Prop. 1983/84:9

Prop.
1983/84:9

Regeringens proposition 1983/84:9

om statsbidrag till
barnomsorg och social hemhjälp;

beslutad den 22 september
1983.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

STEN
ANDERSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag om nya regler för statens bidrag till den kommunala
barnomsorgen och sociala hemhjälpen fr.o.m. den 1 januari 1984. För båda
verksamheterna föreslås att bidraget bestäms med hänsyn till antalet
årsarbetare. För barnomsorgen föreslås därutöver ett bidrag per inskrivet barn
och för den sociala hemhjälpen ett bidrag per ålders- och förtidspensionär.
Vidare föreslås att den s. k. öppna förskolan blir stalsbidragsberättigad.
Medel beräknas för insatser i barnomsorgen för barn med behov av särskilt stöd.
För både barnomsorgen och den sociala hemhjälpen föreslås att medel avsätts för
utvecklings- och förnyelsearbete.

1 Riksdagen 1983184. 1 saml. Nr 9

Prop.
1983/84:9 2

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-09-22

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden
I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Rainer, Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,
Holmberg, Hellström, Thunborg.

Föredragande: statsrådet Andersson.

Proposition om statsbidrag till barnomsorg och social
hemhjälp

1 Inledning

Regeringen föreslog i propositionen 1982/83:55 om
upphävande av beslutet om karensdagar m. m. bl. a. att det år 1981 fattade
beslutet om försämring av statens bidrag till den kommunala barnomsorgen
skulle upphävas. Riksdagen har antagit dessa förslag (SOU 1982/83:12, rskr
100). Jag anförde i anslutning härtill att arbetet med ett nytt
statsbidragssystem för barnomsorgen påbörjats inom socialdepartementet och att
avsikten var att efter överläggningar med Svenska kommunförbundet återkomma
till regeringen med förslag till riksdagen.

Regeringen har sedermera i propositionen 1982/83:150
(kompletteringspropositionen) redovisat sin syn när det gäller den fortsatta
ekonomiska politiken. Huvudinriktningen är därvid att nedbringa inflationen
utan att åsidosätta sysselsättningsmålen. En central åtgärd är att fortsätta
arbetet med att begränsa den automatiska ökningen i statsutgifterna. I
propositionen aviseras bl. a. att förslag om nya statsbidragssystem för barnomsorg
och social hemhjälp fr.o.m. år 1984 kommer att föreläggas riksdagen.

Syftet med de nya reglerna är att möjliggöra ett bättre
utnyttjande av tillgängliga resurser och att begränsa den automatiska ökningen
av statsbidragen utan att de pedagogiska och sociala målen åsidosätts. Jag
avser nu att ta upp frågan om det statliga stödet till barnomsorgen och den
sociala hemhjälpen till behandling.

2 Nuvarande regler

2.1 Statsbidragen till barnomsorgen

Statsbidrag utgår till driften av förskolor och fritidshem
för år 1983 med 22 450 kr. per plats i daghemsavdelning som är öppen minst sju
timmar och där barnen vistas mer än fem timmar per dag. Till plats i
fritidshemsavdelning

Prop.
1983/84:9 3

utgår bidrag med f. n. 11 225 kr. under förutsättning att
avdelningen är öppen minst fem timmar per dag. I bidragsbeloppen har beaktats
behovet av extra insatser för barn med behov av särskilda stödåtgärder. Likaså
har beaktats de kapitaltjänstkostnader som uppstår vid anordnande av daghems-och
frilidshemsplatser.

Fullt statsbidrag utgår för plats i daghemsavdelning om
minst 2/3 av platserna i avdelningen eller i kommunen som helhet utnyttjas fem
timmar eller mer per dag (den s. k. 2/3-regeln).

För kommunala familjedaghem utgår statsbidrag med 35 % av
kommunens bruttokostnader för lön, sociala förmåner och omkostnadsersättning
till dagbarnvårdare. Därutöver utgår ett grundbelopp som f. n. utgör 4 000 kr.
för barn som vistas minst sju timmar per dag i familjedaghem. För skolbarn och
för barn som vistas mindre än sju timmar i familjedaghemmet är grundbeloppet 2
000 kr.

Statsbidragssystemet finansieras genom en socialavgift
från arbetsgivarna. Socialavgiften är 2,2 % av det löneunderlag som gäller för
de allmänna socialförsäkringsavgifterna.

Driftbidragen till daghem och fritidshem utbetalas i
förskott med en fjärdedel av det beräknade bidragsbeloppet i april, juli,
oktober under bidragsåret samt i januari månad året efter. Slutlikvid
utbetalas i april året efter bidragsåret. Statsbidragen till familjedaghem
utbetalas i sin helhet i efterskott för kalenderår.

Antalet bidragsberättigade platser i daghem och fritidshem
beräknas av socialstyrelsen i förhållande dels till en ytnorm, dels till en pedagogisk
norm.

Bidragsbeloppen räknas årligen upp med hänsyn till den
genomsnittliga årliga löneutvecklingen för anställda i offentlig tjänst.

2.2 Statsbidraget till social hemhjälp

Statsbidrag till kommunernas kostnader för social hemhjälp
utgår med 35 % av bruttokostnaderna för hemhjälpspersonal och barnvårdare, som
har till uppgift att hjälpa barnfamiljer, äldre och handikappade som har egen
bostad. Bidrag utgår även för hår- och fotvård, matdistribution, snöröjning m. m.
Vidare utgår statsbidrag för hemhjälpsledare och för kommunalt bidrag till
enskild sammanslutning som bedriver social hemhjälp. Statsbidraget utbetalas
för kalenderår i efterskott.

3 Föredragandens överväganden

Omsorgerna om barn, äldre och handikappade är sedan länge
prioriterade samhällsområden. Det är min bestämda uppfattning att omsorgerna om
dessa grupper måste fortsätta att prioriteras även i en för landet svår ekonomisk
tid. Samtidigt är det ofrånkomligt att även högt prioriterade områden måste
granskas och anpassas till de ramar som samhällsekonomin ger.

1 * Riksdagen 1983/84.1 saml. Nr 9

Prop.
1983/84:9 4

Regeringen har efter valet förra hösten med kraft tagit
itu med uppgiften att sanera den svenska ekonomin. Skall vi lyckas med den
uppgiften måste problemen angripas på bred front. Vi måste åstadkomma tillväxt
i vår ekonomi, inflationen måste bekämpas och budgetunderskottet minskas.
Därigenom skapas också förutsättningar att slå vakt om den fulla sysselsättningen
och den sociala tryggheten. Det är mot den bakgrunden jag nu föreslår
förändringar i statsbidragssystemen för barnomsorgen och den sociala
hemhjälpen. Förändringarna syftar till ett bättre resursutnyttjande inom två
viktiga områden samtidigt som regelsystemen byggs upp på ett sådant sätt att de
sociala och pedagogiska målen behålls och administrativt krångel undviks.

Omsorgerna om barn, äldre och handikappade ligger under
kommunernas ansvarsområde. Vid en omläggning av bidragssystemen är det viktigt
att kommunernas frihet och ansvar markeras när det gäller att anordna verksamheterna
på ett sätt som bäst svarar mot de lokala förutsättningarna. Genom de nya
bidragssystem, som jag i det följande kommer att föreslå, kommer den kommunala
friheten att anordna och bedriva barnomsorg att utvidgas genom bl. a. slopande
av ytnormen i dag- och fritidshem. Vad gäller den sociala hemhjälpen ökar
kommunernas möjligheter att anordna hemhjälp på ett differentierat sätt.

Forsknings- och utvecklingsarbete bör i ökad utsträckning
genomföras i samverkan mellan centrala statliga myndigheter,
forskningsinstitutioner och kommuner bl. a. i syfte att bättre utnyttja
befintliga resurser. Jag kommer därför att i det följande föreslå att medel
avsätts för utvecklings- och förnyelsearbete inom barnomsorgen och den sociala
hemhjälpen. Jag vill i sammanhanget erinra om att riksdagen begärt en
redovisning av den nuvarande barnomsorgsforskningen. Denna redovisning kommer
att lämnas till riksdagen genom en särskild skrivelse senare denna dag.

Jag vill, i likhet med vad som anfördes i den
socialdemokratiska motionen 1980/81:2216 i anslutning till att statsbidragen
till barnomsorgen behandlades tidigare i riksdagen, understryka att det förhållandet
att vissa statliga regler som styrt barnomsorgen nu föreslås bli borttagna inte
får leda till en kvalitativ utarmning av förskolan. Enligt min uppfattning
måste därför målen för förskolans verksamhet klarare slås fast av regering och
riksdag. Inom socialdepartementet har ett arbete påbörjats som berör
barnomsorgens utveckling under 80-talet i kvantitativt och kvalitativt
avseende. Målfrågorna kommer i det sammanhanget att uppmärksammas särskilt.
Arbetet kommer att ske i samverkan med bl. a. Svenska kommunförbundet och
berörda fackliga organisationer.

Jag övergår nu till att närmare redovisa mina förslag till
nya statsbidragssystem för barnomsorgen och den sociala hemhjälpen.

Prop.
1983/84:9 5

3.1 Statsbidrag till barnomsorgen

Statsbidraget till daghem och fritidshem utgår i dag per
plats. Platsantalet fastställs med hänsyn till lokalernas utrymme och
ändamålsenlighet. När kommunerna exempelvis avsett att ta i bruk befintliga
lokaler för barnomsorgsverksamhet har denna koppling till ytan i lokalerna
medfört problem. Den s. k. ytnormen har successivt förändrats så att
socialstyrelsen numera fastställer platsantalet i ett daghem inom ytintervallet
7,5 - 9,5 m/plats i daghem. Kopplingen till en ytnorm infördes under ett
uppbyggnadsskede. I dag har emellertid alla kommuner sådana erfarenheter av och
kunskaper om byggandet av barnomsorgslokaler att det inte finns samma behov av
sådana centrala regler. Ett borttagande av ytnormen innebär sålunda inte att ytan
per barn är betydelselös. Tvärtom måste en god standard i barnomsorgen också
innefatta goda lokalförhållanden. Detta gäller även den yttre miljön i form av
utrymme för lek m. m. De lokala förhållandena måste dock få avgöra utformningen
samtidigt som ett samutnyttjande av lokaler och lekytor uppmuntras.

Det nuvarande statsbidragssystemet har i vissa avseenden
kommit att upplevas som ett hinder för förnyelse. Min uppfattning är att ett
nytt statsbidragssystem måste ge kommunerna stor frihet att utforma sin
barnomsorg så att de lokala förutsättningarna kan tas till vara. De befintliga
resurserna måste utnyttjas effektivt samtidigt som utrymme måste ges för att
utveckla nya verksamhetsformer. De lokala och centrala erfarenheterna bör
bättre tas till vara. 1 bl. a. detta syfte kommer jag i det följande att
föreslå en satsning på utvecklingsverksamheter. För att stödja dagbarnvårdarna
och de hemarbetande föräldrarna i deras arbete med barn föreslår jag att bidragsgivningen
vidgas till att omfatta även öppna förskolor.

Jag vill i detta sammanhang också beröra den allmänna
förskolan för sexåringar. 1 debatten om statsbidragen till barnomsorgen har
ibland föreslagits att också deltidsförskolan för sexåringar borde omfattas av
statsbidragsgivningen. Jag vill emellertid erinra om att statsbidraget till
barnomsorgen är avsett att underlätta för kommunerna att bygga ut en verksamhet
som inte motsvarar den efterfrågan som finns. Något sådant motiv finns inte när
det gäller den allmänna förskolan. Alla sexåringar erbjuds i dag plats i
deltidsgrupp eller daghem. Att låta deltidsförskolan bli statsbidragsberättigad
skulle i stället göra statsbidragssystemet mera svåröverskådligt och dessutom
medföra tveksamma omfördelningseffekter mellan kommunerna. Jag vill vidare
erinra om att sexåringarnas rätt till deltagande i förskolans verksamhet
regleras genom lagstiftning, som innebär att alla sexåringar har rätt till en
plats i deltidsförskola. När denna tillkom var man överens mellan staten och
kommunerna om att deltidsförskolans verksamhet inte skulle bli statsbidragsberättigad.

Prop. 1983/84:9 6

Samtidigt
som de befintliga resurserna i barnomsorgen utnyttjas på ett mer effektivt sätt
än i dagsläget måste den pedagogiska kvaliteten i verksamheten hållas på en hög
nivå. I många barngrupper kan säkerligen efter prövning av kommunen ytterligare
något eller några barn tas in utan att den pedagogiska verksamheten behöver
försämras.

Jag
föreslår därför en utformning av statsbidraget till daghem och fritidshem som
även tar hänsyn till personaltätheten genom att en del av bidraget kopplas till
antalet årsarbetare i barngrupperna.

Ett
nytt statsbidrag måste, som jag tidigare anfört, anpassas till den samhällsekonomiska
situation vi befinner oss i. Bidragssystemet bör utformas så att det
stimulerar kommunerna till ett effektivare resursutnyttjande inom de ekonomiska
ramar som står till förfogande. Det bör bl. a. främja lokala lösningar och ett
bättre utnyttjande av befintliga resurser. Det nya bidragssystemet bör vidare
medge en ökning av antalet barn i barnomsorgen till en lägre kommunal kostnad
utan att de pedagogiska kraven eftersatts. Det bidragssystem som bäst motsvarar
dessa krav är ett bidrag per inskrivet barn kombinerat med ett bidrag till
personalinsatserna i daghem och fritidshem.

Det
är viktigt att framhålla att det gruppinriktade arbetssättet i förskolor och
fritidshem skall bygga vidare på den respekt och den lyhördhet för det enskilda
barnet som verksamheten i dag bygger på.

Arbetet
i förskola och fritidshem ställer höga krav på personalens förmåga att stödja
barnens utveckling både enskilt och i grupp. Det är av stor betydelse att
samarbetet med barnens föräldrar, skolans personal och andra vuxna som finns i
barnens närhet stimuleras och utvecklas.

3.1.1
Bidragssystem

Bidrag
bör utgå med ett fast belopp per inskrivet barn i daghem, fritidshem och
familjedaghem. För öppna förskolor bör bidrag utgå med ett belopp per enhet.

Kommunens
kostnader för barn inskrivna i daghem och familjedaghem är mycket skiftande bl.
a. beroende på barnens vistelsetid. Därför bör för barn med en överenskommen
och dokumenterad vistelsetid av i genomsnitt sju timmar eller mera per dag utgå
ett helt bidrag medan det för barn med en vistelsetid under sju timmar per dag
bör utgå ett halvt bidrag. För daghemmen bör en nedre gräns om fyra timmar
gälla.

Ett
bidrag per inskrivet barn innebär en stimulans för kommunerna att i ökad utsträckning
utnyttja befintliga resurser. Samtidigt är det viktigt att det pedagogiska
innehållet i verksamheterna även i fortsättningen är av god kvalitet. I detta
sammanhang är de personella resurserna betydelsefulla. Därför bör bidrag utgå
med ett belopp per årsarbetare i daghem och fritidshem. För att underlätta
administrationen bör antalet årsarbetare beräknas schablonmässigt i förhållande
till kommunens lönekostnader för personal

Prop. 1983/84:9 7

som
är direkt verksam i barngrupperna. Statsbidraget per årsarbetare bör för 1984
års verksamhet sättas till 30 000 kr.

Den
öppna förskolans verksamhet är i dag inte statsbidragsberättigad. Det är enligt
min mening betydelsefullt att även hemarbetande föräldrar och deras barn får
del i barnomsorgsverksamheten. Jag föreslår därför att bidrag skall utgå även
till sådana verksamheter. Öppna förskolan ger också möjlighet till
kompletterande verksamhet för familjedaghemmen. Bidrag bör utgå med ett visst
belopp per enhet eftersom här inte finns möjlighet att beräkna bidraget per
inskrivet barn. Vidare är det angeläget att insatser för barn med behov av
särskilt stöd stimuleras genom att en del av det totala bidragsunderlaget
avsätts för detta ändamål. Detta bidrag bör kopplas till antalet inskrivna barn
i daghem och fritidshem.

3.1.2
Bidragsunderlag m. m. Daghem

Helt
bidrag bör utgå för barn med en överenskommen och dokumenterad vistelsetid av i
genomsnitt minst sju timmar per dag. För barn med en vistelsetid av minst fyra
timmar per dag men ej sju timmar bör halvt bidrag utgå.

I
nuvarande bidragssystem är gränsen för bidragsgivning en närvarotid av i genomsnitt
fem timmar per dag. Genom den s. k. 2/3-regeln kan dock kommunerna få
statsbidrag även för barn med en lägre närvarotid, under förutsättning att 2/3
av de totala platserna i kommunen används för bam med minst fem timmars närvaro
per dag.

Detta
system har för vissa kommuner inneburit problem genom att antalet deltidsbarn
har ökat i så stor omfattning att man haft svårigheter att klara 2/3-gränsen.

Genom
den nu föreslagna förändringen till ett helt och ett halvt bidrag samt
förändringen av tidsgränserna tas en större hänsyn till kommunemas reella
kostnader för en barnomsorgsplats. I många kommuner genomförs i dag
förändringar för att effektivisera platsutnyttjandet. Genom denna utformning
av bidragssystemet underlättas kommunernas åtgärder i denna riktning. I och med
att den nedre gränsen beträffande bamens vistelsetid sätts till i genomsnitt
fyra timmar per dag kommer statsbidraget att omfatta så gott som alla barn som
har plats i daghem. Härigenom undviks de tidigare problemen som hör samman med
den s. k. 2/3-regeln.

I
samband med att åtgärder vidtas för ett bättre utnyttjande av befintliga resurser
är det angeläget att de personella resurserna uppmärksammas. I det statsbidragssystem
jag här föreslår är en del av bidraget kopplat till antalet årsarbetare i
daghem och fritidshem. Eftersom kommunernas kostnader för barnomsorgen till
största delen utgörs av personalkostnader har även genom denna konstruktion
tagits hänsyn till den reella situationen för kommunerna.

Prop.
1983/84:9 8

Bidraget avser personal som är direkt sysselsatt i
barngrupperna. Antalet årsarbetare bör fastställas av socialstyrelsen som
schablonmässigt gör den erforderliga beräkningen på grundval av kommunens
lönekostnader inkl. lönebikostnader och ett framräknat medelvärde för
lönekostnaderna avseende en årsarbetare i nämnda verksamhet

Fritidshem

För fritidshem bör utöver årsarbetarbidraget bidrag utgå
för barn som är inskrivna och där kommunen härigenom åtagit sig ett
omsorgsansvar. Omsorgsansvaret bör bl. a. innebära uppföljning av att barnen
inte utan anledning är frånvarande. Bidrag bör således inte utgå för barn som
enbart deltar i en mera allmän fritidsverksamhet. I exempelvis s. k. utvidgade
fritidshem bör enbart barn som är inskrivna i hemvistdelen kunna medräknas i
bidragsunderlaget. Normalt är ett deltagande i statsbidragsberättigad fritidshemsverksamhet
förenat med ett avgiftsuttag från föräldrarna. Det bör ankomma på
socialstyrelsen att noga följa utvecklingen i dessa avseenden.

Fritidshemmens innehåll och organisation utreds f. n. av
fritidshemskommittén, som beräknas avge sitt betänkande under år 1984.

Familjedaghem

Bidragssystemet för den kommunala barnomsorgen bör så
långt som möjligt ha samma konstruktion för de olika verksamheterna. Bidraget
till de kommunala familjedaghemmen bör fortsättningsvis utgå per inskrivet
barn. Härvid bör helt bidrag utgå för barn med en vistelsetid av minst sju
timmar och för barn med en vistelsetid av mindre än sj u timmar bör halvt
bidrag utgå. Någon nedre gräns för vistelsen bör således inte gälla för
familjedaghemmen.

Det är viktigt att kvalitetsfrågorna uppmärksammas även i
familjedaghemmen. I många kommuner görs ansträngningar att höja kvaliteten i
familjedaghemmen. En sådan åtgärd är att inrätta öppna förskolor. I den öppna
förskolan kan dagbarnvårdarna antingen i egna grupper eller tillsammans med hemarbetande
föräldrar och deras barn träffas och delta i olika verksamheter. Ofta
reserveras en dag per vecka för verksamhet enbart för områdets dagbarnvårdare.
Genom att den öppna förskolan inlemmas i statsbidragssystemet stimuleras
verksamheten till nytta inte minst för dagbarnvårdarna och deras dagbarn.

Öppna förskolor

Öppna förskolans huvudsyfte är att ge hemarbetande
föräldrar och deras barn en möjlighet att träffas och tillsammans med
personalen utveckla en pedagogisk verksamhet för barnen. Vidare kan, som jag
nämnt, den öppna förskolan spela en viktig roll för familjedaghemmen. De
utvärderingar av

Prop.
1983/84:9 9

öppna förskolor som redovisats visar på en hög
besöksfrekvens och på en positiv upplevelse för föräldrar och personal.
Verksamheten har utformats olika i kommunerna och det pågår ett omfattande
utvecklingsarbete. Jag anser att denna verksamhetsform bör stödjas och att
statsbidrag fortsättningsvis bör utgå för öppna förskolor. Bidrag bör utgå med
ett belopp per enhet. Varje enhet bör i princip vara öppen fem dagar per vecka
antingen för verksamhet med barn i förskoleåldern tillsammans med deras
föräldrar och/eller för dagbarnvårdare tillsammans med dagbarnen.

Enskilda daghem och fritidshem

För daghem och fritidshem med annan huvudman än kommunen
bör som nu statsbidrag utgå under förutsättning att verksamheterna finns
angivna i kommunens barnomsorgsplan.

De enskilda daghemmen och fritidshemmen drivs ofta som föräldrakooperativ
och bygger på frivilliga insatser från föräldrarnas sida. Många gånger har
dessa verksamheter en annorlunda organisatorisk uppbyggnad vad gäller
gruppsammansättning, öppethållandetider, administration etc.

Statsbidrag för enskilda daghem och fritidshem bör utgå
som bidrag per inskrivet barn och efter samma regler som för kommunala
verksamheter vad beträffar vistelsetider, bidragsbeloppens storlek m. m.

3.1.3 Barn med behov av särskih stöd

Den s.k. 2/3-regeln innebär bl.a. att kommunerna kan ha
vissa platser obesatta utan att därför förlora statsbidrag. Härigenom har
exempelvis vissa barngrupper kunnat ha ett mindre antal barn om ett eller flera
barn med behov av särskilt stöd har funnits i gruppen. Genom övergången till
ett statsbidragssystem som baseras på antalet inskrivna barn försvinner denna
möjlighet. Den del av bidraget som baseras på antalet årsarbetare ger dock en
viss kompensation för de extra personalinsatser som barnen behöver.

Enligt socialtjänstlagen skall förskolebarn med behov av
särskilt stöd (t. ex. handikappade barn, vissa invandrarbarn samt barn som av
språkliga eller sociala skäl behöver stöd) erbjudas plats i förskola tidigare
än vid sex års ålder och yngre skolbarn ges förtur till plats i fritidshem. Det
är dock viktigt att insatserna inte inskränker sig till att endast erbjuda
barnomsorgsplats utan att detta erbjudande också innefattar ett planerat och
för barnet anpassat innehåll i verksamheten.

Vid beräkningen av de totala statsbidragsbeloppen har
hänsyn tagits till de insatser som sker i dag. Jag anser dock att ytterligare
särskilda insatser erfordras. Jag föreslår därför att medel avsätts speciellt
för insatser av den karaktär jag här beskrivit. Jag föreslår att dessa medel
fördelas till kommunerna i förhållande till antalet inskrivna barn så att ett
visst schablonmässigt beräknat belopp utgår för vart tionde inskrivet barn i
daghem och fritidshem.

Prop. 1983/84:9 10

' 1 detta sammanhang bör poängteras att dessa medel inte
skall ersätta insatser som i dag utförs t.ex. av landstingspersonal. Det är
viktigt att olika insatser från landstingens habiliteringsverksamhet, PBU m. m.
samordnas med kommunernas insatser. Vad gäller invandrarbarn kompletteras dessa
insatser med hemspråksträning för vilken ett särskilt bidrag utgår.

Statens invandrarverk och socialstyrelsen har i en
gemensam skrivelse nyligen pekat på de svårigheter som finns att ordna
barnomsorg i samband med kommunernas grundutbildning för vuxna som saknar
kunskaper i läsning, skrivning och matematik. Många invandrarkvinnor har behov
av denna utbildning. Svårigheter med barnomsorgen utgör dock ett vanligt
studiehinder. Detsamma gäller invandrare och flyktingar som deltar i
svenskundervisning (SFI). Jag anser att de föreslagna statsbidragsreglerna i
kombination med de särskilda medel som avsätts för barn med behov av särskilt
stöd bör kunna underlätta kommunernas åtgärder i detta sammanhang.

3.1.4 Medel för utvecklingsprojekt

Barnomsorgen har utvecklats mycket snabbt under framför
allt 1970-talet. Genom den snabba utbyggnaden har verksamheterna utvecklats
olika i de skilda kommunerna och ibland även inom den enskilda kommunen. Det är
viktigt att genom ett fortsatt utvecklingsarbete bättre klargöra innehållet i
verksamheten och syftet med denna. Gränsdragningsproblem har uppstått mellan
olika kommunala förvaltningar som har ansvaret för olika verksamheter för
barn, exempelvis skola-socialförvaltning-fritidsförvaltning-kulturförvaltning.
Utbildning och fortbildning av personalen är en annan utvecklingssektor som
diskuteras. Verksamheterna för barn med behov av särskilt stöd behöver
utvecklas.

Daghemmens och fritidshemmens organisatoriska uppbyggnad
medför i dag att befintliga resurser inte alltid utnyttjas effektivt. Att finna
nya, rationella och bättre anpassade barnomsorgsformer är enligt min mening
viktigt inte bara ur ekonomiska aspekter utan även för verksamhetens innehåll.

Socialstyrelsen har regeringens uppdrag att i samråd med
Svenska kommunförbundet bl.a. finna modeller som är anpassade till framtida
behov inom barnomsorgen.

Vad beträffar den innehållsmässiga delen kommer, enligt
vad jag erfarit, socialstyrelsen att under hösten 1983 redovisa ett förslag
till pedagogiskt program för barnomsorgen. I anslutning till att ett sådant
pedagogiskt program prövas är det viktigt att kunna stödja lokala initiativ
till utveckling av det pedagogiska arbetssättet i förskolor och fritidshem.

Behovet av utvecklings- och förnyelsearbete är stort. Jag
anser det mycket viktigt att olika utvecklingsprojekt startas och dokumenteras
så att erfarenheterna kan tas tillvara och föras vidare. Detta har poängterats
av familjestödsutredningen i slutbetänkandet (SOU 1981:25) Bra daghem för små
barn. Socialstyrelsen har vidare haft i uppd ag att översiktligt redovisa den
fors-

knings- och försöksverksamhet som socialstyrelsen bedrivit
på barnomsorgsområdet. I en nyligen överlämnad rapport har styrelsen
föreslagit att särskilda medel avsätts för lokalt utvecklingsarbete.

Jag föreslår att inom ramen för bidraget till barnomsorgen
årligen avsätts 30 milj. kr. för lokalt utvecklings- och förnyelsearbete. Dessa
medel skall i huvudsak gå till kommunala utvecklingsprojekt. Medlen bör
fördelas av regeringen efter ansökan.

3.1.5 Bidragsbelopp

Bidragsbeloppen
för barnomsorgen bör för år 1984 fastställas enligt följande.

Bidrag

per
årsarbetare

kronor

Bidrag per
barn kronor

Daghem

7 tim.-4-7 tim.

Fritidshem

Familjedaghem

7 tim.-- 7 tim.

Öppen förskola

Barn med behov av särskilt stöd

30 000 30 000

22 000 11 000

7000

15 000 7 500

50 000/enhet

6 000 var för varje tiotal bam inskrivna i daghem och fritidshem

Anm. Statsbidrag för enskilda daghem och fritidshem bör
utgå som bidrag per inskrivet barn och efter samma regler som för kommunala
verksamheter vad beträffar vistelsetider, bidragsbeloppens storlek m. m.

3.1.6 Utbetalningsregler

Nuvarande statsbidrag fill daghem och fritidshem utbetalas
med fyra förskott för verksamhetsåret samt slutavräkning i april året efter.
Familjedaghemsbidraget utbetalas i sin helhet kalenderårsvis i efterskott. För
beräkningen av förskottsutbetalningama lämnar kommunerna till socialstyrelsen
uppgifter om planerna för verksamheten under bidragsåret.

Jag föreslår att utbetalningsreglema ändras så att
förskottsbetalningarna sammanlagt skall omfatta 75 % av föregående års
bidragsbelopp. Detta innebär att även bidraget till familjedaghem kommer att
omfattas av förskottsutbetalningen. Liksom tidigare bör utbetalningarna ske
med en fjärdedel av beloppet fyra gånger om året. Slutavräkning bör liksom
tidigare ske i april året efter.

Prop.
1983/84:9 12

3.2 Statsbidrag till social hemhjälp

Syftet med den sociala hemhjälpen är att göra det möjligt
för äldre och handikappade att så länge det är möjligt bo kvar i egna bostäder.

För att underlätta för kommunerna att bygga ut den sociala
hemhjälpen för de berörda grupperna infördes år 1964 statsbidrag med 35 % av
kommunernas nettokostnader för hemhjälpen (prop. 1964:85, SoU 106, rskr 245).

År 1974 genomfördes en översyn av
statsbidragsbestämmelserna. Översynen resulterade i beslut att statsbidraget fr.o.m.
den 1 juli 1974 skulle betalas med 35 % av kommunernas bruttokostnader för
verksamheten. Vidare vidgades bidragsunderlaget till att omfatta även
kostnader för hår- och fotvård, badservice, matdistribution och snöröjning (prop.
1974:141, SoU 41, rskr 345).

Med stöd av detta statsbidrag har kommunerna byggt upp en
effektiv social service för äldre och handikappade. Samtidigt har
sjukvårdshuvudmännen gett hög prioritet åt hemsjukvården och annan primärvård
med sikte främst på att tillgodose de äldres behov.

Antalet äldre och handikappade med social hemhjälp ökade
snabbt fram till mitten av 1970-talet, och antalet har därefter stabiliserats
till omkring 350 OCK) personer om året.

Den sociala hemhjälpen till barnfamiljerna utgörs i
huvudsak av husmorsvikariat och tillfällig barnfillsyn. Dessa båda hjälpformer
har minskat avsevärt i takt med föräldraförsäkringens utbyggnad. De svarar f.n.
tillsammans för ca 6 % av antalet hjälptimmar inom den sociala hemhjälpen. Det
totala antalet rimmar inom hemhjälpen har under senare år varit i stort sett
oförändrat.

Även om omfattningen av den sociala hemhjälpen under
senare år i stort sett varit oförändrad, har kommunernas bruttokostnader ökat
kraftigt. Under år 1975 var kostnaden 1 435 milj. kr., medan den år 1982
uppgick till ca 4 200 milj. kr. Det innebär en genomsnittlig ökning med ca 17 %
per år. Statsbidraget har ökat på motsvarande sätt.

Utbyggnaden av den sociala hemhjälpen har inneburit att
äldre och handikappade i större utsträckning kan bo kvar i sina invanda
miljöer. Detta har minskat beroendet av omhändertagande i institutionella
former. Under senare år har dock bidragssystemet blivit alltmer osmidigt och
inte längre på ett önskvärt sätt främjat ny utveckling inom området.
Hemhjälpens omfattning har varit tämligen oförändrad. Däremot har kostnaderna
för verksamheten ökat snabbt både för kommunerna och staten. Vidare finns behov
av att i större utsträckning utveckla även andra öppenvårdsinriktade former av
äldre- och handikappomsorg samt att underlätta samarbetet med sjukvården. Det
finns därför anledning att ompröva bidragskonstruktionen. Den tidigare
regeringen anmälde också att behov förelåg av en översyn av statsbidragsreglerna
för att åstadkomma bästa möjliga vård och omsorg inom ramen för bästa möjliga
resursutnyttjande (prop. 1981/82:100, bil. 8, sid. 92).

Prop.
1983/84:9 13

3.2.1 Bidragssystem

En översyn av statsbidragsreglerna har nu gjorts, och jag
lämnar i det följande förslag till ett nytt system för statsbidraget till den
sociala hemhjälpen. Med det nya bidraget vidgas kommunernas möjligheter att
utföra social service med statligt stöd. Syftet är att återställa bidragets
effektivitet samtidigt som konstruktionen skall medföra ökad frihet för
kommunerna i valet av serviceform för äldre och handikappade. Det nuvarande
statsbidragssystemet föreslås ersatt med en prestationsrelaterad del i form av
bidrag per årsarbetare inom den sociala hemhjälpen samt med ett schablonbidrag
per person i gruppen ålders- och förtidspensionärer. Bidraget bör som enligt de
nuvarande reglerna utbetalas i efterskott.

3.2.2 Bidragsunderlag m. m.

Bidraget per årsarbetare bör avse personal inom
kommunernas sociala hemhjälp, som utför sådant arbete åt äldre, handikappade
samt ät barnfamiljer i form av husmorsvikariat och tillfällig barntillsyn.
Bidraget bör således inte beräknas för arbetsledande eller administrativ
personal eller för personal med uppgift att svara för sådan vård som ankommer
på sjukvårdshuvudmännen. Vidare skall alltjämt gälla, att hemhjälpen utförs åt
personer som har egen bostad.

Socialstyrelsen bör, på motsvarande sätt som för
statsbidraget till barnomsorgen, fastställa antalet årsarbetare inom den
sociala hemhjälpen. För att underlätta administrationen bör antalet årsarbetare
beräknas schablonmässigt i förhållande till kommunens lönekostnader för
personal i direkt vårdarbete inom den sociala hemhjälpen, inkl. lönebikostnader,
och ett framräknat medelvärde för lönekostnaden avseende en årsarbetare i
nämnda verksamhet. Statsbidraget per årsarbetare bör för 1984 års verksamhet
sättas till 30 000 kr.

Den sociala hemhjälpen har utvecklats till en mångskiftande
social service och kommunen erhåller statsbidrag för en rad särskilda
funktioner, t. ex. fotvård och snöröjning. Som jag tidigare nämnt finns det ett
behov av att stödja även andra öppenvårdande insatser. Jag förordar därför att
statsbidraget per årsarbetare kompletteras med ett friare stöd till
verksamheten för att låta kommunerna själva bestämma inriktningen av
insatserna. I denna del bör statsbidraget utgå per ålders- och förtidspensionär
i kommunen vid ingången av verksamhetsåret. Storleken av de medel som står till
förfogande för denna del av statsbidraget blir beroende av medelsåtgången för
statsbidraget per årsarbetare inom den sociala hemhjälpen. Jag förordar, att
bidraget per ålders- och förtidspensionär under år 1984 med hänsyn härtill
sätts att utgå till ett belopp inom intervallet lägst 250 kr. och högst 350 kr.

Den av mig förordade konstruktionen för statsbidraget till
social hemhjälp ökar kommunernas möjligheter att satsa på olika öppenvårdande
insatser

Prop. 1983/84:9 14

inom
äldre- och handikappomsorgen. Det nya systemet främjar effektivitet och är
rättvisare än det nuvarande genom att främst stödja kommuner som har en
rationell verksamhet. Systemet innebär också mindre administrativt krångel.

Utformningen
av det nu förordade statsbidragssystemet ger bl. a. utrymme för kommunerna att
med statligt stöd utforma ny verksamhet inom den sociala hemhjälpens ram efter
de varierande behov som förehgger i kommunerna.

Som
jag redovisat i årets budgetproposition (prop. 1982/83:100, bil. 7, sid. 93)
har äldreberedningen (S 1981:01) avgivit betänkandet (Ds S 1982:4) Trygghetslarm
- inte bara teknik. I samråd med Svenska kommunförbundet har betänkandet
distribuerats till samtliga kommuner. I betänkandet föreslås att kommunerna
skall kunna få statsbidrag till kostnaderna för larmanordningar. Det
bidragssystem som jag nu har förordat öppnar möjligheter för kommunerna att
använda bidragsmedlen till detta.

I
detta sammanhang vill jag även redovisa att arbetsgruppen för samråd beträffande
boendeservice för handikappade (S 1980:01) i april 1983 avgivit betänkandet (Ds
S 1983:1) Boendeservice för ungdomar med stora funk-fionsnedsättningar i
rörelse och tal. Gruppens arbete är därmed avslutat.

Arbetsgruppen
framhåller att de flesta människor med svåra funktions-nedsättningar kan bo i
egen bostad om det finns boendeservice som är anpassad efter det individuella
behovet. Gruppen konstaterar att behovet är betydligt större än tillgången.
Eget boende frigör också den enskildes förmåga och ger möjlighet till ett
självständigt liv. Jag delar dessa synpunkter.

Det
av mig förordade statsbidragssystemet underlättar för kommunerna att erhålla
statligt stöd för kvalificerad service även åt den personkrets som
arbetsgruppens betänkande avser. Bidragets utformning står därmed i överensstämmelse
med den syn som arbetsgruppen framlagt. I betänkandet väcks frågan om behovet
av ett försök med förstärkt boendeservice i syfte att stödja eget boende för
ungdomar med omfattande funktionshinder. En sådan verksamhet är enligt gruppen
beroende av finansiering efter framställning i särskild ordning. Chefen för
bostadsdepartementet kommer inom kort, med anledning av förslag i betänkandet,
att föreslå regeringen uppdra åt bostadsstyrelsen att utarbeta visst
informationsmaterial till ledning för kommunerna i ärenden om bostadsanpassningsbidrag.
Detta bör kunna leda till en likartad bedömning i hela landet. Jag noterar
slutligen att arbetsgruppen i vissa delar har överlämnat betänkandet till
Stockholms läns landstings habiliterings-nämnd.

3.2.3
Medel för utvecklingsprojekt

Kommunerna
bör både av sociala och ekonomiska skäl under åren framöver prioritera social
hemhjälp och annan verksamhet som främjar eget boende och motverkar behovet av
omhändertagände i institutioner. Jag

Prop.
1983/84:9 15

anser det angeläget att staten stöder sådana strävanden
och även härigenom bidrar till en effektivare socialtjänst. Det förordade nya
statsbidragssystemet för social hemhjälp bör därför kompletteras med ett
särskilt stöd för utveckling och förnyelse av verksamheten. Dessa särskilda
medel bör användas för verksamhet som syftar till att öka äldres och
handikappades möjligheter till eget boende. Verksamhet som stöds med dessa
medel bör även kunna leda till effektivare och resursbesparande anordningar.

Användningen av de särskilda medlen bör inte bindas
alltför hårt i förväg utan avse hela den verksamhet som bedrivs inom den sociala
hemhjälpen. Närmast som exempel på inriktningen av insatser som bör kunna
stödjas med särskilda medel vill jag nämna utveckling av den nuvarande
verksamheten vid dagcentraler med sysselsättning, mathållning och
kulturaktiviteter. Andra ändamål skulle kunna vara grupphem för svårt
rörelsehindrade människor med kvalificerat behov av boendeservice, omvårdnad
och tillsyn eller personligt stöd genom t. ex. grannar. Ytterligare exempel på
hur de särskilda utvecklingsmedlen skulle kunna komma till användning är
utveckling av insatser för äldre och yngre med omfattande eller speciella
omvårdnadsbehov samt av avlösningstjänst för tungt omvårdnadsbelastade
anhöriga. Ett annat exempel är omsorger om äldre och handikappade invandrare.
Insatser i samarbete mellan landsting och kommuner i syfte att bereda normalt
boende åt personer som bor i institutioner bör vara ett viktigt ändamål för
finansiering med de särskilda medlen för utveckling och förnyelse inom
omsorgerna om äldre och handikappade.

De särskilda utvecklingsmedlen bör utgå med 30 milj. kr.
årligen. Medlen bör fördelas av regeringen efter ansökan.

3.3 Utjämningsregler

Vid utformningen av de nya statsbidragssystemen för
barnomsorg och social hemhjälp har jag eftersträvat ett system som övergångsvis
inte väsentligt förändrar fördelningen av bidrag till enskilda kommuner. Det
ligger dock i sakens natur, att tillämpningen fullt ut av de nya systemen
skulle medföra vissa förändringar, som enligt min mening inte kan accepteras
vid övergången.

Enligt min mening bör de kommuner som år 1984 vid en
jämförelse mellan tillämpningen av nu gällande och de föreslagna
bidragssystemen kommer att få en sammanlagd minskning av statsbidragen för
barnomsorg och social hemhjälp som överstiger 10 ören per skattekrona få en
kompensation härför. På motsvarande sätt bör en ökning av statsbidraget
innehållas till den del ökningen överstiger 10 ören per skattekrona.

Prop. 1983/84:9 16

3.4
Kostnader och ikraftträdande

De
nya statsbidragsreglerna för barnomsorg och social hemhjälp bör tilllämpas fr.o.m.
den 1 januari 1984. Beträffande medelsbehovet för statsbidragsgivningen avser
jag att återkomma i budgetpropositionen för budgetåret 1984/85.

4 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att godkänna de riktlinjer för
statsbidrag till barnomsorg och social hemhjälp som jag förordat i det föregående.

5 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop.
1983/84:9 17

Innehållsförteckning Sid.

Propositionen
............................................................... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll............................. ....... 1

Utdrag av
protokoll vid regeringssammanträde 1983-09-22 2

1
Inledning................................................................... 2

2
Nuvarande
regler .................................................... ....... 2

2.1
Statsbidragen
till barnomsorgen .................... 2

2.2
Statsbidraget
till social hemhjälp...................... 3

3 Föredragandens
överväganden................................ 3

3.1 Statsbidrag till barnomsorgen ....................... 5

3.1.1
Bidragssystem....................................... 6

3.1.2
Bidragsunderlagm.
m............................. 7

3.1.3
Barn med behov
av särskilt stöd........... 9

3.1.4
Medel för
utvecklingsprojekt.................. ..... 10

3.1.5
Bidragsbelopp........................................ ..... 11

3.1.6
Utbetalningsregler
............................... 11

3.2 Statsbidrag till social hemhjälp ...................... ..... 12

3.2.1
Bidragssystem....................................... ..... 13

3.2.2
Bidragsunderlag
m. m............................ ..... 13

3.2.3
Medel för
utvecklingsprojekt.................. ..... 14

3.3
Utjämningsregler
............................................ ..... 15

3.4
Kostnader och
ikraftträdande ......................... ..... 16

4
Hemställan .............................................................. ..... 16

5
Beslut........................................................................ ..... 16