Prop. 1983/84:91

Regeringens proposition

1983/84:91

om
försök med kabelsändning av satellitprogram;

beslutad den 15 december 1983.

Regeringen föreslår riksdagen alt anta de förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar OLOF PALME

BENGT
GÖRANSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föresläs en särskild, tidsbegränsad lag
för att möjliggöra en försöksverksamhet med rundradiosändning i kabelnät av
radio- och TV-program som har tagits emot från en satellit i fasl trafik. För
försöksverksamheten gäller inte radiolagens krav pä bl.a. opartiskhet och
saklighet.

1 Riksdagen 1983/84. 1 .saml. Nr 91

Prop.
1983/84:91

Prop. 1983/84:91 2

1 Förslag till

Lag om ändring i radiolagen (1966:755)

Härigenom föreskrivs au 5S radiolagen (1966:755)' skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5S=

De förelag som regeringen beslämmer (programförelag) ha räll
alt sända radioprogram i rundradiosändning från sändare här i landet.

Varje programföretag avgör ensaml vilka radioprogram som
skola förekomma i rundradiosändning som förelagd anordnar. Härvid skall pro-gramförelagel
iakttaga bestämmelserna i 6S och 7§ andra stycket.

Radioprogram i rundradiosändning som har upptagits
trådlöst på centralantennanläggning fär ulan sårskilt tillstånd sändas vidare lill
mottagare inom fastighet som är ansluten lill anläggningen.

Om räll all sända program i vissa lokala
rundradiosändningar finns särskilda föreskrifter i närradiolagen (1982:459).

Om räll att sända radiotidningar finns föreskrifter i
lagen (1981: 508) om radiotidningar.

Om rätt till rundradiosändning från Irådsändare av sådana
radioprogram som har tagits emot från en saledit 1 fast trafik finns före-skifter
i lagen (1984:000) om försöksverksamhet ined särskild trådsändning.

Denna lag träder i kraft tvä veckor efter den dag, då
lagen enligt uppgift på den uikommil från iryckei i Svensk författningssamling.

2 Förslag till

Lag om försöksverksamhet med särskild trådsändning

Härigenom föreskrivs följande.

1
S Denna lag
gäller rundradiosändning från irådsändare av sädana radioprogram som har
tagits emot från en satellit i fasl trafik (särskild trådsändning). Med
rundradiosändning, trådsändare och radioprogram förslås detsamma som i
radiolagen (1966: 755).

2
8 Särskild
trådsändning får inte äga rum utan tillstånd av regeringen.

' Lagen omtryckt 1972:240. - Senasle lydelse 1983:494.

Prop.
1983/84:91 3

3
§ I fråga om särskild
trädsändning skall 7§ radiolagen (1966:755) inte tillämpas.

4
§ För särskild trådsändning
gäller inte 6§ radiolagen (1966:755) samt radioansvarighetslagen (1966:756).

Denna
lag träder i kraft två veckor efler den dag, då lagen enligt uppgift på den
utkommit från trycket i Svensk författningssamling. Lagen gäller till utgången
av av år 1985.

ti Riksdagen 1983/84. 1 saml. Nr 91

Prop. 1983/84:91 4

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1983-11-24

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carisson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström,
Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R, Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg,
Wickbom

Föredragande:
statsrådet Göransson

Lagrådsremiss
om försök med kabelsändning av satellitprogram

1
Inledning

I
Lund pågår en försöksverksamhet med mottagning och vidaresändning i kabelnät till
allmänheten av olika TV-program, Lokala samrådsgruppen för kabel-TV i Lund har
i skrivelse till regeringen hemställt om en särskild lagstiftning för att göra
det möjligt att i försöksverksamheien sända program från
kommunikationssatelliter inom ECS-syslemet,' Yttranden över skrivelsen har
avgivits av televerket, massmediekommittén (U 1982:07) och Sveriges Radio AB.

2
Bakgrund

2.1
Grundlagsregler om yttrandefriheten

Grundlagsregleringen
av yttrandefriheten innebär alt varje medborgare gentemot det allmänna
tillförsäkras bl.a. yttrandefrihet och informationsfrihet. Med yttrandefrihet
menas enligt 2 kap. 1 § regeringsformen frihet atl i tal, skrift eller bild
eller på annat sätt meddela upplysningar samt uttrycka tankar, åsikter och
känslor. Med informationsfrihet menas enligl samma paragraf frihet att inhämta
och ta emot upplysningar samt atl i övrigt ta del

' ECS = European Communications Satellite, elt regionall satellilkommunikalions-system
för teletrafik i Europa, som drivs av den europeiska lelesalellilorganisa-tionen
Eutelsat.

Prop.
1983/84:91 5

av andras yttranden. Dessa friheter får enligt 2 kap. 12
och 13 §§ regeringsformen begränsas genom lag men endast inom vissa angivna
ramar. Begränsningar får ske med hänsyn lill bl.a. rikets säkerhet, allmän
ordning och säkerhet, privatlivets helgd men även i övrigt om särskilt viktiga
skäl föranleder det. Reglerna i radiolagen (1966:755, omtryckt 1972:240, ändrad
senast 1983:494) om tillstånd att sända radioprogram i rundradiosändning vilar
på den sistnämnda förutsättningen och föranleds alltså av "särskilt viktiga
skäl".

2.2 Utvecklingen av rundradion

Alltsedan rundradions tillkomst i början av 1920-talet har
rätten att bedriva radiosändningar till allmänheten styrts av särskilda regler.
Den ensamrätt till rundradiosändning som Sveriges Radio AB (tidigare AB
Radiotjänst) från början hade var, fram till år 1967, en följd av atl Kungl. Maj:t
inle gav tillstånd till någon annan än bolaget att sända över rundradiosändare.
I radiolagen, som trädde i kraft den 1 juli 1967, bekräftades Sveriges Radios
ensamrätt till rundradiosändning. Genom radioansvarighetslagen (1966:756) och
förordningen (1967:226) om lillämpningen av radioansvarighetslagen, vilka
trädde i kraft samtidigt med radiolagen, blev yttrandefriheten i Sveriges
Radios rundradiosändningar reglerad särskilt. Sveriges Radio bildade år 1975
ett dotterbolag för lokalradioverksamheten. Sveriges Lokalradio AB, och
följande år ett dotterbolag för utbildningsradioverksamheten, Sveriges
Utbildningsradio AB. Efter beslut av riksdagen år 1978 (prop. 1977/78:91, KrU
24, rskr 337) bildades dotterbolag ocksä för televisionen och riksradion,
Sveriges Television AB resp. Sveriges Riksradio AB. I samband därmed ersattes
Sveriges Radios ensamrätt till rundradioverksamhet med ett koncessionssystem,
enligt vilket flera förelag kan få sändningsrätl efter regeringens bestämmande.
Sändningsrält har därefter tiilkommit de fyra dotterbolagen lill Sveriges
Radio, vilka alltså är programförelag i radiolagens mening.

2.3 Radiolagen

De grundläggande reglerna om rundradio ålerfinns i
radiolagen. Lagen inleds med definitioner av vissa begrepp, som ligger till
grund för reglerna om ljudradio- och TV-verksamheten (1 S). Med radiosåndning
menas sålunda ljud, bild eller annat meddelande som sänds med hjälp av elektromagnetiska
vågor vilkas frekvenser är lägre än 3000 gigaherlz och vilka utbreder sig i
rymden utan särskilt anordnad ledare. Trådsändning definieras som ljud, bild
eller annat meddelande som sänds med hjälp av elektromagnetiska vågor vilka är
bundna vid särskilt anordnad ledare. En rundradiosändning är en radiosändning eller
en trådsändning som är avsedd atl moiias direkt av allmänheten, om sändningen inle
är avsedd endast för en

Prop. 1983/84:91 6

sluten krets, vars medlemmar är förenade genom en påtaglig
gemenskap av annat slag än ett gemensamt intresse att lyssna på eller se
sändningen. Vidare definieras uttrycket sändare som en anordning för
radiosändning (radiosändare) eller irådsändning (trädsändare) och mottagare som
en anordning för mottagning av radiosändning eller trådsändning. Med radioprogram
menas radiosändnings eller trådsändnings innehåll, om detta består av annat
än, utom angivande av namn eller källa, enkla meddelanden om tid, väderlek,
nyheter eller dylikt.

Enligt 5 §
första stycket har endasl de förelag som regeringen bestämmer (programföretag)
rätt att sända radioprogram i rundradiosändning från sändare här i landet. Från
denna regel görs i fjärde och femte stycket undanlag för rätten atl sända
närradio resp. radioiidningar. Vidare får enligt tredje stycket radioprogram i
rundradiosändning som har upptagits trådlöst på centralantennanläggning utan särskill
tillstånd sändas vidare till mottagare inom faslighet som är ansluten lill
anläggningen. Av 5 § framgår även all varje programförelag ensamt avgör vilka
radioprogram som skall förekomma i rundradiosändning som företaget anordnar,
varvid dock företaget har att iaktta vissa krav på sändningarnas innehåil.

I 6§
föreskrivs att rätten atl sända radioprogram skall utövas opartiskt och sakligt
varvid skall beaktas att en vidsträckt yttrandefrihet och informationsfrihet
skall råda i rundradion. Vidare föreskrivs alt programförelag i
programverksamheten skall hävda det demokratiska statsskickets grundidéer samt
principen om alla människors lika värde och den enskilda människans frihet och
värdighet. Härutöver anges att vissa föreskrifter får tas in i avtal mellan
staten och programföretaget i fråga och utgöra villkor för dess sändningsrätl.
I de gällande avtalen finns l.ex. föreskrifter om skyldighel alt sända beriktigande
och genmäle samt förbud mot kommersiell reklam.

I 7§ återfinns bl.a. bestämmelsen om programgranskning
genom radionämnden.

Enligt 8§ gäller etl principiellt förbud för myndighet och
annat allmänt organ såväl att i förväg granska eller föreskriva
förhandsgranskning av radioprogram som alt förbjuda radiosändning eller
trådsändning på grund av dess innehåll.

2.4 Internationella regler

De flesta av jordens staler, bl. a de nordiska länderna,
tillhör Internationella Teleunionen (ITU), som är ett av FN:s fackorgan.
Grundvalen för ITU kommer fr.o.m. den 1 januari 1984 att vara 1982 års
internationella telekonvention ("Nairobikonventionen"). Konventionen
kompletteras av särskilda tillämpningsföreskrifter, "regulations",
för radio, telegrafi och lelefoni.

Föreskrifterna för radio, "radioreglementet",
skiljer mellan bl.a. två

Prop. 1983/84:91 7

slags satellittjänster. En tjänst, betecknad som "broadcasting-satellite
service", definieras (regel 84 AP) som "a radiocommunication service
in which signals transmitted or retransmitted by space stations are intended
for direct reception by Ihe general public". Där anges ocksä att uttrycket
"direct reception" skall "encompass both individual reception
and community reception".

En annan satelliitjänst kallas "fixed-satellite
service". Denna definieras (regel 84 AG) som "a radiocommunication
service

- between earth stations at specified fixed points when one
or more

satellites are used; in some cases this service includes satellite-to-satellile

links, which may also be effected in the inter-satdlite service;

— for connection between one or more earth
stations at specified fixed

points and satellites used for a service other than the fixed-satellite service

(for example, the mobile-satellite service, broadcasting-satellite service,

etc.)".

De internationella reglerna gmndar sig på ett gemensamt
intresse av att motverka störningar i radiotrafiken mellan länderna. I det syftel
sker tilldelning och registrering av frekvenser för olika ändamål, såsom mndra-dio,
sjöfarts- och luftfartsradio, teletrafik över olika slags satelliter osv.
Frekvenstilldelningarna beslutas vid administrativa världskonferenser — den
senaste i Geneve är 1979 - och inflyter i radioreglementet.

2.5 Något om utvecklingen på satellitområdet

Tekniken att använda satelliter för olika ändamål har
under senare år tilldragit sig allt siörre uppmärksamhet och kommer under
återstoden av 1980-talet att spela en stor roll på flera områden. Här skall
nämnas något om utvecklingen när det gäller telekommunikationssatelliterna -
sannolikt den satellittyp som hittills haft störst betydelse.

De flesta
telekommunikationssatelliter är placerade i den s.k. geosta-tionära banan, som
är belägen på en höjd av ca 36000 km över havet ovanför ekvatorn. En satellit i
denna bana har samma omloppstid runt jorden som jorden har kring sin egen axel,
dvs. 24 timmar. Från jorden sett förefaller därför satelliten att stå stilla. I
fråga om en telekommunikafions-satdlit möjliggör detta att satelliten
kontinuerligt kan sända signaler till ett och samma område på jorden.

Den äldsta och hittills mest betydelsefulla typen av
telekommunikations-satelliter är den som används för fasl trafik ("fixed-satellite
service"). En satellit i sådan trafik fungerar som relä för överföring av
signaler från en fast punkt på jorden, avsändarstationen, lill en annan fast punkl,
mottagarstationen, som kanske är belägen i ett helt annat land eller t. o. m.
en annan väridsdel. Såväl telefonsamtal och datatjänster som radio- och TV-program
kan överföras på detta sätt.

Del är satelliter av del nu beskrivna slaget som i dagligt
tal kallas

Prop.
1983/84:91 8

knmmunlkatlonssatediter. Del karaktäristiska för dem är atl
de sänder med mycket låg effekt och alt signalerna täcker etl slort område på
jorden, ofta inemot en tredjedel av jordytan. Mottagning av signalerna kräver
därför avancerad och dyrbar utrustning, bl.a. antenner av betydande storlek.
Distribution av TV-signaler till allmänheten från en kommunikationssatellit
förutsätter således atl signalerna först passerat en mottagarstation.

Det pågår emellertid förberedelser för att skjuta upp en
typ av satelliter, som jämfört med kommunikationssatelliterna har betydligt
högre sändaref-fekt och en mer koncentrerad signalstråle. Signaler från dessa
satelliter skall kunna tas emot direkt av allmänheten med hjälp av
förhållandevis små och billiga antenner. Denna typ av satelliter brukar därför
kallas direklsändande satelliter ("'direct broadcasling satellites"",
DBS) eller mndradiosatdliter. Vid en administrativ världskonferens år 1977, den
s. k. WARC 77', fastställdes banpositioner och sändningsfrekvenser m.m. för
detta slags satelliter.

Kommunikationssatelliter har funnits sedan år 1962 då den
privatägda amerikanska satelliten Telstar logs i bruk. Ar 1965 sköt den
internationella telesatellitorganisalionen Intdsat upp sin första satellit. Den
kallades ""Eariy Bird"' och kunde överföra 240 telefonsamtal
samtidigt mellan Europa och USA. Även de senare satelliterna från Intdsat har
främst varit avsedda för interkontinenlal trafik. Överföringskapaciteten har
ökat kraftigt. Som exempel kan nämnas att Intdsat 5, som sköts upp år 1981,
kan överföra 12000 telefonsamtal och tvä färg-TV-kanaler samtidigt. Denna
utveckling väntas fortsätta. Under återstoden av 1980-talet väntas också en
snabb ökning av antalet kommunikationssatelliter för trafik inom Europa. Genom
alt signalerna från dessa blir mer koncentrerade minskar kravet på mottagaranlennernas
storlek. Fortfarande kommer dock signalerna alt täcka mycket stora områden. Den
europeiska lelesalellilorganisationen Eutelsat har under några år drivit försökssatellilen
Orbital Test Satellite (OTS). Under hösten 1983 har den första satelliten i ECS-serien
sänts upp. Ytterligare två satelliter planeras i denna serie. Vidare finns en
sovjetisk kommunikationssatellit, Horizont, som ingår i Inlerspuiniksyslemel (öst-stalsländernas
motsvarighet till Intelsat) och vars signaler kan tas emot i Sverige.
Förberedelser för alt sända upp kommunikationssatelliter pågår i Frankrike,
Luxemburg, Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland. Enligl en beräkning,
som bygger på offentliggjorda planer, kommer antalet kanaler, s. k. transpondrar,
i sådana satelliter som kan användas för TV-överföringar inom eller till Europa
att fram till är 1988 öka från 15 till mellan 52 och 136 stycken.

Direklsändande satelliter planeras i Frankrike,
Storbritannien och För-

' W.ARC 77 = World Administrative Radio Conference for the
Planning of the Broadcasling-Satellite Service.

Prop. 1983/84:91 9

bundsrepubliken Tyskland. Sändningarna beräknas kunna
starta år 1986. Även den europeiska Olympus, tidigare L-Sat, är avsedd alt
inleda verksamheten år 1986. Den svensk-norsk-finska Tele-X skall enligl
planerna skjutas upp kring årsskiftet 1986/87.

Några av de planerade satelliterna har sändare för såväl
rundradio som för fast trafik. Del gäller för l.ex. den brittiska Unisal och
för de nyss nämnda Olympus och Tele-X.

2.6 Svenska beslut om satellitmottagning

Efter det att OTS-satelliten hade fyllt sin uppgift som
försökssatellit togs den i bmk för förmedling av TV-program. Bl.a. har ett
brittiskt företag, Satellite Television, producerat och sänt TV-program med
reklam över OTS-satelliten. Eftersom sändningarna krypteras behövs en särskild de-krypleringsutrustning
för att mottagaren skall kunna uppfatta programinnehållet.

Riksdagen uttalade våren 1982 (KrU 1981/82:23, rskr 256)
med anledning av en socialdemokratisk motion (Mot. 1981/82: 1312) att frågan
om tillhandahållande av dekrypleringsutrustning för mottagning av program via OTS-satelliten
var av den principiella betydelsen att den borde avgöras av regeringen.
Utgångspunkten bör därvid vara att utprovning av teknisk utmstning och
utveckling inom teleteknisk industri inte borde hindras men att verksamheten å
andra sidan inte skulle få utvecklas till någon form av rundradiosändning.

Ett antal ansökningar om atl få tillgång lill dekrypteringsulmstning
har därefter avgjorts av regeringen. I samtliga fall har regeringen funnit att
hinder inte möter för att televerket efler vederbörlig prövning träffar avtal
med den sökande om tillhandahållande av utrustning. 1 två fall har de sökande
också angivit sin avsikt att sprida de mottagna signalerna i cen-Iralanlennanläggningar.
I denna del har regeringen funnit ansökningarna gälla tillstånd till
rundradiosändning samt avslagit ansökningarna.

2.7 Massmediekommitténs uppdrag

Massmediekommittén, som tillsattes hösten 1982, fick den
23 februari 1983 helt nya direkfiv (Dir. 1983:19). Kommitténs ena huvuduppgift
är att lägga fram förslag om vilka krav som från massmediepolitiska och kultur-polifiska
utgångspunkter bör ställas vid en utbyggnad av kabelsystem. Den andra
huvuduppgiften är alt föreslå hur den nya tekniken skall användas för
massmedieändamål. I detta hänseende gäller bl.a. att kommittén bör undersöka
vilka problem med avseende främst på radiorätt, upphovsrätt och internationella
konventioner som uppstår med anledning av olika former för spridning av
utländska program. Frågan om det yttrandefrihets-rättsliga ansvaret för
utländska program som sprids i kabelnät eller central-

Prop.
1983/84:91 10

antennanläggningar faller också inom kommitténs uppdrag.
Slutligen har kommittén vissa särskilda uppgifter, bl.a. att göra en översyn av
den radiorättsliga lagstiftningen, i första hand med hänsyn till den utvidgade
användningen av kabelnät. Kommitténs arbete skall vara avslutal i sådan tid att
proposition på grundval av kommitténs förslag skall kunna föreläggas riksdagen
senast våren 1985.

2.8 Kabelförsöket i Lund

Under hösten 1983 har televerket inlett ett försök med kabelsänd
radio och TV i Lund. Avsikten med försöket är att pröva olika tekniska lösningar
och få en uppfattning om effekterna av ett ökal programutbud. En första
utvärdering beräknas kunna ske under år 1984. Nära 4000 hushåll har erbjudits
att delta i försöket under en första etapp. Förutom de ordinarie svenska TV-programmen
skall abonnenterna även kunna se vissa uteslutande lokalt spridda program från
programföretagen inom Sveriges Radiokoncernen. Vissa av lokala intressen
producerade program avses också bli tillgängliga. Den radiorättsliga gmnden för
den nu beskrivna delen av verksamheten är den sändningsrätt som
programföretagen inom Sveriges Radio-koncernen har med stöd av 5 § första
stycket radiolagen.

Det är
vidare avsett att Danmarks Radios sändningar, radio- och TV-program från de
båda tyska slaterna samt radioprogram från Storbritannien (BBC Worid Service)
och Luxemburg skall distribueras till abonnenterna. Dessa program tas emot via
det markbundna sändarnätet och får vidaresändas ulan tillstånd med stöd av
föreskrifterna i fråga om centralantenner i 5 § tredje stycket radiolagen.

För ledningen av kabelförsöket finns dels en lokal
samrådsgrupp med företrädare för olika intressenter, dels en central
samrådsgrupp.

3 Skrivelsen

I en skrivelse till regeringen pekar den lokala samrådsgmppen
för kabel-TV i Lund på att kapacitet för TV-programsändningar i ECS-satelli-terna
(som alltså inte ulgör rundradiosändningar här i landet när de sänds ut från
satelliten) har hyrts ut lill flera länder. Dessa program kommer att kunna tas
emot också i Sverige och vara av god kvalitet. Värdet av kabel-TV-försöket
skulle enligt gmppens mening öka betydligt om dessa program kunde tas emot och vidaresändas
i kabelnätet i Lund. Med hänsyn till att en sådan vidaresändning inte torde
vara förenlig med gällande lagstiftning hemställer gruppen att regeringen skall
föreslå riksdagen en särskild lag gällande verksamhet i Lund med mottagning och
vidaresändning i kabelnät till allmänheten av TV-program från ECS-satellitsystemet.

Prop. 1983/84:91 11

4 Yttranden

Televerket anser alt det äf angelägel alt program från ECS-satellilen
snarast möjligl får börja spridas inom försöksverksamheten i Lund. Mot denna
bakgrund föreslår verket atl sådan spridning får ske fr.o.m. den I januari
1984.

Televerket pekar vidare pä att gällande lagstiftning kan
tolkas positivt vad gäller rätten att återuisända TV-program från ECS-satelliterna
som är avsedda för allmänheten. Mol den bakgrunden håller verket för troligt
att olika enskilda initiativ kommer alt tas för att erbjuda återulsändning av
sådana program. Televerket utgår från att verket skall ha samma möjligheter
som konkurrenterna att erbjuda återulsändning av TV-program från satelliter.

Massmediekommittén konstaterar att satelliterna i ECS-syslemet
är alt beteckna som kommunikationssatelliter, varför sändningarna från satelliterna
inle är rundradiosändningar enligt de internationella radiorättsliga reglerna.

Enligt kommitténs uppfattning bör man vid en tolkning av
radiolagen betrakta sändningar över kommunikationssatellilkanaler på samma sätt
som enligt de inlernalionella reglerna, dvs. fallande utanför rundradiosänd-ningsbegreppet.
Bestämmelsen i 5§ tredje slyckel radiolagen om rätt till tillståndsfri vidaresändning
bör därför inte anses tillämplig pä dessa sändningar.

Kommittén drar på grund härav slutsatsen att
kabeldistribution lill allmänheten av sändningar från kommunikationssatelliter
förutsätter regeringens tillstånd. Eftersom satellitkanalerna förmedlar
program som inte behöver uppfylla radiolagens krav anser emellertid kommittén
det vara olämpligt att avgöra sädana tillståndsfrågor enligt radiolagen. Om del
i dagsläget anses önskvärt att öppna möjlighet till kabelspridning av program
från kommunikationssatelliter, bör detta enligl kommittén ske med slöd av
särskild lagstiftning.

Kommittén anser att värdet av kabel-TV-försöket i Lund
skulle öka om programutbudet frän satelliterna i ECS-syslemet kan ingå i sändningarna.
Kommittén ställer sig därför positiv till att det införs särskilda bestämmelser
som möjliggör spridning i Lund av dessa sändningar i den mån de är avsedda för
allmänheten. Enligt kommittén synes den lämpligaste lösningen vara atl del
införs en lag om försöksverksamhet som gör del möjligt alt efter tillstånd av
regeringen få distribuera sändningarna. Detta kräver ett tillägg i 5 §
radiolagen med innebörden att utsändningar i kabelnät av program som tagits
emot från kommunikationssatelliter regleras i en särskild lag. Den särskilda
lagen bör dock inte vara begränsad till försöket i Lund. Regeringen bör ha
möjlighet att bevilja också andra intressenter tillstånd till lokal
kabelspridning av program frän kommunikationssatelliter, alltså även program
från andra sådana satelliter än dem i ECS-syste-

Prop.
1983/84:91 12

mel, under förutsättning att programmen är avsedda för
allmänheten. Som villkor för tillstånd bör i övrigt gälla alt del är fråga om en
försöksverksamhet, som kommer att utvärderas och vilken därför kan vara till
nytta när regering och riksdag skall fatta beslut med anledning av massmediekommitténs
förslag. För att markera att det är frågan om försöksverksamhet bör lagen
enligt kommittén göras tidsbegränsad.

Med hänsyn till sitt uppdrag uttalar kommittén vidare alt
en särskild lag inle bör innehålla några regler om det yttrandefrihelsrätisliga
ansvaret för sändningarna eller om reklamen i dessa. Varken 6 eller 7§§ i
radiolagen eller bestämmelserna i radioansvarighetslagen bör därför vara
tillämpliga på försöksverksamheten.

Sveriges
Radio AB konstaterar atl ECS-satelliternas programöverföringar skall ske på
frekvenser som enligl inlernalionella överrenskommdser är avsedda för fast
radiotrafik. Det rör sig alltså inte om verksamhet som innefattas i del
internationella begreppet "broadcasting service". Emellertid är det
enligt Sveriges Radio uppenbart att många blivande användare av ECS-syslemet
syftar till alt nå ul med sändningarnas programinnehåll till-så många hushåll
som möjligt via kabelsystem. Syftet med verksamheten ligger därför i linje med
definitionen av begreppet "rundradiosändning" medan den valda
tekniken för in den under begreppet "fasl trafik"'.

Oavsett
avsändarnas faktiska avsikter kan enligt Sveriges Radios mening
programöverföringar via ECS-syslemet inte likställas med rundradiosändningar.
Företaget anser därför atl samtidiga vidaresändningar i träd av
programinnehållet i sändningar i ECS-syslemet inte kan genomföras utan särskilt
tillstånd till rundradiosändning. Radiolagen i sin nuvarande lydelse torde
emellertid inte ge förutsättningar för ett sådant tillstånd. Därför förutsätter
kabelsändningar av avsedd typ en lagändring.

Sveriges Radio framhåller att ECS-syslemet kommer atl
användas för överföringar av olika slag av programmaterial mellan företagen
inom Europeiska Radiounionen. Det är fråga om material som inte är avsett för
och inte kan tillåtas bli tillgängligt för vidaresändningar i kabelsystem.

Sveriges Radio anser det nödvändigt att statsmakterna
prövar om begreppet "rundradiosändning" i någon situation kan
omfatta programsignaler via ECS-satelliterna och hur programansvaret i så fall
skall utövas. Förelaget finner det motiverat att ge experimentet i Lund en
möjlighet till vidaresändning av vissa ECS-signaler. En särskilt lag bör
begränsas på etl sådant sätt att den inte föregriper övervägandena inom
massmediekommittén och inte heller eliminerar handlingsfriheten vad avser
bedömningen av vilka satellitsignaler som främst bör främjas i en ny
mediesituation.

Prop.
1983/84:91 13

5 Föredragandens överväganden

Det är en viktig uppgift för massmediekommittén att
överväga vad som bör gälla för vidarespridning till allmänheten av sändningar
från kommunikationssatelliter. Det är angeläget alt kommittén i sina
överväganden kan utnyttja erfarenheterna från försöksverksamheten i Lund också
såvitt avser program som sänds via kommunikationssatelliter. Då nuvarande
regler inte ger utrymme för att anordna en försöksverksamhet av nu angivet
slag. boren sådan möjlighel införas. Härigenom fär såväl kommittén som senare
regering och riksdag etl bättre beslutsunderlag.

Kabelförsöket
i Lund med bl.a. lokalt producerade program försiggår inom ramen för Sveriges
Radio-koncernens avtal med slaten. Verksamheten sker i detta hänseende på
grundval av vederbörande programföretags sändningsrätt enligt 5§ radiolagen
vilket innebär att del sändande bolaget - i allmänhel Sveriges Television AB -
har del programpoliliska ansvaret, att radioansvarighetslagen är tillämplig saml
att programmen är underkastade radionämndens granskning.

Den sändningsrätl enligt radiolagen som tillkommer
programföretagen inom Sveriges Radio-koncernen omfattar i och för sig även rätt
atl sända program som mottagits från ECS-satellitssyslemel eller andra
kommunikationssatelliter. Med hänsyn bl. a. lill atl det förväntade utbudet
kommer att innehålla reklamsändningar är det emellertid uppenbart atl
distributionen av sådana program kommer i konflikt med bl.a. radiolagens krav
på saklighet och opartiskhet. Eftersom bestämmanderätten över programmen inte
ligger hos det svenska programföretaget finns det inte heller någon möjlighet
att tillse att programmen uppfyller radioavtalens bestämmelser l.ex. om
kvalitet, tillgänglighet och mångsidighet.

A vgränsningsfrågor

Den sändningsverksamhet som förslaget gäller avser alltså
utsändning i elt kabelnät av program som är avsedda för allmänheten och som har
mottagits från en satellit i fast trafik en s.k. kommunikationssatellit. Då det
gäller utsändningen till de anslutna hushållen förutsätts all denna ulgör en
rundradiosändning enligt radiolagen. Detta innebär ingen ändring av vad som
gäller f. n. Sålunda får enligl radiolagen en trådsändare innehas av var och
en. Den får även användas utan annan inskränkning ån den som följer av
radiolagens krav på tillstånd till rundradiosändning. Det ankommer på
innehavaren av en trådsändare att avgöra om de sändningar som han tänker utföra
skall betraktas som rundradiosändningar eller inte. Mitt förslag innebår ingen
ändring i delta avseende.

Då del gäller de mottagna sändningarna som alltså skall förmedlas
vidare i ett kabelnät vill jag anföra följande. Jag har i del föregående
kortfattat angivit skillnaden mellan kommunikationssatelliter och direklsändande
satelliter. Det framgår av det internationella radioreglementet att sådan

Prop. 1983/84:91 14

Verksamhel som innebär transport av signaler från en
avsändare lill en eller flera speciella mottagare principiellt sett faller
utanför begreppel rundradiosändning.

Sådana transporter kan ske bl.a. med hjälp av satellit.
Det är då fråga om överföringar i fast trafik s.k. fixed satellite service
(ESS). Dessa överföringar sker mellan vissa noggrant angivna jordstationer med
en eller flera satelliter som mellanliggande "speglar" eller förstärkare.
Satellilsig-naler i fast trafik är således avsedda för en mottagarstation från
vilken de kan spridas till allmänheten. Signalerna från satelliten till
markstationen är däremot som sädana inte avsedda för allmänheten utan år endast
ett transportsätl av samma slag som l.ex. en radiolänk. Rundradio ("broadcasting")
blir det fräga om först når signalerna avses kunna las emot direkt av
allmänheten. Den som handhar vidaresändningen till allmänheten är därför
principiellt i samma situation som elt programföretag.

I
rättsfallet NJA 1976 s, 95 det s,k, Skönslaholmsmålet uttalade högsta domstolen
beiräffande frågan huruvida en sändning skall anses vara avsedd för
allmänheten eller ej att denna bedömning bör ske för varje led för-sig när en
sändning företas i fiera led.

Det har enligt min uppfattning ingen betydelse att
programinnehållet enligt den ursprungliga sändarens avsikt eller önskemål skall
nå ut till så många personer som möjligt, dvs. är avsett för allmänheten i
denna mening. Avgörande är i stället atl deri sändning i teknisk bemärkelse
som sker från markstationen till satelliten eller från satelliten lill en annan
markstation - dvs. i det nu aktuella fallet en kabelanläggning - enbart utgör
en s. k. programtransport som inte är avsedd för direkt mottagning av allmänheten.
En sändning av detta slag utgör därför inte ett sådant "radioprogram i
rundradiosändning"' som får sändas vidare med stöd av föreskrifterna i
fråga om centralantenner i 5§ tredje stycket radiolagen. För att en
sändningsverksamhet som den som har föreslagits i skrivelsen från Lund skall
kunna komma till stånd krävs därför en särskild lagstiftning därom.

I och för sig kunde den åsyftade regleringen åstadkommas
genom en ändring i radiolagen varigenom del föreskrevs bl. a. att
bestämmelserna i 6 och 7§§ inte skulle tillämpas för denna verksamhet. Med
hänsyn till att massmediekommittén har i uppdrag att undersöka bl.a. problem
som uppstår med anledning av olika former för spridning av utländska program
förordar jag alt regleringen sker i en särskild lag och all den görs tidsbegränsad.

Enligt det remitterade förslaget skall regleringen gälla
"rundradiosändning från trådsändare av sådana radioprogram som har tagits
emot från en satellit i fast trafik". Av ufirycket trådsändare framgår alt
lagen gäller utsändning i ett kabelnät till de mottagare som är anslutna till
sändaren.

Den närmare innebörden av uttrycket "satellit i fast
trafik" framgår av vad jag har anfört i det föregående.

Prop.
1983/84:91 15

I 1 § andra stycket' i förslaget till lag om
försöksverksamhet med särskild trådsändning upptas en hänvisning till
radiolagen. Anledningen till denna hänvisning är att radiolagens definition av
bl. a. uttrycket rundradiosändning endast kan tillämpas i fråga om denna lag.
Hänvisningen lill radiolagen skall alltså inte tolkas som ett uttryck för alt
den nya lagen skulle ersälta radiolagen i dess helhet i fråga om särskild
trådsändning. I alla de hänseenden där den föreslagna lagen inle ger avvikande
regler är alltså radiolagen tillämplig. Bestämmelsen om förbud mot förhandsgranskning
i 8§ radiolagen liksom straffbestämmelserna i 10§ skall alltså tillämpas även
på försöksverksamheten.

Ansvarighelsfrågor m. m.

Yttrandefriheten i program från Sveriges Radio-koncernens
programföretag regleras i radioansvarighetslagen (1966:756). När det gäller en
kabeloperatörs ansvar för program frän Sveriges Radio-koncernen innebär •denna
lag i princip atl operatören är fri från straff- och skadeståndsrättsligt
ansvar och att endast programutgivaren svarar.

Situationen är en annan i det fallet atl kabeloperatören äterulsänder
ett utländskt TV-program. Som exempel kan nämnas den del av försöksverksamheten
i Lund som innebär vidaresändning av rundradioprogram frän Danmark och de båda lyska
staterna. För denna verksamhet gäller inte reglerna i radioansvarighelslagen.
Frågan om ansvar för kabeloperatören eller någon annan som medverkar lill vidaresändningen
hår i landet av dessa program får därför bedömas enligt de allmänna straff- och
skadeständsrättsliga reglerna. Dessa torde i praktiken endast i undantagsfall
innebära att något ansvar kan utkrävas här i landet.

För den verksamhet som mitt förslag gäller - rätt alt i
kabelnät vidare-sända TV-program som har tagits emot från en
kommunikationssatellit -är råitsläget i slraff- och skadeståndshänseende
likartat rned det jag nyss har beskrivit.

Det åligger massmediekommittén bl. a. att utreda vem som
bör anses ha det yttrandefrihelsrätisliga ansvaret för utländska radio- eller TV-sänd-ningar
som distribueras i centralanlennanläggningar eller kabelnät. I avvaktan på
kommitténs förslag bör någon särskild reglering av dessa frågor nu inte
företas. Den verksamhet som föreslås bli reglerad i den nya lagen om särskild
trådsändning är redan på grund av radioansvarighelslagens lydelse undantagen
från bestämmelserna i den lagen. Jag anser emellertid atl det är lämpligt att
en erinran om detta tas in i den nya lagen. Det bör anges att undantaget från
radioansvarighetslagen endast gäller för själva sändningsverksamheten. Frågan
om frihet från ansvar och skadeståndsskyldighet för den som har lämnat
meddelande för offentliggörande i

' En redaktionell ändring har skett i propositionens
lagförslag. 1 § andra stycket motsvaras där av I § andra meningen.

Prop. 1983/84:91 16

radioprogram eller anskaffat uppgift eller underrällelse
för sädanl ändamål berörs inle av della stadgande.

De särskilda krav på programverksamheten som radiolagen
ställer framgår av 6§. På grund av hänvisningen lill 5 § första stycket är 6 8
emellertid inte tillämplig pä den verksamhel som regleras i den nya lagen. En
erinran även om detta bör ocksä tas in i den nya lagen.

I 7§
radiolagen anges atl radionämndens granskning omfaltar radioprogram som
förekommit i rundradiosändning. I en särskild paragraf i den nya lagen anges
därför atl den nämnda bestämmelsen inte skall tillämpas i fråga om särskild
trädsändning.

Rättlgheisfrågor

Mitt förslag avser enbart atl reglera den radiorätlsliga
frågan om regeringens tillstånd till särskild trådsändning. Den rätt till
ersättning som upphovsmän och övriga räitighetshavare kan ha på grund av
verksamheten berörs inte av förslaget. Den som fär tillstånd atl bedriva
sårskild träd-sändning svarar själv i förekommande fall för att han har löst
rättighetsfrågorna. Frågan huruvida l.ex. sådan utväxling av program mellan de
europeiska radioföretagen som kan komma att ske med användande av satelliter
i ECS-syslemet är tillgänglig för vidaresändning i kabelsystem berörs inte av
milt förslag.

Tillämpningsfrågor

Mitt förslag är närmast föranlett av den pågående
försöksverksamheten med kabel-TV i Lund.

Massmediekommittén anför att lagens tillämpningsområde
inte bör vara inskränkt till vad som f. n. är motiverat med hänsyn till
försöket i Lund.

Även enligt min uppfattning bör regeringen kunna bevilja
andra intressenter tillstånd lill distribution i kabelnät av program från
kommunikationssatelliter dä del är fråga om sädan verksamhet som kan förväntas
kunna tjäna som underiag för massmediekommitténs arbete eller når regering och
riksdag skall fatta beslul med anledning av kommitténs förslag.

Som jag
tidigare har angivit sker distributionen av programmen från Förbundsrepubliken
Tyskland inom ramen för kabel-TV-försöket i Lund i enlighet med redan gällande
bestämmelser. Härav följer även atl de reklaminslag som ingår i dessa program
får spridas lill de hushåll som omfattas av försöksverksamheten. Mitt förslag
om rätt lill spridning av program från kommunikationssatelliter i fast trafik
kan bedömas medföra alt reklaminslag kommer atl vidaresändas i ökad omfaltning.
Enligt min uppfattning kommer detta att ge massmediekommittén en möjlighet all
få ett mera realistiskt underlag för kommande bedömningar av hur sädana inslag
skall hanteras.

Prop. 1983/84:91 17

6 Upprättade
lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom utbildningsdepartementet upprättats
förslag till

1.
lag om ändring i radiolageri
(1966: 755),

2.
lag om försöksverksamhet
med särskild trådsändning. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende
som bilaga.

7 Hemställan

Jag
hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över lagförslagen.

8 Beslut

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

' Bilagan har uteslutits här. Frånsett en redaktionell
ändring är förslagen likalydande med dem som är fogade till propositionen.

Prop. 1983/84; 91 18

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1983.12-08

Närvarande: f.d. regeringsrådet Paulsson, regeringsrådet Mueller,
justitierådet Jermsten.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 24 november
1983 har regeringen pä hemställan av statsrådet Göransson beslutat inhämta
lagrådets yttrande över förslag till

1.
lag om ändring
i radiolagen (1966:755),

2.
lag om
försöksverksamhet med särskild trädsändning.

Förslagen
har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Roy Lindeberg.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Prop. 1983/84:91 19

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1983-12-15

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och stalsråden
I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Boström, Bodström. Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,
Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Göransson

Proposition om försök med kabelsändning av satellitprogram

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande' över förslagen
till

1.
lag om ändring
i radiolagen (1966: 755),

2.
lag om
försöksverksamhet med särskild trådsändning.

Föredraganden
upplyser att lagrådel har lämnat lagförslagen ulan erinran och hemställer att
regeringen, efter vissa redaktionella ändringar, föreslår riksdagen att anta
förslagen.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen all anla de förslag som
föredraganden har lagl fram.

Beslul om lagrådsremiss fallat vid regeringssammanlräde
den 24 november 1983.

Prop. 1983/84:91 20

Innehåll

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... 1

Lagförslag
......................................................... 2

Utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde den 24 november 1983 4

1
Inledning ........................................................ 4

2
Bakgrund ...................................................... 4

3
Skrivelsen ...................................................... 10

4
Yttranden ..................................................... II

5
Föredragandens överväganden ........................... 13

6
Upprättade lagförslag ...................................... ... 17

7
Hemslällan ..................................................... 17

8
Beslul ........................................................... .. 17

Utdrag
av lagrådets protokoll den 8 december 1983 18

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 15 december 1983 19

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1983