Prop. 1984/85:101

Prop
1984/85:101

Regeringens proposition

1984/85:101

med
förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten
för budgetåret 1984/85;

beslutad
den 20 december 1984.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upplagils i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för de åtgärder och del ändamål som framgår av föredragandenas
hemslällan.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås utgifter m.m. på tilläggsbudget II lill
statsbudgeten för innevarande budgetår. De anslag som begärs uppgår lill ca 51
milj. kr. De slörsla anslagen föreslås gå lill koslnader för köp av kanslifas-lighel
for uirikesrepresentalionen och lill medel för nya löneavtal vid Svenska
Riksteatern, Dramatiska teatern och Rikskonserter. Vidare föreslås atl
regeringen får vidta vissa arbelsmarknadspoliliska regeländringar som
arbetsmarknadslägel i Uddevalla kan komma all kräva. Dessutom föreslås all SJ
får bemyndigande alt träffa vissa avtal i samband med överdäckningsarbeten vid
Stockholms Cenlral.

I Riksdagen 1984185. I saml. Nr 101

Prop.
1984/85:101

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1984-12-20

Närvarande: Statsministern Palme, ordförande, och
statsråden 1. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg,
Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsråden Feldt, Hellström, Boström, Hjelm-Wallén,
Göransson, Peterson, Dahl

Proposition med förslag om tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1984/85

Statsrådet Feldt anför:

De anslag som riksdagen har anvisat sedan statsbudgeten
för budgetåret 1984/85 faslslälldes har uppförts på filläggsbudget I (FiU
1984/85:12). De ytterligare medelsbehov som nu kan överblickas och andra frågor
som bör tas upp i detta sammanhang bör sammanfattas i en gemensam proposition
angående utgifter på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1984/85. Denna proposition bör
föreläggas riksdagen nu. Skulle anslagsframställningar därutöver på
tilläggsbudget för innevarande budgetår visa sig ofrånkomliga bör dessa
föreläggas riksdagen vid en senare tidpunkt.

Statsråden föredrar förslag till riksdagen i frågor
angående anslag m. m. på tilläggsbudgel 11 lill statsbudgeten för budgetåret
1984/85. Anförandena redovisas i underprolokollen för resp. departement.

Statsrådet Feldt avslutar:

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

atl beslula om anslag på tilläggsbudgel II lill statsbudgeten för budgetåret
1984/85 och vidta övriga åtgärder i enlighet med de förslag som föredragandena
har lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden
och beslutar atl genom proposifion förelägga riksdagen vad föredragandena har
anfört för de åtgärder och det ändamål som föredragandena har hemställt om.

Regeringen beslutar att de anföranden som redovisas i
underprotokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär
skall bifogas propositionen som bilagorna 1-8.

Prop.
1984/85:101

Bilaga I

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-12-20

Föredragande: statsrådet Hellström

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1984/85

TREDJE HUVUDTITELN

A. Utrikesdepartementet m. m.

A 3. Inköp, uppförande och iståndsättande av fastigheter
för utrikesrepre-sentationen. Med riksdagsskrivelse 1983/84:243 den 13 april
1984 bemyndigades regeringen att sluta avtal om köp av kanslifastighet, som
disponeras av svenska ambassaden i London, på för statsverket förmånligast
möjliga villkor. Vidare medgavs att det under sjunde huvudtiteln uppförda reserva-fionsanslaget
Inköp av fastigheter m.m. förskottsvis får tas i anspråk för ändamålet och att
regeringen i efterhand skulle begära särskilda medel för förvärvet.

Regeringen har nu godkäni ett avtal om förvärv av
dispositionsrätten -med en återstående löptid av 95 år - till kanslifasiigheten
i London för en kostnad av 1,4 milj. pund.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen

att till Inköp, uppförande och iståndsättande av
fastigheter för utrikesrepresenlationen på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten
för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 16000000 kr.

Prop.
1984/85:101 4

Bilaga 2

Uidrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-12-20

Föredragande: statsrådet Boström

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1984/85

SJÄTTE HUVUDTITELN D. Järnvägar

D.l Statens järnvägar

Överdäckning vid Stockholms Central. I en skrivelse till
regeringen den 15 november 1984 har SJ meddelat att verkel, under förulsättning
av regeringens godkännande, träffat fyra överenskommelser i syfte atl
genomföra en överdäckning av norra delen av centralslationsområdet i Stockholm
med bussterminal och kontorsbebyggelse. Arbetena avses påbörjas våren 1985 och
hela projektet beräknas vara klart år 1990. Koslnaden för projektet beräknas lill
ca I miljard kronor.

För alt genomföra projeklel har SJ sålunda med Stockholms
kommun träffat etl bytesavial som innebär atl kommunerna överlåter lill SJ dels
mark inom och i anslutning till centralbangården, dels elt induslriområde i
Spånga. Överlåtelsen innebär bl.a. att vissa områden, som SJ redan i dag
disponerar med nyttjanderätt, nu övergår till staten med äganderätt. Delta är
en förutsättning för den fastighetsbildning som skall möjliggöra en lomlrältupplätelse
och därmed genomförandel av överdäckningen. 1 gengäld överiåter SJ till
kommunen mark i första hand vid Södra station i Stockholm för överdäckning med rätl
för SJ alt på det överlåtna området anlägga, bibehålla och nyttja för
järnvägsdriften erforderliga anläggningar. SJ skall vidare till kommunen i mellangift
erlägga 15 milj. kr. kontant.

Med Stockholms kommun har SJ vidare träffat ell
stadsplaneavtal. Detta avtal innebär alt parterna skall verka för en ny stadsplan
för huvuddelen av centralstationsområdet och bildande av fastighet för all
möjliggöra en överdäckning av delta område. SJ har enligt avtalet åtagit sig
att utföra vissa arbeten som kommunen skall ersätta med 15 milj. kr. Della

Prop. 1984/85:101 5

belopp
motsvarar mellangiften som SJ skall erlägga till kommunen enligt bytesavtalet.
Vidare skall kommunen, från det statsbidrag som lämnas för del i
fördelningsplanen för byggande av stalskommunvägar m. m. åren 1984-1993 angivna
byggnadsobjektet "CT-terminalen inkl. gatuarbeten i anslulning därtill saml
Klarastrandsleden, delen Klarastrandsviadukien -400 m väster St.
Eriksbron", betala SJ 93 milj. kr. Av della belopp avser SJ alt disponera
erforderliga medel för all i samband med arbetena för terminalbygget vidta
nödvändiga ombyggnader av spårområdet.

SJ
har vidare träffat en överenskommelse med Vasaterminalen AB. Efler att en ny
stadsplan har fastställts och sedan fastighetsbildningen registrerats skall
enligt denna överenskommelse upplåtelse av överdäckningen ske med tomträtt till
bolaget. Den ärliga avgälden skall för perioden den 1 mars 1990 till den 1 mars
2010 ulgöra 20 milj. kr. Bolaget har förbundit sig att utföra arbeten inom och
i anslutning till fasligheten enligt elt totalentreprenadavtal. Detta avtal
innefattar bl.a. byggnation av bussterminal, allmänna trafikutrymmen,
parkerings- och angöringsdäck, vissa gatuarbeten och bangårdsarbelen. I
ersättning för dessa arbeten skall SJ till bolaget belala 165 milj. kr.
Betalningen sker genom atl SJ överiämnar en revers på motsvarande belopp med en
lånetid på 20 år. Återbetalningen inleds den 1 mars 1990. Den årliga annuiteten
motsvaras därmed av den lomlrättsavgäld som SJ erhåller från bolaget under
samma period.

Enligt
överenskommelsen med Vasaterminalen AB om toml-rältsupplåtelse har SJ rätt att
utan ersättning använda utrymmen för bl.a. bussterminal samt rätt att upplåta
terminalutrymmen med nyttjanderätt lill etl av SJ, AB Storstockholms
Lokaltrafik (SL) och Stockholms kommun gemensamt ägt aktiebolag - Stockholms
Terminal AB. Dessa ägare har träffat etl konsortialavial. Avtalet innebär alt
bolaget skall bedriva bussterminalverksamhet och därmed sammanhängande
verksamhet. Aktiekapitalet skall utgöra 1 milj. kr. varav SJ skall fillskjuta
400000 kr. Av de kostnader som inte täcks av intäkter skall SJ svara för 20
procent medan SL slår för resterande 80 procent. Erforderliga investeringar i
bolaget uppskattas lill 15 milj. kr. Detta belopp skall betalas av bolaget
genom lån som garanteras av SJ och SL. Dessutom beräknas ett behov av checkräkningskredit
på ca 5 milj. kr. som också det skall garanteras av SJ och SL.

SJ
hemställer i sin skrivelse att regeringen godkänner dels de fyra nämnda
överenskommelserna, dels att den i konsortialavtalet nämnda garantin för SJ:s
del får ställas på upp till 10 milj. kr., dels att SJ får akfivera 165 milj.
kr. som tillgång i balansräkningen med avskrivningar under 20 år motsvarande
amorteringsdelen i annuiteterna om 20 milj. kr., dels slufiigen att SJ av de 93
milj. kr. som skall eriäggas av Stockholms kommun enligt stadsplaneavtalet får
disponera erforderhg del för att vidta nödvändiga ombyggnader av spårområdet.

ti
Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 101

Prop.
1984/85: lOI 6

Föredraganden

Del har länge stått klart atl terminalsilualionen vid Slockholms
Cenlral måsle förbällras. I området kring centralstationen i Stockholm sammanstrålar
i dag två vikliga spårbundna kollektiva trafiksystem, nämligen dels SJ:s fjärrtågs-
och pendellågstrafik, dels SL:s umnelbaneirafik. (mlut-lande busstrafik bedrivs
vidare från detla område lill bl.a. Arlanda fiyg-plats och Nynäshamn varifrån Gotlandslrafiken
uigär. Dessulom sker från centralslationsområdet en betydande busstrafik i form
av charterresor. För kollektivtrafikens ulveckling krävs terminaler som är
effektiva och som resenärerna upplever som attraktiva. Del är därlör med
tillfredsställelse jag konstaterar all SJ och berörda parter nu träffat
överenskommelser som samordnat löser lerminalfrågoma för såväl den långväga som
den kortväga personirafiken under överskådlig lid. Jag ser det vidare som
positivt att överenskommelserna och den omratlande ulbyggnaden inle innebär
någon ökad belastning på SJ:s ekonomi.

Jag vill i sammanhanget erinra om atl riksdagen i december
1983 godkiin-de en överenskommelse mellan staten, SJ och Slockholms läns
landsting som möjliggör en utbyggd lokal tågtrafik och som också löser SJ:s kapacitetsproblem
för den långväga gods- och personiåglrafiken i Stockholmsområdet. De nu
preliminärt irälTade överenskommelserna om överdäckning vid Stockholms Cenlral
bör enligt min mening komma all innebära en ytterligare avsevärd
standardhöjning för såväl den långväga järnvägsirafi-ken till och från Slockholm
som för den lokala och regionala kolleklivirafi-ken i regionen.

Genom all överdäckningen möjliggör en gemensam terminal
för resenärer med lokaltåg, Qärrlåg, flyg och buss saml indirekt även med
furtyg för resande till och från Golland via Nynäshamn underläiias en smidig
övergång mellan olika färdmedel. Enligi min mening är del också angelägel med elt
förstärkl samarbeie mellan våra olika färdmedel som gör atl samordnade resor
kan främjas. Jag bedömer all en sådan ulveckling är till gagn för hela landets
trafikförsörjning. Jag är därför beredd tillstyrka ull SJ ges erforderliga bemyndiganden
för atl de preliminärt träffade överenskommelserna skall kunna genomföras.

För att regeringen skall kunna lämna erforderiiga bemyndiganden
erfordras riksdagens samtycke till den avsedda tomlräiisupplålelsen. Vidare
erfordras att riksdagen medger att regeringen låter SJ få - i enlighel med vad
som avtalats - ersätta Vasaterminalen AB för ulförl arbele genom alt lämna en
revers på 165 milj. kr. lill bolaget.

Jag hemställer mot denna bakgrund alt regeringen föreslår
riksdagen att

1.
medge atl
statens järnvägar för överdäckning vid Slockholms Central får upplåta fast
egendom till Vasaterminalen AB med tomträtt,

2.
godkänna att
statens järnvägar lämnar en revers på 165 milj. kr. med en lånelid på 20 år lill
Vasalerminalen AB som ersällning för arbeten i samband med överdäckningen av
Stockholms Cenlral.

Prop. 1984/85:101 7

Bilaga
3

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-12-20

Föredragande:
statsrådet Feldt

Anmälan
till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret 1984/85

Försäljning
av fastigheterna 1,2 och 3 i kvarteret Proserpina i Stockholm (Norra Bancohuset)

Byggnadsstyrelsen
som förvaltar norra Bancohuset i Stockholm föreslår att fastigheterna avyttras.
Fasfighetema omfattar hela kvarteret Proserpina och avgränsas av Skeppsbron,
Norra Bancogränd, Österlånggatan och Tullgränd.

Norra
Bancohuset som är upptaget i förteckningen över byggnadsminnesmärken har sedan
flera år varit utrymd. Kvarteret Proserpina är enligt gällande statsplan avsett
för allmänna ändamål. För att byggnaden skall kunna användas krävs omfattande
och dyra ombyggnadsarbeten. Något behov alt använda Norra Bancohuset för
ändamål som ligger inom byggnadsstyrelsens lokalhållningsansvar föreligger inle.

Efter
förfrågan till ett antal intressenter har byggnadsstyrelsen beslutat erbjuda
Statsföretag AB, BS-konsult AB och Armerad Betong Vägförbältringar AB att
tillsammans förvärva fastigheten.

Parterna
har kommit överens om en köpeskilling om 7700000 kr. Därutöver skall köparen
reparera och renovera fasaderna på grannfastigheten. Södra Bancohuset, som ägs
av staten. Ersättningen för Norra Bancohuset är bestämd på marknadsmässiga
grunder.

Riksantikvarieämbetet
har godkänt att fastigheterna säljs. Byggnaden kommer efter försäljningen att
förklaras som byggnadsminne. Länsstyrelsen har godkäni förslag till
skyddsföreskrifter som upprättals av Stockholms stadsmuseum. Köparna har
godtagit de bevarandeprinciper som kommit lill uttryck i skyddsföreskrifterna.

Jag
har inget att erinra mot byggnadsstyrelsens förslag att Norra Bancohuset säljs
i enlighet med de av byggnadsstyrelsen redovisade villkoren. Försäljning av
statlig egendom till enskilda, där saluvärdet överstiger 5 milj. kr., kan inle
avgöras av regeringen utan måste först underställas riksdagens prövning. Jag
förordar alt så sker nu.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
samtycka till försäljningen av Norra Bancohuset i Stockholm.

Prop.
1984/85: lOI

Bilaga 4

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROIOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-12-20

Föredragande: sialsrådel Hjelm-Wallén p. 1; sialsrådel Göransson
p. 2-4.

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1984/85

ÅTTONDE HUVUDTITELN

C. Vuxenutbildning

[1] C 6. Undervisning för invandrare i svenska språket m. m.
Genom Kungl. Maj:ts beslut den 25 maj 1973 har beslämmelser meddelats om undervisning
för invandrare i svenska språkel m.m. Bestämmelserna har ändrats av regeringen senasl
den 2 februari 1984. Undervisningen, som bedrivs som försöksverksamhet, får
innevarande budgetår onitaiui högst 490000 studietimmar.

Undervisningen
bedrivs av skolöverstyrelsen i samråd med arbetsmarknadsstyrelsen och statens
invandrarverk och anordnas av studieförbunden.

Statsbidrag utgår vid undervisningen med belopp som
varierar mellan 153 kr. 15 öre och 184 kr. 45 öre per studietimme. Av nämnda
bidrag lår eii belopp som varierar mellan 80 kr. 45 öre och 96 kr. 15 öre per siudieiimme
användas lill verifierade koslnader för cirkelledare. Ur bidragel får vidare ulgå
högst 5 kr. 20 öre per studietimme i lagbunden undervisning och högsl 5 kr. 10
öre per studietimme i övrig undervisning till verifierade lönebikoslnader.

Föredragandens överväganden

Förhandlingar mellan Folkbildningsförbundel och Svenska
facklärarförbundet om nya löne- och anställningsvillkor för cirkelledare i
svenska med samhällsorientering för invandrare pågår f. n. Resultatet av förhandlingar-.la
kan komma alt medföra behov av förbättrade statsbidrag lill sludieför-liunden
för att täcka kostnaderna för ändrade arvoden till cirkclledare saml lör lönebikoslnader.

Prop.
1984/85: 101 9

Jag finner del angeläget all de höjda statsbidragen till sludieförbunden
utgår så fort som möjligt efter det att nyll avtal slutits. Studieförbunden får
i annal fall först i efterhand kompensalion för de kostnader del nya avlalel
kan komma att medföra. Härigenom får sludieförbunden en hård belastning på sin
likviditet.

Regeringen bör därt'ör inhiimla riksdagens bemyndigande
alt, som en följd av kommande nyll avtal mellan Folkbildningsfurbundel och
Svenska facklärarförbundel, få höja statsbidragen till studieförbunden för
svenskundervisning för invandrare. Jag föreslår att regeringen föreslår
riksdagen

alt godkänna att regeringen höjer statsbidragen till sludieförbunden
för deras verksamhel med svenskundervisning för invandrare i enlighel med vad jag
anfört.

F. Kulturverksamhet m.m.

(21 F 11. Bidrag till Svenska riksteatern. I slalsbudgelen
för innevarande budgetår har under denna anslagsriibrik anvisais ell reservaiionsanslag
av 104 976000 kr. Riksleatern har gjort en framställning om ytterligare medel
för budgetåren 1983/84 och 1984/85 lill följd av 1984 och 1985 års avtal. Då della
anslag anmäldes i prop. 1983/84: 100 (bil. 10 s. 307) anförde jag att jag hade
för avsikt atl återkomma i annat sammanhang. Avtal är nu träffade för åren 1984
och 1985. Jag förordar en kompensation som moisvarar löneutvecklingen inom det slatligl
reglerade avtalsområdet. Med hänvisning härtill förordar jag alt anslagel
Bidrag lill Svenska riksleatern höjs med 8 757 000 kr. Jag hemställer alt
regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag lill Svenskti rikstealern på tilläggsbudget
11 till statsbudgeten för budgetårel 1984/85 anvisa ett reservaiionsanslag av
8757 000 kr.

[31 F 14. Bidrag lill Dramatiska teatern. 1 statsbudgeten
för innevarande budgelår har under denna anslagsrubrik anvisats ell reservaiionsanslag
av 70359000 kr. Drnmaliska teatern har anhållit om ylleriigare medel för budgelåren
1983/84 och 1984/85 med hänsyn lill kostnadsökningar med anledning av 1984 och
1985 års löneavtal. Jag förordar en kompensalion som moisvarar löneutvecklingen
inom del slatligt reglerade avtalsområdet. Med hänvisning härtill förordar jag
all anslagel Bidrag lill Dramatiska teatern höjs med 7 116000 kr. Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att till Bidrag lill Dramatiska teatern på tilläggsbudget
11 till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av
7 116000 kr.

Prop.
1984/85:101 10

[4] F 15. Rikskonsertverksamhet. För innevarande budgelår
har under denna anslagsrubrik anvisats ett reservationsanslag av 46538000 kr.
Institutet för rikskonserter har nu begärl ytterligare medel för budgetåren
1983/ 84 och 1984/85 med hänsyn till 1984 och 1985 års löneavtal. Jag förordar
en kompensation som motsvarar löneutvecklingen inom det statligt reglerade
avtalsområdet. Med hänvisning härtill förordar jag att anslaget Rikskonsertverksamhet
höjs med 5000000 kr. Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen

att till Rikskonsertverksamhet på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 5000000 kr.

Prop. 1984/85:101 11

Bilaga 5

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-12-20

Föredragande: statsrådet Leijon

Anmälan till tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1984/85

Särskilda arbelsmarknadspoliliska åtgärder i
Uddevallaregionen

Uddevallavarvels och Svenska Varvs styrelser beslutade den
11 december 1984 att förbereda nedläggning av Uddevallavarvet och inleda MBL-förhandlingar
om detla. Skälet till besluiei är främsl all marknaden för bulk- och lankfarlyg
yllerligare har försämrats. Uddevallavarvei har ca 2 200 anslällda. I 700 av
dessa är kollektivanställda och ca en fjärdedel är 55 år eller äldre. Dessulom lillkommer
ca 250 anställda vid Uddevallavarvels dotterbolag Skandiaverken i Lysekil.

Induslrin i mellersta Bohuslän har under senare år
drabbats av omfattande strukturella förändringar. Under år 1983 har
personalstyrkan vid Uddevallavarvet och Skandiaverken minskats med ca 460
personer. Yllerligare ell antal förelag i regionen har minskal anlalel anslällda
eller aviserat sådana neddragningar.

Den här situationen kan komma all innebära belydande sysselsällnings-problem
i Uddevallaregionen. Sammantaget är uppemot 3000 arbetstillfällen nu i
riskzonen.

Regeringen har inlell arbetet med etl brett äigärdsprogram
som kan sällas i gång när definiliv klarhet har nåtts om Uddevallavarvets
framlid.

Bland de ålgärder som kan bli aktuella är arbetsmarknads-,
regional- och industripolifiska insalser.

Vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder måste kunna sättas
in snarast möjligt. Det kan då komma all bli fråga om förstärkningar av personal
till arbetsförmedlingen, inrättande av exlra arbelslag vid arbetsmarknadsinstitut
saml möjlighet atl i slörre ulslräckning ulnytlja inlroduktionsstöd och
särskilt lönebidrag för arbetshandikappade. Vidare kan del visa sig ändamålsenligt
atl förbättra vissa stöd och vidta vissa regeländringar i bestämmelserna om arbelsmarknadsulbildning,
fiyttningsbidrag och näringshjälp enligi arbelsmarknadskungörelsen (1966: 368, omirycki
1983:569). Dessulom kan reglerna om bidrag enligt förordningen (1984: 523) om
försöksverk-

Prop.
1984/85: lOI 12

samhet med bidrag till arbelslösa som startar egen rörelse
behöva justeras. Detla kan innebära att ytterligare medel utöver vad riksdagen
anvisat för innevarande budgetår kan komma atl behövas.

Jag har för avsikt atl senare återkomma till riksdagen med
en mer detaljerad redovisning av insatserna i Uddevallaregionen och i det sammanhanget
återkomma om eventuella yllerligare medel. I avvaktan härpå bör emellertid
regeringen inhämta riksdagens bemyndigande att om arbetsmarknadsläget så
kräver kunna göra vissa förändringar i bestämmelserna för de
arbetsmarknadspolitiska åtgärder som jag lidigare har nämnt.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag atl
regeringen föreslår riksdagen

atl godkänna alt regeringen får ändra reglerna för de arbelsmarknadspoliliska
ålgärder som jag har nämnt och som arbetsmarknadsläget i Uddevallaregionen kan
komma all kräva.

Prop. 1984/85:101 13

Bilaga 6

Uidrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-12-20

Föredragande: statsrådet Gustafsson

Anmälan
till tilläggsbudget II
till statsbudgeten för budgetåret
1984/85

ELFTE HUVUDTITELN

B. Bostadsförsörjning m. m.

[I] B 1. Bostadsstyrelsen. Under denna rubrik har i slalsbudgelen för
budgetåret 1984/85 anvisats ell förslagsanslag av 52 102000 kr. Av delta belopp
avser 3 milj. kr. medel till bosladsslyrelsens projekl rörande utvidgat
datorstöd - UDS - till verksamheten vid bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna.
Medlen är avsedda för fortsatt utredningsarbete och för genomförandet. Bosladsstyrelsen
har hemställt om ytterligare 4402000 kr. för detla ändamål för innevarande budgelår.

Föregen del beräknar jag medelsbehovel lill 1 milj. kr.

Regeringen har i beslut den 30 augusti 1984 uppdragit ål bosladsstyrelsen
all utarbeta ändrade rutiner för utbetalning av räniebidrag. 1 beslutet angavs atl
regeringen avsåg att hos riksdagen begära att särskilda medel anvisas för atl
göra det möjligl för bosladsstyrelsen all ändra i det nuvarande datasystemet så
att de nya utbetalningsrutinerna kan genomföras. Styrelsen har beräknat
kostnaderna för ändringarna lill 2 415 000 kr. för innevarande budgetår och
hemställt om all denna summa slälls lill förfogande för ändamålet. Jag beräknar
i likhel med bosladsstyrelsen medelsbehovel till 2415000 kr.

Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag i prop.
1983/84:90 beslutat (BoU 28, rskr 303) alt del bildas elt särskilt av slaten helägt
kreditaktiebolag med uppgift atl på den prioriterade kreditmarknaden låna upp
de medel som krävs för den statliga bostadslångivningen.

Med anledning av riksdagens beslut har bosladsstyrelsen hos
regeringen hemställt om att 2 705000 kr. slälls fill slyrelsens förfogande för
ändringar av del nuvarande datasystemet så atl ulbelalning enligt den nya
ordningen kan ske fr.o. m. den 1 juli 1985.

Prop. 1984/85:101 14

För egen del beräknar jag kostnaderna för ändamälel lill
1,5 milj. kr. Jag förordar att regeringen föreslår riksdagen alt på lilläggsbudgel
11 lill statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ytterligare 4915 000 kr.
för de ändamål som jag här har redogjort för. Jag hemställer atl regeringen
föreslår riksdagen.

atl till Bostadsstyrelsen på tilläggsbudgel II till statsbudgeten för budgetåret
1984/85 anvisa ett förslagsanslag av sammanlagl 4915 000 kr.

Prop. 1984/85:101 15

Bilaga
7

Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-12-20

Föredragande:
statsrådet Peterson såvitt avser p. 1-2 och 4-5; statsrådet Dahl såvitt avser p.
3

Anmälan
till tilläggsbudget II
till statsbudgeten för budgetåret
1984/85

TOLFTE
HUVUDTITELN

B.
Industri m.m.

[I] B 20. Bidrag för omlokaliseringskostnader
m. m. Ull Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling. Något anslag för detla
ändamål finns inle upptaget i statsbudgeten för budgelåret 1984/85.

Stiftelsen
Institutet för Företagsutveckling (SIFU) bedriver fortbildning för bl. a.
småföretag inom främsl lekniska och ekonomiska ämnen. SIFU:s administration -
förutom elektronikavdelningen - och viss kursverksamhet är förlagd till Borås
i enlighet med statsmakternas omlokaliseringsbe-slut (prop. 1973:55, InU 22, rskr
220). En betydande del av själva kursverksamheten bedrivs dock i Stockholm.

Av
olika skäl kom utfiyttningen till Borås atl äga rum försl under sommaren 1982.
Flyttningen har inneburit såväl merkostnader som minskade intäkter för SIFU.
Under budgetåret 1983/84 har, som en följd av utflyttningen till Borås, vissa omlokaliseringar
skett även inom de grenar av SIFU:s verksamhet som är kvar i Stockholm. Också
dessa omflyttningar har medfört ekonomiska påfrestningar.

SIFU
erhöll t.o.m. budgetåret 1982/83 vissa statsbidrag för atl täcka omlokaliseringskostnader.
Därefter har stiftelsen temporärt fått finansiera sådana kostnader med egna
medel. 1 skrivelse den 10 maj 1983 redogjorde stiftelsen för sina beräknade omlokaliseringskostnader
och andra omställ-ningskostnader t.o.m. budgelåret 1983/84 och anhöll om
statsbidrag för ändamålet. 1 samband med sin anslagsframställning för
budgetåret 1985/86 har SIFU preciserat sina anspråk på bidrag för omlokaliseringskostnader
fill 3,7 milj. kr.

För
egen del vill jag anföra följande.

Prop. 1984/85:101 16

SIFU är affärsdrivande. De negativa ekonomiska
verkningarna av omlokaliseringen har under en övergångsperiod varit belydande.
Del gäller även inläklssidan. Det ordinarie slalsbidragel lill SIFU har minskal
från 22 milj. kr. för budgetårel 1982/83 till 18 milj. kr. för innevarande budgelår.
SIFU har därför inte kunnal kompensera sig för de ekonomiska påfrestningar som
omlokaliseringen har medfört. Det har fåll lill följd atl stiftelsen under de
två senasle verksamhetsåren redovisal förluster på totalt ca 3,4 milj. kr. F. n.
har stiftelsen etl negativt eget kapilal.

SIFU:s verksamhel är av slor betydelse för främst
spridningen av tekniska och ekonomiska kunskaper bland småföretagen. På grund
av de senaste årens omställningsproblem har stiftelsen saknat resurser atl i
tillräcklig omfattning både utveckla och genomföra kurser. Del är enligt min
mening inte godtagbart all den omlokalisering som riksdagen beslulade om får
sådana konsekvenser. Jag förordar därför all ell slalligl bidrag på 3,7 milj.
kr. lämnas till stiftelsen, som en engängsinsats, för atl slutligt läcka omlokaliseringskostnader
m. m. Eventuellt kvarstående koslnader för omlokaliseringen får bäras av
stiftelsen inom ramen för del reguljära statsbidrag som riksdagen anvisar. Engångsinsalsen
om 3,7 milj. kr. bör anvisas i form av ett särskilt reservationsanslag.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemsläller jag alt
regeringen föreslär riksdagen

atl lill Bidrag för omlokaliseringskostnader m.m. till
Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling på tilläggsbudget II lill statsbudgeten för budgetåret
1984/85 anvisa elt reservationsanslag av 3 700000 kr.

D. Mineralförsörjning m.m.

[2] D 1. Sveriges geologiska undersökning: Geologisk
kartering m.m. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret 1984/85
anvisats elt reservaiionsanslag av 66303000 kr.

Verksamheten vid Sveriges geologiska undersökning (SGU) är
till slörsla delen lokaliserad till Uppsala med filialkontor i Lund och
Göteborg. Filialkontoret i Lund har under många år varit spritt på flera olika
lokaler. Under våren 1984 samlades verksamhelen i en lokal. Byggnadsslyrelsen
har svarat för nödvändig ombyggnad av denna. Kostnaden för ombyggnaden uppgick
till 725 000 kr. Denna kostnad samt den ökade hyreskostnaden under innevarande
budgetår, 306000 kr., har inte tagits med vid beräkningen av SGU:s anslag.
Medel för atl täcka dessa koslnader, sammanlagt 1 031 000 kr. bör ställas lill SGU:s
förfogande under innevarande budgelår.

Jag hemställer atl regeringen föreslär riksdagen

att till Sveriges geologiska undersökning: Geologisk kariering
m. m. på tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa elt
reservaiionsanslag av I 031 000 kr.

Prop. 1984/85:101 17

E. Energi

[3j E 21. Verksamheten i Ranstad. Anläggningarna i Rimslad
uppfördes under tiden 1960- 1965 av AB Atomenergi (numera Studsvik Energiteknik
AB) för utvinning av uran ur alunskifferlagrets uranrika zon. Anläggningen
kördes i provdrift under budgelåret 1965/66 och därefter i produktion t.o.m.
budgetåret 1968/69. Från budgetåret 1969/70 har anläggningen använts för processuiveckling
avseende uranutvinning saml avancerade processer som syftar lill utvinning av
flera produkter ur skifferråvaran.

Sedan år
1978 ägs Ransiadsverket av Ransiad Skifferakiiebolag (RSA) med Aktiebolaget
Svensk Alunskifferulveckling (ASA), Luossavaara-Ki-runavaara AB (LKAB) och Studsvik
Energiteknik AB (Studsvik) som ägare. ASA ägs i sin tur av Boliden AB och LKAB.
Sedan budgetåret 1978/ 79 har verksamheten i Ranstad finansierats med ett
statligt villkorslån om totalt 128 milj. kr. till ASA.

Verksamhelen i Ranstad har sedan år 1969 när Ransiadsverket
sysselsatte ca 200 personer successivt trappats ned. Ijanuari 1984 varslades
de 20 kvarvarande anställda och de flesta har i dag hittat andra anställningar.

Den verksamhel som återstår på det slora industriområdet
är i princip fastighetsförvaltning och drift av vatten- och
reningsanläggningar. Della sker inom ramen för RSA.

Den forskning som bedrivits i RSA med slaggande förgasning
på uppdrag av ASA är i dag avslutad. En viss forskningsverksamhet bedrivs dock
på renl kommersiella grunder av del nystartade Ranstad Mineral AB. De uppdrag
som hittills erhållits ligger inom del hydrometallurgiska områdel och uiförs i Ranstadsbolagets
lokaler.

De intressenter (Boliden, LKAB och Studsvik) som har deltagit
i utvecklingen av förgasningsprocessen. har inget intresse av atl driva arbelel
vidare utan särskilda medelsiillskolt.

När det i slutet av 1960-talet stod klart alt planerna på
uranutvinning i Ransiad inte skulle fullföljas påbörjades de forsla arbetena
med atl återställa områdel. Betydande insalser har skett för alt återställa
delar av såväl lakrestområdet som dagbrottsområdet. Det har ocksä bedrivits
viss försöksverksamhel med rekuliivering av vissa markytor.

Bland de arbeten som återstår kan nämnas l.ex. dagbrottets
väslra del och dilhörande transporttunnlar. Vidare återstår kanterna på lakrestområdet.
På sikt måsle slällning las lill om dagbrottet och underjordsanläggningarna
kan vattenfyllas. Vidare måsle ålgärder vidtas för slutlig återställning av lakresiområde
och dilhörande vaiienreningssyslem.

Enligt etl konsortialavial mellan Studsvik, LKAB och
Boliden har Studsvik åtagit sig atl ensamt svara för de ekonomiska
förpliktelserna avseende återslällningsarbelena vid en eventuell nedläggning av
verksamheten vid Ransiadsverket.

Gällande koncession för brytning av alunskiffer utlöper
vid utgången av

Prop. 1984/85:101 18

år 1984. Tillräckliga moliv föreligger enligt RSA inle för
en begäran om en förlängning av bolagets brylningskoncession.

Studsvik har i skrivelser till regeringen den 30 augusti
och den 19 november 1984 hemställt om medel för all i samband med all brytningskoncessionen
upphör la fram underlag för del fortsatta återslällningsarbe- lel.

Bolaget har definierat fyra skeden i projeklel: programskedel,
ulred-ningsskedel, återställningsskedet och uppföljningsskedel. Det första skedet
går att beskriva och kostnadsberäkna med noggrannhel, medan de därefter
följande skedena nu endast kan beskrivas översiktligt.

Programskedet syftar enligt Studsvik till att tillsammans
med berörda kommuner och myndigheter översiktligt kartlägga problemområden,
skissera möjliga ålgärder samt belysa framtida användning av de åtgärdade
markområdena. Programskedet kommer enligt bolaget all resultera i ett eller fiera
förslag till åtgärder. Arbetet i denna första fas beräknas ta ca ett halvt lill
etl år i anspråk och kosta 500000 kr. Den efterföljande utredningsfasen
beräknas behöva ta 1 -2 år i anspråk och kosta ca 3,5 milj. kr.

Föredragandens överväganden

Vid riksdagsbehandlingen våren 1984 av regeringens
proposition om forskning (prop. 1983/84:107 bil. 9, NU 45, rskr 407)
konstaterade närings-utskottet alt frågan om återställningsarbeten i Ranstad
bereds inom regeringskansliet. Utskottet anförde alt regeringen borde verka
för en fortsättning av verksamheten vid Ranstad. Detta skulle ske genom atl
befintliga anläggningar och kompetens utnyttjas för fortsatta forsknings- och
utvecklingsinsatser. Utskottet ansåg att en viss forsknings- och
utvecklingsverksamhet inom området förgasning bör drivas vidare under
åtminstone den närmaste treårsperioden. Inom området våtkemisk metallutvinning
borde enligt utskottet en fortsatt verksamhel kunna bedrivas med klart affärsmässiga
utgångspunkter. Utskottet påpekade också att bolaget hade all förvalta vissa
fastigheter.

Vad beträffar finansieringen av forskningsverksamhelen m. m.
skulle enligt utskottet prövas möjligheterna alt inom ramen för tidigare
beviljade medel lösgöra resurser härför. Utskottet anförde alt så skulle kunna
ske genom att bolagets intressenter återbetalar återstående lån i snabbare takt
än vad som gäller enligt nuvarande lånevillkor. Regeringen borde, ansåg
utskottet, ta upp förhandlingar med intressenterna enligt dessa riktlinjer.

Riksdagen beslutade (rskr 407) i enlighel med ulskollels
förslag.

För egen del vill jag anföra följande:

De tekniker och ingenjörer som var verksamma i det numera planenligt
avslutade projektet för slaggande förgasning är inte längre kvar i RSA. Nägon förgasningsverksamhet
förekommer således inte längre. Del är därför enligt min mening svårt att
genomföra det av riksdagen föreslagna fortsaita forsknings- och
utvecklingsarbetet vid Ranstad. Elt fortsatt forsk-

Prop. 1984/85:101 19

nings- och ulvecklingsarbete skulle möjligen till mycket
höga kostnader kunna återupptas med hjälp av konsuller och inhyrd personal.

F. n. pågår verksamhel med förgasning av fasla bränslen
framförallt vid Studsvik men även vid l.ex. Metallurgiska forskningsslaiionen i
Luleå (MEFOS). Den verksamhet som bestrids med medel från energiforsk-ningsprogrammel
sker inom delprogrammet Bränsleförädling, som administreras av slatens
energiverk. Del ankommer på statens energiverk atl utifrån de riktlinjer
riksdagen lagl fast ta ställning till hur medlen inom delprogrammel
Bränsleförädling skall användas. Energiverkei finansierar verksamhet som är
inriktad bl.a. på generell förgasningskunskap.

Med de begränsade resurser som slår till buds för
forskning inom området förgasning av bränslen är det angeläget alt hålla
samman verksamhelen så atl högsta möjliga effekiiviiel uppnås. Elt
återupptagande av förgas-ningsverksamhelen i Ransiad skulle försvåra detla.

När del så gäller möjligheten atl omförhandla ålerbetalningsvillkoren
för del lämnade statliga lånet, gör jag efler kontakter med låntagaren följande
bedömning. Del är i och för sig möjligl all förhandla med låntagaren med syfte
att nå en snabbare återbetalning av lånei. En förutsättning för atl etl sådant
resultat skall uppnås är dock. all slalen är beredd alt ekonomiskl kompensera
låntagaren för de försämrade villkoren. Jag finner det därför inte meningsfullt
alt gå vidare med förhandlingar i frågan.

När del gäller brytningskoncessionen delar jag RSA:s uppfallning
all del saknas förutsällningar för en förnyad koncession. I likhel med RSA och Studsvik
anser jag därtör att förberedelser för återslällningsarbelena bör inledas.
Enligt koncessionsvillkoren skall bolaget bl. a. vidtaga nödvändiga åtgärder
for att allteftersom fyndigheten tillgodogörs återställa marken i lämpligl
skick och därvid ställa sig till elterrältelse de föreskrifter i natur-vårdande
syfte som länsstyrelsen efter hörande av bergmäsiarämbetei kan komma all
meddela. Vidare kan regeringen enligt koncessionsvillkoren meddela yllerligare
villkor. Genom en förstudie i samråd med bl.a. berörda myndigheler bör olika
alternativ kunna analyseras och värderas. Länsstyrelsen har därefter all
meddela föreskrifier för återslällningsarbelena. Studsvik har i form av elt konsortialavial
iklätt sig statens ansvar för de ekonomiska förpliktelser som är förenade med
återställning av Ransiads-omrädet. Dessa förpliktelser aklualiseras i samband
med koncessionens upphörande. Jag föreslår mol denna bakgrund att Studsvik
Energiteknik AB erhåller 500000 kr., som krävs för alt genomföra den första
fasen (programskedet) i en förstudie med syfte all kunna presentera en ålerställ-ningsplan
för området. Därutöver bör medel beräknas för rening av vatten från lakresiområde,
länshållning i dagbrott och underjord saml vallenkontrollprogram. Jag har beräknal
koslnaderna för de senare åtgärderna till 1 milj. kr. för budgelåret 1984/85.

Jag hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen alt

1. la del av vad jag har anförl om forsknings- och utvecklingsverksamhet
inom området förgasning.

Prop.
1984/85:101 20

2. till Verksamheten i Ranstad på lilläggsbudgel II till statsbudgeten för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1500000 kr.

F. Teknisk utveckling m. m.

[4] F 5. Europeiskt rymdsamarbete m. m. Under denna rubrik
har regeringen bemyndigats alt under budgetåret 1984/85 ikläda slaten nya
förpliktelser inom rymd- och Qärranalysomrädet om högst 145 milj. kr.

Med anledning av all beslut om vissa internationella samarbelsprojekt
förskjutits frän budgelåret 1983/84 lill budgetåret 1984/85 föreligger behov av
all utöka bemyndiganderamen för innevarande budgetår med ytterligare 55 milj.
kr.

Jag hemställer atl regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga regeringen alt under budgetåret 1984/85 -
utöver tidigare lämnade bemyndiganden - ikläda staten förpliktelser inom rymd-
och fjärranalysområdet om ytterligare högst 55 000000 kr.

[5] F 21. Aktieägartillskott till aktiebolag inom det
marintekniska området.

Under denna rubrik har i statsbudgeten för innevarande budgelår
anvisats etl reservaiionsanslag av 8,5 milj. kr. Medlen är avsedda all täcka
vissa skuldposter, såsom skuld lill byggnadsstyrelsen, balanserade förluster
samt semesterskuld m.m., i marinlekniska institutets balansräkning vid
myndighetens upphörande den 30 juni 1984. Fr.o.m. den I juli 1984 bedrivs
institutets verksamhet av del nyinrättade bolaget SSPA Maritime Consulting AB.

SSPA Maritime Consulting AB barden 31 augusti 1984 lill
industridepartementet inkommit med årsbokslut för budgetåret 1983/84 för
marintekniska institutet samt hemställt om ett aktieägartillskolt för att
läcka de poster i institutets balansräkning som ursprungligen avsågs.

Föredragandens överväganden

Beräkningarna som låg till grund för medelstilldelningen
under detta anslag för budget 1984/85 var preliminära eftersom del slutliga
bokslutet för myndighelen inle förelåg. Enligt bl. a. bokslutet för budgetåret
1983/84 för marinlekniska institutet uppgår de i budgetpropositionen 1984 upptagna
posterna som skulle läckas av staten till 11041000 kr. Jag räknar därför med etl
ytteriigare medelsbehov av (11041000-8500000=) 2541 000 kr. för detta ändamål.
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Aktieägartillskolt lill aktiebolag inom del
marintekniska området på tilläggsbudgel II till statsbudgeten för budgetåret
1984/85 anvisa elt reservationsanslag av 2541 000 kr.

Bilaga 8

Förteckning

över av regeringen hos riksdagen i prop. 1984/85:101
begärda anslag

på tilläggsbudget II till statsbudgeten för budgetåret
1984/85

Statsutgifter

///. Utrikesdepartementet

A 3 Inköp, uppförande och islåndsällande av faslig

heler för ulrikesrepresenlationen. reservations

anslag 16000000 kr.

VIII. Ulbildningsdeparlemeniel

F II Bidrag
fill Svenska rikslealern. reservationsan

slag 8757000 kr.

F 14 Bidrag lill Dramatiska leaiern. reservationsan

slag 7 116000 kr.

F 15 Rikskonserlverksamhel, rr.v<'nv///o;i,vf(«.T/«i' 5000000 kr.

XI. Bosladsdepartemeniet

B I Bosiadsslyrelsen.jörslagsanslag 4915000kr.

XII Industridepartementet

B 20 Bidrag för omlokaliseringskosinader m.m. lill

Stiftelsen Institutet för Företagsutveckling, re

servationsanslag 3700000 kr.

D I Sveriges geologiska undersökning: Geologisk

kontering m.m., reservationsanslag I 031 000 kr.

E 21 Verksamhelen i Ransiad. reservationsanslag 1500000 kr.

F 21 Aklieägarlillskotl lill aktiebolag inom del marin

lekniska områdel, reservationsanslag 2541 000 kr.

Summa st al sm gifter 50610000 kr.

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1984