Prop. 1984/85:106

Regeringens skrivelse 1984/85:106

med
redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia;

beslutad
den 20 december 1984.

Regeringen
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagils upp i bifogade
utdrag av regeringsprolokoll saml överlämnar en i uidragel angiven redogörelse
för svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

MATS
HELLSTRÖM

1 Riksdagen 1984/85. 1 samt. Nr 106

Skr.
1984/85:106

Skr. 1984/85:106 2

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-12-20

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden
1. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Leijon, Hjelm-Wallén, Peierson, Andersson,
Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Hellström

Skrivelse med redogörelse för svenska företags verksamhet
i Sydafrika och Namibia

Lagen (1979:487) om förbud mot invesleringar i Sydafrika
och Namibia (Sydafrikalagen) irädde i kraft den I juli 1979. Dess primära syfte
är all genom en begränsning av svensk näringsverksamhet i Sydafrika och Namibia
öka det politiska trycket på den sydafrikanska regimen ocb härigenom medverka
till en förändring av Sydafrikas samhällssystem och till etl avskaffande av
apartheid.

Lagstiftningen avser att förhindra nyetablering av svenska
företag i de båda länderna liksom alt hindra där redan etablerade svenska
företag alt utvidga den verksamhel de bedrev vid liden för Sydafrikalagens
ikraftträdande.

Möjligheterna att utvidga de svenska sanktionerna mol
Sydafrika har utretts och etl betänkande (SOU 1984:52) Svensk Sydafrikapolitik
avlämnades ijuni 1984. På grundval av belänkandet har regeringen den 1 november
1984 lill riksdagen överlämnat en proposition med förslag till ny lag om förbud
mol investeringar i Sydafrika och Namibia (prop. 1984/85:56). Uppgifier om bl.a.
den ekonomiska utvecklingen i Sydafrika återfinns i propositionen och utelämnas
därför här.

Föreliggande skrivelse redogör för svenska förelags verksamhel
i Sydafrika och Namibia under verksamhetsåret 1983 eller motsvarande verksamhetsår.

Enligt 3 § i gällande Sydafrikalag är svensk juridisk
person som själv eller genom utländskt dotterföretag driver rörelse i Sydafrika
eller Namibia skyldig alt åriigen till regeringen eller myndighet som
regeringen beslämmer redovisa hur verksamhelen i dessa länder utvecklas.
Redovisningen skall avse produktion, omsättning, antal anställda, förelagna
investeringar och andra sådana förhållanden som har betydelse för kontroll av
lagens efterlevnad. Närmare föreskrifter om innehållet i årsredovisningarna har
getts i förordningen (1979:488) om förbud mot investeringar i Sydafrika

Skr.
1984/85:106 3

och Namibia samt i kommerskollegiels kungörelse (KFS
1979:20). Redovisningen skall avse del räkenskapsår som tillämpas av den
svenska juridiska personen. Den skall inges till kommerskollegiet senast sex
månader efter räkenskapsårets slut. Utöver de uppgifter som nyss nämnts skall i
redovisningen även anges rörelsens resultat saml lämnas uppgifl om hur gjorda
investeringar har finansierats. Om rörelse har drivits genom utländskt
dotterföretag, skall uppgifl lämnas om slorleken av det egna kapitalet hos
dotterföretaget. Slulligen skall uppgift lämnas om innehav av dels aktier eller
andelar i sydafrikanskt företag, dels obligationer eller andra
skuldförbindelser utfärdade av sådant företag dels ock fordringar på grund av
penninglån eller annan kredil eller ställda säkerheter för sydafrikanskt
företags skulder.

Skyldigheten alt lämna årsredovisning lill
kommerskollegium gäller moderföretaget i en svensksiyrd koncern med egen
rörelse eller dotterbolag i Sydafrika eller Namibia. Sydafrikalagens
koncerndefinition överensstämmer i slort med den som återfinns i
aktiebolagslagen (1975: 1385). Elt koncernförhållande föreligger om ell förelag,
moderföretaget, kan utöva etl bestämmande inflytande över ett annat,
dotterföretaget.

Kommerskollegium skall varje år före den 15 oklober till
utrikesdepartementet lämna en redogörelse för de redovisningar som har avgetts
av berörda förelag under del senaste budgetårel. En sådan redogörelse avseende
verksamhetsåret 1983 har nu lämnats. Till grund för kollegiets redogörelse
ligger förutom de svenska moderföretagens redovisningar även årsredovisningar
avseende de sydafrikanska och namibiska dotterföretagen samt upplysningar
inhämtade från de svenska moderföretagen.

Inom utrikesdepartementet har, i likhel med vad som skett
under de närmast föregående åren, utarbetats en redogörelse för de berörda
företagens verksamhel i dessa länder. Redogörelsen, som i allt väsentligt
bygger på de uppgifter som kommerskollegium har lämnat, bör fogas till protokollet
i detla ärende som bilaga 1.

Följande företag har lämnat redovisning till
kommerskollegium.

FÖRETAG VERKSAMHETSÅR

1. AlfaLaval AB 1983

2. Allas Copco AB 1983

3. AB Bahco 1983

4. Esselte AB 1982-04-01-1983-03-31

och 1983-04-01-1983-12-31

5. Fagersla AB 1983

6. A. Johnsson & Co HAB 1983

7. Sandvik AB 1983

8. SA
S 1982-10-01 -1983-09-30

9. AB
SKF 1983

10. SKEGA
AB 1983

11. Rederi
AB Transatlantic 1983

Skr.
1984/85:106 4

Av kollegiets redogörelse framgår atl vissa förändringar i
förhållande lill föregående redovisningsperiod skett vad gäller omfattningen
och utvecklingen av svensk näringsverksamhet i Sydafrika och Namibia.

Antalet svenska företag med redovisningsskyldighet för
dotterbolag i Sydafrika och Namibia minskade under år 1983 från lolv till elva
genom all Alvenius AB sålde sin sydafrikanska rörelse. Likaså minskade anlalel
dotterbolag i Sydafrika pä grund av att Esselle AB under sommaren 1982
avvecklade ett av sina rörelsedrivande sydafrikanska dotlerförelag. Vidare har
Alfa Laval AB under år 1983 avvecklat etl vilande dotterbolag. Fagersla AB och
Sandvik AB har avyttrat så slora delar av var sill dotterbolag alt dessa inte
längre kan anses ingå i koncernerna. Sålunda har en viss begränsning skett av
svenska företags representaiion på den sydafrikanska marknaden.

De av redovisningsskyldigheten omfattade elva svenska
moderföretagen ägde vid uigången av år 1983 tillsammans 32 bolag i Sydafrika
och Namibia, varav 17 kan betecknas som rörelsedrivande. Övriga bolag är i
flertalet fall vilande.

För de
svenska företag som har dotterbolag i Sydafrika och Namibia kan följande lotaluppgifier
lämnas. Härvid skall dock beaktas atl för de av Alvenius AB och Esselte AB
avyttrade dotterbolagen endast begränsade uppgifier kunnat lämnas. Vidare
omfattar det svenska verksamhetsåret för ett av Esseltes dotterbolag endast nio
månader. Jämförbarheten påverkas dock ej i någon betydande mån härav.

De svenskägda dotterföretagen har, redovisat på
koncernnivå. elt aktiekapital som sammanlagt uppgår till ca 9,5 milj. rand (ca
63 milj.kr.). Detta är en ökning med ca 400000 rand jämfört med föregående
redovisningsperiod och kan tillskrivas kapilalisering av vinstmedel. Bolagens
sammanlagda egna kapital ökade obetydligt (ca 300000 rand) under perioden och
uppgår i dag till ca 65 milj. rand (ca 429 milj.kr.). Ökningen förklaras av att
vinstmedel balanserats.

Omsättningen hos de rörelsedrivande förelagen uppgick år
1983 lill omkring 268 milj. rand (ca I 769 milj.kr.) vilket innebären minskning
med ca 7% jämfört med föregående verksamhetsperiod. Om hänsyn tas till
inflationen i Sydafrika som under år 1983 låg på 10%, har omsättningen i
realiteten minskat med 15%.

Det toiala värdet av bolagens tillgångar minskade under
perioden från 184 till ca 164 milj. rand (ca 1 214 milj.kr. resp. I 082 milj.kr.).
Anläggningstillgångarnas värde minskade från ca 29 till ca 25 milj. rand (ca
175 resp. 165 milj.kr.).

Det sammanlagda resultatet före skatt uppgick lill knappt
11 milj. rand (ca 69 milj.kr.).Ett par av företagen redovisade förlust.

Antalet anställda vid de svenska dotterbolagen minskade
under perioden från 3 143 lill 2 880.

Skr. 1984/85:106 5

Utvecklingen i de svenska företagen i Sydafrika och Namibia
vad avser företagens sammanlagda omsättning, resultat före skatt m.m. under de
år redovisningsskyldighet enligt Sydafrikalagen förelegat framgår av följande
uppställning.

Svenska företags verksamhet i Sydafrika och Namibia åren
1980-1983. Värden i milj. rand*

1980

1981

1982

1983

Aktiek;ipilal

8.7

8.8

9.1

9.5

Sammanlagda
egna

kapilal

5}

s.s

6.";

65

V ä rdel av toiala

lillg å ngar

I.S8

188

184

164

V ä rdel av anl ä gg-

t.

ningstillg å ngar

25

2.S

29

2S

Oms ä lining

238

275

287

268

Sammanlagl
resul-

tat f ö re skatt

23

13

9

II

Investeringar

0.8

2.0

1.5

1.5

Antalet
anst ä llda

3 3.'.'!

3 369

3 143

2 880

* I rand = 5.86 kr. år 1980 = 5.82 kr. år 1981 = 6.82 kr.
år 1982 = 6.60 kr. år 1983

Sydafrikalagen föreskriver förbud för svenska juridiska
personer att företa eller bidra lill atl invesleringar görs i Sydafrika och Namibia.
Lagen innehåller dock en bestämmelse (4 §) enligt vilken regeringen kan medge
undantag från förbudet. Medgivandet får avse viss investering eller investeringar
i visst företag under elt år. Undantag får endast beviljas sådan juridisk
person som vid ikraftträdandet av lagen själv eller genom utländskt dotlerförelag
drev rörelse i Sydafrika eller Namibia. Undantaget från investeringsförbudet
får inte ge utrymme för en utvidgning av förelagens verksamhel. Som e.xempel
på investeringar för vilka i princip undanlag borde kunna medges angavs i
lagens förarbeten (prop. 1978/79: 196 s. 38 ff) sådana invesleringar som är
nödvändiga för atl ersätta försliten utrustning samt sådana som direkt syftar
till en förbättring av de sociala villkoren för de svarta, t. ex. investeringar
i en hälsocentral.

Undantagsmöjligheten enligt 4 § innebär emellertid inte
någon garanlerad rätt för företagen att fä företa ersättningsinvesteringar.
Regeringen har alllid möjlighel all avslå en investeringsansökan efter prövning
av alla omständigheter i ärendel.

Regeringen har sedan Sydafrikalagens ikraftträdande avgjort
15 ansökningar om undantag från investeringsförbudet, varav tolv bifallits
helt eller delvis. Det sammanlagda beloppet för beviljade ansökningar uppgår lill
omkring 5 milj. rand (ca 30 milj.kr.). Ärendena anges i följande förteckning.

Förelag

Beslutsdatum

Belopp
(Rand)

Alfa Laval

1979-12-06

42000

Fagersta

1981-01-29

91000

Fagersla

1981-04-30

110000

Sandvik

1981-01-29

166000

Transatlantic

1981-01-29

Avslag

SKF

1981-04-30

704 300

SKF

1981-04-30

1 268
550

Atlas Copco

1982-03-11

629000

Fagersta

1982-06-30

142000

SKF

1982-09-16

Avslag

Sandvik

1982-09-16

Avslag

SKF

1983-03-10

837 500

Fagersta

1983-09-16

90000

Sandvik

1983-09-16

897 700

Alfa Laval

1983-12-15

14400

Totalt
belopp

4992450

Närmare uppgifter om de ärenden avseende undantag från
Sydafrikalagen som regeringen avgjort sedan föregående redovisning till
riksdagen anges i bilaga 2, som bör fogas till protokollet i detta ärende.

Av de elva företag som lämnat redovisning anger fyra.
Atlas Copco AB. Fagersta AB, Sandvik AB och AB SKF. att anskaffning av
anläggningstillgångar förekommit under verksamhetsåret. För samtliga dessa
investeringar har regeringen under åren 1981-1983 medgivit undantag från invesleringsförbudet.
Anskaffningarna har avsett ersätlningsinvesteringar och investeringar för atl
förbättra arbetsmiljön för de anställda.

Den granskningsverksamhet som bedrivits sedan år 1980 av
investeringar för vilka undanlag från invesleringsförbudet beviljats har visat
att de slutliga kostnaderna i flera fall blivit slörre än vad som förutsatts i
företagens ansökningar. Dessa koslnadsfördyringar har oftasl förklarats med
alt lång tid förflutit från tiden för ansökan fram lill dess investeringarna fakliskl
genomförts. Inflation och valutakursförändringar m. m. har därför kraftigt
påverkal de beräknade koslnaderna. Inflationen i Sydafrika har under de senaste
åren legal på 10-14%, vilkel också påverkal den upphandling som skell lokalt.
Vidare har den sydafrikanska randens värde i förhållande till US-dollarn fallit
med ca 60% under de senaste fyra åren. Dess köpkraft genlemol flertalet andra
industriländers valutor har också kraftigt försämrats. I propositionen med förslag
till ny Sydafrikalag föreslås (prop. 1984/85:56 s. 66) att invesleringar, för
vilka undantag medgivits, skall påbörjas under det akluella verksamhetsåret.
Jag förutser att de problem, som jag nu har berört, härigenom skall minska.

Vad gäller SKF framgår atl flera av investeringarna blivit
betydligt dyrare än vad som angivils i ansökningarna om undanlag från
investeringsförbudet. Detla har föranlelt först kommerskollegium och därefter
utrikesdepartementet all inhämta kompletterande uppgifier från företagel. Av
uppgifterna framgåratt flertalet kostnadsöverskridanden orsakats av prishöjningar
och valutakursförändringar. I något fall har förelaget, vid inves-

Skr. 1984/85: 106 7

teringar avsedda atl förbällra arbetsmiljön för de anställda,
valt en högre standard än vad som var avsett vid tiden för ansökan.

1 några fall kan konstateras att SKF i sina ansökningar om
undantag från invesleringsförbudet inle uppgivit de lotala
anskaffningskostnaderna för investeringarna i fråga utan endast
inköpskostnaderna för maskinerna m. m. Detta har bidragit till att en inte helt
rättvisande bild av de planerade investeringarnas omfattning lagls som underlag
för kommerskollegiets och regeringens ställningstagande i ärendet. SKF har
uppgivit att de sydafrikanska dotterbolagen i sina investeringsplaner, när det
gäller mindre investeringar, i regel anger endast inköpskostnader för
maskiner, verktyg o.d. För större projekt bifogas däremot detaljerade
beräkningar som inkluderar även kostnader för nödvändiga installationer,
montagearbeten m. m. SKF har vidare pekal på svårigheterna att göra exakta
kostnadsberäkningar.

1 etl fall har SKF:s dollerbolag också anskaffat en
videokamera och videobandspelare till ell sammanlagt värde av ca 4 000 rand.
För denna anskaffning har inte undantag från investeringsförbudet medgivits.
Enligt lämnade uppgifter har anskaffningen tillkommit till följd av en
rundskrivelse från SKF till samlliga dotterbolag runt om i väriden att
anskaffa sådan utrustning för utbildningsändamål.

1 ell annat fall har SKF genomfört ombyggnads- och
förbättringsarbeten istället för att anskaffa den utrustning som angivits i
dispensansökan och regeringsbeslut. Tillståndet avsåg anskaffning av viss
utrustning för att minska förekomsten av oljedimma och vattenånga i
arbetslokalerna. Eftersom det avsedda resultatet inte kunde uppnås genom den
planerade utrustningen företog dotterbolaget i stället ombyggnads- och förbätlringsarbelen
av lokalerna.

De ökningar av kostnaderna för gjorda investeringar som
skett och övriga avvikelser från regeringens lillslåndsbeslul. för vilka jag
nyss har redogjort, är otillfredsställande. Den kompletterande ulredning som
gjorts har dock visat atl merparten av kosinadsöverskridandena i huvudsak
orsakats av omsländigheter som SKF inte kunnat råda över. Vidare har det främst
gällt investeringar som bidragit lill all förbällra arbetsvillkoren för de
anställda. Med hänsyn härtill finns det inte fog för atl misstänka all de
påtalade investeringarna skett under förhållanden .som skulle kunna föranleda
straffansvar. Vid sådant förhållande saknas grund för vidare åtgärder.

Jag vill i detta sammanhang tillägga att den mycket
noggranna granskning som har kunnal göras av kommerskollegium och i
regeringskansliet till följd av de uppgifter som lämnats och de utredningar som
har gjorts på ett påtagligt och åskådligt sätt visal alt kontrollen över
svenska förelags investeringsverksamhet i Sydafrika fungerar väl.

Av kommerskollegiels redogörelse framgår vidare följande.

Elt av Esselte AB:s sydafrikanska dotterbolag har lämnat
ett långfristigt lån till elt utomstående sydafrikanskt företag. Detta uppges
ha skett ulan del svenska moderföretagels kännedom eller godkännande.

Skr. 1984/85:106 8

Det inträffade ulgör en överträdelse av Sydafrikalagen. Av
inhämtade uppgifier framgår emellertid att dotterbolaget ålagts av Esselte att
vidta erforderiiga åtgärder för alt bringa förhållandel lill upphörande. Jag
har inte funnit anledning att ifrågasätta Esseltes uppgifter härvidlag. Med
hänsyn härtill samt till atl lånet uppgått endast till ett mindre belopp har
jag stannat för att inle gå vidare i detta ärende.

Alfa Lavals dotterföretag i Sydafrika, Alfa Laval South Africa
(Pty) Lid, har under verksamhelsårel eftergivit en mindre skuld som dess
dotterbolag Alcape Milking Machines (Pty) Ltd hafl till moderföretaget. Alcape Milk-ing
Machines (Ply) Lid är ell vilande bolag.

1 och för sig synes det i detla fall röra sig om en
transaktion som inle är tillåten enligt I § Sydafrikalagen som föreskriver
förbud atl ge tillskott av pengar eller annan egendom lill ell sydafrikanskt
eller namibiskl förelag. Av lagtexten framgår emellertid också atl tillskottet
skall vara avsell alt användas i vederbörande företags verksamhet. Eflersom Alcape
Milking Machines (Pty) Ltd inte bedriver någon verksamhet kan inte
transaktionen anses stå i slrid mol Sydafrikalagen.

Av redovisningen för Fagersta AB framgår att en större
långfristig skuld till moderföretaget uppkommit i dess sydafrikanska
dotterföretag under verksamhetsåret 1983. Denna skuld avser huvudsakligen
utdelning till moderbolaget men även betalning för import av varor från
moderföretaget. Dotterbolagets skuld kan - med hånsyn lill gällande
sydafrikanska bestämmelser - regleras endasl i delposter vilket medför att
skulden blir att beteckna som långfristig. Jag finner inle alt detla förhållande
slår i strid mot Sydafrikalagen.

AB Bahcos företag i Sydafrika, Record Tools (Ply) Ltd, som
varil dotterbolag till det engelska bolaget Record Ridgway överläts under år
1982 till det senare förelagets dollerbolag, det engelska företagel Bahco Record
Tools Ltd.

Sandvik AB driver verksamhet i Sydafrika genom del helägda
dotterbolaget Sandvik (Pty) Ltd och The Spooner Machinery Co (Ply) Ltd. 1
januari 1983 överiäls en del av verksamheten vid The Spooner Machinery till
Sandvik (Pty) Ltd. Tillverkningen vid The Spooner Machinery lades i samband
härmed ned och maskiner m. m. såldes lill utomstående.

I dessa båda sistnämnda fall gäller det transaktioner
mellan olika dotterföretag inom kojicernerna. Sydafrikalagen syftar till all
begränsa svensk näringsverksamhet genom att förhindra nyetablering av svenskdominerade
företag och hindra de företag, som fanns etablerade vid lagens ikraftträdande,
att utvidga sin verksamhet. De nämnda överlåtelserna inom Bahco och Sandvik
påverkar inte verksamheten vid de aktuella dotterbolagen i Sydafrika. Överiätelserna
utgör enligt min mening inte någon överträdelse av Sydafrikalagen.

Fagersla AB har i skrivelse till regeringen den 14 augusti
1984 informerat om en planerad överföring av aktier i det helägda sydafrikanska
dolterbo-

Skr.
1984/85:106 9

laget Fagersla Sleels (Pty) Ltd till Fagersla AB:s helägda
dotterbolag Secoroc AB samt hemställt om regeringens uttalande om
transaktionens förenlighet med Sydafrikalagen. Fagersta har uppgivit att Secoroc
AB i realiteten uppträtt som moderbolag i förhållande till del sydafrikanska
dotterbolaget trots atl Fagersta AB formellt ägt aktierna i detsamma. Jag har
funnit det lämpligt att också ta upp denna fråga i förevarande skrivelse eflersom
den i princip rymmer samma frågeställning som redovisats i de avsnitt som avser
AB Bahco och Sandvik AB.

Del rör
sig även här om en ren koncerninlern transaktion som inte påverkar omfattningen
av verksamheten vid det sydafrikanska dotterbolaget. I likhet med vad jag nyss
anfört kan jag inle finna atl den planerade överföringen av aktierna lill Secoroc
AB skulle stå i strid mot Sydafrikalagen.

Avslutningsvis
vill jag anföra följande. Kommerskollegium har konstaterat alt eflerievnaden
av Sydafrikalagen varit god under den aktuella perioden. Som framgått av vad
jag anfört har några invesleringar visat sig inle helt stå i överensstämmelse
med regeringens beslut. Dessa investeringar har dock varil av social karaktär,
och de har inle i någol fall lett till en utvidgning av berörda företags
verksamhet i Sydafrika. Även om jag i princip kan dela kommerskollegiets
bedömning anser jag att företagen nu haft sä lång erfarenhet av lagens
tillämpning all sådana avvikelser bör kunna undvikas i fortsättningen. De
förslag som återfinns i propositionen med förslag till ny Sydafrikalag bör
också underiätta en sådan ulveckling.

Jag hemställer alt regeringen

dels
bereder riksdagen tillfälle all ta del av vad jag anfört i det föregående,

dels lill riksdagen överlämnar den inom ulrikesdepartementel
upprättade redogörelsen för de svenska förelagens verksamhel i Sydafrika och Namibia.

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslular i enlighel med hans hemställan.

Skr. 1984/85:106 10

Bilaga
I

Redogörelse för svenska företags verksamhet i Sydafrika
och Namibia

Allmän
bakgrund

Kommerskollegium
har i enlighet med 7 § förordningen (1979:488) om förbud mol investeringar i
Sydafrika och Namibia i skrivelse den 10 oktober 1984 till
utrikesdepartementet lämnal en redogörelse för de redovisningar som svenska
företag med verksamhel i Sydafrika och Namibia avgetl lill kollegiel. Redogörelsen
avser huvudsakligen perioden den I januari-den 31 december 1983.

Enligt
3 § lagen (1979:487) om förbud mol investeringar i Sydafrika och Namibia skall
redovisning lämnas av svensk juridisk person som själv eller genom utländskt
dotterföretag driver rörelse i Sydafrika eller Namibia. Redovisning skall
enligt 6 § förordningen (1979:488) om förbud mol investeringar i Sydafrika och
Namibia upprättas med iakttagande av de allmänna redovisningsprinciper som
skall lillämpas av den svenska juridiska personen.

Svenska
företag i Sydafrika och Namibia

Antalet
svenska företag med dollerbolag i Sydafrika och Namibia uppgår lill elva sedan
Alvenius AB numera avyttrat sin sydafrikanska rörelse. Förelagen är Alfa Laval
AB, Atlas Copco AB, AB Bahco, Esselte AB, Fagersta AB, A. Johnson & Co HAB,
Sandvik AB, SAS, AB SKF. Skega AB och Rederiaktiebolaget Transatlantic.

Esselte
AB har under sommaren 1982 avyttrat etl av sina rörelsedrivande sydafrikanska
dotterbolag och Alfa Laval har under 1983 sålt etl vilande dotterbolag. Fagersta
AB och Sandvik AB har under verksamhetsåret avyttrat så stora delar av var
sitt dotterbolag att dessa inle längre kan anses ingå i resp. koncern.

De
av redovisningsskyldigheten omfattade elva svenska förelagen ägde vid utgången
av år 1983 tillsammans 32 bolag i Sydafrika och Namibia. Av dessa kan 17
betecknas som rörelsedrivande.

Redovisningsskyldigheten

Kollegiet
har till sin redogörelse fogat redovisningar från Alfa Laval AB, Atlas Copco
AB, AB Bahco, Esselte AB. Fagersta AB, A. Johnson & Co HAB, Sandvik AB,
SAS. AB SKF, Skega AB och Rederiaktiebolagel Transatlantic.

Skr. 1984/85:106 11

Samtliga redovisningar ulom de för Esselle AB och SAS
avser verksamhetsåret 1983. Esselle AB har avgett redovisning som avser
verksamhetsåret 1982-04-01-1983-03-31 och perioden 1983-04-01-1983-12-31. SAS
redovisning avser verksamhetsåret 1982-10-01 -1983-09-30.

Verksamhetens utveckling

Av de redovisningar som företagen lämnat till
kommerskollegium framgår atl de rörelsedrivande dotterbolagen totalt omsatte
omkring 268 milj. rand (ca I 769 milj.kr.) under den senaste
verksamhetsperioden. Detla innebär en minskning med ca 7% sedan föregående
period. Med hänsyn lagen till inflationen på 10% i Sydafrika har omsättningen
minskal med ca 15%. Det sammanlagda resultatet före skatt uppgick till knappt II milj. rand (ca 69 milj.kr.).
Jämfört med året innan innebär detta en viss ökning. Elt par av förelagen
redovisade dock förlusl. Redovisal på koncernnivå har de svenskägda
dotterbolagen ett aktiekapital på ca 9.5 milj. rand (ca 63 milj.kr.). Bolagens
sammanlagda egna kapital ökade obetydligt under perioden och uppgår lill 65
milj. rand (ca 429 milj.kr.). Det totala värdel av bolagens lillgångar minskade
under verksamhetsperioden från ca 184 lill ca 164 milj. rand (ca I 214 resp. I
082 milj.kr.). Anläggningstillgångarnas värde minskade från ca 29 lill ca 25
milj. rand (ca 175 resp. 165 milj.kr.). Antalet anställda minskade från 3 143 till
2 880.

Den svenska näringsverksamhetens omfattning och utveckling
i Sydafrika och Namibia under åren 1982 och 1983 framgår av bifogade labell.

Efterlevnaden av lagen

Av kommerskollegiets redogörelse framgår att fyra av de
elva företag som lämnat redovisning anger atl anskaffningar av
anläggningstillgångar förekommit under verksamhetsåret. I samtliga fall är det
fråga om investeringar som medgivits av regeringen under åren 1981-1983.
Undantag från invesleringsförbudet har beviljats för investeringar avsedda atl
ersätta förslitna maskiner samt invesleringar i byggnader och utrustning som
bedömts kunna förbättra arbetsmiljön för de anställda. I några fall har
utgifterna för investeringarna blivit större än vad som angivits i berörda
ansökningar om undantag och regeringsbeslut.

Vad gäller
AB SKF har flera invesleringar blivit väsentligt dyrare än vad företaget
uppgivit i de dispensansökningar som legat till grund för regeringsbesluten. I
flera fall beror detla på atl installationskostnader tillkommit som inte medtagits
i ansökningarna. Övriga kostnadsöverskridanden är i allt väsentligt av sådant
slag som förelaget inle kunnat råda över. I ett fall konstaterar kollegiel alt
SKF utnyttjat etl tillstånd till alt anskaffa annan utrustning än vad som
angivits i dispensansökan och i regeringens beslut. Vidare har i ett fall gjorts
investeringar för vilkel lillslånd inle meddelals.

Skr. 1984/85:106 12

Av
kommerskollegiets redogörelse framgår vidare följande. Ett av Esselle AB: s
sydafrikanska dollerbolag har lämnal ett långfristigt lån lill ett utomstående
sydafrikanskt företag.

Alfa
Lavals dotterföretag i Sydafrika, Alfa Laval South Africa (Pty) Ltd, har
eftergivit en mindre skuld som dess dotterföretag haft lill moderföretaget.

Hos Fagersta
AB har under år 1983 uppkommit en större långfristig fordran ulan bestämd
betalningstid gentemot dess sydafrikanska dotterbolag. Denna fordran, som
avser utdelning från dotterbolaget samt ersättning för produkter som
importerats till Sydafrika, kan p.g.a. sydafrikanska bestämmelser regleras
endast i delposter och bör därför, enligt kollegiets uppfattning, betecknas som
långfristig.

AB
Bahcos företag i Sydafrika, Record Tools (Pty) Ltd, som varit dotterföretag till
det engelska bolaget Record Ridgway överläts under år 1982 lill del senare
företagels dotterbolag, det engelska företaget Bahco Record Tools Ltd.

Sandviks
dotterbolag, Sandvik (Ply) Ltd, har under verksamhetsåret förvärvat en del av
rörelsen från ett annat av Sandviks sydafrikanska dotterbolag.

Beträffande
AB Bahco, Alfa Laval AB och Sandvik AB konstaterar kommerskollegiet att det i
samtliga fall rör sig om koncerninterna transaktioner som inte påverkar
verksamheten vid dotterföretagen i Sydafrika.

Sammanfattningsvis
konstaterar kollegiet att eflerievnaden av Sydafrikalagen, som den framgår av
ingivna redovisningar, är god. De överträdelser som trots detta synes ha
förekommit under verksamhetsperioden, har varit av liten omfattning och inte
ägnad att utöka företagens; verksamhet i Sydafrika och Namibia.

60 — . :cd
.

å l

f « -t

in

0

r-

m

» n

rj

vO

00

sD

0

2?

Vi

00'

r4

D

«

('

00'

0

d"

06

"n

Ov

\D

Vi

Vi

■

» n

(N

(N

oq

r-

m

in

» n

» n

rj

TT

„

1 — 1

„

00

TT

00'

rn

r-T

0"

00'

rn

» 0

m

(N

00"

Ov

>x)

TT

vO

TT

fs

r

a\

00

m

TT

so

r-J

r

0

*n

sO

0

00

tn

.(N

VO

0

<N

0

v\

00

r

■*

0

so

>n

T

r-t

rsi

00

0

<N

Vi

0

f*\

rj

Os

r*n

r

vO

0

oo

sO

OG

0

(N

0

r*

Ov

0

r-

Os

2;

*"■

r-

-t

r

tN

n

ffl

fS

jx:

(A

c

u

• n

c

1/2

«

o UT)

w

\0 — 00 TT 00 r

Os
Os Os Os

— 00

00 Tt

Os
Os

• o >> o

—
.o D £

js c/2

SI

c o

U o rS

K Oj >-

i2 C

» - :r

Of

a

1

!#

0

K

a

<0

0

5

-J

=1 w

OJ

"

> CL,

<<

• a

01 J

sy

a.h-T3S: =: o. o

f7> o. St!, • ■2'

■o

CO

t
<

c o

5r< 0-

iroo

• i" ?

. £ c
c

5 2 iJ

Ui ifi

<u

0 0

CQ

<

CO

u

Ifa-aval
tias

03

caoQ

t/)

< J<<<

Lil

rJ

CQ <

CQ

<

O.

>

:<i

T3

c/3

CO

m

C/3

<

C
-a

'c

S

u

:C0

i/i

B O

1

— rl-t

o

o v-i ly-i — lo VO

rsi rs)

r oo r

—' so oo

r rs »

■*'rl

00 o oo

— "* >o

— r-. 00

r-t rs »

2 =

c :C0

Os o o

r-l Ov
— *... o.,

CO —

.:; -o o. c

CO CO

. '-

tu o

— o

.i! O

<3

o o o o

T3 O ■C

c/3 <
C/3

C/3 < C/3

o

o n <

rsi c

— "U

00 J;

I o

— c

o o

it

00

«

c

ra • T3

c

3 • O O)

E

00 Qs

§ ■

-I-

CQ

u is a llj-u

-t r- r-l

o-i -*J- v Qs CT\ Qs

oo O o '

I =

ra 4j

ra .tf S t*

2.S

Q.

J= -c -r

1-
c/3 -J

.H g-o u

CO t~

4i •

C/3 -r tJOr.

— >< < -".S- < < C/3 wC/1 -J

UJ

< c

1 .-

03 <

U JO

ra 00
—

. — C

• r ra CO

c JI

CO

h - t/i

OJ
o

c/3 <

00

o o c

>

• u

V.- ra

J

l> U L.

<<

C/3

cn

a:-=H

OO C3S o —

;.- o

jz->i

~ — 0,

U

= >,w

oQ

cq:.2

ffl

J3

3

R ra -S

1

S-'C ra

CQ

o C 7

. « .

JS

oo

.2

<>eJ

.c

v)

00

_c

'S

o

=>

o

:CQ

o.
CQ

:0

a <

CS

«

CQ

OI)

S

<<C/3

o

o

d) 00

m

t/1

UD

rf-i tfi

O =

rA C

00 ">

o'c

■ (/)

o o

91

r T3

00 u

E — 1>
E

ra >- L- [j

SS o

Qs OJ _

— a

b.

=C0

11 r

.ra

(U u (/]
c

I/l 00 > Qs

CO «

•ö ra (B c/3 ra

< 00

4) c/3 Si2-

(U • = u >
« J

J2 S:r :;. £ I-
-o

> 00
c CO c ■-

> c :o ra . .w ra (/) cM i~ t.. Cta-

t/i

OJ

oo > I» > - o u o •o S -o _

Cii :xiQSU.

Skr.
1984/85:106

15 BUaga2

(/)
00

00 o\

c —

• Ee

— ca

ou

t « t-

c

4> W)

>

P

<U W ui

c t. o

■-• h: > .

rt

ffl!; =

o

\0 m,

■gg
2.:=

2g Se

O O — O - '
-

§ 3 -3

• o
o

c o

rao

>o

o o

ra -= ji=ra

■o -c

1/5 OJ

c c <,E

o

Ui2

c: ra 00 c c o

•El

.S t: 3 5
.c :ra u

J D.JC Oi
u Xl .D

- JZ

o ?

o .

u. E - - " E

-13 = £ ra.o -5

00 00 t oo;= i S

; E

= E S ° 5 >-i2.= E Is

wO .b -:k:oo*'(/> (/ip:oti

;"
n :S » ? S .E :ra ö » § .E

2(3 c/3 £ '>C Ä Xi S.:<:c

U.

c/

CQ <

CQ <

09 <

oa <

Norstedts Trs/cken, Stockholm 1985