Prop. 1984/85:119

Prop.
1984/85:119

Regeringens proposition 1984/85:119

om
ändring i vallagen (1972:620) m. m.;

beslutad
den 7 februari 1985.

Regeringen
föreslår riksdagen atl anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

STEN
WICKBOM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås ändrade regler för tilldelning av valsedlar lill de politiska
partierna. Etl parti som uppnår eller vid det senasle valet uppnådde mer än en
procent av rösterna i riksdagsvalet skall enligt förslagel få gratis valsedlar lill
samma antal som riksdagspartierna. Etl sådani parti skall också få parlimarkerade
valsedlar utlagda i vallokaler och på postkontor genom riksskatieverkets
försorg. 1 gengäld minskas antalet fria valsedlar för riksdagspartierna från
fem till fyra gånger antalet röstberättigade personer.

Vidare
föreslås atl reglerna om registrering av partibeteckning ändras för att undvika
alt uppgifter om enskildas partitillhörighet offentliggörs i registreringsärenden.

1
lagen om kyrkofullmäkligval föreslås en ändring av reglerna om poströstning
för att förbättra skyddet för valhemligheten i sådana fall då antalet poströster
är litet. Enligt förslaget skall poströstningen avslulas på torsdagen före
valdagen, så att poströsterna kan räknas tillsammans med övriga röster i
vallokalen på valdagen och inte som nu vid en separat sammanräkning hos
valnämnden onsdagen efter valdagen.

Det
föresläs också atl förfarandet med brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland,
som försöksvis gällde vid 1982 års val, skall komma till användning även vid
det förestående valet. De nya reglerna är också i övrigl avsedda alt lillämpas
vid 1985 ärs val.

Slutligen
föreslås vissa ytterligare smärre ändringar i vallagsliftningen.

1 Riksdagen 1984185. I sand. Nr 119

Prop,
1984/85:119

1 Förslag till

Lag om ändring i vallagen (1972:620)

Härigenom
föreskrivs atl 5 kap. 2 §, 6 kap. 4-6 och 9 §§, 9 kap. 6 §, 10 kap. 5 a §, 13
kap. 3, 5 och 6 §§ samt 14 kap. 23 § vallagen (1972:620)' skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Ansökan
om registrering av partibeteckning görs skriftligen. 1 ansökningshandlingen
skall anges för vilket slag av val registrering söks och, om ansökningen
avser regist rering för val av landsfingsleda-möter eller kommunfullmäktige,
för vilken landstingskommun eller kommun som registrering begärs. Till
handlingen skall fogas förklaringar enligt 3 § tredje stycket.

Ansökan om registrering av partibeteckning görs
skriftligen. 1 ansökningshandlingen skall anges för vilkel slag av val regisirering
söks och, om ansökningen avser registrering för val av landstingsledamöter
eller kommunfullmäktige, för vilken landstingskommun eller kommun som
registrering begärs. Till handlingen skall fogas förklaringar enligt 3 &
tredje stycket eUer intyg av notarius publicus all sådana förklaringar har
visats uppför honom.

För all partibeteckning skall åtnjuta skydd vid val skall
ansökan om registrering av beteckningen ha kommit in lill centrala
valmyndigheten, vid ordinarie val till riksdagen och val i hela riket av
landstingsledamöter och kommunfullmäktige före utgången av februari valåret och
vid annat vul inom en vecka efler det att beslut om valdagen meddelades.

6 kap.

4§

Efler
beställning av parti, som är representera! i den församling valel gäller,
tillhandahåller centrala valmyndigheten partiet blanketter till valsedlar till
det antal partiet önskar.

Efler
beställning av parti, som är representerat i den församling valet gäller eller,
i fråga om val lill riksdagen, vid del senasle valel har fåi I mer än en procenl
av rösterna i hela landel, tillhandahåller centrala valmyndigheten partiet
blanketter till valsedlar lill det antal partiet önskar.

Göres beställning av annat parti än som unges i första
stycket eller av annan än den som är behörig företrädare för partiet
tillhandahåller centrala valmyndigheten blanketter lill valsedlar endast om
beställaren belalar blanketterna i förskott.

Lagen omtryckl 1982:146.

Prop.
1984/85:119

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

1 fråga om
parti, som deltager i riksdagsval och som vid det senaste riksdagsvalet fått
eller vid det förestående valet får mer än 2,5 procenl av rösterna i hela
landet, svarar statsverket för kostnaden för blanketter ull valsedlar till ett
antal som moisvarar/e«i gånger antalet röstberättigade i valkretsen. Vad som
sagts nu gäller även parti som ulan att ha uppnått den angivna röstandelen är
eller genom det förestående valet blir representerat i riksdagen.

I fråga om
parti, som deltager i val av landstingsledamöter eller kommunfullmäktige och
som är eller genom det förestående valet blir representerat i den församling
valet gäller, svarar statsverket för koslnaden för blanketter till valsedlar
till etl antal som motsvarar fem gånger antalet röstberättigade i valet.

1 fråga om
parti, som deltager i riksdagsval och som vid det senaste riksdagsvalet fått
eller vid det förestående valet får mer än en procent av rösterna i hela
landet, svarar statsverket för koslnaden för blanketter till valsedlar till elt
antal som motsvarar yra gånger antalet röstberättigade i valkretsen. Vad som
sagts nu gäller även parti som utan att ha uppnått den angivna röstan-delen är
eller genom det förestående valet blir representerat i riksdagen.

I fråga om
parti, som deltager i val av landstingsledamöter eller kommunfullmäkUge och som
är eller genom det förestående valet blir representerat i den församling valel
gäller, svarar statsverket för koslnaden för blanketter till valsedlar till
ett antal som motsvarar fyra gånger antalet röstberättigade i valet.

Vid tillämpning av första och andra styckena beräknas
antalet röstberättigade på grundval av stommarna till manlalstängderna för årel.

6§

Har
blanketter till valsedlar betalats i förskott och har valsedlarna använts för
parti som enligt 5 § är berättigat alt få valsedelsblanketter kostnadsfritt vid
valet, skall förskottet efter ansökan återbetalas i den mån antalet valsedlar
som partiet får kostnadsfritt därigenom ej kommer att överstiga, i fråga om
val fill riksdagen/(?m gånger antalet röstberättigade i valkretsen och i fråga
om annat val/ew gånger antalet röstberättigade vid valet. Anlalel
röstberättigade beräknas på grundval av stommarna till mantalslängderna för
året. Belopp som återbetalas tillställs partiet oavsett vem som har erlagt
förskottet.

Har
blanketter till valsedlar betalats i förskott och har valsedlarna använts för
parti som enligt 5 § är berättigat atl fä valsedelsblanketter kostnadsfritt vid
valel, skall förskottet återbetalas i den mån antalet valsedlar som partiet
får kostnadsfri» därigenom ej kommer att överstiga, i fråga om val fill riksdagen
fyra gånger antalet röstberättigade i valkretsen och i fråga om annat val fyra
gånger antalet röstberättigade vid valet. Antalet röstberättigade beräknas på
grundval av stommarna till mantalslängderna för året. Belopp som återbetalas
tillställs partiet oavsett vem som har erlagt förskottet.

ti Riksdagen 1984185. I samt. Nr 119

Nuvarande lydelsi

Föreslagen lydelse

9§

1 lokal där röstning äger
rum skall väljarna för varje val ha tillgång lill

I. valsedlar som försetts med parti- och valbeteckning
för parti som vid del senasle riksdagsvalet fåll mer än 2,5 procent av rösterna
i hela landet (parlimarkerade valsedlar) saml

I. valsedlar som försetts med parii- och valbeieckning
för parti som vid del senasle riksdagsvalet fåll mer än en procenl av rösterna
i hela landet (parlimarkerade valsedlar) samt

2.
blanketter till valsedlar.

Lantbrevbärare
som mottager valsedelsförsändelser bör medföra parlimarkerade valsedlar och valsedelsblankeller
enligt försia slyckel.

Parlimarkerade
valsedlar och valsedelsblanketter enligt första stycket tillhandahålles genom cenirala
valmyndighetens försorg.

9 kap. 6§

Kommunen skall tillhandahålla
lämpliga vallokaler. I anslutning till vallokalen eller i denna skall anordnas
lämplig plals där de partier som dellager i valen kan lägga ut sina valsedlar. Valförrättaren
skall tillse atl väljarna där har tillgång lill blanketter för valsedlar och parlimarkerade
valsedlar för parti som vid det senaste riksdagsvalet fått mer än 2,5 procent
av rösterna i hela landet.

Kommunen skall
tillhandahålla lämpliga vallokaler. 1 anslutning lill vallokalen eller i denna
skall anordnas lämplig plats där de partier som deltager i valen kan lägga ut
sina valsedlar. Valförrätlaren skall lillse atl väljarna där har lillgång lill
blanketter för valsedlar och parlimarkerade valsedlar för parii som vid del senasle
riksdagsvalet fått mer än en procent av rösterna i hela landet.

I eller i anslutning lill
lokal där poströstning äger rum skall anordnas lämplig plats där valsedlar kan
läggas ut. Räll att där lägga iii valsedlar lillkommer parti som har fån sin
partibeteckning registrerad men vars valsedlar ej tillhandahälls enligt 6 kap.
9 §. Endast parlimarkerade valsedlar med den regislrerade partibeteckningen
får läggas ut. Parti som har fått sin partibeteckning registrerad för val av
landstingsledamöter eller för val av kommunfullmäktigefår dock ej lägga ut valsedlar
på postanstali som är belägen utanför den landstingskommun eller kommun som
anges i re-gisireringsbeslulet.

1 eller i anslulning lill
lokal där poströstning äger rum skall anordnas lämplig plals där valsedlar kan
läggas ut (jv partier vars valsedlar ej tillhandahålls enligt 6 kap. 9 §. Endasl
parlimarkerade valsedlar får läggas ut.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

13 kap.

3§ Rösträkningen inledes med att från valnämnden inkomna
omslag med ytlerkuvert brytes. Ytterkuverlen räknas och antalet anlecknas i
protokollet. Därefter granskas ytterkuverlen. Därvid kontrolleras alt

1.
ytlerkuvert
icke blivit öppnat efler tillslutandet,

2.
samma väljare
icke avgivit mer än ett ytlerkuvert,

3.
väljaren är
röstberättigad i valdistriktet,

4. väljaren icke röstat i vallokalen
under valdagen.

I fall
då de nämnda kraven är uppfyllda, förfares med ytlerkuvert på sätt som föreskrives
i 4 §. 1 annat fall lägges ytlerkuvert åt sidan. Ytlerkuvert, som lagls åt
sidan, lägges därefter in i etl eller flera särskilda kuvert som förseglas och
förses med anteckning om innehållet.

1 fall då
de nämnda kraven är uppfyllda, förfares med ytlerkuvert på sätt som föreskrives
i 4 §. 1 annat fall lägges ytlerkuvert ål sidan.

Föreligger
brist eller felakiighet i något hänseende som valförrättaren skall kontrollera
enligt 4 §, skall bristfälligt kuvert tillsammans med väljarens röstkort eller
adresskort åler läggas in i ylterkuverlel. Delsamma gäller om innerkuvert är
tomt eller om det ej klart framgår atl kuvert innehåller valsedel. Innerkuvert
skall dessförinnan äter läggas in i ytlerkuvert för valsedelsförsändelse. Ytterkuverten
lägges / sin lur in i ett eller flera särskilda kuvert som förseglas och förses
med anteckning om innehållel.

Föreligger
brist eller felakiighet i något hänseende som valförrättaren skall kontrollera
enligt 4 §, skall bristfälligt kuvert tillsammans med väljarens röstkort eller
adresskort åter läggas in i ylterkuverlel. Detsamma gäller om innerkuvert är
tomt eller om det ej klarl framgår att kuvert innehåller valsedel. Innerkuvert
skall dessförinnan åter läggas in i ytlerkuvert för valsedelsförsändelse. Ytterkuverten
lägges åt sidan.

Ytlerkuvert som lagts ål sidan enligt första stycket eller
enUgi 3 § andra stycket läggs därefter in i särskilda omslag.

6§

Sedan de i 3-5 §§ föreskrivna åtgärderna vidtagits, förfares
för varje val för sig på följande sätl.

1. Val-
och innerkuvert tages ut ur urnan och räknas. Antalet personer som enligt
röstlängd deltagit i valel räknas. Antalet kuvert och röstande antecknas i
protokollet. Överensstämmer de framräknade siffrorna ej med varandra, anges i
protokollet den sannolika orsaken till skillnaden.

2.
Valsedlarna tages ut ur kuverten. Innehåller kuvert mer än en valsedel, lägges
valsedlarna tillbaka i kuvertet. Sådana kuvert räknas och lägges in i ett
särskilt kuvert

2.
Valsedlarna tages ut ur kuverten. Innehåller kuvert mer än en valsedel, lägges
valsedlarna lillbaka i kuvertet.

Nuvarande
lydelse

som lillsluies och Jörses med anteckning om innehållel.

3. Kan det antagas alt valsedel är ogiltig enligt 14 kap.
4 § lägges valsedeln ål sidan. Valsedlar som lagls ål sidan lägges därefter in
i etl eller Jlera särskilda omslag som lillsluies och förses med anteckning om anlalel
valsedlar som omslaget innehåller.

4. Övriga valsedlar ordnas i grup

per efter partibeteckning. Antalet

valsedlar inom varje grupp räknas

och antalet antecknas i protokollet.

Valsedlarna lägges därefter partivis

in i särskilda omslag. På omslagen

antecknas vilket partis valsedlar

omslaget innehåller och valsedlar

nas antal.

5. De särskilda kuverten och

omslagen förses med uppgift om

valdistriktet och förseglas.

Föreslagen
lydelse

3. Kan det antagas atl valsedel är ogiltig enligt 14 kap.
4 § lägges valsedeln tillbaka i kuveriet.

4.
Valsedlar
stmi lagts lillbaka I sina kuvert enligt punklerna 2 och 3 läggs därefier in i
särskilda omslag, som lillsliiis. Vaije omslag förses med anteckning om del
antal kuveri som omslaget innehåller.

5.
Övriga
valsedlar ordnas i grupper efter partibeteckning. Anlalel valsedlar inom varje
grupp räknas och antalet anlecknas i protokollet. Valsedlarna lägges därefter
partivis in i särskilda omslag. På omslagen anlecknas vilket partis valsedlar
omslaget innehåller och valsedlarnas antal.

6. De särskilda omslagen förses

med uppgift om valdistriktet och

förseglas.

Har en
suppleant för landstingsledamot eller för fullmäktig inträtt som ordinarie
ledamot eller avgått som suppleant av annan orsak, skall länsstyrelsen på
anmälan av landstingels respeklive kommunfullmäktiges ordförande vid offenllig
förrättning uise ytteriigare en suppleant för varje berörd ledamot. Vid den nya
sammanräkningen till-lämpas 18 § när det gäller suppleanter för
landstingsledamot och 19 § när det gäller suppleanter för fullmäktig.

Har en
suppleant för landstingsledamot eller för fullmäktig inträtt som ordinarie ledamoi
eller avgått som suppleant av annan orsak, skall länsstyrelsen på anmälan av
landstingets respektive kommunfullmäktiges ordförande vid offentlig
förrättning utse ytteriigare en suppleant för varje berörd ledamot. Ylleriigare
suppleant för fullmäktig sktdl dock utses endast om anlalel suppleanter är
mindre än del antal som fullmäktige bar besläml. Vid den nya sammanräkningen
tillämpas 18 § när det gäller suppleanter för landstingsledamot och 19 § när
det gäller suppleanter för fullmäktig-

Prop.
1984/85:119 7

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Finns
ej någon som kan utses till suppleant för landstingsledamot eller kommunfullmäktig,
skall därvid bero.

Denna
lag träder i kraft Ivå veckor efter den dag, då lagen enligi uppgift på den har
utkommit från trycket i Svensk författningssamling.

Prop.
1984/85:119

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäkligval

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1972:704) om kyrkofullmäkligval' dels alt 42 b §
skall upphöra alt gälla, dels att 30, 35, 41 och 42 a SS skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Röstning
får ske på varje postanstalt inom riket, vid val i hela riket från och med den
QugoQärde dagen och vid annal val från och med den sjuttonde dagen före
valdagen till och med närmaste helgfria dag före valdagen, om ej annat följer
av andra eller Iredje slycket.

Röstning
får ske på varje postan-stall inom rikel, vid val i hela riket från och med den
QugoQärde dagen och vid annat val från och med den sjuttonde dagen före valdagen
till och med torsdagen före valdagen, om ej annat följer av andra eller Iredje
stycket.

Röstning på postanstali äger rum under tid dä postanstali
är öppen för allmänheten. På förslag av postverket får centrala valmyndigheten
begränsa den lid då röstning får ske på postanstalt. Röstning skall dock
alllid kunna äga rum under minsl en timme varje dag då postanstalten är öppen
för allmänheten.

Finns del särskilda skäl, får cenirala valmyndigheten på
förslag av postverket bestämma atl röslmotlagning skall anordnas endasl pä
vissa poslanstalter. Vid val som omfattar hela riket skall röstning dock alllid
kunna äga rum på minsl en postanstalt i varje kommun.

Inrättas med anledning av valet postanstali vid sjukhus,
ålderdomshem, kriminalvårdsanstalt eller liknande vårdinrättning eller
vårdanstalt, äger röstning där rum på lid som postverket beslämmer efter samråd
med valnämnden och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning, dock
tidigast sjunde dagen före valdagen. Postverket skall samråda med valnämnden
och med vårdinrättningens eller vårdanstaltens ledning om hur röstningen skall
genomföras. På begäran av poslverkel skall valnämnden utse erforderligt antal
personer att biträda röstmollagare på poslanstalten.

35 §

Vid
varje tUlfälle då ytlerkuvert kommer in till valnämnden skall antalet
antecknas i ett särskUt prolokoll. I väntan på den offenlliga förrättningen
för preliminär rösträkning skall ytterkuverlen förvaras på betiyggande sätl.

I fråga om den vidare behandlingen av röster .som har
avgivits på postanstali lillämpas samma förfarande som anges i 12 kap. 1-5 §§
vallagen (1972:620) med följande undantag.

Ytlerkuvert, som kommer in lill valnämnden efter valdagen
eller så sent denna dag an de ej kan beräknas komma valförröllarna till banda
innan röstningen i vallokalen

Lagen omtryckt 1982: 147.

Prop. 1984/85:119 9

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

slutar, skall behållas av vabiäinii-dcii som därefter förjår
med dem på del salt stnn anges i 13 kap. 10 § vallagen.

41 § Omedelbart efter det all röstningen i vallokal
förklarats avslutad räknar valförrättarna preliminärt de avgivna rösterna.
Rösträkningen är offentlig och skall genomföras ulan avbrott.

Den preliminära,rösträkningen i Den preliminära rösträkningen i

vallokal genomförs enligt 13 kap. vallokal genomförs enligt 13 kap.

6 § och 7 §
försia slycket vallagen 2-6 S§ och 7 § försia slycket valla-

(1972:620). gen (1972:620).

42 a §

Det åligger valnämnden atl se till atl samtliga handlingar
som avses i 42 § kommer in till nämnden och alt, om så ej är fallet, infordra
det som fattas.

Valnämnden behåller röstläng- Valnämnden vidarebefordrarom-

derna och vidarebefordrar omgåen- gående
röstlängder och övrigt ma

de övrigt material till länsstyrelsen, lerial
lill länsstyrelsen. Sker över-

Sker översändandet med posten. sändandet
med posten, skall för

skall försiindelsen anordnas som sändciscn
anordnas som värdeposl.

värdeposl.

Denna lag Iräder i kraft två veckor efter den dag. då
lagen enligt uppgift på den har utkommit från trycket i Svensk
författningssamling.

Prop. 1984/85:119 10

3
Förslag till

Lag
om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland

Härigenom
föreskrivs följande.

1 S
Vid 1985 års val till riksdagen och vid samma års val av landstingsle

damöter och kommunfullmäktige får röstberättigade som vislas i För

bundsrepubliken Tyskland rösta genom att därifrån sända sina valsedlar

lill valnämnden med posten (brevröstning).

Vid
brevröstning tillämpas bestämmelserna i vallagen (1972:620), om inte annal
följer av denna lag.

2 §
Brevröstning skall gå lill på följande säll.

Väljaren
lägger för varje val själv in sin valsedel i ett innerkuvert. 1 närvaro av tvä
vittnen lägger han sedan in iordningställda innerkuvert i elt ytlerkuvert för
brevröstningsförsändelse och tillsluter detta. Därefter skriver väljaren på ytterkuvertet
en försäkran på heder och samvete all han förfaril på detta sätt och att
försändelsen har gjorts i ordning i Förbundsrepubliken Tyskland. Vidare anger
han på ytterkuvertet den dag då brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning
samt silt personnummer. Vittnena intygar skriftligen att väljaren egenhändigt
undertecknat försäkran samt att de inte känner lill någol förhållande som
strider mol de uppgifier väljaren lämnat på ytterkuvertet. Vittnenas adresser
anges på ytterkuvertet. Vittnena skall ha fyllt 18 år. Väljarens make eller
barn eller makens barn får inte vara vittne.

Sedan
brevröstningsförsändelsen har gjorts i ordning enligt andra styckel lägger
väljaren in försändelsen tillsammans med sitt röstkort i ett omslagskuvert och tillsluler
delta. Därefter lämnas försändelsen för postbefordran till valnämnden i den
kommun där väljaren är upptagen i allmän röstlängd eller, om väljaren är
upptagen i särskild röstlängd, lill valnämnden i den kommun inom vilken den
vallokal är belägen där den särskilda röstlängden enligt 4 kap. 20 § vallagen
(1972:620) skall finnas tillgänglig.

Brevröstningsförsändelsen
får vara iordninggjord tidigast 24 dagar före valdagen och skall avges senast
dagen före valdagen. Försändelsen skall anses avgiven den dag då den är poststämplad.
Brevröstningsförsändelsen bör lämnas för postbefordran i så god tid all den kan
beräknas vara valnämnden till hända senasl andra dagen efter valdagen.

3
§ Vid varje tillfälle då
brevröstningsförsändelser kommer in till valnämnden skall antalet antecknas i
ett särskilt protokoll. I väntan på den offentliga förrättningen för preliminär
rösträkning skall försändelserna förvaras på betryggande sätt.

4
§ Granskning och rösträkning
skall i fråga om brevröstningsförsändelser ske vid den offentliga förrättning
som avses i 13 kap. 9 § vallagen (1972:620). Sedan de åtgärder som anges i
samma paragrafs första stycke har vidtagits, skall brevröstningsförsändelserna
granskas på följande säll.

Granskningen
inleds med alt inkomna omslagskuvert med brevröstningsförsändelser räknas,
varpå antalet anlecknas i protokollet. Därefter granskas omslagskuverten.
Därvid kontrolleras att

I.
omslagskuvertet inte har blivit öppnat efler tillslutandel.

Prop. 1984/85:119 11

2.
omslagskuverlet har avlämnats
för postbefordran i Förbundsrepubliken Tyskland,

3. brevröslningsförsändelsen inte har avgetts senare
än dagen före valdagen.

1
de fall då de nämnda kraven är uppfyllda, förfars med omslagskuvertet pä del
sätt som föreskrivs i 5 §. 1 annal fall läggs omslagskuvertet ål sidan.
Omslagskuvert som lagts ät sidan läggs därefier in i ett eller flera särskilda omslag
som förseglas och förses med anteckning om innehållet.

5 §
När kontrollen enligt 4 § är avslutad, öppnas de omslagskuvert som

inle lagts ål sidan. Därefter kontrolleras att

1.
omslagskuverlet innehåller
väljarens röstkort,

2. samma väljåre inte avgivit sådant ytlerkuvert som
avses i 13 kap. 3 § första stycket vallagen (1972:620) eller mer än en
brevröstningsförsändelse,

3.
väljaren är röstberättigad i
valdistriktet,

4.
väljaren inte röstat i
vallokalen under valdagen.

I
de fall då de nämnda kraven är uppfyllda, förfars med ytterkuvertet på det sätt
som föreskrivs i 6 §. 1 annal fall läggs ylterkuverlel tillsammans med
väljarens röstkort åler in i omslagskuvertet, som läggs ål sidan. Omslagskuvert
som lagls åt sidan läggs därefter in i ett eller flera särskilda omslag som
förseglas och förses med anteckning om innehållet.

6 §
När kontrollen enligt 5 § är avslutad, granskas ytterkuverten lill de

valförsändelser som inte har lagts ål sidan. Därvid kontrolleras att försän

delsen är i föreskrivet skick och har gjorts i ordning inom föreskriven tid

samt alt ytterkuvertet är tillslutet. Därefter bryts ytterkuvertet. Innerku-

verten granskas. Därvid kontrolleras all de är av föreskriven beskaffenhel,

alt väljaren har ställt i ordning endast ett innerkuvert för varje val och att

innerkuverten ej är försedda med obehörig märkning. Godkända innerku

vert läggs i urnorna. I samband därmed antecknas vid väljarens namn i

röstlängden alt han har utövat sin rösträtt.

Föreligger
brist eller felaktighet i något hänseende som valnämnden skall kontrollera
enligt första slycket, skall det eller de bristfälliga kuverten tillsammans med
väljarens röstkort och ytterkuvertet åter läggas in i om-slagskuvertet.
Detsamma gäller om etl innerkuvert är tomt eller om det inte klart framgår atl ell
kuvert innehåller en valsedel. Omslagskuverten läggs i sin tur in i ett eller
flera särskilda omslag som förseglas och förses med anteckning om innehållel.

Avgivna
röster skall räknas tillsammans med de röster som avses i 13 kap. 9 § andra
stycket vallagen (1972:620).

Denna
lag träder i krafl två veckor efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har
utkommit från trycket i Svensk författningssamling, och gäller till utgången av
är 1985.

t2 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 119

Prop. 1984/85:119 12

Uidrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1985-02-07

Närvarande:
statsrådet 1. Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Sigurdsen, Gustafsson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Göransson, Gradin, R. Carisson,
Holmberg, Hellström, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Wickbom

Proposition
om ändring i vallagen (1972:620) m. m.

1
Inledning

Ijanuari
1983 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för justitiedepartementet alt
tillkalla en kommitté för att ulreda frågan om invandrare som inte är svenska
medborgare bör ges rösträtt vid riksdagsval m.m. Kommiltén, som antog namnet
1983 års rösträtlskommitté', avlämnade i mars 1984 betänkandet (SOU 1984:11 och
12) Rösträtt och medborgarskap. Kommiltén har i betänkandet lagt fram förslag
som rör rösträtt för invandrare och utlandssvenskar. Vidare har kommillén ulvärderal
ertarenheterna av försöksverksamheten med brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland
vid 1982 års val.

Kommitténs
förslag om rösträtt för invandrare i riksdagsval och om utlandssvenskarnas
rösträtt har utsatts för betydande krilik under remissbehandlingen. Däremot
har kommitténs förslag om brevröstning fält etl övervägande positivt
mottagande.

Sedan
det har visat sig att röstning vid de svenska uilandsmyndigheierna i
Förbundsrepubliken Tyskland inte kommer au kunna genomföras vid 1985 års val,
tar jag nu upp frågan om brevröstning i del valel. Däremot skall jag inte i
detta sammanhang behandla frågorna om rösträtt för invandrare och
utlandssvenskar.

Riksskalteverket
(RSV) har i egenskap av central valmyndighet sammanställt och analyserat
erfarenheterna från 1982 års allmänna val. Resultatet av analysen har RSV
redovisat i en promemoria den 27 januari 1984,

'
F.d. riksdagsledamoten fil. dr Hilding Johansson, ordförande, riksdagsledamöterna
Karin Ahrland och Lahja Exner, f.d. riksdagsledamoten Eivor Marklund samt riksdagsledamöterna
Sven-Erik Nordin, Per-Olof Strindberg och Gunnar Thollander.

Prop.
1984/85:119 13

"Erfarenheter
m. m. från 1982 års allmänna val", som har överlämnats till justitiedepartementet.
1 promemorian har RSV ocksä redovisal länkbara besparingsmöjligheter inom
valadministrationen saml lagt fram vissa förslag till ändringar i
valförfarandet.

Vidare
har inom justitiedepartementet upprättats en promemoria den 13 april 1984 om
förutsättningarna för registrering av partibeteckningar. 1 promemorian diskuieras
om man bör behälla den nuvarande ordningen att ell parti som vill registrera
sin partibeteckning måste offentliggöra ett visst antal partimedlemmars namn,
personnummer och kyrkobokföringsort i registreringsärendet.

Vissa
valfrågor har också behandlals av folkstyrelsekommittén', som jag med stöd av
regeringens bemyndigande tillkallade i juni 1984 för atl utreda frågor om
folkstyrelsens villkor. Kommittén skall bl.a. överväga frågor som rör
valsystemet. I direktiven (Dir 1984:23) nämns särskilt frågan om möjlighelerna
alt minska skillnaderna mellan slora och små partier när det gäller ersättning
för kostnader för valsedlar, valsedelsdistribution m. m. Kommiltén har också i
uppdrag all göra en översyn av kyrkofullmäktigvalens utformning.

Folkstyrelsekommittén
har behandlat vissa valfrågor med förtur. De frågor som kommittén nu har tagit
upp gäller dels en begränsning av tiden för poströstning i kyrkofullmäktigvalen,
dels reglerna för lillhandahållande av valsedlar till de politiska partierna i
riksdagsvalen. Kommitténs förslag i dessa frågor har redovisals i en skrivelse
till juslitiedeparlementet den 7 december 1984.

RSV:s
promemoria och departementspromemorian har remissbehandlats. Däremot har folkstyrelsekommitténs
skrivelse inle remissbehandlats. De frågor som tas upp i skrivelsen -
poströstningen i kyrkofullmäktigvalen och valsedelstilldelningen till
partierna - har emellertid delvis också behandlats i RSV:s promemoria.

Jag
skall i det följande ta upp dels de frägor som har behandlats i folkstyrelsekommitténs
skrivelse, dels vissa andra frågor som har berörts i RSV:s promemoria och i
departementspromemorian.

En
förteckning över de remissinslanser som har yttrat sig över betänkandet och de
båda promemoriorna bör fogas som bilaga till protokollet i della ärende. En
sammanställning av remissyttrandena har upprättats i justitiedepartementet och
finns tillgänglig i lagstiftningsärendet (dnr 251-84, 720-84. 1050-84).

'
F.d. riksdagsledamoten fil. dr Hilding Johansson, ordförande, riksdagsledamö-tema
Nils Berndtson, Anders Björck och Bertil Fiskesjö, kommunalrådet Sven Hulterström,
riksdagsledamöterna Björn Molin, Mona Sahlin och Olle Svensson saml
partisekreteraren Bo Toresson.

Prop.
1984/85:119 14

2 Allmän motivering

2.1 Tillhandahållande av valsedlar in. in.

Mill förslag: Antalet kostnadsfria valsedlar lill
riksdagspartierna minskas från lem till fyra gånger antalet röslberätligade. 1
gengäld lilldelas ell parti som uppnår eller vid föregående val uppnådde mer iin
en (f n. 2,5) procenl av rösterna i riksdagsvalet gratis valsedlar till samma
antal som riksdagspartierna. Etl parti som vid föregående riksdagsval har fåll
mer än en (f.n. 2,5) procenl av rösterna får parlimarkerade valsedlar utlagda i
vallokaler, på posikontor etc. genom RSV:s försorg. Motsvarande justeringar
görs beträffande valen till kommunfullmäktige och landsting.

Folkstyrelsekoniniitléns förslag: Överensstämmer med milt
förslag utom så till vida att kommitténs förslag endast avser riksdagsvalen.

Remissinstanserna: 1 de yttranden som avgetls över RSV:s
promemoria, i vilken bl.a. diskuieras en minskning av aniaiei kostnadsfria
valsedlar pä del sätl jag här har föreslagit, har någon erinran inle gjorls mot
en sådan ordning. Flertalet remissinstanser förordar allmänt alt möjligheterna lill
befogade kostnadsbesparingar tas till vara. En del instanser framhåller atl
kostnadsaspekterna måste spela en underordnad roll och påpekar all övergripande
mäl som en säker och förtroendeingivande valprocedur och elt stort
valdeltagande inte får äventyras.

Skälen för milt förslag: Gällande beslämmelser om
tillhandahållande av valsedlar finns i 6 kap. vallagen (1972:620). Enligt I S
skall till valsedlar användas särskilda blanketter som lillhandahålls av
centrala valmyndigheten, dvs. RSV.

Efter beställning av etl parti, som är representerat i den
församling valel gäller, tillhandahåller RSV blanketter till valsedlar lill det
antal partiet önskar. Om beställning görs av något annal parti, måste
beställaren betala valsedelsblanketterna i förskott (6 kap. 4 §).

För partier som är eller vid del föreslående valet blir
representerade i den församling valet gäller svarar statsverket för koslnader
för blanketter till valsedlar till ett antal som motsvarar fem gånger antalet
röstberättigade i valet (6 kap. 5 §). För riksdagsvalet gäller detsamma också för
partier som får eller vid föregående val fick mer än 2,5 procent av rösterna i
hela landet. Om elt sådant parti har betalat valsedlar i förskott, skall
förskottet efter ansökan återbetalas (6 kap. 6 §).

Om beställaren begär del, förser RSV utan särskild
ersättning valsedelsblanketterna med partibeteckning, kandidainamn samt
valkrets- och valbeteckningar (6 kap. 7 §).

Prop.
1984/85:119 15

1 lokal där röstning äger rum lillhandahålls genom RSV:s
försorg parlimarkerade valsedlar för partier som vid del senaste riksdagsvalet
har fått mer än 2.5 procent av rösterna i hela landel. Även lantbrcvbiirarc som
tar emot valsedelsförsändelser bör medföra sådana valsedlar (6 kap. 9 S).

Totalt iryckles 638 milj. valsedlar vid 1982 års allmänna
val, vilkel moisvarar drygt 100 valsedlar per röstberättigad. Dessa 638 milj.
fördelades på följande sätl:

- beslällda av riksdagspartierna

inom den kostnadsfria kvoten ca 450 milj.

- beställda av övriga partier inom den

kostnadsfria kvoten ca 25 milj.

- genom RSV tillhandahållna valsedlar i

röstningslokaler ca 37 milj.

- av beställaren betalda valsedlar

a)
riksdagspartierna 39 milj.

b)
miljöpartiet 43 milj.

c)
kristen
demokratisk samling 28 milj.

d) övriga partier 16 milj.

Den samlade förbmkningen av valsedlar för de fem riksdagspartierna
uppgick till cn 519 milj., vilkel utgör 5,6 gånger antalet röstberättigade per
parti och val. Av dessa ca 519 milj. valsedlar utgjorde ca 30 milj. sådana som
RSV tillhandahöll i röstningslokaler. Molsvarande förbrukning för miljöpartiet
och kds uigjorde två gånger antalet röstberättigade per parti och val.

Totalt kostade valsedlarna 14,8 milj. kr., vilkel utgör ca
23 kr./l 000 st. Om man bortser från den grund- och expeditionsavgift som
debiterades vid betalning av valsedelsblankelter, uppgick inkomsterna av
debiterade valsedelsblanketter till (127 milj. ä 15 kr./l 000 st.) 1.9 milj.
kr. Statsverkets nettokostnad för valsedlar vid 1982 års allmänna val uppgick
därmed lill 12.9 milj. kr.

RSV har i
sin promemoria behandlat tvä frågor som rör tilldelningen av valsedlar. 1 anslulning
fill sin analys av erfarenheterna från 1982 ärs val har verkel försökt bedöma möjlighelerna
atl uppnå kostnadsbesparingar inom valadministrationen. En minskning av antalet
kostnadsfria valsedlar från fem till fyra gånger antalet röstberättigade skulle
innebära en inle obetydlig kostnadsbesparing för slalsverkel.

Vidare
redovisar RSV sin lillämpning av reglerna i 6 kap. 7 § vallagen, där del
föreskrivs att RSV, om beställaren begär det, ulan särskild ersättning förser
valsedelsblanketterna med partibeteckning, kandidatnamn m.m. Koslnaden för
denna tryckning har hittills inte inräknats i det av RSV faslslällda prisel för
valsedelsblankeller. Den lotala självkostnaden för valsedlar uppgick vid 1982
års val lill 23 kr. per 1 000 st. Enligt beslut av RSV kostade
valsedelsblanketterna 15 kr./l 000 st. Dessutom tillkom

Prop. 1984/85:119 16

en
grund- och expeditionsavgift om 50 kr. för varje listtyp. RSV påpekar att
mellanskillnaden mellan priset och självkostnaden ulgör en form av subventionering
som främsl gynnar de partier som inte fär valsedlar kostnadsfritt.

Folkstyrelsekommittén
har, som jag inledningsvis nämnde, också tagit upp frågan om lillhandahållande
av valsedlar lill de politiska partierna i riksdagsvalen. Kommillén behandlar i
huvudsak fyra frågor:

-
antalet kostnadsfria valsedlar

-
"procentgränsen" för
kostnadsfria valsedlar vid riksdagsval

-
"procentgränsen" för
tillhandahållande av parlimarkerade valsedlar i vallokaler, på postkontor etc.

-
valsedelspriset för partier som
belalar valsedlarna.

Kommiltén
har undersökt vilka ekonomiska konsekvenser olika förändringar skulle få för
statsverket, riksdagspartierna och övriga partier. Härvid har kommittén hafl
kontakter med riksdagspartiernas organisationer.

För
egen del gör jag följande bedömning.

De
nuvarande beslämmelserna om tillhandahållande av valsedlar har utsatts för krilik
från olika håll, främst från de mindre partierna, som har menat sig vara
missgynnade i förhållande till riksdagspartierna. Enligt min mening har denna
kritik visst fog för sig. Det kan redan av den anledningen finnas skäl atl
överväga att ändra de regler som gäller f n. Härtill kommer att det är
angeläget att ta till vara de möjligheter till kostnadsbesparingar som kan
finnas inom valadministrationen.

Det
kan på goda grunder ifrågasättas om partiernas behov av val.sedlar generellt är
så stort att det motsvarar den mängd som trycktes vid 1982 års val (ca 638
milj.). Man kan konstatera att ett mycket stort antal valsedlar med nuvarande
system aldrig kommer till användning vid valen.

En
minskning av andelen kostnadsfria valsedlar skulle kunna medföra alt partierna
noggrannare beräknar behovet och planerar användningen av valsedlar. Enligt RSV
visar erfarenheterna från tidigare val att partierna i stor utsträckning besläller
valsedlar med utgångspunkt från det antal kostnadsfria valsedlar de erhåller
och inte med ledning av det fakiiska behovet. Även del nu anförda talar för en
ändring av de regler som gäller f n.

1
likhet med folkstyrelsekommittén anserjag att man bör sträva efter att finna en
ordning som

-
minskar kostnaderna för
statsverket

-
inte ökar kostnaderna för
riksdagspartierna

-
minskar kostnaderna för övriga
partier.

Mot
den angivna bakgrunden tillstyrker jag kommitténs förslag, som innebär följande:

-
antalet kostnadsfria valsedlar
minskas från fem lill fyra gånger antalet röstberättigade

-
partier som uppnår eller vid
del senaste valet uppnådde en procent av rösterna vid riksdagsvalet lilldelas
valsedlar gratis till samma antal som riksdagspartierna

Prop.
1984/85:119 17

-
partier som vid föregående riksdagsval har fåll en procenl av rösterna

får
genom RSV:s försorg parlimarkerade valsedlar ullagda i vallokaler,

på
postkontor och i andra lokaler där röstning äger rum.

Kommitténs
förslag gäller endast valen lill riksdagen. Minskningen av antalet kostnadsfria
valsedlar bör emellertid enligt min mening kunna genomföras även i fråga om
landstings- och kommunalvalen. Erfarenhelerna från tidigare val visar
visserligen att partiernas behov av valsedlar är någol större vid kommunalvalen
än vid riksdags- och landstingsvalen. Även med beaktande härav bör emellertid
partiernas behov av valsedlar i allmänhet kunna tillgodoses genom tilldelning
av gratis valsedlar av den föreslagna omfattningen. I den mån etl parti har
behov av ytteriigare valsedlar kan partiet liksom hittills beställa sådana på
egen bekostnad. Den kostnad.sökning .som etl parti kan åsamkas genom den föreslagna
ändringen torde i vari fall vara av marginell betydelse.

Jag förordar alltså alt anlalel
kostnadsfria valsedlar minskas från fem lill fyra gånger antalet
röstberättigade såväl i riksdagsvalen som i landstings-och kommunalvalen.

Det bör observeras atl rälten
lill gratis valsedlar i landstings- och kommunalvalen inte är knuten till om
ett parti har fåll eller fär en viss procenl av rösterna ulan till om partiet
är eller blir representerat i den församling valel gäller. Det finns därför inte
anledning att föreslå någon motsvarighet lill bestämmelsen om all partier som
får mer än en procenl av rösterna skall få gratis valsedlar. Däremol bör de
bestämmelser om utläggning av valsedlar i vallokaler och på postkontor o.d. som
jag har föreslagit beträffande riksdagsvalen kunna tillämpas också i
landstings- och kommunalvalen.

Förslagen
föranleder ändringar i 6 kap. 4-6 och 9 §S samt 9 kap. 6 § vallagen.

Den föreslagna minskningen
av antalet fria valsedlar i alla tre valen medför enligt kommitténs beräkningar
en minskning av koslnaderna för staten med ca 2,75 milj. kr. Om partierna
minskar sina beställningar i samma utsträckning, drabbas de inle av några ökade
koslnader för valsedlar.

Gratis
tilldelning av valsedlar till partier som har fått en procenl av rösterna i
riksdagsvalet och utläggning av parlimarkerade valsedlar i vallokaler, på posikontor
etc, innebär en kostnadsökning för staten med ca 1.79 milj. kr. För de partier
som kan komma i fräga innebär sädana förändringar avsevärda förbättringar inte
bara av ekonomisk art utan även när det gäller möjlighelerna atl nå ul till
väljarna med valsedlar.

Sammanlagel
medför alltså de föreslagna ändringarna en besparing för statsverket på omkring
en milj. kr.

När
det gäller frågan om priset för de valsedlar som belalas av partierna ansluter
jag mig till kommitténs bedömning. Jag anser alltså att det inte finns
anledning atl föreslå någon ändring av nuvarande ordning. En prisök-

Prop. 1984/85:119 18

ning
till full kostnadstäckning skulle som kommittén har funnit ge mycket begränsade
besparingar och kunna uppfattas som stötande av de partier som inte får
valsedlar gratis. Nuvarande regler bör därför enligt min mening bibehållas.

2.2
Registrering av partibeteckning

Mitt
förslag: För att styrka atl en ansökan om registrering av partibeteckning
biträds av föreskrivet antal röstberättigade medlemmar skall elt parti kunna
välja atl - i stället för atl till RSV ge in egenhändigt undertecknade
förklaringar från medlemmarna — förete ett intyg av notarius publicus om alt de
föreskrivna förklaringarna har visats upp för honom.

Departementspromemorians
förslag: 1 promemorian diskuteras fyra alternativa sätt alt undvika atl
uppgifter om partitillhörighet måsle offentliggöras i ärenden om registrering
av partibeteckning. I promemorian förordas atl nuvarande system ersätts med en
ordning enligt vilken de aktuella förklaringarna visas upp för notarius publicus.

Remissinstanserna:
Remissutfallet är blandat. En del anser att det inte finns något behov av atl
ändra nuvarande regler, som infördes så sent som 1982. Andra menar alt den
nuvarande ordningen inte är invändningsfri och all notarius publicus-alternativet
är den smidigaste lösningen om regelsystemet skall revideras.

Skälen
för mitt förslag: Genom att registrera sin partibeteckning vid ell val kan elt
parti uppnå fördelar i två avseenden. Dels får partiet etl skydd mot illojalt
utnyttjande av partibeteckningen. Dels får partiet rätt att lägga ut sina
valsedlar på postkontoren (se vidare nedan i avsnitt 2.3).

Skyddel
för registrerade partibeteckningar är konstruerat på i huvudsak följande sätt.
Ett parti, dvs. en sammanslutning eller grupp av väljare som upplräder i val
under en särskild beteckning, kan registrera beteckningen och anmäla officiella
kandidater hos RSV. Valsedlar med registrerade partibeteckningar måste som
första namn ha någon av de anmälda kandidaterna. Annars anses alla namn på
valsedeln obefintliga, och rösten tillfaller det registrerade partiet.

En
förutsätining för att en ansökan om registrering av en partibeteckning skall
bifallas är att beteckningen inte kan förväxlas med en lidigare registrerad
beteckning (5 kap. 3 § vallagen).

En
annan förutsättning för registrering är att ansökningen biträds av ell vissl
minimiantal röstberättigade medlemmar i partiet (1.500. 100 och 50 för
riksdags-, landstings- resp. kommunfullmäktigval). Elt liknande krav

Prop. 1984/85:119 19

har
gälll i snart 50 år och motiverades ursprungligen med atl del syntes "lämpligt
atl till förekommande av missbruk av regislreringsrällen hindra alltför
obetydliga organisalioner atl erhålla registrering" (prop. 1935:139 s. 27).
Kravet gäller dock inle partier som är representerade i riksdagen.

De
medlemmar som biträder registreringsansökningen må.ste lämna egenhändigt
undertecknade förklaringar om detla och därvid uppge personnummer och
kyrkobokföringsorl. Förklaringarna blir hos RSV allmänna handlingar som det slär
var och en frilt att ta del av. Från olika håll har hävdats att denna ordning
skulle stå i mindre god överensstämmelse med regeringsformens regler om skydd
för åsiktsfriheten.

Den
bestämmelse i regeringsformen (RF) som därvid närmast torde åsyftas är 2 kap. 2
§. Det föreskrivs där atl varje medborgare gentemot det allmänna är skyddad mot
tvång att ge till känna sin åskådning i politiskt, religiöst, kulturellt eller
annat sådant hänseende.

I
propositionen med förslag lill regeringsform (prop. 1973:90 s. 145) uttalade
departementschefen att beslämmelsen bl.a. innebär atl reglerna om vittnesplikt inle
i något fall medför skyldighet för ett vittne att lämna uppgift om sin
uppfattning i t.ex. politiska eller religiösa frågor. Bestämmelsen utgör däremol,
framhöll han vidare, inte något hinder mot regler som innebär att någon för att
komma i åtnjutande av en särskilt förmånlig behandling, l.ex. all få fullgöra
vapenfri tjänst eller helt befrias från värnplikt, måste lämna vissa uppgifter
om sin inställning t.ex. i religiöst hänseende. Dessa uttalanden godtogs av
riksdagen.

Här
kan också nämnas förbudet mot åsiktsregistrering i 2 kap. 3 § RF. Där
föreskrivs att anteckningar om en medborgare i ett allmänt regisler inle ulan
hans samtycke får grundas enbari pä hans politiska åskådning. Som framgår av
bestämmelsen gäller förbudet bara anteckningar som görs utan den registrerades
samtycke. Det anses därför möjligl att ange personers politiska hemvist i förteckningar
över kandidater i politiska val och ledamöler i politiska församlingar (Holmberg-Sljernquisl,
Grundlagarna, 1979, s. 85).

Enligt
min mening finns del inte fog för uppfattningen att gällande ordning för
registrering av partibeteckningar skulle innebära att enskilda tvingas att ge till
känna sin politiska åskådning eller all den skulle innefatta en förbjuden
åsiktsregistrering. Registreringen är ju frivillig, och de upplysningarom
enskildas partitillhörighet som lämnas i registreringsärendena förutsätter att
den enskilde har lämnat sitt samtycke. Den nuvarande ordningen kan alltså inte
anses strida mot RF:s regler om skydd för åsiktsfriheten.

Alt
gällande ordning för registrering av partibeteckningar är förenlig med
grundlagen hindrar emellertid inle atl del kan framstå som en från olika
synpunkter oönskad konsekvens av systemet atl ett parti i praktiken måste
offentliggöra namnen på ett stort antal medlemmar för atl få sin partibeteckning
regisirerad. Jag anser att reglerna lämpligen bör ändras så

Prop. 1984/85:119 20

att
man kan undvika att uppgifter om enskildas partilillhörighet måste
offentliggöras i registreringsärenden. 1 departementspromemorian diskuteras
olika lösningar för att uppnå det angivna syftet.

Ett
alternativ är atl slopa kravet på att ett minimiantal medlemmar skall biträda
en registreringsansökan. För att stävja ett evenluellt missbruk av registreringsrätlen
kunde man i stället överväga att låta RSV ta ut en mindre ansöknings- eller registerhällningsavgift.
Mol tanken pä avgiftsbeläggning av ansökningar till valmyndigheten kan dock
principiella invändningar riktas.

Elt
annat sätt att undvika att uppgifter om enskildas partitillhörighet offentliggörs
i registreringsärenden är enligt promemorian att i sekrelesslagen (1980:100,
omtryckt 1982:1196) föreskriva aft sekreless gäller för sådana uppgifter hos
RSV.

Mot
en sådan lösning kan invändas att valmyndigheternas verksamhet bör bedrivas i
så öppna former som möjligt. För tilltron till demokratin är det viktigt att
allmänheten har full insyn i verksamheten och möjlighel att kontrollera att
denna sköts på rätt sätt. En föreskrift om sekreless i registreringsärenden är
därför inte något bra alternativ.

De
egenhändigt undertecknade förklaringar av röstberättigade partimedlemmar som
nu krävs för registrering blir allmänna handlingar och därmed ocksä offentliga
så snart de kommer in till RSV. En tänkbar möjlighel atl undvika detta som
diskuteras i promemorian är atl ändra vallagen så all förklaringarna inle
behöver ges in till RSV ulan bara visas upp för en tjänsteman där. Denna
lösning är dock som jag ser det osäker till sina rättsliga konsekvenser och har
dessutom ett mindre tilltalande drag av kringgående av offenflighetsprincipen.

En
variant på alternativet alt förklaringarna skall visas upp för en tjänsteman
hos RSV är att föreskriva att förklaringarna skall visas upp för notarius publicus.

Notarius
publicus är en offentlig institution, vars verksamhet gär ut på att enskilda
skall kunna få ett officiellt bevis om vissa faktiska förhållanden.
Verksamheten ulövas av enskilda uppdragslagare. Den regleras genom
förordningen (1982:327) om notarius publicus.

Enligt
särskilda föreskrifter i sekretesslagen gäller offentlighetsprincipen också hos
notarius publicus (1 kap. 8 §). Undantag görs dock för sådana uppgifter
beträffande vilka det kan antas att klienten har förutsatt atl de skall bli
behandlade förtroligt liksom för uppgifter i övrigt om någons personliga eller
ekonomiska förhållanden, om det kan antas alt han lider skada eller men om uppgiflerna
röjs (9 kap. 9 §). Sådana uppgifter skyddas av sekretess hos notarius publicus.

Om
man ändrar vallagen så att det för registrering av en partibeteckning räcker
med ell intyg av notarius publicus om alt partiet för honom har uppvisat de
föreskrivna förklaringarna av röstberättigade partimedlemmar, undviker man
alltså alt uppgifier om medlemmarna måste offentlig-

Prop.
1984/85:119 21

göras.
En sådan ordning ligger också inom ramen för de uppgifter som notarius publicus
redan har. Denne bör av omständigheterna eller av uppgifter som lämnas i
samband med uppvisandet utan svårighet kunna sluta sig till i vad mån sekreless
gäller för de uppgifter som partiet lämnar honom.

Av
de olika lösningar som kan väljas om man vill undvika att uppgifter om
partitillhörighet måsle offentliggöras i registreringsärenden anser jag att notarius
publicus- alternativet erbjuder den smidigaste utvägen. Den har också förordats
i promemorian och har godtagits av många av de remissinstanser som uttalat sig
för en ändring av de nuvarande reglerna. För etl parti som vill registrera sin partibeteckning
bör det alltså i fortsättningen räcka med ett intyg av notarius publicus om
att partiet för honom har visat upp de föreskrivna förklaringarna av röslberätligade
partimedlemmar. Partiet bör emellertid också kunna välja den nuvarande ordningen
och ge in förklaringarna i ansökningsärendet, om partiet skulle föredra deUa.

Förslaget
föranleder en ändring i 5 kap. 2 § vallagen.

2.3
Rätten att lägga ut valsedlar på postkontoren

Mitt
förslag: Alla partier får, oavsett om de har registrerat sin partibeteckning
eller inte, rält att lägga ut parlimarkerade valsedlar i eller i anslutning
till lokal där poströstning äger rum.

Riksskatteverkets
förslag: Överensstämmer med milt förslag.

Remissinstanserna:
Majoriteten tillstyrker förslagel eller lämnar det utan erinran.

Skälen
för mitt förslag: Enligt 10 kap. 5 a § vallagen skall det i eller i anslulning till
lokal där poströstning äger rum anordnas lämplig plats där partimarkerade
valsedlar kan läggas ut. Endast partier som har fått sin partibeteckning
registrerad har rätl alt lägga ut sina valsedlar på postkontoren.

RSV
har nu gjort bedömningen att det är olyckligt alt utläggningen av valsedlar pä
postkontoren har kopplats till att ett parti har registrerat sin partibeteckning.
De flesta partier bedömer det som värdefulll att kunna lägga ul sina valsedlar
på postkontoren, särskilt med tanke på det ökande antalet poströstande. Vissa
partier har tvingats registrera sin partibeteckning enbart för att kunna
utnyttja möjlighelen att lägga ut valsedlar på postkontoren. Ett parti med regisirerad
partibeteckning måste för att inte avföras ur registret dels anmäla särskilt
ombud, dels anmäla kandidater.

Prop.
1984/85:119 22

För
RSV:s del innebär den ökande mängden registreringsansökningar ell visst merarbete.

RSV
har därför föreslagit att alla partier oavsett regisirering ges rätl att lägga
ut partimarkerade valsedlar i eller i anslutning till lokal där poströstning
äger rum. Även från demokratisk synpunkt är enligt RSV denna ordning att
föredra, bl. a. med hänsyn till all etl parti kan beslula atl ställa upp i etl
val så senl all fiden för regisirering av partibeteckning har gått ut. Enligt RSV:s
bedömning kan inle antalet partier som lägger ut valsedlar på postkontoren
antas öka i sådan omfattning att del nämnvärt skulle påverka postkontoren i
deras arbete eller påverka statsverkels kostnader för postverkets medverkan i
valadministrationen.

Postverket
har i sitt remissyttrande tillstyrkt RSV:s förslag. Även övriga remissinstanser
har så gott som undantagslöst ställt sig bakom att den nuvarande begränsningen
avskaffas.

Enligt
min mening är del önskvärt alt alla partier som deltar i ett val har möjlighet atl
tillhandahålla sina valsedlar i eller i anslutning till de lokaler där röstning
äger mm. Jag anser därför att kravet atl etl parti skall vara registrerat för atl
få lägga ut valsedlar på postkontoren om möjligt bör tas bort.

Av
förarbetena fill 10 kap. 5 a § vallagen (SOU 1980:45 s. 140 ff och prop.
1980/81: 170 s. 54 f och 68) framgår att den nuvarande begränsningen i rätten
all lägga ut valsedlar på postkontor har motiverats huvudsakligen av praktiska
skäl. Möjlighelerna för postpersonalen alt ulöva tillsyn över ullagda
valsedlar, överskädlighelen för väljarna och önskemålet all kunna hålla god
ordning i poströstningslokalen har sålunda åberopats som skäl för den gällande
ordningen.

Som
RSV har påpekat kan det förväntas att det antal ytteriigare partier som skulle
komma alt utnyttja rätlen atl lägga ut partimarkerade valsedlar på postkontoren
om registreringskravet tas bort blir tämligen begränsat. Möjlighelerna att
utöva tillsyn över valsedlarna och att även i övrigt hålla ordning i lokalerna
torde därför komma alt påverkas endast marginellt. Problemen kan inte vänlas
bli större än att de ulan svårighei bör kunna bemäslras. Den nuvarande
begränsningen i fräga om rälten att lägga ut valsedlar på postkontoren bör
därför kunna avskaffas. Jag förordar atl så sker.

Förslaget
föranleder vissa mindre ändringar i 10 kap. 5 a § vallagen.

Prop.
1984/85:119 23

2.4 Poströstning i kyrkofullmäktigvalen

Mitt förslag: Röstningen på postkontor i kyrkofullmäktigvalen
får i fortsättningen bara ske lill och med torsdagen före valdagen. Den
preliminära röslräkningen av poslröslerna skall vidare ske i vallokalen och inle
som nu hos valnämnden.

Folkstyrelsekommitténs förslag: Överensslämmer med mill
förslag.

Skälen för mitt förslag: Enligt gällande regler kan man poströsla
i kyrkofullmäkligval fram till dagen före valdagen. Samlliga poströster räknas
preliminärt hos valnämnden onsdagen efter valdagen.

RSV har i samband med sin analys av erfarenhelerna från
1982 års val funnii all kyrkofullmäktigvalen ger upphov lill problem i olika
avseenden. De flesla problemen har samband med del låga valdeltagandet i dessa
val (15,2 %). En särskilt allvarlig följd härav är atl valhemligheten har visat
sig kunna komma i fara i vissa fall.

Trots att samlliga poströster vid kyrkofullmäktigvalen
granskas och räknas av valnämnden onsdagen efler valdagen medför det låga
valdeltagandet alt det i många församlingar är så få poströster atl
valhemligheten ävenlyras. Som exempel har RSV nämnt atl det av prolokoll förda
vid preliminär rösträkning hos valnämnderna i Östergötlands län framgår alt av
totalt 119 församlingar och samfälligheter hade 18 st. inga poströster alls och
48 st. 10 poströster eller färre. 1 många församlingar och samfälligheter hade
endast en person posirösiat. Valhemligheten kommer härigenom givelvis i
uppenbar fara. För alt undanröja detta problem anser RSV alt poströstningen bör
avslulas i sä god tid atl samtliga poströster kan granskas och räknas i
vallokalerna på valdagen.

Som jag inledningsvis nämnde har folkslyrelsekommiltén
fått uppdragel att se över kyrkofullmäkiigvalen. Frågan om poströstningen i
dessa val har kommittén behandlat med förtur.

Enligi kommittén lämnades vid 1982 ärs val ca 190 000
poströster. 1 många församlingar var anlalel poströster så litel att
valhemligheten inte kunde skyddas. 1 samband med den preliminära rösträkningen
begicks dessutom på flera håll formella fel, vilket i fyra fall ledde till
omval.

Kommittén framhåller alt de olägenheler som är förknippade
med den nuvarande ordningen inle kan godias.

Poströslningen i kyrkofullmäkligvalel bör därför även
enligt kommitténs mening avslutas i sådan lid alt poströsterna kan räknas i
vallokalen på valdagen. Därigenom kan valhemligheten skyddas bällre. Vidare
elimineras risken för formella fel av del slag som ledde lill omval 1982. Det
är dock väsentligt atl poströstningen inte avslutas så tidigt au väljarnas
möjlighet att utöva sin rösträtt onödigtvis begränsas.

Prop. 1984/85:119 24

Enligt
vad kommittén har inhämtat från postverket kan alla poströster nå fram i sådan
tid att de kan räknas i vallokalen på valdagen, om poströstningen avslutas
torsdagen före valdagen. Denna förändring skulle enligt postverket leda till
att kostnaderna för poströstningen i kyrkofullmäkligvalel skulle öka med högst
150 000 kr. Å andra sidan skulle de kommunala valnämndernas kostnader för den
preliminära rösträkningen försvinna.

Mot
bakgrund härav har kommittén förordat att poströstningen vid kyrkofullmäkligval
avslutas torsdagen före valdagen.

I
likhet med RSV och folkstyrelsekommittén anser jag att det är ett allvarligt
problem att valhemligheten inte alltid har kunnat upprätthållas i kyrkofullmäktigvalen.
Det är ett gmndläggande krav i en demokrati att valförfarandel är utformat så
att valhemligheten inte äventyras. Jag anser därför att åtgärder måsle vidtas
för att motverka de brisler som påvisats.

Om
man avslutar poströstningen senast på torsdagen före valdagen, kan poströsterna
räknas tillsammans med övriga röster i vallokalen. Valhemligheten bör därmed
kunna garanteras, samtidigt som väljarnas möjligheter alt delta i valen endast
får vidkännas en marginell inskränkning, som måste anses acceptabel med hänsyn till
syftet med åtgärden. Jag ansluter mig således till den av RSV och folkstyrelsekommittén
förordade lösningen.

Förslaget
föranleder en mindre ändring i 30 § lagen om kyrkofullmäkligval samt en del
ändringar i reglerna om preliminär rösträkning. Jag återkommer härtill i
specialmotiveringen.

2.5
Brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland

Mitt
förslag: Vid 1985 års val lill riksdagen och vid samma ärs val av landstingsledamöter
och kommunfullmäkUge får röslberätligade som vistas i Förbundsrepubliken
Tyskland rösta genom att därifrån sända sina valsedlar lill valnämnden med
posten (brevröstning). Brevröstningen är avsedd att gå till på samma sätt som
vid valen 1982.

Rösträttskommitténs
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker att brevröstning vid behov
används även vid kommande val. En del förordar all brevröstning införs
generellt för röstberättigade som är bosatta utomlands.

Skälen
för mitt förslag: För atl de röstberättigade som vislas utomlands skall kunna
utöva sin rösträtt anordnas vid de allmänna valen röslmotlagning på svenska
beskickningar och konsulat (10 kap. 7-11 §§ vallagen). Inför 1982 års val
visade det sig dock att Förbundsrepubliken Tyskland inte längre godtog röslmotlagning
på de svenska utlandsmyndigheterna där. Som en försöksverksamhet infördes
därför år 1982 en särskild ordning

Prop.
1984/85:119 25

med
brevröstning för de röstberättigade som vistades i Förbundsrepubliken Tyskland
(prop. 1981/82:224, KU 1981/82:37, rskr 1981/82:384).

Regleringen
av förfarandet togs in i en särskild lag (1982:414) om försöksverksamhet med
brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland. Lagen trädde i kraft den I juli
1982 och gällde till uigången av del året. Lagen innehöll bestämmelser om hur
brevröstningen skulle gå till (2 §) och om förfarandet vid granskning,
rösträkning, konlroll m.m. (3-6 §§). I övrigt tillämpades vallagens beslämmelser
pä brevröstningen.

Brevröstningsförfarandet
innebär i korthel följande. o Väljaren lägger för varje val själv in sin
valsedel i elt innerkuvert o 1 närvaro av två vittnen lägger väljaren innerkuvertet/en
i ett särskilt

ytlerkuvert
för brevröstning som undertecknas av väljaren och vittnena o Ytterkuvertet
läggs tillsammans med väljarens röstkort i etl särskilt

omslagskuvert
o Omslagskuvertet lämnas för postbefordran direkt till berörd valnämnd.

Förutsättningar
för brevröstning var 1982 all väljaren o någon gång under perioden 26 augusti lill
18 seplember befann sig i Förbundsrepubliken Tyskland, varmed i detla
sammanhang även avsågs Västberlin, och där iordningställde brevröslningsförsändelsen
o använde de speciella kuvert m. m. som RSV fastställt för brevröstnings-förfarandet
o hade röstkort.

För
brevröstning erforderligl material (kuvert, valsedlar och anvisningar)
tillhandahölls dels av RSV, dels av flertalet svenska utlandsmyndigheter i
Förbundsrepubliken Tyskland. Väljare som enligt 1982 års särskilda röstlängd
var bosatta i Förbundsrepubliken fick genom RSV:s försorg i mitten av augusti
1982 erforderligt material. Övriga väljare kunde anlingen personligen hämta
eller beslälla brevröstningsmaterial från RSV eller utlandsmyndigheterna i
Förbundsrepubliken.

1
den proposition som låg till grund för brevröstningen (prop. 1981/82:224 s. 10)
anförde föredragande statsrådet bl. a. att brevröstnings-förfarandet borde
införas som etl provisorium. Försl efler en ulvärdering av brevröstningen vid
1982 års val kunde man ta slällning till om förfarandet borde införas mera
permanent.

RSV
har i sin PM om erfarenheterna av 1982 års val också behandlat försöksverksamhelen
med brevröstning. RSV konstaterar att det administrativt inte utgör någol slörre
problem atl hanlera brevröstningen. Andelen underkända brevröster (11%) blev
dock alltför stor. En viss minskning av andelen underkända röster bör på sikl
kunna åstadkommas. Möjligheten alt komma ner till samma andel underkända som
vid annan förtids-röstning är dock lilen enligt RSV, som pekar på all den
personliga kontakten mellan väljare och röstmollagare vid iradilionell förlidsrösining
har en avgörande betydelse för alt begränsa antalet underkända röster. RSV
anser inte att det behövs någon ändring av reglerna om brevröst-

Prop. 1984/85:119 26

ningsförfarandel
för den händelse del skulle komma till förnyad användning vid 1985 års val.
Däremot framhåller RSV att informationen till väljarna bör förbättras och alt
åtgärder bör vidias för all garanlera att avlämnade brevröster behandlas
korrekt.

Som
jag nämnde inledningsvis har 1983 års rösträtlskommitté utvärderat erfarenheterna
av brevröstningen vid 1982 års val. Kommittén har också tagit upp den
principiella frågan om brevröstningen skall användas mera generellt i
framtiden.

Kommillén
konstaterar atl en utvidgad användning av brevröstningsförfarandet skulle
innebära att det blev praktiskt genomförbart för fler personer som vislas
utomlands att delta i de svenska valen. Det skulle dock medföra alt många
väljare började använda denna röstningsmelod i stället för atl utnyttja del
säkra och väl utvecklade förfarandel att rösta hos utlandsmyndigheterna.
Därigenom skulle antalet underkända rösteröka.

Även
om man med ökad informalion och förbättrade anvisningar på sikt skulle kunna
minska andelen underkända röster skulle enligt kommittén en alltför Slor andel
av utlandssvenskarnas röster komma att underkännas om brevröstning infördes
generellt.

Enligt
kommillén är det mycket viktigt atl man gör så få undantag som möjligl från de
grundläggande principerna i valsystemet för att de allmänna valen även i
framliden skall behålla den säkerhet som alltid har kännetecknat dem. De
vinster som etl ulvidgal brevröstningsförfarande skulle kunna ge i form av
ökade möjligheter att delta i valen uppväger enligt kommitténs mening inte de
ökade riskema för att röster skulle underkännas. Kommittén finner därför inle
tillräckliga skäl föreligga för att föreslå att brevröstning införs permanent.

Om
det även vid kommande val uppslår problem av den art som föranledde
försöksverksamheten med brevröstning från Förbundsrepubliken Tyskland, bör
enligt kommittén riksdagen vid varje tillfälle la slällning till om
brevröstning skall utnyttjas eller ej. Erfarenhelerna av försöksverksamheten
visar att brevröstningsförfarandet i undantagsfall kan användas om
röstmottagning inte kan ordnas på traditionellt sätl. Förfarandel bör enligt
kommittén kunna regleras och utformas på samma sätt som vid 1982 års allmänna
val.

En
ledamot av kommittén har reserverat sig mot majoritetens förslag och förordat atl
brevröstning införs generelll för röstberättigade som vistas utomlands.

Genom
utrikesdepartementets försorg har inhämtats att Förbundsrepubliken Tysklands inslällning
i fråga om röstning pä ambassader och konsulat är densamma nu som inför 1982
års val. Det problem som föranledde försöksverksamheten 1982 kvarstår således
oförändrat.

Mot
bakgrund av det anförda gör jag följande bedömning. RSV:s analys av
brevröstningsförfarandet 1982 har visal alt del administrativt inte utgör
något slörre problem alt hantera brevröstningen. Vissa

Prop.
1984/85:119 27

negativa
erfarenheter, jag tänker dä på den relativt stora andelen underkända röster,
bör åtminstone på någon sikt kunna rättas till genom förbättrad information fill
väljarna och genom en säkrare hantering av valsedelsförsändelserna hos
valnämnderna.

Det
föreligger således inte några avgörande praktiska hinder mot att utnyttja
brevröstningsmetoden även i fortsättningen. Liksom kommittén anserjag dock att
det inte finns skäl att generellt införa ett förfarande med brevröstning för
röstberättigade som är bosatta utomlands eller som av någon annan anledning
vistas utomlands i samband med ett val.

Brevröstning bör alltså
enligt min mening komma till användning bara i sådana speciella fall då det
visar sig att röstning inte på vanligt sätt kan genomföras vid svenska
utlandsmyndigheter i något visst land.

Eftersom det nu har visat
sig att det inte är möjligt heller vid 1985 års val att genomföra röstning hos
beskickningar och konsulat i Förbundsrepubliken Tyskland föreslår jag att
brevröstning även vid det förestående valet skall få användas av de
röstberättigade som befinner sig i Förbundsrepubliken under tiden närmast före
valet.

Förslaget
kan enklast genomföras genom att riksdagen antar en lag med regler motsvarande
dem som gällde enligt 1982 års lagstiftning.

2.6
Övriga frågor

I
det här sammanhanget vill jag också passa på tillfället att ta upp några mindre
frågor som RSV har aktualiserat vid underhandskontakter med departementet. Det
gäller dels reglerna om återbetalning av förskott för valsedelskostnader i 6
kap. 6 § vallagen, dels vissa bestämmelser om rösträkningen i 13 kap. 3, 5 och
6 §§ och dels bestämmelserna om hur suppleanter utses i 14 kap. 23 § vallagen.
Jag återkommer till dessa frågor i specialmofiveringen.

3
Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats
förslag till

1. lag
om ändring i vallagen (1972:620),

2.
lag om ändring i lagen
(1972:704) om kyrkofullmäkligval,

3.
lag om brevröstning i
Förbundsrepubliken Tyskland.

Prop. 1984/85:119 28

4 Specialmotivering

4.1
Förslaget till lag om ändring i vallagen (1972:620)

5 kap.
2 §

Den
föreslagna ändringen, som gäller reglerna för registrering av partibeteckning,
har behandlats i avsnitt 2.2 i den allmänna moliveringen.

De
medlemmar som bilräder en ansökan om registrering av partibeteckning måste f n.
lämna egenhändigt undertecknade förklaringar om delta och därvid uppge
personnummer och kyrkobokföringsort. 1 ansökningsärendet hos RSV blir
förklaringarna allmänna handlingar som det slår var och en fritt atl la del av.
För atl man skall undvika aU uppgifter om partitillhörighet måste
offentliggöras i samband med registreringen införs i första stycket en
bestämmelse som ger ett parti möjlighel att i stället förete etl intyg av notarius
publicus om atl partiet för honom har visat upp de föreskrivna förklaringarna.
Något krav på atl förklaringarna bevaras hos notarius publicus har inte ställts
upp.

Vid
sin granskning behöver notarius publicus inle göra någon fullständig kontroll
av alt alla förklaringar har avgetls av röstberättigade partimedlemmar. Han
bör i allmänhet kunna avslå från att konlrollera att de som har undertecknat
förklaringarna verkligen är partimedlemmar. En egenhändigt undertecknad
förklaring måste nämligen regelmässigl anses vara elt tillräckligt bevis om medlemskapet.

Däremot
kan det behövas en viss kontroll av alt de som har undertecknat förklaringarna
är röstberättigade. 1 allmänhet bör del dock räcka med en stickprovskontroll.
Rekommendationer och råd om hur notarius publicus kan genomföra kontrollen bör
kunna ges av RSV.

6
kap. 4-6 och 9 §§ samt 9 kap. 6 §

Ändringarna
i dessa bestämmelser berör tillhandahållandet av valsedlar och frågor som har
samband härmed. De ändringar som föreslås i 6 kap. 4-6 §§ samt 9 kap. 6 S har utföriigt
behandlats i avsnitt 2.1 i den allmänna motiveringen. 1 6 kap. 6 § har dessutom
gjorts en mindre ändring i enlighet med en framställning från RSV. Den är
föranledd av praktiska skäl och innebär att RSV, utan att behöva vänta på en
formell ansökan, kan återbetala förskott för valsedelskostnader som har eriagts
av ett parti som, enligt vad det senare visar sig. är berättigat att få
kostnadsfria valsedlar.

10
kap. 5a§

De
föreslagna ändringarna, som rör rätten alt lägga ut valsedlar på postkontoren,
har behandlats i avsnitt 2.3 i den allmänna motiveringen.

F.
n. får endast partier som har låtit registrera sin partibeteckning lägga ul
valsedlar på postkontoren. Begränsningen i rälten atl lägga ul valsedlar har
motiverats huvudsakligen av praktiska skäl och bedöms nu kunna

Prop.
1984/85:119 29

avskaffas
utan att kraven på god ordning i röstningslokalen m. m. åsidosätts. Alla
partier får således i fortsättningen lägga ut sina valsedlar på postkontoren.
Valsedlarna skall dock liksom hillills vara försedda med parti- och
valbeteckning (parlimarkerade valsedlar).

Den
särskilda inskränkning som enligt sista meningen i paragrafens nuvarande
lydelse gäller för partier som ställer upp i landstings- eller kommunalval kan
inte upprätthållas med den föreslagna ordningen, eftersom kontrollmöjligheten
är avhängig av registreringen. Bestämmelsen har därför fått utgå.

13 kap.
3, 5 och 6 §§

Beslämmelserna
rör hanteringen av valmaterialet i de fall då valförrättaren i samband med den
preliminära rösträkningen i vallokal upptäcker brisler eller felaktigheter av
olika slag. Ändringarna innebär att RSV:s s. k. omslag B och C ersätts med ett gemensaml
omslag.

F.n.
skall valförrättare/valnämnd i omslag B lägga de valkuvert och innerkuvert, som
innehåller mer än en valsedel eller är helt tomma, och i omslag C de valsedlar,
som saknar partibeteckning, har fler än en partibeteckning eller uppenbarligen
är märkta.

För
alt förenkla för såväl valförrättare och valnämnder som länsstyrelser kan i
dessa fall etl omslag användas i stället för två. I så fall måste de valsedlar
som tidigare lagts i omslag C läggas tillbaka i sina resp. kuvert och därefier
läggas i del nya gemensamma omslaget.

14 kap.
23 §

Ändringen
gäller bestämmelserna om hur suppleanter utses i kommunfullmäktige.

Anlalel
suppleanter i kommunfullmäktige beslutas av fullmäktige (2 kap. 2 §
kommunallagen) och fastställs lill en andel, högsl hälften av ledamöterna.Denna
andel skall ligga till grund för tillämpningen av 14 kap. 19 § vallagen. Av reglema
i 19 § följer atl anlalel suppleanter ibland kan bli större än den andel som
fullmäktige har beslutat. När en suppleant inkallas till ordinarie ledamot
eller avgår av annan anledning skall länsstyrelsen utse ytteriigare en
suppleant för berörda ledamöter enligt 14 kap. 23 § vallagen. 1 vissa fall kan
detta leda till atl antalet suppleanter ökar ytterligare genom atl en avgången
suppleant ersätts med flera nya suppleanter.

Enligt
RSV har de nuvarande bestämmelserna gett upphov lill vissa olägenheter när det
gäller kommunfullmäktige genom alt det har varit nödvändigt att utse ersättare
för en avgången suppleant trots atl det resterande antalet suppleanter egenlligen
har varit tillräckligt. För atl undvika sådana olägenheter har en spärr-regel
lagils in i första slycket.

Prop. 1984/85:119 30

4.2
Förslaget till lag om ändring i lagen (1972:704) om kyrkofullmäkligval

30
§

Bestämmelsen,
som rör poströstningen i kyrkofullmäktigvalen, har behandlats i avsnitt 2.4 i
den allmänna motiveringen.

Ändringen
innebär att tiden för poströslningen i kyrkofullmäktigvalen inskränks något.
Röstning på postkontor får i fortsättningen endast ske lill och med torsdagen
före valdagen. Inskränkningen sker för att valhemligheten skall kunna
garanteras.

35.41
och42a§§

Samtliga
poströster räknas f n. preliminärt hos valnämnden onsdagen efter valdagen.

Antalet
poströster har visal sig vara sä lilel alt valhemligheten råkat i fara på många
håll. För att man skall komma till rätta med delta missförhållande skall
poströsterna i stället räknas preliminärt tillsammans med övriga röster i
vallokalen på valdagen.

Det
nya förfarandet för preliminär räkning av poströsterna medför att 42 b §
upphävs.

Den
formella hanteringen av poströsterna regleras i övrigt genom hänvisningar i 35
§ första stycket och 41 § till motsvarande regler i vallagen.

Eftersom
någon räkning av poströsterna inte längre skall ske hos valnämnden behöver
röstlängderna inte behållas där. De kan omgående vidarebefordras tillsammans
med övrigt material till länsstyrelsen. Lydelsen av 42 a § har jämkats i
enlighet härmed.

Regeln
i andra stycket av 35 § innebär atl poströster (ytlerkuvert), som kommer in för
senl till valnämnden, utan vidare åtgärd läggs åt sidan och således ej kommer
att delta i den slufliga sammanräkningen.

4.3
Förslaget till lag om brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland

Bestämmelserna
har behandlats i avsnitt 2.5 i den allmänna motiveringen.

Förfarandet
vid brevröstning enligt förslaget överensstämmer i sak hell med del förfarande
som tillämpades vid 1982 års val enligt den särskilda lagen (1982:414) om försöksverksamhet
med brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland. Här kan därför hänvisas till
specialmotiveringen till den lagen (prop. 1981/82: 224 s. 14-16).

5
Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen atl anla förslagen till

1.
lag om ändring i vallagen
(1972:620),

2.
lag om ändring i lagen
(1972:704) om kyrkofullmäkligval,

3.
lag om brevröstning i
Förbundsrepubliken Tyskland.

6
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular att genom
proposition föreslå riksdagen atl anla de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1984/85:119 32

Bilaga
Förteckning över remissinstanser

Över
riksskatteverkets (RSVis) promemoria "Erfarenheler m.m. från 1982 års
allmänna val" och departementspromemorian "Förutsättningarna för
registrering av partibeteckningar" har remissyttranden avgetts av kammarrätten
i Sundsvall, postverket, länsstyrelsen i Slockholms län, länsstyrelsen i
Kristianstads län, länsstyrelsen i Norrbottens län, Svenska kommunförbundet,
landstingsförbundet, Göteborgs kommun, Umeä kommun, folkpartiet samt
miljöpartiet.

Över
RSV:s promemoria har yttranden dessulom avgetts av Svenska kyrkans
centralstyrelse, domkapitlet i Uppsala, domkapitlet i Göteborg, Svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbund, Malmö kommun, valnämnden i Stockholm saml
Sveriges socialdemokratiska arbetareparti.

Vidare
har yttranden över departementspromemorian avgelts av RSV, valprövningsnämnden,
notarius publicus i Stockholm Ingmar Thornell, notarius publicus i Göteborg,
centerpartiet samt arbetarpartiet kommunisterna.

Över
1983 års rösträttskommittés betänkande (SOU 1984:11 och 12) Rösträtt och
medborgarskap har, såvitt avser frågan om brevröstning, yttranden avgetls av
kammarrätten i Stockholm, RSV, länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i
Jönköpings län, länsstyrelsen i Göieborgs och Bohus län, länsstyrelsen i
Norrbottens län, Slockholms kommun, Eskilstuna kommun, Malmö kommun, Göteborgs
kommun, Södertälje kommun, Östersunds kommun, LO, Utlandssvenskarnas förening
samt diskrimineringsutredningen.

Prop.
1984/85:119 33

Innehåll

Regeringens
proposition ..................................... ... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... .... I

Förfallningsförslag ............................................. ... 2

Förslag till lag om
ändring i vallagen (1972: 620) ..... 2

Förslag lill lag om
ändring i lagen (1972: 704) om kyrkofullmäkligval 8

Förslag till lag om
brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland .... 10

Utdrag ur prolokoll vid regeringssammanlräde
1985-02-07 12

1
Inledning ....................................................... 12

2
Allmän motivering .......................................... . 14

2.1
Tillhandahållande av valsedlar m.m................... 14

2.2
Registrering av partibeteckning
....................... . 18

2.3
Rätten atl lägga ut valsedlar
på postkontoren .... 21

2.4
Poströstning i kyrkofullmäktigvalen
.................. 23

2.5
Brevröstning i
Förbundsrepubliken Tyskland ..... . 24

2.6
Övriga frågor ......................................... 27

3
Upprättade lagförslag ....................................... 27

4
Specialmotivering ........................................... 28

4.1
Förslaget till lag om ändring i
vallagen (1972: 620) 28

4.2
Förslaget lill lag om ändring i
lagen (1972:704) om kyrkofullmäkligval 30

4.3
Förslagel till lag om
brevröstning i Förbundsrepubliken Tyskland 30

5
Hemslällan ..................................................... 31

6
Beslut .......................................................... 31

Bilaga
Förteckning över remissinstanser ........... 32

Norstedts Trycken. Stockholm 1985