Prop. 1984/85:121

Prop.
1984/85:121

Regeringens proposition

1984/85:121

om livsmedelsforskning;

beslutad
den 7 februari 1985.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagils
upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll för de åtgärder och det ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.

På
regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

SVANTE
LUNDKVIST

Propositionens
huvudsakliga innehåll

Som en del i ett program för 1990-ialets
livsmedelsproduktion anges i propositionen riktlinjer för forskning och
ulvecklingsverksamhel inom livsmedelsområdet. I propositionen förordas att
forskningen på livsmedelsområdet skall omfatta en helhetssyn på
livsmedelskedjan och utgå från konsumenlens krav på våra livsmedel. Därvid
måsle forskning rörande livsmedlens kvalitet ägnas ökad uppmärksamhet liksom
frågor som rör sambanden mellan kost, hälsa och sjukdom. Jordbruks- och
produktions-forskningen föreslås kompletterad med insatser rörande
näringsforskning och forskning om människans beleende och attityder till mal,
konsum-lionsekonomi, livsmedelsteknik, distribution m. m.

I propositionen föreslås skogs- och jordbrukets
forskningsråd få en sammanhållande funktion inom livsmedelsforskningen. Rådet
ges ansvaret för gmndläggande forskning av belydelse för livsmedelsområdel.
Huvud-ansvarel för stöd till den grundläggande medicinska näringsforskningen
skall ligga kvar på medicinska forskningsrådet. Styrelsen för teknisk utveckling
skall även i fortsättningen ha ansvar för teknisk forsknings- och
utvecklingsverksamhet med anknytning lill livsmedels- och apparalindu-strin.

1
Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 121

Prop.
1984/85:121 2

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1985-02-07

Närvarande:
statsrådet I. Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Göransson,
Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Lundkvist

Proposition
om livsmedelsforskning

1
Inledning

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade
dåvarande chefen för jordbruksdepartementet den 9 september 1982 en särskild
utredare' med uppgift alt göra en översyn av livsmedelsforskningen. Översynen
skulle omfatta forskningsplanering, forskningsbehov, forskarutbildning, resursfördelning
och informationsverksamhet av belydelse för de delar av livsmedelskedjan som
följer efter råvaruproduktionen. I tilläggsdirektiv fick utredaren i uppgift
alt överväga vilka behov av forskning som föreligger vid Sveriges
lantbruksuniversitet och andra institutioner saml vilka anpassningar som är
önskvärda för att försöGningstryggheten inom livsmedelsområdet därigenom skall
kunna förbättras.

Utredaren, som har antagit namnet Utredningen
angående översyn av livsmedelsforskning m. m. (LIE), avlämnade i november 1983
delbetänkandel (SOU 1983:69) Livsmedelsforskning I. Utredningens sammanfattning
av betänkandet bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 1.
Belräffande nuvarande förhållanden m.m. samt utredningens närmare överväganden
hänvisas till detta betänkande.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning
över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogas
till protokollet i detta ärende som bdaga 2.

Professor
Lennart Hjelm.

Prop.
1984/85:121 3

2
Föredragandens överväganden

2.1
Allmänt

I mitten av förra seklet var svälten inte ovanlig i
Sverige. Nödår med brist på livsmedel utgjorde etl sländigl hot mot människors
livsuppehälle. 1 böQan av 1900-talet var bristsjukdomar allmänt förekommande.
Industrialiseringen som påböQades under förta århundradet medförde ekonomiska och
sociala förändringar i samhället som berörde även jordbruket och
livsmedelsproduktionen. Genom industrins ökade efterfrågan på arbetskraft,
vilken hämtades från bl. a. jordbruket, inleddes en omfattande rationalisering
av råvaruproduktionen. Kravet på effektivitet har lell lill en ökad efterfrågan
på tekniska lösningar och försök atl rationalisera driftsformerna. Härigenom
har den totala jordbruksproduktionen kunnat ökas trots alt åkerarealen och
antalet sysselsatta har minskat. Tänkandet i kvanfitaliva termer har sålunda
dominerat utvecklingen och vi har i dag en belydande överskoltsproduklion. På
drygt hundra år har vi i vårt land gått från sväll och undernäring lill
överflöd.

Industrialiseringen
omfattade även livsmedelsindustrin. Stora framsteg när det gäller
hållbarhelsbehandling genom l.ex. kyl- och frys- saml förpackningstekniken har
möjliggjort långa transporter av råvaror och färdiga produkter. Tillverkningen
av halv- och färdigfabrikal av livsmedel har utvecklats. Detta har gett oss
möjligheter alt bevara produkterna i deras urspmngliga skick från tillverkning
till konsumtion. Därigenom har störte distributionsområden skapats och
avstånden från producent lill konsument har ökats. Denna centralisering av
såväl produktion som distribution har också fört med sig en långt driven
standardisering. I dag finns därför en jämn och säker leverans av skilda slags
livsmedel året runt lill alla delar av landet.

Den utveckling jag nu har beskrivit samt den
allmänna slandardutveck-lingen i samhället har medfört alt
livsmedelsutgifternas andel av vår privata konsumtion har minskat. Livsmedlen
svarar dock fortfarande för en betydande del av den privata konsumtionen eller
ca 20%.

De
senaste årens samhällsdebatt har aktualiserat en rad frågor om både konsumtionen
och produktionen inom livsmedelsområdet. De stora förändringarna i
samhällsstrukturen har medfört ändrade livsbetingelser. Nya livsstilar har bl.
a. lett lill förändrade kostvanor, vilka anses ha medfört nya hälsorisker.
Kosthållels stora betydelse för människors utveckling i en rad olika avseenden
såsom motståndskraft mot sjukdomar och gifter, psykisk hälsa och livslängd har
alltmer uppmärksammals. Många av de iakttagna sambanden mellan koslinlag, ofta
baserat på ett alltför rikligt och ensidigt näringsintag, och viss sjuklighet
m. m. har under senare år kunnal hänföras till kostens sammansättning, l.ex.
hallen av fett och koslfiber. Man kan således nu med viss säkerhet säga all
koslvalel spelar en betydande roll för hälsa och välbefinnande.

Prop. 1984/85:121 4

Del ökade medvetandet om sambandet mellan koslens
sammansättning och människors hälsa har helt naturligt lett till att krav på
livsmedlens kvalitet böQal framföras med störte kraft. Livsmedlen skall vara
näringsriktiga, giftfria och även goda, hållbara, bekväma, prisvärda och
billiga. Konsumenterna och samhället kommer emellertid med all sannolikhet att
skärpa kraven på livsmedlens olika egenskaper. Motståndet mol höga
livsmedelspriser kommer att vara stort. Den allmänna debatten om dessa frågor
har emellertid blottat stora kunskapsluckor rörande våra livsmedel. Det
kvantitativa tänkandet och kraven på effektivitet har gjort atl kvalitets- och
hälsofrågor med anknytning till livsmedelsproduktionen kommii i andra hand.
Våra kunskaper på dessa områden har därför inte utvecklats i den takt som hade
varit önskvärd. Ökade insatser på livsmedelsforskningen är mot denna bakgrund
angelägna.

Riksdagen antog våren 1984 mål för
livsmedelspolitiken (prop. 1983/84:76, JoU 20, rskr 141). Dessa mål
överensstämmer med vad jag i direktiven lill 1983 års livsmedelskommitté angett
som utgångspunkter för kommitténs arbete. Bl. a. den utveckling inom
livsmedelssektorn som jag nyss berört var ett av skälen till atl livsmedelskommitlén
tillsalles och alt den fick till uppgift atl behandla hela livsmedelskedjan.
Kommittén lade i november 1984 fram sina förslag i betänkandet (SOU 1984:86)
Jordbruks-och livsmedelspolitik. Detta betänkande bereds nu med sikte på att en
särskild proposition om livsmedelspolitiken skall läggas fram senare i vår. Etl
viktigt medel för all uppnå målen för livsmedelspolitiken är forskning på
livsmedelsområdet och atl denna forskning i ökad utsträckning omfattar hela
livsmedelskedjan. Förslagen i det följande anknyter lill vad jag i samband med
prop. 1983/84:107 om forskning framhöll om jordbruksproduktionens omfattning
och inriktning med hänsyn till bl. a. människors hälsa. LIF:s förslag och
remissyttrandena däröver utgör enligt min mening en lämplig gmnd för
ställningstaganden i detta ärende.

2.2
Livsmedelsforskningens allmänna inriktning

Forskning, teknisk utveckling och utbildning är
några av de medel som används för all nå de av samhället uppställda målen för
livsmedelsproduktionen. En stor del av forskningen har hittills gällt
råvaruproduktionen. Den forskningen har av naturliga skäl därför förlagts till
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Näringsmässiga och samhällsvetenskapliga
aspekter på råvamproduklionsledel har beaktats endast i ringa omfattning.
Förädlingsledets krav på råvarornas kvalitet från processynpunkt har inte
heller föranlett mer genomgripande forskningsinsatser.

Den av livsmedelsindustrin stödda forskningen har
hell naturligt inte i första hand rört råvaruproduktionen utan mer
koncentrerats lill förädling av råvarorna. Kost- och närings- samt
samhällssynpunkter har inte heller

Prop. 1984/85:121 5

beaktats i önskvärd omfattning. Mycket begränsade insatser
har gjorts för forskningen rörande distribution och handel, konsumtion och
tillagning, dvs. de två senare leden i livsmedelskedjan.

Ulredningen har uppskallal statens
insatser för forskning rörande pri-märproduktionsledet till ca 250 milj. kr.
och den av näringslivet finansierade på samma område till ca 150 milj. kr. De
statliga insatserna i förädlingsledet kan beräknas till ca 50 milj. kr.
Industrins insatser uppskattas till ca 175 milj. kr. eller ca 1,5% av
förädlingsvärdet, vilket är litet i jämförelse med vad som förekommer i andra
branscher. Sammanlagt anslog sålunda staten och näringslivet ca 625 milj. kr.
till denna forskning budgetåret 1982/83.

Utredningen framhåller atl de insatser som görs för
forskning avseende de efter råvaruproduktionen följande leden i livsmedelskedjan,
dvs. förädling, distribution, handel, konsumtion m. m. inte slår i rimlig
proportion lill dessa leds betydelse i samhällsekonomin. Till detla skall
läggas alt den nuvarande forskningen inom livsmedelsområdel är dåligt
samordnad. Den är organisatoriskt splittrad på tre departement, flera
forskningsråd och ett flertal forskande enheter med en spridd lokalisering.

Ulredningen föreslår att
livsmedelsforskningen fördjupas och anpassas till de möjligheter som
grundläggande forskning kan erbjuda. Utredningen pekar förutom på grundläggande
forskning inom grundläggande discipliner som biokemi, fysiologi och immunologi
särskilt på de vida områdena bioteknik och datateknik. Utredningen föreslår atl
statsmakternas ansvar i första hand skall omfatta grundläggande och
kompetensuppbyggande forskning, teknikutveckling samt forskning som underiag
för utbildning. Den biotekniska kompetensen inom livsmedelsområdet föreslås
byggas upp bl. a. genom att professurer i bioteknik, tillämpad mikrobiologi och
biokemisk apparatteknik inrättas. Vidare föreslås en utbyggnad av näringsforskningen.
Förstärkningar föreslås vid universitetet i Lund och vid SLU. Härutöver
föreslås en omfördelning av resurser inom SLU. Utredningen föreslår även all
forskningsrådsanslagen tillförs ytterligare medel. ■

Den utveckling som jag nyss har
redovisat har lett lill elt ökat medvetande om och intresse för livsmedlens
kvalitet. Kvaliteten, livsmedlens egenskaper i olika avseenden, och inte
kvantiteten tenderar då alt bli styrande för produktionen. Detla är en ny
siluation som kan komma att påverka konsumlionsutvecklingen under de närmaste
åren. Marknaden, konsumenlen, kan i högre grad än hittills komma att bli
styrande. Frågor som då aktualiseras är livsmedlens näringsvärde, säkerhel,
smak, m. m.

Problemen kring dessa frågor måste
emellertid ytterligare konkretiseras och analyseras. Alla berörda sektorer
måste bidra lill att de höga kraven på våra livsmedel och på vår kost skall
kunna uppfyllas. Koslens egenskaper är en funktion av råvarorna och deras
egenskaper, förädling till livsmedel, beredning och kombination lill färdig
mat. Forskningen på livsmedelsområdet bör med hänsyn till vad jag nu har sagt
omfatta en helhetssyn på livsmedelskedjan och utgå från konsumentens krav på
våra livsmedel.

Prop. 1984/85:121 6

I likhel med utredningen vill jag betona vikten av
att de staUiga insatserna i första hand görs för sådan forskning som leder
lill en nödvändig kunskapsuppbyggnad inom livsmedelskedjans olika led. För alt
möta den kommande utvecklingen, som jag lidigare antytt, måste forskning om
livsmedlens kvalitet ägnas ökad uppmärksamhet. Livsmedelsforskningen skall
också söka svar på många frågor inom närings- och kostlärans områden. Den
skall ge underlag för produktutveckling inom hela livsmedelskedjan. Insatser
för alt förbättra kostvanorna har hittills skett främsl genom informations- och
upplysningsverksamhet. En intensifierad forskning kan förbättra denna
verksamhel och bidra till att öka förståelsen för sambanden mellan kost och
hälsa. Forskningen skall också ge svar på frågor kring människors beteende och
attityder till mat, frågor om konsumlionsekono-mi, livsmedelsteknik,
distribution, distributionsteknik, m. m. Det är enligt min mening viktigt att
söka klargöra hur hanteringen i de olika leden i livsmedelskedjan påverkar
egenskaperna hos del konsumtionsfärdiga livsmedlet.

Ulredningens förslag avser den långsiktiga
inriktningen av svensk livsmedelforskning. Jag är medveten om angelägenheten
av de ökade insatser som utredningen har föreslagit. I ett resursknappt läge
måste emellertid en prioritering ske mellan olika forskningsområden. Del
organisationsförslag som jag kommer alt redovisa syftar till atl ge skogs- och
jordbrukets forskningsråd (SJFR) en sammanhållande funktion inom
livsmedelsforskningen. Härigenom bör enligt min mening möjligheterna att göra
dessa prioriteringar förbättras. För egen del vill jag särskill framhålla
näringsforskningens betydelse. Denna har hittills uppmärksammats i första hand
inom den medicinska forskningen och utbildningen. Forskning inom stora delar av
näringsläran har dock varit av liten omfattning. Del är därför angeläget att
forskningen kompletteras med sådana insatser rörande näringsforskning, att
livsmedlet får en så lämplig sammansättning och beredning som möjligt. Detta
är en viktig komplettering av den mer kliniskt och medicinskt inriktade
näringsforskningen.

2.3
Livsmedelsforskningens organisation

Av vad jag nyss har anfört framgår att jag anser
att forskningen på livsmedelsområdet bör omfatta hela livsmedelskedjan. Det är
angelägel alt den organiseras och utförs med hänsyn tagen till detta. Den
nuvarande organisationen är splittrad. Den behöver förändras så att en
samordning befrämjas.

Styrelsen för teknisk utveckling (STU) har för
livsmedelsforskningen spelat en väsentlig roll vilken egentligen ligger utanför
styrelsens uppgift att främst främja teknisk forskning och utveckling, i detta
fall inom livsmedelsindustrin. Inom primärproduktionsforskningen är SLU en väl
sammanhållen enhet med belydande resurser. SJFR har ansvar för långsiktig

Prop.
1984/85:121 7

kunskapsuppbyggnad
inom primärproduktionsområdet. SJFR stöder i dag råvaru re laterad
livsmedelsforskning. Något forskningsråd eller annat organ med primärt ansvar
och finansiella resurser för forskning inom hela livsmedelsområdet finns inte.

Ulredningen har diskuterat tre modeller för hur
frågan om forskningsrådsansvar skall lösas. Utredningen förordar därvid atl
SJFR övertar ansvaret för den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden inom
livsmedelsområdet. STU skall enligt förslaget ha kvar ansvaret för den
kollektiva forskningen på livsmedelsområdet och teknikutvecklingen inom
sektorn.

Flertalet remissinstanser delar i huvudsak
utredningens åsikt att det är angelägel med ett övergripande forskningsansvar
inom hela livsmedelskedjan och till den hörande delar av näringsforskningen.
Vissa remissinstanser, t. ex. det medicinska forskningsrådet (MER) och vissa
medicinska fakulteter, framför emellertid farhågor för all den medicinskl,
kliniskt inriktade näringsforskningen härigenom skulle komma atl beskäras och
att därför etl särskilt forskningsrådsansvar rörande medicinsk näringsforskning
bör läggas på MER.

För
egen del vill jag anföra följande. Forskning som rör livsmedelskedjan efter
primärproduktionen har liten omfattning i dag jämfört med jord-bmksforskningen
och även jämfört med forskning med anknytning lill andra sektorer i samhället.
Behovet av samordning är stort. SJFR har, som jag lidigare nämnt,
forskningsrådsansvar för långsiktig kunskapsuppbyggnad inom
primärproduktionsforskningen. Rådet finansierar också i viss omfattning sådan
livsmedelsforskning som berör de senare leden i livsmedelskedjan. Del gäller
bl. a. kvalitetsstyrande mekanismer inom växtodling och husdjursskötsel. Även
forskning rörande lagring och distribution av Irädgårdsprodukter liksom
livsmedelssäkerhet finansieras i viss utsträckning. Rådet har således redan i
dag visst ansvar för sådan forskning, vari man studerar förhållandel mellan
råvaruproduktionen och livsmedelsprodukternas kvalitet. Inom SJFR finns en
kompetens som kan vidareutvecklas så att tillfredsställande uppmärksamhet kan
ägnas alla led i livsmedelskedjan. Jag anser därför i likhet med utredningen
att SJFR:s ansvar bör vidgas till atl omfatta även forskning avseende leden
efter råvaruproduktionen. Rådet bör sålunda ges uppgiften all främja
grundläggande forskning av betydelse för livsmedelsområdet samt utveckling av
den vetenskapliga kunskapsuppbyggnaden. Milt organisationsförslag syftar till
att ge SJFR möjlighet atl göra samordnande bedömningar av forskningsbehovet
inom livsmedelskedjan och självständigt eller i samverkan med andra organ
initiera och stödja angelägen forskning på delta område. SJFR får härigenom etl
övergripande ansvar som ger primärproduktionsforskningen bättre kontakt med de
krav som ställs frän livsmedelskedjans senare led och från forskningen i dessa
led. Råvarukännedomen inom primärproduktionsforskningen kan å sin sida
tillföra forskningen inom senare led av kedjan väsentlig information. Enligt
min mening tillgodoses genom mitt

Prop.
1984/85:121 8

förslag
behovet av en helhetssyn inom livsmedelsforskningen. Jag vill i della
sammanhang nämna alt SJFR har fåll i uppdrag alt, enligt de riktlinjer som
anges i prop. 1983/84:107 om forskning, ta fram etl sammanhållet program för
forskning och utvecklingsverksamhet rörande alternativa produktionsformer inom
jordbruket och trädgårdsnäringen. Jag ämnar i annat sammanhang återkomma till
regeringen med förslag att uppdra ål SJFR all med utgångspunkt i bl. a.
utredningens belänkande upprätta ett program rörande livsmedelsforskning.

Det finns emellertid vissa gränsdragningsfrågor
inom området näringsforskning som måste beaktas. Inom den grundläggande
medicinska näringsforskningen har MFR kompetens och en utbyggd organisation
för prioritering av projektens kvalitet och belydelse. Mol denna bakgrund
finner jag det inte motiverat atl bygga upp molsvarande kompelens inom SJFR.
Huvudansvaret för denna forskning bör således ligga kvar hos MFR, som f n.
anslår ca 3,5 milj. kr. årligen till detta område. Jag utgår från att MFR även
i fortsättningen stöder sådan forskning i minst samma omfattning. Med hänsyn
till SJFR: s övergripande ansvar för forskning rörande livsmedelskedjan i
övrigl bör rådsansvaret för den till produktions-, förädlings- och
distributionsleden anknutna näringsforskningen läggas på SJFR. Jag är medveten
om att gränsdragningsproblem ändå kan uppkomma. I vissa situationer kan sålunda
svårigheter uppslå alt avgöra vem som har huvudansvaret för ett
näringsforskningsprojekl. Jag förutsätter emellertid att ett fast samarbete
etableras mellan SJFR, berörda råd och andra organ i dessa frågor. Jag har i
denna fråga samrått med statsrådet Ingvar Carlsson.

STU har till uppgift att främja den svenska
industrins internationella konkurtenskraft, bl. a. genom att höja den
teknisk-vetenskapliga kunskapsnivån. Livsmedelsteknologin faller i huvudsak
inom STU:s ansvarsområde. Genom sitt stöd till livsmedelsteknisk forskning har
STU kommit att spela en roll även för forskning som går ulöver styrelsens normall
ålagda uppgifter. Eftersom inget forskningsråd har haft huvudansvar för bl. a.
kunskapsuppbyggande livsmedelsforskning och näringslära har STU i praktiken
spelat motsvarande roll. Regeringen har godkänt ett av STU fattat beslut om
stöd lill ramprogram avseende bl. a. forskning rörande cerealier under
budgetåren 1984/85-1987/88. Visst ansvar för stöd till näringsforskning har i
avvaktan på regeringens proposition om livsmedelsforskning övertagits av
forskningsrådsnämnden.

Jag har tidigare förordat att en helhetssyn bör
tillämpas inom livsmedelsforskningen. Mot denna bakgrund skulle det ligga nära
till hands att lägga ansvaret även för den livsmedelslekniska forskningen på
SJFR. Hänsyn måste dock tas till atl STU har en övergripande kompetens inom
teknikområdet och till all STU har ansvaret för Svenska livsmedelsinstilutet
(SIK) m.fl. kollektivforskningsinstitut inom del lekniska området. Ansvaret
för livsmedelsteknisk forskning bör av rationella skäl inte skiljas från

Prop.
1984/85:121 9

ansvaret
för övrig teknisk forskning. Jag biträder därför utredningens förslag att STU
även i fortsättningen skall ha ansvaret inom de områden där STU har bäst
erfarenhet och kompelens. Delta innebär all STU bör ha ansvar för teknisk
forskning och utveckling med anknytning lill livsmedels- och apparalindustri.
STU skall även i fortsättningen vara statlig avtalspart för del kollektiva
programmet som genomförs av SIK. Jag utgår därvid ifrån alt stödets omfattning
och inriktning skall överensstämma med vad som gäller f n. Den föreslagna
modellen utesluter inte atl SJFR och STU var för sig eller gemensamt
finansierar projekt inom varandras ansvarsområden. Jag förutsätter alt SJFR
och STU i förekommande fall efter samråd kan planera resursanvändningen. Till
den övriga av STU stödda livsmedelsforskningen återkommer jag strax. Jag har i
denna fråga samrått med chefen för industridepartementet.

Inom SJFR bör frågor rörande livsmedelsforskning
behandlas i beredande organ på samma sätt som sker inom jord- och
skogsbrukssektorn. Vad jag nu har föreslagit om SJFR motiverar en ny
sammansättning av rådet. Jag avser alt återkomma till regeringen med förslag
lill ändring av rådels instruktion och sammansättning. Någon namnändring såsom
ulredningen har föreslagit är jag inte beredd att förorda.

Utredningen
framhåller all vissa omfördelningar bör göras inom livsmedelsforskningen. De
berör främsl SLU:s verksamhel. SLU svarar för en väsenllig del av forskningen
då det gäller primärproduklionen av livsmedelsråvaror. Den relativt begränsade
omfattning som forskningsverksamheten vid SLU har vad gäller leden i
livsmedelskedjan efter primärproduktionen är inte tillfredsställande. För atl
åsladkomma helhetssynen inom livsmedelsområdet måste forskning inom de senare
leden i livsmedelskedjan integreras med råvamproduklionsforskningen inom SLU.
Livsmedelsforskningen vid SLU måste få en stark anknytning till pågående
verksamhel vid institutionerna. Mol denna bakgrund finner jag ulredningens förslag
lill omfördelning väl avvägda. Förslagen till ny inriktning av vissa
professurer innebär enligt min mening en vetenskaplig fördjupning av vissa för
livsmedelsforskningen vikliga ämnesområden. Förslag härom har lagts fram även
av SLU i universitetets anslagsframställning för budgetåret 1985/86. Jag
biträder förslaget och förordar alt professuren i livsmedelshygien vid vakans
får återbesättas med en Qänst som professor i livsmedelsmikrobiologi och all
en Qänst som professor i husdjurens utfodring och vård vid vakans får
återbesättas med en Qänst som professor inom mjölkproduktområdet.

Ulredningen föreslår alt verksamheterna på olika
orter mer än i dag bör profileras och därigenom få en mer specialiserad
forskningsinriktning. Flertalet remissinstanser avstyrker eller ställer sig
tveksamma till utredningens förslag om sådan profilering. För egen del vill
jag anföra följande.

Prop. 1984/85:121 10

Vid en del institutioner förekommer i vissa fall
redan i dag en specialisering av forskningen. Detta är elt sätt atl åstadkomma
fördjupning och koncentration av resurser. Del förekommer också en längre
gående specialisering än på produkter nämligen i mera begränsade discipliner
eller i specifika problem. En profilering enligt ulredningens förslag kan
emellertid inom elt vetenskapsområde under uppbyggnad enligt min mening komma
att bli alltför begränsande. Det kan under sådana förhållanden vara givande för
forskningen om den kan bedrivas inom likartade områden men från hell olika
utgångspunkter. Jag anser därför att det bör ankomma på SJFR atl genom
planering och samordning främja stödet till institutioner där kompetens finns.
Genom det övergripande ansvar SJFR får minskar risken för onödig
dubbelforskning.

2.4
Finansiering

Utredningen har föreslagit atl statens insatser för
livsmedelsforskning inom en femårsperiod ökas kraftigt.
Näringsforskningsresurserna föreslås fördubblade under femårsperioden.
Näringslivets insatser bör enligt ulredningen öka i samma omfattning. Vidare
föreslår ulredningen atl staten lar upp förhandlingar med livsmedelsindustrin
rörande dess finansiella medverkan i en utbyggd forskning kring delar av
livsmedelsområdet.

Flertalet remissinslanser ansluter sig till
utredningens bedömningar av medelsbehovel. Åtskilliga remissinslanser, främst
inom den enskilda sektorn, avvisar emellertid förslaget atl industrin skall
delta i finansieringen av långsiktig kunskapsuppbyggnad. Därvid framhålls i
huvudsak alt staten bör ensam svara för finansieringen av forskningen vid
universitet och högskolor. Dock kan överläggningar länkas rörande avgränsningar
för statens ansvar resp. näringslivets engagemang för FoU-verksamhel inom
sektorn.

För egen del vill jag anföra följande. Hårda krav
på rationaliseringar gäller för hela den statliga sektorn. I sig angelägna
reformer måsle finansieras genom omfördelning av befintliga resurser. Insatser
för FoU-verk-samhet har ingått som central del av regeringens politik atl öka
produktiviteten och stimulera den ekonomiska tillväxten. Resursförstärkningar
även inom högt prioriterade forskningsområden måsle dock ske i första hand
genom omfördelning av befintliga resurser.

Del uttalades i anslutning lill förra årets
proposition om forskning alt bl. a. livsmedelsforskning skulle prioriteras. En
förstärkning av kompetensen och en fördjupning av den långsiktiga
kunskapsuppbyggnaden måste emellertid i stor utsträckning finansieras genom en
fortgående omprövning och omfördelning av befintliga resurser. 1 detla syfte
har jag i min anmälan till budgetpropositionen 1985 förordat en omfördelning
inom ramen för SLU:s verksamhel. För alt möjliggöra angelägen
kunskapsuppbyggnad och stöd till livsmedelsforskningen bör dock ytleriigare
medel anvisas till

Prop.
1984/85:121 1 i

SJFR.
Jag är medveten om att alla angelägna behov inte kan fillgodoses genom de
tillskott som jag nu föreslår. Det innebär atl stora krav ställs både på SJFR
som fördelar dessa resurser och på de forskare som förväntas göra belydande
insatser inom livsmedelsforskningen.

Den
livsmedelsforskning som ryms inom STU: s ramprogram om cerealier är som jag
lidigare antytt av sådant slag all den enligt de riktlinjer som jag nyss har
förordat i fortsättningen kommer att ingå i SJFR: s ansvarsområde. Regeringens
tidigare nämnda beslut innebär atl stöd för forskningen inom programmet utgår
för budgetåren 1984/85-1987/88 med 3, 3,1, 3,2 resp. 3,3 milj. kr. Enligt min
mening saknas anledning alt nu flytta över ansvaret för stödet lill
ramprogrammet till SJFR. Frågan får aktualiseras i anslutning lill
budgetpropositionen år 1988. Jag förutsätter atl under programtiden
uppkommande samordningsfrågor kan lösas i samförstånd mellan SJFR och STU.

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört föreslår
jag alt anslaget till SJFR förstärks med 6 milj. kr. utöver vad jag har
föreslagit i budgetpropositionen 1985, varav 3 milj. kr. utgör en
engångsanvisning. Jag har därvid räknat medel för arbelel med att ta fram etl
långsiktigt program för livsmedelsforskning. Vidare har jag räknat medel för
mellanQänsler. Yllerligare insatser inom området får ske genom omfördelning av
befintliga resurser.

1 enlighet med ulredningens förslag har
överläggningar hållits med företrädare för livsmedelsindustrin och för
producent- och konsumentkooperationen. Ifrågavarande industri har en mycket
heterogen sammansättning. Jag bedömer därför möjligheterna som små alt inom ell
sammanhållel program bedriva en av staten och industrin gemensamt finansierad
forskning. Jag är emeilerlid övertygad om att det finns ämnesområden, l.ex.
avseende närings- och kvalitetsfrågor, där industrin kan vara intresserad av en
gemensamt finansierad forskning.

Branschforskningsinstilulen har möjlighel alt
bedriva uppdragsforskning genom s. k. delkollekliv vid sidan av den
programbundna verksamheten. Villkoren för delkollektiven innebär som regel att
staten och elt eller flera intresserade förelag delar lika på kostnaden för mer
tillämpad kunskapsuppbyggande verksamhet. En viss vetenskaplig prövning sker i
del sammanhanget men andra aspekter har väl så slor belydelse, t. ex. möjligheter
lill teknisk och industriell förnyelse och bedömningar om marknaden i fråga för
processen eller produkten.

Motsvarande möjligheter skulle enligt min mening
kunna erbjudas olika intressenter i livsmedelskedjan inom ramen för samhällets
ökade insatser för forsknings- och utvecklingsarbete via SJFR. En del av
resurstillskottet till SJFR bör mot denna bakgrund avsättas för gemensamma
insatser med intresserade delar av näringslivet i form av mer tillämpad men
även långsiktig kompetensuppbyggnad, i första hand vid högskoleinstitutioner.
Jag vill här erinra om de förnyelsefonder som riksdagen nyligen beslutat om.
Det bör ankomma på SJFR att avgöra hur stor del av resurstillskottet som skall
avsättas för ändamålet.

Prop.
1984/85:121 12

3
Övriga frågor

Jag vill i delta sammanhang också ta upp en fråga
rörande vallenbruk. I prop. 1983/84: 107 om forskning förordades en uppbyggnad
av forsknings-och utvecklingsverksamheten rörande odling av fisk, skaldjur m.
m. Särskilda medel anvisades för ändamålet, bl. a. lill SLU. Vidare bemyndigades
regeringen alt inrätta en Qänsl vid SLU som professor, personlig för Hans Ackefors.
Denne.har anmäll all han inte har möjlighet alt åta sig professuren. Styrelsen
för SLU har utarbetat etl förslag till ämnesinnehåll på professuren som
motsvarar kraven på den avsedda uppbyggnaden av vatlenbruksområdet. Jag
föreslär all professuren inrällas i. vattenbruk, särskilt fiskodlingens biologi
och teknik. En utgångspunkt är atl innehavaren av Qänslen också skall ansvara
för samordningen av verksamhet på ifrågavarande område mellan SLU och SVA.

4
Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen all

1.
bemyndiga regeringen alt ändra
benämningen av Qänster som professor (L 24/26) i enlighel med vad jag har
förordat,

2.
bemyndiga regeringen att
inrätta en Qänst som professor (L 24/26) i enlighel med vad jag har förordat,

3.
atl till Skogs- och Jordbrukets
forskningsråd för budgetåret 1985/86 utöver i prop. 1984/85: 100 bil. 11
föreslaget reservationsanslag anvisa ytteriigare 6000000 kr.

Vidare hemställer jag atl regeringen bereder
riksdagen tillfälle all la del av vad jag har anfört om livsmedelsforskningens
inriktning och organisation.

5
Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar all genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden
har anfört för de åtgärder och del ändamål som han har hemslällt om.

Prop.
1984/85:121 13

Sammanställning av remissyttrandena över utredningens om
svensk livsmedelsforslning betänkande (SOU 1983:69) Livsmedelsforskning I

1
Remissinstanserna

Efter remiss har yllranden över betänkandet avgetls
av försvarels forskningsanstalt, socialstyrelsen, statens pris- och
kartellnämnd, konsumentverket, universitets- och högskoleämbetet, lanlbmksslyrelsen,
statens livsmedelsverk, statens jordbruksnämnd, statens industriverk, styrelsen
för teknisk utveckling, statskontoret, riksrevisionsverket, forskningsrådsnämnden,
medicinska forskningsrådet, Sveriges lantbruksuniversitet, skogs- och jordbrukets
forskningsråd, 1983 års livsmedelskommitié. Lantbrukarnas riksförbund.
Kooperativa förbundet. Industriförbundet, Gros-sislförbundel. Handelns
samarbelsorgan i jordbruksfrågor. Trädgårdsnäringens riksförbund, Insiitutet
för storhushållens rationalisering. Svenska förpackningsforskningsinstitutel,
Sveriges fiskares riksförbund. Stiftelsen SIK-Svenska Livsmedelsinstitutet,
Stiftelsen Svensk Näringsforskning, Landsorganisationen i Sverige,
Tjänstemännens centralorganisation. Centralorganisationen SACO/SR och Sveriges
Civilingenjörsförbund.

Universitets- och högskoleämbetet har bifogat
yttranden från universitetet i Stockholm, Karolinska institutet, Uppsala
universitet, som inhämtat yttranden från medicinska fakultelsnämnden och
institutionen för utbildning av barnavårdslärare, ekonomiföreståndare,
hushålls- och lexlillärare, universitetet i Lund, som inhämtat yttrande från
medicinska fakultelsnämnden och Kemicentrums styrelse, högskolan i Kalmar,
universitetet i Göteborg, som inhämtal yttranden från fakultelsnämnden vid
matemalisk-nalurvetenskapliga fakulteten samt linjenämnden för utbildning i
kost och näringsekonomi, Chalmers lekniska högskola och universitetet i Umeå.
Landsorganisationen i Sverige har bifogat yttrande från Svenska Livsme-delsarbetareförbundel.

Yttranden har dessutom inkommit från Institutet för
internationell ekonomi vid Stockholms universitet. Livsmedelskollegiet,
Ingenjörsvelen-skapsakademien och Svalöf AB samt ell yttrande från Alfa-Laval
Food & Dairy Engineering, Frigoscandia AB, Telra Pak AB och AB Åkerlund
& Rausing.

2
Allmänna synpunkter

2.1
Socialstyrelsen: i olika sammanhang påtalat behovet av ökade

insatser
för forskning och utveckling inom kost- och livsmedelsområdel, inie minsl i
fråga om human näringsforskning. Socialstyrelsen delar hell utredningens
uppfattning att de nuvarande låga insatserna på området är

Prop. 1984/85:121 14

oförsvarliga
med hänsyn till livsmedlens belydelse för hälsa och välbefin

nande. -- utredningen (behandlar) endast de led i livsmedelssyslemet

som
följer efter primärproduktionen. Av flera skäl hade det varil önskvärt

atl hela systemet kunnal belysas. utredningen berör knappasl frå

gan om en omfördelning av FoU-resurserna inom livsmedelssektorn till

förmån för de senare leden i kedjan.

2.2------------------------------------------- Statens
pris- och kartellnämnd: Utredningen har förtjänstfullt beskrivit

produktionssystemen för livsmedel och redogjort för livsmedelsforskning

ens nuvarande omfattning, inriktning och organisation. de komper-

aliva resonemangen i
betänkandet lill stora delar har fått ersätla en genomgripande analys av behov
och krav på livsmedelsforskningen. Alt forskningsinsatserna inom
livsmedelssektorn - satt i relation till förädlingsvärdet - är lägre än inom
tillverkningsindustrin behöver inte innebära alt den

är för liten.--- Utredningen
ger begreppet livsmedelsforskning en så

vid definition att det
även inrymmer viss utredningsverksamhet.

Frågan är om inte fler
instanser än de som redovisats i betänkandet ägnar

sig åt verksamhet som inryms i utredningens definition av forskning.

- Det är därför möjligl
alt de samlade medlen för livsmedelsforskning i

själva verkel är större än de belopp som redovisas i betänkandet.

2.3
Konsumentverket:
Konsumentverket ser positivt på atl livsmedelsforskningen i sin helhet
kartläggs och analyseras och all förslag lämnas för alt effektivisera och
modernisera forskningen på området.

2.4
Universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ): UHÄ finner atl rapporten ger en god överblick över
livsmedelsforskningens nuvarande inriktning och organisation och lillslyrker i
stort de framlagda förslagen.

2.4.1------------------- Uppsala
universitet: etl delbetänkande, som ger en värdefull

lägesbeskrivning
och väl underbyggda förslag till förstärkningar.

2.4.2-------------------------------------------------- Uppsala
universitet, medicinska fakultetsnämnden: Utredningen--------------------------------------------

- är
översiktligt och klart skriven och ger en värdefull faktainformation.

2.4.3
Uppsala universitet,
institutionen för utbildning av barnavårdslärare, ekonomiföreståndare,
hushålls- och textillärare: Utredningen ger en översiktlig och värdefull
information om vilka forskningsinsatser som görs inom livsmedelsområdet.------

2.4.4
Göteborgs universitet,
fakultetsnämnden vid matematisk-naturveten-skapliga fakulteten: Den framlagda
rapporten ger på etl lill stora delar lättillgängligt sätt en god överblick av
livsmedelsforskningens nuvarande inriktning och organisation.

Prop. 1984/85:121 15

2.4.5--------- Göteborgs universitet, linjenämnden för
utbildning i kost och närings

ekonomi: --- delar------- utredningens uppfattning all resurserna för

livsmedelsforskning bör förslärkas.- forskningen bör
byggas ut och

breddas samtidigt som en viss samordning av resurserna
sker.

2.4.6 Chalmers Tekniska Högskola:
Utredningen är mycket välskriven och genomarbetad. Vi tycker all utredningen i
stort är mycket bra.

2.4.7 Umeå universitet: Ulredningen
behandlar elt område av stort intresse för Umeå universitet och för den norra
regionen.

2.5 Lantbruksstyrelsen: tillstyrker
ulredningens förslag vad avser

åtgärder för all åsladkomma en helhelssyn och samordning
inom den samlade livsmedelsforskningen.

2.6 Statens
livsmedelsverk: instämmer i ulredningens påpekande att

svensk
livsmedelsforskning är av hög kvalitet och alt resurser i form av lokaler och
utrustning också har en god standard vid en internationell jämförelse. De
internationella kontakterna inom såväl näringslära som de

livsmedelsvetenskapliga ämnena i vid mening är väl
utvecklade. En

----- svaghet i betänkandet är atl utredningen inte
kartlagt de enskilda

forskningsrådens och andra viktigare
forskningsmedelsbeviljande organi

sationers (--- ) ansvarsområden och finansiering av livsmedelsforsk

ning.------ av inlresse all se hur och i vilken omfallning exempelvis

medicinska forskningsrådet (MFR) finansierat
näringsforskning.

Livsmedelsverkets verksamhet omnämns endasl kortfattat i
betänkandet.

Utredningen synes ha glömt bort den omfattande undersökningsverksam

het på livsmedelsområdet som bedrivs vid verket och som i stor utsträck

ning berör livsmedelssäkerhet.- inom livsmedelsverket har byggts

upp en särskild koslseklion under ledning av en professor. Även

beträffande livsmedelsloxikologi förbises
livsmedelsverkels insatser och undersökningsresurser. Vid verkel finns landets
enda professur i livsmedelsloxikologi saml en laboralur i samma ämne.

2.7 Statens
jordbruksnämnd (JN): finner del rimligl alt en

viss omfördelning av forskningsresurserna från råvaruledet
till övriga led i livsmedelskedjan görs. I övrigl lillslyrker JN betänkandets
förslag om ökade resurser till livsmedelsforskningen (leden efter råvaruledet).

2.8 Styrelsen för teknisk utveckling (STU):
Ulredningen belyser den oba

lans som f n. råder mellan FoU-insalser i anslutning lill olika delar av

livsmedelskedjan.--- Några motiveringar utöver obalansen
lill varför

livsmedelsforskningen skall ökas ges inte, l.ex.
konsumeniaspekier, folkhälsoskäl, jordbruks- eller induslripoliliska skäl. STU
anser det viktigt all

Prop. 1984/85:121 16

motiven
redovisas efiersom del bör bli styrande för inriktning och avvägning på detla
område i framtiden.

2.9 Statskontoret:
Statskontoret delar ulredningens uppfattning alt ökade

resurser bör allokeras till problemområden i livsmedelskedjans senare

delar.

2.10------------------------- Riksrevisionsverket
(RRV): RRV konstaterar all ulredningen

avser
alt redovisa resultaten av sina fortsatta överväganden under hösten

1984. Då beräknas även 1983 års livsmedelskommitié lägga fram sitt slutbe

tänkande. Enligt RRVs uppfattning bör ett beslut om den framtida livsme

delsforskningens lämpliga dimensionering, inriktning och organisation an

slå i avvaktan på det mer fullständiga beslutsunderlag som då torde förelig

ga. --- RRV kan instämma i ulredningens uppfattning all del kan vara

befogal
all livsmedelsforskningen i framliden ägnar ökad uppmärksamhet ål de senare
leden i livsmedelskedjan. RRV anser dock inte alt del på grundval av de
resonemang som' förs i betänkandet går att avgöra vilken

omfattning
och inriktning denna forskning bör ha.-------- förutsätter

en
genomlysning av vilka intressen och krav som bör utgöra utgångspunkt för och
styra såväl primärproduktionsforskningen som forskningen i livsmedelskedjans
senare led. Genom atl utredningen i sina överväganden inte

närmare
diskuterat den rena jordbruksforskningen försvåras en

bedömning
av vilka möjligheter som finns att genom omprioriteringar inom ramen för
nuvarande resurser tillgodose behovel av föreslagna ökade medel för forskning i
livsmedelskedjans senare led.

2.11--------------------------------------------------- Forskningsrådsnämnden:
Nämnden anser att ulredningen innehåller

en utomordentlig beskrivning av den svenska livsmedelsforskningen av

idag. Samtidigt vill vi kanske någol beklaga den avgränsning av ämnesom

rådet som gjorts i och med atl man bl. a. uteslutit primärproduklionen.

2.12
Sveriges lantbruksuniversitet:
Ulredningen är som helhet välgjord och utredaren har på ett syslemaliskl säll
kartlagl svensk livsmedelsforskning och lämnal konstruktiva förslag på
verksamhetens framlida organisation och finansiering.

2.13
Skogs- och jordbrukets
forskningsråd: Betänkandet är en värdefull karlläggning av
livsmedelsforskningen i Sverige.--------------------------------- Livsmedelsforskningen
bör inte längre vara produktionsinriktad utan en helhelssyn måsle läggas på
forskningen.

2.14--------------------------- 1983
års livsmedelskommitté: Kommittén tillstyrker del nu

remitterade
betänkandets förslag.om ökade resurser till forskning som berör
livsmedelskedjans senare led.

Prop.
1984/85:121 17

2.15
Lantbrukarnas riksförbund
(LRF): LRF konstaterar atl ulredningen lämnat en god redovisning av
förhållandena i livsmedelskedjan så långt delta varil möjligt. Relevanta data
om ekonomiska förhållanden i kedjans senare led saknas dock.

2.16
Kooperativa förbundet (KF): KF
får- uttrycka sin posiliva

uppskattning av den
gedigna och omfattande enmansulredningen om livs

medelsforskningen i Sverige, KF (delar) inte ulredningens påslåen

de alt "nuvarande låga insatser på området är oförsvarliga".

2.17
Sveriges Industriförbund:
Industriförbundet vill inledningsvis med tillfredsställelse notera utredningens
uttalande alt forskning på livsmedelsområdel bör utgå från en helhetssyn på
livsmedelskedjan och organiseras med hänsyn härtill.

2.18
Sveriges
Livsmedelsindustriförbund (SLIM): I belänkandet har

---- på
etl myckel förQänstfulll och belysande sätt behandlats den första

delen
av livsmedelskedjan, medan distribution och storhushåll fått en

mycket
blygsam behandling.- I utredningsdirektiven finns även

nämnt,
all uppmärksamhet bör ägnas ål forskningens betydelse för förädlings- och
utrustningsinduslrin. Den senare delen borde enligt SLIMs

uppfattning
ha behandlats utförligare i utredningen. I betänkandet

finns--- ingen
analys av exportindustrins eventuella specialbehov.

2.19
Sveriges Grossistförbund:
Inledningsvis vill vi uttrycka vår tillfredsslällelse över utredarens
uppfattning av livsmedelsforskningen efter pri-märproduktionsledet framgent bör
omfaltas av utvidgade insatser och all resurser härför lillskapas.

2.20
Handelns samarbetsorgan i
jordbruksfrågor: Vi delar ulredningens uppfattning om värdet av utvidgat
forsknings- och utvecklingsarbete inom den totala livsmedelskedjan.

2.21
Trädgårdsnäringens Riksförbund
(TRF): Särskill vill vi belöna

ulredningens påpekande
"atl forskning på livsmedelsområdet bör utgå från en helhetssyn på
livsmedelskedjan och organiseras med hänsyn till detta behov".

2.22------------ Sveriges
Fiskares Riksförbund (SFR): I ulredningen påslås "att brutto

produktionen i fiskerinäringen väntas förbli oförändrad under 1980-lalet".

SFR vill här påstå alt Sverige har en slor möjlighel alt öka sin bruttopro

duktion av fisk. -

2 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 121

Prop. 1984/85:121 18

2.23
Stiftelsen Svensk
Näringsforskning: Stiftelsen hälsar med tillfredsställelse att en översyn av
livsmedelsforskningen kommit till stånd. Det är en välgörande helhelssyn som
präglar hela utredningen.

2.24
Landsorganisationen i Sverige
(LO):------ LO, (vill) framhålla

det
värdefulla i att livsmedelsforskningens problem preciserats.

2.24.1
Svenska Livsmedelsarbetareförbundet: Utredningen presenterar

första samlade översynen av livsmedelsforskningen efter primärproduk

tionen som gjorts i Sverige. En sådan samlad översyn är av utomordentligt

stort värde inom ett område där organisation och finansiering är så splitt

rat. ---

2.25------------------------------------- Tjänstemännens
centralorganisation (TCO): TCO anser

att
livsmedelsforskningen får en tvärvetenskaplig inriktning, all samordning av
forskningsinsatserna från staten resp. näringslivet sker, atl samrådsorgan
inrättas för att skapa broar mellan olika institutioner och forskningsområden,
att resurser tillförs för alt skapa rutiner för samordning av forskningsrön
mellan olika discipliner.

2.26
Centralorganisationen SACO/SR:
Utredarna har gjort en värdefull kartläggning av de nuvarande
forskningsinsatserna inom livsmedelsområdet. SACO/SR kan slälla sig
bakom förslagen om alt forskningsinsatserna bör öka inom livsmedelsområdel.

2.27
Institutet för internationell
ekonomi: Del hade varil värdefullt

om
ulredningen vinnlagt sig om en motivering till varför just livsmedel

skall
inta en särställning inom offentligt finansierad forskning. Del

är
inte alls klarlagt i utredningen vid vilka beslulslillfällen bristen på

helhetssyn
(- ) har medfört problem för svensk forskning. Del

hade
naturligtvis varit värdefullt alt få någol sådanl mycket ulföriigt re

dovisat i utredningen.- svårt alt se alt Livsmedelsforskning I kan

ulgöra
beslutsunderlag för en ökning och omfördelning av statliga anslag.

2.28 Livsmedelskollegiet:
Livsmedelskollegiet vill inledningsvis betona

Kollegiets tillfredsställelse med huvuddragen i utredningens belänkande.

2.29--------------- Ingenjörsvetenskapsakademien
(IVA): IVA anser alt ulredningen Livs

medelsforskning I (- ) på ell utmärkt sätt beskriver produktion och

konsumlion
av livsmedel i Sverige och den ger en god översikt över

ämnesområdet.-- Förslaget
all forskningen på området bättre skall

svara
mot livsmedelskedjans olika länkar är bra. Enligt IVAs upp

fattning har utredningen undervärderat de industriella och induslripoliliska

aspekterna av livsmedelsforskningen.

Prop.
1984/85:121 19

2.30
Alfa Laval m.fl.: Vi anser atl utredningen på eU förQänstfulll

sätl
har belyst och beskrivit situationen på livsmedelsområdel i Sverige.

3
Kunskapsbehov inom olika verksamhetsområden

3.1-------------------------------- Försvarets
forskningsanstalt: Det är angelägel all det sker en

samordning mellan
föreliggande delbetänkande, fortsall arbete och den

pågående särskilda utredning som behandlar livsmedelsförsöGningens sår

barhet. --

3.2--------------- Socialstyrelsen: Utredningen
och dess förslag inriktas i hög grad

på produktions- och
produktivitetsfrågor, något som i och för sig utgör förutsättningar för
måluppfyllelse på andra områden. Mot bakgrund av en allt mer övertygande
kunskap om sambanden mellan kost och hälsa och livsmedelskonsumtionens beroende
av flera olika faklorer, hade del dock

varit
naturiigl med en starkare betoning av dessa problemområden.

Socialstyrelsen
har också ell intryckav att forskning om betydelsen-för

livsmedlens egenskaper av processer eller metoder för beredning och

förädling, främst från hälsosynpunkt, varil mindre intressant för utre

daren. Mot bakgmnd av den snabba utvecklingen, bioteknologiskt eller i

andra avseenden, borde en sådan forskningsinriktning vara en av de priori

terade på området. Socialstyrelsen vill också framhålla behovet av

att
processtekniker och mätmetoder utvecklas för atl minska energiberoendet,
liksom metoder som förhindrar eller minskar utsläpp till mark och

vatten
av organiskt material och miljöpåverkande kemikalier. Vid

sidan
av de medicinska och biologiska aspekterna på livsmedelsforskning

en vill socialstyrelsen också framhålla de samhälls- och beteende veten

skapliga. -- Enligt socialstyrelsens mening borde livsmedelskonsum-

lionen ha fått en mer
framträdande plats i utredningen, .

3.3------------------ Konsumentverket:-------------- livsmedelsproduktionen
bör utgå från konsu

menternas behov. Som underlag för framtida forskning och som styrmedel

för produktutveckling, distribution och informationsinsatser på livsme

delsområdet är del därför av största vikt all statistiken rörande livsmedel,

mal och malvanor ulvecklas. Med ledning av akluell konsumtionsslatislik

torde det vara möjligt att styra produktion, förädling och distribution av

livsmedel på sådant sätt alt överskoltsproduklion kan undvikas.

3.4.1
Uppsala universitet, rektorsämbetet: instämmer i ulredningens

slutsals all stort behov
föreligger av insatser både inom grundforskning

och tillämpningsinriktad
forskning utefter hela livsmedelskedjan.

Hälsotillståndels
samband med kosten är numera uppenbart för de allra flesta och därför måste vi
öka vårt vetande på området. Den samhällseko-

Prop.
1984/85:121 20

nomiska
och sysselsältningspoliliska sidan av livsmedelsproduktionen har ulredningen
klart visat ha en betydande omfallning och bör därför yllerligare klariäggas
genom ökade forskningsinsatser.

3.4.2------------------------------------------ Uppsala
universitet, medicinska fakultetsnämnden: En direkt

koppling
mellan livsmedelsproduktionsled och medicinsk-epidemiologisk

och preventiv verksamhel
är ytterst önskvärd. Uppsala erbjuder via

INU
unika möjligheter för livsmedelsforskningen vid SLU atl samarbeta

med primärvårdens akademiska företrädare

3.4.3----------------------- Umeå
universitet: Kopplingen mellan näringsforskning/livsmedels

forskning och den industriella produktionen av livsmedel är väsentlig och

styr i slor utslräckning framlidens produktutveckling på området. Utveck

lingen av nya produkter och marknadsidéer samt användningen av nya

råvaror, är i stor utsträckning förknippade med produktion och sysselsätt

ning inom livsmedelsindustrin.- del är angeläget att via produktutr.

veckling
hitta nya produkter som är väl anpassade till vårt nuvarande och

framtidens minskade energibehov, men som samtidigt täcker vårt behov

av essentiella näringsämnen. Utredaren kommenterar atl konsu

menterna kommer att få etl allt slörre inflytande på livsmedelsproduk

tionen i framliden men alt deras preferenser är svåra all bedöma. Vi delar

inte denna uppfattning. Konsumenterna kommer atl kräva livsme

del som förenar tre faklorer: God smak, näringsrikiighet och acceptabelt

pris.

3.5 Lantbruksstyrelsen:
Styrelsens uppfattning är atl fortfarande kan forsk

ningen inom primärproduktionens områden bidra med stora samhällseko

nomiska vinster genom all anvisa ytterligare produktivitets- och kvalitets-

höjande produktionsmetoder. Liksom hittills behövs särskilda åtgärder,

bl a rådgivning, för all ny kunskap snabbt skall kunna integreras i förelags

utveckling och praktiskt tillämpad produktionsteknik.

3.6 Statens
livsmedelsverk: Livsmedelsverket vill betona viklen av alt

forskning
behövs inom alla delar av livsmedelskedjan. Det är viktigt

all
ökade resurser tillförs forskning om livsmedelsförädling, -beredning,
-förpackning och -distribution saml tillagning av livsmedel i hem och
storhushåll. Härvid måste problem rörande livsmedelssäkerhet särskilt

beaktas.-- med
hänsyn till livsmedlens och kostens betydelse för vår

hälsa
och vårt välbefinnande, (är det) oförsvarligt att nuvarande forsk

ningsinsatser på näringsområdel är så små. det finns behov av en

bättre
statistik om kost, kostvanor och förändringar i dessa.

3.7------------------------- Statens
industriverk (SIND): utrustningsinduslrin för livsmedels

sektorn är en mycket heterogen industri vars omfattning och betydelse inte

Prop.
1984/85:121 21

finns
klariagd. Enligt utredningens och SINDs uppfattning finns här elt stort behov
av närmare analys av det ömsesidiga beroendet mellan utrusl-

ningsindustrin
och de olika livsmedelssektorerna. Mot bakgrund av

den
ojämna fördelningen av forskningsmedel och det klargjorda behovel

av forskning i leden efter råvaruproduktionen finner SIND det angeläget

med förstärkta forskningsinsatser i dessa led och stöder därmed ulredning

ens förslag lill åtgärder.- Tillsammans med föreslagna åtgärder för

samordning
bör förslagen innebära etl effektivare resursutnylQande.

3.8
Forskningsrådsnämnden (FRN): Tonvikten
i FRNs forskningsprogram ligger på konsumentperspektivet och nämnden anser atl
den förstärkning av livsmedelsforskning som föreslås i utredningen i första
hand skall tillföras forskning med en sådan inriktning. Det är enligt vår
uppfattning alltså inte den produklivitetsinriktade forskningen som i första
hand behöver förstärkning.

3.9
Sveriges lantbruksuniversitet:
Utredningen är starkt centrerad till livsmedelsindustrins och
"process"-industrins frågeställningar. Man skulle kunna önska en mer
ulföriig diskussion om industrialiseringen av livsmedelshanteringen enbart är
av godo. Tankarna kring en mer decentraliserad livsmedelshantering och
konsekvenserna härav för forskningens

inriktning
är inte berörda. Ulredningen har inte tagit upp och belyst

möjligheterna
till etl ökat nordiskt samarbete inom livsmedelsforskningen.

--- Långsiktig
kunskapsuppbyggnad inom livsmedelsforskningen är väl

lämpad
för ett nordiskt samarbele. Lantbruksuniversitetet finner

det
nordiska samarbetet inom livsmedelsområdel så angeläget att man

snarast bör finna lämpliga samverkansformer inom området. Nä

ringsforskningen har- delvis hamnal mellan de anslagsgivande orga

nen så att inget organ känt del fulla finansiella ansvaret för denna. Lant

bruksuniversitetet tillstyrker en föreslagen upprustning inom området.

3.10 Skogs-
och jordbrukets forskningsråd (SJFR): SJFR anser atl det

borde ha varil av värde om ulredningen närmare belyst möjligheterna lill

elt nordiskt
forskningssamarbete. Ulredningen borde också ulförii-

gare ha behandlat en
decentraliserad livsmedelshantering med en ökad' konsumtion av färsk föda. Nu
betonas alltför mycket livsmedelsindustriris

och processindustrins roll
i livsmedelshanteringen. Ulredningen har

inte
berört den omfattande forskning rörande sambanden kost och hälsa

som traditionellt bedrives med stöd av bl a medicinska forskningsrådet

(MFR)----

3.11 Lantbrukarnas
riksförbund: Utvecklingen inom livsmedelssektorn

kan inte ses isolerat från andra näringsgrenar. Utvecklingen i andra länder

måsle också beaktas trots det gränsskydd vi har på många livsmedelspro-

Prop. 1984/85:121 22

dukter.
Detta ställer krav på en fortsalt teknisk och ekonomisk utveckling inom berörda
branscher. Den ökade medvetenheten hos konsumenterna för kvalitet i vid
bemärkelse, såväl näringsmässig som gastronomisk, måste också fångas upp. Allt
detta ställer krav på forskning och utveckling. -

--- statens
insatser för forskning för de tre senare leden i livsmedelsked

jan (är) underdimensionerade. Utredningens förslag till en samordning och

en förstärkning av dessa insatser hälsas därför med tillfredsställelse.

— Del
hade varit en fördel, om utredningen närmare hade diskuterat målen

för livsmedelsforskningen i relation till de mål som satts upp för jordbruks-

och livsmedelspolitiken.-

3.12------------------------- Kooperativa
förbundet (KF): KF förordar en belydande ökning

av
FoU-insalserna både inom livsmedelsindustrin och distributionen och vad gäller
tillagningen såväl i storkök som i hemmen, där den dominerande arbetsinsatsen
för livsmedlens slutliga färdigställande sker.

3.13
Sveriges Grossistförbund: I
sammanhanget vill vi framhålla den utveckling och forskning som handeln
bedriver inom logistikområdel. Under senare år har denna forskning gett lill
resultat avsevärda förbättringar vad avser bl. a. förpackningsutveckling,
fysisk varuhantering och distributionsteknik.

3.14
Trädgårdsnäringens Riksförbund:
Den satsning som SLU gjorl på posl-harveslforskning borde ytterligare breddas
för att också omfatta de produkter som kan vara eller bli aktuella för export. Förädlingsindustrin
inom trädgårdsområdet har ofta haft belydande problem.------

För
all förädlingsindustrin skall få bättre möjligheter behövs förut

sällningarna förbättras bl a genom utökad forskning.- För all utveck

la såväl primärproduktionen som de efterföljande leden, är del viktigt atl

det finns en teknisk forsknings- och försöksverksamhet som täcker träd-

gårdsproduklernas hantering, alltifrån produktion lill konsumlion.

3.15 Svenska
Förpackningsforskningsinstitutet: Forskningen inom livsme

delsområdel är i princip hell koncentrerad till råvaror och produktion.

Aktiviteterna efter produktionen, dvs förpackningar, lager, hantering och

transporter, är enbart föremål för mindre, isolerade forskningsinsatser. -

-- Del
är livsmedelsindustrin och förpackningsindustrin tillsammans

som
ger livsmedlen den hållbarhet och iransporterbarhet som är nödvändig för en
regelbunden försörjning. Sådanl samarbete är också en förutsättning för
framgångsrika exportsatsningar.

3.16-------------------------------- Sveriges
Fiskares Riksförbund (SFR): SFR ser med stor

förvåning
alt ulredningen hänvisar fiskerinäringens FoU behov till en närstående sektors
speciella förutsättningar och då med tanke på all fiskodlingen har en
produklionsvolym som understiger 1 % av yrkesfiskets.

Prop. 1984/85:121 23

3.17------------------------ Tjänstemännens
centralorganisation (TCO): TCO anser alt det är av

största vikt att satsningar görs på de speciella områden som man i utred

ningen lar upp som eftersatta. Speciellt vill TCO framhålla den

stora
bristen på relevanta undersökningar av den faktiska konsumtionen

av livsmedel.-- TCO anser alt den faktiska konsumtionen bör bestäm

ma huvudinriktningen av en seriös konsumenlinriktad livsmedelsforsk

ning, ---

3.18---------------------------- Sveriges
Civilingenjörsförbund: En viss överföring av medel

från
forskning som berör primärproduktion till kunskapsuppbyggnad till

stöd för utveckling av varor för export borde vara möjlig. ■

3.19 Institutet
för internationell ekonomi: Om man har folkhushållets intres

se för ögonen måste ökad forskning syftande lill alt möjliggöra en export

strategi för svenska livsmedel alltså starkt avrådas ifrån.

4
Resursbehov inom olika ämnesområden

4.1--------------------- Försvarets
forskningsanstalt (FOA): FOA delar tankarna om forskning

ens koncentrering till olika centra i Sverige samt att en ökad samordning

bör eftersträvas. Specialiseringen bör dock ej drivas för långt utan hänsyn

bör även tas lill andra etablerade institutioner (motsv) där livsmedelsan-

knuten forskning bedrivs. FOA anser även att den ökade satsningen

på
näringsforskningen är väl motiverad och att den även har betydelse ur

försvars- och beredskapsskäl. Därvid bör sambanden mellan kost/sjukdo

mar, kost/fysik och mental prestation beaktas. instämmer i delbe-

tänkandels
syn på bioteknikens betydelse för livsmedelsforskningen och att de områden inom
biotekniken är viktiga som UHÄ och andra utredningar har framhållit.

4.2 Socialstyrelsen:
I fråga om forskningsinstitutionernas profilering och

specialisering vill socialstyrelsen ansluta sig till del särskilda yttrandet av

experten
Hallström.-- Beträffande ansvaret för kost-, närings- och

livsmedelsforskningen
anser socialstyrelsen att koslen som hälsofaktor och kosthållets sociala
betydelse framstår som etl allt angelägnare kunskaps- och problemområde som
därtill uppvisar en mycket stor komplexitet. Dessa aspekter har hittills haft
myckel svårt atl hävda sig gentemot t ex teknologiska, jordbruksekonomiska m fl
aspekter. - -—

4.3------------------------ Statens
pris- och kartellnämnd (SPK): Angående forskningens profile

ring och specialisering ansluter sig SPK till vad som sägs i experten Bengl

Hallströms särskilda yttrande.

Prop.
1984/85:121 24

4.4------------------------- Konsumentverket: Områden
som bör prioriteras är enligt

verkets
mening forskning rörande sambandet mellan hälsa å ena sidan och

kost, mat-
och levnadsvanor samt hushållens ekonomi å andra sidan.

- Ulredningen anser--- atl forskning kring livsmedlens
tillredning och

hantering
i övrigt intensifieras. Konsumentverket delar denna åsikt.

Verket anser alt BEHT:s möjligheter lill brukarinriktad
forskning på

nämnda områden (konsumentleknisk och hushållsekonomisk) bör förbätt

ras. ----- Konsumentverket ifrågasätter förslagel all de olika forskande

enheterna på livsmedelsområdet skall profileras anser
att samhäl

lets medel bör satsas på forskning och kompetensuppbyggnad på mera

allmänna
områden--- medan produktspecifik forskning bör bekostas

av
branschorganisationer.

4.5------------------------------------------ Universitets-
och högskoleämbetet: tveksamt till förslaget att de

olika forskande enheterna på livsmedelsområdel profileras
med huvudan

svar för olika produkter.--

4.5.1----------------------------------------------------------------------- Karolinska
institutet, institutionen för medicinsk näringslära:--------------------------------------------------------------

det kan hell allmänt konstaleras att genomförandel av de
föreslagna förstärkningarna skulle innebära en kraftfull stimulans åt svensk
medicinsk näringsforskning.

4.5.2 Uppsala universitet, rektorsämbetet: Denna
(näringslära)

forskning bör förstärkas, men samlidigl måste även
tillämpad forskning stödjas. Den bör i första hand inriktas mol frågor kring
hanteringen av

livsmedel i storhushåll och i enskilda hushåll. 1 detla
sammanhang

bör nämnas alt universitetet har en undemtnyUjad
forskningspolential vid

Institutionen för BEHT.---- Rektorsämbetet instämmer i
förslagel att

ell nära och fördjupat samarbete mellan Uppsala
universitet och Sveriges

lantbruksuniversitet borde komma lill stånd.

4.5.3----------------------------------------------------------- Uppsala
universitet, medicinska fakultetsnämnden: resurserna

till den humana näringsforskningen bör kraftigt ökas; den
profile

ring som under den relativt korta lid institutionerna för näringslära hittills

fåll verka varit av godo; — -

4.5.4 Uppsala universitet, institutionen för utbildning
av barnavårdslärare,

ekonomiföreståndare, hushålls-och textillärare: ■ —'- —
vill framhålla bety

delsen av alt slörre forsknings- och utvecklingsresurser även satsas på

studier av malhantering och mallagningsmeloder i enskilda
hushåll.

ser del som angelägel att sådan forskning ser del som
angelägel

att sådan forskning kommer tillstånd såsom
tvärvetenskapliga projekt där förutom näringsfrågor även frågor om ekonomi,
pedagogik och marknadsföring studeras.

Prop.
1984/85:121 25

4.5.5------------------------------------------ Lunds
universitet, medicinska fakultetsnämnden: fakultels

nämnden (anser) inte alt närings- och livsmedelsforskningen skall profile

ras mot olika livsmedelsgruppér vid de olika universiteten, En

profilering
mot olika livsmedelsgrupper, som ulredningen föreslår, skulle omvandla dessa
institutioner till branschinstitut av alltför begränsad karaktär.

4.5.6---------------------------- Lunds
universitet, Kemicentrum: ansluter sig hell lill de

synpunkter
som framförts av experten Bengt Hallström i dennes särskilda

yttrande.-- vi
ställer oss tveksamma lill förslagel atl förstärka

de
livsmedelstekniska avdelningarna vid lanlbmksuniversitelel.

4.5.7
Högskolan i Kalmar: Områden som
särskill bör prioriteras är FoU inom förädlingsledet, t ex process- och
produktutveckling------- näringsforskningen i vid mening,

4.5.8
Göteborgs universitet,
fakultetsnämnden vid matematisk-naturveten-skapliga fakulteten:
Fakultetsnämnden stöder professor Hallströms reser-vaUon. God forskning skall
ges möjlighet att utvecklas oberoende av universitetsort.-- Utredningen
konstaterar all den livsmedelsbiologiska och livsmedelstekniska forskningen är
koncentrerad till i stort sell tre orter,-- fakultelsnämnden förordar all
också i fortsättningen utvecklingen bör koncentreras till de------------ orterna.---------- Del
är

fakultetsnämndens
bestämda uppfattning alt SIK bör få en fastare anknyt

ning lill universitet/högskola, lex i form av en instilutionsbildning vid

CTH/GU, så aU den långsiktiga kunskapsuppbyggnaden främjas..

4.5.9------- Göteborgs
universitet, linjenämnden för utbildning i kost och närings

ekonomi: -- bristerna är särskill stora vad gäller sambandet mellan

kost
och hälsa samt förädling i enskilda och storhushåll när det gäller

forskningens nuvarande inriktning. Utbyggnaden av forskningen bör emel

lertid inte ske enbart lill nu existerande discipliner.------- ell ämnesområ

de "kostvetenskap" av mer tvärvetenskaplig karaktär (bör) byggas upp

och förläggas till de institutioner för huslig utbildning som finns vid tre av

landels universitet.- i stort sett samtliga enheter (seminarier, social

högskolor, journalisthögskolor m fl) som införlivades med högskoleorgani

sationen 1977- saknade fasta forskningsresurser. Ingenting

hindrar
emellertid all de utgör bas för forskning i den nya högskolan.

-
finns redan en avsevärd kompelens rörande kostupplysning, koslkun-

skap, produktionskunskap, livsmedelsförädling mm vid dessa institutio

ner. --- kostvetenskap som ämne (behöver inte) sakna egentligt hem

vist som ulredningen påslår.-------------- "kostvetenskap" (bör)
kunna ulveck

las, och förläggas till ovan nämnda institutioner.

Prop. 1984/85:121 26

4.5.10-------------------------- Chalmers
tekniska högskola: ansluter helt till del

särskilda
yttrande som Bengt Hallström har avgett. näringsforsk

ning, --- har fåll en omotiverat stark framtoning och en alltför detalje

rad beskrivning.

4.5.11---------------- Umeå
universitet: väsentligt atl de grundläggande delarna av

livsmedelsforskningen i
huvudsak handhas av staten----- .Vi anser

-
att näringsforskningen i första hand bör vara knuten till medicinsk

fakultet.--- Näringsforskningen
i Umeå bör inriktas mot kost och hälsa

ur
sjukdomsförebyggande synvinkel. Insitulionen bör även ha en inrikt

ning mot det regionala näringslivet i Nortland. instämmer också i de

synpunkter som avgetts av
Bengt Hallström i ett särskilt yttrande.

4.6
Lantbruksstyrelsen: - - - En
utbyggnad av forskningen i livsmedelskedjans senare del får inte leda lill att
angelägen forskning på primärproduktionens område vid Sveriges
lantbruksuniversitet eftersäUs.

4.7
Statens livsmedelsverk:
Utredningen föreslår en ökning av resurserna för näringsforskning.
Livsmedelsverket tillstyrker detta och vill i detla sammanhang betona vikten av
alt resurserna används för att la fram etl bättre underiag för rekommendationer
till allmänheten i frågor rörande

kost
och hälsa.- Del är en stor brist att i föreliggande belänkande ett

så
viktigt forskningsområde som livsmedelsloxikologi knappt har nämnts och att
inget förslag lämnals till hur den nuvarande brislen på resurser

inom
detta område skall avhjälpas. området livsmedelsloxikologi

och
riskvärdering i övrigl är av slor konsumenlpolitisk betydelse och att

del inom området behövs en reell resursförstärkning. Livsmedels

verket vill dock instämma i utredningens förslag om alt ramprogram bör

utarbetas
för olika produkter, . Huruvida endast en institution skall

ges
huvudansvar för etl område eller om ramprogrammen skall styras på

annat sätt bör ytteriigare utredas. Två nackdelar med del av utred

ningen föreslagna systemet bör omnämnas. Del kan vara mycket svårt för

utomstående forskare all.få del av en i praktiken redan fördelad resurs. -

-- Sannolikt
föreligger också ovilja från andra medelsbeviljande organ

alt
finansiera forskning inom ramprogrammets område. Som allmän regel

bör naturiigtvis gälla aU forskning föriäggs dit där den bästa kompetensen

finns.--- Livsmedelsverket hälsar-- med tillfredsställelse alt ut

redningen föreslår en utökning av den livsmedelsmikrobiologiska forsk

ningen, - . Verket anser emellertid alt livsmedelsmikrobiologi är så

viktig
alt ytterligare förstärkning behöver göras.

4.8-------------------- Statens
industriverk: de.föreslagna åtgärderna innebär en speci

alisering av den tillämpade livsmedelsforskningen vid våra universitet och

högskolor men att tyngdpunkten kommer atl ligga på lantbruksuniversile-

Prop.
1984/85:121 27

tet--- Detla
innebär en möjlighet för primärproduktionsforskningen att

få
en bättre kontakt med de krav som ställs från livsmedelskedjans senare led och
från forskningen i dessa led.

4.9------- Styrelsen
för teknisk utveckling (STU): STU anser det viktigt atl perso

nella och ekonomiska resurser utnylQas effektivt. Profilering mellan insti

tutioner anser STU nödvändig och ligger hell i linje med vad som sker vid

utbyggnad av ny forskning, lex inom data-, elektronik- och bioleknikom-

rådena.--- STU anser--- alt profilering bör ske utifrån vetenskap

liga discipliner som lex livsmedelskemi, -teknologi, -teknik etc.

4.10-------- Statskontoret:
Med ledning av de presenterade materialet är del inte

möjligt all avgöra om omprioriteringar som utredningen föreslår är de som

är möjliga.--- en mera genomgripande utvärdering av pågående jord

bruksforskning (borde) gjorts en ökad satsning (måsle) ske inom

discipliner
som bioteknik, genteknik samt gmndläggande fysikalisk-ke-misk forskning.

4.11-------------------------------------- Forskningsrådsnämnden
(FRN): Vad gäller området bioteknik vill

FRN, som tagit initiativ till en pågående utredning rörande bioteknisk

forskning, starkt instämma i betänkandets analys. forskningsområ

den som konsumentbeteende, distributionssystem och organisations

former inom livsmedelssystemet, styrmedel och konkurrensförhållanden

inom detta system är viktiga problemområden i FRNs forskningsprogram

inom
livsmedelsområdel.-- nämnden (är) tveksam till den

branschvisa
fragmenteringen av forskningen som föreslås. Vi instämmer i experten Bengl
Hallslröms särskilda yttrande.

4.12
Medicinska forskningsrådet
(MFR): MFR vill understryka utredningens påpekande alt näringsforskning i dag
i Sverige förfogar över små personella såväl som materiella resurser

4.13
Sveriges lantbruksuniversitet:
Lantbruksuniversitetet ser med slor tillfredsslällelse all utredningen föreslår
en förstärkning av den livsmedelsmikrobiologiska forskningen. Styrelsen förordarmed
hänsyn

till behovet atl nu
förslärka livsmedelsforskningen att den efter (prof Olof)

Claesson
ledigblivna Qänslen inriktas mot mjölkproduktområdel.

Ulredningen lar upp
ytleriigare ett antal förslag lill omdisponeringar av

främsl mellanQänsler. Lantbruksuniversilelel är inte nu berett atl ta ställ

ning lill dessa förslag ulan avser alt successivt pröva behoven när ulred

ningens förslag genomförs. lantbruksuniversitetet (ställer sig) bak- ,

om utredningens förslag om
profilering och huvudansvar. Förslagel

att
lägga huvudansvaret för cerealieforskningen till Lunds Universitetet är

--- tveksamt efiersom det i ulredningen sägs om verksamheten vid

Prop. 1984/85:121 28

Lunds
Universitet atl samarbetet med forskningen inom primärproduktionen har liten
omfattning och att den egna biologiska kompetensen är

begränsad.-- Lantbruksuniversitetet
anser all man bör kunna

överväga
ett delat ansvar mellan Lund och Ulluna. Molsvarande diskus

sion kan föras om oljeväxlerna. Lantbruksuniversitetet fömisäller

atl
den forskning (vid Köttforskningsinstitutet i Kävlinge) som sker med

medel från forskningsrådet bedrivs på samma villkor vad beträffar publice

ring etc som annan rådsfinansierad forskning. Trindsäd (ärter,

bönor
mm) nämns inte i ulredningen. Institutionen för växtodling

har
kompetens inom forskning som berör dessa växter. Kvalitén

hos
råvaror och livsmedelsprodukter från sk alternativa odlingsformer

(l.ex. organisk-biologisk
odling) behandlas inte av utredningen. av

inlresse alt få även denna
sektor behandlad.

4.14-- Skogs-
och jordbrukets forskningsråd (SJFR): Vad beträffar ulredning

ens förslag lill näringsforskning stödjer SJFR den föreslagna upprustning

en. --- SJFR lillslyrker---- , atl vissa inslilulioner får ell hvudansvar

för
speciella områden.- Livsmedelsforskningen-- måste inrik

tas mol en långsiktig grundläggande kunskapsuppbyggnad inom de existe

rande disciplinerna genetik, mikrobiologi, biokemi och fysiologi. Livsme

delsforskningen liksom näringsforskningen bör i sina tillämpade delar in

riktas mot programområden. Väsentligt ökade forskningsinsatser är nöd

vändiga på områdena kost, hälsa och sjukdom.

4.15------------------------------------------- 1983
års livsmedelskommitté: Kommittén konstaterar atl

ökade
resurser lill viss del kommer att tas från dem som f n används för

forskning rörande jordbruket. En omfördelning av forskningsre

surser är--- enligt kommitténs mening angelägen.

4.16------------------------------ Lantbrukarnas
riksförbund (LRF): Förbundet tillstyrker

de
ämnesvisa prioriteringar som utredningen gjorl. Ur LRFs synvinkel är därvid
kompetensuppbyggnad för en kvalilelsbevarande hantering av råvarorna,
näringsforskningen saml ekonomisk och social forskning kring livsmedelskedjan
av slörsl inlresse. Belräffande näringsforskningen bör

nya
resurser utnylQas för att i första hand förslärka befintliga enheter.

-
Beträffande den. oro som framkommer i det särskilda yttrandet från

experten Hallström bör denna kunna mötas genom alt hvuddelen av del

statliga engagemanget läggs på SJFR.

4.17-------------------------- Kooperativa
förbundet (KF): Från folkhälsosynpunkl är del

enligi
KF:s uppfattning mycket viktigt alt näringsläran får en betydligl

mera
central plats vid särskill läkamndervisningen än f n När det

gäller
ulredningens förslag lill ämnesvisa prioriteringar genom ätt de olika
forskningsinstitutionerna specialiserar sig på resp. råvamgrupper är KF

Prop.
1984/85:121 29

synnerligen
tveksamt. KF föreslår att staten bygger upp en statistik

över
vad olika befolkningsgrupper verkligen äter på ell bättre säll än de
hittillsvarande hushållsbudgelundersökningarna har gjort.

4.18----------------------- Sveriges
Industriförbund: Vi vill peka på några forskningsom

råden som vi anser särskilt angelägna.------- Livsmedelsteknik och livs

medelsteknologi behöver väsentligt störte insatser. Storhushållen.

---- den
kulinariska och näringsmässiga kvaliteten som erbjuds är inte

alltid tillfredsställande.- Forskning
och teknisk utveckling kring

dessa hanteringsfrågor är
därför mycket väsentlig. De enskilda

hushållen.--- forskningen
kring--- såväl----- apparatur som

tillagningsförfarande, är
ytterst begränsad.-------------- Näringsforskning.

- Enligt vår mening finns
skäl som motiverar en viss ökning av resurserna

---- Processleknisk
industri. Ökade insatser är också angelägna inom

denna sektor, inte minst
vad gäller förpackningar och distribution.

Enligt
vår mening måste del anses myckel tveksamt atl specialisera de

forskande institutionerna lill vissa råvarugmpper som ulredningen före

slår. ---

4.19-------------------------------------- Sveriges
Livsmedelsindustriförbund (SLIM): SLIM anser att

ansträngningar
bör göras för atl omfördela resurserna till efterföljande led i
livsmedelskedjan samtidigt som de totala forskningsinsatserna ökas.

4.20---------------------------------- Trädgårdsnäringens
Riksförbund (TRF): En ökad forskningsin

sats på de efterföljande leden får inte innebära att de statliga forskningsin

satserna för den primära trädgårdsprodukiionen minskar. I elt

samhälle
som präglas av utveckling av nya produkter, bör livsmedelsområdet också kunna
ha en inriktning mot gastronomisk kvalitet och inte enbart

hållbarhets-
och näringsinnehållsbegreppen. Med nära anknytning

till
den samhällsvetenskapliga forskningen, borde del också vara angeläget

atl studera samhällsstrukturens förändringar och dess påverkan på kon-

sumtionsmönslrel.-- TRF finner kraven på alt den humana närings-

läran finns representerad vid de medicinska fakulteterna välgrundad.

- TRF
anser all profilering och specialisering på vissa orler kan vara

riklig.

4.21------------------------------------------------ Institutet
för Storhushållens Rationalisering: Storhushållen--------------------------------------- har

lill
relativt nyligen varit föremål för ringa inlresse från forskare och forsk

ningsinstitutioner. - ell starkt önskemål att FoU-verksamhet med

inriktning
mol ekonomi, metoder och utrustning i storhushållen förs vidare.

4.22 Svenska
Förpackningsforskningsinstitutet: Såväl den tillämpade forsk

ningen som utvecklingsarbetet är starkt beroende av ökande baskunskaper

Prop.
1984/85:121 30

om förpackningsmaterial, grundläggande mekanismer vid
mekanisk inpackning, ergonomiska förhållanden vid manuell inpackning,
mekaniska och klimatologiska påkänningar vid transport. Särskilt viktigt är
genomarbetade ekonomiska modeller för beräkning av de totala kostnaderna för

förpackning
och distribution.- Det finns ett stort behov av forskning

om
förpackningarnas viktigaste funktioner - godsskydd och distribu

tion/hantering. --- Del behövs en integrerad forskning - som täcker

över de olika leden i framställningskedjan - tillverkning
- inpackning, materialhantering och användning, som tar hänsyn lill såväl
tekniska som ekonomiska faktorer - och som samtidigt beaktar olika användargruppers

behov.----- Förpackningsforskningen bör ges en mera direkt
anknytning

till
universitet och högskolor och förslärkas genom inrättandet av en eller flera
professurer vid KTH i Stockholm med inriktning på livsmedelsförpackningar och
livsmedelsdistribulion.

4.23------------------------------------------------ Sveriges
Fiskares Riksförbund (SFR): SFR vill här

nämna atl forskningsresultat har visat alt fisk är en
myckel hälsovänlig

föda.----- För att stödja utvecklingen mol elt störte
fiskätande krävs

utökade FoU-insatser. Då ulredningen ej närmare behandlat
behoven önskar vi precisera några av de forskningsområden SFR anser vara
viktiga -

--- 1. Beståndsuppskatlningar och uttagsprognoser för
olika fiskarter -

--- 2. Miljöundersökning med förslag lill medföljande
åtgärder 3.

Förpackning och distribution av fisk 4. Produktutveckling----

4.24 Stiftelsen SIK - Svenska
Livsmedelsinstitutet: Stiftelsen anser all den föreslagna branschinriktningen
eller profileringen för olika forskningsinstitutioner och institut drivits väl
långt i betänkandet. I stort instämmer Stiftelsen i de synpunkter som framförts
i experten Bengt Hallslröms särskilda yttrande.

4.25 Stiftelsen Svensk Näringsforskning:
Professurerna i näringslära bör

även i fortsältningen vara knutna lill respektive
medicinska fakulteter.

— Näringsforskningens mest angelägna behov är f n. flera
fasta Qänster för handledning och projektledning vid institutionerna.

4.26------------------------------------------- Landsorganisationen
i Sverige (LO): LO vill dock betona

atl------ samhällsvetenskaplig forskning måsle få en egen
plats med ell

eget beredningsorgan för atl kunna hävda sig.
Livsmedelsforskningen bör också uppmärksammas vid de samhällsvetenskapliga
fakulteterna.

4.26.1 Svenska Livsmedelsarbetareförbundet: En allmän
utgångspunkt som Svenska Livsmedelsarbeiareförbundei delar är behovel av ökad
forskning

inom del berörda området.- Vad gäller profilering av
verksamheter

vid olika orter och enheter motiveras detta främst ur
effektivitetssynpunkt.

Prop.
1984/85:121 31

Della
måste vägas mot de fördelar som ligger i kopplingen till grundforsk

ning och forskarutbildning på respektive ort/enhet. Slor försiktighet är

därför enligt Svenska Livsmedelsarbelareförbundet motiverat även ur ef

fektivitetssynpunkt. Vad gäller långsiktig kunskapsuppbyggnad är

det
Svenska Livsmedelsarbetareförbundels uppfattning all detta är en oerhört
central fråga som tillmätts allför liten vikt i ulredningen.

4.27------------------------------------- Tjänstemännens
centralorganisation (TCO): ell annat område

som
bör prioriteras med resurser är området human nutrition. TCO

vill också betona viklen
av att den medicinska profileringen av närings

forskningen bör kvarstå. TCO anser vidare all inlegrering av sociala

och ekonomiska frågor i
den lekniska och biolekniska grundforskningen är

viktig,---

4.28---------------------------------------- Centralorganisationen
SACO/SR: SACO/SR kan i princip till

styrka all livsmedelsforskningen ges olika profil vid de olika institutioner

na. Däremol anser SACO/SR alt utredningens förslag till profilering är

mindre
väl valt- utredningens förslag (innebär) all huvudansvarel för

viss
lyp av forskning kommer alt ligga på branschinstitul. Enligt SACO/SR:s mening
bör inte branschens egna organ ensamma ansvara för

forskning
inom vissa sektorer. Risk finns---- atl forskningen i

alltför hög grad behandlar
frågor till gagn för producenterna. Staten

måste kunna garantera all
del finns utrymme för fri forskning och atl den

grundläggande utbildningens behov av forskningsanknytning kan tillgo

doses. SACO/SR stödjer härvid experten Bengt Hallslröms särskilda ytt

rande. -- Utredningens påstående all del inom lantbruksuniversitetet

inte finns någon högre
Qänsl i livsmedelsmikrobiologi finner SACO/SR

märkligt. Vid inslilulionen för livsmedelshygien finns en professur som

framför allt är inriktad mol livsmedelsmikrobiologi i form av livsmedels-

burna infektioner och intoxikationer. Utredaren föreslår ökade

anslag
till bl a mellanQänsler. Det är, enligt SACO/SR:s uppfattning, en riklig
prioritering.

4.29---------------------------- Sveriges
Civilingenjörsförbund: För området hantering och

distribution
efteriyser förbundet utvecklingsarbete rörande förpackningars roll och
möjligheter. Stor betydelse för livsmedelssektorn kommer pro-

cesskonlroll och
processtyrning att få, ' ■
Däremot förordar förbundet

en reslriktiv hållning
till forskning om allmänna ekonomiska, sociala och

politiska
frågor.--- De här upptagna områdena är pä gränsen till

"forskningsbara"
och tangerar området marknadsundersökningar. Statliga forskningsmedel bör
användas lill mer långsikliga frågeställningar. -

—
Alt specialisera de forskande institutionerna utifrån olika råvarugrup-

per,---- , avstyrks av
förbundet. Däremot bör en profilering av

kompetenser
stödjas samt arbele i program

Prop. 1984/85:121 32

4.30
Livsmedelskollegiet:- Kollegiet
(anser)--- förslag om profilering olyckligt och ställer sig enhälligt bakom
experten Bengl Hallslröms särskilda yttrande

4.31
Ingenjörsvetenskapsakademien
(IVA): En effektiv forskning

förutsätter
en klar profilering mellan de forskningsinsfitulioner som be

rörs. Utredaren belyser profileringsfrågan och det ligger mycket i utred

ningens förslag på denna punkt. måste dock ligga i kvaliteten hos

resultaten--- IVA
anser vidare att ulredningen gått för långt i sina

preciseringar
genom atl föreslå att inslilulionsforskningen skall profileras mol vissa
råvamgrupper och branschområden.

4.32----------------- Alfa
Laval m.fl.: en del av de resurser som hittills har salsats

på
FoU om primärproduklionen bör (nu) överföras lill vidareförädlingsom

rådet och livsmedelsindustrien FoU. vi (vill) erinra om den stora

betydelse
för landels industriella utveckling som tillverkningen av utrust

ningen för livsmedelssektorn har. Dessa frågor behandlas i ulredningen,

men deras belydelse underskattas enligt vår mening. del (är) uppen

bart atl industrins lokalisering och inriktning, liksom satsningar som redan

gjorts av staten och industrin, talar för alt tyngdpunkten i de livsmedelsin

dustriella FoU-salsningarna borde förläggas till Sydsverige

5
Finansiering och resursfördelning

5.1------------------------------ Försvarets
forskningsanstalt (FOA): Även om man godlar försla

get alt från staten öka anslagen till inslitulionerna vid LTH och SLU

-
och till näringsforskningen så bör användningen och fördelning

en av resterande, statliga mersalsning göras beroende dels av hur

näringslivets
medverkan säkras, dels av hur det nya forskningsrådet (SLFR) och dess samverkan
med STU ulformas.

5.2---------------- Socialstyrelsen: positiv
till ett ökat samarbele mellan stal och

näringsliv
och alt näringslivets insatser ökas till samma nivå som statens.

5.3
Statens pris- och kartellnämnd (SPK): Vad beträffar utredningens för

slag om att statens insatser för livsmedelsforskning har nämnden

svårl
all bedöma behovel med hänsyn lill vad som ovan anförts. 1 betänkandet
föreslås också atl näringslivets insatser skall ökas med samma

belopp
som staten tillskjuter---------------------------- genom någon slags
produklskatl.

-
tveksam till en sådan tvångsmässig finansieringsform, som i slutändan
oundvikligen måste leda lill höjda livsmedelspriser - delta i en situation där
strävan är atl den årliga inflationen i år och nästa år skall begränsas -

Prop. 1984/85:121 33

5.4
Konsumentverket: Konsumentverket anser i likhet med utred

ningen atl näringslivet bör ta ell slörre finansiellt ansvar för livsmedels

forskningen.--

5.5.1
Stockholms universitet (SU):
Forskningsresurser bör inriktas mot en utbyggnad av verksamheten med minst en
forskarQänst och doklorandut-bildningsbidrag knutna till SUs ämne zoofysiologi,
särskilt näringslära, samt med ökade basresurser.

5.5.2
Uppsala universitet,
rektorsämbetet: tillstyrker att livsmedelsforskningen tillförs väsentligt
ökade resurser enligt utredningens förslag.

5.5.3
Uppsala universitet, medicinska
fakultetsnämnden: angelägel

att
snarast möjligt inrätta ytterligare forskarQänster vid inslitulionerna.

5.5.4 Uppsala
universitet, institutionen för utbildning av barnavårdslärare,

ekonomiföreståndare,
hushålls- och textillärare:-- vill instämma

i
utredningens förslag all forskningsrådsmedel för livsmedelsforskning rörande
bioteknik, näringslära, kompetensuppbyggnad för produkter, processer, storkök
och marknadsföring saml ekonomisk och social forskning

ökas---- vill
framhålla viklen av atl--- särskilda medel avsätts

rörande
samband kost - sjukdom, kost - hälsa samt koslupplysning. Dessa medel bör då
del gäller studier av samband kost - hälsa och kost -

sjukdom,
administreras av MFR.---- avvisande lill inrättande av en ny

professur
i näringslära i Umeå, innan kompetensuppbyggnad skett och resurser tillförts
det starkt eftersatta området för hantering av livsmedel i storhushåll och
enskill hushåll.

5.5.5------------------------------------------ Lunds
universitet, medicinska fakultetsnämnden: tillstyrker

utredningens
förslag atl förstärkta resurser skall ges lill forskning inom

området
näringslära.- Inrällandel av en professur i näringslära vid

Umeå
universilel tillslyrkes även.---

5.5.6---------------------------- Lunds
universitet, Kemicentrum: Ökningarna bör främsl la sig

uttryck
i en förstärkning av antalet mellanQänster.

5.5.7-------------------- Högskolan
i Kalmar: Vi anser att Norrlands behov i dessa

avseenden
skall tillgodoses i betydligl slörre omfattning och föreslår därför

all
etl centrum för livsmedelsforskning byggs upp i Umeå. även

andra
orter-- , bör ges punktslöd anpassad lill livsmedelsindustrins

behov
på orten i fråga. Här kunde Kalmar komma i fråga,

5.5.8------------------------------- Chalmers
Tekniska Högskola: beklagligt och olyckligt atl ul

redningen nu föreslår förstärkningar endast lill 2 av de 3 läroställena, LU

3 Riksdagen
1984/85. 1 saml. Nr 121

Prop.
1984/85:121 34

och
SLU. Det nära samarbetet mellan SIK och CTH/GU motiverar en förstärkning även
för CTH:s del, speciellt om man beaktar att störte delen

av FoU verksamheten i
landet inom livsmedelsteknik utförs vid SIK.

-
CTH/GU svarar i samarbele med SIK dessutom för en belydande del av landets
grundutbildning och forskamibildning inom det livsmedelstekniska

området.--- Göteborgs
universitet, som enda universitet i landet, ger

livsmedelsvetenskapliga
kurser på matematisk-naturvetenskaplig fakultet. Även denna undervisning ges på
SIK.

5.5.9
Umeå universitet: Den koncentration av livsmedelsforskning

en till syd- och mellansverige som skett är - — inte heller bra. Om

resurserna utökas måsle den norra regionen ges förstärkta resurser till

näringsforskning.-- en belydande satsning på en institution för nä

ringsforskning i Umeå.- Det bör----- , finnas utrymme för ökade

insatser
även från näringslivet Vi tillstyrker förslaget om inrättandet

av
en professur i näringsforskning i Umeå saml förslaget om utbyggnad av

näringsforskningen
med mellanQänster och ökade basresurser. En

väsentlig
del av nytillskottet för näringsforskningen bör föriäggas till Umeå

för
alt en bättre regional balans skall uppnås. tillstyrker atl statens

insatser
för livsmedelsforskningen inom en femårsperiod ökar

5.6------------ Lantbruksstyrelsen:---------- hela
den av växtförädlingsnämnden finansi

erade verksamheten vid kemiska avdelningen (kostar) ca 2 milj kr per år.

Av della belopp kan möjligen 1-1,5 milj kr bedömas hänförbara Ull livsme

delsforskning. -- Lantbruksstyrelsen avstyrker- utredningens

förslag
om överföring av medlen som växtförädlingsnämnden disponerar.

5.7------------------------- Styrelsen
för teknisk utveckling (STU): STU vill under

stryka betydelsen av all universitet och högskolor ges tillräckliga egna

resurser för sin basverksamhet.------- STU tillstyrker förslaget all förslär

ka de livsmedelstekniska avdelningarna vid LTH.---- STU har under

några
år tagit etl utvidgat ansvar för livsmedelsforskning genom temporära program i
gränsytan mot teknik för atl möjliggöra teknikutveckling inom området. STU hävdar
med bestämdhet att delta inte kan las som intäkt för att STU-medel i framtiden
skall användas för kompetensuppbyggnad av icke teknisk karaktär. Del sker nu en
snabb utveckling inom områden som lex bioteknik, elektronik och dalateknik. STU
bedömer det som angeläget att ta tillvara dessa nya möjligheter och utnytQa dem
för livsmedelsindustrins framtida förnyelse och konkurtensförmåga. - - - En
överföring av resurser från STU skulle uppfattas som en markering av ett
minskal STU-ansvar även i dessa avseenden.

5.8 Statskontoret: Enligt
statskontorets uppfattning bör ett ökat

engagemang
från näringslivet inom livsmedelsforskningen inte påverkas av

Prop.
1984/85:121 35

att
den statliga ökningen är ett resultat av omprövningen av pågående

verksamhel.-- Del kan ifrågasättas om inte hela växtförädlingsnämn

dens anslag skulle ingå SJFR.

5.9---------------------------- Forskningsrådsnämnden
(FRN): finansieringen innebär -

-- en
kraftig förstärkning av området. Rådet anser detta vara väl

motiverat---

5.10
Medicinska forskningsrådet
(MFR): Den i utredningen föreslagna resursökningen synes väl motiverad och bör
ha hög prioritet.-------------------------------- —

5.11
Lantbrukarnas riksförbund
(LRF):- Om staten av lex stats-finansiella skäl inte anser sig omedelbart kunna
fullfölja utredarens ambitioner------- (skulle) också en mer begränsad
uppräkning ha

genomslagskraft.-- Utredningen---- föreslå(r)
all näringslivet

skulle
bidraga till den allmänna kompetensuppbyggnad genom att

medel
från näringslivet kanaliseras via SJFR. LRF avvisar detta förslag och
konstaterar all den allmänna kompetensuppbyggnaden också inom

detta
område måste vara statens ansvar. Ett finansiellt bidrag från

näringslivet
till forskningen på det föreslagna sättet torde komma att bli starkt kopplat
lill en önskan att också ha ett belydande inflytande över medlens användning.
Detta skulle komma i konflikt med forskningsrådens

fria
och obundna ställning, LRF avvisar således tanken på särskilda

förhandlingar
mellan näringslivet och staten i denna fråga. Om diskussio

ner anses erforderliga, bör (dessa) ha formen av överläggningar i

vilka
man söker skissera gränser för statens ansvar resp. näringslivels

engagemang för FoU inom livsmedelssektorn.

5.12-------------------------- Kooperativa
förbundet (KF): KF tillstyrker utredningens för

slag att näringsforskningens resurser fördubblas under en 5-årsperiod,

-
Del är härvid naturligt att man i första hand satsar på de fyra befintliga

institutionerna i
Stockholm, Uppsala, Göteborg och Lund. Av flera

skäl finner KF del-- mycket
förvånande alt utredningen föreslår att

näringslivets
ekonomiska insatser skall ökas med samma belopp som sta

tens, --- Främsl anser KF att det är principiellt fel med en sådan

finansiering
eftersom detta kan äventyra forskningsrådens fria och

obundna ställning genom att näringslivet då givetvis har krav på ett infly

tande över medelsanvändningen. näringslivets egen satsning på

interna
FoU-insatser skulle minska i motsvarande grad som man ev tvingades bidra till
den offentliga livsmedelsforskningen på bl a nutritionsområ-

det.--- KF finner det
därför vara ett oeftergivligt krav alt staten svarar

för
hela kostnaden när det gäller livsmedelsforskning vid universitet och högskolor
samt verksamheten vid forskningsråden. KF anser att den framtida
finansieringen till belydande del borde kunna ske genom en omfördel-

Prop.
1984/85:121 36

ning
av forskningsresurser från råvaruledet till de senare dislribulions- och

förädlingsleden.-- Däremot
kan det finnas anledning till diskusion för

alt
söka göra en ändamålsenlig avgränsning mellan näringslivets och sta

tens engagemang vad gäller FoU-insalser inom livsmedelsområdel.

KF
föreslår atl de lidigare tillämpade FoU-avdragen för företagen återin-förs.

5.13----------------------- Sveriges
Industriförbund: Vi vill ifrågasätta behovet av

ytteriigare
en professur i näringsJära vid universitetet i Umeå.

Förbundet
avvisar-- tanken på finansiering genom någon form av

produktbunden
avgift.- Grundforskningen eller den sk fria forsk

ningen bör däremot helt finansieras av staten. Förbundet avvisar -

-- tanken
på förhandlingar mellan staten och näringslivet rörande finan

sieringen av SLFR:s verksamhet. Däremol bör överiäggningar komma lill

stånd med syfte att precisera statens respektive näringslivets roll och

ansvar vad gäller livsmedelsforskningen.

5.14-------------------------------------- Sveriges
Livsmedelsindustriförbund (SLIM): Det måsle anses

vara
rimligt med en kraftig förstärkning av SIK:s basresurser finansierade

genom statliga insatser, medan utredningens förslag all ansvaret för SIK

liksom hittills delas lika mellan näringslivet och staten, bör gälla för den

kollektiva forskningen.-- SLIM ser med tillfredsställelse alt resur

serna för näringsforskningen avsevärt ökas. Den föreslagna splittringen äv

näringsforskningsresurserna överensstämmer dock dåligt med den kon

centration som i övrigl föreslås av livsmedelsforskningen till SLU, LTH

samt SIK. Det är sannolikt bättre atl koncentrera resursökningen lill nu

befintliga
institutioner och avstå från den nya satsningen i Umeå.

Etl
införande av särskilda forskningsavgifier uttaxerade enligt utredningens
förslag är nämligen inget annat än en ny produklskatl, varför SLIM

icke
kan acceptera förslaget på denna produkt. Man får inte heller

förtinga
den negativa effekt en forskningsskalt rent psykologiskt kan få

hos företagen belräffande motivationen atl satsa på forskning över huvud

taget.--- SLIM anser, att en utökning av resurserna för kunskapsbyg

gande forskning inom livsmedelsområdet är synnerligen angelägen och bör

bekostas av staten.

5.15------------------------ Sveriges
Grossistförbund: avvisande till att näringslivet i ökad

omfattning
skall bidra med medel till den fria forskningen. Ett sådant

arrangemang skulle enligt vår mening öka riskerna för en icke önskvärd

styrning av forskningsverksamheten.

5.16-------------------------------------- Handelns
samarbetsorgan i jordbruksfrågor: vi (vill) däremot

avvisa
förslaget om att den fria forskningen i ökad omfattning göres beroende av
medel från näringslivet. Denna forskning bör enligt vår mening vara obunden och
därmed finansieras av staten.

Prop. 1984/85:121 37

5.17------------------------------------------ Trädgårdsnäringens
Riksförbund (TRF): TRF vill betona att

primärproducenterna inom
trädgårdsnäringen på grund av rådande kon-kurtensläge och importförhållanden
inte kan delta i finansieringen av FoU-verksamhet som inte på mycket kort sikt
ger näringen konkurtensfördelar.

5.18-------------------------------------- Stiftelsen
SIK - Svenska Livsmedelsinstitutet: Stiftelsen anser

alt en viss ökning av
näringsforskningen i landet är befogad, men ifrågasät

ter behovet av ytterligare en professur i näringslära vid universitetet i

Umeå. Det är Ullfredsställande att näringsforskningen i betänkandet hän

förts lill elt bestämt forskningsråd. Stiftelsen anser all en förstärk

ning av personal för forskning och utbildning bör ske inte bara vid Lunds

Tekniska Högskola och Sveriges Lantbruksuniversitet.utan även vid SIK,

---- kostnaderna
för basresurserna vid SIK-CTH/GU bör tillskjutas av

staten på samma sätt som
vid andra högskolor, möjligheter (borde)

kunna
skapas för SIK-CTH/GU alt få anslag lill dyrare instrumenlulmst-

ning.---- Beträffande den föreslagna ökade finansieringen av livsme

delsforskningen från näringslivels sida vill Stiftelsen hänvisa till remiss

varen från huvudorganisationerna Sveriges Industriförbund, Kooperativa

Förbundet och Lantbrukarnas Riksförbund,

5.19------------------------------ Landsorganisationen
i Sverige (LO): LO godlar den ansvarsför

delning i framtiden som man föreslår. Det betyder atl statsmakterna på etl

mer markerat sätl lar ansvar för en grundläggande kompetensuppbyggnad

och att industrin ökar sin insats för den tillämpningsinriktade forskningen

och
för produktutvecklingen. LO vill därför rekommendera atl

utbyggnaden
sker ungefär i den takt och den omfattning som utredningen

föreslår,--- .
Taklen i en sådan uppbyggnad kan självfallet diskuteras

---- angelägel
atl statsmakterna finner former för etl ökat ansvar för

forskningen
inom industrin. Utredningen har här inte kommii med någol konkret förslag. LO
vill betona alt industrins ansvar gäller såväl ökad finansiering av
grundläggande forskning som dess egen forskning som mer är av
utvecklingskaraklär.

5.19.1
Svenska Livsmedelsarbetareförbundet:---- kan slälla sig

bakom nivån på
förstärkningen av resurserna och de statliga insatsernas

ökning enligt utredningens förslag, som en minimiförstärkning. Vad gäller

formerna för finansiering av näringslivels ökade insatser för livsmedels

forskningen, hade ulredningen Qänal på en grundligare penetrering.

5.20-------------------------------- Sveriges
Civilingenjörsförbund (CF): förbundet (finner) del

svårt
alt slälla sig bakom de beräkningar som görs lill grund för de utökade

anslagen.--- CF
har inie funnit någon som helst analys som ger

underlag
för en utökning av forskningsverksamheten med jusl här föresla

gen dimension. Förbundet finner del nödvändigt atl klarare mål för dessa

satsningar tages fram innan storleksordningen kan beslutas.

4 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 121

Prop.
1984/85:121 38

5.21-------- Livsmedelskollegiet:-- Särskill
betydelsefullt anser Kollegiet för

slaget om förstärkning av LTHs livsmedelsinstilutioner med mellanQän

ster vara.-- Kollegiet vill---- betona värdet av ökade forsknings

rådsanslag till livsmedelsforskningen.

5.22--------------------------------- Ingenjörsvetenskapsakademien
(IVA): Statsmakternas beslut

om livsmedelsforskning-- beakta
att den tekniska forskningen får

tillräckliga resurser.- IVA
kan alltså instämma i att livsmedelsforsk

ningen behöver stärkas finansiellt. IVA ställer sig på principiella grunder

tveksam lill någon form av forskningsavgifl. En av statens främsta upp

gifter är att svara för den grundläggande forskningen När det gäller

den tillämpade,-- kan man
så långt möjligt söka finna gemensamma

former för finansiering
och genomförande.

5.23------------ Svalöf
AB: Förslagel att överflytta de växlförädlingsnämnds-

medel (VXN) som nu
utnylQas för utvecklingsarbete för sortbedömning

inom t ex bakningslaboraloriet eller för utvärdering av grönsaker till SLFR

med motivering att det är fräga om livsmedelsforskning utanför primärpro

duklionen är--- inte logiskt med hänsyn lill atl utredningen inte avser

primärproduktionsledel.- Vi
skulle därför på del bestämdaste avråda

att anslaget flyttas från
VXN.

5.24------------- Alfa
Laval m.fl.: Områden som livsmedelsteknik och livsme

delsteknologi har-- slörre behov av ökade insatser än lex nutritions-

området i en
induslripoliliskl orienterad satsning på livsmedelsforskning.

---- Förslaget
till hur nysatsningarna skall finansieras ligger snubblande

nära en särskild
forskningsavgift. En sådan är både principielll och prak

tiskt olämplig och bör därför avvisas.

6
Forskningsrådsorganisation

6.1-------- Försvarets
forskningsanstalt (FOA): utredningen (förordar) alter

nativet II --- . Delta förefaller lämpligi, fömlsalt alt SLFR
kan ges en

instruktion
och sammansättning som garanterar "balanserad heltäckning"

inom livsmedelsforskningen och att samordningen med STU kan lösas

effekfivt. Dessa frågor bör ytterligare övervägas under ulredningens fort

satta arbete- .

6.2------- Socialstyrelsen:
Socialstyrelsen föreslår att ett speciellt forsk

ningsråd för kost-, närings- och livsmedelsforskning inrättas. 1 della råd

bör socialsektorn vara företrädd. Socialstyrelsen föreslår också inrättan

det av elt beredningsorgan med samhälls- och beleendevetenskaplig kom

petens. -- Om förslaget om etl speciellt forskningsråd inte skulle vara

Prop. 1984/85:121 39

möjligt
all realisera vill socialstyrelsen förorda ett alternativ, där ansvaret
fördelas mellan Skogs- och livsmedelssektorns forskningsråd. Medicinska
forskningsrådet och STU.

6.3---------- Statens
pris- och kartellnämnd (SPK): Utredningen har i sill organisa

tionsförslag -- förordat alternativ 2. Nämnden anser att det på grund

av---- bristerna
i analysen av forskningsbehoven saml i kartläggningen

av
den hittillsvarande forskningen inte är möjligt alt på basis av ulredningen
kunna ta ställning till vilket alternativ som bäst synes ägnat främja

livsmedelsforskningen.- krävs----- att
frågan blir föremål för

ytterligare
belysning.

6.4 Konsumentverket:
Konsumentverket ställer sig tveksamt till alt ett

enda
forskningsråd,- får ansvaret för finansiering och samordning av

forskningen
inom två så tunga områden som skog och livsmedel. Det finns en viss risk för
att delar av livsmedelsforskningen får svårt att hävda sig.

En
lösning på problemet kan vara alt, "öronmärka" vissa medel för

livsmedelsforskning.-- av
största vikt att konsumentintressena blir

väl
representerade i forskningsrådet.

6.5 Universitets-
och högskoleämbetet (UHÄ): UHÄ tillstyrker atl skogs-

och jordbrukels forskningsråd (SJFR) ombildas lill skogs- och livsmedels

sektorns forskningsråd (SLFR). Gränsdragningen till den medicinska

forskningen kan emellertid bli svår och UHÄ förutsätter atl sådana åtgär

der vidtas som förhindrar alt den medicinskt anknytna näringsforskningen

kommer i kläm. Detta kan främst förhindras genom att MFR även fortsätt

ningsvis får ansvaret för medicinsk näringsforskning saml alt MFR får

representation i det nya rådet.

6.5.1-------------------- Karolinska
institutet: Generellt kan sägas all medicinsk nä

ringsforskning är och bör vara oupplösligt förenad med övrig medicinsk

forskning.--- det
förefaller utomordentligt konsUat att bryta ut vissa

delar
av denna verksamhet och föra över ansvaret för forskningsstödet till

etl
annal råd än MFR.- Det förefaller istället naturligt atl de ökade

resurser
som bör komma medicinsk näringsforskning till del administreras

av MFR----

6.5.2------------------------------- Uppsala
universitet, rektorsämbetet: ser positivt på atl skogs-

och
jordbrukets forskningsråd (SJFR) ombildas till skogs- och livsmedelssektorns
forskningsråd (SLFR) och ges ansvar för finansiering och samordning av
forskning inom hela livsmedelskedjan.

6.5.3----------------------------------------- Uppsala
universitet, medicinska fakultetsnämnden: Jordbruks

departementet genom SLFR (efter ombildning från nuvarande SJFR) bör

Prop.
1984/85:121 40

ha
det dominerande ansvaret för den samlade livsmedelsforskningen. Me-

dicinska fakultetsnämnden vill dock starkt betona att detla nödvändiggör

en klar markering av all de medel som anvisas för detta ändamål också

skall användas för humannutritionella problem. medicinska forsk

ningsrådet bör ha huvudansvarel för grundläggande näringsforskning och

dess kliniska tillämpning.-

6.5.4 Uppsala
universitet, institutionen för utbildning av barnavårdslärare,

ekonomiföreståndare,
hushålls- och textillärare: ser positivt på en

ombildning
av skogs- och jordbrukels forskningsråd (SJFR) till skogs- och
livsmedelssektorns forskningsråd (SLFR) med ansvar för finansiering och

samordning
av forskning utmed hela livsmedelskedjan en utredning

bör
lillsältas för forskningskompelensuppbyggnad inom BEHT och tillskapandet av en
Koslvetenskaplig institution i samverkan med Institutionen för näringslära, SLU
och SLV.

6.5.5
Lunds universitet, medicinska
fakultetsnämnden: Den föreslagna nya organisationen med en förändring av
nuvarande SJFR lill SLFR synes i många avseenden ändamålsenlig. Man saknar
emellertid inte denna organisation kompetens atl bedöma kvaliteten i projekt
inom den kliniska nuiri-tionen. Fakultetsnämnden anser därför att det finns
tungt vägande skäl att anvaret för forskning och kompetensuppbyggnad inom
näringsforskningen delas mellan SLFR, STU och MFR och aU MFR får huvudansvarel
för den medicinskl anknutna näringsforskningen.

6.5.6
Lunds universitet, Kemicentrum:
en formaliserad samordning

mellan
STU och SJFR/SLFR bör ske så atl man inte åter kommer i en situation där
projekt kan hamna mellan olika anslagsgivares ansvarsområden. När del vidare
gäller ledamolskap i SJFR/SLFR bör man införa en regel om begränsad mandattid i
analogi med vad som gäller för lex NER.

6.5.7-------------------- Högskolan
i Kalmar: SJFR bör ombildas lill SLFR och alt

detta
råd och STU åtminstone tills vidare skall svara för den övergripande
samordningen av livsmedelsforskningen i Sverige.

6.5.8------ Göteborgs
universitet, linjenämnden för utbildning i kost och närings

ekonomi: -- SJFR bör ombildas lill SLFR och få elt huvudansvar för

livsmedelsforskningen
i vid mening. För kostvetenskapen som forskningsområde bör antingen FRN eller
en särskild beredningsorganisation inom SLFR svara.

6.5.9----------------- Umeå
universitet: lillslyrker även förslagel om inrättande av

elt
skogs- och livsmedelssektorns forskningsråd (SLFR) saml all det inom detta
forskningsråd inrättas en programkommitté för näringsforskning. -

Prop.
1984/85:121 41

-- angeläget
att olika delar av landet representeras i rådet och Umeå

universitet bör därför ha
en representant med. antalet medlemmar

(bör) inte överstiga del
som föreslås av utredningen,

6.6--------------------- Statens
livsmedelsverk: Motivering till atl ansvaret läggs på ett

ändrat SJFR är kortfattad.
Del hade varit synnerligen önskvärt om andra

alternativ också
diskuterats. livsmedelsforskning (bör) samordnas i

ell enda organ, ell
livsmedelsforskningsråd alt. delegation för livsmedels

forskning. --

6.7
Statens jordbruksnämnd (JN): JN
tillstyrker också förslagel alt samordna forskningsrådsansvaret för
livsmedelskedjan hos ell skogs- och livsmedelssektorns forskningsråd. JN
lillslyrker också förslagen om att inrätta programkommittéer och etl
övergripande beredningsorgan för hela livsmedelsforskningen.

6.8
Styrelsen för teknisk
utveckling (STU): STU stöder utredningens förslag att utvidga nuvarande SJFRs
ansvarsområde------------------------- Med en sådan uppläggning är det för STU
från induslripoliliska utgångspunkter naturligt all fortsätta atl stödja och
samordna tekniskt/industriell forskning och utveckling. Den föreslagna
modellen har stora likheter med det medicinska

området.--- Denna
kunskap i kombination med ny teknik öppnar icke

sällan
nya tekniskt industriella möjligheter vilka STU kan stödja.

6.9-------------- Statskontoret: Förutsättningarna
för den kunskapsuppbyggande

forskningen
inom det livsmedelslekniska området bör emellertid klart förbättras om
projekten behandlas äv elt forskningsråd. Genom den av ulredningen föreslagna
öronmärkningen av medel skapas garantier atl de ökade resurserna verkligen går
lill livsmedelsforskning.

6.10-------------------- Riksrevisionsverket
(RRV): RRV har svårt atl bedöma vilka förbätt

rade möjligheter den föreslagna forskningsrådsorganisalionen ger att

åstadkomma en från samhällssynpunkt effektiv styrning och planering av

forskningen jämfört med nuvarande ordning. Intressenter från sena

re led av en FoU-process,------------- lorde ha svårt atl inom denna institutio

nella ram få sina intressen tillgodosedda, åtminstone om della sker på

bekostnad av intressenter
från tidigare skeden, frågor av delta

principiella slag måste
behandlas i det fortsatta utredningsarbetet. I detta

sammanhang bör bl a övervägas vilken roll centrala myndigheter som

socialstyrelsen och statens livsmedelsverk (SLV) bör spela när del gäller

styrningen av forskningens inriktning.-- Etl alternativ lill utredning

ens förslag skulle.kunna vara alt initiera tre parallella ramprogram inom

området (löpande på 4-7 år) med huvudmannaskapet föriagt lill SJFR,

SLV resp. styrelsen för teknisk utveckling.

Prop.
1984/85:121 42

6.11-------------------------------- Forskningsrådsnämnden: Vi
stöder i och för sig tanken all ett

forskningsråd ges huvudansvarel för livsmedelsforskningen.
Däremol är nämnden något tveksam lill om man med den i utredningen föreslagna
organisationsförändringen kan garantera att de delar av livsmedelsforskningen
som framförallt behöver utökat finansiellt stöd verkligen får detta.

----- Det är en hell annan typ av forskning än vad SJFR
tidigare haft

ansvaret för som enligt förslagel skall falla inom del nya
rådels ansvarsom

råde. ---- Del kan ifrågasättas om inte en så radikal utökning av SJFRs

ansvarsområde som här föreslås också fordrar en mer
genomgripande

förändring av rådets organisation och sammansättning.

6.12------------------------------------------- Medicinska
forskningsrådet (MFR): ges i del föreliggande orga

nisatoriska förslaget ej något ansvar för kompetensuppbyggnad eller forsk

ning inom den humana näringsforskningen, ej heller någon representation i

SLFR. MFR finner detta anmärkningsvärt av följande skäl. Inom

della område har MFR en hög kompelens och en utbyggd
organisation för

prioritering av projektens kvalitet och belydelse. MFR föreslår

således att ansvaret för den del av livsmedelsforskningen,
som diskuteras i

detla betänkande, delas mellan det nytillkomna SLFR, STU och MFR och

atl MFR får huvudansvaret för den medicinskl anknytna näringsforskning

en. -----

6.13 Sveriges lantbruksuniversitet:
Lantbruksuniversitetet tillstyrker den

föreslagna forskningsrådsorganisationen, Lantbruksuniversilelel

ifrågasätter om § 2 i förslaget lill instruktion läcker
viss miljöforsk

ning och annan jordbruks- och veterinärmedicinsk forskning som inte

direkt kan inordnas i livsmedelskedjan och som lidigare stötts av SJFR.

Del är angeläget atl dessa forskningsområden kan få fortsatt stöd av SJFR.

6.14------------------------------------------------------- Skogs-
och jordbrukets forskningsråd (SJFR): är berett att ta

rådsansvar för livsmedelsforskningen enligt ulredningens
alternativ 2.

- SJFR (betecknas) som ett tillämpat forskningsråd. SJFR
vill påpeka all

rådet,----- skall,-------- svara för den långsiktiga, kunskapsuppbyg

gande forskningen dvs grundforskningen. I delta avseende skiljer sig alliså

inte SJFR från grundforskningsråden MFR och NER.- SJFR
(har)

inte något atl invända mot att rådets ledamöter utökas
enligt del föreliggan

de förslagel.--- Rådet avstyrker förslaget lill förändrad instruktion vad

beträffar 2 och 3 §§.- Rådet avstyrker även den föreslagna
namnänd

ringen.

6.15------------------------------------- 1983 års
livsmedelskommitté: Kommittén tillstyrker också förslagel alt

samordna forskningsrådsansvarel för livsmedelskedjan hos ell skogs- och

livsmedelssektorns forskningsråd.

Prop.
1984/85:121 43

6.16---------- Lantbrukarnas riksförbund: Förslaget atl
lägga ett ansvar för finansi

ering av forskning också för de senare leden av livsmedelskedjan hos SJFR

tillstyrks----- . Men del kan diskuteras om förändringen i rådets ansvars

område blir så stor att en namnändring är befogad. Det kan också

diskuteras
om ansvaret för SIK borde överföras från STU till SJFR. -.

6.17----------------------------------- Kooperativa
förbundet (KF): ställer sig frågande till sambandet

mellan
skogs- och livsmedelsforskning och anser att SJFR uppdelas i etl forskningsråd
för skogsfrågor och etl för jordbruks- och livsmedelsforskning. Om delta inte
är möjligt fömtsätter KF att man inom det tilltänkta SLFR tillskapar lämpligt
sammansatta beredningsorgan för olika ämnesområden, varvid elt bör tillsättas
för livsmedels- och näringsforskningen,

----- KF anser del också viktigt med en bättre samverkan
mellan de olika

forskningsråden
(SLRF - STU - Medicinska forskningsrådet och Forsk

ningsrådsnämnden), - också viktigt att man tar lill vara näringslivets

synpunkter
och insatser när del gäller både programutformning och FoU-anslagens
fördelning. Vad speciellt gäller SIK:s situation anser KF det viktigast atl
arbetsförhållandena förbättras och atl SIK tills vidare som

fn
organisatoriskt sorterar under STU,--- KF delar utredningens

uppfattning om STU:s väsentliga roll vad gäller teknisk
forskning och

teknikutbildning---

6.18 Sveriges Industriförbund: Förbundet kia-n
tillstyrka förslagel all om-

bilda SJFR lill ett råd (SLFR) med ansvar för finansiering och samordning

av
forskningen även i livsmedelskedjans senare led, Enligt vår

mening finns också skäl som talar för atl dela upp SLFR på
två skilda

forskningsråd
- etl för skogssektorn och ett för livsmedelssektorn,

STU:s betydelsefulla roll och ansvar för teknisk forskning
och teknikut

veckling bör----- bibehållas,----- I och för sig vore det naturligt atl

SIK,------ placerades parallellt med Lunds Tekniska
Högskola och övri

ga högskolor och universitet, dvs med SLFR som statens huvudman,

6.19----------------------------------------------------- Sveriges
Livsmedelsindustriförbund (SLIM): Det är sannolikt

en fördel
att hela livsmedelsområdets forskning koncentreras lill ett forskningsråd, men
detta bör skiljas från skogsbruket, så att koncentration på livsmedel erhålles.
Näringslivet bör vara väl representerat i rådet. Ansvaret för teknikutveckling
bör ligga kvar hos STU,

6.20--------------------------------- Sveriges
Grossistförbund: Ell sådant ombildande (av SJFR till

skogs- och livsmedelssektorns forskningsråd) medför en
ökad samordning av den statliga forskningsverksamheten med ett bättre
utnytQande av både

finansiella och andra resurser,--------- Vi förutsätter i
detla sammanhang all

representanter för samtliga led i produktion och
distribution bereds plats i

Prop. 1984/85:121 44

del
tilltänkta forskningsrådet, Vad beträffar den tekniska forskning

en och teknikutvecklingen samt den kollekliva forskningen instämmer vi

med utredaren--

6.21--------------------------------------- Handelns
samarbetsorgan i jordbruksfrågor: vi (tillstyrker)

förslaget
till omorganisation av den framlida forskningsrådsverksamheten,

6.22----------------------------------- Trädgårdsnäringens
Riksförbund (TRF): anser att alternativet

III
borde innebära avsevärda fördelar ur samordningssynpunkt. På grund

av den hittillsvarande administrativa uppbyggnaden, kan emellertid alter

nativ II visa sig mera rationellt.

6.23
Institutet för Storhushållens
Rationalisering (ISR): Mot förslagel att ansvaret för teknisk forskning och
teknikutveckling även i fortsättningen åvilar Styrelsen för teknisk utveckling
(STU) liksom ansvaret för kollektiv forskning på livsmedelsområdel (främst vid
SIK) har ISR intet atl erinra.

6.24
Sveriges Fiskares Riksförbund
(SFR): instämmer i betänkandets

förslag
atl skogs- och jordbrukels forskningsråd (SJFR) ombildas till

skogs-
och livsmedelssektorns forskningsråd (SLFR). Vi föreslår

även
en organisalionsombildning enligt alternativ 3 SFR instämmer

i
utredningens förslag när det gäller SIK som huvudansvarig för forskning

omkring förädling och hantering av fisk

6.25 Stiftelsen
SIK - Svenska Livsmedelsinstitutet: Stiftelsen anser del mest

logiskt
att SIK,-- placerades parallellt med Lunds Tekniska Högskola

och
övriga högskolor och universitet, dvs med SLFR som statens huvud

man (all. III,--- Även om SIK,---- organisatoriskt knöts till Jord

bruksdepartementet och därmed till SLFR, måste institutet kunna få an

slag av STU inom områden av betydelse för livsmedelsproduktionen, lex

processteknik,
datateknik och energiteknik. SIK-Sliflelsen anser -

-- atl
SJFR bör uppdelas i två forskningsråd, etl för skogsforskning,

SFR,
och ett för jordbruks- och livsmedelsforskning, JLFR.

6.26---- Stiftelsen
Svensk Näringsforskning: enligt Sfiflelsens uppfatt

ning --- (kan) del övergripande ansvaret för livsmedelsforskningen och

för
teknisk forskning och teknikutveckling inom området liksom kollektiv

forskningen (SIK)-- falla under ett och samma forskningsråd och

departement.-- Det
måsle----- förutsättas all ansvaret för de

grundläggande
områdena såsom biokemi, fysiologi, ävensom rent medicinska problem, också i
fortsättningen skall åvila de naturvetenskapliga respektive medicinska
forskningsråden.

Prop.
1984/85:121 45

6.27------------------------------- Landsorganisationen
i Sverige (LO): godlar i huvudsak den av

utredningen föreslagna
organisationsmodellen för en ökad statlig insats. -

-- LO----- (vill)
kraftigt betona alt del nybildade rådet garanteras en

kompetens
som motsvarar de nya uppgifterna, så atl inte primärproduk

tionen som förut blir helt dominerade.

6.27.1
Svenska Livsmedelsarbetareförbundet (Livs): vill förorda i

första
hand att en organisationsmodell med utökat ansvar för FRN övervägs, i andra
hand att nuvarande organisation bibehålls och i tredje hand alt utredningens
alternativ II genomförs. Skulle emellertid ulredningens
alternativ II genomföras är det enligt Livs uppfattning helt
nödvändigt med en betydligt mer genomgripande förändring av SJFR:s
sammansättning än

vad
utredningen föreslår. en stark representation för konsumenlin-

iresset
och de anställa inom livsmedelssektorn ett oavvisligt krav.

Enligt Svenska
Livsmedelsarbelareförbundet är inrättande av kollektiv-

forskningsinstitut inom livsmedelsområdet en angelägen uppgift för atl

förstärka forskningen. en forskningsrådsorganisation enligt förbun

dets modell i kombination med kollektivforskningsinstitut och etl system

med ramprogram (bör) bidra till all lösa problemen med kunskapsuppbygg

naden. --

6.28
Tjänstemännens
centralorganisation (TCO): De båda organisationsmodeller som utredningen
föreslår är i sig ingen garanli för att målet -helhelssyn på
livsmedelsforskningen - uppnås. Möjligen finns en slörre risk i modell II för
att en klyfta uppslår mellan lekniska, biotekniska och humanbiologiska
intressen. TCO tillstyrker atl all livsmedelsforskning samlas under etl
departement.

6.29
Centralorganisationen SACO/SR:
SACO/SR kan stödja förslaget atl ett forskningsråd ges huvudansvarel för
forskningen inom livsmedelsområdet. Vidare kan SACO/SR instämma i utredningens
bedömning alt alterna-

fiv
2 bör förordas.- Rådels instruktion bör-- tydligare markera

samtliga
delar av ansvarsområdet än vad utredningens förslag lill instruk

tion gör.--- SACO/SR (finner) det naturiigl alt konsumenlinlresset blir

representerat.-- Vad
gäller rådels sammansättning i övrigl anser

SACO/SR
att det vore lämpligare med 12 ledamöter utöver ordföranden. Då skulle
universitetet kunna representeras av 6 ledamöter och näringsliv och
konsumentintressen företrädas av resterande 6 ledamöter.

6.30------- Sveriges
Civilingenjörsförbund: förordas atl skogs- och jord

brukets forskningsråd ombildas lill skogs- och livsmedelssektorns forsk

ningsråd.---

Prop.
1984/85:121 46

6.31-------------------------------- Institutet
för internationell ekonomi: SJFR bör avskaffas och

dess resurser överföras
till övriga forskningsråd. — Sveriges Lant

bruksuniversitet (SLU) (bör) överföras lill Utbildningsdepartementets an

svarsområde. - Ett annat skäl till all avskaffa SJFR och atl överföra

SLU lill
Utbildningsdepartementets ansvarsområde är att man då, för

hoppningsvis, kan minska den mycket starka inriktning som undervisning

och forskning inom livsmedelssektorn för närvarande har på producenter

nas intressen snarare än på konsumentintresset. Det är alltså viktigt

all stimulera mer
"konsumenlvänlig" forskning om jordbruk och livsme

del --- utanför forskningsorgan där personer med anknytning till lant

bruket, livsmedelsindustrin och SLU dominerar.

6.32-------------------------------------- Ingenjörsvetenskapsakademien
(IVA): IVA kan instämma i motiven

för att Skogs- och Jordbrukels Forskningsråd även lar ansvar för den

grundläggande forskningen på livsmedelsområdel.

Prop. 1984/85:121 47

Bilaga I

Sammanfattning av betänkandet (SOU 1983:69)
Livsmedelsforskning I

Forskning om livsmedel kan bidra både till att belysa och
lösa problem som finns kring vårt dagliga bröd. Dessa problem gäller t ex
sambandet mellan kost och hälsa, prisutvecklingen för livsmedlen, bristande
konkurrenskraft och produktutveckling inom livsmedelsindustrin. Forskningen kan
ge en bättre bild av hur livsmedelssektorn fungerar i alla dess delar och
därigenom ge underlag till en rationell livsmedelspolitik. Forskning och
utvecklingsarbete kan bidra till att förbättra livsmedlens kvalitet och göra
hanteringen effektivare och mindre sårbar.

Livsmedelsforskning är ett tillämpat forskningsområde.
Behoven av forskning i framtiden liksom forskningens möjligheter påverkas av
vad som sker inom livsmedelssektorn. Utvecklingsmöjligheterna inom livsmedelshanteringen
och inom forskningen beror också i hög grad på hur kunskapen växer och
förändras inom angränsande forskningsområden, t ex nya genombrott på de
biologiska, tekniska och biotekniska fälten. Mer vetande om sambandet mellan
kost och hälsa ger också impulser till andra delar av livsmedelsforskningen.

Vi har i denna utredning utgått från de förändringar som
skett och kan väntas inom livsmedelssystemet i stort för att därefter formulera
de krav som kan ställas på forskningen i framtiden. Vi har dessutom analyserat
forskningens möjligheter inom olika områden för att mot denna bakgmnd komma
fram till hur forskning på livsmedelsområdet bör prioriteras och inriktas för
framtiden.

Konsumtionen i Sverige kännetecknas sett över en längre
period av att den kvantitativa försörjningen förbättrats avsevärt. Däremot
återstår mycket att göra när det gäller livsmedlens kvahtet i vid mening. Delta
gäller såväl om man betraktar problemet från näringsfysiologisk synpunkt som
från livsmedelsteknisk eller gastronomisk. Efter hand har därför intresset
förskjutits mot livsmedelsförsörjningens kvalitativa aspekter. Alltjämt utgör
dock livsmedlen en stor andel av den privata konsumtionen. Det rör sig om ca 20
procent eller ca 70 miljarder kr.

De förändringar som skett under senare decennier innebär
en förskjutning mot mera högförädlade livsmedel och mot bekvämare livsmedel som
minskar arbetet i hemmet, t ex djupfrysta och konserverade produkter. Samtidigt
har förändringar mot en högre konsumtion av fett och socker inträffat, vilket
från näringsfysiologisk synpunkt är en ogynnsam utveckling. Detta har dessutom
skett samtidigt som arbetslivet generellt sett blivit mindre fysiskt
påfrestande, vilket minskar vårt behov av energirika livsmedel.

Prop. 1984/85:121 48

Våra kunskaper om
livsmedelskonsumtionen bygger i huvudsak på statistik över de totala inköpen.
Däremot finns det stora brister i våra kunskaper om vad olika grupper av
medborgare faktiskt äter.

Livsmedelsproduktionen har en
viktig funktion i svensk ekonomi. Sektorn sysselsätter omkring en halv miljon
människor och har ell förädlingsvärde på 50-60 miljarder kr. Såväl
primärproduktionen som industriell förädling och övriga led i livsmedelskedjan
har stor betydelse från regionalekonomisk synpunkt. Det är därför av flera skäl
viktigt att livsmedelssektorn kan utvecklas gynnsamt i framliden, såväl när det
gäller produkliviiel som kvalitetsutveckling.

Förändringarna inom
livsmedelssektorn har de senaste decennierna medfört att jordbruket,
trädgårdsnäringen och fisket fått en relativt sett mindre betydelse. De fyra
leden i den s k livsmedelskedjan; primärproduktion, industriell förädling,
handel och distribution samt konsumlion och tillagning, har var för sig etl
ungefär lika stort förädlingsvärde. Även sysselsättningen är ganska jämnt
fördelad mellan de olika leden. Produktivitetsutvecklingen har varit mindre
gynnsam i de led av kedjan som föQer efter råvaruproduktionen.

Även utrustningsinduslrin på
livsmedelsområdet är en viktig del av svensk ekonomi. Lantbruksmaskiner,
anläggningar för livsmedelsindustrin, transportmedel, frys- och kyldiskar och
inte minst förpackningar spelar en viktig roll. Livsmedelsindustrins
investeringar uppgick 1980 till nära 2 miljarder kr. Kostnaderna för emballage
är årligen i samma storleksordning inom livsmedelssektorn. Framgångsrika
exportförelag arbetar inom denna del av sektorn.

Den forskning som berörs i
utredningen är sådan som har anknytning till industriell förädling av
livsmedel. Även de begränsade insatserna av FoU som finns inom
handel/distribution och lillagning/storkök berörs. Näringslära är ett annnat
vikUgt ämnesområde som ingår i utredningen. Forskningen är förlagd till
universitetet i Lund, till Göteborg och även till Lantbruksuniversitetet i
Uppsala. Näringsforskningsinstitutioner finns i Lund, Göteborg, Stockholm och
Uppsala. Samhällsvetenskaplig forskning på livsmedelsområdet finns vid
institutioner för företagsekonomi vid universiteten, vid Lantbruksuniversitetet
och Handelshögskolan.

Stat och näringsliv tillsammans
finansierar FoU inom livsmedelssektorn totalt med ett belopp av nära 650 milj
kr. Råvaruledet svarar för 400 milj kr fill vilket staten bidrar med 250 och
näringslivet med 150 milj kr. Detta utgör ca 4 procent av produktionens
förädlingsvärde. Industrisektorns FoU finansieras Ull 175 milj kr med medel
från näringslivet och med 50 milj kr från staten, vilkel tillsammans endast är
ca 2 procent av produktionens förädlingsvärde, jämfört med ca 8 procent inom
andra industrisektorer. Den statligt finansierade näringsforskningen har en
volym av ca 10 milj kr per år. Forskningen utmed livsmedelskedjan finansieras
via Industridepartementet (STU), Utbildningsdepartementet (basresurser vid
universiteten) och Jordbruksdepartementet (främst Sveriges
lantbruksuniversitet). Även Växtförädlingsnämnden spelar en viktig roll.

Den livsmedelsforskning som sker i
Sverige har allmänt sett en hög kvalitet. Della har visats bl a i tidigare
genomförda utvärderingar på området. Stora delar av livsmedelsforskningen har
knapphändiga ekono-

Prop. 1984/85:121 49

miska resurser och vissa områden är särskilt eftersatta.
Det gäller näringslära, samhällsekonomiska frågor, marknad och distribution,
konsumtionsförändringar, tillagningen i hushållen och produkt-och
kvalitetsutveckling.

Organisatoriskt kännetecknas
livsmedelsforskningen av en spridd lokalisering, en splittrad finansiering via
flera departement och en bristande samordning av forskningen utmed
produktionskedjan. Brister finns också när del gäller kompetensuppbyggnadens
anpassning och inriktning. Dessa brister kan medföra svårigheter att anpassa
produktionen Ull nya tekniker som kan komma fram inom bioteknik, datateknik,
mät- och reglerteknik m m. Eftersom forskningen i allmänhet är av hög kvalitet,
finns det goda möjligheter att bygga ut livsmedelsforskningen i Sverige.

Med hänsyn till livsmedlens och
kostens betydelse för vår hälsa och vårt välbefinnande är nuvarande låga
insatser på området oförsvarliga. Till detta kommer att möjligheterna atl i
framfiden göra nya framsteg, såväl när det gäller produktivitet som
produktkvalitet i vid mening, behöver bygga på en fördjupad livsmedelsforskning
inom de biologiska, tekniska och biolekniska områdena. Mot bakgrund av detta
föreslår vi: att statens insatser för livsmedelsforskning inom en femårsperiod
ökas med

drygt 30 milj kr per år, att
näringsforskningens resurser därvid fördubblas under femårsperioden (20

milj kr per år mot idag ca 10 mlQ kr), att näringslivets
insatser ökar med samma belopp som statens, att en förstärkning sker av de
livsmedelstekniska avdelningarna vid Lunds universitet liksom vid
lantbruksuniversitetet med främst mellantjän-ster, alt lanlbruksuniversitetel
dessutom genom omfördelningar ökar sitt engagemang inom livsmedelsforskningen
- under femårsperioden bör bl a tre högre tjänster få denna inriktning, alt
forskningsrådsmedel för livsmedelssektorn som rör bioteknik, näringslära,
kompetensuppbyggnad för produkter, processer, tillagning och marknadsföring
samt ekonomisk och social forskning ökas med ca 18 mlQ kr per år inom
femårsperioden, att staten tar upp förhandlingar med livsmedelsindustrin som
rör dess finansiella medverkan i en utbyggd forskning kring delar av livsmedelsområdet,
atl skogs- och jordbrukets forskningsråd (SJFR) ombildas till skogs- och
livsmedelssektorns forskningsråd (SLFR) och får ansvar för finansiering och
samordning av forskningen utmed hela livsmedelskedjan, att ansvaret för teknisk
forskning och teknikutveckling även i fortsättningen åvilar styrelsen för
teknisk utveckling (STU) liksom ansvaret för kollekliv forskning på
Hvsmedelsområdet (främst vid SIK - Svenska livsmedelsinstitutet), att de olika
forskande enheterna på livsmedelsområdet i Lund, Göteborg och Uppsala
profileras på så sätt atl de får huvudansvar för forskningen som berör olika
produkter, mjölk, kött, grönsaker, rotfrukter osv.

Forskning på livsmedelsområdet bör utgå från en helhetssyn
på livsmedelskedjan och organiseras med hänsyn härtill. Detta förutsätter en
samordning

Prop. 1984/85:121 50

av finansieringen vid olika forskande enheter. De mera
grundläggande delarna av livsmedelsforskningen bör organiseras i vetenskapliga
discipliner. För mer tillämpade områden är en planering i program och projekt
lämplig.

Staten bör ta ett särskilt ansvar för den
kompetensuppbyggnad som behövs på livsmedelsområdet. Forskningen bör inriktas
mot fördjupad förståelse av samband och orsakssammanhang. Det gäller såväl
fysikaliska, biokemiska, mekaniska som ekonomiska och sociala aspekter på
livsmedlen.- En tillräckligt omfattande forskning är också avgörande för
möjligheterna till kunskapsutbyte med forskningscentra i andra länder. Detta är
också ett villkor för möjligheterna att utnyttja nya upptäckter inom
gmndläggande forskning och tillämpa den på livsmedelsområdet.

Offentlig forskning äv mera
tillämpad karaktär skäll ha en inriktning för att tillgodose allmänna
samhällsbehov och konsumentkrav. Det kan gälla forskning som underlag för
livsmedelspolitiska beslut och för de behov som myndigheterna på
livsmedelsområdet har. I avsaknad av en tillämpad forskning på sådana områden
minskar möjligheterna för samhället att inhämta kunskap som underlag för
välgrundade beslut. Utan en sådan forskning minskar därför möjligheterna att
erbjuda konsumenterna säkra, smakliga och hälsosamma hvsmedel till rimliga
priser.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985