Prop. 1984/85:123

Prop.
1984/85:123

Regeringens proposition

1984/85:123

om godkännande av protokoll nr 7 till konventionen
angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna;

beslutad den 21 februari 1985.

Regeringen föreslår riksdagen atl
anta del förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

LENNART BODSTRÖM

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föreslås alt
riksdagen godkänner protokoll nr 7 lill konventionen den 4 november 1950
angående skydd för de mänskliga rättighe-lerna och de grundläggande friheterna.
1 protokollet uppställs garantier för vissa ytleriigare rättigheter, bl. a.
rätl till prövning i två inslanser av brottmål, rätt till ersättning för
orikliga broitmålsdomar och krav på lika behandling av makar i vissa
familjerätlsliga frågor.

1 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 123

Prop.
1984/85:123 2

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1985-02-21

Närvarande:
statsrådet I. Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Bodslröm

Proposition
om godkännande av protokoll nr 7 till konventionen angående . skydd för de
mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna

1
Inledning

Med stöd av riksdagens godkännande (prop. 1951:165,
UU 1951:11, rskr 1951:251) deponerade Sverige den 4 februari 1952
ratifikationsinstrumentet avseende konventionen den 4 november 1950 angående
skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna. De i
konventionen upptagna rättigheterna har sedermera kompletterats genom tilläggsprotokoll
av den 20 mars 1952 (prop. 1953:32, UU 1953: I, rskr 1953:124) och protokoll nr
4 av den 16 september 1963 (prop. 1964:87, UU 1964:4, rskr 1964: 137). De
svenska ratifikationsinstrumenten avseende dessa protokoll deponerades den 22
juni 1953 respektive den 13 juni 1964.

Genom protokoll nr 2 av den 6 maj 1963 (se betr.
protokoll nr 4) fick den europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna
behörighet alt under vissa fömtsättningar avge rådgivande yttranden. Protokoll
nr 3, som också undertecknades den 6 maj 1963 (se betr. protokoll nr 4), avsåg
ändring av artiklarna 29, 30 och 34 i konvenlionen i syfte atl underiälla
arbetet för den europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna. Genom
protokoll nr 5 av den 20 januari 1966 ändrades artiklarna 22 och 40 i konvenlionen
när det gällde mandattiden för ledamöterna av kommissionen och av den
europeiska domslolen för de mänskliga rättigheterna.

Del senasle protokollet som Sverige har anslutit
sig till är protokoll nr 6 av den 28 april 1983 om dödsstraffets avskaffande i
fredslid (prop. 1983/84:31, UU 1983/84:4, rskr 1983/84:62).

Europarådets ministerkommitté har vid sitt 375: e
slällföreträdarmöte i september 1984 antagit texten till elt sjunde
tilläggsprotokoll till konventionen. Protokollet öppnades för undertecknande
av ministerkommittén

Prop.
1984/85:123 3

den
22 november 1984, dä det skrevs under av Sverige. De engelska och franska
texterna, som har samma giltighet, saml en översättning till svenska bör fogas
till protokollet i detla ärende som bilaga.

Jag avser nu atl la upp frågan om godkännande av
detta filläggsproto-koll.

Under ärendets behandling i regeringskansliet har
kontakter under hand förekommit med justitiekanslern (JK), kammarrätten i
Jönköping, riksåklagaren, rikspolisstyrelsen, statens invandrarverk,
familjelagssakkun-niga saml justitieombudsmannen (JO).

2
Bakgrund

Den 16 december 1966 antog Förenta Nationernas
generalförsamling den internationella konvenlionen om ekonomiska, sociala och
kulturella rättigheter, den internafionella konvenlionen om medborgeriiga och
politiska rättigheter saml det fakultativa protokollet till den senare konventionen
(prop. 1971:125, UU 1971:13, rskr 1971:270). Konventionerna och protokollet
undertecknades för Sveriges vidkommande den 29 september 1967. De svenska
ratifikationsinslrumenten deponerades den 6 december 1971.

Europarådels ministerkommitté, som var medveten om
atl problem kunde uppstå genom alt FN-konvenlionerna och den europeiska konvenlionen
existerade sida vid sida, gav i oktober 1967 en expertkommitté i uppdrag att
undersöka frågan. Expertkommittén lade år 1969 fram en rapport till
ministerkommittén om skillnaderna mellan de rättigheter som garanterades genom
den europeiska konventionen och de rättigheter som omfattades av den
internationella konvenlionen om medborgeriiga och politiska rättigheter.

Europarådets rådgivande församling antog den 23
oktober 1972 rekommendation 683 (1972) om de åtgärder som borde vidtas med
anledning av slutsatserna från en parlamentarisk konferens om mänskliga
rättigheter som hölls i Wien den 18-20 oktober 1971. Församlingen lade fram
förslag till ett program för Europarådet på kort och medellång sikt i fråga om
mänskliga rättigheter. Den rekommenderade särskilt en undersökning av frågan om
att utvidga de rättigheter som skyddas genom den europeiska konvenfionen om
mänskliga rättigheter. I sin rekommendation 791 (1976) om skyddet för de
mänskliga rätligheterna i Europa rekommenderade församlingen vidare
ministerkommittén att sträva efter att i den europeiska konventionen införa så
många som möjligt av de substantiella bestämmelserna i den internationella
konventionen om medborgerliga och politiska rättigheter.

År 1976 inleddes på grundval av 1969 års rapport
etl arbete på att utvidga rältighelsskyddel i den europeiska konvenlionen.
Detla arbele har numera ti Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 123

Prop.
1984/85:123 4

uppdragits
åt en särskild expertkommitté. En ledsQärna i denna kommittés arbele har varil
all bland de skyddade rältighelerna endasl la med sådana som kan anses
lillräckligl specificerade för au kunna garanteras inom ramen för del
kontrollsystem som upprättats genom konventionen.

Del protokoll som nu föreligger har arbetats ul av
expertkommiltén och har behandlats av Europarådels huvudkommillé för de
mänskliga rättigheterna innan det anlagils av slällföreirädarkommiltén.

3
Allmänt om protokollets innehåll

Genom protokollet kompletteras konvenlionen med fem
nya rälligheler. Dessa upptas i artiklarna 1 -5. Artikel 1 ger utlänningar
vissa garantier för proceduren i samband med utvisning. Artikel 2 ger dömda
personer rätl alt överklaga lill högre domslol. Artikel 3 stadgar om rätl till
ersättning i händelse av felaklig dom. Genom artikel 4 uppställs förbud mot
lagföring mer än en gång för samma sak. Artikel 5 kräver likställdhet mellan
makar i fråga om rättigheter och ansvar både inbördes och i förhällande till
deras barn.

Artiklarna 6-10 är av teknisk natur. Artikel 6 har
all göra med den lerriloriella tillämpningen av proiokollel. Enligt artikel 7
skall de nya bestämmelserna betraktas som tilläggsartiklar till konventionen.
.Artikel 8 innehåller bestämmelser om undertecknande och ratifikation m. m.
Regler för protokollets ikraftträdande finns i artikel 9. Artikel 10 slutligen
avser de uppgifter som Europarådels generalsekrelerare har i egenskap av
deposi-larie.

4
De enskilda bestämmelserna 4.1 Artikel I

Enligt denna artikel får en utlänning som lagligen
är bosall på en konven-tionsslats område inte utvisas utan ell i laga ordning
fattat beslut härom. Han skall vidare tillåtas (a) framlägga skäl som talar mol
utvisningen, (b) få sin sak omprövad och (c) för dessa ändamål förelrädas genom
ombud inför vederbörande myndighet.

En ullänning som lagligen befinner sig på en
medlemsslals område åtnjuter redan nu vissa garantier enligt den europeiska
konvenlionen när en ulvisningsåtgärd vidtas emot honom. Del är i synnerhet
fråga om del skydd som ges genom artiklarna 3 (förbud mot omänsklig eller
förnedrande behandling) och 8 (rätt till skydd för privat- och familjeliv), i
förening med artikel 13 (rätt lill effektiv möjlighet alt tala inför inhemsk
myndighet). Rätten alt föra talan tillkommer enligt en dom av den europeiska
domslolen för de mänskliga rättigheterna var och en som vill göra gällande all

Prop.
1984/85:123 5

hans
rättigheter och friheter enligt konventionen har kränkts (domen i fallet Klass
och andra den 6 september 1978).

Av den förklarande redogörelse (Explanatory Report)
lill protokollet, vilken utarbetats av expertkommittén, framgår bl. a.
följande. Ordet "lagligen" hänför sig till den inhemska lagen i den
stal det är fråga om. Det är därför den inhemska lagen som avgör vilka villkor
som måste vara uppfyllda för att en persons närvaro på statens område skall
betraktas som "laglig". Bestämmelsen gäller dock inte bara för
utlänningar som har rest in på lagligt sätt ulan även för utlänningar som har
kommit in illegalt, om de senare har fått tillstånd att bosätta sig i landet.
Begreppet utvisning används i allmän belydelse och täcker varje åtgärd som
framtvingar en utlännings avresa från territoriet men inbegriper inte
utlämning.

Rätten alt lägga fram skäl som talar mot
utvisningen (a) gäller redan innan saken kommer upp till omprövning. Detta
framgår av de procedu-rella garantiernas ordningsföljd. Rätten alt få sin sak
omprövad (b) kräver inte nödvändigtvis etl förfarande i två instanser ulan kan
innebära atl den behöriga myndigheten omprövar saken i ljuset av skäl mot
utvisningen som lagts fram av personen i fråga. Det överlåts ål inhemsk lag atl
avgöra på vilket sätl omprövningen skall ske.

Beslämmelsen under (c) att utlänningen skall ha
rält att företrädas genom ombud måste respekteras både med avseende på (a) och
(b). När det talas om "vederbörande myndighet" förutsätts att denna
kan vara antingen föryaltningsmyndighet eller domstol. Den myndighet som omprövar
saken behöver inte vara samma myndighei som fattar det slutliga beslutet om
utvisning. Artikeln innebär ingen rätt för personen i fråga eller dennes ombud
all fysiskt närvara när saken prövas eller omprövas. Hela proceduren kan alltså
vara skriftlig.

Normall bör en ullänning vara befogad att utöva
sina rättigheter enligt artikelns första moment innan han blir utvisad. Genom
det andra momentet öppnas emellertid möjlighet lill utvisning dessförinnan,
när del är nödvändigt i den allmänna ordningens inlresse eller motiveras av
hänsyn till den nationella säkerheten. Dessa undantag skall lillämpas under
beaktande av den proportionalitetsprincip som definierats i domar från den
europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Om den allmänna ordningen
åberopas, måste staten kunna visa att den exceptionella åtgärden var nödvändig
i det särskilda fallet eller i fall av detta slag. Om utvisningen sker av
hänsyn till den nationella säkerheten, skall detta å andra sidan accepteras som
tillräckligt skäl. I båda fallen skall personen i fråga emellertid ha rätt atl
utöva sina befogenheter enligt del första momentet efter utvisningen.

Prop. 1984/85:123

4.2 Artikel 2

Denna artikel erkänner rälien för
vaQe person som dömts för brott au få skuldfrågan eller del ådömda straffet
omprövat av högre domstol. Del krävs inte generellt all både skuldfrågan och
straffet skall kunna omprövas. Om vederbörande l.ex. erkänt gärningen, kan
rättigheten begränsas till en omprövning av del ådömda straffet. Artikeln
överlämnar åt inhemsk lag att fastställa på vilket säll och enligt vilka
grunder denna räll kan utövas. I motiven (Explanatory Report) sägs alt rätten
all begära prövningstillstånd i sig är all anse som en omprövning i den mening
som avses i artikeln.

Artikelns andra moment medger
undanlag från rätten till omprövning i fråga om mindre grova gärningar, enligt
föreskrift i lag, samt i fall då personen i fråga blivit dömd i högre instans
sedan en frikännande dom överklagats eller dömts i första instans av den högsta
domstolen. Det senare kan förekomma t. ex. när den tilltalade är
regeringsmedlem, domare eller innehavare av ell annal högt ämbete. Etl viktigt
kriterium när del gäller all avgöra om brollel är mindre grovt är om
fängelsestraff kan komma i fråga eller inte.

4.3 Artikel 3

Genom denna artikel införs en räll
till ersättning på vissa villkor vid felaktiga domar i brottmål. Ell villkor är
alt domen har vunnit laga kraft och elt annat att vederbörande person har
undergått straff till följd av domen. Vidare krävs alt domen senare upphävts
eller nåd beviljats, i båda fallen på grund av en ny eller nyuppdagad
omsländighel som styrkt all domen var felaktig. Någon räll lill ersättning
föreligger inte, om det kan visas alt det helt eller delvis berott på den dömde
själv att den tidigare okända omständigheten inte blivit uppdagad i lid.

När villkoren är uppfyllda skall
ersältning utgå i enlighel med den berörda statens lag eller praxis. Avsikten
är alt förplikta staten att beiala ersättning i sådana fall där det slår klart
all personen i fråga var oskyldig.

4.4 Artikel 4

Artikeln stadgar att ingen får
rannsakas eller straffas på nytt genom brotlmålsförfarande i samma stal för etl
brott för vilket han redan blivit slutligt frikänd eller dömd. Detla brukar
uttryckas med den latinska grundsatsen ne bis in idem. Tillämpningen är
begränsad lill det nationella planet och avser endast slutliga avgöranden i
enlighet med lagen och rättegångsordningen i den berörda staten.

Enligt moment två kan målet dock
återupptas, om det föreligger bevis om nya eller nyuppdagade omständigheter
eller om elt grovt fel begåtts i

Prop. 1984/85:123 7

del lidigare rällegångsförfarandel som kan ha påverkal
utgången i målet, antingen till förmån för eller lill men för den person det
gäller.

Etl särskilt stadgande i moment tre
utesluter inskränkningar i denna artikel med stöd av artikel 15 i konvenlionen.
Enligt den artikeln är del annars möjligt all göra undanlag frän vissa av
konventionens bud i krig eller i annal allmänt nödläge som hotar nationens
existens.

4.5 Artikel 5

Enligt denna artikel skall makar
vara likställda i fråga om rälligheler och ansvar vid äktenskapets ingående,
under äktenskapet och i händelse av dess upplösning. Kravet på likställdhet
gäller bara i makarnas förhållande lill varandra, med avseende på deras person
eller egendom, och i deras förhållande lill barnen. Rältighelerna och ansvaret
är således av privat-rällslig natur.

Den omständigheten all makarna
skall ha samma rälligheler och ansvar i förhållande lill sina barn skall inte
förhindra staten från atl vidta sådana ålgärder som är nödvändiga i barnens
inlresse. 1 detla sammanhang bör kommissionens och domstolens praxis
uppmärksammas, särskill avseende artiklarna 8 och 14 i konvenlionen.

När del gäller artikel 8 (rätten
lill skydd för familjelivet) har kommissionen och domslolen betonat
nödvändigheten all la hänsyn lill barnels inlresse. Vad avser artikel 14
(principen om icke-diskriminering) har domstolen förklarat all denna arlikel
kränks, om en dislinklion inte har något objektivt och skäligl berättigande.

Arlikel 5 innebär inte all de
nationella myndigheterna hindras från all la vederbörlig hänsyn fill alla
relevanta faklorer när de skall falla beslut angående delning av egendom i
händelse av äktenskapels upplösning.

4.6 Artiklarna 6—10

Protokollets slutbestämmelser ger
endast anledning till några påpekanden i förarbetena (Explanatory Reporl). De
har utformats med beaktande av de modellbeslämmelser som antogs av
ministerkommittén i febmari 1980. Enligt första momentet i artikel 7 skall de
nya bestämmelserna anses som lilläggsartiklar till konvenlionen, och alla
konventionens beslämmelser skall följaktligen vinna lillämpning på de genom
protokollet tillagda rättigheterna.

Det andra momentet i samma artikel
innehåller föreskriften all artiklarna 25 och 46 i konvenlionen inte skall
lillämpas på protokollet, om inte den berörda staten genom en särskild
förklaring gått med på delta. Artikel 25 gäller rälien för enskilda personer
atl föra fram klagomål lill kommissionen om kränkningar av konvenlionen.
Artikel 46 avser en stals förklaring om all den underkastar sig domslolens
jurisdiktion. En skillnad bör uppmärk-

Prop. 1984/85:123 8

sammas i förhållande till det Qärde protokollet, som
stadgar att molsvarande förklaringar kan göras med avseende på artiklarna 1 —4
i protokollet "eller någon av dessa". Denna möjlighet står inte öppen
när det gäller förklaringar angående artiklarna 25 och 46 enligt det sjunde
protokollet. 1 detta fall måste förklaringarna avse samtliga tilläggsarliklar
(artiklarna 1-5).

Sedan protokollet undertecknats
skall det ratificeras, antas eller godkännas. För ikraftträdande fordras att
sju av Europarådets medlemsstater har uttryckt sitt samtycke till atl vara
bundna av protokollet.

5 Föredragandens överväganden

Skyddet för de mänskliga
rältighelerna har byggts ut successivt. FN:s generalförsamling antog år 1948
den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna. Europarådet var
emeilerlid försl med alt utarbeta och anta en bindande konvention på området.
Den europeiska konvenlionen angående skydd för de mänskliga rätligheterna och
de grundläggande friheterna tillkom redan år 1950.

Genom konvenlionen upprättades
också organ för effektiv övervakning av tillämpningen. Del är i första hand den
europeiska kommissionen för de mänskliga rättigheterna och den europeiska
domstolen för de mänskliga rättigheterna som är kontrollorgan, men också
ministerkommittén har tilldelats vissa uppgifter. Redan år 1952 kompletterades
konventionen med etl tilläggsprotokoll, som omfattade tre rättigheter.
Härigenom garanteras äganderätten (artikel I), rätten lill undervisning (artikel 2) och rätten till
fria val (artikel 3). Genom del Qärde protokollet år 1963 tillkom fyra nya
rättigheter. De gäller förbud mot frihetsberövande på grund av oförmåga att
fullgöra avtalad förpliktelse (arlikel I), rätten till personlig rörelsefrihet (artikel 2),
rälien alt vistas i sitt hemland (artikel 3) saml förbud mol kollektiv
utvisning av utlänningar (artikel 4).

FN-konvenlionerna om medborgeriiga
och politiska rättigheter saml om ekonomiska, sociala och kulturella
rälfigheter tillkom år 1966. Del har varit naturligt att därefter försöka
komplettera den europeiska konventionen med vissa rättigheter från
FN-konvenlionerna som kan lämpa sig alt underkastas det effektiva
kontrollsystem som existerar enligt Europarådets konvention.

Del sjunde protokollet omfattar fem
rättigheter som har sin motsvarighet i den internationella konventionen om
medborgerliga och politiska rättigheter. Rättigheternas innehåll och
utformning avviker dock i vissa avseenden från motsvarande bestämmelser i
FN-konvenlionen.

Artikel 1 i del sjunde protokollet
ger utlänningar vissa procedurella garantier i samband med utvisning. En
liknande beslämmelse finns i arlikel 13 i FN-konvenlionen om medborgerliga och
politiska rättigheter. En

Prop. 1984/85:123 9

skillnad är emellertid all FN-konvenlionen avser
utlänningar som lagligen befinner sig på en konventionsslals område, medan den
europeiska beslämmelsen gäller för utlänningar som lagligen är bosatta på en
stats lerrilorium. En strävan har även varil all ge etl klarare uttryck åt
garantiernas innehåll och förhållande till varandra. 1 del första momentel har
en uppdelning sketl under tre punkter, och i det andra momentet har undanlag
med hänsyn till den allmänna ordningen eller den nationella säkerheten
uppställts.

Gällande svenska beslämmelser lorde
väl läcka innehållet i arlikel I. Avvisningar
av utlänningar, som inte har erhållit uppehållstillstånd här, faller utanför
artikelns tillämpningsområde. En dom eller ell beslut om utvisning får inte
verkslällas förrän domen eller beslulel har vunnil laga kraft, om inte
ullänningen har avgell nöjdförklaring. För alt undvika eventuella framtida
meningsskiljakligheler om innebörden av en nöjdförklaring bör Sverige i samband
med ratifikationen avge en särskild deklaration. Det bör konslaleras atl en
ullänning som avgell nöjdförklaring enligt 70 S i utlänningslagen (1980:376)
därigenom har avstått från rälien all få ell beslut om utvisning omprövat. En
nöjdförklaring kan inte heller alertas. Har ullänningen överklagat beslulel
innan nöjdförklaringen avges, anses hans talan återkallad genom
nöjdförklaringen.

Artikel 2 avser rätlen för den som
dömts för ell brott alt få skuldfrågan eller det ådömda slraffel omprövat av
högre domstol. En likartad beslämmelse finns i arlikel 14 mom. 5 i
FN-konvenlionen om medborgerliga och politiska rälligheler.

Några svårigheter alt förena
beslämmelserna med gällande svensk lag föreligger inte. Arlikel 2 innehåller
inga föreskrifter med avseende på formen för omprövningen. I förarbetena till
artikeln sägs dock atl rätten atl begära prövningstillstånd i sig är atl anse
som en omprövning i den mening som avses i artikeln. Man kan utgå från all
avgörandel av en fråga om prövningslillstånd inte fömtsätls ske vid en muntlig
förhandling. Delta skulle tyda på alt artikel 6: I i konventionen, som gäller
rätlen lill opartisk och offentlig rättegång, inte är tillämplig på omprövning
enligt arlikel 2 i den meningen alt muntlig förhandling krävs. Den svenska
överrällsproces-sen. som i vissa fall medger skriftlig handläggning i brottmål,
kan därför inte anses stå i slrid med föreskrifterna i arlikel 2 i protokollet.

Artikel 3 stadgar om rält lill
ersältning i vissa fall med anledning av felaktiga domar i brottmål. En
molsvarande beslämmelse finns i arlikel 14 mom. 6 i den inlernalionella
konvenlionen om medborgerliga och politiska rälligheler.

1 svensk rält finns inie någon allmän
beslämmelse om ersältning lill den som dömts och undergått straff för brottslig
gärning enligt en dom som senare visar sig felaktig. Om påföljden har varil
fängelse, förvandlings-straff för böter eller frihetsstraff har den dömde rätl
lill ersäilning enligt lagen (1974:515) om ersältning vid frihetsinskränkning.
Ersättning utgår

Prop. 1984/85:123 10

oberoende av om den felaktiga domen har tillkommit genom
något fel eller försummelse från domares eller domstols sida. Ersättning utgår
för utgifter, föriorad arbetsförQänsl, intrång i näringsverksamhet och
lidande. Om påföljden är böter skall dessa, om de har betalats, avkortas och
återbetalas i överensslämmelse med 11 § bötesverkställighetslagen (1979: 189).

Enligt skadeståndslagen (1972:207)
kan viss ersättning utgå, om den dömde har lidit skada till följd av fel eller
försummelse vid myndighetsutövning. I lagen föreskrivs vissa särskilda
förutsäUningar för sådan skadeslåndsskyldighet för stålen. Bl. a. förutsätts
aU de krav har blivit åsidosatta som med hänsyn till verksamhetens art och
ändamål skäligen kan ställas på dess utövning (standardregeln).

De möjligheter till gottgörelse åt
de dömda som sålunda föreligger enligt svensk rätt får anses uppfylla kraven enligt
artikel 3. Artikeln kan således godkännas ulan lagändringar.

Artikel 4 uppställer förbud mot
lagföring mer än en gång för samma sak. FN-konvenlionen om medborgerliga och
politiska rättigheter har ett något annoriunda utformat förbud i artikel 14
mom. 7.

Bestämmelserna i artikeln stämmer väl med den svenska
lagstiftningen.

Artikelns tredje moment stadgar atl
ingen inskränkning får göras i denna rättighet med stöd av arlikel 15 i
konvenlionen. Den artikeln gäller rälien alt göra avvikelser från skyldigheterna
enligt konventionen under krig eller i annat allmänt nödläge som hotar
nationens existens.

Artikel 5 kräver likställdhet
mellan makar i fråga om rättigheter och ansvar både inbördes och i förhållande
till deras barn. Kravet på likställdhet gäller vid äktenskapets ingående,
under äktenskapet och i händelse av dess upplösning. En likartad beslämmelse
finns i arlikel 23 mom. 4 i FN-konvenlionen om medborgerliga och politiska
rättigheter.

Den svenska lagstiftningen om
äktenskap och barn svarar hell mot de krav som följer av arlikel 5.

Av protokollets slutbestämmelser
lorde endasl arlikel 7: 2 påkalla några kommentarer. Sverige har vid
ratifikation av konvenlionen samt del första och Qärde lilläggsprolokollel
avgell förklaring enligt artikel 25 om erkännande av kommissionens behörighel
alt motta framställningar från enskilda personer, icke-slalliga organisationer
eller grupper av enskilda. Sverige bör vid ratifikationen av del sjunde
protokollet avge en molsvarande förklaring beträffande artiklarna 1-5 i
protokollet.

Sverige har även, med förbehåll om ömsesidighet, erkänt
domstolens jurisdiklion enligi arlikel 46 med avseende på konvenlionen samt del
förslå och Qärde lilläggsprolokollel. Vid ratifikationen av det sjunde
protokollet bör Sverige genom en särskild förklaring godta domstolens
jurisdiktion också belräffande artiklarna I -5 i proiokollel.

Prop.
1984/85:123 11

6 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anfört
hemsläller jag atl regeringen föreslår riksdagen atl

dels godkänna protokoll nr 7 till konvenfionen
angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna,

dels medge alt Sverige vid ratifikation av
protokoll nr 7 avger förklaringar både om erkännande enligt artikel 25 av
kommissionens behörighet att ta emot framställningar från enskilda personer,
icke-slalliga organisationer eller grupper av enskilda och om godtagande enligt
artikel 46 av domstolens tvingande jurisdiklion beträffande artiklarna 1-5 i
protokollet.,

7 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens
överväganden och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen atl anta det
förslag som föredraganden har lagt fram.

Protocol
No. 7

to the
Convention for the Protection of

Human
Rights and Fundamental Free-

doms

Protocole
N° 7

å la
Convention de sauvegarde des Droits

de
1'Homme et des Libertés fondamen-

tales

The member States of the Council of
Europé signatory hereto,

Being resolved to lake further
steps lo en-sure the collective enforcement of certain rights and freedoms by
means of ihe Conven-fion for the Protection of Human Rights and Fundamental
Freedoms signed al Rome on 4 November 1950 (hereinafter referred lo as
"the ConvenUon"),

Have agreed as follows:

Artide 1

1. An alien lawfully resident in
the lerti-

tory of a State shall not be expelled therefrom

except in pursuance of a decision reached in

accordance with law and shall be allowed:

a. to submil reasons against bis expulsion,

b. to have bis case reviewed, and

c. to be represented for these
purposes be-

fore the cqmpelent aulhority or a person or

persons designated by that authorily.

2. An alien may be expelled before the

exercise of his rights under paragraph l.a. b

and c of Ihis Artide, when such expulsion is

necessary in the inlereslsof public orderor is

grounded on reasons of national security.

Les Elals membres du Conseil de
TEu-rope, signalaires du present Protocole,

Résolus å prendre de nouvelles
mesures propres å assurer la garanlie collective de certains droits et libertés
par la Convention de sauvegarde des Droils de THomme el des Libertés
fondamentales, signée ä Rome le 4 novembre 1950 (ci-aprés dénommée «la Convention
»),

Sont convenus de ce qui suil:

Artide I

1. Un élranger résidanl réguliéremenl sur

le lerritoire d'un Flat ne peul en élre expulsé

qu'en exéculion d'une decision prise confor-

mémenl ä la loi et dolt pouvoir:

a. faire valoir les raisons qui
militenl

conlre son expulsion,

b. faire examiner son cas, et

c. se faire représenler ä ces fins
devanl

fautorité compélenle ou une ou plusieurs

personnes désignées par celle aulorité.

2. Un étranger peul élre expulsé
avant

fexercice des droils énumérés au paragraphe

l.a. b et c de cet artide lorsque celle expul

sion est nécessaire dans fintérét de fordre

public ou est basée sur des motifs de sécurilé

nalionale.

Artide
2

1.
Everyone
convicted of a criminal of-fence by a tribunal shall have the right lo have his
conviclion or senlence reviewed by a higher tribunal. The exercise of this
right, including the grounds on which it may be exercised, shall be governed by
law.

2.
This right may
be subject lo exceptions in regard to offences of a minor character, as
prescribed by law, or in cases in which the person concerned was tried in the
first in-slance by the highesl tribunal or was convicted following an appeal
against acquittal.

Artide
2

1.
Toute personne
dédarée coupable d'une infraclion pénale par un tribunal a le droit de faire
examiner par une juridiclion supérieure la déclaration de culpabilité ou la
condamnalion. L'exercice de ce droit, y compris les motifs pour lesquels il
peul élre exercé, sonl regis par la loi.

2.
Ce droil peul
faire 1'objet d'exceptions pour des infraclions mineures lelles qu"elles
sonl définies par la loi ou lorsque fintéressé a été jugé en premiére instance
par la plus haule juridiclion ou a élé déclaré coupable el condamné å la suile
d'un recours conlre son acquitlemenl.

Prop.
1984/85:123 13

Översättning

Protokoll
nr 7

till
konventionen angående skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande
friheterna

Europarådets medlemsstater, som undertecknat detta
protokoll,

som beslutat atl vidta ytterligare åtgärder för all
gemensamt säkerställa vissa rättigheter och friheter genom konvenlionen angående
skydd för de mänskliga rätligheterna och de grundläggande friheterna undertecknad
i Rom den 4 november 1950 (här nedan kallad "konventionen"),

har
kommit överens om följande:

Arlikel
1

1. En utlänning som lagligen är bosaU på

en stats territorium får utvisas därifrån en

dast efter elt i laga ordning fattat beslut och

skall tillåtas

a. framlägga skäl som talar mot utvisning

en,

b. få
sin sak omprövad, och

c. för dessa ändamål förelrädas genom

ombud inför vederbörande myndighei eller

inför en eller flera av denna myndighet ut

sedda personer. ,

2. En ullänning kan utvisas innan han ut

övar sina rättigheter enligt moment 1 a, b och

c i denna artikel, när utvisningen är nödvän

dig i den allmänna ordningens inlresse eller

motiveras av hänsyn lill den nationella säker

heten.

Arlikel
2

1. Var och en som dömts av domslol för brottslig
gärning skall ha rätt att få skuldfrågan eller straffet omprövat av högre
domslol. Utövandet av denna rätt, inbegripet grunderna för dess utövande,
skall regleras i lag.

2. Undantag från denna rätt får göras vad avser mindre
grova gärningar, enligt föreskrift i lag, eller i de fall då vederbörande har
dömts i första instans av den högsta domslolen eller har dömts efter det att
en frikännande dom har överklagats.

Artide 3

When a person bas by a final
decision been convicted of a criminal offence and when subsequently his
conviclion bas been re-versed, or he bas been pardoned, on the ground that a
new or newly discovered fact shows conclusively that there has been a mis-cartiage
of justice, the person who has suf-fered punishment as a result of such conviclion
shall be compensaled according to the law or the practice of the State
concerned, uniess it is proved that the non-disclosure of the unknown fact in
fime is wholly or partly attributable to him.

Artide 4

1.
No one shall be
liable to be tried or punished again in criminal proceedings under the
jurisdiction of the same State for an offence for which he has already been
finally acquitted or convicted in accordance with the law and penal procedure
of that State.

2.
The provisions
of the preceding paragraph shall not prevent the reopening of the case in
accordance with the law and penal procedure of the State concerned, if there is
evidence of new or newly discovered facls, or if there has been a fundamental
defecl in the previous proceedings, which could affect the outcome of the case.

3.
No derogation
from this Artide shall be made under Artide 15 of the Convention.

Artide 5

Spouses shall enjoy equality of
rights and responsibilities of a private law character be-iween them, and in
Iheir relations with Iheir children, as lo marriage, during marriage and in the
event of ils dissolution. This Artide shall not prevent States from taking such
measures as are necessary in the interests of the children.

Artide 6

1. Any State may al the lime of
signature or when deposiling ils inslrumenl of ralifica-tion, acceplance or
approval, specify the ter-rilory or lerrilories lo which this Protocol shall
apply and slale the exlenl lo which il undertakes that the provisions of this
Protocol shall apply lo such lerrilory or lerrilories.

Artide
3

Lorsqu'une condamnalion pénale
défini-tive est ultérieurement annulée, ou lorsque la grace est accordée, parce
qu'un fait nouveau ou nouvellemenl révélé prouve qu'il s'esl produil une erteur
judiciaire, la personne qui a subi une peine en raison de celle condamnalion
est indemnisée, conformément ä la loi ou ä fusage en vigueur dans TElat
concerné, ä molns qu'il ne soit prouvé que la non-rév-élation en temps ulile du
fall inconnu lui est imputable en lout ou en partie.

Artide 4

1. Nul ne peul élre poursuivi ou
puni péna-

lement par les juridictions du méme Etal en

raison d'une infraclion pour laquelle il a déjä

élé acquitté ou condamné par un jugement

définilif conformément å la loi el ä la proce

dure pénale de cet Etal.

2.
Les
disposifions du paragraphe précé-dent n'empéchent pas la réouverture du procés,
conformément å la loi el ä la procedure pénale de TElat concerné, si des falls
nouvaux ou nouvellemenl révélés ou un vice fondamental dans la procedure
précé-dente sont de nature å affecter le jugement inlervenu.

3.
Aucune
derogation n"est autorisée au present artide au titre de rartide 15 de la
Convention.

Artide 5

Les époux jouissenl de fégalilé de
droils el de responsabililés de caractére civil enlre eux el dans leurs
relations avec leurs enfants au regard du mariage, durant le mariage et lors de
sa dissolution. Le present artide n"em-péche pas les Elals de prendre les mesures
nécessaires dans rintérét des enfants.

Artide 6

1. Toul Etal peul, au moment de la
signature ou au momenl du dépöl de son instmmenl de ralification,
d'acceplation ou d"ap-probalion, designer le ou les lerriloires aux-quels
s'appliquera le present Protocole, en indiquanl la mesure dans laquelle il
s"engage ä ce que les disposifions du present Protocole s'appliquenl ä ce
ou ces lerriloires.

Prop. 1984/85:123 15

Arlikel 3

Har en lagakraftvunnen dom varigenom
någon dömts för brottslig gärning senare upphävts eller nåd beviljats på grund
av en ny eller nyuppdagad omständighet, som styrkt att domen var felaktig,
skall den som undergått straff lill följd av domen gottgöras i enlighel med
den berörda statens lag eller praxis, om det inte visas alt det helt eller
delvis berott på honom själv att den lidigare ej kända omsländigheten inte
blivit uppdagad i lid.

Arlikel 4

1. Ingen får rannsakas eller
straffas på nytt

genom brotlmålsförfarande i samma stat för

elt brott för vilket han redan blivit slutligt

frikänd eller dömd i enlighet med lagen och

rättegångsordningen i denna stat.

2.
Beslämmelserna
i föregående moment skall inte ulgöra hinder för att målet tas upp på nytt i
enlighet med lagen och rättegångsordningen i den berörda staten, om det föreligger
bevis om nya eller nyuppdagade omständigheter eller om ett grovt fel begåtts i
del tidigare i'ältegångsförf'arandel som kan ha påverkat utgången i målet.

3.
Ingen
inskränkning i denna arlikel får göras med stöd av arlikel 15 i konvenlionen.

Arlikel 5

Makar skall vara likslällda i fråga
om rättigheter och ansvar av privaträlislig natur inbördes saml i förhållande
lill sina barn. vid äktenskapets ingående, under äktenskapet och i händelse av
dess upplösning. Denna artikel skall inte ulgöra hinder för slalerna atl vidta
sådana åtgärder som är nödvändiga i barnens intresse.

Arlikel 6

1. Varje stal kan vid lidpunklen
för undertecknandet eller när den deponerar sitt ratifikations-, antagande-
eller godkännandein-strumenl uppge pä vilket territorium eller vilka
territorier delta protokoll skall vara till-lämpligl samt ange i vilken
utslräckning den åtar sig att tillämpa protokollets bestämmelser på della
lerrilorium eller dessa territorier.

2.
Any State may
al any låter date, by a déclaration addressed to the Secretary General of the
Council of Europé, extend the application of this Protocol to any other
terti-tory specified in the déclaration. In respect of such tertitory the
Protocol shall enter into force on the first day of the month following the
expirafion of a period of two months after the date of receipt by the Secretary
General of such déclaration.

3.
Any déclaration
made under the two preceding paragraphs may, in respect of any tertitory
specified in such déclaration, be withdrawn or modified by a notification addressed
to the Secretary General. The wiih-drawal or modification shall become
effective on the first day of the month following the expirafion of a period of
two months after the date of receipt of such notification by the Secretary
General.

4.
A déclaration
made in accordance with this Artide shall be deemed to have been made in
accordance with paragraph 1 of Arfi-cle 63 of the Convention.

5.
The lerrilory
of any State to which this Protocol applies by virtue of ralification, acceplance
or approval by that Slale, and each tertitory lo which this Protocol is applied
by virtue of a déclaration by that State under this Artide, may be treated as
separale lerrilories for the purpose of the reference in Artide 1 lo the
lerrilory of a Slale.

Artide 7

1. As belween the States Parties,
the provisions of Artides 1 lo 6 of this Protocol shall be regarded as
additional Artides lo the Convention, and all the provisions of the Convention
shall apply accordingly.

2.
Toul Etal peul,
ä lout autre moment par la suile, par une déclaration adressée au Se-crétaire
General du Conseil de TEurope, étendre fapplication du present Protocole å lout
autre tertitoire désigné dans la déclaration. Le Protocole entrera en vigueur
ä l'é-gard de ce tertitoire le premier jour du mois qui suil fexpiration d'une
période de deux mois apres la date de reception de la déclaration par le
Secrélaire General.

3.
Toute
déclaration faite en verlu des deux paragraphes précédents pourra élre re-tirée
ou modifiée en ce qui concerné lout territoire désigné dans celle déclaration,
par notification adressée au Secrélaire General. Le retrait ou la modification
prendra effet le premier jour du mois qui suit fexpiration d'une période de
deux mois apres la date de reception de la nofification par le Secrélaire
General.

4.
Une déclaration
faite conformément au present artide sera considérée comme ayant été faite
conformément au paragraphe 1 de. fartide 63 de la Convention.

5.
Le tertitoire
de lout Etal auquel le present Protocole s'applique en vertu de sa ralification,
de son acceplalion ou de son appro-bätion par ledit Etal, et chacun des
lerriloires auxquels le Protocole s'applique en vertu d'une déclaration
souscrile par ledit Etal conformément au present artide, peuvent élre
considérés comme des lerriloires dis-linets aux fins de la référence au
territoire d'un Etal faite par fartide 1.

Artide 7

1. Les Elals Parlies considérent
les artides 1 ä 6 du present Protocole comme des artides additionnels ä la
Convention et toutes les dispositions de la Convention s'appli-quent en
conséquence.

2. Nevertheless, the right of individual re-course
recognised by a déclaration made under Artide 25 of the Convention, or the acceplance
of the compulsory jurisdiction of the Court by a déclaration made under Artide
46 of the Convention, shall not be effective in relation to this Protocol
uniess the State concerned has made a statemenl recog-nising such right, or
accepting such jurisdiction in respect of Artides 1 to 5 of this Protocol.

2. Toulefois, le droit de recours individuel reconnu par
une déclaration faite en vertu de fartide 25 de la Convention ou la
reconnais-sance de la juridiclion obligaloire de la Cour faite par une
déclaration en verlu de fartide 46 de la Convention ne s'exercera en ce qui
concerné le present Protocole que dans la mesure oii f Etal intéressé aura
déclaré re-connaitre ledit droit ou accepter ladite juridiclion pour les
artides I ä 5 du Protocole.

Prop.
1984/85:123 17

2. VaQe stat kan när som helst vid en sena

re tidpunkt, genom en förklaring ställd lill

Europarådets generalsekreterare, utsträcka

. tillämpningen av detla protokoll till ell annal territorium
som uppges i förklaringen. Med avseende på elt sådant territorium träder protokollet
i kraft den första dagen i den månad som följer efter utgången av en period på
två månader efter den dag då generalsekreteraren tog emot förklaringen.

3. Varje förklaring som avgetls i enlighel med de båda
föregående momenlen kan, med avseende på elt lerrilorium som har uppgells i
förklaringen, återkallas eller ändras genom en underrättelse ställd lill
generalsekreteraren. Ålerkallelsen eller ändringen gäller från den första
dagen i den månad som följer efter utgången av en period på två månader efter
den dag då generalsekreteraren tog emot underrättelsen.

4. En förklaring som avgetls i enlighet med denna
artikel skall anses ha tillkommit i överensstämmelse med artikel 63 mom. 1 i
konvenlionen.

5. Varje stats territorium, varpå delta protokoll är
tillämpligt lill följd av denna stats ratifikation, antagande eller
godkännande, liksom varje territorium, varpå protokollet är tillämpligt på
grund av en av samma stal avgiven förklaring med stöd av denna artikel, kan
betraktas som särskilda territorier när del gäller hänvisningen i artikel 1
till en stats territorium.

Arlikel 7

1. I förhällandet mellan de stater som är parter skall
bestämmelserna i artiklarna 1 -6 i delta protokoll anses som lilläggsartiklar
till konventionen, och alla konventionens bestämmelser skall lillämpas i
enlighel därmed.

2. Dock skall den rätt för enskilda personer all göra
framställningar som erkänts genom en förklaring avgiven enligt arlikel 25 i
konvenlionen, eller en förklaring om godtagande av domstolens ivingande
jurisdiklion. avgiven enligt arlikel 46 i konventionen, inte gälla vad avser
delta protokoll, om inte den berörda staten förklarat sig erkänna denna rätt
eller godta denna jurisdiktion belräffande artiklarna 1-5 i delta protokoll.

Artide 8

This Protocol shall be open for
signature by member States of the Council of Europé which have signed the
Convention. It is subject to ralification, acceplance or approval. A member
State of the Council of Europé may not ralify, accept or approve this Protocol
withoul previously or simultaneously ratify-ing the Convention. Instruments of
ralification, acceplance or approval shall be deposit-ed with the Secretary
General of the Council of Europé.

Artide 9

1.
This Protocol
shall enter into force on the first day of the month following the expi-ralion
of a period of two months after the date on which seven member States of the
Council of Europé have expressed iheir cön-sent to be bound by the Protocol in
accordance with the provisions of Artide 8.

2.
In respect of
any member State which subsequently expresses ils consent to be bound by it,
the Protocol shall enter into force on the first day of the month following the
expirafion of a period of two months after the date of the deposit of the
instrument of ralification, acceplance or approval.

Artide 10

The Secretary General of the
Council of Europé shall notify all the member States of the Council of Europé
of:

a. any signature;

b. the deposit of any instrument of
ralifica

tion, acceplance or approval;

c. any date of enlry into force of
this Pro

tocol in accordance with Artides 6 and 9;

d. any other act, notification or
déclara

tion relating to this Protocol.

In wilness whereof the undersigned,
being duly authorised ihereto, have signed this Protocol.

Done al Strasbourg, this 22nd day
of November 1984, in English and French, bolh texts being equally authentic,
in a single copy which shall be deposiled in the archives of the Council of
Europé. The Secretary General of the Council of Europé shall Iransmit
cerlified copies to each member State of the Council of Europé.

Artide
8

Le present Protocole est ouvert å
la signature des Etats membre du Conseil de l'Eu-rope qui ont signé la
Convention. Il sera sou-mis ä ralification, acceplalion ou approba-tion. Un
Etal membre du Conseil de TEurope ne peul ratifier, accepter ou approuver le
present Protocole sans avoir simultanément ou antérieurement ralifié la
Convention. Les instruments de ralification, d'acceptation ou d'approbalion
seront déposés prés le Secrélaire General du Conseil de 1'Europe.

Artide 9

1. Le present Protocole entrera en
vigueur

le premier jour du mois qui suit fexpiration

d'une période de deux mois apres la date å

laquelle sept Etats membres du Conseil de

1'Europe auronl exprimé leur consenlement å

élre lies par le Protocole conformément aux

dispositions de fartide 8.

2. Pour toul Etal membre qui
exprimera

ultérieurement son consenlement ä élre lié

par le Protocole, celui-ci entrera en vigueur le

premier jour du mois qui suit fexpiration

d'une période de deux mois apres la date du

dépöl de finstmment de ralification, d'ac-

ceptation ou d'approbation.

Artide 10

Le Secrélaire General du Conseil de
TEu-rope notifiera ä lous les Etats membres du Conseil de f Europé:

a. toute signature;

b. le dépöl de lout inslrumenl de
ralifica

tion, d'acceptation ou d'approbalion ;

c. toute date d'entrée en vigueur
du pre

sent Protocole conformément ä ses artides 6

et 9;

d. lout autre acle, notification ou
déclara

tion ayant trall au present Protocole.

En foi de quoi, les soussignés
dömenl au-torisés å cet effet, ont signé le present Protocole.

Falt ä Strasbourg, le 22 novembre
1984, en frangais et en anglais, les deux textes faisant également foi, en un
seul exemplaire qui sera déposé dans les archives du Conseil de 1'Europe. Le
Secrélaire General du Conseil de fEurope en communiquera copie certifiée
conforme ä chacun des Etats membres du Conseil de fEurope.

Prop.
1984/85:123 19

Artikd
8

Detta protokoll står öppet för undertecknande av
de medlemsstater i Europarådet som har undertecknat konventionen. Det skall
ratificeras, antas eller godkännas. En medlemsstat i Europarådet får inte
ratificera, anta eller godkänna detta protokoll utan tidigare eller samtidig
ratifikation av konvenfionen. Ratifikations-, anlagande- eller
god-kännandeinstrumenlen skall deponeras hos Europarådets generalsekreterare.

Artikel
9

1. Detta protokoll träder i kraft den första dagen i
den månad som följer efter utgången av en period på två månader efter den dag
då sju av Europarådets medlemsstater har uttryckt sitt samtycke till att vara
bundna av protokollet i enlighet med bestämmelserna i arfikel 8.

2. Med avseende på en medlemsstat som senare uttrycker
sitt samtycke till atl vara bunden av protokollet träder detta i kraft den
första dagen i den månad som följer efter utgången av en period på två månader
efter dagen för depositionen av ratifikations-, antagande- eller
godkännandeinstrumentet.

Artikd
10

Europarådets generalsekreterare skall undertätta
alla Europarådels medlemsstater om

a. vaQe
undertecknande;

b. depositionen av varje ratifikations-, an

tagande- eller godkännandeinstrument;

c. vaQe datum för detta protokolls ikraft

trädande enligt artiklarna 6 och 9;

d. vaQe annan åtgärd, undcrtättelse eller

förklaring som rör detta protokoll.

Till bekräftelse härav har undertecknade, därtill
vederbörligen bemyndigade, undertecknat detta protokoll.

Upprättat i Strasbourg den 22 november 1984 på
engelska och franska, vilka båda texter har samma gilfighel, i ett enda exemplar,
som skall vara deponerat i Europarådets arkiv. Europarådets generalsekrelerare
skall överiämna bestyrkta avskrifter till vaQe medlemsstat i Europarådet.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985