Prop. 1984/85:125

Prop.
1984/85:125

Regeringens proposition

1984/85; 125

med
förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85;

beslutad
den 14 mars 1985.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag
som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås utgifter m. m. på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för innevarande budgetår. De anslag som
begärs uppgår till ca 656 milj. kr. De största anslagen föreslås gå till
kostnader för särskilda insatser i Uddevallaregionen inom arbetsmarknads- och
industridepartementens verksamhetsområden samt till byggnadsarbeten inom
justitie- och utbildningsdepartementens verksamhetsområden. Dessutom föreslås
bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet.

1 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 125

Prop. 1984/85:125 2

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1985-03-14

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, R.
Carisson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsråden Feldt, Wickbom, Bodström, Boström, Hjelm-Wallén, Göransson,
Lundkvist, Leijon, Gradin, Gustafsson, R. Carisson

Proposition
med förslag om tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85

Statsrådet Feldt anför: De anslag som riksdagen har
anvisat sedan statsbudgeten för budgetåret 1984/85 fastställdes har uppförts på
tilläggsbudget I (FiU 1984/85: 12, rskr 119). Regeringen har vidare i prop.
1984/ 85:101 föreslagit riksdagen att bifalla vissa anslag på tilläggsbudget
11. De ytterligare medelsbehov som nu kan överblickas bör sammanfattas i en
gemensam proposition angående utgifter på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1984/85.

Statsråden föredrar förslag lill riksdagen i frågor
angående anslag m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1984/85. Anförandena redovisas i underprotokollen för resp. departement.

Statsrådet
Feldt avslutar:

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl besluta om anslag m. m. på tilläggsbudget III
lill statsbudgeten för budgetåret 1984/85 och vidta övriga åtgärder i enlighet
med de förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas
överväganden och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen att anta de
förslag som föredragandena har lagt fram.

Regeringen beslutaratt de anföranden som redovisas
i underprotokollen och en sammanställning över de anslag som regeringen begär
skall bifogas propositionen som bilagorna 1-10.

Prop.
1984/85:125

Bilaga
1

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1985-03-14

Föredragande:
statsrådet Wickbom

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85

ANDRA
HUVUDTITELN

D.
Domstolsväsendet m. m.

[1]
D 6. Byggnadsarbeten för domstolsväsendet. Under denna mbrik har i
statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett reservationsanslag av
28500000 kr. - Byggnadsstyrelsen har för budgetåret 1984/85 begärt ytterligare
medel med hänsyn till att medelsförbrukningen på anslaget under budgetåren
1983/84 och 1984/85 har varit högre än beräknad. Den högre medelsförbrukningen
är enligt byggnadsstyrelsen ett resultat av nyfill-komna projekt,
förskjutningar i betalningsutfallet mellan budgetåren och engångseffekter vid
övergång till redovisning enligt bokföringsmässiga principer. Det ökade
medelsbehovet beror således inte på ändrade kostnadsramar för de enskilda
projekten.

Jag förordar att byggnadsstyrelsen kompenseras för
den högre medelsförbrukningen. I likhet med styrelsen beräknar jag
medelsbehovet till 22 milj. kr.

Mot bakgrund av det anförda hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten för domstolsväsendet på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa eU
reservationsanslag av 22000000 kr.

H.
Diverse

[2]
H 6. Sveriges kostnader för 1979 års allmänna granskning av sjögränsen mellan
Sverige och Norge. Något anslag för detta ändamål har inte tagits upp på
statsbudgeten för budgetåret 1984/85.

Regeringen beslutade den 28 juni 1979 aU en allmän
granskning av samtliga gränsmärken som utmärker sjögränsen mellan Sverige och
Norge

Prop.
1984/85:125 4

skulle
äga rum år 1979. Del svenska beslutet hade föregåtts av etl molsvarande beslut
av den norska regeringen. Granskningen, som var planerad alt äga rum år 1982,
lidigarelades eftersom vissa gränsmärken förfallit och krävde reparation.

Granskningen skulle utföras av en svensk-norsk
kommission. I det svenska beslutet förordnades två Qänstemän vid sjöfartsverket
alt från svensk sida som gränskommissarier ingå i kommissionen. 1 beslutet fastställdes
de beslämmelser som skulle gälla för granskningen. Bl. a. beslutades att
kostnaderna för Sveriges del i förrättningen skulle förskotleras av
sjöfartsverket. Uppgift om dessa kostnader skulle anmälas för regeringen, som
därefter skulle bestämma från vilket anslag kostnaderna skulle utgå.

Den svensk-norska gränskommissionen har i böQan av
år 1982 överlämnat en rapport från granskningen av sjögränsen mellan Sverige
och Norge. Sjöfartsverket har därefter anmält till regeringen att verket
förskotterat kostnader för granskningen av sjögränsen med sammanlagt 858693 kr.
Av beloppet avser ca 640000 kr. Sveriges kostnader för reparation av elt
trettiotal gränsmärken. Kostnaderna i övrigt avser geodetiska beräkningar och
kostnader för de svenska gränskommissariernas arbete.

Jag förordar att, kostnaderna för 1979 års allmänna
granskning av sjögränsen mellan Sverige och Norge regleras på så sätt att
medel anvisas över ett särskilt reservationsanslag. Då det är angeläget alt
sjöfartsverkels förskott regleras under innevarande budgetår bör elt sådant
anslag las upp på filläggsbudgel till statsbudgeten för budgetåret 1984/85.

Med hänvisning till vad jag anfört hemställer jag
alt regeringen föreslår riksdagen

atl till Sveriges kostnader för 1979 års allmänna
granskning av sjögränsen mellan Sverige och Norge på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa elt reservationsanslag av 860000
kr.

Prop.
1984/85:125

Bilaga 2

UTRIKESDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanträde

1985-03-14

Föredragande:
statsrådet Bodström

Anmälan
till tilläggsbudget 111 till statsbudgeten för budgetåret 1984/85

TREDJE
HUVUDTITELN

A.
Utrikesdepartementet m. m.

A
10. Kommittéer m.m. Under denna mbrik har i statsbudgeten för budgetåret
1984/85 anvisats ett reservationsanslag av 3,2 milj. kr. Den utredningsverksamhet
som bekostas från anslaget har under budgetåret blivit mera omfattande och
kostnadskrävande än vad som kunde fömlses vid anslagsberäkningen hösten 1983.
Jag räknar nu med ett ytteriigare medelsbehov av 1,9 milj. kr. Jag hemställer
att regeringen föreslår riksdagen

att till Kommittéer m.m. på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa elt reservationsanslag av 1 900000
kr.

Prop.
1984/85:125 6

Bilaga
3

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1985-03-14

Föredragande:
statsrådet Boström

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85

SJÄTTE
HUVUDTITELN

A.
Kommunikationsdepartementet m. m.

[1]
A 2. Kommittéer m.m. Under anslaget A 2. har i statsbudgeten för budgetåret
1984/85 anvisats ett reservationsanslag på 3,1 milj. kr. Vid ingången av
budgetåret fanns på anslaget en reservation på I 647 200 kr. Under budgetåret
1984/85 har utredningsverksamheten blivit mer omfattande och kostnadskrävande
än vad som förutsågs vid anslagsberäkningen hösten 1983. Jag räknar nu med ett
ytterligare medelsbehov på 1,1 milj. kr. Jag hemställer att regeringen föreslår
riksdagen

att till Kommittéer m. m. på filläggsbudgel III
till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av I
100000 kronor.

D.
Järnvägar

[2]
D 1. Statens järnvägar. Höjning av rörlig kredit till statens järnvägar. I en
skrivelse till regeringen den 5 november 1984 har SJ hemställt om ökade
rörelsemedel genom höjning av maximibeloppet för verkets rörliga kredit i
riksgäldskontoret från 500 milj. kr. till 1000 milj. kr. I skrivelsen anges att
en bidragande orsak till behovet av ökade rörelsemedel är ändrade regler för
inbetalning av skatter och sociala avgifter.

Regeringen har i prop. 1984/85:114 med riktlinjer
för järnvägspoliliken redovisat att SJ:s rörliga kredit i riksgäldskontoret
kommer att ses över och göras mer lik affärsbankernas checkräkningskrediter.
Förslaget avses genomföras den 1 juli 1985. Jag bedömer att statens järnvägar
tills det nya

Prop.
1984/85:125 7

systemet
införs har behov av en rörlig kredit i riksgäldskontoret på 800 milj. kr. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl medge att statens järnvägar för sitt behov av
rörelsemedel får disponera en från 500000000 kr. till högst 800000000 kr. höjd
rörlig kredit i riksgäldskontoret.

I.
Institut m.m.

[3]
18. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning. Investeringar
i uppdragsverksamheten. Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut
(SMHI) har i en skrivelse lill regeringen den 17 januari 1985 hemställt om
medel för investeringar inom institutets uppdragsverksamhet.

För innevarande budgetår har SMHI anvisats 5620000
kr., varav 2,5 milj. kr. avser en engångsanvisning, i utrustningsmedel. Dessa
medel har endast beräknats för investeringar som används inom den
anslagsfinansie-rade verksamheten. Investeringar som avser uppdragsverksamheten
har inte såsom förutsatts kunnal finansieras direkt av kunder eller genom
uppdragslaxan. Det hänger samman med alt enligt de regler som gäller för
uppdragsmyndigheterna fär inte den röriiga kredit som SMHI disponerar i
riksgäldskontoret belastas för investeringar. Della har inslilutels revisor
påpekat.

För egen del anser jag atl det är angeläget alt
inte försvåra SMHLs möjlighel att åta sig uppdrag. Därför bör 993000 kr.
anvisas för investeringar i uppdragsverksamheten. Räntor och avskrivningar för
sådana investeringar skall i sin helhet belasta uppdragen och återföras till
statsbudgetens inkomstsida.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Sveriges meteorologiska och hydrologiska
institut: Utrustning på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 993000 kr.

Prop. 1984/85:125

Bilaga
4

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1985-03-14

Föredragande:
statsrådet Feldt

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85

SJUNDE
HUVUDTITELN

D.
Vissa centrala myndigheter m. m.

[1]
D 6. Vissa byggnadsarbeten vid tullverket. Under denna mbrik har på
statsbudgeten 1984/85 anvisats ett reservationsanslag av 3 200000 kr. Den
utgående reservationen under anslaget 1983/84 var 13,3 milj. kr. Medlen under
anslaget är avsedda för färdigställande av pågående byggnadsprojekt, bl. a.
tullstationer i Svinesund (kostnadsram 22,1 milj. kr.) och Pello (kostnadsram
2,5 milj. kr.).

Beträffande tullstationen i Pello har det visat sig
att den angivna medelsramen inte täcker kostnaderna för nybyggnaden, bl. a. på
grund av oväntat svåra markförhållanden. Reviderade beräkningar visar att
produktionskostnaden kommer att uppgå till 5,7 milj. kr.

Med anledning av att det från finsk sida byggs en
bro över Muonio älv vid Muodoslompolo måste en tullstation förläggas där.
Byggandet av bron har tidigarelagts och bron beräknas bli färdig till sommaren
1985. Det medför att den nya tullstationen behövs tidigare än tullverket
planerat. I stället för en nybyggnad har tullverket valt att flytta den gamla
tullstationen i Övertorneå till Muodoslompolo, vilkel är belydligt billigare
än nybyggnation. Kostnaderna för flyttningen beräknas till 1 milj. kr.

De ökade kostnaderna uppgår alltså sammanlagt till
4,2 milj. kr. Genom att kostnaderna för tullstationen i Svinesund beräknas bli
1,3 milj. kr. lägre kan emellertid medel omfördelas inom anslaget. Det
ytterligare medelsbehovel uppgår således till 2,9 milj. kr. Medlen behöver
disponeras redan under innevarande budgetår.

Prop.
1984/85:125 9

Med hänvisning till vad jag nu anfört hemställer
jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Vissa byggnadsarbeten vid tullverket på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag av 2900000 kr.

F.
Övriga ändamål

[2]
F 11. Teckning av aktier i en penningmarknadscentral. Något anslag fördetta
ändamål har inte tagits upp på statsbudgeten för budgetåret 1984/ 85.

Under
senare är har handeln med penningmarknadsinstrument fått stor omfattning. Med
penningmarknadsinstrument avses här statsskuldväxlar, bankcertifikat,
företagscertifikat, m.fl. värdepapper av löpande karaktär och med kort löptid.
Den utestående volymen uppgår f.n. fill över 150 miljarder kr.

I
och med ökningen av handeln med penningmarknadsinstrument har vissa
adminislrafiva problem uppstått. En viss tröghet i handeln uppstår i de fall då
köparen kräver leverans av värdepapper innan likvid erläggs. Ibland skall
leverans ske från en depå till en annan. Eftersom samma papper kan köpas och
säljas flera gånger under en och samma dag är denna hantering både tidskrävande
och administrativt betungande. Ett annat och allvarligare problem som följer av
den ökade handeln är säkerhetsrisker i samband med hanteringen. Detta gäller
risker såväl för tillgrepp eller förlust vid förflyttningar mellan olika depåer
som för obehörigt utnytQande.

En projektgrupp med fondkommissionärerna (bankerna
och enskilda fondkommissionärer) och riksbanken som uppdragsgivare har
föreslagit att det etableras en penningmarknadscentral (PmC) med uppgift att på
den svenska penningmarknaden handha administrationen av
penningmark-nadsinstmment för placerares och fondkommissionärers räkning.

Avsikten är att PmC till en början skall hantera
enbart statsskuldväxlar men att verksamheten efter hand skall vidgas till att
omfatta även övriga penningmarknadsinstrument samt obligationer med kort
återstående löptid.

Överläggningar
mellan berörda intressenter, däribland representanter för finansdepartementet,
riksbanken och riksgäldskontoret, har resulterat i förslag om att en PmC bör
inrättas. För ändamålet bildas ett aktiebolag med ett aktiekapital på 2 milj.
kr. Aktierna avses bli tecknade till 10% genom regeringens försorg, lill 10% av
riksbanken och 8% av riksgäldskontoret, 5% av Konungariket Sveriges
sladshypotekskassa, 45% av elt antal banker och 22% av övriga
fondkommissionärer. Aktierna, som skall lyda på nominellt 100 kr., skall
emilleras lill en kurs av 120 kr. Ägarna skall

Prop. 1984/85:125 10

dämtöver,
mot skälig ersättning, som säkerhet för bolagets förbindelser och i förhållande
till var och ens ägarandel, lämna garantiförbindelser till bolaget uppgående
fill tio gånger aktiekapitalet.

Bolaget avses inte ge nägon vinstutdelning utöver
skälig avkastning på insatt kapital.

I
bolagets styrelse med sju ordinarie ledamöter och tre suppleanter skall
regeringen och riksbanken företrädas av vardera en ordinarie ledamot och
riksgäldskontoret av en suppleant, stadshypotekskassan av en ordinarie ledamot,
bankerna av tre ordinarie ledamöter och en suppleant samt övriga
fondkommissionärer av en ordinarie ledamot och en suppleant.

För de akfier som skall tecknas genom regeringens
försorg erfordras ett anslag av 240000 kr.

Riksbanksfullmäkfige
har i en särskild skrivelse till riksdagen har den 31 januari 1985 hemställt
att lagen (1934:437) för Sveriges riksbank ändras så alt ifrågavarande
aktieförvärv kan ske och så att erforderliga garantiförbindelser kan ställas.

Fullmäktige i riksgäldskontoret kommer i en
särskild skrivelse till riksdagen att hemställa att få teckna aktier i bolaget
och atl i övrigt vidta de åtgärder som behövs för riksgäldskontorets medverkan
i en penningmarknadscentral.

Ändring krävs ocksä i lagen (1968:576) om
Konungariket Sveriges sladshypotekskassa och om stadshypoleksföreningar. Jag
återkommer i annat sammanhang till denna fråga.

Garantiförbindelsebeloppet för finansdepartementets
och riksgäldskontorets ägarandelar uppgår sammanlagt till 3600000 kr.

Om ett värdepapperslöst system skulle utvecklas får
prövas om verksamheten skall fortsätta i bolagels regi eller i elt annal för
hela värdepappershanteringen gemensamt organ (t. ex. Värdepapperscentralen VPC
Aktiebolag).

Föredragandens
överväganden

Staten har en central roll på penningmarknaden,
dels genom riksgäldskontorets emissionsverksamhet, dels genom riksbankens
operationer på andrahandsmarknaden. En väl fungerande penningmarknad är också
generellt av stor belydelse för statens inhemska upplåningsverksamhel. Dessa
förhållanden motiverar att staten bör ges insyn i och inflytande på verksamheten
i en penningmarknadscentral. Delta uppnås bäst om staten går in som ägare i
centralen. Jag kan acceptera den ägarbild och fördelning av styrelseposter som
beskrivits i del föregående. Som framgår av överenskommelsen som träffats
skall en avgift på sedvanligt säll las ul för de garantiförbindelser som
lämnas.

Prop. 1984/85:125 11

Avsikten
är att det nya bolaget skall stå under tillsyn av bankinspekfio-nen. Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. bemyndiga regeringen att vidta de åtgärder som
behövs för sta

tens medverkan i en penningmarknadscentral med de uppgifter

som har angetts i det föregående,

2.
till Teckning av aktier i en
penningmarknadscentral på tilläggsbudget III fill statsbudgeten för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservafionsanslag av 240000 kr.,

3.
bemyndiga fullmäktige i
riksgäldskontoret att utfärda en garanfi-förbindelse på 3600000 kr. för
penningmarknadscentralens förbindelser.

Prop.
1984/85:125 12

Bilaga
5

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1985-03-14

Föredragande:
statsrådet Hjelm-Wallén såvitt avser p. 1, 3-6; statsrådet Göransson såvitt
avser p. 2.

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85

ÅTTONDE
HUVUDTITELN

A. Utbildningsdepartementet
m. m.

[1]
A 2. Kommittéer m. m. I statsbudgeten för innevarande budgetår finns uppfört
ett reservafionsanslag av 11400000 kr. Främst med hänsyn till att kostnadema
för utredningar m. m. inom massmedieområdet och det studiesociala området blivit
störte än vad som kunnat förutses beräknar jag eU ökat medelsbehov av 2500000
kr. Jag hemställler att regeringen föreslår riksdagen

att fill Kommittéer m.m. på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservafionsanslag av 2500000
kr.

B. Skolväsendet

[2]
B 10. Mångfaldigande av litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet.
Från detta förslagsanslag utgår ersättning för den kopiering av
upphovsrättsligt skyddade litterära och konstnärliga verk samt skyddade fotografier
som sker för undervisningsändamål i skolor och inom högskolan. Ersättningen har
utgått sedan år 1973 på gmnd av skilda avlal, bl. a. ett den 11 juni 1981 om
kopiering i skolorna och högskolorna för tiden den Ijuli 1981-den 30 juni 1984
(prop. 1981/82:25, UbU 7, rskr 124).

Ersätiningen betalas ut till föreningen BONUS.
Denna förening företräder de författare, konstnärer, fotografer och andra
rättsinnehavare som berörs av kopieringen. Anslaget har för innevarande
budgetår förts upp med 5520000 kr. Av detta belopp avser 20000 kr. arvoden lill
offentliga ledamöter i BONUS styrelse m. m.

Prop.
1984/85:125 13

I prop. 1983/84: 100 (bil. 10 s. 82) anförde jag
att anslaget - i avvaktan på resultatet av pågående förhandlingar om nytt avtal
för tiden efter utgången av juni 1984 - borde föras upp med oförändrat belopp.
Jag vill nu anmäla att avtal om viss förlängning av 1981 års avtal om kopiering
i skolorna och högskolorna träffats, dels den 28 juni 1984 och den 14 mars 1985
vad avser kopiering i högskolorna, dels den 21 februari 1985 i vad avser
kopiering i skolorna.

De båda förlängningsavtalen är ettåriga och gäller
t. o. m. den 30 juni 1985. Avtalen avser utbildning som har staten, kommun
eller landsfings-kommun som huvudman och som står under tillsyn av
skolöverstyrelsen (SÖ), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) eller styrelsen
för Sveriges lantbmksuniversitet. Utbildningar som under avtalsperioden ställs
under sådant huvudmannaskap resp. sådan tillsyn förs automatiskt in under
avtalen.

Den ersättning som skall utgå för kopiering enligt
de båda avtalen skall beräknas på grundval av de redovisningar av kopieringens
omfattning, som sketl vid skolorna under tiden den 1 januari-den 30 juni 1982
och inom högskolan under liden den 1 oktober 1982-den 31 mars 1983. Enligt
dessa redovisningar skall ersältning för 1984/85 utgå för 50 miljoner
kopiesidor på skolområdet och för 52 miljoner kopiesidor på högskoleområdet
(totalt 102 miljoner kopiesidor).

Enligt de nu ingångna avtalen har ersättningen för
avtalsåret 1984/85 bestämls till 3750000 kr. för skolavtalet och lill 3900000
kr. för högsko-leavialet, vilkel motsvarar 7,5 öre per kopiesida. Detta innebär
att ersättningen höjts med 2,5 öre per kopiesida jämfört med den ersättning
som utgick för 1983/84.

Den sammanlagda ersällningen till BONUS enligt
avtalen uppgår således till 7650000 kr. för innevarande budgetår, vilkel
innebär alt detta anslag kommer alt belastas med 2 150000 kr. ulöver vad som
tidigare beräknats.

Lärare har såväl pedagogiska som praktiska behov av
all kunna kopiera upphovsrättsligt skyddat material för sin undervisning. Dessa
behov kan endast till begränsad del tillgodoses inom ramen för den
upphovsrälisliga lagstiftningen. Kopieringsavtalen har träffats bl. a. för alt
tillgodose lärarnas behov av att kopiera och för att därigenom underlätta
deras yrkesutövning. Den ersättning som staten betalar lill BONUS utgör
således kostnader för läromedel. Sådana kostnader svarar normalt
skolhuvudmannen för. Jag anser att det är rimligt att kommunerna också svarar
för de kostnader som avser kopiering i skolorna. Delta kan lämpligen ske genom
alt bidraget lill kommunerna enligt förordningen (1978:345) om statsbidrag
lill driften av grundskolor m. m. minskas någol, l.ex. i form av en minskning
av procentsatsen för lilläggsbidragei. Det bör ankomma på regeringen alt avgöra
hur detta skall gå till.

Prop. 1984/85:125 14

Vad gäller högskolan bör med hänsyn till de ökade
kostnaderna för kopiering medel från reservationsanslagen D 7. Vissa särskilda
utgifter inom högskolan m.m., anslagsposten Till regeringens disposifion och D
28. Vissa särskilda utgifter för forskningsändamål, anslagsposten Till
regeringens disposition föras till inkomsttiteln Övriga inkomster av statens
verksamhet.

Liksom enligt tidigare kopieringsavtal skall
ersättningen till BONUS för kopieringen utges av staten. De nya avtalen bör
därför underställas riksdagen för godkännande i vad avser de ekonomiska förpliktelser
som följer av avtalen.

Jag vill redan nu anmäla att nytt avtal slutits den
21 febmari 1985 om kopiering i skolorna för fiden den 1 juh 1985-den 30 juni
1988. Förhandlingar pågår fortfarande vad avser nytt avtal om kopiering inom
högskolan. Jag avser att i annat sammanhang återkomma till regeringen om dessa
avtal.

Jag har samrått med cheferna för utbildnings- och
jordbmksdepartemen-ten i vad avtalen avser gymnasie- och högskoleutbildning.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
bemyndiga regeringen att,
ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som följer av avtalen om viss
förlängning av kopiering i skolorna och inom högskolan,

2.
godkänna vad jag har förordat
om minskning av bidrag till kommunerna,

3.
lill Mångfaldigande av
litterära och konstnärliga verk inom utbildningsväsendet på tilläggsbudget III
lill statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 2
150000 kr.

C.
Vuxenutbildning

[31
C 6. Undervisning för invandrare i svenska språket m.m. På statsbudgeten för
innevarande budgetår har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag
av 98459000 kr. Från anslaget bestrids bl. a. kostnader för bl. a.
grundläggande undervisning i svenska språket med samhällsoriente-ring för vuxna
invandrare.

Undervisning som ges enligt lagen (1972:650) om
rätl lill ledighet och lön vid deltagande i svenskundervisning för invandrare
får omfatta 40000 studietimmar. Den övriga undervisningen får omfatta högst
437000 studietimmar samt den s.k. särskilda samhällsundervisningen högst 13000
studielimmar. Här angivna timmar betraktas som tak som inte får överskridas.
Regeringen har vidare genom beslut den 29 november 1984 - med stöd av
riksdagens bemyndigande (prop. 1983/84: 124, SfU 27, rskr 295) -medgivit all
högst 72000 studietimmar får disponeras för studieförbundens undervisning i
svenska språket med samhällsorientering för utlänningar

Prop.
1984/85:125 15

som
har beviljats uppehållstillstånd och för vilka särskild ersättning lämnas till
kommunerna enligt bestämmelserna i 10 och 12 §§ förordningen (1984:683) om
statlig ersältning för mottagande av flykfingar och vissa andra utlänningar.

Folkbildningsförbundel har inkommit med en ansökan
i syfte att få ytterligare resurser till studieförbunden för deras verksamhet
med svenskundervisning för invandrare under budgetåret 1984/85.

Föredragandens
överväganden

Invandringen till Sverige av asylsökande och
flyktingar har ökat väsentligt jämfört med föregående budgetår. Detta i sin
tur har medfört att efterfrågan på främst s. k. övrig undervisning stigit.
Folkbildningsförbundet anmäler i sin skrivelse atl en övervägande del av
timmarna för s. k. övrig undervisning förbrukats redan i och med utgången av
höstterminen 1984. Svenskundervisning av detta slag torde därför inte komma att
kunna bedrivas annat än ytterst sporadiskt mellan mars och juni månader 1985.
Samlidigl har det visat sig att efterfrågan på lagbunden undervisning väsentligl
understigit vad som budgeterats inför innevarande budgetår. Likaså lorde del
antal timmar som beräknats för svenskundervisning för utlänningar enligt
bestämmelserna i 10 och 12 §§ förordningen (1984:683) om statlig ersättning för
mottagande av flyktingar och vissa andra utlänningar inte komma alt kunna
utnylQas mer än lill en mindre del.

Regeringen har mol denna bakgrund den 31 januari
1985 beslutat att kvoterna för lagbunden undervisning, övrig undervisning,
särskild sam-hällsundervisning saml för undervisning av flyktingar budgetåret
1984/85 slås samman i en gemensam resurs om 562000 studietimmar. Härigenom
upphör problemet med att vissa limmar inte kan utnylQas på grund av för få
deltagare, medan resurserna för den s.k. övriga undervisningen inte räcker
lill.

Regeringen bör nu inhämla riksdagens godkännande av
all beslämmelserna om särskilda timkvoler för de olika delarna av
svenskundervisningen för invandrare upphävts för innevarande budgetår.

Jag
hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

alt
godkänna regeringens åtgärd i fråga om timkvoler.

[4]
C 10. Bidrag till studiecirklar i Uddevalla. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet
kommer senare denna dag att föreslå alt medel skall utgå under tionde
huvudtiteln för särskilda arbelsmarknadsinsalser i Uddevallaregionen med
anledning av nedläggningen av Uddevallavarvel.

Jag föreslår alt 1 milj. kr. skall avsättas för alt
disponeras under innevarande och nästa budgetår för studieverksamhet anordnad
av studieförbunden i samarbele med sådana organisationer som är verksamma på
Uddevallavarvel. Jag förutsätter alt de fackliga organisationerna kommer att

Prop. 1984/85:125 16

engagera
sig i denna studieverksamhet, men att även andra organisationer kan vara
verksamma, l.ex. idrottsföreningar, samt politiska och andra ideella
föreningar.

Jag föreslår att vuxenutbildningsnämnden (VUN) i
Göteborgs och Bohus län skall disponera medlen och efter ansökan fördela dem
till organisationer som vill anordna studieverksamhet i samarbete med
studieförbund. Studieförbunden bör vaQe år rapportera till VUN om den
verksamhet som bedrivits under året.

Utbildningen skall vara kostnadsfri för deltagarna.
Ersättning utgår för hela kostnaden från förevarande bidrag. Det högsta bidrag
som utgår för en studietimme bör vara 150 kr. Därutöver bör ersättning kunna
utgå för expertmedverkan, föreläsningar etc. med högst 300 kr. per timme.

Skolöverstyrelsen (SÖ) bör vara tillsynsmyndighet
för verksamheten. VUN bör årligen rapportera till SÖ både om sin
medelsfördelning och om studieförbundens redovisning av verksamheten.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1.
till Bidrag till studiecirklar
i Uddevalla på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85
anvisa etl reservationsanslag av 1000000 kr.,

2.
godkänna vad jag föreslagit
beträffande studieverksamhetens administration och ekonomiska villkor.

I.
Investeringar m. m.

[5]
I 2. Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets verksamhetsområde m. m. I
statsbudgeten för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört
ett reservationsanslag om 283 milj. kr. (prop. 1983/ 84: 100 bil. 10, UbU 24,
rskr 356). Anslagets storlek är beräknat på erfaren-hetsmässiga grunder med
utgångspunkt från medelsbehovet för de aktuella byggnadsprojekten som är
uppförda i investeringsplanerna under anslaget. Del faktiska medelsbehovet blir
sedan ett resultat av tidpunkten för byggstart, fakturering från entreprenörer
och andra förändringar i betalningsströmmarna. I anslagsframställningen för
budgetåret 1985/86 anmälde byggnadsstyrelsen att ytterligare medel behövdes för
innevarande budgetår. I en kompletterande skrivelse har byggnadsstyrelsen
beräknat del ytteriigare medelsbehovet till 59 milj. kr.

Föredraganden

I årets budgetproposition 1984/85:100 bil. 10 (s.
601) anmälde jag alt jag avsåg alt återkomma till frågan om ytleriigare anslag
för budgetåret 1984/ 85 i samband med förslag lill tilläggsbudget III. Med
hänsyn till det faktiska

Prop.
1984/85:125 17

medelsbehovet under innevarande budgetår föreslår jag att
begärda 59 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget. Jag hemställer att regeringen
föreslår riksdagen

att till Byggnadsarbeten inom
utbildningsdepartementets verksamhetsområde på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 59000000 kr.

[6] I 3. Inredning och utrustning av lokaler vid
högskoleenheterna m. m. I

statsbudgeten
för innevarande budgetår är under denna anslagsrubrik uppfört etl
reservationsanslag av 295 milj. kr. Av beloppet disponerar byggnadsstyrelsen
95 milj. kr. enligt en särskild inredningsplan och utrustningsnämnderna för
universitet och högskolor 200 milj. kr. enligt en särskilt utrustningsplan
(prop. 1983/84:100 bil. 10, UbU 24, rskr 356). Medelsreservationen vid
budgetårets böQan uppgick till ca 44 milj. kr.

Den reella prövningen av förslag
till inredningsresurser sker i samband med att årliga kostnadsramar för
inredning fästställs. De olika inredningsobjekten anskaffas därefter under en
längre period, oftast flera budgetår. Medelsbehovet för respektive budgetår
måsle därför beräknas på erfaren-hetsmässiga grunder med antaganden om
anskaffningstakt, betalningsutfall m. m. Det fakfiska medelsbehovet kan ibland
avvika från beräkningarna.

I anslagsframställningen för budgetåret 1985/86 anmälde
byggnadsstyrelsen att ytterligare medel behövdes under innevarande budgetår.
Byggnadsstyrelsen har nu beräknat det ytterligare medelsbehovet till 15 milj.
kr.

Föredraganden

Med hänsyn till det faktiska medelsbehovet under
innevarande budgetår föreslår jag att begärda medel om 15 milj. kr. anvisas på
tilläggsbudget. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inredning och utrustning
av lokaler vid högskoleenheterna m. m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1984/ 85 anvisa ett reservationsanslag av 15000000 kr.

2 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 125

Prop.
1984/85:125 18

Bilaga
6

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1985-03-14

Föredragande:
statsrådet Lundkvist

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85

NIONDE
HUVUDTITELN

A.
Jordbruksdepartementet m. m.

[I]
A 4. Extra utgifter. Under denna rubrik har på statsbudgeten för budgetåret
1984/85 anvisats elt reservationsanslag av 500000 kr. Anslaget har i stor
utslräckning ianspråktagits eller reserverats för anmälda behov.

Svenska
turistföreningen (STF) har i februari 1985 bedrivit verksamhet i 100 år till
gagn för friluftslivet och turismen i Sverige. STF har genom åren också varil
en för samhället betydelsefull institution på detta område och har påtagit sig
vissa uppgifter som motiverat statligt stöd. Jag föreslår alt regering och
riksdag i samband med hundraårsjubileet visar sin uppskattning av STF genom
atl som gåva bidja med I milj. kr. till föreningens verksamhet.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att fill Extra utgifter på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1 000000
kr.

G.
Utbildning och forskning

[2]
G 4. Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges lantbruksuniversitet
m.m. På statsbudgeten för innevarande budgetår har under denna anslagsmbrik
anvisats elt reservationsanslag av 18,3 milj. kr. varav 16,8 milj. kr. för
utmstning och 1,5 milj. kr. för inredning. Del senare beloppet disponeras av
byggnadsstyrelsen enligt en särskild inredningsplan.

Prop.
1984/85:125 19

Byggnadsstyrelsen har för inredning av
institutioner som har anknytning till forsknings- och försöksverksamhet inom
jordbruksdepartementets verksamhetsområde för budgetåret 1984/85 beräknat en
medelsförbrukning av 1,6 milj. kr. Byggnadsstyrelsen har anmäll att byggnation
av lokaler för främst statens naturvårdsverks forskningsverksamhet i Stockholm
och Studsvik färdigställts tidigare än beräknat. Till följd härav har
upphandlingstakten av inredning ökat och betalningsutfallet tidigarelagts i en
omfattning som styrelsen inte kunnat förutse i samband med anslagsframställningen
för budgetåret 1984/85. Byggnadsstyrelsen hemställer därför om att anslaget
för inredning ökas med 1,7 milj. kr.

Föredragandens
överväganden

Med
hänsyn fill svårigheterna att beräkna medelsbehovet under anslaget fill
inredning föreslår jag att 1,7 milj. kr. anvisas på tilläggsbudget för
innevarande budgetår. Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Inredning och utrustning av lokaler vid
Sveriges lantbruksuniversitet m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1700000 kr.

H.
Miljövård

[3]
H 4. Mark för naturvård. Under denna rubrik har på statsbudgeten för budgetåret
1984/85 anvisats ett reservationsanslag av 20 milj. kr.

I skrivelse den 14 januari 1985 har chefen för
statens järnvägar hemställt om tillstånd att få göra det intrång i Abisko
nationalpark som krävs för järnvägsomläggning mellan Abisko och Björkliden
inkl. ny järnvägstunnel genom Nuolja. Efter remiss har yttrande över statens
järnvägars framställning avgetls av statens naturvårdsverk.

Abisko nationalpark avsattes genom riksdagsbeslut
år 1909 (prop. 1909:125, SU 156, rskr 973). Syftet var aft bevara ett nordiskt
Qällandskap med rik växtlighet. Ett ytterligare motiv var områdets lämplighet
som studiefält för den dåvarande naturvetenskapliga stationen vid Vassijaure.

Abisko nationalpark omfattar en areal av 75 km och
är därmed den sjätte i storlek av Sveriges 19 nationalparker. Nationalparken
sträcker sig med ca 5 km bredd från Torneträsk i sydväsflig riktning ca 15 km
genom Abiskodalen upp till Siellasjokks mynning i Kamajokk. Ungefär en tredjedel
av området utgörs av kalfläll med bl. a. östsluttningarna av Qället Nuolja. I
övrigt består området huvudsakligen av fjällbjörkskog. Inom

Prop.
1984/85:125 20

nationalparken
finns också elt antal sjöar bl. a. Abiskojaure, PåQojaure och Nedre Laksjön.
Dessutom ingår en mindre del av Torneträsk. Genom nationalparken rinner
Abiskojokk i en dalgång som inom vissa delar är av kanjonkaraktär.

Abisko Qällområde gjordes tillgängligt redan i
början av 1900-lalet genom malmbanans tillkomst. För alt möta del därmed ökade
turistintresset uppförde Svenska turistföreningen år 1903 Abisko turistslalion.
Turistsla-tionen som ligger inom nationalparken har senare utvidgats och antal
gästnätter är f. n. drygt 30000 per år. Med turismen har följt en successiv
utbyggnad av bl. a. vandringsleder inom området. År 1962 medgav riksdagen att
en slalombacke med linbana fick anläggas på Nuoljas östslutlning (prop.
1962:126, JoU 17, rskr 200).

För forskningen inom Qällområdena har
nationalparken varit av stort intresse. Vid forskningsslaiionen i Abisko har
naturvetenskaplig forskning bedrivits sedan början av 1900-talet.

År 1974 (prop. 1974:107, JoU 24, rskr 254), medgav
riksdagen att en väg om 5,7 km genom nationalparken i nära anslutning lill
befintlig järnväg fick anläggas samt utbyggnad av parkeringsplatser.

Statens
järnvägar: Nuvarande tunnel genom Nuolja, som utfördes vid sekelskiftet, har en
totallängd av ca 1050 m, varav ca 175 m utgörs av betongtunnel och ca 615 m av
betonginklädd berglunnel. Belongarbelena utfördes under åren 1902-1913 och
medförde en minskning av lunnelarean samt innebär vissa begränsningar av
transportmöjligheterna samt inskränkningar i säkerhetsavståndet för
konlaktledningen. Undersökningar av betongvalven i böQan av 1980-talel visade
att en nedbrytning av betongen pågår. På grund av bedömda svårigheter alt
utöka tunnelarean och reparera skador på betongen utan atl hindra
järnvägstrafiken aktualiserades därför frågan om en järnvägsomläggning
Abisko-Björkliden och ny järnvägstunnel. Statens järnvägar har genom olika
regeringsbeslut under åren 1982 och 1983 beviljats projekteringsbidrag för
linjeomtäggningen. Statens järnvägar anhåller mot bakgrund av vad ovan anförts
att för järnvägsomläggning inkl. ny järnvägstunnel genom Nuolja i Abisko nationalpark
få ianspråkta mark för den nya linjen inkl. uppläggning av över-skottsmassor.
Vidare hemställes om tillstånd att under byggnadstiden få disponera mark för
tillfarts- och transportvägar, uppställningsplatser m. m. De sistnämnda
markområdena avses återställas sedan den nya linjen färdigställts.

Statens naturvårdsverk tillstyrker i ett yttrande
intrånget i nationalparken. Naturvårdsverket har intet att erinra mot den
aktuella linjesträckningen. För att påverkan i naturmiljön skall bli så ringa
som möjligt är det enligt verket önskvärt att överskoltsmassorna transporteras
bort och läggs utanför nationalparksområdet.

Prop.
1984/85:125 21

Föredragandens
överväganden

Den planerade järnvägsomläggningen mellan Abisko
och Björkliden kommer, i den del den berör Abisko nationalpark, i likhel med
tidigare intrång att ske i den nordligaste delen av Abisko nationalpark. En
fortsatt drift av järnvägen Kiruna-Narvik är av stor betydelse inte bara för
våra möjligheter alt exportera järnmalm ulan också för sysselsättningen och den
ekonomiska utvecklingen i Norrbotten. Med hänsyn härtill och då den planerade
järnvägssträckningen inte i allvariig mån kan anses inverka på de intressen för
vilka nationalparken tillkommit, anser jag för min del alt intrånget bör få
ske.

Det
är nödvändigt att utformningen av järnvägsomläggningen med därtill hörande
transportvägar m.m. medför så liten påverkan på naturen som möjligt. Jag avser
därför att senare föreslå regeringen att besluta om de närmare föreskrifter som
kan behövas från bl. a. naturvårds- och andra allmänna synpunkter rörande
arbetenas ulförande. För belysning av behovet av föreskrifter har yttranden
över SJ:s framställning begärts av utöver naturvårdsverket även
lanlbmksslyrelsen, länsstyrelsen i Norrbottens län, Kimna kommun, Sveriges
geologiska undersökning. Vetenskapsakademien, Svenska samernas riksförbund.
Svenska naturskyddsföreningen och Svenska turistföreningen.

Jag har i detta ärende samrått med chefen för
kommunikationsdepartementet.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

atl bemyndiga regeringen alt medge det intrång i
Abisko nationalpark som enligt vad som framgått av det föregående föranleds av
omläggning av järn vägen mellan Abisko och Björkliden inkl. järnvägstunnel
genom Nuolja.

[4]
H 20. Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp. Under förevarande
anslagsmbrik har anvisats medel för atl täcka kostnaderna för saneringsarbetet
inom BT Kemis område i Teckomatorp. Hittills har på förevarande anslag samt
anslaget Oförutsedda utgifter anvisats sammanlagt 37,6 milj. kr. för ändamålet.
Det egentliga saneringsarbelel är i huvudsak avslutat. Anslaget används nu
främst för täckande av koslnader för avledning av dränagevalten från området
lill reningsverk i Landskrona.

Länsstyrelsen
i Malmöhus län

Länsstyrelsen har i skrivelse den 21 januari 1985
anmält att dränagevalten från området även under kommande budgetår måste
omhändertas och avledas lill Landskrona reningsverk. Länsslyrelsen anger
kostnaderna för del fortsatta saneringsarbelel för näsla bugelår till 850000
kr. Med hänsyn lill all bl. a. vissa besparingar kan göras på anslaget
redovisar länsstyrelsen ell medelsbehov för näsla budgetår av 450000 kr. för
här aktuellt ändamål.

Prop.
1984/85:125 22

Föredragandens
överväganden

Det är angeläget att saneringsarbetet på BT Kemis
område i Teckomatorp i alla delar kan slutföras på ett från hälso- och
miljöskyddssynpunkt tillfredsställande sätt. Detta innebär att dränagevalten
från området även under kommande budgetär behöver omhändertas och avledas till
reningsverket i Landskrona. För att täcka kostnaderna i samband härmed i enlighet
med länsstyrelsens redovisning bör på tilläggsbudget III för innevarande
budgetår anvisas 450000 kr. för sanering av BT Kemis område i Teckomatorp.

Jag vill i detta sammanhang beröra vissa frågor
rörande ersättning och återställningsåtgärder vid miljöskador.

Riksrevisionsverket
har på regeringens uppdrag genomfört en utvärdering av saneringsarbetet vid BT
Kemis område. I denna berörs bl. a. frågan om kostnadsansvaret för sanering och
återställning vid eventuella framtida miljöskador av här aktuellt slag. Också
miljöskyddsutredningen (Jo 1976:06) har i sitt betänkande Bättre miljöskydd II behandlat
vissa frågor rörande kostnaderna för återställningsåtgärder vid miljöskador.
Ulredningen har därvid berört möjligheten att inrätta en avgiftsfinansierad
återställningsfond. Skadeståndsansvaret vid miljöskador har behandlats av
riksdagen som därvid uttalat alt frågan om det subsidiära skadeståndsansvaret
bör bli föremål för fortsatt utredning bl. a. med syfte att åstadkomma en
ersättningsfond, finansierad med avgifter från de förelag som omfattas av
miljöskyddslagen (mofion 1981/82:1921, JoU 1982/83:17, rskr. 1982/83:94).

Enligt min mening bör en särskild utredning
tillkallas för att utreda de frågor jag nu berört. Jag har för avsikt att inom
kort återkomma lill regeringen i frågan.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp
på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett
reservafionsanslag av 450000 kr.

Prop.
1984/85:125 23

Bilaga
7

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1985-03-14

Föredragande:
statsrådet Leijon såvitt avser p. 1-4: statsrådet Gradin såvitt avser p. 5.

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85

TIONDE
HUVUDTITELN

A.
Arbetsmarknadsdepartementet m. m.

[I] A 2. Kommittéer m.m.
Under denna mbrik, anslagsposten Övrig utredningsverksamhet, har i
statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats elt reservationsanslag av
10784000 kr. Från anslagsposten betalas kostnader för utredningsverksamhet inom
arbetsmarknadsdepartementets ansvarsområde.

Den kommitté som sedan den I januari 1985 arbetar
med att förbereda övergången till ny organisation för
arbetsmarknadsutbildningen avses slutföra sitt arbele sä att den nya
organisationen kan träda i kraft den 1 januari 1986. Den närmare uppläggningen
av arbetet har visat aU det blir mer omfattande och kräver mer resurser än vad
som förutsågs vid budgetarbetet hösten 1983.

Ytteriigare
800000 kr. behövs därför för utredningsverksamheten.

Mot bakgmnd av vad jag anfört hemställer jag att
regeringen föreslår riksdagen,

att till Kommittéer m. m. på tilläggsbudget III
till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av
800000 kr.

B.
Arbetsmarknad m. m.

Riksdagen beslutade den 17 december 1984 (prop.
1984/85:45, AU 7, rskr 100) alt, utöver tidigare anvisade medd, anvisa 1 700
milj. kr. under anslaget B 4. Sysselsättningsskapande åtgärder för budgetåret
1984/85. I enlighet med regeringens förslag skulle viss del av medlen - efter
en

Prop.
1984/85:125 24

reviderad
bedömning av arbetsmarknadsläget - av regeringen kunna användas till
beredskapsarbeten, de olika rekryteringsstöden m.m. Denna summa utgjorde 450
milj. kr.

Läget på arbetsmarknaden har förbättrats. Under
hösten har sysselsättningen successivt ökat samtidigt som arbetslösheten har
minskat. Antalet nyanmälda lediga platser har under hela år 1984 legat på en
hög nivå. I januari 1985 uppgick antalet nyanmälda platser till 59000 vilket är
ca 16000 fler än i januari föregående år.

Även om sysselsättningen och arbetslösheten nu
utvecklas positivt kvarstår alt arbetslösheten fortfarande ligger på en
historiskt sett hög nivå. Antalet långtidsarbetslösa, som under en längre
period har ökat, har under de senaste månaderna stabiliserats på en nivå kring
40000 personer. Enligt min bedömning måste insatserna för att reducera antalet
långtidsarbelslösa och den totala arbetslösheten fortgå med full kraft.
Tillströmningen av lediga platser måste utnylQas för detla ändamål.

Regeringen har därför den 28 februari 1985 beslutat
atl utnylQa riksdagens bemyndigande och medgivit att arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS) får UtnytQa ytterligare 250 milj. kr. för beredskapsarbeten och
ytteriigare 108 milj. kr. för rekryteringsstöd. Dessa medel skall utnylQas för
alt fullfölja insatserna för de långtidsarbetslösa och för ungdomarna. Det är
särskilt angeläget att kommunerna nu utnyUjar möjligheten att ge långtidsarbetslösa
fasta arbeten genom det kommunala rekryteringsstödet.

Regeringens beslut innebär vidare atl ramen för
beslut om bidrag till arbetslösa för att starta egen verksamhet vidgas.
Beslutet avser den försöksverksamhet som påbörjades den 1 juli 1984 med bidrag
till arbetslösa för alt starta egen verksamhet. För innevarande budgetår har
anslagils 37 milj. kr., vilket innebär att ca 1 000 personer kan erhålla
slarta-egetbidrag.

AMS har i skrivelse den 29 januari 1985 redovisat
atl drygt 700 personer har beviljats bidrag under tiden den 1 juli-den 30
december 1984. Samtidigt var vid redovisningstillfället mer än 400 ärenden
under beredning. För hela budgetåret beräknar AMS att antalet bidrag kommer att
uppgå till 1 800.

Regeringens beslut innebär att ytterligare 17 milj.
kr. anslås för slarta-egetbidrag, vilket innebär att den beräknade ökade
efterfrågan för bidraget kan tillgodoses.

Härutöver kommer jag i det följande atl förorda atl
ramarna för inlro-duktionsbidrag och särskill lönebidrag vidgas med 1000 resp.
400 bidrag. Dessa utökade ramar som kostnadsmässigt har beräknats lill 75 milj.
kr., bör få UtnylQas under budgetåren 1984/85 och 1985/86.

Under hösten 1984 har antalet personer i
arbetsmarknadsutbildning minskat något i förhållande till lidigare. Samlidigl
finns del etl stort behov av utbildad personal, inte minst inom det tekniska
området. Enligt vad jag har erfarit finns det såväl vakanta platser som utrymme
för ytterligare insatser inom arbetsmarknadsutbildningen. Det är därför
angeläget alt

Prop. 1984/85:125 25

intensifierade
ansträngningar görs för att få till stånd ett bättre resursutnylQande.
Arbetsmarknadsutbildning är ett mycket verkningsfullt instmmenl inte minst för
ungdomar med en otillräcklig utbildning eller utbildning inom ett område med en
begränsad arbetsmarknad.

För de ungdomar som lämnar ungdomslagen på gmnd av
att de fyller 20 år och inte kan erbjudas ett arbete måste
arbetsmarknadsutbildning användas i störte utsträckning. För dessa ungdomar
borde också intresset för utbildning vara störte än det kanske var vid inträdet
fill arbete i ungdomslag. Det är därför viktigt att alla möjligheter utnylQas
så att dessa ungdomar får de fömtsättningar som behövs för att få en fast
förankring i arbetslivet. Arbetsmarknadsutbildning är i detta avseende elt
synneriigen ändamålsenligt instmment. Enligt min mening är det därför av stor
vikt att arbetsförmedlingen mycket aktivt verkar för att utnytQa de resurser
som finns inom arbetsmarknadsutbildningen.

Den
modulindelning av läroplanerna inom arbetsmarknadsutbildningen som till viss
del redan har införts bör göra det möjligt att i högre grad än hittills anpassa
arbetsmarknadsutbildningen efter ungdomars särskilda behov och fömtsättningar.
Arbetslösa ungdomar som helt saknar yrkesutbildning bör naturligtvis erbjudas
fullständiga AMU-kurser. Det stora flertalet av dagens ungdomar har dock
genomgått någon form av gymnasial utbildning. Modulindelningen av läroplanerna
bör göra det lättare alt anordna kurser som kompletterar ungdomarnas tidigare
yrkeskunskaper och därmed gör dem mer attraktiva på arbetsmarknaden. Det kan
l.ex. gälla ungdomar som redan har en yrkesutbildning från gymnasieskolan men
som saknar insikter om den nya teknikens lillämpning.

Jag
vill också här anmäla att jag har för avsikt att senare idag föreslå regeringen
vissa ändringar i bidraget till arbetsgivare för anställning av medflyttare. F.
n. kan sådant bidrag utgå för anställning av person som flyttar med
arbetstagare som erhåller slarthjälp. Bidraget har beroende på kopplingen till
starthjälpen utnytQats i liten omfattning. Mitt förslag kommer därför atl
innebära att slarthjälp inte skall vara ett ovillkorligt krav för att
medflyttandebidraget skall utgå.

[2]
B 2. Arbetsmarknadsutbildning. De nordiska arbetsministrarna har i det nyligen
antagna samarbetsprogrammet inom arbetsmarknadsområdet bl. a. uttalat sig för
att utveckla Nordkalottens AMU-center till etl nordiskt utvecklingscenler inom
utbildningsområdet.

Genom beslut av regeringen den 6 december 1984 får
bl. a. 3 milj. kr. av medlen på anslaget B 2. Arbetsmarknadsutbildning, vilka
utgjorde en del av de ingående reservationsmedlen vid budgetårets böQan,
användas för atl genomföra ell utvecklingsprogram vid Nordkalottens AMU-center.
Programmet innebär utveckling, genomförande och drift av elt antal nya kurser.

Prop.
1984/85:125 26

Jag anser det angeläget att utbildningsutbudet inom
arbetsmarknadsutbildningen i den nordligaste delen av landet är varierat.
Utvecklingsprogrammet för Nordkalottens AMU-center bör därför komma igång
snabbt.

Fömtsättningen för att kunna starta de planerade
kurserna är enligt vad jag erfarit att viss del av de särskilt anvisade medlen
för Nordkalottens AMU-center får användas för köp av ny utmstning.

Om det ordinarie investeringsanslaget B 8.
Arbetsmarknadsverket: Inköp för arbetsmarknadsutbildningen utnytQas för detta
ändamål skulle det innebära att andra angelägna redan budgeterade investeringar
i andra delar av landet inte kan göras.

Jag förordar därför att skolöverstyrelsen (SÖ)
under budgetåret 1984/85 får UtnytQa högst 1 500000 kr. av de till NordkaloUens
AMU-center avsatta medlen för inköp av utmstning.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att godkänna vad jag har förordat om utnytQande av
medel på anslaget till Arbetsmarknadsutbildning för inköp av utmstning till
Nordkalottens AMU-center.

[3]
B 18. Medel för särskilda insatser i Uddevallaregionen. Något anslag för detta
ändamål har inte tagits upp på statsbudgeten för budgetåret 1984/85.1 december
1984 beslutade Uddevallavarvets och Svenska Varvs styrelser att inleda
MBL-förhandlingar om en avveckling av Uddevallavarvet. Nedläggningen av varvet
berör flera tusen personer och kommer bl.a. att kräva omfattande
arbetsmarknadspolitiska insatser. En viktig utgångspunkt för dessa insatserna
bör vara att de skall medverka till att bygga upp en väl differentierad
arbetsmarknad i regionen. En annan utgångspunkt bör vara att de skall medverka
till att ta tillvara och utnytQa den efterfrågan på arbetskraft som finns i
regionen. En tredje utgångspunkt bör vara alt insatserna skall stimulera
enskilda personers egna idéer och initiativ till sysselsättning.

Riksdagen beslutade den 28 febmari 1985 om vissa
ändringar i bestämmelserna för vissa arbetsmarknadspolitiska åtgärder för
Uddevallaregionen (prop. 1984/85:101, AU 12, rskr 150). Riksdagens beslut
avser åtgärder för innevarande budgetår. Riksdagen fömtser vidare att
regeringen återkommer med förslag i fråga om dessa åtgärder för tiden därefter.

I enlighet med riksdagsbeslutet har nu en särskild
arbetsförmedling kunnat inrättas i Uddevalla direkt under länsarbetsnämnden i
Göteborgs och Bohus län. För dem som skrivs in vid den särskilda förmedlingen
skall följande speciella åtgärder kunna komma i fråga:

-
I de fall företagsutbildning blir aktuell för arbetssökande som anvisas av den
särskilda förmedlingen bör bidrag enligt reglerna för s. k.
flaskhalsut-bildning (SFS 1984:518) kunna utgå till företaget även för
lönekostnader utan att kravet på särskilda motprestationer uppfylls och oaktat
att vederbörande är nyanställd.

Prop.
1984/85:125 27

-
De arbetssökande bör kunna
jämställas med långtidsarbetslösa i fråga om rekryteringsstöd (SFS 1983:992).

-
Om en arbetssökande tar
anställning på annan ort bör ett särskilt bidrag för arbetsresor kunna lämnas
med högst 400 kr. per månad under högst tolv månader. Vid tillträde av
anställning på annan ort bör traktamente vid dubbel bosättning kunna utgå med
50 kr. per dag under högst tolv månader.

-
De arbetssökande bör kunna få
sådant bidrag som nu utgår till arbetslös som startar egen rörelse (SFS
1984:523) redan när risk för arbetslöshet föreligger.

-
Näringshjälp (SFS 1966:368) bör
kunna utgå fill personer som är inskrivna vid den särskilda förmedlingen.

Jag återkommer nu med en mer detaljerad redovisning
av de särskilda insatser som har vidtagits och planeras i Uddevallaregionen och
med en beräkning av medel för dessa insatser.

Afiami
— Uddevalla

En särskild arbetsförmedling direkt under
länsarbetsnämnden i Göteborgs och Bohus län inrättades den 28 febmari 1985 i
Uddevalla. Arbetsförmedlingen kommer som mest att bestå av 15
arbetsförmedlare, varav en är chef för förmedlingen. Till arbetsförmedlingen
kommer att knytas tre extra arbetslag vid arbetsmarknadsinstitutet i Uddevalla
med totalt 16 personer. Den särskilda organisationen kommer som mest att bestå
av 33 personer inkl. biträdespersonal. Det finns vidare möjlighet atl, genom
omdisponeringar från den särskilda organisationen, förstärka andra förmedlingskontor
i närheten av Uddevallaregionen, t. ex. i Trollhättan och Göteborg, för att
bättre kunna beQäna de arbetssökande.

Arbetsförmedlingen kommer att ha fem dataterminaler
till sitt förfogande för förmedlingsarbetet. Den särskilda förmedlingen är i
första hand avsedd för personal från Uddevallavarvel och Scandiaverken och
personer som indirekt berörs av nedläggningen av varvet. Även andra arbetssökande
kan dock skrivas in vid den särskilda förmedlingen. Det kan l.ex. vara personer
som är eller riskerar att bli arbetslösa i regionen i samband med andra större
neddragningar eller nedläggningar.

Arbetsförmedlingen skall utnytQa dels ordinarie
medel som har ställts till länets förfogande för arbelsmarknadspoliliska
åtgärder, dels de särskilda medel som jag här föreslår.

Jag har beräknat kostnaden för den särskilda
organisationen inkl. ADB-utmstning till 7,4 milj. kr. Kostnaden avser perioden
den 28 februari 1985-den 30 juni 1986.

Arbetsmarknadsutbildning

Arbetsmarknadsutbildning är elt av de viktigaste
instrumenten för att nå de mål som jag inledningsvis redogjorde för. Enligt min
uppfattning kom-

Prop.
1984/85:125 28

mer
många atl behöva kompletterande utbildning för att kunna skaffa sig de
fömtsättningar som behövs för att få ett arbete. För att snabbare kunna anpassa
utbildningen till de lokala behoven har SÖ medgivits atl bemyndiga
kursstyrelsen i länet att besluta om lokala läroplaner. Jag räknar med att
utbildningen skall bedrivas i av SÖ särskilt anordnade kurser men också i hög
grad genom andra utbildningsanordnare inkl. förelag. Vidare har, för att stärka
den enskilde individens ställning på arbetsmarknaden, möjligheten utökats att
kunna beyilja teoretisk utbildning som arbetsmarknadsutbildning.

Enligt
förordningen (1984:518) om bidrag för arbetsmarknadsutbildning i företag kan
bidrag utgå för utbildning av redan anställda, s. k. flaskhalsul-bildning. Ett
villkor som normalt gäller är att företaget utför en arbets-marknadspolifisk
motprestation, l.ex. anställer en arbetslös. De förelag , som anställer
personer anvisade från den särskilda arbetsförmedlingen får enligt riksdagens
beslut utbilda dessa med bidrag även för lönekostnader i enlighet med reglerna
för s. k. flaskhalsulbildning. Del krav på motprestation som normalt
föreligger för att fullt statsbidrag skall utgå, skall anses uppfyllt i och
"med att företagel anställer dessa personer.

Chefen för utbildningsdepartementet har tidigare i
dag redovisat vissa ytleriigare utbildningsinsatser i Uddevallaregionen inom
studieförbundens ram.

Jag beräknar de extra kurskostnaderna för
arbetsmarknadsutbildningen till 20 milj. kr. Jag har då räknat med atl ca 1000
personer kommer atl omfattas av utbildningen. Utöver denna kostnad beräknar jag
ytterligare 30 milj. kr. för utbildningsbidrag. Denna kostnad ryms inom de
ordinarie medlen för utbildningsbidrag.

Slarta-egetbidrag

För att ta till vara och stimulera enskilda
personers egna initiativ lill sysselsättning har möjligheten att stödja sådana
genom slarta-egetbidrag utökats.

Bidrag till arbetslösa som startar egen rörelse kan
utgå till arbetslösa som startar egen verksamhet i slällel för att uppbära
kontant stöd enligt förordningen (1984:523) om försöksverksamhet med bidrag
lill arbetslösa som startar egen rörelse. Starta-egetbidraget utgår under högst
sex månader med samma belopp som annars hade utgått i form av ersältning från
arbetslöshetskassa eller kontant arbetsmarknadsstöd. Detla bidrar kan nu i
Uddevallaregionen också utgå lill personer som riskerar alt bli arbetslösa och
som har skrivits in vid den särskilda arbetsförmedlingen. Jag beräknar
kostnaden för detta bidrag lill 3,6 milj. kr. och jag har då räknat med en
omfattning av 100 personer.

Som en försöksverksamhet kan näringshjälp beviljas
långtidsarbelslösa enligt arbelsmarknadskungörelsen (1966:368, omtryckt
1983:569). Försöksverksamheten får bedrivas i fem län och omfatta högst 50
personer.

Prop.
1984/85:125 29

Näringshjälp
för långtidsarbetslösa bör kunna vara elt medel i den särskilda
arbetsförmedlingens arbete. De personer som skrivs in på förmedlingen kommer
enligt riksdagens beslut alt jämställas med långtidsarbetslösa. Enligt reglerna
för näringshjälp kan bidrag lämnas med högst 15 000 kr. och lån med högst 60000
kr. till personer som startar egen verksamhet. Jag beräknar kostnaden för
näringshjälp till 1,8 milj. kr. och omfattningen till 40 personer utöver den omfattning
som försöksverksamheten nu har.

Beredskapsarbete/rekryteringsstöd

För att underlätta för de arbetssökande att erhålla
ett nytt arbete kommer rekryteringsstödet att kunna utnytQas. Enligt
förordningen (1983:992) om rekryteringsstöd kan sådant stöd i första hand utgå
för långtidsarbelslösa. De personer som skrivs in vid den särskilda
förmedlingen skall enligt riksdagens beslut jämställas med långtidsarbetslösa.

Därutöver kan beredsapsarbeten utnylQas för att
skapa tillfällig sysselsättning. Jag beräknar 50 milj. kr. för
beredskapsarbeten och rekryteringsstöd. Fördelningen av medlen på de båda
åtgärderna bör få ankomma på den särskilda arbetsförmedlingen.

En
turistanläggning i Ertseröd i Tanums kommun kommer att kunna byggas som
beredskapsarbete. Byggstarten beräknas till senare delen av år 1985.
Ertserödanläggningen kommer alt bestå av 290 lägenheter/stugor, vandrarhem,
gästhamn och båtplatser. Vidare skall anläggningen innehålla restaurang,
sporlanläggning m. m. Anläggningen kommer att handikappan-passas. Under
byggtiden beräknas 140 årsarbetare sysselsättas. När anläggningen är färdig
kommer ca 45 personer alt sysselsättas stadigvarande. Kostnaden för projektet
är beräknat till ca 70 milj. kr. Statsbidrag bör utgå med 40% av kostnaden,
dvs. ca 30 milj. kr. Jag har i denna fråga samrått med chefen för
jordbruksdepartementet.

Bidrag
för arbetsresor och traktamente vid dubbel bosättning

För att underlätta för och stimulera personer all
ta arbete på annan ort har två nya bidrag införts. Syftet är att bidragen skall
medverka till att möjliggöra pendling och dubbel bosättning under en viss tid
för all låta arbetssökande pröva sig fram lill ett lämpligt arbete och/eller
atl ge möjlighel för sökande atl skaffa sig lämplig erfarenhet för alt på så
sätt förbättra sina möjligheter atl senare få elt arbele i Uddevallaregionen.

Bidrag för arbetsresor lämnas med 400 kr. per månad
i högst elt år för personer anmälda på den särskilda förmedlingen som pendlar
från bostadsorten till ett nytt arbete på annan ort. Traktamente vid dubbel
bosättning lämnas med 50 kr. per dag under högst ett år. Jag beräknar kostnaden
för dessa bidrag till 5,8 milj. kr.

Bidrag för arbetsresor och traktamente vid dubbel
bosättning bör i likhet med flyitningsbidrag vara skattefria och bör med hänsyn
till de speciella omständigheterna inte påverka den enskildes möjligheter till
avdrag vid

Prop.
1984/85:125 30

taxeringen
för kostnader för arbetsresor eller dubbel bosäUning. Beloppen är avvägda med hänsyn
härtill. Dessa frågor måste regleras i lag. Efter samråd med chefen för
finansdepartementet föreslår jag därför aft en lag införs som reglerar dels
villkoren för de nya bidragen och dels hur dessa skall behandlas ur
skattesynpunkt. Den nya lagen bör tillämpas retroaktivt på det traktamente vid
dubbel bosäUning av i princip samma art som enligt särskilda regler i
arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) sedan den 1 juli 1983 har lämnats till
vissa arbetstagare i Gällivare och Kimna kommuner. Detsamma bör gälla i fråga
om traktamente vid dubbel bosättning och bidrag till dagliga arbetsresor till
arbetssökande som är inskrivna vid den särskilt inrättade arbetsförmedlingen i
Uddevalla och som har lämnats bidrag före den I juli i år. När det gäller
innebörden av villkoren för de två formerna av flyttningsersättning fordras
inte några mer ingående kommentarer, eftersom de är okomplicerade och i viss
utsträckning har tillämpats tidigare. De bestämmelser som jag föreslår i fråga
om traktamente vid dubbel bosättning överensstämmer i huvudsak med vad som före
den 1 januari 1982 gällde för motsvarande bidragsform enligt föreskrifter i
arbetsmarknadskungörelsen- Dessutom har denna bidragsform sedan den 1 juli
1983 tillämpats beträffande arbetstagare som har haft sin arbetsplats i
Gällivare eller Kimna kommun. Inom arbetsmarknadsverket är man således sedan
tidigare väl förtrogen med dessa regler och tillämpningen av dem bör inte
föranleda några störte problem. Den enda anledningen till aft jag nu föreslår
att villkoren skall regleras i lag är aft frågorna om skatteplikt för
ersättningarna och avdragsräU för kostnader som dessa är avsedda att täcka
föreslås få en speciell lösning och att sådana frågor måste regleras i lag.

Lagförslaget bör fogas till protokollet i detta
ärende som underbilaga 0:1.

Förslaget om särskilda flyUningsersättningar är ett
viktigt led i den rad av åtgärder som regeringen har föreslagit i syfte att
förbättra den svåra arbetsmarknadssituationen i Uddevallaregionen. Det är
yUerst angeläget att förslaget kan omsättas i praktisk handling utan dröjsmål.
Riksdagen måste få tillfälle att behandla förslaget under våren. Mol denna
bakgrund står det klart att en remiss till lagrådel av del inom
arbetsmarknadsdepartementet utarbetade förslaget till lag om vissa
flyUningsersättningar skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling så aft
avsevärt men skulle uppkomma. Sådan remiss bör därför inte ske innan
regeringen fattar beslut om proposition till riksdagen.

Åtgärder
för personer med särskilda svårigheter på arbetsmarknaden

Den genomsnitUiga åldern för de anställda vid
Uddevallavarvet är förhållandevis hög. Ca hälften är 50 år och äldre. Den
särskilda förmedlingen bör därför kunna disponera resurser som vid behov kan
användas för denna grupp. Utöver ordinarie åtgärder kan det för sökande med
arbets-

Prop.
1984/85:125 31

handikapp
bli aktuellt att lämna introduktionsbidrag och/eller särskilt lönebidrag.

Jag bedömer att 400 platser med introduktionsbidrag
och 200 med särskilda lönebidrag kan behövas utöver de platser med sådana
bidrag som regionen redan disponerar. Utökningen bör avse budgetåren 1984/85
och 1985/86. Dessutom kan antalet platser hos Bohusgruppen inom
Samhälls-företag behöva ökas ut.

Jag återkommer i det följande till frågan om medel
till ytterligare introduktionsbidrag och särskilda lönebidrag för insatser i
Uddevallaregionen.

Särskilda
medel

Det
är angeläget att arbetsförmedlingens arbete löper så smidigt och friktionsfritt
som möjligt. För att bidra till en ökad smidighet bör arbetsförmedlingen ha
särskilda medel till sitt förfogande som relativt fritt kan användas för att
hjälpa enskilda personer att erhålla ett nytt arbete. Det kan t. ex. vara fråga
om situationer när de ordinarie åtgärderna eller de här beskrivna särskilda
åtgärderna inte är ändamålsenliga eller tillräckliga. Jag tänker också på vissa
särskilda projekt, l.ex. utbildningsprojekt som kan komma att aktualiseras.
Dessa särskilda medel beräknar jag till 9 milj. kr. De sammanlagda kostnaderna
för de åtgärder som jag nu har föreslagit uppgår till 127,6 milj. kr. och avser
perioden den 28 febmari 1985-den 30 juni 1986. Med hänsyn till att kostnaderna
fördelar sig på två budgetår och för all ge en god överblick av medelsanvändningen
bör medlen föras upp på elt särskiU reservationsanslag.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

dels
att antaga inom arbetsmarknadsdepartementet upprättat förslag till lag om
vissa flyUningsersättningar, dels alt till Medel Jör särskilda insatser i
Uddevallaregionen på tilläggsbudget III ull statsbudgeten för budgetåret
1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 127600000 kr.

Prop. 1984/85:125 32

C.
Arbetslivsfrågor

[4j
C 4. Särskilda åtgärder för arbetsanpassning och sysselsättning. Under denna
rubrik har på statsbudgeten för innevarande budgetår förts upp elt
förslagsanslag av 2337 188000 kr. Härav har under Anställning med lönebidrag
anvisats 2 190408000 kr.

I enlighet med riksdagens beslut (prop.
1983/84:122, AU 19, rskr 344) infördes den 1 juli 1984 två nya stödformer inom
ramen för anställning med lönebidrag. Ett introduktionsbidrag med 90% av
lönekostnaden kan lämnas under högst 960 timmar för arbetshandikappade som
behöver ingående introduktion och särskilda anpassningsåtgärder på
arbetsplatsen. Bidrag lämnas främst vid anställningar hos enskilda
arbetsgivare, kommuner, landsting och affarsdrivande verk.

Vidare kan ett särskilt lönebidrag lämnas med 90%
av lönekostnaden under det första anställningsåret - utöver eventuell tid med
introduktionsbidrag - och med 50% under de tre därpå följande åren. Under
budgetåret 1984/85 beräknas ca 800 personer omfattas av bidrag med 90% och ca
1400 av bidrag med 50% av lönekostnaden.

Det särskilda lönebidraget lämnas vid anställning
av sådana arbetssökande som har svåra fysiska, psykiska eller socialmedicinska
arbetshandi-kapp eller som är psykiskt utvecklingsstörda och som annars
riskerar att bli förtidspensionerade eller måste beredas skyddat arbete. Också
det särskilda lönebidraget lämnas till enskilda eller kommunala arbetsgivare
och affärsverk.

1 en framställning till regeringen den 22 januari
1985 har AMS hemställt om utökade ramar för introduktionsbidrag och särskilt
lönebidrag.

Oavsett konjunkturläge har arbetshandikappade
svårare än andra att hävda sig på arbetsmarknaden framhåller AMS. Möjligheterna
alt arbets-placera dessa sökande med hjälp av del nyligen införda
introduktionsbidraget har hittills varit goda. Enligt länsarbetsnämnderna har
under innevarande budgetår arbetsplacering med introduktionsbidrag kunnat ske
i en takt som på årsbasis räknat ligger ca 50% över den ram om 2000 platser,
som gäller för verksamheten.

AMS framhåller vidare att en hpg takt i
utplaceringen av arbetshandikappade är ett viktigt led i satsningen på att
förbättra situationen för långtidsarbetslösa och att möjligheterna att nå
gynnsamma resultat är goda i det nuvarande konjunkturlägel. AMS hemställer
därför alt ramen för introduktionsbidrag höjs till 3 000 platser ä 960 timmar
och att det särskilda lönebidraget med 90 % bidrag höjs från 800 lill 1 200
platser. Kostnaden beräknas till ca 75 milj. kr. för hell år.

Introduktionsbidraget och det särskilda
lönebidraget har snabbt visat sig vara mycket verkningsfulla när det gäller att
underlätta för handikappade att få en anställning på den reguljära
arbetsmarknaden. Det är enligt min

Prop.
1984/85:125 33

mening
angeläget alt det förbättrade läget på arbetsmarknaden utnytQas så att man får
till stånd fler arbetsplaceringar för sökande med arbetshandi-kapp, inte minst
mot bakgrund av atl dessa sökande i stor utsträckning återfinns bland de
långtidsarbelslösa.

Jag har nyss föreslagit etl utökat antal platser
med introduktionsbidrag och särskilt lönebidrag under budgetåren 1984/85 och
1985/86 för att ge den särskilda förmedlingen i Uddevalla-regionen bättre
möjligheter att placera arbetshandikappade. Jag beräknar att anslaget behöver
tillföras 18,8 milj. kr. för de merkostnader som uppslår till följd av
utökningen.

Vidare bör i enlighel med AMS hemställan antalet
platser med introduk-lionsbidrag under budgetåren 1984/85 och 1985/86 utökas
med därulöver sammanlagt 1000 platser. Antalet särskilda lönebidrag med 90%
bidrag bör utökas med 400 platser utöver de platser som har föreslagits
tillkomma i Uddevallaregionen.

Kostnaderna för den utökning av dessa bidrag som
jag här har föreslagit kommer på grund av rekvisilionsförfarande m. m. att
belasta anslaget för budgetåret 1985/86. Jag föreslår därför inte nu särskilda
medel till ändamålet. Jag avser atl längre fram föreslå regeringen att
förelägga riksdagen förslag om ytleriigare medel under anslaget C 4. Särskilda
ålgärder för arbetsanpassning och sysselsättning för budgetåret 1985/86.

Med hänvisning till vad jag nu har anfört
hemställer jag alt regeringen föreslår riksdagen

alt godkänna vad jag har anfört om omfattningen av
introduktionsbidrag och särskill lönebidrag under budgetåren 1984/85 och
1985/86.

D.
Invandring m. m.

[5]
D 3. Åtgärder för invandrare. Under anslagsposten Bidrag till stiftelsen
Invandrartidningen har i statsbudgeten för innevarande budgetår under denna
rubrik anvisats 4 346000 kr. Anslagsposten behandlas som ett särskilt
reservationsanslag. I 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85: 100, bil. 12
sid. 163 ff) föreslås atl anslagsposten för näsla budgetår skall uppgå till
4515000 kr.

Stiftelsen Invandrartidningen har hos regeringen
hemställt om ell ytterligare statsbidrag på 250000 kr. för innevarande
budgetår för atl läcka etl beräknat underskoll.

Stiftelsens möjligheter all finansiera sin
verksamhel har minskal under senare år bl. a. lill följd av att myndigheterna i
mindre utsträckning än lidigare kunnat finansiera s. k. specialnummer.

Under föregående och innevarande budgetår har
stiftelsen vidtagit flera besparingsåtgärder som inneburit nedskärningar i
verksamheten. Prenumerationspriset har också höjts fr.o.m. den I januari 1985.
Trots della 3
Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 125

Prop. 1984/85:125 34

förväntas
ett underskott uppkomma i stiftelsens verksamhet som inte kan undvikas utan
mycket drastiska nedskärningar. Sådana skulle, om de genomfördes, innebära
minskningar i utgivningen och uppsägning av personal.

Med
stöd av regeringens bemyndigande tillkallade jag i november 1984 en särskild
utredare med uppgift att utreda Stiftelsen Invandrartidningens uppgifter inom
ramen för samhällsinformationen till invandrare. Utredaren skall utvärdera
tidningens verksamhet, belysa olika invandrargmppers behov av kontinuerlig
samhällsinformation, överväga och lägga fram förslag i fråga om huvudmannaskap
samt göra kostnadsberäkningar för olika alternativ. Utredningsuppdraget skall
redovisas senast den 30 juni 1985.

För att undvika kraftiga nedskärningar i
tidningsverksamheten under innevarande budgetår och därmed allvarligt förändra
fömtsattningarna för det pågående utredningsarbetet är del enligt min mening
angelägel att Stiftelsen Invandrartidningen beviljas ett extra bidrag under
innevarande budgetår. Bidraget finansieras med alt motsvarande belopp innehålls
under åttonde huvudtitelns anslag G 10. Stöd lill tidningar på andra språk än
svenska.

Jag
hari denna fråga samrått med statsrådet Göransson.

Med hänvisning lill vad jag anfört hemsläller jag
att regeringen föreslår riksdagen

att till Åtgärder för invandrare på tilläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av
250000 kr.

Prop.
1984/85:125 35

Underbilaga
7.1

Förslag
till

Lag
om vissa flyttningsersättningar

Härigenom
föreskrivs följande.

Inledande
bestämmelse.

1 §
Till arbetstagare som är inskrivna vid den särskill inrättade arbetsför

medlingen i Uddevalla kommun får lämnas särskild flyttningsersättning i

form av traktamente vid dubbel bosättning och bidrag till merkostnader för

dagliga arbetsresor.

Traktamente vid dubbel bosättning får lämnas även
fill arbetstagare som har haft sin arbetsplats i Gällivare eller Kiruna kommun.

Traktamente
vid dubbel bosättning

2 §
Traktamente vid dubbel bosättning lämnas till arbetstagare som vid

filllräde av anställning på annan ort får Kostnader för egen bostad på två

orter, under förutsättning att

1.
arbetstagaren inte har rätt
lill traktamente från arbetsgivaren,

2.
anställningen beräknas vara
minst sex månader,

3.
arbetstagaren inte kan resa
mellan orterna varje dag.

3 §
Traktamente vid dubbel bosättning lämnas med 50 kronor för vaQe

dag fill den som är ensamstående och med 75 kronor för vaQe dag till den

som har ett hushåll med flera personer. Till arbetstagare som är inskrivna

vid den särskilt inrättade arbetsförmedlingen i Uddevalla kommun är dock

•traktamenlel alltid 50 kronor för vaQe dag.

Traktamente lämnas under högst fem dagar per
kalendervecka i högst tolv månader.

Bidrag
till merkostnader för dagliga arbetsresor

4 §
Bidrag till merkostnader för dagliga arbetsresor lämnas till arbetsta

gare som arbetar på annan ort än bostadsorten.

Bidraget lämnas med högst 400 kronor för varje
månad under högst tolv månader.

Bestämmelser
angående beskattning

5 §
Traktamente och bidrag enligt denna lag utgör inte skattepliktig

intäkt och påverkar inte heller rätten till avdrag för motsvarande kostna

der.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och gäller
till utgången av juni 1986. Bestämmelserna i 5 § tillämpas vid 1984-1987 års
taxeringar och gäller även i fråga om motsvarande traktamente och bidrag som
har lämnals före ikraftträdandet enligt då gällande bestämmelser. Den som vid
1984 eller 1985 års taxering inte har fått avdrag på gmnd av att sådant
traktamente har uppburits, får anföra besvär över taxeringen enligt 100 §
taxeringslagen (1956:623).

Prop. 1984/85:125 36

Bilaga
8

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1985-03-14

Föredragande:
statsrådet Gustafsson

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85

ELFTE
HUVUDTITELN

B.
Bostadsförsörjning m. m.

[1]
B 1. Bostadsstyrelsen. Under denna rubrik har i statsbudgeten för budgetåret
1984/85 anvisats ett förslagsanslag av 52102000 kr. Av detta belopp avser 3
milj. kr. medel till bosladsslyrelsens projekt rörande utvidgat datorstöd -
UDS - till verksamheten vid bostadsslyrelsen och länsbostadsnämnderna. Medlen
är avsedda för fortsatt utredningsarbete och för genomförandet.

Regeringen har i prop. 1984/85: 101 med förslag om
tilläggsbudget 11 till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 föreslagit
riksdagen att anvisa ytterligare 1 milj. kr. för projektet. Bostadsslyrelsen
har hemställt om ytterligare 948000 kr. för innevarande budgetår. Jag beräknar
i likhel med bostadsslyrelsen medelsbehovet till 948000 kr.

Riksdagen har i enlighet med regeringens förslag i
prop. 1983/84:90 beslutat (BoU 28, rskr 303) att det bildas etl särskilt av
staten belagt kreditaktiebolag med uppgift att på den prioriterade
kreditmarknaden låna upp de medel som krävs för den statliga bostadslångivningen.

Regeringen har föreslagit riksdagen (prop.
1984/85:101) atl anvisa 1,5 milj. kr. för innevarande budgetår till
bostadsstyrelsen för ändringar av del nuvarande datasystemet så atl utbetalning
enligt den nya ordningen kan ske fr. o.m. den Ijuli.

I skrivelser till regeringen har bostadsstyrelsen
framhållit betydelsen av en fillräcklig medelstilldelning under projektets
inledningsskede. Bostadsstyrelsen har hemställt om att ytterligare 500000 kr.
anvisas för innevarande budgetår och anser att de medel som regeringen har
begärt av riksdagen för näsla budgetår (prop. 1984/85:100 bil. 13) kan minskas
med motsvarande belopp.

Prop.
1984/85:125 37

Bostadsstyrelsen har också beräknat de kostnader
för projektet som tillkommer lill följd av att kreditaktiebolaget skall svara
för all lillhandahålla medel för utbetalningar även av vissa lidigare
beviljade energilån. För detta ändamål hemsläller styrelsen om ytterligare
225000 kr. för vart och ett av budgetåren 1984/85 och 1985/86.

Jag beräknar i likhel med bostadsstyrelsen behovet
av ytterligare medel för budgetåret 1984/85 för här nämnda ändamål lill
sammanlagt 725000 kr. Medlen som begärts för näsla budgetår kan därmed minskas
med 275000 kr.

Jag
förordar att regeringen föreslår riksdagen alt på filläggsbudgel III lill
statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ytterligare 1673000 kr. för
samtliga de ändamål som jag har redogjort för.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Bostadsslyrelsen på filläggsbudgel III
till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett förslagsanslag av 1673000
kr.

[2]
B 6. Tilläggslån till ombyggnad av vissa bostadshus m.m. Från detta anslag
betalas ut bl. a. tilläggslån för åtgärder som avser att avhjälpa bygg-skador
och byggfel samt för ändrad lägenhetssammansättning och grundförstärkning i
vissa fall.

Riksdagen har för beslut om sådana lån fastställt
en ram på 60 milj. kr. för år 1984 och preliminärt samma belopp för år 1985.

Under år 1984 var verksamheten begränsad och hela
ramen togs därför inte i anspråk. Det beror enligt bostadsstyrelsen på att
lånemöjligheten infördes så sent som den 1 januari 1984 och på byggherrarnas
planeringssituation.

Verksamheten kan väntas öka i omfattning under år
1985. Enligt min mening bör därför 25 milj. kr. som inte utnytQades av ramen
för år 1984 kunna användas för beslut under första halvåret 1985.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer
jag att regeringen föreslår riksdagen

att medge att 25000000 kr. av 1984 års ram för
beslut om tilläggslån som avser åtgärder för att avhjälpa byggskador och
byggfel, ändrad lägenhetssammansättning eller grundförstärkning får användas
för beslut under första halvåret 1985.

[3]
B 17. Bidrag till energibesparande åtgärder inom bostadsbeståndet

m.
m. Under denna mbrik har i statsbudgeten för innevarande budgetår anvisats ett
reservationsanslag om 500 milj. kr.

Från anslaget betalas utgifter för statens
ekonomiska stöd till energibesparande åtgärder i bostadshus.

Under
innevarande budgetår belastas anslaget allQämt med utbetalningar som avser
lidigare beslutade lån och bidrag till kommunala och lands-4 Riksdagen
1984/85. 1 saml. Nr 125

Prop.
1984/85:125 38

tingskommunala
byggnader m. m. Från anslaget bestrids under innevarande budgetår även
utgifter för energisparande åtgärder i statliga byggnader, exkl. affärsverkens
byggnader.

Riksdagen
beslutade hösten 1983 om ett bosladsförbättringsprogram (prop. 1983/84:40 bil.
9, BoU 11, rskr 63). Därvid ändrades även del statliga ekonomiska stödet till
energisparåtgärder. Riksdagsbeslutet innebar samtidigt i denna del att i
ansökningar som inkom före den 30 mars 1984 kunde sökanden välja stöd antingen
enligt de äldre slödreglerna eller enligt de nya.

Eu
särskill sysselsältningsstöd har vidare lämnats för vissa isoleringsarbeten,
under förutsättning att arbetena i huvudsak avslutades senast den 30 juni 1984
(prop. 1982/83:50 bil. 5, CU 8, rskr 112). Särskilda regler gäller för
Norrbottens län.

Under
år 1984 har vidare funnits möjligheter att ansöka om bidrag för investeringar i
uppvärmningsanläggningen - bl. a. värmepumpar (prop. 1983/84:62, NU 9, rskr
124).

Till
följd av förändringarna och de olika temporära stödformerna ökade antalet
ansökningar om energisparstöd under år 1984 mycket kraftigt i förhållande till
tidigare erfarenheter. De av riksdagen avvisade ramarna för beslut om stöd togs
hell i anspråk.

Beslut om stöd meddelades under budgetåret 1983/84
med ett belopp om 1549 milj.kr., varav 1362 milj. kr. avsåg statliga lån enligt
äldre beslämmelser.

Bostadsstyrelsen bedömer - med hänsyn till
tidsförskjutningen mellan beslut och utbetalning samt utfallet den 31 december
1984 - behovet av medel för utbetalning under budgetåret 1984/85 till 1 375
milj. kr. I beloppet ingår även medel för utbetalning av tidigare beslutat stöd
till kommunala och landstingskommunala byggnader.

Byggnadsstyrelsen
har t.o.m. budgetåret 1983/84 beslutat om investeringar i energisparåtgärder
till en sammanlagd kostnad om 465 milj. kr. Vid utgången av budgetåret 1984/85
beräknar byggnadsstyrelsen ha bundit sig för åtaganden om totaU 555 milj. kr.,
vilket är lika med lämnade bemyndi-ganden. Behovet av medel för utbetalningar
under budgetåret 1984/85 bedömer byggnadsstyrelsen till 105 milj. kr.

Sammantaget
beräknar jag således behovet av medel för utbetalningar till (1 375 -I- 105 =)
1480 milj. kr. Reservationen på anslaget vid utgången av budgetåret 1983/84
anges numera till 918,5 milj. kr. Tillsammans med anvisade medel om 500 milj.
kr. uppgår det belopp som under budgetåret 1984/85 kan disponeras för
utbetalningar till ! 418,5. Ytteriigare 62 milj. kr. behöver således föras upp
under anslaget.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen.

att till Bidrag tUl.energibesparande åtgärder inom
bostadsbeståndet m.m. på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1984/85 anvisa eft reservationsanslag av 62000000 kr.

Prop.
1984/85:125 39

Bilaga
9

. Utdrag

INDUSTRIDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1985-03-14

Föredragande:
statsrådet R. Carlsson

Anmälan
till tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85

TOLFTE
HUVUDTITELN

I det följande redovisas de åtgärder inom
industridepartementets verksamhetsområde för Uddevallaregionen som jag anser
nödvändiga till följd av Svenska Varv AB:s avsikt att lägga ned
Uddevallavarvet.

Åtgärder
för Uddevallaregionen

Svenska Varv AB har i december 1984 beslutat att
inleda MBL-förhandlingar om nedläggning av Uddevallavarvet. Bakgmnden till
beslutet är de mycket pressade konkurrensförhållanden som råder inom den
intemafionella varvsnäringen med mycket dålig lönsamhet och svag
orderbeläggning som följd. Den, i regeringens proposition (prop. 1982/83:147,
NU 55, rskr 383) om vissa varvsfrågor m.m., redovisade marknadssituationen med
kraftig obalans mellan tillgänglig varvskapacitet och det bedömda behovet av
leveranser i framtiden består. För Uddevallavarvets del har denna situation
inneburit en mycket svag ordersituation och sysselsättningsproblem.

Uddevallavarvet är den dominerande arbetsplatsen i
Uddevallaregionen och en nedläggning av varvet kommer att få stora effekter på
sysselsättningen och näringslivet i detta område.

De problem som en nedläggning av Uddevallavarvet
för med sig drabbar ett flertal kommuner. Djupast berörda är Uddevalla,
Lysekils och Munkedals kommuner. Dessa utgör en näringspolitisk bas för mellersta
och norta Bohuslän och en negativ utveckling här skulle få allvarliga
spridningseffekter i andra delar av länet och i angränsande delar av Älvsborgs
län.

Med anledning av utvecklingen i Uddevallaregionen
har skrivelser med förslag till bl. a. sysselsättningsskapande åtgärder
inkommit från Svenska metallindustriarbetareförbundet tillsammans med Svenska
industriQänste-

Prop.
1984/85:125 40

mannaförbundet,
Sveriges arbetsledareförbund och Sveriges civilingenjörsförbund, LO-distriklel
i Västsverige tillsammans med TCO-distriktel i Göteborgs och Bohus län. Svenska
melallinduslriarbetareförbundet avdelning 170 samt Svenska
induslriQänslemannaförbundel avdelning 113, Uddevalla hantverks- och
industriförening, företag, lokala organisationer samt enskilda personer.

För atl bemöta den negativa utveckling i
Uddevallaregionen som skulle kunna bli följden av en passiv invänlan av varvets
nedläggning, har regeringen omgående tillsatt en regional samordningsgrupp
under ledning av landshövding Åke Norling.

I det följande redovisar jag vissa av de
tillfälliga ålgärder som föreslås med särskild tonvikt på sådana förslag som
kräver riksdagens medverkan. Dessa åtgärder har till mål att skapa en ny stabil
industriell bas i regionen. Vid utformandet av åtgärderna har de skrivelser som
inkommit från organisationer, företag och enskilda utgjort ett värdefullt
underiag.

Vidare har regeringen i den nyligen framlagda
propositionen med förslag till regional utveckHng och uQämning (prop. 1984/85:
115) gett en översiktlig redovisning av planerade ålgärder för
Uddevallaregionen.

Industripolitiska
åtgärder

Elt investmentbolag inrättas med uppgift att skapa
nya industrier i regionen och ta vara på expansionskraften i befintliga
företag. Bolaget skall i första hand arbeta med finansiella insatser i form av
ägarkapital och med kunskapsförmedling.

Ett program för företagsjörnyelse och teknisk
utveckling i regionen Utarbetas. Styrelsen för teknisk utveckling har fått i
uppdrag all utarbeta ett program för teknikutveckling och teknikspridning i
regionen. Programmet skall utarbetas i samråd med länsstyrelsen och i
samarbele med Chalmers tekniska högskola.

Den regionala utvecklingsfonden tillförs medel för
särskilda insatser i Uddevallaregionen. Resursförstärkningen är moliverad
främst av au fonden måsle få möjlighet all snabbi och effe'ktivi hantera den
ökade mängd förslag och förfrågningar om företagsetableringar som nu riktas
lill regionen. Även länels landsting planerar att tillföra fonden extra
resurser för åtgärder i Uddevallaregionen.

Regionalpolitiska
åtgärder

Ett intensifierat regionalt utvecklingsarbete skall
bedrivas av länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

I syfte att stimulera nyetablering och expansion i
del befintliga näringslivet har regeringen nyligen beslutat att
regionalpolitiskt stöd tillfälligt skall kunna lämnas i Lysekils, Munkedals och
Uddevalla kommuner. Regeringens beslut avser återstående tid av budgetåret
1984/85.

Prop.
1984/85:125 41

Beslutet innebär dels alt lokaliseringsbidrag skall
kunna lämnas med högst 30% och lokaliseringsbidrag tillsammans med
lokaliseringslån med högst 70% av den del av totalkostnaderna i ett projekt som
avser byggnader, markanläggningar, maskiner och andra inventarier, dels all
offertstöd skall kunna lämnas med högst 30% av totalkostnaderna för en
regionalpolitiskt betingad åtgärd. Gällande regler för regionalpolitiskt stöd
i kommuner som regeringen på delta sätt utpekar innebär att lokaliseringsstöd
lämnas genom beslut av statens industriverk, dock endasl lill projekt där del
godkända totala kapitalbehovet i samband med investeringen överstiger 7 milj.
kr. För mindre projekt kan antingen länsstyrelsen bevilja investeringsbidrag
med högst 20% eller, om synneriiga skäl föreligger, kan regeringen bevilja
lokaliseringsstöd.

Regeringen har i prop. 1984/85:115 om regional
utveckling och uQämning nyligen föreslagit bl. a. atl även länsstyrelse skall
kunna lämna lokaliseringsstöd i orter eller kommuner som utpekas på detta sätt
samt alt denna beslutanderätt skall avse projekt med ell godkänt totalt
kapitalbehov av högst 9 milj. kr. Under fömtsättning att riksdagen godkänner
dessa förslag behöver riksdagen i detta sammanhang endast ta ställning till hur
hög andel lokaliseringsbidrag som maximalt skall kunna lämnas i de tre utpekade
kommunerna och anvisa medel för regionalpolitiskt stöd. Jag återkommer till
dessa frågor under anslaget C 9. Lokaliseringsbidrag m.m. i Uddevallaregionen.

A.
Industridepartementet m. m.

[
I ] A 4. Extra utgifter. Under denna mbrik har i statsbudgeten för budgetåret
1984/85 anvisats etl reservationsanslag av 600000 kr. Vid ingången av
budgetåret fanns en reservation av 18 552 kr. På tilläggsbudget I har anvisats
etl belopp av 1,3 milj. kr. avseende industridepartementets kostnader för två
inlernalionella konferenser som genomförs under våren 1985. Konferenserna
anordnas av FN:s organisation för industriell utveckling (UNIDO) och Economic
Commission for Europé (ECE).

Vid utgången av december 1984 var de i
statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anslagna medlen helt förbrukade.
Anledningen var främst att antalet utländska minislerbesök under hösten 1984
var fler än vad som kunde förutses vid beräkningen av anslaget. Under våren
1985 förutses ytteriigare ministerbesök. För alt i första hand täcka
kostnaderna för dessa erfordras ytleriigare I milj. kr.

Med hänvisning till det anförda, och efter samråd
med statsrådet Dahl hemsläller jag alt regeringen föreslår riksdagen

alt till Extra utgifter på tilläggsbudget III till
statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservationsanslag av 1 000000
kr.

Prop. 1984/85:125 42

B.
Industri m. m.

[2]
B 14. Småföretagsutveckling. Under denna rubrik har i statsbudgeten för
budgetåret 1984/85 anvisats ett reservationsanslag av 146850000 kr.

Jag har nyss redogjort för behovet av statliga
insatser för bl. a. industriell utveckling i Uddevallaregionen.

Den regionala utvecklingsfonden i Göteborgs och
Bohus län bör få ett särskilt bidrag på 5 milj. kr. för att möjliggöra
intensifierade förelagsser-viceinsatser i främst Uddevalla, Lysekils och
Munkedals kommuner. Verksamheten bör bedrivas enligt i huvudsak samma principer
som f. n. gäller för utvecklingsfondernas företagsserviceverksamhet. Medlen bör
anvisas under innevarande budgetår. Det ankommer på regeringen att närmare
besluta om hur medlen skall betalas ut och användas.

Jag har erfarit att Göteborgs och Bohus läns
landsting är berett att satsa motsvarande belopp för att förstärka fondens
verksamhet i Uddevallaregionen. Genom denna gemensamma satsning från staten
och landstinget räknar jag med att fonden under de närmaste åren verksamt kan
bidra till en behövlig företagsförnyelse och utveckling i den berörda regionen.

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer
jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Småföretagsutveckling på tilläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ell reservationsanslag av
5000000 kr.

[3]
B 21. Medelstillskott till ett regionalt investmentbolag för Uddevallaregionen.
Något anslag för detta ändamål finns inte upplaget i statsbudgeten för
budgetåret 1984/85.

Jag har nyss redogjort för behovet av statliga
insatser för bl. a. industriell utveckling i Uddevallaregionen.

Ett regionalt investmentbolag bör bildas och staten
bör därvid bidraga med totalt 90 milj. kr. Av delta belopp bör bolaget
tillföras 60 milj. kr. i form av medelstillskott från staten. Bolagets ändamål
bör i första hand vara att filiföra ägarkapital och kunnande till befinfliga
och nyetablerade företag i Uddevallaregionen. Det är angeläget att
investmentbolaget, som skall arbeta affärsmässigt, får en god förankring i
näringslivet i regionen och privata intressenter bör därför få ett dominerande
inflytande i bolaget. Till det statliga medelstillskottet knyts villkor om
förtäntning och återbetalning. Det bör ankomma på regeringen att besluta om
formerna och villkoren för det statliga medelstillskottet.

Regeringen har tidigare, den 7 mars 1985, beslutat
om alt tillföra Svenska Varv AB 30 milj. kr. för förvärv av aktier i elt
regionalt investmentbolag för Uddevallaregionen. Dessa medel belastar anslaget
XIV 1978/79 C5. Bidrag till sysselsättningsåtgärder inom varvsregionerna.

Prop.
1984/85:125 43

Med hänvisning till vad jag har anfört hemsläller
jag att regeringen föreslår riksdagen

alt lill Medelstillskott till ett regionalt
investmentbolag för Uddevalloregionen på tilläggsbudget III till statsbudgeten
för budgetåret 1984/85 anvisa ett reservafionsanslag av 60000000 kr.

C.
Regional utveckling

[4]
C 9. Lokaliseringsbidrag m.m. i Uddevallaregionen. Något anslag för della
ändamål finns inte upptaget i statsbudgeten för budgetåret 1984/85.

Jag har tidigare redogjort för bakgrunden till atl
regionalpolitiskt stöd skall kunna lämnas i Lysekils, Munkedals och Uddevalla
kommuner.

Jag
föreslår att lokaliseringsbidrag i nämnda kommuner även efter innevarande
budgetårs utgång skall kunna lämnas med högst 30% av den del av
totalkostnaderna som avser byggnader, markanläggningar, maskiner och andra
inventarier. I övrigt skall tillämpas de regler som gäller för orter eller
kommuner som regeringen utpekar atl tilirälligt komma i fråga för regionalpolitiskt
stöd.

De regionalpoliliska åtgärder jag föreslagit anser
jag inte skall försämra möjligheterna att lämna regionalpolitiskt stöd i andra
delar av landet.

Jag
föreslår därför att medel för lokaliseringsbidrag i dessa kommuner anvisas över
ett särskilt anslag. Lokaliseringsbidrag m.m. i Uddevallaregionen, som skall
belastas med beslut om stöd som fattas av länsstyrelse, av statens industriverk
eller av regeringen. Även beslut om offertstöd i dessa kommuner bör belasta
detta anslag. Medel för lokaliseringslån bör dock anvisas över ett särskilt
anslag. Lokaliseringslån i Uddevallaregionen. Jag återkommer strax fill detta.

Ansökningar om stöd skall inlämnas till
vederbörande myndighei före utgången av år 1986. Del slutliga medelsbehovet kan
inte fastställas på förhand. Projekt som uppfyller villkoren för
regionalpolitiskt stöd skall kunna erhålla sådant enligt de regler jag angivit.

De
beräkningar av medelsbehovet som görs under de två nyssnämnda anslagen hänför
sig i första hand till budgetåret 1984/85. Medelsbehovet för kommande budgetår
kan f. n. inte bedömas med säkerhel. Om nu föreslagna medel inte är
tillräckliga för framtida behov, avser jag alt återkomma till regeringen. Om nu
föreslagna medel inte skulle täcka behovet före den tidpunkt när riksdagen kan
fatta beslut om nya anslag, kan beslut om stöd fattas med ianspråktagande av de
anslag som fr. o. m. den 1 juli 1985 avses slå till regeringens förfogande
under anslagen C 2. Lokaliseringsbidrag m. m., C 3. Lokaliseringslån och C 4.
Regionala utvecklingsinsatser m. m. Qfr prop. 1984/85:115 s. 150-154). Jag
avser att, om sådana beslut har faltals, föreslå alt regeringen begär att
riksdagen anslår motsvarande medd.

Prop. 1984/85:125 44

Jag beräknar preliminärt medelsbehovet för
Lokaliseringsbidrag m.m. till 225 milj. kr., varav 8 milj. kr. lill offertstöd.

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemsläller
jag alt regeringen föreslår riksdagen alt

1.
lokaliseringsbidrag i Lysekils,
Munkedals och Uddevalla kommuner skall kunna lämnas med högst 30% av den del
av totalkostnaderna som avser byggnader, markanläggningar, maskiner och andra
inventarier i enlighet med vad jag har anfört,

2.
till Lokaliseringsbidrag m.m. i
Uddevallaregionen på tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret
1984/85 anvisa etl reservafionsanslag av 225000000 kr.

[5]
C 10. Lokaliseringslån i Uddevallaregionen. Något anslag för delta ändamål
finns inte upplaget i statsbudgeten för budgetåret 1984/85.

Med
hänvisning lill vad jag lidigare anfört beräknar jag preliminärt medelsbehovel
till 25 milj. kr. Jag hemsläller att regeringen föreslår riksdagen

att till Lokaliseringslån i Uddevallaregionen på
tilläggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa etl
reservationsanslag av 25000000 kr.

[6]
C 11. Särskilda utvecklingsinsatser i Uddevallaregionen. Någol anslag för delta
ändamål finns inte upplaget i statsbudgeten för budgetåret 1984/ 85.

Under detta anslag redovisar jag förslag om medel
för dels visst projektarbete m.m. som länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län
skall genomföra, dels kostnaderna för etl program för att främja
teknikutveckling och teknikspridning i Uddevallaregionen, vilket styrelsen för
teknisk utveckling (STU) har fått i uppdrag alt utarbeta.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län skall
aktivt driva arbetet i den regionala samordningsgmpp som regeringen tillsalt.
Länsslyrelsen behöver för delta ändamål en anslagsförstärkning.

Länsstyrelsen
bedriver i arbelel med länsplaneringen ell slorl antal projekt i länet med
hjälp av medel från anslaget C 4. Regionalpolitiskt stöd: Regionala
utvecklingsinsatser. Detla arbete bör nu intensifieras med för
Uddevallaregionen väsentliga projekt. Också för detla ändamål krävs en
anslagsförstärkning.

För länsstyrelsens ovan angivna arbele beräknar jag
som engångsanvisning medelsbehovet till 10 milj. kr. Det bör ankomma på regeringen
atl besluta om den närmare användningen av medlen.

Regeringen har vidare uppdragit ål STU atl närmare
utarbeta förslag lill program för att främja teknikutveckling och
teknikspridning i Uddevallaregionen.

Prop.
1984/85:125 45

Programarbetet skall bl. a. bestå i att STU
tillsammans med Chalmers tekniska högskola (CTH) skall samarbeta i en
försöksverksamhet avseende dels etablering av industriell verksamhet i
Uddevallaregionen byggd på produktidéer vid CTH, dels en stödfunktion som
förmedlar teknisk kompetens till företagen i Uddevallaregionen samt ger
företagen kontakter till forskningsverksamheten på CTH eller vid behov annan
teknisk högskola. Vidare skall programarbetet omfatta en inventering av
industriföretag i regionen med avseende på produktidéer och problem inom
företagen. Denna inventering bör följas upp med särskilda medel för
produktutveckling och projektledningshjälp samt teknikstöd från
kollektivforskningsinstitut.

För
programmet teknikutveckling och teknikspridning i Uddevallaregionen beräknar
jag medelsbehovet fill ca 25 milj. kr. Det bör ankomma på regeringen att
besluta om den närmare användningen av medlen.

De
särskilda insatser som vidtas inom Uddevallaregionen bör utvärderas.
Kostnaderna för denna utvärdering bör bestridas från detta anslag.

Jag hemställer mot denna bakgrund att regeringen
föreslår riksdagen att till Särskilda utvecklingsinsatser i Uddevallaregionen
på till-läggsbudget III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ett
reservationsanslag av 35000000 kr.

E.
Energi

[7]
E 7. Visst internationellt energisamarbete. I statsbudgeten för budgetåret
1984/85 har under denna anslagsrubrik anvisats ett förslagsanslag av 14574000
kr. Från anslaget bestrids Sveriges reguljära medlemsavgift i Internationella
Atomenergiorganet (lAEA) samt bidraget till IAEA:s Technical Assistance and
Cooperation Fund, kostnader för deltagande i IAEA:s dokumentationssystem INIS,
kostnader i samband med deltagande i det nordiska kontaktorganet för
atomenergifrågor (NKA), dock inte projektkostnader, resekostnader i samband med
visst internationellt kärnenergisamarbete samt kostnader för delegationen (I
1982:08) för lAEA-frågor.

I
skrivelse till regeringen den 17 december 1984 har statens kärnkraftinspektion
hemställt om medel, ca 150000 kr., för att finansiera en träningskurs avseende
kontroll av anläggningar för tillverkning av kärnbränsle för IAEA:s
safeguardinspektörer, vilka genomför den internationella kontrollen av klyvbart
material. Träningskursen avses att genomföras av kärn-kraftinspektionen
tillsammans med AB ASEA-ATOM.

lAEA är för utbildningen av sina inspektörer
beroende av alt medlemsländerna medverkar på så sätt alt inspektörerna kan
erhålla detaljerad kunskap om olika anläggningstyper på fältet. Enligt min
mening är det angeläget att stödja IAEA:s verksamhet för konlroll av klyvbart
material

Prop. 1984/85:125 46

(safeguard).
Jag förordar därför att kostnaderna för utbildningen bestrids från anslaget
genom att anslagsposten för resor minskas i motsvarande omfattning.

Med
hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att godkänna vad jag har förordat angående
bestridande av vissa utgifter för stöd fill IAEA:s verksamhet inom området
kontroll av klyvbart material.

G.
Statsägda företag

[8]
Vissa frågor med anledning av avtal mellan staten och Saléninvest AB om
beställning av sex kylfartyg. Riksdagen bemyndigade våren 1977 regeringen (prop.
1976/77:139, NU 53, rskr 343) att godkänna ett avtal mellan staten och
Saléninvest AB om beställningar av sex kylfartyg i vad avtalet avvek från
bestämmelsema för lån och garantier till svenska fartygsbeställare.

Avtalet innebar att parterna åtog sig aU tillse att
AB Götaverkens (numera ingående i Svenska Varv-koncernen) belagda dotterbolag
Rederi AB Zenit (Zenit) resp. Saléninvest AB:s belagda dotterbolag
Salénrederierna AB gemensamt bildade partrederier för sex kylfartyg. Varje
fartyg skulle ägas till 51 % av Salénrederierna och till 49% av Zenit.

Köpeskillingen, som uppgick till ca 175 milj. kr.
per fartyg, finansierades delvis med statliga bidrag (avskrivningslån) om 52,5
milj. kr. och delvis av Zenit med 12,5 milj. kr. Återstående del av köpeskillingen
(nettopriset), 110 milj. kr., finansierades med hjälp av statliga
kreditgarantier.

Fem år efter leverans av vaQe kylfartyg hade
Götaverken resp. Salénrederierna rätt att påfordra att Salénrederierna övertog
Zenits andel i resp. fartyg. Köpeskillingen till Zenit skulle erläggas kontant
av Salénrederierna. Beloppet skulle uppgå till 49% av nettopriset ökat med
säljarens kostnader för pantbrev m.m. och en åriig ränla om 8%. Vid eventuell
ökning av andrahandspriset för fartygen skulle ett tilläggsbelopp betalas. För
alt finansiera köpeskillingen skulle Salénrederierna erhålla statliga
kreditgarantier. Till skillnad mot vad som normall gäller skulle borgen inte
behöva ställas av de varv som hade byggt fartygen. Götaverken Arendal AB resp.
Öresundsvarvet AB.

I anslutning till nyss nämnda avtal träffades
särskilda partrederiavtal som stadgar att Salénrederierna erhåller all vinst
och täcker all förlust såväl före som efter leverans av fartygen. Rederiet
skulle vidare i eget namn och under eget ansvar utrusta och driva fartygen.
Vidare hade Zenit inte rält att avyttra sina andelar i kylfartygen till
utomstående eller utöva något reellt inflytande vid driften av fartygen.

Som framgår av vad jag har anfört hade Zenit enbart
en finansiell roll vid Saléninvests förvärv av kylfartygen. Zenits möjligheter
alt påverka de

Prop. 1984/85:125 47

ekonomiska
risker som kylfartygsengagemanget medförde var till följd av nämnda avtal i
stort sett obefinfliga.

År
1979 överfördes Zenits engagemang i kylfartygen till Zenits dotterbolag Zenit
Kylfinans AB (Kylfinans). När aktierna i Zenit år 1982 överfördes till staten,
övertog Svenska Varv AB aktierna i Kylfinans. Anledningen var att det med
hänsyn till avtalet mellan staten och Saléninvest inte ansågs finnas skäl att
andelarna i kylfartygen avvecklades på samma sätt som Zenits övriga andelar.

Kylfartygen
levererades åren 1978-1980. I enlighet med avtalet hade hösten 1984 fyra av
fartygen i sin helhet överförts till Salénrederierna. För återstående två
fartyg har överföringen av Kylfinans andel inte kommit till stånd till följd av
Saléninvests ekonomiska svårigheter och sedermera konkurs i december 1984.
Konkursen innebar att staten genom riksgäldskontoret i egenskap av borgenär fick
överta det ekonomiska ansvaret för de sex kylfartygen, med undantag av
Kylfinans två 49-procentiga andelar. Svenska Varv-koncernen övertog vidare det
ekonomiska ansvaret för ett 350000 dwt tankfartyg och två jack-up riggar.

För
att Svenska Varv genom Kylfinans inte oskäligt skall få lida förlust fill följd
av avtalet mellan staten och Saléninvest - enligt vilket avsikten som jag
berört endast var att Svenska Varv-koncernen skulle Qäna som
finansieringsinstmment - bör enligt min mening det ekonomiska ansvaret för
Kylfinans återstående två 49-procentiga andelar övertas av staten genom
riksgäldskontoret. Detta bör ske genom att staten genom riksgäldskontoret
gentemot Kylfinans fullföljer de ekonomiska åtaganden som skulle ha gällt om
avtalet mellan staten och Saléninvest hade fullföljts. Riksdagens godkännande
härför bör inhämtas.

Med
hänvisning fill det anförda hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen

att bemyndiga riksgäldskontoret att ikläda staten
ekonomiskt ansvar för Kylfinans andelar i vissa kylfartyg i enlighet med vad
jag har anfört.

Prop. 1984/85:125

48 Bilaga 10

Förteckning

över av
regeringen hos riksdagen i prop. 1984/85:125 bergärda anslag i tilläggsbudget
III till statsbudgeten för budgetåret 1984/85

Statsutgifter

22000000 860000

1900000

1 100000 993000

2900000 240000

2500000

2150000

1000000

59000000

15000000

1 000000

1 700000

450000

800000

127600000 250000

// Justitiedepartementet D 6
Byggnadsarbeten för domstolsväsendet, reser-

vationsanslag H 6 Sveriges kostnader för 1979 års
allmänna granskning av sjögränsen mellan Sverige och Norge

/// Utrikesdepartementet A 10
Kommittéer m. m., reservationsanslag

VI Kommunikationsdepartementet

A 2 Kommittéer m. m., reservationsanslag I 8
Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut: Utrustning,
reservationsanslag

VII Finansdepartementet

D6

F 11

A2

B 10

C 10

1 2

13

A4

G4

Vissa byggnadsarbeten vid tullverket, reservationsanslag

Teckning av aktier i en penningmarknadscentral,
reservationsanslag

VIII Utbildningsdepartementet

Kommittéer m. m., reservationsanslag

Mångfaldigande av litterära och konstnärliga

verk inom utbildningsväsendet,/öw/ag.va«i/ag

Bidrag lill studiecirklar i Uddevalla, reserva

tionsanslag

Byggnadsarbeten inom utbildningsdepartementets
verksamhetsområde, reservationsanslag Inredning och utmstning av lokaler vid
högskoleenheterna m.m., reservationsanslag

H20

IX Jordbruksdepartementet

Extra utgifter, reservationsanslag

Inredning och utrustning av lokaler vid Sveriges

lantbruksuniversitet m. m., reservationsanslag

Sanering av BT Kemis område i Teckomatorp.

reservationsanlag

A 2 B 18

D3

X Arbetsmarknadsdepartementet

Kommittéer m. m., reservationsanslag

Medel för särskilda insatser i Uddevallare

gionen, reservationsanslag

Ålgärder för invandrare, reservationsanslag

Prop.
1984/85:125 49

XI Bostadsdepartementet

Bl
Bostadsstyrelsen,/dri/agsani/ag 1673000

B 17 Bidrag till energibesparande åtgärder inom bo

stadsbeståndet m. m., reservationsanslag 62000000

XII Industridepartementet

A
4 Extra utgifter, reservationsanslag 1000000

B
14 Småföretagsutveckling, reservationsanslag 5000000

B
21 Medelslillskott till ett regionalt investmentbolag

för
Uddevallaregionen, reservationsanslag 60000000

C
9 Lokaliseringsbidrag m.m. i Uddevallaregionen,

reservationsanslag 225000000

C 10 Lokaliseringslån i Uddevallaregionen, reserva

tionsanslag 25000000

C 11 Särskilda utvecklingsinsatser i Uddevallare

gionen, reservationsanslag 35000000

Summa
statsutgifter 656116 000

Norstedts Trvcken, Stockholm 1985