Prop. 1984/85:129

Prop. 1984/85:129 Regeringens proposition

1984/85:129

om
sparfrämjande åtgärder;

beslutad
den 21 febmari 1985.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag
som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

INGVAR
CARLSSON

BO
HOLMBERG

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I propositionen anslås 15 milj. kr. till allmänt
sparfrämjande åtgärder för budgetåret 1985/86.

Avsikten är att delegationen för allemanssparandet
skall ersättas av en ny delegation. Den nya spardelegationens huvuduppgift blir
att planera och utforma informationen om allmänt sparfrämjande åtgärder och
allemanssparandet.

Vidare föreslås att kapitalsparfonderna fr. o. m.
1986 års taxering frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än
inkomst av fastighet eller rörelse.

1 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 129

Prop.
1984/85:129 2

FÖRFATTNINGSFÖRSLAG

1
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs all 7 § 6 och 12 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

7 §

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 mom. Kyrkor, sjukvårdsin- 6/nt;/?i.
Kyrkor, sjukvårdsinräll-

rättningar vilkas verksamhet inte ningar vilkas verksamhet inte be

bedrivs i vinstsyfte, barmhärtig- drivs i vinstsyfte, barmhärlighels-

hetsinrättningar, stiftelser som har inrättrfmgar, kapitalsparfonder som

till huvudsakligt ändamål att under avses i lagen (1983:890) om alle

samverkan med militär eller annan manssparande, stiftelser som har

myndighet stärka rikets försvar el- till huvudsakligt ändamål att under

ler att, utan begränsning lill viss fa- samverkan med militär eller annan

milj, vissa familjer eller bestämda myndighet stärka rikets försvar el-

personer, främja vård och uppfosl- ler alt, utan begränsning till viss fa

ran av barn eller lämna understöd milj, vissa familjer eller bestämda

för beredande av undervisning eller personer, främja vård och uppfost-

utbildning eller utöva hjälpverk- . ran av barn eller lämna understöd

samhet bland behövande eller fram- för beredande av undervisning eller

ja vetenskaplig forskning samt hus- utbildning eller utöva hjälpverk-

hållningssällskap med stadgar som samhet bland behövande eller fram

bar fastställts av regeringen eller ja vetenskaplig forskning saml hus

myndighet som regeringen bestäm- hållningssällskap med stadgar som

mer har fastställts av regeringen eller

myndighet
som regeringen bestämmer

frikallas från skattskyldighet för all annan
inkomst än inkomst av fastighet eller rörelse.

Med kyrka avses en till svenska kyrkan hörande
lokalkyrka, domkyrka e.d. i dess egenskap av ägare lill viss för svenska
kyrkans verksamhet avsedd egendom.

Frågan om skattskyldigheten för stiftelse skall
bedömas med hänsyn lill det ändamål som tillgodoses i den bedrivna
verksamheten.

Stiftelse som i sin verksamhet främjar flera
ändamål anses hänförhg under detta moment, om verksamheten huvudsakligen avser
att tillgodose ändamål av sådan beskaffenhet som sägs i första stycket. Detta
anses vara fallet, om i verksamheten endast i ringa omfattning främjas ändamål
av annan art.

Om stiftelse under längre tid inte bedrivit eller
inte kan väntas komma att bedriva verksamhet i en omfattning som skäligen
svarar mol avkastningen på stiftelsens tillgångar, är stiftelsen oavsett dess
ändamål skatt-skyldig för all inkomst.

Vad som sägs i 5 mom. nionde stycket har
motsvarande tillämpning i fråga om stiftelse.

'Senaste
lydelse 1984:1061.

Prop. 1984/85:129

Nuvarande
lydelse

12 mom. Svensk aktiefond frikallas från
skattskyldighet för inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet på grund av
avyttring av egendom som avses i 35 § 3 mom. kom-munalskaUelagen (1928:370),
om den avyttrade egendomen innehafts två år eller mer.

Föreslagen
lydelse

12 mom. Svensk aktiefond frikallas från
skattskyldighet för inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet på grund av
avyttring av egendom som avses i 35 § 3 mom. kommunalskal-telagen (1928:370),
om den avyttrade egendomen innehafts två år eller mer. För kapitalsparfond
som avses i lagen (1983:890) om alle. manssparande gäller vidare särskilda
bestämmelser i 6 mom.

Denna lag träder i kraft den I juli 1985 och
tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

-
Sena.ste lydelse 1984: 1061.

Prop. 1984/85:129

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1983:891) om skattelättnader för allemans-sparande

Härigenom
föreskrivs all lagen (1983:891) om skaltdältnader för alle-manssparande skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Skattelättnader enligt denna lag (1983:890) om
allemanssparande.

Räntan på sparmedlen samt bo-nusränlan enligt 5 §
lagen om allemanssparande utgör inte skattepliktig inkomst vid taxering
enligt kom-munalskaltelagen (1928:370) eller lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.
Ränta och utdelning som tillfaller en kapitalsparfond utgör inte heller
skattepliktig inkomst.

Föreslagen lydelse medges
för sparande enligt lagen

Räntan på sparmedlen saml bo-nusränlan enligt 5 §
lagen om allemanssparande utgör inte skattepliktig inkomst vid taxering
enligt kom-munalskatldagen (1928: 370) eller lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Realisationsvinst på andel i kapitalsparfond utgör
inte skattepliktig inkomst. Avdrag får ej göras för realisationsföriust på
sådan andel.

Denna lag iräder i kraft den I juli 1985 och
fillämpas första gången vid 1986 års taxering.

Prop. 1984/85:129 5

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1985-02-21

Närvarande:
I. Carlsson, ordförande, och statsråden Lundkvist, Sigurdsen, Gustafsson,
Leijon, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Gradin, R. Carisson, Holmberg,
Hellström, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Holmberg

Proposition
om sparfrämjande åtgärder

1
Inledning

Den 1 april 1984 infördes allemanssparandet.
Sparformen ersatte del tidigare skattesparandet. Allemanssparandet innebär att
hushållen kan erhålla antingen skattefri ränla på sitt sparande på
rikssparkonto i bank eller skattefri värdetillväxt på sill sparande i
kapitalsparfond.

Den 1 januari 1985 höjdes den högsta tillåtna
månadsinsättningen i allemanssparandet från 600 kr. till 800 kr. Till
allemanssparandet knöls vidare en möjlighel lill bospariån för ungdomar.

I samband med regeringens proposition om bosparande
för ungdomar och om andra sparfrågor aviserade regeringen atl den avsåg att
återkomma till riksdagen med förslag om allmänt sparfrämjande ålgärder öch om
att helt befria kapitalsparfonderna från skattskyldighet för realisationsvinster.

Det förstnämnda förslaget hänger samman med behovet
av att öka hushållssparandet samt de goda erfarenheterna från
allemanssparandets introduktion. Det siistnämnda förslagel innebär att de två
sparformerna i allemanssparandet, allemansspar och allemansfond, gesen
likvärdig skat-lemässig behandling.

2
Sparfrämjande åtgärder 2.1 Bakgrund

Hushållssparandets
utveckling

Hushållens netlosparande består av två komponenter,
realt och finansiellt sparande. Del reala sparandel består av hushållens
investeringar, huvudsakligen i små- och fritidshus, reducerat med de reala
tillgångarnas kapitalförslitning. Det finansiella sparandel består av
hushållens bankinlåning, placeringar i värdepapper och privat pensionssparande
m. m. redu-

Prop.
1984/85:129 6

cerat med hushållens ökade skuldsättning. Hushållens
sparkvot anger nellosparandet i förhållande till den disponibla inkomsten.

Under 1960-talet sjönk sparkvoten
konlinueriigt för att under 1970-lalet stabiliseras i intervallet 3-5% (diagram
1). År 1982 sjönk sparkvoten lill 0,5 % och har sedan dess legat på denna låga
nivå.

Diagram 1. Sparkvotens utveckling 1963—1984. Hushållens
reala och finansiella sparande

(Procent av disponibel inkomst)

Procent

Källa: Statistiska centralbyrån.

Minskningen av hushållssparandel
under 1960-talet förklaras sannolikt av socialförsäkringssystemets ulbyggnad.
Genom tillkomsten av den allmänna tjänslepensioneringen, ATP, minskade behovet
av privat pensionssparande. Visserligen skedde samtidigt en kraftig
sparandeökning inom ramen för ATP-syslemet, men efiersom det sparandet inte
definieras som hushållssparande utan som offentligt sparande minskade
hushållssparandet.

Under 1970-talet upphörde den
successiva nedgången av sparkvoten. Sparkvoten upprätthölls av det reala
sparandet. Den reala sparkvoten låg i stort sett i intervallet 4—5%, medan den
finansiella sparkvoten mestadels var negativ. Den negativa finansiella
sparkvoten förklaras framför allt av hushållens skuldsättning i samband.med
småhusförvärv, vilka var skalte-mässigt gynnsamma under 1970-talet. Sparkvotens
kortsiktiga variationer hade sina motsvarigheter i den finansiella sparkvotens
utveckling.

Prop,
1984/85:129 7

Som jag nyss nämnde sjönk sparkvoten drastiskt år
1982. Den reala sparkvoten hade börjat minska redan under åren 1980 och 1981,
men under den perioden upprätthölls den totala sparkvoten av ett osedvanligt
högt finansiellt sparande. Under år 1982 minskade även det finansiella sparandet.

Den främsta förklaringen till sparkvotens nedgång
och stagnation under åren 1982-1984 är antagligen den 6-procenliga minskning av
hushållens disponibla realinkomster som.skedde mellan åren 1981 och 1983.
Vidare har den reala avkastningen på småhusinvesteringar minskat beroende på
högre realräntor och lägre värdestegring på småhus. Detla förklarar delvis
nedgången i den reala sparkvoten.

Vid en jämförelse mellan hushållssparandets
omfallning i Sverige och i omväriden måste man beakta de skilda förutsättningar
som föreligger genom att Sverige till skillnad från många andra länder har ett
väl utbyggt offentligt pensionssystem. Även om man tar hänsyn till detla kan
man konstatera,atl hushållssparandel i Sverige f.n. ligger på en inlernaliondll
sett mycket låg nivå.

Fömlsällningarna för etl ökat hushållssparande bör
emellertid nu vara relativt goda. Marginalskatterna har sänkts kraftigt under
åren 1983-1985 och närmare 90% av inkomstlagarna har nu en marginalskatt på
högst 50%. Realräntan ligger på en hög nivå. Inflationen minskar. Reallöneminskningen
har upphört och förutsättningar bör nu finnas för sligande reallöner.

Delegationen
för allemanssparandet

Riksdagen beslutade i november 1983 om
allemanssparandet (prop. 1983/84:30, FiU 13, rskr 32). Beslutet innebar att
allemansparandet ersatte skattesparandel fr.o.m. den 1 april 1984.

I enlighet med vad som angavs i propositionen
inrättades en delegation (Fi 1983:08) med huvuduppgift att svara för
planläggningen och utformningen av behövliga informations- och
utbildningsinsatser i fråga om allemanssparandet. Delegationen benämns
delegationen för allemanssparandet. Riksgäldskontoret svarar för
administrationen och del praktiska genomförandet av beslutade
marknadsföringsåtgärder.

Delegationen är sammansatt av representanter för
staten, bankerna, löntagarna, induslrin, kooperationen och aktiespararna.

I december 1984 beslutade riksdagen om bosparande
för ungdomar och om andra sparfrågor (prop. 1984/85:51, FiU 7, rskr 59). Därigenom
förbättrades allemanssparandets villkor. Till allemanssparandet knöls en
möjlighet till lån för ungdomar i åldrarna 18-28 år. Det högsta tillåtna
sparbelop-pel höjdes från 600 kr. till 800 kr. i månaden fr.o.m. den 1 januari
1985. Regeringen aviserade vidare att den avsåg att återkomma till riksdagen
med förslag om allmänt sparfrämjande åtgärder och om skattebefrielse för
kapitalsparfonderna avseende realisationsvinster på aktier som innehafts i

mindre
än två år. Dessutom aviserades befrielse från skattskyldighet för
realisationsvinster vid obligafionsavyttring.

I enlighet med de allmänna riktiinjer för
delegationens arbete som redovisats ovan har informationsinsatser genomförts i
press och andra media. Delegationen har också tagit initiafivet till och
genomfört konferenser om statsskuldspolitiken och sparandets roll i
samhällsekonomin, marknadsundersökningar avseende sparattityder m.m.
Delegationen har bearbetat och stött organisationer utanför bankkretsen vid
bildandet av kapital-sparfonder.

Allemanssparandets
utveckling

Allemanssparandet har fått en mycket bra start. I
propositionen om allemanssparandet antogs att det åriiga sparandet skulle uppgå
till ca 4-5 miljarder kr., dvs. den nivå som skattesparandet uppnådde de sista
åren. När nu facit för allemanssparandets utveckling under år 1984 föreligger,
kan det konstateras att den nya sparformen vida har överträffat förväntningarna.
Det totala sparandet har mer än dubblerats jämfört med skattesparandet. Under
år 1984 genererade allemanssparandet nära 8 miljarder kr., vilket motsvarar
nära 900 milj. kr. i månaden eller en åriig sparvolym på drygt 10 miljarder kr.

Vad gäller allemanssparande i bank jämfört med
skattesparande i bank har det skett en mycket kraftig ökning. Sparvölymen har i
det närmaste fyrdubblats. Vad gäller sparande i allemansfond jämfört med
skattefond kan konstateras att insättningarna i allemansfond redan från starten
ligger på samma nivå som skattefondsparandet gjorde i slutfasen.

Allemanssparandets
utveckling sedan starten framgår av tabell 1.

Tabell
1

Allemanssparandets
utveckling

(Milj.
kr.)

Månad

Allemansspar

Allemansfond Antal Behåll-

Allemanssparandet

Antal

Behåll-

Antal

Behåll-

konton

ning'
Milj. kr.

konton

ning' Milj. kr.

konton

ning' Milj. kr.

1984

Apr.

1495500

658

518700

170

2014200

828

Maj

1554800

1353

534000

357

2088800

1710

Juni

1567400

2055

537900

542

2105 300

2596

Juli

1585 300

2756

537600

722

2 122900

3478

Aug.

1599800

3462

538600

901

2138400

4 363

Sept.

1611100

4161

537600

1072

2148700

5 233

Okt.

1625 700

4867

537400

1244

2163 100

6111

Nov.

1638 100

5 571

535600

1407

2173800

6978

Dec.

1647900

6264

535 300

1571

2 183 100

7835

1985

Jan.

1 701500

6979

536000

1707

2237500

8686

' exkl. ränta resp. värdeförändring. Källa:
Riksgäldskontoret.

Prop. 1984/85:129 9

Januari månads siffror för år 1985 tyder på atl de
månafliga sparvoly-merna i allemanssparandet kan komma att öka under
innevarande år. Del medför alt allemanssparandet under 1985 kan komma att
generera omkring 10-11 miljarder kr. Med nuvarande fördelning mellan
allemansspar och allemansfond innebär det att allemansspar i år kommer att
täcka ca 15 % av det beräknade budgetunderskottet.

2.2
Allmänna överväganden

Behovet
av ökat hushållssparande och sparfrämjande åtgärder

Under de senaste åren har det skett en kraftig
förbättring av det totala sparandet i ekonomin. Investeringarna här åter börjat
öka samtidigt som bytesbalansen har förbättrats kraftigt.

Bytesbalansen utgör definitionsmässigt summan av
den offentliga och den privata sektorns finansiella sparande. Det finansiella
sparandet definieras som skillnaden mellan bmttosparande och investeringar i
realkapital. Bruttosparandet utgör skillnaden mellan nettoinkomster och
konsumtion.

Förbättringen av bytesbalansen motsvaras av en
förbättring av såväl den privata som den offentiiga sektorns finansiella
sparande. När det gäller den privata sektorns sparande är det företagens
finansiella sparande som svarar för ökningen, medan hushållssparandet, sorn
tidigare nämnts, har utvecklats svagt.

Den
ekonomisk-politiska strategin syftar till en fortsatt förbättring av såväl
bytesbalansen,som det reala sparandet i form av främst ökade industriinvesteringar.
I takt med att det allmänna ekonomiska läget förbättras bör också reallönerna
och hushållens disponibla inkomster kunna öka.

Vid
en fortsatt investeringsexpansion kommer företagens finansiella sparande
sannolikt åter att försvagas. Om hushållens stigande disponibla inkomster
samtidigt i allt för hög utsträckning används till privat konsumtion istället
för till sparande kan en kraftig försämring av bytesbalansen uppkomma. En sådan
utveckling kan visserligen motverkas genom en stram budgetpolitik, som ökar
sparandet i den offentliga sektorn. Om inte budgetåtstramningen skall bli
alltför kraftig och riskera att leda till en påtaglig uppgång i skattetrycket,
är det emellertid angeläget att hushållen medverkar till den nödvändiga
sparandeökningen i ekonomin. Sparkvoten behöver således stiga från nuvarande
låga nivå.

Ett
ökat hushållssparande förbättrar också möjligheterna att finansiera
budgetunderskottet. Om hushållen kan svara för en störte andel av budgetunderskottets
finansiering behöver inte statens upplåningsanspråk i företagssektorn bli lika
omfattande. Därigenom minskar risken för ulträngning av företagens
investeringar.

Starka samhällsekonomiska skäl talar alltså för att
hushållssparandet bör öka från nuvarande mycket låga nivå. Etl ökat sparande
innebär emellertid fördelar inte bara för samhället ulan också för den enskilde
spararen.

Prop. 1984/85:129 10

Genom ett ökat sparande kan hushållen öka sin
ekonomiska handlingsfrihet. Deras möjligheter att uppnå angelägna
konsumtionsmäl som god bostad, innehållsrik fritid etc. förbättras samtidigt
som de slår bättre rustade inför oväntade påfrestningar på hushållsbudgeten.
Ett regelbundet sparande får också positiva följdverkningar genom att hushållen
då ofta börjar planera sin totala hushållsbudget och därmed får bättre
kunskaper om sin ekonomiska siluation.

De senasle årens låga sparande har medfört att
många hushålls likvidi-lelsreserver har urholkats i reala termer. När
hushållens reala disponibla inkomster åter börjar växa är det därför angeläget
att en del av inkomstförbättringen sätts av till sparande. Särskilt ängeläget
är det att få till stånd ett ökat sparande bland ungdomar. Det gäller bl.a. att
verka för att ungdomar tidigt lär sig förstå värdet av ett regelbundet
sparande.

Under senare år har det skett kraftiga förändringar
i de sparformer som hushållen har att välja mellan. Allemanssparandet har
införts. Vinstsparandet har förts över i bankernas regi och olika förändringar
har genomförts i syfte atl göra denna sparform mera attraktiv.
Obligationsfonder har startats och dragit till sig betydande belopp. Intresset
för privata kapital-och pensionsförsäkringar har ökat. Aktieplaceringar har
givit ökad avkastning. Bankernas inlåningsräkningar har förändrats m.m.

De snabba förändringarna av hushållens sparformer
har skapat informations- och utbildningsbehov om vilka villkor som är
förknippade med de olika sparformerna och vad som passar hushåll i olika
ekonomiska situationer bäst. Det finns också ett ökat informations- och
utbildningsbehov när del gäller sparandets roll i hushållsbudgeten, för
bosättningen etc.

Sparbanksföreningen har i en skrivelse lill regeringen
den 4 juni 1984 understrukit behovet av sparfrämjande ålgärder. Föreningen har
också i skrivelsen förklarat sig villig att bidra till finansieringen av sådana
åtgärder.

Förslag
om sparfrämjande åtgärder

Mitt
förslag: För budgetåret 1985/86 anslås ett reservationsanslag av 15 milj. kr.
för allmänt sparfrämjande åtgärder inklusive allemanssparandet.

Skäl
för mitt förslag: Mot bakgmnd av vad jag har anfört i det föregående anser jag
det angeläget atl få till stånd brett inriktade informations- och utbildningsinsatser
i syfte att långsiktigt öka hushållssparandet i olika former. Insatserna bör
utformas så atl de ger bestående effekler i form av posiliva sparattityder samt
ökade kunskaper om sparandets funktion för den enskildes och samhällets ekonomi.
Ökade kunskaper om olika sparformer bör också eftersträvas. Vidare bör i
informationen betonas nödvändigheten av ett visst sparande

Prop. 1984/85:129 11

och
den trygghet och handlingsfrihet som detta skapar för individen. När det gäller
frågan om hur dessa allmänt sparfrämjande informationsinsatser bör organiseras
vill jag erinra om att den nuvarande delegationen främst har till uppgift att
främja allemanssparandet. Delegationens sammansättning och uppläggningen av
arbetet med administration och genomförande i riksgäldskontorets regi har
anpassats till detta.

Erfarenheterna av delegationens insatser avseende
allemanssparandets introduktion är mycket goda. Det förefaller som om man med
relativt små ekonomiska insatser har fått en stor anslutning till sparformen
och därigenom ökat hushållens sparande.

Den förändring av verksamheten i riktning mot mer
allmänt sparfrämjande ålgärder som nu bör komma till stånd gör det motiverat
atl ersätta den nuvarande delegationen med en ny delegation, benämnd
Sparddega-tionen, knuten till finansdepartementet och med en sammansättning som
avspeglar arbetets nya inriktning. Jag föreslår därför att det under sjunde
huvudtiteln upptagna anslaget F 7 Information om allemanssparandet ersätts med
ett nytt anslag som omfattar allmänt sparfrämjande åtgärder inkl.
allemanssparandet. Jag föreslår vidare att eventuell meddsreservafion
budgetåret 1984/85 från anslaget F 7 Information om allemanssparandet överförs
till det nya anslaget.

Spardelegationens huvuduppgift bör vara att ta
initiativ till och svara för informations- och utbildningsinsatser i syfte att
långsiktigt främja hushållssparandet och för nödvändiga förvaltningsuppgifter
i anslutning lill defta. Dessutom skall delegationen ha det övergripande
ansvaret för informationsinsatserna avseende allemanssparandet. När det gäller
denna senare del av spardelegationens uppgifter är det naturligt atl fortsätta
det samarbete som förekommit mellan den nuvarande delegationen och
riksgälds-kontoret. I övrigl bör delegationen fritt kunna organisera sitt
arbete och välja de samarbetspartners som bäst lämpar sig för respektive
projekt.

Som
exempel på allmänna sparfrämjande insalser kan nämnas:

-
Fungera som samordningsorgan
för olika sparfrämjande aktiviteter som idag pågår hos olika intressenter.

-
I samarbete med olika
intressenter utarbeta och därefter löpande följa upp och revidera
utbildningsmaterial om sparfrågor för grund- och gymnasieskolan samt
vuxenutbildningen.

-
Allmänt stärka informationsinsatserna
mot de målgmpper som idag uppvisar ett lågl sparande, dvs. ungdomsgrupperna
saml låginkomstgrupperna. Delegationen bör därvidlag pröva och utnyttja nya,
okonventionella kanaler och samarbeta med exempelvis studieförbunden, de
fackliga organisalionerna och andra folkrörelser.

-
Stödja allmänt sparfrämjande
ålgärder som initieras av olika intressenter om dessa projekt kan anses ha en
sådan allmänt sparfrämjande karaklär att de bidrar till att höja den allmänna
sparbenägenheten. Däremol bör stöd inte utgå till företags- eller
produklspecifika marknadsföringsåtgärder.

Prop. 1984/85:129 12

I årets budgetproposition har föreslagits att till
information om allemanssparandet för budgetåret 1985/86 anvisas ett
reservationsanslag av 7 milj. kr. (prop. 1984/85:100 bil. 9 s. 99). För atl
möjliggöra de allmänt sparfrämjande åtgärder som nu bör komma till stånd krävs
att ytteriigare medel anslås för dessa ändamål. Jag anser det rimligt att del
för allmänt sparfrämjande åtgärder inkl. allemanssparandet under budgetåret
1985/86 anvisas ett reservationsanslag av 15 milj. kr. En resursförstärkning
med 8 milj. kr. utöver vad som i prop. 1984/85:100 bil. 9 föreslagits för
information om allemanssparandet möjliggör en bred satsning för aU åstadkomma
eft ökat hushållssparande.

Chefen för finansdepartementet avser att senare
återkomma till regeringen med förslag till direktiv för den nya
spardelegationen.

3
Kapitalsparfondernas beskattning

Bakgrund

I propositionen om bosparande för ungdomar och om
andra sparfrågor aviserades ett förslag om ändringar i beskattningen av
kapitalsparfonderna, dvs. de aktiefonder som ingår i allemanssparandet (prop.
1984/85:51 s. 52 ff). Det angavs att kapitalsparfonderna borde helt befrias
från skattskyldighet för vinster på aktier och obligationer. Med hänsyn till
den omfattande författningstekniska reform som under hösten 1984 var under
genomförande som en följd av avskaffandet äv den kommunala beskattningen av
juridiska personer avstod regeringen då från alt lägga fram förslag om de
författningsändringar som erfordras för att befria kapi-talsparfondema från
skattskyldighet för realisationsvinster. Lagstiftningsarbetet när det gäller
avskaffandet av den kommunala beskattningen av juridiska personer är numera
slutfört. Frågan om förslag till regeländringar beträffande kapitalsparfonderna
bör därför nu tas upp; När det gäller motiven för åtgärden hänvisar jag till
vad som anfördes i den delen i prop. 1984/85:51. Nuvarande regler

Kapitalsparfonderna är liksom aktiefonder i övrigt
befriade från skattskyldighet för realisationsvinst på aktier som innehafts i
minst två år (7 § 12 mom. lagen (1947:576) om statiig inkomstskatt, SIL).
Däremot är kapitalsparfonderna som vanliga aktiefonder skattskyldiga för
realisationsvinster på aktier som innehafts i mindre än två år samt för
realisationsvinster på obligationer.

Enligt lagen (1983:891) om skallelättnader för
allemanssparande är ränta och utdelning som tillfaller en kapitalsparfond inte
skattepliktig inkomst.

Prop.
1984/85:129 13

Förslag

Mitt
förslag: Kapitalsparfonderna befrias från skattskyldighet för all annan inkomst
än inkomst av fastighet eller rörelse.

Skälen
för mitt förslag: Syftet med förslaget är att helt befria kapitalsparfonderna
från realisationsvinstbeskattning. Fonderna är redan fria från skatt på sina
utdelnings- och ränteinkomster. En lämplig författningsmäs-sig lösning är
därför att fonderna tas in bland de skattesubjekt i 7 § 6 mom. SIL som är
skattskyldiga enbart för inkomster av fastighet och rörelse.

För tydlighets skull bör också ett tillägg göras i
paragrafens tolfte moment som avser aktiefonder i allmänhet, så att det av
momentet framgår atl särskilda bestämmelser finns för kapilalsparfonder.

Reglerna om den begränsade skattskyldigheten bör
lillämpas första gången vid 1986 års taxering.

En följd av att kapitalsparfonderna i
fortsältningen föreslås vara skattskyldiga endast för inkomst av faslighet och
rörelse är att specialregleringen i lagen (1983:891) om skattelättnader för
allemanssparande av beskattningen av ränta och utdelning som tillfaller fonden
blir onödig. Den bestämmelsen bör därför utgå.

4
Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom
finansdepartementet upprättats förslag till

1.
lag om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,

2.
lag om ändring i lagen
(1983:891) om skattelättnader för allemanssparande.

De
föreslagna lagändringarna är av så enkel beskaffenhet att lagrådets hörande
skulle sakna betydelse.

5
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag aU regeringen föreslår
riksdagen dels att anta förslagen till

1.
lag om ändring i lagen
(1947:576) om statiig inkomstskatt,

2.
lag om ändring i lagen
(1983:891) om skattelättnader för allemanssparande

Prop. 1984/85:129 14

dels
alt

3.
hemställan i prop. 1984/85:100
bil. 9 om anslag under huvudtiteln, F 7 Information om allemanssparandet, återkallas,

4.
till Sparfrämjande åtgärder
under sjunde huvudtiteln för budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag
av 15 milj. kr.

6
Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de
förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985