Prop. 1984/85:136

Prop.
1984/85:136

Regeringens proposition

1984/85:136

om
medel till utvidgat datorstöd vid bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna;

beslutad
den 28 februari 1985.

Regeringen föreslär riksdagen att anta det förslag
som har upptagits i bifogade utdrag av regcringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

HANS
GUSTAFSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att för budgetåret 1985/86
8876000 kr. anvisas för bostadsstyrelsens projekt rörande utvidgat datorstöd -
UDS - vid bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna.

Riksdagen 1984185. I siiml. Nr 136

Prop. 1984/85:136 2

Utdrag

BOSTADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1985-02-28

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Peterson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R.
Carisson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom.

Föredragande:
statsrådet Gustafsson

Proposition
om medel till utvidgat datorstöd vid bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna

Inledning

Jag har i årets budgetproposition (prop.
1984/85:100 bil. 13 s. 26) anmält att frågan om medel till utvidgat datorstöd
vid bostadsstyrelsen och länsbostadsnämnderna för budgetåret 1985/86 kommer
att behandlas i ett särskilt sammanhang. Jag tar nu upp denna fråga.

Bostadsverket
förvaltar ca 1,1 milj. län. Bostadsstyrelsen administrerar lånen med hjälp av
ett centralt datasystem som infördes år 1968 och som nu alltså är 17 är
gammalt. Systemet har sådana brister i såväl funktion som säkerhet att det
snarast måste bytas ut. Länsbostadsnämnderna sköter f. n. all sin länehantering
och låneförvaltning helt manuellt.

Sedan
år 1978 bedriver bostadsstyrelsen ett arbete i syfte att förbättra och utvidga
datorstödet till verksamheten vid styrelsen och att införa datorstöd vid
länsbostadsnämnderna, det s. k. UDS-projektet. Särskilda medel har anvisats för
det utredningsarbete som hittills har bedrivits.

I skrivelser till regeringen har bostadsstyrelsen
redogjort för den närmare utformningen av det framtida datorstödet och för hur
arbetet skall bedrivas fram till dess att systemet är i full drift. I en av
skrivelserna finns också en beräkning av kostnaderna för detta arbete och en
lönsamhetskalkyl över systemet. Systemet kommer enligt kalkylen att bli
lönsamt fr. o. m. budgetåret 1992/93. Styrelsen har även begärt medel för det
utredningsarbete som skall bedrivas under budgetåret 1985/86.

Prop.
1984/85:136 3

Beskrivning av det framtida systemet

Det framtida systemet kommer att
bestå av en central och en regional del. Den centrala delen avses i stort
motsvara det nuvarande centrala lånehanteringssystemet, medan den regionala
delen skall vara ett stöd för verksamheten vid länsbostadsnämnderna. För det
regionala systemet kommer en dator att placeras på vae nämnd, inklusive
länsstyrelsen i Gotlands län. Till varje dator kommer ett antal terminaler att
kopplas. Kommunikation mellan den centrala och de regionala datorerna skall ske
genom teleöverföring vid vissa tillfällen vaije vecka.

Det nya centrala systemet skiljer
sig från dagens system i huvudsak genom en modernare lagringsteknik med
förbättrade åtkomstmöjligheter och högre flexibilitet. Det centrala systemet
skall utnyttjas för avisering av lånekostnader och registrering av inbetalda lånekostnader.
Uppgifter av detta slag förs sedan över via telenätet till det regionala
systemet. Det nya centrala systemet beräknas vara klart i slutet av är 1986.
Det kommer att köras parallellt med det gamla under en övergångstid. Jag finner
det mycket angeläget att arbetet med konstruktionen av det centrala systemet
prioriteras och att den uppgjorda tidsplanen kan hällas.

Det regionala systemets uppgift är
att underiätta registreringen och ärendehandläggningen vid
länsbostadsnämnderna. Handläggningen av ett ärende kommer att ges datorstöd
från det att ärendet kommer in till länsbostadsnämnden tiMs ärendet avslutas
genom att lånet betalas ut. Under förvaltiiingsskedet ges datorstöd i det
regionala systemet genom registerhållning av olika slag av information som
efterfrågas av låntagare, kreditinstitut, mäklare m.fl.

Den regionala utbyggnaden skall ske
etappvis med början vid tre länsbostadsnämnder. 1 den första etappen ingår
länsbostadsnämnderna i Älvsborgs, Gävleborgs och Västernorriands län. Därefter
skall en utvärdering göras innan ytterligare införande sker. Alla
länsbostadsnämnder avses få datorstöd före utgången av år 1987.

I utbyggnaden av det regionala
systemet kommer särskilt att uppmärksammas att systemet ges ett sä flexibelt
utförande att samordningen med den kommunala lånehanteringen underlättas.

Effektbedömningar och kalkyl

Det centrala systemet innebär att
säkerheten ökar. Dessutom kommer ett nytt centralt system att göra det möjligt
att löpande få uppgifter om lånestocken, aviseringar, utbetalning av
räntebidrag m. m. Därutöver ökas möjligheten att göra speciella uttag av
uppgifter för att tillgodose tillfälliga behov.

Det regionala systemet leder till
minskad arbetsbelastning vid länsbostadsnämnderna. Tillgång till terminaler
kommer att öka allmänhetens

Prop. 1984/85:136 4

möjligheter
att med hjälp av personalen fä utdrag ur registren enklare och snabbare jämfört
med idag. Aviseringen av lånen skall i det nya systemet innehålla mer
information till låntagarna som därmed får större möjlighet att kontrollera de
aviserade uppgifterna.

Den bedömning av de båda systemens kostnader och
intäkter som bostadsstyrelsen har gjort visar att systemen fullt utbyggda
kommer att innebära en betydande rationalisering av arbetet och leda till att
de löpande kostnaderna för länsbostadsnämnderna kommer att kunna begränsas.
Framför allt kommer effektiviseringar att kunna medföra personalbesparingar.
Regeringen har därför uppdragit åt bostadsstyrelsen att i samråd med
statskontoret senast den 30 april 1985 till regeringen redovisa ett förslag om
när och hur effektiviseringen kan realiseras. Utgångspunkten är att omkring 60
tjänster skall kunna avvecklas före 1991 års utgång.

I följande tablå redovisas vilka medel som
bostadsstyrelsen hittills har erhållit för projektet och vilka medelsbelopp som
enligt styrelsens bedömning kommer att erfordras för budgetåren 1985/86 och
1986/87.

Budgetår

Kr.

1977/78

150000

1981/82

450000

1982/83

1 040000

1983/84

1850000

1984/85

4000000

1985/86

8876000

1986/87

3246000

1 årets budgetproposition (prop. 1984/85: 100 bil.
13) har regeringen föreslagit riksdagen att till bostadsstyrelsen för
budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 49094000 kr. Beloppet
innefattar inte medel för UDS-projektet.

Bostadsstyrelsen föreslår att ytterligare 8876000
kr. anvisas för utredningsarbete rörande UDS-projektet under hudgetåret
1985/86. Jag biträder styrelsens förslag. Jag vill emellertid samtidigt
framhålla att det är av stor vikt att bostadsstyrelsen kan anpassa
ambitionsnivån i arbetet till de resurser som står till styrelsens förfogande.
Jag vill även informera om att bostadsstyrelsen för ändamålet har begärt
ytteriigare 948000 kr. för innevarande budgetår. Jag avser att återkomma till
regeringen med förslag om att dessa medel anvisas på tilläggsbudget för
innevarande budgetår.

Prop. 1984/85:136 5

Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer
jag att regeringen föreslår riksdagen

att till Bostadsstyrelsen för budgetåret I98.V86
utöver vad som har föreslagits i prop. 1984/85: 100 bil 13 under elfte
huvudtiteln anvisa 8 876 000 kr.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta det
förslag som föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985