Prop. 1984/85:137

Prop.
1984/85:137

Regeringens proposition

1984/85:137

om vissa
körkortsfrågor;

beslutad den 14 mars 1985.

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits
upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll för den åtgärd och det ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

CURT
BOSTRÖM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1 propositionen förordas att ett körkort som inte
förnyas tio år efter utfärdandet skall bli ogiltigt först om körkortshavaren
inte följer en änma-ning att förnya det. Vidare föreslås att en polisman som
har körkort med behörigheten B (bil) i tjänsteutövning skall få köra även motorcykel,
att bevakningen av att den som söker körkort har uppnått rätt ålder knyts till
utlämnandet av körkortet, att den som har ett körkortstillständ skall kunna
meddelas en varning och att möjligheten att föra anslutningsbesvär slopas i
körkortsmål.

I propositionen redogörs för de förslag för ökad
säkerhet för motorcyklister som ledningsgmppen för motorcykel- och cykelfrägor
har utarbetat. Tyngdpunkten i förslagen ligger i en bättre körkortsutbildning
och fortbildning. Bl. a. föreslås att den som vill köra tung motorcykel skall
ha avlagt ett godkänt förarprov på en sådan motorcykel.

Förslaget om förarprov på tung motorcykel föreslås
genomfört den 1 januari 1986. Övriga förslag föresläs genomförda den 1 juli
1985.

1
Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 137

Prop.
1984/85:137 2

Förslag
till

Lag
om ändring i körkortslagen (1977:477)

Härigenom föreskrivs att 2, 12, 15, 18, 20, 22, 40
och 49 §§ körkortslagen (1977:477)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2§ Bil, terrängvagn eller motorcykel får föras
endast av den som har körkort för fordonet. Ett körkort med behörigheten A
gäller för tung motorcykel först när körkortshavaren har fyllt 18 år. Har
släpfordon kopplats till en bil skall föraren ha körkortsbehörighet även för
detta.

Utan
hinder av första stycket får Utan hinder av första stycket får

lastbil,
släpfordon eller buss föras /. lastbil, släpfordon eller buss

föras

/. utan last eller passagerare a) utan
last eller passagerare

inom garageomräde, verkstadsom- inom garageområde, verkstadsom

råde eller bensinstationsområde el- rade eller bensinstationsomräde el

ler eljest kortare sträcka av den ler eljest kortare sträcka av den

som har körkort med behörigheten som har körkort med behörigheten

B, B,

2. med last eller passagerare i fall b) med
last eller passagerare i fall

som avses under /, om färden äger som avses under a), om färden äger

rum i samband med bärgning, repa- rum i samband med bärgning, repa

ration eller liknande åtgärd beträf- ration eller liknande åtgärd beträf

fande fordonet samt föraren av det- fande fordonet samt föraren av det

ta har körkort med behörigheten B ta har körkort med behörigheten B

och har fyllt 19 år, och har fyllt 19 år,

i.
i tjänsteutövning av polisman, 2. motorcykel, lastbil, släpfordon

som
har körkort med behörigheten eller buss föras i tjänsteutövning av

B. polisman, som har körkort med be

hörigheten B.

Den vars körkort har återkallats får inom
garageområde, verkstadsområde eller liknande utan last eller passagerare föra
fordon av det slag som det återkallade körkortet berättigade honom att föra, om
medgivande därtill har lämnats. Sådant medgivande får avse en tid av högst tre
år.

I2§

Sökanden
skall vid tidpunkten Sökanden skall vid tidpunkten

för
utfärdandet av körkort ha upp- för utlämnandet av körkort ha upp

nått en ålder av nått en ålder av

16
är för behörigheten A,

18
är för behörigheten B,

19
är för behörigheten C,

20
år för behörigheten D, 19 år
för behörigheten E, 19 år för taxibehörighet.

Lagen
omtryckt 1980:977.

Prop. 1984/85:137

Nuvarande lydelse

För utfärdande av körkort med
behörigheten C, D eller E eller taxibehörighet krävs att sökanden har körkort
med behörigheten B, om han ej inom tre år före utfärdandet har haft körkort med
den behörighet som sökes.

Föreslagen lydelse

Körkort med behörigheten C, D eller
E eller med taxibehörighet/år lämnas ut endast om sökanden har körkort med
behörigheten B, såvida sökanden inte inom de tre senaste åren har haft
körkort med den behörighet som söks.

Ett körkort gäller inte

1.
innan det har
lämnats ut,

2.
medan det är
återkallat,

3.
medan det är
omhändertaget,

4.
om det har
ersatts med ett annat körkort.

Ett körkort blir också ogiltigt, om det inte efter ansökan
av körkortshavaren förnyas senast vid den tidpunkt under tionde året efter
utfärdandet eller senaste förnyelsen som trafiksäkerhetsverket har bestämt. Ett
sådant körkort får förnyas, om körkortshavaren ansöker om det inom ett år från
det att kortet blev ogiltigt.

Ett körkort blir också ogiltigt, om
det inte efter anmaning förnyas sedan tio år förflutit från körkortets
utfärdande.

Till gmnd för äterkallelse av körkort
till följd av brottslig gärning skall beträffande frågan huruvida brott
föreligger läggas lagakraftvun-nen dom eller åklagares beslut enligt 20 kap. 7
§ rättegångsbalken eller motsvarande bestämmelse i annan författning att ej
tala å gärningen.

m

Till gmnd för äterkallelse av körkort
till följd av brottslig gärning skall beträffande frågan huruvida brott
föreligger läggas lagakraftvun-nen dom eller beslut om åtalsun-derlåtelse
enligt 20 kap. 7§ rättegångsbalken eller motsvarande bestämmelse i annan
författning.

Bestämmelserna i I6-19§§ gäller i tillämpliga delar

/. i fråga om körkortstillstånd, 2. ifråga om rätt att
erhålla förnyelse av körkort vars giltighetstid har löpt ut.

Bestämmelserna i 16-19§§ gäller i tillämpliga delar i
fråga om körkortstillständ.

■ Ändringen innebär bl. a. att andra
stycket upphävs.

Prop. 1984/85:137 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Äterkallelse enligt första stycket
2 på grund av att körkortshavaren har gjort sig skyldig till olovlig kör-ning
genom att föra fordon av det slag, som körkortet har gällt för, får ske endast
om särskilda skäl föreligger.

22§

1 stället för att körkortet äterkal- I stället för att körkortet eller

las skall körkortshavaren meddelas körkortstillståndet återkallas skall

varning i sådana fall som avses i körkortshavaren meddelas varning

16§ 2-6, om varningen av särskil- i sådana fall som avses i 16§ 2-6,

da skäl kan anses vara en tillräcklig om varningen av särskilda skäl kan

åtgärd. anses vara en tillräcklig åtgärd.

Om körkortshavaren har brutit mot
4§ 2 mom. lagen (1951:649) om straff för vissa trafikbrott eller 6 kap. 2 §
tredje stycket järnvägstrafiklagen (1984:000) men inte före färdens slut hade
förtärt starka drycker i sådan mängd att alkoholkoncentrationen i hans blod
under eller efter färden uppgick till 0,8 promille, får varning meddelas honom
i stället för äterkallelse om omständigheterna är mildrande.

40 §

Länsrätten prövar mål om åter- Länsrätten
prövar mål om äter

kallelse av körkort, körkortstill- kallelse
av körkort, körkortstill

stånd och traktorkort, mål om ned- stånd
och traktorkort, mål om ned

sättning av spärrtid efter återkallel- sättning
av spärrtid efter äterkallel

se, mål om äterkallelse som avses i se
och mål om vägran att godkänna

20 § första stycket 2 och mål om ett
utländskt körkort,

vägran att godkänna ett utländskt

körkort.

49§-' Besvär av det allmänna
ombudet skall anföras inom tre veckor från den dag då det överklagade beslutet
meddelades.

Har en part anfört besvär över ett
beslut, får även motparten föra talan mot beslutet, trots att besvärstiden har
gått ut. Besvären skall dock anföras inom en vecka från utgången av
besvärstiden för den första besvärstalan. Återkallas eller förfaller denna, är
även den senare besvärstalan förfallen.

L.ydelse enligt förslagTprop; 1983/84: Vl7r '* Ändringen
innebär att andra stycket upphävs.

Prop.
1984/85:137 5

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1985.

Ett
körkort som har blivit ogiltigt på gmnd av bestämmelserna i 15 § andra stycket
i dess äldre lydelse blir gihigt igen den I juli 1985. Detta gäller dock inte
om en ansökan om körkortstillstånd har avslagits, ett negativt förhandsbesked
har lämnats, rätten att erhålla förnyelse har återkallats enligt 20 § första
stycket 2 i den äldre lydelsen eller sökanden har underkänts i förarprov under
den tid som körkortet har varit ogiltigt.

Prop. 1984/85:137

Utdrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1985-03-14

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, R.
Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Boström

Proposition
om vissa körkortsfrågor

1
Inledning

År 1973 påbörjades ett utbyte av äldre körkort mot
tidsbegränsade, differentierade körkort. De nya körkorten skall förnyas vart
tionde år och ger rätt att köra bara den eller de fordonstyper som
körkortshavaren har utbildning för och avlagt förarprov pä. Ett körkort som
inte förnyas i rätt tid blir ogiltigt.

Motormännens riksförbund har i en skrivelse till
kommunikationsdepartementet den 19januari 1984 hemställt att körkortslagen
(1977:477) (KKL) ändras så att ett körkort blir giltigt igen så snart
körkortshavaren ansökt om förnyelse av det, Genom bl. a. denna skrivelse har
frågan aktualiserats om inte konsekvenserna av en underlåtenhet att förnya
körkortet är alltför långtgående.

Därutöver vill jag ta upp vissa andra förslag till
ändringar i KKL som har aktualiserats under senare tid. Det gäller polismans
behörighet att framföra fordon i tjänsteutövning, tidpunkten för utfärdande av
körkort, möjligheten att meddela den som har körkortstillstånd en varning och
behovet av anslutningsbesvär i körkortsmäl.

Med anledning av att olyckorna med motorcyklister
och cyklister inblandade har ökat tillkallade jag i november 1983 en
ledningsgrupp för motorcykel- och cykelfrågor med uppgift att leda och samordna
arbetet för ökad trafiksäkerhet för dessa trafikanter.

När det gäller motorcyklisternas säkerhet har
ledningsgruppen lagt tyngdpunkten i sitt arbete på en bättre körkortsutbildning
och fortbildning av motorcyklisterna. Gruppen har föreslagit att ett särskilt
körkort bör införas för den som vill köra tung motorcykel, dvs. en motorcykel,
vars

Prop.
1984/85:137 7

motor
har en slagvolym som överstiger 125 kubikcenfimeter. Andra frågor som gmppen
har behandlat gäller klassificeringen av motorcyklar, motorcyklarnas
synbarhet, motorcyklisternas skyddsutmstning och trafiklärarnas utbildning.

Regeringen bör lämna riksdagen en redovisning av
gruppens arbete vad gäller motorcyklisternas säkerhet.

2
Föredragandens överväganden 2.1 Förnyelse av körkort

Mitt
förslag: Ett körkort som inte förnyas efter tionde året efter utfärdandet blir
ogiltigt först om körkortshavaren inte följer en anmaning att förnya det.

Bakgrund
till mitt förslag: Ett körkort blir ogiltigt om det inte efter ansökan av
körkortshavaren förnyas senast vid den tidpunkt under tionde året efter
utfärdandet eller senaste förnyelsen som trafiksäkerhetsverket (TSV) har
bestämt. Ett sådant körkort får förnyas, om körkortshavaren ansöker om det inom
ett år från det att kortet blev ogiltigt. Dessa bestämmelser finns i 15 § andra
stycket KKL. Av 20 § första stycket 2 och andra stycket KKL följer vidare att
rätten att erhålla förnyelse av körkort vars giltighetstid har löpt ut kan
återkallas i enlighet med de regler som gäller för äterkallelse av körkort.
Sädana mål prövas enligt 40 S KKL av länsrätten.

Förnyelsen innebär att ett nytt körkort tillverkas
med ett nytaget foto på körkortshavaren. Några prov eller andra kontroller av
innehavarens lämplighet som förare är inte knutna till förnyelsen.

Förnyelsen skall göras efter ansökan av
körkortshavaren. Söm en serviceåtgärd påminner emellertid TSV körkortshavaren
4-6 månader före tioårsperiodens utgång om förnyelsen. Alla nås dock inte av
påminnelsen. Några bryr sig inte om den. Påminnelsen görs i form av en
avisering om körkortsunderlag, som skall lösas ut på posten. Körkortshavarens
underskrift pä avin gör den till en ansökan om förnyelse.

Den som fortsätter att köra trots att körkortets
giltighetstid har löpt ut kan straffas för olovlig körning.

Den som inte ansöker om förnyelse av sitt körkort
senast under elfte året måste söka nytt körkort och avlägga förarprov för att
fä ett giltigt körkort igen.

Motormännens riksförbund har i sin skrivelse anfört
att det tar lång tid att sända ut körkortsunderiag och att tillverka det nya
körkortet. Enbart i Stockholm skulle därför enligt förbundet cirka 5000
personer ha hamnat i den situationen att deras körkort inte hunnit förnyas i
rätt tid. Förbundet

Prop. 1984/85:137 8

har
därför föreslagit att ett giltigt körkort skall anses föreligga så snart
körkortshavaren har ansökt om förnyelse.

Rikspolisstyrelsen
och TSV har yttrat sig över förslaget.

Rikspolisstyrelsen har vitsordat att den nuvarande
ordningen har vållat problem i polisens övervakningsarbete. Det förekommer t.
ex. vid förar-kontroller att föraren visar upp ett körkort vars giltighetstid
har löpt ut men påstår att han i rätt tid ansökt om förnyelse. Polismannen har
då ställts inför den svåra uppgiften att bedöma trovärdigheten av detta
påstående. Institutet rapporteftergift har därför tillämpats olika frän fall
till fall beroende på polismannens bedömning av förarens uppgifter. För att
underiätta kontrollen av förarens behörighet att köra har rikspolisstyrelsen
föreslagit att föraren skall vara fri frän ansvar för att inte ha medfört
giltigt körkort om han kan visa att han gjort vad pä honom ankommer för att
körkortet skall kunna förnyas i tid.

TSV har beräknat att ungefär 5 procent av
aviseringarna går i retur från posten. Det beror ibland pä slarv från
körkortshavarens sida men i vissa fall pä att t. ex. körkortsunderlaget är
felaktigt. TSV anser att förbundets förslag är en framkomlig väg att lösa
problemet. En annan lösning, som TSV i första hand förordar, är att låta
behörigheten att föra fordon finnas kvar även om körkortet inte förnyas. Om
körkortet inte byts ut skulle detta - enligt TSV:s förslag - jämställas med
körning utan att medföra körkortet. Med TSV:s förslag skulle således en
utebliven förnyelse av körkortet leda till böter om innehavaren fortsätter att
köra.

Skälen
för mitt förslag: Körkortet är i första hand en behörighetshandling, som visar
vilka slag av fordon som körkortshavaren har rätt att köra. Körkortet är också
en legitimationshandling, som väsentligt underlättar polisens förarkontroller.
Den periodiska förnyelsen av körkortet infördes huvudsakligen för att göra det
möjligt att säkert kontrollera innehavarens identitet. Körkortet godtas också
som legitimation på post och bank. Andra fördelar med förnyelsen är att
användningen av förlustanmälda eller återkallade körkort försvåras och att
gallringen i körkortsregistret underlättas. Jag anser att dessa skäl alltjämt
motiverar ett krav på förnyelse av körkortet. Vad jag däremot ifrågasätter är
om konsekvenserna av ett försummat körkortsutbyte är rimliga.

Sett uteslutande från trafiksäkerhetssynpunkt finns
det inte anledning att låta behörigheten att föra fordon upphöra enbart därför
att körkortet har blivit för gammalt. Erfarenheterna från det utbyte av äldre
körkort som påböriades 1973 visar också att många anser det orimligt att rätten
att köra bil är knuten enbart till utbytet. Körkort av den äldre typen upphörde
formellt att gälla vid utgången av år 1976 men länsstyrelser, TSV och
regeringen var frikostiga med dispenser t.o.m. år 1983. F.n. meddelar
regeringen varje vecka dispenser för körkortshavare som inte ansökt om
förnyelse av sina körkort inom ett år från det att kortet blev ogiltigt. Det

Prop. 1984/85:137 9

anses
som onödigt ingripande att följa lagens bokstav och kräva att dessa förare, som
ofta har många års prickfri körning bakom sig, avlägger ett godkänt förarprov
innan de kan få ett nytt körkort.

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört anser jag, liksom TSV, att behörigheten
att föra fordon skall finnas kvar även om inte körkortet förnyas i rätt tid.
Polisman och bilinspektör bör fä möjlighet att skriftligen anmana föraren att
förnya körkortet inom en viss tid. Först om anmaning-en inte följs, bör
körkortet automatiskt bli ogiltigt. Den som utfärdar anmaningen bör ta hand om
körkortet. Den skriftliga anmaningen får i sädana fall tills vidare utgöra
körkortshavarens förarbevis.

Mitt
förslag torde leda till att antalet förare som kör bil trots att körkortets
giltighetstid har löpt ut ökar. För att motverka detta är det därför angeläget
att TSV fortsätter med sina påminnelser om förnyelse. Eftersom det utgångna
körkortet inte lär godtas utomlands bör man trots allt kunna räkna med att de
allra flesta även i fortsättningen förnyar sina körkort i rätt tid.

När
någon har fått en anmaning att förnya körkortet bör TSV upprepa sin tidigare
påminnelse. På så sätt slipper körkortshavaren att själv ta initiativet till
förnyelsen. När ett körkort trots allt har blivit ogiltigt på grund av
underlåtenhet att förnya det, bör TSV underrätta vederbörande om det.

Förslaget
fömtsätter ändringar i 15, 20 och 40 §§ KKL.

De nya bestämmelserna bör träda i kraft den I juli
1985 och avse även körkort som har blivit ogiltiga enligt nuvarande regler om
förnyelse vart tionde år. Sådana körkort blir alltså giltiga igen den 1 juli
1985. Frän denna regel bör dock några undantag göras. Beslut om avslag på en
ansökan om körkortstillständ, ett negativt förhandsbesked, äterkallelse av
rätten att erhålla förnyelse och ett underkänt förarprov bör utgöra hinder för
att körkortet automatiskt blir giltigt igen när de nya bestämmelsema träder i
kraft. 1 dessa fall har nämligen en individuell prövning av sökandens
lämplighet visat att han inte bör ha körkort f. n.

Om riksdagen godkänner detta förslag avser jag att
senare föreslå regeringen vissa följdändringar i körkortsförordningen
(1977:722) om bl. a. polismans och bilinspektörs befogenhet att anmana föraren
att förnya körkortet och om anteckning av anmaningen i körkortsregistret.

Mina förslag väcker frågan om vi över huvud taget
skall ha ett krav pä tioårig förnyelse av körkort. F. n. anser jag mig inte ha
tillräckligt underiag för att kunna föreslå att det kravet slopas. Under 1983
förnyades ca 500000 körkort och 1984 1200000. Under 1985 skall 1530000 körkort
förnyas. Därefter sker en nedgång till 330000 1986 och till 200000 1987, vilket
motsvarar det åriiga tillskottet av nya körkortshavare. Tidigast under 1986
anser jag det därför meningsfullt att slutföra en utvärdering av erfarenheterna
av utbytet. Är erfarenheterna sådana att utbytet bör slopas eller andra
ändringar göras som kräver riksdagens eller regeringens medverkan, förutsätter
jag att TSV gör en framställning om det till regeringen.

Prop. 1984/85:137 10

2.2
Polismans förarbehörighet

Mitt
förslag: Polisman, som har körkort med behörigheten B, får i tjänsteutövning
föra fordon av alla slag.

Bakgrund
till mitt förslag: I KKL finns det några undantag från principen om
differentierade körkort. Således får den som har körkort med behörigheten B
(personbil, lätt lastbil) under vissa förutsättningar föra även tung lastbil,
släpfordon eller buss. Ett sådant undantag gäller bl. a. för polisman i
tjänsteutövning. Bestämmelsen om detta finns i 2 § andra stycket 3 KKL. Däremot
får polismannen inte föra motorcykel utan att ha ett körkort med behörigheten
A.

Skälen
för mitt förslag: I sin trafikövervakande funktion har polismannen inte sällan
anledning att provköra eller köra undan fordon som kontrolleras. Detta bör
polismannen kunna göra även om han inte har körkort för fordonsslaget.
Undantaget i 2§ andra stycket 3 KKL har tillkommit av denna anledning. När
undantaget beslutades gav körkort med behörigheten B automatiskt också
behörigheten A. Därefter har emellertid ett krav på förarprov på motorcykel
införts för att få körkort med behörigheten A. Allt fler polismän har därför nu
körkort enbart med behörigheten B. För att undantaget skall fä samma innebörd
som när det beslutades bör det således utvidgas till att avse även motorcyklar.

2.3
Utfärdande av körkort

Mitt
förslag: Bevakningen av att den som söker körkort har uppnått rätt ålder knyts
till utlämnandet av körkortet i stället för till utfärdandet.

Bakgrund
till mitt förslag: Enligt 12 § KKL skall sökanden vid tiden för utfärdandet av
körkort ha uppnått viss ålder. Vidare krävs för utfärdande av körkort för tung
lastbil, buss, släpfordon eller taxi att sökanden har körkort för personbil, om
han inte inom tre år före utfärdandet har haft körkort med den behörighet som
söks.

Av 15 § första stycket I KKL framgår att körkortet
inte gäller innan det har lämnats ut.

Skälen
för mitt förslag: Ett körkort blir inte giltigt uteslutande för att det har
utfärdats. Därutöver krävs att körkortet lämnas ut till sökanden. Bevakningen
enligt 12 § KKL av bl. a. körkortsåldern bör därför knytas till utlämnandet och
inte det mera diffusa begreppet utfärdandet. Körkortet tillverkas i dag i god
tid före förarprovet och lämnas normalt ut i samband med att sökanden avlagt
ett godkänt förarprov.

Prop. 1984/85:137 11

2.4
Varning

Mitt
förslag: Den som har ett körkortstillstånd skall kunna meddelas en varning
under samma fömtsättningar som den som har ett körkort.

Bakgrund
till mitt förslag: Den som söker körkort skall normalt ansöka om
körkortstillstånd hos länsstyrelsen. Körkortstillståndet gäller i högst två är.
Under denna tid måste sökanden avlägga ett godkänt förarprov. Den som har
körkortstillstånd får övningsköra privat.

Körkortstillståndet kan återkallas enligt samma
gmnder som gäller för körkort. Detta framgår av 20 § första stycket 1 KKL.
Däremot är det inte möjligt att meddela den som har körkortstillstånd en
varning enligt 22 § KKL.

Skälen
för mitt förslag: Det finns fall där varningen är ett lämpligare
körkortsingripande än äterkallelsen även för den som ännu bara har körkortstillständ.
Det förekommer också att körkortshavaren har dels körkort, dels
körkortstillstånd för ett körkort med annan behörighet. För att ett och samma
körkortsingripande skall kunna väljas i ett sådant fall måste det bli möjligt
att meddela en varning på ett körkortstillstånd enligt 22 § KKL.

2.5
Anslutningsbesvär

Mitt
förslag: Möjligheten att anföra anslutningsbesvär i körkortsmäl slopas.

Bakgrund
till mitt förslag: Enligt 49 § andra stycket KKL får, om en part anfört besvär
över ett beslut, även motparten föra talan mot beslutet, trots att besvärstiden
har gått ut. Besvären skall dock anföras inom en vecka från utgången av
besvärstiden för den första besvärstalan. Äterkallas eller förfaller denna, är
även den senare besvärstalan förfallen.

Denna bestämmelse gör det således möjligt att anföra
anslutningsbesvär i körkortsmäl. Enligt vad jag har inhämtat används
möjligheten ytterst sällan.

Skälen
för mitt förslag: Regler med generell tillämplighet inom förvaltningsprocessen
finns i förvaltningsprocesslagen (1971:291). 1 KKL har därför tagits in bara
regler som avviker från de generella. Bestämmelsen om anslutningsbesvär är en
sådan. Den vållar en del tidsutdräkt genom att domstolen - särskilt i uppenbara
mål och i mål med korta spärrtider -måste avvakta med avgörandet tills tiden
för anslutningsbesvär har löpt ut.

Prop. 1984/85:137 12

Besvärshänvisningarna
blir också onödigt omfattande med denna regel. Med hänsyn härtill och då den
inte synes fylla något praktiskt behov föreslär jag att möjligheten att anföra
anslutningsbesvär i körkortsmål slopas.

2.6
Redovisning av ledningsgruppens förslag för ökad trafiksäkerhet för
motorcyklister

Antalet motorcyklar har ökat kraftigt sedan 1980.
Ökningen avser huvudsakligen de tunga motorcyklarna (slagvolym över 125
kubikcentimeter). Dessa har ökat från ca 25000 till ca 80000 under det att de
lätta motorcyklarna är oförändrat ca 25000.

Motorcykelolyckorna har ökat nästan lika kraftigt
som motorcykelparken. Antalet motorcyklister som skadas per år beräknas uppgå
till mellan 6000 och 7000.

Även antalet dödade och skadade cyklister i
trafiken har successivt ökat sedan mitten av 1970-talet. Detta beror främst på
att cykeltrafiken ökat. De senaste åren Kar ca 7000 cyklister skadats i
trafikolyckor.

Jag tillkallade därför i december 1983 en
ledningsgmpp för motorcykel-och cykelfrågor med uppgift att leda och samordna
arbetet för ökad trafiksäkerhet för dessa trafikanter. Under ledningsgmppen
fördelades arbetet på tre arbetsgmpper, två för motorcykelfrägor och en för
cykelfrågor.

På motorcykelområdet har ledningsgruppen föreslagit
ändringar vad gäller motorcyklars synbarhet, motorcyklisters skyddsutrustning
och trafiklärares utbildning.

Ledningsgruppen har lagt särskild vikt vid
motorcyklisternas körkortsutbildning och fortbildning. Den grundläggande
tanken är att motorcyklisten skall få dels en god grundutbildning för den
motorcykelklass som han avser köra, dels en avancerad fortbildning. Därför har
gruppen föreslagit att en ny utbildningsplan och ett nytt prov för
motorcykelkörkort skall utarbetas. Tyngdpunkten i förslagen ligger på ökad
träning i att använda rätt bromsteknik i olika hastigheter, förutseende körning
och körning med passagerare. I provet ingår hård inbromsning till stillastående
frän hastig-heterna 70 km/h och 90 km/h. TSV har med anledning av förslagen
utfärdat föreskrifter om kursplaner och förarprov med ikraftträdande den 1
januari 1985. Vidare har ledningsgruppen i en framställning till mig den 19
december 1984 föreslagit att ett särskilt körkort införs för den som vill köra
tung motorcykel. Vissa ändringar i körkortsförordningen för att möjliggöra
bättre kvalitet på den privata föramtbildningen har också föreslagits.

Inom fortbildningsområdet har ledningsgruppens
arbete lett till dels att fortbildningskursen Guldhjälmen kommit till stånd,
dels att motorcykelbranschen och trafikskolorna tillsammans erbjuder nya
motorcykelägare en gratis inkörningsträning.

Till
stöd för sitt förslag om en särskild behörighet för att få köra tung

Prop. 1984/85:137 13

motorcykel
har ledningsgruppen redovisat den tekniska utvecklingen av motorcyklarna, som
medfört att steget mellan lätt och tung motorcykel ökat väsentligt. Gruppen
pekar pä en rad förhållanden som gör den tunga motorcykeln mera svärkörd. Hit
hör att en tung motorcykel har en förhållandevis hög tyngdpunkt. Tyngdpunkten
och därmed köregenskaperna förändras genom förarens placering, passagerare och
last, t. ex. packfickor och kåpa. Den tunga motorcykeln har höga prestanda i
fråga om hastighet och acceleration. Genom den höga hastigheten och tyngden
utvecklar den stor rörelseenergi och centrifugalkraften blir stark vid körning
i kurva. Den tunga motorcykeln är därför betydligt svårare att manövrera än en
lätt motorcykel.

För
egen del vill jag tillägga följande. 1 takt med att antalet motorcyklar har
ökat har också olyckorna med motorcyklister stigit. 1979 dödades eller skadades
enligt polisrapporter till statistiska centralbyrån drygt 1000 motorcyklister.
Är 1984 var motsvarande antal ca 80 procent högre, dvs. 1 800. Hänsyn måste
emellertid tas till att alla olyckor inte rapporteras. Det verkliga antalet
skadade motorcyklister kan då uppskattas till mellan 6000 och 7000.

Undersökningar som gjorts visar att risken att
dödas eller skadas för en motorcyklist är mycket stor, i genomsnitt minst tio
gånger större än för en bilist i samma ålder. Olycksrisken inom, tätbebyggelse
ökar ju större motorcykeln (slagvolymen) är.

Med detta som bakgrund är det naturligt att förstå
den opinion som efterlyser åtgärder för att öka motorcyklisternas
trafiksäkerhet. Från vissa häll har t.o.m. framförts förslag om att de större
motorcyklarna skall förbjudas.

Jag delar inte förbudsivrarnas uppfattning utan
anser liksom ledningsgruppen att motorcyklisternas trafiksäkerhetsproblem bäst
kan lösas genom förbättrad grundutbildning och avancerad fortbildning.

Föramtbildningen för körkort med behörighet A är i
dag nästan uteslutande inriktad på utbildning av 16-åringar på lätt
motorcykel. Genom TSV: s nya kursplan och förarprov, gällande från den 1
januari i år, har denna utbildning påtagligt förbättrats.

Under 1984 startades under ledningsgruppens ledning
riksomfattande fortbildningskurser. Guldhjälmskurserna. 1 dessa deltog drygt
10000 motorcyklister. Kursdeltagarna lärde sig att på ett bättre sätt behärska
sina motorcyklar i kritiska situationer genom hårda övningar i bromsning,
bromsning med undanmanöver och kurvtagning, allt i realistiska hastigheter.
Dessa kurser kommer att fortsätta och i årets budgetproposition har extra medel
avsatts för att möjliggöra detta.

Vid Guldhjälmskurserna visade det sig att många
motorcyklister på tung motorcykel inte behärskade sitt fordon. Den dåliga
hanteringsförmågan har också påvisats vid studier av molorcykelolyckor.

Som
ledningsgruppen angett har den tekniska utvecklingen av motor-

Prop. 1984/85:137 14

cyklar
väsenfligt ökat skillnaden mellan lätt och tung motorcykel. För att säkerställa
att de som vill köra tung motorcykel verkligen kan behärska sitt fordon är det
naturligt att inom ramen för vårt differentierade körkortssystem nu kräva
utbildning och förarprov på tung motorcykel för att få köra ett sådant fordon.

Med hänvisning till vad jag nu har sagt avser jag
därför att senare föreslå regeringen de ändringar i körkortsförordningen som
behövs för att genomföra den nya ordningen.

I
sina huvuddrag bör förslaget innebära följande.

Ett särskilt förarprov införs för den som vill köra
tung motorcykel. Provet bör bestå av såväl förhör som körprov. För den som
avlagt godkänt prov pä lätt motorcykel bör det dock räcka med ett körprov pä
tung motorcykel. Det nya kravet bör gälla dem som efter ikraftträdandet tar
körkort för motorcykel. För att skilja mellan dem som har rätt att köra bara
lätt motorcykel och dem som har rätt att köra även tung motorcykel bör
villkoret LÄTT MC antecknas i körkortet för dem som kör upp på lätt motorcykel.
För att fä bort villkoret krävs en uppkörning på tung motorcykel. Den bör få
ske först sedan körkortshavaren har fylh 18 år. Rutinen anknyter till den som i
dag används för körkort som är begränsade till att gälla bara automatväxlade
bilar.

Den som vid ikraftträdandet har ett körkort med
behörigheten A och således utan villkoret LÄTT MC men inte ännu fyllt 18 är får
fram till dess köra endast lätt motorcykel. Efter fyllda 18 år ger det
körkortet liksom i dag automatiskt rätt att köra tung motorcykel.

Det
nya provet bör tillämpas fr. o. m. den 1 januari 1986.

Det ankommer på TSV att fastställa kursplaner och
besluta föreskrifter om förarprovet.

3
Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
kommunikationsdepartementet upprättats ett förslag till lag om ändring i
körkortslagen (1977:477). 118 § föreslås en språklig ändring för att anpassa
texten till den terminologi som nu används.

Med hänsyn till att den föreslagna lagändringen är
av okomplicerad natur finns det enligt min mening inte något behov av att
inhämta lagrådets yttrande över förslaget.

Prop. 1984/85:137 15

4 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen dels föreslär riksdagen

att anta förslaget till lag om ändring i
körkortslagen (1977:477), dels bereder riksdagen tillfälle

att ta del av vad jag anfört om ökad trafiksäkerhet
för motorcyklister.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens
överväganden och beslutar att genom proposition förelägga riksdagen vad
föredraganden har anfört för den åtgärd och det ändamål som föredraganden har
hemställt om.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985