Prop. 1984/85:139

Prop.
1984/85:139

Regeringens proposition

1984/85:139

om luftfartsverkets
investeringar m. m.;

beslutad
den 28 februari 1985.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har lagils upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

CURT
BOSTRÖM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föresläs att luftfartsverkets invesleringar fr.o.m. budgetåret
1985/86 fastställs enligt en rullande ireårsplan. Verket får härigenom bättre
möjligheter än med nuvarande ettåriga investeringsbeslut att tidsmässigt
anpassa sina investeringar.

Luftfartsverkets
invesleringar föresläs delas in i huvudområdena infra-strukturella
investeringar och övriga investeringar s. k. kommersiella investeringar.
Merparten av de infrasirukturella investeringarna föresläs som hittills finansieras
av anslagsmedel. De kommersiella investeringarna skulle däremot enligt
förslaget finansieras i huvudsak med upplåning genom riksgäldskontoret. För
vissa mindre investeringar föreslås alt luftfartsverket fär rätt alt självt beslula
om investeringen.

Ell
reservaiionsanslag på 114,4 milj. kr. föreslås anvisas för den del av luftfartsverkets
investeringar som bör finansieras över statsbudgeten.

1 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 139

Prop. 1984/85:139

Uidrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-02-28

Närvarande: slatsministern Palme, ordförande, och statsråden
Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Peierson, Boström, Bodsiröm,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Boström

Proposition om luftfartsverkets investeringar m. m.

1 Bakgrund

Luftfartsverket föreslog i sin anslagsframslällning för
budgetåret 1984/85 vissa förändringar i finansierings- och beslutsreglerna för
investeringar.

1 1984 års budgetproposition konstaterades att verket
genom del luftfartspolitiska beslutet våren 1982 fått utökade möjligheter atl
träffa inve-sleringsavtal med kommuner och andra intressenter. Jag var vid det
tillfället därför inle beredd alt föreslå ytterligare förändringar innan de
redan genomförda blivii utvärderade.

I anslagsframslällningen för 1985/86 ålerkommer
luftfartsverket med förslag om vidgade finansieringsmöjligheter och ökad
beslutsrätt beträffande verkels investeringar.

1 årets budgetproposition konstaleras att utvecklingen för
affärsverken under senare år inneburit alt verken har närmat sig marknaden och
därmed anpassat sin verksamhet till marknadens krav och de förutsällningar och
villkor som gäller i näringslivet. Flera affärsverk har redan fått ökad
rörelsefrihet för vissa lyper av investeringar. Det finns därför enligt min
mening starka skäl som talar för att även luftfartsverket bör ges vidgade befogenheler
när det gäller beslut om finansiering av verkets investeringar.

1 en skrivelse till regeringen den 25 februari 1985
föreslär luftfartsverket dels vissa förändringar fr.o.m. budgetåret 1985/86 i
finansieringen av verkels investeringar och befogenheterna att fatta beslut,
dels vissa ålgärder som syftar till att utveckla statsmakternas målstyrning av
luftfartsverket.

Förslagen läggs fram med utgångspunkt i en treårsplan för
verkets invesleringar.

Prop.
1984/85:139 3

2
Föredragandens överväganden

2.1
Allmänt

F.n.
finansieras invesleringar inom luftfartsverket på följande sätt

-
Anslag över statsbudgeten

-
Finansieringsbidrag (lån) frän
kommuner

-
Finansieringsbidrag (lån) frän
kunder

-
Arbetsmarknadspolitiska medel i
vissa fall då sysselsättningsläget så kräver.

Dessulom
har under de senaste åren förekommit atl mindre investeringar finansierats med
egna rörelsemedel. Anmälan härom har i sådana fall gjorts i årsredovisningen.

Anslag
över statsbudgeten har varit och är alltjämt den dominerande
finansieringskällan. Under de tre senaste budgetåren har dock medel som används
i sysselsättningsfrämjande syfte fåll en ökad betydelse. Även finansiering
genom lån och bidrag från kommuner och kunder har tillämpats.
Finansieringsbidragen från kommuner har dock minskat i betydelse genom 1982 års
luftfartspolitiska beslut då kommunernas dittills ovillkorliga finansieringsskyldighet
ersattes med regler om överenskommelser från fall till fall. Numera ställs
sålunda anspråk på kommunal investeringsmedverkan endast för sådana
kapacitets- och slandardinvesleringar som primärt inte föranleds av
luftfartens behov. Luftfartsverket har träffat ett antal avtal om kommunal
finansieringsmedverkan enligt de nya reglerna.

Dessa
investeringsavtal underställs f n. enligt 1982 års luftfartspolitiska beslut
regeringen för godkännande. Luftfartsverket anser nu att sådana avtal
fortsättningsvis bör kunna Iräffas av verket för invesleringar som regeringen
godkänner.

De
olika finansieringssätlens betydelse under de tre senaste budgetåren belyses i
följande sammanslällning (medelsförbmkning).

Finansieringssätt

Andel i

procent

1982/83

1983/84

1984/85

Anslag
över statsbudgeten

67

43

54

varav egna avskrivningsmedel

(25)

(23)

(43)

Finansieringsbidrag
från

kommuner

22

6

12

Finansieringsbidrag
från

kunder

-

27

1

Arbetsmarknadspolitiska
medel

II

24

33

Summa

100

100

100

1
sammanhanget kan nämnas all verkel gör avskrivning på tillgångarna enligt plan.
De avskrivningsmedel som avser investeringar finansierade över statsbudgeten
inlevereras lill staten. Avskrivningsmedlen täcker, som framgår av
sammanställningen, till stor del anslaget över statsbudgeten.

Prop.
1984/85:139

2.2 Treårsplan för verksamhet och investeringar

Mitt förslag: Treårsplaner ersätter anslagsframslällningen.

Luftfartsverkets förslag: Luftfartsverket har sedan länge
arbetat med investeringsplaner över en sexårsperiod. Med den dynamik som
kännetecknar flygtransportbranschen har det dock enligt verket inte varil
meningsfullt att göra upp fullständiga planer för mer än ca halva perioden. För
den senare hälften har i huvudsak enbart konsekvenser av redan påbörjade
investeringar angivits. Nya investeringsobjekt har redovisals endast om de med
säkerhet kunnat motiveras för genomförande under den aktuella
planeringsperioden. Genom den starka fokusering till det första budgetåret som
uppslår vid statsmakternas prövning av investeringsförslag har investeringsplanerna
för de övriga åren kommil i skymundan. De skarpa gränserna mellan budgetåren
har också ibland upplevts besvärande vid flerårs-planering.

Mot den angivna bakgmnden ser luftfartsverket flera
fördelar med att gentemot statsmakterna få arbeta med den typ av mllande treärsplaner
som införls på televerkets område och som planeras för poslens verksamhet.
Luftfartsverket föreslår därför att en sådan ordning införs även för verkets
del. Det fömtsätts då att denna plan kommer att ersälla den nuvarande
anslagsframställningen.

1 sammanställningen nedan redovisas luftfarlsverkels
förslag lill investeringsplan för treårsperioden 1985/86-1987/88.

Innehållel i planen är hämtat från del arbete som f.n.
pågår med atl förbereda anslagsframslällningen för budgetåret 1986/87. Planen
måste med hänsyn lill dessa omständigheter enligt verkel betraklas som preliminär.
Den baseras på den längtidsplan som redovisades i anslagsframställningen för budgetårel
1985/86 men flera justeringar och kompletteringar har fått göras, bl. a. till
följd av inrikesflygets fortsaita snabba expansion.

Luftfartsverkels förslag till treårsplan för
investeringar* milj. kr.

Beräknal Förslag Förslag Förslag

1984/85 1985/86 1986/87 1987/88

Infrasirukturella Kommersiella m.m.

225 25

165

35

I.SO

60

150 50

Förslag till nivå för treårsplan

250

200

210

200

* Genomförandepris

Skälen för mitt förslag: Utvecklingen i
flygtransportsektorn har varit mycket expansiv under senare år. En fortsalt
snabb tillväxt är ocksä att förvänla. En sådan utveckling ställer krav på en
mer flexibel och mindre

Prop.
1984/85:139 5

utdragen
planerings- och investeringsprocess än den som f n. gäller för luftfartsverkets
investeringar. En övergång lill en treårsplan för verkets investeringar i slället
för de åriiga anslagsframställningarna skulle enligt min mening ge den
önskvärda flexibiliteten bl. a. i den meningen att verket kan flytta
investeringsåtgärder mellan budgetåren i planen för att snabbt möla uppkommande
investeringsbehov. Verket får också möjlighel all mera långsiktigt planera
investeringsverksamheten. Jag vill i likhet med luftfartsverket underslryka alt
förslagen till investeringsnivå för budgetåren 1986/87 och 1987/88 måste
betraktas som preliminära och vara avsedda att läggas till gmnd för en
fullständig investeringsbedömning i den ireårsplan som skall lämnas senast 1
september 1985. Jag återkommer till luftfartsverkets förslag Ull investeringar
för budgetåret 1985/86 liksom till finansieringen av verkets investeringar.

Luflfartsverkel
har nyligen omorganiserats i syfte att uppnå en ökad affärs- och
marknadsorientering. Det är även mot den bakgmnden angelägel att treårsplanen
utformas med syfte att ge statsmakterna ett bättre underiag än tidigare för en
övergripande styming av luftfartsverket. Etl treårsperspektiv ser jag som lämpligl
för att ge ett sådant underlag. Arbetet med ireårsplanens utformning bör
fortsätta. Härigenom kommer successivt det underlag statsmakterna behöver för
att kunna ta ställning till utvecklingen av luftfartsverkets verksamhet att
förbättras.

I ireårsplanen
bör beskrivas mål och strategier för att klara den ökade efterfrågan på verkets
produkter och tjänster, däribland mål för service, priser och produktivitet.
Det är angeläget att måluppfyllelse i olika avseenden redovisas i den årliga
treårsplanen. Jag återkommer senare till denna fråga.

2.3
Uppdelning av luftfartsverkets investeringar

Mitt
förslag: Luftfartsverkets investeringar indelas i huvudområdena infrasirukturella
investeringar och kommersiella investeringar.

Luftfartsverkets
förslag: F. n. indelas luftfartsverkets investeringar i flyg-platsinvesteringar,
flygtrafiktjänslinvesteringar och investeringar i fordon, maskiner och utmstning.

För
all förbättra planeringen och skapa underlag för en ökad marknadsorientering
är det enligt luftfartsverket mer ändamålsenligt att dela in investeringarna i
dels systemberoende eller infrasirukturella, dels kommersiella. En motsvarande
indelning har gjorts av luftfartsverkets tjänsteutbud som underlag för bl.a.
diskussion av verkets prispolitik. Det har i del sammanhanget visat sig att
olika strategier för prissättning bör tillämpas för båda grupperna. Etl
viktigt skäl härför är de olika fömtsättningar beträffande lönsamhet som
föreligger, dvs. samma skäl som kan anföras ti Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr
139

Prop. 1984/85:139 6

för olika behandling av investeringar beträffande
beslutanderätt och val av finansiering.

Till gruppen infrasirukturella investeringar hänförs
sädana investeringar som är en nödvändig förutsätining för alt flygverksamhet
av avsett slag skall kunna bedrivas. Typiska sådana investeringar är
investeringar i banor, byggnader, plattformar, belysningsanläggningar och
komplexa lekniska system (exempelvis trafikledningssystemet). Även
investeringar i fälifordon, brandbilar och enskilda radiofyrar hör till den
gruppen. Exemplen visar all såväl den funktionella betydelsen som slorleken på
en enskild investering varierar starkt. Sålunda kan anskaffningar av fordon,
maskiner och annan ulruslning betraktas som nödvändiga kompletteringar av en
given grundstruktur bestående av fasta anläggningar. Vidare förekommer varje är
nyanskaffningar, kompletteringar och ersättningsanskaffningar inom olika
verksamhetsområden där investeringsulgiften för varje enskill objekt ofta är
förhållandevis lilen. Större delen av den typen av invesleringar syftar lill
alt förnya eller bibehålla den funktionella och tekniska kvaliteten på en
anläggning och är således i regel ersättningsanskaffningar.

Gruppen kommersiella invesleringar har hittills
huvudsakligen bestått av investeringar i lokaler i samband med ny-, om- eller lillbyggnad
av terminaler, anskaffning av fordon och diverse utrustning, samt iordningssiällande
av parkeringsplatser. Enskilda kommersiella investeringar av någon storlek har
egentligen förekommit endast i de båda parkeringshusen pä Arlanda flygplats. 1
framliden kan del bli aktuellt med kommersiella satsningar som kräver minst
lika omfatlande investeringar. En sådan satsning är den anläggning för
konferenser och annan service som går under namnet Arianda Centrum.

Skälen för mitt förslag: Luftfartsverket har tillsammans
med flygbolagen etl ansvar för att luftfarten bedrivs med hög säkerhet,
effektivitet, regularitet och servicenivå. Enligt min mening är den av
luftfartsverket föreslagna indelningen av verkets investeringar i två
huvudgrupper lämplig och ägnad atl bältre beskriva marknadens behov av
kapacitet i verkets markanläggningar samt god funktion och hög standard på
servicetjänsterna.

Med infrasirukturella investeringar avserjag
trafikberoende investeringar dvs. investeringar som är en nödvändig
förutsättning för atl flygverksamhet av avsett slag skall kunna bedrivas.
Utgångspunkten för de infrasirukturella investeringarna bör vara att
tillhandahålla en rimlig basslan-dard men med möjlighet till anpassningar
beroende på olika intressenters behov och betalningsvilja. De kommersiella
investeringarna är inte direkt trafikinriktade utan är avsedda atl ulgöra ett
komplement till de infrasirukturella investeringarna. Dessa investeringar
skall vara till gagn för flygresenärerna eller på annal sätt leda lill att
flygsektorns konkurrenskraft stärks.

Det ankommer på regeringen att fastställa vad som skall
hänföras till resp. invesleringsgmpp.

Prop. 1984/85:139 7

Det
är i sammanhanget angelägel atl verkel fortsäller all förbällra dialogen med
sina kunder om investeringarna. Härvid bör betonas sambandet mellan kundernas
önskemål om förbättrade anläggningar och deras kostnadsansvar.

Enligt
del s.k. SILA-protokollel (prop. 1983/84:147, TU28, rskr3I7)är också parterna
eniga om betydelsen av samråd om aktuella investeringar. Man är också överens
om att detta samråd ytterligare bör intensifieras.

2.4
Finansieringen av luftfartsverkets investeringar

Mitt
förslag: Som huvudregel bör gälla atl infrasirukturella investeringar
finansieras med anslagsmedel och kommersiella finansieras utanför statsbudgeten.

Luftfartsverkets
förslag: Luftfartsverket anser att den utvidgning av finansieringsmöjligheter
- främst genom långfristig upplåning i riksgäldskontoret - som enligt verkel
bör komma till stånd i huvudsak bör nyttjas för sådana investeringar som kan
beslutas med ledning av företagsekonomiska krilerier begränsade till
luftfartsverkets ekonomi. Del finns två skäl härför. Del ena är att del genom
renodlingen av beslulsförutsättningarna pä detta område borde vara möjligt att
övertala viss beslutsrätt till luftfartsverket och därmed kunna förena utökade
finansieringsmöjligheter med utökade beslutsbefogenheter. Statsmakternas
nuvarande styrning genom all ta slällning lill enskilda objekt skulle dä kunna
ersättas av t. ex. krav på viss internränla för sådana invesleringar. Det andra
skälet är atl slatlig finansiering över statsbudgeten naiurligen i försia hand
bör avse luftfartsverkets primäruppgift atl tillhandahålla den infrastruktur
som är en nödvändig förulsällning för fiygtransporter. Kalkylsitualionen på
detta område är också i många fall mer komplex bl.a. eflersom ekonomiska
konsekvenser av alt inveslera mäste beräknas både för luftfartsverket och för
flygbolagen. Hänsyn kan också behöva tas till olika externa faktorer och i
anslutning härtill kan behov uppstå av en bedömning av investeringens samhällsekonomiska
lönsamhet.

Mot
denna bakgrund anser verket att man från besluts- och finansieringssynpunkt
kan dela in investeringarna enligt följande, beroende på olika karakiär på
luftfartsverkets investeringar och olika förutsällningar och krilerier för
beslutsfattande.

Prop. 1984/85:139

Typ av

Genomförande

Huvudsak-

Övriga finan-

mveslenng

av enskill

lig finan-

sieringssäll

objekl

siering

beslutas av

Infrasirukturella

Kommersiella

Regeringen
eller riksdagen

Luftfartsverket

Anslagsmedel

Upplåning via riksgäldskontoret

Finansieringsbidrag eller lån från kommuner

Finansieringsbidrag eller lån från kunder och andra nylljare
(användar-bidrag)*

Rörelsemedel

Finansieringsbidrag eller lån från kommuner

Finansieringsbidrag eller lån från kunder och övriga intressenter
eller kapital frän delägare

För vissa anläggningar kan även kapital frän delägare bli
aktuellt.

1 beskrivningen har även sekundära
finansieringsmöjligheter medtagits. Verket betonar all det är fråga om en grov
och mycket generell beskrivning. Dess syfte är närmast att tjäna som
utgångspunkt för en vidare och djupare diskussion om förändringar i beslut om
och finansiering av luftfartsverkets invesleringar, där även synpunkter på en
praktisk och effekiiv hantering fär göra sig gällande.

Luftfartsverkets uppfatlning är att verket bör kunna få
rätt atl besluta om sädana kommersiella investeringar som ligger i linje med av
statsmakterna godkända strategier. Inom luftfartsverket har etl omfattande
arbete pågått med att med utgångspunkt i verkets övergripande mål formulera
strategier eller handlingsregler för olika områden. Enligt luftfartsverkets
mening bör statsmakternas siyrning av verksamhet och investeringar på det
kommersiella området i huvudsak ske genom slällningslagande till mål och
strategier och i mindre utsträckning genom beslut i enskilda ärenden.
Statsmakterna har vidare möjlighet att slyra genom alt siälla upp avkastningskrav.

Under den tid det lar all utveckla nya styrmedel föreslär
luftfartsverket all verket i sina investeringsplaner redovisar förslag till slora
kommersiella invesleringar på ett sätl och med elt sådani underlag som gör det
möjligt för statsmakterna att fatta beslut om det enskilda objektet. Övriga kommersiella
investeringar redovisas endasl översiktligt och mbd angivande av beräknad total
volym per budgetår. Gränsen mellan "stora" och "små"
kommersiella investeringar bör förslagsvis sältas vid lOmilj. kr. i investering
per objekt. Finansieringen av samtliga kommersiella investeringar bör

Prop.
1984/85:139 9

i enlighet med vad som tidigare sagls i princip ske på annal
säll än genom anslag över statsbudgeten.

Luftfartsverket
bedömer all beslutanderätten om anskaffning av enskilda objekt i gruppen
Fordon, maskiner och ulruslning liksom över huvud tagel anskaffningar där investeringsulgiften
uppgår lill högsl visst belopp - förslagsvis I milj. kr. - bör kunna delegeras
till luftfartsverket. Samma är förhållandel med poslen "Diverse och
oförutsett". Detta skulle innebära atl luftfartsverket i sin redovisning lill
regeringen av investeringsplaner endast beskriver sådana invesleringar
översiktligt utan att gä in på nägra enskilda objekl såvida det inte finns
speciell anledning att underställa det regeringens prövning. För atl del
önskvärda sambandel mellan beslutande-rätlen och finansieringsformen skall
upprätthållas bör sådana investeringar finansieras utanför statsbudgeten.

Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare redogjort för
har det under senare år skett en successiv förskjutning av beslutanderätten belräffande
invesleringar från statsmakterna till olika affärsverk. Denna förändring
ligger i linje med statsmakternas strävan att i högre grad styra affärsverken
genom ekonomiska mål och servicemål än genom de medel som används för att
uppfylla målen.

Allmänna principer

Enligt min mening är det lämpligl atl även luftfartsverket
i större utsträckning än hittills ges möjlighet atl besluta om sina invesleringar
och all finansiera investeringarna utanför slalsbudgelen. Syftet med delta är atl
skapa mer marknadsmässiga förutsättningar så atl verket skall kunna tillgodose bl.a.
de kommersiella investeringsbehoven på ett rationellt och flexibelt sätt. Räntabla
och på annal sätt betydelsefulla investeringar får inle eftersättas och därmed
förhindra en sund utveckling av verksamheten och dess konkurrenskraft. Jag anser
del vikligt att en hanteringsordning skapas som är så arbetsbesparande som
möjligt samtidigt som regeringen ges möjlighet all vid behov ingripa i
luftfartsverkets investeringsverksamhet. Del bör ankomma pä regeringen all
besluta om de närmare formerna fördetta. Regeringen bör även i fortsättningen
av t.ex. sysselsältningsskäl kunna föreskriva att vissa av luftfartsverkets invesleringar
skall tidigareläggas.

Frågan om
finansiering av affärsverkens verksamhet behandlades även i prop. 1984/85:100,
bilaga 1. Härvid har föreslagits att en möjlighet öppnas för vissa affärsverk
att erhålla både löpande och långfristiga krediter i riksgäldskontoret. Räniorna
pä krediterna skall kunna knytas till räntorna på riksgäldskoniorets marknadsmässiga
upplåning kompletterat med elt påslag för att täcka riksgäldskontorets
administrationskostnader. En utgångspunkt för finansiering via riksgäldskontoret
bör vara atl den skall användas för investeringar där full förräntning kan
påräknas.

Prop.
1984/85:139 10

Jag föreslår efter samråd med chefen för
finansdepartementet atl luftfartsverket ges möjlighet till sådan upplåning i
riksgäldskontoret på marknadsmässiga villkor för vissa investeringar som
redovisas i del följande. Det får ankomma på regeringen att ange ramar för
omfattningen av de investeringar som får finansieras genom upplåning i riksgäldskontoret.
Jag återkommer senare till del beräknade medelsbehovel för näsla budgetår.

1 del följande ges en mera detaljerad beskrivning över befogenheler
och finansieringsformer som bör lillämpas i luftfartverkeis investeringsverksamhet.
Min uppfattning överensstämmer i huvudsak med luftfartsverkets förslag.

Finansiering av infrasirukturella investeringar

För större infrasirukturella invesleringar dvs. invesleringar
med mer långsiktiga konsekvenser och effekler bör statsmakterna la ställning lill
genomförande och finansiering av enskilda objekt. Dessa invesleringar ingår som
en väsentlig del i verkets primäruppgift all bibehålla och vid behov höja
flygsäkerheten och atl tillhandahålla erforderlig kapacitet och slandard i
flygplats- och flygtrafikledningssyslemen. För hela objeklgrup-pen Fordon,
maskiner och utrustning samt dessutom för övriga enskilda infrasirukturella
investeringar med en invesleringsutgift om högst I milj. kr. bör beslutanderätt
och val av finansiering delegeras lill luftfartsverket. En översiktlig
redovisning bör lämnas i luftfartsverkets investeringsplan av sådana invesleringar
med angivande av innehåll i slort och beräknade volymer i varje grupp.

Finansiering av infrasirukturella investeringar om vilka
statsmakterna fattar beslut bör i första hand ske genom anslag över
statsbudgeten. Därutöver kan finansieringsbidrag eller lån frän kommuner saml
finansieringsbidrag eller lån från kunder eller andra nylljare (användarbidrag)
användas. Förekommande avtal bör i de sistnämnda fallen kunna tecknas av
luftfartsverket utan alt därefter behöva godkännas av regeringen. Under året
tecknade avtal skall redovisas i treårsplanen. Dock bör sådana finansie-ringsavlal
som avser invesleringar överstigande 25 milj. kr. underställas regeringen för
godkännande.

Finansiering av övriga infrastmklurella investeringar som oftasl
avser snabbi uppkommande behov bör primärt kunna ske genom upplåning på marknadsmässiga
villkor i riksgäldskontoret. Dessulom skall egna rörelsemedel,
finansieringsbidrag eller lån från kommuner samt finansieringsbidrag eller lån
från kunder och övriga intressenter samt kapilal från delägare kunna nyttjas.

Finansiering av kommersiella invesleringar

Kommersiella investeringar med en tolal utgift
överstigande lOmilj. kr. bör underställas statsmakternas prövning. Övriga
kommersiella investeringar bör beslulas av luflfartsverkel som också väljer
finansieringsform.

Prop. 1984/85:139 11

Dessa redovisas endast översiktligt i luftfarlsverkels
investeringsplan, varvid typ av objekt och beräknad lotalvolym anges.

Finansieringen av samlliga kommersiella invesleringar bör
i försia hand ske genom upplåning pä marknadsmässiga villkor i riksgäldskonlorel.
Därutöver skall egna rörelsemedel, finansieringsbidrag eller lån från kommuner
samt finansieringsbidrag eller län från intressenter samt kapital från delägare
kunna användas.

2.5 Luftfartsverkets investeringar för perioden
1985/86—1987/88 och medelsbehov för budgetåret 1985/86

Mitt förslag: Luftfartsverkets investeringar faslslälls fr.o.m.
budgetåret 1985/86 enligt en rullande treårsplan.

Inriktningen av verkets investeringsplan för perioden
1985/86-1987/88 godkänns.

Budgetåret 1985/86 beräknas luftfartsverkets invesleringar
till 187 milj. kr. varav 120 milj. kr. finansieras över statsbudgeten.

Luftfartsverkets förslag: Verket beräknar att
investeringsbehovet är relativt stort de narmasle åren, eller ca 600 milj. kr.
för den kommande treårsperioden.

En bedömning av invesleringarnas fördelning på olika objeklgrupper
budgetåren 1985/86-1987/88 framgår av följande tabell.

Beräknat

(milj.
kr)

1985/86

1986/87

1987/88

Infrasirukturella
invesleringar (> 1 milj.

kr.)

Flygplatser

Arlanda

28,0

20,4

14,4

Landvetter

-

8,5

4,0

Sturup

1.2

14.2

7,9

Umeå

5,9

8,0

1,2

Kiruna

2,7

2.2

1.6

Skellefteå

1,0

7.4

3,7

Östersund

32,1

5,4

-

Sundsvall

14,6

0,5

0,9

Örnsköldsvik

6,4

4.9

-

Jönköping

-

-

3,5

Luleå

2,1

1,3

—

Karlstad

5,1

-

1.2

Norrköping

-

-

2,7

Visby

13,7

16,0

2,0

Kalmar

0,9

-

-

Ängelholm

-

6,0

-

Brand- och räddningsskolan

-

2,7

5,4

Summa
flygplatser

113,8

97.5

48.5

Flygtrafiktjänst
lokall

1.4

2,9

4,5

Flygtrafiktjänst
en route

18,4

16,7

27,6

Övriga infrastmklurella
investeringar

«1 milj. kr.)

15,9

16,7

39,3

Fordon,
maskiner, utrustning

23,0

26,0

28,5

Kommersiella
invesleringar* (> 10 milj

.kr.)
9,3

23,9

16,0

Kommersiella
investeringar «10 milj.

kr.)
-

-

-

Summa
investeringsvolym i prisläge

januari
1984

181,8

183,7

164,4

Summa
investeringsvolym i

genomförandepris

200,0

211,3

197,3

* Arianda
Centrum ingår inte i investeringsplanen.

Som
tidigare påpekats har tiden inte medgett för luftfartsverket alt genomföra en
mer detaljerad investeringsplan för budgetåren 1986/87 och 1987/88. De
investeringsutgifter som redovisas i sammanställningen får därför ses som ett
ullryck för den allmänna inriktningen av investeringarna under dessa budgetår.

För
budgetåret 1985/86 har luftfartsverket beräknat en total investeringsvolym av
200 milj. kr. i genomförandepris varav 10,2 milj kr. ulgörs av kommersiella
investeringar. Av de infrastmklurella investeringarna beräknas 127,3 milj. kr.
finansieras genom anslag över statsbudgeten.

Mina
överväganden: Jag föreslår att inriktningen av verkets investeringsplan godkänns.
Vad gäller den föreslagna totalvolymen av investeringarna för budgelåret
1985/86 är jag beredd att godta 187 milj kr. Jag har inget atl erinra mot de av
luftfartsverket beräknade investeringsvolymerna för budgetåren 1986/87 och
1987/88 på ca 200 milj. kr. per budgetär. Av följande sammanställning framgår
hur jag beräknar att investeringarna i stort kom-

Prop. 1984/85:139 13

mer aU fördela sig under budgetårel 1985/86. Uppgifterna i
sammanslällningen avser genomförandepris. Jag anser att invesleringar av säkerhets-och
raiionaliseringskarakiär och investeringar som syftar lill alt bibehålla kapaciieten
pä flygplatserna bör prioriteras.

Objektgrupp Beräknad utgift

1985/86
(milj. kr.)

Infrasirukturella investeringar (>1 milj. kr.)

Arianda 30,8

Övriga flygplatser 89,7

Flygtrafiktjänst lokalt 1,5

Flygtrafiktjänst en route 18,0

Summa 140.0

Infrasirukturella investeringar (<1 milj. kr.) 15,9

Fordon,
maskiner, utrustning 22.0

Kommersiella
investeringar 9,1

Summa 187,0

Genomförandepris.

Den beräknade investeringsramen för budgetåret 1985/86 ger
utrymme bl.a. för vissa investeringar på Arianda flygplats t.ex. ombyggnad av
den förutvarande inrikesterminalen (T 3) samt ell antal nya mindre invesleringar.
På Sundsvalls, Örnsköldsviks och Umeå flygplatser pågår en upprustning av
eldistributionssystemen. Motsvarande ulbyte planeras pä Skellefteå flygplats.
För Östersunds flygplats har medel beräknals för pågående utbyggnad av slalionsområdet
samt för planerat nytt instrumentlandnings-system.

Investeringarna inom gruppen Flygtrafiktjänst en route
beräknas budgelåret 1985/86 till 18,0 milj. kr. Den beräknade ramen medger planenlig
ersättning och erforderlig nyanskaffning av utrustning. Bl.a. kommer teleutrustningen
i ett antal radarstationer all bylas ut.

Investeringsvolymen för övriga mindre infrasirukturella
investeringar beräknas till 15,9 milj. kr. budgetåret 1985/86. För ersättning
och nyanskaffningar av Fordon, maskiner och utrustning beräknas 22,0 milj. kr.

När det gäller objektgmppen Kommersiella investeringar
vill jag understryka att dessa måste betraklas som affärsmässiga komplement
till verkets infrastmklurella investeringar som är verkets huvudsakliga
uppgift. För budgetårel 1985/86 beräknas dessa invesleringar lill 9,1 milj. kr.

De infrastmklurella investeringarna budgetåret 1985/86 bör
i huvudsak finansieras över statsbudgeten. De anslagsfinansierade
investeringarna beräknar jag till 120 milj. kr. Luflfartsverkel bör inom ramen
för Ireårsplanen få disponera anvisade medel. Finansiering genom användande av
rörelsemedel bör få uppgå lill högsl 6 milj. kr. för budgetårel 1985/86.

1 vissa fall kan leasingförfarande vara ekonomiskt
fördelaktigare än ägande. Exempel på tänkbara leasingobjekt för luftfartsverket
är fordon

Prop. 1984/85:139 14

och datorutrustning. Verket förulsäller all finansiering
via leasing skall kunna ske i de fall della bedöms lönsammare än ägande och luflfartsverkel
har befogenheter atl fatta beslut om inveslering i samma objekl. Jag föreslår
all leasing under budgelåret 1985/86 bör kunna ske inom en lolal ram av 10
milj. kr./år.

Det bör som jag tidigare anfört ankomma på regeringen att
ange ramen för omfattningen av de investeringar som får finansieras genom
luftfartsverkets upplåning i riksgäldskontoret. För budgetårel 1985/86 räknar
jag med att ramen behöver uppgå till 55 milj. kr.

Investeringar i sysselsättningsfrämjande syfte bör
finansieras över finansfullmaklen, förutom de investeringar som beslutas av
arbetsmarknadsmyndigheterna.

Med hänsyn till vad jag sålunda har anfört förordar jag
alt medel för näsla budgetår anvisas enligt följande anslagsberäkning.

milj. kr.

Beräknad medelsförbrukning budgetåret 1985/86 120.0

Avgår beräknad ingående behållning 5,6

Anslag budgetåret 1985/86 114,4

2.6 Statsmakternas styrning av luftfartsverket

Mitt förslag: Treårsplan fastställs för verksamheten och
investeringarna.

Regeringen sätter mäl för avkastning, service, produktivitei,
prissättning och soliditet.

Regeringen lägger fast strategier för luftfartsverkets
agerande pä olika områden.

Skälen för mitt förslag: 1 takt med att verket erhåller
vidgade befogenheter att besluta om vissa investeringar och välja
finansieringsform bör vissa kompletteringar och förändringar göras i
statsmakternas styrning av luftfartsverket. De utökade befogenheterna när det
gäller finansieringen av luftfartsverkets investeringar som jag tidigare
föreslagit förulsäller en mer ändamålsenlig styrning frän statsmakternas sida.
Del bör i högre grad ske genom fastställande av ekonomiska mål och servicemål
än genom styrning av medlen. Bl.a. bör treåriga investeringsplaner med
utblickar på längre sikt upprättas, avkastningskrav formuleras och
målstyrningen av verket utvecklas. Det bör ankomma på regeringen alt inom ramen
för den av riksdagen angivna huvudsakliga inriktningen av luftfartsverkets verksamhel
lägga fasl mål för avkastning, service, produktivitet, prissättning och
soliditet samt strategier för verkets agerande på olika områden. Riksdagen
beslutade i december 1984 om en ny organisation för luftfarts-

Prop. 1984/85:139 15

verkel. I samband med organisationsförändringsarbetet har arbele
pågått med analys och ulveckling av mål för verksamheten, affärsidéer och strategier.
Verksamheten präglas nu också av en alltmer ökad affärs- och
marknadsorientering där verkels kunder sätts i centrum. Arbelel med all
utveckla mål och strategier fortsätter. Den redovisning jag kommer att göra av
olika styrformer bör därför betraklas som etl led i utvecklingen av instrument
för en övergripande styrning av verket.

Treårsplan för verksamhet och investeringar

Ett realiserande av de förslag lill förändringar i invesleringsadminislra-tionen
som förts fram i det föregående kommer att öka flexibiliteten och möjligheterna
till snabb anpassning av luftfartsverkets verksamhet lill ändrade yttre
förutsättningar. Dessa ändringar kommer att bli etl viktigt inslag i
strävandena mol ökad marknadsorientering.

Treårsplanen bör i framtiden också innehålla redogörelser
för de mäl som har salts upp för verksamhet, resursanvändning, marknader, produkter
och ekonomi. Vidare bör av planen framgå hur verkel tänker gå till väga för all
nå uppsatt mäl, dvs. vilken strategi som avses lillämpas på viktiga områden.
Planen bör således utformas så alt den dels till staten/ägaren kommunicerar
luftfartsverkels uppfallning om nuläge, mål och strategier samt väsentliga
åtgärder i verksamheten för alt nå uppsatta mål, dels utgör underlag för
statsmakternas slällningslaganden och styrning av verket. Sådana treårsplaner
bör upprättas fr.o.m. budgetåret 1986/87 och försia gången redovisas för
regeringen före utgången av augusti 1985 i stället för anslagsframslällning i
hittillsvarande form. Jag räknar med att luftfartsverket liksom hittills
årligen behöver tillföras medel över statsbudgeten.

Treårsperioden bör betraktas som en period och inte
splittras på budgetår utöver vad som är nödvändigt för genomförande- och
finansieringsplanering. Luftfartsverket bör presentera investeringsplanen
enligt den klassificering som lidigare beskrivits.

Statsmakternas siyrning inom ramen för den nu diskuterade ireårsplanen
bör i princip ske i måltermer. Bland målen intar del övergripande målel för
luftfartsverket enligt 1982 ärs luflfartspolitiska beslut en särställning. Detla
mäl anger del yttersta syftet med den verksamhel luftfartsverket bedriver och
skall vara grunden för alla andra mera operativa och silualionsanpassade mål. 1
treårsplanen är del närmast den senare typen av mål som bör las upp och stämmas
av. I del följande beskrivs ett antal sådana mål som synes vara relevanta för
den målslyrning av luftfartsverket som bör ersätta den mer medelsinriktade
styrning som utövats hittills. Del är angelägel atl luftfartsverket aktivt
utvecklar instrument för att mäta måluppfyllelse i olika avseenden. En sådan redovisning
bör ske i den årliga treårsplanen.

Prop.
1984/85:139 16

Mål för avkastning

Statsmakternas ekonomiska mål för luftfartsverket är
uttryckt som elt vissl förräntningskrav på genomsnittligt disponerat statskapital.
Detta förräntningskrav är lika med den statliga avkastningsräntan, somf. n. är
13%. Avkastningsräntan sätts på en nivå som svarar mol statens koslnader för
upplåning. Det är således inte avsikten att luftfartsverkets överskott skall vara
större än alt det tillgodoser statens förräntningskrav.

Även i fortsättningen kommer en betydande del av
kapitalbehovet alt tillgodoses med anslag över statsbudgeten. Statskapitalet
kommer även med de nu föreslagna utvidgade finansieringsmöjligheterna all
förbli den dominerande enskilda kapitaldelen. Så länge som statskapitalet har
samma karaktär och konstruktion som f n. bör även ell avkastningskrav pä della
formuleras. Delta innebär all luftfartsverket skall uppnå en vinst som är
tillräcklig för atl svara mol förränlningskravet.

De förändringar i finansieringssätlet som jag har föreslagil
medför atl luftfartsverkets kapitalslmktur kommer att ändra karakiär. Andelen
"främmande" kapital kommer successivt alt öka. På denna kapitaldel
bör ställas andra krav på avkastning, åtminstone till den del kapitalel kommer
att investeras i kommersiella projekt. På detla kapilal bör avkastningskravet
anpassas lill vad som är gängse i näringslivet i molsvarande branscher. Det
kommer således att uppstå behov av att mäta avkastningen även på det lotala
kapitalet, dvs. den genomsnittliga balansomslutningen. Luftfartsverket bör
redovisa förslag till hur ell sådant avkastningskrav bör bestämmas.

Mål för service

Luftfartsverket har utformat ett antal strategier för
beteendet gentemot marknaden, enskilda kunder och övriga intressenter. Bland
dessa ingår att verket skall påverka flygtransportsektorns konkurrensförmåga
genom att följsamt anpassa och utveckla sitt tjänsteutbud till ändrade behov
eller möjligheter. Luftfartsverkets agerande skall medverka till atl flyget kan
bibehålla och utveckla den konkurrensfördel som snabbhet, punktlighet, säkerhet
och god service utgör. Detta innebär bl.a. atl verkel inom sitt område skall
bidra till att ge flygbolagen möjlighet till hög regularitet, korta
markuppehåll (s. k. turn-arounds) och en smidig Irafikavveckling. Vidare skall flygsäkerhetsstandarden
vara i nivå med den som finns i övriga välutvecklade luftfartsnationer.

Alt sammanfatta vad luftfartsverket skall uppnå i nu
nämnda avseenden i elt enda operativt mål är inle möjligl. Målen måsle i
stället knylas till olika Ijänsler, verksamheter och aktiviteter.

I pågående arbete med att utveckla den interna styrningen mot
ökad målstyrning ingår att formulera mål dels för vaije s. k. produktgrupp,
dels för i produktgmpperna ingående tjänster och dels för de olika verksamheter
som dellar i tjänsteproduktionen. De mäl som utvecklas på de an-

Prop. 1984/85:139 17

givna områdena beskriver flera olika egenskaper. En av
dessa är att ange vilken servicenivå som skall eftersträvas.

De målbeskrivningar som nu görs ingår som medel i den
interna styrningen av olika budgetansvariga enheter inom luftfartsverket. Servicebe-greppet
kan härvid ges en vidsträckt betydelse och innefatta dels kapaci-letsegenskaper
såsom tillgänglighet och beredskap, dels kvalitativa egenskaper som slandard
och punktlighet.

Hur den nu beskrivna målslrukluren skall anpassas för
statsmakternas styrning av luftfartsverket genom uppställande eller godkännande
av servicemål behöver undersökas ytteriigare innan konkreta förslag lämnas.
Verket bör återkomma om detta i nästkommande treårsplan.

Jag anser det härvid angeläget atl luflfartsverkel strävar
efter att utveckla servicemål som är mätbara över liden och som kan
specificeras i form av serviceålaganden. I sin vidareutveckling av servicemålen
bör luftfartsverket även beakla invesleringarnas relation till servicemålen,
avvägningen mellan olika servicemål samt mellan servicemål och ekonomiska mål.
Vidare bör verket närmare utvärdera hur graden av måluppfyllelse skall kunna
följas upp.

Mål för produktivitet

Luftfartsverket har årligen i anslagsframslällningen redovisal
och kommenterat produktivitetsutvecklingen. Den produktivitet som mätts är personalproduktiviteten.
Genom de samband som finns mellan förändring i kapitalresurser och förändring i
personalresurser kan det valda mättet även i stort anses spegla den lolala
produktiviteten. Eftersom resurserna i Slor omfattning bestäms av den valda
kapaciteten på fasta anläggningar och system blir produktiviteten också ett
uttryck för kapacilelsutnytljandel. Detta kan man tydligl iaktta om man
studerar luftfartsverkets produktivitetsutveckling under 1970-lalet. Den stora
kapacitetsuppbyggnad som då ägde rum med initialt lågt ulnylljande förklarar en
stor del av den negaliva ulveckling av produktiviieten som då skedde.

Sedan 1979/80 har produktivitetsutvecklingen varit
positiv. Ökningen under det senaste budgetåret var 7%. Den positiva trenden
beräknas kunna fortsätta med en genomsnittlig ökning om ca 4 % per år under
resten av 1980-ialei.

Mål för prisförändringar

Del ekonomiska målet för luftfartsverket är att verksamhelen
skall bedrivas så alt kostnadstäckning nås totalt sett och atl därulöver ett
överskott uppstår som motsvarar räntekravel på tillskjutet statligt
investerings-kapital. Kostnadstäckningskravel skall uppfyllas för varje enskilt
budgetår. Avvikelser kan medges om resuliatuijämning kan åstadkommas över
tiden i likhel med den plan för resuliatuijämning som f.n. tillämpas.
Luftfartsverkets ursprungliga plan gällde perioden 1977/78-1986/87. De

Prop.
1984/85:139 18

förutsättningar som planen byggde på har successivi
förändrats. Det gäller bl.a. en lägre trafikutveckling och etl högre ränteläge
än beräknat. För alt molverka de ogynnsamma förändringarna har verket
successivt begränsat resursåtgången genom verksamhetsförändringar och
rationaliseringar. Taxehöjningarna har inte heller kunnat genomföras i den takt
som förutsattes. Luftfarlsverkels priser har därför sedan mitten av 1970-talel
ökat något mindre än konsumentprisindex. Ökningen har även understigit ökningen
i de inrikes flygpriserna.

Åtagandet enligt del s.k. SlLA-prolokollet innebär atl när
verket nått balans mellan kostnader och intäkter bör verkets laxehöjningar ske
i långsammare takt än lidigare och i genomsnitt undersliga den allmänna
prisutvecklingen. Som redovisals i skrivelse lill regeringen 1984-10-07 med
prognos över resultatutvecklingen under resten av 1980-talet beräknas balans
uppnås fr.o.m. budgetårel 1987/88. Luftfartsverket har i enlighet därmed utgått
från alt laxehöjningarna fr. o. m. denna lidpunkt genomsnittligt skall ligga
0,5 procentenheter under konsumentprisindex. 1 fasta priser innebär detta
således en prissänkning.

Prissättningen på andra än trafikinriktade tjänster - t.
ex. hyror, arrenden, parkeringsavgifter — bör motsvara vad som är gängse på
marknaden. De överskoll som kan uppnås på dessa områden är direkl till fördel
för hela lufitransportseklorn genom atl de yllerligare håller tillbaka behov av
taxehöjningar.

Jag har inte anledning atl nu ta slällning lill hur
luftfartsverkets taxeul-veckling bör vara efter att verket nått balans mellan
intäkter och kostnader. Jag ser det dock som angeläget all luftfartsverket så
snart som möjligt kan uppnå en sädan balans vilkel är del primära ekonomiska
målet. Efler den lidpunkien utgår jag från all verket i möjligaste mån
begränsar behovel av laxehöjningar sä att laxeuivecklingen kan ske i den takt
som framgår av SILA-protokollel. Det är också angeläget atl ell framtida
överskott kan genereras som så snart som möjligl kan kompensera statsmakterna
för den brislande förråntningen på statskapitalet.

Mål för soliditet

1 luftfartsverket har soliditeten mätt som verkskapitalel
i förhållande lill balansomslutningen under senasle femårsperioden legal mellan
60% och 65%. Della skall jämföras med 20-30% för förelag i allmänhet. Luftfartsverkets
soliditet som ligger väl över de tumregler som finns för etl företags
riskkapital i relation till allt kapital, har dock hittills inle haft något
egentligt informationsvärde.

Säväl anskaffningen av främmande kapital som villkoren för
upplåningen har i stort varil givna. Varken ägare eller längivare har haft
anledning atl betrakta ett relativt slort verkskapital som elt skydd för
externa långivare vid evenluella förlusler. De förändringar i luftfartsverkets
kapitalanskaffning som nu föreslagils förändrar inte särskilt mycket i detta
avseende.

Prop.
1984/85:139 19

eftersom staten får anses stå som garant för att extema
lån kommer att ålerbelalas. Däremol kommer solidiielsbegreppet atl få en annan
betydelse för ställningstaganden inom luftfartsverket lill det toiala
kapitalels sammansättning. I fortsättningen kommer nämligen lånat kapital att
medföra ovillkoriigt krav på ränia. Nytt främmande kapital kan inte anskaffas i
snabbare lakt än att verksamhelen kan bära uppkommande kapitalkostnader och
därutöver ge ett överskott som svarar mot kravel på avkastning på
statskapitalet. 1 delta läge kommer avkastningen på tolall kapilal och soliditeten
att kunna användas som styrmedel för investeringar och kapitalanskaffning.

Hur stor
soliditet luftfartsverket bör eftersträva är en bedömningsfråga. Ett lägre
värde än de 60 till 65% som varit fallel under de senasle åren måste accepleras.
Enligt min uppfattning bör dock verkels soliditet, dvs. verkets egel kapital i
förhållande till de lolala lillgångarna, kvarstå pä en forlsall hög nivå. En
hög soliditet gör verkel mer oberoende av händelser uianför dess kontroll och
är därtör av värde.

Statens krav på överskott bör liksom lidigare vara slatens
avkastningsränta på statskapitalet.

Invesleringar som inte finansieras av anslagsmedel bör
täcka sina finansieringskostnader och därulöver ge elt överskott. Dock bör för
sädana kommersiella invesleringar som innebär ell större risklagande avkastningskravet
sättas någol högre än för övriga externt finansierade investeringar.

Styrning med strategier

Förutom målstyrning av luftfartsverkels verksamhel såsom
redovisats tidigare är också de strategier som utarbetats för
kapacitetsutnyttjande och kapacitetsuppbyggnad och för verkets kommersiella verksamhel
av väsentlig betydelse. Dessa båda områden berörs alldeles särskilt av de föreslagna
förändringarna beträffande beslutsfattande och finansiering av investeringar.

Utöver rent trafikinriktade tjänster riktade till flygföretagen
producerar luftfartsverket en rad kommersiella tjänster för flygföretag,
resenärer, allmänhelen, förelag m.fl. Efterfrågan på sådana ijänster uppstår
huvudsakligen på och i anslutning till verkets flygplatser. Det som möjliggör
produktionen av ijänsterna i fråga är tillgången på resurser i form av mark,
byggnader och personal saml kunnande. Luftfartsverkets avsikl är att aktivt
expandera sin verksamhet inom detta område. Denna strävan står i överensslämmelse
med del övergripande målet atl förbättra flygiransport-sektorns
konkurrensförmåga. Förbättrad lönsamhet inom det kommersiella området innebär
att trafikavgifterna - taxorna - kan hållas på en lägre nivå än eljest.

För att inte luftfartssektorn i övrigt skall belaslas med
en ev. förlusl i den kommersiella verksamhelen bör luflfartsverkel överväga möjlighelerna
till

Prop. 1984/85:139 20

fonderingar
de år dä resultatet i den kommersiella verksamheten medger detta.
Konsolideringen bör ske i luftfartsverkets räkenskaper. De kommersiella
delarna av verkels verksamhet bör hållas åtskilda från övrig verksamhet genom atl
de särredovisas i räkenskaperna.

Kvalificeral
och unikt kunnande som kan frigöras i den egna verksamhelen skall marknadsföras
till ulomslående. För produktion av ijänsler som kräver unikt kunnande som
verket inte har eller lämpligen bör anskaffa skall egen kompetens inte byggas
upp utan i stället skall samverkan ske med andra förelag som redan har sådani
kunnande.

Vilka
projekl som blir aktuella för genomförande måste självfallel avgöras med beaklande
av de allmänna målsättningar som fastställts för luftfartsverkets verksamhet.
1 övrigt bör ankomma på verkel och dess slyrelse, som förvaltare av de
statliga flygplatserna, att ta slällning lill elableringsfrågor, vilka verksamheler
som bör bedrivas pä flygplatserna, i vems regi elc.

Verkels
kunnande skall också marknadsföras internationellt. Detla skall ske genom Swedavia
AB. Exportverksamheten skall bedrivas efter luftfartsverkets specifika
förutsättningar och på affärsmässiga grunder samt med luftfartsverket som
resursbas. Risktagandet bör begränsas enligt vad som angivits för verkels
kommersiella verksamhet i övrigl.

Under
de produklionsförutsätlningar som luftfartsverket arbetar, dvs. med stor andel
fast kapacitet och liten andel resurser som samvarierar med produktionsvolymen,
är kapacitelsutnyttjandet av avgörande betydelse för ekonomin. I första hand
skall kapaciteten användas för verksamhel som direkt riklar sig mot
flygtrafiken. Inom ramen för den luftfartspolitik som gäller skall
luftfartsverket därför vid kapaciteisöverskott vidla åtgärder som slimulerar
till ökade flygtransporter. Detta skall ske i samverkan med i första hand
flygföretag, researrangörer, turistorganisationer, kommuner, näringslivsorganisaiioner,
speditörer och varuägare.

Uppbyggnad
av ny kapacitet skall endast ske för en efterfrågan som kan förutses med slor
sannolikhet och om möjligl sä att fortsatt uppbyggnad kan ske senare i takt med
en bedömd ökad efterfrågan. Som villkor för kapacitelsutbyggnad - eller
förbättrad standard - gäller atl lönsamhei inom flygsektorn skall kunna uppnås.
Innan utbyggnad påbörjas skall det vara klarlagt hur evenluella merkostnader
för luftfartsverket skall läckas.

2.7
Vissa övriga frågor

För
att de mål som tidigare angivits för luftfartsverkets verksamhet skall kunna
uppfyllas är del angeläget aU luftfartsverket kan uppnå en rimlig lönsamhei.
Enligt den nya planen för resultatutjämning som redovisas i årets
budgetproposition kommer under vissa anlaganden om priser, koslnader, ränte-
och trafikutveckling staten att få full förräntning fr.o.m. budgetåret 1987/88.

Prop.
1984/85:139 21

Staten
kommer vid givna antaganden atl vara hell kompenserad för ackumulerad underförräntning
senast budgetåret 1991/92.

Centrala
element i 1979 års trafikpolitiska beslut är del samhällsekonomiska synsättet
och konkurrensneutraliteten mellan olika Iransporlmedel.

Luftfartsverket
skall främja en på sunda ekonomiska villkor grundad ulveckling och verka för
all en tillfredsställande flyglransporiförsörjning uppnås och vidmakthålls till
lägsta möjliga kostnader. Jag har i del föregående försökt beskriva hur denna
övergripande målsättning bör brytas ner i mer operationella mål.

En
fömtsättning för atl verket genom en ökad marknadsorientering pä affärsmässiga
villkor skall kunna tillgodose olika kunders kapacitets- och servicebehov är atl
verket kan uppvisa en god ekonomi. En förbältrad lönsamhei slår i
överensstämmelse med den ökade handlingsfriheten vad gäller investeringar och
deras finansiering och den målstyrning som jag tidigare föreslagil.

Bakgrunden
till atl luftfartsverket i dag inte helt uppnår kravel på avkastning pä det
statliga kapitalet är de omfattande flygplatsutbyggnader som genomfördes under
1970-talet.

Vidare
belastas verkel med vissa lån som i dag framsiår som ogynnsamma. Jag avser i annal
sammanhang föreslå regeringen att ge luftfartsverket i uppdrag atl göra en
genomgång av resultatbelastande investeringar, lån, o. d. Detla kan ulgöra underiag
för statsmakternas ställningstagande lill verkets framtida kostnadsbild och
avkastningskrav.

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemsläller jag att regeringen föreslår
riksdagen atl

1. godkänna
vad jag har förordat om inriktningen och omfattningen

av luftfartsverkets verksamhet och om verkels invesleringar un

der perioden 1985/86-1987/88, samt bemyndiga regeringen all

besluta om avvikelser därifrån,

2.
godkänna de av mig förordade rikllinjerna
för finansiering av luftfartsverkets invesleringar,

3.
godkänna att luftfartsverket
under budgetåret 1985/86 får träffa hyresköpsavtal och långtidförhyra (leasa)
anläggningar och utrustningar motsvarande ett anskaffningsvärde på lOOOOOOO kr.,

4.
till Flygplatser m. m. för budgelåret
1985/86 anvisa ett reservationsanslag på 114400000 kr.

Prop. 1984/85:139 22

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen atl antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985