Prop. 1984/85:140

Prop.
1984/85:140

Regeringens proposition 1984/85:140

om
tjänsteexportfrågor;

beslutad
den 14 mars 1985.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har upptagits i bifogade uidrag av regeringsprolokoll
för de ålgärder och del ändamål som framgår av föredragandens hemställan.

Pä
regeringens vägnar

OLOF
PALME

MATS
HELLSTRÖM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen redovisas en rad åtgärder för atl främja tjänsteexporten. En tjänstehandelsdelegation
med representanler för myndigheler och näringslivet m. fl. avses tillsättas av
regeringen. Delegationen skall tjäna som etl forum för informalionsutbyte och
diskussion i syfte atl främja och utveckla ijänslehandeln. Sveriges exportråd
föreslås få en större roll vad avser exportfrågor på tjänsteområdet. Det
särskilda konsultstödet, riktal mol u-länder och administrerat av exportrådet,
utvidgas till all omfatta samtliga länder. Vidare avses en del av medlen för slöd
till svensk projekt-export under en försöksperiod administreras i Singapore av
nämnden för svensk projektexport i särskild sammansättning. Försök inleds även
med en datoriserad förmedling av informalion kring internationella projekt.
Reglerna för exporlkreditgarantigivning ses över så att tjänsleexportområ-det
ges en klarare markering. De ändamål för vilka allmänna och särskilda investeringsfonder
nu får las i anspråk utsträcks till atl avse även kostnader för atl främja
tjänsteexport. 1 anslulning härtill läggs förslag till ändringar i
lagstiftningen om investeringsfonder.

1 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 140

Prop.
1984/85:140 2

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond

Härigenom föreskrivs atl 5 § lagen (1979:609) om allmän
investeringsfond skall hu nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5§' Allmän investeringsfond får tas i anspråk förföljande
ändamål, nämligen för

a) kostnader lör reparalions- och andra underhållsarbelen
på en här i

riket belägen byggnad, som inte utgör omsätiningslillsgång i rörelse eller är

avsedd all användas som boslad, och för avskrivning av ny-, till- eller

ombyggnad av en sådan byggnad,

b) avskrivning av invenlarier b) avskrivning av invenlarier

som, om de inte utgör iransporime- som,
om de inle utgör iransportme

del i inlernationell trafik, är av- del
i inlernationell trafik, är av

sedda att användas / här i riket be- sedda
atl användas här i riket, saml

driven verksamhel. saml ombygg- ombyggnad av
fartyg eller luftfar-

nad av fartyg eller luftfartyg och tyg
och kostnader för reparation av

kostnader för reparalion av fartyg fartyg eller luftfartyg,

eller luftfartyg,

c) kostnader för främjande av skogsbruk eller för reparalions-
och andra

underhållsarbeten pä en här i riket belägen markanläggning, som inte ulgör

omsättningstillgång i rörelse, och för avskrivning av den del av en sådan

markanläggnings anskaffningsvärde som får dras av genom årliga värde

minskningsavdrag,

d) koslnader för undersökningsarbete, förberedande
arbete eller tillred-

ningsarbele i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet här i rikel,

e) koslnader för lekniskl och naturvetenskapligt
forsknings- och ulveck

lingsarbete saml kostnader för utbildning av arbetstagare hos förelaget,

f) koslnader för atl främja avsätt- f) kostnader för alt främja avsätt

ningen utomlands av varor som till- ningen utomlands av tjänster från

verkas här i riket. svenska företag och varor
som lill

verkas här i rikel.

Belopp, som har avsatts lill allmän investeringsfond, får
tas i anspråk endast för arbete som utförs, invenlarier som levereras och i
övrigt koslnader som hänför sig lill lid efter bokslutsdagen.

Ianspråktagande av allmän investeringsfond för ändamål som
anges i första stycket e) får göras endast av företag som bedriver industriell
tillverkning.

Ianspråktagande av allmän inves- Ianspråktagande av allmän inves

teringsfond får inte avse begagnade teringsfond
får inte avse begagnade

inventarier. I fråga om inventarier inventarier.
1 fråga om invenlarier

som företaget har anskaffat från nä- som
företagel har anskaffat från nä

ringsidkare med vilken företagel är ringsidkare
med vilken företagel är

' Senaste lydelse 1983:668.

Prop.
1984/85:140 3

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

förbundel
i väsenllig ekonomisk förbundet i väsenllig ekonomisk

intressegemenskap får fonden las i intressegemenskap fär fonden tas i

anspråk endasl om inventarierna anspråk endasl om inventarierna

har tillverkats under beskattnings- har tillverkats under beskattnings

året, året. Om det finns särskilda skål,

jår
regeringen medge undanlag från del i Jörsia slycket b) angivna kravel pä all
inventarierna skall vara avsedda att användas här i riket.

Om
allmän investeringsfond enligt beslut enligt 4 § får las i anspråk för arbete
som avses i försia stycket a) eller c), får företaget, såvida arbetet hänför
sig till flera beskattningsår och avdrag på grund av arbetet inte redan har skell,
under del sisla året la investeringsfonden i anspråk för avskrivning av lillgångarna
eller för täckande av kostnaderna med högst ett belopp som svarar mol uppkomna
kostnader under de ifrågavarande åren. Vad nu sagts gäller också i fräga om ny-
eller ombyggnad av farlyg eller luftfartyg eller i fråga om byggnadsinventarier
och markinvenlarier enligt kommunalskattelagen (1928: 370).

Med
byggnader, inventarier och markanläggningar förstås vid lillämpning av försia
stycket tillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas enligt de beslämmelser
som gäller för byggnader, maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier respeklive markanläggningar. Som invenlarier anses inle lillgångar
som avses i punkl 6 av anvisningarna lill 29 § kommunalskalielagen.

Denna
lag Iräder i krafl den I juli 1985.

Prop.
1984/85:140 4

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:1185) om inbetalning på
särskilt investeringskonto

Härigenom föreskrivs all 7 § lagen (1982: 1185) om
inbetalning på särskilt investeringskonlo skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7S' Särskild investeringsfond får tas i anspråk för
följande ändamål, nämligen för

a) koslnader för reparalions- och andra underhållsarbelen
på hår i riket

belägen byggnad, som inte ulgör lagertillgäng eller är avsedd att användas

som boslad, och för avskrivning av ny-, lill- eller ombyggnad av sådan

byggnad,

b) avskrivning av inventarier b) avskrivning av invenlarier

som, om de inte ulgör iransporime- som,
om de inle ulgör transportme

del i internationell trafik, är av- del
i inlernationell trafik, är av

sedda all användas / här i riket be- sedda
atl användas här i riket, saml

driven verksamhet, saml ombygg- ombyggnad av
fartyg eller luftfar-

nad av fartyg eller luftfartyg och tyg
och kostnader för reparation av

kostnader för reparation av fartyg farlyg eller luftfartyg,

eller luftfartyg,

c) kostnader för främjande av skogsbruk eller underhäll
av markanlägg

ning här i riket och för avskrivning av sädan del av anskaffningsvärdet av

markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag,

d) koslnader för undersökningsarbele, förberedande arbele
eller tillred

ningsarbete i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet här i riket,

e) koslnader för tekniskt och naturvetenskapligt
forsknings- och utveck

lingsarbele saml koslnader för utbildning av arbetstagare hos företaget,

O kostnader för atl främja avsätt- O kostnader för atl främja avsätt-

ningen utomlands av varor som lill- ningen utomlands
av tjänsler från

verkas här i rikel. svenska JÖreiag och varor som till-

verkas här i riket.

Belopp, som har avsatts till särskild investeringsfond, fär
las i anspråk endast för arbete som utförs, invenlarier som levereras och i övrigl
koslnader som hänför sig till tid efter bokslutsdagen.

Ianspråktagande av särskild investeringsfond för ändamål
som anges i första slycket e) får göras endast av förelag som bedriver
industriell Ullverkning.

Ianspråktagande av särskild in- Ianspråktagande av särskild in

vesteringsfond får inte avse begag- vesteringsfond
får inte avse begag

nade inventarier. 1 fräga om inven- nade
inventarier. I fråga om inven

tarier som företaget har anskaffat tarier
som företaget har anskaffat

från näringsidkare med vilken före- frän
näringsidkare med vilken före

taget är förbundet i väsentlig eko- tagel
är förbundet i väsenllig eko-

' Senaste lydelse 1983:671.

Prop. 1984/85:140 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nomisk intressegemenskap får fon- nomisk
intressegemenskap får fon

den tas i anspråk endast om inven- den tas i anspråk endasl om inven

tarierna har tillverkals under be- tarierna har tillverkats under be

skattningsåret, skattningsåret. Om det finns sär

skilda skäl, får regeringen medge

iindanliig från del ijiirsla slyckel b)

angivna kravet på all inventarierna

skall vara avsedda all användas

här i rikel.

Om särskild investeringsfond enligt beslut enligt 6 S får
tas i anspråk för arbele som avses i första stycket a) eller c), får förelaget,
såvida arbetet hänför sig lill flera beskattningsår och avdrag på grund av arbelel
inle redan har skett, under det sista året ta fonden i anspråk för avskrivning
av tillgångarna eller för läckande av kostnaderna med högst etl belopp som
svarar mot uppkomna koslnader under de ifrågavarande åren. Vad nu sagls gäller
också i fräga om ny- eller ombyggnad av fartyg eller luftfartyg och i fråga om
byggnadsinventarier och markinventarier.

Med byggnader, inventarier och markanläggningar förstås
vid tillämpning av denna lag lillgångar som vid inkomsttaxeringen behandlas
enligt de bestämmelser som gäller för byggnader, maskiner och andra för
stadigvarande bruk avsedda invenlarier respeklive markanläggningar. Molsvarande
gäller i fråga om byggnadsinventarier och markinventarier. Som invenlarier
anses dock inte tillgångar som avses i punkl 6 av anvisningarna till 29 §
kommunalskattelagen (1928:370).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

Prop.
1984/85:140 6

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1979:610) om allmän
investeringsreserv

Härigenom föreskrivs alt 8 § lagen (1979:610) om allmän
investeringsreserv skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 §' Allmän investeringsreserv får tas i anspråk för
följande ändamål, nämligen för

a) kostnader för reparations- och andra
underhållsarbeten på en här i

riket belägen byggnad, som inte utgör omsättningstillgång i rörelse eller är

avsedd alt användas som boslad, och för avskrivning av ny-, till- eller

ombyggnad av en sådan byggnad,

b) avskrivning av inventarier b) avskrivning av invenlarier

som, om de inte ulgör Iransporime- som,
om de inte ulgör transportme

del i internationell trafik, är av- del
i internationell trafik, är av

sedda alt användas / här i rikel be- sedda
atl användas här i rikel, saml

driven verksamhet, samt ombygg- ombyggnad av
fartyg eller luflfar-

nad av fartyg eller luftfartyg och tyg
och kostnader för reparalion av

koslnader för reparation av fartyg fartyg eller luftfartyg,

eller luftfartyg,

c) kostnader för främjande av skogsbruk eller för
reparations- och andra

underhållsarbeten på en här i riket belägen markanläggning, som inte ulgör

omsättningstillgång i rörelse, och för avskrivning av den del av en sådan

markanläggnings anskaffningsvärde som får dras av genom ärliga värde

minskningsavdrag.

d) kostnader för undersökningsarbete, förberedande arbele
eller tillred-

ningsarbete i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighet här i rikel,

e) kostnader för tekniskt och naturvetenskapligt
forsknings- och utveck

lingsarbete saml kostnader för utbildning av arbetstagare hos den skalt

skyldige,

f) kostnader för atl främja avsättningen utomlands av
varor som här i

riket lillverkas.

Belopp, som har avsatts lill allmän investeringsreserv,
får tas i anspråk endast för arbele som utförs, invenlarier som levereras och i
övrigt kostnader som hänför sig till tid efter bokslutsdagen.

Ianspråktagande av allmän invesleringsreserv för ändamål
som anges i första slycket e) fär göras endast av skattskyldig som bedriver
industriell fillverkning. Ianspråktagande enligt första styckel dl-O får göras
endast efter särskilt medgivande av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande,
statens induslriverk.

Ianspråktagande av allmän investeringsreserv får inte avse
begagnade inventarier och föremål avsedda för utsmyckning av kontorslokaler. 1
fråga om inventarier som den skattskyldige har förvärvat från näringsidkare
med vilken han är förbunden i väsenllig ekonomisk intressegemenskap fär allmän invesleringsreserv
tas i anspråk endast om inventarierna har tillverkats under beskattningsåret.

' Senaste lydelse 1983:669.

Prop. 1984/85:140 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 fråga om anskaffning av personbil som avses i vägtrafikkungörelsen
(1972:603) får allmän investeringsreserv tas i anspråk endasl om bilen är
avsedd för yrkesmässig trafik eller ulhyrningsrörelse.

1 fräga om anskaffning av bål som avses i 2 § sjölagen
(1891:35 s.l) får allmän invesleringsreserv tas i anspråk endast om bålen är
avsedd för yrkesmässigt bedrivet fiske.

Med byggnader, invenlarier och markanläggningar förstås
vid tillämpning av försia slycket tillgångar som vid inkomsttaxeringen
behandlas enligt de bestämmelser som gäller för byggnader, maskiner och andra
för stadigvarande bruk avsedda inventarier respektive markanläggningar.

Som inventarier anses inle tillgångar som avses i punkt 6
av anvisningarna till 29 § kommunalskalielagen (1928: 370).

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

Prop.
1984/85:140 8

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:456) om insättning på
tillfälligt vinstkonto

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (1980:456) om
insättning på tillfälligt vinstkonto skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7§' Vinslfond får tas i anspråk för följande ändamål,
nämligen för

a) koslnader för reparations- och andra
underhållsarbeten på här i riket

belägen byggnad, som inle ulgör lagertillgäng eller är avsedd att användas

som bostad, och för avskrivning av ny-, lill- eller ombyggnad av sådan

byggnad,

b) avskrivning av invenlarier b) avskrivning av invenlarier

som, om de inle ulgör Iransporime- som,
om de inle utgör transportme

del i internationell trafik, är av- del
i internationell trafik, är av

sedda att användas / här i riket be- sedda
alt användas här i rikel, samt

driven verksamhet, saml ombygg- ombyggnad av
fartyg eller luftfar-

nad av fartyg eller luftfartyg och tyg
och kostnader för reparation av

kostnader för reparalion av fartyg fartyg eller luftfartyg,

eller luftfartyg,

c) koslnader för främjande av skogsbruk eller underhåll
av markanlägg

ning här i riket och för avskrivning av sådan del av anskaffningsvärdet av

markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag,

d) kostnader för undersökningsarbete, förberedande arbele
eller tillred-

ningsarbele i gruva, stenbrott eller annan liknande fyndighel här i rikel,

e) koslnader för lekniskl och naturvetenskapligt
forsknings- och utveck

lingsarbele samt koslnader för ulbildning av arbelslagare hos företagel,

f) koslnader för atl främja avsättningen utomlands av
varor som lillver

kas häri riket.

Belopp, som har avsatts till vinstfond, får tas i anspråk
endast för arbete som utförs, invenlarier som levereras och i övrigl kostnader
som hänför sig till tid efter bokslutsdagen.

Ianspråktagande av vinslfond för ändamål som anges i
första slyckel e) får göras endast av företag som bedriver industriell
tillverkning.

Ianspråktagande av vinstfond fär inle avse begagnade invenlarier.
1 fräga om inventarier som företaget har anskaffat frän näringsidkare med
vilken företagel är förbundel i väsentlig ekonomisk intressegemenskap får
fonden las i anspråk endasl om inventarierna har tillverkats under beskattningsåret.

Om vinstfond enligt beslut enligt 6 § får las i anspråk
för arbete som avses i första styckel a) eller c), får förelaget, såvida arbelel
hänför sig lill flera beskaltningsår och avdrag på grund av arbetet inte redan
har skett, under det sisla året ta fonden i anspråk för avskrivning av lillgångarna
eller för läckande av kostnaderna med högsl ell belopp som svarar mot uppkomna
koslnader under de ifrågavarande åren. Vad nu sagls gäller också i fråga om ny-
eller ombyggnad av farlyg eller luftfartyg eller i fråga om

' Senaste lydelse 1983:670.

Prop.
1984/85:140

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

tillgångar som avses i
punkt 3 tredje stycket och punkt 4 tredje slyckel av anvisningarna lill 22 §
samt i punkt 7 andra och tredje styckena och punkt 16 Iredje och fjärde
styckena av anvisningarna lill 29 § kommunalskattelagen (1928:370).

Med byggnader, invenlarier
och markanläggningar förslås vid fillämpning av första stycket lillgångar som
vid inkomstlaxeringen behandlas enligt de bestämmelser som gäller för
byggnader, maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda invenlarier respeklive
markanläggningar. Som invenlarier anses dock inte tillgångar som avses i punkt
5 av anvisningarna till 29 § kommunalskattelagen.

Med byggnader, invenlarier
och markanläggningar förstås vid lillämpning av försia stycket tillgångar som
vid inkomstlaxeringen behandlas enligt de bestämmelser som gäller för
byggnader, maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier respeklive
markanläggningar. Som inventarier anses dock inte lillgångar som avses i punkt
6 av anvisningarna till 29 § kommunalskalielagen.

Denna
lag träder i kraft den I juli 1985.

Prop.
1984/85:140 10

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-03-14

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden
Lundkvisl, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon. Hjelm-Wallén, Boström, Bodsiröm,
Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Hellström Proposition om
tjänsteexportfrågor

1 Inledning

Mol bakgmnd av den växande betydelsen av den
internationella tjänstehandeln har en särskild utredare' haft i uppdrag att
studera möjligheterna att stimulera och utveckla den svenska tjänsteexporten
inom den privata sektorn. Utredaren har presenterat sina förslag i belänkandel (SOU
1984:33) Handla med Ijänster. En sammanfattning av belänkandet bör fogas lill
protokollet i detla ärende som bilaga 1. Belänkandel har remissbehandlats. En sammanslällning
över remissinstanserna och en sammanfattning av remissyttrandena bör fogas lill
protokollet i della ärende som bilaga 2.

Olika former av främjande av export av tjänster har
förekommit lidigare. Den exportfrämjande verksamhet som redan nu bedrivs av
Sveriges exportråd har visserligen haft sin tyngdpunkt på varuområdet men säväl
tjänster som olika kombinalioner mellan varor och ijänsler har även tidigare
fåll slöd. De medel som slår lill exportrådets förfogande har därvid använts
för såväl varu- som tjänsteexport. Ett ökat inslag av stöd till tjänsteexport
är naturligt i framliden med hänsyn till denna exports växande betydelse.

Därutöver har särskilda insalser inletts för att främja
tjänsteexporten från speciella sektorer. Åtgärder har här vidlagils för atl öka
exporten av tjänster frän statliga myndigheter och bolag bl. a. i syfte att
komplettera det privata kunnandet (prop. 1980/81:171, NU 58, rskr 426). Vidare
har åtgärder inletts för alt främja en ökad exporl av ijänsler från den
kommunala

' Generaldirektören Lars Ag.

Prop. 1984/85:140 11

och
landstingskommunala sekiorn i samverkan med näringslivet (prop 1983/84: 168, NU
40, rskr 382). Enligt vad jag har erfarit avser chefen för civildepartementet
att föreslå regeringen alt lägga fram förslag senare i vär om ytterligare
insatser för atl främja sädan exporl.

Bevakningen
av olika internationella organ som finansierar utvecklingsprojekt har under
senare tid förstärkts (prop 1980/81:141, NU 58, rskr 426). Sådana projekt har i
mänga fall ett stort tjänsteinnehåll som väl passar svenskl kunnande.

Sedan
budgetåret 1977/78 utgår statligt slöd lill förinveslerings- och förprojekteringssludier
för särskilda exportfrämjande projekl avseende konsultföretag vilka arbetar med
förstudier eller anbud som omfattar vissa utvecklingsprojekt i u-länder (prop
1976/77:83, NU 47, rskr 332). Slöd lämnas även till förprojekterings-, seminarie-
och utbildningsverksamhet samt till anbudskostnader för atl främja den svenska
exporten av systemleveranser till slora industri- och anläggningsprojekt (prop
1978/79: 123 bil. 2, NU 59, rskr 415 och prop 1983/84: 100 bil. 5, NU 40, rskr
382). Dessa slöd ulgör en påtaglig stimulans till exporten av tjänster.

Turismen
är en sektor med ökande betydelse inom den internationella ijänslehandeln.
Turismens betydelse för betalningsbalansen och sysselsättningen är stor. Slaten
har under senare år förslärki insaiserna för alt främja turismen. Bl.a.har del
exportfrämjande inslaget i Sveriges turistråds verksamhet fåll en ökad beiydelse
(prop 1983/84: 145, KrU 22, rskr 353).

Den
nu presenterade Ijänsteexportutredningen belyser förutsättningarna för en ökad
tjänsteexport från privata företag men syftar också lill att la etl mer samlat
grepp pä tjänsteexportområdel.

1
belänkandet presenteras uppgifter om den svenska tjänstesektorn, svensk
tjänstehandel saml internationell tjänslehandel. Vidare diskuteras förutsättningar
och möjligheter för en ökad svensk tjänsteexport bl. a. mot bakgrund av olika
angivna hinder för tjänslehandel. 1 belänkandet ges också förslag som är inriklade
på generella stöd och som skall vara tillgängliga för alla intresserade
företag.

Riksdagen
har nyligen uttalat att den betraktar Ijänstesektorn som etl myckel intressant
utvecklingsområde för svensk utrikeshandel (NU 1984/85:2, rskr 85).

Jag
avser att i avsnitt 2 behandla olika bakgrundsfaktorer i samband med tjänsteexport
och i avsnitt 3 la upp vissa förslag som syftar till att främja en ökad
tjänsteexport. De frågor som jag tar upp i avsnitt 3 har till övervägande del
behandlats av tjänsteexportutredningen.

Prop. 1984/85:140 12

2 Bakgrund

2.1 Den långsiktiga samhällsomvandlingen

De långsiktiga förändringarna i produktion och efterfrågan
har historiskt sett följl etl ganska likarlat mönster i olika länder. Till en
början domineras den ekonomiska verksamhelen av jordbruksnäringar. Delta
utvecklingsstadium avlöses sä småningom av en industriell period då
sysselsättningen inom jordbruket sjunker och ersätts med en industriell
expansion.

Denna industriella utvecklingsfas - som för Sveriges
vidkommande nådde sitt maximum under 1960-lalel - avlöses sedan av en alll
starkare tillväxt inom tjänstesektorerna. Detla har ibland kallals den
postindustriella utvecklingsfasen. En stor del av de högsl utvecklade
industriländerna i väst anses sedan elt antal är ha inlett denna tredje
utvecklingsfas.

Denna allmänna utvecklingsbild kan behöva nyanseras i
väsentliga avseenden. Under senare årtionden har vi exempelvis sett uppkomsten
av nya industriländer som aldrig - bl. a. av territoriella skäl - har utvecklat
sitt jordbruk utan mer eller mindre direkl gått in i en industriell utvecklingsepok.
Exempel på detla är Hongkong och Singapore.

Även en del av de högst utvecklade industriländerna
befinner sig jusl nu i en period när induslrin pä nytt växer. Bakgrunden till detla
är stora balansrubbningar orsakade av bl. a. de kraftigt höjda oljepriserna.
För att betala en snabbt växande oljenota har flera viktiga industriländer fåll
lägga en ökad vikt vid den industriella produktionen för att därigenom skapa
produkter som kan exporteras som motvikt till de stigande oljekostnaderna.

Sammantaget gäller emellertid att en allt slörre del av
efterfrågan riktar sig mot tjänsteområdet och en alll slörre del av
sysselsättningen återfinns i produktionen av privata och offenlliga tjänsler.
För svenskl vidkommande har en slor del av tillväxten inom tjänstesektorerna
under efterkrigstiden skett i offentlig regi. Men den grundläggande bilden är
ändå densamma även i länder som USA där en del av motsvarande verksamhel sker i
privai regi. 1 såväl USA som Sverige ligger andelen sysselsatta inom tjänsteproduktionen
i vid mening vid ca två tredjedelar av totala anlalel sysselsatta.
Varuproduktionen, inkl.jordbruk, exlraktiv verksamhet och byggande, svarar för
den återstående tredjedelen.

Trots all det i många fall finns en enkel och klar
åtskillnad mellan varu-och tjänsteproduktion är del tydligt atl varu- och Ijänsleproduklionen
ofta slår i ett ömsesidigt beroende lill varandra. Detla gäller exempelvis
mellan utbildnings- och forskningsinsatserna i ell land och den industriella
utvecklingen. Utan bredd och djup i ulbildningen har induslrin små möjligheter
all ulvecklas. Ulan ordentliga satsningar på såväl grundforskning som tillämpad
forskning kommer ett lands industri alt ha svårl alt hävda sig i den
internationella konkurrensen. Likaså kan man peka pä den allmänna betydelse för
produktionsvillkoren som samhällets insalser för hälsovård

Prop. 1984/85:140 13

och sjukvård elc. har. Den offentliga tjänsteproduktionen
tillhandahåller således en rad av de bastjänster som är en förutsätining för
näringslivets egen verksamhel.

Men i ett högt ulvecklat industriland blir samverkan
mellan varu- och tjänsteproduktionen betydligt mera direkt än så. På flera för
Sverige viktiga industriella avsnitt sker f n.en direkt integration mellan varu-
och tjänsteproduktionen. En sådan integration kan ulgå från investeringar i
anläggningar o.d.som kompletteras med tjänsler av olika slag. Integrationen
kan också utgå från tjänster vilka kompletteras med varor av olika slag. Detla
leder till utveckling av hela system för exportmarknaderna. Förelagen ulvecklas
därmed till kvalificerade distributörer av hela system baserade på en mängd
underleverantörer eller affärspartners. Denna förskjutning mot en allt högre
grad av systemleveranser leder lill en förändring av induslrisamhällel och
också lill nya lyper av sysselsättning. Utvecklingen kommer troligen alt ske i
alll snabbare lakt.

Exempel på integration mellan ijänsler och varor är utvecklingen
på datorområdet där själva datorn endast utgör en del i den större produki som
inte bara innehåller programmeringen av datorn utan även ulgörs av kunskaperna
om hur den organisatoriskt skall kunna inpassas i verksamhelen och ges en
optimal användning.

Ett annal exempel är roboitillverkningen där den induslriella
roboten endasl ulgör instrument för förverkligandet av en i mänga fall
omfattande omorganisation av tillverkningsprocessen.

Yllerligare exempel kan vara truckförelaget som erbjuder
tjänster i form av handböcker, kurser och datorsimuleringar som komplemenl till
den traditionella truckleveransen. Vidare kräver en maskinleverans ofta belydande
kompletteringstjänsier av typ underhåll och service. Serviceföretag som
specialiserar sig på drift av t. ex. hotell kan medverka även vid byggandet.

Försäljningen av en dator eller en robot innefattar
således inle längre bara en vara utan kring denna produkt grupperas en slörre
eller mindre krets av tjänster, ulan vilka varan knappast kan användas. På molsvarande
sätl kan kring en tjänst grupperas olika typer av varor.

Den långsikliga utvecklingen från etl industri- till etl
tjänstesamhälle kan således inte uppfattas som en process där ett
utvecklingsstadium avlöser ell annal ulan snarare som en fördjupning av den
industriella utvecklingen där den slrikta åtskillnaden mellan varor och
tjänster blir allt svårare atl upprätthålla. De ömsesidiga beroendena mellan
varorna och tjänsterna växer i betydelse. Beskrivningen av den nuvarande utvecklingsfasen
som elt postindustrielll samhälle är därför knappast relevant. Snarare torde
förändringarna leda till ett "tjänsteindustriellt" samhälle där varor
och ijänsler alltmer sammanförs i produktion av inlegrerade syslem. Delta
gäller givelvis också inriktningen av den svenska exporten.

1 denna allmänna utvecklingsbild ingår självfallet även
framväxten av mer renodlade Ijänsleformer. Detla gäller särskilt för viktiga
delar av den offenlliga tjänsteproduktionens område där tjänsterna produceras
och efterfrågas med en relativt svag knytning lill den industriella
produktionen.

2.2 De allmänna egenskaperna hos tjänsteprodukterna

Tjänsler definieras ofta genom atl man anger egenskaper
och karaktärsdrag. Dessa kan enligt ijänsteexportutredningen åskådliggöras på
följande sätl genom en jämförelse med förhållanden för varor.

Varor

Tjänster

Är påtagliga

Ar immateriella

Kan demonstreras

Kan ej effektivt

före köp

demonstreras, utan säljs

genom beskrivningar och

referenser

Indirekt kontakt möjlig

Direktkontakt oftast nöd-

(t.ex. broschyrer och

vändig

varuprov)

Produktion skild från

Produktion och konsumtion

konsumtion (där emellan

hänger ihop och är ofta sam-

ligger t. ex. lagring och

tidig (t. ex. tandvård).

transport)

Kunden deltar ibland i

processen (t. ex. utbild-

ning)

Äganderätt
övergår vid inköp

Kan
säljas vidare

Kan lagras hos säljare och köpare

Ingen äganderätt övergår normalt (undantag t. ex. när tjänsten
är inkapslad i en vara eller vid överlåtelse eller upplåtelse av rättigheter
genom licenser)

Kan normalt ej säljas vidare (samma undantag som ovan)
Kan ej lagras

För att ge en ytterligare dimension lill
tjänstesektorernas karaktärsdrag och en illustration lill hur dessa kan variera
mellan olika lyper av tjänsler presenteras nedan en ram inom vilken de flesla tjänsler
kan rymmas.

Enkel och repetitiv

- Specialarrangerad och

(städning)

professionell (konsult-

tjänster)

Personlig koniakt

- Kontakt med etl system

(detaljhandel)

(bankomat)

Kapilalintensiv

- Personalinlensiv (vård.

(transporter)

utbildning)

Konsumentljänsl (tvätt)

- Industritjänst (tekno-

logisk tjänst)

En enhel (enskild restau-

- Nätverk

rang)

(restaurangkedjor)

Tjänstesektorn rymmer således ett mycket stort spektrum av
olika ekonomiska aktiviteter. Samtidigt finns det en rad olika egenskaper som
skiljer tjänster frän varor.

Prop. 1984/85:140 15

2.3 Den svenska tjänstesektorn

Tjänstesektorn utgör en slor och växande del av den
svenska produktionen och sysselsättningen. Tjänstesektorn har visal en stadig
tillväxt under hela efterkrigsliden både i antal sysselsatta och i andel av
produktionen. Framväxten kan sägas vara en funktion av den induslriella
tillväxten dels genom de tjänster som utvecklas direkt kopplat till den induslriella
produktionen, dels genom alt samhällets och individens ökade inkomsler skapar
en efterfrågan på mer specialiserade ijänster. Tjänsteproduktionen växer
snabbare än bruttonationalprodukten. Ökningen har visserligen till slörsla
delen skett inom den offenlliga sekiorn men del finns en rad mera
specialiserade, privata tjänstesektorer som har ökal kraftigt, t. ex. datortjänster.

Varuproduktionen i Sverige mätt i löpande priser har
sjunkit från 51% av bruttonationalprodukten är 1965 till 38% år 1982. Samtidigt
har tjänsteandelen ökal från 49% till 62%. De offentliga tjänsterna har under
samma period ökat från 14% till 25%.

Produktivitetsutvecklingen, mätt som förädlingsvärde per
arbetad timme, har också visat en positiv utveckling inom den svenska ijänstesektorn.
Den genomsniltliga ökningen per år uppgår till 2,4% för privata ijänsler under
perioden 1974-1981. Molsvarande lal för industrin ligger pä 1,5%.
Transportsektorn har haft en särskilt hög produktivitetsökning. Detla kan bl.
a. förklaras med den allt slörre användningen av modern teknologi. Den
kommersiella tillämpningen av de teknologiska innovationerna, framför allt inom
elektroniken, kommer att få betydelse för de flesla branscher. Men det är
mycket som tyder på att dessa innovationer kommer att fä särskilt slor
betydelse för produklivitelen inom tjänstesektorn. Om vi i Sverige snabbt och
på bred front tar tillvara alla de möjligheter som den tekniska utvecklingen
skapar kommer vi också atl skapa goda förulsällningar för en internationell
konkurrenskraft på tjänsteområdet med stora möjligheter för en framtida
tjänsteexport.

En mycket snabb leknisk utveckling sker på området
tillämpad teknologi, framför allt för datorer och teleteknik. Denna utveckling
innebär helt nya förulsällningar för industriell automation och för
tjänsteproducenternas arbetsmetoder och organisation. Nyckelord i deua
sammanhang är kapacitet, snabbhet och miniatyrisering.

Den offenlliga sektorn ulgör allmänt sett ett stöd och en
tillgång för landets samlade exportansträngningar. Inom denna sektor har sedan
läng lid skapats en infrastruktur som även ulgör en viklig grund för exportarbetet.
Vidare medverkar sekiorn lill en ulveckling av varor och ijänsler genom
upphandling. Offentliga organ kan också fungera som "dörröppnare" på
vissa marknader. Myndigheterna har dessutom referensobjekt för ulländska
köpare. Samspelet mellan den offenlliga sekiorn och näringslivet har således
stor betydelse för svensk export.

Prop.
1984/85:140 16

Investeringsnivån för induslrin i Sverige sjönk under 1970-lalet
både absolut sett och mätt i förhållande lill bruttonationalprodukten. De koslnader
som tjänsteföretag har för atl utveckla sin kompelens och framlida
konkurrensförmåga betraktas emellerlid inte som investering i den offentliga siatistiken.
En allt slörre del av bruttonationalprodukten och antalet förelag är alt
hänföra lill tjänstesektorn. Dessa företags invesleringar avser med all
sannolikhet i högre grad kunskap, system, program och "investeringar"
i humankapital. Sådana investeringar redovisas i statistiken som löpande
förbrukning, vilkel kan vara en av flera förklaringar lill den statistiskt
sett låga investeringsnivån under senare år.

Tjänstesektorn sysselsatte 2,7 milj. personer år 1982, dvs.
ca 64% av antalet sysselsatta. Av dessa arbetade ungefär hälften inom den
offentliga sekiorn. Den långsiktiga trenden i den framtida sysselsättningen
torde vara atl alll färre människor kommer att syssla med direkl industriell
varuproduktion. Allt fler kommer i stället all arbela med tjänsteproduktion
inom industrin och privata serviceföretag samt inom den offentliga sekiorn.

2.4 Den internationella tjänstehandeln

Den internationella Ijänslehandeln uppkommer genom atl
tjänster/kunskap och resurser på olika sätl ställs lill utländska marknaders
förfogande. Betalningsströmmarna över gränserna uppkommer genom inkomsler för
utförda prestationer, räntor på utlånat kapilal, inkomsler av licenser, royalties
m. m. Den fysiska överföringen kan ske genom individer, elektroniska
kommunikationer, licenser m. m.

En slark koppling finns - som nämnls tidigare - mellan varu-
och tjänstehandel. De flesla produkter och produktionsprocesser innehåller
element av både varor och tjänster. Varuproduktion kräver således i ökad
utsträckning industriell service. Tjänsteulförandet i sin tur kräver varuproduktion
i form av t.ex. transportmedel, datorer saml anläggningsproduktion i form av farlyg,
kraftverk, kabelnät för telekommunikationer och eldistribution. Detta leder
till alt internationell handel med varor och tjänster ofta är integrerad, vilkel
medför svårigheier atl dra en entydig skiljelinje mellan varuhandel och tjänslehandel.
I konventionell statistik är del också svårl alt entydigt ange om
betalningsströmmar över gränserna härrör från varu- eller tjänslehandel.

Tjänsler kan således ingå i varor, l.ex. utbildningsfilm. Tjänsler
kan komplettera den internationella varuhandeln och produceras dels för att ge
service till exporterande företag, dels för alt betjäna dotterbolag i utlandet.
Genom systemexport sammansätts olika komponenter lill en enhel, t. ex. etl
kraftverk. Tjänster kan också vara substitut för internationell handel med
varor eller anläggningar, t. ex. leasing eller försäljning av paient.

En genomgång av de strategier som skapar framgångsrika
tjänsteexport-företag pekar pä den avgörande betydelse som elt företags ledning
och

Prop.
1984/85:140 17

organisation har. Begrepp som kunskap, tillgänglighet,
uthållighet och betalningsförmåga utgör villkor för en framgångsrik
tjänstehandel. Det kan också konslaleras alt framgångsrika exportaffärer är
beroende av ett förtroende mellan köpare och säljare. Detta har särskilt slor
betydelse vid tjänslehandel beroende på dess speciella, ofta personliga,
karaktär.

1 flertalet i-länder uppgår tjänsternas andel av brulionafionalproduklen
och av sysselsättningen till runt 60%. Exporten av ijänsler ligger kring 20-35%
av den lolala exporten i resp. land. Exempel på sådana länder är Frankrike,
Storbritannien, Norge, Sverige, Västtyskland, Japan och USA. Denna andel har
under 1970-talel hållit sig ganska slabil. 1 nominella tal har Ijänslehandeln
ökat med 18% per år under samma period. Det finns dock betydande brister i del
statistiska underlaget. Tillgängliga uppgifter visar att den internationella
tjänstehandeln är 1982 uppgick till ca 585 miljarder US dollar. Den utgör
därmed ca en Ijärdedel av den totala handeln med varor och tjänster.

Den internationella tjänstehandeln domineras kraftigt av
i-länderna. Tjänsteexporten är också begränsad till relativt få länder. 93% av
all tjänsteexport kommer från 35 länder. Den störste exportören är USA med
drygt 20% av världshandeln med tjänster. Därefter kommer Frankrike,
Storbritannien och Västtyskland, i samtliga fall med mindre än 10% vardera.
Sverige uppges ha 1,4% av väridshandeln, vilket är en lägre andel än vad
Sverige har av varuhandeln.

1 internationell slalistik (redovisas av internationella
valutafonden, IMF) registreras tjänslehandel under fyra rubriker, nämligen
transporter, resevaluta, avkastning pä kapilal och övriga ijänster.
Fördelningen mellan dessa kategorier var år 1981 för kapitalinkomster 28%, transportinkomster
23%, reseinkomsler 17% och övriga inkomsler 22%. Transporternas och
resevalutans andelar är sjunkande. Den del av ijänstehandeln som ökar är
avkastning på kapital.

Störste exportör och importör av transporltjänster är
Japan följt av USA. USA har också de största inkomsterna från resor, medan
Västtyskland har de största utgifterna. USA är störsl exportör och importör
avseende avkastning på kapilal.

2.5 Svensk tjänstehandel med utlandet

Den svenska exporten har traditionellt varit beroende av
råvaror och kapital. Stora investeringar har gjorls för all höja kunskapsnivån
genom saisningarna på universitet och högskolor och på företagens forsknings-och
utvecklingsavdelningar. Sverige har således under hela efterkrigstiden byggt
upp ett stort kunskapskapital och har av tradition en hög utvecklingsnivå
liksom en väl ulbyggd utbildningsstruktur. Dessa faktorer har medverkat till atl
höja den svenska konkurrenskraften. 1 delta perspekliv är del naturligt atl
Sveriges export blir alllmer kunskapsinlensiv. Detla 2 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr
140

Prop. 1984/85:140 18

gäller exporten från såväl den traditionella induslrin som
från tjänstesektorn.

Svensk export av tjänster uppgick år 1982 lill ca 60
miljarder kr., jämfört med ca 50 miljarder kr. år 1981. Näringslivet svarade
för ca 50 miljarder kr. år 1982 (ca 42 miljarder kr. år 1981). Tjänsteexporten
utgör drygl 20% uv den totala exporten. Fördelningen på olika lyper av ijänster
framgår av följande uppställning.

Näringslivets, statens, kommunernas och hushållens export uch
import av tjänster åren 1981 och 1982 fördelad på transaktionsslag, miljarder
kr., avrundade belopp

Export import

1981 1982 1981 1982

Näringslivet

Finansiella Ijänster 15.8 19.9 21,4 26,9

Räntor 7,1 7,7 13,9 17,0

Försäkringar + godsförsäkringar 5,7 8,5 5,6 7,9

Utdelning, royalties, licenser, patent,

bidrag, gåvor 3,0 3,7 1,9 2,0

Reala tjänster 25,9 30,1 19,1 22,8

Varutransporter 15,3 15,7 8,1 8,9

Entreprenader, tekniska konsulttjänster 5.2 7,1 3,0 3.2

Persontransporter, researrangemang 2,0 2,6 3,7 4,2

Provisioner, adminislralion. övriga centrala

tjänster, annonsering, reklam, PR, övriga

tjänster

3,4

4,7

4.3

6.5

Näringslivet
totalt

41,8

.50.0

40.5

49.5

Staten
(inkl. riksbanken) och

kommunerna

Räntor

-> ->

2,6

6.4

8,8

Hushållen

5,5

7,2

10,9

11.6

Summa näringslivet, staten, kommunerna och hushållen

49,5

59,8

57.8

69.8

Som framgår av uppställningen uigjorde varutransporter den
största enskilda poslen på exporlsidan, följd av försäkringar och entreprenader
saml hushållens tjänsteexport i form av resevaluta och privata transfereringar.

Exporten och importen av finansiella tjänsler härrör till
över 90% frän banker, försäkringsinstitul och den varuproducerande industrin.
Handeln med reala tjänster domineras av samfärdseln.

Större delen av den varuproducerande industrins
tjänsteexport utgörs enligt statistiken av räntor, utdelningar och tekniska
konsulttjänster. Av importen beslår dock ca 40% av reala tjänster, framför alll
provisioner, konsulttjänster och reklam. Detta visar att de tjänster som i
relativt stor utsträckning är kopplade till varuexporten inte särfaktureras som
tjänster, utan ofta ingår som en del av varuvärdet. De varuproducerande
företagen svarar således för en viss del tjänsteexport. Tjänsteexport härrör
inte

Prop. 1984/85:140 19

enbart
från tjänstesektorn utan till en relativt betydande del även frän induslrin.
Den konventionella statistiken visar inte hela den industriella tjänsteleveransen
eflersom den sällan specificerar tjänstehandel.

Om
man vid en jämförelse mellan export och import av ijänster bortser från räntor
pä utländska lån, vilket ger en rimligare bild av faktiska förhållanden,
erhålls följande uppgifter. Den svenska tjänsteexporten år 1982 uppgår då lill
ca 50 miljarder kr. jämföri med ca 40 miljarder kr. år 1981. Även
importsiffrorna får korrigeras på samma sätt och uppgår då till 44 miljarder
kr. år 1982 och ca 38 miljarder kr. år 1981. Därmed erhålls ett posilivt saldo
i tjänstehandelsutbytet.

De tjänsleproducerande
näringarna är i allmänhet betydligt mindre exportinriktade än industrin. Endasl
samfärdseln har en exportandel av produktionsvärdet som är jämförbar med den varuproducerande
induslrin.

Sjöfarten
är den bransch som har i särklass störst tjänsteexport i förhållande till
omsättningen, ca 72%. Intäkterna frän utlandet uppgick år 1981 lill ca 13
miljarder kr. Motsvarande siffror för lufttransporter uppgår lill ca 34% och 2
miljarder kr. För landtransporlerande företag är exporten i förhållande till
omsättningen mycket låg, ca 2%.

Byggnadsindustrins
utlandsverksamhet leder ofla lill ett utnyttjande av svenska underleverantörer.
Den svenska export som följer på ett byggprojekt blir därmed många gånger
betydande. Uppskattningsvis en tredjedel av den svenska byggexporten består av ijänsler.

Turismen
är en speciell del av tjänsteexporten. Genom turismen finns myckel att vinna i
form av direkla sysselsättningseffekter, utnyttjande och förädling av den
svenska infrastrukturen saml säkerhel i betalningarna. Sveriges export av
turism i vid bemärkelse uppgick år 1981 till drygl 9 miljarder kr.

Banker
och försäkringsbolag hade år 1981 tjänsteintäkter från utlandet i form av ränior
och försäkringar på sammanlagt ca 12 miljarder kr.

Vid
en branschvis genomgång av det svenska näringslivet står del klarl att i
princip ingen form av tjänsteexport, som uppnått någon volym av betydelse,
enbart bygger på en ren konsultativ verksamhel. Kunnandet utsträcks i hög grad lill
förmågan att utnyttja varor, t. ex. lekniska hjälpmedel eller
anläggningskapital. TjänsteprodukUon och tjänstehandel kräver också ofta lillgäng
lill varor. Likaså kräver varuproduktion tjänsler av olika slag. Avgörande för
volymen av tjänsteexporten är i vilken utsträckning säljaren särskilt tar
betalt för själva tjänsten. Slutsatsen är således alt förmågan lill
kombinationer mellan varor och tjänster är en förutsättning för att bäde varu-
och tjänsteexporten skall kunna utvecklas.

2.6
Den svenska tjänsteexporten och biståndsarbetet

Det
svenska biståndet används dels till bilateralt utvecklingssamarbete genom SIDA,
BITS (beredningen för internationellt tekniskt och ekono-

Prop.
1984/85:140 20

miskt samarbete) m.fl. svenska biståndsorgan, dels lill
multilateralt ul-vecklingssamurbete via olika FN-organ och internationella
finansieringsprogram. Biståndets koppling lill ijänslehandeln sker främst
genom svensk och internationell upphandling av konsuller och andra
tjänsteföretag. Biståndsverksamheten har därmed en väsenllig roll såväl
bilateralt som multilateralt för delar av den svenska ijänslesekiorn och ijänstehandeln.

2.7 Sveriges framtida tjänsteexport

Sverige ligger väl framme när del gäller tjänslenäringar.
Sverige år bland de fem mest tjänsteintensiva länderna i världen. Exportandelen
av tjänsteproduktionen ligger relativt högl men det finns i landel en uppdämd
kunskaps- och resursbas för ökad tjänsteexport.

Trols svagheter i den inlernaiionella slalisliken är del
myckel som tyder på att världsmarknaden för tjänster växer relativt snabbt.
Delta innebär stora möjligheter till internationalisering för mänga svenska
företag. Det gäller bäde rena tjänsleproducerande företag som är framgångsrika
i Sverige och som fär internationella tillväxtmöjligheter, och företag som främsl
säljer varor men successivt ökar sitt tjänsleinnehåll och lägger allt större
vikt vid s. k. mjukvaror som affärsidé. Det är i detta sammanhang viktigt att
understryka det samspel som finns mellan varu- och tjänslehandel och som har
berörts lidigare. Detta kan ske anlingen inom ramen för etl förelag eller genom
samarbeie mellan tvä eller flera företag. Den kunskap som finns inom offentliga
organ är också betydelsefull för en framgångsrik exporl. Ell samspel mellan
privata företag och den offenlliga sektorn i syfte att främja exporten är
således av intresse. En integration mellan varor och ijänster i form av
systemlösningar kommer alt få än större betydelse i framtiden inte minsl
beroende pä u-ländernas önskemål om sådana syslem.

Det kan konstaleras atl grunden för den svenska
tjänsteexporten är kompelensen hos enskilda individer. De ulgör nyckelpersoner
i ett tjänsteförelag och kan liknas vid produkter i elt varuproducerande
företag. Tjänsteexport kan utvecklas i alla delar av näringslivet. Förulsällningen
är en specialistkompetens, etl organisatoriskt kunnande om hur man hanterar den
egna personalen samt ett relativt tidsmässigt försprång jämfört med presumtiva
konkurrenter. Tjänsler som huvudsakligen baseras på debitering av tid kan dock
pä grund av sin natur i regel inte förvänlas få någon större volym. I stället
kan detta ske genom olika former av kombinalioner mellan varor och tjänster.
Den framtida svenska tjänsteexporten kan grupperas under följande rubriker:

-
Ijänster som
komplement till varor,

-
ijänster
baserade på anläggningskapital (t.ex, transporter),

-
tjänsler
baserade på organisalion (t.ex. städning),

-
tjänsteandel i
anläggningsexport (systemexpori) saml

-
finansiella
tjänster (t. ex. bankverksamhet).

Prop.
1984/85:140 21

Sveriges möjligheter atl öka exporten både av varor och av
Ijänsler ligger främst i en kombination, där styrkan härrör från hög leknisk
kompelens, medveten föriidling av både tjänste- och varuproduktion, process-och
logislikkunnande samt tillförlitliphel i gjorda åtaganden. Tjänster har en unik
logislisk roll i dagens näringsliv och samhälle genom de finansiella tjänsterna
försäkringstjänster, transporltjänster. kommunikationstjänster m.fl.

Sveriges möjligheter som tjänslenation kan skisseras på
följande säll:

-
Tjånsleförädling
på basis av gjorda investeringar i anläggningskapital. Lönsamhelen kan
förbättras genom atl affärstransaktionen inkluderar såväl förädlingsvärdet från
tillverkningen som föriidlingsvärdet från tjänsten med föga extra
kapitalinvestering.

-
Tjänsteexport
baserad på kombinations- och systemutvecklingen mellan varor och tjänsler.

-
Teknologisering
och automatisering av tjänstesektorer som leder till decentraliserad produklion,
ökad produktivitet och mer osynliga förädlingskedjor (i form av
informationsflöden mellan förelag).

-
Nya
professionella tjänstekategorier utvecklas på arbetsmarknaden vilka ger
välfärdseffekter.

-
Nya typer av
företagsformer för kommersialisering av mjukvaror som byggs upp i syslemet
mellan företag resp. mellan företag och offentliga tjänsteorganisationer.

-
Spridning av svenska
mjukvaror genom ökad inlernationell etablering av svenska tjänsteföretag.

-
Ökad volym kan
erhållas genom all koppla samman insalser för turism med presentation av
svenska tjänsler. Delsamma kan ske med utbildningsinsatser av olika slag i
Sverige.

Exempel på automatisering och teknologisering av tjänster
är bl.a. datoriserad penningförmedling genom bankomatsystem, del framväxande s.
k. papperslösa konlorel med elektroniska postsystem, laseravläsnings-eliketter
och elektroniska ulbildningshjälpmedel. En av konsekvenserna av automatiseringen
är behovet av ökad kompelens. Den enskilde väktaren blir en kvalificerad systembevakare.
Sekreteraren blir kommunika-tionsspecialisl. Aulomaliseringen och leknologiseringen
av tjänstesektorn förväntas inte leda lill förlust av arbetstillfällen utan
snarare till en utveckling av sysselsättningen.

Spjutspetsar för svensk tjänsteexport kan hämtas från en
rad sektorer. Sådana kan I. ex.
ulgöras av

-
industriljänster,
l.ex. underhållsteknik

-
dislributionstjänster,
t.ex. informationsförmedling

-
sociala tjänsler,
t.ex. trafiksäkerhet

-
konsumenttjänsler,
t.ex. turism.

Den största insatsen för all öka Sveriges tjänsteexport
görs naluriigtvis av företagen själva. Den svenska slalen påverkar dock
exporten genom att

Prop.
1984/85:140 22

ange vissa villkor för företagsamheten. Därtill kan staten
hjälpa företagen genom att bidra till marknadsföring, krediler och
kreditgarantier inom ramen för den traditionella exporlfrämjande verksamhelen.
Vidare omfattar den offenlliga sektorn, som nämnts tidigare, Ijänster som kan
komplettera näringslivet. Den offentligt finansierade infrastrukturen har
också slor betydelse. Det gäller säväl den Iradilionella fysiska infraslrukluren
som den "informalionsinfrastmktur" som samhället har skapal för
informations- och kunskapsförmedling.

2.8 Det internationella arbetet med tjänstchandclsfrågor

Tjänsler är ett samlande begrepp på en rad mycket olika
aktiviteter alltifrån traditionell sjöfart lill nya högteknologiska
kommunikationssystem. Transporter och försäkringar är exempel på tjänsteakliviteter
som har varit och är nödvändiga för en ulveckling av varuhandeln. Handeln med
sådana Ijänster har därför sedan länge varil föremål för internationella
diskussioner och regleringar genom olika avtal. Under senare år har man dock
börjat tala om ett mer övergripande regelsyslem för handeln med Ijänster. Skälet
till della är i första hand atl Ijänsleaktiviieter lar en alll större andel av
produktion och sysselsättning främst i i-länderna, men även i en rad u-länder.

Handeln med tjänster försvåras dock på olika sätt. Exempel
härpå är förbud mot utländsk etablering (vilkel ofta är enda möjligheten all
tillhandahålla en tjänst i etl annat land), svårigheter atl få arbetslillstånd
saml olika regler för inhemska och ulländska företag belräffande t.ex. skatter,
subvenlioner och kredilgivning. Ylleriigare hinder för fiänslehandeln är valularestriktioner,
som försvårar fria kapitalrörelser, samt diskriminerande regler för statlig
upphandling. Vissa hinder är mer relevanta för en del sektorer än för andra, t.
ex. är eiablerings- och valularestriktioner kanske särskilt besvärande för
bankverksamhet. Vidare skiljer sig hindrens karaktär och betydelse mellan
olika sektorer. Flertalet av de faktorer som upplevs som hinder för handel med tjänsler
har dock ursprungligen tillkommit av hell andra skäl t. ex. i form av
nationella regleringar för alt skydda konsumenter, kontrollera och slyra invesleringar
etc. För atl få kunskap om vilka hinder som finns, se till alt inga nya hinder fillkommer
saml alt på sikt även minska befinfiiga hinder önskar ett antal länder,
däribland Sverige, få lill stånd internationella förhandlingar om handeln med
tjänster.

Ett ylleriigare skäl som nämns för förhandlingar om
tjänstehandeln är all de bör kunna påskynda en omstrukturering av i-ländernas
ekonomier sä alt en ökande andel av världens industriproduktion kan utvecklas i
u-länderna.

Sveriges tjänstesektor är stor och växande, vilkel fört
med sig en hög och konkurrenskraftig kompetens pä en rad områden. Den svenska rege-

Prop. 1984/85:140 23

ringen har därför i internationella sammanhang uttryckl ell
klart intresse för framtida förhandlingar i syfte atl frigöra och förenkla
handeln med tjänster. Sverige stöder således det arbele som pågår i olika internationella
organisalioner för alt förbereda sådana förhandlingar och öka kunskapen om
tjänstesektorn och dess betydelse för den nationella och internationella
utvecklingsprocessen.

Den
organisation som hittills ägnal mest arbele åt atl analysera handeln med ijänsler
är Organisationen för ekonomiskl samarbeie och utveckling. OECD. Redan i
anslutning till att OECD bildades år 1960 antogs koden om liberalisering av
löpande osynliga betalningar och koden om liberalisering av kapilalflödcn.
Dessa koder håller f.n. på atl revideras i syfte alt få ell effektivare
instrument för internationellt samarbete på tjänstehandelsom-rådet. År 1979
inleddes en omfatlande karlläggning av hindren för handel med Ijänsler inom
områdena byggnads- och anläggningsverksamhel inkl. leknisk konsullverksamhel,
bank- och försäkringsvcrksamhel saml sjöfart. F.n. pågår arbete med turism,
film och audiovisuella tjänster samt dalatjänster och telekommunikationer.
Parallellt med dessa vertikala branschanalyser pågår sludier av möjligheterna
all på ijänslehandeln till-lämpa de allmänna handelspolitiska principer som är
etablerade för varuhandeln. Etl omfallande arbele bedrivs således inom OECD
för all siudera olika delar av tjänstehandeln, förslärka de instrument som OECD
förfogar över och förbereda kommande inlernaiionella förhandlingar.

Den svenska inställningen har av flera skäl varit alt
förhandlingar om Ijänslehandeln bäst kan ske inom ramen för det allmänna lull-
och handelsavtalet, GATT. GATT tillskapades visserligen ursprungligen för alt
förhandla ner tullar och olika hinder för varor vid gränserna, men under
Tokyo-rundan (åren 1973-79) etablerades vissa principer för icke-tariffära
handelshinder som borde kunna gälla även för tjänstehandeln. GATT är det forum
som finns för multilaterala handelsförhandlingar och ett sådant forum bör
anpassas i takt med all handelns innehåll och mönster förändras. Hinder för
handel har dock, som tidigare nämnts, ofta sin grund i nationella regleringar,
som har tillkommit av andra skäl än som handelshinder. Det kan därför visa sig
bli svårl alt minska sådana hinder genom förhandlingar i GATT.

Tjänstehandeln utgör en viktig del av väridshandeln både
självständigt och i kombinationer med varuhandeln. Del vore därför, enligt
svensk mening, alt föredra atl de principer som förhandlas fram för Ijänslehandeln
i så slor utsträckning som möjligt knyter an till de regler som gäller för
varuhandeln. Detla möjliggör ell samspel mellan åiaganden avseende både tjänsler
och varor. 1 Sveriges inlresse ligger också atl kommande ijänste-förhandlingar
om minskning av handelshinder blir multilaterala och all så många länder som möjligl
inkluderas i avtalen. Detta är möjligt om förhandlingarna sker inom GATT.

Prop.
1984/85:140 24

Vid GATT: s minislermöle år 1982 beslöts atl enskilda
medlemsländer skulle göra nalionella sludier med sikte på beslut vid de
avtalsslutande parternas möte i november 1984 om, och i så fall hur, GATT skall
engagera sig i Ijänstehandeln. 1 november 1984 hade åtta studier nolifierals i
GATT, bl.a. Sveriges. Sedan dess har ytterligare fem studier lillkommii, alla
från i-länder. Inför mötet presenterade de nordiska länderna ett förslag om
bildande av en arbetsgrupp inom GATT för all studera vissa för ijänstehandeln
vikliga frågor. Detla förslag stöddes av ett flerlal länder. Andra länder, i
första hand u-länderna, ansåg atl del var för tidigt att bilda en arbetsgrupp
när så få länder har lämnat in sludier. De ville lämna tid för fler länder all
bidra lill ett material som skulle kunna bilda underlag för vidare analys. Vid
mötet i november 1984 beslutades atl utbytet av informafion skulle fortsätta
och att nödvändigt bistånd skulle erhållas från GATT-sekretarialet. Resultatet
tillsammans med arbete från andra internationella organisationer avses ulgöra
grund för ett beslut höslen 1985 humvida multilaterala åtgärder inom detla
område var lämpliga och önskvärda.

FN:s konferens för handel och utveckling, UNCTAD, har hafl
mandal all behandla handel med Ijänsler ända sedan organisationen bildades. Arbelet
har hittills främst koncentrerats på sjöfart och försäkringar. Inom sjöfarten
har etablerats en uppförandekod för linjekonferenser. Vissa mer allmänna sludier
om ijänster har gjorts, bl. a. en statistisk analys av tjänstesektorns
betydelse naiionellt och inlernationellt. Därlill har en rad sektor-studier
genomförts t.ex.om sjöfart och försäkringar. Under den sjätte konferensen i
Belgrad är 1983 beslutades att uppmana UNCTAD-sekrela-rialet alt fortsätta de
inledda studierna, särskilt med avseende på tjänsternas roll i
utvecklingsprocessen.

Del är framför allt inom OECD, GATT och UNCTAD som
allmänna analyser och sludier av ijänstehandeln görs. Därutöver pågår ell omfattande
arbele i olika organisationer avseende enskilda delar av ijänstehandeln.
Exempel på sådana är International Maritime Organizalion (IMO), International
Civil Aviation Organizalion (ICAO), International Air Transport Association (lATA),
International Teiecommunication Union (ITU) och Worid Intellectual Property Organizalion
(WIPO).

För alt kunna bidra konstruktivt i det internationella
arbetet saml för alt förbereda Sverige för kommande multilaterala förhandlingar
om tjänstehandeln pågår inom utrikesdepartementet elt aktivt arbete med atl i försia
hand klariägga svenska intressen, men också all söka utforma en förhandlingsuppläggning
som kan underiätta en posifiv utveckling av väridshandeln.

Handel med tjänster kommer att bli föremål för
intensifierade internationella diskussioner, kanske särskilt inom ramen för en
ny multilateral förhandlingsrunda. Med tanke på atl flertalet länder ännu inte analyseral
och preciserat sina intressen kommer del med all sannolikhet atl dröja innan
man kan uppnå konkreta resultat.

Prop.
1984/85:140 25

Sverige har etl stort tjänslekunnande såväl inom tjänstesektorn
som inom industrin. Detla kunnande har potential att i ännu högre grad bidra
till en förstärkning av vår bytesbalans. Det ligger därför i svenskt intresse
alt ägna etl belydande engagemang åt atl förbereda kommande förhandlingar och
påverka utformningen så att den internationella handeln med tjänsler
underlättas.

3 Åtgärder för att främja den svenska exporten av
tjänster

Jag kommer under detla avsnill att ta upp Ijänsteexportutredningens
olika förslag. Därutöver kommer jag all i avsnitt 3.2.2 behandla en fråga som inle
lagils upp av utredningen, nämligen den om utnyttjande av de allmänna och
särskilda investeringsfonderna för investeringar i realkapital utomlands.

Förslagen under avsnitt 3.2.1, 3.2.2 och 3.4.4 föreläggs
riksdagen för beslut. Vad jag i övrigt framför som min bedömning kan genomföras
efler beslut av regeringen.

Jag har i de frågor som tas upp i avsnitten 3.2 och 3.3 samrått
med chefen för finansdepartementet. Övrigt samråd framgår under resp. avsnill.

3.1 Tjänstehandelsdelegation

Min bedömning: Regeringen bör tillsätta en delegation för ijänstehan-delsfrågor.
Delegationen skall tjäna som ett forum för informationsulbyte och diskussion i
syfte att främja och utveckla Ijänstehandeln.

I delegationen bör finnas representerade såväl
departement, myndigheter som organisationer och företag med anknytning till tjänslehan-delsområdet.
Verksamheten skall vara riktad mot utlandsmarknaderna.

Utredningens förslag: Inom utrikesdepartementets
handelsavdelning bör inrättas en särskild tjänslehandelsberedning med uppgift
att aklivi granska lagförslag och andra förslag som kan komma att inverka på
Sveriges förulsättningar för internationell handel (se betänkandet s. 180-181).

Remissinstanserna: Flertalet remissinslanser, som har
yttrat sig i denna fråga, är positiva lill förslagel om en beredning (se bilaga
2, s. 56).

Skälen för min bedömning: Inom utrikesdepartementet bereds
frågor avseende Sveriges handel, inkl. handeln med tjänster. Tjänstesektorns
arbetsförhållanden i allmänhet styrs eller påverkas av en rad olika
departement, myndigheter och organisationer. Tjänstehandelsfrågorna har under
senare tid fäll ökad uppmärksamhet, inte minst på del internationella planel,
och

Prop. 1984/85:140 26

förväntas
få än större tyngd den närmaste liden. Ell ökat informationsutbyte och
diskussion med intressenter på delta område är därför angelägel i syfte att
främja och utveckla ijänstehandeln. Den föreslagna delegationen avses kunna bli
elt sådani forum. Delegationen bör således kunna fungera som ett forum för
diskussion, information och impulsgivning vad avser olika förslag och idéer som
kan komma all inverka på Sveriges förulsällningar för inlernationell handel
med Ijänster. Det arbete som redan bedrivs, inte minst på det internationella
planet, utgör därvid en betydelsefull grund. Vidare kan delegationen tjäna som elt
diskussionsforum i det svenska förberedelsearbetet inför de internationella
förhandlingarna om tjänslehandel.

Delegationen
bör med nödvändighet ges en bred representation med företrädare för en rad
tjänstesektorer. Såväl företag/branschorganisationer och liknande som
myndigheter och departement bör därför delta. En sådan delegation kommer
således att omfatta etl större antal personer. Fördelen härmed är atl impulser
och förslag i olika frågor kan erhållas från en bred intressenlkrets samtidigt
som informalion kan nä ut lill denna krets pä ett snabbi sätt. Del kan vara lämpligl
att delegationen sammanträder 2-4 gånger per är. Arbetsgrupper för närmare
diskussion av olika frågor kan också med fördel bildas ur delegationen.

Enligt
vad jag har erfarit har chefen för kommunikationsdepartementet för avsikt att
föreslå regeringen atl en beredning för inlernaiionella Iran-sportfrågor
tillsätts. Jag förutser att en nära samverkan mellan beredningen och den av
mig förordade delegationen kommer atl äga rum.

3.2
Utnyttjande av investeringsfonder m. m.

3.2.1
Utnyttjande av invesiering.sfonder

Mitt
förslag: De ändamål för vilka allmänna och särskilda investeringsfonder nu får
tas i anspråk utsträcks till att avse även kostnader för främjande av
tjänsteexport.

Utredningens
förslag: En särskild fond för marknadsföring och avsättning av tjänster i ullandet
införs. Förelagen får rätt atl avsälla 10% av lönesumman lill fonden.
Avsättningen är avdragsgill. Fondmedlen arbetar vidare i företaget och skall
inte sättas in på räntelöst konlo i riksbanken. Fonden måste inom fem år tas i
anspråk för silt ändmål. dvs. för marknadsföring och avsättning av tjänster i
utlandet. Om fonden inte utnyttjas inom femårsperioden, skall den återföras lill
beskattning. Därvid skall också ett tillägg på 20% tas upp som skattepliktig intäkl
(se belänkandel s. 182-185).

Prop.
1984/85:140 27

Remissinstanserna: En del remissinslanser, bl.a. Sveriges
industriförbund, SAF och Svenska konsultföreningen, är positiva lill förslagel.
Andra inslanser, t.ex. slatens induslriverk och riksskatteverket, är positiva
till tanken att samma stimulans bör ges för tjänster som för varor vid avsättning
i ullandet men anser alt invesleringsfondssyslemet bör anpassas ocksä lill
tjänsteexport. Industriverket är tveksamt till om avsättning till en exporlfond
kommer atl göras i någon större ulslräckning, i synnerhet som speciella villkor
är förenade med utnyttjandet (se bilaga 2 s. 56-57).

Skälen för mitt förslag: Tjänsleexportörer kan erhålla
selektiva branschin-riklade slöd inom ramen för den nuvarande slatliga
exportfrämjande verksamheten. Det kan t. ex. gälla del särskilda konsultstödet
eller stöd till projektexport, administrerade av Sveriges exportråd. Därulöver
kan del finnas anledning att pä samma sätt som för varor ange förutsättningar
för ell mer generelll stöd.

Invesleringsfondssyslemet innebär alt företaget medges
avdrag vid inkomsttaxeringen med ett lika slort belopp som sätts av lill en
investeringsfond. För avdragsrätt krävs dock atl företagel på räntelöst konto
i riksbanken belalar in ell belopp som, såvitt avser den allmänna
investeringsfonden, motsvarar 75% och, såvitt avser den särskilda
investeringsfonden, 100% av avsättningen. När fonden las i anspråk för tillätet
ändamål får företaget skattefritt disponera medlen på riksbanken men går
samtidigt miste om avdragsrätten för den del av investeringen som läcks med fonden.
Fondavsättning och kontoinbetalning kombinerat med fondutnyttjande och kontoulbetalning
leder därför inle till nägon definiliv skattelättnad utan endasl till att
beskattningen skjuts upp. Denna skattekredil är särskilt värdefull om
investeringen avser byggnader eller andra tillgångar med vanligtvis lång
avskrivningstid.

Investeringsfonderna kan f n.las i anspråk bl. a. för
kostnader för att främja avsättning utomlands av varor som tillverkas här i rikel.
Mol bakgrund av den utveckling inom internationell handel som ägl rum under
senare tid är del enligt min mening rimligl att varu- och tjänsteexport
behandlas enligt likartade principer. Fondsystemet bör därför kunna ulnylljas
även för kostnader för tjänsteexporlfrämjande ålgärder. Jag anser det inte
lämpligt atl, som utredningen har föreslagit, införa etl fondsystem som uteslutande
tar sikte på export av tjänster. Ett sädant syslem skulle ge upphov lill
samordningsproblem med övriga investeringsfonder och förorsaka merarbete för
såväl förelagen som myndigheterna.

Jag föreslår därför att utvidgningen av
investeringsfondernas ändamål bör avse det nu befinlliga systemet och närmare bestäml
de allmänna investeringsfonderna enligt lagen (1979:609) om allmän
investeringsfond och de särskilda investeringsfonderna enligt lagen (1982:
1185) om inbetalning pä särskilt investeringskonto. Tillräckliga skäl att
ändra lagstiftningen om vinstfonder eller allmänna invesleringsreserver
föreligger däremot enligt min uppfatlning inte.

Prop.
1984/85:140 28

Mitt förslag innebär således atl de allmänna och särskilda
investeringsfonderna skall kunna utnyttjas för kostnader som är ägnade att
främja export av ijänsler. Härmed avses koslnader för t. ex. reklam, marknadsundersökningar
och utbildning med syfte atl öka tjänsteexporten. Utvidgningen föranleder lillägg
i 5 S försia slyckel f lagen (1979:609) om allmän investeringsfond och 7 § försia
stycket f lagen (1982: 1185) om inbetalning på särskilt investeringskonlo.

3.2.2 Investeringar i utlandet

Mitt förslag: De allmänna och särskilda investeringsfonderna
skall kunna tas i anspråk i samband med investeringar i maskiner och andra
inventarier utomlands.

Skälen för mitt förslag: Fondutnyltjande för invesleringar
i realkapital uianför Sveriges gränser är som regel inte tillätet.
Investeringsfonderna får i princip las i anspråk endast för inventarier som är
avsedda atl användas i här i rikel bedriven verksamhet. Från denna regel görs
undantag bara för transportmedel i internationell trafik. Förbudet mot fondutnyltjande
för invenlarier i utlandet gäller vare sig verksamheten utomlands drivs självständigt
eller genom filial.

Svenska förelags investeringar i maskiner och andra
inventarier utomlands kan få positiva effekter på såväl sysselsättningen här
som bytesbalansen. Det kan t. ex. vara fråga om uppförande av prov- eller
referensanläggningar i andra länder. Enligt min mening är det befogat atl i
särskilda fall öppna en möjlighet för fondutnyltjande i samband med
investeringar av della slag.

En första förutsätining för atl en investeringsfond skall
få utnyttjas för en utlandsinvestering bör enligt min mening vara att den
utländska verksamheten utgör en del av den rörelse som del svenska företaget
bedriver i Sverige. Fondutnyttjande för en självständig i ullandet bedriven
rörelse bör alltså inte komma i fråga. Sådan verksamhet beskattas som inkomst
av kapital. Likaså synes det uteslutet alt tillåta all en fond jämle spärrmedel
förs över lill etl utländskt dotterbolag. För att fonden skall kunna användas
bör således krävas all det svenska förelaget har en filial e. d. i ullandel.

Enligt intern svensk rätl beskallas ett svenskt företag
för inkomst avseende filialverksamhet i ullandet på samma sätt som om verksamhelen
hade bedrivits i Sverige. Ett evenluelll fondutnyltjande utomlands får därmed
samma konsekvenser som om investeringen hade skett i Sverige. Saken kan
emellertid komma i annat läge om den utländska verksamheten till följd av
dubbelbeskattningsavtal helt eller delvis undanlas frän beskattning i Sverige.
I del sammanhanget finns det anledning all skilja mellan credil of tax-avtal
och exempl-avtal.

Prop. 1984/85:140 29

Är avtalet avfattat enligt credil of lax-metoden taxeras
det svenska företaget för all inkomst, således även för den som härrör från verksamhelen
i utlandet. Vid debileringen av den svenska skatten får företagel dock räkna av
evenluell påförd utländsk skatt. Ett fondutnyltjande avseende en filial i
utlandet ökar företagets framtida taxeringar (i Sverige) men påverkar inte den
utländska skattens storlek. Den skattemässiga effekten blir därmed densamma
som om fonden använts i Sverige.

Vid tillämpning av exempt-metoden taxeras företaget endast
för den i Sverige bedrivna verksamhelen. Utlandsverksamheten beskattas enbart i
ullandet. Ett fondutnyltjande leder därför till en definitiv skattelättnad för
företaget (taxeringen i Sverige påverkas inte av bortfallet av avskrivnings-underiag
på den utländska anläggningen). - Tillämpas däremol s. k. alternativ exempt
torde resultatet bli delsamma som vid credil of tax.

Vid bedömningen av om investeringsfonder skall få
utnyttjas utomlands bör hänsyn rimligen tas till om frisläppel innebär en skattekredil
(liksom i Sverige) eller om förelaget får en definitiv skattelättnad. Det torde
endast i undanlagsfall vara motiverat alt ge en investering i utlandet en
större stimulans än en motsvarande investering i Sverige.

Fondutnyltjande utomlands bör medges endasl beträffande slora
och lätt identifierbara projekl. Tillstånd bör lämnas bara om investeringen
framstår som önskvärd frän allmän synpunkt. Den föreslagna utvidgningen bör därior
utformas som en dispensregel. Möjligheten att medge dispens bör ligga hos
regeringen. Den s.k. fria sektorn, dvs. fondutnyttjande utan särskilt
tillstånd, bör inte få användas i samband med investeringar utomlands. Vid fondutnyltjande
måste beaktas de krav på finansiering i ullandet av direkta investeringar som
riksbanken uppställer inom valutaieglering-ens ram.

Den av mig skisserade ulvidgningen av
investeringsfondernas användningsområde bör begränsas lill atl avse invenlarier.
Jag är alltså inle beredd all föreslå att även byggnader utomlands skall kunna
finansieras via fondsystem.

Vad jag nu har föreslagil föranleder ett lillägg i 5 S
fjärde slyckel lagen (1979:609) om allmän investeringsfond och 7 § fjärde
stycket lagen (1982: 1105) om inbetalning på särskilt investeringskonto.
Samtidigt bör enligt min mening del någol oklara uttrycket "avsedda alt
användas i här i rikel bedriven verksamhet" i första slyckel b nämnda
lagrum ändras till "avsedda atl användas här i rikel". Molsvarande
ändringar bör göras i 7 § första styckel b lagen (1980:456) om insättning pä
tillfälligt vinstkonto och 8 § första stycket b lagen (1979:610) om allmän
investeringsreserv.

3.3 Beskattning vid utlandstjänstgöring

Från utredningens sida framhålls all närvaro på
utlandsmarknaden är av avgörande betydelse för tjänsteexport. Med hänsyn
härtill anförs all nuva-

Prop. 1984/85:140 30

rande eltårsregel enligt kommunalskattelagen bör ändras lill
en sexmåna-dersregel (betänkandet s. 185-186). Nuvarande eltårsregel medger
undantag för beskattning vid anställning utomlands om anställningen och vistelsen
varat minst ett år eller om anställningen enligt anställningsavtal eller på
annan grund kan antas komma all vara minst ell år. Chefen för finansdepartementet
kommer senare denna dag att föreslå regeringen att lägga vissa förslag på detla
område (prop. 1984/85: 175). Bl. a. föresläs all den s.k.ettårsregeln ändras
och i de flesla fall ersätts med en sexmånadersre-gel.

Den föreslagna sexmånadersregeln innebär atl en person som
uppbär inkomsl vid ullandstjänstgöring skall undanlas frän beskattning i
Sverige för denna inkomst om tjänstgöringen pågått minst sex månader och avsett
anställning hos arbelsgivare som driver rörelse från fasl driftställe i det
land där arbetet uiförs. Den som inte är anställd hos sådan arbetsgivare skall
ändock befrias från skatl i Sverige på inkomsl från utlandsljänslegö-ring om
vistelsen och anställningen varat minsl ett är i ett och samma land.

Förslaget avses vidare innebära, i motsats till gällande
regler, alt även anställda i stat och kommun kan komma all undantas frän skatt
i Sverige om slalen resp. kommunen driver rörelse från fasl driftställe i
utlandet. Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 juli 1985.

Ulredningens förslag pä denna punkl kommer därmed att vara
tillgodosett i så stor ulslräckning som har ansetts möjlig.

3.4 Marknadsföringsåtgärder

3.4.1 Projeklförmedling

Min bedömning: Sveriges exportråd bör ges i uppdrag alt
specificera elt projekt avseende en försöksverksamhel med datoriserad projeklförmedling
och upphandling av ijänsler. Projektet kan utföras av Sveriges exportråd pä
lämplig utlandsmarknad.

Utredningens förslag: Överensslämmer med min bedömning.
Därutöver har ulredningen föreslagil att försöksverksamheten läggs ut pä
entreprenad och all London väljs som förmedlingspunkt (se betänkandet s.
186-188).

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser lillslyrker
förslaget (se bilaga 2, s. 59).

Skälen för min bedömning: De svenska företag som redan
arbetar på utlandsmarknaderna är en viklig resurs och kunskapskälla. Närvaron
på marknaderna gör att uppslag om projekt kan spåras relativt tidigt. Exportrådet
bedriver sedan lång tid tillbaka en förmedling av information till näringslivel
om inlressanta projekl finansierade av de internationella finan-

Prop. 1984/85:140 31

sieringsinstitutionerna. En datoriserad förmedling av
sådan information bör prövas. Jag finner det därför naturiigl atl exportrådet
också fär uppgiflen att specificera ett projekl i syfte att finna en evenluell
ytterligare väg att knyta samman det svenska ulbudel med en efterfrågan på
utlandsmarknaderna. Den utlandsbaserade svenska exportindustrin bör kunna
utgöra en viktig informationskälla i detla hänseende. Arbetet med alt
specificera projektet bör självfallet integreras med de prioriteringar av
branscher och länder som exportrådet arbeiar efter.

3.4.2 Tjänsiehandelssymposier

Min bedömning: Tjänsiehandelssymposier, som hillills genomförls
i bl.a. San Francisco och Singapore, bör fortsättningsvis utgöra en del av
Sveriges exportråds löpande verksamhet. Även tjänsiehandelssymposier
arrangerade av andra intressenter bör från fall till fall kunna stödjas från officielll
häll.

Utredningens förslag: Överensstämmer med min bedömning (se
belänkandel s. 188-189).

Remissinstanserna: De instanser som har uttalat sig är posiiiva
lill förslagel (se bilaga 2, s. 59-60).

Skälen för min bedömning: Under utredningsarbetets gång
har ulredningen initierat tjänsiehandelssymposier på några marknader. Sådana
symposier har genomförts bl. a. i San Francisco och Singapore. Aktuella områden
har bl.a. varit internationell bankverksamhet, sjukvård och industriellt underhåll.
Denna lyp av exporlfrämjande är ett inlressani och vikligt sätl au göra del
svenska ulbudel av ijänsler känl. Marknadsföringen av tjänsler bygger särskilt
på att utveckla varaktiga kontakter mellan säljare och köpare. Jag förordar
därför alt denna lyp av verksamhet fortsätter inom ramen för exportrådets
löpande verksamhel.

Självfallel kan symposier också initieras och genomföras i
privai regi. Etl officiellt slöd i sådana sammanhang bör kunna ges om så bedöms
lämpligl. En prövning får ske från fall till fall.

Intressanta områden för kommande symposier kan bl. a. vara
högteknologi, datasäkerhet, banksystem, försäkringssystem, energi, iransporlplanering,
industriunderhåll och sjukvård.

3.4.3 Stipendieverksamhel

Min bedömning: Nu gällande stipendieformer bör ulnylljas
för alt främja tjänsteexporten. Någon ny stipendieform bör inte införas.

Prop. 1984/85:140 32

Utredningens förslag: Stipendier bör kunna ges till
personer i svenskt näringsliv som önskar praktisera utomlands och till
utländska medborgare som har betydelse för vårt handelsutbyte. Svenska
institutet bör under en försöksperiod om fem är tilldelas 2 milj. kr. per
budgetär för denna lyp av verksamhet (se belänkandel s. 190-191)

Remissinstanserna: Några remissinslanser uttalar ett allmänl
slöd för förslagel. Svenska institutet anser all verksamhelen på elt naturligt
säll kan inordnas i dess verksamhel (se bilaga 2, s. 60).

Skälen för min bedömning: Ulredningens grundläggande lanke,
atl utvidga kretsen av personer som bör kunna fä stipendier, synes riklig.
Enligt vad jag har erfarit finns del emellertid redan olika slipendieformer med
mer eller mindre nära anknylning till tanken och syftet med utredningens
förslag. Såväl styrelsen för teknisk utveckling som statens induslriverk och
Svenska institutet bedriver sädan verksamhet. Institutet administrerar också
viss stipendieverksamhel riktad mol u-länder på uppdrag av beredningen för
internationellt lekniskl och ekonomiskt samarbeie (BITS). Vidare kan här pekas
pä den av Sveriges exportråd administrerade svenskfranska språkfonden som
delar ul stipendier för sludier och arbele i Frankrike. Mol denna bakgrund
finns det enligt min mening inle skäl att, som utredningen föreslagit, nu
införa ytterligare stipendier, ulan redan existerande slipendiesystem bör i
stället utnyttjas. Jag avser alt ta inilialiv lill en genomgång av de olika
institutionernas verksamhel på detta område för atl tillsammans med dessa
diskutera om förändringar behöver göras i nuvarande syslem för atl yllerligare
lillgodose behoven av stipendier i nu aktuellt avseende.

3.4.4 Konsultstöd

Mitt förslag: Del slalliga slöd med villkorlig återbeialningsskyldighet
vid erhållen order, som Sveriges exportråd beslular om lill sådana
konsultföretag som arbeiar med förstudier eller anbud rörande utvecklingsprojekt
i u-länder, ändras till elt garaniistöd. En tredjedel av koslnaderna skall
täckas av stödel. Vidare utvidgas landkrelsen lill samtliga länder. Stöd skall
kunna ges utan att det är bundet lill vissl projekt. Beslut i enskilda ärenden
skall som hittills fattas av Sveriges exportråd. Garantiramen för konsultstödet
sätts lill 5,2 milj. kr. Regeringen bör inhämta riksdagens bemyndigande alt
medge all utfästelser om stöd avseende konsullexport får lämnas till detta
belopp.

Utredningens förslag: Del särskilda konsultstödet
avskaffas och svenska konsulter fär möjlighel till stöd genom verksamheten
svensk projektexport (se betänkandet s. 192-193).

Prop.
1984/85:140 33

Remissinstanserna: Flera inslanser stödjer förslagel.
Andra, l.ex. Svenska konsuliföreningen, Industrijörbundet och SAF motsätter sig
förslagel. Konsultföreningen anser bl. a. atl nuvarande stödform bör finnas
kvar som ell utmärkt och för samhällsekonomin lönsamt komplement lill stödet
till svensk projeklexport. Sveriges exportråd anser all nuvarande ordning bör
råda även i framliden (se bilaga 2, s. 61).

Exporlrådel har vidare i en särskild skrivelse föreslagil
vissa utvidgningar av nuvarande konsultstöd. Det bör enligt exporlrådel även
kunna utgå för förberedande marknadsstudier och prekvalificering som
introduktion till en etablering på marknaden. Exporlrådel föreslår därför att
reglerna utformas så all bidrag till koslnader för förstudier även skall kunna ulgå
till generella sådana avseende viss u-landsmarknad utan att dessa är knutna lill
vissl projekt.

Skälen för mitt förslag: Det särskilda konsultstödet
infördes under senare hälften av 1970-talet som etl sätt bland flera all främja
export till u-länder (prop. 1976/77:83, NU 47, rskr 332). Stödet utgår som elt
individuellt stöd med återbeialningsskyldighet i de fall kontrakt erhålles. Slödet
har i prakliken kommil alt utformas som etl slags garaniistöd eftersom
utbetalning i regel sker i eflerskolt. Delta kan medföra atl utfäslelse och utbelalning
sker under olika budgetår.

Den toiala exportfrämjande effeklen av konsultstödet
bedöms vara god. Under perioden 1977/78-1983/84 har 618 ansökningar om stöd
inlämnats varav 405 har erhållit utfästelser. Antal erhållna order uppgår till
68. Ytterligare elt antal har ännu inle avgjorts. Den lolala anbudskostnaden
för gjorda utfästelser uppgår till drygt 50 milj.kr. varav drygl 20 milj.kr.
har läckts genom statsanslag. Det förväntade arvodet för gjorda utfästelser
uppskattas till drygt 7 miljarder kr. En stor del av projekten rör infraslruk-turprojekt.
Den geografiska fördelningen av ansökningarna visar dominans för Mellanöstern.
Därefter följer Afrika.

Sedermera har etl stöd införls till projektexport i form
av bidrag lill samverkande företag (prop. 1978/79: 123 bil. 2, NU 59, rskr 415
och prop. 1983/84: 100 bil. 5, NU 40, rskr 382). Inriktningen av detta stöd är
mer allmänl täckande och kan ocksä utgå till tjänsteexportörer. Stödet har
numera formen av etl garaniistöd med som regel utbelalning i efterskott i de
fall ett projekt inle leder lill kontrakt.

Konsultförelag kan således fä la i anspråk medel via
svensk projeklexport. Konsultstödet har emellertid visat sig ha en gynnsam effekl
på konsultföretagens exportverksamhet jämfört med en förhållandevis blygsam
belastning på statsbudgeten. Stödformen finns också kvar i Sveriges konkurrentländer.
Jag är mot denna bakgrund inle beredd att nu föreslå att konsultstödet
avskaffas som egen stödform och inordnas i svensk projektexport.

3 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 140

Prop.
1984/85:140 34

Däremol kan del finnas anledning alt överväga eventuella
förändringar i nuvarande inriktning och utformning av konsultstödet. Hittills
har stödet varil förbehållet projekl i u-ländei. Del finns dock en rad
intressanta projekl i andra delar av världen som inle nu kan komma i åtnjutande
av denna stödform. Jag anser därför alt konsultförelag bör kunna fä stöd för projekl
även i andra länder än u-länder. Länderkreisen bör därlör inte begränsas.

1 vissa fall kan det finnas anledning att utföra förstudier
m.m.eller all etablera sig på en marknad utan atl delta är bundet till ett
visst projekt. Genom sådana sludier eller etablering ökar sannolikl
möjligheterna att ge anbud pä olika projekt och därmed ökar också inläktsmöjlighelerna.
Enligt min mening bör slöd kunna utgå också för sädana aktiviteter. Jag
förutsätter inle någol ökal statligt medelsbehov härför. 1 de fall ulbelalning
av slödet sker i förväg bör erhållet stöd återbetalas i den mån anbud erhålls
inom rimlig lid efter etableringen eller förstudien har genomförts.

Det har visat sig all garanliformen som stödform har klara
fördelar framför bidragsformen med återbeialningsskyldighet, inte minsl ur adminislraliv
synvinkel. Den ulformning konsultstödet har fått i prakliken visar också delta.
Jag anser därior all konsultstödet hädanefter bör utgå som ell garaniistöd. Slödet
bör täcka upp lill en tredjedel av koslnaderna sett över anslaget. En parallell
kan här dras lill nuvarande regler för slöd till svensk projeklexport. En viss
flexibilitet finns emellertid i dessa regler. Små förelag kan nämligen få
betalning i förskott med skyldighel att ålerbeiala bidraget om projektet leder lill
all kontrakt erhålls. Motsvarande flexibilitet som gäller för svensk projektexpori
vad gäller utbetalning från anslaget till små företag bör självfallel gälla för
konsultstödet.

Det finns uppenbara samband mellan konsultstödet och verksamhelen
slöd till svensk projeklexport. Huvudmotiven för de båda stödformerna liksom
branscher, marknader och stödens prakliska utformning i enlighel med vad jag nu
har föreslagit är i stor utsträckning desamma. 1 nämnden för svensk projeklexport,
där beslut fattas om stöd till sädan export, förs diskussioner om val av
marknader m.m. Jag finner det naturligt att ertarenheterna från denna nämnd ocksä
kommer konsultstödet tillgodo pä lämpligt sätt. Det finns således enligt min
mening ett behov av ett utvecklat samarbete mellan de delar inom exportrådet
som administrerar de två stödformerna. Beslut i enskilda ärenden avseende
konsultstödet bör dock som hittills las utanför nämnden för stöd till svensk projeklexport.

Garantiramen för konsultstödet bör sättas till samma nivå
som nuvarande anslag. Anslagel bör föras upp oförändrai i enlighet med budgetproposifionen
för budgetåret 1985/86.

Prop. 1984/85:140 35

3.4.5
Svensk projeklexport

Min
bedömning: En mindre del av befintligt slöd via svensk projeklexport bör på
försök decentraliseras lill en utlandsmarknad. Singapore väljs för
försöksverksamheten.

Sveriges
exportråd bör tillsammans med den svenska företagsföreningen i Singapore
utforma etl förslag lill en treårig försöksverksamhet. Nämnden för svensk projektexpori
skall fastställa en lämplig beloppsram för verksamhelen. Beslut i frågor som
rör Singapore skall fattas av nämnden i särskild sammansättning bestående av
ambassadören i Singapore och representanter för svenska företag i området.

Utredningens
förslag: Överensstämmer i huvudsak med min bedömning (se betänkandet s.
193-194).

Remissinstanserna:
Ambassaderna i Singapore och Kuala Lumpur är positiva. Sveriges exportråd.
Industriförbundet och SAF anser alt en lokal fond i Singapore kan stimulera till
nya affärsuppslag men att ansökningar om stöd bör behandlas centralt i Sverige
(se bilaga 2, s. 61).

Skälen
för min bedömning: Bedömningen av projekt som kan fä stöd via svensk
projektexport sker centralt i Sverige. Del stora avståndet till vissa
intressanta marknader kan innebära atl uppslag lill samverkan från svenska doUerbolag
inte tas tillvara. I syfte atl komma närmare den marknad projektet gäller
föreslås ett begränsat decentraliserat stöd till svensk projeklexport under en
försöksperiod. Olika marknader kan diskuteras. Jag har dock i likhet med ulredningen
stannat för Singapore såsom lämpligaste marknad. Skälet är bl.a. alt denna
marknad har en relafivt god kunskap om vad Sverige kan erbjuda i form av
tjänstekunnande och att efterfrågan svarar mol delta. Vidare ingår marknaden i
en för svensk export intressant och expansiv del av världen.

1
Singapore finns en svensk företagsförening. Jag finner det naturligt att Sveriges
exportråd tillsammans med denna förening utformar ett förslag lill en
försöksverksamhet. Den inriktning som gäller för svensk projektex-poris
verksamhet skall gälla också för verksamheten i Singapore. Stöd till svensk
projektexport får under budgetåret 1985/86 medges inom en ram av 35 milj.kr. En
mindre del av denna garantiram bör kunna avsättas för projekt i Singapore.
Försöksverksamheten bör bedrivas under en begränsad tid, förslagsvis tre år.
Därefter bör en utvärdering kunna visa om verksamheten haft avsedd effekt.
Beslut i enskilda ärenden inom ramen för försöksverksamheten skall fattas av nämnden
för svensk projektexport i särskild sammansättning. När nämnden beslular i
frågor om projektexport i Singapore bör den ledas av ambassadören i Singapore
och i övrigl bestå av representanter för svenska företag i områdel.

Prop.
1984/85:140 36

Ordförande i nämnden för svensk projeklexport är verkställande
direktören i Sveriges exportråd. Övriga åtta ledamöter utses av regeringen,
varav sex efter förslag av exportrådet. Jag finner del naturligt att exportiå-del
får lämna förslag till företagsrepresenianter som skall lörordnas i nämnden i
dess särskilda sammansättning. Jag avser alt återkomma till regeringen med
närmare föreskrifter om nämndens verksamhet.

3.4.6 Exportkreditjrågor

Min bedömning: En översyn bör göras av förordningen
(1974:60) om exporlkreditgarantigivning i syfte att ge lydligare anvisningar
rörande exporikredilnämndens (EKN) befogenhet all garanlera tjänsteexport.

Utredningens förslag: Såväl förordningen om expotlkredilgarantigivning
som förordningen om investeringsgaraniier Ibreslås bli föremål för översyn (se
betänkandet s. 194-195).

Remissinstanserna: De inslanser som har yttrat sig stödjer
tanken på en översyn av förordningen om exporlkreditgarantigivning. EKN har i
sill remissvar utförligt redogjort för de olika typer av tjänsteexport som kan
resp. inte kan komma i fråga för garantigivning. EKN anför vidare att EKN är
beredd atl närmare studera förutsättningarna för lämplig utvidgning av garantimöjligheierna,
om så bedöms önskvärt.

Endast ett fåtal instanser har ultalal sig särskilt om
frågan om investeringsgarantier. Exportrådet stödjer förslagel om en översyn
medan LO avslyrker förslaget (se bilaga 2, s. 62).

Skälen för min bedömning: EKN: s garantigivning gäller för
all varuexport men inte för alla typer av tjänsteexport. 1 EKN:s remissvar
hävdas att behoven för sådan garantigivning i huvudsak är läckla. Jag anser
emellertid ändå atl del finns skäl att se över förordningen i syfte alt
undanröja evenluella oklarheter belräffande omfattningen av nämndens garantigivning.
Vidare anserjag det vara av betydelse att villkoren för varuexport och
tjänsteexport sä långt möjligl blir lika inom de ramar som ges för
internationella åtaganden.

Frågan om investeringsgaraniier berör ett väsenlligl slörre
område än det nu aktuella. Jag är därför inte beredd atl i della sammanhang
föreslå någon översyn av gällande regler.

3.5 Statistikfrågor

Min bedömning: Statistiska cenlralbyrån (SCB) bör ges i
uppdrag atl åriigen sammanställa och ge ut en särskild ijänslehandelspublikaiion.

Prop. 1984/85:140 37

Utredningens förslag: Överensstämmer med min bedömning (se
betänkandet s. 191-192).

Remissinstanserna: De instanser som har yttrat sig är posiiiva
till förslaget (se bilaga 2. s. 61).

Skälen för min bedömning: Den svenska tiänstehandclsslatisliken
är inte likn omfattande som varuhandelsslalistiken. 1 dagsläpet saknas en
samlad redovisning. Samtidigt finns det behov av en sådan slalislik, hl. a. som
underlag för att samlal beskriva Sveriges externa balans. Vidare har siatistiken
intresse för konjunklurella bedömningar och som underlag inför kommande
internationella diskussioner avseende reglering och liberalisering av Ijänstehandeln.
En utökad publicering av tjänstehandelsstatistik är således önskvärd.

SCB har sedan en tid hafl i årligen återkommande uppdrag
från betalningsbalansdelegation (Fi 1975:02) alt samla in årlig Ijänstehandelsstatis-tik.
Enligt vad jag har erfarit pågår diskussioner f.n.mellan bl.a. bctal-ningsbalansdelegalionen
och SCB om hur denna statistik bör ulformas.

Jag har också erfarit all Sveriges riksbank planerar alt
utarbeta mer detaljerade system för Sveriges betalningar med utlandet. Genom elt
sådant länkt system skulle för ijänslebetalningar information erhållas månadsvis,
land- och valulafördelade, samt för samtliga sektorer inkl. hushållen.

En målsättning bör vara atl Ijänslehandelsslalisliken
sammanställs och publiceras lika ofta och samtidigt som varuhandelsslalistiken.
Detta lorde dock inle vara praktiskt genomförbart i dagsläget. En årlig
publikation, som utredningen har föreslagit, där en samlad bild ges av ijänslehandeln,
anserjag dock vara en alltför sällan återkommande publikation för framlida
behov. De pågående diskussionerna om hur en framtida statistik bör utformas och
periodicileten är därför mycket intressanta. Delsamma gäller det arbete som
pågår inom riksbanken. Jag anser det önskvärt alt pågående diskussioner i denna
fråga leder fram till en förbättrad tjänslehandelsslali-siik inom en snar
framlid. Till dess atl så blir fallel bör SCB ge ut en sammanhållen åriig tjänstehandelspublikation
inom ramen för inbesparade medel (jfr prop. 1984/85: lOObil. 15 s. 52). Jag har
i denna fråga samrått med chefen för civildepartementet.

3.6 Övriga frågor

I del följande tar jag upp, för riksdagens information, ylleriigare
några av tjänsteexportutredningens förslag. Beträffande de flesla av förslagen
pågår redan elt arbete inom bl. a. regeringskansliet.

Prop.
1984/85:140 38

3.6.1 Sveriges Radios Utlandsprogram

Utlandsprogrammel inom Sveriges Riksradio AB (UTP) svarar
för programverksamheten för ullandet. UTP skall producera och pä annat sätt
anskaffa och sända ljudradioprogram avsedda för mottagning i utlandet och
därmed sprida kunskap om Sverige i utlandet. UTP producerar film för
försäljning lill bl. a. ullandet. Utredningen har mot denna bakgund anfört alt
TV, video och pressmedia bör utnyttjas för all sprida kunskap om Sverige som eU
tjänsleinlensivl land. De medel som ställs till UTP:s förfogande över
statsbudgetens Iredje huvudtitel föreslås ökas med 1,2 milj.kr. Syftet är att
producera och lansera eU femtontal 6-12 minuters avsnitt per år om svenskl
tjänstekunnande all placeras i ulländska TV-ka-naler.

Olika insalser för att öka kunskapen om Sverige i ullandel
är givelvis välkomna. Regeringen har nyligen lillsall en särskild ulredning om
Sveriges Radios uflandsprogram. Enligt utredningsdirektiven (Dir 1984:49) bör
den särskilde utredaren bl. a. närmare analysera om nuvarande programex-porl
bör bedrivas genom ell självständigt produktionsbolag eller lämpligen bör
kvarstå inom ramen för UTP: s normala verksamhel. Vidare bör ulredaren
analysera hur eventuella produktionsuppdrag frän utomstående intressenter kan
fullgöras i sammanhanget. I syfte atl bl. a. pröva förutsättningarna för en
uppdragsverksamhet mot betalning bör utredaren kunna medverka till viss försöksverksamhel.
Särskilda medel kan ställas till förfogande för att under kalenderåret 1985
möjliggöra viss försöksverksamhet med programverksamhet för ullandet i
anslutning lill utredarens arbete. Samråd med olika berörda organisalioner ulgör
ett naturligt led i detla arbete. I detta sammanhang bör ulredaren också belysa
konsekvenserna för den journalistiska integriteten och för pressetiken av etl
eventuellt genomförande av de nämnda förslagen.

1 avvaktan på utredningens kommande förslag är jag inle nu
beredd atl föreslå ökade medel till Utlandsprogrammet.

3.6.2 Valuta- och kredilmarknadsfrågor

Enligt tjänsteexportutredningen har många förelag inom
tjänstesektorn angett alt valutaregleringen innebär direkla och indirekta
hinder för tjänsteexporten. Sålunda skapar kravet på upplåning utomlands för
finansiering av investeringar särskilda problem för Ijänsleexporlerande
förelag. Exempelvis kan man ha svårt att presentera tillräckliga formella
säkerheter. Vidare kan storleken på det aktuella tjänsteexportföretaget inverka
liksom hur känt företaget är på utlandsmarknaden och hur stor volym som behöver
lånas upp vid ett speciellt tillfälle.

Valutakommiltén (E 1977:03) anför i sitt remissyttrande
att den avser behandla de problemområden som har tagits upp av tjänstexportulredning-en.
Valutakommiltén väntas komma med sill betänkande inom kort. 1 avvaktan härpå
vill jag inte lämna några förslag på denna punkt.

Prop.
1984/85:140 39

Tjänsleexporlutredningen anför också alt
banklagstiftningen medför begränsningar i banksektorns möjligheter lill ullandsenpagemang.
Frågan om olika regleringars inverkan på möjligheterna till vidgad Ijiinslehandel
från företag verksamma inom kredilmarknadssektorn bör särskilt beaklas. Kreditmarknadskommittén
(Fi 1983:06) har till uppgift alt se över frågan om kreditmarknadens framlida
reglering. Kommillén anför i sitt remissvar alt man avser att behandla de
frågor tjiinsteexportiitredningen har tagit upp i sill arbeie. Kommitléns
delbetänkande (Ds Fi 1984:20) Utländska banketableringar i Sverige bereds f n.i
regeringskansliet. 1 belänkandet föresläs atl utländska banker under vissa förulsällningar
bör ges lillstånd att bedriva bankverksamhet i Sverige. Jag har erfarit all
chefen för finansdepartementet senare i vår kommer att föreslå regeringen atl
lägga fram förslag i anslutning till kommitténs förslag. - 1 avvaklan pä
kommande huvudbetänkande från kreditmarknadskommittén ges inga förslag nu vad
avser vidgad tjänstehandel från företag verksamma inom kreditmarknadssektorn.

Det kan i sammanhanget nämnas att riksdagen nyligen har beslulal
(prop. 1984/85:77, NU 1 1. rskr
11 1) om vissa ändringar i
försäkringsrörelselagen (1982:713). Ändringarna trädde i kraft den Ijanuari
1985.Den nya lagsliftningen innebär bl. a. atl den s. k. behovsprincipen har
upphävts, vilkel gör det lättare för nya bolag att få tillstånd (koncession)
att driva försäkringsrörelse och för befintliga bolag all ulvidga sin rörelse
till nya försåkringsgrenar. Liksom lidigare är koncessionsvillkoren desamma för
svenska försäkringsförelag som för ulländska försäkringsföretag som driver
försäkringsrörelse i Sverige genom generalagent.

3.6.3 Direktiv till slatliga ulredningar

Villkor och förutsättningar för tjänslehandel kan beröra
en rad olika områden direkl eller indirekt. För atl säkerslälla atl dessa frägor
blir belysta på ett fullständigt säll i kommande offentligt utredningsarbete
föreslår ijänslexportutredningen alt framlida direktiv lill slalliga utredningar
bör innehålla en generell anvisning atl i arbelet redovisa hur framlagda
förslag kan komma atl inverka på de internationella handelsmöjlighelerna.
Enligt min mening kan detta vara lämpligt i syfte alt få tjänstehandelsfrågor
så allsidigt belysta som möjligl.

3.6.4 Kommunal tjänsteexport

Åtgärder har, som nämnts inledningsvis, vidtagits för atl
öka exporten av tjänsler från statliga myndigheter och bolag bl. a. i syfte atl
kompleltera näringslivet på områden där statliga institutioner har en unik
kompetens. Som ell ylleriigare komplemenl har ålgärder också vidlagils i enlighel
med vad jag anförde i prop. 1983/84: 168 om exportfrämjande verksamhet (avsnitt
3) för att på motsvarande sätt främja export av tjänsler från kommuner och
landstingskommuner. Däri framhölls bl.a. alt möjlighet att

Prop. 1984/85:140 40

ställa kommunalt kunnande lill förfogande i kombination
med exporl av varor och i samarbete med näringslivet kan ge resultat som är inlressanta
från bytesbalanssynpunkt.

Flera hinder av formell och praktisk natur har hittills
försvårat en framgångsrik exporlsamverkan mellan kommunerna och näringslivet.
Det finns flera skäl för en sådan exporlsamverkan. Kommunala tjänster kan l.ex.
utgöra en del av etl fullständigt system. Vidare har kommuner och landstingskommuner
erfarenhet av hur driften av olika typer av anläggningar skall organiseras och
administreras. Kommuner och landstingskommuner kan också spela en viktig roll i
marknadsföringen av syslem, bl. a. genom alt ställa referensobjekl lill
förfogande.

Kommuner och landstingskommuner har i vissa fall initierat
egna aktiviteter. Elt sådant exempel är Swedeheaith AB, som är elt ijänsleexporlbo-lag
inom hälso- och sjukvärdsområdel. Swedeheallh AB är ell dollerbolag lill
Landslingens Inköpscenlral. Bland organ som gör insatser för all marknadsföra
svenskt värdkunnande i utlandet finns också Swecare Foundation, i vilkel bl.a.
Landsiingsförbundei ingår. Diskussioner har ocksä inletts i såväl Slockholms
som Göteborgs kommuner om samarbete med företag. Delta gäller inte minst frågan
om gemensam marknadsföring avseende referensanläggningar inkl. drift.

Sveriges exportråd har under innevarande budgetår inlett
ett utvecklingsprogram för kommunal tjänsteexport i enlighet med vad jag
anförde i prop. 1983/84:168 om exportfrämjande verksamhel. Exporlrådel
samverkar med lio kommuner för atl ulröna marknadsförutsättningar m.m.för en
kommunal exportmedverkan.

Kommunala åtgärder för atl främja svensk export kan i viss
mån redan nu vidtas inom ramen för den kommunala kompelensen. En uividgning av
den kommunala kompelensen genom lag är nödvändig för alt möjliggöra ell ökal
engagemang på della område. Frågan om en lagstiftning på områdel bereds f. n.
inom regeringskansliet. Chefen för civildepartementet avser atl återkomma till
regeringen med förslag lill proposition i denna fråga senare under våren 1985.
Jag har i denna fråga samråtl med chefen för civildepartementet.

4 Upprättade lagförslag

1 enlighel med vad jag anfört i avsnitten 3.2.1 och 3.2.2
har inom utrikesdepartementet upprättats förslag till

1.
lag om ändring
i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond,

2.
lag om ändring
i lagen (1982:1185) om inbetalning på särskilt investeringskonto,

3.
lag om ändring
i lagen (1979:610) om allmän investeringsreserv,

4.
lag om ändring
i lagen (1980:456) om insättning pä lillfälligl vinslkonlo.

Prop.
1984/85:140 41

Förslagen
har upprättats efter samråd med chefen för finansdepartementet.

Med
hänsyn till lagförslagens okomplicerade art anserjag inte att lagrådels
hörande är påkallat.

5
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen dels
föreslär riksdagen att anla förslagen till

1.
lag om ändring i lagen
(1979:609) om allmän investeringsfond,

2.
lag om ändring i lagen (1982:
1185) om inbetalning på särskilt investeringskonlo,

3.
lagom ändring i lagen
(1979:610) om allmän invesleringsreserv,

4.
lag om ändring i lagen
(1980:456) om insättning pä tillfälligt vinstkonto,

dels
föreslår riksdagen att bemyndiga regeringen att medge att ulfäslelser om slöd
avseende konsullexport får lämnas lill etl belopp av högst 5200000 kronor
budgetåret 1985/86 (avsnitt 3.4.4),

dels
bereder riksdagen tillfälle atl la del av vad jag har anfört om åtgärder för atl
främja handeln med tjänster.

6
Beslut

Regeringen
ansluler sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder
och det ändamål som föredraganden har hemställt om.

Prop. 1984/85:140 42

Bilaga I

S ammanf attning

De villkor och regler som styr näringslivets utveckling är
anpassade till företag som producerar varor. Sveriges export har också hittills
varit inriktad pä varor. En vanlig föreställning är att tjänsteexport antingen
är tekniska konsulttjänster eller försäljning av tjänster ifrån den svenska
förvaltningen. Tjut har haft ambitionen att visa att tjänsteexport är mycket
mer än så, nämligen ett medvetet utnyttjande av den kunskapsbas som finns inom
alla delar av det svenska samhället i sj'fte att förbättra Sveriges
bytesbalans. Resultatet av en ökad tjänstehandel innebär också en förädling av
den svenska resursbasen genom att den utsätts för konkurrens på exportmarknaden
och, inte atl förglömma, genom konkurrens på hemmamarknaden från import av
utländska tjänster.

Tjut tror att i ett makroekonomiskt perspekfiv endast
begränsade exportintäkter kan åstadkommas när man avskilt säljer sin arbetstid.
Kunnandet måste istället kopplas till exempelvis finansiella resurser,
anläggningskapital eller tekniska hjälpmedel. Sveriges framtida tjänsteexport
kommer att bestå av kombinationer av varor och tjänster (t ex robotar med
avancerade styrsystem), tjänster baserade på anläggningskapital (t ex
tillhandahållande av högt specialiserade, teknikutnyttjande fartyg), tjänster
baserade på systemkunnande och logistik (t ex uppbyggnad av infrastruktur,
fabriker, sjukhus, avancerade lokalvårdsystem) samt finansiella tjänster, dvs
kunnande kopplat till tillgång på finansiella resurser. Denna utveckling är en
spegelbild av industrins framsteg, där produkterna numera beslår mer av kunnande
än av vara.

Den utländska turismen - tjänsteexport med hemmaleverans -
som har en stor betydelse för Sveriges tjänsteintäkter är beroende av invesleringar
i anläggningstillgångar och infrastruktur.

Sveriges produktion av tjänster är till stor del under
offentligt inflytande, antingen genom att den helt sker inom stat, kommun eller
landsting eller genom att den av olika skäl står under stark offentlig kontroll
(t ex bank, försäkring, transporter). I förhållande till varaproduktionen är
tjänsteproduktion därigenom starkt reglerad. Näringslivets arbetsfömtsättningar
är, som tidigare nämnts, i stort avpassade efter den vamproducerande industrin
och i många vikfiga sammanhang glöms tjänsteföretagen helt bort.

Tjut menar atl del bästa sättel att främja svensk
tjänsteexport är att dels utveckla den svenska resursbasen, dels göra en
konsekvent genomgång av det regelsystem som styr svenskt näringsliv i Sverige
och i utlandet. Det är nödvändigt att häri bygga in hänsyn till de företag vars
slutprodukter är att

Prop. 1984/85:140 43

betrakta som Ijänster. Därtill bör i högre grad ett kommersielll
kunnande tillåtas prägla den tjänsteproduktion som sker i offentlig regi.

Det måste således skapas ett klimat som stimulerar de
enskilda företagen till export och reglerna måste inriktas på att göra det lätt
för företagen att arbeta.

Denna princip måste även gälla det organ som staten och
näringslivet inrättat för att hjälpa företagen att marknadsföra sig i utlandet,
nämligen Sveriges exportråd (SE). SE bör inte detaljstyras av staten, utan
exportrådets ambition måste vara atl framstå som elt professionellt
konsultföretag, vars ledning har frihet att utforma och prioritera olika typer
av aktiviteter. Verksamheten skall styras av näringslivets efterfrågan på
tjänster och vilja lill finansiering.

Tjänsteexport har möjlighet att utvecklas från alla delar
av näringslivet. Framgången avgörs av företagels tillgångar i form av ledning,
organisation, personal, specifikt kunnande och finansiella resurser. Tjut anser
det därför felaktigt att utpeka någon bransch som har speciellt goda förulsättningar
och av det skälet särskilt bör stödjas.

Den svenska tjänstesektorn — en resurs för export

Tjänsterna utgör, enligt den officiella statistiken, 62 procenl
av Sveriges BNP, varav 37 procent inom de privata sektorn, samt 64 procent av
antalet sysselsatta, varav drygt hälften finns inom den privata sektorn.
Produktivitetsutvecklingen inom den privata ijänstesektorn har sedan mitten av
1970-talel varit genomsnittligt högre än inom industrin. Inom vissa tjänsle-branscher,
t ex transportnäringarna, har det procentuella, genomsnittliga förädlingsvärdet
under samma period ökat med mellan 15 och 20 procenl per år.

Under hela efterkrigstiden, dvs i en tid av snabb
ekonomisk tillväxt och goda exportinkomster, har Sverige byggt upp ett stort
kunskapskapital som vi nu använder för att förbättra vår utrikeshandel.
Medvetenhet om att det vi nu exporterar, även från industrin, är kunnande
snarare än varor måste börja prägla förvaltning och uppbyggnad av skatte- och
andra regelsyslem.

Investeringar i kunnande är i framtiden nödvändigt för att
stimulera tjänstesektorn fill att utvecklas och bli inlernationellt
konkurrenskraftig. Det är därför på tiden att vi inte enbart betraktar
investeringar i real- och anläggningskapital vid bedömningar av Sveriges
möjligheter till framtida ekonomisk tillväxt.

Synen på tjänstesektorn som någonting helt separat från
industrin anser Tjut vara vilseledande. Det finns dock skillnader mellan
varuproduktion och tjänsteproduktion i så motto atl resultatet av
tjänsteproduktionen är någonfing icke gripbart, något immateriellt som i sin
egentliga form inte kan Iransporteras, säljas vidare eller lagras. Denna
skillnad och de därav följande konsekvenserna finns det anledning att ta fasta
på.

Sveriges tjänstehandel

Den svenska exporten av tjänster uppgick år 1982 till 60
miljarder kr och importen var under samma år 70 miljarder kr. Av exporten
svarade

Prop.
1984/85:140 44

näringslivet för 50 miljarder kr, medan ca 7 miljarder kr
utgjordes av resevaluta (dvs från hushållen). Näringslivets export bestod av
finansiella tjänster (framförallt ränteinkomster och försäkringar) till 40
procent och reala tjänster (framförallt varutransporter och entreprenader) lill
60 procent.

För närvarande publiceras inte löpande någon statistik
över Sveriges totala tjänstehandel. Tjuts uppgifter är baserade på en specialbearbelning
utförd av slalistiska centralbyrån.

Den internationella tjänstehandeln

Enligt Committee on Invisible Exports (COIE) i London
uppgick världens försäljning av tjänster år 1981 till närmare 600 miljarder
USD. COIE sammanställer årligen världens tjänstehandel på basis av den valutastalistik
som de flesta länder rapporterar in till InternaUonella valutafonden.
Tjänstehandeln skulle därmed utgöra ca 1/4 av världens totala handel. USA
härden största andelen av tjänstehandeln (ca 21 procent) följt av Frankrike,
Storbritannien och Västtyskland. Enligt denna statistik har Sverige drygt en
procent av världshandeln. Tjänstehandeln har ökat med ca 18 procent om året och
andelen av totalhandeln ökar långsamt. Tjänstehandeln registreras i
valutastatistiken i fyra underrubriker, transporter (23 procent), resevaluta
(17 procent), avkastning på kapital (38 procent) samt övriga tjänster (22
procent). Avkastning på kapilal har ökat från 29 procent år 1969 till nu ca 38
procent.

I samband med en redogörelse för storleken av den
internationella tjänstehandeln måsle man ha i minnet att den internationella
statistiken är mycket bristfällig. Den statistik som används är till för all
mäta flödet av valutor över gränserna, inte för att ge en riktig bild av
handeln med tjänsler.

Hinder för handel med tjänster

Varuhandeln har varit föremål för
liberaliseringsförhandlingar inom GATT sedan 1960-talet. Här har stora
framgångar nåtts och inom Västeuropa har frihandel i princip uppnåtts. Nu har
uppmärksamheten börjat att riktas mot tjänstehandeln. Inom OECD, GATT och UNCTAD
liksom i en rad andra multilaterala och nationella organ diskuteras f n hur
tjänstehandeln skall kunna regleras och liberaliseras. Första steget i detta
arbete är att söka kartlägga de hinder som finns för handeln med tjänster.
Hinder som identifierats är av olika slag, dels sådana som försvårar eller
förhindrar etablering i elt annat land, dels sådana som försvårar flödet över
gränserna. Exempel på hinder är rena elableringsförbud, statliga monopol,
immigrationsregler, olika skatteregler för inhemska och utländska företag,
subventioner, administrativa regler och valularestriktioner.

1 Sverige utförs en stor del av tjänsteproduktionen i offenllig
regi, vilket utestänger såväl svenska som utländska företag från den svenska
marknaden. Därtill har vi restriktiva regler för exempelvis svenska bankers
verksamhet i utlandet och ännu så länge etl förbud mol utländska banker i
Sverige. I

Prop.
1984/85:140 45

kapitel 6 görs en redovisning av de hinder som olika
förelag, branschorganisationer och myndigheter upplever dels för utländsk
verksamhet i Sverige samt import, dels för svensk verksamhel i utlandet samt
export.

Generellt kan sägas alt tjänstehandeln är omgärdad av en
rad slörre och mindre hinder. Det politiska intresset för tjänstesektorn
resulterar i regleringar och kontrollfunktioner som försvårar etl fritt flöde
av tjänsler över gränserna. Kopplingen mellan politiska ambitioner och det
offentliga inflytandet över tjänsleseklorn kommer att göra det svårare atl liberalisera
tjänstehandeln än vad det varit att liberalisera varuhandeln. Därtill kommer problemel
alt skilja mellan varuhandel och tjänslehandel.

Det internationella arbetet med ijänstehandeln försvåras
också av de olika intressen som u-länder och i-länder har i denna fråga. U-länderna
ifrågasätter starkt det positiva för deras del av en liberalisering av
tjänstehandeln.

Främjande av tjänsteexport

Den största insatsen för att öka Sveriges tjänsteexport
görs naturligtvis av företagen själva. Den svenska staten påverkar dock
exporten genom att ange villkoren för företagsamheten. Tjänstesektorns
arbetsbetingelser styrs av en rad olika departement och myndigheter.
Transporterna hanteras av kommunikationsdepartementet, sjöfartsverket, luflfartsverkel
osv. Bankernas verksamhet styrs av finansdepartementet, riksbanken,
bankinspektionen etc. Turismen handläggs av jordbruksdepartementet och Sveriges
turistråd. Sjukvården styrs av socialdepartementet, socialstyrelsen.
Landstingsförbundet och landslingen. Uppräkningen kan göras lång och ingående.
Syftet är att visa all det bästa sättet alt främja svensk tjänsteexport är all
alla dessa instanser blir kunniga om tjänslehandelns villkor och medvetet
strävar efler att underlätta den.

Därlill kan staten hjälpa företagen genom atl bidra med
marknadsföring, krediler och kreditgarantier, vilket i viss utsträckning görs
genom Sveriges exportråd (SE), Svensk Exportkredit och Exportkredilnämnden (EKN).
Inom SE och EKN kan dock åtgärder vidias för atl yueriigare höja medvetenheten
om det svenska tjänsteutbudet.

Tjut vill även framhålla etablerade kontaktnät som en
värdefull resurs för tjänsteexporten, där ju förtroende och referenser är
särskilt betydelsefullt. Kontaktnät finns på flera nivåer, politiska, fackliga,
inom universitet och forskningsorgan, utrikesrepresenlationen, handelskontor,
handelskamrar samt inom näringslivet.

Det svenska samhället har en väl etablerad
organisationsstruktur såväl inom de politiska och fackliga områdena som
industri och handel. Det kan dock konstateras att tjänsteföretagen ännu inte
har någon stark organisalion som företräder deras intressen. Tjut anser det
därför angelägel att den privata ijänstenäringen bildar en grupp som driver
tjänsteföretagens policyintressen och främjar en vidgad kunskap om
tjänstehandelns villkor.

Andra länder har inte hunnil så mycket längre än Sverige
när det gäller medvetenhet om tjänstesektorns betydelse. Längst har USA och Storbri-

Prop.
1984/85:140 46

tannien kommit, som tillsammans svarar för en tredjedel av
världshandeln med tjänsler. Dessa länder har höjt tjänstesektorns status genom
att visa vilken betydelse den har för den nationella och den internationella
ekonomin. I USA uppstår praktiskt laget alla nya arbetstillfällen inom
tjänstesektorn och i Storbritannien räcker tjänsteinkomslerna från ullandet
till att betala för halva deras toiala imporl.

Branschöversikter och den framtida tjänsteexporten

I betänkandet presenteras statistik över den svenska
tjänstesektorn och dess utrikeshandel på det sätt den finns att tillgå.
Uppdelningen i branscher är mycket traditionell och egentligen inte relevant
för att beskriva tjänsternas förekomst och betydelse i det svenska samhället nu
och i framtiden. Vidare görs en horisontell beskrivning av ijänstehandeln, där
avsikten är att belysa det faktum att tjänster skär över alla branscher och att
hela den svenska exporten egentligen består av kombinationer mellan varor och
tjänster, men där andelen tjänster kan variera från i princip O till 100
procent. Ofla är det en strategifråga om man väljer att marknadsföra sin
produkt som en vara eller en tjänst, exempelvis om man säljer de
borrplattformar man tillverkar eller hyr ut dem. Skillnaden mellan den
traditionella synen på tjänsteproduktion och varuproduktion och den Tjut vill
hålla fram belyses i kapitlen 12 och 13.

I kapitel 12 görs analysen utifrån det traditionella
betraktelsesättet enligt svensk näringsgrensindelning. I kapitel 13 delas i
stället tjänstehandeln upp i ren tjänslehandel, dvs försäljning av enbari lid
och kunnande, tjänsler som komplement till varor, tjänster baserade på
anläggningskapital, tjänster baserade på organisation och logislik,
anläggningsexport samt finansiella tjänster, dvs tjänster kopplade fill
tillgång på finansiella resurser. Denna indelning är avsedd atl leda tankarna
till kreativa kombinalioner som skall kunna öka Sveriges export av såväl varor
som tjänsler. De olika delarna illustreras med konkreta exempel på genomförda
affärsidéer.

Tjänstehandelns villkor

Den vikt som Tjut lägger vid kunskapen om tjänstehandelns
villkor löper som en röd tråd genom belänkandet. Beskrivningen av villkoren
utgår från följande nyckelbegrepp: kunskap, tillgänglighet, uthållighet,
betalningsförmåga, kultur- och språkgemenskap och utvecklingsnivå.

Uppkomsten av tjänstehandel härrör ur vårl behov av att
köpa och sälja kunskap pä olika områden. Med kunskap avses då den rent
professionella kunskapen som förvärvats av individer och företag genom ulbildning
och erfarenhel. För alt handel ska uppstå krävs också en kommersiell kunskap om
hur man prissätler, marknadsför och levererar en tjänst. Därlill underlättas
tjänstehandel av en allmän kunskap och medvetenhet hos statsmakterna, dvs hos
dem som beslutar om lagar, exportfrämjande elc.

För att handeln skall utvecklas måste utbudet göras
tillgängligt för marknaden, dvs utländska köpare måste få kännedom om vad
Sverige har att

Prop. 1984/85:140 47

erbjuda. Genom alt tjänster i hög grad säljs genom
personliga konlakler och förtroendeskapande uppradande kan marknadsföringen underlättas
genom utnyttjande av olika nätverk, politiska, fackliga, vetenskapliga och
givetvis näringsHvets egna. Det svenska tjänslekunnandel kan också föras ut
genom massmedia och därmed bli en del av Sverigebilden i utlandet.

Framgångsrik tjänsteexport skapas genom relationer som ger
intäkter över en längre tidsperiod. Delta förutsätter en strategi som ger
möjlighet till uthålUghei i marknadsbearbelningen, vilket vanligtvis åstadkoms
genom etablering i ullandet i hel- eller delägda (joint-venture) dotterbolag.
Detta är ett sätt atl göra den nödvändiga lokala anpassningen dels av
produkten, dels av det praktiska försäljningsarbetet. Utlandsinvesteringar
kräver dock finansiella resurser, vilket gör atl tjänsteexport är en uppgifl
för framgångsrika, vinstgivande företag. En förutsätining är alt företagen ges
möjlighet att använda sina i Sverige upparbetade vinstmedel för
exportsatsningar. Sveriges exportfrämjande bör sträva efter atl underlälta en
sådan utveckling snarare än att ge finansiella bidrag till vissa typer av
exportkostnader, för viss typ av exporl och lill vissa särskilda marknader.
Detta är att detaljstyra förelagen, speciellt de mindre framgångsrika, som
kanske överhuvudtaget inte skall ägna sig åt export. Sådana bidrag riskerar att
på lång sikt bli bortkastade pengar.

Tjut menar också atl det är viktigt atl fastslå alt om del
överhuvudlaget skall vara någon mening med att överföra det svenska kunnandet lill
utlandet så måsle köparen belala det pris som tjänsien är värd. Atl själv belala
för sin exporl är i längden ohållbart. Om tjänsteöverföringen blir ett bistånd
så bör den inrymmas under biståndspoliliska överväganden.

Vid försäljning av tjänster bör också företagen överväga
om marknadens unrcklingsnivå överensstämmer med den produki man har att erbjuda
samt sätta sig in i den språkliga och kulturella miljö i vilken ijänsten skall
komma till nytta. Det är dock värt alt framhålla alt handel i sig är etl
fenomen som man förstår överallt och som har förutsättning alt utveckla
relationer mellan parter utan gemensamt språk och även i övrigl kulturellt
åtskilda.

Ovanstående resonemang och överväganden bör ingå i varje
tjänsteföretags strategi för internationalisering och även utgöra grund vid
utformningen av den statliga exportpoliliken.

Förslag

Tjut anser att exporlfrämjandet skall inrikla sig på
generella slöd, i princip lillgängliga för alla företag på det sätt de finner
lämpligt. Vi ser inte tjänsteexporten som någon "bransch", utan som
en integrerad del i den lolala exporten. Tidigare har framhållits att förmågan
till kombinationer mellan varor och tjänsler kan komma att bli Sveriges
konkurrensfördel i framtiden. I det perspektivet ser Tjut det som olyckligl om
Sveriges närings- och handelspolitik utformas enbart med tanke på den varuproducerande
industrin. Förslagen siktar därför till att jämställa tjänslehandelns status
och villkor med varuhandelns. För atl åsladkomma detta krävs i inledningsskedet
en uttalad, stark och målmedveten policy för att underlätta Sveriges handel med
tjänster. Tjut anser också atl det i exportfrämjandet

Prop. 1984/85:140 48

måsle finnas ett visst mått av risktagande och
experimentlusta. Det går inle att genom noggrann planering och förvaltning förulse
om en viss åtgärd skall få avsedd effekl. 1 slället krävs innovation och
flexibilitet. Tjuts förslag innehåller därför olika former av försöksverksamhet
för atl pröva och ulvärdera.

1 Tjänstehandelsberedning

Utrikesdepartementets handelsavdelning har till uppgift
alt utforma export-främjandet och underlätta Sveriges handel. Den svenska
tjänstesektorns olika delar styrs emellertid av departement och myndigheter
vars primära uppgift inte är att underlätta möjligheterna till exportintäkter.
De medel som f n står lill buds för handelsavdelningen för att utöva inflytande
över Sveriges tjänstehandel är begränsade. I syfte alt låta handelspolitiken i
större utsträckning bli en del av beslutsunderlaget när andra departement
fastställer lagar och regler för olika delar av tjänstesektorn föreslår Tjut
inrättande av en tjänstehandelsberedning. Beredningen bör vara direkt
underställd departementsledningen på haadelsavdelningen. För att denna beredning
skall kunna bli den aktiva instans som här eftersträvas bör en sakkunnigljänst
inrättas för att rent praktiskt verkställa och driva frågorna. Därulöver bör de
handläggare på handelsavdelningen som är specialister på tjänstehandelsfrågor
slå till förfogande som resurs till den sakkunnige. En viktig samtalspartner
för beredningen blir den grupp av privata tjänsteföretag som slufit sig samman
för att förelräda tjänslehandelns inlressen.

2 Skatter

Särskdd fond för avsättning av ijänster i utlandet

Som lidigare har sagts bör företagen ges möjlighel alt i
första hand använda sina vinstmedel för exportsatsningar. 1 reglerna för
investeringsfonderna ges f n möjlighel till avsättning av vinstmedel (dvs skattekredil)
för marknadsföringsåtgärder i samband med avsättning av varor i utlandet. Tjut
menar att samma stimulans även bör ges för avsättning av tjänster i utlandet. I
stället för att göra ett tillägg till reglerna för investeringsfondens
användning föreslår Tjut en avsättningsmöjlighet för marknadsföring av tjänster
i utlandet som ansluter lill reglerna för avsättning till resultatutjämningsfond.

Ändring av "etiårsregelii"

Försäljning av ijänster kräver ofta alt personalen i etl
företag måste lämna Sverige för en längre eller kortare tid. Ofta understiger
dock engagemanget utomlands ett år, dvs den gräns som f n finns för att
personalen skall befrias från skatt i Sverige. 1 syfte atl underlätta
företagens möjligheter alt skicka sin personal utomlands understödjer Tjut det
förslag som utarbetats inom finansdepartementet om atl sänka tidsgränsen för
skattebefrielse till 6 månader. Ett vissl procentuellt avdrag bör kunna göras
från den skatteplik-

Prop.
1984/85:140 49

tiga inkomsten redan efler två månader, för att stegvis
ökas till 100 procenl efter 6 månader.

I anslutning till den föreslagna ändringen bör även
reglerna om tillhörighet till svensk försäkringskassa och skyldighel att betala
arbetsgivaravgift ses över.

3 Marknadsföringsåtgärder

Tjut föreslår fyra åtgärder för att föra det svenska ulbudel
och de ufiändska marknaderna närmare varandra.

Projektförmedling

Tjut har i diskussioner med tjänslehandelsföretag funnit
att det finns intresse för en effektiv projektförmedling. Exportrådet har i
flera år tillhandahållit en service som förmedlat uppslag lill näringslivet
baserad på information från i första hand världsbanken, de regionala
utvecklingsbankerna och övriga FN-organ. Tjut anser del angeläget att i
projektförmedlingen ta tillvara den resurs som den svenska ullandsstationerade
exportindustrin utgör. Informationen värderas därigenom av en person med
kommersiell erfarenhet av såväl den lokala marknaden som av svenska
förhållanden. På uppdrag av Tjut har datakonsultföretaget Enator AB gjort en
förstudie om hur en projeklförmedling baserad på modern dala- och
informationsteknik skulle kunna se ut.

För att det föreslagna systemel så småningom skall kunna
integreras med exportrådets projektbevakning föreslår Tjut att exportrådet
använder Enators förstudie som underlag för specifikation och upphandling av
tjänsten från privat entreprenör. Verksamhelen bör betraktas som en försöksverksamhet
med statsbidrag och utgå från en central förmedlingspunkt, förslagsvis London,
där ett antal lämpliga intressenter finns etablerade.

Tjänstehandelsseminarier

Tjut har under utredningstiden initierat och deltagit i tjänstehandelsseminarier
på två marknader med helt olika förutsättningar, nämligen Singapore och San
Francisco. Ytteriigare seminarier kommer att hållas under årel på andra
marknader och med annan projektledning och finansiering. Principen för
seminarierna bör vara alt utnyttja befinlliga kontaktnät för att åstadkomma
intresse och tyngd samt att ge företagen möjligheter till "hembesök"
hos potentiella kunder eller partners. Tjut föreslår all verksamheten efler
kontinuerlig utvärdering fortsätter.

Massmediastödd information

Tjut anser att det svenska tjänstekunnandet skall
marknadsföras i utlandet genom att låla det ingå som en del av den Sverigebild
som förs ut genom olika massmedia.

Inom Sveriges Riksradio AB, Utlandsprogrammet, finns en
avdelning. Radio Sweden International, som producerar film för försäljning till
4 Riksdagen
1984/85. 1 saml. Nr 140

Prop.
1984/85:140 50

utlandet.
Radio Sweden har kontakt med radio- och TV-bolag över hela världen och utbyter
regelmässigt informationsprogram. Inom ramen för detta internationella utbyte
har man möjlighet atl producera och distribuera nyheter som, utan att vara
reklam, framhäver svensk kompetens på tjänsteområdet. Tjut föreslår atl Radio Sweden
får 1,2 miljoner kr för att möjliggöra produktion och lansering av elt
femtontal 6—12 minuters avsnitt om svenskt tjänslekunnande alt placeias
exempelvis i tekniska magasinprogram i utländska TV-kanaler.

Tjut
föreslår också atl Sveriges exportråd gör en specialstudie av några utvalda
nyhetsbyråer och deras distributionskanaler i syfte att utforma ett program för
hur de bättre skall kunna förmedla kunskap till andra länder om det svenska
tjänsteutbudet.

Stipendier
ull näringslivet via Svenska institutet

Svenska
institutet är en statlig stiftelse med bred informations- och kontaktskapande
verksamhet. Institutet har även erfarenhet av att fördela stipendier framförallt
till forskare och studenter. Tjut föreslår atl sfipendier i fortsättningen även
skall kunna användas för att främja näringslivets kontakter med utlandet. För
denna verksamhet föreslår Tjut 2 miljoner kr per år, i första hand under en
period på fem år.

4 Statistik

Årlig statistik

Tjut
föreslår atl statistiska centralbyrån (SCB), genom att utnyttja tillgängligt
material från SCB och Sveriges riksbank, årligen sammanställer och ger ut en tjänstehandelspublikation
med statistik över Sveriges totala tjänstehandel. För detta ändamål beräknar
Tjut 75 000 kr per år.

Specialstudie

Utöver
den årliga statistiken anser Tjut att på uppdrag av ohka intressenter särskilda
studier skall kunna göras för att belysa speciella aspekter av tjänstehandeln.
Tjut föreslår atl den första blir en specialstudie av tjänsteandelen i
"den varuproducerande industrins" produktion och handel. Lämplig
uppdragsgivare är utrikesdepartementets handelsavdelning.

5 Medel
för främjande av export av tjänster

Anbudskostnadsstöd
till konsulter genom Svensk projektexport

Tjut
föreslår att det särskilda konsultstödet avskaffas och att konsulterna i stället
får möjlighet fill finansiell hjälp via Svensk projeklexport (SPE). Att ha ett
särskilt stöd inriktat på konsultexport till u-länder är enhgt Tjut inte mofiverat.
Genom SPE ges stimulans fill samverkan och export till betalningsstarka
marknader.

Prop. 1984/85:140 51

Decentraliserad marknadsvärdering inom Svensk
projektexport

För att undersöka om SPE delvis skulle kunna utnyttjas på
annat sätt än vad som nu sker föreslår Tjut att besluten över användningen av
en liten del av SPE-medlen, förslagsvis 2 miljoner kr, på försök
decentraliseras direkt till en marknad, förslagsvis Singapore. Regeringen bör
uppdra ål exportrådet atl utforma ett konkret förslag till försöksverksamhel.

Utvärdering av statlig tjänsteexport

Då nägon samlad utvärdering av resultatet av den
exportverksamhet som nu bedrivs inom ett antal statliga verk och myndigheter
ännu ej gjorts föreslår Tjut alt akluella myndigheter och verk i samband med
det årliga inlämnandet av anslagsframställningen redovisar intäkter och
kostnader av verksamheten .Denna information bör sedan bilda underlag för det
fortsatta främjandet av den slalliga tjänsteexporten.

Exportkredilnämnden

Då den förordning som styr Exportkreditnämndens (EKN)
verksamhet anger alt garantier kan ulgå lill all varuexport, men endast fill
vissa, specifikl angivna, delar av tjänsteexporten föreslår Tjut atl EKNs
förordning ses över så att garantigivningen täcker all form av export.

Det kan också finnas skäl att ändra utformningen av investeringsgaran-lierna
så att reglerna inte är fullt så restriktiva.

Medel till regeringens disposition

Tjut ställer sig iveksam lill specialdestinerade,
finansiella branschslöd. Däremot anser Tjut att det ligger ett stort värde i atl
del finns tillgång till medel all användas selektivt och flexibelt när behov
uppstår att agera för att olika aktiviteter snabbt skall komma igång. Tjut
föreslår därför atl 10 miljoner kr skall ställas till regeringens disposition
på anslag inom utrikesdepartementets handelsavdelning. Exempel på sådana
aktiviteter kan vara förstudier, utbildning, seminarier, resor m m.

6 Tilläggsdirektiv till valutakommittén och kreditmarknadskommittén

Bankernas möjligheter att i större utsträckning bidra till
att öka Sveriges finansiella tjänsteintäkter väger inte särskilt tungt i
direktiven till valutakommittén och kreditmarknadskommittén. Tjut anser därför
alt dessa kommittéer bör ges filläggsdirekfiv så att detla inlresse tillgodoses
när beslut skall fallas om Sveriges framtida valutapolitik och bankernas m fl
framtida reglering. Valutakommittén bör, enligt Tjut, t ex se över
möjligheterna atl låta svenska banker i större utsträckning engagera sig i
affärer som inte är relaterade till Sveriges handel med omvärlden, dvs även i
affärer som inle har ■'svensk anknylning".

Prop. 1984/85:140 52

Bilaga
2

Sammanfattning
av remissyttranden över betänkandet (SOU 1984:33) Handla med tjänster

Efter
remiss har yttranden över betänkandet (SOU 1984:33) Handla med Ijänster
avgivits av styrelsen för internationell ulveckling (SIDA), svenska institutet,
kommerskollegium, exportkreditnämnden (EKN), liksskatte-verket (RSV),
statistiska centralbyrån (SCB), valutakommiltén (E 1977:03), kommittén med
uppdrag alt göra översyn av kreditmarknadens struktur (Fi 1983:06), Sveriges
riksbank, riksgäldskontoret, ambassaden i Bonn, Haag, Wien, Singapore, Kuala
Lumpur, Mexico och Nairobi, Sveriges exportråd. Svensk-internationella
pressbyrån, riksförsäkringsverket, postverket, televerket, sjöfartsverket,
luftfartsverket, bankinspeklionen. Internationella handelskammarens svenska
nationalkommitté, näringsfrihetsombudsmannen (NO), universitetet i Göleborg,
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), statens induslriverk (SIND), datainspektionen.
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), riksrevisionsverkel (RRV), Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet, Sveriges allmänna exportförening, Sveriges induslriförbund.
Svenska försäkringsbolags riksförbund. Svenska konsultföreningen, Sveriges
Radio AB, Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen
SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen,
Sveriges redareförening. Svenska bankföreningen. Svenska handelskammarförbundel,
Tjänslefrämjandel, Svenska byggnadsenlreprenörföreningen. Finansbolagens
förening, handelssekreteraren i Jeddah, ASEA Robolics, Securilas, Stena AB,
Skandinaviska enskilda banken, Indevo. Consullus, Skandia och Statskonsult Inlernalional
AB (SINTAB).

Ambassaden
i Bonn har samrått med handelssekreteraren i Dusseldorf och ambassaden i Wien
med handelssekreteraren i Wien. Ambassaden i Singapore bifogar en skrivelse
frän the Swedish Business Association of Singapore (SBAS).

Sveriges
Radio AB översänder en skrivelse från Sveriges Riksradio AB och meddelar att
den slår bakom de synpunkter som har lämnals av Riksradion. Riksgäldskontoret
och Svenska kommunförbundet avstår frän att yttra sig. Sveriges induslriförbund
och Svenska arbetsgivareföreningen har lämnat ett gemensaml yttrande. Sveriges
allmänna exportförening och Svenska byggnadsentreprenörföreningen ansluler sig lill
detta yttrande. Handelsbanken har tagit del av yttrandet frän Skandinaviska
enskilda banken och instämmer däri.

Väslsvenska
handelskammaren. Utlandssvenskarnas förening. Kooperativa förbundet och Scaan Consultants
har lämnat synpunkter.

Prop. 1984/85:140 53

Inledning

Flera
remissinstanser understryker inledningsvis betänkandets betydelse för en
fördjupad diskussion om den framtida tjänsteexporten. Flerlalel menar också att
villkoren för tjänsteexport måste likslällas med dem för varuexport. Ett anial
instanser har lämnat sill stöd för utredningens förslag i slort men har i de
direkta kommentarerna begränsal sig lill ell fålal av förslagen. Del allmänna
tillstyrkandet stöds i mänga fall av alt man har funnit att den principiella
syn som ulredningen har redovisal som grund för åtgärder på ijänsiehandelsområdet
är riktig och bör vara vägledande för det fortsatta arbelel.

Sveriges
exporiiåd ser det som en viklig uppgift all arbela med främjande av tjänsteexport
inom näringsliv, stal och kommun. Att se tjänsteexporten som en inlegrerad del
i den toiala exporten är ett synsäU som exportrådet länge har tillämpat.
Exportfrämjande åtgärder lar därför sikte på alt jämställa och fokusera
tjänstehandelns villkor i relalion till varuhandeln. Mot bakgrund härav kommer
rådet i sin planering all ta sikle pä all öka tillgängligheten i det svenska
tjänsteutbudet. Exportrådet anför vidare atl resurserna koncentreras lill all
fokusera tjänsteexportens möjligheter i kombination med den varuexport som
redan är i gång.

Televerkel
anför atl den breda ansals utredningen har valt innefattande praktiskt taget alll
tjänsteexport är välgrundad. Skälet är del slarka ömsesidiga samband som råder
pä flera plan mellan privai och statlig verksamhet. Sjöfartsverket anser att
utredningen har gett en god bild av den svenska tjänsteexportens omfattning och
betydelsen av dess fortsatta utvecklande. Vad gäller de internationella
hindren tar sig dessa uttryck i protektionistiska åtgärder i många länder.
Verket betonar viklen av all sjöfartsfrägorna får en central behandling i
regeringskansliet.

NO
delar i slort utredningens syn på tjänstehandelsfrågorna och framhåller alt
utredningen bör kunna utgöra eU posilivt tillskoU i arbetet för en friare
tjänstehandel. NO anför vidare atl del från konkurrenssynpunkt är väsenlligt
att ett evenluellt exportstöd i olika former är generellt och inte ensidigt
gynnar vissa branscher eller företag. Vidare anser NO all ell ökat engagemang
från svenska bankers sida i internationella sammanhang kan öka bankernas know-how
och också komma den svenska marknaden till godo. Möjligheterna till ett ökat
internationellt engagemang är dock begränsade om inte Sverige samtidigt
tillåter en friarg etablering av ulländska banker i Sverige. Denna reciprocitetsprincip
torde gälla även andra områden där Sverige har vidtagit åtgärder som kan verka
handelshindrande. NO ansluter sig också helt lill ulredningens synsätt att den
offentliga egenregiverksamheten pä olika förvaltningsområden bör kunna minska.

SIND
anser i likhet med utredningen atl det är en kombination av varor och Ijänster
som har framliden för sig. Vidare anför SIND alt det är olämpligl atl peka ut
enskilda branscher, vars tjänsteexport bör främjas. Den lyp av produklion
Sverige bör inrikla sig på finns i alla branscher. I 5 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr
140

Prop.
1984/85:140 54

den mån tjänsteexport skall stödjas bör della motiveras
med att det förekommer avvikelser mellan företagsekonomiska och
samhällsekonomiska koslnader och intäkter, som leder lill att tjänsteexporten
blir för lilen samhällsekonomiskt sett.

Ambassaden i Bonn anser att utredningen har åstadkommit en
mycket värdefull kartläggning av tjänstehandelns omfallning och struktur samt
belyst de villkor som gäller för densamma. Vidare har ulredningen pekal på att
exporten av ijänsler från Sverige har en outnyttjad potential som bör kunna
exploateras. Ambassaden delar den grundläggande syn som kommer till uttryck i belänkandel,
nämligen alt handeln med Ijänster måste betraktas som intimt förknippad med och
i många fall helt inlegrerad med den traditionella varuhandeln. Om möjligt bör
därför likvärdiga villkor gälla för båda formerna av handel. Ambassaden
understryker också vikten av att Sverige fortsäller alt aklivi verka för en inlernationell
liberalisering av handeln med tjänsler.

Enligt RRV:s uppfattning bör slrävan vara all gränsen
mellan tjänste-och varuexport borttages och atl regler och stödformer utformas
generellt, bl.a. beroende på de slora svårighelerna alt definiera och avgränsa
vad som är tjänslehandel.

Landstingsförbundet delar ulredningens bedömning alt
handeln med ijänster kan och bör bli en växande del av en svenska
utrikeshandeln. Det är därför värdefullt atl åtgärder vidtas för atl ta till
vara möjligheterna lill en ökad tjänsteexport. Förbundel har inga invändningar mol
förslagen vilka också kan bli lillämpliga för offentlig tjänsteexport. En betydande
del av den svenska tjänsteproduktionen sker i offentlig regi. Myckel av del
kunnande som skapas där kan ge framgångar på exportmarknaden. Därför betonas
vikten av att ansträngningarna au främja svensk tjänsteexport lar sikle på både
offentligt och privai producerade tjänsler.

Internationella handelskammarens svenska nalionalkommitié
välkomnar varje försök att komma till rätta med de problem som har sin grund i
olika slag av hinder för etl frilt handelsutbyte på serviceområdet. Kommillén
sätter stort värde på de positiva effekter ulredningens arbete redan har haft
vad avser säväl projekl på det praktiska planet som den ökade kunskap och
medvetenhet om handeln med ijänsler som uppmärksamheten kring utredningsarbetet
har bidragit lill.

IVA menar all ulredningen genomfört en intressant analys
av tjänslehandelns sammansättning och kan i slora delar ansluta sig till den
anda som genomsyrar utredningen. Tjänster måste enligt IVA som regel knytas
till visst kunnande, komplettera varor eller vara delar av etl system. Utvecklingspotentialen
inom privat tjänsteverksamhet har därvid större intresse än offentlig
tjänsteverksamhet.

IndusiriförbundeitSAF anser att det bör finnas
förutsättningar att få lill stånd en ökad tillväxttakt i den svenska
tjänsteexporten. Tjänsteexporten måste ses som en integrerad del i Sveriges
export och de exportfrämjande

Prop. 1984/85:140 55

åtgärder
som vidias bör syfta lill att jämställa tjänstehandelns villkor med de som
gäller för varuhandeln. Organisationerna framhåller atl utredningen på elt
förtjänstfullt sätl har karllagt bl.a. den svenska resursbasen, villkor och de
regelsystem som idag är styrande för den svenska handeln med tjänster.
Organisationerna anför alt de exportfrämjande åtgärder som vidias bör vara av
generell natur och därmed vara konkurrensneulrala såväl vad gäller förhållandel
mellan varu- och tjänsteexport som förhållandet mellan olika branscher. Vidare
framhålls att verksamheten skall styras av näringslivets efterfrågan och vilja till
finansiering. Organisalionerna framhåller också all en viktig förutsättning för
en ökad tjänsteexport är att svenska förelag får möjlighel att visa upp
referensobjekt på hemmamarknaden. En viklig princip anges vara att den
offentliga tjänstesektorn inte medges nägra fördelar framför den privata. Del
skall generelll sett vara de privata tjänsleproducerande företagen som utgör
spjutspetsen i exportsatsningarna.

Svenska
försäkringsbolags riksförbund pekar pä det förhållandet att det nu för första
gången i etl sammanhang gjorts en bred studie och analys av förutsättningarna
för svensk tjänsteexport. Svenska konsuliföreningen ställer sig bakom ulredningens
syn att jämställa tjänstehandelns status och villkor med varuhandelns. Vidare
anses det riktigt att exportfrämjandet inriktar sig pä generella stöd även om
del är angeläget att ocksä vissa branscher kan åtnjuta speciella stödformer.

TCO
menar att utredningen blivit ett värdefullt bidrag till en fördjupad förståelse
för tjänsteexportens betydelse och omfattning. En given utgångspunkt i det
framtida arbetet bör vara att tjänsteexporten jämställs med varuhandelns status
och villkor.

Svenska
handelskammarförbundel refererar till Serviceföretagsgruppens arbete.
Förbundet delar utredningens uppfattning att det är företagen som primärt skall
svara för exporten. Den offentliga sektorn bör på olika sätt vara företagen
behjälpliga vid export. Olika samverkansprojekt mellan näringslivet och den
offentliga sektorn kan ha stora möjligheter att lyckas på exportsidan. Förbundel
framhåller vidare behovet av referensobjekt på hemmamarknaden, vilket i sin tur
förutsätter att den offentliga egen-regi-verksamheten begränsas lill förmån för
serviceföretagen. Förbundet anser också all det är en angelägen uppgift atl
under de kommande åren söka begränsa handelshinder, liksom att verka för en
liberalisering av handeln internationellt.

Tjänslefrämjandel
framhåller också vikten av att hemmamarknaden är öppen och medger alt företagen
kan utveckla sin professionella kompetens och sin finansiella styrka.

Skandinaviska
enskilda banken delar bedömningen att inslagel av tjänsler i den svenska
exporten både kan och bör öka. Vidare ska tjänstehandeln inte betraktas som en
särskild gren av exporten utan integrerad i denna.

Prop.
1984/85:140 56

Tjänstehandelsberedning m. m.

1. Ett antal remissinstanser såsom kommerskollegium,
ambassaden i

Haag, televerket, IVA, Svenska Jörsäkringsbolags riksförbund. TCO, Sve

riges redarejörening. Svenska bankföreningen. Svenska handelskam-

marjörbundet, Tjänslefrämjandel saml förelagen Consullus och Skandia

är positiva till att en tjänslehandelsberedning lillsälts inom regeringskans

liet.

Ambassaden i Bonn anser sig inle kunna bedöma behovet av
en beredning men vill underslryka viklen av en fasl integrering av tjänstehandelsfrågor
i övrig handelspolitisk och exportfrämjande verksamhel inom UD:s
handelsavdelning.

Industriförbundet/SAF anför atl en dylik beredning kan ha
en positiv roll all spela för atl ta tillvara tjänsteexportens inlressen visavi
olika myndigheler. Sveriges redareförening finner det rimligt och riktigt all
en sådan beredning ger erforderlig plals och tyngd åt sjöfartsinlressen.
Sjöfarten måste integreras som en aktiv del i handelspolitiken.

LO vill inte förorda en särskild beredning vid sidan om
existerande exporlfrämjandeberedning ulan lämnar denna fråga öppen. Securiias
avstyrker delta förslag och förordar alt Sveriges exportråd i stället ges
ökade resurser.

2. Endast ell fåtal instanser har behandlat frågan om
en särskild sakkun

nig i tjänstehandelsfrågor. TCO är iveksam härtill och anser att tjänstehan

delsfrågorna bör integreras i den ordinarie depariementsoiganisaiionen.

Svenska försäkringsbolags riksförbund slöder förslagel om en särskild

sakkunnig. LO molsäller sig inle personalförstärkningar för typiska tjäns

tehandelsfrågor.

3. Kommerskollegium tar upp frågan om kollegiets
handelspolitiska

årsrapport. Den försia årsrapporten kommer i slutet av är 1984. Kollegiet

inslämmer i behovel av en förbältrad tjänsiehandelssiaiistik och avser

pröva i vad mån utvecklingen av ijänstehandeln kan belysas på ett mer

utförligt sätt i kommande årsrapporter.

Skattefrågor

1. Utredningens förslag om etl generellt slalligl stöd
till tjänslehandelsföretag i form av en särskild fond för marknadsföring och
avsättning av tjänster i ullandet har fått elt blandat mottagande.

Sveriges exportråd har inget att erinra mot synsättet att
samma stimulans bör ges för varor som för tjänster vid avsättning i utlandet.
Industriförbundet/SAF tillstyrker förslagel eftersom det är atl föredra alt
företagen får använda egna vinstmedel för sina exportsatsningar framför stöd i
form av olika statliga bidrag. Skandinaviska enskilda banken och Svenska konsultföreningen
ser positivt på förslagel liksom Svenska byggnadsentreprenörföreningen. Den
senare framhåller att fonden skulle innebära en välbehövlig stimulans för
förelag inom byggnads- och anläggningsinduslrin

Prop.
1984/85:140 57

att satsa på utlandsmarknaden. KF finner förslaget väl
värt alt pröva. Consullus anser att företag bör ges möjlighet att avsätta
vinstmedel för exportsatsningar på tjänsler. LO instämmer i förslaget med vissa
inskränkningar avseende bl.a. vilka kostnadstypcr som skall omfattas. Securiias
liksom SINTAB tillstyrker förslaget.

Sveriges ambassad i Singapore framhåller viklen av att ett
så brett begrepp som möjligl används såsom kvalifikation för atl få ta fonden i
anspråk.

SIND anför alt förslagel innebär att marknadsföring av ijänster
utomlands förknippas med särskilda förmåner jämfört med varor. Företag har
olika möjligheter lill vinstdisposilioner varför del kan vara tveksamt om
avsättningar till en eventuell exportfond kommer atl göras i någon ulslräckning,
i synnerhet som speciella villkor är förenade med utnyttjandet. Av allt alt
döma kommer förelagen all i försia hand göra avsättning till
resultatutjämningsfond. Vidare pekar SIND på svårigheten atl i enskilda fall
avgränsa elt förelag som skall få möjlighel alt utnyttja fonden. SIND finner
det inle samhällsekonomiskt motiverat all marknadsföring av tjänsler utomlands
erhåller särskilda förmåner, varför förslagel avstyrks. SIND är emellertid i
princip positiv till alt även tjänsleproducerande förelag får möjlighet all
utnyttja investeringsfonder för atl läcka koslnader för marknadsföring i ullandet.

Kommerskollegium anför att såviit kollegiet kan bedöma är
det föreslagna fondarrangemangel ej oförenligt med nu gällande internationella
åtaganden i den mån det kan begränsas till verksamhet som är alt hänföra till
ren tjänsteexport. Kollegiet vill ändå avråda från förslaget. Skälen härtill
anges vara risken för all Sverige slarlar en internationell utveckling med ökad
subventionering av exporten. Vidare bör gränsdragningsproblemel mellan varor
och tjänsler beaklas. Förslaget bör enligt kollegiel modifieras endera genom atl
bestämmelserna utformas med sikte på allmän resuliatuijämning eller med sikte
på alt vissa utvecklingsinsatser skall främjas.

RSV kan inte tillstyrka förslaget. Etl slöd genom skattekredil
till tjänsleexportörer bör i stället utformas inom ramen för de generella
regler som finns för investeringsstimulans, dvs. investeringsfondssystemet. RSV
anser att man genom en ändring av invesleringsfondreglerna bör skapa möjligheier
för tjänsteexportörer att använda dessa fonder pä samma villkor som vamexportörer.

RRV är tveksam till förslaget alt ett specifikt stöd
inrättas inriktat på tjänsteexport. TCO är inte beredd all tillstyrka förslagel.
Ambitionen bör vara att så långt möjligt jämställa tjänslehandel med
varuhandel. En vidgning av användningen av investeringsfonerna ligger nära
till hands.

Ambassaden i Haag anför all förslaget tycks gynna större
företag. Del är enligt ambassaden angeläget atl siudera vad som borde göras för
små tjänsteföretag med inriktning på export.

Prop.
1984/85:140 58

2. Även förslaget avseende den nuvarande s.k. ett-ärsregeln
har fått ett blandat mottagande. Några av de instanser som har yttrat sig, bl.a.
RSV, rik.sförsäkringsverket och Industriförbundet/SAF, hänvisar till de synpunkter
som lämnats med anledning av betänkandet (Ds Fi 1984:6) Beskattning av lön vid
utlandstjänstgöring. Dessa är negativa till att förslag genomförs i den form
den utredningen har angett. LO har tidigare tillstyrkl nämnda förslag.

Sveriges exportråd. Svenska konsuliföreningen, SACO/SR,
Bankföreningen, Skandinaviska enskild banken, KF, SINTAB och Securiias ansluter
sig lill förslaget att sänka lidsgränsen för skattebefrielse i Sverige till sex
månader. Postverket och luftfartsverket stödjer förslagel. Landstingsförbundet
anser att förslagel är riktigt för att svenska företag inte skall komma i en
sämre situalion än sina utländska konkurrenter.

Industriförbundet/SAF anser det moliveral att införa någon
form av skallelindring för dem som arbetar utomlands under kortare lid. En tänkbar
lösning vore att ett avdrag om 25% skulle kunna medges från den inkomsl som är hänföriig
till utlandstjänslgöringen om denna varar minst två månader. Nuvarande regler
om beskattning av ullandstraktamenten är otillfredsställande enligt
organisationerna. För att underlätta korttidsuppdrag är det angeläget atl de
förslag rörande utlandsförrättning genomförs vilka framförts av Traktamentsbeskattningssakkunniga.

Ambassaden i Haag pekar på att en kortare kvalificeringstid
är nödvändig för att befordra den internationella röriigheten, främsl inom
konsultbranschen. Det är kanske t.o.m. nödvändigl att överväga kortare lid än
sex mänader. Ambassaden i Singapore pekar på att den danska modellen borde
kunna anpassas lill svenska förhållanden.

TCO menar att med en ändring av ett-ärsregeln förbättras
villkoren för dem som under längre perioder arbetar utomlands. TCO delar
uppfattningen att villkoren för de som utlandsstationeras 2—6 mänader bör
förbättras men är tveksam till att införa ännu ett avdrag i skattesystemet. Det
bör i stället prövas om beskaltningsreglerna för utlandstraktamenten kan ändras
sä att dessa bättre anpassas lill de faktiska levnadssomkostnaderna vid meddellånga
uppdrag.

Skandia pekar på att skattelagstiftningens regelverk
skapar speciella problem för ett tjänsteföretag av Skandias typ. Varje steg mot
en slörre flexibilitet i dessa regler hälsas med tillfredsställelse.

Sjöfarl.sverkel framhåller att frågan om sjömansskatten är
av vital betydelse för den svenska sjöfartsnäringen. Kan en tillfredsställande
lösning inle vinnas finns en risk för att den svenska handelsflottan snabbi
kommer all minska.

SIDA pekar pä det förhållandet alt statsanställda
bibehåller full statlig och kommunal beskattning under hela utlandstjänslgöringen.
Skattelagstiftningen bör vara likformig för all kategorier utlandsanställda.
SIDA tillstyrker utredningens förslag om en genomgång av de principer som

Prop. 1984/85:140 59

reglerar ullandstjänstgöring i svensk lagstiftning. Rik.sförsökringsverkei
har inget atl invända mol atl reglerna för utlandsarbete ses över. Verket
erinrar samtidigt om olika åtgärder som har vidlagils under senare år.
Bankföreningen inslämmer i behovel av en total översyn på detla område.
Delsamma gör Skandinaviska enskilda banken.

Indiisiriförbimdei/SAF anser -att reglerom tillhörighet lill
svensk försäkringskassa och skyldighet att betala arbetsgivaravgifter
utomlands bör ses över. En omprövning av utsändningsreglerna i
socialförsäkringskonventionerna bör ske. Vidare anser organisationerna att en
total översyn bör göras av de regler som gäller för arbete utomlands. TCO
tillstyrker också förslaget om en total översyn. Denna bör göras i nära konlakl
med SAF/ LO/PTK:s arbetsgrupp för utlandstjänstgöring.

Ullandssvcnskarnas förening anför atl effektiva åtgärder i
syfte atl främja en svensk tjänsteexport kräver en ny syn på de utlandsarbetandes
allmänna situation. En allmän översyn av gällande socialkonvenlioners effekler
för svensk utlandspersonal är påkallad. Föreningen tillstyrker således förslagel
om en tolal översyn av gällande regler för utlandsarbete.

Marknadsföringsålgärder

1. Förslaget om försöksverksamhel med projeklförmedling
förlagd till

London tillstyrkes av Indusiriförbimdel/SAF, Svenska konsuliföreningen.

Svenska bankföreningen. Skandinaviska enskilda banken, kommerskolle-

giuin, luflfarlsverkel, Sveriges cxporlråd. ambassaden i Haag och Singa

pore, LO och Securiias.

Datainspektionen framhåller atl detla förslag torde
innefatta inrätiandel av ett fillståndsplikligl personregister enligt
dalalagen.

Ambassaden i Haag anför att fler orter än London bör
övervägas innan slutligt beslut fatlasom lokaliseringav verksamhelen.
Ambassaden i Singapore anser atl lokal serviceorganisation för denna verksamhet
bör innefatta representation för berörd ambassad. Ambassad kan också vare ell
alternativ som sådan serviceorganisation.

Skandinaviska enskilda banken anför alt systemel med
fördel kan drivas i anslutning lill bankverksamhet. Banken är inle främmande
för att eventuellt med lämplig partner medverka i utvecklingen av ett dylikl
system.

Sveriges
exportråd framhåller att fördjupade diskussiner om denna verksamhet bör
integreras med de prioriteringar av branscher och länder som rådet har gjort
och ämnar satsa på under den närmaste treårsperioden vad avser
projektbevakning.

SINTAB rekommenderar att projektförmedlingen aktiveras och
organiseras branschvis fristående från men som elt komplement till verksamheten
vid Sveriges exportråd, handelskontor och ambassader.

2. Ulredningen
har initierat tjänstehandelsseminarier på ett par mar-

kander och föreslår alt denna verksamhet bör fortsätta. Industriförbundet/

SAF har inget att invända mot detta. En fortsatt utvärdering bör ske.

Prop.
1984/85:140 60

Vidare bör företagens intressen styra valet av
seminariernas lokalisering. Ambassaden i Bonn anför all även Västtyskland bör
kunna vara en intressant marknad för tjänsteproducenter och atl seminarier kan
hållas där. Ambassaden i Singapore ullalar sig posilivi om denna seminarieform
liksom kommerskollegiuni och Svenska bankföreningen. Detsamma gör Consullus, Indevo,
Securiias, SINTAB och LO.

3. IndustriförbundetlSAF och Bankföreningen m.fl.
uttalar att allmänt

slöd för förslagen om massmediastödd information, dvs. bl.a. ökade me

del lill utlandsprogrammel vid Sveriges Radio.

Sveriges Radio ABISveriges Riksradio AB anser del Iveksaml
om den föreslagna formen kan förenas med verksamheten inom företagel. Besläll-ningsverksamhet
har hittills inle accepterats. Ullandsprogrammets filmgrupp måsle ha räll atl
själv bedöma vilka program de skall göra, när de skall göras liksom hur de
skall produceras. Uppgiflen all producera den typ av informationsfilm som
föreslås måste därför utformas så atl förelagels integritet inte skadas och
placeringen av produktionen inte försvåras. Filmverksamhelen har hittills varit
begränsad till den relativt blygsamma budgelens möjligheter. Ur dessa aspekler
skulle ell tillskoll vara välkommet. Sveriges Riksradio anser emellertid att
denna form av beställningsproduktion inte är förenlig med de rikllinjer som
gäller för programverksamheten vid företagel och kan därför inte förorda den
föreslagna verksamheten.

4. Svensk-internationella pressbyrån konstaterar att
byrån i sin löpande

verksamhet gör exportinriktade svenska företag betydande Ijänster. Byrån

anser del viktigt atl hälla isär nyhetsförmedling under redaktionellt ansvar

och uppdragsverksamhel mol ersättning. 1 del senare fallel har byrån

pekat på möjlighelen atl bilda ell separal konsullbolag i nära samarbeie

med del svenska exportfrämjandel. Byrån hälsar därför med tillfredsstäl

lelse förslaget atl exportrådet studerar verksamheten vid byrån.

5. Svenska institutet anser att den föreslagna
verksamheten med stipen

dier till näringslivel för att främja handeln med tjänster på ett naturligt
sätt

kan inordnas i institutels verksamhel. Omfallningen av verksamheten

liksom resursbehovet blir beroende av vilka koslnader stipendierna skall

täcka. Vidare måste en rad frägor lösas säsom stipendielidens längd m. m.

Försökperioden bör kunna begränsas till 3—4 år.

Bankföreningen, Industriförbundet/SAF, kommerskollegitim m.fl.
uttalar etl allmänl stöd för detta förslag.

6. Sveriges redareförening är beredd att medverka vid
utformningen av

etl arbetsprogram för gemensam marknadsföring av svenskt .sjöfartskun

nande och dä gärna i samarbete med sjöfartsverket och Sveriges export

råd.

Prop.
1984/85:140 61

Statistik

1. SCB konstaterar att den slalistiska belysningen av
tjänstesektorn idag

inte är lillfredsställande. SCB tillstyrker förslagel om en särskild tjänste

handelspublikation och vill betona viklen av att publiceringen snabbi star

tas.

Andra instanser som framhåller behovet av bättre och mer ändamålsenligl
statistiskt underlag är ambassaden i Bonn, Internationella handelskammarens
svenska nationalkommitté, SIND, IVA, Bankföreningen och Induslrlförbundel/SAF
liksom LO.

2. SIND anför alt verket har i uppdrag atl behandla
frågan om en

särskild studie av tjänsternas andel av industrins förädlingsvärde och han

del i sin utredningsplan. Enligt LO bör denna fräga hänskjutas till betal-

ningsstatislikdelegalionen för bedömning och ev. genomförande.

Medel för att främja tjänsteexport

1. Förslaget att införliva det särskilda konsultstödet
vid Sveriges export

råd med verksamheten slöd lill svensk projektexport (SPE) har fått ett

blandal mottagande. Bankföreningen, kommerskollegium m.fl. uttalar ett

allmänl slöd för förslaget. RRV stödjer förslagel att konsultstödet avskaf

fas. LO har inle avgörande skäl för att motsätta sig att stödformerna

sammanförs. Luftfartsverket biträder samordningen men motsäller sig att

slödet därmed skall förbehållas betalningsstarka marknader.

Sveriges exportråd anser att nuvarande ordning bör råda
även i framtiden. Konsekvensen av förslaget blir enligt rådet inte ett ökat
främjande av konsullexport utan motsatsen eftsom SPE redan idag finns
tillgängligt för konsuller pä det sätt utredningen föreslår. Svenska
konsultföreningen vänder sig bestämt mot förslaget. Föreningen vill kraftigt
förorda att nuvarande konsultstöd bibehålls som elt utmärkt och för
samhällsekonomin lönsami komplemenl till SPE-slödet. IndustriförbundetlSAF
anser att konsultstödet bör finnas kvar då flertalet konkurrentländer kan erbjuda
sina konsulter ett dylikl slöd. SINTAB anser också alt nuvarande stödform bör
behållas.

2. Även förslaget om elt decentraliserat stöd för
marknadsvärdering

inom svensk projektexport har fält ett blandal mottagande. Ambassaden i

Singapore och i Kuala Lumpur är positiva till förslagel. Den senare ambas

saden önskar della som åhörare i arbelet som utförs i Singapore.

Sveriges exportråd och Industriförbundet/SAF delar
uppfattningen hos nämnden för stöd lill svensk projektexport, nämligen atl en
lokal fond kan stimulera företag till nya affärsuppslag i Singapore men alt
ansökningarna bör behandlas centralt i Sverige.

LO motsätter sig inle delta förslag.

Ambassaden i Haag uttalar en tveksamhet till förslagel. En
decentralisering kan leda till suboplimering genom svårigheter alt samordna
resurserna.

Prop.
1984/85:140 62

3.
Frågan
om en ulvärdering av den statliga tjänsteexporten har fått stöd av det fålal
instanser som har uttalat sig. Bland dessa fmns SCB, RRV och TCO liksom
Skandinaviska enskilda banken och SINTAB.

4.
Förslagel
om att se över exportkreditnämndens regler får slöd av de instanser som har
yttrat sig, säsom Sveriges exportråd, luftfartsverket, IndustriförbundedSAF, IVA,
Svenska konsultföreningen, TCO, SINTAB, Sveriges redareförening. Bankföreningen
och Skandinaviska enskilda banken.

EKN ger i sitt remissvar en detaljerad redogörelse för
olika grenar av tjänstehandeln. Av denna framgår att EKN har bemyndigande att
lämna garanfier för tjänsteexport i en omfattning som i allt väsentligt kan
anses svara mol de behov som hittills har gjort sig gällande. Om det senare
skulle framslå som önskvärt frän allmän exportsynpunkt att lämna garanti av sådani
slag för vilkel EKN nu saknar befogenhet atl medge garanli, är EKN beredd alt
närmare studera förutsättningarna för lämplig uividgning av garanlimöjligheterna.

Exportrådet finner det väl motiverat atl EKN gör en
översyn av gällande regler för investeringsgarantier. LO avstyrker förslaget lill
omprövning av EKN;s investeringsgarantier. TCO är inte beredd att tillstyrka
att dessa regler mjukas upp när det gäller till förutsättningarna i värdlandet.

Valutafrågor

Valutakommittén anför att den inte kan avge något yttrande
eflersom kommiltén är inne i silt slutarbete. De aspekter på valutaregleringen
som utredningen har berört kommer atl behandlas i slutbetänkandet vilket
beräknas avlämnas vid slutet av år 1984.

Kirditmarknadskommillén anför alt den kommer atl lämna
förslag som innebär atl den svenska kreditmarknaden öppnas för ulländska
banker. Ett av syftena är att svenska banker i gengäld skall få slörre möjlighel
till utlandsengagemang. Därefter skall de grundläggande slmkturproblemen på den
svenska kredilmarknaden behandlas. Kommittén kommer därvid att i slörsla
möjliga ulslräckning fillgodose de inlressen utredningen har pekat på.

Sveriges riksbank avstår från att behandla de frågor
utredningen tar upp i avvaktan på valutakommitténs betänkande.

Bankinspeklionen konstaterar bl.a. all svenskt kunnande i
fråga om internationell banking har visat sig konkurrenskraftigt. De synpunkler
och förslag som ulredningen har framfört bör beaktas av valutakommiltén och kreditmarknadskommittén
samt den efterföljande behandlingen av dessa utredningars belänkanden. Della
bör ske i en positiv anda.

NO anser att etl ökal engagemang från svenska bankers sida
i internationella sammanhang kan öka bankernas know how och också komma den svenska
marknaden till godo. Möjligheterna till ökat internationellt engagemang är
dock begränsade om inte Sverige samtidigt tillåter en friare

Prop.
1984/85:140 63

etablering av ulländska banker i Sverige. Reciproriletsprincipen
lorde gälla även för andra områden där Sverige vidtagit ålgärder som kan verka handelshindrande.
Konkurrens från utlandet ulgör i Sverige en väsentlig del av konkurrenstrycket
eftersom företagskoncentralionen i många fall är hög. Sådana marknader är bank-
och försäkringsväsendet, telekommunikationer samt flera områden inom
transportsektorn. Här borde en liberalisering av Ijänslehandeln vara speciellt
intressant.

IVA anser all synpunkterna på begränsningar i ijänstehandeln
i gällande valutareglering och banklagstiftning bör beaktas.

Industriförbundet/SAF
understryker valutaregleringens hämmande effekler för Ijänsleexporlen.
Organisationerna förutsäller all flertalet problem på detla område är kända
för valutakommittén och att den även ulan särskilda direkfiv tar del av tjänsteexportulredningens
belänkande.

Svenska försäkringsbolags riksförbund stödjer frågan om
tilläggsdirektiv lill valutakommittén. Förbundet understryker att svensk
försäkrings möjligheter alt hävda sig pä internationell marknad är beroende av
största möjliga frihet att anpassa sig till marknadens krav.

Svenska bankföreningen anför att utredningens synpunkter
bör beaktas vid beredningen av valutakommitténs kommande förslag. Ålskilliga
ändringar i valutaregleringen kan dock göras ändå. Frågan om sådana ändringar
bör tas upp direkt med riksbanken. Föreningen kan medverka vid sådana
diskussioner. Skandinaviska enskilda banken delar denna uppfattning.

Finansbolagens förening anser att det vore möjligt att
utfärda tilläggsdirektiv till valutakommiltén. Föreningen pekar pä andra
problem på detta område, bl.a. har utvecklingen av internationell leasing
komplicerats av nalionella lagar. Del vore önskvärt om Sverige verkade för en harmonisering
på internationell bas. Ytterligare ell problem anges vara det sedan många år
införda förbudet för utlänning atl etablera finansbolag i Sverige.

Skandia understryker uppfattningen att valutaregleringen
bör kunna anpassas så att den inte försvårar tjänsteexporten. Förutom valuiaregleringen
och skatlelagstiftningen ulgör koncessionskraven inom försäkringsområdet ett
besvärande hinder.

Biståndsfrågor. UtbUdningsfrågor

I. Tjänsteexportens kopplingar till biståndet behandlas i ett särskild kapilel.
SIDA inslämmer hell i de slutsatser som lämnas där. IndustriförbundetlSAF
ifrågasätter utredningens slutsatser beträffande tjänsteexportens kopplingar
till biståndsarbetet. Sverige har vid en internationell jämförelse mycket låg
bindningsgrad i biståndet och svenska företag favoriseras inle av bislåndsmyndigheterna.

Ambassaden
i Nairobi framför bl.a. den uppfattningen alt mer uppmärksamhel bör rikias mot
behovet av administrativt kunnande inom programländernas förvaltningar. Dels
öppnas möjligheter för svensk tjänsteexport, dels förbättras mottagariandets
möjligheter atl driva projekt.

Prop. 1984/85:140 64

SINTAB
förordar en mer medveten och aktiv satsning i biståndspolitiken på
förvaltningstjänster och därmed sammanhängande export. Vidare anser SINTAB det
viktigt för förvaltningsbisländels framgång alt l.ex. SIDA för sådana uppdrag i
större utsträckning än hittills anlitar en myndighel, organisalion eller bolag
i stället för enskilda personer med tjänstledighet. Därmed kan en hel
organisations resurser mobiliseras. Beträffande BITS möjligheter att delta i
tjänsteexportverksamheten anser SINTAB alt länderval för BITS-engagemang bör
göras betydligt vidare än idag.

2. Ambassaden i Haag framhåller
belydelsen av utökade språkstudier. Universitetet i Göteborg fäster
uppmärksamhet vid behovet av en mer ingående utredning om hur universiteten kan
förändra sin ulbildning för atl underiätta verksamhet som har karaktär av
tjänsteexport. Åtgärder bör kunna vidtas från universitetsmyndighelernas sida
för att utveckla en rad tjänsteinriklade utbildningar för export och
internationell tjänst. Svenska försäkringsbolags riksförbund förordar en
satsning på utbildningen på universitetsnivå, inriklad på tjänsteexport.
SACO/SR understryker att en grundläggande fömtsättning för tjänsteexport är den
professionella kunskapen. Högskolan kan ulnyttjas som anordnare av
skräddarsydda språkkurser och kurser om olika länder. Vidare pekar SACO/SR på
den offenlliga sektorns möjlighel alt utgöra komplement lill export från näringslivel.

Prop. 1984/85:140 65

Innehåll

Propositionen
.................................................... ... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... .... I

Propositionens lagförslag
..................................... ... 2

Utdrag av prolokoll vid
regeringssammanträde den 14 mars 1985 ... 10

1
Inledning ........................................................ .. 10

2
Bakgrund ..................................................... .. 12

2.1
Den långsikliga
samhällsomvandlingen ............. .. 12

2.2
De allmänna egenskaperna hos
tjänsteprodukterna 14

2.3
Den svenska tjänstesektorn ......................... .. 15

2.4
Den internationella
tjänstehandeln ................. .. 16

2.5
Svensk tjänstehandel med
utlandet ............... .. 17

2.6
Den svenska tjänsteexporten och
biståndsarbetet 19

2.7
Sveriges framlida tjänsteexport
....................... .. 20

2.8
Del internationella arbetet med
tjänstehandelsfrågor 22

3 Åtgärder för alt främja
den svenska exporten av tjänsler 25

3.1
Tjänstehandelsdelegation ............................. 25

3.2
Utnyttjande av
investeringsfonder m.m .......... .. 26

3.2.1
Utnyttjande av
investeringsfonder ........... .. 26

3.2.2
Investeringar i ullandet .......................... 28

3.3
Beskattning vid ullandstjänstgöring
................ .. 29

3.4
Marknadsföringsåtgärder .............................. .. 30

3.4.1
Projektförmedling ................................. 30

3.4.2
Tjänsiehandelssymposier ........................ .. 31

3.4.3
Stipendieverksamhel ............................... 31

3.4.4
Konsuhstöd ........................................... .. 32

3.4.5
Svensk projektexpori ............................ 35

3.4.6
Exporlkreditfrågor .................................. .. 36

3.5
Statistikfrågor ............................................. .. 36

3.6
Övriga frågor ............................................. .. 37

3.6.1
Sveriges Radios
Utlandsprogram .............. 38

3.6.2
Valuta- och kredilmarknadsfrågor
............. 38

3.6.3
Direktiv till slalliga
utredningar ................... 39

3.6.4
Kommunal tjänsteexport ....................... 39

4
Upprättade lagförslag ....................................... .. 40

5
Hemställan .................................................... .. 41

6
Beslut .......................................................... .. 41

Bilaga
I Sammanfattning av (SOU 1984: 33) Handla med tjänster 42

Bilaga 2 Sammanfattning av remissyttranden över belänkandet

SOU
1984: 33 ....................................... .. 52

Norstedts Trycken, Slockholm 1985