Prop. 1984/85:144

Prop.
1984/85:144

Regeringens proposition

1984/85:144

om ändring i beskattningen av utländska
skadeförsäkringsanstalter, m.m.;

beslutad den 28 februari 1985.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen läggs fram förslag om en ändring av
schablonbeskattningen av Iransportförsäkrings- och sjökaskoförsäkringsrörelse
som bedrivs av utländska skadeförsäkringsanstalter. Som skattepliktig nettointäkt
av sådan rörelse skall enligt förslaget las upp 2' av premieinkomsten mot f.n.
5'.

Vidare föresläs i propositionen en ändring i beskattningen
av inländska livförsäkringsanstalter. Förslaget innebar att utrymmet för skaiteiri
konsolidering i rörelse som avser sjuk- och olycksfallsförsäkring ökas.

De nya beslämmelserna för utländska skadeförsäkringsanstalter
föreslås gälla fr.o.m 1986 års taxering. Andringarna i beskattningen av sjuk-
och olycksfallsförsäkringsrörelse föreslås bli tillämpliga redan vid 1985 års
taxering.

Slulligen föreslås en ändring i uppbördslagen. Ändringen
är en följd av tidigare beslulade nya regler för beskattning av egendomslivränior.

1 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 144

Prop. 1984/85:144 2

1
Förslag till

Lag
med tillfälliga bestämmelser för beskattningen av viss försäkringsrörelse

Härigenom
föreskrivs följande.

Vid
1985 års taxering lill kommunal och statlig inkomstskatt skall vid tillämpning
av vad som föreskrivs i 30§ 2 mom. andra stycket kommunalskattelagen
(1928:370) i lagrummets lydelse enligt lagen (1984:101) om ändring i
kommunalskattelagen de försäkringstekniska skulderna i fråga om sjuk- och
olycksfallsförsäkring ökas med en femtedel.

Denna
lag träder i kraft dagen efter den dag, då lagen enligt uppgift på den har
kommit ut från trycket i Svensk författningssamling.

Prop.
1984/85:144 3

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 2 § 6 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

6 mom. Med livförsäkringsanstalt förstås i denna lag
anstalt vars försäkringsrörelse uteslutande eller så gott som uteslutande
avser personförsäkring (livförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring, avgångsbidragsför-säkring
samt arbetslöshetsförsäkring). Med skadeförsäkringsanstali förstås annan
försäkringsanstalt än livförsäkringsanstalt. Utländsk försäkringsanstalt, som drivil
försäkringsrörelse här i riket, bedöms med hänsyn endast till den rörelse som
anstalten drivit här.

Understödsförening, vilken enligt sina stadgar får meddela
annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst 1 000
kronor för medlem, anses i denna lag som livförsäkringsanstalt i fråga om
verksamhet som är hänföriig till livförsäkring.

Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av
inländsk livförsäkringsanstalt, anses nettointäkten av anstaltens kapital- och
fastighetsförvaltning med undantag för den del av intäkten som belöper på dels
pensionsförsäkringar, vilka anstalten meddelat direkt eller meddelat i återförsäkring
åt inländsk försäkringsanstalt, dels avgängsbidragsförsäkringar meddelade
enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer.

Om värdel av tillgångarna i för- Om värdet av tillgångarna i för

säkringsrörelse, som drivits av liv- säkringsrörelse,
som drivits av liv

försäkringsanstalt, vid beskatt- försäkringsanstalt,
vid beskatt

ningsårels ulgång understiger sum- ningsårets
utgång understiger sum

man av dels försäkringstekniska man av dels
försäkringstekniska

skulder ökade med en ijugondel skulder
ökade med 20 procent för

därav, dels beloppet av de skulder sjuk-
och olycksjållsförsäkring och

som inte grundar sig på meddelade med
5 procent för annan försäk-

försäkringar, får elt belopp motsva- ring.
dels beloppet av de skulder

rande fem gånger skillnaden dras av som
inte grundar sig på meddelade

från nettointäkten. försäkringar, får ett belopp motsva

rande fem gånger skillnaden dras av

från nettointäkten.

Vid beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse som
drivits av livförsäkringsanstalt skall iakttas vad nedan föreskrivs i sjätte -
tionde styckena.

Som bruttointäkt upptas intäkt av kapital- och
fastighetsförvaltning med undanlag av den del av intäkten som belöper på dels
pensionsförsäkringar, vilka anstalten meddelat direkt eller meddelat i
återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt, dels avgängsbidragsförsäkringar
meddelade enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan
arbetsmarknadens huvudorganisationer.

' Senaste lydelse 1984: 1061.

Prop.
1984/85:144 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Som bruttointäkt upptas även vinst vid försäljning av
eller vid uppskrivning av värdet av annan tillgäng än inventarium eller för
stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastighet
som utgör omsättningstillgång i försäkringsrörelsen skall punkt 1 fjärde
stycket av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas. 1
bruttointäkten upptas vidare hyresvärde av fastighet, som använts i försäkringsrörelsen.
Har livförsäkringsanstalt hos utländsk försäkringsanstall återförsäkrat direkt
meddelad eller i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt meddelad annan
försäkring än pensionsförsäkring ulan alt hos sig behålla premiereserven, anses
som ränteintäkt ränta pä värdet av återför-säkringsgivares ansvarighet enligt
den räntefot som legal lill grund för premieberäkningen.

Från bruttointäkten får dras av dels ränta på gäld, dels i
fråga om fastighetsförvaltning annan enligt 25 § kommunalskattelagen
avdragsgill omkostnad för fastighet, dels förlust vid försäljning av annan
tillgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd
fastighet, dels belopp varmed värdet av annan tillgång än inventarium eller för
stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet nedskriviis enligt kommunalskalielagen,
dels fem procent av vad som återstår av bruttointäkten efter avdrag enligt
detta slycke.

1 fråga om individuell livförsäkring, individuell annan
personförsäkring och gruppförsäkring får i varje sådan verksamhet för sig,
sedan avdrag åtnjutils enligt föregående stycke, från återstående brutloinläkt
göras avdrag med belopp motsvarande för varje direkt tecknad personförsäkring,
som inte är pensionsförsäkring eller avgångsbidragsförsäkring som avses i
sjätte stycket, tre promille av det basbelopp som enligt 1 kap. 6§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring fastställts för taxeringsåret. Avdraget skall
för varje försäkring beräknas till helt krontal sä, atl örelal bortfaller. Som
en försäkring anses dels alla individuella livförsäkringar, som samtidigt
tecknats pä samma persons eller samma personers liv. dels alla andra
individuella personförsäkringar, som samtidigt tecknats med samma person som
försäkrad, dels samma persons alla gruppförsäkringar som han har inom en och
samma grupp. Sammanlagt avdrag enligt delta stycke får inte överstiga
återstående bruttointäkt av den verksamhet till vilken avdraget hänför sig.

Avdrag får inte ske för sådan ränta på ålerbäringsmedel
som tillkommer försäkringstagare.

Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av
inländsk skadeförsäkringsanstalt, anses överskottet av försäkringsrörelsen.
Vid överskottets beräkning får avdrag från bruttointäkten göras för ökning av.
posten försäkringstekniska skulder för egen räkning och, i den utsträckning
som närmare anges nedan, för avsättning till vissa fonder.

Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som
drivits av inländsk skadeförsäkringsanstali, får från bruttointäkten avdrag
göras förutom för driftkostnader, som avses i 29 § kommunalskalielagen, för avgifter
och bidrag, som utgivits till kommun, förening eller sammanslutning och som
avser att understödja verksamhet med syfte alt förebygga skador, vilka faller
inom ramen för den av anstalten bedrivna rörelsen, för ökning av
försäkringstekniska skulder för egen räkning, för ökning av säkerhetsreserv,
för utbetald återbäring eller verkställd premieåterbetalning, för avsättning
till sådan regleringsfond, som av trafikförsäkringsanstalt bildas

Prop. 1984/85:144 5

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

enligt
gällande villkor och föreskrifter för utövande av trafikförsäkringsrörelse,
ävensom för ökning av utjämningsfonderna, i den mån denna ökning inte översiiger
vinsten på själva försäkringsrörelsen. Denna vinst skall beräknas enligt
trettonde - femtonde styckena.

Vinsten
utgör, om ej annat följer av fjortonde och femtonde styckena, skillnaden mellan

å
ena sidan summan av följande inkomstposter, nämligen:

a)
försäkringstekniska skulder för
egen räkning vid årets ingång,

b)
säkerhetsreserv vid årets
ingång,

c)
premieinkomst för egen räkning,

d) fyra
procent ränla på posterna a och b;

å
andra sidan summan av följande utgiftsposter, nämligen:

e) utbetalningar
för egen räkning för försäkringsfall,

O
utgiven vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning,

g)
förvaltningskostnader för egen räkning oavsett om de är avdragsgilla i skattehänseende,

h)
beräknad hyra för fastighet som tillhör anstalten och ingår i rörelsen,

i)
försäkringstekniska skulder för egen räkning vid årets utgång,

j)
säkerhetsreserv vid årets utgång.

Från
sålunda framräknad vinst skall avräknas ökning av föreskriven regleringsfond
för trafikförsäkringsrörelse eller, om fonden nedsatts, tilläggas belopp
motsvarande nedsältningen.

Driver
anstalt försäkringsrörelse även från fast driftställe i annan stat och är
inkomst av rörelse som är hänföriig till det fasta driftstället på grund av
avtal för undvikande av dubbelbeskattning undanlagen från beskattning här i
riket, skall vinsten vidare minskas med överskott av den genom driftstället
bedrivna verksamheten. Uppkommer underskott i sådan verksamhel får till
vinsten läggas ett belopp motsvarande underskottet.

Med
försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås sådana skulder enligt 7
kap. 1 § första stycket försäkringsrörelselagen (1982:713) (premiereserv,
ersättningsreserv, skadebehandlingsreserv och tilldelad återbäring) minskade
med värdet av återförsäkringsgivares ansvarighet.

Med
säkerhetsreserv förstås den reserv skadeförsäkringsanstalt får redovisa enligt
en av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av försäkringsinspektionen
fastställd normalplan.

Med
premieinkomst, förvaltningskostnader m.m. för egen räkning förstås anstaltens
premieinkomst, förvahningskostnader m.m. minskade med återförsäkringsgivares
andelar.

Med
utjämningsfond förstås fond, som enligt bolagsordningen eller, i fråga om
sådant ömsesidigt bolag på vilket försäkringsrörelselagen inte äger
tillämpning, stadgarna för bolaget får användas endast till att helt eller delvis
täcka förlust på själva försäkringsrörelsen samt efter sådan disposilion
kvarstående förlust på rörelsen i dess helhet i den mån inte nämnda
bolagsordning eller stadgar föreskriver föriusttäckning genom ianspråktagande
av andra till framtida förfogande avsatta medel.

Minskning
av försäkringstekniska skulder för egen räkning, av säkerhetsreserv och av
särskild reservfond för ömsesidig försäkringsanstalt för husdjursförsäkring och
regleringsfond för trafikförsäkringsanstall ävensom minskning av utjämningsfonderna
skall anses som intäkl. Sker ändring av bolagsordningen, varigenom anstalten
får rätt att på annat sätt än ovan sagts disponera en den 1 januari 1929
befintlig utjämningsfond, för

ti Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 144

Prop. 1984/85:144 6

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

vilken bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt funniis,
eller utjämningsfond, som bildats efter nämnda dag, skall fonden anses
härigenom undergå minskning med hela det belopp vartill den uppgick före
ändringen.

Ulöver vad ovan stadgas får avdrag inte ske för avsättning
till omedelbar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.

Bestämmelserna i delta moment om inländsk livförsäkringsanstalt
har motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som utländsk livförsäkringsanstalt
drivil här i riket.

Beträffande försäkringsrörelse, Beträllände försäkringsrörelse,

som här drivits av utländsk skade- som
här drivits av utländsk skade-

Jörsäkringsanstali, anses som här i Jörsäkringsanstali,
anses som här i

riket skattepliktig nettointäkt ett riket
skattepliktig nettointäkt elt

belopp motsvarande fem procent belopp
motsvarande två procent av

av anstaltens premieinkomst av här anstaltens
premieinkomst av här

bedriven transportförsäkrings- och bedriven
transportförsäkrings- och

sjökaskoförsäkringsrörelse saml sjökaskoförsäkringsrörelse
samt

två procenl av anstaltens premiein- Ivå
procenl av anstaltens premiein

komst av annan här bedriven för- komst av
annan här bedriven för

säkringsrörelse. Med premiein- säkringsrörelse.
Med premiein

komst förstås bruttobeloppet av komst
förslås bruttobeloppet av

årels försäkringspremier, dvs. utan årels
försäkringspremier, dvs. utan

avdrag för ålerförsäkringspremier. avdrag
för ålerförsäkringspremier.

Blir det pä grund av beslämmelserna i detta moment nödvändigl
att dela upp intäkt eller avdrag mellan olika delar av en försäkringsanstalis
verksamhet, skall fördelningen av intäkten eller avdraget göras pä skäligt
sätt.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, då
lagen enligt uppgift på den har kommil ul från trycket i Svensk förtäilningssamling
och tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

De nya procentsatserna i 2§ 6 mom. fjärde och tjugotredje
styckena skall lillämpas även i fråga om skallskyldiga för vilka inkomsten vid
1986 års taxering, på grund av övergångsbestämmelserna till lagen (1984: 1060)
om ändring i kommunalskattelagen (1928:370) och lagen (1984:1061) om ändring i
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall beräknas enligt 30 § 2 eller 5
mom. kommunalskattelagen och enligt 2§ lagen om statlig inkomstskatt i
lagrummens äldre lydelse.

Prop.
1984/85:144 7

3 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 3§ 2 mom. uppbördslagen
(1953:272) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§ 2 mowi.' Preliminär skalt ulgår såsom preliminär A-skatt
eller preliminär B-skait.

I. Preliminär A-skatl skall med de undanlag, som framgår av vad nedan i
detta moment och i I0§ sägs, utgöras för sådan inkomst av tjänst, vilken helt
eller delvis utgår i penningar och vilken hänför sig till den skattskyldiges
huvudsakliga arbetsanställning eller eljest utgör hans huvudsakliga inkomsl av
tjänst. För inkomst av sådan huvudsaklig arbetsanställning hos fysisk person
eller dödsbo, som är avsedd att vara kortare tid än en vecka, skall dock
preliminär A-skatt erläggas endast om vad som utbetalats utgör ulgifl i en av
arbetsgivaren bedriven rörelse.

Med Ijänsl likställes i denna lag Med tjänst likställes i denna lag

rätt till pension, livränta, som utgår rätt till pension,
livränta, som utgår

på grund av sjuk-, olycksfalls- eller på grund av sjuk-, olycksfalls- eller

skadeförsäkring eller annorledes än skadeförsäkring eller annorledes än

på grund av försäkring, ersättning, på grund av försäkring och inte ul-

som i annan form än livränta utgår gör vederlag vid avyttring av egen-

på grund av sjuk- eller olycksfalls- dom, ersättning, som i annan form

försäkring, lagen i samband med än livränta ulgår på grund av sjuk

tjänst, samt undantagsförmåner eller olycksfallsförsäkring, lagen i

ävensom sådant periodiskt under- samband med Ijänsl, samt undan-

slöd eller sädan därmed jämförlig tagsförmåner ävensom sådant pe-

periodisk intäkt, varför givaren en- riodiskt understöd eller sådan där-

ligt 22, 25 eller 29 § kommunalskat- med jämförlig periodisk intäkt, var

telagen är berättigad till avdrag, för givaren enligt 22, 25 eller 29 §

kommunalskattelagen är berättigad till avdrag.

Preliminär A-skatt skall utgå enligt skattetabell, som
avses i 4§, eller enligt de grunder som angivas i 7 eller 40 §. Beträffande
preliminär A-skatl för inkomst som avses under 1 andra stycket eller punkt 12
av anvisningarna till 32 § kommunalskattelagen må regeringen föreskriva
särskild beräkningsgrund. För enskilda fall må lokal skattemyndighet föreskriva
särskild beräkningsgrund, exempelvis att skatten skall beräknas å viss del av
inkomsten eller å inkomsten minskad med visst belopp eller att skatten skall
utgå med särskilt angiven procent av inkomsten.

Är den, som åtnjuterovan avsedd inkomst av tjänst,
skattskyldig jäm väl för annan inkomst, för garantibelopp för fastighet eller
för förmögenhet må lokal skattemyndighet, då särskilda skäl därtill föranleda,
föreskriva att preliminär A-skatt skall erläggas jämväl för sistnämnda inkomst
eller för garantibeloppet eller förmögenheten. Därvid skall den skattskyldiges preli-

' Senaste lydelse 1983:77.

Prop.
1984/85:144 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

minära skatt beräknas antingen till viss procent av den
huvudsakliga inkomsten av tjänst eller enligt skattetabell ä nämnda inkomst
ökad med visst belopp eller ock utgå med visst belopp ulöver vad i
skalletabellen angives för den huvudsakliga inkomsten av tjänsl.

Är i fall varom i föregående slycke sägs inkonisien vid
sidan av den huvudsakliga inkomsten av ijänsl betydande i förhällande till
denna eller föreligga eljest särskilda omständigheter, mä lokal skattemyndighet
föreskriva, alt preliminär B-skatt skall erläggas i stället för preliminär
A-skatt,

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatteavdrag skall
jämnas till närmast högre hela krontal.

2.
Preliminär B-skalt skall för inkomståret betalas av skatlskyldig, som inie
skall betala preliminär A-skatl enligt 1. Preliminär B-skatl skall betalas för
inkomster från den skattskyldiges samtliga förvärvskällor saml för
garantibelopp för fastighet och för förmögenhet. Preliminär B-skalt skall belalas
enligt särskild debitering.

Den lokala
skattemyndigheten får besluta alt fysisk person, som har inkomst av sådan
uppdragsverksamhet som avses i 4§ lagen (1982: 1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersältningar, skall belala
preliminär A-skatt i stället för preliminär B-skati. Ett sådant beslut får
meddelas om den för inkomståret beräknade slutliga skatten kan antas lill
huvudsaklig del bli betald genom avdrag för skatt.

Denna lag träder i kraft tre veckor efter den dag, dä lagen
enligi uppgifl på den har kommit ut från trycket i Svensk förtättningssumling.
Äldre bestämmelser tillämpas dock i fråga om livränta pä grund av avyttring av
egendom som skett före den I juli 1984.

Prop.
1984/85:144 9

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde l98.'5-02-28

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Lundkvist. Feldt. Sigurdsen. Gustafsson. Leijon, Peterson. Boström,
Bodström. Göransson. Gradin, Dahl. R. Carisson. Holmberg, Hellström, Thunborg,
Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om ändring i beskattningen av utländska skadeförsäkringsanstalter,
m.m.

1 Inledning

Utländska försäkringsanstalter som bedriver
skadeförsäkringsverksamhet här i landet beskattas för sin verksamhet enligt en
schablonmetod. Som nellointäkt på verksamheten anses en i lag angiven andel av
företagets premieinläkler. 1 en framslällning har Ulländska Försäkringsbolags
Förening (UFF) hemställt alt vinstprocenten för transportförsäkrings- och sjökaskoförsäkringsrörelse
- f.n. 5% - skall sänkas till 2%. Efter remiss har yttranden över
framställningen avgelts av riksskatteverkel (RSV), försäkringsinspektionen.
allmänna ombudel för mellankommunala mål, länsstyrelsen i Stockholms län.
Svenska försäkringsbolags riksförbund och Folksam. Till protokollet i ärendet
bör som bilaga I fogas en sammanslällning av remissyttrandena.

Jag kommer nu att behandla den i framställningen väckta
frågan.

Jag skall vidare la upp en fråga som väckts av
Arbetsmarknadsförsäkringar, sjukförsäkringsaktiebolag (AMF-s): ett av Svenska
Arbetsgivareföreningen (SAF) och Landsorganisationen i Sverige (LO) lill lika
delar ägt sjukförsäkringsaktiebolag med uppgift att meddela avtalsgruppsjukför-säkring
(AGS).

AMF-s har i sin framställning begärt att den s.k.
spärregeln vid beräkning av nettointäkt för inländsk livförsäkringsanstalt
skall ändras så att sjukförsäkringsbolag ges ytterligare möjligheter till
konsolidering ulan atl Iräffas av beskattning. RSV, försäkringsinspektionen,
länsstyrelsen i Stockholms län. Svenska försäkringsbolags riksförbund. Folksam
och Svenska Personal- Pensionskassan (SPP) har yttrat sig över framställningen.
En sammanställning över yttrandena bör fogas till protokollet i ärendet som
bilaga 2.

Prop, 1984/85:144 10

Jag
skall slulligen behandla en fråga om en ändring i uppbördslagen (1953:272).
Ändringen är en följd av de förra våren beslutade ändringarna i beskattningen
av s.k. egendomslivräntor.

2
Beskattningen av vissa utländska skadeförsäkringsanstalter 2.1 Nuvarande regler

Bestämmelserna
om försäkringsföretagens beskattning finns i 2§ 6 mom. lagen (1947:576) om slatlig
inkomstskatt (SIL).

För
livförsäkringsanstalter gäller att nettointäkt av försäkringsrörelse skall
beräknas lill nettointäkten av anstaltens kapital- och fastighetsförvaltning
med undantag för vad som belöper på pensionsförsäkringar och vissa avgängsbidragsförsäkringar.
Inländska skadeförsäkringsanstalter beskattas för överskottet av
försäkringsrörelsen. För utländska skadeförsäkringsanstalter som drivit
försäkringsrörelse här i riket sker emellerlid beskattning i annan ordning,
nämligen i form av en schablonbeskattning. Denna beskattning innebär att som
skattepliktig nettointäkt av försäkringsrörelsen skall anses 5% av anstaltens
premieinkomst av här bedriven transportförsäkrings- och sjökaskoförsäkringsrörelse
samt 2% av anstaltens premieinkomst av annan här bedriven försäkringsrörelse.

Schablonbeskattningen
har gällt sedan början av 1900-talet. 1 samband med kommunalskatlelagens (KL)
tillkomst övervägdes en form av beskattning med proportionering mellan den
utländska anstaltens svenska inkomster och anstaltens inkomster i dess helhet.
En sådan ordning ansågs dock olämplig och infördes ej främst på grund av alt
svenska myndigheler saknar möjlighet atl ulöva kontroll över de ulländska
anstalternas totala verksamhet. Den schablonmässigt bestämda vinstnivån har
justerats ett fiertal gånger sedan KL:s lillkomst, senast år 1967 och år 1973.
Till grund för nivån ligger en jämförelse med lönsamhetsnivån i de svenska
försäkringsföretagen som bedriver likartad verksamhel (prop. 1973:51 s 11). Bl.a.
vid 1973 års lagstiftning uttalades också att de utländska skadeför-säkringsanstallerna
i princip borde träffas av en beskattning i samma utsträckning som de svenska
anstalterna.

Lönsamhetsberäkningar
avseende svenska försäkringsförelag görs fortlöpande av försäkringsinspektionen.
Det enligt försäkringsinspektionens normer beräknade överskottet avviker
emellertid från försäkringsföretagens skattemässiga vinster, främst beroende
på de vidsträckta konsolideringsmöjligheter som vid beskattningen tillkommer
försäkringsföretagen.

Från
RSV:s sida sker en fortlöpande uppföljning av lönsamhetsutvecklingen i de
svenska företagen för att möjliggöra en bedömning av om den schablonmässigt
bestämda vinstnivån som gäller för de utländska företagen är lämpligt avvägd.

Prop. 1984/85:144 11

2.2 Framställningen

UFF har i sin framställning begärt atl den gällande
schablonen för utländska bolag som driver transportförsäkrings- och sjökaskoförsäkringsrörelse
skall sänkas från 5 till 2Vr. Som motiv har föreningen bl.a. anfört att en
sådan ändring skulle innebära alt de ulländska försiikringsanstalter-nas
samtliga slag av försäkringsrörelse då skulle komma att beskattas på likformiga
grunder. Föreningen har vidare, med slöd av ett lill framställningen fogat
material avseende jämförelse med svenska försäkringsbolags årsredovisningar,
hävdat att nuvarande schablon medför en hårdare beskattning av de utländska försäkrinpsanstalterna
än av de svenska.

2.3 Förslag

Mitt förslag: Som skattepliktig nellointäkt av
transportförsäkrings- och sjökaskoförsäkringsrörelse som utländsk
skadeförsäkringsanstalt bedriver här i rikel skall anses 2'7r av
premieinkomsten.

Förslaget i framställningen: Överensstämmer med milt
förslag.

Remissyttrandena: Beskattningsmyndigheterna - RSV,
allmänna ombudel för mellankommunala mål och länsstyrelsen i Stockholms län —
avstyrker framställningen. Från myndigheternas sida har anförts att till grund
för inläklsnivån bör ligga resultatet i de svenska förelagen med bortseende
från skattemässiga reserveringar.

Försäkringsinspeklionen tillstyrker framställningen, men päpekar
att området bör bli föremål för en närmare översyn innan motsvarande fråga pä
nytt aktualiseras. Svenska Jörsäkringsbolags rik.sförbund har ingen invändning
mot framställningen. Förbundet menar att schablonbeskattningen varit avsedd
alt följa beskatlningsulvecklingen för motsvarande svenska försäkringsbolag och
anför atl denna jämförelse torde vara den enda som kan göras, även om den är
ofullständig. Folksam har inget att erinra mot framställningen.

Skälen för mitt förslag: Den schablonmässiga
intäktsberäkningen för utländska försäkringsföretag utgör en av praktiska skäl
betingad avvikelse från vanliga principer för beräkning av vinst på
näringsverksamhet. Till grund för den schablonmässigt bestämda inläklsnivån
ligger en jämförelse med förhållandena i de svenska försäkringsföretagen.

Det malerial som redovisas i framställningen från UFF
visar enligt min mening att nuvarande schablon för beskattning av de utländska skadeför-säkringsanstallernas
Iransportförsäkrings- och sjökaskoförsäkringsrörelse f.n. medför en beskattning
som avviker från de svenska anstalternas be-

Prop. 1984/85:144 12

skattning
på ett sätt som är till nackdel för de ulländska anstalterna. Jag delar därför
föreningens uppfattning atl det f.n. finns skäl att sänka procentsatsen.

Redan
tidigare lillämpas en schablonintäkt på 2% för annan skadeförsäkringsrörelse
än sådan som avser transport- och sjökaskoförsäkring. Ett enligt min mening rimligl
beskattningsresultal uppkommer om inläklsnivån även för sistnämnda slag av
försäkringsrörelse bestäms lill 2%. Härigenom uppnås också vissa förenklingsvinster.

Jag
är dock medveten om att förhållandena på området kan skifta och alt det därför
kan finnas anledning att framöver på nytt ändra procentsatsen. 1 sammanhanget
vill jag också framhålla att den verksamhet som de ulländska företagen bedriver
pä de aktuella försäkringsområdena är helt obetydlig jämföri med motsvarande
verksamhet hos svenska försäkringsföretag. Det nu sagda gäller även i fråga om
annan skadeförsäkringsrörelse som bedrivs av utländska företag. 1 den mån
omfattningen av de ulländska förelagens rörelser här skulle påtagligt öka finns
det enligt min mening skäl att pä etl mera ingående sätt analysera effekterna
av deras beskattning. För dagen anserjag det däremot inle påkallat med ett
sådant ulredningsarbele.

Jag
föreslår således att som skattepliktig nettointäkt av försäkringsrörelse som
här drivits av utländsk skadeförsäkringsanstalt skall anses ett belopp
motsvarande två procent av anstaltens premieinkomst av här bedriven
transportförsäkrings- och sjökaskoförsäkringsrörelse. Schablonbeskattningen av
anstaltens premieinkomst av annan här bedriven försäkringsrörelse berörs ej av
förslagel. Den nya procentsatsen bör gälla fr.o.m. 1986 års taxering.

3
Beskattningen av sjukförsäkringsrörelse 3.1 Nuvarande regler

Jag
övergår nu till frågan om beskattning av försäkringsrörelse som avser
sjukförsäkring.

Sjukförsäkring
kan skattemässigt antingen behandlas som pensionsförsäkring eller
kapitalförsäkring. Hänförs försäkringen till kaiegorin pensionsförsäkring
beskattas inte bolaget för sin kapitalavkastning. 1 annal fall beskattas
försäkringsanstalten för avkastningen. Bestämmelserna härom finns i 2§ 6 mom.
tredje-tionde styckena SIL och innebär i korthet följande.

Som
intäkt skall försäkringsanstalten ta upp nettointäkten av anstaltens kapital-
och fastighetsförvaltning med undantag av bl.a. den del av intäkten som
belöper på pensionsförsäkringar som anstalten meddelat direkt eller i
återförsäkring åt annan inländsk försäkringsanstalt. Till intäkten skall läggas
vinst vid försäljning av eller vid uppskrivning av värdet av andra tillgångar
än inventarier eller för stadigvarande bruk avsedda fastig-

Prop.
1984/85:144 13

heter samt hyresvärde av fastighet som används i försäkringsrörelsen.
I vissa fall inräknas ränta pä värdet av utländsk återförsäkrares ansvarighet.
Från bruttointäkten får avdrag göras för gäldräntor, vissa omkostnader för
fastighetsförvaltningen, förlust vid försäljning av andra tillgångar än invenlarier
eller för stadigvarande bruk avsedda fastigheter samt belopp varmed värdel av
sådana tillgångar nedskriviis. Vidare medges avdrag med belopp molsvarande 5%
av vad som återstår av bruttointäkten efter tidigare nämnda avdrag. För varje
direkt tecknad personförsäkring som inte är pensionsförsäkring kan dessutom elt
s.k. antalsavdrag göras med ett belopp motsvarande 3°/oo av det basbelopp som
enligt I kap. 6§ lagen (1962: 381) om allmän försäkring fastställts för
taxeringsåret.

För att förhindra, att skatt uttas i sådan omfattning atl
livförsäkringsanstaltens förmåga att fullgöra sina försäkringsförbindelser
äventyras finns den s.k. spärregeln i 2§ 6mom. Qärde stycket SIL. Bestämmelsen
innebär att inländsk livförsäkringsanstalt får ett särskilt avdrag frän den
skattepliktiga intäkten om anstaltens konsolideringsgrad är otillräcklig.

Avdrag enligt spärregeln medges om marknadsvärdet av
tillgångarna i en försäkringsrörelse, som drivits av livförsäkringsanstalt, vid
beskattningsårels utgång understiger summan av dels försäkringstekniska
skulder ökade med en Ijugondel, dels de skulder som inte grundar sig på
meddelade försäkringar. Om så är fallet medges avdrag med fem gånger skillnaden
mellan värdet av nämnda tillgångar och skulder.

3.2 Framställningen

AMF-s har hemställt atl spärregeln ändras när det gäller
sådan gruppsjukförsäkring som meddelas enligt grunder som fastställts i
kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer (AGS). AMF-s
föreslår atl de försäkringstekniska skulderna skall få räknas upp med en
femtedel mol fn. en ijugondel.

AMF-s anför att anlalsavdragel och avdrag enligt
spärregeln hittills inneburit att bolaget inle beskattats. Om spärregeln inte
ändras enligt förslaget kommer skattepliktiga vinster att uppkomma vid 1985 års
taxering med ell skatteuttag på över 300 miljoner kr. som följd trots all
bolagets konsolideringsgrad alltjämt kan anses otillfredsställande.

AMF-s anför vidare att den försäkringsrörelse som bolaget
driver är av en speciell karaktär jämfört med övriga bolag, beroende på att
bolaget sysslar med enbart sjukförsäkring. Denna lyp av försäkring är
statistiskt svårbedömd vad gäller risken för framtida försäkringsfall. Detta
innebär en skillnad i förhållande till individuell och kollektiv livförsäkring,
där del statistiska underlaget är stabilare. För bolagets del har detta
förhållande tagit sig uttryck i upprepade förändringar av de
försäkringstekniska grunderna.

Genom att marknadsvärdet på bolagels lillgångar f.n. är
högt kan bola-

Prop.
1984/85:144 14

get inte medges avdrag med stöd av spärregeln vilket
medför en beskattning som i hög grad negativt påverkar möjlighelerna till
konsolidering.

Den föreslagna ändringen av spärregeln grundar sig på
bolagets erfarenhet att ett konsolideringskapital på 5 % av de
försäkringstekniska skulderna är helt otillräckligt. Enligt bolagets
uppfattning borde beskattning inte komma i fråga så länge
konsolideringskapitalet understiger 20 % av de försäkringstekniska skulderna.

3.3 Förslag

Mitt förslag: Spärregeln ändras så att de försäkringslekniska
skulderna avseende sjuk- och olycksfallsförsäkring vid tillämpning av regeln
räknas upp med en femtedel.

Förslaget i framställningen: Samma som mitt, dock atl
förslaget i framställningen endast avsåg gruppsjukförsäkring som meddelals
enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer.

Remissinstanserna: RSV avstyrker framställningen med hänvisning
till all framställningen avser endast det nu aktuella bolaget och till all ett
bifall skulle leda lill ytteriigare komplikationer i ett redan nu mycket
komplext lagstiftningsområde. Länsstyrelsen i Stockholms län har frän laxeringsut-gångspunkl
inte någon erinran mot framställningen.

Försäkringsinspektionen, Svenska försäkringsbolags rik.sförbund.
Folksam och SPP tillstyrker framställningen, men föreslår att spärregeln i
dess nya ulformning bör omfatta all sjukförsäkringsverksamhet, dvs. inte enbart
den som bedrivs av AMF-s.

Skälen för mitt förslag: Grunden för framställningen är
uppfattningen atl behovet av konsolidering i försäkringsrörelse som avser
sjukförsäkring är större än i annan livförsäkringsrörelse. Från
försäkringsinspektionens sida har framhållils alt skadeutfallet i
sjukförsäkringsverksamhet har visat kraftiga fluktuationer. Inspektionen har
vidare framfört den synpunklen att tillfälliga ökningar av tillgångarnas
marknadsvärden inte bör leda till ökad inkomstbeskattning så länge
konsolideringsnivån är otillräcklig.

Det är givetvis ell allmänl intresse att
beskattningsreglerna inte äventyrar livförsäkringsanstalternas möjligheter att
infria sina försäkringsåtaganden. Vid utformningen av reglerna för dessa
företag har delta beaktats i slor utsträckning. Mol bakgrund av ivad som
anförts i ärendet är jag emellerlid böjd att instämma i att ett behov av yllerligare
konsolidering utan beskattning kan föreligga jusl i sjukförsäkringsrörelse. Jag
kan därför bilräda del yrkande om ändring i bestämmelserna som framställts.

Prop.
1984/85:144 15

Frågan om en ökning av utrymmet för skattefri
konsolidering i sjukförsäkringsrörelse är av helt underordnad betydelse för
andra försäkringsföretag än just AMF-s genom att den verksamheten i övriga
företag utgör en begränsad del av den totala rörelsen. Även om så är fallet anserjag
all en ändring av reglerna av principiella skäl inte bör begränsas till att
avse enbart sjukförsäkring som grundas pä kollektivavtal utan sjukförsäkringsrörelse
överlag som bedrivs av livförsäkringsanstalter. Av försäkringstekniska skäl
bör även olycksfallsförsäkring omfattas av den särskilda avdragsbestämmelsen.

Jag föreslär således att spärregeln kompletteras med en
särbestämmelse för sjuk- och olycksfallsförsäkring av den innebörden att de
försäkrings-tekniska skulderna för sådan försäkring fär räknas upp med en
femtedel. Det är angeläget atl de nya reglerna kan tillämpas snarasl. Detla bör
kunna ske ulan särskilda olägenheter redan vid 1985 års taxering.

Jag vill vidare göra följande påpekanden när det gäller de
författningsändringar som är erforderliga.

I samband med slopandet av den kommunala beskattningen av
juridiska personer upphävdes ett stort antal bestämmelser i KL, bl.a. den här akluella
spärregeln. Motsvarande bestämmelser infördes i stället i SIL. Ändringarna
skedde genom lagen (1984: 1060) om ändring i KL och lagen (1984:1061) om
ändring i SIL. Dessa båda lagar trädde i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas
första gången vid 1986 års taxering. Äldre beslämmelser skall dock fortfarande lillämpas
vid nämnda taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskaltningsår
som har påbörjats före den 1 januari 1985.

Detta innebär att den av mig föreslagna ändringen i SIL fär
genomslagskrafl först fr.o.m. 1986 års taxering

För att mitt förslag skall fä effekt vid 1985 års taxering
syns den lagtekniskt lämpligaste lösningen vara att bestämmelserna tas in i en
särskild lag som blir lillämplig endasl vid denna taxering.

Jag vill slutligen nämna att en rent språklig ändring gjorts
i lagrummet, genom alt uppräkningen anges i procent av de försäkringstekniska
skulderna och inte som en kvotdel av skulderna.

4 Preliminärskatt på vissa livräntor 4.1 Bakgrund

I juni 1984 beslulade riksdagen om en förändring av den skallemässiga
behandlingen av egendomsöveriåtelser, vid vilka köpeskillingen utgår i form av
livränta eller annat periodiskt utgående belopp. Ändringen innebar att
särregleringen av denna lyp av vederiag för framtiden skulle upphöra (prop.
1983/84: 140, SkU 52, rskr 360. SFS 1984:498).

Tidigare hade den ordningen gälll att en sådan
egendomslivränta togs lill

Prop.
1984/85:144 16

beskattning hos mottagaren allt efter som beloppen
utbetalades. Utfallande belopp betraktades som inkomst av tjänst hos
mottagaren. Utgivaren kunde under vissa förutsällningar erhålla avdrag för
utgivna belopp som allmänt avdrag. Genom lagstiftningen våren 1984 kom
egendomslivräntorna att inordnas i de allmänna bestämmelserna för beskattning
vid egendomsöverlåtelser. Den successiva beskattningen ersattes med
realisationsvinstbeskattning eller i förekommande fall beskattning i den
förvärvskälla, i vilken den överlåtna egendomen ingick medan köparens rätt till
avdrag för utbetalade belopp upphörde. Äldre bestämmelser tillämpas dock i fräga
om periodiskt vederlag på grund av avyttring av egendom som ägl rum före den I
juli 1984.

Lagstiftningen innebar således att livränta eller annat
vid överiåtelsen periodiskt utgående belopp inle längre skall beskattas under
inkomst av tjänst och medförde bl.a. ändringar i 19 och 31 §§, 32 § I mom. samt
punkt 5 av anvisningarna till 46 § KL. I lagstiftningen behandlades däremot
inte frågan om preliminär skatt på sådana livräntor.

4.2 Uppbördslagens bestämmelser

För uttag av preliminär skatt finns två skatleformer.
preliminär A-skalt och preliminär B-skalt. Preliminär A-skatl kan i princip
utgå endast för inkomsl av tjänsl. Med inkomst av tjänst avses i detta
sammanhang i princip detsamma som i KL. 3 § 2 mom. tredje slycket uppbördslagen
(1953: 272), UBL har sålunda i stort sett samma innebörd som 31 § andra stycket
KL.

4.3 Förslag

Mitt förslag: 3 § 2 mom. tredje stycket UBL ändras så att
del framgår alt preliminär A-skatl inte skall utgöras för intäkl av livränta
som utgår annorledes än på grund av försäkring om livräntan utgörs av s.k.
egendomslivränta.

Skälen för mitt förslag: Den tidigare nämnda ändringen av
31 S KL innebär-all livränta som utgör vederlag vid avyttring av egendom inte
kan beskattas som inkomst av tjänsl. Motsvarande beslämmelse bör införas i 3§
2 mom. tredje slyckel UBL.

Den nya bestämmelsen bör träda i kraft snarast. Äldre
bestämmelser bör dock gälla i fråga om livränta som ulgår på grund av egendomsöverlålelse
som ägt rum före den I juli 1984, eflersom sådana livräntor även framdeles
kommer att utgöra inkomst av tjänst.

Prop. 1984/85:144 17

5
Upprättade lagförslag

1
enlighet med vad jag anfört har inom finansdepartementet upprättats förslag
till

1. lag
med tillfälliga beslämmelser för beskattningen av viss försäkrings

rörelse,

2.
lag om ändring i lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,

3.
lag om ändring i uppbördslagen (1953:272).

6
Lagrådets hörande

Lagförslagen
är enligt min mening av så enkel beskaffenhet atl lagrådets hörande skulle
sakna betydelse.

7 Hemställan

Jag
hemställer atl regeringen föreslår riksdagen att anla förslagen.

8 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposilion
föreslå riksdagen atl anta de förslag som föredraganden har lagl fram.

Prop.
1984/85:144 18

Bilaga I

Sammanställning av remissyttranden över framställning från
Utländska Försäkringsbolags Förening angående ändring i beskattningen av utländska
skadeförsäkringsanstalter

Framställningen avstyrks av riksskatteverket, allmänna
ombudet för mellankommunala mål, länsstyrelsen i Slockholms län.
Riksskatteverket anför:

Som framhållits ovan är jämförelser mellan svenska och
utländska bolags skattekostnader i Sverige inte helt relevanta. RSV anser
därför att den vid lidigare revisioner tillämpade jämförelsemetoden fortfarande
bör användas och har inhämtat uppgifier om de svenska bolagens överskott av
sjöförsäkringsrörelse enligt försäkringsinspektionens beräkningar. Uppgifterna
har sammanställts på bilaga I och 2. Som framgår därav varierar resultaten kraftigl
mellan åren. Variationerna är cykliska, förmodligen beroende på all premierna
anpassas till skadekostnadsutvecklingen med eftersläpning.

De stora fluktuationerna innebär svårigheier alt
fastställa ett procenttal för nettointäkten som med någorlunda säkerhet
överensstämmer med de svenska anstalternas resultat. Det genomsnittliga
överskottet för perioden 1971-1980 och perioden 1971-1975 är betydligt högre än
5%. För perioden 1976-1980 är överskottet lägre än 5 % men högre än det av
föreningen föreslagna 2%. Med hänsyn till fluktuationerna är del enligt RSVs
mening motiverat att schablonintäkten ligger i nivå med det genomsnittliga
resultatet för en längre period. RSV är därför f n inte berett all tillstyrka
en sänkning av schablonintäkten av sjöförsäkrings- saml land- och lufttransportförsäkringsrörelse.

Allmänna ombudet för mellankommunala mäl delar riksskatteverkets
uppfattning.

Länsstyrelsen I Stockholms län anför:

Länsstyrelsen anser att den jämförelse som föreningen gör
inte kan läggas till grund för ett ställningstagande i fråga om ändrad
schablonintäkt för sjöförsäkring. Skattebeloppen för de svenska anstalterna har
framkommit efter hänsynstagande till reserveringar och avskrivningar och till
resultatet av finansförvaltningen. Motsvarande siffror för reserveringar m m
för utländsk anstalts moderbolag i utlandet är inte kända för svenska myndigheler.

Resultatet för olika slag av försäkringar varierar både
mellan olika försäkringsanslalier och mellan åren. Det sisla torde inle minst
vara fallet inom sjöförsäkringsbranschen. Länsstyrelsen anser därför att en
jämförelse i och för sig bör avse en längre period än de högst 5 år som
föreningens jämförelse avser.

Eftersom en skallejämförelse i procent av premieintäkterna
inte kan bli helt rättvisande mellan utländska och svenska anstalter med hänsyn
lill betydelsen av reserveringar mm, borde enligt länsslyrelsens mening även
någon slags resultatsjämförelse göras mellan utländska och svenska anstalter.

Prop. 1984/85:144 19

Länsstyrelsen erinrar om alt både gränsdragningen mellan
olika slag av skadeförsäkringar och den schablonintäkt som skall beskattas för
olika slag av sådana försäkringar har ändrats flera gånger sedan schablonbeskattningen
för utländska anstalter tillkom. Med hänsyn till dessa ändringar och eftersom
försäkringsanstalternas resultat kan förändras både lotalt för anstalten och
för vissa slag av försäkringar, anser länsstyrelsen att frågan om en ändring av
schablonintäkten för sjöförsäkring inte bör avgöras utan att en undersökning
också görs, huruvida schablonintäkten för annan skadeförsäkring än sjöförsäkring
bör ändras (schablonintäkten ändrades i detta fall senast 1973 från 3 till 2
procent).

Länsstyrelsen finner med hänsyn till det anförda, att det
av föreningen presenterade materialet inte utgör tillräcklig grund för alt
länstyrelsen skall tillstyrka en sänkning av schablonintäkten för sjöförsäkring
för utländsk försäkringsanstalt.

Förslagel lillslyrks av Försäkringsinspeklionen, Svenska
försäkringsbolags rik.sförbund och Folksam. Försäkringsinspeklionen anför:

UFF:s förslag innebär atl lönsamheten inom skilda grenar
ej längre ulgör grund för beskattning av utländska bolag. Motivet till
sänkningen från 5 till 2 procenl är alt de ulländska bolagen därigenom kommer
att få en skatl som bättre svarar mot vad de svenska
"sjöaktiebolagen" f n betalar i skatt (i Sverige) pä hela sin verksamhel,
dvs inte enbart på den direkla sjöförsäkringsrörelsen i Sverige. Delta synsätt
redovisades på följande sätl i Försäkringsiidningen 5/81 i samband med etl
förslag av Riksskatteverket 1981-02-10 om en höjning av inläkisprocentlalen
(från 2 lill 4) för ulländska bolag som här bedriver skadeförsäkringsrörelse
annan än sjöförsäkrings-sami land- och lufttransportförsäkringsrörelse:

"De av riksskalteverket angivna procenttalen för
överskotten i de svenska anstalterna moisvarar inle de överskott som enligt kommunalskalielagen
skall anses utgöra beskattningsbar inkomst.

En rikligare väg bör vara all konstatera vilken skalt de
svenska försäkringsanstalterna faktiskt erlagt under en sekvens av är och atl
pä grundval av dessa tal beräkna vilken schablonintäkt för de utländska
anstalterna som skulle ge ungefärligen samma beskattning."

Riksskatteverkets förslag som hade grundats på de
ovannämnda lönsamhetskriterierna avslogs av regeringen i beslut 1982-01-28.

Under förulsättning alt det i nyssnämnda citat föreslagna
synsättet är i linje med den rådande kommunalskattelagstiftningens intentioner
finns del, i del av UFF lämnade materialet, stöd för en sänkning från 5 lill 2
procent. Om detta material sedan skall anses vara tillfyllest kan dock
diskuteras.

Materialet som UFF presenterar bygger på uppgifter i
Svensk Försäkrings-Årsbok (tabellerna I och 2). Det innehåller i stort sett
dala på vad Atlanlica och Hansa sjö under några år belalal i skalt på samtliga
sina verksamhetsgrenar. De sökta jämförelsetalen har erhållits genom att
"skatter och andra allmänna avgifter" satts i relation tili
"premieintäkten för säväl direkt som indirekt försäkring". Nägon
annan jämförelse är heller knappasl möjlig då tex de svenska bolagen i
allmänhet inte betalar någon skatt i Sverige på överskottet inom en enskild
gren. Ett ev överskott överförs i slor utsträckning till obeskattade reserver
och beskattas i allmänhet försl vid en ev framlida likvidation. Detta
förhållande visar sig också tydligt i de övriga uppgifter som UFF presenterar.

Prop.
1984/85:144 20

Försäkringsinspeklionen som utgår från att beskattningen
av ulländska försäkringsanslalier för deras skadeförsäkringsverksamhei i
Sverige skall te sig skälig i jämförelse med beskattningen i Sverige av svenska
skadeförsäkringsbolag tillstyrker det av Ulländska Försäkringsbolagens
Förening lämnade förslaget. Den principiella syn för beräkning av ulländska
bolags nettointäkter som förslaget vilar på rymmer emellertid många mättekniska
problem. Enligt inspektionens mening bör dessa bli föremål för närmare
överväganden för att man om möjligt skall ha klara regler atl utgå från om
frågan om lämpligare nettointäktsberäkning på nytl aktualiseras.

Svenska försäkringsbolags riksförbund anför:

Med en kommunalskatt på 30% och en statlig skatt på 40%
blir det samlade skatteuttaget 58% av intäkten. Om man medger de utländska skadeförsäkringsanslallerna
att även i vad avser sjöförsäkringsrörelse till-lämpa en inläktsschablon på 2%
av premieinkomsten skulle deras skatt då uppgå till 1,16% av premieinkomsten.
En jämförelse med den skatt som erlägges av motsvarande svenska bolag visar dä
att vissa svenska bolag skulle komma att erlägga en högre skatt än de utländska
anstalterna medan övriga svenska bolag skulle erlägga mindre skatl.

Schablonbestämningen i kommunalskattelagen av den antagna
vinsten för ulländska försäkringsbolag har varit avsedd att följa
beskattningsutvecklingen för motsvarande svenska försäkringsbolag. Om också
ofullkomlig torde den ovan gjorda jämförelsen vara den enda som kan göras.

Mot denna bakgrund har riksförbundet ingen invändning mol
att de utländska försäkringsanstalterna skulle få lillämpa inläktsschablonen 2%
av premieinkomsten även för sjö- och transportförsäkring.

Folksam anför:

Folksam har inget att erinra mot föreningens hemställan om
att de utländska skadeförsäkringsanstalternas intäktsschablon ändras så att den
också för sjö- saml land- och lufttransportförsäkringsrörelse fastställs lill 2
procent av premieinkomsten.

Prop.
1984/85: 144 21

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttranden över en framställning
från Arbetsmarknadsförsäkringar, sjukförsäkringsaktiebolag om ändring i
reglerna för beskattning av .sjukförsäkringsrörelse.

Riksskdiieverkcl avstyrker frnmstnllningen och anför:

Såvitt framgår av framställningen frän Arbetsmarknadsförsäkrinpar,
sjukförsäkringsaktiebolag skulle ett bifall till framställningen innebära att
man införde en speciallagstiftning som avsäg uteslutande della bolag. Enligt RSVs
uppfattning är sädan speciallagstiftning i princip främmande för svensk rätt.

För RSVs
vidkommande skulle etl bifall till framställningen innebära ytterligare en komplikalion
i etl redan nu mycket komplext lagstiftnings-område. Verket vänder sig
principiellt mot sädana förändringar i skattelagstiftningen som verkar i
komplicerande riklning.

Länsstyrelsen i Stockholms län har frän taxeringssynpunkt
inget att erinra mot förslaget.

Övriga
remissinstanser tillstyrker framställningen, med tillägget alt den föreslagna
ändringen bör omfatta all sjukförsäkringsverksamhet.

Försäkringsinspeklionen anför:

Sjukförsäkring är en verksamhel som under de senaste tvä
decennierna, i förhällande till annan personförsäkringsvcrksamhel, uppvisat
kraftiga fluktuationer ifråga om skadeutfallet. Detta gäller speciellt ifråga
om ska-deavvecklingen av redan inträffade försäkringsfall. Detta har medfört
att de försäkringstekniska grunderna med jämna mellanrum har behövt förstärkas.
Motsvarande förstärkningar av de försäkringstekniska skulderna har hittills
kunnat göras genom atl konsolideringsmedel har kunnat tas i anspråk.

Av soliditetsskäl
är det viktigt atl konsolideringsnivån i ett bolag hälls pä en
tillfredsställande nivä. Tillfälliga ökningar av tillgångarnas marknadsvärden
bör dä inte leda lill ökad inkomstbeskattning sä länge konsolideringsnivån
inte kan anses betryggande.

Mot bakgrund av det ovan anförda vill inspektionen inte
motsätta sig föreslagen ändring av 30 S 2 mom. kommunalskattelagen men anser i
så fall att den ändrade lagstiftningen bör utformas så att den omfattar all
sjukförsäkring bedriven av inländsk livförsäkringsanstalt.

Folksam anför:

Spärregelns syfte är atl förhindra beskattning av
otillräckligt konsoliderad rörelse i livförsäkringsanstalt. Med sin långa
erfarenhet av sjukförsäkringsrörelse delar Folksam uppfattningen alt ett
konsolideringskapital pä 5% av de försäkringslekniska skulderna är helt olillräckligt
för sjukförsäkring. En höjning av de 5% till 20% synes enligt Folksams mening
vara väl avvägd för att konsolideringskapitalet inle längre skall kunna
betraktas som otillräckligt.

AMF-sjukförsäkring har i sin hemslällan föreslagit atl
denna ändring i spärregeln enbari skall avse "sådan gruppsjukförsäkring
som meddelas

Prop.
1984/85:144 22

enligt grunder som fastställts i kollektivavtal mellan
arbetsmarknadens huvudorganisationer". Eftersom AMF-sjukförsäkring är det
enda livbolag som enbart bedriver sädan sjukförsäkringsrörelse kan en sådan avgränsning
vara naturlig.

Principiella skäl synes dock tala för att denna speciella
tillämpning av

spärregeln utvidgas lill att gälla all sjuk- och olycksfallsförsäkring i livför

säkringsanstalt. --

I de flesta livförsäkringsanstalter ingår sjuk- och
olycksfallsförsäkringsrörelsen som en ganska obetydlig del av hela rörelsen.
Anstaltens lotala konsolideringssitualion påverkas därför endast obetydligt av
den delen av verksamheten.

Med hänsyn till konsolideringsnivån i de bolag som i
princip skulle beröras av den här beskrivna utvidgningen av förslaget lorde den
inte få någon som helst praktisk betydelse, åtminstone inte under överskådlig
tid.

Så kallad kort sjuk- och olycksfallsförsäkring kan även
drivas av skadeförsäkringsanstali. De skatteregler, som där gäller, ger redan
tillfredsställande möjligheter lill konsolidering innan skatt behöver betalas.

SPP anför:

Raniebeskaltningen av livförsäkring av skatlekategori K
har samma syfte som den individuella beskattningen av fysiska personers ränteinkomster.
Den som sparar i livförsäkring skall lika väl som bankspararen betala
inkomstskatt på kapitalavkastningen. Av bland annat praktiska skäl betalar
försäkringsbolaget denna skatt för försäkringstagarens räkning.

Sparandet i livförsäkring uppkommer genom att
livförsäkringsbelopp ofla utbetalas vid en viss ålder (livsfall) utan atl någon
egentlig försäkringshändelse (dödsfall) inträffat. Därutöver uppkommer vid
försäkringar utan sädana livsfallsbelopp ett mindre sparande om en under
försäkringstiden konstanl premie skall täcka en stigande risk eller om premien
betalas på en gäng vid försäkringens tecknande.

Sjukförsäkring medför i allmänhel inle någol sparande av
här angivel slag. De försäkringstekniska skulderna utgörs till den övervägande
delen av sådana avsättningar som motsvarar det beräknade värdet av framtida
utbetalningar för redan inträffade försäkringsfall.

Konsolidering i försäkringsrörelse åstadkommes genom
uppkomna överskott i rörelsen. Så länge dessa uppsamlade överskott inte uppgår
till en betryggande nivä är verksamheten otillfredsställande konsoliderad. Detia
gäller särskilt i nystartad och i snabbt växande försäkringsrörelse.

Konsolideringsbehovel är som AMF-sjukförsäkring framhåller
i sin hemställan förhållandevis större i sjukförsäkring än i livförsäkring. Vid
ränlebeskattning av sjukförsäkringsrörelse som bedrives av livförsäkringsanstalt
är det angeläget att spärregeln - för atl förhindra beskattning av
otillräckligt konsoliderad rörelse - anpassas lill del större konsolideringsbehov,
som utmärker sjukförsäkringsrörelse.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985