Prop. 1984/85:148

Regeringens skrivelse

1984/85: 148

om
vissa åtgärder för att säkerställa försvarsmaktens behov av flygförare;

beslutad
den 14 mars 1985.

Regeringen
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade uidrag
av regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

ANDERSTHUNBORG

Skrivelsens
huvudsakliga innehåll

I
skrivelsen redovisas de överläggningar som regeringen har fört med de större
flygbolagen i Sverige i syfte atl under de närmaste åren begränsa deras
rekrytering av piloter från flygvapnet till en nivå som är godtagbar från
säkerhetspolitiska utgångspunkter.

För
all säkerslälla flygvapnets krigsorganisation kommer en särskild krigsplaceringspremie
atl införas för de flygförare ur flygvapnet som stannar kvar i försvarsmakten
till minst 38 års ålder.

Slulligen
redovisas vissa överväganden som syfiar till atl på längre sikt lösa frågan om
försvarsmaktens och flygbolagens behov av piloter.

1 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 148

Skr.
1984/85:148

Skr.
1984/85:148

Utdrag

FÖRSVARSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-03-14

Närvarande: statsminister Palme, ordförande, och statsråden
Lundkvist, Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Boström, Bodsiröm,
Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Thunborg

Skrivelse om vissa åtgärder för att säkerställa försvarsmaktens
behov av flygförare

1 Inledning

I 1985 års budgetproposition (prop. 1984/85: 100 bil. 6 s.
48 - 49) har jag behandlat de problem som hänger samman med avgången från
försvaret av flygförare för stridsflygplan och helikoptrar. Jag vill här något
utförligare redogöra för bakgrunden lill problemen och för de åtgärder som
regeringen hittills har vidtagit för atl lösa dem. I detta sammanhang erinrar
jag om frågorna 1984/85: 258 och 272 om åtgärder för all säkerställa försvarets
behov av flygförare och riksdagsdebatten med anledning härav den 10 december
1984 samt om motionen 1984/85: 983 i samma fräga. Vidare vill jag peka på
motionerna 1984/85: 1063, 1266 och 2557, som berör utbildningen av
helikopterförare för militär och civil verksamhet.

Kännetecknande för den som innehar en militär tjänst inom
försvars-maklen är all vederbörande har ulbildats för sin befallning inom
försvarsmakten, att utbildningen har bekostats av staten och all lön har
utgått under utbildningen. Från samhällets sida är del därför elt rimligt
önskemål att tjänstemannen stannar kvar i sin anställning vid försvarsmakten
under viss tid, så att samhällel får ulbyle av de kostnader som har lagls ned
på tjänstemannens ulbildning. På det hela taget uppfylls della önskemål, men
självfallet finns vissa kategorier som är särskilt eftersökta på den civila
arbetsmarknaden och därför i stor utsträckning lämnar anställningen inom
försvarsmakten innan utbildningskostnaderna för dem kan anses vara täckta. Hit
hör bl.a. flygförarna, som genomgår en särskilt dyrbar utbildning.

Skr.
1984/85:148 3

Hittills
har avgången av flygförare frän försvarsmakten inte i avgörande grad påverkat
krigsorganisationen eller verksamheten i fred. Under den senaste tiden har
emellertid flygbolagens behov av piloter ökat kraftigt, vilket har fört med sig
att ett slort antal av flygvapnets förare har sökt anställning hos bolagen.
Allt fler helikopterförare inom armén lämnar också sina anställningar och går
över lill civil verksamhet.

2
Bakgrund

Tyngdpunkten
i försvarets flygförband ligger i stridsdivisioner i form av jaklflygdivisioner,
attackflygdivisioner och spaningsdivisioner. Dessa förband måste alltid vara
beredda till insatser, vilket fömtsätter att det finns tillgång på piloter. Det
finns f n. ca 400 piloter som är krigsplacerade vid dessa divisioner. Vid
flygvapnet utbildas årligen 25 - 30 piloter. Av fysiska och psykiska skäl
omplaceras stridspilolerna f. n. vid 38 - 43 års ålder till annan typ av flygljänst
vid flygvapnets transport-, sambands- eller helikopterförband eller lill annan
tjänst inom försvaret. Utbildningen av flygvapnets piloter är mycket
kvalificerad och kostar ca 10 milj. kr. per pilot fram till den tidpunkt då han
är fulll användbar för uppgifter i krigsorganisationen. I värdel ingår inte
kapitalkostnader för flygplanen.

De
tre stora civila flygbolagen i Sverige, Scandinavian Airlines System (SAS),
Linjeflyg AB (LIN) och Swedair AB, har f. n. totalt ca 900 svenska piloter.
Sedan länge har flygvapnet varit en viktig rekryteringsbas för dessa flygbolag,
framför allt för SAS och LIN. Skälet härtill är främsl alt flygvapnets piloter
är välutbildade, har god flygvana och är allmänt dugliga. Flygbolagen behöver
därför bara kosla på dem en korl inskolning för att få lillgång lill
kvalificerade piloter lill en låg kosinad.

Genom
att flygvapnets organisation har minskat under lång tid har en relativt slor
del av flygvapnets piloter kunnat gå över till flygbolagen utan att flygvapnets
förmåga atl lösa sina uppgifier har påverkats i avgörande grad. Det överskott
av piloter som lidigare har uppstått vid flygvapnets organisationsminskningar
har sålunda lagils om hand av flygbolagen. F.n. gäller emellerlid alt
flygvapnet har brisl på stridspiloter.

I
syfte att minska avgången av piloter från flygvapnet och samiidigi tillgodose främsl
SAS' behov av svenska piloter beslutade riksdagen år 1980 (prop. 1980/81: 6, TU
2, rskr 36) om riktlinjer för utbildningen av piloter för den civila
luftfarten. Riksdagens beslut innebar bl.a. all en trafikflygarhögskola skulle
inrättas vid krigsflygskolan i Ljungbyhed. Skolan började sin verksamhel den 1
april 1984. De försia 14 eleverna kommer all ha avslutat sin ulbildning under
senare delen av år 1985. Koslnaderna förutbildningen av dessa elever, för
budgetåret 1984/85 beräknade till 18,4 milj. kr., läcks inom utgiftsramen för
det militära försvaret.

Skr. 1984/85:148 4

Under
förberedelserna för atl inrätta trafikfiygarhögskolan förutsäg flygbolagen
mycket små rekryteringsbehov. Lägel var oförändrai fram lill höslen 1984, när
SAS, LIN och Swedair under hand anmälde atl de för åren 1985 och 1986 behövde
rekrytera sammanlagl ca 100 piloter i Sverige. Även för därpå följande år har
bolagen angett slora behov. Om hittillsvarande principer för rekrytering av
piloter till flygbolagen tillämpades, skulle del innebära alt den övervägande
delen hämtas från flygvapnet.

Den
rekrytering som bolagen har påbörjat höslen 1984 och som kan förutses för de
närmaste åren har en sådan omfattning att den allvarligt hotar flygförbandens
verksamhet. Om flygbolagens rekrytering sker i samma omfallning som hittills
från flygvapnet finns det t.o.m. en avsevärd risk atl säväl incidenlberedskapen
som möjligheten till insatser vid överraskande angrepp skulle minska i sådan
grad atl omvärldens förtroende för vär militära förmåga alt i krig bevara
neutraliteten allvarligt skulle rubbas. Dessutom skulle del bli mycket svårt
att utbilda de piloter som behövs för del framlida flygvapnet p.g.a. brisl pä
flyglärare. Del är således ell starkt nationellt intresse att åtgärder vidtas
för att flygvapnet skall kunna behålla etl tillräckligt antal piloter.
Samtidigt är del givelvis viktigt att flygbolagen inte hämmas i sin ulveckling.
Under några år är det därför nödvändigt all göra en avvägning mellan dessa två inlressen
inom ramen för den nuvarande tillgången på piloter. I ett längre perspektiv är
det dämtöver nödvändigl all genom akliva ulbildningsinsalser i väsenllig grad
öka den toiala tillgängen på piloter.

3
Hittills genomförda åtgärder

Som
jag nyss angav har regeringen efler beslut av riksdagen inrättat en särskild trafikflygarhögskola
för ulbildning av civila piloter. Den försia kursen vid skolan kom att omfalla endasl
14 elever, vilket främst berodde på del mycket ringa rekryteringsbehov som
flygbolagen anmälde. För all öka tillgången på piloter för flygbolagen och
samtidigt minska avgången från flygvapnet har regeringen i årets budgelproposilion
beräknat medel för en utökning av antalet elever vid trafikfiygarhögskolan (prop.
1984/85: 100 bil. 6 s. 117). Denna åigärd kommer dock inte alt ge effekt förrän
om etl par år.

Regeringen
har dessutom som etl led i strävandena atl säkerställa tillgången på piloter i
flygvapnet i december 1984 beslutat om vissa ändringar i
tjänstgöringsförhållandena för de piloter som efter avgång övergår lill flygvapnets
reserv. Beslutet innebär atl dessa piloter under de försia åren efter avgången
kan tjänstgöra i flygvapnet på ell mer koncentrerat sätl än lidigare samiidigi
som de tjänstgör i flygbolagen (s.k. delat bruk). Delta ger bättre möjligheter
alt ulnyttja dem i flygvapnets krigsorganisation.

Skr. 1984/85:148 5

Överbefälhavaren har i mars 1984 tillkallat en utredning
om tjänstgöringsförhållanden och lönebestämmelser för all flygtjänsigörande
personal inom försvarsmakten (nygförmånsutredningen). Arbetet bedrivs på stor
bredd och har hög prioritet. Utredningen beräknas vara klar sommaren 1985.

Under hösten 1984 och vintern 1985 har avlöningsförmånerna
förbättrats för omkring hälften av flygförarna och helikoplerförarna lill en tolal
kostnad av 7.5 milj.kr. per år. Statens arbetsgivarverk och berörda personalorganisationer
har kommit överens om att fortsäiia behandlingen av lönefrågorna för flygförare
m.fl. inför 1986 års avtalsrörelse.

Jag är
medveten om atl andra orsaker än skillnaderna i anställningsförmåner är av slor
betydelse när del gäller att få försvarets piloter atl stanna kvar i sin
anställning. Del gäller t.ex. möjlighetema alt efter 40-årsåldern få fortsätta
i flygförartjänst. I denna fråga kommer chefen för flygvapnet atl redan under
våren 1985 redovisa planer för flygförarnas tjänstgöring. Vissa andra av de
frågor som har betydelse när det gäller atl få flygvapnets piloter atl slanna
kvar kan lösas i förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Jag räknar med
alt del underlag som las fram genom överbefälhavarens försorg till sommaren
1985 skall ge en bra grund för sådana åtgärder. Det är emellertid inte möjligt
att vänta så länge med atl vidta ålgärder. Jag har därför, som jag redan har anmäll
i 1985 års budgetproposition, lagil initiativ till överläggningar med
flygbolagen, berörda myndigheler och personalen i syfte alt finna lösningar på
de akuta problemen. Dessutom har överläggningar skelt för att finna lösningar
på den långsiktiga försörjningen av piloter både för den militära och den
civila flygverksamheten. Överläggningarna har letts av företrädare för
försvars- och kommunikationsdepartementen. Jag har även haft överläggningar i
denna fråga med de norska och danska försvarsministrarna.

Under överiäggningarna har det gjorts klart för
företrädarna för SAS, LIN och Swedair atl del slora behov av piloter som
bolagen har angett för de närmaste åren inte kan tillgodoses från del svenska
flygvapnet i slörre omfattning än som kan godias från säkerhetspolitiska
utgångspunkter. Vad som kan godtas har preciserats till sammanlagl elt tjugotal
piloter under åren 1985 och 1986 under förutsättning att piloterna lar
anställning som reservofficerare och därigenom kan tjänstgöra i s.k. delat bmk
mellan flygvapnet och flygbolagen under några år efter övergången. Vidare har
framhållits att den begränsade övergång frän flygvapnet som sålunda kan godtas,
måste genomföras pä etl sådant sätt atl regeringen har full kontroll över såväl
formerna som omfallningen av den.

Flygbolagen måsle således lillgodose sitt pilotbehov på ell
sädant sätt att flygvapnet inte i något avgörande hänseende hindras atl
fullgöra sina uppgifter. De måste därför finna andra former för alt tillgodose
sitt behov av piloter än atl rekrytera huvudsakligen från fiygvapnet. De kan
givetvis också behöva anpassa sina uppgifter till tillgången på piloter. Jag
utgår från

Skr.
1984/85:148 6

att flygbolagen rättar sig efter de begränsningar i
rekryteringen av piloter från flygvapnet som jag från försvarspolitiska
utgångspunkter anser måsle gälla. Del jag här har anfört gäller naturligtvis
alla de civila flygbolagen, d.v.s. inle bara SAS, LIN och Swedair.

Om flygbolagen i sitt rekryteringsarbete inte skulle rätta
sig efler dessa begränsningar måste Ivingande åtgärder vidias. Vad jag främsl
har i åtanke är t.ex. åtgärder av trafikpolitiskt slag som gör de berörda
flygbolagens pilotbehov mindre.

På lång sikl måste försörjningen av piloter såväl för den
militära som för den civila flygverksamheten säkerställas. 1 1985 års
budgetproposition anmäls att medel har beräknats för en utökning av antalet
elever vid trafikflygarhögskolan. Ulökningen av elevantalel kan emellerlid,
främst på grund av den begränsade tillgången på kvalificerade fiyglärare, inte
ske i sådan omfattning att den svarar mot de behov som flygbolagen numera
räknar med. Ytterligare åtgärder behöver således snarast vidias för atl säkra
det långsiktiga behovet av piloter för den civila luftfarten. Flygbolagen har
också förklarat sig beredda alt ta ell slörre ansvar än hillills för den civila
pilotulbildningen. Överläggningarna fortsätter i denna fråga.

4 Framtida åtgärder

Del svenska försvaret spelar en viktig roll i vår
säkerhets- och neulrali-lelspolilik. Flygvapnet är en väsenllig del av vårl
försvar. Flygvapnets förband skall i samverkan med andra förband kunna bekämpa
en angripares transporter genom luften, över havet och över landgränsen.
Flygförbanden skall samlal kunna möla en angripares flygbekämpning. Förbanden mäste
därför ha hög beredskap och snabbi kunna sättas in inom olika områden. De måste
vidare i fred kunna medverka i övervakningen av vårt territorium och ingripa
vid kränkningar. Flygvapnets stridsdivisioner har stor överensstämmelse mellan
freds- och krigsorganisationen. De flygförare som ingår i krigsorganisationen
måste ha aktuella kunskaper och underhålla sin yrkesskicklighet ständigt. Kompelensen
ökar kontinuerligt hos denna personal under de ca tjugo år som de kan ulnyttjas
i sin krigsbefaltning.

För att stridspilolerna skall stanna kvar i flygvapnets
krigsorganisation under denna lid avserjag alt föreslå regeringen all införa en
särskild s.k. krigsplaceringspremie för dem som den I mars 1985 var anställda
som flygförare eller var under ulbildning lill flygförare. Premien avses
omfatta högst 15 basbelopp (varje basbelopp är f n. 21 800 kr.). För alt bli
berättigad till premien måste flygföraren vid 38 års ålder vara kvar som
yrkesofficer saml vara krigsplacerad som slridspilol eller eljest vara skyldig
all flyga krigsflygplan. Jag avser att i särskild ordning lämna förslag till
regeringen om de närmare villkoren för rätten fill premie och utbetalningen av
premien.

Skr. 1984/85:148 7

Totalkostnaden
per år i etl ulbyggl syslem uppskaltar jag lill ca 8 milj.kr. Jag räknar
emellertid med att övergången lill systemet sker successivt varför kostnaderna
de närmaste åren blir lägre än 8 milj. kr.

De
begränsningar av flygbolagens rekrytering från flygvapnet som jag har redogjort
för tidigare måste belraktas som en akut åtgärd för de närmaste åren.
Långsiktigt bör det vara möjligt att åstadkomma ett system där flygbolagens
rekrytering i huvudsak sker genom en särskild civil pilot-utbildning, men där
givetvis även en begränsad rekrytering kan ske från flygvapnet.

I
detta sammanhang vill jag också påminna om de problem som har uppstått när det
gäller helikopterförare för militärt och civilt bruk. Som jag har nämnt
tidigare har denna fräga tagits upp i tre motioner. Liksom stridspilolerna får
de militära helikoplerförarna en dyrbar utbildning och är mycket eftersökta på
den civila marknaden. De negativa effekterna för krigsorganisationen liksom för
fredsverksamheten vid stor avgång kan i många fall bli av liknande arl för helikoplerförbanden
som för flygvapnets stridsdivisioner. Behovet av snara åtgärder synes vara
stort även här. Frågan övervägs f. n. i regeringskansliet och behandlas även av
överbefälhavarens flygförmånsutredning.

Av
de överväganden och ålgärder som jag har redogjort för här framgår att frågan
om tillgången på piloter för försvaret inle kan ses isolerat från den civila
luftfartens behov. Såväl de akuta som de långsiktiga frågorna kräver fortsatta
omfattande insatser.

I
delta ärende har jag samrått med chefen för kommunikationsdepartementet.

5
Hemställan

Jag
hemställer

alt
regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har anfört i det
föregående om vissa ålgärder för alt säkerslälla försvarsmaktens behov av
flygförare.

6
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslular i enlighet med hans
hemställan.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985