Prop. 1984/85:159

Prop.
1984/85:159

Regeringens proposition 1984/85:159

om
lag om kontroll av husdjur m. m.;

beslulad
den 28 febmari 1985.

Regeringen
föreslår riksdagen all anla del förslag som har lagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

SVANTE
LUNDKVIST

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås all etl anlal lagar som reglerar aveln av husdjur och
hälsokontrollen av sådana djur ersätts av en ny lag. Även seminverk-samheten
skall kunna regleras med slöd av den nya lagen. Vidare föreslås styrmedel för
att förbättra djurhälsan och djurskyddet inom slaklsvinspro-duklionen.

Den
nya lagen föreslås träda i krafl den Ijuli 1985.

1
Riksdagen 1984185. I saml. Nr 159

Prop. 1984/85:159 2

Förslag
till

Lag
om kontroll av husdjur m. m.

Härigenom
föreskrivs följande.

1
§ Syftet med denna lag är att främja animalieproduktionen och djurs lämplighet
för avel i näringsverksamhet saml all förebygga sjukdomar hos djur.

Regeringen
får i del syfte som anges i första stycket meddela föreskrifter om kontroll av
husdjur och av andra djur, som människan har i sin vård, samt ge organisationer
på jordbruksnäringens område eller andra sammanslutningar räll alt anordna
sådan kontroll.

2§
Regeringen får i det syfte som anges i l§ första stycket meddela föreskrifier
om seminverksamhel och för övertöring av befruktade ägg mellan hondjur.

3§
Den som innehar djur av sådanl slag och inom sådant område lör vilkel kontroll
enligt 1 § har anordnats har räll all få djuren anslulna lill kontrollen.
Fortsatt anslulning får vägras, om djurens innehavare inle följer de föreskrifier
som gäller för kontrollen.

4
§ Djur som omfattas av kontrollen får enligt de föreskrifter som meddelas av
regeringen överlåtas under särskild beleckning som är förbehållen sådana djur.

5§
Om del fmns hälsokontroll anordnad för slaktsvin, får regeringen föreskriva all
en avgifi får tas ul vid slakt av svin från sådana besättningar som inte
omfattas av kontrollen och i vilka sjukdomar i särskilt hög grad förekommer.

Regeringen
får överlämna åt innehavare av slakteri all uppbära avgift av den som lämnar
svinen lill slakt.

6§
Regeringen får överlämna åt lantbruksslyrelsen atl

1. meddela föreskrifier som avses i 1 § andra slyckel,
2 och 4S§ saml 5$ försia slycket,

2. ge organisationer på jordbruksnäringens område
eller andra sammanslutningar rätt atl anordna sådan kontroll som avses i I §,

3.
besluta om sådanl överlämnande
som avses i 5§ andra slyckel.

7
§ Den som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryler mot en föreskrifl som har
meddelals med stöd av 2 eller 4 § döms till böler, om inte ansvar för gärningen
kan ådömas enligt brottsbalken.

Denna
lag Iräder i krafl den 1 juli 1985. Genom lagen upphävs

1.
lagen (1914:451) om hingstbesiktningslvång,

2.
lagen (1928:196) om galtbesiklningstvång,

3.
lagen (1976:300) med
bemyndigande atl meddela föreskrifter om seminverksamhel för avel av vissa
husdjur.

Prop.
1984/85:159 3

4. lagen
(1978:878) om överföring av ägg mellan hondjur för avel av

husdjur,

5. lagen
(1980:370) om organiserad hälsokontroll av husdjur.

Regeringen eller, efter regeringens besiämmande, lantbruksslyrelsen får

meddela föreskrifier om atl
handjur får användas lill avel endasl om de har avelsvärderats. Sådana
föreskrifter får meddelas all gälla längst till och med utgången av juni 1987.
Vid överträdelse av föreskrifl om avelsvärde-ring gäller 7 § lagen.

Prop. 1984/85:159 4

Uidrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1985-02-28

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, LeQon, Peterson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R.
Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Lundkvist

Proposition
om lag om kontroll av husdjur m. m.

1
Inledning

Lantbruksslyrelsen
har i en framslällning lill regeringen den 29 seplember 1983 föreslagil att etl
anlal lagar som reglerar aveln av husdjur och hälsokontrollen av sådana djur ersätls
med en ny lag rörande kontrollen av husdjur och viss verksamhel som har
anknytning till denna kontroll. Till prolokollet i della ärende bör fogas lanlbruksstyrelsens
förslag lill lag om husdjurskonlroll m. m. som bilaga I.

Efter
remiss har yttranden över lanlbmksstyrelsens förslag avgells av statskontoret, riksrevisionsverkei,
näringsfrihetsombudsmannen, slalens Uvsmedelsverk, slalens jordbruksnämnd, kammarrällen
i Sundsvall, Sveriges lantbmksuniversitet, slalens velerinärmedicinska
anstalt, statistiska centralbyrån, Lantbmkamas riksförbund.
Hushållningssällskapens förbund, Tjänslemännens cenlralorganisalion.
Centralorganisationen SACO/SR som har åberopal ell yltrande av Sveriges
veterinärförbund. Landsorganisationen i Sverige, Svenska iravsporlens
centralförbund och Köllbranschens riksförbund.

En
sammansläUning av remissyllrandena bör fogas lill protokollet i della ärende
som bilaga 2.

Regeringen
uppdrog den 20 oklober 1983 ål lanlbruksstyrelsen all i samråd med slalens
livsmedelsverk och slalens jordbruksnämnd uireda och lämna förslag lill
åtgärder för att förbällra djurhälsan och djurskyddet inom svinskötseln m. m.

Lantbruksslyrelsen
har i skrivelse den 9 oklober 1984 med överiämnande av utredning och
samrådsyttranden från slatens livsmedelsverk och statens jordbmksnämnd
redovisat uppdragel. Skrivelsen bör fogas som bilaga 3 till protokollet i detla
ärende.

Prop.
1984/85:159

Förslagel
har remissbehandlats. Yttranden har avgetls av Sveriges lantbruksuniversitet, slalens
velerinärmedicinska anstalt, Lanibrukarnas riksförbund, Sveriges livsmedelsinduslriförbund.
Kooperativa förbundet. Landsorganisationen i Sverige. Tjänstemännens
centralorganisation. Centralorganisationen SACO/SR. Sveriges
djurskyddsföreningars riksförbund. Nordiska samfundet mot plågsamma
djurförsök. Djurens vänners riksorganisation och Svenska djurskyddsföreningen.

En
sammanställning av remissyttrandena bör fogas som bilaga 4 till protokollet i della
ärende.

2
Allmän motivering

2.1
Bakgrund

Modern
husdjursförädling innebär att man genom olika avels- och urvalsmetoder söker
få fram de bäsla husdjuren. Genom framstegen inom ärftlighelslärans område har
man utvecklat fiera och säkrare sådana metoder. För lillämpningen av dessa meloder
i husdjursförädlingens Qänst är del av grundläggande belydelse all det finns
tillgång lill en organiserad husdjurskontroll. En sädan kontroll innebär i
detta sammanhang bl.a. insamling och bearbetning av data om djurens identitet,
härstamning, prestationer och produklionsegenskaper, vilka uppgifter läggs lill
gmnd för en ralionell husdjursskölsel. I fråga om vissa djurslag innebär
kontrollen alt endasl djur som uppfyller särskilda krav får användas i aveln.
Till husdjurskonlrollen hör också den hälsokontroll som är organiserad för vissa
djurslag och vars främsla syfte är all förebygga sjukdomar. En nära anknylning till
kontrollen av husdjur har seminverksamheten och verksamheten med överföring av
befruktade ägg mellan hondjur.

De nuvarande
bestämmelserna om husdjurskonlrollen innebär bl.a. att lanlbruksstyrelsen
meddelar regler för registrering av avelsdjur och uppgifter om sådana djur.
Sådana bestämmelser finns bl.a. i kungörelsen (1966:560) om slöd ål hästaveln, m.m.
och i kungörelsen (1967:396) om kontrollverksamhet beträffande nötkreatur,
svin, får och getter m.m. Enligt lagen (1914:451) om hingslbesiktningstvång
får, med vissa undanlag, endasl hingstar som godkänts av staten användas för avelsändamål,
Lagen (1928:196) om galtbesiklningstvång innehåller liknande beslämmelser för svinaveln.
För hälsokontrollen av husdjur gäller alt lantbmksstyrelsen får ge en
organisation på jordbmksnäringens område eller någon annan sammanslulning rätt
all anordna sådan kontroll i enlighel med en plan och rikllinjer som har godkänls
av slyrelsen. Beslämmelser om della finns i lagen (1980: 370) om organiserad
hälsokontroll av husdjur och i en lill lagen hörande förordning (SFS 1980:372).
Bestämmelserna om seminverksamhel, lagen (1976: 300) med bemyndigande att
meddela föreskrifter om seminverksamhel för avel av vissa husdjur och en
förordning i samma ämne

Prop.
1984/85:159 6

(SFS
1976: 301), ger lantbruksstyrelsen möjlighet all föreskriva vissa krav på de
handjur som skall lämna sperma till verksamhelen. Med slöd av de nämnda
författningarna kan lantbmksstyrelsen föreskriva underrättelseskyldighet för
den som bedriver seminverksamhel. Enligt lagen (1978:878) om överföring av ägg
mellan hondjur för avel av husdjur bemyndigas regeringen eller myndighel som
regeringen besiämmer att meddela föreskrifter för sådan överföring, vilkel ocksä
har skell genom beslämmelser i 3 § djurskyddsförordningen (1979:287).

De
nuvarande bestämmelserna för husdjurskontrollen innebär att staten medverkar i
kontrollen på olika sätt. 1 slor utsträckning innebär denna medverkan att
samhället ställer upp vissa regler för och övervakar verksamheter som handhas
av organisaiioner inom jordbruksnäringen. En sådan ansvarsfördelning slår i
överensstämmelse med vad statsmakterna år 1967 uttalade i fråga om husdjurskonlrollen
(prop. 1967:74, JoU 18, rskr 27).

Innebörden
av !%7 års beslut är att slalens mera långtgående och direkta ansvar för
husdjurskontrollen bör föras över på näringsulövarna. Så har också skett ulom
vad belräffar svinkontrollen och hästkontrollen. I fråga om den sistnämnda
kontrollen har riksdagen beslutat (prop. 1983/84:100 bil. II, JoU25, rskr209) all del direkta ansvarei skall överföras från staten titl
näringen. Överlagandet skall ske senasl den 1 juli innevarande år.

2.2
Överväganden beträffande en ny lag om husdjurskontroll m. m.

Mitt
förslag: De nuvarande lagarna på husdjurskontrollens område ersätts med en
enda lag som ger slöd för all i administrativ ordning meddela nödvändiga delaQföreskrifler
för husdjurskonlrollen.

Lantbruksstyrelsens
förslag: Överensslämmer med milt förslag.

Remissinstanserna:
Remissinstanserna ansluter sig till lantbruksslyrelsens förslag. Kammartätten i
Sundsvall anser dock alt en överarbelning av förslaget bör ske.

Skälen
för mitt förslag: Det finns anledning all göra en genomgripande översyn av den
nuvarande lagstiftningen om husdjurskonlroll. Lagstiftningen bör utformas med ulgångspunkten
alt slatens medverkan i princip bör inskränka sig lill att vissa ramar och rikllinjer
anges i föreskrifter för verksamheten och att denna slälls under viss lillsyn.
Kontrollen bör omhänderhas av organisationer på jordbmksnäringens område eller
andra sammanslutningar, som alltså bör få rätt all anordna kontroll för visst djurslag.
1 den nya lagen bör regeringen eller, i den utsträckning regeringen

Prop.
1984/85:159 7

bestämmer,
lanlbmksslyrelsen bemyndigas att meddela de erforderliga föreskrifierna. För de
olika delarna av husdjurskonlrollen bör i huvudsak föQande regelsyslem finnas.

För
främst husdjursaveln är del väsentligt att uppgifter om djuren regislreras på ell
överskådligt säll. En form för en sådan regisirering är slambokföring som
innebär all avelsdjur och sådana uppgifter om djuren som är av belydelse för aveln
regislreras. För vissa djurslag sker en dataregislrering av alla djur som har
uppnått vissa minimiresultat. Lik.som hittills bör såväl slambokföringen som
annan molsvarande registrering skötas av näringens egna organisationer.
Föreskrifter bör emellertid finnas om hur bokföringen eller registreringen
skall genomföras. Dessa föreskrif ler bör meddelas av lanlbruksstyrelsen som
också bör utöva viss tillsyn av verksamhelen.

1
fråga om den del av husdjurskonlrollen som innebär begränsningar för all djur
skall få användas i aveln har del hitlills gälll särskilda regler för aveln av
hästar och svin. Handjuren skall uppfylla vissa kvalitelskrav enligt
föreskrifter meddelade av regeringen eller lantbruksslyrelsen. Vidare ankommer
del på en slallig nämnd resp. en av lantbmksnämnden ulsedd förrättningsman all
pröva om de föreskrivna kraven är uppfyllda. 1 enlighel med vad jag har anförl
om principerna för den nya lagstiftningen bör slatens verksamhel med prövning
för godkännande av avelsdjur upphöra. 1 princip finns del inle heller lillräcklig
anledning all från del allmännas sida föreskriva särskilda krav på de handjur
som skall användas i avel. Sådana föreskrifier gäller numera bara i fråga om
hingstar och galtar.

Lantbruksslyrelsen
har föreslagil en särskild regel som gör del möjligt atl slälla upp villkor för
att djur skall få användas för avel. Jag vill för min del hänvisa till
regeringens och lanlbmksstyrelsens möjligheter all med slöd av den nu
föreslagna lagen ge föreskrifter för husdjurskonlrollen. Genom sådana föreskrifier
blir del möjligt att slälla upp villkor för avelsarbetet. I princip bör det
emellertid ankomma på de ansvariga organisalionerna atl besluta hur del
framlida avelsarbetet skall bedrivas.

Under
en övergångsperiod kan del, somjag har anfört i föregående års budgetproposition,
vara nödvändigt all ställa upp krav från del allmännas sida på en avelsvärdering
av handjur som skall användas lill avel. Ell bemyndigande atl meddela föreskrifier
om etl sådanl krav bör las in i övergångsbestämmelserna lill den nya lagen.

Den
i husdjurskonlrollen ingående hälsokontrollen har behandlats av riksdagen år
1980 då lagen om sådan kontroll beslutades (prop. 1979/80:61, JoU 31, rskr
265). Bestämmelserna i 1980 års lag bör i huvudsak oförändrade föras över till
den nya lagen. Kontrollen bör genomföras i enlighel med de föreskrifter som lantbmksstyrelsen
meddelar. 1 överensstämmelse med vad som gäller enligt 1980 års lag bör del
enligt de nya bestämmelserna vara möjligt all anordna hälsokontroll även för
andra djur än husdjur inom jordbruksnäringen.

Prop. 1984/85:159 8

Flera
remissinslanser har framhållit vikten av att husdjurskontrollen organiseras på elt
sådant sätl alt den blir konkurrensneulral. Kontrollen av svinaveln, så som den
f.n. är anordnad, har utsatts för kriiik av bl.a. näringsfrihetsombudsmannen
(NO) och slatens pris- och kartellnämnd (SPK). Somjag redan har nämnl får
galtar användas till avel först sedan de besiklals och godkänls av
lantbruksnämnden. Godkännandet kräver emellertid i sin tur att galtbesältningen
har underkastats en kontroll som näringen själv ansvarar för men som bedrivs i
enlighet med lanlbmksstyrelsens föreskrifter. NO:s och SPK:s anmärkningar
gäller det förhållandel all alll huvudmannaskap för denna kontroll finns inom
de lanlbmkskooperaliva husdjurs- och slakteriorganisationerna, vilkel kan ge
dessa organisaiioner konkurrensmässiga fördelar i förhållande lill andra producenier.
Även andra konlrollformer har utsatts för kritik för bristande konkurrensneutralitet.

Jag
delar den uppfallning som bl.a. NO och SPK företräder, nämligen all den husdjurskonlroll
som byggs upp med slöd av den nya lagen måsle organiseras så all den inte
inverkar på konkurrensen inom näringen. Det är angelägel alt denna fråga
noggrant beaklas av den myndighel som efler regeringens bemyndigande har atl la
ställning lill huvudmannaskapet för olika konlrollformer.

Vad
belräffar seminverksamhel och överföring av befmktade ägg har lantbruksslyrelsen
föreslagit alt del i fortsättningen skall krävas lillslånd för sådan
verksamhet. Förslaget all ersälta den nuvarande anmälningsplikten med en
tillståndsprövning skall ses mol bakgrund av den utveckling som skell inom
området. De nuvarande reglerna tillkom vid en lidpunkl då seminlekniken endast lillämpades
på nötkreatur. En seminförening med fast organisalion svarade alllid för
verksamheten som utfördes av specielll ulbildade veterinärer och seminbilräden.
Sedan dess har lekniken börjat lillämpas också på svin, får, getter och hästar.
Enskilda djurägare ulför i relativt slor omfallning semineringen ulanför seminföreningarna.
Import av och handel med sperma förekommer också i ökad omfallning. Enligt lantbmksstyrelsen
innebär ett tillslåndskrav förbättrade möjligheter till ingripande bl.a. när seminverksamheten
inle uppfyller kraven på smittskydd eller djurskydd. Flertalel remissinslanser
som har uttalat sig i frågan har lillslyrkl förslaget. Jag finner det därför
befogat all det i den nya lagen förs in en bestämmelse som ger regeringen möjlighel
all meddela föreskrifter för den verksamhel som nu är i fråga.

Lantbmksstyrelsen
bar föreslagit att den nya lagstiftningen skall omfalla också den uppgifisskyldighet
som föreskrivs i kungörelsen (1974:661) om uppgifler för galt- och betäckningsslatisliken.
Enligt min mening har den i kungörelsen föreskrivna uppgiftsskyldighelen inle
ett sådanl samband med husdjurskonlrollen att den bör gmndas på den nu
föreslagna lagen. Del innebär alt del i den nya lagen inle bör las in något
bemyndigande som särskilt avser föreskrifter om uppgiftsskyldighet.
Föreskrifter, som inne-

Prop.
1984/85:159 9

bär
all den som ansluter sig lill en husdjurskonlroll blir skyldig att lämna uppgifler
som rör kontrollen, kan meddelas med slöd av den föreslagna lagens övriga bemyndiganden.

2.3
Åtgärder för att förbättra djurhälsan och djurskyddet inom slaktsvinsproduktionen

Mitt
förslag: Om del finns hälsokontroll anordnad för slaktsvin, får regeringen
föreskriva att en avgift får tas ut vid slakt av svin från sådana besättningar
som inte omfattas av kontrollen och i vilka sjukdomar i särskilt hög grad
förekommer.

Lantbruksstyrelsens
förslag: Slaktsvinsproducenter vars besättningar är anslulna till en
hälsokontroll bör få en premie i förhållande lill anlalel anslutna svin.
Premien bör finansieras via prisregleringen för kött och fläsk.

Remissinstanserna:
Flertalel remissinstanser är positiva till en hälsokontroll för slaktsvin men meningama
är delade om utformningen av del ekonomiska styrmedlet.

Skälen
för mitt förslag: Av lantbruksslyrelsens utredning framgår all det finns belydande
brisier i slaktsvinens nuvarande hälsotillstånd. Enligt min mening kan
nuvarande förhållanden inle anses godlagbara vare sig från djurskyddssynpunkl
eller med hänsyn tUl kraven på god kvalitet på livsmedel. Jag delar lantbruksslyrelsens
och flertalet remissinstansers uppfallning att en förbättring av förhållandena
i första hand bör åstadkommas genom all en hälsokontroll införs inom
slaktsvinsuppfödningen. En sådan kontroll kan anordnas enligt mitl förslag till
lag om kontroll av husdjur. Jag vUl erinra om att del sedan flera år tiUbaka
finns en organiserad hälsokontroll för avelsbesätlningar och smågrisproducerande
besättningar. 1 prakliken förmedlas endasl djur från besättningar som är
anslutna liU hälsokontrollen och denna omfaltar föQaktligen praktiskt laget
alla uppfödare av dessa djurkategorier.

Från
näringens sida har man uttalat elt starki intresse för att uividga nuvarande
hälsokontroll inom svinskötseln till att omfatta även slaktsvins-besättningar.
Jag bedömer att en sådan kontroll bör kunna vara fulll ulbyggd senast den Ijanuari
1987. Kostnaderna för kontrollen bör betalas av uppfödarna.

En hälsokontroll inom slakisvinsproduktionen bör gmnda sig på all slaklsvinsbesäiiningarnas
hälsotUlslånd fortlöpande föQs som ett moment i kötlbesiktningen. En sjukdomsregislrering
är i dag genomförd vid ell flertal slakterier och den bör kunna byggas ut till
att omfatta samtliga slakterier, ti Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 159

Prop. 1984/85:159 10

Det
är alltså angelägel att en organiserad hälsokontroll för slaktsvinsbe-sällningar
snarast anordnas och alt kontrollen får en så slor anslulning som möjligt. Specielll
viktigt är givetvis alt sådana besättningar som har en hög sjukdomsbelastning
blir föremål för åtgärder inom ramen för en organiserad hälsokontroll.

Med
hänsyn lill det intresse för kontrollen som finns inom näringen lorde det generella
styrmedel som lantbruksstyrelsen föreslagit inle behövas. I stället bör
styrmedlet utformas så all den uppfödare som står ulanför kontrollen och i vars
besättning en hög sjukdomsfrekvens konstateras får ell ekonomiskt incitament till
all ansluta sig lill kontrollen.

Enligt
min mening bör de kosinader som kontrollen kan medföra uppvägas genom en
förbättrad djurhälsa och därigenom ell bättre ekonomiskl utbyle för
producenterna.

Om
del visar sig att en önskvärd anslutning till kontrollen inle har uppnålls den Ijanuari
1987, bordel således därefler finnas en möjlighel all sätta in etl styrmedel
som främjar ett dellagande i kontrollen. Jag föreslår mol den bakgrunden ett
bemyndigande i den nya lagen som gör det möjligt all meddela föreskrifier om en
särskild avgifi för vissa djurägare som inte ansluter sig lill kontrollen.

Somjag
nyss antydde bör avgiften tas ul bara av de djurägare som står ulanför
kontrollen och som samiidigi har besättningar i vilka del förekommer sjukdomar
i särskilt hög grad. Avgiften bör beslämmas så all del för uppfödaren framslår
som en klar ekonomisk nackdel all slå ulanför kontrollen. Konstaterandet av
sjukdomsgraden i en besättning bör ske på grundval av sjukdomsregislreringen
vid slakteriet. Avgiften bör las ut genom ell avdrag på den ersällning
djurägaren får från slakteriet när han lämnar sina svin för slakt. Slakteriet
bör få uppdraget all ombesörja avgiftsuttaget. Avgifisskyldigheten bör upphöra
när djurägaren ansluter sig lill hälsokontrollen. Skulle djurägaren inle följa
de föreskrifter som gäller för hälsokontrollen riskerar han all bli utesluten
och därmed återigen avgiftsskyldig under föruisättning att sjukdomsförekomsien
i hans besättning beslår.

3
Upprättat lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom jordbruksdepartementet upprättats
ett förslag lill lag om kontroll av husdjur m. m.

4
Specialmotivering

1§

Syflel
med denna lag är all främja animalieproduktionen och djurs lämplighet för avel
i näringsverksamhet saml atl förebygga sjukdomar hos djur.

Prop. 1984/85:159 11

Regeringen
får i det syfte som anges i försia slyckel meddela föreskrifter om kontroll av
husdjur och av andra djur, som människan har i sin vård, samt ge organisationer
på jordbmksnäringens område eller andra sammanslutningar räll atl anordna
sådan kontroll.

I
paragrafen preciseras syftet med husdjurskonlrollen. Avsiklen är all främja animalieproduktionen
och djurs lämplighet för avel samt djurhälsan. Kontrollen i de förslnämnda
hänseendena avser en sammanslällning av uppgifler om identitet, härstamning och
produklion eller prestation, vilka uppgifler läggs till grund för en ralionell
skötsel. Till den del ändamålet är all förebygga sjukdomar motsvarar
paragrafen 1 § lagen (1980:370) om organiserad hälsokontroll av husdjur.

TUlämpningsområdel
omfattar inte bara husdjur. Andra djur som kan komma i fråga för kontroll är
exempelvis försöksdjur.

Paragrafen
innebär etl bemyndigande för regeringen atl meddela föreskrifter om hur
husdjurskontrollen skall genomföras. Därmed avses föreskrifter om kontroUens
närmare omfattning och ulformning samt föreskrifter om avgifier för kontrollen.
Föreskrifterna kan också avse t. ex. skyldighel atl bevara genetiskt
värdefullt maierial for evenluella framtida behov. Dessulom ges regeringen
lagstöd för all låta-en organisalion på jordbmksnäringens område eller annan
sammanslutning fullgöra uppgifter som kan innebära myndighetsutövning. Del fömtsätls
all en sammanslutning som anordnar hälsokontroll också kommer all pröva om djur
vilka omfallas av kontrollen får säQas under särskild beleckning som anger atl
de är fria från vissa sjukdomar. Med hänsyn lill alt beteckningen vid
straffansvar är förbehållen djur som är anslutna lill kontrollen får prövningen
karaklär av myndighetsutövning.

2§

Regeringen
får i del syfte som anges i 1 § första stycket meddela föreskrifter om seminverksamhel
och för överföring av befmktade ägg mellan hondjur.

Paragrafen
ersätter bestämmelserna i lagen (1976:300) med bemyndigande att meddela
föreskrifter om seminverksamhel för avel av vissa husdjur och lagen (1978: 878)
om överföring av ägg mellan hondjur för avel av husdjur. Det nya bemyndigandet
är inte begränsai lill all gäUa husdjur. Jag vill också hänvisa tiU vad jag i
den allmänna motiveringen har anfört om tiUståndskrav för den verksamhet som
avses med bemyndigandel.

3§

Den
som innehar djur av sådant slag och inom sådant område för vilket kontroll
enligt 1 § har anordnats har rätt all få djuren anslulna till kontrollen.
Fortsatt anslutning får vägras, om djurens innehavare inte föQer de föreskrifter
som gäller för kontrollen.

Prop. 1984/85:159 12

Paragrafen
innebär all den sammanslulning som har åtagit sig atl anordna husdjurskontroll
inte får vägra någon djurägare anslulning med hänvisning till alt vederbörande
inte är medlem i sammanslutningen. Av bestämmelsen följer atl sammanslutningen
inle får särbehandla någon djurägare genom alt slälla upp särskilda villkor för
hans anslulning. Djurägarens räll lill anslutning är självfallet beroende av atl
han är villig all följa de föreskrifter som har meddelals för kontrollen.

4§

Djur
som omfallas av kontrollen får enligt de föreskrifter som meddelas av
regeringen överlåtas under särskild beleckning som är förbehållen sådana djur.

Paragrafen
moisvarar 3 § lagen (1980: 370) om organiserad hälsokontroll av husdjur. Den hälsokonlroU
som ingår i husdjurskonlrollen används som elt konkurrensmedel på det sältel
all djuren kan säljas under viss beteckning som anger all de är fria från de
sjukdomar som kontrollen avser. Det kan finnas anledning all närmare precisera
under vilka villkor en sådan försäljning får ske. 1 paragrafen bemyndigas
regeringen meddela sådana föreskrifter.

5§

Om
del finns hälsokontroll anordnad för slaktsvin, får regeringen föreskriva atl
en avgifi får las ul vid slakt av svin från sådana besättningar som inte
omfattas av kontrollen och i vilka sjukdomar i särskilt hög grad förekommer.

Regeringen
får överlämna ål innehavare av slakteri att uppbära avgifi av den som lämnar
svinen lill slaki.

Frågan
om en sårskild avgifi för all främja anslulningen till en hälsokonlroU för
slaktsvin har behandlals i den allmänna moliveringen (avsnill 2.3). Paragrafen
innehåller bemyndiganden all meddela föreskrifter om en sådan avgift och atl
låta slakteriförelagcn ombesörja avgiftsuttagen.

6§
Regeringen får överiämna åt lanlbruksstyrelsen atl

1.
meddela föreskrifter som avses
i 1 § andra slyckel, 2 och 4 §§ saml 5 § försia slyckel,

2.
ge organisationer på
jordbruksnäringens område eller andra sammanslutningar räll att anordna sådan
kontroll som avses i I §,

3.
besluta om sådanl överiämnande
som avses i 5 § andra slyckel.

Paragrafen
innebär atl regeringen kan överiåla åt lantbruksslyrelsen både att meddela föreskrifter
för hur kontrollen skall genomföras m. m. och alt ulse huvudmän för husdjurskonlrollen.
Lantbruksslyrelsen kan också bemyndigas att meddela föreskrifier som avses i 5 §.

Prop.
1984/85:159 13

7§

Den
som med uppsåt eller av grov oaktsamhet bryter mot en föreskrift som har meddelals
med slöd av 2 eller 4 § döms till böler. om inte ansvar för gärningen kan ådömas
enligt brottsbalken.

Enligt
paragrafen straffbeläggs överträdelser av vissa av de föreskrifter som kan
meddelas med stöd av lagen. Den som bryter mol vad som föreskrivs om seminverksamhel
och överföring av befruktade ägg eller om förulsällningarna för överiåtelse av
djur under särskild beleckning kan dömas lill bötesstraff Överträdelser av föreskrifierna
kan innebära broll mol brottsbalkens bestämmelser om l.ex. djurplågeri eller
bedrägeri. Då gäller brottsbalkens ansvarsbestämmelser. Djurägare som inle
följer föreskrifter som meddelas för andra delar av djurkontrollen riskerar
inte att straffas men däremoi atl uteslutas ur kontrollen.

Ikraftträdande

Lagen föreslås träda i
kraft den Ijuli 1985 då de nuvarande lagarna på hälsokontrollens område
föreslås upphävda. I enlighet med vad jag har anfört i avsnill 2.2 har bland
övergångsbestämmelserna lagits in etl bemyndigande att meddela föreskrifter om
avelsvärdering.

5
Lagrådets hörande

Lagrådel
kommer atl t.o.m. mars i år arbela med del högsia tillåtna antalet avdelningar.
Trots detta kommer lagrådets program under denna lid all vara ulomordenlligl
ansträngt. Alla de lagförslag som är av del slaget atl lagrådel enligt 8 kap.
18 § andra slyckel regeringsformen bör höras över dem kommer inle att kunna
granskas av lagrådet i sådan tid att förslagen kan föreläggas riksdagen inom
den i 3 kap. 3 § riksdagsordningen angivna liden.

Av
den nyss nämnda bestämmelsen i regeringsformen föQer emellertid alt lagrådels
granskning kan underlåtas, om lagrådets börande skulle sakna belydelse på gmnd
av frågans beskaffenhet eller skulle fördröja lagstiftningsfrågans behandling
så all avsevärt men skulle uppkomma.

Den
föreslagna lagen avses ersälta flera lagar rörande kontroll m.m. beträffande
husdjur. Den är av förhållandevis enkel beskaffenhet från lagteknisk synpunkt.
Det är angeläget atl den nya lagen träder i kraft samtidigt med tidpunkten för
det av riksdagen beslutade överförandel av huvudmannaskapel för häslkonlrollen
från staten till de enskilda näringsulövarna. nämligen den Ijuli 1985. På gmnd
härav anserjag att eh remiss till lagrådel bör kunna underiålas i della fall.

Prop. 1984/85:159 14

6 Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag atl regeringen föreslår
riksdagen

att
anta förslagel lill lag om kontroll av husdjur m. m.

7 Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens hemställan och beslutar alt genom proposition
föreslå riksdagen atl anta det förslag som föredraganden har lagt fram.

Prop.
1984/85:159 l

BUaga I

Lantbruksstyrelsens förslag till lag om husdjurskontroll m.
m.

1
§ Regeringen får ge organisationer på jordbruksnäringens omräde eller andra
sammanslutningar rält alt enligt de föreskrifter som regeringen meddelar
anordna kontroll av vissa slag av husdjur och av vissa andra djur, som
människan har i sin vård. i syfle all

1. främja
animalieproduktionen eller djurs lämplighet för avel eller annal

ändamål eller

2. molverka
eller förebygga sjukdomar hos djur.

2§
Regeringen får meddela föreskrifter om all avelsdjur skall uppfylla vissa
fordringar.

3§
Regeringen får meddela föreskrifier och slälla upp villkor för seminverksamhel
och för överföring av befruktade ägg mellan hondjur.

4§
Regeringen får meddela föreskrifier om skyldighet för den som innehar djur som
används för avel att lämna uppgifl om avelsverksamhelen.

S§
Den som innehar djur av sådanl slag och inom sådanl område för vilkel kontroll
enligt I § har anordnats har räll all få djuren anslulna lill kontrollen.

6
§ Djur som omfallas av kontrollen får enligt de föreskrifter som meddelas av
regeringen överiåtas under särskild beleckning som är förbehållen sådana djur.

7§
Regeringen får överlämna ål lanlbruksstyrelsen atl ge organisaiioner på
jordbruksnäringens område eller andra sammanslutningar rält all anordna sådan
kontroll som avses i I §.

Regeringen
får överiämna ål lantbruksslyrelsen eller annan myndighel all meddela
föreskrifter enligt denna lag.

8§
Till böler döms den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet

1.
bryter mot föreskrift som har
meddelats med stöd av 2. 3 eller 6 §,

2. underlåter all fullgöra vad som åligger honom
enligt föreskrift som meddelats med slöd av 4 §,

3.
vid fullgörande av uppgiftsskyldighei
enligt 4§ lämnar oriktig uppgifl om någol förhållande av belydelse, om inle
gärningen är belagd med siraff i brottsbalken.

Denna
lag träder i krafl den 1 januari 1985. Genom lagen upphävs

1.
lagen (1914:451) om hingstbesiktningslvång,

2.
lagen (1928:196) om galtbesiklningstvång,

3.
lagen (1976: .300) med
bemyndigande alt meddela föreskrifter om seminverksamhel för avel av vissa
husdjur,

4.
lagen (1978:878) om överföring
av ägg mellan hondjur för avel av husdjur,

5.
lagen (1980:370) om organiserad
hälsokontroll av husdjur.

Prop. 1984/85:159 16

Bilaga
2

Sammanställning av remissyttrantlena över lantbruksstyrelsens
förslag till lag om husdjurskontroll m. m.

1
Allmänna synpunkter

Statskontoret:
Statskontoret nolerar all i föreliggande förslag ingen behandling finns av
kostnadsaspekterna och förulsäller att förslaget inte föranleder ökade kosinader
för slalsverkel, för de enskilda näringsidkarna eller för konsumenterna.

Riksrevisionsverket:
RRV har ingenting alt invända mol förslagel alt sammanföra de i dag spridda
bestämmelserna inom husdjurskontrollområdel

till
en och samma lagsliflning.---------------------------- Enligt RRV: s
uppfattning bör

ell beslul
om de offenlliga insatserna inom området grundas på en samlad bedömning av å
ena sidan behovet av statlig insyn och reglering och å andra sidan de kosinader
för samhället som föQer av administrationen av dessa insalser.

Statens
livsmedelsverk: Det framlagda förslagel berör endast i ell avseende livsmedelsverkets
intresseområden, nämligen de beslämmelser som gäller

hälsokontroll
av husdjur. Livsmedelsverket lillslyrker de framlagda

förslagen
rörande delta avsnitt.

Statens
jordbruksnämnd: Många av nu gällande beslämmelser för hus

djurskonlroll och avelsarbele är föråldrade och behöver ses över. Slalens

jordbruksnämnd lillslyrker därför lanlbruksstyrelsens förslag som innebär

en anpassning till ulvecklingen i husdjursnäringen och en samordning av

författningarna- .

Kammarrätten
i Sundsvall: Nu gällande beslämmelser inrymmer etl flertal möjligheter till
ingripanden mol enskilda och berör i vissa fall mellan olika inlressegmpper
kontroversiella frågor. När dessa beslämmelser upphävs och endasl lill viss del
ersälts av bestämmelser med materiellt innehåll är det av vikl all förslaget
föregås av en utredning, vari erfarenhelerna av gällande beslämmelser och
förslagets innebörd närmare belyses. Därvid bör särskilt beaklas
regeringsformens beslämmelser om normgivningsmakten. Det nu nämnda är särskilt
angelägel eflersom förslaget i vissa delar avses innebära en utvidgning av den
enskildes skyldigheler. Framställningen innehåller hämtinnan icke några
redovisningar och överväganden.

Nu
gällande beslämmelser reglerar vidare frågor om besvärsräll.

Varken
denna fråga eller sekrelessfrågor berörs i framställningen.

Prop.
1984/85:159 17

Kammarrällen
vill--- ifrågasätta om ej staten även fortsättningsvis

inom
vissa djurslag skall faslställa villkor för handjurs användning i aveln.

--- Vidare
vill kammarrätten ifrågasätta den lillståndsplikt som avses

införas
beiräffande seminverksamhel. Behovel härav bör ytteriiga

re övervägas.

Kammarrätien
menar sammanfattningsvis på grund av del anförda alt en överarbelning av förslagel
bör ske innan del kan läggas lill gmnd för ny lagstiftning. Vid en sådan
bearbetning bör jämväl behovel av övergångsbestämmelser närmare övervägas.

Sveriges
lantbruksuniversitet: Förslagel är i huvudsak en modernisering av äldre lagsliftning.
Lantbruksuniversitetet har inle kompetens på laglekniska frågor inom området.
Universitetet har i övriga avseenden inga erinringar mol förslaget.

Statens
veterinärmedicinska anstalt: SVA vill inledningsvis anföra att den föreslagna
lagen med åtföQande förordning, enligt SVA: s uppfattning, kan Qäna som en lämplig
ramlagstiftning för de syflen som omnämnts i framställningen.

Lantbrukarnas
riksförbund: LRF är i stort positiv till förslaget om Lag och förordning om
husdjurskontroll. Dock måsle betonas svårigheten att bedöma lagens
konsekvenser när inle kungörelsen presenleras samtidigt.

LRF
anser även all huvudmannaskapel för en officiell husdjurskonlroll inte betyder
alt näringen skall svara för hela utvecklingsarbetet. 1 stället är del en
självklarhet att siaten, på samma sätt som hittills, tar silt ekonomiska
ansvar för att utveckla husdjurskonlrollerna.

LRF
lar även för självklart atl myndighel inte kan påtvinga näringen huvudmannaskap
för någon form av kontroll.

Hushållningssällskapens
förbund: Förbundel lillslyrker — de i fram

ställningen föreslagna författningsändringarna, dock med ell undanlag;

förbundel anser alt enskilda djurägare även i fortsättningen bör få semine-

ra i egen besättning enligt nu gällande bestämmelser.

Centralorganisationen
SACO/SR: Förbundel har ingel alt erinra mol alt uppräknade lagar, förordningar
och kungörelser ersätts med en lag och en förordning om husdjurskonlroll.

En forlsall
organiserad produktionskontroll genom jordbruksnäringens

organ men under lantbruksslyrelsens lillsyn finner förbundet vara en riklig

metod för främjande av husdjursskötselns effektivitet. Del slatliga inslaget

bör begränsas lill principer och planer saml lill en lillsyn som inle bör vara

detaljerad.--

Prop. 1984/85:159 18

Svenska
travsportens centralförbund: STC släller sig i princip bakom del förslag lill
ny lagstifining som lantbmksstyrelsen nu lagt fram.

Köttbranschens
riksförbund: Lantbmksstyrelsen berör i sin framställning endasl hell korl
konkurrensfrågorna. I slort sell framslår begreppet näringen som enhetligt,
vilket den i viss mån också är. Många producenier uppfattar dock olika åtgärder
inom kontrollområdel som konkurrensmedel mellan den lantbrukskooperativa resp. privala
seklorn inom den induslri som förädlar jordbmkets råvaror. För att neutralitet
skall kunna upprällhållas är del väsentligt, all hänsyn tages lill della vid ulformningen
av delaQföreskrifler m. m.

Inom
fiera områden som berörs av förslagel pågår i dag en stark utveckling. Så är bl.a.
förhållandel inom svinaveln. Den utvecklingen har medförl all just avelsarbetet
uppfattas som elt krafligl konkurrensmedel. Olika uppfattningar finns därvid
bl. a. i frågor som gäller prövningskontrollernas omfattning och uppläggning.
För en gynnsam utveckling för den samlade näringen, måsle delta beaklas vid
utformningen av huvudmannaskapel.

Om
de synpunkter som gäller konkurrensproblemen beaktas kan KR instämma i det av lantbmksstyrelsen
framlagda förslagel.

Näringsfrihetsombudsmannen:
På uppdrag av NO har slalens pris- och kariellnämnd genomfört en ulredning
benämnd "Svinavel, simktur och konkurrens" (SPK: s utredningsserie
1984:2). Därav framgår all ell komplicerat syslem växt fram på della område
med inslag av offenlliga regleringar och kontroller. Statens jordbruksnämnd
fördelar medel lill svin-avelsarbetel inom ramen för jordbmksprisregleringen. Lantbmksstyrelsen
utfärdar rambestämmelser och ulser huvudman för kontroller medan lanlbruksnämnderna
övervakar kontrollen och besiktigar och registrerar galtar. Huvudman för
kontrollen är Svensk Husdjursskötsel ek. för. som utfärdar detaQbestämmelser,
utser fallhuvudmän och ansvarar för dalabehandling. Svensk Husdjursskötsel är
huvudorganisation för den lanlbmkskooperaliva husdjursorganisationen. I fråga
om svinhälsokonlroll är Sveriges Slakleriförbund huvudman. Slutligen är ianlbrukskooperaliva
slakteriföreningar och husdjursföreningar utsedda som fäUhuvudmän i ett
rikstäckande nät för fältkontakt med dalainsamling och rådgivning.

Lanlbrukskooperationen
har således på della område lilldelals uppgifter av myndighetskaraklär, vilkel
man inom jordbruksprisregleringen sökl undvika. 1 proposiiion med förslag lill
ny konkurrenslag (1981/82:165 s. 178 O återges elt uttalande av
departementschefen i 1967 års jordbrukspolitiska beslul (prop 1967:95 s. 281).
Utlalandel har inle modifierats i senare jordbrukspoliliska beslut.
Departementschefen delade jordbmksutred-ningens uppfattning atl producenlkooperaliva
organ ej bör ombesörja marknadsreglerande åtgärder ulan dessa bör fullgöras av
särskilda regleringsföreningar. Föredraganden anförde bl.a. "Jag anser
alt del såväl ur

producent-
som konsumentsynpunkt är angeläget att inom jordbrukssektorn så långl möjligt
tillämpas samma principer i fråga om konkurrens som för näringslivel i övrigt.
De marknadsreglerande ålgärder som ingår i jordbruksregleringen medför
ofrånkomligen att konkurrensen inom jordbmkssektorn i viss mån begränsas.
Delta undersiryker angelägenheten av all, såsom jag nyss berört,
marknadsregleringarna ej görs mera omfattande än som är oundgängligen nödvändigl.
Del är också enligt min mening av stor vikt all ifrågakommande
marknadsregleringar helt åvilar statlig myndighet eller de nyss nämnda
regleringsföreningarna. Delta innebär i princip all jordbmkets ekonomiska
föreningsrörelse bör befrias från åligganden av della slag och sålunda som
jordbruksutredningen framhållil i konkurrenshänseende bör kunna bedömas enligt
samma normer och från samma ulgångspunkler som allmänl gäller".

År
1967 uttalade riksdagen i fråga om bl.a. lanlbmksstyrelsens arbetsuppgifter
att husdjurskontrollen i allt större utsträckning skulle vara "en uppgift
för näringen". Att regleringen på svinavelns område kommii all behandlas
på annal sätt än övriga regleringsåtgärder på jordbmkets område torde i
huvudsak hänga samman med atl svinavelsarbetel först på senare år blivit ett
betydelsefullt medel i konkurrensen mellan lanlbmks-kooperationen och privata slakteriföretag.
De senare har samordnai sig i Svenska Avelspoolen AB. I SPK:s ulredning
konstaleras alt den Ianlbrukskooperaliva slakteriorganisationen, som först kom
i gång med ett omfattande avelsarbele och som svarar för ca 80% av landels lotala
svinslakt, f. n. har klara konkurrensfördelar genlemol Avelspoolen inom en rad
områden.

2
Bemyndigandet att meddela föreskrifter om husdjurskontrollen och att ge
sammanslutning rätt att anordna sådan kontroll

Statskontoret:
I framställningen föreslås all regeringen skall kunna överlämna lill lanlbruksstyrelsen
all meddela föreskrifter. Slalskonlorel ifrågasätter om inte ramarna - jämför
lagrådels yttrande över förslag till lag om ändring i lagen (1979:425) om
skötsel av jordbmksmark (prop. 1983/84:96

s. 22) - för föreskrifierna--- bör
anges, förelrädesvis i lagen där

riksdagen
delegerar till regeringen, eller i vart fall i förordningen där regeringen
delegerar till lantbmksstyrelsen resp. statistiska cenlralbyrån.

Kammarrätten
i Sundsvall: Kammarrätten ifrågasäller om icke bestämmelsen bör överarbetas så
att lagens tillämpningsområde begränsas klarare och de syften som husdjurskonlrollen
kan omfalla preciseras. Vad som avses med "annat ändamål" framgår ej
av förslagel.

Statens
veterinärmedicinska anstalt: I fråga om en evenluell hälsokontroll

Prop. 1984/85:159 20

på
häst- och hundområdet ser SVA icke några särskilda svårigheler som kan hänföras
lill föreliggande författningsförslag. Beiräffande hälsokontroll av destinalionsuppfödda
laboraloriedjur, är enligt SVA: s bedömning ell huvudmannaskap analogi med del
som förekommer på animalieproduklionens område, knappast genomförbart då elt
flertal olika djurslag med hell olika förutsättningar berörs. Slora variationer
föreligger också beträffande anläggningarnas storiek, djurägarorganisalion
saknas etc. Det syns emellertid synneriigen väsenligl all få i gång en
hälsokontroll för destinalionsuppfödda laboraloriedjur och även om alla svårigheler
f n. icke kan överblickas för en sådan bör, enligt SVA: s uppfattning, inga
särskilda ändringar eller reservalioner göras i föreliggande författningsförslag.

I
fråga om fisk så förekommer redan nu en omfallande hälsokontroll-

verksamhet baserad på fiskeristyrelsens förfatiningar och uppbyggd i sam

arbete med fiskodlarnas egen organisalion. En inordning av denna

verksamhel
under föreslagen lagsliflning synes kräva särskilda överväganden med
klarläggande av lanlbmksstyrelsens resp. fiskeristyrelsens ansvarsområden.

Centralorganisationen
SACO/SR: I lanlbmksstyrelsens förslag till 1 § lag om husdjurskontroll anges bl.a.
alt syftet ska vara all "molverka eller förebygga sjukdomar hos
djur". Förbundel föreslår atl ordel "molverka"

slopas
då begreppet "molverka sjukdomar" får anses vara oklart.

Del
lorde--- vara önskvärt all i lagsiiftningen bygges in ell krav på att

förebyggande
av sjukdomar hos husdjur ingår i avelsverksamhelen. Ordel "eller" bör
därför ulgå ur § 1, punkl I och 2 och ersättas med ordel "och" enligt
föQande förslag:

1.
främja animalieproduktionen
eller djurs lämplighet för avel eller annal ändamål och

2.
förebygga sjukdomar hos djur.

Svenska
travsportens centralförbund: STC vill framhålla alt det är angelägel alt lanlbruksstyrelsen
medverkar då del gäller de övergripande rambestämmelserna avseende konlrollverksamhelen.
Dessa beslämmelser bör dock utarbetas i samråd med sporten.

3
Bemyndigandet att meddela föreskrifter för avel och seminverk-samhet m. m. och
föreskrifter om uppgiftsskyldighet

Statskontoret:
Jordbmksnäringens egna organisaiioner skall, enligt riksdagens beslut, vara
huvudmän för husdjurskontrollen. Verksamhelen fömtsätter bl.a. insamling och bearbelning
av statistik som kan användas i avelsarbetet. Mol den bakgrunden anser slalskonlorel
alt det kan ifrågasättas om inle dalainsamling för beläckningsslalislik för svinaveln
kan

Prop.
1984/85:159 21

samordnas
med semin- och kontrollverksamheten och överföras från statistiska
centralbyrån till näringens organisationer. Slatskonlorel förulsäller därvid atl
statistiken även fortsättningsvis kan göras tillgänglig för prognosändamål. De
här anförda synpunkterna bör beaklas vid ulformningen av den föreslagna lagen
och den föreslagna förordningen. Del bör finnas en föreskrift att
uppgiftsskyldig eller den, som har all medverka vid uppgifternas insamlande
eller på annal sätl, inle betungas onödigt.

Statens
jordbruknämnd: 1 dag krävs endasl en anmälan lill lantbruksslyrelsen för alt
få bedriva seminverksamhel. Lanlbruksstyrelsen föreslår en tillståndsgivning då
seminlekniken i dag lillämpas på många djurslag och i ökande omfallning utanför
seminföreningarna. TUlståndsgivningen bedöms av nämnden som befogad för att bl.a.
kunna ingripa då seminverksamheten inle uppfyller kraven på exempelvis
smittskydd eller djurskydd. Lantbruksstyrelsen föreslår vidare att SCB:s
betäckningsstatistik skall bibehållas. Nämnden tillstyrker det lämnade
förslaget då denna statistik bl. a. ligger till underiag för nämndens prognoser
för produklionen av fläsk.

Kammarrätten
i Sundsvall: Jämväl här innebär förslagel en utvidgning i förhållande lill gällande
bestämmelser genom all föreskrifterna kan utsträckas lill alla djur som
människan har i sin vård. Förslagel innebär även en uividgning genom att en lillståndsplikt
avses skola införas för seminverksamheten. Därest en sådan anses nödvändig bör
lillståndsplikten föras in i lagen om husdjurskontroll eller i vart fall komma lill
ullryck i förordningen i enlighet med den anmälningsskyldighet som föreskrivs
i 2§ förordningen (SFS 1976: 301) om seminverksamhel för avel av vissa
husdjur.

Statistiska
centralbyrån: Avslulningsvis vill SCB framhålla atl den nuvarande förordningen
(SFS 1974:661) som tillkom i samband med en genomgripande omläggning av galt-
och betäckningsstatistiken 1974, fungerat mycket bra. SCB finner därför med hänsyn
till statistikproduktionen inget skäl att ersätta nämnda förordning på säii som
anges i lanlbruksstyrelsens förslag. Om förändringen av annan anledning ändå
bör genomföras har SCB å andra sidan inie funnil all några avgörande skäl lalar
mol densamma. Som tidigare framhåUits bör dock enligt SCB: s uppfattning det
nuvarande systemet med vilesföreläggande vid underiåtenhet att lämna uppgifter
bibehållas.

Lantbrukarnas
riksförbund: LBS diskuterar i sin framslällning behovet av Slalligl godkännandekrav
för användning av enskilt djur i avelsarbele. LRF inslämmer i LBS bedömning atl
sådana krav har fått minskad belydelse. Erfarenheterna från nötkreatursaveln
visar också att statliga krav inte är nödvändiga för etl rationellt avelsarbele.
LRF stödjer dock LBS uppfattning att det under vissa omständigheter kan vara
lämpligt atl slaien

Prop. 1984/85:159 22

ställer
viUkor för handjurs användning i aveln. Ett sådant krav kan vara atl djuret
och/eller föräldrarna har genomgått avelsvärdering grundad på uppgifler från
officiell kontroll.

När
det gäller atl djuren skall ha uppnått etl visst minimiresultat vid den officiella
kontrollen för att få användas i avelsarbele är LRF mer tveksam. LRF instämmer
i LBS bedömning all meloden med godkännandelvång är föråldrad, atl den ger en omfallande
adminislralion, all efterlevnaden är svår att övervaka saml all del dessutom är
svårt alt fastställa relevanta minimigränser. LRF anser all ell godkännandelvång
inle är en absolut nödvändighet ulan bör övervägas myckel noggrant innan det
införs.

Beträffande
beslämmelsema om seminverksamhel och äggöverföring anser LRF det rikligl alt
det införs en tiUståndsgivning.

Centralorganisationen
SACO/SR: I förordningens § 2 anges atl lanlbmksslyrelsen får meddela
föreskrifter om att avelsdjuren skaU uppfylla vissa fordringar. Detla är någol
förvånande eftersom man på sidan 6 under rubriken "Begränsning av djurs
användning i aveln" lägger fram argument för atl staten inte skaU faslställa
villkor för handjurs användning i aveln inom någol djurslag frånsell under en
övergångsperiod då en sådan möjlighel skall ges. I enlighel med detla
resonemang bör formuleringen i paragrafen kunna ändras enligt följande:

"Lantbruksslyrelsen
kan vid behov meddela föreskrifter"... eller "Lantbruksslyrelsen får
tillsvidare meddela föreskrifter"...

I
fråga om seminverksamheten anser förbundel nödvändigt all särskilt

tillstånd bör fordras. Tillsynen bör dock inte åligga lantbruksnämnderna

som saknar erforderiig kompelens, ulan centralt lantbruksstyrelsen. Det

bör beaklas all de spermaproducerande husdjursföreningarna var för sig

omfaltar flera län.--

Frågan
om tystnadsplikt bör belysas. Uppgiflerna inom brukskonlroll och härstamningskonlroll
är offenfliga. Samma förhållande råder ej inom seminverksamheten.
Husdjursföreningarnas personal har lystnadsplikl vad gäller ullämnande av
uppgifter från anslulna besättningar. Skall då personal från lantbruksnämnden
ha tillgång till dessa uppgifter och dessutom ha räll all hanlera dem i silt
arbete? Även här bör i så fall tystnadsplikt krävas.

Kraven
på kompelens hos personal som har ansvar för liUsyn över

semin- och kontrollverksamhet bör specificeras och ställas höga.

Svenska
travsportens centralförbund: Vad slutligen gäller seminverksamheten är STC berell
all la på sig tillståndsgivningen lill dem som avser atl bedriva seminverksamhel
inom hästaveln. Dock inom de ramar som lanlbruksstyrelsen efler samråd med
sporten faslsläUer.

Prop.
1984/85:159 23

4
Rätt till anslutning till kontrollen och till överlåtelse av djur under
särskild beteckning

Statens
jordbruksnämnd: Statens jordbruksnämnd har ansvaret för kon-kurtensfrågorna
inom del jordbmksprisreglerade områdel liksom SPK och NO har inom andra
områden. Nämnden vill därför särskilt trycka på att de olika kontrollerna m.m.
ges en konkurrensneulral ulformning och all vid val av huvudmän dessa så långl
möjligt väljs så all sambandet med den affärsdrivande verksamhelen minimeras.
För all understryka viklen av konkurrensneutralitet vid kontrollen bör del
enligt nämndens mening klart anges all det vid anslulningen inle får ske någon
diskriminering genom all del i enskilda fall lillämpas särskUda villkor. Detla
bör också framgå av lagtexten genom atl del i 5 § anges exempelvis all anslulningen
skall ske på för verksamhelen gängse villkor.

Kammarrätten
i Sundsvall: Bestämmelsen (6§) motsvarar 3§ i lagen om organiserad
hälsokontroll av husdjur. Bestämmelsen bör utformas i överensslämmelse med sisinämnda
sladgande så all bemyndigandel för regeringen all meddela föreskrifter klarare
kommer lill ultryck.

Centralorganisationen
SACO/SR: Del lorde nu vara lämpligl all

överväga ell generelll
införande av obligalorisk hälsodeklaration av mjölkkor i samband med försäQning
vid livdjursauklioner. Föreskrifierna för försäljning av djur inom den
organiserade "hälsokontrollen" bör också i detla sammanhang ses över.

5
Påföljdsbestämmelser m. m.

Kammarrätten
i Sundsvall: Straffbestämmelserna bör enligt kammarrällens mening ytteriigare
övervägas. I förhållande till molsvarande beslämmelser i nu gällande lag har
straffsanktioneringen utvidgals. Några skäl härtill har icke angells. Innan nya
beslämmelser införs bör dessas överensslämmelse med brottsbalken undersökas.

Del
lorde erfordras övergångsbestämmelser såvitt avser i lag och förfallning
reglerad galt- och hingstbesikining.

Prop. 1984/85:159 24

BUaga3

Lantbruksstyrelsens förslag till ekonomiskt styrmedel för att
förbättra djurhälsan och djurskyddet inom slaktsvinsproduktionen

Den
20 oklober 1983 beslöt regeringen atl ge lantbruksstyrelsen i uppdrag atl i
samråd med slalens livsmedelsverk och slatens jordbruksnämnd utreda och lämna
förslag till åtgärder för atl förbättra djurhälsan och djurskyddet inom svinskölseln
m. m. Enligt beslutet skulle lantbruksslyrelsen vid uppdragels ulförande beakla
vad som anfördes i en till beslutet fogad promemoria.

En
gemensam utredning tillsattes inom myndigheterna för att fullgöra

uppdragel. Ulredningen överlämnade den 16maj 1984 sill "Förslag lill

ålgärder för all förbällra djurhälsan och djurskyddet inom slakisvinspro

duktionen" liU lantbruksstyrelsen .

Samrådsyllranden
från livsmedelsverket och jordbruksnämnden bifogas

Av
den genomförda utredningen framgår alt del finns betydande brister i slaktsvinens
nuvarande hälsotUlslånd. Sjukdomsregislreringen vid slakterierna ger en bild
av detla. Lantbruksslyrelsen anser därför att nuvarande förhållanden inte är
godtagbara vare sig ur djurskyddssynpunkl eller med hänsyn lUl kraven på god
kvalitet på livsmedel. Såsom framgår av ulredningen är det inte möjligt atl
komma till rätta med rådande missförhållanden genom ändrade beslämmelser
rörande djurskyddet. Del finns därför enligt styrelsens mening behov av all
införa ett ekonomiskl styrmedel för atl förmå producenier, som har besättningar
med en hög sjukdomsfrekvens, all anstränga sig ytterligare för atl förbättra
slaktsvinens hälsotillslånd. Della medför dessutom en bättre produktionsekonomi
för slaki-svinsuppfödarna.

Del
ekonomiska styrmedlet bör vara utformat på ell sådant sätt all del medför all
slaktsvinsuppfödarna ansluter sina besättningar till en organiserad
hälsokontroll och lill all föQa dess föreskrifter. Den försöksverksamhet som
bedrivs lalar för att en sådan hälsokontroll kan leda till en avsevärd
förbättring av slaktsvinens hälsotillstånd. Hälsokontrollen bör vara organiserad
i enlighel med nu gäUande beslämmelser. Del innebär bl. a. all anslutningen till
hälsokontrollen skall vara frivillig och all hälsokontrollen skall vara konkurrensneulral
i förhållande till de anslulna besättningarna.

Baskostnaderna
för hälsokontrollen bör kunna finansieras inom ramen för
jordbruksprisregleringen. Medel kan där las dels av införselavgifter inom
fördelningsplanen, dels ur prisregleringen för kött och fläsk.

För
atl ge slaklsvinsuppfödarna elt siarkare ekonomiskl moliv lill alt anslula sina
besättningar lill den organiserade hälsokontrollen föreslår lanlbruksstyrelsen
all producenierna får en konlantersättning i förhållande

Prop. 1984/85:159 25

till
antalet anslutna svin. Ersättningen bör utgå under förutsättning att
producenterna föQer hälsokontrollens föreskrifter om sjukdomsförebyggande ålgärder.
Ersättningens storlek bör bestämmas av statens jordbmksnämnd. Den får inle
medföra en höjning av den totala avräkningsprisnivån utan enbari innebära en
omfördelning mellan slaktsvinsproducenterna. Kontanlersättningen bör därför
finansieras via prisregleringen för kött och fläsk, t. ex. genom en höjning av slakldjursavgiflen
för slaktsvin enligt 7 § a lagen (1967:340) om prisreglering på jordbrukets
område. Slaktdjursavgiftens slorlek fastställs av jordbmksnämnden.

Lantbruksslyrelsen
vill beiräffande frågan om huvudmannaskapet för den föreslagna hälsokontrollen undersiryka
atl svinhälsovården bör ges en konkurrensneutral ulformning. Några andra
huvudmän, som fyller kraven enligt nuvarande bestämmelser om hälsokontroll för
svin, än Sveriges Slakteriförbund eller Svensk Husdjursskötsel torde f n. inte
finnas. Styrelsen är medveten om att kritik har riktals mot Slakieriförbundet
som huvudman förden nuvarande svinhälsokonlrollen. 1 anledning därav inrättades
för några år sedan på lanlbmksstyrelsens initiativ den centrala djur-hälsonämnden
för att bereda samtiiga intressenter insyn i verksamhelen. Enligt lanlbmksstyrelsens
mening bör frågan om huvudmannaskapet för den föreslagna hälsokontrollen tas
upp titl ytterligare diskussion sedan beslut fattats om dennas införande.

Eflersom
det finns elt nära samband mellan den nu föreslagna kontroUen och den
hälsokontroll som redan finns inom smågrisproduklionen lorde det av flera skäl
vara lämpligt med samma huvudman för all hälsokonlroU inom svinskölseln.

Lantbmsslyrelsen
vill slutligen även bemöta statens jordbmknämnds (JN) samrådsyttrande på några punkler.
JN har i sitt yttrande föreslagil all det ekonomiska styrmedlet utformas på elt
annat sätt än vad lanlbmksslyrelsen nu föreslagil. JN har i slället föreslagit
alt elt styrmedel införs i form av prisavdrag för svin med etl sjukligt
hälsotillstånd. Hälsolillslåndel skulle enligt JN kunna avläsas i den regisirering
som görs i samband med kötlbesiktningen vid slakterierna. Lanlbmksslyrelsen
vill emellertid framhålla all etl sådant prisavdrag av praktiska skäl — med
hänsyn tiU den brislande tillförlitligheten vid registreringen och till att
registreringen inle är besättningsrelaterad — enligt livsmedelsverket inte
torde kunna aktualiseras under de närmaste åren. JN har vidare, mol det av
styrelsen föreslagna styrmedlet, anfört atl det torde "vara mycket svårt atl
fastställa generella föreskrifter för alt lösa de problem som finns i visa slaklsvinsbesätl-ningar."

Uttalandet
tyder på att JN missuppfattat hur hälsokontrollen skall arbeta. Etl hälsokonlrollprogram
omfallar målsättningar och principer för insalser av den organisation som ulses
lill huvudman. Det skall också finnas personella och ekonomiska resurser för
verksambeten. Etl konlrollmo-ment måsle enligt lantbruksslyrelsens mening ingå
i verksamheten. Del

Prop. 1984/85:159 26

finns
för övrigl redan i nu existerande verksamhet. Hälsokontrollen skall vidare
förutom att lämna generella råd om sjukdomsförebyggande åtgärder även göra
besättningsutredningar i de svinbesättningar där så bedöms erforderligt.
Därefter skall hälsokontrollen i det individuella fallet ge föreskrifter om
vilka åtgärder som skall vidlas i sjukdomsförebyggande syfle.

Prop. 1984/85:159 27

Bilaga
4

Sammanställning av samrådsyttranden och remissyttranden
över lantbruksstyrelsens förslag till ekonomiskt styrmedel för att förbättra
djurhälsan och djurskyddet inom slaktsvinsproduktionen.

Statens
jordbruksnämnd: Enligt JN: s mening bör man pröva möjlig

heterna all sälla in åtgärder och siyrmedel som i första hand riklar sig lill

besättningar med dåligt hälsotillstånd. JN vill därför förorda att man först

prövar elt system med avdrag på priset på grisar som vid slakt visar sig ha

sjukliga förändringar. Enligt JN: s mening bör man därför först pröva om

del är möjligt att konstatera hälsoläget i samband med slakten, registrera

detta saml kontakta berörda producenter.

Statens
livsmedelsverk: Livsmedelsverket delar ulredningens upp

fattning alt del ekonomiska styrmedlet för atl förbällra djurhälsan inom

slakisvinsproduktionen f n. därför svårligen kan utformas på annal sätt än

att slaklsvinsuppfödarna ansluter sina besättningar lill en organiserad häl

sokontroll och åläggs att följa dess föreskrifter. Livsmedelsverket tillslyr

ker det av lanlbmksslyrelsen framlagda förslagel.

Sveriges
lantbruksuniversitet: Etl ekonomiskt siyrmedel i form av avdrag, med ulgångspunkl
i besältningsspecifik sjukdomsregislrering, bedöms som lämpligl. Vi anser dock atl
viss försikiighei bör iakttagas. Avdraget bör byggas på relativt säkra
uppgifter och avse sådan sjukdom där slaktsvins-producenten kan få relevanta
råd om ålgärd från slaklsvinshälsokontroll.

Statens
veterinärmedicinska anstalt: SVA stöder bildandet av en organiserad
slaktsvinshälsovård. Genom bildandet av en sådan organisalion med
slaktsvinsspecialister ges möjligheter lill direkl hjälp vid konslalerade hälsoproblem
och vidare skapas härigenom möjligheter lill utvecklingsarbete samt förmedling
av råd och kunskaper. Det bör påpekas all orsakssam-manbangen vid flera av de allvariigasle
störningarna ej är klariagda vilket naturligtvis i hög grad påverkar
möjligheterna lill förebyggande åtgärder och behandling.

SVA
menar att registrering av skador vid slakllillfällel som enda utgångspunkt för
ekonomiska siyrmedel f n. ej är rättvisande och därmed olämplig. Dels
föreligger olikheter mellan olika slakteriers bedömning, dels kan
registreringen inte i lillräcklig grad besällningsrelaieras.

Lantbrukarnas
riksförbund: LRF är positivi till all det organiseras en frivillig hälsovård
för slaktsvin men är negalivi lill lanlbruksstyrelsens förslag vad gäller såväl
uppläggning som finansiering.

Prop. 1984/85:159 28

En
lilläggsersättning tUl de slaktsvinsbesätlningar som ansluter sig till
hälsokontrollen skulle medföra alt samtliga slaktsvinsproducenter på myckel korl
tid ansluter sig till hälsokontrollen. Del innebär alt avräkningspriset skulle
bli det samma som före hälsokontrollens införande, dock med ett vikligl
undantag. Producenterna kommer alt förlora de pengar som skall finansiera
administration av utbetalningarna. Resultatet blir atl en slaktdjursavgift tas
ul som sedan ska utbetalas till majoriteten av slaktsvinspro-ducenlerna efler
avdrag för administrationskostnader. Det kan inte vara vettigt alt slaklsvinsproducenterna
och i slutändan konsumenterna ska finansiera en onödig myndighetsfunktion.

---- Prisavdrag
kan eventuellt vara nödvändigl om producenier, vars

slaktsvin
har hög sjuklighel vid slakt, visar uppenbart ointresse för utred

ning ocb åtgärder i besättningen. I sådana fall kan ell ekonomiskt styrme

del i form av avdrag vid slakt vara motiverat.

Sveriges
livsmedelsindustriförbund: SLIM ansluter sig till lantbruksslyrelsens förslag
under föQande två fömtsättningar:

1.
all garantier ges för atl lillräckliga
resurser, veterinär och annan expertis, finns så att målel, en förbättrad djurhälsa,
verkligen uppnås. Man får då inte vara främmande för en successiv uppbyggnad i
takt med resurstillgång. En exklusiv salsning på en uiökad veterinär kontroll
räcker enligt vår mening inte för alt nå uppställda mål.

2.
att huvudmannaskapet för
kontrollfunktionen garanteras bli konkurrensneulralt. Här måsle berörda parler
ges möjlighel atl gemensaml lämna förslag på lämplig ulformning i särskild
ordning. Ansvarei för alt sådana överläggningar kommer lill stånd bör läggas på
lanlbmksslyrelsen.

Kooperativa
förbundet: KF vill förorda alt man föQer Jordbmksnämndens förslag om att
åtgärder och styrmedel i första hand sättes in mot besättningar med dåligt hälsotillslånd.

Elt
system med avdrag på priset för de svin som vid slakt visar sig ha sjukliga
förändringar bör prövas. En komplikation i della sammanhang är att hälsoläget
måste registreras i samband med slakten, vilket innebär anslrängningar av del velerinära
besiktningsväsendet. Den omorganisation och försiärkning som Slatens
Livsmedelsverk beslulal om inom del besikt-ningsvelerinära området underlättar
dock frågans lösning. KF anser all frågan har så stor betydelse ur såväl konsumeni-
som producenlsynpunkl atl speciella svårigheter i anslulning lill införandel
måste lösas och övervinnas på så kort tid som möjligt.

Skogs-
och lantbrukstjänstemannaförbundet: I huvudsak ansluter vi oss till Lanlbmksstyrelsens
förslag.

Prop.
1984/85:159 29

ST-avdelning
318 vid statens livsmedelsverk: I dag finns en djurskyddslag

stiftning, som med vissa skärpningar borde kunna garaniera en bäitre,

mindre sjukdomsbefrämjande miQö för slaktdjur. En omfattande offenllig

organisalion för kontroll av köttets kvalité finns, och denna skulle med

ökade resurser kunna utnyttjas så atl de iakttagelser som görs beiräffande

djurens hälsotillslånd styr priset lill slaklsvinsuppfödarna så att endasl

friska djur ger full ersällning. På sikt anser vi alt dessa båda ålgärder
bättre

tillgodoser såväl djurskyddels som konsumenternas intressen än utred

ningsförslaget. För alt snabbt få till stånd förbällringar kan dock elt ekono

miskt styrmedel under ell uppbyggnadsskede vara lämpligl för atl påskyn

da atl slaktsvinsuppfödare utnyttjar hälsokontroll av sina besättningar,

vilket förefaller vara angelägel.

Sveriges
veterinärförbund: Velerinärförbundel avstyrker lanlbruksstyrelsens förslag i
sin nuvarande form och föreslår en kompletterande ulredning som syflar lill att
efterfrågat ekonomiskl siyrmedel grundar sig på resullal av en effektivare köttbesiktning
och en adekvat besättningsrelaterad sjukdomsregislrering i samband med
slakten.

Sveriges
djurskyddsföreningars riksförbund: Sveriges Djurskyddsföreningars Riksförbund
(SDR) ser myckel posilivi på det av lantbruksslyrelsen framlagda förslagel och
stöder i princip alt en djurhälsovård för slaktsvinsbesätlningar kommer till
stånd.

Med
ledning av erfarenheter från svinhälsovården kan man förvänta atl

kontrollen på sikt leder tUl elt förbättrat hälsotillslånd och därmed även

bättre djurskydd. Enligt SDR: s mening finns redan i dag myckel kunskap

om de faktorer som påverkar hälsan positivt i slaktsvinsuppfödningar.

Beträffande
huvudmannaskapet måsle som styrelsen framhåller full konkurrensneutralitet
förutsättas för att alla besättningar skall delta. Den nuvarande knyiningen till
slakteriförbundet uppfyller knappast detta krav. Svinhälsovården uppfattas
oftast som en medlemsservice i föreningen.

Nordiska
samfundet mot plågsamma djurförsök: Vi anser att hälsokontroll i kombination
med prisavdrag för slaklgrisar verkar vara elt bra sätt att komma till rätta
med de akuta hälsoproblem som föreligger. Den motiva-tionshöjande
tilläggsersättning för levererade slaktgrisar som producenterna anslutna till
hälsokontrollen föreslås få, bör dock inle vara relaterad

till antalet levererade
grisar, utan i slället vara besättningsrelaterad.

Det
är givetvis av yttersta vikt atl de ekonomiska fördelarna i etl frivilligt
anslutningssystem är hån kopplade till kontroll av besättningarna och av att
föreslagna sjukdomsförebyggande åtgärder vidtagits. Därför anser vi det vara
mycket viktigt att anslutning till hälsokontroll kombineras med ett avdragssystem
för levererade sjuka grisar. Smärre brister i nuvarande

Prop. 1984/85:159 30

registreringssystem
för sjukdomar borde inle vara motiv för all avfärda della alternativ.

Föreningarna
djurens vänners riksorganisation: Måhända kan den föreslagna hälsokontrollen
bli en början till en, ur alla synpunkier, humanare behandling av slaktsvinen,
varför vi tillslyrker införandet av densamma under föruisättning att
hälsokontrollens arbele ulvärderas efler något år all hälsokonlroUen blir
obligatorisk för alla svinproducenter all del jämsides med hälsokontrollen
utarbetas elt system som möjliggör prisavdrag för sjuka och skadade djur.
Sådana åtgärder skulle iroligen leda till en självsanering bland
svinproducenterna, samiidigi som del berättigade kravel på friska djur från
djurskydds- och konsumenthåll tUlgodosågs.

Svenska
djurskyddsföreningen: I lantbruksslyrelsens förslag har enligt SDF:s mening
huvudsakligen djurhälsofrågor beaktats medan däremot djurskyddet som sådant
icke uppmärksammals lillräckligl.

Del
kan ifrågasättas om den föreslagna hälsokontrollen kommer atl uppmärksamma en
del inom slaktsvinsuppfödningen allt för vanligt förekommande problem.
Exempelvis kan de spontana dödsfall och svårare skador som inträffar såväl
under uppfödningen som under transporten till och under vistelsen på slakteriet
vara väl så allvarliga, som flera av de sjukdomar djuren kan ha drabbats av och
som besiktningsfynden på slakteriet ulgör indicium på.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985