Prop. 1984/85:163

Prop.
1984/85:163

Regeringens proposition 1984/85:163

om
barns ansvar för rättegångskostnader i mål om underhåll;

beslutad
den 21 mars 1985.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta del förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll ovannämnda dag.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

STEN
WICKBOM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås vissa särskilda regler om rättegångskostnader i mål om
underhåll tiU barn för fall då barnet förlorar målel. Om del finns särskilda
skäl får sålunda domstolen förordna att vardera parten skall bära sin
rättegångskostnad. Finns det inga särskilda skäl och har barnet företrätls av
en förälder som varaktigt bor lillsammans med barnel, skall föräldern i stället
för barnet åläggas att ersätta motparten dennes rättegångskostnad.
Bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1 juli 1985.

1
Riksdagen 1984185. I samt. Nr 163

Prop. 1984/85:163 2

Förslag
till

Lag
om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs atl i 7 kap. föräldrabalken' skall
införas en ny paragraf, 19 §, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap. 19 §

I mål om underhåll till barn gäller följande avvikelser
från 18 kap. rättegångsbalken, om barnet förlorar målel.

Om del finns särskUda skäl, får förordnas atl vardera
parlen skall bära sin rättegångskostnad. Finns del inte sådana skäl och har
barnet i rättegången företrätls av en förälder som varaktigt bor tiUsammans
med bamet, skall föräldern i slället för barnel åläggas alt ersälta motparten
dennes rättegångskostnad.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

Äldre beslämmelser gäller alltjämt i fråga om mål, vari
talan väckls före ikraftträdandet.

Balken omtryckt 1983:485.

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde

1985-02-28

Närvarande:
slatsminislern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Peterson, Boström, Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson,
Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Wickbom

Lagrådsremiss
om barns ansvar för rättegångskostnader i mål om underhållsbidrag till barn

1
Inledning

I
mål vid domslol om underhållsbidrag lill bam anses barnel vara part. Är barnet
under 18 år ulförs barnels talan av en slällförelrädare, i allmänhel vårdnadshavaren.
Enligt huvudregeln i 18 kap. 1 § rällegångsbalken (RB) gäller i dessa mål all
den förlorande parten skall beiala den vinnandes rättegångskostnader. Förlorar barnel
målel, skall del alltså förpliktas alt ersätta motpartens rättegångskostnader.
Hade motparten allmän rättshjälp, skall betalningsskyldigheten såvitt avser
motpartens rättshjälpskoslnader fullgöras lill staten.

Riksdagen
har under de senaste åren vid upprepade lillfällen lagit ställning lill
motionsyrkanden rörande barns ansvar för vinnande motparts rättegångskostnader
i mål om underhållsbidrag (se LU 1975/76:33, 1978/79:9, 1979/80:26, 1982/83:24
och 1983/84:18). Frågan har på nytt behandlals av lagutskottet under
innevarande riksmöte (LU 1984/85: ly) och har vidare aktualiserats i en molion
(1984/85:835). I molionerna har framhållils att gäUande ordning kan få slölande
resullal. Del har sålunda hänt att exekuliva åtgärder vidlagils mol barnel efler
många år när della börjar få egna inkomsler. I motionerna och lagutskottets betänkanden
i ämnel har olika lösningar diskuterats, t. ex. alt ställföreträdaren i stället
för barnet skall svara för rättegångskostnaderna resp. att kostnaderna skall kvittas,
dvs. vardera parten får stå för sina egna kosinader oavsett utgången av målel.
Också möjligheterna all generelll efterge slalens fordran mot elt barn som
ålagts all återbetala motpartens rättshjälpskoslnader har uppmärksammals. 1 Riksdagen 1984185. I saml. Nr
163

Prop. 1984/85:163 4

Vid
1978/79 ärs riksmöte konstaterade lagutskottet (LU 1978/79:9) att gällande räiiegångskostnadsregler
på detla omräde inle var hell tillfredsstäUande och alt beslämmelsema borde
ses över. Vad utskottet anfört gav riksdagen som sin mening regeringen till
känna. Riksdagens skrivelse överlämnades sedermera lill rättegångsulredningen
(Ju 1977:06).

Rättegångsutredningen
diskulerar den akluella frågan i sitt belänkande (SOU 1982:26) Översyn av
rättegångsbalken 1. Ulredningen har emellerlid inle ansett sig kunna finna
någon helt godtagbar lösning pä problemet. Belänkandet, som remissbehandlats
och vars förslag i vissa delar redan genomförts, bereds f.n. inom jusliliedepariemeniel
med sikle på all ett förslag skall kunna remitteras till lagrådet mot slutet av
år 1985. Riksdagsbehandling kan alliså äga rum lidigasl våren 1986.

En
sammanslällning av remissyttrandena över räiiegångsutredningens betänkande
finns lillgänglig i justitiedepartementets ärende dnr 1902-82.

Frågan
om rättegångskostnaderna i mål om underhållsbidrag har lagits upp också i en
skrivelse den 9 mars 1982 från Sveriges domareförbund.

Del
är angelägel all frågan om barns ansvar för rättegångskostnader i underhållsmål
snarast löses. Jag avser därför all nu ta upp frågan lill separat behandling.

2
Gällande ordning 2.1 Kostnadsansvaret

Enligt
7 kap. föräldrabalken (FB) är föräldrarna underhällsskyldiga mol sina barn.
Underhållsskyldigheten upphör när barnet fyller 18 år. Om barnet vid denna tidpunkt
går i skolan eller återupptar sin grundutbildning före fyllda 19 år, är
föräldrarna underhällsskyldiga sä länge skolgången pågår, dock längst inlill
dess barnel fyller 21 år. Den som inte har vårdnaden om barnel och inle heller
varaktigt bor tillsammans med delta skall fullgöra sin underhållsskyldighet
genom alt beiala underhållsbidrag till barnet (7 kap. 2 § första slyckel 1 FB).
Står barnet under båda föräldrarnas vårdnad men bor barnel varaktigt hos endasl
den ene av dem, är den andre bidragsskyldig (7 kap. 2 § försia slyckel 2 FB). I
frågor om underhållsbidrag företräds etl barn som är under 18 år av en slällförelrädare,
oftast vårdnadshavaren. Som nämnls är del emellertid barnel som är part i en
process angående underhållsbidrag.

I mål om underhållsbidrag
gäller RB: s beslämmelser om rättegångskostnader. Enligt huvudregeln i 18 kap.
1 § RB skall som nämnts en part som föriorar ell mål ersälla motparten dennes
rättegångskostnader. Har den vinnande parten allmän rättshjälp enligt rättshjälpslagen
(1972:429, omtryckt 1983:487) skall den förlorande parten i stället ersätta
staten vad som utgått i rätlshjälpskoslnad.

Frågor
om underhåll kan behandlas inom ramen för t. ex. mål angående

Prop.
1984/85:163 5

äktenskapsskillnad
eller vårdnad. 1 mål om äktenskapsskillnad brukar domstolen förordna enligt 18
kap, 2 S RB alt kosinaderna skall kvittas, 1 vårdnadsmål skall enligt 6 kap, 22
§ FB kostnadema kvittas i normala fall. När underhållsfrågan prövas i mål av
aktuellt slag kvittas i allmänhet även koslnadema för underhållsdelen av målet,
om inte underhållsfrågan behandlas särskilt efter del att övriga frägor redan
klarats av genom dom som vunnit laga kraft (jfr NJA 1982 s. 376),

Möjligheten
all i rättegångskoslnadshänseende behandla frågan om underhållsbidrag på samma
säll som frågor om äktenskapsskillnad eller vårdnad medför att huvudregeln i
18 kap, 1 § RB får praklisk belydelse i slort setl bara när lalan om
underhållsbidrag förts separal, dvs, främst i mål om jämkning av ett
underhällsbidrag som redan fastställts genom dom eller avtal.

Enligt
18 kap. 4 § RB kan domstolen även i vissa andra fall förordna om kvittning av
kostnaderna eller jämka den enes kostnadsersättning, nämligen om parterna
ömsom vunnit och förlorat eller om ell yrkande endasl delvis bifallils (jfi NJA
1973 s. 623). Vidare kan en part oavsett ulgången bli skyldig att ersätta
motparten dennes rättegångskostnad om parten gjort sig skyldig lill illojal
eller försumlig processföring (18 kap. 3 eller 6 §§ RB). Skall parlen ersätta
kostnaden, kan partens ställföreträdare, ombud eller biträde åläggas all
tillsammans med parlen solidariskt svara för kostnaderna (18 kap. 7 §RB).

Reglema
om rättegångskostnader kan således medföra, t. ex. i det fall en bidragsskyldig
förälder fär bifall lill sin talan om jämkning av underhållsbidraget, all barnel
förpliktas betala förälderns rättegångskostnader eller i förekommande fall
ersätta staten ulgifterna för förälderns rättshjälp.

2.2
Eftergift av statens fordran m. m.

Har
en part ålagts att utge ersättning lill staten för motpartens rättshjälp ankommer
del på domstolsverket atl se lill all beslulel blir verkställt, dvs. alt parlen
belalar sin skuld lill siaten. Beträffande slalens fordringar för rättshjälpskoslnader
gäller bestämmelserna i kungörelsen (1965:921) om bevakning och avskrivning av
vissa slalens fordringar, m. m. (avskrivningskungörelsen). Enligt kungörelsen
skall, när en fordran inte betalas i rält lid, gäldenären skyndsami uppmanas
alt fullgöra sin betalningsskyldighet. Följer gäldenären inle uppmaningen
skall lämpliga indrivningsålgärder vidtas. Därvid kan utmätning äga rum.

1
vissa fall kan slalens fordran avskrivas. Sålunda kan domstolsverket avskriva
en fordran, vars kapitalbelopp är högsl 25 000 kr., om ingen eller endast ringa
möjlighet finns att få betalning för fordringen eller om indrivningen av den
skulle orsaka mer arbete eller kostnad än som är skäligl och indrivningen inle
är påkallad från allmän synpunkt. Att en fordran skrivs av medför inte all den belalningsskyldige
blir fri från sin skuld utan endast

Prop.
1984/85:163 6

att åtgärder för bevakning och indrivning som regel inte
längre skall företas. Sådana åtgärder skall emellertid åter vidlas om del
uppkommer anledning till antagande att betalning för en avskriven fordran kan
erhållas utan mer arbete eller koslnad än som är skäligt eller om del är
påkallat från allmän synpunki.

Enligt
avskrivningskungörelsen kan en fordran ocksä etterges helt eller delvis. Kammarkollegiet
är bevakningsmyndighel enligt avskrivningskungörelsen och har i den egenskapen
att ta ställning till om eftergift skall beviljas. Förutsättningarna för alt kollegiel
skall kunna medge eftergift är atl fordringens kapitalbelopp är högst 50 000
kr. och att del på grund av gäldenärens sjukdom eller därmed jämföriig orsak
eller av annan anledning måste anses uppenbart obilligl att kräva betalning.
Regeringen har möjlighet att efterge en fordran oavsett belopp. Eftergift
innebär alt sialen avstår från sill fordringsanspråk.

Kammarkollegiet
har under senare år haft som fast praxis att pa ansökan bevilja eftergift av slatens
fordran mot elt barn som av domstol ålagts att ersätta staten för motpartens
rättshjälp i mäl av aktuellt slag. 1 varje fall gäller detta för fall då barnet
inte har egna tillgångar av betydenhet.

2.3 Försäkringskassans roll i underhållsmål

Enligt lagen (1964: 143) om bidragsförskoll (omtryckt
1976:277, ändrad senasl 1983:194) och lagen (1984:1095) om föriängt
bidragsförskott för sluderande kan bidragsförskott ulgå för vad en
underhållsskyldig förälder skall betala i underhållsbidrag. Förskottets storlek
bestäms med ledning av basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Förskottet ulgär i princip med fulll belopp även om det fastställda
undeihällsbidraget är lägre. Bidragsförskotten administreras genom
riksförsäkringsverkets försorg via de allmänna försäkringskassorna.

När bidragsförskoll
utgår, skall den underhållsskyldige till försäkringskassan betala det
fastställda underhållsbidraget, dock högst med det belopp som motsvarar
förskottet. Försäkringskassan får kräva lillbaka utgivna förskott av den
underhållsskyldige intill underhållsbidragels slorlek. I de fall
underhållsbidraget är lägre än bidragsförskottet utgör mellanskillnaden ett renl
bidrag från del allmänna som inte kan återkrävas. Försäkringskassan har
därigenom ell direkt inlresse av all underhållsbidrag inle genom avtal eller
dom faslslälls lill lägre belopp än vad den underhållsskyldige enligt reglerna
i FB bör betala.

I 4 § Qärde
slycket lagen om bidragsförskoll finns spärregler som skall förhindra alt
bidragsförskott betalas ut med för högt belopp när elt fastställt
underhållsbidrag uppenbariigen understiger vad den underhållsskyldige bör
erlägga i bidrag. Bestämmelserna innebär atl i sådanl fall bidragsförskott
inte får betalas ut med högre belopp än underhållsbidraget, dvs. med elt belopp
som kan återkrävas. Syftet är all förhindra atl föräldrarna

Prop. 1984/85:163 7

genom avtal om elt för lågt underhållsbidrag vältrar över
kostnaderna för barnets försörjning på det allmänna. Genom en hänvisning är
spärreglerna tillämpliga även när lagen om förlängt bidragsförskott för
studerande är lillämplig.

Som jag tidigare
nämnde har försäkringskassan på grimd av sin åter-kravsräll mol den
underhållsskyldige intresse av att underhållsbidraget inte är för lågt. Kassan
har emellertid inte mtijiighet atl själv föra talan om faslslällande av
underhållsbidrag eller höjning av detta, ulan en sådan talan måste föras av barnel.
Risken för alt bidragsförskott kommer all vägras eller belalas ul med reduceral
belopp kan medföra att vårdnadshavaren inle vågar Iräffa avtal om
underhållsbidragets storlek. Vårdnadshavaren måsle då låla underhållsfrågan
prövas av domstol. Irots alt föräldrarna kanske i och för sig är överens. På molsvarande
säll kan denna risk påverka yrkanden och medgivanden i rättegången,

Samma förhållande gäller om den underhållsskyldige
föräldern för lalan om jämkning av etl underhållsbidrag som han eller hon anser
vara för högt. Med hänsyn lill risken all gå miste om ersäitning från kassan
kan vårdnadshavaren i sådana fall inte utan vidare medge jämkningsyrkandel.
Detta gäller oberoende av vilken inställning han eller hon för egen del har lill
yrkandets rimlighet,

3 Rättegångsutredningens överväganden och
remissyttrandena

Rättegångsulredningen diskulerar - dock ulan all lägga
fram något eget förslag - i sill lidigare nämnda belänkande olika vägar atl
lösa problemet med barns ansvar för vinnande motparts rättegångskostnader. När
det gäller möjlighelen alt ålägga vårdnadshavaren ell kostnadsansvar anser ulredningen
all del inle bör ankomma på den att föreslå en reform av del slaget eftersom
riksdagen vid upprepade tillfällen avvisat tanken på cn sådan lösning och
frågan dessulom har en stark familjeräitslig anknytning.

En annan lösning skulle enligt ulredningen kunna vara att
låta kostnaderna kvittas. Ulredningen anser emellerlid atl detta skulle
medföra ökade kostnader för det allmänna. Dessutom löser man inle det vidare
problemet alt en vårdnadshavare i en process som inle rör underhållsbidrag
ådrar barnel ell ansvar för rättegångskostnader. Vill man ha en sådan samlad lösning
av frågan, ligger del närmast till hands alt ändra reglerna i avskrivningskungörelsen.
Skulle en kvillningsregel införas, bör den enligt utredningen inle göras obligalorisk.
Man bör här kunna göra undantag för del fallet alt barnel inle haft skälig
anledning att processa.

De remissinslanser som ytlral sig över betänkandet i denna
del vitsordar allmänt att nuvarande ordning inle är tillfredsställande. Elt par
remissinslanser menar all en lösning efler kviltningsprincipen är atl föredra
medan andra anser all man bör lösa frågan genom en generell befrielse från
ansvar för motpartens rättshjälpskoslnader. Några remissinslanser pekar också
på problemet med de av försäkringskassan initierade processerna.

Prop. 1984/85:163

4
Föredragandens överväganden

Mitt
förslag: Jag föreslår att följande avvikelser från RB: s kostnads-regler skall
gälla i mål om underhållsbidrag till barn för fall då barnel föriorar målel.

Om
det finns särskilda skäl får domstolen förordna alt vardera parten skall bära
sin rättegångskostnad. Finns det inga särskilda skäl och har barnet förelrälls
av en förälder som varaktigt bor lillsammans med barnet, skall föräldern i
stället för barnet åläggas alt ersätta motparten dennes rättegångskoslnad.

Skälen
för mitt förslag: Som framgär av del lidigare anförda leder de nuvarande
reglerna om ansvaret för rättegångskostnader i vissa fall till otillfredsställande
resultat när det gäller mål om underhållsbidrag. Eftersom sådana processer
juridiskt selt förs mellan barnel och den underhållsskyldige får barnel svara
för rättegångskostnaderna om det förlorar målet, trots alt det ju praktiskt
sett oftast är föräldrarna som tvistar. Den förälder som företrätt barnet i
rättegången har inte något ansvar för kosinaderna.

I
praktiken är naturiiglvis möjligheterna alt av barnet få ut ersättning för rättegångskostnaderna
inte så slora. Barnel har vanligen inte några inkomsler eller andra lillgångar
som kan las i anspråk för ändamålet. Förälderns fordran på ersättning för rällegångskoslnaderna
anses inte kunna kvittas mot dennes skyldighel alt eriägga underhållsbidrag (jfr
Beckman -Höglund, Svensk Familjerätlspraxis A V 2). Men om barnet t.ex. har etl
tillgodohavande på en bankbok, kan delta las i anspråk genom indrivning.

Har
barnets motpart haft allmän rättshjälp kan barnet bli skyldigt att till siaten
återbetala kostnaden för motpartens rättshjälp. En sådan fordran drivs in av kronofogdemyndighelen
som allmänt mål (se I kap. 6 § utsökningsbalken och I kap. 2 § 3 utsökningsförordningen.
1981:981). Del är framför alll dessa fall som lett till resultat vilka
uppfattas som slötande. Fordringen finns nämligen då registrerad hos
kronofogdemyndigheten och kan aklualiseras om barnel skulle få lillgångar som
kan tas i anspråk vid indrivning. Som framgår av vad som anfördes inledningsvis
inträffar del alt exekuliva åtgärder vidlas mol barnel efter mänga år när det
börjar få egna inkomsler.

Som
jag tidigare nämnde är del redan i dag så alt sialen brukar efterskänka sina
fordringar avseende rättshjälpskoslnader som barn ålagts alt betala. Detla förulsäller
dock särskild ansökan från barnel. Möjlighelen alt erhålla eftergift kan inle
förutsättas vara allmänt bekant, vilkel leder lill rättsföriusier i prakliken.

Eflersom
i princip alla barn som söker eftergift också beviljas sådan, skulle kunna
övervägas om inle alla barn som förlorar ett underhällsmål borde slippa återbelalningsskyldighet
genlemol staten för rättshjälpskosl-

Prop.
1984/85:163 9

nåder.
Härigenom skulle man dock inte komma till rätta med de fall då barnets motpart
inte haft allmän rättshjälp. Vidare är att märka att barnel i rällshjälpsfallen
kan bli ersätlningsskyldigt gentemoi motparten för dennes rättshjälpsavgift.
Frågan bör därför lösas på annat sätt.

Generell
kvillning

Mål
om underhållsbidrag är principiellt sett av vad man bmkar kalla dispositiv
natur, dvs, parterna disponerar i princip över hur stort underhållsbidraget
skall vara och kan själva göra upp i saken. Beträffande disposiliva mål kan
generellt sägas gälla att parterna inte bör gå lill domstol förrän de gjort allvariiga
försök alt lösa tvisten på egen hand. 1 del sammanhanget har regeln om den
förlorande partens ansvar för den vinnandes rättegångskostnader slor belydelse.
Genom den regeln tvingas parlerna atl noga överväga sina möjligheter att vinna
målet och alt avstå från process när en ståndpunkt inle är väl underbyggd.

I
indispositiva mål t.ex. mål om äktenskapsskillnad och vårdnad, ligger saken
ofta annorlunda till. 1 många sådana mål måste saken under alla om.ständigheler
prövas av domslol och del har därför ansetts rimligl ntt parlerna själva i slörre
utsträckning än i dispositiva mål får slulligl svara för de kostnader de haft
för rällegången. En regel om all kosinaderna skall kvittas framslår i sådana
mål som naturiig.

Del kan emellerlid diskuleras
om mål om underhållsbidrag ftilll ul kan jämställas med andra disposiliva mål.
För del allmänna är del i olika hänseenden av belydelse atl underhållsbidragen faslstiills
på elt korrekt säll enligt reglerna i FB. Alt etl barn som växer upp får medel lill
sill underhåll är ju till en början givelvis ett allmänt intresse. Jag länker emellertid
här också på den betydelse underhållsbidragets slorlek har för försäkringskassans
möjligheter atl återkräva ulgivna bidragsförskott av den underhållsskyldige.
Även i andra fall då samhällel lämnar slöd till enskilda kan bidragsbeloppets storiek
ha betydelse, l.ex. då slödel grundas på familjeekonomin. Genom de spärregler
i lagen om bidragsförskoll som jag lidigare nämnde har i själva verkel
parternas möjlighel atl fritl avtala om underhållsbidragels slorlek i en inte obelydlig
ulslräckning begränsats i prakliken. Mot denna bakgrund kan del inle anses
särskilt anmärkningsvärt med en generell regel om att kostnaderna skall kvittas
i mål om underhållsbidrag till barn.

En
generell kvillningsregel skulle emellertid sannolikl medföra ökade kosinader
för del allmänna, bl.a. med hänsyn lill all målanlalet kan antas öka om den
spärr som ligger i regeln om den föriorande partens ansvar för motpartens
rättegångskostnader faller bort. Detla påverkar i sin tur samhällels kosinader
för rättshjälp och för domstolarna. Till den negativa kostnadsbilden hör också
alt kvittning innebär all rättshjälpskoslnaderna inle kan återkrävas från en
förlorande motpart. Staten får då slå för båda parternas rättshjälpskoslnader.

Prop. 1984/85:163 10

Jag
har därför stannat för att inte föreslå en generell regel om kvittning av kosinaderna
i nu avsedda fall. Som jag ser del bör emellertid en begränsad möjlighel lill
kvittning kunna införas. Jag återkommer strax till frågan.

Kostnadsansvar
för en förälder som företräder barnet

Skall
man kunna lösa den här akluella frågan utan all frångå de grundläggande
principerna om ansvarei för rättegångskostnaderna och ulan att åsamka staten
ökade kostnader måsle man som jag ser del lill en början göra avsleg från del hillillsvarande
synsättet och behandla den förälder som företräder barnet i underhållsmålel som
part såvitt gäller kostnadsansvaret. Eftersom underhällsfrågan i princip ocksä
ligger i den förälderns intresse, framslår del som rimligt all denne lar del i ansvarei
för rättegångskostnaderna. Om den förälder som processar för barnel - oftast vårdnadshavaren
- åläggs etl kostnadsansvar när barnel är lappande part i målet, blir parterna
dessutom mera jämspelta i enlighet med de principiella tankegångarna bakom det
fulla kostnadsansvaret.

Barnel
bör emellertid med den skisserade lösningen vara den som är part i själva målel.
Della innebär alt rättshjälp i förekommande fall beviljas barnel, vilket har
betydelse bl.a. när maximibeloppel för rättshjälpsavgif ten skall beslämmas.

Om
den förälder som förelräder barnel skall behandlas som part i fråga om
rättegångskostnaderna på sätl som nämnts, bör som förutsättning gälla atl
föräldern varaktigt bor lillsammans med barnel. Det kan ju då förutsättas atl
föräldern och barnel har sammanflätad ekonomi. Genom en sådan begränsning bör
förutsättningarna vara goda för att endasl den som har ett direkl ekonomiskl
intresse i målel också berörs av ell kostnadsansvar.

Det
förljänar i sammanhanget nämnas att det i praxis har uppståti osäkerhel om vem
som skall föra barnels lalan i fråga om underhållsbidrag när föräldrarna har
gemensam vårdnad om barnet. I underhållsmål får ju vårdnadshavaren föra barnels
lalan (7 kap. 2 § Iredje stycket FB). Enligt en åsikl skall den förälder som
barnet bor hos anses behörig atl ensam förelräda barnet i nu avsedda fall. För
denna ståndpunkt finns slöd i prop. 1978/79:12 s. 159. Enligt en annan åsikt
kan dock del kollektiva förmynderskap som den gemensamma vårdnaden för med sig
inte brylas på detla sätt. I en angelägenhet där en av vårdnadshavarna har etl inlresse
stridande mol barnels kan därför den andra föräldern inte ensam vara barnets ställföreträdare.
På grund härav måsle enligt denna ståndpunkt en god man utses för barnel som Iräder
i båda föräldrarnas ställe. Frågan lorde inom kort komma all prövas av högsia
domstolen. Jag tar därför inte närmare upp den i detta sammanhang.

Prop.
1984/85:163 11

Kvittning
av kostnaderna i vissa fall

En
komplikation som däremoi måsle belysas i della ärende kan uppslå i de
underhållsmål som föranleds av atl försäkringskassan har ansett att underhållsbidraget
bör jämkas. Del kan då framslå som obilligl om den förälder som för barnets lalan
och som kanske är överens med den underhällsskyldige om bidragets storlek
eller i varje fall saknar inlresse av della skulle fä betala motpartens
rättegångskostnader för det fall all barnet föriorar målet. Motsvarande gäller
för fall då kassans ståndpunkt har varit avgörande för vårdnadshavarens
inställning till ett yrkande om nedsältning av underhållsbidrag från den
underhållsskyldiges sida.

I
ensamförälderkommitténs belänkande (SOU 1983:51) Ensamföräldrarna och deras
barn har föreslagtfs bl. a. en förändrad adminislralion och samordning av syslemen
beiräffande underhållsbidrag och bidragsförskott. Kommitténs förslag innebär
all prövningen av frågor om underhållsbidrag förs över till
försäkringskassorna. Tvister om underhållsbidragets storlek skall alltså inle
prövas av allmän domstol utan av försäkringskassan och, efter besvär, av
försäkringsdomstol. Syftet med förslagel är all man skall komma till rälla med
de problem som nuvarande ordning kan föra med sig i vissa fall. Någon
lagstiftning i enlighet med kommitténs förslag på den punkten är dock f n. inte
aktuell. Både detta förslag och angränsande frågor, bl. a. frågan om en ordning
med s. k. förhandsbesked från kassan beträffande skäligheten av ett visst
underhållsbidrag, bereds vidare inom regeringskansliel. En lösning av
rättegångskostnadsfrågan är emellerlid så angelägen all man inle bör avvakta
resultatet av detta arbele.

Enligt min mening kan man beiräffande
mål som initieras av försäkringskassan dra vissa paralleller med de indispositiva
målen i enlighel med vad jag tidigare antydde. Normall kvtfias kosinaderna i
sådana mål. 1 underhållsmålen begränsas de fakiiska möjligheterna att
disponera över underhållsfrågan genom reglerna om bidragsförskoll. Vårdnadshavarens
resp. barnels avtalsfrihet är alltså här begränsad. Även i andra fall kan siluationen
vara sådan all bUlighelsskäl lalar för kvittning.

Del
sagda talar för all domstolarna, när särskilda skäl föreligger, bör kunna ges
möjlighet att förordna om kvillning av kostnadema. En sådan möjlighel bör
finnas även för fall där barnets lalan förs av t. ex. en särskilt förordnad
förmyndare eller en vårdnadshavare som inte varaktigt bor lillsammans med
barnet. 1 sådana fall kan ju ställföreträdaren inle rimligen åläggas någol
kostnadsansvar.

Frågan
är då om en subsidiär kvillningsmöjlighet bör gälla generelll i mål om
underhållsbidrag lill bam eller bara i de fall barnel förlorar målel. För atl kvillningsmöjlighet
skall finnas oavsett ulgången lalar främsl inlressel av balans mellan parlerna
i de processer som det här gäller. Om den underhållsskyldige i vissa fall inle
får full koslnadsläckning även om han eller hon vinner målel, skulle del ju
kunna synas rimligl all kosinaderna kunde kvittas även för del fall all den
underhållsskyldige förlorar. Å andra

Prop.
1984/85:163 12

sidan skulle en reform av den innebörden medföra betydande
kostnadsökningar för det allmänna. Dessulom föreligger ju inte på den
underhållsskyldiges sida sådana speciella skäl som enligt det tidigare sagda
motiverar undantag från en huvudregel om vårdnadshavarens kostnadsansvar.
Enligt min mening bör därför kvillningsmöjligheten reserveras för faU då barnel
är tappande part.

Jag förordar alltså beträffande mål om underhållsbidrag lill
barn en särlösning av den innebörden all en förälder som företräder barnel och
som varaktigt bor tillsammans med detla skall i stället för barnet åläggas all
ersätta motparten dennes rättegångskostnader, för del fall all barnel föriorar målel
i huvudsaken. Om särskilda skäl föreligger, får i stället kostnaderna kvittas.
Även i andra fall då barnel är tappande part bör möjlighel finnas all kvitta kosinaderna,
om särskilda skäl föranleder del. Bestämmelser i ämnel bör las upp i FB.

Kostnadseffekter

Förslagel om att kostnaderna i vissa fall skall kunna
kvittas medför all slalens möjligheter att kräva barnel på ersättning för
motpartens rättshjälpskoslnader minskar. I prakliken innebär emellertid detta
inte någon slörre skillnad, eftersom siaten redan nu bmkar efterge silt krav på
ersättning i de akluella fallen i den mån ansökan om detta görs. För övriga
fall inträder en kostnadsökning i prakliken bara i de fall barnel har eller fär
egna lillgångar som med nuvarande regler skulle ha kunnat las i anspråk för
betalning. Även om sådana fall förekommer - med de slölande resultat som lidigare
redovisats - får de antas vara myckel få. Ökningen lorde i vart fall
kompenseras av det ansvar som nu läggs på den förälder som företräder barnel.

Ikraftträdande

De nya bestämmelserna bör träda i krafl den I juli 1985.
Äldre bestämmelser bör fortfarande gälla i mål som har anhängiggjorts dessförinnan.

5 Upprättat lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
justitiedepartementet upprättats förslag till lag om ändring i föräldrabalken.
Förslaget bör fogas lill protokollet i della ärende som bilaga'.

' Bilagan har uteslutits här. Förslaget är likalydande med
del som är fogal lill propositionen.

Prop. 1984/85:163 13

6
Specialmotivering

I
mål om underhåll till barn ?:äller följande avvikelser från 18 kap, rättegångsbalken,
om barnel förlorar målel.

Om det finns särskilda
skäl, får förordnas att vardera parten skall bära sin rättegångskostnad. Finns
det inle sådana skäl och har barnet i rättegången företrätls av en förälder
som varaktigt bor tillsammans med barnel, skall föräldern i stället för barnet
åläggas att ersätta motparten dennes rättegångskostnad.

Enligt
försia stycket gäller i mål om underhållsbidrag till barn de avvikelser som
framgår av andra slycket. Särregleringen gäller endasl för del fall atl barnel
är lappande part vilkel får belydelse även i silualioner som avses i 18 kap. 4
och 5 §§ RB. Vem av parlerna som har väckt talan i målel är ulan belydelse.

Enligt första meningen i
andra stycket har domstolen möjlighet alt förordna om kvittning av kosinaderna,
om särskilda skäl föranleder del. Sådana skäl bör regelmässigt anses föreligga
när försäkringskassan har initierat en höjning av underhållsbidraget eller
motsatt sig en sänkning av detta. Som underiag för domstolens ställningstagande
börden part som har intresse av att kvittning sker ge in de skriflliga
uppgifter han kan ha om kassans inställning i frågan. Har parlen inte någon
sådan uppgift, kan etl särskilt intyg begäras från kassan.

Särskilda skäl all kvitta kosinaderna
kan emellerlid också finnas i andra fall. Ofta gäller detla om t.ex. barnel har
egen boslad eller vistas mera permaneni hos någon släkting men inle har egen
ekonomi. Vidare lorde som regel anledning till kvittning föreligga om någon
annan än en förälder är slällförelrädare för barnel i ell underhållsmål, l.ex.
en särskilt förordnad förmyndare (6 kap. FB), en god man (18 kap. FB) eller
socialnämnden (7 kap. 14 § FB).

Barnet
kan också självl föra lalan om del fylll 18 år. Även då kan särskilda skäl för kvillning
föreligga, l.ex. om del är försäkringskassan som lill följd av bestämmelserna
om förlängt bidragsförskoll har initierat rällegången.

Andra
meningen av andra slyckel anger vad som skall gälla när del inle finns några
särskilda skäl för kvittning och barnels lalan har förls av en förälder som
varaktigt sammanbor med bamet. Föräldern skall då i stället för barnet svara
för de motpartskostnader som barnet annars enligt 18 kap. RB skulle ha
förpliktals alt ersälta. Humvida föräldern varaktigt bor tillsammans med barnel
lorde få bedömas med ledning av folkbokföringen, om saken är Iveksam. Man kan i
regel ulgå från att föräldern och barnel sammanbor om de är kyrkobokförda på
samma bostad (jfi prop. 1978/79:12 s. 158).

Att
föräldern i enlighet härmed behandlas som part i kostnadsdelen medför inga
förändringar när det gäller barnels möjlighet all få rättshjälp.

Prop. 1984/85:163 14

Del
är alltjämt barnels och inle förälderns behov av biträdeshjälp och andra
förmåner enligt rättshjälpslagen som skall vara avgörande.

Om
rälien ålagt föräldern betalningsskyldighet för rättegångskostnader i stället
för bamet, är givetvis föräldern behörig all överklaga rättens beslul i den
delen.

Är
inte andra stycket tUlämpligt gäller de vanliga reglerna i 18 kap. RB.

7
Hemställan

Jag
hemställer atl lagrådels yttrande inhämtas över förslaget till lag om ändring i
föräldrabalken.

8
Beslut

Regeringen
beslular i enlighet med föredragandens hemställan.

Prop.
1984/85:163 15

Uidrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid
sammanträde 1985-03-13

Närvarande:
fd. juslilierådel Hull, regeringsrådet Björne, justitierådet Gregow.

Enligt
protokoll vid regeringssammanträde den 28 februari 1985 har regeringen på
hemställan av statsrådet Wickbom beslutat inhämta lagrådets yttrande över
förslag till lag om ändring i föräldrabalken.

Förslaget
har inför lagrådel föredragits av hovrättsassessorn Ingegerd Thuresson.

Lagrådet
lämnar förslaget ulan erinran.

JUSTITIEDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde

1985-03-21

Närvarande:
slatsminislern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-WaUén, Peterson, Andersson, Bodström, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Wickbom

Proposition
om barns ansvar för rättegångskostnader i mål om underhåll

Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande' över förslag till

lag
om ändring i föräldrabalken.

Föredraganden
upplyser all lagrådel har lämnal lagförslagel ulan erinran.

Föredraganden
hemsläller atl regeringen föreslår riksdagen alt anla det remillerade
förslaget.

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslular all genom proposiiion
föreslå riksdagen all anta det förslag som föredraganden har lagl fram.

Beslut
om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanlräde den 28 februari 1985.

Prop.
1984/85:163 17

Innehållsförteckning

Sid

Proposiiion
......................................................... ... 1

ProposUionens
huvudsakliga innehåll ...................... I

Propositionens
lagförslag

Förslag
till lag om ändring i föräldrabalken ............. 2

Utdrag
av regeringsprotokollel den 28 febmari 1985 .. 3

1 Inledning .......................................................... 3

2 Gällande ordning ............................................... 4

2.1 Kostnadsansvaret ....................................... ... 4

2.2 Eftergift av statens fordran m.m....................... 5

2.3 Försäkringskassans roll i underhållsmål ............. 6

3 Räiiegångsutredningens överväganden och remissyllrandena
7

4 Föredragandens överväganden ............................. 8

5 Upprättat lagförslag ......................................... . 12

6 Specialmotivering ............................................ . 13

7 Hemställan........................................................ 14

8 Beslul ............................................................ 14

Uidrag ur lagrådets prolokoll
den 13 mars 1985 ....... .. 15

Utdrag ur regeringsprotokollel
den 21 mars 1985 ...... 16

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985