1984/85:164
1985-03-21 · 9 sidor, varav 9 med tryckt sidnummer
Så kom texten hit
Riksdagen anger att dokumentet är inskannat och att fel kan förekomma. Kontrollera mot originalet innan du använder texten skarpt.
- Källa: Sveriges riksdag — originalets PDF · riksdagens sida
- Textkvalitet: God — ungefär 0,0 % av orden ser trasiga ut — samma nivå som 1900-talstrycket i litteraturen
- Sidnummer: alla 9 sidor bär sitt tryckta sidnummer ur källan
Varje sida nedan har en egen länk «Kontrollera mot PDF» till originalet på just den sidan.
Citera
Prop. 1984/85:164, 1984/85:164
Dokumentets text
Regeringens skrivelse
1984/85:164
om
samordnad trafiksäkerhet;
beslulad
den 21 mars 1985.
Regeringen
bereder riksdagen tillfälle alt ta del av vad som har upptagits i bifogade
utdrag av regeringsprotokoll.
På
regeringens vägnar OLOF PALME
ROINE CARLSSON
Skrivelsens
huvudsakliga innehåll
I
skrivelsen behandlas möjligheterna tUl en förbättrad samordning av trafiksäkerhelsarbelel.
Ansvarei
för samordningen på myndighetsnivå bör ligga på trafiksäkerhelsverket. Del råd
för samordning och planering som riksdagen beslöt om 1982 bör snarast inrätlas
vid trafiksäkerhelsverket.
1
Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 164
Skr.
1984/85:164
Skr. 1984/85:164
Uidrag KOMMUNIKATIONSDEPARTEMENTET PROTOKOLL
vid regeringssammanlräde 1985-03-21
Närvarande: slalsminislern Palme, ordförande, och sialsråden
Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson,
Bodslröm, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg,
Wickbom.
Föredragande: statsrådet R. Carlsson
Skrivelse om samordnad trafiksäkerhet
1 Trafiksäkerhetsverket
Trafiksäkerhetsarbete utförs av många myndigheter, organisaiioner
och enskilda. Endasl ett fåtal av dem har irafiksäkerhetsarbele som sin huvudsakliga
uppgift. Det är en slyrka för trafiksäkerheisarbetet alt det engagerar många
och all del berör många samhällsområden. Detta förhällande gör det dock viktigt
att arbetet organiseras och samordnas på ett ändamålsenligl sätt.
Frågan om trafiksäkerhelsarbelels organisering och
samordning har lidigare under en lång följd av år varit föremål för utredning
och överväganden. År 1965 lämnade bilföramtredningen och körtidsutredningen
del gemensamma belänkandet (SOU 1965:43) Statens Irafikverk. På grundval av della
belänkande lämnades i prop. 1967:55 förslag lill all en särskild trafiksäkerhetsmyndighel
för vägtrafiken, slalens Irafiksäkerhelsverk, skulle inrättas. Riksdagen biföll
proposilionen och trafiksäkerhelsverket (TSV) inrättades den I januari 1968.
Enligt sin
instruktion (SFS 1967:654) är TSV cenlral förvaltningsmyndighet för ärenden
som rör säkerheten i vägtrafiken när dessa inle hör lill någon annan myndighel.
Verkel är även cenlral förvallningsmyndighel för bil-, körkorts- och yrkestrafikregislrering
och cenlral körkortsmyndighel. Enligt inslruklionen åligger del TSV särskih att
verka för lämplig samordning av trafiksäkerhelsarbelel, att informera
allmänheten i irafiksäkerheisfrågor och samverka med andra myndigheler och
enskilda organisaiioner i trafiksäkerhetsfrämjande syfle.
Skr. 1984/85:164 3
all följa den fordonsiekniska ulvecklingen och
besiktningsverksamheten i fråga om fordon,
all inom sill verksamhetsområde se till att
handikappanpassning sker enligt lagen (1979:558) om handikappanpassad
kollektivtrafik,
all leda verksamheten i fråga om flygande inspektion och
inspektion hos försäljare,
alt omhänderha förarprov, ulöva tillsyn över
trafikskolorna och ansvara för körkorlstillverkningen,
atl föra bil-, körkorts- och yrkestrafikregistren,
(/// utfärda anvisningar om Irafiksäkerhelskrav för
statens upphandling av bilar.
TSV leds av en styrelse. Chef för verkel är en generaldirektör.
Inom verket finns fyra byråer, nämligen Irafik- och informationsbyrän, fordonsbyrån,
körkortsbyrån och kanslibyrån samt en registeravdelning för bil-och körkortsregislren
m.m. För förarprov, fordonsbesiktning, informations- och utbildningsuppgifter
samt lillsyn av efterlevnaden av trafikreglerande bestämmelser finns en
regional organisation med sju distrikt. Till verket är knutet etl råd för
registerfrågor.
Verksamhelen finansieras genom dels etl förslagsanslag,
dels avgifter knulna till verksamhelen.
Vissa ändringar har gjorts i TSV;s organisation sedan
starten 1968. Sålunda inrättades ett analyskontor 1973 direkt under
generaldirektören och 1975 tillkom den juridiska enhelen, vilken inrättades som
stabsorgan. 1 staben ingick också pressekrelariatet.
1 den nuvarande organisationen finns 606 ijänster inom TSV,
varav 105 på centralförvaltningen i Borlänge, 184 på regisleravdelningen i
Örebro och 317 i den regionala organisationen.
2 Tidigare utredningsarbete
Både riksrevisionsverket (RRV) och trafiksäkerhetsutredningen
(TSU) har behandlat frågan om samordning,
RRV slutförde under 1978 en granskning av TSV och dess
roll i trafiksä-kerhetsarbelet. Granskningen hade karaktären av en översiktlig
analys.
RRV ansåg all TSV genom olika nämnder etc. funnit en form
att samverka med andra myndigheter och organisationer. Däremoi hade TSV inte
tillräckligt kunnat verka för samordning av trafiksäkerhelsarbelel. Enligt RRV:s
uppfattning berodde detta på att TSV inte tillräckligt utvecklat medel för alt
påverka de intressenter som man samverkar med,
TSU, som tillsattes 1973, hade enligt sina direktiv två
huvuduppgifter. Den ena var att överväga ålgärder och planeringsformer i ett samlal
trafik-säkerhetsarbete inom ramen för de resurser som totall står lill
förfogande för ändamålet. Den andra var att överväga möjligheterna att
ytterligare
ti Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 168
Skr. 1984/85:164 4
effeklivisera
organisalionen och samordningen av verksamhelen inom irafiksäkerhelsområdel.
Utredningen redovisade sina överväganden i dessa frågor i silt slutbetänkande
(Ds K 1980:6) Trafiksäkerhet - problem och åtgärder.
TSU
konstaterade all man måsle ha en målsättning för alt kunna planlägga ell
rationellt Irafiksäkerhetsarbele och föreslog också en sådan.
TSU
framhöll vidare all samordningen av Irafiksäkerhetsarbetet är en svår uppgift
alt lösa på ett tillfredsställande säll, inle minsl med lanke på mångfalden av
berörda myndigheler och organisaiioner. De organ som TSV f n. har till
förfogande för den sektorövergripande samordningen -rådgivande delegationen och
registerrådel - torde ha fungerat väl som kontaktorgan med huvudintressenterna
i trafiksäkerhelsarbelel. Som samordningsorgan har de däremot enligt TSU inte
kunnat utnyttjas, huvudsakligen på gmnd av atl en preciserad målsällning för arbelet
har saknats.
För
all ge samordningen fasiare former föreslog TSU atl del lill TSV skulle knylas
ett råd för samordning och planering med uppgifl all verka för lämplig
samordning av trafiksäkerhelsarbelels olika grenar.
Rådets
uppgifter skulle enligt TSU vara
att aklivt
bidra till att åsladkomma en gemensam plan för myndigheterna och
organisationerna,
att
följa trafiksäkerhelsulvecklingen mol de uppställda målen och
alt
bevaka all effeklerna av insatta åtgärder mäts och alt ulfallet av ålgärderna sammansläUs
och redovisas.
Rådel
borde enligt TSU bestå av represenlanler från berörda myndigheler och organisaiioner.
Rådet borde vidare ha lillgång lill kansliresurser i form av en beredande stab
i TSV, förslagsvis benämnd analys- och planeringsenheten, inom vilken TSV:s
nuvarande analyskontor borde ingå.
TSU
behandlade också fördelningen av ansvaret för informationsverksamheten mellan TSV
och NTF. TSU föreslog att ansvaret för den s.k. pläderande informalionen skulle
anförtros ål NTF. En fördel med denna överflyttning var enligt TSU atl del
härigenom i huvudsak gavs del utrymme inom TSV som behövdes för all bygga upp
analys- och planeringsenheien ulan atl ytterligare resurser behövde
tillskjutas.
Slutligen
diskuterade TSU om rationaliseringsvinster skulle kunna uppnås genom all överiåla
vissa arbelsuppgifter, såsom flygande inspektion och föreskrifier om vägmärken,
på polisen respektive vägverkel. TSU ansåg dock att den nuvarande ordningen
borde bestå.
Skr.
1984/85:164 5
3
Riksdagsbeslut 1982
Regeringens
ställningstaganden lill TSU:s förslag redovisades i propositionen (1981/82:81)
om riktiinjer för del framlida trafiksäkerhelsarbelel m.m.
Regeringen
anslöt sig lill TSU:s förslag att tillskapa ett råd för samordning och
planering, att för ändamålet bygga ul TSV:s analyskontor till en analys- och
planeringsenhet samt att anförtro ansvaret för den s. k. pläderande informalionen
åt NTF. I sistnämnda hänseende skulle under en Ireårsperiod medel överföras från
TSV lill NTF så att NTF fick någol slörre bidrag för informalion än TSV.
1
propositionen förutskickade departementschefen att han senare skulle föreslå
regeringen all TSV:s regislerråd avskaffas och anförde avslulnings-
"Trafiksäkerhetsulredningens
organisalionsförslag har mer en principiell inriktning än en konkret siruklur.
Jag finner del nödvändigt all frågan bearbelas mer i delalj. Om riksdagen
godkänner atl etl råd för samordning och planering med de angivna uppgiflerna
knyts till trafiksäkerhelsverket avser jag föreslå regeringen all uppdra ål trafiksäkerhelsverket
all göra en sådan bearbelning. Häri ligger atl föreslå vilka myndigheler och
organisationer som skall ingå i rådel, vilka arbelsformer det skall ha och hur
uppbyggnaden av analys- och planeringsenheien skall ske. En naturlig fråga i
sammanhanget blir därför om den rådgivande delegationen bör beslå."
Trafikulskottel
(TU 1981/82:19 och 26) hade inte nägra invändningar mot all registerrådet
avskaffades, all ell råd för samordning och planering upprättades saml all
medel överfördes från TSV lill NTF för s.k. pläderande information.
Riksdagen
(rskr 1981/82:231) biföll utskottets hemställan i dessa delar.
Med
hänvisning till riksdagens beslut och propositionen gav regeringen 1982 TSV i
uppdrag alt överväga sammansällningen och arbetsformerna för rådet och hur
kansliresurserna bör anordnas.
TSV
har redovisat uppdragel genom alt ange vilka myndigheter och organisaiioner som
bör vara representerade i rådet och i övrigl föreslå all rådel självt får
närmare beslämma sina arbetsformer.
4
Riksdagens revisorers förslag
Riksdagens
revisorer har granskal ansvarsfördelningen i fräga om väg-Irafiksäkerheten. Syflel
är bl.a. atl ge en överblick över de olika slatliga myndigheler, kommunala
organ och enskilda organisaiioner som är engagerade i trafiksäkerhelsarbelel,
deras arbetsuppgifier samt de samarbetsformer och styrsystem som tillämpas.
Skr.
1984/85:164 6
Riksdagsrevisorernas förslag angående fördelningen av
ansvaret för väg-trafiksäkerhelen m.m. föreläs riksdagen den 20 februari 1985.
De av riksdagsrevisorerna framförda förslagen syftar till att
förbättra samordning och styrning inom trafiksäkerhetssektorn. Revisorerna föreslår
all TSV:s samordningsfunktion måste slås fast klarare i
verkets inslruklion. Av denna bör framgå atl det vid verket skall finnas etl
råd för samordning och planering,
all detla råd för samordning och planering omgående bör
inrättas vid TSV och komma i arbete,
alt etl planeringssystem för trafiksäkerhetsarbetet
successivt bör utvecklas av rådet,
all förekommande dubbelarbete skall avvecklas i takt med
att trafiksäkerhelsarbelel samordnas,
att rådet bör få tillgång lill erforderiiga
kansliresurser,
atl statislikbehovel och statistikproduktionen på Irafiksäkerhelsområdel
bör ses över enligt angivna riktlinjer,
all behov av och kostnader för en dokumenlationsrutin
närmare bör utredas av statens väg- och trafikinstitut och transporlforskningsbered-ningen,
all kostnader och effekter som är hänförliga till trafiksäkerhelsarbelel
bör anges i slörre utsträckning än hittills.
5 Utredning om samordnad trafiksäkerhet
I riksdagsmotion 1982/83:1963 begärdes övervägande och
förslag om sammanslagning av TSV:s verksamhet med vägverkets. Uppgifterna borde
kunna samordnas i sådan grad att de båda verken kunde bli etl enda. Därmed
skulle rationaliseringsvinster kunna göras och - med totall bibehållna slatliga
budgetinsatser - ännu bättre effekt kunna uppnås i del Irafiksäkerhetsarbele
som nuvarande båda verk är engagerade i.
Trafikutskottet konstaterade att så gott som samtliga
remissinstanser som yttrat sig över molionen anser att sannolikheten är slor
för att en ökad samordning av trafiksäkerhelsarbelel leder till såväl en
slagkraftigare organisation som ekonomiska besparingar. Utskottet fann att en ulredning
av frågan var angelägen. Riksdagen anslöl sig till utskottels hemställan.
Med anledning av detta fastställde regeringen direktiv för
den av riksdagen önskade studien. En särskild utredningsman tillsattes för detla
ända-mal.
Utredarens betänkande Ds K 1985:1 Samordnad trafiksäkerhet
har den 17 januari 1985 överiämnats till mig.
Uiredaren definierar samordning av trafiksäkerhelsarbelel
som en övergripande och långsiktig planering av samverkande åtgärder för atl
nå de
Skr.
1984/85:164 7
mål som slalsmakterna har .satt upp för trafiksäkerhetsarbetet.
Samordningen skall vara ett hjälpmedel för att driva på trafiksäkerhetsarbetet
och bidra till nya målformuleringar allteftersom (rafiksäkerhetssituafionen förändras.
Enligt uiredaren bör inte irafiksäkerhetsfrågorna brytas
ut ur sina ftmk-tionella sammanhang och föras samman i en speciell sektor. En
sådan älgärd skulle dessutom strida mot strävandena att minska sekioriseringen
i samhället, I stället bör man inrikta sig på atl få en så god samordning som
möjligt,
Ansvarei för samordningen bör enligt betänkandet ligga på
en central förvaltningsmyndighel. Riksdag och regering skall ha del
övergripande ansvaret, vari ingår bl. a, atl ange målen för arbetet.
Samordningen av den verksamhet som sker på myndighetsnivå skall göras av
myndigheterna. Bara om myndigheterna inte kan komma överens i någon mer
principiell fråga börden lyftas upp till regeringen. Valet slår mellan TSV och
vägverket som ansvarig samordningsmyndighet för trafiksäkerhelsarbelel. All
bilda en särskild myndighel för samordningen anses inte som en lämplig väg.
Under utredningsarbelel
har del inte kommii fram någon opinion för atl låta vägverket ta över TSV:s
nuvarande uppgifter. Tvärtom har många uttryckt farhågor för all del skulle
kunna innebära en försämring av trafik-säkerhetsarbetet om det integrerades i
vägverkets verksamhet, bl.a. därför att trafiksäkerhelsarbelel som helhet då
skulle drivas inom en myndighet, vars huvudsakliga verksamhet är inrikiad mol
delvis andra mål. Det har inte heller gått att finna några belägg för atl cn
sådan sammanslagning skulle innebära några egentliga besparingar på
statsbudgeten.
Skall TSV
finnas kvar med sina nuvarande uppgifter är det enligt betänkandet närmasl
självklart all TSV också skall ha samordningsansvaret. Det behövs emellertid en
kursomläggning, som innebär att TSV ägnar slörre kraft ål övergripande och
långsiktig planering av trafiksäkerhelsarbelel och mindre åt delaljgranskning
och reglering.
För att bättre än i dag framhäva TSV:s funktion som samordnare
föreslås vissa ändringar i verkets instruktion.
Genom sitt beslut 1982 har riksdagen tagit ställning för
att del lill TSV knyts ett råd för samordning och planering. Utredaren föreslår
atl detta råd nu inrättas för all bislå TSV i dess funktion som ansvarig för
den sektorövergripande samordningen av Irafiksäkerhetsarbetet.
Rådel skall enligt förslaget bl.a. verka för
alt samordnade planer för del längsikliga
trafiksäkerhetsarbetet kommer till stånd och omsätts i samverkande åtgärder
från berörda myndigheter och organisationer,
atl arbetsfördelningen inom irafiksäkerhetsarbetet sker på
ell rationellt och ekonomiskl .sätl.
att samordningen av trafiksäkerhetsarbetet på regional och
lokal nivå utformas på ett ändamålsenligl sätt samt
Skr. 1984/85:164 8
att
insatta åtgärder ulvärderas och redovisas.
Rådet
bör vara sammansatt av företrädare för uiöver TSV, rikspolisslyrelsen, socialslyrelsen,
vägverkel, transporlforskningsberedningen, skolöverslyrelsen saml
Landstingsförbundet, Svenska kommunförbundet och NTF. För vissa ändamål bör förelrädare
för ytteriigare myndigheler och organisaiioner kunna adjungeras. Rådet bör
sammanträda på chefs- eller ställföreträdarnivå.
Samordningsarbetet
bör enligt belänkandet dokumenteras i en programplan som TSV ger in lill
regeringen i samband med sin anslagsframställning. Den senare bör då kunna
kortas ned och förenklas. De myndigheter och organisationer som är represenlerade
i rådet bör i sina anslagsframställningar med utgångspunki i programplanen
redovisa vad man har gjort och länker göra för insatser som rör
trafiksäkerheten.
För atl
rådet skall kunna fungera på avsett säll behöver del ell stabsorgan. I
belänkandet föreslås att elt sådanl stabsorgan, benämnt planeringsenheten,
inrättas vid TSV. Del kan ske inom ramen för nuvarande resurser genom att
personal från andra enheler får ingå i planeringsenheien och genom att ta
tillvara delar av de resurser som frigörs på informationssidan sedan NTF från TSV
lagil över ansvarei för s. k. pläderande informalion.
1
förhållande till del nuvarande antalet tjänster vid TSV som kan disponeras för
den nya enheten innebär förslagel en minskning från 30 till 23.
Slutligen
föreslär utredaren all TSV:s regislerråd avskaffas.
6
Föredraganden
Såväl
riksdagsrevisorerna som den särskilt tillsatta utredningsmannen har kommit till
den slutsatsen atl TSV:s samordnande roll när det gäller irafiksäkerhetsarbetet
bör stärkas. Så goll som enhälligt har revisorernas rapport tillstyrkts eller lämnals
utan erinran av de remissinstanser som har yltrat sig över den.
Utredningsmannens belänkande har inle remissbehandlais men vissa angivna myndigheler
och organisaiioner har kontaktats under utredningens gång. Enligt beiänkandei
finns del ingen opinion för all låta vägverkel ta över TSV:s nuvarande arbelsuppgifler.
Det finns heller inga belägg för all en sammanslagning av de båda verken skulle
innebära några egentliga besparingar på statsbudgeten. Skall TSV finnas kvar
som egen myndighet är det enligt betänkandet närmast självklarl atl TSV också skall
ansvara för samordningen av trafiksäkerheisarbetet.
Mot
bakgrund av det utredningsarbete som gjorts finner jag atl TSV ska vara kvar
som egen myndighet och ha ansvarei för samordning av trafiksäkerhelsarbelel.
Trots delta kan del finnas skäl atl ytterligare studera hur del samordnade trafiksäkerhelsarbelel
kan effekliviseras.
Redan
1982 beslöl riksdagen all del lill TSV skulle knytas ett råd för samordning och
planering. Beslutet skall ses som ell led i strävandena atl
Skr.
1984/85:164 9
förstärka
samordningen av trafiksäkerhelsarbelel. De båda sludier som nu har gjorts visar
atl ell sådant råd snarast bör inrättas. Jag avser därför att la initiativ till
att detla sker.
Som
framhålls av revisorerna och utredningsmannen är det angeläget att TSV
samtidigt får en organisalion som bättre än den nuvarande tillgodoser de krav
som samordningsfunktionen släller på TSV. I betänkandet redovisas en modell
för en ny organisation för TSV.
Registerrådel
är föreskrivet i TSV:s instruktion. Det har inle sammanträtt sedan 1978 och
del lycks inte heller finnas någon opinion för atl del skall återuppta sin verksamhel.
Regislertådet bör därför avskaffas. De övriga förslag som väckls av
riksdagsrevisorerna samt den särskilda utredningsmannen får övervägas i det
fortsatta arbetet inom kommunikationsdepartementet och TSV.
Även
om samordningsansvaret somjag föreslagil ska ligga på TSV bör enligt min mening
yllerligare överväganden kunna göras för all effeklivisera trafiksäkerhelsarbelel.
Jag avser därför föreslå regeringen att ge statskontoret i uppdrag all i
samråd med TSV överväga vilka åtgärder som bör komma lill slånd i avsikl atl
dels uppnå ytterligare ralionaUseringar i verksamheten än de som
utredningsmannen redovisal, dels medverka lill alt trafiksäkerhelsarbelel ges yllerligare
slagkraft. Uppdragel bör redovisas till regeringen senast den I november 1985.
Regeringens ställningslagande bör redovisas i den kommande budgelpropositionen.
Med
hänvisning lill vad jag sagl avser jag atl senare föreslå regeringen en ändring
av instruktionen för trafiksäkerhelsverket så atl verkets akliva roll som samordnare
i trafiksäkerhelsarbelel slås fast klarare. Av inslruklionen bör vidare framgå
alt lill verkel är knulel elt råd för samordning och planering med de uppgifter
och den represenlalion som utredningsmannen har föreslagit. Ändringar i
instruktionen kan också bli aktuella för genomförandet av den nya
organisationen för TSV.
7
Hemställan
Jag
hemsläller
att
regeringen bereder riksdagen tiltfäUe alt la del av vad jag har anförl i det
föregående.
8
Beslut
Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar i enlighel med hans
hemställan.
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985