Prop. 1984/85:165

Prop.
1984/85:165

Regeringens proposition 1984/85:165

om vissa klargöranden och kompletteringar av
kyrkomötesreformen;

beslutad den 21 mars 1985.

Regeringen föreslår riksdagen atl anta de förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

BO HOLMBERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I proposilionen föreslås vissa ändringar i lagen
(1982:942) om svenska kyrkan och i lagen (1982:943) om kyrkomötet. Ändringarna
kompletterar det förslag till grundlagsändringar som har förelagts riksdagen
genom propositionen om svenska kyrkans centralstyrelses rällsliga ställning m, m,
(prop, 1984/85:36), Riksdagen har som vilande antagit förslaget (KU 1984/85:16,
rskr, 54),

Ändringarna i lagen om svenska kyrkan innebär att svenska
kyrkans centralstyrelse får ställning som förvaltningsmyndighet under
kyrkomötet. Vidare utökas kyrkomötets möjligheter att vidaredelegera sin normgivningskompeiens
i vissa ämnen.

En annan nyhet är att centralstyrelsen själv skall få
tillsätta tjänsler hos styrelsen. Genom ändringarna i lagen om kyrkomötet
inrättas dessutom yllerligare en myndighet under kyrkomötet, kyrkomötets
besvärsnämnd. Nämnden får till uppgift atl pröva besvär över beslut av
centralstyrelsen.

I propositionen föreslås också vissa följdändringar i
lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra förfatiningar.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 juli 1986.

1 Riksdagen 1984/85.1 saml. Nr 165

Prop. 1984/85:165

Kyrkomötet
har yttral sig över förslagen lill ändringar i lagen om svenska kyrkan och
lagen om kyrkomötet. Propositionen innehåller därför tre huvuddelar:

- regeringens
skrivelse till kyrkomötet (s. 8),

- kyrkomötels
yltrande (s. 23) samt

- föredragande
statsrådets ställningslagande lill kyrkomötels syn

punkter (s. 43).

I
den sistnämnda delen av propositionen redovisas också skälen till det lagförslag
som kyrkomötet inte har yttrat sig över.

Den
som vill ta del av samthga skäl för lagförslagen måsle läsa alla tre delarna.

Prop. 1984/85:165 3

1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1982:942) om
svenska kyrkan

Härigenom
föreskrivs alt 7-9 §§ lagen (1982:942) om svenska kyrkan skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse

Förestagen
lydelse

7 § '

Kyrkomölet
får genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifier i följande ämnen:

1.
svenska kyrkans
lära,

2.
svenska kyrkans
böcker,

3, svenska kyrkans sakrament,

gudstjänst och övriga handlingar,

4. kollekter,

5,
cenlral
verksamhet för evangelisation, mission och övrigt utlandsarbete samt diakoni,

6,
kyrkomötels
arbetssätt samt verksamheten hos organ som enligt lag får tillsättas av kyrkomötet.

Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt
svenska kyrkans centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela föreskrifter
om kollekter.

1,
svenska kyrkans
lära,

2,
svenska kyrkans
böcker,

3,
svenska kyrkans
sakrament, gudstjänst och övriga handlingar,

4,
kollekter,

5,
central verksamhel
för evangelisation, mission och övrigt utlandsarbete saml diakoni,

6,
kyrkomötets
arbetssätt saml verksamhelen hos myndigheter under kyrkomötet.

Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta ål
svenska kyrkans centralstyrelse all i sådan kungörelse meddela föreskrifter
om kollekter. Kyrkomötet får också genom kyrklig kungörelse överlåta åt domkapitel,
kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter atl meddela
föreskrifter om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakrament, gudstjänst
och övriga handlingar samt kollekter.

Det ankommer på svenska kyrkans centralstyrelse att
verkställa kyrkomötets beslul. Slyrelsen bereder även ärenden som skall
avgöras av kyrkomölel, i den mån uppgiften inle ankommer på eller har överlämnats
åt annat organ som tillsätts av kyrkomötet.

8§

Svenska kyrkans centralstyrelse är en myndighet under
kyrkomötet.

Det
ankommer på centralstyrelsen att verkställa kyrkomötets beslut. Styrelsen
bereder även ärenden som skall avgöras av kyrkomötet, i den mån uppgiften inle
ankommer på eller har överlämnats ål annat organ som tillsätts av kyrkomötet.

' Senaste lydelse 1983:339,

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

9§

Ledamöter
av svenska kyrkans centralstyrelse är ärkebiskopen samt högst fjorton andra
ledamöter, som för varje valperiod väljs av kyrkomötet. För de valda
ledamöterna skall utses lika många ersättare.

Ärkebiskopen
är styrelsens ordförande. Bland de valda ledamöierna utser kyrkomötet en vice
ordförande.

Endasl
den som liUhör svenska kyrkan och som är myndig kan vara ledamot av
centralstyrelsen eller ersällare för ledamot.

Arkebiskopen är styrelsens ordförande. Bland de valda ledamöierna
ulser kyrkomölel en vice ordförande.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986,

Prop. 1984/85:165 5

2 Förslag till Lag om ändring i lagen (1982:943) om
kyrkomötet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:943) om
kyrkomötet

dels att 38, 39 och 43 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels
att i lagen skall införas sex nya paragrafer, 449 §§, av nedan angivna

lydelse, dels all närmasl före 46 § skall införas en ny
rubrik av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

38 §

Kyrkomötet skall för varje valpe- Kyrkomötet skall för varje valpe-

riod inom sig ulse en valberedning. riod inom sig utse en
valberedning.

Valberedningen bereder val av sven- Valberedningen bereder val av sven

ska kyrkans centralstyrelse och kyr- ska kyrkans centralstyrelse, kyrko-

komötets utskott. mötels besvärs nämnd och kyrkomö-

tets utskott.

39 §

Val inom kyrkomötet skall, om omröstning begärs, ske med
slutna sedlar. Valsedlarna skall vara lika lill slorlek, maierial och färg. De
skall vara enkla och omärkta saml, om valet ej sker proporiionelll, upplaga
namn på så många personer som valet avser. Vid lika röstetal sker avgörandet
genom lottning.

Val av svenska kyrkans centralsly- Val av svenska kyrkans centralsty-

relse, utskott och valberedning skall relse, kyrkomötets
besvärsnämnd,

vara proportionellt, om det begärs utskott och valberedning skall vara

av minsl så många ledamöier som proportionellt, om det begärs av

motsvarar den kvot som erhålls om minst så många ledamöter som mot-

antalet närvarande ledamöter delas svarar den kvot som erhålls om anta-

med det antal personer som valet let närvarande ledamöter delas med

avser, ökal med 1. Om kvoten är ett del antal personer som valet avser,

brutet tal, skall den avrundas till ökat med 1. Om kvoten är ell brulel

närmast högre hela lal. Vid sådant tal, skall den avrundas till närmasl

proportionellt val skall bestämmel- högre hela tal. Vid sådanl proportio-

serna i lagen (1955:138) om propor- nellt val skall bestämmelserna i la-

tionelll valsätt vid val inom lands- gen (1955:138) om proportionellt

ting, kommunfullmäktige m. m. liU- valsätt vid val inom landsting, kom-

lämpas. munfullmäktige m.m. tillämpas.

Om ersättare ej väljs proportionellt skall vid valen även
bestämmas den ordning, i vilken de skall inkallas till tjänstgöring,

43 § Svenska kyrkans centralstyrelse får handlägga ärenden
endast om ordföranden eller, vid förhinder för denne, vice ordföranden samt
minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande.

Prop.
1984/85:165

Nuvarande lydelse

Förestagen lydelse

Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta enar
sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Bestämmelserna i 29
kap. rättegångsbalken skaU dock tillämpas i sådana personalfrågor där detta skatl
ske för arbelslagare i allmänhet hos staten.

44 §

Tjänsler vid svenska kyrkans centralstyrelse tillsätts av
styrelsen.

45 §

Centralstyrelsens beslul får överklagas genom besvär hos
kyrkomötets besvärsnämnd. Detla gäller dock inle om annal är särskih
föreskrivet.

Kyrkomötets besvärsnämnd

46 §

Kyrkomötets besvärsnämnd är en myndighel under kyrkomölel.

Besvärsnämnden väljs av kyrkomötet för varje valperiod.

47 §

Besvärsnämnden beslår av en ordförande, som skaU vara
eller ha varil ordinarie domare, och fyra inom kyrkomölet valda ledamöter.
Ordföranden väljs särskUt.

För ordföranden skaU finnas en ersättare. Vad som
föreskrivs om ordföranden gäller ocksä ersättaren. För övriga ledamöter skaU
inom kyrkomötet utses lika många ersättare.

48

Besvärsnämnden är beslutför när ordföranden och minst tre
andra ledamöter är närvarande.

Som nämndens beslut gäller den meningsom de flesta enar
sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

49 §

Besvärsnämndens beslul får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1986,

Prop.
1984/85:165 7

3
Förslag till Lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra
författningar

Härigenom
föreskrivs att 1 och 5 §§ lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra
författningar' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Förfatiningar
som har beslutats av Förfallningar som har beslutats av

riksdagen, regeringen eller kyrko- riksdagen, regeringen eller kyrko

mölet eller av en myndighel under mötet eller av en myndighel under

regeringen eller riksdagen skall regeringen, riksdagen eller kyrko-

kungöras enligt denna lag, om inte mötet skall kungöras enligt denna

annat följer av 2 §, Detsamma gäller lag, om inte annal följer av 2 §,

de inlernationella överenskommel- Delsamma gäller de internationella

ser och de ändringar i sådana som överenskommelser och de ändringar

enligt författning skall gälla som i sådana som enligt författning skall

svensk rätt, gälla som svensk räll.

Med
författningar skall i denna lag förstås lagar, förordningar och andra rättsregler
som i 8 kap. regeringsformen betecknas som föreskrifter.

5§

Författningar som beslutas av kyr- Förfallningar som beslutas av kyr

komölel skall kungöras i Svenska komölel eller en myndighet under

kyrkans författningssamling. kyrkomötet skall kungöras i Svenska

kyrkans
förfaltningssamling.

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1986.

'
Lagen omtryckt 1982:1254, Senaste lydelse 1985:124,

Prop. 1984/85:165 i

Utdrag

CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1985-01-17

Närvarande:
statsrådet Lundkvist, ordförande, och statsråden Sigurdsen, Hjelm-Wallén,
Andersson, Boström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Holmberg

1
Inledning

Den
1 januari 1983 irädde en betydelsefull reform på det kyrkliga området i kraft.
Genom ändringar i punkl 9 övergångsbestämmelserna lill regeringsformen (RF)
gäller från den angivna tidpunkten nya regler om formerna för den kyrkliga
lagstiftningen. Vidare har kyrkomötet reformerats genom lagen (1982:942) om
svenska kyrkan och lagen (1982:943) om kyrkomötet.

De
nya grundlagsreglerna innebar väsentliga nyheter i fråga om dels formerna för
beslutande av lag på del kyrkliga området, dels fördelningen mellan riksdagen,
regeringen och kyrkomölel av befogenheten att meddela föreskrifter i vissa
kyrkliga ämnen.

Reformeringen
av kyrkomötesorganisationen innebar all kyrkomötet fick en bredare förankring
och en mera demokratisk uppbyggnad än tidigare. Vidare fick kyrkomötet ett permaneni
beredande och verkställande organ, svenska kyrkans centralstyrelse.

Under
del utredningsarbete som har förekommit för att genomföra reformen har vissa
oklarheter och olösta problem uppmärksammats. Det gäller för del första frågan
om svenska kyrkans centralstyrelses statsrättsliga ställning. I det
sammanhanget har också uppmärksammats vissa frågor som hänger samman med
centralstyrelsens arbetsgivarfunktion. Vidare gäller det vissa oklarheter och
praktiska problem i fråga om normgivningen på det kyrkliga området. Häribiand
märks befogenheterna att meddela föreskrifter i fråga om centralstyrelsen.

De nu angivna frågorna har
utretts av en arbetsgrupp inom regeringskansliet. Arbetsgruppen fick i uppdrag
atl inom ramen för den politiska överenskommelse som låg till grund för
reformen lägga fram förslag till lösningar på de problem som hade
aktualiserats. Arbetsgruppen har

Prop. 1984/85:165 9

presenterat sina förslag i promemorian (Ds C 1984:4)
Klargöranden och kompletteringar av kyrkomötesreformen. En sammanfattning av
arbetsgruppens överväganden och förslag bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 1 och de författningsförslag som läggs fram i promemorian som
bilaga 2.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över
remissinstanserna och en sammanslällning av deras yllranden bör fogas lill
protokollet i ärendet som bilaga 3.

Arbetsgruppens förslag innefattar dels ändringar i
övergångsbestämmelserna till RF, dels ändringar i lagen om svenska kyrkan och
i lagen om kyrkomötet.

Genom propositionen (prop, 1984/85:36) om svenska kyrkans
centralstyrelses rättsliga ställning m. m, har regeringen förelagt riksdagen
förslag till grundlagsändringar på grundval av promemorieförslaget. Riksdagen
har som vilande antagit det i propositionen framlagda förslaget (KU 1984/85:16,
rskr 54), Av arbetsgruppens förslag återstår alt behandla ändringarna i lagen
om svenska kyrkan och lagen om kyrkomötet, I dessa delar krävs yttrande av
kyrkomötet.

Jag tar nu upp promemorieförslaget vad gäller ändringar i
de båda nämnda lagarna och föreslår i del följande all kyrkomötets yttrande
inhämtas över förslagen i den delen. Förslagen bygger pä atl riksdagen slulligl
antar de förslag till grundlagsändringar som regeringen redan har lagt fram i prop,
1984/85:36, Sedan yttrande har inhämtats från kyrkomötet avser jag att föreslå
regeringen atl riksdagen skall föreläggas en proposiiion om ändringarna i
lagen om svenska kyrkan och lagen om kyrkomölet, I det sammanhanget avser jag
också atl la upp vissa nödvändiga följdändringar i lagen (1976:633) om
kungörande av lagar och andra förfallningar,

2 Allmän motivering 2.1 Förslaget i stort

Mitt förslag: Förslagen lill grundlagsändringar i prop.
1984/85:36 om svenska kyrkans centralstyrelses rättsliga ställning m, m, följs
upp av ändringar i lagen om svenska kyrkan och i lagen om kyrkomötet.

Arbetsgruppen: Överensslämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Förslagel har inle mött några
erinringar vid remissbehandlingen.

Skälen för mitt förslag: Som jag tidigare har nämnt har
regeringen i proposilionen om svenska kyrkans centralstyrelses rättsliga
ställning m, m, föreslagil riksdagen vissa grundlagsändringar på grundval av
arbetsgruppens förslag, Proposilionen behandlar dels frågan om
centralstyrelsens statsrätt-

Prop.
1984/85:165 10

sliga ställning, dels vissa problem beträffande normgivningen
på det kyrkliga området,

I proposilionen föreslås att det i övergångsbestämmelserna
till RF införs en bestämmelse om alt det vid sidan av statliga
förvaltningsmyndigheter under riksdagen och regeringen även kan finnas statliga
förvaltningsmyndigheter under kyrkomötet. En förutsätlning för atl en myndighel
skall få en sådan ställning är enligt förslaget att det i lag anges all
myndigheten är en myndighet under kyrkomötet.

När det gäller normgivningen på det kyrkliga området
föreslås att regeringens kompetens att meddela föreskrifter beträffande
centralstyrelsen begränsas genom alt grundläggande föreskrifter om
centralstyrelsens organisation-i likhet med t, ex, grundläggande föreskrifter
om stiftsmyndigheter - beslutas av riksdagen i lagen om svenska kyrkan eller i
annan lag efler yllrande av kyrkomötet. Några andra grundlagsändringar som
begränsar regeringens normgivningskompeiens föreslås inte. Däremot förutsätts
alt regeringen iakttar den återhållsamhet i fråga om att reglera
centralstyrelsen som påkallas av hänsynen till att svenska kyrkan inom ramen
för ell bevarat samband med staten bör få åtnjuta så stor självständighet som möjhgt,
1 propositionen föreslås - lill skillnad från vad arbetsgruppen föreslog -
ingen ändring i reglerna om kyrkomötets kompetens alt meddela föreskrifter om
centralstyrelsen,

I fråga om formerna för normgivning i övrigt föreslås i proposilionen
ändringar i nuvarande regler i två olika avseenden. För det första föreslås en
utvidgning av kyrkomötels möjligheter atl vidaredelegera normgivning. Enligt förslagel
öppnas det en möjlighet för kyrkomölet att i fråga om svenska kyrkans böcker,
svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handUngar saml kollekter
delegera normgivning lill stiftsmyndigheter, kyrkUga kommuner eller kyrkokommunala
förvaltningsmyndigheter. Vidare föreslås en förenkling av formerna för
upphävande av vissa äldre lagar. Det gäller lagar som har trätt i kraft före
den I januari 1983 och som reglerar ämnen inom kyrkomötets normgivningsområde.
Sådan lagstiftning skall kunna upphävas av riksdagen genom etl enkelt beslut
och utan krav på yttrande av kyrkomötet.

Den föreslagna grundlagsändringen om en ändrad
statsrättslig ställning för svenska kyrkans centralstyrelse måste som jag lidigare
har sagl följas upp av ändringar i annan lagstifining. Styrelsens ändrade
ställning föranleder också vissa andra överväganden, l.ex, när del gäller
tillsättande av tjänster hos slyrelsen och frågan om överklagande av dess
beslut. Jag avser alt behandla delta i det följande. Jag lar också upp en
följdändring till förslaget om vidaredelegation av kyrkomötels normgivningsbefogenheler.
Mina förslag föranleder ändringar i lagen om svenska kyrkan och i lagen om
kyrkomötet. I den sistnämnda lagen bör också göras vissa ändringar utöver de
som omedelbart följer av förslaget till grundlagsändringar. Jag återkommer till
detta i specialmotiveringen (avsnitt 4.2),

Prop. 1984/85:165 11

2.2 Svenska kyrkans centralstyrelses rättsliga ställning

Mitt förslag: 1 lagen om svenska kyrkan införs en
bestämmelse om att svenska kyrkans centralstyrelse är en myndighet under
kyrkomötet.

Arbetsgruppen: Överensslämmer med mitl förslag
(promemorian s, 27-33),

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser som yttrar sig
i denna del lillslyrker förslaget om centralstyrelsens stalsrätlsliga
ställning. Centralstyrelsen framhåller i sitt yllrande alt den anser alt den
redan nu skal! beiraktas som en myndighet under kyrkomölet. Eftersom förslaget
innebär atl centralstyrelsens ställning som myndighel under kyrkomötet klart
framgår av lag, finner slyrelsen emellertid atl förslaget är tillfredsställande
i sak.

Skälen för mitt förslag: I prop, 1984/85:36 föreslås att
del införs en beslämmelse i punkt 9 övergångsbestämmelserna till RF med den
innebörden att det vid sidan av förvaltningsmyndigheter under riksdagen och
regeringen även kan finnas statliga förvaltningsmyndigheter under kyrkomötet.
Som jag anförde i grundlagsärendet ligger det helt i linje med grundlankarna
bakom kyrkomötesreformen atl centralstyrelsen ges ställning som
förvaltningsmyndighet under kyrkomötet i stället för under regeringen. Enligt
min mening kan den ökade självständighet för kyrkan som avsågs med reformen
förverkligas genom en sådan åtgärd.

Den föreslagna grundlagsbestämmelsen har fåll en så allmän
avfattning atl den inte endast omfattar centralstyrelsen utan också kan avse
andra myndigheter under kyrkomötet. Efter i princip samma mönster som gäller
för myndigheter under riksdagen framgår det av bestämmelsen att det krävs beslämmelser
i lag som anger att myndigheten är en myndighet under kyrkomötet.

Jag föreslår nu alt grundlagsbestämmelsen kompletteras med
en föreskrift i lagen om svenska kyrkan om atl centralstyrelsen är en myndighel
under kyrkomötet. Jag kommer i det följande alt föreslå att det inrättas
ytterligare en myndighet under kyrkomötet (avsnitt 2,4),

2.3 Tillsättning av tjänster vid centralstyrelsen

Mitt förslag: Tjänster vid svenska kyrkans
centralstyrelse skall tillsättas av slyrelsen.

Arbetsgruppen: Överensslämmer med mitt förslag
(promemorian s, 38).

Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrar sig
särskilt i denna del tillstyrker förslaget.

Prop.
1984/85:165 12

Skälen för mitt förslag: Enligt RF ankommer det på
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer att tillsätta
tjänsterna vid förvaltningsmyndigheter under regeringen (11 kap, 9 § första
stycket). En konsekvens av att centralstyrelsen blir en förvaltningsmyndighet
under kyrkomölel är atl denna grundlagsbestämmelse inte blir tillämplig. Av 4
kap, 1 § lagen (1976:600) om offentlig anställning (LOA, omtryckt 1982:100)
följer emellertid ändå att tjänsterna skall tillsättas av regeringen eller den myndighel
som regeringen bestämmer, om ej annat är särskilt föreskrivet i lag eller annan
författning. Med slöd av bestämmelsen i LOA kan regeringen alliså utfärda en
föreskrift om alt tjänster vid centralstyrelsen skall tillsättas av slyrelsen.

Svenska kyrkans centralstyrelse har f, n, inte någon
anställd personal. Det kan ändå enligt min mening vara lämpligl att nu överväga
vilket organ som bör tillsätta de tjänster hos centralstyrelsen som kan komma
att inrättas i framliden. Med hänsyn till den ändrade ställning i förhållande
till regeringen som centralstyrelsen nu föresläs få ser jag del som naturligt atl
styrelsen själv tillsätter dessa tjänster. För att centralstyrelsen skall ges
en så självständig ställning som möjligt bör en föreskrift om detta tas in i en
lag i stället för i en regeringsförfattning. Som framgår av vad jag nyss har sagl
är en sådan specialreglering möjlig enligt LOA, Jag föreslår all en föreskrift
om att centralstyrelsen själv tillsätter tjänsler hos styrelsen tas in i lagen
om kyrkomötet.

Jag vill i detta sammanhang framhålla, alt den som
anställs hos centralstyrelsen blir arbelslagare hos staten även efter det att
centralstyrelsens ställning har ändrats, LOA kommer därför att gälla, på samma
sätt som den redan gör för de riksdagsanställda. Enligt min mening finns det
inte anledning att genom särskilda lagstiftningsåtgärder undanta eventuella
arbetstagare hos centralstyrelsen från de grundläggande föreskrifterna om
statstjänstemannens ställning i LOA,

Utöver LOA finns det etl stort antal regeringsföreskrifter
som gäller för statligt anslällda och för andra arbetstagare med statiigl
reglerade anställningar. Dessa föreskrifter, som i väsentliga hänseenden är
till förmån för de anställda, blir tillämpliga också för den personal som kan
komma atl anställas vid centralstyrelsen. En del föreskrifter vänder sig
uttryckligen endasl lill slatliga myndigheler under regeringen. Som exempel kan
nämnas omplaceringsförordningen (1974:1006), Sedan riksdagen har tagit
ställning i den grundläggande frågan om centralstyrelsens ställning, får man
överväga i vilken utsträckning även sådana regeringsföreskrifter bör göras
tillämpliga för den personal som kan bli anställd hos centralstyrelsen.

Prop. 1984/85:165 13

2.4 Överklagande av centralstyrelsens beslut

Mitt förslag: Det inrättas en nämnd, kyrkomötets
besvärsnämnd, som skall pröva besvär över centralstyrelsens beslut, om inte
annat följer av särskilda föreskrifier. Nämnden blir en myndighet under kyrkomötet.

Arbetsgruppen: Avviker från mitt förslag på så sätl att
endast ijänstetillsätt-ningsbeslut skall kunna överklagas hos besvärsnämnden.
Andra beslut överklagas hos regeringen, om inte annat följer av särikilda
föreskrifter.

Remissinstanserna: Remissinstanserna kommenterar i regel
inte förslaget om att inrätta kyrkomötets besvärsnämnd. De flesta som yttrar
sig har inga erinringar mot förslaget. Kammarkollegiet och svenska kyrkans
centralstyrelse avstyrker förslaget om att andra beslut ån tjänstelillsättningsbeslut
skall överklagas hos regeringen. Enligt centralstyrelsen skulle en sådan
ordning innebära att styrelsens självsländighet gentemot regeringen skulle
försvagas. Styrelsen föreslår i stället att även andra beslut än
tjänstetillsättningsbeslut skall kunna överklagas hos besvärsnämnden.

Skälen för mitt förslag: 1 fråga om besvär över statliga
myndigheters beslut gäller som en allmän regel att besluten får överklagas
genom besvär av den som berörs av beslutet, om inte annat har föreskrivits.
Talan förs hos närmast högre instans och i sista insians hos regeringen, om
inte andra föreskrifter i ämnet har meddelats. Denna princip gäller sedan
gammall och anses tillämplig även om uttryckliga föreskrifter om besvärsrätt
saknas.

Så länge som centralstyrelsen är en myndighet under regeringen
gäller beträffande besvär över styrelsens beslul vad som nyss har sagts om
besvär över beslut av centrala förvaltningsmyndigheter i allmänhet. Om
centralstyrelsen i stället blir en myndighet under kyrkomötet finns det skäl
att överväga om en annan besvärsordning skall lillskapas. Det är därvid av
betydelse alt undersöka vilka olika typer av beslut som centralstyrelsen kan
tänkas fatta.

Jag har tidigare föreslagit att centralstyrelsen själv
skall få tillsätta tjänster vid styrelsen. Förutom själva tillsättningsbesluten
kan styrelsen också komma att fatta andra beslut i personalfrågor. Som exempel
kan nämnas beslut om tjänstledigheter saml beslut varigenom ohka regeringsförfattning-ar
på det statliga arbelsgivarområdel tillämpas. I sin egenskap av förvaltningsmyndighet
fattar centralstyrelsen också beslut i andra administrativa ärenden. Det kan
gälla l.ex. beslut i frågor om allmänna handlingars offentlighet.

Centralstyrelsen har lill uppgift att bereda och
verkställa kyrkomötets beslut. Enligt 2 § kyrklig kungörelse (SKFS 1983:9) med
instruktion för svenska kyrkans centralstyrelse åligger det styrelsen bl. a. a»
förbereda kyrkomötets sammanlräden, sammanställa och bereda budgelförslag för
den rikskyrkliga verksamheten samt att göra erforderiiga anslagsframställningar

Prop. 1984/85:165 14

till regeringen och andra myndigheter. Beslut som
centralstyrelsen fattar inom detta område är regelmässigt av den karaktären att
de enligt allmänna förvaltningsrättsliga principer inte kan överklagas. Del kan
dock inle helt uteslutas att vissa beslut är överklagbara.

Ytterligare ett beslutsområde gäller sädana
förvaltningsärenden som regeringen genom normgivning har fört över på
centralstyrelsen. I samband med att sådana ärenden förs över lill
centralstyrelsen är det ofta lämpligt alt reglera frågorna om besluts överklagbarhet
och om besvärsordning.

Arbetsgruppens förslag om alt en särskild besvärsnämnd
skall överpröva beslut om tjänstetillsättningar har inte mött några erinringar
vid remissbehandlingen. Även jag anser att detta är en lämplig ordning och jag
föreslår därför att en sådan nämnd inrättas. Frågan är emellertid om nämnden
bör ha ett sä begränsat kompetensområde som arbetsgruppen har föreslagit eller
om även besvär över beslut i andra lyper av frågor bör kunna anföras hos
nämnden.

Arbetsgruppen har föreslagil all besvär över andra beslul
än tjänslelillsättningar även i fortsättningen skall anföras hos regeringen,
om inte annal följer av särskilda föreskrifter. För att inte någon tvekan skall
råda om besvärsordningen bör det enligt arbetsgruppen tas in en uttrycklig
bestämmelse i lagen om kyrkomötet om att regeringen är besvärsinstans. Förslagel
i denna del har mött viss kritik vid remissbehandUngen.

Av vad jag lidigare har anfört framgår atl det i praktiken
rör sig om endasl elt relativt litet antal grupper av ärenden, vari
centralstyrelsen fattar beslut, som över huvud taget kan överklagas. Mot denna
bakgrund har jag förståelse för atl arbetsgruppen inle har föreslagil någon
ändrad besvärsordning. Samtidigt kan jag emellertid inte finna annat än att en
ordning med regeringen som besvärsinstans över centralstyrelsens beslut är
mindre väl förenlig med principerna bakom reformen om en ändrad stalsrältslig
ställning för centralstyrelsen. Det kan nämligen uppfattas som principiellt
tveksamt att ha kvar en besvärsräll till regeringen över styrelsens beslut trols
att den får en stalsrältslig ställning som innebär elt frigörande från
regeringen. Jag är därför inle beredd att följa arbelsgruppens förslag på denna
punkl. Enligt min mening bör i stället den föreslagna besvärsnämnden få till
uppgift att överpröva även andra beslut än sådana som gäller Ijänsletillsältningar,

Jag föreslår alltså all det i lagen om kyrkomötet tas in
en föreskrift om atl besvär över centralstyrelsens beslut får anföras hos kyrkomötels
besvärsnämnd, Della bör naturligtvis inte gälla om annal följer av särskilda
föreskrifter. Jag vill framhålla att föreskriften endast reglerar hos vilken
myndighet besvär skall anföras. Beslut som inle går att överklaga kan givelvis
inte heller i fortsättningen överklagas. Jag återkommer lill dessa frågor i
specialmotiveringen (avsnitt 4,2),

Besvärsnämnden bör som arbetsgruppen har föreslagit bli en
myndighel under kyrkomötet. Härigenom kan, på samma sätt som i fråga om

Prop. 1984/85:165 15

centralstyrelsens ändrade ställning, önskemålen om en ökad
självsländighet för kyrkan
tillgodoses.

Nämnden bör utses av kyrkomötet för varje valperiod och
bestå av en ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare, och av
fyra andra ledamöter, valda inom kyrkomölel. Nämndens beslut bör inte få
överklagas. Jag föreslår att de grundläggande föreskrifterna om nämnden i fråga
om sammansättning, beslutförhet m,m, tas in i lagen om kyrkomötet. Jag
återkommer till den närmare utformningen av föreskrifterna i specialmotiveringen
(avsnitt 4),

2.5 Vidaredelegation av kyrkomötets normgivning

Mitt förslag: En möjlighel öppnas för kyrkomölet att
delegera normgivning till domkapitel, kyrkliga kommuner och kyrkokommunala
förvaltningsmyndigheter i fråga om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans
sakrament, gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter.

Arbetsgruppen: Överensstämmer med mitt förslag
(promemorian s, 52-53),

Remissinstanserna: Förslagel godtas i allmänhet av
remissinstanserna. Några framför dock detaljsynpunkler på utformningen av
lagförslaget (se bilaga 3 avsnitt 4,3),

Skälen för mitt förslag: Enligt punkt 9 femte stycket
övergångsbestämmelserna till RF kan riksdagen, om den bemyndigar kyrkomölet
att meddela föreskrifier i elt visst ämne, medge att kyrkomötet överlåter åt
organ, som det tillsätter, att meddela bestämmelser i ämnet. Kyrkomötet kan
alltså under vissa förutsättningar vidaredelegera sin normgivningskompeiens
till centralstyrelsen. Riksdagen har i 7 § andra stycket lagen om svenska
kyrkan öppnat en sådan möjlighet för kyrkomötet i fråga om kollekter, I kyrklig
kungörelse (SKFS 1983:2) om kollekter har kyrkomölet utnyttjat den sålunda
givna möjligheten.

Före ikraftträdandet av 1982 års reform kunde domkapitlen
och kyrkoråden fatta beslut av författningskaraktär eller författningsliknande
beslut i vissa ämnen, t. ex, i fråga om kollekter och ordningen för vissa
gudstjänster. De nya normgivningsreglerna innebär att föreskrifier i de ämnen
som ligger inom kyrkomötets normgivningsområde inte längre kan beslutas av
eller delegeras vidare till domkapitlen eller kyrkoråden, Detla innebär i sin
fur att beslut om föreskrifier i de akluella ämnena endast kan fattas av
kyrkomötet och i vissa fall av centralstyrelsen, även om föreskrifterna endasl
rör ett visst stift eller en viss församling. Sålunda har t. ex, under höslen
1983 centralstyrelsen utfärdat 13 olika kyrkliga kungörelser (SKFS 1983:11-23)
med föreskrifter om riks- och stiftskollekler för år 1984, nämligen en för
varje stift.

Prop.
1984/85:165 16

Syftet med 1982 års reform var att föra över vissa internt
kyrkliga ämnen från regeringens till kyrkomötets normgivningsområde. Däremot
fanns det inte någon uttalad avsikt att ändra pä handläggningsordningen i fråga
om föreskrifter som tidigare kunde beslutas av domkapitel och kyrkoråd.

Kyrkomötetår 1983 har i en skrivelse till regeringen (EU
1983:17. kskr 45) fäst uppmärksamheten på problemet såvitt avser beslut om
ordningen för vissa huvudgudstjänster. Under hand har också framförts önskemål
om att de konstitutionella hindren för kyrkomötet att vidaredelegera normgivning
i fråga om kollekter till domkapitlen och kyrkoråden undanröjs.

De ämnen i vilka det kan finnas behov av att vidaredelegera
normgivning till domkapitlen, de kyrkliga kommunerna eller de kyrkokommunala
förvaltningsmyndigheterna är svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter. Det kan gälla frågor om att
vid gudstjänster eller andra förrättningar inom ett stift eller inom en
församling använda vissa kyrkliga böcker, ta upp kollekter för vissa ändamål
eller bestämma dagar d.i kollekter skall tas upp för särskilda ändamål.

I den tidigare nämnda grundlagspropositionen har
regeringen föreslagit riksdagen att övergångsbestämmelserna till RF skall
ändras på så sätt att riksdagen kan medge att kyrkomötet vidaredelegerar normgivning
i de förut angivna ämnena till stiftsmyndigheter, kyrkliga kommuner och
kyrkokommunala myndigheter. Jag föreslår nu att ett sådanl medgivande för
kyrkomötet ges i 7 § lagen om svenska kyrkan.

Den föreslagna grundlagsändringen innebär att en vidaredelegation
av kyrkomötets normgivning kan ske till bl, a. stiftsmyndigheter. Denna allmänt
hållna beskrivning av myndigheterna på stiftsplanet ansluter till de begrepp
som används i grundlagstexten. Det torde emellertid knappast vara aktuellt för
andra stiftsmyndigheter än domkapitlen att meddela föreskrifter i de delegeringsbara
ämnena. Såvitt gäller stiftsmyndigheterna bör medgivandet därför begränsas
till att avse domkapitlen. Jag föreslår alltså att del i 7 § lagen om svenska
kyrkan tas in en föreskrift om att kyrkomötet genom kyrklig kungörelse får
överlåta åt domkapitel, kyrkliga kommuner och kyrkokommunala
förvaltningsmyndigheter att meddela föreskrifter om svenska kyrkans böcker, svenska
kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter.

3
Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom
civildepartementet upprättats förslag till

1.
lag om ändring
i lagen (1982:942) om svenska kyrkan,

2.
lag om ändring
i lagen (1982:943) om kyrkomötet.

Förslagen bör fogas till prolokollet i detta ärende som
bilaga 4.

Prop. 1984/85:165 17

4 Specialmotivering

4.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:942) om
svenska kyrkan

7§

Första stycket

Enligt punkt 9 fjärde stycket övergångsbestämmelserna till
RF i dess nuvarande lydelse får kyrkomölet med slöd av föreskrifter i lagen om
svenska kyrkan meddela föreskrifter i vissa särskilt angivna ämnen, 1 förevarande
paragraf finns det bemyndigande som den nyssnämnda grundlagsbestämmelsen ger
stöd åt. Ett ämne gäller kyrkomötets befogenhet atl meddela föreskrifier om
verksamheten hos organ som enligt lag får tillsättas av kyrkomötet. Härmed
avses i praktiken föreskrifter om centralstyrelsens verksamhel.
Centralstyrelsen föreslås nu bli en myndighel under kyrkomötet. Terminologin i
förevarande paragraf har därför anpassats till alt del i fortsättningen skall
finnas myndigheler under kyrkomölet. Vad gäller den närmare innebörden i övrigt
av bestämmelsen finns en beskrivning härav i proposilionen (prop, 1984/85:36 s,
14) om svenska kyrkans centralstyrelses rättsliga ställning m, m.

Andra stycket

De ändringar av övergångsbestämmelserna till RF som har
föreslagits i prop, 1984/85:36 innebär bl, a, atl kretsen av de organ till
vilka kyrkomölel efler medgivande av riksdagen skaU kunna vidaredelegera normgivning
i vissa ämnen ulvidgas (punkt 10 andra stycket övergångsbestämmelserna till
RF), Sålunda skall kyrkomötet efter medgivande av riksdagen kunna överlåta inte
bara åt myndigheter under kyrkomötet utan också åt stiftsmyndigheter, kyrkliga
kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att meddela föreskrifter
om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga
handlingar samt kollekter,

I 7 § andra stycket ges medgivandel för kyrkomölet all
till de nyss nämnda organen delegera vidare normgivning i de angivna ämnena.
Det får ankomma på kyrkomölet att i samband med elt beslul om delegering ta
ställning till frågan om överklagbarheten av sådana normbeslut som meddelas
med stöd av delegationen, 1 fråga om stiftsmyndigheter begränsas 1 medgivandel
till atl avse domkapitel, eflersom det knappast kan vara akluelll för andra
stiftsmyndigheter att meddela föreskrifter i de akluella ämnena. Med
kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter avses främst kyrkoråden,

8§

I prop, 1984/85:36 har föreslagils en föreskrifl i
övergångsbestämmelserna till RF om att det vid sidan av de nu enligt 11 kap, 6
§ första stycket RF erkända typerna av statliga förvaltningsmyndigheter finns statiiga
förvaltningsmyndigheter under kyrkomötet. En förutsättning för alt en statlig

2 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 165

Prop.
1984/85:165 18

förvaltningsmyndighet skall få en sådan ställning är att
del i lag anges alt myndigheten är en myndighet under kyrkomötet, I elt nytt
första stycke till förevarande paragraf föreskrivs att svenska kyrkans
centralstyrelse är en myndighet under kyrkomötet. Ändringen i andra stycket är
av redaklionell nalur,

Ikraftlrädande

Lagändringen föreslås träda i krafl den 1 januari 1986,
Lagen om svenska kyrkan skall stiftas, ändras eller upphävas på samma sätl som
riksdagsordningens huvudbestämmelser, dvs, antingen genom två beslul av
riksdagen med ett mellanliggande riksdagsval eller också genom endast elt beslul
fatlat med kvalificerad majoritet (tre fjärdedelar av de röstande och mer än hälflen
av alla ledamöierna). Vidare krävs att yttrande av kyrkomötet har inhämtats.

De föreslagna lagändringarna bygger på de förslag till
ändringar i övergångsbestämmelserna till regeringsformen som har lagts fram i prop,
1984/85:36, Riksdagen har som vilande anlagit grundlagsändringarna (KU
1984/85:16, rskr 54), Dessa avses träda i kraft den 1 januari 1986, Ändringarna
i lagen om svenska kyrkan bör träda i kraft vid samma tidpunkt. För atl delta
skall vara möjligt krävs all elt yttrande av kyrkomötet inhämtas vid dess
sammanträde i mars 1985 och att elt förslag i ämnel därefler föreläggs
riksdagen i sådan tid att riksdagen, om den så önskar, under våren 1985 som
vilande kan anta förslaget till ändringar i lagen om svenska kyrkan, 1 sådant
fall kan riksdagen fatta del andra beslutet under hösten 1985 efter det att
riksdagen slutligt har antagit grundlagsändringen. Hinder kan inte anses
föreligga mot att riksdagen redan då - med verkan efter del att grundlagsändringen
har trätt i kraft - beslular om de aktuella ändringarna i lagen om svenska
kyrkan,

4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:943) om
kyrkomötet

1 detta lagförslag tas upp de ändringar i lagen om
kyrkomötet som föranleds av förslagen om tillsättning av Ijänsler vid centralstyrelsen,
om överklagande av centralstyrelsens beslut saml om inrättande av en ny
myndighet under kyrkomölel, nämligen kyrkomötets besvärsnämnd,

Förslagel till lagändringar innebär att reglerna om val
inom kyrkomölet ändras så atl 38 och 39 §§ också kommer att omfatta kyrkomötets
besvärsnämnd, Lagens avsnitt om svenska kyrkans centralstyrelse kompletteras
med nya bestämmelser. Sålunda kompletteras 43 § med ett nytt andra siycke, i
vilket ges omröstningsregler för centralstyrelsen, 1 två nya paragrafer
regleras frågorna om tillsättning av tjänsler vid centralstyrelsen (44 §) och
om besvär över beslut av styrelsen (45 §), I lagen införs vidare ett nytt
avsnitt om kyrkomötets besvärsnämnd med fyra nya paragrafer, 46-49 §§, som
reglerar nämndens ställning, valperiod, sammansällning m,m.

Prop. 1984/85:165 19

38 §

Paragrafen innehåller en bestämmelse om att kyrkomötet
skall för varje valperiod inom sig utse en valberedning. Vidare regleras vilka
val som valberedningen skall bereda. Som framgår av den allmänna motiveringen
(avsnitt 2,4) bör del inrätlas en ny myndighet, kyrkomötels besvärsnämnd, som
skall pröva besvär över beslut av centralstyrelsen. Enligt förslaget skall
besvärsnämnden utses av kyrkomölel. Ändringen i förevarande paragraf innebär
alt valberedningen, i likhet med vad som gäller för val av svenska kyrkans
centralstyrelse och kyrkomötets uLskott, skall bereda val av kyrkomötets
besvärsnämnd.

39 §

Paragrafens första och tredje stycken är oförändrade.
Däremot har en ändring gjorts i paragrafens andra stycke, som innehåller
bestämmelser om proportionella val. Ändringen innebär atl val av kyrkomötets
besvärsnämnd skall vara proportionellt under samma förutsättningar som gäller
för val av svenska kyrkans centralstyrelse, utskott och valberedning. Det
ligger i sakens natur alt det sagda inte gäller valet av ordförande och
ersättare för ordföranden i besvärsnämnden. Dessa skall nämligen väljas
särskilt.

43 §

Paragrafen innehåller f.n. en bestämmelse om när
centralstyrelsen är beslutför. Däremot saknas omröstningsregler. I ett nylt
andra siycke har paragrafen kompletterats med sådana regler. Föreskriften
innebär atl slyrelsen beslutar genom enkel majoritet. Vid lika röstetal har
ordföranden utslagsröst. 1 vissa personalärenden skall dock omröstningsreglerna
i 29 kap. rättegångsbalken tillämpas. Av reglerna i 15 kap. 7 § lagen
(1976:600) om offentlig anställning (LOA) och 26 § anställningsförordningen
(1965:601) följer att dessa särskilda omröstningsregler gäller vid beslul om
anställnings upphörande, disciplinansvar, avskedande, åtalsanmälan, avstängning
eller läkarundersökning.

44 §

Paragrafen, som är ny, innehåller en regel om att tjänster
vid svenska kyrkans centralstyrelse skall lillsättas av styrelsen. I fråga om
de närmare övervägandena bakom bestämmelsen hänvisas till den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.3).

Prop. 1984/85:165 20

45 §

Paragrafen är ny och reglerar besvär över beslut av
centralstyrelsen. 1 paragrafen föreskrivs atl besvär över centralstyrelsens
beslut skall prövas i särskild ordning. Besvär över beslulen skall nämligen
anföras hos en särskild nämnd, kyrkomötets besvärsnämnd. Härigenom regleras
endast hos vilken myndighet besvär skall anföras. Del bör i sammanhanget noleras
alt många av centralstyrelsens beslut har den karaklären att de enligt allmänna
förvaltningsrätlsliga principer över huvud taget inte kan överklagas. Det
gäller t, ex, i fråga om beslut att avge remissyttranden och beslut om att göra
framställningar till kyrkomötet, 1 sådana fall blir alltså förevarande paragraf
inte tillämplig.

Av paragrafens andra mening framgår att bestämmelsen inle
skall tillämpas om annat följer av särskilda föreskrifter. Ingen ändring görs
således i gällande föreskrifter om atl talan mot beslut i vissa fall skall
föras i annan ordning än genom besvär, Förslagel avser alltså inte sådana beslul
som kan komma under domstols prövning enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbelstvister
(LRA), Om talan i saken skall handläggas enligt LRA får en arbetstagare inte
heller anföra besvär över en offentlig arbetsgivares beslut rörande hans
arbets- eller anställningsvillkor. Det framgår av lagen (1965:276) om
inskränkning i rälien all föra lalan mot offentlig arbetsgivares beslut. Häri
görs ingen ändring.

Det följer vidare av paragrafens andra mening att
bestämmelsen inle skall tillämpas om det finns ett besvärsförbud. Ett sådant
förbud finns exempelvis i kyrklig kungörelse (SKFS 1983:2) om kollekter. Som
exempel på en särreglering av besvärsordningen kan nämnas reglerna om besvär i
sekretesslagen (1980:100), Dessa regler gäller med lillämpning av paragrafens
andra mening också för beslut i frågor om allmänna handlingars offentlighet som
centralstyrelsen meddelar. Särskilda förskrifter om besvär finns också i lagen
(1971:309) om behörighet för allmän förvaltningsdomstol att pröva vissa mål.
Även dessa föreskrifier skall alltså gälla i fortsättningen.

Besvär i ärenden om tjänstledigheter och besvär i ärenden
som enligt kollektivavtal skall avgöras av arbetsgivaren prövas enligt
förordningen (1983:341) om överklagande av beslut i ärenden om tjänstledigheter
m. m. av statens arbetsgivarverk (SAV). Förordningen tar dock endast sikte på
en prövning av besvär i sisla instans. Besvärsnämndens beslul skall inle kunna
överklagas (49 §). Del innebär atl centralstyrelsens beslut om tjänstledigheter
m. m. endasl kommer alt kunna överprövas av besvärsnämnden.

46 §

Paragrafen är ny och innehåller beslämmelser om inrältandet
av en kyrkomötets besvärsnämnd. I paragrafen föreskrivs att kyrkomötets besvärsnämnd
skall vara en myndighet under kyrkomötet. Besvärsnämnden får härigenom samma
statsrättsliga ställning som centralstyrelsen.

Besvärsnämnden bör väljas på samma sätt och för samma tid
som svenska kyrkans centralstyrelse. 1 paragrafens andra stycke föreskrivs
därför att kyrkomötets besvärsnämnd skall väljas av kyrkomötet för varje
valperiod.

47 §

Paragrafen är ny och innehåller grundläggande regler om
besvärsnämndens sammansättning,

I första stycket finns en föreskrift om alt besvärsnämnden
beslår av en ordförande, som skall vara eller ha varit ordinarie domare, och
fyra inom kyrkomötet valda ledamöier. Ordföranden skall väljas särskilt. För
ordföranden uppställs alltså inte något krav på att vara ledamot av
kyrkomötet. Bestämmelsen ulgör nalurliglvis inte något hinder mot att
ordföranden ändå väljs bland ledamöterna, under förutsättning att han eller hon
har den föreskrivna domarkompetensen.

Av andra stycket framgår atl det skall finnas ersättare
för ordföranden och ledamöterna. Vad som i första stycket föreskrivs om
ordföranden gäller också dennes ersättare. Även ersättaren skall alltså vara
eller ha varit ordinarie domare. Vidare skall ersättaren, liksom ordföranden,
väljas särskilt.

48 §

Paragrafen är ny och innehåller bestämmelser om när
besvärsnämnden är beslutför, I paragrafen föreskrivs att nämnden är beslutför
när ordföranden och minst tre andra ledamöter är närvarande, 1 likhet med vad
som gäller för centralstyrelsen föreskrivs alt nämnden beslutar genom enkel
majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.

49 §

Paragrafen är ny. Enligt paragrafen får besvärsnämndens
beslut inte överklagas.

Ikraftträdande

Liksom ändringarna i lagen om svenska kyrkan bygger
ändringarna i lagen om kyrkomölel på de förslag till grundlagsändringar som har
lagls fram i prop, 1984/85:36, Även ändringarna i lagen om kyrkomölet bör
därför träda i kraft samtidigt som grundlagsändringarna, dvs, den 1 januari
1986, För atl detta skall vara möjligt måste kyrkomötets yttrande över
lagändringarna inhämtas vid dess sammanträde i mars 1985, Riksdagen kan sedan
besluta i frågan sedan den under höslen 1985 slutligt har anlagil
grundlagsändringar-

Prop.
1984/85:165 22

na. Hinder kan inte anses föreligga mot alt riksdagen
redan då - med verkan efler del all grundlagsändringen har trätt i kraft -
beslutar om de aktuella ändringarna i lagen om kyrkomötet,

5 Hemställan

Jag hemställer att kyrkomötets yttrande inhämtas över
förslagen till l,lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan, 2, lag om
ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet,

6 Beslut

Regeringen beslular i enlighel med föredragandens
hemställan.

Prop.
1984/85:165 23

1985
ÅRS KYRKOMÖTE KYRKOMÖTETS SKRIVELSE 1985:33

1985-03-15

REGERINGEN

Kyrkolagsutskottets
betänkande 22 om vissa klargöranden och kompletteringar till kyrkomötesreformen
m.m. (RegSkr 1985:1 Jämte motioner)

Med
överlämnande av nämnda belänkande får jag anmäla alt kyrkomötet den 15 mars
1985 beslulat dels föreslå att de framlagda lagförslagen skall träda i kraft
den 1 juli 1986, dels i övrigl bifalla utskottets hemställan,

Göran
Åstrand

/Bengt
Törnell

Prop.
1984/85:165 24

KL 1985:22

Kyrkolagsutskottets betänkande

1985:22

om
vissa klargöranden och kompletteringar till kyrkomötesreformen m.m. (RegSkr
1985:1 jämte motioner)

Regeringens
skrivelse till kyrkomötet m. m.

I
regeringens skrivelse till kyrkomötet 1985:1 har regeringen (civildepartementet)
hemställt om kyrkomötets yttrande över förslag till

1. lag
om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan,

2, lag
om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomölet.

Rörande
skrivelsens huvudsakliga innehåll hänvisas till vad som anförs i del följande
under rubriken Utskottet på s, 7,

I
samband med skrivelsen behandlar utskottet följande motioner:

1, Motion 1985:32 av Gunnar Edqvist om domkapitlet som
myndighet under kyrkomölel,

2, Motion 1985:72 av Robert Schött om vissa
valbarhetskrav för ledamöter och suppleanter i centralstyrelsen,

3, Motion 1985:88 av Urban Gibson m.fl. om kyrkomötets
läronämnd som ansvarsnämnd för biskopar,

4, Motion 1985:96 av Caroline Krook om ändring av 36 §
lagen om kyrkomötet.

Motionsyrkandena
redovisas på s, 6,

Läronämnden
har avgett yttrande över regeringens skrivelse och över molionerna 72, 88 och
96, Nämndens yttranden fogas till belänkandet som bilaga 1-4.

De
i skrivelsen upptagna, för yttrande överlämnade lagförslagen har följande
lydelse.

1. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan

Härigenom
föreskrivs att 7 och 8 §§ lagen (1982:942) om svenska kyrkan skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

7 § '

Kyrkomölel
får genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i följande ämnen:

1,
svenska kyrkans
lära,

2,
svenska kyrkans
böcker,

3,
svenska kyrkans
sakrament, gudstjänst och övriga handlingar,

4,
kollekter,

5,
cenlral
verksamhet för evange-Usation, mission och övrigt utlandsarbete saml diakoni,

6,
kyrkomötels
arbetssätt saml verksamhelen hos organ som enligt lag fär lillsättas av kyrkomötet,

Kyrkomölet får genom kyrklig kungörelse överiåla åt
svenska kyrkans centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela föreskrifter
om kollekter.

svenska kyrkans lära, svenska kyrkans böcker, svenska
kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar, kollekter,

central verksamhet för evangelisation, mission och övrigl
utlandsarbete samt diakoni, kyrkomötels arbetssätt samt verksamheten hos
myndigheter under kyrkomölet.

Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt
svenska kyrkans centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela föreskrifier
om kollekter. Kyrkomölel får också genom kyrklig kungörelse överlåta åt domkapitel,
kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att meddela
föreskrifter om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakrament, gudstjänst
och övriga handlingar saml kollekter.

Det ankommer på svenska kyrkans centralstyrelse att
verkställa kyrkomötels beslut. Styrelsen bereder även ärenden som skall
avgöras

8§

Svenska kyrkans centralstyrelse är en myndighet under kyrkomölet.

Det
ankommer på centralstyrelsen att verkställa kyrkomötels beslut. Styrelsen
bereder även ärenden som skall avgöras av kyrkomötet, i den

'Senaste lydelse 1983:339.

Prop. 1984/85:165 26

av kyrkomötet, i den mån uppgiften mån uppgiften inte ankommer på

inle
ankommer på eller har överläm- eller har
överlämnats åt annat organ

nåls åt annat organ som tillsätts av som tillsätts av kyrkomötet,

kyrkomötet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986,

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:943) om
kyrkomötet

dels att 38, 39 och 43 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas sex nya paragrafer, 44-49 §§,
av nedan angivna

lydelse,

dels att närmasl före 46 § skall införas en ny rubrik av
nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

38 §

Kyrkomötet skall för varje valpe- Kyrkomölet skall för varje valpe-

riod inom sig utse en valberedning, riod inom sig ulse en
valberedning.

Valberedningen bereder val av sven- Valberedningen bereder val av sven

ska kyrkans centralstyrelse och kyr- ska kyrkans centralstyrelse, kyrko-

komölels utskott, mötets besvärsnämnd och kyrkomö-

tets utskott,

39 §

Val inom kyrkomötet skall, om omröstning begärs, ske med
slutna sedlar. Valsedlarna skall vara lika lill storlek, material och färg. De
skall vara enkla och omärkla samt, om valel ej sker proportionellt, upptaga
namn på så många personer som valel avser. Vid lika röstetal sker avgörandel
genom lottning.

Val av svenska kyrkans centralsly- Val av svenska kyrkans centralsty-

relse, utskott och valberedning skall relse, kyrkomötets
besvärsnämnd,

vara proportionellt, om det begärs utskott och valberedning skall vara

av minst så många ledamöier som proportionellt, om del begärs av

moisvarar den kvot som erhålls om minsl så många ledamöier som mol-

anlalet närvarande ledamöier delas svarar den kvot som erhålls om anla-

med det anlal personer som valel let närvarande ledamöter delas med

avser, ökal med 1, Om kvoten är ett det antal personer som valet avser,

brutet lal, skall den avrundas lill ökat med 1, Om kvoten är ell brulel

närmast högre hela lal. Vid sådant tal, skall den avrundas till närmast

proportioneUt val skall bestämmel- högre hela tal. Vid sådanl proportio-

serna i lagen (1955:138) om propor- nellt val skall bestämmelserna i la-

tionelll valsätt vid val inom lands- gen (1955:138) om proportionellt

ting, kommunfullmäktige m, m. liU- valsätt vid val inom landsting, kom-

lämpas, munfullmäktige m,m. lillämpas.

Om ersättare ej väljs proportionellt skall vid valen även beslämmas
den ordning, i vilken de skall inkallas till ijänslgöring.

Prop. 1984/85:165 27

Nuvarande lydelse Förestagen lydelse

43 § Svenska kyrkans centralstyrelse får handlägga ärenden
endasl om ordföranden eller, vid förhinder för denne, vice ordföranden samt
minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande.

Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesta enar
sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsrösl. Bestämmelserna i 29
kap. rättegångsbalken skaU dock tillämpas i sådana personalfrågor där delta
skall ske för arbetstagare i allmänhel hos staten.

44§

Tjänster vid svenska kyrkans centralstyrelse tillsätts av
styrelsen.

45 §

Centralstyrelsens beslut får överklagas genom besvär hos
kyrkomötets besvärsnämnd. Della gäller dock inle om annat är särskilt
föreskrivet.

Kyrkomötets besvärsnämnd

46 §

Kyrkomötets besvärsnämnd är en myndighet under kyrkomötet.

Besvärsnämnden väljs av kyrkomötet för varje valperiod.

47 §

Besvärsnämnden beslår av en ordförande, som skall vara
eller ha varu ordinarie domare, och fyra inom kyrkomölet valda ledamöter.
Ordföranden väljs särskilt.

För ordföranden skalt finnas en ersällare. Vad som
föreskrivs om ordföranden gäller också ersättaren. För övriga ledamöter skalt
inom kyrkomölel utses lika många ersäuare.

48 §

Besvärsnämnden är beslutför när ordföranden och minsl tre
andra ledamöter är närvarande.

Som nämndens beslut gäller den mening som de flesla enar
sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslags-röst.

Prop.
1984/85:165 28

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

49 §

Besvärsnämndens beslut får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den I januari 1986.

Prop. 1984/85:165 29

Motionerna

1 motion 1985:32 av Gunnar Edqvist föreslås att kyrkomölet
beslutar att som sin mening ge regeringen till känna vad i motionen anföris om
domkapitlen som myndigheter under kyrkomötet.

1 motion 1985:72 av Roberi Schött hemställs att kyrkomötet
beslutaratt hos

regeringen
anhålla om sådan ändring i lagen om svenska kyrkan att samma

valbarhelskrav uppställs för ledamöier och ersällare för
ledamot i Svenska kyrkans centralstyrelse som i 3 § andra stycket uppställs för
ledamöter och ersättare för ledamot av kyrkomölel.

1 molion 1985:88 av Urban Gibson m.fl. hemställs alt kyrkomölel
beslutar att i skrivelse lill regeringen begära en ändring av de regler som rör
handhavandet av anmälningar mol biskip så att sådana ärenden prövas av
kyrkomötets läronämnd på säll som har föreslagils i molionen.

1 motion 1985:96 av Caroline Krook begärs atl kyrkomölet
hos regeringen begär ändring i 36 § lagen om kyrkomötet i enlighet med vad som
har anförts i motionen.

Utskottet Inledning

Den 1 januari 1983 trädde en belydelsefull reform på det
kyrkliga områdel i kraft. Genom ändringar i punkl 9 övergångsbestämmelserna
till regeringsformen (RF) gäller från den angivna tidpunkten nya regler om
formerna för den kyrkliga lagstiftningen. Vidare har kyrkomötet reformerats
genom lagen (1982:942) om svenska kyrkan och lagen (1982:943) om kyrkomötet.

De nya grundlagsreglerna innebar väsenlliga nyheter i
fråga om dels formerna för beslutande av lag på det kyrkliga området, dels
fördelningen mellan riksdagen, regeringen och kyrkomötet av befogenheien all
meddela föreskrifter i vissa kyrkliga ämnen.

Genom reformeringen av kyrkomölesorganisalionen fick
kyrkomötet ett permanent beredande och verkställande organ. Svenska kyrkans
centralstyrelse.

Under del utredningsarbete som har förekommit för atl
genomföra reformen har vissa oklarheter och olösta problem uppmärksammats. Del
gäller bl. a. frågan om Svenska kyrkans centralstyrelses statsrättsliga ställning.
Vidare gäller det vissa oklarheter och praktiska problem i fråga om normgivningen
på del kyrkliga området. Häribiand märks befogenheterna all meddela föreskrifier
i fråga om centralstyrelsen.

De nu angivna frågorna har utretts av en arbetsgrupp inom regeringskansliel.
Arbelsgruppen har lagl fram sina förslag i promemorian (Ds C 1984:4)
Klargöranden och kompletteringar av kyrkomötesreformen. Förslagen

Prop.
1984/85:165 30

innefattar dels ändringar i övergångsbestämmelserna till
RF, dels ändringar i lagen om svenska kyrkan och i lagen om kyrkomötet.

Genom proposition 1984/85:36 om svenska kyrkans
centralstyrelses rättsliga ställning m. m. har regeringen för riksdagen lagt
fram förslag till grundlagsändringar på grundval av promemorieförslaget.
Riksdagen har som vilande antagtf det i propositionen framlagda förslaget (KU
1984/85:16, rskr 54).

De förslag som upptas i regeringens skrivelse avser arbelsgruppens
återstående förslag rörande ändringar i lagen om svenska kyrkan och lagen om
kyrkomötet. 1 dessa delar krävs enligt RF kyrkomötets yttrande. Förslagen
förutsätter att riksdagen slutligt antar det förslag till grundlagsändringar
som antagits som vilande.

Det som vilande antagna grundlagsförslaget

Det förslag till grundlagsändringar som riksdagen antagit
som vilande avser övergångsbestämmelserna till RF. Förslaget innebär bl. a. att
där förs in en bestämmelse med innebörden all del vid sidan av statUga
förvaltningsmyndigheter under riksdagen och regeringen även kan finnas statliga
förvaltningsmyndigheter under kyrkomötet. Regeringens kompetens all meddela
föreskrifter om centralstyrelsen ändras på så sätt atl grundläggande föreskrifier
om centralstyrelsens organisalion förs till riksdagens beslutsområde. En
möjlighet öppnas för kyrkomötet att delegera normgivningen till
stiftsmyndigheter, kyrkliga kommuner eller kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter
i fråga om Svenska kyrkans böcker, Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och
övriga handlingar samt kollekter. Förslagel omfaltar vidare en förenkling av
formerna för upphävande av äldre lag som reglerar ämnen som kan delegeras lill kyrkomölet.

Grundlagsändringarna avses träda i kraft den 1 januari
1986.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

Genom skrivelsen inhämtas kyrkomötels yltrande över
förslag till ändringar i lagen om svenska kyrkan och i lagen om kyrkomötet.
Ändringarna följer upp det förslag till grundlagsändringar som riksdagen har
antagit som vilande.

Ändringarna i lagen om svenska kyrkan innebär all Svenska kyrkans
centralstyrelse får ställning som förvaltningsmyndighet under kyrkomötet.
Vidare utökas kyrkomötets möjligheter alt vidaredelegera sin normgivningskompeiens
i vissa ämnen.

En annan nyhet är atl centralstyrelsen själv skall få
tillsätta tjänsler hos slyrelsen. Genom ändringarna i lagen om kyrkomötet
inrättas dessutom ytterligare en myndighet under kyrkomötet, kyrkomötets
besvärsnämnd.

Prop.
1984/85:165 31

Nämnden fär till uppgift att pröva besvär över beslut av
centralstyrelsen. Lagändringarna avses träda i krafl den 1 januari 1986.

Utskottets överväganden

Ändringar rörande lagen om svenska kyrkan.

Vidaredelegation av kyrkomötets normgivning

Enligt de av riksdagen såsom vilande antagna ändringarna i
RF kan riksdagen medge att kyrkomötet genom kyrkliga kungörelser överlåter åt
stiftsmyndigheter, kyrkliga kommuner eller kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter
alt meddela bestämmelser i fråga om Svenska kyrkans böcker. Svenska kyrkans
sakrament, gudstjänst och övriga handlingar saml kollekter. - F. n. tillkommer
normgivningskompeiens på området i huvudsak endast kyrkomötet.

I regeringens skrivelse föreslås genom etl lillägg lill 7
§ andra slycket lagen om svenska kyrkan att grundlagsändringen följs upp och
att sålunda möjlighet öppnas för kyrkomölet att delgera sin normgivning till
domkapitel, kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter i
sådana ämnen som anges i RF.

Bakgrunden till den föreslagna möjlighelen lill vidaredelegation
är följande.

Före ikraftlrädandet av 1982 års reform kunde domkapitlen
och kyrkoråden fatta beslut av författningskaraktär eller författningsliknande
beslut i vissa ämnen, t. ex. i fråga om kollekter och ordningen för vissa
gudstjänster. De nuvarande normgivningsreglerna enligt RF innebär atl föreskrifier
i de ämnen som ligger inom kyrkomötets normgivningsområde inte längre kan
beslutas av eller delegeras vidare till domkapitlen eller kyrkoråden. Detta
innebär i sin tur a» beslul om föreskrifter i de aktuella ämnena f. n. endast
kan fallas av kyrkomötet och i vissa fall av centralstyrelsen, även om
föreskrifterna endast rör ett visst stift eller en viss församling.

Syftet med 1982 års reform var alt föra över vissa internt
kyrkliga ämnen från regeringens till kyrkomötets normgivningsområde. Däremot
fanns det inte någon uttalad avsikt att ändra på handläggningsordningen i fråga
om föreskrifier som tidigare kunde beslutas av domkapitel och kyrkoråd.

Den föreslagna möjligheten för kyrkomötet till vidaredelegation
innebär i huvudsak atl man söker åsladkomma samma läge beträffande handläggningsordningen
i fråga om föreskrifter som gällde före reformen.

Utskottet finner del värdefullt med den föreslagna möjlighelen
till vidaredelegation, som ligger i linje med intentionerna bakom 1982 års
reform. Utskottet kan därför i princip stäUa sig bakom förslaget.

När det gäller angivandet av de organ till vilka
delegation skall kunna ske ställer sig utskottet dock Iveksaml till förslagel.
Enligt ändringen i RF anges

Prop.
1984/85:165 32

vidaredelegation kunna ske till stiftsmyndigheter, I
skrivelsen anförs emellertid att del knappast lorde vara aktuellt för andra
stiftsmyndigheter än domkapitlen att meddela föreskrifier i de delegeringsbara
ämnena. Medgivandel till delegationen föreslås därför i del nu aktuella
lagförslaget bli begränsat till att gälla domkapitlen. Enligt utskottels mening
bör etl molsvarande synsätt ocksä anläggas på frågan om delegaiion till de
andra i RF angivna organen. Även om det är lämpligt all där använda en allmänl
hållen beskrivning av dessa anser utskottet - i linje med läronämnden - atl i
en delegationsbestämmelse i lagen om svenska kyrkan bör uttryckligen anges de
organ till vilka del blir aktuellt att överiåla normgivning. Utskottet anser
därför att - i stället för kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter
- i bestämmelsen bör anges församlingar och kyrkoråd. Med den nu angivna
ändringen tillslyrker utskottet den föreslagna delegalionsbestämmelsen.
Kyrkomötet bör hos regeringen anhålla om ändring av förslaget i enlighet med
det anförda.

Utskottet vill i sammanhanget beröra en annan sak som
kanske närmast blir aktuell först då det blir fråga om att besluta kyrklig
kungörelse om delegation. De delegeringsbara ämnena omfattar Svenska kyrkans
böcker, Svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar saml kollekter,
Utskotlel vill för att undvika framtida gränsdragningsproblem siarkt betona att
det här inte gäller delegaiion i frågor som rör Svenska kyrkans lära, ulan endasl
formella frågor eller de yttre ramarna, såsom bl, a, ritualer,
lemagudstjänster, val av bibelöversättning, I den mån Svenska kyrkans lära berörs
kan delegation inte ske.

Centralstyrelsens rättsliga ställning

De såsom vilande antagna ändringarna i RF innebär bl, a,
att det vid sidan av förvaltningsmyndigheter under riksdagen och regeringen
även kan finnas statliga förvaltningsmyndigheter under kyrkomötet. För att en myndighel
skall vara myndighel under kyrkomötet krävs lagbestämmelser härom.

I regeringens skrivelse föreslås att det i lagen om
svenska kyrkan införs en bestämmelse om att Svenska kyrkans centralstyrelse är
en myndighet under kyrkomölel.

Ulskottet anser i likhet med föredragande statsrådet att
det Ugger helt i linje med grundlankarna bekom kyrkomötesreformen alt
centralstyrelsen ges ställning som
förvaltningsmyndighet under kyrkomötet i stället för under regeringen. Utskottet välkomnar
därför förslaget härom, som uttryckligen markerar kyrkans självständighet.

Valbarhetskravet för ledamöter i centralstyrelsen

1 motion 72 av Robert Schött begärs en sådan ändring i
lagen om svenska kyrkan atl samma valbarhelskrav uppslälls för ledamöter och
ersättare i

Prop.
1984/85:165 33

centralstyrelsen
som gäller för ledamöter och ersättare för ledamot av kyrkomölet.

Enligt
3 § andra stycket lagen om svenska kyrkan kan endasl den som tillhör Svenska
kyrkan och som är myndig vara ledamot av kyrkomötet eller ersällare för ledamoi.
Sådana villkor uppslälls också för ledamot och suppleant i domkapitel, 8 §
lagen (1936:567) om domkapitel.

Ledamöter
av centralstyrelsen utgörs av ärkebiskopen samt högst 14 andra ledamöter som
för varje valperiod väljs av kyrkomölel. För de valda ledamöierna skall ulses
lika många ersättare.

Läronämnden
har i sill yttrande ställt sig bakom motionsförslaget.

Enligt
utskottets mening är del redan genom det säll på vilkel centralstyrelsens
ledamöter och ersällare ulses i och för sig väl sörjt för all vederbörliga kvalifikationskrav
är uppfyllda. Detla hindrar emellertid inte att del tigger ell värde i alt det
i lagen anges en sådan självklar sak som att endast den som tillhör Svenska
kyrkan kan vara ledamot i centralstyrelsen eller ersättare för ledamoi. Skall
man såsom utskottet sålunda anser la in en föreskrift härom i lagen bör
föreskriften ges ett innehåll som motsvarar det som gäller för kyrkomötets ledamöier.
En föreskrifl i ämnet bör lämpligt tas in som ett nytt andra stycke i 9 § lagen
om svenska kyrkan och ges den utformning som framgår av utskottets hemställan.

Kyrkomötet
bör hos regeringen anhålla om den lagändring som ulskottet med anledning av
motion 72 sålunda föreslår.

Ändringar
rörande lagen om kyrkomötet

Utskottet
lämnar det i regeringens skrivelse framlagda förslaget till lag om ändring i
lagen om kyrkomötet utan erinran.

Domkapitlens
rättsliga ställning

I
motion 1985:32 av Gunnar Edqvist förespråkas att domkapitlen skall få ställning
som myndigheter under kyrkomötet. En sådan ordning skulle enligt motionären
ligga väl i linje med kyrkomötesreformen, inte minst mot bakgrund av
kyrkokommitténs förslag beiräffande domkapitlens framtida uppgifter.

Domkapitlen
- som finns i varje stift - är statliga förvaltningsmyndigheter under
regeringen. De allmänna bestämmelserna om domkapitlens uppgifter m. m. finns i lagen
(1936:567) om domkapitel, kompletterad av en instruktion (SFS 1965:738).
Domkapitel består av biskopen (preses), domprosten (vice preses), en av
stiftels präster vald präst, en av ombud för pastoralen i stiftet vald lekman
samt två av regeringen förordnade ledamöier.

Domkapitlens
uppgifter omfattar i huvudsak att beflita sig om det kyrkliga livels vård och
förkovran, alt vaka över att stadgad kyrklig ordning iakttas och atl ha
inseende över prästerskapets ämbetsförvaltning. Vidare fullgör

3
Riksdagen 1984/85.1 saml. Nr 165

Prop. 1984/85:165 34

domkapitlen
bl, a, arbetsgivarfunktioner och övar tillsyn över pastorsämbetenas befattning
med kyrkobokföringen.

Kostnaderna
för domkapitlens verksamhet bestrids delvis från anslag i statsbudgeten.

Enligt
utskottels uppfattning är domkapitlens nuvarande ställning under regeringen en
från många synpunkter ändamålsenlig ordning. Även med beaktande av de förslag
rörande domkapitlens framtida uppgifter och organisation som presenterats av
1982 års kyrkokommitté (SOU 1985:1) anser ulskollet att det saknas skäl alt
överväga en ändring av domkapitlens ställning på sätt som föreslagils i molion
32, Utskottet avstyrker därför bifall lill motionen.

Handhavandet
av anmälningar mot biskopar

I
motion 1985:88 av Urban Gibson m, fl, förespråkas atl anmälningar mot biskopar
för fel i tjänslen i frågor som inte gäller brott, t, ex, i lärofrågor, skall handhas
av kyrkomötets läronämnd i stället för av den nuvarande ansvarsnämnden. Enligt
motionärerna är det främmande alt ett annat organ än läronämnden prövar
ansvarsfrågor av detta slag.

Som
en bakgrund till motionsspörsmålel kan här antecknas följande.

För
anställda i statens och kommunernas tjänsl finns särskilda bestämmelser om bl,
a, disciplinansvar, avskedande, ålalsanmälan, avstängning och läkarundersökning.
Bestämmelserna ålerfinns främst i lagen (1976:600) om offentlig anslällning.
För innehavare av prästeriiga befallningar gäller motsvarande bestämmelser i
lagen (1936:567) om domkapitel.

Frågan
om disciplinansvar eller annan ålgärd som nyss sagls för försummelse eller
brott i tjänsten skall enligt lagen om offentlig anställning normalt prövas av
den myndighet som den anställde lyder under. För innehavare av prästerliga
befallningar lillkommer enligt huvudregeln denna befogenhet del domkapitel
under vilket prästen lyder,

I
fråga om vissa högre statstjänstemän gäUer att prövningen av frågor om discipUnansvar
m, m, skall ske av en särskild nämnd, statens ansvarsnämnd. De statstjänstemän
det här gäller är bl. a. ordinarie domare och byråchefer eller därmed
jämställda eller högre tjänstemän. Beträffande arbetstagare hos riksdagen och
dess myndigheter görs motsvarande prövning i fråga om vissa högre tjänstemän
där av riksdagen ansvarsnämnd.

Med
avseende på biskopar tillkommer de befogenheter som domkapitiet har på områdel
en särskild nämnd, ansvarsnämnden för biskopar. Närmare beslämmelser om
nämndens verksamhet m.m. finns i förordningen (1983:398) med inslruktion för
ansvarsnämnden för biskopar.

Ansvarsnämnden
för biskopar beslår av fem ledamöier. Ordföranden skall vara lagkunnig och
erfaren i domarvärv. Av övriga ledamöter skall en vara biskop och de
återstående lekmän som har visat nit och insikt i det kyrkliga
församlingslivet. Ledamöierna ulses av regeringen. - För de båda

Prop. 1984/85:165 35

andra
ansvarsnämnder som har nämnts här gäller också att de består av fem ledamöter,
varav såväl ordföranden som vice ordföranden skall vara lagkunniga och erfarna
i domarvärv. Beslul av en ansvarsnämnd kan överklagas. Härvid tillämpas
reglerna i lagen (1974:371) om rättegången i arbelstvister.

Läronämnden
har i yttrande över motion 88 framhållil all nämnden med sin nuvarande
sammansättning inte är lämpad atl fungera som ansvarsnämnd för biskopar, även
om juridisk sakkunskap införskaffades.

I
sammanhanget förtjänar det atl nämnas att frågan om bl. a. läronämndens
funktioner och dess sammansättning är föremål för utredning av centralstyrelsen
(se KO 1985:5).

Som
framgår av den gjorda redovisningen råder på det statliga tjänsteområdet en i
stort setl enhetlig ordning när det gäller handhavandet av frågor om disciplinansvar
m.m. beträffande innehavare av vissa högre tjänster. Denna ordning har delvis
sitt ursprung i den s. k. ämbetsansvarsreformen och kan sägas ha satts i
stället för den straffrättsliga ansvarsprövning som ankom på domstol före
reformen. Ansvarsnämnden för biskopar, liksom de övriga två ansvarsnämnderna,
har också en domstolsliknande sammansättning.

Enligt
utskottets uppfallning kan del inle riktas några principiella invändningar mot
den ordning för handhavandel av frågor om disciplinansvar beträffande biskopar
som råder. Med den sammansättning ansvarsnämnden har anser utskottet atl
nämndens behov av sakkunskap är väl tillgodosett. Även i övrigl framslår
ordningen som ändamålsenlig. - Mot det i motionen framförda förslaget talar f. ö.
vad läronämnden anfört därom.

Det
nu anförda innebär atl utskottet inle kan ställa sig bakom förslaget i motion
88. Utskottet avslyrker därmed bifall till motionen.

Minoritetsbordläggning

I
motion 1985:96 av Caroline Krook begärs en ändring av reglerna om minoritetsbordläggning
i 36 § lagen om kyrkomötet på så sätt att ett bordlagt ärende skall vila till närmasl
följande kyrkomöte och alltså inle, såsom f. n., lill näsla nyvalda kyrkomöte.
Beträffande moliveringen hänvisar motionären till motion 1984:122. Där anförs
bl. a. atl en bordläggning till nästföljande kyrkomölessammanträde erbjuder
tillräckligt rådrum samt all läromässi-ga eller liturgiska frågor knappasl hör
hemma i en valrörelse.

Förslag
som gäller Svenska kyrkans lära m. m. omfattas av ett särskilt beslutsförfarande.
Enligt 36 § lagen om kyrkomötet skall sålunda sådana förslag, om de inle
förkastas av kyrkomölet, på yrkande av lägst tio av dess ledamöter vila till
dess nästa nyvalda kyrkomöte sammanträder. Utan hinder härav kan kyrkomötet
anta förslaget om minst fem sjättedelar av de röstande enar sig om beslutet.
Bestämmelsen omfattar förslag till kyrklig kungörelse som gäller Svenska
kyrkans lära eller avser bibelöversättning, psalmbok, evangeliebok, kyrkohandbok
eller katekes.

Prop.
1984/85:165 36

Den angivna bestämmelsen om minoritetsbordläggning är av
liknande slag som de föreskrifter som gäller för rätlighetsbegränsande lagsliflning
enligt 2 kap. 12 § RF.

Bestämmelsen om minorilelsbordläggning syflar lill att
utgöra etl särskih skydd mot förhastade beslut. I lagens förarbeten framhålls
bl. a. atl ändringar i så grundläggande frågor som dem som rör läran inte bör
kunna ske med mindre en bred majorilel står bakom beslutet. Genom det
uppskovsförfarande som slår till buds ges möjligheter till noggranna
överväganden och tillfälle till en allmän debatt i frågorna och därigenom
skapas vidare ett skydd mol lillfälliga opinioner (se prop. 1981/82:192 s. 34).

Utskottet
behandlade vid förra årets kyrkomöte ett motionsvägen väckt förslag Uknande det
som nu är akluelll (LU 1984:25). Ulskottet, som avstyrkte bifall till molionen,
uttalade härvid att det är både önskvärt och realistiskt alt frågor om kyrkans
lära och böcker kan göras lill föremål för en bred debatt i anslutning till
kyrkliga val. Utskottet framhöll vidare atl regeln om nyval också bidrar lill
att ge tyngd åt de invändningar som kan framföras av en minoritet inom
kyrkomötet och befrämjar därmed syftet alt invändningarna skall vinna
vederbörligt beaktande. - Kyrkomölet följde utskottet.

Läronämnden har i sitl yttrande över motionen ansett bl.
a. att det är högst befogal att del finns särskilda regler som rör beslut om
kyrkans lära och kyrkans böcker. Sådana beslul skall enhgt nämnden inte vara
beroende av tillfälliga majoriteter. Vidare måste det enligt nämnden finnas
möjligheter till rådrum före ett beslul.

I likhet med sitt ställningslagande förra årel kan
utskottet inte finna all kravet på nyval i sådant fall som avses i 36 § lagen
om kyrkomötet skulle vara mindre väl motiverat. Resultatet av folkstyrelsekommilléns
överväganden rörande möjligheterna lill direkta val till kyrkomötet kan
dessutom komma alt ge bestämmelsen om nyval vid minoritetsbordläggning en ökad
betydelse.

Del anförda innebär alt det inle finns skäl till annan
bedömning av motionsspörsmålet än den som utskottet gjorde förra året.
Utskottet avstyrker således bifall lill motion 96.

Utskottets hemställan

Utskottet hemställer

1. beträffande vidaredelegation av kyrkomötets normgivning
att kyrkomölel med anledning av regeringens skrivelse 1985:1 hos regeringen
anhåller att 7 § i det genom skrivelsen framlagda förslagel till lag om ändring
i lagen (1982:942) om svenska kyrkan ges följande som Utskottets förslag
betecknade lydelse:

Prop. 1984/85:165 37

Regeringens förslag Utskottets förslag

7§ Kyrkomölet får genom kyrklig kungörelse meddela
föreskrifter i följande ämnen:

1,
svenska kyrkans
lära,

2,
svenska kyrkans
böcker,

3, svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga
handlingar,

4,
kollekter,

5 central verksamhel för evangelisation, mission och övrigl
utiandsarbele saml diakoni,

6, kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten hos
myndigheter under kyrkomölet.

Kyrkomötet får genom kyrklig Kyrkomötet får genom kyrklig

kungörelse överiåla ål svenska kyr- kungörelse
överiåla ål svenska kyr

kans centralstyrelse atl i sådan kans
centralstyrelse att i sådan

kungörelse meddela föreskrifier om kungörelse
meddela föreskrifter om

kollekter, Kyrkomölel får också kollekter.
Kyrkomötet får också

genom kyrklig kungörelse överlåta genom kyrklig kungörelse överlåta

ål domkapitel, kyrkliga kommuner åt
domkapitel, församlingar och

och kyrkokommunala förvaltnings- kyrkoråd
att meddela föreskrifter

myndigheter all meddela föreskrifier om
svenska kyrkans böcker, svenska

om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans
sakrament, gudstjänst och

kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga
handlingar samt kollekter,

övriga handlingar saml kollekter,

2, beträffande centralstyrelsens rättsliga
ställning

atl kyrkomötet hos regeringen anmäler atl kyrkomötet
tillstyrker 8 § i det i moment 1 angivna lagförslagel,

3, beträffande valbarhetskravet för ledamöter i
centralstyrelsen

alt kyrkomötet med anledning av molion 1985:72 hos
regeringen anhåller alt 9 § lagen om svenska kyrkan ges följande som Utskottets
förslag betecknade lydelse:

Nuvarande lydelse Utskottets förslag

9§ Ledamöter av svenska kyrkans centralstyrelse är
ärkebiskopen samt högst fjorton andra ledamöter, som för varje valperiod väljs
av kyrkomötet. För de valda ledamöterna skall ulses lika många ersättare.

Endast den som tUlhör svenska kyrkan och som är myndig kan
vara ledamot av centralstyrelsen eller ersättare för ledamot. Ärkebiskopen är
styrelsens ordförande. Bland de valda ledamöterna utser kyrkomötet en vice
ordförande.

4. alt kyrkomötet hos regeringen
anmäler all kyrkomölel tillstyrker det i moment 1 angivna lagförslaget i övrigt
med den ändring i lagens ingress som betingas av förslagel i moment 3,

5. att kyrkomötet hos regeringen
anmäler all kyrkomötet tillstyrker det genom skrivelsen framlagda förslaget
till lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomölet.

Prop.
1984/85:165 38

6. beträffande domkapitlens rättsliga ställning att kyrkomötet avslår molion
1985:32,

7. beträffande handhavandet av anmälningar mot biskopar alt kyrkomötet
avslår motion 1985:88,

8. beträffande minoritetsbordläggning att kyrkomötet avslår motion
1985:96.

Stockholm
den 11 mars 1985

På
kyrkolagsulskottels vägnar KARL-ERIK JOHANSSON

Olof Egersledt

Närvarande:
Karl-Erik Johansson ordf., Gustav Öberg, Thyra Håkansson, Solveig Fridh,
Karl-Axel Johansson, Torslen Gustafsson, Thore Månsson, Thomas Söderberg, Fritz
Walfridsson, Berith Öhrnberg, Ingemar Björck, Nils GUmeHus, Per Wihlborg,
Karl-Gustav Lindelöw och Lars Svensson.

Prop. 1984/85:165 39

Bilaga 1

Läronämndens yttrande 1985:1

med
anledning av regeringens skrivelse 1985:1

Till läronämnden har för yllrande överiämnats RegSkr
1985:1.

Läronämnden ser positivt på att möjligheter öppnas för
kyrkomötet att delegera normgivning. Nämnden förutsätter att bestämmelserna om delegering
till församlingsplanel utformas så, all den sker endast till de organ som
enligt hitlills gällande bestämmelser har befogenhel alt handlägga här aktuella
frågor.

Stockholm den 27 februari 1985

På läronämndens vägnar BERTIL WERKSTRÖM

Örjan Wikmark

Närvarande: Ärkebiskop Bertil Werkström ordf., biskop
Martin Lönnebo*, biskop Helge Brattgård, biskop Tord Simonsson, biskop Ame Palmqvist,
biskop Per-Olov Ahrén*, biskop Sven Ingebrand, biskop Bengt G Hallgren, biskop
Olaus Brännström, biskop Tore Furberg, biskop Krister Stendahl*, Äke Andrén, Caroline
Krook, Inez E Larsson, Martin Lind, Eva Lundgren, Per Erik Persson och Birgitta
Rengmyr.

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

Prop. 1984/85:165 40

Bilaga
2

Läronämndens yttrande

1985:5

med
anledning av motion om vissa valbarhetskrav för ledamöter och suppleanter i
centralstyrelsen

Till
läronämnden har för yllrande överlämnats KMot 1985:72.

Läronämnden
finner atl hemställan i motionen är en självklar konsekvens av reglerna för
valbarhet till kyrkomölet.

Siockholm
den 27 februari 1985

På
läronämndens vägnar BERTIL WERKSTRÖM

Örjan Wikmark

Närvarande:
Ärkebiskop Bertil Werkström ordf., biskop Martin Lönnebo*, biskop Helge
Brattgård, biskop Tord Simonsson, biskop Arne Palmqvist, biskop Per-Olov Ahrén*,
biskop Sven Ingebrand, biskop Bengt G Hallgren, biskop Olaus Brännström, biskop
Tore Furberg, biskop Krister Stendahl, Åke Andrén, Caroline Krook, Inez E
Larsson, Martin Lind, Eva Lundgren, Per Erik Persson och Birgitta Rengmyr.

•
Ej närvarande vid yttrandets justering.

Prop. 1984/85:165 41

Bilaga
3

Läronämndens yttrande 1985:7

med
anledning av motion om kyrkomötets läronämnd som ansvarsnämnd för biskopar

Till
läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1985:88.

Läronämnden
vill framhålla alt nämnden med sin nuvarande sammansättning inte är lämpad att
fungera som ansvarsnämnd för biskopar, även om juridisk sakkunskap
införskaffades.

Stockholm
den 27 februari 1985

På
läronämndens vägnar BERTIL WERKSTRÖM

Örjan Wikmark

Närvarande:
Ärkebiskop Bertil Werkström ordf., biskop Martin Lönnebo*, biskop Helge Bratlgård,
biskop Tord Simonsson, biskop Arne Palmqvist, biskop Per-Olov Ahrén*, biskop
Sven Ingebrand, biskop Bengt G Hallgren, biskop Olaus Brännström, biskop Tore
Furberg, biskop Krister Stendahl, Åke Andrén, Caroline Krook, Inez E Larsson,
Martin Lind, Eva Lundgren, Per Erik Persson och Birgitta Rengmyr.

* Ej närvarande vid yttrandets justering.

Prop, 1984/85:165 42

BUaga
4

Läronämndens yttrande

1985:24

med anledning av motion
om ändring av 36 § lagen om kyrkomötet

Till
läronämnden har för yttrande överlämnats KMot 1985:96.

Läronämnden
anser att det är högst befogat att det finns särskilda regler som rör beslut om
kyrkans lära och kyrkans böcker. Sådana beslut skall inte vara beroende av
tillfälliga majoriteter, och det måsle finnas rådrum.

Läronämnden
vill dock framhålla alt om tröskeln för reformer och förändringar inom en kyrka
blir för hög är delta inte längre ett skydd för en rätt lära. Det kan t, o, m,
vara tvärtom. Den rätta läran, som ständigt måsle kunna finna nya
uttrycksformer, skyddas inte självklart genom en antagningsprocedur som blir
alltför komplicerad,

Stockholm
den 6 mars 1985

På
läronämndens vägnar HELGE BRATTGÅRD

Örjan
Wikmark

Närvarande:
Biskop Helge Brattgård ordf,, biskop Tord Simonsson, biskop Arne Palmqvist,
biskop Sven Lindegård, biskop Sven Ingebrand, biskop Bengt G Hallgren, biskop
Olaus Brännström, biskop Tore Furberg, biskop Krister Stendahl, Caroline Krook,
Inez E Larsson, Martin Lind, Eva Lundgren, Per Erik Persson och Birgitta Rengmyr,

Prop. 1984/85:165 43

Utdrag

CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-03-21

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R, Carlsson, Holmberg,
Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Holmberg

Proposition om vissa klargöranden och kompletteringar av kyrkomötesreformen

1 Anmälan av kyrkomötets yttrande

Föredraganden anmäler kyrkomötets yttrande' över förslag
till

1,
lag om ändring
i lagen (1982:942) om svenska kyrkan,

2,
lag om ändring
i lagen (1982:943) om kyrkomötet.

Föredraganden redogör för kyrkomötets yttrande och anför.
Vad gäller frågan om vidaredelegation av kyrkomötels normgivning i vissa ämnen
föreslår kyrkomölet all delegalionsbestämmelsen i 7 § andra stycket lagen om
svenska kyrkan ändras på så sätl all kyrkliga kommuner och kyrkokommunala
förvaltningsmyndigheter preciseras till församlingar och kyrkoråd. Det torde i
och för sig förhålla sig så att det är till dessa organ som kyrkomötet kan
tänkas överlåta normgivning. Jag är emellertid inte beredd atl biträda
kyrkomötets förslag lill inskränkning i lagtexten. Det remitterade lagförslaget
ger nämligen kyrkomötet frihet att självt bestämma omfattningen av
delegationen. Det är alltså enligt min mening bättre att använda den allmänt
hållna beskrivningen "kyrkliga kommuner och kyrkokommunala
förvaltningsmyndigheter". Del får sedan ankomma på kyrkomölet atl göra en
närmare precisering när det blir fråga om alt besluta kyrkliga kungörelser om
delegation. Jag förordar alltså att bestämmelsen i 7 § andra stycket lagen om
svenska kyrkan får en lydelse enligt del remitterade förslaget.

Kyrkomötet föreslår alt lagen om svenska kyrkan ändras så
att det införs samma valbarhetskrav för ledamöterna av svenska kyrkans
centralstyrelse och deras ersällare som gäller för kyrkomötets ledamöier. Med
hänsyn lill att ledamöterna av centralstyrelsen och ersättarna väljs av kyrkomötet
kan man

' Beslut om skrivelse till kyrkomötet (RegSkr 1985:1)
fattat vid regeringssammanträde den 17 januari 1985,

Prop. 1984/85:165 44

enligt
min mening ifrågasätta om del finns ett behov av en sådan regel. Jag vill emellertid
inle motsätta mig kyrkomötets önskemål på denna punkl. Jag föreslår därför all
del i 9 § lagen om svenska kyrkan tas in en föreskrift i ämnel med den lydelse
som kyrkomölet har föreslagit.

Kyrkomötet
har lillslyrkl förslagen i övrigl, Kyrkomölet har dock för sin del föreslagit
att lagförslagen skall träda i kraft den 1 juli 1986, Jag bilräder kyrkomötels
förslag om ikraftlrädandelider. Enligt min mening bör lagförslagen nu
föreläggas riksdagen,

2
Kungörande av kyrkliga författningar

Jag
vill i della sammanhang också la upp en fråga om kungörande av vissa kyrkliga
författningar.

Enligt
7 § andra stycket lagen om svenska kyrkan får kyrkomötet överiåla åt svenska
kyrkans centralstyrelse att meddela föreskrifier om kollekter. Kyrkomötet har
utnyttjat den sålunda givna möjlighelen lill vidaredelegation i kyrklig
kungörelse (SKFS 1982:2) om kollekter,

1
lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra författningar (kungörandelagen)
regleras kungörandet av författningar som beslutas av riksdagen, regeringen
eller kyrkomölel eller av en myndighet under riksdagen eller regeringen.

Svenska
kyrkans centralstyrelse är i dag en statlig förvaltningsmyndighet under
regeringen, Förfatiningar som beslutas av centralstyrelsen skall därför kungöras
enligt de regler som gäller för sådana myndigheter. Regler härom finns i 6 § kungörandelagen.
Enligt huvudregeln skall författningar som beslutas av centrala myndigheler
under regeringen kungöras i författningssamling som myndigheten enUgl
regeringens beslul låter ulge. Sådana beslul har tagits in i förfatlningssamlingsförordningen
(1976:725, omlryckl 1984:-212), I 8 a § föreskrivs att centralstyrelsen ger ut
Svenska kyrkans författningssamling (SKFS),

Centralstyrelsen
föreslås nu få ställning som statlig förvaltningsmyndighet under kyrkomötet.
Med anledning härav måste kungörandelagen kompletteras med bestämmelser om
kungörande av förfatiningar som beslutas av sådana myndigheter. Jag föreslår
därför en ändring i 1 § försia stycket kungörandelagen som innebär atl lagen
blir tillämplig också på författningar som beslutas av myndigheter under kyrkomölel.

Författningar
som i framtiden kan komma all beslutas av centralstyrelsen bör även i
fortsättningen kungöras i SKFS. 15 § kungörandelagen föreskrivs alt förfallningar
som beslutas av kyrkomötet skall kungöras i Svenska kyrkans
författningssamling. Jag föreslår ett tillägg i den paragrafen med det innehållel
all även författningar som beslutas av myndigheter under kyrkomötet skall
kungöras i SKFS.

Enligt
de förslag till grundlagsändringar som regeringen tidigare har förelagt
riksdagen (prop. 1984/85:36) och som nu följs upp av vissa ändringar

Prop. 1984/85:165 ' 45

i lagen om svenska kyrkan skall kyrkomötet kunna delegera
vidare normgivning i vissa ämnen lill domkapitlen, de kyrkliga kommunerna och
kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter. Några ändringar i kungörandelagen behövs
inte med anledning härav. För domkapitlen gäller reglerna i 9 § kungörandelagen
om kungörande av författningar som beslutas av regionala statliga myndigheter
under regeringen. I fråga om sådana kyrkokommunala författningar som kan komma
att beslutas efter delegation av kyrkomötet kommer atl gälla de allmänna
reglerna om tillkännagivande av kyrkokommunala beslut.

I enlighel med vad jag nu har anförl har inom
civildepartementet upprättats förslag lill lag om ändring i lagen (1976:633) om
kungörande av lagar och andra författningar. Förslaget har upprättats efter
samråd med chefen för jusliliedepartemenlel.

3 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att

dels i den ordning som anges i punkl 9 första stycket
övergångsbestämmelserna lill regeringsformen anla det lill kyrkomötet
remitterade och efler vidtagna ändringar upprättade förslagel till

l.lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan,

dels anla det till kyrkomötet remitterade och efter
vidtagen ändring upprättade förslaget lill

2. lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet,

dels anla förslagel till

3. lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande av
lagar och andra

förfallningar.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposiiion föreslå riksdagen att anta de förslag som
föredraganden har lagl fram.

Prop.
1984/85:165 46

Bilaga 1

Arbetsgruppens sammanfattning av sina överväganden och
förslag

Den kyrkomötesreform som beslutades år 1982 innebar att en
ny ordning för normgivning på del kyrkliga omrädet infördes, att kyrkomötet
fick en bredare förankring och en mera demokratisk uppbyggnad än tidigare samt
att kyrkomötet fick ett permanent verkställande och beredande organ, svenska
kyrkans centralstyrelse. När reformen skulle genomföras uppmärksammades vissa
oklarheter och olösta problem. Det gäller centralstyrelsens stalsrätlsliga
ställning, normgivningen på det kyrkliga området och vissa arbetsrättsliga frägor.
De nu angivna frågorna har utreits av en arbetsgrupp inom regeringskansliet.

Som en riktlinje för arbetsgruppens arbete har gällt att
de förslag som läggs fram skall utgå från principen att svenska kyrkan skall fä
så stor frihet som möjligt inom ramen för den politiska överenskommelse som låg
till grund för kyrkomötesreformen.

Centralstyrelsen blir förvaltningsmyndighet under
kyrkomötet

Arbetsgruppen har tillgodosett centralstyrelsens önskemål
om att den skall få ställning som förvaltningsmyndighet under kyrkomötet och
lämnar förslag till lagteknisk lösning av en sådan ordning (2.2).

Förslaget innebär alt det i grundlagsreglerna om svenska
kyrkan, dvs. i övergångsbestämmelserna till regeringsformen (RF), införs en ny
bestämmelse om atl det vid sidan av slatliga förvaltningsmyndigheter under
riksdagen och regeringen även kan finnas slatliga förvaltningsmyndigheter under
kyrkomölel. En förutsättning för att en myndighet skall få en sådan ställning
är enligt förslagel att det i lag anges att myndighelen är en myndighel under
kyrkomötet. Förslagel till ändringen i övergångsbestämmelserna till RF komplelteras
därför med ell förslag till ändring i lagen om svenska kyrkan, enligt vilket
centralstyrelsen anges som en myndighel under kyrkomötet.

I konstilutionelll hänseende innebär centralstyrelsens
ändrade ställning att regeringens direktivrätt för särskilda fall gentemoi
styrelsen försvinner. Vidare kan regeringen inte till slyrelsen delegera sin direkl
på 8 kap. 13 § första stycket RF grundade kompelens atl meddela föreskrifter.
Regeringens grundlagsfästa befogenheter att tillsätta tjänster hos styrelsen
försvinner också. Slutligen bortfaller också det grundlagsfästa kravet på
svenskt medborgarskap för ledamöter av centralstyrelsen. I övrigt innebär
ändringen inle inskränkningar i regeringens befogenheier. Den innebär inte
heller

någon utvidgning av kyrkomötets beslutsbefogenheter beträffande
centralstyrelsen.

Centralstyrelsen får själv tillsätta tjänster

1 samband med centralstyrelsens ändrade ställning föreslår
arbelsgruppen att det införs en ny
föreskrift i lagen om kyrkomötet om att centralstyrelsen själv skall få tillsätta tjänster
vid styrel.sen (2,4,3). Vidare föreslås att det inrätlas en ny myndighet under
kyrkomötet, kyrkomötets besvärsnämnd, som skall pröva besvär över
centralstyrelsens beslut om tillsättning av tjänster (2,5),

Regeringens normgivning begränsas

När det gäller normgivningen på det kyrkliga områdel
föreslår arbetsgruppen att reglerna i fråga om kyrkomötets kompetens att
meddela föreskrifter om centralstyrelsen förtydligas. Förslaget innebär ingen
ändring i sak i förhållande till vad som i dag gäller, utan endast att reglerna
uttrycks klarare (3,2,2), Vidare föreslår arbetsgruppen att regeringens restkompetens
beträffande centralstyrelsen begränsas genom att grundläggande föreskrifter om
centralstyrelsens organisation - i likhet med t, ex, grundläggande föreskrifter
om stiftsmyndigheter - beslutas av riksdagen i lagen om svenska kyrkan eller i
annan lag efter yttrande av kyrkomötet (3,2,3),

Några andra grundlagsändringar som begränsar regeringens normgivningskompeiens
föreslås inte. Däremot förutsätter arbetsgruppen att regeringen ulan särskild
föreskrift i RF iakttar den återhållsamhet i fråga om alt reglera
centralstyrelsen som påkallas av hänsynen till svenska kyrkans önskemål att
inom ramen för ett bevarat samband med staten få åtnjuta så stor självständighet
som möjligt.

Nuvarande regeringsförfattningar gås igenom

De flesta regeringsförfatlningar som reglerar den slatliga
verksamheten blir lillämpliga på centralstyrelsen även efter det atl dess
ställning har ändrats. Enligt arbetsgruppens mening bör strävandena alt
begränsa regeringens normgivning beträffande centralstyrelsen avse inte bara
nya författningar utan även redan beslutade regeringsförfatlningar.

Centralstyrelsen bör så långl del är möjligt undanlas från
sådana författningars tillämpningsområden. En förutsättning för att styrelsen
skall kunna undantas från gällande författningar är emellertid att samtliga
författningar gås igenom. I varje särskilt fall får sedan bedömas om en förfallning
även i framtiden bör gälla centralstyrelsen. Arbetsgruppen föreslår att en
sådan genomgång sker i nära samarbete med centralstyrelsen (3.3).

Prop. 1984/85:165 48

Vissa andra grundlagsregler om normgivning ändras

När det gäller formerna för normgivning i övrigt föreslår
arbetsgruppen ändringar i nuvarande regler i två olika avseenden. Det gäller
för det första kyrkomötets möjligheter atl vidaredelegera normgivning i vissa
ämnen. Vidare gäller det frågan om formerna för upphävande av äldre lag som
reglerar ämnen som kan delegeras till kyrkomötet.

• Normgivning i vissa internt kyrkliga ämnen delegeras
vidare

Före ikraftträdandet av 1982 års reform kunde domkapitlen
och kyrkoråden falla författningsbeslul eller författningsliknande beslut i
vissa ämnen, t. ex. i fråga om kollekter och ordningen för vissa gudstjänster.
De nya normgivningsreglerna innebär atl föreskrifier i de ämnen som ligger inom
kyrkomötets normgivningsområde inte kan delegeras vidare lill domkaptf len och
kyrkoråden. Del innebär i sin lur att beslul om föreskrifter i de aktuella
ämnena endasl kan fattas av kyrkomötet och i vissa fall av centralstyrelsen,
även om föreskrifierna uteslutande avser etl visst stift eller en viss församling.
Arbelsgruppen föreslår därför alt normgivningsreglerna ändras så att det blir
möjligt för kyrkomötet att delegera normgivning i vissa internt kyrkliga ämnen lill
domkapitlen, de kyrkliga kommunerna och de kyrkokommunala
förvaltningsmyndigheterna (3.4.1).

• Vissa äldre lagar föreslås kunna upphävas genom
enkelt beslut av

riksdagen

Vissa äldre lagar innehåller föreskrifter i ämnen som nu
ligger inom kyrkomötets normgivningskompeiens. Avsikten är att kyrkomötet med
egna föreskrifier skall ersälta sådana äldre lagar. Med hänsyn till den s. k.
formella lagkraftens princip måste riksdagen emellerlid upphäva de föreskrifier
som nu finns i lag. Enligt de nuvarande grundlagsreglerna kan äldre lag som
reglerar ämnen inom kyrkomötels normgivningsområde upphävas endast genom föreskrifter
i lagen om svenska kyrkan. Arbetsgruppen föreslår att detta onödiga formkrav av
prakliska skäl las bort genom atl grundlagsreglerna ändras så all äldre lagar
i de akluella ämnena kan upphävas av riksdagen genom elt enkell beslut (3.4.2).

Prop. 1984/85:165

49 Bilaga
2

Arbetsgruppens
författningsförslag

1.
Förslag till Lag om ändring

regeringsformen

Härigenom
föreskrivs i fråga om regeringsformen dels att punkt 9 övergångsbestämmelserna
skall ha nedan angivna lydel.se , dds att i övergångsbestämmelserna skall införas fem nya
punkter, 10-14, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

9. Grundläggande föreskrifter om svenska kyrkan som
trossamfund och om kyrkomötet som en församling av valda ombud för svenska
kyrkan meddelas i lagen om svenska kyrkan. Denna lag stiftas på samma sätt som
huvudbestämmelserna i riksdagsordningen. Innan lagen stiftas skall yttrande av
kyrkomötet inhämtas.

Föreskrifter
om medlemskap i svenska kyrkan meddelas genom lag, som stiftas av riksdagen med
samtycke av kyrkomötet.

Grundläggande
föreskrifter om prästerliga tjänster i svenska kyrkan och om stiftsmyndigheter
samt andra föreskrifter om kyrkomötet än som avses i första stycket meddelas i
lagen om svenska kyrkan eller i annan lag, som stiftas av riksdagen efter
yttrande av kyrkomötet. Detsamma gäller grundläggande föreskrifter om den
kyrkliga egendom som är avsedd för svenska kyrkans verksamhet. Föreskrifter som
innebär ändring av det ändamål för vilket den kyrkliga egendomen är avsedd
meddelas dock genom lag, som stiftas på samma sätt som lagen om svenska
kyrkan.

Grundläggande
föreskrifier om prästerliga tjänsler i svenska kyrkan och om stiftsmyndigheter saml
andra föreskrifier om kyrkomötet än som avses i första stycket meddelas i
lagen om svenska kyrkan eller i annan lag som stiftas av riksdagen efter
yttrande av kyrkomötet. Detsamma gäller grundläggande föreskrifter om
organisationen av myndigheler under kyrkomölel och om den kyrkliga egendom som
är avsedd för svenska kyrkans verksamhet. Föreskrifter som innebär ändring av
det ändamål för vilket den kyrkliga egendomen är avsedd meddelas dock genom
lag, som stiftas på samma sätt som lagen om svenska kyrkan.

(9, Sjätle
Slycket)

I fråga om ändring eller upphävande av lag som avses i första-tredje
styckena gäller vad som är föreskrivet om stiftande av sådan lag.

1 fråga om ändring eller upphävande av lag som avses i första-tredje
styckena gäller vad som är föreskrivet om stiftande av sådan lag.

' Regeringsformen omtryckt 1982:940, 4 Riksdagen 1984/85.
I .saml. Nr 165

Nuvarande lydelse (9. Fjärde stycket)

Kyrkomölet får med stöd av föreskrifter i lagen om
svenska kyrkan genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifier i följande ämnen:

svenska kyrkans lära,

svenska kyrkans böcker,

svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga
handlingar,

koHekler,

central verksamhet för evangelisation, mission och övrigt
utlandsarbete samt diakoni,

kyrkomötels arbetssätt samt verksamheten hos organ som
tillsätts av kyrkomölel.

Föreslagen lydelse

10. Kyrkomölet får med stöd av föreskrifier i lagen om
svenska kyrkan genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i följande
ämnen:

svenska kyrkans lära,

svenska kyrkans böcker,

svenska kyrkans samkrament, gudstjänst och övriga
handlingar,

koUekter,

central verksamhel för evangelisation, mission och övrigt
utlandsarbete samt diakoni,

kyrkomötets arbetssätt samt ar-betssäitet hos myndigheter
under kyrkomötet.

(9. Femte
stycket försia meningen)

Bemyndigar riksdagen kyrkomölet att meddela föreskrifter
i ell visst ämne, kan riksdagen därvid medge att kyrkomötet genom kyrklig kungörelse
överlåter åt organ som tillsätts av kyrkomötet, att i sådan kungörelse meddela
bestämmelser i ämnet.

Bemyndigar riksdagen kyrkomötet att meddela föreskrifter
i ett visst ämne, kan riksdagen därvid medge att kyrkomötet genom kyrklig kungörelse
överlåter åt myndigheler under kyrkomötet att i sådan kungörelse meddela
bestämmelser i ämnet. / fråga om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans
sakrament, gudstjänst och övriga handlingar samt kollekter kan riksdagen också
medge att kyrkomötet genom kyrklig kungörelse överlåter åt stiftsmyndigheter, kyrkliga
kommuner eller kyrkokommunala förvaUningsmyndigheier an meddela beslämmelser.

(9. Femte slycket
andra-fjärde meningarna)

Riksdagen kan i lagen om svenska kyrkan meddela
föreskrifter i de ämnen som anges i fjärde stycket. Detla gäller även om
kyrkomötet har bemyndigats att besluta föreskrifter i ämnel. Regeringen får
inte besluta föreskrifier i dessa ämnen.

Riksdagen kan i lagen om svenska kyrkan meddela
föreskrifter i de ämnen som anges i försia slycket. Detla gäller även om
kyrkomötet har bemyndigats att besluta föreskrifter i ämnet. Regeringen får
inte besluta föreskrifter i dessa ämnen.

11. Bestämmelserna i 11 kap. 6 § försia stycket gäller
inte myndigheler som enligt lag är myndigheter under kyrkomötet.

Nuvarande lydelse

(9. Sjunde stycket)

När regeringen skall avgöra ärenden som angår svenska
kyrkans religionsvård eller religionsundervisning, utövning av prästämbetet,
befordring eller ämbelsansvar inom kyrkan, skall föredraganden tillhöra
svenska kyrkan.

(9. Åttonde stycket)

Vad i denna regeringsform föreskrivs om primärkommuner
skall, med undantag av 1 kap. 7 § första stycket andra meningen, tillämpas även
i fråga om kyrkliga kommuner.

(9. Nionde stycket)

Genom denna regeringsform görs ej ändring i vad som hittills
har gällt enligt 2 § i den äldre regeringsformen.

Föreslagen lydelse

12. När regeringen skall avgöra ärenden som angår svenska
kyrkans religionsvård eller religionsundervisning, utövning av prästämbetet,
befordring eller ämbelsansvar inom kyrkan, skall föredraganden tillhöra svenska
kyrkan.

13. Vad i denna regeringsform föreskrivs om
primärkommuner skall, med undantag av 1 kap. 7§ första stycket andra meningen, lillämpas
även i fråga om kyrkliga kommuner.

14. Genom denna regeringsform görs ej ändring i vad som hittills
har gällt enligt 2 § i den äldre regeringsformen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986,

2, Förslag till

Lag om ändring i regeringsformen

Härigenom
föreskrivs i fråga om regeringsformen atl punkterna 2 och 3
övergångsbestämmelserna lill lagen (1982:937) om ändring i regeringsformen
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

2, Äldre förfatiningar
och föreskrifter, som har tillkommit genom beslut av Konungen eller regeringen
gemensamt med riksdagen och med samtycke av allmänt kyrkomöte, skall fortsätta
all gälla utan hinder av att de inte har tillkommit i den ordning som skulle ha
iakttagits vid tillämpning av de nya bestämmelserna. Bestämmelserna i 8 kap,
17 § första meningen i denna regeringsform skall gälla i fråga om sådana förfallningar
och föreskrifier, Punkl 95yäm stycket övergångsbestämmelserna till
regeringsformen i deras nya lydelse tillämpas också i fråga om äldre lag.

3, Utan hinder av punkt 9 första-sjätieslyckena övergångsbestämmelserna
till regeringsformen i deras nya lydelse får regeringen upphäva föreskrifter
som Konungen eller regeringen har meddelat före den 1 januari 1983, Sådana föreskrifier
skall inte tillämpas i den mån de gäller fråga som regleras i kyrklig kungörelse.

Föreslagen
lydelse

2.
Äldre
författningar och föreskrifter, som har tillkommit genom beslut av Konungen
eller regeringen gemensamt med riksdagen och med samtycke av allmänt kyrkomöte,
skall fortsätta att gälla utan hinder av att de inte har tillkommit i den
ordning som skulle ha iakttagits vid tillämpning av de nya bestämmelserna.
Bestämmelserna i 8 kap. 17 § första meningen i denna regeringsform skall gälla
i fråga om sådana författningar och föreskrifter. Punkt 9 fjärde stycket
övergångsbestämmelserna till regeringsformen i deras nya lydelse tillämpas
också i fråga om äldre lag. Tredje meningen gäller dock ej i fråga om lag som
har trätt i kraft före den 1 januari 1983 och som reglerar ämnen som anges i
punkt 10 övergångsbestämmelserna till regeringsformen.

3.
Utan hinder av
punkterna 9 och 70 övergångsbestämmelserna till regeringsformen i deras nya
lydelse fär regeringen upphäva föreskrifier som Konungen eller regeringen har
meddelat före den 1 januari 1983. Sådana föreskrifter skall inte tillämpas i
den mån de gäller fråga som regleras i kyrklig kungörelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

3. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan

Härigenom
föreskrivs att 7 och 8§§ lagen (1982:942) om svenska kyrkan skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

7 § '

Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse meddela
föreskrifter i följande ämnen:

1, svenska kyrkans lära,

2, svenska kyrkans böcker,

3, svenska kyrkans sakrament,
gudstjänst och övriga handlingar,

4, kollekter,

5, central verksamhet för evangelisation,
mission och övrigt utlandsarbete samt diakoni,

6, kyrkomötets arbetssätt samt verksamheten
hos organ som enligt lag får tillsättas av kyrkomötet.

Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt
svenska kyrkans centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela föreskrifter
om kollekter.

svenska kyrkans lära, svenska kyrkans böcker, svenska
kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga handlingar.

4.
kollekter,

5.
central
verksamhet för evangelisation, mission och övrigt utlandsarbete samt diakoni,

6.
kyrkomötets
arbetssätt samt arbetssättet hos myndigheter under kyrkomötet,

Kyrkomölet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt
svenska kyrkans centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela föreskrifter
om kollekter. Kyrkomötet får ocksä genom kyrklig kungörelse övertåla åt domkapitlet,
kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaUningsmyndigheier atl meddela
föreskrifter om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakrament, gudstjänst
och övriga handlingar samt kollekter.

8§

Svenska kyrkans centralstyrelse är en myndighel under
kyrkomötet.

Det ankommer på svenska kyrkans centralstyrelse att
verkställa kyrkomötets beslut. Styrelsen bereder även ärenden som skall
avgöras av kyrkomötet, i den mån uppgiften inle ankommer på eller har
överlämnats åt annat organ som tillsätts av kyrkomötet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986,

'Senaste lydelse 1983:339,

5 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 165

Prop.
1984/85:165 54

4, Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:943) om
kyrkomötet

dels all 38, 39 och 43 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas sju nya paragrafer, 44-50 §§,
av nedan angivna

lydelse,

dels att närmast före 47 § skall införas en ny rubrik av
nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse

38 §

Kyrkomötet skall för varje valpe- Kyrkomötet skall för
varje valpe

riod inom sig utse en valberedning, riod inom sig utse en valberedning.

Valberedningen bereder val av sven- Valberedningen bereder val av sven

ska kyrkans centralstyrelse och kyr- ska kyrkans centralstyrelse, kyrko-

komötets utskott, mötets besvärsnämnd och kyrkomö-

tets utskott,

39 §

Val inom kyrkomötet skall, om omröstning begärs, ske med
slutna sedlar. Valsedlarna skall vara lika till storlek, material och färg. De
skall vara enkla och omärkta samt, om valet ej sker proportionellt, upptaga
namn på så många personer som valet avser. Vid lika röstetal sker avgörandet
genom lottning.

Val av svenska kyrkans centralsly- Val av svenska kyrkans centralsty-

relse, utskott och valberedning skall relse, kyrkomötets
besvärsnämnd,

vara proportionellt, om det begärs utskott och valberedning skall vara

av minsl sä mänga ledamöter som proportionellt, om det begärs av

motsvarar den kvot som erhålls om minst så många ledamöter som mot-

antalet närvarande ledamöter delas svarar den kvot som erhålls om anta-

med det antal personer som valet let närvarande ledaniöter delas med

avser, ökat med 1, Om kvoten är ett det antal personer som valet avser.

brutet tal, skall den avrundas till ökat med 1. Om kvoten är ett brutet

närmast högre hela lal. Vid sådant tal, skall den avrundas till närmast

proportionellt val skall bestämmel- högre hela tal. Vid sådant proportio-

serna i lagen (1955:138) om propor- nellt val skall bestämmelserna i la-

tionellt valsätt vid val inom lands- gen (1955:138) om proportionellt

ting, kommunfullmäktige m. m. till- valsätt vid val inom landsting, korn-

lämpas, munfullmäktige m,m. tillämpas.

Om ersättare ej väljs proportionellt skall vid valen även
bestämmas den ordning, i vilken de skall inkaUas till tjänstgöring,

43 § Svenska kyrkans centralstyrelse får handlägga ärenden
endast om ordföranden eller, vid förhinder för denne, vice ordföranden samt
minst hälften av de övriga ledamöierna är närvarande.

Som styrdsens beslut gäller den mening som de flesla enar
sig om eller, vid lika röstetal, den mening sum ordföranden biträder. Bestäm-

Prop. 1984/85:165

Nuvarande lydelse

55

Föreslagen lydelse

melserna i 29 kap. rättegångsbalken skall dock tillämpas i
sådana personalfrågor där delta skall ske för arbetstagare i allmänhet hos
staten.

44 §

Tjänster vid svenska kyrkans centralstyrelse lillsalts av
styrelsen.

45 §

Beslut om tillsättning av ijänster vid centralstyrelsen
får överklagas hos kyrkomötets besvärsnämnd genom besvär.

46 §

Besvär över andra beslut av centralstyrelsen än som avses
i 45 § förs hos regeringen om inte annat följer av särskUda föreskrifter.

Kyrkomötets besvärsnämnd

47 §

Kyrkomötels besvärsnämnd är en myndighet under kyrkomölel.

Besvärsnämnden väljs av kyrkomötet för varje valperiod.

48 §

Besvärsnämnden består av en ordförande, som skaU vara elter
ha varit ordinarie domare, och fyra inom kyrkomölel valda ledamöter.
Ordföranden väljs särskiU.

För ordföranden skaU finnas en ersättare. Vad som föreskrivs
om ordföranden gäller också ersättaren. För övriga ledamöter skaU ulses lika många
ersättare.

49 §

Besvärsnämnden är beslutför när ordföranden och minsl tre
andra ledamöter är närvarande.

Som nämndens beslul gäller den mening som de flesta enar
sig om

Prop.
1984/85:165 56

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller, vid lika röstetal, den mening som ordföranden
biträder.

52 §

Besvärsnämndens beslut får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986,

Prop.
1984/85:165 57

Bilaga 3

Sammanställning av remissyttranden över promemorian (Ds C
1984:4) Klargöranden och kompletteringar av kyrkomötesreformen

1 Inkomna yttranden

Efter remiss har yttranden avgetts av justitiekanslern,
Svea hovrätt, hovrätten för Västra Sverige, kammarrätten i Göteborg, riksrevisionsverkei,
kammarkollegiet, slatens arbetsgivarverk, statens löne- och pensionsverk.
Svenska kyrkans centralstyrelse, domkapitlen i Uppsala, Strängnäs, Lund,
Härnösand och Visby, riksdagens ombudsmän (JO), kyrkoförfattningsutredningen (Kn
1982:06) samt Svenska kyrkans personalförbund,

Elt yttrande har dessutom inkommit från Svenska kyrkans församlingsoch
pastoratsförbund,

2 Allmänna synpunkter

Justitiekanslern och JO har förklarat atl de från de synpunkier
som de har atl beakta inte har någon erinran mot förslagen. Domkapitlet i
Härnösand anser atl de föreslagna författningsändringarna är lämpliga och ändamålsen-Uga.
Domkapitiet tillslyrker därför arbelsgmppens förslag.

Hovrätten för Västra Sverige:

De förslag som promemorian innehåller är en följd av
kyrkomötesreformen 1982. Eftersom förslagen synes fullfölja de lankegångar som
ligger till grund för reformen och i övrigt framslår som ändamålsenliga har
hovrätten inte funnil skäl till erinran mot förslagen i sak.

Svenska kyrkans centralstyrelse:

Centralstyrelsen anser atl arbetsgmppens förslag är
tillfredsställande såvitt gäller centralstyrelsens formella ställning.
Promemorian innehåller emellertid även vissa förslag som enligt
centralstyrelsens mening är ägnade alt minska i stället för öka kyrkomötets och
centralstyrelsens självsländighet. Detla gäller framför alll den föreslagna
ändringen av 7 § 6. lagen om Svenska kyrkan, den föreslagna regeln om besvärsräll
lill regeringen samt att regeringens s. k. restkompetens att utfärda
föreskrifter för centralstyrelsens verksamhel skall i slort sett kvarstå trots
att centralstyrelsen förklaras vara en myndighel under kyrkomölet.

Enligt centralstyrelsens mening är konsekvenserna av
arbetsgruppens förslag i dessa delar att centralstyrelsens självständighet totall
sett kommer

Prop. 1984/85:165 58

att minska i stället för att öka. Detta står enligt
centralstyrelsens mening inte i överensstämmelse med utgångspunkten för
arbetsgruppens arbete som varit att centralstyrelsen skulle vara en myndighet
under kyrkomötet.

Centralstyrelsen
har mot bakgrund härav haft väsentliga invändningar mot arbetsgruppens förslag
och även föreslagit ändringar i dessa, eftersom förslagen enligt
centralstyrelsens mening slår i strid mot grundtankarna bakom
kyrkomötesreformen. Centralstyrelsen förväntar sig därför atl de av styrelsen
framförda synpunkterna beaklas,

Kyrkoförfalin ingsuiredn ingen:

Utredningen anser det värdefullt att man nu gått till
verket med att undanröja de oklarheter och problem som uppmärksammats vid
genomförandet av kyrkomötesreformen. Det finns emellertid anledning alt
ifrågasätta om inte arbetsgruppen fått en alltför begränsad utgångspunkt för
sitt uppdrag. 1 vissa hänseenden hade det varit motiverat med en mera
genomgripande översyn.

Det kan
exempelvis diskuteras om det är en lagtekniskl lämplig lösning att reglerna om
lagstiftningen på det kyrkliga området också i fortsättningen skall vara
placerade i övergångsbestämmelserna till RF, När RF tillkom var detta rimligt,
eftersom kyrka-statfrågan då fortfarande var oklar. Då frågan numera får anses
på ett mera varaktigt sätt reglerad genom kyrkomötesreformen, borde normgivningsreglerna
rörande svenska kyrkan tas in i huvudbestämmelserna i RF, Reglerna hade i så
fall också kunnat ges en mera lättöverskådlig utformning. Man kan numera svårUgen
motivera varför dessa regler, som avser bestående förhållanden, skall behandlas
som övergångsbestämmelser. Det hade varit lämpligl alt frågan beakiats i
samband med de nu föreslagna ändringarna i dessa regler,

I enlighet
med utredningsuppdraget tar de framlagda förslagen endast sikte på organ direkt
under kyrkomötet. Flera av de frågor förslagen gäller är emellertid i samma
grad giltiga för vissa andra kyrkliga myndigheter. Det kan exempelvis verka
något inkonsekvent att man föreslår statusändringar i den kyrkliga
organisationen på det centrala planet men inte på det regionala. Det hade
därför varit värdefullt om ett resonemang i dessa frågor också kunnat föras med
hänsynstagande till sistnämnda myndigheler. Delta gäller särskilt domkapitlen,
som är myndigheter under regeringen och kommer att så förbli.

Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund:

Arbetsgruppens förslag uppfyller de formella anspråk som
rests från vårt förbund. Genom en grundlagsändring uttalas att centralstyrelsen
är en myndighet under kyrkomölet. Förbundsstyrelsen tillslyrker arbelsgruppens
förslag i denna del.

En närmare
granskning av promemorians innehåll ger vid handen atl arbelsgruppens förslag
emellertid knappasl uppfyller de reella anspråk på självständighet under
kyrkomötet för centralstyrelsen, som varit en så viktig förutsättning för värt
förbunds ställningstagande.

Exempel på
della är den regel om besvär lill regeringen som föreslås. Vidare avses
regeringen alltjämt kunna utöva huvuddelen av sin på 8 kap 13 § regeringsformen
grundade restkompetens. Till yttermera visso föreslås en ändring av 7 § 6,
lagen om svenska kyrkan, varigenom kyrkomötets normgiv-

Prop. 1984/85:165 59

ningsbefogenheter med avseende på centralstyrelsen minskar
och regeringens och riksdagens i motsvarande mån ökar. Förbundsstyrelsen menar
att förslagen i dessa delar behöver överarbetas.

3 Svenska kyrkans centralstyrelse

3.1 Ändrad statsrättslig ställning

Remissinstanserna är överlag positiva till förslaget om
att centralstyrelsen skall få ställning som förvaltningsmyndighet under
kyrkomötet. De tillstyrker förslaget till lagteknisk lösning.

Svenska kyrkans centralstyrelse:

Som framhålls i promemorian finns i nuvarande regeringsform
(RF) endasl upplaget två typer av myndigheter - statliga och kommunala myndigheler,
Slalliga myndigheter är aniingen myndigheter under regeringen eller
myndigheter under riksdagen. Mot bakgrund härav framhålls i promemorian att RF
till följd härav inte erkänner myndigheter under kyrkomötet.

Centralstyrelsen vill med anledning härav framhålla att
den lagstiftning som reglerar kyrkomölet och av delta tillsatta organ inte
återfinns i RF utan grundas på bestämmelser i övergångsbestämmelserna till
denna. Centralstyrelsen anser därför all man inte utan vidare kan dra sådana
slutsatser som man synes göra i promemorian angående centralstyrelsens formella
ställning. Tvärtom anser centralstyrelsen att den skall betraktas som en
myndighet under kyrkomötet eflersom ifrågavarande lagsliflning inte utgår ifrån
nuvarande RF utan från övergångsbestämmelserna till denna. Eftersom
bestämmelserna således finns i övergångsbestämmelserna måste frågan lolkas med
utgångspunkt från de förutsättningar som gällde enligt 1809 års regeringsform,
vilken inte kände någon motsvarande absolut uppdelning i myndigheter under
regering eller riksdag,

I promemorian görs gällande att centralstyrelsen uttryckt
önskemål om att den bör vara en myndighel under kyrkomötet. Detta påstående är
inte helt korrekt. Centralstyrelsen har nämligen hävdat att kyrkomötets
befogenhet enligt 9, övergångsbestämmelserna till regeringsformen samt 7 §6.
lagen om Svenska kyrkan alt meddela föreskrifter om verksamhelen hos organ, som
enligt lag får tillsättas av kyrkomötet, innebär att centralstyrelsen måste
anses vara en myndighet under kyrkomölet. Däremot har centralstyrelsen vid
överläggningar med civildepartementet framhållil alt en grundlagsändring bör
komma till stånd så att centralstyrelsens ställning klarläggs.

Arbetsgruppens förslag innebär att centralstyrelsens
ställning som myndighet under kyrkomölel klarl framgår av lagen.
Centralstyrelsen finner därför förslaget vara i sak tillfredsställande.

Prop. 1984/85:165 60

Domkapitlet i Visby:

Domkapitlet har ingen erinran mot att centralstyrelsen
görs till förvallningsmyndighel under kyrkomötet. Detta innebär ur stalsrättslig
synpunkt en stor principiell förändring men torde praktiskt sell vara av mindre
betydelse. Reformen förutsätter dock att de nuvarande regeringsförfatlning-arna
omgående gås igenom och att man för framtiden tillskapar ett regelsystem som
enkelt och entydigt bestämmer om en författning också är tillämplig på
centralstyrelsen.

Kyrkoförfatlningsulredningen:

Arbetsgruppen har lämnat förslag till lagteknisk lösning
av en ändrad statsrättslig ställning för svenska kyrkans centralstyrelse.
Utredningen har inget att erinra häremot. Ur konstitutionell synpunkt är
givetvis tillskapandet av en helt ny myndighetstyp en stor statsrättslig
reform, men i praktiken torde centralstyrelsens ändrade ställning få ringa
betydelse. Arbetsgruppen har även behandlat konsekvenserna av en sådan ändring.
I detta hänseende har utredningen funnit vissa oklarheter föreligga, som det
kan finnas skäl att fästa uppmärksamheten på.

En principiellt - men kanske inte praktiskt - viktig
fråga, som inte har lösts i samband med den föreslagna ändringen av
centralstyrelsens ställning, är hur man skall förfara om en konftiktfråga
uppkommer mellan centralstyrelsen och en myndighet under regeringen, 1 dag kan
en sådan fråga underställas regeringens prövning. Om ändringen genomförs är
delta inte längre möjligt. Detta kan eventueUt skapa problem inom t, ex,
redovisnings- och arkivvårdsområdena.

En ändring
av centralstyrelsens ställning enligt arbelsgruppens förslag medför att
regeringens direktivrätt för särskilt fall gentemot centralstyrelsen
försvinner. Detta påverkar bl.a, regeringens nuvarande möjlighet att i särskilt
fall besluta om centralstyrelsens verksamhet och förläggning under krig. Det
kan därför vara behövligt atl också se över om generella föreskrifter måste ges
om styrelsens verksamhet under krig eller krigsfara.

Några remissinstanser kommenterar det förhållandet att
regeringsformens krav på svenskt medborgarskap för innehavare av vissa statliga
tjänster bortfaller, om centralstyrelsen inte längre är myndighet under
regeringen.

Kammarkollegiet:

Kollegiet kan instämma i uppfattningen all något krav på
svenskt medborgarskap för berörda kyrkliga befattningshavare knappast behöver
ställas, I detta sammanhang har kollegiet emellerlid uppmärksammal att enligt
gällande lagstiftning något krav på medlemskap i svenska kyrkan inte tycks
föreligga för ledamot av svenska kyrkans centralstyrelse. Enligt kollegiets
mening borde ett sådanl krav införas molsvarande vad som enligt 3 § lagen
(1982:942) om svenska kyrkan gäller för ledamot av kyrkomötet och ersättare för
ledamot.

Prop.
1984/85:165 61

Svenska kyrkans centralstyrelse:

En ytteriigare konsekvens av att centralstyrelsen inte är
en myndighet under regeringen är att det inte finns något krav på svenskt
medborgarskap för ledamöterna i centralstyrelsen. Centralstyrelsen, som i
sammanhanget vill framhålla att denna fråga torde sakna större betydelse, har
ingen erinran mot atl del ej finns något sådant krav för att vara ledamot i
styrelsen.

Kyrkoförfatlningsulredningen:

Den föreslagna ändringen av centralstyrelsens ställning
innebär vidare, om denna genomförs, att man tar borl det grundlagsfästa kravet
på svenskt medborgarskap för ledamöterna av centralstyrelsen. Därefter saknas
regler om elt sådant villkor. Vid en jämförelse med ledamot av domkapitel, för
vilken medborgarskapskravet gäller, ter sig detta något inkonsekvent. Om man
vill ha kvar en sådan regel för ledamot av centralstyrelsen måste riksdagen -
icke kyrkomölet - lagstifta om detta,

3.2 Centralstyrelsen och de statliga kontrollfunktionerna

Riksrevisionsverkei, kammarkollegiet och svenska kyrkans
centralstyrelse, som yttrar sig särskilt i denna del, har ingen erinran mot
förslaget att centralstyrelsen även i fortsättningen bör vara underkastad
statliga kontrollfunktioner,

Riksrevisionsverkei:

RRV redovisade i skrivelse (RRV dnr 1983:457) till
finansdepartementet förslag rörande förändringar i den statliga redovisnings-
och revisionsorgani-salionen per 1983-07-01, RRV föreslog bl, a, att Svenska
kyrkans centralstyrelse (SKC) skulle anslutas till kammarkollegiets
redovisningsgrupp och revisionskontor, I regeringsbeslut (CE 1364/83) (delvis),
(1543/84) beslöts att SKC skulle tillhöra kammarkollegiets revisionskonlor.
Beslut om tillhörighet till redovisningsgrupp har ännu inte tagils, I
rubricerade promemoria fastslås atl SKC är en statlig förvaltningsmyndighet och
som sådan underkastad bl, a, RRVs tillsyn i enlighet med verkets instruktion
att bedriva tillsyn över den statliga redovisnings- och revisionsorganisationen,

RRV redovisade en principiell ståndpunkt i rapport
Utvecklingen av den statliga redovisnings- och revisionsverksamheten (RRV dnr
1983:808, oktoberrapporten 1983, sid 5) nämligen att kongruens i princip bör
föreligga beiräffande myndigheter som skall granskas av revisionskonlor och myndigheler
som skall upprätta årsbokslul, vilket förutsätts ske enligt den slatliga
bokföringsförordningen (1979:1212) med anvisningar (SBF), I promemorian
framförs det som naturligt att regeringen genom RRV har en möjlighet att
kontrollera atl anslagna medel används effektivt och på föreskrivet sätl saml atl
redovisning m, m, sker i betryggande former, RRV vill instämma i denna
bedömning och föreslår att SKC ansluts till redovisningsgrupp från ingången av
1984/85, RRV anser att SKC skall lillämpa SBF med anvisningar och därmed vid
räkenskapsårets utgång upprätta, fastställa och avlämna årsbokslut.

Liknande synpunkter anförs av kammarkollegiet. 6 Riksdagen 1984/85.1 saml. Nr 165

Prop.
1984/85:165 62

3.3 Centralstyrelsens arbetsgivarfunktion

Svenska kyrkans centralstyrelse anser i likhet med
arbetsgruppen att de regeringsföreskrifter som gäller för arbetstagare med
statligt reglerade anställningar och för anställda hos statliga myndigheter bör
göras tillämpliga på den personal som kan komma att anslällas hos
centralstyrelsen.

Statens löne- och pensionsverk vitsordar att under de
förutsättningar som anges i promemorian kommer ev. anställda hos
centralstyrelsen att bli omfaltade av bl. a. allmänt pensionsavtal för statliga
och vissa andra tjänstemän.

Svenska kyrkans personalförbund:

De i promemorian föreslagna regeländringarna utgår ifrån
att Centralstyrelsen i sin egenskap av förvaltningsmyndighet under kyrkomötet
skall vara arbetsgivare för personal hos slyrelsen. Under förhandlingar som
förts om allmänna anställningsvillkor m. m, för personal anställd hos Svenska
kyrkans stiftelse för rikskyrkUg verksamhet, vilken bildades i anslutning till
1984 års kyrkomöte, har framkommil all avsikten är alt Centralstyrelsen inte
skall få egna anställda. Personal kommer atl ställas till Centralstyrelsens
förfogande av stiftelsen. Del kan mol den bakgrunden ifrågasättas, om de
åtgärder som föreslagils beiräffande Centralstyrelsens arbetsgivarfunktion
behöver genomföras. De föreslagna åtgärderna kommenteras därför inte i detta
yttrande, SKPF förutsätter, atl denna fråga får prövas på nytl om den ovan
angivna förutsättningen förändras.

Kammarkollegiet, svenska kyrkans centralstyrelse och
domkapitlet i Visby tillstyrker förslaget atl centralstyrelsen skall få
befogenhet att själv tillsätta tjänster.

3.4 Överklagande av centralstyrelsens beslut

Endast några få remissinstanser kommenterar arbetsgruppens
förslag om överklagande av centralstyrelsens beslut.

Kammarkollegiet, svenska kyrkans centralstyrelse och
domkapitlet i Lund tillstyrker förslaget om att det inrätlas en ny myndighel
under kyrkomölel, kyrkomötets besvärsnämnd, som skall pröva besvär över
centralstyrelsens beslut om tillsättning av tjänsler.

Kammarkollegiet anser atl besvärsnämndens ledamöter bör
vara medlemmar i svenska kyrkan. Enligt domkapitlet i Lund bör sådant
medlemskap krävas för ordföranden och dennes ersättare.

Prop. 1984/85:165 63

Domkapitlet i Visby:

Om centralstyrelsen görs till myndighel under kyrkomölet
är det också logiskt att en uttrycklig föreskrift ges om att den själv får
tillsätta sina tjänsler. Däremot är domkapitlet tveksamt om behovet av den
föreslagna besvärsnämnden med hänsyn till det ringa antal tjänster det här rör
sig om. Över huvud bör i detta sammanhang övervägas om det föreUgger ell allmänl
intresse av alt centralstyrelsens beslut skall vara överklagbara,

Nägra remissinstanser avstyrker förslaget om att
centralstyrelsens beslul i andra frågor än tjänsietillsällningar skall få
överklagas hos regeringen.

Kammarkollegiet:

Kollegiet vill ifrågasätta om den generella regeln om rält
atl besvära sig hos regeringen över andra beslul än tillsättningsbeslut
verkligen skall tillämpas på centralstyrelsen. Beslut som f, n, inte kan
överklagas därför atl de fattas av regeringen bör inte bli överklagbara enbart
därför att beslutanderätten övergår till centralstyrelsen. Som exempel på
sådana beslul kan anföras regeringens beslut om avslag på en ansökan att få
uppbära rikskollekt. Del förefaller olämpligt med en ordning som leder till all
regeringen som besvärsinstans skall styra praxis på områden där normgivningskompetensen
flyttats till centralstyrelsen. En sådan ordning skulle i praktiken kunna
eliminera den åsyftade verkan av ändringen beträffande normgivningen.

Kollegiet vill i detta sammanhang också peka på del
förhållandet att enligt 3§ kollektkungörelsen 1953:739 (upphävd enl SFS
1983:472 sedan centralstyrelsen övertagit normgivningsrätlen på detta område)
domkapitlets avslagsbeslut på framställning om stiftskollekt inte kunde
överklagas. Motsvarande beslut, som fattas av domkapitlet på grund av delegering
från centralstyrelsen, bör inte heller kunna överklagas.

Det kan nämnas att beslut av kyrkofondens styrelse enligt
lagen (1970:940) och förordningen (1971:861) om kyrkliga kostnader inte får
överklagas (35 § förordningen).

Kollegiet föreslår att centralstyrelsens beslut - med
undantag för tillsättningsbeslut och beslut som innebär tillämpning av
allmänna författningar där besvärsrätt finns inskriven - inte får överklagas.

Svenska kyrkans centralstyrelse:

Den allmänna regeln att statliga myndigheters beslul skall
kunna överklagas till regeringen, om ej särskilda föreskrifter meddelats,
gäller endast myndigheter som är underställda regeringen. Den gäller således
inte för myndigheter under riksdagen. Enligt arbetsgruppens förslag skall
centralstyrelsen uttryckligen förklaras vara en myndighet under kyrkomötet.
Enligt centralstyrelsens mening synes därför det i promemorian förda resonemanget
bygga på felaktiga utgångspunkter. Centralstyrelsen anser att påståendet i
promemorian atl det vid rättstillämpningen skulle framstå som oklart om
regeringen var besvärsinslans inte är helt korrekt. Det finns ingen allmän
regel om att besvär skulle kunna föras hos regeringen över beslul fattade av en
myndighet under kyrkomötet lika lite som att det finns en allmän regel alt
besvär över beslut fattade av myndighet under riksdagen skuUe kunna föras till
regeringen.

Prop. 1984/85:165 64

Som framgår av vad centralstyrelsen tidigare anfört är
styrelsens mening atl den redan nu är en myndighel under kyrkomötet. Enligt
arbetsgruppens förslag skall det i lagtexten uttryckligen framgå att så är fallel.
Om arbetsgruppens förslag atl centralstyrelsen skall vara en myndighet under
kyrkomötet och ej under regeringen kombineras med en generell möjlighet atl
föra besvär över centralstyrelsens beslut hos regeringen så skulle detta enligt
centralstyrelsens mening innebära att dess självständighet gentemot regeringen
både från formella och materiella utgångspunkter försvagas. Detta mäste klart
strida mot grundtankarna bakom kyrkomötesreformen. Centralstyrelsen vill därför
bestämt avstyrka den föreslagna besvärsregeln, 1 stället vill centralstyrelsen
föreslå att dess beslut - om ej särskilda föreskrifter gäller - skall kunna
överklagas hos kyrkomötets besvärsnämnd.

Domkapitlet i Uppsala förordar ytterligare utredning av
frågan om överklagande av centralstyrelsens beslul innan beslut fattas.

4 Normgivningen på det kyrkliga området

4.1 Klarare gränsdragning mellan regeringens och kyrkomötels
kompetens

Ett par remissinstanser avstyrker förslaget om att
uttrycket "verksamheten hos organ som tillsatts av kyrkomötet" i
punkt 9 fjärde stycket övergångsbestämmelserna till RF ersatts av uttrycket
"arbetssättet hos myndigheter under kyrkomötet".

Svenska kyrkans centralstyrelse:

Centralstyrelsen vill för sin del framhålla att orden
"verksamhet" och "arbetssätt" betyder hell skilda saker och
alt centralstyrelsen alltid tolkat ifrågavarande bestämmelse enligt ordens
strikta betydelse. Centralstyrelsen delar därför inle arbelsgruppens
uppfattning att del endast skulle röra sig om en ändring av formell karaktär
ulan anser att det rör sig om en väsentlig materiell ändring i
kompetensfördelningen mellan regering och kyrkomöte. Den föreslagna ändringen
skulle medföra en betydande inskränkning i kyrkomötets befogenheter att meddela
föreskrifter för organ under kyrkomötet, Detla strider enligt
centralstyrelsens mening mot grundtankarna bakom kyrkomötesreformen.
Centralstyrelsen avstyrker förslagel i denna del.

Domkapitlet i Uppsala:

Domkapitlet har i princip intel atl erinra mot den laglekniska
lösning i övergångsbestämmelserna lill regeringsformen och lagen om Svenska kyrkan,
som presenleras i förslaget. Kapitlet vill dock göra en reservalion beiräffande
den föreslagna ändringen i p, 10 lagen om ändring i regeringsformen och 7 § p.
6 i lagen om Svenska kyrkan, där "verksamheten hos organ som tillsätts av
kyrkomötet" utbyts mot "arbetssättet hos myndigheter under
kyrkomötet". Enligt moliveringen s, 47 samt följande stycken i Jörstnämnda
lagrum framgår atl regeringen inte får meddela föreskrifter i ämnen som kan
delegeras till kyrkomötet och för riksdagens normgivnings-

Prop. 1984/85:165 65

kompetens i dessa hänseenden gäller särskilt formkrav. Med
hänsyn till kyrkomötets i storl sett begränsade kompetens vill domkapitlet
avstyrka den föreslagna lydelsen, som synes ge vid handen att kyrkomötet skulle
vara förhindrat ange verksamhetens mål och inriktning för myndigheter under
kyrkomötet,

Kyrkoförfatlningsulredningen:

Utredningen är införstådd med a» det är svårt att forma etl
alldeles adekvat ullryck, men det är givet att delta bör av.se sådana frågor som normall regleras
i instruktioner för myndigheterna, såsom 1. ex. expeditionslider, beslul om
semester eller annan ledighet. I övrigt bör enligt utredningens mening
allmänna verksstadgan gälla också för arbetet hos myndigheter som tillsätts av
kyrkomötet. Om verksstadgan skall gälla, måste man emellertid lillse all den inle
slrider mot de delaljföreskrifter om arbetssättet som kyrkomötet meddelar i
kyrklig kungörelse för sina underordnade myndigheter.

4.2 Begränsning av regeringens normgivning

Förslaget om atl regeringens restkompetens bör begränsas
genom att grundläggande regler om centralstyrelsens organisation förs över till
riksdagens beslutsområde tillstyrks av kammarrätten i Göteborg.

Några remissinstanser har en mera kritisk inställning.

Svea hovrätt:

När det gäller gränsdragningen mellan regeringens och
centralstyrelsens kompelens i fråga om normgivning har arbetsgruppen ansett,
alt regeringens s. k. restkompetens bör begränsas endast på så sätt atl del i p.
9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen las in en bestämmelse om atl de
grundläggande reglerna om centralstyrelsens organisation hör till lagområdet.
I övrigt har arbetsgruppen ansett sig kunna utgå från att regeringen kommer att
visa återhållsamhet när det gäller atl utnyttja sin normgivningskompeiens beiräffande
centralstyrelsen (promemorian s. 50). Hovrätten har förståelse för
arbetsgruppens synpunkter men vill ändå framhålla, att den föreslagna lösningen
innebär att gränsen mellan regeringens och kyrkomötets kompetens på normgivningsområdel
blir oklar och flylande, något som kan vålla olägenheter vid den praktiska
tillämpningen.

Svenska kyrkans centralstyrelse:

I enlighet med grundtankarna bakom kyrkomötesreformen
skall kyrkomölel få ökade befogenheier att meddela föreskrifter rörande
kyrkans angelägenheter inom ramen för etl bevarat samband med staten. Som en
konsekvens av detta har nu i promemorian föreslagils alt centralstyrelsen som
är den myndighet som huvudsakligen utreder kyrkomötets ärenden och verksläller
dess beslut skall ha stäUning som myndighet under kyrkomötet och inte under
regeringen. Betydelsen härav minskas dock väsentligt om regeringens normgivningsmakl
skulle i princip kvarstå oförändrad, vilket i sin tur innebär att kyrkomötets
befogenheter gentemot centralstyrelsen inskränks.

Prop. 1984/85:165 66

Centralstyrelsen finner det naturligt att regeringen här
liksom i andra fall måste kunna meddela föreskrifter om verkstäUighet av lag.
Centralstyrelsen vill inte heller ifrågasätta regeringens befogenhet att
meddela föreskrifter som rör förvaltningen och användningen av anslagna
statsmedel. Däremot anser centralstyrelsen att del inle finns något behov all
för regeringens del generelll reglera centralstyrelsens angelägenheter i frågor
som omfattas av regeringens restkompetens.

Genom den tidigare genomförda kyrkomötesreformen och nu
föreliggande förslag om centralstyrelsens ställning kommer centralstyrelsen
att få ställning som en myndighet under kyrkomötet vid sidan av myndigheler
underställda regeringen på samma sätl som fallel är för statliga myndigheter
som är underställda riksdagen. Sistnämnda kategori av myndigheter omfattas inle
av regeringens normgivning. Centralstyrelsen anser att en naturiig komsekvens
av tidigare genomförd och nu föreslagen lagstifining är att centralstyrelsen i
detta hänseende jämställs med myndigheler under riksdagen. Enligt
centralstyrelsen bör därför, med de undanlag som nyss angetls, regeringens s.k.
restkompetens enligt 8 kap. 13 § första stycket RF överföras från regeringen
till kyrkomötet såvitt gäller föreskrifter som gäller kyrkomötets underställda
myndigheter.

Det skulle självfallet innebära ett myckel omfattande
arbete om alla föreskrifter av den typ som nu avses skulle upphävas och
ersättas med kyrkUga kungörelser. Om centralstyrelsens principiella synpunkier
angående normgivningskompetensen beaklas bör därför redan nu ulfärdade regeringsföreskrifler
gälla lills kyrkomölet utfärdar nya föreskrifter. Det bör vidare framhållas att
de kyrkliga kungörelser som i framtiden skulle ulfärdas inom ifrågavarande
område sannolikl i de flesta fall skulle nära anluta sig till molsvarande föreskrifier
som utfärdas för de under regeringen lydande myndigheterna.

1 promemorian anförs vidare (s. 31-32) atl regeringens
möjligheter att till centralstyrelsen delegera normgivning, som faller inom
regeringens restkompetens borfaller om centralstyrelsen bUr en myndighel under
kyrkomötet och ej under regeringen. Som framgår av vad tidigare sagts anser
centralstyrelsen att regeringens s. k. restkompetens såvitt gäller föreskrifter
som riktar sig mot centralstyrelsen och den föreslagna besvärsnämnden bör
överföras till kyrkomötet.

Om regeringens restkompetens likväl skall kvarslå vill
centralstyrelsen förorda atl regeringen skall ha möjUghet att till kyrkomötet
delegera ifrågavarande normgivningskompeiens oaktat centralstyrelsen inte är en
myndighet under regeringen. Centralstyrelsen föreslår därför atl övergångs-bestämmelsrna
till RF komplelteras med en bestämmelse av sådan innebörd.

4.3 Vidaredelegation av kyrkomötets normgivning

Arbetsgruppens förslag om att kyrkomötet skall få
möjlighet att delegera normgivning i vissa internt kyrkUga ämnen till
stiftsmyndigheter, kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter
tillstyrks av Svea hovrätt, kammarrätten i Göteborg, kammarkollegiet. Svenska kyrkans
centralstyrelse saml domkapitlen i Slrängnäs, Lund och Visby.

Prop. 1984/85:165 67

5 Vissa lagtekniska synpunkter

Hovrätten för Västra Sverige:

I promemorian föreslås en omredigering av punkten 9 i övergångsbestämmelserna
till regeringsformen på så sätt att punkten delas upp i sex numrerade avsnitt.
Hovrätten instämmer i att en sådan uppdelning skulle göra innehållet väsentligt
mer lättillgängligt. Punkten innehåller emellertid regler om svenska kyrkan som
till skiUnad från övriga punkter i övergångsbestämmelserna står i elt inbördes
samband med varandra. En uppdelning av punklen 9 i flera avsnitt skulle därför
bryta mot systematiken i övergångsbestämmelserna. En mindre markerad
uppdelning- exempelvis med bokstäver - skulle ge samma fördelar som den i
promemorian föreslagna utan den angivna inkonsekvensen.

I följd av förslaget att svenska kyrkans centralstyrelse
skall vara en (förvaltnings-) myndighet under kyrkomötet föreslås att en
bestämmelse därom tas in som ett första stycke i 8 § lagen (1982:942) om
svenska kyrkan. Eftersom svenska kyrkans centralstyrelse då redan nämnts bör
lagrummets andra siycke ändras så att där hänvisas endasl till centralstyrelsen
eller styrelsen. Jfr t. ex. 43 § i förslaget till lag om ändring i lagen om
kyrkomötet.

Vissa lagrum som berörs av de aktuella ändringarna är
såväl genom sitl sakliga innehåll som sill omfång redan lidigare
svårtillgängliga. Efler de av arbelsgruppen föreslagna kompletteringarna blir
denna olägenhel än större. Främst behöver punklen 2 i övergångsbestämmelserna
till lagen (1982:937) om ändring i regeringsformen redigeras om, men även i
övrigt torde i några fall en översyn vara motiverad.

Kammarrälten i Göleborg:

Kammarrätten anser att arbetsgruppens lagtekniska
lösningar är välmotiverade och stämmer överens med direkliven. Från
principiell synpunkt är det emellerlid diskutabelt all uividga
övergångsbestämmelserna till regeringsformen.

Domkapitlet i Strängnäs:

Med utgångspunkt från önskemålet atl centralstyrelsen blir
förvatfnings-myndighei under kyrkomötet har en inom regeringskansUet tillsatt
arbetsgrupp utarbetat ett lagtekniskl förslag till förändring av styrelsens stalsrätlsliga
ställning. Att förändringen kommer till utiryck i övergångsbestämmelser till
regeringsformen är en konsekvens av tidigare reformer men ger ett ökat intryck
av reformens provisoriska karaktär. Lagregler av stalsrältslig karaktär torde
böra återfinnas i rikels grundlagar.

Domkapitlet i Visby:

I promemorian förulsälls alt reglerna om lagstiftningen på
del kyrkliga området även i fortsättningen skall vara intagna i
övergångsbestämmelserna lill RF. Domkapitlet har i yttrande den 28 februari
1964 över förfallningsul-redningens förslag lill RF (SOU 1963:16 och 17) från
början slälll sig avvisande till en sådan placering av de centrala kyrkorätlsliga
stadgandena. Enligt domkapitlets mening bör denna fråga tas upp ånyo sedan nu

Prop.
1984/85:165 68

Svea hovrätt-Vad gäller förslaget till lag om ändring i
regeringsformen anges i delegationsbestämmelsen i p. 10 andra stycket att
riksdagen i fråga om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakrament, gudstjänst
och övriga handlingar samt kollekter kan medge atl kyrkomötet genom kyrklig kungörelse
överiåter åt stiftsmyndigheter, kyrkliga kommuner eller kyrkokommunala
förvaltningsmyndigheter alt meddela bestämmelser. Lagtexten synes ge uirymme
för delegation i vidare omfattning än som svarar mot gjorda ullalanden i
motiven. Det kan särskilt anmärkas att uttrycket "svenska kyrkans
böcker" förefaUer nägot oklart och hovrätten vill ifrågasätta om del inle
borde närmare preciseras.

Slutligen vill hovrällen påpeka att det i den föreslagna
ändringen om delegaiion i 7 § 2 st lagen (1982:942) om svenska kyrkan talas om
domkapitel, kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter,
medan det i p, 10 i förslaget till lag om ändring i regeringsformen beträffande
motsvarande delegationsbeslämmelse anges att riksdagen kan medge kyrkomötet
att genom kyrklig kungörelse överlåta åt stiftsmyndigheter, kyrkUga kommuner
eller kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att meddela akluella bestämmelser.
Det synes lämpligt all samma benämningar används i båda författningarna.

Svenska kyrkans centralstyrelse:

Centralstyrelsen vill för sin del framhålla att sådana
frågor som berörs av den föreslagna rätlen till delegering i allmänhet torde
vara av den karaktären atl de inle behöver regleras genom kyrklig kungörelse.
Likväl anser centralstyrelsen att det är värdefullt att det finns en sådan
möjlighet att delegera rätten alt utfärda föreskrifter och tillstyrker därför
förslaget i denna del.

Domkapitlet i Strängnäs anser atl uttrycket
stiftsmyndigheter, kyrkliga kommuner eller kyrkokommunala
förvaltningsmyndigheter bör ersättas av domkapitel och kyrkoråd, eftersom det
är dessa organ som har den faktiska normgivningen. Enligt domkapitlet i Visby
bör kontraktsprost ingå i uppräkningen av stiftsmyndigheter m, m.

4.4 Formerna för ändring eller upphävande av äldre lag

Kammarrätten i Göteborg, kammarkollegiet och Svenska
kyrkans centralstyrelse tillstyrker förslaget i denna del, Etl par
remissinstanser är mera kriiiska.

Svea hovrätt:

Beiräffande formerna för upphävande av äldre lag i ämnen
vilka kan delegeras till kyrkomötet anser hovrällen, att de föreslagna
ändringarna gör atl reglerna, vilka redan nu är komplicerade, bhr än svårare atl
överblicka

Prop. 1984/85:165 69

och förstå. Enligt vad som sägs i specialmotiveringen till
den föreslagna ändringen i p. 2 i övergångsbestämmelserna lill lagen (1982:937)
om ändring i regeringsformen (promemorian s, 62) innebär ändringen att t, ex,
bestämmelserna i 1686 års kyrkolag om svenska kyrkans lära, om gudstjänster,
dop, nattvard, biskops- och prästvigning m, m, kan upphävas av riksdagen utan
att formföreskrifterna i första-tredje styckena i p, 9 övergångsbestämmelserna
till RF behöver iakttas, dvs, utan att kyrkomötet behöver höras. Hovrätten vill
starkt ifrågasätta om det från principiella synpunkter kan godtas atl beslut i
sådana för kyrkan grundläggande ämnen skall kunna fattas utan att kyrkomötets
mening inhämtas. De praktiska synpunkter som har anförts till stöd för
lösningen (promemorian s, 54) synes inle lillräckligt tungt vägande.

Domkapitlet i Lund:

Vad avser den föreslagna lagtexten finner domkapitlet
förslaget till tillägg till punkten 2 till övergångsbestämmelserna till lagen
(1982:937) om ändring i regeringsformen mindre lyckad, "Tredje
meningen" kan syfta på punkt 9 fjärde stycket övergångsbestämmelserna till
regeringsformen vilket inte är avsikten. Vidare förutsätter den föreslagna
lagtexten och förarbetena i promemorian att riksdagen genom lag har delegerat
till kyrkomölet beslutanderätten i ämnen som avses i punkt 10
övergångsbestämmelserna till regeringsformen. Det bör inte i bestämmelser av
grundlagskaraktär förutsättas att lagar av lägre dignitet har stiftats. På
grund av det anförda bör tredje meningen i punkt 2 ha följande lydelse:

"Punkt 9 fjärde stycket övergångsbestämmelserna till
regeringsformen i deras nya lydelse tillämpas också i fråga om äldre lag, dock
ej i fråga om lag som trätt i kraft före den 1 januari 1983 och som reglerar
ämnen som anges i punkt 10 övergångsbestämmelserna till regeringsformen i den
mån delegation till kyrkomölel har ägt rum i dessa ämnen."

Genomgång av författningar

Kammarkollegiet anser, i likhet med arbetsgruppen att en
genomgång bör ske av författningar för att om möjligt undanta centralstyrelsen
från vissa slatliga författningars tillämpningsområde. Kammarkollegiet anför:

Som exempel på författningar om vilkas tillämplighet på
centralstyrelsen tvekan kan råda vill kollegiet nämna tryckfrihetsförordningen
och sekretesslagen (1980:100). Av specieUt intresse är därvid förhållandet
mellan centralstyrelsen och Svenska kyrkans förvaltningsstiftelse. Allmän
handling är som bekant varje handling som förvaras hos en myndighet, om den
kommit in till myndigheten. Frågan är här om en handling, som upprättats hos
stiftelsen eller kommii in dil, blir allmän handUng genom överlämnande till
centralstyrelsen och när en handling skall anses inkommen till eller upprättad
eller förvarad hos styrelsen resp. stiftelsen. Även i övrigt torde
konsekvenserna av offentlighels- och sekrelessreglerna böra undersökas.

Prop. 1984/85:165 70

5 Vissa lagtekniska synpunkter

Hovrätten för Västra Sverige:

I promemorian föreslås en omredigering av punklen 9 i
övergångsbestämmelserna till regeringsformen på så sätt alt punklen delas upp
i sex numrerade avsnill. Hovrällen inslämmer i all en sådan uppdelning skulle
göra innehållet väsentiigt mer lättUlgängligt, Punkten innehåller emellertid
regler om svenska kyrkan som till skillnad från övriga punkler i övergångsbestämmelserna
Slår i elt inbördes samband med varandra. En uppdelning av punkten 9 i flera
avsnitt skulle därför bryta mol systematiken i övergångsbestämmelserna. En
mindre markerad uppdelning - exempelvis med bokstäver - skulle ge samma
fördelar som den i promemorian föreslagna ulan den angivna inkonsekvensen.

I följd av förslaget att svenska kyrkans centralstyrelse
skall vara en (förvaltnings-) myndighet under kyrkomölet föreslås atl en
bestämmelse därom tas in som elt första siycke i 8 § lagen (1982:942) om
svenska kyrkan. Eftersom svenska kyrkans centralstyrelse då redan nämnts bör
lagrummets andra stycke ändras så alt där hänvisas endast lill centralstyrelsen
eller styrelsen. Jfr t, ex, 43 § i förslagel till lag om ändring i lagen om kyrkomölel.

Vissa lagrum som berörs av de akluella ändringarna är
såväl genom sill sakliga innehåll som sill omfång redan tidigare
svårtillgängliga, Efler de av arbelsgruppen föreslagna kompletteringarna blir
denna olägenhet än större. Främst behöver punkten 2 i övergångsbestämmelserna lill
lagen (1982:937) om ändring i regeringsformen redigeras om, men även i övrigt
torde i några fall en översyn vara motiverad.

Kammarrätten i Göteborg:

Kammarrätten anser att arbetsgruppens laglekniska
lösningar är välmotiverade och stämmer överens med direkliven. Från
principiell synpunki är del emellertid diskutabelt atl uividga övergångsbestämmelserna
lill regeringsformen.

Domkapitlet i Slrängnäs:

Med utgångspunki från önskemålel all centralstyrelsen blir
förvaltningsmyndighet under kyrkomölel har en inom regeringskansliel tillsatt
arbetsgrupp utarbetat ett lagtekniskl förslag lill förändring av styrelsens stalsrättsli-ga
ställning. Att förändringen kommer lill ultryck i övergångsbestämmelser till
regeringsformen är en konsekvens av tidigare reformer men ger ell ökal intryck
av reformens provisoriska karaklär. Lagregler av stalsrältslig karaktär torde
böra återfinnas i rikets gmndlagar.

Domkapitlet i Visby:

I promemorian förutsätts att reglerna om lagstiftningen på
del kyrkliga området även i fortsättningen skall vara intagna i
övergångsbestämmelserna till RF. Domkapitlet har i yttrande den 28 februari
1964 över författningsul-redningens förslag till RF (SOU 1963:16 och 17) från
början ställt sig avvisande till en sådan placering av de centrala kyrkorätlsliga
stadgandena. Enligt domkapitlets mening bör denna fräga las upp ånyo sedan nu

Prop. 1984/85:165 71

förhåUandet
meUan stat och kyrka genom 1982 års kyrkomötesreform fåU en mera långsiktig
lösning. Förslagsvis kan detta ske genom alt ett nytt kapitel -14 kapitlet -
införs i RF,

Prop. 1984/85:165

72

Bilaga 4

De för yllrande överlämnade lagförslagen.

1. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan

Härigenom
föreskrivs att 7 och 8 §§ lagen (1982:942) om svenska kyrkan skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

7 § '

Kyrkomölet
får genom kyrklig kungörelse meddela föreskrifter i följande ämnen:

1,
svenska kyrkans
lära,

2,
svenska kyrkans
böcker,

3,
svenska kyrkans
sakrament, gudstjänst och övriga handlingar,

4,
kollekter,

5,
central
verksamhet för evangelisation, mission ocb övrigt utlandsarbete samt diakoni,

6,
kyrkomötets
arbetssätt samt verksamhelen hos organ som enligt lag fär tillsättas av kyrkomölet.

Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt
svenska kyrkans centralstyrelse att i sådan kungörelse meddela föreskrifter
om kollekter.

1,
svenska kyrkans
lära,

2,
svenska kyrkans
böcker,

3,
svenska kyrkans
sakrament, gudstjänst och övriga handUngar,

4,
kollekter,

5,
cenlral
verksamhet för evange-Usalion, mission och övrigl utlandsarbete samt diakoni,

6,
kyrkomötels
arbetssätt samt verksamheten hos myndigheter under kyrkomötet.

Kyrkomötet får genom kyrklig kungörelse överlåta åt
svenska kyrkans centralstyrelse atl i sådan kungörelse meddela föreskrifier
om kollekter. Kyrkomötet får också genom kyrklig kungörelse överiåla åt domkapitel,
kyrkliga kommuner och kyrkokommunala förvaltningsmyndigheter att meddela föreskrifier
om svenska kyrkans böcker, svenska kyrkans sakrament, gudstjänst och övriga
handlingar saml kollekter.

Det ankommer på svenska kyrkans centralstyrelse att
verkställa kyrkomötets beslut. Styrelsen bereder även ärenden som skall
avgöras

8§

Svenska kyrkans centralstyrelse är en myndighel under kyrkomölet.

Del ankommer på centralstyrelsen atl verkställa
kyrkomötets beslul. Styrelsen bereder även ärenden som skall avgöras av kyrkomölel,
i den

'Senaste lydelse 1983:339,

Prop. 1984/85:165 73

av kyrkomötet, i den mån uppgiften mån uppgiften inte ankommer på

inle ankommer på eller har överläm- eller har överlämnats åt annat organ

näts åt annat organ som tillsätts av som tillsätts av kyrkomötet,

kyrkomötet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986,

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:943) om
kyrkomötet

dels alt 38, 39 och 43 §§ skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas sex nya paragrafer, 44—49 §§,
av nedan angivna

lydelse,

dels att närmast före 46 § skall införas en ny rubrik av
nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

38 §

Kyrkomötet skall för varje valpe- Kyrkomölet skall för varje valpe-

riod inom sig utse en valberedning, riod inom sig ulse en
valberedning.

Valberedningen bereder val av sven- Valberedningen bereder val av sven

ska kyrkans centralstyrelse och kyr- ska kyrkans centralstyrelse, kyrko-

komötets utskott, mötets besvärsnämnd och kyrkomö-

tets utskott,

39 §

Val inom kyrkomötet skall, om omröstning begärs, ske med
slutna sedlar. Valsedlarna skall vara lika till slorlek, material och färg. De
skall vara enkla och omärkla samt, om valet ej sker proportionellt, upptaga
namn på så många personer som valet avser. Vid lika röstetal sker avgörandet
genom lottning.

Val av svenska kyrkans centralsly- Val av svenska kyrkans centralsty-

relse, utskott och valberedning skall relse, kyrkomötels
besvärsnämnd,

vara proportionellt, om del begärs utskott och valberedning skall vara

av minst så många ledamöter som proportionellt, om del begärs av

moisvarar den kvot som erhålls om minst så många ledamöter som mot-

antalet närvarande ledamöier delas svarar den kvot som erhålls om anta-

med del anlal personer som valel let närvarande ledamöter delas med

avser, ökat med 1, Om kvoten är ett det antal personer som valet avser,

bmtel tal, skall den avrundas lill ökal med 1, Om kvoten är ett brutet

närmast högre hela tal. Vid sådanl tal, skall den avrundas till närmast

proportionellt val skall bestämmel- högre hela lal. Vid sådant proportio-

serna i lagen (1955:138) om propor- nellt val skall bestämmelserna i la-

lionellt valsätt vid val inom lands- gen (1955:138) om proportionellt

ting, kommunfullmäktige m. m, till- valsätt vid val inom landsting, korn-

lämpas, munfullmäklige m, m, lillämpas.

Om ersättare ej väljs proportionellt skall vid valen även
bestämmas den ordning, i vilken de skall inkallas till tjänstgöring.

Prop.
1984/85:165 74

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

43 § Svenska kyrkans centralstyrelse får handlägga ärenden
endast om ordföranden eller, vid förhinder för denne, vice ordföranden samt
minst hälften av de övriga ledamöterna är närvarande.

Som styrelsens beslut gäller den mening som de flesla enar
sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst. Bestämmelserna i 29
kap. rättegångsbalken skaU dock lillämpas i sådana personalfrågor där della
skall ske för arbetstagare i allmänhel hos staten.

44§

Tjänsler vid svenska kyrkans centralstyrelse tillsätts av
styrelsen.

45 §

Centralstyrelsens beslut får överklagas genom besvär hos
kyrkomötets besvärsnämnd. Detta gäller dock inle om annat är särskih
föreskrivet.

Kyrkomötets besvärsnämnd

46 §

Kyrkomötets besvärsnämnd är en myndighel under kyrkomölet.

Besvärsnämnden väljs av kyrkomötet för varje valperiod.

47 §

Besvärsnämnden beslår av en ordförande, som skaU vara
eller ha varit ordinarie domare, och fyra inom kyrkomötet valda ledamöter.
Ordföranden väljs särskiU.

För
ordföranden skall finnas en ersättare. Vad som föreskrivs om ordföranden gäller
också ersättaren. För övriga ledamöier skall inom kyrkomötet utses lika många ersällare.

48

Besvärsnämnden är beslutför när ordföranden och minsl tre
andra ledamöter är närvarande.

Som
nämndens beslut gäller den mening som de flesla enar sig om. Vid lika röstetal
har ordföranden utslagsröst.

Prop. 1984/85:165 75

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

49 §

Besvärsnäinndens beslul får inte överklagas.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1986,

Prop.
1984/85:165 76

Innehåll

Propositionen
............................................................... ......... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ........................... ........ 1

Lagförslag....................................................................... ........ 3

1,
Förslagtilllagomändringi
lagen(1982:942)omsvenskakyrkan 3

2,
Förslagtilllagomändringilagen(1982:943)omkyrkomötet
,,, 5

3,
Förslag till
lag om ändring i lagen (1976:633) om kungörande av lagar och andra
författningar 7

Utdragurprotokoll vid regeringssammanlräde den 17 januari
1985 .. 8

1
Inledning................................................................... 8

2
Allmän
motivering...................................................... 9

2.1
Förslaget i
stort ............................................. 9

2.2
Svenska kyrkans
centralstyrelses rättsliga ställning 11

2.3
TUlsättning av
tjänster ..................................... 11

2.4
Överklagande av
centralstyrelsens beslut........ ...... 13

2.5
Vidaredelegation
av kyrkomötets normgivning. 15

3
Upprättade
lagförslag ............................................ ...... 16

4
Specialmotivering...................................................... 17

4.1
Förslaget till
lag om ändring i lagen (1982:942) om svenska kyrkan 17

4.2
Förslaget
till lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomölet 18

5
Hemställan................................................................ ...... 22

6
Beslut........................................................................ 22

Kyrkomötets skrivelse 1985:33 .................................... 23

Kyrkolagsutskottets betänkande 1985:22...................... 24

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars
1985 .... 43

1
Anmälan av
kyrkomötets yttrande ........................... ...... 43

2
Kungörande av
kyrkliga författningar ..................... ...... 44

3
Hemställan................................................................ ...... 45

4
Beslul........................................................................ ...... 45

Bilagor

Bilaga 1 Arbetsgruppens sammanfattning av sina
överväganden och

förslag................................................................. 46

BUaga 2 Arbetsgruppens förfaltningsförslag................... 49

Bilaga 3 Remissammanställning .................................... ...... 57

Bilaga 4 De för yttrande överiämnade lagförslagen........ ...... 72

minab/gotab Stockholm 1985 82379