Prop. 1984/85:169

Prop.
1984/85:169

Regeringens proposition

1984/85:169

om vissa ändringar av reglerna om val tili kyrkomötet
m.m.;

beslutad den 21 mars 1985.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

BO HOLMBERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås vissa ändringar av reglerna om
val till kyrkomötet i syfte att förenkla valförfarandet och förbättra
kyrkomötets representativitet. Förutom en del ändringar i valtekniskt hänseende
innebär förslaget nya regler i fråga om beräkningen av antalet elektorer i
valdistrikten. Förslaget innebär vidare att elektorer i sådana valdistrikt, som
består av två eller flera församlingar, inte längre utses av särskilda
delegerade. I regel utses elektorerna i stället av pastoratens beslutande
organ. Härutöver föreslås en ändrad valkretsindelning såvitt gäller Härnösands
och Luleå stift.

1 propositionen föreslås också att kyrkomötets årliga
sammanträden flyttas från mars till augusti. Vidare föreslås en ändring av
beräkningsgrunden för hur antalet ledamöter i församlingsdelegerade i
Stockholms kyrkliga samfällighei skall bestämmas.

De i propositionen upptagna förslagen föranleder ändringar
i lagen (1982:943) om kyrkomötet och i lagen (1982:1052) om församlingar och
kyrkliga samfälligheter.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 oktober 1985.

1 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 169

Prop.
1984/85:169

Kyrkomötet har yttrat sig över förslaget till ändringar i
lagen om kyrkomötet och över det därav föranledda förslaget till ändring i
lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Propositionen innehåller
därför tre huvuddelar:

-
regeringens
skrivelse till kyrkomötet (s. 9),

-
kyrkomötets
yttrande (s. 33) samt

-
föredragande
statsrådets ställningstagande till kyrkomötets synpunkter (s. 60)

I den sistnämnda delen av propositionen redovisas också
skälen till det lagförslag om antalet ledamöter i församlingsdelegerade i Stockholms
kyrkliga samfällighei som kyrkomötet inte har yttrat sig över.

Den som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen
måste läsa alla tre delarna.

Prop. 1984/85:169

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1982:943) om kyrkomötet dels att punkt 6
övergångsbestämmelserna skall upphöra att gälla, dels atl 1.6-12,14-16, 20, 22.
26 samt 34 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

För val till kyrkomötet är riket indelat i valkretsar.
Varje stift utgör en valkrets. Lunds stift utgör dock två valkretsar med
följande indelning.

Lunds
stifts sydvästra valkrets bestående av Malmöhus län.

Lunds stifts nordöstra valkrets beslående av
Krislianslads lån och Blekinge län.

1 §

Föreslagen lydelse

För val till kyrkomötet är riket indelat i valkretsar.
Varje stift utgör en valkrets. Vari och en av Lunds, Härnösands och Luleå stift
utgör dock två valkretsar.

Lunds
stifts sydvästra valkrets omfattar Mamöhus län ocb dess nordöstra valkrets
Krislianslads län och Blekinge län.

Härnösands slifls väslra valkrets omjaiiar Jämllands län
och dess öslra valkrets Väslernorrlands län.

Luleå stifts södra valkrets omfaliar Väslerbotlens län och
dess norm valkrets Norrbottens lån.

För
elektorerna skall utses lika många ersättare.

För val av elektorer är varje valkrets indelad i
valdistrikt. Varje pastorat utgör ett distrikt. Icke-territo-riella
församlingar bildar distrikt för sig.

I valdistrikt med högst 2 000 kyrkomedlemmar utses två
elektorer och i distrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 kyrkomedlemmar utses
tre elektorer. För varje påbörjat 4 OOO-tal kyrkomedlemmar utöver 4 000 utses
ytterligare en elektor.

6§

För val av elektorer är varje valkrets indelad i
valdistrikt. Varje pastoral utgör elt distrikt. Icke-lerriio-riella församlingar
bildar distrikt för sig. Av 9 § framgår all del i vissa jall kan hållas
gemensaml val jör flera dislrikl.

I
valdistrikt med högst 2 000 röslberätligade kyrkomedlemmar utses en elektor
och i distrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 röstberättigade kyrkomedlemmar
utses två elektorer. För varje påbörjat 4 000-lal röstberättigade
kyrkomedlemmar utöver 4 000 ulses ytterligare en elektor. Antalet
röslberätligade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den senasl uppräitade
röstlängden.

Nuvarande
lydelse

Om ett valdistrikt består av en enda församling skall
elektorer och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet,
om kyrkofullmäktige inte finns. Valel förrättas av de nyvalda fullmäktige.

7 §

Föreslagen lydelse

Om elt pastoral eder annat valdistrikt består av en enda
församling skall elektorer och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller
av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda
fullmäktige eller det nyvalda kyrkorådet.

Om ett valdistrikt består av två eller flera församlingar
skall elektorer och deras ersättare väljas av särskilda delegerade. Dessa
skaUför varje församling utses av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige
inte finns. Valet förråttas av de nyvalda fullmäktige.

Antalet delegerade ulgör for församling

med hogsl 500 kyrkomedlemmar 5

medmerän
500men högsl 1 000kyrkomedlemmar 7

medmerän I 000 men högsl 2 000 kyrkomedlemmar 9

medmerän 2 00ömenhögsl 3 SOO kyrkomedlemmar 11

medmerän 3 500men högsl 5 500 kyrkomedlemmar 13

medmerän 5 500 men högsl 8 000 kyrkomedlemmar 15

medmerän 8 000 men högsl 11 000 kyrkomedlemmar 17

medmerän II 000
men högsl 14 500 kyrkomedlemmar 19

med mer än 14 500 21

Om ett pastorat består av två eller flera församlingar
skall elektorer och deras ersättare väljas av församlingsdelegerade eller
kyrkojullmäkti-ge i pastoratet.

Om församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige inte finns
i pastoratet skall valet i stället förrättas gemensamt av de kyrkoråd som finns
i församlingarna i pastoratet. Valel skall ske inför ordföranden i kyrkorådet
i den av församlingarna som har del största antalet röstberättigade
kyrkomedlemmar.

Valel skall förrättas av de nyvalda församlingsdelegerade
eller kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden.

Elektorsval
genom delegerade skall ske inför ordföranden i kyrkofullmäktige eller, om
kyrkofullmäktige inte finns, ordföranden i kyrkorådet i den församling i
distriktet som har del största medlemsantalet.

Om
församlingarna i två eller flera pastorat ingår i en kyrklig samfällighei för
alla ekonomiska församlingsangelägenheter, får regeringen för särskih fall
besluta att val av elektorer och deras ersättare skaU förrättas gemensamt av
samfällighetens fullmäktige för de pastoral som omfattas av samfälligheten. Eu
sådant beslut får meddelas endasl om minsl hälften av församlingarna i
samfälligheien har samiyckl ull del.

Prop. 1984/85:169 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 §

Valbar lill elektor eller ersättare Valbar till elektor eller ersättare

för elektor och liU delegerad är den för elektor är den som är medlem av

som är medlem av svenska kyrkan svenska kyrkan och som är myndig

och som är myndig samt är kyrko- samt är kyrkobokförd inom valdi-

bokförd inom valdistriktet. slriktet eller, i faU som avses i 9§,

inom en församling som ingår i samfälligheien.

11§

Val av elektorer och deras ersälla- Val
av elektorer och deras ersätta

re saml av delegerade skall ske pä re
skall ske på samma sätt som val av

samma sätl som val av ledamöter i ledamöler
i kyrkoråd. Om ersättare

kyrkoråd. Om ersättare inte väljs inte
väljs proportionellt, skall vid

proportionellt, skall vid valet be- valet
bestämmas den ordning i vil-

stämmas den ordning i vilken de ken de skall
inkallas till tjänstgöring,

skall inkallas till tjänstgöring.

12 §

Delegerade skall utses senasl den Elekiorerna och deras ersäuare

10 december och eleklorer före ul- skall utses före
februari månads ut

gången av december det år då val i gång åre//7ä5r e//er det år då val i hela

hela riket av kyrkofullmäktige har riket av kyrkofullmäktige har ägt

ägl rum. rum.

ProtokoU över val av delegerade Protokoll över val av elektorer

skaU skyndsamt sändas tiU den som skall skyndsamt
sändas till domka-enligt 9§ skall förrätta val av eleklo- pitlet. rer.
Protokoll över val av elektorer skall skyndsamt sändas lill domkapitlet.

14 §

För val av ledamöter av kyrkomö- För val av ledamöter av kyrkomö

tet och ersättare för dem skall dom- tet
och ersättare för dem skall dom

kapitlet kalla elektorerna inom varje kapitlel
kalla elektorerna inom varje

valkrets till ett sammanträde inför en valkrets
till ett sammanträde inför en

av domkapitlet förordnad valförrät- av
domkapitlet förordnad valförrät

tare. Sammanträdet skall hållas före tare.
Sammanträdet skall hållas före

januari månads utgång året näst ef- aprU
månads utgång året näst efter

ter det år då val i hela riket av det
år då val i hela riket av kyrkofull-

kyrkofullmäktige har ägt rum. mäktige har ägt rum.

15 §

Val av ledamöter och ersättare Val av ledamöter och
ersättare

skall ske inför öppna dörrar. Om- skall ske inför öppna dörrar. Om

röstning skall ske med slutna sedlar. röstning skall ske med slutna sedlar,

Valsedlarna skall vara lika till stor- om inle annat följer av 16 § tredje

lek, material och färg. stycket. Valsedlarna skall vara
lika

till storlek, material och färg.

Över förrättningen skall föras protokoll.

Prop. 1984/85:169 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16S

Val av ledamöler av kyrkomötet skall vara proportionellt,
om det begärs av minsl sä många väljande som motsvarar den kvot som erhålls om
samtliga väljandes antal delas med det antal personer som valet avser, ökat med
1. Om kvoten är elt brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal.
Vid sådant proportionellt val tillämpas bestämmelserna i lagen (1955:138) om
proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m.

Om valet inte sker proportionellt skall elektorerna var
för sig till ledamöter föreslå så många personer som skall väljas. Vid försia
omröstningen är den vald som har fått mer än hälften av de avgivna rösterna. Om
ett tillräckligt antal ledamöter inte har utsetts vid denna omröstning skall
ytterligare en omröstning ske. Valförrätlaren skall därvid upprätta en förteckning
som skall innehålla, för det fall atl inte någon har blivit vald vid försia
omröstningen, de namn som har fått flest röster och i annat fall de namn som
vid den första omröstningen har fåtl högsta röstetalet näst efler dem som har
blivit valda. Förteckningen skall då innehålla två gånger så många namn som det
återstår ledamöter att välja. Den nya omröstning som skall företas får inte
avse andra personer än dem som finns uppförda på förteckningen. De personer som
vid denna omröstning får flest röster är valda. Vid lika röstetal sker
avgörandet genom lottning.

Vad som föreskrivs i första och Om det vid valet läggs fram en

andra
styckena gäller även vid val av enda lista, som upptar namn på så

ersättare. Om ersättare inte väljs pro- många ledamöler som valel avser,
får

poriionellt skall vid valel även be- valet förrättas med acklamation om

stämmas den ordning i vilken de skaU elekiorerna är ense om del.

inkallas lill tjänstgöring. Vad som nu har föreskrivits gäller

även vid val av ersättare. Om valel sker på del sätt som
anges i andra eller tredje stycket, får valet av ledamöter och ersättare ske i
en sammaithaiig. Om ersättare inte väljs proportio-neUl skall vid valel även
bestämmas den ordning i vilken de skall inkallas tid tjänstgöring.

20 § För den som har blivit vald till ledamot av
kyrkomötet eller till ersättare skall domkapitlet genast utfärda etl bevis om
detta. I beviset anges den valdes namn samt för vilken tid och valkrets
ledamoten eller ersättaren har blivit vald. Beviset skall tillställas den som
har blivit vald saml riksdagens valprövningsnämnd och kyrkomötets ordförande.

Uidrag ur protokollet från valförrättningen gäller som
bevis.

22 §

Beslut, varigenom elektorer och Beslut,
varigenom eleklorer och

deras ersättare har utsetts, får över- deras ersättare
har utsetts, får överklagas endast i samband med talan klagas endasl i
samband med talan mot det beslut varigenom valet till mot det beslut
varigenom valet lill kyrkomötet har fastställts. Delsam- kyrkomötet har
fastslällls. ma gäller beslut varigenom delegerade har utsetts.

Prop. 1984/85:169 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 §

Kyrkomötet skall sammanträda Kyrkomötet
skall sammanträda

en gång varje år med början den en gång varje år med
början den

första tisdagen i mars. tredje tisdagen i augusti.

Kyrkomötets första sammanträde under valperioden skall
vara avslutat inom femton dagar. De därefter följande sammanträdena skall vara
avslutade inom tolv dagar.

34 §

Ell ärende som riksdagen eller Elt ärende
som riksdagen eller

regeringen överlämnar till kyrkomö- regeringen
överlämnar till kyrkomö

tet skall avgöras av kyrkomötet vid tet
skall avgöras av kyrkomötet vid

dess närmaste sammanlräde, om dess
närmaste sammanlräde, om

ärendel har överlämnats senasl en ärendet
har överlämnats senast två

wå«ad före sammanträdets början. I månader
före sammanträdets bör-

annat fall skall ärendel avgöras se- jan.
I annat fall skall ärendet avgöras

nast vid det därpå följande samman- senast
vid det därpå följande sam-

trädel. manträdet.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1985.

Prop. 1984/85:169 8

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och
kyrkliga

samfälligheter

Härigenom
föreskrivs att 4 kap. 2 § och 5 kap. 15 § lagen (1982:1052) om församlingar och
kyrkliga samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

4 kap. I
Stockholms kyrkliga samfällighei skall antalet ledamöler i församlingsdelegerade
besiämmas så atl varje församling utser en ledamot för varje påbörjal
tiotusental röstberättigade invånare i församlingen. För ledamöterna skall
utses suppleanter till lika stort antal.

Föreslagen Ivdelse 2§

I
Stockholms kyrkliga samfällighei skall antalet ledamöter i församlingsdelegerade
bestämmas så alt varje församling utser en ledamoi för varje påbörjal
sjuiusenial röstberättigade invånare i församlingen. För ledamöterna skall
utses suppleanter lill lika slorl antal.

5 kap. 15 §

Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland de röstberättigade i
församlingen enligt 2 kap. 3§ första och andra styckena. Minst en av
kyrkvärdarna skall utses bland ledamöterna och suppleanterna i kyrkorådet.
Kyrkvärdarna utses för tre år räknat från och med den 1 januari året efter det
år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägl rum.

Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare,
om rådets medelsförvaltning inte har ordnats på annat sätt.

Det år då val i hela riket av Det år då val i hela riket av

kyrkofullmäktige
har ägt rum skall kyrkofullmäktige har ägt rum skall

det
nyvalda kyrkorådet före december månads utgång utse befattningshavare som
avses i första och andra styckena.

det nyvalda kyrkorådet före december månads utgång utse
befattningshavare som avses i första och andra styckena. Del nyvalda
kyrkorådet får även före december månads utgång utse eleklorer som avses i
lagen (1982:943) om kyrkomötet.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1985.

Prop. 1984/85:169 '

Uidrag

CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-01-31

Närvarande: statsrådet I. Carlsson, ordförande, och
statsråden Lundkvist, Feldl, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,
Holmberg. Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Holmberg

Skrivelse till kyrkomötet om vissa ändringar av reglerna
om val till kyrkomötet m. m.

1 Inledning

I samband med 1982 års kyrkomötesreform infördes nya
regler om val lill kyrkomötet. Reglerna tillämpades första gången vid val till
det kyrkomöte som hade sitt första sammanträde i mars 1983. Erfarenhelerna från
detta val gav på många håll anledning lill krilik mol valsystemet. Kritiken
riklar sig framför alll mol atl förfarandel är onödigt omständligt och att
tiden för att genomföra valet är alltför knappt tilltagen. Det har också visat
sig vara en utbredd uppfattning alt valsystemets ulformning leder lill alt
kyrkomötets representativitet inte kan anses helt tillfredsställande.

I juni 1983 tillsattes därför en arbetsgrupp inom
civildepartementet med uppgift att göra en översyn av reglerna om val till
kyrkomötet. En framställning till regeringen från 1984 års kyrkomöte (LU
1984:5, kskr 3) om en ändrad lidpunkl för kyrkomötets sammanträden har
överlämnals lill arbetsgruppen för atl behandlas i samband med översynen av
valreglerna.

Arbetsgruppen har redovisal resultatet av sitt arbete i
promemorian (Ds C 1984:9) Översyn av reglerna om val till kyrkomötet. En
sammanfattning av promemorian bör fogas till protokollet i detla ärende som
bilaga 1 och de lagförslag som läggs fram i promemorian som bilaga 2.

Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över
remissinslanserna och en sammanslällning av deras yttranden bör fogas till
protokollet i ärendet som bilaga 3.

De förändringar av valsystemet som jag lar upp i det
följande medför ändringar i lagen (1982:943) om kyrkomötet. För sådana
ändringar krävs

Prop.
1984/85:169 10

enligt punkt 9 övergångsbestämmelserna till
regeringsformen yttrande av kyrkomötet. Enligt min mening är det lämpligt att
samtidigt inhämia kyrkomötets yttrande över en följdändring i lagen (1982:1052)
om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Om yllrande inhämlas från det
kyrkomöte som sammanträder i mars 1985, är det möjligl för regeringen att
förelägga riksdagen en proposition i ämnet under våren 1985.

2 Allmän motivering

2.1 Ändrade regler om val till kyrkomötet

Mitt förslag: Ålgärder vidtas nu för atl förenkla valen
till kyrkomötet och förbättra kyrkomötets representativitet.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mill förslag.

Remissinstanserna: De förslag som har lagts fram i
promemorian har i allt väsentligt mottagits positivt av remissinstanserna. De
flesta av dem konstaterar att de föreslagna ändringarna innebär angelägna
förenklingar och förbättringar i valsystemet. Ett par instanser ifrågasätter
dock behovet av atl nu företa några ändringar i della system, främst med hänsyn
lill alt frågan om de kyrkliga valen kommer alt ulredas av den nyligen
lillsalta folkslyrelsekommiltén.

Bakgrunden till mitt förslag: Bestämmelserna om val till
kyrkomötet fanns lidigare i kyrkomötesförordningen (1949:174). I samband med
kyrkomötesreformen infördes genom lagen (1982:942) om svenska kyrkan och lagen
(1982:943) om kyrkomötet nya regler om val lill kyrkomötet. I lekniskl hänseende
innebär den nya ordningen inte några väsentliga skillnader mol vad som gällde
tidigare. Reformen medförde dock en betydande ökning av antalet ledamöter av
kyrkomötet liksom av antalet delegerade och eleklorer för val av dessa
ledamöter.

I lagen om svenska kyrkan finns de grundläggande reglerna
om kyrkomötesvalen. Där sägs bl. a. att kyrkomötet beslår av valda ombud för
svenska kyrkan och att ledamolsantalel uppgår lill 251. Ledamöterna och deras
ersättare utses genom indirekta val. Val förrättas vart Iredje år. Kyrkomötets
valperiod omfattar tiden från del all det nyvalda kyrkomötet har samlats till
dess del närmast därefter valda kyrkomötet samlas.

I lagen om kyrkomötet finns mera detaljerade regler om
själva valförfarandel. Som huvudregel gäller alt varje stift utgör en
valkrets. Totalt fördelas 251 valkretsmandat. Anlalel mandat i varje valkrets
fastställs med hänsyn till antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i valkretsen.
För varje mandat som en valkrets har erhållit utses en ledamot. För varje ledamot
ulses två ersättare.

Prop. 1984/85:169 11

Ledamöterna och deras ersättare väljs av elektorer. Dessa
utses i sin tur av kyrkofullmäktige eller kyrkorådet i varje pastorat. Om
pastoratet består av två eller flera församlingar, utses dock elektorerna av
särskilda delegerade som väljs av kyrkofullmäktige eller kyrkorådet i varje i
pastoratet ingående församling.

För ledamotsvalet kallar domkapitlet elektorerna inom
varje valkrets till en valförrättning. Det finns i lagen särskilda regler för
hur valproceduren skall genomföras. Där finns också regler om bl.a. valsedels
ogiltighet, uifärdande av bevis om vilka som har blivit valda till ledamöter
och ersättare samt regler om överklagande av valel.

Det nu översiktligt beskrivna valsystemet är i valtekniskt
hänseende anpassat till de förhållanden som rådde före kyrkomötesreformen.
Erfarenheterna från valet 1982/83, då den nya ordningen tillämpades för första
gången, visar alt systemet inte är lika lätl att tillämpa på de numera mycket
omfattande valkorporationerna. Från många håll har också framförts kritik mot
valsystemets utformning. Kritiken tar framför allt sikte på att reglerna är
svåra alt tillämpa i praktiken och att förfarandet är onödigt krångligt. En
vanligt förekommande mening är också alt den tid under vilken valet skall hinna
genomföras är alltför knappt tilltagen. En annan utbredd uppfattning är att
utformningen av valsystemet i alltför hög grad missgynnar de större
församlingarna och alt kyrkomötets representativitet därför inte kan anses helt
lillfredsställande. Härtill kommer att regelsystemet har visat sig innehålla
vissa inkonsekvenser och oformligheter.

Skälen för mitt förslag: Arbetsgruppen har som elt led i
sitt utredningsarbete dels sänt ut en enkät lill samtliga domkapitel i syfte
alt få del av deras erfarenheter av valreglernas praktiska lillämpning vid det
senaste kyrkomötesvalet, dels låtit utföra en undersökning under medverkan av
statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet såvill gäller
valresultatets representativitet. Av detla material framgår att den kritik som
har riktats mot valsystemet är berättigad. De svårigheter som uppstod vid det
senaste valet kan endast i begränsad omfallning hänföras lill del förhållandel
alt valsystemet tillämpades för första gången. Snarare kan de påvisade problemen
sägas vara inbyggda i själva systemet som sådant. I likhet med flertalet
remissinstanser ansluter jag mig därför lill arbetsgruppens bedömning att del
finns etl starki behov av alt förenkla valförfarandet och vidla sådana åtgärder
alt kyrkomötets representativitet förbättras.

Några remissinstanser, som i och för sig har vitsordat
behovet av förändringar i valsystemet, har framfört den åsikten att resultatet
av andra utredningar om de kyrkliga valen bör avvaktas innan några ändringar i
del nuvarande syslemet övervägs. Under remissförfarandet har också framförts
farhågor för att partiella ändringar i det nuvarande indirekta valsystemet kan
leda lill att direktvalsfrågan kommer i skymundan.

Frågan om direkla val till kyrkomötet kommer att behandlas
av den

Prop.
1984/85:169 12

nyligen tillkallade folkstyrelsekommittén (Ju 1984:05). I
direktiven till kommiltén (Dir 1984:23) sägs bl. a. alt frågan om direkta val
lill kyrkomölel har ett sådant samband med de övergripande valfrågorna att den
inle bör brytas ul ur delta större sammanhang. Mot bakgrund av de önskemål som
framförls om en utredning i direkivalsfrågan, har det därför enligt direktiven
bedömts vara lämpligt att kommittén undersöker om det är möjligt att införa
direkla val lill kyrkomötet. Jag anser att del inle finns någon anledning alt
befara alt eventuella ändringar i det indirekta valförfarandet skulle få någon
inverkan på direklvalsfrågans fortsaita behandling.

Enligt min bedömning måste man räkna med att det kommer
all la tämligen lång tid innan frågan om de kyrkliga valen i etl vidare
perspektiv får sin slulliga lösning. Därför finns det goda skäl atl i avvaklan
därpå genomföra de förenklingar och förbättringar när det gäller
kyrkomötesvalen i dess nuvarande ulformning som bedöms som mest angelägna. Jag
är således beredd att tillstyrka att arbetsgruppens förslag, med vissa av mig
föreslagna jusleringar, redan nu läggs till grund för ändringar av valreglerna.

De ändringar av valreglerna som jag kommer att föreslå i
det följande är begränsade till sådana åtgärder som framstår som särskilt
angelägna och som snabbt kan omsättas i prakliken. Jag vill därför betona att
de föreslagna ändringarna inte skall uppfattas som resultatet av en sådan mera
övergripande utvärdering av kyrkomötesreformen som, enligt vad riksdagens
konstitutionsutskott (KU 1982/83:2) framhöll inför reformen, bör komma lill
slånd när erfarenheter har vunnits av den nya kyrkomötesorganisationen.
Självfallet kan vissa av de nu behandlade frågorna liksom de övriga frågor som
har övervägts av arbetsgruppen komma att aklualiseras även vid en sådan
framtida total översyn.

2.2 Ändrad tidpunkt för kyrkomötets sammanträden

Mitt förslag: Kyrkomötet sammanträder med början den
tredje tisdagen i augusti i stället för den första tisdagen i mars.

Arbetsgruppens förslag: Efter en sammanvägning av för- och
nackdelar med en flyttning av sammanträdestidpunkten från våren till hösten har
arbetsgruppen kommit fram lill att övervägande skäl talar mot en flyttning (se
promemorian s. 44-49).

Remissinstanserna: Flertalel remissinslanser uttalar sig
inte i denna fråga. Några av dem, nämligen svenska kyrkans centralstyrelse,
domkapitlen i Skara, Västerås, Göleborg, Härnösand, Visby och Stockholm samt
Svenska kyrkans församlings- och pastoratsförbund förordar en ändrad tidpunkl
för kyrkomötets sammanträden. Under remissomgången har också kyrkomötets
presidium framfört önskemål om en ändring (se bil. 3 s. 6-13).

Prop.
1984/85:169 13

Skälen för mitt förslag: Kyrkomötesreformen innebar bl. a.
att kyrkomötet numera skall sammanträda varje år. Enligt 26 § lagen om
kyrkomötet skall sammanträdena börja den första tisdagen i mars. Det första
sammanträdet under valperioden skall vara avslutat inorn femton dagar, medan de
båda följande sammanträdena skall vara avslutade inom tolv dagar. Den någol
längre sammanträdestiden för del försia sammanlrädel under en valperiod beror
bl.a. på all vissa val inom kyrkomölel skall förrättas snarasl efler
valperiodens början.

I propositionen om ett reformerat kyrkomöte (prop.
3981/82:192 s. 32) anförde departementschefen som skäl för att kyrkomötets
sammanträden förlades lill mars all del är angeläget att del nyvalda kyrkomötet
sammanträder så snarl som möjligl efler valel. Med hänsyn till del indirekta
valförfarandel bedömdes det dock inte vara möjligt för det nyvalda kyrkomötet
atl sammanträda tidigare än i början av mars året efter det atl val i hela
riket av kyrkofullmäktige har ägt rum. Denna börjedag borde enligt departementschefen
gälla även för de följande sammanträdena under valperioden av det skälet att
regeringen senast den 31 mars bör kunna avlämna proposilion till riksdagen i
fråga som har underställts kyrkomötet.

1984 års kyrkomöte har begärt att 26 § lagen om kyrkomötet
ändras så alt kyrkomötet skall sammanträda med början den sista tisdagen i
augusti i stället för som nu den första tisdagen i mars. Företrädare för
kyrkomötets presidium har också under beredningen av delta ärende framfört etl
sådani önskemål.

De huvudsakliga skäl som har anförls lill förmån för en
ändrad sammanträ-deslidpunkl är att den nuvarande ordningen leder lill
betydande problem i tidshänseende. Det är enligt vad som har framhållits
prakiiskl lagei omöjligl för de nyvalda kyrkomötesledamöterna att hinna få
tillräcklig informalion och kunna sälta sig in i akluella frågor under den tid
som står till förfogande mellan valet och kyrkomölels sammanlräde. En
senareläggning av sammanträdestidpunkten skulle dessutom befrämja en fasl
ordning för anslagsgiv-ningen från kyrkofonden lill ändamål rörande kyrkomölel,
ceniralsiyrelsen och kyrkomötesorganisationen i övrigt. Aven i fråga om
revision och granskning av verksamheten inom kyrkomötesorganisationen skulle en
senareläggning innebära stora fördelar. Man har också pekat på alt många
problem av praklisk natur skulle lösas om kyrkomötet kunde sammanträda vid en
tidpunkt när riksdagen inle är samlad. F. n. utnyttjar nämligen kyrkomötet i
stor utsträckning riksdagens personal, lekniska utrustning m. m. Det skulle
därför vara lämpligt om kyrkomötet kunde sammanträda i riksdagshuset vid en
tidpunkt när riksmöte inte pågår.

Enligt min mening finns del från praktiska utgångspunkter
goda skäl för att senarelägga kyrkomötets sammanträden. När del särskilt gäller
genomförandet av kyrkomötesvalen kan en förskjutning av sammanträdena lill
augusti månad otvivelaktigt underlätta valförfarandel. Som uppmärksammades
redan under arbetet med kyrkomötesreformen lalar emellertid skäl av både

Prop.
1984/85:169 14

principiell och konstiiulionell natur mot att kyrkomötets
sammanlräde förläggs till hösten. Arbet.sgruppen har för sin del ansett att
dessa senare skäl överväger. Arbetsgruppen har följaktligen gjort den
bedömningen alt sammanträdestidpunkten inle bör ändras. Jag har förståelse för
denna ståndpunkt. Därvid fäster jag mig särskilt vid de komplikationer som kan
uppstå när det gäller kyrkomötets roll i lagstiftningsarbetet.

Av punkt 9 övergångsbestämmelserna till regeringsformen
framgår alt kyrkomötets yttrande skall inhämtas vid stiftande, ändring eller
upphävande av lag som innehåller grundläggande föreskrifter-och i något fall
även andra föreskrifier - i ett flertal ämnen som alla är av väsentlig
betydelse för den kyrkliga organisationen och verksamheten. I några hänseenden
krävs kyrkomötets samtycke eller atl viss form i övrigl iakttas vid
lagstiflningsål-gärder. Dessa i grundlagen fastlagda formföreskrifter släller
krav på en smidig anpassning av regeringens, kyrkomötets och riksdagens beslut,
om lagstiftningsärendet inte skall onödigt fördröjas. Från denna synpunkt är
det en klar fördel om kyrkomötet sammanträder i mars eftersom riksdagsbehandlingen
av ett lagstiftningsärende då kan äga rum under våren.

Om kyrkomötets sammanträden förläggs till augusti, kan i
vissa fall genomförandet av en reform avsevärt fördröjas. Det gäller t.ex. i
ärenden som det nu akluella, där lagändringarna måsle träda i kraft före
nästkommande kyrkomötesval. Renl allmänt kan det sägas atl inilialiv från
riksdag, regering eller kyrkomöte till lagändringar på det kyrkliga området
knappast kan hinna föreläggas riksdagen under dess valperiod om frågan kräver
mera betydande uiredningsinsalser. Om kyrkomölels yitrande dessförinnan skall
inhämlas, krävs del nämligen all beredningen av lagslifiningsärendet har kunnat
avslutas lill sommaren året före det år då val till riksdagen hålls. Jag vill
också erinra om all en förläggning av kyrkomölels sammanträden till lid då
riksmöte inte pågår i vissa fall kan påverka riksdagens möjligheter att själv
inhämta kyrkomötets yllrande i ett lagstiftningsärende.

Frågan om kyrkomötets sammanirädeslidpunkt gäller
emellertid inte endast de konstitutionella frågor som jag nu har berört utan
också kyrkomötets inre arbetsformer. Det är därför naturligt alt fäsla stor
vikt vid kyrkomötets egen uppfallning i frågan. Under överläggningar med
föreirädare för kyrkomölel har jag framföri mina farhågor för de svårigheter i
olika avseenden som kan bli följden av ett kyrkomötessammanträde förlagt till
hösten. Från kyrkligt håll har man dock gjort den bedömningen att de skäl som
talar för en flyttning av sammanträdestidpunkten gör sig så starki gällande att
det ändå är väl motiverat att vidta en ändring.

Med hänsyn till alt det sålunda inom kyrkomötet och även
bland flera av de kyrkliga remissinstanserna finns ett starkt önskemål om en
ändrad sammanirädeslidpunkt vill jag inte motsätta mig detta. Tidpunkten för
kyrkomötets sammanträden bör följaktligen flyllas från mars till augusti månad.
Jag vill emellerlid underslryka atl man från kyrkans sida då måste vara beredd
all ta de konsekvenser vad gäller lagstiftningsarbetel som jag nyss har berört.

Prop.
1984/85:169 L5

För att undvika en kollision i tidshänseende med
valrörelsen inför de allmänna valen vart tredje år, förordar jag att
sammanträdet förläggs tidigare i augusti än vad kyrkomölel har föreslagil.
Sammanlrädel bör vara avslutat före augusti månads utgång. Det är därför
lämpligt att sammanträdet börjar den tredje tisdagen i augusti.

2.3 Tiden för kyrkomötesvalets genomförande

Mitt förslag: Kyrkomötesvalet skall vara slutfört senast
den 30 april året näst efter det år då kyrkofullmäkligval har hållils i hela
riket. Elektorerna skall ha utsetts före februari månads utgång.

Arbetsgruppens förslag: Arbetsgruppen har stannat för att
kyrkomötet också i fortsättningen bör vara förlagt lill mars månad.
Arbetsgruppen har därför inte haft anledning alt överväga denna fråga (se
promemorian s. 50-52).

Remissinstanserna: Ålskilliga inslanser har framhållit atl
den lidrymd under vilken valförfarandet skall genomföras är alltför kort enligt
den nuvarande ordningen. Samtidigt har några instanser understrukit betydelsen
av all tiden mellan valel och kyrkomötets sammanträde bör vara så väl tilltagen
att de nyvalda ledamöterna ges möjlighet atl sälla sig in i akluella frägor, få
erforderlig information m.m. innan kyrkomötet sammanträder (se bil. 3 s. 6-14).

Skälen för mitt förslag: Enligt den hittillsvarande
ordningen skall valen av delegerade förrättas senasl den 10 december och
elektorsvalen före uigången av december det år då val i hela riket av
kyrkofullmäktige har ägt rum. Valet av ledamöterna skall ske före januari
månads ulgång årel därpå.

1 del föregående har jag föreslagil alt lidpunkien för
kyrkomölels sammanträden flyllas från den försia lisdagen i mars lill den tredje
tisdagen i augusti. Tiden för valels genomförande kan därmed ulslräckas
avsevärt Della bör leda lill en belydande lällnad i valarbetet.

Vid bedömningen av när valet bör vara genomfört har jag
övervägt olika alternativ. Jag har därvid kommit fram till alt den lämpligasle
tidpunkten bör vara den 30 april årel näst efter det år då val i hela rikel av
kyrkofullmäktige har ägt rum. Skälet lill att jag har vall jusl detla dalum är
all man då lillgodoser intresset av atl de för valen ansvariga i valdistrikten och
valkretsarna får god tid på sig för förberedelser och genomförande av valet.
Samtidigt kommer tiden från det all valet har avslutats till dess kyrkomötet
sammanträder alt vara så rikiigl tilltagen atl de nyvalda ledamöterna får goda
möjligheier atl förbereda sig inför sammanträdet.

Del kan lyckas onödigt att i lagen reglera när elekiorerna
senasl skall ha utsetts eftersom tidsmarginalerna med den nu föreslagna
ordningen blir

Prop.
1984/85:169 16

avsevärt generösare än tidigare. Det synes dock ändå ligga
elt värde i att del i lagen anges ett slutdatum även för elektorsvalen. Jag
anser alt dessa val bör vara slutförda före februari månads utgång året efler
kyrkofullmäkligvalel. Därmed får valdistriklen väsenlligl ulökad tid all utse
elektorer samtidigt som tiden mellan elektorsvalet och ledamotsvalel blir så
lång alt förberedel-searbeiei inte skall behöva ske under tidspress.

Enligt den hittillsvarande ordningen har elektorer i
flerförsamlingspasto-rat utsetts av särskilda delegerade för varje församling.
I det följande kommer jag att föreslå att denna uppgift i stället läggs på
pastoratens beslutande organ. Någon regel om senaste tidpunkl för val av
delegerade behövs därmed inle längre. Med hänsyn lill att tiden för valets
genomförande nu föreslås bli väsentligt utsträckt, saknas också anledning alt
införa sådana ytterligare regler i tidshänseende som annars kunde ha varit
motiverade. Bl. a. har fasla tidsgränser för färdigslällande av prolokoll över
elektorsval efterlysts på en del håll.

2.4 Valkretsindelningen

Mitt förslag: Härnösands och Luleå stift delas i vartdera
två valkretsar. Härnösands stifts ena valkrets (västra valkretsen) omfattar
Jämtlands län och den andra (östra valkretsen) Västernorrlands län. Luleå
stifts ena valkrets (södra valkretsen) omfattar Väsierboiiens län och den andra
(norra valkretsen) Norrbollens län.

Arbetsgruppens förslag: Överensslämmer med milt förslag
(se promemorian

s. 52-55).

Remissinstanserna: Samlliga remissinslanser lillslyrker
förslagel. En av dem lillslyrker det dock endasl under förutsätining att de
berörda domkapitlen får de resursförstärkningar som kan behövas för alt
genomföra dubbla valförrättningar inom stiften (se bil. 3 s. 14-15).

Skälen för mitt förslag: För val till kyrkomötet är riket
indelat i valkretsar. Huvudregeln är att varje stift utgör en valkrets. Enligt
min mening bör valkretsindelningen alltjämt ansluta till indelningen i stift.
Stiften uppvisar emellerlid betydande olikheter i fråga om såväl folkmängd som
yta. När det gäller folkmängden har detla redan föranleli en uppdelning av
Lunds stift i två valkretsar. Det kan vara befogat att göra en uppdelning även
av sådana valkretsar som yimässigt är myckel omfallande. Det säger sig självt
atl stora avslånd kan medföra åtskilliga problem från såväl praktiska som
kostnadsmässiga synpunkler. De valkrelsar som av sådana skäl ligger närmast
till hands för en uppdelning är de som omfattas av Härnösands och Luleå stift.
Arbetsgruppen har föreslagit att dessa stift delas i vartdera tvä valkretsar.

Prop. 1984/85:169 17

Remissinstanserna har tillstyrkl förslagel. Jag anser alt
förslaget bör genomföras.

Beträffande bada stiften får gränserna för den nya
indelningen anses tämligen självklara. Varje i sliflen ingående län bör utgöra
en valkrets. Detta innebär alt Härnösands stifts två valkretsar - den väslra
och den östra -kommer att bestå av Jämtlands län resp. Västerbottens län. Luleå
stifts två valkretsar - den södra och den norra - kommer att omfatta
Västerbollens län resp. Norrbollens län.

Den nu föreslagna ändringen förutsätter två
valförrättningar i de berörda stiften i stället för en. Åtminstone i elt
inledande skede kan därför behövas utökade arbetsinsatser när del gäller
domkapitlens planering och genomförande av valen. Min bedömning är dock att
detta bör kunna ske inom lillgängliga konstnadsramar. I övrigt bör förslagel
medföra- förulom en del praktiska fördelar- vissa besparingar i fråga om
elektorernas ersättningar för resor och andra kostnader i samband med valet.

2.5 Avskaffande av särskilda delegerade för val av
elektorer

Mitt förslag: Särskilda delegerade för val av elektorer
avskaffas. Huvudregeln blir i stället all elekiorerna väljs av pastoralens
beslutande organ, församlingsdelegerade eller fullmäktige. 1 det fall ett
pastorat saknar egel beslutande organ, skall elektorerna väljas gemensamt av
kyrkoråden i de i pastoratet ingående församlingarna. Under vissa
förutsättningar kan elekiorerna väljas av fullmäktige i en tolal kyrklig
samfällighei.

Arbetsgruppens förslag: Överensslämmer i huvudsak med mitt
förslag. Arbetsgruppen har dock föreslagil en annan lösning i fråga om
ordningen för elektorsval i sådana pastorat som saknar egna beslulande organ
(se promemorian s. 57-71 och 82-83).

Remissinstanserna: De flesla remissinstanserna lillslyrker
förslagel om avskaffande av särskilda delegerade. En inslåns förklarar sig vara
iveksam till förslagel och tre instanser avstyrker del hell. Det främsla skälet
härför är atl samfällighelernas fullmäktige och församlingsdelegerade inte
anses lämpliga som valkorporation med hänsyn till dessa organs sammansättning
och uppgifter. Några remissinslanser har kriliska synpunkler på vissa
föreslagna konsekvensändringar, framför allt i fråga om valkorporation och
valdistrikt i sådana fall då ett pastorat saknar egna beslutande organ (se bil.
3 s. 15-24).

Skälen för mitt förslag: Kyrkomötets ledamöter och deras
ersättare utses genom indirekla val av eleklorer. Dessa väljs i sin lur, om
valdistrikiet består

2 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 169

Prop.
1984/85:169 18

av endasl en församling, av församlingens kyrköfullmäklige
eller, om fullmäktige saknas, av kyrkorådet. I de valdistrikt som utgörs av
pastorat med två eller flera församlingar tillkommer etl led i förfarandel. Där
skall nämligen först utses särskilda delegerade inom varje i pastoratet
ingående församling. Dessa delegerade väljer sedan valdistriktets elektorer.

Det är ofrånkomligt atl ett valsystem som innehåller så
många momeni blir tungrott och krångligt. När det gäller kyrkomötesvalen
understryks detta ytterligare av att det är ett betydande antal personer som
deltar i valen. Hittills har valen dessutom genomförts under en besvärande
tidspress.

En
förenkling av förfarandet bör enligt min mening främsl inriktas pä de fall då
valen är särskili omsiändliga, nämligen då valdislriklen består av två eller
flera församlingar. Vad som då ligger närmasl lill hands är all överväga om de
delegerade, som nu ulses särskilt och vilkas enda uppgift är alt välja
elektorer, kan ersättas av redan befinlliga organ. Arbetsgruppen har föreslagit
alt de kyrkliga samfälligheternas beslutande organ skulle fungera som
valkorporation i detta sammanhang. Valförfarandet skulle därmed underlättas i
belydande mån. Förslaget har i huvudsak fått ett slarkt stöd bland
remissinstanserna.

De grundläggande bestämmelserna i fråga om
samfälligheternas beslutande organ finns i lagen (1982:1052) om församlingar
och kyrkliga samfälligheter (ändrad senast 1984:976). Om två eller flera
församlingar bildar ett pastorat skall de. om regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer inle beslutar annal, ulgöra en kyrklig samfällighei
som har hand om de angelägenheter som enligt lag eller annan författning
ankommer på pastoratet (obligalorisk pasloralssamfällighel). En sådan
samfällighei kan under vissa förutsättningar också ha hand om andra ekonomiska
församlingsangelägenheter. Om alla ekonomiska församlingsangelägenheter förs
över på en sådan samfällighei, blir den en total kyrklig samfällighei.

I de lotala samfälligheterna väljs särskilda
kyrkofullmäktige för samfälligheten. I pastoratssamfälligheterna och även i
andra partiella samfälligheler ulövas beslulanderällen av
församlingsdelegerade. För val av fullmäklige och församlingsdelegerade i
samfälligheter finns beslämmelser i den nyss nämnda lagen om församlingar och
kyrkliga samfälligheler och i lagen (1972:704) om kyrkofullmäkligval (ändrad
senasl 1984:977). Jag går inte här närmare in på innehållet i dessa
bestämmelser. Det kan dock konslaleras att de är ulformade på elt sådani säll
atl de i pasloralssamfälligheterna ingående församlingarna blir väl
tillgodosedda från representativitelssynpunkt. Detta hindrar inle all jag har
förslåelse för en del remissinslansers invändning all dessa organ inte är
sammansatta med tanke på att utgöra valkorporation i det nu aktuella
sammanhanget. Jag gör emellertid den bedömningen atl den nackdel som kan ligga
häri, uppvägs av fördelarna med en ändrad ordning för elektorsvalen.

Jag föreslår därför atl lagen om kyrkomötet ändras på det
sättet att delegeradevalen enligt lagens 8 § avskaffas. I de fall då ell
valdislrikl består

Prop. 1984/85:169 19

av två eller flera församlingar väljs elektorerna i
stället av pastoratssamfällig-heternas beslulande organ. Delta innebär all
elektorerna väljs av de församlingsdelegerade när det är fråga om en
obligatorisk pasloralssamfällighel, Om pastoratet däremol ulgörs av en total
kyrklig samfällighei. ulses elektorerna av samfällighetens fullmäktige.

För den närmare tillämpningen av den nu föreslagna
ordningen hänvisar jag lill specialmotiveringen. Jag vill dock redan här
framhålla att det givetvis skall vara de nyvalda samfällighetsfullmäktige eller
församlingsdelegerade som skall välja eleklorer. Atl dessa organ har behörighel
härtill även före mandatperiodens början följer av 2 kap. 9 § lagen om
församlingar och kyrkliga samfälligheter.

Ett problem med den nu föreslagna ordningen inställer sig
när det gäller sådana pastorat som ingår i totala samfälligheter som beslår av
flera pastorat. Framför allt i de större städerna men också på andra håll har
bildats denna typ av s. k, flerpastoralssamfälligheler. I den mån pastoralen
har behållil sina församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige skall dessa utse
elektorer för resp. pastorat enligt den föreslagna huvudregeln. Det finns
emellerlid exempel på sådana samfälligheter i vilka ett eller flera ingående
pastorat saknar egna organ som kan utgöra valkorporation.

Arbetsgruppen har föreslagit att valdistriktet i sådana
fall skall utvidgas till att omfalla hela samfälligheten och all det beslutande
organet i flerpastorats-samfälligheten skall välja eleklorer. De i
samfälligheten ingående pastoraten skulle därmed inle själva ulgöra
valdislrikl. En konsekvens härav blir all beräkningsunderlagel för antalet
eleklorer inle kommer alt bestämmas med utgångspunkt i antalet röstberättigade
kyrkomedlemmar (jfr avsnitt 2.6) i varje pastoral. I stället blir
ulgängspunklen samfälligheiens lotala antal röstberättigade kyrkomedlemmar.

På denna punkt har arbetsgruppens förslag föranleli
invändningar från en del remissinstanser. Jag delar uppfattningen atl förslaget
i den delen kan leda lill konsekvenser som är svära att överblicka. Därför vill
jag för min del förorda en annan lösning såvitt gäller denna siiuaiion. Jag
föreslär all elektorerna väljs gemensamt av de kyrkoråd som finns i de i
pastoratet ingående församlingarna. Jag menar dock att det parallelll härmed
bör tillhandahållas en möjlighel atl kunna genomföra en gemensam
valförräll-ning i den lolala samfälligheien. Regeringen bör för särskili fall
kunna beslula om della. Jag ålerkommer lill denna fråga i specialmoliveringen,

I delta sammanhang vill jag ta upp en fråga som rör
kyrkorådens behörighet alt välja elektorer. I propositionen om ett reformerat
kyrkomöte (prop, 1981/82:192 s. 29) har betonats att kyrkomötesvalet bör
ansluta så nära som möjligt lill kyrkofullmäkligvalel. Den rådande opinionen
bland kyrkomedlemmarna bör med andra ord slå igenom när ledamöterna av
kyrkomötet väljs. Av 2 kap. 9 § andra stycket lagen om församlingar och
kyrkliga samfälligheter följer att vissa val som kyrkofullmäktige förrättar
före utgången av december skall förrättas av de nyvalda fullmäktige det år då

Prop.
1984/85:169 20

val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum. För att
det inte skall uppstå några oklarheter har även i 7 ij lagen om kyrkomötet
inlagils en bestämmelse där det uttryckligen anges att det är de nyvalda
kyrkofullmäktige som skall förrätta val av elektorer. Jag har tidigare i
enlighel härmed och med stöd av den nyss nämnda bestämmelsen i lagen om
församlingar och kyrkliga samfälligheter föreslagit, såviit gäller
flerförsamlingspastoraten, att del skall vara de nyvalda
samfällighetsfullmäktige resp. församlingsdelegerade som skall förrätta
elektorsvalen.

Några motsvarande beslämmelser finns inte när det gäller
kyrkoråden. Denna ordning är inkonsekvent och står i strid med principen alt
resullalel i kyrkofullmäkligvalel skall ge ell direkl ulslag också vid valel
lill kyrkomölel. Jag föreslår därför atl det i lagen om kyrkomötet uttryckligen
anges atl del skall vara det nyvalda kyrkorådet som skall förräita val av
elektorer. Förslaget föranleder en ändring i lagen om församlingar och kyrkliga
samfälligheler såviii gäller kyrkorådens behörighet i vissa fall. Jag återkommer
lill det i specialmotiveringen.

2.6 Minskat antal elektorer

Mitt förslag: Antalet eleklorer beräknas med uigångspunkt
i antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i varje valdistrikt och inte längre i
del lotala anlalel kyrkomedlemmar. Antalet eleklorer minskas dessutom med en
elektor i varje valdistrikt.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer med mitt förslag
(se promemorian s. 71-82 och 84).

Remissinstanserna: Så goli som alla remissinslanser
lillslyrker förslagel om atl antalet elektorer skall beräknas med utgångspunkt
i antalet röstberättigade kyrkomedlemmar och inte i del totala anlalel
kyrkomedlemmar. När del gäller den föreslagna minskningen av antalet eleklorer
med en elektor i varje valdistrikt, har några remissinstanser avstyrkl en
ändring. Skälel lill della är främst atl del antal valdistrikt som skulle
tilldelas endast en elektor skulle bli alltför stort. En instans har
förespråkat all den nuvarande ordningen prövas ytterligare en valperiod (se
bil. 3 s. 24-31).

Skälen för mitt förslag: I landet finns f.n. drygl 2 500
församlingar. De varierar befolkningsmässigt i myckel hög grad - från ell
20-lal invånare upp till över 50 000 invånare. Det är närmasl ofrånkomligt all
detta förhållande i sig självt ulgör elt problem när det gäller all genom en
indirekl valmelod uppnå en rimlig represenlaliviiel i kyrkomötet.

Enligt
nuvarande ordning utses två eleklorer i valdistrikt med högst 2 000
kyrkomedlemmar och tre elektorer i valdistrikt med högst 4 000 medlem-

Prop. 1984/85:169 21

mar. För varje påbörjat 4 000-lal kyrkomedlemmar därutöver
utses ytterligare en elektor. Någon övre begränsning för antalet elektorer
finns inte. Jag vill erinra om att denna skala har förändrats i förhållande
lill den skala som lidigare gällde enligt kyrkomölesförordningen vid val av
kyrkomötets lekmannarepresentanter. Då fick valdistrikten en elektor per 5 000
invånare upp till elt maximum av högst 10 elektorer.

Som jag tidigare nämnt har arbetsgruppen låtit utföra en
särskild undersökning i vilken utfallet av valet till 1983 års kyrkomöte har
analyserats från representativitelssynpunkt. Genom denna utredning har påvisats
att det finns fog för uppfattningen atl kyrkomötets representativitet inte kan
anses helt tillfredsställande. De små församlingarna är påtagligt
överrepresenterade medan de medelstora och stora församlingarna blir
missgynnade av syslemet. Resullalel av ulredningen kan inte betraktas som
särskilt förvånande. Redan vid en mera ytlig granskning av valsystemets
uppbyggnad slår det klart att det är utomordentligt svårt att uppnå någon
exakthet från rättvisesynpunkt inom ramen för den nuvarande ordningen. Orsaken
till svårigheterna att skapa etl från alla synpunkter hell perfekt valsystem är
givelvis alt de slrukturella skillnaderna på del kyrkliga området är så slora
att det inte är möjligl atl åsladkomma ett valsystem som på en och samma gång
är praktiskt hanterbart och leder lill ett representativt valutslag.

Med hänsyn till vad jag nu har anförl bör enligt min
mening en viss överrepresentation för de mindre valdislriklen godtas. Frågan är
snarasl vilken grad av överrepresentation som kan bedömas som rimlig.

1 och för sig kan det ligga ett värde i att antalet
eleklorer är så högl som möjligt. Frågan är dock om representativiteten blir i
så avgörande grad bättre vid ett visst högre antal elektorer än vid ett något
lägre. Här måste också göras en avvägning pä så säll all vissa prakliska hänsyn
får lillålas spela en inle oväsentlig roll. Om en minskning av
elektorsförsamlingen kunde åstadkommas, skulle det innebära en belydande
lällnad i valförfarandet och i den adminislralion som krävs i samband med
valen. Elektorsförsamlingen är nu i praktiskt taget samtliga valkretsar mycket
slor. Detta leder inle endast till att ledamotsvalel blir omständligt och
tidsödande. Proceduren blir dessutom förhållandevis dyrbar. Ålgärder bör därför
vidias för att minska antalet elektorer.

En viss minskning av elektorsförsamlingen kan uppnås
indirekt genom en tekniskt betingad ändring i 6 § lagen om kyrkomötet. När del
gäller mandatfördelningen inom valkretsarna sker beräkningen med utgångspunkt i
antalet röstberättigade kyrkomedlemmar. Vid val av elektorer i valdistrikten
ulgörs beräkningsunderlaget däremot av det totala antalet kyrkomedlemmar
oavsett om de är röstberättigade eller inle. Enligt min uppfattning är del nalurligl
alt underlaget även i det senare fallet baseras på antalet röstberättigade
kyrkomedlemmar. En jämförelse med vad som gäller vid andra val visar ocksä att
del som regel är enbari anlalel röslberätligade invånare, medlemmar etc. som
ulgör bas för beräkningen. Del kan här lilläggas alt ocksä valen till
samfälligheternas fullmäktige och församlingsde-

Prop.
1984/85:169 22

legerade ävensom kyrkofullmäktigvalen grundas på antalet
röstberättigade kyrkomedlemmar. Jag föreslår därför alt 6 § lagen om kyrkomötet
ändras så att antalet elektorer fördelas med utgångspunkt i antalet
röstberättigade kyrkomedlemmar i valdistriktet.

Den nu föreslagna ändringen leder, som jag redan har
nämnt, till en viss minskning i fråga om elektorsförsamlingens storlek. Av den
genom arbetsgruppens försorg utförda undersökningen framgår dock att ingen
avgörande förändring av proporlionalitelen skulle inträffa. Slutsatsen blir att
en förändring av endast den innebörden all anlalel kyrkomedlemmar byts ul mol
antalet röstberättigade kyrkomedlemmar inte är en tillräcklig åtgärd. Den bör
alltså kombineras med ytterligare ändringar i beräkningsunderlaget.

Arbetsgruppen
har föreslagit atl antalet elektorer i varje storleksklass minskas med en
elektor. Under remissförfarandet har det riktats krilik mot att valdistrikten i
det lägsta intervallet då kommer all få endast en elektor. Jag har förslåelse
för denna kritik. Som har påvisats i arbetsgruppens undersökning blir
emellertid de mindre distrikten även i fortsättningen överrepresenterade i
betydande grad.

För egen
del ansluter jag mig därför, i likhel med de flesta remissinstanserna, till
förslagel och förordar således att valdistrikt med högst 2 000 röstberättigade
kyrkomedlemmar utser en elektor. Valdistrikt med mer än 2 000 men högst 4 000
röstberättigade kyrkomedlemmar bör utse två elektorer. Därutöver bör en elektor
utses för varje påbörjat 4 OOO-tal röstberättigade kyrkomedlemmar.

Effekterna av förslagel kan i korthet beskrivas så all
elektorsförsamlingen minskar med lolall drygl 1 700 eleklorer. Delta bör bidra
till alt valförfarandet kan effektiviseras och bli någol mindre tidsödande.
Den minskade elektorsförsamlingen medför också all valel blir mindre
kostnadskrävande för valdistrikten, vilka står för elektorernas koslnader i
samband med valel. Förslagel innebär vidare all del inträder en viss
förbäliring i represenlativi-tetshänseende. De små församlingarna kommer dock
fortfarande alt vara överrepresenterade.

2.7 Vissa valtekniska frågor

Mitt förslag: Val av ledamöter och ersättare kan under
vissa förutsällningar ske i samma valomgång. Det införs en möjlighet att
tillämpa acklamationsförfarande, Uidrag av protokoll över valförrättningen
godkänns som bevis för den som valls till ledamot av kyrkomötet eller till
ersättare för ledamoi.

Arbetsgruppens förslag: Överensstämmer i stort sett med
mitt förslag. Arbetsgruppen har dock dessutom föreslagil vissa ändringar av
leknisk nalur i beslämmelserna om valsedels ogiltighel (se promemorian s. 85-89
och 93-97).

Prop. 1984/85:169 23

Remissinstanserna: Remissinslanserna har i stort sett
lämnat förslaget ulan erinran. En del instanser har dock synpunkter pä vissa
valtekniska konsekvenser i anledning av införandel av möjlighelen till
acklamalionsförfarande (se bil. 3 s, 32-40).

Skälen för mitt förslag: I 16 § lagen om kyrkomötet finns
bestämmelser om proceduren för val av kyrkomötets ledamöter och deras
ersättare. Valel skall vara proportionellt om sådant val begärs av ett visst
antal väljande. Därvid skall bestämmelserna i lagen (1955:138) om
proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m.
lillämpas. Om valet inte sker proportionellt skall en i lagen närmare beskriven
majoritetsvalsmetod tillämpas. Flera omröstningar kan då behövas innan samtliga
ledamöter och ersättare har utsetts.

De nu angivna valmetoderna tillämpades även före
kyrkomötesreformen. Tidigare synes inte valproceduren ha vållat några större
problem eflersom antalet elektorer och ledamöter var tämligen begränsat i varje
valkrets. Antalet personer som efler kyrkomötesreformen berörs av valel har
emellerlid ökal avsevärl. Oavsett vilken av valmetoderna som tillämpas, finns
därmed en risk för att valförfarandet blir både omständligt och tidsödande.
Framför allt röslsammanräkningen synes i detla hänseende ha förorsakat en del
bekymmer vid det senasle valet. Därvid utgjorde inte endast del slora anlalet
avgivna röster etl problem. Åven förekomsten av flera olika typer av listor,
många strykningar av namn etc. kunde i hög grad försvåra förfarandet.

Av bl.a. svaren på arbetsgruppens enkät framgår alt del
efler valel till 1983 års kyrkomöte var en ganska utbredd uppfattning att 16 §
är svår all lillämpa i praktiken. Mol bakgrund av all frågan om direkla val
kommer alt Ulredas i annan ordning finner jag dock. i likhet med arbelsgruppen,
inle skäl au nu överväga lillskapandel av någon hell ny valmelod. Däremol kan
nalurliglvis vissa förenklingar genomföras inom ramen för den nuvarande
metoden.

Arbetsgruppen har föreslagit atl val av ledamöler och
ersältare under vissa förulsällningar skall kunna ske i en och samma valomgång.
En sådan ordning har den fördelen att elektorerna inle behöver övervara den
ofla tidsödande sammanräkningen efter ledamotsvalel för alt försl därefier
avlämna sina röster i valet av ersättare. Sammanräkningen kan då ske efler
själva valförrättningen lill undvikande av den tidspress som annars kan uppstå.

Om den proportionella valmetoden tillämpas, följer av
lagen om proportionellt valsätt att röstningen måste ske i två omgångar. Vad
däremot gäller majoritetsvalsmetoden torde del inte i och för sig föreligga
några hinder mol all val av ledamöler och ersältare sker samtidigt.
Erfarenheterna från tidigare val visar också att det på en del håll förekom atl
elektorerna enades om valsedlarnas innehåll och att detta gav sig uttryck i att
såväl ledamöternas som ersättarnas namn angavs på en och samma valsedel. I
sådana situationer kan valförfarandet göras tämligen enkelt och två
valomgångar, en för

Prop.
1984/85:169 24

ledamöter och en för ersäuare, framsiår som en onödigt
tungrodd ordning. Enligt min mening bör därför lagiexten ändras i enlighet med
arbetsgruppens förslag så atl det lämnas möjlighet all genomföra omröstningen i
en och samma omgång om det bedöms vara lämpligt.

Vid del senasle valel inlräffade del all elektorerna på en
del håll kunde enas om en enda gemensam lista. I sådana fall ler sig ell
genomförande av en fullständig valomgång som helt onödig. Arbelsgruppen har
föreslagit att det, efler förebild av bl.a. 7 kap. 3 § riksdagsordningen (1979:934),
införs en kompletterande beslämmelse om ell förenklal förfarande i de fall då
en samlingslista föreligger. Om del vid valel läggs fram en sådan av
elektorerna gemensaml framtagen lista, som upptar namn på sä många personer som
valet avser, skulle valel därmed kunna ske med acklamation. Jag ansluter mig
till denna uppfallning och förordar således en kompletterande bestämmelse i
lagen på denna punkt.

Arbetsgruppen har föreslagil all val med slutna sedlar
skall förrättas, om det begärs av minsl så många eleklorer som moisvarar del
tal som erhålls om samtliga röstberättigade elektorers antal delas med antalet
av de personer som valet avser, ökal med ett. Jag menar, i likhet med några av
remissinstanserna, att samtliga röstande bör vara ense om alt acklamationsförfarande
skall tillämpas. Om så inie är fallet skall således val med slulna sedlar
förrättas enligt majoritelsvalsmetoden eller enligt lagen om proportionellt
valsätt.

Enligt 20
§ lagen om kyrkomötet skall domkapitlet genast utfärda bevis för den som blivit
vald till ledamoi av kyrkomölel eller lill ersällare för ledamot. I beviset
skall lämnas uppgift om den valdes namn saml för vilken tid och valkrets
ledamoten eller ersättaren har blivit vald. Beviset skall tillställas den som
har blivit vald samt riksdagens valprövningsnämnd och kyrkomötets ordförande.

Denna ordning, som innebär atl varje bevis måsle utfärdas
i tre exemplar, är onödigt byråkratisk. Jag ansluter mig därför till
arbeisgruppens förslag all efter förebild av bestämmelsen i 13 kap. 1 § andra
slycket vallagen ändra 20 § lagen om kyrkomölel så att det framgår all uidrag
av protokoll över valförrättningen skall kunna godkännas som bevis. Jag vill i
likhet med arbetsgruppen understryka atl det därvid givetvis är en
förulsättning atl protokollen blir utformade på sådant sätt att kraven på
bevisens innehåll i fråga om namn, tid och valkrets beaktas.

Arbetsgruppen har vidare föreslagit vissa justeringar av
mera leknisk natur av reglerna om valsedels ogiltighet. Enligt min mening kan
det ifrågasättas om det finns något egentligt behov av alt nu företa dessa
ändringar. Såvitt jag förstår har ogiltighetsbeslämmelsen i sin nuvarande
utformning inte föranlett några olägenheler i den prakliska tillämpningen. Jag
menar därför atl frågan kan anstå och eventuellt tas upp på nytt t. ex. i
samband med den framlida utvärderingen av kyrkomötesreformen som jag tidigare
har nämnt.

Prop.
1984/85:169 25

3
Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anförl har inom
civildepartementel upprällats förslag till

1.
lag om ändring
i lagen (1982:943) om kyrkomötet,

2.
lag om
ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter.

Förslagen bör fogas till protokollet i detla ärende som
bilaga 4.

4 Specialmotivering

4.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:943) om
kyrkomötet

/ i'

I paragrafen anges att riket är indelat i valkretsar för
val till kyrkomötet och att varje stift utgör en valkrets. Lunds stift utgör
dock två valkretsar, den sydvästra som består av Malmöhus län och den nordöstra
som består av Kristianstads län och Blekinge län.

Till paragrafen görs nu ett tillägg av den innebörden atl
också Härnösands och Luleå stift delas i vartdera två valkrelsar. Gränserna för
den nya indelningen följer gränserna för de i stiften ingående länen. Detta
medför all Härnösands stifts två valkrelsar, den västra och den öslra, omfaliar
Jämtlands län resp. Västernorrlands län. De två valkretsarna i Luleå stift, den
södra och den norra, omfaltar Västerbottens län resp. Norrbottens län.

Som har framgått av den allmänna motiveringen (avsnitt
2.4) föranleds uppdelningen av atl de berörda stiften är ytmässigl myckel
omfattande. Genom att stiften delas i två valkretsar kan valförrättningar
hållas på två orler inom stiftet. Det får ankomma på domkapitlen att bedöma
vilka orter som är lämpligasl. En utgångspunkt bör dock vara atl elektorernas
resvägar, åtminstone i de flesta fall, förkortas och att valdistriktens
koslnader för bl. a. eleklorernas resor därmed kan minska.

6§

Försia slycket

Av della slycke framgår att varje valkrets är indelad i
valdistrikt för val av eleklorer. Varje paslorat utgör etl distrikt.
Icke-territoriella församlingar bildar distrikt för sig.

Till följd av en ändring i 9 § såvitt angår formerna för
val av elektorer i sådana valdistrikt som ingår i samfälligheler har gjorts etl
tillägg i lagtexten. Av delta framgår att valet i vissa fall kan ske gemensamt
för flera valdistrikt.

Prop.
1984/85:169 26

Andra slycket

I detta stycke anges hur många elektorer som skall utses
inom varje valdistrikt. Enligt den hittillsvarande ordningen har i valdislrikl
med högst 2 000 kyrkomedlemmar ulselts ivå elektorer och i distrikt med mer än
2 000 men högst 4 000 kyrkomedlemmar tre eleklorer. För varje påbörjal 4
OOO-tal kyrkomedlemmar ulöver 4 000 har ulseils yllerligare en eleklor.

Ändringen innebär att antalet elektorer beräknas med
utgångspunkt i antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i varje valdistrikt i
slället för i det lotala antalet kyrkomedlemmar. Vidare minskar antalet
eleklorer med en elektor i varje valdistrikt. Ändringen medför således att i
valdislrikl med högst 2 000 röstberättigade kyrkomedlemmar ulses en eleklor och
i dislrikl med mer än 2 000 men högsl 4 000 röstberättigade kyrkomedlemmar två
eleklorer. Därutöver utses en elektor för varje påbörjat 4 OOO-tal röslberätligade
kyrkomedlemmar. 1 fråga om de närmare övervägandena bakom ändringarna hänvisas
till den allmänna moliveringen (avsnitt 2.6).

I andra styckel görs även elt lillägg av den innebörden
all antalet röslberätligade kyrkomedlemmar vid val av eleklorer skall beräknas
med ledning av den senasl upprätlade rösllängden.

7§

Enligt denna paragraf skall elekiorerna och deras
ersättare väljas, om valdistriktet består av en enda församling, av
församlingens kyrkofullmäktige. Om fullmäktige inte finns skall valet i
stället förrättas av kyrkorådet. 1 laglexlen har särskili angelts att valel
skall förrättas av de nyvalda fullmäktige.

När det gäller kyrkorådet har hittills inte funnits någon
bestämmelse som ger kyrkorådet behörighet att välja eleklorer före
mandatperiodens början. Del nyvalda kyrkorådel har därmed inte varil behörigt
att förrätta elektorsval eftersom detta enligt den hittillsvarande ordningen
skall äga rum före det årsskifte då kyrkorådet tillträder. Genom att slutdatum
för elektorsvalet nu föreslås bli framflyttat till den sisla februari, (12 §).
bortfaller i viss mån problemet. Man kan ju då avvakta med elektorsvalet tills
efter årsskiftet, då del nyvalda kyrkorådel lilllräder. Del bör dock inle
föreligga några formella hinder för del nyvalda kyrkorådet atl även
dessförinnan utse eleklorer. I paragrafen görs därför det tillägget all
eleklorsvalel skall förrättas av det nyvalda kyrkorådel. Denna ändring
föranleder en ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga
samfälligheler såvitt angår de nyvalda kyrkorådens behörighet atl även före
mandatperiodens början förrätta vissa val (avsnitt 4.2).

Prop. 1984/85:169 27

8§

I sin nuvarande lydelse innehåller denna paragraf regler
för val av delegerade i s. k, flerförsamlingspastorat. Om ett valdistrikt
består av två eller flera församlingar, väljs elektorerna och deras ersältare
av särskilda delegerade. Dessa utses för varje församling av kyrkofullmäktige
eller av kyrkorådet, I paragrafen finns också regler för hur antalet delegerade
för varje församling skall besiämmas.

Åndringen innebär att de särskilda delegerade för
elektorsval i flerförsamlingspastoraten avskaffas. Skälen för detta har
utvecklats närmare i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5), I slället skall,
i de fall då ell valdistrikt består av två eller flera församlingar,
eleklorsvalel förrättas av pastoratssam-fällighetens beslutande organ. Detta
innebär att då församlingarna i ett pastoral utgör en kyrklig samfällighei som
har hand om de angelägenheter som enligt lag eller annan förfallning ankommer
på pasloralet (obligatorisk pastoratssamfällighet), skall samfällighetens
församlingsdelegerade utgöra valkorporation. Om en sådan samfällighei har hand
om församlingarnas alla ekonomiska angelägenheter (total kyrklig samfällighei)
skall däremot samfällighetens kyrkofullmäktige förrätta valet. Bestämmelser om
samfälligheterna och deras organ finns i lagen (1982:1052) om församlingar och
kyrkliga samfälligheter.

Den föreslagna ändringen innebär i praktiken att val av
elektorer i flerförsamlingspastoraten kommer au hållas på pasloralsnivå. De
enskilda församlingarna kommer emellertid all kunna påverka valet genom sin
representation i pastoratssamfällighetens församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige.

Såviit gäller flerförsamlingspastoraten är således
huvudregeln att pasto-ratssamfälligheternas organ, församlingsdelegerade eller
kyrkofullmäktige, väljer eleklorer och deras ersältare. Del kan emellerlid
förekomma atl etl pastoral saknar sådana organ lill följd av alt församlingarna
i pasloralet bildaren total kyrklig samfällighei tillsammans med församlingarna
i elt eller flera andra pastoral. I denna situalion skall de kyrkoråd som finns
i de i pasloraiel ingående församlingarna gemensaml utse elektorer. Bestämmelsens
utformning är föranledd av det förhållandet att vissa församlingar som ingår i
en total samfällighei kan sakna ell egel kyrkoråd och inte heller vara
företrädda i elt s.k. gemensaml kyrkoråd för flera församlingar.

I de fall då kyrkoråden gemensamt utser elektorer, skall
valel ske inför ordföranden i kyrkorådel i den av församlingarna som har del
slörsla anlalel röstberättigade kyrkomedlemmar. Att valet i stället under vissa
förutsättningar kan förrättas av den totala samfällighetens fullmäktige
framgår av 9 §, Den nu föreslagna ändringen medför all själle punklen i
övergångsbestämmelserna lill lagen om kyrkomölel kan upphävas. Där finns f. n.
regler om valkorporation m. m. såvitt avser församlingar som ingår i en kyrklig
samfällighei som har bildals enligi lagen (1930:259) om församlingsslyrelse. I

Prop.
1984/85:169 28

sådana fall har det som sägs i 7-9 §§ lagen om kyrkomölel
om församling i slällei gällt samfälligheten under vissa förulsällningar. De
samfälligheter som avses i övergångsbestämmelsen kommer i fortsättningen att
omfattas av den nya regeln i själva lagtexten,

I 8 § har slulligen, i konsekvens med vad som gäller
enligt 7 §, tagits in en beslämmelse om alt elektorsvalen i
flerförsamlingspasioralen skall förrällas av de nyvalda församlingsdelegerade
eller kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden.

9§

Denna paragraf har hittills reglerat på vilket sätl
elektorsval skall ske genom delegerade. Som en följd av alt dessa delegerade nu
avskaffas genom ändringen i 8 §, blir paragrafen i sin nuvarande lydelse ulan
beiydelse. Paragrafen upphävs emellerlid inle utan får i stället elt ändrat
innehåll.

I fråga om val av eleklorer och deras ersättare i
valdistrikt som består av två eller flera församlingar skall enligt huvudregeln
i 8 § valkorporalionen ulgöras av församlingsdelegerade eller kyrköfullmäklige
i pasioralssamfäl-ligheten. Om sådana organ inte finns, skall valet i stället
förrättas gemensamt av kyrkoråden i de församlingar som ingår i pastoratet. När
del gäller den silualionen att församlingarna i två eller flera pastoral ingår
i en tolal kyrklig samfällighei finns dock enligt den nya lydelsen av 9 § en
möjlighet att låta den toiala samfällighetens fullmäklige välja elektorer. I
några fall kan detla vara en från praktiska utgångspunkter mera lämplig
ordning.

En förutsättning för att kunna lillämpa del nu beskrivna
förfaringssältet är alt regeringen beslutar därom. Etl sådant beslut blir inle
generelll ulan avser endast ett valtillfälle. Det är naturiigl alt
framsiällningen görs av samfällighetens fullmäktige. Minst hälften av
församlingarna i de i samfälligheten ingående pasloraien måste dock vara ense
om all valet skall förrättas av della organ för atl en framställan skall kunna
bifallas.

Även om
samfällighetens fullmäktige förrättar elektorsval, kvarstår varje pastorat som
ett valdistrikt. Anlalel eleklorer skall således beräknas med utgångspunkt i
antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i varje i samfälligheten ingående
pastorat. Att detta tår visa konsekvenser i traga om eleklorernas valbarhet
framgår av 10 §.

10 och 11 §§

Dessa paragrafer innehåller nu bestämmelser om de krav som
måste vara uppfyllda för atl en person skall vara valbar till eleklor eller
delegerad och om formerna för valen av eleklorer och delegerade. Som en följd
av att delegerade inte längre skall väljas, görs vissa justeringar i dessa
paragrafer.

Såviit gäller valbarhetsregeln i 10 § görs dessulom ett
tillägg i fråga om elektors valbarhet i visst hänseende. Huvudregeln är all
endasl den som är

Prop.
1984/85:169 29

medlem av svenska kyrkan och som är myndig samt är
kyrkobokförd inom valdistriktet är valbar till elektor eller ersättare för
eleklor. Tillägget innebär en viss förändring i kravet på hemvisi i de fall då
elektorsval förrättas av fullmäktige i sådana lotala samfälligheter i vilka
ingår flera pastorat. Som tidigare nämnls utgör pastoratet också i dessa fall
valdistrikt och anlalet elektorer bestäms med utgångspunkt i antalet
röslberätligade kyrkomedlemmar i vart och ett av dislriklen. Någol krav på alt
elektorerna skall vara kyrkobokförda inom resp. valdistrikt behöver emellertid
inte upprätthållas. I delta speciella fall är det tillräckligt att elektorerna
och deras ersättare är kyrkobokförda i någon av de församlingar som ingår i
samfälligheten, dvs. oberoende av inom vilket pastoral som församlingen är
belägen,

12 §

Första slycket

I delta stycke anges när delegerade och elektorer senast
skall ha utsetts. Enligt den nuvarande lydelsen skall delegerade ulses senasl
den 10 december och eleklorer före uigången av december det år då val i hela
rikel av kyrkofullmäktige har ägl rum.

Eftersom val av delegerade inte längre skall förekomma,
behövs givetvis inte heller någon regel om när dessa val senasl skall vara
avsluiade. I della hänseende görs därför en ändring i laglexlen.

Med hänsyn till all lidpunkten för kyrkomölels
sammanlräden flyllas från våren till hösten på sätl som anges i 26 § har den
senaste tidpunkten för eleklorsvalel flyttats fram. I fortsättningen skall
della val äga rum före utgången av februari månad året näst efter del år då val
i hela rikel av kyrkofullmäktige har ägt rum.

Andra slycket

Delta stycke innehåller vissa bestämmelser om hur man
skall förfara med protokoll över val av delegerade och elektorer. Åndringen i
styckel är betingad av att delegeradeval inle längre skall förekomma,

14 §

I denna paragraf anges bl. a. att val av kyrkomötets
ledamöler och deras ersättare skall förrättas före januari månads ulgång året
näst efler det år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum. Till
följd av att tidpunkten för kyrkomötets sammanträden flyttas fram på sätt som
anges i 26 §, kan även kyrkomötesvalet senareläggas. I paragrafen föreskrivs nu
i slället att valel skall hållas före april månads utgång årel näst efler det
år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägl rum. De överväganden som
lett fram till atl denna tidpunkt har valls, redovisas närmare i den allmänna
moliveringen (avsnitt 2.3).

Prop.
1984/85:169 30

15 §

1 paragrafen finns vissa ordningsregler såvitt gäller valen
av kyrkomölels ledamöler och deras ersättare. Bl, a. föreskrivs all
omröslningen skall ske med slulna sedlar. I 16 § skrivs nu in en möjlighel all
under särskilda förulsällningar förrätta valet genom acklamation. I sådana fall
kan kravel på atl omröslningen skall ske med slutna sedlar inte upprätthållas.
Paragrafen kompletteras därför med en undantagsregel för denna situation.

16

Av paragrafens första slycke framgår all valet av
kyrkomötets ledamöler och deras ersättare skall vara proportionellt, om elt visst
minsta antal väljande begär della, I sådani fall skall beslämmelserna i lagen
(1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting. kommunfullmäkUge
m. m. lillämpas. I andra slycket finns beslämmelser om hur valel skall gå lill
för del fall majorileisvalsmetoden tillämpas. Båda slyckena kvarslår
oförändrade.

Av paragrafens tredje stycke framgår f. n. alt det som har
föreskrivits i de två första styckena gäller även vid val av ersällare. Av det
tredje styckel framgår också att det vid valet skall bestämmas i vilken ordning
som ersättarna skall inkallas till tjänstgöring, Della gäller dock endasl när
ersättarna inle har valls med lillämpning av den proporlionella valmetoden.

Del tredje slyckel får nu en ny lydelse. Enligi denna kan
valel under vissa förulsällningar förrättas med acklamation. Skälen för all
införa en sådan regel har redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.7).
Ett villkor för att den nya regeln skall kunna tillämpas är atl del vid valel
läggs fram en enda lisia, som upptar namn på så många ledamöter som valel
avser, och att samtliga elektorer är ense om all ell acklamalionsförfarande
skall tillämpas.

Den försia meningen i det nuvarande Iredje slyckel är
efter en redaktionell justering nedflyttad och inleder etl nytl fjärde stycke.
Innebörden är densamma som lidigare, dock med del lilläggel all del som
föreskrivs i iredje stycket om acklamationsförfarande är tillämpligl även vid
val av ersällare. I del fjärde slyckel inskrivs också en regel om all valel av
ledamöler och ersättare får ske i en och samma valomgång, dock endasl om
majoritetsvals-metoden eller reglerna om acklamationsförfarande tillämpas.

Den resterande delen av det nuvarande tredje stycket som
berör tjänstgöringsordningen för ersättarna ulgör i fortsältningen elt nytt
femle slycke.

20 §

1 denna paragraf finns beslämmelser om alt domkapillel är
skyldigl all genasl utfärda bevis för dem som har blivit valda lill ledamöler
och ersältare. Till paragrafen läggs elt andra slycke av den innebörden att
utdrag ur protokollet från valförrättningen gäller som bevis. Som har framgått
av den

Prop. 1984/85:169 31

allmänna motiveringen (avsnitt 2.7) är denna regel hämtad
från 13 kap, 1 § andrastycket vallagen (1972:620). Syftet med ändringen är att
tillhandahålla en möjlighet alt använda enklare rutiner vid hanteringen av
bevisen än den ordning som beskrivs i paragrafens första stycke. Domkapitlen
kan således allt efler omständigheterna avgöra vilka rutiner som är lämpligast.
Samma krav pä bevisens innehåll gäller självfallel oavsell vilken ordning som
lillämpas.

22 §

I paragrafen, som nu reglerar hur val av elektorer och
delegerade överklagas, görs en teknisk ändring till följd av atl val av
delegerade inte längre skall förekomma (jfr 8 §).

26 §

I första styckel anges f. n. alt kyrkomölel skall
sammanträda en gång varje år med början den försia lisdagen i mars. I den
allmänna moliveringen (avsnill 2.2) har redovisats de skäl som föranleder en
ändring av sammanirä-destidpunkien. Ändringen innebär all kyrkomölel i
fortsättningen skall sammanträda med början den tredje tisdagen i augusti.

Denna ändring innebär att det nuvarande kyrkomötets
valperiod förlängs -i enlighel med vad som anges i 4 § lagen (1982:942) om
svenska kyrkan-till dess nästkommande kyrkomöte har sitt första sammanträde i
augusti 1986,

Ikraftträdande

Lagändringen föreslås träda i krafl den 1 oktober 1985, Om
den iräder i krafl vid denna lidpunkl, krävs det inle några särskilda
övergångsbesiäm-melser.

4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:1052) om
församlingar och kyrkliga samfälligheter

5 kap. 15 §

I paragrafens iredje slycke finns en bestämmelse om all
del nyvalda kyrkorådet har behörighet all - del år då val i hela rikel av
kyrköfullmäklige har ägt rum - utse vissa befattningshavare även före det
årsskifte då mandatperioden inleds. Till följd av den ändring som har gjorls i
7 § lagen om kyrkomölel kompletteras detla slycke nu på så sätt att del nyvalda
kyrkorådels behörighet utvidgas till att avse även ulseende av eleklorer vid
val lill kyrkomötet.

Prop. 1984/85:169 32

Ikraftträdande Lagändringen föreslås träda i krafl den 1
oktober 1985.

5 Hemställan

Jag hemställer att kyrkomötets yttrande inhämtas över
förslagen lill

1. lag om ändring i lagen (1982:943)
om kyrkomötet,

2. lag om ändring i lagen (1982:1052)
om församlingar och kyrkliga samfälligheler.

6 Beslut

Regeringen beslular i enlighet med föredragandens
hemslällan.

1985 ÅRS
KYRKOMÖTE

KYRKOMÖTETS
SKRIVELSE 1985:16 1985-03-13

REGERINGEN

Kyrkolagsutskottets betänkande 1985:15 om vissa ändringar
i reglerna om val till kyrkomötet m. m. (RegSkr 1985:2 jämte motioner och CsSkr
1985:1)

Med överlämnande av nämnda betänkande får jag anmäla att
kyrkomötet den 13 mars 1985 beslutat vid mom. 1-6, 9 och 10 bifalla den till
betänkandet fogade reservationen saml i övrigt bifalla vad utskottet hemställt.

Göran Åstrand

/Bengt Törneli

3 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 169

Prop. 1984/85:169 34

Kyrkolagsutskottets betänkande

1985:15

om vissa ändringar i reglerna om val till kyrkomötet m. m.
(RegSkr 1985:2 jämte motioner och CsSkr 1985:1)

Regeringens skrivelse m. m.

I regeringens skrivelse lill kyrkomötet 1985:2 har
regeringen (civildepariemeniet) överlämnat till kyrkomötet för yttrande
förslag till

1.
lag om ändring
i lagen (1982:943) om kyrkomötet,

2.
lag om ändring
i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter.

Rörande det huvudsakliga innehållel i regeringens
skrivelse hänvisar utskottet lill framsiällningen i del följande under rubriken
Utskottet på s.8.

I samband med regeringens skrivelse behandlar utskottet de
med anledning av skrivelsen väckta motionerna 1985:22 av Bengl Guslaf
Aurelius. 1985:36 av Sten Svensson och Knut Kullenberg, 1985:93 av Karl-Erik
Johansson och Nils Selmer, 1985:111 avBengt Kindbom m.fi, 1985:121 av Ingvar Slaxäng
och William FägerhaU, 1985:125 av Gunnar Blomgren och Rolf EknefeU och 1985:141
av Gunnar Andersson.

Motionsyrkandena redovisas på s 7.

I samband med regeringens skrivelse behandlar utskoltel
också centralstyrelsens skrivelse lill kyrkomötet 1985:1 angående ändrade
regler för minsta antalet kyrkomötesombud från varje stift. Centralstyrelsens
förslag redovisas på s 8

Läronämnden har yttrat sig över regeringens skrivelse saml
moiionerna 1985:22,1985:93 och 1985:111. Ynrandena fogas till betänkandet som
bilaga 1 och 2.

De för yttrande överlämnade lagförslagen har följande
lydelse.

KL 1985:15

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1982:943) om kyrkomötet dels att punkt 6
övergångsbestämmelserna skall upphöra att gälla, dels att 1,6- 12, 14 - 16, 20,
22 samt 26§§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

För val till kyrkomötet är riket indelat i valkretsar.
Varje stift ulgör en valkrets. Lunds stift utgör dock två valkrelsar med
följande indelning.

Lunds
stifts sydvästra valkrets bestående av Malmöhus län.

Lunds stifts nordöstra valkrets beslående av
Kristianstads län och Blekinge län.

1§

Föreslagen lydelse

För val till kyrkomötet ar riket indelat i valkrelsar.
Varje stift utgör en valkrets. Van och ell av Lunds, Härnösands och Luleå stift
utgör dock två valkrelsar.

Lunds
stifts sydvästra valkrets omfattar Mamöhus län och dess nordöstra valkrets
Kristianstads län och Blekinge lån.

Härnösands slifls väslra valkrets omfattar Jämllands län
och dess öslra valkrets Väslernorrlands län.

Luleå slifls södra valkrets omfauar Väsierboiiens län och
dess norra valkrets Norrbollens län.

För val av elektorer är varje valkrets indelad i
valdistrikt. Varje pastoral ulgör ett distrikt, Icke-territoriella
församlingar bildar distrikt för sig.

I valdistrikt med högst 2 000 kyrkomedlemmar utses Ivå
elektorer och i distrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 kyrkomedlemmar utses
Ire eleklorer. För varje påbörjal 4 OOO-tal kyrkomedlemmar utöver 4 000 utses
ytterligare en elektor.

6§

För val av elektorer är varje valkrets indelad i
valdistrikt. Varje pastorat utgör elt distrikt. Icke-territoriella
församlingar bildar distrikt för sig. Av 9 § framgår all del i vissa jall kan
hållas gemensaml val jör flera dislrikl.

I
valdistrikt med högst 2 000 rösi-beräiiigade kyrkomedlemmar utses en elektor
och i dislrikl med mer än 2 000 men högst 4 000 röstberättigade kyrkomedlemmar
utses ivå eleklorer. For varje påbörjal 4 000-lal röstberättigade
kyrkomedlemmar ulöver 4 000 utses yllerligare en elektor. Anlalel
röslberälligade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den senasl upprättade
rösllängden.

För elektorerna skall ulses lika många ersällare.

Nuvarande
Ivdelse

Om ett valdistrikt består av en enda församling skall
elektorer och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådel,
om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda fullmäktige.

7 §

Föreslagen
lydelse

Om ett pastoral eller annal valdistrikt beslår av en enda
församling skall elektorer och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller
av kyrkorådel. om kyrkofullmäktige inte finn.s. Valet förrättas av de nyvalda
fullmäktige eller del nyvalda kvrkorådci.

8§

Om ett valdislrikl består av två eller flera församlingar
skall elektorer och deras ersättare väljas av särskilda delegerade. Dessa
skall för varje jörsamling ulses av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådet, om
kyrkofullmäktige inte finns. Valel förrällas av de nyvalda fullmäktige.

Aniiilci dclcgfradi' iHg{)r for jonumlwg

meii
lutl Soo kyrkomedlemmar 5

ntednifrun
00tnenlingsf I OOt)k\rkomfJleinitiar 7

nwdinenm
I UItO men liofn 2 OOOkvrkomcätetnmnr 9

med
inci an 2 DDO men hogsl 3 500 k vrkomedlemmar 11

medrrurun
3 .'iOOmenhoi 5 500kyrkonudlemmur 13

med met
Ull 5 500 men hogsl 8 000 kyrkomedlemmar 15

mednu-run
8 000men hogsl 11 iHKikyrkomedlemmar 17

mednurun
II 000men hogsl 14 500k\rkimiedlemmar 19

med mvr
un 14 500 21

Om ett pastoral består av två eller flera församlingar
skall elektorer och deras ersättare väljas av församlingsdelegerade eller
kyrkofullmäktige i pasloraiel.

Om församlingsdelegerade eller kyrköfullmäklige inle finns
i pastoratet skall valel i slällei förrällas gemensaml av de kyrkoråd som
finns i församlingarna i pastoratet. Valel skall ske inför ordföranden i kyrkorådet
i den av församlingarna som har del slörsla anialei röslberälligade
kyrkomedlemmar.

Valel skall förrällas av de nyvalda jörsamlingsdelegerade
eller kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden.

Elektorsval
genom delegerade skall ske inför ordföranden i kyrköfullmäklige eller, om
kyrköfullmäklige inle finns, ordföranden i kyrkorådel i den församling i
dislriklel som har del slörsla medlemsanialel.

Om
församlingarna I ivå eller flera pasiorai ingår i en kyrklig samfällighei för
alla ekonomiska församlings-angelägenheier, får regeringen för särskih fall
beslula all val av eleklorer och deras ersällare skall förrällas gemensaml av
samfälligheiens fullmäklige för de pasiorai som omfauas av samfälligheien. Ett
sådani beslut får meddelas endasl om minsl hälften av församlingarna i
samfälligheien har samiyckl lill del.

Prop.
1984/85:169 37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 tj

Valbar till elektor eller ersättare Valbar
till eleklor eller ersättare

för eleklor och till delegerad är den för eleklor är den
som är medlem av

som är medlem av svenska kyrkan svenska kyrkan och som är myndig

och som är myndig saml är kyrko- samt är kyrkobokförd inom valdi-

bokförd inom valdistriktet, slriktet eller, i fall som avses i 9§,

inom en församling som ingår i samfälligheten.

11§

Val av elektorer och deras ersälla- Val
av elektorer och deras ersätta

re saml u\' delegerade skall ske på re
skall ske på samma säll som val av

samma sätt som val av ledamöter i ledamöter
i kyrkoråd. Om ersättare

kyrkoråd. Om ersättare inle väljs inte
väljs proportionellt, skall vid

proportionellt, skall vid valel be- valet
bestämmas den ordning i vil-

stämmas den ordning i vilken de ken de skall
inkallas till tjänsigöring,

skall inkallas till tjänstgöring,

12§

Delegerade skall utses senasl den Elekiorerna och deras ersällare

10 december och eleklorer före ul- skall utses före
februari månads ui

gången av december det år då val i gång årel näsl efter det är då val ihela

hela riket av kyrkofullmäktige har riket av kyrkofullmäktige har ägt

ägt rum. rum.

Prolokoll över val av delegerade Prolokoll över val av elektorer

skall skyndsam! sändas liU den som skall skyndsamt
sändas till domka-enligi 9§ skall jörrälla val av eleklo- pitlet, rer.
Prolokoll över val av eleklorer skall skyndsamt sändas lill domkapillel.

14 §

För val av ledamöter av kyrkomö- För val av ledamöter av kyrkomö

tet och ersättare för dem skall dom- tet
och ersättare för dem skall dom

kapitlet kalla elekiorerna inom varje kapitlel
kalla elekiorerna inom varje

valkrets till ett sammanträde inför en valkrets
till ett sammanlräde inför en

av domkapillel förordnad valförräl- av
domkapiilet förordnad valförrät

tare. Sammanträdet skall hållas före tare.
Sammanträdet skall hållas före

januari månads utgång året näsl ef- aprU
månads utgång årel näst efter

ter det är då val i hela riket av det
år då val i hela rikel av kyrkofull-

kyrkofullmäktige har ägt rum. mäktige har ägl rum.

15 §

Val av ledamöter och ersättare Val av ledamöter och ersättare

skall ske inför öppna dörrar. Om- skall ske inför öppna
dörrar. Om

röstning skall ske med slutna sedlar. röstning skall ske med slutna sedlar.

Valsedlarna skall vara lika lill slor- om inie annal följer av 16 § Iredje

lek, material och färg, styckel. Valsedlarna skall vara
lika

till storlek, material och färg.

Över förrättningen skall föras protokoll.

Prop.
1984/85:169 38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16§

Val av ledamöter av kyrkomötet skall vara proportionellt,
om det begärs av minsl så många väljande som moisvarar den kvot som erhålls om
samtliga väljandes antal delas med det antal personer som valet avser, ökat med
1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmasl högre hela tal.
Vid sådani proportionellt val tillämpas beslämmelserna i lagen (1955:138) om
proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m.

Om valel inte sker proportionellt skall elekiorerna var
för sig till ledamöler föreslå så många personer som skall väljas. Vid försia
omröslningen är den vald som har fält mer än hälften av de avgivna rösterna. Om
etl tillräckligt antal ledamöter inte har utsetts vid denna omröstning skall
yllerligare en omröstning ske. Valförrätlaren skall därvid upprätta en
förteckning som skall innehålla, för det fall att inte någon har blivit vald
vid forsla omröslningen, de namn som har fått flest röster och i annat fall de
namn som vid den första omröstningen har fått högsla röstetalet näsl efler dem
som har blivit valda. Förteckningen skall då innehålla två gånger så mänga namn
som det återstår ledamöler atl välja. Den nya omröstning som skall föreläs får
inte avse andra personer än dem som finns uppförda på förteckningen. De
personer som vid denna omröstning får flest röster är valda. Vid lika rösletal
sker avgörandet genom lottning.

Vad som föreskrivs i försia och Om del vid valel läggs fram en

andra slyckena gäller även vid val av enda Usla, som
upplär namn på så

ersällare. Om ersällare inte våljs pro- många ledamöler som valel avser,
får

poriionellt skall vid valel även be- valel förrällas med acklamalion om

Slammas den ordning i vUken deskall elekiorerna är ense om del.

inkallas lill tjänsigöring. Vad som nu hur föreskriviis gäller

även vid val av ersällare. Om valel sker på del säll som
anges i andra eller iredje stycket, får valel av ledamöler och ersällare ske i
en sammanhang. Om ersällare inle väljs proportionellt skall vid valet även
besiämmas den ordning i vilken de skall inkallas lill tjänstgöring.

20 § För den som har blivit vald lill ledamoi av
kyrkomölel eller lill ersällare skall domkapillel genasl utfärda ell bevis om
detla. I beviset anges den valdes namn saml för vilken tid och valkrets
ledamoten eller ersättaren har blivit vald. Beviset skall tillställas den som
har blivit vald samt riksdagens valprövningsnämnd och kyrkomötets ordförande.

Utdrag ur proiokollei frän valför-rällningen gäller som
bevis.

22 §

Beslut, varigenom eleklorer och Beslut,
varigenom eleklorer och

deras ersältare har ulselts, fär över- deras ersältare
har utsetts, får överklagas endast i samband med talan klagas endasl i
samband med lalan mot del beslut varigenom valet till mot det beslut
varigenom valet lill kyrkomölel har fastslällls. Deisam- kyrkomölel har
faslställts. ma gäller beslui varigenom delegerade har ulsells.

Prop.
1984/85:169 39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 §

Kyrkomötet skall sammanträda Kyrkomötet
skall sammanträda

en gång
varje år med början den en gång varje år med början den

första tisdagen i mars. Iredje lisdagen i augusii.

Kyrkomölels försia sammanträde under valperioden skall
vara avslutat inom femton dagar. De därefter följande sammanträdena skall vara
avslutade inom tolv dagar.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1985.

Prop.
1984/85:169 40

2 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga

samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 15 § lagen (1982:1052) om
församlingar och kyrkliga samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 15 §

Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland de röstberättigade i
församlingen enligt 2 kap. 3§ första och andra styckena. Minst en av
kyrkvärdarna skall utses bland ledamöterna och suppleanterna i kyrkorådet.
Kyrkvärdarna utses för tre år räknal från och med den 1 januari årel efler det
år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägt rum.

Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare,
om rådets medelsförvaltning inte har ordnats på annat sätt.

Del år då val i hela rikel av Det år då val i hela riket av

kyrkofullmäktige har ägt rum skall kyrkofullmäktige har
ägt rum skall

del nyvalda kyrkorådel före decem- det nyvalda kyrkorådet före decem

ber månads utgång utse befattnings- ber månads utgång utse befattnings

havare som avses i första och andra havare som avses i första och andra

styckena. styckena. Del nyvalda kyrkorådel
får

även före december månads ulgång ulse eleklorer som avses
i lagen (1982:943) om kyrkomölel.

Denna lag träder i kraft den 1 oktober 1985.

Prop. 1984/85:169 41

Motionerna

I motion 1985:22 av Bengl Guslaf Aurelius hemställs alt
kyrkomölel beslular som sin mening ge regeringen lill känna atl samfälligheters
församlingskyrkoråd bör ha valrätt till kyrkomötet för att del personliga
engagemanget i ell så vikligt ärende måtte befrämjas hos så många som möjligt.

I motion 1985:36 av Sten Svensson och Knut Kullenberg
hemställs att kyrkomötet beslular hos regeringen anhålla all den tar
initiativet till ändring i lagen om kyrkomötet, så all del blir möjligt all
inkalla kyrkomötet lill exlra sammanträden enligt motionens syften.

I motion 1985:93 av Karl-Erik Johansson och Nils Selmer
hemställs

1. att kyrkomötet i sitt yitrande till
regeringen förklarar sig inte kunna lillsiyrka del i regeringens skrivelse
1985:2 upplagna förslagel lill ändringar i lagen (1982:943) om kyrkomölel vad
avser avskaffande av nuvarande ordning med i vissa fall särskilda delegerade
för val av eleklorer och en minskning av anlalel eleklorer per dislrikl med en,

2. all kyrkomölel för sin del förordar
en ändring av valförfarandel i huvudsaklig överensslämmelse med de i motionen
berörda förslagen som framförts i remissvaren från resp. domkapillel i Visby
och domkapillel i Luleå.

I motion 1985:111 av Bengt Kindbom m.fl. hemställs att
kyrkomötet beslutar

1.
att tillstyrka
förslagel i regeringens skrivelse lill kyrkomötet (RegSkr 1985:2) i vad avser
flyttning av tidpunkten för kyrkomötet från våren lill höslen; samt

2.
att avvisa
förslagel om ändrade regler för val till kyrkomötet som framlagts i regeringens
skrivelse lill kyrkomötet (RegSkr 1985:2) med undanlag av vad som i motionen
angeils om förenklingar i valsystemet.

I motion 1985:121 av Ingvar Slaxäng och William FägerhaU
hemställs all kyrkomötet i silt yitrande över regeringens förslag om antalet
elektorer vid val lill kyrkomötet anför som sin mening, atl nuvarande regler i
fråga om beräkningen av anlalel elektorer bör prövas under ytterligare en
valperiod.

I motion 1985:125 av Gunnar Blomgren och Rolf EknefeU
hemställs all kyrkomötet i sitt yitrande över regeringens skrivelse nr 2 som
sin mening ger regeringen till känna atl, med ändring av föreslagen lydelse av
6 § lagen om kyrkomötet, andra slyckel, varje valdislrikl med högst 4 000
röslberätligade kyrkomedlemmar bör få utse två elektorer för val av
kyrkomötesombud.

I motion 1985:141 av Gunnar Andersson yrkas atl kyrkomötet
beslular alt i sitt yitrande över regeringens skrivelse 1985:2 föreslå alt
andra slycket i 6 § i lag om kyrkomötet skall ha följande lydelse:

I valdistrikt med högst 3 000 röslberälligade
kyrkomedlemmar utses ivå eleklorer och i dislrikl med mer än 3 000 men högsl 6
000 röslberälligade kyrkomedlemmar utses tre eleklorer. För varje påbörjat 3
OOO-tal röstberät-

Prop. 1984/85:169 42

ligade kyrkomedlemmar ulöver 6 000 ulses yllerligare en
eleklor. Antalet röstberättigade kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den
senasl upprättade röstlängden.

Centralstyrelsens skrivelse

I sin skrivelse 1985:1 föreslår centralstyrelsen att
kyrkomötet beslutar all i skrivelse lill regeringen hemställa atl 2 § tredje
slycket lagen (1982:943) om kyrkomötet ändras lill följande lydelse: "Om
någon valkreis, vid den fördelning som sker enligi andra stycket, tillförs
färre mandal än tre, skall antalet mandat ändå bestämmas till tre. Härvid skall
anlalel mandat i övriga kretsar jämkas i motsvarande mån."

Belräffande den närmare motiveringen hänvisar utskottet
lill skrivelsen.

Utskottet

Inledning

I detta betänkande behandlas de olika förslag lill
ändringar belräffande val lill kyrkomölel m.m. som läggs fram i regeringens
skrivelse 1985:2. Ändringarna gäller tidpunkten för kyrkomötets årliga
sammanträden, tiden för kyrkomötesvalets genomförande, valkretsindelningen, avskaffande
av särskilda delegerade för val av eleklorer, minskai anial eleklorer och vissa
valtekniska frågor. I betänkandet behandlas också centralstyrelsens förslag om
ändrade regler för minsla antalet kyrkomötesombud från varje stifl som läggs
fram i centralstyrelsens skrivelse 1985:1. Slutligen behandlas också den i
motion 1985:36 väckta frågan om urtima kyrkomöte.

Bakgrunden

Bestämmelserna om val till kyrkomötet fanns lidigare i
kyrkomölesförordningen (1949:174). I samband med kyrkomötesreformen infördes
genom lagen (1982:942) om svenska kyrkan och lagen (1982:943) om kyrkomötet nya
regler om val till kyrkomötet. I tekniskt hänseende innebär den nya ordningen
inle några väsentliga skillnader mot vad som gällde tidigare. Reformen medförde
dock en betydande ökning av antalet ledamöter av kyrkomötet liksom av anlalel
delegerade och elektorer för val av dessa ledamöter.

De nya reglerna om val till kyrkomötet tillämpades försia
gången vid val till det kyrkomöte som hade sitt försia sammanlräde i mars 1983.
Erfarenheterna från detta val gav på många håll anledning till krilik mot
valsystemet. Kritiken har riktat sig framför allt mot att förfarandet är
onödigt omständligt och att tiden för atl genomföra valet är alltför knappt
tilltagen. Det har också visat sig vara en utbredd uppfattning att valsystemels
utformning leder lill att kyrkomötets representativitet inle kan anses helt
tillfredsställande.

Prop. 1984/85:169 43

I juni 1983 tillsattes därför en arbetsgrupp inom
civildepartementet med uppgifl all göra en översyn av reglerna om val till
kyrkomötet. En framställning lill regeringen från 1984 års kyrkomöte (LU
1984:5, kskr 3) om en ändrad tidpunkt för kyrkomötets sammanträden överlämnades
till arbelsgruppen för all behandlas i samband med översynen av valreglerna.

Arbetsgruppen har redovisat resullalel av sitl arbele i
promemorian (Ds C 1984:9) Översyn av reglerna om val till kyrkomötet.
Promemorian har remissbehandlals. Regeringens skrivelse grundar sig i huvudsak
på promemorian och remissyltrandena däröver.

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen föreslås en ändring av lidpunkien för
kyrkomötets årliga sammanträden samt vissa ändringar av reglerna om val lill
kyrkomötet i syfte alt förenkla valförfarandet och förbättra kyrkomötets
representativitet.

I fråga om tidpunkten för kyrkomötets årliga sammanträden
föreslås att kyrkomötet sammanträder med början den Iredje tisdagen i augusii i
stället för den försia tisdagen i mars.

Enligt förslagel skall kyrkomölesvalel vara slutfört
senasl den 30 april årel näsl efter det år då kyrkofullmäktigeval har hållils i
hela rikel. Elekiorerna skall ha utsetts före februari månads utgång.

Härnösands och Luleå slifl föreslås bli delade i vartdera
två valkrelsar. Enligt förslagel skall Härnösands stifts ena valkrets (västra
valkretsen) omfatta Jämtlands län och den andra (östra valkretsen)
Väslernorrlands län. Luleå slifls ena valkreis (södra valkretsen) föreslås
omfatta Västerbottens län och den andra (norra valkretsen) Norrbottens län.

Särskilda delegerade för val av elektorer föreslås bli
avskaffade. Enligt förslagel blir huvudregeln i stället att elektorerna väljs
av pasloralens beslulande organ, församlingsdelegerade eller fullmäktige. För
det fall ell pastorat saknar eget beslutande organ, föreslås att elekiorerna väljs
gemensamt av kyrkoråden i de i pastoratet ingående församlingarna. Under vissa
förutsättningar skall elekiorerna enligt förslaget kunna väljas av fullmäktige
i en total kyrklig samfällighei.

I skrivelsen föreslås vidare alt antalet eleklorer beräknas
med utgångspunkt i antalet röstberättigade kyrkomedlemmar i varje valdistrikt
i stället för det totala antalet kyrkomedlemmar. Antalet elektorer minskas
dessutom med en elektor i varje valdistrikt.

Val av ledamöter och ersättare föreslås under vissa förutsällningar
kunna ske i samma valomgång. Samiidigi föreslås all det införs en möjlighet atl
lillämpa acklamalionsförfarande. Enligt förslagel godkänns utdrag avproto-koll
över valförrättningen som bevis för den som har valts till ledamot av
kyrkomötet eller ersällare för ledamoi.

De i skrivelsen upptagna förslagen föranleder ändringar i
lagen (1982:943) om kyrkomötet och i lagen (1982:1052) om församlingar och
kyrkliga samfälligheter. Lagändringarna föreslås träda i krafl den 1 oktober
1985.

Prop.
1984/85:169 44

Utskottets överväganden

Ändrade regler om val lill kyrkomölel

Regeringen föreslår all ålgärder nu vidias för alt
förenkla valen till kyrkomötet och förbättra kyrkomötets representativitet.
Bakgrunden lill förslagel sägs vara all det från många håll har förts fram
krilik mot valsystemels ulformning. Kriliken tar framför alll sikle på alt
reglerna är svåra all lillämpa i praktiken och att förfarandet är onödigi
krångligt. En vanligl förekommande mening är också atl den lid under vilken
valet skall hinna genomföras är alltför knappi lilllagen. En annan ulbredd
uppfallning är att utformningen av valsystemet i alltför hög grad missgynnar de
större församlingarna och all kyrkomötets representativitet därför inle kan
anses hell tillfredsställande. Enligt vad som anförs har regelsystemet också
visal sig innehålla vissa inkonsekvenser och oformligheler.

På grundval av resultatet av dels en enkät som
arbetsgruppen ufört i fråga om domkapitlens erfarenheter av valreglernas
praktiska tillämpning vid del senaste kyrkomölesvalel, dels en undersökning i
fråga om valresulialets representativitet, anförs i skrivelsen atl den kritik
som har riktals mot valsystemet är berättigad. Enligt föredragande statsrådet
kan de svårigheter som uppstod endasl i begränsad omfattning hänföras till del
förhållandet atl valsystemet tillämpades för första gången. Snarare kan de
påvisade problemen sägas vara inbyggda i själva syslemel som sådant.
Föredragande statsrådet ansluler sig därför lill arbeisgruppens bedömning alt
det finns elt starkt behov av att förenkla valförfarandet och vidta sådana
åtgärder alt kyrkomötets representativitet förbättras.

Frågan om direkta val lill kyrkomötet kommer atl behandlas
av den nyligen tillkallade folkstyrelsekommittén (JU 1984:05). Enligt den bedömning
som görs i regeringens skrivelse måste man räkna med att del kommer atl ta
tämligen lång tid innan frågan om de kyrkliga valen i elt vidare perspektiv får
sin lösning. Enligt vad som anförs finns det därför goda skäl all i avvaktan
därpå genomföra de förenklingar och förbättringar när det gäller
kyrkomötesvalen i dess nuvarande utformning som bedöms som mest angelägna.

Utskottet kan för sin del ansluta sig lill uppfattningen
atl det finns goda skäl atl i avvaktan på resultatet av folkstyrelsekommitténs
arbele göra de förenklingar och förbättringar belräffande valen till kyrkomötet
som framstår som mest angelägna. Enligt utskottets mening bör emellertid
endast sådana förenklingar och förbättringar vidtas som inte rubbar grunderna
för valsystemets uppbyggnad eller minskar möjligheterna till en allsidig representation
i den valkorporation som har atl utse ledamöter av kyrkomölel. Det är med
utgångspunkt från delta principiella ställningstagande som utskottet bedömer de
av regeringen framlagda förslagen.

Prop. 1984/85:169 45

Avskaffande av särskilda delegerade för vul uv eleklorer

Enligt regeringens förslag skall de särskilda delegerade
för val av elektorer avskaffas. Huvudregeln blir i slället all elekiorerna
väljs av pasloralens beslulande organ, församlingsdelegerade eller fullmäklige.
I del fall ell pastoral saknar egel beslulande organ, skall elektorerna väljas
gemensamt av kyrkoråden i de i pasloralet ingående församlingarna.

Enligt föredragande statsrådet bör en förenkling av
valförfarandet främsl inriktas på de fall då valen är särskilt omständliga,
nämligen då valdistrikten består av två eller flera församlingar. Utskottet kan
för sin del inte dela uppfattningen all valförfarandet med särskilda delegerade
är så omständligt att det motiverar ell avskaffande av dem. Vad som med den
nuvarande ordningen har upplevis som det stora problemet är den tidspress under
vilken delegeradevalen skall ske. Med en ändrad sammanlrädestid för kyrkomölel
och därmed en senareläggning av tiden för de olika valens avslutande bortfaller
i alll väsenlligl de problem som den nuvarande ordningen har förl med sig.

Härutöver kan mot förslagel göras den invändningen, som
redan en del remissinslanser har gjort i sina yttranden över arbetsgruppens
förslag, nämligen atl pastoratens beslulande organ inle är sammansalta med
lanke på all utgöra valkorporation i del nu akluella sammanhanget. Som
framhålls i motion 1985:93 omfattar kyrkomötets kompetensområde den kyrkliga
verksamhet vars bas alltid är församlingarna, Ulskotlei anser i likhel med vad
som anförs i moiion 1985:111 all genom församlingarnas ansvar för och medverkan
i valprocessen skapas grunden för atl kyrkomölel representerar hela Svenska
kyrkan.

Sammanfattningsvis anser utskoltel således att det i
avvaklan på resultatet av folkstyrelsekommitténs arbete belräffande direktval
till kyrkomötet inte finns skäl all avskaffa särskilda delegerade för val av
eleklorer samt att principiella skäl snarare talar mol regeringens förslag.
Utskollel avslyrker därför regeringens förslag i denna del.

I motion 1985:93 anförs alt en förbättring av kyrkomötets
represenlaliviiel kan uppnås genom främst den minskning av anlalet delegerade,
som föreslås i domkapitlets i Visby remissvar, och genom att pasiorai med
mindre än 2 000 kyrkomedlemmar förenas med annal pastoral lill ell valdislrikl.
Den i motionen föreslagna ordningen synes, såvitt utskottet kan bedöma, i stor
ulslräckning lillgodose önskemålen om en bällre representativitet. Konsekvenserna
av förslagel kan emellerlid inle ulan närmare ulredning överblickas. Uiskoilel
anser sig därför inle kunna lillsiyrka molionärernas förslag i denna del.

I regeringens skrivelse föreslås alt det i lagen om
kyrkomötet uttryckligen anges att del skall vara del nyvalda kyrkorådel som
skall förräita val av elektorer. Utskottet kan helt anslula sig lill förslaget
i denna del på de i skrivelsen anförda skälen (s 13), Härutöver föreslår
utskoltel av samma skäl

Prop.
1984/85:169 46

atl molsvarande ordning införs också belräffande valen av
delegerade. Ulskollels förslag i denna del innebär all den nuvarande lydelsen
av 8 § lagen om kyrkomölel måsle ändras liksom också regeringens förslag lill
ändring i 5 kap, 15 § lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheler.

Minskal anial eleklorer

Regeringen föreslär all anlalel eleklorer beräknas med
utgångspunkt i anlalel röslberätligade kyrkomedlemmar i varje valdislrikl och
inle längre i del totala anlalet kyrkomedlemmar. Enligt förslagel minskas
dessulom anlalel elektorer med en eleklor i varje valdislrikl.

Som skäl för förslagen anförs i huvudsak atl de små
församlingarna, enligt vad den förul nämnda undersökningen utvisar, är
påtagligt överrepresenterade medan de medelstora och stora församlingarna blir
missgynnade av syslemel saml alt en minskning av elektorsförsamlingen skulle
innebära en betydande lättnad i valförfarandel och i den administration som
krävs i samband med valen.

Utskottet vill för egen del anföra följande.

Av den verkställda undersökningen vars resullat redovisas
i promemorian (DsC 1984:9) Översyn av reglerna om val lill kyrkomölel (s 38)
framgår klarl all de allra minsla församlingarna är överrepresenterade när del
gäller anlalet eleklorer i förhållande lill anlalel kyrkomedlemmar. Som föredragande
statsrådet framhåller är de struklurella skillnaderna på del kyrkliga områdel
så stora all del inle är möjligl all åsladkomma ell valsyslem som på en och
samma gång är prakiiskl hanierbarl och leder lill ell representativt valutslag.

De förslag regeringen har lagt fram leder enligt
utskottets bedömning inte till all proporlionalileten skulle förändras i någon
avgörande utsträckning (jfr s 38 och 80 i DsC 1984:9). De framlagda förslagen
när det gäller minskningen av anlalel elektorer kan därför inte moliveras med
all de leder till en förbätlrad represenlaliviiel. Däremol leder förslagen lill
en avsevärd minskning av anlalel eleklorer. Det säger sig självt atl valen
förenklas och blir mindre koslsamma om man minskar antalet elektorer. Enligt
uiskottels mening är del önskvärl att åstadkomma en sådan minskning. En
minskning av anlalet elektorer bör emellertid inte ske på bekostnad av
möjligheterna för skilda åsiktsriktningar i de mindre valdistrikten atl ingå i
elektorsförsamlingen.

Som framhålls i motionerna 1985:93, 1985:121, 1985:125 och
1985:141 måsle de olika grupperingarna vid valen av ledamöler av kyrkomölel ha
en reell möjlighet alt bli företrädda också i de många små pastoraten. En annan
ordning kan enligt utskottets mening inte anses tillfredsställande från
demokratisk synpunkl, Ulskoltet kan därför inte lillsiyrka förslagel alt de
minsla pasloraien endasl skall få utse en eleklor, vilkel blir följden om
anlalel eleklorer minskas med en eleklor i varje valdislrikl.

Prop. 1984/85:169 47

En önskvärd om än begränsad minskning av anlalel elektorer
kan åstadkommas genom atl beräkningsunderlagel ulgörs av anlalet röstberättigade
medlemmar i stället för antalet kyrkomedlemmar. Enligt utskottets mening bör
samma beräkningsunderlag användas i elektorsvalen som i delegeradevalen.
Utskoltel har i det föregående avstyrkl förslagel all avskaffa delegerade, I
och för sig skulle man kunna länka sig atl beräkningsunderlagel för antalet
delegerade också skulle kunna ske med utgångspunkt i antalet röslberälligade
kyrkomedlemmar. Konsekvenserna av en sådan ordning kan emellerlid inle
överblickas ulan närmare ulredning. Utskottet är därför inle berett atl för sin
del föreslå en ändring i dessa hänseenden,

I motionerna 1985:93, 1985:125 och 1985:141 föreslås au
intervallerna mellan de olika slorleksklasserna ändras, varigenom del lolala
anlalel eleklorer skulle minska och man dessutom skulle erhålla en bällre
represenlaliviiel. Huruvida och i vilken utsträckning molionärernas förslag
åsladkommer de åsyftade förbättringarna går enligt ulskollels mening inie atl
med säkerhet bedöma. I den departementspromemoria som ligger till grund för
regeringens förslag anförs atl det är yiiersl vanskligl och förenal med
belydande svårigheier all exakl beslämma hur gränserna mellan intervallerna
lämpligen bör dras (s 76). Enligt ulskollels mening hade del varil av värde om
möjligheten all ändra intervallgränserna närmare hade utretts och olika
länkbara allernäliv därvid hade ställts mot varandra. I avsaknad av underlag
för en säker bedömning är utskottet för sin del inte bereU atl tillstyrka
molionärernas förslag.

Vissa valiekniska frågor

Regeringen föreslår all val av ledamöler och ersällare
under vissa förulsällningar skall kunna ske i samma valomgång. Enligi förslaget
införs en möjlighet att tillämpa acklamalionsförfarande om elekiorerna är ense
om del. Förslagen innebär ändringar i 16 § lagen om kyrkomölel. Vidare föreslås
att 20 § lagen om kyrkomölel ändras så att uidrag av prolokoll över
valförräitningen godkänns som bevis för den som har valts till ledamoi av
kyrkomötet.

De av regeringen föreslagna förenklingarna är enligi
ulskollels mening angelägna och berör inle de grundläggande principerna för
valsystemels ulformning. Uiskoilel tillstyrker därför atl förslagen genomförs i
avvaklan på resullalel av folkstyrelsekommitténs arbele belräffande direkta val
till kyrkomötet.

Ändrad tidpunkl för kyrkomötets sammanträden

Regeringen föreslår all kyrkomölel sammanträder med början
den iredje lidsdagen i augusii i slällei för den första lisdagen i mars.

Bakgrunden lill förslagel är atl 1984 års kyrkomöte hos
regeringen har

Prop.
1984/85:169 48

begärl att 26 § lagen om kyrkomötet ändras så atl
kyrkomölel skall sammanlräda med början den sista lisdagen i augusii i slället
för som nu den försia lisdagen i mars, Kyrkomölels presidium har också under
beredningen av regeringens förslag framföri etl sådant önskemål.

Enligt utskottets mening är det av flera skäl en slor
fördel atl kyrkomötets sammanträden flyllas lill augusti. Förslagel för med sig
inle bara prakliska fördelar när det gäller genomförandet av kyrkomötets
sammanträden, utan även i fråga om valen till kyrkomötet genom alt dessa inle
som hittills behöver ske under tidspress. Utskottet delar den bedömning som
lidigare har gjorls från kyrkligt håll, nämligen att de skäl som lalar för en flyttning
av sammanträdestidpunkten överväger de nackdelar i form av l, ex, eventuella
fördröjningar av lagstiftningsärenden som är förenade med en ändrad
sammanträdestidpunkt. Utskottet tillstyrker därför förslaget.

Enligt 34 § lagen om kyrkomötet är kyrkomötet skyldigl all
vid dess närmaste sammanträde avgöra ett ärende som riksdagen eller regeringen
har överlämnat senast en månad före sammanträdets början. När kyrkomötets
sammanträden kommer all börja den iredje lisdagen i augusii kommer den i 34 §
föreskrivna liden all infalla under pågående semesterperiod. För att
kyrkomölels ledamöter skall ha reella möjligheter att före kyrkomötets
sammanlräde sälta sig in i de ärenden som riksdagen eller regeringen överlämnar
till kyrkomötet, börden i 34 § angivna tiden förlängas. Utskottet föreslår
därför atl 34 § lagen om kyrkomölel ändras så att kyrkomötet skall vara
skyldigl all vid dess närmaste sammanträde avgöra ett ärende som riksdagen
eller regeringen överlämnat, om del har överlämnats senasl två månader före sammanträdets
början.

Tiden för kyrkomötesvalets genomförande

Regeringen föreslår all kyrkomölesvalel skall vara
slutföri senasl den 30 april årel näsl efler det år då kyrkofullmäktigeval har
hållils i hela riket. Enligt förslagel skall elektorerna ha ulsells före
februari månads ulgång.

Genom all liden för kyrkomölels sammanlräde föreslås bli
ändrad lill augusii kan liden för valels genomförande avsevärl förlängas.
Ulskollet vill underslryka all della innebär slora fördelar för valförfarandel
och många av de problem som hillills har förekommil kommer därigenom all
elimineras,

Enligi regeringens förslag skall kyrkomölesvalel vara
avslulal före april månads ulgång. Läronämnden föreslår i sill yttrande 1985:10
att liden för valels avslulande bestäms lill den 31 mars, med hänvisning till
atl del därigenom skulle skapas förulsällningar alt underläila läronämndens
arbetssituation. Ulskollet har förslåelse för atl läronämnden önskar längre
lid för sill arbele. De av nämnden anförda skälen är emellertid enligt ulskollels
mening inle lillräckliga för all man skall gå ifrån regeringens förslag i denna
del. Utskollel lillslyrker således regeringens förslag i fråga om lidpunkten då
kyrkomötesvalet skall vara avslutat. Detsamma gäller även regeringens

Prop. 1984/85:169 49

förslag i fråga om liden då elektorsvalen skall vara
avslutade.

Enligt regeringens förslag skall de särskilda delegerade
för val av elektorer avskaffas. En föreskriven lid då delegeradevalen skall
vara avslutade återfinns därför inte i regeringens lagförslag. Utskottet har i
det föregående avstyrkt förslagel om avskaffande av delegerade. För del fall de
särskilda delegerade för val av elektorer behälls i enlighel med utskottets
förslag, måste i 12 § lagen om kyrkomölel ålerfinnas en beslämmelse om när dessa
val skall vara avslutade. Enligt ulskollels mening bör delegeradevalen vara
avslutade före januari månads ulgång årel näst efter del år då val i hela rikel
av kyrkofullmäktige har ägl rum. Uiskoilel föreslår därför alt 12 § lagen om
kyrkomölel ändras i enlighel härmed.

Valkretsindelningen

Regeringen föreslår all Härnösands och Luleå slifl delas i
varidera två valkretsar, Härnösands stifts ena valkreis omfaltar enligt
förslagel Jämtlands län och den andra Väslernorrlands län. Luleå slifts ena
valkrets omfaliar enligi förslagel Väsierboiiens län och den andra Norrbollens
län.

I likhel med samlliga remissinslanser som har yllral sig
över arbeisgruppens förslag lillslyrker ulskoltet förslaget.

Ändrade regler för minsla anlalel kyrkomölesombud från
varje stifl

Centralstyrelsen föreslår i sin skrivelse 1985:1 alt
reglerna i 2 § lagen om kyrkomötet ändras så all alla slifl får minst tre
mandat.

Vid 1984 års kyrkomöte hemställde utskottet i siu
belänkande 1984:24 all kyrkomölel skulle uppdra ål ceniralsiyrelsen all ulreda
frågan om ändrade regler beträffande minsla anlalet kyrkomölesombud från elt
slifl. Kyrkomötet biföll utskottets hemställan.

Enligt ulskollels mening gör sig alltjäml de skäl som
utskollel anförde i sill ovan nämnda belänkande gällande i fråga om en höjning
av del minsla anlalel represenlanter för ell slifl. I likhel med
ceniralsiyrelsen anser ulskollet all den väg bör väljas som så lilet som
möjligt förändrar den nuvarande proporlionella fördelningen. Utskollel
lillslyrker därför centralstyrelsens förslag.

Urtima kyrkomöte

I moiion 1985:36 hemställs atl kyrkomötet beslular hos
regeringen anhålla all den tar initiativet till en ändring i 26 § lagen om
kyrkomötet så all det blir möjligl all inkalla kyrkomölel lill extra
sammanträden enligt motionens syfte. I motionen anförs all behov av en snabb
inkallelse av kyrkomötet kan uppslå om någon slor och viktig fråga plötsligt
aktualiseras och fordrar snabbi avgörande.

4 Riksdagen 1984/85. 1 sarnl. Nr 169

Prop.
1984/85:169 50

De uppgifier som ankommer på kyrkomölel enligt lagen om
svenska kyrkan och lagen om kyrkomötet är enligt utskottets mening inte av
sådan karakiär att de kräver snabbare ställningstaganden än dem som kan ske vid
kyrkomölels årliga sammanlräden, Utskollel avstyrker därför motionen.

Hemställan

Utskottet hemställer

belräffande avskaffande av särskilda delegerade för val av
eleklorer

l.alt kyrkomötet med anledningen av regeringens skrivelse
1985:2 och med bifall lill moiionerna 1985:93 och 1985:111 i motsvarande delar
hos regeringen anhåller att 8 § lagen (1982:943) om kyrkomölel saml 5 kap. 15
§ lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter erhåller såsom
Utskottets förslag i bilaga 3 betecknade lydelse,

2. atl kyrkomötet med anledning av
regeringens skrivelse 1985:2 och med bifall till moiionerna 1985:93 och
1985:111 i motsvarande delar hos regeringen anmäler att kyrkomötet avstyrker
regeringens förslag till ändring i 9, 10, 11 och 22 §§ lagen (1982:943) om
kyrkomötet samt regeringens förslag att upphäva p. 6 övergångsbestämmelserna
till samma lag,

3. att kyrkomötet beslutar att
motionen 1985:22, i den mån den inte kan anses besvarad med vad utskottet ovan
har anfört, inle skall föranleda någon kyrkomötets vidare åigärd;

beträffande minskat antal elektorer

4. att kyrkomötet med anledning av
regeringens skrivelse 1985:2 och med bifall till motion 1985:121 hos regeringen
anmäler alt kyrkomölel avstyrker regeringens förslag till ändring i 6 § lagen
(1982:943) om kyrkomötet,

5. att kyrkomötet med anledning av
regeringens skrivelse 1985:2 hos regeringen anhåller att 7 § lagen om
kyrkomötet erhåller såsom Utskottets förslag i bilaga 3 betecknade lydelse,

6. all kyrkomötet avslår motion
1985:93 i motsvarande del samt motionerna 1985:125 och 1985:141, i den mån de
inle kan anses besvarade med vad utskottet ovan har anfört;

beträffande ändrad tidpunkt för kyrkomötets sammanträden

7. atl kyrkomötet med anledning av
regeringens skrivelse 1985:2 och med bifall till motion 1985:111 i motsvarande
del hos regeringen anmäler att kyrkomötet tillstyrker regeringens förslag till
ändring i 26 § lagen (1982:943) om kyrkomötet,

8. atl kyrkomötet med anledning av
regeringens skrivelse 1985:2 hos regeringen anhåller atl 34 § lagen (1982:943)
om kyrkomötet erhåller såsom Ulskollels förslag i bilaga 3 betecknade lydelse;

Prop. 1984/85:169 51

beträffande liden för kyrkomötesvalets fullgörande,
valkrelsindelningen, vissa valiekniska frågor m. m.

9. all kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse
1985:2 hos regeringen anhåller all 12 § lagen (1982:943) om kyrkomötet erhåller
såsom Ulskollels förslag i bilaga 3 betecknade lydelse,

10, all kyrkomölel med anledning av regeringens
skrivelse 1985:2 och

med bifall lill moiion 1985:111 i motsvarande delar hos regeringen

anmäler alt kyrkomötet tillstyrker regeringens övriga förslag till

ändringar i lagen (1982:943) om kyrkomötet med de ändringar i

ingressen lill lagen som föranleds av utskottets förslag;

belräffande mandatfördelningen

11, all kyrkomötet med bifall till centralstyrelsens
skrivelse 1985:1 hos

regeringen anhåller alt 2 § tredje slycket lagen (1982:943) om

kyrkomötet erhåller den av centralstyrelsen föreslagna lydelsen;

belräffande iiriima kyrkomöte

12, atl kyrkomötet avslår moiion 1985:36.

Slockholm den 8 mars 1985

På kyrkolagsulskolteis vägnar KARL-ERIK JOHANSSON

Loiry
Nordling

Närvarande: Karl-Erik Johansson ordf., Gustav Öberg, Thyra
Håkansson, Solveig Fridh, Gunnar Lindberg,* K.-A. Johansson. Torslen
Guslafsson, Thore Månsson,* Thomas Söderberg, Frilz Walfridsson, Berith
Öhrnberg, Ingemar Björck, Nils Glimelius, Per Wihlborg och Karl-Gustav
Lindelöw.

'Ej närvarande vid betänkandets justering.

Reservation

av Gustav Öberg, Ingemar Björck, Thyra Håkansson, Solveig
Fridh, Gunnar Lindberg, K-A Johansson och Berith Öhrnberg, som anser att
ulskollels yllrande under avsnilten Avskaffande av särskilda delegerade för val
av elektorer, Minskal antal eleklorer och Tiden för kyrkomötesvalets
genomförande och hemställan moment 1-6 och 9-10 bort ha följande lydelse:

Ulskollet tillstyrker på de av regeringen anförda skälen förslagen
om avskaffande av särskilda delegerade för val av elektorer och minskat antal
eleklorer samt tiden för kyrkomötesvalels genomförande.

Prop.
1984/85:169 52

Utskottet hemställer

att kyrkomötet med anledning av regeringens skrivelse
1985:2, med bifall till moiion 1985:111 beträffande valkretsindelningen m.m.
och med avslag på moiionerna 1985:22, 1985:93,1985:111 i övriga delar,
1985:121,1985:125 och 1985:141 hos regenngen anmäler aU kyrkomötet tillstyrker
regeringens förslag till ändringar i lagen (1982:943) om kyrkomötet och lagen
(1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter.

Prop.
1984/85:169 53

Bilaga 1

Läronämndens yttrande

1985:10

med anledning av regeringens skrivelse 1985:2 och motion
om viss ändring i kyrkomötets arbetsordning

Till läronämnden har för yttrande överlämnals RegSkr
1985:2 och KMoll985:109.

Kyrkomölels läronämnd har i samband med kyrkomötena
befunnit sig i en tidsmässig myckel svår arbeissituaiion. På några få dagar,
ibland limmar, har den haft att informera sig om och ta slällning i en mängd
ärenden, delvis av komplicerad nalur.

Meningen med läronämnden är alt frågor som rör Svenska
kyrkans lära skall ägnas särskild uppmärksamhel. När det i
kyrkomölesförfattningarna talas om "lära" gäller detta inte endasl
bekännelsen i trängre mening -bekännelseksrifier o. d. - eller situationer som
ställer kyrkan inför mera genomgripande läromässiga avgöranden, ulan del som
åsyflas är över huvud lagei sådani som har väsentlig teologisk innebörd.
"Läran" är för 1979 års kyrkomöleskommitté "vad krislen tro är
och hur bibel och bekännelse skall förslås" (SOU 1981:14 s 100). Det är
alltså inte bara i spektakulära fall eller undantagsvis som läronämnden har atl
yttra sig. Dess uppgifl är att följa den allmänna teologiska utvecklingen inom
kyrkomötet.

I praktiken har detta först betytt en genomgång av
samtliga inkomna motioner elc. för att sådant som uppenbarligen inte på något
säll rör läran skulle bortsorteras. Denna första gallring gjordes vid senaste
kyrkomölel av läronämndens presidium på bemyndigande av kyrkomötets presidium.
I övrigl har ärendena passerat läronämnden som helhet. Somliga av dessa ärenden
har nämnden bedömt så, atl de från lärosynpunkt inte föranlett någon diskussion
eller kommeniar. De har då lämnals därhän genom prolokollsanleckningen
"inget yttrande". Beträffande resten har nämnden vall alt redovisa
sitt ställningstagande i yttrandets form. Detta har skett bl. a. för alt del
skulle framgå var nämnden funnit anledning lill större eller mindre
uppmärksamhet ur läromässig synvinkel. Åtskilliga gånger har nämnden därvid för
korthetens skull endast avgelt omdömet "ingen erinran". I andra fall
har yttrandet blivit längre.

Tidspressen har gjort att yttrandena ibland blivit
disproportionerliga i förhållande till sakens intresse och vikt. Endast sällan
har läronämnden haft tillfälle att till kyrkomötesledamölernas ijänsl redovisa
en utförligare utredning. För att läronämnden skall kunna fylla sin uppgift
måsle nämnden ha möjlighet atl gå igenom ärendena, ulreda, diskulera, besluta
och redovisa sitt ställningstagande.

Prop.
1984/85:169 54

kyrkomötessammanlrädena till augusii månad. Inför detla
vill läronämnden fäsla kyrkomötets uppmärksamhel vid behovel av hänsyn lill
läronämndens arbelssilualion. Följande punkler är atl nämna

1. I RegSkr 1985:2 föreslås all kyrkomötet skall
sammanträda med början

den tredje lisdagen i augusii i slället för som nu i mars. Kyrkomötesvalet
skall

vara slutföri senasl den 30 april. Del är oklart när den sista tidpunkten för

avlämnande av motioner är länkl atl infalla.

När nu kyrkomötessammanlrädena föreslås bli flyttade till
annan lid är del ytterst angelägel alt hänsyn las till läronämndens möjligheter
atl fylla sin uppgifl. En sådan hänsyn kräver enligi läronämnden atl
kyrkomötesvalet slutförs tidigre än de 30 april och atl motionsgränsen förläggs
inte alltför långt därefter.

Läronämnden föreslår nu all kyrkomötesvalet skall vara
avslutat senast den 31 mars och atl motionerna i huvudsak skall vara avlämnade
senasl den 30 april. Tidssiluationen för läronämnden skulle då avsevärl
förbällras. En ytterligare fördel vore om kyrkomölels sammanträde de år då
ingen kollision med den allmänna valrörelsen kan äga rum kunde börja sisla
lisdagen i augusii - så som tidigare föreslagits av kyrkomötet.

Läronämnden inser att del kan synas anmärkningsvärl att
motionerna skall avlämnas så långt före själva kyrkomötessammanträdet. En sådan
framförhållning är dock nödvändig för all läronämnden skall kunna arbela på det
sätt som är avsett.

Härmed har läronämnden också tagit ställning till KMot
1985:109.

2.
Det skulle
kunna tydligl utsägas i författningarna all utskottens och kyrkomötets
ärendebehandling inle kan avslulas förrän läronämnden avgelt erforderUgt
yttrande. Visserligen kan redan nu arbetsordningens 5 kap. 5 § tolkas i denna
riktning. Men en respit till nästa kyrkomötesammaniräde borde otvetydigt medges
läronämnden liksom utskotten (se arbetsordningen 5 kap. 10 §).

3. Läronämnden måsle ha möjlighel atl
ta slällning till de förslag som arbetas fram i utskotten. Dessa förslag kan
radikalt skilja sig från sådant som föreslagits av kommittéer etc. Inte minsl
förhåller det sig så ibland med liturgiska texter. En särskild svårighet
erbjuder ändringsförslag som framförs i plenum. Även sådana måsle läronämnden
ha möjlighel att samråda om och yttra sig över. Bestämmelserna skulle kunna
göras klarare i dessa hänseenden.

4. När läronämndsledamöter nyväljs i
början av etl kyrkomötessammanträde uppstår särskilda problem. De nya
ledamöterna måste då plötsligt sätta sig in i de aktuella ärendena. Om
ledamöterna fick vara desamma under beredningslid och plenartid skulle de alla
kunna följa ärendenas gång. Val av läronämndsledamöter skulle då kunna ske i
slulet av ett kyrkomötessammanträde för liden fram t.o.m, ett följande
kyrkomölessammanlräde.

Läronämnden har vid flera sammanträden diskuterat
riktlinjerna för sitl framtida arbete. Nämnden är medveten om att den i det
ofrånkomligen

Prop. 1984/85:169 55

koncentrerade kyrkomöiessammanhangei måste begränsa sig
lill de läro-mässigt väsenlliga ärendena. Men också för att kunna avgöra vilka
ärenden och vilka frågor i dessa som är läromässigt väsentliga måsle nämnden få
mer tid till sitl förfogande.

Under hänvisning lill vad som här har anförls anhåller
läronämnden all kyrkomötet i samband med behandlingen av frågan om kyrkomötets
sammanträdestid vidtar sådana ålgärder alt del blir möjligt för läronämnden att
fylla sin uppgift.

Slockholm den 27 februari 1985

På läronämndens vägnar BERTIL WERKSTRÖM

Örjan
Wikmark

Närvarande: Ärkebiskop Berlil Werkström ordf., biskop
Martin Lönnebo,* biskop Helge Brattgård, biskop Tord Simonsson, biskop Arne
Palmqvisl, biskop Per-Olov Ahrén, biskop Sven Ingebrand, biskop Bengl Hallgren,
biskop Olaus Brännström, biskop Tore Furberg, biskop Krister Stendahl, Åke Andrén,
Caroline Krook, Inez E Larsson, Martin Lind, Eva Lundgren, Per Erik Persson och
Birgitta Rengmyr.

*Ej närvarande vid yttrandets justering.

Prop.
1984/85:169 56

Bilaga
2

Läronämndens yttrande

1985:18

med anledning av motioner om valen till kyrkomötet

Till läronämnden har för yttrande överlämnats KMot
1985:22, 93 och 111.

Moiionerna behandlar RegSkr 1985:2 om vissa ändringar av
reglerna om val till kyrkomötet.

Från läromässig synpunkl är del åtminstone två
problemställningar som aklualiseras genom motionerna och regeringens förslag
till ändring i lagen om kyrkomölel:

1, Församlingarnas roll i valsyslemei, när del gäller
kyrkomöiesvalen,

2. Samverkan mellan den kyrkliga demokralin (de
föriroendevalda orga

nen) och den prästerliga ämbetsförvaltningen.

1. I en indirekl valordning - dvs. en sådan som vi har
nu och som

regeringsförslaget föreslär skall bestå 1. v. - är del församlingarna och

pastoraten som utgör grunden för valsystemet. Kyrkomedlemmarna fullgör

sina uppgifier och utnyiljar sin röslrätt genom sina församlingar. Denna

ordning binder således basen i valordningen, där de primära valen sker,

samman med församlingsgemenskapen och med församlingen som en

gudstjänslfirande församling.

Bedömer man del nu framlagda förslaget från denna synpunkl
är del acceptabelt i den utsträckning som det förlägger de primära valen lill
församlingsnivån och inom pastoratet saml låter pasloraiel vara valdislrikl.

Den i 9 § förslagel lill lag om ändring i lagen om
kyrkomötet (se RegSkr 1985:2 s 81) angivna möjligheten att i vissa fall
fullmäklige i "en kyrklig samfällighei för alla ekonomiska
församlingsangelägenheter" förrättar del primära valet avseende de i
samfälligheten ingående pastoraten (i t.ex, Västerås kyrkliga samfällighei
ingår 8 pastorat och 20 församlingar) slrider emellertid mol den angivna
grundprincipen. De lolala kyrkliga samfällighe-lerna är varken länkta som
fungerande andliga gemenskaper eller som gudstjänslgemenskaper, utan de är
ekonomiska och administraliva enheter för fullgörande av vissa bestämda,
gemensamma funktioner av detta slag.

Såsom bl. a. Visby domkapitel har utvecklat närmare
(RegSkr 1985:2 s 59) är församlingarna atl se som den egenlliga basen i kyrkans
liv och organisation och som grunden även för valen till kyrkomötet. Utgår man
från della kan man knappasl acceplera den möjlighelen, som anges 19 §, alt låta
en ekonomisk-administrativ enhel ulgöra den primära grunden.

Avgörande är således församlingssynen, vilken är en fråga
med klarl läromässiga implikationer.

2. Samverkan mellan den kyrkliga demokratin (de
förtroendevalda orga-

Prop. 1984/85:169 57

nen) och den prästerliga ämbetsförvaltningen uigjorde en
viktig princip i 1982 års kyrkomötesreform. Della var ingalunda någon ny
princip ulan den har sedan gammalt varit vägledande vid utformningen av
församlingsorganisationen, och den tidigare kyrkomölesorganisationen var också
ett uttryck för della, även om den var förbunden med kalegoriklyvningen, en
koppling som logs bon 1982. Samverkan gavs andra organisaioriska uttryck i del
reformerade kyrkomötets ordningar.

Ordningen med pastoratet som valdistrikt är hämtad från
den tidigare kyrkomötesordningen och är ingen tillfällighet. Den innebär atl
det primära valel till kyrkomötet sker inom det område som samtidigt är
församlingsprästernas verksamhetsområde. Del var moliveral all bevara denna
koppling i den reformerade ordningen, emedan den var ett uttryck för den nyss
nämnda samverkansprincipen. Eftersom den prästerliga förvaltningen av Ordel och
sakramenlen framför alll sker i församlingarna och med nära anknylning lill
gudstjänstlivel är del jusl inom pastoratet som denna samverkan kommer till
silt mest genuina uttryck.

Förslagel i den nämnda 9 § alt i vissa fall förlägga det
primära valet till de lotala kyrkliga samfälligheternas fullmäktige strider
även mot denna andra princip, principen om samverkan. I sådana fall upplöses i
praktiken bandet mellan de föriroendevalda och den präsierliga
ämbelsförvallningen. I samfälligheler med flera pastoral sitter i fullmäktige
enbari en av kyrkoherdarna i denna sin egenskap med yttranderält (i
Västeråssamfälligheten således en av åtta kyrkoherdar). Någon reell samverkan
med den prästerliga ämbetsförvaltningen är det inte fråga om i detla
sammanhang.

Avgörande för bedömningen härvidlag är således den
prästerliga ämbetsförvaltningen och dess funktion och samverkan med de
förtroendevalda organen, vilket är en fråga med läromässiga implikationer.

Slutsals

Den angivna möjligheten i den nämnda 9 § bör tas bort av
läromässiga skäl.

Slockholm den 7 mars 1985

På läronämndens vägnar HELGE BRATTGÅRD

Ö rjan Wikmark

Närvarande: Biskop Helge Braiigård ordf., biskop Tord
Simonsson, biskop Arne Palmqvisl, biskop Sven Lindegård, biskop Sven Ingebrand,
biskop Bengt Hallgren, biskop Olaus Brännström, biskop Tore Furberg, biskop
Krister Stendahl, Lars Hartman, Caroline Krook, Inez E Larsson, Martin Lind,
Eva Lundgren och Per Erik Persson.

Prop. 1984/85:169

58
Bilaga 3

Av
utskottet föreslagna ändringar i de för yttrande överlämnade lagförslagen m.m.

7 §

I. Lagen (1982:943) om kyrkomötet

Regeringens jörslag

Om etl pasiorai eller annal valdislrikl beslår av en enda
församling skall eleklorer och deras ersältare väljas av kyrkofullmäktige eller
av kyrkorådel, om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda
fullmäktige eller det nyvalda kyrkorådet.

Ulskollels förslag

Om elt valdistrikt består av en enda församling skall
eleklorer och deras ersättare väljas av kyrkofullmäktige eller av kyrkorådel,
om kyrkofullmäktige inte finns. Valel förrällas av de nyvalda fullmäklige
eller del nyvalda kyrkorådet.

Om ett
pasiorai består av två eller flera församlingar skall eleklorer och deras
ersättare väljas a\ församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige i
pasloralet.

Om elt
valdislrikl beslår av två eller flera församlingar skall elektorer och deras
ersällare väljas av särskilda delegerade. Dessa skall för varje församling
utses av kyrkofuU-mäkiige eUer av kyrkorådet, om kyr-kofuUmäkiige inte finns.
Valet förrällas av de nyvalda fullmäklige eller del nyvalda kyrkorådel.

Om
församlingsdelegerade eller kyrköfullmäklige inle finns i pasloraiel skall
valel i slällei förrällas gemensaml av de kyrkoråd som finns i församlingarna
i pasloraiel. Valel skall ske inför ordföranden i kyrkorådet i den av
försam-Ungarna som har del slörsla anlalel röslberälligade kyrkomedlemmar.

Valel skall förrällas av de nyvalda församlingsdelegerade
eller kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden.

Aniulet delegerade ulgor for församling

med
hofs!

500
kyrkomedlemmar 5

medmerän

500 men högsl

1 000
kyrkomedlemmar 7

medmerän

1
OOOmenhogsi

: 000
kyrkomedlemmar 9

medmerän

2 000
men hogsi

3
500kyrkomedlemmar I!

medmerän

.?
500 rnen hogsr

5
500kyrkomedlemmar /3

medmerän

5 500
rnen högst

S 000
kyrk o/ned lemmar !5

medmerän

6 000
men högsi

H 000
kyrkomedlemmar 17

medmerän

n 000
men hogsl

14
500 kyrkomedlemmar 19

rned
mer an

14
500

21

Regeringens
förslag

Ulskollels
förslag

Delegerade skall ulses före januari månads ulgång årel
näsl efler del år då val i hela riket av kyrköfullmäklige har ägl rum.

Elekiorerna
och deras ersällare skall ulses före februari månads ulgång året näst efter del
år då val i hela rikel av kyrköfullmäklige har ägt rum.

Protokoll över val av elektorer skall skyndsami sändas
till domkapillel.

Nuvarande lydelse

34

Etl ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar lill
kyrkomötet skall avgöras av kyrkomötet vid dess närmaste sammanlräde, om
ärendel har överlämnals senast en månad före sammanträdets början, I annal fall
skall ärendel avgöras senast vid det därpå följande sammanträdet.

Protokoll
över val av delegerade skall skyndsami sändas lill den som enligi 9 § skall
förräita val av eleklorer. Prolokoll över val av elektorer skall skyndsamt
sändas lill domkapitlet.

Ulskollels förslag

Etl ärende som riksdagen eller regeringen överlämnar lill
kyrkomötet skall avgöras av kyrkomötet vid dess närmaste sammanlräde, om
ärendel har överlämnats senasl två månader före sammanträdets början. I annal
fall skall ärendet avgöras senast vid det därpå följande sammanlrädel.

2.
Lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter

Regeringens
förslag

Ulskollels
förslag

5 kap. 15 §

Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland de röslberälligade i
församlingen enligi 2 kap. 3 § försia och andra styckena. Minsl en av
kyrkvärdarna skall utses bland ledamöierna och suppleanterna i kyrkorådet.
Kyrkvärdarna utses för tre år räknat fr. o. m. den 1 januari årel efler del år
då val i hela rikel av kyrkofullmäktige har ägl rum.

Kyrkorådet
utser för varje kalenderår en kassaförvaltare, om rådets medelsförvaltning inle
har ordnats på annat sätl.

Det år då
val i hela rikel av kyrkofullmäktige har ägl rum skall del nyvalda kyrkorådel
före december månads utgång utse befattningshavare som avses i försia och
andra slyckena. Del nyvalda kyrkorådel får även före december månads utgång
utse eleklorer som avses i lagen (1982:943) om kyrkomölel.

Del år då
val i hela rikel av kyrköfullmäklige har ägt rum skall det nyvalda kyrkorådel
före december månads ulgång ulse befallnings-havare som avses i försia och
andra styckena. Del nyvalda kyrkorådet får även före december månads ulgång
utse delegerade och elektorer som avses i lagen (1982:943) om kyrkomölel.

CIVILDEPARTEMENTET

Utdrag PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1985-03-21

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
slalsråden Lundkvist, Feldl, Sigurdsen, Guslafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Bodsiröm. Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg,
Hellslröm, Thunborg, Wickbom

Föredragande: sialsrådel Holmberg

Proposition om vissa ändringar av reglerna om val till
kyrkomötet m.m.

1 Anmälan av kyrkomötets yttrande

Föredraganden anmäler kyrkomötets yttrande' över de
remitterade förslagen till

1, lag om
ändring i lagen (1982:943) om kyrkomölel,

2. lag om ändring i lagen (1982:1052) om
församlingar och kyrkliga

samfälligheler.

Föredraganden redogör för kyrkomölels yitrande och anför.

Kyrkomötet har i sitl yttrande anhållit om två ytterligare
ändringar i lagen om kyrkomölel. Den ena gäller frågan om senasle tidpunkl för
överlämnande av ärenden från riksdagen och regeringen till kyrkomötet. Den
andra gäller mandatfördelningen vid valen till kyrkomötet.

Enligt 34 § lagen om kyrkomötet är kyrkomötet skyldigt att
vid dess närmaste sammanträde avgöra ett ärende som riksdagen eller regeringen
har överlämnat lill kyrkomötet senasl en månad före sammanlrädets början.
Eftersom kyrkomötets sammanlräden enligi del remitterade förslaget skall ta sin
början den iredje tisdagen i augusii kommer den i 34 § föreskrivna tiden atl
infalla under pågående semesterperiod. Kyrkomötet har därför föreslagit all 34
§ lagen om kyrkomölel ändras så atl kyrkomötet skall vara skyldigt att vid dess
närmaste sammanträde avgöra ett ärende, om det har överlämnats senast två
månader före sammanträdets början.

Jag delar uppfattningen atl del är lämpligt att ändra
tidpunkten för när riksdagens eller regeringens ärenden till kyrkomötet senasl skall
avlämnas. Jag tillstyrker följaktligen all en lagändring sker i enlighet med
kyrkomötets förslag.

Beslut om skrivelse till kyrkomötet (RegSkr 1985:2) fattat
vid regeringssammanträde den 31 januari 1985,

Prop. 1984/85:169 61

I fråga om mandatfördelningen gäller i dag enligt 2 §
tredje slyckel lagen om kyrkomölel all anlalel mandat för en valkrets skall
bestämmas till två även om valkretsen vid tillämpning av fördelningsregeln i
paragrafens andra stycke skulle tillföras färre än två mandal. Kyrkomölel har
föreslagil all beslämmelsen ändras på så säll alt det lägsla antal mandat som
lillförs varje valkreis skall bestämmas till tre i stället för till två.

Jag vill till en början erinra om all de ändringar av
valreglerna som jag nu föreslår regeringen atl underställa riksdagen
huvudsakligen gäller sådana åtgärder som framstår som särskilt angelägna i
syfte att i praktiskt hänseende underlätta förfarandet vid kyrkomötesvalen,
Enligi min bedömning bör andra frågor anslå i avvaktan på den övergripande utvärdering
av kyrkomötesreformen som, enligi vad riksdagens konslilutionsulskolt (KU
1982/83:2) framhöll inför reformen, bör komma lill slånd när erfarenheler har
vunnits av den nya kyrkomötesorganisationen.

Den garantiregel i fråga om mandatfördelningen, som kyrkomötet
nu har begärt ändrad, berör i prakliken Visby slifl. Trots sill låga anial
röslberälligade kyrkomedlemmar har sliflel genom regeln lillförsäkrals ivå
ombud all företräda stiftet vid kyrkomötet. Detla kan jämföras med atl Gotlands
län i riksdagen - som har betydligt fler ledamöter än kyrkomötet -
represenleras av endast två ledamöter. Med hänsyn till vad jag här har anfört
är jag nu inte beredd all förorda någon ändring av beslämmelsen om del lägsla
anial mandal som bör lillföras varje valkrets vid val lill kyrkomölel,

Kyrkomölel har lillslyrkl förslagen i övrigl. Enligi min
mening bör de nu föreläggas riksdagen.

2 Församlingsdelegerade i Stockholms kyrkliga samfällighei
2,1 Inledning

Jag vill i delta sammanhang också ta upp en fråga om
antalet ledamöler i församlingsdelegerade i Stockholms kyrkliga samfällighei.

I Stockholms kommun bildar samlliga territoriella
församlingar en partiell samfällighei för vården av vissa beslämda
angelägenheter. I denna samfällighei ingår 30 församlingar. För dessa finns en
eller flera representanler i samfällighetens beslutande organ,
församlingsdelegerade.

Lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga
samfälligheler (LFKS) trädde i kraft den 1 juli 1983. Den ersalte 1961 års lag
om församlingsslyrelse. Enligi de äldre beslämmelserna bestämdes antalet
församlingsdelegerade i Stockholms kyrkliga samfällighei med uigångspunkt från
del lotala invånarantalet i församlingen. Antalet delegerade bestämdes därvid
så alt varje församling utsåg en delegerad för varje påbörjat tiotusental
invånare i församlingen. En nyhet i LFKS är att anlalet församlingsdelegerade i
Stockholms kyrkliga samfällighei skall bestämmas med hänsyn till antalet
röstberättigade vid val lill kyrkofullmäktige, dvs. antalet röstberättigade
kyrkomedlemmar. Enligt 4 kap. 2 § LFKS skall i Stockholms kyrkliga

Prop.
1984/85:169 62

samfällighei antalet ledamöter i församlingsdelegerade
bestämmas så att varje församling utser en ledamot för varje påbörjat
tiotusental röslberälligade invånare i församlingen. För ledamöterna skall
ocksä utses suppleanter lill lika stort antal, Beräkningslalet har alltså
behållits oförändrai i den nya bestämmelsen, irots all beräkningsunderlagel har
ändrals lill röslberälligade invånare,

Stockholms församlingsdelegerade har i en skrivelse lill
civildepartementet den 7 november 1984 aktualiserat frågan om en förändring av
represenla-lionsreglerna för Slockholms församlingsdelegerade, I skrivelsen
framhålls all man enligt de äldre reglerna har utsett sammanlagt 81
församlingsdelegerade och lika många suppleanter. Den nya lagen innebär en
radikal minskning av anlalel beslulande i Slockholms kyrkliga samfällighei,
eftersom 10 000 röstberättigade invånare lorde molsvara ca 14 000-15 000
invånare. Det innebär enligt skrivelsen alt antalet församlingsdelegerade
fr.o.m, nästa mandatperiod kommer alt bli ca 60. Proporlionalitelen kommer
därigenom att försämras avsevärt, eftersom flera församlingar blir
"enmansvalkretsar". Stockholms församlingsdelegerade anser därför all
regeringen snarast bör föreslå riksdagen all LFKS ändras så atl anlalel
församlingsdelegerade även fortsättningsvis kommer att bli ca 80,

Efter remiss har kammarkollegiet yllral sig över
skrivelsen, Kollegiel har framhållit atl den avvikelse i förhållande till
vallagens regler som krileriet medlemskap i svenska kyrkan utgör har införls
helt avsiktligt, Kollegiel har erinrat om att vid val enligt lagen (1982:943)
om kyrkomötet underlaget ulgörs av anlalel röslberälligade kyrkomedlemmar. De
avvikelser från kommunallagens och vallagens regler som förekommer på del
kyrkliga områdel får enligi kollegiet anses sakligt betingade och motiverar
inte någon ändring i LFKS. Enligt kollegiets mening bör i varje fall de nya
reglerna först tillämpas i ell val, innan någon ändring övervägs. Kollegiel har
därför föreslagit atl framställningen från Stockholms församlingsdelegerade
inle föranleder någon ytterligare åtgärd,

2.2 Överväganden

En nyhet i LFKS är, som jag lidigare har nämnl, atl
anlalel ledamöler i församlingsdelegerade i Slockholms kyrkliga samfällighei
skall bestämmas med hänsyn till antalet röstberättigade invånare i församlingen
i stället för del lolala invånarantalet. Det kan naturligtvis inte komma i
fråga atl nu ändra på den nya ordningen i LFKS att antalet kyrkomedlemmar är
avgörande för beräkningen av anlalet församlingsdelegerade. Även om sålunda den
nya ordningen bör ligga fasl i det hänseende som jag nu har angett, får detta
givelvis inle hindra all sådana jusleringar av den nuvarande bestämmelsen
vidtas som kan behövas för att man skall kunna upprätthålla en god
representativitet i samfälligheten.

Enligt skrivelsen från Stockholms församlingsdelegerade
kommer propor-

Prop. 1984/85:169 63

tionalilelen all försämras avsevärt, eftersom flera
församlingar blir "enmansvalkretsar". Jag vill nämna alt en
beräkning enligt den nya ordningen av antalet ledamöter i församlingsdelegerade
i Stockholms kyrkliga samfällighei med utgångspunkt i del statistiska material
som finns tillgängligt från 1982 års kyrkofullmäkligval skulle leda till en
minskning av antalet ledamöter i församlingsdelegerade under nästa mandatperiod
från 81 till 61.

Det slår alltså klart atl en drastisk sänkning av antalet
ledamöter i Stockholms församlingsdelegerade kommer att ske. om inte en ändring
görs i det nya beräkningssättet för anlalel församlingsdelegerade. Enligt min
mening saknas det anledning atl, såsom kammarkollegiet har föreslagit, avvakia
de nya reglernas lillämpning i 1985 års val till kyrkofullmäktige, innan en
ändring övervägs. Jag förordar en omedelbar ändrmg av beräkningsmetoden. Jag
anser emellerlid att minsla möjliga ingrepp bör göras i den nuvarande
ordningen.

Antalet ledamöler i församlingsdelegerade i Slockholms
kyrkliga samfällighei skall enligt 4 kap. 2 § LFKS numera besiämmas så alt
varje församling uiser en ledamoi för varje påbörjal tiotusental
röslberälligade invånare i församlingen. Trots den nya ordningen atl sälla
anlalel församlingsdelegerade i relalion till antalet röstberättigade
kyrkomedlemmar i stället för invånare i församlingen, ändrade man inle det
gamla beräkningstalet (10 000). Jag förordar nu en justering av della
beräkningstal för att komma till rätta med det represenlativiielsproblem som
Slockholms församlingsdelegerade har akiualiserar. Jag föreslår all anlalel
ledamöter i församlingsdelegerade i Slockholms kyrkliga samfällighei bestäms
så att varje församling utser en ledamoi för varje påbörjal sjuiusenial
röslberälligade invånare i församlingen. Det är naturligtvis inle möjligl all
mera exakt förutsäga hur många mandal som kommer atl bli resultatet av det
föreslagna beräkningstalet. En uppskallning med uigångspunkl från 1982 års
valsiffror skulle emellerlid leda lill ungefär molsvarande anial ledamöler i
Stockholms församlingsdelegerade som f. n.

Jag föreslår alltså en ändring i 4 kap. 2 § LFKS av den
innebörd som jag nu har angelt. Det är lämpligt atl lagändringen Iräder i krafl
samlidig! med de av mig i övrigl föreslagna lagändringarna, dvs. den 1 oklober
1985,

Etl förslag lill ändring av 4 kap. 2 § lagen (1982:1052)
om församlingar och kyrkliga samfälligheler har uppräilals inom
civildeparlemeniel.

3 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag nu har anförl hemsläller jag
att regeringen föreslår riksdagen alt

dels anta de till kyrkomötet remitterade lagförslagen med
vidtagen

ändring, delsanta förslagel lill ändring i lagen
(1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter.

Prop. 1984/85:169 64

4 Beslut

Regeringen ansluler sig till föredragandens överväganden
och beslutar atl genom proposition föreslå riksdagen all anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.

Prop.
1984/85:169 65

Bilaga
1

Arbetsgruppens
sammanfattning av sina överväganden och förslag

Bakgrund

I samband med den s.k, kyrkomölesrefonnen infördes genom
lagen (1982:942) om svenska kyrkan och lagen (1982:943) om kyrkomötet nya
regler om val till kyrkomötet. I lekniskl hänseende kan den nya ordningen inte
sägas innebära några väsentliga skillnader mot vad som gällde tidigare. De
förutvarande bestämmelserna, vilka fanns i kyrkomölesförordningen (1949:174).
överfördes tili stor del oförändrade eller endast delvis modifierade till den
nya lagstiftningen. Reformen innebar dock en betydande utökning av antalet
ledamöter av kyrkomötet liksom av antalet delegerade och elektorer för val av
dessa ledamöter.

Reglerna tillämpades första gången vid valel till 1983 års
kyrkomöte. Erfarenheterna från detta val blev sådana atl del från många håll
har framförls kritik mot valsystemels ulformning. Kriliken riklar sig framför
alll mol all reglerna är svåra atl lillämpa i prakliken och alt förfarandel är
onödigi krångligi. En vanligl förekommande mening är också all den lid under
vilken valel skall hinna genomföras är alliför knappt tilltagen. En annan
utbredd uppfattning är atl ulformningen av valsystemet i alltför hög grad
missgynnar de slörre församlingarna och atl kyrkomötets representanli-vitet
därför inte kan anses hell tillfredsställande. Härtill kommer all regelsystemet
visat sig innehålla vissa inkonsekvenser och oformligheler.

Del var mot denna bakgrund som chefen för
civildepartementet sommaren 1983 beslöt all tillsätta en arbetsgrupp med
uppgifl att göra en översyn av reglerna om val lill kyrkomölel. Några närmare
rikllinjer för arbelel lämnades inte. Med hänsyn till innehållet i den kritik
som riktats mot valsystemet är det emellerlid naturligt all arbeisgruppens
huvuduppgift har varit att söka åstadkomma ett förenklat och mindre tidsödande
valförfarande saml alt ulreda frågan om kyrkomölels represenlaliviiel och, om
så visade sig erforderligl, föreslå ålgärder lill förbäliring härav.

Sammanställning av arbeisgruppens förslag

De förslag som arbetsgruppen lägger fram i promemorian kan
i korthet presenteras på följande sätt,

Arbelsgruppen föreslår i huvudsak att

-
valen av
särskilda delegerade för elektorsval i flerförsamlingspastorat avskaffas; i
stället kommer de kyrkliga samfällighelernas fullmäktige eller
församlingsdelegerade att välja eleklorer

-
elektorsförsamlingen
minskas genom vissa förändringar i det beräkningsunderlag som bildar
utgångspunkt för bestämmande av anlalet elektorer

5 Riksdagen 1984IS5. I saml. Nr 169

Prop.
1984/85:169 66

-
förfarandel vid
val av kyrkomötets ledamöter och deras ersältare kan förenklas i vissa fall

-
rutinerna för
utfärdande av bevis för ledamöierna och deras ersältare förenklas.

Dessa förslag syftar främsl till alt göra valproceduren
mindre omständlig och tidsödande. De två första förslagen torde också komma all
få vissa positiva återverkningar i fråga om kyrkomötets representativitet,

Arbelsgruppen föreslår härulöver vissa ändringar och
jusleringar i fråga om -valkretsindelningen; Luleå och Härnösands slifl
delas i vardera ivå

valkrelsar

-
kyrkorådens
behörighel alt före mandatperiodens början välja elektorer

-
tidpunkt för
beslämmande av beräkningsunderlag för antalet elektorer

-
reglerna om
valsedels ogillighet.

Vidare gör arbelsgruppen uttalanden såvitt avser bl.a,
valdisiriktsindel-ningen, mandatfördelningen, ruliner för inkallande av
ersällare saml vissa kostnadsfrågor.

Innan arbetsgruppen närmare redovisar sina förslag skall
först anges några ulgångspunkler för arbelel.

Ulgångspunkler för arbelel

En uigångspunkl för arbeisgruppens arbele har varil all
valen lill kyrkomölel också under den narmasle framtiden kommer alt vara
indirekla. Frågan om direkla val las således inle upp i detla sammanhang. Som
kommer alt utvecklas närmare i promemorian finns avgörande skäl för att
behandla den frågan i samband med andra och mera övergripande valfrågor. Direktvalsfrågan
skall därför utredas av den av chefen för jusliliedepartementet nyligen
tillkallade parlamentariska kommittén (Dir. 1984:23) med uppdrag alt föreslå
ålgärder med syfie all förbällra folkslyrelsens villkor. Della medför all de
förslag till ändringar som arbetsgruppen redovisar i det följande är inriktade
på att åstadkomma förenklingar och förbättringar i valförfarandel inom ramen
för den nuvarande indirekla valmeioden. Med hänsyn till all valsystemet kan
komma att ändras på längre sikt är förslagen dessulom begränsade på så sätt att
de inle är mer genomgripande än atl de snabbt bör kunna omsättas i praktisk
lillämpning, dvs. redan vid valet till 1986 års kyrkomöte.

En annan utgångspunkt är all kyrkomölels sammanlräde också
i forlsäUningen äger rum med början den första tisdagen i mars. Efter
hemställan av kyrkomötet har arbelsgruppen undersökt om del finns möjligheier
atl i stället förlägga sammanträdet till slutet av augusti. Den nuvarande
tidpunkten innebär nämligen olägenheter i flera hänseenden. Det har emellertid

Prop. 1984/85:169 67

visat sig att en ändring i fråga om kyrkomötets placering
i tiden skulle innebära sädana konsekvenser i andra av.seenden att en flyttning
av sammanträdesliden lill augusti eller annan tidpunkt, åtminstone f. n., måsle
betraklas som mindre lämplig, Elt avgörande skäl för denna ståndpunkt är att
kyrkomötets medverkan vid kyrklig lagstiftning förutsäller alt bestämmelserna
i riksdagsordningen om när proposition senast skall avlämnas måste följas.
Denna tidsfrisl kan inte iaktlas om sammanlrädel hålls senare under årel än vad
som nu är fallel. En senareläggning av kyrkomölels sammanlräde skulle därmed
innebära en belydande fördröjning av lagstifi-ningsarbelel, Särskili under de
år då riksdagsval inlräffar kan fördröjningen bli avsevärd.

Det förhållandet att någon ändring inle föreslås såvitt
gäller lidpunkten för kyrkomötets sammanträde leder till att den tidsram inom
vilken kyrkomötesvalet skall genomföras också blir oförändrad. Liksom hittills
gäller således att den tid som slår till förfogande kan räknas från valel av
kyrkofullmäktige tredje söndagen i oklober fram till kyrkomölels sammanträde
första tisdagen i mars. Med hänsyn lill den tämligen komplicerade uppbyggnaden
av valförfarandet med flera indirekta momeni, är del inte förvånande au denna
lidrymd av många uppfattas som alltför snäv. Dessutom infaller flera stora
helger under den aktuella liden vilket ytterligare förstärker intryckei av att
tidsmarginalerna är utomordentligt små.

Ell vikligt led i arbetsgruppens arbele har därför varit
atl undersöka i vad mån de i lagen angivna lidpunkterna för delegerade-,
elektors- resp. ledamolsval kan justeras. Dessvärre har del visal sig all del
inle är möjligl all inom nuvarande lidsramar vidta några förändringar
härvidlag. De överväganden som gjordes i samband med införandel av de regler i
vilka tidsgränserna för de olika leden i valen bestämdes har fortfarande
bärkrafl. De tidsangivelser som då bestämdes måste anses vara väl avvägda inom
den givna ramen. Arbelsgruppen föreslår därför inga förändringar i della
hänseende. Däremot kan förutskickas all vissa av de förslag som arbelsgruppen
lägger fram i syfie all förenkla valförfarandel indirekl kan få den effeklen au
lidspressen minskar.

Som en yllerligare uigångspunkl för arbelel bör också
sägas några ord i fråga om valdislriktsindelningen. F.n. gäller som huvudregel
all varje pasiorai ulgör ell valdislrikl. Pasloraien uppvisar emellerlid
belydande skillnader i fråga om befolkningsunderlag. Delta leder lill
svårigheier all uppnå en god represenlaliviiel på alla nivåer i del indirekla
valförfarandel. Härlill kommer au många av pasloraien har så få invånare all de
från renl prakliska ulgångspunkler kan få svårl all fungera som valdislrikl.

Mot denna bakgrund hade del i och för sig varit angelägel
att försöka åsladkomma en ny valdistriktsindelning med mera jämnstora distrikt.
Emellerlid pågår f. n. i 1982 års kyrkokommilté en ulredning om kyrkans
struktur på lokalplanet (se närmare diskussionbelänkandet SOU 1983:55
Församlingen i framtiden). Resultatet av kommitténs arbele bör avvaklas

Prop.
1984/85:169 68

innan några ändringar vidias. Kyrkomötesvalens ställning i
förhållande till de allmänna valen är också av avgörande betydelse när det
gäller indelningen i såväl valkretsar som valdistrikt. Denna fråga skall, som
redan nämnts, ulredas i annal sammanhang. Arbelsgruppen avstår därför från att
nu föreslå nägra ändringar såvitt avser valdislriktsindelningen. Huvudregeln
all varje pastorat skall ulgöra ell distrikt kvarstår således. Som kommer att
framgå nedan kan dock, snarare av tekniska än principiella skäl, kyrkliga
samfälligheler i vissa fall komma att utgöra valdsilrikt.

Kyrkomötets representativitet

Vad härefter gäller frågan om kyrkomölels
representativitet har arbetsgruppen låtit ulföra ett särskilt utredningsarbete
under medverkan av statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet. De
beräkningar som därvid gjorts med uigångspunkt i valel till 1983 års kyrkomöte
ger belägg för all represenlalivileten vid kyrkomölel inle kan anses hell
tillfredsställande. De i lagen nu angivna beräkningsgrunderna för antalet
delegerade och elektorer i varje valdistrikt gynnar i betydande mån de mindre
församlingarna medan de större tvärtom blir underrepresenterade. Arbelsgruppen
föreslår därför vissa justeringar i valsyslemei i syfte atl förbällra
representativiteten. Arbetsgruppen återkommer lill delta i del följande.

Arbetsgruppens förslag

I huvudsak och myckel kortfallal redovisas här
arbeisgruppens förslag lill ändringar i valreglerna i lagen om kyrkomölel.
Förutom vissa jusleringar i lekniskl hänseende syfiar förslagen, som lidigare
nämnls, främst lill all förenkla valförfarandel och att förbällra kyrkomölels
represenlaliviiel. Några av förslagen kan f, ö. förväntas ge posiiiva effekter
i båda hänseendena. Den nya lagsliftningen föreslås träda i krafl den 1 juli
1985,

Avskaffande av särskilda val av delegerade

I sådana valdislrikl, dvs. pastorat, som beslår av flera
församlingar måste i dag hållas särskilda val av delegerade. Dessa delegerades
enda uppgift är all välja de eleklorer som i sin lur skall välja kyrkomölels
ledamöler. Arbelsgruppen menar all de delegerades uppgifl i slällei bör läggas
på redan befinlliga organ i vilka ingår företrädare för de olika
församlingarna. Arbetsgruppen föreslår därför, såvitt gäller valdistrikt med
två eller flera församlingar, alt val av elektorer förrättas enligt följande.

-
Om
församlingarna ingår i en loial kyrklig samfällighei förrättas valel av
samfällighetens fullmäklige.

-
Om
församlingarna ingår i en partiell kyrklig samfällighei eller i en pasloratssamfåUighei
förrällas valel av församlingsdelegerade.

Prop. 1984/85:169 69

Det kan tilläggas alt förslaget får vissa följdverkningar
i fråga om valdislriklsindelningen, F, n, ulgör varje pastoral eller
icke-territoriell församling valdistrikt. I fortsättningen kan även området för
en samfällighei i vissa fall koinma att fungera som valdistrikt.

Minskad elektorsförsamling

Enligt den nuvarande ordningen utses i valdistrikt med
högst 2 000 kyrkomedlemmar två elektorer och i distrikt med mer än 2 000 men
högsl 4 000 kyrkomedlemmar tre elektorer. För varje påbörjat 4 OOO-tal kyrkomedlemmar
ulöver 4 000 utses ytterligare en elektor. Denna ordning medför att antalet
elektorer blir belydande. Totalt uppgår antalet till över 4 500.

Arbetsgruppen föreslår ändringar i beräkningsunderlagel i
två avseenden. Dels bör underiagel i fortsältningen besiämmas med utgångspunkt
i antalet röslberälligade kyrkomedlemmar i slället för det toiala anlalel
medlemmar. Dels bör anlalel eleklorer bestämmas så atl valdistrikten i det lägsta
inlervallel lilldelas en eleklor i slällei för två, och atl dislriklen i del
därpå följande intervallet tilldelas Ivå eleklorer i stället för tre. I övrigt
skall en ytterligare elektor ulses för varje påbörjat 4 OOO-tal röstberättigade
kyrkomedlemmar ulöver 4 000,

Förslagel innebär all eleklorsförsamlingen minskar med
lolalt drygl 1 700 eleklorer, Della bör bidra lill all valförfarandel kan
effektiviseras och bli någol mindre tidsödande. Den minskade
eleklorsförsamlingen medför också atl valel blir mindre koslnadskrävande för
valdistrikten, vilka står för elektorernas koslnader i samband med valel,

Förslagel innebär vidare all del inlräder en viss
förbäliring i represenlalivi-leishänseende. De små församlingarna kommer dock
fonfarande alt vara överrepresenterade.

Förenklal förfarande vid val av ledamöler och ersällare

Ledamöterna av kyrkomölel och deras ersältare väljs genom
majoritetsval enligt en i lagen närmare beskriven ordning. Under vissa
förulsällningar kan valet ske med tillämpning av reglerna i lagen (1955:138) om
proportionellt vaisäli vid val inom landsling. kommunfullmäkUge m.m.

Oavsett vilken av dessa metoder som används kan
valförfarandet, med hänsyn lill del belydande anial personer som skall välja
och väljas, bli både omständligt och tidsödande. Något skäl atl konstruera helt
nya valmetoder har dock inle ansells föreligga f. n. De regler som nu tillämpas
har överförts från kyrkomötesförordningen och är således väl kända i tekniskt
avseende. Inför nästkommande kyrkomötesval kan dessutom förväntas all ruliner
har skapals för atl i möjligasie mån underläila förfarandet bl.a. i form av
hjälpblanketier för röslsammanräkningen och standardiserade
protokolls-blanketter.

Prop. 1984/85:169 70

Det är emellerlid ofrånkomligl all ledamotsvalel på många
häll även i fortsättningen kan bli tungrott. Del är därför angelägel att det i
lagen ges möjlighel all lillämpa ell allernalivi och förenklal förfaringssäit.
En situation som inle är helt ovanlig, är att elektorerna kan enas om en
gemensam lista. I sådana fall måste det anses helt onödigt all genomföra en
regelrätt valomgång. Arbetsgruppen föreslår därför all det i lagen inskrivs en
möjlighet atl, fördel fall elektorerna kan enas om en s. k. samlingslisla.
valel skall kunna ske genom acklamation.

Arbetsgruppen föreslår vidare, genom en någol förändrad
disposilion av valbeslämmelserna, all val av ersäuare och ledamöler skall kunna
ske i en och samma valomgång om majorilelsvalsprincipen tillämpas.

Förenklade rutiner för uifärdande av bevis

Domkapitlen skall utfärda bevis för den som blivit vald
lill ledamoi av kyrkomölel eller lill ersällare för ledamot. Bevisen skall
innehålla vissa i lagen närmare angivna uppgifier. Beviset skall lillslällas
den som blivii vald saml riksdagens valprövningsnämnd och kyrkomölels
ordförande.

Såsom beslämmelsen är utformad krävs all vari och ell av
de ire bevis som utfärdas för ledamöierna och ersätlarna skall föreligga i
original, Med hänsyn lill del stora antal bevis som det är fråga om i delta
sammanhang förefaller denna ordning mindre ralionell. Arbelsgruppen föreslår
därför, efler förebild av de regler som finns i vallagen (1972:620) om bevis
för ledamöler av riksdagen, all som bevis skall gälla uidrag ur prolokoll från
valförrätl-ningen.

Valkretsindelningen

Valkretsarna vid val lill kyrkomötet utgörs i dag som
huvudregel av varje stifl. Lunds slifl ulgör dock två valkrelsar, den sydvästra
bestående av Malmöhus län och den nordöstra bestående av Krislianslads län och
Blekinge län.

Frågan om lämplig valkretsindelning i stort har ell nära
samband med de övergripande valfrågor som den lidigare nämnda kommiltén inom
jusliliedepartemenlel har att behandla. Frågan har därför inte övervägts
närmare av arbetsgruppen. Utgångspunkten är således att del också inom den
närmaste framtiden är lämpligl alt behålla principen om stiften som valkrelsar.

Delta hindrar inle alt det kan finnas skäl att företa
vissa justeringar inom ramen för den nuvarande ordningen. Det har i olika
sammanhang framhållits att såväl folkmängd som arealslorlek bör kunna föranleda
uppdelning av elt stift i flera valkretsar. När det gäller folkmängden har
delta redan tagit sig uttryck i delningen av Lunds stifl i två valkretsar.

I fråga om yta är Luleå stift ojämförligt störsl i landet.
Åven Härnösands stifl är ytmässigl mycket omfatlande. Eleklorernas resor till
valförrättningen

Prop. 1984/85:169 71

kan i många fall bli både tidsödande och dyra.
Arbetsgruppen föreslår därför att dessa stift delas i vardera två valkretsar.
Detla innebär atl Härnösands stift skulle bestå av en valkreis som omfattar
Jämtlands län och en som omfaltar Väslernorrlands län. Luleå slifl skulle bestå
av en valkrets som omfattar Norrbottens län och en som omfattar Västerbottens
län.

Kyrkorådens befogenhet att välja elektorer

Om ell valdistrikt, dvs. pastoral, beslår av en enda
församling skall eleklorer och deras ersällare väljas av kyrkofullmäktige eller
av kyrkorådel, om kyrköfullmäklige inte finns. En motsvarande beslämmelse finns
i fråga om val av delegerade i sådana valdistrikt som består av två eller flera
församlingar.

Det är angelägel alt resullalel av del val lill
kyrkofullmäktige som äger rum i oktober närmasl före det att valförfarandet
avseende kyrkomötesvalen inleds får ett direkl genomslag i dessa senare val. I
lagtexten har därför för tydlighetens skull markerats atl val av eleklorer och
delegerade skall hållas av de nyvalda kyrkofullmäktige dvs. de fullmäklige som
har valts i oklober samma år som valel lill kyrkomölel inleds. De nyvalda
fullmäkliges mandaiperiod börjar visserligen försl vid årsskiftet. Enligi 2
kap, 9 § lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter är dock
de nyvalda fullmäklige behöriga all före mandatperiodens början förrätta sådana
val som ankommer på fullmäklige och avser lid efter uigången av del år då de
valls.

För de fall då kyrkoråden fungerar som valkorporation
saknas beslämmelser om atl del skall vara del nyvalda kyrkorådel som väljer.
Detla hör samman med atl kyrkorådet enligi lagen om församlingar och kyrkliga
samfälligheler inle lillagts samma behörighel som kyrköfullmäklige all förrätta
val före mandatperiodens början vid årsskiftet. Detta medför att, då eleklorer
och delegerade väljs av kyrkoråd, valel förrällas av kyrkorådel i dess
"gamla" sammansättning. Della måsle anses vara såväl inkonsekvent som
principielll oriktigt. Arbetsgruppen föreslår därför atl beslämmelsen i 5 kap.
15 § lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheler kompletteras på så sätl
att del nyvalda kyrkorådel tilläggs behörighet alt på samma sätt som kyrkofullmäktige
förrälla val av elektorer före mandatperiodens början. Också i lagen om
kyrkomötet bör detta anges genom att det uttryckligen slås fast all del är del
nyvalda kyrkorådel som skall förrätta elektorsval.

Valsedels ogiltighet

Arbetsgruppen föreslår vissa justeringar i bestämmelsen om
valsedels ogiltighet. Av laglexlen bör klart framgå all valsedel är ogillig,
för del fall majoritetsval tillämpats, om sedeln innehåller fler eller färre
namn än vad valet avsell. Vidare föreslås atl den nuvarande regeln om all
valsedlarna är

Prop.
1984/85:169 72

ogiliiga om en eleklor lämnal mer än en valsedel skall
ulgå. Denna regel lorde främsl ha beiydelse i sådana val då sedlarna innesluls
i ell valkuvert. Såvill gäller val av ledamöler stadgas endasl alt omröstningen
skall ske med slutna sedlar. Möjlighelen att lämna mer än en valsedel lorde
därmed vara närmasl utesluten. Om ändock en elektor skulle lämna flera
valsedlar lorde under alla förhållanden inle i efterhand kunna klaras ul vilka
sedlar som "felar" och om någon av dem trols allt skall vara giltig
för det fall sedlarna har samma innehåll.

Prop. 1984/85:169

73
Bilagn 2

Arbetsgruppens
lagförslag

1.
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982:943) om
kyrkomötet dels att 9 § och punkt 6 övergångsbestämmelserna till lagen skall
upphöra att gälla,

dels att
1, 6-8, 10-13,15-17, 20 saml 22 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

För val till kyrkomölel är rikel indelat i valkretsar.
Varje stifl utgör en valkrets. Lunds stift utgör dock två valkretsar med
följande indelning.

Lunds
stifts sydvästra valkrets beslående av Malmöhus län.

Lunds stifts nordöstra valkreis bestående av
Kristianstads län och Blekinge län.

För val av elektorer är varje valkrets indelad i
valdistrikt. Varje pastorat utgör etl distrikt. Icke-lerrilo-riella
församlingar bildar dislrikl för sig.

I valdistrikt med högsl 2 000 kyrkomedlemmar utses två
elektorer och i distrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 kyrkomedlemmar utses
tre elektorer. För varje påbörjal 4 OOO-tal kyrkomedlemmar ulöver 4 000 utses
ytterligare en eleklor.

1 §

6§

Föreslagen Ivdelse

För val lill kyrkomölel är rikel indelal i valkretsar.
Varje slifl utgör en valkrets. Lunds, Härnösands och Luleå stift ulgör dock
vardera två valkrelsar med följande indelning.

Lunds
slifls sydväsira valkreis omfauar Malmöhus län. Lunds slifls nordöstra
valkreis omfattar Krislianslads län och Blekinge län.

Härnösands slifls väslra valkreis omfattar Jämtlands län.
Härnösands Slifls öslra valkreis omfaliar Väslernorrlands lån.

Luleå stifts norra valkreis omfauar Norrbollens län. Luleå
slifls södra valkrets omfaltar Västerbollens län.

För val av elektorer är varje valkrets indelad i
valdistrikt. Varje paslorat ulgör ett dislrikl. Om samlliga församlingar i Ivå
eller flera pasiorai bildar en kyrklig samfällighei, skall dock samfälligheien
ulgöra valdislrikl om någol eller några uv pasloraien saknar egel beslulande
organ. Icke-territoriella församlingar bildar distrikt för sig.

I valdistrikt med högsl 2 000 röslberälligade
kyrkomedlemmar ulses en eleklor och i distrikt med mer än 2 000 men högst 4 000
röslberälligade kyrkomedlemmar ulses två elektorer. För varje påbörjal 4
OOO-tal röstberättigade kyrkomedlemmar ut-

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

över 4 000 utses ytterligare en elektor. För
elektorerna skall utses lika många ersältare,

Anlalel röslberälligade kyrkomed-leiiimar beräknas med
ledning av den senasl upprällade rösllängden.

Om
etl valdistrikt består av en enda församling skall eleklorer och deras
ersättare väljas av de nwalda kyrkofullmäktige. Om kyrkofullmäktige inte
finns, skall valel förrällas av del nyvalda kvrkorådci.

1
s

Om ett valdistrikt består av en enda församling skall
elektorer och deras ersättare väljas av kyrkofull-miiktige eller uv kyrkorådel,
om kvr-kofullinäkligc Inte finns. Valet förrällas av de nwalda fullmäklige.

8 S

Om ell valdistrikt beslår av två eller ftera
församlingar skall eleklorer och deras ersältare väljas

1.
om
församlingarna Ingår i en lolal kyrklig samfällighei av samfälligheiens
fullmäktige,

2.
om
församlingarna ingår i en pariiell kyrklig samfällighei eller i en
pasloralssamfällighel av församlingsdelegerade.

Valel skall förrällas av de nyvalda fullmäklige och
församlingsdelegerade.

Om ett valdistrikt består av tvä eller flera församlingar
skall elektorer och deras ersättare väljas av särskilda delegerade. Dessa
skall för varje församling ulses av kyrköfullmäklige eller av kyrkorådel, om
kyr-kojullmäktige inle finns. Valel förrättas av de nyvalda fullmäklige.

.-anlalel delegerade ulgor fur Jtirsaniling

med hogsr 500 kvrkomedletumur 5

med mer
an 500 men hogsl 1 000 kyrkomedlemmar 7

inedmeian 1 000 men hogsl 2 000 kvrkomedleniiiiar 9

med mer an 2 000 men hogsl 3 .VW kyrkoniedlemnuir 11

medmerän 3 500men liogsl 5 500kyrkomedlemmur 13

med mer an 5 500 men hogsl 8 000 kyrkoinedleminur 15

med mer an 8 000 men hogsl 11 000 kyrkomedlemmar 17

medmerän II 000men
hogsl 14 5(X)kyrkomedlemmar 19

med mer an 14 500 21

Elektorsval genom delegerade skall ske inför ordföranden i
kyrköfullmäklige eller, om kyrköfullmäklige inie finns, ordföranden i kyrkorådel
i den församling i dislriklel som har del slörsla medlemsanialel.

9§

upphävs

Valbar till elektor eller ersällare för eleklor och till
delegerad är den som är medlem av svenska kyrkan och som är myndig saml är kyrkobokförd
inom valdistriktet.

10 §

Valbar till eleklor eller ersältare för eleklor är den som
är medlem av svenska kyrkan och som är myndig saml är kyrkobokförd inom valdi-strikiei.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Val av
elektorer och deras ersättare saml av delegerade skall ske på samma sätl som
val av ledamöter i kyrkoråd. Om ersättare inte väljs proportionellt, skall vid
valet bestämmas den ordning i vilken de skall inkallas till tjänstgöring.

Val av eleklorer
och deras ersällare skall ske på samma säll som val av ledamöler i kyrkoråd.
Om ersältare inte väljs proportionellt, skall vid valet besiämmas den ordning i
vilken de skall inkallas till ijänslgöring.

12 §

Delegerade
skall utses senasl den 10 december och eleklorer före utgången av december det
år då val i hela riket av kyrkofullmäktige har ägl rum.

ProlokoU
över val av delegerade skall skyndsami sändas lill den som enligt 9 § skall
förrätta val av eleklorer. Prolokoll över val av eleklorer skall skyndsami
sändas till domkapitlet.

Elekiorerna
och deras ersättare skall ulses före uigången av december del år då val i hela
rikel av kyrköfullmäklige har ägl rum.

Prolokoll över val av eleklorer skall skyndsami sändas lill
domkapillel.

13 §

En elektor
har i skälig omfallning rätl till traktamente och koslnadser-sällning för resa
som påkallas av uppdragel. Kostnaderna skall betalas av pastoraten eller av de
icketerritoriella församlingar som bildar valdistrikt för sig.

En
elektor har i skälig omfallning räll lill traktamente och kostnadsersättning
för resa som påkallas av uppdragel. Koslnaderna skall belalas av pasloraien
eller av de icke-territoriella församlingar som bildar valdistrikt för sig, /
de fall då eii valdistrikt ulgörs av en samfällighei skall koslnaderna belalas
av .samfälligheten.

15 §

Över
förrättningen skall föras prolokoll.

Val av
ledamöter och ersättare skall ske inför öppna dörrar. Om-röslning skall ske med
slulna sedlar. Valsedlarna skall vara lika lill sloriek, material och färg.

Val av ledamöler
och ersällare skall ske inför öppna dörrar. Om-röslning skall ske med slulna
sedlar, om inle annal följer av 16 § iredje slyckel. Valsedlarna skall vara
lika lill storlek, material och färg.

16 §

Val
av ledamöler och ersättare kan ske samiidigi eller i skilda omgångar. I båda
fallen gäller det somföreskrivs i andra och tredje sryckena.

Val av ledamöler av kyrkomölel skall vara proporlioneUl.
om det begärs av minsl så många väljande som motsvarar den kvot som erhålls om
samtliga väljandes antal delas med del antal personer som valel avser. ökal med
1. Om kvoten är ell brulel tal, skall den avrundas lill närmast högre hela lal.
Vid sådani proporlio-

Nuvarande
lydelse nelll val lillämpas beslämmelserna i lagen (1955:138) om proporlioneUl valsält
vid val inom landsling, kommunfullmäktige m, m.

Om valel inte sker proportionellt skall elekiorerna var
för sig /('// ledamöter föreslå så många personer som skall väljas. Vid första
omröstningen är den vald som har fåll mer än hälflen av de avgivna rösterna.
Om ell lillräckligi anial ledamöter inle har ulsells vid denna omröstning
skall ytterligare en omröstning ske. Valförrättaren skall därvid upprätta en
förteckning som skall innehålla, för del fall alt inte någon har blivit vald
vid första omröstningen, de namn som har fått flesl rösler och i annat fall de
namn som vid den första omröstningen har fåtl högsla rösletalet näst efter dem
som har blivit valda. Förteckningen skall då innehålla två gånger så många namn
som del ålerslår ledamöter alt välja. Den nya omröstning som skall företas får
inte avse andra personer än dem som finns uppförda på förteckningen. De
personer som vid denna omröstning får flesl röster är valda. Vid lika röstetal
sker avgörandel genom lottning.

Vad som föreskrivs i första och andra styckena gäller även
vid val av ersättare. Om ersättare inte våljs proportionellt skall vid valel
även bestämmas den ordning i vdken de skall inkallas lill tjänstgöring.

Föreslagen lydelse

Vid valet skall elektorerna var för sig föreslå så många
personer som skall väljas. Vid första omröstningen är den vald som har fäll mer
än hälflen av de avgivna rösterna. Om elt tillräckligt antal personer inle har
utsetts vid denna omröstning skall ytterligare en omröstning ske. Valförrättaren
skall därvid upprätta en förteckning som skall innehålla, för det fall att inte
någon har blivit vald vid försia omröstningen, de namn som har fåll flesl rösler
och i annal fall de namn som vid den försia omröstningen har fåll högsla rösletalet
näsl efter dem som har blivit valda. Förteckningen skall då innehålla två
gånger så många namn som det återstår personer atl välja. Den nya omröslningen
får inte avse andra personer än dem som finns uppförda på förteckningen. De
personer som vid denna omröstning får flesl rösler är valda. Vid lika rösletal
sker avgörandet genom lottning.

Om del vid valel framläggs en enda Usla, som upplär namn
på så många personer som valel avser, kan valel förrällas med acklamalion. Val
med slutna sedlar skall dock förrättas, om del begärs av minst så många eleklorer,
som moisvarar del tal som erhålls, om samlliga röslberätligade eleklorers
antal delas med anlalel av de personer som valel avser, ökal med ell.

Valel skall vara proporlioneUl, om del begärs av minsl så
många väljande som motsvarar den kvol som erhålls om samlliga väljandes anial
delas med dei anial personer som valel avser, ökat med 1. Om kvoten är ell bruiei
lal, skall den avrundas Ull

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

närmasl högre hela lal. Vid sådani proporlioneUl val lillämpas
beslämmelserna i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsling,
kommunfullmäktige m. m.

Om ersäilarna inle väljs proporlioneUl skall vid valel
även besiämmas den ordning i vilken de skall inkallas lill ijänslgöring.

17 S En valsedel är ogiltig om den är försedd med
kännetecken som uppenbarligen har salls dil med avsikl.

För
del fall majorileisval har lillämpals är en valsedel ogillig om den
innehåller fler eller färre namn än vad valel avsell.

Namn på
valsedeln skall anses obefinlligi om kandidalen inle är valbar, namnel är överstruket
eller del inle klarl framgår vem som avses.

Om en eleklor har lämnai mer än en valsedel i ell val, är
valsedlarna ogiliiga. Har sedlarna samma innehåll, skall dock en av
valsedlarna belraklas som giliig vid sammanräkningen. Namn på valsedeln skall
anses obefintligt om kandidaten inte är valbar, namnet är överstrukel eller
del inte klarl framgår vem som avses.

20 § För den som har blivii vald till ledamot av
kyrkomötet eller till ersättare skall domkapitlet genasl ulfärda bevis om della.
I bevisel anges den valdes namn samt för vilken tid och valkreis ledamolen
eller ersättaren har blivit vald. Beviset skall lillslällas den som har blivit
vald samt riksdagens valprövningsnämnd och kyrkomölels ordförande.

Som
bevis gäller utdrag ur protokollet från valförrättningen.

22 §

Beslut,
varigenom elektorer och deras ersättare har utsetts, får överklagas endast i
samband med talan mot det beslut varigenom valel till kyrkomötet har
fastställts. Detsamma gäller beslut varigenom delegerade har utsetts.

Beslut,
varigenom elektorer och deras ersällare har ulsetts, får överklagas endast i
samband med lalan mol det beslut varigenom valel till kyrkomötet har
fastställts.

Denna lag träder i krafl den 1 juli 1985.

Prop.
1984/85:169 78

2. Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga

samfälligheter

Härigenom föreskrivs all 5 kap, 15 § lagen (1982:1052) om
församlingar och kyrkliga samfälligheler skall ha nedan angivna lydelse,

5 kap,

15 §

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland ledamöierna och
suppleanterna i rådet. Kyrkvärdarna ulses för den tid de är valda till
ledamöter eller suppleanter.

Kyrkorådel utser för varje kalenderår en kassaförvaltare,
om rådels medelsförvaltning inte har ordnats på annat sätt.

,. , . , , ,, Del år då val i hela riket
av

, : 'f ,"' ' »"' "'"' Z kvrkofullmäktige
har ägl rum skall kyrkoful tnäkfge har agt rum skall j kyrkorådel
före decem-

det nyvalda kyrkoradel före decem- , „. „ j ,
. . u t,... • „,

-, j •' . , . ber månads utgång utse betattnmgs-

ber månads utgång ulse befattnings- , „ ~ ___ ■ fx .„ u a,

° ,
° havare som avses i forsla och andra

havare som avses i första och andra . , , ,j ; ;; j„.

styckena.
Inom samma tid skall det

y- nyvalda kyrkorådel, för det fall
kyr-

kofullmäktige inte finns i församlingen, ulse eleklorer
och deras ersällare enligi 7 § lagen (1982:943) om kyrkomölel.

Denna lag iräder i krafl den 1 juli 1985.

Prop. 1984/85:169 79

Bilaga 3

Sammanställning av remissyttranden över
promemorian (Ds C 1984:9) Översyn av reglerna om val till kyrkomötet

1. Inkomna yttranden

Efler remiss har yttranden avgetts av hovrätten för Västra
Sverige. kammarrätten i Jönköping, riksskalteverket, länsstyrelserna i
Jönköpings, Malmöhus, Västernorrlands. Jämtlands. Västerbottens och Norrbottens
län. Svenska kyrkans centralstyrelse, samtliga domkapitel samt Svenska kyrkans
församlings- och pastoratsförbund.

Länsstyrelsen i Jönköpings län har bifogat elt yttrande av
kyrkorådet i Gislaveds församling. Länsstyrelsen i Väslernorrlands län har
bifogat yttranden från kyrkorådel i Sundsvalls, Gustav Adolfs och Sköiismons
församlingars kyrkliga samfällighei, kyrkorådel i Härnösands domkyrkoförsamling
och kyrkorådel i Örnsköldsviks församling. Länsstyrelsen i Väslerbotlens län
har bifogal yllranden från Skellefteå och Umeå kommuner. Domkapillel i Skara
har bifogal yllranden från kyrkoråden i Algulslorps, Kvänums, Södra Vings och
Trollhättans paslorat,

Etl yUrande har dessulom inkommil från kyrkomötets
presidium.

2. Allmänna synpunkter

De i departementspromemorian framlagda förslagen
tillstyrks helt eller till övervägande del av hovrällen för Väslra Sverige, kammarrällen
i Jönköping, länsslyrelsema, riksskalteverket, Svenska kyrkans ceniralsiyrelsc.
domkapitlen i Uppsala, Linköping, Skara, Strängnäs, Vä.xjö, Lund, Karlstad.
Härnösand, Luleå och Slockholm. Några av dessa remissinstanser ifrågasätter
dock behovet av alt nu införa nya regler om val lill kyrkomölel och Svenska
kyrkans församlings- och pasioralsförbund anser alt de nuvarande reglerna bör lillämpas
ytterligare en valperiod.

Hovrätten för Väslra Sverige:

Lagen om kyrkomötet (1982:943) trädde i kraft såvitt avser
bestämmelserna om fastställande av anlalet valkrelsmandal saml om val av eleklorer
och delegerade den 1 december 1982 och i övrigl den 1 januari 1983, Efter ikrafurädandet
har endasl etl val lill kyrkomölel hållils, nämligen 1983, De svårigheier, som
uppkom vid delta val, kan i varje fall lill viss del ha beroli på alt det var
första gången valproceduren genomfördes med utökade valkorpo-ralioner. Riksskatteverkel
har förklarat sig berett att inför nästkommande kyrkomötesval medverka vid ularbelande
av prolokollsblankelter, som kan

Prop.
1984/85:169 80

användas vid valförrättningen. Verket har också lovat
ställa sin sakkunskap till förfogande för att få fram särskilda hjälpblanketier
för röstsammanräkningen. Ålskilliga av de domkapitel, som avgeii yllrande lill
arbetsgruppen, har förklarat atl 1983 års val inle inneburit några större
problem. Ett domkapitel har anseti det ofrånkomligl au valsäiiel blir kompliceral
så länge en indirekl valmelod lillämpas, Ell annal domkapiiel har funnii au
lagen om proportionellt valsält är svar alt tillämpa och att man saknade
erfarenhet av sådana val.

Frågan om direkta val lill kyrkomötet kommer alt ulredas
av en av chefen för justitiedepartementet tillkallad parlamentarisk kommitté (Dir
1984:23) med uppdrag att föreslå ålgärder i syfte att förbättra folkslyrelsens
villkor, I direktiven lill kommiltén heler del bl.a. all frågan om direkla val lill
kyrkomölel har samband med de övergripande valfrågorna och all frågan därför inle
bör brylas ul ur della slörre sammanhang. Även om denna kommilté måhända kommer
att arbeta ett antal år, torde inle mer än ytterligare ell eller högsl ell par
val lill kyrkomölel äga rum, innan förslag lill direkla val lill kyrkomölel kan
föreligga. Med hänsyn härlill och lill all såsom ovan påvisats olägenheterna av
nu tillämpade valmetod inte förefaller vara alliför slora. synes övervägande
skäl tala för att de av arbetsgruppen föreslagna ändringarna i kyrkomöteslagen inle
nu bör komma lill slånd. I alll fall synes del vara lillfyllesl, om den
förordade minskningen av antalet eleklorer genomföres.

Svenska kyrkans centralstyrelse:

Arbeisgruppens förslag innebär på flera punkter
förenklingar i del nuvarande valsystemet. Centralstyrelsen ftnner det angeläget
all sådana förenklingar kommer till stånd. Centralstyrelsen vill emellertid
understryka att kyrkomötet självt har prioriterat direktvalsfrågan framför
partiella reformer av del nuvarande valsyslemei. Denna omsländighel bör dock enligi
ceniralsiy relsens mening icke förhindra all, när nu likväl elt förslag lill
angelägna korrigeringar har arbetats fram, vissa jämkningar i del nuvarande syslemet
företas.

Centralstyrelsen är därför beredd att tillstyrka alt arbeisgruppens
förslag läggs till grund för en revidering av det nuvarande syslemel för val
till kyrkomötet.

Domkapitlet i Väslerås:

Vad beträffar valsystemet konstaterar domkapitlet först atl
utredningens förslag icke avser en övergång lill direkla val ulan endasl en
revidering av det indirekla valsyslemei. Del är således inom ramen för det
indirekta valsystemet, som ändringsförslagen skall bedömas. Domkapillel har
dock funnii, all

Prop.
1984/85:169 81

en viss sammanblandning förekommil här. Argumenl, som hör
samman mer med etl direkivalssyslem än med elt för indirekla val, anförs av
utredningen. Domkapitlet anser, alt ett ställningstagande till frågan om
direkta eller indirekta val blir akluell först om ett eller ett par år, då
utredningsmaterial härvidlag kan väntas föreligga.

Enligt domkapitlets uppfallning bör jusleringar i
nuvarande ordning f, n. avse endasl smärre, nödvändiga ändringar i avsikt att
underlätta tillämpningen av valbestämmelserna och all förenkla del praktiska
förfarandet vid valet 1985/86. Några mer genomgripande förändringar kan det
inte vara tal om. Domkapitlet ftnner därför arbeisgruppens förslag vara alltför
långtgående,

Domkapillel i Karlstad:

Erfarenheterna från det senaste valet till kyrkomötet
visade på att de nya reglerna var svåra atl lillämpa och alt valproceduren var
onödigt krånglig. varför arbetsgruppens förslag som skall syfta tiil
förenklingar och förbättringar hälsas med tillfredsställelse. Enligi förslagel
skall de nya reglerna lillämpas redan vid valet lill 1986 års kyrkomöle. Med
hänsyn lill all del inom en snar framtid kommer ytterligare förslag lill
förändringar, kan ifrågasällas om inle alla ändringar borde göras vid ett och
samma lillfälle. Dessutom föreligger erfarenheter från endast ett val.

Svenska kyrkans församlings- och pasioralsförbund:

Vad beträffar utredningens förslag i övrigt såvitt gäller
valkretsar och valdistrikt m. m., minsta antal elektorer och kyrkoråden som
valkorporation i vissa fall anser förbundsstyrelsen atl det nuvarande
valsystemet bör prövas ytterligare en valperiod innan förändringar övervägs.

3. Direkta eller indirekta val

Ell par remissinstanser uttalar sig i frågan om valen lill
kyrkomötet bör vara direkla eller indirekla. Någon erinran rikias dock inle mot
arbetsgruppens ståndpunktstagande atl inte i förevarande sammanhang ulreda
denna fråga utan att så får ske inom ramen för folkstyrelsekommitténs uppdrag.

Svenska kyrkans centralstyrelse:

Frågan om utformningen av valsystemet lill det reformerade
kyrkomölel var föremål för en omfattande behandling på 1983 års kyrkomöte.
Förutom en framslällning från 1982 års kyrkomötes utredningsnämnd (i
betänkandet Samlad riksorganisation för svenska kyrkan, den s.k, "regnbågsboken",
avsnitt 5.5 Val till kyrkomölel, s. 37, saml hemslällan, s. 246) behandlade

6 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 169

Prop.
1984/85:169 82

kyrkomölel även 12 motioner inom samma ämnesområde.

Kyrkomölels
behandling resulterade i en framställning lill regeringen med begäran om en ulredning
om de kyrkliga valfrågorna "med inrikining på en övergång lill direkla val
med personvalsinslag vid försia möjliga lillfälle, saml all därvid även
övervägs frågan om en gemensam valdag för de kyrkliga valen, förlagd lill ell annat
år än det då allmänna val äger rum" (LU 1983:1, kskr 1983:5).

Mol denna
bakgrund år del i och för sig tillfredsställande all arbetsgruppen har noterat
all direkivalsfrågan kommer atl bli föremål för särskild ulredning genom den
tillkallade parlamentariska kommittén. Centralstyrelsen hälsar med
tillfredsställelse att den av kyrkomötet begärda ulredningen kommer lill stånd.

Samtidigt
är del angelägel för ceniralsiyrelsen all i detta sammanhang erinra om den
prioritet kyrkomölel ville ge direkivalsfrågan, I flera av de ovan nämnda moiionerna
aktualiserades ändringar i det gällande systemel i olika delaljer, t. ex. all
lidpunkten för beräkning av antalet kyrkomedlemmar definierades klarare, atl eleklorernas
antal vid pågående pasloratsregle-ring lades fast m. m. I kyrkolagsulskolteis
av kyrkomötet gillade belänkande uttalades i fråga om dessa önskemål bl. a.
följande: "I moiionerna aklualiseras frågor om förtydliganden och
ändringar i reglerna för kyrkomötesvalet. Med hänsyn till utskottets huvudinslällning
- all direkla val till kyrkomölel bör utredas och genomföras vid första möjliga
tidpunkl - anser utskottet del vara obehövligt att ta upp frågor om ändringar
inom ramen för det nuvarande valsystemet". (LU 1983:1 s. 9).

I fråga om
del i en motion framförda yrkandet om delning av Luleå stifl i Ivå valkrelsar -
vilkel önskemål lillgodoses genom arbeisgruppens nu framlagda förslag ~ ullalade
uiskoilel följande: "Med hänsyn lill ulskollels huvudinslällning anser uiskoilel
all denna fråga inle bör las upp i nuvarande läge. Uiskoilel anser emellerlid
all en kommande ulredning bör göra en översyn av valkrelsindelningen vid kyrkomölesvalel
i syfte alt åstadkomma mindre valkretsar än f. n. I etl sådant sammanhang
kommer slarkt i fråga all dela Luleå slifl i flera valkrelsar. Därvid bör även
frågan om utjämningsmandat prövas". (LU 1983:1 s, 9).

Centralstyrelsen konstaterar mol bakgrund av del nu
anförda att kyrkomötets önskemål om en slark priorilering av direkivalsfrågan
riskerar all undanskymmas av arbetsgruppens förslag om ålgärder inom ramen för
del nuvarande syslemel. Med hänsyn lill kyrkomölels klara ställningstagande
anser sig ceniralsiyrelsen nödsakad alt även i della sammanhang erinra om vad
som är kyrkans egen priorilering när del gäller valfrågorna.

Svenska kyrkans församlings- och pasioralsförbund:

Den nu lillämpade indirekla valmeioden innebär atl
församlingarna och samfällighelerna genoin elekiorsvalen kan ulöva ell avgörande
inflyiande på

Prop.
1984/85:169 83

hur kyrkomötet sammansätts. Detta är givetvis en
förutsättning för att kyrkomötet skall kunna anses som representativt för dessa
och är därmed också en förutsättning för hur kyrkomötet och
kyrkomötesorganisationen skall kunna fylla funktionen som kyrkokommunernas
intresseorganisation.

Skulle direktval införas till kyrkomötet förlorar
kyrkokommunerna sitt direktinflytande i kyrkomötesvalen och ansvarslinjen
mellan kyrkomöte och kyrkokommuner försvinner därmed. I ett sådant läge måsle
förbundet överväga att återta sin funktion som intresseorganisation för
kyrkokommunerna. En väsentlig del av kyrkomötesreformen skulle därmed gå
förlorad.

Förbundet motsätter sig införandel av direktval till
kyrkomötet.

4. Kyrkomötets placering i tiden

De flesta remissinstanserna uttalar sig inle i frågan om
en ändring av tidpunkten för kyrkomötets sammanträden från mars till augusti.

Kyrkomötets presidium, Svenska kyrkans centralstyrelse.
Svenska Kyrkans församlings- och pasioralsförbund saml domkapitlen i Skara, Väslerås,
Göteborg, Härnösand, Visby och Stockholm förordar en ändring av sammanträdestidpunkten.

Kyrkomötets presidium:

1.
En betydande
majoritet av kyrkomötets ledamöter slår bakom kyrkomötets önskemål om ändrad tidpunkl.
I den mån regeringen menar allvar med att förhålla sig neutral till kyrkans
interna arbele måste det finnas slarka sakliga skäl från statsmakternas sida
för atl i denna fråga motsätta sig kyrkomötets önskemål.

2.
I
departementspromemorian anförs till slöd för promemorians negaliva hållning
till kyrkomötets framställning huvudsakligen a) budgeimässiga skäl, b)
kyrkomötets roll i lagstiftningsarbetel och c) belydelsen av ell snabbt
valgenomslag. Inget av de anförda skälen förefaller presidiet särskili tungt
vägande. Tvärtom kan pekas pä väsenlliga fördelar med en ändrad lid för
kyrkomötets sammanträden i berörda hänseenden.

När det gäller a) budgetmässiga skäl bör det väl snarast
vara en fördel med ett kyrkomöte i augusti-september, dvs. under den tid då man
inom regeringen börjar förbereda den budgelproposilion, som skall presenieras i
riksdagen i januari följande år. Ulbeialningen av bidrag lill kyrkans fria
verksamhet som inte omedelbart beror av anslagsbeslui bör läll kunna
administreras oberoende av när kyrkomölel sammanlräder.

I fråga om b) kyrkomötets roll i lagstiftningsarbetel
konstaleras på s. 47 att "om regeringen anser atl en viss reform i ell kyrkligi
ärende bör iräda i kraft den 1 juli" så är det en fördel all kyrkomölel
kan sammanlräda i mars. Med samma logik kan naturligtvis hävdas atl om
regeringen anser au en reform i ett kyrkligt ärende bör träda i krafl den 1
januari så är det en fördel

Prop. 1984/85:169 84

om kyrkomötet kan sammanlräda i augusti-september. Att det
generellt vore fördelaktigare all en reform trädde i krafl den 1 juli i slällei
för den 1 januari har inle påståtts och lär f. ö, vara svårt all argumeniera
för. Resonemanget i departementspromemorian är därför inle något bärkraftigt
argument vare sig för den ena eller den andra tidpunkten.

På s. 48 anförs vidare atl "del särskilt under det
sista året av en mandatperiod ofla finns ell inlresse av all få frågor
behandlade av del pågående riksmöiet". Kyrkomölels presidium har förslåelse
för den synpunklen, särskilt vad beträffar grundlagsfrågor. Dessa nämns inle
särskilt i deparlemenlsstencilen men har omnämnts som elt argument mot ändrad sammanlrädestid
i en den 27 april 1984 inom civildepartementel upprättad promemoria om tidpunkten
för kyrkomötessammanlrädena, I den mån regeringen önskar infordra kyrkomötets
yttrande i en grundlagsfråga är det en klar fördel med kyrkomötelssammaniräden
i augusti-september eftersom regeringens förslag i en sådan fråga måste väckas
hos riksdagen senast under november månad. Även i övrigl borde regeringen kunna
anpassa sill propositionsarbete efler etl kyrkomöle i augusli-seplember så au eu
beslui i riksdagen kan erhållas under del sista året av en valperiod.

Betydelsen av elt snabbi valgenomslag, c), får inle
överdrivas. Belydligi viktigare torde vara atl de nyvalda kyrkomötesledamöierna
får lid på sig alt sätta sig in i aktuella frågor och förbereda sig för det
föreslående kyrkomötet. Med nuvarande ordning är del praktiskt taget omöjligt
för den nyvalde kyrkomötesledamoten all hinna orientera sig tillräckligt för
all la slällning lill de viktiga beslut som skall fattas pä del föreslående
kyrkomötet, 1. ex. valel av den nya centralstyrelsen. Del finns en uppenbar
risk för all de etablerade ledamöterna i krafl av sin erfarenhel av lidigare
kyrkomöten får en dominerande roll i del nyvalda kyrkomölel som rimmar verkligl
illa med den demokralisering av kyrkomölel som var en väsenllig ingrediens i
kyrkomötesreformen.

3. Kyrkomölels presidium, som har del yttersta ansvarel
för alt kyrkomötets sammanträden genomförs på elt säll som är oantastligt från
formell synpunkl och som inle spränger givna ekonomiska ramar, kan inle bortse
från de fördelar som ligger i atl kunna arbela i riksdagens lokaler och atl i
mån av behov kunna anlila riksdagens personal. På längre sikl bör självklarl
eftersträvas att kyrkomölel kan samlas i kyrkans egna för ändamålet lämpade
lokaler. Likaså bör del vara en målsäiining all kyrkomölel skall kunna
genomföras med anlitande av i alll väsenlligl kyrkans egen personal. F. n. och
under överskådlig tid finns emellerlid vare sig sådana lokaler eller i någon slörre
utsträckning sådan personal all lillgå. Med hänsyn härlill och då lillgång lill
såväl ändamålsenliga lokaler som lämplig personal är av avgörande beiydelse för
all kyrkomölel skall fungera, vore det lill stor lällnad för presidiet och till
stort gagn för kyrkomölels ledamöler om regeringen kunde tillmötesgå kyrkomötets
framslällning om ändrad sam-

Prop.
1984/85:169 85

manträdeslid. Vi tror dessulom att kyrkomötet har
myckel all vinna ekonomiskl på att få sammanträda i riksdagens lokaler.

Svenska kyrkans ceniralstyrelse:

Promemorian behandlar huvuddelen av de synpunkler och
argument som har anförls i frågan om lidpunkien för kyrkomölels sammanträden.
Vid den samlande avvägningen har emellertid de från kyrkans uigångspunkt
viktigas-le lillmälis för lilen beiydelse. Centralstyrelsen kan därför inte
instämma i slutsatsen att övervägande skäl talar mot en ändring, och styrelsen
förordar att frågan blir föremål för överarbetning under höslen.

Från kyrkans utgångspunkt är följande väsentligt.
Kyrkomötet självt har gjort bedömningen atl förhöslen är en lämpligare
lidpunkt. De adminislraliva fördelarna och möjlighelen alt sammanlräda i
riksdagshuset måsle underslrykas. 1 lagutskottets betänkande (LU 1984:5) ulvecklas
utförligl sammanträdestidpunktens betydelse för budget- och granskningsprocessen.
Centralstyrelsen vidhåller alt dessa synpunkler är vikliga. Cenlralslyrelsens
(och hela den frivilliga organisalionens) redovisningsperiod är kalenderårel, vilkel
kyrkomölel låtit komma till uttryck i centralstyrelsens inslruklion (SKFS 1983:9).
Detta överensslämmer med församlingarna och med kyrkofonden. Det förhållandel
all anslagel lill kyrkomölel för dess offentligrällsliga verksamhel besläms
för varje budgetår är här av helt underordnad betydelse.

Vidare bör betonas atl del försia kyrkomötet efter ett
nyval behäftas med allvarliga informationsproblem. På drygl en månads lid skall
nya ledamöler hinna få sin information, sätta sig in i aktuella ärenden, väcka
motioner och della i förberedelser av val lill centralslyrelse och utskott.
Detta låler sig svårligen göra på ell tillfredsställande säll med nuvarande
ordning.

Ceniralsiyrelsen har uppfattningen all synpunkler, som l.
ex, den om del snabbare valgenomslagel, väger läll gentemot det nu anförda. Elt
omedelbarl valgenomslag är inle ens genomfört på lokalplanet. Del gamla kyrkorådel
siller kvar iniill årels ulgång. Atl framhärda i denna argumenlalion torde
vinna ringa gensvar hos de kyrkliga organen.

Också viklen av sammanlrädesiidpunklen för möjlighelen att
genomföra lagändringar inom det kyrkliga området har enligt cenlralslyrelsens
mening överbetohats. En ordning med kyrkomöle i augusii månad kan i vissa fall
till och med underläila och påskynda behandlingen av etl lagstiflningsärende.

Domkapitlet i Skara:

Domkapitlet vill hänvisa till de synpunkler som anförls i
första särskilda utskottet i riksdagen (FsäU 1982:1 s. 31). Utskottet anser att
flera skäl talar för all kyrkomölel bör sammanträda i seplember i stället för i
mars. Skälen är bl, a, alt kyrkomötet har gransknings- och budgetfrågor. Ehuru
utskottet

Prop.
1984/85:169 86

anför dessa skäl görs den bedömningen all nackdelarna med
all sammanträda i mars inte är så stora att lagförslaget måsle förkastas. Man
bör enligt ulskoltet tills vidare godta regeringens förslag om tid för
kyrkomötets sammanlräde.

Del är uppenbart atl ulskollels tillstyrkan lill förslagel
rymmer tveksamhet om tidpunkt för kyrkomölels sammanlräde. Ulskollet hänvisar
också till möjligheten all kyrkomötet lar iniiiativ till ändrad tid på sina
sammanträden.

Kyrkomötet har nu föreslagit atl sammanträdena skall börja
sisla tisdagen i augusti. Domkapitlet, som delar kyrkomötets uppfattning i
denna fråga, anser all slor hänsyn bör tas lill kyrkomölels ställningslagande.

Arbelsgruppen anför (s. 47 f) all lagstiflningsålgärder
kommer all fördröjas om sammanlrädena läggs senare än mars. Della sammanhänger
till stor del med riksdagens korta mandatperioder. Utredningar behöver
tillsättas och förslag ställas i riksdagen under pågående mandatperiod.
Domkapitlet vill framhålla, all frågor som förs lill riksdagen från kyrkomölel
som regel inle lorde vara koniroversiella, varför riksdagens mandatperiod inte
har samma betydelse som i riksdagens övriga arbete.

Om del rör sig om större frågor av principiell nalur
brukar från stalsmaktens sida hävdas atl man strävar efter politiskt och kyrkopolitiskt
breda lösningar, varför eventuella regeringsskiften inte i dessa frågor torde
få så avgörande betydelse.

Arbetsgruppen framhåller också viklen av alt valresultatet
i kyrkofullmäktige får så snabbi genomslag som möjligt. Domkapitlet gör
emellertid den bedömningen alt fördelarna med all lägga kyrkomölel i
augusti-september överväger då man väger vikten av atl valel slår igenom i
kyrkomötet.

Del exempel som arbelsgruppen (s. 48) anför rör en fråga
av speciell art eflersom genomslagei av ell beslui om nya regler om val av
kyrkomötet kan ske först då reglerna kan tillämpas, nämligen då kyrkomötesval
skall hållas.

Domkapitlet tillstyrker kyrkomötets hemställan atl
kyrkomötet skall sammanträda med början den sista tisdagen i augusti.

Med detla ställningstagande behöver den tidsnöd som nu
komplicerar valen inte uppstå. Domkapitlet har likväl ansett sig böra, om dess
förslag under denna punkt inte tillgodoses, uttala sin uppfattning i det
följande rörande de förslag om förenkling av valproceduren som avser att minska
denna tidsnöd.

Domkapitlet i Västerås:

Domkapitlet finner klart positivt, om kyrkomötets sammanträden
förläggs till en senare tidpunkl på året än den som nu är fastställd, mars
månad. Härvidlag biträder domkapillel, vad Svenska kyrkans centralstyrelse framfört
som sin mening. Många av de problem med kyrkomötesvalet, vilka anfördes i
enkäten bland domkapitlen höslen 1983 (se betänkandet s. 25 ff) kommer därmed atl
lösas. Tidpunkten för kyrkomötets sammanträden är av

Prop. 1984/85:169 87

avgörande betydelse, och sker här en förändring i den
riktning centralstyrelsen föreslår, föreligger icke längre skäl lill mer omfallande
ingrepp i gällande valordning.

Domkapillel i Göleborg:

Kyrkomölel bör flyllas lill augusti månad på grund av den
pressade valsituationen liksom av den pressade molionsliden. Härvid kunde också
nuvarande lokaler i Medborgarhuset bytas mot riksdagshuset med dess bättre
utrustning för ändamålet.

En tidsmässig förflyttning som den ovan föreslagna skulle
också vara lill fördel för budgetarbetet.

Domkapillel i Härnösand:

1984 ärs kyrkomöte har begärl alt kyrkomölels sammanlrädestid
skall ändras lill sisla veckan i augusii och utförligt moliveral sin framslällning,
Arbelsgruppen har (s, 44-49) redovisal sina överväganden och skälen för att
inte föreslå ändrad sammanlrädestid. Del ankommer inte på domkapillel atl
bedöma bärigheten i skälen, men det är svårl alt förstå alt kyrkomötets
medverkan i lagsliflningsarbetel skulle försvåras av atl sammanträdesliden
förläggs till augusti. Det bör vara möjligt atl riksdagen under hösten beslutar
i de lagstiftningsärenden som kyrkomölel i sådani fall har behandlal i augusii.

Domkapillel i Visby:

Enligi domkapillets mening bör kyrkomötets uttalade mening
vara avgörande vid beslut angående mötets placering i liden.

Domkapillel i Stockholm:

I fråga om kyrkomötets placering i liden önskar domkapillel
underslryka all starka skäl av praktisk nalur lalar för atl kyrkomölel bör
hållas på höslen. Domkapillel beklagar atl arbetsgruppen inte funnit det
möjligt all föreslå en sådan förändring av kyrkomötets placering i tiden.

Svenska kyrkans församlings- och pasioralsförbund:

Förbundel biträder kyrkomötets framslällning i denna del.
Såsom kyrko-lagsutskoilet påpekat är det främsl budgeimässiga skäl som gör all
en flyllning av sammanträdestidpunkten är önskvärd. Kyrkomölesorganisatio-nens budgelår
är kalenderår och del är då givelvis i hög grad önskvärl all den erforderliga budgelbehandlingen
kan äga rum före del budgelärel börjar.

Prop. 1984/85:169 88

dock inte för långi innan,

Kyrkomölels nuvarande sammanlrädestid är ur den synpunklen
mycket otillfredsställande placerad eflersom budgeten med denna ordning måste
slutligt beredas inom centralstyrelsen 11-12 månader innan den skall träda i lillämpning.
Beredningen inom nämndorganisaiionen får då förulsätlas ske 13-14 månader före budgelårets
början resp. 25-26 månader innan dess slul. Redan della exempel torde i och för
sig vara tillräckligt för all belysa del orimliga ur budgelbehandlingssynpunkl
alt ha kyrkomölel förlagt lill mars månad.

Yllerligare i denna del kan dock påpekas atl som en
elementär förutsättning vid budgelarbele gäller all nästföregående års bokslul
skall finnas tillgängligt. Denna förulsällning föreligger inte om kyrkomölel
skall faslslälla budgeten redan i mars månad året före budgetårel.

Utredningen har (s. 46) åberopat prop. 1981/82:192 och vad
i denna sägs om atl anslag lill kyrkomötesorganisalionen skall utgå med belopp
som fasislälles för varje budgelår. Vid den lidpunkl då denna proposilion lades
fram var frågan om vilkel budgetår som skulle lillämpas för kyrkomölesorganisationen
inte besluiad. Denna fräga avgjordes försl vid 1983 års kyrkomöle (OU 1983:2
hemställan p. 2; Kskr 51) då det i och med antagandel av instruktionen för
centralstyrelsen bestämdes att kalenderår skulle vara budgelår för
centralstyrelsen och därmed även för kyrkomötesorganisalionen i övrigl.
Regeringens anslagsgivning mäste då givelvis anpassas lill detla förhållande, vilkel
inle lorde föranleda några svårigheter eflersom ju också kyrkofondens
räkenskapsår numera är kalenderår.

Ulredningen framför som skäl mol en flyttning av kyrkomölels
sammanirädeslidpunkt den medverkan kyrkomölel har i lagsliflningsarbeiel. Ulredningens
formuleringar i denna del kan ge anledning lill missförstånd. Helt klart är atl
proposition i etl lagstiflningsärende som avses träda i krafl vid halvårsskiftel
skall avlålas senasl den 31 mars. Om den nya lagsliftningen däremot skall träda
i kraft vid årsskiftet kan ju kyrkomölel behandla ärendet i september och
regeringen avlåta proposition vid höstriksdagens början. Riksdagen bör då kunna
beslula i ärendel i tillräckligt god tid före årsskiftet. En tidsmässig
placering av kyrkomötet i augusti/september är därför all föredra när det
gäller dess medverkan i lagstiftningsärenden som skall träda i kraft vid
årsskiftet. Del kan också ifrågasällas om inte större delen av den lagstiftning
som kyrkomötet kommer atl ha anledning att behandla är av sådan karaktär all etl
ikraftirädande vid kalenderårsskifle kommer atl framstå som naturligast.
Särskilt gäller detla sådana lagstiftningsärenden som berör
kyrkomötesorganisationen och de kyrkliga kommunerna som ju alla har kalenderårel
som verksamhets- och räkenskapsår.

Från kyrkomötets sida har, såsom ulredningen redovisar,
starka önskemål framförls om flyttning av kyrkomölels sammanträdeslid för all
därigenom möjliggöra samverkan med riksdagen såvill gäller personal och
lokaler.

Renl allmänl vill förbundet framhålla del önskvärda i all
man inom den

Prop. 1984/85:169 89

offenlliga sekiorn samverkar för atl på så sätl minska de
samlade koslnaderna. I augusti/september är riksdagens lokaler normall inle ulnyiljade
för riksdagens egna behov och skulle därför kunna användas av kyrkomölel ulan
all någon nämnvärd exlrakoslnad sammantaget skulle behöva uppslå för del
allmänna. En kostnadsbesparing vad gäller lokaler, bevakning, telefoninstallationer
m.m. uppkommer därför vid en samverkan med riksdagen. Storleken av en sådan
besparing hade utredningen bort klarlägga. Att kyrkomötet skulle ges bästa
möjliga förulsättningar för sitt arbete om det kunde sammanträda i riksdagens
lokaler är uppenbart.

Vad gäller personalen vid kyrkomötet förefaller det lämpligl
all, såsom ulredningen anför, den personal som numera tjänstgör hos
centralstyrelsen i ökande ulslräckning kan ijänstgöra även hos kyrkomötet
jämsides med bl, a, riksdagspersonal.

Det kan då vara värt att uppmärksamma att man inom riksdagsorganisalio-nen
sannolikt har en överkapacitet vid en lidpunkl då riksdagen inle är samlad. Del
motsatta förhållandet lorde vara rådande under den lid som kyrkomölel f. n.
sammanträder; en tidsperiod som uppges sammanfalla med en intensiv arbetsperiod
i riksdagen.Den ur personalkoslnadssynpunkt optimala lösningen av
personalfrågan vid kyrkomölel är sannolikt en samverkan mellan ceniralsiyrelsen
och riksdagen i ell läge då kyrkomötets sammanlräde kan förläggas till lid då
riksdagen inle är samlad.

Vad utredningen i övrigt anför som skäl mol en flyllning
av kyrkomötets sammanträdestid är inte sådana atl de var för sig eller sammanlagel
kan anses vara av betydelse vid frågans avgörande.

Förbundet vill bestäml påyrka att kyrkomölels hemslällan
om flyttning av kyrkomötets sammanträdesfid genomförs.

5. Tiden för kyrkomötesvalens genomförande

Några domkapitel framhåller att tiden för kyrkomötesvalens
genomförande - även om de föreslagna förenklingarna genomförs - alltjämt är
mycket begränsad för det fall kyrkomölessammanlrädel skall äga rum i mars,

Domkapillel i Skara:

Ulredningens förslag under 3.6 innebär all i flerförsamlingspasloral,
vilka i Skara slifl är 82 av dess 88 pastorat, elektorsvalen inle längre skall
fullgöras av för enbari delta ändamål utsedda särskilda delegerade utan av
kyrkofullmäktige i total ekonomisk samfällighei för hela pasloraiel och i
andra fall av församlingsdelegerade.

Om domkapitlets förslag till ändring i tiden av kyrkomölel
inle genomförs bör följande beaklas. Eftersom Skara stift till så övervägande
del beslår av flerförsamlingspaslo-

Prop.
1984/85:169 90

ral, de flesla med församlingsdelegerade som beslulande
organ, kommer med arbeisgruppens ändringsförslag som nämnls likväl liden all
bli knapp för pasloralens ulseende av elektor. Församlingarnas nyvalda
kyrkofullmäktige eller - vilket oftast är fallet i stiftet - kyrkostämmor skall
hinna välja församlingsdelegerade för deras val av elektor före december månads
utgång.

Eflersom del blir nödvändigl enligi domkapitlets uppfallning
med så tidiga församlingsdelegeradeval som möjligl för en smidig anpassning lill
kyrkomö-lesvalsliderna och för att bortfallet av val av särskilda delegerade
skall få avsedd effekt, har därför domkapitlet föreslagit ändring i lagen om
församlingar och kyrkliga samfälligheler.

Det bör också observeras, alt i lagen om kyrkomötet finns
inskriven (12 §) en sista dag för val av dessa särskilda delegerade. Någon molsvarighel
till tidig sista dag i december för val av församlingsdelegerade finns inte i
lagen om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Domkapitlet ifrågasätter, om
en sådan bestämmelse kan avvaras, och föreslår därför, atl sist angivna lag
kompletteras i det hänseendet för gardering mot fidsnöd i nästa skede, senaste
tidpunkt för val av eleklor.

Domkapillel i Härnösand:

Domkapitlet anser alltjämt - såsom det framhållils i
yttrande 1983 12 14 till arbetsgruppen - atl tiden för kandidatnominering inför
kyrkomölesvalel är otillräcklig. Därtill kommer all kyrkomötesledamöierna får
alltför korl lid på sig för alt läsa in och bearbeta materialet inför mötet.
Slutligen kan anföras atl tidspressen på domkapillel blir mycket slor, Förslagel
au slopa delegeradevalen ändrar inle dessa förhållanden. Domkapillel vidhåller
därför sin uppfatlning att tiden för valproceduren är för knappt tillmätt.

6. Valkretsindelningen

Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget om en
uppdelning av Härnösands och Luleå stifl i vardera två valkretsar. Enligt domkapillel
i Skara bör ändringen dock ske endast om de berörda domkapitlen kan få de
förstärkningar i fråga om resurser för valen, som krävs för atl genomföra
dubbla valförrättningar.

Domkapillel i Härnösand: Domkapitlet tillstyrker atl stiftet
delas i två valkretsar, en för varje län.

Prop. 1984/85:169 91

Domkapillel i Luleå:

Domkapitlet anser, all den föreslagna delningen av Luleå slifl
i ivå valkretsar är ändamålsenlig. De båda siifisdelarnas olika kyrkliga karakiär
kommer därigenom bältre lill utlryck än enligt gällande ordning. Valresulia-tet
blir mera represenlalivi. Elekiorerna kommer allljämt alt i många fall ha långa
resvägar, men förhållandena förbättras i jämförelse med nuvarande ordning.

7. Valdistriktsindelningen

Remissinslanserna har inle hafl någon erinran mol all en
översyn av valdislriktsindelningen får anslå lill dess utredningen om kyrkans
organisation på lokalplanet är slutförd. Domkapillen i Göleborg och Visby
menar dock att det redan nu borde ges en möjlighet atl förena sådana paslorat
som har färre än 2 000 invånare lill slörre enheter.

(Angående frågan om kyrkliga samfälligheter som
valdistrikt i vissa fall -se nästa avsnitt.)

8. Avskaffande av särskilda delegerade för val av elektorer

Majoriteten av remissinstanserna tillstyrker all valen av
särskilda delegerade för elektorsval i flerförsamlingspastorat avskaffas och
att i stället de kyrkliga samfällighelernas fullmäktige eller församlingsdelegerade
väljer elektorer. De remissinslanser som sålunda är positiva lill förslagel är
hovrätten för Västra Sverige, kammarrätten i Jönköping, riksskatteverket,
länsstyrelserna. Svenska kyrkans centralstyrelse samt domkapillen i Uppsala,
Linköping, Skara, Strängnäs, Växjö, Karlstad, Härnösand, Luleå och Slockholm.

Domkapillel i Lund förklarar sig vara tveksamt lill förslagel
och det avstyrks helt av domkapillen i Väslerås, Göteborg och Visby. Del
främsta skälet härför är att samfälligheternas fullmäktige och församlingsdelegerade
inte anses lämpliga som valkorporation med hänsyn lill dessa organs
sammansättning och uppgifter.

Härutöver har några inslanser synpunkler på vissa
föreslagna konsekvensändringar, framför allt i fråga om de kyrkliga samfällighelerna
som valdistrikt i vissa fall.

Hovrällen för Väslra Sverige:

Förslaget om atl låla de särskilda delegerade i valdislrikl
med mer än en församling ersättas av redan befintliga organ vid val av
elektorer måste innebära en viss förenkling. När det gäller kyrkliga samfälligheler
för alla ekonomiska församlingsangelägenheter, s. k. toiala samfälligheter,
ligger

Prop.
1984/85:169 92

det väl närmast lill hands atl samfällighelernas
kyrkofullmäktige utser eleklorer. Det kan emellertid invändas all kyrkomötet
behandlar cenirala kyrkliga frågor och endasl i begränsad omfallning ägnar sig
ål församlingarnas ekonomiska angelägenheter. De personer, som skall välja eleklorer,
bör därför måhända ha andra kvalifikationer än de, som är valda lill kyrkofullmäktige.
Kravet på andra kvalifikationer gör sig än mer gällande, när det är fråga om samfälligheter
med begränsade beslutsbefogenheter. De församlingsdelegerade, som här förelräder
samfälligheten, kan ha utsetts för att få behovel av sakkunskap inom elt
begränsat ekonomiskl område lillgodosetl. Nu framförda synpunkler lalar mol den
föreslagna ändringen men med lanke på den förenkling som föreslagel innebär
vill hovrällen ej motsätta sig de föreslagna ändringarna i 8 § kyrkomöteslagen.

Det lillägg lill 6 § försia styckel kyrkomöleslagen, som
föreslagits av arbetsgruppen, synes ha avseende på del lämligen ovanliga fall,
då en församling på grund av dispens från att ha egna kyrkofullmäktige eller
kyrkoråd skulle sakna organ för val av elektorer. Åven om sådan dispens
lämnats, synes beslutanderätten för församlingen kunna utövas av kyrkostämman
(1 kap. 7 § församlingslagen). Hovrätten vill därför ifrågasälla behovet av den
föreslagna ändringen.

Kammarrätten i Jönköping:

Det nuvarande förfarandet för val lill kyrkomölel är, som arbelsgruppen
påpekal, tämligen komplicerat uppbyggt. Del är därför av vikt all så långi del
är möjligl och rimligt förenkla valproceduren. De förslag som framlagts i detla
syfte, bl.a. förslagel atl avskaffa de särskilda delegerade för val av
elektorer, är således angelägna.

Kammarrällen instämmer i arbeisgruppens uppfatlning alt
del från mera allmänna synpunkler finns skäl att begränsa anlalel valkorporationer
inom kyrkans område och i stället sträva efter att utnylija samma organ för så
många val som möjligt. Det kan mol bakgrund av del sagda ifrågasällas om inte
samma valkorporation i än vidare omfattning än arbetsgruppen föreslagit skulle
kunna utnyttjas för olika valprocedurer.

Följande lagbestämmelser utgör exempel där sammanslutning
av lekman-naföreträdare medverkar vid val eller liknande förfaranden inom ramen
för kyrkans organisation. 4 § 1 och 2 momenten lagen (1936:567) om domkapitel
reglerar bl. a. val av en av domkapitlets lekmannaledamöler. Sådan ledamoi
utses av ombud för pastoraten. Ombuden utses i sin tur av pastoratens kyrkoråd.
Valsystemet är således indirekt. I 6 och 7 §§ lagen (1970:939) om förvaltning
av kyrklig jord ges bestämmelser för hur ledamöter av stiftsnämnden och boställsnämnden
skall utses. Vissa av dessa ledamöter utses efter förslag av sammanslutning som
företräder pastoralen i stiftet. Slutligen kan nämnas lagen (1963:633) om
biskopsval i vars 2 § stadgas att biskopsval, som

Prop. 1984/85:169 93

ej avser ärkebiskopssäte, förrällas av en valkorporalion,
vilken består av bl. a. särskili uisedda eleklorer för sliflels lekmän.

Kammarrällen menar således atl del kan ifrågasällas om
inte den för val av kyrkomötesledamöier utsedda elektorsförsamlingen skulle
kunna utnyttjas som valkorporation även när del i andra sammanhang är akiuelll
alt inom kyrkans organisalion ulse lekmannaförelrädare. Enligi kammarräUens mening
borde denna fråga därför utredas ytterligare.

Domkapillel i Uppsala:

I anslutning till förslaget all överföra uppgiflen att
välja elektorer från särskilda delegerade till redan befintliga organ har arbelsgruppen
funnii erforderligl all i vissl fall göra avsleg från principen om pasiorai som
valdistrikt. Arbetsgruppen syfiar på sådana samfälligheler i vilka etl eller flera
ingående paslorat saknar egna organ som kan utgöra valkorporalion. För dessa
fall finner arbetsgruppen valdistrikten böra utvidgas till att omfatta hela samfälligheten.
Om oklarheter uppstår, förutsätts ytterst vederbörande domkapitel skola bedöma
hur indelningen lämpligast skall ske, promemorian s. 69. Del är enligt
domkapitlets mening en brist atl förslaget inte alls reglerar domkapillets
föreslagna befattning med valdislriktsindelningen. En regel bör införas i
lagen, eventuelll i den formen atl val skall föregås av en prövning i
domkapitlet av den för valel tillämpliga valdislriktsindelningen. Alternalivi
kan denna uppgift läggas cenlrall för hela rikel på den cenirala valmyndigheien.

Domkapillel i Skara:

Domkapillel har remilierat förslaget lill tre flerförsamlingspasloral,
varav ivå med tätort av betydelse, saml elt enförsamlings sladspaslorat. Kvänums
sexförsamlingspaslorat, inkluderande tätorterna Kvänum och Jung, Södra Vings femförsamlingspastorat,
utan slörre lälorl och med inom sig en äldre, frånsett pastoraisangelägenheier tolal
samfällighei mellan två församlingar utan egna församlingskyrkoråd, samt Algutslorps
femförsamlingspasioral med tätorlen Vårgårda och med inom sig en nyare samfällighei
mellan två församlingar ulan församlingskyrkoråd lillslyrker, atl val av eleklor
sker av församlingsdelegerade vilkel, då de i sin helhel ej bildar lolala
ekonomiska samfälligheler, blir deras valkorporation och att de särskilda delegeradevalen
försvinner. Algutslorps pasiorai har framhällil all dess ivå minsla
församlingar endasl har en represenianl var i församlingsdelegerade men au
föregående elekiorsval med många delegerade på lokalplanel uppfattades som
överarbetat och all flera valda från mindre församlingar inte kom vid valtillfällel.
Trollhättans kyrkoråd konstaterar, att inom dess enförsamlings-pastorat
kyrkofullmäktiges val av eleklorer, vilkel skell proponionelll.

Prop.
1984/85:169 94

fungeral bra och all det vore värdefulll au i flerförsamlingspasloral
pröva den föreslagna modellen.

Domkapitlet anser sig - särskilt mot bakgrunden av att av
föreslagna ändringar berörda pastorat ställl sig posiiiva - kunna oreserverat lillsiyrka
förslaget, atl särskilt delegerade inle längre skall välja eleklor. I flerförsamlingspasloral,
som ensaml bildar total samfällighei, bör alltså kyrkofullmäktige välja eleklor.
Om pasloraiel inle bildar lolal ekonomisk samfällighei, får församlingsdelegerade
den rollen. Della innebär en förenkling för pasloralens del all slippa enkom
för elektorsval utse speciella delegerade och för dem är del en ralionaliseringsvinsl.

Med förslaget försvinner de problem som nuvarande lag medföri
och som domkapillel i sin tidigare skrivelse påpekat i vissa samfälligheter
med

församlingar ulan kyrkoråd, Däremol leder som framhållils
ovan

förslaget
för pasiorai i samfällighei som omfattar mer än ett pastoral i vissa fall lill
all paslorat som självsiändigi eleklorsvaldislrikl upphör.

Sålunda föreslås under 3.6.4 (s, 68) och 3.6.5 (s. 69 ff),
all - om flera pastorat bildat samfälligheter och ett eller flera ingående
pastorat saknar egna organ som kan utgöra valkorporation, dvs. inte är enförsamlingspaslo-rat
eller är flerförsamlingspasloral ulan beslulande pasloratssamfällighelsor-gan
såsom församlingsdelegerade, dvs, ingår i total ekonomisk samfällighei med annal
pasiorai - skall de i denna samfällighei ingående pastoraten bilda valdistrikt
för elektorsvalen. Vid oklarhet om hur valdistriktet skall bestämmas,
"får det ytterst ankomma på vederbörande domkapitel att bedöma hur
indelningen lämpligast skall ske".

Domkapillel anser, all eflersom man vid den nyss
genomförda reformen sysiemaliskl genomförde att varje pasiorai skulle utse
elektor och inget sammanförande av små paslorat under 2 000 invånare som
tidigare skelt skulle äga rum, förslagel är inkonsekvenl med ett markanl
fjärmande från idén om församlingen som egentliga basen för represenlalionen
via delegerade på pasloralsnivå för atl få valen hanterliga.

Som anförs nedan medför en sådan bestämmelse automatiskt i
detla stifl att Borås Caroli enförsamlingspaslorat och Borås Gustav Adolfs och Brämhults
församlingars pastoral, som tillsammans bildar total ekonomisk samfällighei och
där varje församling har sina kyrkofullmäktige men Borås Gustav Adolfs paslorat
givetvis inte har några församlingsdelegerade, skulle bilda etl antalsmässigl
(55 081 kyrkomedlemmar per 1 november 1982) oproporlionerligl slorl valdislrikl,
med något minskal eleklorsantal också som följd av all underiagel för eleklorsanlalsberäkningen
föreslås vara gemensamma antalet röstberättigade kyrkomedlemmar.

Prop. 1984/85:169 95

Borås Caroli enförsamlingspaslorat hade 1 november 1982 20
456 kyrkomedlemmar och utsåg vid förra valel 8 eleklorer och Borås Gustav
Adolfs och Brämhults församlingars pastoral hade då 34 625 kyrkomedlemmar och uisåg
vid förra valel 11 eleklorer. Om de görs till gemensamt valdislrikl med framför
alll sammanlagd summa röstberättigade eleklorer som beräkningsunderlag
förlorar de sammanlagl på den grunden i elekiorsanlal. Del synes inte rimligl
all i elt läge, där bällre proporlioner i övrigl mellan små och slora valdislrikts
eleklorsantal eftersträvas, via beslämmande av valkorporalion för elektorsval molarbela
denna slrävan. Borås båda pasiorai blir loiali mer missgynnade och represenlaiivilelen
är mindre. Det föreligger enligt domkapillets uppfattning ingen svårighet atl
finna en god lösning på valkorpora-lionsfrågan, en lösning som dessutom innebär
att man, vilket kyrkoförfailningsutredningen torde ha i beaklande, minskar anlalet
valkorporalionsva-rianter, som finns i fråga om val som domkapitlet har alt
ombesörja eller bislå med och som komplicerar även för församlingar och
pastoral.

Arbetsgruppens förslag innebär i fråga om
elektorsvalskorporation, att den i stort sett kommer all sammanfalla med den
korporation som utser lekmannaelektorer för biskopsval, där pastoratet alllid
är valdistrikt, Kvarslående skillnad skulle då vara flerpastoralssamfälligheler.

Borås Caroli men ej Borås Gustav Adolfs paslorat skulle
kunna (7 § jämförd med 8 S) välja eleklor med egen valkorporalion i
kyrkofullmäktige. För biskopsval förordnar regeringen särskilt på domkapitlets
förslag om valkorporation för Borås Gustav Adolfs och Brämhulls församlingar -
de båda kyrkofullmäktige sammanträder tillsammans. Della korresponderar bällre
med den grundläggande idén om var inflylandel skall ligga vid berörda val.

Domkapitlet anser det därför inte främmande alt för
bibehållandet av pastorat som enhet för val av elektor en regel kunde införas,
att i sådana fall där total samfällighei omfattar flera paslorat som enligt
huvudreglerna saknar valkorporalion, domkapitlet - inle regeringen som vid
biskopsval -får bestämma, hur valkorporation skall se ul. Detla ligger ju i
linje med gruppens eget förslag (se ovan) att domkapitlet i tveksamma fall får
avgöra valdislriktsfråga belräffande samfällighei. Där endast kyrkostämmor
finns, kan gemensaml sammanträdande kyrkoråd vara en lösning.

Domkapillel avslyrker alliså, att pastoral i sådana samfälligheter
som nämnts, sammanslås lill samfällighelsvaldislrikl.

Domkapillel i Sirängnäs:

Uttrycket total kyrklig samfällighei innebär för flerlalel
förtroendemän inom Svenska kyrkan lolal ekonomisk samfällighei. Risk föreligger
all förvirring uppslår i de pasiorai. som har kyrköfullmäklige för en total
ekonomisk samfällighei med kyrköfullmäklige i församlingarna. Enligi

Prop. 1984/85:169 96

domkapillels mening är del nödvändigl all 8 S får en pregnaniare
utformning.

Domkapillel i Väslerås:

I avsnill 3.6 (s, 57 ff) argumenierar arbetsgruppen för atl
valen av särskilda delegerade för elekiorsval i flerförsamlingspastorat
avskaffas, och all i stället de kyrkliga samfällighelerna, resp. pastoratssamfälligheterna,
skall välja elektorer,

I samband härmed hävdas i betänkandet (s, 65) bl, a,
"all de ordinarie kyrkokommunala organens representativitet, åtminstone
totalt sett, är bällre än vad som är fallel belräffande den församling av
delegerade som Ulses enligi lagen om kyrkomölel". Som redan framhållits,
är den represenlaliviiel som här avses en annan än den som lillämpas i
kyrkomötesreformens förarbeten. De lolala kyrkliga samfällighelerna väljs inle
av de i samfälligheien ingående församlingarna ulan i direkla val. De faller
således uianför den ovan angivna principen, all det är församlingarna och pasloraien,
som skall utgöra grunden för den indirekta valordningen till riksplanet.

Förslaget all låla de lolala kyrkliga samfällighelerna
utgöra valkorporalio-ner för val av kyrkomölesombud, innebär visserligen
avsevärd förenkling av valförfarandel, men del är samiidigi etl avsteg från den
angivna huvudprincipen om församlingen och pasloraiel som den grundläggande enhelen
i valordningen. Denna princip hör nära samman med församlingsgemenskapen och
med församlingen som en gudsljänsigemenskap. Den lolala kyrkliga samfälligheien
däremol fungerar varken som andlig gemenskap eller gudsljänsigemenskap, ulan
den ulgör en enhel för fullgörande av vissa bestämda uppgifier av adminislraliv
och ekonomisk arl.

Del bör vidare påpekas, all ordningen med pasloraiel som
valdistrikt är hämtad från den lidigare kyrkomölesförordningen. Den är i sak
lika gammal som kyrkomötet självt och har alltså icke skapats genom
tillfälligheter. Principen är, alt del primära valel sker inom del område, som
samtidigt är församlingsprästernas verksamhelsområde. Della samband var
motiverat all bevara i den reformerade ordningen, emedan en av de bärande
grundtankarna i reformen var just samverkan mellan den kyrkliga demokratin och
den prästerliga ämbetsförvaltningen. Denna samverkan kommer lill starkaste
ullryck inom pasloraiel och dess församling(ar). Alt, som i förslagel, i många
fall förlägga del primära valel till de toiala kyrkliga samfälligheternas fullmäklige
innebär ell försvagande och i praktiken en upplösning av bandet mellan de
förtroendevalda och den prästerliga ämbelsförvallningen. I samfälligheler med
flera paslorat sitier endasl en av pasloralens kyrkoherdar i denna sin egenskap
i fullmäkiigeförsamlingen som präsierlig representant.

Förslagel om avskaffande av ordningen med särskilda
delegerade för församlingarna i vissa fall innebär således ett oacceptabelt
steg bort från pastoratet som samverkansområde, I denna del vill domkapitlet
därför

Prop. 1984/85:169 97

avstyrka förslaget. Nuvarande ordning bör bibehållas av
principiella skäl. En förläggning av kyrkomötets sammanlräde senare under året
medför dessutom, atl tidsfaktorn inle längre kommer atl ulgöra något problem,
när del gäller valen av delegerade. Likaså underlättar de av utredningen
föreslagna preciseringarna och ändringarna, vad gäller de nyvalda
kyrkofullmäktige och kyrkoråden, valmetodiken m.m. även i della avseende valförfarandel.

Domkapillel i Lund:

Förslagel innebär en radikal förenkling av del
förberedande förfarandet. En fråga är emellertid, huruvida kyrkofullmäktige och
församlingsdelegerade i flerförsamlingspastorat, som ju är valda för att beslula
i pastoraisangelägenheier av huvudsakligen ekonomisk nalur, också är
representativa för församlingsmedlemmarna, när det gäller eleklorsvalel.

Domkapitlet ställer sig därför någol tvekande till förslagel,
trols dess obestridliga praktiska fördelar.

I de fall då något eller några av pasloraien i en sådan samfällighei
saknar eget beslulande organ, ska enligi förslagel samfälligheten ulgöra
valdistrikt och samfällighetens fullmäktige välja elektorer. Della är i och för
sig följdriktigt, om man accepterar avskaffande av valet av särskilda
delegerade, Domkapillel invänder däremot besläml emol, alt beräkningsunderlaget
för anlalet elektorer i sådana fall skulle vara det totala anlalet
röstberättigade kyrkomedlemmar i samfälligheten. Detta skulle innebära atl
varje paslorat, utom det försia. skulle mista ålminslone en eleklor, nämligen
den det skulle fått i inlervallel 1-2 000 röslberälligade kyrkomedlemmar, och evenluelll
yllerligare någon. De befolkningsmässigl sett slora pastoraten är fortfarande underrepresenterade
i förhållande till de små, även om förslagel på andra punkter leder lill en bällre
balans. Atl på nu pålalai sätl missgynna vissa pastorat, av vilka flertalel dessulom
folkrika, är enligt domkapitlets mening en orimlighet. Den undanröjs enklast
genom etl lillägg till 6 § 2 st lagen (1982:943) om kyrkomölel (i dess
föreslagna nya ulformning) atl i valdistrikt, som enligt 6 § 1 st består av två
eller flera pastorat, skall anlalel elektorer dock bestämmas separat för vart
och etl av de i distriktet ingående pastoraten.

Domkapillel i Göleborg:

Systemet med delegerade fungerade fullständigt gnisselfriit
i Göteborgs stift och kunde därför enligt domkapillels uppfattning få bestå.
Därigenom hade också vunnits, att de församlingsvårdande organen -
församlingskyrkoråd och kyrkofullmäktige - ombesörjt valen av eleklorer.
Enligt det föreslagna systemel skall i flerförsamlingspasioralen i normalfallet
församlingsdelegerade och eljesl samfälligheiens fullmäklige ulse
elektorer.

7 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 169

Prop.
1984/85:169 98

I sistnämnda fall har ansvarel sålunda överförts på organ,
som har lill uppgift alt handlägga vissa ekonomiska angelägenheter, såsom
präst- och kyrkomu-sikerlöner, folkbokföringen och boställsförvaltningen. Det ligger
i sakens natur, alt pastoralen och samfällighelerna merendels inle har sammansalls
med lanke på atl fullgöra även uppgifter av nu ifrågakomna slag, Domkapillel avslyrker
därför den föreslagna ändringen,

Domkapillel i Härnösand:

Domkapillel lillslyrker denna förenkling av valsyslemei.
Del skulle möjligen kunna invändas all församlingsdelegerade i obligaloriska pasiorats-samfälligheler
och andra parliella samfälligheler är valda för all handha pasioraisangelägenheler
eller andra särskilda uppgifter och inte för att utgöra valkorporation. Den
nackdel som kan ligga häri uppvägs dock väl av fördelen i att slippa ell led i
valsystemet.

Domkapillel i Visby:

Det är troligt atl vissa av de svårigheter som redovisats
vid kyrkomötesvalet beror på alt det var första gången som valet skedde enligt
de nya reglerna. Dock synes del ändå vara klarl all vissa önskemål om
förenkling av valproceduren vilar på saklig grund. Särskilt gäller detla den
kritik som framförls mol valen i flerförsamlingspasloral. Enligt domkapitlets
mening har man dock i promemorian angripit della problem från en oriklig uigångspunkl.
Självfallel bör man så långt som möjligl bygga på befinlliga kyrkokommunala
organ. Men därför bör man ej frånia församlingarna deras inflyiande på valel.
Församlingarna är den organisaioriska grunden för svenska kyrkans
församlingsverksamhet och gudsljänslliv. Inom pasiorai och kyrkliga samfälligheler
dominerar däremol de ekonomiska frågorna verksamheten. Församlingarna har därför
med rätta ända sedan kyrkomötesinsiitutionens tillkomst varit grunden för lekmannarepresenta-tionen.
Därtill kommer att de frågor som nu överlämnats lill kyrkomölels kompelensområde
huvudsakligen hänför sig lill församlingarnas verksamhelsområde. Enligi
domkapitlets mening kan man här ta tillvara erfarenheterna från den tidigare
ordningen för val av lekmannaombud till kyrkomölel. Della kan ske på två sätt:
genom all minska anlalet delegerade för varje församling och genom alt skapa slörre
valdistrikt. Vad först angår de delegerade föreslår domkapitlet all dessa
genomgående minskas med tre, dvs. att de minsta församlingarna (« 500
kyrkomedlemmar) erhåller två delegerade och de största ( 14 500 kyrkomedlemmar)
18 delegerade. Beträffande valdistrikten föreslår domkapitlet att möjlighet
redan nu öppnas att förena flera pastorat till etl distrikt - den nedre gränsen
för etl sådant bör sättas till 2 000 kyrkomedlemmar. Dessa förändringar torde
utan olägenhe-

Prop. 1984/85:169 99

ler kunna genomföras ulan all man avvaklar evenluella beslui
i anledning av 1982 års kyrkokommillés arbele.

9. Minskat antal elektorer

Majorileten av remissinstanserna tillstyrker att antalet
elektorer minskas dels genom att antalet elektorer i varje valdislrikl minskas
med cn elektor, dels genom alt beräkningsunderlaget vid bestämmande av anlalet
elektorer ändras från antal kyrkomedlemmar i valdistrikiet lill antal röslberälligade
kyrkomedlemmar,

Nägra instanser biträder förslagel endast såvitt avser
ändringen i fråga om röslberätligade kyrkomedlemmar som beräkningsunderlag.
Svenska kyrkans församlings- och pasioralsförbund anser atl den nuvarande
ordningen bör prövas under ytterligare en valperiod,

Hovrällen för Väslra Sverige:

Del stora antalet elektorer som enligt gällande
bestämmelser skall utses medför en olymplighei i valproceduren. Förslaget alt
nedbringa anlalet elektorer skulle därför medföra en viss lättnad vid
valförrättningen. Minskningen av antalet eleklorer skulle också leda till en
reducering av överrepre-senlalionen för de mindre församlingarna, Förslagel all
införa anlalel röslberälligade kyrkomedlemmar som beräkningsunderlag för anlalel
elek-torerslår i överensslämmelse med 2 kap, 1 § kommunallagen. Hovrätten har
ingen erinran mot den föreslagna ändringen av 6 § andra stycket kyrkomöteslagen.
Förslagel all insalta etl nytt fjärde stycke i samma paragraf synes obehövligt,
då del förefaller självklart att den senast upprättade röstlängden skall utgöra
underlag för beräkningen av antalet röstberättigade.

Domkapillel i Uppsala:

Vad gäller frågan om hur det nya systemel kan förväntas
påverka valutslagel från representativitelssynpunkt har domkapitlet beräknat
andelen underrepresenterade röslberätligade kyrkomedlemmar inom Uppsala län.
Nämnda beräkning överensstämmer väl med arb(.-:sgruppens beräkning för hela
riket, promemorian s. 81.

Domkapillel i Skara:

Av de av domkapitlet hörda fyra pastoraten har iva mindre paslorat,
Kvänums och Södra Vings pastoral (3 730 resp. 2 384 kyrkomedlemmar enligt
statistik per 1982-11-01) funnit att elektorsförsamlingen bör minska och lillslyrkl
förslaget till ändring av lydelsen i 6 S lagen om kyrkomötet, även om denna
ändring relativt sell just kommer all drabba sådana mindre

Prop. 1984/85:169 100

pastoral, som de represenlerar. Södra Vings pasiorai har
inget att erinra mot att större pastorat får slörre inflytande på kyrkomölesombudsvalen,
då nuvarande förmån för del egna pastoratet ej anses försvarbar - pastoratet
skulle enligt yttrandet mista två av tre elektorer - ulan del föreslagna systemel
anges innebära ett mer rättvist syslem med hävdande av olika slora
församlingars represenlaliviiel.

Däremot har Algutstorps pastoral (4 954 kyrkomedlemmar per
1982-11-01) reagerat mot minskningen av anlalet eleklorer. för dess del från
fyra lill två. Kyrkorådet anser att , om man skall ha någon form av demokrati,
olika gruppers företrädare måste ha en chans all bli representerade. 1 förra valel
kom elektorerna alt finnas i de tre grupper som bildades. Begränsning lill ivå
för ett pastoral med 5 200 invånare svarar inte mol de grupperingar som bör represenleras
i kyrkomölesvalel. Rådel har vidare funnii del inle vara rimligl, att ett slort
antal paslorat inle får sända mer än en elektor, varför följden borde vara att
man införde renl majoritetsvalssyslem, Mol bakgrund av hur valel i Skara stift
kom att geslalla sig med proporlioneUl val med markerade grupper bedömer kyrkorådel
en begränsning av elektorsanlalel bli en sådan inskränkning i demokralin, atl
man i slället genasl borde överväga direktval till kyrkomötet. Den begränsning
som följer av atl endasl röstberättigade medlemmar ulgör beräkningsgrund accepleras
men övrig föreslagen begränsning avvisas av kyrkorådel, som anser svagheten i systemel
inte vara elektorsanlalel ulan valproceduren.

Trollhättans församling (36 849 kyrkomedlemmar per
1982-11-01), som utsetts att yttra sig som representerande stiftets största pastoral,
har uttalat att den inte upplevt överrepresentationen från mindre församlingar
som något problem utan i stället sett det som att olika delar av stiftet blivit
representerade. För Trollhättans pastorat skulle förslaget atl minska
elektorsantalet innebära, alt en av tolv elektorer skulle bortfalla, en
reduktion med 8 % jämfört med de minsta pastoratens reduklion med 50 %, en
minskning i kraftigaste laget. Trollhättans församling föreslår ändå, all
reduceringen tillämpas på prov och blir föremål för ny prövning i den
parlamentariska kommittén om folkstyrelsens villkor.

Arbetsgruppen har (s. 82) bedömt det angeläget, att
framför allt domkapitlen särskilt uppmärksammar frågan om det utslag den
föreslagna ordningen kan få från representativitelssynpunkt i valkretsen och
undersöker hur systemet kan förväntas påverka valutgången från represenlaliviietssyn-punkt.

Domkapitlen för sin del vitsordar i enlighel med sina lidigare
uttalanden

svårigheten med att ha en så stor elektorsförsamling med nuvarande

valformer--- . För etl stift av Skaras struktur får den föreslagna reduktio

nen påfallande konsekvenser. Domkapitlet anser det svårt atl generelll

bedöma effekten ur represeniaiivitetssynpunki.

Domkapitlet vill först med en tablå belysa hur dess pastoral
vid föregående

Prop. 1984/85:169 101

val grupperat sig efter deras rätt till eleklorer (alla
har inte valt fullt antal). Summan elektorer alt välja i de 88 pasloraien var
308.

Antal
elektorer att välja

2 3

4

5

6

7

8

9

10

11

12

S:a

Antal
pastorat 31 27

15

6

2

1

3

1

1

1

88

Föregående ledamotsval skedde proporlioneUl, medan val av
suppleant tillgick som beskrivits i anförd skrivelse -s.k. majoritetsval med en
avgiven röstsedel - övriga avstod från atl rösta. Vid ledamotsvalel förekom tre
listtypsbeteckningar: Samverkande parfierna, Parfipolitiskt obundna (två
listtyper) och Arbetarepartiet Socialdemokraterna, dvs. en lisltyp direkt
anknuten till borgerliga vals partibeteckning. Det var veterligt första gången
proportionellt val tillämpats vid kyrkomötesledamotsval i Skara stift.

Om nuvarande två- eller treelektorspastorat enligt
förslaget får endasl en elektor resp. två elektorer och om pastorat önskar
välja elektorer efter dessa eller samma antal andra kyrkopolitiska
grupperingar, belages givetvis sådant pastorat denna möjlighel. Kommiltén har
ju själv (s. 77) för dessa de minsla pastoraten uttalat invändningar.

Domkapitlet anser det omöjligl att skaffa sig en
uppfattning om hur skilda och vid kyrkomötesval oregelbundna grupperingar
blivit represenlerade och - om detta avses - enligt förslaget blir
representerade eftersom domkapitlet saknar instrument atl göra den typen av
undersökning. Del är bekant från andra stift, som tidigare också haft proportionella
val, alt beteckningarna för grupperingar växlar, liksom antalet grupperingar,
från ett kyrkomötesval till ett annat.

Avses med representativitet del antal elektorer, som väljs
inom resp. valdistrikt relaterat till antalet röstberättigade kyrkomedlemmar,
kan konstateras, att denna förbättras genom förslagel med mindre
överrepresentation för de mindre pastoraten, vilket Kvänums och Södra Vings
pastorat konstaterat, och accepterat men alltså icke Algutstorps pastorat. I
likhet med Trollhättans församling anser domkapitlet, att reduceringen av elektorsanlalel
med en i varje grupp enligt ovan bör försöksvis tillämpas för utvärdering av
den parlamentariska kommillén om folkstyrelsens villkor.

Domkapitlet tillstyrker att del - i likhet med vad som
gäller för beslämmande av mandatfördelningen - blir de röstberättigade kyrkomedlemmarnas
och inle som nu det toiala antalet kyrkomedlemmarnas antal som blir avgörande
för hur många elektorer ett pastorat skall utse. Detta förslag, som också medför
minskning av anlalel eleklorer, har accepterats även av Algutstorps pastorat.

Prop. 1984/85:169 102

Domkapillel i Väslerås:

I avsnill 3.7 (s. 71 ff) diskuterar arbelsgruppen och
föreslår, all eleklorsförsamlingen minskas genom vissa förändringar i det
beräkningsunderlag, som bildar uigångspunkl för besiämmandel av anlalet
elektorer. Som ulredningen själv påpekar, innebär den föreslagna ändringen från
kyrkomedlemmar lill röslberätligade kyrkomedlemmar som beräkningsunderlag, aft
antalet valdistrikt i de lägre grupperna avsevärt ökar. Förslaget medför
således en försämrad representation för de mindre församlingarna och
pastoraten. Till della läggs ändringen av antalet elektorer i de lägre
intervallen, från två lill en i del lägsla intervallet och från tre lill ivå i
näst lägsla inlervallel. Denna omsländighel försämrar yllerligare de mindre
församlingarnas och pasloralens represenlalion. Som ovan framhållils, är del
den slaiisliska representalivilelsianken, som här väglett ulredningen. Till
denna inlär domkapillel en krilisk hållning. Domkapillel vill därför icke
heller lillsiyrka den delen av förslaget.

Domkapitlet tillstyrker emellertid en ändring av
beräkningsunderlaget i enlighel med vad som redovisas i lab. 2 på s. 74 i
betänkandet, dock under förutsättning att vad som i övrigl anförts ovan kommer
all beaktas.

Domkapillel i Växjö:

Visserligen är det en viss nackdel ur represenlalivileissynpunkl,
all de små valdistrikten skall utse endast en elektor, men fördelarna med en
mindre elektorsskala överväger. Av sliflels 113 paslorat lorde lågt räknal 22
vara sådana små valdistrikt med högst 2 000 röstberättigade kyrkomedlemmar.
Domkapitlet noterar i sammanhanget med tillfredsställelse atl de svårigheter,
som uppstod vid det senaste valet all i lid få fram beräkningsunderlagel
avseende anlalet kyrkomedlemmar, undvikes då man forisällningsvis skall använda
den senasl uppräitade rösllängden som beräkningsunderlag vid elektorsvalen. F. ö.
är del - som arbelsgruppen framhållit - inkonsekvenl atl vid fördelningen av
valkretsmandaten på de olika valkretsarna utgå från anlalet röslberätligade
kyrkomedlemmar och vid elektorsvalen från antalet kyrkomedlemmar.

Domkapillel i Lund:

Den föreslagna minskningen av antalet elektorer från över
4 500 till ca 2 800 innebär givelvis ett enklare, snabbare och billigare
förfarande vid valen eftersom färre personer blir involverade. Frågan är om och
hur den påverkar den enskilda församlingens möjlighet att bli representerad i
kyrkomötet.

a) Endast antalet röstberättigade kyrkomedlemmar, ej det
totala antalet, läggs till grund för elektorstilldelningen i resp. valdistrikt

Prop. 1984/85:169 103

Domkapitlet tillstyrker förändringen. Den får dock
automatiskt till följd all fler valdistrikt hamnar inom de båda lägsta
intervallen vid eleklorslilldel-ningen och därmed, om förslagel under b) nedan
genomförs, får färre elektorer än i dag.

b) Minskad tilldelning av eleklorer i de båda lägsta
intervallen

Med nu gällande regler är de små pastoraten matematiskt
sett kraftigt överrepresenterade. Represenlaiivilelen är emellerlid inle enbari
etl matematiskt problem. Bl. a. kyrkans struktur och glesbygdsproblematiken
gör all om inle de befolkningsmässigt små pastoraten ska försvinna nästan helt,
måste de ha en viss överrepresentation. Den består dock även efter den
förskjutning mol en någol mindre underrepresenlation för de slörre, som förslagel
medför.

Domkapillel finner del rimligt alt förslaget genomförs.

Domkapillel i Göteborg:

Anlalel elektorer i Göieborgs stift uppgick lill 573 slycken.
En ökning eller minskning av detta antal saknar betydelse för svårighetsgraden
i valets genomförande. Ur denna synpunkl kunde likaväl de gällande bestämmelserna
få bestå.

Domkapillel i Karlstad:

Beträffande representativiteten är domkapitlet medvetet om
all del nuvarande systemet missgynnar de större församlingarna men släller sig
ändå tveksam till förslagel att valdistrikten i del lägsta intervallet
tilldelas endast en eleklor. Åven om detla också fortsättningsvis skulle
innebära en viss överrepresentativitet för de små församlingarna måste del
enligt domkapillets mening utgöra en oacceptabel brisl all det i nästan en
tredjedel av Karlstads stifts 71 pastoral endasl skulle lilldelas en elektor.
Domkapitlet kan för sin del inte biträda förslaget i denna del ulan menar atl
inget valdistrikt bör tilldelas mindre än två elektorer. I övrigt tillstyrks
att anlalel kyrkomedlemmar byts ul mol antalet röstberättigade kyrkomedlemmar.

Domkapitlet i Härnösand:

Förslagel är i linje med vad domkapitlet förordade i silt
tidigare åberopade yttrande. För Härnösands stifl innebär del alt antalet
elektorer minskar från 274 lill 160. Syftet att minska de små pastoratens överrepresentation
i förhållande lill större pasiorai uppnås i viss mån. En annan - och lika
viktig -synpunkt på represenlaiivilelen är all olika åsiktsriktningar bör vara
representerade i kyrkomötet på etl säll som svarar mol de röstberättigade

Prop.
1984/85:169 104

kyrkomedlemmarnas uppfatlning. Från denna synpunkt är
lösningen inle helt problemfri.

I Härnösands stift kommer den föreslagna ändringen alt
innebära att i hälften av pastoralen (42 av 81) utses endasl en elektor.
Följden blir all en sannolikt rätl slor minoritet i dessa pastorat blir
orepresenterad. För hela landel gäller detla mer än tredjedelen av pastoraten.
Del är svårl all ha en uppfallning om vilkel ulslag denna brist i represenlaiivilelen
kommer all ge.

Om syslemel med indirekla val skall bibehållas bör därför
en sådan valdisiriklsindelning efierslrävas att i varje distrikt kan ulses två eleklorer.

Domkapitlet i Luleå:

I och för sig represenlerar elektorerna inle bara de röslberälligade
kyrkomedlemmarna, varför den hittillsvarande ordningen inle varil olämplig. Domkapillel
har dock ingel atl invända mol all beräkningsgrunden bringas i överensstämmelse
med övriga bestämmelser kring kyrkomötesvalen.

Utredarna söker minska elektorsförsamlingens storlek och
söker lösa denna fräga genom atl i varje storleksklass ta bort en elektor.
Härigenom uppnås också ett annat syfte, en bältre proportionskvol i de flesla
fall.

Utredarna synes däremot inle ha länkt på all enmansvaldislriklet,
dvs. den minsla storieksklassen riskerar all spegla majorilelsuppfatlningen i dislriklel,
fastän denna majoritet i många fall kan vara ytterst knapp.

Med hänsyn till deUa avslyrker domkapitlet förslaget att
minska anlalel elektorer per distrikt med en. För att minska de små distriktens
överrepresentation kan man förslagsvis gå en annan väg, nämligen ändra
storleksklasserna. Den nuvarande överrepresentationen för de små distrikten
kommer bl. a. till stånd genom aft de två minsta klasserna omfattar endast 2
000 personer vardera, medan de övriga klasserna omfattar 4 000 personer
vardera. Om intervallet mellan klasserna genomgående blir 3 000 personer
minskar denna överrepresentation och förbättras de folkrika valdistriktens representaUon:

- 3 000 2
elektorer

3 001 - 6 000 3 elektorer

6 001 - 9 000 4 elektorer

9 001 - 12 000 5 eleklorer

12 001 - 15 000 6 eleklorer

15 001 - 18 000 7 elektorer

18 001 - 21 000 8 elektorer

21 001 - 24 000 9 elektorer

24 001 - 27 000 10 elektorer

27 001-30 000 11 elektorer

30 001 - 33 000 12 elektorer

33 001 - 36 000 13 elektorer

Prop. 1984/85:169 105

Effekten skulle i stort sell kunna antas bli densamma som
de proportions-kvoter, som redovisas på s. 80 men ulan de risker för brislande represenlalion
för belydande minoriteter, som del förslaget kan föra med sig. Anlalel eleklorer
skulle kunna beräknas bli omkring 3 700.

Domkapitlet i Visby:

När del gäller frågan om ett eventuelll minskal antal eleklorer
kan domkapitlet förstå den i promemorian framförda uppfattningen att det här i
viss mån gäller vilken grad av representaiion för de mindre församlingar som
kan anses rimlig. Men del gäller även något annal: hur stor kan en
elektorsförsamling minst vara om den skall tillförsäkra valkretsen en ur
demokratisk synpunkl acceplabel valprocedur, där ell urval av meningar som är represenlalivi
för valdistrikiets kyrkomedlemmar kan komma lill utlryck? Visby stifl är f. n.
svenska kyrkans befolkningsmässigt minsta stift. Vid 1983 ärs val till
kyrkomötet uppgick elektorsförsamlingen lill 58 personer (Visby 7, övriga paslorat
tillsammans 51 eleklorer). Om valet i stället skell enligi promemorians förslag
hade molsvarande anial endasl uppgåll lill högsl 33 (6 -I- 27) eleklorer. Enligi
domkapillels mening är den elektorsförsamling som på detta sätl bildas för lilen
för au kunna betraktas som allsidigt sammansatt med därav följande risker för
en alltför ensidig representation. En liknande situation synes i framliden
kunna uppkomma i andra stift, t. ex. efler den delning av Uppsala ärkeslift som
nu övervägs.

Därlill kommer atl de praktiska olägenheler med stora valkorporationer
som rapporterats från senasle kyrkomötesvalet torde komma att minska i
framliden dels med hänsyn lill förslagen all dela Luleå och Härnösands slifl i
vardera två valkretsar, dels genom den förhoppningsvis ökade rutinen hos valförrättare
och berörda tjänstemän. Domkapitlet avslyrker därför bestämt varje förändring
av antalet elektorer med undantag för sådana förändringar som betingas av att
antalet röslberälligade kyrkomedlemmar görs till beräkningsunderlag.

10. Kyrkorådens behörighet att välja elektorer

Förslaget om att utvidga det nyvalda kyrkorådels behörighel
atl välja elektorer före mandatperiodens början tillstyrks av remissinstanserna.
Svenska kyrkans församlings- och pasioralsförbund menar dock atl del nuvarande
systemet bör tillämpas yllerligare en valperiod innan förändringar övervägs.

11. Tidpunkt för bestämmande av beräkningsunderlag
vid elektorsval

Remissinstanserna lillslyrker förslagel all kompleltera
lagtexten med en bestämmelse om all anlalel röslberälligade kyrkomedlemmar
inför eleklors-

Prop.
1984/85:169 106

lilldelningen beräknas med ledning av den senasl upprällade
rösllängden. Hovrätten för Väslra Sverige ifrågasäller dock behovel av all
reglera denna fråga i lagen eflersom del förefaller självklarl atl del är den senasl
upprätlade rösllängden som skall ulgöra underlag för beräkningen.

12. Valmetodik

De flesla remissinslanserna lillslyrker förslagen om
förenklat valförfarande i vissa fal!, Några instanser gör dock påpekanden i
fråga om vissa tekniska delaljer.

Hovrätten för Västra Sverige:

Val lill kyrkomötet torde ske antingen efter samma
politiska grupperingar som vid allmänna val eller med andra parlibeleckningar l.ex,
"Kyrkans vänner" eller "Kyrkans väl", som innefallar
företrädare för kyrkligt intresserade grupper. Bland de kyrkligt akliva
förekommer ofta olika uppfattningar i religiösa frågor, vilkel kan leda lill
skilda listor pä kandidater lill kyrkomötet. Listorna upptar i stor
utsträckning prästerliga befallningsha-vare och bland dessa kan förekomma
representanter för olika riktningar inom kyrkan. Nu angivna förhållanden talar starki
för all proportionella val blir huvudregel vid val till kyrkomötet. Det har
också visal sig all den proporlionella valmeioden företrädesvis tillämpades vid
senasle kyrkomölesvalel. Del kan därför ifrågasättas om del vid sidan av del
proportionella valsättet föreligger behov av att bibehålla
majoritetsvalmetoden, helsl som de regler som föreslagils i detla hänseende
synes vara krångliga i tillämpningen. Frågan torde böra utredas närmare av den
nyligen tillsatta parlamentariska kommittén.

Förslaget om att valel skall kunna ske med acklamation, då
en enhetslista framlägges, innebär en avsevärd förenkling och kan ulgöra en
sporre för elektorerna atl uppnå enighet. Förslaget tillstyrkes därför. Något
skäl att vid val med acklamation tillåla omröstning med slutna sedlar synes ej
vara för handen.

Om förslagel lill ändring av 16 § kyrkomöteslagen skulle
godtagas i sin helhel bör övervägas en viss omarbetning av laglexlen med slyckena
i en annan inbördes ordning än den föreslagna.

Om valet sker med acklamation, bör enligt hovrättens
mening val av ersättare kunna ske samtidigt.

Riksskalieverkei:

RSV anser all de föreslagna förändringarna för att göra
valproceduren mindre omständlig och tidskrävande i stort selt är lämpliga och
kommer att

Prop. 1984/85:169 107

underlälta valförfarandet. RSV vill emellerlid som framgår
av del följande ifrågasälla en längre gående förenkling av valmelodiken för val
av ledamöler till kyrkomölel och ersättare för dessa. Denna fråga har också ett
samband med den medverkan som RSV avses alt få i förberedelser m. m.

Av promemorian framgår att del uppstått svårigheier vid
tillämpningen av 16 § lagen om kyrkomötet, Della kan som arbelsgruppen
framhållit delvis bero på atl det var försia gången som valsyslemei lillämpades
på den utökade eleklors- och kyrkomötesförsamlingen. Denna uppfallning om svårighelerna
bestyrks av prolokoll från domkapitlen, förvarade hos valprövningsnämnden, av
vilka RSV lagil del.

I flerlalel fall användes del proporlionella valsäiiel vid
1983 års val. Det innebär all valen då siyrdes av lagen (1955:138) om proporlioneUl
valsätt vid val inom landsling, kommunfullmäktige m.m. Nuvarande lydelse av 16
§ lagen om kyrkomölel förulsäller för alt det proportionella valsättet skall
användas all anlalel väljare är känt. Med antalet väljare bör avses närvarande
elektorer, vilkel förutsätter alt detla antal fastställs genom upprättande av
någon slags förteckning (röstlängd) över närvarande väljare. Deua förfarande
kräver lång tid inom elt slifl med många eleklorer. Kyrkomöteslagen innehåller inle
några beslämmelser om upprällande av röstlängd, vilkel innebär alt elektorer
som evenluelll lillkommer efler del all röstlängden upprättats har rätt all
rösta. Detta kan i sin tur innebära att del antal väljare som tidigare under
förrättningen begärl alt proportionellt val skall hållas inte längre uppgår
till del slipulerade anlalel.

RSV vill ifrågasälla om inle en längre gående förenkling
av valförfarandet är önskvärd och möjlig. Resonemanget utgår från att den
proportionella valmeioden ger etl förhållandevis rättvist resultat när
grupperingar med olika kandidainamn finns och del inte i förväg mellan
elektorerna har iräffals överenskommelse om fördelningen av platserna.

I de fall det inte finns förutsättningar för en gruppering
av väljare att begära proporuonelll val enligi den i 16 § första styckel
angivna kvoldelen torde inte heller ulsikler finnas för en sådan gruppering alt
erhålla mandat enligt förfarandel med majorileisval. Del kan därför ställas
frågan om förfarandel med majorileisval fyller någon funktion, I stället kan
det proportionella valsättet med fördel lillämpas ulan någon begränsning till atl
detta valsätt måste begäras av ett visst antal väljare.

Såsom domkapitlet i Stockholm berört (s. 29) synes del vid
proportionellt val vara tillräckligt att röstavlämning och avprickning i
röstlängd (varmed förslås förteckning över de lill valet anmälda elektorerna
och deras ersättare) sker samtidigt. Någol särskilt upprop och fastställande av
särskild röstlängd över närvarande väljare behöver då inte ske.

I de fall då överenskommelse i förväg har träffals mellan
elektorerna om en enda lista kan, såsom anförts i promemorian, ell förenklat
valförfarande tillämpas som etl alternativ lill proportionellt val. Ett krav
för atl val enligt den föreslagna lislan kan ske bör då vara alt samtliga
närvarande eleklorer

Prop.
1984/85:169 108

med acklamation stöder valförrätlarens förslag till val av
ledamöter och ersättare enligt samlingslistan.

RSV vill framhålla atl en mera enhetlig och förenklad
valmetodik väsentligt skulle underlälta del föreslagna arbelet med atl uiarbeta
proto-kollsblanketler, hjälpblankeller för sammanräkningen sami anvisningar i vilkel
arbete RSV förulsalls komma all medverka.

Riksskalieverkei har i bilaga till sitt remissyttrande
lämnat följande förslag till lydelse av beslämmelsen i 16 § lagen om
kyrkomötet:

Om del för val av ledamöter och ersättare framläggs en
enda lista, som upptar förslag på så många ledamöler och ersättare som valel
avser, kan valet förrättas med acklamalion om della bilräds av samtliga
närvarande elektorer. Vid sådani val skall även vara besläml den ordning i
vilken ersäilarna skall inkallas lill ijänslgöring.

Om val inle kan ske enligt första slycket, skall del vara
proportionellt. Därvid tillämpas beslämmelserna i lagen (1955:138) om
proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m. m.

Anm. Den föreslagna lydelsen av 16 § medför följdändringar
i 15 och 17§§.

Länssiyrelsen i Jönköpings län:

Arbelsgruppen anger att valproceduren är sådan atl del är
risk alt den blir omständlig och tidsödande. Länsstyrelsen delar uppfattningen
att möjligheten till val genom acklamation och lill val av både ledamöter och
ersättare i samma omgång innebär en förenkling. Länsstyrelsen anser vidare att
även andra åtgärder av praktiskt slag än de som nämns- framtagning av
blanketter - bör kunna ha en positiv effekl. En sådan åigärd kan vara atl elektorsrösterna
lämnas vid flera stationer i stället för vid bara en. Länsstyrelsen vill också
framhålla vikten av att valförrättarna får adekvat utbildning.

Domkapillel i Uppsala:

För elektorsvalet föreslår arbetsgruppen, att både den
proportionella valmeioden och majoritetsvalsyslemel bör finnas kvar. Inom del
sistnämnda, föreslår arbetsgruppen vidare, bör finnas en möjlighet att i vissa
situationer använda förfarandet med acklamation, nämligen om en enda lista framlägges
upptagande så många namn som valet avser. Domkapitlet finner förslaget ägnat
att i förekommande fall avsevärt förenkla valproceduren. Arbetsgruppen har
kompletterat förslaget med en regel om alt en mindre grupp eleklorer kan när
lista framlägges kräva val med slutna sedlar. Regeln synes böra jämkas. Den
försvarar i sin nuvarande ulformning sin plals endast för del fall all det enda
altemalivel till val på gemensam lista är proportionellt val (jfr. 16 § tredje
och fjärde styckena, som - med olika terminologier -

Prop.
1984/85:169 109

identiskt bestämmer minimistorleken av den grupp som kan
kräva val med slutna sedlar resp. val med tillämpning av den proportionella valmeioden).
Då även majoritetsval är etl allernäliv lill acklamalionsförfarandei, synes
regeln i tredje styckel böra jämkas så att sluten (majorileisval-) omröstning
kan krävas av redan en elektor.

Domkapillel i Linköping:

Domkapitlet anser i likhel med arbelsgruppen bakom
promemorian, alt det är en fördel om valet till kyrkomötesledamöier och
ersättare för dessa kan förenklas inom nuvarande ordning genom au - exempelvis
när majoritetsval användes - göra del möjligt för valförrätlaren all lillåla
val genom acklamation och val av ersättare och ledamöler i samma valomgång.

Domkapitlet i Skara:

Domkapitlet har inget atl invända mot atl acklamalionsförfarande
införs. Frågan har behandlats av Trollhättans kyrkoråd i dess yttrande och
rådet har tillstyrkt metoden om elektorerna är överens om en Usla. Domkapillel
finner, att acklamationsförfarande kommunalrällsligl, där institutet har sin
hemort, inte över huvud kan tillämpas, om någon i valförsamlingen begär omröstning.
Det förfarandet tillämpades till kyrkomötesledamotsval enligt närmast tidigare
gällande lagstiftning. Det kan naturligtvis vara känsligt all kanske ensam
begära omröstning men del är ju ell hävdvunnet förfaringssätt, begäran måste
tillmötesgås och behöver inte motiveras, varför man utan diskussion kan övergå
till sluten omröstning. I och för sig torde i realiteten vid kandidatdiskussion
inför ersätlarvalei, exempelvis under ajournering, möjligheterna för gemensam
lista bli noggrant penetrerad, så all omrösiningsbe-gäran inte behöver komma
opåräknat för övriga vid förrättningen.

Det acklamationsförfarande som arbelsgruppen föreslår är emellerlid
en mellanform, som för domkapitlet är en okänd rättslig figur. Det uttalas å
ena sidan att det förekommil alt "elekiorerna på en del håll kunde enas om
en gemensam lista", varvid komplett valomgång tedde sig onödig. Därför är
det enligt kommittén skäl atl införa en kompletterande beslämmelse. Men den
föreslagna beslämmelsen innebär, all enighel inte längre fordras för atl
omröstningsförfarande skall undvikas. Det räcker enligt förslagel inte att en
begär omröstning (= sluten omröstning) för all acklamationsförfarande inte
skall kunna lillämpas ulan här föreslås, alt omröstning med slulna sedlar skall
ske, sedan det begärts av ell visst till totalantalet röstberättigade eleklorer
och antalet ledamöter att välja relaleral antal elektorer, Domkapillel anser della
tangerar öppet val och ifrågasätter starkt lämpligheten härav, förulom att
denna från proportionalitetsvalsbegäran avvikande minimianlalsberäk-ning
komplicerar ytteriigare.

Domkapitlet tillstyrker atl sedvanligt acklamationsförfarande
ålerinförs

Prop.
1984/85:169 110

och avslyrker den nya mellanformen.

När domkapillel ifrågasaiie om inle vid proporlionell valmelod
ledamols-och ersätlarval kunde ske samiidigi för atl undvika ivå
valförrättningar och undvika tidspress vid sammanräkningen var domkapillel hell
medveiel om atl della inte är i enlighel rned lagen om proporlioneUl valsäll. Ell
förfaringssätt som vid de allmänna valen lill riksdag och kommunfullmäktige
föresvävade kapitlel,

Algutslorps pastoral, som förutsäller all proporlionella
val kommer all bli den vanligaste formen i framliden, finner del knappast vara
en nackdel, all ledamöler och ersällare väljs i en omgång, så au elektorerna
kan avvika sedan de lämnai sin sedel. Därefter skulle räkning m. m. kunna ske offenlligl
utlyst vid senare tillfälle. Om della är omöjligl anser pastoralskyrkorådet det
bättre att avskaffa ersätlarvalei och vid vakans räkna om. Trollhättans
kyrkoråd har motsatt sig förfarandet.

Domkapitlet har i och för sig principielll ingel alt
erinra mol atl vid kyrkomöiesvalen vid majoritelsvalsmetoden möjlighelen att
genomföra omröstningen i en och samma omgång införs, om detta över huvud är lekniskl
möjligt. Det undandrar sig hell domkapitlets bedömning, hur della med nuvarande
speciella majoriletsvalsmelod, som iroligen inte sällan får ske i flera
omgångar, skall kunna göras renl faktiskt. Det fordrar en noggrann presentation
av hur genomförandel är länkt, särskilt vid ledamolsval i omgångar. Detla förutsäller
bl, a. anvisningar om hur valsedel i sådant fall skall utformas.

Domkapitlet har med tacksamhet noterat, all riksskatteverket
är bereil att bistå med prolokollsblankelter, hjälpblanketier m.m., vilkel domkapillel
efteriyst i sin nämnda skrivelse. Dess bistånd torde då också utsträckas till
hur lämpligen en valsedel enligt föregående slycket utformas.

Domkapillel i Växjö:

Vad arbetsgruppen anförl till stöd för atl också i fortsäuningen
medge olika valmeloder är inle hell överiygande enligi domkapillels mening.
Domkapitlet vill därför ännu en gång betona, alt ell proportionellt valsäll är
att föredra, i synnerhet som detta är till skydd för minoriteter. Genom eU
proportionellt valsält nås lällare den represenlaliviiel, som var ell av syflena
med det nya kyrkomölel. Vad beiräffar förslagel all val skall kunna ske genom
acklamation torde en sådan beslämmelse enligi domkapillels mening inle ha någon
större praktisk betydelse, men del är givelvis värdefullt alt möjlighelen
finnes.

Domkapillel i Lund:

I 16 § andra och iredje slyckena lagen om kyrkomölel
regleras förulsällningarna för val med slulna sedlar, i stället för med acklamalion,
resp, för

Prop.
1984/85:169 111

proporlioneUl val. I st 2 lalas om "samlliga röslberälligade
eleklorer", i st 3 om "samtliga väljande". Della är inle
nödvändigtvis detsamma; ett antal röstberättigade kan ha uteblivit och antalet
väljande är då lägre. Om avsikten faktiskt är, alt förutsättningarna skall vara
olika, bör det lill en förklaring om varför. Skall de inle vara del, bör samma
ordalydelse användas i båda slyckena, för alt undvika osäkerhel vid den fakiiska
tillämpningen.

Domkapillel i Göleborg:

Valen av ombud till kyrkomötet har sedan läng lid i
Göteborgs stifl skell med lillämpning av lagen om proporlioneUl valsäll.
Tidigare valdes sju ombud jämle lika många suppleanler för dessa. Enligi de nya
bestämmelserna väljes 32 ombud och 64 suppleanler,

Valel 1983 enligi nya ordningen gick snabbi undan såvill
gällde röslavläm-ningen och fördelningen av de 32 mandalen mellan de olika parlierna.
Fördelningen av mandaten inom de olika partierna blev emellertid tidsödande.
Delta var till stort förfång för de nära 600 eleklorer som ivrigl vänlade på
all få rösla i den andra omgången avseende val av 64 suppleanler. För att arbelsgruppen
- vars arbete redovisas i den tillhandahållna promemorian -själv skall beredas
möjlighet förvissa sig om vilken lidsåtgång det gäller översändes samtidigt
härmed i separat försändelse samtliga de röstsedlar som avgavs i ordinarie valel,
tillhopa 567 slycken. Av sisla sidan i bilagda kopia av protokoll framgår den
omständliga uträkningen av fördelningen av mandaten inom partiet "Kyrkans
framtid".

Enda möjligheten alt på ett tillfredsställande säll kunna
genomföra en valprocedur av denna omfallning med lillämpning av lagen om proporlioneUl
valsäll synes vara, all sammanräkning av röslerna och fördelning av mandalen
sker efier försia omgången men au fördelningen inom parlierna -dvs, uträkning
av vilka personer som valts-får anstå lill efter suppleanlvalel. Della
förfarande lorde därvid förulsälla, att även suppleanlvalel sker efler samma valmelod.

13. Inkallande av ersättare

Så goll som samlliga remissinslanser ansluler sig lill arbeisgruppens
överväganden dvs. atl del efler en sammanvägning av för- och nackdelar inle
finns skäl all företa någon ändring i den nuvarande ordningen.

Domkapillel i Skara:

Domkapitlet saknar erfarenhel av all inkalla ersättare.
Före kallelse av elekiorerna lill ledamotsvalel har alliså inle någol förfall anmälis
lill domkapillel. Vid därefier inlräffai förfall för eleklor har ersällare infunnii
sig lill förrällningen utan kallelse från domkapillel och della har fungerat

Prop. 1984/85:169 112

utan problem. I proiokollei över senasle kyrkomölesledamolsval
har ordningen för ersättares inträdande beslämls på säll framgår av bilaga
enligt förslag vid förrällningen. Valförrällaren var i och för sig inställd på
en mer utförlig inkallelseordning efter modell från kommunall majoritetsval. Hillills
har ingen olägenhet med den nu gällande ersättarordningen försports i den mån
ersättare blivit inkallade. Domkapillel lillslyrker därför all nuvarande
ordning får beslå.

Domkapillel i Växjö:

I 11 § lagen om kyrkomölel sladgas visserligen alt vid valel
av eleklorer och ersättare skall besiämmas den ordning i vilken ersällare skall
inkallas till tjänsigöring. Som domkapillel lidigare framhällil i sill svar på arbeisgruppens
förfrågan angående erfarenhelerna från senasle valel till kyrkomölel bör
oklarheter i förevarande hänseende undanröjas på så säll all det uttryckligen i
lagen anges i vilken ordning ersällare skall kallas, för det fall atl
protokollet från valförrättningen inle lämnar klart besked om turordningen, Etl
förtydligande av det svar på arbetsgruppens förfrågan, vilkel domkapiilet lämnal
i december 1983, innebär således all del inle varit domkapillels mening att
föreskriva en viss ordning- det bör stå valdistrikten fritt atl välja elektorer
och ersättare församlingsvis, efter parti- eller blocklilihörighet osv. - dock
bör man för undvikande av tveksamhet, då protokollen från valförrättningarna är
så oklara, all tjänslgöringsordningen för ersäilarna inle kan bestämmas, ullryckligen
i lagen föreskriva vilken ordning, som skall gälla. - För undvikande av yllerligare
missförslånd får domkapillel påpeka att tjänslgöringsordningen för ledamöternas
ersällare ej varit föremål för diskussion; se promemorian s. 28 sista slyckel.

14. Ändrade rutiner för utfärdande av bevis

Remissinstanserna tillstyrker förslaget atl uidrag av prolokoll
över valförrättningen kan gälla som bevis för ledamöter och ersältare.

Hovrätten för Västra Sverige:

Del föreslagna lilläggel lill 20 § kyrkomöleslagen synes onödigi,
då domkapitlet med den lydelse paragrafen nu har lorde vara oförhindrat atl ulfärda
bevis om uigången av valet i form av proiokollsuidrag från valförrätlningen.

Riksskatteverket:

RSV vill i detla sammanhang redovisa del förfarande som i
praktiken används vid uifärdande av bevis för den som blivit utsedd lill ledamoi
av

Prop.
1984/85:169 113

riksdagen eller lill ersättare för denne. Bevis utfärdas
på särskild blankett i Ivå originalexemplar varav den valde får elt och valprövningsnämnden
del andra. Riksdagens lalman får i slället för bevis ett uidrag ur protokollet
innehållande bl. a. särskilda förteckningar över de valda. Detta förfarande har
bestämts efter samråd med valprövningsnämnden och riksdagens talman.

Domkapitlet i Växjö:

Domkapitlet fann för sin del inle utfärdandel av bevis för
de valda ledamöterna och deras ersättare alltför belungande men anser ändå, all
den föreslagna ordningen med uidrag av prolokoll över valförrättningen som
bevis ulgör en förenkling i synnerhet om cenlrall uiarbelade prolokollsblankelter
kunde användas.

15. Valsedels ogiltighet

Flertalet remissinstanser lämnar förslaget om vissa justeringar
i bestämmelsen om valsedels ogiltighel ulan erinran.

Domkapitlet i Skara:

Domkapitlet ifrågasätter om det verkligen är helt
meningslöst atl ha kvar ogillighetsgrunden atl, om en eleklor lämnal mer än en
valsedel, valsedlarna skall vara ogiltiga. Som regel torde visserligen valförrätlaren
uppmärksamma, alt mer än en valsedel lämnas. Del torde dock kunna förekomma
all del i hastigheten ej blir observerat men däremot vid uppvecklandet slår fulll
klart alt två eller flera sedlar blivit slutna tillsammans,

16. Fast valdag

Remissinstanserna ansluter sig till arbetsgruppens uppfatlning
all del inle bör införas någon bestämmelse i lagen om en fast valdag utan all domkapillen
själva får bestämma när valel skall äga rum inom resp. valkreis.

Domkapitlet i Lund ifrågasäller om inte valet av ledamöter
och ersällare lill kyrkomölel bör ske på samma dag i de valkrelsar, som ligger
inom samma stift.

17. Ordningen i vallokalen

Kammarrätten i Jönköping:

Arbetsgruppen har övervägt att i en beslämmelse i lagen om
kyrkomölel efter mönsler av 8 kap. 11 § iredje stycket vallagen (1972:620) bl.a.

8 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 169

Prop.
1984/85:169 114

föreskriva att tal inte får hållas i röslningslokal eller
i anslulande utrymme. Gruppen har emellerlid stannat för att inle i lagen ta in
en sådan regel.

Av tradition har vid de allmänna valen gälll förbud mol
agitation i omedelbar anslutning lill valprocedurens genomförande. Det kan, som
arbetsgruppen anmärkt, finnas ett vissl behov av möjlighet till presentation av
de olika kandidaterna inför omröstningen. Sådan presentation bör dock ske vid etl
särskilt möte före själva förrällningen. Under förrällningen främjar, enligt
kammarrättens mening, en sådan ordningsregel som den i vallagen ordning,
snabbhet och effektivitet vid valförfarandel. Kammarrällen förordar därför
införandel av en sådan regel i lagen om kyrkomötet.

Domkapitlet i Skara:

Domkapitlet i Skara tillämpar vid de val kapitlet har atl förrälla
den ordningen all presentation av kandidaterna tilläts men inte vad som kan
rubriceras som plädering. Genom atl regelmässigt ajournering för valdella-garnas
närmare kandidatdiskussioner, om dessa inle skelt före förrättningen, beslutas,
finns ingen anledning alt tillåta valkampanjliknande inslag under själva
förrättningen. Av utredningen såsom tillåtna angivna anföranden bör därför
näppeligen ha pläderingskaraklär. Såsom uttalats bör alltfort valförrättaren yttersl
avgöra. Detla gäller också ajourneringslidens längd. Det i övrigt omständliga
valförfarandet medger endasl begränsad tidsutdräkl för dylika avbrott. Det är
angeläget alt klockslaget för valel sättes på sådant sätl, att elektorerna
bereds tillfälle till överläggningar omedelbart före valförrättningen.

Domkapitlet i Stockholm:

Domkapitlet konstaterar att arbetsgruppen inte funnit skäl
att i enlighet med domkapitlets förslag föreslå en regel i lagen om kyrkomötet
som förhindrar att tal och anföranden hålls i vallokalen. Domkapitlet vidhåller
att en sådan regel kan ha en funktion att fylla och kan inte finna atl
arbetsgruppen anfört övertygande skäl däremot.

18. Kostnader i samband med valet

Länsstyrelsen i Jönköpings län:

Bestämmelsen i lagen om kyrkomölel om rält för elektorerna
till traktamente och kostnadsersättning för resa som påkallas av deras uppdrag
lär ha tolkats så att den endasl avser valförrättningslillfället. Länsstyrelsen
utgår från atl elektorerna kan behöva iräffas även lidigare för atl förbereda
valet. Traktamente och ersättning bör utgå även då. Bestämmelsen behöver

Prop. 1984/85:169 115

inte ändras ulan del räcker med etl auklorilalivt
uttalande om innebörden av den.

Domkapillel i Lund:

Domkapitlet föreslår, atl det direkl i lagen införs en beslämmelse
om, all de koslnader för valens genomförande, som belastar domkapillen, skall belalas
ur kyrkofonden på framslällning från resp, kapilel.

En schablontilldelning är olämplig, eflersom förhållandena
kan variera mycket mellan domkapillen, bl. a. beroende på lillgång lill gratis
vallokal och till personer, som kan fungera som valförrättare resp. valnolarie
i tjänsien elc. En uppskattning av kostnaderna i pelilan blir också osäker. För
kyrkofonden måsle del röra sig om små belopp medan del för domkapillen, med deras
snäva ekonomiska ramar, blir mer belungande. En bestämmelse med föreslaget
innehåll vore därför mest tillfredsställande.

19. Övrigt

Riksskatteverket:

I promemorian sägs på s. 89 att arbetsgruppen vid sina
kontakter med RSV har försäkrat sig om all verket är berett all inför näslkommande
kyrkomötesval medverka vid ularbelande av prolokollsblankelter som kan utgöra ell
bra slöd vid valförrättningen. Vidare anges att RSV kommer atl siälla sin
sakkunskap lill förfogande vid framtagande av sådana särskilda hjälpblankeller
för röslsammanräkningen, som i möjligasie mån anpassas efler de för kyrkomöiesvalen
specifika förhållandena.

Enligt RSV:s bedömning kan del även vid val till kyrkomöte
vara lämpligt atl ulnyttja den allmänna erfarenhel och kunskap i valadminislrativa
och blankellekniska frågor som ftnns inom verkel på det säll som redovisas i
promemorian. Val lill kyrkomöte avviker dock på väsenlliga punkter, såväl i
formella som administrativa hänseenden, från de allmänna val som RSV är cenlral
förvaliningsmyndighei för. Vid framlagning av prolokollsblankelter och
särskilda hjälpblankeller är kunskap och kännedom om den miljö där blanketten
skall användas en viktig förutsättning. Som även framgår av promemorian är RSV:s
roll i detla sammanhang begränsad till all medverka och ställa sin sakkunskap
till förfogande. Härvid begränsas dock RSV:s sakkunskap lill blankettekniskt
kunnande och erfarenheler från de allmänna val RSV adminislrerar. RSV saknar i
promemorian förslag över vem som cenlralt skall svara för del sakliga innehållel
i blankellerna och den erforderliga "miljökunskapen". Likaså saknas
förslag om vem som formelli skall faslslälla blankellerna, svara för dislribuiion
m.m,

RSV:s erfarenheler från de allmänna valen visar all
regionala och lokala organ har behov av någon cenlral inslåns dil de kan vända
sig med

Prop. 1984/85:169 116

förfrågningar av olika slag. Inför och i samband med
genomförandet av 1982/83 års val lill kyrkomölel fick RSV etl stort antal
telefonförfrågningar från de valadministrerande myndighelerna. En ofla
återkommande kommentar var atl man inte visste vart man skulle vända sig för
all få slöd. RSV:s möjligheter atl kunna besvara frågorna eller ge annal slöd
var därvid begränsade med hänsyn till all erforderliga kunskaper och erfarenheler
inom detla speciella område saknades. Enligt RSV:s bedömning kommer behov av
allmänt stöd från någon central instans all finnas även vid kommande val även
om valförfarandel förenklas och erforderliga blanketter tas fram.

Med anledning av det anförda föreslår RSV atl någon cenlral
kyrklig instans får som uppgift att utarbeta och faslslälla erforderliga blankeller
samt i övrigt biträda de valadministrerande myndigheterna med allmänna råd. Om
så blir fallel är RSV givetvis berett atl ställa sin sakkunskap lill förfogande
på det sätl som redovisas i promemorian.

Arbetet med 1985 års allmänna val kräver emellertid
omfattande resursinsatser från RSV:s sida. Medverkan i förberedelserna inför
valen till kyrkomötet kommer till stor del all tidsmässigt sammanfalla med
detta arbete. Det är därför väsenlligt all RSV tidigt ges möjlighet all delta i
planeringen av förberedelserna inför valen lill kyrkomölel. Enligi verkets
bedömning är det önskvärl all arbetet med dessa förberedelser påbörjas under
våren 1985.

Länsstyrelsen i Västernorrlands lån:

Länsstyrelsen vill - i likhet med vad arbelsgruppen anförl
- understryka vikten av att centrala anvisningar för valförfarandel utarbetas.
Av vikt får också anses vara att prolokollsblankelter och särskilda hjälpblankeller
för röstsammanräkningen utarbetas.

I internremiss har från dataenheten pekats på möjligheten atl
i sammanräkningsförfarandet utnyttja bordsdator. Samiidigi framhålls dock atl
en avvägning måste göras om valproceduren är av den omfallningen atl lekniska
hjälpmedel är alt föredra.

Domkapitlet i Västerås:

I avsnitt 2.2 (s. 32 ff) redovisar arbetsgruppen en
undersökning inom den statsvetenskapliga institutionen vid Uppsala universitet
med en analys av del senaste kyrkomötesvalet. I uppsatsen behandlas valresultalels
represeniali-vitet. Den övergripande slutsatsen av undersökningen är, atl de
större församlingarna blir kraftigl underrepresenterade med nuvarande ordning.

Vad som inte framgår vid presenlalionen av undersökningen
är, all begreppet representativitet här används på elt något annat sätl än i
förarbetena till kyrkomötesreformen, och detla blir av ganska avgörande
betydelse. Undersökningen definierar representativitet som andelen kyrko-

Prop. 1984/85:169 117

medlemmar i valdistrikt och församlingar, i förhållande
till del lolala anlalet kyrkomedlemmar/röstberättigade kyrkomedlemmar. Man
jämför denna anden med andelen eleklorer, resp. delegerade, i valdislriklen och
församlingarna, i förhållande till det totala anlalel eleklorer, Della
förhållande anges som en proporlionskvol (se ex. lab. 1 och 2 på s. 74). Della
är del grundläggande måliet för undersökningen av representativiteten, och
detta mått blir sedan avgörande för gränsdragningen mellan underrepresentation
resp. överrepresentation. Proporlionalitelen beräknas således på etl riksgenomsnitt.
I detta statistiska länkande kommer församlingarna bon.

Begreppel represenlaliviiel i förarbetena till
kyrkomötesreformen har etl något annorlunda innehåll. Där tillmäts
församlingarna en grundläggande betydelse. Kyrkomötesreformen gav nämligen
uttryck för principen inle bara all kyrkomedlemmarna är grunden för den
kyrkliga demokralin - delta drag har undersökningen lagil hänsyn lill - ulan
även atl kyrkomedlemmarna fullgör sina funktioner i denna kyrkliga demokrati
genom sina församlingar. Relalionen kyrkomedlem - församling - rikskyrka är
nödvändig för en indirekt valordning och delta präglar det nuvarande
valsystemet. Övergången lill ell representalivilelslänkande av det slag som
utredningen arbetat med blir relevant först i etl direkivalssyslem, där relalionen
kyrkomedlemförsamling minskar i betydelse, och där det bhr en direktrelation
dels mellan kyrkomedlemmen och valkretsen (dvs. stiftet eller del av stiftet)
dels mellan kyrkomedlemmen och de kyrkomötesombud, som han röstar fram och som förelräder
honom.

Det räknesätt, som lillämpas i undersökningen, gynnar i prakfiken
de medelslora och stora församlingarna och missgynnar de små kyrkliga
enheterna. Analysmetoden kan möjligen vara förenlig med en statsvetenskaplig
studie av rikskyrkan, men den förefaller främmande vid en analys av kyrkans
lokalplan och dess relation till rikskyrkan. Konsekvensen härav är visserligen
en allmän minskning av elektorsförsamlingarna, något som i och för sig kan ha
fog för sig, men samiidigi medför ändringen, all antalet elektorer för de
mindre församlingarna minskar nära nog dubbelt så mycket som anlalet för de slörre
församlingarna. Det är således inte enbart en mindre korrigering det är fråga
om utan en genomgripande förändring av balansen mellan de många små
församlingarna och de få verkligt slora församlingarna.

Förslaget innebär samtidigt, atl man betonar de befolkningsmässigl
stora enheterna, där avståndet mellan den röstande kyrkomedlemmen och de valda
ledamöterna i samfällighetens fullmäktige är vida större än i nuvarande
ordning. Remissvaren på det tidigare betänkandet "Församlingen i framtiden"
visar, att man på många håll i kyrkan är angelägen all slå vakt om de mindre
församlingarna.

All lillämpa elt leoretiskt representalivitelsmått av den lyp,
som arbelsgruppen använder, kan medföra, alt de små församlingarna och deras funklion
i den kyrkliga organisationen förringas. Så får icke ske. Från

Prop.
1984/85:169 118

kyrkliga håll kan man aldrig bortse från de historiskt
framvuxna församlingarna och kraven på fungerande församlingsgemenskap och
församlingsverksamhet. Av den företagna undersökningen ligger det från den
synpunkten närmare lill hands att dra slutsatsen, att de slora församlingarna måsle
delas. Då kan man erhålla rimligt stora enheler, där förulsällningar finns till
en fungerande församlingsgemenskap och lill fungerande relationer mellan
väljare och valda.

Domkapitlet i Strängnäs (angående 12 § lagen om
kyrkomötet):

Skyndsamt är för en förvaltningsjurist liktydigt med tre
dagar. För en förtroendeman torde del innebära att man skall skynda sig sä gott
man kan. Vid 1983 års val innebar skyndsami atl domkapillels ijäniemän i 10
dagars lid fick ringa runl till ordförande eller sekreterare och kräva
protokoll medan partikanslier och ombudsmän låg över domkapitlet för atl få lislan
på elektorerna. Om nu utredningen har fog för atl ej faslslälla en fast valdag
för samtliga valkrelsar lorde väl den ändringen kunna vidtagas all skyndsami
utbytes mot inom 10 dagar. Detta kunde bereda någon arbetsro.

Domkapitlet i Göteborg:

Enligt 3 § lagen (1982:942) om Svenska kyrkan skall dubbla
antalet suppleanler väljas. Detta innebär exempelvis atl om elt parti kan räkna
med atl erhålla tjugo mandat bör suppleantlistan upptaga 40 namn! Problemet kan
visserligen lösas antingen med en mycket lång valsedel eller också med att
namnen skrivs på både fram- och baksidan av valsedeln. I sislnämnda fall måste
valkuvert användas för atl bevara rösthemligheten. Som framgår av bifogade
protokoll från förra valförrättningen, blir tillgången på suppleanter översvallande,
även om antalet suppleanter sättes lika med anlalet ombud.

Antingen valet sker proporlioneUl eller som majoritetsval
finns ingen rimlig orsak att välja dubbelt så många suppleanler som ombud. Ett
sådant förfarande är dessutom synnerligen svårt atl genomföra.

Domkapitlet i Visby:

Domkapitlet ansluter sig till den mening som framförts!
motion 1984:113, som av kyrkomötet överlämnats till centralstyrelsen för
utredning, dvs. att varje valkrets skall tilldelas minst fyra mandat vid val fill
kyrkomötet.

Bilaga 4 De för yttrande överlämnade lagförslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1982:943) om kyrkomötet dels att punkt 6
övergångsbestämmelserna skall upphöra alt gälla, dels att 1,6- 12, 14 - 16, 20,
22 samt 26 §§ skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

För val lill kyrkomötet är rikel indelat i valkrelsar.
Varje slifl ulgör en valkrets. Lunds stifl utgör dock två valkrelsar med
följande indelning.

Lunds slifts
sydvästra valkrets beslående av Malmöhus län.

Lunds Slifls nordöstra valkrets bestående av
Kristianstads län och Blekinge län.

1§

Föreslagen lydelse

För val till kyrkomötet är riket indelat i valkretsar.
Varje stifl utgör en valkrets. Van och ett av Lunds, Härnösands och Luleå stift
ulgor dock två valkretsar.

Lunds
stifts sydvästra valkreis omfattar Mamöhus län och dess nordöstra valkreis
Kristianstads län och Blekinge lån.

Härnösands slifts västra valkrets omfaltar Jämtlands län
och dess öslra valkreis Väslernorrlands län.

Luleå Slifls södra valkreis omfaliar Väsierboiiens län och
dess norra valkreis Norrbollens län.

För val av elektorer är varje valkrets indelad i
valdistrikt. Varje pastorat utgör etl distrikt. Icke-territoriella
församlingar bildar distrikt för sig.

I valdistrikt med högst 2 000 kyrkomedlemmar utses två
elektorer och i distrikt med mer än 2 000 men högst 4 000 kyrkomedlemmar ulses
tre elektorer. För varje påbörjat 4 OOO-tal kyrkomedlemmar utöver 4 000 utses
ytterligare en elektor.

6§

För val av elektorer är varje valkreis indelad i valdislrikl.
Varje pastoral utgör etl dislrikl. Icke-territoriella församlingar bildar dislrikl
för sig. Av 9 § framgår att del i vissa fall kan hållas gemensaml val för flera
distrikt.

I
valdistrikt med högsl 2 000 röst-berätiigade kyrkomedlemmar ulses en elektor
och i distrikt med mer än 2 000 men högsl 4 000 röslberälligade kyrkomedlemmar
ulses ivå eleklorer. För varje påbörjat 4 000-lal röslberälligade
kyrkomedlemmar utöver 4 000 utses ytterligare en elektor. Anlalel röslberälligade
kyrkomedlemmar beräknas med ledning av den senasl uppräitade rösllängden.

För elektorerna skall utses lika många ersältare.

Nuvarande
Ivdelse

Om elt valdislrikl består av en enda församling skall eleklorer
och deras ersäuare väljas av kyrköfullmäklige eller av kyrkorådel, om kyrkofullmäktige
inle finns. Valel förrällas av de nyvalda fullmäklige.

7 §

Föreslagen lydelse

Om etl pasiorai eller annal valdistrikt består av en enda
församling skall elektorer och deras ersältare väljas av kyrkofullmäktige eller
av kyrkorådet, om kyrkofullmäktige inte finns. Valet förrättas av de nyvalda fullmäklige
eller del nyvalda kyrkorådel.

8§

Om elt valdislrikl beslår av två eller flera församlingar
skall eleklorer och deras ersättare väljas av särskilda delegerade. Dessa
skall för varje församling uises av kyrköfullmäklige eller av kyrkorådel, om
kyrkofullmäktige inle finns. Valel förrällas av de nyvalda fullmäklige.

Anlalel delegerade utgör for församling

med hogsl 500 kyrkomedlemmar 5

medmerän 500 men hogsr 1 000 kyrkomedlemmar 7

medmerän 1000 men hogsl 2 000 kyrkomedlemmar 9

medmerän 2 000 men hogsl 3 500kyrkomedlemmar 11

medmerän 3 500menhogsl 5 500kyrkomedlemmar 13

medmerän 5 .500 men hogsl 8 000kyrkomedlemmar 15

medmerän 8 000rnen hogsl 11 000kyrkomedlemmar 17

medmerän 11 OoO men hogsl 14 500 kyrkomedlemmar 19

medmerän 14 500 21

Om etl pasiorai beslår av två eller flera församlingar
skall elektorer och deras ersättare väljas a\ församlingsdelegerade eller
kyrkofullmäktige i pastoratet.

Om församlingsdelegerade eller kyrkofullmäktige inte finns
i pastoratet skall valel i slället förrättas gemensamt av de kyrkoråd som
finns i församlingarna i pasloralet. Valet skall ske inför ordföranden i kyrkorådel
i den av församlingarna som har del slörsla anlalel röslberälligade
kyrkomedlemmar.

Valel skall förrällas av de nyvalda församlingsdelegerade
eller kyrkofullmäktige eller av de nyvalda kyrkoråden.

Elektorsval
genom delegerade skall ske inför ordföranden i kyrkofullmäktige eller, om
kyrkofullmäktige inie finns, ordföranden i kyrkorådel i den församling i dislriklel
som har del största medlemsanialel.

Om
församlingarna i ivå eller ftera pasiorai ingår i en kyrklig samfällighei för
alla ekonomiska församlings-angelägenheier, får regeringen för särskili fall
besluta atl val av eleklorer och deras ersällare skall förrättas gemensaml av samfällighetens
fullmäktige för de pastoral som omfatlas av samfälligheten. Ett sådant beslut
får meddelas endast om minst hälften av församlingarna i samfälligheten har
samtyckt lill del.

Prop.
1984/85:169 12i

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10§

Valbar lill elektor eller ersältare Valbar
till elektor eller ersättare

för eleklor och lill delegerad är den för eleklor är den
som är medlem av

som är medlem av svenska kyrkan svenska kyrkan och som är myndig

och som är myndig saml är kyrko- saml är kyrkobokförd inom valdi-

bokförd inom valdistriktet. slriktet eller, i fall som avses i 9§,

inom en församling som ingår i samfälligheten.

11§

Val av eleklorer och deras ersätta- Val
av eleklorer och deras ersätta

re saml av delegerade skall ske på re
skall ske på samma sätt som val av

samma sätt som val av ledamöter i ledamöter
i kyrkoråd. Om ersättare

kyrkoråd. Om ersältare inte väljs inte
väljs proportionellt, skall vid

proportionellt, skall vid valel be- valel
bestämmas den ordning i vil-

siämmas den ordning i vilken de ken de skall
inkallas till ijänslgöring.

skall inkallas lill ijänslgöring.

12§

Delegerade skall ulses senast den Elekiorerna och deras ersältare

10 december och eleklorer före ul- skall ulses före
februari månads ut

gången av december del år då val i gång åref nos; e/fer del år då val i hela

hela riket av kyrkofullmäktige har riket av kyrkofullmäktige har ägt

ägt rum. rum.

Prolokoll över val av delegerade Protokoll över val av eleklorer

skall skyndsami
sändas tUl den som skall skyndsamt sändas lill domka-enligi 9§ skall
förrätta val av eleklo- pitlet. rer. Prolokoll över val av eleklorer skall
skyndsamt sändas lill domkapillel.

14 §

För val av ledamöler av kyrkomö- För val av ledamöter av kyrkomö

tet och ersättare för dem skall dom- lel
och ersältare för dem skall dom

kapillel kalla elektorerna inom varje kapitlel
kalla elektorerna inom varje

valkrets till ett sammanlräde inför en valkrets
till ett sammanträde inför en

av domkapillel förordnad valförrät- av domkapitlet förordnad valförrät

tare. Sammanträdet skall hållas före tare.
Sammanträdet skall hållas före

januari månads utgång året näst ef- april
månads utgång året näst efter

ler del år då val i hela riket av det
år då val i hela riket av kyrkofull-

kyrkofullmäktige har ägl rum. mäktige
har ägl rum.

15 §

Val av ledamöter och ersättare Val av ledamöter och ersättare

skall ske inför öppna dörrar. Om- skall ske inför öppna
dörrar. Om

röstning skall ske med slulna sedlar. röstning skall ske med slulna sedlar.

Valsedlarna skall vara lika till stor- om inte annat följer av 16 § iredje

lek. material och färg. stycket. Valsedlarna skall vara
lika

till storlek, material och färg.

Över förrättningen skall föras protokoll.

Prop. 1984/85:169 122

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16§

Val av ledamöler av kyrkomötet skall vara proportionellt,
om del begärs av minsl så många väljande som moisvarar den kvol som erhålls om samlliga
väljandes antal delas med det antal personer som valel avser, ökal med 1. Om kvolen
är elt brutet lal, skall den avrundas till närmasl högre hela tal. Vid sådani
proportionellt val tillämpas bestämmelserna i lagen (1955:138) om proporlioneUl
valsäll vid val inom landsting, kommunfullmäktige m.m.

Om valel inte sker proportionellt skall elektorerna var
för sig till ledamöler föreslå så många personer som skall väljas. Vid försia omröslningen
är den vald som har fåtl mer än hälften av de avgivna rösterna. Om ell
tillräckligt antal ledamöler inle har utsetts vid denna omröstning skall
ytterligare en omröstning ske, Valförrättaren skall därvid upprälla en
förteckning som skall innehålla, för det fall atl inte någon har blivit vald
vid försia omröstningen, de namn som har fåll flest rösler och i annat fall de
namn som vid den försia omröslningen har fått högsta röstetalet näsl efler dem
som har blivit valda. Förteckningen skall då innehålla ivå gånger så många namn
som det återstår ledamöler atl välja. Den nya omröstning som skall företas får
inte avse andra personer än dem som finns uppförda på förteckningen. De
personer som vid denna omröstning får flest rösler är valda. Vid lika röstetal
sker avgörandet genom lottning.

Vad som föreskrivs i försia och Om del vid valet läggs fram en

andra sryckena
gäller även vid val av enda lista, som upptar namn på så

ersättare. Om ersättare inle väljs pro- många ledamöler som valel avser,
får

poriioneUi skall vid valet även be- valet förrättas med acklamation om

stämmas den ordning i vilken de skall elektorerna är ense om del.

inkallas ull tjänstgöring. Vad som nu har föreskrivits gäller

även vid val av ersäuare. Om valet sker på det säu som
anges i andra eller tredje styckel, får valet av ledamöter och ersäuare ske i etl
sammanhang. Om ersäuare inle väljs proporlioneUl skall vid valel även
bestämmas den ordning i vilken de skall inkallas till tjänsigöring.

20 § För den som har blivit vald till ledamot av
kyrkomötet eller till ersättare skall domkapitlet genasl utfärda etl bevis om
detta. I beviset anges den valdes namn samt för vilken tid och valkrets ledamolen
eller ersättaren har blivit vald. Beviset skall tillställas den som har blivit
vald saml riksdagens valprövningsnämnd och kyrkomötets ordförande,

Uidrag ur protokollet från valförrättningen gäller som
bevis.

22 §

Beslut, varigenom elektorer och Beslut,
varigenom elektorer och

deras ersättare har utsetts, får över- deras ersättare
har utsetts, får överklagas endast i samband med talan klagas endasl i
samband med talan mot det beslut varigenom valet till mot det beslut
varigenom valel till kyrkomötet har fastställts, Detsam- kyrkomötet har fastslällls.
ma gäller beslut varigenom delegerade har utsetts.

Prop.
1984/85:169 123

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

26 §

Kyrkomötet skall sammanträda Kyrkomötet
skall sammanträda

en gång
varje år med början den en gång varje år med början den

första tisdagen i mars. tredje tisdagen i augusti.

Kyrkomötets första sammanträde under valperioden skall
vara avslutat inom femlon dagar. De därefter följande sammanträdena skall vara
avslutade inom tolv dagar.

Denna lag iräder i kraft den 1 oktober 1985.

Prop.
1984/85:169 124

2 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga

samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 5 kap, 15 § lagen (1982:1052) om
församlingar och kyrkliga samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

15§

Kyrkorådet väljer kyrkvärdar bland de röslberälligade i
församlingen enligt 2 kap, 3§ första och andra styckena. Minsl en av kyrkvärdarna
skall utses bland ledamöterna och suppleanterna i kyrkorådet. Kyrkvärdarna
utses för tre år räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i
hela rikel av kyrkofullmäktige har ägl rum.

Kyrkorådet utser för varje kalenderår en kassaförvaltare,
om rådets medelsförvaltning inte har ordnats på annat säll.

Del år då val i hela riket av Del år då val i hela riket av

kyrkofullmäktige har ägt rum skall kyrköfullmäklige har
ägt rum skall

det nyvalda kyrkorådet före decem- det nyvalda kyrkorådet före decem

ber månads utgång utse befattnings- ber månads utgång utse befattnings

havare som avses i första och andra havare som avses i första och andra

styckena. slyckena. Det nyvalda kyrkorådet
får

även före december månads utgång Ulse elektorer som avses
i lagen (1982:943) om kyrkomötet.

Denna lag iräder i kraft den 1 oktober 1985.

Prop. 1984/85:169 125

Innehåll

Propositionen ............................................................. ....... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... 1

Lagförslag ..................................................................... ....... 3

1.
Förslag till
lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet ... 3

2.
Förslag till
lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar

och kyrkliga samfälligheter ..................................... 8

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 31
januari 1985 .. 9

1.
Inledning................................................................. 9

2.
Allmän molivering
.................................................... 10

2.1
Ändrade regler
om val lill kyrkomölel ............. 10

2.2
Ändrad tidpunkl
för kyrkomötelssammaniräden 12

2.3
Tiden för
kyrkomötesvalels genomförande ..... ..... 15

2.4
Valkretsindelningen
........................................ ..... 16

2.5
Avskaffande av
särskilda delegerade för val av elektorer 17

2.6
Minskat antal
elektorer .................................. ..... 20

2.7
Vissa
valtekniska frågor.................................. ..... 22

3.
Upprättade
lagförslag .......................................... ..... 25

4.
Specialmotivering.................................................... ..... 25

4.1
Förslagel lill
lag om ändring i lagen (1982:943) om kyrkomötet 25

4.2
Förslaget lill
lag om ändring i lagen (1982:1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter ........................................................................ 31

5.
Hemställan .............................................................. ..... 32

6.
Beslut...................................................................... ..... 32

Kyrkomötets skrivelse 1985:16 ................................... ..... 33

Kyrkolagsulskolteis betänkande 1985:15...................... ..... 34

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 21 mars
1985 ... 60

1.
Anmälan av kyrkomölels
yitrande ........................... ..... 60

2.
Församlingsdelegerade
i Stockholms kyrkliga samfällighei 61

2.1
Inledning ....................................................... ..... 61

2.2
Överväganden................................................ 62

3.
Hemställan ............................................................. ..... 63

4.
Beslut...................................................................... 64

Bilagor

Bilaga 1
Arbetsgruppens sammanfattning av sina överväganden och

förslag .............................................................. 65

Bilaga 2
Arbetsgruppens lagförslag............................... 73

Bilaga 3
Sammanställning av remissyttranden över promemorian (Ds

C 1984:9) Översyn av reglerna om val till kyrkomötet 79

Bilaga 4
De för yttrande överiämnade lagförslagen....... ... 119