Prop. 1984/85:177

Regeringens skrivelse

1984/85:177

med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde
fondstyrelses årsredovisning;

beslutad
den II april 1985.

Regeringen
överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regeringsprotokoll
allmänna pensionsfondens fjärde fondstyrelses årsredovisning förär 1984.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

HANS GUSTAFSSON

1 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 177

Skr.
1984/85:177

Skr. 1984/85:177 2

Uidrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1985-04-11

Närvarande:
slatsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Sigurdsen, Guslafsson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peierson, Andersson, Boström, Bodsiröm, Göransson, Dahl,
R. Carlsson, Thunborg, Wickbom.

Föredragande:
statsrådet Guslafsson

Skrivelse
tiil riksdagen med överlämnande av allmänna pensionsfondens fjärde
fondstyrelses årsredovisning

1
enlighel med riksdagens beslut skall en årlig redovisning av allmänna pensionsfondens
fjärde fondstyrelses placeringar och övriga verksamhet lämnas fill riksdagen
(NU 1974; 37, rskr 253).

Fjärde
fondstyrelsen har den 19 mars 1985 lill regeringen överiämnat årsredovisning
för år 1984 som innehåller verksamhetsöversikt, förvaltningsberättelse med
resultaträkning och balansräkning samt revisionsberättelse. I årsredovisningen
har tagits in tabeller som visar fondens värdepappersinnehav per den 31
december 1984. Av redovisningen framgår atl netloresuliaiel år 1984 uppgick till
502,4 milj. kr. mot I 009,2 milj. kr, för år 1983. 1 den aktuella redovisningen
har också etl reall resulial beräknals genom att årets nettoresultat har
minskats med ej realiserade föriusler. Del då erhållna nominella resultatet har
sedan belastats med det belopp som ålgår för alt bibehålla köpkraften hos del lolala
fondkapitalet vid årels början. Del reala resullalel av 1984 års verksamhel
blir då -563 milj. kr. atl jämföra med 2 210.3 milj. kr. 1983.

Av
fondens rörelseöverskotl har fondstyrelsen enligi de regler som gäller från år
1984 (prop. 1983/84:50, FiU 20, rskr 122, SFS 1983:1092) att överföra ett
belopp motsvarande tre procent av nuvärdet av förvaltade medel fill de övriga
fondstyrelserna som bidrag till pensionsbelalningarna. För år 1984 utgör
bidraget 103,3 milj. kr. mot 115,5 milj. kr. år 1983 enligi då gällande regler.

I
verkställande direktörens översikt över fondens verksamhel år 1984 konstateras
att fonden inte uppfyllt reglementets reala avkastningskrav. En jämförelse med
i första hand utvecklingen av aktieindex visar emellertid alt resultatet lack
vare omplaceringar i aktieportföljen och en viss ökning av likviditeten ändå är
tämligen gott. Samtidigt som totalindex

Skr. 1984/85:177 3

sjunkit
med drygt 12 % inskränker sig minskningen i fondkapifiet lill knappi 5 %.

En
nyhet för fonden år 1984 är placeringar i utländska aktier. Sådana placeringar
får uppgå till högst en procent av de medel som styrelsen förvaltar. Syftet har
varit all skaffa ell hjälpmedel vid placeringar i slora, internationeUt
inriktade svenska företag. Kontakterna med några internationella mäklarfirmor
ger fonden tillgäng lill dessa mäklarföretags bedömningar av svenska
storförelag och deras konkurrenter saml analyser av vikliga branscher i ett inlernalionelli
perspektiv. Ett annal skäl lill fondens behov av kontakter med internafionella
mäklare är Stockholmsbörsens ökande internationalisering.

Fonden har under år 1984
lyft de sista 150 milj. kr. inom ramen för riksdagens beslut år 1981 om
överföring av medel till fjärde fondstyrelsens förvaltning. Därmed har fjärde
fondstyrelsen sedan sin tillkomst år 1974 tJIU"örts sammanlagt I 850 milj.
kr. För att fonden skall kunna bibehålla sin andel av aktiemarknaden, fortsätta
sina satsningar på icke börsnoterade företag och lämna riskkapitaltillskoti till
kooperativa förelag gjorde fondstyrelsen under året en framställning till
regeringen om ytterligare överföringar från första-tredje fondstyrelserna.
Riksdagen beslöt i december 1984 (prop. 1984/85:65, NU 10, rskr 84, SFS 1984;
1034) aU rambeloppet för överföringar till fjärde fondstyrelsen skulle höjas
med 500 milj. kr. lill 2350 milj. kr. fr.o.m. den Ijanuari 1985.

Regeringen
har tidigare denna dag på föredragning av chefen för socialdepartementet
fastställt balansräkningen.

Jag
hemställer att regeringen överiämnar årsredovisningen till riksdagen.

Regeringen
beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

s. 10 Kontrollera mot PDF

Skr.
1984/85:177

ALLM Ä NNA PENSIONSrONDCN
rjrrde fondslyre 1 sen

5 Bilaga

s. 6 Kontrollera mot PDF

Skr. 1984/85:177

1984 I SAMMANDRAG

ronden lyfte de sista 150 mkr grundkapital av 1.850 mkr
som tilldelats fonden sedan dess tillkomst 1974. Riksdagen fattade i (ecember
beslut om ytterligare 500 mkr som ä r tillg ä ngliga fr o m 1985.

Fonden k ö pte v ä rdepapper f ö r 1.376 mkr och s å lde v ä rdepapper f ö r 1.316 mkr. Engagemangen i icke b ö rsnoterade f ö retag ö kade kraftige. I andrahandsmarknaden
nettos å ldes v ä rdepapper f ö r ca 100 mkr.

Fondens Fem st ö rsta engagemang var vid å rsskiftet Volvo, Astra, Electrolux, ASEA och Pharmacia, som med ett sammanlagt
marknadsv ä rde p å 2.065 mkr svarade f ö r ca 40S av portf ö ljv ä rdet.

Fonden genomf ö rde f ö r f ö rsta g å ngen placeringar i utl ä ndska aktier. Den utlandska portf ö ljen - f ö r vilken ramen f n ä r 30 mkr - utg ö r ett hj ä lpmedel vid fondens placeringar i
internationellt inriktade svenska storf ö retag.

Aktiekurserna sj ö nk med drygt 125. Fondens kapital
(justerat f ö r tillskottet p å 150 mkr och avkastningen p å detta) minskade med knappt 5S. Ett
index f ö r enbart fondens v ä rdepappersportf ö lj visar en minskning med drygt 6%.

Det nya resultatkravet, 35 realt, uppfylldes inte 1984. ö ver en l ä ngre tidsperiod har fonden med god
marginal uppfyllt kravet.

Nuv ä rdet
av grundkapitalet (= tillskotten uppr ä knade med kon-suitientprisindex) var vid å rsskiftet 3.5 Ö 5 mkr. Fondkapitalet till marknadsv ä rden utgjorde samtidigt 6.115 mkr.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 1984/85:177

VD- Ö VeRSIKT

1984 var det f ö rsta
å ret p å flera å r som aktiekurserna m ä tta med totalindex sj ö nk fr å n å rsskifte till å rsskifte. Det ä r en utveckling som kan te sig beklaglig f ö r en institution som har till uppgift att f ö rvalta en aktieportf ö lj och som naturligtvis helst ser en kontinuerlig kursuppg å ng. Men efter en l å ng period av exempell ö s
kursstegring - fr å n h ö sten 1980 fram till februari 1984 hade den genomsnittliga kursniv å n mer ä n
fyrdubblats - ä r det naturligt och kanske inte enbart
till nackdel att trenden bryts. Vad som skett hittills under 1980-talet ä r en v ä lmotiverad
och n ö dv ä ndig omv ä rdering av aktier som placermgsobjekt,
p å vilken lagrats effekterna av en
konjunkturuppg å ng med betydande resultatf ö rb ä ttringar i f ö retagen. Oet ä r
uppenbart att en s å dan utveckling inte kan forts ä tta i o ä ndlighet.

B ö rsuppg å ngen har m ö jliggjort
en rekordstor tillf ö rsel av nytt riskkapital till f ö retagen. Under fem å rsperioden 1980-84 uppgick nyemissioner (av aktier, konverteringsl å n och optionsl å n)
och nyintroduktioner p å marknaden till sammanlagt ö ver 30 miljarder kronor. Detta har inneburit en f ö rst ä rkning av soliditeten
och en breddning av den finansiella basen f ö r
framtida expansion i m å nga f ö retag. Men marknadens resurser har tagits i anspr å k ocks å
f ö r finansieringsoperationer av mer
diskutabelt v ä rde. I n å gra fall har emissioner genomf ö rts huvudsakligen i syfte att m ö jligg ö ra f ö r ä ndringar av
inflytandet i n ä ringslivet eller f ö r att uppn å
skattef ö rdelar. En tillnykt-ring av
marknaden b ö r inneb ä ra att de fundamentala l ö nsamhetskraven p å
f ö retagen f å r st ö rre spelrum
i emissionssammanhang.

Ett drag i marknadsbilden 1984 har varit emissioner och nyintroduktioner
som lett till ett ö kat kors ä gande f ö retagen
emellan. Man kan ha olika uppfattningar om den optimala ä garstrukturen i b ö rsf ö retagen - om en s ä dan
ö ver huvud taget finns - och om hur ä garrollen b ö r
ut ö vas. Men att det finns en ä garroll i f ö retagen
ä r klart, lika v ä l som det finns en styrelseroll och en roll f ö r den verkst ä llande
ledningen. Det ä r orov ä ckande om ä garrollen
elimineras eller v ä sentligt f ö rsvagas och d ä rmed
ö vertas av styrelsen/ f ö retagsledningen. Ett "oberoende" f ö retag ter sig inte som n å got efterstr ä vansv ä rt m å l.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Skr. 1984/85:177 8

Ä ven om fj ä rde AP-fondens resultat 1984 med traditionella,
nominella redovisningsmetoder kan te sig tillfredsst ä llande, har fonden inte uppfyllt
reglementets reala avkastningskrav. Men om man j ä mf ö r med f ö ruts ä ttningarna - dvs i f ö rsta hand j ä mf ö r med utvecklingen av aktieindex -
kan man konstatera att resultatet tack vare omplaceringar i aktieportf ö ljen och en viss ö kning av likviditeten ä nd å ä r t ä mligen gott. Samtidigt som
totalindex sjunkit med drygt 12?i inskr ä nker sig minskningen i fondkapitalet (korrigerat f ö r å rets tillskott av grundkapital och
avkastningen p å detta) till knappt 55.

Huvuddelen av det belopp som fonden 1984 placerat i
nyemissioner har g å tt till icke noterade f ö retag. Sedan 1980, d å fonden f ö r f ö rsta g å ngen satsade pengar i ett icke b ö rsnoterat f ö retag, har fondens insatser av
riskkapital till mindre och medelstora f ö retag uppg å tt till drygt 250 mkr. Det ä r en mindre del av fondens resurser, men sett i relation till den
sektorn av marknaden ä r det
ett betydande belopp fr å n en
enda institution. Ä ven efter tillkomsten av en snabbt
expanderande OTC-lista och ett v ä xande antal placerare med inriktning p ä sm å och medelstora f ö retag har fonden h ä r en viktig roll att spela. Det
ekonomiska utfallet hittills av denna verksamhet ä r gott. Riskniv å n ä r emellertid h ö gre ä n i fr å ga om b ö rsnoterade f ö retag, och fonden f å r givetvis vara beredd p ä att det kan komma att intr ä ffa f ö rluster.

En nyhet f ö r fonden 1984 ä r
placeringar i utl ä ndska aktier. Syftet med dessa har
inte varit att s ö ka nya marknader (ramen f ö r placeringar i utl ä ndska v ä rdepapper ä r f n ca 30 mkr) utan att skaffa
ett hj ä lpmedel i den del av fondens
verksamhet som ä r av avg ö rande betydelse f ö r fondkapitalets utveckling, n ä mligen fondens engagemang i stora,
internationellt inriktade svenska f ö retag. Tack vare kontakterna med n ä gra internationella m ä klarfirmor f å r fonden tillg å ng till dels dessa m ä klarf ö retags bed ö mningar av svenska storf ö retag och deras konkurrenter, dels
analyser av viktiga branscher i ett internationellt perspektiv. Ett annat sk ä l till fondens behov av kontakter
med internationella m ä klare
ä r Stockholmsb ö rsens ö kande internationalisering. En v ä xande andel av aktierna i de
svenska b ö rsf ö retagen ä r utlands ä gd. I vissa fall s ä tts kursen p å dessa aktier - å tminstone tidvis - snarare p å utl ä ndska b ö rser ä n i Stockholm. Fonden f å r nu omedelbar tillg å ng till m ä klarf ö retagens marknadsbed ö mningar och kan i sitt agerande i andrahandsmarknaden
nyttigg ö ra denna information.

s. 9 Kontrollera mot PDF

Skr.
1984/85:177 9

Fonden har under 1984 lyft de sista 150 mkr inom ramen f ö r riksdagens beslut 1981 om ö verf ö ring av medel till fj ä rde fondstyrelsens f ö rvaltning. D ä rmed har fj ä rde AP-fonden sedan sin tillkomst
1974 tillf ö rts sammanlagt 1.850 mkr. F ö r att fonden skall kunna bibeh å lla sin andel av aktiemarknaden,
forts ä tta sina satsningar p å icke b ö rsnoterade f ö retag och l ä mna riskkapitaltillskott till
kooperativa f ö retag gjorde fondstyrelsen under å ret en framst ä llning till regeringen om
ytterligare ö verf ö ringar fr å n f ö rsta - tredje AP-fonderna av
storleksordningen 175 mkr per å r de n ä rmaste å ren. Riksdagen besl ö t i december 1984 att rambeloppet f ö r ö verf ö ringar till fj ä rde AP-fonden skulle h ö jas med 500 mkr till 2.350 mkr fr o
m den 1 januari 1985.

Stockholm i januari 1985

Sten Wikander

ti Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 177

Skr. 1984/85:177 10

AKTIEMARKNADEN 1984

De indexserier som illustrerar aktiemarknadens kursutveckling
n å dde i februari sm h ö gsta niv å
hittills. Kulmen intr ä ffade efter flera å rs n ä stan
oavbruten kursuppg å ng. Under denna tid har Stockholms
fondb ö rs oms ä ttningsm ä ssigt
utvecklats till en av de tio st ö rsta b ö rserna internationellt sett. Ett stort antal nya f ö retag har inneburit en breddning av placenngsunderlaget.
Antalet institutionella akt ö rer p å marknaden -s å v ä l svenska som utlandska - har ö kat. En rad nya finansieringsinstrument har tillkommit,
och det ter sig alltmer befogat att tala om en nskkapitalmarknad snarare an en
aktiemarknad. Med den beskrivna utvecklingen har b ö rsens prim ä ra
uppgift - att oka tillg å ngen p å nytt riskvilligt kapital f ö r n ä ringslivet -
f å tt en betydelse som man knappast trodde
vara mojlig fbr bara n å gra f å å r sedan.

DIAGRAM 1

Diagram 1 visar utvecklingen av Veckans Aff ä rers totalindex (h ö gsta resp l ä gsta noteringar m å nadsvis) 1982 och 1983 samt av totalindex och index
f ö r n å gra av de viktigaste delbranscherna 1984.

Totalindex sjonk i fjol fr å n å rsskifte till å rsskifte med drygt 125

(f ö reg å ende å r +65? ö ). Fr å n toppl ä get i februari sj ö nk kurserna under

v å ren med drygt 155. Efter en viss å terh ä mtning under sommarm å naderna

fortsatte den vikande kursutvecklingen under h ö sten.

Sedan oktober 1980, d å
kursuppg å ngen satte in efter en l å ng stagnations-period under senare delen av
70-talet, har kurserna fram till å rsskiftet
1984/85 1 det n ä rmaste fyrdubblats.

De flesta branschindexserierna utvecklades under 198 i
stort sett parallellt med totalindex. S å lunda
sj ö nk index f ö r de "tunga" branscherna verkst ä der, kemisk industri, skogsindustri, f ö rvaltningsbolaq, ö vriga
f ö retag och banker alla med 11-175. F ö r metall- och bruksf ö retag noterades en uppg å ng
med 1 é ?i. Ä ven handelsf ö retagen (-35) och fastighets- och
byggf ö retagen (-55) utvecklades b ä ttre ä n
totalindex. Arets f ö rlorare blev grupperna utvecklingsbolag
och rederier som tappade mer ä n en
tredjedel resp n ä ra h ä lften av sina marknadsv ä rden.
Bakom indexsiffrorna d ö ljer sig sj ä lvfallet betydande skillnader mellan individuella f ö retag.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Skr.
1984/85:177 II

I ett tre å rsperspektiv
har branschen kemisk industri, som bl a omfattar l ä kemedelsf ö retagen
Astra och Pharmacia samt det under å ret
uppk ö pta KemaNobel, utvecklats 1405 b ä ttre ä n
totalindex. Som framg å r av diagrammet ligger indexserien
f ö r kemif ö retagen p å
en niv å klart ö ver de andra indexserierna.

Den registrerade aktieoms ä ttningen vid Stockholms fondb ö rs
(AI- och AII-listorna) sj ö nk fr å n 75,8 mdr 1983 till 70,5 mdr 1984. Eftersom kursniv å n i genomsnitt steg mellan å ren minskade oms ä ttningshastigheten
ä nnu mer. Det f ö refaller troligt att inf ö randet av oms ä ttningsskatt
p ä v ä rdepapper och h ö jningen av courtagesatserna fr å n halv å rsskiftet
haft en d ä mpande effekt p å oms ä ttningen och
d ä rmed p å marknadens likviditetsskapande funktion. I
aktiehandeln med utlandet har de okade transaktionskostnaderna p å verkat oms ä ttningen
negativt. En intressant iakttagelse ä r
att den registrerade oms ä ttningsvolymen visade en stigande
tendens i j ä mf ö relse med f ö reg å ende å r under å rets sista, kursm ä ssigt
svaga m å nader. F ö r de icke officiellt noterade aktierna (fr ä mst OTC-listan och den s k v ä ntelistan) f ö religger
ingen oms ä ttningsstatistik. Sannolikt har
volymutvecklingen dock varit gynnsam p å
grund av de m å nga introduktionerna under å ret.

Under fjol å ret
utvecklades kurserna p å Stockholmsb ö rsen v ä sentligt
s ä mre ä n aktiekurserna p å flertalet utlandsb ö rser. F ö rh å llandet var det omv ä nda under de tre n ä rmast f ö reg å ende å ren. Enligt tidskriften Capital Interna-tionals
index f ö r 20 st ö rre b ö rser steg
kurserna under 1984 med i genomsnitt tv å
procent (f ö reg å ende å r 185). Tabellen nedan visar
tendensen f ö r ett urval viktigare utl ä ndska b ö rser.

PROCENT

1984

1983

Madrid

+41

+ 18

Hongkong

+37

+12

Tokyo

+24

+23

London

+23

+30

Paris

+16

+57

New York

-4

+20

Stockholm

-12

+65

s. 12 Kontrollera mot PDF

Skr. 1984/85:177 12

F ö rv ä ntningarna p å b ö rsf ö retagen s å dana de avspeglades i den allmanna kursniv å n i b ö rjan av å ret l å g p å en mycket hog niv å . Tidvis ö versteg det totala marknadsv ä rdet p å b ö rsbolagen 1205 av bolagens
justerade egna kapital, och direktavkastningen l å g p å ca tv å procent. I ett s å dant kursl ä ge ä r marknaden mycket k ä nslig.

Den fr ä msta orsaken till de h ö ga kurserna var sannolikt den internationella h ö gkonjunkturen som i kombination med
devalveringen i oktober 1982 f ö rb ä ttrat l ö nsamheten f ö r svenska f ö retag. Det b ö r framh å llas att denna h ö gre l ö nsamhet tillsammans med tillf ö rseln av nytt riskkapital medf ö rt att soliditeten f ö r b ö rsf ö retagen steg f ö r andra å ret i rad, vilket inte intr ä ffat under de senaste å rtiondena. Successivt d ä mpade inflationsf ö rv ä ntningar och d ä rmed l ä gre avkastningskrav var en annan viktig
faktor som i sig bort verka positivt p å kurserna.

Under å ret balanserades efterfr å gan p å nytt riskkapital b ä ttre ä n tidigare av en likvidisering av
marknaden p ä grund av ett antal f ö retagsupp-kop och strukturaff ä rer. Allemansfonderna, som fr å n april ersatte skatte-fondsparandet,
och beslutet att inf ö ra l ö ntagarfonder b ö r å tminstone i teknisk mening ha haft
en kursst ö djande effekt p å kort sikt. Utlandet tycks under å ret som helhet ha tillf ö rt marknaden ca 1,5 mdr kr, efter
att under f ö rsta halv å ret ha nettos ä lt svenska aktier.

Beslutet om f ö rbud mot utdelningsh ö jningar 1985, som inf ö rdes i april i samband med det allm ä nna prisstoppet, och en tilltagande
oro ö ver den svenska kostnadsutvecklingen
bidrog troligen till att successivt d ä mpa kurserna. En annan negativ faktor var sannolikt de f ö rsta tecknen till avmattning i den
internationella konjunkturen, som visade sig under h ö stm å naderna.

I de n ä rmast f ö reg å ende å rsber ä ttelserna f ö r fonden har sambandet mellan
aktiekurser och emissionsvolymer understrukits. Detta samband - som ä r ett uttryck f ö r andrahandsmarknadens betydelse f ö r n ä ringslivets riskkapitalf ö rs ö rjning - har g ä llt ä ven 1984 och illustreras i diagram
2.

DIAGRAM 2

s. 13 Kontrollera mot PDF

Skr.
1984/85:177 13

F ö retagens efterfr å gan p å nytt
riskkapital var fortsatt h ö g under å ret. Den totala emissionsvolymen ö versteg 14 mdr. Efter avdrag f ö r den del av de kombinerade emissionerna som i
realiteten finansieras av den l ä nga
kapitalmarknaden uppgick det egentliga riskkapitaltillskottet till drygt 9 mdr,
vilket inneb ä r en tillbakag å ng med halvannan miljard j ä mf ö rt med 1983.
Nyemissionerna av aktier i marknadsbolag minskade till 4,4 mdr (6,4 mdr). Den
utl ä ndska andelen av detta belopp
minskade till 0,4 mdr, vilket motsvarar ungef ä r en tiondel av f ö reg å ende å rs volym. D ä remot ö kade
den svenska andelen markant till drygt 4 mdr (2,9 mdr). Av det totala
riskkapitaltillskottet svarade konverteringsl å n f ö r knappt 0,4 mdr.

Under å ret genomf ö rdes inte mindre ä n 27 emissioner av f ö rlagsl å n f ö renade med optionsr ä tter att teckna aktier (optionsr ä tter inneb ä r en r ä tt att i framtiden teckna nya
aktier) och ett f ö rlagsl ä n (i Patricia) som kombinerades
med optioner (optioner inneb ä r r ä tt att i framtiden f ö rv ä rva redan utel ö pande aktier). Riskkapitaldelen av
dessa emissioner kan uppskattas till drygt 1,5 mdr. Framg å ngen f ö r dessa instrument berodde till
stor del p å skatteregler, som ä ndrades i slutet av å ret.

Marknaden tillf ö rdes under aret 63 nya f ö retag, som noterades p ä olika listor. Dessa nyintroduktioner ö versteg 3,2 nidr i v ä rde. Fem bolag upph ö rde att vara b ö rsbolag. Ett b ö rsbolag - Sal é ninvest - gick i konkurs.

Under å ret har marknadens spelregler konmit i fokus p ä grund av ett antal uppm ä rksammade aff ä rer. P ä frivillig v ä g har s k uppflaggningsregler b ö rjat till ä mpas. Stockholms fondb ö rs har inlett arbete p ä en etisk kod f ö r sina medlemmar. En ny och
omarbetad insiderlagstiftning har ocks ä aviserats.

s. 14 Kontrollera mot PDF

Skr. 1984/85:177 14

FONDEN 198A

Grundkapitalet

Grundkapitalet har under 1984 ö kat med 150 mkr genom ö verf ö ring i augusti fr å n f ö rsta-tredje AP-fonderna.
Det uppgick d ä rmed vid å rets slut till nominellt 1.850 mkr. Oetta ä r det belopp som sammanlagt ö verf ö rts till fj ä rde fondstyrelsens f ö rvaltning sedan fondens tillkomst 1974. Nuv ä rdet av grundkapitalet (dvs summan av de successiva
tillskotten av grundkapital, uppr ä knade
med konsumentprisindex fram till december 1984) utgjorde 3.545 mkr. Det uppindexerade
grundkapitalet ä r basen f ö r reglementets direktavkastningskrav (= å terbetalning till f ö rsta-tredje AP-fonderna).

V ä rdepapperaport
f ö ljen

F ö r ä ndringarna i fondens v ä rdepappersportf ö lj under 1984 har sammanfattats i nedanst å ende tabell med j ä mf ö relsetal f ö r
1983 (belopp i mkr):

K Ö P

F Ö RSAL JNINtlAR

NETTOPLACERINGAR

(ma rknadsv ä rden)

(likvidi

tetseffekt)

1984

983

1984
1983

1984

1983

SVENSKA
V Ä RDEPAPPER

i nyemissioner/nyintro-

duktioner, noterade

f ö retag

118

i nyemissioner, icke

noterade f ö retag

103

i andrahandsmarknaden

1.166 1

.754

1.262
1.967

-96

-213

UTL Ä NDSKA V Ä RDEPAPPER

TOTALT

1.376 1

.922

1.316
1.967

.46

(I ovanst å ende tabell
liksom i f ö ljande tabeller f ö rekommer det att totalsummor p å grund av avrundningar inte ö verensst ä mmer
med summan av delposterna) .

Medan k ö p och f ö rs ä ljningar under 1983 resulterade i
nettof ö rs ä ljningar p å ca 50 mkr, medf ö rde placeringsverksamheten 1984, fr ä mst p å grund av kraftigt ö kade placeringar i nyemissioner i
icke noterade f ö retag, totalt sett nettok ö p med ungef ä r samma belopp. I andrahandsmarknaden
har fonden liksom 1983 nettos ä lt v ä rdepapper. En nyhet f ö r 1984 ä r placeringar i utl ä ndska v ä rdepapper (se sid 0).

I fondens balansr ä kning ä r v ä rdepappersinnehavet upptaget till
anskaffningsv ä rde. Om f ö rs ä ljningarna redovisas till historiska
anskaffningsv ä rden (i st ä llet f ö r som i tabellen till marknadsv ä rden) uppgick de totala f ö rs ä ljningarna till <?0 3 mkr (987 mkr).
Den stora skillnaden mellan marknadsv ä rden och anskaffningsv ä rden best å r av netto realisationsvinster. M ä tt i anskaffningsv ä rden har v ä rdepappersinnehavet under å ret ö kat med 472 mkr (935 mkr) till
3.109 mkr.

Oms ä ttningen
i fondens v ä rdepappersportf ö lj har under 1964 varit l ä gre ä n 1983, b å de i absoluta tal och relativt
sett. I oms ä ttningssiffrorna ing å r, f ö rutom omplaceringar i portf ö ljen och n å gra enskilda st ö rre aff ä rer, omfattande arbitrageaff ä rer mellan konverteringsl å n och aktier, olika aktieserier. Fria
resp bundna aktier etc. Genom dessa aff ä rer bidrar fonden till att effektivisera marknaden och f ö rb ä ttra dess likviditetsskapande funktion.
Bl a p å grund av den oms ä ttningsskatt p å v ä rdepapper som inf ö rdes fr o m den 1 januari 1984 har
fondens arbitrageaff ä rer
minskat betydligt j ä mf ö rt med 1983. Fondens aff ä rer i andrahandsmarknaden
(genomsnitt av k ö p och f ö rs ä ljningar) utgjorde 1984 ca 1,75 (ca
2,55) av den officiella b ö rsoms ä ttningen.

Vid slutet av 1984 ingick totalt 58 f ö retag (57 f ö retag) i fondens svenska portf ö lj. Antalet noterade f ö retag har minskat, medan antalet
icke noterade f ö retag fortsatt att ö ka.

ANTAL F Ö RETAG

Noterade
1)

Icke noterade

Summa

Enbart
aktier

35 (37)

10 (4)

45 (41)

Aktier
och konverterings-

eller
optionsl å n

5 (7)

6 (6)

11 (13)

Ö vrigt 3)

2 (2)

- (1)

2 (3)

Summa

42 (46)

16 (11)

58 (57)

1) Formellt b ö rsnoterade eller p å annat s ä tt noterade,

2)
N å gra engagemang i onoterade f ö retag ä r av tekniska sk ä l formellt uppdelade p ä tv å juridiska personer. I tabellen
liksom i det f ö ljande redovisas s å dana fall som ett foretag.

3)
Enbart konverteringsl å n resp optionsr ä tter (1984); enbart konverterings-eller
optionsl å n (1983).

Ut ö ver
de svenska f ö retag som redovisas i tabellen ovan
hade fonden vid det senaste å rsskiftet aktier i 15 utl ä ndska f ö retag, varav tre tyska, fem
japanska, sex amerikanska och ett belgiskt.

M ä tt
efter storleken av engagemangen i de enskilda f ö retagen (svenska v ä rdepapper, marknadsv ä rden, aktier och andra
riskkapitalinstrument sammantagna) f ö rdelade sig v ä rdepappersportf ö ljen vid utg å ngen av 1984 p å f ö ljande s ä tt:

Engagemang,

mkr

Ant

al f ö ret

Totalt belopp

>100

.274

50100

565

40< 50

179

30<40

106

2030

224

10<20

5<10

1 < 5

< 1

.480

Denna tabell liksom den f ö reg å ende visar att fondens portf ö lj ä r f ö rh å llandevis koncentrerad och att de
st ö rsta engagemangen - den dryga fj ä rdedel av antalet f ö retag d ä r engagemanget ö verstiger 100 mkr per f ö retag - tillsammans svarar f ö r inemot 805 av det totala portf ö ljv ä rdet. Av de 16 f ö retagen i denna grupp å terfinns aktierna i 12 bland de 16
mest omsatta aktierna p å b ö rsens A:I-lista. Det kan vidare n ä mnas att halva portf ö ljv ä rdet representerades av de sju st ö rsta placeringarna. Fondens st ö rsta engagemang ä r "strategiska" i den
meningen att deras utveckling ä r avg ö rande f ö r utvecklingen av fondens v ä rdepappersportf ö lj. N å gra placeringar som ä r strategiska 1 betydelsen att de
syftar till att skapa inflytande i n ä ringslivet eller utg ö r en del i en fast ä gargruppering har fonden inte. Engagemangen har byggts upp enbart fr å n placeringssynpunkt. Detta betyder
givetvis inte att fonden avst å r fr å n att ut ö va sin ä garfunktion.

I diagrammet nedan illustreras f ö rh å llandet kapitalandel/r ö str ä ttsandel i de noterade f ö retagen i fondens portf ö lj. I flertalet fall ö verensst ä mmer andelarna å tminstone approximativt. I n å gra bolag ä r r ö str ä ttsandelen betydligt st ö rre ä n kapitalandelen. Detta g ä ller bl a Ericsson och Volvo. Det
motsatta f ö rh å llandet ä r betydligt vanligare, vilket f ö r en institution som fj ä rde AP-fonden ä r en naturlig f ö ljd av systemet med r ö str ä ttsdifferentiering.

Uppgifter om kapital- och r ö str ä ttsandelar i de enskilda f ö retagen å terfinnes
1 v ä rdepappersf ö rteckningen p å
sid 00-00.

DIAGRAM 3

Fondens fem st ö rsta
engagemang, m ä tt efter marknadsv ä rdet, avs å g
f ö ljande f ö retag:

1 (2) Volvo

518 mkr

2 (1) Astra

422 mkr

3 (7) Electrolux

405 mkr

4 (5) ASEA

400 mkr

5 (4) Pharmacia

320 mkr

Volvo var vid utg å ngen
av 1984 fondens st ö rsta enskilda placering, en position
som innehafts av Astra under å ren
1978-83. Denna f ö r ä ndring - liksom f ö r ä ndringarna i ö vrigt
i gruppen - beror i allt v ä sentligt p å olikheter 1 kursutvecklingen. Ericsson (312 mkr
1984) var 1983 fondens tredje st ö rsta
placering.

t2 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 177

F ö rdelningen p å branscher (procent, marknadsv ä rden) av fondens svenska v ä rdepappersportf ö lj
framg å r av tabellen nedan.

BRANSCH

FONDENS

PORTF Ö LJ

MARKNADEN 4)

1983

1984

Verkst ä der

Metall- och bruksf ö retag

Kemisk induslri

Skogsindustri

Fastighets- och byggf ö retag

Handelsf ö retag

Rederier

Utvecklingsbolag

F ö rvaltningsbolag

ö vriga f ö retag

100

De mer p å fallande f ö r ä ndringarna
i port f ö ljsammans ä ttningen sedan f ö reg å ende å r (verkst ä der + 5 procentenheter, kemisk industri - 3
procentenheter) h ä nger huvudsakligen samman med
olikheter i kursutvecklingen; i fr å ga
oro verkstadsaktierna har effekterna av den relativa kursuppg å ngen f ö rst ä rkts av nettok ö p.

Sammans ä ttningen av
fondens portf ö lj skiljer sig i ett par
avseenden fr å n aktiemarknadens f ö rdelning p å
branscher. Fonden har f n inga f ö rvaltningsbolagsaktier,
som utg ö r inemot en femtedel av
aktiemarknaden. A andra sidan har fonden v ä sentligt h ö gre andelar aktier i flera branscher
av till-verkningsf ö retag (verkst ä der, kemisk industri och utvecklingsbolag,
sammanlagt 735 mot 48?i f ö r marknade.n).

I fr å ga om fondens
portf ö lj av noterade v ä rdepapper har f ö ljande
viktigare f ö r ä ndringar skett under å ret:

-
nya f ö retag i portf ö ljen
ä r Garphyttan och Hillesh ö g,

-
å tta aktieinnehav har avyttrats:
Cardo, Gambro, H ö gan ä s, Korsn ä s, Lindab (OTC-listan), Marabou, Progranator
och Scansped,

-
aktieposter
i Consafe och Hufvudstadsn har k ö pts
och s å lts under å ret.

4) Veckans Aff ä rers
index, exkl banker och f ö rs ä kringsbolag.

-
nettok ö p av aktier har gjorts i Alfa-Laval,
ASEA, Gullsp å ng, Holmen, SKF, Sandvik och Sk å nska,

-
nettof ö rs ä ljningar av aktier har gjorts i
Atlas Copco, Papyrus och Lundberg,

-
fonden har
deltagit i en nyemission av aktier i MoDo och nyemissioner av f ö rlagsl å n med optionsr ä tter i Andersons, Bahco och Iro,

-
innehaven av
konvertibla f ö rlagsbevis i Andersons och Rockharomar
(OTC-listan) har konverterats till aktier,

-
innehaven av
konvertibla f ö rlagsbevis i USD, emitterade av
AGA, Ericsson, SCA och Sandvik har f ö rs å lts (jfr nedan under utl ä ndska v ä rdepapper).

I ö vrigt
h ä nvisas till v ä rdepappersf ö rteckningarna p å sid 00-00.

Fondens
placeringar i onoterade f ö retag
har fortsatt att ö ka i snabb takt. Tabellen nedan
visar placeringarna å r f ö r å r sedan 1980, d ä denna verksamhet startade. Att
antalet f ö retag i portf ö ljen (och det totala engagemanget)
per den 31 december 1984 ä r
mindre ä n de ackumulerade talen f ö r fem å rsperioden 1980-84 beror v ä sentligen p å att ett antal f ö retag sedermera mark-nadsintroducerats.
Insatserna i venture capitalf ö retag (tillv ä xtinvestbolag,
utvecklingsbolag) inneb ä r att
fondens resurser via dessa bolag st å r till f ö rfogande ocks å f ö r f ö retag som ä r alltf ö r sm å f ö r ett direktengagemang fr å n fondens sida.

s. 4 Kontrollera mot PDF

VENTURE CAPITALF Ö RETAG

antal

belopp, mkr Ö VRIGA F Ö RETAG

antal

belopp, mkr

1980
1981 1982

2 3 T8~5T ~4

1983
1984

Is"

2 "32"

4 ~2 Ö

105 6)

1980-84
31.12.1984

7 ~68'

147

187 5)1

SUMMA

antal belopp, mkr

2 6 T8'"5T
4?

6 '5F

132 6) 255 5)|

215 5)

s. 6 Kontrollera mot PDF

5)
1 dessa
belopp - men inte i antalssiffrorna - ing å r 8 mkr av ett icke noterat konverteringsl å n, emitterat av ett noterat f ö retag (Bahco).

6)
Inkl
ytterligare tillskott i tidigare engagemang.

Skr.
1984/85:177 20

Fondens engagemang i icke noterade f ö retag ä r till sin natur l å ngsiktiga. Det kan dr ö ja 5-10 å r innan fonden kan placera om eller
frig ö ra sina pengar, och det ekonomiska
resultatet av placeringarna har i allt v ä sentligt formen av realisationsvinster/f ö rluster. Till den del resultaten av
denna verksamhet kan avl ä sas
redan nu (framf ö r allt p å grund av att ett antal f ö retag blivit noterade) ä r utfallet gott. P å aktier med ett sammanlagt
anskaffningsv ä rde av 40 mkr var summan av icke realiserad
v ä rdestegring och netto
realisationsvinster 62 mkr.

Nytillkomna icke noterade foretag under 1984 ä r utvecklingsbolagen H-lnvest och Nord-lnvent
samt Avesta Kraft (inkl Visentkraft), Energiekonomi, NKR, SwedeChrome och Thorsmans.
Ett engagemang i Largus Exploration under f ö rsta halv å ret avvecklades under senare delen
av å ret. Fonden har deltagit i en
nyemission av aktier i Aphelandra (f d Ventura Intressenter) och f ö rv ä rvat ytterligare aktier och konvertibler
i bolaget. Vidare har fonden deltagit i nyemissioner i Blekinge Invest, Four Seasons
Venture Capital AB (inkl nyemission av ett konvertibelt f ö rlagsl å n i dess managementbolag) och Ryd-Gruppen.
Tv ä av de onoterade f ö retagen i 1983 å rs portf ö lj, Lindab och Rockhammar, har marknadsintroducerats
med noteringar p å OTC-listan.

Kortfattade beskrivningar av de onoterade f ö retag som ingick i portf ö ljen vid det senaste å rsskiftet å terfinnes p å sid 00-00,

Sedan den 1 januari 1984 har fonden efter en reglementsandring
1983 r ä tt att i begr ä nsad omfattning placera i utl ä ndska v ä rdepapper. Ramen f ö r dessa placeringar ä r 15 av det bokf ö rda fondkapitalet, dvs f ö r 1984 drygt 30 mkr. Syftet med den
utl ä ndska v ä rdepappersportf ö ljen har beskrivits i VD- ö ver-sikten. M ö jligheterna att mht
valutaregleringen k ö pa utl ä ndska v ä rdepapper skapades genom f ö rs ä ljning i b ö rjan av å ret av fondens innehav av
konvertibla f ö rlagsbevis i USD, som emitterats av
n å gra svenska f ö retag. Dessa f ö rs ä ljningar gav upphov till ink ö psr ä tter (switchr ä tter) f ö r utl ä ndska v ä rdepapper.

Oms ä ttningen
i den utl ä ndska aktieportf ö ljen har vant mycket livlig (k ö p 70 mkr, f ö rs ä ljningar 54 mkr), vilket ä r en f ö ruts ä ttning f ö r att utlandsplaceringarna skall
uppfylla sitt ä ndam å l. Innehavet av utl ä ndska aktier har varierat under å ret som en f ö ljd av marknadsl ä get och som mest uppg å tt till ca 25 mkr. Mht m å ls ä ttningen med den utl ä ndska v ä rdepappersportf ö ljen ä r det m ä tbara ekonomiska utfallet av denna
verksamhet (dvs utan h ä nsyn
till effekterna p å den svenska portf ö ljen) m å h ä nda av sekund ä r betydelse.

Skr. 1984/85:177 21

Fondens "utlandsfond" (utl ä ndska aktier + valutakonton) p å i genomsnitt ca 23 mkr under å ret har givit en effektiv avkastning p é ca 125.

Likvida medel

Fondens likvida medel, som vid slutet av 1983 uppgick till
582 mkr, ö kade under å ret och var vid det senaste å rsskiftet 720 mkr. I f ö rh å llande till det totala
fondkapitalet med vardepappersportf ö ljen
upptagen till marknadsv ä rde inneb ä r detta en likviditet p å 125 (likviditeten vid å rsskiftet har de senaste å ren varierat mellan 8 och 115).

ö kningen av de likvida medlen, 138 mkr,
uppstod p ä f ö ljande s ä tt (belopp i mkr):

Aktieutdelningar

R ä ntor p ä
l å n

R ä ntor p ä
likvida medel

19B4

1983

121

201

151

s. 22 Kontrollera mot PDF

Nettof ö rs ä ljning av v ä rdepapper (marknads

v ä rden) ________________________________________ - 46

ö kning av korta skulder ___________________________ - 47

ö kning av grundkapitalet __________________________ 150 150

SUMMA TILLF Ö RDA MEDEL________________________ 351 394

Nettok ö p av v ä rdepapper (marknadsv ä rden) -60

ö verf ö ring till 1-3 AP-fonderna (f ö r f ö re

g å ende å r) -116 -98

F ö rvaltningskostnader -9 -6

Minskning av korta skulder resp nettof ö r

ä ndring av korta fordringar -30 -20

SUMMA ANV Ä NDA MEDEL______________________ -214__________ -124

LIKVIDITETSF Ö R Ä NDRING 138 270

Skr. 1984/85:177 22

De likvida medlen ä r placerade i bankcertifikat och p å specialkonto i bank samt - fr o m
1984, efter en reglementsandring som gav fonden tillg å ng till nya placeringsinstrument -
statsskuldv ä xlar och f ö retagscertifikat. Den
genomsnittliga f ö rr ä ntningen under å ret var 12,45 (11,65).

BokfBrinqsm ä saigt resultat

Enligt de redovisningsprinciper som g ä ller f ö r Allm ä nna Pensionsfonden skall fondens
tillg å ngar tas upp till anskaffningsv ä rden vid ber ä kningen av fondkapitalet och i
redovisningen i ö vrigt. Det betyder att det bokf ö ringsm ä ssiga utfallet av verksamheten s å dant det redovisas i resultatr ä kningen inte har p å verkats av orealiserade kursvinster
och kursf ö rluster.

Aktieutdelningarna ö kade 1984 med 27 mkr till 121 mkr. Om man korrigerar f ö r s å dana aff ä rer som inneburit att aktier s å lts f ö re avst ä mningsdagen f ö r utdelning och sedermera å terk ö pts (som 1984 haft relativt blygsam
omfattning) blir ö kningen 17 mkr eller 165.

R ä nteint ä kterna uppgick till totalt 80 mkr
(57 mkr). Av ö kningen med 23 mkr j ä mf ö rt med 1983 beror n ä rmare 20 mkr p å att genomsnittslikviditeten 1984
varit h ö gre ä n å ret innan.

F ö rvaltningskostnaderna
ö kade fr ä n 6,3 mkr 1983 till 8,6 mkr. Ar
1984 har belastats med extraordin ä ra kostnader p ä ca
2,5 mkr (ca 1 mkr), dels program-och maskinkostnader f ö r fondens nya datasystem (jfr
av-snittet "Administration"), dels kostnader f ö r ombyggnad och inredning av
fondens ut ö kade kontorslokaler. F ö rvaltningskostnaderna (inkl extraordin ä ra kostnader) motsvarade ca 2,5
promille (ca 2,5 promille) av det genomsnittliga fondkapitalet under å ret (ungef ä r h ä lften om tillg å ngarna v ä rderas till marknadsv ä rden).

Arets verksamhet har givit ett r ö relseresultat (aktieutdelningar och
r ä nteint ä kter minskade med f ö rvaltningskostnader) p å 193 mkr (144 mkr).

F ö rs ä ljningarna av v ä rdepapper under 1984 medf ö rde realisationsvinster p å 437 mkr (1.005 mkr) och
realisationsf ö rluster p ä 24 mkr (25 mkr). Realisationsvinster
och realisationsf ö rluster ä r inte "planerade" utan
uppkommer successivt som ett resultat av omplaceringar i den l ö pande aff ä rsverksamheten.

s. 23 Kontrollera mot PDF

Skr. 1984/85:177 23

Fonden skall enligt sitt reglemente som direktavkastning till
f ö rsta-tredje AP-fonderna ö verf ö ra ett belopp motsvarande 35 av
realv ä rdet av f ö rvaltade medel vid å rets slut. Denna ö verf ö ring uppg å r f ö r 1984 till 103 mkr. Fram tom 1983
g ä llde i st ä llet en regel av inneb ö rd att fonden som bidrag till f ö rsta-tredje AP-fondernas
pensionsutbetalningar skulle inleverera ett belopp motsvarande 805 av r ö relse ö verskottet (jfr ovan), vilket f ö r 1983 blev 116 mkr.

Efter ö verf ö ring blev det bokf ö ringsm ä ssiga nettoresultatet f ö r å ret 502 mkr (1.009 mkr). Detta
belopp tillf ö res fondkapitalet. Ut ö ver denna ö kning har det bokf ö rda fondkapitalet ö kat med de 150 mkr som lyfts under å ret inom ramen f ö r riksdagens beslut 1981 om ö verf ö ring av medel till fj ä rde fondstyrelsens f ö rvaltning.

De tillg å ngar som motsvarar det bokf ö rda fondkapitalet f ö rdelade sig vid utg å ngen av de tv å
senaste å ren p ä f ö ljande s ä tt (belopp i mkr):

1984

1983

Aktier

2.872

2.429

Andra v ä rdepapper (konvertibla

skuldebrev, optionsl ä n, options-

r ä tter)

237

208

Likvida medel 7)

619

439

3.728

3.076

Totalt nominellt resultat

En å rsredovisning
f ö r en aktief ö rvaltande institution som inte
beaktar orealiserade v ä rdef ö r ä ndringar i aktieportf ö ljen m å ste s ä gas vara ofullst ä ndig, ä ven om aktiekurserna och d ä rmed portf ö ljv ä rdet kan ä ndras snabbt. Valet av "avst ä mningsdag" kan i h ö g grad p å verka resultatutfallet. Man b ö r d ä rf ö r inte f ä sta alltf ö r stort avseende vid resultatet
under ett enstaka å r. Portf ö ljf ö rvaltning ä r en verksamhet med l å ngsiktiga m ä l, och utfallet m ä ste d ä rf ö r ses i ett l å ngsiktigt perspektiv.

7) F ö r a-t
f ä ö verensst ä mmelse mellan summa tillg å ngar och fondkapital har fondens kortfristiga
nettoskuld (fondlikvider resp skuld till f ö rsta-tredje AP-fonderna) salderats mot likvida medel
enligt balansr ä kningen.

s. 24 Kontrollera mot PDF

Skr. 1984/85:177 24

Medan fonden 1983 redovisade en ö kning av icke realiserade
kursvinster med netto 1.342 mkr blev utfallet 1984 - efter "uttag" av
realisationsvinster p å
netto 413 mkr - en minskning med 906 mkr. Huvudorsaken till denna utveckling ä r naturligtvis kursutvecklingen p å Stockholmsb ö rsen. Matt med Veckans Aff ä rers totalindex sj ö nk aktiekurserna under 1984 med
12,35. Fondens totala kapital (korrigerat f ö r tillskottet av grundkapital p å 150 mkr och avkastningen p ä detta) minskade med 4,85. Ett
index f ö r enbart fondens v ä rdepappersportf ö lj visar en minskning med 8,35.
Sett i f ö rh å llande till de f ö ruts ä ttningar som g ä ller f ö r fondens verksamhet (d v s i
huvudsak l å ngsiktiga placeringar i v ä rdepapper eller placeringar i korta
penningmarknadsinstrument) f å r det totala nominella resultatet 1984 ä nd å betraktas som f ö rh å llandevis gott.

Realt resultat 8)

Resultatr ä kningen inneh å ller ä ven ett avsnitt d ä r det totala nominella resultatet
korrigeras f ö r inflationen under å ret och relateras till reglementets
krav p ä 35 real avkastning. Efter avs ä ttning f ö r bevarande av grundkapitalets k ö pkraft med 263 mkr blev det reala
resultatet -563 mkr j ä mf ö rt med +2.210 mkr 1983. Med h ä nsyn till kravet p ä ö verf ö ring till f ö rsta-tredje AP-fonderna visade
fonden 1984 ett underskott p ä 666 mkr j ä mf ö rt med ett ö verskott p ä 2.095 mkr f ö reg å ende å r.

Lika v ä l som n ä r det g ä ller det totala nominella
resultatet ä r det inte s ä rskilt meningsfullt att bed ö ma utfallet ett enskilt ä r. P å sid 00-00 belyses d ä rf ö r fondens resultatutveckling i ett
l ä ngre perspektiv, i detta fall fr å n fondens tillkomst 1974. Oetta
material har sammanfattats i nedanst å ende diagram.

DIAGRAM 4

8) Vid ber ä kningen av det reala resultatet i verksamhetsber ä ttelsen f ö r 1983 uppindexerades hela
fondkapitalet. Kravet fr o m 1984 p å bibeh å llet realv ä rde p å fondens kapital g ä ller emellertid endast
grundkapitalet, dvs summan av tillskjutna medel, inte under tidigare å r uppkommen " ö veravkastning". Resultatr ä kningen och balansr ä kningen f ö r 1983 p ä sid 00-00 har d ä rf ö r justerats j ä mf ö rt med å rsredovisningen f ö r 1983.

s. 25 Kontrollera mot PDF

Skr. 1984/85:177 25

I det perspektiv som diagrammet erbjuder f å r 1984 å rs underskott i f ö rh å llande till resultatkravet (ett
underskott som ar mycket betydande r ä knat i miljoner kronor) rimligare proportioner. Sett fr å n fondens tillkomst kom
ackumulerade resultat och resultatkrav i balans 1981, och trots 1984 å rs underskott ö versteg det samlade resultatet vid
det senaste å rsskiftet motsvarande krav med ö ver 2.500 mkr.

Administration

Riksdagen har beslutat ora en ut ö kning av fondstyrelsen med tv å ordinarie ledam ö ter och tv å suppleanter. Dessa personer skall
f ö retr ä da konsument-resp
producentkooperationen sedan fonden f å tt m ö jlighet att bidra med riskkapital
till ekonomiska f ö reningar.

Antalet anst ä llda vid fondens kansli har under å ret varit of ö r ä ndrat sju. Fondens vice verkst ä llande direkt ö r Tomas S ö derstr ö m slutade med utg å ngen av september sin anst ä llning f ö r att tilltr ä da en annan befattning. Thomas Halvorsen
har utn ä mnts till direkt ö r vid fonden fr o m den 1 oktober.
I november anst ä lldes Lillemor Evertsson som medarbetare
p ä kansliet.

Det system f ö r automatisk databehandling, som omn ä mndes i f ö reg å ende å rsredovisning, har tagits i bruk
successivt under å ret. Det omfattar delsystem f ö r v ä rdepappersportf ö lj, bokf ö ring och reskontra samt likvida
medel.

Genom beslut av regeringsr ä tten i december 1984 har fastslagits
att fonden ä r att anse som myndighet i
tryckfrihetsf ö rordningens och sekretesslagens
mening.

Av f ö rvaltningskostnader
p ä totalt 8.576 tkr har l ö ner och ers ä ttningar uppg å tt till:

Styrelse och verkst ä llande direkt ö r 905 tkr

Ö vriga anst ä llda 972 tkr

Revisorer 206 tkr

Stockholm i januari 1985 Sten Wikander

ALLM Ä NNA PENSIONSFONDEN Fj ä rde fondstyrelsen

F Ö RVALTNINGSBER Ä TTELSE

De av fondstyrelsen f ö rvaltade
medlen har placerats p å s ä tt som framg å r av balansr ä kningen och s ä rskilda
specifikationer ö ver fondens v ä rdepappersinnehav vid å rsskiftet. Fondens reglemente f ö reskriver
att tillg å ngarna skall bokf ö ras till anskaffningsv ä rden.

Resultatet
av å rets f ö rvaltning satijt fondens tillg å ngar och skulder per den 31 december 1984 framg å r av f ö ljande
resultatr ä kning samt balansr ä kning. En kommentar till dessa å terfinnes p å
sid 00-00.

BOKF Ö RINGSM Ä SSIGT RESULTAT

Aktieutdelningar

R ä nteint ä kter

F ö rvaltningskostnader

R Ö RELSERESULTAT

Realisationsvinster Realisationsf ö rluster

NETTORESULTAT F Ö RE
Ö VERF Ö RING TILL 1-3 AP-FONDERNA

ö verf ö ring till 1-3 AP-fonderna BOKF Ö RINGSHSSSIGT
NETTORESULTAT

RESULTATR Ä KNING, TKR

1984

./.

121.139

80.252

8.576

192.815

./.

437.031 23.985

605.861

./.

103.375

502.486

1983

./.

94.146

56.624

6.339

./.

144.431

1.004.997
24.611

./.

1.124.817
115.545

1.UUV.272

REALT
RESULTAT

Nettoresultat f ö re
ö verf ö ring till 1-3 AP-fonderna enl ovan ö kning/minskning
av ej realiserade vinster/f ö rluster2)

NOMINELLT RESULTAT INKL EJ REALISERADE VINSTER/F Ö RLUSTER

Avs ä ttning f ö r bevarande av grundkapitalets k ö pkraft'

REALT RESULTAT INKL EJ REALISERADE VINSTER/F Ö RLUSTER

605.861 ./. 906.373

./. 300.512

./. 262.531

563.043

1.124.817 1.342.245

2.467.062

./.
256.693

2.210.369

ö verf ö ring till 1-3 AP-fonderna

UNDERSKOTT/ Ö VERSKOTT I F Ö RH TILL RESULTATKRAV

./.
103.375

666.418

./.
115.545

2.094.824

1)
35 p å grundkapitalet uppindexerat med konsumentprisindex
till penningv ä rdet i december (1984) resp 805 av
r ö relseresultatet (1983)

2)
H ä rmed avses skillnaden mellan ej realiserade
vinster/f ö rluster ("dold reserv" i
v ä rdepappersportf ö ljen) vid å rets
slut j ä mf ö rt med vid å rets b ö rjan. Jfr balansr ä kningen.

3)
Uppindexering
av grundkapitalet med konsumentprisindex. Betr 1983 jfr not 8, sid 00.

ALLM Ä NNA PENSIONSFONDEN Fj ä rde fondstyrelsen

BALANSR Ä KNING, TKR

1984-12-31
Bokf ö rda Marknadsv ä rden v ä rden

1983-12-31
Bokf ö rda Marknadsv ä rden v ä rden

TILLG Å NGAR

Banktillgodohavanden, statsskuldv ä xlar, f ö retagscertifikat
Fondlikvider Upplupna int ä kter

Aktier

720.183

14.715

459

2.871.832

720.183

14.715

459

5.201.349

582.327

582

.327

33.368

.368

330

2.428.647 5.650.528

Konvertibla
skuldebrev, l å n med optionsr ä tter, optionsr ä tter

SUMMA TILLG Å NGAR

236.880

3.844.069

294.810

6.231.516

207.807 279.746'

3.252.479 6.546.299

SKULDER OCH FONDKAPITAL

Kortfristiga
skulder

Fondlikvider

Skuld till 1-3 AP-fonderna Upplupna kostnader och f ö rutbetalade int ä kter
ö vriga kortfristiga skulder

Fondkapital

Tillskjutet grundkapital . Uppindexerat grundkapital

Ackumulerat ö verskott
fr å n f ö reg å ende å r

Ackumulerat ö verskott
i f ö rh å llande till resultatkrav

Arets nettoresultat Arets underskott/ ö verskott i f ö rh å llande till resultatkrav

SUhMA SKULDER OCH FONDKAPITAL

11.577

60.591

103.375

115.545

605

683

515

149

116.072

176.968

.850.000

3.544.938

1.700.000

3.132.407

.375.511 502.486

3.236.924

- 666.418 6.115.444

366.239 1.009.272

1.142.100 2.094.824

.727.997

3.075.511

6.369.331

.844.069

6.231.516

3.252.479

6.546.299

4)
Anskaffningsv ä rden

5)
Icke noterade v ä rdepapper har v ä rderats
till anskaffningsv ä rden

6)
Tillskjutna
belopp sedan fondens bildande, uppindexerade med konsumentprisindex till
penningv ä rdet i december resp å r.

ALLM Ä NNA PENSIONSFONDEN Fj ä rde fondstyrelsen

Stockholm
1985-01-31

s. 4 Kontrollera mot PDF

Ingemar Mundebo
Roland Agius Ingemar Essen Dan Andersson Sten Wikander

Gunnar S ö der Hans Werth é n
Stig Malm Kurt Lanneberg

Erik
Svensson Nils Landqvist Sven Wehlin Hans Hellers

Under h ä nvisning till revisionsber ä ttelsen intygas, att f ö rest å ende resultatr ä kning och balansr ä kning ö verensst ä mmer med r ä kenskaperna.

Stockholm 1985-02-05

G ö sta
Renlund Jonas Forssman Anders Larsson G ö sta Telestam

s. 6 Kontrollera mot PDF

Skr.
1984/85:177 29

REVISIO.NSBERATTELSE

Undertecknade, som av regeringen f ö rordnats att s å som revisorer granska Allmanna
Pensionsfondens fj ä rde fondstyrelses f ö rvaltning, fir h ä nsed avge revisionsber ä ttelse f ö r ir 1984.

Vi har granskat f ö rvaltningsber ä ttelsen, tagit del av r ä kenskaperna, protokoll och andra handlingar, som l ä mnar upplysning om fondstyrelsens f ö rvaltning, inventerat de under
fondstyrelsens f ö rvaltning st å ende tillg å ngarna sant vidtagit de dvriga
gransknings å tg ä rder vi ansett erforderliga.

R ä kenskaperna
har detaljgranskats av REVEKO AB,

Vi finner ingen anledning till erinran mot de v ä rdepappers transaktioner, som
fonden f ö retagit under 1984, eller mot det s ä tt p å vilket desamma genomf ö rts.

Revisionen har icke gett anledning till anm ä rkning betr ä ffande f ö rvaltningsber ä ttelsen, de i densamma upptagna
resultat- och balansr ä kningarna,
bokf ö ringen eller inventeringen eller
eljest betr ä ffande fondstyrelsens f ö rvaltning.

Stockholm den 5 februari 1985

G ö sta
Renlund

Jonas Forsman Anders Larsson G ö sta Telestam

s. 7 Kontrollera mot PDF

Skr. 1984/85:177 30

ALLM Ä NNA PENSIONSFONDEN Fj ä rde fondstyrelsen

V Ä RDEPAPPERSINNEHAV
PER DEN 31 DECEfCER 1984

Svenska v ä rdepapper Aktier,
noterade

F ö retag

Antal

F ö r ä ndring under 1984

Marknadsv ä rde tkr

aktiekapital

av r ö ster

ABV

A 172.774 B 517.190

689.964

+ 431.228

56.334

9,9

6,4

AGA

A 561.064 B 93.587

654.651

* 46.587

267.010

6,9

8,1

Alfa Laval
B

410.968

+ 334.500

79.317

2,8

0,0

Andersons
B

176.312

♦ 126.312

30.855

16,7

9,9

ASEA A

1.542.444

+ 109.000

399.493

3,9

Astra

1.876.667

+ 375.334

422.250

8,3

Atlas Copco

803.693

- 165.000

77.155

3,9

Bahco

163.916

38.520

9,1

Bilspedition A 245.184 B 14.816

260.000

+ 195.000

16.016

3,7

4,9

Boliden
A

244.000

+ 122.000

44.892

2,6

2,8

Electrolux
B

1.062.207

+ 42.516

257.054

4,2

0,1

Ericsson

A 325.495 B 856.984

1.182.479

+ 35.595

311.683

3,2

8,7

ESAB

A 138.608 B 13.861

152.469

49.760

8,5

Esselte

A 214.347 B 310.553

524.900

168.614

6,7

5,1

Euroc

261.300

71.857

6,3

Fagerhult
B

78.615

30.267

10,9

3,2

ALLM Ä NNA PENSIONSFONDEN Fj ä rde fondstyrelsen

Mo och Domsj ö A
137.650 Al 329.598 B 55.100

522.

348

182.

250

Papyrus
A

99.

200

30.

800

Perstorp
B

237.

076

20.

000

Pharmacia
B

.690.

,460

865.

,460

Promotion
B

396.

045

Rockhammar

A 80.000 B 140.000

220.

.000

■*■

220,

.000

SCA

A 451.492 B 1817.572

.269,

.064

.408

Saab-Scania
A

564

.504

.000

Sandvik
A

608

.310

108

.310

Sk å nska B

.834

.500

1564

.920

SKF

A 720.050 B 475.769 C 20.000

.215

.819

248

.100

21.030
65.670 320.165 93.070 12.320

273.607

184.034 194.659 165.105 204.420

F ö retag

Antal

F ö r ä ndring under 1984

Marknadsvar tkr

■de

% aktiekapital

av r ö ster

Fl ä kt

83.661

24.262

1,9

Garphyttan

110.000

+ 110.000

24.750

1,1

7,7

Gullsp å ng B

646.154

+ 205.629

66.554

8,6

5,0

Hennes 4
Mauritz B

295.125

+ 98.375

41.317

6,7

3,1

Hillesh ö g B

145.827

+ 145.827

8.604

0,7

0,3

Holmen

A 29.918 B 163.488

193.406

+ 143.703

35.818

2,4

0,6

Incentive
1 A 762.000 B 254.000

.016.000

* 762.000

137.160

V,3

9,1

Iro

79.550

19.092

10,2

LKB-Produkter
B

98.750

23.256

2,5

1,2

Lundbergf ö retagen B

50.000

- 150.000

2.900

0,1

0,0

Mo och
Domsj ö

522.348

♦ 182.250

133.246

9,1

6,6

1,1

3,9

1,7

5,4

2,2

13,3

8,5

1U,5

8,8

2,9

2,3 7,4 2,0 5,8

4,6

2,3 6,4 3,0 4,5

Skr. 1984/85:177 32

ALLM Ä NNA PENSIONSFONDEN Fj ä rde fondstyrelsen

F ö retag

Antal

F ö r ä ndring under 1984

Marknadsv ä rde tkr

aktiekapital

av r ö ster

Swedish
Match B

543.398

+ 25.000

141.827

6,7

0,0

Trelleborg

A 127.500 B 472.500

600.000

+ 480.000

30.000

7,2

7,5

Volvo

A 170B.321 B 742.041

2.450.362

+1336.562

518.264

3,2

5,8

Totalt marknadsv ä rde 5.062.207

Totalt anskaffningsv ä rde 2.731.748

1) F ö r ä ndringarna anges netto och ä r
i vissa fall resultatet av flera olika f ö r ä ndringar under å ret,
t ex emission eller aktieuppdelning i kombination med f ö rs ä ljning.

.ALLM Ä NNA PENSIONSFONDEN Fj ä rde fondstyrelsen

Aktier,
onoterde

F ö retag

Antal
F ö r ä ndring Anskaffnings- % av

under 1984 v ä rde
aktie- r ö ster

tkr kapital

12,0

27,7

10,0

9,8

7,5

12.562 2.505 1.000

Aphelandra B 30.000 Avesta Kraft pref 1 87.164 Blekinge-Invest
A 18.000

125

Energiekonomi A 12 B 113

100.000

Four Seasons VC A 5.650 B 94.350

H-Invest B 40.000 Inter Innovation A 31.373 Junkaravan pref
1 75.000

Kooperationsinvest
A 1.400 B 3.600

000

NKR

10.

BIO

Nord-lnvent
B

000

Ryd-Gruppen A 3.395 B 6.605

10.

000

Sv Aluminiumkompaniet B

12.

,500

SwedeChrome

500

.000

Thorsman

150,

.000

Venture Electronics B

.800

Visentkraft
pref 1

.503

+ 20.000

+ 87.164

+ 12.000

+ 125

+ 50.000

+ 40.000

10.810 3.000

500.000 150.000

27.503

6.944 42,9

10.895 12,6

2.170 10,0

1.000 10,n

22,2

20.000

4.000

25,3

10,3

5.000

3,8

6,7

7.500

4,9

9,7

6.000

20,0

10,0

23,0

8,3

1,2

16,7

7,5

1.500

30,9

15,8

25.000

13,2

13.432

7,5

480

16,0

2,9

3.438

12,6

27,7

Totalt
anskaffningsv ä rde

123.426

ALLM Ä NNA PENSIONSFONDEN Fj ä rde fondstyrelsen

ö vriga
v ä rdepapper, noterade

(konvertibla
skuldebrev (A), do med optionsr ä tter (B), f ö rlagsbevis med optionsr ä tter (C), optionsr ä tter (D)

F ö retag

Nominellt tkr

F ö r ä ndring under
1984

Marknadsv ä rde tkr

Andersons
(C) 8.816

Bahco (C) 8.196

Electrolux
IV. (A) 74.099

FABEGE (A) 741

Grafoprint op 1 (D) (motsvarande 5.000 aktier)

Iro (C) 6.629

SCA (B) 19.176

Totalt marknadsv ä rde
Totalt anskaffningsv ä rde

8.816

8.196

148.199

4.594

175

6.629

26.238

202.847

144.916

Skr.
1984/85:177 35

ALLM Ä NNA PENSIONSFONDEN Fj ä rde fondstyrelsen

Ö vriga
v ä rdepapper, onoterade

(konvertibla skuldebrev, do med optionsr ä tter)

F ö retag Nominellt F ö r ä ndring Anskaffningsv ä rde

tkr under 1984 tkr

Aphelandra

1.500

+ 500

2.177

Avesta
Kraft

21.791

+ 21.791

21.791

Bahco

8.400

Four Seasons
V C

Management
I

2.500

Four Seasons
V C

Management
II

2.500

+ 2.500

2.500

Inter
Innovation

20.000

Ryd-Gruppen
I

4.000

Ryd-Gruppen
II

5.000

+ 5.000

5.000

Venture
Electronics

18.720

Visentkraft

6.876

+ 6.876

6.876

Totalt anskaffningsv ä rde 91.964

2) Med optionsr ä tter

ALLM Ä NNA PENSIONSFONDEN Fj ä rde fondstyrelsen

Utl ä ndska aktier

(samtliga
aktier anskaffade under 1984)

F ö retag

Antal

Marknadsv ä rde tkr

BEC

Ackermans

280

DEM

Bayerische
Vereinsbank

1.000

Gutehoffnungshutte

2.000

Siemens

1.000

JPY

Eisai

50.000

Fuji
Radio

10.000

Nikken
Chemicals

25.000

Shinko Shoji

1.000

Toyo
Telecom

25.000

USD

Massachusetts
Comp

10.000

Merck 4 Comp

1.000

National
Semiconductor

10.000

Ryder
System

3.000

Squibb
Corp

1.000

Sumitomo
Realty

300

366

950

912

1.349

2.386

882

665

1.157

831

844

1.067

1.310

485

2.425

Totalt
marknadsv ä rde Totalt anskaffningsv ä rde

15.715
16.658

KORTFATTADE
UPPGIFTER OM ONOTERADE F Ö RETAG
A) Venti.re Capitalf ö retag
(tillv ä xtinvestbolag, utvecklingsbolag)

s. 1982 Kontrollera mot PDF

Aphelandra
AB (F d Ventura Intressenter) ä r kommanditdel ä gare i
Ventura Kommanditbolag, Stockholm. Ö vriga del ä gare ä r Ahlsell, Eldon, Ferax och Lunden.
Venturas bolagskapital ä r 31 mkr.

Aphelandra har bildats f ö r att m ö jligg ö ra f ö r n å gra institutioner som inte kan ä ga kommanditlotter att engagera sig
i Ventura.

VD; (Aphelandra och Ventura): Bertil

Dahlgren.

Fondens
ä garandel; 27!o i Ventura via

43S i Aphelandra.

VD: G ö sta Oscarsson Fondens ä garandel: 22 «

H-Invest ä r ett regionalt uLvtcklings-bolag med hemort i Kalma,, ri.idat 1984. Bolagets
egna kapital ä r (efter en nyemission) 26 mkr. St ö rre alrtie ä gare ä r ett antal institutioner (f ö rutom fonden Sparbankernas F ö rvaltnings AB, Investeringsbanken,
Folksam m fl) och ett antal f ö retag och f ö retagare
i regionen.

VD; Bernt Johansson

Fondens ä garandel: 25S (f ö re
nyemission)

Blekinge-Invest ä r ett regionalt utvecklingsbolag. Det bildades 1982 av n ä ringslivet, banker och fackliga
organisationer och har dessutom ett antal kapitalmarknadsinstitutioner som del ä gare. Aktier har ocks å placerats hos allm ä nheten.

Efter en nyemission 1984 ä r bolagets egna kapital ca 20 mkr.

VD: Hans Krona Fondens ä garandel; 10!o

Four Seasons Venture Capital AB (inkl FSVC Management AB) ä r ett venture capitalbolag bildat
1983 med s ä te i Stockholm. Med ett eget
kapital p å 90 mkr ä r FSVC ett av de st ö rsta venture capital-f ö retagen i landet. Ö vriga aktie ä gare ä r Alfa-Laval, SPP och AMF-P.

Kooperationsinvest, Stockholm, bildades 1982 p å initiativ av Svenska Sparbanksf ö reningen med uppgift att tillskjuta
riskkapital till kooperationen och denna n ä rst å ende
f ö retag. Bolagets egna kapital ä r 30 mkr. Bolagets insatser av f ö rlagskapital i kooperativa f ö retag finansieras till stor del
genom uppl å ning. Ö vriga aktie ä gare ä r Sparbankernas F ö rvaltnings AB, KF, Kooperationens
Pensionsstiftelse, Folksam, Riksbyggen och n å gra fackf ö rbund.

VD; Ingvar Rindborg Fondens ä garandel; 20S

Nord-lnvent
ä r ett under 1984 bildat venture
capitalf ö retag i G ö teborg. Bolaget samverkar med industrif ö retag, h ö gskolor
och forskningsinstitutioner och bygger sin verksamhet p å id é er och
projekt som kommer fram i nordiska uppfinnartavlingar. F ö retaget, som har ett eget kapital p å drygt.20 mkr, ä gs
av ett antal institutioner i Sverige och ö vriga nordiska l ä nder.

VD; Arne J ö neman Fondens ä garandel:
B ° i

VD: Sven-Erik H å kansson
Fondens ä garandel: 13?i

Energiekonomi i G ö teborg
tillverkar och marknadsf ö r system f ö r energistyrning, inbrottslarm, brandlarm och vatten-detektering
i fastigheter. Oms ä ttning 1984; 2 mkr.

VD; Sven Hedly Fondens ä garandel: tO%

s. 4 Kontrollera mot PDF

Venture Electronics
(Ventronic), Stockholm, bildades 1983 med ett eget kapital p å 40 mkr (huvuddelen konverteringsl å n). Bolaget ä ger
(helt eller delvis) och koordinerar verksamheterna i ett antal
innovationsf ö retag och projekt inom fr ä mst omr å dena
elektronik, mikrodatorer, precisionsmekanik och laseroptik. Ö vriga aktie ä gare:
Tornet och ledande befattningshavare i f ö retagsgruppen.

Inter Innovation, Stockholm, producerar i Sverige
och marknadsf ö r internationellt sedelhanteringssystem
med inriktning fr ä mst p å bankomr å det. Oms ä ttning 1984: 230 mkr.

Koncernchef: Leif Lundblad

Fondens ä garandel: 4?i
(f ö re konvertering)

VD:
Gerhard Westerberg Fondens ä garandel: 16?i
(f ö re konvertering) .

B) Ö vriga f ö retag

Avesta Kraft (.+ Visentkraft) har ö vertagit Avesta AB:s vattenkrafttillg å ng-ar. Ä gare
ä r - f ö rutom Avesta och fonden - ett konsortium av f ö rs ä kringsbolag.
Bolagskonstruktionen och ett kraftleveransavtal med Avesta ä r s å dana, att
preferensaktierna ger 3,5?i real avkastning.

Junkaravan,
Ö rnsk ö ldsvik, bildades 1983 av MoDo och ett konsortium av f ö rs ä kringsbolag
f ö r att ö verta MoDo:s vattenkrafttillg å ngar. Liksom i Avesta Kraft ger
preferensaktierna 3,5?o real avkastning.

VD: Hilding Br ä ndstrom
Fondens ä garandel: 5?i

NKR ä r m ö beltillverkare
i Tran å s med speciell inriktning p å inredningar f ö r
kontor och offentlig milj ö . Sverige ä r huvudmarknad, men en v ä xande andel av produktionen exporteras. Oms ä ttning 1984: 210 mkr.

VD: Henrik Ros Fondens ä garandel;
23? »

SwedeChrome
i Malm ö ä r ett under 1984 nybildat bolag, som uppf ö r en anl ä ggning
f ö r produktion av ferrokrom med anlitande
av plasmateknik. Anl ä ggningen ber ä knas komma att tas i drift vid å rsskiftet 1986/87. Bolaget har ett eget kapital p å ca 200 mkr.

VD; Stig Tolestam Fondens ä garandel: 13?i

s. 7 Kontrollera mot PDF

Ryd-Cruppen,
Stockholm, ä r en koncern best å ende av en fasad- och byggsystemgrupp, glasmasterier,
glasgrossistf ö retag och ett aluminiumprofilpress-verk.
Oms ä ttning 1984 uppgick till ca mkr.

VD: Johan Sandstr ö m

Fondens ä garandel; 17fi
(efter konvertering 1985: 46?i)

Svenska Aluminiumkompaniet, Stockholm, ä r moderbolag i en grupp mindre f ö retag, som k ö ptes
ut ur Gr ä nges Aluminium 1983. SAKO bedriver
metallgros-sist- och importverksamhet. Ovnga f ö retag i gruppen ä r Al lack i K ö ns-ter å s
och Skultuna Messing. Oms ä ttning 1984: ca 65 mkr.

Thorsmans i Nyk ö ping
ing å r i Ericssonkoncernen. Som en f ö rberedelse f ö r
en f ö rs ä ljning av aktier till allm ä nheten
1985 (med notering p å A Il-listan) f ö rv ä rvade n å gra institutioner 2Q?o av aktierna i bolaget i
slutet av 1984. F ö retaget tillverkar produkter med anknytning
tili installation av kabel och ledningar och produkter f ö r inf ä stningar i byggnad ö m ä terial. Oms ä ttning 1984 ca 215 mkr.

VDj_Jan Cedwall Fondens ä garandel: 7, 5%

s. 8 Kontrollera mot PDF

Koncernchef: lan Wachtmeister Fondens ä garandel: 3 \%

Utoi/er dessa f ö retag
ing å r bland fondens placeringar i
onoterade v ä rdepapper nom 8,4 mkr av ett icke
noterat konvertibelt f ö rlagsl å n emitterat av AB Bahco.

Skr. 1984/85:177 40

FONDENS RESULTATUTVECKLING 1974-64

(Omr ä knad m
h t de resultat- och avkastningskrav som g ä ller fr o m 1984).

Under fj ä rde AP-fondens fem f ö rsta verksamhets å r
(1974-78) inneh ö ll fondreglementet inte n å gon form av avkastningskrav. Fonden
var dock skattepliktig f ö r
utdelningar, r ä nteint ä kter och realisationsvinster (statlig
skatt som f ö r stiftelser + kommunalskatt).
Fonden befriades 1979 fr å n inkomstskatt.

Under fem å rsperioden 1979-83 f ö reskrev reglementet att BOS av fondens r ö relse ö verskott(utdelningar + r ä nteint ä kter - f ö rvaltningskostnader) skulle
inlevereras till f ö rsta - tredje AP-fonderna. Detta
var snarare ett "utdelningskrav" ä n ett resultat- eller
avkastningskrav i egentlig mening, eftersom beloppet var beroende av det r ö relseresultat fonden redovisade
och inte p å n å got s ä tt relaterat till f ö rvaltade medel.

Enligt det reglemente som g ä ller fr o m 1984 skall fj ä rde AP-fonden till f ö rsta - tredje AP-fonderna ö verf ö ra en avkastning p å 3?i p å nuv ä rdet av f ö rvaltade medel. Detta nuv ä rde ä r summan av de tillskott av
grundkapital som fonden successivt lyft under å rens lopp, uppr ä knade med konsumentprisindex fr å n den tidpunkt d å de faktiskt lyfts fram till slutet
av resp. verksamhets å r. (Genom
att avkastningskravet r ä knas
p å kapitalet vid å rets slut betyder det n å got mer ä n 3?i p å medelkapitalet under å ret).

Resultatkravet inneb ä r inte bara ett krav p å en direktavkastning till f ö rsta- tredje AP-fonderna.
Fondkapitalet m å ste genom kursstegringar i
aktieportf ö ljen (och det netto av utdelningar,
r ä nteint ä kter och realisationsvinster som
blir kvar sedan f ö rsta - tredje AP-fonderna f å tt sm avkastning) v ä xa s å att det motsvarar det indexuppr ä knade grundkapitalet. Det totala
resultatkravet utg ö r d å ett krav p å drygt 3S real avkastning. Eftersom
fondkapitalets utveckling i mycket h ö g grad beror p å
aktiekursutvecklingen ä r det
egentligen inte meningsfullt att till denna del m ä ta utfallet varje enskilt å r. Ett å r d å aktiekurserna sjunker samtidigt
som den allm ä nna prisniv å n stiger ä r det i praktiken om ö jligt att bibeh å lla realv ä rdet p å f ö rvaltade medel. A andra sidan f ö rekommer det å r d å aktiekurserna stiger snabbt och
inflationen ä r l å g och d å realv ä rdet av f ö rvaltade medel ö kar kraftigt. Det totala
resultatkravet m å ste d ä rf ö r g ö ras g ä llande ö ver en l ä ngre tidsperiod. Procentsatsen 3
grundar sig f ö p å en utredning ö ng å ende den genomsnittliga
framstegstakten i den svenska ekonomin under mycket l å ng tid.

Skr. 1984/85:177 41

Mot denna bakgrund kan det ha sitt intresse att belysa hur
fj ä rde AP-fondens utveckling skulle ha
varit om det nuvarande avkastningskravet hade g ä llt fr å n fondens tillkomst 1974 och i vad
m å n fonden uppfyllt detta. P å n ä sta si ö a å terfinns justerade resultatr ä kningar f ö r vart och ett av å ren 1974-84. Resultatr ä kningarna f ö r 1974-83 har r ä knats om till 1984 å rs princip. En justering i
efterskott kan naturligtvis aldrig bli exakt. De faktiska utbetalningarna (av
skatt resp "utdelning") kan ha varit annorlunda ä n de teoretiska, vilket p å verkat fondens likviditet och d ä rmed ocks å resultat. Det visar sig emellertid
att summan av de faktiska utbetalningarna å ren 1974-83, (478 mkr) mycket n ä ra ö verensst ä mmer med de utbetalningar som
skulle ha blivit f ö ljden av en till ä mpning av 3S-regeln, (475 mkr). Ä ven om teori och verklighet inte ö verensst ä mmer varje enskilt å r ä r skillnaderna s å sm å att de i detta sammanhang ä r f ö rsumbara.

I tabellen p å n ä sta sida å terges dels det nominella
resultatet av verksamheten inkl ej realiserade vinster/f ö rluster, dels det totala
resultatkravet enligt nuvarande regler (avs ä ttning f ö r bevarande av grundkapitalets k ö pkraft + ö verf ö ring till f ö rsta - tredje AP-fonderna), s å v ä l å rsvis som ackumulerat. Skillnaden
utg ö r ö ver- eller underskridande av
resultatkravet. Dessa siffror illustreras ocks å i diagrammet p å sid O och kommenteras i anslutning
till diagrammet.

VO fA

......
-r — -

J t

TA KS

-- i---

SOI <r

rA esi

Ol <T

vO o

vOi
r--

r-*

cr 1

rAl CO

rAl
CN

• o

1 <r

1 CN

r-~\

lA lA

CSJ

r--i r-

r CN

cni cn

c-l

o CSJ

• 3-

voi <r

lA C>

■91
o

o
1

<Ti '-

PAI
OS

• t

CsJt lA

J £

CS|

CO o

-3-1 O

t-1 a

fA T —

lAl CD

rA CO

T-I vo

fsi

<TI sO

rAl
lA

T-I CSJ

1 r-

1 1

;

------ 1-----

1- O

<T1 vO

OS Os

CDI
OS

cn T-

Ol CSJ

CD SO

lAl
<T

rvj

COl CSJ

CNI
CN

1 t —

t-1

PA ffl

CSJI (SJ

r- O

r-*i
T-

CTV

ONI CNJ

<3 vo

Ol
OS

-H

CSJ

CSJI <3-

rAl
ov

:co

[

T ■-

• 3- <r

CSi

cri o

r- rA

Ol -

(SJI rA

JS lA

T-I cn

CNI
vO

.: £

— 1----------

CJl

CNI

fA
03

<n so

os -a-

-3-1
-a'

T-
1

CD1 o

ov >T

1 r

1 r-

T-1 cr

- T —

T-I 00

Ov lA

1 cri o

-a-

T-I r

CN rA

VOI
rA

*"■

r-l t

T — 1 rA

■!->

O o

est

CDI rA

SOI
r-

-ST

rsi

t — ( rA

vO CN

COI
sO

1 1

Qi ■O

~ ;~"

vo r-

■O'

<r lA

Cl T-

CSJ

0S| lA

<r r-

vOl
CO

■a

__________________ „

— r---

O o

Ot o

vO lA

-ii

• a-

<3i <T

CNI
CN

;cD

1 t 1

1 1

------------------------------------- T----------------

* — ,.

QJ 1

1 u

-J - t

T3 1
1 t (_J

' U Oi

■'-i 1

tr I

C a
Q. t <

Q) 0) -Q

U u.

Z UJ 1

CD ;0
< 1

"D 4J CD

-H t — )

(-
t k~~

J C

U .1.J

> U_

i/i 1

CD
rA 1 . —

3 :CD *J

0} CO

•— Z 1

> Ul 1 >)
O

« w 4_l CO

• >->
3

< — 1

OJ J->
t- <1

C O

cn --*

0> OJ

1 — >
1

J3 v
QCI 1/)

JJ .-. Ji

C t-

_J 1 t —

— 4 iCI ► — CC

(0 0) CO

■' :0

■ tn

o UJ \ » x

U CD
' k-l < L é J

*j o »

> u.

C c

LD o 1 cr

:0 -- » -1 <i cr
Q

~- c c

tn cn

JC »

UJ < 1 UJ

(*_■- » *J .- k-l
UJ Z

3 :CD ■-.

c c

cn >

QC CC 1 _|

>■

a rA _ji _j o

cn u C

o o

UJ 1 o

CT » CD cr Ol
O "

0) *J

- 0) "-

• -
tn 0=1 r

C J C
yi 3: • -

t- +

4 .4J

E T3 —

— J — uji o

■
"D CN " CD Ull O ► —

0) CD

CO CD

\ CD

— 1 — 1 •— 1 it

C C U C OCI iC O

« j

Ul U >

cn CD

Ql U U

UJ <C C/ll C_}

■*->
0 :0 (m (
UJ

— t CD fc-

C 0) 0)

Z UJ Ol <t

*JUjj1 — 0] <tl< LD

OJ CP:0

— * -

■-4 tn *j

01 _i

:CD CT' — (-"DS) tr

u c t-

CD CD

c ■-* Ul

3: cri o

Ul CD OJ C Zl O UJ

:0 —

OJ 0)

J< -H 3

o :ci ••

t/1

>>t->0 1" >

q: c i

QC q:

O CD -H

Z UJ L-l O

< CD
o W

i/ii O

a Ii ■o

c .m:

' c CD QJ ra -J T3 0) ■-!■- C

c cu 1- OJ .-c I. o>_

■O

CB ■-

Ol et

c .

■n

— -0

1- c

OJ D

X
u

OJ CT

■a

■O

C .to

• CB

:C0

a i?

— ) -

«— CN r

FEM AR I SIFFROR

(Mkr d ä r ej annat anges. Avrundningar till
heltal, utom betr r ä ntesatser.)

1980

1981

1982

1983

1984

Tillskott av gruxkapital i/tfer året

D:o ackunjlerat

Gnxckapital vid å rets
slut, nuv ä rde (uppindexerat med kcnsLnentprisirtfex)

Fcnkapitalvid
å rets slut, anskaffningsv ä rden

FcncJ<apitall)vid
å rets slut, marknaifev ä rden

K ö p av v ä rdepapper
uTder å ret

F ö rs ä ljningar av v ä rdepapper inder å ret, mBTtoiadsv ä rden

Nettcplaceringar LTder å ret,
marknadBv ä rden2)

Placeringar i nyemissinner

V ä rdepappersportF ö lj vid å rets
slut, anskaffningsv ä rden

V ä rdepappersportF ö lj vid å rets
slut, marknactevarden

Antal F ö retag i
portf ö ljen vid å rets slut, st

(varav icke b ö rsnoterade)

Aktieutdelningar
och r ä nteint ä kter

Realisationsvinster/F ö rluster, netto

V ä rde ä ndring i
portf ö ljen')

Ö verf ö ring till f ö rsta-tredje AP-fonden)

Effektivavkastning3) %________________

F ö r ä ndr. av
generalindex (Veckans Aff ä rer, % F ö r ä ndr. a"
konsuTEntprisindex (1949=100), % B ö rscms ä ttning (aktier A:I + A:II) Nyenussicner'p å marknaden, plac. i Sverige Nyemissicner6)p å marknacden, plac. i utlandet Antal noterade bolag
vid å rets slut), st Avkastning p å eget kapital i b ö rsf ö retagerpB), Nyanissicnsr ä nta f ö r ind.cbligaticTBl å n, S

150

1.250

1.400

1.550

1.700

1.850

2.005

2.345

2.726

3.132

3.545

1.372

1.613

1.916

3.076

3.728

1.491

2.362

3.868

6.369

6.116

170

477

565

1.922

1.376

368

423

1.967

1.316

122

109

142

-46

168

140

1.252

1.432

1.702

2.636

3.109

1.371

2.181

3.654

5.930

5.496

(1)

(3)

(9)

(11)

(16)

107

127

151

201

128

980

413

201

630

1.2C3

1.342

-906

-69

-83

-98

-116

-103

-5

+23

+58

+36

+65

-12

7.500

18.500

29.100

75.800

70.500

139

1.658

3.376

7.089

9.199

798

150

3.904

371

130

141

179

232

ca 16

11.75-13,5 14,75-15 13,5-14,5 12,75-13,75 11,5-13

1) Gnrdop.
+ ackumlerade bckf .tr ö ssiga ö verskott

2)
Anger hur mycket
pengar san netto dispcnerats fbr kcp resp frigjorts genan f ö rs ä ljningar.

3)
ö kning el. minskn. av den "dolcda
reserven" (skilln. mellan markn.v. och ansk.v.)

4)
8CPo av aktieutd.
och r ä nteint. rainjs fbrvaltn.kostn. Reigeln
inf. fr o m 1979, <& fonden blev skattefri. Aren 1974-78 bet. fonden skatt
med 10-2D nkr/ å r.

5) Aktieutcjeln. och r ä ntor p é
l å n + netto realisaticns-

vinster/f ö rluster *_ v ä rde ä ndring i
portf ö ljen, allt st ä llt i relation till markn.v ä rdet p å portf ö ljen vid å rets
b ö rjan.

6)
Inkl rryintrodLkticner
och schabla-m ä ssigt ber ä knad riskkapitalandel av cptionsl å n. K ä lla: Aktiv
Placering.

7) A:I och A:II-listoma + OTC-listan.

8) Efter teoretisk skatt med SK.

Skr. 1984/85:177 44

fJ Ä ROe AP-FONDEN

Styrelse

Fondstyrelsens nuvarande ledam ö ter och suppleanter f ö rordnades av regeringen i april 1982 f ö r en tid av tre å r, dvs till dess fondens balansr ä kning f ö r
å r 1984 fastst ä llts. Genom en ä ndring
1984 i reglementet f ö r Allm ä nna Pensionsfonden ut ö kas fj ä rde AP-fondens styrelse med tv å ledam ö ter
och tv å suppleanter, som skall utses efter
f ö rslag av rikssammanslutningar inom
kooperationen.

LEDAM Ö TER SUPPLEANTER

Ingemar Mundebo, landsh ö vding,
ordf ö rande Bengt K A Johansson, statssekreterare

Gur.nar S ö der, generaldirekt ö r, vice ordf ö rande
Thorsten Larsson, f riksdagsledamot

Erik Svensson, kommunalr å d Lars Eric Ericsson, kommunalr å d

Roland Agius, direkt ö r Brivio Th ö rner, direkt ö r

Hans Werth é n, tekn dr Karl Erik ö nnesj ö , disponent

Nils Landqvist, docent Stig Lundahl, ekonomidirekt ö r

Ingemar Essen, direkt ö r Vakant

Stig Malm, LOs ordf ö rande Lage Andr é asson, f ö rbundsordf ö rande

Sven Wehlin, andre f ö rbundsordf ö rande Bertil Jonsson, f ö rbundsordf ö rande

Dan Andersson, ekonom Uno Ekberg, f ö rbundsordf ö rande

Kurt Lanneberg, ekonomichef Jaan Kolk, sekreterare

Hans Hellers, f ö rbundsordf ö rande Tobias Lund, direkt ö r

Revisorer

G ö sta Renlund, bankdirekt ö r, ordf ö rande
G ö sta Telestam, direkt ö r Jonas Forsman, direkt ö r Anders Larsson, ekonomichef

Vid revisionen medverkar REVEKO AB.

Kansli

Sten Wikander, verkst ä llande
direkt ö r

Thomas Halvorsen, direkt ö r

Gunnel Johansson, kamrer

Margareta Passad

Lillemor Evertsson

Gunnar Bergstrand

LiseLotte Hjorth

Allm ä nna Pensionsfonden, fj ä rde fondstyrelsen Bes ö ksadress: Kungsgatan 44 IV Postadress: Box 3069, 10361 Stockholm Telefon: 08 - 24 33 90

Diagram 1

AKTIEMARKNADENS UTVECKLING 1982-84

[Veckans Aff ä rers
index, 29,12.1972 = 100)

lUO

----

1------

----

1600 1400 1200

SKINDL

STRI

[\i

V-

1000

900

1--------------

-------- 1

------- 1

:---

/\X

\-[/\

' \

'-..

ill

x''

TALINDE

\'x.

-1

, III"

■w.

* »

II'

.''-

1' 1

RKSTAD

-w

■

•

~~--

300

2b0

— I

1962

1983

JAN

FEB

MARS

APR

MAJ

JUNI

JUU

AUG

SEPT

OKI

NOV

DEC

Diagram 2

AKTIEKURSER OCH NYEMISSIONER/ NYINTRODUKTIONER

MKR
(STAPLAR) ■11000

500-1

INDEX (Kunra)

-10000

totalindex, ■
Å rsgenomsnitt

- 9000

400-

NYEMISSIONER PLACERADE I UTLANDET

NYINTRODUKTIONER

I NYEMISSIONER PLACERADE ' I SVERIGE

- 8000

- 7000

1971 75 76 77 78 79 80 81 82 83 84

- 1000

Diagram 3

FJ&HDE AP-FONDENS ROSTRATTS-ZKAPrrAL-ANDE LAR I B Ö RSNOTERADE SVENSKA F Ö RETAQ

31 12 1964 Kapitalandel » -,

15 —

Vane pnck representerar en toretag (lotalt 40)

10 —

y •

6 —

* •

• .*

Rosiransandel %

1-- 1-- 1-- 1-- 1-- 1-- 1- i-- 1~

5 10

RESULTAT OCH RESULTATKRAV 1ST4-B4

Mkr lotati resultat inkl ei realiserad » vinsier /lonusler itmton med resutatkm enl nuvararxJe
reglemenie

(Kurvor)
-5.000

lOlOt- Ä O" J

Totalt resultat

2000-

Stapler (v ä nstra
skalan; lotaii resultat irsvis. overskon/underskon i torh é llande tu resultatkrav

Kurvor (h ö gra
skalan) lolalt resultat resp resultatkrav, ackumulerade v ä rden sedan lortdens tiiikomsl

tooo —

-t- —

li V

■

■ "1

■

-4000

-3000

-2.000

-1000