Prop. 1984/85:180

Prop. 1984/85:180 Regeringens proposition

1984/85:180

om förenklad självdeklaration;

beslutad den 21 mars 1985.

Regeringen föreslär riksdagen att anla de förslag som har
lagils upp i bifogade uidrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen förelås all elt slarkl förenklal
deklarations- och taxeringsförfarande införs för huvuddelen av landets
löntagare och pensionärer.

Först och främsl föreslås alt skattskyldiga med enkla inkomsl-
och förmögenhetsförhållanden skall fä lämna en förenklad självdeklaration. Den
skattskyldige behöver i normalfallet inte redovisa inkomsterna i deklarationen.
Han får i stället bekräfta att de uppgifier som skattemyndigheterna får
kännedom om genom kontrolluppgifter eller kan inhämia genom befintliga register
är rikliga. Uppgifter som skaltemyndighelerna inte har kännedom om, l.ex.
avdragsyrkanden, mäste dock redovisas i deklarationen. Det förenklade
deklarationsförfarandel skall enligt förslagel i princip omfatta skattskyldiga
som har inkomst av tjänst, kapital eller schablonbeskattad annan faslighet,
smärre aklievinsler och som har endast vissa allmänna avdrag. En ytterligare
begränsning i rällen all lämna förenklad självdeklaration är beträffande
inkomst av ijänsl alt den skatlskyldige inle yrkar avdrag ulöver
schablonavdragel.

För alt underlätta genomförandet av det förenklade
deklaraiionssyste-met förelås ändringar av vissa materiella beskattningsregler.
Del nuvarande schablonavdraget om 1 000 kr. under inkomst av ijänsl höjs lill
3 000 kr. men omfattar dä även avdrag för resekostnader till och frän arbetet.
Samtidigt avskaffas den begränsning i avdragsrätten för sådana resekostnader,
som innebär att den skatlskyldige själv får stå för de försia 1 000 kronorna.
Avdraget på 100 kr, under inkomsl av tjänsl för den som har andra inkomster än
arbetsinkomster slopas också.

Sparavdraget under inkomsl av kapilal på 800 kr, för
ensamstående och 1 600 kr. för sambeskaitade gemensaml individualiseras och
höjs lill 1 600 1
Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 180

Prop.
1984/85:180 2

kr, Samiidigi med denna höjning görs i förenklingssyfle
den ändringen under inkomsl av kapilal att avdrag för förvallningskoslnader
medges endasl lill den del de översiiger 1 000 kr. Vidare görs ocksä i
förenklingssyfle ränlan på överskjulande skall skaltefri samtidigt som
räntesatsen halveras,

Etl nytl avdrag på I 000 kr, under inkomst av tillfällig
förvärvsverksamhet införs, vilket får utnyttjas mot vinster vid försäljning av
aklier som innehafts mindre än tvä år. Det nuvarande avdraget vid försäljning
av äldre aklier som är på 3000 kr. för såväl ensamslående som makar gemensaml
omvandlas till ell individuelll avdrag på 2000 kr.

Del förenklade förfarandel bygger på förulsällningen atl
den skaltskyldige och skatiemyndighelerna i slor ulslräckning har tillgång
till samma information. 1 det nya systemet måste därför skyldigheten all lämna
kontrolluppgifter utökas. Bl.a. föresläs atl banker och andra kreditinstitut
skall lämna kontrolluppgifter i fräga om ränior.

Del nya förfarandel förelås bli lillämpal försia gången
vid 1987 ärs laxering.

1 propositionen föreslås vidare all skattetillägg normalt
inte skall las ut vid rättelse av oriklig uppgifl i fråga om inkomsl av tjänst
eller kapilal. När det gäller inkomsl av tjänsl avses detla gälla redan fr.o.m.
1985 års taxering.

Till sist föresläs att den automatiska indexregleringen i
slatsskatleskalan avskaffas.

Pt-op.
19g4/85: 180

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskatteiagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs alt 19§, 33§ 1 och 2 mom., 35 § 3
mom., 39§ I och 3 mom.. 46§ 2 mom., punkl 4 av anvisningarna lill 33 § samt
punkt 2 av anvisningarna lill 50 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I9§'

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning eller eljest på grund av giftorätt
lillfallil make eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av
oskift bo eller gåva;

vinsl vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i
andra fall än som avses i 35 iJ 3-4 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinsl vid vinsldragning på
här i rikel utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt
lotteri eller vid vinsldragning pä ulländska premieobligationer, som uppgår
lill högst 100 kronor;

ersättning, som pä grund av försäkring jämlikt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke
ersättningen grundas pä förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för
år eller utgör föräldrapenning, så ock sådan ersättning enligt annan lag eller
särskild förfallning, som utgått annorledes än pä grund av sjukförsäkring, som
nyss sagls, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbele eller under
mililärtjänsigöringelleri fall som avses i lagen (1977:265) om slatligl
personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersälining lill sjömän om
icke ersäiiningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp
för år. ävensom ersällning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit
någon pä grund av annan försäkring, som icke tagits i samband med tjänst, dock
alt lill skattepliktig inkomsl räknas ersättning i form av pension eller i form
av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32§ 1 eller 2 mom., så
ock ersättning som utgär på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet
undanlag, annan ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeständsförsäkring
och avser förlorad inkomsl av skattepliktig nalur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt
grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer lill den del ersättningen utgär under de försia trettio dagarna
av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så all ersättningen
uppgår för insjuknandedagen till högsl 30 kronor och för övriga dagar till
högsl 6 kronor för dag;

belopp, som lill följd av försäkringsfall eller återköp av
försäkringen Ulgäll pä grund av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersällning för skada pä
egendom, dock atl skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser
driftbyggnad pä

' Senaste lydelse 1984:498.

Prop. 1984/85:180 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

jordbruksfastighet, byggnad pä faslighet som avses i 24§ I
mom., byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sädan del av
värdet av markanläggning som fär dras av genom ärliga värdeminskningsavdrag,
dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit om den försäkrade eller
skadade egendomen i slället hade sålls, hade varit all hänföra till inläkt av
fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljesl motsvarar
skattepliktig intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörelse,

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som
utgått pä grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan
sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagils i samband med tjänst, saml
vinsiandel, som Ulgåll på grund av skadeförsäkring, och premieålerbelalning på
grund av skadeförsäkring, för vilken rätt lill avdrag för premie icke
förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956: 293) om ersättning åt
smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor
eller högre belopp för år;

periodiskl understöd eller därmed jämförlig periodisk
intäkl, som icke utgör vederlag vid avyttring av egendom, i den mån givaren
enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är berättigad till
avdrag för utgivet belopp;

stipendier till studerande vid undervisningsanstalter
eller eljesl avsedda för mottagarens utbildning;

studiestöd enligt 2, 3 eller4 kap. studieslödslagen (1973:
349). internaibidrag, aterbeialningspliktiga sludiemedel och resekoslnadsersättning
enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådani särskilt bidrag vilkel enligt av
regeringen eller statlig myndighel meddelade bestämmelser utgår till deltagare
i arbetsmarknadsutbildning saml med dem i fråga om sådant bidrag likställda,
och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för koslnader
som avsells skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänl barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall eriäggas
skatt enligt lagen (1958: 295) om sjömansskatt;

kontantunderslöd, som uigives av arbetslöshelsnämnd med
bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om
allmän försäkring, sädan del av värdbidrag enligt 9 kap. 4§ samma lag som utgör
ersättning för merkoslnader saml hemsjukvårdsbidrag, som utgär av kommunala
eller landstingskommunala medel lill den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om
husirutillägg och kommunalt bostadstillägg lill folkpension;

kommunall bostadstillägg tiil handikappade;

bosiadsbidrag som avses i för- bostadsbidrag som avses i för-

ordningen (1976:263) om statliga ordningen
(1976:263) om statliga bostadsbidrag lill barnfamiljer, för- bostadsbidrag
lill barnfamiljer eller ordningen (1976: 262) om slatskom- förordningen
(1976:262) om slats-munala bostadsbidrag eller förord- kommunala
bosiadsbidrag; ningen (1977:392) om stalskommunala bostadsbidrag
lill vissa folkpensionärer m.fi.;

Prop. 1984/85:180 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som
arbetsgivare uppburit frän personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke
medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbelsgivare uppburit från
pensionsstiflelse, till den del stiftelsen ej ägl andra medel för au lämna
gotlgörelsen än sådana för vilka avdrag icke ålnjutits vid avsättning till
stiftelsen;

kompensalion av slalen för bensinskall på bensin som
förbrukals vid yrkesmässig användning av motorsåg:

inläkler av försäljning av vilt intäkter av försäljning av vilt

växande bar och svampar som den växande bär
och svampar som den

skattskyldige själv plockal till den skaltskyldige
själv plockat till den

del intäkterna under ett beskatt- del
intäkterna under etl beskatt

ningsår inte översiiger 5 000 kro- ningsår
inte överstiger 5000 kro

nor, såvida intäkterna inle kan hän- nor,
såvida intäkterna inte kan hän

föras lill rörelse som den skattskyl- föras
till rörelse som den skatlskyl

dige driver eller utgör lön eller lik- dige
driver eller ulgör lön eller lik

nande förmån. nande förmån;

ränla enligt 69§ I mom. uppbördslagen (1953:272).

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till
lantbrukare, yrkesfiskare m.fl. gäller särskilda beslämmelser i punkl 16 av
anvisningarna lill 21 S och i punkl 11 av anvisningarna lill 28 §.

(Se vidare anvisningarna.)

33 S

/ inom.~ Från iniäkl av ijänsl må avdrag göras för
samlliga ulgifter, vilka äro all anse som kostnader för fullgörande av
tjänsien, såvitt icke för samma koslnader anvisais särskilt anslag, som, på
sätt i 32§ 3 mom. är sagt. ej skall upplagas såsom intäkt. Avdrag får i
enlighet härmed ske för, bland annat:

avgifter som den skatlskyldige eriagl för sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, som lagits i samband med tjänsl, sä och avgifter som
den skatlskyldige i samband med Ijänslen eriagl för egen eller efterlevandes
pensionering annorledes än genom försäkring;

hyra eller annan kosinad för tjänste- eller arbetslokal,
för vilken den skaltskyldige haft att själv vidkännas ulgifl;

kostnad för arbetsbiträde, som den skauskyldige använl för
tjänsts Ulförande och som han själv avlönat;

förlust å medel, för vilka den skaltskyldige varil på
grund av sin ijänsl redovisningsskyldig;

kosinad för resor i ijänslen, där ej, vad angår statstjänst,
särskild ersällning varil därt"ör anvisad;

kostnad för facklitteratur, instrument och dylikl, som
varil nödigt för tjänstens fullgörande.

-Seniisle lydelse 1975: 1347.

Nuvarande
lydelse

Har den skattskyldige för sin ulbildning eller eljesl i
och för tjänsten ådragit sig gödd. må ock ränla å sådan gäld avdragas.

2 moin. Skattskyldig, som haft intäkt av tjänsl i form av
kontant lön eller sädan annan ersättning, som enligt 11 kap, 2§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring skall anses som inkomst av anställning, skall
ulöver koslnader som avses i punklerna 3 och 4 av anvisningarna anses ha haft
utgifter lill etl belopp av minsl 1000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga
fem procenl av intäkten avrundal till närmasl högre hundratal kronor.

Skallskyldig,
som hafl iniäkl av Ijänsl, i annal full än som avses i försia Slyckel, skall
anses ha hafl ulgifler som avses i I mom. lill ell belopp av minsl 100 kronor.

Vad i försia och andra styckena sägs skall inle gälla, om
summan av ulgiflerna uppgår till eller överstiger summan av intäkterna, och
inle heller i den mån avdraget genom tillämpning av nämnda slycken skulle
koinma atl överstiga summan av intäkterna.

Föreslagen
lydelse

1 fråga om räll till avdrag för

ränla på skuld som den skallskyldi

ge ådragit sig för sin utbildning eller

annars i och för tjänsien gäller 39 §

1 mom.

2 mom. Skattskyldig, som haft

intäkt av ijänsl i form av kontant

lön eller sådan annan ersättning,

som enligt 11 kap, 2§ lagen

(1962:381) om allmän försäkring

skall anses som inkomsl av ansläll

ning, skall ulöver koslnader som

avses i punkl 3 av anvisningarna

anses ha haft utgifter lill etl belopp

av minst 3 000 kronor. Avdraget får

dock inte översliga tio procenl av

intäkten avrundal lill närmast högre

hundratal kronor, och ej heller en

saml eller tillsammans med kostna

der som avses i punkl 3 av anvis

ningarna överstiga intäkten.

3 mom.
Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond, delbevis
eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller i
handelsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt
eller aktie är i sin helhel skattepliktig, om den skaltskyldige innehaft
egendomen mindre än två år. För vissa aktier och andelar tillämpas
beslämmelserna i 3 a mom.

3 mom.
Realisationsvinst pä grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond, delbevis
eller teckningsrätt lill aktie eller andel i ekonomisk förening eller i
handelsbolag eller annan rätlighel som är jämförlig med här avsedd andelsrält
eller aktie är i sin helhel skattepliktig, om den skattskyldige innehaft
egendomen mindre än tvä är. Från sammanlagda beloppet av skalte-pliklig
realisalionsvinsi enligt della stycke under ett beskaltningsår, minskat med
avdragsgill förlusl vid

' Senasle Ivdelse 1982:421. "Senaste Ivdelse 1984:
1060.

Prop. 1984/85: 180

Föreslagen
lydelse

avyttring samma år av egendom som avses i della stycke,
Jår den skaltskyldige göra avdrag med 1000 kronor. Avdraget får dock inle
ö]'erstiga vad som svarar mol sammanlagda beloppei av skattepliktig
realisalionsvinsi enligt delta stycke, minskat med avdragsgill förlust som
nyss nämnls. För vissa aklier och andelar tillämpas bestämmelserna i 3 a
mom.

Avyttrar skatlskyldig egendom som avses i delta moment
och som den skattskyldige innehaft tvä år eller mera, är 40 procent av
vinsten skattepliktig. Frän sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst
enligt della slycke under elt beskattningsår, minskal med avdragsgill del av
förlust vid avyttring samma är av egendom som avses i detta slycke./år den
skallskyldige göra avdrag med 2000 kronor. Av-dragei får dock inte överstiga
vad som svarar mol sammanlagda beloppei av skaltepliklig realisationsvinst
enligt detta stycke, minskal med avdragsgill del av förlust som nyss nämnts.

Nuvarande Ivdelse

Avyttrar skaltskyldig egendom som avses i detla moment och
som den skallskyldige innehaft tvä år eller mera. är 40 procenl av vinsten
skattepliktig. Frän sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt
detta slycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill del av förlust
vid avyttring samma år av egendom som avses i detla stycke, äger skattskyldig
ålnjula avdrag med i 000 kronor. Har den skaltskyldige under beskaltningsårel
varil gift och levt tillsammans med sin make, får sådani avdrag åtnjutas för
dem båda gemensamt med 3000 kronor. I inlet fall får dock skattskyldig åtnjuta
avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av
skattepliktig realisationsvinst enligt detla stycke minskat med avdragsgill
del av förlust som nyss nämnls.

Kan tillämpning av föregående slycke antas hindra
strukturrationalisering som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån hell eller
delvis, om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om
della senasl den dag avyiiringen sker.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan
tvångsförsäljning som anges i 2S försia slycket 1) lagen (1978:970) om uppskov
med beskatlning av realisationsvinst, är - oavsett lidpunkten för förvärvei -
endasl 40 procenl av vinsten skatiepliklig.

Bestämmelsen i 2 mom. tredje slycket äger motsvarande
tillämpning på egendom som avses i delta momeni.

Har fastighet överiåtits pä aktiebolag, handelsbolag eller
ekonomisk förening genom fång pä vilket lagfart sökls efler den 8 november 1967
av nägon som har ell bestämmande inflyiande över bolagel eller föreningen,
beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller
andel i bolaget eller föreningen som om avyiiringen avsett mol aktien eller
andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagls fär inte föranleda att

Prop.
1984/85:180 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller all
avdragsgill realisationsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta
momeni. Beslämmelserna i delta stycke gäller endasl om sådan fastighet ulgör
bolagels eller föreningens väsentliga lillgång. De gäller dock inle vid
avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan
bostadsförening som avses i punkt 2 femle slycket av anvisningarna lill 38 §,
om avyiiringen avser endasl rätl till viss eller vissa men ej alla
bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan
hos myndighel om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid
försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i della stycke
beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avyttring av
faslighel. skall avyiiringen anses ha avsell den mot aktien eller andelen
svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid
avyiiringen obeskattade vinstmedel i bolaget till följd av atl större delen av
dess tillgångar före avyiiringen av aktien överlålils på den skaltskyldige
eller annan, skall som skaltepliklig realisationsvinst räknas vad den
skaltskyldige erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av
större delen av bolagels tillgångar ägl rum skall även beaktas tillgång i
bolaget som inom två år efter avyiiringen av aktien, direkl eller genom
förmedling av annan, överiåls pä den skatlskyldige eller honom närstående
person eller pä aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den
skaltskyldige eller honom närstående person har etl bestämmande inflytande. Har
överlåtelse av tillgäng i bolaget ägt rum efter utgången av del beskattningsår
dä skattskyldighet för realisationsvinst vid avyiiringen av aktie i bolaget
uppkom, skall realisationsvinst enligt delta slycke las till beskattning pä
samma sätl som vid eftertaxering för nämnda beskaltningsår. Vad nu sagls äger
motsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk
förening, Riksskatteverket får medge undantag frän detla slycke, om det kan
anias all avyiiringen av aklien eller andelen skelt i annal syfte än alt
erhålla obehörig förmän vid beskallningen. Mot beslut av verket i sädan fråga
får lalan inte föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i ett aktiebolag, vari
akiierna till huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätl innehas -
direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller
etl fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ell annat fåmansbolag, vari
aktie — direkl eller genom förmedling av annan — ägs eller inom tvä år efter
avyiiringen vid nägol tillfälle kommer all ägas av den skaltskyldige eller
honom närslående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad
den skatlskyldige erhåller för aklien. Lika med aktieinnehav i del bolag, som
förvärvat aktien, anses den skatiskyldiges aktieinnehav i etl annat fåmansbolag,
som inom två år efter avyiiringen förvärvar slörre delen av tillgångarna i
något av fämansbolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolagel
eller i bolag, som förvärval slörre delen av tillgångarna i någol av
fämansbolagen, ägl rum efter utgången av det beskaiiningsår då skallskyldighel
för realisationsvinst enligt detla slycke uppkom, fär realisationsvinsten las
lill beskattning pä samma säll som vid eftertaxering för nämnda beskaltningsår.
Vad nu föreskriviis äger motsvarande tillämpning i fräga om handelsbolag eller
ekonomisk förening eller andel i sådani bolag eller förening liksom
teckningsrätt lill aktie eller annan rätlighel jämförlig med aktie. Sker
avyiiringen av organisaioriska eller marknadslekniska skäl

Prop.
1984/85:180

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

eller föreligger andra synnerliga skäl, kan regeringen
eller myndighel, som regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag
frän tillämpning av della slycke.

Som närslående person räknas i della momeni föräldrar,
far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make. syskon eller
syskons make eller avkomling saml dödsbo vari den skallskyldige eller nägon av
nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och
fosierbarn.

39 §

/ mom.'' Frän brulloinläkt som avses i 38§ 1 mom. fär
avdrag göras för förvaltningskostnad samt för gäldränta, som inle skall dras av
enligt bestämmelserna i 22, 25. 29, 33 och 36§§ samt i 2 mom. av denna
paragraf.

3 mom.'' Fysisk person, som haft intäkl varom i 38§ 1
mom..för-inäles, äger, där bruttointäkten överstiger sammanlagda beloppet av de
(' I mom, avsedda kostnaderna, utöver avdrag för dessa kostnader ålnjula exlra
avdrag med 800 kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret varit gift
och levi ullsammans med andra maken, må nu avsell avdrag .för dem båda
gemensaml ålnjuias med 1600 kronor. I inlel fall må dock skallskyldig ålnjula
exlra avdrag med högre belopp än som svarar mol skillnaden mellan bruttointäkten
och summan av de / I mom. avsedda kostnaderna.

/ mom. Från bruttointäkt som avses i 38§ 1 mom. får avdrag
göras för förvallningskoslnader. Jör ränla som avses i 33§ I mom. andra
Slyckel samt för annan ränla, som inle skall dras av enligt beslämmelserna i
22, 25, 29 eller 36§ eller i 2 mom. av denna paragraf.

Fysisk
person får göra avdrag jör förvallningskoslnader endasl lill den del dessa
översiiger 1000 kronor under beskaliningsårel.

3 mom. Fysisk person, som hafl inläkt som anges i 38 S 1
mom., har räll till extra avdrag med / 600 kronor om bruttointäkten översiiger
sammanlagda beloppet av de enligt 1 mom. avdragsgilla kostnaderna. Avdraget får
dock inte översliga vad som svarar mot skillnaden mellan brullointäklen och
summan av de enligt 1 mom. avdragsgilla kostnaderna.

s. 10 Kontrollera mot PDF

46 S

2 mom 1 hemortskommunen får skatlskyldig, som varil bosatt
här i riket under hela beskaltningsårel, dessutom göra avdrag:

I) för periodiskt understöd eller därmed jämförlig
periodisk utbetalning, som inte får dras av från inkomslen av särskild
förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkt 5 av anvisningarna;

' Senaste lydelse 1979:612. ' Senasle lydelse 1975:312. '
Senaste lydelse 1982:421.

Prop. 1984/85:180 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2) för påförda egenavgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter som inte får dras av från inkomsten av särskild förvärvskälla;

4) för belopp som den skattskyl- 4) för belopp som den skaltskyl

dige enligi vid självdeklaraiionen dige
under beskattningsåret har be-

Jögai intyg eller annal skrifiligt be- talat
för eller tillgodoräknats som

f/,? under beskattningsåret har bela- underhåll
av icke hemmavarande

lat för eller tillgodoräknats som un- barn
intill dess barnel fyllt 18 år

derhåll av icke hemmavarande barn eller
intill dess del fylll 21 är om det

intill dess barnet fyllt 18 år eller genomgår
grundskola, gymnasie-

inlill dess det fylll 21 år om del ge- skola
eller därmed jämförlig grund-

nomgär grundskola, gymnasieskola ulbildning,
dock högsl med 3000

eller därmed jämförlig grunduibild- kronor för varje barn;

ning, dock högst med 3000 kronor

för varje barn;

6) för a vgift som den skattskyldige har betalat under
beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänslepensionsförsäkring, som
ägs av arbelsgivare, om försäkringen ägs av den skallskyldige.

Har skatlskyldig under beskaliningsårel varit skyldig alt
betala sjömansskatt, medges avdrag för periodiskl underslöd, avgifl för
pensionsförsäkring och underhållsbidrag, som anges i försia stycket 4) och 6),
endast i den män hänsyn inte tagits till understödet, avgiften eller
underhällsbidraget vid beräkningen av sjömansskatt.

Om skaltskyldig varil bosatt här i rikel endasl under en
del av beskattningsåret, medges avdrag som nu sagls bara i den mån del belöper
på nämnda lid.

Avdrag för avgifl som avses i försia slycket 6) får inte
överstiga den skatiskyldiges A-inkomsi för antingen beskattningsåret eller årel
närmasl dessförinnan och beräknas med hänsyn lill slorleken av sådan inkomst. 1
fråga om sådan A-inkomst som hänför sig lill jordbruksfastighet eller rörelse
eller som hänför sig lill anslällning. om den skattskyldige helt saknar
pensionsrätl i anslällning och inte är anställd i aktiebolag eller ekonomisk
förening vari han har sådani beslämmande inflyiande som avses i punkl 2e femle
stycket av anvisningarna lill 29 §, får avdraget uppgä till sammanlagl högst 35
procent av inkomsten till den del den inle översiiger tjugo gånger det
basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för årel
närmast före taxeringsåret saml högst 25 procenl av den del av inkomsten som
överstiger tjugo men inle trettio gånger nämnda basbelopp. 1 fråga om övrig
A-inkomst får avdraget uppgå till högst 10 procenl av inkomslen till den del
den tillsammans med A-inkomst enligt föregående mening inle översiiger ijugo
gånger nämnda basbelopp. I stället för vad som angivits i andra och tredje
meningarna av detta stycke får avdraget beräknas lill högsl etl belopp motsvarande
angivel basbelopp jämte 30 procent av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet
eller rörelse inlill en sammanlagd A-inkomsi molsvarande tre gånger samma
basbelopp. Avdraget beräknas i sin helhet anlingen pä inkomst som skall tas upp
lill beskatlning under beskattningsåret eller på inkomst årel närmasl
dessförinnan. Med A-inkomst avses inkomsl som enligt 9§ 3 mom. andra stycket
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är atl anse som A-inkomst. Till
A-inkomst räknas även inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt
samt enligt 1 S 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning.

s. 11 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 11

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter
ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får medges med
högre belopp än som följer av beslämmelserna i föregående stycke. Därvid skall
dock följande gälla. För skatlskyldig, som redovisar inkomst som är atl anse
som A-inkomst endasl av ijänsl men som i huvudsak saknar pensionsräit i
anslällning, får avdrag medges högsl med belopp, beräknat som för inkomst av
jordbruksfastighet eller rörelse på del sätt som föreskrivits i föregående
stycke. Har sådan skattskyldig erhållit särskild ersällning i samband med att
anslällning upphört och har han ej skaffat sig ell belryggande pensionsskydd,
fär dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag som avses i de två närmasl
föregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst som härrör från
aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skatlskyldige har sådant
bestämmande inflytande som avses i punkl 2e femte slyckel av anvisningarna till
29 §, Har skaltskyldig, som - själv eller genom förmedling av juridisk person -
drivil jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört med driften i förvärvskällan
och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ell betryggande
pensionsskydd, får avdrag beräknas även på sådan inkomst som enligt 9§ 3 mom,
andra slyckel lagen (1947:576) om statlig inkomsiskali är att anse som
B-inkomst, Avdraget får i della fall beräknas med beaklande av del antal är den
skattskyldige drivil jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högsl för lio
år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets storlek tas till den
skallskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för
avgifl som avses i första slyckel 6), Avdraget fär dock inle överstiga etl
belopp som för varje år som driften pägäti motsvarar lio gånger del basbelopp
som enligt lagen om allmän försäkring bestämts för del är drifien i förvärvskällan
upphört och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisals
som nellointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig
förvärvsverksamhel som är att hänföra lill vinst med anledning av överlåtelse
av förvärvskällan. Har riksskatteverket enligt punkt 1 tredje styckel av
anvisningarna till 31 § medgivit alt dödsbo lar pensionsförsäkring, anger
riksskatteverket del högsla belopp varmed avdrag för avgifl för försäkringen
får medges. Härvid iakttas i tillämpliga delar beslämmelserna i delta stycke om
avdrag för skallskyldig som upphön med driften i en förvärvskälla. Mot beslut
av riksskalteverket i fråga som avses i detta stycke fär lalan inte föras.

Har skattskyldig eriagl avgifl som avses i försia slyckel
6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt
beslämmelserna i fjärde stycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid
laxering för del påföljande beskattningsåret. Sådani avdrag medges dock inle
med belopp som tillsammans med erlagd avgift sislnämnda är översiiger vad som
anges i fjärde stycket.

Oavsett föreskrifierna i de föregående slyckena medges
avdrag för avgifl som avses i försia stycket 6) i hemortskommunen inle med
högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster frän
förvärvskällor, som är skatleplikliga i kommunen, och övriga avdrag enligt
denna paragraf. Kan avdrag för avgift som avses i första stycket 6) inle
utnyttjas i hemortskommunen, medges avdrag för återstoden i annan kommun med
belopp intill den där redovisade inkomslen, i förekommande fall efler andra
avdrag enligt denna paragraf som medges vid taxeringen i kommunen. Avdrag, som
pä grund av vad nu sagls inle kunnat utnyttjas vid

s. 12 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

taxeringen för det beskattningsår dä avgiften betalades,
får utnyttjas senasl vid ta.xering för själle beskattningsåret efter
betalningsärel. Inte heller i sistnämnda fall får avdraget översliga vad som
återstår sedan övriga avdrag enligi denna paragraf gjorls.

Anvisningar

lill 33 §

4.** Även för det fall, atl skattskyldig enligt punkt 3
här ovan icke är berättigad till avdrag för ökade levnadskostnader, äger han
dock rätl avdraga skälig kosinad för resor lill och från arbetsplatsen, där
denna varil belägen på sädant avstånd från hans bostad, atl han behövt anlita
och även anlitat särskilt fortskaffningsmedel.

Om avståndet mellan den skattskyldiges boslad och
arbetsplats uppgår lill minsl fem kilometer och det klarl framgår alt
användandet av egen bil för resa lill och från arbetsplatsen regelmässigl
medför en tidsvinst på minst två limmar i jämförelse med allmänt
kommunikationsmedel medges avdrag för koslnader för resa med egen bil. Sådant
avdrag medges ocksä om den skatlskyldige använder bilen i tjänsien under minsl
60 dagar för är räknal för de dagar som bilen används i ijänslen. Om bilen
används i tjänsien under minst 160 dagar för år räknat medges avdrag under alla
de dagar som bilen används för resor mellan bostad och arbetsplats. Användning
i tjänsien beaklas dock endast om den uppgår till minst 300 mil för år räknat.
Avdraget skall besiämmas enligt schablon på grundval av genomsniltliga
kostnader för mindre bil och med hänsyn lill de koslnader, som är direkt
beroende av körd vägslräcka (milbundna kostnader). Regeringen eller myndighel
som regeringen beslämmer fastställer för varje taxeringsår föreskrifter för
beräkningen av avdrag i dessa fall.

För skattskyldig som på grund av ålder, sjukdom eller
handikapp är nödsakad atl använda bil lillämpas inte bestämmelserna i andra
slyckel. Detsamma gäller skattskyldig som är tvungen alt använda slörre bil på
grund av skrymmande last.

Avdrag för koslnader för resor till och från arbelsplatsen
medges bara för den del av kostnaderna .som överstiger 1000 kronor under
beskaltningsårel.

till 50 §

2.' Vid bedömningen av om 2.
Vid bedömningen av om skalt-

skaltskyldigs inkomst lill icke obe- skyldigs inkomsl lill icke obetydlig

tydlig del utgjorts av folkpension del utgjorts av folkpension iakt-

iaktlages följande. Som folkpension tages följande. Som folkpension

räknas icke barnpension eller värd- räknas icke barnpension eller vård

bidrag. Den omständigheten all bidrag. Folkpension skall anses ul-

folkpension under ett beskattnings- göra en icke obelydlig del av den

år utgått med ett ringa belopp, l.ex. skattskyldiges inkomst, om den

' Senaste lydelse 1983: 1051. ' Senasle lydelse 1983:970,

s. 13 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180

Nuvarande lydelse

lill följd av all folkpensionen icke åtnjutils under hela
årel, ulgör icke hinder mol all medgiva den skallskyldige avdrag. Avgörande
för bedömningen i della fall är huruvida folkpensionen, om den ulgåll i full
ulslräckning. ulgjorl en icke obelydlig del av inkomslen. Som folkpension
behandlas även tilläggspension i den män den enligi lagen om pensionslillskoll
föranleli avräkning av pensionslillskoll.

Regeringen eller den myndighet rege re föreskrifier för
avdragsberäkningen

Avdraget skall i första hand bestämmas med hänsyn till
slorleken av den skattskyldiges taxerade inkomst enligt lagen (1947:576) om
slallig inkomsiskali. Överstiger denna inkomst inte visst högsta belopp, skall
avdraget beräknas lill vad som behövs för alt den skaltskyldige inte skall
påföras högre slatligt beskaliningsbar inkomst än 7 500 kronor. Detta högsta
inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomsl för skallskyldig som under beskattningsåret
inle haft annan inkomsl än ålderspension enligt 6 kap. 2§ försia slyckel lagen
(1962:381) om allmän försäkring och pensionslillskoll enligt 2§ lagen om
pensionslillskoll saml ålnjulil avdrag endasl med 100 kronor enligi 33 § 2
mom. andra slyckel. För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp
som lillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas del högsta
inkomslbeloppet med uigångspunkt frän en pension utgörande 78,5 procent av
basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas del med utgångspunkt frän en
pension utgörande 96 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund gäller
också om gift skaltskyldig under viss del av beskaltningsårel uppburit
folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och

Föreslagen lydelse

uppgåll lill minsl 6000 kronor eller minst en femtedel av
den sammanräknade inkomslen. Som folkpension behandlas även tilläggspension i
den mån den enligt lagen (1969:205) om pensionstillskott föranlett avräkning
av pensionstillskott.

ringen bestämmer fastställer närma-enligl nedan angivna
grunder.

Avdraget skall i försia hand bestämmas med hänsyn till
slorieken av den skallskyldiges laxerade inkomst enligt lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt, Översiiger denna inkomst inle visst högsta belopp, skall
avdraget beräknas lill vad som behövs för att den skatlskyldige inle skall
påföras högre statligt beskattningsbar inkomst än 7 500 kronor. Detta högsla
inkomslbelopp motsvarar laxerad inkomst för skatlskyldig som under beskattningsåret
inte haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap, 2§ första stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring och pensionstillskott enligt 2S lagen om
pensionstillskott. För gift skaltskyldig, som uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas del högsta
inkomslbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 78,5 procenl av
basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt frän en
pension utgörande 96 procent av basbeloppet. Sislnämnda beräkningsgrund gäller
också om gift skatlskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit
folkpension med belopp som tillkommer gift vars make uppbär folkpension och
under återstoden av året iippburil folkpension med belopp som tillkommer
gift

s. 14 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

under återstoden av året uppburit vars make saknar
folkpension, folkpension med belopp som lillkommer gift vars make saknar folkpension.

Om skaitskyldigs slatligl laxerade inkomsl översiiger del
högsta inkomstbeloppet enligt föregående slycke. reduceras avdraget med belopp
molsvarande 66 2/3 procenl av taxerad inkomst mellan del belopp vid vilkel
högsla exlra avdrag utgår och eu belopp som är 3 basenheier slörre, med 40
procenl av laxerad inkomsl inom ell därpå följande inkomstskikt av 1,5
basenheters bredd och med 33 1/3 procent av taxerad inkomsl därulöver.

Del avdrag
som beräknas med hänsyn lill skallskyldigs slatligt taxerade inkomsl jämkas, om
värdet av skattepliktig förmögenhet översiiger 90000 kronor. Om
förmögenhetsvärdet översiiger 150000 kronor, skall avdrag inte medges.
Fastighet, som avses i 24 § 2 mom,, saml sådan bosladsbyggnad med tillhörande
toml på jordbruksfastighet, som används som boslad av den skaltskyldige, skall
inräknas i förmögenhelsvärdel med belopp som motsvarar 1/10 av skillnaden
mellan fastighetens respektive bostadsbyggnadens och tomtens taxeringsvärde
året före taxeringsåret och lånat kapilal, som nedlagts i fastigheten
respeklive i bosladsbyggnaden och tomten i den mån skillnaden inte överstiger
250000 kronor. Är skillnaden större beräknas värdet lill 25 000 kronor jämle
den del av skillnaden som överstiger 250000 kronor. Vid beräkning av hur stort
lånat kapital som lagts ner i bostadsbyggnaden och lomten, skall pä dessa anses
belöpa sä stor del av låneskulderna i förvärvskällan som byggnadens och
tomtmarkens taxeringsvärde utgör av det sammanlagda värdet av tillgångarna i
förvärvskällan inklusive byggnaden och tomtmarken. Har den skattskyldige eller
hans make flera sådana fasligheter, som avses här, gäller bestämmelserna endast
för en fastighet och då i försia hand för faslighel som ulgör sladigvarande
boslad för den skattskyldige.

Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får
frångås, när särskilda omständigheter föranleda det.

Vid beräkning av avdrag för gift skallskyldig iaktlages
bestämmelserna i 52 § 1 mom. sista stycket.

Denna lag Iräder i kraft den 1 januari 1986 och lillämpas
försia gången vid 1987 års taxering.

s. 15 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 15

2 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)'

dels alt 2 S 2 mom,, 25 och 36§§, 37§ 1, 2 och 5 mom,, 39S
1 mom,, 43 *i

2 mom.. I00§. 101 S 1 mom. saml 116f. 116g och 120§S skall
ha nedan

angivna lydelse, dels atl i lagen skall införas nya
bestämmelser. 24. 25 d och 28 §S, 37 § 8

mom. saml 66a. 66b och 70§§, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse

2§

2 mom.' Beteckningarna laxeringsår, beskaiiningsår och
hemortskommun hava i denna lag samma innebörd som i kommunalskalielagen
(1928:370).

Vidare skola vid laxering enligt denna lag bestämmelserna
i 4§ andra styckel kommunalskalielagen äga molsvarande tillämpning.

Huruvida nägon är alt anse såsom bosatt här i rikel, skall
avgöras efler de i anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen stadgade
grunderna.

Vad i denna lag stadgas om person, som varit här i rikel
bosatt, skall äga lillämpning jämväl å person, som i Sverige sladigvarande
vistals utan all vara härslädes bosalt.

Vad i denna lag sägs om makar skall i lillämpliga delar
jämväl gälla i fråga om skattskyldiga som avses i 65 § sisla slyckel
kommunalskattelagen.

Med alt skallskyldig samtaxeras förstås I denna lag atl
den skatlskyldige taxeras med lillämpning av 52§ I mom. kommunalskattelagen
och 11 § 1 mom. lagen (1947:576) om slallig inkomsiskali.

24 f

1
m o m.
Självdeklaralion är allmän självdeklaralion eller förenklad självdeklaralion.
Förenklad självdeklaralion får avlämnas av fysisk person under de förulsällningar
som anges i 2 och 3 mom.

2
m o m.
Fysisk person får, om inle annal följer av 3 mom., avlämna förenklad
självdeklaralion. om vad som skall redovisas i fråga om inläkler och avdrag
avser endasl

' Lagen omlryckt 1971:399.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 773. - Senasle
lydelse 1974:773, Förutvarande 24 § upphävd genom 1984: 1081.

s. 16 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 16

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1. inkomst av annan fastighet be

träffande högst två fastigheter

vilka den skattskyldige innehaft

hela beskattningsåret och för vilka

dels intäkten skall beräknas enligt

24§ 2 mom. kommunalskattelagen

(1928:370), dels taxeringsvärde har

beslämls för beskattningsåret,

2.
inkomst
av ijänsl saml intäkten utgått i pengar och annal avdrag än som avses i 33§ 2
mom. kommunalskalielagen inle yrkas för kostnader för fullgörande av Ijänslen.

3.
inkomst
av kapilal saml avdrag för koslnader yrkas endasl för ränta och inläklen
ulgörs av

a) ränla,

b) utdelning på svenska aklier

och andelar i svenska aktiejönder

eller ekonomiska föreningar eller

c) sådan förmån av faslighet som

skall las upp som skaltepliklig in

täkl enligt punkl 2 andra slyckel av

anvisningarna till 38§ kommunal

skalielagen och förmånen inte har

överlålils under beskattningsåret,

4. allmänt avdrag för underhåll

av icke hemmavarande barn eller

för avgifl för pensionsförsäkring,

5. sådant avdrag för nedsatt

skatleförmåga som av.es i 50§ 2

mom. andra eller fjärde stycket

kommunalskalielagen.

3 m o m. Förenklad .självdeklaration får inle avlämnas,
om

1.
den
skaltskyldige eller den med vilken den skallskyldige skall sumiaxeras inle
varil bosatt här I riket under hela bekattningsårei.

2.
den
skallskyldige under beskattningsåret haft inkomst av anslällning i ullandet
eller annars Jrån ullandet haft inkomst eller vid uigången av beskaliningsårel
där ägt skaiiepllklig förmögenhel.

3.
den
skallskyldige under beskaliningsårel vara skyldig ull belala sjömansskall
enligi lagen (1958:295) om sjömansskall.

s. 17 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4.
den
skallskyldige är jörcliigs-ledare ijåinaiisjörelag, närslående lill sådan
person eller delägare i jåmansföretag,

5.
den
skallskyldige skall sain-luxerus med person som ur skyldig att i
.självdeklaralion lämna uppgijl om inkomsl av rörelse eller
jord-hritksfusiighci eller uv annan fastighet, Jör vilken inläklen skall beräknas
enligi 24 § I mom. kommunalskalielagen (1928:370) eller

6. den skiiltskyldige skalt redovi

sa sådani ränlelillägg som avses I

10§ 6mom. Jjärde slyckel lagen

(1947:576) om slallig inkomsiskali.

25i)"*

Självdeklaralion skall uppla: Allmän
.självdeklaralion skall

uppta

1)
den
skaitskyldiges namn och postadress, hemortskommun, där sådan finnes, och
hemvist därstädes, personnummer samt nummer ä för honom utfärdad skallsedel å
preliminär skall för årel näst före laxeringsåret ävensom belräffande
utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk person del land, där
styrelsen haft sitl säte, samt belräffande skallskyldig, som allenast under någon
del av beskattningsåret varit i riket bosalt, uppgifl om den tid, han sålunda
haft bostad härslädes.

2)
alla
förvärvskällor, belräffande vilka skallskyldighel för beskaliningsårel åligger
den skallskyldige; och skall därvid i fråga om förvärvskälla, i vilken
skallepliklig fastighet ingått, särskilt angivas dels beskaffenheten av den
skallskyldiges innehav av fastigheten, dels fastighetens taxeringsvärde årel
näsl före taxeringsåret eller, om sådani värde del årel icke varit fasligheten
åsätt, dess eljesl antagliga värde vid taxeringsårets ingång, dels ock, därest
fastigheten icke ingått i förvärvskällan under hela beskattningsåret eller
fastigheten ingått däri endasl lill viss del, huru lång lid eller till vilken
del fastigheten sålunda ingåu i förvärvskällan,

3)
de intäkter och
de avdrag, som äro att hänföra lill varje förvärvskälla, dock all ersällning,
som enligt beslämmelserna i 37§ 1 mom, 1. g) icke behöver upptagas i
kontrolluppgift, ej heller behöver upplagas i deklarationen säsom inläkt,

4)
de allmänna
avdrag, som den skaltskyldige yrkar fä tillgodonjuia vid laxeringen,

5)
den
skallskyldiges lillgångar och skulder vid slulet av beskattningsåret, ändå atl
förmögenheten icke uppgår till skalteplikligi belopp, dock endasl om och i den
män skattskyldighet för förmögenhet åligger honom.

6)
beloppet av den
preliminära skatt, som genom skalleavdrag erlagts för året näst före
taxeringsåret, ävensom

■* Senaste lydelse 1984: 1081.

2 Riksdagen 1984/85. / .saml. Nr 180

s. 18 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1) garantibelopp,

8)
om
deklarationen avser fåmansföreiag, delägares eller honom närstående persons
namn, personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller
andelsinnehav tillika med angivande av röstvärde, om olika röstvärden förekomma,
dock all uppgifier icke behöva lämnas för närslående person, som ej uppburit
ersättning från, träffat avtal eller hafl annal därmed jämförligt förhållande
med företagel,

9)
ränlelillägg
som skall beaktas vid fastställande av underlag för till-läggsbelopp saml
grunderna för beräkning av ränlelilläggel.

Självdeklaralion skall därjämle Allmän .självdeklaralion skall

innehålla de uppgifier, som för sär- därjämle innehålla de uppgifier,

skilda fall föreskrivs i denna lag el- som för särskilda fall föreskrivs i

ler som erfordras för beräkning av denna lag eller som erfordras för

pensionsgrundande inkomsl enligt beräkning av pensionsgrundande

lagen om allmän försäkring eller för inkomst enligt lagen 11962:381) om

beräkning av skogsvårdsavgifl en- allmän försäkring eller för beräk-

ligl lagen (1946:324) om skogs- ning av skogsvårdsavgifl enligt la-

vårdsavgifl eller fastighetsskatt en- gen (1946:324) om skogsvärdsav-

ligl lagen (1984: 1052) om slatlig fas- gift eller fastighetsskatt enligt lagen

lighetsskall. (1984:
1052) om statlig faslighels-

skatt.

Ha makar, som ingått äktenskap före ingången av
beskattningsåret och under detta år levt tillsammans, var för sig inkomsl atl
taxera enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall vardera maken
uppgiva huruvida inkomst av förvärvskälla är A-inkomst eller B-inkomst enligt
9§ 3 mom. nämnda lag. Vad nu sagls om makar skall i tillämpliga delar jämväl
gälla i fråga om skattskyldiga som avses i 65 § sisla slyckel
kommunalskalielagen (1928:370).

Har skattskyldig under beskattningsåret varil gift, skall
han jämväl uppgiva sådan boets eller andra makens inkomst och förmögenhel.
över vilken förvallningen rätlsligen tillkommit honom. Åligger
skattskyldigheten andra maken, skall uppgiften lämnas ä särskild blankett. Då
skatlskyldig skall laxeras för barns eller annans förmögenhet, skall uppgifl
lämnas jämväl om sädan förmögenhel.

Belopp, som upplagas i självdeklaralion, skola utföras i
hela krontal, så alt överskjulande örelal bortfalla.

25d§

I självdeklaralion behöver uppgift inle lämnas
belräffande

1) avytlring ifall som avses i 35 § 3 mom. försia slyckel
kommunalskalielagen (1928:370), om det sammanlagda försäljningsbeloppet under
beskaliningsårel uppgåll lill högsl 1 000 kronor eller

2j avytlring Ifall som avses i 35 § 3 mom. andra styckel
kommunalskatteiagen. om det sammanlagda försöljningsbeloppel under beskall-

s. 19 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 19

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ningsåret uppgåll IiU högsl 6600 kronor.

28 §■

Förenklad .självdeklaralion skall uppla

1)
den
skallskyldiges namn. personnummer, posladress och hemortskommun,

2)
de
uppgifier som behövs för all beslämma huruvida den skallskyldige skall
samlaxeras eller inle,

3)
de
inläkler och avdrag som är all hänföra lill inkomsl av annan fastighet, varvid
särskilt skall anges Jästighelens taxeringsvärde för beskattningsåret.

4} de inläkler som är att hänföra lill inkomsl av ijänsl
och som den skaltskyldige inte har fått meddelande om enligt 37§ 5mom., med
undantag av ersällning som enligt 37§ I mom. 1 g inte behöver las upp i
konlrolluppgift,

5)
de
intäkter som är att hemföra IiU inkomsl av kapital och som den skaltskyldige
inte har fåtl meddelande om enligt 37§ 5mom., jämfört med 8 mom. fiärde
styckel, saml de avdrog för ränta som den skattskyldige yrkar,

6)
garaniibelopp,

7)
de
avdrag som den skatlskyldige yrkar för underhåll av icke hemmavarande barn,
för avgift för pensionsförsäkring eller för nedsatt skatleförmåga enligt 50 §
2 mom. andra styckel kommunalskalielagen (1928:370),

8) den skatiskyldiges skatteplik

tiga liUgångar och hans skulder vid

utgången av beskattningsåret, om

hans skatleplikliga förmägenhels-

lUlgångar uppgick lill minsl 90000

kronor eller, om beskaliningsbar

förmögenhet skall beräknas ge

mensaml för den skatlskyldige och

hans make eller barn enligi 12 § I

- Förutvarande 28 § upphijvd genom 1984; 1081.

s. 20 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

mom. lagen (1947:577) om slallig förmögenhelsskall. de
sammanlagda skattepliktiga fiirmögenhels-liUgångarnu uppgick till minsl 180000
kronor.

9) de uppgifier som behövs Jör beräkning av
pensionsgrundande inkomsl enligi lagen (1962:381) om allmän försäkring eller av
faslig-hetsskatt enligt lagen (1984:1052) om slullig Jäslighelsskait.

Skall den skallskyldige laxeras för barns eller annans
förmögenhet, skall uppgijl lämnas också om sådan förmögenhel som om den
tillhörde den skallskyldige. Härvid lillämpas första styckel 8.

Om uppgifisskyldighei ifråga om skuldbelopp och långivare
föreskrivs i 25 c§.

36 §*

Den som
inle har fullgjorl sin deklaralionsskyldighel i rätl lid fär anmanas att avge
självdeklaration.

Deklaralionsskyldig, från vilken självdeklaralion icke har
inkommit inom föreskriven tid, får anmanas atl avge självdeklaration.

Är avlämnad självdeklaration icke så upprättad, som i
denna lag föreskrivs, får den deklaralionsskyldige anmanas att inkomma med
felande uppgift eller, där deklarationen är i väsentliga avseenden bristfällig,
med ny, på behörigt sätl upprättad deklaration.

37 §
Nuvarande lydelse I mom. Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av
preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatleavdrag, skall varje år utan
anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för del föregående
kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig

l,a) Statlig och kommunal myndighet,

b) aktiebolag,
ekonomisk

förening, fond, sliflelse och

annan juridisk person än

dödsbo,

c) fysisk
person och

dödsbo, som bedrivii rörelse

Vem uppgiften skall avse

Den som hos den uppgiftsskyldige innehaft anslällning
eller uppdrag eller ulförl lillfälligl arbele eller som av den uppgiftsskyldige
åtnjutit pension, livränta eller periodiskl utgående ersällning, ävensom
den som åtnjutit

Vad uppgiflen skall avse

Avlöning, arvode, annan ersättning eller förmån, oavsett
huruvida denna utgått kontant eller såsom naturaförmån samt oavsett om densamma
utgör ersällning för kostnader, som mottagaren hafl atl beslrida. Har molta-

Senasle lydelse 1979:490. Senasle lydelse 1984:841.

eller jordbruk, däri inbegripet skogsbruk, i fråga om
förmåner, som ulgåll från sådan förvärvskälla, samt

d) fysisk
person och dödsbo, som innehaft annan faslighel, i fråga om förmåner som
utgått från sädan förvärvskälla.

förmån
frän personsiiftelse eller annan sliflelse.

garen haft
alt erlägga vederlag för åtnjuten naiuraför-män, skall uppgifl om förmånen
och vederlagd lämnas. Avser livränta skadeslånd lill följd av personskada skall
angivas om livräntan ulgör skattepliktig inräkl. Undanlag;

a) folkpension, när lill-

läggspension enligt lagen om

allmän j)">rsäkring icke ål-

njuies.

b) ersättning och förmån i

anledning av tillfälligt arbete,

om det som mottagaren sam

manlagl ålnjulil hafl elt lägre

värde än 100 kronor för hela

årel.

g)
ersällning för resa i ijänsten, motsvarande gjorda utlägg som sammanlagl icke
överstiga 500 kronor, och re-presentalionsersättning. motsvarande gjorda
utlägg, sammanlagl icke överstigande 500 kronor, samt därjämle
iraktamentsersältning vid vistelse i ijänsten utom tjänstgöringsorten, som sammanlagl
icke överstiger 500 kronor eller icke avser mer än 24 dagar för år räknat,
därest i kontrolluppgiften an-märkes, atl Irakiamentser-sätlning utgått (se
även 2 mom. fjärde stycket).

4 a. Den
som utbetalt utdelning (5 aktie i svenskl aktiebolag, på vilket 3 kap. 8 §
aktiebolagslagen (1975; 1385) eller lagen (1970: 596) om förenklad
aktiehaniering är tillämplig, liksom bank, som avses i I § akliefondslagen
(1974:931). vilken utbetalt utdelning å andel i svensk aktiefond för vilken
register föres enligt 31 § sistnämnda

Den som är
berättigad att lyfta uldelning för egen del vid uldelningslillfällel.

Den
utbetalda utdelning-

lag samt den som utbetalt utdelning från utländsk
juridisk person, om utdelningen utbetalats genom Värdepappers-centralen VPC
Aktiebolags försorg.

Föreslagen lydelse

I mom.
Till ledning vid inkomsttaxering, förmögenhelslaxering och regisirering av
preliminär A-skalt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall vatje år ulan
anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående kalenderårel
enligt följande uppställning.

Uppgiflsskyldig

1, a) Slallig och kommunal myndighel,

b) aktiebolag,
ekonomisk

förening, fond, stiftelse och

annan juridisk person än

dödsbo,

c) fysisk
person och

dödsbo, som bedrivii rörelse

eller jordbruk, däri inbegri

pet skogsbruk, i fråga om

förmåner, som utgått från så

dan förvärvskälla, samt

d) fysisk
person och

dödsbo, som innehaft annan

faslighel, i fråga om förmå

ner som utgått från sådan

förvärvskälla.

Vem
uppgiflen skall avse

Den som
hos den uppgiftsskyldige innehaft anslällning eller uppdrag eller utfört
tillfälligt arbete eller som av den uppgifisskyldige åtnjutit pension, livränta
eller periodiskl utgående ersättning, ävensom den som ålnjulit förmän från
personalstiftelse eller annan sliflelse.

Vad
uppgiflen skall avse

Avlöning,
arvode, annan ersättning eller förmån, oav~ sell huruvida denna utgått kontant
eller såsom naturaförmån samt oavsett om densamma ulgör ersättning för kostnader,
som mottagaren hafl att bestrida. Har mollagaren haft alt erlägga vederlag
för åtnjuten naturaförmån, skall uppgift om förmånen och vederlaget lämnas.
Avser livränta skadestånd lill följd av personskada av personskada skall
angivas om livräntan ulgör skattepliktig intäkt.

Undanlag:

b) ersättning och förmån i anledning av tillfälligt
arbele, om del som mottagaren sammanlagt åtnjutit hafl elt lägre värde än 100
kronor för hela årel.

kostnadsersättning för resa i tjänsten inom riket med
allmänl kommunikationsmedel eller taxi, motsvarande gjorda ullägg, annan kostnadsersättning
för resa i tjänsten som inte översiiger sammanlagt 1000 kronor, och
representationsersättning, motsvarande gjorda utlägg, sammanlagt icke överstigande
500 kronor, saml

därjämle
traktamentsersättning vid vislelse i tjänsten utom tjänstgöringsorlen, som
sammanlagt icke överstiger 500 kronor eller icke avser mer än 24 dagar för år
räknat, om i kontrolluppgiften anmärkes att ersättning av nämnda slag utgått
(se även 2 mom. fjärde styckel).

4 a. Den
som utbetalt utdelning på aktie i svenskt aktiebolag, på vilkel 3 kap. 8 §
aktiebolagslagen (1975: 1385) eller lagen (1970: 596) om förenklad
aktiehaniering är tillämplig, liksom bank, som avses i 1 § akliefondslagen
(1974:931), vilken utbetalt uldelning på andel i svensk aktiefond för vilken
register förs enligt 31 § sistnämnda lag samt den som utbetalt uldelning frän
utländsk juridisk person, om uldelningen utbe-talals genom Värdepappers-centralen
VPC Aktiebolags försorg.

Den som är
berättigad att lyfta uldelning för egen del vid uldelningslillfällel.

Den
utbetalda uldelningen saml för fysisk person också aktieinnehavet vid årets utgång.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 inom. Vid avlämnande av uppgifter, varom stadgas i I
mom., skall iaktiagas följande.

Avser sädan förmån, varom i 1 mom. försia och andra
punklerna för-mäles, endast en del av året, skall upplysning meddelas om den
lidrymd, för vilken förmånen utgått.

1 kontrolluppgift, som upptager särskild resekostnads- och
traktamentsersättning, skall angivas beloppet av dels resekoslnadsersättning
och dels traktamentsersättning jämle tid för vilken traktamentsersättning
utgått. Därvid skola uppgifier lämnas om traktamentsersättning dels för förrättningar
inom riket i enlighel med vad nedan sägs och dels för förrättningar utom riket.
1 fråga om förrättningar inom riket skola uppgifier lämnas särskilt för
förrättningar som icke varil förenade med övernattning (en-dagsförrättningar),
förrättningar som varil förenade med övernattning men icke medfört vistelse mer
än femton dygn i följd på en och samma ort (korilidsförräiiningar) saml
övriga'resor (länglidsförrältningar). För en-dagsförrätlningar uppgives utgiven
iraktamentsersältning och antal dagar.

' Senaste lydelse 1984:917.

Prop.
1984/85:180 24

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid beräkning av antalel dagar för endagsförrättningar
medräknas icke sådan endagsförrättning, som varal högst fyra limmar;
förrättning som varat mer än fyra limmar men högst tio limmar räknas som halv
dag; längre förrättning räknas som hel dag. För korttids- och
långlidsförrätlningar uppgives ulgiven iraklamenlsersälining och anial näller
övernalining sketl. De första femton dygnen av varje långtidsförrällning
uppgivas såsom korltidsförrätlning. — I kontrolluppgift skall i förekommande
fall särskilt anmärkas, atl arbetsgivaren ulöver traklamentsersältningen. haft
utgifter för den anställdes bostad eller uppehälle under förrättningen.

Om skattechefen i det län där arbelsgivarens hemortskommun
är belägen medger del, behöver arbetsgivaren, i stället för all lämna uppgift
enligi Iredje stycket om traktamentsersättning vid förrättning inom riket,
endasl anmärka i kontrolluppgiften atl sädan ersättning utgått. Förutsättning
för medgivande är att ersättning utgår enligt sådana grunder all den kan
antagas icke komma att översliga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna.
Motsvarande medgivande kan lämnas även belräffande resekostnadsersättning för
färd med allmänt kommunikationsmedel. Medgivande lämnas endast om arbeisgivaren
har ett slörre antal anslällda, som mera regelbundel förelager tjänsteresor,
och medgivandet bedömes vara utan olägenhet för laxeringsarbetet. Medgivande
får ej lämnas fåmansföreiag i fråga om uppgifier rörande företagsledaren och
honom närstående personer saml delägare i förelaget. Lämnal medgivande gäller
tills vidare. Del kan begränsas lill viss grupp av anslällda. - Ansökan om
medgivande göres hos länsstyrelsen senasl den 31 oktober året före
laxeringsåret. Talan mol beslut, varigenom ansökan om medgivande avslagils
eller medgivande återkallats, föres hos riksskatteverket genom besvär som skola
ha inkommil till verket inom en månad från den dag då klaganden erhöll del av
beslutet. Mot riksskatteverkets beslut fär lalan icke föras.

Däresl vid avlönings utbetalande avdrag sketl för
löntagares eller hans efterlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften
upptagas bruttolön och vad som avdragits.

Av konlrolluppgift enligt 1 mom. första, andra eller
sjunde punkten skall framgä om arbeisgivaren har alt för utgivet belopp belala
arbelsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. I
kontrolluppgift som nu har sagls skall särskilt för sig tas upp
represenlationsersättning och särskilt för sig annan kostnadsersättning än
resekostnads- och traktamenisersättning.

I konlrolluppgift skall särskilt för sig tas upp sådant
avdrag som har gjorts för preliminär A-skatt eller enligt lagen (1982; 1006) om
avdrags- och uppgiftsskyldighel beträffande vissa uppdragsersättningar.

I kontrolluppgift skall anges namn och posladress samt
personnummer eller organisalionsnummer för såväl den uppgifisskyldige som den
uppgiflen avser. Kan personnummer inle anges för den som uppgiften avser skall
redovisas dennes födelsetid. Har den uppgifisskyldige tilldelats särskilt
redovisningsnummer enligt 53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) skall detta
anges i stället för den uppgiflsskyldiges personnummer eller organisationsnummer.
I kontrolluppgift som lämnas av fåmansföreiag skall anges om personen är
förelagsledare eller honom närstående person eller delägare i företaget.

Kontrolluppgift, som i 1 mom. iredje punkten sägs och som
avser pensionsförsäkring tagen annorledes än i samband med tjänst, skall innehålla
uppgifl om lidigare och nuvarande ägare lill försäkringen och, om

Prop.
1984/85:180

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

möjligt, fång varigenom äganderätten övergått samt, i
förekommande fall, den som erhållil föifoganderätien lill försäkringen.
Konlrolluppgift. som avser pensionsförsäkring lagen i samband med tjänst, skall
innehålla uppgift om den som enligt tjänsteavtalet skall åtnjuta
pensionsförmånen.

1 kontrolluppgift skall lämnas uppgift om lån som har
lämnals räntefritt, eller mot ränta understigande sedvanlig ränta, till arbets-
eller uppdragstagare, om del sammanlagda värdet av förmåner av delta slag
uppgår till mer än 2000 kronor. Uppgiften skall avse lånebeloppet och erlagd
ränla.

Kontrolluppgift
enligt 1 mom. punkterna 1-3, 3 b-i/eller 5 skall avfallas på blankett enligt
faslslällt formulär. Särskild uppgiftshandling skall lämnas för varje person.

Kontrolluppgift enligt I mom. punklerna 1-3. 3b-i/i, 4a
eller 7-9 skall avfallas på blankett enligt fastställt formulär. Särskild
upp-giflshandling skall lämnas för vaije person.

Riksskatteverket
får på ansökan av uppgiftsskyldig medge undantag från bestämmelserna i elfte
stycket. Mot riksskatteverkets beslut får talan ej föras.

5 mom.''
Den som har atl avlämna konlrolluppgift enligt I mom. punkterna 1, 2, 3 b-3j',
7 eller 9 skall senasl den 31 januari under taxeringsåret lill inkomsilagaren
översända uppgifl med de upplysningar som lämnas i kontrolluppgif-len.

5 mom. Den
som har alt avlämna kontrolluppgift enligt I mom. punkterna \-3. 3b--?/i, 4a
eller 7-9 skall senasl den 31 januari under taxeringsåret till inkomstlagaren
översända meddelande med de upplysningar som lämnas i kontrolluppgiften.

Föreslagen
lydelse 8 mom. Till ledning vid inkomstlaxering och förmögenhelslaxering skalt varje
år utan anmaning avlämnas kontrolluppgifter Jör del föregående kalenderårel
enligi följande uppställning.

Uppgiflsskyldig

Värdepapperscenlralen VPC Aktiebolag.

den som yrkesmässigt bedrivit inlåning eller på annal
sätl yrkesmässigt ombesörjt all pengar blivit ränlebaran-de,

den som gen ul skuldförbindelse Jör den allmänna
marknaden och

förening
som från medlemmar mollagil pengar jör förränlning.

V e m lt p p g i fl e n s kall a v s e

Den som gollskrivils ränla eller lill vilken ränla iilhela-lals
(borgenär).

U n d a n I a g :

Bank.
hypoleksinslilul, försäkringsanslall och aklie-holag saml förening som
lill-delals organisalionsnummer.

Vad upp g ifl e n s kall a v s e

Ränla som den uppgifisskyldige sammanlagl gotl-skrivil
eller utbelalat till borgenären saml dennes sammanlagda fordran på den
uppgifisskyldige vid årels iil-fting.

U n d a n t a g :

a) Ränla som i .fråga om värdepapperscenlralen inle avser
bolagels verksamhel belräffande skiildförbin-

Senaste lydelse 1983:318.

Prop.
1984/85:180 26

delser för den allmänna marknaden och som i .fråga om
övriga uppgiftsskyldiga inte hänför sig lill sådan verksamhel som avses under
rubriken Uppgiftsskyldig.

b)
Ränla
som inle ulgör skattepliktig inkomst enligt 3 § lagen (1978:423) om skaltelällnader
för vissa sparformer eller lagen (1983:891) om skaltelällnader för
allemanssparande.

c)
Ränla
och fordran på konlo, Jör vilkel inle Jinns person- eller organisalionsnummer
och som öppnats före den 1 januari 1985. om räntan Jör kontohavaren uppgår till
mindre än 100 kronor. Innehas ell konlo av mer än en person, skall uppgifl
lämnas för samtliga kon-tohavare, om ränlan för någon av dem uppgår lill minsl
100 kronor.

1 konlrolluppgift skall anges namn och posladress saml
person- eller organisalionsnummer för såväl den uppgifisskyldige som
borgenären. För dödsbo Jår i slället för organisalionsnummer den avlidnes
personnummer anges. Kan person- eller organisalionsnummer inle anges för en borgenär,
skall såvill möjligl dennes födelselid redovisas eller, om borgenären är en
juridisk person, namn och posladress samt personnummer jör den som får förfoga
över ränla eller fordran.

Innehas ett konlo av mer än en person skall ränla och
fordran fördelas lika mellan innehavarna, om inle annal förhållande är känl för
den uppgifisskyldige.

Beslämmelserna i 2 mom. elfte och tolfle styckena. 4 mom.
försia och andra styckena samt 5 mom. skall lUlämpas på konlrolluppgift enligt
detla moment.

39 §
Nuvarande lydelse I mom. 1 särskilda fall skola efler anmaning
konlrolluppgifter för näslföregående kalenderår avlämnas på sålt framgår av
följande uppsiällning:

Uppgiflsskyldig

Vem
uppgiften skall avse

Vad
uppgiflen skall avse

3,
Bankakliebolag, sparbank eller annan penningin-rällning.

Namngiven
skaltskyldig.

Gotlgjord
ränla ävensom beloppet av den skattskyldiges innestående medel vid viss
angiven tidpunkt.

5, Fysisk
ellerjuridisk person, som hafl fordran.

6, Försäkringsanslall eller understödsförening.

Namngiven
skatlskyldig.

Namngiven skatlskyldig.

Ränteinkomst från den skatlskyldige ävensom beloppet av
den skatiskyldiges skuld vid viss angiven tidpunkt.

Arten av
uppgiven försäkring, beloppet av premie eller annan avgift, tid då sädan
mottagits, utbetall försäkringsbelopp saml värdel och arten av åtnjutna
förmåner i övrigl, som icke enligt annan föreskrifl uppgivits.

8. Den som
bedrivii förmedlingsverksamhel eller därmed jämförlig verksamhet, om uppgifl
icke skolat lämnas utan anmaning.

Namngiven
skatlskyldig.

Ersättning
eller vederlag som förmedlats eller varom uppgifl elljest finnes tillgänglig.

Föreslagen
lydelse I mom. 1 särskilda fall skola efter anmaning kontrolluppgifter för
näslföregående kalenderår avlämnas pä sätt framgår av följande uppställning:

Uppgiftsskyldig

Vem
uppgiften skall avse

Vad
uppgiflen skall avse

3,
Bankakliebolag, sparbank eller annan penningin-rätlning.

Namngiven
person.

Gotlgjord
ränla och beloppet av innestående medel vid viss angiven lidpunkt.

5. Fysisk
ellerjuridisk person, som haft fordran

6. Försäkringsanslall eller undersiödsförening.

Namngiven
person.

Namngiven person.

Ränleinkomst från gäldenären och beloppet av hans skuld
vid viss angiven lidpunkl.

Arten av
uppgiven försäkring, beloppet av premie eller annan avgift, lid då sådan
mottagits, utbetalt försäkringsbelopp samt värdel och arten av åtnjutna
förmåner i övrigt, som icke enligt annan förskrift uppgivits.

8. Den som
bedrivit förmedlingsverksamhel eller därmed jämförlig verksamhel, om uppgifl
icke skolat lämnas ulan anmaning.

Namngiven
person.

Ersättning
eller vederlag som förmedlats eller varom uppgift eljest finnes lillgäng-lig.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

43 §

2 mom.'" Med uppgifter, som har avgivits enligt i mom.
och rör uldelning på svenska aklier eller andelar i svensk aktiefond, skall
fört"aras enligt kupongskattelagen.

Övriga enligt 1 mom. avgivna uppgifter, som avser
utdelning, skall för varje är senasl den 31 januari näslföljande är av den som
har mottagit uppgiflerna avlämnas i enahanda ordning som gäller för avlämnande
av kontrolluppgifter, som avses i 37S 1 mom. punkterna 1-4. Har i någol fall
utbelalning av utdelning skell ulan atl uppgiftsskyldighel vederbörligen har
fullgjorts, skall vid uppgifternas avlämnande lämnas upplysning härom.

Enligi 1 mom. avgivna uppgifier, som avser ränla, skall
avlämnas I den omfallning och ordning som föreskrivs av regeringen eller myndighel
som regeringen beslämmer. Har avlämnade uppgifier icke inom fem år infordrats får
de förstöras.

Värdepapperscenlralen skall

lämna
uppgifl angående utbetalning av ränta på sådan förskrivning, som anges i 1
mom. första styckel b), i den omfattning och ordning somföreskrivs av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer. Uppgifl angående sådan ulbelalning
skall bevaras av värdepapperscenlralen under fem år.

'Senaste lydelse 1979:490.

66 a §

Vid inkomsttaxeringen skall sär

skilt iakttas atl den skallskyldige

Ulan yrkande medges de avdrag

som han har räll lill enligi 33 § 2

mom., 39§ 3 mom., 45§. 46§ 1

mom. och 50§ 2 mom. fjärde

slycket kommunalskalielagen

11928:370).

66 b §

Taxering
Jår beslulas på grundval av en förenklad självdeklaralion

Prop. 1984/85:180

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ulan all den som avgell dekluriilio-nen tinderrällats om
och beretts lillfälle alt ytlra sig över

1. vad som jrån folkbokförings

myndighel har inhämlals i fråga

om förulsällningarna för sådan

skaiieredukiion enligi 2§ 4 mom.

uppbördslageii (1953:272) som får

ålnjuias av ogift skallskyldig eller

2. konlrolliippgiji som den lokala

skallemyndighelen fåll enligi 37 §

och som avser inkomsl av Ijänsl el

ler kapital.

Har den skallskyldige lämnal en förenklad
.självdeklaralion, får laxering beslulas på grundval av denna, även om
Jörulsätlningurna enligt 24 § 2 och 3 mom. för en sådan självdeklaralion inle
Jöreligger i alla delar. Detla gäller dock inte om uppgijl skall lämnas om inkomst
av rörelse eller jordbruksfastighet eller av annan fastighet, för vilken
inläklen skall beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskalielagen (1928:370).

70§''

För skaltskyldig. vars laxeringar har beslulals eller kan
antas bli beslulade på grundval av en förenklad .självdeklaralion, skall
ulfärdas elt särskili meddelande (taxeringsmeddelande) med upplysning om del
underlag som föreligger jör hans laxeringar saml de ytterligare upplysningar
som föreskrivs av regeringen eller den myndighel som regeringen bestämmer.

Tuxeringsmcddelandel skall ulfärdas av den lokala
skaliemyndighel som skall införa laxeringarna i skallelängd.

Taxeringsmeddelandcl skall sändas lill den skatlskyldige
före utgången av Juni under laxeringsåret. År del påkallal av särskilda skäl,
får laxeringsmeddelandel sändas efler denna tidpunkl.

" Förutvarande 70 § upphävd genom 1978: 316.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

lOOS'

Besvär må jämväl i särskild ordning anföras av den
skattskyldige,

1)
om han taxerats
för inkomsl eller förmögenhet, som icke är av skattepliktig natur,

2)
om han taxerats
för inkomst eller förmögenhel, för vilken han icke är skaltskyldig,

3)
om han taxerats
lill kommunal inkomstskatt för garantibelopp för fastighet, vilkel icke bort
för honom upplagas säsom skattepliktig inkomsl.

4)
om han taxerats
för samma inkomst eller förmögenhet pä mer än en ort eller eljesl taxerats å
orätt orl.

5) om hans laxering blivit oriklig
på grund av felräkning, misskrivning eller annal uppenbart förbiseende,

6) om han, till följd av underlåtenhet
au avgiva deklaration eller annan uppgift eller på grund av felaktighet i
deklaration eller i annan uppgifl från honom eller i kontrolluppgift eller i
handling som legal till grund för sådan deklaration eller uppgift, taxerats
till väsentligt högre belopp än som svarar mol hans inkomst eller
förmögenhet.

5)
om hans
taxering blivit oriklig på grund av felräkning, misskrivning eller annal
uppenbart förbiseende eUer på grund av alt kontrolluppgift enligi 37§, som
avser inkomsl av ijänsl eller kapilal. sak-nais eller varil felaktig.

6)
om han, lill
följd av underlåtenhet all avgiva deklaralion eller annan uppgift eller pä
grund av felaktighet i deklaralion eller i annan uppgift från honom eller i
annan kontrolluppgift än som avses vid 5) eller i handling som legal lill grund
för sädan deklaration eller uppgift, taxerats till väsentligt högre belopp än
som svarar mot hans inkomst eller förmögenhet.

7)
om han eljesl
kan åberopa omständighet eller bevis som bort föranleda väsentligt lägre
laxering eller väsentligt lägre skatl på grund av taxeringen,

8)
om han icke
erhållit avräkning av utländsk skatl som han är berättigad lill.

1 de fall
som angivas i första stycket vid 6) och 7) må besvärsialan ej tagas upp till
prövning, med mindre den kan grundas på omständighet eller bevis, varom
kännedom saknats vid fastställandet av den taxering vari rättelse sökes, och
del framstår säsom ursäklligl all den skatlskyldige icke i annan ordning
åberopat omständigheten eller beviset till vinnande av riktig laxering.

Besvär som avses i denna paragraf mä anföras inom fem är
efler taxe-ringsårei.

101 §

/ mom.
Taxeringsinlendent må inom lid. som angives i 100§, i där avsedda fall anföra
besvär lill den skallskyldiges förmän saml i del vid 5) i försia slycket av
samma

/ mom.
Taxeringsinlendenl får inom lid. som anges i 100§, i där avsedda fall anföra
besvär lill den skatiskyldiges förmän saml i de vid 5 i första slyckel av samma
para-

Senasie Ivdelse 1982: 1100.

Prop.
1984/85:180

Nuvarande lydelse

paragraf omför malda fallel jämväl anföra besvär med
yrkande om ändring i laxering lill den skallskyldiges nackdel.

Föreslagen lydelse

graf angivna fallen även anföra besvär med yrkande om
ändring i taxering lill den skattskyldiges nackdel. Besvär lill den
skallskyldiges nackdel Jår dock ej anjöras, om den skall som inle påjörls är
all anse som ringa.

Skattetillägg
ulgår ej i samband med rättelse av felräkning eller misskrivning som
uppenbart framgår av deklaralion eller annat skriftligt meddelande från den
skatlskyldige.

Skattetillägg ulgår ej i samband med rättelse av
felräkning eller misskrivning, som uppenbart framgår av deklaralion eller
annal skriftligt meddelande från den skatlskyldige. Detsamma gäller vid
rättelse av oriklig uppgifl i fråga om inkomsl av ijänsl eller kapilal. om
rättelsen har gjorls eller hade kunnat göras med ledning av kontrolluppgift
enligt 37§ som var tillgänglig för taxeringsnämnden före taxeringsperiodens
utgång.

Skatlelillägg utgår ej heller i den mån avvikelse avser
bedömning av i skriftligt meddelande framställt yrkande, säsom fräga om yrkal
avdrag eller värde av naturaförmän eller lillgång, och avvikelsen icke gäller
uppgifl i sak.

Har
skattskyldig frivilligt rättat oriklig uppgifl utgår ej skattetillägg.

Har skattskyldig underlåtit atl avlämna självdeklaration,
som skall avgivas utan anmaning, eller avlämnas sådan deklaralion först ejler
uigången av den i34§ 1 mom. eller med stöd av 34§ 2 mom. föreskrivna liden,
påförs honom särskild avgift (förseningsavgift). Sädan avgift påförs annan
skallskyldig än aktiebolag med en procent av den högsla beskattningsbara
inkomsten vid taxeringen av den skallskyldige för inkomsl i kommunen, saml med
tre tiondels procent av den vid taxeringen fastställda skattepliktiga
förmögenheten i den mån den översiiger skatte-

I6g§'-'

Har skallskyldig, som utan anmaning skall avge
självdeklaralion, inte kommil in med självdeklaration inom föreskriven tid,
påförs honom särskild avgift (förseningsavgift). Sådan avgifl påförs annan
skallskyldig än aktiebolag med en procent av den högsla beskattningsbara
inkomsten vid taxeringen av den skattskyldige för inkomst i kommunen, samt med
tre tiondels procent av den vid laxeringen faslslällda skattepliktiga förmögenheten
i den mån den överstiger skattefriu belopp som tillkommer den skatlskyldige
vid förmögenhetsbeskattningen, dock

'■' Senaste lydelse 1978: 196. '■* Senaste
lydelse 1978: 196.

Prop.
1984/85:180

Nuvarande lydelse

fritt belopp som tillkommer den skatlskyldige vid
förmögenhetsbeskattningen, dock med högst 300 kronor för en skaltskyldig vid
en och samma laxering. Aktiebolag påförs förseningsavgift enligt detta slycke
med 500 kronor»

Har skaltskyldig trols anmaning icke avgivii
självdeklaralion inom föreskriven tid. bestäms förseningsavgiften lill Ivå
gånger del belopp som utgår enligt första styckel, dock lägst till 100
kronor för annan skatlskyldig än aktiebo-lac.

Föreslagen lydelse

med högst 300 kronor för en skatlskyldig vid en och samma
laxering. Aktiebolag påförs förseningsavgift enligt detla slycke med 500
kronor.

Har skatlskyldig trots anmaning icke avgivii självdeklaralion
inom föreskriven lid, besläms förseningsavgiften lill två gånger del belopp
som utgår enligt första stycket, dock lägst till 100 kronor för annan
skallskyldig än aktiebolag.

Delsamma gäller, om skallskyldig som avgivit Jörenklad
självdeklaralion har all fullgöra sin deklaralionsskyldighel genom all avlämna
en allmän självdeklaralion och han inle efterkommii en anmaning all avge sådan
deklaralion inom den lid som föreskrivs i anmaningen.

Har skaltskyldig inom föreskriven tid avlämnat
deklarationshandling, som ej är behörigen undertecknad, ulgår förseningsavgifl
endasl om handlingen icke fullständigas med underskrift inom tid som
föreskrivs i anmaning. I sådani fall beräknas avgiften enligt andra stycket.

120 8''

Den som uppsåtligen eller av Den
som uppsålligen eller av

grov oaktsamhet underlåter att full- grov oaktsamhet
underiäler att full

göra skyldighel enligt 37 eller 38 § göra skyldighet enligt 37 eller 38 §

dömes lill böler. skall dömas lill böler eller
fängelse

i högsl sex månader. Till böler, högst femhundra kronor,
dömes

1)
den som ej
fullgör skyldighet enligt 30 § I mom. eller 34 S 3 mom. att avlämna där avsedda
handlingar eller uppgifier,

2)
den som ej
fullgör skyldighel atl ulan anmaning avlämna uppgifl. som avses i 33 §, rörande
inkomst och förmögenhel, som icke i självdeklaration uppgivils till
beskattning.

3)
den som ej
fullgör vad honom åligger pä grund av förordnande, som i 40 § sägs,

4)
den som ej
fullgör i 42 § eller 42 a S 1 mom. föreskriven skyldighel all utan anmaning
avlämna särskilda uppgifier från bostadsförening eller bostadsaktiebolag eller
sådan juridisk person som förvaltar samfällighei,

5) den som ej fullgör i 43§ 1 5) den som ej fullgör i 43§ I

mom., 2 mom. andra och iredje mom., 2 mom. andra ./ycAp/saml 3

' Senaste lydelse 1975:264.

Prop.
1984/85:180 33

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

slyckena samt 3 mom. föreskriven mom. föreskriven
skyldighel att av-

skyldighet att avlämna uppgifter lämna uppgifier om utdelningar och

om utdelningar och räntor, samt ränior.
samt

6) den som ej fullgör skyldighel enligt 44 § alt lämna
uppgift till ledning vid beskattning ulom riket.

I ringa fall dömes ej till ansvar enligt första eller
andra slycket.

Ansvar enligt första eller andra stycket inträder ej, om
gärningen är belagd med straff i skattebrottslagen.

1.
116 f § i sin
nya lydelse träder i kraft dagen efler den dag dä lagen enligt uppgift på den
har kommit ul från trycket i Svensk förfaltningssamling. Övriga beslämmelser
träder i krafl den Ijuli 1985.

2.
116 f S i sin
nya lydelse lillämpas försia gången vid 1985 ärs laxering såvitt avser oriktig
uppgift i fråga om inkomst av tjänst och första gången vid 1989 års taxering
såvitt avser oriktig uppgift i fråga om inkomst av kapilal. Övriga bestämmelser
- ulom 39 § 1 mom. - lillämpas försia gången vid 1987 ärs taxering.

3. I fråga om 1987 och 1988 års taxeringar tillämpas
följande.

a) I stället för vad som i 28 § försia slycket 5 anges
om intäkter, som skall

upptas i den förenklade självdeklarationen, gäller att alla intäkter som är

atl hänföra till inkomst av kapital skall upptas.

b)
Skyldighet all
lämna kontrolluppgift enligt 37 § 8 mom. föreligger endast om den ränla som
sammanlagt gotiskrivits eller utbetalats till borgenären uppgår lill minsl 500
kronor. Härvid medräknas inte ränta som är undantagen från uppgiftsskyldighel
enligt samma moment första stycket c. 1 stället för beloppet 100 kronor i
första stycket c skall gälla etl belopp av 1 000 kronor.

c)
Vad som sägs i
66b§ försia stycket 2 skall inte tillämpas såvitt avser konlrolluppgift om
inkomst av kapilal.

3 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 180

3 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953: 272)'

dels att 3§ 2 mom., 4§ 1 mom., 32§ och 69§ 1 mom. skall ha
nedan

angivna lydelse, dels atl i lagen skall införas en ny
paragraf, 12§, av nedan angivna

lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

2 mom.- Preliminär skall utgär såsom preliminär A-skall
eller preliminär B-skatl.

1. Preliminär A-skall skall med de undantag, som framgår
av vad nedan i detla moment och i 10§ sägs, utgöras för sådan inkomsl av
ijänsl, vilken hell eller delvis utgår i penningar och vilken hänför sig till
den skaitskyldiges huvudsakliga arbetsanställning eller eljesl utgör hans
huvudsakliga inkomsl av tjänst. För inkomsl av sådan huvudsaklig
arbetsanställning hos fysisk person eller dödsbo, som är avsedd att vara
kortare lid än en vecka, skall dock preliminär A-skatt erläggas endast om vad
som utbelalas ulgör ulgift i en av arbeisgivaren bedriven rörelse.

Med tjänst
likställes i denna lag rätl till pension, livränta, som utgår på grund av
sjuk-, olycksfalls- eller skadeförsäkring eller annorledes än på grund av
försäkring, ersättning, som i annan form än livränta utgår på grund av sjuk-
eller olycksfallsförsäkring, tagen i samband med ijänsl, samt undantagsförmäner
ävensom sådani periodiskl understöd eller sådan därmed jämförlig periodisk
intäkt, varför givaren enligt 22, 25 eller 29 § kommunalskattelagen är
berättigad lill avdrag.

Preliminär A-skatl skall ulgå en-

ligt
skattetabell, som avses i 4§, eller enligt de grunder som angivas i 7 eller
40 §. Beträffande preliminär A-skatl för inkomst som avses under 1 andra
slycket eller punkt 12 av anvisningarna lill 32 § kommunalskattelagen mä
regeringen föreskriva särskild beräkningsgrund. För enskilda fall må lokal
skattemyndighet föreskriva särskild beräkningsgrund, exempelvis alt skatten
skall beräknas å viss del av inkomsten eller å inkomslen minskad med visst
belopp eller att skatten skall ulgå med särskilt angiven procent av
inkomsten.

Preliminär A-skalt skall utgä enligt skattetabell, som
avses i 4§, eller enligt de grunder som angivas i 7, /2 eller 40§. Beträffande
preliminär A-skatl för inkomst som avses under 1 andra slycket eller punkt 12
av anvisningarna till 32 § kommunalskalielagen må regeringen föreskriva
särskild beräkningsgmnd. För enskilda fall må lokal skallemyndighet föreskriva
särskild beräkningsgrund, exempelvis att skallen skall beräknas å viss del av
inkomsten eller å inkomslen minskad med visst belopp eller att skatten skall
utgå med särskilt angiven procent av inkomsten.

' Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. = Senaste
lydelse 1983:77.

Prop.
1984/85:180 35

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Är den, som åtnjuter ovan avsedd inkomst av tjänst,
skaltskyldig jämväl för annan inkomst, för garaniibelopp för fastighet eller
för förmögenhel må lokal skattemyndighet, dä särskilda skäl därtill föranleda,
föreskriva att preliminär A-skall skall eriäggas jämväl för sislnämnda inkomst
eller för garanlibeloppet eller förmögenheten. Därvid skall den skallskyldiges
preliminära skatt beräknas antingen till viss procenl av den huvudsakliga inkomsten
av tjänst eller enligt skattetabell ä nämnda inkomsl ökad med vissl belopp
eller ock utgå med visst belopp ulöver vad i skattetabellen angives för den
huvudsakliga inkomsten av tjänsl.

Är i fall varom i föregående stycke sägs inkomsten vid
sidan av den huvudsakliga inkomsten av tjänsl belydande i förhållande lill
denna eller föreligga eljest särskilda omsländigheter, må lokal skattemyndighet
föreskriva, all preliminär B-skatl skall erläggas i stället för preliminär
A-skatt.

Öretal som uppkommer vid beräkning av skatteavdrag skall
jämnas lill närmast högre hela krontal.

2. preliminär B-skall skall för inkomståret betalas av
skatlskyldig, som inte skall belala preliminär A-skatt enligt I, Preliminär
B-skatt skall betalas för inkomsler från den skaitskyldiges samtliga
förvärvskällor samt för garantibelopp för fastighet och för förmögenhet.
Preliminär B-skatl skall betalas enligt särskild debitering.

Den lokala skallemyndighelen får beslula atl fysisk
person, som har inkomsl av sådan uppdragsverksamhel som avses i 4§ lagen (1982;
1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighel belräffande vissa uppdragsersältningar,
skall betala preliminär A-skatl i stället för preliminär B-skait, Etl sädan
beslut fär meddelas om den för inkomståret beräknade slutliga skatten kan antas
lill huvudsaklig del bli betald genom avdrag för skatt,

4§

/ mom. För inkomst av tjänsl som hänför sig lill besiämd
tidsperiod och uppbärs vid regelbundel återkommande lillfällen eller till
arbetsanställning som är avsedd atl vara kortare lid än en vecka skall
preliminär A-skalt utgå med belopp, som anges i skattetabeller, om inte lokal
skattemyndighet har bestäml annat. Skattetabellerna skall ange den preliminära
skatt som belöper på olika inkomslbelopp, beräknade för månad eller den
kortare tid som anges i tabellerna. Regeringen eller myndighel som regeringen
bestämmer fastställer för varje inkomstår sädana tabeller.

Tabellerna skall grundas pä följande förutsättningar,
nämligen

all inkomsten är oförändrad under inkomståret,

all den skattskyldige endasl kommer att taxeras för den
inkomsl som anges i tabellen,

alt den skatlskyldige inle skall erlägga annan skatt eller
avgift som avses i denna lag än statlig inkomstskall och kommunal inkomstskatt,

att skaltskyldig som avses i 2 mom. försia stycket 2 erhåller
skattereduktion,

att den skatlskyldige vid taxering all den skatlskyldige vid laxering

för inkomslen inte erhåller andra för inkomslen inte
erhåller andra

avdrag än grundavdrag. avdrag än grundavdrag samt av-

drag
som avses i 33 § 2 mom. kom-

' Senasle lydelse 1984:348.

Prop. 1984/85:180

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

munalskattelagen (1928:370) med etl belopp av 1500 kronor,
dock högsl fem procenl av inkomsten.

12 §'

I fråga om inkomsl som inte berättigar till avdrag som
avses i 33 § 2 mom. kommunalskalielagen (1928:370) skall preliminär A-skalt i
falt som avses i 4 och 40 §§ ulgå enligt de grunder som anges i sislnämnda
paragrafer med beaklande av alt rätl till sådant avdrag inte föreligger.

32 § '

s. 1983 Kontrollera mot PDF

På
tillkommande skall skall skattskyldig betala ränta (respitränta). Räntebelopp
som undersliger femlio kronor påförs inle. Ränta utgår för vissl kalenderår efler
den räntesals som vid den årliga debneringen det året gäller vid beräkning av
ö-skaileränia med tillägg av tre procentenheter. Vid beräkning av ränta för
tid som infaller efler uigången av del år då skallen debileras tillämpas dock
den räntesats som gäller för debileringsårel.

På
tillkommande skatt skall skatlskyldig betala ränta (respitränta). Räntebelopp
som undersliger femtio kronor påförs inte. Ränla utgår för visst kalenderår efter
en räntesats som moisvarar del av riksbanken fastställda diskonto som gällde
vid uigången av närmasl föregående kalenderår med tillägg av tre
procentenheter. Vid beräkning av ränta för tid som infaller efter utgången av
det år dä skatten debiteras tillämpas dock den räntesals som gäller för
debiterings-året.

Vid beräkning av respitränta gäller,

att i den tillkommande skatten icke inräknas skatlelillägg
eller förseningsavgift enligt taxeringslagen och ej heller kvarskatleavgift,
respitränta och ansländsränia;

alt ränta utgär från och med den 1 april årel näsl efter
taxeringsåret, dock all ränla på ö-skalleränia, reslitulionsränta och skalt,
som återbetalts enligt 68 § 2 mom. och ingär i tillkommande skatl, skall ulgå
från utgången av den månad, då beloppet utbetalts;

att ränta utgär till och med den månad, dä skatten
förfaller lill betalning eller, om skatten skall betalas under två
uppbördsmånader, till och med den försia uppbördsmånaden, dock ej i någol fall
för längre tid än två år, samt

all ränta ulgår i helt krontal, varvid örelal bortfaller.

Ändras debilering av tillkommande skatt sker ny beräkning
av ränla.

Beslämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall
tillämpas pä respitränta.

■* Förutvarande 12 § upphävd genom 1978:927.
"■ Senasle lydelse 1983:977.

s. 1984 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

s. 1983 Kontrollera mot PDF

/ mom.''
Om preliminär skalt, som har inbetalals eller som, ulan atl så har skett,
skall goltskrivas skattskyldig på grund av all arbetsgivaren gjort
skalleavdrag, överstiger den slulliga skatten skall ränla {ö-skatteränia)
beräknas på det överskjutande beloppet. Vid ränteberäkningen gäller beslämmelserna
i 27 § 3 mom. andra och tredje slyckena i lillämpliga delar.

Ränla ulgår för en beräknad lid Ränla ulgår för en beräknad lid

av lolv
månader. Har preliminär av lolv mänader. Har preliminär

skall, som
avses i 27§ 2 mom. 3. betalals efier den 18 januari årel efter inkomståret men
senasl den 30 april samma år, skall dock ränta pä sådan skatt utgå för en tid
av sex mänader. Räntebeloppen får sammanlagt inte översliga 100000 kronor.
Öretal som uppkommer vid ränteberäkningen bortfaller.

Ränla
beräknas enligt den räntesats som motsvarar det av riksbanken fastställda
diskonto som gäller vid utgången av december året före taxeringsåret.

skau, som avses i 27§ 2 mom. 3, betalals efterden
18januari årel efler inkomslåret men senasl den 30 april samma är, skall dock
ränia på sädan skall utgä för en tid av sex månader. Öretal som uppkommer vid
ränteberäkningen bortfaller.

Ränla beräknas på den del av överskjutande belopp som inle
överstiger 20000 kronor enligi en räntesats som motsvarar halva det av
riksbanken fastställda diskonto som gällde vid uigången av året före
taxeringsåret och på övrig del enligi en ränlesals som moisvarar fiärdedelen av
diskonlol.

Räniesatserna besläms till procenttal med högst en
decimal, som i förekommande fall avrundas uppåt.

Beslämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall
lillämpas på ö-skatteränla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986 och tillämpas
försia gången i fråga om preliminär skall för är 1986 och i fräga om ränta som
beräknas enligt den årliga debiteringen år 1986.

<• Senaste lydelse 1983:977.

s. 1984 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 38

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av
pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs all4§ lagen (1959: 55 Dom beräkning
av pensionsgrundande inkomsl enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring'
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§=

Vid beslämmande av pensionsgrundande inkomst skall, utöver
vad som framgår av lagen om allmän försäkring, gälla följande.

Värdel av naturaförmån i form av kost, bostad eller bil
till arbetstagare, som skall betala sjömansskatt, skall uppskattas i enlighet
med vad som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen
beslämmer. Värdet av bilförmån skall uppskattas enligt de grunder som gäller
för värdering av förmånen vid uppbörd av arbetsgivaravgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter. Vad nyss sagls gäller ocksä beträffande förmän av
kost, boslad eller bil i fall som avses i 3 § första slycket.

Vid beräkning av inkomsl av an- Vid beräkning av inkomst av an

ställning skall avdrag göras för ställning
skall avdrag göras för

kostnader som arbetstagaren hafl kostnader
som arbetstagaren hafl

att beslrida i innehavd anställning, i att
bestrida i innehavd anställning, i

den mån koslnaderna, minskade den mån
kostnaderna, minskade

med erhållen kostnadsersättning, med erhållen
kostnadsersättning,

överstiger ettusen kronor. överstiger tretusen kronor.

Riksförsäkringsverkei får meddela särskilda föreskrifter
angående beräkning av sädan inkomsl av anställning, som enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt hänförs till intäkt av jordbruksfastighet
eller intäkt av rörelse.

Vid beräkning av inkomst av annal förvärvsarbete fär från
inkomsl av en viss förvärvskälla inte dras av underskoll i annan förvärvskälla.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1986. Äldre
bestämmelser gäller fortfarande vid beräkning av pensionsgrundande inkomsl för
är 1985 eller tidigare år.

' Lagen omtryckt 1976: 1015.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1976: 1015. - Senaste
lydelse 1984:672.

s. 1985 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 39

5
Förslag till

Lag
om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 2§ skattebroltslagen (1971:69)
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Den som till ledning för myndighels beslut i fräga om
skatt eller avgift uppsåtligen avger handling med oriklig uppgift och därigenom
föranleder alt skatt eller avgift päföres med för lågt belopp eller
tillgodoräknas med för högt belopp dömes för skattebedrägeri till fängelse i högst
tvä år.

Detsamma
gäller den som med avsikl alt skatt eller avgift skall påföras med för lågt
belopp underlåter att avge deklaralion eller därmed jämförlig handling och
därigenom föranleder att för lågt belopp påföres honom eller den han
företräder.

För skallebedrägeri skall också den dömas som med avsikl
att skatl skall påföras med för lågl belopp överenskommer med sin arbetsgivare
eller annan som är uppgiftsskyldig enligt 37 § laxeringslagen (1956:623), att
denne skall underlåta att fullgöra sin uppgiftsskyldighel, och som därigenom
föranleder att skatl på grundval av förenklad självdeklaration påförs honom
medför lågt belopp.

Denna lag iräder i kraft den 1 juli 1985,

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar

Härigenom
föreskrivs alt 8§ lagen (1982:1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet
belräffande vissa uppdragsersältningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Den som i sin allmänna självdeklaralion skall redovisa
faslighet, för vilken intäkten skall beräknas schablonmässigt enligt 24!? 2mom.
kommunalskalielagen (1928:370), aktie i bostadsaktiebolag eller andel i
bostadsförening skall för varie uppdragstagare, lill vilken under
beskaltningsårel ersättning betalats för uppdrag enligt 4§ 1-3 belräffande
fastigheten eller bostadslägenhet som hör lill aklien eller andelen, i
deklarationen lämna uppgift om

1.
namn och
postadress samt i förekommande fall registreringsnummer lill mervärdeskall;

2.
ersättningens
storlek.

! § '

Föreslagen
lydelse

Den som i sin självdeklaralion skall redovisa fastighet,
för vilken intäkten skall beräknas schablonmässigt enligt 24 § 2 mom,
kom-munalskauelagen (1928:370), aktie i bostadsaktiebolag eller andel i
bostadsförening skall för varje uppdragslagare, lill vilken under beskattningsåret
ersällning betalats för uppdrag enligt 4§ 1-3 belräffande fastigheten eller
bostadslägenhet som hör till aktien eller andelen, i deklarationen lämna
uppgift om

1,
namn och
posladress saml i förekommande fall registreringsnummer lill mervärdeskatt;

2,
ersättningens
storlek.

s. 19 Kontrollera mot PDF

Uppgiftsskyldighel enligt försia styckel föreligger inte,
om ersättningen är mindre än 1 000 kronor,

1 ersättningen skall inle räknas in vad som ulgör
betalning för material och dylikt.

Denna lag träder i krafl den I juli 1985,

Senaste lydelse 1983:856.

s. 7 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 41

7
Förslag till

Lag
om upphävande av lagen (1977:1071) om basenhet

Härigenom
föreskrivs alt lagen (1977: 1071) om basenhet skall upphöra alt gälla vid
uigången av juni 1985. Den upphävda lagen gäller dock forlfarande i fråga om
basenhet vid 1986 och lidigare års taxeringar.

s. 8 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 42

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om
statlig inkomsl-skau'

dels att 10 § 1 mom. skall ha nedan angivna lydelse,

dels all i lagen skall införas elt nytl momeni, 10§ 2
mom., av nedan angivna lydelse.

10§ Nuvarande lydelse

I mom.- För fysiska personer och dödsbon beräknas
grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomsl inte översiiger 9 basenheier
enligi lagen (1977:1071) om basenhet:

4 procent av den del av den beskattningsbara inkomslen som
överstiger 1 basenhet;

när
beskattningsbar inkomst överstiger

s. 9 Kontrollera mot PDF

9 men inle
10 basenheter: 10" " 18" 18 " " 21
" 21 basenheter

grundbeloppet för 9 basenheter och 15% av återstoden

" 10" " 20%" "

" 18" •' 24%" "

.. 21 •■ " 20%" "

Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte
översiiger 19 basenheter:

5 procenl av den del av underiagel som överstiger 16
basenheter; när underlaget överstiger

19 men
inte 21 basenheter 21" " 23" 23" "
26" 26" " 45" 45 basenheter

tilläggsbeloppet för 19 basenheier och 10% av återstoden

„ 21 •' '• 15%" '■

" 23 " " 20%" "

" 26" " 25%" "

" 45 " " 30%" "

Föreslagen lydelse

1 mom. För fysiska personer och dödsbon beräknas
grundbelopp och tilläggsbelopp enligt följande skalor.

Grundbeloppet utgör:

när beskattningsbar inkomst inte översiiger 9 basenheter:

4 procent av den del av den beskattningsbara inkomslen som
överstiger 1 basenhet;

när
beskattningsbar inkomst överstiger

s. 20 Kontrollera mot PDF

9 men inte
10 basenheter 10" " 18" 18" "
21" 21 basenheier

grundbeloppet för 9 basenheier och 15% av återstoden;

" 10" " 20%" " ;

" 18" " 24%" " ;

" 21 " " 20%" "

' Senasle lydelse av lagens rubrik 1974:770. - Senaste
lydelse 1984: 1061.

Prop.
1984/85:180 43

Tilläggsbeloppet utgör:

när underiagel för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte
översiiger 19 basenheter:

5 procent
av den del av underlaget som överstiger 16 basenheter; när underiagel överstiger

19 men
inle 21 basenheter 21" " 23" 23 " " 26
" 26" " 45" 45 basenheier

tilläggsbeloppet
för 19 basenheter och 10% av återstoden

" 21 " " 15%." "

" 23 " " 20%" "

,, 26 ■• •■ 25%" "

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 mom.'' En basenhet är 7800 kronor.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985 och tillämpas
försia gången vid 1987 års laxering.

Förutvarande 10 § 2 mom. upphävd genom 1984: 1061,

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning av skatt
i vissa

fall

Härigenom
föreskrivs all 3 § lagen (1970: 172) om begränsning av skatt vissa fall' skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Vid prövning av skatlebegränsningen fastställs etl
spärrbelopp med hänsyn till den beskattningsbara inkomst och del underiag för
lilläggsbelopp som beräknals för den skattskyldige enligt lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt, i förekommande fall efter sådan justering som skall ske
enligt andra och tredje slyckena.

Den beskattningsbara inkomsten och underiagel för
tilläggsbelopp skall ökas med vid taxeringen medgivet särskilt
investeringsavdrag.

Om den
skattskyldige erlagt sjömansskatt under beskaltningsårel, skall den
beskaltningsbara inkomslen och underlaget för tilläggsbelopp ökas med den till
sjömansskatt beskaltningsbara inkomslen och dagpenning som är skattepliktig
enligt 1 § 2 mom, lagen (1958: 295) om sjömansskatt.

Spärrbeloppet utgörs av summan av

1, 50 procenl av den justerade beskattningsbara inkomsten,

2, 25
procenl av del justerade 2, 25 procenl av del justerade

underiagel för tilläggsbelopp till underiagel för
tilläggsbelopp till

den
del della underlag inle överstiger 45 basenheter enligt 10 § 2 mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt,

3. 30
procent av del justerade underlaget för lilläggsbelopp till den del detla
underlag överstiger 45 basenheter enligt nämnda momeni.

den del delta underlag inte överstiger 45 basenheter
enligt lagen (1977:1071) om basenhet,

3,
30 procenl av det justerade underlaget för tilläggsbelopp till den del della
underlag överstiger 45 basenheter enligt nämnda lag.

s. 1982 Kontrollera mot PDF

Denna lag
träder i kraft den 1987 års taxering.

juli 1985
och lillämpas första gången vid

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 772. - Senasle
lydelse 1982:419.

s. 1983 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85: 180 45

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1985-03-21

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Bodsiröm, Göransson, Gradin, Dahl. R. Carlsson, Holmberg,
Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om förenklad självdeklaration

1 Inledning

En allmän uppfatlning är alt del svenska skattesystemet är
komplicerat och svåröverskådligt. Del gäller inte bara företagsbeskattningen,
där en relativt komplicerad lagstiftning är ofrånkomlig, utan också enskilda
personers beskatlning. Det ekonomiska livet förändras snabbt. De många
lagändringarna inom skatteområdet under årens lopp för att klargöra beskattningen
i situationer som tidigare inte föruisetts och för all lillgodose
rättvisesynpunkter har medfört att syslemet blivit invecklat och tungrott.

Detta skapar problem både för de skattskyldiga och för
skattemyndigheterna. Flertalet skattskyldiga vill förstå reglerna och kunna
klara av del årliga arbetet med att upprätta sin deklaration snabbi och enkell.
Myndigheterna har också intresse av atl granskningsarbetet går snabbi och friktionsfritt.
En mängd merarbele och irritationsmoment både för skattskyldiga och
skattemyndigheter elimineras genom enklare och klarare regler. Sådana regler
skapar förulsättningar för ell bältre samarbeie och mer service från myndigheterna.
Skattemyndigheterna kan inrikta sin verksamhet på väsentligheter. I stället
för atl ingående granska lönlagardeklarationer med detaljändringar som följd
kan befinlliga resurser användas för granskning av mer komplicerade
deklarationer.

Den 13 maj 1982 tillsattes en kommitté (B 1982:03) med
uppdrag att se över taxeringsförfarandei och skatteprocessen. Kommittén har
antagit namnel skatteförenklingskommittén. Som ell led i översynsarbeiet har
kommillén lidigare avlämnat rapporten (Ds Fi 1983: 16) Vissa ändringar i
taxeringsförfarandei som föranlett lagstiftning.

s. 1984 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 46

Kommiltén har nu avgivii betänkandet (SOU 1984:21)
Förenklad självdeklaration'. Sammanfattningen av och lagförslagen i
belänkandet bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 1 resp. 2.

Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över
remissinslanserna bör fogas till protokollet som bilaga 3. En sammanställning
av remissyttrandena har upprällats inom finansdepartementet och finns lillgänglig
i lagstiftningsärendet (Dnr 993/84).

Regeringen beslutade den 14 februari 1985 atl inhämia
lagrådets yttrande över inom finansdepartementet upprätlade förslag lill
lagändringar på grundval av betänkandet. Lagrädsremissen innehöll också förslag
som rörde taxeringslagens (1956; 623) bestämmelser om taxeringsrevision. Därvid
behandlades bl.a. en av riksskatteverket (RSV) i november 1984 lill regeringen
överlämnad rapporl, (RSV Rapport 1984: 10) ADB och företagsgranskning.
Avsikten med regeringens förslag rörande taxeringsrevision var atl klarlägga
innehållet i gällande rätt, nämligen att möjlighel finns atl konlrollera att
alla typer av inkomster deklarerats riktigt. På samma sätl som i fråga om
löntagare måste skaltemyndighelerna ha rält att stämma av l.ex. näringsidkares
och aktieägares deklarerade inkomster mot uppgifier som inhämtas från tredje
man. Konirollaklioner i dessa syften har med slöd av taxeringslagen
kontinuerligt företagils sedan är 1956 utan att denna rätt tidigare har
ifrågasatts.

Det lagförslag som remitterades till lagrådet mötte mycket
kraftig krilik. Man hävdade pä sina håll att det skulle ge fritt fram för alla
tänkbara inlegritetsintrång och övergrepp. Enligt min mening finns det inga
skäl för farhågor av det slaget. Del finns inle någon grund alt anla att
skattemyndigheterna i framliden skulle komma all utföra taxeringsrevision
efter mindre noggranna överväganden än som görs i dag. Kritiken har dock
uppenbarligen skapal en osäkerhet och oro bland allmänheten om den rätta
innebörden av förslaget. Mot den bakgrunden är det en brist all lagstiftningen
på området saknar närmare regler om hur konlrollen skall gå till. Därför ansåg
regeringen att det var lämpligast atl avvakta med ändringar i 56 §
taxeringslagen till dess alt man hunnit överväga i vad mån lagen kan förses med
regler som tydligt anger de allmänna begränsningar som bör gälla för
taxeringsrevision. Genom beslut den 18 mars 1985 återkallade regeringen därför
sin begäran om lagrådets yttrande såvill gällde förslaget rörande revision och
någol förslag till lagändring i den delen lägger jag inte fram nu.

Lagrådet har yttrat sig över följande lagförslag, nämligen

1.
lagom ändring i
kommunalskattelagen (1928:370),

2.
lag om ändring
i taxeringslagen (1956: 623),

' Ledamöter vid avgivandet av belänkandel var
generaldirektören Gösta Ekman, ordförande, riksdagsledamöterna Tage Sundkvist.
Knut Wachlmeiser, Hans-Olov Weslberg. Anna Lindh och Kari-Erik Svartberg.
rektorn Wilhelm Guslafsson, länsrådet Sven Gunnarsson och lagmannen Berlil
Wennergren.

s. 47 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 47

3.
lag om ändring
i uppbördslagen (1953: 272),

4.
lag om ändring
i lagen (1959: 551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen
(1962; 381) om allmän försäkring,

5.
lag om ändring
i skattebrottslagen (1971:69),

6.
lag om ändring
i lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighel beträffande vissa
uppdragsersättningar.

De granskade förslagen bör fogas lill protokollet som
bilaga 4.

Lagrådets yllrande över förslagen bör fogas till
protokollet som bilaga 5. Jag ålerkommer i det följande till yttrandet i
avsnitt 8 i författningskommentarerna lill de tre lagrum, vilkas utformning
lagrådet lämnal synpunkter på, nämligen 33 § 2 mom. kommunalskattelagen och 37
§ 2 mom. och 120 5 taxeringslagen. 1 övrigt har lagrådet lämnal lagförslagen
ulan erinran.

Jag lar också upp några förslag lill lagändringar där
lagrädels yllrande inte har inhämtats. Det gäller dels etl förslag om alt
ulvidga möjlighelerna alt slippa redovisa ersättningar för resekostnader i
självdeklarationer och kontrolluppgifter (se avsnill 4.1.1 under rubriken
Kostnadsersättningar), dels ett förslag om atl uttaget av preliminär skatl
skall besiämmas med beaktande av det höjda schablonavdragel under inkomsl av
tjänsl (se avsnitt 4.8). Slutligen gäller det elt förslag om atl avskaffa den
automatiska indexregleringen av den slatliga inkomstskatten (se avsniU 6).

2 Allmänna synpunkter

2.1 Skattesystemet behöver förenklas

Det svenska skallesystemel är mycket invecklat och
svåröverskådligt. Detta är delvis en följd av all det ekonomiska livet blivit
mer kompliceral och nödvändiggjort regleringar i flera avseenden än lidigare.
Det är dock främsl i fråga om näringsidkare som utvecklingen av skattesystemet
låter sig förklaras på delta sätt. Syslemet har emellerlid blivit krångligt
också när det gäller vanliga löntagare med enkla inkomstförhållanden. Här är
förklaringen alt söka främsl i slrävandena alt tillgodose olika rätivisekrav.
Men även andra faklorer har bidragit till all skattereglerna blivit krångliga.
Det har t.ex. av olika skäl inte alltid varit möjligt för lagstiftaren att vid
reformarbetet samordna olika regelsystem och skapa helhetslösningar. Snabba
förändringar i samhällel på det ekonomiska planel har sålunda inte sällan
framtvingat särregleringar pä skatteområdet med regelkollisioner eller andra
tillämpningssvärigheter som följd.

Ell kompliceral skattesystem skapar inte bara merarbete
för de skattskyldiga och myndighelerna utan medför också all skallereglerna
mänga gånger slår fel. De ger inle de effekler som har äsyftals. Delta beror i
en del fall på att de skattskyldiga inte förstår reglerna och därför inte kan
utnyttja dem pä del sätt som är meningen. 1 andra fall är det sä att brisler i

s. 48 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 48

regelsystemet utnyttjas av vissa skattskyldiga för atl
uppnå inle avsedda effekter. Det komplicerade syslemet föranleder också misstag
från skattemyndigheternas sida och låser fasl resurserna vid detaljfrågor och
rätisiill-lämpningsfrågor. Detta medför att för den skaltskyldige viktig
information och service måst eftersättas. Det skapar också mänga onödiga
skatteprocesser, vilket i sin lur leder lill ökad arbetsbelastning i
domslolarna och länga väntetider där. Myndigheterna får inle heller tid all med
tillräcklig krafl ägna sig åt atl följa upp mer komplicerade deklarationer och
därigenom motverka skaiteundandragande och skattefusk. Alla dessa omsländigheler
leder till olikformighet vid beskattningen och gör att hela skattesystemet för
den enskilde ofla framstår som orättvist.

Det är enligt min mening uppenbart att värt nuvarande
skattesystem inte fungerar tillfredsställande i nu berörda avseenden. Det är
därför nödvändigl atl genomföra åtgärder som påtagligt förenklar och
förbättrar skattesystemet. 1 annat fall finns det risk för atl skallemoralen
allvarligt undergrävs. Det finns också en stor risk för all de som arbeiar i
skatteadministrationen och domstolarna inte orkar med trycket av den allt
större arbetsbördan. Vad jag nu har sagt gäller främst i fräga om
inkomsttaxeringen och det är den saken jag kommer alt koncentrera mig på i den
fortsatta framställningen.

Vissa reformer som varit inriktade pä förenkling och
förbättring av laxeringsarbetet har genomförls under senare år. Dessa har i
första hand gälll de administrativa systemen. Jag länker i första hand på den
s.k. RS-reformen. Den innebar omfattande rationaliseringar av de administrativa
rutinerna, bl. a. genom införandel av etl utökat ADB-stöd vid taxeringen.
RS-reformen innebar också att taxeringsperioden föriängdes och att
skattemyndigheterna fick ett kraftigt resurstillskott pä ca 1 500 personer. Del
kan emellertid konstaleras att de vinsier som RS-reformen medförde till stor
del har konsumerats av etl ständigt växande granskningsmaterial. Det har
sålunda hela tiden blivit fler deklarationer och antalet nya regler som skall
tillämpas har ocksä ständigt ökal. Beräkningar pekar mol atl del nu skulle
krävas ett resurstillskott på ytterligare ca 1 500 ijänstemän för alt man
skulle kunna förverkliga de principbeslut angående service, kontroll-nivå m. m.
som riksdagen fattade när man antog RS-reformen. Som exempel kan nämnas alt
etl mål med RS-reformen var alt alla deklarationer skulle granskas av
tjänstemän. Vid 1984 ärs laxering granskades fortfarande mer än hälflen av den
totala deklarationsmängden av frilidsfunktionärer. Ett annat mål var all 60000
arbetsdagar skulle ägnas ål fördjupad konlroll i form av s. k. laxeringsbesök
och taxeringsrevisioner. Vid de senaste årens taxeringar har endasl ca 20000
dagar ägnats åt sådan konlroll. Detta ger en antydan om slorieken av problemen
och visar all del behövs genomgripande förändringar i syslemet för atl lösa
dessa. Del är uppenbarligen varken lämpligt eller möjligt atl försöka bygga
bort problemen genom resursförstärkningar.

s. 49 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 49

Yllerligare rationaliseringar av själva laxeringsarbetet
är givetvis angelägna och kan åstadkomma vissa förbättringar. En sådan
rationalisering har f.ö, under våren 1984 beslutats av riksdagen, nämligen
slopandet fr. o. m. 1985 ärs taxering av skyldigheten för fysiska personer med
fastighet eller rörelse i annan kommun än hemortskommunen att lämna särskild
självdeklaration. Även den i december 1984 beslutade reformen om slopad
kommunal skall för juridiska personer kommer atl underlätta skattemyndigheternas
arbete-. Del är emellertid helt klart alt det inte räcker med åtgärder av detta
slag. Det behövs även åtgärder som förenklar hanteringen av den stora
majorileten deklarationer för all uppnå en mera påtaglig förbättring av
kvaliteten på taxeringarna.

Etl sätl att försöka komma till rätta med problemen som
har prövats planmässigt de senaste åren är atl omprioritera arbelet på så säu
all man bara gör en leknisk granskning av vissa lönlagardeklarationer och i
stället inriktar resurserna på de svårkontrollerade deklarationerna. Det är
emellertid enligt min mening olämpligl alt förlila sig på en metod som innebär
au man underlåter att tillämpa vissa bestämmelser därför att de i det enskilda
fallet kan antas resultera i en ganska liten taxeringsändring. Det huvudsakliga
skälet mot en sådan metod är givetvis rent principielll - vad som föreskrivs i
lagen skall lillämpas, annars bör bestämmelsen ändras eller upphävas. Men man
måste också ha klart för sig all meloden i del långa loppet utnyttjas av vissa
skattskyldiga, t.ex. genom medvetet överdrivna avdragsyrkanden. Metoden lämnar
således ulrymme för etl visst godtycke från myndigheternas sida och gynnar
skattskyldiga som är beredda atl utnyttja systemets svagheler. Slarka
rättssäkerhetsskäl lalar därför för att man slår in på en annan väg för att
höja kvaliteten på taxeringarna.

Av vad jag hittills har anfört framgår alt en
grundförutsättning för att uppnå en påtaglig förbättring av taxeringsarbetet är
att man kan minska antalel konlrollmomenl i deklarationerna från den stora
majoriteten skattskyldiga. Ett sätt all åstadkomma della är atl förenkla
skattereglerna så all man slipper konlrollera vissa uppgifter. Detla kan
åstadkommas främst genom att vissa inkomster görs skattefria eller att vissa
avdrag slopas eller schabloniseras. Men man kan ocksåi viss utsträckning göra
så att arbelsgivare och andra utbelalare åläggs att lämna kontrolluppgifter på
elt sådant sätt atl dessa direkt kan läggas till grund för taxeringen.

Mot åtgärder av nu angivet slag kan man naturligtvis också
rikta invändningar. Vad försl beträffar schabloniseringar och andra ändringar
i skattskyldigheten som görs bara i förenklingssyfte kan hävdas att man genom
sådana åtgärder föriorar i rättvisa. Detla kan vara riktigt på del teoretiska
planet, men i praktiken är det som jag nyss har antytt annorlunda. En
detaljreglering kan inle alllid uppräuhållas i praktiken utan följden blir ofla
- liksom när det gäller ett schablonsyslem - att vissa skattskyldiga vinner på
systemel pä bekostnad av andra skattskyldiga. Men skillnaden är som jag
lidigare påpekat att ett deialjreglerat system gynnar dem som behärskar 4 Riksdagen 1984185. I saml. Nr
180

s. 50 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 50

systemel
och främst dem som är beredda all ulnyiija dess svagheler. Kravet på en i del stora
hela mer rättvis och likformig laxering bör därför ha föreiräde framför del
teoretiska kravet på millimeterrättvisa i det enskilda fallet.

När
det sedan gäller konlrolluppgiflsskyldighelen kan invändas att man genom en
sädan delvis flyttar över bestyret med och koslnaderna för skattekontrollen på
arbetsgivare och andra organ uianför det allmänna. Till detta vill jag säga alt
del är ofrånkomligt atl skattekontrollen till stor del bygger pä att
arbetsgivare och andra som gör utbetalningar inom näringslivet lämnar
konlrolluppgifter. Sä har varit fallel i värt land sedan lång lid och detsamma
lorde gälla i del stora flertalet industriländer. Restriklivitet bör givetvis
iakttas när det gäller all ulvidga nuvarande uppgifisskyldig-heter. Den reform
som det här gäller är emellertid enligt min mening av sådan betydelse alt den
mer än väl moliverar en utvidgad uppgiftsskyldighel i de avseenden detla är en
förutsättning för reformen. Jag ålerkommer slrax lill detta.

Den
förenklingsreform jag förordar i del följande bygger pä schabloniseringar och
innebär atl de allra flesta löntagare fär en icke oväsentlig skattelättnad. Det
medför ett betydande skattebortfall. Reformen mäste därför vägas mol andra
åtgärder på skatteområdet som också är kostnadskrävande, exempelvis en
sänkning av skatteuttaget genom justering av basenheten.

Vid
denna avvägning är all beakta att det under åren 1983-1985 har genomförts en
mycket omfattande reformering av inkomstskatten. Denna har medfört atl
marginalskatterna för det helt övervägande antalet skattskyldiga nu uppgår
till högst 50 %. Nära 90 % av samtliga inkomsttagare har 1985 en inkomst som
ligger under den s. k. brytpunkten och därmed en marginalskatt som är högst 50
%. Samtidigt har värdet av underskottsavdragen begränsats.

I
och med att takten i de nominella inkomstökningarna och av inflationen kommer
alt väsentligt dämpas under 1985 torde denna bild av etl väsentligt sänkt ultag
av inkomstskatt kvarstå även 1986.

I
det ekonomiska läge vi befinner oss måste prioriteringar vad gäller
skattesystemet ske. Jag anser att den förenkling och reformering av inkomstbeskattningen
som jag här föreslår bör prioriteras under inkomståret 1986. Därefier bör
basenheten ånyo kunna anpassas till löne- och prisutvecklingen så att
marginalskatterna kan hållas på en rimlig nivå.

Enligt
min mening har vi nu kommit till en punkt där det är nödvändigt atl snabbt
vidta åtgärder för aU upprätthålla tilltron lill skattesystemet och skapa en
bättre arbetssituation för skatteförvaltningen inför framtiden. Detta bekräftas
av alt man i massmedia och annars i den allmänna debatten i ökande utsträckning
uppmärksammar fall av olikformighet vid taxeringen. Ett stöd för en sådan
reform kan man också finna vid en internationell jämförelse. Man kan till att
börja med peka på att många av industriländer-

s. 51 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 51

na - t.ex. Slorbrilannien, Västtyskland och Danmark -
sedan länge har någon form av förenklad löntagarbeskattning och att elt
förenklingsarbete pågår i flera andra länder, t. ex. USA och Norge, Jag vill
också nämna atl enligt de undersökningar som gjorts av en arbetsgrupp inom RSV
och som redovisats i rapporten Skatter och skattekontroll (RSV Rapport 1983:2)
så ligger Sverige långt ned pä listan när det gäller storleken av schablonavdrag
från anslällningsinkomsl och som en följd av bl, a, detta högt på listan när
det gäller hur slor del av granskningsresurserna som satsas på vanliga
lönlagardeklarationer.

Bakom de av kommittén framlagda förslagen om en förenklad
löntagarbeskattning har stått en bred majoritet av kommitténs ledamöler.
Remissinstanserna har också nästan genomgående vitsordat det stora behovet av
förenklingar och tillstyrkt atl en förenklingsreform nu genomförs. De flesla
anser alt kommillén snarast varit för försiklig i sina förslag och efterlyser
längre gående schabloniseringar. Men det finns också inslanser som anser sig
inle kunna gå med på de föreslagna schabloniseringarna, eftersom dessa anses
medföra orättvisor i de enskilda fallen.

Av vad jag tidigare har sagt framgår att vad det nu gäller
är att anpassa löntagarbeskatlningen till den praktiska verkligheten. Jag kan
därför inte finna att de argument som anförts mot förenklingsreformen är
bärkraftiga.

Jag föreslär alltså att man i enlighet med vad kommittén
och del slora flertalet remissinslanser förordal inför en förenklad
löntagarbeskattning som bygger på enklare och mer schabloniserade skalleregler.

Fördelarna med en sädan reform är som kommittén har
påpekat många och en del av dem har jag redan berört. För de skattskyldiga
består de positiva effekterna främst i att det blir färre regler att hålla reda
pä och att de regler som finns blir enklare att förstå. Därmed ökar möjlighelen
för deklaranten atl fä tillräcklig överblick över alla regler för att kunna
iaktta sin rätt. Vidare blir det möjligt att göra deklarationsblanketterna
enklare, vilket underlättar det årliga deklaraiionsbeslyret. En annan
konsekvens blir atl de skattskyldiga inte behöver besväras med frågor från
skattemyndigheterna om olika saker, eftersom möjligheterna till missförstånd
blir få liksom behovet av ulredningar. Framför allt kan myndigheterna undvika
att ställa frägor om detaljer, vilket bör bidra lill ett bättre förhållande
mellan myndigheter och enskilda.

En radikal förenkling för ett stort antal skattskyldiga
har stor betydelse ocksä för myndigheterna. Resultatet av en sådan reform blir
alt deklarationsmassan minskas kraftigt och att gransknings- och
regislreringsbeho-vel minimeras. Därigenom lösgörs resurser som kan användas
för en bättre information och annan service till allmänheten och för en
fördjupad granskning av de svårkontrollerade deklarationerna. Därmed uppnår man
en rimlig förskjulning av tillgängliga resurser mol deklarationer där det kan
förekomma mer omfattande skaiteundandragande.

s. 52 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 52

2.2 Val av metod för en förenklad löntagarbeskattning

Etl förenklal system för löntagarbeskattning kan utformas
pä i huvudsak tvä olika sätt.

Det första represenleras av den typ av syslem som
lillämpas bl.a. i Storbritannien, Västtyskland och Österrike och som i Sverige
brukar kallas definiliv källskatt. 1 det systemet lillgodoförs en löntagare
redan pä källskallesladiet alla de avdrag han är berättigad lill enligt
schablon eller etl särskilt beslut om jämkning. Omprövning av avdragen efter
inkomstårets utgång skall normalt inte äga rum. Någon egenllig laxering sker
inte av de personer som ingär i systemel. Den svenska sjömansskatten är ett
exempel på ett delvis genomfört sådant syslem.

Del andra sättet kännetecknas av all källskalte- och
laxeringsförfaran-dena i allt väsentligt behålls oförändrade. Däremol ändras de
maleriella beskattningsreglerna saml reglerna beträffande
deklarationsskyldighet och uppgiftsskyldighel lill ledning för annans laxering.

Kommittén har övervägt dessa tvä syslem och dessutom en
särskild variant av sislnämnda system, nämligen en långtgående
deklaralionsmed-verkan från skaltemyndigheternas sida i form av förtryckta
deklarationsstommar.

Kommittén konstaterar all en övergäng till definiliv
källskatt skulle medföra stora förändringar pä den direkta beskattningens
område och få vidsträckta konsekvenser inom uppbördsområdel. Ett genomförande
torde enligt kommittén därför inte kunna ske annat än pä lång sikt och först
efler en omfatlande ulredning om förslagels konsekvenser. Kommittén påpekar alt
remissvaren pä ett tidigare betänkande (SOU 1972:11) Förenklad
löntagarbeskattning — vari redovisades etl principförslag till definitiv
källskatt - i huvudsak var kritiska och all det ifrågasattes om systemel
verkligen skulle innebära någon påtaglig förenkling om man såg lill de samlade
effekterna för löntagare, arbelsgivare och skattemyndigheter. Kommiltén har mol
denna bakgrund inriktal sig pä lösningar som kan genomföras på kortare sikt och
som enligt kommitténs uppfattning ger jämförbara förenklingseffekter för såväl
skallskyldiga som skattemyndigheter utan att innebära långtgående
systemändringar.

Två lösningar av förenklad deklaralionsredovisning för
löntagare m.fl. diskuieras.

Den ena lösningen innebär att skattemyndigheterna
förtrycker deklarationsblanketter för ett slort antal skattskyldiga med alla
de uppgifter om de skattskyldigas inkomst- och förmögenhetsförhållanden som
myndighelerna redan har i sina regisler eller erhåller i form av
konlrolluppgifter från arbelsgivare m.fl. Lösningen medför att vissa
skallskyldiga bara behöver underteckna deklarationen, medan andra behöver
tillföra denna ett mycket begränsat antal uppgifter, t.ex. angående
avdragsyrkande som skattemyndigheterna saknar kännedom om.

s. 53 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 53

Den andra lösningen innebär också atl
deklarationsblanketterna förtrycks med vissa uppgifter. Förtryckningen
omfattar dock inte kontrolluppgifterna utan inskränker sig till övriga
registeruppgifter, t.ex. om fastighetsinnehav o.d. Uppgiflerna i
kontrolluppgifterna skall enligt denna lösning över huvud taget inte behöva
redovisas i den förenklade deklarationen utan det räcker alt den skattskyldige
när sä är fallel försäkrar all han inte haft andra inkomsler än som framgår av
de kontrolluppgifter han fält. Denna lösning bygger således på alt
skattemyndigheterna och de skattskyldiga fär likalydande kontrolluppgifter.
Även med denna lösning är del meningen att vissa skattskyldiga bara skall
behöva underteckna deklarationen inkl. nämnda försäkran, medan andra fär
tillföra denna lilläggsupp-gifter angående avdragsyrkanden m. m.

Kommittén föreslår alt den sistnämnda lösningen väljs,
dvs. en förenklad deklarationsredovisning med försäkran angående innehållet i
kontrolluppgifterna. Del huvudsakliga skälet för detta är att lösningen med
förtryckning av informationen i kontrolluppgifterna skulle försena
taxerings-och debileringsarbelet med minsl två månader,

Remissinslanserna är lill den helt övervägande delen av
samma uppfattning som kommiltén.

För egen del får jag anföra följande.

Jag är ense med kommittén och del stora flertalet
remissinstanser om att man bör bygga en förenklad löntagarbeskattning på
nuvarande taxerings-och uppbördssystem och således inle införa ett syslem med
definitiv källskatt, Elt viktigt skäl för detla är den säkerhel som ligger i
atl kunna bygga en reform som berör sä många människor och så myckel malerial
på nuvarande ordning. En sädan reform kan ocksä genomföras relativt snabbi
medan en definitiv källskatt förutsälter betydligt längre genomförandelid.
Vidare skulle en definiliv källskatt innebära ett merarbele för arbetsgivarna.
Del finns inle heller något som talar för alt en definiliv källskatt skulle
innebära större förenklingar för de skattskyldiga eller skattemyndigheterna än
som kan uppnäs genom ett förenklal deklarationsförfarande som bygger pä
nuvarande ordning. Jag förordar således al det införs ett system med förenklad
självdeklaration, men jag vill samtidigt framhålla alt den av mig förordade
lösningen inle lägger hinder i vägen för en övergång lill definiliv källskatt
om en sädan reform i framtiden skulle anses lämplig.

De båda meloder med en förenklad självdeklaration som
kommiltén diskulerar har många gemensamma drag. De förutsätter till att börja
med i slort sett samma förenklingar och schabloniseringar av det materiella
regelsystemet. Vidare gör båda metoderna det möjligt att innefatta huvuddelen
av lönlagarna och pensionärerna. Valet av metod lorde därför endast marginellt
påverka anlalet berörda deklaranter. Båda metoderna kan ulformas sä, att
deklaranterna endast behöver fylla i sådana uppgifter som skattemyndigheterna
inte känner till men som behövs för taxeringen. Summeringar, överföringar och
sammanslällningar kan praktiskt taget helt undvikas.

s. 54 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 54

För deklaranten är metoden med förtryckning av
kontrolluppgifterna någol lättare atl tillämpa, Pä deklarationsformuläret får
han information om de uppgifier skattemyndigheterna vid tryckningstillfället
hade tillgäng lill och han kan redan vid deklarationslillfället rätta
eventuella felaktigheter i de förtryckta uppgifterna. Behovel av alt i
efterhand informera om resultatet av taxeringen kan inskränkas till de
uppgifter som i dag finns pä skallsedeln för slutlig skatt och i förekommande
fall underrättelse om avvikelse från de uppgifter som den skattskyldige
tillfört deklarationen.

Metoden med en begränsad förtryckning och en försäkran
innebär som nämnls atl informationen pä kontrolluppgifterna inte förs in pä
deklarationsblanketten. Den skattskyldige har därför inle vid
deklarationslillfället någon uppgifl om vilka kontrolluppgifter som
skattemyndigheterna har fåu. Han kan dock förutsätta alt myndigheterna har
samma uppgifier som han själv. Metoden förutsätter emellertid all deklaranterna
informeras om vilka uppgifter skattemyndigheterna lagl lill grund för
taxeringen. Detla kan ske genom ell särskilt dokument som sänds ut när etl
första ställningstagande lill taxeringen föreligger.

Av det anförda framgår atl det finns vissa fördelar med en
fullständig förtryckning. Men det finns också nackdelar med en sädan melod. Det
lorde sålunda bli nödvändigt att tillställa alla skattskyldiga, som myndigheterna
fått kontrolluppgift för, samma sorts förtryckta blankett. För att blanketten
skall ge utrymme för deklaranter med invecklade inkomslförhållanden att
fullgöra sin deklaralionsskyldighet korrekt krävs det en blankett av ungefär
dagens utseende.

Den största nackdelen med att förtrycka även
kontrolluppgifterna är emellertid alt en sådan förtryckning kommer aU förskjuia
deklarationstid-punkten med minsl tvä månader. Detta gäller inte enbart
skattskyldiga med enkla inkomsl- och förmögenhetsförhållanden utan även
skattskyldiga som har komplicerade deklarationsförhällanden. Härigenom skulle
starten för deklarationsgranskningen komma att försenas med minst två mänader.
En sädan konsekvens är som kommittén har påpekat synnerligen olycklig. Det är
angelägel att ha en sä lång granskningsperiod som möjligt och man kan inte
gärna kompensera en försenad start med en senareläggning av perioden som
helhel. Dels kommer granskningen då att ske lång lid efter beskattningsåret,
dels mäste i så fall tidpunkten för slutavräkning och slutskattsedel
förskjutas. Besvärstiden skulle behöva senareläggas. Alla dessa åtgärder
strider mot en naturiig strävan atl så snabbt som möjligl hantera
deklarationsmalerialel och ge deklaranterna besked om utfallet av taxeringen.
Det kan också nämnas att kommittén överväger att i elt kommande betänkande
föreslå att skattsedelsulskriften tidigareläggs med 4-5 mänader i del
förenklade deklarationssystemet. I så fall kan återbetalning av överskjutande
skalt liksom inbetalning av kvarslående skall tidigareläggas i motsvarande
män. Väljs metoden med förtryckning av kontrolluppgifterna gär ett sådant
förslag - på grund av den senare deklarationstidpunkten - inte att genomföra.

s. 55 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 55

Med hänsyn till vad jag nu har anfört finner jag i likhet
med kommittén att del förenklade deklarationssyslemet bör bygga pä modellen med
en begränsad förtryckning och en försäkran angående innehållet i kontrolluppgifterna.

2.3 Utformningen av ett förenklat deklarationssystem

Allmänl om förfarandel

Jag har i del föregående kommit fram lill all det bör
införas ett förenklal deklaralionssyslem av den modell kommittén har förordat.

Syslemet innebär alt skattskyldiga med enkla inkomsl- och
förmögenhetsförhållanden får använda en starki förenklad deklarationsblankett.
Den skaltskyldige behöver i denna endasl redovisa sådana uppgifier som skattemyndigheterna
inte redan har kännedom om. Beträffande övriga uppgifter, dvs. sådana som
framgår av konlrolluppgifter från tredje man (arbelsgivare m.fl.) eller annars
finns tillgängliga i skaltemyndigheternas regisler, l.ex. uppgifier om
faslighetsinnehav, har han bara att intyga uppgifternas riktighet.

Systemet bygger alltså på den grundläggande
förutsättningen att den skattskyldige och skattemyndigheterna i stor
utsträckning har tillgäng till samma informalion. 1 fräga om tjänsteintäkterna
skall arbelsgivare m.fl. uppgifislämnare skicka likalydande kontrolluppgifter
lill den enskilde och skattemyndigheterna. 1 den förenklade deklarationen
behöver den skallskyldige bara försäkra alt hans inkomster överensslämmer med
de kontrolluppgifter han fått. Övriga uppgifter i myndigheternas register
kommer att förtryckas pä blanketten. Del gäller bl.a. fastigheisuppgifier -
taxeringsvärde och inläktsberäkning - och uppgifier om
sambeskaitningsför-hållanden.

I den mån man anser all den förenklade deklarationen skall
omfatta ytterligare uppgifier får dessa lämnas som tilläggsuppgifler. Det kan
vara inkomsler som den skaltskyldige inte fått konlrolluppgifter pä eller underlag
för avdragsyrkanden som skattemyndigheterna inle kan ha kännedom om pä annat
sätt. Jag skall strax redogöra för min inslällning lill vilka intäkter och
avdrag som bör få vara med i den förenklade deklarationen. Läl mig bara först
som bakgrund till detla säga några ord om hur kommittén har länkl sig atl de
förenklade deklarationerna skall hanteras.

Tanken är att laxeringarna skall utföras maskinellt med
ledning av kontrolluppgifterna och den information som registrerats från
deklarationsblanketten. Maskinella kontroller av olika slag genomförs i
samband härmed. Etl mindre antal deklarationer kommer all granskas manuellt,
främsl till följd av att de maskinella kontrollmomenten givit utslag om
eventuella felaktigheter. Den som använder den förenklade deklarationsblanketten
får ijuni ett meddelande om vilka uppgifter skattemyndigheterna lagl till grund
för taxeringen saml uppgift om taxerad inkomst. Den

s. 56 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 56

skatlskyldige har således möjlighet atl på grundval av
informalionen i laxeringsmeddelandel begära omprövning under ålersloden av
taxeringsperioden om han anser att taxeringen blivit felaklig.

Grundprinciper för en förenklad deklaralion

Det nya deklarationssyslemet skall som nämnls bygga på en
deklarationsblankett som är enkel för de skattskyldiga atl fylla i och lätl
för myndigheterna att hantera och granska. Det innebär alt den bara i mycket
begränsad omfallning bör innehålla uppgifter som förutsätter manuella
kontroller av granskarna. Ulredningar och skriftväxling skall således i
möjligaste mån undvikas. Företeelser som ofla leder till meningsskiljaktigheter
angående lolkning eller tillämpning bör inte omfatlas av del förenklade
systemet. 1 detta bör man i stället i huvudsak hantera inkomsler och avdrag som
kan kontrolleras med hjälp av ADB på grundval av upplysningar
(konlrolluppgifter o.d.) från tredje man.

Samlidigt måsle den förenklade deklarationen omfatta den
slora majoriteten löntagare och pensionärer. För alt åstadkomma delta krävs
det som jag nyss har antytt vissa schabloniseringar och andra förenklingar av
de maleriella beskattningsreglerna så atl dessa grupper inle behöver redovisa
smärre avdragsyrkanden. Dessutom behövs en viss utvidgning av konlrolluppgiflsskyldighelen
så att en detaljredovisning kan undvikas också när del gäller inläklssidan. Om
man vill få med de allra flesta skattskyldiga med okomplicerade inkomst- och
förmögenhetsförhållanden räcker det emellertid inte med sädana åtgärder utan
det måste finnas möjlighet för de skallskyldiga att själva lämna vissa
uppgifter i deklarationen. Det är nämligen inte möjligt alt genom förenklingar
av de maleriella reglerna och utvidgning av konlrolluppgiflsskyldighelen fånga
in alla vanliga företeelser som bör beaktas vid taxeringen. Jag kommer i etl
senare avsnitt att närmare redogöra för de förutsättningar under vilka en
förenklad självdeklaration får lämnas och vilka ändringar som bör göras i de
maleriella reglerna. Jag skall emellertid redan här redovisa några huvudlinjer
i dessa avseenden.

Kommitténs förslag i huvuddrag

Kommittén anser att man till att börja med bör se lill att
det slora flertalet löntagare och pensionärer kan använda den förenklade
deklarationen.

Vad först beiräffar intäktssidan är det meningen att
arbetsgivarna och pensionsanslalterna liksom i dagsläget skall lämna
konlrolluppgifter och all de skattskyldiga i regel bara skall behöva försäkra på
blanketten atl tjänsteintäkterna är i enlighet med kontrolluppgifterna.
Arbetsgivarnas uppgiftsskyldighel utökas något. De skall i kontrolluppgifterna
ange inte bara förekomsten av en förmån utan också värdera den i de fall det
rör sig om fri bostad, fri lunch, fri bil m. m.

s. 57 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 57

1 fråga om avdragssidan är det enligt kommitténs mening
inte lämpligt all avdrag för olika kostnader redovisas i den förenklade
deklarationen, utan endast de som yrkar schablonavdrag bör få begagna denna.
För att fä med tjänsteinkomslerna i så slor utsträckning som möjligl föresläs
därför bl. a. all det nuvarande schablonavdragel höjs. Vidare föreslås att
arbetsgivarnas konlrolluppgiftsskyldighel rörande traktamenten och
reseersättningar vid Ijänsleresor skall slopas i de fall ersättningarna inte
överstiger vissa normalbelopp och all dessa beskallningsfrågor skall handläggas
på källskallesladiet. I denna del bygger förslagel på
traktamentsbeskattningssak-kunnigas betänkande (SOU 1983:3) Skatteregler om
traktamenten m.m. När det sedan gäller pensionärerna anser kommittén atl del
extra avdraget bör kunna beaklas i det förenklade syslemet och föreslår pä
grund härav all beräkningen av del extra avdraget förenklas bl. a. i de fall
förmögenhet föreligger. I fråga om avdragssidan i övrigt föreslås att vissa
avdrag och skattereduktioner skall slopas. Del gäller förvärvsavdragei,
avdraget för underhäll av inle hemmavarande barn samt skattereduktionerna för
gift skattskyldig med hemmamake och ensamstående med barn. Vidare föreslås att
förmögenhet skall få redovisas i den förenklade deklarationen om den inle
uppgår till beskattningsbart belopp.

Kommiltén har övervägt att stanna vid dessa förslag,
vilket skulle innebära att den skatlskyldige kunde fullgöra sin deklaralionsskyldighet
genom all underteckna blankellen. Del skulle således inte finnas något utrymme
för tilläggsuppgifler. En sådan lösning skulle emellertid inbegripa högsl två
miljoner skattskyldiga och enligt kommittén är detla en otillräcklig förenkling.
Kommillén kommer fram till att även inkomst av kapilal och av schablonbeskattad
annan faslighel samt vissa smärre realisationsvinster skall ingå i del
förenklade systemet."

För all fä med kapitalinkomsterna föreslås att banker och
andra kreditinstitut skall lämna konlrolluppgifter på inlåningsräntor, så att
dessa kan omfattas av en försäkran på samma sätl som tjänsteintäkterna. Avdrag
för skuldräntor skall enligt förslaget yrkas som tilläggsuppgift i
deklarationen. Del s.k. sparavdraget, som f.n. kan utnyttjas gemensamt av
sambeskaitade personer, föreslås bli individualiserat och höjt.

I fräga om schablonbeskattad fastighet föreslås alt bara
en sådan skall fä redovisas i deklarationen och att intäkten skall beräknas
maskinelll pä grundval av de uppgifier som finns hos skattemyndigheterna.
Avdrag för skuldräntor skall yrkas som tilläggsuppgift. När det sedan gäller
akiievins-terna föreslås att ell schablonavdrag införs för s. k. korltidsakiier
och att det nuvarande schablonavdraget för äldre aktier individualiseras.
Slulligen skall enligt kommitténs förslag tilläggsuppgifler få lämnas i två
avseenden, nämligen dels i fräga om tjänsteintäkter för vilka konlrolluppgift
ej erhållits, dels i fråga om allmänl avdrag för pensionsförsäkringspremier.

Uianför den förenklade deklarationen hamnar enligt
förslaget inkomsl av rörelse, inkomst av jordbruksfastighet, inkomst av
konventionellt be-

s. 58 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 58

skattad annan fastighet samt i huvudsak inkomsl av
lillfällig förvärvsverksamhet. Detsamma gäller tjänsteintäkter som avser
förelagsledare eller delägare i fåmansföreiag. I den förenklade deklarationen
skall inle få förekomma avdrag i inkomstslaget tjänsl ulöver schablonavdragel
saml inte heller förlustavdrag eller extra avdrag på grund av sjukdomskostnader
eller existensminimum. Härulöver föreslås vissa begränsningar som gäller mindre
frekventa fall.

Remissinsiansernas inställning

Remissinstanserna godtar i allmänhel kommitténs förslag
angående förutsättningarna för all få lämna en förenklad deklaration, liksom de
därav betingade ändringarna av de maleriella beskattningsreglerna och av konlrolluppgiflsskyldighelen.
Det är på det hela taget en mycket positiv inställning som redovisas frän
myndigheter, organisalioner och näringsliv. Men det förekommer en hel del kritik
mol skilda delförslag. Bl, a, riktas invändningar mot förslagen atl slopa
avdraget för underhåll lill inle hemmavarande barn och skattereduktionerna för
gift med hemmamake resp. ensamstående med barn. Som jag tidigare har nämnl
anser ganska mänga alt man inle gåtl tillräckligt långt i
förenklingssträvandena och förordar bl. a. högre schablonavdrag. Krilik riktas
ocksä från en del håll mot förslagen om ökad uppgiftsskyldighel.

Min inställning

Vid utformningen av den förenklade självdeklarationen mäste
man som jag tidigare har antytt försöka tillgodose tvä delvis motstridiga krav,
nämligen å ena sidan alt deklarationen skall vara enkel att hantera för både
skattskyldiga och myndigheter och ä andra sidan atl deklarationen skall kunna
användas av så många skattskyldiga som möjligl.

Jag anser i likhel med huvuddelen av remissinstanserna att
kommitténs förslag i stort sett innebär en lämplig avvägning mellan dessa båda
krav. Jag delar således uppfattningen att den förenklade deklarationen bör
kunna användas av det slora flertalel löntagare, pensionärer och villaägare med
enkla inkomstförhållanden. Det innebär att det normall bör vara möjligt all
använda denna om man har inkomsl av tjänsl, inkomsl av kapilal eller inkomst av
schablonbeskattad fastighet. Smärre aklievinsler bör ocksä rymmas i det
förenklad'." systemet. Jag kan också i huvudsak ansluta mig till de
förslag till särskilda begränsningar i användningsrätten som kommiltén
föreslagit. Jag tänker främst på förslaget att avdrag i inkomstslaget tjänst
bara skall medges med schablonavdrag och inte för verkliga kostnader.

Kommittén har också övervägt möjligheten att den
förenklade deklarationen skall kunna användas av i slort sett samlliga
löntagare. En fördel med detla alternativ är att ändrade förhållanden för den
skattskyldige från elt år till ett annat inte medför att blanketlbyte måste
ske. Alternativet

s. 59 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 59

innebär emellertid bl.a. all blanketten mäste ta upp en
mängd företeelser som bara berör ett litel antal skattskyldiga, vilket pä ett
avgörande sätt försvårar möjligheten att göra blanketten och informationen om
den lättbegriplig. En gemensam blankett försvårar också möjligheten att bygga
upp rationella adminislrativa rutiner, kontrollsystem m.m. för de enklare beskattningsfallen.
En slor nackdel med en sädan lösning är vidare att den förutsätter en blankett
med mer än två sidor. Inte minst från psykologisk synpunkt är del vikligt atl
den nya blanketten ges en utformning som klart visar förenklingen och den bör
därför vara tväsidig. Jag vill därför inle förorda delta alternativ, ulan
tillstyrker den av kommittén valda lösningen där bara de vanligaste
företeelserna ryms pä blanketten.

En nackdel
med den av mig förordade lösningen är som jag nyss antydde alt blanketlbyte
måste ske i viss utsträckning. Olägenheterna med delta bör emellertid i hög
grad kunna lindras genom atl den fullständiga blanketten utformas på
ungefärligen samma sätt som den förenklade. Det torde ocksä var möjligl all
åtminstone på liknande sätt förtrycka den fullständiga blanketten med
civilslåndsuppgifler och fastigheisuppgifier. Del kan vara lämpligt att RSV gör
en översyn av den nuvarande blanketten och lill 1987 års taxering utarbetar en
ny som anpassas till den förenklade blanketten.

Ett särskilt problem är att sända rätt slag av blankett
lill varje deklarant. Som kommiltén har påpekat får utsändningen av blanketten
i första hand styras av de inkomst- och förmögenhetsförhållanden som gällde vid
föregående ärs taxering. Systemet kan kompletteras med vissa hänsynstaganden
lill förhållanden som inträffat under beskattningsåret. Kriterierna för urvalet
kan iakttas maskinellt. De som på grund av ändrade inkomst- eller
förmögenhetsförhållanden under ett beskattningsår övergår till atl uppfylla
förutsättningarna för förenklad deklaration eller omvänl fär använda blanketter
som inte är förtryckta.

När det
sedan gäller kommitténs förslag lill ändringar av de materiella
beskaltningsreglerna och kontrolluppgiftsskyldigheten kommer jag strax alt
redovisa min inställning i varie sakfråga för sig. Men det finns anledning att
behandla några speciella frågor redan här.

Kommittén
föreslär som jag nyss nämnde att vissa avdrag och skaltereduktioner skall
slopas. Jag kan i och för sig hålla med om att del är önskvärt att de
ifrågavarande avdragen och reduktionerna rensas ut från skattesystemet. Ett av
dessa avdrag, det s.k. förvärvsavdraget, har f.ö. redan slopats genom
lagsliflning våren 1984. Men en utrensning kan inte göras isolerat utan
förutsätter ingående överväganden om i vad mån de som gär miste om
skatteförmånerna bör kompenseras genom åtgärder inom det familje- eller
socialpolitiska området. Sädana överväganden har inte varit möjliga att göra
inom ramen för detta lagstiftningsärende ulan de fär göras i annat sammanhang.
Som jag kommer alt påvisa senare innebär mitt ställningstagande i denna fråga
inle någon mera påtaglig nackdel från förenklingssynpunkt.

s. 60 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 60

Kommittén tar vidare upp frågan om beskattningen av fri
kost, fri bostad och fri bil, men lägger inte fram några konkreta förslag om
ändringar av de maleriella reglerna. Kommiltén förutsätter dock atl
uppgiflsskyldigheten för arbetsgivarna utvidgas så att kontrolluppgifterna
skall innehålla värden på sådana förmåner.

Praktiskt taget samtliga remissinstanser som har yttrai
sig i frågan godiar principen atl arbetsgivaren åläggs att värdera förmånen.
Del betonas emellertid alt en grundläggande förutsättning för delta är au
enkla och läitillämpade beslämmelser införs.

Del nya förfarandet förutsätter som jag tidigare har sagl
atl beskattningen lill slörsla delen sker med utgångspunkt i kontrolluppgifter
frän tredje man och i begränsad ulslräckning med ledning av uppgifter som den
skaltskyldige själv redovisar i deklarationen. Delta talar för alt arbetsgivaren
skall värdera de förmåner som de anställda har fält. En förulsättning för all
utvidga uppgiftsskyldigheten är emellertid att reglerna för värdering av dessa
förmåner görs enkla och schabloniserade. Förmänsbeskattningen övervägs f, n,
inom förmånsbeskattningskommittén (B 1978:02) och RSV och resultatet av detla
arbete bör avvaktas innan lagstiflningsätgärder vidtas pä områdel,

Ell väsenlligl inslag i kommitténs förslag är att man
skall genomföra traktamenlsbeskatlningssakkunnigas förslag i belänkandel (SOU
1983:3) Skatteregler om traktamenten m,m, om all traktamenten och avdrag normalt
skall hanteras på källskatlestadiei och inte vid taxeringen. Mycket talar också
enligt min mening för att sä bör ske, Traktamentsbeskaltnings-sakkunnigas
förslag går emellertid också ut på ändringar i de materiella reglerna och
frågorna bör enligt min mening behandlas i etl sammanhang. En lagstiftning i
ämnet förbereds i finansdepartementet med sikte på en proposition till hösten.
Det är därför knappasl troligt atl nya regler kan lillämpas samlidigt med att
den förenklade självdeklarationen las i bruk. Inte heller detta bör emellertid
utgöra någon avgörande försvagning av del förenklade syslemet. Jag vill erinra
om att enligt gällande regler behöver slatliga traktamenten inte redovisas i
deklarationen och detsamma gäller traktamenten på det privata området som inle
avser mer än 24 dagar för år räknat eller som är undantagna från
konlrolluppgiftsskyldighel pä gmnd av dispens för den enskilde arbetsgivaren.
Även de som uppbär traktamenten bör därför i stor utsträckning kunna använda
den förenklade deklarationen redan första året.

Jag vill nämna atl jag redan i det här sammanhanget kommer
atl föreslå alt de förfaranderegler som traktamentsbeskatlningssakkunniga
föreslagit belräffande traktamenten till viss del överförs pä reseersättningar
från arbetsgivarna. Det innebär att ytterligare grupper kan föras in i det
förenklade syslemet redan från början.

Jag vill också förutskicka att några av förslagen i detta
lagstiftningsärende gär längre än vad kommittén har föreslagit i den meningen
all det blir

s. 61 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 61

större möjligheter att använda den förenklade
deklarationen. Som exempel kan nämnas alt mina förslag i några fall innebär
större schablonavdrag än vad kommittén föreslagit och alt jag dessutom föreslår
att inle bara en utan två schablonfasligheter skall rymmas på blanketten.

Sammantaget kommer mina förslag atl ge i stort sett samma
förenklings-effekt som kommitténs förslag. Del innebär att den förenklade blanketten
kan utformas pä i huvudsak det sätl som kommittén har förordat och atl den kan
beräknas omfatta drygl fyra miljoner skattskyldiga.

2.4 Uppgiftsskyldighet och ADB

Inledning

En viktig beståndsdel i förslaget om etl förenklal
deklarations- och laxeringsförfarande är all de skattskyldiga inte skall behöva
uppge sådant som skattemyndigheterna fär kännedom om genom kontrolluppgifter
från iredje man eller genom utdrag ur myndighelernas register. Redovisningsskyldigheten
utformas så atl deklaranterna endast behöver lämna ett fåtal uppgifier till
ledning för sin taxering. Förslaget bygger således till stor del på möjligheten
atl bygga ut och ulnytlja konlrolluppgifter o.d. Arbetsgivarnas och andras
medverkan blir i ett sådant syslem än viktigare än vad den är i dag.

Systemel medför betydande förenklingseffekier. För
deklaranten innebär det atl uppgifier som framgår av konlrolluppgifter inte
behöver deklareras, så länge uppgiflerna är riktiga och godtas av deklaranten
själv. Genom att han själv får en kopia av den uppgifl som lämnas till
skattemyndigheten kan riktighelen kontrolleras. Även för skaltemyndigheterna
innebär systemel en stor förenkling. Beskaitningsuppgifier som annars måste
inhämtas genom manuell hantering av varje deklarants redovisning på
deklarationsblanketten kan oftasl på ett enkelt sätl överlämnas på magnetband
direkl från uppgiftslämnaren. Skattemyndigheternas kontroll av uppgifternas
riktighet kan flyttas från de skattskyldiga till uppgiflslämnarna. dvs.
kontrollen kan ske på väsentligt färre slällen. Det skapar förutsättningar för
en mer enhellig och rättvis kontroll.

Meloden innebär i allmänhet merarbele för
uppgiflslämnarna. Omfattningen av merarbetet varierar med uppgifternas art och
antal. Av betydelse är också vilka uppgifier som ändå lämnas till den
enskilde. Merarbetet blir mindre belungande om uppgifterna som skall lämnas
lill skaltemyndighelerna redan av andra skäl sammanställs och sänds till
deklaranterna. Av stor betydelse är naluriigtvis också möjlighelerna att utnyttja
ADB för uppgiftslämnandet.

Det är enligt min mening självklart att man bör vara
ytterst restriktiv när det gäller atl införa nya uppgiflsskyldigheier.
Förenklingsreformen är dock enligt min mening av sådan vikl alt det är befogal
med en uividgning av skyldigheten, särskilt som resultatet av en sädan
uppgiftsskyldighet totalt

s. 62 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 62

sett blir en arbelsbesparing genom all man ersätter
deklaranternas manuella arbete med maskinella bearbetningar.

Förslagen om ökad uppgiftsskyldighet särskilt belräffande
bankerna och användningen av ADB har föranlett några remissinstanser atl komma
med invändningar från integritetsskyddssynpunkt. Man ifrågasätter om inte
förslagen innebär ett obehörigl intrång i den personliga integriteten. Jag tar
i det följande upp denna fråga.

Uppgifter om bankränlor

Det finns anledning alt säga några ord också om de
uppgifter som den senasle tidens debatt om skattemyndigheternas kontrollrätt
främsl har handlat om, nämligen bankernas uppgifter om gottgjorda räntor.

Det kan då lill atl börja med konstateras atl det inte
finns någon principiell skillnad mellan dessa uppgifter och andra uppgifter
som f.n. omfattas av konlrolluppgiftsskyldighel, t.ex. löneuppgifter,
aktieuldelningsupp-gifter och uppgifier om näringsidkares köp och
försäljningar. Del är i samtliga fall fråga om uppgifier om kundförhållanden
e.d. Vidare är det fråga om uppgifter som den skattskyldige är skyldig att ange
i självdeklarationen. Man kan alltså inte rimligen hävda att uppgifterna är av
känslig nalur i sig eller att det skulle vara något hot mot den personliga
integriteten atl skattemyndigheterna får ta del av dessa. Man mäste dessutom
beakta att uppgifterna ingår i bokföringen hos dem som skall lillhandahålla
uppgifterna. Kreditinstitutens inlåningsräntor är ju en avdragsgill kostnad i
institutens rörelse. Skattemyndigheterna måste därför självfallet få ta del av
uppgifterna för taxeringskonlroll och det är också lika självklart från säväl
principiella som praktiska synpunkter att man inte kan begränsa denna kontroll
så att den får avse bara kreditinstitutets redovisning.

Det är ju också så belräffande bankräntorna att
skattemyndigheterna har haft en generell rätt att infordra kontrolluppgifter i
fråga om inte namngivna räntetagare ända sedan är 1935. Denna rätt har ocksä
under årens lopp många gånger utnyttjats för atl genomföra generella
räntekontroller. Att denna rätt bara tillkommer RSV betingas av hänsyn till
uppgiflslämnarna och har ingenting att göra med uppgifterna som sådana.

Jag kommer alltså fram till att det från
integritetsskyddssynpunkt inte kan riktas nägra principiella invändningar mot
att utvidga den nuvarande skyldigheten att lämna kontrolluppgifter på
bankräntor så atl det blir en skyldighet all lämna uppgifterna självmant.
Tvärtom bordet vara en fördel från denna synpunkt alt den enskilde känner till
atl uppgiflerna lämnas till skattemyndigheterna. Det bör ocksä påpekas alt en
obligatorisk konlrolluppgiftsskyldighel pä bankränlor förekommer i flera andra
länder, bl.a. i Danmark och USA.

s. 63 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 63

Användningen
av ADB

Del
förenklade deklarationssystemet förutsätter som jag tidigare har nämnl en ökad
användning av ADB vid taxeringen. Här skall jag redovisa nägra allmänna
synpunkter på frågan.

Vad
beträffar den ökade ADB-användningen med anledning av det nya förenklade
deklarationssystemet så är det i huvudsak tvä kategorier av uppgifter som
kommer att lillföras skatieregistren. Det gäller uppgifter om bankräntor och
banktillgodohavanden samt uppgifter om aktieutdelningar och aktieinnehav. Som
jag tidigare har nämnt skiljer sig dessa uppgifter inte i princip från de
uppgifter som redan förekommer i skatieregistren. Den reglering som finns i
fråga om skatteregistren bör därför kunna gälla också för dessa uppgifter. Den
nya ordningen förutsäller emellertid vissa ändringar i skatleregisleriagen
(1980:343), och jag avser alt i etl senare sammanhang älerkomma med förslag
härom.

När det sedan gäller
användningen i allmänhet av ADB på skatteområdet och frågan om
integritetsskyddet vill jag böria med att stryka under några uttalanden som
dåvarande departementschefen gjorde i samband med aU skatleregisleriagen antogs
(prop. 1979/80: 146 s. 20). Departementschefen uttalar där bl.a. följande. Det
integritetsskyddade området bestäms ytterst av omfattningen av dels
skyldighelen alt lämna uppgifier till ledning för beskattningen, dels rätten
för skattemyndigheterna att kontrollera att denna uppgiftsskyldighet har
fullgjorts. De ökade möjligheterna att använda ADB innebär i och för sig inte
någon ändring i dessa avseenden. Ändringen ligger bl.a. däri att konlrollen
kan göras effekiivare än hittills. Sädana kontroller som enligt statsmakternas
beslut får och skall äga mm men som på grund av brislande manuella resurser
hittills inte har kunnat ske i önskvärd utsträckning kan i det daloriserade
syslemet företas i större omfattning. En sådan utveckling ligger i linje med
strävandena mol ökad rättvisa och likformighet vid taxeringen. Riksdagen har
också uttryckligen lagit ställning för att konlrollen skall effektiviseras med
slöd av ADB.

Jag
kan helt ansluta mig till dessa uttalanden. Den omständigheten att man lar
ADB-tekniken till hjälp vid skattekontrollerna och därigenom på ett effektivare
sätt än hittills utnyttjar de uppgifier som lämnas för beskattningsändamål kan
sålunda i och för sig inte anses innebära någol otillbörligt från
inlegritetssynpunkl. Del måste tvärtom vara önskvärt att myndigheterna får
bästa möjliga lekniska hjälpmedel för den beskattningskontroll som enligt
riksdagens beslut skall utföras.

Diskussionen
rörande skyddet för den personliga integriteten med anledning av användningen
av ADB får sålunda enligt min mening inte under några omständigheter leda till
att del anses som ett obehörigt inlegritetsintrång sä snart man från
skattemyndigheternas sida använder ADB för att konlrollera sådana uppgifter som
enligt gällande bestämmelser skall lämnas till ledning för beskattningen. I
stället bör man inrikta sig på frågan om

s. 64 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 64

säkerhetsanordningar mot obehörig åtkomst i ADB-systemen
samt sekretesskyddet och därmed sammanhängande frågor. Vad det gäller är att
så långt möjligt eliminera riskerna för alt hemliga beskattningsuppgifter blir
tillgängliga utanför den krets av myndigheter och Ijänstemän som behöver dem
för beskattningsverksamheten.

3 Materiella beskattningsregler 3.1 Avdrag i
inkomstslaget tjänst

Mitt förslag: Avdragen frän anställningsinkomst indelas f.
n. i tre grupper, nämligen koslnader i samband med tjänsteresor (ökade levnadskostnader
och resekostnader), kostnader för resor mellan bostad och arbelsplals
(arbetsresor) saml övriga kostnader. Avdrag för tjänsteresor och arbetsresor
medges med faktiska kostnader, dock alt koslnader för arbetsresor är
avdragsgilla bara till den del de överstiger 1000 kr. Avdrag för övriga
kostnader medges enligt två alternativ. Antingen medges avdrag med etl
schablonavdrag på 1 000 kr. eller ocksä medges avdrag för de faktiska
kostnaderna om dessa är högre. Jag föreslår sådana ändringar att det blir två
avdragsgrupper, nämligen koslnader för Ijänsteresor resp. övriga koslnader.
Arbetsresekosinaderna förs sålunda till övriga koslnader och samlidigt slopas
avdragsbegränsningen på 1000 kr. Avdrag inom gruppen övriga kostnader medges
liksom f. n. med verkliga kostnader eller med ett schablonavdrag. Väljer man
alternativet med ett schablonavdrag för övriga koslnader fär man avdrag med
3000 kr., dock högsl 10% av intäkterna.

Avdragsrällen under inkomsl av tjänst ändras i ytterligare
två avseenden. För del första slopas det schablonavdrag på 100 kr. som f. n.
medges den som inte har arbetsinkomst. För det andra flyttas avdrags-rätten för
räntor till inkomstslaget kapital.

Kommitténs förslag: Samma som mitl med tvä undantag,
nämligen att avdragsbegränsningen pä 1 000 kr. för arbetsresor behälls och att
schablonavdraget besläms till 2000 kr.

Remissinstanserna: Flera remissinstanser befarar atl
schablonavdragel är så snävl lilliaget alt etl stort antal skattskyldiga kommer
alt uteslutas från möjligheten lill förenklad redovisning. En del
remissinstanser anser att gränsen för avdragsrält för resor till och från
arbetet bör höjas. Vissa ifrågasätter också om rätten till avdrag för dessa
resekostnader över huvud taget skall behållas. Några framhåller att kommitténs
konstruktion av schablonavdraget är svår att förstå och vissa förordar atl
avdrag för kostnader för arbetsresor inte inordnas i schablonavdragel ulan
redovisas särskili.

s. 65 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 65

Skälen
för mitt förslag: För en förenklad löntagarbeskattning är det givetvis av
största betydelse atl de vanliga avdragen i inkomstslaget tjänsl kan hanleras
pä ell enkell sätt. Det gär inle alt i den förenklade självdeklaraiionen ha
med mer än ett mycket begränsat antal avdrag av den typ som förutsätter att
avdragsrällen prövas i varje enskilt fall på grundval av uppgifter som
redovisas i deklarationen. Avsikten är ju att deklarationerna i princip inte
skall granskas i ett manuellt förfarande. Kommittén har föreslagit ålgärder i
huvudsakligen tre avseenden för att förenkla avdrags-hanteringen i
inkomstslaget tjänsl. För del första föreslås atl avdragen för kostnader i
samband med tjänsteresor (resekostnader och ökade levnadskostnader) normalt
inle skall redovisas i deklarationen ulan i slället hanteras hos arbeisgivaren.
För det andra föreslås ändrade regler i fråga om avdrag för koslnader för resor
mellan bostad och arbetsplats (arbetsresor) och schablonavdrag. För del tredje
föreslås atl avdrag för räntor på studie-skulder flyttas lill inkomstslaget
kapital. Förslagen skall göra del möjligt all fä med den slora majoriteten
löntagare i det förenklade systemet genom all det i den förenklade
deklarationen inte lämnas något utrymme för avdragsyrkanden i inkomstslaget
tjänst. De som använder den förenklade deklarationen skall utan särskilt
yrkande tillgodoföras etl schablonavdrag och kan dessutom indirekt fä avdrag
för kostnader i samband med tjänsteresor genom atl arbetsgivarens ersättning
härför inte behöver redovisas.

Jag
kan i allt väsentligt hålla med kommittén om syftet med och inriktningen av
åtgärderna rörande avdragen i inkomstslaget tjänst. Del kan i och för sig i
frågasättas om man inte beträffande vissa avdrag - l.ex. för verktyg,
facklitteratur, telefon, kontorsmaterial o. d. - borde begränsa eller helt
slopa avdragsrätten. Del kan sålunda hävdas dels att de delvis är av privat
natur, dels att frågan om-kostnader för arbetsredskap o.d. bör lösas genom
förhandlingar mellan arbetsmarknadens parter. Å andra sidan finns det
otvivelaktigt vissa skattskyldiga som har avsevärda kostnader av detta slag,
samtidigt som de har en sådan arbetssituation att arbetsgivaren inle lämpligen
kan tillhandahålla redskap eller facklitteratur som behövs för tjänsten. Man
mäste också beakla att samma kostnader alltjämt skulle vara fullt avdragsgilla
i inkomstslagen rörelse och jordbruksfastighet. Jag kan därför inte förorda att
man annat än i vissa speciella fall bygger förenklingsreformen på en slopad
avdragsrätt.

Jag
behandlar i det följande försl förslaget angående arbetsresor och schablonavdrag.

I fråga om arbetsresor
och schablonavdrag gäller f. n. i huvudsak följande. Kostnaderna för
arbetsresor är avdragsgilla till den del de översiiger 1000 kr. Schablonavdrag
medges för "övriga kostnader" - dvs. andra kostnader än kostnader för
tjänsteresor resp. arbetsresor — med I 000 kr., dock högst 5% av
anställningsinkomsten. Den som har högre övriga kostnader får avdrag med det
verkliga beloppet. Den som inte har några anslällningsinkomsier får avdrag med
100 kr. 5
Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 180

s. 66 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 66

Det råder ingen ivekan om alt de nuvarande reglerna är
otillräckliga om man skall åstadkomma en förenklad löntagarbeskattning. Det är
framför allt den omständigheten atl avdrag för arbetsresor måste prövas så
snart kostnaderna översiiger 1 000 kr. som skapar problem. Mänadskorten till
allmänna kommunikationsmedel kostar redan i många kommuner mer än 1 000 kr. per
år. Om någol är när förenklingsreformen avses träda i krafl lorde man i de
allra flesta kommuner ha passerat 1000 kronors-gränsen. Om inga ändringar görs
av avdragsreglerna kommer detta att innebära att de skattskyldiga i slor
ulslräckning måste redovisa sina arbetsresor på ungefär samma sätt som i dagens
system, dvs. med angivande av arbetsplatsens belägenhet, antal arbetsmånader
etc. Detta förutsälter i sin tur i princip atl de redovisade uppgifterna prövas
i varje enskilt fall, vilket med hänsyn till avdragens frekvens skulle bli en
avsevärd belastning för systemet.

Jag ansluter mig därför lill kommitténs uppfattning all
reglerna måsle ändras sä all kostnader för arbetsresor i del hell övervägande
anlalel fall ryms inom någon form av schablon.

En länkbar lösning är dä att medge ett schablonavdrag för
kostnader för arbetsresor oavsett om sådana resor företagits eller ej. Ett
sådani avdrag måste emellertid för att få avsedd effekt sättas lill lägst 2500
kr. Det kan emellertid konslaleras alt ett sådant avdrag blir mycket
koslnadskrävande. Kostnaden för en övergång till ett schablonavdrag pä 2500 kr.
med utgångspunkt i dagens regler om arbetsresor kan beräknas till ca 4
miljarder kronor. Ett rent schablonavdrag för arbetsresekostnader framstår
därför som alltför dyrbart.

Del återstår då som jag ser det inte någon annan möjlighet
än alt slopa särbehandlingen av arbetsreseavdraget och i stället låta della
ingå bland övriga kostnadsavdrag.

Kommitténs förslag innebär som jag nämnt att man har kvar
avdragsbegränsningen på 1 000 kr. för arbetsresor men låter eventuella
överskjutande arbelsresekostnader ingå bland de kostnader som omfattas av
schablonavdragel på 2000 kr.

För egen del anserjag i likhel med rätl mänga
remissinslanser atl den av kommillén förordade lösningen är ganska svärgripbar.
Kommittén säger också själv att konstruktionen kan vara svår att förstå. Vad frågan
gäller är helt enkelt om man bör ha kvar den nuvarande begränsningen
beträffande arbetsresor eller ej. Det huvudsakliga skälel för denna begränsning
i avdragsrätten är att kostnaderna för arbetsresor åtminstone delvis har karaktären
av privala levnadskostnader. Kostnaderna föranledsju ofta av den skattskyldiges
val av bosladsläge. Mot detta synsätt kan ä andra sidan invändas atl de
skattskyldiga av olika skäl inte har full valfrihet vid bosättningen. Enligt
min mening bör begränsningsregeln slopas eftersom den dessutom lägger hinder i
vägen för en enkel lösning av schablonavdragsfrågan. Genom att slopa
begränsningsregeln blir det sålunda naluriigare och

s. 67 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 67

enklare alt ha ett gemensamt schablonavdrag för
arbetsresekostnaderna och övriga kostnader.

Frågan är då hur slort schablonavdraget bör vara. Med
hänsyn lill vad jag lidigare nämnde om koslnaderna för resor med allmänna
kommunikationsmedel och lill att avdraget skall inbegripa även andra kostnader
kan det inle sättas lägre än 3000 kr. Detla kostar ca 3,2 miljarder kronor.
Högre avdrag kan av kostnadsmässiga skäl inte komma i fråga. Avdraget bör
liksom f.n. maximeras till viss procent av anslällningsinkomsterna. Jag
föreslår i likhet med kommittén alt procentsatsen bestäms till lio mot f. n.
fem.

Mitt förslag innebär att den som inte har några andra
kostnader i inkomstslaget tjänst än arbetsresekostnader kan ha sådana
kostnader med upp lill 3 000 kr. och ändå rymmas inom det förenklade systemel.
Den som har andra koslnader med t. ex. 1 000 kr. fär följaklligen ha högsl 2000
kr. i arbelsresekostnader för atl omfattas av syslemel. Sammanlagel ger förslaget
högre avdrag för de allra flesta. Ingen får lägre avdrag än f. n. Jag vill i
detla sammanhang än en gång betona att en förenklingsreform förutsätter vissa
schablonregler och att det är ofrånkomligt att en sådan reform gynnar vissa
skattskyldiga och är mindre förmånlig för andra.

Som jag lidigare har nämnt föreslär kommittén att
koslnader i samband med tjänsteresor liksom f. n. skall behandlas för sig och
således lämnas utanför schablonavdragel. Ett schablonavdrag som omfattar även
sädana kostnader skulle missgynna dem som inle får ersättning av arbetsgivaren
för sina tjänsteresor, eftersom avdragen för koslnaderna skulle konsumera
schablonavdraget. Med hänsyn härtill bilräder jag kommitténs förslag om att
avdrag för kostnaderna för ijänsteresor även i fortsättningen skall medges
särskilt.

Några remissinslanser har anseti all ytterligare kostnader
skall ligga utanför schablonavdraget och således medges särskilt. Det gäller
bl.a. kostnader för mätningsavgifier saml kostnader för represenlalion o.d. som
arbetstagaren har haft och som han fåtl ersättning för från arbetsgivaren.
Enligt min mening bör det inte komma i fråga att ha en särbehandling i
deklarationen av ytterligare kostnadsslag.

Schablonavdraget pä 30(X) kr. skall som framgått av det
anförda medges bara den som har anställningsinkomster. Övriga skattskyldiga som
har inkomst av tjänst medges f. n. etl schablonavdrag på 100 kr. Detta avdrag
avser inte längre att täcka några kostnader för intäkternas förvärvande.
Avdraget fyller inte någon funktion och bör som kommittén har föreslagit
slopas. De folkpensionärer som har extra avdrag bör kompenseras härför genom en
höjning av det extra avdraget. I övrigt bör ingen kompensalion utgå.

Förslaget att nuvarande avdrag för räntor i inkomstslaget
tjänst skall flyttas till inkomstslaget kapital motiveras främsl av att man om
möjligt bör undvika all urholka värdel av schablonavdraget. Men det är ocksä så
atl

s. 68 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 68

del
i en del fall kan vara svårt alt avgöra till vilket inkomstslag räniorna hör
och många skattskyldiga torde därför redan i dagsläget redovisa de ifrågavarande
räntorna — t.ex. ränta på studielån och på lån lill flyttningskostnader —
under inkomst av kapilal. En förflyttning skulle därför ocksä innebära en
förenkling av reglerna. För de skattskyldiga kan en förflyttning i vissa fall
medföra en mindre skatteskärpning t.ex, genom alt sparavdraget påverkas. Som jag
tidigare har sagl måste man emellertid acceptera vissa effekler av denna typ
för att få ett enklare skattesystem som ger en större rättvisa i del stora
hela,

Mina
förslag angående avdrag i inkomstslaget tjänst förutsätter ändringar i 33 § 1
och 2 mom,, 39§ 1 mom, och punkt 4 av anvisningarna lill 33§
kommunalskalielagen (1928:370), KL.

3.2
Inkomst av kapital

3.2.1
Ränla på överskjulande preliminär skatt

Mitt
förslag: Räntan på överskjutande preliminär skatt görs skattefri och på grund
härav halveras räntesatsen till motsvarande halva diskontot. För överskjutande
skatl som överstiger 20000 kr. blir dock räntesatsen en fjärdedel av
diskontot. Räntan utgår normalt för tolv månader men om den preliminära skatten
erlagts under tiden den 19januari-den 30 april är räntetiden liksom f. n. sex
mänader.

Kommitténs
förslag: Överensslämmer med milt.

Remissinstanserna:
Praktiskt taget samtliga remissinstanser godtar kommitténs förslag.

Skälen
för mitt förslag: Om den preliminära skatten överstiger den slutliga skallen
får den skatlskyldige ränta (ö-skatteränta) på det överskjutande beloppet.
Ö-skatteräntan är skattepliktig inkomst. Räntesatsen är lika med diskontot vid
utgången av året före taxeringsåret. Ränta utgår i regel för en beräknad tid av
tolv månader. Ränta på preliminär skatt som erlagts genom fyllnadsbetalning
under tiden den 19 januari-30 april taxeringsåret ulgår för en tid av sex
månader. Ränlebeloppen får inte överstiga 100000 kr.

Uppgiflen
om ö-skatteränla är f. n. maskinellt ifylld på deklarationsblanketten. Trots
detta förorsakar den många fel genom alt de skattskyldiga glömmer att föra över
det förtryckta beloppet till redovisningen i inkomstslaget kapital. Del
administrativa bestyret för granskningspersonalen förenklas väsentligt med ett
system där ö-skatteräntan blir en skattefri intäkt. Systemet leder också till
en förenkling för den skattskyldige i fräga om redovisningen.
Förenklingseffekten blir störst beträffande fullständiga de-

s. 69 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 69

klarationer men även i fråga om förenklade deklarationer
blir vinsterna slora. Även för ADB-systemet innebär förslaget en viss
avlastning eftersom uppgifterna inte behöver registreras om räntan görs
skaltefri. Antalel ö-skatleränlor uppgick vid 1983 ärs laxering lill 2,7
miljoner. Elt system i vilket ö-skatteräntan blir en skattefri intäkl innebär
således mänga fördelar och bör därför genomföras.

Skattefriheten
medför ett inkomstbortfall för det allmänna och de nuvarande räntesatserna
måste därför sänkas för att förhindra ett skattebortfall. Skatteuttaget bör i
stort sett kunna balanseras genom att nuvarande räntesatser halveras. Ränlan
på överskjutande skatt bör därför normall motsvara hälften av det av
riksbanken fastställda diskonto som gäller vid utgången av december året före
taxeringsåret. Räntan pä preliminär skatt som erlagts som fyllnadsbetalning
bör liksom f. n. beräknas för en tid av sex mänader. Vidare bör man bl. a. för
att förhindra all ö-skatteräntan utnyttjas för atl vinna skattefördelar ha
ytterligare begränsningar när det gäller höga överskjutande skatter. För belopp
över 20000 kr. bör räntesatsen bestämmas till en fjärdedel av fastställt
diskonto. Beslämmelsen om atl ränlebeloppen sammanlagt inle får överstiga 100
000 kr. kan slopas med hänsyn till detta. Förslaget är i huvudsak
kostnadsneutralt för såväl del allmänna som för den skattskyldige.

Det jag nu har anfört föranleder ändring i 19 § KL och 69
§ 1 mom. uppbördslagen (1953:272), UBL, samt en följdändring i 32 § UBL.

3.2.2 Sparavdrag

Mitt förslag: Det s.k. sparavdraget, som f.n. är 800 kr.
för ensamstående och 1 6(K) kr. för sambeskattade gemensamt, individualiseras
och höjs till 1 600 kr.

Kommitténs förslag: Avdraget individualiseras och blir pä
1000 kr.

Remissinstanserna: Flertalet remissinslanser godiar
kommitténs förslag. Många förordar dock ett högre sparavdrag. Vissa motsätter
sig också individualiseringen av avdraget.

Skälen för mitt förslag: I syfte atl slimulera sparandet
och förenkla laxeringsarbetet infördes fr. o. m. taxeringsåret 1957 elt extra
avdrag under inkomsl av kapital, som numera brukar kallas sparavdraget.
Avdraget avsägs även medverka till en bättre överensstämmelse mellan preliminär
och slutlig skatt för sådana skattskyldiga som vid sidan av annan inkomst hade
inkomst av kapital.

Avdraget utgjorde urspmngligen 100 kr. för ensamstående
och 200 kr. för sambeskattade. Beloppen har under åren höjts i olika omgångar.
Nuva-

s. 70 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 70

rande beloppsgränser 800 resp. 1 600 kr. tillämpas sedan
1976 års laxering. Vid 1982 års taxering utnyttjades sparavdraget helt eller
delvis av 2,6 miljoner skattskyldiga. Det allmännas kostnader för sparavdraget
uppgår till ca 1400 milj. kr.

En individualisering av avdraget innebär att makar inte
får tillgodoräkna sig andre makens outnyttjade avdrag. Individualiseringen är
ingen absolut fömtsättning för genomförandet av ett system med förenklad
deklaralion. Granskningsarbetet underiäUas dock så väsentligt att
individualiseringen av avdraget bör genomföras. I fräga om fömtsättningarna för
att få lämna förenklad deklaration behandlas nämligen makarna i regel
individuellt. Det kan således inlräffa atl den ene maken lämnar fullständig
deklaration medan den andre avger förenklad deklaration. Tillgång till de båda
sambe-skaltades deklarationer kommer i elt system med individuella avdrag inle
att vara nödvändig.

En del remissinstanser förordar med hänvisning bl.a. till
penningvärdeutvecklingen från år 1976 att sparavdrag skall medges med högre
belopp än vad kommittén har föreslagit. Jag vill då försl erinra om de sparfrämjande
åtgärder som vidlagils inom ramen för del s.k. allemanssparandel. Dessa innebär
bl.a. atl avkastning och värdestegring på sparade medel är befriade från
inkomstskatt. Den högsta tillåtna mänadsinsätlningen har nyligen höjts frän 600
kr. till 800 kr. Jag anser emellertid, mot bakgmnd av att individualiseringen
av avdraget i många fall faktiskt medför etl minskat avdragsulrymme och det
angelägna i att främja sparandet, alt jag kan förorda en höjning av
sparavdraget till 1 600 kr.

Mill förslag beträffande sparavdraget föranleder ändringar
i 39 § 3 mom. KL.

3.2.3 Avdrag för förvaltningskostnader

Mitt förslag: Avdrag för förvaltningskostnader medges
endasl lill den del koslnaderna överstiger 1 000 kr.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker
förslaget. Från några håll ifrågasätts begränsningen bl.a. med hänvisning till
all förmyn-dararvoden och arvoden för bankernas notariatverksamhet i samband
med förvar av omyndigas värdehandlingar inte har karaktär av privata levnadskostnader.

Skälen för mitt förslag: För atl underiätta genomförandel
av en förenklad löntagarbeskattning bör avdragsrällen för förvaltningskostnader
omprövas. Till normala förvaltningskostnader hör bl. a. kostnad för bankfack
och

s. 71 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 71

arvode
lill banks nolariatavdelning. I praxis förekommer en mängd olika slag av
förvaltningskostnader, för vilka del kan föreligga svårigheter att med säkerhet
bedöma vad som är avdragsgillt eller inte. Förvaltningskostnadsavdrag är
dessutom en myckel frekvent avdragspost samtidigt som det i flertalet fall rör
sig om små belopp. Ett slopande av avdragsrätten skulle därför medföra att
manuella granskningsresurser frigörs och den maskinella hanieringen
underlättas. Atl slopa avdragsrätten helt kan dock enligt min mening inte
förenas med principen om all avdrag medges för intäkternas förvärvande och
bibehållande. Det kan emellertid med fog hävdas alt förvaltningskostnader
delvis har karaktären av privata levnadskostnader. Vidare bör beaktas all del
finns etl schablonavdrag i inkomstslaget kapital. Delta avdrag är visserligen
avsett främsl som en sparstimu-lans. Höjningen av detla avdrag måste emellertid
också ses som en kompensation för att avdragsrätten för förvaltningskostnader
begränsas.

Avdragsrätten
för förvaltningskostnader bör med hänsyn till det anförda kunna begränsas på
det sätt kommittén har föreslagil. Avdrag för förvaltningskostnader bör
således medges fysisk person bara för den del av kostnaderna som överstiger 1 000
kr. under beskattningsåret. Detta innebär att avdrag för sådana kostnader i
slort sett kommer att upphöra för fysiska personer. Detta underiättar
genomförandel av en förenklad löntagarbeskattning. Det allmännas inkomsler
beräknas öka med uppskattningsvis 125 milj. kr. För de skattskyldiga innebär
förslaget en viss skatle-skärpning, för de flesta dock mindre än 100 Jcf.

Förslaget
förutsätter ändringar i 39§ 1 mom. KL.

3.3
Tillfällig förvärvsverksamhet

Mitt
förslag: Det införs ett avdrag på 1000 kr. frän vinster vid försäljning av
aktier som innehafts mindre än två är. Del nuvarande avdraget vid försäljning
av äldre aklier, som är på 3000 kr. för såväl ensamslående som makar
gemensamt, omvandlas lill etl individuellt avdrag pä 2000 kr.

Kommitténs
förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna:
Praktiskt taget samtliga tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran.

Skälen
för mitt förslag; Enligt nuvarande regler i 35 § 3 mom. KL är realisationsvinst
på grund av avyttring av aktier och därmed likställda tillgångar i sin helhet
skattepliktig om den skaltskyldige innehaft egendomen mindre än två år. Har
den skattskyldige innehaft egendomen tvä år eller mer, s. k. äldre aklier, är
40 % av vinsten vid avyiiringen skatteplik-

s. 72 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 72

tig. Från sammanlagda beloppet av skauepliktig
realisationsvinst på äldre aktier minskat med eventuella reahsalionsföriuster
för samma slags aktier fär den skaltskyldige göra avdrag med 3000 kr. För makar
och andra sambeskattade är avdraget gemensamt.

För atl få
med löntagare med smärre aktieinnehav i det förenklade deklarationssyslemet
krävs dels all det nuvarande avdraget individualiseras, dvs. att det inte får
delas upp mellan makar, dels att eu liknande avdrag införs för vinster på
avyttring av korttidsakfier. Genom dessa åtgärder blir det nämligen möjligl för
löntagare med små realisationsvinster att lämna förenklad deklaration.
Kommittén har uppskattat atl ytterligare 200000-300000 skattskyldiga kan
omfattas av det förenklade deklarationssyslemet om kommitténs förslag i dessa
delar genomförs. Åtgärderna innebär också i övrigt en förenkling genom alt
redovisningen av små vinster vid avyttring av etl fålal aklier, teckningsrätter
m. m. kan slopas. I likhet med kommillén anser jag det angeläget att löntagare
med smä vinster på aktieförsäljningar också kan inrymmas i det förenklade
deklarationssystemet. De angivna åtgärderna bör således genomföras. För alt
uppnå avsedd effekt torde det vara tillräckligt med ett relativt lågt avdragsbelopp
för vinster på korttidsakfier. Avdraget bör bestämmas till 1 000 kr. Det
nuvarande avdraget frän vinster på äldre aktier bör vidare bestämmas till 2000
kr. för vaije skattskyldig. För ensamstående liksom för sambeskaitade där
endast den ene har aktier innebär detta en minskning av avdraget med 1 000 kr.,
medan individualiseringen för sambeskattade som båda har aktier innebär en
höjning med samma belopp.

Vad jag nu har anfört föreslås komma till utlryck i 35 § 3
mom. KL.

3.4 Avdrag för underhåll av icke hemmavarande barn

Mitt förslag: Rätlen lill avdrag för underhåll av icke
hemmavarande barn behålls. Däremot avskaffas den nuvarande regeln att avdragsyrkandet
skall slyrkas med inlyg som skall fogas till deklarationen.

Kommitténs förslag: Avdraget slopas. I andra hand lämnas
etl förslag som överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Flertalel remissinslanser som yttrat
sig i denna fråga anser att avdragsrätten bör upphöra först när denna har
ersatts av någon stödform utanför skattesystemet. Praktiskt tagel samlliga lillslyrker
andra-handsförslagel eller lämnar det ulan erinran.

Skälen för mitt förslag: Enligt 46 § 2 mom. 4 KL får den
skaltskyldige göra avdrag för belopp som han under beskattningsåret betalat för
underhåll av icke hemmavarande barn under 18 år. Avdrag medges dock till dess
barnet

s. 73 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 73

fyllt 21 år om det genomgår gmndskola, gymnasieskola eller
därmed jämföriig grundutbildning. Avdrag fär göras med högst 3 000 kr. per
barn. En förutsättning för avdrag är vidare atl den skatlskyldige styrker sitl
yrkande med intyg eller annat skriftligt bevis som skall fogas till
självdeklarationen.

Antalet skattskyldiga som utnyttjar avdraget har beräknats
till omkring 200000. Detta stora antal och del högl ställda beviskravet innebär
atl deklarationsgranskarna mäste ägna förhållandevis myckel tid ål dessa
yrkanden. Vid 1-981 års taxering vidtog sålunda taxeringsfunkiionärerna
ålgärder med anledning av avdragsyrkandena i 30000 fall.

För
skattemyndigheterna och i slrävandena att förenkla beskattningsreglerna skulle
därför ett avskaffande av avdragsrällen vara välkommet. Del finns också mer
principiella skäl som talar för en avveckling av avdraget. Sålunda förordar
ensamförälderkommiitén i sitt betänkande, (SOU 1983:51) Ensamföräldrarna och
deras barn, att det stöd till barnfamiljerna som ges inom beskaltningssystemel
avvecklas lill förmän för stöd i andra former. Enligt kommiltén bör bl.a.
ifrågavarande avdragsrält omfördelas till annat stöd, bl.a. förlängt och
förhöjl bidragsförskott, bidrag till resekostnader vid umgänge och ekonomiskl
slöd till hushåll med ensamboende vårdnadshavare.

Som många remissinstanser framhållit är det emellertid
inle lämpligt atl slopa avdraget förrän del har klarlagls hur man bör utforma
slödel till ensamföräldrarna. Till detta kommer atl etl slopande fär lill följd
att redan fastställda underhållsbidrag kan behöva omprövas, eflersom man vid beräkningen
av förmågan atl betala bidrag beaktar den skattelättnad som avdragsmöjlighelen
ger. Slutsatsen blir därför att avdraget t. v. bör vara kvar och att frågan om
ett slopande får tas upp i samband med familjepolitiska överväganden.

Genom atl i stället slopa intygskravet bör en kraftig
minskning ske av de nuvarande olägenheterna med avdraget. Lättnader uppkommer
för bäde skattemyndigheterna och de enskilda. Slopandet av iniygskravel innebär
att bevisläget blir delsamma som i fråga om flertalel andra avdrag.

Det bör vara tillräckligt att den skaltskyldige i
deklarationen anger avdragsbeloppet samt barnets namn och personnummer. Detta innebär
dock inle atl han skall vara befriad frän all pä begäran styrka sin rätt lill
avdrag pä samma sätt som gäller för de flesta andra avdragsyrkanden.

Mill förslag föranleder ändring i 46§ 2 mom. KL.

3.5 Avdrag för nedsatt skatteförmåga

3.5.1 Sjukdomskostnader

Mitt förslag: Avdraget pä gmnd av sjukdomskostnader
behålls t. v.

s. 74 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 74

Kommitténs förslag: Avdraget på grund av sjukdomskostnader
slopas och ersätts med ett bidragssystem som administreras av de allmänna
försäkringskassorna.

Remissinstanserna: 1 stort sett samtliga anser atl
avdraget på grund av sjukdomskostnader bör slopas.

Skälen för mitt förslag: Reglerna om avdrag för nedsatt
skatteförmåga på grund av sjukdomskoslnader (50§ 2 mom. andra slycket KL och 9§
2 mom. första styckel lagen (1947:576) om slallig inkomstskatt, SIL,) är
avsedda att ge skattelättnader lill flera olika grupper skattskyldiga, bl.a.
till handikappade och personer med kroniska sjukdomar. Vid 1982 års taxering
fick ca 255000 skattskyldiga avdrag pä grund av sjukdomskostnader, varav ca
220000 var folkpensionärer som fick extra avdrag också på den grunden atl de
uppburit folkpension.

Yrkandena om avdrag pä grund av sjukdomskoslnader kräver
ofta belydande insatser av taxeringsfunktionärerna. Ett yrkande förutsälter
nämligen inte sällan en närmare utredning från granskarens sida och en
tämligen ingående prövning av olika förhållanden. RSV har i fråga om 1984 års
taxering ulfärdal anvisningar (RSV Dt 1983: 18) vari anges bl.a. den personkrets
som förelrädesvis bör vara berättigad till avdraget, vilka merut-gifter som bör
beaklas, vilket beviskrav som bör gälla samt hur avdraget skall beräknas med
hänsyn bl. a. till inkomstens storlek och den skallskyldiges
försörjningsbörda. Av anvisningarna framgår bl. a. alt memtgifterna för
personer som pä grund av sin sjukdom är i behov av särskild kost kan variera
mellan 700 och 6 100 kr. beroende på sjukdomens art. Detta ger en bild av de
nuvarande tillämpningssvärigheterna och även av svårigheterna att förenkla
reglerna genom schabloniseringar.

För skatteadministrationen och inte minsl frän
förenklingssynpunkt skulle det naturligtvis vara av stort värde om den stora
grupp deklaranter som är i behov av stöd med anledning av sjukdomskostnader
kunde få delta utanför beskattningssystemet. Den nuvarande stödformen har genom
sitt samband med taxeringen ocksä direkta nackdelar för den enskilde. En
olägenhet är att skatienedsätiningen kommer den skattskyldige till godo i
allmänhet först efter debiteringen av den slutliga skatten för taxeringsåret,
dvs. ofla i december året efter utgiflsåret. Det är vidare klart att
taxerings-funktionärerna inte är bäst lämpade all göra de bedömningar av social
och medicinsk karaktär som dessa avdragsyrkanden inte sällan förutsätter.

Jag delar därför kommitténs och remissinstansernas
uppfattning att avdragsrätten bör avskaffas. En slopad avdragsrält förutsätter
emellertid att ifrågavarande personers behov av ekonomiskt slöd kan tillgodoses
på ett tillfredsställande sätt. Till gmnd för en förändring måste ligga en
kartläggning av de olika stödformer som sjuka och handikappade i dag kan fä
del av. En sådan kartläggning pågår f. n. på regeringens uppdrag inom statens

s. 75 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 75

handikappråd. Denna skall vara klar före utgången av juni
1985. Jag har av chefen för socialdepartementet inhämtat atl han på grundval av
kartläggningen avser att överväga vilka åtgärder som behövs för alt den
nuvarande skallelindringen skall kunna avskaffas. Del förefaller dock f. n.
inte möjligt all förändra stödformerna redan till inkomståret 1986.

Enligt min mening bör det vara möjligl all övergångsvis
läla dem som yrkar avdrag för sjukdomskostnader använda den förenklade
deklarationen. De deklarationer som innehåller sädana yrkanden fär behandlas
enligt nägon lämplig särruiin.

3.5.2 Existensminimum

Mitt förslag: Reglerna om existensminimum behälls.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mill.

Remissinstanserna: Förslagel lämnas i allmänhel utan
erinran.

Skälen för mitt förslag: Existensminimum beaklas vid
beskallningen på två skilda sätl, nämligen dels genom exlra avdrag vid
beräkning av preliminär och slutlig skall, dels genom nedsatt skatteavdrag för
kvarstående skatt. Det senare fallet berör endasl den lokala skattemyndigheten
och kronofogdemyndighelen medan del förra hanteras av den lokala
skattemyndigheten och taxeringsnämnden. Reglerna om existensminimum vid
taxeringen finns i 50§ 2 mom. tredje slycket KL med anvisningar och i 9§ 2 mom.
försia stycket SIL.

I samband
med 1982 ärs taxering medgavs omkring I 500 skattskyldiga avdrag med stöd av
reglerna om existensminimum. Denna ringa förekomst medför atl det inte är
motiverat att i del här sammanhanget göra en mer ingående bedömning av
avdragsreglerna. Det kan emellertid konstaleras att skattemyndigheternas prövning
av rätten till avdrag är omständlig och arbetskrävande och att del trots detla
ofta förekommer slora avvikelser mellan avdraget vid beräkningen av den
preliminära skatten och avdraget vid laxeringen, till följd varav kvarstående
skatl påförs.

Riksdagen
har under föregående riksmöte uttalat att existensminimireglerna delvis är
föråldrade och atl behov av en översyn föreligger (SkU 1983/84:50, rskr 395).
Riksrevisionsverket har därefter i en till regeringen överiämnad
revisionsrapport, Systemel för ekonomisk minimistandard, bl.a behandlat
existensminimistödel och dess samband med socialbidrag. Enligt verkets mening
talar starka skäl för att systemel med existensminimum i samband med
taxeringen bör avskaffas. Detla ger anledning att i ett senare sammanhang
återkomma i den här frågan.

s. 76 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 76

3.5.3 Folkpensionärer

Mitt förslag: De nuvarande reglerna om avdrag för
folkpensionärer pä grund av nedsatt skatleförmåga behålls utom såvitt avser den
uppräkningsregel som skall tillämpas när pension ulgäll under endast en del av
året.

Kommitténs förslag: Regeln om att man beträffande makar
skall beräkna avdraget med hänsyn till värdet av makarnas sammanlagda
förmögenhet slopas. Nya regler införs för värdering av bostadsfastighet som
ingår i den skatiskyldiges förmögenhet. I övrigl överensslämmer förslaget i
huvudsak med mitl.

Remissinstanserna: Meningarna är delade om förslagel
angående beräkningen av makars förmögenhel och värdel av bosladsfaslighet.
Många efterlyser en närmare belysning av vilka effekler förslagen skulle fä.
Förslaget rörande den särskilda uppräkningsregeln lämnas utan erinran.

Skälen för mitt förslag: Vid 1982 års taxering fick nästan
1,2 miljoner folkpensionärer avdrag för nedsatt skatteförmåga. Det är således
en sådan frekvens pä avdraget alt detla mäste kunna omfattas av en förenklad
deklarationsredovisning.

En viktig fömtsättning för alt hanteringen av dessa
avdragsfall skall bli ralionell är att avdraget kan beräknas maskinellt, ulan
kompletterande manuell granskning eller andra manuella åtgärder. Redan i dag
har granskarna i viss utsträckning ADB-stöd för att beräkna avdraget som - om
inle särskilda omsländigheter föranleder annat — medges i enlighet med tabellvärden
som RSV fastställer (vid 1985 års taxering lillämpas RSV:s föreskrifter m. m.
RSV Dt 1984; 10).

För att förenkla hanteringen av avdragsfallen är de
förhållanden som skall beaktas vid beräkningen och som kräver manuella insatser
av granskaren av särskilt intresse. Vissa av dessa förhållanden är emellertid
sådana att de inle påverkar det förenklade deklarationssystem som föreslås i
det här ärendet, eftersom de berörda skattskyldiga ändå inte kan omfattas av
systemet. Sä är fallet i fråga om pensionärer som uppburit sjöinkomst eller som
medgetts investeringsavdrag. Övervägandena bör i stället främst gälla de
situationer då den skattskyldige hafl pension under endast en del av året eller
förmögenhet som skall föranleda jämkning av avdraget.

Den skattskyldige är enligt författningstexten (50 § 2
mom. fjärde stycket KL med anvisningar) berättigad till extra avdrag om
inkomsten till inte obetydlig del utgjorts av folkpension. Den omständigheten
att pensionen varit låg till följd av att den inte ulgäll under hela
beskattningsåret ulgör dock inte hinder mot avdrag. Avgörande för bedömningen
är huruvida pensionen, om den hade utgått hela året, skulle ha utgjort en inte
obetydlig

s. 77 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 77

del av inkomsten. RSV har i de nämnda föreskrifterna för
detta fall angett att föreskrifternas tabellvärden bör lillämpas om folkpensionen
räknat för hell år uppgått till minst 6000 kr. eller minst en femtedel av den
sammanräknade inkomsten, dvs. summan av inkomsterna från olika inkomstslag.
Vid tidigare taxeringar har beloppet varit 3000 kr.

Bestämmelsen om att det beträffande pension som utgått
under endast en del av året är avgörande vad pensionen skulle ha uppgått till
om den utbetalats hela året medför att avdraget inte i sin helhel kan beräknas
maskinellt. En möjlighel att förenkla hanieringen av dessa fall är att slopa regeln
atl folkpensionen skall ha uppgått till minst en femtedel av inkomsten eller
6000 kr. och alltså beräkna avdrag så snart en folkpensionsförmån har utgått.

En annan
möjlighel är att inte företa nägon omräkning när pensionen har utgått under
bara en del av året. Regeln att pensionen skall ha uppgått till minsl 6000 kr
eller minst en femtedel av den sammanlagda inkomslen görs då absolut. Detta ger
minskade avdragsmöjligheler för den som inte uppburit pension under hela
beskattningsåret. Eftersom del för avdragsrält är tillräckligt att 6000 kr. har
erhållits i pension och detta belopp svarar mot mindre än tre månaders
oreducerad pension kommer begränsningen dock främsl att gälla skattskyldiga som
uppbär pension för första gången under året. Den nackdel som detta innebär för
en begränsad krets skattskyldiga uppvägs enligt min mening klart av de fördelar
som erhålls genom att 6000 kronors- och en femtedelsregeln kan iakttas
maskinellt. Någon erinran mot en sådan justering av förutsättningarna för
avdrag har inte heller framförts vid remissbehandlingen.

Enligt RSV:s föreskrifter bör vid beräkningen av avdrag
för nedsatt skatteförmåga hänsyn också tas till vissa inte skattepliktiga
inkomster och förmögenhetslillgångar. Dessa skall därvid räknas med på samma
sätt som skallepliktiga inkomster och tillgångar. Av särskilt intresse är
utländska pensioner och utländsk förmögenhet som genom dubbelbeskattningsavtal
har undantagits från beskattning här i landel. Den skattskyldige måste själv
redovisa dessa eftersom skallemyndigheterna inte på annal sätl får information
om dem. Det finns emellertid inte anledning all i det här sammanhanget föreslå
ändringar pä dessa punkter. Som jag senare kommer alt utveckla närmare förordar
jag nämligen att skattskyldiga med inkomsler från utlandet eller med utländska
förmögenhetstillgångar inte skall få lämna en förenklad självdeklaration.

Folkpensionärens förmögenhetsinnehav skall beaktas vid
beräkning av avdrag för nedsatt skatteförmåga. De gällande reglerna föranleder
överväganden i främst två avseenden, nämligen dels i fräga om hänsynstagandet
till andra makens förmögenhet, dels vad gäller beräkningen av förmögenhetsvärdet
av bosladsfaslighet.

Belräffande makar skall pä vardera maken anses belöpa
hälften av makarnas sammanlagda skattepliktiga förmögenhet. Detta gäller även
om

s. 78 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 78

endast ena maken är folkpensionär. Denna sammanläggning av
förmögen-heterna kräver alllid lillgång lill uppgifier från båda makarnas
deklarationer. En övergång till individuell avdragsberäkning såvitt avser
förmögenhel skulle därför underlätta granskning- och laxeringsarbetet. Man
skulle då också nå överensstämmelse med vad som gäller i fräga om inkomsler.
Vid avdragsberäkningen las nämligen ingen hänsyn till de inkomster som andra maken
hafl. Den gällande beräkningsgrunden i fråga om förmögenhet infördes
emellertid sä sent som vid 1983 ärs laxering pä grundval av förslag frän
kommiltén om folkpensionärernas skattelättnader. Denna uttalade i betänkandet
(Ds B 1981:7) Folkpensionärernas beskattning atl del renl principiellt vore
önskvärt med en individuell beskattning även i detla fall men alt det lill
följd av skalteflyktsrisken inte var lämpligt med en sådan förändring. Med
skatlflyklsrisk avsåg kommittén bl. a. att en övergäng lill en individuell
prövning kunde ge incitament till formella förmögenhetsöverföringar mellan
makar och leda lill att de i sina deklarationer gjorde en felaklig uppdelning
av förmögenheistillgångarna i syfte att fä största möjliga avdrag. Vid den nu
företagna remissbehandlingen har många remissinstanser framhällil alt dessa
skäl fortfarande talar emot en individuell prövning. Skälen är också enligt min
mening av sådan lyngd alt man inte nu bör göra någon ändring i de nuvarande
reglerna om sammanläggning av förmögenheter.

Vid beräkningen av förmögenheten beaklas bl. a. värdel av
schablonbeskattad villa eller fritidshus enligt särskilda regler. Dessa
innebär atl som förmögenhet räknas tio procent av skillnaden mellan
fastighetens taxeringsvärde och lånat i fastigheten nedlagt kapilal i den män
skillnaden inte uppgår till 250000 kr. Den del av mellanskillnaden som
överstiger 250000 kr. värderas i sin helhel som förmögenhetslillgång. Reglerna
skall pä molsvarande sätt tillämpas i fråga om sådan bostadsbyggnad med tillhörande
tomt på jordbruksfastighet som används som boslad av den skatlskyldige.

Ingår schablonbeskattad faslighet eller jordbruksfastighet
i den skatiskyldiges förmögenhel blir beräkningen av det särskilda
förmögenhetsvärde som kan komma alt reducera avdraget komplicerad för både
deklaranter och skattemyndigheter. Förenklade regler på detta område utgör
dock inte en nödvändig förutsättning för del förenklade deklarationssyslemet.
I detta bör det nämligen vara möjligl att beräkna avdraget - som skall
tillföras av skattemyndigheterna utan atl den skaltskyldige framställer något
yrkande därom — med hjälp av ADB genom alt bl.a. uppgifter om lånat i
fastigheten nedlagt kapilal särredovisas och registreras från deklarationsblanketten.
Å andra sidan är det önskvärt med regler som är enklare alt lillämpa och
lättare att förstå för de skattskyldiga och som minskar de iröskeleffekter de
nuvarande bestämmelserna ger. Kommitténs förslag om elt enhetligt, icke
omräknat, förmögenhetsbegrepp där hänsynstagande till bostadsfastighetens del
av förmögenhetsmassan görs genom differentiera-

s. 79 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 79

de avtrappningsintervall är ett steg i den riktningen. Man
bör dock såsom flera remissinslanser framhåller inle i det här avseendet ändra
de gällande reglerna - som f.ö. prövades av kommittén om folkpensionärernas
skallelättnader - utan en mer genomgripande översyn än som varit möjlig atl
företa nu.

3.6 Skattereduktioner

Mitt förslag: Nuvarande regler om skattereduktioner
behälls.

Kommitténs förslag: Skattereduktionen för den som har
hemmamake och för den som är ensamslående med hemmavarande barn slopas.

Remissinstanserna: De remissinstanser som yttrat sig pä
denna punkl anser i allmänhet att etl slopande förutsätter atl del först
tillskapas elt annat stödsystem.

Skälen för mitt förslag: Skattereduktion utgår f, n. i tre
former. Den som laxeras som gift skaltskyldig medges skattereduktion på I 800
kr. om andra maken saknar slatligl laxerad inkomst. Om maken har taxerad
inkomsl men denna undersliger 6000 kr. utgår skattereduktion med etl reducerat
belopp. Om inkomslen översiiger 6000 kr. ulgår ingen skattereduktion. Den som
taxeras som ogift skattskyldig medges skattereduktion pä 1 800 kr. om han den I
november under beskattningsåret haft hemmavarande barn under 18 är. Den iredje
formen av skattereduktion medges den som har betalat medlemsavgift till
arbetstagarorganisation.

Skattereduktionen
för fackföreningsavgift behöver inle ändras med anledning av den förenklade
självdeklaraiionen. Reduktionen sker nämligen i samband med uppbördsförfarandet
ulan att vara beroende av uppgifter i deklarationerna.

De båda
övriga skattereduktionsformerna som regleras i 2§ 4 mom. UBL är emellerlid
utformade sä alt de måsle beaktas vid uppgiftslämnadet i deklarationen och vid
taxeringsarbetet. Vad gäller den s. k. hemmama-kereduktionen måste det sålunda
bl.a. finnas uppgifl om andra makens bosältningsförhållanden och beträffande
den s.k. ensamförälderreduk-lionen krävs att det finns uppgift om alt den
skattskyldige haft hemmavarande barn vid viss lidpunkl.

För elt
förenklal system skulle det därför vara värdefullt atl reduktionerna slopas.
Detta gäller särskilt ensamförälderreduklionen, eftersom denna efter
avskaffandet av rätten till förvärvsavdrag utgör det enda skälel till att
skatteadministrationen för varje skaltskyldig måsle infordra information
rörande hans barn.

Det är emellerlid som en del remissinstanser framhåller
inle lämpligl att

s. 80 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 80

avskaffa
dessa skattereduktioner innan del finns underlag för att ta ställning till i
vilken mån och pä vilket sätt ifrågavarande skattskyldiga skall kompenseras för
ett ökat skatteuttag. För detta lalar inte minst atl skattereduktionerna
tillkommer personer som inte sällan har en ansträngd ekonomisk situalion. Jag
kommer således fram lill atl frågan om elt slopande av skattereduktionerna får
lösas i samband med familjepolitiska överväganden.

3.7
Pensionsgrundande inkomst

Mitt
förslag: Vid beräkning av pensionsgrundande inkomst (PGI) skall avdrag göras
för kostnader som arbetstagaren haft i anställningen i den mån kostnaderna
minskade med erhållen kostnadsersättning överstiger 3000 kr. F. n. är
beloppsgränsen 1 000 kr.

Kommitténs
förslag: Beloppsgränsen föresläs bli 2000 kr.

Remissinstanserna:
Så gott som samtliga remissinstanser godiar kommitténs förslag. Två
remissinstanser förordar dock alt PGI bestäms till samma belopp som
nettointäkten av tjänst.

Skälen
för mitt förslag: Inkomslbelopp som går ål för atl läcka koslnader i
anställningen räknas i princip inte som pensionsgrundande. Med kostnader i
tjänsten avses endast utgifter som den anställde fåtl vidkännas i direkl
samband med arbetet. Kostnader för resor mellan bostad och arbetsplats är inle
kostnader som hänförs lill tjänsten och påverkar inle PGI-beräk-ningen. För att
förenkla den administraliva hanieringen finns en regel som innebär att
kostnaderna måste uppgå lill vissl belopp för alt inkomsten vid PGI-beräkningen
skall reduceras. Avdrag skall göras för kostnader som arbetstagaren haft i
anställningen i den mån koslnaderna minskade med erhållen kostnadsersättning
överstiger 1000 kr. Överskjulande belopp skall dras av från den anställdes
inkomst vid beräkningen av PGI.

Två
remissinstanser framhåller att det från förenklingssynpunkt vore lämpligast att
PGI bestämdes till samma belopp som nettointäkten av tjänst. Del är givet atl
en sådan metod är att föredra om man ser bara till förenkhngsaspekten. Den
skulle dock medföra en allmän sänkning av de pensionsgrundande inkomsterna. Jag
vill därför inle förorda en sådan lösning.

Milt
förslag innebär atl avdrag vid PGI-beräkningen görs först när kostnaderna
minskade med erhållen kostnadsersättning överstiger 3000 kr. Detta medför att
avdrag aldrig behöver göras om den skatlskyldige nöjer sig med schablonavdraget
under inkomst av tjänst. PGI bestäms då lill samma belopp som brultosumman av
anställningsinkomsterna. Förslaget

s. 81 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 81

innebär inga försämringar för de försäkrade, obelydliga
merkoslnader för del allmänna samt en enkel lillämpningsrulin för skattemyndigheterna.

Förslagel förutsätter ändring i 4§ lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962: 381) om allmän
försäkring.

4 Förfaranderegler

4.1 Deklarationsskyldigheten

4.1.1 Allmänna begränsningar i deklarationsskyldigheten
Koslliadsersältn ingar

Mitt förslag: Möjligheterna alt slippa redovisa
resekoslnadsersättning i deklarationer och kontrolluppgifter utvidgas.
Beträffande traktamentsersättning behålls de nuvarande reglerna t. v.

Kommitténs förslag: Traktamenisbeskaitningssakkunnigas
förslag om att traktamenten och avdrag normall skall hanleras på
källskallesladiet genomförs och detta förfarande skall omfaUa även
reseersäUningar i enskild tjänst.

Remissinstanserna: Flertalet har inle hafl något atl
erinra mot den grundläggande uppfattningen alt kostnadsersättningar inte skall
behöva redovisas utan i stället hanteras av arbetsgivaren.

Skälen för mitt förslag: Ersättningar för ijänsteresor
eller representation som ej översiiger 500 kr. behöver enligt 37 § 1 mom. 1 g
taxeringslagen (1956:623), TL, inte tas upp i kontrolluppgift. Delsamma gäller
traktamentsersättning, som sammanlagt ej överstiger 500 kr. eller inte avser
mer än 24 dagar för är räknat, om det anmärks i kontrolluppgiften atl traktamentsersättning
utgått. Ersättningar som omfattas av stadgandet behöver enligt 25 § första
stycket 3 TL inte redovisas i deklarationen.

Som jag
tidigare framhållit bör principen vara all kontrollen av de intäkter som
tillkommer löntagare m.fl. i sä stor utsträckning som möjligt flyttas från
dessa lill arbetsgivare och andra som belalar ut ersättningarna. Härav följer
att mollagaren av en ersättning i princip inle skall behöva redovisa
ersättningen i sin deklaration, Della är ocksä den bärande tanken i systemel
med förenklad självdeklaralion. Den angivna ordningen med konlrollen förlagd
hos arbetsgivarna bör enligt min mening kunna tillämpas i högre grad än f, n, i
fräga om kostnadsersättningar, I de fall där ersättningen är lika stor som den
anslälldes kostnader består redovisningen i den anställdes deklaralion endast
av en öppel redovisad kvittning. En sädan redovisning framstår i många fall som
onödig och bör således kunna 6 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 180

s. 82 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 82

slopas. Att fulll ut genomföra en sådan ordning skulle
emellerlid kunna inbjuda lill alt maskera en del av lönen som
kostnadsersättning, Möjlighelen att underlåta redovisning hos den anställde
bör därför i princip begränsas lill att avse ersättningar där avdragsrätten
för den motstående koslnaden är läll all bedöma och koslnaden läll atl
verifiera.

När det gäller trakiamenlsersällningar bör som jag
tidigare nämnt frågan om ett förenklat redovisningsförfarande tas upp i samband
med behandlingen i höst av traktamentsbeskaltningssakkunnigas förslag, 1 del
sammanhanget bör också behandlas andra kostnadsersättningar såsom rese-och
represenlationsersätlningar. Jag tar därför här bara upp en del av
problematiken rörande resekoslnadsersällningar och börjar då med sådana
ersällningar för resa i ijänslen inom riket med allmänna kommunikationsmedel
som motsvarar gjorda ullägg. De kostnader som svarar mot sådana ersättningar är
ulan vidare avdragsgilla enligt beslämmelserna i KL och är lätta alt verifiera.
Detsamma gäller koslnader för taxiresor därvid inbegripet s, k.
limousineservice. Enligt min mening behöver sådana ersättningar inle las upp i
kontrolluppgift och därmed inle heller i moltagarens deklaration.

När det gäller koslnadsersäuningar för tjänsteresa med
egen bil kan dessa utgå efter många olika beräkningsgrunder. En öppen
redovisning i den anställdes deklaration av erhållen ersättning och havda
kostnader bör därför i princip alltjämt ske. Redovisning bör dock kunna
underiåtas då den sammanlagda ersättningen under ett år uppgår lill endasl mindre
belopp. Jag föreslår därför en regel med innebörd att resekostnadsersättning
som uppgår till högst 1 000 kr. inte behöver las upp i deklarationen. Denna
regel föreslås så utformad aU den omfaltar all kostnadsersättning för resor i
tjänsten som inte avser allmänna kommunikationsmedel eller laxi, t, ex,
ersättning för egen bil och leasingbil, I de nu nämnda situationerna får del
anses tillräckligt att del i kontrolluppgiften markeras atl
resekoslnadsersättning utgått.

Den lättnad i skyldigheten all redovisa
resekostnadsersättningar som jag här förordat innebär förenklingar för såväl
arbetsgivare som löntagare. Den innebär ocksä atl ett större antal
skattskyldiga kan begagna sig av den förenklade deklarationsblanketten. Däremot
påverkas inte möjligheterna att utnyttja schablonavdragel, eflersom kostnader
för Ijänsteresor ligger helt utanför delta.

Förslaget förutsätter ändring i 37§ 1 mom. 1 g TL.

Aktieförsäljningar

Mitt förslag: Redovisning av aktieförsäljningar får
underlåtas om försäljningssumman uppgår lill högst 1 000 kr. för aklier som
innehafts mindre än två år och högst 6600 kr. för äldre aklier.

s. 83 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 83

Kommitténs förslag: Överensslämmer med mitl bortsett från
atl gränsen för redovisning av försäljning av äldre aklier bestäms lill 7000
kr,

Remissinslanserna: Praktiskt taget samlliga tillstyrker
förslagel eller lämnar det ulan erinran.

Skälen för mitt förslag: Jag har nyss föreslagil all det
skall införas ell avdrag på 1 000 kr. som får utnyttjas vid försäljning av
korttidsaktier och atl del nuvarande avdraget på 3 000 kr. vid försäljning av
äldre aktier skall individualiseras och bestämmas lill 2 000 kr. Syftei med
dessa förslag är att göra det möjligt för personer med mindre aklievinsler all
använda den förenklade deklarationen. För atl uppnå detta behövs emellertid
också bestämmelser som gör alt smärre aktieförsäljningar inle behöver redovisas
i den förenklade deklarationen. Enligt min mening är det lämpligt all
beslämmelserna görs lillämpliga generelll, dvs. också på den vanliga deklarationen.
Beslämmelserna bör innebära atl redovisning av aktieförsäljningar får
underlåtas om bruttoförsäljningssumman undersliger visst belopp. För
korttidsaktier bör redovisningsgränsen sättas lika med det skattefria
beloppet. För äldre aktier bör redovisningskravet avvägas sä alt det
ungefärligen svarar mot den summa som den skatlskyldige skattefritt kan sälja
äldre aktier för om man lar hänsyn till det särskilda avdraget och den s. k.
schablonmetoden. Denna innebär alt anskaffningskostnaden beräknas till 25% av
aktiens försäljningspris. Med dagens regler innebär det alt vinster på
försäljningar upp till 6667 kr. blir skattefria. Gränsen för redovisning bör
lämpligen bestämmas lill 6600 kr.

Vad jag nu har anförl föresläs komma till utlryck i en ny
paragraf, 25 d§ TL.

4.1.2 Förutsällningar för att få avge en jörenklad
självdeklaration Inkomst av tjänsl

Mitt förslag: Alla kontanta intäkter i inkomstslaget
tjänst ulom ullands-inkomster kan omfattas av den förenklade deklarationen. I
fråga om avdrag fär bara schablonavdraget pä 3000 kr. förekomma.

Kommitténs förslag: Ingel undantag för utlandsinkomsl
eller naturaförmåner. Vad gäller naturaförmåner bygger kommitléns förslag pä
alt värdel av dessa anges i kontrolluppgifter. 1 fråga om avdrag överensstämmer
förslaget med mitt.

Remissinstanserna: Flertalet lämnar förslagel ulan
erinran. Nägra anser atl endast inkomster som framgår av kontrolluppgifter
skall omfattas. En del vill alt det skall vara möjligt att lämna uppgift om
avdrag för resor till och frän arbetet.

s. 84 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 84

Skälen för mitt förslag: Det klart dominerande
inläktsslagel under förvärvskällan inkomst av tjänst är anställnings- och
uppdragsförmåner för vilka konlrolluppgiftsskyldighel enligt 37 § TL
föreligger. Har denna skyldighel fullgjorts och den skallskyldige inle haft
andra tjänsleinkomsier bör del kunna vara tillräckligt att han intygar i
deklarationen att hans inkomster av tjänst stämmer överens med de
kontrolluppgifter han fält.

När del gäller de fall dä konlrolluppgiftsskyldighel inte
föreligger eller föreligger men inte har fullgjorls är frågan om den
skaltskyldige skall ges möjlighel atl lämna tilläggsuppgifi om erhållna
inkomsler.

De fall där någon skyldighel att lämna kontrolluppgift
inle föreligger avser främsl inkomster i form av periodiskl understöd. Den
grupp som erhåller sådant skattepliktigt understöd är ganska liten. Enligt
beräkningar av RSV rörde det sig om ca 13000 personer vid 1983 års taxering.

Av större intresse är de fall där den skattskyldige inte
fått föreskriven kontrolluppgift. Även om dessa fall torde vara relativt
ovanliga lalar principiella skäl för att del bör finnas ett ulrymme all lämna
tilläggsuppgifter. Men det finns elt särskilt problem med detla. Jag tänker på
sädana fall där skaltemyndighelerna men inle den skaltskyldige fält
kontrolluppgift, vilkel kan inträffa l.ex. i samband med flyttning, och fall
där den skallskyldige inte kan återfinna kontrolluppgifterna vid
deklaralionstillfällel. Om han då lämnar uppgifl om inkomsten på den förenklade
blanketten finns en påtaglig risk att inkomslen blir beskattad två gånger.
Normall kommer ju laxeringen maskinellt att grundas pä säväl kontrolluppgiften
som lilläggsupp-giflen.

Enligt vad jag inhämtat från RSV bör det emellertid vara
möjligl att ordna en särskild kontrollrutin som i det närmaste eliminerar
riskerna för dubbelbeskattning. Med hänsyn härtill förordar jag alt del skall
vara möjligl att lämna tilläggsuppgifler om tjänsteintäkter som inte finns med
på konlrolluppgiflerna.

Den som erhåller inkomst frän utlandet mäste deklarera
fullsländigl. I fråga om tjänsl bör delta gälla alla som haft inkomsl av
anslällning ulomlands. Skälet härtill är att inkomslen kan beskallas ocksä i
ullandet och därför föranleda tillämpning av ett dubbelbeskattningsavtal eller
av våra interna regler om avräkning för utländsk skall.

Kommittén har förordal alt arbetsgivarna i
konlrolluppgifter i förekommande fall skall ange inte bara förekomsten av
vissa naturaförmåner (kost, bostad och bil), vilket görs i dag, ulan ocksä
värdel av dessa. De skattskyldiga skulle då inle behöva lämna nägon särskild
uppgift i den förenklade självdeklarationen om sådana icke kontanla förmåner.
Som jag tidigare nämnt övervägs emellertid beskatiningsfrågan av förmåner f, n.
inom förmånsbeskattningskommittén och RSV. Jag anser därför inte all man i del
här sammanhanget bör företa någon ändring i den gällande ordningen. Mot den
bakgrunden och då de nuvarande reglerna om förmånsvärderingen i många fall är
komplicerade bör de som uppbär förmåner i annat än pengar enligt min mening t.
v. inte fä använda den förenklade blanketten.

s. 85 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 85

Vad gäller avdragen i förvärvskällan innebär förslagel om
ell schablonavdrag på 3000 kr. alt flertalet skattskyldiga inte kommer atl ha
avdragsgilla koslnader ulöver vad som täcks av schablonavdraget. Om avdrag
yrkas med högre belopp bör en fullsländig deklaralion lämnas. Fick den
skatlskyldige lämna tilläggsuppgifler om detta i den förenklade deklarationen
skulle förenklingseffekterna för skattemyndigheterna i slor utsträckning komma
alt utebli. Den manuella granskningen skulle då inle kunna hållas nere på den
låga nivå som syslemet annars möjliggör.

De här angivna förutsättningarna bör liksom de som jag i
det följande tar upp i del här avsnittet regleras i en ny 24 § i TL och där
utgöra etl andra och ett tredje momeni.

Inkomsl av annan faslighel

Mitt förslag: Innehav av högst två schablonbeskattade
fastigheter fär redovisas i den förenklade deklarationen om de innehafts hela
beskaltningsårel.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt med endasl den
skillnaden alt bara en fastighet får förekomma.

Remissinstanserna: Ett par av dem som yttrat sig i denna
fråga anser atl två fastigheter bör få redovisas.

Skälen för mitt förslag: I den förenklade redovisningen
bör endasl schablonbeskattade fasligheler ingå. Konventionellt beskattad annan
fastighet får alltså inte redovisas i denna. Dessutom bör gälla atl den
skattskyldige innehaft fastigheten under hela beskattningsåret. Har fastigheten
sålts under årel skall den skatlskyldige lämna en särskild redovisning om realisationsvinsten,
vilket kräver att en fullständig deklaralion lämnas. En begränsad innehavstid,
oavsett om den beror på köp eller försäljning, innebär vidare atl
schablonintäkten, det exlra avdraget och garanlibeloppet för fasligheten skall
justeras med hänsyn till innehavstiden vilket omöjliggör en maskinell beräkning
av den skattepliktiga inkomsten av fastigheten. Anledningen till detta är alt
skattemyndigheterna bl.a. pä grund av en eftersläpning med lagfartsuppgifterna
saknar lillgång till säkra uppgifier om fasiighetsinnehavel.

Kommiltén har föreslagit atl den skattskyldiges innehav
skall avse endasl en schablonbeskattad fastighet. Med en sädan ordning skulle
emellerlid skattskyldiga med t.ex. en villafaslighet och en frilidsfaslighet
inte kunna inordnas. Som några remissinstanser framhållit bör därför den förenklade
deklarationen utformas så att två fastigheter kan redovisas i den.

Rälten till avdrag för omkostnader i förvärvskällan bör
inle påverka möjligheten all använda den förenklade deklarationen. Det bör
således vara möjligt att göra avdrag för t. ex. räntor i denna.

s. 86 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 86

Inkomst av kapital

Mitt förslag: Den som inom inkomstslaget kapital bara
skall redovisa intäkter i form av ränta på bankmedel, obligationer o. d. eller
utdelning på svenska aklier eller på andelar i svenska aktiefonder eller
ekonomiska föreningar eller, för medlem i bostadsförening, inläkt i form av
värde av bostad - under förutsätining atl den inle har avyttrats under beskattningsåret
- får lämna en förenklad självdeklaralion. Kostnadsavdrag fär göras endast för
skuldränta.

Kommitténs förslag: Överensslämmer med mitl ulom
såtillvida alt intäkten i form av boslad skall avse hela beskatlningsäret.

Remissinstanserna: Förslaget lämnas uian erinran.

Skälen för mitt förslag: Inom inkomstslaget kapital är
ränta på medel innestående pä bankkonton och liknande den dominerande
intäktsposten. Skattskyldiga med intäkter av sädan ränla liksom av ränla pä
obligationer eller andra värdepapper bör omfattas av den förenklade
redovisningen. Delta bör också gälla i fråga om de mycket vanliga intäkter som
utgörs av Uldelning på aktier och andelar i aktiefonder eller ekonomiska
föreningar.

Till inkomsl av kapilal räknas även den beskattning som i
vissa fall träffar bl.a medlemmar i bostadsrättsföreningar på grund av deras bostadsinnehav.
I likhel med vad som gäller för inkomst av annan fastighet är det bara de
enklare beskatiningssiiuationerna, som dock samlidigt utgör flertalel, som
passar i del förenklade syslemel. Har lägenheten avyttrats bör inkomsten
redovisas i en fullständig deklaration. Om bosladen ägts under endasl en del av
året på grund av att den då förvärvats, blir emellerlid inkomstberäkningen inte
mer komplicerad än att den - till skillnad frän vad som bör gälla i fråga om
annan faslighel - bör kunna redovisas i en förenklad deklaralion. Däremol bör
en fullsländig deklaralion lämnas när lägenheten hyrts ut i sådan omfattning
alt vederlaget skall las upp som intäkl för medlemmen i bostadsrättsföreningen.
En förenklad deklaration bör därmed få avges av bosladsrättsinnehavare vars
bostadsinnehav inte föranleder annan inkomstbeskattning än schablonbeskattning
av bostads-värdel enligt punkt 2 andra slycket av anvisningarna till 38 § KL.
Bostads-rätlen får dock inte ha avyttrats under beskattningsåret.

Har den skatlskyldige haft andra intäkter av kapital än
som nu nämnts bör han deklarera fullständigt, l.ex. om han haft intäkl av
fastighet i utlandet eller av ulomlands självsiändigi bedriven rörelse.

1 det förenklade syslemet bör den skaltskyldige få yrka
avdrag endasl för skuldränta.

När del gäller avdrag för förvaltningskostnader medför
mitl nyss framförda förslag om alt avdrag skall medges för koslnader bara lill
den del de

s. 87 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 87

översiiger 1000 kr. alt endast en mindre grupp
skattskyldiga kommer atl beröras av avdragsrällen. Vidare lorde sådana
avdragsyrkanden mänga gånger ge anledning lill särskilda granskningsåtgärder.

Exlra avdraget (sparavdraget) i förvärvskällan bör
tillgodoföras ulan atl den skattskyldige yrkar del.

Inkomsl av rörelse m. m.

Mitt förslag: Förenklad självdeklaration fär inte lämnas
av den som skall redovisa inkomsl av jordbruksfastighet, konventionellt
beskallad annan faslighel, rörelse eller lillfällig förvärvsverksamhet eller av
den som yrkar föriustavdrag.

Kommitténs förslag: Överensslämmer med mitt.

Remissinstanserna: Förslagel godtas.

Skälen för mitt förslag: Det förenklade
deklarationssyslemet bör i första hand omfalla de för löntagare och pensionärer
vanligaste inkomstslagen, inkomst av tjänsl, kapital och annan fastighet såvitt
gäller s. k. schablonvillor. 1 det nya systemet passar inte inkomstslag som i
allmänhel är svårkontrollerade. Detla gäller främst inkomstslag som är lypiska
för näringsidkare. Skattskyldiga som skall redovisa inkomst av rörelse,
jordbruksfastighet eller konventionellt beskallad annan faslighet eller som
yrkar förlustavdrag bör därför ocksä i fortsältningen lämna fullsländig självdeklaralion.

Även
inkomstslaget tillfällig förvärvsverksamhel bör lämnas utanför systemel. Del är
visserligen inle ovanligl alt skattskyldiga med i övrigl tämligen enkla
inkomslförhållanden måsle redovisa inkomsl av lillfällig förvärvsverksamhel på
grund av avyttring av fastighet, bostadsrätt, aklier m. m. Beskattningen vid
sädana avytlringar bygger emellertid på ell ganska komplicerat regelverk som
släller krav pä en utförlig redovisning i deklarationen. Detta gäller inte
minsl vid avyttring av faslighel där omfatlande realisationsvinstberäkningar
måste göras. Vad gäller realisationsvinst på grund av avytlring av aktier och
liknande värdepapper vill jag erinra om alt jag föreslagit ändringar som
innebär att avytlringar där försäljningsvärdet uppgår till mindre belopp
undantas frän redovisningsskyldighet.

Allmänna avdrag m. in.

Mitt förslag: I den förenklade självdeklarationen fär.
utöver de avdrag som hänför sig lill visst inkomstslag, bara tas upp vissa
allmänna avdrag, nämligen avdrag för underskott i förvärvskälla, för underhåll
av icke hemmavarande barn och för a vgift för pensionsförsäkring. Dessulom får
tas upp extra avdrag för nedsatt skalleförmåga för folkpensionärer och för
sjukdomskoslnader.

s. 88 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 88

Kommitténs förslag: Överensstämmer i alll väsentligt med
mitt utom sä till vida alt avdragsrällen slopas för underhåll av icke
hemmavarande barn och för exlra avdrag för sjukdomskostnader.

Remissinstanserna: Förslaget godias allmänt.

Skälen för mitt förslag. För del förenklade syslemel
innebär del normalt inga olägenheter om underskott skulle uppkomma vid
beräkningen av inkomsten av annan fastighet eller av kapital. Om däremot
underskottet inte hell kan avräknas enligt 46§ 1 mom. KL eller 4S 1 mom. SIL
och bristen - lill följd av all den skatlskyldige samlaxeras - skall avräknas
frän den andra makens inkomsl uppstår beräkningssvärigheler som bör hindra atl
en förenklad deklaration lämnas.

Med utgångspunkt i att den förenklade redovisningen inte
bör avse företeelser som är mindre vanliga eller som inbjuder lill särskilda
gransk-ningsinsalser bör avdragsmöjligheten i fråga om allmänna avdrag i övrigt
begränsas till tvä fall. Det gäller avdrag för underhållsbidrag till icke
hemmavarande barn och för premier för pensionsförsäkring. Beträffande avdraget
för underhållsbidrag vill jag erinra om atl jag nyss föreslagil att det
nuvarande intygskravet rörande utgivet belopp slopas.

Avdraget för nedsatt skatleförmåga för folkpensionärer
enligt 50 § 2 mom. fjärde styckel KL kan beaklas också i ett förenklal syslem.
Någol yrkande därom behöver den skaltskyldige inte framställa. Däremol kan
skaltemyndigheterna inte utan atl den skatlskyldige yrkar det medge avdrag för
nedsatt skatteförmåga med lillämpning av reglerna om sjukdomskostnader eller
om existensminimum. Som jag tidigare framhållit bör extra avdrag för
sjukdomskoslnader t. v. kunna hanteras inom del förenklade systemel. Däremot
bör den som yrkar avdrag på grund av existensminimum lämna en fullständig
deklaration.

Bosättning, samlaxering, förmögenhel m.m.

Mitt förslag: För atl fä lämna en förenklad
självdeklaralion måste både den skattskyldige och, om samtaxering skall ske,
maken ha varil bosatta här hela beskattningsåret. Den som under
beskattningsåret varit skyldig att betala sjömansskatt eller haft inkomsler
från ullandet eller där innehaft förmögenhet får inte lämna en förenklad
självdeklaration. Del får inte heller den göra som är företagsledare eller
delägare i fåmansföreiag eller är närslående till sädan företagsledare eller
make lill näringsidkare. Den som skall redovisa ränlelillägg för räntefria lån
undantas också. Att förmögenhetsskatt skall påföras hindrar inte att en
förenklad självdeklaration används. Denna får ocksä innehålla uppgift enligt
lagen (1982: I006)om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa
uppdragsersättningar (AUL) samt kompletlerande upplysningar i övrigt.

s. 89 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 89

Kommitténs förslag: Makens bosältningsförhållanden saknar
betydelse för den skallskyldiges rätt all använda en förenklad deklaralion.
Räntetillägg får redovisas, varvid förutsätts all värdet av tillägget har
angetts i kontrolluppgift. Den som skall påföras förmögenhetsskatt får inte
lämna förenklad deklaralion. Denna får inte innehålla uppgift enligt AUL eller
upplysningar ulöver vad deklaralionsformuläret föranleder. I övrigt
överensslämmer förslaget med mitl.

Remissinstanserna: Förslagel lämnas i stort utan erinran.
Några anser atl uppgift enligt AUL bör få lämnas.

Skälen för mitt förslag: Tillämpningsområdet för den
förenklade deklarationen bör begränsas ytterligare någol för atl inte få med
bl.a. vissa uppgifter som förutsätter särskilda granskningsruliner.

Elt krav bör vara alt både den skattskyldige själv och, om
han samtaxeras, hans make har varit bosalta här under hela årel. En korlare
bosättning föranleder bl. a. bedömning av antalel månader som den skattskyldige
skall medges grundavdrag för. Makens bosältningsförhållanden har betydelse för
den skattskyldiges räll atl erhålla skattereduktion enligt 2§ 4 mom. UBL.

Ett annat krav bör vara att den skaltskyldige inle varil
skyldig att erlägga sjömansskait. För den som skall belala sjömansskait gäller
nämligen särskilda regler i fräga om beräkningen av bl. a. grundavdrag.

Som jag lidigare nämnt kan näringsidkare inte inordnas i etl
syslem med förenklad deklarationsredovisning. Av kontrollskäl bör detsamma
gälla näringsidkarens make eller annan som skall taxeras tillsammans med honom
enligt för gift skaltskyldig gällande bestämmelser. För all del skall vara
möjligl att göra en tillfredsställande bedömning av rikligheten i näringsidkarens
egen redovisning krävs del nämligen inte sällan s. k. kontanl-beräkning, vilket
förutsätter tillgäng lill fullständiga deklarationsuppgifter även beträffande
hans make. Förenklad deklaration bör inte heller få lämnas av företagsledare
eller delägare i fåmansföreiag som drivs i akliebolagsform. I
konlrollhänseende belraktas dessa som näringsidkare vilkel medför att de
normalt samgranskas med bolagel och övriga delägare. På sä sätt är det lättare
all följa och bedöma de skatiemässiga konsekvenserna av transaktioner mellan
dessa personer och bolagen. Denna granskning, som ocksä förutsätter fullsländig
redovisning i deklarationerna, bör bibehållas.

Vad gäller ränlelillägg för räntefria lån föreslår jag i
det följande (avsnitt 4.2.4) alt nuvarande regler om kontrolluppgiftsskyldighet
t. v. skall behällas. I likhel med vad jag föreslagil i fråga om
naturaförmåner bör den som skall redovisa ränlelillägg inle fä använda en
förenklad självdeklaralion.

Till skillnad från kommiltén anserjag att skyldighelen
enligt AUL att i självdeklaraiionen lämna uppgifter om vissa utbetalningar bör
fä fullgöras

s. 90 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 90

även i den förenklade deklarationen. All sädana uppgifier
har lämnals i en förenklad självdeklaralion torde nämligen inte nämnvärt
försvara den manuella genomgängen eller laxeringsarbelel i övrigl belräffande
den deklarafionen, eftersom de kontrollåtgärder som kan komma all vidias inte
i första hand riktar sig mot den som lämnat uppgiflerna. Del kan vidare med fog
antas all sädana uppgifier lämnas i en inte obelydlig omfattning.

Kommittén har föreslagil en rege! som innebär alt den
förenklade självdeklarationen fär uppla bara förhållanden som är särskilt
markerade på blankellen. Den som avser atl lämna kompletterande upplysningar
skulle därför hänvisas till den fullsländiga deklarationsblanketten. En sådan
rege! skulle ha vissa praktiska fördelar. Enligt min mening finns det
emellertid ingen anledning all befara att en motsatt ordning skulle föranleda
särskilt mänga upplysningar eller nägra nämnvärda olägenheler vid granskningen
när upplysningar väl lämnas. Med tanke pä della och pä den hämmande effekl
regeln skulle ha på den som t.ex. något enslaka år vill lämna kompletterande
upplysningar i en förenklad deklaration anserjag all del i och för sig bör vara
lillätel atl meddela ytterligare uppgifier i den förenklade
självdeklaraiionen. En annan sak är alt del kan finnas anledning all i
informationsbroschyrer o. d. rekommendera den som vill kompletlera sina
uppgifier atl använda den fullständiga blanketten som ju är mer lämpad för
detta.

Innehav av förmögenhet av sådan storlek all
förmögenhetsskatt skall ulgå bör enligt min mening inte hindra atl en förenklad
självdeklarartion fär användas. De förmögenhetsuppgifter som enligt kommitténs
förslag skall lämnas på den förenklade blanketten är enligt min mening
tillräckliga för alt läcka kontrollbehovei även i de fall förmögenhetsskatt
utgär, särskilt med beaktande av att konlrolluppgifter skall lämnas om
tillgodohavanden på bank och i form av VPC-registrerade aktier.

4.1.3 Redovisningen i den förenklade självdeklaraiionen
Inkomstredovisningen

Mitt förslag: Den skattskyldige skall inte behöva lämna
närmare uppgifter om inkomster som framgår av konlrolluppgifter som han fäll.
Vidare lillgodoförs utan yrkande vissa schablonavdrag som inte förutsälter
någon ulredning samt, i fråga om ensamstående med barn, skattereduktion för
barn som är kyrkobokfört hos honom eller henne. 1 övrigt ansvarar den skatlskyldige
för atl den förenklade deklarationen har tillförts för laxeringen erforderliga
uppgifter antingen genom förtryckning eller genom atl han själv angelt dessa.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i princip med mitl.
Remissinstanserna: Förslagel lämnas i huvudsak ulan erinran.

s. 91 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 91

Skälen för mitt förslag: Genom införandet av en förenklad
självdeklaration öppnas möjlighel att kraftigt begränsa den skattskyldiges
uppgiftslämnande. Som nämnls bör man så långt möjligt befria den skaltskyldige
från att lämna uppgifter om förhållanden som är väl kända för skatiemyndighelerna.
En avsevärd lällnad i uppgiftslämnandel bör kunna ske som en följd av all
laxeringen på grundval av den förenklade självdeklarationen kan bygga pä
kontrolluppgiftssystemet. Kontrolluppgifterna är nämligen i dag med relativt få
undanlag av utmärkt kvalitet, särskilt vad beträffar uppgift om konianllön och
skatteavdrag. Genom atl senare utveckla kontrollupp-giftssystemet så alt det
även innehåller tillförlitliga uppgifier om bl. a. olika naturaförmåner kan man
också inordna dem som uppbär sådana förmåner i det förenklade
deklarationsförfarandel.

Kontrolluppgifternas tillförlitlighet i fråga om utbetald
konianllön bör medföra all den skatlskyldige inte närmare skall behöva redovisa
lön som framgår av en kontrolluppgift. Del bör vara tillräckligt alt han anger
all inkomsten stämmer överens med den kontrolluppgift han fått. Remissinslanserna
har överlag godlagil della.

Del finns inle heller nägon anledning alt låla den skattskyldige
närmare ange de avdrag som taxeringsmyndigheterna kan medge pä grundval av den
kännedom om den skatiskyldiges förhållanden som myndigheterna fått genom den
avlämnade deklarationen och genom konlrolluppgifter. Jag tänker dä på
schablonavdragel enligt 33 § 2 mom. KL, sparavdraget enligt 39*) 2 mom. KL och
avdraget för nedsatt skatleförmåga lill folkpensionärer enligt 50 § 2 mom.
fjärde slycket KL. Detsamma bör gälla i fråga om det s. k. procenlavdraget
enligt 45 § KL och om avdraget för underskoll enligt 46 S I mom. försia slycket
KL.

Vid taxeringen skall även förutsättningarna för
skattereduktion enligt 2 § 4 mom. UBL bedömas. Den sk. hemmamakereduktionen
kommer att kunna tillföras berörda skattskyldiga på grundval av de uppgifier
som av andra anledningar skall lämnas i självdeklarationerna. För den s. k.
ensamförälderreduktionen är det däremol nödvändigl atl taxeringsmyndigheterna
ges kompletterande upplysningar. 1 detta syfte har den skaltskyldige alt i den
nuvarande allmänna självdeklarationen lämna uppgift bl.a. om huruvida han den 1
november under inkomståret haft hemmavarande barn under 18 år. 1 det förenklade
deklarationssystemet bör del emellertid med fördel kunna gå att också i del här
avseendet bygga på registerinformation sä atl den skaitskyldiges
uppgiftslämnande i deklarationen reduceras. Genom atl knyta an till
folkbokföringen och i skalleregistrel beträffande personer som beskattas såsom
ensamstående låta anteckna om de den 1 november har kyrkobokförts tillsammans
med barn under 18 år, bör taxeringsmyndigheterna sålunda kunna fä de
upplysningar som normalt räcker för att ta ställning lill skallereduktionen.
Det kan nämligen antas alt den som vid den avgörande tidpunkten haft
hemmavarande barn då också varit kyrkobokförd med barnet. De skattskyldiga bör
naturligtvis underrättas

s. 92 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 92

om taxeringsbeslutet i denna del, vilkel bör ske genom del
taxeringsmeddelande som jag senare närmare kommer all redogöra för och som
skall sändas till varje skaltskyldig i princip före utgången av juni under taxeringsåret.
Den skattskyldige fär i och med det god tid att inom laxeringsperioden reagera
om uppgiflerna inle stämmer. Enligt min mening är det också viktigt att
skattemyndigheterna i samband med deklaralionstillfällel informerar om del
förfarande som jag nu föreslagit och då anger all taxeringsmyndigheterna, om
inte den skatlskyldige lämnar andra uppgifter, kommer atl medge
skattereduktion med ledning av de för mantalsskrivningen antecknade
folkbokföringsuppgiflerna. Den skatlskyldige fär därigenom tillfälle all - om
dessa uppgifter är felaktiga - förhindra att de läggs till grund för laxeringen
genom atl ange de rätta uppgiflerna i den förenklade deklarationen.

Vad gäller fastighetsredovisningen måste den skaltskyldige
yrka avdrag för skuldränta och för lomrätlsavgäld. I fråga om avdrag för
skuldränta bör den skattskyldige liksom f. n. lämna uppgift om skuldbeloppets
storlek och om längivarens namn saml, när denne är fysisk person, om dennes
personnummer eller adress (25 c § TL). En molsvarande redovisning bör göras om
den skattskyldige yrkar avdrag för skuldränta inom inkomstslaget kapilal.

Kapitalintäkterna bör till en början redovisas fullt ut. I
fräga om sädana intäkter belräffande vilka jag föreslär
kontrolluppgiftsskyldighet räknar jag med all det senare blir möjligt att
slippa frän en detaljredovisning. Som jag återkommer lill i avsnitt 4.2.1
föreslår jag atl kontrolluppgifter på räntor läggs lill grund för det
förenklade förfarandet fr.o.m. 1989 års taxering. Ordningen kommer då att
motsvara den som jag nu förordal i fråga om sådana inkomster av tjänst vilka
framgår av kontrolluppgifter. Den skattskyldige måste dock själv redovisa
aktieutdelningar beträffande vilka kontrolluppgiftsskyldighet saknas, l.ex.
utdelningar från bolag som inle är med i VPC, s. k. kupongbolag.

Den skatlskyldige mäste själv lämna uppgift också om
avdrag för pensionsförsäkringspremier, för underhållsbidrag till icke
hemmavarande barn och för nedsatt skatteförmåga pä grund av sjukdomskostnader.

När det gäller ulformningen av den skattskyldiges
uppgiftsskyldighet i övrigt blir denna delvis beroende av i vilken utsträckning
uppgifter kan förtryckas på deklarationsblanketten. Det bör liksom f.n. ankomma
på RSV atl besluta i fråga om förtryckningen och ulformningen i övrigt av
deklarationsblanketten. I detta lagstiflningsärende är del därför i och för sig
tillräckligt att slå fasl atl den skattskyldige ansvarar för att den förenklade
blanketten har tillförts för taxeringen erforderliga uppgifier anlingen genom
förtryckning eller genom egna uppgifter. Jag avser emellerlid atl redovisa
vissa synpunkler pä ämnet.

Målsättningen bör vara att hos skauemyndigheterna
tillgängliga uppgifter förtrycks. Härigenom ges den skatlskyldige möjlighet aU
kontrollera

s. 93 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 93

riktigheten av uppgifterna, vilket bl.a. medför att
felaktiga sådana kan rättas ulan att han behöver begära omprövning av
taxeringsbeslutet. Förtryckningen av uppgifter kan av nalurliga skäl bara avse
uppgifter som dä finns tillgängliga hos skattemyndigheterna. Om man ställer
kravel att man bara får förtrycka uppgifter som man med säkerhet vet kan läggas
direkl till grund för laxeringen kan förtryckningen omfatta endast
administrativa uppgifter samt identifikationsuppgifterna, namn, personnummer
och hemvist. Den stora fördel inte minst för de skattskyldiga som en
förtryckning innebär bör emellertid leda till alt ocksä vissa andra uppgifter
förtrycks. Dessa kommer beroende bl.a. pä att förtryckningen äger rum innan beskattningsåret
gått ut visserligen atl vara felaktiga i en del fall genom atl förändringar
inträffal under året. Men genom atl den skatlskyldige fär möjlighet att ange
den riktiga uppgiflen på blanketten torde del inte uppkomma några olägenheler.
Förtryckning bör därför också kunna göras i fråga om civilståndsuppgifter m. m.
som behövs för att bestämma huruvida den skattskyldige skall taxeras som gift
eller ogift skattskyldig. Även skattemyndigheternas registeruppgifter om
fastighetsinnehav är lämpliga för förtryckning. Denna bör kunna avse åtminstone
de uppgifter som med anledning av fasiighetsinnehavel behövs för beräkningen av
intäkten och garanlibeloppet. Atl det vid tryckningen av blanketten är osäkert
huruvida den skattskyldige kommer atl inneha fastigheten under hela årel och
därmed också huruvida intäkten och garantibeloppet kan behöva jusieras bör
inle lägga hinder i vägen för denna melod. Den förenklade deklarationen bör
nämligen som jag tidigare sagt få användas endast om fasiighetsinnehavel avser
hela beskattningsåret. Förtryckning bör också kunna ske av de uppgifier som
behövs för fastställandet av underlaget för slatlig fastighetsskatt.

Kommittén
har i fråga om fastighet föreslagit all deklarationsblanketten skall innehålla
förtryckt uppgift ocksä om extra avdrag enligt 25 § 3 mom. andra styckel KL.
Kommiuén har därvid förutsatt atl avdraget kan beräknas maskinellt utan direkl
yrkande av den skattskyldige. Som RSV har påpekat kräver detta att man via det
cenirala skatteregislret kan avgöra om ägaren är mantalsskriven på fastigheten
eller inte. Nuvarande ADB-stöd är inte tillräckligt för ell sådant avgörande.
En utbyggnad av ADB-stödet skulle innebära ell omfattande system- och
programmeringsarbete som likväl inte skulle bli heltäckande. Vid tiden för
förtryckningen innehåller skatteregislret inle heller säkra uppgifter om hur de
skattskyldiga kommer atl mantalsskrivas för taxeringsåret. Den skattskyldige
hör därför i förekommande fall själv föra fram yrkande om del exlra avdraget i
deklarationen. Detla bör kunna ske genom en kryssmarkering eller liknande.

Jag antydde nyss atl förtryckta uppgifier som är felakiiga
bör få rättas av den skaltskyldige genom atl de korrekta förhållandena anges i
den förenklade självdeklarationen. Della log i försia hand sikte på uppgifter
om civilstånd, adress m. m. Jag gör emellerlid samma bedömning beträffande

s. 94 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 94

fastighelsuppgifterna. Kommillén har däremot, dock utan
att låta det komma lill uttryck i förslaget till lagiext, ansett att felaktiga
uppgifterom fastigheten skall frånta den skattskyldige rätt all använda den
förenklade självdeklaraiionen. En sådan ordning, som innebär att rätlen atl fä
använda sig av en förenklad deklaralion skulle bli beroende av huruvida
rikliga uppgifter har förtryckts, är inte tilltalande. Även om del inte lorde
bli många fall där fastighelsuppgifterna är felaktiga bör den förenklade deklarationen
alliså fä användas ocksä i dessa. Del kan emellertid av praktiska skäl vara
lämpligt atl den skatlskyldige då inle rättar i den förtryckta blanketten ulan
använder sig av en icke förtryckt blankett.

Bestämmelserna om vad som skall anges i den förenklade
självdeklaraiionen bör enligt min mening las in i en särskild paragraf i TL.
En lämplig placering är i en ny 28 §.

Förmögenhetsredovisningen

Mitt förslag: Deialjredovisning av förmögenhel skall göras
om tillgångarna uppgår för ensamstående skaltskyldig till 90000 kr. och
förgifta till 180000 kr. för makarna gemensaml.

Kommitténs förslag: Deialjredovisning för den vars
skattepliktiga förmögenhet, dvs. lillgångarna minus skulderna, uppgår till
50000 kr.

Remissinstanserna: Förslaget lämnas i allmänhel ulan
erinran. Några anser alt gränsen för deialjredovisning bör höjas. Statistiska
centralbyrån förordar en detaljredovisning så snart tillgångarna överstiger
50000 kr.

Skälen för mitt förslag: Enligt gällande ordning mäste den
skattskyldige i självdeklarationen utförligt redovisa sina tillgångar och
skulder även om förmögenheten inte uppgår till skalteplikligi belopp. En
utförlig redovisning är av betydelse främst för beräkning av avdrag för
nedsatt skatteförmåga och för att upprätta s. k. konlantberäkningar i syfte
att bedöma om den skallskyldige haft möjlighel all beslrida sina
levnadskostnader m. m.

Vid beräkningen av avdrag för nedsatt skatleförmåga tas
hänsyn till förmögenheten endasl om den överstiger visst belopp. Detta belopp
är för ensamslående skatlskyldig 90000 kr. och för makar 180000 kr. I del
senare fallel anses att vardera maken innehar hälflen av den gemensamma förmögenheten.
Pä grund härav och då del ytterst sällan lorde vara påkallat att göra
konlantberäkningar i fräga om skattskyldiga i det förenklade deklarationssyslemet
ligger del nära lill hands alt befria från detaljredovisning när
förmögenhelsvärdel är sä lågl att förmögenheten inle skall beaktas vid
beräkningen av avdrag för nedsatt skatleförmåga.

En lägre gräns för redovisning av förmögenhet kan
emellertid motiveras av andra skäl. Det främsla användningsområdet för
uppgifier om mindre

s. 95 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 95

förmögenheier ligger nämligen uianför beskatlningsomrädel.
Inom många allmänna bidragsformer beaklas sålunda förmögenhel i samband med
prövningen av storleken pä utgående bidrag och uppgiflerna från förmögenhetsredovisningen
i deklarationen tjänar därvid som kontrollinformation. Etl exempel på detta är
bostadsstödet till barnfamiljer och hushåll ulan barn. I del bidragssystemet
har skattemyndigheterna ålagts atl lämna olika upplysningar i syfte all få fram
uppgifier om hushållens ekonomiska situation. Del för skattemyndigheterna mest
betungande åliggandet består i all ta fram förmögenhetsuppgifter för alla
fysiska personer för att sedan överföra dem lill de myndigheter som har hand om
bidragen. För skattemyndigheterna innebär delta ett merarbete dels vid
granskningen, eftersom man måste tillse atl förmögenhetsredovisningen är
korrekt gjord åtminstone i formellt hänseende och alt överföring skelt av
förmögenhetsuppgiften till sammanställningen på deklarationsblankettens första
sida. dels vid registreringen pä grund av all samtliga uppgifier mäste
registreras. Skaltemyndigheternas särskilda åtgärder belräffande bostadsstödet
resullerar i alt ett ADB-register omfattande de personer som kan komma i fråga
för bostadsstöd - räknat med ledning enbari av inkomslen - överlämnas till
bostadsstyrelsen. Detta regisler innefattar uppgifter om inkomster och om
skattepliktig förmögenhel. För bostadsstödsmyndigheterna innebär hjälpen frän
skalteförvaltningen framför allt att en god service kan ges de
bidragsberättigade genom att dessa kan tillställas ansökningsblanketter som
delvis är ifyllda med akluella inkomst- och förmögenhetsuppgifter.
Uppgiftsöverföringen från skallemyndigheterna har emellertid ocksä kontrollinslag.
De uppgifter som den bidragssökande lämnar i ansökningen om bostadsstöd kan ju
kontrolleras mot skatteförvaltningens uppgifter.

När
förmögenhetsvärdet klart understiger gränsen för beskattningsbar förmögenhet
som, med bortseende frän den tillfälliga sänkningen till 300000 kr. vid 1984
års taxering, är 400000 kr., ligger del i sakens nalur alt uppgiflerna om
förmögenheten i deklarationen inte utsätts för nägra direkta
granskningsinsalser. För skattskyldiga med så låg beskattningsbar förmögenhet
att den är ointressant för skattemyndigheterna torde den nuvarande omfattande
redovisningsskyldigheten framstå som föga meningsfull.

Att i elt system med förenklad deklaralionsredovisning ta
lika stor hänsyn som i dag till bostadssiödsadministralionens krav är enligt
min mening inle rimligt. Som jag nyss anlyll är förmögenhetsuppgifterna otillförliiliga
och del är inle motiverat atl avkräva alla skattskyldiga utförliga uppgifter om
för beskattningen praktiskt tagel betydelselösa förhållanden när
deklaralionsredovisningen i övrigt skall avsevärl förenklas. Jag har härvid samrålt
med chefen för bostadsdepartementet.

När man beslämmer spärren för deialjredovisning av
förmögenhet måste man ocksä beakta intresset från statistiken och forskare av
fullständiga uppgifier. Från dessa håll finns det ett önskemål om att man
beslämmer gränsen för detaljredovisning med hänsyn lill slorleken av
tillgångarna i slället för behållen förmögenhel.

s. 96 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 96

Enligt min mening bör man vid gränsbestämningen ta som
utgångspunkt de belopp som gäller vid prövningen av avdrag för nedsatt
skatleförmåga för folkpensionärer, dvs. 90000 kr. resp. 180000 kr. För de
skattskyldiga torde det vara enklare att låla slorleken av lillgångarna var
avgörande för redovisningsskyldigheten. Delta i förening med de inlressen som
föreligger från bosladsbidragssidan och slalistiksidan har letl lill slulsalsen
att en deialjredovisning av förmögenheten bör göras när tillgångarna uppgår
till 90000 kr. för ensamstående och 180000 kr. för makar gemensamt.

Del är naturligtvis möjligl att gå ett sleg längre och låla
de nämnda gränserna avse endasl folkpensionärer medan andra skallskyldiga med
större förmögenheter medges ytterligare lättnader. Jag anser emellerlid atl den
förenkling som detta skulle innebära för vissa skattskyldiga inte uppväger de
nackdelar som olika gränsvärden skulle medföra genom bl.a. bristande
enhetlighet och lättbegriplighet.

4.2 Kontrolluppgiftsskyldighet m. m.

4.2.1 Bankräntor o.d.

Obligatorisk uppgiftsskyldighel för kreditinstitut m.fi.

Mitt förslag: För kredilinstitut och andra som yrkesmässigt
ombesörjer att pengar blir räntebärande införs en obligalorisk skyldighet att
lämna kontrolluppgift på ränta som i den penningförvaltande verksamhelen
gotiskrivits eller utbetalats lill en borgenär. Uppgiflsskyldigheten gäller
ocksä VPC saml förening som mottagil pengar för förräntning. Innan uppgifterna
läggs lill grund för del förenklade deklarationsförfarandel skall syslemel
provas tvä är.

Kommitténs förslag: Överensslämmer i princip med mitl.

Remissinstanserna: Det stora flertalet ställer sig positiva
lill förslagel. De som tillhör de presumtiva uppgiflslämnarna är Iveksamma
eller avvisande. Bl. a. åberopas de stora kostnader och de tekniska svårigheter
som förslaget medför. Några anser också alt förslaget är oacceptabelt frän
banksek-retessynpunkt. Några remissinstanser pekar pä atl det finns risk för
att bankkunderna väljer att placera sina sparmedel i andra former än traditionell
bankinlåning. Etl par remissinstanser anser att viss försöksverksamhet borde
bedrivas.

Skälen för mitt förslag: Enligt nu gällande regler finns
ingen skyldighet för kreditinstitut att ulan anmaning lämna uppgifter om
insättarnas ränior och innestående medel. En skyldighet att lämna sådana
uppgifter föreligger först efter anmaning.

s. 97 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 97

Jag har tidigare redovisat skälen för en utvidgad
uppgiftsskyldighet för kreditinstituten. Skälen kan sammanfallas enligt
följande. Skattekontrollen bygger i mycket slor utsträckning på obligaloriska
kontrolluppgifter. Beträffande löner och andra inkomster av tjänst är denna
ordning sedan länge vedertagen liksom när del gäller vissa slag av inkomsler i
jordbruk och rörelse. Även i fråga om aktieutdelningar erhåller
skattemyndigheterna i dagslägel kontrolluppgifter. 1 princip har
ränteinkomster och kapitalbehållningar inte någon särställning jämfört med
andra beskatlningsobjekt. En obligatorisk uppgiftsskyldighel för bl. a. banker
i fräga om ränteinkomster medför inle atl andra uppgifter än de som nu
redovisas eller bör redovisas i deklarationerna kommer fram. Enligt min mening
är det en naturlig utveckling att förfarandet i allt slörre utsträckning bygger
pä kontrolluppgifter. En generell skyldighel för kreditinstitut att lämna kontrolluppgifter
på ränior gör del möjligt all på elt avgörande sätt förenkla redovisningen och
kontrollen av intäkterna i inkomstslaget kapilal. En grundförutsättning för att
del förenklade systemet skall kunna omfatta även kapitalinkomster är att
kontrolluppgiftslämnandet omfattar även bl.a. bankräntor.

För atl skapa ett konkurrensneutralt syslem bör
uppgiftsskyldigheten utformas så att den träffar samtliga som från allmänheten
yrkesmässigt tar emol och förvaltar pengar med individuell ränlegottskrivning.
Uppgiftsskyldigheten bör definieras med uigångspunkt i den bedrivna verksamheten.
Även verksamhet som inte kan belecknas som yrkesmässig penningförvaltning men
som har en likartad karaktär bör omfattas av uppgiftsskyldighelen. Sålunda bör
l.ex. föreningar som mottar medel mot förräntning bli uppgiflsskyldiga.
Förräntning av medel som härrör från annat än egentliga insättningar eller
liknande bör normall inte föranleda uppgiftsskyldighel. Ränlegoltgörelser i
samband med normala affärsförhållanden bör lämnas utanför.

Uppgiftsskyldighelen
kommer atl omfalla ell mycket stort antal kontrolluppgifter från mänga
uppgiftsskyldiga. Både uppgifislämnare och skattemyndigheter måste anpassa
sina ADB-rutiner till de krav som uppgiftsskyldighelen släller och det sätl på
vilkel uppgiflerna skall användas. För skattemyndigheterna är det nödvändigt att
skapa säkerhet i rutinerna och testa hanteringen av och kvaliteten i
uppgifterna innan stegel tas alt lägga dessa lill grund för del förenklade
deklarationssystemet. Innan kontrolluppgifterna med räntetillgodohavanden
läggs till grund för det förenklade förfarandel bör syslemel därför provas ett
par år samtidigt som kontrolluppgifterna då används för konlrolländamål. Det
är nalurliglvis av värde alt uppgiftsskyldighelen under provären så mycket som
möjligt stämmer med den som skall gälla när syslemet första gången används i
del förenklade förfarandet. Men samtidigt måsle givelvis beaktas dels de
övergängsproblem som uppkommer för uppgiflslämnarna, dels atl skattemyndigheterna
inle har möjlighel atl under provåren utnyttja samtliga kontrollupp- 7 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr
180

s. 98 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 98

gifter för konlrolländamål. Som jag återkommer lill kan
del därför vara lämpligt att införa beloppsgränser för uppgiftsskyldighelen.

Berörda kreditinstitut kan självfallel få svårigheter i
arbelel med atl ideniifiera kontohavare, komplellera ofullständiga konton med
person-eller organisationsnummer samt att kontrollera identitetsuppgifier.
Detta bör dock kunna klaras genom frivillig medverkan från kunderna samt med
den hjälp som myndigheterna kan erbjuda genom sina regisler. Del är vikligt atl
ha korrekta person- eller organisationsnummer i systemet. Del ligger även i
skattemyndigheternas intresse att konlrolluppgiflerna är försedda med rätt
identifikationsnummer. I möjligaste mån bör kreditinstitutens
komplelteringsarbete underlättas. Det slatliga person- och adressregistret
(SPAR) kan t. ex. med ledning av adress lämna uppgifl pä länkbara personnummer
eller med födelselid som grund ange hela persojnnumrel. Denna service från
myndigheternas sida bör vara kostnadsfri för de uppgiflsskyldiga.
Myndigheternas service kan dock inle helt ersälla meloden att göra erforderliga
kompletteringar genom direktkontakt med konloha-varna.

Nägra remissinstanser anser del önskvärt alt statsverket
ersätter dem för de kostnader som uppgiftslämnandet medför. Del har under mänga
är varil en grundläggande princip atl skyldigheten alt redovisa kontrolluppgifter
lill ledning för annans laxering inte berättigar till ersättning för kostnader
som ell sådant uppgiftslämnande medför. Den omständigheten att uppgifterna
avser etl stort antal och en viss kategori skattskyldiga bör enligt min mening
inte medföra att kostnadsfrågan nu bedöms på annat sätl. Ersättning från
statsverket bör därför inte utgå.

Jag vill slutligen erinra om atl banker m.fl. sedan länge
enligt 40 § TL kan åläggas atl lämna uppgifter om bl. a. gottgjorda räntor.
Mitl förslag om en obligatorisk skyldighet att lämna kontrolluppgifter får den
effeklen att 40 § kommer att i del närmaste förlora sin betydelse för alt om
nägra är helt ha spelat ul sin roll. Paragrafen bör t. v. kunna kvarstå.

Beslämmelserna angående uppgiftsskyldigheten för
kreditinstitut tas in i eunyu8 mom. i37§TL.

Beloppsgränser m.m.

Mitt förslag: Den uppgiftsskyldige skall lämna en
konlrolluppgift för varje borgenär som fält ränta gottskriven eller lill vilken
ränta utbetalats. Kontrolluppgiften skall ange under året gottskriven eller
utbetald ränla samt borgenärens fordran pä den uppgiftsskyldige vid årels slut.
Förfarandet genomförs i två steg. De två försia åren behöver uppgifl lämnas
bara om räntan uppgår till minst 500 kr. Vidare behöver ingen uppgifl lämnas om
konto som saknar person- eller organisalionsnummer under förutsättning att del
öppnats före den 1 januari 1985 och ränlan på kontot inle uppgår till 1 000 kr.
I ett andra steg, fr.o. m. 1989

s. 99 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 99

ärs laxering, tas 500 kr.-gränsen bort och undantaget för
ej personnum-mersalta konton begränsas till atl gälla konton med ränta som inte
uppgår till 100 kr. Ränla på skattesparkonto liksom ränta i allemanssparandel
undantas från uppgiftslämnandet.

Kommitténs förslag: Uppgiftsskyldighetens omfattning
bestäms med utgångspunkt i både kapitalbehållning och räntebelopp. 1 fråga om
ränlan är den generella beloppsgränsen för provåren 500 kr. och därefter 100
kr. Den speciella beloppsgränsen för ej personnummersatta konton är för
provåren 500 kr. Överensstämmer i övrigt med mitl.

Remissinstanserna: Nägra remissinstanser förordar högre
beloppsgränser för uppgiftsskyldighelen än vad kommiltén föreslagil.

Skälen för mitt förslag: Syflel med
konlrolluppgiflsskyldighelen är som nämnls främsl alt lägga gmnden för en
förenklad löntagarbeskattning. Den omständigheten talar i och för sig för att
man redan frän början ger uppgiftsskyldigheten största möjliga omfattning. Å
andra sidan är del uppenbart alt etl myckel slort antal konton inte skulle
beröras av uppgiftsskyldigheten om en beloppsgräns införs. Koslnaderna för att
införa systemet torde kunna reduceras avsevärt om arbelet med atl kompletlera
de konton som saknar person- eller organisalionsnummer sprids ut över en längre
tidsperiod. Arbetet med att förse dessa konton med nummer kan dä ske efter hand
i samband med uttag eller insättning. Systemet bör därför innehålla
beloppsgränser som under provåren kan vara ganska generösa.

Som huvudregel bör för provåren gälla den av kommittén
föreslagna beloppsgränsen 500 kr. För atl ytterligare underlätta genomförandel
bör visst undantag göras i fräga om konton som inte har knutits lill ell
person-eller organisationsnummer. Konton med ränla under 1 000 kr. bör undantas
från uppgiftsskyldighelen till dess att personnummer kan anges. Undantaget
skall endast gälla konton som öppnats före 1984 års utgång. Av förenklingsskäl
förordar jag atl omfaltningen av uppgiftsskyldigheten begränsas med
utgångspunkt endast i ränlebeloppet och inte i kapitalbehållningen.

Efler provåren bör del vara möjligl att slopa den
generella beloppsgränsen. Kreditinstituten skickar ju normall redan i dag
räntebesked lill konto-havarna även på små ränlebelopp och uppgiftslämnandet
sker till största delen med hjälp av ADB. En beloppsgräns skulle i många fall
bara komplicera det hela eftersom särskilda program dä måste lill.
Alternativet är att de skattskyldiga själva skall lämna tilläggsuppgifter pä
småbeloppen i den förenklade deklarationen och att dessa skall registreras av
skattemyndigheterna, vilket sammantaget innebär etl betydligt osmidigare
förfarande. Det kan dock givetvis finnas anledning att på nytt överväga frågan
om en

s. 100 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 100

beloppsgräns för liden efler provåren när man vunnil
erfarenheter av uppgiftslämnandet.

När det däremot gäller ej personnummersatta konton kan
förulses större problem för kreditinstituten och därför bör en beloppsgräns
gälla även efter provåren.

Ränta på s. k. skaltesparkonto saml i det s. k.
allemanssparandel är i princip fri frän inkomstskatt medan kapitalbehållningen
är skattepliktig vid förmögenheisiaxeringen. Räntan på skattesparkontona liksom
ränta i allemanssparandel bör därför undanlas från uppgiftslämnandet.

Kretsen av räntetagare

Mitt förslag: Kontrolluppgift skall inte lämnas i de fall
bank, hypoleksinslilul, försäkringsanslall, aktiebolag och förening som
tilldelats organisalionsnummer är borgenär.

Kommitténs förslag: Innehåller inga begränsningar.

Remissinstanserna: Synpunkter saknas.

Skälen för mitt förslag: I princip bör uppgifter lämnas på
alla dem som lånat ut pengar mol ränta till kreditinstituten. I vissa fall
kommer dock en sådan uppgiftsskyldighel alt bli alltför omfattande. För en
förenkling av löntagarbeskatlningen är det i och för sig tillräckligt om
uppgifter lämnas beträffande fysiska personer. Jag anser emellertid atl det
från konlrollsynpunkt är olämpligt att helt undanta juridiska personer. Det är
dock inte av intresse all banker och hypoleksinslilul skall lämna uppgift om
lån hos varandra. Likaså bör försäkringsanstaliernas utlåning undantas. För att
begränsa uppgiftslämnandel bör också aktiebolag och föreningar som tilldelats
organisationsnummer undanlas. Uppgifl skall således inte lämnas i de fall dessa
är borgenärer.

KontroUuppgiflens innehåll m.m.

Mitt förslag: Konlrolluppgifter lämnas i huvudsak pä del
sätt och med det innehåll som gäller för andra typer av konlrolluppgifter. Om
elt konto innehas av mer än en kontohavare skall pä kontot belöpande ränta och
kapilal fördelas lika mellan kontohavarna om dessa inte meddelal banken all
fördelning skall ske efter annan gmnd.

Kommitténs förslag: På kontrolluppgiften skall en notering
göras om flera kontohavare innehar elt konlo. Överensstämmer i övrigt med mitt.

Remissinstanserna: Synpunkter saknas.

s. 101 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 101

Skälen för mitt förslag: Det underlag pä vilket det nya
systemet skall bygga måste vara fasl och enhetligt. Det är därför uppenbart att
i de fall kontrolluppgifterna framställs manuellt de bör lämnas pä blankett
enligt fastslällt formulär. Dessa kontrolluppgifter bör lämnas i huvudsak i
enlighel med nuvarande ordning för manuellt framställda kontrolluppgifter.

Det får emellertid fömtsättas att den helt övervägande
delen av kontroll-uppgifismalerialet kommer att lämnas i en sädan form att del
kan behandlas ADB-mässigt hos skallemyndigheterna. Beräkningar under tidigare
utredningsarbete tyder pä atl materialet frän bankerna, som kommer atl bli de
hell dominerande uppgiflslämnarna, kan komma att lämnas på magnetband till
omkring 90 %.

För all undvika en särskild redovisning av ränlebelopp i
den förenklade deklarationen är del nödvändigl att fördelning av ränla och
fordran görs av banken i de fall kontot innehas tillsammans med en eller flera
andra kontohavare. Den lämpligasle lösningen är enligt min mening att ränla och
kapital fördelas lika mellan kontohavarna. Har dessa meddelat banken att
fördelning skall ske efter annan gmnd skall dock denna tillämpas vid
kontrolluppgifternas upprättande.

4.2.2 Aktieinnehav

Mitt förslag: Uppgiflsskyldigheten utvidgas till att
omfatta aktieinnehavet för fysiska personer vid årets utgång.

Kommitténs förslag: Innehåller förslag om alt värdel av
aktieinnehavet skall redovisas för samlliga aktieägare.

Remissinstanserna: Några remissinslanser påpekar all
kontrolluppgifter med uppgift om värdet av aktieinnehav vid årets utgång i
åtskilliga fall kan komma atl innehålla uppgifier som avviker från det faktiska
förhällandet. En remissinslans ifrågasätter om inte uppgiftsskyldighelen kan
begränsas till vissa kategorier aktieägare.

Skälen för mitt förslag: Olika regler gäller f. n. i fråga
om uppgiftsskyldighet för utdelning i aktiebolag beroende på om bolaget är med
i VPC eller ej. I fråga om bolag som inte är med i VPC, s.k. kupongbolag, lyfts
uldelningen mol företeende av kupong. Var och en som uppbär utdelning på
svenska aktier i sädana bolag är enligt 43 § 1 mom. TL skyldig att lämna
särskild uppgift om den mottagna utdelningen lill den som belalar ul beloppet.
Uppgiften är avsedd som kontrolluppgift vid inkomstlaxeringen. Den som har
inlöst en kupong (banker m. fl.) sänder uppgiflen tillsammans med kupongen lill
bolaget som i sin lur översänder dem till RSV i samband med redovisning av
kupongskatt.

s. 102 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 102

I den förenklade aktiehanteringen inom VPC är akiiebreven
kuponglösa och VPC ombesöijer utbetalning av utdelningen. I 37 § 1 mom. 4 a TL
finns en skyldighel för den som utbetalar utdelning på aktier i detta system,
dvs. VPC och svenska förvaltare, alt lämna kontrolluppgift till ledning för den
uidelningsberätiigades taxering. Om beloppet lyfts för annans räkning, vilkel
är vanligt beträffande förvaliarregistrerade aktier eller aktier i nola-riatdepå,
lämnar banken eller fondmäklaren kontrolluppgift. F.n. finns ingen skyldighel
att lill inkomstlagaren översända uppgift med de upplysningar som lämnas i
kontrolluppgiften. Som jag ålerkommer lill i avsnill 4.2.3. föreslår jag dock
en komplettering bl. a. i detta avseende.

Några remissinstanser har ifrågasatt kvaliteten på
uppgifterna om aktieinnehavet vid beskattningsårets utgång. VPC framhåller atl
uppgifter om aktieinnehavet vid beskattningsårets utgång måste avse det
förhållande som framgår av VPC: s register per den 31 december. Enligt VPC
registreras åtskilliga aktieöverlålelser, som ägt mm före beskattningsårets
utgång, försl efteråt. Detta beror enligt VPC på att omregistrering av ett
aktieinnehav frän säljare till köpare inte kan göras förrän säljaren via sin
mäklare till VPC överlämnat de försålda aktiebreven. Av olika skäl är dessa
leveranser ofta försenade, vilkel innebär att gjorda aktieöverlåtelser först
efler nägon tid framgår av VPC:s regisler. Det föreligger ocksä svårigheter för
uppgiflslämnarna alt i tid få kännedom om samtliga aktievärden. VPC ifrågasätter
vidare om inte uppgiftsskyldigheten kan begränsas till att gälla enbart fysiska
personer och dödsbon.

Enligt vad jag inhämtat bör det vara möjligl för VPC och
andra aktieförvaltare atl pä den lid som återstår lill 1987 års taxering se
över rutinerna så atl kvaliteten på uppgifterna om aktieinnehavet vid årets
slul avsevärt förbättras. I sammanhanget bör också uppmärksammas att
uppgifterna inte skall läggas till gmnd för taxeringen utan endast tjäna som
ett kontrollunderlag. Det är därför inte nödvändigt att kontrolluppgifterna
upptar värdel av aktieinnehavet. Kontrolluppgifter frän VPC och svenska förvaltare
om aktieinnehavet utgör enligt min mening en förutsättning för atl de skattskyldiga
skall slippa specificera aktieinnehavet i förmögenhetsredovisningen. Med
hänsyn lill det anförda anserjag alt uppgiftsskyldigheten skall utvidgas till
att omfatta aktieinnehavet och att denna uppgift endasl skall gälla fysiska
personer.

Förslaget medför en ändring i 37§ 1 mom. 4a TL.

4.2.3 Folkpension m. m.

Mitt förslag: Den som betalat ut folkpension skall lämna
konlrolluppgift även om folkpension inle utgår tillsammans med tilläggspension.

Den som är skyldig atl avlämna kontrolluppgift till skaltemyndigheterna
skall i vissa fall ocksä till den skatlskyldige översända uppgifl med de
upplysningar som finns i kontrolluppgiften.

s. 103 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 103

Kommitténs förslag: Kommittén tar inle upp dessa frägor.

Remissinstanserna: Synpunkter saknas.

Skälen för mitt förslag: Enligt nuvarande regler skall
kontrolluppgift normalt lämnas i fråga om den som åtnjutit pension. Undantag
har dock gjorts belräffande folkpension som inte utbetalas tillsammans med
tilläggspension enligt lagen (1962: 381) om allmän försäkring. För att
folkpensionärer i sädana fall skall kunna omfattas av den förenklade
deklarationsredovisningen är del en förulsättning att konlrolluppgift lämnas.
Jag föreslår därför alt det nämnda undantaget frän kontrolluppgiftsskyldigheten
tas bort. Detta föranleder en ändring i 37§ 1 mom. 1 TL.

För att kontrolluppgifterna skall kunna ligga lill grund
för det förenklade deklarationsförfarandel är det nödvändigt alt den
skaltskyldige tillsänds en uppgift i de fall sädan skall sändas till skattemyndigheterna.
Denna skyldighet finns f. n. i normalfallet, men saknas i fråga om vissa slag
av konlrolluppgifter. En sådan skyldighel bör nu införas i de fall då den
skaltskyldige kan tänkas ha möjlighel att lämna förenklad deklaration. Däremot
finns det inte nägon anledning all införa denna skyldighet i fräga om
kontrolluppgifter som endasl gäller sådana kategorier skattskyldiga som inte
får lämna förenklad deklaralion, t.ex. jordbrukare. Förslaget förutsätter en
komplettering av 37 § 5 mom. TL.

I det här
sammanhanget tar jag också upp en sak angående kontrolluppgifter enligt 39§
TL, dvs. uppgifter som skall avges efter anmaning. De konlrolluppgifter som
skall lämnas enligt punkterna 3, 5, 6 och 8 i första momentet i paragrafen
skall avse i anmaningarna namngivna skattskyldiga. Det har upplysls mig att
användningen av ordet skattskyldig i de här beslämmelserna på nägra häll har
uppfattats som att kontrolluppgifter inte får inkrävas belräffande
handelsbolag. Delta hänger samman med att etl handelsbolag inte är
skattskyldigt i den meningen att det taxeras eller påförs skatt för sina
inkomsler. Dessa hänförs i slället lill bolagets delägare. Enligt min mening
bör de uppkomna tveksamheierna föranleda justeringar i de nämnda punkterna så
att det blir klart att kontrolluppgifter fär inhämtas ocksä frän handelsbolag
och liknande associationer.

4.2.4 Räntetillägg

Mitt förslag: Nuvarande regler om uppgiftsskyldigheten för
förmån av räntefria eller lågförräniade lån behålls i avvaklan på överväganden
angående reglerna om ränlelillägg.

Kommitténs förslag: Uppgiftsskyldigheten föresläs omfatta
räntetilläggets värde i kronor.

s. 104 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 104

Remissinstanserna: Flera remissinslanser päpekar att en
angelägen förenk-lingsälgärd är att uppgiftsskyldigheten begränsas i fräga om
räntetilläggen.

Skälen för mitt förslag; Ränlelillägg för räntefria län
infördes som ett led i den reform av inkomstbeskattningen som tillämpades
första gängen vid 1984 års taxering. Räntetillägg skall göras bl.a. när den
skattskyldige har fått ell räntefrilt eller lägförräntat lån från sin
arbetsgivare. Syftet är att åsladkomma samma beskaltningsresultal som om den
anslällde hade fåtl högre lön och betalat en marknadsmässig ränta.
Ränletillägget skall molsvara skillnaden mellan betalad ränta och sedvanlig
ränla. Den nuvarande uppgiftsskyldighelen för denna förmän har begränsats till
alt avse förmånens förekomst och vissa uppgifter till ledning för beräkningen
och kontrollen av denna.

RSV har erhållit regeringens uppdrag att göra en översyn av
reglerna om ränlelillägg. I en delrapport den 15 oktober 1984 har RSV lagt fram
förslag om vissa omedelbara åtgärder i fråga om ränteulläggen.

Pä grundval av delrapporten har frigränsen för förmån av
sådani lån från arbelsgivare höjls från 100 kr. till 2000 kr.

RSV har nyligen avlämnat sin slutredovisning av översynen
av reglerna om räntetillägg. Denna redovisning remissbehandlas f. n. 1 avvaktan
härpå bör övervägandena rörande uppgiftsskyldigheten anslå.

4.3 Besluts- och underrättelseförfarandet

4.3.1 Beslut om laxering

Mitt förslag: Beslut om taxering får meddelas utan all den
skatlskyldige upplyses om innehållet i de kontrolluppgifter som
taxeringsmyndigheterna fält del av. Vid laxeringen skall tillses alt den
skattskyldige medges vissa schablonavdrag.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.

Remissinstanserna: Förslagel lämnas i allmänhet utan
erinran.

Skälen för mitt förslag: Taxeringsbesluten skall i viss
utsträckning grundas på de kontrolluppgifter som myndigheterna fåtl frän
arbetsgivare m.fl. Detta förutsätter i prakliken alt beslut om taxering får
meddelas utan atl skattemyndigheterna dessförinnan underrättar den
skattskyldige om dessa uppgifier.

Denna ordning avviker från förvaltningslagens (1971:290)
regler om en myndighets skyldighet alt före ett ärendes avgörande underrätta
den som ärendet rör om det som tillförts ärendel genom annan än honom själv
(15§).

s. 105 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 105

Den
förordade ordningen där man underiäler atl före beslutet underrätta den
skaltskyldige bör därför förfatiningsregleras. Delta bör ske genom all en
bestämmelse därom tas in i en ny paragraf, 66 b§, i TL:s avsnitt om
taxeringsnämndernas verksamhet m, m.

Jag
har nyss föreslagit atl den skaltskyldige inle skall behöva framslälla någol
yrkande i fräga om vissa avdrag, Detla gäller schablonavdragel under inkomst av
tjänst (33 § 2 mom, KL), det s,k, sparavdraget (39§ 3 mom, KL), det-s.k.
procentavdraget (45 § KL), avdraget för underskott i förvärvskälla (46 § 1 mom.
första stycket KL) och avdraget för nedsatt skatleförmåga för folkpensionärer
(50§ 2 mom. fjärde styckel KL). Dessa avdrag kan medges pä grundval av
upplysningar om de skallskyldigas förhållanden som taxeringsmyndigheterna får
genom självdeklarationerna och kontrolluppgifterna. I del nya systemet kommer
nämligen ADB-stödet att vara sä utformat att det kan ges garanlier för atl den
skatlskyldige lillgodoförs avdragen utan yrkande. Redan i dag försöker man så
långt möjligt se till att den skattskyldige inte går miste om ett avdrag bara
för att del inle lagils upp i självdeklarationen. Det kan dock hävdas att
avsaknaden av yrkande innebär att taxeringsnämnden inte ovillkorligen måste
medge avdraget så snarl fömtsättningarna för det är uppfyllda. Enligt min
mening bör man därför införa en regel i TL som klargör atl nämnden, i den mån
den skattskyldige har rält därtill, skall medge de nämnda avdragen. Regeln bör
gälla i fråga om säväl den förenklade som den allmänna självdeklaraiionen.
Bestämmelsen bör tas in i en ny 66 a § i TL.

En deklarationsskyldig får
avge en förenklad självdeklaralion under de fömtsättningar som gäller enligt 24
§ 2 och 3 mom. TL. Om den deklarationsskyldige lämnar en sådan
självdeklaralion trots atl de föreskrivna fömtsättningarna inte är uppfyllda
bör det normala förfarandet vara att han anmanas att avge en allmän
självdeklaration. I vissa situationer framstår det emellerlid som mindre
tilltalande att infordra en allmän självdeklaralion. Jag länker dä bl. a. pä
det fallet att den skatlskyldige i den förenklade deklarationen upplyst om att
hans make varit bosatt här endasl en kortare lid under beskattningsåret till
följd varav den s.k. hemmamakereduktionen som han är berättigad till skall
utgå med reducerat belopp. I dessa och liknande situationer bör den förenklade
självdeklarationen kunna skiljas ul frän det automatiserade förfarandet och
bli föremål för särskilda mtiner vid taxeringsarbetet. En sådan ordning bör i
regel kunna tillämpas ocksä när den skattskyldige lämnar en förenklad
deklaration med ofullständiga uppgifier. För att en sådan ordning skall kunna
lillämpas bör del föreskrivas alt taxering fär beslulas även om
förutsättningarna enligt 24 § inte är uppfyllda. Beslämmelserna bör utformas sä
att det blir möjligl alt ta hänsyn till omständigheterna i det speciella fallet.
Jag anser dock att man bör införa den begränsningen att en förenklad
självdeklaration inle fär godias om den skattskyldige skulle lämna uppgift om
jordbruksfastighet.

s. 106 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 106

konventionellt beskattad annan fastighet eller rörelse.
Bestämmelserna bör tas in i den föreslagna 66 b § som etl andra stycke.

I del följande skall jag för överblickens skull redovisa
elt par frågor angående beslulsredovisningen som enligt min mening bör regleras
i förordning och som således inte förutsätter riksdagsbeslut.

Den förenklade självdeklarationen är som framgåll av del
föregående inte i sig elt tillräckligt beslutsunderlag för laxeringsnämnden.
För all nämnden, i de flesla fall företrädd av ordföranden ensam, skall beredas
möjlighet alt pröva taxeringarna mäste den tillföras de ytterligare uppgifter
som är av betydelse för en riktig taxering. Delta kan ske genom atl del
upprällas en särskild förteckning, som kan kallas taxeringsbeslutsförteckning,
där de erforderliga, kompletterande uppgifterna anges.

För alt det skall framgå alt ett taxeringsbeslut
föreligger beträffande en viss deklaration som är upplagen i en
laxeringsbeslutsförteckning bör nämndens ordförande underteckna förteckningen.
Jag delar alltså kommitténs uppfattning atl han inte skall behöva signera
varje deklaralion eller varje post i förteckningen. Likaså delar jag
uppfattningen att förteckningen bör kunna gallras ul efter det att
skattelängden har skrivits under.

En taxeringsbeslutsförteckning bör i fråga om vissa
förenklade deklarationer ersättas med en taxeringsavi enligt 16 § 4 mom. TL.
En sådan bör upprättas för skattskyldig om del vid granskningen av hans
deklaration konslateras eller förmodas finnas felaktigheter. Avin bör innehålla
de uppgifter som behövs för taxeringsbeslut. Det formella beslutet beträffande
en sådan deklaralion bör fattas genom atl nämndens ordförande signerar
taxeringsavin.

Regleringen av taxeringsbeslutsförteckningen bör enligt
min mening göras i taxeringsförordningen (1957:513), TaxF.

Följs inte den förenklade självdeklaraiionen vid
taxeringen bör - i likhet med vad som gäller f. n. enligt 69 § 1 mom. TL —
deklarationen förses med uppgift om avvikelsen och skälen därför. Det bör då
vara tillräckligt att ange del eller de belopp som ändras. Någon fullständig uträkning
av taxerade inkomster behöver alltså inte företas. En sådan uträkning behöver
enligt min mening inle heller göras i den underrättelse som med anledning av
avvikelsen skall sändas till den skattskyldige. Lagrummet (69§ 1 mom. TL) anger
inte heller att så måste ske.

I det förenklade deklarationssystemet kommer de uppgifter
som legat till grund för taxeringarna att vara lagrade i skalleregistrel.
Registret är aktivt under taxeringsperioden vilket innebär att t.ex. ändrade
taxeringsbeslut leder till ett ändrat registerinnehåll. Efter laxeringsperioden
läses innehållet, varefter utskrift sker av bl.a. stomme till skattelängd och
skattsedlar på slullig skatt. I samband med nästkommande års taxering byts
registerin-nehället ut för varje skattskyldig i takt med alt uppgifter för den
nya taxeringen registreras. Härefter är det alltså inte längre möjligt atl från
skatteregislret hämla upplysningar om del föregående årels taxering. Även

s. 107 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 107

efter utgången av laxeringsperioden finns del emellertid i
vissa fall, l.ex. i samband med besvär och någon gäng vid utredning vid
kommande ärs laxeringar, behov av etl komplett laxeringsunderlag för en
skattskyldig, ett underlag som i huvudsak moisvarar vad den fullständiga
självdeklaraiionen ger. För alt lillgodose detla krav pä elt rationellt och
säkert sätl bör man som kommittén föreslår kunna lägga in den behövliga
informationen i ett särskilt register, där uppgifterna rörande en viss
skattskyldig snabbi kan göras tillgängliga. Med hjälp av etl sådant regisler
blir del enkell atl konstatera bl. a. vilka kontrolluppgifter som legal lill
grund för taxeringarna.

Med hänsyn lill att det i prakliken mera sällan lorde
uppkomma behov av denna fylliga informalion bör uppgifterna kunna föras över
från skalleregistrel lill ell syslem med mikro-fiche. Uppgiflerna bör
överföras till mikro-ficheregislrel sedan informationen i skatteregislret är
fastlagd efter avslutad taxeringsperiod, dvs. med det innehåll som registret
har vid utskrift av skaltelängdsslommar och skattsedlar.

Registret bör benämnas taxeringsuppgifisregisirel och
innehålla de uppgifter som skall införas i skattelängden och det underlag från
kontrolluppgifter m. m. som har använts vid taxeringen. Registret bör
upprättas och förvaras hos lokala skattemyndigheten. Av säkerhetsskäl bör en
kopia framställas och förvaras hos länsstyrelsen.

Enligt min mening är det inte påkallat att föreskrifterna
om registret meddelas genom lag. Jag avser därför att senare föreslå regeringen
att erforderliga bestämmelser därom tas in i TaxF. Det bör sedan ankomma på RSV
all närmare anvisa hur registret tekniskt skall läggas upp.

Vad gäller skattelängden bör den förenklade deklarationen
föranleda att det i längden markeras alt taxeringen åsalts med ledning av en
sådan deklaration. Markeringen bör bl.a. underlätta eflersökningen av underlaget
för taxeringen. Kommittén har föreslagit att 68 § TL kompletteras i det här
avseendet. För egen del finner jag inget behov av nägon föreskrift i lag om
detta.

4.3.2 Taxeringsmjddelande dll de skattskyldiga

Mitt förslag: En skattskyldig som avgell en förenklad
självdeklaralion skall före utgången av juni månad taxeringsåret få ett
särskilt meddelande om taxeringen. Meddelandet skall upplysa om vad som legat
till grund för taxeringen i den mån detta inle framgår av självdeklarationen.
Är det motiverat av särskilda skäl fär det särskilda meddelandet sändas efter
utgången av juni. Meddelandet skall ulfärdas av den lokala skattemyndigheten.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitl.
Enligt kommittén skall meddelandet dock alllid utfärdas före utgången av juni
under taxeringsåret.

s. 108 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 108

Remissinstanserna: Förslaget godtas i alll väsentligt.

Skälen för mitt förslag: Genom alt taxeringsbeslut skall
få meddelas med ledning av kontrolluppgifter som inte redovisas i den
förenklade självdeklarationen och denna inte heller i fråga om vissa avdrag
innehåller en fullsländig redovisning kan den skattskyldige inle med säkerhel
veta vad som legal till grund för beslutet om hans taxering. Självfallet måste
information ges sä att den skatlskyldige kan bedöma rikligheten av taxeringen
och i förekommande fall påtala felaktigheter. Informationsbehovet bör
lillgodoses genom all den skallskyldige så snarl som möjligl efler nämndens
beslut upplyses om de faktorer som varit avgörande för taxeringen.

Upplysningarna bör ges i elt särskilt informationsblad.
Enligt min mening bör detta benämnas laxeringsmeddelande. Den benämningen
torde inle lika läll som kommitténs förslagna term taxeringsbesked leda
tankarna till att det skulle vara fråga om ett slutgiltigt avgörande av
taxeringen. Denna kan ju - vilket den skattskyldige också bör upplysas om -
omprövas under hela taxeringsperioden.

Taxeringsmeddelandet bör försl och främsl innehålla
uppgifter som har inhämtats från tredje man genom kontrolluppgifter. Vidare bör
i det anges medgivna avdrag, framför allt avdrag som har medgetts utan yrkande
därom. Av stor vikt är ocksä att meddelandet innehåller en sammanställning av
laxeringarna. Enligt min mening bör det i flertalet fall även innehålla vissa
preliminära uppgifter om skatledebiteringen eftersom sådana i allmänhet finns
lillgängliga i ADB-systemet redan i samband med att det blir aktuellt atl
utfärda det särskilda taxeringsmeddelandet. Många remissinstanser, bl.a. RSV,
har f.ö. uttryckt önskemål om detla. Informationsbladet bör alltså i regel
innehålla vissa uppgifter om skattens storlek trols att det i samband med dess
utfärdande inte är definitivt klart vad den slutliga skatten kommer att
fastställas till. I en del fall bör emellertid sådana uppgifter utelämnas.
Skatteuppgifler bör sålunda inte lämnas om den skattskyldige beskattas som gift
och den andra makens laxering ännu inle är beslutad, t. ex. därför att han
lämnat en fullständig självdeklaration. Det är nämligen då ovisst huruvida
skatten skall beräknas med tillämpning av någon av de särskilda reglerna om
äkta makars beskatlning.

Kommittén har som ett skäl mot den här angivna ordningen
åberopat att de skattskyldiga torde fä svårt alt inse varför en uträknad skatt
inte skulle kunna regleras omgående. Det finns också risk att uppgiflerna i det
särskilda meddelandet leder till att många skattskyldiga som enligt
meddelandet kommer att bli berättigade till återbetalning av överskjutande
skatt ansöker om återbetalning långt innan slutskatlsedeln sänds ut. Detta kan
emellertid som RSV påpekar till stor del undvikas genom att del i taxeringsmeddelandet
anges att uppgifterna är preliminära och att överskjutande skatt återbetalas först
i samband med utsändandet av slutskattsedeln.

s. 109 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 109

Vid ulformningen av informationsbladet bör man som antytts
ta fasta pä den möjlighet till fyllig information som ges. Bladet bör därför
innehålla en närmast fullständig bild av den skattskyldiges
beskattningssitualion och alltså också ge vissa upplysningar som framgår redan
av den förenklade självdeklarationen. Följande uppgifter bör ingå.

Den skatiskyldiges namn, adress, personnummer och
mantalsskriv-ningsförhällanden,

civilstånd, hemmavarande barn och, om samtaxering sker med
annan person, personnummer för denne,

en specifikation av intäkter av tjänsl enligt
kontrolluppgifter, där det för varje ulbetalare anges namn, utbetall belopp
samt belopp för preliminär skau,

medgivna avdrag,

inkomst alternalivi underskott i fråga om varje
inkomstslag,

en sammanslällning av taxeringarna samt

eriagd preliminär skatt, beräknad slullig skalt och
beräknad överskjutande eller kvarstående skall.

I laxeringsmeddelandel bör ocksä anges om avvikelse skett
frän uppgifterna i självdeklaraiionen. Detta bör gälla också fall av avvikelse
som har letl lill lägre taxering och grundats pä sädan uppenbar felräkning
eller felaktighet som enligt 69 § 1 mom. andra styckel TL befriar skattemyndigheten
från den annars gällande skyldigheten att särskilt underrätta om att avvikelse
har sketl.

Det särskilda meddelandet bör vidare ge information om vad
den skattskyldige bör göra om del innehåller någon felakughei, nämligen
kontakla den lokala skattemyndigheten som är den instans som har lillgång lill
materialet rörande den skattskyldige. Dä det i första hand är lokala skattemyndigheten
som bör ha hand om kontakterna med de skattskyldiga bör den även formellt
utfärda informationsbladet.

Taxeringsmeddelandena
bör om möjligl distribueras sä atl alla berörda skattskyldiga tillställs dem
vid ungefärligen samma tidpunkl. Denna bör bestämmas så att det blir god tid
för både deklaranten och skattemyndigheten atl under taxeringsperioden åtgärda
fel som uppmärksammas genom det särskilda meddelandet. Kommittén har räknat med
atl samtliga förenklade deklarationer är färdigbehandlade i juni taxeringsåret
och atl del också är möjligl att dislribuera laxeringsmeddelandel före uigången
av juni. Detta har inte föranlett någon erinran vid remissbehandlingen.

Jag delar uppfattningen alt laxeringsmeddelandena bör
ulfärdas i juni. För att delta skall bli möjligt i fråga om praktiskt tagel
alla förenklade deklarationer torde vissa uppgifter om taxeringen, nämligen om
avdrag för nedsatt skalleförmåga, behöva ulelämnas i en del fall.
Taxeringsmeddelandet bör därför i dessa fall ange endast den skattskyldiges
taxerade inkomst och de faktorer som påverkat denna. Enligt min mening medför
emellertid inte ens en sädan begränsning att man kan ulgå från all samtliga
deklaraiio-

s. 110 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 110

ner genomgått erforderlig behandling inom den tid som slär
lill buds för atl informationen skall kunna lämnas ut före juni månads utgång.
Det kan nämligen uppkomma fall där deklarationen föranleder skriftväxling som
drar ut pä tiden. Vidare är att märka all jag till skillnad mol kommittén
förordar atl den förenklade deklarationen skall fä användas även i det fall atl
den skaltskyldige deklarerar sent under taxeringsperioden.

Bestämmelserna om del särskilda meddelandet bör därför
medge alt detta får utfärdas efter juni månads utgång, om del är påkallat av
särskilda skäl.

Del huvudsakliga syftet med laxeringsmeddelandel - att
tidigt underrätta den skattskyldige om vilka uppgifter som förutom dem i
självdeklarationen har legal eller kommer atl ligga lill grund för laxeringen -
bör komma till uttryck i beslämmelser som ges lagform. Sädana bestämmelser kan
förslagsvis tas in i en ny 70 § i TL. Jag anser däremot det lämpligare atl i
föreskrifter av lägre valör reglera vad jag därulöver har förordat i fråga om
informationsbladets innehåll. Mitl förslag till lydelse av den nya 70 § har
utformats i enlighet med detta.

Det bör ankomma på RSV alt fastställa lämpligt formulär
till taxeringsmeddelande.

Till sist vill jag med anledning av kommitténs uttalande
om taxeringsmeddelandet frän sekretessynpunkt anföra följande. Uppgifterna i
meddelandet torde vara sekreiesskyddade enligt 9 kap. 1 § sekretesslagen
(1980: 100) till den del de inte är att hänföra lill taxeringsnämndens beslut
om taxering. Till ett sädant beslut hör enligt min uppfattning vad som enligt
68 § TL skall antecknas i skattelängden, vilket bl. a. innebär att en uppgifl
om den framräknade inkomsten av en viss förvärvskälla är offentlig men att en
uppgifl om intäkterna eller avdragen i förvärvskällan är sekretessbelagd.
Innehållet i kontrolluppgifterna är av samma skäl också sekretes-skyddal.

4.4 Rättelse av felaktiga taxeringsbeslut

Mitt förslag: Besvär i särskild ordning skall få anföras
av både den skatlskyldige och av det allmänna om taxeringen blivit oriktig pä
grund av att en obligalorisk kontrolluppgift , som avser inkomst av tjänst
eller kapilal, varit felaktig eller inte avlämnals. För det allmännas besvärsrätt
till den skattskyldiges nackdel krävs att den undandragna skallen inte är
ringa.

Kommitténs förslag: Samma som milt förslag bortsett från
alt besvärsrät-len skall omfatta alla fall dä obligatorisk kontrolluppgift
skall lämnas.

Remissinstanserna: Förslaget lämnas utan erinran av
remissinstanserna.

s. 111 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 111

Skälen för mitt förslag: I normalfallet kommer taxeringen
atl besiämmas med ledning av konlrolluppgifter från arbetsgivare,
kredilinstitut m. fl. Det kommer alltså inte atl ske någon avstämning mellan
kontrolluppgifter och deklarerade uppgifter som vid den fullsländiga
deklarationen. Slörre delen av uppkomna felaktigheter torde kunna åtgärdas
genom omprövning av taxeringsnämnden inom taxeringsperioden eller genom atl
laxeringsinlendenlen (TI) och den skallskyldige anför ordinarie besvär i
länsrätten.

Ibland kan
det dock uppkomma behov av alt rätta till elt felaktigt taxeringsbeslut efter
den ordinarie besvärstidens utgång. Enligt gällande rält kan den skatlskyldige
i vissa fall få anföra besvär i särskild ordning, s.k. extraordinära besvär,
inom fem år efter taxeringsåret. En övertaxering på grund av etl uppenbart
förbiseende och vissa andra misstag av skallemyndighelen medför alltid en sådan
extraordinär besvärsrätl. Har den skatlskyldige övertaxerais på grund av all
för hög inkomst angelts i konirolluppgiften kan extraordinär besvärsrätt enligt
nuvarande regler föreligga endast under vissa förulsättningar. Det krävs atl
den skattskyldige kan åberopa material som är nytt för skaltemyndigheten, att
taxeringen pä grund av alt della material saknats blivit väsentligt för hög
samt att det är ursäktligt atl materialet inte lagts fram tidigare. Den
skatiskyldiges möjlighel atl, efter den ordinarie besvärstidens ulgång, få
nedsällning av taxeringarna i kontrolluppgiflsfallen är mer begränsad än det
allmännas möjlighet att höja genom eftertaxering. Jag finner detta
otillfredsställande, speciellt i de fall den felaktiga taxeringen orsakats av
annan än den skaltskyldige, t.ex. av en arbelsgivare som inte pä etl
tillfredsställande säll fullgjort sin uppgiftsskyldighel. Enligt min mening bör
därför den skatlskyldige ges en utökad rätl atl få sin taxering rättad om den
blivit oriktig på grund av att kontrolluppgifter enligt 37 § TL, som avser
inkomsl av Ijänsl eller kapilal, saknats eller varil felaktiga. Den
extraordinära besvärsrälten bör i nämnda fall inte som f. n. vara beroende av
att de nyss angivna speciella fömlsältningarna är uppfyllda. Någon anledning
alt låla besvärsrälten även omfatta de fall då kontrolluppgiften avser inkomst
av rörelse, jordbruksfastighet eller annan faslighet finner jag inte föreligga,
eflersom uppgiflen i dessa fall inte direkl läggs till grund för taxering och i
regel inte heller kan stämmas av mot deklarationen.

Enligt nuvarande ordning kan TI anföra extraordinära
besvär om den skallskyldige pä grund av ett uppenbart förbiseende av
skattemyndigheten taxerats för lågt. För att i andra fall fä till stånd
laxeringshöjningar i efterhand är TI hänvisad till eftertaxeringsinstitulet.
Som förutsättning för eftertaxering gäller att skalt skall ha påförts med för
lågt belopp pä grund av att den skaltskyldige har lämnat ett oriktigt
meddelande till ledning för taxeringen.

1 del nya systemet med förenklad självdeklaration kommer
emellertid frågan om vad som är oriklig uppgift, och därmed möjlighelen all
eflertax-

s. 112 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 112

era, i ett annat läge. Om den som är uppgiftsskyldig
enligt 37 § TL skickar en riktig kontrolluppgift till den skaltskyldige, men
ingen kontrolluppgift alls eller en uppgifl på för lågt belopp lill
skattemyndigheten, har den skaltskyldige inle lämnat nägon oriklig uppgift om
han försäkrar alt hans inkomsler överensslämmer med de kontrolluppgifter han
fått. Eftertaxering kan således inte ske. Med den förenklade
självdeklarationen finns det därför en risk för atl en arbetsgivare och en
arbelstagare kommer överens om att gå till väga pä angivet sätt för att
arbetslagaren inte skall kunna eftertaxeras. Även om det inte finns nägon sådan
överenskommelse kommer det ibland atl vara svårt all i efterhand klarlägga
vilket innehåll den skatiskyldiges kontrolluppgifter har haft vid
deklarationslillfället. Möjlighelen att rätta en undertaxering efter den
ordinarie besvärstidens utgång är således mindre i det förenklade
deklarationssystemet än när fullsländig deklaration används, om
skattemyndigheten och den skaltskyldige inte har fått samma information från
den uppgiftsskyldige. För alt bl.a. förhindra att arbetsgivare och arbetstagare
ingär sådana överenskommelser som jag här beskrivil bör TI ges möjlighel atl
anföra besvär i särskild ordning till den skattskyldiges nackdel om
obligatorisk kontrolluppgift saknats eller varil felaktig. Sådan rättelse av
undertaxering bör alltså kunna ske ulan något krav på atl den skattskyldige
skall ha lämnat en oriklig uppgift. I likhel med vad jag har föreslagit
beträffande den skattskyldiges rätt att anföra besvär i särskild ordning bör
TI: s utökade besvärsrätt endast gälla sädan obligalorisk kontrolluppgift som
avser inkomst av tjänst eller kapital.

Som jag tidigare nämnl kan TI enligt nuvarande ordning
anföra besvär i särskild ordning endast om taxeringen blivit oriklig på grund
av uppenbart förbiseende och då oavsett belopp. Mitt förslag att TI skall få
anföra extraordinära besvär till den skatiskyldiges nackdel om en obligalorisk
kontrolluppgift inte lämnats eller varit felaktig ersätter eftertaxeringsinstitulet
i vissa fall. Enligt min mening bör det därför vara etl villkor för TI: s rätl
att anföra besvär i särskild ordning i dessa fall all den skatt som
undandragits inte är ringa. Motsvarande krav gäller nämligen för TI vid ansökan
om eftertaxering. Av bl.a, processekonomiska skäl anserjag atl beloppsgränsen
för TI: s rätt atl anföra besvär i särskild ordning till den skattskyldiges
nackdel ocksä bör gälla när talan grundas pä etl uppenbarl förbiseende av
skattemyndigheten. Även rättssäkerhetsskäl talar för atl lagakraftvunna
taxeringar inte skall kunna rivas upp för att fä obetydliga höjningar till
stånd.

Den föreslagna regeln om TI:s exlraordinära besvärsrätt
bör i princip alltid lillämpas när en felaklig eller saknad kontrolluppgift
orsakat under-taxering även om förutsättningar i och för sig föreligger för
eftertaxering, I vissa fall kan det dock vara mest ändamålsenligt alt
eftertaxera. Så kan t, ex, vara fallel om undertaxeringen föranlelts av
orikliga uppgifter av den skattskyldige i fräga om säväl inkomster där
skyldighel alt ulfärda obliga-

s. 113 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 113

lorisk konlrolluppgift förelegal som t.ex. ett
avdragsyrkande, och laxeringen för det beskattningsår det gäller tidigare
prövals av länsrätten. Om möjigheten inte fanns att eftertaxera i detta fall
skulle konsekvensen bli att lalan måsle föras i två instanser. De extraordinära
besvären skall behandlas av kammarrätten, medan ansökan om eftertaxering skall
tas upp av länsrätten. Mot bakgrund härav anser jag all det inte bör införas
någon bestämmelse som utesluter möjligheten lill eftertaxering sä snart extraordinär
besvärsrätl lill den skattskyldiges nackdel föreligger.

De ändringar som jag har föreslagit i delta avsnitt skall
tillämpas oavsett om allmän eller förenklad deklaration används av den
skattskyldige. Jag vill också slulligen betona alt mina förslag endasl är
tillfälliga lösningar fram till dess atl en mer genomgripande reform av
taxeringsförfarandei kan ske på grundval av skalteförenklingskommilténs
kommande förslag.

Mill förslag föranleder ändring i 100 § och 101 § 1 mom.
TL.

4.5 Straffrättsliga sanktioner

Mitt förslag: Den skallskyldige skall kunna dömas för
skattebedrägeri om han och den som är skyldig att lämna en obligalorisk
kontrolluppgift (arbelsgivare m.fl.) kommer överens om atl kontrolluppgift
skall lämnas endast till den skattskyldige och inte lill skattemyndigheten
eller alt uppgift skall lämnas dil men innehålla ett för lågt belopp.

Slraffskalan i 120 § laxeringslagen för den som
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsidosätter uppgiftsskyldigheten utvidgas
till atl omfatta utöver böter även fängelse i högst sex månader.

Kommitténs förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitl.

Remissinstanserna: Förslaget godtas i huvudsak av
remissinslanserna. Nägra remissinstanser är dock negativa lill förslaget och
pekar bl.a. på svårighelen all styrka alt en överenskommelse föreligger.

Skälen för mitt förslag: De nuvarande straffräusliga
bestämmelserna är i stort selt lillräckliga även i fråga om den förenklade
deklarationen. 1 del förenklade deklarationssystemet lämnar den skaltskyldige
visserligen inte nägra uppgifter om inkomster för vilka obligatoriska
kontrolluppgifter skall lämnas. Men intygar den skaltskyldige atl
grunduppgifterna är riktiga fastän han är meaveten om atl deua inte
överensslämmer med de fakiiska förhållandena har han lämnat en oriklig uppgift
och ansvar för aktivt skattebedrägeri kan komma i fråga. En underiåtenhel alt
lämna deklaralion - allmän eller förenklad - kan medföra ansvar för passivt
skattebedrägeri. Om den skauskyldige varit grovi oaktsam kan han dömas till
ansvar för vårdslös skatteuppgift. 8 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 180

s. 114 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 114

Det finns emellertid en situation som inte täcks på elt
tillfredsställande sätt av de nuvarande straffsanktionerna. Om den
skattskyldige och den uppgifisskyldige träffar en sådan överenskommelse som jag
redogjori för i föregående avsnill kan den skallskyldige inte dömas för
skattebedrägeri, eftersom hans inkomster överensslämmer med de
kontrolluppgifter han faktiskt fått. Jag förutsäller dä all försäkran pä den
förenklade deklarationsblanketten bara innebär att man försäkrar att
inkomsterna överensstämmer med kontrolluppgifterna. En möjlighel all förhindra
nämnda illojala förfarande skulle möjligen kunna vara atl lydelsen i den
försäkran som den skattskyldige har att avge på deklarationsblanketten utformas
så att denna slraffrättsligt omfattar även en sådan situation alt
överenskommelse skelt om att undandra skatt. Jag har emellertid funnii atl den
bästa lösningen är att i stället införa en uttrycklig bestämmelse om
straffpåföljd i skattebrottslagen, där man jämställer förfarandet med
skattebedrägeri. Jag är medveten om alt del många gånger kan bli besvärligt all
slyrka överenskommelsen mellan den skattskyldige och den uppgifisskyldige. Jag
kan emellertid inte dela de farhågor några remissinslanser har atl beslämmelsen
pä gmnd av bevissvårigheter i praktiken kommer atl bli verkningslös. Deras
förslag om alt den skattskyldige skall bifoga kopia på kontrolluppgifter lill
den förenklade deklarationen kan jag inte heller biträda. Behandlingen av
dessa kontrolluppgifter skulle bli mycket resurskrävande för
skaltemyndighelerna. All på delta sätt öka registrerings- och
avstämnings-rutinerna slrider mot den strävan som finns alt försöka frigöra
resurser för att kunna inrikta sig pä en fördjupad granskning av de
svårkontrollerade deklarationerna.

När det sedan gäller den uppgiflsskyldiges åsidosättande
av konlrollupp-giftsplikten kan förfarandel enligt gällande ordning bedömas
enligt flera regler i skatlebrotlslagen ellerenligt 120§ TL. I sistnämnda
paragraf stadgas böter för den som uppsålligen eller av grov oaktsamhet
underlåter atl fullgöra kontrolluppgiftsskyldigheten enligt 37 § TL. Ansvar
inträder oavsett om något brottsresultal inlräder i del enskilda fallet. Ringa
fall medför inte ansvar. Ansvar inträder inle heller om gärningen är belagd med
straff i skattebroltslagen. Åsidosättande av konlrolluppgiflsskyldighelen kan
vidare enligt reglerna i skattebrottslagen bedömas som aktivt skattebedrägeri,
vårdslös skatteuppgift eller som oredlig resp. värdslös uppbördsredovisning.

Med del högre krav pä tillföriilliga kontrolluppgifter som
måste gälla i ett system med förenklad deklaration anser jag alt
straffsanktionerna bör skärpas något för arbelsgivare, eller annan
uppgiftsskyldig, som åsidosätter sin konlrolluppgiftsskyldighel. Kommittén har
föreslagit att man genomför den av brottsförebyggande rädet (BRÅ) i PM 1983:6
föreslagna beslämmelsen i 8§ skattebroltslagen, att den som åsidosätter
skyldighet att avlämna riktig kontrolluppgift dömes till böler eller fängelse i
högst sex månader. Jag är emellertid inte beredd atl nu, innan BRÅ; s
promemoria är

s. 115 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 115

färdigberedd, införa en straffbestämmelse i
skatlebrotlslagen som direkt reglerar straffansvar för åsidosättande av
uppgiftsplikten. I stället föreslär jag all den slraffbeslämmelse beträffande
konlrolluppgiftsskyldighel som redan finns i 120 S taxeringslagen skärps så alt
straffskalan utvidgas lill att omfatta böter och fängelse i högst sex mänader i
stället för endast böler. Genom straffskärpningen understryks viklen av all
korrekta kontrolluppgifter lämnas. Även om del i och för sig endasl är
kontrolluppgiftsskyldig-heten enligt 37 § TL som motiverar denna
straffskärpning finner jag ingen anledning alt undanta
konlrolluppgiflsskyldighelen enligt 38 § TL, som ocksä regleras i straffbestämmelsen,
frän en utvidgning av straffskalan. Latituden anser jag vara tillräcklig för
såväl uppsåtliga som grovi oaktsamma gärningar. Sätts gränsen vid fängelse sex
månader vinns också den processekonomiska fördelen all åklagaren har möjlighet
alt ulfärda strafföreläggande. Enligt min mening är det väsentligt atl den
uppgifipliklige avhälls från alt åsidosätta sin skyldighel och den föreslagna
slraffsanktio-neringen kan här vänlas fylla en preventiv funktion,

4.6 Administrativa sanktioner

Mitt förslag: Skattetillägg skall inte utgå vid rättelse
av oriklig uppgift i fråga om inkomsl av tjänsl eller kapital om rättelsen har
gjorts eller hade kunnat göras med ledning av kontrolluppgift enligt 37 §
laxeringslagen som varit tillgänglig för taxeringsnämnden före laxeringsperiodens
utgång.

Kommitténs förslag: Skattetillägg skall inte utgå om
rättelse sker av uppgift som omfattas av uppgiftsskyldigheten enligt 37 § TL,

Remissinstanserna: Förslagel tillstyrks i allmänhet av
remissinstanserna. Nägra remissinslanser anser dock att förslaget bör övervägas
ytteriigare. En remissinstans ifrågasätter om befrielsen frän skattetillägg bör
gälla i fråga om samlliga inkomstslag. Flera remissinslanser betonar vikten av
att det snarast införs regler om avgiftssanktioner för försumliga arbetsgivare.

Skälen för mitt förslag: Som villkor för alt skattetillägg
skall påföras gäller atl den skattskyldige i ett skriftligt meddelande,
avlämnat till ledning för sin taxering, har lämnat uppgifl som befinnes vara
oriklig. Enligt nuvarande regler skall skattetillägg beräknas efter 20 %, i
slället för som i normalfallet 40 %, då den oriktiga uppgiften har rätlats
eller kunnat rättas med ledning av kontrollmaterial, som normall är
tillgängligt vid taxeringen. När det är fråga om bl, a, kontrolluppgifter
enligt 37 § fömtsätts dock att dessa varit tillgängliga för taxeringsnämnden
före utgången av taxeringsperioden, Skatletilläggsutredningen har i elt
betänkande (SOU 1982; 54), som är under beredning i finansdepartementet,
föreslagit att skattetillägget skall

s. 116 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 116

vara 10 % i de fall den skattskyldige har angetl
utbetalarens namn och den oriktiga uppgiften rättats med ledning av
obligatorisk konlrolluppgift.

Det finns som jag nyss påpekal vissa felrisker i del
förenklade deklarationssyslemet. En taxering kan bli felaktig utan atl vare
sig den skattskyldige eller den som lämnat kontrolluppgift försummat sig, I
del nya systemet kan den silualionen uppkomma att den skatlskyldige fåll en
korrekt konlrolluppgift och intygat att den är rätl, men av nägon anledning har
uppgiften kommit pä avvägar till eller hos skaltemyndigheten, som alllsä blivit
utan kontrolluppgift. Taxeringen kommer då alt bli för låg. Detta kommer att
framgå av laxeringsmeddelandel och skattsedeln. Om felel upptäcks beror på den
skatiskyldiges noggrannhet när han granskar detta malerial. Den skatlskyldige
har i detta fall inte slarvat vid deklarationslillfället utan hans
underiåtenhel hänför sig lill laxeringsmeddelandel, om han inte meddelar
skattemyndigheten alt han blivit för lågt taxerad. Enligt min mening bör sådana
felaktigheter inte omfallas av en formell underrättelseplikt för den
skattskyldige, eftersom det medför komplikationer bl, a, i form av krav pä
delgivning.

Detta innebär all man inte heller kan införa några
bestämmelser om skalletillägg vjd underiålenhet från den skaitskyldiges sida
alt i förevarande fall underrätta om felaktigheten. Eftersom den skattskyldige
i dessa fall inte lämnat någon oriktig uppgift krävs vidare inte nägon föreskrift
om att skattetillägg inte utgår vid rättelse av uppgifl som omfattas av
uppgiftsskyldigheten enligt 37 § TL, En sådan föreskrift skulle f,ö, - om den
inte försågs med undantag - få inte önskvärda konsekvenser. Jag länker härvid
särskilt på det fall i vilket del visar sig atl den skattskyldige avlämnar en
förenklad självdeklaration utan att lämna tilläggsuppgift för sådan inkomst om
vilken han inte erhållil föreskrivet meddelande enligt 37 § 5 mom, TL och för
vilken inte heller skattemyndigheten fåll konlrolluppgift enligt 37 § TL, I eU
sådant fall innebär den skattskyldiges oriktiga uppgifl en sädan risk för
undenaxering att skattetillägg bör utgå enligt nu gällande regler.

Jag vill däremot föreslå en undantagsbestämmelse för de
fall dä en skattskyldig lämnat en oriktig uppgift i fråga om inkomst av tjänst
eller kapital som rättals till eller hade kunnat rättas lill med ledning av en
kontrolluppgift enligt 37 § TL som varil lillgänglig för taxeringsnämnden före
taxeringsperiodens utgång. F.n. gäller enligt 116 a§ TL att skattetillägg i
sådana fall utgår efler 20 %. Enligt mitt förslag skall i stället gälla att
något skattetillägg inle alls utgår. Den av mig föreslagna beslämmelsen, som
skall inbegripa alla deklaranter oavsett vilken typ av deklaration som används,
har tagits in i 116f § TL.

Någon administrativ sanklionsregel gentemot arbetsgivare
som inte fullgör sin konlrolluppgiftsskyldighel finns f. n. inte. Eftersom
kontrolluppgiftslämnandet har en mycket stor betydelse i det förenklade
systemel anserjag i likhel med flera remissinstanser att man bör överväga
åtgärder som innebär att arbetsgivarens ansvar utvidgas och administrativa
sank-

s. 117 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 117

tioner
införs för försumliga arbelsgivare som ett komplemenl till straffansvaret. Denna
fråga får emellerlid tas upp i ett senare sammanhang i samband med
ställningstaganden lill BRA: s nyss nämnda PM och skattetilläggsutredningens
förslag. Jag är således inle beredd att nu föreslå avgiftssanktioner för
försumliga arbetsgivare.

4.7
Deklarationsanstånd m. m.

Mitt
förslag: Möjlighelen alt efter ansökan bevilja anstånd med att lämna
deklaration skall finnas också i systemet med förenklad självdeklaration. En
anmaning att lämna självdeklaration skall kunna efterkommas genom en förenklad
deklaration. En skaltskyldig som i räll tid lämnar en förenklad
självdeklaration skall inte påföras förseningsavgift även om han inle uppfyller
fömtsättningarna för en sådan deklaration. Förseningsavgift skall däremot
påföras om han inte följer en anmaning att avge allmän självdeklaration. I
sädant fall skall avgiften bestämmas till dubbell belopp.

Kommitténs
förslag: Överensstämmer med mitt vad gäller anstånd. En självdeklaration som
lämnas efter anmaning får inte vara en förenklad deklaration. Frågan om förseningsavgift
tas inte upp.

Remissinstanserna:
Förslaget lämnas utan erinran.

Skälen
för mitt förslag: Även en skattskyldig som uppfyller villkoren för all lämna en
förenklad självdeklaration kan på gmnd av särskilda omsländigheler vara
hindrad alt lämna deklaration senast den 15 februari under taxeringsåret.
Möjligheten alt efler ansökan bevilja anstånd med atl lämna självdeklaration
bör därför vara öppen också i det förenklade systemet. Detla innebär att en del
förenklade självdeklaralioner kan komma att lämnas efler det atl hanteringen av
de deklarationer som lämnats inom ordinarie tid i huvudsak är klar. Frågan är
då hur sent under taxeringsperioden man kan hantera en förenklad
självdeklaralion ulan alltför stora prakliska olägenheler. På den frågan har
jag av RSV fått beskedel att sent inkomna deklarationer kan komma att förorsaka
visst merarbete, dock inte i den utsträckningen att det behövs en regel om
senaste tidpunkt dä en förenklad deklaration måste ha lämnats.

Vad
jag här sagl om deklaralionsanstånd bör ligga lill grund också för bedömningen
av vilka regler som i fråga om den förenklade självdeklaraiionen bör gälla
belräffande skaltemyndigheternas möjlighet att anmana en skattskyldig att lämna
självdeklaration. Enligt 36 § första stycket TL fär en deklarationsskyldig,
frän vilken självdeklaralion inte har kommit in inom föreskriven tid, anmanas
atl avge självdeklaration. I motsats till kommit-

s. 118 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 118

lén anser jag sålunda atl en sådan anmaning i och för sig
bör få fullgöras genom en förenklad deklaration. Om vidare en
deklarationsskyldig har lämnal en förenklad deklaration utan att uppfylla
förutsättningarna för en sädan, mäste han fä anmanas atl komma in med en allmän
självdeklaralion. Jag föreslår att 36 § TL justeras i enlighel med detla.

Mill förslag får också följdverkningar i fråga om
beslämmelserna om förseningsavgift i Il6g§ TL. Enligt dessa skall den
skattskyldige påföras förseningsavgifl bl.a. om han inte i rätt lid har
avlämnat självdeklaration som skall avges utan anmaning. Denna regel bör gälla
endasl om den skallskyldige inle alls har kommil in med någon självdeklaralion
vid den lidpunkl dä deklaration senasl skulle ha lämnals. Avgifl bör alllsä
inle påföras om den skattskyldige har lämnat en förenklad självdeklaralion men
deklarationsskyldigheten bara får fullgöras genom en allmän sådan. Om han i ett
sädant fall anmanas att avge allmän självdeklaration men inte efterkommer
anmaningen, bör däremot förseningsavgift påföras. Avgiften bör dä - i likhet
med vad som f. n. gäller i andra fall där en anmaning att avge deklaration inte
följs - besiämmas lill dubbell belopp, s. k. dubbel förseningsavgift. Vad jag
här sagt bör komma lill ultryck i nämnda paragraf.

När det gäller anmaningar att avge självdeklaration
uttalar kommittén att det inte torde vara nödvändigt att en anmaning
undertecknas av en tjänsteman. Jag är för egen del av molsatl uppfatlning. För
alt en anmaning skall fä avsedd rättsverkan torde det nämligen krävas all
anmaningen förses med underskrift som visar att anmaningen utfärdats av behörig
tjänsteman.

4.8 Sambandet med uttaget av preliminär skatt

Mitt förslag: Skattetabellerna för preliminär A-skatt
skall grundas på förutsättningen att den skauskyldige erhåller avdrag i
inkomstslaget tjänsl med 1 500 kr, dock högst 5 % av intäkten. I fråga om
inkomst som inte ger rätl till schablonavdrag skall skatteavdraget bestämmas
med hänsyn lill detta.

Kommitténs förslag: Kommittén tar inte upp denna fräga.

Remissinstanserna: RSV anser all skaltetabellerna skall
besiämmas med hänsyn lill schablonavdraget.

Skälen för mitt förslag: Skaltetabellerna för preliminär
A-skatl fastställs f. n. med hänsyn bara till ett enda avdrag vid laxeringen,
nämligen gmnd-avdrag. Det nuvarande schablonavdraget på 1000 kr. beaktas
således inte. Genom höjningen av schablonavdragel kommer flertalet
skattskyldiga med

s. 119 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 119

inkomst av tjänst att medges avdrag vid taxeringen med
lägsl 3000 kr. Avdraget är sä pass stort alt det enligt min mening åtminstone
delvis bör beaktas redan vid uttaget av preliminär skatt. På grund bl. a. av
att skatte-labellerna inte beaklar de övriga inkomsler, t.ex. ränior eller
utdelningar eller sidoinkomster av annat slag, som den skattskyldige kan ha,
bör schablonavdraget enligt min mening inte återverka fullt ul. Skattetabellerna
bör därför grundas också på etl omkostnadsavdrag om 1500 kr., dock högst 5% av
intäkten. Detta föranleder ändring i 4§ 1 mom. UBL.

Eftersom folkpension eller annan inkomsl som inte anses
som anslällningsinkomsl inle ger rätl till schablonavdrag, skulle en ordning
där den preliminära skatten för inkomslen utgick strikt efter de ändrade
skattetabellerna i regel medföra etl underuttag av preliminär skatt med följd
atl kvarstående skatt skulle uppkomma. Della skulle inträffa för bl.a. många
folkpensionärer. För atl undvika sådana underuttag bör den preliminära skatten
i dessa fall bestämmas ulan hänsyn till schablonavdragel. Jag föreslär alt
delta kommer till utlryck i en ny 12 §, vilket även föranleder en jämkning i 3
§ 2 mom. 1 UBL.

4.9 Övriga frågor

4.9.1 Inledning

Jag skall avslutningsvis redovisa mina synpunkter i en del
frägor som har betydelse i sammanhanget, men där jag f. n. inte är beredd att
lägga fram något förslag eller där riksdagens ställningstagande av andra skäl
inte är påkallat. Det gäller bl. a. frågan om reglerna om antecknings- och
upplysningsskyldighet bör ändras med anledning av den förenklade självdeklarationen.
Vidare gäller del granskningsrutinerna.

4.9.2 Antecknings- och upplysningsskyldighet

Införandet av den förenklade självdeklarationen bör som
kommiltén har föreslagil inte föranleda någon ändring av de nuvarande
skyldigheterna att föra anteckningar m. m., atl avlämna självdeklaration eller
atl lämna upplysningar till ledning för egen taxering.

Den som på föreskrivet sätl fullgör sin
deklaralionsskyldighet genom atl lämna en förenklad självdeklaration skall
sålunda liksom annars vara skyldig att på sätt som anges i 20 § TL genom
anteckningar sörja för atl underlag finns för deklarationsskyldighetens fullgörande
och för kontroll därav.

1 31 S 1 mom. TL erinras om atl den deklarationsskyldige
bör, ulöver vad deklaralionsformuläret föranleder, lämna alla de upplysningar
som kan vara av betydelse för att åsätta en riktig taxering. Bestämmelsen har
tillkommit i såväl de skattskyldigas som skattemyndigheternas intresse.
Skattskyldiga som med beaktande av bestämmelsen lämnar kompletleran-

s. 120 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 120

de upplysningar kan därigenom t. ex. förebygga att ett
yrkal avdrag vägras på gmnd av all omständigheterna kring yrkandet inte är
klarlagda. Bestämmelsen bör gälla också den krets som får lämna en förenklad
självdeklaration utan att därför beta dem möjligheten att lämna upplysningarna
i den förenklade deklarationen. Som jag tidigare sagl kan det dock vara
lämpligt atl i sädana fall använda den allmänna självdeklarationen.

Reformen bör inte heller leda till någon inskränkning av
den i 3I§ 2 mom. TL införda skyldigheten alt efter anmaning bl.a. lämna begärda
upplysningar rörande den egna taxeringen.

4.9.3 Granskningsrutiner

Den förenklade självdeklarationen synes öppna möjligheter
lill en hell ny ordning pä förfarandeomrädei. Delta gäller i fråga om såväl
formerna för deklaralionsgranskning och taxeringsbeslut som
beskaltningsförfaran-det i övrigl. Det finns emellertid inte anledning att i
det här sammanhanget överväga den grundläggande regleringen i dessa frägor,
eftersom kommittén torde komma att föreslå genomgripande förändringar i
taxeringsförfarandei i ett kommande betänkande. Det nya deklarationssyslemet
förutsätter dock vissa avsteg från de nuvarande reglerna.

I del nya syslemel kan deklaralionskontrollen i stor
utsträckning ulföras med hjälp av ADB. Kommittén har i sitt betänkande
skisserat hur ADB-stödet bör ulnyttjas och hur den manuella granskningen bör gä
lill. Kontrollen bör enligi kommittén i stort ansluta lill de rutiner som f.
n. finns i fråga om s. k. E-deklarationer, dvs. deklarationer av enklare slag
som blir föremål för en manuell genomgång innan de registreras i
skatteregislret. Den manuella genomgången av en sädan deklaralion avser i
första hand att se till all deklarationen är undertecknad och att säkerställa
atl de lämnade uppgifterna kan registreras.

De granskningsrutiner som kommiltén har förordal bör i
huvudsak kunna godias. Systemet är uppbyggt så alt det inte finns behov av mer
än en översiktlig manuell genomgäng. Den huvudsakliga kontrollen bör alltså
kunna utföras genom maskinella bearbetningar. Jag vill emellertid inle uttala
mig närmare om hur granskningsrutinerna bör vara utformade. Enligt min mening
bör det ankomma på RSV att utarbeta lämpliga rutiner för de förenklade
självdeklarationerna och då dessutom ta ställning lill om och i vilken mån
rutinerna för de fullständiga deklarationerna behöver ses över. Valel av mtiner
påverkas f.ö. av atl jag på vissa punkter lämnat förslag som avviker frän
kommitléns.

s. 121 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 121

5 Genomförande och effekter

5.1 Ikraftträdande

Som framgått av vad jag tidigare anfört anserjag det
angelägel alt del förenklade deklarationsförfarandel lillämpas så snart del är
praktiskt möjligt. Förslagen som gäller den förenklade deklarationen
innehåller etl slort antal delförslag i fråga om säväl de materiella
beskaltningsreglerna som de bestämmelser som styr förfarandet. Etl genomförande
tidigare än fr. o. m. 1986 ärs inkomster och därmed 1987 ärs taxering är därför
inte möjligl.

I full utsträckning kan dock inte förslagen genomföras ens
lill 1987 ärs taxering. Uppgiftsskyldighelen såvitt gäller ränteinkomster kan
som tidigare nämnts inle få en tillfredsställande läckning förrän lill 1989
års taxering. Banker och andra kredilinstitut lorde nämligen inte kunna lämna
uppgifter av sädan kvalitet och omfattning att de omedelbart kan läggas till
grund för beskatlning. Del behövs viss lid för kreditinstituten och skattemyndigheterna
alt utforma ruliner och vinna erfarenheter av hanteringen av den stora mängden
kontrolluppgifter.

Den
föreslagna bestämmelsen om alt skattetillägg i regel inle skall påföras om
rättelsen av deklarationen avser uppgifl beträffande inkomst av tjänst eller
kapilal som omfatlas av den obligatoriska konlrolluppgiflsskyldighelen bör av
principiella skäl träda i kraft omedelbart såvitt gäller uppgifl om inkomsl av
tjänsl. Beslämmelsen bör alltså tillämpas redan vid 1985 års taxering. Den nya
regeln bör dock inte tillämpas i fråga om lidigare ärs laxeringar och alltså
inte verka relroaklivl på sädana fall som inte slutligt har prövals vid
ikraftträdandet. Denna ståndpunkt som främsl grundas på rältvisehänsyn stämmer
överens med den som intogs både 1977 och 1978 vid de lindringar i fräga om
skattetilläggen som dä infördes. När det gäller rättelser som avser inkomst av
kapital föreligger enligt min mening däremol inte skäl för befrielse frän
skattetillägg redan nu, eflersom kontrolluppgifterna i dessa fall inle läggs
direkt lill grund för laxeringen. Så kommer enligt mitl förslag att ske först
fr. o. m. 1989 års laxering, varför jag föreslår att den nya bestämmelsen i 116
f§ TL om befrielse frän skattetillägg tillämpas i fråga om oriktiga uppgifter
avseende inkomsl av kapilal försia gängen vid 1989 års taxering.

5.2 Administrativa konsekvenser

De föreslagna förenklingarna av de materiella reglerna, av
deklarationsredovisningen och av förfarandet i övrigl undanröjer etl mycket stort
antal av de vanligaste anledningarna till att fel görs i självdeklarationerna.
Bl. a. kommer merparten av de nuvarande felen i fräga om överföringar, summeringar
och sammanslällningar att försvinna. Bara sådana fel föranledde vid 1981 års
taxering ca 750000 åtgärder av skattemyndigheterna beträf-

s. 122 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 122

fande fysiska personer. Även det mera rutinbetonade
hanleringsarbetei kommer atl underlättas. Den manuella granskningen behöver
normalt inte sträcka sig längre än atl se lill alt blanketten är ifylld med
regislreringsbara uppgifter och underskriven. Dessulom är anlalet uppgifier som
måste registreras betydligt mindre än i den allmänna självdeklarationen. Till
detta kommer att det sällan torde finnas anledning atl i samband med granskningen
företa en särskild kontroll med utgångspunkt i de uppgifter som lämnats i den
förenklade självdeklarationen.

Förslagen är pä del hela taget ägnade atl leda lill
belydande ralionaliseringseffekter. Resursbesparingarna bör enligt min mening
i första hand utnyttjas för atl förverkliga riksdagens beslut i samband med den
s. k. RS-reformen atl avveckla frilidsgranskningen av självdeklaralioner. Kostnaderna
för denna, som vid 1983 års taxering uppgick till ca 35 milj. kr., bör kunna
minskas redan vid 1987 års laxering. Det är dock för tidigt atl med bestämdhet
säga när fritidsgranskningen kan vara helt avvecklad.

Jag anser alt RSV bör fä i uppdrag alt närmare ulreda de
administrativa effekterna för skatteförvaltningen till följd av de föreslagna
förändringarna. I uppdraget bör ingå att lämna förslag till i vilken takt
friudsgranskning-en av självdeklarationer skall avvecklas. Vidare bör RSV
belysa hur rationaliseringsvinsterna skulle kunna användas. Reformen bör
nämligen ocksä kunna resultera i en siyrning av resurserna mot de
svårkontrollerade deklarationerna och en fördjupad granskning av dessa. Det bör
vara möjligt att lägga större lyngd på dessa deklarationer redan innan
frilidsgranskningen är helt avvecklad. Jag vill dock framhålla alt det i vart
fall på kort sikl av praktiska skäl kan vara svårl att föra över resurser frän
elt område till elt annat där del föreligger krav på utbildning och erfarenhet.
Jag avser att under våren återkomma till regeringen med förslag till
utformningen av uppdragel lill RSV.

Vad jag här sagt om kontrollen innebär inte att de
förenklade självdeklarationerna uteslutande bör kontrolleras inom ramen för de
maskinella avstämningar som systemet är byggt kring. ADB-stödet bör användas
ocksä för att göra rimlighetskontroller, t.ex. i fråga om skuldräntor i
förhållande till skuldernas storlek. Därutöver kan det finnas behov av att
slickprovsvis granska de olika slagen av avdragsyrkanden, t. ex. yrkanden i
fräga om pensionsförsäkringspremier och underhållsbidrag till icke hemmavarande
barn. Kontrollen bör emellertid i första hand riktas mot arbetsgivare m.fl.
som lämnar kontrolluppgifter. I del nya systemet skall ju taxeringen till stor
del ske med ledning av kontrolluppgifter vilket ställer höga krav på att
uppgiflslämnarna i alla delar fullgör sina skyldigheter.

Frågan om efter vilka linjer kontrollarbetet skall
organiseras övervägs f.n. på olika håll. Inom finansdepartementet bereds ett
betänkande från kommissionen mot ekonomisk brottslighet, (SOU 1983:75-76)
Förelagens uppgiftslämnande för beskattningsändamäl. Detla innehåller bl.a.
förslag om atl kontrollen skall baseras på standardiserade räkenskapsuidrag.
Vi-

s. 123 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 123

dåre behandlar en särskild utredare (B 1982:06) - i
samarbete med skatteförenklingskommittén - frågan om vilka principer som bör
gälla för fördelningen av deklarationsmalerialel och kontrollresurserna mellan
regional och lokal nivä. En annan särskild utredare (Fi 1984:03) har fält i
uppdrag att göra en översyn av skatteförvaltningens organisation och styrfunktioner.
I detla uppdrag ingår att bedöma skalteförvaltningen frän organisatoriska
utgångspunkter i syfte atl få lill stånd effektivare former för styrning och
samordning av verksamheten på hela skatteområdet. Utredningsuppdraget skall vara
avslutat senast den 1 juli 1985. Med hänsyn till det arbete som sålunda pågår
finns det inte skäl att nu lägga fram nägol förslag om den närmare ulformningen
av kontrollen.

5.3 Kostnadseffekter

Maleriella beskatlningsregler

Mina förslag till ändringar av de materiella
beskaltningsreglerna påverkar det allmännas skatteintäkter i både höjande och
sänkande riktning. Del rör sig dock med ett par undantag om ganska smä
förändringar. Det ena undantaget gäller avdragen under inkomst av tjänst. Det
föreslagna schablonavdragel om 3000 kr. i förening med borttagandet av
avdragsbegränsningen för arbetsreseavdraget medför etl skattebortfall i
storleksordningen 3 200 milj. kr. räknal pä förhållandena vid 1985 års
taxering. Förslagen skall emellertid träda i kraft först tvä år senare och då
torde skatteborifallet bli nägol mindre beroende främsl på att kostnaderna för
användandet av allmänna kommunikationsmedel kan väntas öka och därigenom
reducera värdet av schablonavdraget. Det andra undantaget gäller sparavdraget
som medför elt skattebortfall på ca 750 milj. kr.

En summering av de övriga ändringsförslagen på den
maleriella sidan pekar mol ett tillskott pä ca 150 milj. kr. Det slopade
100-kronorsavdragel inom inkomstslaget tjänsl beräknas ge det allmänna en
inkomstförstärkning om ca 30 milj. kr. Ändringen rörande avdraget för
förvaltningskostnader ger ett tillskoll på ca 125 milj. kr. I fråga om inkomst
av tillfällig förvärvsverksamhet uppskattas skattebortfallet på gmnd av
införandel av ett avdrag för korttidsaktier om 1 000 kr. lill ungefär 25 milj.
kr. Den andra ändringen inom inkomstslaget som innebär att det hittillsvarande
avdraget för äldre aklier sätts till 2000 kr. för varje skattskyldig beräknas
däremot ge elt skattetillskott om 15-25 milj. kr.

Förfaranderegler

Ett av de viktigaste ändringsförslagen belräffande
förfarandereglerna är den utvidgade uppgiftsskyldigheten för kreditinstituten
vad gäller inlä-ningsräntor. Effeklerna pä skatteintäkterna av delta förslag
kan inte med säkerhet fastställas. 1 RSV: s betänkande från november 1980
Kontroll av räntor uppskattades inkomstökningen till 400 milj. kr. ärligen i
1980 ärs

s. 124 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 124

kostnads- och ränteläge. Därefter genomförda
kontrollaktioner pekar mot alt inkomstförstärkningen kommer atl bli slörre. Det
samlade resultatet påverkas ytteriigare om de indirekla effeklerna pä avdrag
för nedsatt skatleförmåga och bostadsstöd medräknas.

Den ökade uppgiftsskyldighelen medför emellertid kostnader
för uppgiflslämnarna och skaltemyndigheterna.

För skattemyndigheternas del beräknades kostnaderna 1980
till ca 11 milj. kr i engångskostnader och ca 7 milj. kr. i årliga
driftkostnader. Milt förslag om uppgiftsskyldighet är delvis annorlunda
utformat. Bl. a skall uppgifier lämnas i fråga om alla personnummersatta konton
fr.o. m. 1989 års laxering. Den toiala volymen av uppgifier som
skallemyndigheterna skall hantera blir därför högre. Det tidigare nämnda
uppdragel till RSV bör även omfalla en studie av förslagets effekter i della
avseende.

Uppgiftslämnarnas koslnader är svårare atl uppskatta,
eftersom bl.a. förulsällningarna för uppgiftslämnandel varierar kraftigt mellan
olika kreditinstitut.

I betänkandet Kontroll av räntor beräknades bankernas
engångskostnader bli betydligt högre än skattemyndigheternas, nämligen 139
milj. kr. Slora kostnader skulle falla på arbetet all komplettera konton som
saknade personnummer med sådana nummer. Del är då att märka att en stor del av
dessa konton numera har försetts med personnummer. Enligt redovisningen i
betänkandet uppskattades även driftkostnaderna lill högre belopp för
kreditinstituten, nämligen till 33 milj. kr.

För skalteförvaltningen torde de övriga förslagen pä
förfarandesidan i stort vara kostnadsneutrala.

Till sist vill jag nämna att genomförandet av etl förenklat
deklarationssystem kräver omfatlande insalser inom RSV för detaljuiredning,
systemarbete för ADB, ulbildning och information. Jag vill särskilt betona att
stor vikl bör läggas vid informationen till allmänheten om den förenklade
deklarationen.

6 Indexregleringen

Genom lagstiftning hösten 1977 (prop. 1977/78:49, SkU 14,
rskr 48, SFS 1977:1070 och 1071) infördes en automatisk indexuppräkning av
skiktgränserna i slatsskatleskalan med verkan fr. o. m. 1979 års inkomster
(1980 års taxering). Reglerna innebär att skiktgränserna i skatteskalan räknas
upp med hänsyn lill inflationstakten mellan augusti månad andra året före
inkomslåret och augusti månad året närmast före inkomståret. Automatisk
uppräkning har tillämpats endast i fråga om 1979, 1980 och 1982 års inkomster,
medan uppräkningen för övriga år fastställts genom särskilda beslut av
riksdagen. Tekniskt sell är indexregleringen utformad sä att skiklgränserna i
skatteskalan uttrycks som ett visst antal basenheter. Bas-

s. 125 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 125

enheten, som ursprungligen var 5000 kr., är för 1985 ärs
inkomster 7800 kr.

En automatisk indexreglering måste med nödvändighet
grundas på prisstegringar under en tidsperiod som ligger inte obetydligt före
det aktuella inkomslåret. Därigenom försvåras möjligheterna atl bedriva en
effektiv stabiliseringspolitik, eftersom historiska prisstegringar byggs in i
skatteskalan. Frän fördelningspoliliska utgångspunkter har ett automatiskt verkande
syslem ocksä slora brisler. Sålunda har del under åren med stigande priser och
sjunkande reallöner förstärkl inkomstskillnaderna. Jag föreslår därför att den
automatiska indexregleringen avskaffas, Detla hindrar inte alt - som jag
tidigare sagt - skatteskalan för åren efter 1986 anpassas till förändringar i
löner och priser. För detta ändamål bör skatteskalan allljämt vara uppbyggd pä
basenheten, eftersom denna utgör ett smidigt instrument för en sådan
anpassning,

Mitl förslag innebär att lagen (1977: 1071) om basenhet
upphävs. Basenhetens belopp förs in i elt nytt 10§ 2 mom, i lagen (1947:576)
om slatlig inkomstskatt. Vidare krävs följdändringar i 10§ I mom. sistnämnda
lag och 3§ lagen (1970:172) om begränsning av skalt i vissa fall avseende
hänvisningar till lagen om basenhet.

7 Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom
finansdepartemenlel upprättats förslag till

1.
lagom ändring i
kommunalskalielagen (1928:370),

2.
lag om ändring
i taxeringslagen (1956:623),

3.
lag om ändring
i uppbördslagen (1953: 272),

4.
lag om ändring
i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen
(1962: 381) om allmän försäkring,

5.
lag om ändring
i skattebrottslagen (1971:69),

6.
lag om ändring
i lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa
uppdragsersättningar,

7.
lag om
upphävande av lagen (1977:1071) om basenhet,

8.
lag om ändring
i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt,

9. lag om ändring i lagen (1970:172) om begränsning
av skatl i vissa fall.

Det vid 4 angivna förslagel har upprättats i samråd med chefen för

socialdepartementet.

Lagrådets yttrande har inle inhämtats beträffande dels 37
§ 1 mom. 1 g i förslaget till lag om ändring i taxeringslagen, dels 3§ 2 mom.,
4§ 1 mom. och 12 § i förslaget till lag om ändring i uppbördslagen och dels de
vid 7-9 angivna lagförslagen. Pä grund av dessa förslags enkla beskaffenhet
anser jag atl lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

s. 126 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 126

8 Författningskommentarer

Allmänt

Införandet av beslämmelser som medger att skattskyldiga
får fullgöra sin deklaralionsskyldighel genom all lämna en förenklad
självdeklaration och som föreskriver atl laxeringen med ledning av en sådan
deklaration skall verkställas enligt en ny ordning rör gmnderna för
taxeringsförfarandei i sådan mån att åtminstone de centrala bestämmelserna
mäste ges lagform.

Den naturliga placeringen av de nya bestämmelserna är i TL
vilket innebär atl reglerna om deklarationsskyldighet, uppgiftsplikt och taxeringsförfarande
hälls samman. Kommittén har emellertid ansell att en reglering i en särskild
lag är atl föredra, eftersom ell inarbetande i TL skulle medföra bl.a. att de
nuvarande reglerna skulle bli mer svåröverskådliga och att bestämmelserna i TL
skulle behöva ändras ett flertal gånger i takt med alt del förenklade systemel
byggs ul lill att omfalla fler företeelser och fler skattskyldiga.

Kommittén har fog för sin ståndpunkt så till vida att alla
ändringar som medför all bestämmelserna i en lag byggs ut gör regelverket
svårare att överblicka. Så omfattande kompletteringar av TL kommer mina förslag
dock inte atl innebära atl tillgängligheten av de nuvarande beslämmelserna
nämnvärt kommer att försvåras. Vidare ligger det en avgörande fördel i en
samlad reglering i TL, där man ändå måste söka svaret pä vissa frågor som har
samband med den förenklade självdeklarationen. Hil hör t.ex. frågan huruvida
deklarationsskyldighet föreligger, eftersom en särskild lag om det förenklade
deklarationsförfarandet inte gärna kan innehålla en uttömmande reglering.

I TL bör man sålunda som också lidigare framgålt ta in de
beslämmelser som skall reglera grunderna i det nya förfarandel.

Det nya, enklare sättet att fullgöra
deklarationsskyldigheten bör lagtekniskt uttryckas så atl fysiska personer
under vissa angivna förutsättningar får avge en förenklad självdeklaralion.
Denna bör alltså jämställas med den nuvarande fullständiga deklarationen som
hillills haft benämningen allmän självdeklaration. Den termen har emellertid
utmönstrats i samband med den nyligen beslutade lagstiftningen om slopad
kommunal beskattning av juridiska personer (prop. 1984/85:70, SkU 23, rskr 110,
SFS 1984; 1060-1089). Detla hänger samman med all den hillillsvarande andra
formen av självdeklaralion, den särskilda självdeklarationen, helt har spelat
ul sin roll genom den nämnda lagstiftningen och den likaledes nyligen beslutade
reformen om slopande av särskild självdeklaralion för fysiska personer, m. m.
(prop. 1983/84; 193, SkU 48, rskr 361, SFS 1984: 360-363). Mitt förslag i det
här ärendet föranleder att begreppet allmän självdeklaration bör återinföras.

s. 127 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 127

I förhållande till de av lagrådet granskade lagförslagen
har justeringar av främst redaktionell art gjorts i vissa av förslagen.

Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen
(1928:370)

19§

I första stycket anges atl ränla enligt 69 § 1 mom. UBL
(ö-skatteränta) inle skall räknas som skattepliktig intäkt. Nya bestämmelser om
beräkning av sådan ränla finns i 69§ 1 mom. UBL.

1
paragrafen har ocksä gjorts tvä redaktionella ändringar. Förordningen
(1977:392) om stalskommunala bostadsbidrag till vissa folkpensionärer upphävdes
år 1981. Reglerna om kompensalion av staten för bensinskatt pä bensin som
förbrukals vid yrkesmässig användning av motorsåg avskaffades år 1982. I
enlighet härmed har dessa bestämmelser utmönstrats ur paragrafen.

33 § 1 mom.

I
momentets nuvarande lydelse anges all skaltskyldig som för sin utbildning
eller eljesl i och för tjänsten skuldsatt sig får dra av ränta pä skulden i
inkomstslaget tjänst. Denna bestämmelse upphävs och i stället föreskrivs i
lagrummet att ränta på sädan skuld får dras av enligt bestämmelserna i 39 § 1
mom., dvs. i inkomstslaget kapital.

33 § 2 mom.

I momentets försia slycke föreskrivs atl ett
schablonavdrag om 3 000 kr. skall avräknas frän anställningsinkomster. Avdraget
fär dock inte överstiga 10% av intäkterna. Den nuvarande hänvisningen lill
punkt 4 av anvisningarna — vilken innebär att koslnader för resor lill och från
arbetet faller utanför schablonavdraget - slopas eftersom schablonavdraget i
fortsättningen omfattar koslnader för arbetsresor. Kostnader för resor lill
och från arbelsplatsen kan medges enligt två alternativ. Del ena innebär atl
kostnaderna tillsammans med andra kostnader i tjänsten inryms i schablonavdraget.
Det andra alternativet innebär atl den skattskyldige medges avdrag för de verkliga
kostnaderna om dessa överstiger 3 000 kr. I schablonavdraget ingär inte avdrag
för ökade levnadskostnader och kostnader i samband med tjänsteresa. Avdraget om
100 kr. för skattskyldiga som hafl annan intäkt av tjänsl än
anställningsinkomst slopas.

Scablonavdraget
ensamt eller tillsammans med avdrag för faktiska kostnader får inle medföra
underskott i förvärvskällan tjänsl. Pä förslag av lagrådet har denna
begränsning av rätlen till schablonavdrag skett genom ett lillägg lill del
nuvarande första styckel. Del nuvarande tredje slycket bör dä utgå.

s. 128 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 128

35 § 3 mom.

Den föreslagna ändringen i första styckel innebär alt etl
avdrag om 1 000 kr. införs vid försäljning av aklier m. m. som innehafts av den
skaltskyldige mindre än två år. Avdraget medges individuellt, dvs. det får
inte delas upp mellan makar. Ändringen i andra slycket innebär atl även
avdraget för tväärsaktier individualiseras och all del bestäms till 2000 kr.
Beloppsgränser för skyldighelen atl redovisa aktieförsäljningar anges i en ny
25 d § iTL.

39 § 1 mom.

Ändringen i första stycket föranleds av ändringen i 33 § 1
mom. andra stycket varigenom avdrag för ränior i inkomstslaget tjänsl flyttas
till inkomstslaget kapital.

I momeniei införs ell nytl andra slycke som innebär att
fysisk person medges avdrag för förvaltningskostnader endasl för den del som
översiiger 1 000 kr. under beskattningsåret.

39 § 3 mom.

Det extra avdraget höjs från 800 kr. lill 1 600 kr.
samlidigt som det individualiseras. Möjlighelen för makar att gemensaml få
exlra avdrag genom alt ena maken kan utnyttja den andre makens outnyttjade
avdrag slopas. Med anledning av bestämmelsen om begränsad avdragsrält för
förvaltningskostnader ändras ultryckel "avsedd" lill
"avdragsgill".

46 § 2 mom.

Ändringen innebär alt avdrag för underhåll av icke
hemmavarande barn fär medges ulan att den skatlskyldige bifogar intyg e. d. om
bidraget.

Anvisningarna

ull 33 § punkl 4

Del nuvarande fjärde styckel som innehåller regler som
begränsar rälten till avdrag för kostnader för arbetsresor upphävs. Del innebär
att avdrag för resekostnader till och från arbelet i fortsättningen kan göras
även för de första 1 000 kronorna.

till 50 § punkl 2

Ändringen i försia stycket innebär atl bedömningen
huruvida den skatiskyldiges inkomst lill icke obetydlig del utgjorts av
folkpension skall göras med hänsyn till faktiskt utbetall belopp. Vid
bedömningen skall man sålunda inte längre särskilt beakla del fallel att
pension har utgått under bara en del av årel. 1 bestämmelserna klargörs nu
ocksä vad som skall menas med alt inkomslen lill icke obelydlig del utgjorts av
folkpension.

s. 129 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 129

Ändringen i tredje stycket föranleds av att
schablonavdragel om 100 kr. enligt 33 § 2 mom. andra stycket KL avskaffas.

Förslaget till lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

2 § 2 mom.

1 det nya sjätte stycket i momentet ges en definition av
begreppet samlaxering som används i de nya 24 och 28 §§.

24!; I mom.

Beslämmelsen anger atl del finns tvä slag av
självdeklaralion. Beleckningen allmän självdeklaration, som avskaffades i
samband med den nyligen genomförda reformen om slopande av den kommunala
beskattningen av juridiska personer, ålerinförs för den självdeklaration som
f.n. är ensamt förekommande.

2 mom.

1 momentet anges vissa av förulsäuningarna för atl
deklarationsskyldigheten skall få fullgöras genom en förenklad
självdeklaralion. Ytterligare förulsättningar finns i paragrafens tredje
moment. Bestämmelserna har ulformais sä all den skauskyldige fär använda en
allmän självdeklaration även när han uppfyller förutsättningarna beträffande en
förenklad deklaration. De i förevarande moment angivna villkoren tar sikle på
vilka intäkter och koslnader som den skattskyldige har att redovisa.
Bestämmelserna knyler därmed an lill 25 § som anger vad en deklarationsskyldig
normalt skall ta upp i sin självdeklaration. Föreskrifterna innebär alt en
nödvändig förulsättning för all en person skall fä lämna en förenklad
självdeklaralion är att han endast haft sädana deklarationsplikliga inläkler
eller yrkar sådana avdrag som nämns i de olika punkterna i momentet.
Förutsättningarna rör bara inkomsttaxeringen.

Av punkt 1 framgår att annan fastighet får redovisas
endasl dä fräga är om faslighel som skall beskattas enligt den s. k.
schablonmetoden enligt 24 § 2 mom. KL. Den skaltskyldige får ha haft högst tvä
sådana fastigheter och innehavet måste avse hela beskattningsåret. Vidare måste
taxeringsvärde ha åsalts för beskaliningsårel.

Enligi punkl 2 finns bara den begränsningen i fråga om
inläkt som är atl hänföra till inkomstslaget tjänst atl den skall ha utgått i
pengar. Inläklen får alllsä inte avse exempelvis förmän av hell eller delvis
fri bil eller någon annan icke kontant förmån. 1 övrigt fär alla intäkter att
hänföra lill tjänst redovisas. Däremot får den skatlskyldige inte yrka avdrag
med belopp som översiiger del föreslagna schablonavdragel enligt 33 § 2 mom.
försia slycket KL om 3000 kr. Schablonavdraget kommer alt medges utan att den
skatlskyldige behöver framställa något yrkande.

Av punkl 3 framgår all intäkter som skall hänföras lill
förvärvskällan

9 Rik.sdagen 1984/85. I saml. Nr 180

s. 130 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 130

inkomst av kapilal fär bestå av dels vissa slag av sådana
ränle- och uldelningsintäkter som avses i 38§ 1 mom. försia styckel KL, dels
sådan förmän av boslad eller annat som tillkommit medlem av bostadsförening
eller delägare i bostadsaktiebolag som anges i punkl 2 andra slyckel i
anvisningarna till 38 § KL. Förmånen av boslad eller annal får redovisas i en
förenklad deklaration även om den har förvärvats under beskatlningsäret.
Däremol fär den inle ha avyttrats. Del fär inle heller vara fräga om upplåtelse
som avses i punkl 2 iredje slyckel i anvisningarna till 38 i? KL.
Kostnadsavdrag fär bara göras för skuldränta.

1 punkl 4 behandlas de allmänna avdrag som fär las upp.
Avdrag får yrkas endasl för underhåll av icke hemmavarande barn (46 § 2 mom.
första styckel 4 KL) och för avgift för pensionsförsäkring som ägs av den skauskyldige
själv och som inte är en tjänslepensionsförsäkring (46 § 2 mom. försia styckel
6 KL).

Enligt punkl 5 fär avdrag även yrkas för väsentligen
nedsatt skatteför-mäga på grund av sjukdom mm.

Av uppräkningen i punkterna följer att vissa inkomstslag
inte fär redovisas i en förenklad självdeklaration. Detta gäller inkomsl av
jordbruksfastighet, rörelse och lillfällig förvärvsverksamhet och vidare av
annan fastighet såvitt gäller konventionellt beskattad fastighet enligt 24 § 1
mom. KL. Genom begränsningen av möjligheterna till avdragsyrkanden måste den
som vill ha avdrag för t. ex. förvaltningskostnader lämna allmän självdeklaralion.
Begränsningen innebär dock inte alt den skatlskyldige skall gä miste om vissa
schablonartade avdrag, bl.a. schablonavdrag från anställningsinkomster om 3000
kr. och extra avdrag under inkomsl av kapilal om 1 600 kr. Dessa avdrag, som
alla omnämns i den föreslagna 66a § TL, skall i förekommande fall tillgodoföras
ulan yrkande därom och behöver sålunda inle las upp i den förenklade
självdeklarationen.

3 mom.

1 momentet anges de deklarationsskyldiga som undantas från
möjligheterna att lämna förenklad självdeklaration även om deras inkomstförhållanden
är sådana atl förutsättningarna i 2 mom. är uppfyllda.

Med samlaxering i punkl 1 avses att den skatlskyldige
skall taxeras enligt för gift skaltskyldig gällande bestämmelser, jämför
förslaget till ny lydelse av 2§ 2 mom. TL. Punkl 2 rör bl.a. den som uppburit
inkomst av anställning i ullandet. Beslämmelsen avser att undanta dem
beträffande vilka del kan bli fräga om beskatlning både här och utomlands.
Undantagen enligt punkterna 4 och 5 betingas av konirollskäl. Med
förelagsledare i fåmansföreiag, närslående till företagsledare och delägare i
fåmansföreiag avses detsamma som i 35§ la mom. sjunde-nionde styckena KL. Av
punkt 6 följer atl den som skall redovisa ränlelillägg för bl. a. räntefria lån
inte får lämna förenklad självdeklaralion.

s. 131 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 131

25 S Ändringen innebär att begreppet allmän
självdeklaration ålerinförs.

25 d§

Paragrafen innehåller bestämmelser om att vissa uppgifter inle
behöver tas upp i en självdeklaration. Bestämmelsen innebär atl redovisning av
aktieförsäljningar m.m. får underlåtas om brultoförsäljningssumman under
beskaltningsårel uppgår lill ett vissl högsta belopp. För korltidsakiier är
beloppet högst 1 000 kr, och för aktier som innehafts tvä år eller längre är
beloppet högsl 6600, Del senare beloppet har bestämts med utgångspunkt i
schablonmeloden för beräkning av anskaffningsvärdet enligt anvisningspunkt 2b
lill 36§ KL,

28 §

Paragrafen anger vad den förenklade självdeklarationen
skall innehålla och har utformats med 25 § som förebild. På grund av bl. a.
avgränsningarna i 24 § 2 och 3 mom. behöver denna paragraf inte ta upp sädana
förhållanden som anges i 25 § men som inte aklualiseras i fråga om den som lämnar
en förenklad självdeklaralion.

Av
beslämmelserna framgår att den skatlskyldige inte behöver lämna nägon särskild
redovisning av tjänsteinkomster om arbeisgivaren eller molsvarande har
fullgjort sin skyldighet gentemot den skattskyldige all lämna meddelande om
inkomsterna. Delta beror pä att taxeringen skall grundas på
kontrolluppgifterna. Om den skatlskyldige inle har erhållit etl korrekt
meddelande från arbeisgivaren måste han däremot lämna uppgifter om de rätta
förhållandena. Detta skall han ocksä göra i fråga om inkomster beträffande
vilka det inle föreligger någon skyldighet alt utan anmaning lämna
kontrolluppgifter.

Under
motsvarande förutsättningar behöver uppgifier inle heller lämnas om intäkter
atl hänföra till inkomst av kapilal. Vad gäller dessa skall emellertid
kontrolluppgifterna ligga till grund för taxeringen försl fr. o. m. 1989 ärs
taxering. 1 övergångsbestämmelserna föreskrivs därför atl den skaltskyldige vid
1987 och 1988 års taxeringar skall lämna fullständig redovisning om kapitalintäkterna.
Beslämmelsen i punkt 5 skall alltså lillämpas fullt ut försl fr. o. m. 1989 års
laxering.

Enligt punkt 8 behöver den skattskyldige redovisa sin
förmögenhet endast om förmögenheistillgångarna uppgår lill minsl 90000 kronor.
Skall han samlaxeras gäller en gräns om 180000 kronor för del sammanlagda
värdel av hans och hans makes förmögenhetslillgångar. Har den skatlskyldige
hemmavarande barn under 18 år som har en till statlig inkomstskatt beräknad
beskattningsbar inkomst om minsl 6000 kr, skall han redovisa sin förmögenhel om
hans egna och barnets förmögenhetstillgångar uppgår till sammanlagl minsl
180000 kr.

s. 132 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 132

Även om redovisningsskyldigheten är begränsad måsle
deklarationsblanketten utformas så att de skilda förutsättningarna återges och
all del klarl framgår all den skaltskyldige genom alt underteckna deklarationen
lämnar en försäkran som avser bl, a, de meddelanden rörande kontrolluppgifter
som han fäll,

36 S

Ändringen syftar lill att klargöra atl en
deklarationsskyldig, som lämnat förenklad självdeklaralion trots all han inle
uppfyller förutsättningarna därför, får anmanas att komma in med allmän
självdeklaralion.

37 § 1 mom.

Genom slopandet av undantaget för
konlrolluppgiftsskyldighel i fråga om folkpension behöver den skaltskyldige
inle lämna uppgifter om uppburen pension i den förenklade självdeklaraiionen.

Ändringen
i undantagsbestämmelsen i g i punkl 1 har behandlals ulförligl i avsnill
4.1.1. Den innebär en uividgning av möjligheterna atl slippa redovisa
ersättningar för resekostnader i kontrolluppgifter. Genom bestämmelserna i 25
§ första stycket 3 och 28 § försia stycket 4, vilka hänvisar till denna
undantagsbestämmelse, behöver ifrågavarande ersättningar inte heller redovisas
av den skatlskyldige i deklarationen.

Genom elt tillägg i punkt 4 a föreskrivs en skyldighet att
ange aktieinnehavet för fysiska personer vid årets utgång.

37 § 2 mom.

I momentels elfte slycke föreskrivs att kontiolluppgifi
enligt vissa uppräknade punkler i första momentet skall lämnas på faslslällt
formulär. Pä förslag av lagrådet har ytterligare punkter lagits med i
uppräkningen.

37 § 5 mom.

Förslaget innebär en utökad skyldighel för
uppgiftslämnaren atl tillställa även den skatlskyldige etl meddelande med
motsvarande innehåll som det som finns i kontrolluppgiften. Genom ändringen
föreskrivs en skyldighet alt lämna även den skattskyldige upplysning om bl.a.
aktieutdelning och aktieinnehav.

37 § 8 mom.

Momentet innehåller bestämmelser om den obligaloriska
uppgiftsskyldigheten i fråga om ränteinläkter.

I momentet har föreskriviis vilka som är uppgiflsskyldiga.
Uppgiftsskyldighelen har ulformais så atl den träffar samlliga som frän
allmänheten yrkesmässigt lar emol eller förvallar pengar med individuell
ränlegottskrivning. Inlåning av pengar mol ränta skall ingå som ett led i en
yrkesmässig verksamhel. Vid en bedömning av yrkesmässighelen fär hänsyn las

s. 133 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 133

lill säväl borgenärernas antal som storleken av de belopp
som förekommer i verksamhelen. Även den som yrkesmässigt ombesörjer all pengar
blir räntebärande omfattas av uppgiftsskyldigheten. Det innebär att även annan
penningförvaltande verksamhet än inlåning träffas av uppgiftslämnandet.
Uppgiflsskyldiga blir i huvudsak samtliga banker, postgirot, fondkommissionsbolag,
finansbolag, finansieringsföretag och försäkringsbolag. Även riksgäldskontoret
omfatlas av uppgiftsskyldigheten.

För alt
uppgiflsskyldigheten även skall omfatta verksamhet som inte kan betecknas som
yrkesmässig penningförvaltning anges atl den som ger ut skuldförbindelse för
den allmänna marknaden är uppgiflsskyldig. Härigenom kan företag som ger ut
obligationer eller reverser bli uppgiftsskyldiga. Uppgiftslämnandet
aktualiseras dock i dessa fall endast i de fall företaget direkt till
borgenären betalar ut ränla.

Uppgiftsskyldighel gäller ocksä för VPC. Hos VPC finns bl.
a. förlagsbevis, konvertibla förlagsbevis, konvertibla skuldebrev samt
bankobligationer registrerade. Den verksamhel som innebär alt VPC betalar ut
eller goiiskriver ränta för sådana skuldförbindelser Iräffas således av
uppgiftsskyldigheten.

Uppgiftsskyldighet
gäller även för föreningar som mottar pengar för förräntning. Förräntning av
medlemmars kapitalbeViällning på s. k. medlemskonton i t. ex.
konsumtionsföreningar pä vilka ålerbäringsmedel samlas upp och förräntas
omfattas således av uppgiftsskyldighelen. Uppgifter skall också lämnas på andra
insättningar som medlemmar gör på olika typer av sparkonton. Även inlåning frän
medlemmar mot revers omfattas av uppgiftsskyldighelen. Förränlning av
medlemmars insatskapital i föreningen omfattas däremot inte. Medlemsinsatserna
är i försia hand en nödvändig förutsättning för medlemskapet och föreningen bör
inle vara uppgiftsskyldig för den eventuella ränta som belöper på medlemsinsatserna.

Verksamhel
som innebär att ränta lillgodoförs i samband med normala affärsförhållanden
lämnas utanför uppgiflsskyldigheten. Uppgiftsskyldighelen omfaltar t.ex. inte
sådan verksamhel som innebär att fasla leveran-törskrediier lämnas, även om
lånen löper med ränla. Verksamhel som den uppgiftsskyldige bedriver men som
inte kan betecknas som inlåning, penningförvaltning eller motsvarande omfattas
inte av uppgiftsskyldigheten. Del gäller t.ex. inkassouppdrag som bankerna åtar
sig alt utföra för kunders räkning avseende bl.a. ränta pä köpekontrakt. Delta
följer av undanlagsbestämmelsen i punkl a.

Uppgiftsskyldighelen
skall avse den ränta som den uppgiftsskyldige sammanlagt gottskrivit eller
utbetalat lill borgenären. Förslaget innebär således en skyldighet för uppgiftslämnaren
att sammanställa uppgifier från den skattskyldiges olika konton eller
fordringar.

Med utbetalning avses i lagrummet atl någon direkt till
borgenären betalar ut ränla. Om en bank löser in en kupong som hänför sig till
en

s. 134 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 134

räntebärande obligation skall banken lämna uppgifl om
utbetald ränta. Förhållandet är delsamma i fräga om ränta pä t.ex.
skatlkammarväxlar, skallkammarväxelcerlifikal och kapilalmarknadsreverser.

1 fråga om sparobligationer innebär förslaget alt riksgäldskonlorel
under löptiden skall lämna uppgifl belräffande gottskriven ränta och
fordringens sloriek. När obligationen däremol löses in hos en bank blir banken
uppgiflsskyldig för utbetald ränla.

Uppgift om fordringens sloriek behöver bara lämnas i de fall
borgenären har en fordran direkl pä den uppgiftsskyldige. Del gäller t. ex. i
fråga om vanliga banktillgodohavanden. Däremot kan det vara svärl eller ibland
omöjligl för banken all med säkerhet känna lill borgenärens sammanlagda fordran
när det gäller l.ex. räntebärande obligationer. Uppgifl om fordringens sloriek
skall således inte lämnas i de fall den uppgifisskyldige inle själv är
gäldenär.

Bank skall lämna kontrolluppgift för varje kund som banken
gottskrivit eller utbelalat ränta lill. Förfarandet genomförs i två steg. Vid
1987 och 1988 års taxeringar skall kontrolluppgift lämnas endast om ränlan för
årel sammanlagt uppgått lill minst 500 kr. Fr.o.m. 1989 års taxering slopas
räntegränsen helt. De räntor som avses är ränla pä konlo, obligationer och
andra skuldförbindelser för den allmänna marknaden samt ränla som banken
goiiskriver och utbetalar vid förmedling av län. Däremol ingår, som nämnls,
inle ränta som banken goiiskriver eller utbetalar på grund av inkassouppdrag.

Kontrolluppgiften skall ange under året gottskriven eller
utbetald sammanlagd ränla samt kundens fordran på banken vid årets slut. Om
kunden innehar etl konto tillsammans med en eller flera andra kontohavare skall
pä kontot belöpande ränta och kapital fördelas lika mellan kontohavarna. Har
kontohavarna meddelal banken atl fördelning sker efter annan grund skall dock
denna lillämpas vid kontrolluppgifternas upprättande.

Pä kontrolluppgiften skall anges borgenärens namn och
adress samt person- eller organisationsnummer. Som har framgått av den allmänna
moliveringen (avsnitt 4.2.1) har kreditinstituten alt aklivi verka för att
kontrolluppgifterna skall kunna förses med borgenärens personnummer. Jag vill
utöver vad som anförts i lagrådsremissen nämna att undantaget från skyldighelen
all ange sådant nummer avser bara sådana fall där borgenären inle har något
personnummer eller det annars förelegat någol faktiskt hinder att fä fram
uppgiften, 1. ex. att man trots efterforskning inte kunnat fä reda på numret. I
sådana fall skall om möjligt födelseliden redovisas.

Hänsyn behöver inte tas till ränla och fordran på konlo,
om detta saknar person- eller organisationsnummer och öppnats före den 1
januari 1985 samt ränlan inle uppgår lill I 000 kr. Innehas kontot av flera
kontohavare skall hänsyn lill kontot bara tas om minsl en av kontohavarna
gollskrivils 1 000 kr. eller mer. För kontohavare med lägre ränta skall denna
medräknas endast om konlohavarens sammanlagda räntor uppgår till minst 500 kr.

s. 135 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 135

Vid 1989 års taxering sänks ränlegränsen på ej nummersatia
konton till 100 kr. Del innebär atl om kontot innehas av flera kontohavare
skall hänsyn las till kontot bara om minst en av kontohavarna gottskriviis 100
kr. eller mer. För kontohavare med lägre ränta skall uppgift i sädant fall
alllid lämnas eflersom ränlegränsen slopats.

Förmedling av bankernas notariatlän sker ofta mellan tvä
kunder i banken. Längivaren erhåller l.ex. etl panlbrev som säkerhel för sin
utlåning. Ofta lämnar dock den förmedlande banken garanti som säkerhet för
lånet. I dessa fall tar banken i sin tur en säkerhet av låntagaren. Banken
brukar i de flesta fall förvalta säkerheterna och bevaka all lånen betalas
enligt avtalen. 1 de fall dä banken endast förmedlar kontakten mellan
långivaren och låntagaren, s.k. förmedlingslän, saknar banken konlroll över
betalningarna. Uppgiftsskyldighel för förmedlingsverksamhel föreligger endast
i de fall banken gottskrivit eller utbetalat ränta. Vad här sagts gäller inte
bara bankernas notariatlåneverksamhet utan också annan sädan yrkesmässig
verksamhet.

Vissa räntetagare har undantagils från uppgiftslämnandet.
Bank och hypoteksinstitut skall inle lämna uppgifl om lån hos varandra. Det
innebär atl den som i rörelsen får använda ordel bank undantas. Lands- och
sladshypoteksföreningar samt Konungariket Sveriges siadshypotekskassa undantas
också. Uppgift skall således inte lämnas i de fall dä dessa förelag är
borgenärer. Likaså undanlas försäkringsanstaliernas utlåning. Även aktiebolag
och föreningar som tilldelats organisationsnummer undantas.

Genom att uppgift skall lämnas lill ledning vid inkomst-
och förmögenhetstaxering kommer uppgifl inle att behöva lämnas för den som
inte är skattskyldig i Sverige. I enlighet härmed skall uppgifl inte heller
lämnas för vissa rättssubjekt, t. ex. stat och kommun.

39 § I mom.

1 de punkter i momentet där det anges att
kontrolluppgiften skall avse viss skattskyldig har beteckningen skattskyldig
ersatts med ordet person eller, såvitt avser punkt 5, gäldenär. Justeringen
syftar till att klargöra att kontrolluppgift fär infordras även belräffande
t.ex. handelsbolag.

43 § 2 mom.

Förslagel innebär att iredje och fjärde styckena i
momentet upphävs. Detta följer av att regler för uppgiftsskyldighelen för
ränteutbetalningar föreslås i 37 § 8 mom.

66a §

Paragrafen föranleds av att de angivna avdragen inte skall
tas upp i den förenklade självdeklarationen. Genom bestämmelsen markeras atl
taxeringsmyndigheterna särskilt skall uppmärksamma avdragen. Sker inte detla
bör man anse alt del är fråga om s.k. misstagslaxering, vilken den

s. 136 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 136

skattskyldige kan överklaga i särskild ordning enligt
bestämmelsen i 100 § första stycket 5.

Bestämmelsen gäller i fräga om såväl den förenklade som
den allmänna självdeklaraiionen.

66b §

Genom bestämmelsen i första slycket ges
taxeringsmyndigheterna rält atl i fråga om en förenklad självdeklaralion
beslula om taxering pä grundval av uppgifier som den skaltskyldige inle har
lämnal eller annars fått ta slällning lill. Bestämmelsen avviker därmed från
den i 15 § första styckel förvaltningslagen (1971:290) föreskrivna skyldigheten
om all part före ett ärendes avgörande skall underrättas om det som tillförts
ärendel genom annan än honom själv och beredas tillfälle all yttra sig över
del.

Bestämmelserna i andra stycket öppnar möjlighet för
taxeringsmyndigheterna alt godla en lämnad förenklad självdeklaration även om
den skallskyldige genom den egentligen inle fullgjort sin
deklaralionsskyldighet.

70 §

Paragrafen innehåller de grundläggande bestämmelserna om
det särskilda meddelande som skall lillslällas en skatlskyldig som taxeras på
grundval av en förenklad självdeklaration.

Etl laxeringsmeddelande skall inle utfärdas om den
skattskyldige inle kommer att taxeras med ledning av en lämnad förenklad
självdeklaralion därför att han inle uppfyller förutsättningarna för en sådan.
Däremot skall ett meddelande utfärdas även i fräga om skallskyldig vars
laxeringar icke är beslulade, om del kan antas alt taxeringarna kommer att
grundas på en förenklad deklaration. Sä kan vara fallet exempelvis när den
skallskyldiges taxeringar icke är definitiva på grund av att han samtaxeras och
maken lämnat en fullsländig självdeklaration som ännu inte är färdigbehandlad.
Genom bestämmelsen i första stycket sista ledet ges regeringen möjlighet att
föranstalta om atl taxeringsmeddelandet också ger upplysningar om medgivna
avdrag, preliminära debiteringsuppgifter m.m.

Meddelandet skall normalt sändas till den skaltskyldige
före juni månads utgång oberoende av om han då har taxerats eller inte.
Föreskriften i sisla stycket sista meningen avser främsl fall där den
förenklade självdeklarationen har kommil in så sent all den annars gällande
tidsfristen inte räcker till.

100 §

Enligt nuvarande regler kan extraordinär besvärsrätl
föreligga enligt grunderna i 100§ första slycket 6 och andra stycket om en
skaltskyldig har överlaxerats på grund av att för hög inkomst angetts i
kontrolluppgift. Extraordinär besvärsrätt föreligger emellertid enligt punkten
6 endasl om den skatlskyldige uppfyller väsentligheiskrileriet enligt denna
punkt och de i andra slyckel angivna ursäkllighets- och nyhetskriterierna.

s. 137 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 137

Eu lillägg införs nu i försia slyckel 5 som ger den
skatlskyldige ulvidgad möjlighet att anföra besvär i särskild ordning om hans
taxering blivit oriklig på grund av atl kontrolluppgift enligt 37 S, som avser
inkomsl av tjänst eller kapital, saknats eller varil felaklig. Genom au
lilläggel införs i punklen 5 blir den extraordinära besvärsrälten oberoende av
de krilerier som anges i punkten 6 och i andra styckel.

Förslaget belräffande försia styckel 6 innebär endasl en
redaktionell ändring i anledning av förslagel i 5. Andra kontrolluppgifter än
sådana som avses i 37§ beträffande inkomsl av tjänst eller kapilal påverkas
således inte.

101 § 1 mom.

1 lagrummet regleras laxeringsintendentens (TI:s) rätt alt
anföra exlraordinära besvär.

Genom hänvisningen till 100 § första styckel 5 framgår att
TI har möjlighel all anföra besvär lill den skallskyldiges nackdel om
laxeringen blivii felaktig på grund av att kontrolluppgift enligt 37§, som
avser inkomst av Ijänsl eller kapital, saknats eller varit felaktig. Lagrummet
har i anledning av förslaget i 100 § 5 omarbetats i redaktionellt hänseende.

1 paragrafen införs ocksä en bestämmelse alt TI inle fär
anföra besvär till den skaitskyldiges nackdel om den skall som inle påförts är
alt anse som ringa. Ändringen innebär en beloppsmässig begränsning av
besvärsrälten molsvarande den som finns om efterlaxering i 114 §.

1 princip skall den föreslagna regeln tillämpas så snart
undertaxeringen föranlells av en felaktig eller saknad obligatorisk
kontrolluppgift oavsett vilken typ av deklaralion som lämnals och även om efteriaxeringsgrun-derna
är för handen. Någon ändring har dock inte gjorts i I14§ som utesluter en
tillämpning av eflertaxeringsinstilulel så snarl extraordinär besvärsrätl lill
den skatiskyldiges nackdel föreligger. Del kan nämligen, vilkel ocksä framhållils
i den allmänna moliveringen, i vissa fall vara lämpligasl all lillämpa 114 §.
Bestämmelserna kan alltså i viss mån komma alt överlappa varandra.

116f§ Paragrafen innehåller regler om undantag frän påföring
av skatlelillägg, 1 försia stycket införs nu en bestämmelse som innebär atl
skattetillägg inte skall påföras vid rättelse av oriktig uppgift i fråga om
inkomst av tjänst eller kapilal, om rättelsen har gjorls eller hade kunnat
göras med ledning av kontrolluppgift enligt 37 § som var tillgänglig för
taxeringsnämnden före laxeringsperiodens ulgång, Förslagel har sin uigångspunkt
i au risken för atl den oriktiga uppgiften skall undgå upptäckt är obetydlig i
dessa fall.

Undantagsregeln gäller alltså inle obligatoriska
kontrolluppgifter som avser inkomsl av rörelse, jordbruksfastighet eller annan
faslighet. Vidare skall uppgiflen ha kommil laxeringsnämnden till banda före laxeringspe-

s. 138 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 138

riodens slul för all kunna beaklas vid lillämpning av
denna beslämmelse. Generelll gäller atl om laxeringsnämnden inte räilal felakiigheien
Irols all kontrolluppgiften har varil lillgänglig är beslämmelsen ändå
tillämplig,

Ii6g§

Jämkningen i försia slyckel avser all markera all
förseningsavgift inle skall påföras, om den skallskyldige i räll lid lämnar en
förenklad självdeklaralion även om deklarafionsskyldigheien skall fullgöras
genom en allmän självdeklaralion.

Genom den
nya lydelsen av andra slyckel klargörs alt dubbel förseningsavgift skall
påföras, om den skallskyldige inle följer en anmaning all lämna allmän självdeklaration
när han är skyldig atl lämna en sädan,

120!}

Första slyckel i lagrummet innehåller en slraffbeslämmelse
för den som uppsålligen eller av grov oaktsamhet underiäler att fullgöra konlrolluppgiftsskyldighel
enligt 37 och 38 SS,

Genom en ändring i första slycket skärps strafflalituden
till böter eller fängelse i högsl sex mänader i stället för bara böter.

Andra slycket 5 har efter påpekande därom av lagrådet
jämkats avseende en hänvisning till 43 § 2 mom.

Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

4§ 1 mom.

Ändringen medför att den preliminära A-skall som den skatlskyldige
skall betala enligt skattetabell kommer att beräknas som om han kommer att
medges ett avdrag för intäkternas förvärvande med I 500 kr. dock högst 5% av
intäkten.

12§

Genom ändringen i 4§ kommer skattetabellerna atl ange för
låga belopp för preliminär skall i fråga om inkomsler som inle ger den skaltskyldige
rätt lill schablonavdrag enligt 33 § 2 mom. KL. Beslämmelsen i förevarande
paragraf syfiar lill att preliminär skatt för sådana inkomster skall las ul
Ulan hänsynslagande lill schablonavdragel.

Av hänvisningen till lagrummet i KL följer all det skall
vara fråga om annan intäkl av tjänst än sådan som enligt 11 kap. 2§ lagen
(1962: 381) om allmän försäkring skall anses som inkomst av anslällning. Belräffande
dessa inkomsler skall en förhöjning ske av skatteavdraget i förhållande lill
vad skattetabellerna anger så all den preliminära skallen ulgår med belopp som bältre
motsvarar vad den slutliga skallen kan anias bli. Del föruisälts att regeringen
eller myndighel som regeringen beslämmer meddelar verkställighelsföreskrifier
om detla.

s. 139 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 139

32 8

.Ändringarna i första styckel föranleds av att bestämmelserna
om ö-skatteränla ändras i 69§ UBL. Förslaget innebär att ränla på tillkommande
skalt (respitränta) skall molsvara del av riksbanken fastställda diskonto som
gällde vid utgången av december året före det år för vilkel ränla skall
beräknas med tillägg av tre procentenheter.

69§ I mom.

Den nuvarande beslämmelsen i andra slycket om all
räntebeloppen sammanlagl inle får överstiga 100000 kr. slopas med hänsyn till
förslagen om ändrad ränteberäkning i tredje och fiärde slyckel. Dessa innebär
alt ö-skatteränta på överskjutande skatt som uppgår till högst 20000 kr. skall
beräknas enligt halva den räntesats som motsvarar det av riksbanken faslslällda
diskonto som gäller vid utgången av december årel före taxeringsåret. Pä den
del som överstiger 20000 kr. beräknas ränta enligt en fjärdedel av räntesatsen.
Räntesatserna föresläs bli bestämda med högst en decimal, varvid avrundning
skall ske uppåt.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1959:551) om
beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring

4§

Förslagel innebär alt man vid beräkning av inkomsl av anslällning
skall göra avdrag för koslnader som arbetslagaren har hafl i tjänsien, i den
män koslnaderna minskade med den kostnadsersättning som arbetsgivaren betalat
den anslällde överstiger 3000 kr. Avdrag vid PGI-beräkningen kommer inte atl
göras om den skatlskyldige nöjer sig med det lill 3 000 kr, höjda schablonavdragel
enligt 33 § 2 mom, försia slyckel KL, Detta innebär att kostnadsavdrag inte
behöver göras i de fall den skallskyldige lämnar en förenklad deklaration, PGI besläms
dä till samma belopp som bruttosumman av anslällningsinkomsier som berättigar lill
PGI,

Förslaget till lag om ändring i skattebrottslagen
(1971:69)

2§

1 paragrafen regleras när ansvar för skattebedrägeri kan
komma i fräga, 1 etl nyll tredje slycke införs en beslämmelse som innebär all
en skallskyldig kan dömas för skattebedrägeri om han och den som är uppgiflsskyldig
enligt 37 § taxeringslagen kommer överens om atl kontrolluppgift endast skall
lämnas till den skatlskyldige men inle till skattemyndigheten eller alt
uppgiften lill skattemyndigheten skall innehålla ell förlagt belopp.
Förutsättningen för att den skattskyldige skall kunna dömas för skattebedrägeri
för en sådan överenskommelse bör vara all han i en förenklad självdeklaration
har intygat att hans tjänsleinkomsier överensslämmer

s. 140 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 140

med del meddelande han har fåu och atl han med anledning
av den felaktiga eller ej avlämnade kontrolluppgiften påförts skatl med för
lågt belopp, 1 subjektivt hänseende krävs atl den skattskyldige har direkt
uppsåt, dvs. att hans avsikt är all undandra sin inkomst frän beskattning.
Brottet är fullbordat i och med all skattemyndigheten har fattat beslut om påföring
av skall eller underlålil au fatta etl sådant beslut på grund av att uppgiflsskyldigheten
fullgjorls pä ell oriktigt säll.

Risken för att en dylik överenskommelse kommer all träffas
uppstår endast när förenklad deklaralion används och bestämmelsen gäller
således endasl när deklaranten har lämnat en sådan deklaration.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:1006) om
avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar

AUL innehåller i 8 S bestämmelserom alt bl.a. den som i
sin allmänna självdeklaration skall redovisa en- eller tvåfamiljsfastighet i
vissa fall skall lämna uppgifier i deklarationen om uppdrag belräffande
fastigheten. Bestämmelsen jämkas sä att uppgiflsskyldigheten också gäller den
som lämnar förenklad självdeklaralion.

Övriga lagförslag

Vad gäller övriga förslag hänvisas lill avsnitt 6.

9 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anförl hemställer jag
alt regeringen föreslår riksdagen atl anla förslagen till

1.
lag om ändring
i kommunalskattelagen (1928:370),

2.
lag om ändring
i taxeringslagen (1956: 623),

3.
lag om ändring
i uppbördslagen (1953: 272),

4.
lagom ändring i
lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962;
381) om allmän försäkring,

5.
lag om ändring
i skatlebrotlslagen (1971:69),

6.
lag om ändring
i lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighel belräffande vissa
uppdragsersättningar,

7.
lag om
upphävande av lagen (1977; 1071) om basenhet,

8.
lag om ändring
i lagen (1947:576) om slallig inkomstskatt,

9.
lag om ändring
i lagen (1970: 172) om begränsning av skaU i vissa fall.

10 Beslut

Regeringen ansluler sig lill föredragandens överväganden
och beslutar alt genom proposition föreslå riksdagen atl anla de förslag som
föredraganden har lagl fram.

s. 141 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 141

Bilaga I

Sammanfattning av betänkandet Förenklad självdeklaration (SOU
1984:21)

1 detta delbetänkande lägger vi fram förslag om ändringar
i de materiella bestämmelserna på inkomstbeskattningens område i syfte atl
förenkla deklarationsförfarandel för del stora flertalet enskilda skattskyldiga
och skapa förutsättningar för en reform av taxeringsförfarandet. Värt förslag
omfattar främst löntagare och pensionärer och bedöms kunna möjliggöra atl 4-4,5
milj, skattskyldiga lämnar en starkt förenklad självdeklaralion. Systemet
bygger på all arbetsgivarna- liksom f.n. -lämnar kontrolluppgifter på
utbetalade löner och utgående skattepliktiga förmåner. Vidare ulgår systemet
från alt banker och andra kreditinstitut lämnar konlrolluppgift på ränior, som insättare
gollskrivils under inkomslåret, saml att kontrolluppgifter från VPC m.fl. om
aktieutdelning också kommer att ingå i systemet.

Grunduppgifter och tilläggsuppgifter

Den grundläggande tanken bakom förslagel är att de
skattskyldiga som använder den förenklade deklarationen inle skall behöva uppge
sådant som skattemyndigheterna får kännedom om genom kontrolluppgifterna eller
kan inhämta genom atl använda tillgängliga register, l.ex. fastighetsregistret.
Förstnämnda uppgifter benämns i förslaget grunduppgifter. Vid sidan härav kan
den skattskyldige i viss utsträckning lämna tilläggsuppgifler i den förenklade
deklarationen.

Den förenklade självdeklaraiionen skall i första hand omfalla
inkomstslagen tjänst, kapital och småhusfastighet (villa eller fritidshus).
Den skattskyldige kan i normalfallet försäkra atl hans inkomster av anslällning
eller uppdrag och hans ersättning från försäkrings- eller arbetslöshetskassa saml
pension eller livränta överensstämmer med de kontrolluppgifter han fått. Han
behöver i så fall inte redovisa inkomslerna i deklarationen ulan bekräftar
grunduppgifternas riklighet genom atl skriva under deklarationen.

Har den skatlskyldige hafl inkomst av tjänst som inte
ingår i grunduppgifterna, t.ex. därför atl konlrolluppgift inte skall lämnas
eller den skattskyldige inte har fått kontrolluppgift, redovisar han sådana inkomsler
som tilläggsuppgifler.

I del fulll utbyggda systemet ingår bland grunduppgifterna
kreditinstitutens och VPC:s kontrolluppgifter på inkomst av kapital i form av
ränta på bankmedel och utdelning pä aktier. Vi räknar med au sä kan ske fr.o.m.
198S

s. 142 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 142

ärs taxering. 1 avvaklan på att etl system för della uppgiftslämnande
byggs upp skall dessa kapitalintäkter redovisas som tilläggsuppgifler i 1986
och 1987 års deklarationer. Om intäkterna uppgår till högst 1 000 kr. och
avdragen därifrån inle översiiger intäkterna behöver närmare uppgifter inle
lämnas.

Har den skattskyldiges skattepliktiga förmögenhel inte uppgån
till 50 000 kr. vid inkomstårets utgång behöver han inie heller redovisa
förmögenheten närmare.

Skauepliktig förmögenhet som uppgår till 50 000 kr. eller
mer kan redovisas som tilläggsuppgifi. Om den skaitcplikiiga förmogenhelen
uppgår lill 400 000 kr. fär den förenklade deklarationen inte användas även om
övriga förulsättningar är uppfyllda. 1 så fall måste den skallskyldige lämna en
fullständig deklaralion.

1 den förenklade deklarationen kan ingå en villafastighet.
1 så fall förtrycks faslighetens officiella beteckning, taxeringsvärde m.fl. uppgifier
genom skattemyndigheternas försorg. Vidare beräknas intäkl, garantibelopp,
extra avdrag och nettointäkt med utgångspunkt i alt den skattskyldige ägl
villan hela beskaltningsårel. Den som köpt eller sålt en fastighet under året mäste
använda fullständig deklaralion.

Uppgift om skuldräntor och om tonUrältsavgäld, som belalals
under året, och om skulden vid årets ulgång lämnar den skaltskyldige som tilläggsuppgifler.

Smärre aklievinsler skall kunna rymmas i systemet med
förenklad deklaration.

Schablonavdrag
m.m.

För den som lämnar förenklad självdeklaration avräknas
automatiskt från anslällningsinkomsier etl schablonavdrag om 2 000 kr. i den
män inkomsterna förslår. Avdraget får dock inle översliga 10 % av intäkterna.
Schablonavdraget som innebär en höjning av det nuvarande avdraget med 1 000 kr.,
skall omfatta även den avdragsgilla delen av koslnader för resor lill och från arbelel.
Den nuvarande beslämmelsen atl sådana koslnader får dras av endasl i den mån de
överstiger 1 000 kr. behålls.

1 schablonavdraget ingår inte kostnader i samband med ijänsteresor.
Dessa koslnader blir avdragsgilla som hittills. Den som vill ha avdrag för
sådana kostnader mäste lämna en fullständig deklaralion.

Det nu gällande lOO-kronorsavdraget frän inkomst av tjänst
för den som har andra inkomsler än arbetsinkomster, t.ex. pensionärer, slopas.

Bestämmelserna för all beräkna pensionsgrundande inkomst
har anpassats till våra förslag beträffande avdrag från inkomst av tjänsl.

I stället för del nuvarande s.k. sparavdraget om 800 kr.
under inkomst av kapilal föreslås ell individualiserat avdrag om 1 0(J0 kr. Della
innebär all avdragel medges varje skallskyldig fysisk person för sig utan möjlighel
all flyita över del helt eller delvis till make eller annan sambeskaitad
person. Avdraget skall i likhel med det nuvarande inte vara underskottsgrundande.

Vi föreslår vidare att avdrag för förvaltningskostnader
från kapitalinkomster inle medges upp lill etl belopp av 1 000 kr. Kostnader
därutöver blir

s. 143 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 143

avdragsgilla på samma sätl som f.n. men måste redovisas i
en fullständig deklaralion. Ränta på överskjulande skatt blir skattefri och
utgår med reducerad procentsats.

Vad beträffar inkomst av lillfällig förvärvsverksamhel
införs ell avdrag om 1 000 kr, för varje skatlskyldig för vinst vid försäljning
av aklier som innehafts mindre än två år. Del nuvarande avdragel för s,k. äldre
aktier, 3 000 kr., som är delsamma för ensamstående och för makar gemensaml,
omvandlas lill elt individuellt avdrag om 2 000 kr. Avsiklen är att en
skattskyldig, som äger aktier och som i övrigt uppfyller förutsättningarna för atl
få använda den förenklade deklarationen, inle skall behöva lämna en fullständig
deklaralion fastän han gjort smärre försäljningar av aklier, teckningsrätter e.d.

Allmänna avdrag m.m.

I fråga om de allmänna avdragen erinrar vi om alt förslag
från andra kommittéer nyligen lagls fram om att ersälla förvärvsavdraget och avdragel
för underhäll av inte hemmavarande barn med stöd i annan form. Vi understryker
den slora vinsl detla skulle innebära från skalteförenklingssyn-punkt och
räknar i vårt förslag med att dessa avdrag slopas. Detsamma gäller
skattereduktionen för s.k. hemmamake och ensamslående med barn.

Del enda allmänna avdrag som fär yrkas i den förenklade deklarafionen
är avgifter för pensionsförsäkring. Del görs som lilläggsuppgift.

Avdrag för nedsatt skatleförmåga för folkpensionärer
medges i stort enligt samma metod som gäller f.n. Molsvarande avdrag för
sjukdomskostnader slopas däremot och ersätts med stöd i annan form.

Våra förslag lill ändrade materiella bestämmelser omfaltar
givetvis även dem som lämnar fullständiga deklarationer.

Deklarationsblanketter och taxeringsbesked

Vi har tagit fram en tvåsidig blankett för den förenklade
självdeklarationen. Den skatlskyldige skall pä första sidan bekräfta grunduppgifternas
och ev. tilläggsuppgifters riklighet genom sin underskrift på heder och
samvete. Särskilt utrymme finns på båda sidorna för tilläggsuppgifler.
Särskilda yrkanden eller uppgifter av annal slag än föreskrivna lilläggsuppgifter
kan inte tas med i blanketten. Den som vill lämna fler uppgifter än som ryms på
den förenklade deklarationen får i stället fylla i en fullsländig deklaration.

Vi föreslår inga principiella ändringar i den fullständiga
deklarationen. Såväl den fullständiga som den förenklade deklarationsblanketten
skall även fortsättningsvis skickas ut till de skattskyldiga med namn. adress m.fl,
uppgifter förtryckta. Vi föreslår emellertid valfrihet för den som fåll en
blankett för förenklad deklaration au \ stället använd-a den fullständiga om
han så önskar.

Inga principiella ändringar föresläs beträffande skyldighelen
att deklarera.

Den som använder den förenklade blanketten kommer atl
under juni taxeringsåret få ett meddelande (taxeringsbesked). Av
taxeringsbeskedet

s. 144 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85: 180 144

framgår bl.a. vilka konlrolluppgifter taxeringen grundas
på. Syflel är atl upplysa de skattskyldiga om vad som legat lill grund för
taxeringen och att möjliggöra omprövning under taxeringsperioden.
Taxeringsbeskedet skall innehålla en specifikation av de olika intäktsposterna
och utfärdas endast vid 1986 och 1987 års laxeringar. Vid 1988 års taxering är avsiklen
att ersätta taxeringsbeskedel med en tidigareläggning av skattsedelsulskriften
och avräkningen av preliminär skatl. Våra överväganden i den delen redovisas i
ett kommande betänkande.

Kontrolluppgifter

Arbetsgivarnas uppgiftsskyldighel utökas något. De skall i
kontrolluppgifterna ange inte bara förekomslen av en förmän utan också värdera
den i de fall del rör sig om fri bostad, fri lunch, fri bil m.m. Liksom i dag
används i första hand personnummer som idenlifieringsbegrepp i konlrolluppgiflerna.
Det formulär, som tagiis fram av en arbeisgrupp inom den s,k, EKO-kommissionen,
kommer all underläila uppgiflslämnandel.

Som förul antytts anser vi del lämpligl all genomföra
kreditinstitutens uppgiftsskyldighet för räntor och skattemyndigheternas
användning av dessa kontrolluppgifter i två steg. Fr,o,m. 1986 års taxering
skall konlrolluppgift ulfärdas om ränlebeloppet uppgår till minsl 500 kr, eller
kapitalbehållningen är minsl 5 000 kr. Systemet blir då testat och uppdaterat
bl,a. för att säkerställa korrekta personnummer i kontrolluppgifterna. Fr.o,m.
1988 års taxering ulfärdas kontrolluppgift om ränlebeloppet uppgår lill minst
100 kr. eller kapitalbehållningen är minst 1 000 kr. Uppgiflerna skall dä tjäna
lill ledning för taxeringen.

Taxering och kontroll

1 normalfallet kommer laxeringen atl besiämmas med ledning
av kontrolluppgifter från arbelsgivare, kreditinstitut m.fl. och
skattemyndigheternas registeruppgifter. Taxeringen grundas vidare på de lilläggsuppgifter
den skatlskyldige lämnar i den förenklade deklarationen. Samtliga uppgifter
registreras med hjälp av ADB. Uppgiflerna sammanställs maskinelll och
taxeringen sker med hjälp av dalamaskin. Samtidigt beräknas den pensionsgrundande
inkomslen. Slutgiltigt besked om laxeringen lämnas i skattsedel på slutlig skalt.

1 den förenklade deklarationen förekommer
siffersammanställningar endast i fråga om lilläggsuppgifter.

Skaiiekontrollen i del förenklade deklarationssyslemet
begränsas i huvudsak till ADB-tester.

1 avvaklan på våra förslag lill förändrat laxeringsförfarande.
som vi avser att lägga fram i ett betänkande omkring årsskiftet 1984/85, skall
de formella taxeringsbesluten liksom f.n. fattas av TN.

Besvärsrätl

Extraordinär besvärsrätl skall föreligga såväl för de
skattskyldiga som del allmänna om en laxering blivit felaktig på grund av alt
en kontrolluppgift

s. 145 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 145

enligt 37 § TL har saknats eller varit oriktig. För sådana
felaktigheter skall inte skattetillägg påföras. 1 fråga om den skattskyldiges
straffansvar för felaktiga uppgifter enligt skattebrottslagen föreslår vi en
ändring endast för det fall att en anställd och en arbetsgivare träffat
överenskommelse i syfte att omintetgöra en beskattning enligt det förenklade
deklarationssystemet. Inga ändringar föreslås beträffande ansvaret för skattens
betalning.

Det förenklade deklarationssyslemet leder lill att
skattekontrollen till stor del kan flyttas över från de skattskyldiga till kontrolluppgiftslämnarna.
För att understryka vikten .av att korrekta kontrolluppgifter lämnas bör straffsanktionerna
skärpas någol. Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet åsidosätter
kontrolluppgiftsskyldigheten bör kunna dömas lill böter eller fängelse i högst
sex månader.

Genomförande och kostnader

Det förenklade deklarationssyslemet bör genomföras i ell
första steg fr.o.m. 1986 års taxering. Fr.o.m. 1988 års taxering byggs systemet
ut till all omfatta även ränteintäkter från banker och andra kreditinstitut
samt utdelning på börsnoterade aktier. Redan från början kan systemet omfatta
3,5-4,0 milj. skattskyldiga.

Andringarna av de materiella beskattningsreglerna beräknas
sammantagna medföra ett skattebortfall i storleksordningen 1 miljard kr.
årligen. Å andra sidan resulterar det förenklade deklarationssystemet i
administrativa besparingar på olika sätt. Våra förslag innebär även vissa
förenklingar beträffande de fullständiga deklarationerna. Sammantaget skapar
förslagen fömtsättningar för att slutgiUigt gå över till en ordning där all
deklarationsgranskning sker av tjänstemän. Att helt slopa den s.k.
fritidsgranskningen beräknas medföra en besparing av ca 35 milj. kr. Bland
andra besparingar bör nämnas de minskade hanteringskostnaderna och den starki
reducerade registreringsvolymen. Att beräkna dessa besparingar i kronor är dock
knappast möjligt.

På sikl möjliggör det förenklade deklarationssystemet att
granskningsresurserna i successivt ökande grad kan koncentreras på de
svårkontrollerade deklarationerna.

10 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 180

s. 146 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 146

BUaga2

Lagförslagen i betänkandet SOU 1984:21

1 Förslag till

Lag om förenklad självdeklaration

Härigenom föreskrivs följande.

1
§ I denna lag
ges beslämmelser om förenklad självdeklaration vid inkomst-och
förmögenhetstaxering enligt taxeringslagen (1956:623) och om taxering då en
sådan deklaration har lämnals.

2
§ Om inte annat
framgår av denna lag gäller bestämmelserna i taxeringslagen (1956:623) i
tillämpliga delar.

När i denna lag uttryck används som förekommer i
kommunalskattelagen (1928:370) eller i lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt har de samma innebörd som i dessa lagar.

Vad i denna lag sägs om makar skall i tillämpliga delar
också gälla i fråga om skattskyldiga som avses i 65 § sista stycket
kommunalskattelagen.

Huruvida någon är att anse som bosatt här i riket, skall
avgöras efter de i anvisningarna till 53 § kommunalskalielagen stadgade gmnderna.

3 § Fysisk person som har varit bosatt i riket
under hela beskattningsåret får,

om inte annat följer av 4 §, lämna en förenklad självdeklaration enligt denna

lag, om han endast skall lämna uppgift om intäkt, ullägg, kostnad eller

förmögenhet som nedan sägs, nämligen

1) intäkter inom inkomstslaget tjänsl, under
förutsättning att inga andra

avdrag yrkas för intäkternas förvärvande än sådant avdrag som medges utan

särskild utredning enligt 33 § 2 mom. första stycket kommunalskattelagen

(1928:370),

2) intäkter eller koslnader inom inkomstslaget kapital som
utgörs av

ränta på obligationer eller på utlånade eller i bank eller annorstädes insatta

medel,

utdelning på svenska aklier och andelar i svenska
aktiefonder eller ekonomiska föreningar,

intäkt av bostad eller annan förmån av fastighet som
tillkommit medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag i denna
hans egenskap under förulsättning all sådan bostad eller förmån dels har
tillkommit medlemmen eller delägaren under hela beskattningsåret, dels ej mot
vederlag har varit av medlemmen eller delägaren upplåten till annan under

s. 147 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 147

beskattningsåret,

gäldränta som skall hänföras till inkomstslaget kapital
enligt 39 § 1 mom. första styckel kommunalskattelagen,

3)
intäkter eller
kostnader inom inkomstslaget annan faslighel beträffande en under hela
beskattningsåret innehavd fastighet för vilken intäkten skall beräknas enligt
bestämmelserna i 24 § 2 mom. första stycket kommunalskattelagen och för vilken
taxeringsvärde har blivit bestämt för beskattningsåret,

4)
avgift för
pensionsförsäkring som ägs av honom själv och som inle är en tjänslepensionsförsäkring,

5)
garantibelopp,
som skall tas upp som skattepliktig inkomst,

6)
en vid beskattningsårets
utgång skattepliktig förmögenhet eller en tillsammans med make, föräldrar eller
barn gemensamt beräknad skattepliktig förmögenhet enligt lagen om statlig
förmögenhetsskatt (1947:577) om högst 400 000 kronor, eller

7)
sådani tillägg
som anges i 10 § 6 mom. fjärde stycket lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt, under fömtsättning att uppgift om tillägget lämnats på
kontrolluppgift i enlighet med bestämmelserna i 37 § 2 mom. tionde stycket
taxeringslagen (1956:623).

4 § Vad i 3 § sagts gäller inte

1)
den som är
företagsledare i fåmansföreiag, är närstående till sådan person eller är
delägare i fåmansföreiag,

2)
den vars make
är skyldig att lämna uppgift beträffande förvärvskälla inom inkomstslagen
jordbruksfastighet eller annan fastighet, för vilken intäkten skall beräknas på
annat sätt än enligt 24 § 2 mom. första stycket kommunalskattelagen (1928:370),
eller rörelse,

3)
den som är
skyldig att i sin självdeklaration lämna uppgift enligt lagen (1982:1006) om
avdrags- och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar, eller

4)
den som, utöver
vad deklarationsformuläret föranleder, vill meddela upplysningar till ledning
för egen taxering.

5 § Förenklad självdeklaration skall innehålla:

1) den skattskyldiges namn och postadress, hemortskommun
och hemvist i

kommunen samt personnummer,

2)
uppgifter som
behövs för att bestämma om den skattskyldige skall taxeras som gift eller ogift
skattskyldig,

3)
de intäkter och
de avdrag, som är att hänföra till förvärvskälla inom inkomstslagen annan fasfighet,
tjänst eller kapital; och skall därvid i fråga om annan fasUghel särskilt anges
dels beskaffenheten av den skattskyldiges innehav av fastigheten, dels
fastighetens taxeringsvärde för beskattningsåret,

4)
avgift för
pensionsförsäkring, som den skattskyldige yrkar avdrag för vid taxeringen,

5)
garanubelopp
samt

6)
den
skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret.

Förenklad självdeklaration skall dessutom innehålla de
uppgifter som

s. 148 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85; 180 148

erfordras för beräkning av pensionsgrundande inkomsl
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Dä skattskyldig skall taxeras för barns förmögenhet skall
uppgift även lämnas om sådan förmögenhet.

6 § Förenklad självdeklaration skall avges på heder och
samvete samt

avfattas på blankett enligt fastställt formulär.

Uppgifter om intäkt, tillägg, kostnad eller förmögenhel
lämnas som grunduppgift eller tilläggsuppgifi. Grunduppgift lämnas om

1)
intäkt eller
tillägg för vilken den skaltskyldige erhållit kontrolluppgift som upprättats i enlighel
med bestämmelserna i 37 § taxeringslagen (1956:623),

2)
skattepliktig
förmögenhet om den vid slutet av beskattningsåret inte uppgår till 50 000
kronor.

Övriga uppgifter om intäkt, kostnad eller förmögenhet
lämnas som tilläggsuppgift.

7 § När en förenklad självdeklaration har lämnals enligt
denna lag sker

taxering på följande sätt.

Taxering av intäkt, tillägg eller tillgång som lämnats som
gmnduppgift sker med ledning av kontrolluppgift som lämnats enligt
bestämmelserna i 37 § taxeringslagen (1956:623).

Taxering av intäkt, kostnad eller skattepliktig
förmögenhet som lämnats som tilläggsuppgift sker med ledning av sådan uppgift.

Vid taxeringen medges sådana avdrag som tillkommer
skattskyldig utan särskild utredning.

8 § Är avlämnad förenklad självdeklaration inte så
upprättad, som i denna

lag föreskrivs, får den skattskyldige anmanas att inkomma med felande

uppgift eller, där deklarationen är i väsentliga avseenden bristfällig, med ny,

på behörigt sätt upprättad förenklad självdeklaraUon.

Om vid utredning framkommer att taxering inte kan ske med
ledning av en lämnad förenklad självdeklaration, får anmaning innehålla
föreläggande för den skattskyldige att i stället lämna en allmän eller en
särskild självdeklaration.

Vid anmaning enhgt denna lag gäller bestämmelserna i 51-55
§§ taxeringslagen (1956:623).

9 § Taxeringar som har beslutals med ledning av en
förenklad självdekla

ration skall tas upp i ett särskilt regisler (taxeringsuppgiftsregisler). I
registret

skall för varje skattskyldig anges särskilt dels de uppgifter som enligt 68 §

taxeringslagen (1956:623) skall anlecknas i skattelängd, dels de ytterligare

uppgifter som har tjänat till ledning vid taxeringarna.

Taxeringsuppgiftsregister enligt första stycket skall
upprättas av den lokala skattemyndighet som har att ta upp beslutade taxeringar
i skattelängd enligt 68 § taxeringslagen. Sedan sex år har förfluUl efter
taxeringsårets utgång skall registret förstöras.

s. 149 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 149

10 § För skattskyldig vars taxeringar har beslutats
med ledning av en

förenklad självdeklaration skall utfärdas ett särskilt meddelande {taxerings-

besked) med information om de uppgifter som har tjänat till ledning vid

taxeringarna.

Taxeringsbesked utfärdas av den lokala skattemyndighet som
har all ta upp beslutade taxeringar i skattelängd enligt 68 § laxeringslagen
(1956:623).

Taxeringsbesked skall tillställas den skatlskyldige före
utgången av juni under taxeringsåret.

11 § De närmare föreskrifter som erfordras för
tillämpningen av denna lag

meddelas av regeringen.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1985 och lillämpas
första gången vid 1986 års taxering. I fråga om uppgifter som avses i 37 § 1
mom. 4 b taxeringslagen (1956:623) tillämpas bestämmelsen i 6 § tredje stycket
1) första gången vid 1988 års taxering. Vid 1986 och 1987 års taxeringar lämnas
ifrågavarande uppgifter som tilläggsuppgifter i den förenklade självdeklarationen.

2 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskatteiagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen
(1928:370)

dels att 46 § 3 mom. skall upphöra att gälla,

dels atl 19 §, 33 § 1 och 2 mom., 35 § 3 mom., 39 § 1 och
3 mom., 46 § 2 mom., 50 §2 mom., 52 § 1 mom., punkt 1 av anvisningarna ull 19 §,
punkt 4 av anvisningarna till 33 § samt punkt 2 av anvisningarna till 50 §
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 §'

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning eller eljest på gmnd av giftorätt
tillfallit make eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av
oskift bo eller gåva;

vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i
andra fall än som avses i 35 § 3-4 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på
här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt
lotteri eller vid vinstdragning på utländska premieobligationer, som uppgår
till högst 100 kronor;

ersättning, som på gmnd av försäkring jämlikt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976:380)

'Senaste lydelse 1983:1043.

s. 150 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 150

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om
icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp
för år eller utgör föräldrapenning, så ock sädan ersättning enligt annan lag
eller särskild författning, som utgått annorledes än pä grund av
sjukförsäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i
arbete eller under militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen
(1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om
krigsskadeersättning till sjömän om icke ersättningen grundas på
förvärvsinkomst av 6 000 kronor eller högre belopp för år, ävensom ersättning,
vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit någon på grund av annan
försäkring, som icke tagits i samband med tjänsl, dock att till skattepliktig
inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form av livränta i den mån
livräntan är skattepliktig enUgt 32 § 1 eller 2 mom., så ock ersättning som
utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet undantag, annan
ansvarighetsförsäkring eller på grund av skadeståndsförsäkring och avser
förlorad inkomsl av skattepliktig natur;

ersättning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt
grunder som fastställts i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer till den del ersättningen utgår under de första trettio
dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas så att
ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högst 30 kronor och för övriga
dagar till högst 6 kronor för dag;

belopp, som till följd av försäkringsfall eller återköp av
försäkringen utgått på grund av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning eller annan ersättning för skada på
egendom, dock att skatteplikt föreligger dels i den mån ersättningen avser
driftbyggnad på jordbmksfastighet, byggnad på fastighet som avses i 24 § 1
mom., byggnad som är avsedd för användning i ägarens rörelse eller sådan del av
värdet av markanläggning som får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag,
dels i den mån köpeskilling, som skulle ha influtit orn den försäkrade eller
skadade egendomen i stället hade sålts, hade varil atl hänföra till intäkt av
fastighet eller av rörelse och dels i den mån ersättningen eljest motsvarar skattephktig
intäkt av eller avdragsgill omkostnad för fastighet eller rörelse;

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som
utgått på gmnd av annan personförSäkring än pensionsförsäkring eller sådan
sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt
vinstandel, som utgått på grund av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på gmnd
av skadeförsäkring, för vilken rätt till avdrag för premie icke förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956:293) om ersättning åt
smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6 000 kronor
eller högre belopp för år;

periodiskt understöd eller därmed jämförlig periodisk
intäkt, i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 §
icke är berättigad till avdrag för utgivet belopp;

stipendier till studerande vid undervisningsanstalter
eller eljest avsedda för mottagarens utbildning;

studiestöd enligt 2, 3 eller 4 kap. studiestödslagen
(1973:349), internaibidrag, återbetalningspliktiga studiemedel och
resekostnadsersättning enligt 6 och 7 kap. samma lag samt sådant särskilt
bidrag vilket enligt av regeringen

s. 151 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85: 180 151

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

eller slatlig myndighet meddelade bestämmelser utgår Ull
deltagare i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag
likställda, och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för koslnader
som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänt barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas
skatt enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt;

konlantunderstöd, som utgives av arbetslöshetsnämnd med
bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om
allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4 § samma lag som
utgör ersättning för merkostnader samt hemsjukvårdsbidrag, som utgår av
kommunala eller landstingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunall bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om
hustrutillägg och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bosiadsbidrag som avses i förordningen (1976:263) om
statliga bostadsbidrag till barnfamiljer, förordningen (1976:262) om
statskommunala bostadsbidrag eller förordningen (1977:392) om statskommunala
bostadsbidrag till vissa folkpensionärer m.fl.;

sådan gottgörelse för utgift eller kostnad som
arbetsgivare uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke
medgivits vid taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit från
pensionsstiftelse, till den del stiftelsen ej ägt andra medel för att lämna gotlgörelsen
än sådana för vilka avdrag icke åtnjutits vid avsättning ull stiftelsen;

kompensation av staten för bensinskatt på bensin som förbmkats
vid yrkesmässig användning av motorsåg;

intäkter av försäljning av vilt väx- intäkter av försäljning av vilt väx-

ande bär
och svampar som den ande bär och svampar som den

skattskyldige själv plockat till den skattskyldige själv plockat Ull den

del intäkterna under ett beskatt- del intäkterna under ett beskatt

ningsår inte överstiger 5 000 kronor, ningsår inte överstiger 5 000 kronor,

såvida intäkterna inte kan hänföras såvida intäkterna inte kan hänföras

till rörelse som den skattskyldige till rörelse som den skattskyldige

driver eller utgör lön eller liknande driver eller utgör lön eller liknande

förmån. förmån;

ränta enligt 69 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272).

Beträffande
vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbrukare m.fl. gäller särskilda
bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna Ull 21 §.

33 §

1 mom. Frän intäkl av tjänst må avdrag göras för samtliga
utgifter, vilka äro atl anse som kostnader för fullgörande av tjänsten, såvitt
icke för samma

-Senaste lydelse 1975:1347.

s. 152 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 152

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kostnader anvisats särskilt anslag, som, på säll i 32 § 3
mom. är sagt, ej skall upptagas såsom intäkt. Avdrag får i enlighet härmed ske
för, bland annat:

avgifter som den skattskyldige erlagt för sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, som tagits i samband med tjänsl, så ock avgifter som den
skatlskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen eller efterlevandes
pensionering annorledes än genom försäkring;

hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal,
för vilken den skattskyldige haft att själv vidkännas utgift;

kostnad för arbetsbiträde, som den skaltskyldige använt
för tjänsts utförande och som han själv avlönat;

förlust å medel, för vilka den skatlskyldige varit på
grund av sin tjänst redovisningsskyldig;

kostnad för resor i tjänsten, där ej, vad angår
statstjänst, särskild ersättning varit därför anvisad;

kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varil
nödigt för tjänstens fullgörande.

Har den skattskyldige för sin utbildning eller eljesl i
och för tjänsten ådragit sig gäld, må ock ränta å sådan gäld avdragas.

2mom. Skattskyldig, som haft 2 mom. Skatlskyldig, som haft

intäkt av tjänst i form av kontant lön intäkt av tjänst i
form av kontant lön

eller sådan annan ersättning, som eller sådan annan ersättning, som

enligt 11 kap. 2§ lagen (1962:381) enligt 11 kap. 2§ lagen (1962:381)

om allmän försäkring skall anses om allmän försäkring skall anses

som inkomst av anställning, skall som inkomst av anställning, skall

utöver kostnader som avses i punk- utöver kostnader som avses i punk

terna 3 och 4 av anvisningarna anses terna 3 och 4 av anvisningarna anses

ha haft utgifter till ett belopp av ha haft utgifter till ett belopp av

minst 1 000 kronor. Avdraget får minsl 2 000 kronor. Avdraget får

dock inte överstiga fem procent av dock inte överstiga tio procent av

intäkten avmndat till närmast högre intäkten avrundat till närmast högre

hundratal kronor. hundratal kronor.

Skattskyldig, som haft intäkt av Avdrag för kostnader för resor lill

tjänst, i annat fall än som avses i och från
arbetsplatsen medges på sätt första stycket, skall anses ha haft närmare angives
i punkt 4 av anvis-utgifter som avses i 1 mom. tiU ett ningarna. belopp av minsl
100 kronor.

Vad i första och andra styckena sägs skall inte gälla, om
summan av utgifterna uppgår till eller överstiger summan av intäkterna, och inle
heller i den mån avdraget genom tillämpning av nämnda stycken skulle komma att
överstiga summan av intäkterna.

35 §

3 mom.* Realisationsvinst på 3
mom. RealisaUonsvinst på

'Senaste lydelse 1982:421. "Senaste lydelse
1983:1043.

Föreslagen
lydelse

grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond, delbevis
eller teckningsrätt lill aktie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbolag
eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie
är i sin helhet skattepliktig, om den skaltskyldige innehaft egendomen mindre
än två år. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst under
en beskattningsår, minskat med avdragsgill del avförlust vid avyttring samma
år av egendom som avses i detta stycke, äger skattskyldig åtnjuta avdrag med
1 000 kronor. För vissa aktier och andelar tillämpas bestämmelserna i 3 a
mom.

Avyttrar skaltskyldig egendom som avses i detta momeni
och som den skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procenl av
vinsten skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig
realisationsvinst enligt detta stycke under ett beskattningsår, minskat med
avdragsgill del av förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i
detta stycke, äger skattskyldig åtnjuta avdrag med 2 000 kronor.

I intet fall får skattskyldig åtnjuta

avdrag enligt första eller andra styck

el med högre belopp än som svarar

mot sammanlagda beloppet av

skattepliktig realisationsvinst

minskal med avdragsgill del av förlust som där nämns.

Nuvarande lydelse

grund av avytlring av aktie, andel i aktiefond, delbevis
eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller i handelsbolag
eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt eller aktie är
i sin helhet skattepliktig, om den skattskyldige innehaft egendomen mindre än
två år. För vissa aktier och andelar

tillämpas
3 a mom.

beslämmelserna

Avyttrar skaltskyldig egendom som avses i della moment och
som den skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten
skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst
enligt detta slycke under etl beskattningsår, minskat med avdragsgill del av förlusl
vid avyttring samma år av egendom som avses i della stycke, äger skatlskyldig
åtnjuta avdrag med 3 000 kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret
värn gift och levt ullsammans med sin make, får sådant avdrag åtnjutas för dem
båda gemensamt med 3 000 kronor. I inlet fall får dock skatlskyldig åtnjuta
avdrag med högre belopp än som svarar mol sammanlagda beloppet av skattepliktig
realisationsvinst enligt detla stycke minskat med avdragsgill del av förlust
som nyss nämnls.

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra
strukturrationalisering som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller
delvis, om företag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om
detta senast den dag avyiiringen sker.

Prop.
1984/85:180 154

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan
tvångsförsäljning som anges i 2 § första styckel 1) lagen (1978:970) om
uppskov med beskattning av realisaUonsvinst, är - oavsett lidpunkien för
förvärvet -endasl 40 procent av vinsten skattepliktig.

Bestämmelsen i 2 mom. iredje stycket äger motsvarande lillämpning
pä egendom som avses i delta moment.

Överiåls aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag,
ekonomisk förening eller ulländskl bolag till svenskt företag inom samma
koncern, skall - där ej annal följer av nionde stycket - beskattning av
realisationsvinst inte äga mm, om moderföretaget i koncernen är aktiebolag
eller ekonomisk förening och den överlåtna aktien eller andelen innehas som ett
led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fastighet, värdepapper
eller annan därmed likartad lös egendom. I fall som nu avses skall den
överlåtna aktien eller andelen anses förvärvad av det övertagande företaget vid
den lidpunkl och för den anskaffningskostnad som gällt för del överlåtande
företagel. Om överlåtelsen sker till utländskt företag, kan regeringen eller
myndighet som regeringen beslämmer medge befrielse från
realisationsvinstbeskattningen. Beslämmelserna i detta slycke om beskattning av
realisationsvinst tillämpas även i fråga om avdrag för realisationsförlust.
Avdrag för realisationsförlust får dock inte i något fall göras på grund av
avyttring av aktier eller andelar till utländskt koncernföretag.

Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller
ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967
av någon som har etl bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen,
beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller
andel i bolagel eller föreningen som om avyttringen avsett mol aktien eller
andelen svarande andel av fasligheten. Vad nu sagts fär inte föranleda att
skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att avdragsgill
realisationsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment. Beslämmelserna
i detta stycke gäller endasl om sådan fastighet utgör bolagels eller
föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inte vid avyttring av akue i
sådant bostadsaktiebolag eller andel i sädan bostadsförening som avses i 24 § 3
mom., om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa men ej alla
bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan
hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fängeshandling-en. Om vinsten
vid försäljning av aktie eller andel pä grund av bestämmelserna i detta stycke
beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid avytlring av faslighel,
skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen
av fastigheten.

Avyttrar skattskyldig akUe i aktiebolag och finns vid avyttringen
obeskattade vinstmedel i bolaget lill följd av atl slörre delen av dess
tillgångar före avyttringen av aktien överiåuts på den skattskyldige eller
annan, skall som skatleplikUg realisationsvinst räknas vad den skattskyldige
erhåller för aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av
bolagets tillgångar ägt rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom två
år efter avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överlåts
på den skatlskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag.

Prop.
1984/85:180 155

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

handelsbolag eller ekonomisk förening, vari den
skattskyldige eller honom närstående person har etl bestämmande inflytande. Har
överlåtelse av tillgång i bolaget ägt mm efter utgången av det beskattningsår
då skallskyldighel för realisationsvinst vid avyttringen av aktie i bolaget
uppkom, skall realisationsvinst enligt delta slycke tas till beskatlning på
samma sätt som vid efterlaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu sagls äger
motsvarande lillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag eller ekonomisk
förening. Riksskatteverkel får medge undantag från detta stycke, om det kan
antas att avyttringen av aklien eller andelen sketl i annat syfte än att
erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan fråga
får talan inte föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i elt aktiebolag, vari
aktierna lill huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas - direkl
eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller ett fålal
fysiska personer (fåmansbolag), lill etl annat fåmansbolag, vari aktie - direkt
eller genom förmedling av annan - ägs eller inom två år efter avyttringen vid
något tillfälle kommer atl ägas av den skatlskyldige eller honom närstående
person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skaltskyldige
erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i del bolag, som förvärvat aktien, anses
den skattskyldiges aktieinnehav i ett annal fåmansbolag, som inom två år efler avyttringen
förvärvar större delen av tillgångarna i någol av fämansbolagen. Har överiålelse
av aktie i del förvärvande bolaget eller i bolag, som förvärval slörre delen av
tillgångarna i något av fämansbolagen, ägl mm efter uigången av del
beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst enligt detla styckel
uppkom fär realisationsvinsten tas till beskattning pä samma sätt som vid eftertaxering
för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskrivits äger molsvarande tillämpning i
fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eller andel i sådant bolag eller
förening liksom teckningsrätt till aktie eller annan rättighet jämförlig med
aktie. Sker avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller
föreligger andra synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighet, som
regeringen bestämmer, för särskilt fall medge undantag från tillämpning av
detta stycke.

Som närslående person räknas i detta moment föräldrar,
far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller
syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av
nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och
fosterbarn.

39 §

1 mom. Från bruttointäkt som 1 mom. Från bruttointäkt som

avses i 38 § 1 mom. får avdrag avses i 38 § 1 mom. fär avdrag

göras för förvaltningskostnad saml göras för förvaltningskostnad samt

för gäldränta, som inle skall dras av för gäldränta, som inle skall dras av

enligt beslämmelserna i 22, 25, 29, enligt beslämmelserna i 22, 25, 29

33 och 36 §§ saml i 2 mom. av denna och 36 §§ samt i 2 mom. av denna

paragraf. paragraf.

Senaste lydelse 1979:612.

Nuvarande
lydelse

3 mom.'' Fysisk person, som haft intäkl varom i 38 § 1
mom. förmäles, äger, där bruttointäkten överstiger sammanlagda beloppet av de (
1 mom. avsedda kostnaderna, utöver avdrag för dessa kostnader åtnjuta extra
avdrag med 800 kronor. Har den skattskyldige under beskattningsåret varit gift
och levt tillsammans med andra maken, må nu avsett avdrag för dem båda
gemensamt åtnjutas med 1 600 kronor. 1 inlet fall må dock skattskyldig åtnjuta exlra
avdrag med högre belopp än som svarar mot skillnaden mellan bruttointäkten och
summan av de /1 mom. avsedda kostnaderna.

Föreslagen lydelse

För fysisk person medges avdrag för förvaltningskostnader
bara för den del av koslnaderna som överstiger I 000 kronor under beskaltningsårel.

3 mom. Fysisk person, som har intäkl som nämns i 38 § 1
mom., får om bruttointäkten överstiger sammanlagda beloppet av de enligt 1
mom. avdragsgilla kostnaderna, utöver avdrag för dessa koslnader medges extra
avdrag med / 000 kronor. Skattskyldig får dock inte medges avdrag enligt della
momeni med högre belopp än som svarar mot skillnaden mellan bruttointäkten och
summan av de enligt 1 mom. avdragsgilla kostnaderna.

s. 157 Kontrollera mot PDF

46 §

2 mom.'' I hemortskommunen får skattskyldig, som varil
bosatt här i riket under hela beskattningsåret, dessutom göra avdrag:

1)
för periodiskt underslöd
eller därmed jämförlig periodisk utbetalning, som inle får dras av från
inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av punkt 5
av anvisningarna;

2)
för påförda egenavgifter
enligt lagen (1981:691) om socialavgifter som inte får dras av från inkomsten
av särskild förvärvskälla;

3)
utgär enligt
SFS 1982:421. 3) utgår enligt SFS 1982:421.

4)
för
belopp som den skatlskyldige enligt vid självdeklarationen fogat intyg eller
annat skrif digt bevis under beskattningsåret har belalal för eller
tillgodoräknats som underhåll av icke hemmavarande barn inull dess barnet fyUt
18 år eller intUl dess det fyllt 21 år om det genomgår grundskola,
gymnasieskola eller därmed jämförlig grundutbildning, dock högst med 3 000
kronor för varje barn;

5) utgår enligt SFS 1976:460. 5) ulgår enligt SFS 1976:460,

"Senaste lydelse 1975:312. 'Senaste lydelse 1982:421.

Prop.
1984/85:180 157

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6) för avgift som den skattskyldige har betalat under
beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som
ägs av arbetsgivare, om försäkringen ägs av den skattskyldige.

Har skattskyldig under beskatt- Har skattskyldig under beskatt-

ningsåret varit skyldig att betala ningsåret varit skyldig
atl betala sjömansskatt, medges avdrag för sjömansskatt, medges avdrag för
periodiskt understöd, avgift för pen- periodiskt understöd och avgift för sionsförsäkring
och underhållsbi- pensionsförsäkring, som anges i fördrag, som anges i första
stycket 4) sta stycket 6), endasl i den mån och 6), endast i den mån hänsyn
inte hänsyn inte tagits till understödet tagils till understödet, avgiften
eller eller avgiften vid beräkningen av underhållsbidraget vid beräkningen
sjömansskatt, av sjömansskatt.

Om skattskyldig varit bosatt här i riket endast under en
del av beskattningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den mån del belöper
på nämnda lid.

Avdrag för avgift som avses i första stycket 6) fär inte
överstiga den skatiskyldiges A-inkomst för antingen beskattningsåret eller årel
närmasl dessförinnan och beräknas med hänsyn till storleken av sådan inkomst. I
fråga om sådan A-inkomst som hänför sig till jordbmksfastighet eller rörelse
eller som hänför sig lill anställning, om den skattskyldige helt saknar
pensionsrätt i anställning och inte är anställd i aktiebolag eller ekonomisk
förening vari han har sådant bestämmande inflytande som avses i punkt 2 e femte
stycket av anvisningarna till 29 §, får avdragel uppgå till sammanlagt högst 35
procent av inkomsten till den del den inte överstiger tjugo gånger det
basbelopp som enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring bestämts för året
närmast före taxeringsåret samt högst 25 procent av den del av inkomsten som
överstiger tjugo men inte trettio gånger nämnda basbelopp. I fråga om övrig
A-inkomst får avdraget uppgå till högst 10 procent av inkomsten till den del
den tillsammans med A- inkomst enligt föregående mening inte överstiger tjugo
gånger nämnda basbelopp. 1 stället för vad som angivits i andra och iredje
meningarna av detta stycke får avdraget beräknas till högst etl belopp
motsvarande angivet basbelopp jämte 30 procenl av inkomst som hänför sig till jordbmksfastighet
eller rörelse intill en sammanlagd A-inkomst motsvarande tre gånger samma
basbelopp. Avdragel beräknas i sin helhet anlingen på inkomst som skall las
upp till beskattning under beskattningsåret eller på inkomsl årel närmast
dessförinnan. Med A-inkomsi avses inkomst som enligt 9 § 3 mom. andra slycket
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är att anse som A-inkomst. Till
A-inkomst räknas även inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskait saml
enligt 1§ 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning.

Om särskilda skäl föreligger får riksskatteverket efter
ansökan besluta att avdrag för avgift för pensionsförsäkring får medges med
högre belopp än som följer av bestämmelserna i föregående stycke. Därvid skall
dock följande gälla. För skattskyldig, som redovisar inkomsl som är atl anse
som A-inkomst endasl av ijänsl men som i huvudsak saknar pensionsrätl i
anställning, får avdrag medges högst med belopp, beräknat som för inkomsl

s. 158 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 158

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

av jordbruksfastighet eller rörelse på det sätt som
föreskrivits i föregående Slycke. Har sådan skaltskyldig erhållil särskild
ersättning i samband med all anslällning upphört och har han ej skaffat sig etl
betryggande pensionsskydd, får dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag som
avses i de två närmast föregående meningarna får dock inte beräknas för inkomst
som härrör från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skattskyldige har
sådant beslämmande inflyiande som avses i punkt 2 e femle styckel av
anvisningarna lill 29 §. Har skatlskyldig, som - själv eller genom förmedling
av juridisk person - drivil jordbruk, skogsbruk eller rörelse, upphört med
driften i förvärvskällan och har han under verksamhetstiden ej skaffat sig ell
betryggande pensionsskydd, får avdrag beräknas även på sådan inkomsl som enligt
9 § 3 mom. andra styckel lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt är alt anse
som B-inkomst. Avdragel får i detta fall beräknas med beaktande av det antal år
den skatlskyldige drivit jordbrukel, skogsbruket eller rörelsen, dock högst för
tio år. Hänsyn skall vid bedömningen av avdragets sloriek tas till den
skattskyldiges övriga pensionsskydd och andra möjligheter lill avdrag för avgifl
som avses i första slyckel 6). Avdragel får dock inle överstiga ell belopp som
för varje år som drifien pågått moisvarar tio gånger det basbelopp som enligt
lagen om allmän försäkring bestämts för del år driften i förvärvskällan upphört
och ej heller summan av de belopp som under beskattningsåret redovisats som
nettointäkt av förvärvskällan och sådan inkomst av tillfällig
förvärvsverksamhet som är att hänföra till vinst med anledning av överlåtelse
av förvärvskällan. Har riksskatteverkel enligt punkt 1 iredje slycket av
anvisningarna till 31 § medgivit att dödsbo tar pensionsförsäkring, anger riksskatteverket
det högsla belopp varmed avdrag för avgift för försäkringen får medges. Härvid
iakttas i tillämpliga delar bestämmelserna i detta stycke om avdrag för skatlskyldig
som upphört med drifien i en förvärvskälla. Mot beslut av riksskatteverket i
fråga som avses i detta stycke får talan inle föras.

Har skaltskyldig eriagl avgift som avses i försia slycket
6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis inte kunnat utnyttjas enligt
bestämmelserna i fjärde slycket, medges avdrag för ej utnyttjat belopp vid
taxering för det påföljande beskaltningsårel. Sådani avdrag medges dock inte
med belopp som tillsammans med erlagd avgift sislnämnda år översiiger vad som
anges i fjärde stycket.

Oavselt föreskrifterna i de föregående styckena medges
avdrag för avgift som avses i första styckel 6) i hemortskommunen inte med
högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomster från
förvärvskällor, som är skatleplikliga i kommunen, och övriga avdrag enligt
denna paragraf. Kan avdrag för avgift som avses i första styckel 6) inte ulnyttjas
i hemortskommunen, medges avdrag för återstoden i annan kommun med belopp
intill den där redovisade inkomslen, i förekommande fall efter andra avdrag enligt
denna paragraf som medges vid taxeringen i kommunen. Avdrag, som på grund av
vad nu sagls inte kunnat utnyttjas vid taxeringen för det beskattningsår då
avgiften betalades, får utnyttjas senast vid laxering för sjätte
beskattningsåret efter betalningsåret. Inte heller i sislnämnda fall får
avdraget överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna paragraf
gjorts.

s. 159 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 159

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 mom.'' Ha makar med hemmavarande barn under 16 år båda
haft A-inkomst enligt 9 § 3 mom. lagen (1947:576) om stadig inkomstskatt, må
den make som haft den lägsta inkomsten av sådani slag åtnjuta förvärvsavdrag.
Ha makarna hafl lika Slora A-inkomsier, åtnjutes avdraget av den yngsta maken. Avdragel
är i fråga om inkomsl av jordbruksfastighet och rörelse 25 procenl av
nettointäkten av förvärvskällan samt i fråga om inkornst av tjänst 25 procent
av inkomslen, i samtliga fall dock högst 2 000 kronor. Vid jämförelsen av
makarnas inkomster skaU hänsyn tagas även tid under beskattningsåret uppburen
kontant inkomst ombord enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt samt enligt 1 §
2 mom. nyssnämnda lag skattepliktig dagpenning.

Har gift skatlskyldig med hemmavarande barn under 16 år
haft A-inkomsi av jordbruksfastighet eller rörelse och har maken utfört arbete
i förvärvskällan utan att taxeras för inkomsl enligt tredje stycket av anvisningarna
tid 52 §, må den skauskyldige åtnjuta förvärvsavdrag med värdelav makens arbelsinsats,
dock med högst 1 000 kronor. Vad nu sagts skall, utan hinder av att intäkten är
hänföriig tiU inkomstslaget tjänst, gälla även skattskyldig, som på grund av
bestämmelserna i punkt 13 av anvisningarna tid 32 § beskattas för makes
arbetsinsats.

Avdrag enligt första och andra styckena må åtnjutas endast
av make som levt tillsammans med andra maken under beskattningsåret.

Har skaltskyldig med hemmavarande barn under 16 år, som
under beskattningsåret antingen varu gift

'Senaste lydelse 1976:1094.

s. 160 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 160

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

men icke levi tillsammans med sin make eller ock varit
ogift (varmed jämslälles änka, änkling eller frånskild), hafl A -inkomsl, må
han åtnjuta förvärvsavdrag. Avdraget är i fråga om inkomst av
jordbruksfastighet och rörelse 25 procent av nettointäkten av förvärvskällan
och ifråga om inkomst av ijänsl 25 procenl av inkomslen. i samtliga fall dock
högst 2 000 kronor.

Avdrag enligt della moment mä åtnjutas endast av den som
under slörre delen av beskattningsåret varil här i rikel bosall. A vdragel må
åtnjutas endast om och i den mån den inkomsl som berättigar till avdrag därlill
förslår. Avdrag må för skatlskyldig eller, om skattskyldig varu gift och levt
tillsammans med sin make, för makarna tillsammans icke överstiga

om avdrag ifrågakommer enligt försia eller fjärde styckel:
2 000 kronor; och

i övriga fall: 1 000 kronor.

Avdrag enligi della momeni skaU erhållas i kommun där
inkomst, som berättigar till avdrag, tages till beskattning, i första hand, når
så kan ske, inom hemortskommunen och i övrigl enligt fördelning som bestämmes
av laxeringsnämnden i sagda kommun.

50 §

2 mom.' För fysisk person, som varil här i rikel bosatt
under hela eller någon del av beskattningsåret, ulgöres såvitt angår
hemortskommunen den beskattningsbara inkomsten av den laxerade inkomsten
minskad med kommunalt grundavdrag. Den beskattningsbara inkomslen skall angivas
i helt hundratal kronor, så all överskjulande belopp, som icke uppgår lill hell
hundratal kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatleförmå- Har skaitskyldigs skatleförmåga

ga under beskattningsåret hava varit under
beskattningsåret varit väsent-väsentligen nedsatt lill följd av lång- ligen
nedsatt till följd av ålderdom,

'Senaste lydelse 1979:169.

s. 161 Kontrollera mot PDF

Föreslagen lydelse

underhåll av andra närstående än barn, för vilka den skaltskyldige
ägt tillgodonjuia allmänt barnbidrag, eller annan därmed jämförlig omständighet,
må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild
framställning därom gjorts senasl den 30 juni året näsl efter taxeringsåret,
länsrättens beprövande den skatiskyldiges taxerade inkomst minskas, förutom
med kommunalt grundavdrag, med ytterligare etl efter omständigheterna
avpassat belopp, dock högst 10 000 kronor. Har skattskyldig på grund av
jämkning vid beräkning av sjömansskatt åtnjutit avdrag för nedsatt
skatteförmåga, skall avdrag, som avses i detta stycke, minskas med det
belopp, varmed jämkning medgivits.

Nuvarande lydelse

varig sjukdom, olyckshändelse, ålderdom, underhåll av
andra närstående än barn, för vilka den skaltskyldige ägl tillgodonjuta allmänl
barnbidrag, eller annan därmed jämförlig omständighet, må efler taxeringsnämndens
eller, om besvär anförts eller ock särskild framslällning därom gjorts senasl
den 30 juni årel näsl efler taxeringsåret, länsrättens beprövande den
skallskyldiges laxerade inkomst minskas, förutom med kommunalt grundavdrag,
med ytterligare etl efler omständigheterna avpassat belopp, dock högsl 10 000
kronor. Har skattskyldig på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt
åtnjutit avdrag för nedsatt skatteförmåga, skall avdrag, som avses i delta slycke,
minskas med del belopp, varmed jämkning medgivits.

Om skattskyldigs inkomst, efter avdrag av därå belöpande skatl,
på grund av nedsatt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet, stor
försörjningsbörda eller annan därmed jämförlig omständighet understigit vad
han kan anses hava behövt till underhåll för sig själv och för make och
oförsörjda barn (exisiensminimum) är den skaltskyldige berättigad till avdrag
för nedsatt skatteförmåga.

Även skattskyldig, vars inkomst lill icke obetydlig del
utgjorts av folkpension, är - om särskilda omständigheler icke föranleda annal
-berättigad till avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Vad i andra slyckel sägs angående tid och ordning för
särskild framställning om avdrag samt angående minskning av avdragel med
belopp, varmed jämkning erhållits vid beräkning av sjömansskait, skall äga
motsvarande tillämpning i fråga om avdrag enligt iredje och fjärde styckena.

Vad härefter återstår avrundas nedåt lill helt hundratal
kronor och utgör för skatlskyldig, som nu nämnls. beskattningsbar inkomsl.

För ideell förening, som äger rätt till grundavdrag enligt
48 § 1 mom., ulgöres såvitt angår hemortskommunen den beskattningsbara inkomslen
av den taxerade inkomsten minskad med kommunall grundavdrag.

52 §

1 mom.'" Äkta makar, som under beskattningsåret levt
tillsammans, taxeras en var för sin inkomst.

Har vid dylik taxering avdrag, som i 46 § 1 och 2 mom. medgives.
helt eller

"•Senaste lydelse 1981:999.

11 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 180

s. 162 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 162

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

delvis ej kunnat utnyttjas å den ena makens skattepliktiga
inkomsl, må bristen avräknas ä den andra makens inkomst i samma kommun. Kvarstående
brist, dock högst belopp motsvarande avdrag enligt 46 § 2 mom., må, med
tillämpning i förekommande fall av bestämmelserna i punkl 4 av anvisningarna
till 46 §, avräknas å förslnämnda makens inkomst och, där denna icke förslår, å
andra makens inkomst i andra kommuner.

Underskott å icke yrkesmässig avyttring av fasl eller lös
egendom, som uppkommil för endera maken, mä avräknas frän den andra makens inkomsl
i samma kommun av förvärvskälla av samma slag.

Avdrag, som i 50 § 2 mom. andra eller tredje styckel sägs,
beräknas för vardera maken för sig. Härvid iaktlages alt vardera makens skatleförmåga
bedömes med hänsyn till makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet samt att
avdrag enligt 50 § 2 mom. andra stycket för makarna tillsammans icke må
överstiga del högsla belopp som där angives.

Avdrag enligt 50 § 2 mom. fjärde Avdrag enligt 50 § 2 mom. fjärde

slycket beräknas för vardera maken stycket beräknas för
vardera maken

för sig utan hänsyn tagen till andra för sig utan hänsyn tagen till andra

makens inkomst. I fråga om jämk- makens inkomst e//er/örmögenfier. 1

ning av avdragel enligt bestämmel- fråga om jämkning av avdraget

serna i punkt 2 femte slycket av enligt bestämmelserna i punkl 2

anvisningarna lill 50 § skall för var- femte stycket av anvisningarna till

dera maken beaklas värdel av hälf- 50 § skall för vardera maken beaklas

ten av makarnas sammanlagda värdet av hälften av makarnas sam

skattepliktiga förmögenhet. Vid maniagda skattepliktiga förmögen

jämkning som nu sagts skall vidare het. Vid jämkning som nu sagls skall

bortses från sådan förmögenhet, vidare bortses frän sädan förmögen-

som enligt 8 § lagen (1947:577) om het, som enligt 8 § lagen (1947:577)

statlig förmögenhetsskatt skall räk- om statlig förmögenhetsskatt skall

nas in i den skaitskyldiges skatteplik- räknas in i den skattskyldiges skatte

tiga förmögenhet. pliktiga förmögenhet.

Anvisningar till 19 §

1." Socialbidrag, begravningshjälp samt underhåll,
som har lämnals intagen i kriminalvårdsanslall eller patient på sjukhus e.d. ulgör
inte skattepliktig inkomst. Detsamma gäller i fråga om till föreningar influlna
medlemsavgifter. Som begravningshjälp behandlas inle tjänstepension avseende
lid efter den pensionsberättigades frånfälle.

Med skadeständsförsäkring förstås försäkring, enligt
vilken den försäkrade äger utfå ersättning för skadesländ vartill han är
berättigad på grund av personskada (överfallsskydd o.d).

Ersättning till föjd av personskada som ulgår i annan form
än periodisk utbetalning (engångsbelopp) och avser förlorad inkomsl av
skattepliktig nalur utgör skattepliktig intäkt såvida icke annat följer av
övriga bestämmelser i denna lag.

"Senaste lydelse 1983:311.

s. 163 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 163

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om engångsbelopp, som utgår lill följd av personskada,
utgör ersättning för framtida förlusl av skattepliktig inkomsl, skall dock 40 procenl
av beloppet avräknas såsom icke skattepliktig del. Uppbär skatlskyldig två
eller flera sådana engångsbelopp till följd av samma personskada, skall vad som
nu har sagts gälla varje sådani belopp. Vad som avräknas från etl eller flera
engångsbelopp under beskattningsåret får emellertid - i förekommande fall
tillsammans med vad som avräknals tidigare år - för samma personskada
sammanlagt icke översliga femton basbelopp enligt lagen (1962:381) om allmän
försäkring. Härvid skall avräknad del av ett engångsbelopp uttryckas i det
basbelopp, som har fastställts för det år under vilkel engångsbeloppet blivit
tillgängligt för lyftning.

Utbytes sådan livränta eller del därav, som utgår till
följd av personskada och utgör skattepliktig intäkt enligt 32 § 1 mom., mol
engångsbelopp, gälla bestämmelserna i föregående stycke beträffande sädant
engångsbelopp. Utbytes annan livränta eller del därav, som ulgör skattepliktig
intäkt enligt 32 § 1 mom., mot engångsbelopp, skall hela engångsbeloppet
upptagas säsom skattepliktig inläkt. Sker utbyte, helt eller delvis, av annan
livränta än nu sagts mot engångsbelopp, skall beloppet anses utgöra icke
skattepliktig intäkt.

Lön, som utgår från arbelsgivare i sådana fall, då denne
på grund av 3 kap. 16 § andra eller iredje slycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring äger uppbära arbetstagaren tillkommande ersättning från allmän
försäkringskassa, är skattepliktig intäkt. För arbeisgivaren är den av honom i
nämnda fall uppburna ersättningen från försäkringskassan ävensom annan därifrån
uppburen ersättning i anledning av kostnad för den anställdes räkning all
betrakta som skattepliktig inkomst, dock alt ersättningen icke är skattepliktig
för arbetsgivaren, därest den lill den anställde utbetalda lönen eller den för
honom havda kostnaden utgör för arbetsgivaren icke avdragsgill utgifl i
förvärvskälla. Ersättning, som annorledes än i form av pension eller annan
livränta utbetalas av arbetsgivare vid yrkesskada eller arbetsskada i de fall,
dä arbetsgivaren står s.k. självrisk enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring
eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring, räknas till skattepliktig
inkomst enligt de grunder som skulle hava gällt vid försäkring enligt
sistnämnda lag.

Skatteplikt föreligger inte för bidrag från stat eller
kommun, som utgår enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade
bestämmelser, i samband med utbildning eller omskolning, lill arbetslösa och
partiellt arbetsföra samt med dem i fråga om sådana bidrag likställda i den mån
bidragen avser traktamente och särskilt bidrag. Flyitningsbidrag enligt
arbetsmarknadskungörelsen (1966:368) och flytiningssiöd enligt förordningen
(1979:632) om regionalpolitiskt slöd utgör inte skattepliktig intäkt i följd
varav avdrag inte medges för den kostnad som sådant bidrag eller slöd är avsett
att täcka. Skatteplikt föreligger inte heller för bidrag som utgår enligt lagen
(1960:603) om bidrag till vissa handikappade ägare av molorfordon.

Omställningsbidrag enligt arbetsmarknadskungörelsen
(1966:368) och kontant arbetsmarknadsstöd utgör skattepliktig intäkl.

Skatteplikt föreligger icke för engångsbidrag sorn utgår i
samband med

s. 164 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 164

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

arbelsplacering som utgör led i arbetsmarknadsstyrelsens omhänderlagande
av flyktingar.

Skatteplikt föreligger ej heller för bidrag, som
stiftelsen Dag Hammarskjölds minnesfond till fullföljande av silt ändamål
utgiver för mollagarens ulbildning.

Enligt 46 § 2 mom. första stycket Till skattepliktig inkomst skall
inte

4) föreligger viss rått lill avdrag för hänföras
underhällsbidrag till icke

bidrag Ull barns underhåU. Sådani hemmavarande barn intiU dess barn

underhållsbidrag skaU icke hänföras el fy Ut 18 år eller, om barnel genom

till skaltepliklig inkomsl. går grundskola, gymnasieskola eller

därmed jämförlig grundutbildning, intiU dess del fyUi 21
år.

till 33 §

4.'- Även för del fall, att skatlskyldig enligt punkt 3
här ovan icke är berättigad till avdrag för ökade levnadskostnader, äger han
dock rätt avdraga skälig kostnad för resor till och från arbetsplatsen, där
denna varil belägen på sådant avstånd från hans boslad, att han behövt anlita
och även anlitat särskilt fortskaffningsmedel.

Om avståndet mellan den skattskyldiges bostad och
arbetsplats uppgår till minst fem kilometer och det klart framgår att
användandet av egen bil för resa lill och från arbetsplatsen regelmässigl
medför en tidsvinst på minst två timmar i jämförelse med allmänl
kommunikationsmedel medges avdrag för koslnader för resa med egen bil. Sådant
avdrag medges också om den skatlskyldige använder bilen i tjänsten under minst
60 dagar för år räknat för de dagar som bilen används i tjänsten. Om bilen
används i tjänsten under minst 160 dagar för år räknat medges avdrag under alla
de dagar som bilen används för resor mellan bostad och arbetsplats. Användning
i Ijänsten beaktas dock endast om den uppgår till minst 300 mil för år räknat.
Avdraget skall bestämmas enligt schablon på grundval av genomsnittliga
kostnader för mindre bil och med hänsyn till de kostnader, som är direkl
beroende av körd vägslräcka (milbundna kostnader). Regeringen eller myndighel
som regeringen bestämmer fastställer för varje taxeringsår föreskrifter för
beräkningen av avdrag i dessa fall.

För skattskyldig som på grund av ålder, sjukdom eller
handikapp är nödsakad att använda bil tillämpas inle bestämmelserna i andra
stycket. Delsamma gäller skattskyldig som är tvungen att använda större bil på
grund av skrymmande last.

Avdrag för kostnader för resor till Avdrag för kostnader för resor till

och från arbetsplatsen medges bara och från arbetsplatsen
medges bara

för den del av koslnaderna som för den del av kostnaderna som

överstiger 1 000 kronor under be- överstiger 1 000 kronor under be

skattningsåret, skattningsåret. De kostnader som

överstiger 1 000 kronor behandlas från avdragssynpunkt
såsom ingående i de övriga utgifter den skattskyl-

"Senaste lydelse 1983:1051.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

dige kan ha hafl och för vilka avdrag medges enligi 2 mom.

till 50
§

2. Vid
bedömningen av om skattskyldigs inkomst till icke obetydlig del utgjorts av
folkpension iaktlages följande. Som folkpension räknas icke barnpension eller
vårdbidrag. Folkpension skall anses utgöra icke obetydlig del av den
skattskyldiges inkomst om den uppgått ull minst 3 000 kronor eller minsl en
femtedel av den sammanräknade inkomslen. Som folkpension behandlas även
tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett
avräkning av pensionstillskott.

2. ' Vid bedömningen av om skattskyldigs inkomsl till
icke obelydlig del utgjorts av folkpension iaktlages följande. Som folkpension
räknas icke barnpension eller vårdbidrag. Den omsiändighelen all folkpension
under ett beskattningsår uigått med ett ringa belopp, t.ex. ull följd av atl
folkpensionen icke ålnjutits under hela årel, utgör icke hinder mot att medgiva
den skattskyldige avdrag. Avgörande för bedömningen i detta fall är huruvida
folkpensionen, om den utgått i full utsträckning, utgjort en icke obetydlig del
av inkomsten. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den
enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer
fastställer närmare föreskrifier för avdragsberäkningen enligt nedan angivna
grunder.

Avdraget skall i första hand Avdraget skall i försia hand

bestämmas med hänsyn till slorleken bestämmas med
hänsyn till slorleken

av den skaitskyldiges
taxerade inkomsl enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt. Översiiger
denna inkomst inte visst högsta belopp, skall avdraget beräknas till vad som
behövs för all den skattskyldige inte skall påföras högre statligt beskattningsbar
inkomst än 7 500 kronor. Detla högsta inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomsl
för skaltskyldig som under beskattningsåret inte haft annan inkomsl än
ålderspension enligt 6 kap. 2 § första stycket lagen (1962:381) om allmän
försäkring och pensionstillskott enligt 2 § lagen om pensionstillskott. För
gift skaltskyldig, som uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift
vars make uppbär folkpension, beräknas

av den skattskyldiges taxerade inkomst enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt. Överstiger denna inkomsl inte visst högsta
belopp, skall avdraget beräknas till vad som behövs för att den skatlskyldige
inte skall påföras högre statligt beskattningsbar inkomst än 7 500 kronor.
Detta högsla inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomst för skattskyldig som
under beskattningsåret inle haft annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2
§ försia stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring och pensionstillskott
enligt 2 § lagen om pensionstillskott, samt åtnjuttt avdrag endast med 100
kronor enligt 33 § 2 mom. andra stycket. För gift skattskyldig, som uppburit folkpen-

"Senaste lydelse 1983:970.

s. 167 Kontrollera mot PDF

Föreslagen
lydelse

det högsta inkomslbeloppet med uigångspunkt från en
pension utgörande 78,5 procenl av basbeloppet. För övriga skattskyldiga
beräknas det med utgångspunkt från en pension ulgörande 96 procenl av basbeloppet.
Sislnämnda beräkningsgrund gäller också om gift skallskyldig under viss del
av beskaltningsårel uppburit folkpension med belopp som lillkommer gift
vars make uppbär folkpension, och under återstoden av årel uppburit
folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar folkpension.

Nuvarande lydelse

sion med belopp som tillkommer gift vars make uppbär
folkpension, beräknas det högsla inkomslbeloppet med utgångspunkt från en
pension utgörande 78,5 procent av basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas
det med utgångspunkt från en pension ulgörande 96 procenl av basbeloppet.
Sistnämnda beräkningsgrund gäller också om gift skatlskyldig under viss del av
beskatlningsäret uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make
uppbär folkpension, och under återstoden av året uppburit folkpension med
belopp som lillkommer gift vars make saknar folkpension.

Om skattskyldigs statligt laxerade inkomst överstiger det högsla
inkomstbeloppet enligt föregående slycke, reduceras avdraget med belopp molsvarande
66 2/3 procent av taxerad inkomst mellan det belopp vid vilket högsta extra
avdrag utgår och ett belopp som är 3 basenheier slörre, med 40 procent av
laxerad inkomsl inom elt därpå följande inkomstskikt av 1,5 basenheters bredd
och med 33 1/3 procent av laxerad inkomst därutöver.

Det avdrag som beräknas med Del avdrag som beräknas med

hänsyn lill skallskyldigs slatligt tax- hänsyn till skaitskyldigs
slatligt lax-

erade
inkomsl jämkas, om värdet av skallepliklig förmögenhel översiiger 90 000
kronor. Om förmögenhetsvärdet överstiger 150 000 kronor, skall avdrag inte
medges. Om i förmögenhel ingår faslighel, som avses i 24 § 2 mom. och som ulgör
den skattskyldiges bostad, eller sådan bosladsbyggnad med tillhörande toml på
jordbruksfastighet, som används som boslad av den skattskyldige, jämkas
avdraget om värdet av den skatiskyldiges skattepliktiga förmögenhet
överstiger 250 000 kronor. Överstiger förmögenhetsvärdet i sådant fad 400
000 kronor skall avdrag inle medges.

erade inkomst jämkas, om värdet av skattepliktig förmögenhel
överstiger 90 000 kronor. Om förmögenhetsvärdet överstiger 150 000 kronor,
skall avdrag inle medges. Fastighet, som avses 124 § 2 mom., samt sådan bosladsbyggnad
med tillhörande tomt på jordbruksfastighet, som används som boslad av den skaltskyldige,
skall inräknas i förmögenhelsvärdel med belopp som moisvarar 1 /10 av
skillnaden mellan fastighetens respeklive bostadsbyggnadens och lomiens laxeringsvärde
årel före taxeringsåret och lånat kapilal, som nedlagts i fasligheien
respektive i bosladsbyggnaden och tomten i den mån skiUnaden inle översiiger
250 000 kronor. År skillnaden slörre beräknas värdel Ull 25 000 kronor jämle
den del av skillnaden som

Prop.
1984/85: 180 167

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

överstiger 250 000 kronor. Vid beräkning av hur slorl
lånat kapilal som lagts ner i bostadsbyggnaden och tomten, skall på dessa anses
belöpa sä stor del av låneskulderna i förvärvskällan som byggnadens och lomi-markens
laxeringsvärde utgör av del sammanlagda värdel av tillgångarna i förvärvskällan
inklusive byggnaden och tomtmarken. Har den skaltskyldige eller hans make
flera sådana fastigheter, som avses hår, gäller bestämmelserna endast för en
fastighet och då i första hand för fastighet som utgör stadigvarande boslad
för den skatlskyldige.

Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får
frångås, när särskilda omständigheter föranleda det.

Vid beräkning av avdrag för gift skattskyldig iaktlages
bestämmelserna i 52 § 1 mom. sisla slycket.

Denna lag träder i kraft den

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen om statlig inkomstskatt (1947:576)

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt' atl 4 § 2 mom. skall upphöra att gälla.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§ 2 mom. Vad i 46 § 3 mom. kommunalskatteiagen stadgas
skall äga motsvarande tillämpning vid taxering tiU StaUig inkomstskatt.

Denna lag träder i kraft den

'Rubriken ändrad genom 1974:770. 2 Senaste lydelse
1960:173.

s. 168 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 168

4
Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen
(1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)'

dels att 14 §, 24 S 1 mom., 25 §, 37 § 1, 2 och 5 mom., 43
§ 1 mom., 68 §,

72 a §, 100 §, 101 § 1 mom. och 116 f § skall ha nedan
angivna lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 25 d §, av
nedan angivna

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

14 §=

Skattechefen skall bevaka del Skattechefen skall bevaka del

allmännas rätt i laxeringsfrågor och allmännas rätt i
taxeringsfrågor och verka för alt taxeringarna blir likfor- verka för all
laxeringarna blir likformiga och rättvisa. Han leder och miga och rättvisa.
Han leder och ansvarar för deklarationsgransk- ansvarar för deklarationsgranskningen
och annan konlroll vid tax- ningen och annan konlroll vid taxeringen. Han
skall även ansvara för eringen. Han bestämmer inför varje att taxeringarna
granskas i erforder- års taxering i samråd med riksskatte-lig omfattning,
varvid sårskilt skall verkel kontrollens omfattning och uppmärksammas
ojämnheter mellan inrikining. olika laxeringsdisirikl.

Skattechefen fär anlita sakkunnig för utredning av laxeringsfråga,
som kräver särskild sakkunskap.

Om det behövs, får skattechefen kalla ordförande eller
annan ledamot av taxeringsnämnd i länel för att av denne erhålla upplysningar.

24 §

1 mom. Självdeklaration är dels 1 mom.
Självdeklaration är all-

allmän självdeklaration, män självdeklaralion,

dels särskild självdeklara- särskild självdeklaralion

tion. och förenklad självdekla-

ralion enligi lagen (1984:000) om förenklad självdeklaralion.

25 P

Allmän självdeklaration skall upptaga:

1) den skatiskyldiges namn och posladress, hemortskommun,
där sådan finnes, och hemvist därstädes, personnummer samt nummer å för honom
utfärdad skattsedel å preliminär skatl för året näst före taxeringsåret ävensom
belräffande utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk person det
land, där styrelsen hafl silt säte, samt belräffande skatlskyldig, som allenast
under någon del av beskattningsåret varit i riket bosatt, uppgift

'Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av lagens rubrik
1974:773. Senasle lydelse 1978:316. Senaste lydelse 1983:444.

s. 169 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85: 180 169

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om den tid, han sålunda haft bostad härslädes,

2)
alla
förvärvskällor, beträffande vilka skattskyldighet för beskattningsåret åligger
den skattskyldige; och skall därvid i fråga om förvärvskälla, i vilken
skattepliktig fastighet ingått, särskilt angivas dels beskaffenhelen av den skatiskyldiges
innehav av fastigheten, dels fastighetens taxeringsvärde årel näsl före
taxeringsåret eller, om sådani värde del årel icke varil fasligheten åsätt,
dess eljest antagliga värde vid laxeringsårets ingång, dels ock, därest
fastigheten icke ingått i förvärvskällan under hela beskattningsåret eller
fastigheten ingått däri endast till viss del, huru lång tid eller till vilken
del fastigheten sålunda ingått i förvärvskällan,

3)
de
intäkter och de avdrag, som 3) de inläkler och de avdrag, som äro alt hänföra till
varje förvärvskäl- äro att hänföra lill varje förvärvskälla, dock an
ersättning, som enligt la. dock med undanlag för uppgifl beslämmelserna i 37 §
1 mom. 1. g) som avses i 25 d §,

icke behöver upplagas i konlrolluppgift, ej heller
behöver upplagas i deklarationen såsom intäkl,

4)
de allmänna
avdrag, som den skaltskyldige yrkar få tillgodonjuia vid laxeringen,

5)
den
skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret, ändå att
förmögenheten icke uppgår lill skattepliktigt belopp, dock endast om och i den
män skattskyldighet för förmögenhet åligger honom,

6)
beloppet av den
preliminära skatl, som genom skatteavdrag erlagts för året näsl före
taxeringsåret, ävensom

7)
garaniibelopp,
vilket skall upptagas såsom skattepliktig inkomst för den skaltskyldige i
dennes hemortskommun,

8)
om
deklarationen avser fåmansföreiag, delägares eller honom närslående persons
namn, personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller
andelsinnehav lillika med angivande av röstvärde, om olika röstvärden
förekomma, dock atl uppgifter icke behöva lämnas för närstående person, som ej
uppburit ersällning från, träffat avtal eller hafl annat därmed jämförligt
förhållande med företaget,

9) räntetillägg som skall beaklas vid fastställande av
underlag för

tilläggsbelopp samt grunderna för beräkning av ränlelilläggel.

Allmän självdeklaralion skall därjämte innehålla de
uppgifter, som för särskilda fall föreskrivas i denna lag eller som erfordras
för beräkning av pensionsgrundande inkomsl enligt lagen om allmän försäkring.

Ha makar, som ingått äktenskap före ingången av
beskattningsåret och under detta år levt tillsammans, var för sig inkomst all
laxera enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall vardera maken
uppgiva huruvida inkomst av för\'ärvskälla är A-inkomst eller B-inkomst enligt 9§
3 mom, nämnda lag. Vad nu sagts om makar skall i tillämpliga delar jämväl gälla
i fråga om skattskyldiga som avses i 65 § sista slycket kommunalskalielagen
(1928:370).

Har skattskyldig under beskattningsåret varil gift, skall
han jämväl uppgiva sådan boets eller andra makens inkomsl och förmögenhel, över
vilken förvaltningen rätlsligen tillkommit honom. Åligger skattskyldigheten

s. 170 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 170

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

andra maken, skall uppgiflen lämnas å särskild blankett.
Då skatlskyldig skall laxeras för barns eller annans förmögenhel, skall uppgifl
lämnas jämväl om sådan förmögenhet.

Belopp, som upptagas i självdeklaration, skola ulföras i
hela krontal, sä atl överskjutande örelal bortfalla.

25 d §

I självdeklaration behöver uppgifl inte lämnas om

1) ersällning som enligt beslämmelserna
i 37 § 1 mom. 1. g) inle behöver upplagas i koniroUuppgifl,

2)
avyttring
av aklier och andelsrätter som avses i 35 § 3 mom. försia styckel kommunalskalielagen (1928:370) om
försäljningsvärdet uppgår liU högst 1 000 kronor eller

3)
avytlring
av aklier och andelsrätter som avses i 35 § 3 mom. andra styckel kommunalskatteiagen
om försäljningsvärdet uppgår till högst 7 000 kronor.

Nuvarande lydelse

37 § 1 mom. Till ledning vid inkomsttaxering och
registrering av preliminär A-skalt, som har innehållits genom skatteavdrag,
skall varje år utan anmaning avlämnas uppgifier (kontrolluppgifter) för del
föregående kalenderårel enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig Vem uppgiften skall avse Vad uppgiften skall avse

4 a. Den som utbetalt utdel- Den som är berättigad atl lyfta Den utbetalda utdelning-

ning å aktie i svenskt aktiebolag, utdelning för egen
del vid en.

på vilket 3 kap. 8 § akiiebolagsla- utdelningstillfället,
gen (1975:1385) eller lagen (1970:596) om förenklad aktie-hantering är
tillämplig, liksom bank, som avses i 1 § aktiefondslagen (1974:931), vilken
utbetalt uldelning ä andel i svensk aktiefond för vilken register föres enligt
31 § sistnämnda lag samt den som utbetalt uldelning från

'Senaste lydelse 1983:1076,

uiländsk juridisk person, om utdelningen utbetalats
genom Värdepapperscenlralen VPC Aktiebolags försorg.

Föreslagen lydelse

1
mom. Till ledning vid inkomstlaxering, förmögenhelslaxering samt registrering
av preliminär A-skalt, som har innehållits genom skatleavdrag, skall varje år
ulan anmanning avlämnas uppgifier (kontrolluppgifter) för det föregående
kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiflsskyldig

Vem uppgiflen
skall avse

Vad uppgiflen
skall avse

4 a. Den som utbetalt utdelning å aktie i svenskt
aktiebolag, pä vilket 3 kap. 8 § aktiebolagslagen (1975:1385) eller lagen
(1970:596) om förenklad aktie-hantering är tillämplig, liksom bank, som avses i
1 § akliefondslagen (1974:931), vilken utbetalt utdelning å andel i svensk
aktiefond för vilken regisler föres enligt 31 § sistnämnda lag samt den som
utbetall utdelning från utländsk juridisk person, om uldelningen utbetalats
genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags försorg.

Bank
eller fondkommissionär, som är auktoriserad förvaltare av aklier enligt lagen
om förenklad akiiehaniering.

4 b.
Den som yrkesmåssigl mottagil penningmedel som inlåning eller på annat sätl
yrkesmässigt ombesörjt all penningmedel blivii ränlebärande och som gotl-skrivii
eller förmedlal ränla.

Den som är berättigad att lyfta utdelning för egen del vid
utdelningstillfället.

Den för vars räkning bank eller fondkommissionär i
egenskap av förvaltare lyfi utdelningen.

Fysisk person som insatt eller på annal sätt utlånat
penningmedel.

Den utbetalda utdelningen oc7i värdel av aktieinnehavet
vid beskattningsårets ulgång.

Gottskriven eller förmedlad sammanlagd ränta saml borgenärs
sammanlagda fordran vid årets utgång under förulsättning all räntan uppgår lill
minst 100 kronor för hela årel eller an fordran uppgår lill minsl 1 000 kronor.
Undantag:

a) ränla
på konlo varöver bevis lämnas enligi 6 § lagen (1978:423) om skattelättnader
för vissa sparformer eller som avses i lagen (1983:890) om allemanssparande.

4 c. Den som yrkesmåssigl moi-lagtt penningmedel som
inlåning eller på annal såll yrkesmåssigl ombesörjl all penningmedel blivii ränlebärande
och som gottskrivit eller förmedlal ränla.

Juridisk person som insatt eller på annat sätt uUånai
penningmedel.

b) ränla och behållning på konlo, som öppnats före 1984
års Ulgång. under förulsällning all personnummer inle kan anges och an ränlan undersliger
100 kronor eller fordran undersliger 1 000 kronor.

Gottskriven eller förmedlad sammanlagd ränta samt borgenårs
sammanlagda fordran vid årels ulgång under förutsättning all ränlan uppgår lill
minsl 500 kronor för hela årel eller au fordran uppgår lill minsl 5 000 kronor.
Undanlag: ränta och behållning på konto, som öppnais före 1984 års ulgång,
under förutsättning all organisationsnummer inte kan anges och atl ränlan undersliger
100 kronor eller fordran understiger 1 000 kronor.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

2 mom. Vid avlämnande av uppgifier, varom sladgas i 1
mom., skall iakttagas följande.

Avser sådan förmän, varom i 1 mom. försia och andra
punkterna förmäles, endast en del av årel, skall upplysning meddelas om den
tidrymd, för vilken förmånen uigått.

1 kontrolluppgift, som upplager särskild resekostnads- och
iraktamentsersältning, skall angivas beloppet av dels resekostnadsersättning
och dels traktamentsersättning jämle lid för vilken iraktamentsersältning
utgått. Därvid skola uppgifter lämnas om traktamentsersättning dels för
förrättningar inom rikel i enlighel med vad nedan sägs och dels för
förrättningar utom riket. I fräga om förrättningar inom riket skola uppgifter
lämnas särskilt för förrättningar som icke varil förenade med övernattning (endagsförrättningar),
förrättningar som varil förenade med övernattning men icke medfört vistelse mer
än femton dygn i följd på en och samma ort (koriiidsförräil-ningar) saml övriga
resor (långlidsförrätlningar). För endagsförrättningar uppgives Ulgiven Iraklamenlsersälining
och antal dagar. Vid beräkning av anlalet dagar för endagsförrättningar
medräknas icke sådan endagsförrättning, som varat högst fyra timmar;
förrättning som varat mer än fyra limmar

'Senaste Ivdelse 1983:444.

Prop.
1984/85:180 173

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

men högst tio limmar räknas som halv dag; längre
förrättning raknäs som hel dag. För korttids- och långlidsförrätlningar
uppgives utgiven traktamentsersättning och antal nätter övernattning sketl. De
försia femton dygnen av varje långtidsförrällning uppgivas såsom kortlidsförrältning.
- 1 kontiolluppgifi skall i förekommande fall särskilt anmärkas, atl
arbetsgivaren utöver traklamentsersältningen, haft ulgifler för den anställdes
bostad eller uppehälle under förrättningen.

Om skattechefen i det län där arbelsgivarens hemortskommun
är belägen medger det, behöver arbetsgivaren, istället för all lämna uppgifl
enligt iredje stycket om traktamentsersättning vid förrättning inom rikel, endasl
anmärka i kontrolluppgiften alt sädan ersättning uigått. Förutsättning för
medgivande är att ersättning utgår enligt sådana grunder att den kan antagas
icke komma att överstiga avdragsgill ökning i levnadskostnaderna. Motsvarande
medgivande kan lämnas även beträffande resekoslnadsersättning för färd med
allmänt kommunikationsmedel. Medgivande lämnas endast om arbetsgivaren har ell
slörre antal anställda, som mera regelbundel förelager tjänsteresor, och
medgivandet bedömes vara utan olägenhel för laxeringsarbetet. Medgivande får
ej lämnas fåmansföreiag i fråga om uppgifier rörande företagsledaren och honom
närstående personer samt delägare i företaget. Lämnat medgivande gäller tills
vidare. Det kan begränsas till viss grupp av anställda. - Ansökan om medgivande
göres hos länsstyrelsen senasl den 31 oklober året före taxeringsåret. Talan
mot beslut, varigenom ansökan om medgivande avslagils eller medgivande
återkallats, föres hos riksskalteverket genom besvär som skola ha inkommit
till verket inom en månad från den dag då klaganden erhöll del av beslutet. Mot
riksskatteverkets beslut får lalan icke föras.

Därest vid avlönings utbetalande avdrag skett för
löntagares eller hans efterlevandes pensionering, skall i kontrolluppgiften
upptagas bruttolön och vad som avdragits.

Av kontrolluppgift enligt 1 mom. försia, andra eller
sjunde punklen skall framgå om arbetsgivaren har atl för utgivet belopp betala arbelsgivaravgifter
enligt lagen (1981:691) om socialavgifter. 1 konlrolluppgift som nu har sagls
skall särskilt för sig tas upp represenlationsersättning och särskilt för sig
annan kostnadsersättning än resekostnads- och traktamentsersättning.

1 kontrolluppgift skall särskilt för sig tas upp sådani
avdrag som har gjorls för preliminär A-skatl eller enligt lagen (1982:1006) om
avdrags- och uppgiftsskyldighel beträffande vissa uppdragsersättningar.

I kontrolluppgift skall anges namn och posladress saml
personnummer eller organisationsnummer för såväl den uppgifisskyldige som den
uppgiften avser. Kan personnummer inte anges för den som uppgiften avser skall
redovisas dennes födelsetid. Har den uppgiftsskyldige tilldelats särskilt
redovisningsnummer enligt 53 § 1 mom. uppbördslagen (1953:272) skal! delta
anges i stället för den uppgiflsskyldiges personnummer eller organisalionsnummer.
1 kontrolluppgift som lämnas av fåmansföreiag skall anges om personen är
företagsledare eller honom närslående person eller delägare i företagel.

Kontrolluppgift, som i 1 mom. iredje punklen sägs och som
avser pensionsförsäkring lagen annorledes än i samband med tjänst, skall
innehålla

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

s. 175 Kontrollera mot PDF

uppgifl om lidigare och nuvarande ägare lill försäkringen
och, om möjligt, fång varigenom äganderätten övergått samt, i förekommande läll,
den som erhållil förfoganderätten lill försäkringen. Kontrolluppgift, som avser
pensionsförsäkring tagen i samband med tjänst, skall innehålla uppgifl om den
som enligt tjänsteavtalet skall ålnjula pensionsförmånen.

1 kontrolluppgift skall lämnas 1 kontrolluppgift skall lämnas

uppgifl
om lån som har lämnats uppgifl om lån som har lämnats

räntefrilt, eller mot ränta understigande sedvanlig
ränta, lill arbets-eller uppdragstagare, om det sammanlagda värdet av
förmåner av della slag uppgår lill mer än 100 kronor. Uppgiflen skall avse
lånebeloppet och erlagd ränla.

Konlrolluppgift enligt 1 mom. punkterna 1-3, 3 b-3 f
eller 8 skall avfattas pä blankett enligt fastställt formulär. Särskild uppgiflshandling
skall lämnas för varje person.

räntefrilt, eller mot ränta understigande sedvanlig
ränta, till arbels-eller uppdragslagare, om del sammanlagda värdet av förmåner
av delta slag uppgår lill mer än 100 kronor. Uppgiften skall avse lånebeloppet,
erlagd ränta och det sammanlagda värdel av förmånen.

Kontrolluppgift enligt 1 mom. punklerna 1-3, 3 b-3 f, 4 b
eller 8 skall avfallas på blankett enligt faslslällt formulär. Särskild uppgiflshandling
skall lämnas för varje person. Riksskatteverket får på ansökan av
uppgiftsskyldig medge undantag frän

beslämmelserna i elfte styckel. Mot riksskatteverkets
beslut får talan ej

föras.

5 mom.
Den som har alt avlämna kontrolluppgift enligt 1 mom. punklerna 1, 2, 3 b-3 f,
4 b. 7 eller 9 skall senasl den 31 januari under taxeringsåret till
inkomsttagaren översända uppgifl med de upplysningar som lämnas i
kontrolluppgiften.

5 mom.*' Den som har atl avlämna konlrolluppgift enligt 1
mom. punklerna 1, 2, 3b-3f, 7 eller 9 skall senast den 31 januari under laxeringsåret
till inkomstlagaren översända uppgift med de upplysningar som lämnas i
kontrolluppgiften.

43 §

/ mom. Envar, som har utbekommit utdelning på aklier i
svenskt aktiebolag, pä vilket 3 kap. S§ aktiebolagslagen (1975:1385) eller
lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering icke är tillämplig, så ock envar,
som här i rikel har utbekommit

a)
utdelning på
andelar i svensk ekonomisk förening, svensk aktiefond, för vilken regisler ej
förs enligt 31 § aktiefondslagen (1974:931), eller, om den icke har betalts ul
genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag (värdepapperscentralen), från
utländsk juridisk person eller

b)
ränla, vilken
har erlagts mot avlämnande av kupong eller kvitto och icke har betalts ul genom
värdepapperscenlralen, på obligation, förlagsbevis eller annan för den allmänna
rörelsen avsedd förskrivning,

är skyldig att till ledning för egen är skyldig att lill ledning för egen

"Senasic lydelse 1983:318. "Senaste lydelse 1983:385.

Prop.
1984/85: 180 175

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

taxering vid mottagandet av utdel- laxering vid
mottagandet av utdel

ningen eller räntan avge särskild ningen eller ränlan avge särskild

uppgift härom. Lyfts beloppet för uppgift härom. Lyfts beloppet för

annans räkning, och överlämnas ej annans räkning, och överlämnas ej

därvid en av denne avgiven veder- därvid en av denne avgiven veder

böriig uppgift, skall uppgift i stället börlig uppgift, skall uppgift i stället

avges av den, som lyfter beloppet, avges av den, som lyfter beloppet,

och därvid uppges namn och hemvisi såvida inie uppgiftsskyldighelförelig-

på den. för vars räkning beloppet ger enligt 37 § 1 mom. punkl 4 a.

lyfts. Utbekommer någon uldelning Därvid skaU uppges namn och hem-

eller ränla mol kupong, som han har vist på den, för vars räkning belop-

förvärvat utan del värdepapper pel lyfts. Utbekommer någon utdel-

kupongen lillhör, skall också uppges ning eller ränta mot kupong, som

namn och hemvist på den, från han har förvärvat ulan del värdepap-

vilken kupongen har förvärvats, per
kupongen lillhör, skall också

uppges
namn och hemvisi på den,

från vilken kupongen har förvärvats.

Uppgifl avfattas enligt fastställt formulär och avlämnas
till den, som

utbetalar utdelning eller ränta. Denne skall lillse alt uppgifl
avlämnas, innan

betalning sker.

Den som begär registrering hos värdepapperscentralen av
värdepapper som avses berättiga till utdelning från utländsk juridisk person
eller som åsyftas i första stycket b) skall samtidigt lämna uppgift om namn och
hemvisi på den, för vilkens räkning utdelningen eller räntan skall lyftas.
Ändras förhållande om vilket sådan uppgift har lämnats, skall den som har lämnal
uppgiften utan dröjsmål anmäla detta skriftligen till värdepapperscentralen.
Bank eller fondkommissionär, som är auktoriserad som förvaltare av aklier
enligt lagen om förenklad aktiehantering, är skyldig att lämna sådan uppgifl
som rör ränta efter anmodan från värdepapperscentralen. Sådan anmodan får ej
göras senare än fem år efter utbetalningen av ränlan.

68 §«

Av taxeringsnämnd beslutade taxeringar skall för varje
skattskyldig införas i skattelängd.

I skattelängden antecknas särskilt

dels i avseende på statlig inkomstslcatt inkomsl av olika
förvärvskällor med angivande tillika i fråga om skattskyldiga som avses i 11 §
3 mom. lagen (1947:576) om slatlig inkomstskatt huruvida inkomslen ulgör A-inkomsi
eller B-inkomst, medgivet avdrag för underskott i förvärvskälla, sammanräknad
nettoinkomst (summan av inkomslerna av olika förvärvskällor, minskad med avdrag
för underskott), medgivna allmänna avdrag som inte avser underskott i
förvärvskälla, taxerad och beskattningsbar inkomst samt ränlelillägg och
underlag för tilläggsbelopp,

dels beskaliningsbar inkomsl enligt 2 § lagen (1958:295)
om sjömansskait

"Senaste lydelse 1983:1091.

s. 176 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 176

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning
samt del antal perioder om trettio dagar för vilka den skattskyldige har
uppburit sådan inkomsl under beskattningsåret, saml sjömansskattenämndens
beslut om jämkning enligt 12 § 4 mom. lagen om sjömansskatt,

dels i avseende på kommunal inkomstskatt taxerad och
beskattningsbar inkomst,

dels beslut i övrigl, som avser dels beslut i övrigl, som avser

förutsätining för avdrag enligt 48 § 2 förutsättning
för avdrag enligt 48 § 2 och 3 mom. kommunalskatteiagen och 3 mom. kommunalskatteiagen
(1928:370) eller för skattereduktion (1928:370), enligt 2 § 4 mom.
uppbördslagen (1953:272),

dels beslut, som avser förutsättning för skattereduktion
enligt 2 § lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer,

dels beslut om avräkning av utländsk skalt eller
tillämpning av progres-sionsbesiämmelser enligt avtal för undvikande av
dubbelbeskattning, dels uppgift om underlag, varpå skogsvårdsavgifl skall
beräknas, dels uppgift om underlag, varpå hyreshusavgifl skall beräknas, dels
vinstdelningsunderlag,

dels skauepliktig och beskatt- dels skattephktig och beskatt-

ningsbar förmögenhet, om skatl ningsbar förmögenhet, om skatl

skall utgå enligt 11 § lagen skall utgå enligt 11 § lagen

(1947:577) om statlig förmögenhels- (1947:577) om slatlig förmögenhets

skatt, skau,

dels uppgift om taxeringarna beslutats med
ledning av förenklad självdeklaralion enligt lagen (1984:000)
eller annan självdeklaration. Uppgår den enligt lagen om statlig inkomstskatt
beräknade laxerade inkomslen till minst 6 000 kronor för ensamstående och till sammanlagl
minsl 6 000 kronor för makar, som varit gifta vid ingången av beskattningsåret
och under delta år levt tillsammans, skall den beräknade taxerade inkomsten
införas, även om beskattningsbar inkomst icke uppkommer.

Skallelängden skall underskrivas av lokal skattemyndighet.
Den skall därefter såvitt gäller den årliga taxeringen anses innefatta
taxeringsnämndens beslut.

72a§'

Har taxering för inkomst eller förmögenhel som har beslulals
av taxeringsnämnd icke införts i skattelängd inom föreskriven tid eller har
sådan taxering införts för annan än den laxeringen avsett eller eljest
uppenbarligen införts felaktigt i sådan längd, får länsstyrelsen eller den
lokala skattemyndigheten besluta om rättelse av längden i denna del. Har
beskattningsbar inkomst enligt 2 § lagen (1958:295) om sjömansskall eller
enligt 1 § 2 mom.

'Senaste lydelse 1983:444,

s. 177 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 177

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nämnda lag skattepliktig dagpenning eller det antal
perioder om trettio dagar för vilka skattskyldig uppburit sådan inkomsl
ändrats, skall myndigheten vidlaga härav betingad rättelse av längden.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får
vidare, om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan,
besluta om rättelse av taxeringen i den mån denna blivit oriktig till följd av

1)
uppenbar
felräkning eller uppenbart felaklig överföring av belopp i deklaralion,

2)
uppenbar felakiighet
i fråga om uppgift lill ledning för påförande av skogsvårdsavgifl eller om
fastighets taxeringsvärde,

3)
uppenbar
felaktighet i fråga om beräkning av intäkl av annan faslighel enligt 24 § 2
mom. kommunalskattelagen (1928:370), beräkning av avdrag enligt 45 § första slycket
kommunalskatteiagen eller beräkning av garanti-belopp enligt 47 §
kommunalskattelagen,

4)
uppenbar
felaktighet i fräga om schablonavdrag för egenavgift och avstämning av sådant
avdrag eller avdrag som annars medges skattskyldig utan särskild utredning,

5)
uppenbar
felaktighet i fråga om 5) uppenbar felakiighet i fråga om
avdrag, vars rätta belopp framgår av avdrag, vars rätta belopp framgår av
debitering, avdrag enligt 46 § debitering eller avräkning enligt 46 § 3 mom.
kommunalskattelagen eller 4 mom. kommunalskattelagen av 4§ 2 mom. lagen
(1947:576) om allmänt avdrag,

Slatlig inkomstskatt eller avräkning enligt46 §4 mom. kommunalskatteiagen
av allmänt avdrag,

6)
uppenbar felakiighet
i fråga om grundavdrag eller avräkning enligt 50 § 3 mom. andra stycket kommunalskatteiagen
av sådant avdrag,

7)
uppenbar felakiighet
i fråga om sådana förulsällningar för skattereduktion, som enligt 68 § skall
antecknas i skattelängd,

8)
uppenbar
felaktighet i fråga om förutsättningar för tillämpning av beslämmelserna i 11 §
3 mom. lagen om slallig inkomstskatt om uppdelning av A-inkomst och B-inkomst,

9)
uppenbar felakiighet
i fråga om beräkning av makars och hemmavarande barns förmögenhel enligt 12 §
lagen (1947:577) om slatlig förmögenhetsskatt,

10) uppenbar felakiighet varigenom A-inkomst enligt 9 § 3
mom. lagen om

statlig inkomstskatt har betecknats som B-inkomst eller inkomst av tjänst, till

den del denna utgörs av periodiskt underslöd eller därmed jämförlig

periodisk inläkt, har betecknats som A-inkomst,

11) uppenbarligen för lågt avdrag enligt 50 § 2 mom.
fjärde stycket

kornmunalskatielagen eller molsvarande avdrag enligt lagen om statlig

inkomstskatt.

Länsstyrelsen eller den lokala skattemyndigheten får
också, om inte särskilda skäl talar för att länsrätten bör avgöra frågan, beslula
om rättelse av taxeringen i de fall då denna uppenbarligen blivit för hög lill
följd av

1) att den skattskyldige på grund av ell felaktigt eller
ofullständigt underlag, som lämnats av annan än honom själv, har taxerats för
en intäkt 12 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 180

s. 178 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 178

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

som han inte har haft,

2)
atl den
skattskyldige först efter laxeringsperiodens ulgång har styrkt sin räll lill
ett i självdeklarationen eller hos laxeringsnämnden yrkal avdrag,

3)
atl
taxeringsnämnden inte har prövat uppgifter som varit lillgängliga för skaltemyndighelerna.

Föreligger felakiighet av angivna slag får myndigheten
även besluta om därav föranledd ändring av den skatiskyldiges eller makens
taxering i ovan angivna hänseenden.

Efler utgången av maj månad året efler taxeringsåret får
rättelse enligt denna paragraf beslutas endasl om anmärkning i fråga om
felaktighet av den arl som denna paragraf avser dessförinnan har gjorls hos den
som har atl beslula om rättelsen.

Innan rättelse beslutas skall, om det behövs, yttrande
inhämtas från taxeringsnämndens ordförande. Innebär ifrågasatt åigärd enligt
andra eller fjärde stycket höjning av taxering, skall den skallskyldige beredas
tillfälle yttra sig innan rättelse sker, om hinder härför ej möter.

Beslutas rättelse eller vägras rättelse som den
skattskyldige har yrkat, skall, om detta ej är uppenbart överflödigt, beslutet
inom tvä veckor tillställas den skattskyldige i den ordning som i 69 § 4 mom.
föreskrivs i fråga om underrättelse beträffande taxeringsnämnds beslut.

Talan mot beslut i fråga om rättelse enligt denna paragraf
förs genom besvär över den laxering som avses med rättelsebeslulet.

100 §'»

Besvär mä jämväl i särskild ordning anföras av den
skallskyldige,

1) om han taxerats för inkomst eller förmögenhel, som
icke är av

skattepliktig natur,

2)
om han taxerats
för inkomsl eller förmögenhet, för vilken han icke är skattskyldig,

3)
om han taxerats
till kommunal inkomstskatt för garantibelopp för fastighet, vilkel icke bort
för honom upplagas såsom skallepliklig inkomst,

4)
om han taxerats
för samma inkomst eller förmögenhet på mer än en orl eller eljest taxerats å
orätt ort,

5)
om hans laxering
blivit oriktig 5) om hans laxering blivit oriklig på grund av felräkning,
misskrivning på grund av felräkning, misskrivning eller annal uppenbart
förbiseende, eller annat uppenbart förbiseende

eller på grund av att kontrolluppgift enligt 37 § saknats
eller varit felaktig,

6) om han, till följd av underlåten- 6) om han, till följd av underlåten

het att avgiva deklaration eller het att avgiva deklaration eller

annan uppgift eller på grund av annan uppgift eller på grund av

felaktighet i deklaralion eller i annan felaktighet i deklaration eller i annan

uppgift från honom eller i kontroll- uppgift frän honom eller i annan

uppgift eller i handling som legat till kontrolluppgift än som avses i 5)

'"Senaste lydelse 1982:1100.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

grund
för sådan deklaration eller uppgift, taxerats till väsentligt högre belopp än
som svarar mol hans inkomst eller förmögenhet.

eller i handling som legat lill grund för sådan
deklaration eller uppgift, taxerats till väsentligt högre belopp än som svarar
mot hans inkomsl eller förmögenhet,

7)
om han eljest
kan åberopa omständighet eller bevis som bort föranleda väsenlligt lägre
taxering eller väsenlligt lägre skatl på grund av taxeringen,

8)
om han icke erhållil
avräkning av utländsk skatt som han är berättigad till.

I de fall
som angivas i första stycket vid 6) och 7) må besvärsialan ej tagas upp till
prövning, med mindre den kan grundas på omständighet eller bevis, varom
kännedom saknats vid fastställandet av den taxering vari rättelse sökes, och
del framstår säsom ursäktligt att den skatlskyldige icke i annan ordning
åberopat omständigheten eller bevisel till vinnande av riktig taxering.

Besvär som avses i denna paragraf må anföras inom fem år
efter taxeringsåret.

101

1 mom.' Taxeringsinlendent må inom lid, som angives i 100 §,
i där avsedda fall anföra besvär till den skattskyldiges förmån samt i det vid
5) i första stycket av samma paragraf omförmälda fallel jämväl anföra besvär
med yrkande om ändring i laxering till den skattskyldiges nackdel.

1 mom. Taxeringsinlendenl må inom tid, som angives i 100 §,
i där avsedda fall anföra besvär till den skattskyldiges förmån samt i de vid
5) i första stycket av samma paragraf omförmälda fallen jämväl anföra besvär
med yrkande om ändring i taxering till den skattskyldiges nackdel. Besvär ull
den skatiskyldiges nackdel må dock ej anföras om den skatt som inte påförts är atl
anse som ringa.

s. 180 Kontrollera mot PDF

116 f§'

Skattetillägg
utgår ej i samband med rättelse av felräkning eller missskrivning, som
uppenbart framgår av deklaration eller annat skriftligt meddelande från den
skattskyldige.

Skattetillägg
utgår ej i samband med rättelse av felräkning eller missskrivning, som uppenbarl
framgår av deklaration eller annat skriftligt meddelande från den skaltskyldige.
Detsamma gäller om rättelse sker av uppgift som omfattas av uppgiftsskyldighelen
enligi 37 §. Skattetillägg ulgår ej heller i den mån avvikelse avser bedömning
av i skriftligt meddelande framställt yrkande, såsom fråga om yrkal avdrag
eller värde av naturaförmån eller tillgäng, och avvikelsen icke gäller uppgifl
i sak.

"Senaste lydelse 1958:299. "Senaste lydelse
1978:196.

Prop.
1984/85:180 180

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har skallskyldig frivilligt rättat oriktig uppgift utgär
ej skattetillägg.

Denna lag iräder i kraft den

Vid 1986 och 1987 års taxeringar skall i stället för
beloppen 100 kronor respektive 1 000 kronor i bestämmelserna i 37 § 1 mom. 4 b
samt undantagsbestämmelserna i 4 b och 4 c gälla beloppen 500 kronor respektive
5 000 kronor.

5 Förslag till

Lag om
ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs i fråga om skattebroltslagen
(1971:69) att 2 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Den som lill ledning för myndighets beslut i fråga om skatt
eller avgift uppsåtligen avger handling med oriktig uppgift och därigenom
föranleder att skatl eller avgifl påföres med för lågt belopp eller
tillgodoräknas med för högl belopp dömes för skattebedrägeri till fängelse i
högst två år.

Detsamma gäller den som med avsikt att skalt eller avgift
skall påföras med för lågt belopp underlåter att avge deklaration eller därmed
jämförlig handling och därigenom föranleder att för lågt belopp påföres honom
eller den han företräder.

För skattebedrägeri dömes även den som med uppsåt att
skatt skall påföras med för lågl belopp träffar överenskommelse med
arbetsgivaren eller annan, som är skyldig att lämna kontrolluppgift enligt 37 §
taxeringslagen (1956:623), att denne skaU åsidosätta nämnda uppgiftsskyldighel
och lämnar självdeklaration enligt lagen (1984:000) om förenklad
självdeklaration och därigenom föranleder att skatt påföres medför lågt
belopp.

Denna lag iräder i kraft den

s. 181 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 181

6 Förslag till

Lag om
ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fräga om uppbördslagen (1953:272)'

dels att 2 § 4 mom. och 4 § 2 mom. skall upphöra att
gälla,

dels atl 2 § 2 mom., 4 § 1 och 4 mom., 5 och 6 §§, 15 §,
24 § 1 mom., 32 §,

39 § 2 mom., 40 § 1 mom., 45 § 1 mom., 46 § 2 mom. och 69
§ 1 mom. saml

anvisningarna till 45 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

2 mom. I denna lag förstås med

slutlig skatt: skatt som har slutlig skatt: skall som har

påförts
vid den årliga debiteringen påförts vid den årliga debiteringen på gmnd av
taxeringsnämnds beslut på grund av taxeringsnämnds beslut eller på gmnd av
annat beslut, som eller på grund av annat beslut, som enligt gällande
föreskrifter skall enligt gällande föreskrifter skall beaktas vid sådan
debitering, och beaktas vid sädan debitering, och återstår efter iakttagande av
bestäm- återstår efter iakttagande av bestämmelserna om nedsättning av skatt
melserna om nedsättning av skatt enligt 4 mom. samt 2§ lagen enligt 2§ lagen
(1978:423) om (1978:423) om skattelättnader för skattelättnader för vissa
sparformer vissa sparformer och 3§ lagen och 3 § lagen (1982:1193) om skatte-(1982:1193)
om skattereduktion för reduktion för fackföreningsavgift; fackföreningsavgift;

preliminärskatt:i3§ nämnd skatl, som betalas i avräkning
på slutlig skatt;

kvarstående skatt: skatt, som återstår att betala, sedan
preliminär skatt har avräknats från slutlig skatt;

tillkommande skatt: skatt som skall betalas på grund av eftertaxering
eller enhgt beslut om debitering sedan påföringen av slutlig skatt har
avslutats;

kvarskatleavgift: avgift enligt 27 § 3 mom.;

respitränta: ränta enligt 32 §;

anståndsränta: ränta enligt 49 § 4 mom.;

ö-skatteränta: ränta enligt 69 § 1 mom.;

restitutionsränta: ränta enligt 69 § 2 mom.;

skattereduktion: nedsättning av skalt enligt 4 mom.;

inkomstår; det kalenderår, som närmast har föregått
taxeringsåret;

uppbördsår: tiden från och med mars månad ett år lill och
med febmari månad nästföljande år;

upp bör ds månad: mars, maj, juli, september, november och
januari;

gift skattskyldig: skatlskyldig som taxeras med
tillämpning av 52 § 1 mom. kommunalskattelagen (1928:370) och 11 § 1 mom. lagen
(1947:576) om slatlig inkomstskatt;

'Lagen omtryckt 1972:75.

Senaste
lydelse av lagens rubrik 1974:771.

Senaste
lydelse 1982:1196.

s. 182 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 182

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ogift skattskyldig: annan skattskyldig fysisk person än
nyss har sagts.

4 mom.'' Skattereduktion åinjuies

av ogift skaltskyldig, .som har hemmavarande barn under
18 år, och av gifl skattskyldig, vars make saknar taxerad inkomst enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt, med 1 800 kronor,

av gift skatlskyldig, vars make har taxerad inkomst enligt
nämnda lag som understiger 6 000 kronor, med 30procenl av det belopp som motsvarar
skillnaden mellan 6 000 kronor och den taxerade inkomsten.

Har gifta skattskyldiga var för sig tid stadig
inkomstskatt taxerad inkomst, som understiger 6 000 kronor, åtnjutes
skattereduktion endast av den .som har den högsta taxerade inkomsten. År de
taxerade inkomsterna lika stora, tillkommer skattereduktion den äldre av de
skattskyldiga-

Skattereduktion enligt första styckel åtnjutes endast av
skattskyldig, som vartt bosatt här i riket under någon del av beskattningsåret.
För gift skaltskyldig gäller dessutom följande. För att skattereduktion skall
få åtnjutas, skall maken ha varit bosatt hår i riket under någon del av beskattningsåret.
Avser makens bosättning här i riket större delen av beskattningsåret, sker
skaltereduktionen enligt försia stycket. Avser makens bosättning här i riket
endast en mindre del av beskattningsåret, åtnjuter den skaltskyldige
skattereduktion, om maken saknar laxerad inkomst enligt lagen om statlig inkomstskatt,
med 900 kronor, och om maken har taxerad inkomst enligt nämnda lag som
understiger 3 000 kronor, med 30procent av del belopp som motsvarar skillnaden
mellan 3 000 kronor

Senaste lydelse 1979:1159.

s. 183 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 183

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

och den taxerade inkomslen.

Vid Ullämpningen av beslåmmef serna i första, andra och Iredje
styckena skaU som taxerad inkomst anses även under beskattningsåret uppburen
beskattningsbar inkomsl enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt saml enligt 1 §
2 mom. nämnda lag skattepliktig dagpenning. Skattereduktion som lillkommer
skattskyldig enligt nämnda bestämmelser skall minskas med en tolftedel för
varje period om trettio dagar, för vilken den skaltskyldige uppburit inkomst
som förul nämnts.

Skattereduktion sker endasl i fråga om slallig inkomslskatt,
kommunal inkomstskan, skogsvårdsavgift och skattetillägg enligt taxeringslagen
(1956:623).

Bestämmelserna om skattereduktion iakttagas vid
debitering av slutlig skatt, Ullkommande skatt och preliminär B-skatt samt vid
fastställande av preliminär A-skatt. Örelal som uppkommer vid beräkning av
skattereduktion bortfaller.

4 §

1 mom." För inkomst av tjänst som hänför sig till
bestämd tidsperiod och uppbärs vid regelbundet återkommande tillfällen eller
till arbetsanställning som är avsedd att vara kortare lid än en vecka skall
preliminär A-skatt utgå med belopp, som anges i skattetabeller, om inte lokal
skattemyndighet har bestämt annat. Skattetabellerna skall ange den preliminära
skatt som belöper pä olika inkomstbelopp, beräknade för månad eller den kortare
lid som anges i tabellerna. Regeringen eller myndighel som regeringen beslämmer
fastställer för varje inkomstår sådana tabeller.

Tabellerna skall grundas på följande fömtsättningar,
nämligen

all inkomsten är oförändrad under inkomståret,

att den skattskyldige endast kommer att taxeras för den inkomsl
som anges i tabellen,

art den skattskyldige inte skall erlägga annan skatt eller
avgifl som avses i denna lag än statlig inkomstskatt och kommunal inkomstskatt,

att skallskyldig som avses i 2 mom.

"Senaste lydelse 1979:1159.

Nuvarande lydelse

försia stycket 2 och 4 erhåller skaiieredukiion,

a 11 den skattskyldige vid taxering för inkomsten inle
erhåller andra avdrag än grundavdrag och, såvitt gäller skatlskyldig som avses
i 2 mom. första stycket3 och 4, förvärvsavdrag.

2 mom. I skattetabellerna skall i särskilda kolumner las
upp skattebelopp för följande grupper av skattskyldiga, nämligen

1)
ogift
inkomsttagare, som inte avses under 4, och gift inkomsttagare, vars make har
en sammanräknad nettoinkomst på minst 3 000 kronor,

2)
gift
inkomsttagare, vars make saknar sammanräknad nettoinkomst eller har sådan inkomsl
understigande 3 000 kronor,

3)
gift
inkomsttagare, som är berättigad till förvärvsavdrag,

4) ogift inkomsttagare, som år

berättigad tdl förvärvsavdrag.

Ogift inkomsttagare, som är berättigad till
skattereduktion men inte till förvärvsavdrag skall jämställas med inkomsttagare
som avses under 2.

4 mom.'' I skattetabellerna skall också tas in en särskild
kolumn, vari anges del belopp varmed preliminär A-skatt skall beräknas på inkomsl
för dag av sådan anställning som är avsedd vara kortare tid än en vecka. För
samtliga skattetabeller skall samma belopp anges i den särskilda kolumnen att
tillämpas oberoende av arbetstagarens civilstånd och annan i 2 mom. angiven
omständighet. Skattebeloppen skall beräknas på grundval av beräknelig
genomsnittlig sysselsättning under året och med

Föreslagen
lydelse

a 11 den skattskyldige vid taxering för inkomsten inte
erhåller andra avdrag än grundavdrag.

4 mom. I skattetabellerna skall också tas in en särskild
kolumn, vari anges det belopp varmed preliminär A-skatt skall beräknas på
inkomst för dag av sådan anställning som är avsedd vara kortare tid än en
vecka. För samtliga skattetabeller skall samma belopp anges i den särskilda
kolumnen. Skattebeloppen skall beräknas på grundval av beräknelig
genomsnittlig sysselsättning under året och med ledning av för riket
genomsnittlig skattesats till kommunal inkomstskatt föregående år. I

Senaste lydelse 1979:1159. 'Senaste lydelse 1979:1159.

Prop.
1984/85:180 185

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ledning av för riket genomsnittlig övrigt skall vad
ovan i denna paraskattesats lill kommunal inkomst- graf sägs i tillämpliga
delar gälla vid skatl föregående år. I övrigl skall skattebeloppens
beräkning, vad ovan i denna paragraf sägs i tillämpliga delar gälla vid
skattebeloppens beräkning.

5§

Vid beräkning av preliminär A-skatl enligt skattetabell
skall för envar skatlskyldig, belräffande vilken icke skall tillämpas enligt 4
§ 3 mom. andra stycket fastställd särskild tabell, tillämpas den tabell, som
avser en sammanlagd utdebitering lill kommunal inkomstskatt och landslingsmedel,
vilken för skattekrona och skatleöre är lika med del belopp, som för
inkomståret bestämts lill utdebitering i kommunen eller kommundelen. Ingår i sislnämnda
utdebitering öretal, uppgående till högst femtio, användes den tabell, som
avser närmast lägre utdebitering. Därest i utdebiteringen ingår öretal,
överstigande femtio, tillämpas den tabell som avser närmast högre utdebitering.
Atl å inkomst av arbetsanställning, som är avsedd att vara korlare tid än en
vecka, preliminär A-skatt dock kan beräknas enligt vilken som helsl för
inkomståret upprättad skattetabell, framgår av bestämmelserna i 4 § 4 mom.

Förhållandena den 1 november året näst före inkomståret äro,
där icke i nästföljande stycke annorledes stadgas, avgörande för tdl vilken i 4
§ 2 mom. omförmäld grupp av skattskyldiga vederbörande skall hänföras.

Skall under inkomståret preliminär A-skatt enligt tabell
börja ulgå för skattskyldig, för vdken skatt icke tidigare sålunda beräknats,
skall i fråga om skaitskyldigs civilstånd det förhållande, som kan antagas komma
att ligga tiU grund för taxering under året näst efler inkomståret, samt, vad
angår frågan om den skattskyldige har hemmavarande barn, förhållandel vid den lidpunkl,
då debetsedel jämlikt 35 § sista stycket översändes ull skattskyldig, vara
avgörande för till vilken 14 §2 mom. avsedd grupp av skattskyldiga vederbörande
skall hänföras.

Vid tillämpning av andra och tredje sryckena här ovan
skall iakttagas, an frågan om skatlskyldig hafl hem-

Prop.
1984/85:180 186

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

mavarande barn eller icke bedömes med utgångspunkt från
vad som på grund av kommunalskattelagens beslämmelser i sådani hänseende kan anlagas
komma all ligga lid grund för taxering under året näsl efler inkomståret.

6§

Preliminär A-skatl enligt skatteta- Preliminär A-skall enligt skatteta-

bell utgär vid varje tillfälle, då bell utgår vid varje
tillfälle, då inkomst uppbäres, med det belopp inkomst uppbäres, med det belopp
som i vederbörlig tabell / tillämplig som i vederbörlig labell angives för
kolumn angives för del inkomstbe- det inkomstbelopp och den tidspe-lopp och den
tidsperiod, varom fråga riod, varom fråga är. är.

Beträffande inkomst av anställning varom i 4 § 4 mom. förmäles
skall, därest vid elt tillfälle inkomst uppbäres som intjänats under flera
dagar, den preliminära A-skatten beräknas pä gmndval av inkomsten under varje ifrågakommande
dag och med tillämpning av skattetabellens kolumn för dagsinkomst.

Är anställningen annan än sådan, varom i 4 § 4 mom. sägs,
skall gälla att, därest inkomsten avser annan tidsperiod än som är i
skattetabellen upplagen, först uträknas huru mycket av inkomsten som belöper pä
en i tabellen upptagen tidsperiod av minst en veckas längd. Skatten beräknas
därefter med utgångspunkt från det skattebelopp, som skulle utgå för sådan del
av inkomslen, och efter förhållandel mellan, å ena sidan, längden av den
tidsperiod den uppburna inkomsten avser och, å andra sidan, den i tabellen
angivna tidsperiodens längd. Uppbäres vid anställning varom nu är fråga inkomst
för kortare tidsperiod än en vecka, skall preliminär skatl icke utgå mer än en
gång i veckan. Därvid skola de under samma vecka uppburna inkomstbeloppen
sammanräknas och anses på en gång utbetalda.

15 §

Vid preliminär taxering skola beskattningsbar inkomst och
beskattningsbar förmögenhet beräknas i enlighet med bestämmelserna i lagen om
statlig inkomstskatt, kommunalskattelagen samt lagen om statlig förmögenhets-skau.

Vid preliminär taxering, som sker under inkomståret, skall
hänsyn lagas I fråga om skallskyldigs civilstånd till det förhållande, som kan
antagas komrna att ligga tid grund för laxering under året näsl efler
inkomståret, samt, vad angår frågan om den skallskyldige har hemmavarandebarn,
tid förhållandena vidden

Nuvarande lydelse

tidpunkl, då laxeringen verkställes. Vid lillämpning av
första och andra styckena här ovan skall iaktiagas, au frågan om skattskyldig
haft hemmavarande barn eller icke bedömes med utgångspunkt från vad som på
grund av kommunalskatlelagens bestämmelser i sådani hänseende kan antagas
komma att ligga ull grund för taxering under året näsl efter inkomståret.

Föreslagen
lydelse

/ mom. I
fråga om prehminär A-skatl skall bestämmas den skattetabell och kolumn i
tabellen, som jämlikt 4 § 2 mom. och 5 § skola tillämpas, eller, i förekommande
fall, den särskilda beräkningsgrund efter vilken skatten skall utgå enligt den
lokala skattemyndighetens beslut.

/ mom. I fräga
om preliminär A-skatt skall bestämmas att skattetabell enligt 5 § skaU
tillämpas, eller, i förekommande fall, den särskilda beräkningsgrund efter
vilken skatten skall utgå enligt den lokala skattemyndighetens beslut.

32 § '

På
tillkommande skatt skall skatlskyldig betala ränta (respitränta).
Räntebelopp som understiger femtio kronor påförs inte. Ränta utgår för visst
kalenderår efter den räntesals som vid den årliga debiteringen det året
gäller vid beräkning av ö- skatteränla med tillägg av tre procentenheter. Vid
beräkning av ränla för tid som infaller efter utgången av det år då skatten
debiteras tillämpas dock den räntesats som gäller för debiteringsåret.

På tillkommande skatt skall skattskyldig belala ränla (respitränta).
Räntebelopp som understiger femtio kronor påförs inte. Ränta för vissl
kalenderår beräknas med ledning av den räntesals som motsvarar det av
riksbanken fastställda diskonto som gäller vid utgången av december året före
det år då den årliga debiteringen sker med tillägg av tre procentenheter. Vid
beräkning av ränta för tid som infaller efter utgången av del år då skatten
debiteras tillämpas dock den räntesals som gäller för debiteringsåret. Vid beräkning
av respitränta gäller,

att i den tillkommande skatten icke inräknas skattetillägg
eller förseningsavgift enligt laxeringslagen och ej heller kvarskatleavgift, respitränta
och anslåndsränla;

alt ränta
utgår från och med den 1 april året näst efter taxeringsåret, dock att ränta på
ö-skalieränta, restitutionsränta och skatl, som återbetalts enhgt 68 § 2 mom.
och ingår i tillkommande skalt, skall utgå från utgången av den

'Senaste lydelse 1983:977.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

månad, då beloppet utbetalts;

att ränla ulgår lill och med den månad, då skatten
förfaller till betalning eller, om skallen skall belalas under två
uppbördsmånader, till och med den första uppbördsmånaden, dock ej i något fall
för längre lid än två år, saml

att ränta ulgår i helt krontal, varvid öretal bortfaller.

Ändras debitering av tillkommande skatt sker ny beräkning
av ränta.

Bestämmelserna
i denna lag om tillkommande skalt skall tillämpas på respitränta.

39 §

2 mom.
Under januari månad och, då särskilda förhållanden därtill föranleda, jämväl
under februari månad må skatleavdrag för gäldande av preliminär A-skatt,
beräknad enligt skattetabell, ske enligt den tabell och den kolumn däri, som
senast lillämpals under näslföregående inkomstår.

2 mom.
Under januari månad och, då särskilda förhållanden därtill föranleda, jämväl
under februari månad må skatleavdrag för gäldande av preliminär A-skatt,
beräknad enligt skattetabell, ske enligt den tabell, som senast tillämpats
under nästföregående inkomstår.

1 mom. Arbetstagare, som skall vidkännas avdrag för
preliminär A-skatl, skall överlämna skattsedel å sådan skatl till arbetsgivaren
omedelbarl efter det han mottagit den. Annan arbetstagare skall snarasl för arbetsgivaren
uppvisa skattsedel å prehminär B-skatt, påförd i hemortskommunen, eller skatlekort
å sådan skatl eller inlyg av lokal skattemyndighet, att han icke har atl
erlägga preliminär A-skatt.

Fullgör icke arbetstagare sin skyldighel enligt första styckel,
skall avdrag för preliminär skall göras enligt skattetabellen för den ort, där arbeisgivaren
har silt kontor eller lönen eljesl ulbelalas, efter följande grunder, nämligen

1) i fråga om inkomst som avses i 4 § 4 mom.: ell belopp,
motsvarande avdrag enligt skalletabellen för sådan inkomst jämle tio procent av
nämnda avdrag;

2) i
fråga om inkomst som avses i 7 § försia styckel: elt belopp, molsvarande
avdrag för månadslön enligt skattetabellen jämte tio procenl av nämnda avdrag;

3) i fräga
om inkomst som avses i 7 § andra stycket: avdrag enligi de grunder som riksskatteverket
fastsiälll med stöd av nämnda lagrum jämte tio procent av nämnda avdrag;

2)
i fräga om
inkomst som avses i 7 § försia Slycket: etl belopp, motsvarande avdrag för
månadslön enligt den 14 § 2 mom. försia stycket vid 1) avsedda kolumnen i
skattetabellen jämte tio procenl av nämnda avdrag;

3)
i fråga
om inkomst som avses i 7 § andra slycket: ell belopp, motsvarande avdrag för
sådan inkomsl belräffande skatlskyldig, som avses i 4§ 2 mom. försia styckel
vid 1),

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

jämte lio procent av nämnda avdrag;

4) i
övriga fall: elt belopp, motsvarande avdrag enligt den i 4 § 7 mom. omnämnda
skattetabellen jämte tio procent av nämnda avdrag.

4) i övriga fall: etl belopp, motsvarande avdrag enligt
den i 4 § 2 mom. första stycket vid 1) avsedda kolumnen i skattetabellen jämte
tio procenl av nämnda avdrag.

Åtnjuter arbetstagaren, förulom kontant inkomst,
naturaförmån som avses i 8 § första styckel, skall skatteavdraget enligt andra
stycket beräknas även på naturaförmånens värde för den tid lönen avser.

Förhöjningen av avdrag som avses i andra stycket vid l)-4)
skall ulgöra minst en krona för daglön, fem kronor för veckolön, lio kronor för
halvmånadslön och tvåveckorslön samt tjugo kronor för månadslön.

45 §

1 mom. Sedan skallsedel på preliminär skalt har utfärdats,
får, om bältre överensstämmelse mellan den preliminära och den motsvarande
slutliga skatten därigenom kan anlagas uppkomma, genom jämkning föreskrivas
ändrade grunder för uttagande av den preliminära skatten. Jämkning skall göras
bland annal i följande fall, nämligen

1)
då
skattskyldig har au erlägga preliminär A-skalt och enligt underrättelse från
länsstyrelsen sådan ändring har sken i den skatiskyldiges civilstånd, vartill
hänsyn skall tagas vid laxering eller debilering under året efter inkomståret;

2)
då skatlskyldig
visar eller, såvin gäUer sambandel mellan honom ullkommande skattereduktion
och makes inkomst, gör sannohkt att preliminär A-skatt skall erläggas efter
annan kolumn i skattetabellen än som lidigare har faslsiållts;

1) då skaltskyldig gör sannolikt
eller del annars för myndighelen framstår såsom troligt, alt den preliminära
skatten till följd av ändring i inkomsl eller i avdrag för omkostnader i
förvärvskälla eller beträffande allmänna avdrag eller av annan anledning
kommer att avvika från molsvarande slutliga skatt;

2) då skatlskyldig visar eller myndighelen
annars får kännedom om atl den skatiskyldiges skatteförmåga

3)
då skattskyldig
gör sannolikt eller det annars för myndigheten framstår såsom troligt, atl den
preliminära skatten till följd av ändring i inkomst eller i avdrag för
omkostnader i förvärvskälla eller belräffande allmänna avdrag eller av annan
anledning kommer all avvika från motsvarande slutliga skatt;

4)
då skattskyldig
visar eller myndigheten annars får kännedom om att den skattskyldiges
skatteförmåga

"Senaste Ivdelse 1979:489.

Nuvarande lydelse

har blivit väsenlligt nedsatt av anledning, som anges i
50 § 2 mom. kom-munalskaUelagen (1928:370). Jämkning av skäl, som anges i
tredje stycket nämnda momeni, skall dock inle ske, om den skattskyldige skall
betala preliminär A-skatl och således bestämmelserna 141 §2 mom. är
tillämpliga; eller

5) då genom ändring i inkomslför-hållandena eller av
annat skäl ändrad skatteform synes påkallad.

1 fall, som avses i första stycket under J). bör såvitt
angår preliminär A-skalt jämkning vidtagas bara då på grund av jämkningen
preliminär skalt skulle uttagas med minst en femtedel högre eller lägre
belopp än som utan jämkning skulle erläggas. Jämkning av preliminär B-skatt i
nyss angivna fall bör göras bara då påräknelig taxerad inkomst med minst en
femtedel över- eller understiger den lidigare antagna inkomsten, dock med
minst 2 000 kr.

Föreslagen lydelse

har blivit väsentligt nedsatt av anledning, som anges i
50 § 2 mom. kommunalskatteiagen (1928:370). Jämkning av skäl, som anges i
tredje slycket nämnda moment, skall dock inte ske, om den skallskyldige skall belala
preliminär A-skatt och således beslämmelserna i 41 § 2 mom. är tillämpliga;
eller

3) då genom ändring i inkomstförhållandena eller av annal
skäl ändrad skatteform synes påkallad.

I fall, som avses i försia slyckel under 1), bör såviit
angår preliminär A-skatt jämkning vidtagas bara då på grund av jämkningen
preliminär skatt skulle utlagas med minst en femtedel högre eller lägre belopp
än som utan jämkning skulle erläggas. Jämkning av preliminär B-skatt i nyss
angivna fall bör göras bara då påräknelig laxerad inkomst med minst en
femtedel över- eller understiger den tidigare antagna inkomsten, dock med
minst 2 000 kr. Oavsett vad som sägs i föregående slycke, får jämkning verkslällas
om skillnaden mellan slutlig och annars utgående preliminär skatl skulle bli
mer betydande eller det är fråga om nedsatt skatleförmåga eller annan särskild
omständighet.

Får lokal skattemyndighet genom anmälan av skatlskyldig
eller annars veiskap om alt preliminär skatt har blivit påförd obehörigen eller
med orikligt belopp eller atl felakiighet har ägt rum vid utskrivandet av
skattsedel, skall myndighelen vidlaga den jämkning av nämnda skatt, som kan
behövas.

Innan jämkning äger rum, skall den skattskyldige beredas lillfälle
att yttra sig, om detia inte uppenbarligen är obehövligt.

Jämkning fär inle verkställas efter inkomstårets ulgång
med mindre den preliminära skatten därigenom nedsätts. Ansökan om sådan
jämkning skall av skattskyldig inges före utgången av april månad årel efter
inkomståret.

46 §

2 mom. Beslut om jämkning skall tillställas den skauskyldige.
Innebär beslutet, att debiterad preliminär skatt, som förfaller lill betalning efler
det beslutet meddelals, skall ulgöras med annat belopp än som lidigare utfärdad
skattsedel utvisar, skall därjämte utfärdas ny skattsedel upplagande den
ändrade skatten.

Föreslagen lydelse

Sker jämkning av preliminär skatl, vilken beräknas
enligt skattetabell, skall i beslutet därom angivas, all skatten skall
beräknas t,ex, å viss del av inkomsten eller å inkomsten minskad med visst
belopp eller ock att skatten skall utgå med viss procenl av inkomsten.

Nuvarande lydelse

Sker jämkning av preliminär skatt, vilken beräknas enligt
skattetabell, av anledning som i 45 § 1 mom. under 1) eller 2) sågs, skall i
beslutet angivas vUken kolumn i tabellen som skall tillämpas vid skattens
beräkning. Vidtages jämkning av sådan preliminär skan av annan anledning än
nyss sagts, skall i beslutet därom angivas, att skatten skall beräknas t.ex. å
viss del av inkomsten eller ä inkomsten minskad med visst belopp eller ock att
skatten skall utgå med viss procent av inkomsten.

Vid jämkning av preliminär skatl, vilken ulgår efler i 7 §
omförmäld procentsats, skall i beslutet angivas efter vilken procentsats den
ändrade skatten skall utgå.

Sker jämkning av preliminär B-skatt, skall skatten
beräknas på enahanda sätt som i 13, 15 och 25 §§ angives beträffande påföring
av sådan skatt efter preliminär taxering.

69 §

1 mom."
Om preliminär skatt, som har inbetalats eller som, ulan att så har skell,
skall goltskrivas skatlskyldig på grund av alt arbetsgivaren gjort
skalleavdrag, överstiger den slulliga skatten skall ränta {ö-skatteränta)
beräknas på det överskjutande beloppet. Vid ränteberäkningen gäller
bestämmelserna i 27 § 3 mom. andra och Iredje slyckena i lillämpliga delar.

Ränta utgår för en beräknad tid av Ränta utgår för en beräknad tid av

tolv
månader. Har preliminär skatl, lolv månader. Har preliminär skatl.

som avses
i 27 § 2 mom. 3, belalats efter den 18 januari året efler inkomståret men
senast den 30 april samma år, skall dock ränla på sådan skatt ulgå för en lid
av sex månader. Ränlebeloppen får sammanlagt inte överstiga 100 000 kronor. Örelal
som uppkommer vid ränteberäkningen bortfaller.

Ränta
beräknas enligt den räntesats som moisvarar det av riksbanken fastställda
diskonto som gäller vid utgången av december året före taxeringsåret.

som avses
i 27 § 2 mom. 3, betalats efler den 18 januari årel efler inkomståret men
senast den 30 april samma år, skall dock ränta på sådan skau ulgå för en tid av
sex månader. Örelal som uppkommer vid ränleberäkningen bortfaller.

Ränta beräknas med ledning av den räntesats som motsvarar
det av riksbanken fastställda diskonto som gäller vid uigången av december året
före taxeringsåret enligt följande. Ränta på överskjutande skatt som

'Senaste lydelse 1983:977.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

uppgår till högsl 20 000 kronor beräknas enligt halva den
räntesats som nu nämnts. På överskjulande skatt som översiiger 20 000 kronor
beräknas ränta enligt en fjårdel av räntesatsen.

Ifrågavarande
räntesatser besläms liU procenttal med högsl en decimal, varvid avrundningen
sker uppåt. Bestämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall tillämpas på
ö-skatteränta.

Anvisningar lill 45 §

/. Lokal skattemyndighet äger ulan särskild anmälan från
den skattskyldige upptaga fråga om jämkning av preliminär skatt i övriga i
45 § omförmälda fall. Vid höjning av prelirhinär skatl utan skattskyldigs
medgivande bör iaktiagas försiktighet, så att för hög sådan skatt icke
uttages.

2. För all ernå bättre överensslämmelse
mellan slutlig skatt och erlagd preliminärskalt kan genom jämkning
föreskrivas, att utbyte skall ske av preliminär A-skall beräknad enligt
skalletabell eller av preliminär B-skatt mot preliminär A-skatt beräknad
enligt särskild av lokal skattemyndighet angiven grund. Jämför vidare 3 § och
anvisningarna till samma paragraf.

3. Den bevisning, som skattskyl- 3. Den bevisning, som skatlskyldig
måsle prestera för atl erhålla dig måste prestera för atl erhålla

/. Har skallskyldig: som skall erlägga preliminär A-
skall, enligi underrättelse från länsstyrelsen ändral civilstånd under förra
delen av inkomståret, skall lokal skattemyndighet utan särskild anmälan från
den skaltskyldige vidlaga den jämkning av nämnda skall, som må betingas av
ändringen.

Lokal skattemyndighet äger jämväl utan särskild anmälan
från den skattskyldige upplaga fråga om jämkning av preliminär skall i övriga i
45 § omförmälda fall. Vid höjning av preliminär skalt utan skallskyldigs
medgivande bör iakttagas försiktighet, så atl för hög sådan skatt icke
uttages.

jämkning, är icke lika i de i 45 § 1 mom. under 2)-4)
omnämnda fallen. Begäres jämkning/flm//A:/ 2) i nämnda moment på grund av
sådan ändring i makes inkomst, som påverkar den skallskyldiges skattereduktion,
eller jämlikt samma momeni 3), behöver vederbörande endasl göra sannolikt,
att de ifrågavarande för-

jämkning, är icke lika i de i 45 § 1 mom, 1} och 2) omnämnda
fallen. Begäres jämkning enligt 1) i nämnda moment behöver den skattskyldige
endast göra sannolikt, atl de ifrågavarande förhållandena kommer att vara för
handen. I övriga fall har han däremol att styrka, att de berörda
omständigheterna verkligen förelig-

Prop.
1984/85:180 193

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hållandena komma alt vara för han- ga. den. I övriga
fall har han däremot att styrka, atl de berörda omständigheterna verkligen
föreligga.

4.
(Punklen har
upphört atl gälla den 31 december 1979, enligt lag 1979:489. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande när fråga är om preliminär skatt som skall avräknas på
slutlig skalt vid den årliga debiteringen år 1980 eller tidigare.)

5.
Har skaltskyldig
under inkomslåret, innan beslutet om jämkning meddelats, erlagt högre
preliminär skatt än han rätteligen bort göra, skall den för myckel inbetalda
skatten icke restitueras. 1 stället skall den preliminära skatt, som skall
erläggas efter beslutet om jämkning, i motsvarande mån reduceras, så alt den
sammanlagda preliminärskatten kommer atl uppgå lill belopp, som beräknas böra ulgå
för inkomståret. Fall kunna förekomma - sådana lorde inlräffa i synnerhet vid
jämkning under senare delen av inkomståret - dä preliminärskatten nedsälles med
så slorl belopp all, trols det den skatlskyldige helt befriats från att erlägga
dylik skatt under återstående uppbördsierminer under uppbördsårel, han likväl
för inkomståret inbetalt högre skatl än han kan antagas hava rätteligen bort
göra.

Uppgår det för mycket inbetalda beloppet lill minst en
femtedel av den slutliga skatt, som kan beräknas komma att utgå, dock till
minst etthundra kronor, äger skaltskyldig ålerbekomma det för mycket inbetalda
beloppet utan avvaktan ä debitering av den slutliga skatten. Äro särskilda
förhållanden för handen - fråga är t.ex. om nedsatt skatleförmåga eller om ett
särskilt siorl skattebelopp - kan myndighelen, även om det angivna villkoret
icke är uppfyllt, medgiva alt det för mycket eriagda beloppet återbetalas lill
den skallskyldige.

Denna lag träder i kraft den

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen om skattereduktion för

fackföreningsavgift (1982:1193)

Härigenom föreskrivs i fräga om lagen (1982:1193) om
skattereduktion för fackföreningsavgift att 4 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§

/ fråga om skattereduktion för Skattereduktion för fackförenings-

fackföreningsavgifi liUämpas 2 § avgifl sker endasl i jråga om slatlig

4 mom. femte och sjätte styckena inkomstskatt, kommunal inkomst-

uppbördslagen (1953:272). Skaliere- skan, skogsvårdsavgift och skalletill-

duktion för fackföreningsavgift skall lägg enligt laxeringslagen

13 Riksdagen 1984/85. I sand. Nr 180

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

lillgodoräknas
den skatlskyldige före skaiieredukiion enligt 2 § 4 mom. uppbördslagen.

(1956:623).

Beslämmelserna
om skaiieredukiion enligi försia stycket iaktlages vid debitering av slutlig
skatt, tillkommande skall och preliminär B-skatt samt vid fastställande av
preliminär A-skatl. Öretal som uppkommer vid beräkning av skattereduktion
bortfaller. Har skatlskyldig under beskattningsåret varit skyldig atl erlägga
sjömansskatt och har denna nedsatts enligt 12 § 4 mom. lagen (1958:295) om
sjömansskatt på grund av bestämmelserna i denna lag, skall reduktionsbeloppet
minskas med det belopp varmed nedsättning har skett.

Denna lag träder i krafl den

8 Förslag till

Lag om ändring i lagen om sjömansskatt (1958:295)

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1958:295) om sjömansskatt' atl 12 § 1 mom. skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

1 mom. - Gör sjöman, som har att erlägga sjömansskall
enligt 7 §, sannolikt att han året efler beskattningsåret vid taxering enligt
lagen om slatlig inkomslskatt skulle kunna påräkna avdrag för

a) underskott å egen eller makes
förvärvskälla,

b) utbelalning av periodiskt
understöd,

c) avgift för sådan pensionsförsäk- c) avgifl för sådan pensionsförsäkring,
som avses i 46 § 2 mom. första ring, som avses i 46 § 2 mom. första

stycket 6) kommunalskatteiagen (1928:370),

d) sådant
underhåU av icke hem

mavarande barn, som avses i 46 §

2 mom. första stycket 4) kommunal

skatteiagen, eller

e) nedsatt skatleförmåga

stycket
6) kommunalskattelagen (1928:370) eller

d) nedsatt skatleförmåga

'Lagen omtryckt 1970:933.

Senaste lydelse av lagens rubrik WA.lll.

-Senaste lydelse 1982:420,

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

må genom
beslut om jämkning föreskrivas, att den eljest beskattningsbara inkomslen
skall minskas med belopp molsvarande vad av sådant avdrag kan antagas icke
bliva utnyttjat vid nu nämnd taxering.

Jämkning i
fall som avses vid a)-d) må dock endast medgivas, om den till sjömansskatt beskaltningsbara
inkomsten därigenom nedsälles med minst 600 kronor. I fall som avses vid a)
skall minskning av inkomsten inte ske vid bestämmande av skatt enligt tabell FT
eller NT.

Jämkning i
fall som avses vid a), b) och c) må dock endast medgivas, om den lill sjömansskait
beskattningsbara inkomsten därigenom nedsälles med minst 600 kronor. I fall
som avses vid a) skall minskning av inkomsten inte ske vid beslämmande av
skall enligt tabell FT eller NT.

Denna lag träder i kraft den

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen om begränsning av skatt i vissa
fall

(1970:172)

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall' atl
4 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Spärrbelopp
enligt 3 § jämförs med sammanlagda beloppet av slatlig inkomslskatt,
förmögenhetsskatt och kommunal inkomslskatt som beräknats för den
skattskyldige på grund av taxeringen (skattebeloppet). I skattebeloppet
inräknas även sjömansskait, om den skattskyldige eriagl sådan skatt under
beskattningsåret.

Ar den skaltskyldige
berättigad till nedsättning av statlig inkomslskatt eller förmögenhetsskatt
genom skattereduktion som avses i 2 § 4 mom. uppbördslagen (1953:272), 2 §
lagen (1978:423) om skattelättnader för vissa sparformer eller 3 § lagen
(1982:1193) om skattereduktion för fackföreningsavgift eller

Ar den
skattskyldige berättigad till nedsältning av statlig inkomstskall eller
förmögenhetsskatt genom skattereduktion som avses i 2 § lagen (1978:423) om
skattelättnader för vissa sparformer eller 3 § lagen (1982:1193) om
skattereduktion för fackföreningsavgift eller genom avräkning av uiländsk
skatt enligt sär-

' Rubriken ändrad genom 1974:772. -Senaste lydelse
1982:1198,

Nuvarande lydelse

genom avräkning av utländsk skatt enligt särskilda
föreskrifter, skall skattebelopp enligt första stycket beräknas som om
skattereduktion eller avräkning av skatl inte hade skeU.

Föreslagen lydelse

skilda föreskrifter, skall skattebelopp enligt försia
stycket beräknas som om skattereduktion eller avräkning av skatl inle hade
skett.

Denna lag iräder i krafl den

10 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1959:551) om beräkning av

pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om
allmän

försäkring

Härigenom
föreskrivs i fråga om lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande inkomsl
enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring'' att 4 § skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

s. 197 Kontrollera mot PDF

Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomst skall, utöver
vad som framgår av lagen om allmän försäkring, gälla följande.

Värdet av naturaförmån i form av kost, boslad eller bil lill
arbelstagare, som avses i 1 § första stycket lagen om sjömansskatt, skall
uppskattas i enlighet med vad regeringen eller efler regeringens bemyndigande
riksförsäkringsverket föreskriver. Värdel av bilförmån skall uppskattas enligt
de gmnder som gäller för värdering av förmånen vid debitering och uppbörd av
arbetsgivaravgifter enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring. Vad nyss sagls
skal! jämväl äga tillämpning belräffande förmån av kosl, boslad eller bil i
fall som avses i 3 § första slycket.

Vid
beräkning av inkomst av anslällning skall avdrag göras för kostnader som
arbetstagaren haft att bestrida i innehavd anställning, i den mån kostnaderna
minskade med erhållen kostnadsersättning överstiga tvåtusen kronor.

Vid beräkning av inkomst av anställning skall avdrag göras
för kostnader som arbetslagaren haft att bestrida i innehavd anslällning, i den
mån koslnaderna minskade med erhållen kostnadsersättning översliga ettusen
kronor.

Riksförsäkringsverket äger meddela särskilda
föreskrifter angående beräkning av sådan inkomst av anställning, som enligt
lagen om stathg

'Rubriken ändrad genom 1976:1015. Lagen omtryckt
1976:1015. 'Senaste lydelse 1979:651.

Prop.
1984/85:180 197

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

inkomstskatt hänföres till intäkt av jordbruksfastighet
eller intäkl av rörelse.

Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbete skall
från inkomst av rörelse avdragas underskott å rörelse under beskaltningsårel. I
fråga om inkomst av jordbruksfastighet skall motsvarande gälla beträffande
underskott å sådan jordbruksfastighet, som brukats av den försäkrade.

Denna lag träder i kraft den

s. 198 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 198

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna (SOU 1984:21)

Efter remiss har yttranden över betänkandet (SOU 1984:21)
Förenklad självdeklaralion avgelts av riksgäldskonlorel, juslitiekanslern,
riksåklagaren, datainspektionen, riksförsäkringsverket, postverket, bankinspektionen,
riksskatteverkel, statskontoret, riksrevisionsverket, Göta hovräti, kammarrätterna
i Stockholm och Sundsvall, länsrätten i Göieborgs och Bohus län,
länsstyrelserna i Stockholms, Södermanlands, Malmöhus, Göteborgs och Bohus,
Skaraborgs, Värmlands, Västernorrlands och Norrbollens län.
Centralorganisationen SACO/SR, Folksam, Finansbolagens förening, Fögderichefsföreningen,
Föreningen Sveriges skattechefer. Föreningen Sveriges taxeringsdireklörer.
Företagens uppgiflslämnardelegation, HSB:s riksförbund. Konungariket Sverige Siadshypotekskassa,
Kooperativa förbundet, Landsorganisalionen i Sverige (LO), Landstingsförbundet,
Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Svenska arbelsgivareföreningen (SAF), Svenska
bankföreningen. Svenska företagares riksförbund. Svenska försäkringsbolags
riksförbund. Svenska Kommunförbundet, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges
allmänna hypoleksbank, Sveriges föreningsbankers förbund, Sveriges hantverks-
och induslriorganisalion - Familjeföretagen, Sveriges industriförbund,
Sveriges köpmannaförbund. Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund.
Tjänstemännens centralorganisation och Värdepapperscentralen.

Postverket har åberopat en inom Postgirot upprättad
promemoria. LRF har åberopat ett inom Lantbrukarnas skattedelegation upprättat
utlåtande. SAF och Sveriges industriförbund har åberopat eu yitrande som
avgetts från Näringslivets skattedelegalion.

Riksåklagaren har bifogat yttranden från överåklagaren i Göieborgs
åklagardistrikt, länsåklagaremyndigheterna i Blekinge län och Kronobergs län
samt Kristianstads län. Länsstyrelsen i Slockholms län har bifogat yllranden
från de lokala skattemyndigheterna i Stockholms, Huddinge och Lidingö
fögderier. Länsstyrelsen i Södermanlands län har bifogat ett yttrande från den
lokala skattemyndigheten i Eskilsluna fögderi. Länsstyrelsen i Malmöhus län
har bifogat yttranden från de lokala skattemyndigheterna i Malmö, Helsingborgs
och Eslövs fögderier samt från Skånes Handelskammare. Länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län har bifogat yttranden frän de lokala
skattemyndigheterna i Göteborgs och Uddevalla fögderier. Länsstyrelsen i
Skaraborgs län har bifogat yttranden från de lokala skattemyndigheterna i
Skövde och Falköpings fögderier. Länsstyrelsen i Värmlands län har bifogal
yttranden frän de lokala skattemyndigheterna i Karlstads och Säffle fögderier.
Länsstyrelsen i Väslernorrlands län har bifogat yttranden från de lokala
skattemyndigheterna i Härnösands, Kramfors, Sundsvalls och Örnsköldsviks
fögderier. Länsstyrelsen i Norrbottens

s. 199 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 199

län
har bifogat etl yttrande från den lokala skattemyndigheten i Luleä fögderi. LO
har bifogat yttranden från Svenska Byggnadsarbetareförbundet och Svenska
Kommunalarbetareförbundet.

Lokala
skattemyndigheterna i Danderyds, Handens, Jakobsbergs, Nacka, Norrtälje, Täby,
Sollentuna, Solna och Södertälje fögderier har inkommit med ett gemensamt
yttrande. Yttranden har ocksä inkommit frän Statistiska centralbyrån, Sveriges
bostadsrättsföreningars cenlralorganisalion och Svenska Målareförbundet.

s. 200 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 200

Bilaga 4

De av lagrådel granskade

lagförslagen

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs alt 19 §, 33 § 1 och 2 mom., 35 S 3
mom., 39 § 1 och 3 mom., 46§ 2 mom., punkl 4 av anvisningarna till 33§ samt punkl
2 av anvisningarna till 50 § kommunalskattelagen (1928:370) skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I9§'

Till skattepliktig inkomst enligt denna lag räknas icke:

vad som vid bodelning eller eljest pä grund av giftorätt lillfallil
make eller vad som förvärvats genom arv, testamente, fördel av oskifi bo eller
gåva;

vinst vid icke yrkesmässig avyttring av lös egendom i
andra fall än som avses i 35 § 3-4 mom.;

vinst i svenskt lotteri eller vinst vid vinstdragning på
här i riket utfärdade premieobligationer och ej heller sådan vinst i utländskt
lotteri eller vid vinstdragning pä utländska premieobligationer, som uppgår lill
högst 100 kronor;

ersättning, som på grund av försäkring jämlikt lagen
(1962:381) om allmän försäkring, lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller
lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring tillfallit den försäkrade, om icke
ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp för
år eller ulgör föräldrapenning, så ock sådan ersällning enligt annan lag eller
särskild författning, som utgått annorledes än på grund av sjukförsäkring, som
nyss sagts, till nägon vid sjukdom eller olycksfall i arbele eller under
militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt
personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersälining lill sjömän om
icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor eller högre belopp
för är, ävensom ersättning, vilken vid sjukdom eller olycksfall tillfallit
någon på grund av annan försäkring, som icke tagils i samband med tjänst, dock
att till skattepliktig inkomst räknas ersättning i form av pension eller i form
av livränta i den mån livräntan är skattepliktig enligt 32 § 1 eller 2 mom., så
ock ersättning som utgår på grund av trafikförsäkring eller, med nedan angivet
undantag, annan ansvarighetsförsäkring eller pä grund av skadeständsförsäkring
och avser förlorad inkomst av skattepliktig natur;

ersällning på grund av ansvarighetsförsäkring enligt
grunder som fastställs i kollektivavtal mellan arbetsmarknadens
huvudorganisationer lill den del ersättningen utgär under de första trettio
dagarna av den tid den skadade är arbetsoförmögen och beräknas sä att
ersättningen uppgår för insjuknandedagen till högsl 30 kronor och för övriga
dagar lill högsl 6 kronor för dag;

' Senaste lydelse 1984:498.

s. 201 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 201

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

belopp, som lill följd av försäkringsfall eller återköp av
försäkringen utgått pä grund av kapitalförsäkring;

försäkringsersättning
eller annan ersättning för skada på egendom, dock att skatteplikt föreligger
dels i den mån ersättningen avser driftbyggnad på jordbmksfastighet, byggnad pä
faslighet som avses i 24§ 1 mom., byggnad som är avsedd för användning i
ägarens rörelse eller sädan del av värdet av markanläggning som får dras av
genom åriiga värdeminskningsavdrag, dels i den män köpeskilling, som skulle ha inftuiii
om den försäkrade eller skadade egendomen i slället hade sålts, hade varit att
hänföra till intäkt av fastighet eller av rörelse och dels i den mån
ersättningen eljest motsvarar skattepliktig intäkl av eller avdragsgill omkoslnad
för fastighet eller rörelse,

vinstandel, återbäring eller premieåterbetalning, som
utgått på grund av annan personförsäkring än pensionsförsäkring eller sådan
sjuk- eller olycksfallsförsäkring som tagits i samband med tjänst, samt
vinstandel, som uigått på gmnd av skadeförsäkring, och premieåterbetalning på
grund av skadeförsäkring, för vilken räll till avdrag för premie icke
förelegat;

ersättning jämlikt lagen (1956: 293) om ersättning ät
smittbärare om icke ersättningen grundas på förvärvsinkomst av 6000 kronor
eller högre belopp för år;

periodiskl underslöd eller därmed jämförlig periodisk intäkl,
i den mån givaren enligt 20 § eller punkt 5 av anvisningarna till 46 § icke är
berättigad till avdrag för utgivet belopp;

stipendier till studerande vid undervisningsanstalter
eller eljest avsedda för mottagarens ulbildning;

studiestöd enligt 2, 3 eller4 kap. studiestödslagen (1973:
349), inlernatbidrag, aterbeialningspliktiga studiemedel och resekoslnadsersättning
enligt 6 och 7 kap. samma lag saml sådani särskilt bidrag vilkel enligt av
regeringen eller statlig myndighel meddelade bestämmelser utgär till dellagare
i arbetsmarknadsutbildning samt med dem i fräga om sådant bidrag likställda,
och äger i följd härav den bidragsberättigade icke göra avdrag för kostnader
som avsetts skola bestridas med bidrag av förevarande slag;

allmänl barnbidrag;

lön eller annan gottgörelse, för vilken skall erläggas skatl
enligt lagen (1958:295) om sjömansskatt;

kontantunderslöd, som utgives av arbetslöshelsnämnd med
bidrag av statsmedel;

handikappersättning enligt 9 kap. 2 och 3 §§ lagen om
allmän försäkring, sådan del av vårdbidrag enligt 9 kap. 4§ samma lag som utgör
ersättning för merkostnader samt hemsjukvårdsbidrag, som utgår av kommunala
eller landslingskommunala medel till den vårdbehövande;

kommunalt bostadstillägg enligt lagen (1962:392) om husirutillägg
och kommunalt bostadstillägg till folkpension;

kommunalt bostadstillägg till handikappade;

bostadsbidrag som avses i för- bosiadsbidrag som avses i för

ordningen (1976:263) om slatliga ordningen (1976:263) om slatliga

bostadsbidrag lill barnfamiljer, för- bosiadsbidrag lill barnfamiljer eller

ordningen (1976:262) om statskom- förordningen (1976:262) om stais-

munala bosiadsbidrag eller förord- kommunala bosiadsbidrag;

ningen (1977:392) om statskom-

s. 202 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 202

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

munala bosiadsbidrag tiU vissa fcdkpensionärer m.fi.;

sådan gottgörelse för utgift eller kosinad som arbelsgivare
uppburit från personalstiftelse ur medel, för vilka avdrag icke medgivits vid
taxering, vid första tillfälle dylika medel finnas i stiftelsen;

gottgörelse som arbetsgivare uppburit frän
pensionsstiftelse, lill den del stiftelsen ej ägt andra medel för alt lämna gotlgörelsen
än sädana för vilka avdrag icke ålnjutits vid avsättning till sliftelsen;

kompensation av slaten för bensinskatt på bensin som
förbrukats vid yrkesmässig användning av motorsåg;

intäkter av försäljning av vilt intäkter av försäljning av vilt

växande bär och svampar som den växande bär
och svampar som den

skatlskyldige själv plockat till den skaltskyldige
själv plockat till den

del intäkterna under ett beskatt- del
intäkterna under ett beskatt

ningsår inte överstiger 5000 kro- ningsår
inte översiiger 5000 kro

nor, såvida intäkterna inte kan hän- nor,
såvida intäklerna inte kan hän

föras till rörelse som den skattskyl- föras
lill rörelse som den skattskyl

dige driver eller ulgör lön eller lik- dige
driver eller utgör lön eller lik

nande förmån. nande förmån;

ränta enligt 69§ 1 mom. uppbördslagen (1953:272).

Beträffande vissa försäkringsbelopp som utgår till lantbmkare
m.fi. gäller särskilda bestämmelser i punkt 16 av anvisningarna till 21 §.

(Se vidare
anvisningarna.)

33 §

1 mom. Från intäkt av tjänst må avdrag göras för samlliga
utgifter, vilka äro att anse som kostnader för fullgörande av ijänsten, såvitt
icke för samma koslnader anvisats särskilt anslag, som, på sätt i 32§ 3 mom. är
sagt, ej skall upptagas såsom intäkt. Avdrag får i enlighet härmed ske för,
bland annat:

avgifier som den skattskyldige erlagt för sjuk- eller
olycksfallsförsäkring, som tagits i samband med tjänst, så och avgifter som
den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen eller efterlevandes
pensionering annoriedes än genom försäkring;

hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal,
för vilken den skattskyldige haft att själv vidkännas utgift;

kostnad för arbetsbiträde, som den skattskyldige använt
för tjänsts utförande och som han själv avlönat;

föriust ä medel, för vilka den skattskyldige varit pä grund
av sin tjänst redovisningsskyldig;

kostnad för resor i ijänsten, där ej, vad angår
statstjänst, särskild ersättning varit därför anvisad;

kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som
varit nödigt för tjänstens fullgörande.

Senaste lydelse 1975: 1347.

Prop. 1984/85:180

Nuvarande lydelse

Har den skatlskyldige för sin ulbildning eller eljest i
och för tjänsten ådragit sig gäld, må ock ränla å sådan gäld avdragas.

2 mom. Skaltskyldig, som haft intäkt av ijänsl i form av
kontant lön eller sådan annan ersättning, som enligt 11 kap. 2§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring skall anses som inkomsl av anställning, skall ulöver
koslnader som avses i punklerna 3 och 4 av anvisningarna anses ha haft
utgifter lill elt belopp av minst / 000 kronor. Avdraget får dock inte
överstiga fem procenl av intäkten avmndat till närmasl högre hundratal kronor.

Skatlskyldig,
som haft intäkt av tjänst, i annat fall än som avses i första stycket, skall
anses ha haft utgifter som avses i 1 mom. lill ell belopp av minsl 100 kronor.

Vad i första och andra styckena sägs skall inte gälla, om
summan av utgifterna uppgår lill eller överstiger summan av intäklerna, och inle
heller i den mån avdragel genom lillämpning av nämnda stycken skulle komma att
översliga summan av intäkterna.

203

Föreslagen lydelse

Rält lill avdrag för ränla på skuld som den skatlskyldige
ådragit sig för sin utbildning eller annars i och för tjänsten föreligger enligi
39 § 1 mom.

2 mom. Skatlskyldig, som haft intäkt av tjänsl i form av
kontant lön eller sädan annan ersättning, som enligt 11 kap, 2§ lagen
(1962:381) om allmän försäkring skall anses som inkomst av anställning, skall ulöver
kostnader som avses i punkl 3 av anvisningarna anses ha haft utgifter till etl
belopp av minst 3000 kronor. Avdraget får dock inte överstiga tio procenl av
intäkten avrundat till närmast högre hundratal kronor.

Vad i första styckel sägs skall inle gälla, om summan av ulgiflerna
uppgår lill eller överstiger summan av intäklerna, och inte heller i den män avdragel
genom lillämpning av nämnda stycke skulle komma att översliga summan av
intäkterna.

3 mom.''
Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond, delbevis
eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller i
handelsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt
eller aktie är i sin helhet skattepliktig, om den skattskyldige innehaft
egendomen mindre än två år. För vissa aktier och andelar lillämpas beslämmelserna
i 3 a mom.

3 mom.
Realisationsvinst på grund av avyttring av aktie, andel i aktiefond, delbevis
eller teckningsrätt till aktie eller andel i ekonomisk förening eller i
handelsbolag eller annan rättighet som är jämförlig med här avsedd andelsrätt
eller aktie är i sin helhet skattepliktig, om den skattskyldige innehaft
egendomen mindre än tvä år. Från sammanlagda beloppet av skaltepliklig reaUsalionsvinsl
enligt detla stycke under ett beskattningsår, minskat med avdragsgill förlusl
vid

' Senaste lydelse 1982:421. " Senaste lydelse 1984:
1060.

Prop.
1984/85:180

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

204

avyttring samma år av egendom som avses i detla slycke.
får den skaltskyldige göra avdrag med 1000 kronor. Avdraget får dock inte
översliga vad som svarar mol sammanlagda beloppet av skallepliklig realisalionsvinsi
enligi della slycke, minskal med förlusl som nyss nämnls. För vissa aklier
och andelar lillämpas bestämmelserna i 3 a mom.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detla moment
och som den skattskyldige innehaft tvä år eller mera, är 40 procent av
vinsten skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst
enligt deua stycke under etl beskattningsår, minskat med avdragsgill del av
förlust vid avyttring samma år av egendom som avses i detta stycke, J'år den skatlskyldige
göra avdrag med 2000 kronor. Avdragel får dock inle överstiga vad som svarar
mot sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta
stycke, minskal med avdragsgill del av förlusl som nyss nämnts.

Avyttrar skattskyldig egendom som avses i detta momeni och
som den skattskyldige innehaft tvä är eller mera, är 40 procent av vinslen
skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst
enligt della stycke under ett beskaltningsår, minskat med avdragsgill del av
förlust vid avyttring samma är av egendom som avses i detta stycke, äger
skallskyldig ål-njuta avdrag med 3 000 kronor. Har den skaltskyldige under
beskattningsåret varil gift och levt tillsammans med sin make, får sådant avdrag
ålnjuias för dem båda gemensamt med 3000 kronor. I intet faU får dock skaltskyldig
åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda beloppet av
skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke minskal med avdragsgill
del av förlusl som nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra
strukturrationalisering som är önskvärd frän allmän synpunkt, kan regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt eller
delvis, om förelag som berörs av strukturrationaliseringen gör framställning om
detta senast den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta momeni avyttrats genom sådan
tvångsförsäljning som anges i 2§ första slyckel 1) lagen (1978:970) om uppskov
med beskattning av realisationsvinst, är oavsett lidpunkien för förvärvet
-endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Beslämmelsen i 2 mom. tredje slyckel äger motsvarande
tillämpning pä egendom som avses i detta moment.

Har faslighet överiåtits på aktiebolag, handelsbolag eller
ekonomisk förening genom fång på vilkel lagfart sökls efter den 8 november 1967
av nägon som har etl bestämmande inflytande över bolagel eller föreningen,
beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring av aktie eller
andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot aktien eller

Prop.
1984/85:180 205

andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts fär
inte föranleda alt skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att
avdragsgill realisationsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detla momeni.
Beslämmelserna i detta stycke gäller endasl om sådan fastighet utgör bolagets
eller föreningens väsentliga tillgäng. De gäller dock inte vid avyttring av
aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som avses
i punkt 2 femte slycket av anvisningarna till 38§, om avyttringen avser endast räll
till viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med
lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande
av fångeshandlingen. Om vinslen vid försäljning av aktie eller andel pä grund
av bestämmelserna i detla stycke beräknas enligt de regler, som gäller för
beräkning av vinst vid avyttring av faslighet, skall avyttringen anses ha
avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Avyttrar
skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obeskattade
vinstmedel i bolaget till följd av atl slörre delen av dess tillgångar före avyttringen
av aklien överlåtits på den skatlskyldige eller annan, skall som skattepliktig
realisationsvinst räknas vad den skallskyldige erhåller för aktien. Vid
bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets tillgångar ägt
rum skall även beaktas tillgång i bolaget som inom tvä år efler avyttringen av aklien,
direkl eller genom förmedling av annan, överiäls på den skattskyldige eller
honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk
förening, vari den skatlskyldige eller honom närstående person har ett
bestämmande inflytande. Har överlåtelse av lillgäng i bolaget ägt mm efler
utgången av del beskattningsår dä skattskyldighet för realisationsvinst vid avyttringen
av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detta stycke las till
beskattning pä samma sätl som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad
nu sagts äger molsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag
eller ekonomisk förening. Riksskatteverket fär medge undantag frän detta stycke,
om det kan antas atl avyttringen av aktien eller andelen skett i annal syfte än
atl erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verkel i sädan
fråga fär talan inte föras.

Avyttrar skattskyldig aktie i etl aktiebolag, vari akiierna
till huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas direkt eller
genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller etl fåtal
fysiska personer (fåmansbolag), till ell annal fåmansbolag, vari aktie - direkl
eller genom förmedling av annan - ägs eller inom två år efter avyttringen vid
något tillfälle kommer att ägas av den skattskyldige eller honom närstående
person, skall som skaltepliklig realisationsvinst räknas vad den skatlskyldige
erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i det bolag, som förvärvat aklien.
anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annal fåmansbolag, som inom två är
efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i något av fämansbolagen.
Har överlåtelse av aktie i del förvärvande bolagel eller i bolag, som förvärvat
större delen av lillgångarna i nägol av fämansbolagen. ägt rum efter uigången
av det beskattningsår dä skallskyldighel för realisationsvinst enligt delta
stycke uppkom får realisaiionsvinslen las lill beskattning på samma säll som
vid eftertaxering för nämnda beskattningsår. Vad nu föreskriviis äger molsvarande
lillämpning i fråga om handelsbolag eller ekonomisk förening eller andel i sådani
bolag eller förening liksom teckningsrätt till aktie eller annan rättighet jämföriig
med aktie. Sker avyttringen av organisaioriska eller marknadslekniska skäl
eller föreligger andra synneriiga skäl, kan regeringen eller myndighel, som
regeringen

Prop. 1984/85:180

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

206

bestämmer, för särskilt fall medge undantag från
tillämpning av detta Slycke.

Som närstående person räknas i detla moment föräldrar,
far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller
syskons make eller avkomling samt dödsbo vari den skattskyldige eller någon av
nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och fosierbarn.

39 i

/ mom. Frän bmlloiniäkt som avses i 38§ 1 mom. får avdrag
göras för förvaltningskostnad samt för gäldränta, som inle skall dras av enligt
beslämmelserna i 22, 25, 29, 33 och 36 §§ samt i 2 mom. av denna paragraf.

3 mom. Fysisk person, som hafl intäkt varom i 38§ 1 mom. förmäles,
äger, där bruttointäkten överstiger sammanlagda beloppet av de / 1 mom. avsedda
kostnaderna, utöver avdrag för dessa kostnader åtnjuta exlra avdrag med 800
kronor. Har den skallskyldige under beskattningsåret varit gifl och levt
tillsammans med andra maken, må nu avsett avdrag för dem båda gemensamt ålnjuias
med 1600 kronor. I inlet fall må dock skaltskyldig åtnjuta extra avdrag med
högre belopp än som svarar mot skillnaden mellan bruttointäkten och summan av
de / 1 mom. avsedda kostnaderna.

/ mom. Från bruttointäkt som avses i 38§ 1 mom. fär avdrag
göras för förvaltningskostnad, för ränta som avses i 33§ I mom. andra styckel saml
för rnnra, som inte skall dras av enligt beslämmelserna i 22, 25, 29 eUer 36 §§
eller i 2 mom. av denna paragraf.

Fysisk
person får göra avdrag för förvaltningskostnader endast lill den del dessa
överstiger 1000 kronor under beskattningsåret.

3 mom. Fysisk person, som haft intäkt som anges i 38§ I
mom., har rätt tiU extra avdrag med / 600 kronor om bruttointäkten överstiger
sammanlagda beloppet av de enligt 1 mom. avdragsgilla koslnaderna. Avdragel får
dock inle överstiga vad som svarar mot skillnaden mellan bruttointäkten och
summan av de enligt 1 mom. avdragsgilla kostnaderna.

s. 207 Kontrollera mot PDF

46 § 2 mom. 1 hemortskommunen fär skatlskyldig, som varit
bosall här i rikel under hela beskattningsåret, dessutom göra avdrag;

1)
för periodiskt
understöd eller därmed jämförlig periodisk ulbelalning, som inle får dras av
frän inkomsten av särskild förvärvskälla, i den utsträckning som framgår av
punkt 5 av anvisningarna;

2)
för påförda egenavgifter
enligt lagen (1981:691) om socialavgifter som inte fär dras av från inkomsten
av särskild förvärvskälla;

-' Senaste lydelse 1979:612. ''Senaste lydelse 1975:312. '
Senasle lydelse 1982:421.

Prop.
1984/85:180 207

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4) för belopp som den skattskyl- 4) för belopp som den skaltskyl

dige enUgt vid självdeklaraiionen dige
under beskattningsåret har be

fogat intyg eller annca skriftligt be- talat
för eller tillgodoräknats som

i'/.? under beskattningsåret har beta- underhåll
av icke hemmavarande

lat för eller tillgodoräknats som un- barn
inlill dess barnel fylll 18 år

derhåll av icke hemmavarande barn eller
intill dess det fyllt 21 år om det

inlill dess barnet fyllt 18 år eller genomgår
gmndskola, gymnasie-

intill dess det fyllt 21 är om det ge- skola
eller därmed jämföriig grund-

nomgår grundskola, gymnasieskola utbildning,
dock högst med 3000

eller därmed jämförlig grunduibild- kronor för varje barn;

ning, dock högst med 3000 kronor

för varje barn;

6) för avgift som den skaltskyldige har betalat under
beskattningsåret för annan pensionsförsäkring än tjänstepensionsförsäkring, som
ägs av arbetsgivare, om försäkringen ägs av den skaltskyldige.

Har skaltskyldig under beskattningsåret varil skyldig atl belala
sjömansskatt, medges avdrag för periodiskl understöd, avgift för pensionsförsäkring
och underhållsbidrag, som anges i försia slycket 4) och 6), endast i den mån
hänsyn inte lagits till understödet, avgiften eller underhållsbidraget vid
beräkningen av sjömansskatt.

Om skattskyldig varit bosatt här i rikel endast under en
del av beskattningsåret, medges avdrag som nu sagts bara i den män det belöper
på nämnda tid.

Avdrag för
avgift som avses i första slycket 6) får inte överstiga den skatiskyldiges
A-inkomst för antingen beskattningsåret eller året närmasl dessförinnan och
beräknas med hänsyn tilj storleken av sådan inkomst. 1 fråga om sådan A-inkomst
som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse eller som hänför sig till
anställning, om den skaltskyldige hell saknar pensionsrätl i anslällning och
inte är anställd i aktiebolag eller ekonomisk förening vari han har sådant
bestämmande inflytande som avses i punkt 2e femte styckel av anvisningarna till
29§, får avdraget uppgå till sammanlagt högst 35 procent av inkomsten till den
del den inle överstiger tjugo gånger det basbelopp som enligt lagen (1962:381)
om allmän försäkring bestämts för året närmast före taxeringsåret saml högst 25
procent av den del av inkomsten som översiiger tjugo men inte trettio gånger
nämnda basbelopp. I fråga om övrig A-inkomst får avdraget uppgå till högst 10
procent av inkomsten lill den del den tillsammans med A-inkomst enligt
föregående mening överstiger tjugo gånger nämnda basbelopp. I stället för vad
som angivits i andra och iredje meningarna av detla stycke får avdragel
beräknas lill högst ett belopp motsvarande angivet basbelopp jämte 30 procenl
av inkomst som hänför sig till jordbruksfastighet eller rörelse intill en
sammanlagd A-inkomst molsvarande tre gånger samma basbelopp. Avdraget beräknas
i sin helhet antingen på inkomst som skall tas upp lill beskattning under
beskattningsåret eller pä inkomsl året närmast dessförinnan. Med A-inkomst
avses inkomst som enligt 9§ 3 mom. andra stycket lagen (1947:576) om statlig inkomsiskau
är att anse som A-inkomst. Till A-inkomst räknas även inkomst ombord enligt
lagen (1958: 295) om sjömansskatt samt enligt 1 § 2 mom. nämnda lag skattepliktig
dagpenning.

Om särskilda skäl föreligger fär riksskatteverket efter
ansökan beslula att avdrag för avgifl för pensionsförsäkring fär medges med
högre belopp

s. 208 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 208

än som följer av beslämmelserna i föregående slycke.
Därvid skall dock följande gälla. För skallskyldig, sum redovisar inkomst som
är att anse som A-inkomst endast av tjänsl men som i huvudsak saknar
pensionsrätt i anställning, fär avdrag medges högst med belopp, beräknal som
för inkomsl av jordbruksfastighet eller rörelse på del sätl som föreskrivits i
föregående slycke. Har sådan skallskyldig erhållil särskild ersättning i
samband med all anslällning upphört och har han ej skaffat sig elt belryggande
pensionsskydd, får dock avdrag medges med högre belopp. Avdrag som avses i de
två närmasl föregående meningarna fär dock inle beräknas för inkomst som härrör
från aktiebolag eller ekonomisk förening vari den skallskyldige har sådani beslämmande
inflytande som avses i punkt 2e femle slyckel av anvisningarna lill 29 S. Har skatlskyldig.
som - själv eller genom förmedling av juridisk person - drivit jordbruk,
skogsbruk eller rörelse, upphört med drifien i förvärvskällan och har han under
verksamhetstiden ej skaffat sig etl belryggande pensionsskydd, fär avdrag
beräknas även pä sådan inkomsl som enligt 9S 3 mom. andra stycket lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt är atl anse som B-inkomsl. Avdragel fär i detla
fall beräknas med beaktande av det antal år den skallskyldige drivit
jordbruket, skogsbruket eller rörelsen, dock högsl för lio år. Hänsyn skall vid
bedömningen av avdragels sloriek tas till den skatiskyldiges övriga
pensionsskydd och andra möjligheter till avdrag för avgift som avses i försia slycket
6). Avdraget får dock inie översliga ett belopp som för varje år som drifien
pågått motsvarar lio gånger del basbelopp som enligt lagen om allmän försäkring
beslämls för del är drifien i förvärvskällan upphört och ej heller summan av
de belopp som under beskatlningsäret redovisals som nettointäkt av
förvärvskällan och sådan inkomsl av tillfällig förvärvsverksamhet som är atl
hänföra lill vinsl med anledning av överlåtelse av förvärvskällan. Har riksskatteverket
enligt punkl 1 iredje stycket av anvisningarna lill 31 § medgivit au dödsbo lar
pensionsförsäkring, anger riksskatteverket del högsta belopp varmed avdrag för
avgift för försäkringen får medges. Härvid iaktlas i lillämpliga delar
bestämmelserna i della Slycke om avdrag för skattskyldig som upphört med
driften i en förvärvskälla. Mol beslut av riksskatteverket i fråga som avses i
delta slycke får talan inle föras.

Har skattskyldig erlagt avgift som avses i första stycket
6) men har avdrag för avgiften helt eller delvis inle kunnat utnyttjas enligt
bestämmelserna i fjärde slycket, medges avdrag för ej ulnylljal belopp vid laxering
för del påföljande beskattningsåret. Sådant avdrag medges dock inle med belopp
som tillsammans med erlagd avgift sislnämnda är överstiger vad som anges i Ijärde
stycket.

Oavsett föreskrifterna i de föregående styckena medges
avdrag för avgift som avses i första stycket 6) i hemortskommunen inte med
högre belopp än skillnaden mellan sammanlagda beloppet av inkomsler från
förvärvskällor, som är skatleplikliga i kommunen, och övriga avdrag enligt
denna paragraf. Kan avdrag för avgift som avses i försia stycket 6) inte utnyttjas
i hemortskommunen, medges avdrag för återstoden i annan kommun med belopp
intill den där redovisade inkomsten, i förekommande fall efler andra avdrag
enligt denna paragraf som medges vid taxeringen i kommunen. Avdrag, som på
grund av vad nu sagts inte kunnal utnyttjas vid laxeringen fördel
beskattningsår dä avgiften betalades, fär utnyttjas senasl vid laxering för
.sjätte beskaltningsårel efter betalningsärel. Inlc heller i sisiniimnda fall fär
avdragel överstiga vad som återstår sedan övriga avdrag enligt denna paragraf gjorts.

s. 209 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 209

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anvisningar till 33 §

4.* Även för det fall, att skatlskyldig enligt punkl 3 här
ovan icke är berättigad lill avdrag för ökade levnadskostnader, äger han dock
rätt avdraga skälig kostnad för resor till och från arbelsplatsen, där denna
varit belägen på sädant avstånd från hans bostad, atl han behövt anlita och
även anlilal särskilt fortskaffningsmedel.

Om avståndet mellan den skattskyldiges bostad och
arbetsplats uppgår till minst fem kilometer och det klart framgår alt användandet
av egen bil för resa till och från arbetsplatsen regelmässigt medför en
lidsvinst pä minst tvä limmar i jämförelse med allmänl kommunikationsmedel
medges avdrag för kostnader för resa med egen bil. Sådani avdrag medges också
om den skatlskyldige använder bilen i tjänsten under minst 60 dagar för är
räknat för de dagar som bilen används i tjänsien. Om bilen används i ijänsten
under minst 160 dagar för är räknat medges avdrag under alla de dagar som bilen
används för resor mellan boslad och arbetsplats. Användning i tjänsten beaktas
dock endast om den uppgår till minst 300 mil för år räknal. Avdragel skall
bestämmas enligt schablon på grundval av genomsnittliga koslnader för mindre
bil och med hänsyn lill de koslnader, som är direkt beroende av körd vägslräcka
(milbundna kostnader). Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer
fastställer för varje taxeringsår föreskrifier för beräkningen av avdrag i
dessa fall.

För skattskyldig som på grund av ålder, sjukdom eller
handikapp är nödsakad att använda bil tillämpas inte beslämmelserna i andra
stycket. Detsamma gäller skattskyldig som är tvungen att använda slörre bil pä
grund av skrymmande last.

Avdrag för kostnader för resor till och från arbetsplatsen
medges bara för den del av koslnaderna som överstiger 1 000 kronor under
beskattningsåret.

till 50 §

2.' Vid bedömningen av om 2. Vid bedömningen av om skali-

skatiskyldigs inkomst till icke obe- skyldigs
inkomst till icke obelydlig

tydlig del utgjorts av folkpension del
utgjorts av folkpension iakt-

iakttages följande. Som folkpension tages
följande. Som folkpension

räknas icke barnpension eller vård- räknas
icke barnpension eller vård

bidrag. Den omsiändighelen atl bidrag.
Folkpension skall anses ut-

folkpension under elt beskattnings- göra
en icke obelydlig del av den

år utgått med etl ringa belopp, skallskyldiges
inkomst om den upp-

t.ex. till följd av att folkpensionen gått
till minsl 6000 kronor eller

icke åtnjutits under hela året, ulgör minst
en femtedel av den samman-

icke hinder mol atl medgiva den räknade inkomslen.
Som folkpen-

skatiskyldige avdrag. Avgörande sion
behandlas även tilläggspension

för bedömningen i della fall är hu- i
den män den enligt lagen

ruvida folkpensionen, om den ut- f/969.-205j
om pensionstillskott för-

" Senasle lydelse 1983: 1051. Senaste lydelse
1983:970.

14 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 180

s. 210 Kontrollera mot PDF

210

Prop.
1984/85:180

Föreslagen
lydelse

Nuvarande lydelse

anlett
avräkning av pensionstillskott.

gåtl i full utsträckning, utgjort en icke obetydlig del av
inkomslen. Som folkpension behandlas även tilläggspension i den män den enligt
lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott.

Regeringen eller den myndighel regeringen beslämmer fastställer
närmare föreskrifter för avdragsberäkningen enligt nedan angivna grunder.

Avdraget skall i första hand bestämmas med hänsyn till
storleken av den skattskyldiges taxerade inkomsl enligt lagen (1947:576) om slallig
inkomstskatt. Överstiger denna inkomst inte visst högsta belopp, skall
avdraget beräknas till vad som behövs för atl den skaltskyldige inte skall
påföras högre statligt beskattningsbar inkomsl än 7 500 kronor. Detla högsta
inkomstbelopp motsvarar taxerad inkomsl för skattskyldig som under beskattningsåret
inte hafl annan inkomst än ålderspension enligt 6 kap. 2§ första Slycket
lagen (1962:381) om allmän försäkring och pensionstillskott enligt 2 § lagen
om pensionstillskott samt åtnjutit avdrag endasl med 100 kronor enligt 33 §
2 mom. andra styckel. För gift skatlskyldig, som uppburit folkpension med
belopp som lillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas det högsta
inkomstbeloppet med utgångspunkt från en pension utgörande 78,5 procent av
basbeloppet. För övriga skattskyldiga beräknas det med uigångspunkt frän en
pension utgörande 96 procent av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgrund
gäller också om gift skattskyldig under viss del av beskattningsåret
uppburit folkpension med belopp som lillkommer gift vars make uppbär
folkpension, och under återstoden av året uppburit folkpension med belopp som
tillkommer gifl vars make saknar folkpension.

Om skattskyldigs statligt taxerade inkomst överstiger
det högsta inkomstbeloppet enligt föregående slycke, reduceras avdragel med
belopp

Avdragel skall i försia hand bestämmas med hänsyn till
storleken av den skatiskyldiges laxerade inkomsl enligt lagen (1947:576) om slallig
inkomstskall. Överstiger denna inkomst inte visst högsta belopp, skall avdragel
beräknas till vad som behövs för alt dén skattskyldige inle skall påföras
högre statligt beskattningsbar inkomsl än 7 500 kronor. Detla högsta inkomstbelopp
moisvarar taxerad inkomsl för skatlskyldig som under beskattningsåret inte hafl
annan inkomsl än ålderspension enligt 6 kap. 2 § första stycket lagen
(1962:381) om allmän försäkring och pensionstillskott enligt 2§ lagen om
pensionstillskott. För gift skattskyldig, som uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, beräknas det högsta inkomslbeloppet
med utgångspunkt från en pension utgörande 78,5 procent av basbeloppet. För
övriga skattskyldiga beräknas det med utgångspunkt frän en pension utgörande 96
procenl av basbeloppet. Sistnämnda beräkningsgmnd gäller också om gifl
skattskyldig under viss del av beskattningsåret uppburit folkpension med belopp
som tillkommer gift vars make uppbär folkpension, och under återstoden av årel
uppburit folkpension med belopp som tillkommer gift vars make saknar
folkpension.

s. 211 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 211

motsvarande 66 2/3 procenl av taxerad inkomst mellan del
belopp vid vilket högsla extra avdrag utgår och ett belopp som är 3 basenheier
större, med 40 procent av taxerad inkomst inom ett därpå följande inkomsiskikt
av 1,5 basenheters bredd och med 33 1/3 procent av taxerad inkomsl därutöver.

Det avdrag som beräknas med hänsyn till skattskyldigs
statligt taxerade inkomst jämkas, om värdet av skattepliktig förmögenhet
överstiger 90000 kronor. Om förmögenhetsvärdet överstiger 150000 kronor, skall
avdrag inte medges. Fastighet, som avses i 24§ 2 mom., samt sådan bostadsbyggnad
med tillhörande toml på jordbruksfastighet, som används som bostad av den
skallskyldige, skall inräknas i förmögenhelsvärdel med belopp som motsvarar
1/10 av skillnaden mellan faslighetens respektive bostadsbyggnadens och
tomtens taxeringsvärde året före taxeringsåret och lånat kapital, som nedlagts
i fastigheten respektive i bostadsbyggnaden och tomten i den mån skillnaden inle
överstiger 250000 kronor. Är skillnaden större beräknas värdel lill 25000
kronor jämte den del av skillnaden som överstiger 250000 kronor. Vid beräkning
av hur stort lånat kapital som lagts ner i bosladsbyggnaden och lomten, skall
på dessa anses belöpa så stor del av läneskulderna i förvärvskällan som
byggnadens och tomtmarkens taxeringsvärde ulgör av del sammanlagda värdet av
tillgångarna i förvärvskällan inklusive byggnaden och tomtmarken. Har den skatlskyldige
eller hans make flera sådana fastigheter, som avses här, gäller bestämmelserna
endast för en fastighet och dä i första hand för fastighet som utgör stadigvarande
bostad för den skattskyldige.

Här ovan angivna grunder för avdragsberäkningen får
frängås, när särskilda omständigheler föranleda det.

Vid beräkning av avdrag för gift skaltskyldig iaktlages
bestämmelserna i 52 § I mom. sista stycket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986 och tillämpas
första gången vid 1987 års taxering.

s. 212 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 212

2 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)'

dels att 2'!t 2 mom., 25 och 36S§,37§ 1 och 5 mom.,39§ 1
mom., 43§2

mom., 100§,
101 § 1 mom. samt 116f, 116g och 120§§ skall ha nedan

angivna lydelse, dels att i lagen skall införas nya beslämmelser,
24, 25d och 28§§, 37 § 8

mom. samt
66a, 66b och 70§§, av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

2 mom.- Beteckningarna taxeringsår, beskattningsår och
hemortskommun hava i denna lag samma innebörd som i kommunalskatteiagen
(1928:370).

Vidare skola vid taxering enligt denna lag beslämmelserna
i 4 § andra stycket kommunalskatteiagen äga motsvarande tillämpning.

Huruvida någon är att anse såsom bosatt här i rikel, skall
avgöras efter de i anvisningarna till 53 § kommunalskattelagen stadgade
grunderna.

Vad i denna lag stadgas om person, som varil här i riket
bosatt, skall äga tillämpning jämväl å person, som i Sverige stadigvarande
vistats utan atl vara härstädes bosatt.

Vad i denna lag sägs om makar skall i tillämpliga delar
jämväl gälla i fräga om skattskyldiga som avses i 65 § sista slycket kommunalskatteiagen.

Med alt en skattskyldig samtaxeras förstås i denna lag atl
den skattskyldige taxeras med tillämpning av52 § I mom. kommunalskatteiagen
och II
§ I mom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt.

24 §

1
m o m.
Självdeklaration är allmän självdeklaration eller förenklad självdeklaration.
Förenklad självdeklaration får avlämnas av fysisk person under de förulsättningar
som anges i 2 mom.

2
m o m.
Fysisk person får, om inte annal följer av 3 mom., avlämna förenklad
självdeklaration, om vad som skall redovisas i fråga om intäkter och avdrag
avser endast

' Lagen omtryckt 1971:399.

Senasle lydelse av lagens rubrik 1974:773. Senasle
lydelse 1974:773. ■* Förutvarande 24 § upphävd genom 1984: 1081.

s. 213 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

213

1. inkomst av annan fastighet be

träffande högsl två fastigheter som

den skattskyldige innehaft hela be

skattningsåret och för vilka dels in

täkten skall beräknas enligt 24 § 2

mom. kommunalskalielagen

(1928:370), dels laxeringsvärde har

beslämls för beskattningsåret,

2.
inkomsl
av tjänst saml inläklen utgått i pengar och annat avdrag än som avses i 33§ 2
mom. kommunalskattelagen inte yrkas för kostnader för fullgörande av tjänsten.

3.
inkomst
av kapilal samt avdrag för koslnader yrkas endasl Jör ränla och inläklen ulgörs
av

a) r ä nla,

b) utdelning på svenska aktier

och andelar i svenska aktiefonder

eller ekonomiska Jöreningar eller

c) sådan förmån av faslighet som

skall tas upp som skattepliktig in

täkl enligt punkl 2 andra slyckel av

anvisningarna lill 38§ kommunal

skattelagen och förmånen inte har

överlåtits under beskattningsåret,

4. allmänl avdrag för underhåll

av icke hemmavarande barn eller

för avgifl för pensionsförsäkring el

ler

5. sådant avdrag för nedsatt

skatteförmåga som avses i 50§ 2

mom. andra eller fiärde styckel

kommunalskalielagen.

3 m o m. Förenklad självdeklaralion Jår inle avlämnas, om

1. den skattskyldige eller den med
vilken den skallskyldige skall samtaxeras inle varU bosall här i riket under
hela bekatlningsårel,

2.
den
skallskyldige under beskaliningsårel hafl inkomsl av anslällning i ullandel
eller annars från ullandet haft inkomst eller vid uigången av beskattningsåret
där ägl skallepliklig förmögenhel,

3.
den
skallskyldige under beskaliningsårel varil skyldig alt belala sjömansskatt enligi
lagen (1958:295) om sjömansskall.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 214

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4.
den skatlskyldige
är förelagsledare i fåmansföreiag, närstående lill sådan person eller delägare
i fåmansföreiag,

5.
den
skallskyldige skall samtaxeras med person som år skyldig atl lämna uppgift om inkomsl
av rörelse eller Jordbruksfastighet eller av annan fastighet, för vilken inläklen
skaU beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskatteiagen (1928:370) eller

6.
den skatlskyldige
skall redovisa sådani ränlelillägg som avses i 10§ 6mom. fiärde styckel lagen
(1947:576) om slallig inkomslskatt.

25 S"

Självdeklaration skall uppta; Allmän
självdeklaration skall uppta

1)
den
skattskyldiges namn och posladress, hemortskommun, där sådan finnes, och
hemvist därstädes, personnummer saml nummer å för honom utfärdad skattsedel å
preliminär skatt för året näst före taxeringsåret ävensom belräffande
utlänning nationalitet, beträffande utländsk juridisk person del land, där
styrelsen haft sitt säte, saml beträffande skaltskyldig, som allenast under
någon del av beskattningsåret varil i rikel bosatt, uppgifl om den tid, han
sålunda haft boslad härslädes,

2)
alla
förvärvskällor, beträffande vilka skattskyldighet för beskatlningsäret åligger
den skattskyldige; och skall därvid i fräga om förvärvskälla, i vilken
skattepliktig fastighet ingått, särskilt angivas dels beskaffenheten av den skatiskyldiges
innehav av fastigheten, dels fastighetens laxeringsvärde året näsl före
laxeringsåret eller, om sådant värde det året icke varit fasligheten åsätt,
dess eljest antagliga värde vid taxeringsårets ingång, dels ock, därest
fastigheten icke ingått i förvärvskällan under hela beskattningsåret eller
fastigheten ingått däri endast till viss del, huru lång tid eller till vilken
del fastigheten sålunda ingått i förvärvskällan,

3)
de intäkter och
de avdrag, som äro att hänföra till varje förvärvskälla, dock atl ersättning,
som enligt bestämmelserna i 37§ 1 mom. 1. g) icke behöver upptagas i
kontrolluppgift, ej hellerbehöver upptagas i deklarationen säsom intäkt,

4)
de allmänna
avdrag, som den skaltskyldige yrkar fä tillgodonjuta vid taxeringen,

5)
den skaltskyldige
tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret, ändå att förmögenheten
icke uppgår lill skattepliktigt belopp, dock endasl om och i den mån
skattskyldighet för förmögenhet åligger honom,

6)
beloppet av den
preliminära skatl, som genom skalleavdrag erlagts för året näst före
taxeringsåret, ävensom

7)
garaniibelopp.

" Senaste lydelse 1984: 1081.

Prop. 1984/85:180 215

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8)
om
deklarationen avser fåmansföreiag, delägares eller honom närstående persons
namn, personnummer och adress och i förekommande fall aktie- eller
andelsinnehav tillika med angivande av röstvärde, om olika röstvärden
förekomma, dock att uppgifter icke behöva lämnas för närstående person, som ej
uppburit ersättning från, träffat avtal eller haft annat därmed jämförligt
förhållande med företaget,

9)
räntetillägg
som skall beaktas vid fastställande av underlag för till-läggsbelopp saml
grunderna för beräkning av ränteiillägget.

Självdeklaration skall därjämte Allmän självdeklaralion skall

innehålla de uppgifter, som för sär- därjämte innehålla de uppgifter,

skilda fall föreskrivs i denna lag el- som för särskilda fall föreskrivs i

ler som erfordras för beräkning av denna lag eller som erfordras för

pensionsgrundande inkomst enligt beräkning av pensionsgrundande

lagen om allmän försäkring eller för inkomst enligt lagen (1962:381) om

beräkning av skogsvårdsavgifl en- allmän försäkring eller för beräk-

ligt lagen (1946:324) om skogs- ning av skogsvårdsavgifl enligt la-

vårdsavgift eller fastighetsskatt en- gen (1946:324) om skogsvårdsav-

ligt lagen (1984; 1052) om statlig fas- gifl eller fastighetsskatt enligt lagen

tighetsskall. (1984: 1052) om statlig fastighels-

skau.

Ha makar, som ingått äktenskap före ingången av beskatlningsäret
och under detla är levt tillsammans, var för sig inkomst atl taxera enligt
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall vardera maken uppgiva huruvida inkomsl
av förvärvskälla är A-inkomst eller B-inkomst enligt 9§ 3 mom. nämnda lag. Vad
nu sagls om makar skall iittllämpliga delar jämväl gälla i fråga om
skattskyldiga som avses i 65 § sista slycket kommunalskattelagen (1928:370).

Har skattskyldig under beskattningsåret varit gift, skall
han jämväl uppgiva sådan boets eller andra makens inkomst och förmögenhet,
över vilken förvaltningen rätlsligen tillkommit honom. Åligger
skattskyldigheten andra maken, skall uppgiften lämnas å särskild blankett. Då
skattskyldig skall taxeras för barns eller annans förmögenhel, skall uppgift
lämnas jämväl om sädan förmögenhet.

Belopp, som upptagas i självdeklaration, skola utföras i
hela krontal, sä att överskjutande öretal bortfalla.

25 d §

I självdeklaration behöver uppgifl inte lämnas
beträffande

1)
avytlring
av egendom som avses i 35§ 3 mom. försia slyckel kommunalskalielagen
(1928:370), om del sammanlagda försäljnings-värdel under beskaltningsårel uppgått
lill högst 1000 kronor eller

2)
avytlring
som avses i 35 § 3 mom. andra stycket kommunalskattelagen, om det sammanlagda
försäljningsvärdet under beskattningsåret uppgått till högst 6600 kronor.

Prop. 1984/85:180

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

216

28 f

Förenklad självdeklaration skall uppta

1) den skattskyldiges namn, per

sonnummer, postadress och hem

ortskommun,

2)
de uppgifier
sam behövs för att beslämma huruvida den skatlskyldige skaU samlaxeras eller
inte,

3)
de inläkler
och avdrag som är atl hänföra till inkomst av annan fastighet, varvid särskilt
skall anges fastighetens laxeringsvärde för beskattningsåret,

4)
de inläkler
som är att hänföra till inkomsl av Ijänsl och som den skaltskyldige inte har
fåll meddelande om enligt 37§ 5mom., med undantag av ersättning som enligt bestämmelsen
i 37§ I mom. Ig inte behöver tas upp i koniroUuppgifl,

5)
de
intäkter som är atl hänföra till inkomst av kapilal och som den skattskyldige inle
har fåtl meddelande om enUgt 37§ 5 mom. samt de avdrag för ränta som den skallskyldige
yrkar,

6)
garaniibelopp,

7)
de
avdrag som den skatlskyldige yrkar för underhåll av icke hemmavarande barn,
för avgifl för pen-sionsjörsäkring eller för nedsait skatleförmåga enligt 50§ 2
mom. andra slyckel kommunalskalielagen (1928:370),

8) den skallskyldiges lillgångar

och skulder vid uigången av be

skaliningsårel, om hans skalleplik

tiga förmögenhetslillgångar upp

gick till minsl 90000 kronor eller,

om beskattningsbar förmögenhel

skall fastställas gemensamiför den

skatlskyldige och hans make eller

barn enligt beslämmelserna i 12 § I

rnom. lagen (1947:577) om slallig

förmögenhelsskall, de gemensam

ma skaitcplikiiga förinögenheisiill-

gångarna uppgick till minst 180000

kronor.

' Förutvarande 28 § upphävd genom 1984: 1081.

Prop. 1984/85:180

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

217

9) de uppgifier som behövs för beräkning av
pensionsgrundande inkomsl enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller
faslighels-skatt enligt lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt.

Skall den skaltskyldige taxeras för barns eller annans .förmögenhet,
skall uppgift lämnas också om sådan förmögenhet enligt Jörsia stycket 8 som om
.förmögenheten tillhörde den skattskyldige.

36§''

Deklaralionsskyldig, från vilken Den som inle har fullgjorl sin

självdeklaralion icke har inkommil deklaralionsskyldighel
i räll tid fär inom föreskriven tid, får anmanas anmanas att avge
självdeklaration, all avge självdeklaralion.

Är avlämnad självdeklaration icke sä upprättad, som i denna
lag föreskrivs, fär den deklarationsskyldige anmanas att inkomma med felande
uppgift eller, där deklarationen är i väsentliga avseenden bristfällig, med ny,
på behörigt sätt upprättad deklaration.

37 §
Nuvarande lydelse I mom. Till ledning vid inkomsttaxering och registrering av
preliminär A-skatt, som har innehållils genom skatteavdrag, skall varje år utan
anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) för det föregående
kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiftsskyldig

1. a) Slatlig och kommunal myndighel,

b) aktiebolag,
ekonomisk

förening, fond, sliflelse och

annan juridisk person än

dödsbo,

c) fysisk
person och

dödsbo, som bedrivit rörelse

eller jordbruk, däri inbegri

pet skogsbruk, i fråga om

förmåner, som ulgäll från så

dan förvärvskälla, samt om

förmåner som utgått frän sä

dan förvärvskälla, saml

Vem uppgiflen skall avse

Den som hos den uppgifisskyldige innehaft anställning
eller uppdrag eller utfört tillfälligt arbete eller som av den uppgiftsskyldige
åtnjutit pension, livränta eller periodiskl utgående ersättning, ävensom den
som åtnjutit förmån frän personalstiftelse eller annan stiftelse.

Vad uppgiflen skall avse

Avlöning, arvode, annan ersättning eller förmån, oavsett
huruvida denna utgått kontant eller såsom naturaförmån samt oavsett om densamma
utgör ersättning för kostnader, som mottagaren haft alt bestrida. Har mottagaren
haft all erlägga vederlag för åtnjuten naturaförmån, skall uppgift om förmånen
och vederiaget lämnas. Avser livränta skadestånd till följd av personskada
skall

" Senaste lydelse 1979:490. ' Senaste lydelse
1984:841.

d) fysisk
person och dödsbo, som innehaft annan fastighet, i fråga om förmåner som
utgått från sådan förvärvskälla.

angivas om livräntan utgör skattepliktig intäkt.

Undantag:

a) folkpension, när lilt-

läggspension enligt lagen om

allmän försäkring icke åt

njutes,

b) ersättning
och förmån i

anledning av tillfälligt arbete,

om det som mottagaren sam

manlagt åtnjutit haft ett lägre

värde än 100 kronor för hela

året,

s. 4 Kontrollera mot PDF

4 a. Den
som utbetalt ut

delning å aktie i svenskl ak

tiebolag, på vid vilkel 3 kap.

8 § aktiebolagslagen

(1975:
1385) eller lagen (1970:596) om förenklad aktiehaniering är lillämplig, liksom
bank, som avses i 1 § aktiefondslagen (1974:931), vilken utbetalt uldelning å
andel i svensk aktiefond för vilken register föres enligt 31 § sistnämnda lag
samt den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk person, om utdelningen
utbetalats genom Värdepapperscenlralen VPC Aktiebolags försorg.

Den som är
berättigad atl lyfta uldelning för egen del vid utdelningstillfället.

Den
utbetalda utdelning-

Föreslagen
lydelse 1 mom. Till ledning vid inkomstlaxering, förmögenhelslaxering och registrering
av preliminär A-skatt, som har innehållits genom skatteavdrag, skall varje år
utan anmaning avlämnas uppgifter (kontrolluppgifter) fördel föregående
kalenderåret enligt följande uppställning.

Uppgiflsskyldig

1. a) Slatlig och kommunal myndighet,

b) aktiebolag,
ekonomisk

förening, fond, stiftelse och

annan juridisk person än

dödsbo,

c) fysisk
person och

dödsbo, som bedrivit rörelse

eller jordbruk, däri inbegripit

skogsbruk, i fråga om förmå

ner, som uigått frän sådan

Vem uppgiflen skall avse

Den som hos den uppgiftsskyldige innehaft anställning
eller uppdrag eller utfört lilfälligi arbete eller som av den uppgifisskyldige
åtnjutit pension, livärnta eller periodiskt utgående ersällning, ävensom den
som åtnjutit förmån från personalstiftelse eller annan stiftelse.

Vad uppgiften skall avse

Avlöning, arvode, annan ersällning eller förmån, oavsett
huruvida denna utgått kontant eller såsom naturaförmån samt oavsett om densamma
utgör ersättning för kostnader, som mottagaren haft att bestrida. Har mottagaren
haft att erlägga vederlag för åtnjuten naturaförmån skall uppgift om
förmånen

förvärvskälla,
saml

d) fysisk
person och dödsbo, som innehaft annan fastighet, i fråga om förmåner som
utgått frän sädan förvärvskälla.

och vederiaget
lämnas. Avser livränta skadestånd lill följd av personskada skall angivas om
livräntan utgör skattepliktig intäkt.

Undantag:

b) ersättning och förmän i anledning av tillfälligt arbele,
om det som mottagaren sammanlagt åtnjutit hafl etl lägre värde än 100 kronor
för hela året.

4 a. Den
som utbetall utdelning på aktie i svenskt aktiebolag, på vilkel 3 kap. 8§
aktiebolagslagen (1975: 1385) eller lagen (1970: 596) om förenklad aktiehaniering
är tillämplig, liksom bank, som avses i 1 § aktiefondslagen (1974:93i), vilken
utbetalt utdelning på andel i svensk aktiefond för vilken register förs enligt
31 § sislnämnda lag saml den som utbetalt utdelning från utländsk juridisk
person, om utdelningen utbetalats genom Värdepapperscentralen VPC Aktiebolags
försorg.

Den som är
berättigad atl lyfta uldelning för egen del vid utdelningstillfället.

Den
utbetalda uldelningen sam Jör f\'sisk person också aktieinnehavet vid årels ulgång.

Nuvarande
lydelse

5 mom. Den som har alt avlämna kontrolluppgift enligt 1
mom. punkterna 1, 2, 3 b-3f, 7 eller 9 skall senast den 31 januari under
taxeringsåret lill inkomsttagaren översända uppgift med de upplysningar som
lämnas i kontrolluppgiften.

Föreslagen
lydelse

5 mom. Den som har att avlämna kontrolluppgift enligt 1
mom. punklerna l,2,3,3b-3h,4a,7,8 eller 9 skall senast den 31 januari under
taxeringsåret lill inkomstlagaren översända meddelande med de upplysningar som
lämnas i kontrolluppgiften.

Föreslagen lydelse 8 mom. Till ledning vid inkomstlaxering
och förmögenhelslaxering skall varje år utan anmaning avlämnas kontrolluppgift
för del föregående kalenderåret enligt följande uppsiällning.

" Senasle lydelse 1983:318.

Vad uppgiflen skall avse

Ränla som den uppgifts-skyldige sammanlagl goll-skrivil
eller utbetalat till borgenären saml dennes sammanlagda fordran på den uppgifisskyldige
vid årels ulgång.

Uppgiftsskyldig

1. Den som yrkesmässigt bedrivit
inlåning eller på annat sätt yrkesmässigt ombesörjl att pengar blivit räntebärande.

2. Den som gelt ut skuldförbindelse
för den allmänna marknaden.

3. Värdepapperscenlralen

VPC Aktiebolag.

4. Förening
som från med

lemmar mottagit pengar för

förräntning.

Vem uppgiflen skall avse

Den som gottskriviis ränla eller lill vilken ränta utbetalats
(borgenär).

Undantag:

Bank. hypoleksinslilul, försäkringsanstall, aktiebolag
och förening som tilldelats organisalionsnummer.

Undantag:

a) Ränla som gollskrivils eller utbetalats av uppgiftsskyldig
som avses i punkl 1, 2 eller 4 men inle hänför sig lill sådan verksamhel som
avses i dessa punkler.

b)
Ränla
som inle ulgör skaltepliklig inkomsl enligt 3§ lagen (1978:423) om skattelättnader
för vissa sparformer eller lagen (1983:891) om skattelättnader för allemanssparande.

c)
Ränta
och fordran på konto, som inle är knutet till person- eller organisalionsnummer
och som öppnats före den 1 januari 1985, om räntan inle för kontohavaren eller,
om det finns fiera kontohavare, för någon av dem uppgår till 100 kronor.

I koniroUuppgifl skall anges namn och posladress saml
person- eller organisalionsnummer för såväl den uppgifisskyldige som
borgenären. För dödsbo får i slället för organisationsnummer den avlidnes
personnummer anges. Kan person- eller organisationsnummer inle anges för en
borgenär skall såvttt möjligt dennes födelselid redovisas eller om borgenären
är en juridisk person, namn och postadress samt personnummer för den som får
förfoga över ränta eller fordran.

Innehas ell konto av mer än en kontohavare skall ränla och
fordran fördelas lika mellan kontohavarna om inie annal förhållande är känt för
den uppgiftsskyldige.

Beslämmelserna i 2 mom. elfte och tolfte styckena, 4 mom. försia
och andra styckena saml 5 mom. skall lillämpas på kontrolluppgift enligt detla momeni.

39 §
Nuvarande lydelse I mom. I särskilda fall skola efter anmaning
kontrolluppgifter för nästföregående kalenderår avlämnas på sätl framgår av
följande uppställning:

Uppgiflsskyldig

3. Bankaktiebolag, sparbank eller annan penninginrättning.

Vem uppgiflen skall avse Namngiven skaltskyldig.

Vad uppgiflen skaU avse

Gotlgjord ränta ävensom beloppet av den skattskyldiges innestående
medel vid viss angiven tidpunkt.

5. Fysisk ellerjuridisk
person, som haft fordran.

6, Försäkringsanstalt eller understödsförening.

Namngiven
skattskyldig.

Namngiven skatlskyldig.

Ränteinkomst från den skattskyldige ävensom beloppet av
den skattskyldiges skuld vid viss angiven tidpunkl.

Arten av
uppgiven anstalt försäkring, beloppet av premie eller annan avgifl. tid då sädan
mottagits, utbetalt försäkringsbelopp samt värdel och arten av åtnjutna förmåner
i övrigt, som icke enligt annan föreskrift uppgivits.

8. Den som
bedrivit för-medlingsförverksamhet eller därmed jämförlig verksamhet, om
uppgift icke skolat lämnas utan anmaning.

Namngiven
skatlskyldig.

Ersättning
eller vederlag som förmedlats eller varom uppgifl eljest finnes tillgänglig-

Föreslagen lydelse 1 mom. I särskilda fall skola efler anmaning
kontrolluppgifter för nästföregående kalenderår avlämnas pä sätl framgår av
följande uppställning:

Uppgiflsskyldig Vem uppgiflen skall avse Vad uppgiflen skall avse

3.
Bankaktiebolag, sparbank eller annan penningin-rälining.

Namngiven
person.

Gotlgjord ränla
och beloppet av innestående medel vid viss angiven lidpunkl.

5. Fysisk ellerjuridisk
person, som haft fordran.

Namngiven
gäldenär.

Ränteinkomst
frän gäldenär och beloppet av gäldenärens skuld vid viss angiven lidpunkt.

6. Försäkringsanstall
eller undersiödsförening.

Namngiven
person.

Arten av
uppgiven försäkring, beloppet av premie eller annan avgift, tid dä sädan
mottagits, utbetalt försäkringsbelopp samt värdet och arten av åtnjutna
förmåner i övrigt, som icke enligt annan föreskrift uppgivits.

8. Den som
bedrivit förmedlingsverksamhet eller därmed jämförlig verksamhet, om uppgift
icke skolat lämnas utan anmaning.

Namngiven
person.

Ersättning
eller vederlag som förmedlats eller varom uppgift eljesl finnes tillgänglig.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

43 i

2 mom. Med uppgifter, som har avgivits enligt 1 mom. och
rör utdelning på svenska aktier eller andelar i svensk aktiefond, skall
förfaras enligt kupongskattelagen.

Övriga enligt 1 mom. avgivna uppgifter, som avser
utdelning, skall för varje är senasl den 31 januari nästföljande är av den som
har mottagit uppgifterna avlämnas i enahanda ordning som gäller för avlämnade
av kontrolluppgifter, som avses i 37§ 1 mom. punkterna 1-4. Har i något fall ulbelalning
av utdelning skelt ulan all uppgiftsskyldighel vederbörligen har fullgjorts,
skall vid uppgifternas avlämnande lämnas upplysning härom.

Enligt I mom. avgivna uppgifier, som avser ränla, skall
avlämnas i den omfattning och ordning som föreskrivs av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer. Har avlämnade uppgifter icke inom fem år infordrats
får de förstöras.

Värdepapperscentralen skall lämna uppgift angående utbetalning
av ränta på sådan förskrivning, som anges i I mom. första stycket b), i den
omfattning och ordning somföreskrivs av regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer. Uppgift angående sådan utbetalning skaU bevaras av
värdepapperscentralen under fem år.

66a§

Vid inkomstlaxeringen skall särskilt iaktlas att den skatlskyldige
medges de avdrag som han har rält tUl enligt 33 § 2 mom., 39§ 3 mom.. 45§
första stycket, 46§ I mom. första styckel och 50§ 2 mom. fiärde stycket
kommunalskattelagen (1928:370).

Senaste lydelse 1979:490.

Prop.
1984/85:180 223

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

66 b §

Taxering får beslutas på grundval av en förenklad självdeklaralion
utan att den som avgett deklarationen underrättats om och beretts tillfälle atl
yltra sig över

1. vad som från folkbokförings

myndighet har inhämtats i fråga

om förulsällningarna för sådan

skaiieredukiion som enligi 2§ 4

mom. uppbördslagen (1953:272) får

ålnjuias av oglfl skallskyldig eller

2. konlrolluppgift som den lokala

skallemyndigheten fått enligt 37§

och som avser inkomsl av tjänst el

ler kapilal.

Har den skatlskyldige lämnal en förenklad självdeklaralion,
får laxering beslulas på grundval av denna, även om förulsällningarna enligt
24 § 2 mom. för en sådan självdeklaralion inte föreligger i alla delar. Detta
gäller dock inle om uppgift skaU lämnas om inkomsl av rörelse eller
jordbruksfastighet eller av annan fastighet, för vilken intäkten skall
beräknas enligt 24 § 1 mom. kommunalskatteiagen (1928:370).

705'»

För skatlskyldig vars taxeringar har beslutats eller kan
antas bli beslulade på grundval av en förenklad självdeklaration skall
utfärdas etl särskilt meddelande (taxeringsmeddelande) med upplysning om det
underlag som föreligger för hans taxeringar samt de ytterhgare upplysningar som
föreskrivs av regeringen eller den myndighel som regeringen bestämmer.

Taxeringsmeddelandet skall ulfärdas av den lokala skattemyndighet
som skall införa taxeringarna i skattelängd.

Förutvarande 70 § upphävd genom 1978: 316,

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Taxeringsmeddelandet skall sändas till den skatlskyldige
före utgången av juni under taxeringsåret. År del påkallal av särskilda skäl
får laxeringsmeddelandel sändas efler denna lidpunkl.

lOOS" Besvär mä jämväl i särskild ordning anföras av
den skaltskyldige,

1) om han taxerats för inkomsl eller förmögenhel, som
icke är av

skattepliktig natur,

2)
om han taxerats
för inkomst eller förmögenhel, för vilken han icke är skatlskyldig,

3)
om han taxerats
till kommunal inkomstskatt för garantibelopp för fastighet, vilket icke bort
för honom upptagas säsom skattepliktig inkomsl,

4)
om han taxerats
för samma inkomsl eller förmögenhel på mer än en ort eller eljesl taxerats ä
orätt orl.

5) om hans taxering blivit oriktig
på grund av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

6) om han, till följd av underlåtenhet
alt avgiva deklaration eller annan uppgift eller på grund av felaktighet i
deklaration eller i annan uppgift från honom eller i kontrolluppgift eller i
handling som legat till grund för sådan deklaralion eller uppgift, taxerats
till väsentligt högre belopp än som svarar mot hans inkomst eller
förmögenhet.

5)
om hans
taxering blivit oriktig på grund av felräkning, misskrivning eller annal
uppenbart förbiseende eller på grund av all konlrolluppgift enligi 37 §, som
avser inkomsl av tjänsl eller kapital, saknats eller varil felaktig,

6)
om han, till
följd av underlätenhet att avgiva deklaration eller annan uppgift eller på
grund av felaktighet i deklaralion eller i annan uppgift från honom eller i
annan kontrolluppgift än som avses 15 eller i handling som legat till grund
för sådan deklaration eller uppgifl, taxerats till väsentligt högre belopp än
som svarar mot hans inkomst eller förmögenhet,

7)
om han eljest
kan åberopa omständighet eller bevis som bort föranleda väsentligt lägre
taxering eller väsentligt lägre skatt på grund av taxeringen,

8)
om han icke
erhållit avräkning av utländsk skatt som han är berättigad till,

I de fall
som angivas i första styckel vid 6) och 7) må besvärstalan ej tagas upp till
prövning, med mindre den kan grundas pä omständighet eller bevis, varom
kännedom saknats vid fastställandet av den taxering vari rättelse sökes, och
del framstår säsom ursäktligt alt den skattskyldige icke i annan ordning
åberopat omständigheten eller beviset till vinnande av riklig taxering.

Besvär som avses i denna paragraf må anföras inom fem år efler
taxeringsåret.

" Senaste lydelse 1982: 1100.

Prop.
1984/85:180

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

225

I mom. Taxeringsinlendent
må inom tid, som angives i 100S, i där avsedda fall anföra besvär till den skatiskyldiges
förmän saml i det vid 5) i försia stycket av samma paragraf omförmälda fallet
jämväl anföra besvär med yrkande om ändring i taxering lill den skattskyldiges
nackdel.

/ mom. Taxeringsinlendenl
får inom tid, som anges i 100§, i där avsedda fall anföra besvär till den skatiskyldiges
förmån saml i de vid 5 i första stycket av samma paragraf angivna fallen även
anföra besvär med yrkande om ändring i laxering till den skattskyldiges nackdel.
Besvär lill den skallskyldiges nackdel får dock ej anföras om den skall som inle
påförts är atl anse som ringa.

Skattetillägg
utgär ej i samband med rättelse av felräkning eller misskrivning som
uppenbart framgår av deklaration eller annat skriftligt meddelande från den
skaltskyldige.

Skattetillägg utgår ej i samband med rättelse av
felräkning eller misskrivning, som uppenbart framgår av deklaration eller annal
skriftligt meddelande från den skattskyldige. Detsamma gäller vid rättelse av
oriklig uppgift i fråga om inkomsl av Ijänsl eller kapilal, om rällelsen har gjorls
eller hade kunnal göras med ledning av kontrolluppgift enligt 37 § som varit
tillgänglig för taxeringsnämnden före laxeringsperiodens ulgång.

Skattetillägg utgår ej heller i den mån avvikelse avser
bedömning av i skriftligt meddelande framställt yrkande, såsom fräga om yrkat
avdrag eller värde av naturaförmån eller tillgång, och avvikelsen icke gäller uppgifl
i sak.

Har
skattskyldig frivilligt rättat oriklig uppgifl utgår ej skatlelillägg.

116g Har
skattskyldig underiåiii an avlämna självdeklaralion, som skall avgivas utan anmaning,
eller avlämnas sådan deklaration Jörsi efler utgången av den i 34 § 1 mom.
eller med stöd av 34 § 2 mom. föreskrivna liden, påförs honom särskild avgifl
(förseningsavgift). Sådan avgift påförs annan skaltskyldig än aktiebolag med
en procenl av den högsla beskattningsbara inkomsten vid laxeringen av den skaltskyldige
för inkomsl i

'- Senaste lydelse 1978: 196. ' Senaste lydelse 1978: 196.

15 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 180

Har skaltskyldig, som utan anmaning skall avge självdeklaralion,
inte kommil in med självdeklaration inom föreskriven tid, påförs honom
särskild avgifl (förseningsavgift). Sådan avgift påförs annan skattskyldig än
aktiebolag med en procenl av den högsla beskattningsbara inkomslen vid
laxeringen av den skauskyldige för inkomst i kommunen, samt med tre tiondels
procent av den vid taxeringen fastställda skattepliktiga för-

Prop.
1984/85:180

Nuvarande lydelse

kommunen, samt med tre tiondels procent av den vid
taxeringen fastställda skattepliktiga förmögenheten i den män den översiiger
skattefritt belopp som tillkommer den skatlskyldige vid förmögenhetsbeskattningen,
dock med högst 300 kronor för en skatlskyldig vid en och samma taxering.
Aktiebolag påförs förseningsavgift enligt detla stycke med 500 kronor.

Har skattskyldig trots anmaning icke avgivii självdeklaralion
inom föreskriven lid, besläms förseningsavgiften till tvä gånger det belopp
som utgär enligt försia slycket, dock lägst lill 100 kronor för annan
skallskyldig än aktiebolag.

226

Föreslagen lydelse

mögenheten i den mån den överstiger skattefritt belopp
som tillkommer den skattskyldige vid förmögenhetsbeskattningen, dock med högsl
300 kronor för en skatlskyldig vid en och samma laxering. Aktiebolag påförs förseningsavgifl
enligt delta stycke med 500 kronor.

Har skattskyldig trots anmaning icke avgivit
självdeklaration inom föreskriven tid, besläms förseningsavgiften lill tvä
gånger del belopp som ulgår enligt försia slycket, dock lägsl lill 100 kronor
för annan skattskyldig än aktiebolag.

Delsamma gäller, om den skatlskyldige har alt fullgöra
sin deklarationsskyldighet genom atl avlämna en allmän självdeklaralion och
han inte efterkommii en anmaning atl avge sådan deklaralion inom den lid som
föreskrivs i anmaningen.

Har skattskyldig inom föreskriven tid avlämnat
deklarationshandling, som ej är behörigen undertecknad, utgår förseningsavgifl
endast om handlingen icke fullständigas med underskrift inom lid som
föreskrivs i anmaning. I sädant fall beräknas avgiften enligt andra styckel.

120§"'
Den som uppsålligen eller av grov oaktsamhel underiäler att fullgöra
skyldighet enligt 37 eller 38 § dömes lill böter.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåteratt
fullgöra skyldighet enligt 37 eller 38 § skall dömas till böter eller fängelse
i högsl sex månader.

Till böler, högst femhundra kronor, dömes

1)
den som ej
fullgör skyldighet enligt 30 § 1 mom. eller 34 § 3 mom. atl avlämna där avsedda
handlingar eller uppgifter,

2)
den som ej
fullgör skyldighet att utan anmaning avlämna uppgift, som avses i 33 §, rörande
inkomst och förmögenhet, som icke i självdeklaration uppgivits till beskaUning,

3)
den som ej
fullgör vad honom åligger på gmnd av förordnande, som i 40§ sägs.

'■* Senaste lydelse 1975:264.

Prop.
1984/85:180 227

4)
den som ej
fullgör i 42 § eller 42 a § 1 mom. föreskriven skyldighet att ulan anmaning
avlämna särskilda uppgifter från bostadsförening eller bostadsaktiebolag eller
sådan juridisk person som förvaltar samfällighei,

5)
den som ej
fullgör i 43§ 1 mom., 2 mom. andra och tredje styckena samt 3 mom. föreskriven
skyldighet att avlämna uppgifter om utdelningar och räntor, samt

6)
den som ej
fullgör skyldighet enligt 44 § alt lämna uppgift till ledning vid beskattning
utom riket.

I ringa
fall dömes ej till ansvar enligt försia eller andra stycket. Ansvar enligt försia
eller andra stycket inträder ej, om gärningen är belagd med straff i skattebroltslagen.

1.
Den nya
lydelsen av 116f§ träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgift pä
den har kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. Övriga
bestämmelser träder i kraft den Ijuli 1985.

2.
Den nya
lydelsen av 116f§ tillämpas försia gången vid 1985 års laxering såvitt avser
oriklig uppgift i fräga om inkomst av tjänsl och försia gången vid 1989 års laxering
såvill avser oriklig uppgift i fråga om inkomsl av kapital. Övriga bestämmelser
- utom såviit avser 39 § 1 mom. - tillämpas första gången i fråga om 1987 års
taxering.

3.
I fråga om 1987
och 1988 års taxeringar tillämpas följande.

a) I slället för vad som i 28 § första stycket 5 anges
om intäkter, som skall

upptas i den förenklade självdeklarationen, skall alla intäkter som är att

hänföra till inkomsl av kapital upptas.

b)
Konlrolluppgift
enligt 37§ 8mom. behöver lämnas endast om den sammanlagda ränta som gottskriviis
eller utbetalats till borgenären uppgår lill minst 500 kronor. Vidare gäller i
stället för beloppet 100 kronor enligt undantagsbestämmelsen i samma moment
första slycket c beloppet 1 000 kronor.

c)
Vad som i 66b §
försia stycket 2 sägs om kontrolluppgift som avser inkomst av kapital skall
inte Ullämpas.

Prop.
1984/85:180 228

3 Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs all 32 § och 69 § 1 mom.
uppbördslagen (1953: 272)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 f-

På tillkommande skall skall På tillkommande skatt skall

skatlskyldig
belala ränta (respit- skattskyldig betala ränta (respitränta). Räntebelopp som
under- ränta). Räntebelopp som undersliger femtio kronor påförs inle. stiger femtio
kronor påförs inte. Ränta ulgår för vissl kalenderår ef- Ränta utgår för vissl
kalenderår efier den räntesats som vid den årliga ter den räntesals som
motsvarar debiteringen del årel gäller vid be- del av riksbanken faslslällda
disrökning av ö-skalleränia med lil- konlo vid uigången av årel före del lägg
av tre procentenheter. Vid be- år för vilket ränta skall beräknas räkning av
ränta för tid som infaller med tillägg av tre procentenheter, efter utgången av
det år då skatten Vid beräkning av ränta för lid som debiteras lillämpas dock
den ränle- infaller efler uigången av det är då sats som gäller för
debiteringsåret skatten debiteras tillämpas dock

den räntesats som gäller för debileringsårel.

Vid beräkning av respitränta gäller,

att i den
tillkommande skatten icke inräknas skattetillägg eller förseningsavgift enligt
taxeringslagen och ej heller kvarskatleavgift, respitränta och anslåndsränla;

att ränla
utgår från och med den 1 april året näsl efter taxeringsåret, dock all ränta på
ö-skatteränta, restitutionsränta och skatl. som återbetalts enligt 68 § 2 mom.
och ingär i tillkommande skatl, skall ulgå från utgången av den månad, då
beloppet utbetalts;

alt ränla
utgår till och med den månad, då skallen förfaller lill betalning eller, om
skatten skall belalas under tvä uppbördsmänader, lill och med den första uppbördsmänaden,
dock ej i något fall för längre tid än tvä år, samt

atl ränla utgår i hell krontal, varvid öretal bortfaller.

Ändras debilering av tillkommande skall sker ny beräkning
av ränta.

Beslämmelserna i denna lag om tillkommande skatl skall lillämpas
på respitränla.

69 § / moin. Om preliminär skalt, som har inbetalals eller
som, utan atl sä har sketl, skall goltskrivas skattskyldig på grund av all arbeisgivaren
gjort skatteavdrag, översiiger den slutliga skatten skall ränla {ö-skalleränla)

' Lagen omtryckt 1972:75.

Senast lydelse av lagens rubrik 1974: 771. - Senasle
lydelse 1983:977. ■' Senasle lydelse 1983:977.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

beräknas
på del överskjutande beloppet. Vid ränteberäkningen gäller beslämmelserna i 27§
3 mom. andra och tredje slyckena i lillämpliga delar.

Ränta ulgår
för en beräknad lid av tolv månader. Har preliminär skau, som avses i 27§ 2
mom. 3, betalats efler den 18 januari årel efter inkomståret men senast den 30
april samma år, skall dock ränta på sådan skatt utgå för en tid av sex mänader.
Ränlebeloppen får sammanlagl inle översliga lOOOOO kronor. Öretal som
uppkommer vid ränteberäkningen bortfaller.

Ränta
beräknas enligt den räntesats som motsvarar det av riksbanken fastställda
diskonto som gäller vid uigången av december året före taxeringsåret.

Ränta utgår för en beräknad tid av tolv månader. Har
preliminär skalt, som avses i 27§ 2 mom. 3, belalats efterden 18januari året efler
inkomståret men senast den 30 april samma är, skall dock ränta på sådan skatt utgä
för en tid av sex månader. Öretal som uppkommer vid ränteberäkningen
bortfaller.

Ränla beräknas på den del av överskjulande belopp som inte
överstiger 20000 kronor enligt en räntesats som motsvarar halva det av
riksbanken fastställda diskonto som gällde vid utgången av året före
taxeringsåret och på övrig del enligt en räntesals som moisvarar fiärdedelen av
diskontot.

Räntesatserna besläms till procenttal med högst en
decimal, som i förekommande fall avrundas uppåt.

Beslämmelserna i denna lag om tillkommande skatt skall
tillämpas på ö-skatteränta.

Denna lag träder i krafl den 1 januari 1986 och lillämpas
första gången i fråga om ränta som beräknas enligt den åriiga debiteringen är
1986.

s. 4 Kontrollera mot PDF

Prop.
1984/85:180 230

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1959:551) om beräkning av pensionsgrundande
inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs alt 4 § lagen (1959:551) om beräkning
av pensionsgrundande inkomst enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring'
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4§-

Vid bestämmande av pensionsgrundande inkomsl skall, utöver
vad som framgår av lagen om allmän försäkring, gälla följande.

Värdel av naturaförmän i form av kost, bostad eller bil lill
arbelstagare, som skall belala sjömansskait, skall uppskattas i enlighel med
vad som föreskrivs av regeringen eller den myndighet som regeringen beslämmer.
Värdet av bilförmän skall uppskattas enligt de grunder som gäller för värdering
av förmånen vid uppbörd av arbetsgivaravgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter. Vad nyss sagts gäller också beträffande förmån av kost, bostad
eller bil i fall som avses i 3 § försia styckel.

Vid beräkning av inkomsl av an- Vid beräkning av inkomst av an

ställning skall avdrag göras för slällning
skall avdrag göras för

koslnader som arbetstagaren haft kostnader
som arbetstagaren haft

att betrida i innehavd anställning, i alt
betrida i innehavd anställning, i

den mån koslnaderna, minskade den mån koslnaderna,
minskade

med erhållen kostnadsersättning, med erhållen
kostnadsersättning,

översiiger ettusen kronor. överstiger tretusen kronor.

Riksförsäkringsverkei fär meddela särskilda föreskrifter
angående beräkning av sådan inkomst av anställning, som enligt lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt hänförs til! intäkt av jordbruksfastighet
eller intäkt av rörelse.

Vid beräkning av inkomst av annat förvärvsarbele får från
inkomst av en viss förvärvskälla inte dras av underskott i annan förvärvskälla.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986. Äldre bestämmelser
gäller fortfarande vid beräkning av pensionsgrundande inkomst för är 1985 eller
tidigare är.

' Lagen omirycki 1976: 1015.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1976: 1015.

Senaste lydelse 1984:672.

s. 5 Kontrollera mot PDF

Prop. 1984/85:180 231

5 Förslag till

Lag om ändring i skattebrottslagen (1971:69)

Härigenom föreskrivs att 2§ skattebroltslagen (1971:69)
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2§

Den som till ledning för myndighets beslut i fräga om skalt
eller avgift uppsåtligen avger handling med oriktig uppgift och därigenom
föranleder alt skatt eller avgifl påföres med för lågt belopp eller lillgodoräknas
med för högl belopp dömes för skattebedrägeri till fängelse i högsl tvä är.

Delsamma
gäller den som med avsikl alt skatt eller avgifl skall påföras med för lägl
belopp underlåter att avge deklaralion eller därmed jämförlig handling och
därigenom föranleder att för lågt belopp påföres honom eller den han
företräder.

För skattebedrägeri skall också den dömas som med uppsåt
att skatl skall påföras med för lågl belopp överenskommer med sin arbetsgivare
eller annan uppgiftsskyldig, alt denne skall underiåla atl

fullgöra sin uppgiftsskyldighel enligt 37§ taxeringslagen
(1956:623) och som därigenom föranleder atl skall på grundval av förenklad
självdeklaration påförs honom med

för lågt belopp.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1985.

s. 6 Kontrollera mot PDF

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:1006) om avdrags- och
uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersättningar

Härigenom
föreskrivs atl 8§ lagen (1982: 1006) om avdrags- och uppgiftsskyldighel belräffande
vissa uppdragsersättningar skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Den som i
sin allmänna självdeklaralion skall redovisa fastighet, för vilken intäkten
skall beräknas schablonmässigt enligt 24 § 2 mom. kommunalskatteiagen
(1928:370), aktie i bostadsaktiebolag eller andel i bostadsförening skall för varie
uppdragslagare, lill vilken under beskattningsåret ersättning belalats för
uppdrag enligt 4§ 1-3 beträffande fastigheten eller bostadslägenhet som hör lill
aktien eller andelen, i deklarationen lämna uppgift om

1.
namn och posladress
samt i förekommande fall registreringsnummer till mervärdeskatt;

2.
ersättningens
storlek.

Den som i
sin självdeklaration skall redovisa faslighel, för vilken intäkten skall
beräknas schablonmässigt enligt 24 § 2 mom. kommunalskattelagen (1928:370),
aktie i bostadsaktiebolag eller andel i bostadsförening skall för varje uppdragstagare,
lill vilken under beskattningsåret ersättning betalats för uppdrag enligt 4§
1-3 beträffande fastigheten eller bostadslägenhet som hör till aktien eller
andelen, i deklarationen lämna uppgifl om

1.
namn och
postadress samt i förekommande fall registreringsnummer lill mervärdeskatt;

2.
ersättningens sloriek.