Prop. 1984/85:184

Prop.
1984/85:184

Regeringens proposition

1984/85:184

om
ändrad administration av studiehjälp och vuxenstudiestöd m. m.;

beslutad den 28 mars 1985.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

LENA HJELM-WALLÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

Den studiehjälp som utgår till alla elever under 20 år i
gymnasiala skolformer betalas i dag ut via kommuner och landstingskommuner, som
också tar emot elevernas ansökningar. Timersättningen vid grundutbildningen
för vuxna handläggs också av kommunerna.

I propositionen föresläs att hanteringen av studiehjälpen
och timersättningen överförs till centrala studiestödsnämnden (CSN) och
studiemedelsnämnderna. Samtidigt skall hanteringen datoriseras och
studiehjälpen och timersättningen utbetalas månadsvis genom kontoinsättningar.

De statliga vuxenstudiestöden administreras i dag i
samarbete mellan CSN och vuxenutbildningsnämnderna ä ena sidan,
riksförsäkringsverket (RFV) och försäkringskassorna å andra sidan. De
studiesociala myndigheterna prövar ansökningarna och beviljar stöd, medan
försäkringsmyndigheterna svarar för beloppsberäkningar och utbetalningar.

I propositionen föresläs nu att hela ansvaret för såväl beviljning
som utbetalning av vuxenstudiestöd förs över till de studiesociala myndigheterna
och all den delvis manuella hanteringen av stöden ersätts av en datorbaserad
handläggning inom studiestödens informationssystem (STIS). I samhand med
datoriseringen föreslås vissa mindre regeländringar.

Den nya ordningen föresläs träda i kraft den 1 juli 1986.
De förändringar som föreslås förväntas innebära betydande administrativa
besparingar för såväl staten som för kommunerna.

1 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 184

Prop.
1984/85:184 2

Förslag till

Lag om ändring i studiestödslagen (1973:349)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 3 § studiestödslagen
(1973: 349)' skall ha nedan angivna lydelse.

7 kap.

3§=

Särskilt vuxenstudiestöd kan utgå till studerande som har
tillgodoräknats eller kan antagas koni-ma att tillgodoräknas pensionspoäng
enligt II
kap. 6 § lagen
(1962:381) om allmän försäkring för minst fyra kalenderår före det kalenderår
för vilket vuxenstudiestödet skall utgå. Har studerande på grund av handikapp
eller sjukdom varit jÖrhindrad att arbeta, kan särskilt vuxensiudieslöd utgå
även om pensionspoäng ej har tillgodoräknats den studerande Jör minst fyra
kalenderår.

Med kalenderår för vilket pensionspoäng tillgodoräknats
den studerande jämställes kalenderår efter 1959 för vilket sådan poäng ej har
tillgodoräknats den studerande, om den studerande under året har

1.
vårdat
eget barn som ej fyllt tio år, vårdat person, som på grund av sjukdom, ålder
eller handikapp varit i behov av särskild omvårdnad, eller haft inkomst av
förvärvsarbete, i samtliga tre fall under förutsättning att verksamheten har
haft minst sådan omfattning att den kun anses ha motsvarat vad som hade krävts
för att pensionspoäng för året skulle ha tillgodoräknats,

2.
utfört
arbete på jordbruksfastighet som äges eller brukas av den studerandes make
eller i rörelse som bedrives av den studerandes make, om arbetet har haft minst
sådan omfattning att det kan anses

Särskilt
vuxenstudiestöd kan utgå till en studerande som har?;;-värvsarbetat under minst
fyra kalenderår före det kalenderår för vilket vuxenstudiestödet skall utgå.
Med förvärvsarbete får jämställas vissa andra verksamheter. Närmare
bestämmelser om vilken omfattning förvärvsarbetet skall ha haft under ett
kalenderår för att få medräknas samt om vilka andra verksamheter som får
jämställas med förvärvsarbete, meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen
utser.

' Lagen omtryckt 1981:579. Senaste lydelse 1982:266.

Prop. 1984/85:184

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ha motsvarat vad som hade krävts för att pensionspoäng för
året skulle ha tillgodoräknats,

3. under minst sex månader fullgjort
värnpliktstjänstgöring enligt värnpliktslagen (1941:967) eller va penfri
tjänst enligt lagen (1966:413) om vapenfri tjänst eller grundutbildning enligt
lagen (1980:1021) om militär grundutbildning för kvinnor.

Vid tillämpning av andra stycket på studerande som ej är
svensk medborgare beaktas endast verksamhet här i riket, om ej annat följer av
bestämmelser som regeringen meddelar.

Andra och tredje styckena äger motsvarande tillämpning på
verksamhet före 1960.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

Bestämmelserna i 7 kap. 3 § i deras nya lydelse tillämpas
första gången på ansökningar som har ingetts efter den I januari 1986.

Prop.
1984/85:184

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssunimanträde 1985-03-28

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden
Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson,
Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén

Proposition om ändrad administration av studiehjälp och
vuxenstudiestöd m. m.

1 Inledning

Regeringen uppdrog i maj 1983 åt centrala siudiestödsnämnden
(CSN) att, efter samråd med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet,
utreda de närmare ekonomiska och administrativa förutsättningarna för att
överföra utbetalningen av studiestöd enligt 2 och 3 kap. studiestödslagen
(1973:349) samt timersättningen vid grundutbildning för vuxna (grundvux) till CSN.

CSN inkom med en rapport i ärendet i maj 1984. I rapporten
föreslog CSN, i enighet med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet,
att CSN skulle ta över hanteringen av studiehjälpen, medan riksförsäkringsverket
(RFV) och de allmänna försäkringskassorna skulle ta hand om utbetalningen av
det förlängda barnbidraget. Samtidigt hemställde CSN om bemyndigande att
slutföra förhandlingar med DAFA och Kommundata AB om en ADB-drift av
studiehjälpsadministrationen samt om rutiner för insamling av elevuppgifter.

Med anledning av CSN:s rapport och hemställan uppdrog
regeringen i september 1984 åt CSN att, som en förberedelse för ett överförande
av studiehjälpsadministrationen från kommunerna till CSN och studiemedelsnämnderna,
utveckla organisation, system och rutiner för en månadsvis utbetalning via
kontoinsättning av studiehjälpen. Vidare bemyndigade regeringen CSN att i
samband härmed föra förhandlingar och, med erforderligt förbehåll för
regeringens godkännande, teckna nödvändiga avtal.

I årets budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 10 sid.
401) anmäldes ärendet för riksdagen. Regeringen hemställde också att CSN skulle
bevil-

Prop. 1984/85:184 5

jas en engängsanvisning för utvecklingsarbete och
genomförande om 4 milj. kr. för budgetåret 1985/86. Jag anförde i budgetpropositionen
att jag avsåg att vid ett senare tillfälle återkomma med förslag till de
bestämmelser som kunde komma att krävas för den ändrade administrationen. Jag
tar i det följande upp dessa frågor.

Regeringen uppdrog vidare i juni 1983 åt CSN och RFV att
tillsammans utreda förutsättningarna för att minska kostnaderna för
administrationen av vuxenstudiestöden.

De båda ämbetsverken redovisade i maj 1984 sitt uppdrag i
form av en rapport. 1 rapporten föreslogs att ett samordnat ADB-baserat
datorsystem skulle utvecklas för handläggnings- och utbetalningsrutiner för vuxenstu-diestödsadministrationen.
Ansvaret för tim- och dagstudiestöden föreslogs i sin helhet överföras till CSN
och vuxenutbildningsnämnderna, medan det delade myndighetsansvaret skulle fortsätta
vad beträffar hanteringen av de särskilda vuxenstudiestöden.

Statskontoret uttalade i ett yttrande över rapporten att
kalkylerna borde förfinas innan någon slutgiltig ställning i frågan om datordnft
kunde tas.

I september 1984 uppdrog regeringen åt CSN att, i samråd
med statskontoret, utarbeta ett beslutsunderlag för ett slutgiltigt
ställningstagande till ett ADB-baserat handläggningssystem för administrationen
av vuxenstudiestöden. Utredningen borde enligt uppdraget innehålla två
alternativa lösningar för administrationen, dels ett med ett delat
myndighetsansvar, dels ett med CSN som ensam ansvarig.

CSN har i
december 1984 till regeringen redovisat detta uppdrag. CSN föreslår att de
studiesociala myndigheterna helt tar över vuxenstudiestöds-administrationen. CSN
lämnar också detaljerade kostnadskalkyler för en datordrift. Statskontoret har
i ett samrådsprotokoll uttalat att man anser att CSN:s rapport väl fyller de
krav som ställs i regeringens uppdrag och tillstyrker att myndighetsansvaret
för administrationen av vuxenstudiestöden och därmed sammanhängande uppgifter,
bl. ä. systemförvaltningsansvaret, helt överförs till CSN.

Den 12 mars 1985 hölls en överiäggning inom
regeringskansliet där CSN och RFV bereddes tillfälle att redogöra för sina
resp. ståndpunkter.

Till protokollet i detta ärende bör fogas CSN:s rapport
beträffande studiehjälpsadministrationen som bilaga I, en sammanfattning av CSN:s
och RFV:s rapport beträffande vuxenstudiestödsadministrationen som bilaga 2
samt en sammanfattning av CSN:s rapport av december 1984 i samma fråga och
statskontorets samrådsprotokoll till denna rapport som bilaga 3.

Jag har i de frågor jag nu tar upp samrått med cheferna
för social- och civildepartementen.

Prop.
1984/85:184

2 Administrationen av studiehjälp m. m.

Mitt förslag: Administrationen av studiehjälp enligt 3
kap. studiestödslagen (1973:349) samt av timersättningen vid grundvux överförs
i sin helhet till de studiesociala myndigheterna; utbetalningen av de båda
stödformerna datoriseras och görs månadsvis via konto.

CSN:s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag.

Bakgrund och skäl för mitt förslag: Det övergripande
ansvaret för administrationen av studiehjälp och timersättning vid grundvux
ligger hos CSN. Ansökan om stöd görs emellertid huvudsakligen till de kommunala
skolstyrelserna resp., när det gäller landstingskommunal utbildning, till
utbildningsnämnderna, som beviljar och utbetalar stöden.

Detta innebär att ca 500 organ är inblandade i
handläggningen av studiehjälp. Denna handläggning är orationell och
kostnadskrävande. Antalet handläggare inom en kommun som känner till
studiehjälpssystemet och handläggningsrutinerna är fä, vilket gör systemet
mycket sårbart. Servicen gentemot eleverna är ofta bristfällig och
behandlingstiderna otillfredsställande långa.

Moderna och rationella handläggnings- och
utbetalningsrutiner gör det möjligt att överföra administrationen till färre
enheter och genom ADB-stöd kraftigt rationalisera hanteringen. En datorisering
möjliggör också utbetalning månadsvis, vilket ligger i linje med vad som den 1
januari 1985 har genomförts beträffande det allmänna barnbidraget.

CSN förordar i samråd med kommun- och landstingsförbunden
att beviljning och utbetalning av studiehjälp tas över av de studiesociala
myndigheterna och inordnas i studiestödens informationssystem (STIS). Jag
delar CSN:s uppfattning att stora fördelar är att vinna med en sådan administrativ
ordning. Kostnaden för handläggningen av berörda studiestöd minskar också högst
väsentligt. Huvuddelen av den administrativa besparingen görs pä kommunsidan,
men även statsverket gör betydande vinster genom en större säkerhet i
utbetalningssystemet men framför allt genom de räntevinster som blir en följd
av månadsutbetalningen. Sammanlagt beräknas den äriiga besparingen uppgå för
kommunerna till ca 17 milj. kr. och för staten till ca II milj. kr.

När det gäller hanteringen av det föriängda barnbidraget
till elever i grundskolan som har fyllt 16 år utreds f n. olika lösningar. Jag
avser att senare återkomma till den frågan.

Hanteringen av timersättningen vid grundvux regleras i en
särskild förordning. Jag avser att senare föreslå regeringen sådana ändrade
bestämmelser att utbetalningen av timersättningen kan göras via de
studiesociala myndigheterna.

Prop. 1984/85:184

3 Administrationen av vuxenstudiestöd

Mitt förslag: Hela ansvaret för såväl beviljningen som
utbetalningen av samtliga vuxenstudiestöd överförs till de studiesociala
myndigheterna.

CSN:s förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Sammanfattning av skälen för mitt förslag: De problem i
form av länga handläggningslider, höga administrationskostnader och brister i
servicen till allmänheten, som kan konstateras vad gäller vuxenstudiestöden, kan
i stort sett hänföras till de manuella rutinerna och i viss män till det delade
myndighetsansvaret.

Genom att
gå över till en datorbaserad administrativ hantering vinner man mycket i form
av minskade kostnader samt snabbare och säkrare handläggning. Genom att lägga
över hela ansvaret för administrationen av stöden på de studiesociala
myndigheterna får man ett sammanhållet studie-socialt stöd inom ramen för
studiestödets informationssystem (STIS). För den enskilde innebär
förändringarna kortare behandlingstider och att han/ hon aldrig behöver vända
sig till mer än en myndighet.

Bakgrund till och skäl för mitt förslag: 3.1 Nuvarande
rutiner

Ansvaret för administrationen av vuxenstudiestöden är
delat mellan CSN/vuxenutbildningsnämnderna (VUN) och RFV/försäkringskassorna.

I samband
med vuxenutbildningsreformen 1975 inrättades de regionala
vuxenutbildningsnämnderna med uppgift att bevilja vuxenstudiestöd och fördela
medel för uppsökande verksamhet. Men eftersom VUN blev små myndigheter och
därigenom sårbara behövde man hjälp med de administrativa rutinerna och viss
personalförstärkning i samband med arbetstop-par. Problemet löstes genom att
försäkringskassorna tog hand om beloppsberäkningar och utbetalningar och också
bidrog med personalförslärkning-ar. VUN samlokaliserades också med
försäkringskassorna, vilket underlättade samarbete och bidrog till att pä ett
smidigt sätt lösa lokalproblemen. Särskilt under de första åren var
försäkringskassornas bistånd i vuxenstudiestödsadministrationen mycket
betydelsefullt. De s.k. inlånen av personal från kassorna har emellertid succesivt
kunnat minska i takt med att VUN har konsoliderats som myndigheter och funnit
egna fungerande rutiner. VUN har också i allt högre grad integrerats i den
studiesociala organisationen och ett närmande har skett mellan VUN och studiemedelsnämnderna.

Prop.
1984/85:184 8

För att ge en bakgrund till de förslag jag lägger fram
lämnar jag här en kort redogörelse för nuvarande rutiner.

Vuxenutbildningsnämnderna beviljar stöden.
Försäkringskassorna utför beloppsberäkning, samordning med
socialförsäkringsförmåner och utbetalning av stöden med undantag av medel för
uppsökande verksamhet, som utbetalas av CSN. De centrala myndighetsuppgifterna
är delade mellan CSN och RFV. CSN svarar för anvisnings- och tillsynsarbete
avseende verksamheten vid VUN och RFV för motsvarande verksamhet vid försäkringskassorna.
Återbetalningssyslemet handhas av CSN.

Det delade ansvaret förutsätter en nära samverkan mellan
myndigheterna. Samverkan på central nivå sker genom regelbundna planeringssammankomster
samt genom särskilda kontaktpersoner.

Ett särskilt avtal reglerar det icke författningsbundna
personal- och lokalsambruket mellan försäkringskassorna och
vuxenutbildningsnämnderna (RFFS 1978:14, ändrad 1983:6). På grundval av nämnda
avtal har samverkan på lokal nivå utvecklats pä olika sätt - oftast informellt
och obyråkratiskt. På fiera orter är VUN numera lokaliserad utanför försäkringskassorna
och omfattas ej av avtalet.

Handläggningen vid fiertalel VUN sker helt manuellt. CSN
har, som delsystem i STIS, utvecklat ett ADB-system för handläggning av
särskilt vuxenstudiestöd och tim-/dagstudiestöd samt för rekvisiton av tim-/dagstu-diestöd.
Systemet är nu infört vid vuxenutbildningsnämnderna i Göteborg, Stockholm, Växjö
och Malmö.

Beräkning av dagbelopp som skall utgå i särskilt
vuxenstudiestöd sker maskinellt i den allmänna försäkringens system.

Utbetalningen görs av försäkringskassornas kontor genom
allmänna försäkringens ADB-system. Kontroller i samband med utbetalning görs
vanligast manuellt vid försäkringskassorna. Vissa kontroller sker även genom ADB-systemet.
Beräkningen av belopp som skall utbetalas sker delvis manuellt, delvis
maskinellt vid försäkringskassorna för både särskilt vuxenstudiestöd och tim-/dagstudiestöd.

3.2 Nuvarande kostnader

Medlen för administrationen av vuxenstudiestöden tilldelas
CSN över dels anslaget E 1. Centrala studiestödsnämnden m.m., dels anslaget E2.
Ersättning till vissa myndigheter för deras handläggning av studiesocialt stöd.
Administrationen finansieras genom vuxenutbildningsavgiften. I sin
anslagsframställning begär CSN medel för administrationen för CSN:s och VUN:s
del liksom för de kostnader som uppstår inom RFV/försäkringskassorna. Det
sistnämnda sker efter beredning med RFV.

Kostnaderna för vuxenstudiestödsadministrationen beräknas
budgetåret 1984/85 till totalt ca 28,1 milj. kr. varav 6,9 milj. kr. hänför sig
till RFV:s/försäkringskassornas del av administrationen.

Prop.
1984/85:184 9

3.3 Problem i nuvarande administration

Den kartläggning som genomförts visar bl. a. att

-
servicen till
de studerande i flera avseenden är mindre tillfredsställande

-
handläggningen
i fiera avseenden är orationell och kostsam

-
den ekonomiska
uppföljningen är svår att göra

Exempel på
otillfredsställande service är bl. a. långa behandlingstider -upp till 8 veckor
kan förekomma för särskilt vuxenstudiestöd. Även rekvisitioner av tim- och
dagstudiestöd har onödigt länga behandlingstider, vilket sammanhänger med det
delade myndighetsansvaret. Det är också besväriigt för de studerande att vända
sig till två olika myndigheter för att få svar på frågor; ingendera myndigheten
har det kompletta underlaget för att lämna korrekta svar.

Ett visst dubbelarbete förekommer i handläggningen, vilket
sammanhänger dels med det dubbla myndighetsansvaret, dels med den manuella
hanteringen.

Det är vidare svårt att få fram en effektiv ekonomisk
uppföljning med den nuvarande ansvarsfördelningen mellan två myndigheter.

3.4 Förslag till lösning

CSN och RFV är ense om att det finns en betydande
rationaliseringspotential i handläggningsrutinerna för vuxenstudiestöden, att
rutinerna kan utvecklas och att framför allt datorstödet bör byggas ut.

För att få en effektiv hantering och undvika dubbelarbete
bör man, enligt min mening, lägga ansvaret för hela handläggningsrutinen inom
ett myndighetsområde och inom ett datasystem. Det är då naturligt att lägga administrationen
i sin helhet på de studiesociala myndigheterna. Det är redan i dag CSN och VUN
som har ansvaret för vuxenstudiestödens sakliga innehåll, för regelsystemet och
för anslagsfrågorna. De delar som i dag faller på försäkringskassorna är
huvudsakligen av administrativ karaktär.

Jag menar
också att det ligger stora fördelar i att samla hela den studiesociala
hanteringen hos CSN och dess myndigheter, eftersom det finns ett nära och
självklart samband mellan olika stödformer. Jag vill här erinra om att jag nyss
har föreslagit att handläggningen av studiehjälp skall överföras till CSN och
studiemedelsnämnderna, också i detta samband med övergäng till datorrutiner
inom STIS-systemet. Härmed kommer STIS att omfatta huvuddelen av alla
studiesociala stödformer och innebära en registrering av praktiskt taget alla
studerande i landet. Med anledning av STlS-systemets möjligheter att underiätta
uppgiftsinsamlande och ge tillgäng till uppgifter som inte bara rör studiestöd
utan också antagning till utbildning, studieavbrott etc. har CSN inlett ett
samarbete med bl. a. skolöverstyrelsen, universitets- och högskoleämbetet och
statistiska centralbyrån för att utreda möjligheterna att tillvarata de
fördelar som registret kan ge.

Prop.
1984/85:184 10

Det samarbetet understryker också värdet av sambandet
mellan det studiesociala området och utbildningväsendet i övrigt. Studiestöden
är en del av samhällets utbildningspolitik och det finns ett starkt behov av nära
samverkan mellan de studiesociala myndigheterna och utbildningsanord-narna, så
att det kan ske ett ömsesidigt informationsutbyte och en nödvändig samordning
och anpassning mellan systemen. Också detta förhällande talar för att de
studiesociala myndigheterna får ett ansvar för den totala studiesociala
administrationen.

Det finns självklart också anknytningspunkter till
socialförsäkringssystemen, men samordningsbehoven därvidlag är enligt min
mening huvudsakligen av administrativ karaktär och bör kunna lösas smidigt
oberoende av ansvarsfrågan.

4 Villkor för särskilt vuxenstudiestöd

Mitt förslag: Särskilt vuxenstudiestöd skall kunna utgå
till studerande som har förvärvsarbetat under minst fyra kalenderår före det
kalenderår för vilket vuxenstudiestöd skall utgå.

CSN:s förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skäl för mitt förslag: Enligt regler bl. a. i
studiestödslagens 7 kap. kan särskilt vuxenstudiestöd utgå till den studerande
som har förvärvsarbetat i minst fyra år i sådan utsträckning att han har varit
berättigad till pensionspoäng enligt lagen om allmän försäkring (ATP-poäng). ATP-poäng
tillgodoräknas den som under ett år har haft en inkomst av förvärvsarbete, som
överstiger basbeloppet, f n. 21800 kr. Frän huvudregeln finns en rad undantag,
som t. ex. gäller studerande som pä grund av sjukdom eller handikapp inte har
kunnat arbeta samt studerande som har vårdat egna barn, legat i militärtjänst
eller arbetat i eget företag etc.

I samband med att CSN nu föreslår nya administrativa rutiner
för det särskilda vuxenstudiestödet konstaterar myndigheten att anknytningen
till ATP-poäng innebär en betydande administrativ olägenhet, eftersom en extra
kontroll rörande antalet ATP-är måste göras hos försäkringskassorna. En sådan
ordning innebär såväl kostnader som föriängda behandlingstider.

När den dåvarande chefen för utbildningsdepartementet i
samband med vuxenstudiestödsreformen (prop. 1975:23) föreslog att det skulle
krävas ett antal förvärvsverksamma är för rätt till vuxenstudiestöd, fann han
det också angeläget att förvärvsverksamheten skulle ha en viss omfattning.
Kommittén för studiestöd ät vuxna (SVUX) hade föreslagit att förvärvs-

Prop. 1984/85:184 11

verksamhetens
omfattning skulle definieras via år med ATP-poäng. Ett sådant system skulle ge
en kontrollmöjlighet och underiätta för de studerande att dokumentera
förvärvsverksamheten. För SVUX var definitionen särskilt viktig, eftersom
utredningen föreslog att också vuxenstudiestödens nivå skulle bli beroende av
antalet förvärvsarbetsår.

Nu
förordade i stället regeringen i nyss nämnda proposition att studiestödens
storlek skulle knytas till utbildningsbidragen men man behöll kommitténs
definition av förvärvsarbete. Detta vann riksdagens bifall.

Behovet
av en klart definierad förvärvsverksamhet är i dag inte så stort beroende dels
på den utformning stöden fick, dels pä att det i praktiken visat sig att flertalet
sökande som kan komma i fråga för vuxenstudiestöd har minst 10 års
yrkesverksamhet.

Jag
delar CSN:s uppfattning att det mera hanterbara kravet pä minst fyra års
förvärvsverksamhet ger lika goda garantier för att den som beviljas vuxenstudiestöd
har en anknytning till arbetsmarknaden som de nuvarande, mer komplicerade
reglerna.

Mot
denna bakgrund har jag funnit det ur administrativ synpunkt lämpligt och
sakligt sett fullt acceptabelt att föreslå att nu gällande regler för att vara
berättigad till särskilt vuxenstudiestöd ersätts med ett krav på att den studerande
skall ha minst fyra års förvärvsverksamhet. Dä jag inte avser att åstadkomma
någon förändring i sak bör den nya lagbestämmelsen kompletteras med närmare
föreskrifter om förvärvsarbetets omfattning och vilka andra verksamheter som i
detta sammanhang bör jämställas med förvärvsverksamhet. Det gäller t. ex.
perioder med arbetslöshet då, a-kassa eller s.k. KAS utgår, vård av barn m.m.
Det bör ankomma på regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer att
utforma sådana bestämmelser.

5
Genomförande och vissa kostnadsfrågor

Mitt
förslag: De förändringar jag här föreslår beträffande ändrad administration av
vuxenstudiestöd och studiehjälp bör träda i kraft den 1 juli 1986. De
föreslagna regeländringarna rörande vuxenstudiestöden bör gälla redan från den
1 januari 1986, och således tillämpas första gången på ansökningar som gäller
höstterminen 1986.

CSN:s
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skäl
för mitt förslag: När det gäller studiehjälpsadministrationen har CSN enligt
regeringens uppdrag redan påbörjat systemutvecklingen för ett nytt utbetalningssystem
och har också i enlighet med regeringens uppdrag

Prop. 1984/85:184 12

böriat förhandling med DAFA om datordriften. Det bör
således vara fullt möjligt att ha ett nytt utbetalningssystem i full drift den
1 juli 1986.

Förändringarna i administrationen av vuxenstudiestöden
föreslås genomföras successivt. Jag räknar med att det nya systemet skall
kunna tas i full drift den 1 juli 1986.

Den ändrade administrationen av studiehjälpen och
vuxenstudiestöden bör föranleda ändringar i 1 kap. 6 § studiestödslagen. Då
emellertid samma paragraf också berör hanteringen av det förlängda
barnbidraget, avser jag att återkomma till regeringen med ett samlat förslag
till lagändring vid ett senare tillfälle.

Vissa anslagsfrågor har redan behandlats i 1985 års
budgetproposition (1984/85: 100 bil. 10). I övrigt avser jag att återkomma till
anslagsfrågorna i 1986 års budgetproposition, eftersom de besparingar och
omfördelningar som blir aktuella i huvudsak rör budgetåret 1986/87 och därpå
följande budgetår.

Jag vill emellertid redan nu lämna en kortfattad
redogörelse för de beräknade finansiella konsekvenserna av de förslag jag nu
lägger fram.

Förslagen avses leda till betydande besparingar inom
statsförvaltningen, men också för kommuner och landsting.

Vad gäller studiehjälpsadministrationen räknar CSN, som
jag nyss har nämnt, med minskade kostnader om sammanlagt ca 29 milj. kr.
årligen, varav ca 11 milj. kr. berör statsverket och resten kommuner och landstingskommuner.
Besparingarna för statsverket hänför sig till ett minskat utflöde av medel på
grund av säkrare rutiner och därmed minskade äter-kravsföriuster och färre
felutbetalningar. Den stora posten är emellertid räntevinster i samband med
övergången till utbetalningar månadsvis. Den besparingen beräknar CSN till 4,8
milj. kr. årligen om man antar en räntesats om 13%.

Kommunerna beräknas kunna spara i storleksordningen 17
milj. kr. genom minskade personalkostnader. Eftersom flertalet kommuner inte
har heltidspersonal för handläggningen av studiehjälpsärenden räknar inte
Svenska kommunförbundet med några större personalproblem i form av t. ex.
friställningar. Kommunerna kan förväntas ha goda möjligheter att lösa
eventuella problem genom omdisponeringar av personal och arbetsuppgifter.
Snarare har det i kontakterna med kommunerna framförts mycket positiva
synpunkter på den föreslagna ordningen.

Vissa ökade kostnader uppstår självfallet vid CSN och
studiemedelsnämnderna. Dels rör det sig om initialkostnader för datorsystemet,
dels om viss personalförstärkning vid studiemedelsnämnderna samt drift och underhåll
av de nya ADB-systemen.

CSN har, som jag nyss nämnt, i årets budgetproposition
anvisats 4 milj. kr. för utvecklingskostnader under budgetåret 1985/86. De
ökade driftkostnaderna samt de ökade personalkostnaderna vid de studiesociala
myndig-

Prop.
1984/85:184 13

heterna
beräknas sammanlagt till ca 11,3 milj. kr. Samtliga kostnader är inkalkylerade
och berör inte nyss nämnda besparing.

Även
när det gäller vuxenstudiestödsadministrationen räknar jag med betydande
besparingar. Sammanlagt räknar jag med en besparing för statsverket om 3,8
milj. kr., huvuddelen i samband med ökat datorstöd. Vid försäkringskassorna
minskar personalbehovet med ca 58 årstjänster. Samtidigt ökar personalbehovet
vid VUN i viss mån. Denna personalökning bör så långt möjligt tillgodoses genom
att personal vid försäkringskassorna bereds möjlighet till anställning vid VUN.
Berörda myndigheter bör gemensamt och efter samråd med de fackliga
organisationerna, kunna medverka till bra lösningar för berörd personal.

De
totala tillkommande kostnaderna vid CSN och VUN beräknar CSN till sammanlagt ca
4,8 milj. kr., huvuddelen i form av investeringskostnader och initialkostnader
för datordriften. Även dessa kostnader uppstår huvudsakligen budgetåret
1986/87, varför jag återkommer med mer detaljerade kostnadsberäkningar i mitt
förslag till 1986 års budgetproposition.

6
Upprättat lagförslag

De
förslag jag nyss har lagt fram om ändrade bestämmelser rörande kravet på
förvärvsarbete för att vara behörig att söka särskilt vuxenstudiestöd kräver
ändringar i 7 kap. 3§ studiestödslagen (1973:349).

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom utbildningsdepartementet upprättats
förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973:349).

7
Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

1. anta mitt förslag till lag om ändringar i
studiestödslagen (1973:349),

2. godkänna mina förslag om en ändrad administration
av studiehjälp enl. 3 kap. och vuxenstudiestöd enl. 5, 6 och 7 kap. studiestödslagen
(1973:349),

3. godkänna mitt förslag om en ändrad administration
av timersättning vid grundvux.

8
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop.
1984/85:184 14

Bilaga
1

RAPPORT
(1984-05-04) AVSEENDE REGERINGENS UPPDRAG TILL CENTRALA STUDIESTÖDSNÄMNDEN OM
ATT UTREDA DE EKONOMISKA OCH ADMINISTRATIVA FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT ÖVERFÖRA
UTBETALNINGEN AV STUDIEHJÄLP SAMT ERSÄTTNINGEN VID GRUNDUTBILDNING FÖR VUXNA
TILL CENTRALA STUDIESTÖDSNÄMNDEN

1
Bakgrund

Centrala
studiestödsnämnden (CSN) har den 19 maj 1983 erhållit i uppdrag att, efter
samråd med Svenska kommunförbundet och landstingsförbundet, utreda de närmare
ekonomiska och administrativa förutsättningarna för att överföra utbetalningen
av studiehjälpen enligt 2 och 3 kap. studiestödslagen samt ersättningen vid
grundutbildning för vuxna till CSN. Bakgrunden till uppdraget var CSN:s förslag
i rationaliseringsplan för den studiesociala verksamheten vilken överlämnades
till regeringen den 18 januari 1982. Med utgångspunkt i regeringsuppdraget har CSN
fastställt projektplan för utredningsarbetet.

Projektarbetet
har bedrivits av en arbetsgrupp inom CSN. Kontinuerliga avrapporteringar och
diskussioner har skett med företrädare för Svenska kommunförbundet och
landstingsförbundet. Personalorganisationerna har fortlöpande kunnat följa
projektarbetet i så kallade projektsamordningsmöten vid CSN.

Utredningen
har bedrivits genom besök och enkäter till vissa kommuner, landsting och
folkhögskolor. Förhandlingsupphandling har inletts med servicebyråer för ADB-drift
av föreslagna system samt med postgirot och PK-banken avseende utbetalning till
konto.

2
Nuvarande administration

Som
framgår av rapporten är cirka 500 organ involverade i handläggningen av
studiehjälp. Det har naturiigtvis inte varit möjligt att med rimliga resurser göra
en total kartläggning av administrationens detaljerade utformning vid varje
enskild enhet. Del har dock varit CSN:s ambition att genomföra studier vid ett
tillräckligt antal enheter av varierande storiek och med olika administrativa
system. Sammanlagt i förstudie och nuvarande utredning har administrationen
vid ett åttiotal organ kartlagts.

Efterhand
som kartläggningsarbetet fortskridit har likartade uppgifter redovisats varför CSN,
trots nämnda begränsningar i kartläggningen, anser att de resultat som framkommmit
är representativa och väl beskriver nuvarande förhållanden. Karlläggningen har
redovisats i avsnitt tre i rapporten. Sammanfattningsvis anser CSN att
åtgärder kan vidtas som:

Prop. 1984/85:184 15

- ökar servicen till eleverna genom en förenkling av
ansökningsförfarandet och utbetalningen samt en större samordning av
förfarandet med de olika stödformerna. Ansökningsförfarandet kan förenklas
genom dels borttagande av ansökan om studiebidrag dels samordning av ansökan om
tillägg med ansökan om återbetalningspliktiga studiemedel. För närvarande kan
en sökande få utbetalningar av studiebidrag, tillägg och åb-medel vid olika
tidpunkter och kan även få vänta på utbetalning av framför allt tilläggen. Det
är angeläget att utbetalning kan ske snabbt, samordnat och på i förväg bestämda
tidpunkter

- förenklar arbetet för kuratorer, elevkonsulenter
(motsvarande) genom att ansökninghandlingen för studiebidrag borttas. Därigenom
ökar förutsättningarna för kuratorer/elevkonsulenter (motsvarande) att ägna
mera tid åt sina egentliga och mera väsentliga uppgifter samtidigt som servicen
till den enskilde förbättras avsevärt

- minskar sårbarheten i handläggningen. Nuvarande
sårbarhet är en konsekvens av att antalet handläggare vid varje kommun
(motsvarande) är litet (oftast bara en). Samtidigt är det totala antalet
handläggare vid samtliga kommuner (motsvarande) mycket stort vilket ger
begränsningar i möjligheterna att fortlöpande utbilda tjänstemännen

- möjliggör en enklare och mera rationell
handläggning genom förändringar i organisation, förändringar i rutiner och
samtidigt ökat utnyttjande av ADB-tekniken. Utredningen har visat att
administrationen för främst studiebidraget är alltför komplicerad med hänsyn till
regelsystemets utformning. Väsentliga förenklingar kan åstadkommas.
Handläggningen av tilläggen inom studiehjälpen och handläggningen av
återbetalningspliktiga studiemedel har väsentliga likheter i prövningen. Dessa
likheter kan tillvaratas i en mera samordnad prövning

- minskar kostnaderna för handläggning och
utbetalning av studiehjälpen

- medför minskade räntekostnader. Detta görs genom
att all utbetalning sker genom insättning pä konto och samtidig dragning på
statens checkräkning samt genom månadsvis utbetalning

3
Utvärdering och förslag till förändringar

I
avsnitt 4 i rapporten' görs en utvärdering av alternativa förslag till förändringar
samt redovisas CSN:s förslag till åtgärder. Förslagen kan sammanfattas enligt
nedan:

Administrationen
av studiehjälpen föreslås indelad i tvä huvudruiiner. Den ena rutinen avser
studiebidragssystemet vilket svarar för den helt dominerande ärendevolymen och
omfattar alla elever i gymnasieskolan som har rätt till studiehjälp. Rutinen
bygger på långtgående utnyttjande av

'
Den nämnda rapporten redovisas ej i denna bilaga.

Prop.
1984/85:184 16

ADB och samordning med befintliga system för
gymnasieintagning. Den särskilda ansökan om studiebidrag föreslås utgå och i
stället samordnas ansökan med ansökan om gymnasieplats. Vid kommunal
vuxenutbildning, folkhögskolor och vissa andra enskilda skolor samt vid
ungdomsuppföljningen finns ingen intagning motsvarande den som finns inom gymnasieskolan.
Dessa skolor måste därför åläggas att i samband med terminsstart anmäla
studerande till studiestödssystemet på en särskild ändrings-/anmäl-ningsblankett.

Som alternativ till samordning med ansökan till
gymnasieintagning har överväganden gjorts om en rutin för samtliga studiebidrag
som bygger på en direkt rapportering från resp. skola till sludiestödssystemet,
dvs. den rutin som ovan föreslagits för bl.a. KOMVUX-studerande. I de offerter
som inlämnats offererar servicebyråerna olika alternativ. Med hänsyn till att
det bör finnas ett dokument av vilket framgår vissa uppgifter om
studiebidragsmottagaren förordas en lösning som bygger på samordning med
gymnasieintagningen. F.n. finns dock stora skillnader i offererade priser. CSN
anser därför att slutligt beslut om rutin bör fattas då upphandlingsförfarandet
slutförts.

Den andra rutinen avser ansökan om inackorderingstillägg
samt ansökningar om behovsprövat och inkomstprövat tillägg och äterbetalningsplik-tiga
studiemedel till yngre elever. För dessa stödformer förutsätts individuella
ansökningar finnas kvar. Ansökan för behovs- och inkomstprövade tillägg
samordnas med ansökan om åb-medel. Inackorderingstillägg söks på särskild
blankett. Samtliga ansökningar ställs till studiemeddsnämnd som prövar och
utbetalar. För att underlätta handläggningen utnyttjas det i
studiebidragssystemet upprättade studiehjälpsregistret.

Båda delsystemen kopplas samman via ett gemensamt
utbetalningssystem vilket för eleven betyder gemensam avisering och om möjligt
samtidig utbetalning av all studiehjälp.

Utbetalning föreslås ske månadsvis i efterskott med
obligatorisk kontoinsättning. Den första utbetalningen varje termin blir
flytande i tiden med hänsyn till när beslut fattas. Den studerande kan efter
önskemål begära överföring till konto hos annan bank. Genom den månadsvisa
utbetalningen minimeras antalet återkrav.

Som framgår av rapporten har diskuterats frågan om till
vem utbetalning skall ske, förälder eller eleven. I systemet möjliggörs utbetalning
till både förälder och elev. CSN har därför valt att inte lämna något förslag i
denna fråga. CSN vill dock framhålla att åb-medel till yngre elever utbetalas
direkt till eleven samt att den enklaste lösningen i administrativt hänseende
vore att betala ut till eleven direkt.

Avisering av beviljade stöd görs en gång per termin i
samband med första utbetalningen av resp. stöd. Skulle inte beslut ha fattats
om samtliga stöd vid första utbetalningen aviseras den studerande senare om
efterföljande beslut. Av aviseringen framgår beviljade stöd och belopp
fördelat på

Prop. 1984/85:184 17

stödtyp samt utbetalningstidpunkter. Aviseringen ges
status av beslut och innehåller därför besvärshänvisning.

Genom tillgång till ett för båda delsystemen gemensamt
studiehjälpsregister ges studiemedelsnämnderna ett effektivt hjälpmedel för
eventuella återkrav. Det förutsätter att SMN får automatisk tillgäng till
taxeringsuppgifterna via ADB-systemet.

Det förlängda barnbidraget föreslås utbetalas via allmänna
försäkringens system. Undertag lämnas i form av klasslistor frän resp. rektor
till försäkringskassans lokalkontor. Utbetalning sker till
barnbidragsmottagaren. Information om det föriängda barnbidraget förutsätts
kunna ges via den sista ordinarie barnbidragsaviseringen. På såvis ökar
servicen till målgruppen liksom säkerheten i att de som har rätt till stödet
också får detsamma.

Timersättning vid grundutbildning för vuxna föreslås
administreras via kommunernas lönesystem och då företrädesvis det s. k. KPAI-systemet.
Detta innebär ingen egentlig förändring för flertalet kommuner eftersom
utbetalningen f n. oftast sker på detta sätt.

För samtliga ovan föreslagna rutiner föreslås nuvarande
rutin för medelsrekvisition förändrad. I stället för rekvisition av medel
genom manuell rutin med centrala studiestödsnämnden föreslås, på samma sätt som
för studiemedel, att en rutin införs med omedelbar dragning av medel från
statsverket. Onödiga ränteutgifter förhindras pä detta sätt samtidigt som
medelsrekvisition och avstämning elimineras.

4 Synpunkter på utredningen från remissinstanser

Rapporten har, enligt regeringens beslut, varit för samråd
med Svenska kommunförbundet och landstingförbundet. Den har därutöver sänts på
remiss till studiemedelsnämndema och vissa vuxenutbildningsnämnder.

Samrädsskrivelserna
frän kommun- och landstingsförbunden tillstyrker CSN :s förslag.

Studiemedelsnämnderna är positiva till utredningen.
Nämnderna påtalar vissa praktiska problem som bör beaktas i samband med ett
genomförande av förslagen. Betydelsen av att SMN tillförs resurser för merarbetet
understryks samtidigt som de påpekar vikten av att se över
arbetsorganisationen samt att i god tid göra en detaljerad personalplanering.

Vid remisstidens utgång har sexton vuxenutbildningsnämnder
inkommit med yttranden på utredningen. Tre nämnder har meddelat att de avstått
från att yttra sig.

Av de nämnder som yttrat sig är tvä VUN positiva till
förslaget i sin helhet medan övriga VUN i allt väsentligt är positiva till
föreslagna rationaliseringar i handläggning och utbetalning men underkänner CSN:s
förslag vad gäller val av handläggande myndighet. Dessa VUN menar att
vuxenutbildningsnämnderna borde vara handläggande och utbetalande

2 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 184

Prop. 1984/85:184 18

myndighet. En ordning där studiehjälpen handläggs vid SMN,
innebär enligt VUN, en kraftig centralisering samt en stor sårbarhet genom att arbetstoppar
för studiehjälpen sammanfaller med nuvarande arbetstopp för studiemedel vid SMN.

Beträffande VUN:s yttranden kan följande kommentarer
göras:

Studiemedelsnämnderna handlägger redan i dag ansökan om
återbetalningspliktiga studiemedel samt beslutar om återkrav av samma
stödform. Fr.o.m. den 1 juli införs det så kallade extra tillägget som en
stödform i studiehjälpen. Det extra tillägget ersätter de behovs- och inkomstprövade
tilläggen. Vid prövning av rätten till extra tillägg inräknas i det ekonomiska
undertaget hälften av beviljade studiemedel till föräldrarna. Sambanden till
studiemedlen i prövningen är starka motiv för att lägga uppgiften att handlägga
ansökan om extra tillägg på studiemedelsnämnderna. Genom sambanden i prövningen
kan även ansökan om extra tillägg samordnas med ansökan om
återbetalningspliktiga studiemedel i samma ansökningsformulär. Pä sä vis
erhålls även rationalitetsfördelar. Några motsvarande fördelar eller samordningsbehov
finns inte inom vuxenstudiestödsområ-det.

Extra tillägg utbetalas till dem som behöver studiestöd
utöver det generella studiebidraget. Det kan därvid vid prövningen synas
viktigt med möjligheter till lokala kontakter mellan elev/förälder och skolan.
Med hänsyn till nuvarande regelsystems uppbyggnad där behovet av stöd prövas
utifrån strikt formulerade och schabloniserade regler krävs dock inte denna
närhet. En centralisering av den direkta prövningen till SMN innebär således
inga större nackdelar för den studerande.

För att kuratorerna (motsvarande) skall ha förutsättningar
att ge eleverna en riktig information om studiestöden krävs en regelbunden
utbildning/ vidareutbildning i regler och administration. En sådan utbildning
kan också medverka till att underlätta arbetet för nämnda yrkesgrupper. F. n.
ansvarar CSN tillsammans med kommunförbundet för en sådan utbildning. Med
hänsyn till antalet handläggande organ kan inte nämnda utbildningsorganisation
anses tillfredsställande. I de överväganden som gjorts i pågående utredning har
det ansetts viktigt att utbildnings- och informationsansvaret decentraliseras
till kuratorerna. Därför föreslås nedan att detta ansvar decentraliseras till
studiemedelsnämnderna.

Beträffande resp. myndighets kontaktytor kan antas att VUN
som länsmyndighet har mera utvecklade kontakter med rektorer, skolstyrelser
(motsvarande) i sitt län. SMN har dock väl utvecklade kontakter med de
personer, främst kuratorer, som samband finns till i handläggningen.

Beträffande de arbetstoppar vid SMN som VUN påtalar är det
riktigt att inflödet av studiehjälpsansökningar förstärker en redan befintlig arbetstopp.
Kartläggningen visar dock att ansökningsinflödet är relativt jämnt fördelat
under arbetsanhopningen men med en förstärkt topp i anslutning till
terminstart. Det totala antalet ansökningar om studiehjälp beräknas till

Prop. 1984/85:184 19

ca 50000. Vi har i beräkningar utgått ifrån att SMN i
genomsnitt måste kunna klara ytleriigare ca 2500 ansökningar per månad under de
kritiska månaderna, dvs. augusti och september. Organisations- och personalplaneringen
vid SMN måste således ske så att, beroende pä SMN:s storiek, tre till sex
personer förstärker kansliet under ett kvartal. CSN bedömer en sådan förstärkning
som helt möjlig.

CSN anser således att SMN är den mest lämpade myndigheten
för övertagande av studiehjälpshandläggningen. Detta innebär inte att CSN anser
att den studiesociala regionala organisationen därmed är den mest ändamålsenliga.
Tvärtom finns det anledning att göra en organisationsutredning för det
studiesociala området. En sådan utredning bör dock anstå till dess
studiestödens långsiktiga utformning klarnat.

5 Kostnader/intäker

1 avsnitt 4.3.4 i bilagd rapport redovisas en detaljerad kostnads-/intäkts-kalkyl.'
Av kalkylerna framgår att minskade kostnader redovisas såväl för staten som för
kommunerna/landstingen. F. n. belastas i allt väsentligt kommuner/landsting för
handläggningskostnaderna för studiehjälpen. Detta innebär att
rationaliseringarna i första hand ger positiva effekter för kommunernas
budgetar och kan således ej tillvaratas genom omedelbara indragningar på
statens anslag för den studiesociala administrationen.

Under utredningsarbetets gång har bl. a. företrädare för
kommuner och landsting aktualiserat frågan om i vad mån kommunerna
(motsvarande) erhållit ersättning för sitt arbete med studiehjälpen. Frågan har
ansetts viktig med hänsyn till hur besparingar vid ett genomförande av förslagen
skall tillvaratas. CSN har inte diskuterat frågan vidare utan anser att denna
fråga bör lösas mellan regering och kommunförbunden.

Sammanfattningsvis medför ett genomförande av föreslagen
förändring en minskning av kostnaderna för studiehjälpsadministrationen med ca
29 milj. kr. framräknat enligt nedan:

Den nämnda rapporten redovisas ej i denna bilaga.

Prop.
1984/85:184 20

INTÄKTER

Intäktsslag

Personal vid kommuner (motsv.) 16,4

Minskad
arbetsbelastning kuratorer (motsv.) -

Personal
vid CSN 0,41

ADB-kostnader,
portokostnader m. m. 3,5

Ränta vid utanordning (räntesats 13%) 4.8

Ränta på grund av månadsvis utbetalning (räntesats 13%) 16,0

Minskade återkravsförluster 0,3

Mindre
antal felutbetalningar -'

Större
antal rapporterade avbrott -'

Utbildningskostnader -'

Samtliga intäkter 41,4

KOSTNADER

Drift 5,4

Personal CSN 0,4

Personal SMN 3,5

Lokaler, lele m.m. vid SMN 0,7

Datakommunikation 0,1

Porto 1,15

Avskrivning 1,01

Personal rektorskanslier -

Samtliga kostnader 12,26

Årlig besparing ca 29,14-'

' Kan ej beräknas,

Vid räntesatsen 11,5 % för ränta vid utanordning och
månadsvis utbetalning blir

samma intäkter 39,5 milj. kr.

' Vid räntesatsen 11,5 % för ränta vid utanordning och månadsvis
utbetalning blir

den årliga besparingen 27,4 milj. kr.

6 Hemställan

Med hänvisning till vad som anförts ovan samt rapporten i
bilaga 1 med underbilagor hemställer CSN om att förändringar beslutas som
innebär att:

-
beslut om
studiebidrag fattas av SMN

-
skolstyrelser
(motsvarande) ansvarar för både initial rapportering av elever och månadsvis
avvikelserapportering till studiestödssystemet samt för information och blankettutlämning
om studiehjälp samt timersättning vid grundutbildning

-
CSN ges
bemyndigande att slutföra förhandlingar med DAFA och Kommundata AB samt teckna
avtal avseende rutin för insamling av elevuppgifter samt ADB-drift av
studiehjälpsadministrationen

-
handläggningen
av extra tillägg överförs från kommuner (motsvarande) till SMN

-
beslut om återkrav
av studiehjälp fattas av SMN

-
beslut om föriängt
barnbidrag samt återkrav av samma stöd fattas av riksförsäkringsverket

Prop. 1984/85:184 21

-
utbetalning av
studiehjälp sker månadsvis genom STIS-systemet till konto i bank eller post
enligt rutiner som redovisats i avsnitt 4 i bilaga I'

-
CSN ges i
uppdrag att slutföra förhandlingar och teckna avtal avseende månadsvis
utbetalning och kontoinsättning av studiehjälpen

-
CSN i STIS-systemet
får tillgång till de taxeringsuppgifter som krävs för studiestödets
handläggning

-
utbetalning av
förlängt barnbidrag sker av försäkringskassorna

-
regelsystem
förändras i enlighet med förslag i underbilaga 2 till bilaga l'

-
medel för
utvecklingsarbete och utrustning ställs till förfogande med 4000000 kr.

-
medel för
löpande drift tillförs anslaget E 1. Centrala studiestödsnämnden m.m. med 4
660000 kr. samt anslaget E2. Ersättning till vissa myndigheter för deras
handläggning av studiesocialt stöd med 6450000 kr.

-
CSN ges i
uppdrag att utveckla organisation, system och rutiner i enlighet med förslag i
bilaga l' samt att i övrigt vidta de åtgärder som krävs för att avsedd förändring
skall genomföras

-
förändringen
träder i kraft den I juli 1986

-
utvecklingsarbetet
får påbörjas senast den 1 januari 1985

Vid styrelsens behandling av detta ärende påtalades att
regeringskansliet f. n. förbereder en proposition om studiestöd vid studier i
svenska för invandrare. Om eventuella administrativa samband till
handläggningen av studiestöd för grundläggande utbildning av vuxna föreligger,
anser CSN, att administrationen av stöden bör bli föremål för vidare utredning.

I den slutliga handläggningen av detta ärende har deltagit
undertecknad Olsson, ordförande samt ledamöterna Ahlmark, Andersson, Björklund,
Ebbeskog, Thellman-Gustavsson, Johannesson, Johansson, Kettner, Töll-born och Öhrsvik
samt personalföreträdaren Hagberg. 1 övrigt har närvarit byråchefen Sundström,
avdelningsdirektören Holmvall, byrådirektören Biilund samt byråchefen
Johansson, föredragande. Särskilt yttrande samt reservation har lämnats av
ledamoten Öhrsvik. Särskilt yttrande har lämnats av ledamöterna Ebbeskog och Kettner.

Samråd har skett med Svenska kommunförbundet och
landstingsförbundet, vilka båda tillstyrkt förändringen.

Förhandling har skett enligt MBL varvid
personalorganisationerna varit ense med myndigheten.

' Bilagor och underbilagor till rapporten redovisas ej i
denna bilaga. 3 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 184

Prop. 1984/85:184 22

Bilaga
2

SAMMANFATTNING
AV CENTRALA STUDIESTÖDSNÄMNDENS OCH RIKSFÖRSÄKRINGSVERKETS RAPPORT (1984-04-25)
AVSEENDE REGERINGENS UPPDRAG TILL CENTRALA STUDIESTÖDSNÄMNDEN OCH RIKSFÖRSÄKRINGSVERKET
ANGÅENDE FÖRUTSÄTTNINGARNA FÖR ATT MINSKA KOSTNADERNA FÖR ADMINISTRATION AV
VUXENSTUDIESTÖDEN

1
Bakgrund och uppdrag

Efter
framställan från centrala studiestödsnämnden (CSN) uppdrog regeringen den 25
juni 1981 åt myndigheten att utreda möjligheterna till en rationellare
administrativ hantering av studiestödsfrägorna. CSN redovisade uppdraget den
18 januari 1982 genom att överlämna en rationaliseringsplan för den
studiesociala verksamheten. I rationaliseringplanen föreslog CSN bl. a. att
regeringen skulle ge CSN i uppdrag att i samråd med riksförsäkringsverket
utreda möjligheterna till effektivisering av vuxenstu-diestödsadministrationen.
Regeringen uppdrog den 2 juni 1983 till CSN och riksförsäkringsverket (RFV) att
gemensamt utreda förutsättningarna för att minska kostnaderna för
administrationen av vuxenstudiestöden. Med beaktande av formuleringen i
regeringsuppdraget har myndigheterna fastställt projektplan för
utredningsarbetet.

Projektarbetet
har skett i tre etapper enligt nedan:

- Etapp I: Kartläggning av nuvarande
administration

- Etapp 2: Utarbetande av alternativ administration

- Etapp 3: Utarbetande av förslag

För
projektarbetet har en gemensam arbetsgrupp tillsatts med företrädare för CSN,
försäkringskassorna (Fk), RFV och vuxenutbildningsnämnderna (VUN). För
enskilda delutredningar har mindre, oftast gemensamma, arbetsgrupper
tillsatts. I projektet har ingått företrädare för ST-stu-diestöd och SACO/SR-föreningen
vid de studiesociala myndigheterna samt försäkringsanställdas förbund (FF).
Därutöver har SACO/SR vid försäkringskassorna inbjudits att delta i
projektarbetet.

Kartläggningsarbetet
har skett i nära samverkan med enskilda Fk och VUN.

2
Nuvarande administration

Vuxenstudiestöden,
dvs. särskilt vuxenstudiestöd, dagstudiestöd och timstudiestöd, infördes
budgetåret 1975/76 för att ge vuxna bättre ekonomiska möjligheter att ta
ledigt från förvärvsarbete för studier. För att

Prop. 1984/85:184 23

underlätta rekryteringen av speciellt kortutbildade
infördes även statsbidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser.
Bestämmelserna om dessa förmåner finns i studiestödslagen (1973: 349),
studiestödsförordningen (1973:418) samt i förordningen om statsbidrag till
uppsökande verksamhet pä arbetsplatser (1980:483). Vuxenstudiestöden och
rätten till ledighet vid studier är idémässigt kopplade till varandra.

Särskilt vuxenstudiestöd består av vuxenstudiebidrag och äterbetal-ningspliktiga
studiemedel. Dagstudiestöd består av inkomstbidrag och in-ternatbidrag.
Därutöver finns timstudiestöd.

Vuxenstudiebidraget, inkomstbidraget och timstudiestödet
är skattepliktiga. Preliminärt skatteavdrag görs f n. dock endast på
vuxenstudiebidraget vid utbetalning av särskilt vuxenstudiestöd.

Organisation och arbetsrutiner

Ansvaret för administrationen av vuxenstudiestöden är
enligt instruktion delat mellan CSN/VUN samt RFV/Fk.

Det åligger vuxenutbildningsnämnderna att bevilja stöden.
Försäkringskassorna utför beloppsberäkning, samordning med
socialförsäkringsförmåner och utbetalning av stöden med undantag av medel för
uppsökande verksamhet som utbetalas av CSN. De centrala myndighetsuppgifterna
är delade mellan CSN och RFV där CSN svarar för anvisnings- och tillsynsarbetet
avseende verksamheten vid VUN och RFV för motsvarande verksamhet vid Fk.

Del delade ansvaret förutsätter nära samverkan mellan
myndigheterna vid fullföljandet av såväl de centrala som de lokala
myndighetsuppgifterna. Samverkan på central nivå sker genom företrädesvis
kvartalsvisa planeringssammankomster samt genom utsedda kontaktpersoner.

Ett särskilt avtal reglerar det icke instruktionsbundna
personal- och lokalsambruket mellan försäkringskassorna och
vuxenutbildningsnämnderna (RFFS 1978; 14, ändrad 1983:6). Pä grundval av
nämnda avtal har samverkan på lokal nivå utvecklats på olika sätt men sker
oftast på ett informellt och obyråkratiskt sätt.

Handläggningen vid flertalet VUN sker helt manuellt. CSN
har, som ett delsystem i STIS, utvecklat ett ADB-system för handläggningsstöd
för särskilt vuxenstudiestöd. Systemet infördes i februari 1984 vid VUN i Göteborg
och Stockholm.

Beloppsberäkningen sker maskinellt för särskilt
vuxenstudiestöd i allmänna försäkringens system.

Utbetalning görs av Fk:s kontor genom allmänna
försäkringens ADB-system. Kontroller i samband med utbetalning sker vanligast
manuellt genom uppgifter i akter vid Fk. Vissa kontroller sker även genom ADB-systemet.
Beräkning av utbetalat belopp sker manuellt vid Fk för både särskilt
vuxenstudiestöd och tim-/dagstudiestöd.

Prop.
1984/85:184 24

Vuxenutbildningsnämnderna

VUN är regionala statliga myndigheter. Verksamheten leds
av en nämnd bestående av nio ledamöter. Tre av ledamöterna utses efter förslag
från LO och två efter förslag från TCO. Fyra ledamöter utses av landstingsmötet.
Nämndens sammansättning har fastställts med hänsyn till behovet av att ha
kunskaper från arbetsliv och utbildningsområde. Vid varje VUN finns ett kansli
vilket peronalmässigt varierar mellan två och tio tjänstemän. Det finns en VUN
i varje län. Myndigheterna fattar beslut om rätt till särskilt vuxenstudiestöd,
dagstudiestöd, timstudiestöd samt medel för uppsökande verksamhet på
arbetsplatser.

Ansökningar inlämnas till VUN i anslutning till fyra
tillfällen på året -15 februari, 15 maj, 15 augusti och 15 oktober - varav 15
maj och 15 oktober är de tillfällen då flertalet ansökningar behandlas. Antalet
ansökningar om SVUX under budgetåret 1982/83 uppgick till 56700 varav 32400
bifölls.

Försäkringskassan

Fk är enskilda juridiska personer med
riksförsäkringsverket som tillsynsmyndighet. De är 26 till antalet — en i
varje landstingskommun och en i vardera av kommunerna Göteborg och Malmö.
Kassorna är organiserade med centralkontor och lokalkontor. Antalet lokalkontor
är f.n. ca 450. Den del av studiestödsadministrationen som handhas av
försäkringskassorna är i huvudsak förlagd till lokalkontoren som för
handläggningen har ett ADB-system. Som nämnts tidigare handlägger
centralkontorens sjukförsäkringsavdelning, för VUN:s räkning, registrering av
beslut om avslag. Registreringen initierar också ett maskinellt utfärdat
avslagsbeslut till den sökande. Dessa rutiner gäller också för de av
lokalkontoren inrapporterade bifallsbesluten. Till beslutet bifogas broschyren "Information
om särskilt vuxenstudiestöd". Besluten sänds som regel ut två gånger per
vecka. Vid ansökningstillfällena i maj och oktober sänds besluten ut tre gånger
per vecka.

Utbetalning av stöd sker på begäran av den studerande som
sänder eller lämnar en "studieförsäkran/intyg" SFI till
försäkringskassans lokalkontor. Har i studieförsäkran/intyg angivits frånvaro
på grund av vård av barn skall blanketten "Försäkran - tillfällig vård av
barn" bifogas.

Sjukpenning och föräldrapenning samordnas med det
särskilda vuxenstudiestödet.

Beträffande tim-/dagstudiestöd erhåller registerförande
lokalkontor från VUN de rekvisitioner från enskilda studerande och fackliga
organisationer som godkänts av VUN för utbetalning. Rekvisitionen utgör
underlag för registrering av en studiepost i försäkringskassans ADB-register.
Vid registreringen kontrolleras vilka andra ersättningsärenden som är
registrerade i systemet och som kan ha betydelse för utbetalningen. Uppgift
erhålls också om andra förhållanden som kan påverka ersättningsrätten. I före-

Prop. 1984/85:184 25

kommande fall måste rekvisitionen tillsammans med aktuell
utredning återsändas till VUN.

Ersättningsbeloppet räknas ut manuellt och noteras på ett
utbetalningskvitto varefter uppgiften rapporteras till ADB-registret. Om
facklig organisation genom fullmakt givils rätt att uppbära dagstudiestödets internatbi-drag
måste tvä kvitton skrivas. Ersättningen utbetalas över postgiro eller konto.

Utbetalt belopp noteras pä rekvisitionen och någon
särskild akt läggs inte upp.

Om facklig organisation själv rekvirerat internatbidrag
sker utbetalning från försäkringskassans centralkontor. Det belopp som skall
utbetalas har fastställts av VUN.

Har felaktigt studiestöd utbetalats informerar
försäkringskassan VUN om hur stort belopp som felutbetalningen avser och om vad
som orsakat felutbetalningen. Beslutar VUN att återkrav skall göras får
försäkringskassan information härom och vidtar åtgärder som påverkar
skatteredovisning och kontrolluppgift.

1 registreringen av VUN:s beslut i försäkringskassans ADB-system
ingår också registrering av vissa uppgifter för sammanfattande statistik.
Uppgifterna återrapporteras till CSN via magnetband.

Centrala studie st ödsnämndei:

CSN svarar, som tidigare nämnts, för anvisnings- och
tillsynsarbete avseende verksamheten vid VUN.

Vidare handlägger CSN återbetalningen av de
återbetalningspliktiga studiemedel som ingår i SVUX samt de återkrav VUN
fattat beslut om. CSN utbetalar medel för uppsökande verksamhet.

Riksförsäkringsverket

RFV ansvarar för driften av försäkringkassornäs ADB-system
och utövar tillsyn över försäkringskassornas handläggning av studiestödsärenden.

Besvärsordning

Besvär över beslut om rätt till SVUX, timstudiestöd eller
dagstudiestöd samt beslut om medel för uppsökande verksamhet inlämnas till och
handläggs av CSN.

Talan mot beslut av allmän försäkringskassa om belopp för SVUX
samt tim- och dagstudiestöd förs genom besvär hos försäkringsrätt. Försäkringskassans
beslut får dock inte överklagas av en enskild innan kassan omprövat sitt
beslut.

Prop.
1984/85:184 26

Kostnader

Medlen för administrationen av vuxenstudiestöden tilldelas
CSN genom dels anslaget El. Centrala studiestödsnämnden m.m. dels anslaget E2.
Ersättning till riksförsäkringsverket och postgirot. Administrationen finansieras
genom en del av vuxenutbildningsavgiften. I anslagsframställning äskar CSN
medel för administrationen för CSN:s och VUN:s del liksom för de kostnader som
uppstår inom RFV/Fk. I det sistnämnda fallet efter beredning med RFV.

Kostnaderna för vuxenstudiestödsadministrationen är totalt
ca 27 milj.kr. fördelat enligt nedan. Kostnaderna avser budgetåret 1982/83
(1000 kr.):

CSN:s kostnader

centrala myndighetsuppgifter I 450

centrala administrativa stödjande uppgifter 240

central informations- och blankettverksamhet 1 300

återbetalningsadministrationen I 200

ADB-kostnader 40 4
230

VUN:s kostnader

löner VUN 10900

arvoden VUN I 875

omkostnader VUN 3 200

lokaler VUN 1200 17 125

RFV:s kostnader

centrala kostnader som datakostnader,
systemunderhåll, 960 960

blanketter, porto, beslut, utbetalningar

Fk:s kostnader

handläggning och utbetalning 6360 6 360

Samtliga kostnader 26675

3 Specialstudier av vissa funktioner och delrutiner i
handläggningen

Allmänt

Genomförd kartläggning har visat att handläggningen av
vuxenstudiestöden i fiera avseenden är orationell. Detta ger ett inte
oväsentligt merarbete och fördyrar verksamheten. Som en konsekvens av nämnda
förhållanden blir servicen till de studerande i vissa avseenden mindre
tillfredsställande. Exempel där servicen är otillfredsställande är
behandlingstiden för en ansökan om särskilt vuxenstudiestöd. Denna tid har
uppsatts till 4 veckor frän ansökningstidens utgång till dess beslutet om stöd,
avslag eller bifall, och belopp är den studerande tillhanda. Detta mål näs f n.
inte vid de störte ansökningstillfällena i maj och oktober. Andra sådana
exempel är behandlingstiden för rekvisitioner av tim- och dagstudiestöd. Mot
nämnda bakgrund har i utredningsarbetet vissa funktioner och delrutiner i handläggningen
specialstuderats. Även återkravshandläggningen har ansetts intressant att
studera.

Prop.
1984/85:184 27

4 Förslag

Generella utgångspunkter

Med hänvisning till den kartläggning som genomförts och
redovisats ovan är det CSN:s och RFV:s uppfattning att åtgärder kan vidtas som
minskar kostnaderna för vuxenstudiestödsadministrationen. Ätgärderna bör även innbära
att servicen till målgruppen förbättras.

För att sådana åtgärder skall få största möjliga effekter

-
skall nya
funktioner utvecklas i allmänna försäkringens system så att handläggningen av
ansökningar om de olika vuxenstudiestöden ges ett kvalificerat ADB-stöd från
inregistrering av ansökan till beslut om stöd och belopp

-
skall realtid
inkluderande direktuppdaterande tekniker tillämpas i systemuppbyggnaden

-
skall
utbetalningsrutinerna vidareutvecklas i ett samordnat administrativt system

-
skall VUN via
terminal ges tillgång till de uppgifter ur allmänna försäkringens system som
behövs för handläggningen. Behörighets- och säkerhetssystem utvecklas därför
så att endast de uppgifter som VUN behöver för handläggningen ges VUN

-
skall
administrationen av begäran om A-kasseintygen förändras och bli ett
arbetsmoment i handläggningen av ansökan om särskilt vuxenstudiestöd

-
skall
utbetalning ske via konto

-
kan rutinerna
för särskilt vuxenstudiestöd å ena sidan samt tim-/dagstu-diestöd och
rekvisitioner å den andra sidan utvecklas på olika sätt med hänsyn till att
regelsystemet är mindre komplicerat för tim-/dagstudie-stöd. Med hänsyn till
att någon samordning med socialförsäkringsförmåner inte finns vid
rekvisitioner av tim-/dagstudiestöd kan denna rutin utvecklas så att allt
manuellt arbete sker vid VUN

-
utvecklas ADB-systemen
så att VUN inom sitt kansli har tillgång till terminaler

-
utnyttjas
befintliga linjer, styrenheter m.m. vid Fk och därmed bearbetas systemen på RFV:s
dator i Sundsvall

Rutiner för handläggning och utbetalning av särskilt
vuxenstudiestöd, tim-ldagstudiestöd samt rekvisitioner av tim-/dagstudiestöd

1 detta avsnitt redovisas förslagen till förändrade
rutiner för handläggning och utbetalning. Inledningsvis under varje delavsnitt
redovisas verbalt rutinens huvudflöde varefter grovt flödesschema redovisas. I
en underbilaga' redovisas detaljerad kravspecifikation för ADB-systemet.
Kravspecifikationen har utarbetats av CSN och skall vara styrande för

' Denna underbilaga redovisas ej i denna sammanfattning.

Prop.
1984/85:184 28

handläggningssystemens funktionella uppbyggnad. Den
tekniska uppbyggnaden måste slutgiltigt avgöras i samband med genomförandet.
Nedan talas genomgående om att transaktioner utvecklas för olika ändamål. Exakt
hur arbetsmoment samordnas i transaktioner får likaså avgöras i samband med
genomförandet.

Sammaiijhttning av förslagen rörande hanteringen av
särskilt vuxenstudiestöd

Som föreslagits ovan ADB-baseras handläggningen vid VUN
genom föreslagna rutinlösningar. Ett samordnat handläggnings- och utbetalningssystem
utvecklas för vuxenstudiestödsadministrationen. Särskilda delsystem utvecklas
för dels särskilt vuxenstudiestöd dels tim-/dagstudiestöd och rekvisitioner. ADB-systemet
föresläs utvecklas i nära anslutning till allmänna försäkringens system med
drift och efterbehandling förlagd till RFV:s ADB-system i Sundsvall. Härigenom
nyttjas redan gjorda investeringar. 1 allmänna försäkringens system finns även
uppgifter som behövs såväl för beslut om stöd som för utbetalning. Slutligen
finns även uppbyggt datanät samt annan erforderlig utrustning.

Utöver de funktioner som redovisats i rutinförslagen skall
funktioner finnas i varje delrutin för:

— ärendebevakning

— förskott (särskilt vuxenstudiestöd)

— reservrutin för utbetalning

— återkrav

— statistik

— bokföring

— medelsuppföljning

— arkiv- och gallring

— registervård

RFV avser att införa en ny utbetalningsrutin, den s. k. 5 B-rutinen
även för vuxenstudiestöden. 1 och med att denna rutin införs effektiviseras
utbetalningsfunktionen kraftigt. Samtidigt utvecklas rutin för skatteavdrag vid
utbetalning av tim-/dagstudiestöd.

Krav på basteknik för vuxenstudiestödssysteinen

1 en särskild studie har utretts de tekniska möjligheterna
att inom allmänna försäkringens system utveckla ett ADB-system för
vuxenstudie-stödsadministrationen enligt den kravspecifikation som redovisas i
underbilaga.

Utgångspunkter för studien har varit att:

— informationsutbyte skall kunna ske
mellan allmänna försäkringens system och STIS i olika avseenden

— realtidsteknik inkl.
direktuppdatering skall nyttjas

— resp. myndighets information skall
skyddas för otillbörlig användning

Prop.
1984/85:184 29

-
CSN/VUN skall
kunna utföra en effektiv internkontroll

-
CSN/VUN skall
ha maskinell tillgäng till de uppgifter som krävs i handläggningen med
beaktande av sekretess- och säkerhetskrav

-
utrustningarna
i allt väsentligt finns pä plats

I utredningen har med anledning av kravspecifikationen
särskilt studerats

-
förutsättningarna
för att kravet på "konverserandemode"-teknik inarbetas i allmänna
försäkringens system

-
överensstämmelsen
mellan personuppgifter hos CSN som är kontroll lerad mot samordnat person- och
adressregister (SPAR) och personuppgifter i RFV:s system (gäller kopplingen
till återbetalningssyslemet)

-
hur information
skall lagras och utbytas mellan systemen. Detta avser främst

-
uppgifter i
utbildningsregistret hos CSN

-
historiska
uppgifter i CSN:s databaser

-
uppgifter om
utbetalda studiemedel

-
uppgifterom
prövningen av principiell rätt till svenskt studiestöd (DUS-prövning)

I de samtal som varit mellan CSN och RFV har myndigheterna
ansett att ovan angivna problemområden är möjliga att lösa.

CSN/VUN inlemmas beträffande utbetalningsrutinerna
tekniskt i allmänna försäkringens system som motsvarande ett Ck/Lk inom RFV.
Därmed kan CSN/VUN behandlas för sig och möjlighet ges till CSN/VUN-unika
statistikbearbetningar, ekonomisk uppföljning etc.

Organisation

Genom de förslag som lämnats ovan förändras det
övergripande ansvarsförhållandet för vuxenstudiestödsadministrationen.

Beträffande särskilt vuxenstudiestöd föreslås oförändrad
ansvarsfördelning, dvs. VUN ansvarar för beslut om rätt till stöd och Fk
beslutar om vilket belopp som skall utgå samt verkställer utbetalningarna.

Föreslagen administration av tim- och dagstudiestöd
innebär att VUN ansvarar för administrationen i sin helhet, dvs. både för
prövning om rätt till stöd och utbetalning av stöd. Förändringarna medför
ändring i studiestödslag samt studiestödsförordning.

F. n. samordnas kontrolluppgift för vuxenstudiestöden med
kontrolluppgift för andra förmåner som RFV/Fk utbetalar. I detta avseende
föreslås att nuvarande ordning bibehålls av ekonomiska skäl trots att VUN
övertar ansvaret för utbetalning.

Förändring måste även göras i SFS 1973:1125 om
skatteavdrag från sjukpenning m. m.

Äterkrav bör i första hand förebyggas genom att minimera
orsakerna till återkravssituationerna. Ätgärder för detta är t. ex. att
samordna handläggning och utbetalning på ett mera nära sätt samt att utöka ADB-stödet
för 4
Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 184

Prop.
1984/85:184 30

försäkringskassorna vid utbetalningarna. Detta gäller
såväl vid brister vid samordning med andra förmåner som vid felaktiga
beloppsberäkningar.

En annan åtgärd är att den som förorsakar att fel
ersättning utbetalas också skall åtgärda, dvs. svara för ålerkravsbedömningen
och beslutet. Härigenom vinner man både effekten av återkoppling till den som
felat och att beslutet kan fattas snabbt. Kostnaderna för denna hantering torde
också minska.

Fråga om återkrav efter felutbetalning av särskilt
vuxenstudiestöd föreslås därför prövas av försäkringskassan. Förslaget kräver
ändring av 9 kap. I § studiestödsförordningen vilket redovisas i underbilaga
2.'

Besvär prövas av centrala studiestödsnämnden över beslut
av VUN om rätt till särskilt vuxenstudiestöd och tim-/dagstudiestöd samt
utbetalning av tim-/dagstudiestöd. Försäkringsrätterna prövar besvär över Fk:s
utbetalning av särskilt vuxenstudiestöd.

Detaljorganisationen förändras ej vid VUN eller Fk på
grund av förändringar i ansvarsfördelningen.

Ansvarsfördelning mellan CSN/VUN och RFV/Fk i den löpande
verksamheten

Ansvaret i den löpande verksamheten måste utgå ifrån det instruktions-och
förordningsmässigt givna ansvaret. Detta har diskuterats ovan. Med hänvisning
till förslag i nämnda avsnitt är det rimligt att följande ansvars-och
arbetsfördelning utvecklas i den löpande verksamheten. Denna kan indelas i
handläggning, beloppsberäkning och utbetalning inkl. återkrav.

CSN/VUN svarar för all handläggning av SVUX och skall
därmed ha ansvar för effektiviteten i handläggningssystemet liksom för dess
utveckling och anpassning. På motsvarande sätt svarar RFV/Fk för utbetalning
av SVUX och blir därmed ansvariga för effektiviteten i utbetalningssysle-met
liksom för dess utveckling och drift.

CSN/VUN är ansvariga för både handläggningen och
utbetalningen av tim-/dagstudiestöd och skall därför svara för effektiviteten i
dessa system liksom för systemens utveckling och anpassning. Utveckling och
drift av utbeialningssystemet samordnas mellan CSN och RFV.

Ansvaret för återkravshandläggningen föreslås bli delat
mellan CSN/VUN och RFV/Fk.

Återkrav som Fk fattar beslut om hanteras i allmänna
försäkringens system vilket RFV/Fk administrerar och de återkrav som VUN fattar
hanteras i STIS-systemet som administreras av CSN.

Med ovanstående ansvar som grund formulerar resp.
myndighet krav på systemen. Dessa krav ställs till en planeringsgrupp i vilken
ingår representanter för både CSN och RFV. Gruppen är beslutsför vid
upprättande av planer. Planernas genomförande sker i projektform eller i ett
löpande

' Denna underbilaga redovisas ej i denna sammanfaUning.

Prop. 1984/85:184 31

ändringsarbete som normalt sker vid ett eller två
tillfällen per år. Dä projekt aktualiseras fastställs projektorganisationen av
den planeringsgrupp som Omnämnts ovan. Det löpande ändringsarbetet får
förutsättas ske som hittills. Inom CSN inordnas VUN-systemen i nuvarande ADB-or-ganisation
vilket innebär att vuxenstudiestödsenheten får det direkta ansvaret för
systemens funktioner (systemägare). ADB-enheten stödjer vuxenstudiestödsenheten
i ADB-tekniska frågor (delsystemansvarig) och kontaktpersoner utses vid VUN (ADB-ansvariga)
med uppgift att bl. a. initiera förändringar och svara för systemens handhavande
vid VUN. Sammanfattningsvis föreslås att:

- systemägaransvaret formuleras enligt ovan.
Huvudsaklig uppgift för

systemägaren är att ställa krav på utveckling, anpassning och drift

— den planeringsgrupp som finns utnyttjas för att
besluta om planer för

utveckling, anpassning, etc.

Organisationen och ansvarsfördelningen för den löpande
verksamheten skall slutligt regleras i ett avtal mellan CSN och RFV.

5 Effektbedömningar

Särskilt vuxenstudiestöd

Förändring i rutinerna för särskilt vuxenstudiestöd bedöms
medföra ökad service till studiestödssökande samt förbättrad rationalitet och
därmed minskade kostnader. Effekterna uppstår både vid Fk och vid VUN.

Verksamheten Lämnade förslag ger direkta effekter på
verksamheten enligt nedan:

— införande av ADB i handläggningen
vid VUN medför förutsättning för ett förändrat arbetsflöde liksom en automatisering
av rutinmässiga arbetsmoment. Detta får främst betydelse vid arbetstopparna i
samband med ansökningstillfällena i maj och oktober. Sårbarheten i handläggningen
minskar samtidigt som möjligheterna till en kvalitativt bättre handläggning
ökar genom att tiden för prövning av ansökningarna kan ökas

— utveckling av ett samordnat ADB-baserat
system för handläggning och utbetalning minimerar dubbelarbetet och förenar
skilda arbetsmoment. Bl. a. elimineras dubbla registreringar, kontroller och
utskrifter. Handläggning och initiering av utbetalning vid VUN samordnas
vilket medför att utbetalningen kräver mindre resurser. Tidskrävande sändande
av olika dokument mellan myndigheterna elimineras likaså. Genom åtgärderna
rationaliseras verksamheten i sin helhet

— genom den förändrade
utbetalningsrutin som RFV nu utvecklar införs ett förändrat och mera
automatiserat utbetalningssystem. Därmed borttas vissa onödiga manuella
arbetsmoment som exempelvis utskrifter av

Prop.
1984/85:184 32

kvitton och akt. Därmed rationaliseras verksamheten vid Fk
samtidigt som servicen till målgruppen ökar genom snabbare och säkrare utbetalning

-
förändring av
rutinen om begäran av A-kasseiniyg bör medföra att ett större antal studiestödstagare
som tillhör A-kassa kan få ett samordnat, slutligt beslut avseende både stöd
och belopp. Dessutom kan beslutet erhållas tidigare än hittills med ökade
förutsättningar för studiestödsta-garen att planera ledighet och påbörja
studier

-
obligatorisk
kontoinsättning medför förutsättningar för ökad service till målgruppen liksom
en billigare utbetalningskostnad.

Sammanfattning — kostnader/intäkter

Den totala personalbesparingen till 37 årstjänster, varav
27 avser införandet av 5B-rutinen vid Fk, eller uttryckt i kronor, ca 4250000
kr. Effekterna av utvecklingen av handläggningssystem vid Fk har ej beräknats
och medtagits i ovanstående kalkyl. CSN och RFV är överens om att då ett år
förflutit från driftstart göra en efterkalkyl med syftet att fastställa de
totala effektiviseringsvinsterna av förändringen.

Utvecklingskostnaderna har som nämnts ovan i allt
väsentligt ansetts inrymmas i myndigheternas löpande arbete och upptas därför
inte som kostnad.

6 Genomförandeplan

De nu föreslagna rutinändringarna berör både
försäkringskassorna och VUN-kanslierna. Ändringarna innebär att nya delar i ADB-system
skall utvecklas och införas vilket förutsätter ett ganska omfattande förberedelsearbete.
Med hänsyn härtill bör genomförandet ske stegvis och bedrivas gemensamt av CSN
och RFV.

F.n. pågår en omläggning av RFV:s ADB-system. Omläggningen
till bl. a. modernare teknisk utrustning beräknas komma så långt under våren
1984 alt resursmässigt utrymme finns därefter för viss nyutveckling. Således
har RFV för avsikt att under budgetåret 1984/85 vidareutveckla uibe-talningssystemen
för t. ex. vuxenstudiestödet i enlighet med vad som föreslås i denna
utredning. Det är därför naturligt att utveckling av utbetalningssystemet
utgör ett första steg. För detta talar också att besparingseffekterna för
administrationen förväntas bli störst av ändrat utbetalningssystem.

Med dessa utgångspunkter bör den effektivare hanteringen
av vuxenstudiestödet kunna utvecklas under budgetåret 1984/85 och
besparingseffekterna kunna falla ut från budgetåret 1985/86. 1 det första
steget utvecklas även handläggningsruliner för tim- och dagsiudiestöd saml
rekvisitioner. Detta arbete påbörjas omedelbart med inriktningen att vara
färdigt under våren 1985.

Prop.
1984/85:184 33

I det andra steget i genomförandet av de nya rutinerna
utvecklas handläggningsstöd för särskilt vuxenstudiestöd. Ett sådant system
tas i bruk under budgetåret 1985/86 och beräknas fä full effekt från budgetåret
1986/87.

Den
närmare detaljplaneringen förutsätts ske i samarbete mellan CSN och RFV.
Genomförandet föresläs ske med egen personal från de båda myndigheterna och i
enlighet med de samarbetsformer som verken gemensamt har antagit.

Ett gemensamt projekt initieras där

-
CSN och RFV
utvecklar rutiner och ADB-system i enlighet med tidigare redovisat förslag

-
personal från VUN
och försäkringskassorna medverkar i utvecklingsarbetet.

Projektet
leds av en ledningsgrupp i vilken ingår företrädare för CSN, RFV, Fk och VUN.
Personalorganisationerna erbjuds möjligheteratt följa arbetet i
ledningsgruppen.

Kostnader
för systemutveckling, införande etc. beräknas utifrån .självkostnader för
resp. myndighet. Utvecklings- och driftkostnader redovisas i missivet.

Prop. 1984/85:184 34

Bilaga 3

SAMMANFATTNING
AV CENTRALA STUDIESTÖDSNÄMNDENS RAPPORT (1984-12-19) AVSEENDE MÖJLIGHETERNA ATT
ÖVERFÖRA VUXENSTUDIESTÖDSADMINISTRATIONEN TILL CENTRALA STUDIESTÖDSNÄMNDEN OCH
VUXENUTBILDNINGSNÄMNDERNA

Nuvarande
rutiner

Ansvaret
för administrationen av vuxenstudiestöden är enligt instruktion delat mellan CSN/VUN
samt RFV/Fk.

Det
åligger vuxenutbildningsnämnderna att bevilja stöden. Försäkringskassorna
utför beloppsberäkning, samordning med socialförsäkringsförmåner och
utbetalning av stöden med undantag av medel för uppsökande verksamhet som
utbetalas av CSN. De centrala myndighetsuppgifterna är delade mellan CSN och RFV
där CSN svarar för anvisnings- och tillsynsarbete avseende verksamheten vid VUN
och RFV för motsvarande verksamhet vid Fk.

Det
delade ansvaret förutsättter en nära samverkan mellan myndigheterna. Samverkan
på central nivå sker genom regelbundna planeringssammankomster samt genom
utsedda kontaktpersoner.

Ett
särskilt avtal reglerar det icke instruktionsbundna personal- och lokalsambruket
mellan försäkringskassorna och vuxenutbildningsnämnderna (RFFS 1978: 14,
ändrad 1983:6). På grundval av nämnda avtal har samverkan på lokal nivå
utvecklats på olika sätt men sker oftast informellt och obyråkratiskt. På två
orter är VUN numera lokaliserad utanför Fk och omfattas ej av avtalet.

Handläggningen
vid flertalet VUN sker helt manuellt. CSN har, som delsystem i STIS, utvecklat ADB-system
för handläggning av särskilt vuxenstudiestöd och tim-/dagstudiestöd samt för
rekvisitionsförfarandet av tim-/dagstudiestöd. Systemet är nu infört vid
vuxenutbildningsnämnderna i Göteborg, Stockholm, Växjö och Malmö.

Beräkning
av belopp som skall utgå i särskilt vuxenstudiestöd sker maskinellt i allmänna
försäkringens system.

Utbetalning
görs av försäkringskassans kontor genom allmänna försäkringens ADB-system.
Kontroller i samband med utbetalning sker vanligast manuellt genom uppgifter i
akter vid Fk. Vissa kontroller sker även genom ADB-systemet. Beräkning av
belopp som skall utbetalas sker manuellt vid Fk för både särskilt
vuxenstudiestöd och tim-/dagstudiestöd.

Prop.
1984/85:184 35

Nuvarande kostnader

Medlen för administrationen av vuxenstudiestöden tilldelas
CSN genom dels anslaget El. Centrala sludieslödnämnden m.m. dels anslaget E2.
Ersättning till riksförsäkringsverket och postgirot. Administrationen finansieras
genom vuxenutbildningsavgiften. I anslagsframställning äskar CSN medel
föradministrationen förCSN:s och VUN:s del liksom förde kostnader som uppstår
inom RFV/Fk. 1 det sistnämnda fallet efter beredning med RFV.

Kostnaderna för vuxensludiestödsadministrationen beräknas
budgetåret 1984/85 till totalt ca 28,1 milj. kr. varav 6.9 milj. kr. hänför sig
till RFV:s/Fk:s del av administrationen.

Problem i nuvarande administration

Den kartläggning som genomförts visar att

-
servicen till
de studerande i flera avseenden är mindre tillfredsställande

-
handläggningen
i flera avseenden är orationell och kostsam

-
den ekonomiska
uppföljningen är svår att göra

-
vissa regler
som ur studiestödssynpunkt är otillfredsställande också onödigtvis krånglar
till administrationen

Exempel på
otillfredsställande service är bl. a. länga behandlingstider, upp till 8 veckor
kan förekomma, för SVUX. Även rekvisitioner av tim-och dagstudiestöd har
onödigt långa behandlingstider vilket sammanhänger med det delade
myndighetsansvaret. Det är också otillfredsställande för de studerande att de
måste vända sig till två olika myndigheter för att få svar på sina frågor
eftersom ingendera myndigheten har det kompletta underlaget för att lämna
konkreta svar.

Ett omfattande dubbelarbete förekommer i handläggningen,
vilket dels sammmanhänger med det dubbla myndighetsansvaret, dels med den manuella
hanteringen.

Det är vidare svårt att få fram en effektiv ekonomisk
uppföljning med den nuvarande ansvarsfördelningen mellan myndigheterna.

CSN:s förslag

CSN konstaterar, mot bakgrund av den problembeskrivning av
vuxen-studiestödsadministrationen som redovisas, att ett av huvudproblemen är
det delade myndighetsskapet mellan CSN/RFV och VUN/Fk. Det andra huvudproblemet
är den manuella ärendehanteringen på VUN och den både ADB-baserade och manuella
ärendehanteringen pä försäkringskassorna. CSN föreslår därför att en myndighet
ansvarar för samtliga moment

Prop.
1984/85:184 36

i studiestödshandläggningen från handläggning av ansökan
om stöd till heloppsberäkning och utbetalning.

En sådan lösning kan erhållas genom att hela vuxenstudiestödsadmini-strationen
förs antingen till CSN/VUN-området eller till RFV/Fk-området. I det tidigare
nämnda gemensamma uppdraget har myndigheterna föreslagit dels ett fortsatt
delat myndighetsansvar för det särskilda vuxenstudiestödet, dels att ansvaret
för tim-/dagstudiestöd i sin helhet överförs till CSN/VUN-området. I
utredningsarbetet framförde CSN att servicen till den studerande skulle
förbättras avsevärt om även beloppsberäkningen och utbetalningen av särskilt vuxenstudiestöd
överfördes till CSN/VUN. Fördelarna består främst i att

- den studerande kan vända sig till en myndighet och
få besked i alla sina

frågor om studiestödet

- a-kasse- och arbetsgivarintyg skulle hanteras i en
rutin som skulle

medföra att nuvarande ordning med preliminära och missvisande beslut

i flertalet fall kunde ersättas med en ordning med snabbare handläggning

som även skulle resultera i ett beslut som också var det slutliga

-
den enskildes
studieförsäkran kan nyttjas till en aktiv dialog mellan
vuxenutbildningsnämnden, skolan och den studerande

-
en bättre
ekonomisk uppföljning kan göras som ytterligare kan förbättra möjligheterna
till ett effektivt utnyttjande av stöden

Sedan CSN:s och RFV:s uppdrag redovisades för regeringen
har följande händelser inträffat som, enligt CSN:s bedömning, ändrat förutsättningarna:

-
differentierade
vuxenstudiestöd och SVUXA har införts. Erfarenheten av dessa förändringar visar
på betydelsen av en samordnad organisation

-
ADB-systemet
för handläggningen vid VUN i Stockholm, Göteborg och Växjö har tagits i drift
och de första reaktionerna från myndigheterna har vidimerat att handläggningen
kunnat rationaliseras. Senare kommer även systemet att tas i drift i Malmö

-
en analys av
inflödet av studieförsäkran har gjorts som visar att ärendeanhopningen inte
ökar i den omfattning som CSN tidigare trott. Utredningen visar i stället att
1/3 av ärendena inkommer under "lågperiod" medan 2/3 inkommer i
anslutning till "högperiod", dock inte i sin helhet vid allra största
anhopning

-
de störte VUN
har samlokaliserats eller håller på att samlokaliseras med
studiemedelsnämnderna på samma ort. Därigenom får de större VUN personal- och
tekniskt stöd vid anhopningar som minimerar svårigheterna vid dessa VUN

För att underiätta hanteringen av vuxenstudiestöden i ett ADB-system
föreslår CSN vissa regeländringar. Dessa förutsätter ändringar i studiestödslagen
och är således riksdagsbundna. CSN föreslår således att

- nuvarande krav på minst fyra års
arbetslivserfarenhet med ATP-poäng

för SVUX ersätts med ett krav på fyra års förvärvsarbete

Prop.
1984/85:184 37

-
vuxenstudiestödet
kopplas i beloppsberäkningshänseende direkt till dagpenning i a-kassa i stället
för som nu sker till utbildningsbidraget

-
samordningen
gentemot sjukpenning och föräldrapenning upphör även för de studerande som
avser att studera kortare tid än 6 månader. I stället utgår studiestödet vid
sjukdom

Konsekvenser av CSN:s förslag

Arbetsförhållandena vid CSN/VUN och RFV/Fk påverkas av CSN:s
förslag enligt följande:

Fk

— f n. (budgetåret 1984/85) arbetar motsvarande 58
årstjänster vid Fk med

vuxenstudiestödsadministrationen. Årstjänsterna fördelas pä ett inte

känt antal personer. Genomförs förslaget borttas samtliga tjänster vid

Fk. I den mån nyrekrytering blir aktuell vid VUN föreslår CSN att

personal vid Fk får möjlighet att omplaceras till tjänsterna utan beaktan

de av anställningsförordningens lydelse

VUN

- vid flertalet VUN (undantag Göteborg, Stockholm,
Malmö och Växjö)

införs ny teknik i handläggningen. Manuellt arbete ersätts med arbete

vid terminaler. Denna förändring påverkar inte arbetsorganisationen vid

VUN. Sedan tvä är tillbaka arbetar VUN med en s.k. grupporganisa

tion vilket innebär att samtlig personal vid kansliet fullgör flertalet

arbetsuppgifter

— i samband med att verksamheten
överförs till CSN/VUN tillkommer tio tjänster vid VUN. Dessa tjänster tillförs
med hänsyn till de tillkommande arbetsuppgifterna, vilka främst är
handläggning av studieförsäkran, utbetalning av medel samt handläggning av
a-kasse-intyg

— arbetsanhopningar under främst maj
och november månader ökar med hänsyn till handläggningen av studieförsäkran

CSN

-
genom
föreslagen förändring tillförs CSN anvisnings- och tillsynsarbetet beträffande
beloppsberäkning och utbetalning av vuxenstudiestöden. Enligt CSN:s mening
innebär detta ett begränsat merarbete eftersom de centrala myndighetsuppgifterna
för beloppsberäkning och utbetalning måste anses vara en fortsättning pä
motsvarande uppgifter för beviljningen. Nuvarande samråd med RFV upphör
samtidigt

-
utvecklings-
och systemförvaltningsansvaret för ADB-system tillkommer vid CSN.
Detaljorganisation och arbetsformer påverkas ej av denna förändring

Prop.
1984/85:184 38

RFV

- samtligt arbete vid RFV avvecklas. F. n. betalar CSN
till RFV ersättning motsvarande tjänst.

Kostnadsberäkningar

Intäkter och kostnader vid förändring enligt CSN:s
förslag.

Intäkter:

Allmänt innebär förslaget att verksamheten vid Fk och RFV
överförs till VUN och CSN. Detta innebär i sin tur att samtliga kostnader vid RFV
och Fk upphör, dvs. för budgetåret 1985/86 vid fullt genomförd förändring ca
5,2 milj. kr.

Kostnader:

Kostnader uppstår vid CSN för servicefunktioner samt vid VUN
för handläggning och utbetalning av vuxenstudiestöden.

Kostnader vid CSN:

Utvecklingsarbetet för ADB-systemen för vuxenstudiestödsadministra-tionen
är redan utfört vad avser handläggningssystemen vid VUN, För
utbetalningssystemen har beräknats en utvecklingstid av 42 personveckor.
Utvecklingsarbetet inryms i redan befintliga utvecklingsmedel genom om-prioriteringar.

För datordriften av handläggnings- och
utbetalningssystemen för vuxenstudiestöden har CSN gjort offertförfrågan till DAFA.
Efter förhandlingar och med hänsyn till tidigare överenskomna rabatter med DAFA
har den löpande driftskostnaden beräknats till totalt 1775000 kr. fördelat
enligt nedan:

-datordrift 1275000

- linjer (fasta linjer för flertalet VUN, DATEX

vid vissa) 500000

Övriga kostnader för ADB-system

- underhåll av utrustning 150000

De årliga löpande ADB-kostnaderna beräknas således till ca
1 925 000 kr. Investeringar krävs dels i ADB-utrustning vid 20 VUN, dels
utbildning vid VUN enligt nedan:

- 50 terminaler. I kontakter med statskontoret har
diskuterats inköp av

rekonditionerade Alfaskop.

Prop.
1984/85:184 39

Enligt statskontoret beräknas kostnaden

till 12230 kr. per terminal inkl. moms. 612000

6% kalkylränta beräknat efter 5 års avskrivning 111 200

-
20 hard-copy
printer ä 10000 kr. inkl. moms 200000

-
Cluster vid 18 VUN
ä 24 700 kr. inkl. moms 444600

-
Inträdesavgifter
linjer/modem enligt DAFA offert 161000

-
6% kalkylränta
för printer, cluster, linjer

efter sju års avskrivning 194000

Utbildningskostnader inkl. kalkylränta 118000

Total investeringskostnad inkl. moms och kalkylränta 1 840800

Avskrivningskostnad (fem resp. sju års avskrivning) 305000

Andra kostnader vid CSN:

-
personal för de
centrala myndighetsuppgifterna motsvarande en tjänst till en kostnad av 200000
kr.

-
för
utbetalningen av vuxenstudiestöden har CSN infordrat offerter frän
Föreningsbankerna, postgirot, PK-banken, Svenska Sparbanksföreningen samt
Svenska Bankföreningen. Föreningsbankerna och postgirot har ej inkommit med
separata offerter. I utvärderingen av offerterna, vilken ännu ej är slutförd,
har kostnaden beräknats till totalt ca 650000 kr. inkl. avisering till samtliga
stödtagare

-
portokostnader
med utskick av beslut, kompletteringar. A-kasseintyg samt kontrollbesked ca
270000 dokument. Kostnaden beräknas till 540000 kr.

Samtliga kostnader vid CSN beräknas till 5620000 kr.

Kostnader vid VUN:

- VUN övertar, enligt CSN:s förslag, utbetalningen

av vuxenstudiestöden. Handläggningen av SFI

överförs därigenom till VUN. CSN beräknar 10

tjänster vid VUN för denna verksamhet 1 222000

Kostnaderna vid VUN till följd av CSN:s förslag beräknas
således till 1220000 kr.

De totala
kostnaderna vid CSN och VUN vid förändring av administrationen enligt CSN:s
förslag beräknas således till 4,8 milj. kr., vilket skall jämföras med
motsvarande kostnad vid RFV/Fk, vilket beräknas till 5,2 milj. kr. Den totala
besparingen jämfört med kostnaden budgetåret 1985/86 (8,6 milj. kr.) vid
oförändrad administration uppgår således till 3,8 milj. kr. Kostnaderna i de
båda alternativen är således i princip jämförbara. En skillnad finns dock så
till vida att driftskostnaderna i CSN-alternativet är lägre än motsvarande
kostnad i RFV-alternativet medan motsatt förhållande gäller beträffande
avskrivningskostnaderna.

Prop. 1984/85:184 40

Sammanfattande
lönsamhetskalkyl för de alternativa handlingsalternativen för förändring av vuxenstudiestödsadministrationen

De
handlingsalternativ för vuxenstudiestödsadministrationen som diskuterats ovan
sammanfattas nedan i lönsamhetskalkyl enligt nuvärdesmetoden. Kalkylräntan har
upptagits till 6% efter samråd med statskontoret. Följande handlingsalternativ
redovisas.

1. Nollalternativel, dvs. dagens adminstrativa uppbyggnad framräknad för
budgetåret 1985/86

2. Förändrad administration enligt CSN:s och RFV:s gemensamma förslag
den 4 maj 1984

3. Förändrad administration enligt CSN:s förslag i denna rapport.

1. Nollalternativel

År

1

2

3

4

5

6

7

Investering -t- årlig kostnad Nuvärde Ack. nuvärde

8600

8600 8600

8600

8113 16713

8600

7654 24
367

8600

7 221
31588

8600

6812
38400

8 600

6427 44
827

8600

6063 50 890

2. CSN:s
och RFV:s förslag

den 4
maj

1984

Är

1

2

3

4

5

6

7

Investering -1- årlig kostnad Nuvärde Ack. nuvärde

5 805

5 805 5 805

5 200

4906 10711

5 200

4628 15
339

5 200

4 366 19705

5200

4119

23 824

5 200

3 886 27710

5 200

3 666 31376

3. CSNrs
förslag i

denna
rapport

År

1

2

3

4

5

6

7

Investering -1- ärlig kostnad Nuvärde Ack. nuvärde

6053

6053 6053

4 535

4 278 10331

4535

4036 14
367

4535

3808 18 175

4 535

3 389

21767

4 535

3 389 25
156

4 535

3 197

28 353

I
ovanstående tabeller har framräknats nuvärdet för sju år beroende på den
ekonomiska livslängden av viss utrustning. Som framgår även av beräkning enligt
nuvärdesmetoden är lönsamheten stor i en förändring enligt både alternativ 1
och 2. De kostnadsmässiga skillnaderna mellan alternativen 2 och 3 är dock
endast marginella.

Prop. 1984/85:184 41

Genomförande

CSN;s förslag föresläs genomföras successivt t.o. m. den 1
juli 1986 då alla system skall vara i drift. Den korta genomförandetiden är
möjlig främst genom att ett ADB-baserat handläggningssystem redan är utvecklat
vid några nämnder. Nyutvecklingen avser främst system för beloppsberäkning och
utbetalning.

Grundläggande ADB-utbildning kommer att delges VUN-personal
under första halvåret 1985 varför den systemspecifika utbildningen kan genomföras
i god tid före genomförandepunkten.

Den instruktionsmässiga förändringen beträffande
beloppsberäkningen föreslås träda i kraft från den I april 1986 och för
utbetalning från den 1 juli 1986.

Statskontorets samrådsyttrande angående förslag till förändringar
i ansvarsfördelningen m. m. inom vuxenstudiestödsadministrationen

Regeringen har genom beslut 1984-09-13 uppdragit åt
centrala studiestödsnämnden (CSN) att i samråd med statskontoret utarbeta ett
beslutsunderlag för ett slutgiltigt ställningstagande till ett ADB-baserat
handläggningssystem för administrationen av vuxenstudieiödet. Besluisunderiaget
bör vara utformat i enlighet med riktlinjerna i förordningen (1981:266) om
investeringar i statliga ADB-system. Underlaget bör vidare innehålla två
alternativa lösningar för administrationen av det särskilda vuxenstudiestödet;
en där, enligt förslaget i ovannämnda rapport, centrala studiestödsnämnden
ansvarar för beviljningen av vuxenstudiestöden, medan försäkringskassorna har
hand om utbetalningsrutinen, och en där centrala siudiestödsnämnden får hela
ansvaret för såväl beviljning som utbetalning.

CSN har i
enlighet med uppdraget kompletterat det tidigare redovisade materialet (CSN dnr
83-5513-143) angående förutsättningarna för att minska kostnaderna för
administrationen av vuxenstudiestöden. Detta kompletterande material visar att
förutsättningar finns för en avsevärd reducering av kostnaderna för
administrationen av vuxenstudiestöden. Om myndighetsansvaret inom vuxenstudiestödsområdet
renodlas, finns förutsättningar för ytterligare besparingar.

Enligt
statskontorets bedömning uppfyller här redovisat beslutsunderiag (med
kompletteringar och förtydliganden översända 1984-12-13) väl de krav som ställs
i regeringens uppdrag till CSN. Statskontoret tillstyrker att
myndighetsansvaret för administrationen av vuxenstudiestöden och därmed
sammanhängande uppgifter, bl. a. systemförvaltningsansvarel, helt överföres
till CSN, att genomföras i huvudsaklig överensstämmelse med det nu framlagda
förslaget av den 13 december 1984.

Prop.
1984/85:184 42

Innehåll sid

Propositionens huvudsakliga innehåll ............................. .... 1

Propositionens
lagförslag ................................................ 2

Utdrag ur
protokoll vid regeringssammanträde den 28 mars 1985 ... 4

1
Inledning ....................................................................... .... 4

2
Administrationen
av studiehjälp m.m ............................ .... 6

3
Administrationen
av vuxenstudiestöd ........................... .... 7

3.1
Nuvarande
rutiner .................................................. ..... 7

3.2
Nuvarande
kostnader ............................................ ..... 8

3.3
Problem i
nuvarande administration ......................... ..... 9

3.4
Förslag till
lösning .................................................. ..... 9

4
Villkor för
särskilt vuxenstudiestöd ................................ ... 10

5
Genomförande
och vissa kostnadsfrågor ..................... 11

6
Upprättat
lagförslag ..................................................... 13

7
Hemställan ................................................................... ... 13

8
Beslut ........................................................................... ... 14

Bilaga 1 Rapport (1984-05-04) avseende regeringens
uppdrag till

centrala studiestödsnämnden om att utreda de ekonomiska
och administrativa förutsättningarna för att överföra utbetalningen av
studiehjälp samt ersättningen vid grundutbildning för vuxna till centrala
studiestödsnämnden ... 15

Bilaga 2 Sammanfattning av centrala studiestödsnämndens
och

riksförsäkringsverkets rapport (1984-04-25) avseende re

geringens uppdrag till centrala studiestödsnämnden och

riksförsäkringsverket angående förutsättningarna för att

minska kostnaderna för administration av vuxenstudiestö

den .................................................................... 23

Bilaga 3 Sammanfattning av centrala studiestödsnämndens
rapport

(1984-12-19) avseende möjligheterna att överföra vuxen-

studiestödsadministrationen till centrala studiestödsnämn

den och vuxenutbildningsnämnderna ............. 35

NorsledlsTryckBTi, S\ockhotm 1985