Prop. 1984/85:186

Prop. 1984/85:186

Regeringens proposition

1984/85:186

om
lokalisering av central myndighet för AMU-organisationen

beslutad den 28 mars 1985.

Regeringen föreslär riksdagen att anta det förslag som har
upptagits i bifogade utdrag ur regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

ANNA-GRETA LEUON

Propositionens huvudsakliga innehåll

Riksdagen beslutade i december 1984 om en ny organisation
för den särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen (AMU) m.m. (prop.
1984/85:59, AU 9, rskr 101). Riksdagen fann det därvid lämpligt att, som
regeringen föreslagit, låta frågan om lokalisering av den centrala myndigheten
övervägas ytterligare. Regeringen skulle därefter återkomma med förslag till
riksdagen.

Den särskilda utredaren för genomförande av ny organisation
för arbetsmarknadsutbildning som enligt sina direktiv har haft att överväga
lokaliseringsort för den centrala myndigheten har nu överlämnat sitt förslag i
denna fråga.

I den proposition som nu läggs fram föreslås att
myndigheten lokaliseras till Tyresö kommun i Stockholms län.

\ I Rik.':dagen 1984/85. I saml. Nr 186

Prop. 1984/85:186

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-03-28

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg, Thunborg,
Wickbom.

Föredragande: statsrådet Leijon

Proposition om lokalisering av central myndighet för den
särskilt anordnade arbetsmarknadsutbildningen.

1 Inledning

I prop. 1984/85: 59 om ny organisation för den särskilt
anordnade arbetsmarknadsutbildningen (AMU) m.m. föreslogs att den organisationskommitté
som skulle tillsättas för den närmare utformningen av den nya organisationen
för arbetsmarknadsutbildningen också skulle fä i uppdrag att överväga den
lämpligaste lokaliseringen av den centrala myndigheten.

I propositionen erinrades om statsmakternas tidigare
uttalanden att det måste finnas starka skäl för att förlägga ny statlig
verksamhet till Stockholmsregionen samt att man målmedvetet skall pröva
möjligheterna att omlokalisera ny eller expanderande förvaltning. För- och
nackdelar från olika utgångspunkter med en lokalisering till Stockholm eller
något av skogslänen skulle därför studeras. Avsikten var att återkomma med
förslag till riksdagen för beslut under våren 1985.

Arbetsmarknadsutskottet (AU 1984/85:9) fann det föreslagna
tillvägagångssättet lämpligt och erinrade om sina tidigare uttalanden när det
gäller prioriteringsordningen vid fortsatt omlokalisering och decentralisering
av statlig verksamhet: 1. Skogslänen, 2. Sydöstra Sverige och Sjuhäradsbyg-den.
Riksdagen anslöt sig till vad utskottet anfört.

Med stöd av regeringens bemyndigande tillkallade jag i
januari 1985 en särskild utredare för att närmare utforma och genomföra den nya
organisationen för arbetsmarknadsutbildningen. Utredaren har den 13 mars 1985
överlämnat förslag till lokalisering av den nya centrala AMU-myndighe-ten.
Utredaren har vid sina överväganden samrått med byggnadsstyrelsen

Prop. 1984/85:186 3

samt med civildepartementets arbetsgrupp för
decentralisering av statlig verksamhet.

För att få en allsidig belysning av frågan har utredaren
låtit Statskonsult Administrationsutveckling (AU) AB utreda frågan om den
centrala myndighetens lokalisering. Statskonsult AU AB har därvid studerat
myndighetens lokalisering från verksamhets-, kostnads- och personalsynpunkter.
Därvid har jämförelser gjorts mellan en placering i Stockholmsregionen och en
placering utanför denna region och då i skogslänen.

Ett flertal kommuner har anmält sitt intresse till
regeringen för resp. kommun som lokaliseringsort för den nya myndigheten.
Därutöver har ett antal kommuner uppvaktat utredaren i samma fråga.

Utredarens rapport bör fogas till protokollet i detta
ärende som en bilaga.

2 Lokalisering

Mitt förslag: Den centrala myndigheten för AMU-organisationen
lokaliseras till Tyresö kommun, Stockholms län.

Utredarens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: Jag vill inledningsvis erinra om
att omorganisationen av arbetsmarknadsutbildningen innebär en långtgående
decentralisering av verksamheten. Ansvaret för uppdragsverksamhet,
utvecklingsarbete, marknadsföring samt personal- och ekonomiadministration
kommer att i stor utsträckning åvila de 24 regionala AMU-myndigheterna. Utredaren
har för sin del anmält att hon inte kommer att föreslå någon bestämd
lokaliseringsort för de regionala kanslierna. Jag delar hennes uppfattning att
regionalpolitiska hänsyn därvid bör kunna tas inom resp. region.

Den centrala myndigheten skall främst ha en samordnande
och rådgivande roll med ansvar för övergripande planering beträffande
utvecklingsarbete, organisationsfrågor, personalpolitik och
anslagsframställning. Den centrala myndigheten skall också ha ett ekonomiskt
samordningsansvar.

I förhållande till nuvarande organisation kommer således
de centrala uppgifterna volymmässigt att starkt begränsas. Det centrala
kansliet bör också enligt prop. 1984/85:59 hållas litet. Som utredaren
framhåller kommer ledningen av den operativa verksamheten att ske i länen. Den
förestående decentraliseringen av det verkställande ansvaret för verksamheten
innebär således även en omfördelning av personalbehovet inom arbetsmarknadsutbildningen.
F. n. finns i länen förutom en verkställande tjänsteman inte något regionalt
kansli. Enligt riksdagens beslut skall i varje län t) Riksdagen 1984/85. I saml. Nr
186

Prop. 1984/85:186 4

inrättas
ett regionalt organ för den nya AMU-organisationen med i genomsnitt ca tio
anställda. Det regionala organets lokalisering bestäms av styrelsen för den
regionala AMU-myndigheten.

Vid
mitt ställningstagande har jag i första hand utgått från den centrala myndighetens
framtida funktioner och roll gentemot såväl den regionala AMU-organisationen
som externa intressenter. Jag har därvid jämfört vad en lokalisering till
Stockholmsområdet alternativt annan ort skulle innebära.

För
planerings- och utvecklingsarbete inom arbetsmarknadsutbildningen utgör nära
och kontinuerliga kontakter med arbetsmarknadens parter samt
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och skolöverstyrelsen (SÖ) en förutsättning.
Dessa kontakter avser inte enbart styrelsens arbete utan i hög grad informella
och sonderande kontakter mellan tjänstemän i själva beredningsarbetet.

För
det långsiktiga utvecklingsarbetet inom AMU-organisationen krävs en nära
samordning med AMS som kommer att svara för fördelning av medel till
länsarbetsnämnderna för köp av utbildning m. m.

Vid
arbetet med att fastställa kursplaner för arbetsmarknadsutbildningen kommer
den centrala AMU-myndigheten att samarbeta med de centrala yrkesnämnderna och
SÖ. För att kunna upprätthålla hög kvalitet i utbildningen krävs dels att det
kontinuerligt pågår ett utvecklingsarbete, dels visst centralt kursplanearbete
i vilket de centrala yrkesnämnderna och de centrala förbunden på såväl
arbetslagar- som arbetsgivarsidan är involverade. Dessa finns så gott som
undantagslöst i Stockholmsregionen. Kursplanearbetet kommer således att i lika
hög grad som för närvarande karaktäriseras av samarbete mellan den centrala AMU-myndigheten,
SÖ och arbetsmarknadens parter. Den centrala roll arbetsmarknadens parter har inom
arbetsmarknadsutbildningen, genom bl. a. de centrala yrkesnämnderna, måste
enligt min mening väga tungt vid lokaliseringsbesluiet för den centrala AMU-myndigheten.

I
ekonomiska och administrativa frågor kommer kontakter med bl. a. AMS,
riksrevisionsverket (RRV), statskontoret och statens arbetsgivarverk att
krävas. 1 resursplaneringen behövs samarbete med bl. a. byggnadsstyrelsen.

Den
centrala AMU-myndighetep kommer således att ha mycket fre-kventa och
fortlöpande kontakter med samarbetspartner och expertis som finns i
Stockholmsregionen.

Även
om en del av dessa kontakter kan klaras per telefon och i telefonkonferenser
måste man ändå räkna med att en lokalisering utanför Stockholmsområdet kommer
att medföra ett stort behov av resor till Stockholm. En förutsättning för en
lokalisering utanför Stockholm är således tillgång till direkta flyg- och
tågförbindelser med Stockholm. Desa resor kommer att innebära merkostnader,
varvid man också måste beakta effektivitetsförluster i fråga om arbetstidens
utnyttjande. Eftersom det centrala kansliet personalmässigt skall hållas litet
är det angeläget att hög frånvaro på

Prop.
1984/85:186 5

grund
av långa restider i samband med tjänstemännens externa kontakter kan undvikas.

RRV
har i en nyligen genomförd studie "Tjänsteresor och telefonmöten inom statsförvaltningen"
visat att endast ett ringa antal tjänsteresor hittills har ersatts av
telefonmöten trots att nästan alla myndigheter har erforderlig utrustning.
Statskontoret har i en rapport "Tele- och datakommunikation - ett
utvecklingsprojekt" pekat på möjligheten att genom den nya tekniken uppnå
större röriighet i fråga om både tid och plats för kontakter mellan
myndigheter. Många av möjligheterna presenteras dock som framtida lösningar.

Eftersom
det centrala kansliet skall vara litet kommer behovet av yrkesskicklig
personal och sakkunskap inom utbildningsadministration och speciellt då
beträffande yrkesutbildning för vuxna att bli mer uttalat. En utflyttning från
Stockholm skulle, enligt erfarenheter från tidigare utflyttningar av
myndigheter, sannolikt medföra svårigheter att rekrytera nödvändig expertis
till den nya organisationen och att åtminstone temporära effektivitetsförluster
i verksamheten skulle uppstå.

Från
kostnadssynpunkt skulle en lokalisering utanför Stockholmsområdet medföra
nackdelar. Förutom merkostnader för resor inkl. timkostnad för outnyttjad
arbetstid kan jag inte förbise en risk för tillfällig effektivitetsförlust till
följd av bristande kontinuitet. Extra kostnader för utbildning av ny personal
skulle dessutom tillkomma. Med tanke på det besparingskrav om 15% av de fasta
kostnaderna som ålagts AMU-organisationen under den närmaste femårsperioden kan
sådana merkostnader inte motiveras.

För
att sänka kostnaderna för AMU-organisationen förutsattes i propositionen om ny
organisation för arbetsmarknadsutbildningen att möjligheter till administrativ
samverkan med andra organisationer skulle prövas. Samverkan med
arbetsmarknadsutbildningens direkta intressenter har jag nyss redovisat.
Samverkan i mer praktisk verksamhet såsom kontorsservice, telefonväxel, vaktmästeri
m. m. kan åstadkommas såväl i Stockholm som i andra orter och härvidlag
föreligger således inga fördelar med en viss lokalisering. Detsamma kan sägas
gälla beträffande de kontorslokaler som den centrala AMU-myndigheten kommer att
behöva. Sådana kan anskaffas såväl i Stockholmsområdet som på andra orter.

Att praktiskt anskaffa
lokaler och uppnå rationella administrativa rutiner kan således ske oberoende
av lokaliseringsort. Däremot skulle samarbetet med arbetsmarknadens parter,
skolmyndigheter, AMS, och andra centrala organ bli både besvärligare och dyrare
genom en lokalisering utanför Stockholmsområdet. Med hänsyn till vikten av att
den nya AMU-organisationen skall kunna uppfylla högt ställda krav förordar jag
i likhet med utredaren att den nya centrala myndigheten för
arbetsmarknadsutbildningen lokaliseras till Stockholmsområdet. Jag har vid
mina överväganden noga iakttagit riksdagens mening och ingående prövat för- och
nackdelar med lokalisering till eller utanför Stockholmsområdet.

Prop. 1984/85:186 6

Jag
har också pekat på den betydande decentralisering som omorganisationen i sig
innebär. Det kan också noteras att den centrala AMU-myndigheten inte innebär etablering
av ny verksamhet i egentlig mening.

Jag
förslår Tyresö kommun som lokaliseringsort för den nya myndigheten. Kommunen
uppfyller de krav på närhet till samarbetspartner som jag tidigare redovisat
och lämpliga lokaler kan anskaffas.

3
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
den centrala myndigheten för arbetsmarknadsutbildningens organisation skall
lokaliseras till Tyresö kommun, Stockholms län.

4
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop.
1984/85:186 7

Bilaga

1985-0.3-13

Statsrådet Anna-Greta Leijon Arbetsmarknadsdepartementet
103 33 STOCKHOLM

Den centrala AMU-myndighetens lokalisering

Enligt regeringens direktiv (Dir 1984:47) skall jag lämna
förslag till lokalisering av den nya AMU-myndigheten. Jag har i denna fråga samrått
med byggnadsstyrelsen och civildepartementets arbetsgrupp för decentralisering
av statlig verksamhet. Deras yttranden bifogas. Jag har vidare uppdragit ät
Statskonsult Administrationsutveckling AB att belysa frågan ur bl. a.
verksamhetssynpunkt. Statskonsults utredning bifogas.

Jag föreslår Storstockholm som lokaliseringsort för den
nya AMU-myndigheten. Jag har därvid låtit följande faktorer vara
utslagsgivande vid valet av lokaliseringsort:

1.
nödvändiga
kontakter med parter utanför AMU-organisationen i det dagliga arbetet;

2.
nödvändiga
löpande kontakter med den regionala organisationen;

3.
styrelsearbetet.

1.
Utvecklingsarbete och pedagogisk uppföljning kommer att vara en av den centrala
myndighetens viktigaste uppgifter. I den debatt som föranletts av förslaget om
omorganisation av AMU har mycket starkt framhållits, inte minst frän
arbetsmarknadens parters sida, kravet på hög kvalitet i AMU-utbildningen. Denna
kvalitet skall upprätthållas bl. a. med hjälp av centralt beslutade kursplaner,
som också till stor del utarbetas centralt. 1 detta arbete kommer samverkan med
de centrala yrkesnämnderna att spela stor roll. Förutom kontakterna med yrkesnämnderna
i kursplanearbetet finns behov av och krav på kontakter med de centrala
förbunden på såväl arbetslagar- som arbetsgivarsidan. Dessa, som räknas i
hundratal, finns med något enstaka undantag i Stockholm. I kursplanearbetet
skall vidare ett nära samarbete ske med skolöverstyrelsen. Nära kontakter måste
också hållas med AMS.

Riktlinjer för arbetsmarknadsutbildningen som arbetsmarknadspolitiskt
instrument formuleras av arbetsmarknadsdepartementet och AMS. Det är nödvändigt
för den centrala organisationen att ha fortlöpande och nära kontakter med dessa
för att kontinuerligt kunna följa de diskussioner som där förs och därmed svara
mot de högt ställda kraven på flexibilitet. Täta och intensiva kontakter mellan
tjänstemännen i dessa organisationer är nödvändiga när det gäller planeringen
av arbetsmarknadsutbildningens

Prop.
1984/85:186 8

omfattning och innehåll, frågor om större investeringar,
lokaliseringen av riksrekryterande kurser m. m.

En annan av den centrala myndighetens viktiga uppgifter
blir styrning och rådgivning i ekonomisk-administrativa, juridiska och
personaladministrativa frågor. Nödvändiga kontakter här - statens
arbetsgivarverk, riks-revisionsverket, statskontoret liksom
arbetstagarorganisationerna, med vilka den centrala myndigheten kommer att
förhandla, m.fl. - finns i Storstockholm.

Den centrala myndigheten kommer att ha ett övergripande
ansvar när det gäller försäljning och marknadsföring. Detta gäller framför allt
gentemot AMS. Erfarenheten visar dessutom att organisationer och företag i
stor utsträckning har funnit det nödvändigt att koncentrera sin försäljning och
marknadsföring till Storstockholm. Konsultföretag som kan behöva utnyttjas
finns också koncentrerade till Storstockholm.

2.
Den centrala
myndighetens tjänstemän kommer att behöva göra täta resor till de regionala
organisationerna för rådgivning, uppföljning och överläggningar. Vid
lokalisering till skogslänen kommer reslängden vid de fiesta resor att
fördubblas, eftersom de snabbaste transporterna med flyg i allmänhet måste gå
över Stockholm. Statskonsult har lämnat visst underlag för beräkningen av den
fördyring av reskostnaderna som skulle följa. Den ökade frånvaron på grund av
längre restider kommer också att innebära svårigheter dä organisationen är
liten och sårbar.

3.
Styrelsen måste
för att kunna leda hela organisationens arbete sammanträda med korta
mellanrum. En gång i månaden, vid starten kanske tätare, förefaller ett
minimum. Styrelsens sammanträden bör då och dä förläggas ut till regionerna,
men de flesta sammanträden bör lämpligen förläggas till Storstockholm, eftersom
samtliga de i styrelsen ingående parterna har sina huvudkontor där.

Kostnadsskäl och kontaktbehov talar för en lokalisering
till Storstockholm. Mot detta skall vägas regionalpotitiska strävanden att
flytta ut arbetsplatser från Stockholm till landet i övrigt och främst då till
skogslänen.

I detta fall kan följande kommentar göras.

Omorganisationen av AMU som sådan innebär en mycket stark
decentralisering. Skolöverstyrelsen har för arbetet med AMU drygt 60 personer
anställda. Den nya myndigheten beräknas få ca 30, vilket utgör 0,5% av totala
antalet anställda. Styrningen av den operativa verksamheten kommer i hög grad
att ligga ute i länen och kräva ett nära samarbete mellan länsarbetsnämnd och
den regionala AMU-myndigheten. Beslutanderätt över såväl verksamhetens
dimensionering som innehåll ligger i hög grad regionalt. Detta har bl. a. lett
till att den centrala organisationen planeras bli mycket liten.

I den nuvarande verksamheten finns förutom en
verkställande tjänsteman inte något regionalt kansli. Sädana kommer att finnas
i vaije län.

Prop. 1984/85:186 9

Storleken
på dem kommer att variera mellan länen, men en genomsnittssiffra pä tio
personer är utgångspunkten för organisationsarbetet.

Jag kommer inte att
föreslå någon bestämd lokalisering för de regionala kanslierna. Det får
beslutas av den regionala styrelsen. Därvid bör lokaliseringspolitiska hänsyn
också kunna tas inom regionen. Mot bakgrund av dessa förhållanden menar jag att
de regionalpolitiska hänsyn som enligt riksdagen bör tas vid vaije
omorganisation av en myndighet har tillgodosetts.

Mitt förslag till
lokalisering är alltså Storstockholm. Som framgår bl. a. av motioner,
uppvaktningar och framställningar som kommit till departementet finns många
synpunkter även på en lokalisering inom storstockholmsområdet. Med tanke på
den diskusson om organisationens kontakter som förts ovan är en lokalisering till
centrala staden den mest rationella ooch tidsbesparande. Om hänsyn till
arbetsmarknadsskäl även inom Storstockholm skall vara avgörande för valet av
lokal för den nya myndigheten är det de södra förorterna som är mest underförsörjda
med arbetsplatser. Bland dessa är Tyresö sämst ställd när det gäller
försörjning med arbetsplatser.

Samtliga experter i
kommittén har tillstyrkt en lokalisering till Storstockholm, medan däremot
uppfattningen om lämplig lokaliseringsort inom storstockholmsomrädet varierar.

AMU-KOMMITTEN

Berit
Rollen särskild utredare

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985