Prop. 1984/85:192

Prop.
1984/85:192 Regeringens proposition 1984/85:192 om ändringar i uppbördslagen;

beslutad den 28 mars 1985.

Regeringen föreslår riksdagen att anta del förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

Pä regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föresläs att en arbetsgivare, som har
överklagat ett beslut varigenom han ålagts betalningsskyldighet för
arbetstagares skatt, skall kunna fä anstånd med betalningen i avvaktan på att förvaltningsdomstolarna
slutligt avgör ärendet.

Vidare föresläs att nuvarande regler i uppbördslagen om
nedsättning av kvarskalteavgift till två procent skall tillämpas utan
ansökningsförfarande och beaktas redan vid den ordinarie debiteringen av
slutlig skatt. Det föresläs också en utvidgning av möjligheterna att erhålla
nedsättning av kvarskatleavgiften till tvä procent.

Förslag läggs också fram om att slopa det särskilda
skattepostgirokonto, centrala skattekontot, som i dag kan användas av den som
inte vet lill vilken länsstyrelse en skatteinbetalning skall göras.

Slutligen föreslås en mindre ändring av reglerna om
utmätning av fordringar på skatt som skall återbetalas.

I Riksdagen 1984/85. I .■iaml. Nr 192

Prop.
1984/85:192

Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs i fråga om uppbördslagen (1953: 272)'
dels att 27 § 3 och 4 mom.. 48 § 4 mom.. 52 S, 68 §6 mom., anvisningarna till
41 § samt punkt 5 av anvisningarna till 45 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 75b §, av
nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

3 mom.-
Överstiger skattskyldigs slutliga skatt den preliminära skatt, som skall goltskrivas
honom enligt 2 mom., skall den skattskyldige betala en avgift (kvarskalteavgift)
med älta procent av det överskjutande beloppet, om detta uppgår till högst
femtusen kronor, och i annat fall med tio procent.

3 m o m.
Överstiger skattskyldigs slutliga skatt den preliminära skatt, som skall goltskrivas
honom enligt 2 mom., skall den skattskyldige betala en avgift (kvarskalteavgift)
med åtta procent av det överskjutande beloppet, om detta uppgår lill högst
femlusen kronor, och i annat fall med tio procent. Om särskild beräkning i
vissa fall föreskrivs 14 mom.

Avgiftsbelopp som understiger femtio kronor påförs ej. Vid
bestämmande av procenttalet för avgiften och vid beräkning av avgiften gäller

att i den slutliga skatten inte inräknas skattetillägg
eller förseningsavgift enligt taxeringslagen (1956:623);

att i den preliminära skatten inte inräknas sådan
preliminär skatt som avses i 2 mom. 3 och som har betalats efter den 30 april
året efter inkomståret;

att det belopp, som avgiften skall beräknas på, avrundas lill
närmast lägre hundratal kronor.

Ändras debitering eller tillgodoräkning av preliminär
skatt eller debiteras tillkommande skatt, görs ny beräkning av kvarskalteavgift.
Avgiften bestäms därvid lill belopp som skulle ha utgått, om beräkningen gjorts
vid den ärliga debiteringen av motsvarande slutliga skatt.

Bestämmelserna
i denna lag om kvarstående och tillkommande skatt skall tillämpas på kvarskalteavgift
om inte annat anges.

4 mom.'
Har skattskyldig, som har fått anstånd med självdeklarationen till någon dag
efter den 30 april taxeringsåret, betalat in preliminär skatt för inkomståret
efter den 30 april men senast den 30 juni

4 mom. Har
skaltskyldig, som har fått anstånd med självdeklara-lionen lill någon dag efter
den 30 april laxeringsåret, betalat in preliminär skatt för inkomståret efter
den 30 april men senast den 30 juni

' Lagen omlryckl 1972:75.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 771. - Senaste
lydelse 1981:254. ' Senaste lydelse 1981:254.

Nuvarande
Ivddsc

Föreslagen
lydelse

taxeringsåret,
skall länsstyrelsen på ansökan av den skatiskyldige nedsätta kvarskatleavgiften
enligt följande.

Kvarskatteavgiften skall beräknas efter tvä procent på
den del av det överskjutande beloppet enligt 3 mom. som täcks av den enligt
första stycket inbetalade skatten. Avgiften i övrigt skall beräknas som om
betalningen hade gjorts senast den 30 april taxeringsåret. 1 övrigt gäller
bestämmelserna i 3 mom.

Ansökan skall ha kommit in till länsstyrelsen före
utgången av året efter del då kvarskatleavgiften påfördes.

taxeringsåret, skall kvarskatteavgiften beräknas efter
två procent på den del av del överskjutande beloppet enligt 3 mom. som täcks
av den inbetalade skatten. Avgiften i övrigt skall beräknas som om betalningen
hade gjorts senast den 30 april taxeringsåret. I övrigt gäller bestämmelserna i
3 mom.

Har skaltskyldig,
som på grund av omständighet som utgör taga förfall Inte har fullgjort sin
deklarationsskyldighet senast den 30 april taxeringsåret, betalat in
preliminär skatt för inkomståret efter den 30 april men senast den 30 juni laxeringsåret,
skall länsstyrelsen på ansökan av den skattskyldige beräkna kvarskatleavgiften
på sätt som anges i första stycket. Ansökan skall ha kommit in lill
länsstyrelsen före utgången av året efter det dä kvarskatleavgiften påfördes.

4 mom."*
Skaltskyldig, som avyttrat fastighet eller rörelse eller del av sådan tillgång
eller aktie eller andel i bolag, vars aktier eller andelar vid tiden för avyitringen
ägdes eller innehades på sätl som anges i 54 § femte stycket kommunalskattelagen,
mot betalning under minst tre år, kan, om till följd härav hans till statlig
inkomstskatt laxerade inkomst blivit mer än dubbelt så stor som medeltalet av
hans motsvarande taxerade inkomster för närmast föregående tre beskattningsår,
efter ansökan beviljas anstånd av lokal skattemyndighet med erläggande av
kvarstående skatt för det laxeringsår, då försäljningen lagils till
beskattning. Anstånd får avse högst två tredjedelar av den kvarstående skatten.
Det belopp, för vilket anstånd medges, skall erläggas med halva beloppc*
'"öre utgången av

4 mom.
Skattskyldig, som avyttrat fastighet eller rörelse eller del av sådan tillgång
eller aktie eller andel i bolag, vars aktier eller andelar vid liden för avyitringen
ägdes eller innehades på sätt som anges i 35 § 1 a mom. sjunde stycket a
kommunalskattelagen (1928:370), mot betalning under minst tre är, kan, om till
följd härav hans till statlig inkomstskatt laxerade inkomst blivit mer än
dubbelt sä stor som medeltalet av hans motsvarande taxerade inkomster för
närmast föregående tre beskattningsår, efter ansökan beviljas anstånd av lokal
skattemyndighet med erläggande av kvarstående skall för del taxeringsår, då
försäljningen lagils till beskattning. Anstånd får avse högst två tredjedelar av
den kvarstående skatten. Det belopp, för vilket anstånd medges, skall erläggas
med

Senaste lydelse 1976:347.

Prop.
1984/85:192 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

april månad under ett vart av de tvä halva beloppet före
utgången av

är, som följer närmast efter del år, april månad under ett vart av de två

då den kvarstående skatten enligt år, som följer närmast efter del är,

debileringen skolat erläggas. dä den
kvarstående skatten enligt

debileringen skolat erläggas.

Har avyitringen föranlett debitering av tillkommande
skatt, får anstånd medges efter motsvarande grunder.

(Se vidare
anvisningarna).

52 §

Skatt, som har innehållils genom skatteavdrag, skall
betalas genom insättning på skattepostgirokonlo hos länsstyrelsen i det län där
arbetsgivaren är registrerad för inbetalning och redovisning av arbetstagares
skatt. Är arbetsgivaren ej registrerad, skall skatten betalas till
länsstyrelsen i det län där arbetsgivaren är bosatt.

Sådan preliminär A-skatt eller kvarstående skatt, som ej
har innehållits genom skatteavdrag, preliminär B-skalt saml tillkommande skatt
skall betalas genom insättning på skattepostgirokonlo hos den länsstyrelse till
vilken skallen skall betalas enligt skallsedel.

Insättning enligt första eller andra stycket kan göras
också genom inbetalning hos de banker, med vilka regeringen har träffat avtal
därom.

Om arbetsgivare eller skattskyl- Om arbetsgivare eller skaltskyl-

dig ej vet till vilken länsstyrelse in- dig ej vet till
vilken länsstyrelse inbetalning skall göras, skall skatten betalning skall
göras, skall skatten sällas in på ett särskilt skattepost- sättas in på
skattepostgirokonto girokoiuo (centrala skattekontot). hos länsstyrelsen i det
län där arbetsgivaren respektive den skattskyldige är bosatt.

Betalas skatt genom girering från postgirokonto, skall
skatten anses vara inbetald den dag då gireringshandlingarna kom in till postansialt.
Statlig myndighet, som använder det centrala redovisningssystemet (syslem S)
för betalning av skatt, skall anses ha betalt den dag då uppdrag att betala
skatten sändes till redovisningscentral i systemet.

Inbetalning av skatt sker kostnadsfritt.

68 § 6 mom. Fordran pä skatt eller ränta, som skall
återbetalas enligt denna lag, må ej överiåtas särskilt, innan beloppet kan
lyftas.

Utan hinder av vad som sägs i Utan hinder av vad som sägs i

första stycket må utmätning av första stycket får där avsedd ford

fordran som avses där äga rum. ran utmätas. Fordran på överskju-

Fordran enligt 1 mom. första tände preliminär skatt, som avses i

stycket och ränta på sådan fordran 1 mom. första stycket, och på ö-

må dock ej utmätas/örra länssty- skatteränta får dock utmätasyori/ /

relsens skriftliga uppgifter om samband med att kronofogdemyn-

skattskyldiga, som tillgodoförts så- dighet vid den åiJiga debiteringen

' Senaste lydelse 1979:489. '" Senaste lydelse
1981:839.

Prop.
1984/85:192 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

dan fordran, har kommit kronofog- av slutlig skatt bereds tillfälle
att la

demyndighet lill hända. Sedan sådana
fordringar i anspråk enligt

kronofogdemyndigheten återsänt lagen
(1985:146) om avräkning vid

uppgifterna till länsstyrelsen, må ej återbetalning
av skatter och av-

hdler sådan fordran utmätas innan gifter.
1 enskilt ma\ får fordringar

beloppet kan lyftas. 1 enskilt mål av sistnämnda slag inte utmätas ef-

mu fordran av sistnämnda slag ej ter
ansökan som gjorts senare än

utmätas efter ansökan som gjorts den 1
september under taxerings-

senare än den 1 september under året.

laxeringsåret.

Bestämmelserna i 5 kap. 1-3 §§ utsökningsbalken äga icke
tillämpning vid utmätning av fordran som avses i första stycket. 1 enskilt mål
skall dock undantagas ett belopp om femhundra kronor utom i mål om vad enskild
har att utgiva enligt lagen om socialhjälp eller barnavärdslagen eller på grund
av underhållsskyldighet enligt giftermälsbalken, föräldrabalken eller annan
lag.

Utmätning i enskilt mål mä icke ske utan all åtgärden kan
beräknas inbringa sökanden något utöver vad som fordras för att täcka
kostnaderna för utmätningen.

75 b §

Har en arbetsgivare hos allmän förvaltningsdomstol överklagat
ett beslut om betalningsskyldighet enligt 75 § får länsstyrelsen om det finns
synnerliga skäl medge anstånd helt etter delvis med betalningen. Anstånd får
beviljas att gälla längst intill dess tre månader förflutit från dagen för
förvaltningsdomstolens avgörande i saken. Länsstyrelsen får som villkor för
anstånd föreskriva att säkerhet skall ställas.

Den som fått anstånd skall betala ränta för den del av
skattebeloppet för vilken betalningsskyldighet kvarstår vid anståndstidens utgång.
Vid beräkningen av räntan gäller 49 § 4 mom. i tillämpliga delar.

Anvisningar

fill 41 f

Då befrielse från eller nedsatt- Dä
befrielse frän eller nedsätt-

ning av skatteavdrag för p r e 1 i m i - ning av
skatteavdrag för preliminär A-skal t medgives pä grund när A-skal t medgives
pä grund av existensminimum, har den lo- av existensminimum, har den lo-

Senaste lydelse 1976:89.

Prop.
1984/85:192

Nuvarande lydelse

kala skattemyndigheten att dels med ledning av
bestämmelserna i 50 i? 2 mom. kommunalskatlelagen och anvisningarna till nämnda
paragraf angiva den skattskyldiges existensminimum dels ock förordna efter
vilka grunder skatteavdrag skall verkställas. Beräknas den skattskyldiges
inkomster understiga existensminimum, kan förordnande meddelas antingen att
skatteavdrag över huvud taget icke skall verkställas eller alt skatteavdrag
icke skall verkställas, såvida icke inkomsten hos huvudarbetsgivaren
överstiger visst angivet belopp. Kan del antagas, att inkomsterna överstiga
existensminimum, bör förordnas, att vid varje avlöningstillfälle visst angivet
belopp alltid skall förbehållas den skattskyldige, så att för skatteavdrag får
tagas i anspråk allenast vad av lönen överskjuter det förbehållna beloppet. Det
belopp, som sålunda skall förbehållas den skatiskyldige, bör som regel motsvara
fastställt existensminimum minskat med de inkomster, den skattskyldige kan
åtnjuta från annan än huvudarbetsgivaren. Det förbehållna beloppet kan dock
ökas med belopp motsvarande dels sådana utgifter, som äro nödvändiga för
förvärvande av den löneinkomst, varom fråga är, och som äro avdragsgilla vid
taxering, t.ex. avgifter, som den skatiskyldige har att erlägga för sådan
pensionsförsäkring eller sjuk- ellet olycksfallsförsäkring, som tagits i
samband med tjänst, eller avgifter, som den skattskyldige i samband med
tjänsten har att eriägga för egen eller efterlevandes pensionering annorledes
än genom försäkring, eller kostnader för resor lill och från arbetet, dels ock
tillfälliga utgifter av ofrånkomlig natur, som den skattskyldige må hava att
vidkännas och som icke kunna beaktas vid fastställande av existens-

Föreslagen lydelse

kala skattemyndigheten att dels med ledning av bestämmelserna
i 50 § 2 mom. kommunalskatlelagen och anvisningarna till nämnda paragraf
angiva den skattskyldiges existensminimum dels ock förordna efter vilka
grunder skatteavdrag skall verkställas. Beräknas den skaitskyldiges inkomster
understiga existensminimum, kan förordnande meddelas antingen att skatteavdrag
över huvud taget icke skall verkställas eller att skatteavdrag icke skall
verkställas, såvida icke inkomsten hos huvudarbelsgi-varen överstiger visst
angivet belopp. Kan det antagas, att inkomsterna överstiga existensminimum,
bör förordnas, att vid varje avlö-ningslillfälle visst angivet belopp alltid
skall förbehållas den skatiskyldige, så att för skatteavdrag får lagas i
anspråk allenast vad av lönen överskjuter det förbehållna beloppet. Det belopp,
som sålunda skall förbehållas den skattskyldige, bör som regel motsvara
fastställt existensminimum minskat med de inkomster, den skattskyldige kan
åtnjuta från annan än huvudarbetsgivaren. Det förbehållna beloppet kan dock
ökas med belopp motsvarande dels sådana utgifter, som äro nödvändiga för
förvärvande av den löneinkomst, varom fräga är, och som äro avdragsgilla vid
taxering, t. ex. avgifter, som den skattskyldige har att erlägga för sådan
pensionsförsäkring eller sjuk- eller olycksfallsförsäkring, som tagits i
samband med tjänst, eller avgifter, som den skattskyldige i samband med
tjänsten har att erlägga för egen eller efterlevandes pensionering annorledes
än genom försäkring, eller kostnader för resor till och från arbetet, dels ock
tillfälliga utgifter av ofrånkomlig natur, som den skatiskyldige må hava att
vidkännas och som icke kunna beaktas vid fastställande av existens-

Prop.
1984/85:192

Nuvarande lydelse

minimibeloppet. I förekommande fall äger den lokala
skattemyndigheten vidare - för att förhindra att den skatiskyldige vid
stigande inkomst skall nödgas avstå hela inkomstökningen till skatt - förordna,
att om den skattskyldiges inkomst hos huvudarbetsgivaren stiger utöver del
förbehållna beloppet skatteavdrag må, intill den gräns där skatten kan uttagas
till fullo, verkställas högst med belopp motsvarande viss angiven kvotdel av
inkomstökningen. Har kronofogdemyndigheten lämnat underrättelse enligt 51 §
andra stycket ul-sökningskungördsen (1971:1098) bör den lokala
skattemyndigheten vid prövning av frågan om befrielse frän eller nedsättning av
skatteavdrag för preliminär A-skatt pä grund av existensminimum icke avvika
från det av kronofogdemyndigheten fastställda förbehällsbe-loppet, såvida icke
nya omständigheter framkommit. En sådan omständighet föreligger exempelvis
när den skatiskyldige äger tillgångar, som kronofogdemyndigheten icke haft
kännedom om.

Förestagen lydelse

minimibeloppet. 1 förekommande fall äger den lokala
skattemyndigheten vidare - för att förhindra att den skattskyldige vid
stigande inkomst skall nödgas avstå hela inkomstökningen till skatt - förordna,
att om den skattskyldiges inkomst hos huvudarbetsgivaren stiger utöver det
förbehållna beloppet skatteavdrag må, intill den gräns där skatten kan uttagas
till fullo, verkställas högst med belopp motsvarande viss angiven kvotdel av
inkomstökningen. Har kronofogdemyndigheten lämnat underrättelse enligt 14
kap. 7 § uisök-ningsförordningen (1981:981) bör den lokala skattemyndigheten
vid prövning av frågan om befrielse från eller nedsättning av skatteavdrag för
preliminär A-skatt på grund av existensminimum icke avvika från del av
kronofogdemyndigheten fastställda förbehållsbeloppet, såvida icke nya
omständigheter framkommit. En sådan omständighet föreligger exempelvis när
den skatiskyldige äger tillgångar, som kronofogdemyndigheten icke haft
kännedom om.

Skatteavdrag för kvarstående skatt mä såsom framgår av 42 §
icke verkställas förrän skatteavdrag för preliminär skatt till fullo
verkställts. Vid nedsättning av skatteavdraget för Kvarstående skatt på grund
av existensminimum bör den lokala skallemyndigheten därför taga hänsyn till
dels den skaitskyldiges existensminimum och dels den preliminära skall den
skattskyldige har all erlägga. Då särskilda skäl göra del påkallat, äger den
lokala skattemyndigheten dels i erforderiig mån höja det belopp, som enligt vad
nyss sagts skall förbehållas den skattskyldige, dels ock förordna, att vid
inkomstökning utöver det förbehållna beloppet skatteavdrag må verkställas högst
med belopp motsvarande viss angiven kvotdel av inkomstökningen. I fråga om
skattskyldig som är försatt i konkurs skall efter ansökan av den skatiskyldige
eller konkursboet tagas hänsyn även til! vad den skattskyldige har all avslå fill
konkursboet av sin lön.

5. Har
skattskyldig under inkomståret, innan beslutet om jämkning meddelats, erlagt
högre preliminär skatt än han rätteligen bort göra, skall den för mycket in-

till 45 5. Har skaltskyldig under inkomståret, innan
beslutet om jämkning meddelats, erlagt högre preliminär skatt än han rätteligen
bort göra, skall den för mycket in-

Nuvarande lydelse

betalda skatten icke restitueras. I stället skall den
preliminära skatt, som skall erläggas efter beslutet om jämkning, i motsvarande
mån reduceras, sä att den sammanlagda preliminärskatten kommer att uppgå till
belopp, som beräknas böra utgå för inkomståret. Fall kunna förekomma - sådana
torde inträffa i synnerhet vid jämkning under senare delen av inkomståret - då
preli-minärskatlen nedsäiles med så stort belopp att, trots det den skatiskyldige
helt befriats från alt erlägga dylik skatt under återstående uppbördsterminer
under upphördsåret, han likväl för inkomståret inbetalt högre skatt än han
kan antagas hava rätteligen bort göra.

Llppgär det för mycket inbetalda beloppet lill minst en
femtedel av den slutliga skatt, som kan beräknas komma att utgå, dock till
minst etthundra kronor, äger skattskyldig ålerbekomma det för mycket inbetalda
beloppet utan avvaktan å debitering av den slutliga skatten. Äro särskilda
förhållanden för handen — fråga är t. ex. om nedsatt skatteförmåga eller om
ett särskilt stort skattebelopp - kan myndigheten, även om det angivna
villkoret icke är uppfyllt, medgiva all det för mycket erlagda beloppet återbetalas
till den skattskyldige.

Föreslagen lydelse

betalda skatten icke restitueras. 1 stället skall den
preliminära skatt som skall eriäggas efter beslutet om jämkning i motsvarande
mån reduceras, sä att den sammanlagda preliminärskatten kommer att uppgå till
belopp, som beräknas böra utgå för inkomståret. Fall kan förekomma, särskilt
vid jämkning under senare delen av inkomståret, då preli-minärskalten nedsätts
med så stort belopp att den skatiskyldige. trots (/// han helt befriats frän all
betala sådan skatt under återstående uppbördsmånader, ändå har inbetalt högre
skatt än han kan antas ha rätteligen bort göra.

Uppgår det för myckel inbetalda beloppet till minst en
femtedel av den slutliga skatt, som kan beräknas komma all utgå, dock till
minst 500 kronor, har den skattskyldige rätt alt få tillbaka det för myckel
inbetalda beloppet utan avvaktan på debitering av den slutliga skatten. Är
särskilda förhållanden för handen - fråga är t. ex. om nedsatt skatieförmåga
eller om ett särskilt stort skallebelopp — kan myndigheten, även om det
angivna villkoret icke är uppfyllt, medgiva att det för mycket eriagda beloppet
återbetalas lill den skattskyldige.

Denna lag träder i kraft, i fråga om 68 § 6 mom. den I
september 1985, och i övrigt två veckor efter den dag, dä lagen enligt uppgift
på den kommit ut från trycket i Svensk författningssamling. Äldre bestämmelser
i 27 § 4 mom. gäller dock fortfarande i fråga om kvarskalteavgift, som avser
skatt pä grund av 1985 eller tidigare års taxering samt på grund av eflertaxering
för år 1985 eller tidigare år, om inte fråga är om nedsättning på grund av
omständighet som utgör laga förfall.

Prop.
1984/85:192

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-03-28

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Boström, Bodström. Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg. Thunborg,
Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om ändringar i uppbördslagen

1 Inledning

Jag kommer i det följande att lägga fram förslag om vissa
smärte ändringar i uppbördslagen (1953:272), UBL. Det första förslaget gäller
införandet av regler som gör det möjligt för en arbetsgivare som överklagat
ett beslut om betalningsskyldighet för arbetstagares skatt att få belalningsan-ständ
i avvaktan pä att frågan slutligt avgörs av förvaltningsdomstolarna. Frågan om
sådant betalningsanslånd har under senare lid aktualiserats bl. a. med
anledning av ett av massmedia uppmärksammat fall i Göteborg.
Socialavgiftsutredningen (S 1981:04) har nyligen i betänkandet (Ds S 1985:01) Företagarregistrering
- klarare regler för socialavgifter föreslagit att UBL skall kompletteras'med
regler i detta avseende. Jag tar också upp tre skrivelser från riksskalteverket
(RSV).

Den första
skrivelsen av den 9 maj 1984 gäller automatisk nedsättning av kvarskalteavgift,
dvs. att den som är berättigad att få avgiften nedsatt lill tvä procent inte
längre skall behöva ansöka härom.

Den andra
skrivelsen av den 29 november 1984 gäller slopande av det centrala
skattekontot.

Den tredje skrivelsen av den 26 februari 1985 gäller
ändring av bestämmelserna om utmätning av fordran på skatt som skall
återbetalas.

Härutöver föreslås vissa redaktionella ändringar i UBL.

Prop.
1984/85:192 10

2 Betalningsanstånd för arbetsgivare i fråga om ansvar
för arbetstagares skatt

Mitt förslag: En arbetsgivare, som har överklagat ett
beslut varigenom han ålagts betalningsskyldighet för arbetstagares skall, skall
kunna få anstånd med betalningen i avvaktan pä att förvaltningsdomstolarna
slutligt avgör ärendet.

Skälen för mitt förslag: Arbetsgivarnas redovisning och
inbetalning av källskatt och arbetsgivaravgifter har fr. o. m. innevarande år
samordnats i ett gemensamt uppbördssystem. Såvitt gäller arbetsgivaravgifterna
finns föreskrifter om detta i lagen (1984:668) om uppbörd av socialavgifter
från arbetsgivare (USAL). Denna lag har konstruerats frän utgångspunkten att de
för källskatlen och arbetsgivaravgifterna gemensamma uppbördsreglerna så långt
möjligt skall finnas i UBL och göras tillämpliga genom hänvisningar i USAL. 1 USAL
finns å andra sidan bestämmelser som inte har någon motsvarighet i UBL. En
sådan bestämmelse är föreskriften i 54 § om anstånd med betalning av
arbetsgivaravgifter.

Enligt denna föreskrift får länsstyrelsen om det finns
synnerliga skäl medge anstånd för en arbetsgivare som hos förvaltningsdomstol
har överklagat ett beslut om betalningsskyldighet för arbetsgivaravgifter.
Anståndet, som kan avse hela eller en del av beloppet, får beviljas att gälla
längst intill tre månader från dagen för förvaltningsdomstolens avgörande. Som
villkor för anstånd får länsstyrelsen föreskriva att säkerhet skall ställas. Länsstyrelsens
beslut får inte överklagas. En arbetsgivare som får anstånd är skyldig alt
betala ränta för den del av avgiftsbeloppet för vilken betalningsskyldighet
kvarstår vid anståndstidens utgång.

Socialavgiftsutredningen har i sitt nyligen avlämnade
betänkande (Ds S 1985: 01) Företagarregistrering - klarare regler för
socialavgifter pekat på denna bristande överensstämmelse i det samordnade uppbördssystemel
mellan USAL:s och UBL:s regler och föreslagit att UBL kompletteras med anslåndsbestämmelser
i enlighet med vad som gäller i fråga om arbetsgivaravgifterna.

Det är enligt min mening angeläget att det snarast öppnas
möjlighet för arbetsgivare att få betalningsanslånd när ett beslut om
betalningsskyldighet för arbetstagares skatt överklagas. Eftersom det här
endast är fråga om all införa bestämmelser i UBL som helt motsvarar sådana anslåndsregler
som bl. a. varit föremål för lagrådets granskning, förordar jag att en lagstiftning
i enlighet med utredningens förslag genomförs redan nu. Jag föreslär sålunda
att bestämmelser om anstånd motsvarande dem som finns i 54 § USAL införs i UBL
i en ny paragraf, 75 b §.

Det kan lill sist nämnas alt de föreslagna bestämmelserna
om anstånd

Prop. 1984/85:192 11

inte bara blir tillämpliga på arbetsgivare som åläggs
betalningsskyldighet efter lagens ikraftträdande. Det blir även möjligt alt ge
anstånd åt arbetsgivare som ålagts betalningsskyldighet tidigare, men inte
ännu fäll sina besvär hos förvaltningsdomstol slutligt prövade.

3 Automatisk nedsättning av kvarskatteavgift

Mitt förslag: Den som i dag är berättigad att fä kvarskatleavgiften
nedsatt till två procent skall inte längre behöva ansöka om det, utan nedsättningen
skall ske automatiskt och beaktas redan vid den ordinarie debiteringen av
slutlig skatt. Detta gäller skattskyldiga som har fält anstånd med
deklarationen till någon dag efter den 30 april och gjort fyllnadsinbetalning
under tiden maj-juni. Vidare utvidgas möjligheten alt få kvarskatleavgiften
nedsatt lill att omfatta även den som pä grund av omständighet som ulgör laga
förfall inte fullgör sin deklarationsskyldighet senast den 30 april
taxeringsåret men gör fyllnadsinbetalning under tiden maj-juni.

RSV:s förslag: Överensstämmer i princip med mitt.

Skälen för mitt förslag: Den som har fått anstånd med att
lämna självdeklaration lill någon dag efter den 30 april och gjort
fyllnadsinbetalning under liden maj-juni har enligt 27 § 4 mom. UBL en
ovillkorlig rätt till nedsättning av kvarskatteavgiften till två procent. För
detta krävs dock en ansökan från den skattskyldige. Ansökan kan behandlas av länsstyrelsen
först efter det all slutskatlsedel utfärdats. Vid lagrummets tillkomst
förutskickades att det skulle bli möjligt att bygga in sådana registreringar i
ADB-systemet att förutsättningarna i lagrummet kan beaktas vid avgifispåföringen
i samband med debiteringen av slutlig skatt (prop. 1980/81: llOs. 10). Detta
har nu blivit möjligt enligt vad som framgår av en skrivelse från RSV. Genom
att använda datatekniken slipper man ansökningsförfarandet och dessutom minskas
arbetsbelastningen främst för länsstyrelsernas uppbördsenheter.

En av
förutsättningarna för att enligt 27 S 4 mom. UBL fä nedsättning av kvarskatteavgiften
är att den skallskyldige har fått anstånd med självdeklarationen till någon
dag efter den 30 april taxeringsåret. Den som - utan att ha fått anstånd — pä
grund av sjukdom eller annan omständighet som utgör laga förfall inte lämnar
sin deklaration före den 1 maj men som gör fyllnadsinbetalning under liden
maj-juni taxeringsåret omfattas alltså inte av bestämmelsen. Enligt min mening
bör även dessa skattskyldiga ha möjlighet att fä nedsättning av kvarskatleavgiften
till tvä procent. 1 dessa fall finns emellertid inte någon möjlighet att
genomföra nedsättningen ulan

Prop.
1984/85:192 12

ett ansökningsförfarande. Med laga förfall avses här vad
som anges i 32 kap. 8 § rättegångsbalken.

Förslaget förutsätter ändringar i 27 § 3 och 4 mom. UBL.

4 Slopande av det centrala skattekontot

Mitt förslag: Skattskyldig eller arbetsgivare som inte vet
till vilken länsstyrelse en viss skatteinbetalning skall göras skall betala in
pengarna till länsstyrelsen i det län där han är bosatt i stället för att som f.
n. sätta in dem på ett särskilt skattepostgirokonto (centrala skattekontot).

RSV;s förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt.

Skälen för mitt förslag: Inbetalning av skatt och
arbetsgivaravgifter skall enligt UBL och USAL göras till länsstyrelsernas skatiepostgirokonion.
En arbetsgivare skall betala in skatten lill länsstyrelsen i del län där han är
registrerad för inbetalning och redovisning av arbetstagares skatt eller, om
han inte är registrerad, till länsstyrelsen i det län där han är bosatt. För
skattskyldig gäller alt skatten skall betalas in på skattepostgirokonlo hos den
länsstyrelse som anges på skallsedeln. Dessutom finns en kompletterande regel
för de fall dä en arbetsgivare eller skattskyldig inte vet lill vilken
länsstyrelse inbetalning skall ske. I sådana fall skall inbetalningen göras på
ett särskilt skattepostgirokonto (centrala skattekontot).

Inbetalningar till det centrala skattekontot görs i mycket
begränsad utsträckning och kontot har i praktiken spelat ut sin roll. En
skatteinbetalning kan nämligen numera göras till vilket skattepostgirokonto
som helst och ändå bli rätt bokförd. Möjligheterna att göra inbetalning till
del centrala skattekontot medför å andra sidan ett onödigt arbete för både
postgirot och länsstyrelserna.

RSV har med hänvisning till här angivna förhållanden
föreslagit att bestämmelserna om del centrala skattekontot slopas. Jag biträder
verkets förslag. Med tanke på de övriga betalningsbestämmelsernas utformning
bör dock föreskriften om det centrala skattekontot lämpligen ersättas med en
bestämmelse om att den som inte vet lill vilken länsstyrelse inbetalning skall
ske skall sälta in skatten eller avgifterna pä skattepostgirokonlo hos
länsstyrelsen i det län där han är bosatt. Bestämmelser om det centrala
skattekontot finns i 52 § Ijärde stycket UBL. Detta stycke har ändrats i
enlighet med mitt förslag.

Prop.
1984/85:192

5 Utmätning av fordran på skatt som skall återbetalas

Mitt förslag: Utmätning av fordringar pä överskjutande
preliminär skatt får enligt nuvarande regler ske bara under en begränsad tid.
nämligen under den tid kronofogdemyndigheten har tillgäng lill länsstyrelsens
skriftliga uppgifter om skattskyldiga med sädana fordringar. Enligt förslaget
ändras den nuvarande tidsbegränsningen så att utmätning blir förbjuden endast
under tiden fram lill dess alt kronofogdemyndigheten bereds tillfälle att ta
fordringarna i anspråk enligt lagen (1985: 146) om avräkning vid återbetalning
av skatter och avgifter. Vad gäller utmätning av fordran på återbetalning av
för myckel innehållen kvarstående skatt avskaffas nuvarande lidsbegränsningar
helt.

RSV:s förslag: Vad gäller utmätning av fordran på
överskjutande preliminär skatt inskränks den nuvarande tidsbegränsningen så
att utmätning, innan fordringsbeloppet kan lyftas, endast får ske vid viss
tidpunkt som bestäms av regeringen eller av den myndighet som regeringen
bestämmer. Vad gäller utmätning av fordran på återbetalning av för mycket
innehållen kvarstående skatt överensstämmer RSV: s förslag med milt.

Bakgrunden till mitt förslag: Enligt 68 § 6 mom. första
stycket UBL får fordran på skatt eller ränta, som skall återbetalas enligt UBL,
inte överlåtas särskilt innan beloppet kan lyftas av den äterbetalningsberättigade.
Enligt momentets andra stycke får dock en sådan fordran trots delta utmätas.
Vad gäller fordran pä överskjutande preliminär skatt, som avses i 1 mom. första
stycket, ö-skatteränta och för mycket innehållen kvarstående skatt gäller dock
den begränsningen alt utmätning inte fär ske förtån länsstyrelsens skriftliga
uppgifter om skattskyldiga, som tillgodo-förts sådan fordran, har kommit
kronofogdemyndigheten till hända och inte heller efter det att
kronofogdemyndigheten återsänt uppgifterna till länsstyrelsen. Innan beloppet
kan lyftas får utmätning av nyssnämnda fordringar således bara göras under en
begränsad lid. nämligen under den lid som kronofogdemyndigheten har tillgäng
till länsstyrelsens skriftliga uppgifter om skattskyldiga som tillgodoförls
fordringar av ifrågavarande slag. Denna lidsbegränsning har gällt sedan den I
juli 1969 (SFS 1969: 238). Dessförinnan var utmätning tilläten under liden
efter det att kronofogdemyndigheten återsänt uppgifterna till länsstyrelsen.
Ändringen föranleddes enligt prop. 1969:51 (s. 51 O av att del ADB-system för
debitering av skatt som tagits i bruk medförde stora praktiska olägenheter för
utmätning av överskjutande preliminär skatt efter den lidpunkt dä
kronofogdemyndigheten sänt meddelande till länsstyrelsen om vilka
skattskyldiga som hade restförd skall.

Prop.
1984/85:192 14

I 68 § 6 mom. andra stycket UBL finns också en
bestämmelse, enligt vilken nyssnämnda fordringar inte fär utmätas i enskilt mål
efter ansökan som gjorts senare än den 1 september under taxeringsåret. 1 fråga
om utmätning av andra fordringar på skatt eller ränta som skall återbetalas
enligt UBL gäller varken denna lidsfrist eller den nyss beskrivna tidsbegränsningen.

Skälen för mitt förslag: Samtliga kronofogdemyndigheter är
numera anslutna till exekutionsväsendets ADB-system (utsökningsregistret). De
skriftliga uppgifter som anges i 68 S 6 mom. andra stycket UBL har därför
kunnat ersättas med magnetbandsuppgifter. Kronofogdemyndigheterna får således
inte längre några sådana skriftliga uppgifter som avses i lagrummet. Lagtexten
bör därför anpassas till delta. Enligt RSV:s förslag bör detta ske på så sätl
alt i lagen anges att utmätning endast får ske vid viss tidpunkt som bestäms av
regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. Enligt min mening är
det emellertid inte lämpligt att tillskapa en lagreglering som varje år måste
kompletteras med närmare föreskrifter om den avsedda tidpunkten då utmätning
skall få ske. En sådan reglering framstår inte heller som nödvändig. Det
väsentliga är enligt min mening alt del av lagen framgår att fordran av
ifrågavarande slag inte fär utmätas förrän i anslutning lill den maskinella
bearbetningen av skattesystemets magnetband med uppgifter om gäldenärer med
överskjutande skatt. Ett av syftena med denna bearbetning har hittills varit
att genomföra s. k. kvittning enligt 68 § 4 mom. UBL. Denna kvittning kommer
under hösten 1985 alt ersättas av avräkning enligt den nyligen antagna lagen
(1985: 146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter (AL). Av 4 §
AL följer alt kronofogdemyndigheten skall beredas tillfälle alt göra avräkning
bl. a. från fordran på överskjutande preliminär skatt och pä ö-skatleränta. Avsikten
är att detta skall ske genom sådan maskinell bearbetning som hittills använts
vid kvittning. Eftersom avräkning har företräde framför utmätning, föreslär
jag att 68 § 6 mom. andra stycket UBL ändras på sä sätt att det anges att
ifrågavarande fordringar får utmätas först i samband med att
kronofogdemyndigheten bereds tillfälle all ta fordringarna i anspråk enligt AL.

Mitt förslag innebär att utmätning kommer att få ske under
tiden efter den maskinella bearbetningen och fram till dess beloppet kan
lyftas. Det finns ingen anledning att anta att detta kommer att medföra några
nämnvärda praktiska olägenheter. För det första kommer utmätning i enskilda
mål inte att bli aktuell under denna tid. I sådana mål kan utmätning nämligen
endast komma i fråga på grund av ansökan som gjorts senast den I september
under taxeringsåret och alla ansökningar som då gjorts kommer att behandlas
vid den maskinella bearbetningen. För det andra medför AL att utmätning av
fordran pä överskjutande preliminär skall och pä ö-skalteränta endast sällan
kommer att aktualiseras i allmänna mål. Enligt

Prop.
1984/85:192 15

AL skall nämligen så gott som alla slags fordringar i
allmänt mål i stället avräknas mot gäldenärens fordran på överskjutande
preliminär skatt.

Vad som enligt 68 § 6 mom. andra stycket UBL gäller i
fråga om utmätning av fordran pä överskjutande preliminär skatt gäller f. n.
också i fräga om utmätning av fordran på återbetalning av för myckel innehållen
kvarstående skatt. Utmätning av fordran av sistnämnda slag fär således endast
ske under den tid då kronofogdemyndigheten har tillgång till länsstyrelsens
skriftliga uppgifter om skattskyldiga som tillgodoförts sådan fordran. I
enskilt mål får sådan fordran inte heller utmätas om ansökan gjorts senare än
den 1 september under taxeringsåret.

Utmätning av fordran på återbetalning av för mycket
innehållen kvarstående skatt sker inte i samband med det magnetbandsförfarande
som tillämpas vid utmätning av fordran på överskjutande preliminär skatt. Det
finns därför inte någon anledning att reglera förutsättningarna för utmätning
av dessa olika slags fordringar pä samma sätt. Jag delar RSV:s uppfattning att
man i fråga om utmätning av fordran pä återbetalning av för mycket innehållen
kvarstående skatt bör slopa de nuvarande tidsbegränsningarna.

6 Övriga ändringar i uppbördslagen

48 § 4 mom.

Genom den nuvarande hänvisningen till 54 § femte stycket kommunalskatlelagen
(1928: 370) avses alt beskriva ett visst ägar- eller innehavarför-hällande.
Ifrågavarande stycke i 54 § kommunalskattelagen upphävdes emellertid i samband
med att en ändrad företagsbeskattning genomfördes. Det ägar- eller innehavarförhållande
som angavs i stadgandet återfinns i bl. a. 35 § 1 a mom. kommunalskatlelagen.
Jag föreslår därför att hänvisningen skall avse sistnämnda stadgande.

41 § anvisningarna första stycket

Ändringen av hänvisningen i stadgandet är föranledd av att
utsöknings-kungörelsen (1971:1098) upphört alt gälla fr.o.m. den 1 januari
1982. Motsvarigheten lill 51 § andra stycket utsökningskungörelsen återfinns
numera i 14 kap. 7 § utsökningsförordningen (1981:981), vartör hånvisningen
bör ändras.

45 § anvisningarna punkt 5 andra stycket

Beloppet 100 kr. ändras till 500 kr. för att stå i överensstämmelse
med vad som gäller sedan den I januari 1980 enligt 45 S 2 mom.

Prop.
1984/85:192 16

7 Ikraftträdande

Ändringen i 68 § 6 mom. UBL bör träda i kraft samtidigt
med AL. dvs. den I september 1985. Övriga ändringar i UBL bör träda i kraft två
veckor efter det att förfallningarna kommit ul från trycket.

Ett visst undanlag måste dock göras i fråga om
bestämmelserna i 27 S 4 mom. Det föreslagna förfarandet med en automatisk
nedsättning av kvarskatteavgiften i samband med debiteringen av slutlig skatt
kan tillämpas först beträffande skatt på grund av taxering år 1986 eller
senare. Äldre bestämmelser i 4 mom. bör därför fortfarande gälla när kvarskatteavgiften
avser tidigare års skatt och fråga inte är om nedsättning pä grund av
omständighet som utgör laga förfall.

Enligt förslaget lill ändring av 52 § upphävs bestämmelsen
om inbetalning till det centrala skattekontot. Delta konto kommer dock enligt
vad som inhämtats från postgirot att behållas hela år 1985 för att underiätta
bokföringen i de fall inbetalning ändå görs till kontot.

8 Upprättat lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom
finansdepartementet upprättats ett förslag till lag om ändring i uppbördslagen
(1953: 272).

Förslaget är av så enkel beskaffenhet att lagrådets
hörande skulle sakna betydelse.

9 Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föreslår riksdagen att anta
lagförslaget.

10 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen alt anta det förslag som
föredraganden har lagt fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985