Prop. 1984/85:194

Prop.
1984/85:194

Regeringens proposition

1984/85:194

om nordiskt
kultursamarbete m. m.;

beslutad
den 11 april 1985.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

LENA
HJELM-WALLÉN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
del år 1971 ingångna avtalet om nordiskt kulturellt samarbete ingår bestämmelser
om en gemensam budget för det kultursamarbete som bedrivs inom Nordiska ministertädets
ram. Nordiska ministerrådei (kultur-och utbildningsministrarna) fastställde den
13 mars 1985 ett förslag till sådan budget för är 1986.1 propositionen begärs 4660000u
kr. för att täcka den svenska andelen av budgeten.

1 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 194

Prop.
1984/85:194 2

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

Vid regeringssammanträde 1985-04-11

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden
I, Carlsson, Sigurdsen, Gustafsson. Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson,
Boström. Bodström. Göransson, Dahl, R. Carlsson. Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén

Proposition om nordiskt kultursamarbete m. m.

1 Inledning

1 prop. 1984/85: 100 (bil. 10 s. 584) har regeringen
föreslagit riksdagen alt. i avvaktan pä särskild proposition i ämnet, till
Nordiska ministerrådets kutiurhudgei för budgetåret 1985/86 beräkna ett
förslagsanslag av 46500000 kr. Jag tar nu upp denna fråga.

Avtalet mellan de nordiska länderna om kulturellt
samarbete ingicks år 1971 och trädde i kraft den 1 januari 1972 (prop. 1971:54.
KrU 13, rskr !88). Avtalet föreskriver bl. a. en gemensam budget för kulturellt
samarbete.

Nordiska ministertådet har fastställt hur den gemensamma
budgeten skall behandlas. För alt fä en anpassning i tiden till flertalet
nordiska länders budgetordningar sammanfaller verksamhetsåret med kalenderåret.
Detta medför all ministertådet fastställer sitt budgetförslag så sent att del,
trots all det bör behandlas under våren, inte kan föreläggas den svenska
riksdagen inom den för avlämnandet av propositioner fastställda liden (jfr. prop.
1972: 130 s 41, KrU 24, rskr 135).

Jag har i frågor som bereds av statsrådet Göransson samrått
med honom.

2 Det nordiska kultursamarbetet

Genom det nordiska kulturavlalet har de nordiska länderna
en formell ram för kultursamarbetet. Genom avtalet har också etablerats en
organisa-

Prop. 1984/85:194 3

tion för delta samarbete med Nordiska ministerrådet som
högsta beslutande organ och ett särskilt sekretariat - sekretariatet för
nordiskt kulturellt samarbete - lill ministerrådets förfogande.

Det bör dock understrykas att en mycket stor del av det
nordiska samarbetet inom kulluravtalels områden - utbildning, forskning och all-mänkuliur
- bedrivs direkt mellan enskilda människor, grupper och institutioner i de
nordiska länderna. Ideella organisationer, myndigheter och liknande har ett
omfattande kontaktnät med sina nordiska motsvarigheter. Detta samarbete
finansieras endast till en begränsad del över den nordiska kullurbudgelen.
Merparten av kostnaderna bärs direkt av de berörda. I mänga fall har
kontakterna mellan nordiska myndigheter, organisationer och liknande haft sitt
ursprung i verksamheter som bedrivs eller bedrivits genom sekretariatet för
nordiskt kulturellt samarbete.

1 stora drag överensstämmer de övergripande nationella
prioriteringarna inom framförallt utbildning och forskning mellan de nordiska
länderna. 1 alla de nordiska länderna arbetar man således med bl.a. frågor
rörande datautbildning. Genom samarbete avseende t. ex. programvarufrägor kan
de nordiska länderna gemensamt finna lösningar på problem som för vart och ett
av dem blir kostsamma. Nordiskt samarbete kan vidare förbättra ett enskilt
lands möjligheter att tillgodose kvantitativt små men kvalitativt viktiga
utbildningsbehov, inom t. ex. yrkesutbildningens och högskoleutbildningens
område. Utöver detta samarbete är frågor rörande lärar- och studerandekontakter
av stor vikt.

Möjligheterna för högskolestuderande att byta studieort
inom Norden år formellt väl tillgodosedda, men de reella möjligheterna att t.
ex. fä tillgodoräkna sig studieresultat i ett annat nordiskt land är ännu
begränsade. Enskilda lärares insatser m.m. kan berikas om de ges möjligheter
att inhämta erfarenheter från bl. a. andra institutioner i Norden. En förulsått-ning
för ett fungerande samarbete är dock att det finns eii cn{;,igemang bland de
dellagande institutionerna.

Nordiska ministerrådei (samarbetsminislrarna) beslutade i
december 1984 att tillsälta en utredning om "Nordbors rättigheter",
som bl. a. skall kartlägga om regler om medborgarskap medför en sämre ställning
vid vistelse eller bosättning i annat nordiskt land än det egna. Kartläggningen
genomförs under 1985. Utbildningsområdet är ett av de områden som skall
analyseras.

Vad gäller det allmänkullurella området kommer
tyngdpunkten i samarbetet mellan myndigheter även i framtiden alt i första
hand ligga pä åtgärder som syftar till alt främja den kulturella gemenskapen.
Kulturbegreppets mångfald och önskvärdheten all stärka denna mångfald även pä
ett nordiskt plan leder lätt till en splittring av de begränsade resurserna.

Av särskilt intresse i detta sammanhang är det pågående
arbetet med ett nordiskt radio- och TV-samarbele via satellit m. m.

Nordiska ministertådet - i sammansättningen kultur-,
kommunikations-

Prop. 1984/85:194 4

och industriministrarna - beslöt den 27 mars 1982 med
deltagande av Finlands, Islands, Norges och Sveriges regeringaratt, som ett led
i utvecklingen av ett nordiskt radio- och TV- samt telesamarbete baserat på överföring
via ett satellitsystem, genomföra en studie av ett sådant system.
Ministerrådets beslut fogades som bilaga till prop. 1981/82:200 om nordiskt
kultursamarbete m.m. De tre beredningsgrupper som ministerrådei tillsatt, en
för programfrågor, en för teknik-ekonomiska frågor och en för juridiska frågor
avlämnade sina rapporter i augusti 1984.

Under hösten 1984 bedrevs förhandlingar de deltagande
länderna emellan om det nordiska TV-samarbeiet. Enighet kunde därvid uppnäs om
programsamarbetet. Någon ekonomisk uppgörelse kunde däremot inte träffas före
Nordiska rådets 33:e session.

Nordiska rådets kulturutskott har i uttalande över
ministerrådets meddelande om förhandlingsläget förutsatt att ett slutligt
förslag om radio- och TV-samarbele via Tele-X utarbetas i brådskande ordning
och att ett sådant förslag föreläggs Nordiska rådet senast den 15 maj 1985.
Utskottet förutsätter att förslaget även innehåller uppgifter om hur
programservicen till Island skall genomföras, all förslaget beaktar det kommande
Ijudradiosam-arbetei och att man i förslaget utgår från alt samarbetet är
avsett att bli permanent. Utskottet ansluter sig till del redovisade önskemålet
om dansk medverkan i projektet.

Efter Nordiska rådets session har förhandlingarna om TV-
samarbetet upptagits pä nytt.

3 Nordiska ministerrådets kulturbudget

3.1 Inledning

Den gemensamma nordiska kulturbudgeten omfattar kostnader
för fyrtiotalet nordiska institutioner och samarbelsorgan samt för vissa permanenta
och tidsbegränsade projekt. Dessutom utgår bidrag ur kullurbudgelen till
verksamhet inom vissa organisationer m. m.

Utöver vad som upptas inom Nordiska ministerrådets kiilturbudget
bestrider de nordiska länderna, inom ramen för resp. nationella budget,
kostnader för en rad andra nordiska ändamål, bl. a. av bilateral karaktär. De
svenska bidragen lill sådana ändamål har lill största delen förts upp under
åttonde huvudtitelns anslag H 6. Bilateralt nordiskt kultursamarbete m. m. (prop.
1984/85: 100 bil. 10, s. 584-588).

Enligt det nya reglementet för Nordiska ministerrådets
budget (allmän budget och kulturbudget), beslutat av Nordiska ministerrådet i
juni 1983, fastställer ministertådet budgeten i mars månad under förbehåll av
de nationella parlamentens godkännande.

Prop.
1984/85:194 5

Når det gäller budgetförslaget för år 1986 har, liksom för
tidigare år, en försöksordning tillämpats i syfte alt ge Nordiska rådet större
möjligheter till inflytande över budgeten. Nordiska ministerrådet (kultur- och
utbildningsministrarna) fastställde således i slutet av januari 1985 ett
förslag till kulturbudget, vilket därefter behandlades av Nordiska rådets
kulturutskott och av rådet vid dess 33:e session.

Den 13
mars 1985 fastställde Nordiska ministertådet (kultur- och utbildningsministrarna)
ett förslag lill kuliurbudget för år 1986. Detta innebar vissa förändringar
jämfört med tidigare förslag, där man nu tillgodosåg en del av de synpunkter
som framfördes i Nordiska rådet.

Förslag till budget för övriga samarbelsområden
fastställdes av Nordiska ministerrådet (samarbetsministrarna) den 27 mars
1985. Frågor i anslutning till detta har tidigare denna dag anmälts av
statsrådet Leijon.

1 det följande redogör jag för Nordiska ministertädets
förslag lill kultur-budget och för verksamheten 1984 i vissa frågor som
ansluter lill detta.

3.2 Verksamheten inom kulturavtalets organ under åren 1984
och 1985

En utförlig redogörelse för kultursamarbetet under år 1984
har lämnats i ministerrådels berättelse rörande det nordiska samarbetet till
Nordiska rådets 33:e session 1985 (dokument C 1/1985 i det nordiska trycket).
Jag tar därför här endast upp några huvudpunkter i verksamheten under år 1984.

Arbetsformerna i det nordiska samarbetet

Vid Nordiska rådels 32:a session antog rådet en
rekommendation (rek nr 15/1984) där ministerrådet anmodas all lägga fram
förslag rörande ministerrådets verksamhet som utredningen om arbetsformerna i
nordiskt samarbete ger upphov lill. Förslaget innebär bl. a. för
ministerrådets del alt de nuvarande båda budgetarna slås samman och att
ministerrådets båda sekretariat omorganiseras i ell gemensamt sekretariat.

En ändring av de organisatoriska formerna för det nordiska
samarbetet kräver vissa justeringar i de nordiska samarbelsavtalen som senare
kommer att föreläggas riksdagen.

1
ministerrådets förslag till Nordiska rådets 33:e session ingår förslag om
ändringar av det nordiska kulturavtalet. Innebörden härav är all det skall vara
ministerrådet i sammansättningen kultur- och utbildningsministrarna som fattar
de beslut som krävs för att förverkliga avtalels syfte. Samma ministerråd skall
tillsätta kommittéer och arbetsgrupper med särskilda uppdrag. Ministertådet
skall också låta utarbeta och fatta beslut om budgetförslaget för de
gemensamma institutionerna, programmen och verksamheterna inom en totalram som
en del av den samlade nordiska budgeten. En utförligare redogörelse för
förslaget har denna dag lämnats av statsrådet Leijon.

Prop.
1984/85:194 6

Nordisk handlingsplan för ekonomisk utveckling och full
.sysselsättning

Vid Nordiska rådets session 1985 lade ministerrådei
(finansministrarna) fram en handlingsplan för ekonomisk utveckling och full
sysselsättning för vilken siaisrädet Leijon tidigare i dag redogjort. 1 planen
förekommer två projekt vilka har direkt anknytning till det nordiska kulturella
samarbetet och vilka också förutsätts finansieras över den nordiska kullurbudgelen
för 1986.

Det ena projektet avser uppbyggnad av det s.k. NORDUNET,
ett kommunikationssystem för forskarsamverkan. Projektet avser bl. a. att skapa
bättre möjligheter för kommunikation mellan nordiska universitet och
forskningsinstitutioner. För att Nordunet-projektei skall kunna genomföras
krävs bäde resurser frän nationella källor och gemensamma nordiska medel.

Det andra projektet rör flaskhalsproblem, kopplingen
mellan utbildnings- och arbetsmarknadspolitik. En förstärkning och
modernisering av arbetsmarknadsutbildningarna år vikiig. I syfte att åstadkomma
en förbättring planeras ett projekt som består av en karlläggning av behoven
samt i ett senare led en samordning och modernisering av utbildningskapaciteten
på vissa områden. Mellan existerande nordiska organ utvecklas ett samarbete om
vuxenutbildning, bl. a. vidareutbildning av lärare på teknologiskt avancerade
områden. Nya former för samarbete mellan arbetsmarknadens parter, ulbildningsmyndigheter
och arbetsmarknadsmyndigheter bör prövas genom olika pilotprojekt.

Handlingsprogram på dalaleknologiområdet

Nordiska ministerrådet (kultur- och
utbildningsministrarna) har tillsatt en styrgrupp för den del av den nordiska
handlingsplanen för datateknologi som faller inom kulturavtalets område.
Handlingsplanen för dalaleknologi godkändes av ministerrådet i juni 1984.
Styrgruppen har startat planläggning och genomförande av en rad verksamheter
som t. ex. datateknologi i samhällsåmnen för l6-19-åringar, kunskapsförmedling 1995,
dalateknologi i undervisning i främmande språk, m. m.

Information i utlandet om de nordiska ländernas kulturliv

Samnordiska arrangemang på kulturområdet tilldrar sig ett
stort och växande intresse från utlandet. Nordiskt kullurliv har därmed fått
ökade möjligheter att bli presenterat utomlands och därigenom också bli förmål
för internationell debatt och påverkan.

Mot bakgrund av framgångarna 1983 i USA med de olika
utställningsprojekt m. m. som ingick i Scandinavia Today har den ledningsgrupp
som bildades för Scandinavia Today ombildals i syfte att fungera som rådgivande
organ i frågor som rör samnordisk kulturinformation i utlandet. Gruppen
studerar olika möjligheter att genomföra gemensamma kulturprojekt. Flera
alternativ har därvid nämnts. Bl. a. undersöks förutsättningarna för ett
nordiskt projekt i Japan.

Prop. 1984/85:194 7

Ministerrådet har vidare beslutat avsätta medel för
visning av en utställning av sekelskifteskonst i London, Dsseldorfoch Paris
under åren 1986-87.

Utbildning

1 maj 1984 träffades en överenskommelse om gemensam
nordisk arbetsmarknad för lärare i grundskolan. En arbetsgrupp med en
representant för vart och ett av de nordiska ländernas utbildningsdepartement
(motsvarande) arbetar vidare med frågan att utvidga möjligheterna till en
gemensam nordisk arbetsmarknad för vissa grupper av ämneslärare i grundskolan
och gymnasiet.

Ledningsgruppen för Nordiska samarbetet inom skolområdet
driver projekt inom flera områden inom det pedagogiska FoU-området. Ett nytt
projekt som startade hösten 1984 behandlar specialundervisningen. Med
utgångspunkt i förslag som presenterats i rapporten "En skola för
alla" har man tagil upp övergängen från grundskola lill gymnasium och
problematiken kring försummade eller avbrutna studier.

Tillsammans med Nordiska arbetsmarknadsutskottet (NAUT)
driver ledningsgruppen ett projekt om vägledning för unga vid övergång från
skola till arbetsliv.

Under år 1984 har ministerrådei beslutat lägga ned den
rådgivande kommittén för utbildning i samband med att dess ledamöters
mandatperiod löpte ut. 1 anslutning lill detta beslut har ministerrådet
beslutat bl. a. alt utveckla samarbetet avseende vuxenutbildningen.

Ministertådet har önskat bidra lill ett nordiskt samarbete
beträffande datateknologisk programvaruproduktion pä skolområdet. En särskild
grupp har tillsatts för denna uppgift. Verksamheten skall omfatta såväl
förskola och grundskola som yrkesutbildning och lärarutbildning. Arbetsuppgifterna
gäller bl. a. distribution, kravspecifikation och utvärdering av programvara.

Forskning

Nordiska forskningspoliliska rådet (FPR) har beslutat att
tillsammans med Nordiska samarbetsorganet för teknisk-vetenskaplig forskning (Nord-forsk)
genomföra ett projekt om utvärdering av pågående forskning, som skall resultera
i en metodhandbok. FPR har tagit initiativ till att den forskning som vissa av
institutionerna under kulturavlalet utför utvärderas. Det gäller Nordiska
vulkanologiska institutet (Nordvulc), Nordiska institutet för samhällsplanering
(Nordplan) och Centralinstitutet för nordisk asienforskning (CINA). Förutom
verksamhetens kvalitet kommer dessa utvärderingar bl. a. att beröra institutionernas
betydelse för forskarutbildningen samt deras samarbete med andra nordiska och
nationella organ.

Prop. 1984/85:194 8

FPR har i samråd med styrelsen för Nordiska forskarkurser
vänt sig lill universitet och högskolor samt forskningsråd i Norden med förslag
om en utvidgad försöksverksamhet med systematiserade nordiska forskarkurser.
Vidare har planering inletts av försök med nordiska kurser på bl. a. leknik-och
vårdforskningsomrädet.

FPR har inlett ett arbete med en analys av
forskningsinsatserna inom ministerrådsbudgetarna. Avsikten är att göra en
övergripande forsknings-politisk bedömning som kan nyttjas av ministerrådet i
samband med beslut om långsiktiga prioriteringar.

Under är 1984 har FPR artangerat två nordiska forskarsymposier
kring datateknologiska frågor.

Flera forskningsområden är i dag sä små eller
specialiserade all behovet av forskare är begränsat. Detla minskar
möjligheterna för varje land att bygga upp och upprätthålla en tillräckligt
omfattande forskning. Ministerrådet har därför beslutat att i kulturbiidgelen
för år 1985 anslå ytterligare medel till de de nordiska forskarkurserna
motsvarande två kurser, sä att kursprogrammet för år 1985 omfattar minst 21
kurser. Samtidigt har ministerrådet förstärkt de av forskarkursernas styrelse
administrerade stödordningarna Nordiska forskarstipendier och forskarsymposier
med 250000 DKK.

Kultur

En viktig uppgift för det nordiska kultursamarbetet är att
upprätthålla och utveckla de kulturella förbindelserna mellan de områden som av
geografiska och etniska skäl har en egen eller särpräglad kultur och det övriga
Norden.

En utredning av det åländska kullurlivet och dess
relationer lill del övriga Norden har genomförts på uppdrag av ministertådet.
Syftet med utredningen var att få underlag för en bedömning av
förutsättningarna för ett Nordens institut på Åland. Remissbehandling har
genomförts av undervisningsministeriet i Finland.

Ministertådet beslutade därefter i juni 1984 alt inrätta
ett Nordens institut pä Åland från den 1 januari 1985. Kostnaderna för driften
skall fördelas mellan den nordiska kulturbudgeten och Ålands landsskapsstyrelse.
Samtidigt har ministerrådei fastställt stadgar för institutet. Ministertådet
kommer att utse verksamhelsledare under år 1985.

Ministerrådei startade år 1983 en utredning om
utvecklingen av kulturförbindelserna mellan Grönland och det övriga Norden.
Utredningen presenterades under år 1984 och ministertådet beslutade vid sitt
möte i september att utredningen skulle publiceras och distribueras till
relevanta institutioner saml all den skulle sändas på remiss. Ministertådet
avser alt efter remissbehandlingen fatta beslut om ev. genomförande av de
förslag som presenteras i utredningen.

Prop.
1984/85:194 9

Stödet till folkrörelserna omfattar tre poster pä den
nordiska kulturbudgeten: nordiskt ungdomssamarbete, nordiskt folkbildningssamarbele
och nordiskt idrotissamarbele. Ministerrådet har beslutat - med anledning av FN:s
ungdomsår 1985 - att i kullurbudgelen för år 1985 anslå 925000 DKK utöver
ordinarie anslag till ungdomsarbetet. Ministerrådet beslutade i september 1984
all stödordningen för idrottssamarbetet frän och med är 1985 också skall
omfatta samiskt idrottssamarbete.

Stödet till samiska kulturaktiviteter av engångskaraktär
har fördubblats från år 1983 lill år 1984. Slödel uppgår nu lill 400000 DKK.
Till deua kommer att ministerrådet beslutat om en försöksverksamhet för
utveckling av det samiska kullurlivet. För ändamålet har en särskilt sakkunnig
anställts för en treårsperiod frän år 1984. För verksamheten har ytterligare
400000 DKK anvisats under år 1984. Detta innebär att det samlade stödet pä den
nordiska kullurbudgelen lill samiskt kulturliv ökats från 200000 DKK år 1983 fill
800000 DKK år 1984.

3.3 Nordiska ministerrådets förslag till kulturbudget
för år 1986

För år 1986 har i anslagsframställningar m. m. för den
nordiska kulturbudgeten begärts cirka 185 miljoner danska kr. Ministerrådei
(kultur- och utbildningsministrarna) fattade den 13 mars 1985 beslut om ett
förslag till kulturbudget för år 1986 som omsluter 160074000 danska kr.

Vissa intäkter i form av räntor och interna avgifter för
kultursekretariatet beräknas därvid uppgå till 6285 000 danska kr. Vidare har
lönekostnaderna beräknats i 1984 års nivå och den ökning av lönekostnaderna
som kommer alt ske genom nya löneavtal förutsätts bli täckt genom en reserv.
Preliminärt har denna reserv beräknats till 9792000 danska kr. Den avses också
kunna användas lill pris- och valutajusleringar.

För de institutioner och projekt som ligger i annat land
än Danmark har omräkningen till danska kr. gjorts enligt de valutakurser som
gällde den 1 november 1984. Det har förutsatts all de institutioner m. m. som
omfattas av budgeten garanteras anslag i sin huvudsakliga ulgiftsvalula
omräknad efter dessa valutakurser.

En översikt av ministerrådets budgetförslag bör fogas till
regeringspro-lokollet i detta ärende som bilaga.

3.4 F ö redragandens ö verv ä ganden

Inför den planerade sammanslagningen av Nordiska
ministerrådets budgetar och sekretariat har det från olika håll uttryckts
farhågor att kultursamarbetet skulle ges lägre prioritet i en sammanslagen orgiansialon.
Det har bl. a. funnits en oro alt kultursamarbetet skulle förlora pä att del
skapas ett gemensamt sekreteraiat.

Prop.
1984/85:194 10

Jag är i detta avseende mer optimistisk. Jag anser att den
nya organisationen kan skapa nya och bättre möjligheter att utveckla
samarbetet. Kultursamarbetet kan tillföras nya erfarenheter och får större
möjligheter att motta impulser från den övriga verksamheten. Kultur- och
utbildningssamarbetet skall självfallet också berika och stimulera övriga
sektorer av det nordiska samarbetet. Kultursamarbetet utgör en viktig
förbindelselänk mellan länderna, men det har samtidigt ett betydande egenvärde.
På väsentliga områden har även synpunkter frän företrädare för kultursamarbetet
beaktats vid utformningen av den nya ordningen.

Stora resurskrav ställs på den nordiska kullurbudgelen.
Jag vill därför erinra om vad som anfördes vid min anmälan av prop 1983/84: 181
om Nordiska ministerrådets kuliurbudget för år 1985 angående vikten av alt nya
och angelägna behov inom del nordiska kulturavialets ram tillgodoses genom
omfördelning av befintliga resurser. Nordiska rådets kulturutskott har också
vid flera tillfällen tagit upp frågan om möjligheten att göra omprioriteringar
mellan institutioner, som finansieras över den nordiska kullurbudgelen, och
mellan nordisk och nationell finansiering av vissa sådana institutioner. Vid
Nordiska rådets 33:e session i Reykjavik 1985 anförde jag bl. a. att det finns
en fara alt kulturbudgeten blir alltför låst och att budgetdiskussionerna mer
handlar om fördelning av medel till givna ändamål än prioritering och val
mellan mer eller mindre angelägna insatser.

Mot bakgrund av den beslutade sammanslagningen av budgetar,
vilket innebär att 1986 års kuliurbudget är den sista särskilda nordiska kullurbudgelen,
finns del anledning att se över möjligheterna att åstadkomma en nordisk budget
som bl. a. vad avser verksamhet som omfattas av kulturavlalet ger möjlighet
att tydligare uttrycka prioriteringar i det nordiska samarbetet.

Del bör dock samtidigt framhållas att möjligheterna till
reella omfördelningar är begränsade. En stor del av kulturbudgetens kostnader
utgörs av fasta kostnader som inte kan omfördelas med mindre man helt avvecklar
vissa verksamheter.

Vad som däremot kan göras är alt försöka skapa färte
anslagsposter på den del av den kommande gemensamma nordiska budgeten som
täcker del kulturella samarbetet. Flera anslagsposter tar i dag upp likartade ändamål.
Dessa borde kunna slås samman vilket bl. a. skulle skapa en störte rörlighet
och översiktlighet. Inom det allmänkullurella området har del byggts upp
stödordningar för praktiskt taget varje konstnärlig uttrycksform liksom för
folkbildningsrörelser och ungdomsorganisationer. En omprövning av stödet till
vissa aktiviteter kan behöva göras i syfte alt åstadkomma koncentrerade
insatser på vissa områden under vissa perioder, vilket torde vara mer
meningsfullt än en strävan att kontinuerligt läcka alla.

Jag tillstyrker för svensk del Nordiska ministerrådets
budgetförslag. Nordiska ministertådet bör inom den överenskomna ramen kunna
göra de

Prop. 1984/85:194 11

ändringar av förslaget som till följd av uppkommande
förhållanden kan krävas fram till budgetårets ingång.

Ländernas
bidrag till Nordiska ministertädets budgetar beräknas enligt en särskild
fördelningsnyckel, som fastställs för varje är. Nordiska ministertådet (samarbetsminislrarna)
har fastställt ny fördelningsnyckel för 1986 års budgetar. En redogörelse för
principerna härför har tidigare denna dag lämnats av statsrådet Leijon.
Sveriges andel av budgeten för år 1986 är något mindre än för 1985. Andelen
uppgår till 37,2%.

4 Anslagsberäkning för budgetåret 1985/86

H 5 Nordiska ministerrådets kulturbudget

1983/84 Utgift 40357089

1984/85 Anslag 46500000

1985/86 Förslag 46600000

Nordiska ministerrådets förslag till budget för år 1986
uppgår lill 153789000 danska kr., inkl. en reserv för alt läcka bl.a.
automatiska löneökningar från 1984 års nivå.

Reserven har preliminärt beräknats till ca 9,8 milj.
danska kr. Jag utgår från delta belopp vid anslagsberäkningen. I den mån detla
belopp inte är tillräckligt bör anslaget få överskridas.

Därtill kommer projekt inom ramen för handlingsplanen för
ekonomisk tillväxt och full sysselsättning, vilka är kostnadsberäknade till 4
565000 danska kr. De totala kostnaderna för kultursamarbetet för år 1986 uppgår
därmed till 158354000 danska kr.

Jämfört med 1985 års budget, till vilken anvisades 141,6
milj. danska kr., är ökningen ca 12%, varav ca 5% avser pris- och
löneomräkningar samt valulakursförändringar. De båda projekten i den särskilda
handlingsplanen för ekonomisk tillväxt och full sysselsättning medför en ökning
med ca 3%. Det framlagda budgetförslaget medger således en ytterligare aktivi-letsökning
på ca 3%.

Den svenska andelen av anslaget till 1985 års nordiska
kulturbudget beräknar jag till 37,2% av 158354000 danska kr., vilket enligt
växelkursen den I november 1984 motsvarar 46600000 svenska kr.

Medlen bör anvisas i statsbudgeten för budgetåret 1985/86.
Eftersom Nordiska ministertädets kuliurbudget avser kalenderåret 1986 torde en
del av det svenska bidraget komma alt utbetalas först hösten 1986. Regeringen
bör därför kunna medge att sådana utbetalningar som görs efter den 1 juli 1986
belastar motsvarande anslag i statsbudgeten för budgetåret 1986/87 inom den av
riksdagen godtagna ramen för år 1986.

Prop. 1984/85:194

5 Hemställan

Med hänvisning lill vad jag har anfört hemställer jag att
regeringen föreslär riksdagen att

1.
för Sveriges
del godkänna Nordiska ministertädets förslag till kuliurbudget för år 1986,

2.
lill Nordiska
ministerrådets kulturbudget för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av
46600000 kr.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens övervägenden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen alt anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.

Prop.
1984/85:194

13 Bilaga

Nordiska
ministerrådets förslag till Nordiska ministerrådets kulturbudget för
verksamhetsåret 1986 (1000-taI danska kr).

Verksamhetsområde

1985 Anslag

1986 Förslag

Utbildning

Nordens folkliga akademi Nordiskt skolsamarbete Nordiski vuxenulbildningssamarbete
Nordisk journalislkursus Nordiskt spräksekrelarial Nordiskt språk- och
informationscentrum Nordiska högskolan för hushållsvelenskap Bidrag lill
nordisk federation för medicinsk undervisning Bidrag lill Nordisk
kursverksamhet på utbildningsområdet

Forskning

Nordiskt kollegium för marinbiologi

Nordiska institutet för teoretisk atomfysik

Nordiska institutet för folkdiktning

Nordiska institutet för sjörätt

Nordiska geoexkursioner till Island

Nordiskt kollegium för ekologi

Centralinslitutel för nordisk asienforskning

Nordiski kollegium för fysisk oceanografi

Nordiska samarbetskommitlén för arktisk medicinsk forskning

Nordiska samarbetskommitlén för internationell politik

Nordiski samarbetsorgan för vetenskaplig information -NORDINFO

Nordiska forskarkurser

-forskarstipendier

-forskarsymposier

Nordiskt vulkanologiskt institut

Nordiska samarbetskommittén för acceleratorbaserad
forskning

Nordisk dokumentationscentral för masskommunikationsforskning
- NORDICOM

Nordiska institutet för samhällsplanering

Nordiskt forskningspoliliskl råd

Bidrag till nordiska sommaruniversiletel

Bidrag till Nordiska samfundet för Latinamerikaforskning

Nordiska kommitlén för öststatsforskning

Allmänkuluircll verksamliei Nordens Hus i Reykjavik' Nordiskt
teatersamarbete -gästspelsutbyte och vidareutbildning -bidrag till Nordiska amalörteaterrädet
Nordiska rådets litteraturpris Nordiska rådets mu.sikpris' Nordiski
musiksamarbete - NOMUS Nordiski samiskt insiilul

14 179

15 020

4 157

4 700

1664

1697

491

.501

1 166

1 193

1260

1.167

1972

2 257

828

1006

600

612

2041

1697

52 846

57411

1057

953

12 367

13 463

1416

1812

2011

2054

513

569

611

675

3.507

3 686

1 125

1266

1206

1347

1011

1097

4 668

5 136

4 593

4910

13,50

1517

1065

1308

3 284

3427

586

572

722

572

5 241

5 972

3 952

4 744

1629

1476

309

325

353

379

35 632

40 596

3 419

3 676

3 906

3911

484

494

405

413

0

202

2142

2LS0

5617

6062

Prop. 1984/85:194 14

Verksamhetsområde 1985 1986

Anslag Förslag

Nordiski folkrörelsesamarhele

2 740

2 995

2 164

2 207

856

873

1800

1886

5 078

6 349

364

371

0

1200

5 630

6112

0

571

385

417

191

205

214

248

237

254

0

4 565

10 355

11649

8 701

8712

10 300

10609

9600

9792

141613

158
354

-ungdomssamarbete

-folkbildningssamarbele

-idrotissamarbele

Stöd till översättning av grannlandslilleratur

Nordiskt konslcenlruni

Nordiska filmkurser

Nordiski filmsamarbete

Nordens Hus på Färöarna

Nordiska institutet pä Åland

Bidrag till Nordiska konstförbundet

Bidrag lill Nordiska författarkurser

Skandinavisk förening i Rom

Nordkalotlmuseet

Projekt inom handlingsplanen för ekonomisk tillväxt och
full sysselsättning

Sekretariatet för nordiski kullurelll samarbete

Ministerrådets dispositionsmedel

Nordiska kulturfonden

Valuta-, prisjusterings- och lönereserv

Summa

Norstedts Trycken, Stockholm 1986