Prop. 1984/85:198

Prop.
1984/85:198

Regeringens proposition

1984/85:198

om
Nordiska ministerrådets allmanna budget för år 1986, m. m.;

beslutad
den 11 april 1985.

Regeringen
föreslår riksdagen all anta de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

ANNA-GRETA
LEIJON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås all Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1986 godkänns
och att medel anvisas för Sveriges andel av kostnaderna för den verksamhet som
finansieras över denna budget. Vidare föreslås alt regeringen bemyndigas medge
att vissa åtaganden görs av Nordiska industrifonden. Nordiska ministerrådets
allmänna budget omfattar infe det nordiska kultursamarbetet. För detla finns en
särskild budget.

I Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 198

Prop.
1984/85:198

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-04-11

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden 1. Carlsson, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson,
Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Leijon

Proposition om Nordiska ministerrådets allmänna budget för
år 1986, m.m.

I prop. 1984/85:100 (bil. 5, s. 27) har regeringen
föreslagit riksdagen att. i avvaktan på särskild proposition i ämnet, till N<ndiska
ministerrådets allmänna budget för budgetåret 1985/86 beräkna ett
förslagsanslag av 83 872000 kr. Jag tar nu upp denna fräga.

1 Inledning

Nordiska ministerrådei inrättades år 1971 genom en
revision av den är 1962 ingångna samarbeisöverenskommelsen mellan de nordiska
länderna (Helsingfors-avtalel). Den 12 april 1973 ingicks ell avtal mellan de
nordiska länderna om upprättande av Nordiska ministerrådets sekretariat i Oslo.
Upprättandet av ministerrådssekrelariatet godkändes för Sveriges del av
riksdagen den 25 maj 1973 (prop. 1973:121, UU 13, rskr 245). Verksamheten vid
sekretariatet inleddes den 1 juli 1973.

I samband med upprättandet av sekretariatet skapades en
budget för den de! av ministerrådets verksamhet som administreras av
sekretariatet. Denna budget. Nordiska ministerrådets allmänna budget, omfattar
inte det nordiska kultursamarbetet, för vilket Nordiska ministerrådet i sammansättningen
kullur- och undervisningsministrarna fastställer en särskild budget. Den
omfattar inte heller de gemensamma nordiska biståndsprojekt i u-länder som
finansieras över de nordiska ländernas bislåndsbudgetar och inte heller medel
till Nordiska investeringsbanken.

Fr.o.m. år 1975 omfattar Nordiska ministerrådets allmänna
budget ett kalenderår. Medel för verksamheten under år 1985 anvisades av
riksdagen den 17 maj 1984 (prop. 1983/84:185, UU 19, rskr 319).

På initiativ av Nordiska rådet tillämpas sedan 1983 års budgeibehandling
en ny ordning för behandlingen av den allmänna budgeten. Genom denna

Prop.
1984/85:198 3

ordning, som i huvudsak gäller även för Nordiska
ministerrådets kulturbudget, har önskemålet lillgodosells alt bereda Nordiska
rådet förbättrade möjligheter alt delta i budgetarbetet och att ge rådets
medlemmar tillfälle alt debattera budgeten under Nordiska rådels session.
Härigenom uppnås också syftet alt ge de nordiska samarbetsaktiviteterna en
bättre parlamentarisk förankring och att göra den nordiska budgetbehandlingen
mer lik den nationella.

Enligl reglementet för Nordiska ministerrådets budgetar
(den allmänna budgeten och kulturbudgeten), beslutat av Nordiska ministerrådet
i juni 1983, fastställer Nordiska ministerrådet budgeten i mars under förbehåll
av de nationella parlamentens godkännande.

Den budgelprocedur som sålunda tillämpas innebär att
förslag inte kan föreläggas riksdagen inom den lid under vilken
anslagspropositioner normall ska lämnas. Motsvarande gäller för Nordiska
ministerrådels kulturbudget.

1 del följande redogör jag närmare för Nordiska
ministerrådels allmänna budget för år 1986 och vissa frågor i anslutning
härtill.

Chefen för utbildningsdepartementet kommer senare denna
dag att anmäla frågan om Nordiska ministerrådets kuliurbudget för år 1986.

En utförlig redogörelse för det nordiska arbetet har
lämnats i den berättelse rörande det nordiska samarbetet som Nordiska
ministerrådet har överlämnat lill Nordiska rådet i december 1984 (dokument C
1/1985 i det nordiska trycket). En sammanfattning av fackkapitlen i denna
redogörelse bör fogas lill protokollet i detta ärende som bilaga I.

En översikt över Nordiska ministerrådets budget för år
1986 bör fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 2.

2 Föredraganden 2.1 Allmänt

I rådande slatsfinansiella läge i de nordiska länderna har
det varit nödvändigt att göra besparingar i de nationella statsutgifterna.
Detta påverkar även del nordiska samarbetet. En gemensam uppfattning är
emellertid att del finns skäl all betrakta den nordiska budgelbehandlingen på
annat sätl än den nationella. Genom alt söka gemensamma lösningar i stället för
alt lägga ner resurser i vaije enskilt land för att lösa likartade problem, kan
en samhällsekonomisk nytta uppnås genom del nordiska samarbetet. Möjligheterna
att åstadkomma nationella besparingar genom nordiska samarbels-lösningar bör
därför tas tillvara.

På många områden är de nordiska länderna hänvisade lill
att samarbeta för att kunna hålla jämna steg med de störte industriländerna. De
nordiska länderna är vart och ett för litet för att salsa på 1. ex. forskare
och teknisk utrustning på starkt specialiserade delar av sådana vikliga områden
som

Prop.
1984/85:198 4

energiforskning och datateknologi. Den arbetsfördelning
som åstadkommits och de gemensamma satsningar som gjorts i det nordiska lörsknings-och
utvecklingssamarbetet bör föras vidare och fördjupas. Ett aktuellt exempel är
den nordiska handlingsplanen för datateknologiskl samarbete som antogs vid
Nordiska rådets session år 1984.

Dominerande i det nordiska samarbetet är f. n. frågor som
rör det ekonomiska läget och sysselsättningen. Delta är naturligt i ett läge
där man i de enskilda länderna arbetar med att få till stånd en förbättrad
industriell tillväxt och ökad sysselsättning. Genom samnordiska insatser kan
man komplettera de nationella åtgärderna och nå dessa mål.

Nordiska ministerrådei (finansministrarna) lade till
Nordiska Rådets session år 1985 fram en långsiktig handlingsplan för ekonomisk
utveckling och full sysselsättning. Handlingsplanen är ett uttryck för en höjd
ambitionsnivå i det nordiska samarbetet. Del utökade samarbetet omfattar
insatser som skall bidra till den strukturella omvandlingen i de nordiska
ländernas ekonomi och näringsliv. Härmed menas åtgiirder för alt åstadkomma en
mer rationell resursanvändning, öka den nordiska ekonomiska integrationen
mellan länderna och understödja den nationella ekonomiska politiken.
Handlingsplanen innehåller många konkreta förslag till samordnade och
förstärkta nordiska insatser. Som exempel kan nämnas:

-
investeringar i
vägar och järnvägar för att förbättra gods- och persontransporterna mellan och
genom de nordiska länderna.

-
utbyggnad mol
ett sammanhängande nordiskt elsystem.

-
införandel av
en ny utläningsordning för nordiska investeringsprojekt (UNI) knuten till
Nordiska investeringsbanken,

-
avskaffande av
handelshinder mellan de nordiska länderna,

-
samarbete på exporifrämjandeområdet,
bl. a. ökade anslag lill Nordiska projeklexportfonden,

-
induslripolitiska
samarbetet, bl. a, ökade anslag till teknisk forskning och utveckling,

-
regionalpoliiiskl
samarbetet särskilt på Nordkalotten och i Väsinorden, bl. a. upprättande av en
särskild utvecklingsfond för Västnorden,

-
marknadsföringskampanj
för främjande av turismen i Norden,

-
arbetsmarknads-
och utbildningssmarbeie bl. a. i form av åtgärder mol ungdoms- och
långtidsarbetslösheten och

-
intensifierat nordiski
samarbete på den ekonomiska politikens område och i internationella ekonomiska
fora.

De förslag som lagts fram i handlingsplanen har
kostnadsberäknats lill ca 2,7 miljarder norska kronor för perioden 1986- 1990,
varav ca 2,5 miljarder avser investeringar i vägar och järnvägar som
finansieras på nationell basis.

Av betydelse för det nordiska samarbetet är Föreningen
Nordens verksamhet och de nordiska kontakter som äger rum inom ramen för andra
folkrörelser. Härigenom stärks medborgarnas känsla av nordisk samhörighet.

Prop.
1984/85:198 5

2.2 Översyn av formerna för det nordiska samarbetet m.m.

Samarbetet i och mellan Nordiska rådet och Nordiska
ministerrådet har fungerat i sin nuvarande form i över tio är. Då samarbetet
genomgått en snabb och omfattande förändring under denna period har behovet att
utvärdera och att se över samarbetets organisation och funktion ökat. Mot denna
bakgrund tillsatte de nordiska ländernas statsministrar och Nordiska rådets
presidium hösten 1982 en parlamentarisk kommitté med uppgift att göra denna
översyn.

Vid Nordiska rådels session år 1984 diskuierads
parlamentarikerrapporten (NU 1983:9) "Arbeidsformerne i nordisk samarbeid
". Huvudpunkterna i rapporten innefattade förslag lill förstärkning av
Nordiska rådets presidium och de nordiska samarbetsministrarnas ställning saml
en gemensam budget. Rådet antog en rekommendation som uppmanade Nordiska
ministerrådet att lägga fram de förslag inom ministerrådels verksamhetsområde
som kommitténs rapport ger anledning till. En av Nordiska ministertådet
tillsall utredningsman överlämnade den 10 augusti 1984 sitt förslag i rapporten
(NU 1984:7) '"En budget - ett sekretariat?". I rapporten föreslås en
sammanläggning av de två ministerrådssekretariaten i Oslo och Köpenhamn och de
två nordiska budgetarna. Dessa förslag har under hösten 1984 diskuterats med
Nordiska rådets presidium. Nordiska ministertådet lämnade lill Nordiska rådets
session år 1985 ett särskilt ministerrådsförslag i dessa frågor. Förslaget
antogs av Nordiska rådet.

F.n. arbetar en av Nordiska ministerrådet tillsatt organisalionsgrupp
med de olika frågor som uppkommer vid sammanläggningen av minisier-rådssekretarialen
och budgetarna. Arbetet skall vara avslutat till hösten 1985. Sammanläggningen
av ministerrådssekretariaten kommer att genomföras under våren 1986. Det nya
sekretariatet kommer att förläggas lill Köpenhamn, där lokaler redan har
anskaffats. Ministerrådets budgetar sammanförs till en budget fr. o, m.
budgetåret 1987.

Till de organisatoriska förändringarna hör också
flyttningen av Nordiska industrifonden från Stockholm till Oslo.

Genomförandet av de förändringar i den nordiska samarbetsorganisa-lionen
som här skisserats bör enligl min mening medföra att den bättre kan svara upp
mot de krav som den ökade ambitionen i det nordiska samarbetet nu ställer.

En förändring i de organisatoriska formerna för det
nordiska samarbetet kräver vissa justeringar i de nordiska samarbetsavtalen.
Förslag om detta kommer senare alt föreläggas riksdagen.

Jag vill i detla sammanhang också nämna alt regeringen har
nyligen ratificerat en överenskommelse om ändring av avtalet om Nordiska ministertädets
sekretariat och deras rättsliga ställning och dess tilläggsprotokoll (prop,
1972:122). Innebörden härav är att man genomfört principen om tidsbegränsad
anställning för all personal vid minislerrådssekrelariaten i

-Prop.
1984/85:198 6

syfte att tillgodose önskemålet om en allsidig nationell
bemanning. I sammanhanget har ministerrådet uttalat att tjänstgöring vid ett
nordiskt sekretariat i relevanta sammanhang bör ses som en särskild
kvalifikation, som bör las lill vara när vederbörande återvänder hem.

2.3 Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1986

2.3.1 Allmänt

Nordiska ministerrådets allmänna budget omfattar kostnader
för 15 nordiska institutioner och ca 230 särskilda projekt. Nya samarbelsområden
har tillkommit successivt. Budgetens omslutning uppgår till närmare 212,2 milj.
norska kronor för år 1985.

Det nordiska samarbetet består i stor utsträckning av alt
nordiskt samordna nationella aktiviteter som alla länderna har intresse av.
Den nordiska budgeten skall ses som ett viktigt instrument för att gemensamt
utföra för de nordiska länderna angelägna arbetsuppgifter.

Syftet med den nordiska budgeten är inte alt tolalfinansiera
det nordiska samarbetet. De egentliga resurserna för det nordiska samarbetet är
mångdubbelt större, eftersom många projekt finansieras även med nationella
anslag. Jag ser de gemensamma nordiska medlen som eti sätl att initiera och
hålla samman nordiska samarbetsprojekl. En betydande del av finansieringen bör
ske genom att nationella myndigheter tillskjuter egna medel. Beredvilligheten
all anslå sådana nationella medel blir då ett slags test pä all den nordiska
prioriteringen överenstämmer med nationella prioriteringar och att projekten
verkligen är relaterade till de faktiska behoven. För svensk del bör detta också
ske genom alt avräkning i vissa fall sker pä nationella anslag.

2.3.2 Budget för år 1986

Mot bakgrund av bl. a. den behandling av budgeten som
skett i enlighet med den gällande budgelproceduren har Nordiska ministerrådet
den 27 mars 1985 enats om en budget för år 1986 på 272,6 milj. norska kronor. Detla
är en ökning i förhållande till år 1985 med ca 60.4 milj. norska kronor, eller
med 28%. Den reala ökningen är ca 18%.

Av utgifterna avses en del täckas genom Nordiska
ministerrådets inkomster under år 1986. Dessa inkomster består av räntor och
avgifter som de anställda vid Nordiska ministerrådets sekretariat har att
erlägga i stället för inkomstskatt i Norge. Nordiska ministerrådels totala
intäkter beräknas till ca 8,4 milj. norska kronor. Återstoden ca 264,2 milj.
norska kronor finansieras genom bidrag från de nordiska länderna.

Jag skall nu redogöra för de allmänna prioriteringar som
gjorts vid fastställandet av 1986 års budget och utgifternas fördelning på
vissa verksamhetsområden (en mer detaljerad redovisning härav ges i bilaga 2).

Del nordiska samarbetet bedrivs på en mycket bred front. Arbetslöshe-

Prop. 1984/85:198 7

len i de nordiska länderna har gjort att
sysselsättningsfrågor och möjliga ätgärder på det arbelsmarknadspolitiska och
det ekonomiskpolitiska området blivit alltmer centrala. Delta medför behov av
satsningar över större område för att samarbetets fördelar skall kunna
utnyttjas.

Bland de nya satsningarna i budgeten märks de åtgärder som
ingår i handlingsplanen för ekonomisk utveckling och full sysselsättning och
för vilka jag tidigare redogjort. Sammanlagt beriiknas för detta ändamål 38.1
milj. norska kronor, varav 16,2 milj. anslås ftir industriellt forsknings- och
utvecklingssamarbete. De största satsningarna i övrigt avser en ökning av
Nordiska industrifondens budget, turistfrågor, arbetsmarknadsåtgärder och regionalpoliiiska
åtgiirder.

För genomförandet av den dataieknologiska handlingsplanen
beräknas 27.7 milj. norska kronor. Handlingsplanen förutsätter härutöver att näringslivet
i de nordiska länderna bidrar med ett belopp som motsvarar de statliga
satsningarna. Omfattningen av insatserna blir således beroende på näringslivels
beredvillighet att medverka.

I övrigt innehåller budgeten realt ökade anslag främst
till jord- och skogsbrukssektorn för genomförandet av del nya
handlingsprogrammet på detta område.

Nordiska ministerrådet har vid fastställandet av den
slutliga budgeten beaktat de förslag om ökningar av anslagen för
socialpolitiska-, jämställdhets- och samfiirdselfrågor som framkom under
Nordiska rådets session.

Ett engångsbelopp på 5 milj. norska kronor har beräknats
för kostnader som uppkommer med anledning av sammanliiggningen av
ministerrådssekretariaten och flyttningen av Nordiska industrifonden.

De medel i budgeten som upptagits för administration och
liknande utgifter avser främst kostnaderna för Nordiska ministerrådets
sekretariat i Oslo. Dessa kostnader beriiknas till närmare 27.3 milj. norska kronor
och avser i huvudsak personalkostnader m. m. Antalet fasta tjänster vid sekretariatet
uppgår till 53.

En stor del av anslagen finansierar gemensamma nordiska
institutioner. Antalet sådana institutioner uppgår f, n. till 15, De största
anslagen beräknas för Nordiska industrifonden (45,0 milj. norska kronor).
Nordiska projeklexportfonden (10,0 milj. norska kronor). Nordiska
hälsovårdshögskolan (9.8 milj, norska kronor) och Nordiska inslitutcl för odonlologisk
materialprovning (8.9 milj. norska kronor).

Beträffande Nordiska industrifonden innebär tidigare
beslutad budget ett bemyndigande för fonden alt ingå förpliktelser utöver
tillgängliga medel för innevarande budgetår. För år 1987 krävs sådant
bemyndigande upp till ett belopp av 21.6 milj. svenska kronor och förär 1988
upp lill eU belopp av 14.4 milj. svenska kronor.

Övriga anslag avser i huvudsak olika projekt. Medlen är
avsedda för såviil pågående projekt som nya projekt under år 1986. Anslagen
fördelas f n. på ca 230 särskilda projekt inom de olika verksamhetsområden som

Prop.
1984/85:198 8

budgeten omfattar. De största anslagen beräknas för
verksamhetsområdena regionalpolitik (totalt 13,3 milj. norska kronor), energi
(totalt 8,9 milj. norska kronor), miljövård (7,7 milj. norska kronor) och
arbetsmarknad (6,9 milj. norska kronor).

Jag tillstyrker för egen del Nordiska ministerrådets
förslag lill allmän budget för år 1986. Jag föreslår att regeringen
underställer riksdagen förslaget för godkännande.

2.3.3 Sveriges andel av budgeten

Ländernas bidrag lill Nordiska ministerrådets budgetar
beräknas enligl en särskild fördelningsnyckel. Nordiska ministerrådei
(samarbetsministrarna) fastställde den 10 november 1982 regler för beräkning
av fördelningsnyckeln. Reglerna innebär att fördelningsnyckeln fastställs som
resp. lands andel av den samlade nordiska bruttonationalinkomsten (BNI) till
faktorpris. Som bas skall användas kända värden från de två senaste åren.
Fördel senaste året används preliminära värden. Fördelningsnyckeln fastställs
för ett år i sänder.

För år 1985 gäller följande fördelningsnyckel: Danmark
19,9%, Finland 18,3%, Island 0,9%, Norge 21,0% och Sverige 39,9%. Sveriges
andel av budgeten beräknades enligt denna fördelningsnyckel till totalt
83872000 svenska kronor.

För år 1986 har följande fördelningsnyckel fastställts:
Danmark 21,4%, Finland 19.4%, Island 0,8%, Norge 21,2% och Sverige 37,2%.
Sveriges andel av budgeten har således minskat något jämfört med föregående år.
Sveriges andel av de nationella bidragen till budgeten för år 1986 föreslås
därmed enligt fördelningsnyckeln beräknad till 98282400 norska kronor vilket
motsvarar ungefär lika myckel i svenska kronor. Detta innebär en ökning med
14410400 svenska kronor i förhållande till år 1985.

Medlen bör anvisas över statsbudgeten för budgetåret
1985/86. Eftersom Nordiska ministerrådets budget avser kalenderåret 1986, kan
del svenska bidraget delvis komma att behöva betalas ut efter det svenska
budgetårets utgång.

För Nordiska industrifondens bemyndigande att ingå
förpliktelser för år 1987 och är 1988 utöver tillgängliga medel beräknar jag
att Sverige skall svara för samma andel därav som för den svenska andelen av
Nordiska ministerrådels allmänna budget, dvs. 37,2% av de aktuella beloppen som
är 21,6 resp. 14,4 milj. svenska kronor. Detla motsvarar bemyndiganden på ca
8,0 milj. svenska kronor för år 1987 och ca 5,4 milj. svenska kronor förär
1988.

Prop.
1984/85:198

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen all

1.
för Sveriges
del godkänna Nordiska ministerrådets förslag lill allmän budget för år 1986,

2.
lill Nordiska
ministerrådets allmänna budget för budgetåret 1985/86 under tredje huvudtiteln
anvisa ett förslagsanslag av 98282000 kronor,

3.
bemyndiga
regeringen all medge alt stöd lämnas av Nordiska industrifonden vilket inräknat
löpande beslut för Sveriges del innebär åtaganden om högst 8000000 kronor under
år 1987 och högst 5400000 kronor under år 1988.

Ärendet bör behandlas under innevarande riksmöte.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar all genom proposition föreslå riksdagen all anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.

ti Riksdagen 1984/85:198. 1 saml. Nr 198

Prop.
1984/85:198 10

Bilaga 1

Sammanfattning av det nordiska samarbetet under år 1984
inom Nordiska ministerrådets verksamhetsområde

I det följande återges sammanfattningar av fackkapiilen i
den berättelse rörande del nordiska samarbetet som Nordiska minislerrädei i
december 1984 överiämnade till Nordiska rådet (dokument C 1/1985).

Lovgivningssamarbejdet

De nordiske justitsministre ul"holdi sammen med socialministrene
en konference i Oslo den 16.-17, februar 1984. Justitsministrene modtes pä ny
den 19.-20. juni i Island og igen den 14, november 1984 i Helsingör, Embedsmandskomiteen
for lovgivningssporgsmäl al"holdt mode i Stockholm den 3. maj 1984 og mdtes
igen uformeli i tilknytning til model den 14. november 1984 i Helsingör. De
nordiske relschefer al"holdl mode den 3. oktober 1984 i Helsingfors. Endelig
har juridisk udvalg ogjustiisminislrene afholdl fa;llesmt»de den 14. november
1984 i Helsingör.

Udover disse m0der har lovgivningssamarbejdet fundel sted
i forbindel-se med dr0ftelserne mellem de nordiske lande om påta:nkte lovgivningsini-lialiver.
Endvidere föregår der et Intensivt samarbejde mellem de representanter for de
nordiske justitsminislerier m.v.. som dellager i drtftel-serne i de forskellige
internationale organer. I almindelighed er det muligt for de nordiske lande her
at indtage en ficlles holdning, ofte med baggrund i en ensartet nordisk lovgivning
eller i nordiske dryftelser pä det pägaeldende sagsområde.

I fagkapitlet om det nordiske lovgifningssamarbejde er emnerne
lör samarbejdet inddell i 10 hovedrubrikker efter nogenlunde de samme ret-ningslinier,
som er anvendt ved inddelingen i tidligere årsberetninger. De enkelte emner er f0lgende:

-
Familieret

-
Aftaleret, k0belovgivning
og forbrugerbeskyiielse

-
Transportrel

-
Immaterialrel

-
Erstalningsret

-
Selskabsrei

-
EDB

-
Sirafferel

-
Procesret

-
Offentlig rei

Nogle enkelte emneomräder for det nordiske samarbejde skal
her frem-hatves. På familierettens område har a;gtefa;llers og samboendes formue-forhold
vaeret dröftet på to m0der i 1984. Udgangspunktet for dr0ftelserne

Prop.
1984/85:198 11

har i denne omgång sa;rlig va;rel del svenske lovudkasl, og
del ser ud til, at man nu kan nå frem til en h0jere grad af ensarlelhed end tidligere
på flere vigtige punkter, navnlig når det ga:lder den efterlevende a;gtefa;lles
stilling. Endvidere har sp0rgsmålet om kunstig befruglning va;ret gensland for dr0flelser
i nordisk regie på baggrund af et svensk lovforslag herom. Der er her enighed mellem
de nordiske lande om al fortsittie udvekslingen af oplysninger om påta;nkte
eller ivaerksatie initiativer på delte vigtige område.

Det nordiske samarbejde omkring beka;mpelsen af
narkotikakriminaliteten har va;ret gensland for dr0ftelser i 1984. Således var
delte samarbejde et aktuell sp0rgsmål ved justits- og socialminisierm0det i februar
1984 og igen ved justitsministermödet i Laugarvaln i Island i juni. Efter al
Nordisk Råd i 1984 vedlog en rekommendation om sp0rgsmålet, vil Ministerrådet
nu fremla;gge el forslag til en handlingsplan mod narkotika.

Det nordiske samarbejde omkring dataspörgsmäl er i de seneste
är foregået med en siigende intensitet. På baggrund af Ministerrådets handlingsplan
på delte område, hvori bl. a. lovgivningssamarbejdet er oppriori-lerel, har navnlig
sp0rgsmålet omkring dalakriminalilet vasret genstand for dr0flelser. Sp0rgsmålei
er således diskuterel ved el nordisk m0de i september 1984, ligesom det er
genstand for udregningsarbejder i de enkelte lande. Der er planlagt yderligere samarbejde
i nordisk regie vedr0rende delte sp0rgsmål.

Nordisk Råd opfordrede i 1984 Ministerrådet til al fremskynde
uiarbej-delsen af nye k0belove. Den arbejdsgruppe, der i 1980 blev nedsat for na;rmere
at undersöge og overveje disse spörgsmål, har afsluttet sitt ar-bejde i slutningen
af 1984. Beta:nkningen indeholder forslag til en modernisering af k0belovgivningen,
således at den ga:ldende relsenhed inden for Norden på dette område i del va;senllige
bevares. Bela;nkningen vil nu bli sendl på höring.

Konsumentpolitik

Nordiska ministerrådet (konsumentministrarna) fastställde
i maj 1984 eU nytt nordiski samarbeisprogram på det konsumenlpoliliska området.
Programmet tar bl. a. sin utgångspunkt i de ekonomiska svårigheter som har
drabbat också de nordiska länderna under slutet av 70-lalei och början av 80-talel,
i den teknologiska utvecklingens påverkan på enskilda konsumenter saml i den
internationalisering som alltmer präglar flödet av varor, tjänster och information.
Programmet syftar lill en effektivare konsumentpolitik, bättre
resursutnyttjande saml undanröjande av handelshinder, bl. a. för att undvika
fördyringar för konsumenterna.

Under 1984 har första fasen i ett utvecklingsarbete på del
hushållsekonomiska området avslutats. Ett projektprogram har lagts fram för
1985 och

Prop.
1984/85: 198 12

preliminära planer för verksamheten nordiskt och
nationellt under kommande år har presenierals.

På varudistribulionsomrädel har ett projekt om for- och
nackdelar frän konsumentsynpunkt med användande av datateknik i dagligvaruhandeln
slutförts, ett projekt om olika former för konsumentinflytande pä varuförsörjningen
har vidareförts medan ell projekt om discounl-butikers lör- och nackdelar ur
konsumentsynpunkt har startats.

Konsumentrådgivningens effekier pä enskilda konsumenter
har undersökts och ett forskningsseminarium om konsumeniinflytande har förberetts.

Gemensamma nordiska varuprovningar har under aret gjorts
beträffande kolfilterfläklar och lextilreflexer. Insatser for all utveckla metoder
för provningar har gjorts för ett antal produkter, inie minst med inriktning pä
produktsäkerhet. Arbetet har skett i nära samarbete med NORDTEST. En
probleminventering avseende förvaring och lagring av livsmedel har genomförts,

Pä produktinformationsområdet har buller från
hushållsapparater, spar-program för tväiimaskiner, möbelmärkning, märkning av flytvästar
och konsumentinformation om begagnade bilar uppmärksammats, Eti forprojekt om
konsumentinformation i databaser har genomförts.

Samarbetet kring konsumentproblem och -möjligheter i
samband med införandel av ny informationsteknologi har under 1984 koncentrerats
till bl. a. konsumentupplysning i närradio, lokal-TV och texi-TV saml lagstiftning
rörande kabelnäten.

På utbildningssidan har arbetet inriktats pä förskolan, pä
högskoleutbildningen av socialarbetare, på vidareutbildningen av konsumenimedarbeiare
och på inslagen av konsumentfrågor i universitetsutbildningen. De nationella konsumeniorganens
roll beträffande produktion av utbildningsmaterial har utvärderats.

Omfattande studier av dels konsumentproblem förknippade
med garantier, dels avtalsvillkor och praxis på sällskapsrcseomrädei har
avslutats, liksom en undersökning av behovet av lagregler m. m, vid lillbakakallande
av farliga varor och en kartläggning av postförsäljningsklubbars verksamhet.

Existerande och framtida saiellit-TV-sändningar med
reklaminslag över de nordiska länderna har kartlagts i ett annat projekt, som
också har analyserat möjligheterna lill kontroll och reglering.

Samarbete om utbildning, forskning och kultur

Den nordiska kullurbudgelen för 1984 har uppgått till
sammanlagt 137,9 milj. DKK. Förär 1985 uppgår den lill drygt 148,5 milj. DKK
(inkl. löne-, pris- och valutajusteringsreserv), vilket innebär en ökning med
7,7%. Härav utgör 4,4% automatiska ökningar och 3,3% s. k. aklivitetsökningar.

Prop. 1984/85:198 13

Ministerrådsförslagel rörande förändringar i
arbetsformerna i det nordiska samarbetet innebär en sammanläggning av de båda
nuvarande ministerrådsbudgetarna och en sammanslagning av ministerrådssekrelarialet
i Oslo och kultursekretariatet i Köpenhamn, Förslaget innehåller också förslag
till ändringar i det nordiska kulturavlalet. Innebörden härav är all det skall
vara ministerrådet i sammansättningen kultur- och utbildningsministrar som
fattar de beslut som krävs för att förverkliga avtalets syfte, utser kommittéer
och arbetsgrupper och fattar beslut om budgetförslag för området inom en
totalram som en del av den samlade nordiska budgeten.

Inom ramen för den nordiska dillahandlingsplanen har
projekt startats rörande bl. a. pedagogiska modeller för dataförmedlad
undervisning, grund- och vidareutbildning av lärare, undervisning i datakunskap
för vuxna. När det gäller grundforskning inom dalaleknologiområdet har Nordiska
forskningspolitiska rådet (FPR) tagit flera initiativ, bl.a. genom att
arrangera en serie forskarsymposier kring dataieknologiska frågor.

Mot bakgrund av framgångarna med Scandinavia Today har
ledningsgruppen för Scandinavia Today ombildals. i syfte att fungera som rådgivande
organ i frågor som rör samnordisk kulturinformation i utlandet. Flera
alternativ har därvid nämnts. Bl. a. undersöks förutsättningarna för ett
nordiskt kulturprojekt i Japan, Vidare har ministertådet avsatt medel för
visning av en utställning av nordisk sekelskifteskonst i London, Dus-seldori"och
Paris 1986-1987.

I anknytning lill arbetet med en handlingsplan för
ekonomisk utveckling och full sysselsättning (jfr Nordiska rådets rek. nr
1/1984) har man på utbildningsområdet arbetat med frågor som rör övergången
skola-arbetsliv och de därmed sammanhängande problemen kring ungdomsarbetslösheten.

Inom arbetet för en förbättrad språkförståelse i Norden är
en rad delprojekt genomförda eller igångsatta rörande läroplaner i
grundskolan, vidareutbildning av lärare i grundskolan och inom
lärarutbildningen, läromedel för grundskolan, läroplaner och läromedel för det
gymnasiala stadiet, vuxenundervisningen liksom vad gäller lärar- och elevutväxling
m. m.

Metodiskt sett har man använt en arbetsform
("nätverksmodellen"), som innebär att nationella projekt inom samma
ämnesområden och med parallella målsättningar knyts samman på nordiski plan.

Ministerrådet har under 1984 beslutat lägga ned Rådgivande
kommittén för undervisning i och med med årets utgång.

Nordiska forskningspoliliska rådet (FPR) har överlämnat
ett förslag lill handlingsprogram för den första verksamhetsperioden 1983-1986
med syfte att ange FPR:s roll i det nordiska forskningssamarbetet och att ge
underlag för en diskussion om de för samarbetet aktuella forskningspolitiska
frågorna. De kommentarer som från olika håll framförts på programförslaget är
vägledande för FPR i dess arbete.

Såvitt gäller nordiskt samarbete om vetenskaplig
utrustning har insatser

Prop.
1984/85:198 14

gjorts beträffande bl.a. etablering av ett nordiskt
spegelteleskop på La Palma i Kanarieögruppen och det nordiska termoluminiscenslaboratoriet
i Ris0 i Danmark. Överväganden har gjorts kring frågan om dalakapacitet och
anskaffning av superdatorer.

Hittills har det nordiska forskarulbildningssamarbetet
huvudsakligen bestått dels av slipendieverksamhet inom ramen för de nordiska
forskningsinstitutionerna, dels av en kursverksamhet i form av nordiska forskarkurser.
Vid en FPR-konferens i november 1983 för nordiska forskare och
forskningsadministratörer uttrycktes ell starkt intresse för att bygga ut
samarbetet, särskilt om en systematiserad nordisk forskarkursverksamhel.

Efter konferensen har FPR i samråd med de nordiska
forskarkursernas styrelse under hösten 1984 vänt sig till universitet och
högskolor samt forskningsråd i Norden med förslag om ett samarbete om en
utvidgad försöksverksamhet med systematiserade kurser. Kursverksamheten är avsedd
att utgöra en integrerad del av de nationella institutionernas verksamhet
såväl innehållsligt som administrativt och ekonomiskt.

FPR har tillsammans med NORDFORSK inlett ett samarbetsprojekl
om forskningsevaluering. Vidare har man tagit initiativ lill utvärdering av den
forskning som vissa av de nordiska forskningsinstitutionerna på kulturbudgeten
bedriver.

Slödel tiW folkrörelsernas verksamhet omfattar ire poster
på den nordiska kullurbudgelen: nordiski ungdomssamarbete, nordiski folkbildningssamarbele
och nordiskt idrotissamarbele. Mot bakgrund av en projekt-skiss från Nordiska
ungdomskommittén har ministertådet extraordinärt beviljat 925.000 DKK för
nordiska aktiviteter med anledning av FN:s internationella ungdomsår 1985.
Medlen skall gå dels till lokalt och regionalt nordiskt samarbete på
ungdomsområdet, dels till en nordisk ungdomskonferens samtidigt med Nordiska
rådels session 1985.

Till förmån för etniska och språkliga minoriteter har ministertådet
dels avsatt medel till samiska kulturaktiviteter av engångskaraktär, dels
inlett en försöksverksamhet för utveckling av del samiska kulturlivet genom alt
en särskilt sakkunnig anställts för en treårsperiod från 1984. Den sakkunnige
har knutits till Nordiska samerådets sekretariat i Ulsjoki i Finland. Ministertådet
har vidare beslutat all stödet till nordiski idrottssamarbete från 1985 också
skall omfatta samiskt idrottssamarbete.

Ministertådet beslöl i juni 1984 att inrätta ett Nordens
institut på Åland från 1985. Kostnaderna för driften fördelas mellan den
nordiska kullurbudgelen och Ålands landskapsstyrelse.

Ministertådet har tillsatt en nordisk arbetsgrupp för barn
och kultur med uppgift bl. a. att följa utvecklingen på bamkulturområdet och
alt initiera projektverksamhet m. m. Som första projekt har arbetsgruppen under
1984 etablerat en nordisk informationstjänst om barn och kultur med syfte att
skapa kontakt mellan de kretsar i Norden som arbetar med barnkultur och att
sprida upplysning om initiativ och aktiviteter lill olika nordiska och
nationella organ på området.

Prop.
1984/85:198 15

Arbetsmarknad

Der har vaeret en fortsat vsekst i beskjeftigelsen i de
nordiske lande i 1984. Derimod er vaeksten i arbejdsl0sheden, som har vjeret fortsat
siigende igennem de seneste år. kulminerei i 1984.

Tilgangen af nye arbejdspladser, som f0lge af del 0konomiske
opsving, har i voksende grad kunnet opsuge en st0rte del af tilgangen til arbcjdsmar-kedet.

Arbejdsl0sheden som helhed, hvoraf ca 1/3 omfatter unge mellem
16 og 24 år, ligger dog fortsat på et h0jt niveau, över 600.000 registrerede fuld-tidsledige
i Norden som helhed.

Samtidig fortsajtier den udvikling, hvorefter de udsatte
grupper på ar-bejdsmarkedel, unge og langtidsarbejdslöse, helastes af laengere og
flere ledighedsperioder.

I alle nordiske lande er målet om fuld sysselsa:tning blevel
faslholdt. og hvert land tilstraeber udfra nationale forudssctninger at begra:nse
udbetal-ingaf arbejdslöshedsydelser i forhoid til igangsaettelse af arbejde,
der giver beskasftigelse til ledige.

Genoprellelse af den fulde sysselsaetning vil i sammenhasng
med behovet for omstillingen af arbejdskraften krajve en udvikling af for0get
samspil mellem de arbejdsmarkedspolitiske og de ökonomisk politiske virke-midler.
I dette samspil er det af betydning, at arbejdsmarkedets parter indgår i et samarbejde
med arbejdsmarkedsmyndighederne.

Derudover kraeves et udvidet nordisk og intemationall samarbejde
om samordningen af politik og virkemidler, der undersl0tler bekaempelsen af arbejdsl0sheden,
der i den vestlige verden som helhed fortsat udvikles i ugunstig retning.

El vigiig grundlag for samarbejdet på det nordiske plan er
overenskom-sten om det feelles nordiske arbejdsmarked. som fra den 1. august
1983 har vseret gjeldende for alle de nordiske lande.

Som opf0lgning på overenskomsten og relningslinierne for samarbejdet
mellem arbejdsformidlingskontorerne, som trådte i kraft samtidig med overenskomsten,
fremlsgges i 1985 et nyt samarbejdsprogram på arbejds-markedsområdel. Derudover
har det nordiske arbejdsmarkedsudvalg (NAUT) ivaerksat en rjekke udredningsprojekter
og andre facllesnordiske tillag, som underst0tier det direkte samarbejde mellem
de nationale ar-bejdsmarkedsmyndigheder.

Af stor betydning har projektet om arbejdslöshedens omkoslninger,
som NAUT har gennemf0rt i samarbejde med Embedsmandskomiteen for valu-tasp0rgsmål
og finansielle spörgsmål. Projektels udredninger er indgået i det fortsatte arbejde
med en nordisk handlingsplan for 0konomisk udvikling og fuld sysselsaetning. 1
handlingsplanen indgår derudover en raekke arbejdsmarkedsprojekter.

Projekterne har til formål at ivaerksaelte fors0g med henblik
på udvikling af nye virkemidler i arbejdsmarkedspolitikken og effektivisering
af de

Prop.
1984/85:198 16

igangvxrende tillag, herunder udvikling af nye samarbejdsformer
mellem arbejdsmarkedspolitikkens virkemidler og andre politikområder.

1 1984 har Ministerrådet endvidere blivet enig om en
nordisk overens-komst om ydelser ved arbejdslöshed. Den endelige lekst er
vedlagt Ministertädets meddelelse i anledning af Nordisk Råds rek, nr.
14/1984,

Arbetsmiyö

Del nordiska samarbetet på arbetsmiljöområdel styrs av ett
samarbetsprogram. Programmet har reviderats under år 1984. I det nya
programmet drar ministerrådet upp riktlinjerna för det kommande samarbetet inom
tolv prioriterade samarbetsområden. Sambanden mellan den tekniska utvecklingen,
arbetsmiljön och arbetsmiljöpolitiken är genomgående teman i programmet.

Arbetet med att ta fram underlag för bestämning av
yrkeshygieniska gränsvärden har drivits vidare under år 1984. Andra större
forskningsprojekt har rört bl. a. bekämping av arbetsolycksfall och
förebyggande av förslitningsskador som orsakas av fysiska belastningar.

Samarbetet mellan tillsynsmyndigheterna har främst gällt harmonisering
av föreskrifter och samordning av produktkontroll. En utredning har startats
för att förbereda en eventuell institutionalisering av verksamheten vid
Samnordiska dokumentationscentralen för arbetsmiljö (SDA).

Ett antal projekt har drivits inom det dataieknologiska
området. Ett av projekten har rört personsäkerhei vid arbetsprocesser som styrs
med hjälp av mikroprocessorer. Ett annat har belyst hälsorisker vid.
bildskärmsarbete. Del senare projektet har resulterat i en koncentrerad
översikt över forskningen och forskningsresultaten på området.

Samarbetet om arbetstidsfrågor kommer i framtiden alt
bedrivas tvär-sektoriellt inom ministertådsorganisationen.

Socialpolitik

Till grund för Nordiska ministertädets verksamhet inom
social- och hälsovårdsområdet ligger det reviderade samarbetsprogram, som fastställdes
i augusti 1982. Samarbetet bedrivs dels inom de fem permanenta institutionerna

-
Nordiska
hälsovårdshögskolan (NHV)

-
Nordiska
institutet för odontologisk materialprovning (NIOM)

-
Nordiska
läkemedelsnämnden (NLN)

-
Nordiska
nämnden för alkohol- och drogforskning (NAD)

-
Nordiska
nämnden för handikappfrågor (NNH), dels i form av projektverksamhet.

Under året har ministerrådet låtit utvärdera NHV:s
verksamhet. Utvärderingsrapporten är för närvarande föremål för
remissbehandling och diskussion bland berörda parter.

Prop.
1984/85:198 17

NIOM:s arbete fortskrider planenligt inom områdena
standardisering, materialprovning, forskning och upplysningsverksamhet.

NLN;s verksamhet inom läkemedelsregislreringsområdet har
bl.a. resulterat i gemensamma nordiska riktlinjer för
registreringsansökningar.

En arbetsgrupp under NAD har avgivit en rapport angående
forskningsresultat kring cannabismissbruk och dess skadeverkningar.

Del datorbaserade informationssystem - Nordiski hjälpmedelsreigster
- som NNH utvecklat i samarbete med nationella samhällsorgan togs i drift i
januari 1984.

En ny utgåva av den periodiska publikationen
""Social trygghet i de nordiska länderna" har utgivits under
året som ett resultat av Nordiska socialslatistikkommitiéns (NOSOSKO) arbete. NOSOSKO
har även utgivit en rapport om samspelet mellan beskattning och sociala
förmåner.

Nordiska medicinalstatistikkommitténs (NOMESKO)
projektverksamhet vad gäller bl. a. informationssystem inom primärvården har
vidareförts.

Projektverksamhet bedrivs för övrigt inom flertalet av de
delområden som anges i samarbetsprogrammets operativa avsnitt. Verksamheten omspänner
så vill skilda områden som hälsofostran i grundskolan samt åtgärder inom
service- och bostadssektorn för äldre. Flertalet projekt inleddes år 1983 och
kommer all avslutas under år 1985.

Undantag utgör bl. a. den försöksverksamhet med utbildning
av personal för dövblinda som övergår i permanent form fr. o. m. årsskiftet
1984-1985. Nordiskt utbildningscenter för dövblindpersonal nyinrällas vid denna
tidpunkt som dotterinstitution till NNH och skall utöver sin huvudfunktion
fungera som resurscentrum för dövblindarbetet i Norden.

Bland pågående förstudier kan särskilt nämnas den som
gäller forskning kring välfärdsstaten. Inom huvudprojektet föreslås ett antal
överordnade problemställningar som gäller t. ex. förhållandet mellan
välfärdsstaten och samhällsekonomin bli belysta.

Miflbeskyttelse

Miljöministrene vedtog i 1983 program for nordisk samarbejde
om milj0-beskyttelse 1983-1987. Arbejdel i 1984 har vasret praeget af igangsastning
af aktiviteter inden for det nye samarbejdsprogram. Del gaelder feks. på priorilerede
områder som luftforurening, kemiske sloffer og produkter, naturvaern og st0jbekaempelse.

Verden står idag över for en raekke meget alvorlig miljö- og
ressource-problemer. bl. a. nedbrydningen af atmosfärens ozonlag, sur nedb0r, spredning
af farlige kemikalier og 0rkenspredningen. Der er udarbejdei et debatoplaeg (NU
1984:4) om årsagerne hertil, ögom hvordan de nordiske lande kan medvirke til at
rette op på disse forhoid. Der vit fremover blive arbejdel videre med en koordineret
indsats fra de nordiske lande med hensyn til globale miljö- og ressourceproblemer.

Prop. 1984/85:198 18

De nordiske lande har i 1984 iva;rksal el saerligt
projektprogram pä luftforureningsområdel, som skal gennemföres över tre år. Det
omfatter såvel langtransporteret luftforurening som luftforureningsproblemer i byerne
og samarbejde med hensyn til den administrative slyring på området. Hensigten
er bl. a. at forsta;rke de nordiske ländes kompetance og dermed den förende
position faglig set, som de har indtaget på luftforureningsområdel.

Indenfor ECE-konventionen om graenseoverskridende luftforurening
i Europa, har de nordiske lande va;re iniliativiagende til en aftale om at begranse
udslippet af svovldioxid med mindst 30% f0r 1993. Indlil nu har 20 lande tilsluttet
sig dette forslag. Der arbejdes videre med effektundersö-gelser og konkrete aftaler
om begraensning af svovldioxid.

En fa;lles nordisk målsaetning över for udsi0dningsgasserne
- bilavgas-serne - fra inotork0rel0jer dr0fledes af de nordiske milj0ministre
på et m0de i februar. Der var enighed om, at de nordiske lande så snart som muligt
bör skaerpe kravene til forurenende udslip fra k0rei0jer, og al forholdene b0r laegges
til rette for at blyfri benzin bliver tilgaengelig i de nordiske lande. Der var
ogr.å enighed om al de nordiske lande skal samarbejde om at påvirke resten af
Europa. Der arbejdes videre med at opfylde denne målsastning og sigles mod internationale
aftaler om sksrpede emis-sionsgraenser.

Også på stöjområdet har de nordiske milj0ministre i februar
vedtaget al fastholde en st0jgra:nse på 80 dB(A) for alle typer af motork0ret0jer.
For at gennemf0re denne målsaetning med hensyn til tunge k0rel0jer vil de nordiske
lande i fasllesskab gennemf0re de n0dvendige udredninger.

Flyselskaberne i Norden vil i l0bet af den kommende lO-års
periode skulle udskifte store dele af den eksisterende flyflåde. Man har derfor
taget mulighederne for at kunne påvirke udskiftningstidspunkt og flytyper op,
med henblik på al reducere stöjbelastningen. Der overvejes en henven-delse fra milj0minislrene
til flyselskaberne om et naermere samarbejde.

De nordiske ländes systemer for klassificering og maerkning
af kemiske stoffer og produkter er fortsat forsögt harmoniseret for at undgå hindringer
for handel mellem landene, og for at håndteringen i virksomheder og hos forbrugerne
bliver mere sikker. Der er indledi et samarbejde med repra:-senlanter fra arbejdsmilj0myndighederne
om el forslag til aftale om ud-veksling af information af oplysninger om kemiske
stoffer og produkter. Behovet herfor er stort, og der kan spares store ressourcer
ved at kende nabolandenes vurderinger og oplysninger.

De nordiske principper for beskyltelse af iruede dyr og planter
anvendes nu i alle de nordiske lande. En omfattende planlaegning af natur- og kullur-landskabet
finder sted i de nordiske lande i disse år. Det bliver mere og mere klart, at naturvaernhensynene
må indarbejdes i arealplanlaegningen og disponering for at blive tilgodeset på bedst
mulig made. Til dette formål kraeves gode plantegningsredskaber. Som supplement
til del arbejde. som

Prop.
1984/85:198 19

er udf0rt vedr0rende naturiandskabet, er ivajrksat et sl0rre
opfölgnings-projekl speciell angående behandlingen af kulturlandskabet.
Projektet som l0ber til og med 1986 har rådgivende arbejdsgrupper og udvalgte modelom-råder
i alle de nordiske lande.

Embedsmandskomilléen for milj0beskyllelsessp0rgsmål har i
1984 haft forberedende arbejdsgrupper nedsat på fölgende sagområder: forskning og
slyring af projekterne om milj0effekter ved energiproduktion, vand- og afl0b, luftforurening,
sl0j, genanvendelse og affald, produktkontrol (kemiske produkter) naturvaern og
friluftsliv og milj0dala. Milj0sekloren har i 1984 rådet över samlet 8.134.000 NOK
på Ministerrådels almene budget.

Jämställdhet

Jämställdhelsulskottel har lill uppgift att koordinera del
nordiska samarbetet på jämställdhetsområdet på grundval av del program som anlogs
år 1978 av ministerrådet och som reviderats under år 1982. Programmet anger följande
huvudområden för samarbetet: arbetsliv, social- och familjepoli-lik,
utbildning, boende- och samhällsplanering samt deltagande i del politiska
livet och samhället i övrigt.

Under år 1984 har 1.283.000 NOK beviljats för sammanlagt
tio projekt, varav 203.000 NOK ur budgetreserven. Den indikativa ramen för 1985
är 1.150.000 NOK.

Under våren 1984 inledde jämslälldheisulskottel en
utvärdering av del nordiska samarbetet påjämställdhelsområdet 1978-1983.

Det hittillsvarande resultatet av utvärderingen
presenterades vid ett ministertådsmöte (jämställdhelsministrarna) den 2 maj
1984 i Göteborg. Vid mötet deltog även Nordiska rådets social- och
miljöutskotts ordförande och sekreterare.

De två viktigaste verksamheterna under året har varit
planeringen och genomförandet av den nordiska förberedande konferensen den 2-4
maj 1984 i Göteborg inför FN:s kvinnokonferens i Nairobi 1985. Vidare avses här
planeringen av ett flerårigt tvärsekloriellt projekt, vars syfte är att pröva
olika modeller för alt bryta den könssegregerade arbetsmarknaden i en region
eller kommun i vart och ett av de nordiska länderna. Del sistnämnda projektet
diskuterades vid det nämnda ministertådsmötel.

Dessutom pågår projektverksamhet under alla de andra
huvudområden, som nämnts ovan.

Jämställdhetsutskottet har i år bett samtliga ämbelsmannakommittéer
au lämna en redogörelse för hur jämställdhetsaspekten har beaktats inom de
olika sektorerna under de senaste två åren samt för kommittéernas planering
härvidlag i den närmaste framtiden. Svaren på denna förfrågan redovisas i
bilaga 1 till ministerrådets verksamhetsberättelse för 1984.

Prop.
1984/85:198 20

Livsmedelsfrågor

Det permanente nordiske utvalg for naeringsmiddelsp0rsmål (NUN)
under Nordisk Ministerråds stedfortrederkomité har ansvaret for det nordiske samarbeidet
på na;ringsmiddel- og ernaeringsomrädel. NUN ble oppret-tet i 1980 og de förste
samarbeidsprojekter ble startei opp i 1982.

Virksomheten under NUN har i 1984 omfattet 12 samarbeidsprosjekter
fordelt på områdene lovgivning og adminislrasjon, kosthold og ernairing, nasringsmiddeltoksikologi
og kontroll og analyser av naeringsmidler, Be-vilgningen över Ministerrådets budsjelt
har i 1984 vasrt 648.000 NOK.

Prosjektgruppene har blant annet utredet muligheter for å samordne
relningslinjer/bestemmelser for mikrobiologisk kvalitet av matvarer. for å regulere
helsekoslprodukter og for å samordne kontrollen med importerte matvarer. Det arbeides
med å uivikle el effektivt internordisk varslingssy-stem for informasjon om
matvarepartier som avvises for import. Översikt över de nordiske lands bestemmelser
om merking av ferdigpakkeie matvarer og om tilsetningsstoffer til matvarer er utarbeidet.

Det arbeides fortsatt med å uivikle et nordisk datanett (NORFOODS)
for informasjon om innhold av nasringsstoffer, energi m. v. i de vikiigsle matvarer
og malreller. Nordiske kostholdsforskere har utarbeidet en rapport om metoder
i koslholdsundersökelser med sikte på en större grad av standardisering av slike
undersökelser i de nordiske land. I 1984 er det også forelatt en utredning om kosthold
og ernaering blant barn i alderen 1-2 år. Det arbeides kontinuerlig med å vurdere
de nordiske anbefalinger for emasringsmessig sammensetning av kostholdet.

NUN har i 1984 fåll gjennomf0rt en utredning om Nordisk Metodikko-mité
for Livsmedel, der også komitéens organisasjon og finansiering blir ber0rt.
Forslag til en nordisk arbeidsdeling av sasrlig ressurskrevende analyser av matvarer
er utarbeidet av en prosjektgruppe under NMKL.

Transport, kommunikation och trafiksäkerhet

Enligt den nordiska iransportöverenskommelsen har Nordiska
ämbets-mannakommiltén för transportfrågor (NÄT) lill uppgift all följa
utvecklingen inom området och ta fram samarbetsuppgifter som med fördel kan
studeras i ell nordiski perspektiv.

Ämbelsmannakommittén bistås av Nordisk kommitté för
iransport-forskning (NKTF) som har lill uppgift att koordinera och stimulera
transportekonomisk forskning i Norden.

Under 1984 igångsattes projektet "Näringslivels
transportkostnader", där avsikten är att skaffa fram kunskaper om
transportkostnadernas betydelse och sammansättning samt om hur kostnaderna
skulle kunna reduceras. Vidare startades projektet "Samfärdselpoliliken i
de nordiska länderna" där resultatet väntas vara till hjälp vid bedömning
av trafikpolitikens utveckling i länderna.

Prop.
1984/85:198 21

Vidare har man arbetat med en sammanställning av nordisk
transport-statistik och i samband härmed har NÄT och NKTF beslutat att en sådan
statistik bör uppdateras regelbundet med två lill tre års mellanrum.

Tyngdpunkten i NÄT:s projektverksamhet förflyttas medvetet
från väg-lekniska frågor lill det iransportekonomiska området samtidigt som man
satsar på flera men mindre projekt. En sådan budgetering ger större möjligheter
lill att tidigt kunna ta upp aktuella ämnen.

Nordiska trafiksäkerhetsrådet (NTR) är ett kontakt-, koordinenngs-
och planeringsorgan inom trafiksäkerhelsseklorn i de nordiska länderna. NTR
bistås i sitt arbete av tre permanenta samarbetsorgan. Nordisk bilteknisk kommitté
(NBK), Nordisk kommitté för trafiksäkerhelsforskning (NKT) och Nordisk kommitté
för vägtrafiklagsiiftning (NKV).

Under 1984 har NTR lämnat ett förslag lill de nordiska
regeringarna om en ny överenskommelse om körkort och registrering av motorfordon
m. m.

NTR:s projektverksamhet har under året omfattat projekten
"Cyklande barns trafikrisiko", "Internordisk användning av olycksdata",
"Evalue-ringsmetoder i trafikundervisningen'" samt forskningsprogram
om tunga fordon och trafiksäkerhet, molorcyklisters säkerhet och trafikonyklerhet.
Under året har vidare publicerats rapporter om tidigare slutförda projekt, bl.
a. fyra rapporter om seminarier som avhölls under Nordiska irafiksä-kerhetsåret
(NTÅ 83) samt rapporterna om trafikonykterhet i Norden och om säkerhet för barn
och vuxna i personbilars baksaten.

Förutom dessa delar av ämbeismannakommitténs och irafiksäkerhetsrå-dets
verksamhetsfält har samarbete förekommit också inom flygsäkerhets-området,
sjöfartssäkerhetsområdet och om säkerhet för lågtrafiken. I ministerrådets
årsberättelse redogörs också för det organiserade samarbetet mellan postverken
(NORDPOST) och för det telesamarbete som bedrivs inom de nordiska lelekonferenserna
(NORDTEL).

Turisme

Kampanjen "'Reis i Norden"' ble avsluttei i 1984
gjennom oppirykking av en katalog i 400.000 eksemplarer og pä 4 språk.
Katalogen inneholder bl, a, almen informasjon om de nordiske land, "'off-season"-tilbud,
ulike rabatter samt lilstelninger som höides.

Prosjektet om turismens långsiktige sosiale, miljpmessige og
okono-miske konsekvenser ble avsluttei gjennom Äland-seminaret som fant sted i mai
1984.

En ny utgave av handboken Reiseliv i Norden utkom i 1984,

Et seminar om kultur og turisme ble holdt i november 1984.
På basis av rekommendasjoner fra seminaret vil luristutvalgei vurdere yiierligere
prosjekler innenfor kultur- och tunsmeområdet.

1 1984 ble det gjennomf0rt en samnordisk markedsunders0kelse
av Frankrike.

Prop.
1984/85:198 22

Turislut valget har i sin virksomhet i 1984 s0kt å dreie prosjekt
virksomheten i retning av å sette turisten/konsumenten sierkere i sentrum.
Utvalget har som f0lge av delte gjennomgått turistprogrammet for å vurdere
behovet for endringer i delte. Utvalgei har konkludert med al en dreing av prosjektvirksomheten
ikke kommer i konflikt med det nåva:rende program og har av denne grunn ikke
funnet det n0dvendig å revidere delte.

Turistulvalgel har i sin virksomhet lagt saerlig vekt på gjensidig
orientering om inlernasjonale og nasjonale luristsp0rsmål. OECD's arbeid med eU
nytt felles turistinstrument og EF's arbeid for en felles turistpolitikk har vaert
de vikiigsle inlernasjonale sp0rsmål i denne förbindelse, mens Sveriges nye
forslag om turist- og rekreasjonspolitikk stod senirali blant de nasjonale sp0rsmål.

Finans- och valutapolitik m. m.

Uppföljningen av Nordiska rådets rekommendation nr 1/1984
om en nordisk handlingsplan för ekonomisk utveckling och full sysselsättning
har under 1984 stått i centrum för del nordiska samarbetet på det ekonomiskpolitiska
området. Arbetet på en sådan handlingsplan har bedrivits i en särskild
arbetsgrupp på statssekreterarnivå. Ett minislerrådsförslag om en handlingsplan
enligl önskemålen i rekommendationen kommer alt föreläggas Nordiska rådets 33:e
session.

Inom ramen för överiäggningarna om en nordisk
handlingsplan har man bl.a. diskuterat möjligheten alt göra sådana gemensamma
nordiska kon-junkluröversikler, som Nordiska rådet tidigare har framfört
önskemål om. Finansministrarna beslöt vid sitt möte den 24 oktober alt sådana konjunk-turöversikter
fr. o. m. 1984 skulle sammanställas av den nordiska konjunkturexpertgruppen.
Den första konjunkiuröversiklen av denna typ har under hösten 1984 överlämnats
lill Nordiska rådet i särskild ordning för behandling vid rådets utskottsmöten
i november.

Ämbelsmannakommittén för valutafrågor och finansiella
frågor (NÄVE) har, vid sidan av de iradiiionellla arbetsuppgifterna avseende
förberedelser för del nordiska agerandet i Internationella valutafonden, också
diskuterat förutsättningarna för kapitalliberalisering i Norden i relation till
de nordiska ländernas internationella förpliktelser, i synnerhet åtagandena
inom OECD:s ram.

NÄVF har vidare satt igång regelbundna genomgångar av
vidtagna eller planerade valularegleringsålgärder i de nordiska länderna.
Bakgrunden lill dessa genomgångar är att finansministrarna gett kommiltén i
uppdrag att hålla frågan om kapiialliberalisering på dagordningen.

I sill yttrande över ministerrådets berättelse lill 1982
års rådssession framförde Nordiska rådet önskemål om förbättrad statistik över
kapitalrörelserna, särskilt invesleringsströmmarna, mellan de nordiska
länderna. NÄVF presenterar i anslutning härtill nu en rappori om harmonisering
och

Prop. 1984/85:198 23

förbättring av statistiken över kapitalrörelser i Norden,
Rapporten återfinns som bilaga 2 till ministerrådets verksamhetsberättelse för
1984,

Industripolitik

Nordisk ministerråd (industriministrene) vedtok i 1982 en
ny arbeidsplan for del industnpolitiske samarbeidet. Flere av arbcidsoppgavene
var av långsiktig karakler, bl. a. tiltak for å lene industnelt samarbeid og bedrifts-eiableringer
över grensene i Norden. Arbeid med sikte pä å gjennomföre n0dvendige lovendringer
i 1985 pågår i Finland, Norge og Sverige. Danmark har allerede £jennomf0rt omfattende
liberaliseringer på dette området,

Foruten arbeidet med disse oppgavene har en del andre sp0rsmål
vaert aktuelle i löpet av året, bl. a. beregning av ståtlige st0tteordninger
til industrien og forslag til ny låneordning i Nordisk Invesleringsbank. Det er
nedsatt en arbeidsgruppe som skal sludere ståtlige sl0tteordninger til industrien
i de nordiske land. Gruppen skal presentere sin rapport i februar 1985. Den vil
omfatie forslag til områder der det b0r företas na;rmere analyser for å identifisere
ordninger, som kan ha forvridende effekter på samhandelen og del induslrielle samarbeidet
i Norden.

Fra et induslripoliiisk synspunkt er det spesielt vikiig
med en forsterk-ning av det nordiske tekniske FoU-samarbeidet og Nordens rolle
som hjemmemarked. Samarbeidet på disse områdene blir ansett å va:re del som i fyrste
rekke kan bidra til å styrke de nordiske lands industri og bedre den inlernasjonale
konkurranse-evnen.

Ministerrådet (industriministrene) vedtok i 1983 et prinsipprogram
for teknisk FoU-samarbeid. Rapporten inneholder en rekke forslag til pro-sjeki-samarbeid,
som hovedsakelig skulle gjennomf0res ved 0ket samarbeid mellom nasjonale organer.
Rapporten ble positivt moltatt på Nordisk Råds sesjon i 1984, men spesielle midler
for realisering av programmet kunne da ikke stilles til disposisjon över de
nordiske budsjetter. Ministerrådet har imidlertid senere i 1984 besluttei at 5
mill. NOK av de midler, som for 1985 var bevilgel til den nordiske
handlingsplan på dalaleknologiområdet, kan benylles til igangsetielse av det
tekniske FoU-programmet.

Innen den nordiske handlingsplan pä dalaleknologiområdet
er det ved-tati reiningslinjer for programmet for industriell forskning og uivikling
på dataområdet. Programmet har i 1985 en ramme på 15 mill. NOK. Som et delprosjekt
under datahandlingsplanen ble det i august 1984 holdt en kon-feranse for å belyse
mulighetene for et nordisk samarbeid om lilgang på komponenter til data- og elektronikkindustrien.

Viktige samarbeidsorganisasjoner på industrisektoren innen
Nordisk Minisiertåd er bl. a. Nordisk Industrifond og NORDTEST. Samarbeidsorganisasjoner
av viktighel ulenfor Nordisk Ministerråd er bl.a. Nordisk

Prop. 1984/85: 198 24

Investeringsbank, NORDFORSK, Nordisk induslrialiseringsfond
for Island og Fondet for svensk-norsk industriell samarbeid.

Pä prosjektsiden er det flerärige samarbeidsprosjekiei
""Geologisk samarbeid på Nordkalotten" f0rt videre etter planene,
Arbeidsprogrammet går över 6 år, og vil bli avsluttei med et iniernasjonali
symposium i 1986. Forel0pige resultaler av prosjektet blir allerede benytiel av
bergverksin-dustrien i de nordiske land. Etter anbefaling fra embetsmannskomiléen
vil del med midler fra nordisk budsjelt dessuten finansieres et forprosjekt om
nordisk underleverand0rbase.

Energipolitik

Med henblik på iniensivering af det nordiske energisamarbejde
vedtog de nordiske energiminislre den 9. februar 1982 en arbejdsplan for det fremtidige
samarbejde. Endvidere godkendle energiministrene i november 1982 rapporten
"Nordiskt samarbete om olja och gas", hvori der udpeges en ra:kke samarbejdsområder
inden for olie og gas området. Med udgangs-punkt i disse beslulninger har
Nordisk embedsmandskomiie for energipolitik igangsal et praktisk samarbejde på
en raekke af de udpegede områder.

Således har der i en årta;kke va;ret et nordisk samarbejde
inden for energiforskning. Dette har bl.a. f0rt til koordinering af den sl0tte
de nationale myndigheder yder lil energiforskning, el fatlles registreringssystem
for alle nordiske energiforskningsprojekter (registreringen sker på EDB) og
katalogisering af specialkurser inden for olie- og gasområdet i Norden.

Del hidtidige arbejde har vist, at der er behov for en udbygning
af det nordiske energiforskningssamarbejde, bl. a. del inslitutionelle samarbejde.
Der laigges derfor op til et samarbejde på h0jere niveau, gennem et Nordisk energiforskningsudvalg.
Af samarbejdsområder kan allerede nu Ucevnes olieteknologi, oliegeologi, fjernvarme,
kulteknologi og bioenergi.

Inden for olie- og gasområdet har der gennem el par år vaerei
el nordisk samarbejde, primasrt baseret på informationsudveksling. Således er
der på gasområdel elablerei en Nordisk Informationsgruppe om gasspörgsmål.
Gruppen har som medlemmer redpra;sentanler for de statslige selskaber. I
gruppens m0der deltager også embedsma;nd fra energiminislerier/-depar-tementer.
Udover informationsudveksling har gruppen også mulighed for mere detaljerede vurderinger
af konkrete spörgsmål.

I 1983 nedsatles en anden gruppe. Nordisk Kontaktgruppe
for olie- og gassp0rgsmål i Nord. Kontaktgruppen skal varetage nordiske samarbejds-aspekier
i förbindelse med den fortsatte udvikling af peiroleumsvirksom-heden udenfor
Nord-Norge.

Inden for det seneste år er der igangsal samarbejde inden
for ofl-shore forsikring. Udgangspunktet for delte samarbejde var el seminar om
off-shore forsikring. Hensigten med seminaret var al belyse sp0rgsmål og

Prop. 1984/85:198 25

problemer
inden for off-shore forsikring, der på forskellig vis ber0rer olieselskaber, forsikringsselskaber,
en raskke myndigheder og andre enga-geret i olie- og gassekloren.

Endvidere
er der ved at blive udarbejdei en rapport der vedr0r kortlaeg-ning af
raffineringsindustrien i Norden og handel med olieprodukter över de nordiske landegrtrnser.

På
området energi0konomisering er der et omfattende samarbejde ved-rörende energiökonomisering
i industrien.

Der
er endvidere elablerei samarbejde inden for energiplanlasgningsom-rådet, el-samarbejdel
og fjernvarme.

Information
som et selvstasndigt samarbejdsområde har også fået en stcerkere pläds for at sikre
at kendskabet til initialiver og resultaler på energiområdet får en st0rte udbredning.

Handelspolitik

Det
viktigste sp0rsmål innenfor det handelspoliliske samarbeidet har vaert oppf0lgingen
av "Norden som hjemmemarked" og da sa:rlig det pågående arbeid når
det gjelder å bygge ned ikke-tollmessige handelshind-ringer i inter-nordisk
handel.

De
forslag lil oppf0lgingstiltak som er lagt fram så långt kan sammen-faties til:

-
förenkling av formalilelene og prosedyrene
på nordisk basis når del gjelder opprinnelsesreglene,

-
förenkling av de generelle tollprosedyrebeslemmelsene,

-
nedsettelse av en sasrlig ekspertgruppe
som skal se naermere på ulike tekniske handelshindringer (förskrifter,
standarder),

-
naermere studering av ulikheter
i de nordiske lands regler for sanitaerma-teriell, poslforsendelser og campingvogner,

-
i samarbeid med Nordisk embedsmannskomitte
for samarbeide innen byggsekioren gjennomgå en rekke konkrete handelshindringer
på byggområdet med tanke på å s0ke mulige I0sninger.

På
basis av de nasjonale kartleggingene av ulike handelsehindre vil yiierligere
förslag lil oppf0lgingstiltak bli fremlagl.

De
nordiske utenrikshandelsminislre m0ttes i november 1984. Det videre arbeidet
med ikke-tollmessige handelshindringer ble underslreket i denne förbindelse.

Samarbeidet
når det gjelder förenkling av handelsprosedyrer har fortsalt. Hovedprosjektet DEDIST
(elektronisk överföring av dokumenler) er nå klar til presentasjon for brukere.

Del
har vaert en slerkl 0kende interesse for Nordisk Prosjekteksport-fonds virksomhet
som organ for å fremme nordisk samarbeidsprosjekter på eksportområdet. Fondet
har fram lil august 1984 hatt 99 prosjekts0k-

Prop.
1984/85:198 26

nåder til behandling hvorav 51 prosjekt er bevilgel st0Ue
på tilsammen 7,8 mill FIM.

Nordisk Investeringsbanks prosjektinvesteringslåneordning
er kommet i gäng og pr. juni 1984 er 6 lån innvilget til et samlet belöp av
43,5 mill SDR (tilsvarende ca. 365 mill. NOK).

Regionalpolitik

Den regionala utvecklingen karaktäriseras i dag av nya
fenomen som ställer regionalpolitiken i Norden inför ändrade förutsättningar.
Med undantag av Island, Grönland och Färöarna ökar befolkningen i de nordiska
länderna allt långsammare. 1 många regioner där befolkningsutvecklingen varit
positiv, har sysselsättningstillfällena inte ökat lika snabbt och del har
uppstått en oLalans mellan utbud och efterfrågan på arbetskraft. Arbetslösheten
i Norden steg till närmare 6% år 1983. Den högsta regionala arbetslösheten hade
de tre nordligaste länen i Finland saml hela Danmark (utom
Köpenhamns-regionen). Arbetslösheten är allt mer ett ortsfenomen och har också
kommit att drabba många så kallade ensidiga industriorter i Norden.

Alla dessa förändringar har lett till alt man på det
nationella planet nu söker finna nya lösningar för regionalpolitiken.
Förändringarna har ställt också det nordiska regionalpolitiska samarbetet inför
nya frågeställningar.

Mot denna bakgrund har NÄRP under 1984 startat arbetet med
en utvärdering av del nu gällande handlingsprogrammet från 1979. Slutliga
förslag från NÄRP presenteras för ministerrådet under hösten 1985 med sikte på
behandling av Nordiska rådet vid sessionen 1986.

Del gränsregionala samarbetet upplär en allt mer
omfattande del av del nordiska regionalpolitiska samarbetet. Verksamheten har
utvecklats enligt de politiska prioriteringar som har fastlagts av Nordiska
rådet och Nordiska ministerrådet (jfr NU 1981: 12). Ministertådet härunder
1984 finansierat verksamheten helt eller delvis inom elva gränsregionala
samarbetsområden.

Centralt för verksamheten under 1984 har bl. a. varil
arbetet med förstärkning och utveckling av Nordkalott-samarbetet i enlighet
med ministerrådels beslut den 7 maj 1984. Vidare har utveckling av Västnorden-sam-arbetet
stått i fokus. Som ett led i detta arbete har Västnordenkommittén lagt fram ett
förslag till hur Västnorden-samarbetet bör utvecklas innehållsmässigt och där angett
vilka resurser detta kräver. Ett ministerrådsförslag läggs fram till Nordiska
rådets 33:e session. Vidare har en expertgrupp analyserat behovet av en
utvecklingsfond för Västnorden-området och beskrivit vilken roll en sådan fond
kan spela.

Nordiskt slöd till konkreta regionalpolitiska projekt
beviljas över Nordiska ministertädets allmänna budget. Under 1984 har medelsbeviljningen
uppgåu till ca 5.8 milj NOK.

Prop.
1984/85:198 27

Arbetet med Nordiska Investeringsbankens (NIB) regionallåneordning
har förts vidare i enlighet med ministertädets beslut den 25 juni 1984, vilket
betyder att perioden har förlängts fram till den I april 1986 och att låneordningen
har utvidgats geografiskt lill alt också omfatta Grönland.

Forsknings- och utredningsverksamheten har under året haft
en central plats i del nordiska regionalpoliiiska samarbetet. Basprojektet
sammanställer och analyserar grundläggande information om regionala problem
och utvecklingstendenser samt aktuella regionalpolitiska frågor, åtgärder och
utredningar. Storstadsprojektet jämför strukturproblemalik och utvecklingstendenser
i 13 nordiska storstadsregioner. Under fas 2 i sitt arbete behandlar gruppen
näringslivsutvecklingen, bostadspolitiken och den offentliga ekonomin i
storstadsregionerna.

Glesbygdspolitiska
arbetsgruppen artangerade under våren ett seminarium rörande
näringslivsutveckling i glesbygd.

Del regionalpolitiska forskningssamarbetet sker i regi av
Nordisk insti-tutt for regionalpolitisk forskning (NordREFO). Under 1984 har
tyngdpunkten i arbetet legat vid avslutande av den innevarande forskningselap-pen
som startades 1980.

Den nordiska expertgruppen för gränshandel och
resandetrafik reakti-verades efter det att NÄRP:s gränsregionala
samarbetsområden gett sina synpunkter på gruppens rapport från december 1983.

Gruppen lämnade i sin tilläggsrapport i oktober 1984 och
konstaterade att den ännu inte kunnat formulera gemensamma slutsatser och rekommendationer
om möjligheterna att, i liberaliserande riktning, harmonisera den allmänna
värdegränsen och åldersgränserna. Inte heller har man kunnat enas om särartangemang
för Nordkalott-området.

Bistånd till utvecklingsländerna

Arbeidsgruppen, som har utredet muligheien for et naermere
0konomisk samarbeid mellom de nordiske land og en besteml gruppe utviklingsland.
la i oktober 1984 fram sin rapport for EK-Bistand. Arbeidsgruppen har konkludert
med al SADCC-landene (Southern African Development Coor-dinaiion Conference) i S0rlig
Afrika vil vaere lempelige samarbeidspart-nere. Arbeidsgruppen har videre
föreslån en rekke tiltak som kan vaere mulige elemenier i en samarbeidspakke mellom
Norden og SADCC-landene.

EK-Bistand har under 1984 utarbeidet en rapport om samarbeidsfor-mene
mellom de nordiske land på biståndsområdet. Rapporten viser al det nordiske samarbeidet
på biståndsområdet har ulviklet seg meget raskt til å omfatte et nettverk av
koordinering samråd og ulike andre samarbeids-former hva angår bistandspolitikk,
land- og sektorprogram, bistandsforum og adminislrasjon.

Prop.
1984/85:198 28

Rådgivende komitéen for bistandsspörsmål har i l0pet av
1984 holdt to m0ter hvor man bl. a. har dröftet situasjonen i del Sörlige
Afrika på bakgrunn av t0rkekatastrofen og hvilke konsekvenser dette kan ha for
de nordiske lands bisland. Komileen har videre dr0ftet spörsmål omkring organisasjon
og ledelse som en del av de nasjonale utviklingsprogram-mene.

Komitéen har videre dr0ftet en rapport om den nordiske
bistanden til Central-Amerika.

Det er lagt fram forslag for Ministertådet om å inngå en
ny avtaie om fortsatt bistand til det nordiske landbruksprogrammet i Mozambique
(MONAP). Avtalen forutsetter nordisk stötte under en 5-års periode 1985-1989. P.g.a.
den alvoriige sikkerhetssituasjonen i Mozambique föreslår man forel0pig at det
inngås en ettårsavtale i påvente av at situasjonen skal forbedres.

Det er videre lagt fram forslag for Ministertådet om at Uyole
landbruks-senter i Tanzania går över fra et nordisk prosjekt til et finsk-tanzaniansk
prosjekt fra og med 1. juli 1985.

Jord- och skogsbruk

Den vassentligste begivenhed i det nordiske samarbejde inden
for jord-og skovbrugsområdet i 1984 blev f£erdigg0relsen og vedlagelsen af et ministertådsforslag
til et nordisk handlingsprogram på jord- og skovbrugsområdet.

Handlingsprogrammet er det f0rste af sin art fremlagl af
Nordisk embedsmandskomiie for jord- og skovbrugsspörgsmål (NEJS). Ministertådet
(landbrugsministrene) fremlaegger heri målsaetningen på en läng raskke samarbejdsområder
frem til 1995. Sigtet i handlingsplanen er såvel udbygning af eksisterende som
nye samarbejdsområder, hvor forstaerket indsats via et samarbejde kan forbedre landenes
udbytle af de anvendte resourcer.

På basis af en rapport om fiskeopdrast fra en arbejdsgruppe
under Nordisk Kontaktorgan for Fiskerisp0rgsmål har NEJS besluttet at nedsastte
en arbejdsgruppe, som på kort sigt skal vurdere det videre samarbejde om fiskeopdraet
og akvakultur herunder forslag til konkrete samarbejdsaktivi-teter for 1986 og
de efterf0lgende år. Aktiviieterne på akvakulturområdel har bl. a. baggrund i
Nordisk Råds rek. nr. 6/1981.

Ministertådet har i 1984 forögel sl0Uen til nordiske samarbejdsprojektel
på jordbrugsforskningens område. Sl0tten kanaliseres via Nordisk kontaktorgan
for jordbrugsforskning (NKJ), med hvem ministerrådei har en samarbejdsaflale. NKJ
er et samarbejdsorgan förde nalionalejordbrugsvi-denskabelige forskningsråd. Samarbejdet
indebasrer bl. a. at NKJ bislår ministerrådet med den videnskabelige bed0mmelse
af ans0gninger om st0lte til nordiske projekter samt udarbejder planer for de kommende
års nordiske samarbejde på jordbrugsforskningens område. NEJS finder det

Prop.
1984/85:198 29

va;seniligl i sine reiningslinjer for forskningssamarbejdet,
at st0tte kun udg0r el tilla:g lil den nationale finansiering, og al samarbejdsprojekterne
skal vasre i overenssiemmelse med de nationale landbrugspolitiske målsaet-ninger.

Samarbejdet pä skovforskningsomrädet varetages af Samarbejdsnievnet
for nordisk skovforskning (SNS), der er en nordisk institution. SNS har i 1984 st0tiet
forslag om, at Island indtra;der som fuldl medlem af styrelsen og i tilknytning
hertil udarbejdei et handlingsprogram til fremme af Islands skovforskning. Samarbejdsnaevnei
har via sine samarbejdsgrupper pä forskellige fagområder taget stilling til, hvoriedes
forskningsst0tten bedst kan fordeles og prioriteres.

Nordisk genbanksamarbejde omfatter tre forskellige områder.
Mest ud-byggei er Nordisk Genbank for landbrugs- og haveplanter (NGB), der er elablerei
som et nordisk institut ved Lund. NGB har lil opgave at bevare den geneliske
variation hos alt vaerdifuldt plantemateriale for landbrug og havebrug i
Norden. De lo 0vrige områder omfatter et planlaegningsprojekt for husdyr og forlsaetlelse
af el projekt vedr0rende fisk.

Siden 1981 er el nordisk samarbejde om planteforaedling blevel
elablerei. Samarbejdet ledes af en nordisk styringsgruppe, der under navnet
Samnordisk Planteforaedling (SNP) fungerer som et paraplyprojekt for en raekke
aktiviteter, opdelt på planlefora;dlingsprojekter og udredninger.

Forskeruddannelsen på jord- og skovbrugsområdet har visi
sig at va:re el godt område for nordisk samarbejde. Samarbejdet muligg0r en bedre
udnyttelse af landenes samlede videnskabelige ekspertise pä forsker- og doktoranduddannelsen.
Et treårigt pilotprojekt vedrörende systemaiiseret nordisk forskeruddannelse pä
jord- og skovbrugsområdet udl0ber i 1985. Projektet er faillesfinansieret över begge
de nordiske budgetter og påbe-gyndt efter forslag fra udredningen om 0gei
nordisk forskningssamarbejde (NU 1981: 1).

Samarbejdet vedr0rende et nordisk centralregister for
mikroorganismer med tilknytning til jord- og skovbrug er elablerei med en
nordisk styringsgruppe for en treårig fors0gsperiode. Gruppen er endvidere
pålagt at fungere som nordisk kontaktorgan for mikrobiologisk samarbejde med saerlig
vaegt på forskningspolitiske sp0rgsmäl foranlediget af den hurtige udvikling inden
for mikrobiologien.

Bostads- och byggsektorn

Handlingsprogrammet för nordiskt samarbete inom bostads-
och byggsektorn fastställdes av Nordiska ministertådet (bostadsminisirarna) i
augusti 1983 och ersatte då ett tidigare program från 1977.

Huvudansvaret för samordning och genomförande av
handlingsprogrammet ligger hos ämbelsmannakommittén för samarbete inom byggsektorn
(ÄK-BYGG). Kommittén skall inhämta ytterligare sakkunskap från

Prop. 1984/85:198 30

de möten som hålls mellan de nordiska bosladsmyndighetema saml
plan-och byggmyndigheterna och även i övrigt höra sakkunniga på olika områden.
För genomförande av handlingsprogrammet bistås ÄK- BYGG av ett antal permanenta
samarbetsorgan. Dessa är bl. a. Nordiska kommittén för byggbeslämmelser (NKB), INSTA-Bygg,
som är ett samarbeisforum för de nordiska byggstandardiseringsorganen, NORDTEST,
som är del nordiska samarbelsorganet inom provningsområdet, de nordiska
byggforskningsorganens samarbetsgrupp (NSB) saml Bostadsadministrativa mötet,
ett forum för ländernas centrala bostadsmyndigheler.

De frågor som har stått centralt i ämbeismannakommitténs
arbete under året hänför sig till den bekymmersamt låga aktiviteten i
byggnadsverksamheten i de flesta av de nordiska länderna, liksom lill del
svåra sysselsättningsläget inom sektorn. I någon grad har minskad nyproduktion
kunnat ersättas med export och ökade insatser inom reparation, underhåll och
tillbyggnad.

För att upprätthålla och vidareutveckla den tekniska nivån
läggs stor vikt vid ökade ansträngningar inom forsknings- och
utvecklingsverksamheten. Ämbelsmannakommittén har fått i uppdrag av Nordiska
ministerrådet att - inom ramen för den nordiska datahandlingsplanen på dalaleknologiområdet
- successivt utarbeta och redovisa förslag lill gemensamma nordiska projekt.
Deras syfte skall vara att effektivisera nordisk byggnadsindustri, bl. a.
genom alt utveckla och harmonisera dalarutiner för konstruktion, produktion
och kontroll inom byggbranschen.

1 enlighet med handlingsprogrammets intentioner om ökat
samarbete inom den bostadspolitiska sektorn, har kommittén uppmanat Bostadsad-minislraliva
mötet att förstärka kontinuiteten i den projektverksamhet som bedrivs på
nordiskt plan.

Ämbelsmannakommittén prioriterar f. n. projekt som

— innebär direkta åtgärder med
positiv inverkan på sysselsättning och byggsektorns allmänna utveckling,

— belyser bostads- och
bebyggelsepolitiska aspekter av byggsamarbelel. Härvid avses områden som t. ex.
bostadsfinansiering, bostadsförbättring, ombyggnadsbehov, alternativa
boendeformer, närmiljö, förvaltningsformer och driftskostnader,

-beskriver och analyserar ROT-sektorns (reparation,
ombyggnad, tillbyggnad) potentiella möjligheter bl. a. för rationellt och
ekonomiskt utnyttjande av det befintliga byggnadsbeståndet eller som

— utreder exportproblemaliken inom byggsektorn, med
hänsyn till såväl

finansiella som organisatoriska och juridiska frågor.

ÄK-BYGG:s projeklbudget för 1984 upptar ca 2 milj. NOK
uppdelat på ett 25-tal projektposier.

Två utredningsgrupper, som tillsatts av ämbeismannakommiiién,
har under 1984 behandlat byggsektorns strukturella problem respektive byggsektorns
roll i biståndssamarbetet. Avrapportering sker under år 1985.

Bilaga .

Nordiska ministerrådets allmänna budget för år 1986

Verksamhetsområde

1 000-lal norska kronor.

löpande priser

19X5

1986

Socialpolilik

29 200

31941

Arbetsmarknad

3 H5(}

6934

Arbetsmiljö

4 852

5 321

Miljöfrågor

7 300

7 665

Jamsiälldhei

1 150

1408

Handelspolitik

8049

11 035

Induslripolilik

44 908

55 123

Energifrågor

8 845

8968

Byggfrägor

3912

4 225

Regionalpolitik

14 551

19 128

Samefrågor

730

1 199

Jord-
och skogsbruk

13 482

15213

Ekonomisk
politik

2010

2094

Livsmedelstrågor

780

1019

Konsumenifrägor

3 290

3 455

Samfärdsel

2920

3 161

Trafiksäkerhet

1670

17.54

Turism

lO.SO

6 103

Slalisiiska
sekreiarialel

1723

1883

Verksumheisbidrag

613

604

Ijunslemannautbyle

970

1 100

Generalsekreterarens
disp, reserv

500

495

Ministerrådets
reserv

2 420

20970'

Dalaleknologi

26400

27 720

Inlörmalion

1723

1809

Ministerrådssekrelarialet

25 256

27 287

Reservation
lör sammanläggning (engångsutgifter)

-

5 000

Summa
utgifter

212154

272614

Avgår
inkomster

-8 2.S4

-8414

De
nordiska ländernas bidrag

203 900

264 200

' 1 detla belopp ingår bl, u, 16 170000 norska kronor for indusirielli
FoU-saniarbeie,

Norstedts Trycken, Stockholm 1985