Prop. 1984/85:201

Regeringens skrivelse 1984/85:201

med anledning av beslut fattade av internationella arbetskonferensen
vid dess sjuttionde möte;

beslutad den 18 april 1985.

Regeringen lämnar riksdagen tillfiille att avge yttrande i
det hänseende som anges i föredragandens hemställan enligt bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

Pä regeringens vägnar SVANTE LUNDKVIST

ANNA-GRETA
LEIJON

Skrivelsens huvudsakliga innehall

Regeringen anmäler lLO:s rekommendation (nr 169) om
sysselsättningspolitik för riksdagen i enlighet med vad som föreskrivs i lLO:s
stadga. Enligt regeringens mening föranleder rekommendationen ingen äicard fiän
slatsmaklernas sida.

1 Rik.ula:;i'n 1984 85. 1 saml. .\r 201

Skr.
1984/85: 201

Skr.
1984/85:201 2

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-04-18

Närvarande: statsråden Lundkvist ordförande, Leijon,
Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, R. Carisson,
Holmberg, Hellström, Wickbom Föredragande: statsrådet Leijon

Skrivelse med anledning av beslut fattade av
internationella arbetskonferensen vid dess sjuttionde möte

1 Inledning

Genom sin anslutning till Nationernas förbund år 1920
inträdde Sverige som medlem av internationella arbetsorganisationen (ILO).

ILO: s beslutande församling - internationella arbetskonferensen
-sammanträder i regel en gång per år. Arbetskonferensen kan enligl artikel 19 i
organisationens stadga beträffande förslag, som förts upp på mötets dagordning,
besluta antingen om en internationell konvention, avsedd all ratificeras av
organisationens medlemmar, eller om en rekommendation, avsedd att övervägas vid
lagstiftning eller på annat sätl men ulan den rättsligt bindande karaktär som
tillkommer en ratificerad konvention. Om beslutet är av mindre räckvidd eller
huvudsakligen av formell innebörd, l. ex. då det gäller en begäran om
utredning, brukar del ges formen av en resolution.

Inom ett år eller högst arton månader från avslutandel av ell
konferens-sammanträde skall varje medlemsstat förelägga landels lagstiftande
församling antagna konventioner och rekommendationer för lagstiftning eller
andra åtgärder. Varje medlemsstat har vidare skyldighet att underrätta
internationella arbelsbyråns generaldirektör om de åtgärder som har vidtagits
för all uppfylla denna förpliktelse samt om vilka åtgärder som i övrigt har
vidtagits.

Internationella arbetskonferensens sjuttionde möte hölls i
Geneve den 6-26 juni 1984.

Skr.
1984/85:201 3

Sverige
dellog i mötet på sedvanligt sätl med en fullständig delegation, dvs. två
regerings-, ett arbetsgivar- och ett arbelslagarombud saml ett antal experter.'

1984
års arbelskonferens antog en rekommendation (nr 169) om sysselsättningspolitik.
Jag anhåller all nu få anmäla rekommendationen för den åtgärd som föreskrivs
enligt ILO: s stadga.

2
Rekommendation om sysselsättningspolitik

2.1
Bakgrund

Internationella
arbetsorganislionen (ILO) antog år 1964 en konvention (nr 122) och en
rekommendation (nr 122) om sysselsättningspolitik. I Sverige förelades
instrumenten riksdagen genom prop. 1965:51. Sverige ratificerade konventionen
den 11 juni 1965. I konventionens artikel I föreskrivs att medlemsstaterna
skall föra en politik som är ägnad att främja full, produktiv och fritt vald
sysselsättning. Denna politik "skall syfta till alt garantera att arbete
finns för alla som slå lill förfogande för och som söka arbete" (art. 1 p.
2(a)).

År
1976anordnade ILO den s.k. världssysselsätlningskonferensen, vars slutdokument (principdeklaralion
och handlingsprogram) förelades riksdagen genom prop. 1976/77:60. I
slutdokumentet återfinns den s.k. basbe-hovsstralegin, där det bl. a. fastslås
att en grundläggande rättighet hos varje lands befolkning är rätten lill arbete
och fritt vald sysselsättning. I handlingsprogrammet uppmanades ILO: s styrelse
alt föra upp frågan om revision av konventionen (nr 122) på dagordningen för
ett av den internationella arbetskonferensens närmaste sammanträden. Delta
krav upprepades av arbetskonferensen 1979 i en särskild uppföljningsresolution
till väridssysselsätlningskonferensen. I november 1981 beslöt lLO:s styrelse
att på dagordningen för 1983 års arbelskonferens föra upp ämnet sysselsättningspolitik
med sikte på antagandet av ett nytt instrument.

Frågan
om det nya instrumentets form visade sig bli svårlöst. Vid förstaårsbehandlingen
år 1983 förordades en rekommendation av en majoritet i del särskilda utskott
som hade alt behandla ämnet. Bland arbetsta-

' Genom beslut den 10 maj 1984 utsåg regeringen följande
personer att delta i konferensen som ombud, nämligen

/<)) regeringen: departementsrådet i arbetsmarknadsdepartementet
Bert Isacsson och iimbassadören vid Sveriges ständiga delegation vid de
internationella organisationerna i Geneve Hans Ewerlöf:

for arhelsgivarna: direktören i Svenska
arbetsgivareföreningen Johan von Rollen:

/()/ (irlicistagarna: inlernationelle sekreteraren i
Landsorganisationen i Sverige Krik Karlsson,

Skr. 1984/85:201 4

gargruppens representanter fanns förespråkare för
utarbetandet av såväl en konvention som en rekommendation. Utskottet enades slutligen
om en rekommendation. Arbetstagargruppens majoritet förbehöll sig härvid rätlen
att återkomma lill frågan om instrumentets form under andraårsbe-handlingen.

Motsättningarna i konferensutskottet under andraårsbehandlingen
av ämnet år 1984 kvarstod. Voteringen i utskoltel gav emellertid en klar
majoritet för rekommendationslinjen.

Efter avslutat ulskotlsarbete antog internationella arbetskonferensen
i juni 1984 en rekommendation (nr 169) om sysselsättningspolitik. Rekommendationen
antogs med 374 röster för, en emot och 34 nedlagda. De svenska regerings- och arbetstagarombuden
röstade för ett antagande av rekommendationen, medan det svenska arbetsgivarombudet
lade ned sin röst.

Yttrande över rekommendationen har avgetts av ILO-kommittén
som i sin lur inhämta' yttranden från styrelsen för internationell utveckling,
arbetsmarknadsstyrelsen, arbelarskyddsstyrelsen, statens invandrarverk, statens
industriverk. Svenska arbetsgivareföreningen. Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet, Landsorganisationen i Sverige och Tjänstemännens
centralorganisation.

Den engelska texten till rekommendationen och en svensk
översättning bör fogas som bilaga till regeringsprolokollet i detta ärende.

2.2 Rekommendationens huvudsakliga innehåll

1984 års rekommendation syftar till alt komplettera 1964
års konvention (nr 122) och rekommendation (nr 122) om sysselsättningspolitik.
Den nya rekommendationen innehåller riktlinjer för hur medlemsstaterna genom
olika åtgärder skall driva en arbetsmarknadspolitik som syftar till alt främja
en full, produktiv och fritt vald sysselsättning. 1984 års rekommendation har
- i likhel med 1964 års instrument - ett avsnitt innehållande allmänna
principer för sysselsättningspolitiken, där parternas medverkan vid
utformningen av politiken betonas.

I rekommendationen framhålls vidare att medlemsstaternas
arbetsmarknadspolitik bör utgöra en integrerad del av den ekonomiska och
sociala politiken. Arbetsmarknadspolitiken bör bedrivas utan inslag av diskriminering.
Alla arbetstagare bör garanteras lika möjligheter och likabehandling på
arbetsmarknaden. Medlemsstaterna uppmanas att genom lagstiftning och praxis
skapa förutsättningar för avtalsreglering av frågor som rör anställningstrygghet,
arbetstidsförkortning, rationalisering och omstrukturering samt vad avser
information i ekonomiska frågor och anställningsfrågor.

Skr.
1984/85:201 5

Riktlinjer
för sysselsältningsfrämjande åtgärder för ungdomar, handikappade och särskilt
utsatta grupper finns inskrivna i ett särskilt avsniu i 1984 års
rekommendation. Där föreslås åtgärder för yrkesutbildning och för all
underlätta ungdomars övergång från skola fill arbetsliv och insatser för att hjälpa
ungdomar att komma in på arbetsmarknaden. Offentliga och privata institutioner
och företag uppmuntras anställa och utbilda ungdomar. Även speciella ålgärdsprogram
för att sysselsätta ungdomar på frivillig grund för att utföra samhällsprojekt
omnämns.

Särskilda
åtgärder anges för den informella sektorn, regionalpolitiken, offentliga
investeringsprogram och offentligt arbete, små företag, internationellt
ekonomiskt samarbete och sysselsättning saml migrerande arbetstagare. En
samordning mellan sysselsättnings- och befolkningspolitik rekommenderas. I
jämförelse med 1964 års instrument ges i 1984 års rekommendation relativt
stort utrymme åt frågor som rör införande och utnyttjande av ny teknologi.
Medlemsstaterna uppmanas främja forskning om återverkningarna av nya
teknologier på sysselsättningen, utbildningen, arbetsinnehållet och
yrkeskunskaperna.

Rekommendationen
innehåller även hänvisningar till vissa andra internationella instrument av
vilka flertalet vunnit svensk anslutning. Del gäller bl. a. 1966 års FN-konvention
om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter (SÖ 1971:41), 1979 års FN-konvention
om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor (SÖ 1980:8), 1981 års ILO-konvenlion
(nr 156) om arbetstagare med familjeansvar (ratificerad av Sverige den 11
augusti 1982) och 1975 års ILO-konvenlion (nr 141) om organisationer av arbetande
på landsbygden (ratificerad av Sverige den 19juni 1976).

2.3
Föredraganden

Min
bedömning: ILO-rekommendalionen nr 169 påkallar ingen åtgärd från
statsmakternas sida.

ILO-kommitténs/öw/ög:
Överensstämmer med min bedömning.

Remissinstanserna:
Remissinstanserna är eniga i sin bedömning att svensk lagstiftning och praxis
väl stämmer överens med de i rekommendationen intagna riktlinjerna.

Skälen
för min bedömning: Rekommendation nr 169 överenstämmer i allt väsentligt med de
mål och riktlinjer som fastlagts för den svenska arbetsmarknadspolitiken bl.
a. genom lagstiftning och avlal. Av grundläggande betydelse i detta sammanhang
är punkt 5 i rekommendationen där del klart framgår att medlemsstaternas
arbetsmarknadspolitik bör utformas och ti Riksdagen 1984185. I saml. Nr 201

Skr.
1984/85:201 <

genomföras i samriid med arbetsmarknadens parter.

För egen del finner jag att den svenska lagstiftningen och
gällande förordningar motsvarar högt ställda krav pä instrumeniels tillämpning.
Jag vill särskilt niimna lagen (1974: 13) om vissa ansliillningsframjandc åtgärder,
lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet, arbeismiljölagcn (1977:
1160). lagen (1979: 1118) om jämställdhet mellan man och kvinnor i arbetslivet,
lagen (1982:80) om anställningsskydd, arbetstidslagen (1982: 673). lagen (1983:
1070) om ungdomslag samt arbclsmarknadskiingö-relsen (1966:368) och
förordningen (1981:541) om bidrag lill arhelsmark-nadsutbildning i företag m. m.
1 övrigt ber jag att fä hiinvisa fill \ ad j;ig tidigare har anfört om
arbetsmarknadspolitikens inriktning under 1985 Sfi (prop. 1984/85: l.SObil. 2).

3 Hemställan

Jag hemställer att regeringen bereder riksdagen tilllalle a\ge
\ttrandc över
vad jag anfört om ILO:s rekommendation (nr 169) om s\sselsäti-ningspoliiik.

4
Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens ö\er\ägandcn
och beslutar att lämna riksdagen tillfälle att avge yttrande i det hanseende som
anges i föredragandens hemställan.

Skr.
1984/85:201

169) Concerning

Recommendation
(No. Employment Policy

The
General Conference of the International Labour Organisation,

Having
been convened al Geneva by the Governing Body of the International Labour Office,
and having mel in its Sevenlieth Session on 6 June 1984, and

Noling
the existing inlernational standards contained in the Employment Policy Convention
and Recommendation, 1964, as well as in other internaiional labour instruments relating
to certain categories of workers, in particular the Workers with Family Responsibilities
Convention and Recommendation, 1981, the OIder Workers Recommendation, 1980, the
Migration for Employment Convention and Recommendation (Revised), 1949, the Migrant
Workers (Supplementary Provisions) Convenfion, 1975, and the Migrant Workers Recommendation,
1975,

Recalling
the responsibility of the International Labour Organisation, resulling from the
Declaration of Philadelphia, lo examine and consider the bearing of economic
and financial policies upon employment policy in the lighl of the fundamental objeclive
that "all human beings, irtespeclive of race, creed or sex, have the right
lo pursue bolh their material wellbeing and their spiritual development in conditions
of freedom and dig-nity, of economic securily and equal opportu-nity",

Recalling
that the International Covenanl on Economic, Social and Cultural Rights, adopted
by the United Nations General As-sembly in 1966, provides for the recognilion of
inter alia "the right to work, which in-cludes the right of everyone to the
opportuni-ty lo gain his living by work which he freely chooses or accepts",
and for the taking of appropriate sleps lo achieve progressively the full
realisation of, and to safeguard, this right,

Recalling
also the provisions of the Convention on the Elimination of All Forms of Discrimination
against Women, adopted by the United Nations General Assembly in 1979,

Recognising,
in the lighl of increasing in-lerdependence within the worid economy

7 Bilaga

Översättning

lLO:s
rekommendation (nr. 169) om sysselsättningspolitik

Internationella
arbetsorganisationens allmänna konferens,

som
har sammankallals lill Geneve av styrelsen för internationella arbelsbyrån och
samlats där den 6 juni 1984 till sill sjuttionde möte,

uppmärksammar
gällande internationella normer i såväl 1964 års konvention och rekommendation
om sysselsättningspolitik som i andra ILO-inslrumenl angående vissa kategorier
av arbetstagare, särskilt 1981 års konvention och rekommendation om arbetstagare
med familjeansvar, 1980 års rekommendation om äldre arbetstagare, 1949 års konvention
och rekommendation (reviderad) om migrerande arbetare, 1975 års konvention
(tilläggsbestämmelser) om migrerande arbetstagare samt 1975 års rekommendation
om migrerande arbetstagare,

hänvisar
till internationella arbetsorganisationens skyldighet enligt Philadelphiadeklara-tionen
alt pröva och överväga den ekonomiska och finansiella politikens inverkan på
sysselsättningspolitiken i förhållande lill huvudmålet all "alla
människor, oavsett ras, religion eller kön, äga räll att i frihet, ekonomisk
trygghet och under lika förutsättningar arbeta i del materiella välståndets och
den kulturella utvecklingens tjänst".

erinrar
om all den internationella konventionen om ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter,
som antogs av Förenta nafioner-nas generalförsamling år 1966, innehåller bestämmelser
angående erkännande av bl. a. "rätten till arbete, vari inbegrips rätten
för envar fill möjlighet alt förtjäna sitt uppehälle genom arbete, som han
fritt valt eller antagit", och angående vidtagande av lämpliga åtgärder
för att gradvis till fullo förverkliga och trygga denna rätt,

erinrar
även om bestämmelserna i den av Förenta nationernas generalförsamling år 1979
antagna konventionen om avskaffande av all slags diskriminering av kvinnor,

erkänner
att det mot bakgrund av det växande inbördes beroendet i världsekonomin

and of low economic grouth r,ilcs in icccnl \c;irs. ihc need
lo coordinale economic. monciary and social policies al ihc nalional and inlernational
levcls. to stri\c lör ihc le-diiclion of disparilies between dcvelopcd and dcvcloping
counlries and lör the cslablish-nieni of ihe new inlernational economic order,
in order to make ihc fullcsi possible use vtf icsources for development and for
the cro-ation of employment opportunities. and thus to combal unemploymenl and undcremploy-ment.

Noling the deterioiation of employment opportunities in mosl
industrialised and dcvcloping countries and e.vpressing ihe con-viclion that poverty,
unemploymenl and in-equality of opportunity are unacceptable in terms of humanity
and social justice, can pro-voke social tension and thus create conditions which
can endanger peace and prejudice the exercise of the right to work, which includes
free choice of employment, just and favourable conditions of work and protection
against unemploymenl,

Considering that the Employment Policy Convention and Recommendation,
1964. should be placed in the wider framework of the Declaration of Principles
and Programme of Aciion adopted in 1976 by the Tripartiie Worid Conference on Employment,
Income Distribution and Social Progress and the International Division of Labour,
and of the resolution concerning follow-up lo the Worid Employment Conference adopted
by the Internaiional Labour Conference in 1979,

Having decided upon the adoption of certain proposals with
regard lo employment policy which is the fourth item on the agenda of the
session, and

Having determined that these proposals shall lake the form
of a Recommendation supplementing the Employment Policy Convention and Recommendation,
1964:

adopts this twenly-sixlh day of June of the year one thousand
nine hundred and eighty-four the following Recommendation, which may be ciled
as the Employment Policy (Supplementary Provisions) Recommendation, 1984.

och den laga ekonomisk.i lill\ ;l\IUikleii under seiuue ar
;ii' luuKandigi all samordna den ckoiu>miska. nionclaia och sociaki politiken
pa n.uionell och intcinalioiiell niv;i. all cllcr-siiava en minskning av
skillnaderna mellan iiUccklade länder och ulvecklingsliindcr och ;ill arbeta
för uppriiliaiulei av den nya ekonomiska \äildsordniiigcn lör all pä basia möjliga
salt använda resurser lör utveckling och lör skapande av arbelsiillfällen och
därigenom bckiimpa arbetslöshet och undcrsys-sclsallning.

konstaterar en försiimring av s>ssels;itl-ningsniojligheterna
i de flesta industri- och utvecklingsländer och uilryckci övertygelsen att fiitiigdom.
arbetslöshet och olika möjligheter ej kan accepteras frän humanitär och social
rättvisesynpunkt och kan framkalla sociala spänningar och sålunda skapa
förhållanden som kan sälla freden i fara och menligt påverka utövandet av
rätten till arbete, vari inbegrips fritt val av sysselsättning, rättvisa och
tillfredsställande arbetsvillkor samt skydd mot arbetslöshet.

anser att 1964 års konvention och rekommendation om sysselsiittningspolilik
bör sättas in i eu vidare sammanhang inom ramen för såväl den principdeklaration
och det handlingsprogram som antogs är 1976 av den trepartiska
världskonferensen om s\ssel-sättning, inkomstfördelning och socialt framåtskridande
samt internationell arbetsfördelning som för den av internationella arbetskonferensen
år 1979 antagna resolutionen angående uppföljning av världssysselsätlnings-konferensen,

har beslutat alt anta vissa förslag angående
sysselsättningspolitiken, en fråga som utgör den fjärde punkten på mötets
dagordning.

har täslsiällt att dessa förslag skall ta formen av en
rekommendation som skall vara ett tillägg lill 1964 års konvention och rekommendation
om sysselsättningspolitik, och

antar den 26 juni 1984 följande rekommendation, som kan
kallas 1984 års rekonmienda-lion om sysselsättningspolitik (tilläggsbestämmelser).

Skr.
1984/85:201

I. (leni-ral Principles of F.niployinciil Tolicx

1,
The piomolion iif
full. pioducli\e aiul frceU choscii enipkn nienl provided lör In ihc f!mploymeni
Polic\ Convention and Rccom-mcndalion. 1964. should be icgardcd as llie means
of achie\ing in praclice Ihc rcalisalion of Ihc right lo work,

2,
Full lecounition
by Members of ihe right lo uork should be linked \k ilh the implenicn-laiiiin of eci>nomic and social policies.
ihc piirposc of which is ihc promolii>n of full. pioduciivc and fiecly chosen
employment.

3,
Ihe promotion
of full. produclive and freely chosen employment should he ihe pri-ority in.
and an integral part of. economic and social policies of Members and. where appropriate.
their plans for the satisläctiim of Ihe basic needs of Ihe population.

4,
Members should give
special allention lo Ihc mosl efficient means of increasing employment and production
and draw up policies and, if appropriate, programmes designed to läcilit;itc (hc
increased production and fiiir distribution of essential goods and services and
the fiiir distribution of income throiighoul Ihe coiinlry. with a view to satis-fying
the basic needs of the population in accordance wiih the Declaration of Principles
and Programme of Aciion of the World Employment Conference.

5,
In accordance wiih
nalional praclice. ihc policies. plans and programmes referred to in Paragraphs
3 and 4 of this Recommendation should be diawn up and implementcd in con-stiltalion
and co-operation with the organisations of cmployers and workers and other organisations
representative of the persons concerned. particularly those in the rural scc-lor
covered hy the Rural Workers" Organisations Convention and Rccommcntlalion.
1975.

6,
F.C(moniic and financial
policies. al bolh ihe nalional and inlernational levels. should icflecl Ihc prii>ril\'
lo be attached to the goals referred lo in Paragraphs 3 and 4 of this Rc-commendaljon.

7, 1 he policies. plans anil programmes re

ferred lo in Paragraphs 3 and 4 of this Recom

mendation should aim al eliminaling any ilis-

criminalion and ensuring lör all workers

equal oppoiiiinil\ anil Ucalmenl in lespecl of

I. AlliiKinn:) principer fiir syssi-lsiitlningspoh- likiMi

1.
l-iänijande av full.
prodiikliv och fiill vald s\ sselsaltning som föreskrivs i I9(i4 ;lis
konvention och rekommendation om syssel-sällningspolilik bör betraktas som medlet
alt i praktiken uppnå förverkligandet av rätten till arbele.

2.
Fullt
erkännande från medlemssialerna av riitlen till arbete bör knytas lill geni>nilÖ-randet
av en ekonomisk och social politik som syfi;ir till att friimja full. produktiv
och fritt vald syssclsiittning.

3.
Främjande av
full, produktiv och fritt vald sysselsättning bör ges prioritet i medlemsstaternas
ekonomiska och sociala politik och. dä så är liimpligt, i deras planer lör lill-godosccndc
av befolkningens grundliiggande behov och bör utgöra en integrerad del av denna
politik och dessa planer.

4.
Medlemsstaterna
bör ägna särskild iipp-miirksamhel åt de metoder som mest cffck-livl ökar sysselsiittning
och produktion och utarbeta riktlinjer och. om så iir liimpligt, program
avsedda att underlätta en ökad produktion och en rättvis fördelning av
nödvändiga varor och tjiinster samt en rättvis inkomstfördelning i hela landet
i syfte att tillgodose befolkningens grundläggande behov i enlighet med
principdeklarationen och handlingsprogrammet från världssysselsättningskonferen-sen.

5.
De riktlinjer,
planer och program som avses i punkterna 3 och 4 i denna rekommendation bör
utarbetas och genomföras i över-enssiiimmclse med nationell praxis och i samråd
och samarbete med arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna och andra
organisationer som representerar berörda personer, särskilt de på landsbygden,
som omfiittas av 1975 års konvention och rekommendation angående
organisationer av arbetande på landsbygden,

6.
Den ekonomiska
och finansiella politiken bör pä både nationell och internationell nivå
återspegla den stora vikt som bör fiistas vid de mål som avses i punkterna 3
och 4 i denna rekommendation,

7.
De riktlinjer,
planer och program som avses i punkterna 3 och 4 i denna rekommendation bör
syfta till att avskaffa varje slag av diskriminering och till alt lillf()rs;ikra
alla ai-helsiagare lika möjligheler och lika behand-

access to employment, conditions of employment, wages and
income, vocational guid-ance and training and career development.

8.
Members should
lake measures lo combat effectively illegal employment, that is employment which
does not comply with the requirements of national laws, regulations and praclice.

9.
Members should
lake measures to en-able the progressive transfer of workers from the informal sector,
where il exists, lo the formål sector to lake place.

10. Members should adopt policies and

lake measures which, while taking account of

national law and praclice, should -

(a) facilitate adjuslment to slructural

change al the global, sectoral and enterprise

levels and the reemployment of workers who

have losl their jobs as a result of slructural

and lechnological changes; and

(b) safeguard the employment or facilitate

the reemployment of workers affected in the

case of sale, transfer, closure or relocalion of

a company, establishment or equipment.

11. In accordance with national law and

praclice, the methods of giving effect lo em

ployment policies mighl include negotialing

colleclive agreemenls on questions having a

bearing on employment such as -

(a) the promotion and safeguarding of employment;

(b) the economic and social consequences
of restrucluring and rationalisation of branches of economic activity and undertak-ings;

(c) the reorganisation and reduclion of

working time;

(d) the protection of particular groups; and

(e) information on economic, financial and

employment issues.

12. Members should, after consultation

with the organisations of employers and

workers, take effective measures to encour-

age mullinalional enterprises lo undertake

and promote in particular the employment

policies set forth in the Tripartiie Declaration

of Principles concerning Mullinalional Enter

prises and Social Policy, 1977, and lo ensure

that negative effects of the investments of

ling vad gäller tillträde till anställning, anställningsvillkor,
löner och inkomster, arbetsväg-ledning och yrkesutbildning samt karriärutveckling.

8.
Medlemsstaterna
bör vidta åtgärder för alt effektivt bekämpa olaglig anställning, dvs.
anställning som inte följer kraven i nationella lagar, bestämmelser och praxis.

9.
Medlemsstaterna
bör vidta åtgärder för att möjliggöra en gradvis överföring av arbetstagare
från den informella sektorn, där den förekommer, till den formella sektorn.

10. Medlemsstaterna bör under hänsynsla

gande lill nationell lagstiftning och praxis

anta handlingsprogram och vidta åtgärder

som bör

(a) underlätta anpassning till
strukturella förändringar på global, sektors- och förelagsnivå saml återanslällningav
arbetstagare som har förlorat sina arbeten till följd av strukturella och
teknologiska förändringar; och

(b) trygga anställning eller underlätta
åter-anställning av arbetstagare som berörs vid försäljning, överlåtelse,
nedläggning eller omlokalisering av företag, anläggning eller utrustning.

11. I enlighet med nationell lagstiftning och

praxis kan de metoder som används för all

genomföra sysselsättningspolitiken innefatta

förhandlingar om kollektivavtal i frågor som

påverkar sysselsättningen l.ex.

(a) främjande och tryggande av
sysselsättningen;

(b) de ekonomiska och sociala följderna
på grund av omstrukturering och rationalisering av olika sektorer inom
näringslivet och av företagen;

(c) omorganisation och förkortning av
arbetstiden;

(d) skydd för särskilda grupper; och

(e) information i ekonomiska och finan

siella frågor samt i frågor rörande sysselsätt

ningen.

12. Medlemsstaterna bör efter samråd med

arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna

vidta effektiva åtgärder för alt uppmuntra

multinationella företag att i synnerhet genom

föra och främja det sysselsättningspolitiska

handlingsprogram som lades fram i 1977 års

Irepartiska deklaration om riktlinjer rörande

multinationella företag och arbetsmarknaden

och säkerställa att negativa effekier för sys-

mullinalional
enterprises on empUn nienl are avoided and ihal posiiive efiecls are encour-agcd,

13, In vievof increasing inlcrdependcncc within Ihc worid ccononu'. Members should. in
addition lo ihe measures taken at the national level. sirenglhen inlernational
co-opcr-alion in order to ensure the siicccss of the fighl against unemploymenl.

selsättningen
lill följd av de mullinalionella lördagens inveslering;ir undviks och all positiva
cIVcklcr uppmuntras.

13, Med tanke pä del växande inbtirtles bcrocnilcl inom viirldsekonomin
bör medlemssialerna. utöver de ålgiirder som vidtas pä nationell nivå. stärka
det internationella samarbeid i syfte att siikcrstälhi en framgångsrik kamp
mot arbetslösheten.

II. Population Policy

14. (1) While ensuring that sufficient employment opportunities
exist. development and employment policies might. where appropriate and in accordance
with nalional law and praclice, include population policies and programmes designed
to ensure promotion of family wclfiirc and family planning through programmes
of inlörmalion and voliiniary education on population issues.

(2) Members. particularly dcvcloping countries, in collaboration
with bolh national and inlernational non-govcrnmenlal organisations might -

(a)
pay particular attention
in their population policies and programmes lo educating actual and potential parents
on the benefits of family planning;

(b)
in rural areas,
increase the number of health facilities and commimity ccntres ofler-ing fiimily
planning services and Ihe number of irained personnel to provide these services;
and

(c)
in urban areas,
pay particular allention to Ihc iirgeni need lo dcvelop appropriate infraslructurcs
and improve living conditions, especially in slum areas.

II. Befolkningspolitik

14,(1) Vid säkerställandet av ett tillräckligt antal arbetstillfiillen
kan handlingsprogrammen för utveckling och sysselsiittning, dä sä iir liimpligt
och i överensstiimmelse med nationell lagstiftning och praxis, omfatta befolk-ningspoliliska
åtgärder och program avsedda att främja familjens välfiird s;imt familjeplanering
genom informationsprogram och frivillig utbildning i befolkningsfrågor.

(2) Medlemsstaterna, särskilt utvecklings-kinderna, kan i
samarbete med både nationella och internationella icke-statliga organisationer

(a)
iigna särskild uppmiirksamhel
i sina befolkningspolitiska riktlinjer och program åt att undervisa dagens och
morgondagens för-iildrar om fördelarna med familjeplanering;

(b)
på landsbygden
öka antalet hälsovårdsanläggningar och rådgivningscentraler som erbjuder hjälp
i fiimiljeplaneringsfrågor samt miingden utbildad personal för denna service;
och

(c)
i siiiderna
ägna särskild uppmiirksamhet åt det trängande behovet av att utveckla liimpliga
infrastrukturer och att förbättra levnadsförhållandena, speciellt i
slumområden.

III. Employment
of Youth and Disadvantaged (Iroups and Persons

15. In the conlcxt of an overall employment policy, Members
should adopt measures to respond to Ihc needs ofall categories of persons frequently
having difficulties in finding lasting employment. such as certain women. certain
young workers. disabled persons, older workers, ihe hmg-lcrm iinem-ployed and migrant
workers hiwfiilly within their territory. These measures should be consistent w
iih the provisions of internaiional labour Conventions and Recommendalions

III.
Anställning av ungdomar och grupper och personer med handikapp

15. Inom ramen för en allmän sysselsiittningspolilik bör
medlemsstaterna vidta åtgärder som svarar mot behoven hos alla kategorier av
personer som ofta har svårigheter att finna varaktig sysselsättning, l.ex.
vissa kvinnor, vissa unga arbetstagare, handikappade, iildre arbetstagare,
långtidsarbetslösa och migrerande arbetstagare, som lagligen vistas inom deras
territorium. Dessa åtgiirder skall vara i enlighet med besliimmelserna i ILO-konvcntioncr
och -rekommendationer

relating to the employment of these groups and with Ihe conditions
of employment established under nalional law and praclice.

16. While taking account of national condi

tions and in accordance with national law and

praclice, ihe measures referred to in Para

graph 15 of this Recommendation might in

clude, inter alia

(a)
general education
accessible lo all and vocational guidance and training programmes lo assist Ihese
persons lo find work and to improve their employment opportunities and their income;

(b)
the crealion of
a training syslem linked with bolh the educational system and the worid of work;

(c)
counselling and
employment services lo assist individuals to enter the labour märket and to help
them to find employment which corresponds lo their skills and aplitudes;

d) programmes which create gainful employment in specific
regions, areas or sectors;

(e) programmes of adjustment lo slructural

change;

(f) measures of continuing training and re-

Iraining;

(g) measures of vocational rehabilitalion;

(h) assistance for volunlary mobility; and (i)
programmes for the promotion of self-employmenl and workers" co-operatives.

17. (1) Other special measures should be

laken for young people. In particular

(a) public and private institutions and
un-derlakings should be encouraged to engage and to train young people by means
appropriate to national conditions and praclice;

(b) allhough priority should be given
to integrating young persons into regular employment, special programmes mighl
be set up with a view to employing young people on a volunlary basis for the execution
of com-munity projecls, in particular local projects having a social character,
bearing in mind the provisions of the Special Youth Schemes Recommendation,
1970;

(c) special programmes should be sel up
in which training and work alternale so as to assist young people in finding their
first job;

(d) training opportunities should be adapt-

angående anställning av dessa grupper och i enlighet med
de anställningsvillkor som fastställts genom nationell lagstiftning och
praxis.

16. Med beaktande av nationella förhållan

den och i överensstämmelse med nationell

lagstiftning och praxis kan de åtgärder som

avses i punkt 15 i denna rekommendation

bl. a. omfatta

(a) allmän utbildning tillgänglig för alla och

arbelsväglednings- och yrkesutbildningspro

gram för att hjälpa dessa personer all finna

arbete och för alt förbättra deras sysselsätt

ningsmöjligheter samt deras inkomster;

(b) skapande av ett system för yrkesutbildning
som både knyts lill skolsystemet och arbetslivet;

(c) arbelsväglednings- och platsförmed-lingstjänsler
för alt bistå de enskilda individerna att komma in på arbetsmarknaden och för
att hjälpa dem att finna ett arbete som motsvarar deras färdigheter och
lämplighet;

(d) program som skapar inkomstbringande

sysselsättning inom vissa regioner, områden

eller sektorer;

(e) program för anpassning till strukturella

förändringar;

(f) åtgärder för återkommande utbildning

och omskolning;

(g) åtgärder för yrkesinriktad rehabilite

ring;

(h) stöd lill frivillig rörlighet; samt (i) program för
främjande av egen verksamhet och arbetslagarkooperativ.

17. (1) Andra särskilda åtgärder bör vidtas

för ungdomar. 1 synnerhet

(a) bör offentliga och privata
institutioner och företag uppmuntras att anställa och utbilda ungdomar på sätt
som är förenligt med nationella förhållanden och nationell praxis;

(b) kan, även om prioritet bör ges till
integrering av ungdomar i reguljärt arbete, speciella program införas i syfte
att sysselsätta ungdomar på frivillig basis för att utföra samhällsprojekt,
särskilt lokala projekt av social karaktär, med beaktande av bestämmelserna i
1970 års rekommendation om särskilda program för ungdom;

(c) bör särskilda program införas, där
utbildning och arbele varvas, för all hjälpa ungdomar att finna siu första
arbete;

(d) bör iilbiklningsniöjlighder anpassas ijll

ed to technical and economic development and the quality
of training should be im-proved;

(e) measures should be taken to ease the transilion from schooi
to work and lo promote opportunities for employment on com-pletion of training;

(O research on employment prospects should be promoled as
a basis for a ralional vocational training policy; and

(g) the safety and health of young workers should be protecled.

(2) The measures referred to in subpara-graph (1) of this Paragraph
should be careful-ly monitored lo ensure that they result in beneficial effects
on young people"s employment.

3) These measures should be consistent with the provisions
of internaiional labour Conventions and Recommendalions relating to the employment
of young persons and with the conditions of employment established under
national law and practice.

18. Incenlives appropriate to nalional conditions
and praclice might be provided in order to facilitate the implementation of the
measures referted to in Paragraphs 15 lo 17 of this Recommendation.

19.
In accordance with
nalional law and praclice, full and limely consullations should be held on the formulation,
application and monitoring of the measures and programmes referred lo in Paragraphs
15 lo 18 of this Recommendation between the competent authorities and the
organisations of employers and workers and other organisations concerned.

den tekniska och ekonomiska utvecklingen och utbildningens
kvalitet förbättras;

(e) bör åtgärder vidtas för att underlätta övergången från
skola lill arbetsliv och för att främja möjligheterna lill sysselsättning vid
avslutad utbildning;

(O bör forskning beträffande sysselsättningsmöjligheterna
i framtiden främjas som grundval för en rationell yrkesutbildningspolitik; och

(g) unga arbetstagares säkerhet och hälsa bör skyddas.

(2) De åtgärder som avses under (1) i denna punkt bör
omsorgsfullt övervakas för att säkerställa all de medför gynnsamma effekter
för ungdomars sysselsättning.

(3) Dessa åtgärder skall vara förenliga med
bestämmelserna i ILO-konventioner och -rekommendationer angående ungdomars sysselsättning
och med de anställningsvillkor som fastställts i nationell lagstiftning och
praxis.

18. Stimulanser
anpassade till nationella

förhållanden och praxis kan ges för alt under

lätta genomförandet av de åtgärder som

avses i punkterna 15—17 i denna rekommen

dation.

19. I
enlighet med nationell lagstiftning och

praxis skall fullt samråd hällas vid lämplig

tidpunkt mellan berörda myndigheter och ar

betsgivar- och arbetstagarorganisationer

samt andra berörda organisationer angående

utformning, tillämpning och övervakning av

de åtgärder och program som avses i punk

terna 15-18 i denna rekommendation.

IV,
Technology Policies

20. One of the major elements of nalional development policy
should be lo facilitate the development of technology as a means of increasing produclive
potential and achieving the major development objectives of crealion of employment
opportunities and the satis-läciion of basic needs. Technology policies should.
taking into account the stage of economic development. contribute to the im-pio\nienl
of woiking conditions and reduclion o( w oi king lime. and include measures to
prc\ enl loss ol jobs.

IV.
Teknologiska
handlingsprogram

20. Ett av de viktigare inslagen i den nationella
utvecklingspolitiken bör vara att underiätta den teknologiska utvecklingen
såsom ett medel att öka produktionen och uppnå de primära utvecklingsmålen all
skapa arbetstillfällen och tillgodose de grundläggande behoven. De
teknologiska handlingsprogrammen bör med beaktande av det ekonomiska
utvecklingsstadiet bidra till en förbättring av arbetsförhållandena och lill en
förkortning av arbetstiden samt innefatta åtgärder för alt motverka en
minskning av antalet arbelsiillfällen.

21. Members should

(a)
encourage research
on the selection, adoption and development of new technol-ogies and on their effects
on the volume and struclure of employment, conditions of employment, training,
job contenl and skill requirements; and

(b) encourage research on the technologies
mosl appropriate to the specific conditions of countries, by ensuring the involvemenl
of in-dependent research institules.

22. Members should endeavour to ensure

by appropriate measures

(a)
that the education
and training syslems, including schemes for retraining, offer workers sufficient
opportunities for adjusting to altered employment requirements resulling from lechnological
change;

(b)
that particular
attention is given to the best possible usf, of existing and future skills; and

(c) that negative effects of lechnological

changes on employment, working and living

conditions and on occupational safety and

health are eliminated to the extent possible,

in particular through the incorporalion of er-

gonomic, safety and health considerations at

the design stage of new technologies.

23. Members should, through all methods

suited lo nalional conditions and praclice,

promote the use of appropriate new technol

ogies and assure or improve liaison and con

sultation between the different units and or

ganisations concerned with these questions

and the representative organisations of em

ployers and workers.

24. The organisations of employers and workers
concerned and undertakings should be encouraged to assist in the dissemination
of general information on lechnological choices, in the promotion of lechnological
linkages beiween large-scale and small-scale undertakings and in the setting up
of relevant training programmes.

25. In accordance with national practice,
Members should encourage employers" and workers" organisations to enter
into colleclive agreemenls al national, sectoral or un-deriaking levels on the
social consequences of Ihe introduction of new technologies.

26. Members should. as fiir as possible
and

21. Medlemsstaterna bör

(a) främja forskning angående val. antagande
och utveckling av nya teknologier samt angående effekterna för sysselsältningsvoly-men
och sysselsättningsslrukluren. anställningsförhållanden, utbildning,
arbetsinnehåll samt krav på yrkeskunskaper; och

(b) främja forskning angående de
teknologier som bäst lämpar sig med hänsyn till kindernas särskilda
förhållanden genom att säkerställa medverkan från oberoende forskningsinstitut.

22. Medlemsstaterna bör genom lämpliga

åtgärder söka säkerställa att

(a) utbildningssystemen, däri inbegripet

omskolningsprogrammen, erbjuder arbetsla

garna tillräckliga möjligheter alt anpassa sig

till ändrade anslällningskrav till följd av de

teknologiska förändringarna;

(b) särskild vikt läggs vid att på
bästa möjliga sätt utnyttja befintliga och framtida yrkeskunskaper; och

(c) de negativa effekterna för
sysselsättningen, arbets- och levnadsförhållanden samt för arbetarskyddet till
följd av de teknologiska förändringarna undanröjs så långt som möjligt, i
synnerhet genom att särskild hänsyn las till ergonomi, säkerhet och hälsa redan
vid utformningen av nya teknologier.

23. Medlemsstaterna bör genom alla metoder
som lämpar sig med hänsyn till nationella förhållanden och praxis främja
utnyttjandet av lämpliga nya teknologier och siiker-ställa eller förbättra
kontakterna och samrådet mellan de olika organ och organisationer som berörs
av dessa frågor och de representativa arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna.

24. Berörda arbetsgivar- och
arbetstagarorganisationer och företag bör uppmuntras att hjälpa lill att
sprida allmän information om val av teknologi och alt främja teknologiskt
samarbete mellan stora och små företag samt att delta vid utformningen av
relevanta utbildningsprogram.

25. Medlemsstaterna bör i enlighet med
nationell praxis uppmuntra arbetsgivar- och arbetstagarorganisationerna att
sluta kollektivavtal på nationell, bransch- eller företagsnivå om de sociala
följderna i samband med införandel av nya teknologier.

26. Medlemsstaterna bör så långt som miij-

in accordance
with national law and practice, encourage undertakings, when inlroducing into their
operations lechnological changes which are liable to have major effects upon workers
in the undertaking

(a) to associate workers and/or their repre

sentatives in the planning, introduction and

use of new technologies, that is to inform

them of the opportunities offered by and the

effects of such new technologies and lo con-

sull them in advance with a view to arriving

at agreements;

(b) lo promote
a betler organisation of

working time and a betler distribution of em

ployment;

(c) lo prevent and mitigale to the greatest

extent praclicable any adverse effects of the

lechnological changes on workers; and

(d) to promote investments in technology

that would encourage, directly or indireclly,

the crealion of employment and contribute to

a progressive increase in production and the

satisfaction of the basic needs of the popula

tion.

ligt och i enlighet med nationell lagstiftning och praxis
uppmuntra företag då de håller på alt införa teknologiska förändringar i sin
verksamhet, vilka väsentligt påverkar arbetstagarna i förelaget, att

(a) la med arbetstagare och/eller deras
representanter vid planeringen, införandet och utnyttjandet av nya
teknologier, dvs, informera dem om de möjligheler som sådana nya teknologier
kan erbjuda och om effekterna av sådana nya teknologier samt rådfråga dem i
förväg i syfte alt nå överenskommelser;

(b)
främja en
bättre organisering av arbetstiden och en bättre arbetsfördelning;

(c) i största möjliga utsträckning
förhindra och mildra de negativa effekterna för arbetslagarna fill följd av
teknologiska förändringar; samt

(d) stimulera
investeringar i teknologi, som

direkt eller indirekt uppmuntrar skapandet av

sysselsättning och bidrar lill en gradvis ök

ning av produktionen och till tillgodoseendet

av befolkningens grundläggande behov.

V. Informat Sector

27. (1) National employment policy should

recognise the importance as a provider of

jobs of the informal sector, that is economic

aclivities which are carried on outside the

inslilutionalised economic structures.

(2) Employment promotion programmes should be elaborated
and implemented lo encourage family work and independenl work in individual
workshops, bolh in urban and rural areas.

28.
Members should take
measures to promote complementary relalionships between the formål and informal
sectors and to provide greater access of undertakings in the informal sector
to resources. producl märkets, credit, infrastructure, training facilities, technical
experlise and improved technologies.

29.
(1) While taking
measures to increase employment opportunities and improve conditions of work
in the informal sector, Members should seek to faciliate its progressive inlepralion
into Ihe nalional economy.

V. Den
informella sektorn

27 (1) Den nationella sysselsättningspolitiken bör
erkänna den betydelse som den informella sektorn, dvs. ekonomisk verksamhet
som bedrivs utanför de institutionaliserade ekonomiska strukturerna, har, då
det gäller att tillhandahålla arbetstillfällen.

(2)
Sysselsättningsfrämjande program bör utarbetas och genomföras för att uppmuntra
familjearbete och självständigt arbele i egna verksläder såväl i städerna som
på landsbygden.

28. Medlemsstaterna
bör vidta åtgärder för

att främja ett kompletterande förhållande

mellan den formella och informella sektorn

samt ge förelagen i den informella sektorn

bättre tillgång till resurser, varumarknader,

krediter, infrastruktur, utbildningsmöjlig

heter, teknisk expertis saml förbättrade tek

nologier.

29, (1)
Medlemsstaterna bör, då de vidtar

åtgärder för att öka sysselsättningsmöjlighe

terna och förbättra arbetsförhållandena i den

informella sektorn, söka underlätta dess

gradvisa integrering i den nationella ekono

min.

(2) Members
should take into account that integration of the informal sector into the
for-mal sector may reduce its ability to absorb labour and generate income. Nevertheless,
they should seek progressively lo extend measures of regulation lo the informal
sector.

(2)
Medlemsstaterna bör beakta alt en integrering av den informella sektorn i den
formella sektorn kan minska den informella sektorns möjligheter all absorbera
arbetskraft och generera inkomster. De bör likväl gradvis söka utsträcka
regleringsåtgärderna lill den informella sektorn.

VI.
Small Undertakings

30.
Nalional employment
policy should lake account of Ihe importance of small undertakings as providers
of jobs, and recognise the conlribulion of local employment crealion initiatives
lo the fighl against unemploymenl and to economic growih. These undertakings,
which can take diverse forms, such as small Iraditional undertakings, co-operatives
and associations, offer employment opportunities, especially for workers who have
particular difficulties.

31. After consultation and in co-operation
with employers' and workers" organisations, Members should take the necessary
measures to promote complementary relalionships between the undertakings referred
lo in Paragraph 30 of this Recommendation and other undertakings, to improve working
conditions in these undertakings, and to improve their access lo producl
markels, credit, technical expertise and advanced technology.

VI.
Små företag

30.
Den nationella
sysselsättningspolitiken bör ta hänsyn till den betydelse som små förelag har
då det gäller att tillhandahålla arbetstillfällen och erkänna värdet av de
lokala initiativen för skapande av sysselsättning i kampen mot arbetslösheten
och för den ekonomiska tillväxten. Dessa företag, som kan ha olika former, l.ex.
små traditionella förelag, kooperativ och föreningar, erbjuder
arbetstillfällen, i synnerhet för arbetstagare som har särskilda svårigheter.

31. Efter samråd och i samarbete med arbetsgivar-
och arbetstagarorganisationerna bör medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder
för att främja ett kompletterande förhållande mellan de företag som avses i
punkt 30 i denna rekommendation och andra företag i syfte att förbättra
arbetsförhållandena i dessa förelag och underlätta deras lilltriide till
varumarknader samt förbiitlra deras tillgång till krediter, teknisk expertis
och avancerad teknologi.

VII.
Regional Development Policies

32.
In accordance with
national law and practice, Members should recognise the importance of balanced
regional development as a means of miiigating the social and employment
problems created by the unequal distribution of natural resources and the inad-equate
mobility of the means of production. and of correcting the uneven spread of growth
and employment between regions and areas within a country.

33.
Measures should
be laken, after consultation and in co-operation with the representatives of the
populations concerned and in particular with the organisations of employers
and workers. v\'ith a view to promol-ing employment in imderdeveloped or back-ward
areas, declining industrial and agricul-tur;il areas. fit>ntier zoncs and.
in general.

VII. Regional
utvecklingspolitik

32. 1 enlighet med nationell
lagstiftning och praxis bör medlemsstaterna erkiinna betydelsen av en
balanserad regional utveckling som ett medel alt minska de sociala problem och
sysselsättningsproblem som uppkommit till följd av den ojämna fördelningen av
naturtillgångar och produktionsmedlens bristande rörlighet och rätta till
skillnaderna i fråga om tillväxt och sysselsättning mellan olika regioner och
områden inom samma land.

33. Åtgärder bör vidtas efter samråd
och i samarbete med de berörda befolkningarnas företrädare och i synnerhet med arbelsgivar-och
arbetstagarorganisationerna för all främja sysselsiiitningen i outvecklade
eller eftersatta områden, i industri- och jordbruksområden som är på
tillbakagång, i pränscimra-den samt i allmiinhet i de delar av landet som

paris of the country which have not benefiled salisläclorily
from nalional development.

34. Taking account of national conditions and of each Member"s
plans and programmes, the measures referred to in Paragraph 33 of this Recommendation
mighl include, inter alia

(a)
creating and developing
growth poles and growih centres with good prospects for generating employment;

(b)
developing and intensifying
regional potential taking into account the human and natural resources of each
region and the need for coherent and balanced regional development;

(c) expanding the number and size of me-dium-sized and
small towns in order lo coun-terbalance the growth of large cilies;

(d) improving the availability and distribu

tion of and access to essential services re

quired for meeting basic needs;

(e) encouraging
the volunlary mobility of

workers within each region and beiween dif

ferent regions of the country by appropriate

social welfare measures, while making an ef-

fort to promote satisfactory living and work

ing conditions in their areas of origin;

(f) investing in improvements to the region

al infrastructures, services and administra

tive structures, including the allocation of the

necessary slaff and the provision of training

and retraining opportunities; and

(g) promoting the participation of the com-

munity in the definition and implementation

of regional development measures

inte pä ett tillfredsställande sätt dragit fördel av den
nationella utvecklingen.

34. Med hänsyn till nationella förhållanden och lill varje
medlemsstats planer och program kan de åtgärder som avses i punkt 33 i denna
rekommendation bl. a. omfatta

(a) upprättande och utveckling av
tillväxt-poler och tillväxtcentra med goda möjligheter all skapa
sysselsättning;

(b) utveckling och stärkande av de regionala
möjligheterna, varvid hänsyn skall las lill de mänskliga resurserna och
naturtillgångarna i varje region och lill behovet av en sammanhängande och
balanserad regional utveckling;

(c)
ökning av
antalet medelstora och små städer och storleken på dessa i syfte au motverka
storstädernas tillväxt;

(d) förbättrad tillgång till och fördelning av

nödvändiga tjänster för tillgodoseende av de

grundläggande behoven;

(e) uppmuntran med lämpliga sociala åt

gärder av arbetstagarnas frivilliga rörlighet

inom varje region och mellan olika regioner

inom landet medan ansträngningar görs för

att främja tillfredsställande levnads- och ar

betsförhållanden i deras ursprungsområden;

(f) investeringar för att förbättra regionala

infrastrukturer, service samt administrativa

strukturer, däri inbegripet tilldelning av nöd

vändig personal och tillhandahållande av ut

bildnings- och omskolningsmöjligheier; saml

(g) främjande
av samhällets medverkan vid

utformning och genomförande av åtgärder för

regional utveckling.

VIII. Public Investment and Special Public Works
Programmes

35. Members might implement economical-ly and socially viable
public investment and special public works programmes, particularly with a view
to creating and mainiaining employment and raising incomes, reducing poverty
and betler meeting basic needs in areas of widespread unemploymenl and un-deremploymeni.
Such programmes should, where possible and appropriate

(a) pay special attention lo the crealion of employment opportunities
for disadvantaged groups;

VIII. Offentliga investeringsprogram samt särskilda
program för offentliga arbeten

35. Medlemsstaterna kan genomföra offentliga
investeringsprogram och särskilda program för offentliga arbeten, som är sunda
från ekonomisk och social synpunkt, i synnerhet för alt skapa och upprätthålla
sysselsättning och öka inkomster, minska fattigdom och bättre tillgodose de
grundläggande behoven i områden med utbredd arbetslöshet och undersysselsäitning.
Sådana program bör. då så är möjligt och lämpligt:

(a) ägna särskild uppmärksamhet åt att skapa
sysselsättningsmöjligheter för eftersatta grupper;

(b)
include rural
and urban infrastructure projects as well as the construction of facilities for
basic-needs satisfaction in rural, urban and suburban areas, and increased produclive
investments in sectors such as energy and telecommunications;

(c) contribute to raising the standard
of social services in fields such as education and health;

(d) be designed and implemented within

the framework of development plans where

they exist and in consultation with the organi

sations of employers and workers concerned;

(e) identify Ihe persons whom the pro

grammes are to benefit, determine the avail

able manpower and define the crileria for

project selection;

(O ensure that workers are recruiled on a volunlary basis;

(g) ensure that manpower is not diverted from other produclive
aclivities;

(h) provide conditions of employment consistent with nalional
law and practice, and in particular with legal provisions governing access to employment,
hours of work, remu-neraiion, holidays with pay, occupational safety and health
and compensation for employment injuries; and

(i) facilitate the vocational training of workers engaged
in such programmes as well as the retraining of those who, because of slructural
changes in production and employment, have to change their jobs.

(b)
omfatta såväl infrasirukturprojekt
på landsbygden och i städerna som byggandet av anordningar för alt
tillfredsställa basbehoven på landsbygden, i städerna och i förortsområden
samt ökade produktiva investeringar inom l.ex. energisektorn och telekommunikationssektorn;

(c)
bidra till att
höja standarden på de sociala tjänsterna inom utbildnings- och hälsovårdsområdet;

(d) utformas och genomföras inom ramen

för utvecklingsplanerna, där sådana förekom

mer, och i samråd med berörda arbelsgivar-

och arbetstagarorganisationer;

(e) ange de personer som programmen är

avsedda för, fastställa den tillgängliga ar

betskraften och bestämma kriterierna för val

av projekt;

(f) säkerställa att arbetstagare rekryteras

på frivillig väg;

(g) säkerställa att arbetskraft inte las från

annan produktiv verksamhet;

(h) erbjuda anställningsvillkor förenliga med nationell
lagstiftning och praxis, och i synnerhet med de lagbestämmelser som reglerar
tillträde lill anställning, arbetstid, löner, betald semester, arbetarskydd och
ersättning vid yrkesskada; samt

(i) underlätta yrkesutbildning av arbetstagare som
omfattas av sådana program saml omskolning av dem som måste byta arbete på
grund av strukturella förändringar i produktionen och sysselsättningen.

IX. International Economic Co-operation
and Employment

36.
Members should promote
the expansion of inlernational trade in order lo help one another to altain employment
growth. To this end, they should co-operate in inlernational bodies which are engaged
in facililaling susiainable and mutually beneficial increases in inlernational
trade, technical assistance and investment.

37. Bearing in mind their responsibilities
in relation lo other competent inlernational bodies Members should, with a view
to ensuring the effectiveness of employment policies, adopt the following objectives

(a) to promote the growih of production and worid trade in
conditions of economic

IX. Internationellt ekonomiskt
samarbete och sysselsättning

36. Medlemsstaterna bör främja en ökning av den
internationella handeln för all hjälpa varandra aU uppnå sysselsättningslillväxt.
För delta ändamål bör de samarbeta i internationella organ som verkar för all
underlätta en varaktig och ömsesidigt fördelaktig ökning av internationell
handel, tekniskt bistånd samt investeringar.

37.1 syfte all säkerställa en effektiv sysselsättningspolitik
bör medlemsstaterna, med beaktande av sina skyldigheter inom andra
internationella organ, uppställa följande mål:

(a) främja produktionstillväxt och en ökning av
världshandeln under ekonomiskt sta-

siabiliiy and growing employment, within the coniexl of inlernational
co-operation for development and on the basis of equality of rights and mutual
advanlage;

(b)
to recognise that
the interdependence between States, resulling from the increasing integration
of the worid economy, should help to create a climate in which States can, wherever
appropriate, define joint policies designed to promote a fair distribution of the
social costs and benefils of slructural adjuslment as well as a fairer inlernational
distribution of income and wealth, in such a way as to enable developing countries
to absorb the increase in their labour force, and the devel-oped countries to raise
Iheir levels of employment and reduce the adjustment cost for the workers concerned;

(c) to co-ordinaie national policies concerning
trade and slructural change and adjustment so as to make possible a greater participation
of developing countries in worid industrial production within an open and fair worid
trading system, to stabilise commodity prices at remuneraiive levels which are
acceptable to bolh producers and consumers, and to encourage investment in the
production and processing of commodiiies in developing counlries;

(d) to encourage
the peaceful resolution of

disputes among nations and negotiated arms

reduclion agreements which will achieve se

curity lör all nations, as well as the progres

sive transfer of expendilure on armaments

and the reconversion of the armaments in

dustry to the production of essential goods

and services, especially those which satisfy

the basic needs of the population and the

needs of developing counlries;

(e) lo seek agreement on concerted aciion

at the inlernational level with a view to im

proving the inlernuiional economic system,

especially in the financial sphere, so as to

promote employment in developed as well as

developing countries;

(O to increase mutual economic and technical co-operation,
especially between countries at different levels of economic development and with
different social and economic systems, through exchange of experience and

bila förhållanden och ökande sysselsättning inom ramen för
internationellt utvecklingssamarbete och pä grundval av likställdhet och
ömsesidig fördel;

(b)
erkänna att det
ömsesidiga beroendet mellan stater lill följd av den ökande integrationen i väridsekonomin
bör bidra till att skapa ett klimat i vilket stater, där så är lämpligt, kan
fastställa en gemensam politik som syftar till att främja en rättvis fördelning
av de sociala kostnaderna och fördelarna i samband med strukturell anpassning saml
en mera rättvis internationell fördelning av inkomster och välstånd på sådant
sätt som gör del möjligt för utvecklingsländerna att absorbera ökningen av
deras arbetskraft och för de utvecklade länderna att öka sysselsättnings-nivån
och minska anpassningskostnaderna för berörda arbetstagare;

(c)
samordna den
nationella politiken i fråga om handel saml strukturomvandling och
strukturanpassning för att göra det möjligt för utvecklingsländerna alt i
större utsträckning delta i väridens produktion av industrivaror i ett öppet
och rättvist väridshan-delssystem, stabilisera råvarupriserna på lönsamma
nivåer, som är godtagbara för såväl producenter som konsumenter, samt uppmuntra
investeringar i produktion och bearbetning av råvaror i utvecklingsländerna;

(d) uppmuntra
en fredlig lösning av tvister

mellan nationer och förhandlingar om över

enskommelser rörande vapenbegränsning,

vilket kommer att bidra lill säkerhet för alla

nationer, saml en gradvis överföring av

rustningsulgifterna och omställning av rust

ningsindustrin mot produktion av nödvändiga

varor och tjänster, särskilt sådana som syftar

till att tillgodose befolkningens grundläg

gande behov och behoven i utvecklingslän

derna;

(e) söka uppnå överenskommelse om ge

mensamt handlande på internationell nivå i

syfte att förbättra det internationella ekono

miska systemet, särskilt på det finansiella

området, för att på så säu främja sysselsätt

ningen i såväl utvecklade länder som i ut

vecklingsländer;

(f) öka det ömsesidiga ekonomiska och tek

niska samarbetet, särskilt mellan länder som

befinner sig på olika nivåer av ekonomisk

utveckling och med olika sociala och ekono

miska system, genom utbyte av erfarenheter

the development of complementary capaci-lies, particulariy
in the fields of employment and human resources and the choice, development
and transfer of technology in accordance with mutually accepted law and praclice
concerning private property rights;

(g) to create conditions for suslained, non-inflationary growth
of the worid economy, and for the establishment of an improved inlernational monetary
syslem which would lead to the establishment of the new inlernational economic
order; and

(h) to ensure greater slability in exchange råtes, a reduclion
of the debi burden of developing countries, the provision of long-lerm, low-cost
financial assistance to developing countries and the adoption of adjustment policies
which promote employment and the satisfaction of basic needs.

38. Members should

(a) promote the transfer of technologies
with a view lo enabling developing countries lo adopt, on fair and reasonable commercial
terms, those which are most appropriate for the promotion of employment and the
satisfaction of basic needs; and

(b) take appropriate measures for the crealion
and maintenance of employment and for the provision of training and retraining opportunities.
Such measures might include the establishment of nalional, regional or internaiional
readjuslment funds for the purpose of assisling in the posiiive adjustment of
Industries and workers affected by changes in the worid economy.

och utveckling av kompletterande kapacitet, i synnerhet
inom områdena sysselsättning och mänskliga resurser, samt i fråga om val,
utveckling och överföring av teknologi i enlighet med ömsesidigt godtagna
lagar och praxis rörande den privata äganderätten;

(g) skapa förutsättningar för en varaktig, icke-inflationsdrivande
tillväxt i världsekonomin saml för upprättandet av ell förbättrat
internationellt monetärt system som skulle leda till införandet av den nya
ekonomiska världsordningen; samt

(h) säkerställa en större stabilitet i fråga om
växelkurser, en minskning av utvecklingsländernas skuldbörda, långsiktigt
finansiellt bistånd till utvecklingsländerna på fördelaktiga villkor saml
anlagandel av en anpassningspolitik som främjar sysselsättningen och tillgodoseendet
av de grundläggande behoven.

38. Medlemsstaterna bör

(a) främja teknologiöverföring för att göra

del möjligt för utvecklingsländer att på

rättvisa och rimliga kommersiella villkor anta

den teknologi som är mest lämplig för främ

jande av sysselsättning och för tillgodo

seende av de grundläggande behoven; saml

(b) vidta lämpliga åtgärder för all skapa

och upprätthålla sysselsättning och tillhanda

hålla möjligheter till utbildning och omskol

ning. Sådana åtgärder kan innefatta upprät

tandet av nationella, regionala eller interna

tionella anpassningsfonder i syfte att med

verka till en positiv anpassning av närings

grenar och arbetstagare som påverkas av för

ändringar i världsekonomin.

X.
International Migration
and Employment

39. Members, taking account of inlerna

tional labour Conventions and Recommenda

lions on migrant workers, should, where in

lernational migration lakes place, adopt poli

cies designed

(a) lo create more employment opportunities
and heller conditions of work in counlries of emigration so as to reduce the need
lo migrate to find employment; and

(b) to ensure that inlernational migration
lakes place under conditions designed lo promote full, produclive and freely chosen
employment.

40. Members
which habitually or repeated-

ly admit significanl numbers of foreign work-

X.
Internationell Migration
och Sysselsättning

39. Medlemsstater, där internationell mi

gration förekommer, bör med beaktande av

ILO-konventioner och - rekommendationer

om migrerande arbetstagare, anta handlings

program som syftar lill att

(a) skapa fler arbetstillfällen och
bättre arbetsvillkor i utvandringsländer i syfte alt minska behovet all migrera
för att finna arbete; och

(b) säkerställa all internationell migration
äger rum under förhållanden som syftar till all främja full, produktiv och
fritt vald sysselsättning.

40. Medlemsstater som ständigt eller vid

upprepade tillfällen tar emot ett betydande

ers uiih a
view lo empknnienl should. w hen such woikcis ct)mc fiom dcvcloping counlries.
endeavour lo co-operale nioic fully in ihe development of such counlries. by appropriate
intensilied capilal movements. the expansion of liailc. the transfer of technical
knowledge and assistance in ihe vocational training of local workers. in order
lo cslablish an effective allernalive lo migration fiir em-ploymenl and lo
assist ihc counlries in qiies-lit>n in improving Iheir economic anil employment
siitialion.

41, Members which habiliialh orrepealed-ly
expeiience significanl oulllows of ihcir na-lionals lör ihc piiipose of cmploymcnl
abioad should. provided ihal such measures are not inconsisieni wiih ihc right
of everyone lo leavc any counIr\' including his own. lake measures hy means of legislation.
agreemenls \ \ilh
employers' and wcirkers'
organisations, or in any other manner consislenl with national conililions and
praclice. to pre-venl malpractices at Ihe siage of recruilment or departure liable
to rcsiili in illegal entry lo. or slay or employment in. another country.

42, Developing emigration counlries. in
order lo täcilitalc ihe volunlary retiirn of their nationals who possess scarce
skills. should

(a) provide the necessary incenlives:
and

(b) cnlisl ihc co-opcralion of Ihe counlries
employing their nalionals as well as of ihe International Labour Olficc and other
inlernational or regional bodies concerned with the matter,

43, Members.
bolh countries of employ

ment and countries iif origin. should take ap

propriate measures to

(a) prevent
abuse in the recruilment of la

bour for work ahroad;

(b) prevent ihe exploitalion of migrant

workers; and

(c) ensure
Ihe full exercise of Ihc righls lo

frccdom of association and lo organise and

bargain colleclivcly.

44, Members.
bolh countries of employ

ment and counlries of origin. should. when it

is necessary. taking fully into account exist

ing inlernational labour Conventions and

Recommendalions on migrant wiirkers. con-

cludc bilateral and multilateral agreemenls

covcrinp issues such as right of entry and

anlal
inländska arbcislapare i sysselsätl-ningssyfte bor. d;i dessa arbcislapare kommer
fiiin utvecklinpsländer. siika samarbeta mera fullsländipl lör iilvecklinp av
sådana länder genom en intensifiering av lämpliga kapitalrörelser, ell vidgat
handelsutbyte, överföring av tekniskt kunnande samt genom medverkan vid yrkesulbildninp
av inhemska arbcislapare för att skapa dl elTeklivi alternativ till mipralion
i sysselsällninpssyfte och lör all hjälpa berörda hinder alt förbiittra såväl
sin ekonomi som sysselsältninp.

41. Medlcmsslaler som ständipl eller
vid upprepade lillfiillen har en betydande ut-flyltning av sina medborpare i sysselsätt-ningssyfle
utomlands bör. förutsatt alt sådana älpiirder inte iir ofiirenliga med riittcn
för var och en att liimna ett land. diiri inbegripet sill eget, vidta åtgiirder
genom lagstiftning, (överenskommelser med arbdsgivar-och arbctstaparorpanisaiioner
eller på annat säu som iir förenligt med nationella förhållanden och praxis
för all i samband med rekry-tering eller avresa förhindra missbruk som kan leda
till illegal inresa eller vistelse eller :insiällning i dt annat land.

42.
För att
underlätta för medborgare med efiersiikta yrkeskvalifikalioncr all frivilligt äierviinda
bor utvecklinpsliindcr med utvandring

(a) ge nödvändiga stimulanser; och

(b) söka
samarbeta med såväl de länder

som anställer deras medborgare som med in

iernalionella arbelsbyrån och andra interna

tionella eller regionala organ som sysslar med

denna fråga.

43. Medlemsstaterna,
såväl anställnings-

kinder som ursprungsliindcr. hör vidta åt

gärder för alt

(a)
förhindra
missbruk vid rekrytering av iirbdskrafl förarbete utomlands:

(b)
förhindra
utnyttjandet av migrerande arbetstagare; och

(c) garantera del fulla ulövandet av
föreningsfriheten och organisationsriitlen saml av den kollektiva fiirhandlingsrätten.

44. Medlemssialerna,
såväl anslällnings-

liindcr som ursprungsländer bör, då så är

nödvändipl, med fulll beaktande av gällande

ILO-konventioner och -rekommendationer

om migrerande arbetstagare, sluta bilaterala

och multilaterala överenskommelser som be

handlar sädana frågor som riill till inresa och

Skr.
1984/85:201 22

slay,
the protection of righls resulling from vistelse, skydd av rättigheter i samband med

employment, the promotion
of education and anställning, främjande av utbildningsmöjlig-

iraining opportunities for
migrant workers, heter för migrerande arbetstagare, social

social securily, and assistance
to workers trygghet samt slöd till arbetstagare och med-

and members of their families
wishing to re- lemmar av deras familjer som önskar åler-

turn to their country of origin. vända till sitt ursprungsland.

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1985