Prop. 1984/85:211

Prop.
1984/85:211

Regeringens proposition

1984/85:211

om reglering av
priserna på jordbruksprodukter, m. m.;

beslutad
den 2 maj 1985.

Regeringen
förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandens
hemställan.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

SVANTE
LUNDKVIST

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag om prisregleringen på sockerbetor och socker
för tiden den Ijuli 1985-den 30juni 1987 och för övriga jordbruksprodukter för
tiden den Ijuli 1985-den 30juni 1986. Vidare behandlas åtgärder för att
stimulera exporten av livsmedel. Dessutom tas upp vissa anslagsfrågor på
jordbrukels område.

1 Riksdagen 1984/85. I samt. Nr 211

Prop.
1984/85:211 2

Utdrag

JORDBRUKSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-05-02

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden
I. Carlsson, Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Boström, Bodström, Gradin, Dahl, R.Carlsson, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Lundkvist

Proposition om reglering av priserna på jordbruksprodukter,
m. m.

1 Inledning

I prop. 1984/85: 166 har regeringen lagt fram förslag lill
riktlinjer för en samlad livsmedelspolitik. Dessa grundar sig på förslag som
har avgells av 1983 års livsmedelskommitié'.

Regeringen uppdrog den 20 december 1984 ål statens
jordbruksnämnd att efter överiäggningar med företrädare för sockerbetsodlarna
och socker-tillverkningen samt jordbruksnämndens konsumentdelegation avge
förslag om den närmare utformningen av prisregleringen på sockerbetor och socker
för tiden den Ijuli 1985-den 30juni 1987.

Nämndens förslag skulle bygga på att driften vid samtliga
nu existerande sockerbruk skall upprätthållas. Sockerbelsarealen borde med
utgångspunkt i en areal är 1985 om högst 51 500 hektar anpassas med hänsyn
till den beräknade trendmässiga avkasiningsökningen för sockerbetor. Överläggningarna
skulle ske med utgångspunkt i riksdagens beslut om mål för livsmedelspoliliken (prop.
1983/84:76, JoU 20, rskr 141) och i den ordning som gäller för övriga
jordbruksprodukter enligt nämnda riksdagsbeslut. Förslaget skulle vara så
avvägt att något underskott inte beräknas uppkomma i sockerregleringsfonden.
Nämnden borde vidare beakta vad som i prop. 1983/84: 191 anförts om
finansieringen av visst slöd lill biodlingen.

Statens jordbruksnämnd har efter avslutade överläggningar
i skrivelse den 20februari 1985 lagt fram förslag beträffande prisregleringen
på soc-

' Generaldirektören Ingvar Lindström, ordförande,
riksdagsledamoten Arne Andersson i Ljung, lantbrukaren Eric Enlund.
journalisten Birgitta Gustafson, riksdagsledamöterna Egon Jacobsson. Einar
Larsson, Grelhe Lundblad. Åke Selberg och Aina Weslin.

Prop.
1984/85:211 3

kerbetor
och socker för fiden den Ijuli 1985-den 30juni 1987. Skrivelsen bör fogas lill
protokollet i delta ärende som bilaga 1.

Regeringen
uppdrog den Mfebruari 1985 åt statens jordbruksnämnd att, efter överläggningar
med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och jordbruksnämndens
konsumentdelegation, lämna förslag om den närmare utformningen av
prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker för liden den
Ijuli 1985-den 30juni 1986. Förslaget skulle utformas med utgångspunkt i
riksdagens beslut om vissa livsmedelspoli-liska frågor (prop. 1983/84:76, JoU
20, rskr 141).

Vidare
skulle jordbruksnämnden lägga fram förslag om användningen av införselavgiftsmedel
och därvid utgå frän alt av införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen ett
belopp motsvarande 8,5 milj. kr. fick disponeras för pristillägg på får- och
lammkött samt 8 milj. kr. för att täcka kostnader för statistik på jordbrukels
område.

Jordbruksnämnden
skulle också ta upp frågan om ytterligare finansiering inom ramen för
jordbruksprisregleringen av viss del av kostnaderna för djurens hälso- och
sjukvård. Ulgångspuklen skulle härvid vara att ytteriigare 15 milj. kr.
avlastas statsbudgeten.

Vidare
skulle prövas möjligheterna att finansiera en lill lOmilj.kr. uppgående del av
kostnaderna för den statliga rådgivningen till jordbruket på annat sätl än över
statsbudgeten.

Slutligen
skulle jordbruksnämnden lämna förslag om en successiv avveckling av den röriiga
kredit pä högst 250 milj. kr. som f.n. stär lill förfogande för säsongmässig
lagring av jordbruksprodukter. Utgångspunkten skulle vara en minskning av
krediten från den Ijuli 1985 med lOOmilj.kr. Vidare skulle jordbruksnämnden
beakta att den rörliga kredit på högst 120milj. kr. som f. n. stär till
förfogande för ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av
sockernäringen skulle minskas fill 50milj.kr. från den Ijuli 1985.

1
skrivelse den 24 april 1985 har jordbruksnämnden efter avslutade överläggningar
lagt fram förslag till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område efter den 30juni
1985 m.m. Till jordbruksnämndens skrivelse har fogats särskilda skrivelser från
Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation med synpunkter
på jordbruksnämndens förslag. Två ledamöter i jordbruksnämnden har avgett
reservation mot förslaget. Jordbruksnämndens skrivelse med delegationernas
synpunkter samt reservationen bör fogas till protokollet i delta ärende som
bilaga 2.

Livsmedelskommittén
har den 30januari 1985 överiämnat belänkandet (Ds Jo 1985: 1) Export av
livsmedel. Belänkandet har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende
bör fogas dels kommitténs sammanfattning av betänkandet som bilaga 3, dels en
förteckning över remissinstanserna och en sammanställning av remissyttrandena
över betänkandet som bilaga 4. Beträffande nuvarande förhållanden m.m. samt
kommitténs närmare överväganden hänvisas lill betänkandet.

Prop.
1984/85:211 4

Jordbruks-, skogs- och fiskeriadminisirativa utredningen'
avgav i september 1984 betänkandet (Ds Jo 1984: 14) Samordning av vissa
resurser vid lantbruksnämnderna, skogsvårdsstyrelserna och den lokala fiskeriadmi-nistrationen.

I betänkandet behandlas förutsättningarna för att genom
samverkan i olika former effektivisera användningen av de samlade resurserna
för länsmyndigheterna under jordbruksdepartementet.

Efter remiss har yttranden över utredningens betänkande
avgetts av riksrevisionsverket (RRV), statskontoret, lantbruksstyrelsen - som
bifogat yttranden från samtliga lantbruksnämnder, skogsstyrelsen - som bifogat
yttranden frän samtliga skogsvärdsslyrelser, länsstyrelserna i Uppsala,
Malmöhus, Göteborgs och Bohus saml Älvsborgs län. Lantbrukarnas riksförbund
(LRF), Svenska cellulosa- och pappersbruksföreningen. Centralorganisationen
SACO/SR och Trädgårdsnäringens riksförbund. Ett yttrande har också inkommit
från Svenska skogsarbeiareförbundet.

I prop. 1984/85: 100 (bil. 11 s. 20, 38, 43 och 71) har
regeringen föreslagit riksdagen att, i avvaktan på särskild proposition i
ämnet, lill Lantbruksnämnderna för budgetåret 1985/86 beräkna ett
förslagsanslag av 212781000 kr., till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets
område förbud-getåret 1985/86 beräkna ett förslagsanslag av 2 968000000 kr.,
till Bidrag lill permanent skördeskadeskydd för budgetåret 1985/86 beräkna ett
anslag av 1 000 kr., lill Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.
för budgetåret 1985/86 beräkna ett förslagsanslag av 23898000 kr., till Lantbruksstyrelsen,
djurens hälso- och sjukvård: Uppdragsverksamhet för budgetåret 1985/86 beräkna
ett förslagsanslag av 1000 kr. och lill Bidrag till djurens hälso- och sjukvård
för budgetåret 1985/86 beräkna ett reservationsanslag av 40470000 kr. Jag
anhåller att nu få ta upp dessa frågor.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Prisregleringen på sockerbetor och socker

Prisregleringens utformning under perioden

Jordbruksnämnden bar pä regeringens uppdrag haft
överläggningar med Sveriges betodlares centralförening (SBC) och Svenska
sockerfabriks AB (SSA) saml nämndens konsumentdelegation om prisregleringen pä
sockerbetor och socker för tvåårsperioden den Ijuli 1985-den 30juni 1987.
Efter avslutade överläggningar och i samförstånd med SBC, SSA och konsumentdelegationen
föreslår jordbruksnämnden att sockerbetsodlarna årligen under perioden
erhåller kompensation för kostnadsökningar i odlingen saml inkomslföljsamhet utifrån
utfallet av obundna överläggningar. För

' F.d. statssekreteraren Ivan Eckersten.

Prop. 1984/85:211 5

SSA: s del föreslår jordbruksnämnden att kompensation för
kostnadsökningar m. m. ges en gäng per år utifrån utfallet av obundna
överläggningar.

SSA övergår fr.o.m. hösten 1985 lill gaseldning vid flera
sockerbruk och jordbruksnämnden föreslår bl. a. mol bakgrund härav att en
särskild arbetsgrupp utreder kompensationsmodellen med avseende på energikostnader.
Vidare får enligt jordbruksnämnden korrigeringar göras av betod-lingens och SSA:
s kostnadsvolymer på grund av att kontraktsvillkoren för frö, biprodukter,
transporter m.m. ändras fr.o.m. år 1985.

Nämnden har redovisat förslag till kompensationsbelopp
avseende reg-leringsårel 1985/86. Jag återkommer lill detta förslag i det
följande. I fråga om kompensalionsbeloppen för regleringsåret 1986/87 föreslår
jordbruksnämnden att överiäggningar äger rum i slutet av år 1985. Härvid bör enligt
nämnden sedvanligt material om kostnadsvolymer, kostnadsutveckling m. m. las
fram och i huvudsak ligga till grund för överläggningarna.

Om väsentligt ändrade förutsättningar inträffar under
regleringsperioden föreslår jordbruksnämnden au del bör få ankomma på den att
efter överläggningar med delegationerna lägga fram förslag lill de åtgärder
som kan anses påkallade.

För egen del kan jag i allt väsentligt biträda
jordbruksnämndens förslag beträffande utformningen av prisregleringen på
sockerbetor och socker för iväårsperioden 1985/86-1986/87. Förslaget bygger på
alt driften vid samtliga nu existerande sockerbruk bibehålls. Koslnadskompensalionen
lill betodlarna och sockerbolaget samt betodlarnas inkomslföljsamhet bör bestämmas
en gäng per år efter obundna överläggningar. Överläggningarna avseende regleringsårei
1986/87 bör som jordbruksnämnden har föreslagit äga rum i slutet av år 1985.
Som jordbruksnämnden framhåller behöver vissa frågor inom prisregleringen ses
över med anledning av ändrade kontraktsvillkor mellan betodlarna och SSA samt
övergång lill gaseldning vid vissa sockerbruk. Del ankommer på jordbruksnämnden
att ta de initiativ som behövs härför och att vid behov komma in lill
regeringen med de förslag som kan föranledas av översynen. Om väsentligt
ändrade förutsättningar inträffar under perioden bör det vidare ankomma på
jordbruksnämnden att efter överläggningar med SSA, SBC och konsumentdelegationen
lägga fram förslag till de åtgärder som kan anses påkallade.

Del bör ankomma på regeringen att besluta om den närmare
utformningen av prisregleringen under perioden.

Areal och arealbidrag

Under innevarande prisregleringsperiod har sockerbelsarealen
i enlighet med riksdagens beslut (prop. 1982/83:162, JoU 35, rskr 336) minskats
med 500 ha per år med sikte på en areal är 1985 på högst 51 500 ha. Jordbruksnämnden
föreslår nu all arealen bör uppgå lill högst 51 300 ha både år 1985 och år
1986. Erforderiig kvotering av odlingen bör utgå från nu gällande principer och
godkännas av nämnden. Prisavdraget vid överodling bör vara kraftigt.

Prop.
1984/85:211 6

Jordbruksnämnden föreslår oförändrade arealbidrag. Det
innebär 500 kr. per ha till odlarna på Gotland, 400 kr. per ha till odlarna på
Öland och 200 kr. per ha till de odlare i Småland och Blekinge som levererar
betor till bruket i Mörbylånga.

Jag biträder jordbruksnämndens förslag till total sockerbeisareal
och arealbidrag. Del bör ankomma på regeringen att besluta i dessa frågor under
perioden.

Ersättningen tiU sockerbetsodlarna och sockerbolaget

Jordbruksnämnden föreslår efter överläggningar och i
samförstånd med SBC och konsumentdelegationen alt betodlarna i form av prishöjningar
per den Ijuli 1985 ges kostnadskompensalion med 40,23 milj. kr. och inkomslföljsamhet
med 3,77 milj. kr. Förslaget innebär all grundpriset för sockerbetor med 16%
sockerhall bör höjas med 1,72 kr. per 100 kg. vilket motsvarar en partiprishöjning
pä socker med 13,67 kr. per 100 kg eller 3,1 %. Grundpriset på sockerbetor
föreslås år 1985 bli 30,20kr. per 100kg.

Vad gäller kompensationen till sockerbolaget föreslår
jordbruksnämnden att prisregleringen, liksom tidigare, endast bör avse
strösocker. Av verksamheten vid raffinaderiet i Arlöv bör ingå raffineringen av
såväl inhemskt som importerat råsocker för den svenska marknaden.

Sockerpriset har hittills justerats när oljepriset har
ändrats med minst ± 160 kr. per m'. Denna regel ledde under regleringsårei
1983/84 lill två prishöjningar på sammanlagt 8,19 kr. per 100 kg socker. Under
reglerings-året 1984/85 har regeln hittills givit en höjning om 3,95kr. per 100
kg socker.

Jordbruksnämnden föreslår efter överläggningar och i
samförstånd med SSA och konsumentdelegationen alt SSA för regleringsårei
1985/86 lillerkänns kostnadskompensation i form av prishöjningar per den Ijuli
1985 med 29 milj. kr. I kostnadskompensationen ingår vissa engångsersättningar.
Vidare har avdrag gjorts med hänsyn lill effeklivilelsförbätiringar i
sockerproduktionen och för definitiv reglering av oljekostnaderna för regleringsårei
1983/84.1 koslnadskompensalionen har vidare merkostnaderna för bruken pä Öland
och Golland beaktats vilket vid normal produktionsvolym innebär 18,4 milj. kr.
Dessutom föreslås SSA erhålla 4,3 milj. kr. ur sockerregleringsfonden för
driften av dessa bruk.

Koslnadskompensalionen lill SSA motsvarar en prishöjning
på 9,01 kr. per 100 kg socker eller 2,1%. Härtill kommer effekterna av
eventuell sluljustering av lönekostnadskompensationen saml av eventuella
oljeprisändringar.

Tillsammans medför de prishöjningar som jordbruksnämnden
har föreslagit att sockerpriset i fabriksledet stiger den Ijuli 1985 med ca
23kr. per 100kg eller med 5,2%. Jordbruksnämnden begär alt få genomföra prishöjningarna
på ell sådant sätt alt minsta möjliga störning uppslår på marknaden. Nämnden
föreslår vidare alt ersättningen för raffinering och lagring

Prop. 1984/85:211 7

av importerat råsocker får höjas motsvarande
genomsnittliga kostnadsökningarna i sockertillverkningen.

För egen del vill jag framhålla följande. Det bör ankomma
på regeringen att besluta om kostnadskompensation och inkomslföljsamhet för
betodlarna och om kostnadskompensation för SSA under regleringsperioden. Jag
biträder de förslag som jordbruksnämnden har lagt fram och avser alt vid senare
tillfälle återkomma till regeringen i frågan.

Gränsskyddet och regleringsekonomin

Gränsskyddei för socker föresläs av jordbruksnämnden utgå enligl
de grunder som hittills har gällt. Detta innebär att en införselavgift las ut
för importerade kvantiteter under perioder då världsmarknadspriset understiger
det fastställda avräkningspriset på socker ur svenska betor. De uppburna medlen
bör - liksom hittills - tillföras sockerregleringsfonden.

Jag biträder jordbruksnämndens förslag i fråga om
gränsskyddet för socker.

Vid behov bör jordbruksnämnden få ta ut en försäljningsavgifl
på allt socker som säljs inom landet. Därvid kommer det inhemska pariipriset
att höjas med ell belopp som motsvarar försäljningsavgiften. De insamlade
medlen bör användas för att subventionera sockerimport när världsmarknadspriset
är högre än det svenska.

Behållningen i sockerregleringsfonden var I0,4milj. kr,
den 30juni 1984. Utgående behållning den 30juni 1985 kan enligt
jordbruksnämnden beräknas till 25-30 milj. kr. Vid normal skörd år 1985 blir
inkomsterna av införselavgifler begränsade med hänsyn lill att skörden år 1984
gav ett överskoll. Överskottet minskar importutrymmet under regleringsårei
1985/86. Fondens behållning kan därför beräknas minska under reglerings-året
1985/86. Mot denna bakgrund har betodlarna och SSA inte aktualiserat frågan om
ytleriigare återbetalningar av medel ur sockerregleringsfonden.

Betodlarna och SSA bör enligt jordbruksnämnden om sä
erfordras skjuta till medel så all fonden den 30juni 1986 och den 30juni 1987
inte visar underskott. Denna garanti gäller för prisutjämning av olika slag
samt i princip nu gällande former av regionalstöd. I gengäld bör näringen - med
beaktande av förändringar i regleringsekonomin — hösten 1985 och hösten 1986 få
ta upp överläggningar om eventuell ytterligare återbetalning av tidigare
inbetalda medel. Medlen skall fördelas i samma proportioner som för 1983 års
skörd. Utbetalningarnas storlek får då bedömas utifrån skördarnas storlek och
tillgängliga medel i fonden.

Kostnaderna för subventionering av frakten av socker till
de fyra nordligaste länen och Kopparbergs län bör enligl jordbruksnämnden få
bestridas från sockertegleringsfonden med 1,2 milj. kr. Ur fonden bör dessutom
bestridas kostnaderna för dels arealbidrag lill de odlare som levererar betor lill
öbruken till en beräknad kostnad av 3,5-4,0 milj. kr., dels

Prop.
1984/85:211 8

ersättning om 4,3 milj. kr för SSA:s merkostnader för
driften vid dessa bruk. Till kollektiva åtgärder inom biodlingen bör las 0,5
milj.kr. ur sockerfonden. Vidare bör regleringsföreningen Svensk Sockerhandels
administrationskostnader få täckas ur fonden. Fondmedlen används också till
vissa kostnader inom prisuljämningen för varor innehållande socker. Vid
tillverkning av vissa produkter såsom farmacevtiska halvfabrikat för export
återbetalas införselavgifien för förbrukat socker. 1 en situation med ingen
eller ringa sockerimport bör i stället enligt jordbruksnämnden exportbidrag ur
sockerregleringsfonden lämnas för sädana produkter.

Jag biträder jordbruksnämndens förslag beträffande
regleringsekonomin under regleringsperioden 1985/86-1986/87. Liksom hittills
bör även stödet lill merkostnaderna för öbruken finansieras inom ramen för
regleringen.

2.2 Prisregleringen på jordbruksprodukter utom sockerbetor
och socker

Jordbruksnämnden har utformat sitt förslag med
utgångspunkt i riksdagens beslut om mål för livsmedelspoliliken (prop.
1983/84:76, JoU 20, rskr 141). En annan utgångspunkt har varil statsmakternas
mål om en inflation på högst 3% för år 1985, vilket också getts uttryck i
införandel av allmänt prisstopp och andra ekonomisk-politiska åtgärder.

Jordbruksnämnden har vidare i enlighet med sitt uppdrag
utgått från all prisregleringsperioden skall omfatta fiden den Ijuli 1985-den 30juni
1986. Mittpriser m. m. föreslås under perioden få ändras den Ijuli 1985 och den
1 januari 1986.

Jordbruksnämndens förslag innebär per den 1 juli 1985 att
jordbruket för ökade kostnader under det senaste halvåret lillerkänns 292milj.
kr. och viss livsmedelsindustri 153 milj. kr. För inkomslföljsamhet med andra
grupper i samhället erhåller jordbrukarna 102 milj. kr. vilket enligt nämnden
bör ge en inkomstökning med 5%. Från det sammanlagda totalbeloppet av 547
milj. kr. görs ett avdrag för rationaliserings- och produktivitetsvinster i
jordbruket och berörd livsmedelsindustri av totalt 82 milj. kr.

Sammanlagt innebär dessa förslag all jordbruket och den
del av livsmedelsindustrin som omfattas av jordbruksprisregleringen (främst
mejerier och slakterier) genom alt prisnivån i prisregleringsledet höjs den 1
juli 1985 tillförs 465 milj. kr. Beloppels storlek har inte accepterats av
Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation.

Genom förslaget beräknas prisnivån i prisregleringsledet
höjas med ca 2%. Vid oförändrade öresmarginaler i efterföljande led och inkl.
mervärdeskatt beräknas förslaget medföra all prisnivån i konsumentledet (KPl)
höjs med drygt O, I %.

Sedan regeringen och riksdagen tagit ställning till
förslaget kommer beloppet alt fördelas på produkter efter överläggningar under
maj/juni.

Vad gäller den 1 januari 1986 föreslår jordbruksnämnden
ett preliminärt kompensationsbelopp av 348milj. kr. Detta belopp har beräknats
utifrån

Prop.
1984/85:211 9

en prognos över prisutvecklingen under tiden april-oktober
1985. Det definitiva beloppet föresläs fastställas efter överiäggningar i
november/december 1985.

Nyssnämnda belopp har godtagits av konsumentdelegationen
men inte av Lantbrukarnas förhandlingsdelegation.

De närmare grunderna för beräkningen av beloppen framgår
av jordbruksnämndens förslag (bilaga 2).

För egen del vill jag framhålla följande. Ett viktigt mål
för regeringens ekonomiska politik är att pressa ned inflationen under år 1985 lill
3%. Att pressa ned inflationen är nödvändigt om vi skall kunna fortsätta den
ekonomiska återhämtning som inletts under de senaste åren, bibehålla vår
internationella konkurrenskraft och bevara konsumenternas köpkraft. Att denna
politik lyckas är också av stor betydelse för jordbruket. En fortsatt
framgångsrik ekonomisk politik är enligt min mening en förutsättning för alt vi
skall kunna komma lill rätta med de problem som f. n. råder inom
livsmedelssektorn, inte minst med överskotten av jordbruksprodukter.

Jordbruksnämndens förslag innebär all jordbruket fär
kompensation för ökade kostnader i produktionen och dessutom en inkomstökning
med 5 %. Den föreslagna inkomstökningen motsvarar således vad löntagarna får
för år 1985. Även i fräga om det totala beloppet ligger jordbruksnämndens
förslag inom ramen för det inflationsmål på 3 % som regeringen ställt upp. Jag
kan därför biträda jordbruksnämndens förslag.

Förslaget innebär att jordbruket och viss
förädlingsindustri genom ändrade mittpriser m. m. per den Ijuli 1985 lillerkänns
465 milj. kr. Jordbruksnämnden bör ta upp överläggningar med Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation och nämndens konsumentdelegation om fördelningen av
beloppet på produkter och inkomma med förslag härom lill regeringen. Det ankommer
på regeringen att besluta i denna fråga.

1 fråga om kompensationen per den 1 januari 1986 förordar
jag i enlighet med jordbruksnämndens förslag ett preliminärt belopp av 348
milj. kr. Det definitiva beloppet bör få fastställas av regeringen på förslag
av jordbruksnämnden, som bör ta upp överläggningar om beloppet med
Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och konsumentdelegationen i slutet av år
1985. Vid delta tillfälle bör, som jordbruksnämnden har föreslagit, få las upp s.k.
överhängsfrägor, frågan om fördelningen pä produkter, liksom övriga frågor som
enligt nämndens förslag bör fä åberopas vid detla tillfälle. Även i dessa
frågor bör det få ankomma pä regeringen alt besluta.

Det särskilda elableringsslödei, som syftar lill att
underlätta generationsskifte och till att nystartade jordbrukare skall kunna
etablera sig föreslås få utgå även under regleringsåret 1985/86. Utgifterna
härför har av lantbruksstyrelsen beräknats till 40milj.kr. Lantbrukarnas
förhandlingsdelegation har inte accepterat alt mer än 32 milj. kr. får utgå om
jordbruksnämndens förslag läggs lill grund för kompensationen.
Jordbruksnämnden föreslår därför att 32 milj. kr. fär utgå för elableringssiöd
inom den ram som tilldelas jordbruket.

Prop.
1984/85:211 ,0

Jag
biträder jordbruksnämndens förslag. Liksom hittills bör de medel som åtgår för elableringssiöd
få finansieras inom ramen för jordbruksprisregleringen. Del bör få ankomma på
regeringen att besluta i denna fråga.

Jordbruksnämnden
har inte funnit del möjligt alt finansiera 15 milj. kr. för djurens hälso- och
sjukvård och IO milj. kr. för rådgivningen till jordbruket inom ramen för
prisregleringen. Jag återkommer till dessa frågor i samband med anslagsfrågorna
för budgetåret 1985/86.

Jordbruksnämnden
anför au räntestödet enligt förslag av LRF och lantbruksstyrelsen bör
avvecklas enligl fastställd plan dock med ett års förskjutning för norra
Sverige. Räntedebiiering och amortering för första årets slöd bör senareläggas
ett år. För regleringsårei 1985/86 beräknar lantbruksstyrelsen kostnaderna för ränleslödet
till ca 20milj.kr. Detta belopp bör tas från medel för låginkomstsatsning m. m.
Inom ramen för beloppet 20milj.kr. har LRF och lantbruksstyrelsen föreslagit
att 1 milj. kr. får användas av lantbruksstyrelsen för en samordnad rådgivningsinsats
till de lantbruksföretag som erhåller stödet. Jordbruksnämnden fillslyrker
dessa förslag, till vilka även konsumentdelegafionen har anslutit sig.

Även
jag biträder förslagen rörande ränleslödet.

AvvecklingsersäUningen
lill äldre mjölkproducenter föreslås bibehållas under regleringsåret 1985/86.
Medel för detla anvisas från medel för låginkomstsatsning m. m. (produkfionsanpassning
m. m.). Jordbruksnämnden föreslår i likhet med LRF att möjlighet ges all införa
avvecklings- eller uppehållsersällning även för producenter inom kött- och
fläsk/smågrisproduktionen. Medel härför förutsätts utgå från delposten
produktionsan- passningsåtgärder.

Konsumentdelegationen
har anslutit sig lill förslaget beträffande av-vecklingsersättning för äldre
mjölkproducenter. Också jag biträder detta förslag.

Det
är allmänt sett angeläget att näringen ges möjligheter till att vidta behövliga
åtgärder för anpassning av produktionen. Några konkreta förslag till ätgärder
av det slag jordbruksnämnden tagit upp för produktions-anpassning i fräga om
kött- och fläskproduktionen föreligger inte. Det bör ankomma på regeringen att
ta ställning när sådana förslag redovisats.

Jordbruksnämnden
föreslär i samråd med LRF att ett belopp av högst 100 milj. kr. som anslagits
för låginkomstsatsning bör fä användas för pris-nedsäUning pä nötköu i syfte
all minska exporlöverskotten. Vidare har LRF med fillslyrkan av
jordbruksnämnden föreslagit att 50milj.kr. av fonderade medel för avbylarverksamhel
överförs lill posten produktions-anpassningsätgärder.

Jag
har inget att invända mot förslagen. Till frågan om låginkomstsatsning m. m.
inom jordbruket återkommer jag i samband med anslagsfrågorna för budgetåret
1985/86.

Jordbruksnämnden
har tagil upp vissa frågor rörande prisregleringen på

Prop.
1984/85:211 11

olika produkter m. m. Det ankommer på regeringen att
besluta i dessa frågor. För riksdagens information vill jag nämna att jag har
för avsikt att föreslå regeringen att besluta i enlighet med jordbruksnämndens
förslag.

I prop. 1984/85:166 om livsmedelspolitiken har regeringen
föreslagit att samhället under en femårsperiod lar ett delansvar för
överskottsarealens kostnader. Jag tar nu upp frågan om finansieringen av
samhällets delansvar. Som jag anförde i min anmälan till nämnda proposition
bör en totalfinansiering av samhällets kostnader ske. Denna bör ske inom jordbrukssektorns
ram. Mot denna bakgrund föreslår jag att samhällets delansvar finansieras
genom att det beräknade beloppet, 160milj.kr., las ut i form av prishöjningar
per den 1 januari 1986. Det bör få ankomma på regeringen att besluta i frågan.
Jag avser all senare föreslå regeringen all uppdra åt jordbruksnämnden att
efter överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och
konsumentdelegationen lämna förslag om hur beloppet skall tas ul och användas
för ifrågavarande ändamål.

2.3 Export av livsmedel

1 prop. 1984/85:166 om livsmedelspolitiken har regeringen
bl. a. lagt fram förslag lill produktionsmål för jordbruket. Förslaget i
propositionen överensstämmer med livsmedelskommilléns förslag i betänkandet (SOU
1984: 86) Jordbruks- och livsmedelspolitik. Detta förslag till produktionsmål
för jordbruket innebär all - så länge de nuvarande världsmarknadspriserna på
jordbruksprodukter består - jordbrukspolitiken bör inriktas mot att balans
mellan produktion och behov av jordbruksprodukter uppnås. 1 nämnda proposition
anmälde jag min avsikt att senare återkomma till frågan om åtgärder för all
främja exporten av livsmedel. Jag lar nu upp denna fråga.

Livsmedelskommiitén anser att i första hand en reducering
av överskotten av animalieprodukler är angelägen. Under anpassningsperioden
kommer emellertid ett betydande exportbehov all kvarstå. Anpassningsperioden
ger också tillfälle lill att man fortlöpande prövar lägel. Perioden bör
utnyttjas lill att man söker åstadkomma en så lönsam export av livsmedel som
möjligt. Sannolikt kommer denna export inte all lösa överskottsproblemen men
deras följder kan mildras. Även efter en sådan anpassning får man räkna med alt
vissa överskott kommer att finnas, bl. a. på grund av säsong- och årsmånsvarialioner,
som i varje fall inom jordbruket kan vara betydande. Dessa överskott bör
självfallet avsättas med bästa möjliga utbyte.

Blir del ä andra sidan möjligt att ta ul bättre priser på
exportmarknaden än vad som nu kan överblickas torde enligt kommiltén de
ställningstaganden som livsmedelskommiitén föreslagit i fråga om
produktionsbalansen komma att omprövas.

1 sitt ställningstagande understryker livsmedelskommiitén
vikten av att

Prop.
1984/85:211 12

alla möjligheter tillvaratas alt förbättra exportens
lönsamhet.

För en satsning pä export talar således enligl kommitlén
att vi under avsevärd tid kommer att ha ett överskott av främst
jordbruksprodukter, vilka i mer eller mindre förädlad form måste exporteras.
Det gäller därvid att dra så många fördelar som möjligt för landet av exporten.
En viktig punkt är då att få ut största möjliga exportvärde.

Nackdelarna med en satsning på export är enligt kommittén
den osäkerhet som trots allt råder om möjligheterna att åstadkomma en
långsiktigt lönsam export av livsmedel. Huvuddelen av råvaruproduktionen - i
varje fall inom jordbruket - ger f. n. inte en tillräcklig lönsamhet oavsett om
den sker i form av förädlade produkter eller ej. Om man däremot ser lill
förädlingsindustrin finns goda förutsättningar alt nå lönsamhet i själva förädlingsverksamheien
även när den sker för export. Detta förutsätter emellertid alt råvarorna kan
erhållas lill världsmarknadspris. Liksom i all annan affärsverksamhet innebär
emellertid en satsning på livsmedelsexport ett risktagande som inte ulan
vidare kan garanteras ge ett visst resultat. Det kan givetvis inte heller
garanteras att de resurser som satsas på livsmedelsexport inte skulle kunna ge
ett ännu bättre resultat om de i stället satsades inom andra samhällssektorer.
Enligt kommitlén är emellertid omständigheterna sådana all rimliga utsikter lill
framgång finns, vilket bör föranleda en samlad aktion från alla intressenter —
staten, jordbruket och industrin - för alt främja den svenska
livsmedelsexporten. Denna aktion föreslås bl. a. omfatta dels företagens
marknadsföring och produktutveckling, dels statens handelspolitiska verksamhet
och exportfrämjande i övrigt.

Exportfrämjande verksamhet på livsmedelsområdet bedrivs f.
n. av Sveriges exportråd genom Swedish Food Promotion (SEP). Syftet är att förbättra
förutsättningarna för svensk livsmedelsexport. Motsvarande exportfrämjande
organ finns i ell flertal västeuropeiska länder.

Livsmedelskommiitén anser alt del även fortsättningsvis
finns behov av ell särskilt organ som uttryck för satsningen på
livsmedelsexporten. Organet bör enligl kommiltén aktivt och i nära samarbete
med berörda exportörer främja en långsiktig export. Organet bör dock inte
bedriva någon egen försäljningsverksamhet. Del exportfrämjande organet föreslås
inleda sin verksamhet i och med verksamhetsåret 1985/86.

Parallellt med det föreslagna organet bör den svenska ullandsrepresenla-lionen
åläggas all ytterligare uppmärksamma möjligheler till livsmedelsexport.

Kommitténs förslag innebär att del nya främjandeorganet fär
en delvis annan inriktning än SEP. Kommitlén föreslår därför all organet ges
ett annat namn, förslagsvis Food From Sweden (FES).

FES föresläs inte koncentrera sig enbart på s. k. högförädlade
livsmedel. I stället bör FES utgöra ett centralt främjandeorgan för svensk
export av livsmedel. Härvid bör även exporten av jordbruks-, trädgårds- och fiskerå-

Prop. 1984/85:211 13

varor inbegripas. Det finns enligt kommitténs mening ingen
anledning att inom ett paraplyorgan göra åtskillnad mellan varor av olika
förädlingsgrad, även om man naturligen får räkna med alt de mera förädlade
produkterna proportionellt kan kräva mera av EFS: s resurser.

EFS
föresläs fä till uppgift alt tillhandahålla exportföretagen viss service. Det
gäller bl. a. att dels hålla en bas av allmänna marknadsfakla som grundval för
förelag som överväger exportsatsningar, dels biträda företagen med att göra
handlingsprogram och planer för exportsatsningar samt med rådgivning om l.ex.
finansieringsmöjligheter och exportprocedurer, dels medverka så all
intresserade förelag kan genomföra olika exportfrämjande aktiviteter
utomlands, t. ex. delta i olika mässor.

I viss utsträckning bör FFS också kunna lämna ekonomiskt
stöd till marknadsföringsaktivileter, l.ex. marknadsundersökningar, mässdeltagande
och inlroduklionskampanjer. Stödet bör dock inte få avse subventionering av
produkterna och del bör endast få ta i anspråk en begränsad del av FFS: s
resurser.

FFS bör utgöra en del av Sveriges exportråd och kunna repliera
på dess samlade resurser, såväl i Sverige som utomlands. På särskilt
intressanta exportmarknader bör lill handelskontoren särskild
livsmedelsexpertis kunna engageras. Även i övrigt bör kunskaperna om
livsmedelsexport kunna ökas inom exportrådets utlandsorganisation.

FFS:s resurser föreslås utgöras av dels medel som berörda
förelag betalar för utförda tjänster, dels kollektivt tillförda medel. De
kollektiva medlen bör användas för basresurser inom organisationen, dock bör endast
en mindre del av medlen gå till fast anställd personal.

Kommittén
har angett ca lOmilj. kr. per år som en riktlinje för storieken på de
kollektiva medel som bör tillföras FFS. För budgetåret 1985/86 torde emellertid
enligt kommittén de kollektiva medlen få utgöras av 8milj.kr., varvid 4milj.kr.
föreslås tillförda genom exportrådet, 2milj.kr. av jordbruket genom tillskott
av prisregleringsmedel inom den s. k. fördelningsplanen och 2milj.kr.
därutöver av staten. De sistnämnda 2milj.kr. torde för budgetåret 1985/86 få
utgå av prisregleringsmedel utanför fördelningsplanen. För de följande
budgetåren bör emellertid enligt kommitlén dessa medel och ytleriigare medel
tillföras FFS genom omprioriteringar inom statens totala slöd till liknande
verksamhet.

Det är enligt kommitléns mening önskvärt all vid sidan av
jordbruket även de båda andra rävaruproducerande näringarna inom livsmedelsområdet,
fisket och trädgårdsnäringen, tillskjuter vissa medel för FFS:s verksamhet.

Kommiltén föreslår att möjligheterna till slaisstödd exportkredilgivning
för livsmedelsexport övervägs.

Remissinstanserna delar i allmänhet kommitténs bedömning
att det under en anpassningsperiod kommer att kvarstå ett betydande exporlbehov.
Liksom kommittén understryker remissinstanserna att denna export san-

Prop.
1984/85:211 14

nolikt inte kan lösa överskoltsproblemet. Flera
remissinstanser anser också all Sverige även på längre sikt bör ha vissa
förutsättningar att exportera olika livsmedel.

Mänga remissinsianser instämmer också i kommitléns
uppfattning all Sverige bör verka för en allmän liberalisering av
utrikeshandeln med livsmedel, något som dock i allmänhet bedöms la lång lid all
åstadkomma. Flera anser alt dessa ansträngningar i första hand bör koncentreras
lill de handelspolitiska förhållandena i relation till våra närmaste
grannländer.

Exportens stora betydelse för fiskerinäringen understryks
liksom de betydande potentiella exportmöjligbelerna när del gäller l.ex. sylter
och bär.

Vissa remissinstanser anser dock att motiven för en ökad
satsning på livsmedelsexporten är tveksamma. Andra understryker all ökade
export-möjligheter ofta förutsätter alt Sverige beviljar motsvarande lättnader
för importen.

Kommitténs förslag att inrätta ell särskilt organ inom
Sveriges exportråd med uppgift att främja exporten av livsmedel tillstyrks av
del övervägande flertalet remissinsianser. Fiertalel tillstyrker också
förslaget att delta organ skall ges en delvis annan inriktning än det
nuvarande och således ägna sig åt såväl råvaror som förädlade livsmedel. Till
dem som tillstyrker förslagen hör såväl jordbruksnäringens och industrins
företrädare som företrädarna för konsumentgrupperna i samhället.

Kommitténs förslag all utrikesrepresenlalionen bör ytterligare
uppmärksamma möjligheterna lill svensk livsmedelsexport tillstyrks av de
instanser som lar upp frågan, liksom förslaget om en resursförstärkning för lanlbruksråden
i Bryssel och Washington. Induslriförelrädarna föreslår dessutom representation
i Japan och Sydostasien.

Även kommitténs förslag lill finansiering och organisation
av Food From Sweden fillstyrks i allmänhet.

För egen del vill jag anföra följande.

Som jag
anförde i min anmälan till prop. 1984/85:166 om livsmedelspoliliken bör, så
länge man inte långsiktigt kan erhålla priser på världsmarknaden som behövs
för att ge de svenska producenterna täckning för deras kostnader och nödvändiga
arbetsersättningar, från denna utgångspunkt eftersträvas alt resurserna i
jordbruket i stort sett överensstämmer med vad som behövs för vår fredstida
konsumtion, vår livsmedelsberedskap i enlighet med 1982 års försvarsbeslut och
för de utfästelser Sverige gjort i del internationella samarbetet mot världssvällen.
Livsmedelskommiitén framhåller att det under den tid som går ål för en
anpassning av vår jordbruksproduktion, inte minst vad gäller animalier, kommer
alt finnas eu betydande behov av all exportera överskott. Även efter det alt en
önskvärd anpassning har kommit till stånd finns det behov av export av ulby-leskaraktär
eller som en följd av årsmånsvarialioner. Jag vill understryka all ansvaret för
en produktion utöver vad jag nyss angivit ligger på jordbruksnäringen, som
också med beaktande av försörjningsmålet har frihet

Prop. 1984/85:211 15

att
producera den volym som är fördelaktig utifrån näringens egna utgångspunkter.
Huvudansvaret för en exportsatsning måste därför ligga på jordbruksnäringen
och på de exporterande förelagen.

Sä
länge nuvarande överskoltssiluafion består är del givetvis ett intresse även
för konsumenterna att överskollen kan avsättas lönsamt. Jag vill understryka
all exporten givetvis inte får innebära att konsumenterna får vidkännas högre
livsmedelspriser än vad som är rimligt. Inte heller fär en exportsatsning
tillåtas fördröja en anpassning av jordbruket. Mol denna bakgrund bör
satsningen givetvis i första hand gälla de produkter som långsiktigt bedöms
kunna ge den bästa lönsamheten. Jag vill i sammanhanget erinra om vad jag i
min anmälan till prop. 1984/85:166 om livsmedelspolitiken har anfört om den
internationella situationen på jordbruksområdet och de internationella regler
som gäller handeln på delta område.

Med
dessa påpekanden kan jag efter samråd med statsrådet Hellström dock i huvudsak
biträda livsmedelskommitténs förslag. Det nuvarande organet för främjande av
exporten av högförädlade livsmedel inom Sveriges exportråd bör således ombildas
och utgöra ett centralt organ med uppgift att främja exporten av svenska
livsmedel, såväl råvaror från jordbruket, trädgårdsnäringen och fisket som
mera bearbetade livsmedel. Det nya organet bör på del sätt som kommittén har
föreslagit tillhandahålla de uppgifter om exportmarknaderna och den service som
företagen behöver för en framgångsrik exportsatsning.

I
begränsad utsträckning bör också ekonomiskt stöd kunna lämnas lill marknadsföringsaktivileter.
Slödel bör emellertid inte få avse subventionering av produkter.

Som kommitlén
har föreslagit bör organet vara en del av Sveriges exportråd och få del av dess
samlade resurser både i Sverige och utomlands. De ekonomiska resurserna för de
åtgärder jag nu förordat bör utgöras av dels medel som förelagen betalar för
utförda tjänster, dels medel som tillförs kollektivt av de näringsgrenar som
har intresse av verksamheten, dels ock medel som exportrådet inom ramen för
sina resurser tilldelar verksamheten.

För
budgetåret 1985/86 bör staten av prisregleringsmedel utanför den s.k. fördelningsplanen
tillskjuta 1,5milj.kr. Jag har därvid förutsatt all jordbruket tillskjuter
minst samma belopp av prisregleringsmedel inom fördelningsplanen. Jag
återkommer i det följande lill medelsanvisningen. Enligt vad jag har inhämtat
kommer Sveriges exportråd att tillskjuta ett belopp som motsvarar vad som
tillförs av prisregleringsmedel. Delta innebär sammantaget att minst 6milj.kr.
kommer att slå lill förfogande för verksamheten under budgetåret 1985/86.

Det
ankommer på regeringen eller efter dess bemyndigande Sveriges exportråd att
besluta om den närmare organisationen av främjandeorganei.

Kommittén
har tagit upp frågan om eventuell ändring av gällande ordning för slaisstödd exportkredilgivning
för export av livsmedel. Jag ser för min del ingen anledning alt ändra gällande
regler.

2.4 Införselavgiftsmedel m. m.

1 följande tabell redovisas användningen av införselavgifismedel
m. m. under regleringsårei 1983/84 liksom också en beräkning av införselavgifismedel
som inflyter under regleringsären 1984/85 och 1985/86. 1 tabellen redovisas
även milt förslag lill användning av införselavgifismedlen för regleringsårei
1985/86. För en närmare redovisning av införselavgiftsmedlen hänvisas till bUaga2.

Huvudsaklig medelsdisposition av införselavgiftsmedei m. m.
regleringsåren 1983/84, 1984/85 och 1985/86

1983/84

1984/85

1985/86

1
000-tal

1 000-tal

1 000-lal

kr.

kr. prel.

kr, prel.

Inkomster

Från
föregående regleringsår

kvarstående
införselavgifter

Under resp, regleringsår

influtna
införselavgifter

exkl.
fodermedel

fodermedel

Summa

25 342'

318109 173048

516499

18 855-

285 000 230000

533 855

305 000 250000

555000

O 440
248

Utgifter

a) Av medel inom

fördelningsplanen

Svensk spannmålshandel

Sveriges potalisinlressenler

Sveriges oljeväxlintressenter

Svensk kötthandel

Svensk költhandel, utbyleshandel

Föreningen för mejeriprodukter

Svensk ägghandel

Regleringskassan för fågelkött

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

-
mjölk

-
kött

-
ägg

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete Djurhälsovård,
kontrollverksamhet m. m. Stöd till odling av konservärter och andra köksväxter

Stöd till odling av bruna bönor Stöd till odling av
vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen Sveriges exportråd
Sveriges polatisodlares riksförbund Reserv till jordbruksnämndens förfogande

Summa

2000

77000

29500

29500

0

0

10798

56202

50000

50000

167 000

97 000

75 000

68000

3 700

4 500

45 500

20500

5 000

5 000

1700

1700

10850

10 500

29000

29575

4 500

4 500

1700

1700

2000

8000

500

500

1500

1500

0

2 780

28 743 497 200

517 200

Härefter
kvarstående införselavgifismedel

76251

36655

37 800

' Ränta 1982,

~ Ränta 1983 och 1984 saml ej utnyttjade medel Prisäterbäring
pälsdjursuppfödare

1983/84.

' Förslag till preliminär fördelning av medel inom
fördelningsplanen lämnas av

jordbruksnämnden i juni månad.

1983/84 I 000-tal kr.

1984/85 1 000-tal kr, prel.

1985/86 I 000-tal kr, prel.

b) Av medel utanförfördelningsptanen" Utbyteshandel nötkött,
öststaterna Utbyteshandel kött och fläsk Pristillägg får- och lammkött Svensk malpotatiskontroll
Sveriges polatisodlares riksförbund Bidrag till Stiftelsen för ackordhästorganisalionens
bevarande

Bidrag
till fraktkostnader för mjölk och grädde Prisåterbäring till pälsdjursuppfödare
Slöd till odling av vallväxtfrö Fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen
Kollekliva ätgärder inom odlingen av konsumtionsfisk Restitution av
införselavgifter för styckningsdetaljer av kött och fläsk saml av införselavgifter
för ost Stöd till maltproduktionen Sveriges exportråd Kostnader för statistik
på jordbrukets område

Summa

Summa utgifter

Arets saido

Ackumulerat saldo vid utgången av resp. regleringsår

20318 0

16 328 5 378 2 799

20000 0 16 500 5 739'

20000

0

8 500

5 500

475

475

475

300 6000 6000

300

300

300

500

_t

300

-

-

29 795 2 000 1500

3 000 1500

3 000 1500

-

-

8000

91493

48014

47
275

531741

545214

564475

-15 242

-11 359

-9475

-35 835

-47 194

-56669

■* Anmärkning: Budgetåren är inte jämförbara på
grund av att vissa poster från 1983/84 utgått 1984/85. Sålunda finansieras fr,
o. m, detta budgetår posterna Sveriges potatisodlares riksförbund och Stöd lill
odling av vallväxtfrö av medel inom fördelningsplanen. Poslen Restitution av
införselavgifter för styckningsdelaljer av kött och fläsk saml av införselavgifler
för ost bokförs fr, o, m, samma budgetår som ell avdrag på införselavgifter på
slaktvaror resp, mjölk-och mejeriprodukter. Posterna Prisåterbäring till
pälsdjursuppfödare och Kollektiva åtgärder inom odlingen av konsumtionsfisk
slutligen finansieras inom spannmålsregleringcn samt som restitution av
införselavgifter,

'Härav avser 323 000kr. tilläggsanslag för täckande
av lönehöjningar under 1984/85. *■ 500000 kr. föreslås las ur
sockerfonden.

Fördelningsplanen för regleringsåret 1984/85 utgör enligt
riksdagens beslut 267,2 milj. kr. samt inflytande avgifter för
fodermedelsimporten, f.n. beräknade till 230 milj. kr. Fördelningsplanen
omfattar därmed 497,2 milj. kr. Jordbruksnämnden beräknar de disponibla
inkomsterna av införselavgifter till 533,9milj.kr., vilket innebär ett beräknat
överskott av 36,7milj. kr. sedan medel avsatts till fördelningsplanen.
Definitiv fördel-ningsplan för regleringsåret 1984/85 kan fastställas först
efter utgången av regleringsåret. 2 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 211

Prop.
1984/85:211 18

Sammanställningen avseende regleringsåret 1984/85 skiljer
sig på några punkter frän de beräkningar som lagts fram i prop. 1983/84: 191.
Sålunda har posten utbyteshandel med öststaterna avseende nötkött ökats med 5milj.kr.
samt bidraget till Svensk malpoialiskonlroll med 323000kr., eftersom nämnden
tillstyrker ell tilläggsanslag för regleringsårei 1984/85 för ökade
lönekostnader under år 1984 med detla belopp.

Behovet av medel för sådana ändamål som får läckas av införselavgifismedel
utanför fördelningsplanen beräknas för regleringsårei 1984/85 lill 48 milj. kr.
Detla leder till ett underskoll av 11,3 milj. kr. för regleringsåret 1984/85.
Härtill kommer ell underskott av 35,8 milj. kr. som uppstod under
regleringsåren 1982/83 och 1983/84, varför utnyttjad rörlig kredit hos riksgäldskontorel
per den 30juni 1985 kan beräknas uppgå lill 47,1 milj. kr.

Om likväl ett överskott skulle uppkomma under
regleringsåret 1984/85 bör detla enligt jordbruksnämnden, sedan lån från rörlig
kredit återbetalats, användas lill all betala utbyleshandel med kött och fläsk
upp till ett belopp av 50 milj. kr. Därefter eventuellt kvarstående belopp bör
användas lill ändamål inom fördelningsplanen med hänsyn lill att sammanlagt
158,1 milj. kr. för utbyleshandel med kött och fläsk i brist på medel utanför
fördelningsplanen logs frän fördelningsplanerna regleringsåren 1978/79-1983/84.

Jag har inte något att invända mot vad jordbruksnämnden
anfört rörande införselavgiflsmedlens disposition under regleringsåren 1983/84
och 1984/85. Jag vill här erinra om all, i den mån jordbruksnämnden utnyttjat
den rörliga kredit som ställts till nämndens förfogande för bl. a. ändamål
utanför fördelningsplanen, skall under regleringsårei 1984/85 inflytande
odisponerade införselavgifismedel i första hand användas för återbetalning av
krediten. Krediten fär inte disponeras för utbyleshandel med kött och fläsk
avseende andra länder än de östeuropeiska staterna.

Jordbruksnämnden beräknar att det under regleringsåret
1985/86 inflyter 555 milj. kr. i form av införselavgiftsmedel. Härav avser 250
milj. kr. fodermedel.

Som jag nyss nämnt beräknas för de tre regleringsåren
1982/83 - 1984/85 ett sammanlagt underskott på införselavgiftsmedel om 47,1
milj. kr. Detta innebär att medel utanför fördelningsplanen dessa år delvis
finansierats genom lån. Om de av jordbruksnämnden i del följande beräknade
posterna för regleringsårei 1985/86 skall kunna tillgodoses beräknas
underskottet öka med ytterligare ca lOmilj. kr. Om det ackumulerade
underskottet skall läckas under 1985/86 räcker enligt nämndens prognos de
därefter återstående inkomsterna inte ens till för all finansiera posterna
inom fördelningsplanen. Nämnden anser att del ackumulerade underskottet inte
bör fä öka. För alt minska underskottet fördes för regleringsårei 1984/85
poster för mer än 15 milj. kr. bort från rubriken ändamål utanför fördelningsplanen.
Om införselavgifterna inte ökar ser sig nämnden tvungen alt för regleringsåret
1986/87 föreslå en kraftig minskning av de medel som hittills

Prop. 1984/85.211 19

Utgått till olika ändamål utanför fördelningsplanen bl. a.
för att få utrymme för viss återbetalning av hittillsvarande underskott.
Nämnden avser att redovisa läget inför överläggningarna per den 1 januari 1986.

Med hänsyn lill det nyss nämnda föreslår nämnden att en
rörlig kredit även fortsättningsvis ställs till nämndens förfogande.

I likhet med jordbruksnämnden anser jag att underskottet
av införselavgifismedel inte bör fä öka efter regleringsårei 1985/86 ulan
avvecklas. Jag avser därför alt ge jordbruksnämnden i uppdrag alt komma in med
förslag fill hur underskottet skall avvecklas. I avvaktan härpå bör enligt min
mening kreditmöjligheter stå till nämndens förfogande för att täcka beräknat
underskoll av införselavgifismedel. Jag återkommer i det följande till detta.

Jordbruksnämnden föreslår att fördelningsptanen för regleringsårei
1985/86 bör omfatta 267,2milj.kr. jämte inflytande fodermedelsavgifier, vilket
totalt ger 517,2 milj. kr. Jag biträder nämndens förslag.

Med hänsyn
lill ovissheten rörande regleringsekonomins utveckling för de olika
varuområdena lägger nämnden inte fram någon plan för fördelning av det
preliminärt beräknade beloppet. Nämnden avser att återkomma med förslag lill
preliminär fördelning av beloppet. Ett sådant förslag kan då avges efter
överläggningar med Lantbrukarnas förhandlingsdelegation och
konsumentdelegationen och i samband med alt förslag till avgifisändringar m.m. fr.o.m.
den 1 juli 1985 lämnas. Nämnden bör liksom tidigare få jämka delbeloppen mellan
de olika regleringsföreningarna och besluta om fördelning av del belopp som kan
komma att slå till nämndens förfogande.

Jag har inget alt erinra mot att Svensk spannmålshandel
liksom hiiiills tillförs införselavgifler för viss utbyteshandel med brödsäd.
Vidare bör Sveriges oljeväxlintressenter tillföras fetivaruavgifter såväl på
importerad som inhemsk olja för en kvantitet motsvarande fettinnehället i den
inhemska fröskörden, dock högst motsvarande fetivaruavgifter pä den totala fetikonsumtionen
inom landet.

1 prop. 1983/84: 191 lade regeringen fram förslag till
ändrad finansiering av vissa ändamål som tidigare täckts av
införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Förslagen grundade sig på
förslag av jordbruksnämnden och kommitlén för överläggningar om
jordbruksprisregleringen. Förslagen godtogs av riksdagen (JoU 37, rskr416).
Sålunda skall bidraget lill Sveriges potatisodlares riksförbund och slöd till
odlingen av vallväxtfrö fr.o.m. regeringsåret 1984/85 finansieras av medel inom
fördelningsplanen, medan medel till prisåterbäring till pälsdjursuppfödare och
stöd till kollektiva ätgärder inom odlingen av konsumtionsfisk skall tas från
spannmålsregleringen och som restitution av införselavgifter.

I det följande anger jag medelsbehovei under
regleringsåret 1985/86 för de ändamål som bör täckas av införselavgiftsmedel
utanför fördelningsptanen.

Prop. 1984/85:211 20

För utbyleshandel med nötkött med öststaterna har
jordbruksnämnden beräknat 20milj. kr. Beloppet bör föras över till Svensk
kötthandel. Utbyteshandel med kött och fläsk med andra länder måste enligl
prognoser om tillgången pä införselavgiftsmedel helt finansieras med medel inom
fördelningsplanen. Om likväl medel utanför fördelningsplanen skulle bli
tillgängliga för detta ändamål bör de föras över lill Svensk költhandel i
enlighet med de grunder som redovisats bl. a. i prop. 1977/78: 154 och 1978/79:
208.

För regleringsåret 1984/85 disponerar jordbruksnämnden
medel för pristillägg för får- och lammkött med högst 330 öre per kg. Nämnden
föreslår ett oförändrat pristillägg vilket beräknas innebära en kostnad av 16,5
milj. kr. Enligt min mening bör ett belopp motsvarande 8,5 milj. kr. disponeras
för pristillägg på får- och lammkött, vilket innebär ett pristillägg av ca 170
öre per kg.

Till Svensk matpolaiiskontroll (SMAK) föreslår nämnden för
regleringsåret 1985/86 att 1 350000kr. anvisas för upplysningsverksamhet på matpo-tatisområdet.
Ersättningen lill SMAK för den officiella kontrollen av mat-potatis föreslås
uppgå lill högst 4 150000 kr. för regleringsårei 1985/86. Jag har inte något
all erinra mot den föreslagna ersättningen till SMAK för regleringsårei
1985/86.

Stiftelsen för ackordhästorganisalionens bevarande bör i
enlighet med jordbruksnämndens förslag tillföras oförändrat 475 000kr. för
reglerings-året 1985/86.

Bidrag för att begränsa fraktkostnaderna för mjölk och
grädde till vissa områden i de nordligaste länen föreslås för regleringsåret
1985/86 utgå med oförändrat 300000 kr. Jag har inget all invända mol detla.

Till fonden för kollektiva åtgärder inom biodlingen
föreslås oförändrat 1 milj. kr., varav 500000kr. tas av medel inom
fördelningsplanen. Det belopp av 500000 kr. som innevarande regleringsår tagits
av medel utanför fördelningsplanen föreslås, i enlighet med vad som överenskommits
vid överläggningarna om sockertegleringen, las ur sockertegleringsfonden. Jag
har i det föregående biträtt detta förslag.

För stöd lill maltproduktionen bör enligl nämndens förslag
oförändrat 3milj. kr. utgå under regleringsåret 1985/86. Jag biträder även
detta förslag.

Jordbruksnämnden föreslår vidare i enlighet med förslag
från livsmedelskommiitén att Sveriges exportråd får 2 milj. kr. av medel
utanför fördelningsplanen för att stimulera export av livsmedel. Enligl min
mening bör, under den förutsättning som jag har angivit i det föregående, ell
oförändrat belopp av 1,5 milj. kr. ställas till förfogande för detla ändamål.

För statistik på jordbrukels område bör anvisas ett belopp
av 8 milj. kr., vilket bör las upp som inkomst under anslaget Administration av
permanent skördeskadeskydd m. m.

Prop. 1984/85 : 211 21

2.5 Rörliga krediter

Enligl regeringens uppdrag lill jordbruksnämnden alt avge
förslag om den närmare utformningen av prisregleringen på jordbruksprodukter
utom sockerbetor och socker skulle nämnden beakta att den rörliga kredit på 120milj.kr.
som f.n. slår lill förfogande för ändamål inom jordbruksprisregleringen och
regleringen av sockernäringen skulle minskas till 50milj.kr. från den 1 juli
1985. Regeringen har tidigare budgetår endast medgivit att 80 av de 120milj.
kr. har fäll disponeras.

Krediten utnyttjas f.n. till 40milj.kr. men lånebehovet
beräknas till 47milj. kr. vid utgången av regleringsperioden 1984/85. Under
regleringsåret 1985/86 beräknas lånebehovet öka till ca 57 milj. kr.

Med hänvisning till detta och till tidigare lämnade
redovisning av införselavgiftsmedel hemställer nämnden alt en röriig kredit om
80 milj. kr. ställs till nämndens förfogande under regleringsåret 1985/86. Om
inte en rörlig kredit av nu föreslagen omfattning ställs till nämndens
förfogande anser nämnden att någon form av statlig lånegaranti bör lämnas alt
utnyttjas vid behov under 1985/86. Räntan på den rörliga krediten belastar
inte statsbudgeten.

För egen del anser jag att en rörlig kredit i riksgäldskontorel
av 80milj. kr. bör ställas lill förfogande under regleringsåret 1985/86 för
ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen.

Nämnden skulle vidare enligl regeringens uppdrag lämna
förslag om en successiv avveckling av den röriiga krediten på högst 250milj.
kr. som f. n. står till nämndens förfogande för säsongmässig lagring av
jordbruksprodukter. Utgångspunkten skulle vara en minskning av krediten från
den 1 juli 1985 med lOOmilj.kr.

Den nu nämnda rörliga krediten är f.n. utnyttjad med 89milj.kr.
Vid nuvarande kredilläge är del möjligt att minska den till 150milj. kr. per
den 1 juli 1985. 1 eU läge med försämrade möjligheler till krediter på den
öppna marknaden kommer enligt nämnden behovet av medel från denna lag-ringskredil
att öka. Vid en ytteriigare minskning av krediten från 150milj. kr. bedömer
nämnden det därför som nödvändigt även i detta fall med en statlig garanti
eller dylikt för aU lånebehovet och därmed ändamålet med lagringsverksamhelen
skall kunna uppfyllas.

Jag anser i likhet med jordbruksnämnden all det är möjligt
att minska den röriiga krediten för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter
till 150milj.kr. för regleringsåret 1985/86. Jag bedömer det möjligt aU även
därefter successivt minska denna kredit.

Med stöd
av riksdagens beslut våren 1981 (prop. 1980/81:190, JoU 36,' rskr419)
inrättades den 1 juli 1981 en för hela råvarukostnadsutjämningen gemensam
utjämningskassa. Från denna kassa görs samtliga utbetalningar av bidrag. Till
kassan förs samtliga avgifter som tas ul inom ramen för utjämningen. Dessutom
tillförs kassan bidrag från jordbruket och ur sock-

Prop. 1984/85:211 22

erregleringsfonden
samt budgetmedel. Jordbruksnämnden har på regeringens uppdrag lämnat en
redovisning av uljämningskassan för regleringsårei 1983/84 inkl. jordbrukels
och sockerregleringsfondens bidrag till denna. Omslutningen av utjämningskassan
uppgick lill 422milj. kr. för detla regleringsår. Under budgetåret 1984/85
står en rörlig kredit av 20milj.kr. lill jordbruksnämndens förfogande för all
upprätthålla kassans likviditet. I enlighet med jordbruksnämndens förslag bör
krediten för nästa budgetår utgå med oförändrat 20milj. kr.

Det
bör ankomma på regeringen att närmare föreskriva hur disponibla krediter får
utnyttjas och villkoren för detta.

2.6
Övrigt

I
syfte all uppnå en från hälso- och miljösynpunkt nödvändig minskad användning
av gödsel- och bekämpningsmedel föreslog regeringen våren 1984 (prop.
1983/84:176) införandet av särskilda avgifter på sådana medel fr. o. m. den Ijuli
1984. Avgiften på handelsgödsel skulle motsvara 5% av försäljningsvärdet och
avgiften på bekämpningsmedel 4 kr. per kg verksam beståndsdel.

Riksdagen
beslutade att avgifterna skall tas ul enligl regeringens förslag (SkU
1983/84:47, rskr383). Riksdagen gav vidare regeringen till känna att de
influtna medlen borde användas till utökade insatser i fråga om forskning,
rådgivning och miljöförbättrande ätgärder.

Jag
anförde i jordbruksdepartementets bilaga till budgetpropositionen (prop.
1984/85: 100 bil. 11) att jag avsäg återkomma till regeringen i annat sammanhang
om dispositionen av avgiftsmedlen.

Skogs-
och jordbrukets forskningsråd (SJFR) har regeringens uppdrag all senast den Ijuni
1985 redovisa bl. a. nuläget i fråga om forskning rörande alternativa
produktionsformer inom jordbruket och trädgårdsnäringen. SJFR skall därvid
inkomma med förslag till ett sammanhållet forskningsprogram på området. Innan SJFR
lämnat sina förslag med anledning av regeringens uppdrag saknas underlag för
alt kunna göra prioriteringar mellan olika åtgärder på området. Min avsikt är
all återkomma i frågan till regeringen så snart detla underlag finns.

I
min anmälan lill prop. 1984/85:166 om livsmedelspolifiken anförde jag att de
kvantiteter spannmål som åtgår för att uppfylla Sveriges utfästelser i del
internationella samarbetet mot världssvällen bör ingå i den prisregle-rade
volymen. Kostnaderna för dessa åtaganden bör finansieras från biståndsanslagen.
Det bör ankomma på regeringen alt besluta om de omdis-positioner inom bislåndsanslagen
som föranleds härav.

Prop.
1984/85:211 23

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
alt regeringen föreslår riksdagen att

1. godkänna de av mig förordade grunderna för
reglering av priser

na m.m. på sockerbetor och socker för tiden den Ijuli 1985 -

den 30 juni 1987,

2.
godkänna de av
mig förordade grunderna för reglering av priserna m. m. på jordbruksprodukter
utom sockerbetor och socker för tiden den 1 juli 1985-den 30juni 1986,

3.
godkänna vad
jag har förordat i fråga om användningen av avgiftsmedel, som inflyter under regleringsårei
1985/86 eller har influtit under tidigare regleringsär,

4.
medge att
statens jordbruksnämnd för säsongmässig lagring av jordbruksprodukter under
budgetåret 1985/86 fär disponera en röriig kredit på högst 150000000 kr. i
riksgäldskontoret,

5.
medge att
regeringen eller, efter regeringens bestämmande, statens jordbruksnämnd för
ändamål inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockernäringen för
budgetåret 1985/86 fär disponera en rörlig kredit på högst 80000000 kr. i riksgäldskontorel,

6.
medge att
statens jordbruksnämnd för rävarukostnadsutjämning under budgetåret 1985/86 får
disponera en rörlig kredit på högst 20000000 kr. i riksgäldskontoret,

7.
godkänna vad
jag har förordat om finansieringen av kostnaderna för de kvantiteter spannmål
som åtgår för att uppfylla Sveriges utfästelser i det internationella
samarbetet mot världssvällen.

Vidare hemställer jag alt regeringen bereder riksdagen
tillfället att ta del av vad jag har anfört om export av livsmedel.

4 Anslagsfrågor för budgetåret 1985/86

NIONDE HUVUDTITELN

B.
Jordbrukets rationalisering m. m.

B
2. Lantbruksnämnderna

1983/84
Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

232654638
212781000 219197000

Lantbruksnämnd skall uppmärksamt följa lantbrukets
tillstånd och utveckling saml vidta eller hos lantbruksstyrelsen föreslå de
åtgärder som är påkallade eller i övrigt lämpliga, särskilt för att åstadkomma
en fortsalt rationalisering inom lantbruket och trädgårdsnäringen. Nämnden
svarar även för vissa statliga ätgärder i fråga om tillsyn över växtodling och husdjursskölsel,
om skördeskadeskydd, skördeuppskattning och jordbruksstatistik samt om
försöksverksamhet och kursverksamhet inom lantbrukets område. Nämnden
handlägger vidare frågor inom rennäringens område och andra områden som enligt
särskilda bestämmelser ankommer pä nämnden.

Vid lantbruksnämnd finns, om inte lantbruksstyrelsen
bestämmer annat, en förelagsenhet, en produktionsenhet, en administrativ enhet
och en veterinärenhel. Vid nämnd i Stockholms och Malmöhus län skall finnas en trädgärdsenhet
och vid nämnd i Jämtlands, Västerboltens och Norrbottens län en rennäringsenhet.

Från
anslaget bestrids även vissa kostnader för fiskenämnderna.

1984/85

Beräknad
ändring 1985/86

Lantbruksstyrelsen

Föredraganden

Personal

Anslag

Utgifter Förvaltningskostnader

(därav
lönekostnader) Lokalkostnader Engängsanvisning

1380

207923 000

(174 247
000)

23 733 000

325 000

231 981000

-30

4-12477 000

(-1- 9335
000)

-I- 3518000

- 325000

-1-15670000

-30

4-2 823 000

(-1-2
365000)

4-3518000

-325 000

-(-6016000

Inkomster

Avgifter

Medel från
anslaget Stöd för

oljeersättande ätgärder.

m. m. under tolfte

huvudtiteln

Nettoutgifl

16900000

2 300000 12 781000

-t-15 670 000

- 400000 +6416000

Prop. 1984/85:211 25

Till lantbruksnämnderna influtna renbetesavgifier skall
tas till uppbörd under anslaget för alt användas inom renskötseln enligt
föreskrifter som meddelas av lantbruksstyrelsen.

Lantbruksstyrelsen

1.
Pris-och löneomräkning
m.m. 15995000 kr.

2.
Huvudförslaget
innebär en besparing av 4 569000 kr. Förslaget innebär bl. a. indragande av 30
tjänster, (-f 11 426000 kr.)

Jag vill i detta sammanhang för riksdagens information ta
upp frågan om samordningen av vissa resurser vid lantbruksnämnderna,
skogsvårdsstyrelserna och den lokala fiskeriadministralionen.

Den nuvarande samverkan mellan lantbruksnämnderna avser
främst fältverksamheten. Inom skogsvårdsorganisationen förekommer direkt
samverkan över länsgränserna i mycket begränsad omfattning med undantag av
frö- och plantverksamheten som bedrivs gemensamt inom organisationen.
Kommittén framhåller alt även om lantbruksnämndernas och skogsvårdsstyrelsernas
arbetsuppgifter är olika riktar de sig i stor utsträckning till samma
målgrupper, nämligen ägare och brukare av jord och skog. Lantbruksstyrelsen och
skogsstyrelsen har gemensamt utfärdat riktlinjer om samarbetet mellan
lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser. Inom det administrativa området
förekommer f. n. viss administrativ samverkan mellan de båda myndigheterna i
Göteborgs och Bohus län.

Kommittén föreslär att en rationalisering av lantbruksnämndernas
och skogsvårdsstyrelsernas administrativa verksamheter inkl. ADB-använd-ningen
i första hand bör ske genom samverkan mellan de båda myndigheterna i ett län.
För att skapa förutsättningar för ett mera långtgående administrativt samarbete
bör byggnadsstyrelsen ges i uppdrag att i samverkan med lantbruksstyrelsen och
skogsstyrelsen planera för en allmän samlokalisering av lantbruksnämnder och
skogsvårdsstyrelser.

För att ge underlag för en bedömning av de praktiska
möjligheterna och de ekonomiska konsekvenserna av en administrativ samverkan
mellan lantbruksnämnder och skogsvårdsstyrelser föreslår kommittén alt en försöksverksamhet
genomförs i Göteborgs och Bohus län. Lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen bör
ges i uppdrag all i samverkan med lantbruksnämnden och skogsvärdsslyrelsen i
länet utarbeta närmare riktlinjer för ett sådant samarbete.

En utökad samverkan mellan länen bör i första hand
åstadkommas genom utbyte av vissa administrativa tjänster, medan nuvarande
kansliorganisationer för myndigheterna bibehålls i stort sett intakta. Skulle
ytterligare åtgärder visa sig vara nödvändiga för alt myndigheiernas kompetens
skall kunna upprätthållas samt för att åstadkomma rationaliseringar och
besparingar i verksamheten bör kanslisammanslagning över länsgränserna i första
hand åstadkommas genom ett alternativ med filialkontor och i sista hand
fullständig kanslisammanslagning.

Prop. 1984/85:211 26

De
flesta remissinstanserna delar eller är positiva till kommitléns förslag. När
det gäller försöksverksamheten i Göteborgs och Bohus län föreslär
lantbruksnämnden i Göteborgs och Bohus län att en samverkansgrupp bildas
bestående av representanter för berörda myndigheter och med en projektledare
från l.ex. statskontoret eller länsstyrelsen. Liknande synpunkter framförs
också frän statskontoret och länsstyrelsen i Malmöhus län.

När
det gäller frågan om samverkan inom länen mellan olika länsmyndigheter framför
RRV, statskontoret och några av länsstyrelserna synpunkter som innebär att man
inte bör begränsa samordningen lill dessa två myndigheter. Samordningsfrågan
bör ses samlad för hela länsförvaltningen. Statskontoret och länsstyrelsen i
Malmöhus län avstyrker att ett uppdrag ges till byggnadsstyrelsen att planera
för en allmän samlokalisering av lantbruksnämnder och skogsvärdsslyrelser.

Föredragandens
överväganden

I
sin anslagsframställning beträffande lantbruksnämnderna för budgetåret 1985/86
har lantbruksstyrelsen redovisat ett huvudförslag som omfattar budgetåren
1985/86-1987/88. Medelsbehovet har därvid i enlighet med regeringens
anvisningar beräknats i en prisnivå som ulgör pris- och löne-omräknat anslag
för budgetåret 1984/85 minskal med 5%. Styrelsen har redovisat att nedskärningar
vid en tillämpning av huvudförslaget bör fördelas på de tre åren med 2,2 resp.
1 %. Jag bedömer alt del bör vara möjligt all lidigarelägga en del av dessa
utgiftsbegränsningar. Vidare bör verksamheten fä tillföras även de inkomster
som överstiger 16 900 000 kr. Jag har vidare beräknat 0,4 milj. kr. för vissa
uppgifter inom det ekonomiska försvaret.

De
regionala myndigheterna inom jordbruksdepartementets verksamhetsområde har
beröringspunkter i fråga om verksamhet i resurser och lokalisering. Det är
givetvis, enligl min mening, angelägel att de resurser dessa myndigheter
disponerar används effektivt och att alla möjligheler las lill vara för att
åstadkomma besparingar inom myndigheterna.

Jag
delar i allt väsentligt de ställningstaganden kommittén redovisat. Rationaliseringen
av den administrativa verksamheten och ADB-använd-ningen bör i första hand ske
genom samverkan mellan myndigheterna i ett län. En sådan samverkan skulle
underlättas om myndigheterna blir samlokaliserade vilket f. n. endast
förekommer i ett par län. I syfte att på sikt få lill stånd en samlokalisering
i flera län bör därför byggnadsstyrelsen fä i uppdrag att i samverkan med
lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen planera för en samlokalisering. Jag
avser vidare att ge lantbruksstyrelsen och skogsstyrelsen i uppdrag alt utföra
den föreslagna försöksverksamheten i fråga om utökad samverkan mellan
lantbruksnämnden och skogsvärdsslyrelsen i Göteborgs och Bohus län.

Med
hänvisning till sammanställningen hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
till Lantbruksnämnderna för budgetåret 1985/86 anvisa en förslagsanslag av 219
197000 kr.

C.
Jordbruksprisreglering

C 3. Prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område

1983/84 Utgift 1984/85
Anslag 1985/86 Förslag

3419670402 2 968000000 2946000000

Under
anslaget anvisas medel för olika prisreglerande åtgärder. Från anslaget
bestrids kostnaderna för livsmedelssubventioneringen. Vidare utgår medel till låginkomstsatsningen,
avbytarverksamhelen och andra sociala satsningar inom jordbruket saml medel
som ersättning för införsel-avgiftsmedel utanför fördelningsplanen. Från
anslaget bestrids även vissa kostnader för prisutjämning.

1984/85

Beräknad
ändring

1985/86

Statens

Före-

jordbruksnämnd

draganden

Anslag

Ersättning
lill följd av

livsmedelssubventioner

2475 000000

-t-25 000 000

-

Låginkomstsatsning
m. m.

inom jordbruket

435 000000

-

-

Ersättning
för

införselavgiftsmedel

utanför fördelningsplanen

55000000

-

-22000000

Prisutjämning

1500000

-

-

Särskilda
undersökningar

670000

-1- 60000

-

Summa
(avrundad)

2968000000

-1-25060000

-22000000

Statens
jordbruksnämnd

Jordbruksnämnden
har dels i sin anslagsframställning, dels i sitt förslag lill prisreglerande
åtgärder på jordbrukets område för regleringsåret 1985/86 lämnat förslag lill
medelsanvisning för de olika posterna under anslaget.

Jordbruksnämnden
beräknar under posten Ersättning till följd av livsmedelssubventioner ett
belopp av 2 500 milj. kr. för budgetåret 1985/86.

Till
Låginkomstsatsning m.m. inom jordbruket för budgetåret 1984/85 disponerar
nämnden 120 milj. kr. för leveranslillägg för mjölkproducenter

Prop.
1984/85:211 28

och 100 milj. kr. för avbylarverksamhel inom jordbruket.
Eventuella besparingar resp. överskridanden av beloppet för leveranstillägg
för mjölk skall tillföras resp. avgå från beloppet för avbytarverksamhelen.
Vidare får 13 milj. kr. användas för företagshälsovård inom jordbruket och 120
milj. kr. till ett socialförsäkringsskydd för lantbrukarna.

Jordbruksnämnden skall vidare under budgetåret 1984/85
från anslagsposten ställa 44 milj. kr. lill lanlbruksstyrelsens förfogande för
tillfälligt räntestöd till jordbruksförelag samt för administration härav.
Dessutom får 38 milj. kr. användas för produktionsanpassningsåtgärder m. m.
Eventuellt överblivna medel från dessa båda poster får användas för övriga
ändamål inom låginkomstsatsningen.

Jordbruksnämnden föreslår att oförändrat 435 milj. kr.
anvisas för låginkomstsatsning m. m. för budgetåret 1985/86.1 sitt förslag
till prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för regleringsåret 1985/86
har nämnden lämnat förslag till fördelning av posten på olika ändamål. Nämnden
föreslår att 106 milj. kr. anvisas till leveranstillägg för mjölk, 100 milj.
kr. för avbylarverksamhel, 15 milj. kr. för förelagshälsovård, 45 milj. kr. för
socialförsäkringsskydd, 20 milj. kr. för tillfälligt ränlestöd och 149 milj.
kr. för produktionsanpassningsåtgärder m. m.

Liksom tidigare bör eventuella besparingar eller
överskridanden av beloppet för leveranstillägg för mjölk tillföras resp. avgå
från beloppet för avbylarverksamhel. Dessutom bör eventuellt överblivna medel
som avsatts för produktionsanpassningsåtgärder m.m. få användas för övriga
ändamål inom låginkomstsatsningen.

Anslagsposten på 55 milj. kr. för ersättning för införselavgifismedel
utanför fördelningsplanen avser kostnader för sänkning av partipriset pä konsumlionsmjölk.
Jordbruksnämnden föreslår alt 55 milj. kr., dvs. samma belopp som för
innevarande är, anslås för budgetåret 1985/86.

Kostnader för rävaruprisutjämning till
livsmedelsindustrin, vilka tidigare belastat statsbudgeten, finansieras numera
huvudsakligen genom en direktdeslinerad utjämningsavgift. Den särskilda
prisutjämningen för socker som används för framställning av dexlran
finansieras dock från förevarande anslag. För budgetåret 1984/85 anslogs 1,5
milj. kr. Nämnden föreslår alt 1,5 milj. kr. anvisas även för budgetåret
1985/86.

Anslagsposten Särskilda undersökningar har använts för ett
anlal angelägna projekt inom jordbruksnämndens verksamhetsområde. För budgetåret
1985/86 begär nämnden ett belopp av 730000 kr.

Föredragandens överväganden

Li vsmedelssubvenlionerna för mjölk beräknar jag för
budgetåret 1985/86 till ca 2475 milj. kr. Subventionseffekten pä
konsumentpriset vid oförändrade öresmarginaler i handeln är ca 2,10 kr. per
liter.

För låginkomstsatsning m. m. inom jordbruket beräknar jag
i enlighet med nämndens förslag 435 milj. kr.

Prop. 1984/85:211 29

I prop. 1984/85:166 om livsmedelspoliliken anförde jag att
del ökade prisstödet till jordbruket i norra Sverige på ca 22 milj. kr. för
budgetåret 1985/86 borde finansieras genom en minskning av vissa budgetmedel
som anslagits till prisreglerande åtgärder på jordbrukels område. I enlighet
härmed föreslår jag en minskning av posten Ersättning för införselavgifismedel
utanför fördelningsplanen med 22 milj. kr. Detta förslag innebär, vid oförändrade
öresmarginaler i efterföljande led, en prishöjning med inemot 2 öre per liter
mjölk i konsumenlledel.

Med hänvisning till sammanställningen och lill vad jag nu
har anfört beräknar jag anslaget till 2946 milj. kr.

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att till Prisreglerande åtgärder på jordbrukets område för
budgetåret 198.5/86 anvisa ett förslagsanslag av 2946000000 kr.

C 7. Bidrag till permanent skördeskadeskydd

Utgift

-

Anslag

1000

Förslag

1000

Under anslaget anvisas statens bidrag lill
skördeskadefonden. Medlen används för att bestrida ersättningar för
skördeskador.

Statens jordbruksnämnd

Nuvarande tillskott till fonden utgörs f.n. endast av
ränta pä innestående medel. Räntan uppgick för år 1983 till 63 milj. kr. och
för är 1984 till ca 58 milj. kr. Totalt har fonden i räntemedel tillförts 495
milj. kr. sedan är 1961, skyddets första år. Under de fem senaste åren har
fonden tillförts sammanlagt ca 457 milj. kr. Under samma tid har ca 487 milj.
kr. utbetalats ur fonden. Fondens behållning är f. n. ca 430 milj. kr.'

Jordbruksnämnden föreslår all - såvida inga ändringar
beslutas för budgetåret 1985/86 som berör skyddets organisation och statens
ansvar -som statens bidrag till skördeskadefonden för budgetåret 1985/86
formellt anvisas 1 000 kr.

Föredragandens överväganden

Kostnaderna för skördeskadeskyddets administration bör för
budgetåret 1985/86 liksom för innevarande budgetär bestridas av medel ur
skördeskadefonden. Jag beräknar dessa kostnader lill 15 milj. kr.

Vid allvarligare skördeskadesiluationer kan regeringen
besluta om s. k. tillfälliga åtgärder. Dessa åtgärder bör ses som ett sätt all
bättre anpassa

' Inkl. upplupen, ej förfallen ränta.

skyddet lill speciella förhållanden som kan inträffa vid
olika tillfällen. De administrativa kostnaderna för sådana åtgärder bör
bestridas från skördeskadefonden liksom kostnaderna för skördeskadeskyddets
administration i allmänhet.

Jag bedömer all några ytterligare medel, utöver räntan,
inte behöver tillföras fonden för nästa budgetår.

Jag hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1. godkänna vad jag har förordat i fråga om medel
för täckande av

kostnaderna för skördeskadeskyddets administration,

2. lill Bidrag till permanent skördeskadeskydd
för budgetåret

1985/86 anvisa ett anslag av 1 000 kr.

C 8.
Administration av permanent skördeskadeskydd m. m.

1983/84
Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

39672000 23
898000 16956000

Statens jordbruksnämnd är huvudmyndighei för det
permanenta skör-deskadeskyddet. Skördeskadeskyddets kansli är knutet till statistiska
centralbyrån. Anslaget används för att bekosta de objektiva skördeuppskattningarna,
skördeskadeskyddets tekniska administration, lantbrukets förelagsregister och
därmed samordnad stalistikproduklion samt jordbruksekonomiska undersökningen.

1984/85

Beräknad ändring 1985/86

Statistiska

Före-

centralbyrån

draganden

Anslag

Utgifter

Objektiva

skördeuppskattningar

21200000

-i-1201 000

+ 1034 000

Skördeskadeskyddets

tekniska administration

4059000

-H 129000

+ 92000

Lantbruksregislrel
och

därmed samordnad

statistikproduktion

9830000

- 28000

- 147 000

Jordbruksekonomiska

undersökningen

3 809000

-1- 204000

+ 79000

38898000

-1-1506000

+ 1058 000

Inkomster

Medel
från

skördeskadefonden

15000000

-

_

införselavgiftsmedel

utanför fördelningsplanen

-

-

+ 8000000

Nettoutgifl

23898000

-1-1506000

-6942000

Prop. 1984/85:211 31

Statistiska centralbyrån

1. Pris- och löneomräkning m. m. 2 695 000 kr.

2.
Huvudförslaget
innebär en nedskärning med 824000 kr.

3.
Minskal
medelsbehov pä grund av att trädgårdsinvesteringen under budgetåret 1984/85
slutförts (-365000 kr.).

Föredragandens överväganden

För nästa budgetår bör medel för verksamheten beräknas med
utgångspunkt i huvudförslaget.

I enlighet med vad jag tidigare har anfört föreslär jag
också att för budgetåret 1985/86 15 milj. kr. av medel ur skördeskadefonden
tillförs anslaget. Av dessa medel avses 4 151000 kr. användas för skördeskadeskyddets
tekniska administration och resterande för de objektiva skör-deuppskallningarna.
Vidare bör som jag angett i det föregående anslaget tillföras 8 milj. kr. från
införselavgiftsmedel utanför fördelningsplanen.

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Administration av permanent skördeskadeskydd m.m.
för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 16956000 kr.

F. Service och kontroll

F 13. Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård:
Uppdragsverksamhet

1983/84
Utgift

1000

1984/85
Anslag

1000

1985/86
Förslag

1000

Under anslaget tas upp ell formellt belopp av 1 000 kr.
till uppdragsverksamhet vid lantbruksstyrelsen för djurens hälso- och
sjukvård.

Lantbruksstyrelsen är central förvaltningsmyndighet för
bl. a. ärenden om den allmänna hälso- och sjukvården bland husdjuren,
djurskyddet samt velerinärväsendet.

Det
åligger lantbruksnämnd all under lantbruksstyrelsen ansvara för dislriktsveterinärorganisalionen
i länet, utöva tillsyn över distriksveteri-närernas och andra prakfiserande
veterinärers verksamhet, leda den regionala planeringen och samordningen av hälso-
och sjukvården bland husdjuren saml leda och samordna åtgärder mol
djursjukdomar i den män detta inte ankommer på länsstyrelsen. Inom varje nämnd
skall finnas en veleri-när enhet. Chef för den velerinära enheten aren
länsveterinär, som i övrigt är tjänsteman hos länsstyrelsen och i denna
egenskap fullgör uppgifter enligt länsslyrelseinslruklionen (1971:460, ändrad
senast 1984:735).

Antalet tjänster inom distriklsveterinärorganisationen får
uppgå lill högst 390.

Dislriktsveterinärorganisalionen är främst avpassad för
all tillgodose behovet av sjukvård och hälsovård för djur inom animalieproduktionen
och hästar som används i jordbruket och skogsbruket. Om djurskyddsskäl
föreligger eller där annan veierinärvärd inte kan anvisas är distriktsveterinär
skyldig alt även utöva djursjukvård för övriga husdjur. Distrikisvete-rinärorganisationen
skall i samarbete med främst den organiserade hälsokontrollverksamheten
medverka i förebyggande åtgärder.

I veterinäriaxeförordningen
(1975:539, ändrad senast 1984:821) föreskrivs att vid varje förrättning som
utförs av en distriktsveterinär utgår en särskild djursjukvårdsavgift, vars storiek
bestäms av regeringen.

1984/85

Beräknad
ändring 1985/86

Lantbruksstyrelsen

Föredraganden

Plan

Kostnader Distriktsveterinärorga-

nisationen m, m.

63 675 000

-1-10970000

-1-6
170000

Anskaffning
av viss

laboralorieutrustning

125000

-

-

Främjande
av före-

byggande åtgärder

5 000000

-

—

Inrättande
av flervete-

rinärstationer

500000

-

-

69300000

+ 10970000

+6170000

Intäkter

Bidrag
till djurens

hälso- och sjukvård

40470000

+ 9 800000

-

Djursjukvårdsavgifter

15 000000

-

+
5000000

Kollektiva
medel frän

jordbruksnäringen

15 000000

-

-

70470000

+ 9800000

+5
000000

Lantbruksstyrelsen

Lantbruksstyrelsen är med hänsyn till arbets- och
kostnadsutvecklingen återhållsam när det gäller att inrätta ytleriigare
tjänster i distriktsveterinärorganisationen. Av medgivna 390 tjänster beräknar
styrelsen att 375 finns inrättade under budgetåret. Därutöver behövs medel lill
tillfälliga vikarier.

I planen för budgetåret 1984/85 är lönekostnaderna för
distriktsveterinärerna beräknade till 54 200000 kr. vartill kommer 1400000 kr.
för lantbruksnämndernas administration av organisationen för djurens hälso-
och sjukvård. Lönekostnaderna för distriktsveterinärerna ökar för budgetåret
1984/85 med totalt 3 170000 kr. till följd av träffade löneavtal intill den 30
juni 1984. Härutöver behöver göras en engångsanpassning av lönekosina-

Prop. 1984/85:211 33

derna
till faktiskt utfall med 500000 kr. Därmed kommer löneposten att uppgå lill
59270000 kr. för budgetåret 1985/86 uttryckt i lönenivå per den 30 juni 1984.

Resekostnaderna
för budgetåret 1985/86 beräknas uppgå till 7500000 kr. Insamling av kliniska
data för maskinell bearbetning sker i samarbete med föreningen Svensk
husdjursskötsel. Lantbruksstyrelsens kostnader för dessa bearbetningar beräknas
för budgetåret 1985/86 till 200000 kr. Övriga expenser väntas uppgå till 300000
kr. För kursverksamhet beräknas 315000 kr. För oförutsedda kostnadsökningar har
styrelsen beräknat 7 milj. kr. För övriga anslagsposter begärs oförändrade
anslag.

För
budgetåret 1983/84 har intäkterna från djursjukvårdsavgifterna varit 15 milj.
kr. Antalet debiterade förrättningar har under samma tid varit ca 435000 och
83000 för animalieproduklionens djur resp. sällskapsdjuren och sporthästar. Del
totala antalet förrättningar för hela året är följaktligen omkring 518000. Även
om en viss minskning främst inom sällskapsdjurs-och sporihästprakfiken synes
ske räknar dock styrelsen med att intäkterna för djursjukvårdsavgiflerna även i
fortsättningen kommer att uppgå till omkring 15 milj. kr.

Under
budgetåret 1984/85 skall enligl budgetpropositionen intäkterna uppgå till 30
milj. kr. Resterande 15 milj. kr. kommer under detta är att finansieras genom
kollekliva medel.

I
enlighet med riksdagens beslut (prop. 1983/84:100 bil. II, JoU
25, rskr 209) har regeringen i maj 1984 uppdragit ål lantbruksstyrelsen aU avge
förslag om finansiering av djurens hälso- och sjukvård. Utgångspunkten för
uppdraget har varit att finansieringen av djurens hälso- och sjukvård i ökad
utsträckning bör bli en angelägenhet för djurägarna.

Uppdraget
har redovisats i september 1984. Styrelsen har övervägt höjning av
djursjukvårdsavgiften, mervärdebeskaltningav djursjukvården, avgift på
läkemedel som används inom djursjukvården samt kollekliv finansiering genom
bidrag från jordbruksnäringen.

En
ökad djursjukvårdsavgift, som skulle resultera i en dubblerad inläkt, bedömmes
enligt styrelsen allvariigt riskera organisationens fortbestånd. 1 första hand
skulle de områden slås sönder som svarar för de störte andelarna av nuvarande
avgiftsintäkt och vilka därmed bidrar till finansieringen av de områden som på
grund av låg praklikvolym är mindre självförsörjande.

En
mervärdebeskattning av djursjukvården, vilket förutsätts gälla all djursjukvård,
synes enligl styrelsen tillföra statskassan medel i en storleksordning som
överstiger statens kostnader för den aktuella verksamheten. Med hänsyn lill mervärdebeskatlningens
konstruktion innebär den dock av skattetekniska skäl nettomässigt ett betydligt
lägre belopp. Därutöver innebär delta avgiftssystem all den avsedda
kostnadsöverföringen på djurägarna enbart sker i begränsad omfattning och
framför allt inte på animalieproduklionens djurägare, för vilka organisationen
primärt är avsedd. Mer- 3 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 211

Prop. 1984/85:211 34

värdebeskattning
kommer vidare att kunna medföra menliga effekter på värden av sällskapsdjur,
framförallt vid djursjukhusen.

Ett
bidragssystem i form av avgiflspåslag på läkemedel nyttjade inom djursjukvården
är enligl styrelsen inte genomförbart för alla djurslagsgrupper, då vissa av
dem så gotl som uteslutande nyttjar humanregislrerade preparat, vilka enligl
Apoteksbolaget inte kan avgiftsbeläggas. Vidare skapar läkemedelsavgifter en
kostnadsnivå för den enskilde djurägaren som inte svarar mot den velerinära djursjukvårdsinsaisen.
Slutligen innebär ett införande av läkemedelsavgifter i likhet med
mervärdeskattealternativet all avgiftsbelastningen blir lägre neltomässigt för
animalieproduklionens djurägare än för övriga. Dessa senare har dessutom redan
före avgiftsuttaget tillfullo erlagt sina sjukvårdskostnader i de fall
behandlingen utförts av annan veterinär än distriktsveterinär. Delta gäller för
en övervägande del av dessa djurägare. Av ovan anförda skäl anser styrelsen
all förslaget med läkemedelsavgifter som finansieringskälla för bidrag till statens
kostnader för djurens hälso- och sjukvård är förenat med stora nackdelar.

Sammanfattningsvis
anför styrelsen att om statens kostnader i ökad utsträckning skall överföras på
djurägarna bör finansieringen ske enligt nu gällande modell med
djursjukvårdsavgift i kombination med kollektivt bidrag från jordbruksnäringen.

Regeringen
uppdrog den 14 februari 1985 ät jordbruksnämnden alt i samband med
överläggningarna om jordbruksprisregleringen ta upp frågan om ylteriigare
finansiering inom ramen för jordbruksprisregleringen av viss del av kostnaderna
för djurens hälso- och sjukvård. Utgångspunkten skulle härvid vara all ytterligare
15 milj. kr. skulle avlastas statsbudgeten. Jordbruksnämnden har inte funnit
del möjligt att finansiera ytleriigare 15 milj. kr. inom prisregleringens ram.

Föredragandens
överväganden

Kostnaderna
för djurens hälso- och sjukvård beräknar jag för budgetåret 1985/86 fill
75470000 kr.

Finansieringen
av dessa kostnader bör ske pä sätl som framgår av den av mig tidigare
redovisade planen. Delta innebär oförändrade belopp i fråga om statens bidrag
och i fråga om kollektiva medel från jordbruksnäringen saml en viss ökning av
beloppet i fråga om djursjukvårdsavgifier. Del ankommer pä regeringen alt
besluta om behövlig justering av dessa avgifter.

Riksdagen
har tidigare uttalat att ökad finansiering med avgifter kunde medföra risk för
alt enskilda djurägare av kostnadsskäl drog sig för all tillkalla veterinär
även i fall där en insats av veterinär skulle erfordras. Enligl riksdagen kunde
också risk föreligga all en höjd avgifi främjade en privatisering av velerinärväsendet,
som på sikt kunde bryta sönder den nuvarande statliga organisationen på
området. Enligt min mening får den

nu föreslagna höjningen av uttaget av
djursjukvårdsavgifter mycket marginell påverkan på ett jordbruksföretag av
normal slorlek och medför inte heller risk för all distriklsveterinärorganisationen
skall brytas sönder. Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen

all lill Lantbruksstyrelsen, djurens hälso- och sjukvård:
Uppdragsverksamhet för budgetåret 1985/86 anvisa ett förslagsanslag av 1 000
kr.

F
14. Bidrag till djurens hälso- och sjukvård

1983/84
Utgift 1984/85 Anslag 1985/86 Förslag

51778243
40470000 40470000

Reservation

6417874

Under anslaget anvisas medel för bidrag till
distriktsveterinärorganisationen, anskaffning av viss laboratorieutrustning,
främjande av förebyggande åtgärder saml stöd vid inrättande av flervelerinärslationer.

1984/85

Beräknad
ändring

1985/86

Lantbruks-

Före-

Bidrag
till distriktsvete-

styrelsen

draganden

1.

rinärorganisationen

38 845 000

+9800000

-

2.

Anskaffning
av viss labora-

torieutrustning

125000

-

-

3.

Främjande
av förebyggande

åtgärder

5000000

_

_

4.

Inrättande
av flerveterinär-

stationer

500000

-

-

40470000

+9800000

-

Föredragandens överväganden

För uppgifter inom del ekonomiska försvaret har jag
beräknat ell belopp av 215000 kr.

Med hänvisning lill vad jag ovan och under punkten F 13
har anfört hemställer jag all regeringen föreslår riksdagen

alt till Bidrag till djurens hälso- och sjukvård för
budgetåret 1985/86 anvisa ett reservationsanslag av 40470000 kr.

Prop. 1984/85:211 36

G.
Utbildning och forskning

G
7. Bidrag till växtförädling

Under
denna rubrik har riksdagen för nästa budgetår anvisat ett reservationsanslag
av 26,5 milj. kr. (prop. 1984/85: 100 bil. 11, JoU 25, rskr 186). Finansieringen
av växtförädlingen regleras i ett avlal mellan staten och jordbrukels
föreningsrörelse. Avtalet avser liden den 1 januari 1980-den 31 december 1989.1
min anmälan lill budgetpropositionen 1985 redovisade jag all förhandlingar
pågick om storleken av de totala bidragen för de sista fem åren av
avtalsperioden. Ell nytt avtal har nu, med förbehåll av regeringens
godkännande, träffats för tiden den 1 juli 1985—den 30 juni 1987.

Avtalet
innebär att statens bidrag lill växtförädlingen uppgår lill 26,5 milj. kr. för
budgetåret 1985/86 och till 23 milj. kr. för budgetåret 1986/87. Föreningsrörelsen
skall för budgetåret 1985/86 bidra med 9 milj. kr. och för budgetåret 1986/87
med 11 milj. kr. Före utgången av budgetåret 1986/87 skall förhandlingar tas
upp om storleken av statens och föreningsrörelsens bidrag för liden den 1 juli
1987—den 31 december 1989.

Jag
biträder förslaget till avlal om gemensam finansiering av växtförädling.

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
bemyndiga regeringen all ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som följer
av del avlal om bidrag lill växtförädling som jag har nämnt i det föregående.

Ärendet
bör behandlas under innevarande riksmöte. Regeringen bör föreslå riksdagen all
besluta att förkorta motionstiden lill fjorton dagar.

5
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har anfört för de åtgärder
och de ändamål som han har hemställt om.

Prop. 1984/85:211 37

11 STATENS JORDBRUKSN Ä MND Bga

1985-02-20 209-2272/84 1 (13)

Regeringen Jordbrulcsdepartementet

JORDBRUKSDEP. Registratorn

InK 1985-03- 1 1 Dnr.

F ö rslag
till prisreglering pa sockerbetor och socker f ö r

regleringsperioden 1985/86 - 1986/87________

1 INLEDNING

Regeringen uppdrog den 20 december 1984 It statens
jordbruksn ä mnd att efter ö verl ä ggningar med
f ö retr ä dare f ö r sockerbetsodlarna och sockertillverkningen
samt jordbruksn ä mndens konsumentdelegation avge f ö rslag om utformningen av prisregleringen pa
sockerbetor och socker f ö r tiden 1 juli 1985 - 30 juni
1987.

N ä mndens f ö rslag skall bygga pa att driften vid samtliga nu existerande
sockerbruk skall uppr ä tth å llas. Scckerbetsarealen b ö r
med utg å ngspunkt i en areal å r 1985 om h ö gst
51 500 hektar, anpassas med h ä nsyn till
den ber ä knade trendm ä ssiga avkastnings ö kningen f ö r sockerbetor. Ö verl ä ggningarna
skall ske med utg å ngspunkt i riksdagens beslut om m å l f ö r
livsmedelspolitiken (prop. 1983/84:76, JoU 20, rskr 141) och i den ordning som
g ä ller f ö r ö vriga
jordbruksprodukter enligt n ä mnda riksdag<:bes1ut.
F ö rslaget skall vara s å avv ä gt att n å got underskott inte ber ä knas uppkoma i sockerregleringsfonden. N ä mnden b ö r
vidare beakta vad som i prop. 1983/84:191 anf ö rts om finansieringen av visst st ö d
till biodlingen.

Prop. 1984/85:211 38

Med h ä nsyn till dessa riktlinjer har n ä mnden dels analyserat kostnadsutvecklingen f ö r betodiingen, dels med bist å nd av s ä rskild
expertis fr å n statens pris- och kartelln ä mnd (SPK) granskat Svenska Sockerfabriks AB:s (SSA)
ekonomi och kostnadsutveckling. Vidare har bl a konsumtionens storlek och
utveckling analyserats. Ä ven utvecklingen inom EG har
belysts (bil 1 och 2).

Jordbruksn ä mnden har nu
avslutat de f ö reskrivna ö verl ä gg
ningarna. N ä mnden har ö verenskommit med Sveriges Betodlares Central f ö rening (SBC), SSA och konsumentdelegationen om ett f ö rslag till prisreglering som omfattar tv åå rsperioden 1 juli 1985 - 30 juni 1987.

F ö rslaget inneb ä r att sockerbetsodlarna å rligen erh å ller
kompensation f ö r kostnads ö kningar i odlingen samt inkomstf ö ljsamhet utifr å n
utfallet av obundna ö verl ä ggningar.

F ö r SSA:s del f ö resl å s att
kompensation f ö r kostnads ö kningar m m ges en g å ng per å r utifr å n utfallet av obundna ö verl ä ggningar. En s ä rskild arbetsgrupp f ö resl å s under v å ren 1985 utreda kompensationsmodellen i avseende p å energikostnader bl a mot bakgrund av att SSA fr
o m h ö sten 1985 ö verg å r till
gaseldning vid flera bruk. Vidare f å r
korrigeringar g ö ras av betodiingens och SSA:s
kostnadsvolymer p å grund av att kontraktsvillkoren f ö r fr ö ,
biprodukter, transporter m m ä ndras fr o m
å r 1985.

F ö rslag till kompensationsbelopp m m
avseende 1985/86 redovisas i avsnitt 3, 4 och 6. Ö verl ä ggningar om
kompensationsbeloppens storlek f ö r 1986/87 b ö r ä ga rum i
slutet av 1985. H ä rvid b ö r sedvanligt material om kostnadsvolymer,
kostnadsutveckling m m tas fram och 1 huvudsak ligga till grund f ö r ö verl ä ggningarna.

Om v ä sentligt ä ndrade f ö ruts ä ttningar intr ä ffar
under regleringsperioden b ö r det ankoimia
p å n ä mnden att efter ö verl ä ggningar med delegationerna l ä gga
fram f ö rslag till de å tg ä rder som kan
anses p å kallade.

Prop. 1984/85:211 39

2 AREAL OCH AREALBIDRAG

Sockerbetsarealen b ö r minskas med 700 hektar och b ö r uppg å till h ö gst 51'300 hektar b å de 1985 och 1986.

F ö rdelningen
av sockerbetsarealen bland odlarna g å r till s å att dessa f å r g ö ra en f ö rhandsteckning. Om den sanmanlagda
tecknade arealen ö verstiger den areal som
statsmakterna har fastst ä llt sker
en kvotering av arealen. H ä rvid tilldelas, om statsmakterna har fastst ä llt of ö r ä ndrad areal f ö r riket, de som har odlat
sockerbetor tidigare h ö gst
of ö r ä ndrad areal. Den areal som frist ä lls genom att tidigare odlare
slutar odla sockerbetor eller minskar sin areal f ö rdelas sedan mellan nya odlare och tidigare
odlare som ö nskar ö ka sin areal.

s å v ä l n ä mnden som konsumentdelegationen
anser det angel ä get att en odling som har begr ä nsats genom statsmakternas beslut
inte helt f ö rbeh å lles en redan etablerad odlark å r. En rimlig m ö jlighet b ö r finnas f ö r dem som inte redan odlar
sockerbetor att f å
g ö ra detta.

Parterna ä r d ä rf ö r ö verens om att alla odlare i princip
b ö r behandlas lika vid nedsk ä rning av arealen å r 1985. Detta inneb ä r att en mindre nedsk ä rning av arealen vid ö bruken kan godtas. Ö bruken har dock redan 1983 gjort en
nedsk ä rning som motsvarar en total areal
om 51 500 hektar. F ö r deras del f å r nedsk ä rningen den h ä r g å ngen endast motsvara den effekt som
f ö ljer av att totalarealen s ä tts till 51 300 hektar i st ä llet f ö r 51 500 hektar. Kvoteringen av
arealen b ö r godk ä nnas av jordbruksn ä mnden.

Parterna ä r ö verens om att bytet av
fabrikspotatisareal mot sockerbetsareal b ö r avvecklas. Bytet har tillkonmit efter ett politiskt
beslut. Hur en avveckling b ö r ske torde kunna h ä nskjutas till den utredning av socker och andra s ö tmedel, sprit samt st ä rkelse som 1983 å rs livsmedelskommitt é har f ö reslagit.

Prop.
1984/85:211 40

Cirka en tredjedel av odlingen skall kontrollm ä tas. M ä tningen
bekostas av SBC. F ö r betor p å areal ut ö ver
kontrakterad b ö r g ö ras ett kraftigt prisavdrag.

Arealbidraget f ö resl å s of ö r ä ndrat 200 kr/hektar till odlarna pa fastlandsdelen
av M ö rbyl å ngadistriktets upptagningsomr å de
(exkl Ö sterg ö tland), 400 kr/hektar till odlarna p å Ö land och 500 kr/hektar till odlarna
p å Gotland. I de fall arealen vid areal
kontrollen befinns vara mindre ä n den kontrakterade,
b ö r bidraget utg å efter den uppm ä tta
arealen.

3 ERS Ä TTNING TILL
BETODLARNA

Kostnads ö kningen har
enligt till ä mpad index ' varit 8,22 procent
mellan oktober 1983 och oktober 1984. Under samma tid har kostnaderna f ö r lejd arbetskraft inom sockerbetsodlingen ocks å ö kat med 8,22 procent. Ers ä ttningen till betodlarna f ö r kostnads ö kningar
under perioden oktober 1983 - oktober 1984 har ber ä knats till totalt 46,23 Mkr. Parterna har dock enats
om att g ö ra ett avdrag om 3,82 Mkr
motsvarande en antagen minskning av handelsg ö dselanv ä ndningen. Skulle utvecklingen i fr å ga om handelsg ö dselanv ä ndningen bli en annan ä n den antagna skall slutreglering av beloppet ske per den 1 jiili
1986. Avsikten med denna slutreglering ä r
att ingendera parten skall f ö rlora ekonomiskt.
D ä rmed delas totalbeloppet upp i tv å etapper, en del nu och under f ö ruts ä ttning av
ovann ä mnda utveckling, en del per 1 juli
1986. Den 1 juli 1985 tilldelas betodlingen ett belopp om 42,41 Mkr. En ev
andra del av kompensationsbeloppet tilldelas den 1 juli 1986. Storleken av
denna del best ä ms utifr å n den faktiska volymutvecklingen av handelsg ö dsel under å r
1984/85. Denna posts p å verkan p å rationaliseringsvinsten inom betodlingen b ö r beaktas. Betodlarna har den h ä r g å ngen inte
tillerk ä nts kompensation motsvarande den s ä nkning av priserna som ä gt rum pa den melass som odlarna har r ä tt att å terta
(1,87 Mkr).

1) Exklusive handelsg ö dselavgift
(prisregleringsavgift och milj ö avgift).

Prop.
1984/85:211

Betodlarna b ö r
f å inkomstf ö ljsamhet i likhet med jordbruket i ö vrigt. Mot denna bakgrund har parterna nu enats om
att socker-betsodlarnas inkomster f ö r
eget arbete och kapital b ö r r ä knas upp med 5,55 procent, vilket ger 3,77 Mkr. Mot bakgrund av de
relativt sett gynnsarana rationaliseringsm ö jligheter
som f ö relegat inom sockerbetsodlingen
bl a genom ö verg å ng fr å n solohack-ning till f ä rdigt best å nd
har produktivitetsutvecklingen ansetts motivera ett extra produktivitetsavdrag
om 1,68 Mkr. Totalt b ö r betodlarna s å ledes tillf ö ras
44 Mkr enligt f ö ljande:

Ers ä ttning f ö r kostnads ö kningen

oktober
1983 - oktober 1984 46,23 Mkr

Avg å r avdrag avseende handelsg ö dsel - 3,82 "

Avg å r eng å ngsbelopp
(inkomstf ö ljsamhet 1/1 1984) - 0,50 "

Extra pro()ukti vi tetsavdrag -
1,68 "

40,23 Mkr

Inkomstf ö ljsamhet 3,77 "

Att tillf ö ras
betodlarna, totalt 44,00 Mkr

Med utg å ngspunkt fr å n det nyss anf ö rda
b ö r grundpriset f ö r sockerbetor med 16 procent sockerhalt h ö jas med 1,72 kr per 100 kg, vilket motsvarar en
partiprish ö jning av socker med 13,67 kr per
100 kg eller 3,1 procent.

4 ERS Ä TTNING
TILL SOCKERBOLAGET

4.1 Al'''å"_°i.*i''i

Prisregleringen b ö r
liksom tidigare avse endast str ö socker, b å de i bulk och f ö rpackat.
Av verksamheten vid raffinaderiet i Arl ö v
b ö r ing å raffineringen av s å v ä l inhemskt som importerat r å socker f ö r
den svenska marknaden.

1) Avser betgrundpris enligt nya kontraktsbest ä mnelser som bl a inneb ä r progressiv sockerhaltsbetalning.

Prop. 1984/85:211 42

SSA b ö r kompenseras f ö r intr ä ffade
kostnads ö kningar. Ber ä kningen av kostnads ä ndringarna (exkl oljekostnaderna) baseras s å l å ngt m ö jligt p å
en generell branschkalkyl. F ö r ä ndringar i oljekostnaderna har gjorts prelimin ä ra justeringar av sockerpriset n ä r priset pa olja har ä ndrats med minst 160 kr/m . F ö r
1983/84 å rs oljekostnader g ö rs nu en slutjustering. Motsvarande slutjustering
f ö r 1984/85 konrier att bli avh ä ngig den ö versyn
som f å r g ö ras mot bakgrund av att SSA vid vissa bruk kommer att g å ö ver till gaseldning.

Alla ber ä kningar
bygger p å en normerad sk ö rdevolym och socker-halt.

Ber ä kningar och analyser som avser SSA
utf ö rs i huvudsak av SPK.

4.2 Korrigering av sockerpriset p å grund av ä ndringar
i

£ l je £ rj_s £ t________________________________

4.2.1 A conto-justering

Sockerpriset har hittills justerats n ä r oljepriset enligt ett l ö pande 30-dagarsgenomsnitt av Rotterdamnoteringen
(inkl bikost-naderna) har ä ndrats med minst +_ 160 kr/m . Denna
regel ledde under reglerings å ret 1983/84
till tv å prish ö jningar p å
sammanlagt 8,19 kr per 100 kg socker. Under 1984/85 har regeln hittills givit
en h ö jning om 3,95 kr per 100 kg socker.

4.2.2 Definitiv justering av oljekostnaderna f ö r 1983/84

SSA:s oljekostnader under perioden november 1983 - oktober
1984 har ö verstigit baskostnaderna med 18,67 Mkr.
A conto-ers ä tt-ningen har enligt utf ö rda ber ä kningar,
tillf ö rt SSA 21,07 Mkr, varf ö r ett eng å ngsavdrag
om 2,41 Mkr b ö r g ö ras. H ä rvid har h ä nsyn tagits till minskad oljef ö rbrukning. Samtidigt bortfaller f ö rra å rets eng å ngsbelopp 5,51 Mkr. Vidare b ö r SSA tillf ö ras
ett eng å ngsbelopp om 3,04 Mkr p å grund av skillnad mellan prelimin ä r och definitiv skattesats avseende perioden
november 1982 - oktober 1983.

Prop. 1984/85:211 43

SSA:s kostnadskompensation b ö r s å ledes med h ä nsyn till oljan minskas med 4,88 Mkr.

4.2.3 Framtida olje- och energikostnader

p å grund av ä ndrade f ö rh å llanden bl a genom att SSA avser att g å ö ver till gaseldning b ö r en s ä rskild arbetsgrupp till ö verl ä ggningarna
inf ö r 1986/87 arbeta fram ett f ö rslag ang å ende
ber ä kningsunderlaget f ö r kompensation av energikostnader.

4.3 Korrigering av sockerpriset pl grund av ä ndringar i

andra k.O £ t £ ader £ n_o1_j £ kostn £ d £ r £ a____

Sockerpriset b ö r
liksom tidigare per den 1 juli varje å r
justeras ä ven p å grund av ä ndringar i andra kostnader ä n oljekostnaderna. Detta inneb ä r att man b ö r
utg å fr å n ett referens-material som motsvarar det som hittills framtagits. I
detta ing å r underlag enligt branschkalkylmodel
1. J ä mf ö relser mellan produktionsmedel spri serna g ö rs under oktober 1983 och oktober 1984 resp oktober
1984 och oktober 1985. L ö ne ä ndringarna f ö r kollektivanst ä lld personal belyses med utg å ngspunkt fr å n
branschavtalet mellan SAF (allm ä nna gruppen)
och Svenska Fabriksarbetaref ö rbundet och
som en j ä mf ö relse mellan tv å tolvm å naders-perioder (maj - april). L ö nekostnadsber ä kningarna
b ö r utredas vidare i en s ä rskild arbetsgrupp. Sunman av ä ndringarna f ö r
de skilda kostnadsslagen ä r en m ä tare av kostnadsf ö r ä ndringarnas betydelse. Produktivitetsf ö rb ä ttringar och
effektivitetsh ö jande å tg ä rder b ö r kunna beaktas.

Biprodukternas behandling samt fr å gan om kapitalkostnadsers ä ttning b ö r
utredas vidare och tas upp vid ö verl ä ggningarna inf ö r
1986/87. Vidare b ö r SSA:s l ö nsamhet g ö ras
till f ö rem å l f ö r en f ö rdjupad analys inf ö r dessa ö verl ä ggningar.

Ers ä ttningen f ö r kostnads ö kningarna
oktober 1983 - oktober 1984 exkl olja har ber ä knats till 33,88 Mkr. Ber ä kningen
av f ö r ä ndringen i personalkostnaderna har baserats p å en j ä mf ö relse mel-

Prop. 1984/85:211 44

lan v ä gda genomsnitt f ö r tolvm å nadersperioderna
1 maj 1983 -30 april 1984 och 1 maj 1984 - 30 april 1985 med 1 januari
1985 som sista m ä tv ä rde. Parterna har enats om att sista m ä tv ä rde b ö r avse den 30 april, varf ö r
korrigeringar b ö r g ö ras redan den 1 juli 1985 f ö r
l ö ne ö kningar under januari - april samt n ä r faktisk l ö neglidning blir k ä nd effekten av ev kostnad f ö r f ö r-tj ä nstutvecklingsgaranti under 1984. I kompensationsbeloppet
ing å r eng å ngsers ä ttningar om 0,98 Mkr. Avdrag har
gjorts f ö r tidigare erh å llna eng å ngsbelopp.
Vidare har avdrag gjorts med 2,08 Mkr med h ä nsyn
till de effektivitetsf ö rb ä ttringar som SSA uppn å tt i
sockertillverkningen. Den totala kostnadskompensationen till SSA (definitiv
kompensation f ö r oljekostnaderna samt kompensation
f ö r ö vriga kostnads ö kningar) blir 29,00 Mkr, vilket motsvarar
9,01 kr per 100 kg socker eller 2,1 procent. H ä rtill kommer ev slutjustering av l ö nekostnadskompensation
samt effekten av ev oljepris ä ndringar.

4.4______________ Ers ä ttning
f ö r merkostnaderna vid bruken p å Ö land och

oU £ nd____________ ;_________________________

I kostnadskompensationen har ä ven merkostnaderna vid ö bruken beaktats. Den del av sockerpriset som tillerk ä nns SSA f ö r
dessa merkostnader f ö r reglerings å ret 1985/86 ber ä knas
till 5,71 kr per 100 kg socker, vilket vid normal produktionsvolym blir ca
18,4 Mkr. Dessutom tillkonner 4,3 Mkr ur sockerregleringsfonden.

s å v ä l n ä mnden som de tre delegationerna
anser i princip att st ö d som har tydlig regional karakt ä r inte b ö r
belasta konsumenterna av socker eller sockern ä ringen utan b ö r t ä ckas genom budgetmedel.

4.5 i.''läi*ILil9_f£''_nI.''
JlJl I19_ i'''£.°Jl*£'"ä.''-_''12'- Jll

Ers ä ttningen f ö r raffinering och lagring av importerat r å socker h ö js
f ö r intr ä ffade kostnads ö kningar
med 7,68 procent (lika med de genomsnittliga kostnads ö kningarna i sockertillverkningen) till 84,08 kr
per 100 kg. I detta belopp Ing å r eng å ngsers ä ttning

Prop. 1984/85:211 45

med 0,36 kr per 100 kg. Ä ven h ö jningen av raffineringsers ä ttningen b ö r
r ä knas om vid ev tillkommande
slutjustering av l ö nekostnadskompensationen.

5 REGLERINGSEKONOMIN

Beh å llningen i sockerregleringsfonden
var den 30 juni 1984 10,4 Mkr. Utg å ende
beh å llning 30 juni 1985 kan ber ä knas till 25 - 30 Mkr. Vid normal sk ö rd 1985 blir inkomsterna via inf ö rselavgifter begr ä nsade med h ä nsyn till att sk ö rden 1984 gav ett ö verskott. Ö verskottet minskar importutrymnet
under 1985/86. Fondens beh å llning kan d ä rf ö r ber ä knas minska under 1985/86. Mot denna bakgrund har
betodlarna och SSA inte aktualiserat fr å gan
om ytterligare å terbetalningar av medel ur
sockerregleringsfonden.

Betodlarna och SSA b ö r
om s å erfordras skjuta till medel s å att fonden den 30 juni 1986 och 30 juni 1987
inte visar underskott. Denna garanti g ä ller
f ö r prisutj ä mning av olika slag samt i princip nu utg å ende former av regionalst ö d. I geng ä ld
b ö r n ä ringen - med beaktande av f ö r ä ndringar i regleringsekonomin -h ö sten 1985 och h ö sten
1986 f å ta upp ö verl ä ggningar om
ev ytterligare å terbetalning av tidigare inbetalda
medel. Medlen skall f ö rdelas i samma proportioner som f ö r 1983 å rs
sk ö rd. Utbetalningarnas storlek f å r d å bed ö mas utifr å n
sk ö rdarnas storlek och tillg ä ngliga medel i fonden.

6 JORDBRUKSN Ä MNDENS
F Ö RSLAG TILL PRISREGLERING P Ä

SOCKERBETOR OCH SOCKER
F Ö R REGLERINGS Ä RET 1985/86

Jordbruksn ä mndens f ö rslag till sockerreglering f ö r perioden 1 juli 1985 - 30 juni 1986 har till
alla delar bitr ä tts av konsumentdelegationen. SBC
har godtagit f ö rslaget i de delar det r ö r betodlarnas villkor och SSA i de delar som avser
bolaget. Forslaget kan sanmanfattas i f ö ljande
punkter:

1 Sockerbetsarealen f ö r 1985 å rs
odling f å r uppg å till

51 300 hektar. Erforderlig kvotering av odlingen b ö r

Prop. 1984/85:211 46

godk ä nnas av n ä mnden. Cirka en tredjedel av odlingen b ö r kontrollm ä tas.
M ä tningen bekostas av SBC. Prisavdraget
vid ö verodling b ö r vara kraftigt.

2 Sveriges Betodlares Central f ö rening och Svenska

Sockerfabriks AB har fr o m betodiings å ret
1985 tr ä f

fat en ö verenskommelse om vissa ä ndringar i kontrakts

villkoren. Ä ndringarna ber ö r betfr ö ,
kvalitetsbetal

ning, bettransporter, biprodukter, betalningssystem,

provtv ä ttar, leveranstill ä gg och har* reglerats genom

att grundpriset ä ndrats med 0,70 kr per 100 kg betor

vid 16 procent sockerhalt. Grundpriset p å
sockerbetor,

som avser 16 procent sockerhalt, f ö resl å s å r 1985 bli

30,20 kr per 100 kg.

3
Till de odlare
i Sm å land och Blekinge som levererar
betor till bruket i M ö rbyl å nga f ö resl å s utg å ett of ö r ä ndrat
arealbidrag om 200 kr per hektar kontrakterad areal. Till odlare p å Ö land f ö resl å s
arealbidraget bli of ö r ä ndrat 400 kr per hektar och till odlare p å Gotland of ö r ä ndrat 500 kr per hektar. 1 de fall arealen vid
areal kontroll en befinns vara mindre ä n
den kon-trakterade, b ö r bidraget utg å efter den uppm ä tta
arealen. Bidraget b ö r finansieras med medel ur sockerregleringsfonden.

4
SSA:s nettopris
(genomsnittligt nettopris efter avdrag f ö r
å rsbonus och kvantitetsrabatter) f ö r baskvaliteten i sortimentet, str ö socker K5 i s ä ck
om 50 kg, f ö resl å s vid oljepriset 2 231 kr/itr vara 462,12 kr per

100 kg. Detta inneb ä r
en prish ö jning med 5,2 procent. Priset
justeras n ä r oljepriset har ä ndrats med 1 160 kr/m.

5 Gr ä nsskyddet f ö r socker b ö r
utg å enligt de grunder som

hittills g ä llt. Detta inneb ä r att en Inf ö rselavgift

tas ut f ö r importerade kvantiteter under
perioder d å

Prop.
1984/85:211 47

v ä rldsmarknadspriset understiger det
fastst ä llda avr ä kningspriset p å
socker ur svenska betor. De uppburna medlen b ö r - liksom hittills - tillf ö ras
sockerregleringsfonden. Som v ä rldsmarknadspris
pa f ä rdigt socker b ö r d ä rvid g ä lla Parisb ö rsens
spot-notering f ö r vitsocker. Denna notering b ö r ö kas med
kostnader f ö r frakt m m till svensk hamn samt
korrigeras f ö r kvalitetsskillnad mellan den
svenska baskvaliteten och den kvalitet Parisnoteringen avser. Fraktkostnadens
och kvalitetskorrektionens storlek b ö r
fastst ä llas av jordbruksn ä mnden. Som m å tt
p å v ä rldsmarknadspriset pa r å socker b ö r g ä lla den
nominella Londonnoteringen p å r å socker. B å da
noteringarna skall omr ä knas till svensk valuta enligt den s ä ljkurs som g ä ller
noteringsdagen.

Inf ö rselavgiften f ö r f ä rdigt socker
b ö r utg ö ra skillnaden mellan SSA:s nettopris enligt punkt 4 och v ä rldsmarknadspriset p å f ä rdigt socker, m ä tt p å nyss
angivet s ä tt.

Inf ö rsel avgiften f ö r r å socker f ö resl å s anpassas s å att svensk raffineringsindustri, som k ö per in r å socker
till g ä llande Londonnotering och s ä ljer den raffinerade varan till SSA:s nettopris
enligt punkt 4, erh å ller en ers ä ttning f ö r
raffineringen som inkl ers ä ttning f ö r s ä ckkostnader
och viss utfrakt samt lagringsbidrag uppg å r
till 84,08 kr per 100 kg raffinad. Raffineringen b ö r h ä rvid f ö ruts ä ttas medf ö ra ett svinn om 8 procent.

Inf ö rsel avgiften f ö r sirap, sockerl ö sningar
och sockerkul ö r b ö r liksom hittills motsvara avgiften f ö r f ä rdigt socker, varvid h ä nsyn tas till produktens torrsubstanshalt.

Inf ö rsel avgifterna b ö r f ö rutom vid
svenska pris ä ndringar i princip justeras en g å ng varje m å nad
f ö r ä nd-

Prop. 1984/85:211 48

ringar i de internationella priserna samt dessutom vid st ö rre variationer i de utl ä ndska priserna.

6
Vid behov b ö r jordbruksn ä mnden
f å ta ut en f ö rs ä ljningsavgift
p å allt socker som s ä ljs inom landet. D ä rvid konmer det inhemska partipriset att h ö jas med ett belopp som motsvarar f ö rs ä ljningsavgiften.
De insamlade medlen b ö r anv ä ndas f ö r att subventionera sockerimport n ä r v ä rldsmarknadspriset
ä r h ö gre ä n det svenska.

7
Sockerregleringsfonden
f ö resl å s f å anv ä ndas f ö r frakt-subventionering till de
fyra nordligaste l ä nen och Kopparbergs l ä n med 1,2 Mkr. Ur fonden b ö r dessutom tas dels arealbidraget till de odlare som
i enlighet med punkt 3 ovan levererar betor till ö bruken till en ber ä knad kostnad
av 3,5 - 4,0 Mkr, dels den ers ä ttning om
4,3 Mkr som skall utg å f ö r SSA:s merkostna er f ö r driften
vid dessa bruk. Till kollektiva å tg ä rder inom biodlingen b ö r tas 0,5 Mkr ur sockerfonden. (SSA har dock avseende medel till
biodlingen anm ä lt att de anser att det ä r en principiellt sett felaktig anv ä ndning av fondens medel.) Vidare b ö r regleringsf ö reningen
Svensk Sockerhandels administrationskostnader t ä ckas ur fonden. Fondmedlen anv ä nds
ocks å till vissa kostnader inom prisutj ä mningen f ö r
varor inneh å llande socker. Vid tillverkning av
vissa produkter s å som farmacevtiska halvfabrikat f ö r export å terbetalas
inf ö rselavgiften f ö r f ö rbrukat
socker. 1 en situation med Ingen eller ringa sockerimport b ö r i st ä llet
exportbidrag ur sockerregleringsfonden l ä mnas
f ö r s å dana produkter.

8
F ö reslagna pris ä ndringar
skall i princip g ä lla fr o m den 1 juli 1985.
Erfarenheten har visat att k ä nnedom om
prish ö jningar resulterar i forcerade ink ö p under tiden n ä rmast
f ö re h ö jningen och motsvarande stark

nedg å ng i ink ö pen under tiden n ä rmast
d ä refter. Jordbruksn ä mnden b ö r
d ä rf ö r bemyndigas att medge att pris ä ndringarna
f ö rdelas i tiden p å ett s å dant
s ä tt att minsta m ö jliga st ö rning
uppst å r p å marknaden. Systemet b ö r utformas s å att varken SSA eller dess kunder kalkylm ä ssigt g ö r
n å gon vinst eller f ö rlust.

BESLUTSMENING

Detta ä rende har
avgjorts av generaldirekt ö ren och ledam ö terna Alamaa, Brangmo, Dockered, Ekberg och Fringel
efter f ö redragning av byr å chefen Sandqvist i n ä rvaro av avdelningscheferna Sj ö berg
och Ö jeheim.

Ingvait
Lindstr ö m

Bilagor

Bil 1 Sockerregleringen 1985/86, mapp I *)

Bil 2 " " , " II *)

*) Här uteslutna

4 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 211

JM

STATENS JORDBRUKSN Ä MND

Oaium

1985-04-24

Bilaga 2 402-161/85

JORD

■:lP.

Regisiiatorn
Ink i985-0i-2 5

Dnr. Sd/ff

F Ö KSLAG TILL PRISREGLERANDE AT6RRDER
PA

JORDBRUKETS OMR Å DE

EFTER DEN 30 JUNI 1985 M M

Prop. 1984/85:211 51

INNEH Å LLSF Ö RTECKNING

1 Inledning

2 Allm ä nna
utg å ngspunkter f ö r pris

regleringen

2.1
Utvecklingen inom
livsmedelssektorn

2.2
Livsmedelspolitiska utg å ngspunkter

2.3
Ekonomisk-politiska utg å ngspunkter

3 Kostnadskompensation
och inkomst

f ö ljsamhet

3.1
Utg å ngspunkter
och konstruktion

3.2
Belopp per den 1 juli 1985

3.2.1
Kostnadsutvecklingen
inom jordbruket

3.2.2
Kostnadsutvecklingen
inom uppsamling och f ö r ä dling

3.2.3
Inkomstf ö ljsamhet

3.2.4
Produktivitetsutvecklingen

3.2.5
Sammanfattning av belopp

3.3 Belopp
per den 1 januari 1986

3.3.1
Kostnadskompensation

3.3.2
Ö verh ä ng fr å n regleringsperioden 1984/85

3.4 F ö rdelning p å produkter

4
Etableringsst ö d

5
R å dgivning
och djurens h ä lso- och sjukv å rd

6
Avbytarverksamhet,
socialf ö rs ä krings-skydd, f ö retagsh ä lsov å rd
och annan l å ginkomstsatsning

Prop.
1984/85:211

7 Prisregleringen
på olika produkter

7.1
Ändring av förmäl nings- och
handelsgödselavgi fterna

7.2
Fettvaruregleringen

7.3
Arealavgift f ö r
potatis

7.4
Importst ö djande
å tg ä rder vid brist p å potatis

7.5
Vall fr ö st ö det

7.6
Buffertzoner f ö r
n ö tk ö tt och fl ä sk

8
Regleringsekonomin

9
Inf ö rsel
avgifter m m

9.1
Inf ö rsel
avgiftsmedel m m f ö r 1983/84

9.2
Inf ö rsel
avgiftsmedel m m f ö r 1984/85

9.3
Inf ö rsel
avgiftsmedel m m f ö r 1985/86

9.4
Huvudsaklig medelsdisposition
av inf ö rsel avgiftsmedel mm reglerings å ren
1983/84 - 1985/86

9.5
Information om f ö rdelning
av handelsg ö dsel-avgifter och tillverkningsavgifter p å olje-kraftfoder

10
R ö rliga
krediter

11
Information om kassan f ö r r å varu-kotnadsutj ä mningen

12
Sammanfattning

13
Hemst ä llan

14
Beslutsmening

Prop. 1984/85:211 53

Bilaga 1 Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegations svar

p å jordbruksn ä mndens f ö rslag
till prisreglering f ö r 1985/86

Bilaga 2 Konsumentdelegationen med synpunkter betr ä ffande jordbruksprisregleringen 1985/86

Bilaga 3 Reservation av ledam ö terna Dockered och Fringel

Bilaga 4 Kopia av skrivelse 1984-12-20 fr å n Svensk Matpotatiskontroll

Bilaga 5 Redovisning av utj ä mningskassan

Prop. 1984/85:211 54

Regeringen Jordbruksdepartementet

jck:::.: . -t.p.

Heg:i.::i\yr\

Ink

1965-0/.
2 5

Dnr.

3 f/fr

Statens jordbruksn ä mnd
ang å ende prisreglerande å tg ä rder pa
jordbrukets omr å de f ö r tiden den 1 juli 1985 - den 30 juni 1986

m m__________________________________________________

1 Inledning

Regeringen
uppdrog i beslut den 14 februari 1985 It jordbruksn ä mnden
(JN) att, efter ö verl ä ggningar med Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation
(LRF) och JNs konsumentdelegation (KD), l ä mna f ö rslag
om den n ä rmare utformningen av prisregleringen pl
jordbruksprodukter utom sockerbetor och socker f ö r
tiden den 1 juli 1985 - den 30 juni 1986. F ö rslaget
skulle utformas med utg å ngspunkt fr å n riksdagens beslut
om vissa livsmedelspolitiska fr å gor (prop 1983/84:76, JoU 20, rskr 141).

Av
beslutet framg å r vidare att JN skulle l ä gga
fram f ö rslag om anv ä ndningen av inf ö rselavgiftsmedel.
JN skulle d ä rvid utg å ifr å n
att av inf ö rsel avgiftsmedel utom f ö rdelningsplanen
ett belopp motsvarande 8,5 milj kr fick disponeras f ö r pristill ä gg
p å f å r- och lanmk ö tt samt 8 milj kr f ö r
att t ä cka kostnader f ö r
statistik p å jordbrukets omr å de.

JN
skulle ocks å ta upp fr å gan om ytterligare
finansiering inom ramen f ö r jordbruksprisregleringen av viss del av
kostnaderna f ö r djurens h ä lso- och sjukv å rd.
Utg å ngspunkten skulle h ä rvid
vara att ytterligare 15 milj kr avlastas statsbudgeten.

Prop.
1984/85:211 55

Vidare skulle pr ö vas
m ö jligheterna att finansiera en till
10 milj kr uppg å ende del av kostnaderna f ö r den statliga r å dgivningen
till jordbruket p å annat s ä tt ä n ö ver statsbudgeten.

Slutligen skulle JN l ä mna
f ö rslag om en successiv avveckling av
den r ö rliga kredit p å h ö gst 250 milj
kr som f n st å r till JNs f ö rfogande f ö r
s ä songsm ä ssig lagring av jordbruksprodukter. Utg å ngspunkten skulle vara en minskning av krediten fr å n den 1 juli 1985 med 100 milj kr. Vidare skulle JN
beakta att den r ö rliga kredit p å h ö gst 120
milj kr som f n st å r till f ö rfogande f ö r
ä ndam å l inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockern ä ringen skulle minskas till 50 milj kr fr å n den 1 juli 1985.

Som underlag f ö r
sina ber ä kningar har JN och delegationerna
haft i huvudsak det statistiska underlag som tidigare anv ä nts. Det omfattande ekonomiskt-statistiska
underlaget belyser l ä ge och utveckling f ö r de tre livsmedelspolitiska m å len -produktionsm å let,
inkomstm å let och konsumentm å let.

Det har vid ö verl ä ggningarna visat sig att stora mots ä ttningar r å der
vad g ä ller storleken p å kompensationen till jordbruket och viss
livsmedelsindustri under reglerings å ret
1985/86. De b å da delegationerna har d ä rf ö r inte
kunnat godta JNs f ö rslag vad avser totalt
kompensationsbelopp. I vissa ö vriga delar
har emellertid delegationerna anslutit sig till JNs T ö rslag.

2 Allm ä nna
utg å ngspunkter f ö r prisregleringen

2.1 Utvecklingen inom livsmedelssektorn

Under de senaste 10 å ren
har de samh ä llsekonomiska f ö rh å llandena i
Sverige i h ö g grad ä ndrats. Ä nnu
i b ö rjan av 1970-talet r å dde i v å rt
land en relativt god ekonomisk tillv ä xt
och ö kande k ö pkraft. I stort sett rldde balans mellan produktion
och konsumtion av jordbruksprodukter. Fr å n
slutet av 1970-talet f ö rs ä mrades den ekonomiska situationen. Tillv ä xten i ekonomin avtog vilket medf ö rde
att konsumenternas k ö pkraft tidvis minskade.

Prop.
1984/85:211 56

Utvecklingen inom livsmedelssektorn har inneburit k ä nnbara prish ö jningar
p å livsmedel b å de p å produkter
fr å n jordbruket och i efterf ö ljande led. Dessa prish ö jningar har ytterligare accentuerats genom att
subventionerna tagits bort f ö r k ö tt, fl ä sk
och ost. Pris ö kningarna och minskade subventioner
i f ö rening med den minskade allm ä nna k ö pkraften har
lett till att konsumtionen av vissa livsmedel, fr ä mst k ö tt och fl ä sk har minskat.

Samtidigt har produktionen ö kat. Jordbruket kan d ä rf ö r inte avs ä tta
hela sin produktion inom landet utan m å ste
i allt h ö gre grad s ä lja produkterna utomlands till l ä gre priser ä n
p å den svenska marknaden vilket lett
till ö kade exportkostnader. Jordbruket
har vidare haft ö kande produktionskostnader. S ä rskilt r ä ntekostnaderna
uppglevs f ö r yngre och nyetablerade
jordbrukare som besv ä rande.

2.2 Livsmedelspolitiska utg å ngspunkter

Enligt riksdagens beslut 1984 (prop 1983/84:76, JoU 20, rskr
141) ä r huvudm å let f ö r en samlad
livsmedelspolitik att trygga v å rt lands
livsmedelsf ö rs ö rjning b å de i fredstid och under avsp ä rrning eller krig. Som likst ä llda delm å l
under detta huvudm å l g ä ller att konsumenterna f å r
tillg å ng till livsmedel av god kvalitet
till rimliga priser och att jordbrukarna f å r
en med j ä mf ö rbara grupper likv ä rdig
standard.

Inkomstm å let avser
liksom tidigare i f ö rsta hand heltidssysselsatta vid
rationellt drivna jordbruksf ö retag.
Prisregleringen skall utformas s å ,
att den ger ö kat utrymme f ö r en mer solidarisk inkomstf ö rdelning mellan olika kategorier av jordbrukare.

Jordbruksproduktionen b ö r
enligt statsmakternas beslut vara geografiskt v ä l differentierad. Jordbruket spelar en stor roll f ö r syssels ä ttningen
i bygder d ä r det r å der brist p å
andra arbetstillf ä llen.

Prop.
1984/85:211 57

1984 å rs riksdagsbeslut inneb ä r i fr å ga
om prisregleringen p å jordbruksprodukter efter den 30
juni 1984 att kompensation till jordbruket och viss livsmedelsindustri f ö r ö kade
kostnader samt jordbrukarnas inkomstf ö ljsamhet
skall best ä rnnas efter obundna ö verl ä ggningar. H ä nsyn skall d ä rvid
tas till aktuella f ö rh å llanden p å marknaden, i jordbruket och i
samh ä llsekonomin i ö vrigt.

Det ankommer enligt riksdagsbeslutet p å parterna - staten och de b å da delegationerna - vid pris ö verl ä ggningarna
att n ä rmare ö verv ä ga p å vilket s ä tt
kostnadskompensationen skall ber ä knas. Ä ven vid ett obundet system kan f ö r vissa kostnader till ä mpas automatiskt verkande regler. Det ä r emellertid enligt riksdagsbeslutet angel ä get att prisregleringen f ö r jordbruksprodukter utformas s å att den blir ett st ö d f ö r str ä vandena att s ä nka produktionskostnaderna och
anpassa produktionens inriktning till marknadens efterfr å gan.

2.3 Ekonomisk-politiska utg å ngspunkter

Regeringen har angett att det ä r en central uppgift f ö r den ekonomiska politiken att
bryta den hittillsvarande inflationsutvecklingen. F ö r 1985 har regeringen d ä rf ö r fastst ä llt ett inflationsm å l p å h ö gst 3 1.

Som ett medel att n å
inflationsm å let har regeringen f ö reskrivit ett allm ä nt prisstopp att g ä lla fr o m
den 13 mars 1985 till och med den 12 september 1985. Prisstoppet inneb ä r enligt reglerna i f ö rordningen (1985:82) om det allm ä nna
prisstoppet i princip att man vid f ö rs ä ljning av tj ä nster
och f ö rn ö denheter ej f å r ö verskrida det pris som till ä mpades
den 6 mars 1985. I f ö rordningen anges vidare n å gra undantag. Detta g ä ller prish ö jningar till f ö ljd av h ö jda
importpriser, v ä xelkursf ö r ä ndringar
eller kostnadsh ö jningar som intr ä ffat f ö re
den 6 mars 1985.

Prop.
1984/85:211 58

I
beslut den 14 mars 1985 har regeringen kompletterat f ö rordningen
om prisstoppet med att ge statens pris- och kartell n ä rand
(SPK) i uppdrag att genom ö verl ä ggningar med f ö retr ä dare
f ö r f ö retagen s ö ka f å till
st å nd utf ä stelser r ö rande f ö retagens
priss ä ttning. Utf ä stelserna skulle i
huvudsak inneb ä ra att f ö retagens priser inte
s ä tts h ö gre ä n vad som i respektive fall kan f ö ranledas
av faktiska kostnads ö kningar och, betr ä ffande
l ö nekostnader s å dana som ryms inom
den av Landsorganisationen i Sverige (LO)-och Svenska arbetsgivaref ö reningen
(SAF) slutna ram ö verenskommelse om h ö gst
en femprocentig ö kning mellan å ren 1984 och 1985 av
det genomsnittliga f ö rtj ä nstl ä get f ö r LO-SAF-omr å det eller f ö r
andra avtalsomr å den inom en ram av motsvarande inneb ö rd.

3
Kostnadskompensation och inkomstf ö ljsamhet

3.1
Utg å ngspunkter och konstruktion

Statsmakternas
m å l om en inflation p å h ö gst
3 % f ö r 1985 som getts uttryck i inf ö randet
av allm ä nt prisstopp och andra ekonomisk-politiska å tg ä rder
samt 1984 å rs livsmedelspolitiska beslut har varit utg å ngspunkter
f ö r JNs f ö rslag om kostnadskompensation m m till jordbruket
och viss f ö r ä dlingsindustri. F ö rutom
dessa utg å ngspunkter bygger f ö rslaget
p å f ö ljande f ö ruts ä ttningar

1.
JN har utg å tt
fr å n att vid ber ä kning av
kompensationsbelopp f ö r jordbruket och viss livsmedelsindustri per den 1
juli 1985 och den 1 januari 1986 b ö r regeringens riktlinjer i anslutning till
prisstoppet till ä mpas p å saima s ä tt som de kommer att
till ä mpas f ö r ö vriga f ö retag och f ö retagare.

2.
Prisregleringsperioden
skall enligt direktiven omfatta tiden den 1 juli 1985 - den 30 juni 1986.
Mittpriserna f ö resl å s f å
ä ndras den 1 juli 1985 och den
1 januari 1986. JN b ö r medges att vid behov f å g ö ra
gr ä nsskyddsjusteringar ä ven
vid andra tillf ä llen. Restitution b ö r
av JN f å medges enligt hittills givna bemyndiganden.

Prop.
1984/85:211 59

3. JN utg å r fr å n att n ä r
statsmakterna tagit st ä llning till h ä r

framlagda f ö rslag f å r ö verl ä ggningar i maj/juni 1985 tas upp

r ö rande f ö rdelning p å
produkter m m per den 1 juli 1985.

P å samma s ä tt b ö r ö verl ä ggningar ske
per den 1 januari 1986 om den slutliga kompensationen, ö verh ä ngsfr å gorna och f ö rdelningen
p å produkter m m.

4. Det kompensationsbelopp som per den 1 juli 1985 f ö resl å s

tillf ö ras jordbruket och viss
livsmedelsindustri avser dels

kostnads ä ndringar inom dessa sektorer f ö r tiden oktober 1984 -

april 1985, dels en inkomstf ö ljsamhet f ö r jordbrukarna r ä knat

ett å r fram å t fr å n den 1
juli 1985. Kompensationsbeloppet b ö r

reduceras f ö r produktivitetstutvecklingen inom
jordbruket och

viss livsmedelsindustri.

D å kostnadsber ä kningarna f ö r
livsmedelsindustrin bygger p å prelimin ä ra data b ö r
sedvanligt bokf ö ringsmaterial f å å beropas vid
f ö rsta m ö jliga ö verl ä ggningstillf ä lle
d å detta material f ö religger, dvs tidigast per den 1 juli 1986.

5.
F ö r kostnadsutvecklingen inom jordbruket och viss
livsmedelsindustri f ö r tiden april - oktober 1985 ges
kompensation den 1 januari 1986. JN har utg å tt
fr å n att vid ber ä kning av kompensationsbeloppet f ö r jordbruket och viss livsmedelsindustri b ö r regeringens riktlinjer i anslutning till
prisstoppet till ä mpas av parterna p å samma s ä tt
som g ä ller f ö r ö vriga f ö retag och f ö retagare.
Om effekterna av denna till ä mpning visar
sig bli annorlunda ä n vad som nu antas b ö r man f å
å beropa detta per den 1 januari
1986.

6.
Vid ber ä kning av kompensationsbeloppet ges som hittills
ingen kompensation f ö r exportens andel av produktionen.

Prop.
1984/85:211 60

3.2 Belopp per den 1 juli 1985

3.2.1 Kostnadsutvecklingen inom jordbruket

F ö rslaget inneb ä r att kompensation f ö r kostnadsh ö jningar i jordbruksproduktionen ges
med 292 milj kr. Vid ber ä kning av detta belopp har beaktats
den prism ä ssiga kostnadsutvecklingen under
perioden oktober 1984 - april 1985 samt en prognos ö ver influtna fodermedelsavgifter.

Vad g ä ller fr å gan om lejt arbete har LRF gjort anspr å k p å kompensation
p å grund av att utvecklingen av l ö nekostnaderna f ö r
den lejda arbetskraften ö verstiger PM-indexutvecklingen.

Enligt regeringens uppdrag till SPK i anslutning till
det allm ä nna prisstoppet beaktas inte vid
prisdiskussioner l ö nekostnader f ö r perioden 2:a kvartalet 1984 till 2:a kvartalet
1985 som ö verstiger 5 %. JN har inte ansett
sig kunna fr å ng å dessa regeringens allm ä nna
riktlinjer. N å gon kompensation f ö r lejt arbete ut ö ver
den som ing å r i nyssn ä mnda belopp kan d ä rf ö r enligt JNs tolkning av dessa riktlinjer inte utg å .

3.2.2 Kostnadsutvecklingen inom uppsamling och f ö r ä dling

Som underlag f ö r
f ö rslaget om kostnadskompensation
till livsmedelsindustrin per den 1 juli 1985 har legat material som tagits
fram av branscherna inom ber ö rd
livsmedelsindustri och som granskats av SPK.

Livsmedelsindustrins kostnadskompensation har ber ä knats till ett belopp om 153 milj kr f ö re produktivitetsavdrag att utg å per den 1 juli 1985. I detta belopp har beaktats
en prelimin ä r ber ä kning av livsmedelsindustrins kostnadsutveckling under perioden
oktober 1984 - april 1985 samt industrins int ä kter f ö r biprodukter (exkl internt vidaref ö r ä dlade
biprodukter inom mejeriindustrin). Ö kade
l ö nekostnader har ber ä knats enligt SPKs allm ä nna riktlinjer vad g ä ller l ö neglidning och regeringens uppdrag till SPK i
anslutning till det alTm ä nna prisstoppet.

Prop. 1984/85:211 61

Enligt skrivelse (den 14 december 1984) till
regeringen redovisar kommitt é n f ö r ö verl ä ggningar om

jordbruksprisregleringen
ett par s k ö verh ä ngsfr ä gor som skulle ha behandlats f ö re den 1 juli 1985. Den ena fr å gan ber ö r
int ä kter av internt vidaref ö r ä dlade
biprodukter inom mejeriindustrin. Enligt koranitt é n b ö r fr å gan utredas. Jordbruket tillsanmans med SPK b ö r ta fram erforderligt faktamaterial.

Den andra fr å gan
inneb ä r att kompensationen f ö r livsmedelsindustrins kostnader utformas s å att den syftar till att begr ä nsa l ö neglidningen.
En arbetsgrupp har tillsatts med uppgift att ta fram en metod inom
kompensationssystemet med s å dant syfte.

Med h ä nvisning till att expertarbetet
med dessa ö verh ä ngsfr ä gor ä nnu inte avslutats f ö resl å s att dessa fr å gor
behandlas vid Ö verl ä ggningarna per den 1 januari 1986.

P å grund av att underlaget f ö r kostnadskompensationen f ö r perioden oktober 1984 - april 1985 bygger p å prelimin ä ra
ber ä kningar b ö r vid senare ö verl ä ggningstillf ä llen
f å å beropas ett mer fullst ä ndigt
underlag.

Om till ä mpningen av
regeringens allm ä nna riktlinjer i anledning av
prisstoppet visar sig bli annorlunda ä n
vad som nu antas b ö r man f å å beropa detta
per den 1 januari 1986.

3.2.3 Inkomstf ö ljsamhet

Som tidigare n ä mnts
har regeringen i uppdrag till SPK angivit det kompensationsber ä ttigade l ö neutrymmet
till 5 %. Jordbrukarna b ö r ges motsvarande inkomst ö kning. Jordbrukarnas inkomstf ö ljsamhet ber ä knas
med utg å ngspunkt fr å n dessa riktlinjer. Beloppet f ö r inkomstf ö ljsamhet
fr å n den 1 juli 1985 och ett å r fram å t
kan d ä rf ö r ber ä knas till 102 milj kr. I detta
belopp ing å r ö verh ä ng fr å n regleringsperioden 1984/85. Fr å n
det ber ä knade beloppet b ö r p å sedvanligt
s ä tt g ö ras ett avdrag f ö r produkti vi tetsutveckli ngen.

Prop.
1984/85:211 62

Betr ä ffande
LRFs anspr å k p å kompensation f ö r
l ö ntagarnas s ä rskilda
skattereduktion f å r JN anf ö ra f ö ljande:
N å got beslut om vilket belopp eller vilka grupper som
skall omfattas av ett s å dant system har ä nnu
inte fattats av statsmakterna. Det ä r d ä rf ö r enligt JNs mening inte m ö jligt
att nu ta upp denna fr å ga.

3.2.4
Produktivitetsutvecklingen

Avdrag
f ö r produktivitetsutvecklingen inom s å v ä l
jordbruket som viss livsmedelsindustri b ö r enligt JN g ö ras
med ett belopp om totalt 82 milj kr. Detta belopp avser ett å rs
produktivitetsutveckling inom det egentliga jordbruket och ett halvt å rs
produktivitetsutveckling inom livsmedelsindustrin.

3.2.5
Sammanfattning av belopp

1
juli 1985 (milj kr) Kostnadskompensati on

- jordbruket 292

- livsmedelsindustrin 153

Inkomstf ö ljsamhet 102

Summa f ö re produktivitetsavdrag 547

Produktivitetsavdrag -82

TOTALT 465

3.3
Belopp per den 1 januari 1986

3.3.1
Kostnadskompensation

Med
h ä nsyn till det r å dande
prisstoppet ber ä knas den prism ä ssiga
kostnadsutvecklingen f ö r jordbruket och viss livsmedelsindustri uppg å till
1,5 % under perioden april - oktober 1985. Kostnadskompensationen
till jordbruket och viss livsmedelsindustri den 1 januari 1986 f ö resl å s
d ä rf ö r nu prelimin ä rt till 348 milj kr
(1,5 % x 23,2 mdkr). Fr å n detta belopp b ö r
g ö ras ett avdrag f ö r
ett halvt å rs

Prop. 1984/85:211 63

produktivitetsutveckling inom livsmedelsindustrin. En f ö rnyad bed ö mning
f å r g ö ras per den 1 januari 1986 p å
basis av d å tillg ä ngligt material ö ver
prisutveckling m m och med beaktande av de riktlinjer som till ä mpats f ö r
ö vriga f ö retag.

3.3.2 Ö verh ä ng fr å n
regleringsperioden 1984/85

Ö verl ä ggningarna per den 1 januari 1986 ber ö r f ö rutom
kostnadskompensationen m m ett antal ö verh ä ngsfr ä gor fr å n reglerings å ret
1984/85 vilka i princip accepterats av statsmakternas. Ö verh ä ngsfr å gorna fr å n
1984/85 ä r:

-
int ä kter av internt vidaref ö r ä dlade
biprodukter inom mejeriindustrin

-
avst ä mning av prelimin ä rt
avdraget belopp f ö r f ö r ä ndrad f ö rbrukning av handelsg ö dsel

-
m ö jlighet att å beropa
definitiva kostnadsuppgifter f ö r viss
livsmedelsindustri avseende å r 1984

-
å terf ö rande av eng å ngsbelopp f ö r vegetabilier

-
en metod inom
kompensationsystemet som syftar till att begr ä nsa l ö neglidningen inom f ö r ä dlingsindustrin.

3.4 F ö rdelning
p å produkter

JN avser att sedan statsmakterna beslutat om principer och
kompensationsbelopp till jordbruket och viss livsmedelsindustri per den 1
juli 1985 och den 1 januari 1986 efter ö verl ä ggningar med delegationerna till regeringen inkomma
med f ö rslag om beloppens f ö rdelning p å
produkter.

4 Etableringsst ö d

Etableringsst ö det
syftar till att underl ä tta generationsskifte och till att
nystartande jordbrukare skall kunna etablera sig. LRF och lantbruksstyrelsen (LBS)
har f ö reslagit att st ö det b ö r utg å ä ven under
1985/86. JN delar denna uppfattning. Utgifterna h ä rf ö r ber ä knas av LBS till ca 40 milj kr. LRF har ej
accepterat att mer ä n 32 milj kr f å r utg å om JNs f ö rslag om det totala kompensationsbeloppet l ä ggs till grund f ö r
kompensationen. JN

Prop.
1984/85:211 64

f ö resl å r d ä rf ö r att 32 milj kr f å r utg å f ö r etableringsst ö d. Liksom tidigare b ö r medel f ö r detta ä ndam å l tas inom
den ram som tilldelas jordbruket.

5 R å dgivning
och djurens h ä lso- och sjukv å rd

JN skulle ta upp fr å gan
om ytterligare finansiering inom ramen f ö r
jordbruksprisregleringen av viss del av kostnaderna f ö r djurens h ä lso-
och sjukv å rd. Utg å ngspunkten skulle h ä rvid vara att ytterligare 15 milj kr avlastas statsbudgeten.

Vidare skulle pr ö vas
m ö jligheterna att finansiera en till
10 milj kr uppg å ende del av kostnaderna f ö r den statliga r å dgivningen
till jordbruket p å annat s ä tt ä n ö ver statsbudgeten.

JN har inte - med h ä nvisning
till den i avsnitten 8 och 9 l ä mnade
redovisningen av regleringsekonomin och till delegationernas olika principiella
uppfattning i denna fr å ga -funnit det m ö jligt att nu finansiera dessa verksamheter inom
prisregleringens ram.

6 Avbytarverksamhet, social f ö rs ä kringsskydd,

f ö retagsh ä lsov å rd och annan
l å ginkomstsatsning

F ö r l å ginkomstsatsning m m inom jordbruket har f ö r budget å ret
1984/85 anvisats 435 milj kr med f ö ljande
f ö rdelning.

1984/85 milj
kr

Leveranstill ä gg
f ö r mj ö lk 120

Avbytarverksamhet 100

F ö retagsh ä losv å rd 13

Social f ö rs ä kringsskydd 120

Tillf ä lligt r ä ntest ö d 44

Produktionsanpassning m m 38

Summa 435

Prop.
1984/85:211 65

Eventuella
besparingar eller ö verskridanden betr ä ffande
beloppen f ö r leveranstill ä gg skall enligt g ä llande
best ä mmelser tillf ö ras resp avg å
fr å n beloppet f ö r avbytarverksamhet.

JN
skall under 1984/85 fr å n anslagsposten st ä lla
44 milj kr till lantbruksstyrelsens f ö rfogande f ö r tillf ä lligt
r ä ntest ö d till jordbruksf ö retag
samt f ö r administration h ä rav.

JN
har i anslagsframst ä llningen f ö r budget å ret
1985/86 f ö reslagit att of ö r ä ndrat
435 milj kr anvisas till l å ginkomstsatsning m m.

Enligt
f ö rslag av LRF och LBS b ö r
r ä ntest ö det avvecklas enligt fastst ä lld
plan dock med ett å rs f ö rskjutning f ö r norra Sverige. R ä ntedebitering
och amortering f ö r f ö rsta å rets st ö d b ö r senarel ä ggas ett å r.
F ö r 1985/86 ber ä knar LBS kostnaderna
f ö r r ä ntest ö det till ca 20 milj kr. Detta belopp b ö r
tas fr å n medel f ö r l å ginkomstsatsning
m m. Inom ramen f ö r beloppet 20 milj kr har LRF och LBS f ö reslagit
att 1 milj kr f å r anv ä ndas av LBS f ö r en samordnad r å dgivningsinsats
till de lantbruksf ö retag som erh å ller st ö det.
JN tillstyrker dessa f ö rslag.

Avvecklingsers ä ttningen
till ä ldre mj ö lkproducenter b ö r bibeh å llas
under reglerings å ret 1985/86. Medel f ö r
detta anvisas fr å n medel f ö r l å ginkomstsatsning
m m (produktionsanpassning mm). JN f ö resl å r
i likhet med LRF att m ö jlighet ges att inf ö ra
avvecklings- eller uppeh å llsers ä ttning ä ven f ö r producenter inom k ö tt-
och fl ä sk/sm å grisproduktionen. Medel h ä rf ö r
f ö ruts ä tts utg å fr å n delposten produktionsanpassnings å tg ä rder.

KD
har anslutit sig till LRFs f ö rslag betr ä ffande r ä ntest ö d
och avvecklingsers ä ttning f ö r ä ldre
mj ö lkproducenter.

Medel
f ö r att stimulera konsumtionen av n ö tk ö tt,
fl ä sk och k-mj ö lk har tidigare f å tt
utg å fr å n delposten konsumtionsstimulerande å tg ä rder.
JN har under 1984/85

5 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 211

Prop. 1984/85:211 66

aktualiserat
fr å gan om pri sneds ä ttning
p å n ö tk ö tt i syfte att minska export ö verskotten.
JN finner det d ä rf ö r mycket tillfredst ä llande
att LRF nu f ö resl å r att medel s ä tts av f ö r detta
ä ndm å l. Ett belopp om h ö gst
100 milj kr av medel som anslagits f ö r l å ginkomstsatsning
b ö r d ä rf ö r enligt JNs mening i huvudsak f å
anv ä ndas p å s ä tt som LRF f ö reslagit. LRF har f ö reslagit
att av fonderade medel f ö r avbytarverksamhet b ö r
50 milj kr ö verf ö ras till posten produktionsanpassnings å tg ä rder
m m. JN tillstyrker detta f ö rslag.

F ö r l å ginkomstsatsning
m m inom jordbruket b ö r de f ö r budget å ret 1985/86 f ö reslagna
medlen om 435 milj kr f ö rdelas enligt f ö ljande.

1985/86 milj kr

Leveranstill ä gg
f ö r mj ö lk 106

Avbytarverksamhet 100

F ö retagsh ä lsov å rd 15

Social
f ö rs ä kringsskydd 45

Tillf ä lligt
r ä ntest ö d 20

Produktionsanpassnings å tg ä rder
m m 149

Summa 435

7
Prisregleringen p å olika produkter

7.1
Ä ndringar av f ö rmalnings- och handelsg ö dselavgifterna

F ö r
att f ö rst ä rka regleringsekonomin f ö resl å r
LRF att

f ö rm ä l
ningsavgiften h ö js med 15 kr/lOO kg och att

handelsg ö dselavgiften
(prisregleringsavgiften) h ö js med 3

procentenheter.
Dessa b å da h ö jningar ber ä knas ge 150 milj kr. JN

f ö rordar
att handelsg ö dselavgiften f å r h ö jas
enligt LRFs

f ö rslag.
Detta ger ca 65 milj kr. Den h ö jda

handelsg ö dselavgiften
f ö ruts ä tts liksom tidigare inte p å verka

konsumentpriserna.
Fr å gan om f ö rm ä l
ningsavgiften kommer att

behandlas
vid ö verl ä ggningarna om f ö rdelning
av beloppet p å

produkter
i maj/juni 1985.

Prop.
1984/85:211 67

De
animalieprodukter som exporteras har producerats med hj ä lp
av bl a svensk foders ä d som animalieproducenterna har betalat med svenskt
pris eller producerat sj ä lva. H ä rigenom har export ö verskottet
av spannm å l blivit mindre. Vid exporten av animalier har man
f å tt priser som ä r l ä gre
- i vissa fall mycket l ä gre - ä n p å den svenska marknaden. Detta inneb ä r
att animalieproducenterna f å r b ä ra en del av spannm å lsproducenternas
exportkostnader. Kostnaderna f ö r export av k ö tt och fl ä sk
m m b ö r d ä rf ö r delvis b ä ras av spannm å lsproducenterna.
JN avser att ta upp fr å gan i samband med ö verl ä ggningarna
i maj/juni.

Hittills
har en stor del av exportkostnaderna f ö r spannm å l t ä ckts
av f ö rm ä l ningsavgifterna. Det b ö r ö verv ä gas
om inte exportkostnaderna b ö r sl å s ut p å hela spannm å lsproduktionen. JN
avser att ocks å ta upp fr å gan om alternativa
finansieringsv ä gar f ö r spannm å lsexporten, bl a fr å gan
om f ö rm ä l ningsavgifterna.

7.2
Fettvaruregleringen

Betr ä ffande
fettvaruregleringen f ö resl å r JN att statsmakternas beslut om fastst ä llande
av fettvaruavgift (prop 1976/77:94) ä ndras enligt f ö ljande:

s å l ä nge
VM-priset p å rapsolja ligger 1 - 5 procent (ber ä knat
p å det svenska oljev ä rdet)
l ä gre ä n VM-priset p å sojaolja s ä tts
fettvaruavgiften utifr å n VM-pris p å rapsolja. Ligger
rapsoljepriset utanf ö r detta intervall anpassas fettvaruavgiften till noteringen
f ö r sojaolja enligt sairma modell som f ö r n ä rvarande.
JN b ö r erh å lla bemyndigande att om utvecklingen av de
internationella priserna s å motiverar g ö ra justeringar av
denna regel. Ber ö rda branschorganisationer har accepterat detta f ö rslag.

Eftersom
huvudsyftet med fettvaruregleringen ä r att skydda oljev ä xtodlingen
ä r det enligt JN naturligt att i st ö rsta
m ö jliga utstr ä ckning utg å
fr å n rapsolja vid fastst ä llande
av fettvaruavgift. Eftersom tv å tredjedelar av f ö rbrukningen
utg ö rs av importerade oljor ä r
det dock samtidigt rimligt att ä ven beakta priset p å
sojaolja, den viktigaste importerade oljan, d å prisskillnaden
till rapsolja p å v ä rldsmarknaden ä r onormalt

Prop. 1984/85:211 68

stor.
Detta ä r ett konsumentskydd mot alltf ö r
h ö ga priser (inkl fettvaruavgift) pa sojaolja i f ö rh å llande
till fastsst ä llt oljev ä rde.

JN
har vidare f ö r avsikt att inom ramen f ö r
nuvarande principer besluta om vissa tekniska f ö r ä ndringar.
Dessa f ö r ä ndringar v ä ntas p å
sikt medf ö ra f ö rb ä ttringar av regleringsekonomin.

7.3
Areal avgift f ö r potatis

Den
som odlar potatis p å en sanmaniagd å kerareal
av minst 0,5 ha erl ä gger arealavgift (10 § sista
stycket lagen (1967:340). F ö r n ä rvarande f å r JN best ä mma
avgiften till h ö gst 300 kr per ha. F ö r
att regleringsekonomin skall kunna f ö rb ä ttras
f ö resl å s bemyndigandet utstr ä ckas
till 400 kr per ha fr o m 1985 å rs odling.

7.4
Importst ö djande å tg ä rder vid brist p å
potatis

Vid
p å taglig brist p å potatis i Sverige
och samtidig brist ute i Europa tenderar priserna att stiga mycket kraftigt. En d ä mpning av prisutveckingen i Sverige kan i s å dana
l ä gen vara m ö jlig om en begr ä nsad
subventionering och samordning vidtas vid import.

JN
f ö resl å r d ä rf ö r att JN bemyndigas att ge regleringsf ö reningen
Sveriges Potatisintressenter (SPI) m ö jlighet att vid p å tagliga
bristsituationer genom olika å tg ä rder f ö rs ö ka p å verka importen s å
att utvecklingen av priserna i Sverige d ä mpas samt att anv ä nda
h ö gst 5 milj kr av SPIs regleringsmedel f ö r
detta ä ndam å l.

7.5
Vall fr ö st ö det

Vall
fr ö n ä mnden har gjort en ö versyn
av vall fr ö st ö det. LRF har beg ä rt
att 2 milj kr tillf ö rs av de handelsg ö dselavgifter
som skall å terf ö ras till gr ö nytesektorn. JN å terkommer
i s ä rskild skrivelse om dessa fr å gor.

Prop. 1984/85:211 69

7.6
Buffertzoner f ö r n ö tk ö tt och fl ä sk

Den 1 juli 1981 inf ö rdes ett modifierat prisgr ä nssystem f ö r animalieprodukter och vissa vegetabilieprodukter.
F ö r n ö tk ö tt och fl ä sk innebar det nya prisgr ä nssystemet att dessa produkter ut ö ver mittpris, nedre och ö vre prisgr ä nser ocks å fick nedre och ö vre buffertzongr ä nser. Prisgr ä nserna utg ö r 94 % respektive
106 % av mittpriserna medan buffertzongr ä nserna utg ö r 96 % respektive
104 %.

D å
dagspriset f ö r helkroppar av n ö tk ö tt
resp fl ä sk passerar buffertzongr ä nsen
skall f ö r ä ndring av inf ö rselavgiften ske med
2 g å nger skillnaden mellan mittpriset och buffertzongr ä nsen.
F ö r styckade varor av n ö tk ö tt
resp fl ä sk f ö r ä ndras avgiften h ä rvid
med 1,4 resp 1,35 g å nger ä ndringen av avgiften f ö r
helkropp.

Vid
den marknadssituation f ö r n ö tk ö tt och fl ä sk som f ö r
n ä rvarande r å der kan det enligt JNs
mening vara motiverat med en n å got st ö rre prisr ö rlighet ä n tidigare.
Sk ä l finns d ä rf ö r
att nu under ett å r prova ett system utan buffertzongr ä nser
och att samtidigt krympa prisgr ä nserna till 95 % resp
105 % av mittpriserna. JN f ö resl å r
d ä rf ö r att under reglerings å ret
1985/86 ett s å dant system pr ö vas.

8
Regleringsekonomin

LRF
har franist ä llt ö nskem å l om en statlig l å negaranti
p å 200 milj kr f ö r att i f ö rsta
hand finansiera spannm å lsregleringen 1984/85. JN anser f ö r
sin del att medel till denna reglering kan tillgodoses genom inf ö rsel
avgifter, handelsg ö dselavgifter och viss tillf ä llig
ö verf ö ring mellan regleringskassorna per den 30 juni
1985.

LRF
har vidare f ö reslagit i avvaktan p å
en slutgiltig reglering av underskottet i spannm å lsregleringen
om 555 milj kr per den 30 juni 1985 att detta underskott f å r
kvarst å ä ven under reglerings å ret
1985/86 med till ä gg f ö r r ä nta p å detta belopp under samma tid. Fr å gan
om n ä mnda underskotts slutliga

Prop. 1984/85:211 70

finansiering har ä nnu
inte avgjorts av statsmakterna. Med h ä nsyn
h ä rtill b ö r fr å gan om en
ytterligare ö kning av underskottet med r ä nta f ö r 1985/86 f å h ä nskjutas
till regeringen.

9 Inf ö rsel
avgifter m m

9.1 Inf ö rsel
avgiftsmedel m m f ö r 1983/84

Det definitiva utfallet blev i samnandrag

milj kr

Inkomster 628,6

Utgifter

- Fettvaruavgifter
till

.
Sveriges oljev ä xtintressenter (SOI) ./.106,6

./.
5,5

516,5 1

267,2

173,0

./.440,2 ./. 91 .■ ./. 15,.

- Inf ö rsel
avgifter f ö r br ö ds ä d m m

till Svensk spannm å lshandel

(SSH] - utbyteshandel

Kvarst å r
inf ö rsel avgifter till regi eri ngsekonomi n

- F ö rdelningsplanen

-
riksdagens
beslut

-
belopp
motsvarande influtna fodermedelsavgifter

- Ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen

Resultat

1

Ing å r

- Inf ö rsel
avgifter netto, dvs minus

restitutioner m m.

- R ä ntor fr å n fr å n f ö reg å ende å r.

Ing å r ej

- Å terbetalning
av marknadsm ä ssiga sk ä l av inf ö rsel
avgifter p å

sjyckningsdetaljer av
k ö tt och fl ä sk samt av inf ö rsel
avgifter

pa ost redovisas bland posterna under rubriken ä ndam å l utanf ö r

f ö rdelningsplanen och uppgick 1983/84
till 29,8 milj kr.Fr o m

"1984/85 bokf ö rs
dessa å terbetalningar som ett avdrag p å inf ö rsel
avgiften p å slaktvaror resp mj ö lk- och mejeriprodukter

- Dessutom har JN s ä nkt
normal inf ö rsel avgiften i vissa fall,

t ex f ö r ost, av marknadsm ä ssiga sk ä l
(bl a genom neds ä ttning av avgiften f ö r visst parti).

Prop.
1984/85:211 71

Av nedanst å ende sanmanst ä llning framg å r
de disponibla avgiftsmedlen f ö rdelade p å varuslag (efter avdrag f ö r restitutioner m m)

£ i
£ p onji_b l_a_m £ d £ l _a v Inl ö sl £ V £ i f.t £ r_l 9B2/ £ 4_ tk r

1983/84 1982/83

852

857

3
476

5 535

10
941

8
101

5
473

2
596

6
700

10
401

659"!

6392

74 794

84
781

212 710

184 595

2 495

2 493

318 100

299 998

173 048

264 940

25 342

20
921

516 490

585 859

Ä rter och b ö nor (f ö r
m ä nniskof ö da)

Potati
s

St ä rkelse
och st ä rkelseprodukter

Malt

S ä llskapsdjursfoder m m

Fettr å varor och fettvaror

Mj ö lk och mejeriprodukter

Slaktvaror (samt slaktdjur, ej fj ä derf ä )

Ä gg
och ä ggprodukter m m

Summa inf ö rsel
avgifter exkl fodermedel

Fodermedel

R ä ntor fr å n f ö reg å ende å r

Summa

1 107 220 ./. till SOI 106 561.

2 301 153 ./. till SOI 300 514.

F ö rdelningsplanen f ö r 1983/84 utg ö r
enligt riksdagens'beslut 267,2 milj kr samt inflytande avgifter fr å n fodermedelsimporten. Dessa uppgick till 173,0
milj kr. F ö rdelningsplanen blir d ä nned 440,2 milj kr. F ö r ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen kan s å ledes
disponeras (516,4-440,2=) 76,2 milj kr.

Prop.
1984/85:211 72

£ö ird £ l niijig £ pl_a £ 19 £ 3/84 tkr

1983/84 1982/83

Svensk spannm å lshandel 2
000 47 279

Sveriges potatisintressenter 29
500 29 500

Sveriges oljev ä xtintressenter O O

Svensk k ö tthandel 10
798 80 761

Svensk k ö tthandel, utbyteshandel 50
000 50 000

F ö reningen f ö r mejeriprodukter 167
000 173 000

Svensk ä gghandel
75 000 71 000

Regleringskassan f ö r
f å gelk ö tt 3 700 Q

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

-
mj ö lk 45 5008 33 500

-
k ö tt 5 000 5 000

-
ä gg 1 700 1 400

Transport 390 198 491 440

Kommentarer
till f ö rdelningsplanen 1983/84

1
H ä rut ö ver
tillf ö rdes SSH 83,5 milj kr av 1983/84 å rs
handelsg ö dselavgifter.

2
723 000 kr avser fraktst ö d till
foders ä d 1981/82. Dessutom tillf ö rdes
SSH 50 milj kr ur S0I:s konjunkturutj ä mningsfond samt 110 milj
kr av 1982/83 å rs handelsg ö dselavgifter.

3
Svensk k ö tthandel
har dessutom å r 1983/84 tillf ö rts
0,2 milj kr fr å n tillverkningsavgifter p å oljekraftfoder
samt enligt regeringsbeslut 1983-12-22 3,9 milj kr fr å n
utf ö rsel avgifter p å
fl ä sk.

4
F ö r
utbyteshandel k ö tt och fl ä sk har tagits 158,1

(31,1
+ 4,8 + 0,3 + 21,9 + 50+50) milj kr av medel inom f ö rdel
ningsplane 1978/79 - 1983/84.

5 FFM
har dessutom å r 1983/84 tillf ö rts
4,5 milj kr fr å n

tillverkningsavgifter p å ol jekraftfoder samt 28 milj kr av 1983/84 å rs

handelsg ö dselavgi fter.

6
Till Svensk Ä gghandel
har dessutom tillf ä lligt å r 1983/84 ö verf ö rts
2,0 milj kr fr å n tillverkningsavgifter p å oljekraftfoder.
Rambeloppet ti f ö reningen skall under kommande ar minskas med
motsvarande belopp.

7
Kassan har å r
1983/84 d ä rut ö ver tillf ö rts 5,0 milj kr fr å n tillverkningsavgifter
p å oljekraftfoder.

8
25 milj kr h ä rav
tillf ö rs 1984/85 jordbrukarna i Norrlandsst ö dets
omr å den 1, 2 och 3.

9
13 milj kr h ä rav
tillf ö rdes 1983/84 jordbrukarna i Norrlandsst ö dets
omr å den 1, 2 och 3.

Prop. 1984/85:211 73

tkr

1983/84 1982/83

390 198

491 440

10 850l

8 650

29 000

25 000

4 500

2 500

1 700

1 400

2 0002

2 000

500

500

1 500

500

0

150

Transport Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete
Djurh ä lsov å rd, kontrollverksamhet m m St ö d
till odling av konserv ä rter och andra k ö ksv ä xter

St ö d till odling av bruna b ö nor St ö d
till odling av vallv ä xtfr ö Fonden f ö r kollektiva å tg ä rder inom
biodlingen Sveriges exportr å d Fraktst ö d foder Norrland

Summa 440
248 532 140

F ö rdelningen till regleringsf ö reningarna har skett i samf ö rst å nd med
Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation och
konsumentdelegationen.

1
H ö jt belopp f ö r
att finansiera vissa artbetskraftsunders ö kningar
inom Lantbruksekonomiska Samarbetsn ä mnden.

2
Dessutom 1 milj
kr av 1983/84 å rs handelsg ö dselavgifter.

Prop.
1984/85:211 74

De definitiva kostnaderna f ö r ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen uppgick till ca
91,5 milj kr. Disponibla medel utgjorde 76,2 milj kr.

namaj H'':i"I. Ö£ f_ ö d £ l m £ g2pl_a £ en lZf.

1983/84 1982/83

Utbyteshandel n ö tk ö tt, ö ststaterna 20 318 15 124

0

16 328

5 378

2 799

0

17 173

5 067

2 634

475

475

300 6 000 6 000

300 4 000 6 000

Utbyteshandelk ö tt och fl ä sk ■ Pristill ä gg f å r- och lainnk ö tt Svensk matpotatiskontroll
Sveriges potatisodlares riksf ö rbund Bidrag till Stiftelsen f ö r ackordh ä st-organisationens bevarande Bidrag till fraktkostnader f ö r mj ö lk och gr ä dde

Pris ä terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare

St ö d till odling av vallv ä xtfr ö

Fonden f ö r kollektiva å tg ä rder inom

biodlingen 300 300

Kollektiva å tg ä rder inom odlingen av

konsumtionsfisk 300 O

29 795

20 739

2 000

2 000

1 500

500

Restitution av inf ö rsel avgifter f ö r styckningsdetaljer av k ö tt och fl ä sk samt av inf ö rsel avgifter f ö r ost St ö d till maltproduktionen Sveriges
exportr å d

Summa 91 493 74 312

Underskott ./. 15 2421 ./. 20 5931

Summa 76 251 53 719

Dispositionen av inf ö rsel avgiftsmedel reglerings å ret 1983/84 har sammanf ö rts i tabell under avsnitt 9.4.

1 Betr ä ffande underskottets finansiering se avsnitt 9.4

Prop.
1984/85:211

9.2 Inf ö rsel
avgiftsmedel m m f ö r 1984/85

75

Ber ä kning
f ö r 1984/85 i samnandrag

Inkomster

Utgifter

-
Fettvaruavgifter
till SOI

-
Inf ö rsel avgifter fr å n
br ö ds ä d till SSH - utbyteshandel

Kvarst å r inf ö rsel avgifter till regleringsekonomin

- F ö rdelningsplanen

-
riksdagens beslut

-
belopp
motsvarande influtna fodermedelsavgifter

- Ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen

Ber ä knat resultat

267,2
230,0

milj kr 650,8

./.115,0 ./. 2,0 533,81

./.497,2
./. 48,0

./. iTTr

£ relijn2n ä rt di £ ponjibl_a_med £ l_198V85 tkr

1

000

3

000

8

000

3

000

7

000

1

000

100

000

160

000

2

000

285

000

230 000

18

855

Ä rter
och b ö nor (f ö r m ä nniskof ö da)

Potatis

St ä rkelse och st ä rkelseprodukter

Malt

Sal
1skapsdjursfoder

Fettr å varor
och fettvaror2

Mj ö lk
och mejeriprodukter m m

Slaktvaror
(samt slaktdjur, ej fj ä derf ä )

Ä gg och ä ggprodukter

Sunna
inf ö rsel avgifter exkl fodermedel

Fodermedel

R ä ntor
fr å n 1983 och 1984 samt ej utnyttjade

medel
fr å n posten

Pris å terb ä ring
till p ä lsdjursuppf ö dare 1983/84

Summa 533 855

F ö rdelningsplanen f ö r 1984/85 utg ö r
enligt riksdagens beslut 267,2 milj kr samt inflytande avgifter f ö r fodermedelsimporten, som nyss n ä mnts ber ä knade
till 230,0 milj kr. F ö rdelningsplanen blir d ä nned 497,2 milj kr. Ber ä kningsm ä ssigt
finns s å lunda (533,9-497,2=) 36,7 milj kr
att anv ä nda f ö r ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen.

1
Se not under
avsnitt 9.1.

2
Exkl del
till SOI.

Prop. 1984/85:211 76

JN f ö resl å r i samf ö rst å nd med delegationerna och med utg å ngspunkt
fr å n det ber ä knade f ö rdelningsbeloppet
497,2 milj kr f ö ljande prelimin ä ra fordel ningsplan. Denna skiljer sig i vissa
avseenden fr å n den plan som redovisades av JN i
skrivelse den 28 maj 1984.

£ö _rd £ l m £ g £ pl_a2 1924_/8 tkr

77

oooi

29

500

56

2022

50

000

97

000

68

000

4

500

20

5003

5

000

1

700

10

sno

29

5754

4

5&J

1

700

8

000

500

1

500

2

780

28

743

Svensk spannm å lshandel

Sveriges potatisintressenter

Sveriges oljev ä xtintressenter

Svensk k ö tthandel

Svensk k ö tthandel,
utbyteshandel

F ö reningen f ö r mejeriprodukter

Svensk ä gghandel

Regleringskassan f ö r
f å gelk ö tt

Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

-
mj ö lk

- k ö tt

-
ä gg

Upplysningsverksamhet och utvecklingsarbete m m Djurh ä lsov å rd,
kontrollverksamhet m m St ö d till odling av konserv ä rter och andra k ö ksv ä xter St ö d
till odling av bruna b ö nor St ö d till odling av vallv ä xtfr ö Fonden f ö r kollektiva å tg ä rder inom biodlingen Sveriges exportr å d Sveriges potatisodlares riksf ö rbund Reserv till f ö rfogande

Sunina 497 200

Definitiv f ö rdel ningsplan
f ö r 1984/85 kan fastst ä llas f ö rst
efter utg å ngen av reglerings å ret d å de verkliga
inkomsterna av inf ö rsel avgifter f ö r fodermedel ä r
k ä nda.

1
2 milj kr avser
kvalitetstill ä gg f ö r v å rvete av 1984 å rs sk ö rd. Medel
utg å r s å l ä nge kvalitetstill ä gget ä r 6 kr/dt.
Dessutom har SSH tillf ö rts 126,5 milj kr av 1983/84 samt
150 milj kr av 1984/85 å rs handel sg ö dselavgifter. Beslut har dessutom fattats om ö verf ö ring av
ytterligare h ö gst 100 milj kr av 1984/85 å rs handelsg ö dselavgifter
till SSH.

2
H ä rav pristill ä gg
far och lanrn 4 milj kr.

3
Dessutom
utbetalas 25 milj kr ur 1983/84 å rs f ö rdelningsplan.

4
H ö jning av anslaget med 1 milj kr avsedd f ö r v å r N ä ring samt 175 000 kr till Avelspoolen AB.

Prop.
1984/85:211 77

Medelsbehovet under reglerings å ret 1984/85 f ö r
s å dana ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen
som f å r t ä ckas av inf ö rsel avgiftsmedel ber ä knas till ca 48 milj kr i enlighet med f ö ljande sanmanst ä llning.
Disponibla medel ber ä knas till ca 36,6 milj kr.

Ä ndarn å l_ utanf ö r
f ö rde}niTigsp]anen_ ]_984/85 tkr

20

000 0

16

500

5

739

475 300
500

(+323)

3

000

1

500

48

014

Utbyteshandel n ö tk ö tt, ö ststaterna
Utbyteshandelk ö tt och fl ä sk Pristill ä gg
f å r- och lanmk ö tt Svensk matpotatiskontroll Bidrag till Stiftelsen
f ö r ackordh ä st-organisationens bevarande

Bidrag till fraktkostnader f ö r mj ö lk och gr ä dde Fonden f Ö r
kollektiva å tg ä rder inom biodlingen St ö d till
maltproduktionen Sveriges exportr å d
Summa

Underskott ./.Il
3591

Summa 36
655

Ovanst å ende f ö rdelning skiljer sig fr å n de ber ä kningar
som lagts fram i prop 1983/84:191. Den ber ä knade
utgiften f ö r utbyteshandel n ö tk ö tt ö ststaterna har ö kats
med 5 milj kr samt bidraget till Svensk matpotatiskontroll med 323 000 kr d å JN tillstyrker till ä ggsanslag f ö r l ö neh ö jningar f ö r SMAK under 1984 med detta belopp.

Reglerings å ret 1984/85
visar enligt denna ber ä kning ett underskott p å 11,3 milj kr. H ä rtill
konmer underskott fr å n 1982/83 och 1983/84 p å sammanlagt 35,8 milj kr.

Om budget å ret 1984/85 likv ä l skulle konma att ge ett ö verskott b ö r
detta, sedan l å n fr å n r ö rlig kredit å terbetalats, anv ä ndas
till att finansiera utbyteshandel med k ö tt
och fl ä sk upp till ett belopp p å 50 milj kr. D ä refter
eventuellt kvarst å ende belopp b ö r anv ä ndas till ä ndam å l inom f ö rdelnings- planen med h ä nsyn till att sammanlagt 158 milj kr f ö r utbyteshandel med k ö tt och fl ä sk i brist p å medel utanf ö r
f ö rdelningsplanen togs fr å n f ö rdelningsplanerna
reglerings å ren 1978/79 - 1983/84 (jfr prop
1979/80:208 S 20).

Dispositionen av inf ö rsel
avgiftsmedel reglerings å ret 1984/85 har sammanf ö rts i tabell under avsnitt 9.4.

1 Betr ä ffande
underskottets finansiering se avsnitt 9.4

Prop. 1984/85:211 78

9.3
Inf ö rsel avgiftsmedel m m f ö r
1985/86

Storleken
av de medel som kommer in genom inf ö rsel avgifter m m f ö r
reglerings å ret 1985/86 beror p å
importens storlek, v ä rldsmarknadsprisernas utveckling och p å
de ä ndringar i avgiftssatserna som f ö ruts ä tts
ske den 1 juli 1985 och den 1 januari 1986.

En
prelimin ä r prognos betr ä ffande utfallet 1985/86
grundat p å de f ö rslag JN framl ä gger i denna
skrivelse ser ut som f ö ljer:

milj
kr

Inkomster 688,O

Utgifter

-
Fettvaruavgifter till SOI ./.130,0

-
Inf ö rsel
avgifter f ö r br ö ds ä d m m

till
SSH - utbyteshandel ./. 3,0

Kvarst å r
inf ö rselavgifter till

regleringsekonomin 555,0

- Fördelningsplanen

267,2

250,0

./.517,2

./. 47,8

./. 10.0

-
riksdagens
beslut

-
belopp
motsvarande influtna fodermedelsavgi fter

- Ändamål utanför fördelningsplanen

Beräknat resultat

Åren 1982/83 - 1983/84 medförde ett underskott inom
reglerings-ekonomin på sammanlagt 35,8 milj kr. För budgetåret 1984/85 räknas f
n med ett underskott på 11,3 milj kr, vilket sammanlagt för de tre budgetåren
ger ett underskott om 47,1 milj kr. Detta innebär att medel utanför
fördelningsplanen dessa år delvis finansierats genom lån. Om de av JN beräknade
posterna för 1985/86 skall kunna tillgodoses ökar underskottet med ytterligare
ca 10 milj kr.

Uppkomna underskott har tidigare tillfälligt täckts genom
utnyttjande av medel som tillhör interna jordbruksavgifter. F n belastas den
rörlig krediten i riksgäldskontoret med 40 milj kr. Enligt statsmakternas
beslut (prop 1983/84:191, s 28) skall ränta på utnyttjad rörlig kredit betalas
av den reglering som utnyttjar krediten.

Prop.
1984/85:211 79

Om det ackumulerade underskottet skall t ä ckas under 1985/86 r ä cker enligt nuvarande prognos de d ä refter
å terst å ende inkomsterna ej ens till f ö r
att finansiera posterna inom f ö rdelningsplanen.
JN anser att det ackumulerade underskottet i regleringsekonomin inte b ö r f å ö ka. F ö r att minska
underskottet f ö rdes budget å ret 1984/85 poster f ö r mer ä n 15 milj kr bort fr å n rubriken Ä ndam å l utanf ö r
f ö rdelningsplanen. Om inf ö rselavgifterna inte ö kar ser sig JN tvungen att f ö r
1986/87 f ö resl å en kraftig minskning av de medel som hittills utg å tt till olika ä ndam å l utanf ö r
f ö rdelningsplanen bl a f ö r att f å utrynme
f ö r viss å terbetalning av hittillsvarande underskott. JN avser
att redovisa l ä get inf ö r ö verl ä ggningarna per den 1 januari 1986.

Med h ä nsyn till det nyss sagda f ö resl å r JN att en
r ö rlig kredit p å s ä tt som
redovisas i avsnitt 10 ä ven forts ä ttningsvis st ä 'lls
till JNs f ö rfogande. Krediten b ö r, i den m å n
inf ö rsel avgifter inte st å r till f ö rfogande,
kunna anv ä ndas f ö r finansiering av ä ndam å l inom och utanf ö r f ö rdelningsplanen
samt f ö r sockerregleringen. Krediten f å r ej utan regeringens s ä rskilda medgivande anv ä ndas f ö r finansiering av utbyteshandel
med k ö tt och fl ä sk.

F ö rdelningsplanen f ö r 1985/86 f ö resl å s uppta samma belopp som f ö r 1984/85 dvs 267,2 milj kr plus beloppet av
inflytande avgifter f ö r fodermedel simporten, enligt ovan
ber ä knade till 250,0 milj kr, allts å totalt 517,2 milj kr. Liksom hittills blir det
definitiva beloppet beroende av de verkliga int ä kterna av inf ö rsel avgifter p å fodermedel.

Med h ä nsyn till ovissheten om den konmande
utvecklingen av regleringsekonomin f ö r
de olika varuomr å dena har det inte ansetts m ö jligt att nu l ä gga
fram n å gon plan for f ö rdelning av det prelimin ä rt ber ä knade
beloppet. JN avser att å terkomma med ett f ö rslag till prelimin ä r f ö rdelning i juni 1985. Ett s å dant f ö rslag
kan d å avges efter ö verl ä ggningar med
Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation och
konsumentdelegationen och i samband med att f ö rslag till avgifts ä ndringar m m
fr o m den 1 juli 1985

Prop.
1984/85:211 80

l ä mnas. Det f ö ruts ä tts h ä rvid att JN liksom hittills skall kunna j ä mka delbeloppen mellan de olika regleringsf ö reningarna och besluta om f ö rdelning av det belopp som kan komma att st å till JNs f ö rfogande.
Vidare f ö ruts ä tts att, liksom hittills. Svensk spannm å lshandel f å r
tillf ö ras inf ö rselavgifter f ö r
viss s k utbyteshandel av br ö ds ä d. Det f ö ruts ä tts ä ven att SOI
av inflytande fettvaruavgifter s å v ä l p å importerad
som inhemsk olja far tillf ö ras medel f ö r en kvantitet som motsvarar fettinneh å llet i den svenska oljev ä xtsk ö rden. Dock f å r ej mer pengar ö verf ö ras ä n vad som
skulle motsvara fettvaruavgifter p å den
totala fettkonsumtionen inom landet.

JN lade i skrivelse den 15 februari 1984 fram f ö rslag till ä ndrad
finansiering av vissa ä ndam å l som tidigare t ä ckts av inf ö rsel avgiftsmedel utanf ö r f ö rdelningsplanen.
Vissa av f ö rslagen hade den karakt ä ren att de borde tas upp vid ö verl ä ggningarna
om jordbrukspriserna. Efter f ö rslag av den
s ä rskilda statliga kommitt é n f ö r ö verl ä ggningar om
jordbruksprisregleringen lade regeringen en proposition som antogs av riksdagen
i maj 1984. Enligt beslutet skulle fyra poster finansieras p å annat s ä tt.
S å lunda skulle bidraget till Sveriges
potatisodlares riksf ö rbund och st ö d till odlingen av vallv ä xtfr ö fr o m
1984/85 finansieras av medel inom f ö rdelningsplanen
medan medel till pris å terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare och st ö d
till kollektiva å tg ä rder inom odlingen av konsumtionsfisk skulle tas fr å n spannm å lsregleringen
och som restitution av inf ö rsel avgifter.

I det f ö ljande presenteras
n ä rmare uppgifter om de olika anslagsposterna
avseende 1985/86.

F ö r utbyteshandel n ö tk ö tt, ö ststaterna ber ä knas
20 milj kr.

F ö r utbyteshandel med k ö tt och fl ä sk
f ö resl å s samma regler som till ä mpats
regleringsperioden 1978/79 - 1980/81 samt reglerings- å ren d ä refter (bl
a prop 1977/78:154, 1978/79:208). F ö r
1985/86 m å ste enligt f ö rhandenvarande prognos hela utbyteshandeln
finansieras av medel inom f ö rdelningsplanen.

Prop.
1984/85:211 81

Pristill ä gg f å r- och lanmk ö tt.
1984/85 utgick under denna post pristill ä gg
med 330 ö re per kg vilket motsvarade totalt
16,5 milj kr. Regeringen har i beslut 1985-02-14 meddelat att JN skall utg å ifr å n att av
avgiftsmedel utanf ö r f ö rdelningsplanen ett belopp motsvarande 8,5 milj kr skall disponeras f ö r pristill ä gg
p å f å r- och lanmk ö tt samt att 8 milj kr skall
disponeras f ö r att t ä cka kostnader f ö r
statistik p å jordbrukets omr å de. Om detta beslut skall genomf ö ras m å ste pristill ä gget s ä nkas
till 180 ö re per kg. Fr o m 1984/85 slopades
10 milj kr och fr o m december 1983 11,5 milj kr i pristill ä gg till f å r-
och lammk ö tt av budgetmedel. Med ovanst å ende minskning med 8 milj kr har statens st ö d till f å r-
och lammk ö tt i stort sett minskat med 75 % j ä mf ö rt med l ä get 1983/84. Fortfarande utg å r 11,5 milj kr - vid sidan av stat-sst ö det - av slaktdjursavgifter p å n ö t och fl ä sk f ö r att s ä nka konsumentpriset p å f å r- och lammk ö tt.

JN och de b å da delegationerna
anser det principiellt olyckligt att man p å
s ä tt som nyss redovisats blandar ihop
finansieringen av den statliga statistikproduktionen med en mellanprislinje f ö r f å r- och lanmk ö tt. KD har f ö r
sin del bl a ansett att en s å dan ö verf ö ring inte
ligger i konsumenternas intresse. JN hemst ä ller
d ä rf ö r att regeringen ompr ö var sitt
beslut av 1985-02-14 och att ett of ö r ä ndrat st ö d
om 16,5 milj kr f å r utg å f ö r f å r- och lammk ö tt. Detta inneb ä r att nu avsedda medel f ö r statistikproduktionen ej kan rymmas inom medel
som tas utanf ö r f ö rdelningsplanen.

Kostnader f ö r statistik
p å jordbrukets omr å de I enlighet med regeringens beslut 1985-02-14
skall 8 milj kr ö verf ö ras till statistiska centralbyr å n
(SCB) f ö r t ä ckande av kostnader f ö r statistik
p å jordbrukets omr å de. JN f ö resl å r som tidigare redovisats en ompr ö vning av detta beslut men tar i redovisningen f ö r 1985/86 upp beloppet.

Svensk Matpotatiskontroll (SMAK) I fr å ga om SMAKs kontrollverksamhet anf ö rde JN i sin skrivelse till regeringen den 15
februari 1984 bl a:

6 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 211

Prop.
1984/85:211 82

"Enligt
JNs mening beh ö ver systemet f ö r kvalitetsm ä rkning
och kontroll av matpotatisen emellertid nu ses ö ver.
M å ls ä ttningen f ö r ö versynen
b ö r vara att f ö renkla systemet ochge
det en s å dan utformning att kostnaderna f ö r kvalitetsh ö jande
å tg ä rder och kontroll i huvudsak kan tas ut av samtliga
konsumenter. Det ä r angel ä get att denna ö versyn sker skyndsamt
s å att kostnaderna om m ö jligt
kan avlastas prisregleringsmedel fr o m 1985/86"!.

T
JN vill i detta sammanhang ä ven erinra om att utredningen om livsmedelskontrollens
omfattning och inrikting m m (Jo 1983:07) enligt direktiven skall pr ö va
fr å gan om kontroll av matpotatis."

I
fr å ga om SMAKs informationsverksamhet anf ö rde
JN bl a:

"Med
h ä nsyn till att potatisen ä r
v å r viktigaste basmat och dessutom ett livsmedel som ä r k ä nsligt
f ö r behandling och tillagning anser JN att
informationsverksamheten b ö r forts ä tta. Det ä r viktigt
att samh ä llet st ö der informationsverksamheten. Det ä r
troligt att en fastare samordning av SMAK:s, gr ö nsaksfr ä mjandets
och SPI:s informationsverksamhet skulle inneb ä ra
f ö rdelar, varf ö r JN f ö rordar
en utredning av denna fr å ga. JN anser ocks å
att odlare och handel liksom nu b ö r l ä mna ett å rligt bidrag till
informationen. Anslaget fr å n prisregleringsmedlen utanf ö r
f ö rdel ningsplanen b ö r
kunna minskas n å got, f ö rslagsvis till h ö gst
en miljon kr."

JN
vill understryka att systemet f ö r kvalitetsm ä rkning och kontroll
av matpotatisen b ö r ses ö ver, varvid s å v ä l
dess produktionsstyrande som konsumtionsp å verkande aspekter b ö r
beaktas. JN avser att å terkomma om kvalitetskontrollens inriktning och
finansiering.

F ö r
1985/86 har SMAK beg ä rt 4,26 milj kr f ö r
den officiella kontrollen samt 1,37 milj kr f ö r
upplysningsverksamheten. F ö r tidigare icke beaktade l ö neh ö jningar
under 1984/85 har SMAK beg ä rt 386 000 kr (bil 4). *)

JN
konstaterar att SMAKs beg ä ran inneb ä r en st ö rre
nedsk ä rning ä n de tv å procent som generellt kr ä vs
av de statliga myndigheterna. Med h ä nsyn till att ä ndam å len
utanf ö r f ö rdelningsplanen p g a minskade inf ö rsel
avgiftsmedel delvis har m å st l å nefinansieras f ö resl å r JN
att anslaget sk ä rs ned ytterligare

*)
H ä r utesluten.

Prop.
1984/85:211 83

till
1,35 milj kr f ö r upplysningsverksamheten och 4,15 milj kr f ö r
kontrollverksamheten. F ö r t ä ckande av l ö neh ö jningarna
under 1984/85 f ö resl å r JN ett till ä ggsanslag p å
323 000 kr. Enligt JNs bed ö mning b ö r SMAK kunna klara denna nedsk ä rning
utan att verksamheten blir lidande. JN har i denna fr å ga
samr å tt med 1antbruksstyrelsen.

Bidrag
till Stiftelsen f ö r ackordh ä storganisationens
bevarande. H ä r upptas of ö r ä ndrat
475 000 kr. Posten motsvarar ca 1/3 av stiftelsens inkomster. Stiftelsen
betalar 226 000 kr per å r till staten som avbetalning p å ö verlltelsesunman
f ö r de 1975 befintliga h ä starna
inom ackordh ä storganisationen. Dessa avbetalningar upph ö r
fr o m 1986/87. JN anser att det b ö r ö verv ä gas om man fr o m detta å r
kan dra ner anslaget till 250 000 kr.

F ö r
bidrag till fraktkostnader f ö r mj ö lk och gr ä dde ber ä knas
of ö r ä ndrat 300 000 kr.

Kollektiva
å tg ä rder inom biodlingen. JN f ö resl å r
att anslaget of ö r ä ndrat utg å r med 1 milj kr,
varav 500 000 kr tas av medel inom f ö rdelningsplanen. De
500 000 kr som hittills tagits av medel utanf ö r
f ö rdelningsplanen f ö resl å s
- i enlighet med vad som ö verenskommits vid ö verl ä ggningarna
om sockerregleringen 1985/86 - tas ur sockerfonden. Jmf JNs skrivelse
1985-02-20 Dnr 209-2272/84.

Malt.
JN f ö resl å r att av inf ö rsel avgiftsmedel
utanf ö r f ö rdelningsplanen avs ä tts
of ö r ä ndrat 3,0 milj kr f ö r
st ö d till maltproduktionen. Bidraget har p g a den
mycket ogynnsamma marknadssituationen h ö jts fr å n
10 till 20 kr/dt. Trots detta ä r avs ä ttningsproblemen stora och exporten innevarande å r
ber ä knas bli mindre ä n
tidigare. St ö det till maltproduktionen avs å gs
som ett provisorium. JN avser att ta upp denna fr å ga
igen samtidigt med ö versynen av f ö rdelningsplanerna
vilket ber ä knas ske inf ö r ö verl ä ggningarna
per den 1 januari 1986.

Prop.
1984/85:211 84

Sveriges exportr å d.
Reglerings å ret 1984/85 har 1,5 milj kr inom
och lika mycket utanf ö r f ö rdelningsplanen avsatts till Sveriges exportr å d att anv ä ndas
f ö r fr ä mjande av den svenska exporten av h ö gf ö r ä dlade
livsmedel. I regleringsbrev den 17 december 1981 anges att exportr å det vid tidpunkt som JN efter samr å d med r å det
fastst ä ller till JN skall redovisa hur
de anvisade medlen har anv ä nts.

1983 ars livsmedelskommitt é f ö resl å r i rapporten Export av livsmedel (Ds Jo 1985:1) att jordbruket
budget å ret 1985/86 skall bidra till
Exportr å dets finansiering med 4 milj kr, d ä rav 2 milj kr inom f ö rdelningsplanen och 2 milj kr fr å n
medel utanf ö r f ö rdelningsplanen. JN f ö resl å r att dessa belopp tas upp f ö r 1985/86.

Bidraget till Sveriges potatisodlares riksf ö rbund (SPOR) och st ö d till odlingen av vallv ä xtfr ö finansieras fr o m 1984/85 inom f ö rdelningsplanen medan medel till pris å terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare
och st ö d till kollektiva å tg ä rder inom
odlingen av konsumtionsfisk tas fr å n
spannm å lsregleringen och som restitution
av inf ö rselavgifter.

SPOR. F ö r budget å ret 1985/86 har LRF f ö reslagit

att 1 milj kr tas av regleringsmedel inom

f ö rdelningsplanen f ö r att t ä cka
kostnader f ö r

forskning och r å dgivning,

att areal avgiften p å potatis
(mat- och fabrikspotatis)

h ö js med 100 kr per ha till 400 kr
per ha,

att m ö jligheten till ö kad avgiftsfinansiering pr ö vas.

JN beg ä r i denna
skrivelse (avsnitt 7.3) bemyndigande att f å h ö ja arealavgiften till 400 kr per ha. Vidare f ö resl å r JN att
medel till SPOR liksom innevarande å r
utg å r fr å n medel inom f ö rdelningsplanen. Storleken p å medlen redovisar JN i skrivelse i juni.

Prop. 1984/85:211 85

Pris å terb ä ring till p ä lsdjursuppf ö dare ber ä knas
f ö r 1984/85 kosta ca 4,5 milj kr
varav 4,2 milj kr ur spannm å lsregleringen
och 300 000 kr som restitution av inf ö rselavgifterna
p å fodermedel.

Kollektiva å tg ä rder inom odlingen av konsumtionsfisk ber ä knas f ö r
samma budget å r kosta 600 000 kr varav 250 000 kr
ur spannm å lsregleringen och 350 000 kr som
restitution av inf ö rsel avgifterna p å fodermedel.

9.4
Huvudsaklig medelsdisposition av inf ö rsel avgiftsmedel m m
reglerings å ren 1983/84 - 1985/86

1983/84

1984/85

1985/86

tkr

tkr

tkr

prel

prel

Inkomster

Fr ä n
f ö reg å ende reglerings å r kvarst å ende
inf ö rsel avgifter Under resp reglerings å r influtna
inf ö rsel avgifter

exkl
fodermedel

fodermedel

Summa

25
3421

318
109 173 048

516
499

18
8552

285
000 230 000

533
855

305
000 250 000

555
000

Utgifter a)Av medel

inom
f ö rdelningsplan Svensk spannm å lshandel
Sveriges potatisintressenter Sveriges oljev ä xtintressenter
Svensk k ö tthandel Svensk k ö tthandel,
utbyteshandel F ö reningen f ö r mejeriprodukter
Svensk ä gghandel Regleringskassan f ö r
f å gelk ö tt Regionalt kostnadsbidrag, norra Sverige

-
mj ö lk

-
kött

-
ä gg

Upplysningsverksamhet
och utvecklingsarbete

Djurh ä lsov å rd,
kontrollverksamhet m m St ö d till odling av konserv ä rter

och
andra k ö ksv ä xter

St ö d till
odling av bruna b ö nor

St ö d till
odling av vallv ä xtfr ö

Fonden
f ö r kollektiva å tg ä rder
inom

biodlingen

Sveriges
exportr å d

Sveriges
potatisodlares riksf ö rbund

Reserv
till jordbruksn ä mndens

f ö rfogande

Summa

2 000

77 000

29 500

29 500

0

0

10 798

56 202

50 000

50 000

167 000

97 000

75 000

68 000

3 700

4 500

45 500

20 500

5 000

5 000

1 700

1 700

10 850

10 500

29 000

29 575

4 500

4 500

1 700

1 700

2 000

8 000

500

500

1 500

1 500

0

2 780

0

28 743

440 248

497 200 517 2003

H ä refter kvarst å ende
inf ö rsel avgiftsmedel 76 251

36 655

37 800

1
R ä nta 1982.

2
R ä nta 1983 och 1984 samt ej utnyttjade medel Pris å terb ä ring p ä lsdjursuppf ö dare
1983/84.

3
F ö r|1ag till prelimin ä r f ö rdelning av medel inom f ö rdelningsplanen l ä mnas
i juni m å nad.

Prop. 1984/85:211 87

1983/84 1984/85 1985/86 tkr tkr tkr prel prel

b)Av
medel utanf ö r f ö rdel ningsplan1

Utbyteshandel
n ö tk ö tt, ö ststaterna 20 318 20 000 20 000

Utbyteshandel k ö tt och fl ä sk 0 0 0

Pristill ä gg
f å r- och lammk ö tt 16 328 16
500 8 5002

Kostnader f ö r statistik p å jord

brukets omr å de O 0 8 0002

Svensk matpotatiskontroll 5 378 5 739 5 500

Sveriges potatisodlares riksf ö rbund 2 799 O O

Bidrag till Stiftelsen f ö r ackord

h ä storganisationens bevarande 475
475 475

Bidrag till fraktkostnader f ö r

mj ö lk
och gr ä dde 300 300 300

Pris å terb ä ring
till p ä lsdjursupp

f ö dare 6 000 O O

St ö d till odling av vallv ä xtfr ö
6 000 O O

Fonden f ö r kollektiva å tg ä rder
inom

biodlingen
300 500 0

Kollektiva
å tg ä rder inom odlingen

av
konsumtionsfisk 300 O O

29 795

0

0

2 000

3 000

3 000

1 500

1 500

2 000

Restitution
av inf ö rsel avgifter f ö r styckningsdetaljer
av k ö tt och fl ä sk samt av inf ö rselavgifter
f ö r ost St ö d till
maltproduktionen Sveriges exportr å d

Summa
91 493 48 014 47 775

Å rets saldo ./. 15 242 ./. 11 359 ./. 9 975

Ackumulerat saldo vid

utg å ngen
av resp reglerings å r ./. 35 835 ./. 47 194 ./. 57 169

1 Anm ä rkning:
Budget å ren ä r inte j ä mf ö rbara
p g a vissa poster

fr å n 1983/84 utg å tt 1984/85. S å lunda
finansieras fr o m detta

budget å r posterna "Sveriges potatisodlares riksf ö rbund"
och

"St ö d till odling av vallv ä xtfr ö "
av medel inom f ö rdelnings-

planen. Posten "Restitution av styckningsdetaljer k ö tt
och fl ä sk

samt av inf ö rsel avgifter p å
ost" bokf ö rs fr o m samma budget å r

som ett avdrag p å inf ö rsel avgifter p å
slaktvaror resp mj ö lk- och

mejeriprodukter. Posterna "Pris å terb ä ring
till p ä lsdjursupp

f ö dare" och "Kollektivt st ö d till
odlingen av konsumtionsfisk"

slutligen finansieras inom spannm å lsregleringen samt sor

restitution p å inf ö rsel avgifter.

2
Upptaget enligt
regeringens beslut. JN hemst ä ller om ä ndring av detta
beslut (se avsnitt 9.3).

3
500 000 kr f ö resl å s
tas ur sockerfonden.

Prop. 1984/85:211

9.5

88

Information om f ö rdelning
av handelsg ö dselavgifter och
tillverkningsavgifter p å oljekraftfoder

Under 1983/84 har utg å tt
en avgift om 12 % p å handelsg ö dsel (prisregleringsavgift) att anv ä ndas inom huvudsakligen jordbrukspri sregleri ngen.

Av
1983/84 å rs avgifter har regleringskassorna,
enligt regeringens bemyndigande, av JN erh å llit
medel enligt f ö ljande f ö rdelning

Svensk spannm å lshandel
Sveriges oljev ä xtintressenter (vall fr ö ) Svensk k ö tthandel
F ö reningen f ö r mejeriprod Svensk ä gghandel Regleringskassan f ö r
f å gelk ö tt

Handelsg ö dsel avg
Till.avg oljekraftfc

(milj kr) (milj kr)

210 0,0

1

O

28

O

O 239

0.0 0,2 4,5 2.0

5.0 11,7

F ö r g ö dselmedel
som anv ä nts inom skogssektorn har influtit
ca 11,7 milj kr. D ä rut ö ver har influtit 14,4 milj kr i handelsg ö dselavgift< som f ö rdelats
enligt f ö ljande:

Gemensam fond Lantbruksstyrelsen

Statens livs medelsverk

milj kr

milj kr

Yrkesm ä ssig tr ä dg å rsodling

1.4

1,0

Gr ö nytor

1,8

-

Hemtr ä dg å rdar

0,8

-

SUMMA

4,0

1.0

Svenska f ö rb
Separata Summa

f ö r koloni- fonder,

tr ä dg å rdar och

fritidsbyar,

milj kr milj
kr milj k.

-

2,6

5.0

-

4,6

6,4

ca 0,9

ca 1,3

3,0

0,9

8.5

14,4

Prop.
1984/85:211 89

Under
1984/85 har f ö rutom 12 % handelsg ö dselavgift
(prisregleringsavgift) utg å tt 5 %
som en s ä rskild
handelsg ö dsel avgift (milj ö avgift)
som inte kan disponeras av jordbrukspri sregl eri ngen.

F ö r
1984/85 ber ä knas flyta in ca 265 milj kr varav till jordbruket
ca 235 milj kr och till ö vriga ä ndam å l ca 30 milj kr. Av 1984/85 å rs
influtna avgifter har t o m den 19 april 1985 fattats beslut av JN - och med
regeringens bemyndigande - om ö verf ö ring av 150 milj kr samt ytterligare h ö gst
100 milj kr till Svensk spannm å lshandel.

10
R ö rliga krediter

Regeringen
har i beslut 1985-02-14 f ö reskrivit att den r ö rliga
kredit p å 120 milj kr som f n st å r till
f ö rfogande f ö r ä ndam å l inom
jordbruksprisregleringen och regleringen av sockern ä ringen
skall minskas till 50 milj kr fr å n den 1 juli 1985. Regeringen har tidigare budget å r
endast medgivit att 80 av de 120 milj kr har f å tt
disponeras.

Krediten
utnyttjas f n till 40 milj kr men l å nebehovet ber ä knas till 47 milj kr vid
utg å ngen av 1984/85. Under 1985/86 ber ä knas
l å nebehovet ö ka till ca 57 milj
kr.

Med
h ä nvisning till detta och till tidigare l ä mnade
redovisning av regleringsekonomin hemst ä ller JN att
regeringen ompr ö var sitt beslut att minska den r ö rliga
krediten till 50 milj kr och att en r ö rlig kredit om 80 milj
kr st ä lls till JNs f ö rfogande under 1985/86.
On inte en r ö rlig kredit av nu f ö reslagen
omfattning st ä lls till JNs f ö rfogande m å ste
JN f å n å gon form av statlig l å negaranti
att utnyttja vid behov under 1985/86. JN vill emellertid i detta sammanhang
peka p å att r ä ntan p å den r ö rliga krediten inte belastar statsbudgeten.

Prop.
1984/85:211 90

JN skall enligt samma beslut l ä mna f ö rslag om en
successiv avveckling av den r ö rliga kredit
p å h ö gst 250 milj kr som f n st å r
till JNs f ö rfogande f ö r s ä songsm ä ssig lagring av jordoruksprodukter. Utg å ngspunkten skall vara en minskning av krediten fr å n den 1 juli 1985 med 100 milj kr.

Den r ö rliga krediten ä r f n utnyttjad med 89 milj kr avseende sm ö r. Vid nuvarande kreditl ä ge ä r det m ö jligt att minska den till 150 milj kr per den 1
juli 1985. I ett l ä ge med f ö rs ä mrade m ö jligheter till krediter p å den ö ppna markaden
kommer behovet av medel fr å n JNs
lagringskredit att ö ka. Vid en ytterligare minskning
av krediten fr å n 150 milj kr bed ö mer JN det d ä rf ö r som n ö dv ä ndigt oven i detta fall med en statlig garanti e
d f ö r att l å nebehovet och d ä nned
ä ndam å let med lagringsverksamheten skall kunna uppfyllas.

11 Information om kassan f ö r r å varukostnadsutj ä mningen

I regleringsbrev r ö rande
r å varukostnadsutj ä mning till viss industri den 16 juni 1981 f ö reskrivs att JN i anslutning till sin å rliga redovisning av anv ä ndningen av inf ö rsel
avgiftsmedel m m ocks å skall redovisa anv ä ndningen av utj ä mningskassan.
Detta sker i form av f ö ljande sanmanst ä llning. Se ä ven
bilaga 5. *)

*)
Här utesluten.

Prop. 1984/85:211

Kassan f ö r
r å varukostnadsutj ä mningen

121 104

324 320

+ 1/

004

1983/84 tkr

Extern
prisutj ä mning Inkomster Utgifter Saldo

Intern
prisutj ä mning, ej avgiftsfinansierad

Inkomster

Utgifter

Saldo

Intern
prisutj ä mning, avgiftsfinansierad

Inkomster

Utgifter

Saldo

R ä ntor

Inkomster

Utgifter

Saldo

Extraordin ä ra
poster Inkomster Utgifter Saldo

1982/83 tkr

99 89

241 199

+10

Ö 42

22 509

27 834

- 5 325

15 646

24 595 - Ö 949

311 741 305 249 - 81 V

281 506

282 317

- 6 492

476

77

+ 399

311 109 78

-

3 255

1 313

+ 1
942

Totalt

Inkomster 433 967 421 762

Utgifter 422 359 412 654

Saldo +11 608 + 9 108

Ackumulerat
saldo vid

slutet
av reglerings å ret +28 629 +37 787

1
Inkomstr ä ntor pa 1 930 tkr avseende 1983/84 bokf ö rdes
i b ö rjan p å 1984/85.

Genom
bl a ö kade kostnader f ö r
tullkompensation f ö r fraktionerade fetter samt ö kade
nettokostnader f ö r exporten av choklad och konfektyrer ber ä knas
utj ä mningskassan vid slutet av reglerings å ret
1984/85 ge ett negativt saldo p å ca 22 milj kr. Den ackumulerade beh å llningen
vid reglerings å rets utg å ng ber ä knas
d ä nned bli ca 16 milj kr.

Prop. 1984/85:211 92

12
Sammanfattning

JN
har i sitt f ö rslag r ö rande prisregleringen f ö r
1985/86 utg å tt fr å n dels 1984 å rs livsmedelspolitiska
beslut, dels regeringens allm ä nna riktlinjer vad g ä ller
inflationsm å l och prisstoppet.

JNs
f ö rslag inneb ä r att prisniv å n
p å jordbruksprodukter i prisregleringsledet h ö js
med 465 milj kr den 1 juli 1985. De b å da delegationerna har
inte accepterat kompensationsbeloppets storlek.

F ö rslaget
inneb ä r per den 1 juli 1985 att jordbruket f ö r ö kade
kostnader under det senaste halv å ret f å r 292 milj kr och viss livsmedelsindustri 153 milj
kr. F ö r inkomstf ö ljsamhet med andra grupper
i samh ä llet erh å ller jordbrukarna 102
milj kr vilket b ö r ge en inkomst ö kning
med 5 %. Fr å n det sammanlagda totalbeloppet om 547 milj kr g ö rs
ett avdrag f ö r rationaliserings- och produktivitetsvinster i
jordbruket och ber ö rd livsmedelsindustri om totalt 82 milj kr.

Genom f ö rslaget ber ä knas prisniv å n i prisregleringsledet h ö jas med ca 2 %.
Vid of ö r ä ndrade ö resmarginaler
i efterf ö ljande led och inklusive moms ber ä knas f ö rslaget medf ö ra att prisniv å n i konsumentledet (KPI) h ö js med drygt 0.1 %.

Sedan
regering och riksdag tagit st ä llning till f ö rslaget konmer beloppet
att f ö rdelas p å produkter efter ö verl ä ggningar
under maj/juni. Vidare f ö resl å r JN ett prelimin ä rt
kompensationsbelopp om 348 milj kr att utg å den 1 januari 1986.
Detta belopp har ber ä knats utifr å n en prognos av
prisutvecklingen under april -oktober 1985 (1.5 t). Det
definitiva beloppet fastst ä lls efter ö verl ä ggningar
i november/december 1985. Beloppet i denna senare del av f ö rslaget
har godtagits av KD men inte av LRF.

I
ö vrigt inneh å ller skrivelsen f ö ljande
f ö rslag:

Medel
f ö r etableringsst ö d
b ö r under 1985/86 uppg å
till 32 milj kr som liksom tidigare tas inom den ram som tilldelas jordbruket.

Prop. 1984/85:211 93

JN
har inte funnit det m ö jligt att finansiera 15 milj kr f ö r djurens
h ä lso- och sjukv å rd och 10 milj kr f ö r r å dgivning
inom prisregleringens ram.

R ä ntest ö det
f ö resl å s avvecklas enligt fastst ä lld
plan. Dock b ö r r ä ntedebitering och amortering senarel ä ggas
ett å r. Kostnaderna f ö r
r ä ntest ö det uppg å r till 20 milj kr f ö r
1985/86. Inom ramen f ö r detta belopp b ö r
1 milj kr f å anv ä ndas av LBS f ö r en samordnad r å dgivningsinsats.

Avvecklingsers ä ttningen
till ä ldre mj ö lkproducenter b ö r bibeh å llas
ytterligare ett å r. Dessutom f ö resl å s
att m ö jlighet ges att inf ö ra
avvecklings- eller uppeh å llsers ä ttning ä ven f ö r producenter inom k ö tt-
och fl ä sk/sm å grisproduktionen.

I
syfte att stimulera konsumtionen av n ö tk ö tt
f ö resl å s att ett belopp om h ö gst
100 milj kr av medel som anslagits f ö r l å ginkomstsatsningen
f å r anv ä ndas f ö r s å dant ä ndam å l. Om s å
skulle erfordras b ö r
50 milj kr av fonderade medel f ö r avbytarverksamhet f å ö verf ö ras
till posten produktionsanpassnings å tg ä rder m m.

Medelsbehovet
f ö r l å ginkomstsatsningen uppg å r
of ö r ä ndrat till 435 milj kr.

F ö r
att f ö rst ä rka regleringsekonomin f ö resl å s
att handelsg ö dsel avgiften h ö js
med 3 procentenheter. Denna avgiftsh ö jning f ö ruts ä tts
liksom tidigare inte p å verka konsumentpriserna.

JN
beg ä r bemyndigande att f å ä ndra
reglerna f ö r fettvaruavgiftens anknytning till noteringen f ö r
sojaolja. JN har vidare f ö r avsikt att inom ramen f ö r
nuvarande principer besluta om vissa tekniska f ö r ä ndringar
av fettvaruregleri ngen. Dessa bed ö ms p å sikt kunna ge en b ä ttre
regleringsekonomi. Ber ö rda branschorganisationer har accepterat f ö rslaget.

Taket
f ö r areal avgiften f ö r
potatis f ö resl å s h ö jd fr å n 300 till 400 kr/ha.

Prop. 1984/85:211 94

JN b ö r bemyndigas att ge Sveriges
Potatisintressenter (SPI) m ö jlighet att
vid p å tagliga bristsituationer genom
olika å tg ä rder f ö rs ö ka p å verka importen. Medel f ö r detta f ö ruts ä tts intill h ö gst
5 milj kr f å utg å fr å n SPls regieringsmedel.

Vidare f ö resl å s att under ett å r
prova ett system utan buffertzongr ä nser
och att samtidigt krympa prisgr ä nserna till
95 % respektive 105 % av mittpriserna.

Om en nedsk ä rningar av
den r ö rliga krediten sker till 50 milj
kr klarar JN inte att finansiera underskottet utanf ö r f ö rdelningsplanen.
Den r ö rliga krediten b ö r d ä rf ö r inte sk ä ras
ned mer ä n till 80 milj kr. Den r ö rliga krediten f ö r
lagring ä r enligt JNs mening m ö jlig att sk ä ra
med till 150 milj kr.

13 Hemst ä llan

Med st ö d av det
nyss anf ö rda hemst ä ller JN att

1
det nu
framlagda f ö rslaget om
jordbruksprisregleringens allm ä nna
utformning f ö r perioden den 1 juli 1985 - 30
juni 1986 godk ä nns,

2
f ö rslaget om kostnadskompensation och inkomstf ö ljsamhet till jordbruket och viss
livsmedelsindustri per den 1 juli 1985 godk ä nns,

3
f ö rslaget ang å ende
r ä nte- och etableringsst ö det inom jordbruket godk ä nns,

4
avvecklingsers ä ttningen till ä ldre
mj ö lkproducenter f å r bibeh å llas
under 1985/86,

5 avvecklings- eller uppeh å llsers ä ttning f å r utg å f ö r

producenter inom k ö tt- fl ä sk/sm å grisproduktionen.

Prop.
1984/85:211 95

6
f ö rslaget
om f ö rdelning och anv ä ndning
av anvisade medel f ö r l å ginkomstsatsning inom jordbruket f ö r
budget å ret 1985/86 godk ä nns,

7
den f ö reslagna
h ö jningen av handelsg ö dselavgiften
(pri sregleri ngsavgi ften) godk ä nns,

8
det f ö rslag
som l ä mnats om ä ndringar i fettvaruregleringen
godk ä nns,

9
JN bemyndigas utta en
areal avgift f ö r potatis om h ö gst 400 kr/ha,

10
JNs f ö rslag
ang å ende m ö jligheten till importst ö djande
å tg ä rder vid brist p å
potatis godk ä nns,

11
JN under reglerings å ret
1985/86 bemyndigas prova ett prisgr ä nssystem f ö r n ö tk ö tt
och fl ä sk utan buffertzongr ä nser
och att samtidigt prisgr ä nserna ä ndras till 95 respektive 105 % av
mittpriserna,

12
framlagda f ö rslag
om anv ä ndningen av inf ö rselavgiftsmedei
m m f ö r reglerings å ret 1983/84 och
1984/85 godk ä nns,

13
framlagda f ö rslag
om f ö rdelningen av inf ö rsel
avgiftsmedel f ö r ä ndam å l utanf ö r f ö rdelningsplanen 1985/86 godk ä nns,

14
att en r ö rlig
kredit om 80 milj kr st ä lls till JNs f ö rfogande f ö r ä ndam å l
inom jordbruksprisregleringen och regleringen av sockern ä ringen,

15
att en r ö rlig
kredit om 150 milj kr st ä lls till JNs f ö rfogande f ö r
s ä songsm ä ssig lagring av vissa jordbruksprodukter,

16
att prisregleringen i ö vrigt
under 1985/86 f å r till ä mpas enligt hittills g ä llande
principer.

Prop.
1984/85:211 96

14 Beslutsmening

Detta ä rende har avgjorts av generaldirekt ö ren och ledam ö terna Alamaa, Brangmo och Ekberg
efter f ö redragning av avdelningscheferna
Sj ö berg och Ö jeheim samt byr å cheferna Lebert, Sandqvist och
Hansson, envar f ö r sitt sakomr å de. Ledam ö terna Dockered och Fringel har
avgett reservation (bilaga 3).

//

Ingi å r Lindstr ö m , LJ' /7 <A

Hans Lebert

Prop. 1984/85:211 97

Bilaga

LANTBRUKARNAS 1 (5)

F Ö RHANDLINGSDELEGATION 1965-04-24

LANTBRUKARNAS
F Ö RHANDLINGSDELEGATIONS SVAR PA JORDBRUKSN Ä MNDENS
F Ö RSLAG TILL PRISREGLERING F Ö R
1985/86

Sedan
parterna i ö verl ä ggningarna ej kunnat tr ä ffa
en ö verenskommelse har statens jordbruksn ä mnd
utarbetat f ö rslag till prisreglering av jordbrukets produkter under
perioden 1 juli 1965 - 30 juni 1985.

Statens
jordbruksn ä mnds f ö rslag tar upp kostnadskompensationen till
jordbruket och ber ö rd f ö r ä dlingsindustri, jordbrukarnas inkomstf ö ljsamhet
samt vissa andra fr å gor sammanh ä ngande med jordbruksprisregleringen.
I ö vrigt skall jordbruKsprisregleringen till ä mpas
i enlighet med tidigare regler.

Lantbrukarnas
f ö rhandlingsdelegation kan inte acceptera jordbruksn ä mndens
f ö rslag till kostnadskompensation och inkomstf ö ljsamhet
utan vidh å ller sitt tidigare l ä mnade
bud. Vidare kan en f ö rs ä mring av gr ä ns skyddet ej
godtas. Sk ä len h ä rf ö r ä r f ö ljande.

Enligt
riksdagens beslut ä r ett av m å len f ö r jordbrukspolitiken
att jordbrukarna f å r en med andra j ä mf ö rbara
grupper likv ä rdig standard. Tillg ä ngliga
uppgifter visar entydigt att jordbrukarna har en l ä gre
inkomstniv å ä n andra grupper, trots att det bakom jordbrukarnas inkomster
ligger en betydligt st ö rre insats av eget arbete och eget kapital.
Jordbruksekonomiska unders ö kningen (JEU) visar t ex att brukarfa-miljens arbetsers ä ttning
p å en g å rd i storleksgruppen 30-50 ha ä r
ca 60 000 kr. Familjens arbetsinsats f ö r att n å
denna ers ä ttning uppg å r till ca 3 000
timmar. R ä knas resultatet i st ä llet
som f ö rr ä ntning erh å lls kraftigt negativa
tal. Bilden ä r densamma enligt ö vrigt
material

Med
h ä nsyn till det allm ä nna
l ä get med en stark str ä van
i samh ä llet att begr ä nsa pris ö kningarna
har LRF dock i f ö rhandlingarna inte kr ä vt
mer ä n vad som motsvarar t ä ckning
f ö r ö kade kostnader och en inkomst ö kning
som ligger inom ramen f ö r regeringens inflationsm å l.

I
jordoruksn ä mndens bud och tidigare i konsumentdelegationens
agerande har det nyligen inf ö rda prisstoppet begr ä nsat
m ö jligheterna att f ö ra
realistiska diskussioner, eftersom regeringen slagit fast som m å l att
kostnadsutrymmet f å r uppg å till h ö gst 3 proc 1965. I sammanhanget b ö r
erinras om att drygt 2 proc av utrynwiet redan ä r
utnyttjat tom mars manad.

1353/FAug

7 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 211

Prop.
1984/85:211 98

Jordbruksn ä mnden
anger att n ä mnden utg å tt fr å n
att prisstoppet f ö r jordoruket och viss livsmedelsindustri skall till ä mpas
p å i princip samma s ä tt
som g ä ller f ö r ö vriga f ö retag och f ö retagare. Den till ä mpning
jordbruksn ä mnden g ö i ä r emellertid inte m ö jlig
att g ö ra p å jordorukets omr å de
utan att detta f å r f ö r jordbrukarna oacceptabla konsekvenser. Jordbrukets
priser ä r permanent reglerade och kan inte utan statliga beslut
ä ndras. Hittills har jordbruket f å tt
kostnadskompensation halv å rsvis i efterhand. F ö r vissa
poster SKer avst ä mningen en g å ng om å ret.
Jordbruksn ä mndens till ä mpning av prisstoppet
inneb ä r att jordbruket f ö rv ä gras
kompensation f ö r prisstegringar som intr ä ffat
under t ex v å ren 1984 eller h ö sten
och vintern 1984/85. Ingen annan f ö retagare har beh ö vt
v ä nta s å l ä nge p å att f å kompensation f ö r
kostnads ö kningar och har, om det varit marknadsm ä ssigt
m ö jligt, l å ngt tidigare
kompenserat sig via h ö jda priser. Detta f ö rv ä gras
nu jordbruket med h ä nvisning till prisstoppet. Vi kan inte finna n å gon
likhet i till ä mpningen mellan jordbruket och ö vriga
f ö retag i jord-bruksn ä .Tindens
bud. Prisstoppets fram å tsyft ä nde regler till ä mpas
inte retroaktivt f ö r n å gon annan grupp.

v ä rt
mot bakgrund av att kostnads Ö Kningen f ö r lejt arbete avser
perioden april 1984 - april 1985 och ä r att betrakta som
ett " ö verh ä ng" fr ä n det med regeringskommitt é n
tr ä ffade avtalet. Jordbruksn ä mndens
bud leder p å denna punkt till en inkomstminskning f ö r jordbrukarna
med 70 Mkr.

LRF
har bed ö mt kostnads ö kningen inom f ö r ä dlingsindustrin
f ö r f ö rsta halv å ret till 200 Mkr. Med
h ä nsyn till de sv å righeter
som f ö religger att g ö ra riktiga bed ö mningar
f ö reslogs att en definitiv avst ä mning
f å r ske n ä r faktiskt kostnadsmaterial f ö religger.
Jordbruksn ä mndens bud inneh å ller
en kostnadskompensation efter beaktande av produktivitetsf ö rb ä ttringar
om 116 Mkt med m ö jlighet
att å beropa faktiskt kostnadsmate-rial vid f ö rsta
m ö jliga tillf ä lle.

Jordbruksn ä mndens
bud f ö ruts ä tter en produktivitetsf ö rb ä ttring
om 5-6 proc. Denna h ö ga siffra anser LRF ä r orealistisk
s ä rskilt mot bakgrund av att produktionen samtidigt
skall minskas. Betr ä ffande kompensation f ö r
l ö ne ö kningar hat i jordbruksn ä mndens
bud f ö r t ex slakteriindustrin r ä knats
med kostnads ö kningar om 2,6 proc, trots att avtalen inneb ä r
att livsmedelsarbetarna ä r garanterade en l ö ne ö kning
om 5,6 proc. Det kan knappast vara statsmakternas avsikt att jordbruKarna via s ä nkta
inkomster skall ta ansvar f ö r att ing å ngna l ö neavtal
for livsmedelsarbetarna kan infrias, vilket LRF m å ste
konstatera ä r inneb ö rden av jorocruksnamndens f ö rslag.

Prop.
1984/85:211 99

Inkomstf ö ljsamheten
f ö r jordbrukarna i 1984/85 å rs
avtal fastst ä lldes inom ramen f ö r
det tv åå riga l ö neavtalet p å det statliga
avtalsomr å det. Detta avtal har bed ö mts
ligga inom regeringens inflationsm å l f ö r 1984 och 1985. En till ä mpning
av detta avtal f ö r 1985 med korrigering f ö r
vissa avstamningsposter f ö r 19B4 skulle ha inneburit ett belopp om 103 Mkr efter
beaktande av rationaliseringsvinsten. Till detta kommer utfallet av 1965 å rs
l ö neutvecklingsgarantier inom det statliga omr å det.

L ö nsamheten
i jordbruket har ocks å f ö rs ä mrats av de kostnads ö verv ä ltring å r
fr å n staten till n ä rigen
som regering och riksdag beslutat. Kostnads ö verv ä ltringar
om 51 Mkr har beslutats ut ö ver ö en s ä rskilda skatt p å handelsg ö dsel
och bek ä mpningsmedel som inf ö rts.

Inneb ö rden
av jordbruksn ä mndens f ö rslag ä r att
jordbruket under 1965/86 erh å ller 57 Mkr eller knappt 30 ore/tim vid 200 mil;; mt
som inkomstf orbattr ing. D ä rut ö ver Kommer effekten av produktivitetsf ö rb ä ttringar
som m å ste bed ö mas bli sma med tanke pa en ogynnsam konsumtionsutveckling.
N å got belopp motsvarande 3 ¥ n
k ö pkraftsf ö rb ä ttring
l ö ntagargrupperna erh å ller
i form av en s ä rskild skattereduktion inneh å ller
inte jordbruksn ä mndens f ö rslag i avvaktan p å
riksdagsbeslut. N å gon kompensation f ö r kostnads ö verv ä ltringarna
har e] skett.

Sammantaget
leder jordbruksn ä mndens f ö rslag till en ö kad
inkomsteftersl ä pning, eftersom inte full t ä ckning
ges f ö r kostnads ö kningarna. An mindre es
en inkomstf ö ljsamhet j ä xf ö rbar
med den andra grupper er-h å ller. Detta ä r helt oacceptabelt.

Vad
g ä ller andra halv å ret
av regleringsperioden anser Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation
det inte meningsfullt att ange belopp f ö r kostnadskompensation
per 1 januari 1986 utan n å gon k ä nnedom om den faktiska kostnadsutvecklingen f ö r
april-oktober 1985.

Jordbruksn ä mmden
f ö resl å r att etableringsst ö det
b ö r utg å ä ven f ö r 1985/86. LRF accepterar att st ö det
forts ä tter ä ven 1985/86 m.en har f ö rutsatt
att etableringsst ö det f å r anpassas till de tidigare beslutade ramarna och
uppg å till maximalt 32 Mkr.

Systemet
med prisgr ä nser och buffertzoner f ö r
k ö tt och fl ä sk skall fungera s å
att, n ä r partipriset passerar n å gon
zongr ä ns, skall inf ö rselavgiften automatiskt
h ö jas eller s ä nkas. Detta skedde
inte som avsett n ä r nedre zongr ä nsen f ö r
k ö tt passerades i februari. F ö rst
efter en m å nad h ö jdes avgiften. F ö rdr ö jningen
motiverades bl a med att behov inte f ö rel å g
av en inf ö rselavgiftsh ö jning. Importen av n ö tk ö tt
(huvudsakligen bakdelsdetaljer) uppgick vecka 13 till 441 ton och vecka 14
till 377 ton mot normalt ca 40 ton per vecka. Jordbruksn ä mnden
ans.er i f ö rslaget att

Prop.
1984/85:211 100

det
inte l ä ngre ä r motiverat med buffertzoner. F ö rhandlingsdelegationen
vill starkt understryka att nuvarande systeT. f ö r
gr ä nsskydd skall till ä mpas
ä ven i forts ä ttningen. Det finns
dock ingen anledning att jordoruKsn ä mnden, som hittills skett vid ett par tillf ä llen,
korrigerar gr ä nsskyddet mellan prisregle-ringstillf ä llena
1 juli resp 1 januari. Det ä r oacceptabelt att avtalet s ä tts
ur kraft genom s k fria bed ö xningar av jordbruksn ä mnden.
Korrigeringar vid respektive buffertzongr ä ns b ö r ske
omedelbart n ä r partipriset passerat respektive buffertrongr ä ns.

Jordbruksn ä mnden
har i sitt f ö rslag tagit upp fr å gan
att via SPIs regleringsmedel m ö jligg ö ra import av potatis i syfte att d ä mpa
prisutvecklingen vid tillf ä llen d å det inhemska utbudet ä r
l å gt. Ingen av delegationerna har vid detta ö verl ä ggningstillf ä lle
f ö reslagit att s ä rskilda
å tg ä rder skall vidtas, eftersom man ansett att fr å gan
b ö r utredas ytterligare. Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation
vill i sammanhanget understryka att eventuella å tg ä rder
i anledning av jordbruksn ä mndens f ö rslag i s å
fall m å ste ske genom insatser fr å n
b å de jordbruket och konsumenterna.

Jordbruksn ä mndens
f ö rslag i ö vrigt har
Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation ingen erinran emot.

I
sammanhanget vill Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation uttrycka sin besvikelse ö ver
att Ö verl ä ggningarna inte resulterat i en Ö verenskommelse.
V å ra erfarenheter av ö verl ä ggningarna
denna g å ng ger oss anledning att allvarligt ifr å gas ä tta
den nuvarande f ö rhandlingsordningen inom jordbrukets omr å de.

Trots
att en ö verenskommelse inte kunnat tr ä ffas
ä r jordbruket berett att fullf ö lja
det redovisade programmet i syfte att f ö rbilliga vissa
sortiment av n ö tk ö ttet till gagn f ö r
konsumenterna. Denna å tg ä rd inneb ä r att jordbrukarna
under kommande reglerings å r avst å r 100 Mkr till konsumenterna. Mot denna bakgrund vill
LRF understryka vikten av att staten genom t ex å terbetalning
av momsint ä kter bidrar till att f ö rst ä rka
den positiva effekten f ö r konsumenterna.

Vidare
vill Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation understryka sitt best ä mda
krav p å att underskottet i Svensk Spannm å lshandel
per den 1 juli 1965 till å ts ö ka med r ä nta p å
utg å ende skuldbelopp, om inte skulden dessf ö rinnan
ä r reglerad.

Sammanfattningsvis
m å ste Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation
konstatera att jordbruksn ä mndens f ö rslag till prisreglering
f ö r 1985/86 inte uppfyller kravet p å t ä ckning
av kostnads ö kningar i produktionen. Xn mindre ger det
jordbrukarna inkomstf ö ljsamhet j ä mf ö rt
med andra grupper. Detta ä r ocks å s ä rskilt anm ä rkningsv ä rt
mot bakgrund av regeringens l ö fte om real- inkomst ö kningar
f ö r l ö ntagarna under 1965. Jordbru-

Prop.
1984/85:211 101

k ä rna
kommer f ö r 1985/66 enligt jordbruksn ä mndens
f ö rslag att draboas av kraftigt s ä nkta
nominella inkomster. Ett s å dant f ö rslag kan Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation
inte ta ansvar f ö r.

LANTBRUKARNAS F Ö RHANDLINGSDELEGATION Sven T å gmark

Prop.
1984/85:211 102

KONSUMENTDELEGATIONEN 1985-04-17 1
(6)

Bilaga 2

Konsumentdelegationen med synpunkter betr ä ffande

jordbruksprisregleringen 1985/86______________

Konsumentdelegationen (KD) hade varit beredd att forts ä tta diskussionerna inom ramen f ö r det av jordbruksn ä mnden (JN) l ä mnade medlingsbudet om
jordbrukspriserna 1985/86, om d ä nned enighet
hade kunnat uppn å s. Eftersom Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation avvisat budet, har KD dock
ingen anledning att fr å ng å sitt tidigare l ä mnade slutbud.

Detta inneb ä r att KD
inte kan bitr ä da JNs f ö rslag att 465 Mkr skall tillf ö ras jordbruket och viss f ö r ä dlingsindustri
den 1 juli 1985. KDs bud skulle ha givit 421 Mkr vid samma tidpunkt.
Skillnaden ligger beloppsm ä ssigt fr ä mst i att JN st ä llt
ett n å got l ä gre produktivitetskrav p å
n ä ringen. En viktig principiell skillnad
f ö religger betr ä ffande kostnadskompensationen till jordbruket, f ö r vilken JN till ä mpat
den tidigare indexautomatiken. KD har ansett det angel ä get att komma bort fr å n denna typ av koppling, som f ö rsv å rar anstr ä ngningarna
att d ä mpa inflationstakten.

KDs synpunkter framg å r
mer i detalj av slutbudet 1985-04-12, vilket å terges i det f ö ljande.

1 Allm ä nna
utg å ngspunkter

Den allm ä nna
ekonomiska politiken, s ä rskilt pris- och l ö nepolitiken, pr ä glas
f.n. av en str ä van att kraftigt nedbringa
inflationstakten i den svenska ekonomin. M å ls ä ttningen f ö r
å r 1985 ä r att inflationstakten skall begr ä nsas till 3 %, varvid l ö neh ö jningarna
inte f å r ö verstiga 5 %. Ett v ä sentligt
inslag i en s å dan politik blir givetvis att p å olika s ä tt
f ö rs ö ka d ä mpa f ö rv ä ntningarna om en fortsatt h ö g inflation. Det betyder bl.a. att indexbindningar
av olika slag s å l å ngt m ö jligt b ö r undvikas, s å dana
bindningar inneb ä r att prisstegringar inom ett omr å de automatiskt fortplantas till andra omr å den.

Prop.
1984/85: 211 103

Fr å n
de synpunkter konsumentdelegationen har att f ö retr ä da
ä r det sj ä lvfallet ett starkt
intresse att str ä vandena att p å tagligt och l å ngsiktigt
f å ned inflationstakten blir framg å ngsrika.
Det ä r d ä rf ö r naturligt att delegationen ö nskar
f å en s å dan konstruktion av avtalet om reglering av
priserna p å jordbruksprodukter f ö r
det n ä rmaste å ret som materiellt och tekniskt sett ligger i linje
med dessa str ä vanden. Delegationen ö nskar
d ä rf ö r l ä mna det hittills till ä mpade
systemet med automatisk kostnadskompensation till jordbruket baserad p å olika
indexdata och i efterhand registrerade kostnadsdata. KD vill i detta sammanhang
erinra om 1983/84 å rs riksdagsbeslut i detta h ä nseende.

Mot
denna bakgrund vill delegationen principiellt konstruera sitt f ö rslag
s å att prisregleringen i st ä llet
f ö r att knyta an till en avl ä sning
av redan intr ä ffade pris- och kostnads ö kningar
i forts ä ttningen baseras p å
de m å ls ä ttningar f ö r pris- och l ö neutvecklingen
som ovan redovisats. H ä rigenom kan samma metodik till ä mpas
inom jordbrukets omr å de som inom andra sektorer av samh ä llsekonomin.

Delegationen
ä r emellertid angel ä gen
om att jordbrukarna inte genom det h ä r f ö reslagna
systemet skall komma i ett s ä mre l ä ge ä n andra f ö retagare.
Delegationen å terkommer i det f ö ljande
med f ö rslag h ä rom.

Med
n ä mnda utg å ngspunkter har KD
lagt sin tidigare framf ö rda principskiss till bud, som innebar att
jordbruket och f ö r ä dlingsindustrin under 1985/86 skulle f å h ö ja
sina priser motsvarande totalt 3 % i kostnadskompensation, varav 1,5 % den
1 juli 1985 och 1,5 % den 1 januari 1986. Jordbrukarnas inkomster skulle f å stiga
med 5 % under 1985/86 vilket delvis skulle å stadkommas
genom rationaliseringar inom n ä ringen.

KDs
f ö rslag redovisas mera i detalj i det f ö ljande.
Av framst ä llningen framg å r ocks å
de modifieringar KD nu ä r beredd att g ö ra i principskissen
avseende beloppen f ö r kostnadskompensation och inkomstf ö ljsamhet.
KD vidh å ller dock den principiella uppl ä ggningen
av budet.

Prop. 1984/85:211 104

2
Belopp per den 1 juli 1985

2.1
Kostnadsutvecklingen i jordbruket

KD
f ö resl å r att jordbruket per den 1 juli 1985 kompenseras f ö r en
kostnads ö kning motsvarande 1,5 % eller
283 Mkr.

Om
man j ä mf ö r den f ö reslagna kompensationen med den prognosticerade
uppg å ngen i PM-index oktober 1984 - april 1985 samt
beaktar korrigeringsposterna f ö r ä ndrade fodermedelsavgifter och definitivt PM-indextal,
blir resultatet ett belopp som n ä stan helt ö verensst ä mmer
med det av KD f ö reslagna beloppet.

LRF
har aktualiserat en till ä ggspost avseende lejt arbete. KD anser detta
obefogat, bl a med h ä nvisning till att den av LRF å beropade
j ä mf ö relsen n ä r det g ä ller
l ö nekostnaderna omsp ä nner
mer ä n ett å rs l ö ne ö kning.

2.2
Kostnadsutvecklingen inom f ö r ä dlingsindustrin

Den
prelimin ä ra uppskattningen ö ver
kostnadsutvecklingen inom f ö r ä dlingsindustrin under det senaste halv å ret
tyder p å en betydligt starkare uppg å ng
ä n vad som f ö rutsatts i KDs
principmodell (1.5 %). Materialet har granskats av SPK, som kommit fram till
att kostnads ö kningen kan uppskattas till 98 Mkr vid en totalproduktivitetsutveckling
av 3 % per å r.

KD
ä r beredd att acceptera att n ä mnda
belopp tillf ö rs per den 1 juli 1985.

Kostnadsber ä kningen
har skett utifr å n s k mejeri- och si akteri index, vilka har vissa
brister. Det kan d ä rf ö r vara rimligt att sedvanligt bokf ö ringsmaterial
i efterhand tas fram och kan f å å beropas vid f ö rsta m ö jliga
ö verl ä ggningstillf ä lle.

Prop. 1984/85:211 105

2.3 Inkomstmål
och inkomstföljsamhet

Material
med inkomstjämförelser har framlagts av lantbruksekonomiska samarbetsnämndens
inkomstgrupp. Det visar att jordbrukarnas standard ligger på sanna nivå som
jämförbara gruppers, trots att jordbrukarnas inkomster pressats av ökande
exportkostnader.

LRF
har i sitt bud tagit upp frågan om modell jordbruk. Inom ovannämnda inkomstgrupp
pågår som bekant ett projektarbete om detta. När arbetet slutförts kan frågan
diskuteras av parterna.

Det
tillgängliga löneutrynmet har av statsmakterna angivits till 5 % och detta har
accepterats av arbetsmarknadens parter. Jordbruket bör beredas möjlighet till
motsvarande inkomstökning under regleringsåret 1985/86, delvis genom
produktivitetsutvecklingen i näringen.

En
inkomstökning med 5 % motsvarar 99 Mkr. Om härifrån dras en
produktivitetsökning om 3 % återstår 2 % eller 40 Mkr att tillföras i form av
prisökningar.

En
slutjustering skall nu göras av det a contobelopp om 30 Mkr, som tillfördes per
den 1 januari 1985, motsvarande förtjänstutvecklingsgarantin i det statliga
löneavtalet. Enligt de uppgifter, som KD har tillgängliga, ger en definitiv
beräkning även 30 Mkr, varför något korrigeringsbelopp inte är aktuellt.

Löntagare
erhåll ler för 1985 en särskild skattereduktion. Utan tvivel kornner detta i
sinom tid att kunna utläsas i inkomstjämförelserna enligt levnadsstandardgruppens
metodik. KD vill emellertid i första hand jämföra jordbrukarna med andra
småföretagare. Inte heller dessa erhåller skattereduktion - om de inte som
många jordbrukare även har inkomster från tjänst utöver företagarinkomsten.

Prop. 1984/85:211 106

3
Belopp per den 1 januari 1986

KD f ö resl å r att
jordbruket och f ö r ä dlingsindustrin
tillf ö rs ett belopp motsvarande 1,5 % i
kostnadskompensation. Betr ä ffande f ö r ä dlingsindustrin b ö r f ö r ä ndrade int ä kter fr å n biprodukter beaktas p å sedvanligt s ä tt (75 %).

KD
har viss f ö rst å else f ö r att jordbruksn ä ringen
kan hysa oro f ö r att den faktiska kostnads ö kningen
kan konma att avvika fr å n den f ö rutsatta. KD kan d ä rf ö r
medge att vid st ö rre s å dana avvikelser f å r
f ö rnyade ö verl ä ggningar h ä rom f ö ras
under november/december 1985. Utg å ngspunkten b ö r d ä rvid
vara att sanna regler b ö r till ä mpas, inom jordbruksprisregleringen som vid
prisregleringar utanf ö r jordbrukssektorn.

4
Ö vrigt

4.1 Biprodukter inom mejeriindustrin

Den
1 januari 1985 gjordes ett prelimin ä rt avdrag om 22 Mkr avseende internt vidaref ö r ä dlade
produkter inom mejeriindustrin. Eftersom inget material har lagts fram inf ö r KD
eller n å gon grupp vari KD ä r
representerad, f ö ruts ä tts att fr å gan f å r
anst å till ö verl ä ggningarna per den 1 januari 1986.

4.2 Sk kostnads ö verv ä ltringar

De
poster om totalt 51 Mkr, som LRF aktualiserat under denna rubrik, anser KD vara
slutbehandlade i och med 1984/85 å rs avtal.

Betr ä ffande
de poster, som upptagits i direktiven f ö r p å g å ende
ö verl ä ggningar, om totalt 25 Mkr. har KD ingen erinran om
jordbruket kollektivt vill ta ansvaret h ä rf ö r
inom ramen f ö r det totalt tillf ö rda
beloppet.

Prop.
1984/85:211 107

I direktiven anges att anslaget fr å n medel utanf ö r
f ö rdelningsplanen till prisstill ä gg f ö r f å r- och lammk ö tt
skall minskas med 8 Mkr. Ett belopp av samma storlek skall tillf ö ras statistiska centralbyr å n f ö r finansiering
av jordbruksstatistik. KD anser det principiellt olyckligt att man p å detta s ä tt
blandar ihop finansieringen av den statliga statistikproduktionen och mellanprislinjen
f ö r f å r- och lammk ö tt. En s å dan ö verf ö ring ligger inte i konsumenternas intresse.

4.3 L å ginkomstsatsning,
r ä ntest ö d o dyl

KD kan ansluta sig till LRFs f ö rslag betr ä ffande
r ä ntest ö d och avvecklingsers ä ttning f ö r ä ldre
lantbrukare och har inga speciella synpunkter p å f ö rdelningen av l å ginkomstsatsningar m m enligt LRFs bilaga. F ö rl ä ngningen av etableringsst ö det f ö ruts ä tts dock f å
tas inom ramen f ö r tillg ä ngliga medel.

4.4 Spannm å lsregleringen

L å nefr å gorna
h ä nskjuter KD till JN att l ä mna
synpunkter p å . I ö vrigt vill KD framh å lla
att man givetvis ä r villig att diskutera å tg ä rder,
som kan beh ö vas f ö r att st ä rka
regleringsekonomin. Storleken av en h ö jning av f ö nnalningsavgiften
f å r tas upp vid f ö rdelningen
av totalbeloppet p å olika produkter.

4.5 Tekniska fr å gor

KD har i och f ö r
sig ingen erinran mot att 2 Mkr av handelsg ö dselmedel
utanf ö r jordbruksregleringen tillf ö rs Vall fr ö n ä mnden. Om s å
inte blir fallet, har KD heller ingen erinran mot att st ö det f ö r gr ö nytefr ö er
avvecklas.

KD f ö resl å r att reglerna n ä r priserna p å k ö tt och fl ä sk passerar buffertzongr ä nser anpassas till vad som g ä ller vid ö vre
och nedre prisgr ä nsen.

Prop. 1984/85:211 108

Bilaga
3

1985-04-24 1 (3)

RESERVATION
AV LEDAM Ö TERNA BO DOCKERED OCH VIGGO FRINGEL

Regeringen
uppdrog den 14 februari 1965 å t statens jordbruksn ä mnd
att efter ö verl ä ggningar med Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation
och jordbruksn ä mndens konsumentdelegation avge f ö rslag
om prisregleringen f ö r 1985/86. F ö rslagen skulle
baseras p å riksdagens livsmedelspolitiska beslut enligt prop
1983/64:76. N å gon enighet mellan Lantbrukarnas f ö rhandlingsdelegation
och jordbruksn ä mndens konsumentdelegation har inte varit m ö jlig
att uppn å i v ä sentliga fr å gor. Vi kan heller
inte bitr ä da n ä mndens f ö rslag p å f ö ljande
punktet av sk ä l som vi n ä rmare redovisar
nedan.

Avg ö rande
f ö r jordbrukarnas m ö jligheter
att uppn å inkomstf ö rb ä ttringar
ä r att full kompensation kan erh å llas
f ö r kostnads ö kningar inom
jordbruksproduktion samt inom uppsamling och f ö r ä dling.
I prop 1983/84:76 anges att det ä r orimligt att tolka obundna ö verl ä ggningar
s å , "att jordbruket d ä rmed
inte l ä ngre skulle f å n å gon
kompensation f ö r ö kade kostnader resp ö kade
kapitalkostnader". Jordbruksn ä mndens f ö rslag ger inte t ä ckning
f ö r ö kade produktionskostnader.

Kostnaderna
f ö r lejt arbete har f ö r
april 1984 - april 1985 stigit med 70 Mkr ut ö ver
PM-index ö kning-en. Jordbruksn ä mndens
bud inneh å ller ingen kompensation f ö r denna
kostnads ö kning. I st ä llet h ä nvisas
till SPKs till ä mpningsf ö reskrifter ang å ende
nu g ä llande prisstopp och dess effekter f ö r
andra f ö retag. Prisstoppets till ä mpning
f ö r andra branscher inneb ä r
dock att, endast i den utstr ä ckning f ö retagen inte f ö re
den 6 mars 1965 h ö jt priserna f ö r att kompensera l ö nesostnads ö kningar,
kan prisstoppet begr ä nsa kompensationen. F ö r
jordbruket sker avst ä mningen av kostnads ö kningarna
f ö r lejt arbete endast en g å ng
per å r. De nu aktuella kostnads ö kningarna
avser l ö neh ö jningar den 1 maj 1984 och den 1 mars 1985 enligt
det kollektivavtal f ö r lantarbetare som sl ö ts
den 19 mars 1964 och som enligt jordbruksavtalet f ö r
1964/85 skulle f å kompenseras per 1 juli 1965. Jordbruksn ä mndens
bud ang å ende lejt arbete inneb ä r
att man avvisar en motiverad till ä mpning av ett redan ing å nget
avtal. I st ä llet skall jordbrukarna b ä ra
kostnaderna f ö r lantarbetaravtalet via s ä nkta
inkomster. Detta kan vi inte acceptera.

134
3/FAug

Prop. 1984/85:211 109

LRF
har i sitt bud bed ö mt kostnadsutvecklingen f ö r uppsamling
och f ö r ä dling till 200 Mkr. P å
grund av sv å righeten att g ö ra korrekta bed ö mningar
b ö r en definitiv avst ä mning
ske i efterhand.

Jordbruksn ä mnden
utg å r fr å n en ber ä kning gjord av SPK p å
153 Mkr och drar fr å n detta belopp en antagen produktivitetsvinst om
37 Mkr. F ö r att uppn å denna produktivitetsf ö rb ä ttring
kr ä vs under perioden en ö kning
av arbetsproduktiviteten med 5-6 proc. Detta ä r
anm ä rkningsv ä rt s ä rskilt
mot bakgrund av att produktionen samtidigt skall minska. N å got
underlag f ö r produktivitetskravet har ej heller redovisats.
Vad g ä ller l ö ne ö kningarna f ö r livsmedelsarbetarna
har i ber ä kningen p å 153 Mkr inte
beaktats avtalsm ä ssiga h ö jningar enligt livsmedelsarbetaravtalet utan l ä gre
tal. F ö r t ex slaktomr å det
har beaktats endast 2,6 proc, trots att f ö retagen enligt
kollektivavtalet ä r skyldiga att h ö ja
l ö nerna med 5,6 proc.

Inneb ö rden
av jordbruksn ä mndens f ö rslag ä r
att l ö neavtalen f ö r livsmedelsarbetarna
inte till fullo skall f å sl å igenom i priserna utan b ä ras
av jordbrukarna via s ä nkta inkomster. Vi anser att jordbruksn ä mnden
i sitt f ö rslag borde ha beaktat den av n ä ringen
ber ä knade kostnads ö kningen.

I
jordbruksavtalet f ö r 1984/65 fastst ä lldes
inkomst-f ö ljsamheten inom ramen f ö r
det tv åå riga l ö neavtalet p å det statliga omr å det.
Jordbruksavtalet l å g enligt prop 1983/84:182 "inom den ram som g ö r
det m ö jligt att n å det av regeringen
uppst ä llda m å let att pressa ner inflationstakten". En
motsvarande till ä mpning av l ö neavtalen p å
det statliga omr å det skulle nu ha gett 103 Mkr inklusive visst ö verh ä ng
fr å n 1984 och den 1 januari 1986 skulle eventuellt
utfall av l ö neutvecklingsgarantin tillkomma. Vi anser att
motsvarande till ä mpning som skedde 1984/65 ocks å b ö r
ske 1985/86 eftersom den ryms inom f ö rhandlingsdirektiven
och regeringens m å l ifr å ga om l ö neutrymmet.

Dessutom
b ö r jordbruket ha samma k ö pkraftsf ö rb ä ttring
som andra grupper f å r via den s ä rskilda skattereduktionen,
vilket jordbruksn ä mnden inte nu tar st ä llning
till i avvaktan p å riksdagsbeslutet.

Jordbruksn ä mndens
bud inneh å ller ej heller n å gon
kompensation f ö r de kostnader regering och riksdag ö verv ä ltrat
p å n ä ringen. Dessa kostnads ö verv ä ltringar,
som nu inte kompenseras, rubbar enligt v å r uppfattning tidigare
partsf ö rh å llande mellan jordbruket och staten.

Vad
g ä ller beloppet per 1 januari 1966 anser vi det f ö ga
meningsfyllt att fastst ä lla detta utan n å gon
k ä nnedom om kostnadsutvecklingen vare sig inom jordbruk
eller industri under kommande halv å rsperiod.

Prop. 1984/85:211 110

Ett
Ö kat etableringsst ö d
b ö r enligt v å r uppfattning finansieras
genom att s ä rskilda medel tillf ö rs
n ä ringen. S å skedde n ä r etableringsst ö det
inf ö rdes. Etableringsst ö det
syftar till att underl ä tta f ö r unga personer utan ett stort eget kapital att
etablera sig som lantbruxare. Detta m å ste vara ett intresse
f ö r hela samh ä llet.

Jordbruksn ä mnden
f ö resl å r att SPI ges m ö jlighet
att anv ä nda h ö gst 5 Mkr av SPIs regleringsmedel f ö r att
vid bristsituationer p å verka importen av potatis s å att
prisutvecklingen d ä mpas. S å v ä l konsumentf ö retr ä darna
som jordbruket har ansett att fr å gan b ö r kartl ä ggas ytterligare
innan st ä llning tas till f ö rslaget
i dess helhet. Vi ä r inte beredda att nu tillstyrka jordbruksn ä mndens
f ö rslag.

Jordbruksn ä mnden
f ö resl å r ocks å ä ndringar i gr ä ns-skyddssystemet f ö r
k ö tt och fl ä sk. Buffertzonerna f ö resl å s
slopas och en viss krympning av prisgr ä nserna f ö resl å s
ske. Buffertzonerna inf ö rdes 1967 och syftar till att begr ä nsa
prissv ä ngningarna f ö r k ö tt
och fl ä sk. Enligt v å r uppfattning har
systemet fungerat p å avsett s ä tt. En omfattande ö versyn
av prisgr ä nssystemet ä gde rum f ö r
n å gra å r sedan. Reglerna f ö r inf ö rselavgifts ä ndring å r
vid passerandet av respektive buffertzongr ä ns
sk ä rptes d å . Vi kan inte finna n å gra
sk ä l till att nu ä ndra principerna f ö r
till ä mpningen av gr ä nsskyddet.
En automatisk korrigering av inf ö rselavgifterna b ö r ä ven
i forts ä ttningen ske n ä r priset passerar
respektive buffertzon. Denna korrigering b ö r ske
omedelbart n ä r respektive buffertzongr ä ns
passeras.

Prop.
1984/85:211 111

Bilaga
3

Sammanfattning av betänkandet (Ds Jo 1985:1) Export av
livsmedel

SAMMANFATTNING

Vi importerade 1983 livsmedel f ö r n ä ra 14 miljarder
kronor och exporterade f ö r ca 6 miljarder kronor. Kaffe, te
och andra kolonialvaror samt frukt och gr ö nsaker
utg ö r en stor del av importen, medan
exporten i huvudsak utg ö rs av varor fr å n det svenska jordbruket eller bygger pa s å dana varor.

I f ö religgande rapport har 1ivsmedelskonmitt é ns expertgrupp f ö r
exportfr å gor bl. a. belyst omfattningen
och betydelsen av den hittillsvarande exporten av livsmedel (kap. 2).
Exporten av mer f ö r ä dlade livsmedel har f å tt en ö kande andel i den totala livsmedelsexportens v ä rde under 1970- och 1980-talen, medan andelen mera
of ö r ä dlade produkter har minskat. Grovt r ä knat kan ca 35 % av livsmedelsexportens v ä rde 1983 betecknas som r å varuexport. Ca 65 % utg ö rs s å lunda av industriellt
mer eller mindre bearbetade produkter.

Exporten syssels ä tter
enbart i livsmedelsindustriledet å tminstone
5 500 personer. Medr ä knas insats- och r å varuproduktionsleden torde livsmedelsexporten ge
direkt arbete å t ca 30 000 personer.

F ö r ä dling av ö verskott av jordbruksr å varor t ä cker
som regel med viss marginal merkostnaderna i f ö r ä dlingsledet och ger d ä rmed ö kade
exportinkomster. Under dessa f ö rh å llanden ä r
exporten f ö rdelaktig f ö r de ber ö rda
f ö r ä dlingsf ö retagen, medan den f ö r samh ä llet
ger f ö rdelar i form av bl. a. ö kad syssels ä ttning.
Att en r å vara i st ä llet f ö r
att exporteras obearbetad ing å r i en f ö r ä dlad
exportprodukt inneb ä r emellertid inte utan vidare n å gon prism ä ssig
f ö rdel f ö r r å varuproducenterna
(jordbruk, tr ä dgardsbruk, fiske), eftersom
dessa producenter i flertalet fall enbart erh å ller v ä rldsmarknadspriset
f ö r r å varan vid export.

Livsmedel skomnitt é ns
f ö rslag till produktionsm å l f ö r jordbruket
inneb ä r att (kap. 3) -- s å l ä nge de nuvarande
v ä rldsnarknadspriserna pa
jordbruksprodukter bestar --

Prop.
1984/85:211 li:

jordbrukspolitiken b ö r
inriktas mot att balans mellan produktion och behov av jordbruksprodukter uppn å s. Kommitt é n
anser att i f ö rsta hand en reducering av ö verskotten av animalieprodukter ä r angel ä gen.
Under anpassningsperioden kouner emellertid ett betydande exportbehov att
kvarst å . Anpassningsperioden ger ocks å tillf ä lle till
att man fortl ö pande pr ö var l ä get.
Perioden b ö r utnyttjas till att man s ö ker å stadkomna en
s å l ö nsam export av livsmedel som m ö jigt.
Sannolikt konmer denna export inte att l ö sa
ö verskottsproblemen men deras f ö ljder kan mildras. Ä ven efter en s å dan anpassning f å r man r ä kna
med att vissa ö verskott konmer att finnas, bl.
a. p å grund av s ä songs- och å rsm å nsvariationer, som i varje fall inom jordbruket
kan vara betydande. Dessa ö verskott b ö r sj ä lvfallet avs ä ttas med b ä sta
m ö jliga utbyte.

Blir det å andra sidan
m ö jligt att ta ut b ä ttre priser p å exportmarknaden
ä n vad som nu kan ö verblickas torde de st ä llningstaganden som 1 ivsmedelskomnitt é n f ö reslagit i fr å ga om produktionsbalansen komma att ompr ö vas.

I sitt st ä llningstagande
understryker livsmedelskommitt é n vikten av
att alla m ö jligheter tillvaratas att f ö rb ä ttra
exportens l ö nsamhet.

F ö ruts ä ttningarna f ö r export redovisas i rapporten
(kap. 4), varvid de handelshinder av olika slag som f ö rekommer vid internationell handel med livsmedel
s ä rskilt behandlas. Inom den
reglerade sektorn produceras och konsumeras omkring 90 % av v ä rldens livsmedelsproduktion till nationellt fastst ä llda och ganska starkt varierande prisniv å er, beroende p å produktionsbetingelser.
Tillf ä lliga eller permanenta ö verskott avs ä tts
p å v ä rldsmarknaden, d ä r allts å ungef ä r
10 % av varorna oms ä tts. Prisniv å n pa v ä rldsmarknaden,
fr ä mst pa animaliska produkter, beh ö ver inte motsvara produktionskostnaderna ens hos den
effektivaste producenten utan p å verkas
starkt av exportbidrag och andra motsvarande å tg ä rder.

Prop. 1984/85:211

De stora hindren f ö r en friare handel med livsmedel ä r l ä ndernas nationella
jordbruksregleringar i form av tullar, kvantitativa regleringar o. d. Till
detta kommer olika tekniska handelshinder i form t. ex. av tillsats- och m ä rkningsbest ä mmelser.

Livsmedelskommitt é n har f ö rordat att Sverige b ö r verka f ö r att å tg ä rder i liberaliserande riktning
vidtas omfattande alla l ä nder
men med h ä nsyn tagen till l ä ndernas f ö rs ö rjningstrygghet. H ä rigenom skulle de nationella
jordbruksregleringarna kunna minskas. Livsmedelskonrnitt é n bed ö mer att en s å dan avveckling kan komna att ta
tid.

Expertgruppen har inte haft till uppgift att n ä rmare unders ö ka de kommersiella m ö jligheterna till export av olika
produkter och till olika marknader. S å dana unders ö kningar
b ö r i f ö rsta hand genomf ö ras av exportf ö retagen sj ä lva med eller utan assistans av exempelvis
Exportr å det. Den svenska livsmedelsexporten
torde ä ven i forts ä ttningen sannolikt komma att ha sina
viktigaste marknader inom EFTA-l ä nderna och EG. Betydelsen av andra mer avl ä gset bel ä gna industril ä nder s å som F ö renta staterna och Japan samt till viss
del u-l ä nderna kan dock komna att ö ka. D ä rtill kommer m ö jligheten redan idag och eventuellt
i ö kad utstr ä ckning fram ö ver att avs ä tta vissa produkter ocks å p å andra marknader s å som exempelvis inom OPEC- och NIC-l ä nderna.

Ut ö ver
allm ä nna exportfr ä mjande å tg ä rder f ö r hela den svenska exporten har
statsmakterna beslutat om s ä rskilda exportfr ä mjande
insatser f ö r vissa industribranscher, fr ä mst teko- samt byggnads- och
energiindustrin (kap. 6). Staten har hittills fr ä mjat exporten av livsmedel (kap.
5), bl. a. genom de s. k. regleringsf ö reningarna och genom Swedish Food Promotion (SFP). Exportfr ä mjande organisationer f ö r livsmedel finns i flertalet industril ä nder, och verksamheten f å r i regel statligt st ö d, i vissa fall i stor omfattning.

I kap. 7 redovisar gruppen sin syn p å en exportpolitik f ö r livsmedel. Gruppen konstaterar d ä rvid att huvuddelen av

8 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 211

Prop.
1984/85:211 114

r å varuproduktionen -- i varje fall inow
jordbruket — f. n. inte ger tillr ä cklig l ö nsamhet
vid export oavsett om den sker i form av f ö r ä dlade produkter eller ej. Om man d ä remot ser till f ö r ä dlingsindustrin finns goda f ö ruts ä ttningar att
n å l ö nsamhet i sj ä lva f ö r ä dlingsverksamheten
ä ven n ä r den sker f ö r export. Detta f ö ruts ä tter emellertid
i regel att r å varorna kan erh å llas till v ä rldsmarknadspris.

Enligt gruppen motiverar nyss angivna f ö rh å llanden -- s ä rskilt m ö jligheterna
f ö r livsmedelsindustrin -- en samlad
aktion fr å n alla intressenter f ö r att fr ä mja
den svenska livsmedelsexporten. Exportsatsningen beskrivs n ä rmare i kap. 8.

Huvudansvaret vid en exportsatning m å ste ligga p å
de exporterande f ö retagen.

Statens insatser kan vara av tv å slag, dels handelspolitiska å tg ä rder, s å som insatser i syfte att minska tullar och
kvantitativa regleringar samt harmonisera livsmedelslagstiftning, dels
verksamhet till st ö d f ö r de exporterande f ö retagen s å som

-
utveckling och
f ö r ä ndring av det nuvarande exportfr ä mjande
organet inom Exportr å det, SFP

-
att utrikesrepresentationen
och handelskontoren å l ä ggs att ytterligare uppm ä rksamna
m ö jligheterna till svensk

1 ivsmedelsexport

-
att ö vriga myndighetej inom sina resp. omr å den aktivt st ö djer
exporten samt

-
att i fr å ga om exportkrediter b ö r ö verv ä gas m ö jligheterna att f ö r livsmedel ge s. k. subventionerade krediter.

Gruppen f ö resl å r ett centralt fr ä mjande
organ f ö r svensk export av alla typer av
livsmedel. Fr ä mjandet skall omfatta s å v ä l

Prop.
1984/85:211 11."

f ö r ä dlade livsniedel som obearbetade r å varor, ä ven om man naturligen f å r r ä kna med att
de mera f ö r ä dlade produkterna proportionellt kan kr ä va mer av resurserna. Eftersom det framtida exportfr ä mjande organet delvis f å r annan inriktning ä n SFP f ö resl å s en namn ä ndring till Food From Sweden (FFS).
Verksamheten b ö r utv ä rderas efter f ö rslagsvis fem ar.

FFS:s resurser b ö r
best å av dels medel som de ber ö rda f ö retagen
betalar f ö r utf ö rda tj ä nster, dels kollektivt tillf ö rda medel. Vid j ä mf ö relse med vad staten satsat t. ex. f ö r att fr ä mja
vissa andra branschers export och vad som satsas i andra l ä nder ä r stora
belopp av kollektiva medel motiverade. Emellertid ä r det sv å rt
att omedelbart nyttigg ö ra ett avsev ä rt ö kat belopp i
f ö rh å llande till nuvarande. Gruppen har d ä rf ö r stannat f ö r att f ö resl å att de kollektiva medlen under fem å rsperioden b ö r
uppg å till ca 10 milj. kr. per å r med insatser fr å n
s å v ä l staten som n ä ringslivet.

Enligt gruppens uppfattning b ö r FFS:s inkoraster i v ä xande grad fram ö ver
utg ö ras av ers ä ttning f ö r
utf ö rda tj ä nster. Om den fortsatta verksamheten blir framg å ngsrik b ö r
ocks å ö kade kollektiva medel komma i fr å ga.
En s å dan eventuell ut ö kning torde f å
aktualiseras vid den tidigare n ä mnda utv ä rderingen av FFS:s verksamhet.

Exportr å det b ö r vara huvudman f ö r
FFS. En s ä rskild styrgrupp b ö r inr ä ttas f ö r verksamheten. 1 gruppen b ö r ing å
representativa f ö retr ä dare f ö r ber ö rt n ä ringsliv och f ö r samh ä llet.

Prop. 1984/85:211 116

Bilaga 4

Remissammanställning — 1983 års livsmedelskommittés
betänkande (Ds Jo 1985:1) Export av livsmedel

1 Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av
styrelsen för internationell utveckling, kommerskollegium, exportkreditnämnden,
statens pris- och kartellnämnd, statens livsmedelsverk, statens jordbruksnämnds
konsumentdelegation, statens industriverk, Sveriges lantbruksuniversitet, fiskeristyrelsen,
statskontoret, Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor. Kooperativa
förbundet. Landsorganisationen i Sverige, Lantbrukarnas riksförbund, Svenska
livsmedelsarbetareförbundet, Sveriges exportråd, Sveriges fiskares
riksförbund, Sveriges grossistförbund, Sveriges industriförbund, Sveriges
livsmedelsindustriförbund och Trädgårdsnäringens riksförbund.

2 Allmänna synpunkter på livsmedelsexport

Styrelsen för internationell utveckling:-------- Med de
utgångspunkter de

sakkunniga haft för analys och ställningslagande finns
inte anledning att utförligt analysera de argument av samhällsekonomisk natur
som kan anföras mot en långsiktig satsning på svensk livsmedelsexport. Det
finns emellertid skäl erinra om att de alternativkostnader en sådan satsning
kan medföra till sist måste bäras av det svenska samhället med därigenom
minskad kapacitet att tillhandahålla bistånd.

Många u-länder befinner sig idag i en besvärlig eller rent
av katastrofal situation när det gäller den egna försörjningen av livsmedel. I
många fall är de fattigaste u-länderna idag beroende av livsmedelsimport från
den rika världen för att försörja växande delar av befolkningen.

Denna situation kan emellertid inte åberopas som ett skäl
för att Sverige utöver sina internationella åtaganden skall söka bibehålla ett
exportöverskott av livsmedel. Möjligheterna är stora att på andra håll få
tillgång till erforderliga resurser i detta hänseende. På sikt är det
nödvändigt att genom bistånd uppmuntra sådana u-länder till en rationell
jordbrukspolitik som kan som ett resultat ge ett exporterbart överskott. Även
om det för denna länderkategori idag inte ter sig realistiskt att de skulle
kunna exportera sig ur sin skuldkris är givetvis varje möjlighet att lindra
skuldbördan och på längre sikt åstadkomma en strukturell lättnad i deras
ekonomiska utrikes-relationer av vikt. Det är därför väsentligt att Sverige
genom sin exportpolitik inte genom att undantränga u-landsexporten motverkar
en sådan

Prop. 1984/85:211 117

utveckling. I än högre grad gäller det u-länder i medelinkomstkategorin
-ofta hårt skuldbelastade - där jordbruket bedrives förhållandevis effektivt
och där i-ländernas regeringar och därav följande överproduktion väsentligen
reducerar en potentiell marknad.

Kommerskollegium:-- I en sammanfattande bedömning
konstaterade

kollegiet
därvid att de generella möjligheterna till en betydande ökning av
livsmedelsexporten från Sverige - åtminstone i en nära framtid — måste
betecknas som begränsade. Faktorer som talade härför ansågs vara att den
internationella konkurrensen på detta varuområde är betydande, att åtskilliga
livsmedelsindustriprodukter ligger utanför EG-avtalet samt att några av de
intressantaste marknaderna är omgärdade av svårforcerade tullhinder och
kvantitativa restriktioner. Enligt kollegiets uppfattning äger denna bedömning
alltjämt giltighet.

För att ett visst varuområde - i detta fall
livsmedelsområdet — skall prioriteras framför andra i fråga om statliga
exportsatsningar bör enligt kollegiet särskilda skäl finnas. Ett viktigt motiv
för att aktualisera frågan om exportfrämjande åtgärder på livsmedelsområdet är
enligt kollegiets uppfattning den överskoltsproduktion av jordbruksprodukter
som man enligt livsmedelskommitténs förslag har att räkna med under ett antal
år framöver. Överskottsproduktionen bör - såsom också framhålls i betänkandet
- utnyttjas till att uppnå en så omfattande lönsam export som möjligt av livsmedel.
Av betänkandet framgår att man i viss utsträckning bör ha möjlighet att genom
ökad förädling få ut ett ökat exportvärde på råvarorna. För ökad inriktning på
mera förädlade produkter talar bl. a. också det förhållandet att priser och
efterfrågan på sådana produkter kan vara stabilare än för råvaror och att
överskottskapacitet f. n. finns inom livsmedelsindustrin. Exportgruppen anser
också att förutsättningarna för lönsamhet i själva förädlingsverksamheten är
goda. Ytterligare ett skäl för en sådan satsning är att livsmedelsimporten i
många länder är omgärdad av handelshinder av olika slag, inte minst tekniska
handelshinder.

Mot denna bakgrund och med hänsyn till de speciella behov
av stödåtgärder som torde behövas i ett initialskede för att utveckla export
av mera förädlade livsmedelsprodukter, delar kollegiet gruppens uppfattning att
det finns skäl att särskilt uppmärksamma behovet av exportfrämjande åtgärder på
livsmedelsområdet, även om detta endast kan få en relativt begränsad betydelse.

.Statens pris- och kartellnämnd: SPK anser således att
vissa av

LMKs motiv för en större satsning på livsmedelsexport är
tveksamma. LMK anser att det faktum att Sverige satsar större resurser på
export av andra produkter än livsmedel, liksom att andra länder satsar större re- 9 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr
211

Prop. 1984/85:211 118

surser
på export av livsmedel än Sverige, motiverar att Sveriges resurser

för att främja exporten av livsmedel bör öka. Dessa skillnader i resursin

satser är enligt SPK inget motiv i sig. Ett beslut om ökade resurser måste

grunda sig på en bedömning av förutsättningarna att lyckas öka exporten

och vad en förväntad effekt är värd i förhållande till den ökade resursinsat

sen. Enligt LMKs bedömning är möjligheterna att utvidga svensk livsme

delsexport relativt små. Detta talar för att några stora satsningar inte är

motiverade, åtminstone inte från samhällets sida. SPK anser därför att

återhållsamhet bör iakttagas vad gäller samhällets resursinsats så länge

förutsättningarna för en ökad lönsam export bedöms som små.

Statens
livsmedelsverk:---- Livsmedelsverket har inget att erinra mot de

synpunkter
som utredningen för fram rörande möjligheterna att exportera svenska produkter
från jordbruket, trädgårdsnäringen och fisket. Detta är produktionsområden som
omfattas av starka skyddsregler i olika länder. Särskilda exportbefrämjande
stödåtgärder torde även i fortsättningen behövas om svenska produkter skall ha
framgång utomlands. Verket tillstyrker därför de förslag som utredningen
lägger fram.

Statens
jordbruksnämnds konsumentdelegation: Konsumentdelegationen (KD) instämmer med LMK
att överskottssituationen för jordbruksprodukter och livsmedel därav gör det
angeläget med satsningar för lönsam export. KD har inget att erinra mot LMKs
förslag i detta avseende.

Statens
industriverk: I betänkandet konstateras att export av jordbruksråvaror inte
ger tillräcklig lönsamhet oavsett om den sker som förädlade produkter eller
inte. Det finns dock goda förutsättningar att nå lönsamhet i själva
förädlingsverksamheten även när den sker för export. Det förutsätter dock att
råvarorna kan erhållas till världsmarknadspris. SIND har i tidigare
remissyttrande framfört att även grisköttsexporten bör jämställas med annan
export av bearbetade livsmedel och ges restitufion för ingående inhemsk
foderspannmål. Detta ger mer rättvisa konkurrensförutsättningar gentemot
företag i utlandet.

Sveriges
lantbruksuniversitet: Det regleringssystem vi har bestäm

mer i hög grad förutsättningarna för export. Även i detta avseende har

prisstödet många negativa effekter. Prisstödet höjer kostnadsnivån över

den prisnivå som råder på världsmarknaden. Dessutom medför det att

incitamenten blir svaga för att utnyttja väridsmarknaden fördelaktigt. En

framgångsrik exportsatsning kan bl. a. kräva att gränsskyddet för insats

varor justeras, utlandsmarknaderna prioriteras och att det sker en uthållig

bearbetning av dessa marknader, något som inte synes fungera inom

nuvarande system. Andra stödformer till jordbruket än prisstöd skulle

Prop.
1984/85:211 119

därför
vara till fördel om man vill åstadkomma den marknadsanpassning som krävs för
att förbättra möjligheterna för svenska livsmedelsprodukter på den
internationella marknaden. Oberoende av om målsättningen är att ta hand om det
överskott som uppstår i Sverige på bästa möjliga sätt eller om man vill göra en
mer offensiv satsning, kan formerna för reglering behöva ses över och
exportfrämjande åtgärder förstärkas.

Vi
finner att expertgruppen för export av livsmedel inte analyserar regleringssystemets
betydelse för möjligheterna till en ökad export. I detta avseende har vi därför
samma allmänna kritik av detta betänkande som av huvudbetänkandet. T. ex.
saknar vi i utredningen en analys av de komparativa fördelar som Sverige har
på livsmedelsområdet. Detsamma gäller vilken FoU som kan behövas för att främja
livsmedelsexport och en klarare diskussion om rollfördelningen mellan stat och
näringsliv.

Om
dessa aspekter vad gäller regleringssystem, exportfrämjande åtgärder och FoU
beaktas, bedömer vi att möjligheterna ökar för att även export skall vara en
väsentlig del av de framtida möjligheterna för att ta tillvara och på ett
rationellt sätt utnyttja produktionspotentialen i det svenska jordbruket.

Fiskeristyrelsen:- Den
totala exporten av färsk fisk under 1983 upp

gick till ca 390 milj. kr. Det totala fångstvärdet för det svenska fisket

uppgick till ca 680 milj. kr. Detta betyder att fisket är oerhört beroende av

export av färsk fisk.-

---- Genom
frihandelsavtalet med EG har dock det svenska fisket och

beredningsindustrin
blivit satt i ett oförmånligt läge jämfört med konkurrenter inom EG. EG-företag
kan tullfritt exportera vissa beredda fiskprodukter till Sverige men svenska
exportörer möts av en EG-tull vid export av samma produkter. Detta snedvrider
konkurrensen och vållar det svenska fisket stora ekonomiska problem. Till
yttermera visso har under den senaste tiden den svenska exporten av färsk sill till
EG blivit tullbelagd under vissa delar av året.

Enligt
fiskeristyrelsens uppfattning måste problemet med de ensidiga koncessionerna
till EG lösas på ett tillfredsställande sätt annars kommer det svenska fisket
på lång sikt att hamna i en mycket besvärlig situation. För det fall att det
inte är möjligt att åstadkomma lättnader vid export till EG bör de svenska
koncessionerna dras tillbaka. Om det är möjligt att åstadkomma tullfrihet vid
export till EG bör möjligheterna vara goda att öka exporten av beredda
fiskprodukter.

Mot
den bakgrund som givits ovan beträffande Europamarknaden finns det all
anledning för svenskt sillfiske att söka finna andra marknader och då utgör öststatsmarknaden
ett realistiskt alternativ.

---- För
att skapa en bestående marknad i Östeuropa fordras med stor

sannolikhet att motköpsaffärer
kan etableras på en mer permanent basis.

Prop. 1984/85:211 120

Näringslivsdelegationen i Blekinge arbetar redan utefter
denna riktlinje. Denna affärstanke bör stödjas och stimuleras. Frågan kan
drivas vidare genom de handelsförhandlingar som förs med öststaterna, varvid
Exportrådet kan ge upplysning över företag som är specialiserade på motköpsaffärer.

Statskontoret:-- Enligt statskontorets mening är det
således en ange

lägenhet för näringen att ta ställning till hur stor del av överskotten som det

är fördelaktigt att avsätta på export. Sveriges lantbruksuniversitet har i sitt

yttrande över huvudbetänkandet angett att produktionspotentialen inom

jordbruket är sådan att det under de närmaste decennierna kommer att ske

en ökning av överskotten. Export är därför inte med nuvarande världs

marknadspriser en långsiktigt framkomlig väg att lösa överskottsproble

men.

Detta hindrar inte att det kan vara fördelaktigt att öka
exporten av förädlade livsmedel för att på bästa sätt utnyttja
livsmedelsindustrins kapacitet.

Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: Sverige har i
likhet

med andra industriländer en höggradig protektionism på
jordbruksområdet med höga gränsskydd, som tenderar att bli alltmera prohibitiva
och im-porthindrande. Detta förhållande har också noterats av vår omvärld, och
åtskilliga propåer har gjorts i frågan av olika länder.

Enligt vår mening är det därför ofrånkomligt — om Sverige
i ökad utsträckning skall kunna uppträda som exportör av jordbruksprodukter och
livsmedel - att vi anpassar vårt gränsskydd så, att viss import blir möjlig.
Detta gäller även produkter, av vilka vi i dagsläget har en överproduktion.

Kooperativa förbundet: Såväl det svenska jordbruket som
den svenska livsmedelsindustrin är dimensionerade för en produktion utöver den
som kan avsättas inom landet. Till dess att man om ett antal år har uppnått
balans mellan inhemsk produktion jämte behövlig import och konsumtion jämte
lönsam export bör man försöka exportera överskotten så att man kan uppnå vissa merintäkter.

KF anser att Sverige även på längre sikt har vissa
förutsättningar att exportera olika livsmedel. Detta framgår också av den stora
ökningen av exporten av mera högförädlade livsmedel av olika slag sedan 1970.

KF bedömder dock möjligheterna att uppnå mera betydande
framgångar på exportmarknaden för särskilt animaliska produkter på
jordbrukssidan som begränsade - och betydligt mindre än de möjligheter man
borde ha att i Sverige återta förlorad marknad.

Prop. 1984/85:211 121

KF får därför kraftigt framhålla att satsningen på en långsiktig
export av svenska jordbruksvaror och livsmedel inte får fördröja den anpassning
av den svenska jordbruksproduktionen till den svenska livsmedelskonsumtionen,
plus en lönsam livsmedelsexport.

Landsorganisationen i Sverige: LO anser dock att Sverige i
möjli

gaste mån liksom hittills internationellt försöker att arbeta i liberaliserande

riktning även inom jordbruks- och livsmedelsområdet. LO understryker

vikten av att alla möjligheter tillvaratas för att främja en på sikt lönsam

export av jordbruksråvaror och att åtgärder härför övervägs.

Exporten är dock inte lösningen på de överskottsproblem vi
har inom svenskt jordbruk. Export av förädlade råvaror kan ge fördelar för de
berörda förädlingsföretagen och ge samhället fördelar i form av bl. a. ökad sysselsättning.
Företagen kan också få en stimulans till förnyelse av produkter, teknik,
marknadsföring och organisation.

Lantbrukarnas riksförbund:--- Enligt LRFs uppfattning
måste det

svenska jordbrukets helt dominerande uppgift även framöver
vara att förse den inhemska marknaden med de livsmedel som efterfrågas. Detta
kan synas självklart, men efter den senaste tidens diskussioner om
frihandels-jordbruk, jämförelser med Danmark m.m., så måste noteras att livsmedelssektorn
inte kan specialiseras och ingå i det internationella varuutbytet på det sätt
som vårt övriga näringsliv har gjort.

Det finns också anledning framhålla att en ökad inhemsk
avsättning för samtliga led i livsmedelskedjan som regel är klart
fördelaktigare än en ökad exportförsäljning. Detta gäller för samtliga led i
livsmedelskedjan. Konsumtionen av jordbruksprisreglerade livsmedel har sjunkit
med 7-8 proc sedan 1979. För vissa produktgrupper, bl. a. kött och fiäsk, kan
betydligt större minskningar noteras. Livsmedlens andel av den privata konsumtionen
sjunker år från år. Ökade insatser vad gäller marknadsföring, förbättrad
livsmedelskvalitet och produktutveckling i övrigt är angelägna för att så långt
som möjligt återhämta födorade marknader.

Detta utesluter inte att det samtidigt förekommer en
ganska omfattande export av jordbruksråvaror och livsmedel. Enligt LRF är en
sådan angelägen, men det gäller att ha proportionerna klara för sig.

Fördelarna för primärproducenterna är däremot mindre
uppenbara. Som regel är jordbruksnäringens utbyte av export långt under vad som
svarar mot genomsnittliga produktionskostnader och en rimlig arbetsersättning i
primärproduktionen. I vissa fall täcker exportpriserna inte ens de röriiga
kostnaderna. Dessa slutsatser gäller oberoende av exportens förädlingsgrad,
eftersom livsmedelsindustrin i princip erhåller de jordbruksråvaror de behöver
för export till världsmarknadspriser.

Prop. 1984/85:211 122

LRF
ser huvuddelen av jordbruksöverskotten och därmed också huvuddelen av vår
livsmedelsexport som en följd av vår jordbrukspolitik, särskilt då försöijningskravet.
Exporten ger samtidigt samhället en rad fördelar. Enligt LRFs uppfattning
motiverar detta statens medverkan. Omfattningen och finansieringen härav bör
prövas i särskild ordning. Med hänsyn till att överskotts- och
exportproduktionen motiveras med bl. a. beredskapsskäl, regionalpolitik och
sysselsättning, synes det rimligt alt vissa delar tas över budgeten och inte
över livsmedelspriserna.

På
det handelspolitiska området betonar exportgruppen angelägenheten av ett aktivt
agerande och en högre prioritet för livsmedelsexporten från statens sida. LRF
delar denna uppfattning.

Möjligheterna
till mera omfattande gränsskyddsjusteringar gentemot närliggande marknader inom
EG och EFTA synes dock begränsade. Sverige har visserligen ofta ett lägre eget
gränsskydd mot livsmedelsimport än vad som i dessa länder möter vår export. I
motsats till bl. a. Norge och Finland saknar Sverige i stort sett också
kvantitativa regleringar. Likväl torde Sverige få sänka sitt gränsskydd eller
på annat sätt stimulera till ökad import om vi genom förhandingar önskar ökat
utrymme för vår export till dessa marknader. En sådan utveckling är givetvis
intressant för de enskilda företag som hanterar exporten respektive importen.
Det är emellertid inte lika givet att en sådan handel kan ske på villkor så att
den också är till fördel för jordbruksnäringen och samhället som helhet. Enligt
LRFs mening talar dessa förhållanden för att mer avlägset belägna marknader, exempelvis
USA; OPEC och sk NIC-länder ges ökad uppmärksamhet.

Svenska
livsmedelsarbetareförbundet: Exporten har på vissa håll

setts
som lösningen på överskottsproblemen. Detta är en orealistisk syn som måste
tillbakavisas. Dagens balansproblem måste i huvudsak lösas genom att
produktionen anpassas till efterfrågan. Däremot har ökad export stor betydelse
för utvecklingen av många livsmedelsindustriföretag med inriktning på högförädlade
produkter. LMK har inte förmått presentera något nytänkande i denna fråga.

Sveriges
exportråd: Vad gäller expertgruppens syn på en exportpoli

tik för livsmedel (kap 7) inser vi de effekter som kan uppstå till följd av att

en avsevärd överskottsexport av livsmedel blir nödvändig under ett antal

år framöver. Vi menar att det för just livsmedelsbranschen är minst lika

angeläget som för andra branscher "att en lönsam export accepteras och

uppmuntras" (betänkandets sid 83, tredje stycket).

Även i denna bransch bör en systematiskt uppbyggd och långsiktig

Prop. 1984/85:211 123

exportförsäljning främjas. Detta torde av naturliga skäl
främst vara tillämpligt för export av förädlade livsmedel. En sådan export ger,
jämfört med export av råvaror en rad fördelar. Några sådana anges på sid 85 i
betänkandet. Därutöver vill vi peka på att en internationalisering av svensk
livsmedelsindustri innebär ökad motståndskraft mot import på hemmamarknaden
samt på de positiva effekterna hos nära associerade företag i Sverige, t. ex.
förpackningsindustrier, speditionsföretag och reklambyråer.

Vi delar också expertgruppens uppfattning (sid 86) att det
vad gäller förädlingsindustrin "finns goda förutsättningar att nå
lönsamhet i själva förädiingsverksamheten även när den sker för export".

Sveriges fiskares riksförbund: Betänkandet
synes vara ett aktstycke

som i sin helhet andas pessimism och avveckling när det
gäller produktion och export av livsmedel. Man har utgått ifrån att näringen
själv i alla lägen skall bära kostnaderna för den produktion som förekommer
utöver vad man från statsmakternas sida finner vara samhällsekonomiskt
motiverat.

SFR vill därför föreslå att olika statliga organ verkar
för att handelshindren så långt som möjligt undanröjs och att dessa ansträngningar
i första hand koncentreras till våra näraliggande marknader — EG samt Norge och
Finland - beträffande såväl fisk som konserver av fisk och skaldjur.

Sveriges grossistförbund: Det svenska gränsskyddet
är i dagsläget så

högt, att det för vissa produkter kan betraktas som prohibitivt.
Ett flertal länder har också uppmärksammat och påtalat detta förhållande,
vilket för vissa traditionella importvaror inte bara kraftigt begränsat utan i
vissa fall omöjliggjort import. Att i detta läge åstadkomma en svensk export av
livsmedel i mera betydande omfattning torde knappast vara realistiskt med
mindre gränsskyddet reduceras till en sådan nivå, att motsvarande
import-lättnader för svenska livsmedelsprodukter kan åstadkommas.

Sveriges industriförbund:- Kommitténs slutsats att
huvudansvaret

vid en exportsatsning måste ligga på de exporterande
företagen är givetvis riktig. Förbundet vill emellertid starkt understryka
vikten av att ökade och bättre samordnade insatser från statens sida kommer
till stånd. I första hand anser vi det angeläget att staten mera aktivt
engagerar sig i åtgärder som syftar till att förbättra de handelspolitiska
förutsättningarna för export.

Förbundet
instämmer därför helhjärtat i kommitténs åsikt att Sverige bör verka för att
åtgärder i liberaliserande riktning vad gäller handeln med

Prop.
1984/85:211 124

livsmedel vidtas, omfattande alla länder och med hänsyn
tagen till det grundläggande målet om försörjningstrygghet. Härigenom skulle
utöver gränsskyddet även övriga nationella regleringar kunna minskas.

En sådan internationell avreglering kommer emellertid säkeriigen
- om den över huvud taget kommer till stånd - att ta mycket lång tid.

I avvaktan på ett eventuellt resultat av de globala
diskussionerna inom ramen för GATT anser vi i likhet med kommittén att
ansträngningarna vad gäller reducering av tullar och andra tariffära
handelshinder samt kvantitativa begränsningar i första hand bör koncentreras
till våra näraliggande marknader - EG samt Norge och Finland. Vad gäller EG
anser vi det synnerligen angeläget att de sedan lång tid pågående
förhandlingarna rörande tullarna på fisk- och skaldjurskonserver samt en
reduktion av schablontullen på maltdrycker intensifieras. Förhandlingarom tullnedsättningar
för vissa frukt- och grönsakskonserver bör också inledas. Önskemålet om en
utvidgning av det s k protokoll 2 att omfatta flera varor kvarstår likaså som
angeläget.

Vad gäller Norge och Finland bör nya vägar sökas för att
söka åstadkomma förbättrade exportmöjligheter för livsmedel.

Förbundet anser att en utredning med syfte att precisera
angelägna svenska exportönskemål och tänkbara kompensationsmöjligheter snarast
bör komma till stånd vad gäller vår livsmedelshandel med EG samt Norge och
Finland.

1 detta sammanhang vill vi starkt understryka vikten av
att berörda departement och myndigheter samordnar sitt agerande och ger högre
prioritet än f. n. åt frågor som rör export av livsmedel.

Trädgårdsnäringens riksförbund:- I slutsatserna och
förslagen har

det angetts att huvudansvaret skall ligga på de
exporterande företagen. 1 branschen som huvudsakligen består av mycket små
företag, kan det vara mycket svårt att initiera exportverksamhet. Av denna anledning
bör vissa hänsyn tas till vilken struktur som förefinns. Trädgårdsnäringen har
i dag ingen etablerad export, även om sådan sker sporadiskt eller i mindre
omfattning. Därför kan en initial hjälp behövas för att stimulera igångsättandet.
Det borde finnas möjligheter att i större utsträckning exportera såväl vilda
som odlade bär från norra Sverige. Härvid måste också uppmärksammas att bl a EG:s
importtullar för sylter, fruktmos, fruktsaft etc. uppgår till 30-42 procent när
motsvarande tullar till Sverige är mellan 5-10 procent.

Prop. 1984/85:211 125

3 Exportfrämjande ätgärder

Kommerskollegium:-- Förslag framläggs om inrättande av ett
särskilt

organ "Food From Sweden" (FFS) som skall ha till
uppgift att i nära samarbete med berörda exportörer främja en långsiktig
export. Detta organ föreslås få en delvis annan inriktning än det
exportfrämjande organ med inriktning pä högförädlade livsmedel som nu finns, Swedish
Food Promotion (SFP). FFS föreslås utgöra ett centralt främjande organ där även
exporten av jordbruks-, trädgårds- och fiskråvaror inbegrips. I anknytning
härtill vill kollegiet erinra om de internationella regler för exportsubventioner
som måste beaktas i samband med stödåtgärder som här kan aktualiseras.

Exportkreditnämnden:-- Bl. a. föreslås att möjligheterna
att för livs

medel ge subventionerade exportkrediter bör övervägas. Härmed torde

närmast avses subventionering av räntan vid finansieringen av exportkre

diter. Utan att ta ställning till de allmänna resonemangen i betänkandet om

främjande av livsmedelsexport vill EKN endast betona det vanskliga för

Sverige att med hänsyn till de hårt pressade världsmarknadspriserna på

livsmedel söka vinna konkurrensfördelar genom att tillämpa subventione

rade exportkrediter.

EKN kan bekräfta vad som sägs i betänkandet att EKNs
villkor för garantigivningen inte utesluter täckning av export av livsmedel.
Sådan täckning förekommer också om än i relativ blygsam omfattning. För varukategorin
egentliga konsumtionsvaror, såsom livsmedel, accepterar EKN dock regelmässigt
inte längre kredittider än högst sex månader. Denna begränsning står i
överensstämmelse med riktlinjer som rekommenderats inom den s.k. Bernunionen,
en sammanslutning av garantiinstitut från bl. a. viktigare industri- och
jordbruksländer. I fall då det för en exportaffär avseende livsmedel visas
föreligga statsstödd utländsk konkurrens på längre kredit än sex månader är EKN
emellertid beredd att om så anses lämpligt acceptera motsvarande villkor. Sådan
avvikelse från normala kreditvillkor har EKN också medgivit i några fall vid
spannmålsexport.

Statens pris- och kartellnämnd: LMK föreslår att
verksamheten i det

nya exportfrämjande organet - Food From Sweden (FFS) -
skall omfatta även export av råvaror, till skillnad från SFPs verksamhet som
endast berör högförädlade livsmedel. Enligt SPKs uppfattning kräver en sådan
utvidgning en genomgång och en analys av nuvarande exportförfarande samt av
regleringsföreningarnas och exportföretagens verksamhet vad gäller export av
jordbruksråvaror. Analysen borde också innehålla en gransk-

Prop. 1984/85:211 126

ning
av hur nuvarande reglering och FFSs verksamhet kan komma att påverka varandra
samt av eventuella kopplingar mellan dessa. En sådan analys saknas i LMKs
betänkande.

SPK
anser inte att det framgår av betänkandet vilka väsentliga fördelar en
utvidgning av den exportfrämjande verksamheten till att även omfatta råvaror
skulle innebära. Export av jordbruksråvaror bedöms av LMK ej bli lönsam under
överskådlig framtid. Det är också LMKs uppfattning att produktionen skall
anpassas så att olönsamma överskott inte uppstår. Under denna anpassningsperiod
bedöms dock betydande överskott uppstå. Detta talar för att någon långsiktig
satsning på export av jordbruksråvaror inte bör göras. En förutsättning för
att exportsatsningar skall bli framgångsrika torde dock vara att de ges en
långsiktig inriktning. Råvaru-exporten är i dag endast marknadsreglerande och
torde så förbli eftersom den inte bedöms bli lönsam. Eftersom råvaruexport inte
är lönsam, samtidigt som export av förädlade råvaror kan vara lönsam om den
baseras på råvaror inköpta till världsmarknadspris, förefaller det enligt SPKs
uppfattning logiskt att satsa de exportfrämjande åtgärder som eventuellt kan
vara motiverade på förädlade livsmedel. Enligt såväl LMK som den grupp som gjorde
en översyn av möjligheterna till ökad export av livsmedel 1981 finns det många
fördelar med att exportera förädlade livsmedel framför att exportera råvaror.

SPK
anser mot bakgrund av vad som ovan anförts att eventuella exportfrämjande
åtgärder bör koncentreras till förädlade livsmedel. Att mer permanent främja en
export som inte är eller bedöms bli lönsam förefaller enligt SPK inte rimligt.
Däremot är det naturligtvis angeläget att få avsättning för uppkommande
överskott och att minimera kostnaden för avsättningen, dvs. få ett så högt
pris som möjligt. Mot bakgrund av att jordbrukspolitiken skall utformas på
sådant sätt att mer än tillfälliga överskott inte skall uppkomma anser SPK att
det inte bör göras några långsiktiga satsningar på att avsätta överskott.

Statens
jordbruksnämnds konsumentdelegation: Det innebär bl. a.

att KD
tillstyrker förslaget om inrättande av organet "Food from Sweden",
dess sammansättning och finansiering, samt inriktningen av dess verksamhet.

Statens
industriverk: SIND har inte något att invända mot betänkan

dets förslag att man förändrar det exportfrämjande organet som idag finns

inom Exportrådet till ett centralt främjande organ för svensk export av alla

typer av livsmedel, även obearbetade råvaror, och att organet ges de

resurser som föreslås.

Eftersom
det nya organet ges utökade uppgifter som bl. a. hänför sig till råvaror och lågförädlade
produkter finner SIND det naturligt att också en

Prop. 1984/85:211 127

ökad andel av kostnaderna för den exportfrämjande
verksamheten vad gäller livsmedel finansieras av producenter t. ex. genom
slaktdjursavgifterna.

Statskontoret: Statskontoret kan inte bedöma om de av
arbetsgruppen framlagda förslagen är ägnade att åstadkomma en för näringen
lönsam utveckling av exporten utan anser att det får ankomma på Sveriges exportråd
att som hittills i samråd med näringen, livsmedelsindustrin och andra
intressenter avväga de statliga insatserna rörande livsmedelsexport.

Handelns samarbetsorgan i jordbruksfrågor: Vidare måste vi
i ökad utsträckning i våra internationella engagemang använda oss av en
kombination av vår utlandsbaserade officiella representation och direkt kommersiellt
inriktade intressen. Affärsmännen måste i ökad utsträckning in i bilden - med
fördel i vissa inledande moment assisterade av företrädare för ambassader,
handelskontor och andra officiella instanser. Detta samspel fungerar i
dagsläget inte i alla avseenden.

Kooperativa förbundet: KF tillstyrker därför utredningens
förslag om att tillsätta ett paraplyorgan benämnt Food From Sweden (FFS) knutet
till Exportrådet. KF anser det också klokt att detta organ inte bara skall ägna
sig åt högförädlade livsmedel utan även vara ett organ för svensk export av
jordbruksvaror, men som dock huvudsakligen ägnar sig åt livsmedlen.
Huvuduppgiften blir att tillhandahålla olika slag av service till exportföretagen
som t. ex. konsulttjänster, marknadsfakta angående olika marknader m. m.

KF tillstyrker också att FFS i viss utsträckning skall
kunna ge ekonomiskt stöd till olika marknadsföringsaktiviteter som
marknadsundersökningar, mässor, produktionskampanjer. Dock får detta inte
innebära någon subventionering av produkterna.

KF tillstyrker också exportgruppens förslag att de
kollektiva medlen under femårsperioden får uppgå till ca 10 miljoner kr pr år
men för budgetåret 1985-86 endast 8 miljoner kr.

Landsorganisationen i Sverige: LO tillstyrker förslaget
med följande tillägg: - Verksamheten vid Food from Sweden (FFS) bör löpande
utvärderas.

Huvudansvaret vid en exportsatsning måste ligga på de
exporterande företagen. Det är också de exporterande företagen som måste stå
för huvuddelen av det risktagande som är förknippat med exportverksamheten. Då
det gäller verksamheten vid FFS bör former ordnas för en löpande utvärdering av
verksamheten. Företagen kan då stimuleras till att ytterligare stödja
verksamheten med kollektiva medel eller utnyttjande av FFS:s tjänster.

Prop.
1984/85:211 128

Lantbrukarnas riksförbund:-- Exportgruppen föreslår att
den svens

ka utlandsrepresentationen och handelssekreterarkontoren ytterligare

uppmärksammar möjligheterna till livsmedelsexport. Under exportgrup

pens arbete har framkommit att den svenska livsmedelsindustrin skulle

värdesätta specialistkompetens på området vid åtminstone några handels-

sekreterarkontor. Detta förutsätter resursförstärkningar till berörda kontor

eller omprioriteringar mellan olika varuområden. LRF ser en sådan om-

prioritering som fullt rimlig mot bakgrunden av de begränsade resurser

som hittills tilldelats exportfrämjande åtgärder för livsmedel i förhållande

till andra produkter.

Exportgruppen föreslår vidare, att en resursförstärkning
hos lantbruksråden i Bryssel och Washington övervägs för att dessa aktivare än
hittills skall kunna arbeta med exportfrågorna. LRF tillstyrker en sådan
förstärkning. Detta skulle möjliggöra såväl en bättre kontinuitet i arbetet
som ökad uppmärksamhet på viktiga områden såsom handelspolitik och veterinära/ fytosanitära
regler.

LRF är också positiv till att livsmedelsexporten får
möjligheter att erhålla s. k. s/u-krediter.

Exportgruppens huvudförslag innebär att SFP ombildas till
Food From Sweden (FFS) med delvis ny inriktning, organisation och finansiering.
LRF tillstyrker förslaget i dess helhet.

Särskilt värdefullt är att FFS skall arbeta utan
begränsningar beträffande produkternas förädlingsgrad och exportföretagens
storlek. SFPs inriktning på s. k. högförädlade produkter och småföretag skapade
en rad helt onödiga konflikter och försvårade ett angeläget exportsamarbete
mellan företag och delbranscher. Den särskilda satsningen på s.k. högförädlade
produkter motiverades bl. a. med att dessa produkter är särskilt gynnsamma ur
sysselsättningssynpunkt. Enligt LRFs uppfattning är detta inte helt korrekt.
Självklart ökar sysselsättningen om t. ex. slaktdjur vidareförädlas till
styckat kött eller till kåldolmar. Men jämförs styckat fläsk, som inte räknats
som en högförädlad produkt, med t. ex. högförädlade chokladvaror, kan
konstateras att det fordras lika många svenska arbetstimmar per exportkrona
från styckat fläsk som från choklad.

FFS får från 1985/86 en budget på 8 Mkr, varav 4 Mkr tas
från jordbruksnäringen eller tas från medel som i annat fall skulle
disponerats för insatser på detta område. För att möjliggöra att FFS kommer
igång snabbt kan LRF acceptera detta under ett första år. Förbundet utgår dock
ifrån att den av exportgruppen förutsatta omprioriteringen mellan olika
statliga anslag för exportfrämjande åtgärder genomförs från 1986/87. FFS skall
då totalt erhålla minst 10 Mkr i kollektiva medel, varav jordbruksnäringen
bidrar med 2 Mkr.

Om FFSs verksamhet visar sig vara till gagn för svensk
livsmedelsexport är enligt LRF betydligt större satsningar från samhällets
sida motiverade. Vad som nu anslås framstår som mycket blygsamt i förhållande
till

Prop. 1984/85:211 129

dels motsvarande resurser i konkurrentländer, dels vad
staten satsat på andra branscher. Enligt LRFs mening behöver man inte
nödvändigtvis avvakta utgången av den angivna femåriga försöksperioden för att
utöka verksamheten. Förbundet är därvid positivt till att bidraget från
jordbruksnäringen då höjs.

Svenska livsmedelsarbetareförbundet: Därför
består exportproble

men i två kvalitativt olika frågor som måste lösas på skilda sätt. Vi har dels

ett överskott som på kort sikt måste dumpas med minsta möjliga förlust,

("överskottsproblemen"). Vi har dessutom en långsiktig viktig
exportpo

tential i högförädlade livsmedel och livsmedel med speciella karakteris

tiska ("exportproblem").

Dessa två
frågor måste angripas på helt olika sätt, "överskottsproblemet"
måste lösas inom regleringspolitikens ram. 1 detta avseende ansluter sig
Svenska Livsmedelsarbetareförbundet till de av kommittén framförda förslagen
rörande inrättande av "Food From Sweden" (FFS). Livs vill emellertid
framhålla att den föreslagna resursinsatsen ter sig märkligt liten.

"Exportproblemet"
däremot kräver nytänkande. De svenska tillverkarna av högförädlade livsmedel
är till stor del beroende av export för att kunna utvecklas. Även om exportkvantiteterna
är marginella är det ofta dessa som möjliggör en fortsatt utveckling. Närvaron
på andra marknader stimulerar också till förnyelse av produkter, teknik,
marknadsföring och organisation.

En väg att lösa problemet med att få fart på exporten
måste sökas, som samtidigt tryggar företagens utvecklingsmöjligheter i svenska
händer. En möjlighet är att ett gemensamt exportbolag bildas. Detta skulle vara
gemensamt för flera svenska företag som tillverkar högförädlade livsmedel.
Dessa företag borde då ingå som delägare tillsammans med staten. Ett sådant
företag skulle kunna få en så stor volym att det skulle kunna vara
representerat på de flesta marknader som är intressanta ur svensk synpunkt.

Sveriges exportråd:-- Med stöd av våra erfarenheter av exportfräm

jande verksamhet för speciella produktområden, främst då livsmedel och

av kundernas syn på denna verksamhet instämmer vi i bedömningen att ett

delvis ombildat organ för främjande av livsmedelsexport bör komma till

stånd.

Vad gäller expertgruppens syn på handelspolitiska åtgärder
och på exportfrämjandet i övrigt har vi i stort sett anledning instämma. Dock
vill vi, med hänvisning till Bernunionens rekommendationer, bestämt avstyrka
att s. k. subventionerade exportkrediter ges för livsmedel (sid. 91).

Beträffande avsnittet 8.2.3 "Food From Sweden"
har vi följande synpunkter.

Prop. 1984/85:211 130

I
fråga om verksamhetsområdet för det nya organet bör det varusortiment som
omfattas specificeras närmare. Vidare bör arbetsfördelningen mellan å ena sidan
jordbrukets regleringsföreningar och å andra sidan "Food From Sweden"
klargöras. Därutöver torde FFS även behöva göra en prioritering av sina
insatser med hänsyn till företagens egna ambitioner och förutsättningar för
export. Kompetensuppbyggandet och genomförandet av gemensamma aktiviteter
begränsas till vissa prioriterade marknader.

Vi
instämmer i expertgruppens bedömningar vad gäller FFS:s uppgift och inriktning
vad gäller ekonomiskt stöd till marknadsföringsaktiviteter (sid. 92).

Vad
gäller finansieringen menar vi att det föreslagna beloppet vid en
internationell jämförelse måste betecknas som blygsamt. Samtidigt konstaterar
vi att det innebär en väsentlig ökning i förhållande till vad som gäller detta
budgetår. Vi finner det positivt att betänkandet (sid. 94) pekar på möjligheten
av ökade kollektiva medel om verksamheten blir framgångsrik. Vi finner också
expertgruppens uppfattning riktig när den menar att FFS:s inkomster i växande
grad bör utgöras av ersättning för utförda tjänster.

Sveriges
Tiskares riksförbund: Organet för livsmedelsexport, Food from Sweden, bör
stimuleras att centralt främja exporten av hel och beredd fisk, sill och
skaldjur. Beträffande tillskjutande av medel till denna verksamhet bör dock
beslutet anstå, tills det visat sig att fisk och fiskkonserver verkligen
kommer att få sin plats i denna verksamhet. Om staten menar allvar med att
livsmedelsexporten bör öka, måste, enligt vår mening, resurser sättas in från budgetmedel
för att främja denna verksamhet. Sammanfattningsvis önskar SFR ett mer
offensivt uppträdande från statsmakternas sida, såväl när det gäller att skydda
den svenska marknaden som att öka exportmarknaden för fisk, sill och skaldjur
samt konserver framställda av dessa råvaror.

Sveriges
livsmedelsindustriförbund: Det nya organet "Food From

Sweden"
(FFS) blir enligt utredningen ett centralt främjandeorgan för svensk export av
livsmedel, vilket innebär att såväl högförädlade livsmedel som jordbruks-,
trädgårds- och fiskråvaror inbegrips i verksamheten. Detta innebär i sin tur
att FFS får utvidga sin verksamhet till andra länder och till annan form av
marknadsföring jämfört med det tidigare organet Swedish Food Promotion. SLIM
anser, att FFS skall vara knutet till Exportrådet, där exportkunnande redan
finns och som kan komma exporten av livsmedel till godo. Huvudansvaret vid en
exportsatsning måste ligga på de exporterande företagen. SLIM anser vidare, att
exportfrämjandet är en verksamhet som är långsiktig till sin natur. Staten bör
därför

Prop.
1984/85:211 131

svara för basresurserna för FFSs verksamhet och för
marknadsföringen av själva paraplybegreppet "Food From Sweden".
Företag som använder sig av FFS för specifika tjänster skall betala den nya
organisationen för dessa. SLIM finner det också, liksom kommittén, angeläget
att den svenska utlandsrepresentationen och de svenska handelskontoren i
utlandet åläggs att ytterligare uppmärksamma möjligheterna till
livsmedelsexport. Kommittén anser att man bör överväga att förstärka
representationen i EG och USA. SLIM instämmer häri, men vill också betona den
japanska och sydostasiatiska marknaden som på senare år blivit en av de mest
betydelsefulla för svensk livsmedelsindustri. Speciellt fläskexporten har
varit framgångsrik. Det är inte uteslutet, att det finns många andra produkter
som skulle kunna vara konkurrenskraftiga på nämnda marknad. Denna är emellertid
mer svårbearbetad än de mera närliggande EG- och USA-marknadena samtidigt som
den ur framtidssynpunkt är ytterst intressant. En förstärkning av
representationen i Japan med ett lantbruksråd för bevakning av den japanska och
sydostasiatiska marknaden bör därför prioriteras enligt SLIM. Många länder, bl.
a. Danmark, har en stor representation i Japan med marknadsspecialister inom
livsmedelsområdet.

Sveriges industriförbund: Industriförbundet noterar med
tillfredsställelse kommitténs uttalande att det finns skäl att - vid sidan av
handelspolitiska åtgärder - nu göra en kraftfull satsning på export av
livsmedel med långsiktig inriktning. Vi kan stödja kommitténs förslag att ett
centralt främjandeorgan för svensk export av livsmedel - benämnt "Food
from Sweden" - inrättas. Vi delar också uppfattningen att det nya organet
bör främja all export av livsmedel - således inte bara högförädlade produkter

- samt att dess verksamhet inte bör begränsas till enbart
små eller medel

stora företag. Vi har heller ingen erinran mot den föreslagna inriktningen

av FFS' verksamhet, formerna för dess finansiering samt styrgruppens

sammansättning. Vi vill dock starkt understryka vikten av att organet ges

tillräckliga finansiella resurser. Den föreslagna anslagsramen på 10 milj.

kr. torde vara rimligt avvägt i initialskedet. Vid den utvärdering av FFS'

verksamhet som föreslås skola ske efter fem år bör även finansieringsra

men omprövas mot bakgrund av vunna erfarenheter.

Förbundet
finner det också, liksom kommittén, angeläget att den svenska
utlandsrepresentationen och de svenska handelskontoren i utlandet åläggs att
ytterligare uppmärksamma möjligheterna till livsmedelsexport. Vi instämmer i
kommitténs förslag att det bör övervägas att förstärka representationen i EG
och Förenta Staterna. Förbundet vill emellertid i detta sammanhang peka på den
betydelsefulla roll som den japanska marknaden under senare år kommit att få
för svensk export av livsmedel, särskilt fläsk. Japan - liksom de s. k. NIC-länderna
i Ost- och Sydostasien

— är
otvivelaktigt av stort intresse som potentiella framtidsmarknader för

Prop. 1984/85:211 132

svensk
livsmedelsexport. Vi anser därför att en förstärkning av representationen i
Japan med ett lantbruksråd, vars bevakningsområde också skulle kunna omfatta de
ovan angivna NIC-länderna, bör också ges hög prioritet.

Trädgårdsnäringens
riksförbund: TRE vill tillstyrka att det nya 'Food from Sweden' får ett vidare
arbetsområde och att även trädgårdsråvaror ingår i organets ansvarsområde.

Beträffande
finansieringen av FFS, vill vi betona vikten av att igångsättningen sker så
fort som möjligt. I den mån företag kommit igång med export, bör denna fråga
kunna lösas. Under igångsättningen bör allmänna medel kunna ställas till
förfogande. I den mån företag eller näringen skall svara för ett långsiktigt
abonnemang, bör detta blir föremål för överiäggning i särskild ordning. Det är
också viktigt att utrikesrepresentanter och myndigheter uppmärksamt följer
utvecklingen i andra länder och ger impulser till näringen eller enskilda
företag i den mån exportmöjligheter finns eller dyker upp.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985