Prop. 1984/85:216

Prop.
1984/85:216

Regeringens proposition

1984/85:216

om ny
kommunalförbundslag;

beslutad den 30 maj 1985.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar SVANTE LUNDKVIST

BO HOLMBERG

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en ny lag om kommunalförbund som
skall ersätta 1957 års lag i samma ämne. Den nya lagen syftar till alt främja
användningen av kommunalförbund för mellankommunal samverkan.

En nyhet i förslagel är att kommunerna och
landstingskommunerna får möjlighet att välja en enklare form av kommunalförbund
som ett alternativ till den hittillsvarande formen. Vidare föresläs att
länsstyrelsens nuvarande tillsyns- och kontrollfunktioner helt skall upphöra.
Det föreslås också nya regler om utträde ur kommunalförbund, som skall göra det
lättare för en kommun eller en landstingskommun att lösgöra sig från
samarbetet.

Den nya lagen avses träda i kraft den 1 januari 1986.

Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 216

Prop.
1984/85:216 2

1 Förslag till Kommunalförbundslag

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Inledande bestämmelser

Kommunalförbund

1 § För all ha hand om en eller flera kommunala
angelägenheter får

kommuner eller landstingskommuner sluta sig samman till kommunalför

bund enligt bestämmelserna i denna lag. En sådan sammanslutning får

också ske mellan kommuner och landstingskommuner.

Om det i någon annan författning finns särskilda
bestämmelser om kommunalförbund för ett visst ändamål, skall de gälla i slällel
för bestämmelserna i denna lag.

2
§ När ett
kommunalförbund har hand om angelägenheter, om vilka det finns regler i
särskild författning, skall författningens bestämmelser om kommun eller landstingskommun
gälla för förbundel.

3
§ I denna lag
avses med förbundsmedlem de kommuner och landstingskommuner som ingår i ett
kommunalförbund.

Med förbundsmedlems fullmäktige avses kommunfullmäktige
och landstinget saml med förbundsmedlems styrelse kommunstyrelsen och förvaltningsutskottet.

4
§ Ett
kommunalförbund kan ha fullmäktige, styrelse och andra nämnder (kommunalförbund
med fidlmäklige) eller vara organiserat enbart med en förbundsdirektion (kommunalförbund
med förbundsdirek-tion).

5
§ Om ett
kommunalförbund saknar tillgångar för att betala en skuld, år medlemmarna
skyldiga att fylla brislen. Varje medlem skall tillskjuta sä stor del av
bristen som svarar mot medlemmens andel i skulden efter de grunder som har
bestämts enligl 9 § 7.

Kommunalförbunds bildande

6
§ Ett
kommunalförbund kan bildas för bestämd eller obestämd tid.

7
S För vaije
kommunalförbund skall finnas en förbundsordning som antas av
förbundsmedlemmarna.

Ett kommunalförbund är bildat när förbundsordningen har
anlagils och undertecknats av förbundsmedlemmarna.

8
§
Förbundsordningen i gällande lydelse skall finnas tillgänglig hos kommunalförbundet
och hos dess medlemmar.

9
§
Förbundsordningen skall ange

1. förbundets ändamål och medlemmar,

2.
förbundets
benämning och den ort där förbundet skall ha sitt säte,

3.
den tid som förbundel
skall bestå om del inte har bildats för obestämd tid,

Prop.
1984/85:216 3

4.
om förbundet
skall vara ett förbund med fullmäktige eller med förbundsdirektion,

5.
pä vilken
förbundsmedlems anslagtavla tillkännagivande om justering av protokoll skall
ske,

6.
de
begränsningar som förbundsmedlemmarna har överenskommit i fråga om förbundets
rätt alt ta upp lån, ingå borgen och andra förbindelser eller avsätta medel
till fonder,

7.
förbundsmedlemmarnas
andelar i förbundets tillgångar och skulder, och om någon annan gmnd skall
gälla för medlemmarnas deltagande i kostnaderna för förbundets verksamhet, den
grunden,

8.
de bestämmelser
i fråga om förutsättningarna för förbundels likvidation och upplösning som
skall gälla uiöver vad som föreskrivs i 4 kap. 1 och 2 tJS,

9.
grunderna för
skifte av förbundets behållna tillgångar samt

10. vad förbundsmedlemmarna i övrigt anser nödvändigt
för att ordna de

ekonomiska förhållandena mellan förbundet och dess medlemmar och

förbundets förhållanden i fråga om ekonomi och förvaltning.

1 förbundsordningen för ett förbund som skall ha hand om
en angelägenhet som enligt särskild författning ankommer pä kommuner eller
landstingskommuner fär inte, såvitt angår den angelägenheten, tas in någon
bestämmelse om begränsning av förbundsmedlems skyldighet alt tillhandahålla
medel.

10 § För kommunalförbund med fullmäktige skall
förbundsordningen,

utöver vad som sägs i 9 §, innehålla bestämmelser om

1.
antalet
ledamöter i fullmäktige och, om suppleanter skall ulses, deras antal samt det
antal ledamöter och suppleanter som varje förbundsmedlem skall utse,

2.
antalet
ledamöter och suppleanter i förbundets styrelse samt, om styrelsen även skall
vara sådan nämnd som anges i särskild författning, vad som skall gälla angående
valbarhet, sättet att utse ledamöter och suppleanter samt deras
tjänstgöringstid,

3.
huruvida i
förbundet skall finnas endast styrelse eller därutöver en eller flera nämnder
och i det senare fallet vilka av förbundets angelägenheter som skall handhas
av de olika förvaltningsorganen.

11 § För kommunalförbund med förbundsdirektion
skall i förbundsord

ningen, uiöver vad som sägs i 9 §, finnas beslämmelser om antalet leda

möter och suppleanter i förbundsdireklionen och om det antal ledamöter

och suppleanter som varje medlem skall ulse.

Om förbundsdirektionen även skall vara sådan nämnd som
anges i särskild författning, skall i förbundsordningen finnas bestämmelser om
valbarhet, sättet att utse ledamöter och suppleanter samt deras tjänstgöringstid.

2 kap. Kommunalförbund med fullmäktige

Beslutanderätt och förvaltning

1
§ I
kommunalförbund med fullmäktige utövas beslutanderätten av förbundets
fullmäktige,

2
§ Förvaltning
och verkställighet tillkommer förbundels styrelse och övriga nämnder. Nämnderna
bereder även ärenden som skall avgöras av

Prop.
1984/85:216 4

fullmäktige. För sådana uppgifter kan en särskild
beredning bestående av en eller flera personer tillsättas.

Partssammansatta organ får inrättas med uppgift att svara
för viss beredning, förvaltning och verkställighet inom förbundets
verksamhetsområde.

Fullmäktige

3
§
Bestämmelserna i 1 kap. 5 § fjärde stycket, 2 kap. 4 § tredje stycket, 5 §, 8 §
andra stycket och 10-29 §§ kommunallagen (1977: 179) skall Ull-lämpas i fråga
om kommunalförbunds fullmäktige. Bestämmelserna i 2 kap. 11 § nämnda lag
tillämpas dock endast om suppleanter har utsetts.

4
§ Varje
förbundsmedlem skall vara representerad i förbundsfullmäktige. Antalet
ledamöter skall bestämmas lill ett udda antal.

Förbundsmedlemmarna fär bestämma att suppleanter skall
utses för ledamöterna.

5 § Ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige väljs
av medlem

marnas fullmäktige.

Om en medlem skall utse mer än en ledamot eller mer än en
suppleant, skall valet vara proportionellt, om det begärs av minst så många
ledamöter, som motsvarar den kvot som erhålls, om antalet närvarande ledamöter
delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet
tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal. Om förfarandet vid sådant
proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1955:138) om proportionellt
valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäklige m. m.

Om suppleanter ej väljs proportionellt, skall vid valet
även bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.

6
§
Förbundsmedlemmarna får till ledamot eller suppleant i förbundsfull-mäklige
välja endast ledamot eller suppleant i förbundsmedlemmens fullmäktige. Den
omständigheten att tjänstgöringstiden för ledamöter och suppleanter i
förbundsmedlemmarnas fullmäktige upphör vid utgången av oktober månad det är då
vai i hela riket till kommunfullmäktige och landsting har ägt rum medför ej att
uppdraget som ledamot eller suppleant i förbundsfullmäktige upphör före
tjänstgöringstidens utgång.

7
§ Ledamöter och
suppleanter i förbundsfullmäktige väljs för tre år, räknat från och med den 1
januari året efter det, då val i hela riket till kommunfullmäktige och
landsting har ägt rum.

Val av ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige
förrättas av de nyvalda fullmäktige det år då val i hela riket till
kommunfullmäktige och landsting har ägt rum.

Om val till en medlems fullmäktige har upphävts och omval
har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och
mandatfördelningen mellan partierna i medlemmens fullmäktige därvid har ändrats,
upphör uppdragen för de ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige som
har utsetts av en sådan medlem två månader efter det att omvalet eller
sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller den förnyade sammanräkningen
har avslutats, skall en sådan förbundsmedlems fullmäktige förrätta nytt val av
ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden.

Prop.
1984/85:216 5

8 §
När val av ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige sker

första gången, skall del avse liden från valels förrättande till ingången av

det är, då nästa tjänstgöringstid för fullmäktige börjar.

När sammanträde med
förbundsfullmäktige skall hållas första gången utfärdas kungörelse om
sammanträdet av ordföranden i fullmäktige hos den förbundsmedlem som har flest
röstberättigade invånare eller, om ordföranden är förhindrad, av vice ordförande
i samma fullmäktige.

9 §
Om en ledamot i förbundsfullmäktige som har utsetts vid proportio

nellt val avgår under tjänstgöringstiden och om suppleanter har utsetts,

inträder suppleanten i den avgångnes ställe för återstoden av tjänstgörings

tiden. Suppleanterna inträder i den ordning som har bestämts vid valet.

Avgår en ledamot i annat fall under tjänstgöringstiden skall den medlem

som utsett honom förrätta fyllnadsval för den återstående delen av tjänst

göringstiden.

10
§ Förbundsfullmäktige väljer
för den tid fullmäktige bestämmer bland sina ledamöter en ordförande och en
eller två vice ordförande. Till dess valet har förrättats utövas
ordförandeskapet av den som fullmäktige utser.

11
§ Beslämmelserna i 2 kap. 9 §
första och tredje styckena kommunallagen (1977; 179) om fullmäktiges
sammanträden och om vissa val som fullmäktige skall förrätta skall tillämpas i
fråga om förbundsfullmäktiges sammanträden. År då val i hela riket till
kommunfullmäktige och landsting har ägt rum förrättas valen av de nyvalda
förbundsfullmäktige. Dessa förrättar även andra val, avseende tid efter
utgången av nämnda år, vilka ankommer på fullmäktige. I fråga om tid för
sammanträde för faslställelse av förbundets budget skall gälla vad som sägs i 2
kap. 19 § denna lag.

12
§ Kungörelse om fullmäktiges
sammanträde skall anslås på anslagstavlan för varje förbundsmedlem.

13
§ Tillkännagivande om justering
av fullmäkfiges protokoll skall ske på en av förbundsmedlemmarnas anslagstavla
i enlighet med vad som har bestämls i förbundsordningen.

Styrelse
och övriga nämnder m.m.

14 § Om inte annal är särskilt föreskrivet, gäller beslämmelserna
i 3 kap. 1-16 §§ kommunallagen (1977; 179) i fillämpliga delar i fråga om kommunalförbunds
styrelse och övriga nämnder, partssammansatta organ m. m.

15
§ 1 ett nybildat förbund skall
val av ledamöter och suppleanter i förbundets styrelse äga rum vid förbundsfullmäkliges
första sammanträde. Valet skall avse tiden från valets förrättande till
ingången av det år, då nästa tjänstgöringstid för ledamöter och suppleanter
böljar.

16
§ Kommunalförbundets styrelse
skall hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den allmänna planläggningen av
förbundets verksamhet samt om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk
räckvidd.

Styrelsen får från
förbundsmedlemmarnas styrelser infordra de yttranden och upplysningar, som
behövs för att styrelsen skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Prop. 1984/85:216 6

17 §
När justering av protokoll tillkännages skall 13 § lillämpas.

Ekonomisk
förvaltning

18 § Bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3 §§, 4 § tredje
stycket, 5-7 och 9 §§

kommunallagen (1977: 179) gäller i tillämpliga delar i fråga om kommunal

förbunds ekonomiska förvaltning.

I övrigt gäller de begränsningar i rätten att ta upp lån,
ingå borgen och andra förbindelser eller avsätta medel till fonder som
förbundsmedlemmarna har tagit in i förbundsordningen.

19 § Förslaget till budget skall göras upp av förbundsstyrelsen.
Övriga

nämnder skall, inom tid som styrelsen bestämmer, ge in sina budgetförslag

till denna.

Innan förslaget till budget görs upp, skall
förbundsstyrelsen samråda med förbundsmedlemmarnas styrelser.

Vid sammanträde med förbundsfullmäklige före ulgången av
september månad fastställs kommunalförbundets budget.

20 § När budgeten fastställs bestämmer fullmäktige
det bidrag som varje

medlem skall lämna till förbundet enligl de grunder som anges i förbunds-

ordningen.

Revision

21 § Bestämmelserna i 5 kap. kommunallagen (1977:
179) gäller i lillämp

liga delar i fråga om revision hos kommunalförbund.

I ett nybildat förbund skall val av revisorer och
revisorssuppleanter äga rum vid förbundsfullmäktiges första sammanträde. Valet
skall avse granskning av verksamheten under tiden från valet lill dess nästa
tjänstgöringstid för revisorer och revisorssuppleanter börjar.

22 § Kopia av revisionsberättelsen jämte infordrade
förklaringar skall

tillställas förbundsmedlemmarnas styrelser minst två veckor före det sam

manträde, då berättelsen läggs fram för förbundsfullmäktige.

3 kap. Kommunalförbund med förbundsdirektion

Beslutanderätt och förvaltning

1 § I kommunalförbund med förbundsdirektion utövas
beslutanderätt,

förvaltning och verkställighet av förbundsdirektionen.

Partssammansatta organ får inrättas med uppgift att svara
för viss beredning, förvaltning och verkställighet inom förbundets
verksamhetsområde.

Förbundsdirektion

2 § Förbundsmedlemmarna bestämmer antalet ledamöter och
supplean

ter i förbundsdirektionen. Antalet ledamöter får inte vara mindre än fem.

Antalet suppleanter bör vara minst lika stort som antalet ledamöter.

Vaije förbundsmedlem skall ha minst en ledamot eller en
suppleant i förbundsdirektionen.

3 § Ledamöter och suppleanter i förbundsdirektionen väljs
av medlem

marnas fullmäktige. I fråga om sådana val m. m. skall bestämmelserna i 2

kap. 5—9 §§ tillämpas.

Förbundsdirektionen väljer bland sina ledamöter en
ordförande och en

Prop.
1984/85:216 7

eller två vice ordförande för den lid som
förbundsdirektionen bestämmer. Till dess valet har förrättats utövas
ordförandeskapet av den som förbundsdirektionen utser.

4 § Förbundsmedlemmarna fär besluta närmare föreskrifier
om för

bundsdirektionens verksamhet.

Förbundsdirektionen fär uppdra åt en särskild avdelning,
beslående av ledamöter eller suppleanter i förbundsdirektionen, ål en ledamot
eller suppleant eller åt en tjänsteman hos förbundel aft på förbundsdireklionens
vägnar besluta i viss grupp av ärenden, vilkas beskaffenhet skall anges i
reglemente eller särskilt beslut. Framställning eller yttrande lill medlem
liksom yttrande med anledning av överklagande av förbundsdirektionens beslut
får dock beslutas endast av förbundsdirektionen samfällt.

Beslut som har fattats med stöd av uppdrag enligl andra siycket
skall anmälas lill förbundsdirektionen, som besiämmer i vilken ordning detta
skall ske.

5 § Bestämmelserna i 2 kap. 27 §, 3 kap. 3 och 4 §§, 7-11 §S,
13 a, 13 b

och 16 §§ kommunallagen (1977: 179) skall i lillämpliga delar gälla i fräga

om förbundsdirektion. Härifrån skall dock följande avvikelser gälla.

I fråga om tillkännagivande om justering av
förbundsdirektionens protokoll gäller föreskrifterna i 2 kap. 13 § denna lag.

Sammanträde
för fastställande av budget skall vara offentligt. Därvid skall bestämmelserna
i 2 kap. 10 § första-tredje styckena och 28 § andra stycket kommunallagen gälla
i tillämpliga delar.

6 § Förbundsdirektionen skall hålla förbundsmedlemmarna
underrättade

om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet samt om frågor

av större ekonomisk eller organisatorisk räckvidd.

Förbundsdirektionen får från förbundsmedlemmarnas
styrelser infordra de yttranden och upplysningar som behövs för alt
förbundsdirektionen skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Ekonomisk förvaltning

7 § Bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3 §§, 4 § tredje stycket
och 5-7 §§

kommunallagen (1977:179) gäller i tillämpliga delar i fräga om ekonomisk

förvaltning i kommunalförbund med förbundsdirektion.

I övrigt gäller de begränsningar i rätten att ta upp lån,
ingå borgen och andra förbindelser eller avsätta medel lill fonder som
förbundsmedlemmarna har tagit in i förbundsordningen.

8
§
Förbundsdirektionen fastställer kommunalförbundets budget före utgången av
september månad. Förbundsdirektionen skall dessförinnan samråda med
förbundsmedlemmarnas styrelser om budgeten.

9
§ När budgeten
fastställs bestämmer förbundsdirektionen del bidrag som varje medlem skall lämna
till förbundet enligt de grunder som anges i förbundsordningen.

10 § Förbundsdirektionen skall fortlöpande föra
räkenskaper över kom

munalförbundets medel och skall inom skälig tid årligen sammanfatta och

avsluta räkenskaperna.

Prop.
1984/85: 216 8

Revision

11 § Varje förbundsmedlems fullmäktige väljer en eller
flera revisorer och minst lika mänga revisorssuppleanter för revision av
förbundets verksamhet.

För granskning av ett nybildal förbund skall val av
revisor och revisorssuppleant ske senast när förbundet bildas. Valet skall
avse tiden från valets förrättande till dess nästa tjänstgöringstid för
revisorer och revisorssuppleanter böljar.

Bestämmelserna i 5 kap. kommunallagen (1977: 179) gäller i
övrigt i tillämpliga delar i fråga om revision. Förbundsmedlemmarna skall var
för sig pröva frågan om ansvarsfrihet för förbundsdirektionen.

4 kap. Gemensamma bestämmelser

Utträde, likvidation och upplösning

1 § Ett kommunalförbund som har bildats för bestämd tid,
skall träda i

likvidation när tiden har gått ut.

Om ett kommunalförbund har bildats för obestämd tid, fär
en förbundsmedlem säga upp sitt medlemskap när som helst. Förbundet skall i
sådant fall träda i likvidation ett år efter uppsägningen, om inte någon annan
uppsägningstid har bestämls i förbundsordningen.

2
§ Har sådana
ändrade förhållanden inträtt, att det vid en samlad bedömning framstår som
oskäligt att en medlem av ett kommunalförbund i fortsättningen skall vara
bunden av sitt medlemskap i förbundet, skall på begäran av förbundsmedlemmen
förbundet omedelbart träda i likvidation.

3
§ När grund för
likvidation enligt 1 eller 2 § har uppkommit får förbundsmedlemmarna avtala
att en medlem får utträda ur förbundet i stället för att förbundet skall träda
i likvidation. I avtalet skall bestämmas från vilken tidpunkt utträdet skall
ske.

Vid avlal om utträde skall de kvarvarande medlemmarna anta
de ändringar i förbundsordningen som föranleds av utträdet.

När en förbundsmedlem utträder ur kommunalförbundet upphör
medlemmens ansvar för förbundels skulder om inte annat har överenskommits i
det avtal som avses i första stycket.

4 § Likvidationen verkställs av kommunalförbundets
styrelse eller av

förbundsdirektionen i egenskap av likvidator.

När förbundet har trätt i likvidation, fär kallelse på
förbundets okända borgenärer sökas av förbundsmedlem eller likvidatorn.

När förbundet har trätt i likvidation, skall förbundets
egendom i den mån det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom
försäljning pä offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt. Förbundets
verksamhet får fortsättas, om det behövs för en ändamålsenlig avveckling.

5 § När styrelsen eller förbundsdirekUonen har fullgjort
sin uppdrag som

likvidator, skall styrelsen eller förbundsdirektionen avge slutredovisning

för sin förvaltning genom en förvaltningsberäftelse som rör likvidationen i

dess helhet. Berättelsen skall även innehålla en redovisning för skiftet av

behållna tillgångar. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för

hela likvidalionstiden.

Prop.
1984/85:216 9

6 § När likvidationsuppdraget är fullgjort, skall
styrelsen eller förbunds

direktionen beslula om vilken av förbundets medlemmar som skall överta

och vårda de handlingar som hör till förbundets arkiv.

Förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna skall
delges var och en av förbundsmedlemmarna. När berättelsen och redovisningshandlingarna
delgetts samtliga förbundsmedlemmar, är förbundet upplöst.

7
§ En
förbundsmedlem som inte är nöjd med redovisningen eller del skifte som
förrättats av förbundets styrelse eller av förbundsdirekUonen, har rätt att
väcka talan om detta mot de övriga förbundsmedlemmarna inom ett är frän det
slutredovisningen delgavs medlemmen.

8
§ Om det
framkommer någon tillgäng för kommunalförbundet efter dess upplösning eller om
talan väcks mol kommunalförbundet eller om det på annat sätt uppkommer behov av
en ytteriigare likvidationsåtgärd, skall likvidationen fortsättas.

9
§ Tvister om
kommunalförbunds likvidation och upplösning enligt 1 och 2 §§ samt om
förbundsmedlems rätt till utträde enligt 3 § handläggs enligl lagen (1929: 145)
om skiljemän.

Besvär

10 § Bestämmelserna i 7 kap. kommunallagen (1977:
179) gäller i tillämp

liga delar i fråga om kommunalförbund. Besvär får anföras av såväl med

lemmar av förbundet som medlemmar av varje kommun eller landstings

kommun som ingår i förbundet.

Beträffande besvär över kammarrättens beslut tillämpas 7
kap. 5 § kommunallagen. Besvär över ett beslut, varigenom kammarräUen har
bifallit besvär eller förbjudit att det överklagade beslutet verkställs, får
anföras även av förbundsmedlem.

I kommunalförbund med förbundsdirektion fär besvärsnåmnd
inte inrättas.

1.
Denna lag
träder i kraft den 1 januari 1986, då lagen (1957:281) om kommunalförbund skall
upphöra att gälla.

2.
Om det i en lag
eller annan författning hänvisas lill den gamla lagen eller lill en föreskrift
i denna som har ersatts genom en föreskrift i den nya lagen, fillämpas i
stället den nya lagen eller den nya föreskriften, om inte annat följer av punkt
3.

3.
Den nya lagen
gäller även för kommunalförbund som har bildats enligt den gamla lagen. I
stället för bestämmelserna i 4 kap. I och 2 §§ gäller dock till och med år 1990
all ett kommunalförbund som har bildats enligt den gamla lagen skall träda i
likvidation på begäran av en förbundsmedlem, om det vid en samlad bedömning
framstår som skäligt att låta medlemmen frånträda sitt medlemskap.

Om medlemmarna inte kan enas om ett kommunalförbunds
likvidation på nu angiven grund, skall frågan överlämnas till regeringen för
avgörande.

4.
Utan hinder av
punkt 3 får medlemmarna i ett kommunalförbund som har bildats enligt den gamla
lagen genom ändring i förbundsordningen besluta att även bestämmelserna i 4
kap. 1 och 2 §§ i den nya lagen skall gälla för förbundet.

5.
En
förbundsordning som har fastställts enligt den gamla lagen gäller även om den
inte stämmer överens med bestämmelserna i 1 kap. 9 och 10 §§ i den nya lagen.

Prop. 1984/85:216 10

6.
Om en särskild likvidalor har utsetts för ett kommunalförbund som har trätt i
likvidation före den nya lagens ikraftträdande, skall denne slutföra
likvidationen.

Prop. 1984/85:216 11

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för
viss kollektiv persontrafik

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1978:438) om
huvudmannaskap för viss kollekliv persontrafik skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3§ I fall som avses i 2 § första meningen handhas
huvudmannens uppgifter av landstingskommunen och kommunerna i kommunalförbund.
Är landstingskommunen och kommunerna i länet överens därom, får dock uppgifterna
i stället handhas genom ett aktiebolag, som har bildals för ändamålet.
Landstingskommunen och kommunerna skall inneha samtliga aktier i bolaget.

I fråga om kommunalförbund gäl- 1 fråga om kommunalförbund gäl-

ler lagen (1957:281) om kommunal- ler
kommunalförbundslagen (1985: förhund, om inte annat följer av 4— 000) om inte
annat följer av 4 — 7 §§. 7 §§. Därvid skatt bestämmelse i 21 § tredje stycket,
28 § första stycket, 29-32 §§ och 34 § första stycket nämnda lag om
länsstyrelse i stället avse regeringen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986.

Prop. 1984/85:216 12

Utdrag

CIVILDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1985-05-30

Närvarande:
statsrådet Lundkvist, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Dahl,
R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Holmberg Proposition öm ny kommunalförbundslag

1
Inledning

Samarbete
mellan kommuner och mellan landstingskommuner förekommer i betydande
omfattning. Det förekommer också samarbete mellan kommuner och
landstingskommuner. Kommunallagen (1977: 179, ändrad senast 1985: 128)
innehåller inga regler om sådant mellankommunalt samarbete. Den förutsätter
emellertid att ett samarbete kan förekomma genom kommunalförbund. Även i övrigt
medger den att en kommun eller en landstingskommun löser sina uppgifter i
samarbete med en annan kommun eller landstingskommun, om inte särskilda
bestämmelser hindrar ett sådant samarbete.

Regler
om kommunalförbund finns i lagen (1957:281) om kommunalförbund (KEL, omtryckt
1977: 181, ändrad senast 1981:1106). I lagen finns bestämmelser om bl. a.
bildande av kommunalförbund, dess organisation och ekonomiska förvaltning samt
om besvär, utträde ur kommunalförbund och kommunalförbunds upplösning.
Bestämmelserna innehåller i stor utsträckning hänvisningar till de
bestämmelser i kommunallagen, som reglerar motsvarande frågor beträffande
kommuner och landstingskommuner. En redogörelse för gällande rätt bör fogas
till protokollet i detla ärende som bilaga I.

När
1977 års kommunallag anlogs föranledde detta ett flertal ändringar i KEL. Någon
mera djupgående översyn av lagen gjordes emellertid inte vid delta tillfälle.
Vissa särskilda frågor om kommunalförbund har aktualiserats under senare år.
Det gäller bl. a. möjligheterna till utträde ur kommunalförbund och reglerna
om underställning av förbundsordning. Mot bak-

Prop.
1984/85:216 13

grund härav tillkallades i februari 1981 en särskild
utredare' för att se över KFL. Utredaren, som har bedrivit sitt arbete under
namnet kommunalförbundsutredningen, avlämnade i juli 1983 betänkandet (Ds C
1983: 15) Kommunalförbund. En sammanfattning av betänkandet bör fogas till protokollet
i delta ärende som bilaga 2 och de författningsförslag som läggs fram i
betänkandet som bilaga 3.

Betänkandet
har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna och en
sammanställning av deras yttranden bör fogas till protokollet i ärendet som
bilaga 4.

I april
1983 tillkallades en beredning (C 1983:02) för att utreda frågan om ökad
samverkan mellan slal och kommun saml förenkling av statliga regler, m. m.
(stat-kommunberedningen). Enligl sina direktiv (Dir 1983: 30) skall beredningen
som en huvuduppgift pröva behovet av och formerna för samverkan inom den
kommunala sektorn. Beredningen har som ell led i detta arbete lill mig
överlämnat belänkandel (Ds C 1985:4) Enklare former för interkommunall
samarbete. Beredningen föreslär i betänkandet att kommunalförbundsutredningens
förslag lill en ny kommunalförbundslag i huvudsak genomförs. I vissa delfrågor
har dock beredningen med anledning av synpunkter som har framförts under
remissbehandlingen av utredningens förslag stannat för andra lösningar. Det
gäller framför allt beträffande frågan om den föreslagna nya lagens
tillämpning pä redan befintliga kommunalförbund. När jag i det följande
överväger kommunalförbundsutredningens förslag kommer jag att beakta den överarbetning
av förslaget som slat-kommunberedningen har gjort pä vissa punkler.

2 Allmän motivering

2.1 Mellankommunalt samarbete

Mitt förslag: Den nuvarande lagen om kommunalförbund
ersätts av en helt ny lag i ämnet. Den nya lagstiftningen syftar till all
främja mellankommunalt samarbete i form av kommunalförbund.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna: Remissinstanserna är positiva till all
åtgärder vidtas för att främja användningen av kommunalförbund för mellankommunalt
samarbete.

Hovrättsrådet Ulf Lindquist.

Prop.
1984/85:216 14

Bakgrunden till mitt förslag: Samarbete mellan kommuner
kan bedrivas såväl i privairättsliga som i offentligrältsliga former. För båda
samarbetsformerna gäller att den gemensamma angelägenheten skall falla inom
var och en av de samarbetande kommunernas kompetens för alt vara laglig.

Privaträttslig samverkan kan ske i olika former, allt från
enkla avtal lill komplicerade bolagsbildningar.

Del mellankommunala samarbetet genom privairättsliga
juridiska personer har efter hand ökat. Ökningen har varit särskilt märkbar
under de senaste åren. Ar 1982 fanns det 122 samarbetsorgan av privalrättslig
natur mot 71 år 1979. Av ökningen bidrar länstrafikbolagen med ett tjugotal. De
utan jämförelse vanligaste privaträttsliga formerna för mellankommunalt
samarbete är aktiebolag och stiftelser. Det mellankommunala samarbete som sker
genom privairättsliga juridiska personer omsätter ca 12 miljarder kr per år.

Kommunalförbundet är en offentligrällslig juridisk person
för samarbete mellan kommuner och mellan landstingskommuner och också för
samarbete mellan kommuner och landstingskommuner. Regler om samarbete i form
av kommunalförbund finns i lagen (1957:281) om kommunalförbund (KFL).

Kommunalförbund kan bildas för vilken kommunal
angelägenhet som helst under vissa i lagen angivna förutsättningar. De kommuner
och landstingskommuner som avser att samverka skall enas om en
förbundsordning. I denna skall anges bl. a. vilken eller vilka uppgifter som förbundet
skall ha hand om. Förbundsordningen skall underställas länsstyrelsen för faslställelse.

Kommunalförbundets beslutande organ är
förbundsfullmäktige, som väljs av medlemmarnas beslutande församlingar. För
förvaltning och verkställighet skall finnas en förbundsstyrelse. Förbundel har
egen budget och egna räkenskaper.

När den nuvarande kommunalförbundslagen kom till år 1957
fanns det sammanlagt 242 kommunalförbund, varav 167 inom polisväsendet. I dag
finns det 19 kommunalförbund fördelade på tio verksamhetsgrenar. Fyra
kommunalförbund har hand om frågor som rör regionplanering, fyra ansvarar för
vattenverk, tvä har bildats för brandförsvarsfrågor, två för kollektivtrafik
och två för vård av missbrukare. Kommunalförbund finns också för renhållning,
avloppssystem, bostadsförmedling, ålderdomshem och vårdskola.

Skälen för mitt förslag: För den kommunala indelningen
gäller på samma sätt som för all annan administrativ indelning att själva
indelningen alstrar behov av samarbete. Genom samarbete över de kommunala
gränserna är det möjligt att åtminstone delvis bota inte bara de ogynnsamma
verkningar som oundvikligen uppkommer vid varje administrativ gräns utan också
vissa förekommande brister i själva indelningen. Genom samarbete är det

Prop.
1984/85:216 15

vidare, oavsett indelningsförhållandena, möjligt alt öka
effekten och minska kostnaderna för vissa verksamhetsgrenar som är särskilt resurskrävande.

Under smäkommunernas
tid mäste åtskilliga kommunala uppgifter lösas i kommunalt samarbete. Genom de
under efterkrigstiden genomförda kom-munindelningsreformerna är emellertid
kommunerna i dag pä ell helt annal sätt än tidigare i stånd, att var för sig
fullgöra de samhällsuppgifter som lagts på dem. Om man ser till förhållandena i
stort, har kommunindelnings-reformerna minskat behovet av samarbete mellan
kommunerna.

Även för landstingskommunerna har en del
indelningsändringar skett. Men dessa har inte pä långt när varit av så
genomgripande natur som kommuninddningsreformerna. För landstingskommunerna kan
man närmast tala om justeringar som är av mindre inlresse när det gäller att
bedöma utvecklingen av det indelningsbetingade behovet av samarbete.

Samarbetsbehovet är kanske mest framträdande i
tätortsregionerna. De pä sin tid långtgående samarbetsbehoven i
Stockholmsregionen har delvis försvunnit genom att landstingskommunen där med
direkt stöd av en särskild kompetensbestämmelse i 1 kap. 4 § andra siycket
kommunallagen har tagit hand om uppgifter som annars skulle ankomma på
kommunerna i regionen. 1 de övriga stora tätorisregionerna har emellertid
samarbetsbehoven snarast ökat.

Fastän den kommunala indelningen och uppgifternas
fördelning på det kommunala området så långt som möjligt har inriktats på att
varje kommun och landstingskommun själv skall kunna fullgöra sina uppgifter,
kvarstår ändå betydande samarbetsbehov över hela landet. Den kommunala indelningen
är, trots allt arbete som har ägnats ät denna, inte perfekt och kan inte heller
bli det. Den snabba samhällsutvecklingen skapar i vissa fall i och för sig
behov av gränsjusteringar som man dock, bl. a. med hänsyn till intresset av
stabilitet i förvaltningen, mäste avstå från. Motsvarande gäller om
uppgiftsfördelningen, främst mellan kommuner och landstingskommuner. En del
uppgifter som traditionellt åvilar kommunerna har efter hand fått regional
räckvidd utan att för den skull bli landstingskommunala. Ofullkomligheter i den
kommunala indelningen liksom ofullkomligheter i uppgiftsfördelningen på del
kommunala området kan delvis övervinnas genom kommunalt samarbete. Min
bedömning är att denna typ av samarbetsbehov kommer att öka i framtiden.

Alla administrativa gränser ger något som man brukar kalla
barriäref-fekler. Del finns exempelvis en lendens för kommuner och
landstingskommuner all lokalisera serviceinrättningar av större geografisk
räckvidd så centralt som möjligt inom kommunen eller landstingskommunen. Detta
försvagar serviceutbudet i gränsområdena. Samarbetsbehov på denna grund finns i
både tätorts- och glesbygdsregioner.

Samarbetsbehov alstras också av det stigande intresset av
att nedbringa koslnaderna för den kommunala servicen och på del hela taget göra
den

Prop. 1984/85:216 16

kommunala
verksamheten sä effektiv som möjligt. Det är ett både rikspoli-tiskt och kommunalpolitiskt
mycket viktigt intresse alt för delta ändamål främja samverkan mellan de olika
enheterna inom den kommunala sektorn.

Av
vad jag tidigare har anfört framgår alt samarbetet f. n. mest bedrivs i privalrättslig
form. Att kommunalförbundet så sällan kommer till användning torde bl. a. bero
på att del uppfattas som en krånglig form för samarbete. Organisationsformen
uppfattas som tungrodd och omständlig. Härtill kommer de stränga utträdesregler
som f. n. gäller. Enligl min mening bör nu ätgärder vidtas för att främja
användningen av kommunalförbund för mellankommunal samverkan. Det bör sålunda
tillskapas ett mera tidsenligt utformat kommunalförbundsinstitut. Härvid
inställer sig frågan om den valfrihet mellan kommunalförbund och bolag som f. n.
finns inom den s. k. oreglerade sektorn bör bestå.

Enligt
min mening mäste de offentligrättsliga verksamhetsformerna betraktas som
primära former även för s. k. oreglerad kommunal förvaltning och jag anser
därför att det är ett allmänt intresse att kommunala angelägenheter inte i
onödan överlämnas till bolag och andra privairättsliga subjekt. I fråga om mellankommunalt
samarbete bör detta intresse enligt min mening främjas genom en reform av kommunalförbundsinstiiutet
som gör kommunalförbundet till en mera attraktiv form för samarbete än det är i
dag. Jag vill i detta sammanhang framhålla att samverkan i kommunalförbund medför
att allmänhetens och de förtroendevaldas insyn och inflytande är större än om
samverkan sker i privairättsliga former.

Från
kommunaldemokratiska synpunkter är visserligen inte heller samarbetet i
kommunalförbund helt invändningsfrilt. Ett kommunalförbund har ett formellt ensambestämmande
över den eller de uppgifter som förbundet har fått sig tilldelade av samarbetsparterna,
och de förtroendevalda som verkar i förbundet väljs enbart genom indirekta val
av olika slag. Ensambestämmandet över en särskild samhällsangelägenhet kan leda
till att den angelägenheten får ett större medelstillskotl och en högre
standard än den skulle ha fått i den konkurrens mellan olika samhällsuppgifter
som utvecklas inom kommunernas och landstingskommunernas ordinära förvaltning.
Kommunalförbundsförvaltning inrymmer därmed risker för fel-prioriteringar.
Genom att de förtroendevalda i kommunalförbund är indirekt valda får
medborgarna ett svagare inflytande över den berörda angelägenheten än de
skulle ha haft om angelägenheten hade legat kvar i den ordinära kommunala
förvaltningen. Till detta kommer sä all de politiska majoritetsförhållanden som
uppslår genom de allmänna valen endast kommunvis slår igenom i
kommunalförbundet.

Riskerna
för ogynnsamma effekter av det slag som jag nu har pekat på får emellertid enligl
min mening inte överdrivas. Genom kommuninddningsreformerna har kommunerna
fått en sådan ställning att kommunalförbunden, som f.ö. är bundna vid en legal
samrådsskyldighet i förhållande

Prop.
1984/85:216 17

till medlemmarna, knappast har några reella möjligheler
alt välja vägar som inte kan godkännas av förbundsmedlemmarna. Det relativa
avståndet mellan väljarna och de förtroendevalda i ett kommunalförbund kan knappas
in genom de förbättringar i demokratin som hela tiden sker inom kommunerna och
landstingskommunerna. Samarbelsuppgifterna är dessutom ofta av sådan teknisk
och ekonomisk natur att de inte inbjuder till några mera djupgående politiska meningsskiljakligheter.
De invändningar som ändå kvarstår vägs enligt min mening väl upp av intresset
av att kommunerna och landstingskommunerna har tillgäng till ett effektivt instrument
för del samarbetsbehov som faktiskt finns. Jämfört med de privaträttsliga
alternativen för mellankommunalt samarbete är som jag tidigare har framhållit
kommunalförbundet i regel att föredra även frän kommunaldemokraliska
synpunkter.

Bildande av kommunalförbund enligt KFL är en frivillig åtgärd
från de berörda kommunernas och landstingskommunernas sida. Emellertid har
statsmakterna enligt vissa speciallagar möjlighet att under särskilt angivna
förutsättningar tvångsvis inrätta kommunalförbund. Sädana speciallagar finns
för bostadsförmedlingsförbund, regionplaneförbund och kollektivtrafikförbund.
Kommunalförbundsutredningen har intagit den principiella ståndpunkten alt
kommuner och landstingskommuner inte bör kunna åläggas att bilda
kommunalförbund för vissa uppgifter. Utredningen har emellertid inte
föreslagit någon ändrad lagstiftning på denna punkt, eftersom del torde
förutsätta ett materiellt ändrat innehåll i berörda lagar. Det har inte
ankommit på utredningen att göra sådana överväganden. Även jag har den
principiella uppfattningen alt ett kommunall samarbete helst bör bygga pä frivillighei
och en ömsesidig vilja hos parterna alt tillsammans fullgöra en uppgift. Jag är
emellertid inte beredd att nu lägga fram något förslag i denna del. Det är
nämligen angelägel att reformeringen av kommunalförbundsinstiiutet inte
fördröjs av det utredningsarbete som skulle fordras för en ändrad lagsliftning
om tvångsvis bildade förbund.

Mot bakgrund av vad jag hittills har anfört föreslär jag
att 1957 års lagom kommunalförbund ersätts av en helt ny lag. Ett huvudsyfte
med den nya lagstiftningen är att främja ett samarbete i form av
kommunalförbund. 1 det följande kommer jag att gå in på de viktigaste nyheterna
i lagstiftningen. En nyhet är tillskapandet av en organisatoriskt enklare
variant av kommunalförbund vid sidan av det nuvarande (avsnitt 2.2). Vidare
föreslås kommunerna och landstingskommunerna fä möjlighet all själva, utan någon
statskontroll, välja den samarbetsform som är lämpligast. Länsstyrelsens
nuvarande tillsyns- och kontrollfunktioner upphör därmed helt (avsnitt 2.3).
Jag föreslår också nya regler om utträde ur kommunalförbund, som skall göra det
lättare för en kommun eller en landstingskommun att lösgöra sig från ett
samarbete i ett kommunalförbund (avsnitt 2.5).

2 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 216

Prop. 1984/85:216

2.2
Kommunalförbundets organisation

Mitt
förslag: Kommunerna och landstingskommunerna får möjlighet att välja en enklare
form av kommunalförbund vid sidan av den nuvarande organisationsformen.

Utredningens
förslag: Överensstämmer med mitt förslag.

Remissinstanserna:
Samtliga remissinsianser godtar eller lämnar utan erinran förslaget om att
erbjuda en enklare variant av kommunalförbund. De biträder också förslagel om
att kommunerna och landstingskommunerna från fall till fall själva skall få
välja mellan de två organisatoriska formerna av kommunalförbund.

Skälen
för mitt förslag: När kommunalförbundet år 1919 första gången introducerades i
svensk förvaltningsrätt som institution fördel mellankommunala samarbetet fick
det organisatoriskt sett en enkel konstruktion med ett enda organ som benämndes
förbundsdirektion. Denna enkla organisalion övergavs genom 1957 års reform och
ersattes av det nuvarande kommunalförbundsinstitutet, vars organisation i allt
väsentligt motsvarar kommunernas och landstingskommunernas egen organisation.

De
synpunkter som låg till grund för 1957 års revision var att de dåvarande
kommunalförbundens verksamhet bedrevs utan sedvanlig offentlighetskontroll och
utan att förbundsmedlemmarna hade något egentligt inflytande över
verksamheten. Det bristande inflytandet ansågs bero på att de dåvarande
kommunalförbunden inte var organiserade på samma sätl som kommunerna och
landstingskommunerna med skilda beslutande samt verkställande och förvaltande
organ. Dessa synpunkter fick fälla avgörandet, fastän invändningar förekom om
att den nya kommunalförbundsorganisationen skulle bli alltför tungrodd,
omständlig och dyr för vissa kommunala samarbetsuppgifter.

Den
kritik som från en del häll riktades mot att införa fullmäktigeinstitutionen i
kommunalförbunden har i viss mån visat sig berättigad. De undersökningar som
kommunalförbundsutredningen har gjort bland de befintliga kommunalförbunden
visar att arten av den verksamhet som förbunden driver spelar stor roll för hur
verksamheten fungerar. Den nuvarande organisationen är enligt utredningens
mening lämplig för samarbetsprojekt som till sin natur kan inbjuda till
politiska åsiktsskillnader om hur verksamheten skall bedrivas. För teknisk
verksamhet, som är av mera affärsmässig natur och som traditionellt brukar bära
sina egna kostnader, kan den nuvarande kommunalförbundsformen å andra sidan ha
vissa nackdelar. I en ekonomisk och teknisk verksamhet som skall finansiera sig
själv kan det ofta 1. ex. krävas snabba beslul av styrelsen på ungefär samma
sätt som

Prop. 1984/85:216 19

i ett enskilt förelag. Det kan bl.a. bli nödvändigt med beslul
om investeringar som inte är förutsedda. Det kommunala budgetsystemet har här
en tröghet, som saknar betydelse för den stora skaltefinansierade sektorn, men
som kan verka hämmande på affärsverksamheten. Vid de kontakter som utredningen har
haft med förtroendevalda och tjänstemän som direkt eller indirekt befattar sig
med kommunalförbund har det, mol bakgrund av vad jag nu har sagt, på sina håll efteriysts
ett offentligrättsligt samarbetsorgan som är enklare och mera lätthanterligt
än det nuvarande kommunalförbundet.

Enligl min
mening är de invändningar som kan riktas mol den gällande
kommunalförbundsorganisationen inte sädana au det finns anledning att avskaffa
den som en möjlig form för kommunalt och landslingskommunall samarbete. 1 likhel
med utredningen och en enhällig remissopinion anser jag emellertid att det
finns skäl att vid sidan av kommunalförbund med fullmäktige erbjuda en enklare
organisationsform. Som utredningen har föreslagit bör alternativet vara en kommunalförbundsorganisalion
med ett enda organ, som bör kallas förbundsdirektion. Denna bör handha alla de
uppgifter som i del nuvarande kommunalförbundet är fördelade mellan fullmäktige
å ena sidan samt styrelsen och övriga nämnder ä den andra. Med en sådan organisation
bör man enligl min mening bäde kunna underlätta det mellankommunala samarbetet
och minska kommunernas och landstingskommunernas benägenhet att använda
privaträttsliga organ för sådant samarbete. Dessa fördelar väger enligt min
mening tyngre än de principiellt betonade invändningar som vid lagändringen år
1957 riktades mot en sådan organisation av kommunalförbund.

Det är en lämplighetsfråga när kommunalförbund med
fullmäktige eller kommunalförbund med förbundsdirektion bör komma till
användning. I likhet med utredningen och remissinstanserna anser jag därför att
valet av organisationsform bör göras av kommunerna själva ulan någon särskild
reglering i ämnet.

2.3 Minskad statskontroll

Mitt förslag: Länsstyrelsernas tillsyns- och
kontrolluppgifter i fräga om kommunalförbund upphör. Del skall i fortsättningen
i stället ankomma på kommunerna och landstingskommunerna själva att besluta om
bildande av kommunalförbund, om utträde ur ett sådant förbund och om
kommunalförbundets upplösning.

Utredningens förslag: Överensstämmer med mitl förslag.

Remissinstanserna: Förslagel biträds eller lämnas utan
erinran av samtliga remissinstanser.

Prop.
1984/85:216 20

Skälen för mitt förslag: Enligt gällande rätt är del länsstyrelsen
som beslutar om bildandel av kommunalförbund genom att förbundsordningarna
skall underställas länsstyrelsens prövning. Länsstyrelsen beslutar också om
utträde ur kommunalförbund och om kommunalförbunds upplösning.

Under senare år har det varit en allmän strävan alt minska
statskontrollen över kommuner och landstingskommuner. Detta har bl. a.
resulterat i alt antalet ärendegrupper som kräver underställning har reducerats
kraftigt. Ett bärande motiv för utvecklingen i den riktningen har varit all
denna form av generell statskontroll stämmer mindre väl överens med en modern
syn pä samspelet mellan statliga och kommunala organ.

1 likhet med utredningen och en enig remissopinion anser
jag att tiden nu är mogen att också slopa den legaliletskontroll som
länsstyrelsen i olika hänseenden utövar i fråga om kommunalförbundens
angelägenheter. Jag är helt övertygad om att kommunerna och
landstingskommunerna har förmåga att pä egen hand fatta beslut i de frågor som
länsstyrelsen nu tar befattning med.

Jag föreslår alltså att länsstyrelsens tillsyns- och
kontrolluppgifter i fräga om kommunalförbund upphör helt. Det innebär att de
kommuner och landstingskommuner som vill samarbeta i ett kommunalförbund själva
får göra den legalitets- och lämplighetsprövning som behövs inför förbundets
bildande. Även frågan om utträde ur ett kommunalförbund och om förbundets
upplösning får avgöras av de samarbetande parterna själva. Jag återkommer i
det följande till dessa frågor.

I detta sammanhang vill jag beröra en annan fråga som
hänger samman med att länsstyrelsens uppgifter bortfaller. Länsstyrelsens
nuvarande befattning med kommunalförbunden ger en viss offentlighet ät
bildandet och upplösningen av ett kommunalförbund. För att även i framtiden
säkra en sådan offentlighet samt för att göra en central överblick över
kommunernas och landstingskommunernas deltagande i kommunalförbund möjlig
föreslår utredningen att vissa viktigare beslut rörande ett kommunalförbund
skall registreras. Enligt förslaget skall kammarkollegiet vara registreringsmyndighet.

För egen del är jag tveksam till utredningens förslag i
denna del. Jag ifrågasätter nämligen om det finns något egentligt behov av en
central registrering på det sätt och i den omfattning som utredningen har
föreslagit. Det ligger visserligen ett värde i alt kunna fä lillgång lill
uppgifter om hur många och vilka kommunalförbund som finns. Detta bör dock
kunna tillgodoses pä ett enklare sätt än genom ett registreringsförfarande. Jag
vill erinra om att statistiska centralbyrån (SCB) i publikationen Rikets indelningar
lämnar uppgifter om kommunalförbunden. Hittills har SCB fått ett underlag för
detta från länsstyrelserna. I framtiden bör det vara möjligt för Svenska
kommunförbundet och Landstingsförbundet att bistå med uppgifterna. Mot
bakgrund av vad jag nu har sagt, föreslår jag alltså inte något
registreringsförfarande.

Prop.
1984/85:216

2.4 Kommunalförbunds bildande

Mitt förslag: Det ankommer på kommunerna och
landstingskommunerna själva att ta ställning lill om ett kommunalförbund skall
bildas.

Ett kommunalförbund är bildat när en förbundsordning är
antagen och undertecknad av dem som skall samarbeta i förbundet.

Utredningens förslag: Avviker frän mitl förslag på så sätl
att tidpunkten för ett kommunalförbunds bildande bestäms till när
förbundsordningen ges in till registreringsmyndigheten.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna lämnar förslagel
utan erinringar. Kammarkollegiet har invändningar mot att själva ingivandet av
förbundsordningen får konstitutiv verkan. Kollegiet anser alt en sådan ordning
är otillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt. Kollegiet föreslår alt
konstituerandet av ett kommunalförbund i stället knyts till ett beslut att
registrera förbundet. Svenska kommunförbundet anför att ett problem i samband
med förbundsbildning är avsaknaden av regler om möjligheten att företa
rättshandlingar, innan ett kommunalförbund är bildat.

Skälen för mitt förslag: Enligt gällande rätt förutsätter
tillkomsten av ett kommunalförbund att berörda kommuner eller
landstingskommuner bestämmer sig för att bilda ett kommunalförbund för en
eller flera samarbels-uppgifter genom att anta en förbundsordning. Denna skall
ges in till länsstyrelsen för prövning, öm länsstyrelsen finner att
förbundsordningens bestämmelser inte strider mot lag eller författning samt att
bildande av det föreslagna förbundel skulle medföra allmänt gagn, skall
länsstyrelsen fastställa förbundsordningen och bestämma den tid då förbundet
skall träda i verksamhet.

Som jag nyss har anfört bör länsstyrelsens befattning med
frågor rörande kommunalförbund upphöra. I stället får det ankomma på kommunerna
och landstingskommunerna att på egen hand avgöra nyttan och den allmänna
lämpligheten av att ett visst kommunalförbund bildas. Till följd härav behövs enligl
min mening inte längre någon bestämmelse om alt ett tilltänkt kommunalförbund
skall medföra allmänt gagn för att få bildas.

Den nya ordning för kommunalförbunds bildande som jag nu
föreslår innebär att det i lag måste fastställas vid vilken tidpunkt som ett
kommunalförbund skall anses vara bildat. Delta har betydelse för frågan om når
förbundet får rättskapacitet, dvs. som självständig juridisk person kan förvärva
rättigheter och ikläda sig skyldigheter.

I likhet med vad som gäller f. n. bör lill grund för ett
kommunalförbund ligga en samarbetsöverenskommelse — en förbundsordning - som
antas

Prop.
1984/85:216 22

av dem som skall ingå i förbundel. Jag delar
kammarkollegiets uppfatlning alt ingivandet av den antagna förbundsordningen inie
bör ha någon konstitutiv verkan. Det blir alltför svårt att avgöra vid vilken
tidpunkt vederbörliga handlingar skall anses ha getts in till myndigheten. Jag
är emellertid inte beredd att biträda kollegiets förslag om att ett
kommunalförbund skall anses vara bildat först vid tidpunkten för registrering.

Det kan i detta sammanhang finnas anledning att göra en
jämförelse med reglerna om bildande av aktiebolag. Ett aktiebolag bildas genom
beslut som fattas på en konstituerande stämma. För att ett aktiebolag skall få
rättskapacitet fordras emellertid att detta efter viss kontroll av Patent- och
registreringsverket blivit registrerat hos denna myndighet. Någon motsvarande
kontroll av kommunalförbund skall enligt vad jag har sagt tidigare inte ske. Enligl
min mening bör därför ett kommunalförbund kunna erhålla rättskapacitet
samtidigt som det bildas, öm man knyter tidpunkten för ell kommunalförbunds
bildande till att en registreringsåtgärd vidtas, torde det vara nödvändigt med
bestämmelser om förbundets rättshandlingsförmäga under liden mellan antagandet
av förbundsordningen och registreringen av förbundet. Det är därför enligt min mening
lämpligare att bestämma tidpunkten för ett kommunalförbunds bildande till
beslutet om alt anta förbundsordningen. Detta bör vara den mest tilltalande
lösningen ur kommunal självstyrelsesynpunkt.

Med hänsyn till den kommunala beslutsordningen kan det
förmodas att beslut om att anta en förbundsordning fattas vid olika tidpunkter
hos de kommuner och landstingskommuner som avser att samarbeta. För att lätt
kunna fastställa när en förbundsordning är antagen föreslår jag en regel om alt
förbundsordningen skall undertecknas av dem som bildar förbundet. När samtliga
har undertecknat den kan förbundet anses vara bildat.

2.5 Utträde ur och upplösning av kommunalförbund

Mitt förslag: I kommunalförbund som har ingåtls på
obestämd tid får varje medlem en ovillkorlig rätt att när som helst säga upp
medlemskapet. Uppsägningstiden är ett är, om inte annan tid har avtalats. En
förbundsmedlem har också rätt att omedelbart lösgöra sig från ett
kommunalförbund när väsentligt ändrade förhållanden har inträtt. Detta gäller
även om kommunalförbundet har bildats för bestämd tid.

Huvudregeln är alt en uppsägning skall leda till
likvidation och upplösning. Tvister i frågor om utträde samt om
kommunalförbundets likvidation och upplösning skall handläggas enligl lagen
(1929:145) om skiljemän.

Utredningens förslag: Avviker frän mitt förslag endast pä
sä sätl alt eventuella tvister skall handläggas hos de allmänna domstolarna.

Prop.
1984/85:216 23

Remissinstanserna: Förslaget godtas eller lämnas utan
erinran av flertalet remissinstanser. Några remissinstanser anser alt den
föreslagna uppsägningstiden är för kort. Kammarkollegiet anser att allmän
domstol inte är en lämplig instans för att slita tvister som kan antas ha uppkommit
på grund av olika politiska uppfattningar eller förvaltningsmässiga problem.
Kollegiet förordar ett skiljemannaförfarande.

Skälen för mitt förslag: F. n. gäller i fråga om utträde
ur och upplösning av kommunalförbund i första hand de bestämmelser som kan
finnas intagna i förbundsordningarna. Utträde eller upplösning skall också ske
när förbundsmedlemmarna är överens om delta. Om medlemmarna inte är överens,
gäller den regeln att utträde eller upplösning skall ske när sådana ändrade
förhållanden har inträtt, att antingen förbundsverksamheten inte kan med fördel
fortsättas eller ändamålet med förbundet lämpligare kan tillgodoses pä annat
sätt. Frågor om utträde och upplösning kräver beslut av länsstyrelsen. Över
länsstyrelsens beslut får besvär anföras hos regeringen.

När länsstyrelsens beslutanderätt i kommunalförbundsfrågor
upphör behövs ett nytt system för utträde ur kommunalförbund och för
upplösning av kommunalförbund. Felet med gällande bestämmelser om utträde och
upplösning är att de ger för lite utrymme att beakta den enskilda kommunens
eller landstingskommunens önskemål om att frigöra sig från ett samarbete i
kommunalförbund. Det är aldrig tillräckligt att en förbundsmedlem av subjektiva
skäl inte längre vill vara med i samarbetet. Det måste finnas objektiva skäl
som talar mot ell fortsatt samarbete i förbundet. 1 likhet med utredningen och
remissinstanserna anser jag att det behövs vissa lättnader i möjligheterna att
lösgöra sig från samarbetet i ett kommunalförbund. Utgångspunkten måsle vara
att de samarbetande parterna lar in bestämmelser om detta i förbundsordningen.
Det behövs emellertid också vissa beslämmelser i lag som garanterar en rätt
till utträde och som i vissa fall kan ta över vad som har avtalats. Jag
behandlar delta i det följande.

I och för sig kan del förutsättas att kommuner och
landstingskommuner som vill samarbeta i kommunalförbund i betydligt större
utsträckning än tidigare tar in bestämmelser i förbundsordningen om utträde ur
och upplösning av kommunalförbund. För det fall att förbundsmedlemmarna likväl
har ingått i ett kommunalförbund på obestämd tid utan alt ha tagit in någon
bestämmelse i förbundsordningen om utträde eller upplösning bör det föreligga
en ovillkorlig rätt för förbundsmedlemmarna alt när som helst säga upp
medlemskapet att upphöra efter en lämplig i lagen bestämd uppsägningstid. Jag
föreslår att en regel om en sådan uppsägningsrätt tas in i den nya lagen.

I fråga om uppsägningstidens längd bör enligl min mening
särskilt beaktas att förutsättningarna för ett samarbete i verklig bemärkelse
typiskt sett har gått förlorad när en uppsägning sker. Det är därför angeläget
att

Prop.
1984/85:216 24

uppsägningstiden, som mäste göras generell och som bara
skall gälla om inte parlerna har avtalat annat i förbundsordningen, inte görs
för lång. Jag är fulll på det klara med att olika samarbetsföretag kräver olika
uppsägningstider. Den uppsägningstid som exempelvis kan vara lagom för en
verksamhet som relativt lätt kan avslutas är sannolikt i hög grad olämplig när
det gäller mera långsiktiga samarbetsprojekl. Det mäste i första hand bli en
fråga för förbundsmedlemmarna alt pä förhand komma överens om uppsägningstidens
längd. De kan bäst själva anpassa tiden till förhållandena i det enskilda
fallet. Jag är övertygad om att kommunerna och landstingskommunerna i regel
kommer att ta ställning lill denna fråga när de utarbetar förbundsordningen. Om
det någon gäng inte skulle ha skett, bör det finnas en legal uppsägningstid.
Jag biträder utredningens förslag om att den legala uppsägningstiden för
tidsobestämda kommunalförbund lämpligen kan bestämmas till ett år. Jag kan
nämna att även slat-kommunberedningen vid sin granskning av
utredningsförslaget har stannat för denna uppsägningstid.

Utöver den bestämmelse som jag nu har föreslagit bör det i
lagen tas in en bestämmelse som ger en förbundsmediem rätt att lösgöra sig från
ett kommunalförbund när väsentligt ändrade förhållanden har inträtt. En sådan
bestämmelse fär naturligtvis i praktiken betydelse i första hand för de
tidsbestämda kommunalförbunden. Den kan emellertid också länkas komma lill
användning i andra fall och då särskilt i sädana tidsobestämda förbund, där
förbundsmedlemmarna har enats om en mycket läng uppsägningstid. Bestämmelsen
bör fä det innehållet alt en förbundsmedlem skall kunna lösgöra sig från
samarbetet, om sådana ändrade förhållanden har inträtt att det framstår som
oskäligt att medlemmen i fortsättningen skall vara bunden av sitt medlemskap i
förbundet. Jag återkommer till bestämmelsens närmare utformning i
specialmotiveringen.

När en eller flera förbundsmedlemmar säger upp sill
medlemskap uppkommer regelmässigt helt nya förutsättningar för ett fortsall
samarbete mellan övriga förbundsmedlemmar. Förbundsordningen måsle under alla
omständigheter ändras på en del punkter. Huvudregeln bör därför vara all en
uppsägning skall leda till likvidation och upplösning. Några remissinstanser
framhåller att likvidation bör tillgripas först om det visar sig vara omöjligt
att komma överens om en fortsättning av verksamheten. Jag vill med anledning
härav stryka under att förbundsmedlemmarna självfallet har kvar sin rätt att
lösa den uppkomna situationen genom en överenskommelse, exempelvis om att
fortsätta under en ny eller ändrad förbundsordning. Jag utgår från att en
formell uppsägning alltid utlöser försök att pä ett eller annat sätt bli
överens. Något skäl för att i lagen la in en föreskrift om detta finns inte.
Däremot bör del i lagen las in en föreskrift om att förbundsmedlemmarna får
avtala om att en medlem fär utträda ur förbundet i stället för att förbundet
skall träda i likvidation. Jag återkommer lill bestämmelsen i
specialmotiveringen.

Prop.
1984/85:216 25

Kommunalförbundsulredningen har avstått från att anvisa
något speciellt förfarande för handläggning av tvister mellan
förbundsmedlemmarna i frågor om utträde och upplösning. Tvistande fär enligt
utredningen följaktligen vända sig till de allmänna domstolarna. De
erfarenheter som nu finns om samarbete i kommunalförbund visar i och för sig
att tvister mellan förbundsmedlemmar om utträde och upplösning är ovanliga. Med
de nya mer liberala ulträdesreglerna kan man emellertid enligt min mening inte
utesluta att meningsskiljakligheter kan uppstå i dessa sammanhang. Att hänvisa
sådana tvister till de allmänna domstolarna är enligt min mening inte lämpligt.
Det är inte i första hand en rättsfråga som skall lösas utan snarare en
intressefråga mellan de berörda parlerna. Härtill kommer risken för en
långdragen process i flera instanser om ett domstolsförfarande väljs. Det
närmast till hands liggande alternativet är i stället det som kammarkollegiet
har förespråkat, nämligen ett skiljemannaförfarande. Jag föreslår därför att
eventuella tvister skall handläggas enligt lagen (1929: 145) om skiljemän.

2.6 Övergångsbestämmelser

Mitt förslag: Den nya lagen skall gälla även för äldre
kommunalförbund. För dessa skall emellertid under en femårig övergångstid gälla
särskilda utträdesbestämmelser.

Utredningens förslag: Avviker från mitt förslag på så sätt
att KFL även i fortsättningen skall gälla för de kommunalförbund som finns när
den nya lagen träder i kraft. De kommunalförbund som inte reorganiseras under
den nya lagen skall vara upplösta när två år har förflutit från den dag då den
nya lagen trädde i kraft.

Remissinstanserna: Flertalet av remissinstanserna lämnar
övergångsbestämmelserna utan anmärkning. Några är dock kritiska eller direkl
avvisande. Hit hör bl. a. Landstingsförbundet och Svenska kommunförbundet.
Förbunden föredrar en lösning där de nya reglerna i huvudsak blir tillämpliga
pä de nu befintliga kommunalförbunden.

Skälen för mitt förslag: De skäl som
kommunalförbundsutredningen har åberopat till stöd för sitt förslag är främst
att två lagar om kommunalförbund inte bör vara i kraft samtidigt och att utlrädesrätten
bör förbättras i de befintliga kommunalförbunden. 1 sistnämnda hänseende anför
utredningen att utlrädesrätten i de bestående kommunalförbunden i de flesta
fallen regleras av de snävt hållna utträdesreglerna i KFL, vilket i praktiken
innebär att medlemmarna befinner sig i ett avtalsförhållande av evighetsnatur.

Prop.
1984/85:216 26

Jag delar utredningens uppfatlning om att man bör undvika
en ordning som innebär att tvä olika regelsystem för längre tid framöver gäller
pä kommunalförbundsområdet. Jag är också ense med utredningen om att den legala
utträdesrätten bör förbättras i de befintliga kommunalförbunden. Den nya
kommunalförbundslagen bör därför, med vissa tidsmässiga och materiella
övergångsanordningar som jag strax skall beröra, gälla även för de
kommunalförbund som har bildats enligl den gamla lagen.

Olika vägar kan väljas för att inordna de bestående
kommunalförbunden under den nya lagen. Utredningens förslag om att de
kommunalförbund som skall fortsätta sin verksamhet måste upplösas och nybildas
medför enligt min mening en onödig omgång. 1 allt väsentligt är de nyheter som
föreslås i den nya lagen av sådan art att de inte hindrar alt de beslående
kommunalförbunden automatiskt kommer in under den nya lagen. Jag finner därför
alt övervägande skäl talar för den lösning som några remissinstanser har förordal
och som innebär att den nya lagen skall gälla även för de gamla
kommunalförbunden. Jag vill också nämna alt stat-kommunberedningen vid sin överarbetning
av utredningens förslag har stannat för denna lösning.

Milt förslag medför att även de nya hberala reglerna om en
ovillkorlig uppsägningsrätt kommer att gälla för de förbund som har bildats
enligt den gamla lagen. Det är visserligen i princip mindre tilltalande att gä
in med legala utträdes- och upplösningsregler som inte fanns när de berörda kommunerna
och landstingskommunerna en gång i tiden blev överens om en förbundsordning och
på så sått göra förändringar i samarbetsöverenskom-melser som kommuner och
landstingskommuner inom ramen för den kommunala självstyrelsen har ingått. De
som har ingått i ett kommunalförbund kan sägas ha gjort det i medvetande om de
snäva möjligheter till utträde som lagen då gav dem. I praktiken har det dock
visat sig all gällande legala utträdesbestämmelser inte erbjuder rimliga
lösningar på uttrådesproble-met. De föreslagna nya ulträdesreglerna erbjuder de
samarbetande parterna en ökad frihet alt lösgöra sig från ett samarbete som de
inte önskar kvarstå i. I ett sådant läge torde oftast förutsättningarna för ett
ändamålsenligt fortsatt samarbete ha brustit. Med hänsyn härtill anser jag att
det inte utgör någol anmärkningskvärt ingrepp i de befintliga samarbetsavtalen
att låta den nya lagens bestämmelser om utträde och upplösning bli tillämpliga
pä de gamla kommunalförbunden.

Utträdesbestämmelserna i den nya lagen bör emellertid inte
omedelbart bli tillämpliga på de gamla kommunalförbunden. 1 enstaka kommunalförbund
kan de nya utträdesbestämmelserna skapa en uppbrottsstämning, och ett behov av
att under en längre övergångsperiod anpassa förbundet till de nya utträdesreglerna
kan därför föreligga på sina håll. Jag anser att de nya utträdesreglerna bör
bli gällande för de gamla kommunalförbunden först efter en lid av fem år efter
det den nya lagen har trätt i kraft. Under denna lid bör regeringen följa de
diskussioner om ett fortsatt samarbete

Prop.
1984/85:216 27

som kan förväntas komma all pågå i de gamla förbunden. En
sådan uppföljning är sårskilt angelägen i fråga om sådana frivilligt ingångna
kommunalförbund som har hand om samarbetsuppgifter som regeringen enligt lag
skulle kunna ålägga dem att sköta, nämligen regionplaneförbund och
bostadsförmedlingsförbund. Sådana förbund är typiskt sett av särskild betydelse
för samhällslivet, och det är därför av allmänt intresse all främja sädana
förbunds bestånd.

Den
nuvarande lagens utträdesregler är, som jag har nämnt tidigare, bristfälliga
och det kan enligt min mening inte komma i fråga att ha kvar dem ens under den femåriga
övergångsperioden. Samtidigt skulle det föra för långt aU låta den nya lagens
utträdesregler bli omedelbart tillämpliga. Jag föreslär därför en jämkad regel
om utträde och upplösning som skall gälla för gamla förbund under
övergångstiden. Regeln bör ges del innehållet att ett kommunalförbund skall
träda i likvidation pä begäran av en förbundsmedlem, om del framstår som
skäligt att låta medlemmen frånträda sitt medlemskap i förbundet. Jag avser
att kommentera bestämmelsen närmare i specialmotiveringen, I det sammanhanget
berör jag också några ytterligare övergångsbestämmelser som enligt min mening
är nödvändiga.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom
civildepartementet upprättats förslag till

1. kommunalförbundslag,

2. lag
om ändring i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss

kollektiv persontrafik.

Det under
2 angivna förslagel har upprättals i samråd med chefen för
kommunikationsdepartementet.

4 Specialmotivering

4.1 Förslaget till kommunalförbundslag

Som framgår av den allmänna motiveringen förordas på flera
väsentliga punkter sakliga ändringar i kommunalförbundsinstiiutet. 1957 års lag
är också i behov av en överarbetning i språkligt och redaktionellt hänseende.
Lagen har därför ersatts av en helt ny lag om kommunalförbund. Från
utredningens förslag skiljer sig lagen främst genom alt den är indelad i fyra
kapitel.

Prop. 1984/85:216 28

1 kap. innehåller inledande bestämmelser av allmängiltig
karaktär. Där återfinns vissa definitioner samt de grundläggande bestämmelserna
om kommunalförbunds bildande saml om vad en förbundsordning skall innehålla.

■ 2 kap. innehåller bestämmelser om kommunalförbund
med fullmäktige. Det är uppdelat på fem avsnitt som skiljs åt genom
underrubriker. Efter ett första avsnitt om beslutanderätt m. m. följer ett
avsnitt om fullmäktige. Det tredje avsnittet behandlar styrelse och övriga
nämnder m. m. och det fjärde ekonomisk förvaltning. Kapitlet avslutas med ett
avsnitt om revision.

1 3 kap. finns bestämmelser om kommunalförbund med förbundsdirek-tion.
Kapitlet är indelat i fyra avsnitt som behandlar beslutanderätt m.m., förbundsdirekiion.
ekonomisk förvaltning saml revision.

4 kap. innehåller gemensamma bestämmelser för båda typerna
av kommunalförbund. Det är uppdelat på ett avsnitt om utträde, likvidation och
upplösning och ett om besvär.

1 kap. Inledande bestämmelser

Kommunalförbund

1 § För att ha hand om en eller flera kommunala
angelägenheter får kommuner eller landstingskommuner sluta sig samman lill
kommunalförbund enligt bestämmelserna i denna lag. En sådan sammanslutning fär
också ske mellan kommuner och landstingskommuner.

Om det i någon annan författning finns särskilda
bestämmelser om kommunalförbund för ett visst ändamål, skall de gälla i stället
för bestämmelserna i denna lag.

Första stycket. Detta stycke motsvarar I § första och
andra styckena KFL. Samarbete mellan kommuner och landstingskommuner kan
bedrivas både i privaträttsliga och offentligrältsliga former.
Kommunalförbundet, som är den enda offentligrättsliga formen för mellankommunal
samverkan, är en offentligrättslig juridisk person med egen rättskapacitet.
Denna form för samverkan står öppen för bäde kommuner och landstingskommuner.
Av bestämmelsen framgår att ett samarbete kan ske mellan kommuner, mellan
landstingskommuner samt mellan kommuner och landstingskommuner. Att de som
önskar samarbeta saknar gemensamma gränser eller ligger inom olika län utgör i
och för sig inte hinder för en kommunalförbundsbildning dem emellan. Däremot
är det nödvändigt att ändamålet för samarbetet faller inom vaije i samarbetet
deltagande kommuns eller landstingskommuns kompelens. Om ett samarbete skall
etableras mellan kommuner och en landstingskommun måste alltså föremålet för
samarbetet vara kompetensenligl bäde för landstingskommunen och för varje i
samarbetet deltagande kommun.

Enligt gällande rätt kan ett kommunalförbund inte
samarbeta i kommunalförbund med ett annat kommunalförbund eller med kommuner
eller

Prop.
1984/85:216 29

landstingskommuner. Behov av ett sådant samarbete är inte
heller känl. Någon ändring föreslås därför inie i delta hänseende.

Andra slyckel
motsvarar 1 § tredje stycket KFL. Av bestämmelsen framgår att särregler om
kommunalförbund i annan författning tar över kommunalförbundslagens regler.
Sädana regler finns i byggnadslagen (1947: 385), i lagen (1947: 523) om
kommunala åtgärder till bostadsförsörjningens främjande samt i lagen
(1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik.

2 § När ett kommunalförbund har hand om angelägenheter, om
vilka det

finns regler i särskild författning, skall författningens bestämmelser om

kommun eller landstingskommun gälla för förbundel.

Paragrafen överensstämmer i sak med 2 § KFL. Bestämmelsen
tar sikte på det fallet att ett kommunalförbund har hand om specialreglerade
uppgifter. Om specialförfattningen ställer upp särskilda regler eller villkor
för en kommunal verksamhet, skall dessa regler också gälla för förbundet. Detta
gäller oavsett om det handlar om en obligatorisk eller en frivillig kommunal
uppgift.

Gällande räll
lägger inte hinder i vägen för att ett kommunalförbund har hand om en del av en
specialreglerad uppgift. Kommunallagsutredningen övervägde en bestämmelse som
skulle hindra sådan delförvaltning av en obligatorisk angelägenhet, men
föreslog inte någon ändring i detta hänseende (SOU 1974: 99, s. 376). Mot
olämpliga arrangemang av delförvaltning av obligatoriska angelägenheter fanns
enligt utredningen korrektiv genom att förbundsordningen skulle granskas av
länsstyrelsen. Det bör nu kunna anförtros ät kommunerna och
landstingskommunerna själva att göra denna lämplighetsprövning.

3 § I denna lag avses med förbundsmedlem de kommuner och
landstings

kommuner som ingår i ett kommunalförbund.

Med förbundsmedlems fullmäktige avses kommunfullmäktige
och landstinget samt med förbundsmedlems styrelse kommunstyrelsen och förvaltningsutskottet.

För all inte tynga lagtexten i onödan har i denna paragraf
förts in vissa grundläggande definitioner. Av förslå slyckel framgår att
uttrycket förbundsmedlem i lagen avser de kommuner och landstingskommuner som
ingår i ett kommunalförbund. 1 andra slyckel klargörs all uttrycket förbundsmedlems
fullmäktige i lagen syftar på kommunfullmäktige och landstinget och att
uttrycket förbundsmedlems styrelse avser kommunstyrelsen och
förvaltningsutskottet. Bestämmelsen har utformats efter mönster av 1 kap. 2§
kommunallagen (KL).

4 § Ett kommunalförbund kan ha fullmäktige, styrelse och
andra

nämnder {kommunalförbund med fullmäktige) eller vara organiserat en

bart med en förbundsdirektion(/o/?!/?!///ifl/yör/>///;t/ med
förbundsdirektion).

Prop.
1984/85:216 30

Enligt KFL utövas kommunalförbundets beslutanderätt av
förbundets fullmäktige. Förvaltning och verkställighet tillkommer styrelsen och
övriga nämnder. Som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2) bör
det i den nya lagen vid sidan av hittillsvarande organisationsform införas en
enklare form av kommunalförbund som har ett enda organ med både beslutande och
verkställande uppgifter, en förbundsdirektion. Förevarande paragraf upplyser
om att det finns kommunalförbund med dessa två former av organisalion. Det är
kommunerna och landstingskommunerna själva som bestämmer vilken av de två
organisationsformerna som skall gälla för samarbetet. Valet av
organisationsform är en lämplighetsfräga som alltså får prövas av kommunerna
och landstingskommunerna inom ramen för deras självstyrelse. Lämplighetsfrågan
berörs därför inte alls i lagtexten.

5 § Om ett kommunalförbund saknar tillgångar för att
betala en skuld, är medlemmarna skyldiga att fylla bristen. Varje medlem skall
tillskjuta sä stor del av bristen som svarar mot medlemmens andel i skulden
efter de grunder som har bestämts enligt 9 § 7.

Paragrafen ersätter 34 § KFL. Ett kommunalförbund är en
självständig juridisk person som kan förvärva rättigheter och ikläda sig
skyldigheter. För ett kommunalförbunds skulder slår i första hand dess
tillgångar lill förfogande.

1 förevarande paragraf finns regler för fall då
tillgångarna inte förslär till betalning av skulderna. Det behövs för sådana
fall ett stadgande som skyddar fordringsägarnas rättsanspråk. Eftersom
kommunalförbundet år ett offentligrättsligt organ som till sin uppbyggnad
liknar en kommun, är del inte lämpligt att konstruera bestämmelsen efter
privaträttsliga regler. Bestämmelsen bör i stället, liksom f.n., reglera
medlemmarnas inbördes förhällande och deras förhållande till förbundet vad
avser ansvarigheten för förbundets skulder.

Bestämmelsen ålägger medlemmarna en skyldighet att fylla
den brist som uppkommer om kommunalförbundet saknar tillgångar lill betalning
av skulder. Frän tredje mans synpunkt bör bestämmelsen ses som en garantiregel.
Borgenärernas trygghet ligger i första hand i förbundsmedlemmarnas förmåga att
fullgöra den lagstadgade skyldigheten att fylla eventuell medelsbrist i
förbundet. Skulle den situationen uppkomma att en medlem ändå inte fullgör sin
skyldighet, har en borgenär möjlighet all med slöd av förevarande paragraf
vända sig direkt till medlemmarna, i sista hand med exekutiva ätgärder.

Tillskott för att fylla en eventuell brist skall ske i
förhällande till varje medlems andel i skulden enligt vad medlemmarna har
bestämt i förbundsordningen om andelsfördelningen. Detta följer av
hänvisningen till 9§ punkt 7.

Bestämmelsen i 34 § andra stycket KFL om ansvaret för
skuld som blir

Prop.
1984/85:216 31

känd först efter förbundets upplösning har ansetts onödig
och har därför fått utgå. Det är självklart att medlemmarna svarar även för
sådan skuld med den fördelning dem emellan som gällde före förbundets
upplösning. Förbundet får i detta läge på samma sätt som gäller inom den
privata associationsrätten anses såsom icke slutligen upplöst.

Kommunalförbunds bildande

6 § Ett kommunalförbund kan bildas för bestämd eller
obestämd tid.

Bestämmelsen i denna paragraf har inte någon motsvarighet
i KFL. 1 paragrafen slås fast att ett kommunalförbund kan bildas för bestämd
eller obestämd tid. Valet mellan bestämd och obestämd lid har betydelse bl. a.
för förbundsmedlemmarnas möjlighet all frigöra sig frän samarbetet i kommunalförbund.
Av 10 § punkt 3 följer att ett kommunalförbund skall anses bildal för obestämd
tid om tiden för förbundets bestånd inte har angetts i förbundsordningen.

7 § För varje kommunalförbund skall finnas en
förbundsordning som

antas av förbundsmedlemmarna.

Ett kommunalförbund är bildat när förbundsordningen har
antagits och undertecknats av förbundsmedlemmarna.

Första slyckel. Stadgandet ersätter delvis 4§ första
stycket KFL. Av de skäl som har angetts i den allmänna motiveringen (avsnitt
2.3) har beslämmelserna om länsstyrelsen som underställningsmyndighet för
förbundsordning utgått. Det är självklart all även ändringar i
förbundsordningen skall antas av medlemmarna.

Andra stycket. När länsstyrelsens legaliletskontroll
upphör behövs en uttrycklig lagregel om när ett kommunalförbund är bildat. Av
bestämmelsen i detta stycke framgår att ett kommunalförbund är bildat när
förbundsordningen har antagils och undertecknats av förbundsmedlemmarna. De
närmare motiven för stadgandet har angivits i den allmänna motiveringen
(avsnitt 2.4). Ett kommunalförbund får rättskapacitet i och med bildandet.

Av den allmänna kompetensfördelningen inom kommuner och
landstingskommuner följer att det är förbundsmedlemmarnas fullmäktige som
skall anta förbundsordningen. I samband med beslutet om anlagande av
förbundsordningen kan det vara lämpligt att uppdra åt någon alt underteckna
den. Bestämmelsen är så utformad att kommunalförbundet är bildat först sedan förbundsordntngen
har undertecknats av alla förbundsmedlemmarna. Om undertecknandet inte sker
samtidigt innebär detta att det är bildat när den sista förbundsmedlemmen har
undertecknat förbundsordningen. Man fär utgå från att tidpunkten för
undertecknandet framgår av förbundsordningen.

Det ligger i sakens natur att kommuner och
landstingskommuner fär ta initiativ till att bilda kommunalförbund. Den
bestämmelse som nu finns i

Prop.
1984/85:216 32

21 § första stycket andra meningen KFL om rätt för
länsstyrelsen att väcka fråga om att bilda kommunalförbund har fått utgå. Av 2
kap. 15 § KL framgår nämligen att fullmäktige skall besluta i ärende som väcks
av regeringen, central förvaltningsmyndighet eller länsstyrelsen.

I 21§ tredje stycket KFL finns en bestämmelse om all ett
tilltänkt kommunalförbund skall medföra allmänt gagn för att få bildas. 1
fortsättningen bör det ankomma pä kommunerna och landstingskommunerna att pä
egen hand avgöra nyttan av att ett visst kommunalförbund bildas. Någon
bestämmelse som reglerar detta förhållande behövs inte i den nya lagen.

I KFL finns inte någon direkt bestämmelse om att det i
särskild lag kan finnas bestämmelser som ger regeringen rätt att tvinga in en
kommun eller en landstingskommun i ett kommunalförbund. Någon sådan bestämmelse
har inte heller ansetts behövlig i den nya lagen.

8 S Förbundsordningen i gällande lydelse skall finnas
tillgänglig hos kom

munalförbundet och hos dess medlemmar.

Paragrafen har inte någon motsvarighet i KFL. För att
tillgodose myndigheters och enskildas behov av insyn i kommunalförbundens
verksamhet skall förbundsordningen finnas tillgänglig hos kommunalförbundet
och hos varje kommun och landstingskommun som ingår i förbundet. Förbundsordningen
skall finnas i gällande lydelse. Del innebär att alla ändringar som vidtas måsle
föras in så att det alltid finns en version i aktuell lydelse. Detla har
betydelse både för allmänheten och de förtroendevalda.

9 § Förbundsordningen skall ange

1.
förbundets
ändamål och medlemmar,

2.
förbundets
benämning och den ort där förbundet skall ha sitt säte,

3.
den tid som
förbundet skall bestå om det inte har bildats för obestämd tid,

4.
om förbundet
skall vara ett förbund med fullmäktige eller med förbundsdirektion,

5.
på vilken
förbundsmedlems anslagstavla tillkännagivande om justering av protokoll skall
ske.

6.
de
begränsningar som förbundsmedlemmarna har överenskommit i fråga om förbundets
rått att ta upp lån, ingå borgen och andra förbindelser eller avsätta medel
till fonder,

7.
förbundsmedlemmarnas
andelar i förbundels tillgångar och skulder, och om någon annan grund skall
gälla för medlemmarnas dellagande i kostnaderna för förbundets verksamhet, den
grunden,

8.
de bestämmelser
i fråga om förutsättningarna för förbundets likvidation och upplösning som
skall gälla utöver vad som föreskrivs i 4 kap. 1 och 2 8§,

9.
grunderna för
skifte av förbundets behållna tillgångar samt

10. vad förbundsmedlemmarna i övrigt anser nödvändigt
för att ordna de

ekonomiska förhållandena mellan förbundet och dess medlemmar och

förbundets förhållanden i fråga om ekonomi och förvaltning.

Prop.
1984/85:216 33

I förbundsordningen för ett förbund som skall ha hand om
en angelägenhet som enligl särskild författning ankommer pä kommuner eller
landstingskommuner får inte, såvitt angår den angelägenheten, tas in någon
bestämmelse om begränsning av förbundsmedlems skyldighet att tillhandahålla
medel.

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad en
förbundsordning skall innehålla och motsvarar i stora delar 4 § KFL.

Första slyckel.

Punkt I och 2. Dessa beslämmelser stämmer överens med
punkt 1 och 2 i4§ KFL.

Punkt 3. Det är angeläget att förbundsmedlemmarna i
förbundsordningen lar ställning till frågan om vilken tid som förbundet skall
bestå. I förevarande punkt har därför tagits in en bestämmelse om all
förbundsordningen skall innehålla en uppgift om den tid som förbundet skall
bestå. En sådan uppgift behövs emellertid endast för förbund som bildas för
bestämd tid. Härav följer att ett kommunalförbund skall anses vara bildat för
obestämd tid om någon tid inte anges i förbundsordningen.

Tiden kan bestämmas genom att det anges att förbundel
skall bestå under en viss tidsrymd eller till ett visst datum. Tiden kan också
bestämmas genom alt det i förbundsordningen hänvisas till ett visst ändamål
som till sin natur är tidsbegränsat. Detta är exempelvis fallet om samarbetsuppgiften
gäller ett byggnadsprojekt e.d. Valet mellan bestämd och obesiämd tid har
betydelse för förbundsmedlemmarnas möjlighet all frigöra sig från samarbetet i
kommunalförbundet. Se vidare 4 kap. 1 och 2§§.

Punkt 4. Enligt denna punkt skall medlemmarnas val av
organisationsform anges i förbundsordningen.

Punkt 5. Bestämmelsen ersätter 4§ fjärde slyckel KFL. I 2
kap. 13 § finns närmare bestämmelser om på vilken anslagstavla som tillkännagivande
av protokollsjustering skall ske.

Punkt 6. Denna bestämmelse ersätter punkterna 5 och 6 i 4§
KFL.

Enligt nuvarande ordning har ett kommunalförbund inte
automatiskt någon rätt att ta upp lån, ingå borgen eller avsätta medel till
fonder. En sådan rätt föreligger först om del finns beslämmelser härom i
förbundsordningen. Enligl den nya lagen skall emellertid ett kommunalförbund
ha en lagstadgad låne-, borgens- och fonderingsrätt på samma säll som kommuner
och landstingskommuner har (se 2 kap. 18 §). Om förbundsmedlemmarna vill
begränsa dessa rättigheter skall de enligl förevarande punkt la in bestämmelser
om sädana begränsningar i förbundsordningen. Av punkten framgår att
begränsningarna även kan avse förbundets rätt alt ingå andra förbindelser än
lån och borgen. Här avses främst de andra möjligheter att skaffa krediter som
finns pä det moderna kreditväsendets område.

Punkt 7. Denna punkt stämmer i sak överens med 4§ första
stycket

3 Riksdagen 1984/85. / saml. Nr 216

Prop.
1984/85:216 34

punkt 7 och andra stycket första meningen KFL.
Andelsbestämning är en obligatorisk punkt i en förbundsordning. Medlems andel
avser självfallet inte bara tillgångarna utan även skulderna. Bestämmelsen har
avfattats i enlighet härmed. Den täcker även det fallet att förbundsmedlemmarna
kommer överens om andra grunder för skyldigheten att tillhandahålla medel för
den löpande verksamheten.

Punkt 8. Denna punkt ersätter punkterna 8 och 9 i 4§ KFL.
I förbundsordningen kan en förbundsmedlem ges vilka rättigheter som helst när
det gäller att frigöra sig frän samarbetet i kommunalförbundet. Inskränkning
får dock inte ske i rätten enligt 4 kap. 1 § att när som helst säga upp
medlemskapet i ett kommunalförbund som bildats på obestämd lid och rätten att
lämna samarbetet vid ändrade förhållanden enligl 4 kap. 2§.

Punkt 9. Denna punkt stämmer överens med punkt 10 i 4§ KFL.

Punkt 10. Denna punkt motsvarar punkt 11 och delvis punkt
7 i 4 § KFL.

Andra stycket stämmer överens med 4§ andra siycket andra
meningen KFL.

10 § För kommunalförbund med fullmäktige skall förbundsordningen,

uiöver vad som sägs i 9 §, innehålla bestämmelser om

1.
antalet
ledamöter i fullmäktige och, om suppleanter skall utses, deras antal samt det
antal ledamöter och suppleanter som varje förbundsmedlem skall utse,

2.
antalet
ledamöter och suppleanter i förbundets styrelse saml, om styrelsen även skall
vara sådan nämnd som anges i särskild författning, vad som skall gälla angående
valbarhet, sättet att utse ledamöter och suppleanter saml deras
tjänstgöringstid,

3.
huruvida i
förbundet skall finnas endast styrelse eller därutöver en eller flera nämnder
och i del senare fallet vilka av förbundets angelägenheter som skall handhas
av de olika förvaltningsorganen.

Paragrafen innehåller föreskrifter om vissa obligatoriska
bestämmelser i en förbundsordning för kommunalförbund med fullmäktige. De
motsvarar 4§ första stycket punkterna 3 och 4 samt tredje stycket KFL.

11 § För kommunalförbund med förbundsdirekiion
skall i förbundsord

ningen, utöver vad som sägs i 9§, finnas bestämmelser om antalet leda

möter och suppleanter i förbundsdirektionen och om det antal ledamöter

och suppleanter som varje medlem skall utse.

Om förbundsdirektionen även skall vara sådan nämnd som
anges i särskild författning, skall i förbundsordningen finnas beslämmelser om
valbarhet, sättet att utse ledamöter och suppleanter samt deras tjänstgö-ringsud.

Paragrafen innehåller bestämmelser om särskilda
obligatoriska uppgifter som skall finnas i förbundsordningen för ett
kommunalförbund med förbundsdirektion.

Prop.
1984/85:216 35

2 kap. Kommunalförbund med fullmäktige

Beslutanderätt och förvaltning

1
§ I
kommunalförbund med fullmäktige utövas beslutanderätten av förbundets
fullmäktige.

2
§ Förvaltning
och verkställighet tillkommer förbundets styrelse och övriga nämnder. Nämnderna
bereder även ärenden som skall avgöras av fullmäktige. För sådana uppgifter kan
en särskild beredning beslående av en eller flera personer tillsättas.

Partssammansalta organ får inrättas med uppgift att svara
för viss beredning, förvaltning och verkställighet inom förbundets
verksamhetsområde.

Paragraferna, som ersätter 3 § KFL, reglerar
kompetensfördelningen mellan de olika organen i ett förbund med fullmäktige.
Fördelningen är gjord efter samma grundsatser som enligt 1 kap. 5 § KL gäller
för kommunerna och landsiingskommunerna. Sålunda utövas beslutanderätten av
förbundels fullmäktige medan förbundets styrelse och övriga nämnder svarar för
beredning, förvaltning och verkställighet.

Av 2 § framgår att kommunalförbund har möjlighet alt
inrätta partssammansatta organ. Inrättandet av sådana organ är beroende av
medbestämmandeavtal som sluts mellan arbetsmarknadens parter. Det ankommer på
fullmäktige att på grundval av sädana avtal besluta om organens inrättande och
alt fastställa deras uppgifter. Frågor om den genom kommunalförbundet drivna
verksamhetens mål, inriktning, omfattning och kvalitet fär inte överlämnas åt
partssammansatta organ. Dessa organ fär endast befatta sig med ärenden som rör
förhållandet mellan förbundet som arbetsgivare och dess arbetstagare. Detta
följer av hänvisningen i 2 kap. 14 § till 3 kap. 13 a ochl3b§§KL.

Fullmäktige

3 § Bestämmelserna i 1 kap. 5§ Qärde siycket, 2 kap. 4§
tredje stycket,

5 §, 8 § andra siycket och 10-29 §§ kommunallagen (1977:179) skall tilläm

pas i fråga om kommunalförbunds fullmäktige. Bestämmelserna i 2 kap.

11 § nämnda lag tillämpas dock endast om suppleanter har utsetts.

Paragrafen ersätter 5 § KFL, som emellertid saknar regler
om fullmäktiges delegationsrätt. Genom aU införa en hänvisning till 1 kap. 5§
fjärde stycket KL har KL: s regler gjorts tillämpliga i detta hänseende. Hänvisningarna
till KL i övrigt avser obehörighet och avsägelse (2 kap. 4§ tredje stycket),
ledighet från anslällning (2 kap. 5 §), ersättare för ordförande och vice
ordförande (2 kap. 8§ andra siycket) samt förfarandet m.m, hos fullmäktige (2
kap. 10-29 §§).

4 § Varje förbundsmedlem skall vara representerad i
förbundsfullmäk

tige. Antalet ledamöter skall bestämmas till ett udda antal

Prop.
1984/85:216 36

Förbundsmedlemmarna får bestämma att suppleanter skall
utses för ledamöterna.

Första stycket stämmer överens med 6§ KFL med en
avvikelse. Bestämmelsen om att fullmäktiges antal bestäms med hänsyn till
omständigheterna har ansetts som onödig, varför den har fått utgå. En ny
bestämmelse har införts om att antalet fullmäktigeledamöter skall bestämmas
till ett udda antal.

Andra
stycket. Av bestämmelsen framgår att del är frivilligt all utse suppleanter för
ledamöterna i fullmäktige. Detta stämmer överens med gällande ordning. Under
remissbehandlingen har föreslagits all bestämmelsen om suppleanter skall vara
obligatorisk. Frågan om suppleanter för förbundsfullmäktige har diskuterats bäde
vid tillkomsten av KFL och i samband med 1977 års ändringar i KFL. Något
egentligt behov av sådana suppleanter har emellertid inte kunnat påvisas. Inte
heller jag finner anledning att införa en obligatorisk bestämmelse om
suppleanter för förbundsfullmäktige. Kommunalförbundets huvudsakliga
verksamhet utgörs av förvaltning och verkställighet. Dessa uppgifter handhas
av förbundets styrelse och övriga nämnder och för ledamöterna i styrelsen och
nämnderna skall suppleanter finnas.

5 § Ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige väljs
av medlem

marnas fullmäktige.

öm en medlem skall utse mer än en ledamot eller mer än en
suppleant, skall valet vara proportionellt, om det begärs av minst så många
ledamöter, som motsvarar den kvot som erhålls, om antalet närvarande ledamöter
delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet
tal, skall den avrundas till närmast högre hela lal. Om förfarandel vid sådant
proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1955:138) om proportionellt
valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m. m.

Om suppleanter ej väljs proportionellt, skall vid valet
även bestämmas i vilken ordning de skall inkallas till tjänstgöring.

Bestämmelserna i första och andra styckena motsvarar 7 §
första och andra styckena KFL. Terminologin har dock stramats upp. Tredje
stycket reglerar det fallet att suppleanterna utses genom majoritetsval. Bestämmelsen
efterbildar 3 kap. 2§ andra stycket KL.

6 § Förbundsmedlemmarna får till ledamot eller suppleant i
förbundsfull

mäktige välja endast ledamot eller suppleant i förbundsmedlemmens full

mäktige. Den omständigheten att tjänstgöringstiden för ledamöter och

suppleanter i förbundsmedlemmarnas fullmäktige upphör vid utgången av

oktober månad det är dä val i hela riket till kommunfullmäktige och

landsting har ägt rum medför ej att uppdraget som ledamot eller suppleant i

förbundsfullmäktige upphör före tjänstgöringstidens utgång.

Prop.
1984/85:216 37

Bestämmelserna i paragrafen motsvarar 7§ tredje stycket KFL.
Det framgår att både ledamöter och suppleanter i en medlemskommuns beslutande
församling kan väljas till ledamot eller suppleant i förbundsfullmäklige. Del
snabbare valgenomslaget för kommunfullmäklige och landsting föranleder inte att
uppdrag som ledamot eller suppleant i förbundsfullmäktige upphör före
tjänstgöringstidens utgång.

7 § Ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäklige väljs
för tre år,

räknat från och med den 1 januari året efter det, dä val i hela riket lill

kommunfullmäktige och landsting har ägt rum.

Val av ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige
förrättas av de nyvalda fullmäktige det år då val i hela riket lill kommunfullmäktige
och landsting har ägt rum.

öm val till en medlems fullmäktige har upphävts och omval
har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och
mandal-fördelningen mellan partierna i medlemmens fullmäktige därvid har ändrats,
upphör uppdragen för de ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige som
har utsetts av en sådan medlem två månader efter det att omvalet eller
sammanräkningen har avslutats. När omvalet eller den förnyade sammanräkningen
har avslutats, skall en sådan förbundsmedlems fullmäktige förrätta nytt val av
ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden.

Paragrafen stämmer i stort överens med 8 § 1 mom. KFL.

Första stycket. Bestämmelsen anger mandattiden för
ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige. Mandatliden är i princip tre
kalenderår (jämför 8 §).

Andra stycket. Det ankommer pä de nyvalda fullmäktige i
medlemskommunerna alt förrälia val av ledamöter och suppleanter i
förbundsfullmäktige. 1 8§ 1 mom. andra slyckel KFL finns en bestämmelse om att
valet skall ske vid de nyvalda fullmäktiges förslå sammanträde. Något sådant
uttryckligt krav finns inte i förevarande bestämmelse. Det torde räcka att
valet förrättas före den I januari och alt så skall ske följer av paragrafens
första stycke. Porportionellt val kan ske så snart en medlem har alt utse mer
än en ledamot eller mer än en suppleant till fullmäktige.

Tredje stycket. Bestämmelsen reglerar del förhållandet att
val av kommunfullmäktige eller landstinget har fält göras om. Av bestämmelsen
följer att det i sådana fall blir möjligt att förrätta omval av
förbundsfullmäktige. En motsvarande bestämmelse infördes i KFL från den 1
januari 1982 (SFS 1981: 1106). De närmare motiven framgärav prop. 1981/82:4.

8 § När val av ledamöter och suppleanter i
förbundsfullmäktige sker

första gången, skall det avse tiden från valets förrättande till ingången av

det år, då nästa tjänstgöringslid för fullmäktige börjar.

När sammanträde med förbundsfullmäklige skall hållas
första gången utfärdas kungörelse om sammanträdet av ordföranden i fullmäktige
hos den förbundsmedlem som har flest röstberättigade invånare eller, om
ordföranden är förhindrad, av vice ordförande i samma fullmäktige.

Prop.
1984/85:216 38

Paragrafen innehåller bestämmelser om nybildade
kommunalförbund.

Första stycket motsvarar 8 § 2 mom. första stycket KFL. Av
bestämmelsen framgår au tjänstgöringstiden för fullmäktige i ett nybildat
förbund löper från valels förrättande till ingången av det år, då nästa
tjänstgöringstid för fullmäktige börjar, dvs. till ingången av del år som
följer efter det då val i hela riket till kommunfullmäktige och landsting nästa
gång äger rum.

Andra stycket motsvarar 8§ 2 mom. andra stycket KFL.
Enligt den bestämmelsen skall länsstyrelsen underrättas när förbundsfullmäklige
har valts första gången. Underrättelsen skall innehålla uppgifter om de valdas
namn och adress. När länsstyrelsen har tagit emot underrättelsen skall
länsstyrelsen förordna en person att utfärda kungörelse om fullmäktiges första
sammanträde och där föra ordet tills en ordförande har valts. I den nya
bestämmelsen har i slällel använts en teknik som återfinns i 2 kap. 13 § lagen
(1982: 1052) om församlingar och kyrkliga samfälligheter. Bestämmelsen innebär
alt det blir fullmäkligeordföranden i den lill invånarantalet största
medlemskommunen som utfärdar kungörelse om det första sammanträdet.
Underrättelseförfarandet blir härigenom obehövligt.

9 § Om en ledamot i förbundsfullmäktige som har utsetts
vid proportio

nellt val avgår under tjänstgöringstiden och om suppleanter har utsetts,

inträder suppleanten i den avgångnes ställe för återstoden av tjänstgörings

tiden. Suppleanterna inträder i den ordning som har bestämts vid valet.

Avgår en ledamot i annat fall under tjänstgöringstiden skall den medlem

som utsett honom förrätta fyllnadsval för den återstående delen av tjänst

göringstiden.

Paragrafen motsvarar 8§ 3 mom. KFL. Enligt bestämmelsen,
skall om en ledamot som har utsetts genom proportionellt val avgår, en
suppleant automatiskt rycka upp som efterträdare i den vid valet bestämda
ordningen. Om ledamoten har utsetts genom majoritetsval, måste fyllnadsval
förrättas.

10 § Förbundsfullmäktige väljer för den tid
fullmäktige bestämmer bland

sina ledamöter en ordförande och en eller två vice ordförande. Till dess

valet har förrättats utövas ordförandeskapet av den som fullmäktige utser.

Paragrafen ersätter 8§ 4 mom. första stycket KFL, som
föreskriver att förbundsfullmäktige varje år och för det följande kalenderåret
skall förrätta de val som det här är fråga om. Det har befunnits vara
lämpligare att överlåta ät förbundsfullmäktige att bestämma funktionärernas
tjänstgöringstider.

I konsekvens med den nya ordningen för kallelse lill
första sammanträdet (8 §) har andra meningen i första siycket och andra
stycket i 8 § 4 mom. KFL inte fått någon motsvarighet i den nya lagen.

Prop.
1984/85:216 39

11 § Bestämmelserna i 2 kap. 9§ första och tredje
styckena kommunalla

gen (1977: 179) om fullmäktiges sammanträden och om vissa val som

fullmäktige skall förrätta skall tillämpas i fråga om förbundsfullmäktiges

sammanträden. År då val i hela riket till kommunfullmäktige och landsting

har ägt rum förrättas valen av de nyvalda förbundsfullmäktige. Dessa

förrättar även andra val, avseende tid efter utgången av nämnda år, vilka

ankommer på fullmäktige. I fråga om tid för sammanträde för faslställelse

av förbundets budget skall gälla vad som sägs i 2 kap. 19 § denna lag.

Paragrafen motsvarar 9 § KFL.

I paragrafen hänvisas till bestämmelserna i 2 kap. 9§
första och tredje styckena KL om fullmäktiges sammanträdestider och om vissa
val som fullmäktige skall förrätta.

Hänvisningen
lill 2 kap. 9§ första stycket KL innebär att förbundsfullmäktige i princip
fritt beslutar om sammanträdestider. Budgeten skall emellertid fastställas före
utgången av september månad (jämför 19§). Vidare skall förbundsfullmäktige
hålla sammanträde när förbundsstyrelsen eller minst en tredjedel av
fullmäktiges ledamöter begär det eller ordföranden anser att det behövs.

I 2 kap. 9§
tredje stycket KL föreskrivs att val till de befattningar inom kommunen som
blir lediga vid årets slut skall ske vid ell sammanträde före december månads
utgång och att del är de nyvalda fullmäktige som skall förrätta dessa val.
Förbundsfullmäktige tillträder den 1 januari året efter ett valår. Genom andra
och tredje meningarna i förevarande paragraf får förbundsfullmäktige lagstöd
för att förrätta de val som avses i den angivna bestämmelsen i KL. Denna
ordning har under lång tid tillämpats i praktiken och har fungerat bra.

12 § Kungörelse om fullmäktiges sammanträde skall
anslås på anslags

tavlan för varje förbundsmedlem.

Denna paragraf stämmer i sak överens med 10 § KFL.

13 § Tillkännagivande om justering av fullmäktiges
protokoll skall ske på

en av förbundsmedlemmarnas anslagstavla i enlighet med vad som har

bestämls i förbundsordningen.

Paragrafen, som ersätter 11 § första stycket KFL, ger
besked om att anslag endast skall ske pä en av förbundsmedlemmarnas
anslagstavla. Härigenom skapas garanti för en enhetlig besvärstid. Bestämmelsen
ger förbundsmedlemmarna frihet att själva bestämma på vilken anslagstavla som
tillkännagivandet skall ske. Av 1 kap. 9§ punkt 5 följer att delta skall
regleras i förbundsordningen. Det torde vara naturligast att välja anslagstavlan
i den kommun eller landstingskommun, där förbundet har sitt säte. Om ett
kommunalförbund undanlagsvis har sitt säie i en kommun, som inte tillhör
förbundet, innebär bestämmelsen att den kommunens anslagstavla inte kan
användas.

Prop.
1984/85:216 40

1 11 § andra stycket KFL finns en bestämmelse om alt
avskrift av protokoll efter verkställd justering skall tillställas
förbundsmedlemmarnas styrelser. Expeditiondla bestämmelser av detta slag har
ansetts passa mindre väl i den nya lagen. Bestämmelsen har därför uielämnais.
Liknande frågor bör i stället regleras i förbundsordningarna med stöd av I
kap. 9 § punkt 10.

Styrelse och övriga nämnder m.m.

14 § Om inte annal är särskilt föreskrivei, gäller
bestämmelserna i 3 kap.

1 —16§§ kommunallagen (1977:179) i tillämpliga delar i fråga om kommu

nalförbunds styrelse och övriga nämnder, partssammansalta organ m. m.

Paragrafen motsvarar 12 § KFL.

Hänvisningen till 3 kap. 1 -16 §§ KL innebär bl. a. att
antalet ledamöter i förbundsstyrelsen skall vara minst fem och att antalet
suppleanter bör vara minst lika stort som antalet ledamöter (3 kap. 2§ första
stycket), att styrelsen genom enkelt majoritetsbeslut kan kalla ledamot eller
suppleant i fullmäktige, annan nämnd eller beredning, tjänsteman hos förbundet
eller särskild sakkunnig att närvara vid dess sammanträde (3 kap. 7§ andra
stycket) samt att styrelsen får uppdra åt särskild avdelning, ät ledamot eller
suppleant eller åt tjänsteman att på styrelsens vägnar besluta i viss grupp av
ärenden (3 kap. 12 § första stycket). I viss utsträckning anlitar
kommunalförbund tjänstemän som är anställda hos förbundsmedlemmarna för en del
arbetsuppgifter i förbundet. Om del då uppslår ett uppdragsförhållande mellan
kommunalförbundet och den person som är tjänsteman hos en förbundsmedlem får
delegation till denna person anses förenlig med reglerna om delegationsrätt.

15 § I ett nybildat förbund skall val av ledamöter
och suppleanter i

förbundets styrelse äga rum vid förbundsfullmäktiges första sammanträde.

Valet skall avse liden från valels förrättande till ingången av det år, då

nästa tjänstgöringstid för ledamöter och suppleanter börjar.

Paragrafen motsvarar i allt väsentligt 13 § KFL. I den finns
emellertid en reservation för det fall att annat är särskild stadgat. Den
reservationen fyller inte någon funkuon i dag och den har därför fått utgå.

16 § Kommunalförbundets styrelse skall hålla
förbundsmedlemmarna

underrättade om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet

samt om frågor av större ekonomisk eller organisatorisk räckvidd.

Styrelsen får frän förbundsmedlemmarnas styrelser infordra
de yttranden och upplysningar, som behövs för att styrelsen skall kunna
fullgöra sina uppgifter.

Paragrafen motsvarar med vissa språkliga justeringar 14 § KFL.
Genom den underrättelseplikt som föreskrivs i paragrafen säkerställs att
kontakt skapas mellan ett kommunalförbund och dess medlemmar.

Prop.
1984/85:216 41

17 § Når justering av protokoll tillkännages
skall 13 S tillämpas.

Denna paragraf ersätter 15 § första stycket KFL. Den
bestämmelsen innehåller en reservation för det fall att annat är särskilt
stadgat. Reservationen saknar numera aktualitet och den har därför fått utgå.

I 15 §
andra stycket KFL finns en bestämmelse om att styrelsen skall expediera
avskrift av protokoll till förbundsmedlemmarnas styrelser. Detta är en typisk reglementsbestämmelse
som inte behöver finnas i lagen. Bestämmelsen har därför fått utgå.

Ekonomisk förvaltning

1 KFL återfinns bestämmelser om ekonomisk förvaltning och
revision under samma rubrik. Liksom i KL bör emellertid bestämmelserna hållas
isär och de har därför lagils in under tvä skilda rubriker i den nya lagen. Del
skulle i och för sig vara möjligt att under mbrikerna ta in regler för såväl
kommunalförbund med fullmäktige som kommunalförbund med förbundsdirektion.
Delta skulle dock leda lill en alltför svårtillgänglig lagtext, varför de båda
organisationsformerna har hållits isär.

18 § Bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3 §§, 4 § tredje
stycket, 5-7 och 9§§

kommunallagen (1977: 179) gäller i tillämpliga delar i fräga om kommunal

förbunds ekonomiska förvaltning.

I övrigt
gäller de begränsningar i rätten att ta upp län, ingå borgen och andra
förbindelser eller avsätta medel till fonder som förbundsmedlemmarna har tagit
in i förbundsordningen.

Första stycket. Bestämmelsen motsvarar 16 § första stycket
KFL såvitt avser ekonomisk förvaltning. Genom hänvisningen lill 4 kap. 6 och 7§§
KL, får kommunalförbundet samma rätt som kommuner och landstingskommuner att
ta upp lån, ingå borgen och avsätta medel till fonder.

Andra stycket. Som framgår av 1 kap. 9§ punkt 6 fär
förbundsmedlemmarna i förbundsordningen begränsa kommunalförbundets rätt i de
hänseenden som anges i första stycket. Här erinras om att förbundsordningen
kan innehålla sädana begränsningar. Långivare, kreditgivare, entreprenörer och
andra som kommer i ekonomisk förbindelse med ett kommunalförbund får härigenom
upplysning om all ett kommunalförbunds befogenheter i berörda hänseenden
bestäms av både lagen och förbundsordningen.

19 § Förslaget till budget skall göras upp av
förbundsstyrelsen. Övriga

nämnder skall, inom tid som styrelsen bestämmer ge in sina budgetförslag

till denna.

Innan förslaget till budget görs upp, skall
förbundsstyrelsen samråda med förbundsmedlemmarnas styrelser.

Vid sammanträde med förbundsfullmäktige före ulgången av
september månad fastställs kommunalförbundets budget.

Prop.
1984/85:216 42

Paragrafen stämmer överens med 16 § andra-Qärde siyckena KFL.

Första stycket. Bestämmelsen slår fast att förslag till
budget skall göras upp av förbundsstyrelsen efter samordning av övriga nämnders
budgetförslag.

Andra siycket. Behandlingen av budgetförslaget ulgör en av
de viktigaste uppgifterna för fullmäktige. Behandlingen har givetvis stort
intresse för medlemmarna. Detta motiverar samrådsregeln i detta stycke. Ett
sådant samråd kan ske formlöst och behöver därför inte nämnvärt tynga budgetprocessen.

Tredje stycket. Bestämmelsen slår fast att
förbundsfullmäktige skall fastställa budgeten före september månads utgång. Detla
medför att de fullmäktige och de styrelser m. m. som tillträder den I januari
efter ett valår har att arbeta under en budget som har fastställts av avgående
förbundsfullmäktige. Detta innebär dock i praktiken inte någon större olägenhet
eftersom nya förbundsfullmäklige är oförhindrade att göra omfördelningar inom
den ekonomiska ram som budgeten anger.

Budgeten skall fastställas senast under september månad.
Några remissinstanser har framfört önskemål om att tidpunkten flyttas fram.
Tidpunkten för faslställelse av budgeten har emellertid ell samband med de
frister som gäller i kommunerna och landstingskommunerna. Där skall styrelsen
före oktober månads utgång göra upp förslag till budget. Sedan skall budgeten
fastställas av fullmäktige före november månads utgång (4 kap. 4§ KL). På grund
av delta samband torde det inte vara möjligt att flytta fram budgetbehandlingen
i kommunalförbund utan alt göra ändringar i KL. Detta fär tas upp till
behandling i samband med en allmän översyn av KL: s regler.

20 § När budgeten fastställs bestämmer fullmäktige
det bidrag som varje

medlem skall lämna lill förbundet enligt de grunder som anges i förbunds

ordningen.

Paragrafen stämmer i sak överens med 17 § KFL. Medlemmarna
av ell kommunalförbund är skyldiga att finansiera förbundets verksamhet. Enligt
denna paragraf skall debitering av bidrag frän medlemmarna ske i anslutning
till att kommunalförbundets budget fastställs. Ytterligare debitering under
budgetåret kan inte ske utan att medlemmarna är överens om det.

Revision

21 § Bestämmelserna i 5 kap. kommunallagen (1977:
179) gäller i tillämp

liga delar i fråga om revision hos kommunalförbund.

I ett nybildal förbund skall val av revisorer och
revisorssuppleanter äga mm vid förbundsfullmäktiges första sammanträde. Valet
skall avse granskning av verksamheten under tiden från valet till dess nästa
tjänstgöringstid för revisorer och revisorssuppleanter börjar.

Prop.
1984/85:216 43

Hänvisningen i första stycket till 5 kap. KL är densamma
som finns i 16 § första siycket KFL. Härigenom framgår bl. a. att alla som är
valbara till revisor i någon kommun eller landstingskommun som ingår i ett
kommunalförbund också är valbara til revisor eller revisorssuppleant i
förbundet.

Andra stycket överensstämmer med 16 § femte stycket KFL.

22 § Kopia av revisionsberättelsen jämte infordrade
förklaringar skall lillställas förbundsmedlemmarnas slyrelser minst tvä veckor
före det sammanträde, då berättelsen läggs fram för förbundsfullmäktige.

Paragrafen motsvarar 19 § KFL,

3 kap. Kommunalförbund med förbundsdirektion

Som framgår av den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2) bör
det införas en ny typ av kommunalförbund som är organiserat med ett enda organ.
Detta skall handha alla de uppgifter som i det nuvarande kommunalförbundet är
fördelade mellan fullmäktige å ena sidan samt styrelsen och övriga nämnder å
den andra. Detta organ har föreslagits bli benämnt förbundsdirektion.
Kommunalförbund med förbundsdirekiion kan närmast väntas komma till användning
för samarbetsuppgifter som i ekonomiskt och andra hänseenden är av mindre
omfattning eller som är av mera tillfällig natur.

I den nya lagen har de bestämmelser som enbart avser
kommunalförbund med förbundsdirektion tagits in i ett särskilt kapitel.

Beslutanderätt och förvaltning

1 § I kommunalförbund med förbundsdirektion utövas
beslutanderätt, förvaltning och verkställighet av förbundsdirektionen.

Partssammansatta organ får inrättas med uppgift att svara
för viss beredning, förvaltning och verkställighet inom förbundels
verksamhetsområde.

Första stycket. Bestämmelsen ger besked om att det i
kommunalförbund med förbundsdirektion ankommer på förbundsdireklionen att fullgöra
de uppgifter som i ett kommunalförbund med fullmäktige är fördelade på
fullmäktige, styrelsen och övriga nämnder. Förbundsdirektionens huvudsakliga
uppgifter kommer att gälla förvaltning och verkställighet. Den fär därför på
samma sätt som kommunala nämnder betraktas som en förvaltningsmyndighet. Det
innebär att förvaltningslagen blir tillämplig vid handläggningen av sådana
ärenden som överklagas genom förvallningsbesvär. Av 5 § framgår att KL:s regler
om styrelse och nämnder huvudsakligen skall tillämpas i övrigt.

Även i ett kommunalförbund med förbundsdirektion måste
ärendena beredas på något sätt. Det har emellertid inte ansetts nödvändigt att
i lagen nämna någonting om beredningen av förbundsdireklionens ärenden.

Andra stycket. Även i det enklare organiserade
kommunalförbundet bör

Prop.
1984/85:216 44

det kunna inrättas partssammansalta organ. Ett stöd för detla
finns i bestämmelsen i detta stycke. Vad som har sagts i specialmotiveringen lill
2 kap. 2§ andra stycket om partssammansatta organ i kommunalförbund med
fullmäktige har gillighet även i förevarande fall.

Förbundsdirektion

2 § Förbundsmedlemmarna besiämmer antalet ledamöter och
supplean

ter i förbundsdirektionen. Antalet ledamöter får inte vara mindre än fem.

Antalet suppleanter bör vara minst lika stort som antalet ledamöter.

Varje förbundsmedlem skall ha minst en ledamot eller en
suppleant i förbundsdirektionen.

Första stycket. Bestämmelsen innebär att de som avser att
bilda ett kommunalförbund skall bestämma hur många ledamöter och suppleanter
som skall finnas i förbundsdirektionen. Av 1 kap. 11 § framgår att bestämmelser
härom skall tas in i förbundsordningen. Bestämmelsen i förevarande stycke, som
har utformats efter mönster av 3 kap. 2§ KL, innebär att suppleanter är
obligatoriska i förbundsdirektionen till skillnad från vad som gäller för
fullmäktige i förbund som har sådant beslutande organ. Antalet ledamöter i
förbundsdirektionen får inte vara mindre än fem. Del finns inte något hinder
mot att del är ett jämnt antal ledamöter. Av de hänvisningar till KL som finns
i 3 kap. 5 § följer att vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst, utom vid
val och tjänstetillsättning (jfr 3 kap. 10 § och 2 kap. 22 § KL).

Andra stycket I bestämmelsen föreskrivs att varje
förbundsmedlem skall ha minst en ledamot eller en suppleant i
förbundsdirektionen. En sådan representationsregel är nödvändig för all
åstadkomma ett nöjaktigt samband mellan kommunalförbundet och dess medlemmar.
Regeln möjliggör en tillfredsställande representation utan att
förbundsdirektionerna blir för stora. Bestämmelsen hindrar inte en
överenskommelse om att varje förbundsmedlem utser en ordinarie ledamot. En
sådan ordning torde i regel vara lämplig i förbund med ett relativt begränsat
antal medlemmar.

3 § Ledamöter och suppleanter i förbundsdirektionen väljs
av medlem

marnas fullmäktige. I fråga om sädana val m.m. skall bestämmelserna i 2

kap. 5-9§§ tillämpas.

Förbundsdirektionen väljer bland sina ledamöter en
ordförande och en eller två vice ordförande för den tid som förbundsdirektionen
bestämmer. Till dess valet har förrättats utövas ordförandeskapet av den som
förbundsdirektionen utser.

Förbundsdirektionen bör i princip utses på samma sätt som förbundsfullmäklige.
I första stycket har tillkomsten av en förbundsdirektion därför reglerats genom
en hänvisning till bestämmelserna om förbundsfullmäktige i 2 kap. 5-9§§. Som
redan har anförts i specialmotiveringen till 2 kap. 7§ kan proportionellt val
ske sä snart en förbundsmedlem skall välja mer än

Prop.
1984/85:216 45

en ledamot eller mer än en suppleant. I andra stycket har
tagits in en bestämmelse som innebär att medlemmarna i förbundsdirektionen själva
väljer ordförande och en eller två vice ordförande i förbundsdirektionen.
Tjänstgöringstiden, som naturligtvis inte kan vara längre än ledamöternas
mandattid, bestäms av förbundsdireklionen.

4 § Förbundsmedlemmarna fär besluta närmare föreskrifter om
för

bundsdirektionens verksamhet.

Förbundsdirektionen får uppdra ål en särskild avdelning,
bestående av ledamöter eller suppleanter i förbundsdirektionen, åt en ledamot
eller suppleant eller åt en tjänsteman hos förbundet att pä
förbundsdirektionens vägnar besluta i viss grupp av ärenden, vilkas
beskaffenhet skall anges i reglemente eller särskilt beslul. Framställning
eller yttrande lill medlem liksom yttrande med anledning av överklagande av
förbundsdirektionens beslut fär dock beslutas endast av förbundsdirektionen
samfällt.

Beslut som fattats med slöd av uppdrag enligl andra siycket
skall anmälas till förbundsdirektionen, som besiämmer i vilken ordning detta
skall ske.

De närmare föreskrifter om förbundsdirektionens verksamhet
som kan behövas, får med stöd av bestämmelsen i första stycket beslutas av förbundsmedlemmarna.
Sådana föreskrifier kan lämpligen beslutas i samband med att
förbundsmedlemmarna antar förbundsordningen. Föreskrifterna kan l.ex. tas i
form av ett reglemente, som kan fogas som en bilaga till förbundsordningen.

I kommunalförbund med förbundsdirekiion kan det finnas ett
stort behov av delegationsmöjligheter. Det fär ankomma på förbundsdirektionen
själv all bestämma om delegation. Bestämmelser härom har tagits in i andra och
tredje styckena.

5 § Bestämmelserna i 2 kap. 27§, 3 kap. 3 och 4§§, 7-11 §§,
13 a. 13 b

och 16§§ kommunallagen (1977: 179) skall i tillämpliga delar gälla i fråga

om förbundsdirektion. Härifrän skall dock följande avvikelser gälla.

I fråga om tillkännagivande om justering av
förbundsdirektionens protokoll gäller föreskrifterna i 2 kap. 13 § denna lag.

Sammanträde för fastställande av budget skall vara
offentligt. Därvid skall bestämmelserna i 2 kap. 10§ försia-tredje styckena och
28 § andra stycket kommunallagen gälla i tillämpliga delar.

För förbundsdirektionens verksamhet kan reglerna i KL om
kommunal styrelses verksamhet användas i tillämpliga delar. Första stycket i
denna paragraf innehåller därför hänvisningar till de regler i KL om styrelsen
som skall gälla för förbundsdirektionen. Vissa avvikelser har dock befunnits
nödvändiga. En sådan avvikelse gäller vilken anslagstavla som skall användas
för tillkännagivande av protokollsjustering m.m. En sårskild bestämmelse om
detta finns i andra stycket. Den innebär att samma särbestämmelse som gäller
för kommunalförbund med fullmäktige också gäller för kommunalförbund med förbundsdirekiion.

Prop.
1984/85:216 46

En annan avvikelse berör offentligheten vid
förbundsdirektionens sammanträden. Förbundsdirektionens huvudsakliga
verksamhet kommer att bli förvaltning, inte utövande av beslutanderätt. Det är
därför nödvändigt att uppehålla den princip om slutna sammanträden som gäller
för styrelser och nämnder. Det sammanträde som hålls för att anta budget bör
emellertid vara offentligt. Offentligheten bör gälla bäde överiäggningen om
budgeten och beslutet att anta den. Beslämmelser om offentlighet vid budgetsammanträde
har tagits in i tredje stycket.

När det gäller att ta ställning till vilka av KL: s regler
om styrelse och nämnder som bör tillämpas pä förbundsdirektionen kan följande
kommentarer göras.

3 kap. 1 § KL: I paragrafen finns bestämmelser om
styrelsens uppgifter och styrelsens roll i ett syslem med en
fullmäktigeförsamling, styrelse och andra nämnder. Eftersom förbundsdirektion
är det enda organet i ett kommunalförbund utan fullmäktige behövs det ingen
uppgiftsfördelning och ingen annan rollbestämning än den som redan har gjorts i
1 § första stycket. Någon hänvisning till 3 kap. 1 § KL behövs följaktligen
inte.

3 kap. 2§ KL: Här finns bestämmelser om val av ledamöter
och suppleanter till styrelsen. När del gäller sådana val skall enligt den nya
lagen i stället reglerna om val av förbundsfullmäktige gälla. I 3 § hänvisas
till dessa beslämmelser. Hänvisning till 3 kap. 2 § KL skall alltså inte ske.

3 kap. J§ KL: Här finns bestämmelser om valbarhet,
obehörighet och avsägelse. Med hänsyn till vad som tidigare har anförts om all förbundsdireklionen
huvudsakligen kommer att fä uppgifter av förvallande natur bör en hänvisning
ske till hela denna paragraf. Det innebär bl. a. att borgarråd i Stockholms
kommun, som nu inte kan väljas till ledamot i ett kommunalförbunds styrelse, inte
heller kan väljas till denna ställning i en förbundsdirektion.

i kap. 4§ KL om rätt till ledighet för uppdrag skall gälla
även för förbundsdirektion.

3 kap. 5§ KL gäller val av ledamöter och suppleanter i
styrelse. I fräga om motsvarande val till förbundsdirektion hänvisar 3§ till 2
kap. 5-9 §§ i den nya lagen. Någon hänvisning till 3 kap. 5 § KL görs därför
inte.

3 kap. 6§ KL gäller val av ordförande och vice ordförande
i styrelsen. Bestämmelser om sådana val för förbundsdirektion finns i 3§ andra
stycket, varför någon hänvisning till 3 kap. 6§ KL inte skall göras.

3 kap. 7§ KL innehåller bestämmelser om tidpunkter och
plats för styrelsens sammanträden och om att styrelsen får kalla vissa personer
bl. a. ledamot av fullmäktige och särskilda sakkunniga att vara närvarande vid
sammanträde med styrelsen. Denna bestämmelse bör gälla även för
förbundsdirektion fastän direktionen inte har någon fullmäktigeförsamling över
sig och alltså inte kan kalla någon ledamot i en sådan församling.

3 kap. 8§ KL: Här finns beslämmelser om suppleants
tjänstgöring i styrelsen m. m. Dessa bestämmelser bör också gälla för
förbundsdirektion.

Prop.
1984/85:216 47

3 kap. 9§ KL: Paragrafen handlar om styrelsens beslulförhet.
Den regeln bör också gälla för förbundsdirektion.

3 kap. /ö§
A'/.: Alla bestämmelser i 3 kap. 10 § bör gälla för förbundsdirektionen med
undantag för bestämmelserna om vilken anslagstavla som skall användas för
tillkännagivande om protokollsjustering m.m. En särbestämmelse om detta har
som tidigare har sagts tagits in i paragrafens andra stycke. 3 kap. 10§ KL
innehåller bl. a. en bestämmelse om att styrelsens protokoll och övriga
handlingar skall värdas och förtecknas. Detta kommer också att gälla för
förbundsdirektionen. Riksarkivet har i sitt remissyttrande över
kommunalförbundsutredningens förslag påpekat att del dessutom bör föreligga en
skyldighet för direktionen att meddela föreskrifter om arkivvården. Jag
instämmer i della. I paragrafen har därför tagits in en hänvisning till 2 kap.
27 § KL.

3 kap. y/§ KL: Paragrafen innehåller regler om när en
handling skall anses ha kommil in till myndighet m.m. Paragrafen bör i sin
helhet gälla för förbundsdirektionen.

3 kap. 12 KL: Här finns bestämmelser om all fullmäktige fär
anta reglemente för styrelsen och om att styrelsen får delegera i den mån
fullmäktige beslutar det. Bestämmelser av detta slag har för förbundsdireklionen
tagits upp i 4§. Möjligheterna alt delegera till tjänstemän hos förbundsmedlemmarna
har berörts i specialmotiven lill 2 kap. 14§. Vad där sagts skall även gälla
för kommunalförbund med förbundsdirektion.

3 kap. 13 KL: En särskild principiell fråga är om del bör
finnas möjlighet att inrätta lokala organ i ett kommunalförbund. Den
möjligheten finns inte enligt gällande rätt och det har heller inte, när lokala
organ möjliggjordes för kommuner, ifrågasatts all del kunde behövas sådana
organ i kommunalförbund. Något behov av sådana lokala organ har inte framkommit
under utredningens arbete. 3 kap. 13 § KL bör därför inte till någon del gälla
för förbundsdirektion.

3 kap. 13 a och 13 b§ KL: Dessa paragrafer handlar om
parissammansatta organ. Att sådana kan inrättas även i kommunalförbund med förbundsdirektion
framgår av 3 kap. 1 § andra stycket. Genom en hänvisning till 3 kap. 13 a och
13 b§§ KL görs kommunallagens regler om parlssammansatla organ lillämpliga.

3 kap. 14 § KL: Här finns bestämmelser om rätt för
fullmäktige att göra viss omfördelning av uppgifter mellan styrelsen och
nämnderna. En sådan reglering är obehövlig i kommunalförbund med
förbundsdirektion eftersom där bara finns ett organ.

3 kap. /5§ KL: Paragrafen innehåller bestämmelser om att
fullmäktige fär besluta att förtroendemän som hör hemma i ett organ i kommunen
kan fä närvara vid sammanträden som eu annat organ håller. Den bestämmelsen
behövs inte heller för kommunalförbund med förbundsdirekiion av samma skäl som
har nämnls beträffande regeln i 3 kap. 14 § KL.

Prop.
1984/85:216 48

3 kap. /6S KL: Paragrafen handlar om fullmäktiges
befogenhet alt besluta om ersättningar till kommunala förtroendemän.
Motsvarande bestämmelse behövs för kommunalförbund med förbundsdirektion.

6 § Förbundsdirektionen skall hålla förbundsmedlemmarna
underrättade

om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet saml om frågor

av större ekonomisk eller organisatorisk räckvidd.

Förbundsdireklionen får från förbundsmedlemmarnas
styrelser infordra de yttranden och upplysningar som behövs för att
förbundsdirektionen skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Paragrafen stämmer överens med vad som gäller enligt 2
kap. 16 § för kommunalförbund med fullmäktige. De regler om sambandet mellan
ett kommunalförbund och dess medlemmar som det här är fråga om har ansetts så
viktiga att de har upprepats bland bestämmelserna om kommunalförbund med
förbundsdirektion.

Ekonomisk förvaltning

7 § Bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3§§, 4§ tredje stycket
och 5-7 §§

kommunallagen (1977:179) gäller i tillämpliga delar i fråga om ekonomisk

förvaltning i kommunalförbund med förbundsdirekiion.

I övrigi gäller de begränsningar i rätten att ta upp lån,
ingå borgen och andra förbindelser eller avsätta medel till fonder som
förbundsmedlemmarna har tagit in i förbundsordningen.

Bestämmelserna i denna paragraf stämmer överens med vad
som gäller för styrelsen i kommunalförbund med fullmäktige. Någon hänvisning
har emellertid inte gjorts till 4 kap. 9§ KL om styrelsens räkenskaper och
bokslut. Dessa beslämmelser har tagits in i en särskild paragraf (10 §).

8 § Förbundsdirektionen fastställer kommunalförbundets
budget före ut

gången av september månad. Förbundsdirektionen skall dessförinnan sam

råda med förbundsmedlemmarnas slyrelser om budgeten.

1 ett kommunalförbund med förbundsdirektion är del
nödvändigt med en särskild ordning för budgetbehandlingen. Det får ankomma pä
förbundsdirektionen själv att arbeta fram och fastställa budget. Det bör
emellertid ske i samråd med förbundsmedlemmarnas styrelser. Detta kommer till
uttryck i förevarande paragraf.

Även för kommunalförbund med förbundsdirekiion kommer den
ordningen att gälla att en förbundsdirektion som tillträder den 1 januari
efter valår har att arbeta under en budget som har fastställts av avgående
förbundsdirektion.

9 § När budgeten fastställs besiämmer förbundsdirektionen
det bidrag

som vaije medlem skall lämna till förbundet enligt de grunder som anges i

förbundsordningen.

Prop. 1984/85:216 49

Denna paragraf stämmer i sak överens med bestämmelsen i 2
kap. 20 § beträffande kommunalförbund med fullmäktige. Bestämmelsen är så
viktig att den inte har införts genom en hänvisning lill nämnda paragraf,
vilket annars i och för sig hade varit möjligt.

10 § Förbundsdirektionen skall fortlöpande föra
räkenskaper över kom

munalförbundets medel och skall inom skälig lid ärligen sammanfalla och

avsluta räkenskaperna.

Paragrafen motsvarar bestämmelsen i 4 kap. 9 ii KL.
Eftersom den paragrafen också har beslämmelser om räkenskapsföringen i nämnder
har det inte varil lämpligt att använda hänvisningstekniken. 1 stället föreslås
här en särskild bestämmelse om förbundsdirektionens räkenskapsföring. 1
kommuner, landstingskommuner och kommunalförbund med fullmäktige är det enligt
4 kap. 9§ KL fullmäktige som besiämmer tidpunkten när räkenskaperna skall vara
slutförda. Denna tidpunkt bör förbundsdirektionen få bestämma själv. Det kan
inte anses finnas något behov av en närmare reglering av tidpunkten än att säga
att räkenskaperna bör vara avslutade inom skälig lid.

Revision

11 § Varje förbundsmedlems fullmäktige väljer en
eller flera revisorer

och minst lika mänga revisorssuppleanter för revision av förbundets verk

samhet.

För granskning av ett nybildat förbund skall val av
revisor och revisorssuppleant ske senast när förbundet bildas. Valet skall
avse tiden från valets förrättande lill dess nästa tjänstgöringstid för
revisorer och revisorssuppleanter börjar.

Bestämmelserna i 5 kap. kommunallagen (1977: 179) gäller i
övrigt i tillämpliga delar i fråga om revision. Förbundsmedlemmarna skall var
för sig pröva frågan om ansvarsfrihet för förbundsdirektionen.

Första stycket. Beslämmelserna i 5 kap. KL om revision kan
inte användas på samma sätt för kommunalförbund med förbundsdirekiion som för
kommunalförbund med fullmäktige. För förbund av del senare slaget gäller att
fullmäktige reviderar de förvaltande organen genom revisorer som fullmäktige
har valt för ändamålet. Denna revision har alltså karaktären av en intern
uppgörelse där de verkliga intressenterna, nämligen förbundsmedlemmarna
själva, inte har något direkt inflytande. Denna ordning är inte lämplig för ett
kommunalförbund med förbundsdirektion med hänsyn lill dess speciella
organisationsform. Revisionen mäste i stället ske genom revisorer som direkt
företräder förbundsmedlemmarna.

Kommunalförbundsulredningen har föreslagit alt varje
förbundsmedlem skall välja en eller flera revisorer och minst lika mänga
suppleanter för revision av förbundets verksamhet. Förslaget har mött viss
kritik vid remissbehandlingen. Några remissinstanser påpekar all i förbund med

4 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 216

Prop.
1984/85:216 50

många medlemmar kan regeln medföra alt antalet revisorer
och suppleanter blir alltför stort. För att undvika detla föreslås att varje
medlem utser endast en revisor eller att förbundsmedlemmarna väljer gemensamma
revisorer.

För egen del finner jag utredningens förslag vara det
bästa alternativet för revision av verksamheten i ett kommunalförbund med
enbart förbundsdirektion. Det kan finnas ett individuellt medlemsintresse av
sakrevision av verksamheten. Det intresset blir inte fullt ut tillgodosett
genom gemensamma revisorer. Det kan också uppstå praktiska svårigheter all få
flera kommuner eller landstingskommuner att ena sig om revisorer, ölägenheterna
av att i vissa fall ett mycket stort anlal revisorer har alt granska
förbundsdirektionens förvaltning kan i viss mån undvikas genom all revisorerna
samverkar för att undvika onödigt dubbelarbete. Regeln utesluter inte att varje
förbundsmedlem utser endast en revisor och en revisorssuppleant. Regeln
hindrar inte heller all förbundsmedlemmarna eller vissa av dem väljer
gemensamma revisorer.

Förfarandet vid revision av kommunalförbund med förbundsdirekiion
blir alltså det att revisionen förrättas av revisorer som har valts av förbundsmedlemmarna
och att revisionsberättelserna behandlas av varje medlem på samma sätt som
vanlig revision i medlemmens egen förvaltning.

Andra stycket. Bestämmelsen behandlar frågan om val av
revisorer för granskning av ett nybildat förbund. Regeln är nödvändig för att
revisorers och revisorssuppleanters tjänstgöringsperioder skall sammanfalla med
de allmänna mandatperioderna. Val torde kunna ske exempelvis i samband med att
förbundsordning antas av en blivande förbundsmedlem. Någon verksamhet att
granska finns givetvis inte förrän ett förbund har bildats, dvs. när
förbundsordningen har antagits av samtliga förbundsmedlemmar. Regeln är därför
att förstå så alt valet avser granskning av verksamheten under tiden från det
kommunalförbundet har bildats.

Tredje stycket. Vid sidan av de sårbestämmelser som har
tagits in i första och andra siyckena skall bestämmelserna i 5 kap. KL
tillämpas. Det gäller alltså bl. a. bestämmelserna om revisorernas uppgifter
och om revisionsjäv. För tydlighets skull har tagits in en bestämmelse om att
förbundsmedlemmarna var för sig skall pröva frågan om ansvarsfrihet. Av 5 kap.
6 § KL följer alt denna uppgift tillkommer fullmäktige.

4 kap. Gemensamma bestämmelser

Utträde, likvidation och upplösning

Som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5)
behövs ett nytt system för utträde ur och upplösning av kommunalförbund när
länsstyrelsens befattning med dessa frågor upphör. Av de skäl som har anförts
i den allmänna motiveringen behövs också vissa lättnader i möjligheterna

Prop.
1984/85:216 51

att lösgöra sig från ett samarbete i kommunalförbund. De
lagregler som behövs har samlats i delta avsnitt. Reglerna har hämtat drag från
motsvarande regler i lagen (1980: 1102) om handelsbolag och enkla bolag.

Regleringen bygger på principen att förbundsmedlemmarna
har avtalsfrihet när det gäller förutsättningarna för utträde, likvidation och
upplösning. Vissa bindande regler har dock befunnits nödvändiga. Avtal om
bildande av kommunalförbund för obesiämd tid och utan uppsägningsräit godtas
inte i den nya lagen. Det finns därför en regel om en generell och bindande
uppsägningsrätt vid sådana avtal. Likaså finns det en ovillkorlig
uppsägningsrätt när vissa ändrade förhållanden har inträtt. Det finns också
vissa bindande regler om förfarandet vid likvidation och upplösning.

1 § Ett kommunalförbund som har bildats för bestämd tid,
skall träda i likvidation när liden har gått ul.

Om ett kommunalförbund har bildats för obestämd tid, får
en förbundsmediem säga upp sitt medlemskap när som helst. Förbundet skall i
sådant fall träda i likvidation ett är efter uppsägningen, om inte någon annan
uppsägningstid har bestämts i förbundsordningen.

Ett kommunalförbund kan bildas för bestämd eller obestämd
tid. Enligt I kap. 9§ punkt 3 skall förbundsordningen ange den tid förbundet
skall bestå om det inte har bildats för obestämd tid. Det är alltså en
angelägen uppgift för förbundsmedlemmarna att frän början ta ställning till
frågan om vilken tid som förbundet skall beslå.

Första stycket. Om ett kommunalförbund har bildats för
bestämd lid finns inte någon ordinär uppsägningsrätt. Möjligheterna all i
förtid lösgöra sig från samarbetet i ett sådant förbund behandlas i 2 §. När
den bestämda tidpunkten för samarbetsprojektets slut inträffar måste sannolikt
i de flesta fall olika åtgärder vidtas beträffande förbundels tillgångar och
skulder. Det behövs alltså ett likvidationsförfarande. Av bestämmelsen i första
stycket framgår att förbundet skall träda i likvidation när den bestämda tiden
för samarbetet har gått ut. Om samtliga förbundsmedlemmar skulle vilja fortsätta
verksamheten när den avtalade tiden har gått ut, har de möjlighet all
dessförinnan ändra förbundsordningen på ett sådant sätt att den bestämda tiden
för verksamheten förlängs eller att denna kan fortsätta på obestämd lid.

Av 3§ följer att förbundsmedlemmarna fär avtala om en
eller flera medlemmars utträde ur förbundet i stället för att förbundet träder
i likvidation. Härigenom öppnas det allså en möjlighet för de kvarvarande
medlemmarna att fortsätta verksamheten antingen till en ny bestämd tidpunkt
eller för obestämd tid. En sådan överenskommelse kräver ändring av förbundsordningen.

Andra stycket. Av den allmänna motiveringen framgår att
det bör föreligga en ovillkorlig rätt för förbundsmedlemmarna att när som
helst säga upp sitt medlemskap i ett kommunalförbund som har bildats för
obestämd tid.

Prop.
1984/85:216 52

En regel om deUa har tagits in i andra siycket.
Uppsägningsrätten kan inte medlemmarna avsäga sig i förbundsordningen eller på
annat sätt avtala bort. Om förbundsordningen skulle innehålla bestämmelser som
strider häremot blir dessa bestämmelser utan verkan. Uppsägningsrätten har förenats
med en bestämmelse om en uppsägningslid om eu år. Över denna uppsägningstid kan
emellertid förbundsmedlemmarna disponera genom bestämmelser i
förbundsordningen. Motiven föruppsägningstidens längd har behandlats i den
allmänna motiveringen. Av bestämmelsen framgår att en uppsägning skall leda
till förbundets likvidation. Regler om avtal om medlems utträde ur förbundet i
stället för likvidation finns i 3S. Reglerna om ullrädesrätt och upplösning av
kommunalförbund gäller inte utan vidare för regionplaneförbund och bosladsförmedlingsförbund
som tillkommer pä grund av ett direkt åläggande av regeringen. Om inte annat
utsågs i regeringsbeslutet får åläggandet uppfattas som en skyldighet för kommunerna
alt driva kommunalförbundet tills vidare till dess regeringen beslutar om annal.

2 § Har sädana ändrade förhållanden inträtt, att det vid
en samlad bedömning framstår som oskäligt att en medlem av ett kommunalförbund
i fortsättningen skall vara bunden av sill medlemskap i förbundel, skall på
begäran av förbundsmedlemmen förbundel omedelbart träda i likvidation.

Paragrafen motsvarar de bestämmelser som finns i 24 och 27
§§ KFL.

1 paragrafen behandlas rätten att begära ell
kommunalförbund i likvidation när det har inträffat sådana ändrade förhållanden
att förbundel bör upplösas. Bestämmelsen kan i praktiken anlas få betydelse
främst för de lidsbestämda kommunalförbunden. 1 förbund som har bildats för obestämd
tid finns nämligen alltid en ovillkorlig uppsägningsrätt enligt 1 S andra
stycket. Bestämmelsen kan dock komma att få betydelse även i förbund av detta
slag, nämligen i sådana för vilka en mycket läng uppsägningstid har bestämts.

Grunden för att bestämmelsen i denna paragraf skall kunna
åberopas är att det har inträtt sådana ändrade förhållanden att det framstår
som oskäligt att en medlem av ett kommunalförbund skall vara bunden av sitt
medlemskap. Det ankommer pä förbundsmedlemmarna själva att göra en sådan
bedömning. Det kan l.ex. gälla ändrade förhållanden i fråga om verksamhetens art
och omfattning, verksamhetens ulvecklingsläge, behovet av verksamheten med
hänsyn till den tekniska och samhälleliga utvecklingen, tidsaspekten m. m. En
medlem som åberopar att ändrade förhållanden har inträtt fär vägras utträde
först när övriga medlemmar inte betraktar det som oskäligt att han är bunden av
sitt medlemskap. Av 3 § följer att del även i förevarande fall finns en
möjlighet för förbundsmedlemmarna att avtala om utträde ur förbundet i stället
för likvidation och upplösning. Som framgår av 9§ får ev. tvister om
tillämpningen av den nu ifrågavarande paragrafen lösas genom skiljemannaförfarande.

Prop.
1984/85:216 53

3 § När grund för likvidation enligt 1 eller 2 § har
uppkommit fär förbundsmedlemmarna avtala att en medlem fär utträda ur
förbundet i stället för att förbundel skall träda i likvidation. I avtalet
skall bestämmas från vilken tidpunkt utträdet skall ske.

Vid avtal om utträde skall de kvarvarande medlemmarna anta
de ändringar i förbundsordningen som föranleds av utträdet.

När en förbundsmedlem utträder ur kommunalförbundet upphör
medlemmens ansvar för förbundels skulder om inte annal har överenskommits i
det avlal som avses i första stycket.

Ett kommunalförbund skall träda i likvidation på de
grunder som anges i 1 och 2§§. I förevarande paragraf öppnas en möjlighet för
förbundsmedlemmarna alt i stället för en likvidation avtala om att en medlem fär
utträda ur förbundel.

Första slyckel. Om en förbundsmedlem vill utträda ur ett
kommunalförbund skall ett avtal upprättas om förutsättningarna för medlemmens
utträde. En väsentlig fråga att la ställning till är frän vilken tidpunkt
utträdet skall ske. Av bestämmelsen framgår att detla måsle bestämmas i
avtalet. Om förbundsmedlemmarna inte kan komma överens i alla frågor är det en
rättighet för den medlem som vill lämna samarbetet all frigöra sig genom
likvidation och skifte.

Andra stycket. När ett avlal om utträde har träffats måsle
de kvarvarande förbundsmedlemmarna ändra förbundsordningen. Exempel på sådant
som oundvikligen behöver ändras är uppgiften om förbundels medlemmar. 1 de
flesta fall är det också nödvändigt att göra en ny bestämning av medlemmarnas
andelar i förbundets tillgångar och skulder. I detla stycke har getts en
föreskrift om att de kvarvarande förbundsmedlemmarna skall göra de ändringar i
förbundsordningen som föranleds av avtalet om utträde.

Tredje slyckel. I denna bestämmelse behandlas den
utträdande förbundsmedlemmens ansvar för förbundels skulder. F.n. gäller
enligt 26§ KFL att sådant ansvar upphör ett år efter utträdet, om inte
länsstyrelsen finner skäligt att förordna om annat. I vad mån en utträdande
medlem bör befrias från förbundets skulder berör inte bara förbundet och dess
medlemmar utan också tredje mans rätt. Som framgår av 1 kap. 5 § har förbundsmedlemmarna
ytterst ett ansvar för förbundets skulder. Det innebär att de förbundsmedlemmar
som fortsätter verksamheten i ett förbund där någon medlem har utlrätt, har
kvar sitt ansvar för skulderna efter den nya andelsbestämningen. Från tredje
mans synpunkt bör det därtör knappast finnas betänkligheter mot att den medlem
som utträder ur förbundet frigörs frän skulderna. För denne medlem är det
givetvis av största betydelse att snarast möjligt avveckla sina mellanhavanden
med förbundet. Den nuvarande ettårsfristen har därför fått utgå i den nya
bestämmelsen. Del kan emellertid i vissa situationer framstå som olämpligt alt
den avgångne medlemmen över huvud taget befrias frän skulderna. Bestämmelsen
ger därför parterna en möjlighet alt aviala bort skuldbefrielsen.

Prop.
1984/85:216 54

4 § Likvidationen verkställs av kommunalförbundets
styrelse eller av

förbundsdirekUonen i egenskap av likvidator.

När förbundet har trätt i likvidation, får kallelse på
förbundets okända borgenärer sökas av förbundsmedlem eller likvidatorn.

När förbundet har trätt i likvidation, skall förbundets
egendom i den män det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom
försäljning pä offentlig auktion eller på annat lämpligt sätt. Förbundels
verksamhet får fortsättas, om det behövs för en ändamålsenligt avveckling.

Första stycket. Likvidationen skall verkställas av
kommunalförbundets styrelse eller av förbundsdirektionen. Det är inte påkallat
att i detla offenl-ligrättsliga sammanhang tillskapa någon befogenhet för
domstol eller statlig myndighet att förordna om en särskild likvidator.

Andra och tredje styckena har utformats efter mönster av 2
kap. 32 och 33 §§ lagen om handelsbolag och enkla bolag.

5 § När styrelsen eller förbundsdireklionen har fullyort
sitt uppdrag som

likvidator, skall styrelsen eller förbundsdirektionen avge slutredovisning

för sin förvaltning genom en förvaltningsberättelse som rör likvidationen i

dess helhet. Berättelsen skall även innehålla en redovisning för skiftet av

behållna tillgångar. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för

hela likvidationstiden.

Paragrafen innehåller bestämmelser om slutredovisning och
förvaltningsberättelse. Motsvarande bestämmelser finns i 2 kap. 41 § lagen om
handelsbolag och enkla bolag och i 13 kap. 14 § första siycket aktiebolagslagen
(1975:1385).

6 § När likvidationsuppdraget är fullgjort, skall
styrelsen eller förbunds

direktionen besluta om vilken av förbundets medlemmar som skall överta

och värda de handlingar som hör till förbundets arkiv.

Förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna skall
delges var och en av förbundsmedlemmarna. När berättelsen och redovisningshandlingarna
delgetts samtliga förbundsmedlemmar, är förbundet upplöst.

Första stycket. En motsvarande bestämmelse finns i 32 § KFL.
Kommunalförbundsutredningens lagförslag saknar bestämmelser om förvaring och
värd av ett upplöst kommunalförbunds arkiv. Vid remissbehandlingen har
riksarkivet föreslagit att sådana bestämmelser bör finnas också i den nya
lagen. Riksarkivet framhåller att det finns flera skäl till all arkiven bevaras
och vårdas även efter det att ett förbund har upplösts. Till dessa skäl hör bl.
a. hänsyn lill rättssäkerheten och forskningens behov. Vidare torde enligt
riksarkivet handlingarna i många fall ha betydelse för statliga och kommunala
myndigheter. Jag biträder riksarkivets synpunkter och en bestämmelse i ämnet har
därför tagits in i första stycket. Det ligger i sakens natur att
arkivhandlingarna skall överlämnas till den förbundsmedlem som har utsetts att
överta och vårda dem. Någon särskild bestämmelse härom har inte ansetts
erforderlig.

Prop.
1984/85:216 55

Andra stycket. Av lagen måste det klart framgå när ett
kommunalförbund är upplöst. Denna tidpunkt har knutits lill den dag dä
samtliga förbundsmedlemmar har delgetts förvaltningsberättelsen och redovisningshandlingarna.

7 § En förbundsmedlem som inte är nöjd med redovisningen
eller det

skifte som förrättals av förbundets styrelse eller av förbundsdirektionen,

har rätt alt väcka talan om detta mot de övriga förbundsmedlemmarna

inom ett år från det slutredovisningen delgavs medlemmen.

Paragrafen, som motsvarar 31 § andra stycket KFL, ger en
förbundsmedlem som inte är nöjd med redovisning eller skifte rätt att föra
talan mot de övriga förbundsmedlemmarna. Sådan talan skall väckas inom ett år från
det att medlemmen fick del av slutredovisningen. Det följer av allmänna regler
all talan skall väckas hos tingsrätt.

8 § öm det framkommer någon tillgång för kommunalförbundet
efter

dess upplösning eller om talan väcks mot kommunalförbundet eller om det

pä annat sätt uppkommer behov av en ytterligare likvidationsätgärd, skall

likvidationen fortsättas.

Bestämmelsen i denna paragraf fyller en funktion ur klarhetssynpunkl,
trots att det som regleras egentligen ligger i sakens natur. I bestämmelsen
lämnas beskedet alt en likvidation som har avslutats skall tas upp igen och
fortsättas om det visar sig att det finns någon tillgång eller någon skuld som
man inte känt till tidigare eller det tillkommit någon annan omständighet som
gör att likvidationen framstår som ofullbordad fastän den har avslutats.

9 § Tvister om kommunalförbunds likvidation och upplösning
enligt 1

och 2§§ samt om förbundsmedlems rätt till utträde enligt 3§ handläggs

enligl lagen (1929: 145) om skiljemän.

Som har anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5)
bör ev. tvister om rätt till utträde och om likvidation handläggas i ett skiljemannaförfarande.
I förevarande paragraf ges en regel om att tvisterna skall handläggas enligt
lagen (1929: 145) om skiljemän.

Besvär

10 § Beslämmelserna i 7 kap. kommunallagen (1977:
179) gäller i tillämp

liga delar i fråga om kommunalförbund. Besvär får anföras av såväl med

lemmar av förbundet som medlemmar av varje kommun eller landstings

kommun som ingår i förbundet.

Beträffande besvär över kammarrättens beslut lillämpas 7
kap. 5 § kommunallagen. Besvär över ett beslut, varigenom kammarrätten har
bifallit besvär eller förbjudit att del överklagade beslutet verkställs, får
anföras även av förbundsmedlem.

Prop.
1984/85: 216 56

I kommunalförbund med förbundsdirektion får besvärsnämnd
inte inrättas.

I denna paragraf finns reglerom besvär över
kommunalförbunds beslut.

Första stycket stämmer överens med 20 § KFL. Hänvisningen
till 7 kap. KL innebär att kommunalbesvär fär anföras över kommunalförbundens
beslut på de besvärsgrunder som anges i 7 kap. 1 § KL. Besluten skall
överklagas hos kammarrätt. Kretsen av besvärsberättigade har bestämls så att
den omfattar såväl medlemmar av förbundet, dvs. kommuner eller
landstingskommuner, som medlemmar av varje kommun eller landstingskommun som
ingår i förbundet.

Andra slyckel. öm kammarrätten har bifallit besvär och
sålunda helt eller delvis har upphävt ell kommunalförbunds beslut får kommunalförbundet
i sin egenskap av motpart i målet föra talan mot kammarrättens beslul. Detta
följer av hänvisningen till 7 kap. 5§ KL i detla stycke. Därutöver bör
emellertid även varje förbundsmedlem ha talerätt. I 23 § andra siycket lagen (1979:412)
om kommunala indelningsdelegerade som innehåller en motsvarande reglering ges
även kommunmedlemmarna rätt alt föra talan mot kammarrättens beslul att bifalla
besvär eller förbjuda verkställighet av det överklagade beslutet. Att på
motsvarande sått ge förbundsmedlemmarnas invånare rätt att överklaga
kammarrätts beslut skulle föra alltför långt. Utvidgningen i förevarande bestämdse
har därför begränsats till att avse förbundsmedlemmarna själva.

Tredje stycket. Hänvisningen i första stycket lill 7 kap.
KL innebär att besvärsnämnd får inrättas i kommunalförbund. En sådan nämnd har
till uppgift att pröva besvär över bl. a. styrelsens eller annan nämnds beslut
om tillsättning av tjänst och andra beslut i vissa personalfrågor. Med hänsyn
till den specialla organisationen i kommunalförbund med enbart förbundsdirekiion
är del inte lämpligt att sådana förbund inrättar besvärs-nämnder. Ett förbud
mot detta har därför tagits in i tredje siycket.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

I den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6) har förordats
alt den nya lagen automatiskt skall gälla för äldre kommunalförbund. Vissa
övergångsbestämmelser har dock befunnits nödvändiga. De principiella motiven
för dessa har redan behandlats. Några ytterligare kommentarer ges i del
följande.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1986, då lagen
(1957:281) om

kommunalförbund skall upphöra alt gälla.

2, öm del i en lag eller annan författning hänvisas till
den gamla lagen

eller till en föreskrift i denna som har ersatts genom en förerskrift i den nya

lagen, tillämpas i stället den nya lagen eller den nya föreskriften, om inte

annal följer av punkt 3.

Prop.
1984/85:216 57

Den nya lagen bör träda i kraft den I januari 1986. En
föreskrift härom finns i punkt 1. Lagen avses helt ersätta 1957 års lag om
kommunalförbund. Av föreskriften under punkt I framgår därför alt den lagen
skall upphöra att gälla.

Av punkt 2 följer att hänvisningar i annan lagstiftning
till den gamla lagen i stället gäller motsvarande bestämmelse i den nya lagen.
En ändring bör dock göras direkt i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss
kollektiv persontrafik. Jag återkommer strax till den lagändringen (avsnitt
4.2).

3. Den nya lagen gäller även för kommunalförbund som har
bildats enligt den gamla lagen. 1 stället för bestämmelserna i 4 kap. 1 och 2 §§
gäller dock till och med är 1990 att ett kommunalförbund som har bildats enligl
den gamla lagen skall träda i likvidation på begäran av en förbundsmedlem, om
det vid en samlad bedömning framstår som skäligt att låta medlemmen frånträda
sitt medlemskap.

Om medlemmarna inte kan enas om ett kommunalförbunds
likvidation på nu angiven grund, skall frågan överlämnas lill regeringen för
avgörande.

I punkt 3 har tagits in en uttrycklig föreskrift om att
den nya lagen gäller för kommunalförbund, som har bildats enligt den gamla
lagen.

Det har inte ansetts nödvändigt med någon
övergångsbestämmelse för de fätaliga fall där ärenden om bildande av kommunalförbund
kan vara anhängiga hos länsstyrelserna när den nya lagen träder i kraft. Sädana
ärenden fär avskrivas och det får i stället ankomma på kommunerna eller landsiingskommunerna
all själva bilda förbundel.

Av de skäl som har redovisats i den allmänna motiveringen
(avsnitt 2.6) bör de nya ulträdesreglerna inte omedelbart bli tillämpliga på de
gamla kommunalförbunden. För sådana förbund skall i stället fram till och med
år 1990, dvs. under en femårsperiod, gälla en jämkad utträdes- och upplösningsbestämmelse.

Av punktens första stycke följer alt den obligatoriska
uppsägningsregeln i 4 kap. 1 § inte skall gälla över huvud tagel. Däremot finns
i punkten en regel som till sin konstruktion liknar bestämmelsen i 4 kap. 2 §.
Övergångsregeln innebär all om det vid en samlad bedömning framstår som
skäligt att låta en medlem av ett kommunalförbund frånträda sitt medlemskap i
förbundet, skall förbundet träda i likvidation pä begäran av förbundsmedlemmen.
Till skillnad från bestämmelsen i 4 kap. 2§ ställs här inte något krav på att
det skall ha inträtt några ändrade förhållanden för att en medlem skall få frånträda
sitt medlemskap. Rätten till utträde är alltså inie enbart betingad av yttre
omständigheter utan det får göras en fri och allmän intresseavvägning av om en
förbundsmedlem bör frigöras från samarbetet i kommunalförbundet. Det finns
alltså ell stort utrymme för att ta hänsyn till subjektiva önskemål om utträde.

Av 4 kap. 9§ framgår att oenighet mellan
förbundsmedlemmarna i fråga om rätten till utträde m.m. enligt 4 kap. 1 och 2§§
avgörs genom ett

Prop.
1984/85:216 58

skiljemannaförfarande. Den oenighet som kan uppslå i fråga
om utträdesregeln i första stycket av förevarande övergångsbestämmelse bör
emellertid, med hänsyn lill de intresseavvägningar som skall göras, avgöras av
regeringen. En regel om detla har tagits in i andra stycket. Om regeringen
finner att ell kommunalförbund bör träda i likvidation får det också ankomma
på regeringen att bestämma tidpunkten när sä skall ske.

4. Ulan hinder av punkt 3 får medlemmarna i ett
kommunalförbund som

har bildals enligt den gamla lagen genom ändring i förbundsordningen

besluta att även beslämmelserna i 4 kap. 1 och 2§§ i den nya lagen skall

gälla för förbundel.

Fall kan tänkas där medlemmarna i ell gammalt
kommunalförbund redan under den femåriga övergångsperioden vill att förbundet
helt skall inordnas under den nya lagen. I syfte att möjliggöra detta utan att
förbundet för den skull skall behöva upplösas och nybildas finns en föreskrift
i punkt 4, enligt vilken förbundsmedlemmarna ges rätt att genom en ändring i
förbundsordningen besluta att även bestämmelserna i 4 kap. 1 och 2§§ i den nya
lagen skall gälla för förbundel i stället för de särregler som har tagits upp i
punkt 3. öm de fattar ett sådant beslut, blir även regeln i 4 kap. 9§ om skiljemannaförfarandet
tillämplig vid eventuella tvister.

5. En förbundsordning som har fastställts enligt den
gamla lagen gäller

även om den inte stämmer överens med bestämmelserna i 1 kap. 9 och

10 §§ i den nya lagen.

I 1 kap. 9 och 10 §§ finns regler om vad en
förbundsordning skall innehålla. Som tidigare har sagts skall den nya lagen
gälla beträffande de gamla kommunalförbunden. De gamla förbundens förbundsordningar
kommer emellertid inte att i alla avseenden kunna uppfylla de krav som
uppställs i den nya lagen om vad en förbundsordning skall innehålla. Bristerna
är emellertid inte av det slag att de gamla förbunden bör tvingas att ändra
sina förbundsordningar. I punkt 5 har därför tagits in en bestämmelse som
säger att en förbundsordning, som har fastställts enligt den gamla lagen,
gäller även om den inte stämmer överens med bestämmelserna i 1 kap. 9 och 10 §§
i den nya lagen.

6. Om en särskild likvidator har utsetts för ett
kommunalförbund som

har trätt i likvidation före den nya lagens ikraftträdande, skall denne

slutföra likvidationen.

Det föreligger en skillnad mellan den gamla och den nya
lagen när del gäller vem som kan utses till likvidator. Enligt KFL kan
likvidation verkställas antingen av kommunalförbundets styrelse eller av en
särskilt utsedd likvidator. I den nya lagen finns inte den senare möjligheten.
Om en

Prop.
1984/85:216 59

särskild likvidator har utsetts för ett kommunalförbund
som har trätt i likvidation före den nya lagens ikraftträdande, bör denne ändå
få slutföra likvidationen. En bestämmelse av denna innebörd har tagits in i
punkt 6.

4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1978: 438) om
huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik

Ändringen i denna lag innebär att en hänvisning i lagens
tredje paragraf till 1957 års lag om kommunalförbund har ersatts av en
hänvisning till den nya lagen. Paragrafen innehåller f.n. också en regel med
den innebörden att bestämmelserna om länsstyrelse i 1957 års lag i stället
avser regeringen när det gäller kommunalförbund för kollektivtrafik. Som har
anförts i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3) bör länsstyrelsen inte längre
ta någon befattning med kommunalförbund i fråga om underställning av förbundsordning
m.m. Pä samma sätt bör regeringens motsvarande uppgifter beträffande kolleklivirafikförbunden
upphöra. Tredje paragrafen i förevarande lag har ändrats i enlighet härmed.

5 Hemställan

Jag hemställer all regeringen föreslår riksdagen att anta
förslagen till

1.
kommunalförbundslag,

2.
lagom ändring i
lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollekliv persontrafik.

6 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som
föredraganden har lagt fram.

Prop.
1984/85:216 60

Bilaga
1

Gällande rätt i fråga om kommunalförbund

Reglerna om kommunalförbund finns i lagen (1957:281) om
kommunalförbund (KFL). Ett kommunalförbund är en offentligrättslig juridisk
person som i fråga om organisation liknar en kommun eller en landstingskommun.
I ett kommunalförbund finns sålunda en fullmäkligeförsamling (3 § KFL), vald av
förbundsmedlemmarnas fullmäktigeförsamlingar (7 § KFL). Där finns också
styrelse och nämnder för förvaltning, verkställighet och beredning. Ett
kommunalförbund har visserligen inte någon beskati-ningsrätl, men det har i
stället rätt att debitera förbundsmedlemmarna för sina kostnader.
Förbundsmedlemmarna är skyldiga att tillskjuta de medel som förbundet behöver
för sin verksamhet (17 § KFL).

Tillkomsten av ett kommunalförbund förutsätter alt de
berörda kommunerna eller landstingskommunerna bestämmer sig för att bilda ett
kommunalförbund för en eller flera samarbetsuppgifter genom alt anta en
förbundsordning. Det är emellertid länsstyrelsen som fattar det avgörande
beslutet efter en allmän legalitets- och lämplighetsprövning (1 och 2 §§ KFL).
Det är också länsstyrelsen som beslutar i sädana frågor som utträde ur
kommunalförbund och upplösning av kommunalförbund (25 och 29 §§ KFL). Frågor av
detta slag kan förbundsmedlemmarna reglera i förbundsordningen, öm
förbundsordningen inte innehåller något ställningstagande i dessa ämnen, skall
länsstyrelsen bestämma med ledning av vissa standardregler i KFL (23 och 27 §§).

Kommunalförbundet har inledningsvis karakteriserats som ell
slags specialkommun. Den karakteristiken har sin grund inte bara i kommunalförbundets
organisatoriska förhållanden utan även däri att den specialreglering som kan
finnas för en uppgift, som anförtrolls åt ell kommunalförbund, automatiskt
blir gällande beträffande förbundet i stället för vederbörande kommuner eller
landstingskommuner (2 S KFL). Till följd härav gäller också att
förbundsmedlemmarna var för sig inte längre har befogenhet att sysselsätta sig
med en uppgift som har anförtrotts åt kommunalförbundet. Den befogenheten
tillkommer i stället exklusivt kommunalförbundet.

KFL inleds med en serie allmänna bestämmelser (1-4 §§).

Medlemskap i kommunalförbund står öppet för kommuner och
landstingskommuner. Kommunalförbund kan inte självt vara medlem i ett kommunalförbund.
Varje tänkbar kommunal angelägenhet kan handhas av ett kommunalförbund. Till
möjliga uppgifter för ett kommunalförbund hör alltså inte bara uppgifter inom
kommunernas s. k. fria verksamhetssektor utan även den specialreglerade. Här
finns alltså inte några begränsningar av motsvarande slag som gäller vid interkommunall
samarbete genom privaträttsliga organ (1 § 1 mom. KFL).

Prop.
1984/85: 216 61

När ett kommunalförbund anförtros en specialreglerad
kommunal uppgift, exempelvis en uppgift som innefattar myndighetsutövning,
blir - som tidigare har berörts - de föreskrifter som finns beträffande
uppgiften automatiskt gällande beträffande förbundet i stället för de kommuner
eller landstingskommuner som ingår i förbundet (2 § KFL).

Kommunalförbunds beslutanderätt utövas av förbundets
fullmäktige. Förvaltning och verkställighet handhas av förbundets styrelse och
övriga nämnder. I kommunalförbund får inrättas partssammansalta organ (3 § KFL).

Till grund för ett kommunalförbund skall ligga en samarbetsöverenskommelse
mellan de kommunala intressenterna. 1 4 § KFL finns bestämmelser om vad denna
överenskommelse - förbundsordningen - skall innehålla.

I
förbundsordningen skall finnas bestämmelser om bl. a. förbundets ändamål,
förbundets namn, hur många ledamöter som skall finnas i förbundets
fullmäktige, det antal ledamöter som varje medlem skall ulse i fullmäktige,
hur många ledamöter och suppleanter som skall finnas i förbundels styrelse
samt, om styrelsen även skall vara specialreglerad nämnd, vad som skall gälla
om valbarhet, sättet för att utse ledamöter och suppleanter och deras
tjänstgöring (4 § första stycket KFL).

Förbundsordningen
skall också innehålla bestämmelser om förbundets rätt att ta upp lån eller ingå
borgen och om rätt lill fondbildning. Där skall också finnas bestämmelser om
varje medlems andel i förbundets tillgångar och andra bestämmelser om de
ekonomiska förhållandena mellan förbundet och medlemmarna som medlemmarna kan
behöva (4 § första stycket KFL).

Om
medlemmarna vill att särskilda villkor skall gälla för medlems utträde ur förbundel
eller att särskilt villkor skall finnas för upplösning av förbundet, skall de
ta in bestämmelser härom i förbundsordningen. Där skall också finnas
bestämmelser om den uppgörelse som kan behövas med anledning av alt medlem
utträder ur förbundet samt grunderna för skifte av förbundets behållna
tillgångar om förbundet upplöses (4 S första stycket KFL).

Till de
ekonomiska frågorna för ett kommunalförbund hör efter vilka grunder medlemmarna
skall tillhandahålla medel för förbundets verksamhet och vilken eventuell
begränsning av denna skyldighet som skall förekomma. Enligl 4 S andra slyckel KFL
skall förbundsordningen innehålla bestämmelser i dessa ämnen. 1 fråga om specialreglerade
angelägenheter är det inte tillåtet att begränsa medlems skyldighet att
tillhandahålla medel (4 § andra stycket KFL).

Om ett
kommunalförbund skall ha hand om fiera angelägenheter, skall i
förbundsordningen anges huruvida i förbundet skall finnas enbart styrelse eller
därutöver en eller flera nämnder. I det senare fallet skall också anges vilka
av förbundets angelägenheter som skall handhas av de olika förvaltningsorganen
(4 ij tredje slyckel KFL).

Prop.
1984/85:216 62

I fråga om kommunalförbunds fullmäktige gäller genom
hänvisning till KL flertalet av de bestämmelser som finns för fullmäktige i
kommuner och landstingskommuner (5 § KFL). En del särbestämmelser har dock
varit nödvändiga. I kommunalförbunds fullmäktige skall varje förbundsmedlem
vara representerad (6 § KFL). Förbundsfullmäktige och suppleanter väljs av
medlemmarnas fullmäktige, öm medlem skall utse mer än en fullmäktige gäller
samma proportionalitetsregel som i KL. För fullmäktig eller suppleant i
förbundet gäller en särskild valbarhetsregel. Endast ledamot eller suppleant i
förbundsmedlemmens fullmäktige är valbar (7 § KFL). Förbundsfullmäktiges och
suppleanters mandattid är parallell med treårsperioderna för fullmäktige i
kommuner och landstingskommuner. Förbundsfullmäktige väljer själva sin
ordförande och en eller två vice ordförande (8 § KFL).

Även för kommunalförbunds styrelse och övriga nämnder
gäller flertalet av bestämmelserna i KL. På samma sätt som i en kommun eller en
landstingskommun är det sålunda förbundsfullmäktige som väljer ledamöter och
suppleanter i förbundets styrelse och övriga nämnder (12 § KFL).

Även i fråga om ekonomisk förvaltning och revision
tillämpas bestämmelserna i KL pä motsvarande sätt som i fråga om
kommunalförbund. Enligt uttrycklig föreskrift åligger det förbundsstyrelsen att
samråda med förbundsmedlemmarnas slyrelser innan förbundsstyrelsen gör upp
förslag till budget (16 § KFL). När förbundsfullmäktige fastställer förbundets
budget skall de också bestämma beloppet av de bidrag som varje medlem har att
utge till förbundet. Bestämningen av dessa belopp skall ske enligt de grunder
för kostnadsfördelningen som finns i förbundsordningen (17 § KFL). Revision i
kommunalförbund sker enligt samma regler som revisionen i en kommun eller
landstingskommun. Kommunalförbundet revideras inte av sina medlemmar (19 § KFL).

KL:s bestämmelser om kommunalbesvär tillämpas på
motsvarande sätl i fräga om kommunalförbund (20 § KFL). Kommunalbesvär fär
emellertid anföras inte bara av de kommuner och landstingskommuner som är medlemmar
i förbundet ulan även av medlemmarna i varje kommun eller landstingskommun som
ingår i förbundet.

1 anslutning till KFL: s besvärsbestämmelser finns några
regler uiöver de tidigare nämnda om bildande av kommunalförbund. Fråga om att
bilda kommunalförbund kan väckas av länsstyrelsen om den finner anledning
därtill. När de kommuner eller landstingskommuner som vill samarbeta har
antagit en förbundsordning skall den ges in lill lånsstyrelsen för prövning.
Öm länsstyrelsen finner att förbundsordningens bestämmelser inte strider mot
lag eller författning samt att bildande av det föreslagna förbundet skulle
medföra allmänt gagn skall länsstyrelsen fastställa förbundsordningen och
bestämma den fid då förbundet skall tråda i verksamhet (21 § KFL). Samma
procedur tillämpas i fråga om ändring i förbundsordningen (22 § KFL).

Prop. 1984/85:216 63

Medlem
kan utträda ur kommunalförbund om förutsättning härför föreligger enligt
bestämmelserna om utträde i förbundsordningen eller om förbundets övriga
medlemmar samtycker. Utträde kan också ske under andra särskilda i lagen
angivna förutsättningar. Utträde förutsätter emellertid alllid ett beslut av
länsstyrelsen. Medlem som vill utträda har att göra ansökan härom till
länsstyrelsen som, om förutsättningarna enligt ovan för utträde föreligger, har
att förordna om utträde och bestämma om tiden därför och om den uppgörelse som
kan vara erforderlig (24 och 25 §§ KFL). När ell år har gått efter utträdet är
den utträdande medlemmen fri frän ansvarighet från förbundets förbindelser om
inte länsstyrelsen finner skäligt att beträffande viss förbindelse förordna på
annat sätt.

Kommunalförbund kan
upplösas om förbundsmedlemmarna är överens om upplösning eller om
förutsättningar för upplösning föreligger enligt särskilda bestämmelser därom i
förbundsordningen. Upplösning kan emellertid .också ske dä sädana förändrade
förhållanden inträtt, att antingen förbundsverksamheten inte kan med fördel
fortsättas eller ändamålet med förbundet lämpligare kan tillgodoses på annat
sätt (28 § KFL), Även upplösning av ett kommunalförbund kräver beslut av
länsstyrelsen. Förbundsmedlem som vill väcka fråga om förbundets upplösning
skall göra ansökan därom hos länsstyrelsen (28 § KFL). öm någon av de tidigare angivna
förutsättningarna för upplösning av förbundet föreligger, skall länsstyrelsen
förordna att förbundsverksamheten skall upphöra på viss angiven tid och alt förbundel
skall träda i likvidation (29 § KFL). Huvudregeln är att förbundets styrelse
verkställer likvidationen. Men länsstyrelsen har rätt att om den anser det
behövligt förordna en eller flera särskilda likvidatorer (30 § KFL). Om
kommunalförbund i likvidation händelsevis skulle sakna tillgångar lill
betalning av sina skulder är medlemmarna skyldiga att fylla bristen. Om det
skulle behövas kan länsstyrelsen besluta om utdebitering på medlemmarna för att
täcka förbundets skuld. Det nu sagda gäller även om skulder som blir kända
först efter förbundets upplösning (34 § KFL).

Över beslut som meddelats
av länsstyrelse i fråga om kommunalförbunds bildande, ändring eller upplösning
eller i ärende, som därmed äger samband, fär besvär anföras direkt hos
regeringen (35 § KFL).

Prop. 1984/85:216 64

BUaga2

Sammanfattning av kommunalförbundsutredningens betänkande

Interkommunall
samarbete mäste i stor utsträckning bedrivas sä att de samarbetande kommunerna
och landstingskommunerna tar hand om den gemensamma uppgiften i ett särskilt
bildat rättssubjekt. Det enda offentligrältsliga organet för sådant samarbete
är kommunalförbund.

Kommunerna
och landstingskommunerna får också samverka genom aktiebolag, stiftelser och
andra privairättsliga subjekt. Myndighetsutövning får dock inte utan lagstöd
anförtros åt sådana rättssubjekt. Vanligtvis kan inte heller specialreglerade
kommunala uppgifter anförtros åt privairättsliga subjekt.

Reglerna
om kommunalförbund finns i lagen (1957:281) om kommunalförbund (KFL). Ett
kommunalförbund är en juridisk person som i fräga om organisation liknar
kommunerna och landstingskommunerna. I ett kommunalförbund finns sålunda en
fullmäktigeförsamling, vald av förbundsmedlemmarnas fullmäktigeförsamlingar.
Där finns också styrelse och nämnder för förvaltning, verkställighet och
beredning. Ett kommunalförbund har visserligen inte någon beskattningsrätt,
men det har i stället en rätt att debitera förbundsmedlemmarna för sina
kostnader. Förbundsmedlemmarna svarar i den meningen för kommunalförbundels
förbindelser att medlemmarna är skyldiga att tillskjuta de medel som förbundet
behöver för sin verksamhet.

Tillkomsten
av ett kommunalförbund förutsätter att de berörda kommunerna eller landsfingskommunerna
bestämmer sig för att bilda ett kommunalförbund genom att anta en
förbundsordning. Del är emellertid länsstyrelsen som fattar det avgörande
beslutet om kommunalförbundels tillkomst efter en allmän legalitets- och
lämplighetsprövning. I KFL finns regler om utträde ur kommunalförbundet och om
upplösning av förbundet, men det är länsstyrelsen som efter ansökan av
vederbörande medlem eller medlemmar beslutar i dessa ämnen.

Utredningen
har haft i uppdrag att göra en såväl materiell som lagteknisk översyn av KFL.
Utredningen föreslår att det även i fortsättningen skall finnas möjlighet för
kommuner och landstingskommuner att bilda kommunalförbund av den typ som finns
i dag. dvs. med den organisation som kommunerna och landstingskommunerna har.
Utredningen anser emellertid att det också bör finnas en organisatoriskt
enklare variant av kommunalförbund vid sidan av det nuvarande, och föreslär
därför att kommunerna och landsiingskommunerna i fortsättningen skall kunna
bilda kommunalförbund som bara har ett organ, en förbundsdirektion.

Utredningen
föreslär också att länsstyrelsens nuvarande tillsyns- och kontrollfunktioner
helt skall upphöra. Det skall enligl förslaget i fortsätt-

Prop. 1984/85:216 65

ningen
ankomma pä kommunerna och landstingskommunerna själva att bilda och upplösa
kommunalförbund.

Utredningen föreslär nya
regler om utträde ur kommunalförbund. De nya reglerna skall göra det lättare
för en kommun eller en landstingskommun att lösgöra sig från samarbete i ett
kommunalförbund. För det fall att kommunalförbund har ingåtls pä obestämd tid
föreslår utredningen att en medlem skall ha en ovillkorlig rätt all när som
helst säga upp medlemskapet, en rätt som inte får avtalas bort i
förbundsordningen. Utträde föreslås få ske ett år efter uppsägning om inte
längre uppsägningstid har avtalals.

Utredningen föreslår
vidare att kommunalförbunden skall registreras centralt och att kammarkollegiet
skall vara registreringsmyndighet.

5 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 216

Prop.
1984/85:216 66

Bilaga 3

Kommunalförbundsutredningens förslag till

Lag om kommunalförbund Inledande bestämmelser

1 § För att ha hand om en eller fiera kommunala
angelägenheter får

kommuner eller landstingskommuner sammansluta sig till kommunalför

bund. Sådan sammanslutning fär också ske mellan kommuner och lands

tingskommuner.

Ett kommunalförbund kan bildas för bestämd eller obestämd
tid.

Om det i annan författning finns särskilda beslämmelser om
kommunalförbund för visst ändamål, skall de gälla i stället för bestämmelserna
i denna lag.

I denna lag avses med förbundsmedlems fullmäktige
kommunfullmäktige och landstinget samt med förbundsmedlems styrelse
kommunstyrelsen och förvaltningsutskottet.

2
§ Ett
kommunalförbund kan ha fullmäktige, styrelse och andra nämnder på samma sätl
som en kommun eller en landstingskommun (kommunalförbund med fullmäktige) men
kan också vara organiserat enbart med en förbundsdirektion (kommunalförbund med
förbundsdirektion). Förbundsmedlemmarna bestämmer vilken av dessa
organisationsformer som skall gälla för förbundet.

3
§ När
kommunalförbund har hand om en angelägenhet, om vilken det finns regler i
särskild författning, skall författningens bestämmelser om kommun eller
landstingskommun gälla för förbundet.

4
§ I
kommunalförbund med fullmäktige utövas beslutanderätten av förbundets
fullmäktige. Förvaltning och verkställighet i sådant förbund tillkommer
förbundets styrelse och övriga nämnder. Nämnderna bereder även ärenden som
skall avgöras av fullmäktige. För sådan uppgift kan särskild beredning
bestående av en eller flera personer tillsältas.

I kommunalförbund med förbundsdirektion utövas
beslutanderätt, förvaltning och verkställighet av förbundsdirektionen.

I kommunalförbund får inrättas partssammansatta organ med
uppgift alt svara för viss beredning, förvaltning och verkställighet inom
förbundets verksamhetsområde.

5 § För kommunalförbund skall finnas en förbundsordning
som skall

antas av medlemmarna. Även ändring i förbundsordningen skall antas av

medlemmarna.

Prop. 1984/85:216 67

Ett
kommunalförbund bildas genom att den antagna förbundsordningen ges in till registreringsmyndighelen.
Ändring i en förbundsordning blir gällande när den har getts in till denna
myndighet.

6 §
Förbundsordningen skall ange

1.
förbundets ändamål och
medlemmar,

2.
förbundets benämning och den
ort där förbundel skall ha sitt säte,

3.
den tid som förbundet skall
beslå,

4. huruvida förbundet skall vara ett förbund med
fullmäktige eller med förbundsdirektion,

5.
de begränsningar som
medlemmarna överenskommit i fräga om förbundets rätt att ta upp län, ingå
borgen, åta sig andra förbindelser eller avsätta medel till fonder,

6.
medlems andel i förbundets
tillgångar och skulder samt vad medlemmarna i övrigt finner behövligt för att
ordna de ekonomiska förhållandena mellan förbundet och medlemmarna,

7. de bestämmelser i fråga om förutsättningarna för
förbundets likvidation och upplösning som skall gälla utöver vad som
föreskrivs i 38 och 39§§,

8.
grunderna för skifte av
förbundets behållna tillgångar samt

9.
vad medlemmarna i övrigt finner
behövligt för all ordna förbundets förhållanden i fråga om ekonomi och
förvaltning.

Förbundsordningen
skall vidare innehålla bestämmelser om grunderna för medlems skyldighet att
tillhandahålla medel för förbundets verksamhet och den begränsning av denna
skyldighet som skall förekomma. I förbundsordningen för ett förbund som skall
ha hand om angelägenhet som enligt särskild författning ankommer på kommuner
eller landstingskommuner får dock inte, såvitt angår sådan angelägenhet, tas
in bestämmelse om begränsning av medlems skyldighet att fillhandahålla medel.

öm
ett förbund har sitt säte utanför medlemmarnas geografiska område, skall i
förbundsordningen anges på vilken medlems anslagstavla tillkännagivande om
justering av protokoll skall ske.

7 §
För kommunalförbund med fullmäktige skall förbundsordningen, ut

över vad som sägs i 5 §, innehålla bestämmelser om

1.
antalet ledamöter i fullmäktige
och det anlal ledamöter som varje medlem skall utse,

2.
antalet ledamöter och
suppleanter i förbundets styrelse samt, om styrelsen även skall vara sådan
nämnd som anges i särskild författning, vad som skall gälla angående valbarhet,
säuet att utse ledamöter och suppleanter samt deras tjänstgöringstid.

Antalet
ledamöter i fullmäktige skall bestämmas till ett udda tal. Om ett förbund med
fullmäktige skall handha flera angelägenheter, skall i förbundsordningen anges,
huruvida i förbundet skall finnas endast styrel-

Prop.
1984/85:216 68

se eller därutöver en eller flera nämnder. I det senare
fallet skall också anges vilka av förbundets angelägenheter som skall handhas
av de olika förvaltningsorganen.

I förbundsordningen för ett förbund med fullmäktige får
bestämmas aU suppleanter skall utses för ledamöterna i fullmäktige. I sådant
fall skall i förbundsordningen även bestämmas suppleanternas antal och del
antal suppleanter som varje medlem skall ulse.

8 § För kommunalförbund med förbundsdirektion skall i
förbundsord

ningen, utöver vad som sägs i 6 §, finnas bestämmelser om antalet leda

möter och suppleanter i förbundsdirektionen och om det antal ledamöter

och suppleanter som varje medlem skall utse. Varje medlem skall ha minst

en ledamot eller en suppleant i förbundsdirektionen och antalet ledamöter

får inte vara mindre än fem. Antalet suppleanier bör vara minst lika stort

som antalet ledamöter. Om förbundsdirektionen även skall vara sådan

nämnd som anges i särskild författning, skall i förbundsordningen finnas

bestämmelserom valbarhet, sättet att utse ledamöter och suppleanter samt

deras tjänstgöringstid.

Kommunalförbund med fullmäktige

Fullmäktige

9 § Bestämmelserna i 1 kap. 5 § Qärde stycket, 2 kap. 4 §
tredje stycket,

5 §, 8 § andra stycket och 10-29 §§ kommunallagen (1977:179) tillämpas i

fråga om kommunalförbunds fullmäktige. Bestämmelserna i 2 kap. 11 §

nämnda lag tillämpas dock endast om suppleanter har utsetts.

10
§ Varje
förbundsmedlem skall vara representerad i förbundsfullmäktige.

11
§ Ledamöter och
suppleanter i förbundsfullmäktige väljs av medlemmarnas fullmäktige.

Då medlem skall utse mer än en ledamot eller mer än en
suppleant, skall valet vara proportionellt, om det begärs av minst så många
ledamöter, som motsvarar den kvot vilken erhålls, om antalet närvarande
ledamöter delas med det antal personer valet avser, ökat med 1. öm kvoten är ett
brutet tal, skall den avmndas till närmast högre hela tal. Om förfarandet vid
sådant proportionellt val finns beslämmelser i lagen (1955:138) om proportionellt
valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m. m.

Förbundsmedlem får till ledamot eller suppleant i
förbundsfullmäktige välja endast ledamot eller suppleant i förbundsmedlemmens
fullmäktige. Den omständigheten att tjänstgöringstiden för ledamöter och
suppleanter i förbundsmedlems fullmäktige upphör vid utgången av oktober månad
år då val i hela riket av fullmäktige har ägt rum medför ej att uppdrag som

Prop. 1984/85:216 69

ledamot
eller suppleant i förbundsfullmäktige upphör före tjänstgöringstidens utgång.

Om
suppleanter ej väljs proportionellt, skall vid valet även bestämmas i vilken
ordning de skall inkallas till tjänstgöring.

12 §
Ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige väljs för tre år,

räknat fr. o. m. den 1 januari året efter det, då val i hela riket till kommun

fullmäktige och landsting ägt rum.

Val
av ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige förrättas av de nyvalda
fullmäktige år då val i hela riket till kommunfullmäktige och landsfing ägt
rum.

öm
val till en medlems fullmäktige har upphävts och omval har ägt mm eller om
rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen
mellan partierna i medlems fullmäktige därvid har ändrats, upphör uppdragen för
de ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäklige som har utsetts av sådan
medlem två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats.
När omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutats, skall
fullmäktige i sådan medlemskommun förrätta nytt val av ledamöter och
suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden.

13 §
Då val av ledamöter och suppleanter i förbundsfullmäktige sker

första gången, skall det avse tiden från valets förrättande till ingången av

det år, då nästa tjänstgöringstid för fullmäktige börjar.

När
sammanträde med förbundsfullmäkfige skall hållas första gången utfärdas
kungörelse om sammanträdet av ordföranden i fullmäktige i den förbundsmedlem
som har flest röstberättigade invånare eller, om ordföranden är förhindrad, av
vice ordförande i samma fullmäktige.

14 §
Avgår ledamot i förbundsfullmäktige som utsetts vid proportionellt

val under tjänstgöringstiden och har suppleanter utsetts, inträder supple

ant i den avgångnes ställe för återstoden av tjänstgöringstiden. Supplean

terna inträder i den ordning som har bestämls vid valet. Avgår ledamot i

annat fall under tjänstgöringstiden förrättar den medlem som utsett honom

fyllnadsval för den återstående delen av tjänstgöringstiden.

15
§ Förbundsfullmäktige väljer
för den tid fullmäktige bestämmer bland sina ledamöter en ordförande och en
eller två vice ordförande. Tills valet har förrättats utövas ordförandeskapet
av den som fullmäktige därtill särskilt utseU.

16
§ Bestämmelserna i 2 kap. 9 §
första och tredje siyckena kommunallagen (1977: 179) om fullmäktiges sammanträden
och om vissa val som fullmäktige skall förrätta tillämpas i fråga om
förbundsfullmäktiges sam-

Prop.
1984/85:216 70

manträden. År då val i hela riket till kommunfullmäktige
och landsting ägt rum förrättas valen av de nyvalda förbundsfullmäktige. Dessa
förrättar även andra val, avseende tid efter ulgången av nämnda år, vilka
ankommer pä fullmäktige. I fråga om tid för sammanträde för faslställelse av
förbundets budget skall gälla vad som sägs i 24 § denna lag.

17
§ Kungörelse om
fullmäktiges sammanträde skall anslås på anslagstavlan för varje kommun och
landstingskommun som är förbundsmedlem.

18
§
Tillkännagivande om justering av fullmäktiges protokoll skall, om inte annat
har bestämls i förbundsordningen, ske pä anslagstavlan för den kommun, där
förbundet har siu säte. Om alla förbundsmedlemmar är landstingskommuner skall
tillkännagivandet i sådant fall ske på anslagstavlan för den landstingskommun
där förbundet har sitt säte.

Styrelse och övriga nämnder m. m.

19
§ Om inte annat
är särskilt föreskrivet, gäller bestämmelserna i 3 kap. 1-16 §§ kommunallagen
(1977:179) i tillämpliga delar i fråga om kommunalförbunds styrelse och övriga
nämnder, partssammansatta organ m. m.

20
§ I ett
nybildat förbund skall val av ledamöter och suppleanter i förbundets styrelse
äga rum vid förbundsfullmäktiges första sammanträde. Valet skall avse tiden
från valets förrättande lill ingången av det år, då nästa tjänstgöringstid för
ledamöter och suppleanter börjar.

21
§
Kommunalförbundets styrelse skall hålla förbundsmedlemmarna underrättade om den
allmänna planläggningen av förbundets verksamhet samt om frågor av större
ekonomisk eller organisatorisk räckvidd.

Styrelsen får frän förbundsmedlemmarnas styrelser infordra
de yllran-den och upplysningar, som behövs för att styrelsen skall kunna
fullgöra sina uppgifter.

22 § När justering av protokoll tillkännages skall 18 §
tilllämpas.

Ekonomisk förvaltning

23 § Bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3 §§, 4 § tredje
stycket, 5-7 och 9 §§

kommunallagen (1977:179) gäller i tillämpliga delar i fråga om kommunal

förbunds ekonomiska förvaltning.

I förbundsordningen kan enligt 6 § denna lag finnas
begränsningar i rätten att ta upp lån, ingå borgen, åta sig andra förbindelser
eller avsätta medel ull fonder.

24 § Förslag till budget skall göras upp av
förbundsstyrelsen. Övriga

nämnder skall, inom tid som styrelsen bestämmer, ge in sina särskilda

budgetförslag till denna.

Prop.
1984/85:216 71

Innan förslaget till budget görs upp, skall
förbundsstyrelsen samråda med förbundsmedlemmarnas styrelser.

Vid sammanträde med förbundsfullmäktige före utgången av
september månad fastställs kommunalförbundets budget.

25 § När budgeten fastställs bestämmer fullmäktige
det bidrag som varje

medlem skall utge till förbundel enligt de grunder som anges i förbundsord

ningen.

Revision

26 § Bestämmelserna i 5 kap. kommunallagen
(1977:179) gäller i tillämp

liga delar i fråga om revision hos kommunalförbund.

1 ett nybildat förbund skall val av revisorer och
revisorssuppleanter äga rum vid förbundsfullmäktiges första sammanträde. Valet
skall avse granskning av verksamheten under tiden frän valet till dess nästa
tjänstgöringstid för revisorer och revisorssuppleanter börjar.

27 § Avskrift av revisionsberättelsen jämte
infordrade förklaringar skall

tillställas förbundsmedlemmarnas styrelser minst två veckor före det sam

manträde, då berättelsen framläggs för förbundsfullmäktige.

Kommunalförbund med förbundsdirektion

Förbundsdirekiion

28 § Ledamöter och suppleanter i
förbundsdirektionen väljs av medlem

marnas fullmäktige. I fråga om sådana val m. m. skall bestämmelserna i

11-15 §§ tillämpas.

Förbundsdirektionen
väljer bland sina ledamöter ordförande och en eller två vice ordförande för den
tid som förbundsdirektionen bestämmer. Tills valet har förrättats utövas
ordförandeskapet av den som förbundsdirektionen därtill särskilt utsett.

29 § Förbundsmedlemmarna får anta reglemente med
närmare bestäm

melser om förbundsdirektionens verksamhet.

Förbundsdirektionen
får uppdra ål särskild avdelning, bestående av ledamöter eller suppleanter i förbundsdirekUonen,
ål ledamot eller suppleant eller åt tjänsteman hos förbundet att på
förbundsdirektionens vägnar besluta i viss grupp av ärenden, vilkas
beskaffenhet skall anges i särskilt beslut. Framställning eller yttrande till
medlem liksom yttrande med anledning av överklagande av förbundsdirektionens
beslut fär dock beslutas endast av förbundsdirektionen samfällt.

Beslut som
har fattats med stöd av uppdrag enligt andra stycket skall anmälas till
förbundsdirektionen, som bestämmer i vilken ordning detta skall ske.

Prop.
1984/85:216 72

30 § Bestämmdserna i 3 kap. 3 och 4 §§, 7-11 §§, 13 ä, 13
b och 16 §§

kommunallagen (1977:179) skall i tillämpliga delar gälla i fråga om för

bundsdirektion. Härifrån skall dock följande avvikelser gälla.

I fråga om anslagstavla för justering av
förbundsdirektionens protokoll m. m. skall gälla vad i 18 § denna lag sägs.

Sammanträde för faslställelse av budget skall vara
offentligt. Därvid skall bestämmelserna i 2 kap. 10 § försia-tredje styckena
och 28 § andra stycket gälla i tillämpliga delar.

De beslut som enligt 3 kap. 13 a, 13 b och 16 §§
kommunallagen fattas av fullmäktige ankommer i stället på förbundsdirektionen.

31 § Förbundsdirektionen skall hålla förbundsmedlemmarna
underrät

tade om den allmänna planläggningen av förbundets verksamhet samt om

frågor av större ekonomisk eller organisatorisk räckvidd.

Förbundsdirektionen får frän förbundsmedlemmarnas
styrelser infordra de yttranden och upplysningar, som behövs för att
förbundsdirektionen skall kunna fullgöra sina uppgifter.

Ekonomisk förvaltning

32 § Bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3 §§, 4 § tredje
stycket och 5-7 §§

kommunallagen (1977:179) gäller i tillämpliga delar i fråga om ekonomisk

förvaltning i kommunalförbund med förbundsdirektion.

I förbundsordningen kan enligt 6 § denna lag finnas
begränsningar i rätten att ta upp län, ingå borgen, åta sig andra förbindelser
eller avsätta medel till fonder.

33
§
Förbundsdirektionen fastställer kommunalförbundets budget före utgången av
september månad. Förbundsdirektionen skall dessförinnan samråda med
förbundsmedlemmarnas styrelserom budgeten.

34
§ När budgeten
fastställs bestämmer förbundsdirektionen det bidrag som varje medlem skall utge
till förbundet enligt de grunder som anges i förbundsordningen.

35 § Förbundsdirektionen skall fortlöpande föra
räkenskaper över kom

munalförbundets medel och skall inom skälig tid årligen sammanfatta och

avsluta räkenskaperna.

Revision

36 § Varje förbundsmedlems fullmäktige väljer en eller
flera revisorer

och minst lika många revisorssuppleanter för revision av förbundets verk

samhet.

För granskning av ett nybildat förbund skall val av
revisor och revisorssuppleant ske innan förbundet bildas. Valet skall avse
granskning av

Prop. 1984/85:216 73

verksamheten
under tiden från valet tills nästa tjänstgöringstid för revisorer och
revisorssuppleanter börjar.

Bestämmelserna i 5 kap.
kommunallagen (1977: 179) gäller i övrigi i tillämpliga delar i fråga om
revision. Förbundsmedlemmarna skall var för sig pröva frågan om ansvarsfrihet
för förbundsdirektionen.

Besvär

37 §
Bestämmelserna i 7 kap. kommunallagen (1977: 179) gäller i tillämp

liga delar i fråga om kommunalförbund. Besvär får anföras av såväl med

lemmar av förbundet som medlemmar av varje kommun eller landstings

kommun som ingår i förbundet.

Beträffande besvär över
kammarrättens beslut tillämpas 7 kap. 5 § kommunallagen. Besvär över ett
beslut, varigenom kammarrätten har bifallit besvär eller förbjudit att det
överklagade beslutet verkställs, får anföras även av förbundsmedlem.

I
kommunalförbund med förbundsdirektion fär besvärsnämnd inte inrättas.

Likvidation
och upplösning

38 § Om ell kommunalförbund har bildats för obestämd
tid, får en förbundsmedlem säga upp sitt medlemskap när som helst. Förbundet
skall då träda i likvidation ett år efter uppsägning, om inte någon annan
uppsägningstid har bestämts i förbundsordningen.

39
§ Pä begäran av en
förbundsmedlem skall ett kommunalförbund träda i likvidation då sådana
förändrade förhållanden inträtt att förbundsverksamheten inte kan med fördel
fortsättas eller ändamålet med förbundet lämpligare kan tillgodoses på annat
sätt.

40
§ När gmnd för likvidation
enligt 38 eller 39 § har uppkommit får förbundsmedlemmarna avtala att medlem fär
utträda ur förbundel i stället för att förbundet skall träda i likvidation.

Vid
avtal om utträde skall de kvarvarande medlemmarna anta de ändringar i
förbundsordningen som föranleds av utträdet. Den ändrade förbundsordningen
skall ges in till registreringsmyndighelen. Utträdet har skett när den ändrade
förbundsordningen har inkommit dit.

När
medlem utträder ur kommunalförbundet upphör medlemmens ansvar för förbundets
skulder om inte annat har överenskommits i det avtal som avses i första
stycket.

41 §
Beslut av kommunalförbund att träda i likvidation skall ges in till

registreringsmyndigheten.

Prop.
1984/85:216 74

Likvidation verkställs av kommunalförbundets styrelse
eller av förbundsdirektionen i egenskap av likvidalor.

Dä förbundel har trätt i likvidation får kallelse på
förbundets okända borgenärer sökas av förbundsmedlem eller likvidatorn.

När förbundet har trätt i likvidation, skall förbundets
egendom i den män det behövs för likvidationen förvandlas till pengar genom
försäljning pä offentlig auktion eller på annal lämpligt sätl. Förbundels
verksamhet fär fortsättas, om det behövs för en ändamålsenlig avveckling.

42
§ När styrelsen
eller förbundsdirektionen har fullgjort sitt uppdrag som likvidator, skall
styrelsen eller förbundsdireklionen avge slutredovisning för sin förvaltning
genom en förvaltningsberättelse rörande likvidationen i dess helhet.
Berättelsen skall även innehålla en redovisning för skiftet av behållna
tillgångar. Till berättelsen skall fogas redovisningshandlingar för hela likvidalionstiden.
Berättelsen och redovisningshandlingarna skall delges var och en av
förbundsmedlemmarna samt ges in till registreringsmyndigheten. Förbundet är
upplöst när berättelsen och redovisningshandlingarna har delgetts
förbundsmedlemmarna.

43
§
Förbundsmedlem som inte är nöjd med redovisning eller skifte som förrättats av
förbundets styrelse eller av förbundsdirektionen har rätt att väcka talan härom
mol de övriga förbundsmedlemmarna inom ett är frän det slutredovisningen
delgavs medlemmen.

44
§ öm det
framkommer någon tillgång för kommunalförbundet efter dess upplösning eller om
talan väcks mot kommunalförbundet eller om del på annat sätt uppkommer behov av
en ytterligare likvidaUonsåtgärd, skall likvidationen fortsättas.

Medlemmarnas ansvarighet för kommunalförbunds skuld

45 § öm kommunalförbund saknar tillgångar till betalning
av skuld, är

medlemmarna skyldiga att fylla bristen. Varje medlem skall tillskjuta så

stor del av bristen som svarar mol medlemmens andel i förbundets tillgång

ar och skulder.

Registrering

46 § Kammarkollegiet är registreringsmyndighet enligt
denna lag.

1.
Denna lag
träder i kraft den 1 juli 1984.

2.
Genom lagen
upphävs lagen (1957: 281) om kommunalförbund. Äldre bestämmelser gäller dock
fortfarande i fråga om kommunalförbund som bildats före den 1 juli 1984.

Prop. 1984/85:216 75

3.
Med den avvikelse som följer av
p. 4. skall länsstyrelsen den I juli 1986 självmant förordna om upplösning av
de kommunalförbund som bildals före den 1 juli 1984.

4.
Verksamheten i kommunalförbund
som före den 1 juli 1984 bildals till följd av förordnande eller åläggande av
regeringen enligl byggnadslagen (1947:385) eller lagen (1947:523) om kommunala ätgärder
lill bostadsförsörjningens främjande skall fortsättas i ett enligt den nya
lagen bildat kommunalförbund om inte annan form för verksamheten har föreskrivits
eller medgetts i nämnda författningar. Beslul om att anta ny förbundsordning
skall fattas före den 1 juli 1986.

5.
öm det i lag eller annan
författning förekommer hänvisning till föreskrift som har ersatts genom besiämmdse
i denna lag, lillämpas i stället den nya bestämmelsen.

Prop.
1984/85:216 76

Bilaga 4

Sammanställning av remissyttrandena över kommunalförbundsutredningens
betänkande

Remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av
Göta hovrätt, kammarrätten i Sundsvall, kammarkollegiet, länsstyrelserna i
Kristianstads, Göteborgs och Bohus samt Västerbottens län, landstingskommunerna
i Uppsala län. Malmöhus län, Göteborgs och Bohus län samt Skaraborgs län,
Haninge, Stockholms, Uppsala, Nyköpings, Oxelösunds, Växjö, Örkelljunga,
Helsingborgs, Malmö, Kungsbacka, Göteborgs, Öc-kerö, Ale, Mullsjö, Grums,
Karlstads, Karlskoga, Örnsköldsviks, Strömsunds och Umeå kommuner.
Kommunalförbundet för Stor-Stockholms bostadsförmedling (KSB), Nordvästra
Skånes kommunalförbund. Sydvästra Skånes kommunalförbund. Göteborgsregionens
kommunalförbund, Skaraborgs vattenverksförbund. Kommunalförbundet för vård av
missbrukare i Västerbottens län. Svenska kommunförbundet. Landstingsförbundet,
Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag (SABO), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR och Landsorganisationen
i Sverige (LO).

Länsstyrelsen i Kristianstads län har bifogat yttrande
frän Svenska kommunförbundet Kristianstads länsavdelning. Länsstyrelsen i
Göteborgs och Bohus län har bifogat yttrande från Tjörns kommun. Länsstyrelsen
i Västerbottens län har bifogat yttrande från Nordmalings kommun. LO har
bifogat yttrande från Svenska kommunalarbetareförbundet.

Yttranden över betänkandet har dessutom inkommit frän
Riksarkivet samt Perstorps och Eslövs kommuner. Eslövs kommun har bifogat
yttrande från Mellanskånes Planeringskommitté.

1. Allmänna och sammanfattande synpunkter

Utredningens förslag har fått ell i huvudsak positivt
mottagande av sä gott som samtliga remissinstanser.

Länsstyrelserna i Kristianstads och Västerbottens län, Nordmalings,
Uppsala, Växjö och Umeå kommuner, Skaraborgs vatteriverksförbund, SABO samt TCO
tillstyrker utredningens förslag.

Uppsala och Göteborgs och Bohus läns landstingskommuner
samt Eslövs kommun har ingen erinran mot förslagen.

Göta hovrätt anser del nödvändigt att en samlad översyn av
kommunalförbundsutredningens förslag och kommunalförelagskommiiténs förslag i
betänkandet (Ds C 1983; 6) Interkommunal samverkan i privaträttslig form kommer
till stånd innan utredningens förslag blir föremål för lagsliftning.

Prop. 1984/85:216 77

Hovrätten delar emellertid kommunalförbundsutredningens
uppfattning att det är angeläget att allmänna medel så långt som möjligt
hanteras i offentligrättsliga former och att kommunerna inte i onödan bedriver
samarbete i privaträllslig form. Hovrätten tillstyrker därför utredningens
förslag om inrättandet av en kommunalförbundsorganisation med en förbundsdirektion
som enda organ. Ett tillskapande av en sådan förenklad organisation bör enligt
hovrätten i många fall kunna erbjuda ett alternativ till samverkan i
företagsform. Hovrätten anför vidare att den, från de synpunkter hovrätten har
att företräda, inte har någol att erinra mol de övriga förslag till ändringar i
lagen om kommunalförbund som utredningen förordat.

Kammarrätten i Sundsvall ansluter sig till de
grundläggande tankegångarna i utredningens förslag till ny lag om
kommunalförbund och tillstyrker att del vid sidan om den nuvarande
kommunalförbundsformen inrättas en i organisatoriskt hänseende enklare form med
förbundsdirektion som enda organ. En sådan organisation, verksam i offentligrältsliga
former, bör enligt kammarrätten kunna erbjuda ett effektivt alternativ till
samverkan i företagsform.

Kammarrätten, som inte granskat förslaget i alla detaljer,
framhåller att detta allmänt sett framstår som väl genomarbetat och ägnat att
läggas till grund för det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Kammarkollegiet instämmer i utredningens bedömning alt det
är angeläget att allmänna medel så långt möjligt hanteras i offentligrättsligt
reglerade former. Kollegiet delar vidare utredningens uppfatlning att det vid
sidan av nuvarande form för kommunalförbund bör finnas en enklare och mera
lätthanterlig variant av offentligrättsligt samarbetsorgan. Kollegiet fillslyrker
därför förslaget om möjlighet att bilda kommunalförbund med enbart förbundsdirektion.

Kollegiet har inte något att erinra mot att länsstyrelsens
tillsyns- och kontrollfunktioner i samband med bildande och upplösning av
kommunalförbund, utträde ur förbund m.m. upphör. Kollegiet ställer sig vidare
positivt till uppgiften att vara registreringsmyndighet för kommunalförbund. I
fräga om registreringen, framförallt dess konstitutiva verkan, har kollegiet
dock några synpunkter som avviker från utredningens förslag.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län tillstyrker
förslaget om kommunalförbund med enbart förbundsdirektion. Enligt
lånsstyrelsen borde en sådan konstruktion bli ett värdefullt komplement till
det konventionella kommunalförbundet. Länsstyrelsen har inget att erinra mot
att underställningsförfarandet hos länsstyrelserna upphör och ersätts med
enkel registrering hos kammarkollegiet.

Malmöhus läns landstingskommun har inga invändningar mol
förslagen om förenklad organisation, förbättrade möjligheter till utträde och
avveckling av underställningsförfarandet.

Landstingskommunen framhåller dock att det i vissa fall
finns andra

Prop.
1984/85:216 78

alternativ till kommunalförbund när det gäller hantering
av frågor som berör fiera kommuner. Det är, säger landstingskommunen, att se
över kompetensfördelningen mellan kommuner och landsting. När utvecklingen går
dithän alt en verksamhet inte längre med fördel kan administreras inom kommunen
ulan kräver hantering på en mer övergripande nivå kan lösningen vara att föra
in verksamheten i landslingens kompetensområde, anser landstingskommunen.

Haninge kommun ställer sig i stora drag positiv till
utredningens förslag om reformering av lagstiftningen rörande kommunalförbund.
Kommunen har dock invändningar mol de föreslagna utträdesbestämmelserna och
övergångsbestämmelserna.

Stockholms kommun har endast en detaljsynpunkt all erinra mol
belänkandet. Enbart deialjsynpunkler på utredningens förslag har även Nyköpings,
Oxelösunds, Örkelljunga, Malmö, Öckerö, Ale och Perstorps kommuner saml
Kommunalförbundet Jör vård av missbrukare i Västerbottens län.

Helsingborgs kommun tillstyrker, med vissa reservationer,
de förslag som lagts fram i betänkandet.

Kungsbacka kommun ser positivt på de förslag som lagts
fram.

Göteborgs kommun finner att kommunalförbundsutredningens
förslag i allt väsentligt kan ligga till grund för lagsliftning. Sålunda
tillstyrker kommunen att möjlighet alt välja mellan kommunalförbund med
fullmäktige och kommunalförbund med förbundsdirekiion införs, att underställningsplikten
avskaffas, att avtalsfriheten i fräga om rätten för en kommun att lämna ell
kommunalförbund görs större och alt kommunalförbund registreras centralt.
Kommunen har dock synpunkter pä några av de bestämmelser som föresläs.

Mullsjö kommun lämnar endast positiva omdömen om
betänkandet.

Grums kommun tillstyrker förslagen om kommunalförbund med
enbart direktion, avvecklingen av länsstyrelsens tillsyns- och kontrollfunktion
samt de förbättrade möjligheterna till utträde. I övrigt lämnar kommunen vissa
synpunkter på frågan om tvång att bilda kommunalförbund.

Karlstads kommun biträder utredningens förslag till
modernisering och förenkling av reglerna för kommunalförbund. Kommunen fömtsätier
all kammarkollegiets registrering av kommunalförbund inte kommer att innebära
en ny prövning av de kommunala besluten i likhet med nuvarande
underställningsprövning hos länsstyrelse.

I övrigt har kommunen endast synpunkter på frågan om
tvångsvis bildande av kommunalförbund och på övergängsbestämmdserna.

Karlskoga kommun finner att betänkandet innebär
förenklingar i frågan om möjligheterna alt organisera ett kommunalförbund. Den
föreslagna möjligheten att välja mellan kommunalförbund med fullmäktige och kommunalförbund
med förbundsdirektion tillstyrks av kommunen. Vidare tillstyrker kommunen
förslaget att kommunerna får frihet att själva bestämma

Prop.
1984/85:216 79

om frågor som rör bildande och upplösande av
kommunalförbund. Ett positivt inslag i betänkandet utgör enligt kommunen också
de regler som föresläs i syfte att avtalsvägen åstadkomma utträde ur
kommunalförbund.

Med hänsyn
till de kommunaldemokraliska aspekterna är enligl kommunen
kommunalförbundsformen i vissa hänseenden att föredra framför interkommunal
samverkan i företagsform. Kommunen anser det vara väsentligt, att kommunernas
valfrihet får finnas kvar.

Örnsköldsviks
kommun anser det värdefullt alt bibehålla institutet kommunalförbund som den
enda offentligrältsliga formen för samarbetet kommuner emellan. Utredningen
har enligt kommunens mening på ett förtjänstfullt sätt lyckats i sitt uppsåt
att modernisera och förenkla reglerna för sådant samarbete. Särskilt den i
lagförslaget erbjudna möjligheten att organisera ett kommunalförbund enbart med
en förbundsdirektion uppfattar kommunen som en positiv förenkling.

Som ett
naturligt led i erkännandet av den kommunala självstyrelsen även vad gäller
kommunalförbund anser kommunen del följdriktigt att länsstyrelsens nuvarande
tillsyns- och kontrollfunktion slopas. Kommunen förutsätter, all
kammarkollegiets roll som föreslagen registrerings-myndighet inte framledes
utvidgas lill att omfalta även annan befallning med kommunalförbunden.

Kommunen bilräder
utredningens förslag angående nya regler om utträde ur kommunalförbund. Vidare
biträds utredningens uttalade tveksamhet rörande behovet av en rättsreglering
av samarbeisnämnder och liknande enklare former av interkommunall samarbete.
Det torde enligt kommunen vara en riktig bedömning att denna fräga får anslå i
avvaktan pä att man vunnit ytterligare praktiska erfarenheter av nu rådande
ordning.

Strömsunds
kommun instämmer i utredningens förslag att länsstyrelsens tillsyns- och konirollfunktioner
upphör och att kommunen själv bestämmer såväl medlemskap som rätt att säga upp
detsamma. Enligt kommunen är det vidare rekommendabelt att ett kommunförbund
kan bildas för bestämd eller obestämd lid. Möjligheten att endast ha en
direktion alternativt med en fullmäktige, en styrelse etc. finner kommunen
också helt utmärkt.

Kommunalförbundet för Stor-Stockholms bostadsförmedling (KSB)
tillstyrker

- möjligheten att bilda kommunalförbund av den typ som
finns idag

- möjligheten att bilda kommunalförbund utan fullmäktige

- principen om all en frivillig sammanslutning i
kommunalförbund också

ska innebära möjlighet till fritt utträde

KSB avstyrker

-
en ovillkorlig
rätt till utträde ur ett kommunalförbund av KSB:s typ, eftersom KSB inte kan belraktas
som ett renodlat frivilligt kommunalförbund mot bakgrund av
stockholmsregionens enhet i bostadsförsörjningshänseende och 4 § BFL

-
övergångsbestämmelser
på två år

Prop.
1984/85:216 80

— att kommunalförbund kan upplösas om hy förbundsordning
ej antagits

inom iväårsperioden.

Nordvästra Skånes kommunalförbund tillstyrker utredningens
förslag, men har vissa synpunkter på dessa.

Sydvästra Skånes kommunalförbund har invändningar mot
förslagen om revision i och utträde ur kommunalförbund.

Göteborgsregionens kommunalförbund tillstyrker i allt
väsentligt utredningens förslag till förändringar i kommunalförbundslagen.
Förbundet har dock synpunkter på några frågor.

Förbundet ifrågasätter också om inte en speciell
lagstiftning erfordras för vissa kommunalförbund med bredare ansvarsområde och
anför:

I sådana kommunalförbund ställs helt andra krav pä
verksamhetens innehåll och förankring i medlemskommunerna än i ett förbund som tillkommit
för alt lösa enstaka och avgörande frågor. Delta innebär i sin lur att
verksamheten måste organiseras i fastare former.

1 Göteborgsregionen är behovet av ett permanent
samarbetsorgan särskilt starkt. Regionen utgör ett gemensamt bostads- och arbetsmarknadsområde
och omfattar delar av tre län, tre landsting och en landstingsfri kommun.
Göteborgsregionens kommunalförbund bildades 1974 och övertog då regionplaneförbundets
arbetsuppgifter, liksom Stor-Göteborgs sam-arbetskommittés uppgifter att genom
utredningar och på annat sätt verka för samordning av kommunala angelägenheter
av gemensamt intresse för medlemskommunerna.

Enligt förbundets uppfattning bör det mot denna bakgrund
vara en viktig uppgift för slat-kommunberedningen, som har ansvaret för den
fortsatta handläggningen av dessa frågor, att beakta de speciella förhållanden
för samordningen av samhällsplaneringen som föreligger i Göteborgsregionen.

Landstingsförbundet anför alt det är berett att
slutgiltigt ta ställning till utredningens förslag först sedan slat-kommunberedningen
redovisat sin samlade bedömning av betänkandet och kommunalförelagskommiiténs betänkanden
Kommunalföretaget (SOU 1982: 13) och Interkommunal samverkan i privaträttslig
form (Ds C 1983:6). I avvaktan pä denna redovisning lämnar förbundet dock
synpunkter på några frågor i utredningens förslag.

Förbundet tillstyrker alt kommunerna och
landstingskommunerna ges möjlighet att välja mellan kommunalförbund med
fullmäktige och kommunalförbund med förbundsdirektion. Förbundet framhåller
dock som sin principiella uppfattning att olika kommunala samhällsuppgifter i
första hand bör försöka lösas genom endera primärkommunalt eller landstingskommunalt
huvudmannaskap, varigenom direkt politiskt och ekonomiskt ansvar kan utkrävas.
Enligt förbundet bör ur kommunaldemokratisk synpunkt dubbla och oklara
huvudmannaskapsgränser så långt möjligt undvikas.

Förbundet delar utredningens uppfattning att
länsstyrelsens nuvarande

Prop. 1984/85:216 81

kontroll-
och tillsynsfunktioner vad gäller kommunalförbund helt skall upphöra. Förbundet
tillstyrker också utredningens förslag att ge kommunen och landstingskommunen
större avtalsfrihet i fråga om möjligheterna att utträda ur kommunalförbund
liksom den lösning av revisionsfrä-gorna i kommunalförbund med
förbundsdirektion som föreslagits.

Förbundet
har invändningar när det gäller frågorna om tvång att bilda kommunalförbund
samt övergångsbestämmelserna.

Svenska
kommunförbundet anser att utredningens förslag är i stora delar väl ägnat att
ligga till grund för lagstiftning. I vissa frågor finns emellertid enligt
förbundet anledning att göra ytterligare överväganden, vilkei bör ske inom
ramen för den samlade bedömning av den föreslagna kommunalförbundslagen och av
kommunalförelagskommiiténs förslag om interkommunal samverkan som skall ske
inom stal-kommunberedningen.

Förbundet
tillstyrker att kommunerna ges möjlighet att välja mellan kommunalförbund med
fullmäktige och kommunalförbund med förbundsdirektion. Den enklare formen kan
enligt förbundet komma till praktisk användning i de fall då ett interkommunall
avtal framstår som en otillräcklig lösning å den ena sidan och ett
kommunalförbund med fullmäktige som en för tungrodd lösning å den andra. På de
skäl som utredningen anfört tillstyrker förbundet också att länsstyrelsens
befattning med kommunalförbunden genom underställning av vissa beslut m. m.
upphör. Likaså tillstyrks den lösning av revisionsfrågorna i kommunalförbund
med förbundsdirektion som utredningen föreslagit.

Förbundet
har ingen erinran mot att kommunalförbunden registreras centralt, men
förutsätter därvid att någon laglighets- eller sakprövning inte sker från
kammarkollegiets sida vid denna registrering.

De
frågor som enligl förbundet ytterhgare bör övervägas gäller samarbeisnämnder,
jävsreglerna i kommunalförbundslagen, bildande av kommunalförbund genom tvång,
möjligheten att företa rättshandlingar innan kommunalförbund bildats, utträde
ur och upplösning av kommunalförbund samt övergångsbestämmelserna.

Centralorganisationen
SACO/SR tillstyrker de framlagda förslagen. SACO/SR påpekar dock att
utredningen inte belyst vilka arbeisräiisliga konsekvenser ett genomförande av
förslagen kan få för de anställda. Personalkonsekvenserna bör vara utredda
innan eventuell verksamhet enligt de framlagda förslagen påbörjas, anser
SACO/SR.

LO
anser att det är viktigt att de anställdas behov av insyn och representation i
bl. a. kommunalförbund uppmärksammas särskilt i det fortsatta lagstiftningsarbetet.

Svenska
kommunalarbetareförbundet delar utredningens uppfattning alt huvudlinjen även i
fortsättningen bör vara att allmänna medel så långt som möjligt hanteras i
offentligrättsliga former. Bolagsformen skall enligt förbundet vara ett
undantag. Förbundet instämmer i att den nuvarande kommunalförbundsorganisationen
kan vara en trög och omständlig konstruk- 6 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 216

Prop.
1984/85:216 82

tion. Det kan enligl förbundet särskilt gälla för
verksamheter som är av utpräglad teknisk natur. Förbundet anser därför all del
vore värdefulll alt del, såsom utredningen föreslår, vid sidan av
kommunalförbund med fullmäktige inrällas en kommunalförbundsorganisation med ell
enda organ, en förbundsdirektion, som har hand om alla de uppgifter som nu är
uppdelade på fullmäktige och styrelsen. Därmed kan behovet av bolagsbildning
minska anför förbundet.

Mellanskånes Planeringskommitté anser att
utredningsförslaget är positivt, eftersom del torde stimulera till ett ökat
bildande av kommunalförbund.

2 Synpunkter på särskilda frågor

2.1 Kommunalförbunds bildande

Kammarkollegiet anför: Enligt förslagel bildas ett
kommunalförbund genom att den antagna förbundsordningen ges in lill registreringsmyndighelen.
Själva ingivandet föreslås alltså få konstitutiv verkan för kommunalförbundet.
En sådan ordning kan inte anses tillfredsställande från rättssäkerhetssynpunkt.
Tidpunkten för bildandet av en juridisk person, särskilt en sådan av
offentligrättslig karaktär, bör alltid vara ostridig och lätt att fastställa.
Detta är av betydelse inte bara för dem som bildar kommunalförbundet utan
också, och inte minst, för tredje man och allmänheten. Något exempel på den av
utredningen föreslagna ordningen för bildande av juridisk person är inte känl
för kollegiet. Med den föreslagna ordningen skulle fråga lätt kunna uppkomma
när ett kommunalförbund skall anses bildat. Det kan vara svårt alt avgöra t.
ex. vid vilken tidpunkt vederbörliga handlingar skall anses ha kommit in till
myndigheten, särskilt som handlingar tydligen kan komma successivt från olika
häll och svårigheter kan uppstå vid bedömningen vilka handlingar som är
konstitutiva och om de getts in i vederbörligt skick. I slällel bör enligt
kollegiets mening konstituerandet av ett kommunalförbund - liksom bildandet av
andra juridiska personer - knytas till beslut av myndigheten att registrera
förbundet. 1 annat fall bör myndigheten inte ges den missvisande beteckningen
registreringsmyndighet.

2.2 Förbundsordnings innehåll

Svenska kommunförbundet Kristianstads länsavdelning och
Perstorps kommun anför: För att förhindra "övergrepp" mot
medlemskommuner, som är i minoriiet inom ett kommunalförbund, är det mycket
angeläget, att förslaget till ny lag om kommunalförbund ändras sä, all
förbundsordningen måsle innehålla en närmare preciserad beskrivning av den
verksamhet förbundel skall bedriva. Verksamheter (uppgifter) uiöver de, som
klart

Prop.
1984/85:216 83

framgår av fOrbundsstadgarna föreslås förutsätta samtliga
medlemmars godkännande i varje särskilt fall. I annat fall bör de icke få
bedrivas (verkställas).

Nordvästra Skånes kommunalförbund anför: Det är enligt NSKs
mening väsentligt att kommunerna skall ha rätten att själva bestämma formerna
för sitt samarbete, såvida icke annat föreskrivs i särskild lagsliftning. 1
enlighet härmed är det också kommunerna själva inom ett förbund som i
förbundsordningen formulerar och beslutar om ändamålen med förbundets
verksamhet. Lagtexten, 6 § p. 1. föreslås få följande lydelse: (Förbundsordningen
skall ange) 1. förbundets medlemmar och ändamål, som skall vara klart avgränsade.

2.3 Förbundsfullmäktige och förbundsstyrelse

Kammarkollegiet anför: Utredningen har inte funnit
anledning alt föreslå en obligatorisk bestämmelse om suppleanter i
förbundsfullmäktige. Däremot föreslås i 8 § att suppleanier skall ulses i kommunalförbund
med förbundsdirektion. För de beslutande organen i kommuner, landstingskommuner,
församlingar och totala kyrkliga samfälligheter är det obligatoriskt att utse
suppleanter. Kollegiet ser inga skäl varför inte suppleanter skall ulses även
för ledamöter i förbundsfullmäklige. Genom ett obligatoriskt suppleantsystem
tillförsäkras medlemmarna representativitet i kommunalförbundet. Kollegiet
föreslår därför att 7 § kompletteras med regler om suppleanter.

Om suppleanter för förbundsfullmäklige blir obligatoriska,
bör andra meningen i 9 § resp. orden "och har suppleanter utsetts" i
första meningen i 14 § utgå.

Örkelljunga kommun anför: Förslagel att de nyvalda kommunfullmäklige
omedelbart efter mandatskiflel måste utse förbundsfullmäktige, som i sin tur
skulle välja ny förbundsstyrelse med mandat från och med den 1 januari året
efter valåret kan vara besvärligt för medlemskommunerna. Valet till förbundsfullmäklige
bör samordnas med de övriga val som kommunfullmäklige förrättar i december.
Det vore bättre om den gamla förbundsstyrelsens mandatperiod utsträcktes att
gälla in i januari året efter valåret, intill dess förbundsfullmäklige vall ny
styrelse.

Helsingborgs kommun anför: Enligt 12 § i lagförslaget
skall förbundsfullmäktige väljas från och med den 1 januari året efter
valåret. Av 19 § kan utläsas, alt den av de nyvalda fullmäktige utsedda
styrelsen jämte andra organ också skall väljas från och med samma dag. 1 16 § angives,
att de nyvalda fullmäktige skall förrätta sådana på dem ankommande val, som
avser tiden efter valåret. I specialmotiveringen lill denna paragraf sägs, att
fullmäktige genom denna bestämmelse fått lagligt stöd för alt förrätta val till
styrelser och nämnder, redan innan fullmäktiges mandatperiod börjat löpa.

Prop.
1984/85: 216 84

Även om så är fallet, torde det i praktiken bli svårt att
hinna med dessa val. En nyvald kommunfullmäktigeförsamling tillträder som
bekant den 1 november, och vid sitt första sammanträde i denna månad utser den
en valberedning. På grundval av dess förslag utser sedan församlingen vid
sammanträde omkring 20 december bl. a. sina representanter i kommunalförbundets
fullmäktige.

Enligt lagförslaget skall det inte finnas någon motsvarighet
till länsstyrelsens prövning av förbundsordningen frän legalitets- och lämplighetssyn-punkt.
1 stället skall det helt och hållet vara medlemmarnas angelägenhet att bestämma
om bildandet av kommunalförbund och anlagande av förbundsordning.

Del torde ligga i sakens natur att
registreringsmyndigheten måste underkasta handlingar, som getts in för
registrering, någon formell granskning innan registrering kan ske. Sålunda
måste myndigheten se till att det finns formellt riktiga beslul om att anta
förbundsordning av de organ som är behöriga att fatta sådana beslut och att de
ingivna handlingarna uppfyller andra formella krav. Även om en registrering
inte skulle krävas, måste en sådan granskning ske, om besked skall kunna lämnas
på fråga, om ett kommunalförbund bildats och när detta skett. Ett formellt
sådant besked torde f.ö. knappast kunna lämnas utan att registreringsmyndighelen
fattat ell beslut om registrering eller likvärdigt godkännande av de ingivna
handlingarna.

Vidare finns i 6—8 §§ i lagförslaget vissa ivingande
regler om innehållet i en förbundsordning. Det bör ankomma på
registreringsmyndigheten att också pröva om en antagen förbundsordning
upprättats i enlighet med dessa beslämmelser, innan kommunalförbundet kan
registreras. För att underlätta för kommuner och landstingskommuner som önskar
bilda kommunalförbund skulle det givetvis vara av värde om någon form av anvisningar
för upprättande av förbundsordning eller en "normalförbundsord-ning"
utarbetades genom Svenska kommunförbundets och/eller Svenska
landstingsförbundets försorg.

Sedan prövning skett av en ingiven förbundsordning enligt
vad som nu sagts, bör det ankomma på registreringsmyndighelen att besluta om
registrering. Först genom detla beslut bör kommunalförbundet anses bildat.
Detta bör framgå av lagtexten i 5 §.

Motsvarande bör gälla för ändring i förbundsordning.
Således bör sådan ändring bli gällande först när registreringsmyndighelen
beslutat om registrering av ändringen. Tidpunkten för ändring av förbundsordning
kan vara av betydelse för både medlemmar och utomstående. Samma synpunkter på
vikten av klarhet om tidpunkten gäller här som i fråga om bildandet av
kommunalförbund. Vad som sagts nu bör givetvis också framgå av lagtexten i 5 §.

Svenska kommunförbundet anför: Ett problem som
aktualiserats i samband med förbundsbildning är avsaknaden av regler om konstituering
och

Prop. 1984/85:216 85

möjligheten att företa rättshandlingar innan förbundel är
bildal. Sådana regler finns i aktiebolagslagen för aktiebolagens del. Det är
emellertid inte säkert all bolagsreglerna kan tjäna som modell för
kommunalförbunden. Problemet har uppkommit i första hand när kommunalförbund
skall bildas på det obligatoriska området där speciallagstiftningen förutsätter
att den obligatoriska verksamheten - oavsett om denna skall drivas i förbundsform
eller ej — skall tas över av kommunerna vid viss tidpunkt. Sädana problem
uppkom t. ex. när vårdförbunden skulle bildas men också i samband med bildandet
av kollektivirafikförbund. Denna fråga bör analyseras ytterligare under det
fortsatta lagstiftningsarbetet.

öm de nyvalda förbundsfullmäklige skall hinna med all
välja sina organ före årsskiftet, måsle de med hänsyn till kallelsetiden
sammanträda mellan jul och nyår. En sådan lösning förefaller inte sårskilt
önskvärd, och det torde därför vara bättre, om mandatperioden för
kommunalförbundets styrelse och övriga organ kunde utsträckas till den 1
februari, eventuellt den 1 mars, året efter valåret för fullmäktige, sä au de
nya förbundsfullmäktige fär rimligare tid på sig alt förbereda sina val.

Nordvästra Skånes kommunalförbund anför: Beträffande
bestämmelserna för kommunalförbund med fullmäktige noterar NSK att utredningen
under valår "legaliserar" ett decembersammaniräde med de fr.o.m. 1
januari nästkommande år utsedda ledamöterna. Detta torde innebära att
medlemskommunernas nyvalda fullmäktige redan vid sitt första sammanträde måste
utse ledamöter till kommunalförbundet. En samordning med nomineringarna i
övrigt i en kommun, dvs. valberedningens arbete, kommer inte all ske, vilket
synes beklagligt.

Bättre torde vara att införa en bestämmelse som ger den
gamla styrelsen förlängt mandal tills de av medlemskommunerna nyulsedda förbundsfullmäklige
kunnat sammankallas i början av januari och då valt ny styrelse. Ett sådant
syslem motsvarar principiellt sett vad som tillämpas i kommunerna under valår.

2.4 Ekonomisk förvaltning

Kommunalförbundet för vård av missbrukare i Västerbottens
län anför: För kommunalförbundet innebär del svårigheler att fastställa
budgeten för kommande år under september månad (33 § KFL).

Vår verksamhet finansieras genom dels statsbidrag, dels
vårdavgifter som betalas av de kommuner som placerar vårdtagare i vår
verksamhet. Del år inte bara förbundets medlemskommuner som placerar
missbrukare pä våra institutioner utan verksamheten omfattar hela länet. Vårdavgif-lerna
utgör del underskott som förbundel får i verksamheten. Dessa preli-minärdebiteras
av förbundel och regleras efter bokslutet då det exakta underskottet är känt.
Västerbottens kommunalförbund finansierar alltså inte sin verksamhet med bidrag
enligl 34 § KFL som lagstiftarna beskriver normalfallet för kommunalförbund.

Prop.
1984/85:216 86

Både den gamla och nya lagstiftningen bygger pä att
budgeten skall fastställas i god tid så alt medlemskommunerna hinner budgetera
sina kostnader i den egna budgeten.

Kommunalförbundet tycker att möjligheter borde finnas att
fastställa budgeten i november eftersom vare sig förbundets medlemmar som
övriga kommuner på något sätt kan känna sina kostnader ett visst budgetår.
Ingen kommun kan i förväg säga hur många personer som kommer att placeras i vår
verksamhet och därmed veta kostnaderna.

2.5 Revision

Kammarrätten i SiaidsvatI anför: Föreskrifterna i 36 § i
förslaget innebär alt i ett kommunalförbund med förbundsdirektion varje
förbundsmedlem skall välja en eller flera revisorer och minst lika många
revisorssuppleanter för revision av förbundels verksamhet. Mot bakgrunden av
att förbundsdirektionen är ett sådant kommunalförbunds enda organ framstår en
sådan ordning som i princip riktig. I fall dä förbundsmedlemmarna är mänga kan
emellertid bestämmelserna leda lill att antalet revisorer och suppleanter blir
alltför stort. För att undvika detta bör det vara möjligt för
förbundsmedlemmarna eller vissa av dem att välja gemensamma revisorer. De
föreslagna bestämmelserna synes inte utesluta ett sådanl förfarande.

Kammarkollegiet anför: I 36 § första stycket föreslås att
varje förbundsmedlem (i kommunalförbund med förbundsdirektion) skall välja en
eller flera revisorer och minst lika många revisorssuppleanter. Kollegiet tillstyrker
i och för sig den föreslagna ordningen att varje medlem skall utse revisor för
revision av förbundets verksamhet. Men kollegiet anser fullt tillräckligt alt
varje medlem endast utser en revisor. Orden "eller flera" i 36 §
första stycket bör således utgå. I specialmoiiveringen s. 183 synes utredningen
ha utgått frän att varje medlem skall utse endast en revisor.

I 36 § tredje stycket görs en hänvisning till
kommunallagens bestämmelser om revision som föreslås i övrigt i tillämpliga
delar gälla för revision av kommunalförbund med direktion. Förbundsmedlemmarna
skall dock enligl förslagel var för sig pröva frågan om ansvarsfrihet för
direktionen. Man kan då fråga sig hur situationen skall lösas om medlemmarna
kommer lill olika resultat i ansvarsfrihelsfrågan. 5 kap 6 § kommunallagen
torde vara tillämplig i sådant fall och varje enskild medlemskommun kan var för
sig väcka talan gentemot förbundsdirektionen. I ett sådant läge kan det emellertid
vara naturligare att förbundsmedlem, som inte anser sig kunna bevilja
direktionen i kommunalförbundet ansvarsfrihet, i stället begär sitt utträde ur
förbundet.

Malmö kommun anför: När det gäller förbund med direktion
skall frågan om ansvarsfrihet prövas av förbundsmedlemmarna själva var för sig.
Kommunstyrelsen kan inte finna det särskilt meningsfullt att varje medlem under
sådant förhållande skall utse minst en revisor och suppleant för detta ändamål.

Prop.
1984/85:216 87

Göteborgs kommun anför: 1 fräga om revision av
kommunalförbund med förbundsdirektion har föreslagits att varje förbundsmedlem
utser en revisor och en suppleant att granska förbundets verksamhet och varje
förbundsmedlem skall besluta om ansvarsfrihet. Kommunstyrelsen inser svårigheterna
att finna ett system för revisionen men ser också de praktiska olägenheterna
av förslaget i samband med förbund med många medlemmar. Frågan bör övervägas
ytterligare.

Sydvästra
Skånes kommunalförbund anför: När det gäller förbund med direktion skall frågan
om ansvarsfrihet prövas av förbundsmedlemmarna själva var för sig. Vi kan inte
se någon större mening i att vaije medlem skall utse min.st en revisor och
suppleant för detla ärende. I värt förbund skulle detla innebära alt 18
personer skulle engageras. Vi förordar i stället den av utredningen diskuterade
men förkastade lösningen alt den revision, som enligl kommunallagen skall ske
av de kommunala räkenskaperna, också skall omfatta revision av kommunalförbund
vari kommunen kan ingå.

Göteborgsregionens
kommunalförbund anför: När det gäller kommunalförbund med förbundsdirektion
föreslår utredningen alt frågan om ansvarsfrihet skall prövas direkl av
förbundsmedlemmarna genom att vardera utse minst en revisor och en suppleant.
I ett förbund med mänga medlemmar innebär förslaget att ett mycket stort antal
personer skulle engageras. Frågan om revision i kommunalförbund med direktion
bör därför övervägas ytterligare.

Kommunalförbundet för vård av missbrukare i Västerbottens
län anför: Lagförslaget 36 § KFL att varje förbundsmedlems fullmäktige väljer
en eller flera revisorer verkar på oss överambitiöst. För ett kommunalförbund
med mänga medlemmar (i värl fall kunde det ha varit 15 medlemmar) mäste denna
regel te sig svårbemästrad. Västerbottens kommunalförbund förordar en enklare
reglering av revisionen.

2.6 Utträde ur och likvidation av kommunalförbund

Kammarkollegiet anför: Enligt nuvarande ordning kan en
medlem utträda ur kommunalförbund och kommunalförbund upplösas endast om vissa
i lagen närmare angivna ändrade förhållanden inträtt. Det är länsstyrelsen som
prövar om förutsättningarna för utträde och upplösning föreligger och som
beslutar i dessa frågor.

Enligl
utredningens förslag skall det i stället tillkomma medlemmarna alt själva besluta
i sädana fall. Således skall enligl 39 § i lagförslaget ett kommunalförbund på
begäran av en förbundsmedlem träda i likvidation då väsentligt förändrade
förhållanden inträtt. Om medlemmarna emellertid inte kommer överens i frågan om
sådana förutsättningar föreligger, finns i lagförslaget inte någon väg anvisad
för lösning av tvisten. Utredningen har inte ansett delta nödvändigt (s. 196 i
bet), eftersom den anser det osanno-

Prop.
1984/85:216 88

likt att förbundsmedlemmarna inte själva skall kunna lösa meningsskiljakligheter
om sädana frågor. Om mot förmodan tvist skulle uppstå mellan förbundsmedlemmar,
får de enligt utredningen vända sig till de allmänna domstolarna.

Kollegiet anser inte att allmän domstol är en lämplig
instans för att slita tvister som i dessa sammanhang kan antas ha uppkommit på
grund av olika politiska uppfattningar eller förvaltningsmässiga problem. I
lagen bör enligt kollegiets mening anvisas en väg att lösa dylika tvister. En
möjlighet är att ta in en bestämmelse att tvist mellan förbundsmedlemmar skall hänskjutas
till avgörande av skiljemän.

Enligl utredningens förslag fastställs tidpunkten för en
medlems utträde ur förbundet till den dag då den ändrade förbundsordningen kommil
in till registreringsmyndigheten. Kollegiet har föreslagit att ändring i
förbundsordning skall bli gällande när registreringsmyndigheten fattat beslul
om att registrera ändringen. Givetvis måste med detta synsätt även sådana ändringar
i förbundsordning som föranleds av medlems utträde registreras för att få
rättsverkan. Därför bör utträdet tidsmässigt knytas till registrerings-beslutet
och lagtexten bör ändras så att det framgår alt utträdet har skett när
ändringen i förbundsordningen har registrerats.

Det är nödvändigt att registreringsmyndigheten underkastar
handlingar, som ges in för registrering, någon formell prövning för att
kontrollera att beslul om ändring i förbundsordningen fattals i behörig ordning
o.d. Vidare bör myndigheten pröva att den ändrade förbundsordningen står i
överensstämmelse med bestämmelserna i kommunalförbundslagen.

Eftersom betydande rättsverkningar knyts till ett
kommunalförbunds beslut om likvidation, bör ett sådant beslut - i fråga om
kommunalförbund med fullmäktige - endast kunna fattas av förbundets
fullmäktige. Detta är enligt kollegiets mening en självklarhet men bör ändå
framgå av lagtexten.

Utredningen menar att likvidationen börjar i och med
beslutet om denna. Det finns enligt kollegiets mening inget att invända mot
detta. Eftersom likvidationsbeslut tilldrar sig stort intresse från såväl
offentligrättslig som privaträttslig synpunkt föreslår utredningen att sädana
beslut skall ges in till registreringsmyndigheten, dock utan att ingivandet
skall medföra någon särskild rättsverkan.

Som sagts tidigare, anser kollegiet inte lämpligt all
enbart ett ingivande av handlingar till registreringsmyndighelen skall fä
rättslig verkan i olika avseenden. I stället bör sådan verkan uppnås genom att
myndigheten efter viss formell prövning fattar beslut om registrering. I
analogi med detta bör även beslut om likvidation registreras hos myndigheten,
trots att någon direkt rättsverkan inte förbinds med regislreringsbeslulet. En
registrering innebär dock som kollegiet framhållit ovan att
registreringsmyndigheten måste kontrollera besluten i fråga om behörighet m. m.

Utredningen föreslår att ett kommunalförbund skall vara
upplöst när förbundsmedlemmarna har delgetts förvaltningsberättelsen rörande likvi-

Prop.
1984/85:216 89

dation och till denna fogade redovisningshandlingar.
Kollegiet anser denna tidpunkt mindre väl vald. Förbundsmedlemmarna kan
nämligen delges vid olika tidpunkter och del kan vara svårt för rättsägare och
andra intressenter alt få vetskap om när så skett. 1 delta fall bör del inte
vara nödvändigt att knyta upplösning av kommunalförbund till ett särskilt
registreringsbeslut. Däremot bör registreringsmyndigheten av praktiska skäl få
kännedom om när förbundsmedlemmar blivit i behörig ordning delgivna aktuella
handlingar för att bl. a. kunna lämna upplysning till tredje man om detta.
Kollegiet föreslår därför ati ett kommunalförbund skall anses upplöst när
ifrågavarande handlingar har delgetts samtliga förbundsmedlemmar och bevis om
detta har kommit in till registreringsmyndigheten. Lagtexten bör således
kompletteras i detta avseende.

Registreringsmyndigheten bör också få kännedom om att
likvidation tas upp på nyU och fonsälls för kommunalförbund som upplösts. 44 §
bör därför kompletteras med en bestämmelse att anmälan om fortsättande av
likvidation skall göras hos registreringsmyndigheten.

Länsstyrelsen i Kristianstads län tillstyrker de
föreslagna reglerna om utträde, men anser att också en längsta ovillkorlig uppsägningslid
exempelvis på två år, bör skrivas in i lagen. Enligl länsstyrelsen är det
nämligen inte uteslutet att en kommun vid inträdet i ett kommunalförbund lar
alltför lätt pä frågan om utträdestid. Om det dä avtalas mycket långa
uppsägningstider blir det reella värdet av utlrädesrätten mindre för berörda
kommuner, anser länsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus tån anför:
Länsstyrelsen ifrågasätter om utträde ur kommunalförbund bör kunna ske sä
lättvindigt som utredningen föreslår. De flesta kommunalförbund verkar pä lång
sikt med ofta ansenliga investeringar och åtaganden. Det förefaller då inte
rimligt att en enda förbundsmedlem skall kunna säga upp sitt medlemsskap når
som helst i de kommunalförbund som bildats för obestämd tid. 1 vart fall bör enligl
länsstyrelsens mening skyldigheten för förbundet att träda i likvidation
inträda senare än ett år efter uppsägning. Möjligheten för förbundsmedlemmarna
alt medge medlem utträde i stället för likvidation bör naturligtvis kvarstå
även i den nya lagstiftningen.

Haninge kommun anför: Sett till de fall då några kommuner
frivilligt och med ömsesidig vilja bildat ett kommunalförbund för att sköta en
gemensam angelägenhet, framstår utredningens mening - att medlem får rimliga
möjligheter att lösgöra sig från ett kommunalförbund som ingåtls på obestämd
tid - som acceptabel.

När det gäller kommunalförbund för att gemensamt fördela
olika bördor mellan kommuner inom samma marknad, t. ex. KSB, ställer sig saken någol
annorlunda. Som utredningen tidigare omtalat finns intresse hos vissa kommuner
inom KSB att lämna förbundel. Denna utveckling är enligt Haninge kommun inte
acceptabel.

KSB:s speciella uppgifter och inriktning gör att Haninge
kommun ställer 7
Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 216

Prop. 1984/85:216 90

sig
negativ till utredningens förslag om utträdesbestämmelser i denna typ av
kommunalförbund.

Stockholms
kommun erinrar om att utredningens förslag om ovillkorlig utträdesrätt och dess
förslag om att upplösning skall beslutas för förbund som inte reorganiserats
kan medföra negativa konsekvenser för det enda kommunalförbund som Stockholms
kommun är medlem i, nämligen Kommunalförbundet för Stor-Stockholms
Bostadsförmedling, KSB.

Kommunen finner med hänsyn
till att medlemskommunerna i KSB inte kunnat enas om ändring av
förbundsordningen att det är troligt att någon reorganisation av KSB inte
kommer all göras. I så fall, menar kommunen, blir följden den att KSB upplöses
utan att kommunerna enas om något annat. Men även om KSB reorganiseras kan
enligt kommunen den föreslagna ovillkorliga rätten till utträde leda till att
någon eller några av medlemskommunerna begär uiiräde ur KSB. Också i della fall,
framhåller kommunen, äventyras KSB:s verksamhet. Kommunen avstyrker därför förslagel.

Nyköpings kommun anför:
Kommunen vill rikta uppmärksamheten på att de nya föreslagna regler som lättare
möjliggör ett utträde ur ett kommunalförbund, bildade på obestämd tid, kan få
negativa ekonomiska konsekvenser för de kvarvarande medlemmarna i de fall
kommunalförbundet fortsätter att existera. Kommunen saknar synpunkter från
utredningen om hur en sådan situation skall lösas. Det kan eljesl bli besväriiga
förhand-hngsförhållanden medlemmarna emellan, som i realiteten motverkar utredningens
syfte att göra bestämmelserna om utträde och upplösning enklare och mer lätthanteriiga.

Oxelösunds
kommun pekar också på att de nya reglerna om utträde ur kommunalförbund kan fä
negativa ekonomiska konsekvenser för de kvarvarande medlemmarna i de fall
kommunalförbundet fortsätter att existera.

Örkelljunga
kommun anför: Med en vag formulering i förbundsordningen rörande ett
kommunalförbunds ändamål kan förbundet bedriva en mängd verksamheter även mot
vissa medlemmars vilja, om blott majoriteten beslutat därom. Minoriteten
tvingas att delta i kostnaderna även för sådana aktiviteter, som den ej gillar.
Ej heller har minoriteten möjlighet alt med nuvarande bestämmelser utträda ur
förbundet.

På
grund härav är det i högsta grad angeläget, att i lagstiftningen klart uisäges,
att förbundsordningen ovillkorligen måste innehålla klart preciserade
ändamålsbestämmelser för kommunalförbundet, som därutöver ej får befatta sig
med uppgifter, som ligger utanför ändamålsbestämmelserna, såvida inte samtliga
medlemskommuner är ense därom. Men även om förbundets ändamål urspmngligen är
väl avgränsade, kan utvecklingen och ändrade förhållanden medföra, att viss
eller vissa kommuner ej längre anser sig ha behov eller nytia av att vara med i
förbundel. En medlemskommuns rätt till utträde måste därför lagfästas.
Föreslagen uppsägningstid kan dock vara i kortaste laget och bör därför kunna
utsträckas till två

Prop.
1984/85:216 91

är. Själva utträdet bör sammanfalla med räkenskapsårets
utgång. Likvidation av ett kommunalförbund är en förhållandevis omständlig och
tidsödande saml därmed också kostsam procedur. Om en medlem begärt utträde,
bör de ekonomiska mdlanhavandena därför i första hand lösas genom avtal, öm
överenskommelse emellertid inte kan nås, skall likvidationsförfarande
ovillkorligen tillgripas. Genom en dylik bestämmelse är pressen på båda parter
härdare all lösa frågan avtalsvägen, varjämte ett kommunalförbund ej indirekt
genom att förhala överenskommelse om de ekonomiska mdlanhavandena kan förhindra
ett utträde.

Helsingborgs
kommun anför: Om en förbundsmedlem säger upp sitt medlemsskap i ett kommunalförbund,
skall enligt 38 § förbundet träda i likvidation inom ett år från uppsägningen.
Enligt 40 § kan dock övriga medlemmar besluta, att förbundet skall fortsätta
verksamheten utan den avgångna medlemmen.

Kommunen anser, att likvidation inte skall anges som
huvudalternativet. Det bör tvärtom förutsättas, att verksamheten i förbundet
skall kunna fortsättas och alt likvidation skall tillgripas försl om det inte
visar sig möjligt all avtala om en sådan fortsättning.

Uppsägningstiden
på ett år är för kort. Om en medlem skulle vilja lämna ett förbund, medan
övriga vill fortsätta verksamheten, finns det stor risk för att en likvidation
på så kort tid som ett år medför att allt normalt arbete avstannar, medan all
kraft går åt för likvidations- och rekonstruktionsarbetet och lösandet av
praktiska problem, som t. ex. personal- och lokalfrågor. Sistnämnda frågor
skulle bliva särskilt accentuerade, om förbundet helt skulle upphöra efter ett
år.

Tidpunkten för en likvidation bör i stället anknytas till
utgången av kommunernas mandatperioder. Uppsägningstiden bör dock inte fä vara
kortare än två är. Genom anknytningen till mandatperioderna förhindras att den
politiska sammansättningen av förbundsorganen förändras under löpande
mandattid.

Malmö
kommun anför: Att man får en absolut rätt till utträde bedömer kommunstyrelsen
som positivt. Minimitiden är emellertid för kort. En så kort lid som den
föreslagna minimitiden kommer troligen föra med sig att man i nya förbund
kommer att i förbundsordningen skriva in en längre tid. Kommunstyrelsen
föreslår i denna del den föreskriften i lagen att om inget annat sägs sä skall
likvidation till följd av uppsägningen inträffa först efter utgången av den
mandatperiod, som följer efter den period, under vilken utträde begärts. Detta
skulle innebära en minimitid om 4-6 år.

KSB anför: KSB ansluter sig till den principiella
ståndpunkten att samarbete mellan kommuner eller landstingskommuner helst bör
bygga på frivillighet och på ömsesidig vilja hos parterna att tillsammans lösa
ett problem eller fullgöra en uppgift.

Enligt bostadsförsörjningslagens 4 § har regeringen rätt
att fatta beslut rörande gemensam bostadsförmedling som innebär att berörda
kommuner

Prop.
1984/85:216 92

måste bilda kommunalförbund för uppgiften. Utredningen har
en del invändningar mot 4 § BFL. Den anser det inkonsekvenl, att del för
anbefalld samverkan i fråga om bostadsförmedling föreskrivs kommunalförbund som
obligatorisk form, när det inte finns något krav i BFL att en kommuns egen
förmedling ska drivas av en nämnd. Den anser vidare, att det för modern
lagstiftningsteknik hade varit naturligare, att formulera de materiella
förutsättningarna för en kommunal förpliktelse, så att direkta ålägganden från
regeringens sida framstår som onödiga.

Trots utredningens lagtekniska invändningar föreslås ingen
ändring av BFL. Utredningen har däremot anfört att den kommunala bostadsförmedlingen
är av sådan betydelse för den enskilde att den bör bedrivas av kommunala organ,
dvs. av kommunala nämnder eller av kommunalförbund. KSB instämmer i den
uppfattningen och anser att bostadsförmedlingens betydelse för den enskilde,
stockholmsregionens enhet i bostadsförsörjningshänseende och tvånget i BFL
innebär all utträdesmöjligheter ur ett kommunalförbund typ KSB bara kan bli en
formell möjlighet. KSB anser inte att utredningen har löst frågan om
utträdesrätt ur kommunalförbund, där det samtidigt finns en tvingande
lagstiftning.

Utträde ur KSB av någon eller några kommuner skulle
medföra att KSB:s hela existens skulle ifrågasättas. KSB:s existens i framtiden
bör avgöras med utgångspunkt i hur en gemensam bostadsförmedling i stockholmsregionen
bäst bör organiseras och inte utifrån en i och för sig lovvärd princip om frivilligt
samarbete mellan kommuner.

KSB avstyrker en ovillkorlig rätt till utträde ur ett
kommunalförbund av KSB:s typ. Eftersom KSB är unikt som kommunalförbund skulle
särskilda regler för enbart KSB kunna vara motiverade.

Nordvästra Skånes kommunalförbund anför; NSK instämmer i
utredningens grundinställning beträffande utträdesmöjligheterna men föreslår
vissa modifieringar av de föreslagna bestämmelserna.

En ovillkorlig rätt till utträde skall enligt förbundets
mening finnas i förbund som bildats för obestämd lid. En uppsägning skall inte
behöva motiveras.

Såvida annan uppsägningstid inte bestämls i
förbundsordningen skall, enligt utredningens förslag, ett kommunalförbund träda
i likvidation och upplösas ell år efter det att en kommun sagt upp sitt medlemsskap.
Förmodligen har utredningen inte haft tid att tillräckligt penetrera de
praktiska konsekvenserna av delta förslag lill huvudregel.

NSK vill bestämt hävda att huvudregeln vid en
medlemskommuns utträde inte bör vara likvidation och upplösning. 1 ett förbund
med många medlemmar torde en reorganisation och fortsatt verksamhet i första
hand komma att eftersträvas, vilket i hög grad kan försväras vid likvidation.
Vid en förhållandevis kort uppsägningstid riskerar man all ett pågående och för
övriga kommuner fungerande samarbete blir helt lamslaget under den tid
likvidationsförfarandet tar och tills nya samstämmiga beslul därefter kan tas i
kommunerna om ett nytt samarbetsorgan.

Prop.
1984/85:216 93

Huvudregeln vid utträde bör enligt förbundets mening vara
att en uppgörelse eller ett särskilt avtal om utträdet i första hand bör
träffas. Därvid kan förutom en ekonomisk uppgörelse troligen också
överenskommelse om lämpligaste tidpunkt för utträdet träffas. Stat-
kommunberedningen bör överväga hur en lagstiftning bäst utformas i enlighet med
dessa utgångspunkter.

Den av utredningen föreslagna uppsägningstiden på ett är
är enligl förbundets mening av praktiska skäl alltför kort. En normal
uppsägningstid av lägst tvä är synes för de interkommunala verksamhetsformer
som här är aktuella vara lämpligare. I en förbundsordning kan givetvis kortare
uppsägningstid avtalas men bör inte vara huvudregel.

Beträffande ulträdesreglerna föreslår förbundet sammanfattningsvis,
att den ovillkoriiga rätlen till utträde slås fast, att avtal om utträde skall
prövas innan likvidationsbesiämmelserna blir aktuella, att utträde sker vid ulgången
av del kalenderår, som infaller 2 är efter uppsägning, såvida inte avtal träffats
om annan tid.

Sydvästra
Skånes kommunalförbund anför: Enligt nuvarande lagen om kommunalförbund får
medlem utträda endast om samtliga medlemmar går med på del. Detta till synes
härda villkor för utträde finns helt enkelt därför att medlem inte skall kunna
lämna en överenskommen samverkan hur lätt som helst. Del nya förslaget kan
innebära risk för alltför lösa villkor för samarbete inom ramen för ett
kommunalförbund. Man kan då i onödan välja att samverka i bolagsform i stället.
I förbundsordningen kan man emellertid reglera denna fråga efter önskemål. Så
torde dock sällan ha skett. Nu öppnas en möjlighet för medlem, som vill
utträda, en villkoriig rätt, och i lagen föreslås därvid en uppsägningslid om
ett år. Denna tid kan emellertid föriängas i förbundsordningen. Oavsett delta
förefaller emellertid en uppsägningslid om ett år vara orealistiskt kort. öm
man - vilket synes riktigt - inte skall fä skriva bort själva uppsägningsrätlen
i förbundsordningen bör i vart fall den legala minimitiden vara betydligt
längre. Förbundel föreslår att den likvidation som blir en följd av uppsägning,
skall inträffa först efter utgången av den mandatperiod, som följer efter den
under vilken utträde begärts. Detta skulle innebära en minimitid om 4-6 är.

Göteborgsregionens kommunalförbund anför: Genom
utredningens förslag vidgas avtalsfriheten i fräga om möjligheterna att
utträda ur ett kommunalförbund. En uppmjukning av den nuvarande bestämmelsen
att medlem endast fär utträda om förbundels övriga medlemmar medger det kan
vara motiverad. Det bör emellertid inte accepteras att en kommun kan lämna en
överenskommen samverkan inom ramen för ett kommunalförbund alltför
lättvindigt, vilket utredningens förslag kan komma att leda lill. Den minimala
uppsägningstiden på ett är förefaller orealistiskt kort, även om möjlighet
finns att i förbundsordningen komma överens om annan tid. Det är vidare
väsentligt att lagen möjliggör för förbundsmedlemmarna att

Prop.
1984/85:216 94

medge medlem utträde istället för likvidation och
upplösning av förbundel. Svenska kommunförbundet anför: Förbundet tillstyrker
utredningens förslag att ge kommunerna större avtalsfrihet i fräga om
möjligheterna för en kommun alt utträda ur ett kommunalförbund. Däremot kan
ifrågasättas om förslaget att en uppsägning skall leda till likvidation och
upplösning ett år efter uppsägningen om förbundsmedlemmarna inte avtalar om
annat är en lämplig huvudregel. Enligt förbundets mening bör lagen i stället ulgä
från att frågan om fortsatt samverkan i första hand prövas. Först om detta inte
lyckas bör förbundets likvidation och upplösning bli aktuell.
Stat-kommunberedningen bör från dessa utgångspunkter bedöma hur lagstiftningen
kan utformas på denna punkt.

2.7 Arbetsrättsliga synpunkter

SACO/SR påpekar, som tidigare nämnts, all utredningen inte
belyst vilka arbetsrättsliga konsekvenser ett genomförande av förslagen kan fä
för de anställda. Enligt SACO/SR:s uppfattning bör interkommunal samverkan
bedrivas av personal som är särskilt anställd för verksamheten, och inte genom
att de samverkande kommunerna ställer sin egen personal till förfogande genom
tillfälliga anställningsformer. Del är enligl SACÖ/SR också väsentligt att en
ökad interkommunal samverkan inte kommer att innebära några negativa
konsekvenser för personalen i de samverkande kommunerna. SACÖ/SR menar att de
arbetsrättsliga och personalpolitiska konsekvenserna av interkommunal samverkan
bäst löses genom kollektivavtal mellan de berörda parterna.

2.8 Jäv

Svenska kommunförbundet anför: Det har förekommit
konflikter mellan en förbundsmedlem och förbundets övriga medlemmar.
Jävsreglerna i kommunalförbundslagen är emellertid inte anpassade härtill. Den
ledamot i förbundsstyrelsen eller annat förbundsorgan, som representerar en
viss medlemskommun blir nu inte jävig ens om rättegäng pågår mellan förbundsmedlem
och kommunalförbundet. I vad män särskilda jävsregler kan behövas för dylika
fall av intressekonflikter bör enligl förbundets mening övervägas ytterligare.

2.9 Arkivvård

Riksarkivet anför: I kommunallagen (1977: 179) finns beslämmelser
om skyldighet för kommuner och landsting att vårda och förteckna sina arkiv. I
den gällande lagen om kommunalförbund (1957:281) finns hänvisningar till dessa
bestämmelser. Motsvarande hänvisningar finns i lagförslaget. Enligt förslaget
skall sålunda fullmäktiges, styrelses och nämnders arkiv

Prop.
1984/85:216 95

värdas och förtecknas. Fullmäktige skall dessutom meddela
föreskrifter om arkivvården (9 och 19 §§). I förbund med förbundsdirektion
skall enligt 30 § arkivet vårdas och förtecknas.

Enligt
riksarkivets uppfattning bör bestämmelserna om arkivvården vara likartade
oberoende av hur kommunalförbundet organiseras. En skyldighet att meddela
föreskrifter om arkivvården bör därför även åvila kommunalförbund med
förbundsdirektion. Detta kan ske genom att en hänvisning till 2 kap. 27 §
kommunallagen intas i 30 § lagförslaget.

1 nu
gällande lag (32 §) finns bestämmelser om förvaring och vård av upplöst
kommunalförbunds arkiv. Enligt dessa skall länsstyrelse förordna vilken av
förbundets medlemmar som skall övertaga och vårda de lill förbundets arkiv
hörande handlingarna. Denna bestämmelse saknar motsvarighet i förslaget lill
ny lag.

Enligt
riksarkivels mening bör frågan om förvaring och värd av upplöst
kommunalförbunds arkiv regleras i lagen. Det finns flera skäl till alt dessa
arkiv bevaras och vårdas även efter del all respektive förbund upplösts. Till
dessa skäl hör bl. a. hänsyn till rättssäkerheten samt till forskningens behov.
Dessutom lorde handlingarna i många fall ha betydelse för statliga och
kommunala myndigheter. Det bör i sammanhanget observeras alt regeringen
beslutar om förvaringen av upphörd kommuns arkiv enligt kungörelsen (1966:568)
om överlämnande av kommunala arkiv vid ändring i kommunal indelning.

Enligl
lagförslaget skall beslut av kommunalförbund att träda i likvidation inges
till kammarkollegiet. Riksarkivet föreslår, att i lagen intas en föreskrift om
alt kommunalförbund vid likvidation skall fatta beslut om till vilken av
medlemmarna arkivet skall överlämnas. Detta beslul bör inges till registreringsmyndighelen
(kammarkollegiet) i likhet med de handlingar som omnämns i 42 § lagförslaget.
Kammarkollegiet bör underrätta riksarkivet när sådana beslut inges.

2.10 Lagteknik

Kammarkollegiet lämnar lagtekniska synpunkter pä de av
utredningen föreslagna bestämmelserna i kommunalförbundslagen enligt följande:

5 § första stycket

Enligl
förslaget skall förbundsordning liksom ändring i förbundsordning antas av
"medlemmarna". Beslut om antagande av förbundsordning eller ändring
av sådan bör ankomma på kommunfullmäktige respektive landsting. Detla torde i
och för sig följa av huvudregeln om kompetensfördelningen i 1 kap. 5 §
kommunallagen (1977: 179). För klarhetens skull, och mot bakgrund av 1 § fjärde
stycket i lagförslaget, bör det dock framgå av det aktuella lagrummet att
förbundsordning eller ändring i sådan skall antas av medlemmarnas fullmäktige.

Prop.
1984/85:216 96

28 §

Andra stycket i denna paragraf motsvarar bestämmelserna i
15 §. Eftersom första stycket innehåller hänvisning till bl. a. 15 §. bör
andra stycket kunna utgå.

36 § andra stycket

I andra siycket föreskrivs att revisor och
revisorssuppleant skall väljas för ett nybildal förbund, "innan förbundet
bildas", och valet skall avse granskning av verksamheten under tiden från
valet etc. Val av revisor och revisorssuppleant torde kunna ske exempelvis i
samband med all förbundsordning antas av en blivande förbundsmedlem. Någon
verksamhet att granska förekommer emellertid inte förrän ett förbund har
bildats. Andra meningen i detta stycke kan därför i slällel förslagsvis lyda.
"Valet skall avse tiden från valets förrättande tills nästa
tjänstgöringslid för revisorer och revisorssuppleanter börjar." Med detla
förstås att valet avser granskning av verksamheten under tiden från det
kommunalförbundet bildats.

37 §

Avsnittet om besvär bör enligt kollegiets mening flyttas
sist i lagen efter 46 §, eftersom besvärsreglerna är tillämpliga även i fråga
om beslut rörande likvidation och upplösning. Även över kammarkollegiets
beslut i fråga om registrering bör besvär kunna anföras och paragrafen bör
därför kompletteras i detta hänseende.

Övergångsbestämmelserna

Punkt 3

Ordet "senast" bör tilläggas före "den 1
juli 1986" och ordet "självmant" utgå.

Punkt 4

Sisla meningen bör lyda: "Beslut om alt anta förbundsordning
enligt den nya lagen skall ges in till registreringsmyndigheten för
registrering senast den Ijuli 1986."

Malmö kommun och Sydvästra Skånes kommunalförbund anför: I
punkt 3 bland övergångsbestämmelserna stadgas att länsstyrelserna den I juli 1986
självmant skall förordna om upplösning av kommunalförbund, bildade före den 1
juli 1984, alltså enligt nuvarande lag. Man räknar i utredningen med att det
stora flertalet av de nuvarande kommunalförbunden kommer alt bli kvar, men
reorganiserade efter den nya lagstiftningen. Kommunen anser därför att man på
något sätt i övergångsbestämmelserna borde ge uttryck för att
upplösningstvånget inte gäller gamla, men reorganiserade förbund. Detta kan
exempelvis ske genom tillägg av orden "men som icke ombildals i enlighet
med denna lag".

Prop.
1984/85:216 97

2.11 Övergångsbestämmelserna

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför: Utredningen
föreslär att de nuvarande kommunalförbunden skall upplösas den 1 juli 1986. De
förbund som skall fortleva måste därför ombildas enligt de nya bestämmelserna.
Detta medför naturligtvis en stor omgång. Genom övergångsregler borde de
nuvarande kommunalförbunden kunna kvarstå tills vidare i sin funktion. I vart fall
bör de få fortleva under längre tid än till 1986.

Haninge kommun anför: Utredningen anser att om KFL fär
fortsätta att gälla för existerande kommunalförbund, uppkommer det "icke
önskvärda läget" att tvä lagar om kommunalförbund för läng tid framöver
kommer alt vara i kraft samtidigt. Särskilt anses nu gällande regler för
medlems utträde ur kommunalförbund vara otillfredsställande. Utredningen anser
att nuvarande "avtalsförhållande av evig natur" bör rättas till ulan
alltför långt dröjsmål.

Utredningen föreslär därför att de kommunalförbund som
inte ombildas under den nya lagen upplöses när två år förflutit från den nya
lagens ikraftträdande. Utredningen räknar med att de flesta kommunalförbund,
med oförändrat medlemsantal, kommer att reorganiseras i enlighet med
övergångsbestämmelserna innan 1986-07-01. Haninge kommun delar inte
utredningens uppfattning i denna del. Mot bakgrund av dels de synpunkter som
framkommit vid utredningens kontakter med KSB (avsnitt 8.8) dels kommunens
synpunkter vad gäller utredningens förslag om ovillkorlig rätt för medlem lill
utträde ur kommunalförbund (avsnitt 10.5), framstår föreslagna regler om
övergångsbestämmelser som inkonsekvenla och oacceptabla.

Den huvudsakliga orsaken till KSB:s tillkomst var att få
till stånd ett samarbete för bostadsförmedling i Storstockholmsregionen. Några
år efter bildandel tillkom uppgiften alt utjämna medlemmarnas kostnader för bostadsbidrag.
KSB:s uppgifter är lika viktiga och angelägna idag som vid dess lillkomsl. Det
handlar ytterst om all solidariskt utjämna regionens bördor i
bostadsförsörjningshänseende.

Utredningen har konstaterat att kommuner, för vilka
medlemskapet i KSB endast innebär kostnader, önskar utträda ur förbundet. Med
de övergångsbestämmelser som föreslagits blir utträdet en realitet. Effekterna
av detla drabbar främst de kommuner som har hög andel av regionens
bostadsbidragskostnader samt segregationsproblem i bostadsområdena.

Av ovan angivna orsaker föreslår kommunen i stället alt KSB
fortsättningsvis verkar inom ramen för nu gällande KFL. Kommunen ställer sig i
övrigt frågande till lagstiftning som lill följd av övergångsbestämmelser får
retroaktiv verkan

Nyköpings kommun anser att de föreslagna
övergångsbestämmelserna inte ger myckel ledtråd för vilka "formalia"
som måste iakttas för att en

Prop.
1984/85:216 98

reorganisation skall genomföras under den tid som den
gamla lagen föreslås skall vara gällande för de beslående kommunalförbunden.

Göteborgs kommun anser alt förslaget att befintliga
förbund skall upplösas om de inte reorganiseras inom två är onödigt strängt.
Lämpligheten av en sådan regel kan enligt kommunen också ifrågasättas. I varje
fall anser kommunen att tiden bör förlängas.

Öckerö kommun anser alt övergångstiden är något snävt
tilltagen och framhåller som sin mening också att "nya"
kommunalförbund bör anpassas till tidpunkten för val av mandatperioden.

Ale kommun anför: Utredningen föreslår i
övergångsbestämmelser att länsstyrelsen - med visst undantag - den 1 juli 1986
självmant skall förordna om upplösning av de kommunalförbund som bildals före
den 1 juli 1984. Bestämmelsen innebär att nu verksamma kommunalförbund har en
lidsfrist pä tvä år att ombilda sig enligl de nya lagbestämmelserna.

Kommunen anser alt denna tid bör förlängas och att
övergångsbestämmelserna bör medge att nyval till kommunernas fullmäktige
hunnit genomföras och de nya fullmäkiigeförsamlingarna getts erforderlig tid
alt ta ställning till ändrad förbundsordning. Kommunen anser all lidsfristen
för ombildande av komnunalförbund som tillkommit före den 1 juli 1984 bör
utsträckas till den 1 juli 1988.

Karlstads kommun ifrågasätter om övergångsreglerna skall
ha den föreslagna utformningen enligt vilken kommunalförbund, som inte
reorganiseras, skall vara upplösta efter två år. Det förefaller enligt
kommunen möjligt all finna en bättre lösning under det fortsatta arbetet.

KSB anför: Förslagel lill övergångsregler för den nya
lagstiftningen kan få lill följd alt KSB, om förbundet inte lyckas anta nya
bestämmelser enligt föreslagen lagstiftning, kommer att upplösas två år efter
det den nya lagen trätt i kraft. Svårigheterna all få igenom en ny
förbundsordning är uppenbara samtidigt som tidigare bestämmelser i 4 § BFL, om
länsstyrelsens möjlighet att ingripa numera är borttagna.

KSB anser det orimligt att 16 års arbete med gemensam
bostadsförmedling i regionen skulle kunna upplösas efter en tvåårsperiod på
enbart formella grunder.

KSB anser att lydelsen av 4 § BFL medför att KSB inte kan
betraktas som ett renodlat frivilligt förbund. KSB har förordat en kontinuitet
och enhetlighet i bostadsförsörjningsområdet vad gäller grunderna för bostadsbidrag.
Utredningen har också diskuterat innehållet i 4 § BFL och KSB anser att sä
länge nuvarande lydelse av 4 § BFL kvarstår är det motiverat att KSB, som enda
kommunalförbund för bostadsförmedling, ges tillfälle att fortsätta sin
verksamhet enligt nuvarande ordning.

Nordvästra Skånes kommunalförbund anför: De av utredningen
föreslagna övergångsbestämmelserna kan enligt NSK:s mening ifrågasättas. Den
nya lagen bör kunna tillämpas för befintliga kommunalförbund utan att
upplösning tillgrips. Av praktiska skäl torde förbunden anta den revide-

Prop.
1984/85:216 99

rade förbundsordningen för tillämpning från en ny
mandatperiods inträde.

Göteborgsregionens
kommunalförbund anför: Utredningens förslag till övergångsbestämmelser innehåller
ett par oacceptabla inslag. För det första bör man kunna finna en smidigare
lösning av frågan om anpassning av nu befintliga kommunalförbund till den nya
lagen i stället för det hot om upplösning tvä år efter lagens ikraftträdande
som föreslagits. För det andra bör övergångstiden förlängas jämfört med
förslaget och anpassas till gällande mandatperioder. Om den nya lagen i
enlighet med förslaget träder i kraft den I juli 1984 - vilket i och för sig
förefaller orealistiskt - bör tiden för ombildning av de befintliga
kommunalförbunden utgå tidigast den 31 december 1988.

Landstingsförbundet
och Svenska kommunförbundei ifrågasätter om det är en lämplig och nödvändig
lösning att föreskriva att de kommunalförbund som inte reorganiseras skall
vara upplösta när två år förflutit från den dag då den nya lagen trädde i krafi.
Förbunden föredrar en lösning där de nya reglerna i huvudsak blir tillämpliga
pä de nu befintliga kommunalförbunden. Denna fråga bör enligt förbunden
övervägas ytterligare under det fortsatta lagstiftningsarbetet.

2.12 Tvång att bilda kommunalföbund

Länsstyrelsen i Kristianstads län anser alt det inte
längre finns motiv för att behålla de lagliga möjligheter regeringen för
närvarande har alt tvinga kommuner att bilda kommunalförbund i frågor som
gäller bostadsförmedling och regionplanering. Ett samarbete i
kommunalförbundels form bör enligt länsstyrelsen alltid fömtsätta ett
frivilligt engagemang frän samtliga berörda kommuners sida.

Svenska
kommunförbundet Kristianstads länsavdelning och Perstorps kommun anför: Enligt
speciallagstiftning har regeringen rätt att fatta beslut rörande
bostadsförmedling och regionplanering, som innebär all berörda kommuner måste
bilda kommunalförbund för angelägenheten.

Ett annat
tvångsmoment finns i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollekliv
persontrafik.

Enligl 4 §
lagen (1947:523) om kommunala ätgärder lill bostadsförsörjningens främjande
skall kommun anordna avgiftsfri bostadsförmedling om det behövs för
bostadsförsörjningens främjande. Regeringen kan ålägga kommunerna att fullgöra
denna skyldighet inom en region, öm regeringen har ålagt kommuner att anordna
gemensam bostadsförmedling skall de deltagande kommunerna ha hand om denna i
kommunalförbund.

Enligl 128
§ byggnadslagen (1947:385) bestämmer regeringen om det skall finnas regionplan
för ett område, öm regeringen meddelar förordnande härom skall de berörda
kommunerna bilda ett kommunalförbund för angelägenheten (regionplaneförbund).
Beträffande regionplaneförbund gäller KFL med vissa avvikelser, som närmare
anges i byggnadslagen.

Prop.
1984/85:216 100

Eftersom förslagel till ny planlagstiftning inte är
färdigt har kommunalförbundsbetänkandet icke gäll in på att anpassa
byggnadslagens särbestämmelser om kommunalförbund till den nya lag om
kommunalförbund som betänkandet föreslår. Några förändringar i fråga om tvång
alt bilda regionplaneförbund lär inte vara all vänta p. g. a. det arbete som
nu pågår pä ny planlagsiiftning.

Vi anser, att det inte längre är nödvändigt all bibehålla
möjligheterna för regeringen att tvångsvis bilda kommunalförbund. Kommunerna
har numera tillräcklig kompetens för att självständigt bedöma och avgöra
behovet av sådana åtgärder som nu tvångsvis kan föreskrivas. Vi föreslår att
nuvarande och föreslagen (PBL) lagstiftning ändras sä. att kommunalförbund
endast kan bildas genom frivilliga överenskommelser. Det finns av samma skäl
ingen motivering att bibehålla föreslagna regionplanregler i PBL.

Skulle detla förslag inte bifallas är det enligt vår
uppfattning mycket angeläget alt del föreskrivs, att kommunalförbund som
tvångsvis bildas endast får bedriva en klart avgränsad verksamhet, som närmare
anges i regeringens beslut. En allmänt hällen formulering i förbundsstadgarna
för ett kommunalförbund som bildats genom tvångsbeslut, om vilken verksamhet
som förbundet skall bedriva, bör inte tillåtas. I tvångsbeslulet bör
verksamheten detaljregleras.

Kommunalförbund som bildats genom tvång föresläs inte fä
bedriva annan verksamhet än den som närmare angivits i regeringens beslut med
mindre än att varje medlemskommun frivilligt lämnat medgivande till
erforderliga tillägg lill förbundsstadgarna. Dessutom föresläs alt varje medlem
fär rätt att säga upp en överenskommelse om ett sådanl frivilligt tillägg till
förbundsstadgarna.

Örkelljunga kommun anför: Det kan med fog ifrågasättas,
huruvida möjligheten för staten att med slöd av speciallagstiftning bilda
kommunalförbund skall bibehållas. Kommunerna är numera kapabla att själva ombesörja
de speciella uppgifter, som dylika förbund skulle omhänderha. Behövs interkommunall
samråd, kan sådant åstadkommas på andra sätl än genom kommunalförbund. Det
finns ju t, ex. i varje län en länsavdelning av Svenska kommunförbundet, som
säkerligen skulle kunna ta på sig den samordning, som i det särskilda fallet
kunde anses behövlig. Nu ifrågavarande bestämmelser bör därför utmönstras ur
lagstiftningen.

Göteborgs kommun framhåller som sin uppfattning att varje
form av statliga regler som syftar till att tvångsvis åstadkomma interkommunal
samverkan bör avskaffas. Samverkan med en part som inte vill samverka kan
enligt kommunen inte förväntas ge något positivt resultat.

Grums kommun anför: Utredningen understryker vikten av att
ett samarbete helst bör bygga pä frivillighei och på en ömsesidig vilja att
tillsammans lösa ett problem eller fullgöra en uppgift. Man framhåller dock
att det någon gäng kan vara oundvikligt för lagstiftaren att ålägga kommuner
eller

Prop.
1984/85:216 101

landstingskommuner au ha hand om en uppgift gemensamt. Om
detta skulle ske i någon omfattning undergrävs kommunernas självbestämmanderätt.
Särskilt drabbas de mindre kommunerna som har betydligt större kommuner som
naturliga samarbetspartners. Därför erfordras att man i särskilda bestämmelser
om kommunalförbund för visst ändamål, då inie reglerna i kommunalförbundslagen
skall gälla, ser till att det finns stadganden som garanterar de mindre
kommunernas inflytande. Mot samma bakgrund bör man från statsmakternas sida
avvåga de uppgifter som tilldelas kommunerna så, att ett organiserat samarbete
exempelvis i form av kommunalförbund alltid är ett andrahandsalternativ.

Karlstads kommun motsätter sig att statsmakterna tvångsvis
kan kräva bildande av kommunalförbund. Som en följd härav bör enligt kommunen
reglerna för kommunalförbund enligt lag om huvudmannaskap för kollektivtrafik
bli föremål för en översyn, lämpligen i stat-kommunberedningens arbete. Även
frågan om särskilda regler om regionplaneförbund bör enligt kommunen övervägas
ytterligare, bl, a. mot bakgrund av lagrädsremissen beträffande ny plan- och
bygglag.

Landstingsförbundet anför: Enligl viss speciallagstiftning
kan del föreligga tvång att bilda kommunalförbund. Enligt förbundets
uppfattning bör statsmakterna i det längsta undvika att tvinga fram interkommunal
samverkan i kommunalförbundets form. Tvångsvis bildade kommunalförbund är
enligt förbundets uppfattning oförenligt med de strävanden till minskad statlig
styrning och detaljreglering, som statsmakterna i olika sammanhang ger uttryck
för. Utredningen har enligt sina direktiv inte gått in på bestämmelserna om
kommunalförbund i 1978 års lag om huvudmannaskap för kollektivtrafik. Förbundel
anser dock att slat-kommunberedningens övergripande bedömning bör omfatta
också denna lag.

Svenska kommunförbundei anför: Enligt viss
speciallagstiftning kan regeringen tvångsvis se till att kommunalförbund
bildas, nämligen i fråga om bostadsförmedling, regionplanering och
kollektivtrafik. Förbundet anser principiellt sett att alla möjligheter från
statsmakternas sida att tvinga fram interkommunal samverkan i
kommunalförbundets form bör avskaffas. Att behälla möjligheterna alt pä något
område tvångsvis bilda kommunalförbund är enligt förbundet oförenligt med de
strävanden till minskad statlig styrning och detaljreglering, som statsmakterna
i olika sammanhang gett och ger uttryck för.

KSB anför: Utredningen har föreslagit att länsstyrelsens
nuvarande befallning med faslställelse av förbundsordning och andra tillsyns-
och kontrollfunktioner ska upphöra.

Före 1977 fanns en bestämmelse i 4 S BFL om att
länsstyrelsen, resp. regeringen, skulle besluta om förbundsordning eller ändring
därav om medlemskommunerna inte kunde enas. Denna bestämmelse logs bort i samband
med 1977 års ändringar i kommunallagstifiningen.

KSB anser alt sä länge regeringen kan besluta om gemensam bostadsför-

Prop. 1984/85:216 102

medling
i ett bostadsförsörjningsomräde måste det finnas garantier att beslutet kan
verkställas, om några/någon av medlemskommunerna skulle vägra att acceptera ett
förslag till förbundsordning. KSB föreslår därför en återgång till ordningen
före 1977 då länsstyrelsen, resp. regeringen, hade möjlighet att ingripa.

Prop. 1984/85:216 103

Innehåll

Regeringens proposition ................................................ .... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ............................. I

Förslag
till kommunalförbundslag .................................... .... 2

Förslag
till lag om ändring i lagen (1978:438) om huvudmannaskap för

viss
kollektiv persontrafik ................................................ 11

Utdrag av
protokoll vid regeringssammanträde den 30 maj 1985 ... 12

1
Inledning ....................................................................... .. 12

2
Allmän
motivering ........................................................ .. 13

2.1 Mellankommunalt samarbete .................................... 13

2.2 Kommunalförbundets organisalion ........................ 18

2.3 Minskad statskontroll .............................................. 19

2.4 Kommunalförbunds bildande ................................. 21

2.5 Utträde ur och upplösning av
kommunalförbund ... 22

2.6 Övergångsbestämmelser .......................................... 25

3
Upprättade
lagförslag ................................................... .. 27

4
Specialmolivering
......................................................... .. 27

4.1 Förslagel till kommunalförbundslag
......................... .. 27

4.2 Förslaget till lag om ändring i
lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektiv persontrafik 59

5
Hemställan ................................................................... .. 59

6
Beslut ........................................................................... .. 59

Bilaga 1 Gällande rätt i fräga om kommunalförbund ...... 60

Bilaga 2 Sammanfattning av kommunalförbundsutredningens
betän

kande ................................................................. .. 64

BUaga 3
Kommunalförbundsutredningens lagförslag ..... .. 66

BUaga 4
Sammanställning av remissyttrandena ............ 76

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985