Prop. 1984/85:217

Prop.
1984/85: 217

Regeringens proposition 1984/85: 217

om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.;

beslutad den 15 maj 1985,

Regeringen förelägger riksdagen vad som har upptagils i
bifogade uidrag av regeringsprotokoll för de åtgärder och del ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.

På regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

KJELL-OLOF FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen redovisas den ekonomiska utvecklingen
under ärels första månader och föreslås åtgärder för att dämpa kredilgivningen lill
konsumiionsändamål. Vidare föreslås förhöjda likviditetsindragningar frän
näringslivet, vissa skaltehöjningar samt senareläggning av vissa statliga utgifler.
Åtgärderna syftar lill alt begränsa den privala konsumiionsökningen, öka
sparandel, förstärka bylesbalansen och motverka valutautflödet.

I Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 217

Prop. 1984/85:217 2

1
Förslag till

Lag
med bemyndigande att meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid kreditköp

Härigenom
föreskrivs följande.

Regeringen
får meddela föreskrifier om de betalningsvillkor som säljare eller krediigivare
skall tillämpa vid kreditköp av varor, tjänsler eller andra nyttigheter.

Denna
lag träder i kraft dagen efter den dag då lagen enligt uppgifl på den ulkom
från trycket i Svensk författningssamling.

Genom
lagen upphävs lagen (1980:523) med bemyndigande att meddela föreskrifier om
betalningsvillkor vid kontoköp.

Prop. 1984/85:217 3

2 Förslag till

Lag om ändring i konsumentkreditlagen (1977:981)

Härigenom
föreskrivs att 30 § konsumentkreditlagen (1977:981) skall ha nedan angivna
lydelse.

30 § '

Nuvarande
Ivdelse

Bestämmelserna i 8 och 9 §§ gäller ej kreditköp för vilka
föreskrifter om kontantinsats har meddelats med stöd av lagen (1975:90) med
bemyndigande atl meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid yrkesmässig
försäljning av bilar. Bestämmelserna gäller inte heller kreditköp för vilka
föreskrifter har meddelats med stöd av lagen (1980:523) med bemyndigande att
meddela föreskrifterom betalningsvillkor vid kontoköp.

Föreslagen
lydelse

Bestämmelserna i 8 och 9 SS gäller ej kreditköp för vilka
föreskrifter om kontantinsats har meddelals med stöd av lagen (1975:90) med
bemyndigande att meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid yrkesmässig
försäljning av bilar. Bestämmelserna gäller inte heller kreditköp för vilka
föreskrifter har meddelats med stöd av lagen (1985:000) med bemyndigande att
meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid kreditköp.

Denna lag träder i kraft dagen efler den dag då lagen
enligt uppgift på den utkom från trycket i Svensk författningssamling.

Senaste lydelse 1980:524,

Prop. 1984/85:217 4

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1985:000) om inbetalning på
likviditetskonto

under budgetåret 1985/86

Härigenom
föreskrivs atl 2 och 3 §S lagen (1985:000) om inbetalning på likviditeiskonlo
under budgelåret 1985/86 skall ha nedan angivna lydelse.

Lvdelse enligt prop. 1984/85:150 (bil. 1)

Föreslagen
lydelsi

Arbetsgivare
som är skyldiga att betala in medel på likviditeiskonlo skall betala in ett
belopp motsvarande 6 procent av den del av lönesumman för år 1984 som
överstiger 20 miljoner kronor. Med lönesumman avses underlaget för år 1984 för
arbetsgivaravgift till folkpensioneringen enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter. Om det belopp som skall betalas in inte uppgår till minsl 10000
kronor skall inbetalning inte göras.

Andra
arbetsgivare än landstingskommuner och kommuner skall på likviditetskonto
betala in etl belopp molsvarande 10 procent av den del av lönesumman för är
1984 som överstiger 20 miljoner kronor. Landstingskommuner och kommuner skall
på likviditetskonto betala in ett belopp molsvarande 6 procent av den del av
lönesumman för år 1984 som överstiger 20 mil-Joner kronor. Med lönesumman avses
underlaget för år 1984 för arbelsgivaravgift till folkpensioneringen enligt
lagen (1981:691) om socialavgifter. Om det belopp som skall betalas in inte uppgär
till minst 10000 kronor skall inbetalning inte göras.

3 S För
inbetalning av medel pä likviditetskonto enligt 2 S gäller följande.

Andra arbelsgivare
än landstingskommuner och kommuner skall senast den 30 augusti 1985, i
avräkning på det slulliga beloppet, betala in ell belopp motsvarande 4 procenl
av den del av avgiftsunderlaget för preliminär arbelsgivaravgift till
folkpensioneringen för år 1984 som överstiger 20 miljoner kronor (preliminär
inbetalning). Om della belopp inle uppgår lill minst 5000 kronor skall någon
preliminär inbetalning på likviditets-konto inle göras. Alersloden av beloppet
enligt 2 § skall belalas in senast den 31 januari 1986 (slullig inbetalning).

Andra arbelsgivare
än landstingskommuner och kommuner skall senast den 30 augusti 1985, i
avräkning på det slutliga beloppel, beiala in etl belopp motsvarande 6 procent
av den del av avgiftsunderlaget för preliminär arbetsgivaravgift lill
folkpensioneringen för år 1984 som överstiger 20 miljoner kronor (preliminär
inbetalning). Om della belopp inle uppgår till minst 5000 kronor skall någon
preliminär inbetalning på likviditets-konto inle göras. Återstoden av beloppel
enligt 2 § skall betalas in senasl den 31 januari 1986 (slutlig inbetalning).

Prop. 1984/85:217 5

Landstingskommuner och kommuner skall senast den 31
januari 1986 betala in del i 2 S angivna beloppet.

Om den
preliminära inbetalningen överstiger vad arbetsgivaren enligt 2 S skall betala
in på likviditetskonto skall riksbanken betala tillbaka överskjulande belopp
jämte 7 procent årlig ränta på det beloppet frän inbetalningsdagen. Öretal som
uppkommer vid ränleberäkningen bortfaller.

Prop.
1984/85:217 6

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1978:69) om försäljningsskatt på
motorfordon

Härigenom
föreskrivs alt 8 § lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon' skall
ha nedai •dT\givna lydelse.

Nuvarande
Ivdelse

8 §

Skatten ulgår för personbil, buss och lastbil med 3 kronor
och 20 öre per kilogram tjänsievikt. Överstiger tjänsteviklen I 600 kilogram, ulgår
ytterligare skalt med 400 kronor för varje fullt femtiotal kilogram varmed tjänsteviklen
överstiger I 600 kilogram. Skatten beräknas lill helt tiotal kronor så atl överskjulande
krontal bortfaller.

Skatten utgår för motorcykel med 670 kronor om tjänsteviklen
inle överstiger 75 kilogram, med 880 kronor om tjänsteviklen är högre men inle
överstiger 160 kilogram, med 1350 kronor om tjänsteviklen är högre än 160
kilogram men inte överstiger 210 kilogram, saml i annal fall med 2240 kronor.

Föreslagen
lydelse

Skatten utgår för personbil, buss och lastbil med 6 kronor
och 40 öre per kilogram tjänsievikt. Överstiger tjänsteviklen 1600 kilogram, ulgår
yllerligare skatt med 800 kronor för varje fullt femtiotal kilogram varmed tjänsteviklen
överstiger 1 600 kilogram. Skatten beräknas till helt tiotal kronor så atl
överskjutande krontal bortfaller.

Skatten utgår för motorcykel med 1340 kronor om
tjänstevikten inte översiiger 75 kilogram, med / 760 kronor om tjänstevikten är
högre men inle överstiger 160 kilogram, med 2 700 kronor om tjänsteviklen är
högre än 160 kilogram men inle överstiger 210 kilogram, saml i annat fall med 4480
kronor.

Denna lag träder i kraft den 15 juni 1985,

Lagen omtryckt 1984: 159,

Prop. 1984/85:217 7

5
Förslag till

Lag om ändring i lagen
(1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

Härigenom
föreskrivs att 24 S lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Stämpelskatten är tio
kronor för varje fullt tusental kronor av det belopp som intecknas. För inteckning
i skepp är skatten dock fyra kronor för varje fulll lusental kronor av
beloppet. Skatten är alltid lägsl femtio kronor.

Stämpelskatten
är vid inteckning

1)
fas! egendom och tom 11 ätt tjugo
kronor för varje fullt tusental kronor av del belopp som intecknas,

2)
luftfartyg och
näringsverksamhet tio kronor för varje fullt tusental kronor av det belopp
som intecknas,

3)
skepp fyra kronor för
varje fullt tusenlal kronor av det belopp som intecknas.

Skallen
är alllid lägsl femtio kronor.

Denna
lag träder i krafl den 1 juli 1985,

Prop.
1984/85:217 8

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1985-05-15

Närvarande: statsrådet 1, Carlsson, ordförande, statsråden
Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson,
Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R, Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg,
Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m. m.

1 Det ekonomiska läget och inriktningen av den
ekonomiska politiken

1 kompletleringsproposiiionen (prop, 1984/85:150) i april
i år redovisade regeringen sin syn på del ekonomiska läget i början av 1985 och
utsikterna för resten av året, 1 huvudsak var del en relaiivt ljus bild som
tecknades av utvecklingen. Den inlernationella tillväxten skulle fortsätta
under året, om än i långsammare takt än i Ijol. Inom landet skulle produktion
och sysselsättning fortsätta alt öka under årel. Export och invesleringar
skulle svara för merparten av efterfrågelillväxten, medan konsumtionen bara
ökade relativt långsamt. Statens budgetunderskott skulle reduceras väsentligt.

Redan i kompletteringspropositionen uttrycktes emellertid
en viss oro för bytesbalansen och för prisutvecklingen. Bytesbalansen väntades slä
om från ett litet överskott 1984 till ett - om än begränsat - underskott 1985,
Även om detta omslag till stor del hade sin grund i den starka
investeringskonjunkturen och ett väntat lageromslag så innebar del en avvikelse
frän regeringens ambition att på sikt uppnå ett överskott i bytesbalansen och
därigenom öka den ekonomisk-politiska handlingsfriheten. Inflationen hade under
början av året dämpats i en för långsam takt, vilket bl, a, hade gjort det
nödvändigt för regeringen alt införa ett prisslopp gällande från och med den 6
mars 1985,

På senare tid har vissa uppgifter framkommit som tyder på
att den ekonomiska uppgången har varit snabbare än vad som tidigare förutsatts.
Främst gäller det den privata konsumtionens utveckling och efterfrågan pä
importerade varor. Även om denna nya information inte ändrar den grundläggande
bilden av det ekonomiska läget sä tyder den pä att expansionen i

Prop. 1984/85:217 9

den svenska ekonomin är någol för slark, vilkel negalivi
påverkar bytesbalansen och prisulvecklingen.

Mot denna bakgrund vill jag någol beröra den ekonomiska
utvecklingen under arets första månader.

Vissa uppgifter tyder på att den privata konsumtionen har
ökat starki i början av året. Exempelvis har omsättningen i detaljhandeln ökat
med 3 % i volym första kvartalet 1985 jämfört med samma period förra året. Nyregistreringen
av bilar har ökat med hela 22% årets fyra första månader jämfört med samma
månader i fjol. Andelen hushåll som i april 1985 planerade bilinköp under andra
kvartalet var större än i fjol.

Förhållanden av dessa slag varierar emellertid mellan
enskilda månader och kvartal och påverkas ofta av tillfälligheter. Sålunda
visar preliminära uppgifter en betydligt lugnare utveckling för omsättningen i dctaljhaiideln
i april. Nyregistreringen av bilar i april kan ha drivits upp av den väntade arbetsmarknadskonnikten.
Vidare innehåller den totala privata konsumtionen delar som utvecklar sig mer
stabilt och i långsammare takt än ovannämnda delar, exempelvis bosladskonsumtionen
och delar av tjänste-komsumtionen.

En samlad bedömning tyder på att den privata konsumtionen
under första kvartalet 1985 har ökal ungefär en procentenhet snabbare än den helärsprognos
på 1,4% som regeringen redovisade i kompletteringspropositionen.

Orsakerna till denna utveckling är svåra att klariägga.
Hushållens reala inkomstulveckling under 1985 torde inte - enligt vad som nu
kan överblickas - möjliggöra en så kraftig konsumtionsökning. Det är därför
sannolikt att konsumtionsökningen beror på ett minskat sparande. Uppgifter om
bankernas och kreditinstitutens utlåning tyder på en relativt kraftig ökning av
hushällens upplåning under första kvartalet i är.

Vidare kan en kraftig expansion noteras även i andra
avseenden. Industrins investeringsplaner - såsom de kommer till uttryck i
Industriförbundets Planenkät - är mycket expansiva för i är.
Konjunkturinstitutets konjunklurbarometer för industrin visar på en fortsatt
ökning av export, produklion och sysselsättning under resten av årel.

Prisökningarna under första kvartalet har varil snabbare
än önskvärt. Delvis beror detta på ökade importpriser till följd av
dollarkursens starka uppgång. Delvis lorde de ha att göra med att anpassningen
nedåt av innationsförvänlningarna tar lid och de relativt starka efterfrågeökning-arna
pä vissa varuområden. De löneavtal för 1985 som har slutits på den svenska arbeismarknaden,
den låga inlernationella inflationen och det allmänna prisstopp som för
närvarande råder gör förutsättningarna goda för en kraftig dämpning av inflationen
under reslen av året med sikte på att uppnå det uppsatta inflationsmålet.

Bylesbalansen har varit sämre under ärels första månader
än vad som är förenligt med prognosen i kompletteringspropositionen.
Handelsbalansen

Prop.
1984/85:217 10

uppvisade elt överskott på I miljard kr. under
januari-april, vilkel är betydligt sämre än fjolårets överskoll på 11 miljarder
kr. En analys av ulvecklingen tyder på alt importen har ökat mycket kraftigt
och mer än väntat, medan exporten har utvecklats i enlighet med tidigare
bedömningar.

Det finns naturiiglvis faktorer av tillfällig natur bakom
denna utveckling. Såiunda har den höga dollarkursen försvagat bylesbalansen och
den kalla vintern inneburit både en ökad oljeimport och ishinder för delar av
den svenska exporten. Försämringen av bytesbalansen är emellertid i huvudsak
orsakad av den snabba efterfrägetillväxten inom landet.

Den privata kapiialbalansen uppvisade ett litet överskott
under första kvartalet i år. Del valutaulflöde som inleddes i november i fjol
fortsatte under andra kvartalet och har under senare lid accentuerats.
Sannolikt har även den privata kapitalbalansen dä försvagats.

Under de senaste veckorna har en arbetskonflikt tillkommit
inom den statliga sektom. Vissa inslag i konflikten bedöms redan efter kort tid
få betydande skadeverkningar på den svenska ekonomin. Särskilt gäller det för
utrikeshandeln. Så småningom kan även produktionen och sysselsättningen i
näringslivet komma all försvåras. Konflikten skapar också osäkerhet om
framtidsutsikterna för den svenska ekonomin. Om konflikten blir långvarig kan
del få belydande negaliva verkningar under en lång tid framöver.

Det finns således ett antal uppgifter, som tyder på att den
svenska ekonomiska uppgången är snabbare än vad som lidigare förutsetts samtidigt
som problemen med bylesbalansen och valutaulflöde! har förslärkls. Regeringens
ekonomisk-politiska strategi säsom den senast beskrevs i kompletleringsproposiiionen
i april ligger fast. Den redovisade utvecklingen gör del emellerlid nödvändigt
alt vidta ekonomisk-politiska åtgärder för att fullfölja den tredje vägens
ekonomiska politik. Fullmäktige i riksbanken har den 13 maj 1985 beslulal om
ett antal åtgärder för atl dämpa konsum-tionslillväxlen och molverka valulautflödel,
bl, a, höjdes diskontot från 9,5% tiU 11,5%,

Regeringen har den 13 maj 1985 beslutat om följande
åtgärder, O Föreskrifier om betalningsvillkor vid försäljning av bilar (bilkreditförordningen)
äterinförs. Kontantinsatsen skall vara minst 5Ö% och amorteringstiden högst 12
månader,

O Reglerna för konlokrediter skärps genom en ny
förordning. Enligt denna uttas en förhöjd försia amortering med 30% på senaste
månadens köp. Vidare skall amorteringen per månad vara minst 10% av kvarstående
skuld. Jag föreslår nu följande ytteriigare ålgärder,

O Genom en ny lag föreslås bemyndigande för regeringen all
skärpa reglerna för avbelalningsköp. Regeringen bör föreskriva alt kontantinsatsen
skaU vara minst 30% och amorteringstiden högst 12 månader.

Prop. 1984/85:217 11

De ovannämnda åtgärderna syftar till alt minska den lånefinansierade
privata konsumtionen och öka sparandet. Åtgärderna avses gälla t,o,m, utgången
av mars 1986,

O Likviditetsindragningarna från näringslivel utvidgas.
Förelagen åläggs alt pä konto i riksbanken inbetala ett belopp molsvarande 6%
av lönesumman över 20 milj, kr, i augusti 1985 och ytterligare 4% ijanuari
1986, Medlen hålls bundna l,o,m, den 31 mars 1988,

O Bilaccisen fördubblas den 15 juni 1985, För en medelstor
bil blir höjningen ca 3 500-4000 kr. Härigenom dämpas den inhemska efterfrågan
på nya personbilar. Som ett led i miljöpolitiken avser jag att senare föreslå
regeringen att bilaccisen sänks för de bilar som uppfyller de strängare regler
för avgasrening som kommer att gälla i framliden,

O Stämpelskatten på fastighetsinteckningar höjs från I
till 2% från den I juli 1985, Härigenom dämpas efterfrågan på krediter mot
fastighetsinteckning,

O Vissa statliga utgifter senareläggs.

De åtgärder jag nu har nämnt leder till en betydande
förstärkning av budgeten, Å andra sidan medför den höjda räntenivån till följd
av riksbankens åtgärder en ökning av statsskuldräntorna. Hur stor denna blir
beror pä vilket ränteläge som kommer att gälla under budgetåret 1985/86. Om nu
gällande räntenivå skulle bestå under hela denna tid torde budgetunderskottet
nästa budgetär komma atl uppgå till ungefär det belopp som angavs i årels kompletteringsproposiiion,
dvs, ca 60 miljarder kr.

2 Begränsning av konsumtionskrediter

Som jag nyss redovisal är del nödvändigl att begränsa
sådan konsumtionsökning som bygger på ett ökat utnyttjande av krediter. På vissa
områden har regeringen redan bemyndiganden av riksdagen att utfärda
föreskrifter om betalningsvillkor vid kreditköp, Bemyndigandena finns i lagen
(1975:90) med bemyndigande atl meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid
yrkesmässig försäljning av bilar samt i lagen (1980:523) med bemyndigande att
meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid kontoköp.

Regeringen har nyligen beslutat förordningar med
föreskrifter om betalningsvillkor vid yrkesmässig försäljning av bilar och vid
konloköp. För andra konsumenlkredilköp, t, ex, avbelalningsköp i övrigl, finns inle
molsvarande möjlighet för regeringen att utfärda föreskrifter. Bestämmelsen i
8 S konsumenlkreditlagen (1977:981) om konlanlinsals på minst 20% är föreslavad
av allmänna konsumentpolitiska strävanden efter etl förbättrat konsumentskydd
och inle avsedd all användas i samhällsekonomiska syflen av mer konjunklurpolilisk
nalur, Älgärder som vidlas i dessa syften är vanligen också av mera lillfällig
karaktär än åtgärder som vidtas i syfle all stärka konsumentskyddet.

Prop.
1984/85:217 12

Som jag nämnt har regeringen bemyndigande att meddela
föreskrifter om betalningsvillkor vid kontoköp. Från samhällsekonomisk synpunkt
är det väsentligt att regeringen snabbt kan vidta motsvarande åtgärder beträffande
kreditköp i övrigt. Jag föreslår därför atl riksdagen bemyndigar regeringen att
meddela föreskrifier om betalningsvillkor också vid andra kreditköp än
kontoköp.

3 Ytterligare likviditetsindragning

Som etl led i de föreslagna ekonomisk-politiska åtgärderna
föreslår jag att den likviditetsindragning från näringslivet och kommunerna som
föreslagits i komplelteringspropositionen (prop, 1984/85: 150 bil. I) skärps beträffande näringslivet.
Jag föreslår att del belopp som skall belalas in av företagen ökas från elt
belopp motsvarande 6% av den del av 1984 års lönesumma som överstiger 20 milj,
kr, till 10% av detta belopp. Inbetalningen föreslås ske med 6 procentenheter
i augusti 1985 och resterande del i januari 1986, Det belopp som skall betalas
in av företagen kan genom höjningen antas öka med ca 2,5 miljarder kr.

4 Försäljningsskatten på motorfordon

Försäljningsskatt på personbilar, lätta lastbilar och
bussar samt på motorcyklar utgår enligt lagen (1978:69) om försäljningsskatt
på motorfordon. Försäljningsskatten utgår för personbilar med en tjänsievikt av
mer än 400 kg, för bussar med en totalvikt av högst 3000 kg, för lastbilar med skåpka-rosseri
och med en totalvikt av högsl 3 000 kg och för motorcyklar oavsett vikten.

Skallen beräknas för samtliga fordonstyper efter
tjänstevikten.

För personbilar, lastbilar och bussar är skatten 3 kr, 20
öre per kg, med etl tillägg av 400 kr, per varje fullt femtiotal kg varmed tjänstevikten
överstiger I 600 kg.

För motorcyklar tas skatten ut efter fyra olika
viktklasser, med en skatt varierande mellan 670 kr. och 2240 kr.

Somjag förordat bör försäljningsskatten nu höjas med 100%.
Höjningen bör procenluelll selt vara lika stor för alla lyper av fordon.
Höjningen bör genomföras den ISjuni 1985.

Regeringen har i prop. 1984/85: 127 om program mot
luftföroreningar och försurning föreslagit atl skärpta avgasreningskrav för
personbilar, motsvarande nuvarande amerikanska krav, införs frivilligt fr.o.m.
1987 års bilmodeller. För alt en sådan frivillig introduktion skall få önskvärt
resultat bör särskilda ekonomiska stimulanser införas under en övergångstid.
Dessa bör utformas så att kostnaderna för avgasreningen kompenseras

Prop.
1984/85:217 13

genom
en lägre försäljningsskatt. Den nu föreslagna höjningen av skatten ger utrymme
för en sådan kompensation. Jag avser därför att, av miljöpolitiska skäl och efler
samråd med chefen för jordbruksdepartementet återkomma i annat sammanhang med
förslag till nedsättning av försäljningsskatten för avgasrenade bilar.

5
Stämpelskatten

Enligt
lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter tas slämpelskatl
ut vid förvärv av fast egendom, tomträtter och skepp samt vid beviljande av
inteckningar.

Stämpelskatt
vid beviljande av inteckning tas ut när det gäller inteckningar i fast
egendom, lomträtt, luftfartyg, skepp och näringsverksamhet. Skattesatsen är lio
kronor för varje fullt tusental kronor av det belopp som intecknas. För
inteckning i skepp är skallen dock fyra kronor för varje fullt lusental kronor
av beloppel. Skallen är alllid lägst femtio kronor.

Skallen
vid beviljande av inteckningar i fast egendom eller tomträtt bör höjas till
tjugo kronor för varje fullt tusental kronor av del belopp som intecknas. Denna
höjning bör träda i kraft den I juli 1985. Skallen vid uttag av inteckningar i
luftfartyg, skepp och näringsverksamhet bör inte höjas.

6
Senareläggning av vissa statsutgifter

I
det föregående har redovisats att det flnns anledning att vidta åtgärder som
dämpar efterfrågan i ekonomin. Ålgärderna tar i första hand sikte på att
begränsa likvidiielsökningen i näringslivet och att begränsa den lånefinansierade
privata konsumtionen.

Det
finns i nuvarande läge anledning atl också begränsa den efterfrågan som skapas
via slatsbudgelen. En sådan begränsning bör i försia hand inriktas på de
områden jag nämnt och sålunda omfatta bl. a. transfereringar lill näringslivel
och vissa slatliga inköp av maleriel och ulrustning.

Det
ankommer på regeringen att - med beaklande av de utgiftsålaganden som följer
av lag eller annal särskilt beslul av riksdagen - avgöra i vilken utsträckning
och i vilken lakl ett anslag eller bemyndigande skall las i anspråk. Detta sker
i regleringsbreven.

Arbelet
med atl ulforma regleringsbreven för budgetåret 1985/86 pågår i regeringskansliel.
Regeringens avsikl är alt i detla arbele noggrant pröva de möjligheter som föreligger
atl innehålla medel eller senarelägga utbetalningar frän anslag. 1 den mån anslagsulnytljandel
innebär större förändringar i förhållande lill de utgiflsprogram som presenleras
för riksdagen bör della redovisas i näsla års budgelproposition.

Etl
generellt utnyttjande av regeringens möjligheter all innehålla medel har förekommil
lidigare, l.ex. vären 1977.

Prop.
1984/85: 217 14

7 Upprättade lagförslag

1 enlighet med vad jag nu har anfört har inom
finansdepartementet upprättats förslag lill

1,
lag med
bemyndigande att meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid kreditköp,

2,
lag om ändring
i konsumentlagen (1977:981),

3,
lag om ändring
i lagen (1985:000) om inbetalning pä likviditetskonto under budgetåret 1985/86,

4,
lag om ändring
i lagen (1978: 69) om försäljningsskatt på motorfordon.

5,
lag om ändring
i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter.

8 Lagrådets hörande

Med hänsyn lill att förfatlningsförslagen är av enkel
beskaffenhet anser jag att lagrådets yttrande över förslagen inte bör inhämtas.

9 Hemställan

Med hänvisning till vad jag har anfört hemställer jag alt
regeringen dels föreslår riksdagen alt

1, godkänna den inriktning av den ekonomiska
politiken jag har

förordal,

2,
anla de
upprättade lagförslagen, dels

3,
bereder
riksdagen lillfälle atl

la del av vad jag anfört om utnyttjande av anslag m, m.
Med hänsyn till all förslagen bör behandlas under innevarande riksmöte bör
regeringen vidare föreslå riksdagen atl besluta förkorta motionstiden till åtta
dagar.

10
Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar atl genom proposition förelägga riksdagen vad föredraganden har
anfört för de ålgärder och del ändamål som han har hemställt om.

Prop. 1984/85:217 15

Innehåll

Proposition
....................................................... ... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... 1

Lagförslag
......................................................... 2

1,
Förslag till lag med
bemyndigande att meddela föreskrifter om betalningsvillkor vid kreditköp 2

2,
Förslag lill lag om ändring i konsumenlkreditlagen
(1977:981) ... 3

3,
Förslag till lag om ändring i
lagen (1985:000) om inbetalning pä likviditeiskonlo under budgetåret 1985/86 ... 4

4,
Förslag till lag om ändring i
lagen (1978:69) om försäljningsskatt på motorfordon 6

5,
Förslag till lag om ändring i
lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter 7

Utdrag
ur protokoll vid regeringssammanträde 1985-05-15 8

1 Del
ekonomiska läget och inriktningen av den ekonomiska politi-

ken
............................................................ ... 8

2
Begränsning av
konsumtionskrediter ................. ... II

3
Yllerligare
likviditetsindragning ........................... .. 12

4
Försäljningsskatten pä
motorfordon .................. .. 12

5
Stämpelskatten ............................................. 13

6
Senareläggning av vissa
statsutgifter ................. .. 13

7
Upprättade lagförslag ...................................... .. 14

8
Lagrådels hörande ......................................... .. 14

9
Hemställan ................................................... . 14

10
Beslut ........................................................ . 14

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985