Prop. 1984/85:218

Regeringens skrivelse 1984/85:218

med
redovisning av vissa planerade åtgärder för att effektivisera statens insatser
inom informationsteknologiområdet;

beslulad
den 30 maj 1985,

Regeringen
bereder riksdagen tillfälle all ta del av vad som upptagils i bifogade uidrag
av regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar SVANTE LUNDKVIST

THAGE
G PETERSON

Skrivelsens
huvudsakliga innehåll

I
skrivelsen ges en redovisning av dels informationsteknologins industriella
betydelse, dels planerade ålgärder för en effekiivisering av slalens insalser
för utbildning, forskning och leknisk utveckling inom informationsteknologiområdet
samt dels av nuvarande insatser, problem och behov rörande utbildning,
forskning och leknisk utveckling inom informa-lionsteknologiområdel inom försvarsmaklen,
telekommunikationssektorn, högskole- och forskningssystemet, gymnasieskolan,
arbetsmarknadsutbildningen, arbetsmiljöområdet, de industripolitiska organen
samt inom den civila statsförvaltningen.

1
Riksdagen 1984185. I saml. Nr 218

Skr 1984/85:218

Skr. 1984/85:218 2

Utdrag

PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde

1985-05-30

Närvarande:
statsrådet Lundkvist, ordförande, och statsråden Feldt, Sigurdsen, Gustafsson,
Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Dahl,
R, Carisson, Holmberg, Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
slalsrådel Peterson

Skrivelse
med redovisning av vissa planerade åtgärder för att effektivisera statens
insatser inom informationsteknologiområdet

1
Inledning

På
förslag av regeringen beslöl riksdagen i december 1983 att genomföra ett
nationellt mikroelektronikprogram (prop, 1983/84:8, NU 11, rskr 130), I samband
med della beslut uttalade riksdagen atl etl nationeUt
informa-lionsteknologiprogram borde presenleras för riksdagen under budgetåret
1984/85,

Regeringen
gav ijuni 1984 vissa myndigheter som är direkl berörda av
informationsteknologin i uppdrag att utarbeta ell underlag tiU etl svenskt
informationsleknologiprogram. Dessa var televerket, universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ), forskningsrådsnämnden (FRN),
humanislisk-samhällsvelenskapliga forskningsrådet (HSFR), naturvetenskapliga
forskningsrådel (NFR), delegationen för vetenskaplig och teknisk informationsförsörjning
(DFI), skolöverslyrelsen (SÖ), arbetarskyddsstyrelsen (ASS), arbetarskyddsfonden
(ASF), arbelsmarknadsstyrelsen (AMS), slyrelsen för leknisk utveckling (STU)
och statens industriverk (SIND), Vidare utarbetade överbefälhavaren (ÖB) med
slöd från försvarels malerielverk (FMV) och försvarets forskningsanstalt (FOA)
i särskild ordning ett samlat underlag för del militära försvarei,

STU,
UHÄ och ASF fick i uppdrag att gemensaml samordna arbetet.

Uppdraget
slutfördes den 15 oktober 1984, Programunderlaget har remissbehandlats.

Programunderlaget
är uppdelat i tre block: /, Mikroelektronik, 2. Systemteknik och 3.
Informationsteknologins användning och innehåller en redovisning av pågående
och planerade insatser. Underlaget innehåller vidare en genomgång av
förulsällningarna för en framlida användning och

Skr. 1984/85:218 3

utveckling
av informationsteknologi i Sverige, Vidare berörs i elt särskilt avsnill frågor
om profilering vid landels högskolor, inlernalionellt samarbele och förslag
från vissa uiredningar, I ett avslulande avsnill görs en samlad bedömning av
områden med behov av yllerligare insalser.

Till
prolokollet i delta ärende bör fogas en sammanfattning av programunderlaget
som bilaga 1.

Jag
avser all i del följande inledningsvis redovisa informationsteknologins
induslriella belydelse (avsnill 2), Därefter går jag över lill all beskriva
statens roll för en positiv utveckling inom informationsteknologin (avsnitt 3),
Vidare redovisas planerade åtgärder för att effektivisera slatens insatser för
utbildning, forskning och teknisk utveckling inom informationslek-nologiområdel
(avsnill 4), Slutligen redovisas nuvarande insalser, problem och behov rörande
utbildning, forskning och teknisk utveckling inom försvarsmaklen,
telekommunikationssektorn, högskole- och forskningssystemet,
arbetsmarknadsulbildningen, arbelsmiljöområdel, de industripoliliska organen
saml inom den civila statsförvaltningen (avsnillen 5-7),

2
Informationsteknologins industriella betydelse

2.1
Inledning

Informationsteknologin
har utvecklats ulomordenlligl snabbi under de senasle 10-20 åren. Denna nya
leknik har varit myckel framgångsrik både lekniskl och kommersielll. De
lekniska framstegen har inneburil kraftigt ökade möjligheter för
informationshantering. Den kommersiella framgången kan avläsas i höga
lUlväxtlal och en allt vidare lillämpning av den nya tekniken inom flertalel
samhällssektorer.

Med
informationsteknologi avses i det följande aulomalisk hantering och överföring
av i huvudsak digital information med hjälp av mikroelektronik. Delta är en
allmänt hållen definition som markerar all informationsteknologins framväxt är
inliml förknippad med mikroelektroniken. Ibland innefattas i
informationsteknologi även t, ex, telekommunikationer och konsumentelektronik
baserade på mer konventionell teknik.

Den
snabba nedskalningen av elektroniska komponenter lill mikroelektronik och
iniegrerade kretsar, ulvecklingen av opiiska fibrer och av effeklivare
programvaror har påskyndat informationsteknologins genombrott. Dessa lekniska
genombrott har inneburit en oerhört mycket snabbare informationshantering, ökad
lillföriitiighel och alt informationshanteringen blivtf väsentiigt billigare.
Den nya lekniken har också medfört möjligheter all överföra mänskligl
tankearbete lill maskiner och atl bearbeta slora informationsmängder på etl
sätt som tidigare över huvud taget inle var möjligt.

Knappast
någon sektor kommer atl få så vittomfattande effekler på hela

Skr. 1984/85:218 4

samhället
som informationsteknologin. En alll slörre andel av de förvärvsarbetande
sysslar i sitt arbete på olika säll med den nya lekniken, SCB har uppskattat
atl år 1984 hade i Sverige 980000 personer inslag av dalaarbels-uppgifler i
sill arbete. Ca 35% av befolkningen hade enligt SCB-undersök-ningen någon
erfarenhet - genom arbele, utbildning eller annal - av daiorer, I vissa framtidsstudier
har informationsteknologins belydelse jämställts med den som ångkraften,
elektriciteten och bilen på sin lid hade då del gällde att omdana samhället.
Man har också talat om det post-industriella samhället; då
informationshantering ersätter det direkla produktionsarbetet som primär
aktivitet i samhället.

Den
industriella ekonomiska betydelsen av informationsteknologin ligger dels i
tUlverkningen av produkler baserade på informationsteknologi, dels i
användningen av sådana produkler.

De
mest betydelsefulla aspeklerna av informationsteknologin ur
lillverk-ningsperspektiv är för del försia all:

Informationsteknologin
är en tillväxtseklor. Den är etl av de få områden där produktionen förväntas ha
en hög långsiktig lillväxl, I alla utvecklade industriländer görs bedömningen
alt informationsteknologin är oundgänglig för all de skaU kunna bevara sin
ställning som industrinationer. För del andra är informalionsleknolognndustrin
en strategisk bransch. Det faktum all informationsteknologi är en nyckelteknologi
med vida tUlämpningsom-råden innebär att det är elt nationellt intresse att ha
en stark informations-leknologiindustri. En för liten inhemsk
informalionsieknologiindustri kan ur försörjnings- och säkerhetspolitisk
synvinkel leda till ett stort utlandsberoende.

Användningen
av informationsteknologi inom induslri och tjänstesektor kan ge stora
förändringar. Den nya lekniken kan krafligl höja produktiviteten både inom
induslri och tjänstesektor. Den kan också användas som bas för nya
affärsidéeer. En snabb och vid lillämpning av informationsteknologi är därför
en viklig fömtsättning för näringslivels konkurrenskrafi.

Vidare
används informalionsteknologiska produkter i ökad ulslräckning som insatsvara i
andra slag av produkter, t, ex, bUar, kameror, hushåUsap-parater, medicinsk
apparatur och TV-apparater, Informationshantering är inte dessa produkters
primära funktion, men med hjälp av den nya lekniken förbällras styrfunktionen
eller prestandan,

2.2
Internationell översikt

Under
1960- och 1970-talen har en rad nya elektroniska produkter introducerats på
marknaden: den iniegrerade krelsen, persondatorn, digitala telefonväxlar,
industrirobotar, videobandspelare, miniräknare, optisk kabel, ordbehandlare,
dalaspel, kvartsur m,m. Tidigare fanns dessa produkter inte på marknaden eller
var mycket marginella.

Några
exempel kan få illustrera den mycket snabba tekniska utveckling-

Skr. 1984/85:218 5

en
på området. Kapaciteten på minneskretsar har fördubblals vart 3-4 år. Prisei
räknat per minnesenhet har på tio år minskat lill en hundradel. En enkel
miniräknare som i början av 1970-talet kostade ca 1000 kr kan idag köpas för
30-40 kr. Del mekaniska uret har näslan hell ersalls av den elektroniska
kvartsklockan. Är 1960 innehöll SIC (Standard Indusirial Classificalion) 30
elektroniska produktkategorier. På 20 år ökade denna stffra nära åtta gånger
till 233 olika produktkategorier.

Marknadstillväxten
för informationsteknologiska produkter är avsevärt högre än
induslrigenomsniltel. År 1984 växte elektronikindustrin med ca

20%,

De
två snabbast växande branscherna i USA:s induslri perioden 1972-82 var
halvledare (årlig produktionstillväxt 34% i löpande priser) och datorer och
datorutrustning (19%). Även tillväxten inom dalaserviceföretagen var krafiig.
Mellan 1981 och 1984 ökade dessa anlalet anställda med 42%,

Amerikansk
och Japansk dominans

Världsmarknaden
för elektronikprodukter domineras kraftigt av amerikanska och japanska
producenter, USA:s och Japans sammanlagda andel av världsproduktionen är ca
65%, Västeuropas andel kan uppskattas tUl knappl 20%, Västeuropa har också ett
irendmässigt växande underskott i handeln med informationsteknologiska
produkter. USA har sedan 1983 etl underskoll i handeln med elektronikprodukter.
Detta betingas bl. a. av en hög inlern handel i stora förelag.

Den
amerikanska och japanska dominansen gäller främst datorer och mikroelektronik.
Västeuropa importerar ca 70% av silt behov av datorer och kringutmslning. USA
svarade 1982 för ca 50% av världens datorproduktion; Japan för 13 %.

Amerikanska
och japanska företag svarar för drygl 90% av världsproduklionen av iniegrerade
kretsar. Av världens tio slörsia tillverkare av iniegrerade kretsar för avsalu
är endasl etl förelag europeiskt; PhUips. Europas andel av världsproduktionen
var endast 6% år 1982, atl jämföra med Västeuropas andel av konsumtionen som
var 20%. Europas andel av USA:s import av halvledare har minskal från 52% år
1972 lill 16% år 1984.

De
flesta prognoser ger mindre goda framtidsutsikter för den europeiska
informalionsteknologiinduslrin; fortsatta andelsförluster och även en minskad
andel av konsumtionen av elektronikprodukter. Importberoendet betyder också atl
europeiska förelag inle har nära konlakl med den aUra senasle lekniska
utvecklingen hos leverantörerna.

För
standardiserade integrerade kretsar fömlspås ökade slorddriftsför-delar,
orsakade av alt utvecklingskostnaderna - trots användandet av sofistikerade
CAD-lekniker i konstmktionsfasen - kommer alt sliga krafligl. Antalet
producenter kommer i så fall all minska; någol som ytterligare kommer att öka
de redan stora amerikanska och japanska företagens dominans. Delta torde dock
inle gälla kundanpassade kretsar.

Skr. 1984/85:218 6

InduslripoUtik

Japan
har varil föregångsland när del gäller medvetna induslripoliliska salsningar på
informationsteknologi. Flera större program har genomförts, bl.a. VLSI (Very
Large Scale Integraled Circuils) 1976-79, som anses ha verksami bidragil till
Japans framgångar på halvledarmarknaden. I USA finns myckel slora FoU-program
inom försvars- och rymdseklorerna. Dessa kommer också den civila produktionen
lill godo.

De
mindre goda framtidsutsikterna för den europeiska elektronikindustrin och de
stora amerikanska och japanska statiiga programmen har lett till en krafiig
intenstfiering av de statliga informalionsteknologiska satsningarna i
Västeuropa. Under de senaste åren har ett flertal nya program startats.

Etl
gemensaml drag hos dessa program är en inriktning på forskning och induslriell
utveckling. Etl vikligl inslag är vidare alt samordna och kraft-samla de
nationella resursema. Denna tankegång var ett vikligl moliv för del s.k.
ESPRIT-programmet inom EG, som inleddes år 1984. Huvudproblemet i Europa
ansågs vara all resurserna alltför mycket splittrades, istäUet för alt
kraftsamlas lill projekl som kunde mäta sig med de amerikanska och japanska.

2.3
Informationsteknologins användning och spridning

En
snabb spridning av informationsteknologin är väsentlig för atl produktivitetsvinster
och andra fördelar skaU kunna utnyttjas och för atl svensk elektronikindustri
skall få en högt utvecklad hemmamarknad. Informationsteknologin har
tillämpningar inom alla samhällssektorer - induslri, jordbmk, offentlig
sektor, handel, sjukvård och kommunikationer.

Svensk
induslri genomgår f.n. en snabb datorisering. Under 1970-lalet och hillills
under 1980-talel har tiltförseln av daiorer och datorstyrd utrustning
(robotar, numeriskt styrda maskiner m.m.) ökal med 10-15% åriigen. År 1982
ulyorde investeringar i datorstyrd produktion och administrativa datorsystem
enligt Dala- och eleklronikkommitléns (DEK) skattningar (SOU 1984:51) drygt
20% av indusirins maskininvesleringar. Beaktar man även leasing av sådan
ulmstning blir andelen nära 30%.

Utnyttjandet
av informationsteknologi kan leda tUl myckel stora produktivitetsvinster.
Enligt vissa skattningar kan sysselsällningsminskningen bli så slor som 40-60%
i flera fall, ibland ännu slörre. Sådana rationaliseringsvinster berör dock
bara vissa avdelningar i företag; därtUl ett myckel begränsat anlal förelag.
Såsom DEK framhåller betyder della inte att svensk industri slår inför en
omfallande automatiseringsvåg. Fömtsägelser om att detta skaU inträffa har
ställts flera gånger under årens lopp, men alltid slagit fel. Etl fullt
utnyttjande av den nya lekniken kräver all många lekniska, organisatoriska och
ekonomiska reslriklioner övervinns. Fortfarande svarar etl fåtal förelag för
en stor del av installationerna av dator-

Skr. 1984/85:218 7

1...

stödd
produktionsteknik. Exempelvis var enligt DEK:s uppskattning år 198435% av
industrirobotarna koncentrerade lill endasl sju förelag.

Utnyttjandet
av ny teknik i industriproduktionen ger företagsekonomiska vinsler i form av
lägre personalkostnader, högre precision och kvalilet, minskad energiåtgång,
snabbare omställningar och verktygsbylen och högre maskinhasligheler. Ännu
större effekler lorde de starkt ökade möjligheterna atl bygga upp integrerade
produktionssystem att ha. Sådana system, bl.a. i form av s.k. FMS-system
(Flexible Manufacluring Systems) ger framför alll ell snabbare produklflöde och
mindre varulager. I verkstadsföretag med blandad tillverkning är
kapitalbindningen i olika slag av lager (råvarulager, produkler i arbele,
färdigvarulager) ofta avsevärt slörre än den i maskiner och fastigheter. Även
en måttlig lagerminskning ger betydande besparingar. En slor fördel hos EMS är
också alt de ökar möjligheterna till kundanpassning av produklerna.
Datortekniken kan väsenlligl förbättra planeringen och styrningen av
produktionen.

Strukturen
på svensk induslri är väl anpassad för att ulnyllja den nya lekniken. Svensk
industri har en slor andel blandad tillverkning; dvs. många produktsiag och
relativt korta serier. För denna lyp av tillverkning är flexibilitet och hög
genomslrömningshastighel särskilt vikliga. Del är främsl på dessa punkter den
nya tekniken kan ge slora fördelar.

Inom
mer processinriktad induslri är användningen av kontrollsystem baserade på
modem informationsteknologi numera norm vid inslallalion av ny ulmstning. De
största avnämarna för utmstning för processkonlroll är kemisk industri, järn-
och stålindustri men också massa- och pappersindustri, Uvsmedelsindustri och
el- och vattenverk.

IntemationeU
Jämförelse

Sverige
anses allmänt ha kommit långl i datoriseringen. Etl mått på denna är anlalel
dataanslutningar (Figur 2.1). Sverige hade i börian av 1984 belydligl fler
dataanslutningar per 1 000 sysselsatta än de övriga nordiska ländema och de
slora europeiska länderna.

Sverige
ligger också långt framme när del gäller användandet av datorhjälpmedel i
industriproduktionen.

Sverige
är del robottätaste landet i världen. (Figur 2.1). År 1983 hade Sverige 30
robotar per 10000 induslrianställda, att jämföra med Japan 13, Västtyskland 10
och USA 4. Även mätt i absoluta lal har Sverige fler eller ungefär Uka många
robotinstallalioner som slora industriländer som Frankrike, Storbritannien och
Italien.

Sverige
lUlhör de västeuropeiska länder som i hög grad har börjal tillämpa CAD
(Computer AidedDesign). CAD används bl.a. i konstruktionsarbete i industrin,
men även inom arkitektur.

Kontoren
- inom induslri, privat tjänstesektor och förvaltning - liUhör de slörsia
användarna av informationsteknologi. Genom persondatorernas snabba introduktion
sedan 1980 har datortekniken på aUvar kunnat utnyttjas även av småföretag.

Skr. 1984/85:218

Figur 2.1 Anv ä ndning
av informationsteknologi i Sverige och vissa andra l ä nder

Industrirobolar,
antal per 10000 induslrianst ä llda 1983

Antal dalaanslutnlngar per 1 000 sysselsatta 19B4

24

■1

30

18

■I

Q}

5

s

14

14

• O

C

re

fD

12

c

"c c «

-

13

cn >

c

CD

a o

-3

10

&

■

3- £ 4

< tn
= 4

w

K ä lla: Eurodata Foundation.
Televerkel Anm å rkntnp: Dala for USA. Canada och
Japan saknas

Katta
Bhti&h Robot Association

Digitalisering
av telen ä tet. Procentandel abonnenter
anslutna till digitala stationer (ungef ä rliga
uppgifter)

Telefont ä thet,
huvudledningar per 1 000 inv å nare 1983

I I

ti

10

I

409

401

368

K ä llo
Tclcverkfl

Kalla
Vearbook of Common Camer Tclecomuntcalion SlaliMicMlTUl

Inom
sjukvården får den nya tekniken effekter dels genom rationalisering av
administrativa funktioner, dels genom en snabb utveckling inom medicinsk
eleklronik. (T.ex. diagnostisk utmslning som röntgen, ultraljud och tomografi;
EKG, pace-makers och dialysulruslning). Sverige liUhör de tekniskt mest
avancerade länderna på sjukvårdsområdet.

Bankerna
var bland de första som i större utsträckning log datatekniken i anspråk. Under
de senare åren har kassalerminaler och utlagsautomaler (Bankomat och Minuten)
introducerats i stor skala.

Även
inom handeln åger en snabb datorisering mm. Kassafunklionen kan rationaliseras
genom alll mer sofistikerade kassaapparater och det s. k. EAN-systemel
(streckmärkning). Delta innebär bl.a. all prismärkningen, som är ett mycket
arbetskrävande moment, drastiskt kan skäras ned och alt lagerstyrningen
effektiviseras.

Telekommunikationssektorn
spelar en dubbel roll. Den är för det första

Skr. 1984/85:218 9

en
viktig användare av informationsteknologi, t, ex, genom att den lUlhör
storkunderna av mikroelektronik och annan avancerad eleklronik. För del andra
är dess ijänsler och produkler en förutsätlning för att skapa en
informalionsleknologisk infrastruktur. Högt utvecklade telekommunikationer
behövs för kommunikation med och mellan datorer och för att kunna ulnyllja nya
slag av informalionsteknologiska tjänsler.

Telekommunikationer
lorde vara det område inom informationsteknologin där Sverige internaiionelll
sell har den bäsla positionen, Telefonlätheten, mätt som anlal huvudledningar
per I 000 invånare, är den högsia i väriden (Figur 2, 1), Stffran
för Sverige ligger 30% högre än för någol annal land, Digilaliseringen av
telenätet (genom AXE-systemet) har nåll längre än i någol annal land (Figur
2,1), I Sverige är i dagslägel ca 16% av ledningarna digitaliserade, jämfört
med 10% i Frankrike, Vissa statistiska skillnader gör alt siffrorna inte är
hell jämförbara, USA och Japan ligger som synes långl efler, trols atl dessa
länder i övriga avseenden är de världsledande inom informationsteknologin. Här
kan också nämnas atl spridningen av mobiltelefoner i Sverige har nåll längre än
i något annal land.

Sammanfattningsvis
kan sålunda konstateras all datatekniken har hafl en lillfredsställande
spridningstakt i svensk induslri, Detla lorde också gälla övrigl näringsliv och
förvaltning. På vissa områden ligger USA och Japan före, men jämfört med de
västeuropeiska länderna synes spridningen av informationsteknologi i Sverige
ligga på en högre nivå,

2,4
Svensk informationsteknologiindustri

Informalionsteknologiinduslrin
består av två delar:

-
Elektronikindustrin (daiorer,
elektroniska komponenter, telekommunikationer, medicinsk elektronik,
konsumentelektronik m. m.).

-
Den informalionsteknologiska
Ijänsieseklorn (programvamföreiag, da-laserviceförelag, ADB-avdelningar m. m.).

Svensk
informalionsieknologiindustri hade år 1983 totalt ca 100000 anställda enligt
en analys av industrislalistiken redovisad i det underlag liU
informationsleknologiprogram som STU, ASF och UHÄ har lagil fram. Därav finns
ca 60(X)0 i elektronikindustrin och ca 40000 i tjänstesektorn.

Elektronikindustrins
(inkl, försvarseleklroniken) sysselsättning motsvarar 7% av hela induslrin.
Produktionsvärdet var år 1983 23 miljarder kr. Förädlingsvärdet var 15,4
miljarder kronor (8,6% av hela industrin). Branschen är myckel exportintensiv
- 63 % av produklionen exporterades år 1983, Mellan 1982 och 1983 ökade
produklionen med 25% (löpande priser). Sedan slulel av 1970-talet har
elektronikindustrins tillväxt varil markant högre än den för annan
verkstadsindustri och industrin i övrigt (Figur 2,2), Elektronikindustrin har ökat
sin andel av verkstadsindustrins

Figur 2.2 Produktionsvärdets utveckling 1976—83 inom
elektronikindustrin och övrig verkstadsindustri (Index 1976 = 100, löpande
priser)

Verkstadsindustri

76 77 78 79 80 81 82 83

Källa: SCB, STU (bearbetning av industristatistiken).

Anmärkning: Flera elektronikprodukter har minskat kraftigt
i pris under perioden.

Tillförlitliga deflatorer finns inte. Därför görs
jämförelsen i löpande priser,

förädlingsvärde
från 14% år 1976 lill 19% år 1983, Informalionsteknologiinduslrin har alltså
blivil en alll större del av svensk induslri.

Elektronikindustrin
har en postfiv handelsbalans (Figur 2,3), Överskottet tenderar att minska, men
förändringarna är så pass små all trenden är osäker, Sverige är etl av några få
europeiska länder med handelsöverskott på elektronikprodukter.

Figur
2.3 Svenska handelsbalans för elektronikprodukter

1200

1000

800

600

400

200

2 utf ö rsel I" I Inf ö rsel

-850

-H900

rTUi400 y

j;

i

1978 1981 1982

Källa: SCB, STU (bearbetning av industristatistiken).

Anmärkning: Siffrorna läcker ca 88% av
elektronikindustrin. Delar av medicinsk elektronik och utmstning för
industriell automation ligger utanför. Resultatet påverkas inte nämvärt av
detta.

I den informationsteknologiska tjänstesektorn inkluderas
ingenjörsfirmor, underhållstjänsler, dalaserviceförelag samt företagens och
den offenlliga seklorns ADB-avdelningar, Gränsen mellan den informalionsteknologiska
induslrin och Ijänsieseklorn är oskarp. Inom tjänstesektorn ulförs nämligen
också vissa industriella förädlingsmomenl, Elt företag kan starta som ell
renodlat tjänsteföretag, men med tiden komma att ulföra alll fler
tillverkningsmoment. Omvänt har industriföretagen som regel en betydande
tjänsteproduktion.

Elektronikindustrin kan delas upp i nio delbranscher
(Figur 2,4 och Tabell 2,1), Den slörsia av dessa är telekommunikationer med 33%
av seklorns produktionsvärde. Där har Sverige sedan länge en stark ställning på
den inlernalionella marknaden. Del näst slörsia segmentet är utmstning för
induslriell automation (18%), i vilkel bl,a, ingår industrirobotar och mäl- och
reglerteknik. Tillverkningen av daiorer och kringulmstningar svarar för 15% av
seklorns produktionsvärde. Tillverkningen av mikrokretsar i Sverige är myckel
marginell. Denna delbransch är dock expansiv.

Figur 2.4 Svensk elektronikindustri år 1983 uppdelad på
sektorer

Mikrokretsar 150 Mkr 1 %

Arä//a,SCB,STU,

Produktionen
ökade mellan 1982 och 1983 med 47%, Även tillverkningen av datorer och
kringulmstningar och övrig ulrusining för kontorsautomation växte kraftigl.

Svensk
informalionsieknologiindustri är liksom den ulländska slorföre-tagsdominerad.
Större delen av produktionen utförs inom ett fåtal stora elektronikkoncerner,
inom grenar av andra storföretag eller inom utlandsägda förelag. Inom
elektronikindustrin finns ca 200 mindre självsländiga förelag verksamma. De
svarar för ca 8% av produktionen. Det finns ett belydande nyföretagande i
branschen.

Inom
den informalionsteknologiska tjänstesektorn å andra sidan sysselsätts ca 60%
av de totall 40000 anställda i ca 100 förelag med fler än 20 anslällda, Reslen
arbelar i 1500-2000 småförelag, mestadels enmans konsultförelag.

Tabell
2.1 Svensk elektronikindustri, produktionsvärde, handel m. m.

Produk-

Tillväxt

Införsel

Utförsel

Handels-

tions-

1982-83

1982

1982

balans

värde
1983

(milj,
kr)

(milj,
kr)

(milj,
kr)

(milj,
kr)

Datorer
och kring-

iitrustning

3 370

-h46%

4 070

2840

-1230

Övriga
utrustning

för
kontorsautomation

840

-t-33%

710

540

- 170

Telekommunikation

7670

-1-19%

390

4890

-1-4 500

Övriga
kommunika-

tionsutrustning

2840

-h22%

690

1 110

-1- 420

Utrustning
för indu-

striell
automation

4080

4-27%

2500

1860

- 640

Medicinska
produkter

m, stort
elektronikinnehåll

2200

-H9%

900

1800

-1- 900

Mikrokretsar

150

-t-47%

680

110

- 570

Andra
komponenter

900

-t-11%

1 190

600

- 590

Konsumentelektronik

870

-t- 9%

2190

640

-1550

Totalt

22900

+25%

13230

14390

-1-1070

Källa:
SCB, STV.

Elektronikindustrin
hör lUI de mesl FoU-intensiva branscherna. År 1983 kan FoU-koslnaderna beräknas
till 2,5 miljarder kronor, vilkel moisvarar 16% av förädlingsvärdet. Som
jämförelse kan nämnas atl molsvarande relationstal för den mest FoU-intensiva
branschen - läkemedelsindustrin - var 27% och för transportmedelsinduslrin 12%,
Induslrigenomsniltel ligger på 5%,

2.5
Sammanfattande bedöming

Svensk
informalionsieknologiindustri har under 1980-talel överiag hafl en posiliv
utveckling. Den ulgör en livskraftig och expansiv del av svensk industri. Dess
relativa betydelse för ekonomin, mätt som andel av BNP,

Skr. 1984/85:218 13

ligger
i nivå med länder som Västtyskland, Storbritannien och Nederländerna och klart
över bl, a, de andra nordiska länderna.

Svensk
elektronikindustri har vissa starka områden. Marknaden för telekommunikationer
läcks lill slörsia delen av inhemsk produklion och handelsöverskoltel 1983 var
4,5 miljarder kr, Sverige är det Iredje största exportlandet i världen i denna
sektor. Endast USA och Japan är slörre. Även inom segmentet övrig
kommunikationsutrustning (trådlös kommunikalion) har svensk induslri en
gynnsam position med etl handelsöverskolt på 420 milj kr.

Inom
områdel utrustning för industrieU automation finns flera svenska tillverkare
med goda framlidsutsikter. Della gäller bl.a. tillverkning av industrirobotar,
datorstyrd malerialhanteringsulmslning, verktygsmaskiner och
processlyrningssyslem. Del finns ingel svenskl förelag som är väletablerat som
leverantör av hela FMS-system. Däremot finns det flera förelag som kan leverera
avancerade syslemkomponenler för EMS. Etl annal område där svensk industri har
en hävdad ställning är medicinska produkter med stort eleklronikinnehåll.

Det
finns också en del svaga delar av elektronikindustrin. Inom vissa
produktområden är svensk industri inle aUs eller endasl i ringa utsträckning
representerad. Slora datorer tillverkas inte alls i Sverige och liUverk-ningen
av minidatorer är liten. Del finns heller ingen tillverkning av minnesenheter
(bandstationer och skivminnen). Däremot finns svenska tillverkare av
mikrodatorer, vilka dock hitlills mesl varil inriklade på hemmamarknaden.

TUlverkningen
av integrerade kretsar (chips) svarar för en mycket liten del av del inhemska
behovet. Här är det utländska beroendet mycket stort. Den svenska
tillverkningen beslår av kundanpassade kretsar och s. k. hybridkretsar, vilka
dock har en mycket snabb marknadslUlväxl. Slan-dardkretsar och minneskretsar,
som volymmässigt är den hell dominerande delen av halvledarmarknaden,
tillverkas inte i Sverige.

Den
svenska konsumentelektronikindustrin är liten och andelen av den

svenska marknaden var 1% år 1982. Produktionen sker nästan hell inom

enheter i utlandsägda företag, och exporteras tUl 70%. /

På
programvarusidan sker en myckel snabb marknadstillväxt. Sverige har på della
område flera kompetenta företag. Samiidigi måsle konstateras atl dessa är
slarki hemmamarknadsorienlerade. På den internationella marknaden har flera
amerikanska företag nått slora framgångar med standardiserade program för
bl.a. ordbehandUng, kalkylering, administrativa mliner och CAD (Computer Aided
Design). Med få undantag har svenska programvamföreiag hitlills inle nåll
framgångar på marknader utanför Norden. Ullandsförsäljningen är i dagslägel
mindre än 100 milj. kr.

Alt
svensk industri är svagt represenierad inom vissa vamgmpper är i och för sig
inle etl problem. Delta är en följd av all Sverige i så hög grad lar del i den
inlernationella handeln. Inom informationsteknologin kan dock

Skr. 1984/85:218 14

detla
leda lill vissa speciella svårigheler i utvecklingsarbelel. För ulvecklingen
av mer komplexa produkter är nämligen en nära koppling mellan kund och
leverantör ofta en viktig förutsättning. Inom försvarei finns flera exempel. Produktutvecklingen
sker då som en interaktiv process. Ulländska exempel på detta är den
innovaiionsförmåga som förelagskoncenlra-lionerna ulanför San Francisco
(Silicon Valley) och Boslon ("Roule 128") har hafl. Mol denna
bakgrund är den svaga positionen på komponenlsidan elt problem. I övrigl
motiverar betydelsen av kund-leverantörrelationer en noggrann bevakning av
andelsförluster och analyser av den betydelse som dylika relalioner - eller
andra slag av organisalionsnormer för teknisk kompelens - har för ulvecklingen
av olika informalionsteknologiska produkter.

En
siyrkefaklor är all svensk industri - och övrigl näringsliv och förvaltning -
i så pass hög grad förmått att tillämpa informationsteknologin inom produklion
och på konlor. Detta ligger i linje med en lång tradition inom svensk induslri
alt ligga i främsla ledel då del gäller all ulnyllja nya lekniska och
organisaloriska meloder i produklionen. Här bör nämnas betydelsen av atl svensk
fackföreningsrörelse intagit en positiv inslällning till ny teknik. Dessulom
har den solidariska lönepolitiken verkat som ett incitament.

Informationsteknologin
innebär en slor utvecklingspotential för svensk induslri. Den nya tekniken ger
möjligheter lill siarkt förbättrad kapilalra-lionalisering, ökad flexibUitei,
bättre kvalilel och slörre kundanpassning av produklerna. Ell slörre innehåll
av tjänster - eller programvara - i produkterna innebär en tillväxt genom
större förädlingsvärde.

En
bedömning som görs i så gott som samtiiga industriländer är att FoU-insatserna
är av strategisk betydelse inom informationsteknologin. Olika bedömare betonar
också betydelsen av en effektiv konkurrens, skalfördelar, stor hemmamarknad,
marknadsföringen och kullureUa faktorer. Men FoU-insalserna ulpekas som den
vikligasle konkurrensfaktorn så länge som den tekniska utvecklingen fortgår i
så snabb takt. Delta faklum återspeglas av de slora industripolitiska program
som USA, Japan, EG och flera OECD-länder driver. För etl litet land som Sverige
är del omöjligl alt göra insatser av samma bredd som de stora industriländerna.
Därför är det av särskilt slor vikl all samordna och effekiivt utnyttja
FoU-resurserna.

Sammanfattningsvis
leder del jag här har anfört lill slulsalsen alt informationsteknologin är etl
av de viktigaste industripoliliska områdena det närmasle decenniet.

Skr.
1984/85:218 15

3
Statens roll för en positiv utveckling

Som
framgått av min tidigare redogörelse är informationsteknologins framväxt
förenad med genomgripande konsekvenser för en modern industrination som Sverige.
Del finns således slarka skäl all söka ulforma en politik som gör atl landet
lika framgångsrikt som i tidigare skeden av teknisk utveckling kan dra nytta av
den fas som nu inletts. Dagens situation skiljer sig delvis från lidigare
genom den medvetenhet med vilken många länder satsar på att industrieUt
exploatera den nya teknologin.

Informationsteknologin
är av sådan betydelse all dess framgångsrika tiUämpning är avgörande för svensk
industris utveckling. I Västeuropa finns i vida kretsar en oro för atl Amerikas
Förenta Stater och Japan skall utöka sitl försprång tekniskt och kommersiellt.
Under de senasle åren har därför många länder intensifierat de slalliga
insatserna på området. Situationen har karaktären av industripolitisk
kapprustning.

Sverige
har hillills väl följl med i utveckhngen. Denna vår ger regeringen en samlad
redovisning av sina ålgärder och insatser. För all klargöra sambandet mellan
redovisningens olika delar, väljer jag all belysa statens roll i tre skilda
perspekliv.

Det
första och bredaste perspektivet berör flertalet svenskar, som i många former
och stfualioner kommer all möla den nya teknologin. 1 statens ansvar för den
gmndläggande utbildningen måsle även ingå uppgiften all ge slora grupper
elementära kunskaper om informationsteknologins basfunklioner och
systemstrukturer saml orienlering om teknologins möjligheter och
begränsningar. Delta perspekliv är utgångspunkten för de salsningar inom
områdel som görs inom gmndskolan, gymnasieskolan och
arbelsmarknadsulbildningen.

Det
andra perspektivet berör näringspolitiken. Här har informationsteknologin
redan en avgörande betydelse för effektivtfelen i etl flertal branscher.
Betydelsen synes dessutom öka. Det torde därför vara nödvändigt att många
erhåller utbildning om de nya informalionsteknologiska hjälpmedel, som
erbjuder nya möjligheter att rationaUsera verksamheterna i skUda näringsgrenar.
Inte endasl de nytilllrädande årskullama bör få utbildning utan även de grupper
som sedan flera år är yrkesverksamma. Den yrkesinriklade arbetsmarknadsulbildningen
är motiverad av denna uppfattning. I detla näringspolitiska perspektiv ingår
även de brett verkande ålgärder för atl stimulera forskning om och utveckling
av informationsteknologins användning, för vilka STU har ansvar. Ålgärder för
att regionatf sprida den nya lekniken har jag redan lagil upp i regeringens
proposiiion Regional utveckling och uljämning (prop. 1984/85:115).

Till
denna bild hör också att den statliga förvaltningen uppvisar stora likheter med
den privala tjänstesektorn när del gäller förutsättningar atl effektivisera
verksamheten med hjälp av t.ex. konlorsinformalions-

Skr. 1984/85:218 16

system.
Slalens förmåga all upplräda som stor, kompetent och krävande kund kan ha
avgörande betydelse för situationen på den svenska marknaden och därmed för
dess övriga kunder och inhemska leveranlörer.

Det
tredje och snävaste perspeklivel jag vill anlägga handlar om den egenlliga
informalionsteknologiinduslrin i Sverige. Denna är redan i produktionsvärde
och anlal sysselsatta i samma slorleksordning som vissa av de s.k.
basnäringarna och tillväxer lill skillnad från dessa snabbi. Den framslår som
typfallet för modern högteknologisk induslri och har infriat förhoppningarna
som knyts lill sådan. Den ägnas speciell uppmärksamhel i regeringens poUtik för
induslriell förnyelse och tillväxt. Den dynamiska utvecklingen av teknologin
och den snabbt expanderande och föränderliga inlernalionella marknaden gör del
angeläget all fortlöpande söka effeklivisera insatserna. I del följande kommer
jag därför alt särskilt behandla specialistutbildning, grundläggande och
lillämpad forskning, utveckling saml teknikupphandling. Effekliviseringen bör
utformas så atl möjligheter till samarbete med länder inom Norden och inom EG
las till vara.

Uiöver
de induslripoliliska moiiven finns beredskapsskäl för ett handlingsprogram. En
rad samhällsfunktioner kommer i framliden alt vara beroende av
informalionsteknologiska hjälpmedel. Del åvilar statsmakterna all sörja för
all de viktigaste funktionerna kan upprätthåUas i krislägen, som begränsar vår
möjlighet alt importera komponenter och syslem. Della medför atl svensk
induslri måsle ha resurser och kompelens alt efter någon tid för omstäUning
ersälta import av kritisk belydelse med egen tillverkning.

Svensk
induslri och näringsliv i övrigl har på många avsntft hitintills väl följl med
i ulvecklingen, även om det finns områden där svensk induslri inle alls eller i
ringa grad är representerad. Till slörre delen är detta ell resutfal av
enskilda förelags dynamik och utvecklingsförmåga. Staten har emellertid hafl en
väsentlig roll. Jag bedömer all slalliga insalser även framgenl kommer all vara
av belydelse för informationsteknologins utveckUng och spridning. Skälen
därtill är flera.

Forskning
och utbildning är avgörande konkurrensfaktorer i en så snabbt lekniskl
föränderlig bransch som informalionsteknologiinduslrin. Staten har ansvarei för
huvuddelen av forskning och utbildning och har därigenom redan i utgångsläget
en ulomordenlligl viklig funkiion.

Sverige
är ell litet land med relativt sell små utvecklingsresurser. Kraven på atl
disponera dessa resurser på effektivast möjliga sätl är därför slörre än i
många andra länder. Staten kan enligt min mening ulföra väsenlliga samordnande
funklioner.

Vissa
kaiegorier av förelag, t.ex. småföretag, förelag i stödområden eller företag
ulan särskild leknisk expertis kan av olika icke-ekonomiska skäl komma att
underulnyllja den nya lekniken. Induslri- och regionalpolitiken bör i sådana
fall genom t. ex. rådgivnings- och konsultinsatser minska hindren atl effekiivt
använda informationsteknologin.

Skr.
1984/85:218 17

På det internationella planel är det
informalionsteknologiska omrädet redan i dag i det poliliska blickfånget.
Förekomsten av tekniska standards, konkurrensregleringar, slalliga monopol och
handelsrestriktioner är exempel pä detta.

Sverige bör därför verka för att ingrepp som snedvrider
handeln på informalionsleknologiområdet reduceras och verka för en
harmonisering av standards. Andra länders avskaffande av monopol bör ägnas
uppmärksamhet. Hänsyn lill inlernalionella samarbelsslrävanden och
flexibilitet bör utmärka de svenska slatliga insatserna.

Innan jag gär in på min redovisning av planeringen av
informationslek-nologiprogrammet villjag någol beröra den strategi somjag
förordar i fråga om alt främja den svenska informalionsleknologiinduslrin.

Ur andra länders informationsleknologiprogram kan man
särskilja ell antal olika utvecklingsstrategier.

Den f.n. vanligasle strategin är att skapa slora program
för stöd lill främsl induslriell FoU. Exempel på denna är de Europeiska
Gemenskapernas (EG) s. k. ESPRIT-program och del brittiska s. k.
Alvey-programmel. Motsvarigheter finns i ett flertal OECD-länder. Som nämnts
fokuseras dessa program oftast på några utvalda nyckeltekniker. De bygger
vidare lill stor del på en samfinansiering av projekt mellan siat och induslri.
Dylika stora FoU-program kan ha en avsevärd positiv effekl, även om del ännu är
för tidigt att ulvärdera resultat för olika länder. För svenskl vidkommande
anserjag all Sverige som etl mindre land måsle koncentrera insatserna lill ett
smalare program eflersom del inle är möjligt atl avsälla resurser som krävs för
en bred satsning.

Ell andra slag av insalser är ekonomiska stimulanser för
vissa teknikområden och företagskategorier. Flera länder har särskilda
slimulansprogram för l.ex. dalorbaserad konstruktion och produktion eller
småföretags datoranvändning. I utlandet finns också branschstöd inom
informationsteknologin. Jag har ocksä föreslagit, i nyss nämnda proposition om
Regional utveckling och uljämning (prop. 1984/85: 115), att vissa
regionalpoUtiska medel skall disponeras för all främja användningen av ny
leknik i regionalpoliliskt prioriterade områden.

Etl iredje slag av slalliga ålgärder i andra länder är alt
med olika former av protektionistiska medel skydda inhemsk induslri. Denna
politik har bl.a. tagil sig uttryck i subventioner lill vissa storföretag -
"nationella flaggskepp" - saml lekniska handelshinder och styrd
offentiig upphandling. Sådana ålgärder slrider mol frihandelns principer.
Erfarenheterna visar dessutom alt de ibland motverkar silt syfte. Den på della
sätt skyddade induslrin blir inte intemationelll konkurrenskraftig. Del finns
med andra ord dubbla skäl alt vaka över atl de svenska medlen för att stimulera
informationsteknologin inle får karaklären av protektionistiska skyddsåtgärder.
1 detta sammanhang villjag också erinra om den svenska principen atl låla
kostnadseffektivitet vara styrande för den offentliga upphandling-2 Riksdagen
1984/85. I saml. Nr 218

Skr. 1984/85:218 18

en.
Denna princip ingår som en del av svenska åtaganden för främjandet av fri
handel. Den har också en positiv industripolitisk effekl. Genom att svenska
företag inte favoriseras ulan får konkurrera med utländska förelag vid svensk
offenllig upphandling stärks på lång sikt deras internationella
konkurrenskraft.

Den
fjärde strategi jag här viU la upp är all använda den statUga seklorns resurser
som en drivkraft för induslriell utveckling. Inom den statliga sektorn bedrivs
en betydande FoU, Likaså är siaten en stor upphandlare av industriella varor
och Ijänsler, En förbättrad samordning av de statliga ulbildnings- och
FoU-resurserna kan enligt min mening ge en väsentlig industripolitisk effekl. Jag
vill därför förorda denna strategi som huvudlinje för fortsättningen av del
informalionsteknologiska programmei. Del är särskilt inom televerkel, försvarei
och delar av den civila statsförvaltningen som informationsleknologiskt
intressant verksamhet bedrivs.

Jag
skall i del följande närmare redogöra för min principiella syn på den
induslripoliliska betydelsen av en effektivare samverkan i den statiiga
sektorn.

Den
statiiga sektorn är en belydande användare av informationsteknologi. Bl, a,
kan nämnas att statliga verk och myndigheler år 1983 köpte datomtmstning för
1,1 miljard kronor. Staten är också producent av elek-Ironikvaror; särskilt då
televerkel och affärsverket FFV, Forskning och utveckling på områdel ulförs vid
universitet och högskolor och inom olika seklorsorgan.

Den
effekiivisering av insalser på informalionsleknologiområdet, vilken jag avser
all iniliera, presenlerar jag här under mbrikerna teknikupphandling,
utveckling, forskning och utbildning. Jag väljer denna presentationsordning,
för alt åskådliggöra hur insatserna är kopplade lill varandra och kräver
successivt allt längre tidsperioder innan åtgärderna resulterar i postfiva
effekler ledande mol del uppslällda målel, en livskraftig svensk
informationsteknologiindustri,

Teknikupphandling.
Teknikupphandling innebär en anskaffning av maskin- eller programvara där elt
betydande moment av teknikutveckling ingår. Produkten är vid beslutstillfällel
inte färdigutvecklad, I dagslägel har STU och slatskonlorel regeringens uppdrag
alt verka för teknikupphandling på dataområdet. Inom ramen för
mikroeleklronikprogrammel finns ell programråd för samordnad teknikupphandling
på komponenlområdel. Enligt min mening finns skäl all överväga en breddning av
samverkansfunktionen tUl ell vidare fält inom informalionsleknologiområdet.

Utveckling.
För atl i så hög grad som möjligt få ett ralionellt ulnyttjande av knappa
nationella resurser fordras en ökad samverkan mellan stal och näringsliv. Jag
skall nämna områden där en sådan samverkan ter sig särskilt önskvärd. MiUtära
upphandlingar innehåller numera en alll större del av informalionsleknologisk
utveckling. Del är angelägel all de erfarenheler som induslrin vinner vid
genomförandel av sådana projekl också

Skr.
1984/85:218 19

utnyttjas
på den civUa marknaden. Här kan nämnas de arbetsformer som tillämpas vid
upphandlingen av stridsflygplanet JAS och den ökning av den civila produktion
som skell vid Volvo Flygmotor och Saab-Scanias Flygdivision.

Vidare
har samverkan meUan högskolor och näringsUv under de senaste åren ökal
väsenlligl. Delta gäller inte minst samarbelel mellan tekniska högskolor och
elektronikindustri. Erfarenheter från andra länder har visat på all närhet lill
framsiående högskoleforskning har hafl slor belydelse för elektronikindustrins utveckling.
Det är angeläget att utnyttja möjligheter till samordnade utvecklingsinsatser.
Dessa kan gälla produktulveckling, standardisering av systembyggnadsprinciper,
genomförandel av slörre projekt samt ulförande av referensprojekt och
demonslralionsanläggningar.

En
effektiviserad samverkan i utvecklingsarbetet kan ge:

-
samordning av gemensamma
avnämarkrav,

-
ökad användarkompetens,

-
ökad helhetssyn, dvs. atl olika
funktionella systemkrav hos seklororgan och näringsliv kan integreras,

-
bälire ulnyttjande av erfarenheler
och resurser,

-
synergieffekler,

-
kortare ledtider mellan idé och
kommersieU produkt,

-
en gemensam kunskapsbas.

Forskning.
En belydande del av den informalionsteknologiska forskningen bedrivs som
seklorforskning. Denna har bl.a. fördelen all ha en nära koppling till
specifika avnämare. När det gäller etl område med myckel bred lillämpning finns
också nackdelar med seklorforskningen. Den kan leda till alt resurserna i
alltför hög grad splittras, all vikliga områden inte behandlas eUer tiU onödigl
dubbelarbete. I STU:s, UHÄ:s och ASF:s programunderlag har en gmndlig
invenlering av pågående forsknings- och utredningsprojekt inom den statiiga
seklorn gjorls. Denna visar på ell behov av förstärkt samordning.
Samordningsbehovet har också lagits upp av flera remissinstanser, bl.a.
riksrevisionsverkei. En stärkt samordning av de sektoriella
ft)rskningsresurserna är särskilt viklig för elt litel land som Sverige. Till
denna fråga återkommer jag i del följande.

Ser
man på FoU-verksamhelen inom induslrin kan konstateras all få svenska företag
kan basera sin konkurrenskraft på unik kompetens inom någon grundteknik. Svensk
industri måsle därför i försia hand basera sin konkurrenskrafi på kompetens att
tillämpa ny leknik och att integrera denna i syslem. Den hittillsvarande
spridningen av informationsteknologi ger vid handen atl svensk induslri i detla
avseende har varil framgångsrik. För detla lalar också del faklum atl ulländska
leverantörer av elektronikprodukter bedömer Sverige som en intressant
lestmarknad.

En
hög nivå på forskning<*n om informationsteknologi har flera funktioner. Den
kan ge särskild kompetens om vissa gmndlekniker och om

Skr. 1984/85:218 20

informationsteknologins
användning. Den ger ocksä Sverige möjlighet att delta i det internationella
velenskapliga utbytet och den höjer kvaliteten på utbildningen.

UtbUdning.
En förutsättning för teknisk utveckling är god tillgång på teknisk kompelens.
Informationsteknologins utveckling kräver slora invesleringar i kompetens och
kunnande. Dessa fordras både för atl höja nivån pä FoU-arbetel och för atl
klara omställningar från gammal lill ny leknik. Informationsteknologin är en
utpräglat kunskapsintensiv seklor, dvs. atl kunskap relativt setl är ett
vikligare konkurrensmedel än lillgång på och låga kosinader för arbetskraft,
råvaror och kapital. En hög kunskapsnivå är därför en förutsättning för
informationsteknologins utveckling.

Jag
skall här ge min syn på den roll som staten har när det gäller att tillgodose
behovet av leknisk kompelens inom informalionsleknologiområdet.

Utbildningssystemets
uppgifl är i delta sammanhang dels atl ge den enskilde en sådan kunskap om
informationsteknologin atl denne kan använda den i sin yrkesutövning och
bedöma dess konsekvenser, dels alt ge industri och övrigl näringsliv
lillräcklig lillgång på personal med lämplig leknisk kompelens.

Den
informalionsteknologiska ulvecklingen släller särskilda krav pä de lekniska
högskolorna. Dessa måsle kunna anpassa kursinnehållet till teknikutvecklingen
och dimensionera ulbildningen så atl ell lillräckligl antal kvaliflcerade
lekniker inom efterfrågade specialområden utexamineras. Flera akluella
undersökningar har konslalerat atl det f. n. råder en besvärande brist på
sådana tekniker, särskilt inom informalionsleknologiområdet. Utbildningen vid
de tekniska högskolorna förmår i nulägel inle tillgodose behovel, vilket är
ell allvarligt problem. Flera remissinslanser har lagit upp frågan. Regeringen
har nyligen getl Ingenjörsvelenskapsakademien (IVA) i uppdrag atl analysera
leknikerbristen. IVA skall också belysa den näraliggande frågan om hur den
tekniska kompeiensen skall upprätthåUas vid högskolorna. På flera håll har så
många lärare slutat - bl.a. pä grund av löneklyflan mellan högskola och
induslri - all kvalilelen pä undervisningen blivil svår all upprätthålla.

Den
specialiserade ulbildningen inom informalionsteknologiska delområden vid
högskolor och universitet är nödvändig för all bygga upp specialistkompetens.
Det är emellertid också väsenlligl alt informationsteknologin integreras i
utbildningar som inte primärl gäller delta område. Informationsteknologin har
karaktären av universell teknik som de allra flesta på etl eller annat säll
kommer alt beröras av. En bred allmänbildning i dessa frågor är därför en
viktig beståndsdel i den informalionsteknologiska infrastmkturen. Jag ser det
sålunda som angeläget alt strävandena att behandla exempelvis datoriseringen
intensifieras i olika utbildningar. Della gäller alla delar av
utbildningssystemet; grundskola, gymnasium, högskolor och universitet men också
arbetsmarknadsutbildning och andra slag av yrkesutbildning.

Skr. 1984/85:218 21

De
företag som är avnämare till informalionsteknologiinduslrin behöver ha en god
kunskap om den nya tekniken för a» rält kunna utnyttja den. Brist på sådan
kunskap kan utgöra en flaskhals för elektronikföretag med en tekniskl
färdigutvecklad produkl. Marknadsintroduktionen kan då komma atl kräva mycket
slora resurser. Sverige är en liten marknad i inlernationell jämförelse. Denna
nackdel kan i viss mån kompenseras genom att spridningen av ny teknik går fort.
En hemmamarknad med hög bildningsnivå och god förtrogenhet med den nya lekniken
kan ge svensk induslri en konkurtensfördel. Särskilt betydelsefull kan en sådan
bli för mindre och medelstora företag, som har begränsade möjligheter atl
anslälla egna specialister.

Slutligen
bör åler framhållas alt de statliga insatserna för informationsteknologin
måsle spänna över elt brett fält. I internationella organ kommer frågor om
informationsteknologi allt oftare upp. De gäller bl.a. lekniska standards och
tekniska handelshinder. Inom ramen för OECD pågår arbete med atl identifiera
handelshinder inom högleknologiska områden. Från amerikanskt håll framförs krav
på reduklion, bilateralt och multilateralt, av handelshindren på det
informalionsteknologiska områdel. Oro har vid flera tillfällen uttalats för all
kapprustningen på dataområdet skall leda till protektionism.

Telekommunikationsområdet
har en fundamental belydelse för informationsteknologin i egenskap av
leverantör och användare. Väl ulbyggda telekommunikationer baserade på ny
leknik är också en väsenllig del av informationsteknologins infraslruklur. F.n.
pågår en snabb utveckling bl. a. genom digitaliseringen av telenätet och den
ökade användningen av satellitkommunikation.

Jag
övergår nu lill en redovisning av planeringen av elt svenskt informationsleknologiprogram
.

4
Redovisning av planeringen av ett svenskt informationsteknologiprogram

Del
underlag som myndigheiema har ularbelal visar all under budgelåren 1984/85 och
1986/87 har beslutals eller planerats insatser om ca 1,17 resp. 1,34 miljarder
kronor för insalser som befrämjar informalionstekno-logiulvecklingen.

Innan
jag går in på mina överväganden villjag mycket kort redogöra för de övergripande
synpunkter som har lämnals av myndigheler, näringsliv och organisaiioner i
samband med remissbehandlingen av underlaget.

Remissinstanserna

Det
finns en samstämmig syn atl ulvecklingen inom informationstekno-logiomrädet är
av cenlral belydelse för hela samhällsutvecklingen. Denna

Skr. 1984/85:218 22

uppfattning
framförs av företrädare för näringslivet, fackliga intressen, kutfur,
telekommunikationer och totalförsvaret.

Alla
inslämmer i behovet av etl särskilt informationsleknologiprogram. Dock bör profilen
för ell svenskl program vara någol annorlunda än för de utländska programmen.
Vi bör inte "kopiera" de utländska programmen. Sverige kan, som litet
land, ej självl svara för en avancerad forskning inom alla vikliga områden. Ell
svenskt program bör därför ha som utgångspunki all värna om etl frill
informalionsulbyle över gränserna. Samarbele med utiändska
informationsteknologiprogram bör därför eftersträvas.

Enligt
de flesta remissinstanserna utgör programunderlaget en god beskrivning av
läget i Sverige och en bra redogörelse för de insalser som görs i dag från
statsmakternas sida. Del betonas dock av flera all underlaget inte utgör ett
färdigt program. Ett sådanl bör utarbetas för alt kunna påbörjas under
budgetårel 1986/87.

De
insatser som i dag görs från statsmakternas sida bedöms såsom otillräckliga av
flertalel. Av många förs vidare fram all eventuella nytUl-skott lill detta
område bör kunna las genom omfördelningar från andra områden. Del saknas dock
konkreta förslag lill sådana omfördelningar.

Så
goll som alla önskar medverka i den fortsatta planeringen. Ericsson,
Ingenjörsvetenskapsakademien och ASEA har föreslagit atl en högnivå-kommitté
skall tillsättas för atl ularbela elt handlingsprogram.

Behoven
av en uiökad utbildningskapacitet betonas av alla. Åtgärder efterlyses på alla
nivåer, från specialistutbildning inom civUingenjörsut-bUdningen lill den
yrkesinriktade arbelsmarknadsulbildningen. Vissa har ansell atl endasl
specialistutbildningen bör ingå i elt informationsleknologiprogram.

Del
konstaleras att behoven av FoU inom informalionsleknologiområdet är likartade
inom flera sektorer. Med anledning av detla efterlyses en samverkan över
sektorgränserna.

En
högre grad av profilering av forskningen vid högskolorna förordas. RRV
exempelvis anser atl statsmakterna mer aklivi bör siödja vissa centra såsom
elektronikcenlmm i Kista.

Beroendet
av ulländsk teknologi berörs av många. Sverige bör ha en bälire
handlingsberedskap för olika lyper av krissituationer. För vissa strategiska
komponenter och syslem bör vi minska beroendet.

RRV
anser alt statsförvaltningen aktivt bör användas som elt informationsleknologiskt
"försöksfält" och medel bör frigöras genom att äldre dalasystem
avvecklas och de frigjorda medlen används för att utveckla nya system.

För
min egen del villjag anföra följande.

Del
framgår av remissbehandlingen atl informalionsleknologiområdet kommer alt ha
stor betydelse under del kommande decenniet för såväl de oUka sektorerna inom
siaten som för svenskl näringsliv. Programunderlaget visar också att del redan
i dag görs omfallande insatser från staten för att befrämja utvecklingen.

Skr.
1984/85:218 23

Ell
av de övergripande målen för regeringens arbele har de senasle åren varit all
begränsa statsutgifterna. Därför har krävts atl nya åtaganden molsvaras av
molsvarande minskningar inom andra områden.

En
samstämmig uppfattning bland remissinslanserna är alt de medel som satsas från
statens sida f. n. är otillräckliga för atl kunna motsvara de behov som finns.
Som jag lidigare nämnl saknas dock förslag till hur evenluella nysatsningar
skall finansieras. Detla är beklagligt. Del är dock en tvingande nödvändighet
mol bakgmnd av del stalsfinansiella läge vi befinner oss i. Det hade alltså
varil önskvärt att remissorganen, som kan väntas besitta kunskap om området,
ger sin mening tillkänna även om prioriteringsfrågorna är svåra. Jag nolerar
dock alt visst underlag för sådana bedömningar finns.

Avsiklen
med remissbehandlingen av programunderlaget var all ge regeringen underlag för
dels en bedömning om myndighelernas interna priorilering av
informationsteknologin är rimlig och anpassad liU behoven, dels om
programunderlaget var helläckande vad gäller redovisningen av slalens insalser
inom informalionsleknologiområdet dels om balansen mellan blocken i
programunderlaget är välavvägd. Jag tvingas tyvärr konslalera atl av dessa
frågor ger remissbehandlingen endasl underiag för all bedöma den andra frågan.
Programunderlaget ulgör elt bra underlag för bedömning av de insalser som görs
från statsmakternas sida för atl främja en positiv utveckling inom
informalionsleknologiområdet. I fråga om balansen mellan insatserna inom de
olika blocken finns endasl ell ringa underlag för alt bedöma om denna är väl
avvägd. Det finns dock etl entydigt stöd för att utbildningsområdet under de
kommande åren bör priorileras högl. Speciellt gäller detla
högskoleutbildningen. I fråga om myndigheternas interna prioritering av områdel
saknas underiag för alt göra en bedömning.

Med utgångspunkt i
programunderlaget och remissbehandlingen gör jag den bedömningen atl del f. n.
ej finns lillräckligl underlag för all nu lägga fast ell
informationsleknologiprogram. Jag anser del dock angelägel all ett sådant
utarbetas. Med hänsyn till alt såväl programunderlag som remissbehandlingen lämnat
etl antal cenirala frågor obesvarade får arbelel med dessa drivas vidare inom
regeringskansliet.

På
elektronikkomponenlområdel har Sveriges beroende av ullandel alll sedan
halvledarteknologins genombrott varil myckel stort. Detta utgjorde under många
år inte någol slörre problem. Svenska systemleverantörer hade på
världsmarknaden tUlgång liU standardkomponenter varmed konkurtenskraftiga
systemprodukter kunde konstmeras och tillverkas. 1 början på 1980-lalel
framslod allt tydligare all ulvecklingen mot alllmer högin-tegrerade
mikrokretsar tUlsammans med de snabba framstegen på områdel datorstödd
konsimktion, skulle leda till all för speciella ändamål "skräddarsydda"
(kundanpassade) komponenter skulle möjliggöra effeklivare systemlösningar.
Stora syslem skulle kunna realiseras i ett fåtal mikrokretsar på så säll att
systemlösningen konstmerades direkl in i dessa kretsar.

Skr. 1984/85:218 24

Med
andra ord skulle systemkonstruktionen till slor del bestå av konstruktion av
kundanpassade mikrokretsar och tillverkningen av systemet skulle till stor del
beslå av tillverkning av mikrokretsar. Mol bakgrund av dessa
utvecklingstendenser och mol bakgrunden av vår relativt sett mycket blygsamma
inhemska mikrokretstillverkning saml de embargotendenser som började framträda
beiräffande högteknologi, framstod det som mycket angeläget, atl snarasl vidta
kraftfulla ålgärder pä mikroeleklronikområ-det för atl söka förhindra all vär
framlida systembyggnadsförmåga skulle undergrävas. Mikroelektronikprogrammet
(prop. 1983/84:8, NU; ll, rskr 130) framstod således som en nödvändig
strategisk satsning.

När
det gäller slalens insatser för forskning och teknisk utveckling inom övriga
delar av informalionsteknologiprogrammel är lägel någol annorlunda. Svensk
industris främsta möjligheter inom informalionsleknologiområdet ligger enligt
min mening inom systemteknik och användningen av informationsteknologi i andra
näringsgrenar. Som har framgått av min tidigare redogörelse har vi inom dessa
områden i dag en internationellt setl bättre ställning. Detta leder till atl vi
har längre lid för alt planera åtgärderna.

Informationsteknologin
är ell område som kommer alt få stor belydelse för såväl svensk induslri som
samhällel i övrigl. Detta framgår av min lidigare redogörelse och motiverar elt
särskUt handlingsprogram.

Ett
handlingsprogram bör därför ulformas för budgelåren 1986/87-1989/90. Del försia
av de fyra åren bör därvid betraktas som upptakten lill ett ireårigl program.
Planeringen för delta treåriga program sammanfaller därvid med planeringen inom
del forskningspoliliska området i stort.

Jag
har för avsikt atl under del kommande budgeiårei ta inilialiv lill all etl
handlingsprogram ularbelas. Därvid bör förelrädare för näringslivel och de
fackliga organisalionerna inbjudas lill elt samråd.

Programmei
bör vara indelat i samma områden som gällde för mikroeleklronikprogrammel
nämligen I. Utbildning, 2. Grundforskning, 3. Till-lämpad
forskning och 4. Industriell utveckling.

Jag
har lidigare vid etl flertal tillfällen berört all en sektorövergripande
bedömning av slalens insatser krävs för all den största gemensamma nyttan skall
uppnås lill minsta koslnad. Jag avser nu all beröra detta någol ytteriigare.

Innan
jag går närmare in på detla vill jag emellertid redovisa vad ÖB, televerket,
statskontoret och RRV har ansell om den ordning som gäller i dag.

ÖB
anser bl.a. alt informalionsleknologiprogrammel bör koordinera olika parters
iniressen och insalser till gemensam nylla och identifiera och strukturera
kompetens- och tillämpningsområden på ell sätl som underlättar formulerandet
av projekt/satsningar, vars resultat är värdefulla för många intressenter. Den
strategi som elt nationellt IT-program måste gmndas på fömtsätter all man bl.a.
bör penetrera samverksansformer mellan olika parter/sektorer med gemensamma
intressen på IT-områdel i

Skr.
1984/85:218 25

syfte att underiätta och utvidga kontakter som kan påverka
gemensam upphandling, gemensam teknikupphandling eller sådana gemensamma
FoU-salsningar som kan vara av belydelse för de båda föregående
upp-handlingsaklivileterna. ÖB anser atl del föreligger behov av närmare konlakler
mellan å ena sidan slalliga verk och myndigheler (FMV, SJ, televerkel, m. fl.)
och å andra sidan SIND och STU. Konlaklerna bör syfta lill att kartlägga möjligheter
av gemensamma aktiviteter (FoU och anskaffningsplaner) och gemensamma
leknikupphandlingsprojekl inom nationellt belydelsefulla områden.

Televerket har i sill remissvar redovisal FoU-behov för de
närmaste fem åren om ca 680 milj. kr. Verket är berell alt inom sina ramar
finansiera en del av della, men önskar medfinansiering från flera källor.

Statskontoret har berört den splittrade beredningen av
datafrågor mellan olika departemenl och myndigheler.

RRV anser atl nya organisatoriska former bör prövas i
samband med IT-programmet för att uppnå en sektorövergripande bedömning. Det
nyinrättade programrådet för induslriell utveckling inom mikroelektroniken
anses vara en i sammanhanget intressant form för programmet. I programrådel
ingår verkscheferna för STU, televerket, ÖEF och FMV. Dessa myndigheler bidrar
med medel för alt genomföra etl induslriellt utvecklingsprogram inom
mikroelektroniken (ca 150 milj.kr.). Däruiöver tillskjuter induslrin lika
myckel. Arbetsformen är teknikuphandling och kollekliv forskning.
Verkschefernas uppgifl är att ideniifiera de utvecklings-element som förenar de
skilda sektorinlressena. Erfarenhelerna av del hillillsvarande arbetet är goda.

För min egen del villjag framhålla all behoven inom olika
seklorer inom staten ofta är sammanfallande sinsemellan och med näringslivels
behov. Jag finner del angelägel alt olika aktörer i induslri och offenllig
sektor aktivt söker identifiera insalser av gemensaml inlresse och samverkar
vid dessas genomförande. Detta för atl hushålla med våra begränsade resurser
för utveckling.

Slalens behov av att upphandla informationsteknologiska
hjälpmedel till förvaltningen bör utnyttjas även i industripolitiskt syfte. Ett
samordnat, kompelenl uppträdande från staten som dominerande och krävande kund
på hemmamarknaden kan ge ulvecklingsinctfament av stor betydelse.

Jag finner det angelägel att de organisaloriska formerna
för genomförande av handlingsprogrammel noga övervägs. Programrådel för
induslriell utveckling inom mikroelektroniken är enligt min mening en
intressant form som kan övervägas. Del bör dock betonas all programrådel utgör
en form som har samlal den slatliga parten i en organisalion. Den slalliga
sidan ulgörs dock ibland av såväl kravslällare som leverantör.

Jag avser all i del följande lämna en redovisning av
nuvarande insalser, problem och behov inom informalionsleknologiområdet inom
försvarsmakten, telekommunikationssektorn, högskole- och forskningssystemet.

Skr.
1984/85:218 26

gymnasieskolan,
arbetsmarknadsulbildningen, arbelsmiljöområdet, de industripoliliska organen
samt inom den civUa statsförvaltningen. Jag har samrått med chefen för
utbildningsdepartementet beträffande avsnitten 5.1,5.2 och 6, med chefen för
försvarsdepartementet beiräffande avsnittet

7.1,
med chefen för kommunikalionsdepartementel
beiräffande avsnill

7.2,
med chefen för
civildepartementet beträffande avsnitt 7.3 och med chefen för
arbelsmarknadsdeparlemenlel beiräffande avsnillen 5.3 och 7.5

5
Utbildning

5.1
Högskoleutbildningen

Med
utgångspunkt i de förslag som har lagts fram av universiteis- och
högskoleämbetet (UHÄ) rörande högskoleutbildning inom informalionsleknologiområdet
vill jag nu redovisa de rikllinjer efler vilka utbildning inom detla område
byggs ul. Jag har beiräffande della avsnitt samråll med chefen för
ulbildningsdepartemenlel.

När
det gäUer högskoleutbildningen budgelåret 1985/86 innebär UHÄ:s förslag i
korthet atl anlalel nybörjarplatser ökas på civilingenjörslinjerna (-1- 200),
på datavetenskapliga linjen (-1- 30) och på de lokala linjerna (-H 375). Vidare
föreslås en ökning med 25 platser på syslemveienskapliga linjen. UHÄ pekar
också på vikten av atl alla tekniska utbildningar får större inslag av
informationsteknologi.

För
budgelåret 1986/87 föreslår UHÄ en mindre ökning av anlalel nybörjarplatser,
50 på civilingenjörslinjerna och 150 på lokala linjer. Kostnaderna beräknas
lill ca 50 milj. kr. exkl. lokaler och ulrustning.

Flertalet
remissinstanser betonar utbildningens cenirala roll när det gäller all
utveckla informalionsleknologiområdet. Del råder slor enighel om behovet av
fler utbildningsplatser. Riksrevisionsverkei, de tekniska högskoloma
(molsvarande). Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA), ASEA m.fl. framhåller också
betydelsen av hög kvalitet i utbildningen. Andra frågor som las upp av
remissinslanserna är behovel av fortbildning av redan yrkesverksamma och
svårigheten att rekrytera lärare lill leknisk utbildning.

I
1985 års budgelproposition (prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 269) ges en kortfattad
översiki över omfattningen av nuvarande informalionsleknolo-giulbildning. Av
denna framgår all antalet nybörjarplatser i civUingenjörs-ulbildningen inom
delta område är närmare 1 800, dvs. närmare hälften av det lolala antalet
nyböijarplalser. Ökningen har varil ca 50% under de senaste fyra åren. Informationsleknologiutbildning
förekommer även inom det matematisk-naturvetenskapliga området (ca 250
nybörjarplatser) och på lokala linjer (ca 400 nybörjarplatser).

För
näsla budgetår har regeringen i prop. 1984/85:100 bil. 10 - i huvudsaklig
överensstämmelse med UHÄ:s förslag - föreslagil en fortsalt kraf-

Skr. 1984/85:218 27

lig
ulbyggnad av utbildningen inom området, nämligen ca 230 nya platser på
civilingenjörslinjerna och 30 platser på dalavelenskapliga linjen. Även när del
gäller lokala linjer planeras en ökning av anlalel nybörjarplatser.

Den
långsikliga kunskapsuppbyggnaden inom informalionsleknologiområdet är - som
elt slort anlal remissinstanser har strukit under - viktig. Del är därför
naluriigt atl utbildning och forskning spelar en central roll i elt
informationsleknologiprogram. Del finns emellerlid vissa problem förenade med
en fortsalt expansion av utbildningen inom områdel. Delta gäller i synnerhet
civUingenjörsulbildningen.

Den
brisl på teknisk personal som f. n. föreligger inom informalionsleknologiområdet,
har vuxit fram myckel snabbi. Del finns bara begränsade möjligheter atl inom de
reguljära prognos- och planeringsarbetets ram fömtse en så markant och snabb
ökning av behovet av ulbildade, eflersom leknikerbehovet nära hänger samman med
förändringarna i indusirins konjunkturläge.

När
del gäller del långsikliga behovet saknas i stort sell mera helläckande
prognoser. Regeringen uppdrog därför i december 1984 åt IVA alt kartlägga
behovel av ålgärder för alt säkerstäUa tillgången på kvalificerade lekniker och
all utreda i vilken utsträckning företagens ökade personalefterfrågan är ell
ullryck för en permanent förändring. IVA kommer vidare all undersöka vilka krav
och vilka kompetenser som företagen kan fömtse liksom behovel av ingenjörer och
lekniker på olika nivåer. Som framgår av prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 265
behövs del ell långsiktigt planeringsunderlag också när del gäller olika typer
av civUingenjörsulbUdning. Jag har utgått från alt UHÄ kommer att presenlera
ell sådanl i sin nästa anslagsframställning.

Elt
särskilt problem är avvägningen mellan behovel av utbildning inom
informalionsleknologiområdet och behovet av annan högskoleulbildning. Jag avser
härmed både olika typer av teknisk utbildning och utbildning riklad mot t. ex.
den offentliga sekiom.

Del
är också en avvägningsfråga hur stora resurser som skall satsas på
kvalilelsförslärkningar i högskoleulbildning jämfört med fler utbildningsplatser.
Men hänsyn lill den stora efterfrågan på ingenjörer och tekniker som f.n. föreligger
har regeringen i detla läge ansell del vara vikligasl alt öka anlalet
nybörjarplatser. I sammanhanget bör beaklas alt civilingenjörsutbildningen vid
internationeUa jämförelser har visat sig vara av god kvalitet.

Riksdagen
har nyligen behandlat frågan om resursliUskoll till de lekniska högskolorna.
Utbildningsulskotlel (UbU 1984/85:25) har därvid uttalat alt ökade resurser
behövs för såväl anslaget Utbildning för tekniska yrken som anslagen Tekniska
fakullelerna och Inredning och ulrustning av lokalerna vid högskolor m. m. De
exiraordinära insatserna bör göras redan för läsåret 1985/86. Det bör enligt
utskotlel ankomma på regeringen all lägga fram förslag på tilläggsbudget för
nästa läsår.

Skr. 1984/85:218 28

Elt
annat problem är genomströmningen. Jag ser med allvar på del förhållandet atl
aUtför många avbryter sin tekniska utbildning i förtid, både i gymnasieskolan
och i högskolan. Framför allt är den relativt låga genomströmningen i
civilingenjörsutbildningen oroande. Det pågår f. n. ett arbete inom UHÄ med
ålgärder för att komma till rätta med hithörande problem. Jag har erfarii alt
chefen för utbildningsdepartemenlel avser all i nästa budgelproposition
återkomma lill frågan om examinationen i civilingenjörsutbildningen.

1
detla sammanhang vill jag också beröra rekryleringen till leknisk utbildning.
Fram lill år 1995 kommer anlalet 16-åringar atl sjunka med 11 %. Om antalet
intagna på gymnasieskolans naturvetenskapliga och tekniska linjer skall
behållas oförändrai måsle andelen ungdomar som söker sig till sådan utbildning
öka. Ett liknande resonemang gäller naturligtvis även högskoleulbildningen.
Redan om sex år kommer anlalet 19-21-åring-ar atl ha minskal med ca 10%.

Del
är givetvis min förhoppning all en ökad andel ungdomar, och i synnerhet
flickor, kommer all välja naturvetenskaplig och leknisk utbildning. 1
regeringens proposition om kvinnornas villkor på arbeismarknaden (prop.
1984/85: 130) redovisades redan vidtagna åtgärder samt elt åtgärdsprogram för
att bredda kvinnornas ulbildnings- och yrkesval. Avsikten är all det skall leda
till att rekryteringsunderlaget för de lekniska utbildningarna ökar.

Samiidigi
görs målmedvetna salsningar i andra länder, t. ex. i Japan och Amerikas Förenta
Slaler, för all öka andelen leknikulbildade i avsikl all stärka den
induslriella konkurrensförmågan.

De
lekniska högskolorna har svårt all rekrylera och behålla forskarstuderande och
lärare, bl.a. som en föjd av atl löneulvecklingen på den privala sidan har
varit belydligl gynnsammare än på den offentliga. Enligt min mening är del
nödvändigt att diskulera en bäitre marknadsanpassning av lärarlönerna. Del är
också nödvändigl alt överväga hur personell kompetens kan utnyttjas gemensamt
för utbildningsväsendet och induslrin. Chefen för utbildningsdepartemenlel har
därför nyligen tillkallal en arbelsgrupp för all överväga vad som bör göras
omedelbart för all underlätta den lekniska ulbildningens och forskningens
försöijning med kvalificerade lärare och forskare.

Den
krafiiga ökningen av anlalel studerande inom informalionsleknologiområdet har
fört med sig en besvärlig lokalsituation vid flera högskoleenheler. I första
hand är det behovet av terminalarbetsplatser som varit etl problem. Jag vill
här peka pä atl det f. n. pågår omfallande byggnadsarbelen på flera orter lill
förmån för ulbildningen inom informalionsleknologiområdet. Även satsningarna
på ulmstning har varit belydande.

Mol
bakgmnd av det slora behovel av utmstning inom dataområdet har
forskningsrådsnämnden lålil ulföra en utredning med särskild tonvikt på
möjligheterna all bygga upp datasyslem med lillräcklig kapacitet för den

Skr. 1984/85:218 29

avancerade
forskningens behov. I ulredningen - Dalakraft för forskningen; rapport 83: 13
- framhålls nödvändighelen av en snabb ulbyggnad av datainfrastmkturen vid
universitet och högskolor.

Jag
har mest uppehållit mig vid frågor rörande civilingenjörsutbildning. Jag vill
också redovisa alt det pågår ett arbete med kortare teknisk utbildning och
fortbildning och vidareulbildning inom informalionsleknologiområdet.

Regeringen
gav i mars 1984 UHÄ i uppdrag atl utarbeta och redovisa förslag till kortare
leknisk utbildning som bygger på gymnasieskolans tre-och fyraåriga linjer. UHÄ
skall särskilt beakla del ulbildningsbehov som föreligger inom dala- och
eleklronikområdel. Uppdragel kommer all redovisas under höslen 1985. Chefen
för utbildningsdepartementet avser all därefter återkomma till regeringen med
förslag i denna fråga.

Ökad
fortbildning och vidareutbildning för redan yrkesverksamma är en nödvändig och
snabb väg för alt öka kompetensen inom informalionsleknologiområdet. Som
chefen för utbildningsdepartementet har berört i prop. 1984/85:95 om
uppdragsutbildning bör det genom utnyttjande av förnyelsefonderna bli möjligt
alt väsenlligl öka omfaltningen på denna lyp av UtbUdning för anställda.

Av
vad jag nu har sagt framgår att stora salsningar pä informalionsleknologiområdet
har gjorts under senare år. Det pågår också elt arbele med all lösa olika
problem som är förknippade med en fortsall ulbyggnad av
informationsteknologiutbildningen. Syftet är att i ökad utsträckning kunna
tiUgodose samhällels behov av kompetent personal.

Den
övergripande synen på ulbildningens och forskningens roll och belydelse för den
induslriella ulvecklingen är gemensam för flertalel remissinstanser. Jag delar
della synsält.

Vi
befinner oss f.n. i en period som kännetecknas av ekonomisk återhållsamhet,
etl ökat anlal ungdomsstuderande (ungdomspuckeln) i högskolan och krafiiga
omstruktureringar mellan olika ulbildningsvägar. I en sådan situation är det
viktigt all inle bara låta ulbildningspoliliska avväganden få avgöra vilka
resurser som skall disponeras för den framlida
informa-tionsteknologiulbildningen i högskolan. Enligt min mening bör man
därför i större omfattning än tidigare sträva efter alt sälla in ulbildningen i
ell industripolitiskt perspekliv.

Jag
finner det angeläget atl den fortsatla planeringen av
informalionslek-nologiprogrammel beaklar behovel av en helhetssyn på
utbildning-indu-striulveckling bl. a. i vad avser resursplanering.

5.2
Gymnasieutbildningen

Jag
avser alt i det följande någol beröra gymnasieutbildningen och de teknikcentra
som inrättas i anslutning till vissa gymnasieskolor. Jag har även beträffande
della avsnitt samrått med chefen för utbildningsdepartementet.

Skr. 1984/85:218 30

Del
är väsentiigt atl utbildning i informationsteknologi kommer in även i
utbildningen på olika nivåer i gymnasieskolan. Det är också väsentligl att
redan yrkesverksamma får möjligheter lill fortbildning och vidareutbildning
inom området både genom del allmänna utbildningsväsendet och utbildning
anordnad av förelag och organisaiioner.

Den
induslriella utvecklingen har medfört ell ökal behov av ingenjörer och
tekniker. För informalionsleknologiområdet är della behov särskilt accentuerat
och har vuxit snabbi. Vad gäller gymnasieingenjörer har ulbildningen också
expanderat kraftigt under den senasle fem.årsperioden.

Gymnasieskolan

Undervisningen
i datalära sker i årskurs 1 och är inlegrerad i samhällskunskap och matematik.
På de linjer som saknar dessa ämnen ingår datalära i arbetslivsorienlering och
i linjens karaktärsämne. På den naturvetenskapliga linjen finns sedan flera år
allernalivämnel dalakunskap, som omfattar totalt 8 veckolimmar i årskurserna 2
och 3 för ca 30% av eleverna på naturvetenskapliga linjen.

Datainslagen
har också blivit större i gymnasieskolans olika specialkurser. Här finns flera
utbildningar, oftast av påbyggnadskaraklär, som vänder sig mot yrken med
informalionsleknologisk inrikining. Även på den gmndläggande nivån blir detta
allt tydligare. En ny tvåårig sludieväg för handel och kontor föreslås i årets
budgetproposition på försök få anordnas fr. o. m. läsåret 1985/86. Målel är alt
skapa en yrkesutbildning för denna sektor som bäitre svarar mol de förändrade
kraven i yrkeslivet. Ell nytt ämne - ADB och lerminalarbele - lillkommer därvid
för alt garantera all ADB-tillämpningar snabbi förs in i ulbildningen.

Två
Iredjedelar av landels gymnasieskolor har någon form av dalor-utmslning. I
medeltal finns elt tjugotal arbetsplatser per skola. För gymnasieskolan har
sedan budgetåret 1981/82 utgått ett specieUt slalsbidrag för anskaffning av
daiorer och viss annan elektronisk utmstning. Detta bidrag har ulgåll från
teknikupphandUngsprojeklel "Dalorn i skolan". Fr.o.m. budgeiårei
1985/86 utgår under en fyraårsperiod etl särskilt statsbidrag på 15 milj. kr.
per år för anskaffning av dalomlrustning och programvara. En fömtsättning för
att statsbidraget skall utgå är att kommunerna under samma period satsar lika
myckel. Totalt innebär detla för primärkommunernas del ell utmstningsbehov för
ca 700 datasalar.

Fortbildningen
av lärarna är ell viktigt led i ulbyggnaden av datorundervisningen i
gymnasieskolan. Den sammanlagda kostnaden för stat och kommun för fortbildning
av lärare är i dag ca 25 milj. kr. om året. Häri ingår också utbUdningen av
lärare som undervisar inom dalaområdet i den kommunala vuxenutbildningen.

Skr. 1984/85:218 31

Teknikcentra

Införandet
av ny teknik är en industripolitisk fråga av stor betydelse för vårt lands
näringsliv. Del är av stor betydelse att gymnasieskolan anordnar utbildning
enligt läroplaner som moisvarar arbelsmarknadens behov. En fömlsätlning för alt
en sådan fortlöpande anpassning skall kunna komma till stånd är bl. a. atl
eleverna på de yrkesinriklade studievägarna i gymnasieskolan har tillgång lill
tidsenlig utmstning. När eleverna kommer ut i arbetslivet, möter de en modern
maskinpark som de bör ha fått sttfla bekantskap med redan under utbildningen.
Chefen för utbildningsdepartementet har i årets budgetproposition (prop.
1984/85:100 bil. 10 s. 214) i fråga om behovet av effektivisering och
modernisering av den gymnasiala utbildningen anfört atl nya samverkansformer
bör utvecklas mellan skolväsendet och näringslivet.

Ett
system med teknikcentra bör kunna förbällra möjligheterna för skolan dels alt
hålla en nära konlakl med den lekniska utvecklingen, dels atl på sikt begränsa
kostnaderna för utrustning i gymnasieskolan. Teknikcentra av olika slorlek och
skiftande utrustningsgrad växer nu snabbi upp mnt om i landel.

Jag
har lidigare i propositionen om regional utveckling och utjämning (prop.
1984/85:115) redovisat förslag lill ålgärder för all främja teknikspridning i
regionalpolitiskt prioriterade regioner. Bl.a. föreslås atl regionalpoUtiskt
slöd skall kunna ulgå i samband med etableringen av teknikcentra i sådana
regioner.

Inom
SÖ pågår elt utvecklingsarbete beträffande formerna för anordnande av
teknikcentra. Även Arbetsgmppen för översyn av den gymnasiala yrkesutbildningen
behandlar frågan om införande av ny teknik i undervisningen och teknikcentra.
Chefen för utbildningsdepartementet har lidigare föreslagil all ell särskilt
verksamhetsstöd, i avvaktan på dessa redovisningar, bör kunna utgå för viss
försöksverksamhet med stöd till finansiering av teknikcentra.

Jag
vill även i detta sammanhang erinra om att jag i prop. 1984/85:115 om Regional
utveckling och utjämning anmäll atl jag avser föreslå regeringen att uppdra ål
samtliga länsslyrelser att genomföra ell regionall programarbete inom dala- och
eleklronikområdel. Vidare avser jag atl föreslå regeringen all uppdra åt SIND,
STU, UHÄ och SÖ all följa de regionala verksamheterna med teknik- och
kunskapsspridning till små och medelstora företag saml att ta initiativ till
samverkan och informalionsulbyle mellan projekl i olika regioner. I
proposuionen föreslås också alt särskilda medel anvisas för stöd till leknik-
och kunskapsspridning i regionalpoliliskl prioriterade regioner.

Värdet
av bl.a. olika teknikcentra bör uppmärksammas i den fortsatta planeringen av
ett svenskt informationsleknologiskt program.

Skr. 1984/85:218 32

5.3
Den yrkesinriktade arbetsmarknadsutbildningen

Jag
har beträffande det som sägs i del följande samråll med chefen för
arbetsmarknadsdepartementet.

Den
omställnings- och anpassningsprocess som kommer alt äga rum inom industri- och
kontorsarbetet vad avser arbetsinnehåll och yrkesroller måste mötas med
omfattande utbildningsinsatser. Samlidigt är det uppenbart atl den
kortutbildade arbetskraften kommer att möla de förhållandevis slörsia
omställningsproblemen och därmed bör ges del största utbildnings-stödet.
Utbildning av de anställda är i försia hand ett ansvar för arbelsgivaren. Jag
vill i della sammanhang erinra om förnyelsefonderna. Medel från dessa kan las i
anspråk för utbildning, forskning och utveckling som startar efter den 1
januari 1986. En belydande del av dessa medel bör kunna användas för
dalautbildning. Jag vill även peka på regeringens salsning på särskild
utbildning inom dataområdet för just kortutbildade. Ulbildningen kommer under
budgetåret 1984/85 att beröra ca 8000 personer och är upplagd i två sleg.
Samtliga erbjuds en kortare introduktionsutbildning i grundläggande datalära. I
nästa steg ges en mindre grupp om ca 1000 personer en mer yrkesinrikiad
utbildning med sikle på arbelsuppgifter där ny teknik används. 1
komplelleringspropositionen (prop. 1984/85: 150) har chefen för
arbetsmarknadsdepartementet föreslagit riksdagen en utvidgning av delta andra
steg under budgetårel 1985/86.

Inom
arbetsmarknadsutbildningen (AMU) revideras läroplanerna kontinuerligt för atl
utbildningsinnehållet skall svara mot akluella krav. Nya utbildningar tillförs
när behov uppslår. Härvid sker ett nära samarbete mellan skolöverslyrelsen (SÖ),
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) och berörda parter på arbeismarknaden. Såväl
inom det administrativa området som inom utbildningar mol
lillverkningsinduslrin har kurserna under senare år i belydande omfallning
utvecklats med hänsyn till ADB och ny leknik. AMU-cenlren har successivi fåll
utrustning för all kunna genomföra utbildningar inom
informalionsleknologiområdet. Även AMU i företag har innehållit inslag av
informationsteknologi.

AMS
och SÖ har i samarbete med arbelsmarknadens parler på regeringens uppdrag
lagil fram mallar och riktlinjer för gmndläggande utbildning om datateknik i
arbetslivet. Ulbildningen rekommenderas omfalla ca 160 limmar, varav hälflen
ulgör företags- och branschspecifik komplettering av den grundläggande
ulbildningen. Malerialel skall kunna användas vid olika lyper av
personalulbildning, oavsett om slalsbidrag för utbildningen ulgår eller ej.

Inom
informalionsleknologiområdet kan AMU fördelas på i huvudsak tre
utbildningsnivåer. Ulbildningen kan på samtliga nivåer rikla sig lill såväl
arbelslösa som redan anställda.

Den
första utbildningsnivån föreslås bli orienlering om den nya lekniken och kommer
atl molsvara ungefär sleg etl i den tidigare nämnda särskilda ulbildningen inom
dataområdet för kortutbildade. AMS planerar all en

Skr. 1984/85:218 33

orienlering
om två lill fyra veckor ges lill samtliga deltagare i yrkeskurser inom AMU som
inte tidigare fått molsvarande orientering. Förslaget förutsätter att
orienlering om informationsteknologin och hur den påverkar arbetsinnehåll och
arbelsorganisalion får samma status som nuvarande allmänna ämnen inom AMU.
Genom omprioriteringar kan dalaorienlering successivi införas inom AMU från
budgelåret 1985/86 och i full skala ge upp lill 40000 kursdellagare orienlering
om den nya tekniken. Dalaorienlering för anslällda kan inom gällande ramar
genom AMU i förelag genomföras för 10000 personer årligen.

Den
andra utbildningsnivån föreslås bli tillämpning av informationsteknologi inom
olika yrkesområden, vilken till innehåll och omfallning i många fall moisvarar
sleg två i den särskilda ulbildningen inom dataområdet för kortutbildade. AMS
planerar atl ulbildningen inlegreras i yrkesutbildningen inom AMU och ges lill
såväl anställda som arbelslösa. Inom AMU i förelag bör tillämpad informationsteknologi
dessutom kunna ges som en särskild kurs. Redan nu ingår lillämpad dalateknik i
många yrkesutbildningar och sådan införs successivi i läroplanerna. För
budgeiårei 1984/85 kan inom gällande ramar lillämpad datateknik inlegreral i
yrkeskurser ges till ca 20000 personer. Del finns möjlighet all successivi
utöka anlalel yrkeskurser med tillämpad datateknik, vilkel innebär att alU fler
kommer atl få en yrkesutbildning med innehåll av informationsteknologi.

Jag
vill här också nämna det uppdrag atl medverka i utbildningsplaneringen som
regeringen i mars 1983 gav till samtliga länsslyrelser. Uppdragel innebär
bl.a. all länsslyrelserna dels skall lämna regionalpoliliska rikllinjer för
sådan utbUdning som bedöms ha en strategisk betydelse för länels utveckling på
längre sikl, dels skall bilräda de ulbildningsansvariga myndigheterna med
underlag för deras långsikliga planering. Samverkan är främst inrikiad på den
yrkesinriklade utbildningen. En avrapportering av arbelel i länen har skell i
anslutning till 1984 års länsrapport. Jag avser att i samråd med cheferna för
utbildnings- och arbetsmarknadsdepartementen återkomma till regeringen med
förslag om atl uppdra ål SÖ, UHÄ och AMS atl bearbeta del redovisade materialet
saml överväga om erfarenhelerna från det hillills genomförda arbelet bör
föranleda några förändringar i fråga om formerna för och inriktningen av den
yrkesinriklade ulbildningen m.m.

Den
Iredje uibildningsivån är specialistutbildning inom speciella informationsteknologiska
yrken. Inom AMU förekommer i dag en del yrkesutbildning inom dataområdet.
Arbetet med all la fram läroplaner inom AMU för utbildningar lill nya yrken
inom dataområdet bör emellertid påskyndas ytterligare. Vid genomförandel av
dessa ofta avancerade ulbUdningar kan både AMU-cenler, förelag, högskolor och
andra kursanordnare anlilas. Utbildningarna bör kunna vara tillgängliga både
som AMU i företag och som kurser för arbelslösa. Inom AMS ramar bör sådana
specialistutbildningar med en genomsnittlig längd av 20 veckor kunna ges för
drygt I 000 personer årligen. 3 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 218

Skr. 1984/85:218 34

6
Grundforskning

Jag
avser atl i del följande lämna en redovisning av nuvarande insatser samt
problem och behov inom gmndforskningen inom informationsteknologin. Jag har
beiräffande della avsnitt samråll med statsrådet I. Carlsson och chefen för
utbildningsdepartementet.

Enligt
uppdragel från regeringen har underlaget tUl ett nationellt informationsleknologiprogram
indelats i tre block. Delta gäller även de förslag som förs fram rörande
forskningen inom informationsteknologiområdel.

Vad
gäller forskning inom mikroelektronik och systemteknik resp. om de gmndläggande
fömtsättningama för informationsteknologins utveckling och tillämpning samt
forskning kring informationsteknologins utveckling, användning och
konsekvenser bygger programunderlaget på ett slort bakgrundsmaterial. En rad
arbetsgrupper och uiredningar har under senare år lagl fram förslag syftande
lill all bygga upp kompetens vid våra högskolor och universitet inom
informalionsleknologiområdet. Förslagen avser uppbyggnad inom såväl de
matematisk-naturvetenskapliga som de tekniska vetenskaperna, men även inom
samhäUsvetenskap och humaniora. En slor del av dessa förslag har även
inarbetats i de senasle årens anslagsframställningar från enskilda
högskoleenheter liksom från universitets- och högskoleämbetet (UHÄ). Enskilda
företrädare för forskningen har vidare vid skilda tiltfällen lagl fram förslag
i denna riklning.

Som
framgår av programunderlaget liksom av den heltäckande bilaga till
programunderlaget om forskningssituationen i landet som sammanstäUts av UHÄ
pågår en uppbyggnad av forskningen inom hela informalionsleknologiområdet
sedan ell antal år. Huvuddelen av områdets utveckling domineras av de stora
industriländerna. För Sveriges del är det väsentligl alt dels göra del möjligt
för våra forskare atl tillgodogöra sig den internationeUa forskningens
resultat, dels skapa en djupare kunskapsbas inom områden som är specielll
vikliga för det svenska samhället och näringslivet.

Jag
behandlar här först förslagen rörande mikroelektronik och systemteknik, då
dessa är starkt kopplade tUl varandra i programunderlaget, och därefter
förslagen rörande forskning om informationsteknologins fömlsätlningar och
konsekvenser.

6.1
Mikroelektronik och systemteknik

I
programunderlaget framhålls atl forskningen inom komponeniteknologi och
systemteknik behöver förstärkas för att den kompetens som byggts upp inom
landel skall kunna vidmakthållas och vidareutvecklas samt kunna hållas i nivä
med den internationella kunskapsutvecklingen inom dessa forskningsområden.

Inom
högskolan har forskning och utbildning inom ämnesområden som i

Skr. 1984/85:218 35

programunderlaget
inräknas i informalionsleknologiområdet prioriterats under senare år. En
krafiig utbyggnad av gmndulbildningen inom bl.a. datateknik-, elektronik- och
maskinlekniklinjerna har ägl eller planeras äga mm. Även basresursema för
forskning har ökal (via fakulleisanslagen). Huvuddelen av forskningen fmansieras
dock med externa medel från i försia hand forskningsråden inom
utbildningsdepartementets område och från STU. Dessa medel avser tidsbegränsade
projekt.

För
all la liU vara och vidareutveckla forskning inom de discipliner som hänförs
till mikroelektronik eller till syslemteknikblocket krävs enligt programunderlaget
en långsiktig kunskapsuppbyggnad inom högskolan.

Inom
ramen för del av riksdagen beslutade nationella mikroelektronik-programmet
(prop. 1983/84:8, NU 11, rskr 130) har hittills 21 milj. kr. anvisals lill
forskargmpper vid landels högskolor. Syftet med programmei är all stärka
Sveriges förmåga atl konstmera och tillverka elektronikkomponenter. Detta
innebär forskning om halvledarmaterial och utveckling av komponenter, inom
elektrooptik saml utveckling av datorstödd konsimktion av integrerade kretsar.

Underlag
för regeringens beslut om fördelning av medlen för delprogram 2. Grundforskning
i det nationella mikroelektronikprogrammet utgjordes av ett förslag som
utarbetats av det naturvetenskapliga forskningsrådet (NFR: Uppmslning av svensk
halvledarforskning. Rapport från arbetsgmppen för nationell halvledarforskning
1983-01-19) i samråd med STU och UHÄ.

Huvuddelen
av medlen för budgelåren 1983/84 (5 milj. kr.) och 1984/85 (16 milj. kr.) har
anslagils för inköp av dyrbar vetenskaplig utmstning till forskare vid
universiteten i Lund och Linköping saml vid Chalmers lekniska högskola. Enligt
den föreslagna planen skall även huvuddelen av medlen för budgelåren 1985/86
(12 milj. kr.) och 1986/87 (7 milj. kr.) användas för inköp av dyrbar utmstning
för dessa forskargrupper. Detta är en för svenska förhållanden slor satsning.

NFR
fömtser behov av ytterligare medel för inköp av ulmstning då den beslutade
perioden är till ända.

I
programunderlaget framhålls atl NFR inte har några möjligheter alt inom ramen
för sitl egel anslag bidra med yllerligare medel av den storleksordningen för
det nationella mikroeleklronikprogrammel.

För
forskning inom mikroelektronikområdet har medel tilldelats berörda institutioner
över fakultetsanslagen i en slorleksordning hittiUs om 15-20 milj. kr.

Syftet
med forskning inom systemteknikblocket är atl stärka Sveriges förmåga atl
konstmera och bygga system baserade på informationsteknologi.

Den
uppbyggnad som hittills sketl av sysiemleknikområdel gmndar sig bl.a. på de
förslag som lagts fram av den av UHÄ liUsalta dalareferens-gmppen
(UHÄ-rapporterna 1982:16 och 1982:18). Datareferensgmppen

Skr. 1984/85:218 36

föreslog
bl.a. att 28 nya professurer skulle inrättas vid malemalisk-naturvelenskaplig,
leknisk, juridisk och samhällsvetenskaplig fakullel. Den föreslagna
ulbyggnaden har delvis kommii lill slånd genom alt elt tiolal nya professurer
kunnat inrätlas.

Underlag
för uppbyggnad av forskningen inom dessa båda block har även den av UHÄ
lillsalla ulredningen Halvledarteknologi och elektrooptik - utbildning och
forskning (UHÄ-rapport 1983:25) utgjort. Denna lämnade förslag lill
förslärkningar med anknylning lill lidigare salsningar och föreslog främst
förstärkningar tiU de högskoleenheter, som redan har byggt upp viss kompetens
inom forsningsområden som halvledarmaterial inkl. komponenlutveckling,
elektrooptik resp. datorstödd konsimktion av integrerade kretsar (CAD).

Från
flera högskolor, bl.a. från universiteten i Lund och Linköping, påpekas atl den
indelning i tre block som görs av informationsteknologi-programmet i
regeringsuppdraget inle molsvaras av den indelning av områdel som hillills
gjorts av svensk industri- och forskningsstruktur. Della framgår även av nyss
gjorda redovisning.

I
anslagsframslällningarna för 1985/86 från enskilda högskolor och från UHÄ har
framhållils all svensk forskning inom informalionsleknologiområdet kan var
internationellt ledande endasl inom begränsade delområden. Delsamma understryks
i programunderlaget.

Här
framhålls all om den önskvärda utbyggnaden skall komma tiU stånd krävs beslut
om ell anlal ålgärder som t. ex. utbyggnad av mellantjänster, program för all
la hit gästforskare och samverkan mellan induslrin och högskolan beträffande
forskar- och lärarresurser.

TiUgången
på kompetent personal år i dag ell stort problem. Svårigheter uppstår såväl vad
gäller all behålla lärare och forskare som atl besälla utlysta Ijänsler på
olika nivåer. Indusirins ökande behov av bl. a. forskarulbildad personal men
även av civilingenjörer kan inle lillgodoses. Elt akut rekryteringsbehov har
uppstått både inom högskolan och inom industrin. För högskolans del förvärras
siluationen av att de löner som kan erbjudas från industrihåU drar till sig ell
växande anlal polenliella forskarstuderande och lärare.

Vidare
bör enligt UHÄ en tydlig profilering göras av de forskningsområden som skall
vidareutvecklas och vid vilka högskolor en sådan utbyggnad skall ske.

Tidsbegränsade
medel satsas i dag på forskning vid olika högskoleinstitutioner inom såväl
komponeniteknologi som systemteknik av andra slatliga organ av sådan storiek
att, enligt programunderiagel, effeklerna av dem omöjligl kan tas lill vara
genom omprioriteringar inom högskolans egna ramar. En reell ökning av
högskolans basresurser föreslås för att den kompelensuppbyggnad som sketl skall
kunna las liU vara.

Skr. 1984/85:218 37

Remissinstanserna

I
remisskrivelsen underslröks all det stalsfinansiella lägel endasl medger
genomförande av sådana förslag som inte leder lill nya ekonomiska ålaganden
eller sådana som finansieras genom omprioriieringar inom ramen för redan
lilldelade resurser. Denna ulgångspunkl för utarbetandet av
infor-malionsleknologiprogrammel tas upp av bl, a, universitetet i Lund, som
anser den vara naturlig med tanke på det slalsfinansiella lägel men finner
metoden som anvisas oacceptabel. Universitetet hävdar all en omfördelning av
resurserna måste grundas på politiska överväganden och ske på nivån över
myndigheter och ämbelsverk. Från fakullelsnämnden för lekniska fakulteten vid
universitetet i Lund hävdas atl insatser inom teknisk utbildning och forskning
är en mångdubbelt vikligare statlig verksamhel än den fördelning av direkla
bidrag, som t, ex, via seklorsorgan nu kommer sådana industriföretag till godo,
som på gmnd av otillräcklig framförhållning eller dålig flexibilitet plötsligt
måsle omstmklureras eller läggas ned. Universitetet i Uppsala finner del inle
realisliskl att vänta sig all universiteten skall göra omfördelningar inom befintliga
anslag, i synnerhet inte inom matematisk-naturvetenskapliga eller lekniska
fakulteter där del finns elt anlal högl priorilerade och väletablerade
ämnesområden som med rätla kan göra anspråk på förslärkningar. Nya ämnen har
svårare all göra sig gällande i nuvarande organisation, Detla försiärks av atl
informalionsleknologiområdet spänner över flera seklorer och fakulteter.
Högskolan i Luleå fastslår atl investeringar i informationsteknologi fakliskl
medför ekonomiska ålaganden. Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) anser del
orealistiskt att föreskriva all salsningar på informalionsleknologiområdet
skall ske genom omfördelningar av redan lilldelade resurser. Institutet för
mikrovågsteknik finner direktivet olyckligt och icke representativt för informationsteknologins
nationella belydelse, Inslilulet menar all den närmasle femårsperioden är
avgörande för om svensk forskning och industri skall kunna inhämla utlandets
försprång, Etl koncenirerat lyft på de svenska insatserna med elt minimum av
fördröjning och byråkrati blir nödvändigl, framhåller mikrovågsinstitulet.
Universitetet i Linköping varnar för atl resultatet av ökade krav på inlern
effeklivtfet, dvs, genom omfördelningar, blir en icke-planerad profilering
mellan högskolorna. Den kompletta högskolan Ivingas ge vika för den
profilerade, Fakullelsnämnden för malemalisk-nalurvelenskapliga fakulteten vid
universUetet i Uppsala menar all programunderlaget i slor ulslräckning lycks
ulgå från all indusirins utveckling och konkurrenskrafi skall vara styrande för
utvecklingen inom informalionsleknologiområdet. Fakultetsnämnden anser att
forskningen inom informalionsleknologiområdet skall ha karaklären av
gmndforskning så all en nödvändig kunskapsuppbyggnad åstadkoms. Universitetet
framhåller härvid alt två vikliga insatsområden hittiUs förbisetts. Det ena
rör samspelet biologi-kemi-mikroeleklronik och del andra utgörs av grundforskning
inom exempelvis juridik, humaniora, samhällsvetenskap och

Skr. 1984/85:218 38

medicin,
UniversUetet anser vidare all universiteten har ell ansvar för
kunskapsöverföring till industrin. Industrin måste ta sin del av ansvaret för
alt högskolan skall kunna bibehålla sin gmndforskning och kunskapsutvecklande
verksamhel bl, a, genom atl medverka liU all rekryleringen liU induslrin av
sluderande och forskare håUs på en balanserad nivå. Olika former för samverkan,
som t. ex. forskarbyar eUer innovalionscenlra som bildals under senare år, bör
kunna bidra tiU en sådan utveckUng, menar universitetet.

Rekryteringssiluationen
berörs av flertalet remissinslanser. Svårighelen alt behålla forskande
och/eller undervisande personal har lUltagil under senare år. Lönelägel inom
högskolan resp, förhållandel mellan lönelägel i högskolan och del som
näringslivet i vissa faU kan erbjuda anges som samverkande fakiorer som
bidragil lill den lärar- och forskarflykt som bl, a, universitetet i Linköping
och sektionen för elektroteknik vid universitetet i Lund tar upp som etl
allvarligt problem,

Löne-
och skatteläget för ulländska gästforskare förs fram som en annan svårighet i
rekryteringshänseende. Från många håll anförs atl vi är beroende av att kunna
bjuda in ulländska forskare för en kunskapsulveck-Ung inom områdel,

InslUulel
för mikrovågsteknik lar upp en annan aspekl, nämligen forskarflykten från
landel, Endasl om vi inom landet förmår erbjuda miljöer, som motsvarar vad som
erbjuds i utlandet ifråga om resurser, kontakter med kvalificerade forskare på
angränsande områden m, m, kan vi undvika alt våra bästa forskare försvinner i
samma takt, som de utbildas.

Flera
högskolor lar upp programunderlagets krav på profilering mellan högskoloma.
Universitetet i Uppsala anser atl universitetets stora bredd och samverkan
mellan olika ämnesområden samt del faktum alt ett stort anlal förelag inom
informalionsleknologiområdet finns elablerade i närheten måste prägla
"uppsalaprofilen", UniversUetet i Lund har i ett särskilt program
presenieral silt vägval vad gäller utbildning och forskning inom systemteknik
och mikroelektronik. Universitetet vUl koncentrera sin ulbyggnad på sådana
områden, där man redan har erkänd kompelens som exempel anges ämnen som del
fasta lillslåndets fysik, reglerteknik och kretskonstruktion.

Universitetet
i Linköping framför en likartad uppfattning. Institutet för mikrovågsteknik
framhåller alt kunskapsutvecklingen bedrivs lämpligasl vid universitet och
högskolor, medan institutsformen är lämplig organisationsform för målinriktad
forskning. Institutet anför exempel på hur kompetens skingrats när
organisationsformen inte varit lämplig för att tillvarata en
forskningsulveckUng. För egen del vUl jag anföra följande.

Forskning
inom mikroelektronik och systemteknik bygger liU slor del på grundforskning
inom elt antal fundamentala naturvetenskapliga ämnesområden.

Skr. 1984/85:218 39

Svårigheter
kan självfallel uppstå när del gäller prioriteringar mellan redan elablerade
ämnesområden och nyare vetenskaper som är under utveckling.

I
propostfionen om forskning (prop. 1983/84:107, UbU 28, rskr 401) fastslås atl
de priorileringar vad gäller forskning som beslulades av riksdagen år 1982
(prop. 1981/82:106, UbU 37, rskr 397) fortfarande skall gälla. Forskning som är
en förulsältning för och en konsekvens av den starka nationella satsningen på
leknisk utveckling är ett av dessa åtta priorilerade områden. Inom ramen för
detta område har forskning inom informationsteknologi en slark ställning.

Även
angelägna forskningsområden måsle i dagens läge tillgodoses genom
omfördelningar. Som chefen för ulbildningsdeparlemenlel lidigare framhållit, bl.
a. i 1984 års proposition om forskning, är del inle möjligt för etl litet land
som Sverige att ha omfattande och högtstående verksamhet inom alla discipliner
vid alla berörda högskoleenheter. Redan idag är det så all vissa specialiteter
bara finns på en eller ell par högskoleorter. Om vi skall ulnyllja våra
resurser på bästa sätl och bevara livskraftiga forskningsmiljöer inom så många
discipliner som möjligt är det nödvändigl alt mer syslemaliskl än hitlills
försöka åsladkomma någon form av ansvarsfördelning meUan högskoleenheler med
avseende på forskning och forskamlbildning.

Redan
tidigare, bl. a. i anslulning till 1979 års forskningspoltfiska proposition,
har UHÄ fått i uppdrag all analysera möjligheterna till profileringar mellan
ämnesområden och högskoleenheler. Arbetsfördelning mellan berörda
högskoleenheler är givetvis av särskild vikt när del gäller så resurskrävande
ämnesområden som dem som räknas in i informalionsleknologiområdet. UHÄ har
vidare i uppdrag atl utarbeta planeringsunderlag för ett antal
disciplinorienterade fakulteter, s. k. fakullctsprogram.

1
anslulning lill 1984 års proposiiion om forskning har regeringen i s. k.
särskilda anvisningar för anslagsframslällningarna för forskning och forskamlbildning
för budgelåren 1985/86 och 1986/87 framhållil att angelägna behov inom
högskolans forskning och forskamlbildning skall lillgodoses främst genom
omfördelningar inom ramen för befintliga resurser. Sådana omfördelningar skall
framför allt göras för all siödja de områden och ålgärder som prioriteras
enligt nämnda riksdagsbeslut.

Gmnden
för dessa omprioriteringar är inle enbart besparingsskäl ulan även omsorg om
kvalilelen i forskningen. Elt land av Sveriges storiek kan, som jag nyss
framhållit och vilkel även ett antal remissinstanser påpekar, inle gå fram på
bredden när del gäller salsningar inom nya områden. Vägval är ständigl
nödvändiga. Profilering mellan forskningsområden och högskoleenheler synes mig
vara en naturiig väg all gå vad gäller informalionsleknologiområdet .

Vid
fördelningen av medel inom delprogram 2. Gmndforskning inom det

Skr. 1984/85:218 40

nationella
mikroeleklronikprogrammel har regeringen redan beslulal om en sådan profilering
på underlag från berörda myndigheler.

Naturvetenskapliga
forskningsrådet (NFR) har tUlsammans med STU låtit göra en utvärdering av den
forskning som pågår inom della program, dvs. halvledarforskning. Ell anlal
framsiående utiändska forskare från olika universitet och forskningscentra har
engagerats för alt göra en ulvärdering av den forskning inom halvledarområdel
som pågår inom landet.

Gruppens
uppgift har varit att bedöma den vetenskapliga kvaliteten hos den forskning
inom halvledarfysik som bedriviis de senasle åren och atl ge synpunkier på de
faciliteier och resurser som slår till buds. Gmppen har även avgivtf uttalanden
om de svenska forskarnas framtida planer saml förslag lill förändringar.

Huvudrekommendalionen
från gruppen är all den satsning, som påbörjats genom del nationella
mikroeleklronikprogrammel, blir ell långsiktigt ålagande och inle enbart etl
tillfälligt inflöde av medel.

Gruppen
undersiryker all del är väsentligt när del gäller ell högleknolo-giområde som
halvledarforskning, vilket kräver slora resurser i fråga om lokaler och
ulrusining, alt satsningarna koncenlreras till ell fåtal högskoleorter.

Fortsatta
salsningar inom halvledarforskning bör göras vid de tre universitet som redan
tilldelals medel inom mikroeleklronikprogrammel, nämligen universiteten i Lund
och Linköping samt Chalmers Tekniska Högskola. Vad gäller den forskning inom
halvledarfysik som pågår i Uppsala och vid KTH bör denna fortsätta på en nivå
som motsvarar dagens i fråga om resurser, anser gmppen.

Gruppen
finner vidare alt del samarbele som pågår mellan NFR och STU bör förstärkas.
Jag delar uppfattningen atl det är väsenlligl alt de satsningar som görs via
fakultelsanslag förstärks av följdsatsningar från forskningsråd och
sektorsorgan. Endast genom en koncentration av resurserna kan Sverige nå en
ledande ställning inom såväl grundforskning som tUlämpad forskning inom
informalionsleknologiområdet.

En
vetenskaplig kommitté med uppgifl alt samordna de salsningar som görs, har
föreslagits av såväl utvärderingsgruppen som ett flertal remissinstanser. Del
ankommer på berörda myndigheler all besluta i denna fråga. I årets
budgetproposition (prop. 1984/85:100 bil. 10 s. 367) har vissa medel beräknats
för insatser inom informationsteknologiområdel (3,45 milj. kr.). Statsrådet I.
Carlsson kommer all i annat sammanhang föreslå all dessa medel fördelas av NFR.

Svårighelen
atl rekrylera och behålla lärare och forskare inom högskolan har lagits upp av
etl slort anlal remissinslanser.

Efterfrågan
på välutbUdad arbelskrafl är f. n. särskilt slor inom dala- och
eleklronikområdel. Jag vill här erinra om de förändringar som kommer alt bU
följden av den nya arbets- och tjänsteorganisationen för lärare i högskolan
(prop. 1984/85:57, UbU 9, rskr 115), vilken nyligen beslutats av riksda-

Skr. 1984/85:218 41

gen, och om del avtal om löne- och anställningsvillkor som
träffals i anslutning härtill. Jag får också anmäla atl chefen för
utbildningsdepartementet nyligen tillkallal en särskild arbelsgrupp med
uppgifl atl skyndsami överväga och lägga fram förslag till åtgärder avseende
lärar- och forskarrekryteringen vid de lekniska högskolorna (molsvarande).

Jag övergår nu lill alt behandla del tredje blocket i
informalionsleknolo-giprogrammel.

Syflel med delprogrammet om informationsteknologins
användning är, enligt de direktiv som låg lill grund för programunderiagel, all
främja utveckling och användning av informalionsteknologiska system som tillgodoser
högt ställda användarkrav.

6.2 Informationsteknologins användning

Till gmnd för programförslaget ligger bl. a. en rapport
från FRN, Forskning om datateknikens användning (rapport 1982:16). Denna låg
även lill grund för regeringens förslag om forskning för all öka kunskapen om
sambandet mellan individen, samhället och datatekniken (prop. 1983/ 84:107 bU.
5 s. 13-17, UbU 28, rskr 401).

Vidare har dataeffektutredningen belyst datoriseringens
effekler på sysselsättning, arbelsmiljö, medbestämmande, utbildning och
forskning (SOU 1984:20 Daiorer och arbetslivets förändring).

Enligt den genomgång av nuvarande forskningsverksamhel som
UHÄ redovisar i programunderiagel sker forskning inom detta programblock
huvudsakligen inom samhällsvetenskaplig och humanistisk fakultet.

Forskning inom delta block finansieras även av
forskningsråden och ell antal sektorsorgan som arbelarskyddsfonden, STU,
försvarets forskningsanslaU och arbelslivscentrum.

Exempel på projekt som slöds resp. iniiierats på detla
sätt är: forskning rörande ergonomiska problemställningar, kogniliva aspekter
på människa-dalorinteraklion, effekler av den nya lekniken på
arbelsorganisalion och ledningsfrågor, effekter på sociala relalioner,
arbetstillfredsställelse, stress och hälsa samt forskning kring
människokroppens funktioner i förhållande lill datateknik.

Remissinstanserna

Humanistisk-samhällsvetenskapUga forskningsrådet (HSFR)
menar all programunderiagel genomsyras av en alllför teknik-centrerad gmndsyn.
Humanistisk och samhällsvetenskaplig grundforskning bör i högre ulslräckning
än vad som tänkts inlegreras i den lekniska planeringen redan vid starten. HSFR
understryker vidare behovel av resursförslärkningar för de ämnen inom humaniora
som bidrar till den informalionsteknologiska utvecklingen. InslUulel för
mikrovågsteknik anser all behovel av tvärvetenskapliga forskningsinsatser för
alt ulforma nya mänskligl anpassade

Skr. 1984/85:218 42

meloder
för användning av informationsteknologin inte är tillräckligt framhävt eller
konkretiserat i programunderlaget. Universitetet i Stockholm påpekar all
programunderiagel påtalar vikten av tvärvetenskaplig forskning men att det
inte ger några konkreta förslag på hur en "sådan human-velenskaplig
insals" skall kunna förverkligas. Universitetet framhåller all
tvärvetenskapliga organisationer måsle planeras. Från universitetet ställs
vidare frågan om vad informationsteknologin skall användas till. Universitetet
framhåUer all tekniker och ekonomer inle ensamma kan ge svaret på denna fråga,
Humanvelarnas medverkan är avgörande för alt informationsteknologin skall
ulvecklas i en för människan posiliv riktning.

För
egen del villjag anföra följande.

Jag
finner programunderlagets sammanslällning av den forskningsverksamhel som
pågår värdefull. Den visar bl, a, all forskningsprojeki av tvärvetenskaplig
karaktär inletts vid etl anlal universitet och högskolor. Samarbete förekommer
inte enbart mellan ämnesområden utan även över fakullelsgränser, inom leknisk,
matematisk-nalurvelenskaplig, samhällsvetenskaplig och humanistisk fakultet.

Regeringen
har tilldelal universitetet i Linköping 0,5 milj, kr, för ett sådant projekl.
Inom universitetets temainstitution skall en kunskaps- och problemöversikl
rörande datoriseringens och informationsteknologins samhällskonsekvenser
utarbetas.

I
årets budgelproposition föreslås all HSFR anvisas medel (1 545000 kr.) för
forskning om datateknikens användning (prop. 1984/85: 100 bil. 10 s. 380).
Forskningsområdet har den överblick som erfordras för atl kunna samordna
projekt inom områdel och därmed bidra lill alt forskning av tvärvetenskaplig
karaklär stimuleras/initieras.

När
det gäller informationsteknologiområdet är det av största vikt atl kunskap
härom sprids lill en bredare allmänhet. FRN har här elt ansvar. FRN arbetar som
framgår av programunderlaget lillsammans med forskare i högskolan för att
informera om informationsteknologin i ett samhälleligt-Ivärvelenskapligl
sammanhang och söker också anlägga ett internationellt perspektiv på
verksamheten. FRN har vidare ålagt sig uppgtften alt få till slånd debatt om
informationsteknologins fömtsättningar och följder för del svenska samhällel.
Nämnden har under åren 1979-1983 lillsammans med STU genomfört ett jämförelsevis
slort informationsprojekt "Datorkraft i samhället" om datoriseringen
och dess konsekvenser. Denna salsning kompletterades med fem utgåvor i den s.
k. Källa-serien på temat "Människan i informationssamhället".

FRN
har även ansvaret för s. k. nyttjarinformalion, dvs. information om forskning
till sådana gmpper som skall använda sig av forskningens resultat. Detla ser
jag som en väsenllig uppgtft när det gäller ett område i så snabb utveckling
som informalionsleknologiområdet.

Skr. 1984/85:218 43

7
Den sektorinriktade tillämpade forskningen och tekniska utvecklingen

7.1
Försvarsmaktens behov av forskning och teknisk utveckling

1
det följande avser jag all beröra vissa frågor om forskning och leknisk
utveckling saml problem och behov inom försvarsmaklen. Jag har beträffande
della avsnitt samråll med chefen för försvarsdepartementet.

Den
svenska alliansfria utrikespolitiken måsle stödjas av ett allsidigl
lolalförsvar. Den förutsätter all Sverige har egna möjligheter och resurser all
successivi utveckla och anpassa försvarei till ändrade tekniska och poliliska
villkor i omvärlden.

De
planerings- och beslutsproblem som aklualiserals i detta sammanhang berör en
långsiktig och i många fall kostsam och leknikinlensiv upphandling. För all
någol erinra om omfattningen av denna upphandling villjag peka på att
försvarets materielverk (FMV) varje år upphandlar för ca 8 miljarder kronor,
varav en mycket stor andel ny leknik. Det förhållandel all upphandlingen är
långsiklig gör del sålunda möjligt atl överblicka en materielanskaffning som
omfallar flera tiotal miljarder kronor och som dessutom starki påverkar
ulvecklingen av svensk högteknologisk induslri.

Under
en tioårsperiod uppgår försvarets överblickbara och samtidigt teknikintensiva
malerielanskaffningen till mellan 50 och 70 miljarder kronor. Av denna summa
är uppskallningsvis mellan 10 och 15 miljarder kronor att hänföra lill
informalionsleknologiområdet. Hitlills har del varit naluriigt alt belrakta
informationsteknologi som en inlegrerad del i ell syslem eller en komponent.
Del finns dock flera skäl som lalar för atl analysen i framtiden bör inriklas
mera på tekniken som sådan och på hur den lillämpas inom försvarets område. En
sådan mera leknikorienlerad analys skulle öka förståelsen för försvarels behov
av leknisk kompetens i aUmänhet och skuUe fördjupa insikten om del beroende av
omvärlden som upphandlingen medför.

Överbefälhavaren
kommer all uiarbeta långsiktiga planer för den informalionsteknologiska
forskningen och ulvecklingen inom försvarei. Av slor belydelse för försvaret är
även hur försvarets forsknings-, utvecklings- och anskaffningsprojekl påverkar
den svenska indusirins aUmänna kompelens och konkurrenskrafi. Överbefälhavaren
har redovisal följande:

"De
bidrag försvarei i övrigl kan ge lill den lekniska utvecklingen är att ge
statsmakterna en realistisk beskrivning av främsl den mUitära lekniska
"hotbilden", framföra önskemål angående den allmänna ulvecklingen av
landels lekniska bas saml ge konstruktiva förslag till insatser inom områden
där försvaret har möjlighel all medverka i någon form. Försvarei kommer också
all pröva förutsättningarna för att i samverkan med andra seklorer öka slödel
till forskning och utveckling, som höjer baslekniknivån inom kriiiska områden.
Delta innebär alt ökad vikl läggs

Skr. 1984/85:218 44

vid
utvecklingen av mer generelll användbar basteknik, som kan ulnylljas i
kommande materielanskaffning."

Överbefälhavaren
har preciserat de teknikområden som från försvarets synpunki särskilt bör
uppmärksammas i det fortsalla arbetet inom informationsteknologiområdet. Dessa
är:

-
Informalionssyslem, specielll
kunskapsbaserad, inkluderande männi-ska-/datorkommunikalion

-
Datorsyslemteknik

-
Kommunikationsteknik

-
Sensorteknik inkl.
signalbehandling

-
Programvaruteknik

-
Datasäkerhet/sårbarhet

-
Fiberoptiskt säkerhetsnät

-
Datorstödd konstruktion och
produklion

Till
denna lista villjag foga Skydds- och säkerhetsföreskrifter för arbele med
informalionsleknologisk ulrustning (l.ex. bildskärmar).

Jag
vill understryka atl de ovan angivna områdena har belydelse för försvaret, men
all insatserna på dessa områden i huvudsak görs inom induslrin. Jag delar
överbefälhavarens uppfattning atl del bör finnas fömtsättningar för all
lillsammans med andra slalliga beställare, särskilt inom kommunikationsdepartementets
och industridepartementets verksamhels-områden, undersöka möjligheterna till
gemensamma åtgärder inom informationsteknologiområdel i syfte atl åstadkomma
gemensam teknikupphandling eller gemensamma forsknings- och utbildningssatsningar,
som är av belydelse vid upphandling.

Inom
det mililära försvarei kommer flera stora informationsteknologi-system atl
upphandlas inom en femårsperiod, t.ex. slridsledningssyslem för armén, marinen
och flygvapnet. Med lanke på den stora omfallning som programvaran kommer all
få i sådana syslem, är del angelägel all försvarei där kan utnyttja effektiva
programmeringsspråk och programul-vecklingshjälpmedel på hög nivå. Försvarels
målsättning är atl del nya programmeringsspråket ADA så långt möjligt skall utnylljas
i dessa syslem och för andra realtidstillämpningar i oUka vapensystem. I
samband härmed uppkommer behov av utbildningsinsatser såväl inom högskolan som
industrin när del gäller modema programulvecklingsmetoder med del nya språkel
ADA. 1 försvarets regi pågår ocksä en utveckling i en industrigmpp av ell
gemensaml kvalificerat programulvecklingssyslem för AD A-tillämpningar. Inom
detta område bedöms också goda möjligheter lill samverkan med den civila
seklorn finnas.

Jag
finner del angeläget atl myndigheter och industri samarbetar för all
konkretisera olika delprogram inom informationsteknologiområdel. Dessa bör
gmndas på bedömningar av den internationella, tekniskt-induslriella
utvecklingens inverkan på framför allt konkurrensförhållanden inför

Skr.
1984/85:218 45

1990-lalet
men även på de önskemål som statsmakterna har om nationellt oberoende. Del är
också väsentligt atl del — fömtom tydligt formulerade målsätlningar för elt
nationellt informationsleknologiprogram - även finns klart identifierade
beställare (l.ex. induslrin, televerkel, försvaret) för huvuddelen av
informationsleknologisalsningarna. De olika användama av
informalionsleknologiprodukterna måste få etl siarkt inflylande pä programformuleringarna
för all kunna medverka på ell rikligt sätt vid genomförandel.

Jag
vill framhålla att försvaret endast bör engagera sig i sådanl samarbele som är
relevant för försvarets verksamhet. Detla samarbete lorde ändå komma all bli
omfallande då många olika parter torde ha likartade intressen när det gäller
delsystem, komponenter etc.

Jag
har erfarii all chefen för försvarsdepartementet har för avsikl alt föreslå
regeringen alt uppdra ål och berörda myndigheler inom lolalförsvarel all
redovisa konkreta och detaljerade projektförslag inom de ovan angivna
informationsleknologiområdena. Detla arbele bör i huvudsak bygga på den
redovisning som överbefälhavaren har lämnal lill regeringen i oklober 1984.

Försvarei
bör inle annal än undantagsvis direkt stödja utbildning och grundforskning vid
universitet och högskolor. Samverkan med universitet och högskolor bör främsl
ske med induslrin som samarbetspartner, men inom ramen för samverkansprojekl
med beställare från den offentliga sekiom. En sådan samverkan i konkreia
projekt/program kan effekliviseras genom särskilda induslripoliliska och
ulbildningspoliliska salsningar. Del är väsentligt att de lägger grunden för
avancerad, riklad grundforskning eller lillämpad forskning vid universitet och
högskolor, där induslrin bl.a. via forsknings- och utbildningsanslag från de
slalliga beställarna samfinansierar kollektiva forskningsinsatser med
universiteis- och högskolesektorn. Jag anser att den avancerade
industriforskningen bör närmas högskoleforskningen inom de program som formas
av gemensamma sats ningar från olika beställare inom den offenlliga seklorn.
Den industriella forskningen och utvecklingsverksamheten i dag inom
informalionsleknologiområdet är i många fall ledande och ligger samtidigt
gmndforskningen mycket nära. Därmed ges också förutsättningar för en
stimulerande samverkan mellan induslrin och högskolan.

Under
vissa omständigheter kan försvaret vara med och skapa lillämpade forsknings-
och utvecklingsprogram eller uppdrag med l.ex. inriktning på
kompelensuppbyggnad inom industrin, universitet och högskola.

7.2
Behoven inom telekommunikationssektorn av forskning och teknisk utveckling

Beiräffande
det som anförs i del följande beiräffande televerkets medverkan i den
fortsatla planeringen av informalionsleknologiprogrammet harjag samrått med
chefen för kommunikationsdepartementet.

Skr. 1984/85:218 46

1
propositionen om vissa telefrågor (prop. 1984/85:158) anförde chefen för
kommunikationsdepartementet:

"Del
övergripande ansvarei för telekommunikationerna innefattar också all
televerket skall initiera, finansiera och självl driva forsknings- och
utvecklingsarbete inom telekommunikationsområdet. Denna uppgifl bör verket,
enligt min mening, ha även framgent i en miljö som alltmer präglas av att
verkets tjänster lillhandahålls i konkurrens. Jag anser att televerket med sina
i Sverige överlägsna prakliska erfarenheter inom telekommunikationsområdet
naluriigen bör ha ell sådanl sektoransvar för forskningen som riksdagen
beslutat om (prop. 1981/82:106, UbU 37, rskr 397). Enligt riksdagsbeslutet
skall sektororganen ha en mycket central roll inom silt forskningsområde.
Verket bör ba ett ansvar för och medverka tiU att del inom landet bedrivs en
sådan forskning och utveckling all Sverige kan behålla sin framlrädande
ställning inom telekommunikationsområdet. Del gäller både i fråga om vårt egel
telekommunikationssystem och i fråga om svensk teleinduslri som hitlills varil
så framgångsrik på internationella marknader mycket lack vare del goda
samarbetet med televerket. Delta innebär enligt min mening all även forskning
och utveckling som ligger utanför televerkels affärsverksamhet skall omfattas
av verkels ansvar inom telekommunikationssektorn. Forskningen och utvecklingen
bör kunna äga mm både inom televerket och - på uppdrag av verkel - inom
universitet och högskolor. I första hand bör tillämpad forskning bedrivas inom
verkels ram och gmndforskning vid universitet och högskolor. I anslutning till
detta forsknings- och utvecklingsarbete bör exempelvis de handikappades
iniressen beaklas saml beredskapshänsyn las i den mån totalförsvarets intressen
berörs. Såsom seklorsansvarig myndighel bör televerkel ge vid spridning åt
resultaten av forsknings- och ulvecklingsan-slrängningama."

Televerket
framhåller i sill remissvar nödvändighelen av att rejäla salsningar görs på
etl anlal områden, eflersom de är nyckelområden med myckel stora och viktiga
konsekvenser inom hela IT-området. Televerket har också sökt ange vilka
storleksordningar på satsningarna som man anser behövs, tolall ca 680 milj. kr.

-
Ergonomi (inkl. mjukvamergonomi)
för människa-maskin-kommunikation

-
Specificering av
beskrivningsspråk, t.ex. s.k. SDL, och dess knytning med ADA-språkel och
utveckling av hjälpmedel för SDL-ADA-kombi-nation

-
Bestämning av optioner och
implemenlering av de sju s.k. OSI-ni-våerna för datakommunikation och utveckUng
av en lämplig version för interna lokala nät

-
Konsimktion av s.k. Al-verktyg
nödvändiga för utveckling av kunskapsbaser och expertsystem

Skr. 1984/85:218 47

-
Komplemenl till
mikroeleklronikprogrammets VLSI-konstmktionspro-jekt

-
Bevakning och studier av s. k.
systemarkitektur

-
Etablering av ett s. k.
protokollvalideringscentmm (Efta-certifieringsin-stitul)

-
Stöd lill industrier som ulför
tillämpningsprojekt

Televerkel
anser sig kunna ta en del av ansvaret och bidra med personresurser saml
ekonomiska medel för all ovanslående områden skall bli ordentligt bearbelade.

Televerkel
har i sill remissvar vidare framhållil all det ser i del framlida perspektivet
en ny nätgeneralion uppbyggd med s.k. sekvensiella interfacemaskiner,
dalaflÖdesstyrda daiorer som väljer kodningsmeloder med avseende på bUd, tal,
lexl eller data. Distribuerad inteUigens och kun-skapsbaserade expertsystem
vänlas få stora konsekvenser för nätets drifl och underhåU. Mol denna bakgrund
ser televerket ell flertal delområden som varande myckel angelägna för en
forlsall FoU. Dessa delområden är:

-
digital bildkodning och
bildöverföring

-
allmän signalbehandUng

-
kommunikationsprotokoll

-
människa-maskingränssnitl

-
mjukvamergonomi

-
lal-ljud-hörsel

-
optisk kommunikation och optisk
bistabilitet

-
konstruktionshjälpmedel

-
dalalogi

-
artificiell intelligens

-
datasäkerhet.

För
min egen del villjag framhålla följande.

Med
hänsyn till den dynamiska ulvecklingen på teleområdet, finner jag att
kunskapsuppbyggnaden också om möjliga användningar av den nya tekniken bör
intensifieras. I prop. 1984/85:158 om vissa telefrågor aviseras studier och
försök med detla syfte.

Televerkel
kan, på samma säll som jag lidigare beskrivit beiräffande försvarsmakten, genom
sina slora behov av ny avancerad leknik inom informationsteknologiområdel,
uigöra en värdefull kravslällare vid genomförandet av del handlingsprogram jag
lidigare berört.

7.3
Den civila statsförvaltningens behov av forskning och teknisk utveckling

Jag
har beiräffande det som sägs i det följande om den civila statsförvaltningen
samråll med chefen för civildepartementet.

Den
nya lekniken kommer i hög grad alt påverka de anslällda i statsförvaltningen.
Invesleringar i datautmstning ökar snabbt. Detta gäller för såväl persondatorer
som stordatorer och lerminaler.

Skr. 1984/85:218 48

Den
snabba ulvecklingen inom mikrodalorområdel har lell lill ökade möjligheter all
använda småskalig och decenlraliserad datateknik inom statsförvaltningen. Del
finns elt betydande intresse från myndighelernas sida alt utnyttja den nya
tekniken i sin verksamhel. Kosinaderna för i försia hand anskaffning av
maskinutrustning är förhållandevis låga och del finns stora förvänlningar på
alt lekniken ger möjligheter till en effekliv utveckling av syslem som uppfyller
användarnas krav och önskemål.

Ell
försia sleg i all prova den nya tekniken har för många myndigheler varit alt
anskaffa persondatorer eller skrivautomater för användning i lokala avgränsade
tillämpningar. Tillgänglig leknik medger emellerlid nu även uppbyggnad av mer
komplexa syslem avsedda för flera tillämpningar samtidigt och som baseras på
mikrodatorteknik. Elt omfattande arbele för alt uireda förutsättningar för samt
förbällra och prova möjligheterna lill della pågår inom statsförvaltningen.

Del
är särskilt två projekl som kan komma all få en slor belydelse. För den civila
förvallningen bedriver statskontoret etl arbele med s. k. basdatorer som är
avsedda för generella småskaliga tillämpningar. Inom försvarels område
genomförs f. n, projektet Struktur 90 som innebär en övergång från en
centraliserad system- och dalakraflstruklur lill en decentraliserad. Dessa båda
arbelen har stora likheter med varandra och baseras på delvis gemensamma
utgångspunkter. Eftersom arbelel med basdatorerna kan sägas uigöra någol av en
milstolpe på vägen mot en spridning av dagens centrala syslem villjag här lite
mer i delalj redogöra för della.

Statskontoret
har i början av är 1985, efter näslan ell års arbele med kravspecifikation och
ulvärdering, ingått avropsavtal med fyra leverantörer om s,k, basdatorer.
Dessa datorer är avsedda all uigöra en generell resurs lämplig för småskalig
distribuerad dalabehandling inom statsförvaltningen, Syslemen förutsätts kunna
användas för generellt konlorsslöd, drift av genereUa administrativa
tillämpningar inom främst ekonomi- och personaladminislration, utveckling av
egna tillämpningar samt terminal-anslutning till andra datorsystem.

En
viklig bakgrund för arbelel med basdatorer är det faklum alt den lekniska
ulvecklingen medfört atl del finns en mångfald maskin- och programvaror med
vars hjälp man kan införa datorstöd för olika avgränsade funklioner inom ell
konlor såsom texthantering, kalkylering, ekonomiadminislralion m,m. Införandet
av datorstöd för enskilda funktioner kan dock medföra atl dessa datoriseras
utan alt bli sinsemellan samordnade, Della kan medföra slora problem och
kosinader genom all man i efierhand tvingas lägga ned ell stort arbete med alt
få de enskilda rulinerna all samverka på ell effektivt sätt. Del är även sannolikl
all en framlida samordning försvåras på grund av de bindningar som uppstår
efler det atl olika ruiiner datoriseras även om varje enskild rutin är av
begränsad omfallning. En målsättning med arbetet med basdatorerna är därför all
försöka underiätta för myndigheterna alt få tillgång till etl sammanhållel och
effeklivl datorstöd i kontorsarbetet.

Skr. 1984/85:218 49

Basdatorerna
ulgör ell enligt min mening intressant exempel där den civila
stalsförvallningens behov kan skapa induslriella utvecklingsprojekt. Basdatorns
möjlighet är inte begränsad till statsförvaltningen, ulan den bör även ha
möjligheter i privat förvaltning och som exportprodukt.

Teknikupphandling
inom dataområdet har i olika sammanhang bedömts som etl verksami medel för all
tillgodose användarnas behov av produkter såväl hårdvara som programvara saml
kombinationer av dessa. Teknikupphandling är även ell medel för att åsladkomma
induslriella utvecklingsprojekt med inriktning på speciella krav. Relativt få
teknikupphandlingar har emellertid htflills genomförts på dataområdet med den
offentliga seklorn som bestäUare.

I
samband med remissbehandlingen av programunderiagel lill ell svenskl
informationsleknologiprogram har flera remissinslanser ansett atl slalens
insatser beträffande forskning och utveckling inom konlorsinfor-malionssystem
är otillräckliga. För min egen del finner jag del angeläget alt denna fråga ges
utrymme i den fortsalla planeringen. Statskontoret och STU bör intensifiera
silt samarbele på detla område. Den civila statsförvaltningens behov bör i de
fall så bedöms lämpligl utnyttjas även i industripolitiskt syfte.

7.4
Behoven av forskning och teknisk utveckling inom näringslivet

Del
programunderlag som har inhämtats av regeringen redovisar en rad åtgärder
planerade för budgetårel 1985/86 för all tillfredslälla behoven av forskning
och teknisk utveckling inom näringslivel. Omfattningen av åtgärderna framgår
av följande tabell.

Område

Planerade insatser budgelåret 1985/86 (milj, kr,)

Tillämpad
forskning

Tillämpad
forskning inom mikroelektroniken

Systemteknisk
forskning

Forskning
inom tillämpningsområden

Industriell
utveckling

Industriell
utveckling inom mikroelektroniken

Utveckling
av industriell teknik

Produktförnyelse

Avnämarstyrd
systemutveckling

Teknikspridning

Totalt

54 83 22,2

44 10 20 77,1 6,5

316,8

Genomgången
visar atl närmare 320 milj, kr. kommer all satsas för forskning och utveckUng
med industrieU inriktning under nästa år. Huvuddelen av de planerade
insatserna, ca 300 milj, kr, motiveras av industripoliliska priorileringar.
Den induslri som i framliden skall nyttiggöra sig insal-4 Riksdagen 1984185.
1 saml. Nr 218

Skr.
1984/85:218 50

sernas
resultat bör också enligt min mening vara villig atl i ökande grad medverka i
planering, genomförande och finansiering av insatserna.

De
industripoliliska organen, jag avser då närmast STU, SIND och Industrifonden,
har sedan lång tid ägnal informationsteknologin slor uppmärksamhel, STU har
under en följd av år satsat en allt slörre andel av sina medel på forsknings- och
utvecklingsprojekt inom områdel informationsteknologi saml på
utvecklingsprojekt inriklade på lillämpning av informationsteknologi. Så har
STU på elt aktivi säll genom t, ex. olika kunskapsuppbyggande ramprogram på
etl direkl säll främjat ulvecklingen inom mikroelektronik och systemteknik.

Den
redovisning som myndigheterna givit beträffande den tillämpade forskningen pä
delblocken avseende mikroelektronik och systemteknik ger bilden av en
situation, som domineras av seklororganens insalser. För alt uppnå ett totalt
setl bättre fungerande svenskl syslem för forskning på
informationsteknologiområdel bör balansen mellan basresurser och övriga
tillskott övervägas i den fortsalla planeringen.

Enligt
vad jag erfarii genomförs satsningen på industriell utveckling inom
mikroelektroniken i stort som planerat. Ansvarei åvilar ett särskilt inrättat
programråd för industrieU utveckling inom mikroelektroniken, vilket jag
lidigare redogjort för. Programrådel har för sin samverkan med industrin fåll
pröva delvis nya former av teknikupphandling och kollekliv forskning.

Jag
anser att STU:s satsningar inom delblocken utveckling av induslriell teknik och
produklförnyelse till vissa delar bör kunna ingå i utvecklingsinsatserna i etl
informationsleknologiskt handlingsprogram.

Jag
nolerar med tillfredsställelse all inom delblockel avnämarstyrd syslemutveckling,
redovisar STU belydande insalser i projekt som är inriklade på
informationsteknologins införande i produkler och processer inom för landel
viktiga industrigrenar. Dessa strävanden bör även fortsättningsvis
priorileras.

Möjligheterna
all göra insatser för spridning av den moderna informationsteknologin anser
jag förbältras avsevärt i de förslag beträffande teknikspridning som
presenteras i regeringens proposition Regional utveckUng och uljämning (prop.
1984/85:115).

Daiorer
och andra elektronikbaserade syslem har givits en strategisk roll inom
försvarsmakten, televerkel och den civila statsförvaltningen. Långsikliga
strategier har eller kommer alt ularbelas för dessa seklorer. De bör även ges
en strategisk uppgift inom industripolitiken. Genom atl siaten uppträder som en
kompelenl kravslällare kan, inom vissa områden, svensk induslri erbjuda
lösningar som är intressanta även på en inlernalionell marknad.

Min
bedömning är att del finns en outnyttjad utvecklingspotential i en starkare
koppling mellan å ena sidan statens upphandling på informationsteknologiområdel
och å andra sidan de ovan redovisade slalliga insatserna för att förnya och
utveckla svensk industri.

Skr. 1984/85:218 51

7.5
Behoven av forskning och teknisk utveckling inom arbetsmiljöområdet

Jag
har när del gäller del som sägs i det följande om arbetsmiljöforskningen
samråll särskilt med chefen för arbetsmarknadsdepartementet.

En
lämligen omfattande forsknings- och utvecklingsverksamhet om arbetsinnehåll,
arbetsorganisation o.d. har kommii lill stånd. Behovet av försöksverksamhet och
utvecklingsarbete kring dessa frågor är emellertid ännu långl ifrån
tillgodosett.

Forskning
om syslemulveckling och medbeslämmande, arbetsorganisation, arbelsmiljö,
jämställdhet, yrkeskunnande etc. bedrivs vid Arbelslivs-centmm saml inom några
projekl vid högskoleinstitutioner.

Projekt
rörande systemutveckling som f.n. slöds av arbetarskyddsfonden bedrivs vid
ADB-inslilutioner vid universiteten i Stockholm, Lund och Göteborg saml vid de
psykologiska institutionerna vid universiteten i Stockholm, Lund och Göteborg.
Projekten berör inflytande/medbestämmandefrågor, anpassning av system till
användare, inkl. försök med användare som systemutvecklare, decentralisering i
samband med införande av datorsystem samt frågor om kunskapsulveckling och
-begränsningar. Tillämpningarna avser konlorssystem, grafiska syslem och
konslmklörs-sysiem m.fl.

Den
erfarenhei som samlats visar bl.a all de inledande faserna i en
syslemulveckling inle bör låsas i en formaliserad kravspecifikation som blir
helt styrande. Frågor om arbetsorganisation och yrkeskunnande måsle komma in
lidigl i ulvecklingen.

En
ytterligare aspekl på syslemulveckling är de mera långsiktiga effeklerna,
främsl vad belräffar kunskap och yrkeskompetens. Om kunskap byggs in i syslemen
finns en slor risk alt viklig yrkeskompetens avvecklas och sedan inle finns
lill hands i situationer där sysiemel inle är kapabelt atl handskas med en ny
problematik.

Flera
av de forskare som under 1970-talel bedrev och fortfarande bedriver forskning
om datorisering i arbetslivet ulifrån samhällsvetenskapliga utgångspunkter är i
dag verksamma inom arbetslivscenlrum. Till lidigare bearbelade forskningsproblem
och forskningsområden hör: människa-da-torinteraktion i beslutsprocesser;
konstruktion, validering och användning av simuleringsmodeller; datorsystem och
organisationsstruktur; datorisering, arbetsroller och
arbetstillfredsställelse; arbetsdelning, planering och datoranvändning;
systemutveckling; inflylande och inflytandemodeller; systemerares värderingar
och rolluppfallningar; konsimktion av informationssystem,
förändringsslrategier och fackliga strategier för inflylande över datorisering;
samhällelliga betingelser för demokratisk planering och teknikutveckling.

När
del gäller forskningens inrikining är del teoretiska inlressel i hög grad
knutet till strategier, drivkrafter och lendenser för arbetsprocessens
förändring och förändrade relationer mellan arbelsmarknadens parter i samband
med datorisering.

Skr. 1984/85:218 52

Genom
etl riksdagsbeslul våren 1982 gavs arbelarskyddsfonden möjlighel all disponera
sammantaget 54,5 milj.kr. bl.a för all finansiera ell särskilt
utvecklingsprogram för bäitre arbetsmiljö och arbelsorganisalion vid
utnyttjande av daiorer och mikroleknik i arbetslivet. Initiativtagare lill
projektet var ursprungligen fonden, TCO och SAF. Programmet omfattar bl. a.
praktiskt utvecklingsarbete och försöksinvesleringar direkl i produktionen i
samband med atl ny leknik introduceras i näringsliv och förvallning.

En
särskild programstyrelse med represenlanler för arbelsmarknadens parter, staten
och arbetarskyddsfonden är huvudansvarig för programmei, som beräknas pågå
under fem år.

Projekl
i anslulning lill programmei fömtsätts ha lillämpningskaraklär och vara lokalt
förankrade. Projekien skall också bli mönsterbildande för andra arbetsplatser
samt bidra til! ökad konkurrenskrafi och effektivitet i företag och
förvaltning.

Utvecklingsprogrammets
uppgift är all ta fram och sprida goda exempel, där leknik och
arbetsorganisation/arbetsmiljö formas för att bidra tUl effektivitet, goda
arbetsförhållanden och personalulveckling i förelag och förvallningar. Genom
all medverka i ulveckUngsledande exempel skall programmet bidra lill en hög
ambitionsnivå och informalion om goda idéer, erfarenheter och lösningar.
Programmet är ell komplemenl lill den forskning och utveckling som
arbelarskyddsfonden redan slöder.

Under
år 1985 inriklas arbelet på alt tillföra programmei samarbelsprojekt inom
främst småföretagsområdel, byggnadsindustri, service saml slallig förvallning.

Arbetarskyddsfonden
har hitlills avgivit två delrapporter om utvecklingsprogrammel.

Arbelslivscenlmm
bedriver ell projekt Utbildning-Arbete-Teknik. Projektet rör yrkeskunskaperna
i arbetslivet vid datorisering och leknologival vid dalasystemulveckling.
Facklig utveckling av och utbildning i datateknik och arbetsorganisation med
lillämpning inom l.ex. den grafiska branschen har också studerats. Den
grundläggande principen för utvecklingsarbetet är atl förena kvalitet i
arbetet, såsom yrkeskunskaper, demokraiiska arbelsformer och god arbelsmiljö
med hög produktivitet.

Vid
arbelarskyddssiyrelsens forskningsavdelning är forskning kring förändrade krav
på människan i samband med införande av ny teknik ett av de forskningsområden
som f. n. prioriteras. Forskning inom della område bedrivs efler flera linjer.
En sådan är sludier över hur människan påverkas av bildskärmsarbete i olika
avseenden. Bl. a. pågår ett brett upplagt epidemiologiskt arbetsmiljöprojekt
av 450 bildskärmsoperatörer och 150 kon-troltfall bland kontorsanställda i
Stockholm. I projektet studeras flera olika yrkeshygieniska expositionsfaklorer
dels från själva skärmen, dels från arbelsplalsen och dels i arbetsrutinerna.
Dessulom undersöks ögon-, be-

Skr. 1984/85:218 53

lastnings-
och hudbesvär saml risker för fosterskador i samband med bildskärmsarbete.

I
etl annat projekl studeras olika s.k. vigilansproblem, dvs. trötthet,
vakenhelsgrad och uppmärksamhel med monotont bildskärmsarbete.

1
detla sammanhang kan också nämnas all bilalerala avtal har träffals om
samarbele inom arbelsmiljöområdet mellan Sverige å ena sidan och de Europeiska
Gemenskaperna och Amerikas Förenta Slaler å den andra. Avtalen avser såväl
forskning som tillsynsverksamhet. I detla samarbele är forskning om
arbetsmiljörisker i samband med ny leknik ell priorileral område.

Den
nya tekniken har också direkt lagits i anspråk i arbelarskyddssiyrelsens
verksamhel. Informationssystemet om arbetsskador (ISA) är etl datoriserat
informalionssyslem som bygger på de arbelsskadeanmälningar som skall göras till
allmän försäkringskassa. Genom ISA, som av SCB publiceras i Sveriges
officiella statistik, erhåller arbelarskyddsstyrelsen och arbetsmarknadens
parter m.fl. elt underlag för sina prioriteringar av arbels-miljöinsatserna.

Arbetsmiljöarbelel,
vare sig del avser forsknings- eller tillsynsverksamhet, är beroende av snabb
informalion genom fungerande biblioleks- och dokumentationsservice. Behovet
avser självfallel inle bara svensk litteratur och dokumentation på
arbelsmiljöområdet ulan alla publicerade verk som kan vara av betydelse för det
svenska arbetsmiljöarbelel. Sedan några år tillbaka är arbetarskyddssiyrelsens
bibliotek ell s.k. ansvarsbibliotek med nationellt ansvar för vetenskaplig och
teknisk informationsförsörjning i arbelsmiljöfrågor. 1 samband härmed har
arhetarskyddsstyrelsen, naturvårdsverket och arbelslivscenlmm gemensaml
upprätlal en litteraturdata-bastjänst för arbelsliv, arbelsmiljö, miljövård och
nalurskydd kallad ARA-MIS. I denna bas ingår inle bara litteratur som har
registrerats av de tre berörda organen ulan i basen ingår också internationella
arbelsorganisalionens (ILO) dalabas för arbetsmiljöliiteralur saml det
amerikanska nationella forskningsinsttfutel för arbelsmiljöfrågor (NIOSH)
slora databas. Diskussioner pågår om anslutning av flera såväl offentliga som
privata dalabaser som är relevanla för miljöseklorn. ARAMIS är etl bra exempel
på hur man genom användande av ny leknik på nationell basis kan skapa en slor
informations- och kunskapskälla som inle annars hade varit möjlig.

Sverige
har hittills haft en slark ställning när det gäller en användarvän-1ig
ulformning av datoriserade arbetsstationer. Denna ställning har givit svensk
induslri en stark position inlernationeUt sell. I framtiden kommer alll slörre
avseende alt fästas vid ulformningen av arbetsplatserna. Del är därför
angelägel atl arbetsmiljöforskningen inom bl.a arbetarskyddsfonden görs i
anknylning till den tillämpade forskning som sker i induslrin inom detta
område. Ökal inlresse kommer alt fästas vid utformningen av programvaran. En
förulsältning för alt bra programvara skall kunna utvecklas är atl den har en
tvärvetenskaplig gmnd. Det krävs medverkan

Skr. 1984/85:218 54

från
bl. a. användare, programmerare, psykologer m.fl. Enligt min mening kan
arbelarskyddsfonden spela en viklig roll härvidlag. Med hänvisning lill del
nyss anförda anser jag alt arbetsmiljöområdet bör ges ett särskUt uirymme i den
kommande planeringen.

8
Hemställan

Jag
hemsläller alt regeringen bereder riksdagen tiltfälle la del av vad jag har
anfört i det föregående.

9
Beslut

Regeringen
beslutar i enlighel med föredragandens hemställan.

Skr. 1984/85:218 55

BUaga 1

SVENSK

INFORMATIONS TEKNOLOGI

en presentation

En kortfattad presentation

Denna presentation ä r
en sammanfattning av ett fylligare utredningsmaterial SVENSK
INFORMATIONSTEKNOLOGI -utg å ngsl ä ge och underiag f ö r ett nationellt program.

Presentationen riktar sig i f ö rsta hand till en bredare l ä sekrets. Specialintresserade kan finna ytterligare
information i underlagsrapporten, som kan erh å llas fr å n arbetarskyddsfonden, styrelsen f ö r teknisk utveckling eller universitets- och h ö gskole ä mbetet.

F6r 100 å r aadan ayaaalaatts lordbnikat huvuddalan av don ytkaavwfcaamina
batolknlngan.

1900

Denna sammansl ä llning har gjorts av samordningsgruppen f ö r informationsteknologi

Arbetarskyddsfonden (ASF) Styrelsen f ö r teknisk utveckling (STU)
Universitets- och h ö gskole ä mbetet (UH Ä )

utg å ende
fr å n underlag l ä mnat av

Arbetarskyddsstyrelsen (ASS)

Arbetsmarknadsstyrelsen(AMS)

Delegationen f ö r vetenskaplig och teknisk informationsf ö rs ö rjning (DFI)

Fbrskningsr å dsn ä mnden (FRN)

F ö rsvarets
Materielverk (FMV)

F ö rsvarets
Forskningsanstalt (FOA)

Humanistiska - Samh ä llsvetenskapliga Forskningsr å det (HSFR)

Naturvetenskapliga Forskningsr å det (NFR)

Statens Industriverk (SIND)

Statskontoret

Skol ö verstyrelsen
(SO)

Televerket

InduaMsamhillat Innabar onv lattanda f ö rlndringar — Invandring Ull at å dar, nya aamhflllan, nya kuna å capakrav, annorlunda lavnadsformar.

InfonnatlonBaamhillat kommer att medf ö ra omfattande fttr-*ndrlngar - vi
vet innu Inte vilka. VI m å ste p* b « eta s*tt utnyttja dan nya tekniken.

2000

Ny
teknologi i snabb utveckling

Datateknikens utveckling grundar sig p ä den utomordentligt snabba utvecklingen av
mikroelektroniken mot st ä ndigt billigare, kraftfullare och
mer kompakta halvledarkomponenter.

Utvecklingen ger oss helt nya f ö ruts ä ttningar att
maskinellt hantera information. Denna utveckling sk ö ljer redan ö ver
oss och p ä verkar varje individ och
verksamhet. Den visar inga tendenser att avstanna, och f ö r n ä rvarande ä r det bara v å r
fantasi som s ä tter gr ä nser f ö r
den nya teknologins till ä mpningar.

Datorernas v ä rde
ligger i att de snabbt bearbetar stora datam ä ngder
enligt regler som anv ä ndaren preciserar Detta g ä ller inte bara siffror, utan i ö kande grad annan typ av information som text,
bilder, ljud och m ä tsignaler av allehanda slag.
Datorer f ö rekommer inte heller enbart som
separata apparater. Sm å processorer byggs in i snart sagt
varje typ av maskin, instrument eller fordon. Mer sofistikerade automatiska
funktioner blir d å m ö jliga. Funktioner som dessutom enkelt kan f ö r ä ndras.

Samtidigt blir det allt vanligare att datorer utnyttjas f ö r att kommunicera med andra datorer. Detta underl ä ttas av att telen ä ten
utvecklas mot att i ett och samma system ö verf ö ra b ä de tal, data
och bild. Kostnaderna f ö r ö verf ö ring har visserligen inte sjunkit
lika drastiskt som f ö r bearbetningen, men runt om i v ä rlden g ö rs
nu kraftfulla insatser f ö r att f å fram radikalt billigare ö verf ö ringsteknik.
Fiberoptik och satellitkommunikation ä r
tv å viktiga delar i dessa satsningar.

Mikroelektroniken, kommunikationstekniken och
databehandlingsmetodiken integreras allt mer Samtidigt knyts de allt n ä rmare till en m ä ngd
angr ä nsande tekniker, som radikalt f ö r ä ndras. Detta
g ö r det befogat att tala om en
radikalt ny teknologi, informationsteknologi.

system anv ä nds f ö r styrning och reglering av fordon, maskiner,
produktionsprocesser och t.o.m. hela produktionssystem. Den nya tekniken finns
givetvis ocks å i en m ä ngd konsumentprodukter. Direkt s ä ljs den i form av TV, radio, video, hemdatorer,
leksaker etc. Den f ö rekommer ocks å inbyggd i andra produkter som bilar, diskmaskiner,
symaskiner etc.

Ett gott utg å ngsl ä ge

Sverige st å r i grunden
v ä l rustat att m ö ta och dra f ö rdel
av informationsteknologins utveckling. Svenskt n ä ringsliv och f ö rvaltning har i internationell j ä mf ö relse
tidigt, och p å ett kvalificerat s ä tt, utnyttjat framstegen inom informationsteknologin
f ö r att utveckla sina verksamheter.
Behovet av utl ä ndsk (i huvudsak amerikansk) teknik
ä r och har varit stort, men i
Sverige har man ä nd å lyckats v ä l med att till-l ä mpa tekniken p å
ett ä ndam å lsenligt s ä tt. En f ö rklaring till detta ä r att svensk industri arbetar i ö ppen
internationell konkurrens. En annan f ö rklaring
som ofta f ö rs fram ä r den svenska fackf ö reningsr ö relsens traditionellt positiva inst ä llning till ny teknik. Ny teknik och nya system har
i huvudsak

Fr « n
datateknik Ull

Saxtlotalat
Innabar att datakapacWaten Akada ti ula att voly.

ladea av att f å tal

AnvftndningsomrAden

Informationsteknologiska produkter och system kommer till
anv ä ndning i en m ä ngd sammanhang. Information kan lagras, h ä mtas fram och transporteras ö ver l å nga avst å nd. P å sekunder
kan den f ö ras ö ver kontinenter och oceaner. Information fr å n hela v ä rlden
finns lillg ä nglig vid samma lerminal. I dag ä r teknologin viktig f ö r informationsbehandling p å
kontor, banker, sjukhus etc. Den ä r
en viktig del I v å rt telekommunikationsn ä t. Den kan rationalisera rutinm ä ssigt ingenj ö rsarbete
vid konstruktion av elektronik, maskiner, byggnader etc. Sofistikerade

OaUrteknlkMM utvvelding Unn » . tadoias av att alH mkidra
kompoiMn-tar, mad aWI hrattMlara agwitkapar kominar tu anvtadnbia Inofn am Ilar
omrMan av sambMat

Datataknikan har dlimad ftvai B*!! tM att Ml an dal
I dan atora bitormatiofi » .
takneloglBka utvaddlngan.

k.i;'!n;ji
Dyggas upp och 'j&nornf ö i'?is i
samverkan roaii.-in iekniKer och anv ä ndare.
Svarige hai ocks é skaf-fa; sig ?r, v ä rldsledande posi'.iD;i vad cjallar
arbc-lsc-ifllsernas ergonomiska stanaard. i landet rinns avanceracie iiidustnl ö retag. fti.a. en leie-Korrii-n.unikalionsindustri av
leKnis*: v ä rl ä sklass.

Ytterligare kompetens beh ö vs

Den nya
leki-.oioain f ä r ytterligare kraft av st.ora
ut-vc-cklingsinsatser i flertalet stora industril ä nder.Om Sveriae ocks å i framtiden
skall dra bast å nytta av informationstsknologiri,
m å ste vi uppr ä ttti ä lia v å r komoeiens och inte tvingas ö ii passiva mottagare av uti ä ndsk teknologi. P å
vissa punkler b ö r f ö rh å llandena f ö rD ä ttras, s å att Sverige kan beh å lla m ö jligheten att beh ä rska den nya teknologin.

Utbildningssystemet har idag inte tillr ä cklig kapacitet fbr att fylla behcve! av
specialister. F ö r ä ndringar i utbildningen ä r
ocks å n ö dv ä ndiga for att h ö ja den allm ä nna
kunskapsniv å n i landet.

P å ett i å tal omr å den
ligger svensk forskning i kla.ss med den internationell forskningsfronten.
Detla ä r n ö dv ä ndigt f ö r att delta i det internationella forsk-

ningsutDytet. En brecdninn av katnpet-?r!Een beh ö vs for an st ä rka
v å r inlernationella konkurrenskraft

D € ! f ö rsteg Sverig? skaffat sig n ä r
dtt g ä lier ergo-ncTiisk ulrustning
niorsvaras ä nnu inte av rriot-svarande framg å ngar nsr ö e',
g ä ller anv ä ndar-ancassad prapramvara.
"miukvaruergonomi"

F ö r atl san-ih ä ile och n ä ringsliv
skail kunna utnyttja den nya tekniken p ä
b ä sla s ä tt kr ä vs utvecklingsinsatser av s å dan omfattning och bredd att det knappas! ä r meningsfullt f ö r
enstaka akt ö rer att Sjalvs drivs utvecklingen I
m ä nga l ä nder har man dragit konsekvenserna av detla och startat stora program,
d ä r samverkan mellan olika akt ö rer ä r centrala
moment.

Ä ven
1 Sverige ä r s å dan samverkan en f ö ruts ä ttning f ö r
ati f å b ä sta utbyle ur tillg ä ngliga
resurser. Ett nationellt intormationsteknologiprogram skulle vara eti s ä tt att dels samordna olika statliga insatser med
varandra och med industrin, dels stimulera ytterligare industriellt samarbete.

informationsteknologi

f> OptMiUta-

Sluttiotalets liArtan k&nnetecknas av att ftven mindre
f ö retas skaffade sin een dataanUkmfnS
Wr » tt huitera Itoe- och Isgerrutiner.

Attiotatat
k ä nnetecknas av att datatekniken Å terfinns i snart sagt varje sektor
av samhkUslivet.

Behovet
att samordna samii ä llels insatser inom
in-formalicnsteknologin har gradvis vuxit fram mot bakgrund av den
internationella teknisks utvecklingen och de behov som gjort sig p å minda i Svsrige.

Utredningar p å dataomr å det

Datateknikens roll f ö r
samh ä llets utveckling och s ä kerhet, dess genomgripande å ter\'erkningar p å n ä ringslivet och p å
m ä nniskors arbete blev ett viktigt
inslag i den allm ä nna debatten under slutet av
1970-talet. Ett flertal utredningar initierades, bl.a. s å rbarhetskommitt é n,
data- och elektronikkommitt é n,
dataeflektutredningen, informationsteknologi-utredningeri och
elektronikindustriutredningen. Samtidigt tillsattes datadelegationen, och data-
och elektronikfr å gorna gavs allt st ö rre vikl inom flera myndigheter.

ökande forskning och utveckling

Den internationella utvecklingen av tekniken under samma
tid f ö ranledde STU att kraftigt ö ka insatserna inom bl.a. mikroelektronik, informationsbehandling
och anv ä ndning av informationsteknologi i
verkstadsindustrin. Dessa satsningar g ö rs
f ö r att bevara den internationella
konkurrenskraften och samtidigt tillgodose samh ä llets l å ngsiktiga behov av forskningskompetens.

borde
presenteras under h ö slen 133.

Riksdagen framh ö ll
d ä rvid " ö nskv ä rdheten

av balans
i de tremtida statliga insatserna p å
informationsteknologms omr å de. Statens insatser avseende
systemteknik, programmeringsmetodik och relationsfr å gor b ö r s å ledes anpassas tiU de planerade insatserna p ä komponentomr å det
i syfie att m ö jligg ö ra en motsvarande utveckling, (tetta b ö r enligt utskottets mening beaktas vid provning av anslagen till bl.a.
STU under de kommande budget å ren."

Regeringens uppdrag

Mot bakgrund av riksdagens uttalande uppr ä ttade regeringskansliet en PM, som gav strukturen å t ett nationellt informationsteknologiprogram med
ansvarei f ö rdelat mellan 15 statliga
myndigheter. Regeringen uppdrog i juni 1984 å t
ASF; STU och UH Ä att efter kontakt med ö vriga ber ö rda
myndigheter sammanst ä lla underlag till ett f ö rslag om ett samlat program. Ett program som i
princip skall

Mikroelektronikprogrammet

Fr å n industrin kom under 1982
informationer som tydde p å att Sverige l ö pte risk att tappa kontakten med den intemationella
utvecklingen p å rrlikro-elektronikomr å det, trots de ambiti ö sa satsningar som gjorts. D ä rf ö r utarbetades ett f ö rslag till ett nationellt mikroelektronikprogram. Programmet
planerades av STU tillsammans med UH Ä ,
NFR, FMV, televerket och ber ö rda
industrif ö retag. Det avs å g endast komponentteknologi.men i programskriften
skissades ocks å ett vidare prograrn, som skulle
behandla systemuppbyggnad och anv ä nd-r
ning av infoimationsteknologi.

Riksdagens beslut

STUs f ö rslag blev
underlag f ö r en proposition, som antogs av h ö striksdagen 1983. i samband med riksdagsbehandlingen
uttalade riksdagen att ett f ö rslag till
samlat program i enlighet med det skissade

rymmas mom de anslag och ramar som st å r tili ter fogande l ö r ae ber ö rda myndigheterna. Det f ö rut s ä tts
uppdelas i blocken mikroelektronik, syslem-teknik och informationsteknologins
anv ä ndning.

Planeringsarbetet

Planeringsarbetet har letts av en samordningsgrupp med
representanter fr å n ASF. STU och UH Ä . Ett stort antal personer fr å n de ö vriga 12 myndigheterna
har engagerats, och prelimin ä rt material
har skickats p å remiss till ett hundratal ber ö rda f ö retag,
organisationer och forskare.

Det genomf ö rda
planeringsarbetet har resulterat i en kartl ä ggning
av statlig verksamhet p å omr å det. I m å nga fall har kartl ä ggningsproblem uppst å tt genom att insatser riktade mot informationsteknologin i stor utstr ä ckning ligger inv ä vda
i annan verksamhet, vilket g ö r en
ekonomisk s ä rredovisning mindre l ä mplig. M å nga
presenterade kostnader och

volymuppnifter
ar d ä rf ö r uppskattningar mea varierande precision. Genomg å ngen visar att slaien redan finansierar en bred
verksa.mhet. som p å varierande san kan anknytas till
informations-leknologin.

Det presenierade undei laget ger en ö verblick ö ver
denna p å g å ende verksamhet och d ä rigenom ges
st ö rre m ö jligheter att samordna olika insatser inom utbildning, forsKning och
teknisk utveckling. D ä rigenom kan b å de tillverkare och anv ä ndare inom intorm.ationsteknologin g ö ras b ä ttre rustade atl utnyttja den nya
teknologin.

Skr. f«<S4/85:2lH

ö versikt av kartl ä ggningen

Måi

Ett .svensk! ihiOrrTis.tior!sifjkriologiDrogram ska!!
kunna skapa grundan f ö r elt ä hdum å iseniigt
utnyl-jande av inicrmaiionsttskn.aiMin i Svefigc. Detta kan skk gsnom att man bygge: upp kunnande
orti tekniker, metode! och grundl ä ggande
f ö ruts ä ttningar f ö r anv ä ndningen av leknoiogin. Ciesss allm ä nna rr;ill ksn ko.nwottscrss i etl antal deim å i:

•
sKspa en bred
kunskapsbas i samh ä llet f ö r att f ö rst å den ny-s teknologins konsekvenser

•
ge m ä jtniskor i yrkeslivet b ä ttre kunskap om intonriationstknologins (oruts ä ttninga; och konsekvenser, s å att de kan bed ö ma
och p å verka det egna arbetet,

•
skapa b ä ttre kunskap hos specisiister p å olika omr å den,
s å att de p å b ä sta s ä tl kan integrera informationsteknoiogin i sin egen
verksamhe:

•
uppn å en god lillg å ng
p å v ä JutbHdsde forskare Incm olika discipliner och Ingenj ö rer, som snabbt kan la tillvara nya tekniska
landvinningar i samverkan rned anv ä ndarna

•
å stadkomma industriell samverkan f ö r utveckling av nyckelteknologier och till ä mpningar av konkurrensneutral karakt ä r

•
underl ä tta nybitdning av f ö retag baserade p å
den nya teknologin

•
underl ä tta spridningen av den nya tekniken till olika delar
av n ä ringslivet

•
ge anv ä ndare p ä
olika ntv å cr m ö jlighet att bl.a. genom tekntkupphsndling och aktivt deltagande i
experiment p å verka tekniken, s å att den b å ttre
svarar mot anv ä ndarkrav.

Verksamhetens
indelning

Samh ä llets aktiviteter inom
informationsteknologin kan delas in p ä
olika s ä tt. En typ av indelning ä r de tre programblocken;

•
Mikroeiektronik
syftar till an st ä rka Sveriges f ö rm å ga att
konstruera och tillverka elektronikkomponenter,

•
Systemteknik
syftar till att st ä rka f ö rm å gan att konstruera och tillverka
informationsteknologiska system.

•
Informationsteknologins
anv ä ndning syftar till att fr ä mja en ä ridam å lsenlig anv ä ndning
och att utveckla system som fyller altl h ö gre
anv ä ndarkrav.

uh an.n.jn iiideiningsgru-d utg ö r de medel som samh ä iiel kar, ulrivttja i eti sa:Ti!&.t prograrn. Dessa mece! best å r i huvudsak av ut&iidning, tcskhinn och slod
\<V teknisk utveckling.

Utblidnirigsinsatiserna str ä cker sig fr å n korlare utnlaninc. scm anv ä ndning av datorer i grundskolan och ö versiktskurser incm arbstsmarknads-ulbiianingen,
til! svancerad utbildning, som forskarutbildning elle;
kompletteringsutbildning f ö r civilingenj ö rer med ä ldre
examen.

Ä v ö ", forskningsinsatserna sp ä nner ö ver ett
brett cmr å ds. D é avsor allt fr å n
cirundi ä ggands forskning kring
hafvledarmaterial tili forskning kring system som medger inflytande cch
utveckling f ö r arbetstagarna.

St ö det till den tekniska utveckilngen
har, ä ven det, stor variation. Ä ena sidan satsar man p å upp-

tfmwtsiiBim' tokwootrtsi

byggnaa av
tiilverkningsresurse" for IntegrerBdo krfct.Stir 1 sa.T.arbele ,med
industrin. A sndra sidan sai jar man på iniö.andfi av nya kvaiifteraas system i
oliks tiiiämoningar.

Nrir rnan aelai in insatserna längs båda dessa linjer, iäs
en siruklur scm moisvarar matrisen nedan. I matrisen markeras siaiens insalser
inom dei-omrädena

Samverkan
är väsentlig

.Även om
del är möjligt, och kanske nödvändigt av praktiska skäl, att redovisa
informationsteknoiogin på dena sätt. är teknologin sådan till sin natur att de
olika delarna måste uft'ecklas i nära kontakt med varandra. Föi atl åstadkomma
samordningseffekter bör det finnas någon forrin av organiserad samverkan
mellan de ansvariga myndigheterna.

Et' .S3n
et' åstaokomma samordning är att dc-e.igagftrsrje statiiga organen fortsäiter
sitt sam- ■ arbete för 3tl gencm kontakter ined näringslivet och andra
berordci planera ytterliga.e framtida insatser (ör inlormalionsteknoiogins
utveckling och an'/änd-runq

ökad
ambitionsnivå

Kartläggningen har visat au omprioriteringar redan gjorts
under ett antaf år. Ytierirgare omprioriteringaf skulle antagligen kräva
genomgripande förändringar hos myndigheterna. Vissa ökade insatser som bedömis
väsentliga har därför inte kunnat beredas utrymme. Exempel på sådana insalser
redovisas i slutet av presentationen.

Utbildning

Djfba; utniatfifnff V

Grundskola

Kösskoia _ Vuxonutbiislntfta 4(tssism£iR{vadS' wbilrJnlftB
Forshninös- Inffflrmation

efsmdfSgijaiwä»

hsiivJetfsfföwkftfoö

K9m{)ö«i«s«UtS1«M0Ö(

syat«j»t*nJ)t

Onmdlägtmds forsk- fjtng, tSnrfsSttniRgar/

fisonsakifäiftissf,

Fors>c«ini3MrHf«t-njttlands f <!lii>a
ti»-ISmpniftcar.

ExodfinieHt oeh

damonstiatitsn

iJtbiloning
ä r en v ä sentlig (akt ö r
n ä r man vili uiveckla och anv ä nda ny leknik. Efter.sorri intorma-tionstoknologin i
h ö g grad kommer att ber ö ra alla m ä nniskor,
ar det vikfigt att utbildningen kommer in p å
alla niv å er fr å n grundskola till h ö gskola.
Redan yrkesverksamma m å ste ges m ö jlighet till fortbildning och vidareutbildning.

Viss grundl ä ggande
dataundervisning — datal ä ra — ing å r i grundskolans h ö gstadium. Hittills har inte undervisningen kr ä vt n å gon
utrustning. Trots del har mer ä n h ä lften av h ö gstadieskolorna
tillg å ng till datorutrustning.

P å gymnasiets linjer har man
dataundervisning endasl i å rskurs 1. Den ä r integrerad i samh ä llskunskap och matematik. P å
naturvetenskapliga linjen finns alternativ ä mnet
datakunskap med 8 veckotimmar. 2/3 av landets gymnasieskolor har n å gon typ av datorutrustning.

Inom civiUngenj ö rsutbiidningen
utg ö rs n ä rmare h ä lften av nyb ö rjarplatserna - ca 1 800 - av utbildningar anknutna
tili informationsteknologi. H ä rut ö ver finns n ä stan
900 nyb ö rjarplatser vid universitetens
intormationsteknologiska utbildningslinjer Dessutom finns ca 900 platser vid
kortare ADB-linjer. Inom h ö gskolan utnyttjas ca 1 500 å rsplatser till fortbildning inom datateknik. H ä rut ö ver f ö rekommer lokala linjer i viss omfattning.

Unden/isning i datal ä ra
ing å r i kommunala vuxenutbildningens
grundskolekurser och gymnasiekurser. Vidare ing å r datortill ä mpningar och datorteknik i vissa ä mnen. Studief ö rbunden
g ö r omfattande insatser f ö r att i f ö rsta
hand ge en bred orienterande utbildning. Ungef ä r h ä lften av landets 120 folkh ö gskolor har n å gon
form av datorutrustning, och bedriver i varierande omfattning undervisning i
allm ä nna datorfr å gor. Art>etsniuirknadsutblldning (AMU) ä r yrkesutbildning som syftar till att motverka
obalanser p å arbetsmarknaden. AMU kan ges till b å de anst ä llda
och arbetsl ö sa och f ö rekommer p å
m å nga olika niv å er — tr å n korta orienteringskurser i ADB till å rsl å nga
specialutbildningar. M å nga yrkesutbildningar har inslag
av informationsteknologi men omfattningen varierar. Under 1984 ber ä knas 20 000 elever genomg å utbildning med st ö rre eller mindre inslag av informationsteknologi.

Den
svenska FoU-verksamheten inom informa-tionsteknnlogiomr å det omfattar cirka 16 OOC å rsverken, varav drygt tusen å rsverken inom forskning. Trots forskningens
blygsamma omfattning har den hittills uppbyggda kunskaps- och kompelensbasen
avg ö ranoe betydelse f ö r landet. Forskningen ä r n ö dv ä ndig f ö r

•
den grundl ä ggande h ö gskoleutbildningens
kvalit é !

•
forskarutbildningens
kvalitet, och d ä rigenom tiii-g å ngar till h ö gt
kvalificerade specialister p å omr å det

•
uh'ecklingsarbete
p å annat h å ll

•
tillg å ng till forskning utomlands

I Sverige f å r h ö gskolor och forskningsinstitut s ä rskilt stor betydelse genom att de svarar f ö r n ä stan all l å ngsiktig forskning i landet. I de st ö rre industril ä nderna
bedriver ä vpn elektronikf ö retag en omfattande grundl ä ggande forskning.

Forskningen inom informationsteknologi kan delas upp i f ö ljande huvudkategorier:

•
forskning
inriktad p å att utveckla grundteknikerna

•
forskning
inriktad p å att utnyttja informationsteknologin
i olika till ä mpningar

•
forskning kring
grundl ä ggande f ö ruts ä ttningar f ö r och konsekvenser av anv ä ndningen av informationsteknologi.

Forskning kring grundteknikerna bedrivs i huvudsak vid de
tekniska h ö gskolorna, universitetens
ADB-institutioner. Institutet f ö r optisk
forskning. Mikrov å gsinstitutet samt FOA och
televerket. FOA svarar ensamt f ö r en
tredjedel.

Forskning kring olika till ä mpningar av informationsteknologin har ungef ä r samma omfattning som forskningen kring
gmndteknikerna, exklusive f ö rsvarsforskningen.
De st ö rsta insatserna, ca 150 å rsverken, avser till ä mpningar inom verkstadsteknik samt massa- och pappersindustrin.

Med "forskning kring grundl ä ggande f ö ruts ä ttningar f ö r
och konsekvenser av anv ä ndning av informationsteknologi"
menas forskning som r ö r samspelet mellan teknologin och
det m ä nskliga sammanfiang d ä r den anv ä nds.
P å grund av ett starkt engagemang fr å n arbetsmarknaderis parter har forskningen p å detta omr å de
kommit att ä gnas stor uppm ä rksamhet.

industri

I Sverige
arbetar ce 100 000 personer inom de! som kan betecknas
informationsieKnologi-indusiri. H ä ri
innefattas eieklronikinduslri, elektronikinriktace ingen] ö rsfirmor, dalaservicef ö relag, AuB-avdelningar i f ö retag
och organisationer saml underh å ll av
inlormationsteknologiska system. Ungef ä r
h ä lften av arbetsplatserna ä r lokaliserade lill storstadsomr å dena.

Elektronikindustri

Efter en relativt svag utveckling under andra h ä lften av 1970-talet, har den svenska
elektronikindustrin f å tt ett kraftigt uppsving under den
senaste fem å rsperioden. Produktionsv ä rdet ö kade 1978-82
med ca 15 % per å r. Under 1983 ö kade produktionen med 25 %. Elektronikindustrins f ö r ä dlingsv ä rde å r 1983 var
18,5 % av hela den svenska verkstadsindustrins och 2,1 % av BNP

Svensk elektronikindustri har i grova drag f ö ljande struktur:

•
Ett dominerande
informationsteknologif ö retag (Encsson) med tyngdpunkt inom
telekommunikationsomr å det men med ambitioner att etablera
sig internationellt ocks å inom kontorssystem-omr å det.

•
En handfull utl ä ndska multinationella f ö retag (IBM, Philips, Siemens, ITT) med sedan l ä nge etablerad verksamnet i Sverige. Innktningen ä r v ä sentligen
slorskalig tillverkning av ett f å tal
produkter, fr ä mst f ö r den europeiska marknaden.

•
En handfull
medelslora till stora f ö retag, som i n ä ra kontakt med svensk h ö gskoleforskning har utvecklat nischbelonade
biomedicinska utrustningar med eleklronikinneh å ll.

•
Ett ganska slort
antal f ö retag, eller enheter mom st ö rre koncerner, som utvecklar och tillverkar
informalionsteknologibaserade syslem f ö r
anv ä ndning i industriell verksamhet
(ASEA, Alfa-Laval etc).

•
Ca 200 frist å ende mindre och medelslora f ö relag. Verksamhetsomr å dena ar framf ö r alll tillverkning av industriell
elektronik, diverse kontorsutrustningar, medicinsk elektronik samt underleveranser
av komponenter.

Elektronikindustrin har ungef ä r samma relativa tyngd i den svenska ekonomin som i
de ledande industril ä nderna i V ä steuropa. Men strukluren ä r en annan. Kommunikationsteknisk industri och
industnn f ö r industnell och medicinsk
elektronik har v ä sentligt sl ö rre relativ betydelse i Sverige, medan

komponent- och konsument-elektronikinduslnerna relativi
sett har en minarc betydelse.

Dataservicef ö retag

Gruppen
om.fatlar servicebyr å er, datakonsulter och
programivaruhus. Ca 100 foretag ,med mer ä n
20 anst ä llde svarar f ö r ca 60 % av syssels ä ttningen. Reslen f ö rdelar sig p å ca 1 500 mindre f ö relag, merparten enmans konsultf ö retag.
Branschen har under perioden 1979-1983 vuxit med 20 a 25 % per ä r.

Introduktionen av mikrodatorer har innebunt tor- ä ndnngar f ö r
dataservicef ö reiagen. Medan den programvara som
anv ä nds i stor- och minidator-baserade
system vanligen utvecklats s ä rskili f ö r varje enskild anv ä ndare, ulg ö rs huvuddelen av programvaran f ö r mikrodatorer av produkter, som med identisk
uttormning s ä ljs till tusentals anv ä ndare. En omfattande, internationellt inriktad
programvaruindustri har under de senaste å ren
vuxit fram, framf ö r allt i USA. Ä ven i Sverige finns idag en liten, men snabbt v ä xande s å dan
programvaruindustri. Den ä r dock med undantag av enslaka
produkter ä n s å l ä nge helt inriktad p å den svenska marknaden, vilket sannolikt inte ä r en tillr ä cklig
bas p å l å ng sikl.

Utvecklingsmöiligheter
och konkurrensvillkor

Informalionsteknologiinduslrin befinner sig i en dynamisk
utveckling. Nya produkter och marknader utvecklas hela tiden. H ä r skapas kontinueriigt ö ppningar f ö r
nyutveckling och expansion av svensk industri.

Det som p å kort sikt
best ä mmer expansionstakten ä r tillg å ngen
p å kvalificerade lekniker. H ä r f ö religger en
akut brist i Svenge och i m å nga andra l ä nder. Det viktigaste konkurrensmedlet p å kort sikt ä r
d ä rf ö r ö kad utbildning av specialister.

Användning

Sverige ä r ett av de
ledande l ä nderna n ä r del g ä ller
att utnyttja informalionsteknologibaserade system. Som exempel kan n ä mnas att Sverige har fler dataterminaler och
robotar per anst ä lld ä n n å got annal europeiskt land. 620 000
anst ä llda anv ä nder dagligen datautrustning i sitt arbete, vilket
moisvarar 15 % av alla f ö rv ä rvsarbetande. Denna anv ä ndarkompetens
st ä ller stora krav p å nya produkter och system. En kr ä vande och lidig hemmamarknad ä r en viktig f ö ruts ä ttning f ö r
en inhemsk informalionsieknologiindustri.

5 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 218

Skr.
)<>84S5:21S

Svensk informationstekno

Syssels ä ttning 1983 "H å rdvarusidan'

tj-

"Mjukvarusidan"

- ::'e..~'jen-; a:";3
a:--:

Data
ö ver
svensk eiektronikindustri Pro ö uktsegment

~~:, " » '

_ 16 000

'......... 5 000

TolaU IC? 000

Belopp, 1000 Mkr

Datorer och kringut rustningar

Ö vriga
utrustningar fbr kontorsautomation

Telekommunikation

ö vriga
kommunikationsutrustningar

Utrustningar
f ö r industriell automation

Medicinska
produkter med stort elektronik-inneh å ll

Mikrokretsar

fred 138,? P'aa '983

trfot ä el 1982 'l_ „„ i;t1or5el 1982 tt « ?&< ä Jia

Andra komponenter

Konsumentelektronik

Totaler

• Produktionsv ä rde 1982 I

19831

• utf ö rsel 1982 Kiagaa&g;aaai!afeia:i;

K ä llor. SCB ■ndi;f;risialir.l •» 193? .'if,.' ;1.i ä I--. :iI: SCB mcusnsial :,!!'■ :9e3

Skr. l*)84/85::i8

ogi — i diagramform

Uppskattad
omfaftning av forskning och utveckling inorri intormationsteknologiomr å det

utveckling
av informationsieknologi

Å rsverken 1983

-
EleKtroniKinduslrii',

& /■GO

B
in-geniorsfirmor

1 000

C
DataKonsuitsi. pragramvaruhus

1 9C'0

f.)
DataservicEforelag och avdoinmga-'

: 300

E
ADB-avdelningar mom nhentlig sckior

:joa

F
Tolsverkal. FWV FOA FFA FFV. Teii

1 300

Verksamtieter
prim ä rt inriklade p å anv ä ndning av

informationsteknologi

G
Verkstadsindusrnn. coJuklionssysteni

\ 300

H
Verkstadsindusfhn. mikroelekiromk och sysierriekniK i prodjkisr

! CiOO

i
Ovrig industnell orodukiion m m

'ISO

J
Banker. t ö rsak'ingsbniig

1&G

K
Konsulter. Ij ä nsiei i ö vng!

400 .

L
Ivlyndigheler och aff ä rsverk

250

M
Kommuner och landstmg

!00

Forskning
vid h ö gskolor och vissa institut

N
Komponentteknolog:

2ao

Q
Systemleknik

300

P Till ä mpningar

500

Q Grundi ä ggsnae for jts ä tlningar
och konsekvenser

100

10 400

1 500 ■- 12 OO Ö

3300

350

3500

Summa

1000 16 500

______________ 18.400 Mkr

■■■■■■■nB 22.900
Mkt - Tillvaxttakl 25 » i

13.320 Mkr 14,390

-Handelsbalans -H.070Mkr

Program i andra länder

jnaer sens

!.JC"

;ionyek;ioio;ii:!r': å o';l De! irisansKS 'sliofeuft p.oiei:'f;;
tfoin'if lor ivinle ;;enf;ra;:jrir'S ciaiorci . r;'~ startaoi 1902 a- kar.;.Kt
dit nif/S" hsr":c:rj o; t; sp-k"aK!;Ura "ned siHm viirrnfr -rr- on » oi re, lyp :iv

;i'e:i;q';':a
' catorer tn crCKi lo's':rl:j-'e; lii-uivil;- p'0!Oi;r intiierartes av
lO'sva";; i USA okwticr :98? 'r:e:' er pre'rr';:.~dr truour ps ' 000
n:;:iO'Gr 0'.'-iar t'?.rr, [k. 1990

: Sroib?i;r3nr.:eri :i!arloae « 1983 e'i Anvancecf Irfor-rri,a',,0': Tgcrnologv
Program ocks å kan! sorri A.vf-y-n'';aran':rT-el
ic FoU i";jni slraiegik: vkiigfi delrv r!v ti ä klroni';- orn daiOMe.nikorrircioenp: i3.'-e':n:j6n
av prograrrret -OfegcKS i-v '-'g å en ö ft ■.iMdi-r ,-!,■ Dl.a aei ispansKa
fer-ite gent-ralio-ens naror proieKiKi De bsda ;:irO;ekt.;n r-sr ocnG å n"i-':nga b € -.';-nngsDU!ikter
rr,ea varandra Bnrti.ska ila'er; salrrsr U 200 rriiijoncr pi fem ,ir u"de'
torul-Sairr.rnr, av f>n rnsal:; f' å n
indusUir' o ä i.' :.SC; m!:jonc-' unaer samma
tid

; Frankrike i.:jnseiades rtaan 1902 eit sarsKili
mobi-iiserncsproqr.T.m fO' for5k""'ig och • ..iveckiinT ;nom eleKirf.)nikoiTir å det - ■ vid bemiarkelse. Detta har Dudyetm ä ssigt givris hogsla pnorite! ocn ing å r som

':r ■:!.-;■ '.:-.-, '.-jre-rsre akrr.Lrspl ä r' sc- har .-'Jer' ;;:U::ade arr-bilioner' av
F:arikrike sr 1990 ska' va';; varice'";; i'ea;0 e!eK;rn"iKna!:or'

i )'s's 19S4 oreniiiygiccei ■ Vasnyskiano GU nyh
lytM v:-:iVA~\ soTf Ofr''aha: niikrociokrrcnik teio-KruTi-Tcirnikaiior:
dalorteknik och indusiiie!! autCTia iisef.nq P'ograrnrriet iprtbar er FoU
salsning ps n ä rmare 3 000 mil!oi.'ir D niar''
undr;'' ponoofrr. 19S.1 1988

Aver rrrarioi; n;;n.r!re l ä nder na' slanat .iGire infor-.m,-:!,.-i;isieKnologipr;;grarn. Holtand or;h Danmark lailrjdf.-ri urifjer 1984 besiu! om rniljardpron-am. Os;
noHandBka prograni.mc-! innebar ol.a en krafiig for-.v.ai-kni-o av
utbild'iing5.'iysiemet, genomtorande: av sf'ateqiska ('jrsknin.jjprogram och ö ka! siori ti :nOuS!rieil,': piO)ekr Del iranska
programmet har ,scm sm huvuGsaklrga inrikining att utvecHia an-vanGn.nger, av
!t!!orriiati(.insieknrjlogr inom. oiik.s rnaustne'

Inurr EG ijors ueiMjrn det S k ESiFilT-programmet en sior » aisnmg for atr .starka den europeiska
■:na'jstr:ns konkurrenskratl inom informations-leKrvjiogicrnr å de! genom stod tili samaroete mellan foffttag ocn
loskningsinstituiioner i rjhka mediems-lancter.

to)

S ä atl {rognBmfcarakt ä f dt ö tt

(«ndi%}

'.teSHtn

USA USA

USA USA

Frsntefla»

-HoSaBti'

(kffiium AiaenidB ( ö» . A>|

Softwer » T9 « twi*S9y ias

AiSsUtblg. fl8) é« 9) « SysMms,

STARS

Advancsd Srtomt Ä ion Techn<*)gy

ProgrcntiTKi McibSteur our ta FWr « ei « c(nmiOtu

IntonTiailotMdawlosf" EtfftiOeEm Str8tlt; 1>Ki « rmt « on ResearOi Irt fr (CaWT)

TOM

at-91

oisa

ts »

a-n »

« 4S
j

« r « )

S3-90

K »
1

STO

81-88

100

« 70

84-89

100

?■

7

100 J

3800

S3-BS

aec

3200

1984

100

8500

84-88

foo

eaoo.

84-88

'
'caSO '

1600

S4- « 7

caTS

4000

84-88

100

NtelioroSa pttew or9an)fier » Je bv MTl

F ö fSv.vsdepwlemenlat

Program aom samordrar marpanen av de civ ä a FoU-salBrtngama

S ä rdrag hos programmen

Programmen
i de olika l ä nderna ä r inle direkl j ä mf ö rbara.

De v ä stivska. holl ä ndska ocn franska programmen l ä cker in huvuddelen av den st ä lliga finansieringen av induslripoliiiskt moliverade
FoU-insalser. D ä remot omfattar inte n å got av dessa eller ö vriga program basfinanaiefingen av forskning vid universitet och h ö gskolor

Detls betyder atl endasl en del av de n ä mnda l ä ndernas program ä r "nysatsningar". Ö kningarna i det statliga FoU-st ö del ä r dock belydande i alla tre l ä nderna. I V ä sttyskland planeras en ö kning om 10 procenl per å r under perioden 1983-1987.1
Frankrike har mobilisehngsprogrammets budget vuxit med ca 30 procenl per å r (r å n 1982 till 1984. Ungef ä r h ä lften av det holl ä ndska programmet utg ö rs av nya satsningar. Del danska
programmet ä r i sin helhet en mycket stor
satsning, ut ö ver de "ordinarie"
program som drivs av teknologistyrelsen. Parallellt planeras ett nytt
forskningsprogram med en omfattning av ca 300 miljoner DKK ö ver en fem å rsperiod, varav ca h ä lflen avser informationsteknologi.
Det engelska Alvey-programmel ä r ocks å helt en nysatsning. Det
representerar ett av m å nga
program l ö r st ö d till FoU inom informationsteknologiomr å det.

F ö r
Japans, och framf ö r allt USAs, del utg ö r de projekt och program som tagits
upp i tabellen endasl en mindre del av de slatliga FoU-satsning-arna.

I Storbritannien och Frankrike kanaliseras en stor del av
del statliga FoU-st ö det genom f ö rsvarssektorn. I USA ä r t ö rsvarssektorn ä nnu mer dominerande och st å r f ö r ca 80 % av de federala utgifterna
f ö r informationsteknologisk FoU. Den
federala regeringen finansierade 1982 ca 45 % av all FoU inom omr ä det i USA, varav tv å tredjedelar avs å g FoU utf ö rd i industrin. Motsvarande siffra
var f ö r Frankrike ca 40 %, vilket dock ej
inkluderade de nationaliserade f ö retagens finansiering av sin egen FoU. I Storbritannien finansierades
ca 50 % av den FoU som utf ö rs i industrin inom omr å det med Slatliga medel.

I Japan finansierar staten ca 40 % av all FoU inom
informationsteknologiomr å det.
Huvuddelen h ä rav, ca 75 procent, avser
FoU-verksamhet vid det japanska televerkets laboratorier samt vid det statliga
forskningsinstitutet Electrotechnical Latrara-tory. St ö rre delen av å terstoden, dvs knappt 10 procent av
total FoU. utg ö rs av statligt st ö d till FoU i drygt halvdussinet
ledande japanska data- och elektronikf ö retag inom ramen f ö r olika nationella projekt eller liknande satsningar

Den
Slalliga andelen av f ö retagens FoU-finansie-hng ä r s å ledes v ä senlligi l ä gre
i Japan ä n i USA och de st ö rre v ä steuropeiska
l ä nderna. Detta beror fr ä msl p å att ( ö rsvarssekiorns FoU ä r mindre ä n en procenl av all FoU mol n ä stan 40 procent i USA. Anledningen lill att de
japanska nationella projekten ä nda v ä ckt s å stor uppm ä rksa.mhel i USA och V ä steuropa m å sle s ö kas i att japanerna p å omr å de efter omr å de
visal att de med samlade nationella satsningar kunnat uppn å slora resuliat.

Programmens inriktning

statliga FoU-salsningar har spelat en viklig roll f ö r utvecklingen av elektronik-,
dator- och telekommunikationsindustrierna. Ä nd å represenlerar de satsningar som
gjorts under senare å r n å gol nytt. F ö rutom alt det statliga FoU-st ö det ö kat kan vissa tyngdpunktsf ö rskjutningar iakttas n ä mligen:

•
De
industripolitiska aspekterna har f å tt ö kad betydelse, ä ven inom ramen f ö r f ö rsvars- och forskningspolitiskl
moliverade insatser.

•
Insatserna
har blivit mer m å lorienterade och l å ngsiktiga.

•
St ö rre tonvikt har lagts p å samordning av nationella resurser
med f ö ljd att flertalet program f ö ruts ä tter samverkan mellan f ö retag, universitet och statliga
laboratorier.

•
ö kad tonvikt p å internationellt samartiete inom
ramen ( ö r nationella planer.

•
Insatserna
har, å tminstone i Europa, blivit mindre
ensidigt fokuserade till spetsteknologiutveckling i ett f å tal f ö retag - ä ven om detta fortfarande ä r ett viktigt inslag. Ö kad uppm ä rksamhet ä gnas (r ä gor om kompetensm ä ssig intrastruktur och sphdning av
kunskaper och teknik till mindre f ö retag.

J ä mf ö relse med Sverige

De program som beslutats i andra l ä nder inneb ä r framf ö r allt kraftigt st ö d till industriellt utveck-lingsartiete.
Motsvarigheter i Sverige finns i stort sett bara avseende mikroelektronik och
till ä mpningar i verkstadsindustrin.

Ä ven st ö det till (orskningen ä r mindre gynnsamt i Sverige ä n i de andra l ä nderna, m ö jligen med undantag ( ö r mikroelektroniken.

Utbildning ä gnas stor uppm ä rksamhet
i alla programmen. De holl ä ndska insatserna ä r s ä rskilt omfattande och ä r v ä sentligt mer l å ngtg å ende ä n de som planeras i Sverige.

Mikroelektronik

Syftet med statens insatser p å mikroelektronik-omr å det ä r at; st ä rka svensk jndustris f ö rm å ga att konstruera och tillverka
elektronikkomponenter. H ä rigenom vill man minska det
utlandsberoende som i dag f ö religger. I
f ö rsta hand avses integrerade
kretsar, s.k ciiips, vilka tillverkas genom en myckel avancerad teknologi. I
viss m å n behandlas ocks å andra halvledarkomponenter t.ex. sensorer
(matkroppar) av olika slag, vilka f å r
allt st ö rre betydelse efier hand som
informationsteknologin f å r nya till ä mpningar.

Genom ett nyss avslutat fler å rigt forskningsprogram har kompetens och instrumieniell utrustning
byggts

upp vid v å ra h ö gskolor. Ungef ä r
parallellt med detta program gjorde svensk industri p å omr å det ansenliga
investeringar i produktionsanl ä ggningar.
Dessa b å aa f ö rh å llanden g ö r att det nu finns s å v ä l grupper av kompetenta forskare
vid v å ra h ö gskolor som en mottagningsberedskap inom den ber ö rda industrin.

Iot denna Bakgrund p å b ö rjades sonrtmaren 1964 etl samlal nationellt
mikroelektronikprogram (NMP) f ö r att
yllerligare h ö ja den svenska kompetensen p å vissa nyckelomr å den.
Delta program utg ö r stommen f ö r statens insatser inom mikroelektroniken.
Programmet har fyra huvuddelar: utbildning, grund-

Systemteknik

I sig ä r systemteknik inget nytt omr å de. M ä nniskan har
i alla tider byggt system utifr å n den leknik
som varit tillg ä nglig. I Sverige, liksom i m å nga andra mindre l ä nder, har konsten att bygga system utvecklats till en av industrins
starka sidor. Mindre l ä nder som Sverige, vilka saknar f ö rm å ga och
kapacitet att utveckla grundteknologierna h ä nvisas
i st ä llet till att utveckla f ö rm å gan att
konstruera konkurrenskraftiga system.

Starkt f ö renklat kan
systemteknik i detta sammanhang definieras som den del av informationsteknologin
som f å r de tekniska delkomponenterna att
samverka f ö r att p å b ä sta s ä tt utf ö ra
olika funktioner. Dessa kan vara dels rent tekniska som exempelvis i m ä t- och styrsystem, datorer, telefon-

v ä xlar. De f å r dels en ö kad
betydelse som st ö d ( ö r utf ö rande av m ä nsKligt arbete t.ex. inom konstruktion, produktion
och administration.

Sverigs har tidigt utnyttjat de m ö jligheter som funnits att bygga system baserade p å den nya tekniken. M ä nga f ö retag och myndigheter har byggt upp
daiorbaserade informationssystem som anv ä nds
i den egna verksamheten. Vissa f ö retag har
byggt in den nya tekniken i de system de tillverkar. Ett dramatiskt exempel p å detta ä r
Ericsson, som fortfarande tillverkar telefonsystem, men som under loppet av n å got decennium g å tt
ö ver fr å n system baserade p å elektromekanik till system baserade p å mikroelektronik.

Utvecklingen k ä nnetecknas
av en ö kad integration av olika tidigare å tskilda system och verksamheter.

informationsteknologins användning

Informationsteknologins
framv ä xt p å allt fler omr å den f å r genomgripande konsekvenser f ö r
enskilda m ä nniskors arbete och levnadsf ö rh å llanden.
Organisationer och f ö retag p å verkas i grunden och tekniken kommer ofr å nkomligen att ge effekter p å samh ä llsutvacklingen
i stort. I ett samh ä llsfinan-sierat
informationsleknologiskt program ä r
det viktigt att den tekniska forskningen balanseras av anstr ä ngningar att tolka och v ä rdera utvecklingen i samh ä llet.

Fr å gor som twr belysas ä r t.ex. hur kvaliteten i kommunikationen mellan m ä nniskor p å verkas,
hur det g å r mod den personliga integriteten,
vilket v ä rde yrkeskunskapen f å r? Vilka m ö jligheter
finns att ta tillvara och utveckla den erfarenhei och yrkeskunskap som finns i
sarnh ä llel?

Det ä r v ä sentligt att m ä nniskor som skall anv ä nda den nya tekniken ges tillr ä ckliga kunskaper. D ä r-

igenom kan de sj ä lva
b ä ttre p å verka sin situation och tvingas inte att passivt
acceptera teknikens villkor. En allm ä nt
spridd kunskap om tekniken ä r en f ö ruts ä ttning f ö r att den skall f<unna utnyttjas p å b ä sta s ä tt i samh ä llet.

Ytterligare en aspekt p å
anv ä ndningen ä r att svensk industris konkurrenskraft kommer att
vara beroende av hur v ä l f ö retagen f ö nn å r utnyttja de m ö jligheter som
informationsteknologin erbjuder.

Det block som kallas "informationsteknologins anv ä ndning" i det skissade programmet delas upp i
utbildning, forskning, avn ä marstyrd systemutveckling,
experiment och demonstrationer, teknikspridning samt forskningsinformation.

Det ä r ofta sv å rt att klart s ä rskilja
utbildningen mellan dessa tre block. Den enda utbildningsgrupp som ä r entydigt anv ä ndarinriktad
ä r arbetsmarknadsutbildningen.
Artjetsmarknadsverket f ö rs ö ker (ortl ö pande anpassa kursutbudet till
arbetsmarknadens efterfr å gan. D ä rigenom har man tidigt

forskning, m å iinriklad
forskning och industriell uiveckling.

F ö r s ä rskilda
utbildningsinsatser inom omr å aei har
hittills 10 Mkr beviljats. Dessa har f ö rdelats
till n å gra universitet och tekniska h ö gskolor f ö r
ink ö p av dyrb-=!r specialutrustning f ö r konstruktion av iniegrerade krelsai och f ö r att bekosla tillverkning av kretsar som
konstruerats av studerande. Ä ven p ä grundiorsknlngsomr å det har ansenliga oelopp anv ä nts
( ö r ink ö p av dyrbar specialutrustning. Ut ö ver
t-JMP-insatserna diskuleras h ä r ä ven m ö jligheisrnD
till en samnordisk finansiering av dyrbara anl ä ggningar.

Inom, den
m å linriktade forskningen p å g å r planeringen
av lem omlatlai!de ramprogram. De ber ö r
i huvudsak olika konslruktlons- och tillverknings-teknii;Ei samt mer grundl ä ggande studier av vissa haivitjdarmatsrial.

Utveciilingsdelen av programmet samfinansieras med
industnn. Den inriktas p å att i samverkan bygga upp
gemensamma lillverkningsm ö jligheter f ö r i f ö rstn nand
iniegrerade kretsar. Betydande resurser ä gnas
ocks ä å t uK'OCkiing av konstruk-tionsmeioder.

Samveri<an
mellan telekommunikationer och datorer liksom mellan administration, konstruktion,
produktion och distribution i etl f ö retag
illustrerar detta.

Denna ö kade
komplexitetsgrad kr ä ver framsteg inom den
systemtekniska ingenj ö rskonsten innefattande bl.a.
metoder och programvara. F ö r att infria ( ö rv ä ntningarna
kr ä vs f ö rutom rent tekniskt fungerande system att de ä r utformade s å att
de n å r st ö rsta m ö jliga acceptans hos anv ä ndarna.

Inom en stor del av utbildningsomr å det ä r det sv å rt att i praktiken skilja systemutbildningen fr å n annan utbildning inom informationsteknologi-

omr å det. Det ä r
f ö rst p å h ö gskoleniv å som man kan skilja ut klart sysieminriktade
utbildningsv ä gar.

Inom forskningen finns betydligt mer avgr ä nsbara systemaktiviteter. Det g ä ller omr å den
som m ä t- och reglerteknik,
signalbehandling och informationsbehandling.

Till omr å det
utveckling av industriell teltnik h ä nf ö rs i f ö rsta
hand samverkan med industrin i ett samfinansieral institut f ö r systemutveckling och planerad samfinansierad
verksamhet avseende till-l ä mpad datorvetenskap.

Omr å det produkttornyelse avser i f ö rsta hand st ö d
till f ö retag som utvecklar produkter
baserade p ä avancerad teknik och
systemkunnande.

kunnat
omprioritera s å att man nu har en omfattande
verksamhet som i st ö rre eller mindre grad avser
informationsteknologi. Under ett å r
ber ä knas ungef ä r 20 000 personer genomg å utbildningar med varierande inslag av
informationsteknologi. Forskning kring de grundl ä ggande f ö ruts ä ttningarna f ö r och konsekvenserna av
informationsteknologin avser i f ö rsta
hand kroppsliga och psykiska effekter av samspelet mellan m ä nniska och maskin. Ä ven sociala och organisatoriska aspekter t>ehandlas. Vidare bedrivs
forskning om hur kvalificerad informationsteknologi kan utnyttjas i olika
speciella till ä mpningar som medicin och
utbildning.

Med avn ä marstyrd
systemutveckling avses dels offentliga myndigheters upphandling av ny teknik,
dels utveckling av system speciellt konstruerade f ö r viktiga svenska industribranscher, t.ex. verkstadsindustri
och skogsindustri.

Experiment och demonstration kr ä vs ofta f ö r
att

konsekvenserna av ett visst system skall kunna p å visas. En antal s å dana
projekt bedrivs av olika finansi ä rer. Vid
vissa mer avancerade till ä mpningar g å r arbetarskyddsfonden in med medel f ö r att bekosta dokumentation och vissa utvidgningar
som annars inte skulle komma till st å nd.

Teknikspridning till mindre f ö retag ä r
ett s ä tt att f ä ig å ng anv ä ndning av ny teknik. Statens industriverk har genom
de regionala utvecklingsfonderna en kanal ( ö r
detta ä ndam å l. Kunskap om mikroelektronik har redan spridits den v ä gen och SIND avser att genomf ö ra ett l å ngsiktigt
program riktat mot applikationer i speciella branscher.

Forskningsinformation ä r
ytteriigare en v ä g att sprida kunskap om den nya
teknologin. Ä ven teknikens avigsidor m å ste tas upptill diskussion f ö r att m ä nniskor
skall f å en m ö jlighet att p å verka samh ä llsutvecklingen. Forskningsr å dsn ä mnden har en
viktig roll i detta sammanhang genom att stimulera till en allsidig och saklig
samh ä llsdebatt.

Skr. 1984/85:218

P å g å ende och
planerade

utbildning

Utbildning ä r en avg ö rande laktor f ö r
all m ö la och vidareutveckla ny teknik.
Det ä r d ä rf ö r av st ö rsta vik! atl uibildning i intormationsteknologi
kommer in p ä alls niv å er. Det g ä lier
s å v ä l i grundskola och gymnasieskola som inom h ö gskolan. Den snabba Ulvecklingen p å det h ä r
omr å del g ö r det dessutom extra v ä sentlig! art
utbildning inte endast ges i ungdomsskolan ulan att ä ven yrkesverksamma och aroetsl ö sa ges tillf ä lle
lill fort- och vidareutbildning.

Redan kan man se all utvecklingen lell till en drastisk ö kning av efterfr å gan
p å tekniker med specialkompetens f ö r informationsieknologi. Sannolikt kommer
molsvarande specialkompetens att bli efters ö kt
p å samma s ä tt inom flera yrkesgrupper.

F ö r att m ö la framtidens utbildningskrav p ä g å r bl.a. f ö ljande insalser. Inom grundskolans h ö gstadium genomf ö rs
successivi en ö kning av dalaundervisningen fr å n 0,5 till 2 studieveckotimmar. En omfattande
fortbildning av l ä rare genomf ö rs. P å n å got l ä ngre sikt
avser man att ocks å f ö ra ner undervisningen till l å g-
och mellanstadiet.

Inom gymnasieskolan investeras f ö r n ä rvarande i
ytterligare datonjtrustning och programvara. Dessutom kr ä vs ä ven h ä r en omfattande fortbildning av l ä rare.

Inom h ö gskolev ä sendet f ö resl å s under de n ä rmaste
å ren en ö kning med 250 platser p å de civilingenj ö rslinjer
som har n ä rmast knytning till informationsteknologin.
P å dala- och systemvetenskapliga

■ linjerna i Stockholm f ö resl å s inom det n ä rmasle å ret
en ö kning med 55 platser. Ä ven lokala utbildnings-linjer p å omr å del ö kas. F ö r
ett å rig datateknisk p å byggnad av yrkesverksamma ingenj ö rer f ö resl å s 60 nya platser.

N ä r det g ä ller arbetsmarknadsutbildning f ö resl å r AMS att
korta orienteringskurser i data inf ö rs
f ö r alla dellagare i yrkeskurser, dvs
ca 40 000 personer/ å r. Detta ryms inom tillg ä ngliga ramar men f ö ruts ä tter beslut av statsmakterna. AMS r ä knar vidare med att kunna ge dataorientering till ca
10 000 anst ä llda per å r genom AMU i f ö retag.
Man avser dessutom att successivt inl ö ra
nya avsnitt i s å dana yrkeskurser som redan ges,
vilket inneb ä r att allt fler kommer att f å en yrkesutbildning med inneh å ll av informationsteknologi. Vidare avser

' man att ö ka
specialistutbildningen inom speciella intormationsteknologiska yrken. Detta
skulle kunna ge en specialutbildning å t
ca 1 500 personer å riigen.

Forsloiing

Forskningen
inom del inlormationsteknologiska o.mr å det
har en slor bredd. Forskning n ä ra komponenlsidan
ä r i huvudsak inriktad p å de! tekniska naiurveienskapliga omr å det. N ä r
del g ä ller syslem-teknik och
informationsteknologins anv ä ndning ä r f ö rh ä llandei annorlunda. D ä r bedrivs forskningen inom etl flertal discipliner och f ä r otta en tv ä rvetenskaplig
karakt ä r.

Karaklerisliskt f ö r
hela omr å det ä r ocks å den snabba utvecklingen, som leder
till mycket n ä ra kontakter mellan forskningen och
den tillverkande eller anv ä ndande industrin. Dessa n ä ra kontakter ä i
stimulerande f ö r b å da parter och ( ö r med sig att en stor del av
forskarna rekryteras ö ver till industrin. I huvudsak ä r s å dana
kontakter positiva eftersom en person ö verf ö ring ofta ä r
det mest effektiva s ä ttet att f ö ra ö ver kunskap.
I vissa fall har emellertid oms ä ttningen
varit s å slor att forskningen lidit
allvariiga avbr ä ck.

Fbr forskning avseende komponentteknologi kr ä vs stora investeringar i utrustning. Genom det p å b ö rjade
nationella mikroelektronikprogrammet har utrymmet f ö r s å dana
investeringar ö kat. Samtidigt p å g å r planering
av ramprogram f ö r processteknologi avseende
VLSI-kretsar (VLSI ■= Very Large Scale Integraled), utveckling av
krattkomponenter, studier av olika halvledarmaterial f ö r integrerade kretsar, datorst ö dd konstruktionsteknik f ö r integrerade kretsar samt grundl ä ggande forskning r ö rande sensorer.

Forskningen inom systemteknik ä r annorlunda till sin karakt ä r genom att den f ö rekommer
inom ett st ö rre antal skilda discipliner. Som
exempel p å forskningsomr å den kan n ä mnas
numerisk analys, datalogi, optimeringsl ä ra,
datorteknik, lingvistik, matematisk statistik och reglerteknik. Exemplen g ö r inte anspr å k
p å att vara helt ä ckande men illustrerar karakt ä ren p å
forskningen. Ä ven om inte varje projekt eller
institution ä r tv ä rvetenskaplig har forskningen som helhet inom omr å det en tv ä rvetenskaplig
karakt ä r.

Den tv ä rvetenskapliga
karakt ä ren blir ä n mer framtr ä dande
i forskningen om de grundl ä ggande f ö ruts ä ttningarna f ö r, respektive konsekvenserna av,
informationsteknologins anv ä ndning.
Forskningen bedrivs till st ö rsta delen
vid samh ä llsvetenskaplig fakultet samt vid
arbetslivscentrum, FA-r å det m.fl. N å gra exempel kan ges som visar karakt ä ren p å denna
forskning. Psykologer studerar hur datatekniska till ä mpningar i artietslivel, t.ex. inom

Skr. 1984/85:218

isatser

processindustrin, p å verkar
m ä nniskans sociala livsmilj ö . Man studerar fjcks å raiionalise.-ingens effekler p é
tianstem ä ns arbetsmilj ö er. Exempel fr å n
andra h å ll ä r studier av synergonomi och bildkvalitet samt av system som medger
inflytande och utveckling f ö r
arbetstagarna.

Forskning med lika uttalad, men till sin karakl ä r annorlunda, tv ä rvetenskaplighet
arbelar med alt finna nya sofistikerade anv ä ndningsomr å den. Denna forskning arbetar med atl finna
kvalificerad anv ä ndning av den nya teknologin inom
bl.a. utbildning, medicin, handikappteknik och r ä ttsv ä sen.

Utveciding

Ny teknik och ny kunskap sprider sig till industrin utan s ä rskilda å tg ä rder. Radikalt ny teknik sprider sig emellertid l å ngsamt. I s å dana
fall kan det vara motiverat med olika stimulans å tg ä rder fr å n samh ä llet
f ö r att p å skynda spridningen.

Insatserna p å
omr å det ä r genomg å ende samfinansierade av industrin.
Delfinansieringskravet kan givetvis moiiveras med den avkastning industrin f å r vid en framg å ngsrik
utveckling. Ett lika viktigt motiv f ö r
delfinansieringen ä r emellertid att den garanterar en
seri ö s insats fr å n b å da parter i
samarbetet. P å mikroelektroniksidan drivs ett
antal projekt f ö r att bygga upp konkreta
tillverkningsanl ä ggningar f ö r olika typer av integrerade kretsar och f ö r att utveckla metoder f ö r konstruktion och kvalitetskontroll. Dessa projekt
genomf ö rs i huvudsak inom enskilda f ö retag. F ö retagets
motprestation f ö r den statliga delfinansieringen ä r att h å lla
anl ä ggningen respektive metoden tillg ä nglig ä ven
f ö r andra.

Inom informationsteknologin bedrivs kollektiv forskning
(dvs forskning samfinansierad av staten och en grupp f ö relag) avseende till ä mpad matematik respektive optik och elektrooptik. Man har nyligen
startat ett nytt kollektivt institut f ö r
systemutveckling. Diskussioner p å g å r om att bygga upp ett institut f ö r lill ä mpad
datorvelenskap.

En lyp av sm ä ,
nybildade f ö retag baserade p å avancerad teknologi ä r vanligare inom informationsteknologin ä n inom andra leknikomr å den. De ger ett viktigt bidrag till omr å dets dynamik. Som alla sm å nybildade
f ö retag har de ofta en br ä cklig ekonomi.

Med lanke
p ä deras slora belydelse f ö r utvecklingen ä r
det befogai att st ö dja s å dana f ö retag med villkoriiga l å n och d ä ngenom
lyfta av en del av risken. Just denna kalegori av f ö relag har l å tt
l ä ttare att klara sm finansiering p å senare å r
genom den nya riskkapitalmarknad som uppst å tt
och som i stor utstr ä ckning v ä nder sig lili denna f ö retagskategori.

Ytteriigare en v ä g
att stimulera teknikutveckling ä r genom
offentlig teknikupphandling. F ö rutom att ge
best ä llaren ett behovsanpassat system
fyller teknikupphandlingen syfle! att skapa kritiska, aktiva anv ä ndare. Detta har s ä rskild betydelse p å
in-formationsleknologiomr å det d ä r fiertalet syslom ä r utvecklade
av stora multinationella f ö relag utifr å n deras m å l
och strategier. Samverkan kring ett antal illustrativa teknikupphandlingar i
de viktigare samh ä llssektorerna ä r ett viktigt instrument f ö r att utveckla en god anv ä ndning av informationsteknologin.

P å liknande v ä g kan man stimulera utveckling av ny teknik f ö r anv ä ndning i
industrin. Tillsammans med verkstadsindustrin har staten redan g å tt in med omfattande insatser f ö r att utveckla informationsteknologin lill en v ä rdefull del av produktkansprocesserna. Liknande
insatser har p å b ö rjats i mer blygsam omfattning i ett flertal branscher.

F ö r att den nya teknikens alla
effekter skall g å att registrera fordras ofta f ö rs ö k i full
skala. Etl antal s å dana f ö rs ö k p ä g å r, i f ö rsta hand avseende hur artjetssituationen f ö r ä ndras vid
inf ö rande av ny teknik. ASF disponerar
ekonomiska medel att dokumentera och å stadkomma
viss utvidgning av verksamheten.

F ö r att ny teknologi skall spridas ä ven till sm å f ö retag med mer traditionell tillverkning kr ä vs s ä rskilda å tg ä rder. De
regionala utvecklingsfonderna utg ö r
en etablerad kanal till dessa ( ö retag och
har redan utnyttjats f ö r s ä dan kunskapsspridning.

Eitbiidnlrjg''

Forskning

IJ
a'" 1L,'M 8 € '8"

fMaa Ki/8€ 36/c?

CN.

t

MW

4

g:

7

'■':."

v!ryniJBi<oteo(*9¥m.'i»8io?i-'t " ' »-

♦ C-n
fjjiau "sf-v !iM ''10(7 ■=

* C
-v-i..5is>.t - -t' "%l"* ii-4»'-s

10

• KOTIHI" ( i

« ~cii'Nji>r „ i r./ l £ i*>
i '. ' !

TctoitS<

« Ut .S Tjr p arjraiT *i / g' " 'C-

*U.KK » tlfM •
Utru6>riing'

|>l27i,J fi faJ!f *4f_it ' é li » *

60 75

'im'"*
ö?»2 *32äC

» ekrr* » iJ å raiTUS"

» ttopyas
• S5 »¥ k Ä i dsta-uttok ä flKi; ,(iS » si't!)

« Tia- » ni{mfliti3r<pe „ ions-
å -sSi f""*!' f- » .** i

Jekn* t"8=lf fei'2f'e' y*!?

%:a 'Af >"'--

.2

T<i « i « itAMS

>?.»%
»iSS-v, >■_..„

t-4*i g.»irf Vf'»

H-*-!
r-i rp-t b-i
|;7-i l-Vr

'A Ctt ?''" Ä

niil|ra «»« iofnk

,1J

1/

• FrrTo.r-*
i''A te?

• Fa*
uBo S « 1SJi- „ UH Ä

Tcrtstt

%V-.

jatuii « t 'ar » k:iing
t fov '■'a nwoe'

?rrv' fffH, nar

Gr jn(St.»39«in5l« »v«.wn- » v' 3 * "i Wt i

?.1; !>i IT

1fol » }8

Lej,". sjjS "J É Ti 11 IlT C

iZ,
ia *'>f1 *'. » ti'- ¥ &.i3l IsgsS

r\i
S5-P ?-2 \*>7 --t P?i-

» STU

• Dn

♦ W ä FH

TotS »

11*1
*■¥% å-ti vu.
te# fs 0'ä/'.
w' !l«%

bifo!T) »« tf!mom1oniXi » !n5s 3iJ\ Mm \4M
r6 « McWf*mseor> » . |: »¥ |
ff å« g å l

IwrahSaat i// VfW- SSll

I UttNMningsmtseTta ar normah mta moa an skrra ä ovt ä di
m&lian rmkrrw HtoooM bvvp lOkniK
och Bnv ä notww].

? tg8 « 85 aov Ä rxte » ca 6 Ö MSEK f Ö»
UTrjrtfing ifWM rtuuskuian (or "rrforniBlicrsleknotoq t-iBr&v
utOFrocs A MSEK tor sarsKnoa
trasOBt mcrr. NMP Lfiristning arivands tiAde mm UEMtdning

Ski. 1'1S4/S5:2I8

Beloppen angivns i WSEK.

V6iks.3;nfie;eri tncti myj;riighe!ern<i ar noriTiali
ime

crcanisoiaCi si. att infonni-rdionstaUnniogi särrsdo-

visas, .Atskiliigs ev
sifieriippaiflsrna i töblån är

aärför uppsk.qnningar med störrK eller mindre

preiision.

Utveckling

w.-as

e.5,'8<-

8«'87

--

' 'j

fry»- f.

-
-

v

?-

r

ronriBwigkrtn<i«!*ti „

y-

tTont&AS ocn 0(!tt«k> (lomfMKWiHei

v

,'.»
="' -

•ST

..,
äS?

/SJ-

><»

tfirreiga sit <K!ir9lnW« odt pnxfcKOrs bl A. X* kwMitiKnsMtiii >< '

Indb»!)» tBiimjMÄis» j BveWrtfA.opiSi.nsSJ-ocii
meftaknSt. STU

lv'

é-1ft)5 6S/M. 86/67

'•rt-V

. » -#4

' f / »

i-sa

t » i : «

FoofcAgloöiatrtfciW»- fi- Hon»*»te>G!oe!nttS>vt |
j".* eSttn(oa« octi konsaevem*»",,!' • FskunatsaiBaag VHk

r<
y

TifttS

' % .-f H

.,'«,, fc-* .. S V« )h. _«i......i
«i.fcjt £,.,b«.£ -

utveci.krtQ av

ai»*iicei!8kin'txm.i-j,. fä-L-, .,.< I * J4 r'
t

•STU

Ut

1 ii ?1Ä

ji s!yi3«tem iSU) -<, !r*-'t''TÄ u, 4i'''- Tim* iX-lJli.-T ""■*"""
"*

Wc(W*ooii>.STU

• Tol>mkoci*arE(lira ni«is lé- .,sr'
rf'"'<" ■'Xi

■"'X'
4-f"-

'.v

tevoranröt mwuOTin? «...» ' > /< s..., ,

f.A

yx

Ä '

"'"■r

■ ■ '''...-il

* l5

f«m!te««.SB<0-"

3 .•" -jt j i*p.

Del
underlag iili iniormatioiistyknoiogisk! program som h ä r l ä mnats ä r sammansl ä lll
av bidrag fr å n 15 myndigheter. Deras beslui on-,
ainv ä ndriingen av disponibla medel har kommii
till uiuyck i senaste anslagsframsl ä llningen.
D ä r har genomf ö rts s ä dana omprioriteringar
som bed ö mis m ö jliga.

Inom vari och en av de omr å den som unders ö kts under sammanst ä iiningsarbetel linns etl flertal angel ä gna insatser som inte kunnat beredas utrymme. I
detta sista avsnitt av presenialionen ges n ä gra
exempel, som valts ut f ö r att illustrera karakt ä ren p å s å dana insatser.

Ber ö rda myndigheter kommer atl arbeta
vidare med planeringsarbetet och ytterligare pr ö va m ö jligheterna till omf ö rdelning eller i ett senare skede beg ä ra f ö rst ä rkta resurser.

ö kade insatser f ö r
utbildning

Inom grundskolan kr ä vs ö kade
resurser om man skall lyckas f ö ra ner dataundervisning ä ven p å l å g-och mellanstadieniv å . En ö kning av ambitionsniv å n ä ven p å gymnasieniv å kr ä ver ocks å resurser i form av
studieplanearbete, utbildning av ADB-l ä rare, l ä rarfortbildning, datorutrustning och programvara.

Efterfr å gan p å personal med vissa grundkunskaper
g ö r det befogat att ö ka antalet utbildningsplatser p å bl.a. flera civilingenj ö rslinjer. Inom dessa linjer ä r dock kapacitetsutnyttjandet redan
s å h ö gt att en utbyggnad blir n ö dv ä ndig f ö r att ö ka antalet platser. De kostnader
detta skulle kr ä va finns i dag ingen m ö jlighet att klara genom omprioriteringar.
Datatekniken har inte blivit den st ö dteknik den borde vara inom m å nga utbildningar. D ä rf ä r b ö r fler kurser i
informationsteknologi integreras i alla h ö gskoleutbildningar, n å got som kr ä ver ytteriigare resurser.

En stegrad efterfr å gan f ö religger p å fortbildning och vidareutbildning
inom omr å det. F ö r n ä rvarande kan denna efterfr å gan inle m ö tas.

F ö r
kvalificerad utbildning inom informationsteknologin kr ä vs ocks å tillg å ng till kvalificerad, modem ulrustning.

B ä ttre
balans inom forskningen

Genomg å ngen av p å g å ende och planerad forskning inom
informationsteknologin visar en viss obalans mellan mikroelektroniken,
systemtekniken och informationsteknologins anv ä ndning. Framv ä xten av komponentinriktad forskning
har fr ä mjats av ett v ä letablerat samarbete med svensk
industri

och Gn l å ngvarig iorbkningstradiuon. Dettu har resullerai i
en relaiivi v ä lulbygqd konipelensbas, som genom NfVIP
kan uiriyttjas och ulvecklas vidare. F ö r
att ä ven i Iramiiden kunna ligga n ä ra forskningsironten p å viktiga avsniu kr ä vs att det slatliga
sl ö del uppr ä tth å lls.

Inom slora delar av den systemtekniska forskningen lider
man idag orisl p ä ekonomiska resurser och har d å lig tillg å ng o ä kvalificerade forskare och
forskningsledare. Kontakten mellan forskare och avn ä mare ä r inle s ä rskilt v ä lutvecklad. Detta ä r oroande med tanke p å den ö kade belydelse systemtekniken har f å tt under de senaste 10 å ren. Bl.a. har den v ä xande utbildningsvolymen inic motsvarats
av adekvat utbyggnad av forskningen. En successiv ö kning av basresurser och st ö d till m å linriktad forskning skulle kunna r ä tta till denna obalans. P å kort sikt skulle
kompetensuppbyggnad kunna å stadkommas genom inr ä ttande av flera mellantj ä nster, stimulans f ö r art attrahera utl ä ndska g ä sttorskare samt industrisamverkan
betr ä ffande forskar- och l ä rarresurser

Avseende kommunikationssystem finns i Sverige en mycket
god industriell bas. Samtidigt ä r den internafionella utvecklingen snabb och systemens utveckling ä r avg ö rande bl.a. f ö r utnyttjande av s.k. telemaliktj ä nster. En f ö rst ä rkning av basen f ö r svensk forskning och utbildning p å omr å det skulle d ä rf ö r kunna f å mycket positiva effekter b å de f ö r indusirins utveckling och f ö r informationsteknologins anv ä ndning.

Arbetsorganisatoriska fr å gor kring konsekvenser av ny teknik
i arbetslivet bed ö ms av b å de torskare och arbetsmarknadens
parter kr ä va ö kade forskningsinsatser. Dessa b ö r s ä rskilt avse olika organisationsfr å gor i sj ä lva inf ö randeprocessen, m ö jligheter att utnyttja ny leknik f ö r omgestaltning av arbetsmilj ö n i positiv riktning samt f ö rs ö ksverksamhet r ö rande alternativa s ä tt att organisera artjetet. Delar
av de specialistkunskaper som burits av m ä nniskor i arbetslivet kommer i ö kad utstr ä ckning att byggas in i de tekniska
systemen. Detta f å r konsekvenser inte bara f ö r den anst ä llde ulan ber ö r hela verksamhetens effektivitet,
sociala relalioner i arbetet elc. Ä ven denna problematik b ö r las upp i forskningen kring informationsteknologins anv ä ndning.

Ä ven den grundl ä ggande
forskningen kring informationsteknologins anv ä ndning b ö r ö kas f ö r att uppn å den efterstr ä vade balansen. Viktiga fr å gor ä r h ä r att skapa kunskap om vilka m ä nskliga f ö rm å gor

som l ä mpligen kan byggas in i och utf ö ras av daiorbaserade system. Detta f ö ruls ä ller ö kade insatser ino.m medicinsk, bsleendevelenskapiig
och spr å kvetenskaplig forskning. H ä ivld ä r relalionen
m ä nniska-datateknik v ä sentlig. DeUa kan ben ä mnas fysiologisk respektive kognitiv ergonomi. Vidare b ö r motsvarande samspel p å organisationsniv å , s.k. sy.stemergonomi. ä gnas
ö kade insatser.

ö kade utvecklingsinsatser

Konstruktionssystem

Informalionsteknologiska produkter blir alltmer komplexa. Samiidigi
byggs systemen ä nnu upp med traditionella
hantverksm ä ssiga metoder. Det kan nu sk ö njas m ö jligheter
atl utveckla datorst ö d f ö r systemkonstruktion, vilket kan nedbringa tiden att konstruera s å dana syslem. S å dana
konstruk-lionssystem skulle st ä rka v å r konkurrenskraft genom att tiden mellan id é och t ä rdig
produkt skulle kunna kortas v ä sentligl.
Samtidigt skulle kvaliteten i de slutliga systemen kunna bli avsev ä rt b ä ttre. Att
bygga upp s å dana hj ä lpmedel skulle emellenid kr ä va ansenliga resurser. Det har fr å n industrih å ll
framf ö rts att uppbyggnad av s å dana konstruktionssystem vore l ä mpligt f ö r
nordiskt samarbele p.g.a. deras generella anv ä ndbarhet.

Standardisering

Utvecklingen visar allt tydligare vilka vinster som vore m ö jliga med en b ä ttre
standardisering av datorsystem. En ulredning av slandardiserings-m ö jliglieterna inom informationsteknologin borde d ä rf ö r genomf ö ras.

Telelnformatjk

Utvecklingen av optoelektroniken g ö r att det nu finns en potential f ö r betydligt ö kade
insatser p å nyutveckling inom teleinformaliken.
Med tanke p ä landets styrka inom denna sektor
skulle s å dana satsningar kunna ge snabb
effekt.

Kontorsinformationssystem

Ä ven
salsningar p å avancerade kontorsinformationssystem
ligger v ä l lill f ö r svensk industristruktur. Samlidigt kan man dra
nytta av den omfattande erfarenhet som samlats i landel genom att vi, i intemalionell
j ä mf ö relse, varit tidigt ute i fr å ga
om datorisering. Detta g ä ller som tidigare n ä mnts, b å de
inom n ä ringsliv och f ö rvaltning.

Avn ä marstyrd utveckling

Sl ö d till uppbyggnad av prol-cilypsystem ä r ett s ä tl
att komma ö vei s å dana tekniska och kommersiella tr ö sklar
som otta f ö religger vid f ö rstagangsanv ä nd-ning
av komplexa system. S å dana system b ö r ulvecklas i samverkan mellan leverant ö rer och best ä llare
p å omr å den d ä r det inom landet finns tekniskt
kompetenta anv ä ndare, l.ex. inom skogsindustrin
eller sl å linduslrin. Brist p å adekvata sensorer (m ä tkroppar) ä r ofta ett hinder f ö r att inf ö ra
informalionsleknologiska system i industrin. En samlad insats under tre å r bed ö ms kunna f ö rb ä ttra
situationen m ä rkbart, t.ex. vad avser givarsystem
i komplexa biotekniska anv ä ndningar.

Till ä mpningar inom handikappteknik och
medicinsk leknik bed ö ms ha stora m ö jligheter bl.a. beroende p å avancerad forskning och kvalificerade best ä llare inom landet.

ö kad information

En ö ppen och saklig samh ä llsdebatt om den nya teknologin ä r en grundf ö ruts ä ttning f ö r
ett klokt utnyttjande av tekniken. Det ä r
d ä rf ö r angel ä get med olika insalser f ö r att slimulera en s å dan debatt I dag finns knappast ekonomiskt utrymme f ö r art g å ut
med forskningsinformation i s å dana former
att den n å r fram till en bredare allm ä nhet.

Skr. 19S4/85:218 78

iiinchal!

!. Inledning ..................................................................... ...... 2

2. Jiironnatiunsioknologins
iiidiisiiielUi bci\'dcl,sc .................. ..... Ti

2.1 Inledning ................................................................ ...... 3

2.2 IntemationeU, översikt .......................................... ..... 4

2.3 Inrormaiionsleknokigins användning och spridning ..... 6

2.4 .Svensk int'oi'ni:itionsiekno!ogiindiKSiri
................ 9

2.5 Scimt-naiilaiumdc bedömning ................................ ... 12

3.
Statens roll
för en posiliv inveckiing ............................. ... 15

4.
Redovisning av
planeringen av ed svenskt inrormaiionsteknologi-program 21

5.
Utbildning ..................................................................... 26

.5.! Högskoleutbildningen ........................................... 26

5.2 Gymna.sieu1 bildningen ........................................ 29

5.3 Den yrkesinriklade arbeismarknadsutbiidningen
... 32

6. Grundforskning ........................................................... ... 34

6.1 Mikroelektronik och systemteknik .......................... 34

6.2 Informaiionsieknoloain.s
användning .................... ... 41

7..................................................................................... Den
sekiorinriktade lillämpade forskningen och tekniska utveck

lingen .......................................................................... 43

7.1 Försvarsmaktens behov av forskning
och leknisk utveckling 43

7.2 Behoven inom
telekommunikationssektorn av forskning och teknisk utveckling 45

7.3 Den civila statsförvaltningens
behov av forskning och leknisk utveckling 47

7.4 Behoven av forskning och teknisk
utveckling inom näringslivet 49

7.5............................................................................. Behoven
av forskning och teknisk utveckling inom arbetsmil

jöområdet ............................................................... 51

8.
Hemställan ................................................................... 54

9.
Beslut ........................................................................... 54

BUaga I. Sammanfattning
av "Svensk informationsteknologi - Ut

gångsläge och underlag för ett nationellt program" 55

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985