Prop. 1984/85:220

IVop.
1984/85:220

Regeringens proposition 1984/85:220

om datapolitik;

beslutad tlen 6jiini 1985.

Regeringen förelägger riksdagen vad som upplagits i
bifogade uidrag av regeringsprolokoll för de åtgärder och de ändamål som
framgår av föredragandens hemställan.

?a regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

SVANTE LUNDKVIST

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 denna proposition redovisas regeringens arbete på det
datapolitiska området. I proposilionen föreslås också atl riksdagen godkänner
vissa rikllinjer för den framlida datapolitiken.

Riktlinjerna innebär bl. a. när det gäller användningen av
datatekniken i arbetslivet en satsning på syslem och datorprogram som främjar
de anställdas kompetens och ansvar. Tillgången till personal med erforderlig
kompelens skall tryggas inom viktiga områden. Vidare skall breddutbildningen
stimuleras, inte minst för atl stärka kvinnomas ställning på arbetsmarknaden
och för att öka handikappades möjligheter till förvärvsarbele.

När det gäller all främja den lekniska utvecklingen kommer
regeringen att utarbeta ett informationsleknologiskt handlingsprogram. Detta
program skall sedan löpa under fyra år.

Vad gäller utbildning innebär riktlinjerna alt
datautbildningen i grundskola, gymnasieskola och högskola liksom utbildningen
för vuxna får en sådan omfallning och inriktning alt den moisvarar de
förväntade behoven. Lärarrekryleringsfrågoma måste här uppmärksammas särskilt.
Vidare är det viktigt att skolan får tillgång lill lämplig programvara.

Datateknikens användning skall enligt riktiinjema ulformas
med full respekl för den enskildes personliga integritet. Forskningen skall
främjas när del gäller användningen av datateknik på arbetsplatser och det hol
mot den personliga integriteten som denna användning kan medföra.

1 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 220

Prop. I984/8.S:220

Uni iag

"ROIOKOLL

vid
;ec;crinassaiTi:naiiiiacie

lys-oc-od

Närvarande:
siuisr;v.ici.!. Carisson. ordförande, och siaiirådc!-i Lnncikvisi, Fcidi.
SigLifiisen, Gustafsson, Leijon, Hjc!ri!-V>'a'l6n. Peterson. Andersson,
Boström. Dodström, Göransson, Gradin, Dahl, Fl. Carlsson. Holmberg,
Ilellström, Wickbo.m

Föredragande:
sialsråden I. Carlsson. Wjckhom, Boström, Hjelm-Wallén, Leijon, Gradin,
Peterson, Holmberg

Proposition
om datapolitik

Statsrådet
Ingvar Carlsson anför

1
Datorerna och det goda samhället

Ll
Inledning

Vilkel
samhälle vi får beror bl. a. på hur vi väljer att använda datateknikens
möjligheter. Riksdagen uttalade våren 1984 all "del är myckel angeläget
atl ett samlat datapoliuskt program utarbetas snarasl möjligt" (FiU
1983/84:28). Vidare har riksdagen hemställt att ett nationellt informationsleknologiskt
program utarbetas (NU 1983/84:11). Jag kommer nu alt ge en allmän bild av hur
datoranvändningen hittills utvecklats och av hur en önskvärd framlida
utveckling ser ut och hur den skall åstadkommas. Chefema för justitie-,
försvars-, utbildnings-, arbetsmarknads-, induslri-och civildepartementen samt
statsrådet Gradin kommer senare att redovisa del pågående arbetet inom sina
områden. Vad beträffar det informationsteknologiska programmet syftar detla
främst lill att utveckla ny kunskap och leknik på del informationsteknologiska
området. En utförlig redovisning av detta arbete har lämnats flll riksdagen av
chefen för industridepartementet i en särskild skrivelse.

Dataleknikens
utveckling grundar sig på den utomordentligt snabba utvecklingen av
mikroelektroniken. Ulvecklingen ger oss helt nya förutsättningar atl
maskinellt hantera informaflon.

I
dagens samhälle där information har en så slor betydelse spelar datatekniken
en central roll för samhällsutvecklingen just därför att den är en

Prop. 1984/85:220 3

teknik för at! insamla, bearbeta, lagra och sprida
informalion. Den ger oss rrKjjiigheien att sprida - eller koncentrera -
kunskap. Vem som kunskapen sp.rids lill eller l-.oncentreras hos besiäinmer
vad som händer med arbetets innehåll och värde, svensk industris
konku.rensl;rafL. den offentligas seklorns effektiviiei och iTiöjlighelcm:
tili medborg:irinflytande.

Datatekniken kan ge upphov till ökade klyftor när det
gäller kunskap, materiell standard och makt. Samtidigt kan datatekniken
användas för del rakt moisatia: för all minska klyftorna i arbetslivet och
samhällel. För att uppnå detta behöver vi en bred fortbildning av anställda sä
atl de kan ta en aktiv del i planerings- och beslulsprocessen. Därigenom ges de
anställda och deras fackliga organisaiioner inflytande över den lekniska
utvecklingen. DeUa bör kombineras med forskning och utveckling, som stödjer
etl avancerat säll att använda lekniken.

Vi behöver en ny typ av systemlösningar och programvara,
som leder till att information sprids i de skilda verksamhelerna och som
erbjuder de anställda ett dagligt lärande i arbetet. Programmen bör vidare
utvecklas så att det blir lättare att utan specialkunskaper få ul informaflon
ur de datoriserade informationssystemen. Därmed läggs grunden för ett bättre
och bredare ulnyttjande av detla nya medium. Precis som den ökade tillgången
till informalion och kunskap i seklets början var avgörande i arbetet för den
poliflska demokrafln, kommer ökad tillgång till informalion och kunskap för de
anställda i företag och myndigheler atl betyda mycket för demokratin på
arbelsplatsema. Detta kommer dessutom att positivi påverka näringslivels
konkurrenskrafi. Kunniga, engagerade och iniresserade anslällda, som kan
utnyttja teknikens möjligheter, blir en viklig fördel i konkurrensen, när de
flesta länder har tillgång lill en i gmnden likartad teknik.

Vår framgång är beroende av hur vi förmår följa den
lekniska utvecklingen och omsätta den i kommersiella produkter. Vår framgång
kommer vidare all beslämmas av hur vi löser en rad problem, l.ex. hur vi skall
säkra medborgarnas personliga integritet, minska sårbarheten i fred och krig.
sörja för grund- och vidareutbildning, bygga ut nätet för dalakommunikation
och bygga upp dalabaser. Dalapoliliskl vikliga frågor behandlas inom en rad
olika departement och det är därför viktigt alt arbetet där slår i
överensstämmelse med en samlad syn på den framtida datoranvändningen. Eftersom
användningen av datorer förekommer i de mesl skilda sammanhang är det inte
meningsfulll all lala om en enda datapolitik. Samfldigt är del viktigt att slå
fast att ulvecklingen inle kan överiåtas ål vare sig "de fria
marknadskrafterna" eller "den lekniska ulvecklingen".

Denna proposition avser alt ge en samlad bild av det
pågående arbetet och av de poliliska åtgärder som nu genomförs eller förbereds
på dalapolitikens olika områden och en bedömning av den fortsatla
utvecklingen.

Prop.
19S4/85: 220 4

5.2 Datateknikens ulvteklin»;

DiiUiieknikens utvecklint: har inidc;- scniire år i liou
grad påverkats av dc[i sn.ibba uiveck!ini;en av n)ik;-oclckironikcn. Tii) följd
ii\- utvecklingen in;>rri prognunvaruområdet far tekniken dessiuom
tillämpning nä nya områden i produktion och administsation m. r,\.

Datateknik kommer til! användning överallt.

Inorn utbildning och forskning: Som etl hjiilpmedel fur
alll från avancerad forskning till undervisning i skulan.

1 a.lia led i produktionen; 1 räknc- och riimaskiner iör
konstruktion, prov och experiment. 1 mät- och styrinstriimcnl inorri
processindustrier som mejerier, pappersbruk och kraftverk. I robotar och delar
i maskiner inom lexlil- och verksladsindusirin. Som komponent i produkter allt
frän leksaker iili flygplan.

Inom administration: Tidigare var del förbehållet stora
företag och myndigheler alt med hjälp av stordatorer automatisera ruiinmässiga
arbelsuppgifter. Numera flnns också billiga system för mindre företags
administration.

För textproduktion: Daiorer används för att skriva med på
kontor, tidningar och sätierier.

Inom alla former av kommunikalioner: För styrning av
järnvägsiraflk, för brevsorlering och telefon- och datatrafik.

Inom handeln: I bl.a. mikroprocessorslyrda kassaapparater
och aulo-maflserade lägersystem.

Inom sjukvården: Både i medicinsk ulmstning och för
journalhaniering.

Datorer används i olika utsträckning av arbetare och
Ijänslemän inom de flesta områden. Enligt en undersökning gjord av statisflska
centralbyrån används daiorer i slörre eller mindre utsträckning av 80 % av de
bänkan-ställda, 38 % av de handelsansiällda och 41 % av de anslällda inom den
offenlliga förvallningen. Lägre är andelen inom sjukvården, där endasl 11 %
använder datorer. Inom industrin har verkstadsindustrin den största andelen
datoranvändare bland sina anställda, 30 %, medan trävaruindustrin med 11 % har
den lägsta andelen. Av tjänstemän inom alla branscher använder 40 % datateknik,
men bara 10 % av arbetarna.

Tillverkarna av daiorer har det senaste årtiondet lyckais
all drastiskl krympa komponenterna samtidigt som kapaciteten har ökats. Allt
mindre, billigare och mer kraftfulla datorer har därför hittat vägen till alll
fler verksamheier.

Användare i företag och förvallningar har under senare år
decentraliserat delar av sina slora dalasystem, så all medarbetarna inle bara
via terminaler ulan också via persondatorer direkt kan ta fram den information
de behöver. Innan terminaler kom i bmk kunde användarna få sammanställningar
av uppgifler bara på beslämda tidpunkter eller efter särskild beställning.
Dalaverksamhel och kunnande sprids på della sätt i olika organisaiioner.

Prop. 1984/8.S: 220 5

Men samiidigi som datatekniken på så såti underlättar en
deceniraiise-ring flnns det ett fåtal dominerande tillverkare och leverrinlörer
av dataleknisk utrustning som t. c.\. komponeiutT på
mik,foe!ek-U'jfi!komrädel. stora datasystem och s.k. superdatorer. Detla bero:'
på at! endasl några fä förelag klarar de alll större resursinsatser som krävs
for utveckling av nya komponenter och slora datasystem och itiie minst
underhäll, vidareutveckling och marknadsföring. Däremot har antalet
ieveraniörer av programvara och mindre och medelslora datorer kraftigt ökat.
Dctla gäller främsl för datorer som gmndas på mikroprocessorer.

Televerket bygger ul telenätet för att kunna erbjuda
enklare och billigare kommunikalion mellan datorer. Dala- och
lelekommunikationsutruslning smäller samman. De slörre koncernerna bygger upp
egna datanät via telenätet, som knyter ihop deras avdelningar, dolteriöreiag,
leverantörer och kimder. Anlalet dalabaser ökar nu också snabbi nationellt och
inlernalionellt. De får stor belydelse för forskning och utveckling, men också
för den dagliga verksamheten inom banker, handel och industri. Tillgång till datanät
och dalabaser, inom företag och branscher, kommer atl bli etl beiydelsefulll
konkurrensmedel.

Maskinerna (hårdvaran) spelar en alll mindre roll för pris
och presianda hos ett datasyslem. Allt viktigare i dessa avseenden blir
istället de program (mjukvaran) som slyr datorerna.

Programvaran har länge varil en "flaskhals" när
del gäller såväl nyproduktion som nödvändiga förändringar i gamla system. Nya
meloder för all konstruera program gör del nu lättare för användaren all della
vid ulformningen av programmet och atl själv förändra och utveckla program.

Slörre tekniska förändringar har lidigare förstärkt
människans fysiska förmåga och gjort del lättare all transportera varor och
överföra velande. Del gäller l.ex. ångmaskinen, järnvägen, elektriciteten,
telekommunikationerna och bilarna.

Hur liknar och hur skiljer sig dessa lekniska förändringar
från införandet av datatekniken?

Med datateknik kan vi för del försia automatisera
ytterligare arbetsmoment - precis som människor har gjort med hjälp'av ångmaskiner
och elmotorer tidigare.

För del andra förändrar datatekniken förulsältningarna för
människor i olika verksamheier atl kunna komma i kontakt med varandra och
utbyta information. Här påminner datatekniken om järnvägen och telefonen.

För del tredje ger datatekniken upphov lill nya arbeten
inom sin "egen" bransch, dataindustrin i vid bemärkelse. Samtidigt
uppstår nya produkter i andra branscher lack vare dalatekniken. Härigenom
motverkar eller upphäver man den minskning av sysselsältningen som den ökade
produktiviteten annars skulle kunna leda till.

Del som man kallat teknikens framsteg har för det mesla
varil elt

Fr«p.
1984/85:220 6

lesulia! av ell växelspel mellan själva iei;niken, sättet
att organiserii arb'.;-let och de anslälldas kunskaper.

Växeispckt består också i lUi ny lekp.ll; har medförl nya
möjligheier att sprida vetande. När Sverige fcirvandlades från ett
jordbnjkarsanihälie på 1800-iaiel lill ett av 1900-talets 1'rämsia
industriländer, var en avgörande !"akior atl vi tidigt genomiörde den
omiältande uibygpnadcu av folkskolan. Detla har senare följls upp genom att vi
gjorde högre utbildning lillgänglig för alla. Mycket vikligl har också
iolkrörclsernas eget biidningsa.rbete varii.

En stov del av den effektivisering som svensk induslri har
lyckais uppnå de senaste årtiondena kommer från de anställdas
"vardagsralionalise-ringar".

Det är i det här sammanhanget vi ska se dalaiekniken, rätl
använd, som ett synneriigen betydelsefullt medel för att sprida kunskap lill
alla. Försi och främsl i arbelet, men också i utbildningen.

Tekniken måste sättas i relation till värderingar och
önskemål om hur samhällel bör vara beskaffat. Annars finns det en risk för atl
vi blir "teknik-fixerade" och ser datoranvändningen som en isolerad
leknisk fråga och inle som en fråga om hur vi vill förbättra människomas
villkor i vårt samhälle och minska klyftorna mellan människor i samhället.
Därför anser jag alt det är viktigt atl vi i vår datapolitik beskriver en
posiliv framfldsbild, som ger besked om hur dalatekniken kan bidra till elt
"gott" samhälle. Vi behöver en bild av ett framlidssamhälle, som
skulle kunna kallas "del goda datasamhället",

L3 Ea framtidsbild

Låt mig, för atl göra tydligt hur en önskvärd utveckling
av datoranvändningen ser ut, på några områden teckna en bild av vårlåt vi
strävar, en bild av hur framliden kan gestalla sig,

1.3.1 Arbele och stärkt konkurrenskrafi

En utveckling av datatekniken inom olika områden
tillsammans med höjd kunskapsnivå hos de anställda kan leda till alt Sverige
också i framliden slår sig gotl när det gäller sysselsättning och
konkurrenskraft.

Den nya tekniken kan kopplas ihop med en ny
arbetsorganisation med elt mer decentraliserat ansvar. Alla på en arbetsplats
kan göra ett bälire arbete än lidigare, lack vare all de har bättre tillgång
lill information.

Vi kommer emellerfld inte att kunna konkurrera med l.ex.
Japan eller USA när del gäller alt tillverka standardiserade komponenter och
sådanl som kräver de rikligl stora seriema. Vi är elt litet industriland. Vår
slyrka ligger i avancerade varor och tjänsler och i all vi tidigt och på ell
klokt sätt förmår använda modernaste leknik i produktion och administration.

Genom ny teknik och atl svenska arbetare och tjänstemän
främst kon-

Prop.
1984/85:220 7

knrrera;- med kvalilel i arbelet kan del i framtiden
skapas uirymme för en standardhöjning både när del gäller löner och
arbetsförhållanden. Möjligheten all tillgodose en arbetslidsförkorlning kommer
då alt underiälias.

.'iven anställda som nu har rulinbetonade arbelsuppgifter,
til! stor del kvinnor, kommer som en följd av bi, a. en salsning på
breddutbiidningen i förslag m. m, i ökad utsträckning atl kunna la pä sig nya
och m.er omväxlande och svära arbelsuppgifter,

1.3.2 Människan utvecklas med ny teknik

1 framtiden kommer den nya lekniken alt i ökad
ulslräckning kunna siiinuiera till ökat kunnande och lill mänsklig utveckling.

Tack vare breddutbiidningen och nya, bättre sysiem kan
lekniken i "det goda datasamhället" användas lill alt låla människan
växa - lekniken berikar både arbetsinnehåll och produktionsresultat.

Dalorn används som verktyg. Del betyder atl den är något
som är beroende av människornas unika bedömningsförmåga och deras yrkeskunskaper.

Människorna kan efier hand vidareutveckla sina skilda
kunskaper, eflersom de lär i arbelel. Möjligheten all lära kommer sannolikl
all uppfattas som någol myckel värdefullt, jämförbart med arbetsgemenskap och
löneförmåner.

Genom datoranvändningen kan t. ex. arbetaren i elt
pappersbmk simulera olika processer för att förbereda sig på svåra störningar.
De sjukvårds-anställda far mer tid lill vård när pappersarbetet tar mindre tid
och kan med bälire och snabbare tillgång lill information ge en bälire vård och
lättare svara på paiienlemas frågor. Verksladsarbetaren kan ges lillgång till
den informalion som han behöver för all lägga om sill arbele, informalion som
tidigare bara har funnits i pärmar på kontor. Kontoristen kan ta på sig mer
kvalificerade uppgifler, som alt la fram och sammanslälla uppgifler, när del
rena ulskrivningsarbetet minskar i omfattning.

Alllmer arbele för alltfler kommer i framtiden atl handla
om atl la emot, bearbela och lämna ifrån sig information. Vi ser ell ökal
lagarbele — både mellan olika anställda på samma avdelning och mellan olika
"nivåer" på en arbetsplals. Anlalel nivåer kommer dessulom troligen
all vara mindre än i dag. Gränserna mellan kontoret och den övriga verksamhelen
suddas alllmer ul.

Alla kaiegorier anslällda kommer atl fortlöpande kunna få
informalion om verksamheten, om målen, problemen, förändringarna - och därför
kan fler bidra flll del gemensammas bästa med sin förmåga att länka och lösa
problem.

Ju mer utbildningsbehovet kan tillgodoses desto mindre
blir bristen på människor med vissa "nyckelutbildningar". Därmed
motverkas slora löneskillnader samtidigt som de lägsl avlönade gruppernas
slandard och kunskaper förbältras.

Prop.
1984/85:220 8

.Au bo "avsides till" blir inte längre elt lika
ston hinder när de! gäller människors frihei atl välja mellan olika arbelen.
.Arheicna kan b!i mer utspridda. alUefter människomas egna önskemål om var de
vill bc, efiersom många arbetsuppgifier biir Iniia alt flytla. Sverige kan bli
betydlig! "mndare" genons ati det blir enklare, snabbare och
billigare au övetiöra informalion: ljud. bild. lexl och annan data. Dessutom
kan fler processer och transaktioner skriias på avstånd.

För människor med olika handikapp kommer vi all kunna ha
mänca fler hjälpmedel, som gör deras dagliga liv läliare och som gör au de i
ökande utsträckning kan deUa i arbetslivet som alla andra.

Fier och fler människor kommer att skaffa sig hemdatorer
sedan dessa sjunkit yUeriigare i pris och det har kommit billiga och praktiskt
användbara program, t.ex. för utbildning i olika ämnen. Datorn kan ocksä bli
ell nytl medel all hjälpa kunskapssökande människor hl. a. genom en
dalaen-cyklopedi, ell uppslagsverk som ständigt kan hållas aktuellt, samt olika
referens- och faktadalabaser.

Hemdatorn kommer också i framliden all kunna ge lillgång
lill informalion. Del kommer i. ex. all gälla upplysningar om rättigheter och
skyldigheler och uppgifler om avgångs- och ankomstlider för flyg och låg. Hemdatorn
löser också praktiska problem, man behöver inle ställa sig i biljettkön ulan
via sin hemdator sköter man bokningar av olika slag liksom bankaffärer och
liknande. Hemdatorn ger också möjlighet lill eget konstnärligt arbete med bild
och musik.

1.3.3 Dalaiekniken och demokraiin

I framliden kan en rikligare och mer lättillgänglig
informalion fördjupa demokratin.

När människor vei alll mer om sin arbelsplals, blir del
lätlare atl förverkliga elt verkligt medbestämmande för de anställda. Och
luslen alt della i arbelel med all lösa problem och forma framliden på
arbelsplalsen ökar ocksä viljan atl påverka samhällel och atl ta akliv del i
demokratin.

Datorerna blir därmed också ell medel alt vitalisera
demokrafln; medborgarnafår lättare tillgång till viklig informalion genom
lerminaler och på biblioteken. Det blir lättare att följa de olika turerna i
den politiska beslulsprocessen för enskilda medborgare och för politiska
partier, miljögmpper, fackklubbar, föräldraföreningar och andra berörda.

Informationsflödet går i båda riktningarna. Enskilda
medborgare som lar dei av ett kommunalt ärende på terminalen på biblioteket
kommer att direkl via terminalen kunna föra fram sina synpunkier och idéer lill
myndighelen. Bibliotekens terminaler ger oss också en ny sorts
"insändarsidor", där individer och grupper kan framföra idéer och
synpunkter och debattera dem. En sådan "insändardebatt" kan föras
lokall i kommunen eller över hela landet.

Allt detta skapar etl ymnigare flöde av uppslag och
tankar, som vitaliserar del poliflska arbelet och debatten.

Pntp. 1984/85:220

1.3.4 Föritlsällningar, hinder, prohlcni

Den här bilden av "del goda daiasamiiällei" ar en
önskebiki. Vi har l;°ingi kvar innati vi har koinniit di!. Fö:' att lyckas
niäsie vi undanröja hinder och komma lill räua med de problein som är
förknippade med datatekniken.

För ait fä dalasystem som passar i svenskt arbetsliv oeh
samhälle kan vi inte förliia oss enbari på de system som de slora
daiorieverantörerna och storföretagen erbjuder. Dessa sysieins uppbyggnad avgör
bl.a. vad som skall auiomaiiseras och hur styrsignaler utformas. Därmed
påverkas också arbetsorganisationen. Det är angelägel att Sverige inte blir
beroende av elt fåia! Slora utländska producenier av datorprogram. För att vara
säkra på att kunna få sådana program som vi vill ha i skilda sammanhang måste
vi skaffa oss och bibehålla en egen bred kompelens när det galler all framslälla
program.

Vi mäste också akla oss så atl myndigheternas insamlande
av personuppgifter med hjälp av datatekniken inle tränger lillbaka varje
människas rätt flll integritet. Del måsle flnnas tydliga gränser för
myndigheternas insyn i enskilda människors liv.

Jag nämnde vid genomgången av datateknikens utveckling atl
vi ser möjligheter lill decentralisering och en mer demokratisk arbetsorganisation
samtidigt med lendenser lill koncentration på vissa områden lill ell fålal
slora företag i väriden. Om tendensen lill koncentration får slä igenom ulan
motåtgärder, innebär del all våra möjligheter alt påverka systemlösningar och
datorprogram minskar alltmer.

Nöjer vi oss med alllför "enkla" datasyslem -
som gör människan lill en robot som skall lyda maskinens order - rycker vi
undan själva gmnden för den gynnsamma utveckling somjag har tecknat en bild av
i del föregående. Vi tar inle tillvara och utvecklar människornas
yrkeskunskaper. Mänskliga resurser förslösas på mekaniska mlinuppgifler och när
syslemen ändå - oundvikligen - klickar då och då, får del förödande konsekvenser
för effeklivitelen och produklionsresullatel. Denna utarmning av arbetsinnehåll
och kunskaper leder lill färre s. k. vardagsrationaliseringar. Bland de
anslällda sprider sig elt begripligt motstånd mol ny leknik.

Jag vill understryka all delta inle bara är en leknisk
fråga. Enbart tillgången till dalatekniska hjälpmedel ger inte
verksladsarbetaren eller kontorislen inflytande över sitl arbele och möjlighel
all ta ansvar för ell bättre arbetsresultat. En förutsättning är all små och
slora förelag och förvallningar i den offentliga seklorn är beredda all
förändra sina organisationer. Del gäller att förändra strukturen på
myndighetens eller företagels hela organisalion så all del blir möjligt atl
utveckla detta inflylande och ansvar.

Här kan vi se motstridande tendenser. Del förekommer
förändringar i riktning mot ökad information och handlingsfrihel för fler
gmpper av

Prop.
!9Sv4./S5: 220 10

anslällda och del Hnns både ekonomiska och sociala faktorer
som talar iTjr att den uivecklingen kan förslärkas. Men samtidigt ser vi en
utveckling rnot specialisering, uiarmning och i vissa iä!i t.o.m. rjärrstyrning
av arbeisplalser och enskilda arbetsuppgifier. En sida av denrsa fiärrstyrning
är ali vi framöver kanske får se hur datatjänster och sysie;n uiiiYån kom.nrer
direkl in på svenska arbetsplatser genom de slora internationella koncernernas
interna dalanät. Dei kan göra del mycket svårt au med hjälp av .svenska lagar
och avtal otn medinnytaiide påverka utformningen av datasystemen och deras
användning.

En viklig ioruisäiining för att vi ska lyckas förena en
bra ny leknik och en bra ny arbetsorganisation är vidare atl vi lyckas med en
fungerande Utbildning på bredden. Della kräver för det föisia bra pedagogiska
former och för del andra ell bra säll att moiivera särskilt de kortutbildade
all delta i och fullfölja ulbildningen.

Teknik och arbetsorganisation kan alliså bli allvarliga
hinder för förverkligandet av "det goda dalasamhällel" inom arbetslivet.
Andra liknande hinder är arbelsmiljöproblem och problem med den personliga
integriteten på arbetsplatserna lill följd av en alllför närgången
delaljkontroll av de anställdas arbetsinsatser.

Löses inte integritets- och arbelsmiljöproblemen kan
följden bli ell berälligal leknikmoisländ.

Andra problem är bristen på standardisering och
svårigheter atl anpassa lagstiftningen, l.ex. när det gäller nya typer av
brott. Ulvecklingen kan också hindras om telenätet för datakommunikation inle
byggs ul i tillräcklig omfattning eller på fel säll.

Den tekniska utvecklingen och datatekniken får en rad
direkla effekler som påverkar sysselsältningen. Genom ralionaliseringar ökar
produktiviteten, vilkel innebär etl minskal direkt behov av arbelskraft för en
given uppgift. Samtidigt ökar behovet av omställning och anpassning till nya
arbelsuppgifler som följer i den lekniska utvecklingens spår.

Förbällringar av produktiviteten påverkar också vår
konkurrenskrafi och kapitalavkastning i positiv riklning. De svenska företagen
kan stärka sin marknadssituation och bygga ul sin produktion. Därmed skapas
också goda mojligheter till ökad sysselsättning.

De rationaliseringsvinster och de vinster som uppslår
genom datoriseringen ställer bestämda krav på företagen och den ekonomiska
politiken. Del är viktigt all företagen utnytijar sina vinsler lill produktiva
investeringar. Det är vidare nödvändigt atl dessa vinster också kommer andra
grupper i samhällel lill del.

En förutsättning för att vi ska kunna använda datatekniken
för att fördjupa demokratin är atl kunskapen sprids till många, inte samlas hos
etl fålal. Den datoranvändning vi hillills sett har i alll väsentligt ökat
tillgången till informalion för företag och myndigheter. Medborgarna måsle
genom sina sammanslutningar i politiska partier, folkrörelser och föreningar av

Pri>ii.
1984/85: 22Ö i!

skilda sl;<g skaffa sig kii:iskaper s;i aU de i
prakliken fär liiigäng iill den Slörre mängd jnformaiion av högre kvalilet som
fLiaiekniker: kan gs. Deila korntner ir.te av sig själv. TvänotTi finns det nsk
för au daiorajn andning i Qé.n offentliga seklorn kan medföra inskränkningar i
medborgarnas möjligheier au få lit information de har räu liil enligi
ofrentiighelsp.rincipen, .Även på della område krävs dalapoliiiska ;igä!der.
o:n "det goda data-samhäiie!" skall kunna förverkligas.

Om Jag sammanfattar vad Jag hiuills har sagi. äi' det
vissa iVägor oin uaioranvändningen i framliden som fordrar särskild
uppinärksamhei. Dessa frågor .rör sysselsäUning, lordjupac! deniokraii,
undervisning, tiatakoni-munikation, forskning, inlegrilel. sårbarhet och
kultur. Jag skall nu särskilt la upp dessa frågor.

2 Tryggare och bättre arbeten

Enligi en undersökning från statisflska centralbyrån förra
årel tror 3 miljoner människor i Sverige all daiorisering leder iill
arbetslöshet. Föreställningen är dock inle grundad på egna upplevelser. Få har
negativa erfarenheler av datoranvändningen vad gäller sysselsättning.

Vad som händer med sysselsättningen när ny datateknik las
i användning beror främsl på tre fakiorer: konkurrenskraften, tillväxten och
omställningen.

För all svenska företag skall klara av alt tävla med
ulländska förelag om kvalitet och pris på varor och ijänsler, är det nödvändigt
med sådana invesleringar i bäitre datateknik somjag tidigare har talat om,
lillsammans med en investering i del mänskliga kunnandet på bred bas.

Metoderna för atl förbällra konkurrenskraften förändras. 1
förelagen talar man idag om att de nya konkurrensfördelarna heler flexibilitet,
kvalilet och anpassning efler kundens önskemål. Vidare blir del från ekonomisk
synpunkt alll viktigare atl ha så lile bundel kapital, dvs. pengar låsta i
råvaror, halvfabrikat och färdiga produkter, som möjligt. Alll della kräver en
kombination av å ena sidan anställda på alla nivåer som är kunniga och villiga
atl ta ansvar och å andra sidan bra, ny leknik.

Nu som tidigare måste vi föra en ekonomisk politik som
syflar lill ekonomisk tillväxt. En sådan ekonomisk politik innebär
nödvändigtvis också en omfördelning av resurser. Fördelningspolitik handlar
inle bara om jämlikhet; det är också en politik för ekonomisk tillväxt.

Få länder satsar lika myckel som vi på alt ge människor
stöd för atl kunna slälla om sig lill nya och förändrade förhållanden på
arbetsmarknaden. Och arbetsmarknadspolitiken har hitlills visal sig vara en
samhällsekonomiskt lönsam investering; vi har klarat slora förändringar
tidigare med jämförelsevis låg arbetslöshet. Men de förändringar som ligger
framför oss de närmaste decenniema kommer också atl kräva stora salsningar.

Prop.
19S4/S5: 220 12

Dei är iiisi och främsl \ajjc föreUigs eget ansvar atl
invesie!"a i utbikl-ning för sina anstiillda, så att de kan tiöja sin
kompelcns ocli slälla rim sig i sanibancl ined tekniska !ui-änciringar. Men
delta iiicker inle. Vi vei au de resurser som slår i"öreiage!i ull buds
för sådana saisninga: är ojiimni föi'deiat.li; mellan sniä och siora iörciag
ocli mellan lörelag i oli!;:i bran-scliev. Också inom del här oinråtlel Lir del
ur iandevs gemensamma inuesse nödvändig! med en fördeiningspolilik.

.Arbcisniarknadens parter saniarbeiar i det s.k.
"Utveeklingsp;"ogram-rnei för ny teknik, arbelsmiljö och
arbetsorganisation" hos arbelarskyddsfonden för ;vU fä fram och sprida
goda exempel, där daialeknik används för atl höja kompeiens och kvalitet i
arbelel. Arbelel började 1983, dci skall vara klar! 1987 och kostar totall 55
miljoner kr.

Goda förebilder är del som i längden kanske fär störst
siyrande effekt på vilken leknik olika parter väljer all utveckla. Det här
arbelel är däiför ulomordenlligl betydelsefullt. Och jag vill särskilt
undersiryka viklen av all man här kopplar samman ulvecklingen av lekniken med
ulvecklingen av arbetels organisalion. Enligt dalaeftektulredningen har
pioduktivilels-ulvecklingen bromsats just på gmnd av brisier i
arbetsorganisationen.

Del flnns en slor bredd på satsningarna. Här flnns syslem
för information och adminislralion inom verkstadsarbete, vårdarbete och
kommunal förvallning. Man arbetar med nya syslem för processtyrning och
robol-moniering, liksom med kontors- och butikssystem.

För all fä fram bälire tekniska sysiem och programvaror,
behövs mer forskning och utveckling. Jag återkommer flll del
informationsteknologi-program som regeringen förbereder och lill behovel av ell
samlal foisk-ningsprogram kring yrkeskunskaper och människans förulsältningar i
samband med ny leknik.

Brist på bra programvara är ell av de största hindren
överhuvudlaget när del gäller en ändamålsenlig datoranvändning. Denna brist kan
bli särskilt besvärlig, om man satsar på en annoriunda datoranvändning som
syftar lill all höja och kontinuerligt utveckla de anslälldas kompelens och
ansvar. Del räcker inle med atl vi skaffar oss kunskaper om nya bra sätl all
använda lekniken — dessa kunskaper måsle också omsättas i produklion av
program.

En metod för alt få fram bra programvara som bör prövas
mer än hillills är den teknikupphandling av system till staten som chefen för
civildepartementet har lagil upp i proposiflonen om statsförvaltningens
användning av ADB m.m. Chefen för induslrideparlemenlet säger också i
regeringens skrivelse om vissa planerade ålgärder för atl effektivisera statens
insalser inom informationsteknologiområdel all statens behov av atl upphandla
informalionsteknologiska hjälpmedel till förvaltningen bör utnyttjas även i
industripolitiskt syfte. Datadelegalionen gör enligt sin arbetsplan en ulredning
om programvaror och avser all i den peka på skilda åtgärder för att få fram bra
programvara. En rapport skall avges till regeringen hösten 1985.

»'-■-op. 1984/85:220 !3

Eit samorunat, kompeien! uppirädande med siaien som siast.
och krävande kund kan ge utvecklingsincitamcni av slor betydelse.

Daiacri'ekuurei.iningen h:u föreslagil "regioiKila
utvecktingsprogiam" för ny teknik, med sivä! indusiiipolitisk som
aibeismarknadspoiiiisk inrikining. Dessa skulle innciiålhi
inlormationsspridning, rådgivning, utbyte ;!v erfarenheter, uibildning och
samoixining av resurser. Eli försia försök har genomförls i Värmlands och
Malmöhus län. När del gäller den arbetsmarknadspoliliska delen har de här två
försöken givit ertarenheter av viirde for de regionala myndigheiema liksom
kommunerna och näringslivel i deras fortsatia salsningar. Del är naturiiglvis
av vikl atl ertarenhelerna tas iill vara och att man utnyttjar tiligäiigliga
resurser på eU effektivi sätt. Chefen för induslrideparlemenlet kommer senare
(bilaga 5) in på dessa frågor när han behandar regionalpoliliska åtgärder för
all fiämja teknik- och kunskapsspridning.

Det flnns en ulbredd oro för atl utnylljandel av
dalatekniken kan orsaka hälsoproblem. Bl.a. har man pekal på risken för all
gravida kvinnor som arbetar vid bildskärm skulle få missfall.

Denna oro
måste tas på allvar. Del är därför ytterst angelägel atl socialslyrelsen och
arbetarskyddstyrelsen iniensiflerar forskningen om bildskärmar och dei-as
påverkan på gravida kvinnor. Chefen för arbetsmarknadsdepartemeniei har i våi-
koniaklal arbelsmarknadens parler för all diskulera avtal som ger gravida
kvinnor som arbelar vid bildskärm rält lill omplacering. TCO har hemslälll all
slalens provningsanslall skall få i uppdrag alt testa daiorer och
dalaterminaler för att förbättra arbelsmiljön och minska riskerna vid sådana
arbetsplatser. Regeringen avser atl ge arbeiarskyddssiyrelsen i uppdrag all i
samråd med slalens slrålskyddsinstilul och slalens mäl- och provråd uireda
förulsältningarna att införa någon form av -frivillig eller obligalorisk -
provning av datorutrustningar från arbetsmiljösynpunkl. Sådan provning bör
inic enbart avse strålning utan även andra aspekter som är av betydelse från
arbetsmiljösynpunkl. Genom sådan provning kan tillverkarna också få en objekiiv
kriiik av sina produkler och därmed en förbällrad möjlighel lill en bra
produktulveckling.

En viklig arbelsmiljöfråga i samband med dalaiekniken är
distansarbetet. Datatekniken gör det möjligt att flytta arbete frän
arbetsplatsen till de anställdas hem, lill s. k. grannnskapscenlraler eller
flll exempelvis underieverantörer som ulför "informationsarbete" ål
olika uppdragsgivare. Samtidigt som detla kan öppna positiva möjligheter för
regionalpolitiken, så finns det också risker med distansarbetet. Del är vikligl
att dessa nya problem och möjligheter uppmärksammas. Etl sleg för att få
uppslag och idéer för den fortsatta bevakningen har lagils genom den utfrågning
som arbetsmarknadsdepartementet nyligen arrangerade. Regeringen kommer att
uppmärksamt följa ulvecklingen på detla område.

Ulbildningen är en av de allra viktigaste frågorna när del
gäller del framtida datasamhället. Chefen för utbildningsdepartementet kommer
se-

Prop.
i9tJ4.'S5:220 U

n:ire (bilaga 3) in på dessa fr:igor. När der gälier
Oi-astäilningeii på arbets-plaiserna är del nödvändigl ati iöihindra aii de
koiiuibildade slälls vid sidan. Urtriersökningar visar nämiigen ait ne soiii
redan har en god ulbiki-ning också är de som fär mest vidareulbildning i
arbelslivei.

Om vi för en iåt-gå-politik när del gälier de siora
lönlagargrupperna-: möjiigheier au skaffa sig breda kunskaper på del här
omj-åcfel, skulle många ställas ulanför de nya möjligheier som tekniken
erbjuder. Vi riskerar dä ail få en siluaiion där många med otillräckliga
kunskaper skulle få svart alt finna en plals på arbetsmarknaden.

Däiför har en siatiig salsning på bredduibildning inlells.
Under budgelåren 1984/85 och 1985/86 bedrivs och kommer all bedrivas en
försöksverksamhel med Uibildning särskili riktad lili korliilbildade. Denna
innehåller dels en kortare oiienteiande utbildning om dalatekniken, dels en
djupaie och längre vidareulbildning inom del egna yrket med särskild hänsyn
lill förändringar på grund av dalaiekniken. Försökel koslade 32 miljoner kr.
för budgetårel 1984/85. För budgetårel 1985/86 har kostnaderna beräknals till
16 miljoner kr. Utbildningen omfallar lolall ROOO personer, vaiav ivå tredjedelar
är kvinnor. En försia ulvärdering av försökel har nyligen pi-e-senterals. Moi
sluiet av årel kommer en utvärdering av nästa eiapp. Erfarenheterna hillills är
myckel positiva.

Bl. a. för all få lill stånd en breddutbildning i stöne
skala lade regeringen under hösten 1984 fram sill förslag om fömyelsefonder,
som sedan också godkändes av riksdagen. Beslulel innebär all alla förelag med
en vinsl på mer än en halv miljon kr. måste avsälla pengar lil! fonder för
utbildning av de anställda eller för forskning och utvecklingsarbete. Enligt
förslagel skall härvid särskild uppmärksamhel riklas mol de grupper som ofta
inle kommer i fråga för personalulbildning, l.ex. kvinnor. Arbelsgivaren måsle
komma överens med arbetstagarorganisationerna om hur pengarna skall användas.
Del rör sig om stora belopp, sammanlagt 5—10 miljarder kr.

De statligt anslällda får utbildning i samband med
införandel av datateknik och chefen för civildepartementet föreslår i
propositionen om statsförvaltningens användning av ADB m. m. att staten skall
upprätta program för kompetensutveckling hos sina anslällda.

Arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) planerar atl ge korta
orienteringskurser om datateknik för alla dellagare i yrkeskurser. Fulll
utbyggt beräknas kurssysiemet att omfatta 40000 deltagare per år i AMS egna
kurser och ytteriigare 10000 deltagare i arbetsmarknadsutbildning i företagen.

Chefen för utbildningsdepartementet återkommer (bilaga 3)
till frågan om bredduibildning.

På kort sikl översiiger behoven resurserna, men det är
ändå myckel betydelsefullt atl vi redan genom försöksverksamheten och
förnyelsefon-dema har påbörjai satsningen på bredduibildning. Vi har klargjort
målel och färdriktningen.

Det flnns en risk för atl kvinnornas ställning på
arbetsmarknaden kan

Prop. lf?<S4/S5:220 15

uiidei'giävas av ciaioriseringen. om vi inte vidtar
särskilda ä!p;ii-der, Kvin-no.ma ilnns id:-tg i belydligl fä.Te yrkeii än
mäsuien och många kvinnodominerade yrken kommer alt påverkas av
rationaliseringar med riataiekisik. Kraven på teknisk utbildning ökar. Av
tradilion i;ar få kvinnor sök! sig iiii sådan utbildning.

PJksdagen anslog för budgetåre! 1983/84 10 miljoner kr.
for en kampanj för ati öka Kvinnors inli"esse i'"öi' arbete och
vidareulbildning inom industrin. 1.3 miljoner kr. gick iii! olika
dalauibikiningsprojeki för kvinnor. Ert~arenhelen är att det ofta krävs
speciella ulbildningsprogram. enbart, för kvinnor, för alt kvinnorna skall söka
sig lill utbildning av detla slag.

liegeringcn kommer nu alt avsälla särskilda projektmedel
för insalser för kvinnor som riskerar arbetslöshet eller försämrade
arbetsförhållanden i samband med ny teknik. I enlighel med vad
Jämslälldheisministern förordade i proposilionen om kvinnornas villkor på
arbeismarknaden kommer 15 miljoner kr. näsla budgetår all gå lill projekl för
all slarka kvinnornas siällning på arbeismarknaden. Flera av projekten syftar
lill att väcka flickors inlresse för och ge dem kunskaper i leknik.

Också handikappade finns på många arbeten, som hotas av
bortraliona-lisering. Men samtidigt skapar dalaiekniken nya hjälpmedel, l.ex.
daiorer med ulmstning för syntetiskt tal eller punktskrift. Handikappinslilutel
och televerket samarbetar i en arbelsgmpp för lelematik för all uiveckla hjälpmedel,
l.ex. texttelefoner för döva, styr-och manöverfunklioner för rörelsehindrade
och hjälpmedel för psykiskt utvecklingsstörda. Regeringen har gelt AMS i
uppdrag all i samarbete med styrelsen för leknisk uiveckling (STU),
Handikappinstitutet och statskontoret genomföra ell projekl rörande
teknikupphandling av mikrodatorer som arbelshjälpmedel åt handikappade. AMS
har tilldelats 1.5 miljoner kr. för projektet.

Del är vikligl alt man på arbetsplatserna beaktar hur just
handikappade påverkas av alt ny leknik införs. Detla kan underlättas genom en
nyligen beslutad ändring i arbetsmiljölagen som ger skyddskommittéerna i
uppgift att även verka för atl anpassnings- och rehabiliteringsarbete bedrivs.

Dataeffektutredningen har föreslagit etl Ireårigl
utvecklingsprogram som skall omfalta dokumeniation av gjorda anpassningar av
arbetsplatser samt insalser för forskning, utveckling och fortbildning. Enligt
min mening bör hithörande frågor övervägas av den statsrådsgmpp för beredning
av långsiktiga och övergripande dalafrågor somjag avslulningsvis kommer atl
föreslå.

En viklig del i omslällningsarbelet är de fackliga
organisaiionernas dellagande i arbelel med atl införa ny leknik på
arbetsplatserna. Fackföreningarna har funnit att arbetstagarkonsulter är ett
myckel vikflgt stöd för atl hävda de anslälldas intressen. Men inle alla gmpper
av anslällda har rätt flll arbetstagarkonsulter. Dataeffektutredningen har
föreslagit atl denna räll skall utvidgas flll att gälla alla. Frågan skall las
upp i den särskilda beredningsgmpp för arbetsrättsliga frågor som är knuten lill
arbetsmark-

Pnip.
19K4,/85:220 16

nadsdcpartemenlel. Samråd kommer därvid at! ske, såvitt
gäller den kom-muiialriUtsliga sidan, med chefen för civildepHriemcniel.

3 Fiirdjupat folkstyre och förnyelse a\ den olTentliga
sektorn med hjiilp av datateknik

Regeringens arbete med alt förnya den offentliga seklorn
syflar tili atl fördjupa demokraiin och förbäUra servicen och effektiviteten.
Rikflinjerna för detta arbete har redovisals i en skrivelse lill riksdagen.
Storl uirymme kommer ali ges för lokala iniliativ och försök med nya
verksamheisformer. I dessa försök blir datateknik ett vikligl slöd.

För att fördjupa demokraiin måste medborgarnas tillgång
till informalion förbällras. De måsle vidare fä större möjligheter atl
vidareutveckla sina kunskaper för all kunna bedöma och utnyttja denna
informalion.

En stor mängd information ålerfinns i de föreskrifter och
råd som myndigheterna utfärdar som elt led i sin regleringsverksamhet. Det är
emellertid svårt att flnna den information som behövs i del enskilda fallel,
eflersom del fmns brisier när del gäller presentationsteknik och vägledning
för användama. Med hjälp av databas- och informalionssökningsteknik kan stora
mängder informalion presenteras överskådligt samlidigt som del blir lätl all
söka och sprida informalion.

En uppbyggnad av databaser med överskådlig och
lällillgänglig information kräver ett omfattande arbete med standardisering
och samordning av den stafliga informalionen. Jag anser alt uppbyggandel av
dalabaser i offenllig och privat regi — både inom och ulom landel — kommer alt
bli alll vikligare för olika verksamheier. För 100 år sedan var alla människors
lillgång lill den lidens kunskapskällor en av de viktigaste kampfrågor för de
folkrörelser som kämpade för den poliliska demokratin. Nu riskerar vi att den
nya tidens kunskapskällor, databasema, sluter sig för enskilda och för företag
- och till och med för nationer — om de inte har ekonomiska förutsättningar
eller om de betraktas som icke önskvärda av dem som kontrollerar databaserna.

På detta område behöver vi skaffa oss mer kunskaper och
förbereda åtgärder. Chefen för civildepartementet föreslår i propositionen om
statsförvaltningens användning av ADB m.m. att slatskonlorel skall få i uppdrag
att i nära samarbete med delegationen för vetenskaplig och leknisk
informationsförsöijning (DFI) belysa behoven av databaser med information om
statsförvaltningen. I uppdragel ingår ocksä att bedriva ett utvecklingsarbete
med inriktning pä all skapa en sådan standardisering atl en gemensam sökteknik kan
tillämpas för så många databaser som möjligt.

Del finns gmpper som inle nås av ulbildningen i skolan och
arbetslivet, nämligen arbelslösa och andra vuxna som står utanför arbetslivet.
För dessa gmpper spelar studieförbunden en myckel viktig roll. Datadelega-

Prop. i9S4/85:220 i?

tionen har geiioniiörv en utvärdering av statsmakternas
särskiida insalser för bred daiautbildning som i;omrner au överiämnas lill
chefen för civildepartementei. Den behandiai-1 första hand någoroiTi
utbildningens inneiiå!! ocii kvalitet.

Det pägår fiera för.ök när del gälier aii uinyiija
daialeknik för aii löibäilra medborgarnas kontakler med myndigiieier. i Örebro
cch Linköping lillhandahåller kommuiierna infos"in:-iiioii via
videote.vsyslem pä biblioteken, fiege.ringen har föresiagii ylteiiigare försök
m.ed daialeknik på folkbiblioteken.

information till m.edborgiirna via dalateknik kommer också
iili användning i de s. k. frikom.miinförsöken där exem.peivis Sandvikens
koramun prövar en deeentraiiserad modell för den kommunala föivaltningen. De
centrala nämnderna försvinner, liksom seklorsindelningen av verksamhelen i
gaiukontor, socialkontor elc. Islällei får vi omrädesförvaliniiigar med
poliliska kommundelsnämnder. På biblioteken skall medborgarna via lerminaler
själva kunna ta reda på vad kommunslyreisen beslutat vid senaste sammanlrädel
eller vad pengarna i budgeien har använls lill. Försöket slöds av del
utvecklingsprogram hos arbelarskyddsfonden som jag nyss hur nämnl.

Också inom en rad andra områden i den offenlliga sektorn
pågår försök med atl använda datateknik för all förbällra kvalilelen på
servicen lill medborgarna och förbättra myndighelens effeklivilel.

Det pågår också arbete med all decenlralisera
datoranvändning inom stalsförvailningen. Försvarsmaklens projekl Syslem 90
bygger på denna lanke. För den civila slalsförvaliningen är projekiel med s.k,
basdatorer etl viktigt sleg i ulvecklingen. Genom alt standardisera kraven på
mindre datasystem, blir del möjligt alt flytta ut beslulen och ändå behålla
möjlighelen lill samordning och kommunikation mellan olika syslem.

Chefen för socialdepartementet lillsaiie år 1982 en
ulredning om datoranvändningen inom försäkringskassorna, FAS 90-ulredningen.
Den bygger vidare på den s. k. Allfa- ulredningen, som arbetade mellan 1977 och
1980. FAS 90 skall avge silt slutbetänkande år 1987.

Det regelsyslem som slyr myndighelernas beslul och
fakiiska handlande saml deras säll all planera kommer delvis all avgöra i
vilken ulslräckning som den offentliga seklorn kan använda dalaiekniken för all
förbällra demokrali, service och effektivitet.

Slatskonlorel visar i några sludier all myndigheiema
behöver en planering av ADB och administrativ utveckling som är långsiktig och
organisa-lionsövergripande - detla både som grund för deras egna ålgärder och
för alt ge regeringen och riksdagen överblick och insyn. Chefen för civildepartementei
har i proposilionen om statsförvaltningens användning av ADB m.m. anmält
försöksverksamhel med sådana långsikflga strategier för administrativ utveckling.

En självklar förutsättning för en bra datoranvändning inom
den offent- 2
Riksdagen 1984185. 1 suml. Nr 220

Prop.
1984/85:220 18

liga sektorn är all lekniken är ändamålsenlig med hänsyn
lill verksamhelens krav. .Är s:idan leknik ime liligäiigiig pä marknaden, kan
vi försöka fä 'ram den genom teknikupphandling. Den offenlliga sektorn är en
stor kund och dci iönai' sig för ickniknrodiiceniema ati försöka
liilficdssiäila dess önskemål. Genom upphandlingen kaii vi därior få ull stånd
bättre daiasy-sieni, som också kan användas inon; den privala seklorn och som
dessulom kan länkas väcka intiesse och efterfrågan utomlands. Vi mäste i
i"ramiiden bättre än hitlills utiiyitja de fördelar i teknikupphandlingen
som deii offentliga seklorns storiek som beslällare ger. Hillills har sialen
upphandlat en datoriserad arbelsplals i eii väderijäiistsysicm och piogramvara
för överföring av redigerbai lexl mellan olika ordbehandlingssyslem. Genom
slalskonlorels melodråd, som är en referensgrupp i della arbeie, flnns etl
samarbele med slulanvändarna, som är myckel vikligl. Jag vill i deua sammanhang
erinra om alt civilministern i proposilionen om statsförvaltningens användning
av .DB mm. anmiäler atl han avser alt åierkomma med förslag om att 5 milj. kr.
avsäus i tilläggsbudget I 1985/86 för teknikupphandling av programvara till
basdatorerna.

4 Datateknik och utbildning

Utformningen och omfattningen av datautbildningen inom
olika uibildningsformer har slor belydelse för hur vi i framliden kan använda
och förhålla oss till dalaiekniken. Utbildning är en av förutsällningarna för
människornas möjligheter all själva la del i och aktivi påverka utvecklingen.
För atl lägga grunden lill en bra datoranvändning på arbetsplatserna behövs
utbildning som ger färdigheter i att arbela självständigt med datatekniken.
Detta gäller inle bara dem som arbelar inom lekniska yrken utan i minst lika
hög grad dem som arbelar inom alla andra yrkesområden där datateknik kommer
lill användning.

Dalaiekniken har flera egenskaper som är särskili viktiga
i ett ulbildningspolitiskl sammanhang. Del är en kunskapsinlensiv teknik. Del
är en stödteknik. Det är en leknik som lillämpas inom praktiskt tagel samtliga
samhällssektorer och som ger upphov lill vitt skilda konsekvenser - såväl
godartade som elakartade, på såväl kort som lång sikl.

En försia politisk slulsals härav är all alla i samhällel
bör utbildas dels i alt använda lekniken, dels om dess konsekvenser för
individerna och samhället.

Datortekniken kommer all spela en allt viktigare roll i olika
yrkesutbildningar. Tekniken har slora möjligheter all vara ell kraftigt slöd
lill själva lärandel såsom ell pedagogiski hjälpmedel. Jag ålerkommer till
denna punkl när jag senare lar upp forskningsfrågor. Del är myckel som talar
för

au dalaiekniken i uamiiden kan bii en allmiin siödlekiiik
i de fiesia ämnen. Efiersom lekniker genom siu arbete har eu stc;"t
inflyiande över leknik-användningen kan man låiicsi.ktigt påverka säu.ei ati
aiivä;ida lekiiik genom att inorn teknikeruibildnitigen ge gedigna kitnskape;'
om iniinniskan och samhällel. Det är etl centralt datapoliliski mäl aii se iill
at! ulbildnings-svsiemel - frän grundskolan ocb. uppåt ~ förmår au ge de nya
generalio-nernas dataexperter sävä! kunskaper som samhiilleliga insikter som
gör det möjligt ali förverkliga '"del goda d;uasnmhällei". Det räcker
inle all användarna fär ell slörre inflylande pä ulvecklingen av nya sysiem.
För all specialister skall kunna la lillvara de synpunkier och önskemål som
användarna kommer med, måsle de få en slörre förståelse för människans behov
och förulsältningar i förhällande lill lekniken.

Datapolilikcn inom ulbildningsomiädcl mäsie vidare
besiäm.mas bl.a. med ulgångspunkl i de allmänna mål som gäller
utbildningsväsendet.

Gmndskolan skall vara en allmän medborgarskola. Den måsle
ge de kunskaper i datateknik och dess användning som alla måsle ha. Daialeknik
håller nästan pä alt bii en basfärdighel. Människor möler daloier i alll fler
vardagliga sammanhang; elementära kunskaper behövs för all bemästra sådana
silualioner.

Gymnasieskolan skal! förbereda för yrkesverksamhet och
vidare studier. Yrkeslivels krav på dalakunnande sätter eii mål förde
yrkesinriklade linjeina. Efterföljande utbildningars krav på grundkunskaper
sätter målel för de teoretiska linjerna.

Högskolans gmndläggande utbildning skall
"producera" de olika specialister som behövs i forskningen och i
näringslivel och förvaltningen. Den skall också fylla på den allmänna kompetens
som behövs utöver vad underiiggande utbildningsformer givit.

Den snabba ulvecklingen av datatekniken ställer
vuxenutbildningen i en nyckelposition. De allra flesta har otillräckliga
och/eller föråldrade kunskaper. Om inle datateknikens utveckling skall skapa
nya djupa klyftor mellan gmpper av människor, måsle de vuxna ges en omfallande
datautbildning. De basfärdigheter som gmndskolan skall ge måsie alla få
möjlighel atl skaffa sig. Det dalakunnande som nu krävs i allt fler yrken (och
som nu i ökad utsträckning tas in i gymnasie- och högskoleutbildningar) måsle
vara möjligt att skaffa sig i form av fortbildning eller vidareulbildning. Jag
vill här erinra om vad jag i det föregående anfört om breddutbildningen
(avsnill 2).

De hittills beslutade åtagandena under en tre-
fyraårsperiod inom gmndskolan och gymnasieskolan kan uppskattas till minsl en
halv miljard kr. Molsvarande summa för högskoleutbildning och forskning är 300
milj. kr. Genom dessa insatser har en god grund lagls när del gälier
datafrågorna inom utbildningsväsendet.

För all utbildningsväsendet skall kunna uppnå sina mål
inom dataområdet krävs det inle bara all själva utbildningen förnyas och
ulvecklas ulan

!Top.
1984/85:220 20

ocksii au man aklivi p.i-betar för ail eliminera de olika
problem av annat slag som finns. Dessa problem sammanhänger främsl med au den
snabba ulvecklingen även ställer .själva ulbildningsorgaiiisaiionen inför
situationer som det kan vara svärl au på kort siki haniera nå eu
lillfredssiäilande säu. Jag länker då främst pii bristen pä utbildad personal.
iVämsl liirare, och pä konkurrensen från den enskilda sektorn om den ulbildade
personal som finns. Vidaj-e iir prog;-amvarusidan f. n. efieisali i förhållande
till hårdvarusidan ino.m. skolväsendel. Clicfen för ulbildningsdepariementet
ålerkommer senare (bilaga 3) lill dessa frågor.

Som jag redan näitini finns de: elt myckel stori behov av
vidareulbildning av tekniker och annan personal. En betydande del av detla
behov bör kunna täckiis med hjälp av förnyelsefondema. De företag som har
sådana fonder kan ;invända dessa lill au köpa utbildning åi sina anslällda hos
l. ex. högskolan och komvux. Jag vill här erinia om regeringens nyligen framlagda
proposition om uppdragsutbildning. Vidare räknar Jag med atl förnyelsefonderna
skall kunna medverka till all del behov av uimsining -såväl
ersältningsanskaffningar som nyanskaffningar — som den snabba utvecklingen inom
dataområdet medför skall kunna lillgodoses. Också inom den statliga seklorn har
parterna nu kommii överens om förnyelsefonder för att utveckla personal och
öka personalens anställningstrygghet i samband med strukturförändringar.

5 En ny infrastruktur

Hillills har datoranvändningen mesl påverkat
arbetsprocesser i fabriker och kontor samt produkter i form av varor och
tjänsler. Framöver kommer dalatekniken all också medföra stora förändringar av
samhällets infrastmklur när det gäller informationsförmedling. Detta kan
förändra människors kunnande och kommunikalion - kort sagl förändra vår
kuliur.

Den nya infrastrukturens effekter kan endasl till viss del
förulses. Vad vi vet är att den nya infrastmkturen kommer all skapa nya
utvecklingslinjer och nya verksamhetsområden. Vi vet också atl en rad problem
och svårigheler kommer all uppstå och atl förändringstakten i värt samhälle
sannolikt kommer atl bli snabbare än lidigare. Della ställer i sin lur större
krav pä vär förmåga lill omslällning.

Ulvecklingen av den nya infrastrukturen är en vikflg
samhällelig fråga som kommer all kräva längsikliga politiska
ställningstaganden. Del i sin lur kommer att ställa nya krav på kunskaper och
förmåga lill fömtseende.

Telekommunikationer är av betydelse i sammanhanget.
Användningen av bl. a. digital teknik och oplofibrer revolutionerar
leJetekniken. Den nya tekniken ger radikalt förbällrade möjligheter till
informationsöverföring.

Prop.
1984/85:22« 2!

De! är angelågei all dessa inöiiigiieier tits iilivara oeh
aii Sverige behåller sin siarka siälhiing pa teleområdet.

Regerii;ge:i har därför föresiagii ai; ielevcikel skail ia
investera ca 20 miijarde:- kr. under de näiniasie lie budgetåren visrav \1.>
miliardei- kr. för ati bycga ul och n"iOuernisera lelenäiei.
invesle.ringaina kan avcn under åren därefler förväntas ligga på en nivckc:
iiög rJvä. .'ö.'-ändringei! sker dels genom en rem iysisk utbyggnad ;-i\' nya
leieförbindelser, dels gsnom ett byte lill ny (digilal) teknik i näiet.
invesleringama siyrs a\' nuvarande och, föiuisedd efterfrågan på olika
leieljänsier ocii sker med hänsyn lagen lill nuvarande och föiuisedd leknik.
Fie>;ibiliie! är eu nyckelord i nälplane-ringen.

"Digiialen 87" kallas dei projekt som skall leda
lill ell rikstäckande digitalt nät, som planeras bli färdigt om två år. All
informalion i detla nät förs över i digilal form oavsell om del gäller lal,
bild, lexl eller andra dala. Nälel beslår av befintliga koaxialkablar. nya
radiolänkförbindelser och optokablar av glasfibrer. Sverige blir försi i
världen med eu så avancerat nät, som kommei' att betyda myckel för
möjligheterna lill datakommunikation. I ston selt kommer kapaciteten för sådan
kommunikalion atl bli 25 gånger större än idag.

Regeringens avsikl med den slora salsningen på lelenälet
är all priserna även i framliden skall hällas låga, att framkomligheten
ytteriigare skall förbällras och alt avancerade teletjänster skall kunna
erbjudas. Mycket hög telekapacitet även för dalakommunikaiion skall kunna
erbjudas med kort varsel var helsl i landet som den efterfrågas. En förbällrad
framkomlighet och säkerhel i nälel är av slörsia vikl inle minsl för
dalakommunika-lionen som på senare år ökal kraftigt.

Ulbyggnaden av delta kommunikalionssysiem är myckel viklig
för hur datateknikens möjligheter kan las tillvara och för hur den kan förenas
med andra samhällsmål, som t.ex. decentralisering och regional uljämning.
Taxorna är också av största vikl för all få ett gynnsamt ulnytljande av denna
del av infrastrukturen.

Televerket bör även i fortsättningen behålla
inlernalionellt selt låga taxor. Del är regeringens avsikl alt dessa taxor
skall göras alllmer oberoende av avståndet så atl vi får ell
"rundare" Sverige. Teleförbindelserna och taxorna skall i ännu mindre
grad än idag uigöra en restriktion för lokaliseringen av en verksamhet. Den
digitalisering av telenätet som del föreslagna invesleringsprogrammel innebär
kommer all underiätta en sådna utveckling. Integreringen av olika tjänster i
samma digitala system bör också leda till atl taxorna för ljud-, bild-, text-
och dalaöverföring harmoniseras. Redan idag är taxoma för vissa lyper av
dalakommunikation hell oberoende av avståndet.

1 proposilionen om regional utveckling och uljämning
redovisar chefen för kommunikationsdepartementel ell förslag med kraftigl
reducerade taxor för datakommunikation lill och från Malmfällen. Försöket som
avser

Frop.
1984/85:22(1 22

en ireiirsperiod oeh inoin en koslnadsram på 1 miljon kr.
per år, bör utgöra en viiidefull stimulans för den utveckling inom daia- och
rymdverksamheten som komtrii; igäng i Maimfältei!.

Jag anser att planeringen av telekommunlkaiionernas
utveckling aktivi bör iöijas av den sialsrådsgrupp somjag i del följande kommer
alt föreslå.

Del är också vikligl aU televerkel pä andra säu sprider
kunskaper om sina planer och prognoser så att en beredskap skapas i samhället
i''ör all pa ell positivt och konslrukiivl säit uinyllJa de nya möjligheter som
teletekniken ger.

De snabba förändringarna av telekornmunikaiionerna och
alla de nya möjiigheier som dessa skapar gör att regeringen funnit all
kunskapsuppbyggnaden inom områdel bör intensiueras. Chefen för
kommiinikalionsde-pariemeniei har berört dessa frägor i propositionen om vissa
telefrågor och pekat på önskvärdheten av prakliska försök med avancerad
lelekommuni-kalion. Syftet skulle vara atl fördjupa kunskaperna om möjlighelema
atl utnyttja den nya kommunikationstekniken och om vilka möjligheter detta i
sin tur skapar för i försia hand förelag och förvallning.

Regeringen har därför uppdragil ål televerket all i samråd
med STU och slalskonlorel uireda fömtsättningarna för och föreslå ulformning av
sludier av användning av avancerad telekommunikation.

Förelag och myndigheter bygger upp datakommunikauoner med
ullandel som en förlängning och utvidgning av sina datasyslem och kommunikalioner
inom Sverige. I takt med att förelag, branscher och internationella
organisaiioner bygger upp mer iniegrerade daianäl. kommer vi atl få se nya
typer av kommunikation. Del är en naturiig följd av Sveriges betydande
utrikeshandel och del har stor belydelse för atl bibehälla konkurrenskraften
hos många företag och branscher. Av dessa skäl deltar Sverige i del
inlemalionella arbelel med standardisering av leknik och harmonisering av
föreskrifier för att underlätta dalakommunikaiion över gränsema.

Ulvecklingen av datakommunikationema medför förändrade
förhållanden såväl i näringslivet som i samhällel i övrigi. Del blir l.ex.
lättare all flytta tjänsleproduktion, precis som del lidigare blev lätlare all
flytta en del varuproduklion.

Datakommunikationerna kan emellertid också göra del
svårare för myndigheler som tull- och skattemyndigheter atl tillfredsställande
konlrollera transaktioner inom och mellan förelag bäde inom och utom landel.

De krav på myndigheterna som datakommunikationer med
utlandet medför har lagils upp i betänkandet "Sveriges datakommunikationer
med utlandet". Samiidigi som detla belänkande remissbehandlas har Sverige
inom OECDis ram medverkai till en deklaration om inlernationellt dataflöde,
vars syfle är alt i olika avseenden underlätta informationsutbytet mellan
medlemsländerna på etl sätt som lillgodoser de olika ländernas ekonomiska och
sociala mål.

Prup.
i984/S5:22(i 23

t! Datiuekriiii. forsknin]U otlt utveckling

1 den seniisi.e iorskningspoiiiiska [>iöposiiioi!en
anyi-iv rcgciingen iiifor-maiioiisieknologin sorr: eii prioiiierai ,')mr;idc
föi' forsknings- och utvecklingsarbete inom den nviin-.aste treårsperioden.
Område; kriiver myckel foiskjiing av ivärveienskapiig karaklär. speeieili niir
del giiller sindier av s:inihälisaspekie!'på daiFiiekiiiken. Fiegeringen
underströk vikien a\' forskning som angriper samhällsproblem med syfte att
undvika slöseri med rniinskliga resii!'ser och st;i!'i;a miinniskojTias
irygghel och utvecklingen av ievnadsniv,n. Dessn bedtimningar och
riktlinjei'gålleriorifarande.

1 regeringens skrivelse om vissa planeiadc åtgärder för
all effektivisera statens insalser inom informaiionsleknoiogiområdel
.'■edogörs för planeringen av den fortsatta forskningen och den lekniska
ulvecklingen. Cheferna för utbildnings-, a.r-beismarknads- och
induslrideparlemenlen lar också i del följande (bilagorna 3 — 5) upp datafrågor
inom forskningsområde!. Jag vill dock här beröra några siirskilda forsknings-
och utvecklingsfrågor som rör datateknikens användning och som direkt hänger
samman med priorileringar somjag har redovisal i det föregående. De gäller c
daialeknik, yrkeskunskaper ocli arbeiskvaliflkalioner c datatekniskt slöd vid
funklionsnedsättningar beroende på åldrande, beslående skador eller långvariga
sjukdomar o datorstött lärande.

En viklig princip för datoranvändningen i "det goda
dalasamhällel" är all lekniken skall stödja och vidareutveckla de
anslälldas yrkeskunskaper. .Många forskare arbetar inom delta område.
Myndigheler och fristående forsknings- och konsullinslitui bedriver också ett
arbele här.

Jag anser all samhällel bör salsa på en systematisk och
långsiklig forskning och utveckling inom detla område.

Den vanligaste anledningen till funkiionsnedsäiiningar hos
människan är åldrandet. Pensionärerna blir allt fler i vårt samhälle och
därigenom ökar betydelsen av den hjälp som dalatekniken kan ge för atl lindra
de problem som förorsakas av sådana funklionsnedsättningar. Datatekniken kan
bidra till atl ge äldres och handikappades liv ell rikare innehåll, bl. a.
genom alt göra del lättare för dem atl bo kvar i sina egna hem. Också de
ekonomiska vinsterna av alt utveckla lekniken på detla område kan bli slora.
Samhällels inslituflonsvård belastas inle lika hårt. Om vi ulvecklar etl
särskilt kunnande på della område, är det möjligt atl våra dalatekniska
produkler kan finna avsätining på den internationella marknaden.

Forskningsrådsnämnden och delegalionen för social
forskning kommer all få i uppdrag alt kartlägga pågående forskning och
utveckling inom della område och föreslå vilka insalser inom områdel som skall
ges förtur.

Datateknik kan användas som ulbildningshjälpmedel. Den kan
utnyttjas i vitl skilda tillämpningar, från att siödja ell mekaniskt lärande av
enkla

Prop.
1984/85:22li 24

uppgifter - s. k. program;'iie;'ad iniilrning - lil! eu
lärande av kompie?:a fiirdiglieier med hjäip av sim.uisring.

Ds .möjligheter som iekiiiken e.'bjuder som hjälp vid
utbildning har hitiiiis inic iignais nägon siörie uppiTiärks;iinhei i Sverige.
Jag anser au det iir vikligl atl omrädei kariliiggs för all nuijliggih-a en
bedömning av behovet av datorsiötl lärande och för au prioiiiera olika
forsknings- och utveck lingsfrågor inom om!"ädel.

7 Datateknik och den per.sonliga integriteten

Eli fråga som. i hög grad har uppmärksam.mats är de risker
för kränkningar av den personliga inlegritelen som dalaiekniken för med sig.
Riskerna för inlegrileiskränkningar logs lidigt upp i den allmänna debatten.
Från många håll framfördes farhågor för att insamlandet av personuppgifter med
hjälp av datateknik skulle ge myndigheterna alllför myckel makt och inflytande
över människors privafliv. 1 förlängningen målades ibland upp konturerna av en
polisstat, siyrd av en Storebror som såg alll och tolererade intet.

Riskerna med dataleknikens utveckling uppmäiksammades
också politiskt. Redan om.kring år 1970 tillsatte den dåvarande
socialdemokratiska regeringen en utredning för att överväga behovet av
lagstiftning till skydd för den personliga integriteten. Ulredningen
presenierade ell belänkande, som ledde till atl riksdagen år 1973 anlog en
datalag. Internationellt setl var den svenska datalagen en av de första i sill
slag.

Dalalagen byggde vid sin lillkomsi på atl automalisk
databehandling av personuppgifter inte skulle få förekomma annal än efler
särskilt lillslånd av myndighet. För del ändamålel inrättades en ny myndighet,
datainspektionen, som också flck lill uppgifl atl utöva lillsyn över atl lagen
efterlevdes.

Den utveckling av dalaiekniken som har ägl mm efler
dalalagens tillkomst har lelt till att lagen har ändrats vid flera flllfällen.
Eftersom anlalet daiorer har ökal kraftigt och datorerna har spritts lill en mängd
nya användare, har del inle varil möjligt all behålla kravel pä lillsländ för
alla regisler som innehåller personuppgifter. Lagen har därför getts ell mindre
vidsträcki tillämpningsområde och avser nu i princip de viktigaste och mest
integritetskänsliga regisiren.

Inlegritetsdebatlen har emellertid forlsall även efter
datalagens tillkomst. Vad som framför alll diskuleras idag är olika risker för
inlegriletskränkningar som kan uppkomma Ull följd av datateknikens användning
inom den offentliga sektom. Della äi självklart en viklig diskussion, inte
minsl med lanke på all det är myndigheler som förfogar över den största mängden
och den mesl inträngande informationen om enskilda. Debatten gäller numera
frågor som försäljning av uppgifter i offentliga register.

Pnn;.
1984/85:220 25

samköming och kcntrolL användningen a'v
personniii-nmereic. Men deballen handlar också oivi användningen av de sioi'a
statiig-n diilasysiemen.

De ftågor som idag ståi' i fokus koiiimer i sior
utsiriickning an beriandlas av cn komraitlé som regenngen iilisatie förra årei,
d:U;:- ocii n-rfenliigheis-kommiilén. fiommilién har fåll i uppdrag all
överväga och uireda en mimgd irågor med anknylning tii! användningen av
dataickniken. .K.oiTiHiii-tén skall bl. a. överväga om det Uiins skiil atl av
inicgrilcishiinsyn begränsa möjligheterna au få ut uppgifler ur m.yndigheiemas
,ADB-reg;sier, om inie uppgifterna begärs för kontroll av och insyn i
myndighelernas verksamhel. Vidare skall kommittén granska om användningen av
personnummer. b:°ide inom den o.Tenlliga och enskilda seklorn, kan medföra
otillbörligl inirång i deii personliga inlegritelen.

Bland andra frågor som kommillén skall ta upp kan nämnas
frågan om rättelse av felaktiga uppgifler i daiaregisier. Eflersom resullatet
av kommilléns arbele inte kan förvänlas föreligga förrän lidigasl om ett par
år, ansåg regeringen atl frågan om rättelse borde förtursbehandlas genom en
särskild utredning. Enligt regeringen borde man nämligen så snarl som möjligt
vidta åtgärder för atl komma lill rätla med de olägenheler som enskilda kan
utsättas för om del uppkommer fel i ell personregisler. Regeringen uppdrog
därför ijanuari 1985 ål dalainspektionen aU ularbela vissa rekommendalioner för
hur myndigheterna bör agera när någon anmäler atl en registemppgifl är
felaktig eller när del av någon annan anledning flnns skäl all befara all del
har uppstått fel i ell personregisler. Dalainspektionen har under våren 1985
meddelat vissa råd i ämnel.

Den kanske mesl diskuterade inlegriletsfrågan idag rör
emellertid samköming och kontroll. Ekonomiska och rationella skäl lalar i
många fall för atl myndigheterna bör använda datatekniken i sin
kontrollverksamhet. Exempel på detla är samkörningar för kontroll av olika
bidrag saml ränle-koniroller med hjälp av olika bankregisier. Den debatt del
här är fråga om rör i själva verkel hur långl man skall acceptera
myndighelernas kontroll av medborgare, alllsä i slort sell samma debatt som man
lidigare har fört. Del är emellertid också en fråga om de uppgifler som används
för kontroll är rikliga i sak och därtill rättvisande för de uppgifter som
skall konlrolleras.

Det måste anses vara etl berättigat samhällsintresse all
försöka hindra alt människor tillskansar sig fördelar pä andra människors
bekosinad genom lögnakliga uppgifier och skenförfaranden. Här kan datatekniken
i många fall vara etl bra och acceptabelt hjälpmedel för kontroll. Samiidigi är
del naturiigtvis vikligl alt se till atl kontrollen inte ulförs pä ell sådant
sätl atl den otillbörligt kränker den enskildes integritet. Beiydelsefulll är
också atl del finns praktiska rutiner för all korrigera när registeruppgifterna
har lelt lill felaktiga åtgärder.

Vad det handlar om är först och främst att göra en
avvägning mellan samhällels och den enskildes intressen. A ena sidan är del
vikligl all de

Prop.
iyH4/S5:22() 26

räuigiieiei' och sk'\'i;iigr>e'e; som hiir l:-iais fasi
geiiciir; sialsmaklemas besim också skali tillkoiom;; vaioeh en i eniighct med
dessa b-i-siiil. A andia sidan iia? vi kr:ivc! på skydd för den personlig;'
iniegriicien. El! mål för 1'cgciiJigcr'i inläste vara ali datiiicknikens
;m"iindlli:1g för samköming och koiiiroii uirorma:: ined ful! i'espek: ior
den enskildes iniegritei.

Deua iir ofta ei! svär a'v'v;;gning. Iniressena kan
röiefaUa molsiridiga, Meil i gr-jiider boidc dci hår uv.e. vara någon cgcnilig
.nHiisiiUning mellan saiiihäiieis krav ocli den eiiskikles intixsscn. F;'ån
b;VJ:i !i;"ili -ärdet lu frSga Oil! aU tiligodosf: cie enskilda
medborgarnas bcriiuigade anspråk: en rättvis tördciiiirig av rälligheler och
skyldigheter oeh elt lillräekug! skydd för privatliv och familjeliv.

Niir det giiller älgärder för alt komma lill räU;'i med
felakligheier harjag redan nämn! deis del mer längsikliga uppdragel lill dala-
och ofienuighels-kommiuén, dels de älgärder som vidlagils genom uppdii-igei
lil! datainspektionen för alt nå en omedelbar förbäuring av förhållandena.

Del är emellerud ime bara myndigheler som. lagrar
uppgifler om enskildas personliga angelägenheter. Sädana finns och kommer i
ökad utsträckning all finnas också i förelags dalasysiem. Som etl exempel kan
nämnas kredilupplysningsföreiagen som har ingående informalion om i slort selt
alla svenskar. Vidare kan nämnas reklamförelag som idag väljer ui
reklam-mottagare via dalaregister. Del blir lekniskl möjligt alt kartlägga och
regislrera olika individers "konsumlionsprofil" för alt sieg för sleg
förfina den riklade marknadsföringen. Får sysiemel ulvecklas okonlrolleral, skapas
lekniska möjligheter all bl.a. kartlägga när och var en individ tankar sin bil,
vad han handlar på bensinstationen, vilket holell han tar in på, vilka
telefonsamtal han ringer, när på dygnet han lar ul pengar på bankomaten och var
i släden del sker. Regeringen följer denna utveckling med slörsia
uppmärksamhel.

Inoin företag kan, som både dalaeffeklutredningen i sill
sluibelänkande och Svenska Meiallindustriarbelai'eförbundel i en skrivelse den
13 mars 1985 till regeringen har framhållit, kontrollen av de anslällda och
deras prestationer med datateknikens hjälp också uigöra elt hot mot den personliga
integriteten. Sådan kontroll kan exempelvis utföras med hjälp av
stämpelklockor. Om arbetet är uppdelat i klart avgränsade moment, kan kontroll
ske med hjälp av olika lidmälningsmeloder. Del är vikligl all det görs en rimlig
avvägning mellan verksamhetens berättigade krav på planerings- och
stymingsunderlag och den enskilde arbetstagarens berättigade krav på skydd för
sin integrilel.

För att planera produktion och leveranslider bygger
induslrin upp datoriserade planeringssystem till vilka den anställde ivingas
rapportera varje stöming som får denne att göra ett kon uppehåll i arbetet. Den
som arbetar vid en maskin får inte ut näsla arbete förrän han har rapporterat
av det han eller hon just avslutat. Ulrymmel för den anslälldes möjligheter att
själv lägga upp sill arbele bhr mindre - friheten för arbetaren minskar.

Prop.
1984/85:22» 27

På arbetsplatser förekommei' dei ocksä alt man kopplar
ihop de anslälldas möjiigheier alt med elt daiakori son; nyckel passera läsia
dörr;-ir m.ed en iueniilelskoni.'"oll. Därigenom fåi ledningen
n'i(Jiligheie!'aii i delalj kartlägga de anslälldas rörelser på arbelsplalsen.

Den här lypen av planering ocli rapporieringssysiem
sprider sig nu också uianior den tunga industrin. Till och med yrkesgrupper
som. förflyi-lar sig i arbelel, som servicemän, moniörer. iranspoiiarbelaie,
får bärbara terminaler som registrerar deras upphälisori, arbelsuppdrag,
lidsålgäng, avbioli. avbroltsorsak etc.

Även otn denna användning av lekniken kan medföra ökad
effektivitet, är det vikligl alt inle blunda för de hot och problem denna
användning kan innebära när del gäller den enskildes iniegriieli

Jag anser därför all del finns behov av forsknings- och
ulvecklingsarbeie om hur den personliga inlegriien hoias och kan skyddas vid
användning av dalateknik pä arbetsplatser. Jag anser atl frågan bör las upp av
den slals-råd.sgmpp som jag i del följande kommer atl föreslå.

8 Datateknik och sårbarhet

1 likhei med energisystemet gör den ökade
datoranvändningen i del modema samhället oss mer sårbara i såväl fred som krig.

För all kunna upprätthålla verksamhet inom så gotl som
alla områden i samhällel blir vi beroende av import av komponenter och
utrustning lill dalasystem.

Varje verksamhet är sårbar för siörningar av datordriflen
- och det blir lättare atl sabotera en verksamhet, om den är datorstödd. I
centraliserade syslem räcker del atl datorkraften slås ut på ell slälle för att
hela verksamhelen skall lamslås, i synnerhet om avgörande kunskap finns samlad
hos mycket få personer. Därför är det positivi alt de slarki cenlraliserade
datasystemen nu börjar decenlraliseras. Samlidigt ökar dock sårbarheten genom
elt alll större beroende av telekommunikation.

Arbelel pä att åstadkomma en högre grad av slandardisering
av utrustning, programspråk och operativsystem har också sin betydelse för
sårbarheten. Det gör varje datoranvändare mindre beroende av en speciell leverantör.

Problemen kring datasårbarheten har studerats först av
sårbarhetskommittén, som arbelade mellan 1977 och 1981, och därefter av
sårbarhetsberedningen, SÅRB, som tillsattes 1981. SÅRB har utarbetal en metod
för sårbarhelsanalys som har tillställts förelag och myndigheler. SÅRB har
ocksä publicerat en rad rapporter om olika ämnen inom området. 1 augusli 1984
fick SÅRB i uppdrag att inventera vad som hittills har gjorts för
datasäkerheten och att avsluta sitt arbete under 1985 genom all lägga fram
förslag pä förbättringar efter samråd med statskontoret.

l-op.
1984/S5: 220 28

Stalskontorei och S.ARD har oeliså fiiil i uppdrag all
efler samråd med riksi"ev;sionsverkcl oct'; rikspolissiyrelseri undersöka
vilka crfeklcr mer omfaiUinde daiastöruingar i fredsiid skulle fä för
myndigheler och samhälle. Sårbarhe'1 och datasäkerhet i samband med
decenlraliserad daioran vändniiig är eil ä.nnne för vjdaie stiidier.

De övei-gripande sfirbarhelsfl-itgorna är av den
karaktären au de fordrar samordning mellan olika departemenL Många av de
åtgärder som mäste vidlas har viu gående konsekvenser för samhället. Del är
därtör naiurligi ail den statsrådsgrupp somjag föreslår i del följande fäi' i
uppdiag all ha en samordnande funktion även inom sårbarheisomrädet.

1 del praktiska arbetet med åtgärder för all minska de
slalliga myr.dighe-lernas sårbarhet inom daiaområdei bör slalskonlorel i
enlighel med civil-minislerns förslag i propositionen om stalsförvallningens
användning av .ADB m. m. få i uppdrag atl ha ett övergripande ansvar för dessa
frågor inom statsförvaltningen. De meloder som ulvecklas för atl minska sårbarheten
inora daiaområdei för slalsförvaliningen bör även kunna lillämpas inom
samhällel i övrigi. Ansvarei för delta i vad rör normal fredsvcrksamhel
åligger de enskilda förelagen m. fl.

En slor del av de enskilda förelagen och
slalsförvaliningen ingär i totalförsvaret. Del måsle slällas särskilda krav på
dalasäkerhelen för lolalförsvarel. Denna säkerhel måsle byggas upp redan under
fredsförhållanden och bör samordnas med de säkerhetskrav som behöver uppfyllas
redan i den normala fredsdrifien.

Della är en omfattande och kompliceiad fråga. Till att
böija med måste nivån på datasäkerheten för totalförsvaret i förhållande till
den fredsmässiga säkerhetsnivån bestämmas. Härvid har naturligtvis
kostnadsaspekten stor betydelse. Därefler måsle regleras vilkel ansvar som
åvilar olika inblandade parter för all den eftersträvade dalasäkerhelen skall
kunna uppnäs.

Statskontoret lämnade 1984 en rapporl i samarbele med
försvarels ralionaliseringsinslilut lill regeringen om myndighelernas
planläggning av sin datadrift under krig. Trots all regeringen redan 1974
meddelade föreskrifter om sådan planläggning - senare följda av anvisningar
från den ansvariga myndigheten, överstyrelsen för ekonomiskt försvar - saknar
många myndigheter enligt rapporten en sådan planläggning.

Försvarskommittén har i uppdrag atl lämna förslag till
vilken datasäkerhet som försvaret skall eftersträva under kriser och i krig,
jämfört med den säkerhet som finns i fred. Försvarskommillén har bland annal
SARB:s rapporter som underiag för sitl arbete. Hur datasäkerheisfrågoma skall
behandlas för totalförsvaret både beträffande inriktning och de närmare formema
för genomförandet liksom bl.a. ansvarsförhållanden bör därför beslämmas i
samband med 1987 års försvarsbeslut.

Företag kan få räd av dalainspektionen om åtgärder för alt
minska skador som beror på obelänksamhet och olyckor, medan rikspolisstyrelsen
kan bistå när det gäller sabotage och industrispionage.

Prop.
1984/85: 220 29

När dci gälier lagskyddet inol daiakTOti a\' olika slag
bör huvudprincipen vara ati den ordinära slrafnagsiifiningen sä långl möjligt
skall vara liliamp-iig även i ■"råga om daioianknuien broilslighei.
Gällande regier erbjuder här för fle.rtalel fall ell tilii'äck!igi skydd. I den
män skyddel pä vissa områden behöver förbättras är del at! föredra au för detta
ändamål på lämpligl säll jusiera det befiniliga regelsystemet. Inom
Jusliliedepariemeniel övervägs f.n. ändringai' i broilsbalken beliäffande
brolien bedrägeri, trolöshei mol huvudman samt olovlig! brukande, så all
beslämirielserna blir bälire avpassade för vissa slraffvärda handlingar med
anknylning lill daiorer som f. n. endasl med svårighel kan föras under någon
straffbestämmelse. Vissa ändringar i datalagen övervägs också. Inom
Justiliedeparlemenlel pågår dessutom arbelel ined en ny lag om skydd för
förelagshemligheler. De upphovsrällsliga problemen i samband med
datoranvändning utreds av upphovsrällskomm.illén.

9 Datateknik och kultur

Den lekniska utvecklingen leder dels lill snabba
förändringar inom de västerländska samhällenas slruklurer, dels lill all dessa
förändringar mer eller mindre ivingar fram rader av frågor av kulturell art.
Det är frågor om hur vi människor ulvecklar och bevarar kunskap, våra
livsmönster, sociala umgängesformer m. m. Datorerna är vår nuiida molsvarighei
till den mekaniska klockan och ångmaskinen.

Dataleknikens inverkan i dessa sammanhang är svärfångad
och blir. i många fall, uppenbar först efler ell anlal år. Ofta hänger
konsekvenserna ihop med det "osynliga" hos datatekniken, nämligen
programvaran. Den beslår ofta av för användaren okända och avgränsade
avbildningar av vår komplexa verklighet, beskrivna i formella konstruerade
språk. Den kräver mer abstrakt tänkande av oss. I vardagslivet ersäller
plastkortens abslrakla pengar exempelvis sedlar och mynl. Symbolerna på
kontrollrum- ■ mets inslmmenlpanel ersäller fabrikernas pulserande
verklighet.

Svensk och internationell forskning har visal hur
dalatekniska tillämpningar har påverket värt språkbruk, våra kunskaper i
arbelel och vår syn på varandra. Teknikförmedlade konlakler påverkar relalioner
mellan människor samt sammanhållningen och samhörighetskänslan i gmpper. Del
finns risker all solidariletskänslan undergrävs.

Vi behöver därför en kulturpolitik, som balanserar kraven
från den tekniska väriden med de krav på solidaritet och värnande om individen,
som självklara i ett på humanistiska värderingar grundat samhällel.

Den nya lekniken påverkar också de olika konstformerna på
olika plan och i skifiande utsträckning. Del finns knappast någon omedelbar
risk för all de traditionella uttrycksformerna såsom musik, konst och
litteratur slås ut eller försvinner. Förhoppningen är snarare att den nya
tekniken skall

Prop.
3984/85:220 30

berik:-i i:U!"ycksformer!ia oeh oka iTiöJligheierna
för konstnärer inom alia områden att nii ut iiii alli fler, J'ag vill dock
framhiilla au det på läng sikt är viklig: alt skolan ger bamen iiliräcklig
utbildning i de nalurliga mänskliga uiryeksibrmerna, såsom
sp!";";!'., konsi oeh musik.

Del finns samiidigi en iippeiib.ii' risk i''ör all
dalaiekniken kommer att öka inibrnialionsklyftorna i samnililet. De
välinformerade skaffar sig ännu mer informalion. Jag har redan understrukit
viklen av bredduibildningssals-ninga; för ait miinniskor ska kiinnr skfiffa sig
de kunskaper och fäidigheier som behövs för ail kunna ulnyuja denna
informaflon.

Del är vikligl att garantera lillgång lil! infoimation
också i en siluaiion då informalionen kommer all vara lagrad i dalabaser. 1 dag
har den enskilde, även om han bor pä en avlägsen ort, uimärkla möjligheter all
komma ål litteratur och annan tryckt informaflon tack vare ell väl fungerande
samarbele biblioleken emellan. Också när informalionen i en framlid hämias ur
databaser måsle informalionen göras lillgänglig för alla, inle bara för den som
i forsknings- eller annal yrkesarbete har närhet lill databaser och
sökmöjligheter. Denna fråga har tagits upp i tilläggsdirektiv till dala- och
offentlighetskommittén, som fätl i uppdrag alt pröva om ulvecklingen moiiverar
särskilda ålgärder från statens sida för atl garaniera medborgarna tillgäng
lill information. Kommillén skall även överväga om regler för myndighelemas
avgiflssältning av informaiionsljänsler behöver ulformas så alt den enskilde
medborgarens informationssökning inte försväras jämförl med vad som gäller för
resursstarka inslilulioner och företag.

Dalabaser byggs huvudsakligen upp för all lillgodose
forskningens och de slora förelagens behov. Samhället bör siödja arbetet med
att ta fram liknande databaser som tillgodoser behoven hos folkrörelserna och
de enskilda medborgarna. 1 proposilionen om litteratur och folkbibliotek har
regeringen uttalat sin beredskap atl ge ekonomiskl stöd åt utgivningen av ett
stort svenskl uppslagsverk. Tillkomsten av elt sådant är etl viktigt led i
strävandena atl göra allsidig kunskap lätttillgänglig för många människor.
Genom datatekniken har arbelel med etl stort uppslagsverk underlättats
väsentligt liksom möJUgheterna all komplettera böckerna med sådana fakla som
konflnuerligt måsle förnyas och tillfogas.

Den vikliga roll som folkbiblioteken kan spela i
samhällels informalions-försörjning lill den enskilde harjag redan berört.
Folkbiblioleksutredning-en förde fram tanken på etl experimentbiblioiek för
försök med ny teknik i syfle atl stärka folkbibliotekens informationsfunktion.
Som har anförts i den nämnda proposilionen bör kullurrådel i samverkan med DFI
närmare överväga ändamål och uppläggning av en sådan försöksverksamhel.
Ex-perimentverksamhelen bör beakta behovet av teknikstöd i såväl informationssökning
som i kommunikationen mellan olika biblioteksenheler så att projektet ger
generellt lillämpliga erfarenheter. Exempelvis kan försökel knylas till etl
länsbibliotek och inkludera nya former för kommunikation mellan detta och
kommunbiblioteken i länel.

Prop.
19S4,/S5: 220 31

Statens kuliuiräd har även anledning au behandla
informationsieknolo-gins roll inom museiverksamheten. Della sker i anslutning
till elt uppdrag beträffande samverkan mellan de centrala museerna.
Dataieknikcn spelar en viklig roll också inom andra delar av kulturområdel.
iiven i de fritt verksamma konsi.närei-nas arbeie. Sedan lång lid används l.ex.
daiorer i det arbete som bedrivs vid Elekironmusiksludion. Del äi' en naturlig
uppgift för slatens kulturråd alt analysera hur dalaiekniken kan ulnylljas
inom de olika konstoniiådena och atl lägga fram förslag til! åtgärder, t. e.x.
beiräffande ulbildningsinsaiser.

Den informalion och kunskap som samlas i databaser av
olika slag har etl kullurelll värde långl efler alt den föriorai sin
dagsaktuella belydelse. Det långsikliga bevarandel av sådan kunskap och
möjligheterna al la del av denna är också en del av samhällets ansvar för
informalionsförsöijningen. 1 del sammanhanget har arkiven en vikflg uppgift alt
fylla. Regeringen har däiför nyligen beslulal tillsätta en ulredning om den
oftentliga arkivverk-samhelen, varvid bl.a. konsekvenserna av den nya
informalionslekniken skall belysas.

10 En statsrådsgrupp för långsiktiga och övergripande
datafrågor

Det råder ingen tvekan om atl datatekniken har en stor
förändringskraft och räckvidd. Den kan påverka företagsslruklurer och
arbetsorganisationer. Den kan förändra relationen mellan arbete, hem och
frilid. Den kan påverka människors kommunikation och kunnande. Datatekniken
griper in överallt i samhället.

Regeringens styrande uppgifler på det dalapoliiiska
området försvåras av att dalafrågorna är sä mångfasetterade. Datafrågorna är
till sin karaktär ofta departementsövergripande. Olika departemenl ansvarar för
olika områden. Här kan som exempel pekas på dalafrågornas belydelse för arbetsmarknad
och arbelsmiljö, forskning, kommunikalion, inlegrilel och sårbarhet. Det är
den naturligaste ordningen atl varje departement ansvarar för "sina"
dalafrågor. Regeringen kommer emellertid också all inrätta en statsrådsgmpp som
kan bereda långsikliga och övergripande dalafrågor. 1 denna statsrådsgrupp
kommer all ingå de statsråd som har ansvar för de viktigaste dalapoliiiska
frågorna. Del ankommer på regeringen atl besluta i denna fråga.

När det gäller de närmare arbetsuppgifterna för statsrådsgruppen
kan sägas atl den bör överta daladelegaflonens nuvarande huvuduppgifler,
nämligen all bevaka ulvecklingen av datoriseringen, främja kunskapsutvecklingen
på omrädei och föreslå ålgärder för atl uppnå en posiliv utveckling av
datoranvändningen i samhällel under demokratisk slyrning och kontroll.

Förutom dessa huvuduppgifter bör slalsråd.sgruppen ha
vissa speciella

Prop.
1984/85:220 32

uppgifter. J:-ig har redan pekal på en del av dessa. Mern
långsiktiga sådana uppgifler bör vara au följa viivecklingeii av
infrasirukuirens utbyggnad ocii bredduibiidiiingens genomförande pA
daiaområdei.

För all stalsrådsgmppen skali få tillgång lill erforderiig
sakkunskap bör det vidare enligt niin mening uises en siirskild referensgrupp,
som i'epre-ssnterar de poliliska partierna, myndigheterna, näringslivet och
arbelsmarknadens parter.

il Riktlinjer

Mol bakgrund av vad jag nu har sagl vil! jag dra upp
följande riktlinjer för den framlida dalapoliliken.

När del gäller användningen av datatekniken i arbelslivei
är del vikligl att dei Ulvecklas sysiem och program som främjar de anslälldas
kompetens och ansvar. Tillgången til! personal med erforderlig kompelens skall
tryggas inom viktiga områden. Vidare skall breddutbiidningen siimuleras, inte
minsl för all stärka kvinnomas ställning på arbeismarknaden och öka
handikappades möjligheter atl förvärvsarbela.

För att fördjupa demokraiin och Jörnya den offentliga
sektorn bör dalatekniken användas för atl förbättra medborgarnas lillgång till
informalion, förbättra kvaliteten pä service lill medborgarna och förbättra
effektiviteten i den offentliga verksamhelen. Sirävan bör vara all
decentralisera datakraften.

Vad gäller uibildrung skall vi verka för all
datautbildningen i grundskola, gymnasieskola och högskola får sådan omfallning
och inriktning all den motsvarar de förväntade behoven.
Lärarrekryleringsfrågoma måsle här uppmärksammas sårskill. Vidare är del
viktigt all skolan får lillgång till lämplig programvara.

När det gäller utbyggnaden av data- och telekommunikationer
krävs en långsiktig planering och uppföljning.

När det gäller forskning skall vi - förulom av vad som
framgår av regeringens skrivelse om ell informationsleknologiskt program —
särskilt undersöka möjlighelema atl utnyttja datatekniken för all siödja och
vidareutveckla de anställdas yrkeskunskaper. Vi skall också främja forskning
beträffande datateknikens användning som stöd vid funklionsnedsättningar hos
människor och som undervisningshjälpmedel.

Dataleknikens användning skall utformas med full respekl
för den enskildes personliga integritet. Del är viktigt atl användningen av
datateknik pä arbetsplatser inle fllläts bli ett hol mol den personliga
inlegritelen.

För atl minska vår sårbarhet skall vi bl. a. verka för all
decenlralisera slora datorsystem och för att utrustning, programspråk och
operativsystem standardiseras.

Det är vikflgt atl Sverige har en hög nivå på forskningen
och den

Prop.
1984/85:220 33

lekni.ska laveckiingcii inom vissa, Ibr
ieiekommu!!ik:ilioiier. försvarsmakten och näringslivel siraicgiska omräcien
inom informaiionsteknologin. Inom andra områden bur vi ha en hög
kompetcnsberedskap. Fo! all säkerställa delta kommer regeringen au iitaibeia
eti informalionsiekiiolo-giski handlingsprogram.

Siaisräden Wickbom, Boström, HJeim-Walién, Leijon, Gradin,
Peterson och Holmberg annmäier sina fbrslag. Anförandena och förslagen redovisas
i underpiotokollcn för resp. depanemenl.

Slalsrådel Ingvar Carlsson anför.

Med hänvisning till vad jag och övriga slalsråd har anfört
hemsläller jag all regeringen i en pioposiiion

dds föreslår riksdagen alt godkänna de riktlinjer för den
framflda dalapoliliken somjag har angetl i del föregående

dels bereder riksdagen lillfälle att la del av vad Jag nu
har anfört om datapolitik

dds förelägger riksdagen vad övriga föredraganden har
anfört för de ändamål som de har hemställt om.

Regeringen ansluter sig till föredragandenas överväganden
och beslutar atl genom proposiiion förelägga riksdagen vad föredragande har
anfört för den ålgärd och de ändamål som de har hemställt om.

Regeringen beslutar att de anföranden och förslag som
redovisas i underprolokollen skall bifogas propositionen som bilagoma 1-6.

3 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 220

J USriTIEDEP.ARTEM ENTET

Uidrag

PROTOKOLL

vid regeringssamiTianiräde

1985-06-06

!;-"i)rf!5ragaiule: siais;';! VVickboin Amnälau till
proposition om datapolitik

1 Inledning

Daiorer och daiakommunikationssyslem kommer lill
användning för många olika ändamål. Del är därför naluriigl all dessa nya
arbetsredskap har givit upphov till ell brett spektrum av rättsliga frågor. 1
de flesla fall har dessa rättsliga frågor inte annat inbördes sammanhang än
just del förhållandet an de har föranlelts av användningen av datateknik för
all lösa olika uppgifter. Som en illustration kan lämnas följande exempel,
Dalakommu-nikalionssyslemen medger en snabb och väridsvid distribution av lext
direkt till den som vill la del av texten. Systemen kan användas t, ex, för
distribuflon av vetenskapliga artiklar. Då kan det uppslå upphovsrällsliga
problem eftersom denna dislribuflonsform inte helt passar in i befintlig
upphovsräiislagsliftning. Daiakommunikalionssystemens snabbhei och räckvidd har
samiidigi för väridens flygbolag fått de internationellt överenskomna reglerna
om flygfraktsedlar i pappersform att framstå som föråldrade och
effektivitelshämmande i jämförelse med ADB-ruflner för alt dokumentera
fraktavtalen. Eftersom vikliga ansvarighelsregler är knulna flll
fraktdokumenten, fordras dock ändring i de inlernationella transport-rättsliga
överenskommelserna för alt en övergång till ADB skall kunna ske.

De juridiska frågornas lyngd och svårighetsgrad varierar
också mycket. Ell exempel på en tung och komplex fråga är den hur användningen
av datorteknik fakflskl påverkar den grundlagsfästa principen om handlingsoffentlighet
hos våra myndigheter. Andra frågor framstår som mer gripbara och-enklare att
komma tillrätta med. Det kan t.ex. gälla mindre justeringar i
brottsbeskrivningar för atl täcka även datorvarianten av ett Iraditionelll
brott.

En del av de rättsliga frågor som föranleds av datorerna
och datakom-munikationssyslemen är specifikt svenska och kan därför lösas helt
nationellt. Det gäller t.ex. frågoma kring offentlighetsprincien. I många fall
är

E'rop.
19M/S5:220 36

del däremoi väi moiiveral eiicr l.o. m. nödvändigt med eU
inlemalionelll samarbele. Della gäller naUiriigrvis siirskill de umråden där
vår lagsliflning går lilinaka p;i inieinalionella konveniioner. Sådant
iniernaiionelli samarbete pagär i åtskilliga frägor i olika samarbelsorgan.
Sama.''beie! spänner frän frägor O-m del immalerialrällsliga skyddet för
datorprogram lill frågor o.m hur inlernalionella avtal om köp av varor skali
kunna iräfläs via daiakoinmunikalionssysiem.

.Av den allmänna bakgrund som hiir har lecknats framgår au
dei för jusliiisdepai"lementeis vidkommande är fråga om atl arbela pä bred
fronl med mänga lämligen dispai-aia frågor. Del framslår i regel som ändamålsenlig!,
au låla de datorrelalerade frågorna behandlas som delproblem inom olika
rältsnmråden. Frågor som rör upphovsrällsliga problem handläggs i p.rincip av
dem som svarar för upphovsrältslagstiftningen och problem som rör
transporträtten i försia hand av dem som ansvarar för del rättsområdet. Bredden
hos de datorrättsliga frågorna gör del emellertid ocksä nödvändigt all ha en
viss samlad översikt över dem. Del underiäiiar betydligt möjligheterna att se
evenluella kopplingar mellan ohka frågor. Framför alll är del emellertid av
värde i del inlernalionella samarbelel, när priorileringar mellan olika frågor
skal! göras i del samarbetet. En överblick har också renl praktiskt lell lill
atl Sverige verksami kunnal medverka till atl avstyra onödigl dubbelarbete i
inlemalionella organisaiioner. Även för samråden mellan de olika departementen
liksom för del närmare nordiska samarbetet i daloranknuina frågor har del visal
sig praktiskt atl ha en samlad översikt över dessa frågor.

I det följande lämnas en översikt över de datoranknutna
frågor som i en eller annan form f.n. är aktuella i justitiedepartementet.
Såvitt gäller de frågor som är föremål för inlernalionella överläggningar bör
framhållas all de alla från svensk synpunki har ansetts väsentliga all ta upp
lill behandling. Som regel hålls i det inlernationella samarbelel nära
konlakler mellan de nordiska ländema.

2 Frågor om offentlighet och sekretess

Principen om handlingsoffentlighet hos myndigheterna har
lång tradiflon i Sverige. Den är etl viktigt inslag i del svenska samhället och
är sedan lång tid också grundlagsfäst. De centrala bestämmelserna finns i
tryckfrihetsförordningen (TF). Naturligt nog har dessa bestämmelser från
början utformats med tanke på pappersdokument. Efter hand har bestämmelserna
ändrats och kompletterats med hänsyn till alt åtskilligt av myndigheternas
dokumeniation efter hand har blivit dalorlagrad. Erfarenhetema har emellertid
visal all det ändå flnns problem när reglema om allmänna handlingars
offentlighet skall tillämpas på datoriagrat material. Regeringen har beslulal
att närmare utreda dessa problem. Utredningsuppdraget har gått

x»rop,
1984/85:220 37

lil! dala- och offenilighetskoinniiufin under ledning av
kammarräitspresi-denlen C;iH-Axe! Petri. Direktiv för ulredningsarbelet beslöls
vid rege-.rir!gssamrn'iairäde! den 13 december 19S4.

En viklig f.-jiga för kornmiucn gäller T.r-:s
handlingsbegi-epp, Detla begrepp har lillkommil med lanke på iradilionella
pappersdokument. 1 ADB-sammaahang itardci - ; siällci för ;-ai avse elt fysiskl
föreinä! - ffsti avse informationsinnehållet i en ADB-uppiagning. Del är inte
alldeles enkell au avgränsa vad som skall anses som en upptagning. Principen
iir emellertid atl som cn upptagning skall anses varje konslellaiion av sakligi
sammanhängande uppgifter som kan las ui ur .ADB-materialet. Härmed har handlingsbegreppet
kommit au förskjuias avsevärt. 1 en slörre dalabas kan som regel uppgifterna
sammanställas på en mängd olika säu och med varje sammanslällning uppslår en ny
allmän handling. Mol denna bakgmnd har kommiitén fåll direkliv om atl undersöka
humvida TF:s handlingsbegrepp är användbart även när del gäller datoriagrat
material.

En annan uppgifl för kommiitén, som nära anknyler lill den
nyss nämnda, är alt klarlägga var gränsen går mellan allmänhelens räll alt få
ut handlingar enligt offentlighetsprincipen och den service som myndigheterna
i mån av resurser bör lämna allmänheten. Osäkerheten i denna fråga är stor när
det gäller datoriagrat material.

Som elt tredje exempel på frågor som kommillén skall
utreda kan nämnas behovel av dels regler om massuttag av data från offenlliga
daiaregisier, dels regler om myndighelernas försäljning av dala.

Principen om handlingsoffentlighet vållar vissa problem
när del gäller myndighelernas möjligheter alt som kund få ansluta sig lill
faktadalabaser. Under vissa förhållanden kan en kommersiell faktadalabas som en
myndighet har lillgång till bli all belrakta som en allmän handling hos myndighelen.
Detla medför omedelbart två problem. Sålunda är det elt vanligt villkor för
anslulning till faktadalabaser au kunden förbinder sig alt inle i sin lur
distribuera uppgifterna vidare. Dessutom kan uiiag med slöd av
offentlighetsprincipen bli ekonomiskl myckel belungande för myndigheten.
Särskilt gäller det senare i fråga om utländska dalabaser, då redan kosinaderna
för teleförbindelsen till basen kan vara belydande.

Principen om handlingsoffentlighet kan också vålla problem
när del gäller myndighelernas möjlighet atl på den öppna marknaden anskaffa
eller hyra program. Datorprogrammen hos en myndighet ulgör sålunda i princip en
allmän handling. Om inte någon sekretessbestämmelse är tillämplig, blir sålunda
programmet en offentlig allmän handling. Bilden kompliceras emellerlid av all
datorprogram i princip är föremål för upphovsrätt. Detta förhållande medför alt
om nägon med stöd av offentlighetsprincipen har fått ul ett stafligt
datorprogram får del sedan inle kopieras eller användas i förvärvsverksamhet.
Med hänsyn lill de ekonomiska värden som ligger i programvara och även med
hänsyn lill den upphovsrätt som föreligger för programkonstmkiören bmkar avtal
om leverans av programvara innehålla

Prop.
1984/85:220 3S

lämiigen siriing;; resirikiioner i fråga om ali kopiera
progi'ani o. dyl. Risken au program kan komni;-i pä avvägar genom
offentliglrcisprincipcn har visai sig kunna leda liii tvekan hos
programleveraniöi'cr ail ingå avUii om pro-g!'amvarulevcrans Ull myndigheter.

Kommitiéii har fäll i uppdrag au g;'i igenom problemen med
handlingsof-feniiighcien nii:' dei galler myiidighetemas liiigäng lill
faktadalabaser och datorprogi"am.

3 Rättelse i myndigheternas ,\DlJ-register

Ell förhällande som vållat många människor obehag är
svärighelerna all få felaktiga uppgifter i .ADB-regisler rättade. Del har lagts
på den i avsnitt 2 näinnda dala- och offenflighelskommittén all också
undersöka om man kan förbäiua möjlighelema att få lil! stånd rättelser. I det
sammanhanget skall kommittén överväga hur ändringar i .ADB-register överhuvudtagel
bör gå till. Del är nämligen i många sammanhang av vikl - inte minst för rätlsäkerheien
- att del framgiir att en ändring i uppgifterna har skell och när den har
skett. I annal fall blir det så småningom hell ogörligl alt utreda varifrån
olika sakuppgifter härrör.

Det bör i della sammanhang nämnas atl kommiitén även har
direkliv om atl se över bestämmelsen i datalagen om skadestånd p.g.a. oriktiga
uppgifter i personregister.

Resultatet av kommitténs arbete kan dock inle väntas
föreligga förrän fldigast om ell par år. Regeringen har ansett alt saken inte
kan få bero till dess. Under flden medan kommittén arbetar måsle sålunda tas
tillvara de möjligheter atl komma tillrätta med olägenheterna som flnns inom
ramen för befintliga lagregler. Del blir då närmast fråga om att få den
prakliska flllämpningen av dessa regler mer effektiv.

Regeringen gav den 17 januari 1985 datainspektionen i
uppdrag att utarbeta rekommendationer för hur myndighetema bör förfara när
någon anmäler atl en registeruppgift är felaktig eller om det finns skäl att
tro atl det har uppståti fel i ell register. Regeringen lämnade också vissa
direktiv för uppdraget. Enligt dessa direktiv borde övervägas en ordning enligt
vilken del vid varje myndighet finns en tjänsteman med särskilt ansvar för
frågor om fel i myndighetens ADB-uppgifter. Tanken med en sådan ordning är att
det inom varje myndighet med ADB-register skall finnas någon som särskilt har
satt sig in i frågoma. Enligt direktiven borde rekommendationema också gälla
tillvägagångssätten för att utröna om felaktigheter i ett ADB-regisler kan ha
spritt sig till andra register.

Datainspektionen har den 15 mars 1985 till regeringen
redovisat en promemoria med allmänna råd för myndigheter vid tillämpning av 8
§ datalagen. Råden är nu under tryckning.

De av datainspektionen utfärdade råden innebär
sammanfattningsvis

Prop.
1984/85:220 39

följande. Vid varje regisleransvarig myndighe! bör finnas
en ijänslemän med uppgifl att la emot felanmälningar. f.")eiine skail i
samråd nied iör verksamheten ansvariga ijänslemän inom myndighelen verka för

-
au varje
personregister är ulformal på sådanl säll au rättelser och kompietleringai' kan
ske enligt besliimmelserna i datalagen,

-
att den
regisirerade alllid underrättas oin de ålgäider en anmälan om felakiighei
föranlett,

-
aU anmälda fel
alltid behandlas ulan dröjsmål och att de regisirerade alltid underriitlas om
orsaken lill all en felanmälan inle kan ulredas och älgiirdas inom ue
arbetsdagar,

-
all den
registrerade får upplysning om sin rätl till skadestånd enligt 23 § dalalagen
eller att anmälan kan ske flll jusliliekanslern (JK) enligt skadeståndslagen,

-
atl
allmänheten underrrätlas om vilka personregisler myndigheten för,

-
all mlinen
för lillämpningen av 10 § datalagen är utformad så atl lagenligt begärda
registerbesked expedieras utan dröjsmål och ulan all orsaka myndigheten onödiga
kostnader,

-
att
myndigheten fortlöpande fullgör sin förteckningsskyldighet enligt
sekretesslagen och datalagen,

-
att hålla
chefen för myndigheten underrättad om de problem som framkommer vid
myndighetens tillämpning av datainspektionens råd.

4 Integritetsfrågorna

Frågorna om skyddel för den enskildes integritet var bland
de första rättsliga problemen som följde med bmket av datorer. Datorema gav
möjligheter att, på ett sätt som fldigare inte varit prakiiskl möjligt, gå
igenom och sammanstäJla ett stort antal uppgifter. I den mån det rörde
personuppgifter, medförde den nya tekniken hell nya möjligheter att kartlägga
och kontrollera enskilda.

Integriteten har många olika aspekter. Så finns t. ex.
integrilelsaspekter i de fldigare berörda frågoma om offentlighet och
sekretess. En viktig integritelsfråga ligger också i kravet på att felaktiga
registemppgifter skall rättas. Här har tidigare redogjorts för åtgärder för atl
lätlare få rättelser av fel i myndigheternas dalaregister. Som en kärna bland
integritetsfrägoma framträder dock de gmndläggande reglema om vad som får
regislreras och hur registren får användas.

Sverige var bland de första länder som genomförde en
lagsflftning i syfte all hindra ett ohämmat utnyttjande av personuppgifter till
förfång för den enskildes integritet. Lagstiftningen, som fillkom år 1973, har
alllsedan sin fillkomsl gällt både för den offentliga sektorn och den privata
sektorn.

Inlegriletsfrågorna har uppmärksammals mycket även i andra
länder. Ur detta breda intresse för integritetsproblemen föddes också tankarna
på

fVop.
1984./85:220 40

iiueniaiioriella regler pä områdel. Arbeie med säd:ur,i
regler inleddes både inom Europarådet ocii inom OECD. SåviU giiller Europarädet
ledde arbeiei ti!) er. konvenlion om skydd för persondata, medan OECD-rirbeiei
uimynnade i riktUnjer för medlemssuuerna niir dei giillde iiiiegrileisskyd-dei.
Båda dokumenien liilkom under år 1980. Europariideis lionveniion har iinnu inte
trält 1 icraft. Sedan Föi-bundsrepubliken Tyskland numcni bcsliiuu all ratincei'a
konvenlionen. kommer dock del ciforderliiia aiiUilei raiifikaiioner ibr
ikraftträdande au uppnäs, nämligen fem stvcken. OECD;s rikllinjer lillämpas
däremoi numera av så goti som samiliga OECD-länder. Sverige har lilllräll
konventionen och liar ålagil sig alt följa riktlinjerna. Dessa åtag:inden har
lett lill vissa ändringar i datalagen.

En bärande lanke sävä! i konvenlionen som i riktlinjerna
är all dei för alia konvenflons- resp. medlemsslaler skall gälla gemensamma
minimiregler om integrilelsskydd. Genom att länderna sålunda har en gemensam
plattform i fräga om skyddel, skall restriktionerna för övertöring av t.ex.
personuppgifter mellan länderna kunna begränsas.

Del har anseits väsenlligl, både för konvenlionen och för
rikllinjema, all del finns ett maskineri för all följa upp lillämpningen och
utbyta erfarenheter. När det gäller konventionen finns av nalurliga skäl inle
ännu någol sådanl maskineri. Beträffande OECD:s rikllinjer hålls däremoi med
jämna mellanrum sammankomster där medlemsstatema utbyter erfarenheler. Sverige
deltar givetvis i detta arbete.

Utvecklingen på dataområdet går snabbi och den måste
hållas under kontinuerlig bevakning med hänsyn till den belydelse för
iniegritetsfrå-goma som denna utveckling kan få. Den kraftigl ökande användningen
av datorer och daiakommunikationssyslem har redan letl till förändringar i
datalagen i syfle all koncentrera resursema till kontroll av sådana register
som är i verklig mening inlegrilelskänsliga. För mer vardagliga lyper av
ADB-register, som exempelvis kundregister, har tillkommit ett system med
generella regler i stället för individuella föreskrifier och tillstånd. När det
gäller den kontinuerliga bevakningen av integritetsfrägoma bör också framhållas
det uppdrag som dala- och oITentlighetskommittén har fått att se över
användningen av personnummer.

Del är sannolikt atl det framdeles kommer att krävas
ytterligare förändringar i vår inlegritetsskyddslagstiftning för att den skall
kunna fylla sitt syfte att hålla en fredad sfär för den enskilde. Det är också
sannolikt att vi i Sverige kan få god hjälp i våra överväganden från kunskap
och erfarenheter från de övriga länder med vilka vi har samarbetat för att få
lili stånd konventionen och riktlinjerna. Fortsatta inlernationella kontakter
på detta område kommer därför att ingå i justitiedepartementets arbele på
integri-tetsskyddsområdel.

Det bör härefter tilläggas att Europarådets arbete med
integritetsfrågor inte har avstannat med flllkomsten av den nu behandlade
konventionen. Tvärtom har arbetet fortsatt med olika delfrågor inom områdel. I
en del fall

Prop.
1984./85:220 41

har sädanl arbeie lett tili rekommendationer lili
mediemssiaierna. Del är l.ex. fallet med användningen av persondala för
forskning. Nyligen har Eui'opa.'-ädels expertkommitté om dataskydd ocksä
ulformal !''örsiag lili rekommendalioner när det giiller användning av
persondala föi direktreklam och för visss sowialforsäknngsändamåi. Vidare
pågår inom Europarådet arbele som rör polisregisier och arbeisgivares
insamling av uppgifier om anslällda.

5 Strafirätt

Til! stora delar har de befintliga straffrättsliga reglema
visat sig kunna användas även på sädana slraffvärda gärningar som riklas mol
datorsystem eller för vilka datorsystem används som hjälpmedel. Efler hand har
del emellerlid ocksä framkommit atl del flnns vissa luckor i strafflagstiftningen
när del gäller dalorrelaterad broilslighei.

Strävandena i Justiliedeparlemenlel när det gäller
hanleringen av de datorrelalerade brotten är atl dessa broll så långt som
möjligt skall omfattas av de allmänna straffbestämmelserna i brottsbalken.
Därmed kan man undvika att komma in i lekniska definitioner som riskerar atl
snabbi bli föråldrade. Vidare undgår man onödiga problem med konkurrens mellan
de traditionella brotten och deras motsvarande datorrelaterade varianter. De
allmänna straffbestämmelsema torde dock även framgenl få komplelteras med en
straffbestämmelse av den art som f. n. finns 121 § datalagen (1973:289). Där
föreskrivs siraff för den som olovligen bereder sig Ullgång lill ADB-
upptagning eller olovligen ändrar eller utplånar eller i register för in sådan
upptagning, allt i den män gärningen inte redan är straflbar enligt
brottsbalken. Brottsmbriceringen är dataintrång.

Inom justitiedepartementet pågår f. n. arbete med vissa
ändringar i brottsbalken och i datalagens beslämmelse om dataintrång. De
ändringar som är aktuella beträffande brottsbalken gäller främst
bedrägeribrotlet. Ändringar övervägs emellertid också när del gäller brotten
trolöshet mot huvudman och olovligt bmkande.

Ändringama beträffande bedrägeribrotlet bygger på förslag
från förmögenhetsbroltsutredningen i dess betänkande (SOU 1983:50) Översyn av
lagsiiftningen om förmögenheisbroii ulom gäldenärsbrotl.

Ulredningen har ägnat särskild uppmärksamhet ät frågorna
kring de datorrelaterade brotten inom sitt ämnesområde. Beiräffande bedrägeribrottet
konstaterade utredningen att brotlsbeskrivningen inte läckte de s. k.
datorbedrägeriema, dvs. sådana olovliga förmögenhetsöverföringar som kommit
till stånd genom påverkan på en datoranläggning, utan att någon fysisk person
har vilselelts. För ett bedrägeri krävs nämligen enligt gällande lagstiftning
att gärningsmannen genom att vilseleda någon har förmått denne att göra något
eller atl underiåla något som omedelbart har

Prop.
1984/85:220 42

medjbi'1 skadi-. .för der. viiseleddc oeii vinning för
gärningsinannea eller någon annan. Den som manipulerar ell daUisysiein iill
felaktiga utbetalningar kan emelleriid som regel åsladkomma
förmögenhetsöveribiingen ulan all u :\ gor . annan fysisk person Ivar blivil
vilseledd. Uiredningei: föreslog moi denna bakgnjnd au bedrägeribroilei skulle
komplelteras så alt det täckte även daiorbedrägeri.

Som Iroiöshci mot huvudman straffas f.n., under vissa
förutsäUningar, missbruk av Ibruocnde all sköta ekonomiska och råiisliga
angelägenheler för annan. Den juslerii>g av siraffbcslämmelsen som nu
övervägs gär bl. a. ul på au J'ämslälla missbruk av förtroende alt sköta vissa
viktigare tekniska angelägenheter, såsom l.ex. datoranläggningar, med missbmk
när det gäller ekonomiska och rällsliga angelägenheter. Ändringen bygger på elt
förslag frän utredningen om skydd för förelagshemligheler (SOU 1983:52).

Beiräffande datalagens straiTbeslämmelse för dataintrång
övervägs om den inle bör ändras så atl den lämnar företräde ål brottsbalkens
straffbestämmelser bara när det föreskrivs lika strängt eller strängare siraff
i brottsbalken.

Det kan fömtskickas alt fortsatla reformer av
strafflagstiftningen kommer att behövas med hänsyn till den datoirelaterade
brottsligheten. Etl område som redan nu har varit föremål för preliminära
överväganden är brotten som rör urkunder. Detta är naturligt bl.a. med hänsyn
flll all allt mer värdefull dokumentation lagras i datorer, särskilt inom
näringslivel.

Del bör framhållas atl det även på del straffrättsliga
områdel finns ett intemationelll samarbele inriklal på datoranknutna frågor.
Med hänsyn till de ekonomiska konsekvenserna av databrott har sålunda OECD
anordnat två expertgmppmöten om sådana brott, det senaste mötet i december
månad 1984. Mötena arrangerades mot bakgmnd av atl det i ålskilliga av OECD:s
medlemsstater pågick arbete med att justera strafflagstiftningen med hänsyn
till de datorrelaterade brotten. Medlemsstaterna har vid dessa möten utbytt
åtskillig information om problem och tänkta lösningar. Flertalet medlemsstater
har deklarerat all de har funnil sammankomstema mycket värdefulla.

Europarådets straffrätlskommitte (CDPC) har nyligen
föreslagit att en särskild arbelsgmpp skall tillsättas för atl inleda ett
närmare studium av olika frågor kring de datorrelaterade brotten. Enligt
föreliggande utkast till direkliv för en sådan gmpp skulle studiema bl. a. avse
en analys av olika former av datoranknutna gämingar som framstår som
straffvärda, behovet av lagändringar samt frågor humvida
Europarådskonventionerna på det straffrättsliga området fungerar även när det
gäller den datorrelalerade brottsligheten.

Det närmaste samarbetet kring frågoma om datorrelaterade
brott äger mm inom Norden. Informella kontakler hålls fortlöpande mellan
jusfllie-departementen. Utkast till nya straffbestämmelser har också behandlats
vid nordiska möten. Senasl skedde det i febmari 1985. Förslag till vissa

Prop.
1984/85:220 43

reformer har iagis ."ram i Daninark oeh i Finland och
torde IVamliiggas inom kon även i Norge. Del förtjänai' framhållas uu dei
mellan de nordiska iiinderna i'ädcr full enighet om piJncipen au undvika
speciell slraiTlagslifi-ning ibr daton'claici-ade broll och i siällel innefatta
sådana broUs\';i!'ianier i de allmiinna brousbeskrivningarna.

() Skydd lör företagshemligheter

En fråga soin ligger nära de aUmänna straffrättsliga
problemen är den om skydd föi föreiagsliemiigheier.

Dei har under senare år ägt rum cn omfattande daiorisering
av företagen. Säi-skill gäller del de stora iniernaiionelli verksamma
förelagen och sådana som sysslar med avancerad leknik. Numera ligger därför
myckel ekonomiskl värdefull och för förelagen känslig informalion åtkomlig i
förelagens datasystem. Samtidigt har kunnat förmärkas en ökning i industrispionage
och andra illojala förfaranden för atl komma ål information i företagen.
Bidragande orsaker kan vara de mycket höga kostnadema för forskning och
utveckhng inom avancerade områden liksom etl skärpt konkurrensläge i många
branscher.

Dalalagring av omfattande och känslig informaflon kan
vålla sårbarhels-problem för förelagel. Om inte lämpliga säkerhetsålgärder
vidlas kring syslemen, kan sålunda riskema öka att någon obehörigen skaffar sig
flllgång til! eller kopierar stora mängder exakt informaflon. Det kan gälla
ekonomiska kalkyler, forskningsresultat eller t.ex. ritningsmaterial som lagras
i etl CAD/CAM-system. Sårbarheten är i första hand ett problem som företagen
själva måste angripa genom lämpliga säkerhetsåtgärder. Med hänsyn till de
samhällsekonomiska aspektema av en stor sårbarhet har emellertid statsmakterna
vidtagit vissa mätt och steg i syfle att bislå förelagen i säkerhetsskyddsarbelet.
Från justitiedepartementets ansvarsområde bör nämnas de möjligheter som fr. o.
m. år 1984 tillkom för rikspolisslyrelsen att genom konsultverksamhet
nyttiggöra sitl kunnande på områdel.

Angreppen mot värdefull informaflon har emellertid också
medfört renl juridiska problem, I traditionell strafflagstiftning behandlas
framförallt angrepp på materiella ting. Exempel på detta är straffsladgandena
för stöld och skadegörelse. I det modema samhället har emellertid information
av olika slag kommii att representera högsl belydande värden. Skadeeffekterna
av att någon olovligen tillägnar sig information eller skadar information kan
ofta vara väl så stora som av tillgrepp eller skadegörelse som avser materiell
egendom. Problemen förstärks av att värdefull information lagras i datorsystem
och överförs via datakommunikationssystem. Datorer och datakommunikationssystem
ger sålunda stora möjligheter att "stjäla" information utan att något
försvinner, t.ex. genom kopiering och avlyss-

Prop.
1984/85:220 -i-l

ning. I den mån den fysiska bäraren av informalionen
läkiiski liligrips — l.ex. en diskett — represenlerar den ell yliersi ringa
viirde Jiimfört med värdet av informalionen som finns kigrad på bäiaren.

! en del länder har ulvecklingen lell lill krav au informalion
bör betraktas som Jänislä!ld med vilken egendom som hcisi. En uiveckling moi
alt generelll Jäm.slälla infoi-malion med nialerieli egendom från
iigandcrälts-synpunkt inger emellertid belänkligheter. Däremoi bör dei
lillskapas modema lagregler som ger möjlighet alt ingripa mol den som på eu
obehörigt säu bereder sig lillgång lill eller ulnylijar sådan information som
ulgör eli företags affärshemligheier.

inom Jusliliedepartemenlel påg.är aibele med ny
lagsliflning om skydd för företagshemligheter. Arbetet grundas på det lidigare
nämnda betänkandet (SOU 1983:52) Skydd för förelagshemligheler. Beiänkandei
har remissbehandlats. Viss remisskritik framfördes, framför alll mol au utredningen
inte lillräckligt hade beaklal problemen kring daialagrad informalion. Viss
överarbelning av förslaget kommer därför att ske. Sedan en ny laglexl och motiv
till denna laglexl har utarbetats är avsiklen atl anordna en hearing med
förelrädare för induslrin och andra intressen. En hearing bör kunna hållas
under hösten 1985.

7 Vissa straffprocessuella frågor

Rikspolisslyrelsen tillsatte under år 1982 en arbelsgmpp
med uppgifl all utarbeta riktlinjer för polisens åtgärder mot databrotl.
Gruppen redovisade sitl förslag i Rikspolisstyrelsens rapport 1984:5
"Polisens ålgärder mot datakriminalitet". I sin rapport tar
arbetsgmppen upp vissa frägor om hur de nuvarande reglema om säkerhetsåtgärder
och tvångsmedel under förundersökningen fungerar i datorsammanhang.
Arbetsgmppen har funnit del önskvärt bl.a. atl reglerna om beslag förtydligas
och all en uttrycklig reglering sker av institutet avlyssning när det är fråga
om datakommunikationer. Arbetsgruppen har också uttalat sig för att begreppel
skriftlig handling i rättegångsbalken får omfatta även ADB-upptagningar på
samma sätl som i tryckfrihetsförordningen.

Rapporten studeras f.n. inom justitiedepartementet. Del är
emellertid ännu för tidigt att ange vilka åtgärder som arbetsgruppens
påpekanden kan leda till när det gäller reglerna om säkerhels- och
tvångsåtgärder.

8 Upphovsrättsliga frågor

Bruket av datorer och daiakommunikationssyslem har väckt
flera upphovsrällsliga frågor. I de flesta länder går den upphovsrättsliga
lagstiftningen lillbaka på endera av eller båda de två slora upphovsrällsliga

Prop. 5
984/85:220 -5

konventionerna, ni-imligen Bernkonvenlionen och
V'<irkiskonveniionen oiii upphijvsräu. Med häiisyn hiirlil! har eit
omiäuande iniernaiionelli srimi':d iiEl riiH'. i vad gälier probienien kriiig
upphovsi'iiU o:h diuorer. Dessmom påiiåi' i', n. eii nordisk;
uiredi-iingssamarbeie när del galler dess;i frfigo:'. i Sverige. Daiiirrark.
Finland och Norge aibeiar s:°i!uuda naiionella uUed-ningui' parallelll iiied
genomgång av de daiorankniuna fiägoriia inom upp-iiDvsrä.uci'1. Eu beiän!;ande
i dessa delar k;in, såviu gäller den svenska kommittén, sannolikl föreligga i
tryck före utgången av är 1985.

De frägor som hilinlilis har hehaudiais i inlemiV.ionclla
oi'gari kan i aihnänhei hänföras lili någoi av följande tre områden:

-
hanteringen av
skyddade verk i daiakommunikationssyslem,

-
skydd för
dalabasema som sädana,

-
skydd för
daiorprogram.

De två förstnämnda områdena har behandlals i ett
sammanhang. Först har del skell i de ivå FN-fackorgan som adminislrerar
Bernkonvenlionen och Världskonventionen, V/IPO (världsorganisationen för den
inlellektuella äganderätten) resp. UNESCO (FN:s organisalion för utbildning
och vetenskap). Arbetet i dessa organisationer utmynnade i ett konstaterande
att principerna i konventionerna går bra all lillämpa även i datorsammanhang
och all del därför är en fråga för konvenlionsstaterna atl i sin nationella
lagstifining se lill att de grundläggande principerna ocksä i praktiken kommer
att tillämpas när det gäller detta nya medium. 1 slutdokumentet från
WIPO-UNESCO-arbelet finns också vissa praktiska rekommendationer om vad som
bör genomföras för att upprätthålla de upphovsrättsliga principerna.
Dokumeniel innehåller även en uppmaning till medlemsstaterna att samarbeta pä
lösningar som innebär att ländernas lagar harmonierar med varandra.

Med hänsyn lill denna vädjan om samarbele mol
harmoniserade lösningar och lill den ekonomiska beiydelsen av upphovsrätterna
har inom OECD dryftats hur dess medlemsstater borde omsätta rekommendationerna
i nationell lagsliflning. Vid elt möle i denna sak i februari månad 1985
befanns all det förelåg en belydande samstämmighet mellan ländema i det
pågående arbetet atl omsätta rekommendationerna i nationell lagsliflning.

Frågan om hantering av upphovsrättsligt skyddade verk i
daiakommunikationssyslem har blivil akluell därtor alt allt flera
informationsdaiabaser är s.k. fulllextbaser. Som ett exempel kan nämnas att del
flnns ålskilliga baser med artiklar från olika facktidskrifter. Del bör också
framhållas alt när det gäller vetenskapliga artiklar av mindre omfång
förekommer det numera all sådana aldrig ges ut i tryckt form utan läggs direkt
in i en dalabas. Bäde velenskapliga verk och artiklar i fackämnen ulgör i upphovsrättsligt
sammanhang litterära verk på samma sätt som skönlitterära alsier. I
upphovsmannens ekonomiska rälligheler enligt upphovsskydds-lagsUftningen ingår
som viktiga led hans ensamrätt all framställa exemplar av verket och hans
ensamrätt atl göra verkel tillgängligt för allmänheten.

Prop.
1984/'85:220 46

1 de flesta kinders lagstiftning har del hilinlilis
förhåliil sig så att visning pä en daiaierminals bildskärm inte anses som
framslällning av exemplar av verkel och inte heller sorn en offenflig
förevisning eller annai som medför all verkel anses ha joiis lillgängligl för
allmänheten. Däremoi är del khirt all anse som framställning av exemplar om det
vid len'ninalen las cn utskrifi eller görs en upptagning av del överförda
malerialel. Efiersom det dock vanligen inle går all avliisa från basen i vilken
form användaren lar ul materialet kan upphovsmännen inle hävda sina rätiigheier
i sammanhanget. Rekommendationema från WIPO och UNESCO går ul pä atl alla
former av s.k. oulpul i daiakommunikaflonssystem bör täckas av upphovsmannens
ensamrätt när det är elt skyddal verk som distribueras. Överläggningarna inom
OECD har visat all så gotl som samtliga OECD-länder är benägna att tillgodose
rekommendationen genom, atl låla distribution av upphovsrättsligt skyddade
verk jämställas med alt verkel lillhandahålls för "offenfligt
framförande" eller motsvarande begrepp. De nordiska kommittéerna arbetar
efter denna linje.

Frågan om skydd för databaserna som sådana får ses främst
mot bakgmnd av de problem som uppstår för allmänt tillgängliga
informationsdata-baser om de kopieras. Med hänsyn lill del arbete och de
kostnader som oflasl måste läggas ned på alt sammanslälla en
informationsdatabas kan de ekonomiska konsekvensema bli kraftiga om någon
kopierar basen eller stora utdrag ur den och sedan i sin tur saluför
uppgiftema.

Problemen på detta område har emellertid till viss del
klarats av genom bättre kontrakt mellan basägare och uinytljare. En genomgång
av de upphovsrällsliga bestämmelserna har också i åtskilliga länder visal att
det finns bestämmelser som kan ge ett tillfredsställande skydd för sådana sammanslällningar
som databaserna utgör eller, i vart fall, med mindre justeringar kan ge ett
rimligt upphovsrättsligt skydd.

Databaser lorde i en del fall kunna anses som litterära
verk enligt vanliga upphovsrättsliga regler. För Sveriges vidkommande torde vidare
bestämmelserna i upphovsrättslagen om s. k. katalogskydd kunna användas som
grund för ett visst upphovsrättsligt skydd för basema som sådana. Enligt denna
bestämmelse (49 §) fär kataloger, tabeller eller andra sådana arbeten, i vilka
del har ställts samman ett slort antal uppgifter, inle eftergöras utan
framställarens samtycke. Molsvarande bestämmelser finns i de danska, norska
och finska upphovsrättslagama.

Del största och ekonomiskt mest betydelsefulla
upphovsrättsliga problemet på dataområdet är del som gäller skydd för
datorprogram. Till denna fråga ansluter ocksä problemen med skydd för s. k.
chips.

När det gäller investeringar i datorsystem har
programvaran efter hand kommii atl stå för en allt slörre del av
investeringarna. Ofta torde kostnadema för programvara överstiga koslnadema
för anskaffning av den maskinella utmstningen. I den inlernationella debatten
har hävdats att värdel av den årliga produktionen av programvara är dubbelt så
slort som värdel

Pi-op.
!984./85:22(» 47

av acu ärliga produktioneri ;jv maskiii\'arii. Denna uiveckling är i och för sig inu:
förväniiiidc, Dei är pi'ogrammen som slyr daiorns iimkiion och med d.e
avancerade daioi'er som ni; finns i luarknaden öppnar' sig givetvis mvckei vida
möjiigheier aU kctnsirucra piTigiani för de iuesi skiftande ändamål. Del iir
sannolikt rikligt, såsom ofta h:i\'das, au ulvecklingen pä daiorsid;:ii nu
mycke! bci'or på iiiveckliiigen av goda progi'am föi" olika ändaiiiäi,

Niii'dei gäller fiägan om eli inimaiei'ial!'ailslig; skydd
för dalorprogram-men k;i!i man säiskilja tvä principielll olika lösningar. Den
ena vägen är ell idcsk.ydd av den typ som paienl ger. Den andia vägen är ett
formskydd av del slag som del upphovsiäusliga skyddei för konsl ocii
!iiier:rlur,

'i modem europeisk pntenllagsliflning har daiorprogram som
sådana uiiryclijigen uteslutits från paienierbarhel. Så är bl.a. iällcl i den
svenska patentlagen sedan 1978 ärs revision av lagen (se 1 § andra slyckel 3).
Deua hänger samman med den grundläggande principen i patenträtten all inle ge
pateni på sädanl som maiematiska formler och andra anvisningar för
problemlösning.

Inlernationellt arbete på frågan om skydd för daiorprogram
har hilinlilis bedriviis främsl i V/lPO:s regi. Del har nu uivecklals etl
samarbete i denna fråga mellan WIPO och UNESCO. Nägot slutligt resultat av
detta arbete föreligger inle ännu. Del är dock helt klart alt det finns en bred
uppslutning bakom uppfattningen all del immalerialrällsliga skyddel för
daiorprogram bör vara ett skydd av upphovsrällslig typ. För ett slort antal
länder gäller redan att datorprogram omfattas av del upphovsrättsliga skyddel
såsom ett litleräri verk.

Vad gäller svensk rätt är den allmänl hävdade
uppfattningen att datorprogram i upphovsrällslig mening är litterära verk och
därmed åtnjuter skydd som sådana. Situalionen torde vara densamma i Danmark,
Finland och Norge. Avfattningen av bestämmelserna i upphovsräuslagen är emellertid
inte sådan atl del klart framgär atl datorprogram har upphovsrättsligt skydd.
Med hänsyn till den ekonoiniska betydelse som datorprogrammen har är detta inte
tillfredsställande. Inom upphovsrältsutredningen övervägs nu också frågan om
skydd för datorprogram. Inom ulredningen diskuteras f.n. förslag till
ändringar i upphovsrällslagen i syfle all klargöra att datorprogram kan åtnjuta
skydd på samma säll som vanliga litterära verk.

Det bör emellertid framhållas atl inte varje daiorprogram
tveklöst omfattas av upphovsrätt. Enklare program kan sakna den originalitet
som är kännetecknet på ett verk i upphovsrällslig mening. Vissa möjligheter
flnns dock atl ge sädana program det enklare skydd som enligt 49 §
upphovs-rättslägen fmns för kataloger och tabeller. Enligt uppgift är även
denna fråga föremål för överväganden inom upphovsrältsutredningen.

Särskilda problem på del immalerialrättsliga området har
uppstått kring s.k. chips eller, mer korrekt uttryckt, integrerade kretsar.
"Chips" har formen av en tunn skiva av halvledande material (ofta
kisel) i vilken del har

Prop.
1984/85:220 48

anbragts et! komplicera! syslem av ytterst lunna
ledningar. Ledningarna förenar ell s!oi'i anlal oinkoppla.'"e som sliipper
fram sirömmen enligt bestämda scheman. Sådana iniegrerade krelsar kar. göras
för många olika eiekironiska funktioner. En integrerad ki'e!s k;in fungera 1.
ex. som en liicn fasi programmerad dator (mikroprocessor) eller som ell minne.

Vid lillverkningen av chips ligger den inlellektuella
prestationen framför alU i utformningen av mönstret för den elektroniska kreis
som skall anbringas på ell chip. Yiår ett ändamålscnligl mönsier väl har
funnils, överförs ilet til! en "mask" som sedan används för all
oveifcira mönstret lill kisciplatian. Deua kan ske bl. a. genom etsning.

Varken paleniskydd eller upphovsräiisligi skydd passar
odelat in pä chips. Del är långl ifrån alltid som del ligger en ny ide bakom
ulformningen av ledningsmönslret. Om så inle är fallet, är patentskydd
uteslulel. När del gäller upphovsrältsUgt skydd kan det framslå som om man
tänjer begreppen konstnärliga och litterära verk väl långl, om man låter dem
omfatta även dessa ledningsmönsler. Liksom lekniska ritningar kan omfattas av
upphovsräiisligi skydd, skulle man dock kunna hävda att även lednings-mönslren
för chips, åtminslone i viss omfattning, kan anses utgöra etl verk i
upphovsrällslig mening.

Osäkerheten om hur chips bör behandlas från
immaterialrätlslig synpunkt är stor i flera länder. I USA har problemen på
detta omräde lett lill atl det under år 1984 tillkom en särskild lagsflftning
om skydd för chips (The Semiconduclor Chip Protection Acl of 1984). I denna
lagsliflning skyddas "mask works", vilkel enkelt ullryckl är
ledningsmönslret i vilket utförande del än görs.

Den nya amerikanska lagstiftningen ger skydd endast ål
"mask works" av amerikanskt urspmng. Möjligheter finns dock att efter
särskilda beslul utsträcka skyddet till "mask works" från andra
länder. En gmndförutsätl-ning är dock all ett motsvarande skydd för "mask
works" erbjuds i del andra landel. Interimslösningar för en begränsad lid
är också möjliga, bl. a. för del fall all lagstiftningsarbete pägår i del andra
landet.

Den långsiktiga lösningen av frågan om skydd för
integrerade krelsar är under övervägande i upphovsrältsulredningen.
Utvecklingen i USA har emellertid aktualiserat också frågan om mer kortsiktiga
åtgärder på området. Övergångsbestämmelserna i den amerikanska lagstiftningen
öppnar möjlighet för svensk industri att som enskild part ansöka om all
"mask works" av svenskt ursprung interimistiskt skall likabehandlas
med sådana av amerikanskt urspmng. Sveriges industriförbund har givit in en
sådan ansökan i USA. Det har ansetts lämpligt att bistå industrin vid denna
ansökan. Till slöd för ansökningen åberopas bl. a. en förklaring från justitiedepartementet
belräftande rättsläget och planerad lagstiftning i Sverige när del gäller
skyddet för integrerade kretsar.

Prot';.
i984,/85:22(! 49

9 Avfaissluranräe vja internalioitclla
diitakonununikationss.v.ieiri

Inom FN;s organ
ior iniernaiioneli i!andeis!'äu (IINCITR.AL) arbetar mail sedan e;"; lid
med de räiisiiga frågorna kring ati sJiiis avla! om imerna-iioneila
vai-uleveiariser via daiakom.muiiikationssystern. Arbeiei syftar ocl'..?.'ä
vill au förenkla procetiurerii;. i export- och importaiTiirer.
Jiisiiiiede-parieii-ienlei lar aktiv de! i delia arbele.

Dokunientnöae! i samband med den inlernalionella
varub.andeSn är beiy-daivde. Vid en genomgång som utfördes av FN:s ekonomiska
kommission för Europ:i fann man at: del ofti krä\'s mer än IOO dokumeni innan
en sändning har nåll sin mottagare. En hel del av dessa dokumeni hänger samman
med lulibeslämmelser, krav på ursprungsbevis o.s.v. EU anlal dokumeni krävs
också för all de banker som medverkar i affären skall göra utbetalningar eller
utlösa de erforderliga garantiema. Del har antagits all man skulle kunna uppnå
slora raiionaliseringsvinsier, om olika handelspartners skulle kunna sluta
avial med varandra via dalakommunikalions-sysiem och om ADB-uppgiflerna sedan
kunde användas av lullmyndishe-lerna för lullklarering och av bankerna för all
verkställa betalningar och molsvarande.

Redan frågan om själva avialsslutandel vållar problem. Hur
klarlägger man l. ex. vilken version som är det slulliga avtalet? Vilkel
bevisvärde har det i datorn lagrade materialet vid en eventuell avtalstvisl?
För all få en inlemalionelll accepterad lösning på sådana problem krävs
sannolik! en gemensam standard för avialsslutandel. De nordiska länderna har
arbelal aklivt pä alt lösa dessa problem. Genom del nordiska handelsprocedurrådel
(NORDIPRO) har man under hand lagl fram förslag i dessa frågor. Arbelet i
UNCITRAL får än så länge anses befinna sig i ett inledningsskede. Redan har
emellertid kontakler tagits med det intemationella lullsa-marbelsorganet (CCC)
i Bryssel. Reaktionen därifrån på UNCITRAL:s arbete har varit positiv.

Som en särskild fråga i anslutning till frågan om
handelsavtal och daior-syslem finns också frågoma om frakldokumenlen.

Särskilt vid inlernalionella iransporler har avsändare,
transportör och mottagare ofta all rätta sig efler beslämmelser om
frakldokument som går tillbaka på inlernationella överenskommelser. Inom
godstrafiken spelar på sina håll frakldokumenlen en viktig roll i det
hänseendet atl innehav av dokumenten medför rätl atl förfoga över godset.
Särskilt inom sjöfarten har delta använts för att dirigera om laslen. I vissa
fall kan fraktdokumenten ha betydelse för transportören på det viset atl hans
ansvarighet för Iransportskador är begränsad, om han har iakttagit alla
bestämmelser kring frakldokumenlen, men eljest obegränsad.

Del är mot denna bakgmnd lätt att inse att de
hittillsvarande pappersdokumenten inte utan vidare kan bytas ut mot
ADB-ruliner. Inom sjöfarlen förekommer dokumenllösa transporler, men del är än
sä länge i tämligen 4 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 220

Prop.
1984/85:220 50

ringa omi"aUning. DeUa fär bl.a. iiilskriva:
osiikerheien o.m de rätisiica koiisekvenserr.a. Kapacilei tii' AiJB-ruiiner
uiiiis eljesi, ly man bai' viil ulvecklade syslem i.ex. för ali ii:\lia reda pä
lasicr ocli siyra ccsniainei-sirömmar. .Även iVfigan om U'akidokiinienieii
behandlas a\' UNCff R.AL.

Såviu gi'il)er kiirrarisn fär dock kisningen sök:is på
anncii häl! an i LUnCITR.AL. D? sva
gällande leglcnia för iiu.enialionel' lufifaii iiinebiii' bl.a. atl 011!
nygibreiJigc! iiar iakiuigii ieglerna on: flygfrakiscdiar är ansvarigheten
ibi'gotisskiidor krafligl begränsad. AsidosiiUs regierna Uliran-svarigiiclcn
obegränsad. En ändring i den konvention som slyr lagstiftningen på deilv;
omräde har gjorls så alt iVaktdokumenien skall kunna ersältas med
.AiB-uppiagniiigar. Den nya lydelsen av konventionen ifråga
innefai-laremellciiid även andra ändringar som har varil konlroversiella. Den
nya lydelsen tiar därior inte tilkräus av sä iiiånga siaicr ait den har U'äll i
kraft. Sverige, Danmark, Finland och Norge arbetar sedan omkring ivå år aktivi
pä ali fä de nya konveniionsbesiämmelserna i krafl.

10 Elektroniska betalningssy.stem

Begreppet eiekironiska belalningssyslem omspänner många
olika föreleelser. Hit hör såväl de förhållandevis enkla bankomaisystemen som
de komplicerade syslemen för affärsbankemas inlernalionella
belalningslran-saktioner. 1 fallel där emellan finns bankemas olika iniema
datasystem och syslem för clearing och bankgiro. Ulvecklingen synes gä mol all
en alll bredare allmänhel kommer i konlakl med mer sofistikerade system. På
sina hål! finns redan provsystem där den enskilde kunden från sin egen
dataterminal gör ulbelalningar från sina bankkonton till andras.

Liksom det har funnits regler kring sådana betalningsmedel
som växlar och checkar kommer det sannolikl alt bli behov av regler som ger
stadga åt elektroniska belalningssyslem, frånsell de enklasle. Även om man
begränsar sina undersökningar lill bankernas beialningsöverföringar via
datasystem råder det uppenba.-ligen viss osäkerhel om tillämpliga rättsregler
och rättslägel på området överhuvudlagel. UNCITRAL har inlett en studie av
della område. I den försia fasen inriktas arbetet på alt få fram en guide om de
rällsliga problem som är förbundna med elektroniska betalningstransaktioner.
Denna guide är tänkt att bli till nytta bl. a. för dem som skall arbela med
lagsflftning om elekironiska betalningssystem. Justitiedepartemenlel dellar
även i delta UNCITRAL-proJekl.

Pn»p. 1984/85:220 "

ti
.Frågan on;. utjjivararisar för öen .som tillhyndahålier dalatjä»-ster på
olTenfliaa dsttanät

fiiiiniilis
har de:-, kcll övervägande delen av dauurauktii gäll på hyrda ledningar,
.'vnviindargrupperna har varii förhilllandevis slutna. Nu börjar emelleitid de
ailmäniia näicn (ofia kallade publika niii) speia en \'äsenllig roll. Tili
sådana nät kai; anslutas etl stort anta! datab:iser ocli eu slori anlal
anviindarterminaler. Olika nationella nät kopplas nu också samman så alt de!
fmns inöjligiieter lill en omfattande irafik över gränserna. Som exempel kai!
nämnas att ett av det svenska televerkels dalanäi har kopplals samman med del
av EG initieiade Euronei, vilkel är ell nät som har byggis upp framföralli för
leknisk och velenskaplig informationsförsörjning. Till Euronei finns anslutna
omkring 400 dalabaser och omkring 5000 använda.''e.

Ulvecklingen
av de publika näten har i Sverige bl.a. lell lil! frågor om del inie borde
lillskapas någon form av ulgivaransvar för den som tillhandahåller informalion
via sädana näl. Informalionsspridning via datanät har vissa principiella
likheter med uigivning av lidningar och radioutsändning, verksamheisformer för
vilka del finns särskilda regler om ulgivaiansvar.

Frågan
har behandlats av tre skilda uiredningar. Informationsleknolo-giulredningen
förordade i sitt belänkande, (SOU 1981:45) Nya medier, ett ulgivaransvar av
samma lyp som nu gäller inom pressen. Yttrandefrihelsutredningen log upp
tanken i silt belänkande (SOU 1983:70) Värna yttrandefriheten. Utredningen
föreslog där atl det för varje dalabas, som var allmänl lillgänglig, skulle
flnnas en ansvarig utgivare. Della skulle gälla oavsell basens innehåll.
Massmediauiredningen tog i sill belänkande (SOU 1984:65), Via satellit och
kabel, avstånd frän ytlrandefrihetsulredningens förslag. Huvudsakligen
motiverades del med all alla dalabaser inle är av sådanl slag att del är
motiverat med ulgivaransvar. Massmediauiredningen föreslog i stället en
ordning där den basägare som så önskade skulle fä infört en ordning med
ulgivaransvar. Eljest skulle vanliga straff- och skadeståndsregler gälla.

Föislagen
är nu under samlad bedömning i justiliedepartemenlet. Det är emellertid
förtidigt att säga nägot om den länkbara lösningen på frågan.

12 ilemstälian

Med
hänvisning flll vad jag nu har anfört hemsläller Jag all regeringen bereder
riksdagen tillfälle

all
ta del av den redogörelse som jag har lämnal för arbelet inom
juslitiedepartementel med daloranknuina rällsfrågor.

Pron.
I984/S5:220

Bib-a
2

FÖRSVARSDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde

!9S5-()&-0G

i'öredra«ande: slalsrådel Boström Anmälan till proposition
om datapolitik

! Inledning

Försvarels planerings- och ekonomisyslem är det
övergripande systemet för ledning av verksamhelen i fred inom del miUlära
försvaret.

Inom ramen för detla har myndigheterna stora möjligheier
att själva genomföra förändringar. Beslutsbefogenheter har delegerats i stor
omfattning och en medverkan från personalen i förändringsarbelei framstår nu
som naturlig och nödvändig.

De myndigheter vars verksamhelsområde finansieras inom utgiftsramen
för militärt försvar är ålagda sådana besparingsmål atl de måste åstadkomma
ralionahseringar om de skall kunna lösa sina uppgifter inom ramen för
tilldelade resurser. Många av de slörre rationaliseringsprojekten innebär
utveckling av informationssystem där dalakraft utnyttjas. Datakraft används
här som etl sammanfattande begrepp för maskin- och programvara,
kommunikationsutrustning, lokaler m. m. som erfordras för inhämtning,
överföring, lagring, sökning, bearbetning och presenlation av data,

Dalaiekniken är elt av flera hjälpmedel i myndighelernas
arbele. Investeringar i informationssystem och utnyttjande av datakraft måsle
därför vägas mol andra sätt att lösa samma uppgifter. Planering och styrning av
informationssystemsulvecklingen och dalakraftanvändningen bör således i princip
ligga hos den myndighel som har ansvarei för den verksamhet för vilken
dalakraften utnyttjas. Inom försvarsmaklen flnns emellertid etl slort behov av
informationsutbyte mellan olika myndigheter. De enskilda myndigheternas
planering måste därför samordnas så att formema för arbelel,
datamaskinutrustning, programvaror, samband, skydd, lokaler, drifl- och
underhållsorganisation m. m. blir effekUva.

Överbefälhavaren (ÖB) har etl övergripande ansvar för att
föreslå försvarsmaktens utveckling och avvägning på lång sikt samt i dessa
delar leda genomförandet av statsmakternas beslut. För atl tillgodose det behov
som finns av styming, planering och samordning vid utveckhng av informa-

F.rop.
1984/85:220 .54

liotissysiem saml anskaffning oeh utnyujande ;iv
AL>B-uiriisiniiig för försvarsmakten ger överhefiilhavareninoin ramen fjr
siu ö\'ergnpande pro-gramsamordiiingaaiisvar ul en siirskild
irifonv.aiioiissysi-cm- och daiakraU-plan. Civilförsvavssiyielsen och
översiyielscii för ekonomiskl iTirsvar har inoir. sina omnlden moisvai-ande
uppgifter.

Ue systern sotri f.n. är i drift besiuiades mol bakgrund
av utvecklingen oeh bedömningarna under 1960- och 70-i3ien. Del iuuehiir ail de
flesla av systemeii byggei pä centrala bearbetningar. De äi' i försia hand
avsedda för och ftingerar iillfredssiällandc för den centrala nivåns beiiov
medan del datorstöd som vissa syslcrn ger lill regional och lokal nivå visar
sig fylla dessa nivåers behov mindie väl irois all huvuddelen av de iiidala som
ADB-sysiemen kräver insamlas på regional och lokal nivå.

F.n. flnns för försvarels administrativa daUibehandling
slörre ulruslningar placerade i Siockholm, .Arboga och Karistad. Antalet
lerminaler för den adminisiraliva verksamhelen har ökai kraftigl sedan millen
på 70-talel.

En utveckling mol mer utspridd eller decenlraliserad
datakraft påbörjades flll följd av de beslul som fattats år 1975 och 1976 om
principiell inriktning mol en mer decentraliserad ADB-verksamhet.

Flera större utvecklingsprojekt har medförl en spridning
och decentralisering av datordriflen. Inom värnpliktsverkel (VPV) har
exempelvis drift-satts ell ADB-system (SYOM 80), som berör samtliga nuvarande
rutiner inom VPV:s verksamhetsområde. Nya mliner har utvecklats för regional
nivå. De medger databearbetning i realtidsmiljö, dvs. arbele i direktkontakt
med datorn via termial. Daiorer har placeras vid de fem värnpliklskonloren
saml vid VPV;s huvudkontor. Datordriflen handhas av VPV:s egen ordinarie
personal.

Elt lerminalorienlerai redovisningssystem för
förnödenheter för försvarsmakten (TOR) har införts. Det innebär all de flesta
av försvarsmaktens regionala och lokala myndigheter har egna mindre daiorer
för fömö-denheisredovisningen.

För operativ och taktisk ledning pågår en omfallande
utveckling av nya system. Utvecklingen inriktas mol specialiserad och
decenlraliserad dator-drift. Systemens komplexitet gör dock att ulruslningen
blir förhållandevis omfallande. Försök, prov etc. har genomförts under senare
år.

Sammanfattningsvis har utvecklingslakten när det gäller
att utnyttja lokala, mindre datorer inom fredsadminislrationen överträffa! de
prognoser som gjorls i lidigare utredningar. Utgående från antalet syslem är
totalbilden alltjämt dominerad av centralt bearbetande syslem. De slörsia
systemen inom försvarei är realtidssystem.

Prop.
1984/85:220 55

2 Teknikupphandling och [orskning

2.1 .Mikrociektronikprogrammet

Y-ör all stärka svensk industris förmåga all konstruera
och lillveika elektronikkomponenter och på siki minska beroende! av ufländsk
teknik har riksdagen fallal beslul om eii naiionelli mikroeleklronikprogram
(prop. 1983/84:8. NU ll.rskr 130 och prop 1983/84:135, NU 42, rskr 379).

Försvarei bidrar inom sin ulgifisram med sammanlagi 14
milj. kr. iill deua program under perioden 1984,/S5 - 87/88. Medlen avser viss
teknikupphandling i syfle alt utveckla den svenska elekironikinduslrins
förmåga att konstmera och producera avancerade mikroeleklronikkomponenler.

2.2 Inlormationsteknologiprogrammet

Försvarsmaklen är en slor upphandlare av ny leknik. En
samordning av denna upphandUng med andra slatliga och privata intressenter kan
innebära ekonomiska fördelar för försvarsmaklen.

Regeringen uppdrog i juni 1984 ål överbefälhavaren atl
redovisa ell underlag för förslag till elt informationsleknologiprogram.
Programmei skulle inrymmas i de anslag och långlidsramar som står till berörda
organs förfogande.

.2.2.1 Överbefälhavarens redovisning

Inom försvarssektorn och för ledningen av totalförsvaret
spelar informationsteknologin (IT) enligt överbefälhavaren en alltmer
avgörande roll.

Överbefälhavaren anser det därför nödvändigl för
försvaret:

-
atl följa den
intemationella utvecklingen inom IT-området och särskiU då betydelsen av denna
utveckling för andra länders produklion av vapensystem och möjlighet att
använda dessa.

-
atl få tillgång
till nödvändig informationsteknologi inom del försvars-tillämpade områdel.
Fördelarna är uppenbara om IT-behovel kan tillgodoses inom landet.

-
atl genom
lämpliga ålgärder och inom ramen för tillgängliga resurser stödja teknisk
kompetensutveckling inom främsl svensk industri. Försvarsmakten lämnar redan
idag betydande bidrag lill den teknologiska utvecklingen genom studie- och
utvecklingsuppdrag.

Försvarets medverkan i ett nationeUt
informationsteknologiprogram

Huvuddelen av de insatser av betydelse som enligt
överbefälhavaren försvaret kan göra för IT-områdets utveckling sker inom ramen
för den materielanskaffning, som läggs ut på svensk induslri. Dessa insatser
kan inte i allmänhet inordnas i gemensamma nationella program, men de kunskaper
som härigenom uppkommer för svensk induslri, kan givelvis spri-

das lill andra liliämpningsområden. De l:iidi'ag
försva;-ei i övrigi kan ge lill den. ieiciUska ulvecklingen är ail ge
siaismaklerna en reaiisUsk beskrivning av fräinst den militåia teknologiska
"hoibiiden", franiföra öiiskemä! lui-gäciide den r-.simimna
uiveekiinccn -av landets teknologiska bas samt ge konsiriskiiva förslag till
insatser inom omi"åden där forsvaret har möilighe-icrafi. påverka i nägon
foriri. Försvarei kommer ocksä att pröva iwuisiiu-ningania att i samverkan med
andra sektorer öka siödei till sädan forsii-ning ocli uiveckling, som höjer
bastclcnologinivån inom krius);a områden. Detta innebär enligt
överbefaliiavaren all ökad vikl läggs vid uiveckling av mer generelll användbar
basteknologi, som kan utnyiiJas i kommande inaierieianskaflniiig.

Sum underlag för sådana överväganden kommer försvarei
enligi överbefälhavaren all ularbela långsikliga planer för
informalionsleknologisk forskning och utveckling. Framtagningen av dessa planer
kräver dock eli grundligare förberedelsearbete än vad som kunnat genomföras i
samband med del uppdrag som överbefälhavaren nu haft. Resurser för atl stödja
sådan verksamhet ingår i de medel som försvarsmyndighelerna har lill sitt
föribgande. Enligt överbefälhavarens uppfattning avsätter del mililära försvaret
redan i dagslägel en förhållandevis betydligt större andel av sina
anskaffningsmedel för behovsstyrd leknisk utveckling (teknikupphandling) än vad
som är fallel inom andra samhällssektorer.

Försvarels insatser beträffande forskning och utveckling
pä IT-omrädel sker enligi överbefälhavaren lill den alll övervägande delen dels
inom ramen för försvarets forskningsanstalts forskningsprogram, dels i samband
med större anskaffningsprojekt som upphandlas av försvarels malerielverk.
Denna salsning på teknikupphandling och forskning uppgår till flera hundra
milj. kr. årligen. Möjligheterna enligt överbefälhavaren all inordna de senare
ofta slarki mililär-tekniskl inriklade verksamhelerna i ett nationellt
IT-program är begränsade. Däremot bidrar de lill att stärka den allmänna
kompetensen inom svensk informationsteknologi och ger många företag en
väsentlig eller omistlig bas för icke försvarsinriktad produklulveckling. För
det största av de f. n. pågående försvarsprojekten med väsentligl
informalionsteknologiinnehåll, flygplanet JAS 39 Gripen, sker för övrigl en
planerad teknologiöverföring till den civila sektom.

Försvaret bedriver också enligi överbefälhavaren - om än i
begränsad omfattning - en forsknings- och ulvecklingsverksamhel, som syftar
till atl utveckla grundtekniken inom IT-områdel, som är av betydelse för flera
olika vapensystem. Denna satsning inom försvaret sker lill en del inom
IT-områden, där samverkan och i vissa fall samordning med andra sektorer är
möjlig. Den verksamhet med denna inrikining, som är inrymd i gällande
programplaner eller där möjlighel till ytterligare insatser genom samplanering
kan föreligga är i huvudsak följande:

Prop.
1984,/85:220 57

Mikroelektronik

Huvuddelen av försvarets insatsei' för
mikroeleklronikuiveckling sker genom deltagandel i Nationella
m!kroelektronikprog.'-ammel, NMP. För-svarels andel av detta program är 14
milj. kr.

Programutvecklingssystem och datorarkiicktur för Ada

Till svensk induslri har lagls ut uppdrag för utveckling
av piogramul-vecklingssyslem och dalora.-kilekturför del nya högniväspräket
Ada. Försvarels del av finansieringen uppgär lili 16,1 milj. kr. l.o.m.
budgeiårei 1985/86.

A riificiell intelligens

Försvarels malerielverk beräknar under innevarande
budgelår all lägga Ul uppdrag för uppbyggnad av viss lillämpad
g.mndleknikkunskap vid industrin pä omrädet artificiell intelligens och
expertsystem. Kosinaderna uppgår lill 2 milj. kr. under 1984/85.

Bildbehandling

Försvarets malerielverk och försvarels forskningsanstalt
slöder forsknings- och ulvecklingsverksamhel vid forskningsinsiiluiioner och
industri inom bildbehandlingsomrädet. Kosinaderna beräknas uppgå till ca 7
milj. kr. under budgetårel 1984/85.

Integrerad optik

Försvarets materielverk bedriver vid induslrin viss
ulvecklings- och experimentverksamhet med litiumniobalteknologi med sikte mol
användning i signalbehandlings- och sensortillämpningar. Kostnadema uppgär
till ca 0,3 milj. kr. under budgetårel 1984/85.

Datasäkerhet

Försvarets forskningsanstalt stöder forskning inom
sambandsområdet vid universitet och högskolor (kodningsteknik). Kosinaderna
uppgår lill ca 1,0 milj. kr under budgetårel 1984/85.

Ny datakraftslruktur

Inom försvarei sker f. n. en orienlering mot en
decenlraliserad dalakraft-stmktur ("Stmktur 90"). Anskaffningar av
etl antal system för försvarels myndigheter pågår som etl första sleg i denna
riktning. Inom ramen för den nya datakraflstmkturen kommer man atl försöka lösa
problem inom bl. a. områdena datasäkerhet, distribuerade databaser och
användaranpassad systemutveckling.

Övriga projekl På överbefälhavarens uppdrag har försvarets
materielverk gjort en ut-

Fi-op.
1984/85:22(1 58

!'edning om behov ocli möjiigheier iill iikad
ieknikiipphandiiiig pä ADB-områdel som redovisals i rapponform,
(Teknikupt>h;indlin;; inom -ADB-ornrädei, FMV-LEDNiNG .A 712; 46/S3).
Uirednii'igen hai'anvisal cll ama! exempel pä piojekl, som skulle vara
länkliani objekl ibr en iei;nikupphandling företrädesvis i samverkan med
iniressentei' utom Rii-svaret. Dessa exempei ligger inom om.råden soni
daiasäkerhei, systemui-vecklingsiijälpmedel, Ada-teknologi, beslutsslödssysiem.
kommunika-tionsarkilektur m. iii.

Förulsällningarna för att genom omföideluing och
saiVifinansiering med andra iniressenler genomföra sådan teknikupphandling inom
<-\DB-omrä-del, som inle finns mediagen i föreliggande planer, kan
diskuleras i del fortsatta arbelel rned ati ulforma cu naiionelli IT-program.

Behov av ytterligare ålgärder på det nationella planet
enlig: överbefälhavaren

Del är enligi överbefälhavaren nödvändigt all myndigheter
och induslri samarbetar i syfle all skapa långsiktiga och strategiska
utvecklingsprogram för IT-områdel. Sådana strategiska program bör grundas pä bedömningar
av den internaflonella teknologiska och industriella utvecklingens inverkan på
framför alll konkurrensförhållandena inför 90-talel men även pä de önskemål som
statsmakterna har beiräflande nationellt oberoende, exempelvis i försvars- och
indusiripoliflska avseenden. Möjlighelema lill att åstadkomma gemensamma
programsatsningar underlättas av att civila och militära tillämpningar i viss
utsträckning bygger på samma lekniskl-vetenskapliga utveckling.

De strategiska programmen bör enligt överbefälhavaren
innehålla förslag, som på ell effekiivt säll kombinerar specifik svensk
kompelens i leknik- och produklulveklande projekt, vilka har utsikt all uppnå
internalionell konkurrenskraft.

Styrande för sådanl programarbete bör enligt
överbefälhavarens mening vara målel att säkerställa all den svenska indusirins
kunnande och konkurrenskraft inom IT-området och att försvarets tekniska
oberoende bevaras eller stärks jämfört med dagsläget. För atl kunna deltaga i
etl dylikl programarbete krävs enligt överbefälhavaren atl myndighetema har
erforderlig kompetens alt bedöma den tekniska ulvecklingen och dess konsekvenser.

2.3 Inneslutna datasystem

I alla vapensystem ingär datorkraft på något säll. Stora
vinsler kan göras genom standardisering av daiorer och programspråk. Regeringen
gav därför i maj 1984 försvarels malerielverk i uppdrag alt beställa
funktionsutveckling av standarddatorsystem 80 (SDS 80) till högniväspräket Ada
(SDS 80/A) inom en koslnadsram av högsl 16,1 milj. kr. i prisläge febr.

Prop. 1984/85:220 59

!9S3, Denna uiveckling kommer ävcu au resuliera i c!Tekiiva!'e iijälpmcdei Ibr
ulibrniiiini: ;iv daiorsysieiri lor skilda liilämpninga:'.

2.4 'divwkling uv nyti stri{isiedn!!i;;s;-:ystein för
nygsIridskralH-rnn

Eu nytt stridsledniiigssystem !'ör flygslridskraflerna
konimer au ansk;if-uis under sluiet av 1980-ialei. IDelia innebal bi. a.
upphandling av ny leknik inom ADB-omrädei för mer än I miljard kr. F. n. pågår
ofi'enfört'rågningar för vissa delar av sysiemel.

3 Införande av en ny datakraft.struktur

Regeringen gav år 1978 försvarets raiionaliseringsinslilul
(FRI) i uppdrag all genomföra en översyn av den längsikliga inrikining som
gäller för ulvecklingen av försvarets daiorbaserade informationssystem.
Översynen skulle bl.a. ge underlag till överbefälhavaren och
civilförsvarsstyrelsen i planeringen inför 1982 års försvarsbeslut.

Resullatet av ulredningen har dokumenlerats i rapporten
"Siruklur 90. Förslag lil! långsiklig inriktning av försvarels
administrativa databehand-Ung". (FRI rapport nr 4.80-8402). Ulredningen
har belyst den förvänlade allmänna utvecklingen på ADB-områdel och dess
konsekvenser för försvaret i ell femtonårsperspektiv med tyngdpunkten föriagd
till perioden 1985-1995.

För den fortsatta systemulvecklingen inom administrativ
dalabehandling såväl i krig som fred föreslog FRI följande inrikining.

-
ADB-systemen
och datorerna distribueras eller decentraliseras flll användama. Därvid bör sä
enkla datordriftsförhållanden eftersträvas atl användama själva kan sköta
datorerna.

-
När befintliga
ADB-syslem modifieras bör den regionala och lokala nivåns datorstöd förbättras.

-
Dalakommunikationen
inom försvarei bör effekliviseras. Därvid bör ökad samordning mellan militära
och civila kommunikationer eftersträvas.

-
Förbättrade
metoder för systemutveckling, underhåll och drifl av informationssystem bör
tas i bmk i syfte att effeklivisera ADB-verksamheten och sänka kostnadema.

-
Kunskapema om
ADB-teknikens möjligheter bör ökas.

FRI konslalerade i ulredningen all det råder allmän brisl
på personal med god ADB-kompelens. Denna brist väntades bestå under lång lid.
Del var därför nödvändigl att omedelbart vidta kraftfulla ålgärder för atl förbättra
personalläget. Institutet föreslog att regeringen skulle vidta ålgärder i syfte
att öka utbildningsväsendets kapacitet vad gäller ADB-utbildningen inom
gymnasieskolan och högskolan.

Prop.
19S4/8.v:22ö 60

Regeringen beslöl i mars !9K2 alt FHä:s rapporl skulle
utgöia grunden när det gäller utveckling av r.ya informalionssyslem och
modernisering av äidi-e syslem,

Dsiia besliil innebiir ati den forlsaila uivecklingen ;vv'
den administrativa daiabehandiingen i säviii krig som !>ed skali inriklas
moi lokala daiorer och datasyslem. Från de senare sysie.Tien kan hämias
informalion även för c£nli'a!a nivåner. Driften och underhållet av de lokala
datorsystemen skal! kunna skötas av användama själva. Dei'! lokala nivåns behov
av daioistöd skal! prioriteras. Metoderna och hjälnmedlen för syslemulveckling,
underhål! och drifl av informalionssyslem sami utbildning av den anslällda
personalen pä dessa nivåer skall törbiiliras. Kommuiiikalionsmöjiighe-leina för
datasystemen skall ocksä förbältras och standardiseras.

Överbefälhavaren har i projektform drivit arbeiei med ati
leda försvarets övergång lill den nya dalakraftstrukturen. Samiidigi härmed har
överbefälhavarens samordnande roll vad gäller dalasystemulveckling förslärkls
och en gemensam beredningsgmpp för datafrågor har skapats.

Inom projeklels ram har arbelel :ned att specificera
standards m.m. driviis så långl atl cn försia upphandling av datorutrusining
enligt de preliminära kraven har kunnal genomföras under höslen 1984. Slalskontoret
har därför för försvarets räkning tecknat etl s. k. avropsavtal avseende
ulrustning och vissa programvaror.

4 Utbildning

Den utbildning inom ADB-omrädei som bedrivs i del allmänna
skolväsendet, inom studieförbund samt inlernl inom förelag påverkar försvarels
behov av uibildning av vämplikiiga och fast anställda.

Överbefälhavaren har i seplember 1983 på regeringens
uppdrag redovisal en översyn av försvarsmaktens ulbildningen inom ADB-området.

Överbefälhavaren har begränsai översynen till den
utbildning som erfordras för utveckling och användning av ADB-teknik för
datorstöd i administrativ verksamhel. Därmed avses bl.a. datorstöd för operativ
och taktisk ledning, planering och budgetering, redovisning av personal, förnödenheter
och anläggningar. Utbildning för användning av ADB-teknik i
tekniskt/vetenskapliga beräkningar, stridslednings- och vapensystem,
processtyrning och liknande omfattas inle av översynen men berörs peri-fiert.
Överbefälhavaren här i sina direkliv angivii all översynen skall omfatta
ADB-ulbildning för all personal som berörs av ADB i administrativ verksamhet.
Specialiserad ADB-fackleknisk utbildning vid myndigheter som har generellt att
siödja ADB-verksamheten (FMV, FRI och FDC) och utbildning knuten till speciflk
utmstning och leverantörsbunden programvara berörs endast i undanlagsfall.

Utbildningen inom ADB-områdel bedrivs nu i enlighet med
överbefälhavarens redovisade förslag.

Prop.
I984/S5:220 61

5 Databehandling mnicr beredskap och i tirig

■'■>.i Siaiskonlorels uirednjag om
d:iia.systcin(irii\ under SKrecskap och i i:rig

Regeringen har genom ett beslui 1974 föreskrivii au de
niyndigheier, som skall fortsätta sin verksamhet i krig. vid utveckling av
.ADB-sysiern nå eu lidigl sladium av uiveckiirigsarbeiei skali beak.la de
siirskilda problem som kan uppkomma för verksamheten i krig. Vidare liar
öve.'-siy.'-eJseii för ekonomiskt försvar (öEF) fåll so.m uppgift alt samordna
och ge anvisning ar för beredskapsplaneringen inom lolalförsvarel av sådan
inibrmalionsbe-handling som kräver datorstöd med undanlag för samordningen av
planeringen mellan försvarsmaktens myndigheter. Besluiei innebär vidare att
slalskonlorel och FRI skall lämna myndigheiema råd i syslem- och dala-lekniska
fi'ågor. ÖEF har med anledning av regeringens beslul utfärdat dels anvisningar
för planläggning av informationsbehandling i Img dels anvisningar för
ADB-kalastrofplanering. ÖEF har anmält för regeringen atl man av resursskäl
önskar bli befriad frän sin uppgifl för lolalförsvarel inom ADB-området.

Regeringen gav i augusti 1983 slalskonlorel i uppdrag all
i samarbete med FRI belysa tillämpningen dels av regeringens föreskrifter från
september 1974 beträffande slatliga myndigheters planläggning av informationsbehandling
i krig i sådana fall då automatisk dalabehandling används i fred och kan
ifrågakomma i krig, dels av de anvisningar som ÖEF ulgetl med anledning av
regeringens föreskrifier. Slatskonlorel flck vidare i uppdrag all i samarbete
med FRI lämna förslag lill elt eventuellt fortsatt arbele med principer för
lolalförsvarets planläggning i fred för informationsbehandling under beredskap
och i krig. Arbelel skulle bedrivas i nära konlakl med ÖB, ÖEF och
särbarhetsberedningen (SÅRB).

Stalskontorei har i en rapport (1984:29) Datasystemdrift
under beredskap och krig redovisat uppdraget och anmält atl ulredningen visar
ali många myndigheler saknar eller har en brislfällig planläggning av sin
ADB-systemdrift under beredskap och krig. En huvudorsak härtill bedöms vara att
många myndigheler inle har klart för sig vilka uppgifier som åvilar dem under
beredskap och krig.

Slalskonlorel anger all man är beredd att lillsammans med
försvarels ralionaliseringsinslilut bilräda överstyrelsen för ekonomiskt
försvar vid en översyn av de nu gällande anvisningarna under föruisättning alt
totalförsvarsmyndighelernas uppgifler under beredskap och krig dessförinnan är
översedda. Statskontoret anger alt tänkbara myndigheter för alt fortsättningsvis
ansvara för anvisningarna är ÖEF, FRI och Slalskonlorel.

5.2 Sårbarhetsberedningen Regeringen bemyndigade i april
1977 chefen för försvarsdepartemenlel

prop.
1984/85:220 62

all tillkalla en koir.miué för aU uii'eda !i'ågan om
davasystemens säfbarhct ocli föreslå ålgiirder i syfte att minska denna. Dåvarande
depanemer-.isclie-fer. lillkailiidc med stod av della b-;iT\yiidig;.iide i
r.iaj svimiivii åv e;i kommii-lé som anlog namnel sårbarheisko.mmiuéii
(S.-\i<K).

S.AfvK liimnade i juni 1978 lägesrapporten (Ds Fö I97S:4)
"ADB ocb sainiiililels sårbarhet". Rapporien redovisar er. försia
karikiggiiing av sär-bariieisp!'oblefi;en ocli en korl siiiumeiing av SÄRK:s
slutsatser.

S.-\1K överiämnade i december 1979 sill slutbetänkande
(SOU 1979: 93) "ADB och samhällels särbarliet - överväganden och
förslag".

Betänkande' innehåller en koinplcUeiande karlläggning som
huvudsakligen bygger pä vad som framkom vid remissbehandlingen av lägesrapporten.
1 slulbeiänkandet framlades också förslag till åtgärder för all minska
samhällels sårbarhet til! följd av ADB-användningen.

I .slutbelänkandet konstaterar SÅRK bl.a. all den ulförda
karlläggningen leder fram till "den allmänna slutsatsen atl sårbarheten
är oacceptabelt hög i dagens gcnomdaioriserade samhälle. Den fortgående
utvecklingen leder Ull en alll högre sårbarhet om inte motåtgärder vidtas.
Olika händelser och angrepp kan ge omfattande slömingar och skador även vid
djupaste fred". Sårbarheten kan dock minskas genom informalion och
rådgivning på området. Dessa åtgärder är emellertid inte enligt SÅRK:s mening
tillfyllest. SÅRK föreslog därför en särskild lag och etl specielll
lillslåndsförfa-rande för sådan datoranvändning som är särskilt belydelsefull
frän sårbarhelssynpunkl.

En sammanslällning av remissvaren pä SÅRK:s betänkande
visar alt de allra flesla av remissinstanserna inslämmer i SÄRK:s allmänna
slutsats om det datoriserade samhällets sårbarhet. Däremot är meningama om
SÅRK:s lagförslag mycket varierande. 1 flertalel yttranden understrykes dock
vikten av information och rådgivning.

Regeringen fann inte skäl ati föreslå riksdagen en lag om
särskilt till-ständförfarande men som en ålgärd för all minska samhällets
sårbarhet på datområdet tillsatte regeringen i augusti 1981
särbarhetsberedningen (SÅRB).

Del framgår av de urspmngliga direkfiven (Dir 1981:48) alt
SÅRB:s uppgifl var alt dels uireda frågor om säkerhel och sårbarhet på dataområdet,
dels vara etl aklivt organ när det gäller informalion och rådgivning på
omrädet. Några av de delfrågor som beredningen bör utreda har regeringen angell
särskilt i direktiven. I direkliven sägs också att myndigheter bör samråda med
beredningen i frågor inom dataområdet som rör sårbarhet.

1 direkliven föreskrev regeringen alt SÅRB före årsskiftet
1981/82 skulle precisera vilka sårbarheisfakiorer och särbarhelsproblem som kräver
särskild uppmärksamhet från samhällels sida.

SÅRB:s arbete skulle enligi direktiven bedrivas så att del
kunde vara avslutat och utvärderat senasl den 1 juli 1984.

SÅRB har i enlighet med sina urspmngliga direktiv
utarbetat en hand-

Prop.
1984/85:220 63

iingspiar. som överiämnats lil! regeringen (Ds Fö 1981:
17). Iiirvid haren genomgång gjorts av de såi'barhelsfaklorer som SARK
behandlade. Av haiidiingspiauen framgår ali förändringarna efter SARK.:s
belänkande har vanl fä ocli .111 säibarhcien loiaii sel! knappast har minskai.

Beredningen har i samarbele med bl.a. Riksdataförbundei.
ett flertal slalliga myndigheter, näringsliv och organisaiioner utarbetat en
speciell metod för sårbarhetsanalys av dalorisei-ade infor.mationssysieni, den
s.k. SKA-meioden. En presentation av SBA-metoden har sänts ui lill elt ston
antal förelag, kommuner, landslingskommuner och myndigheter. Delta ingär i den
plan som beredningen arbetar efter för au ulväidera och vid behov förändra
meloden.

1 tilläggsdirektiv till särbarhetsberedningen den 20 juni
1984 (Dir 1984; 29) fick S.ÅRB i uppgifl all inventera hittillsvarande arbete
inom omrädet ADB-säkerhet, analysera användbarheten av della material samt all
i sainverkan med främsl slalskonlorel föreslä förbättringar och komplelleringar
i del fall beredningen anser del vara moiiveral.

S.ARBis arbete med information, rådgivning och
remissverksamhet skulle främsl inriklas mol de myndigheler och företag som har
slörsl belydelse för den civila delen av totalförsvaret.

SÅRB fick också i uppdrag all redovisa sitt arbeie med
SBA-metoden under år 1984 och redovisa erfarenhetema av sitl arbete som ell
underlag som regeringen släller lill försvarskommilléns förfogande.

Beredningen skall i sin planering utgå ifrån atl dess
arbete skall avslulas underår 1985.

Beredningen har i augusti 1983 överiämnat betänkandet (Ds
Fö 1983:8) Undanförsel och förstöring av ADB-register, i december 1985
Sårbarhets-analysmetoden och rapporterna Praklisk katastrofplanering - val av
re-servdriftalternativ, Läckande datorer - en information om RÖS, Aktuella
projekt i SARB och Uppringda datorer, i januari 1985 rapporten Offenllighelsprincipen,
ADB och försvarssekreless samt i maj 1985 rapporten ADB i kris och krig.
Beiänkandei och rapportema bereds f. n. i regeringskansliel.

I proposition 1984/85:225 om statsförvaltningens
användning av .ADB m.m. föreslås all del prakliska arbetet med atl föra ul
metoder m.m. för reducera sårbarheten inom ADB-områdel för slalsförvaliningen
skall åläggas statskontoret.

6 Föredragandens överväganden

Allmän inrikining

iag anser att den inriktning av försvarets administrativa
dalabehandling som regeringen tidigare har beslutat även i fortsättningen är en
lämplig utgångspunkt för utvecklingen inom dataområdet för försvaret. Den lek-

Prop.
1984/85:220 04

niska ulvecklingen inom ADB-omrädet ii;' docir. sa snabb
arl iilngsilcisin-riktningen måste ses över åriigen i samband med
programplaneringen.

övei'gäneen och anpassningen iili en mer distribuerad oci)
decenlraliserad syslein- och duiaitraflstruklur skall ske undei' tr, period dä
del militära försvarei genomför slora fredsorgani.satoriska förändringar ocii
dii civiiföt-svarei genornilir genomgripande förändringar vad gftllci'
orgi-misaiion. ma-terieianskaffning, utbildning m.m. En effekliv utveckling kan
diirför endasl äsladkommas genom en övergripande slyrning och en härd priorilering
bland de olika korl- och längsikliga måien.

De resurser som erfordras för alt lillgodose
in;''ormalioi"!sbehoven inom olika funklioner och inom olika nivåer i
organisationen mäsie sliillas mot den nytta som blir resultatet. I
fredsverksamhelen skall lönsamhci.:krile-rier vara vägledande för omfallning
oeh lokalisering m. m. av daiorslödei. Förhållandena i krig släller emellertid
i mänga avseenden andra och speciella krav pä datorstödet. Från
utbildningssynpunkt och med hänsyn iil! kravet all ulan stora skillnader i
ansvarsförhållanden, arbeismeiodik m. m. kunna övergå från fredsdrifl till
krigsorganisalion kan hanleringen av dala i fred i vissa fall behöva anpassas
lill krigsorganisationens krav. Fredslida lönsamhel kan alltså inle helt styra
datorstödets ulformning i fred. 1 den mån avsteg måste göras från etl fredstida
datorstöd uppbyggt pä grundval av lönsamhelskriterier bör mellanskillnaden i
kosinader betraklas som beredskapskostnader och avvägas i förhållande lill
andra kosinader för beredskap eller insalser i krigsorganisationen.

Systemutvecklingsprocesscn

Den formella gmnden för planering, styming och uppföljning
inom försvarsmakten är försvarels planerings- och ekonomisystem, del s.k.
FPE-systemet.

En ny syslem- och dalakraflsimklur kan endast växa fram
successivt och inom ramen för övrig planering. För all styra en sådan successiv
utveckling krävs att mälen klargörs, lämpliga metoder anvisas och resurserna
fördelas m.h.l. både korl- och långsiktiga mäl. Utvecklingen av system för
freds- och krigsbruk mäste samordnas. En mängd datakraft kommer i framfiden
liksom nu att uigöra gemensamma resurser för flera myndigheter. Uppbyggnad av
den framtida datakraften mäste därför samordnas. Respekflve myndighet får
sedan inom angivna ramar och rikllinjer planera innehållet i sin egen
ADB-utveckling efler egna behov och möjligheter.

Den övergripande ledningen och samordningen vid utveckling
av datorstyrda informationssystem inom det militära försvarei, civilförsvarel
och det ekonomiska försvarei ankommer på överbefälhavaren, civilförsvarsstyrelsen
och överstyrelsen för ekonomiskt försvar. För resp. sektor bör den långsikliga
verksamhetsplaneringen utgöra gmnden för ledning, samordning och planering av
ADB-verksamheten. Planema bör innehålla en

Prop.
1984/85: 220 65

grundsyn för hur .ALB-verksamheien bör bedrivas
(uppgi!'ier. rollei'. ansvar) invesieringsslraregi, rikllinjer Ibr anskaiTning
och uiveckling av informationssystem, mål för planeringsperioden sami planer
för gciiomfö-randet.

iVlyndieheiernas handläggning av frågor rörande utveckling
och modernisering av . -\DB-sysiem bör ske i enlietiiga processer. Av denna bör framgå
vilkci ansvar i bilhörande frägor som åvilar regeringen, de cenirala
raiionaliseringsorganen och övriga berörda myndigheler.

Förordningen (1981:266) om investeringar i slatliga
ADB-syslem gäller myndigheter inom den civila delen av stalsförvailningen med
undanlag av aft ars verken.

Hos de myndigheter som hör lill försvarsdepartemenlel har
handläggningen av frägor om invesleringar i ADB-syslem sedan läng tid i stort
skell enligi de rikllinjer som anges i förordningen.

Slalskonlorel har ijanuari 1985 på regeringens uppdrag
inkommii med förslag lill ny handläggnings- och beslutsordning för statliga
ADB-investeringar,

Syflel med en särskild handlingsordning för
sysieminvesteringar mäste ses mol bakgrund av de svårigheter som flnns atl
anpassa de naturiiga beslutspunkterna i projektarbetet Ull de regler som gäller
för perspektiv-och programplaneringen och för de åriiga
anslagsframställningama. Den hittillsvarande handläggningsordningen inom den
civila delen av statsförvaltningen har inneburit en förskjutning av
statsmakternas prövning av enskilda systeminvesteringar från tidpunkten för
anslagsframställning till de naturiiga projekletappema,

I proposition 1984/85:225 om slatsförvallningens
användning av ADB m.m. föreslås nya rikllinjer för handläggnings- och
beslutsordningen när del gäller anskaffning av ADB-system för den civila
statsförvaltningen utom affärsverken.

Ulgångspunklen är att man strävar efter en gemensam
verksamhels- och ADB-planering. Vidare föreslås alt investeringsbesluten i
framliden skall vara treåriga.

Det är angelägel atl anskaffning av ADB-system för
statsförvaltningen så långt möjligt följer gemensamma gmndregler.

Överbefälhavarens informalionssyslem- och datakraflplan
uigören sammanställning och prioritering av de datasystemprojekl som är
planerade för den kommande femårsperioden.

Tillkomsten av en mer samlad granskning av
ADB-investeringarna kommer enligt min mening att ge en förbättrad planering
och samordning av ADB-verksamheten.

Vidare bör sambandet mellan t. ex. datoranskaffning och
övrig materielanskaffning klariäggas.

5 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 220

Prop.
I9H4.'85:220 5(,

Teknikiipphandlbig

En inhemsk dalaindustri kan förbällra möjligheterna all
driva .ADB-sys-feiii under kriser ocfi i krig. Den planerade ulvecklingen inom
försvars-oiakien innebiii under den kommande floårsperiooen en omfattande modernisering
eller utveciding av slridsledniugssystem oeh andra datorstödda ledningssystem.
Jag avser all i samråd med chefen för induslridepariemenlei pröva om de ålgärder
som han ioresliu- för ;iii främja forskning och leluiikupphandUng m. m. kan
kombineras med de långsiktiga investeringsprogram som: finns inom del mililära
försvaret. Den leknikuiveckling som kommer all las fram inom försvarei i delta
sammanhang bör enligt min mening senare kunna finna lillämpiiingar även inom
samhället i övrigl.

Standai-disering

En gmndläggande förutsättning för all kunna föra ul
datakraften till användama är atl det finns bra kommunikationsmöjligheler i
telenätet. För atl förenkla kommunikationen bör det finnas cn enhetlig
standard.

För egen del kan jag konstatera atl behovel av standards
inom olika ADB-områden växer i den takt ADB-verksamheten breddas. Viss eftersläpning
kan iaktlas. Det är angeläget alt identifiera problemområden, och atl klarlägga
och prioritera behov av normer m. m.

Utbildning

På sikt bör samhällets allmänna utbildning i ADB
tillgodogöras försvaret. Försvarets utbildning i informalionssystemfrågor bör
då kunna inriktas på de speciella system och förhållanden som råder inom
försvarei. Under en övergångsperiod bör försvarsmaktens utbildning inom ADB-området
inriktas mol att även täcka de brister i allmänna ADB-kunskaper som kan finnas
i freds- och krigsorganisationerna.

Löne- och anställningsvillkor

Den slatliga .ADB-personalen måste kunna anställas och
behållas i den Ulslräckning som är nödvändig för att säkerställa rationaliteten
i den slalliga dalabehandlingen.

Sårbarhetsfrågornas behandling

Datakraft utnyttjas i ökande utsträckning även i system
som är väsentliga i kriser och krig. SÅRB har särskilt sluderal sårbarheten
och bl.a. genom information och rådgivning riktad mol de myndigheler och
företag som har störst betydelse för totalförsvaret verkat för att minska
sårbarheten och förbättra säkerheten.

SÅRBis arbete avslutas under 1985. Det blir då naturiigt
atl de uppgifter som har ålegat SÅRB på en övergripande nivå överförs till
statsrädsgmp-pen i statsrådsberedningen medan del praktiska arbelel all föra ul
metoder m.m. för att reducera sårbarheten inom ADB-området tas om hand av andra
organ.

Prop.
1984,'85:220 67

! proposiflon 1984/85:225 om statsförvaltningens
användning av .ADB m. m. har chefen för civildepartementet lillkännagett sin
avsikl au föreslä ref.erincen au su-ilskonioret skall åläggas au sva.-a fördel
piakiiska arbeiei med all föra ul meloder m.m. för alt reducera sårbarheien
inom ADB-områdei för stalsförvaltningeri i fred.

De mcioder som utvecklas för ati minska sårbarheten inom.
daiaområdei för staisföi'valtningen bör även kunna lillämpas inom samhiillei i
övrigl. .Ansvaret för della i vad rör normal fiedsverksamhel åligger de
enskilda företagen m. fl. En slor del av de enskilda förelagen och
slalsförvaliningen ingår i lolalförsvarel. Del måsle slällas särskilda krav pä
dalasäkerhelen lör lolalförsvarel. Denna säkerhel måsle byggas upp redan under
fredsförhållanden och bör samordnas med de säkerhetskrav som behöver uppfyllas
redan i den normala fredsdrifien.

Delta är en omfattande och komplicerad fräga. Til! all
börja med måsle nivän på datasäkerheten för lolalförsvarel i förhållande lill
den fredsmäs-siiia säkerhetsnivån beslämmas. Härvid har nalurliglvis
kostnadsaspekten stor betydelse. Därefter mäste regleras vilket ansvar som
åvilar olika inblandade parter för aii den eftersträvade datasäkerheten skall
kunna uppnäs.

Inom försvarssektom är många system nu i hög grad
leverantörs- och därmed ullandsberoende. De olika ADB-systemen är dessulom
beroende av konsulter och specialister. Verksamheten i fred har under senare år
utsatts för starka krav på rationaliseringar. Inom ramen för FPE-systemet
eftersträvas att effektivisera verksamheten genom en ökad decentralisering.
Den framflda inriktningen av ADB-verksamheten i fred inom försvarsdepartementets
verksamhetsområde skall främst syfta till alt effekfivisera verksamheten och
minska sårbarheten. Den nya ADB-teknikens möjligheter synes kunna uigöra elt
verksamt medel för atl förverkliga målen för bl. a. dessa strävanden.

Den simktur och de åtgärder som nu är under införande inom
försvarsmakten kommer dock atl på sikt leda till en ökad uthållighet.

Samhällsuivecklingen skall naturiigtvis främst styras av
medborgarnas fredslida behov och värderingar. En sådan utveckling ökar
emellertid samhällets sårbarhet under kriser och i krig och därmed behovel av
kompletterande beredskapsålgärder. För alt delta behov inle skall bli alllför
storl är det angeläget atl stor hänsyn las lill de säkerhetspoliliska och
försvarspolitiska intressena i samhällsplaneringen.

För de civila myndigheter m. m. som skall fortsätta sin
verksamhet i krig inom totalförsvarels ram är enligt min mening kraven
principielll likarlade de som råder inom försvarei. I de fal! beredskapskraven
leder till kostnadskrävande anpassning i fred skall detla anmälas i samband
med det ordinarie budgetarbetet eller när systemulredningar presenleras för
regeringen enligt gällande handläggningsordning. Även om användarna i stor
utsträckning själva kommer att svara för

IVop.
S.9S4/85:220 68

datordriflen i framliden erfoidras specialiste; tör drifi
och underhäll av mänga syslem. Sådana speciaiisier kan vara svära ali ersälla
med annan personal i samband med beredskapshöjningar eller krigsorgiinisering
av lolalförsvarel- Behovel av siidan personal som äi' nödvändig för driflen av
krigsvikiiga ,ADB-syslem mäste således lillgodoses. Jag anser all behovel av
ADB-personal i krig bör ägnas säi'ski!d uppmärksamhel vid fördelning av
personal lill de olika loiallbrsvarsgrenarna.

.A','eii reservdelsibrsörjningcn har slor belydelse för
möjlighelema alt driva nödvändiga ADB-system i utdragna kriser och krig. När
det gäller pianeriiigen av hur ADB-verksamlicien skall hällas igång under krig.
krigsfara och vid s. k. fredskriser har ÖEF f. n. ett övergripande ansvar. Hit
hör bl. a, frägor som rör reservdelsförsörjningen.

Det lorde inie vara realisliskl all förutsätta någon
väsenflig minskning av importberoendet när det gäller reservdelar och
komponenter, Förutsällningarna atl kompensera importberoendet genom slallig
bercdskapslagring av reservdelar och komponenter är inle särskilt gynnsamma bl.
a. beroende pä den snabba teknikutvecklingen och kostnadema för beredskapslagring.

För krigsviktiga system bör främst sådana
beredskapsåtgärder vidlas atl del blir möjligt atl omfördela datakraft från
system som läggs ner i krig. Den slandardisering som har införts för
myndigheterna inom försvarsdepartementets verksamhetsområde kommer alt
förbättra möjligheterna till en sådan omfördelning. Det är dock önskvärt all
även andra totalförsvars-grenar får denna möjlighet. Den toiala flllgången på
datorer m. m. i landet och dessas lokalisering bör därför följas. Därigenom kan
sädana datorer m.m. som inle krävs för krigsvikiig verksamhet i ett krigsläge
utnyttjas som ersättning för utslagna daiorer eller för reservdelsförsörjning.

I de direkliv (Dir 1984:14) som i mars 1984 har getts till
en ny försvarskommilté anges bl.a. att den skall lämna förslag till vilken
datasäkerhet som skall eftersträvas på ADB-området under kriser och i krig,
jämfört med den säkerhel som finns redan i fred. Försvarskommillén har bl.a.
SÅRB:s rapporter som underlag för sitt arbete.

Hur datasäkerhetsfrågorna skall behandlas för
totalförsvaret både beträffande inriktning och de nännare formema för
genomförandet liksom bl.a. ansvarsförhållanden bör därför bestämmas i samband
med 1987 års försvarsbeslut.

7
Hemställan

Jag hemställer atl regeringen bereder riksdagen lillfälle

alt ta del av vad jag anfört om inriktning av
ADB-verksamheten inom försvarsdepartementets verksamhelsområde.

Prop.
.1984/85:220 69

Bilaga 3

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1985-06-06

Föredragande: statsrådet Hje!m-Vy'allén

Anmälan till proposition om datapolitik

1 Allmänt

Utbildningen om daiorer och andra former av ny leknik har
under senare lid fätl en allt slörre omfattning. Allt talar för atl denna
utveckling kommer att fortsätta med oförminskad styrka under överskådlig tid.
Del är nu angelägel både alt göra en avstämning av vad som hillills uppnålls
och atl precisera en del viktiga frågor för den fortsatla utvecklingen.

Utbildningsväsendet har en långsiklig påverkan på
samhällel. Ålgärder som vidtas får i många fall effekl på arbetsmarknad m.m.
först efler kanske fem lill tio år. Samtidigt går ulvecklingen inom dataområdet
i samhället som helhet mycket snabbi, vilket ställer stora krav pä insatser som
är inriklade på myckel akluella utbildningsbehov. Del blir då viktigt all
beakta bäde långsikliga och kortsiktiga behov. Del är ocksä viktigt atl
utbildningsväsendet medverkar lill alt alla gmpper fär del i den utveckling som
snabbt slår igenom i samhällets alla delar. Vidare får den lekniska utveckhngen
aldrig leda flll atl teknikfrågor hanteras isolerat inom utbildningen ulan de
måsle hela liden ses i etl vidare samhällsperspektiv. Min fortsatta genomgång
av datafrågorna inom utbildning och forskning skall ses bl. a. mot denna
bakgrund.

2 Skolväsendet

Min anmälan av detta avsnitt sker efter samråd med
slalsrådel Göransson.

Skolan har en myckel betydelsefull roll när det gäller atl
ge alla medborgare kunskaper i datafrågor både av mer allmänbildande slag och
som en grund för fortsatta studier eller för yrkesverksamhet. Mycket betydande
satsningar har också gjorts på dataområdet inom skolan.

Enligt läroplanen för grundskolan (Lgr 80) ingår undervisning
i datalära,

Prop.
1984/85:220 70

dvs den grundläggande undei-visningei-! om daiorer ocli
dei-as an\'ändning i samhällel, på högstadiet inom ramen för i försia bund
m-aiematik samt samhälls- och nalurorienlerande ämnen.

1 huvudmomeniel dalalära i miuemaukämnels kursplan
framhålls atl "alla elever bör orienleras om användningen av daiorer i
samhiillei och om den snabba utvecklingen pä omrädei. Speciellt gälier det all
eleverna inser all dalorn är eu lekniskl lijäipmede! soni slyrs av människor".

I kursplanen för samhällsorienterande iimnen på högsladiel
ingår under Eivsnittei Kommunikation och påverkan bl. a.frågor om
informaiionsbe-handling och databehandling och daionis betydelse i detta
sammanhang saml dalalagen.

I kursplanen för nalurorienlerande ämnen på högsladiel
behandlas datorn, dess utveckling och konsekvenser för människan och
samhället.

Sammanfattningsvis skall dataundervisningen pä
grundskolans högstadium orientera elevema om användningen av daiorer i
samhällel och därvid betona vikten av all daiorer är tekniska hjälpmedel som
slyrs av människor, 1 undervisningen skall även uppmärksammas datortunkiioner
med tyngdpunkt i datorprogrammens uppgift och metoder för problemlösning.
Vidare skall uppmärksammas olika daiabehandlingsomräden där betydelsen av den
snabba utvecklingen särskilt betonas.

Efter förslag i 1984 års budgetproposiflon har riksdagen
beslutat att fr. o. m. innevarande läsår utöka undervisningsflden för
dataundervisning på gmndskolans högstadium till två stadieveckoflmmar. Med hänsyn
flll skolomas olika fömtsättningar att utöka undervisningstiden kommer utökningen
att ske succesivt och vara fullt genomförd läsåret 1986/87. Den del av
undervisningstiden som inte läggs ut inom matemaUk eller samhätls-eller
nalurorienlerande ämnen kan läggas inom ramen för liden för fria aktiviteter.

Fömtom inom den reguljära undervisningen kan pä lokalt
iniflaflv dataundervisning ges inom ramen för tillval och fria aktiviteter på
högstadiet. Inom denna allmänna ram varierar omfattningen av dataundervisningen
från skola till skola.

Regeringen har, i enlighel med vad som anmäldes i 1984 års
budgetproposition, uppdragit åt skolöverstyrelsen (SÖ) atl utfärda en
studieplan för dataundervisningen på gmndskolans högstadium samt ett
servicematerial flll skoloma som bl. a. ger exempel på hur undervisningen på
ett konstmktivt sätt kan anordnas i etl slörre anlal ämnen.

I den studieplan som SÖ utfärdat på regeringens uppdrag
redovisas datalärans kunskapsområden. I studieplanen ges också exempel på vad
som kan behandlas inom ohka områden samt vissa råd för undervisningens
uppläggning.

Dataläran ulgör i gymnasieskolan, liksom i grundskolan,
inte något självständigt ämne ulan undervisningen är integrerad i
samhällskunskap och matematik. På de linjer som saknar dessa ämnen ingår
datalära i

Prop.
19.84/85:22(1 71

arbetslivsorienlering eller i linjens k:iraktärsiiinne.
ii)alalära behandlas främ.si i årskurs 1.

! gvmnasieskolans malemaiikundervisning skali datorn
anviindas som eU beräkningshjälpmedel. Viss undei-visning i programmering skal!
också bedrivas. Mäiei för denna del iir all ge eleverna vissa möjligheter au
utnyiija datorn för problemlösningar i lilläinpningar inom leknik och nalurvelenskap.
i ämnel samhällskunskap skall undervisningen la upp daiatek-nikens
tillämpningar på eti säu som belyser dess effeklci' i samhällel och för
enskilda individer.

Dalaläran kan i gymnasieskolan åtföljas av fördjupningar
och prakiiskl arbeie med daiorer i olika avseenden. Fördjupningar skall göras i
samhällskunskap, i malemalik saml i lekniska och ekonomiska ämnen. I gymnasieskolan
skall elevema också fä kunskaper som är av direkl betydelse för framlida yrken
där datateknik används.

Pä flertalet yrkesförberedande linjer skall
datoranvändning ingå i karak-lärsämnel. För att åstadkomma delta mäste olika
ämnen förändras med hänsyn lill hur daiorer används i yrkeslivel. Där man inom
den gymnasiala utbildningen finner atl del är önskvärt, men för dyrbart, alt i
skolan arbeta med verkliga tillämpningar bör andra lösningar kunna prövas, t.
ex. atl undervisningen förläggs till arbetsplatser eller särskilda
resurscentra. Ell omfallande samarbete med induslrin blir också aktuellt, t.
ex. vad gäller gemensamt bruk av dyrare utrustning.

Jag vill här peka pä viklen av atl man i samband med
dataundervisningen i skolan uppmärksammar problemet med att flickors och
pojkars ulbild-ningsval fortfarande är mycket könsbundet trots de
ansträngningar som gjorts bl.a.för att fa flickor att välja tekniska
utbildningar. Det finns annars en pålaglig risk alt flickomas möjligheter tas
lill vara dåligt.

Datorutrustning och programvara för skolans
dalaundervisning

Efler förslag i 1984 års budgetproposition har riksdagen
beslulat att elt särskilt bidrag till kosinader för anskaffning av
datorutrustning m.m.för dalaundervisning på grundskolans högsladium skaU
avsättas årligen under en treårsperiod med början budgetårel 1984/85. Den
totala koslnaden har beräknats till lägst 120 milj. kr. Statsbidrag till
kommunema utgår med ca hälften av kostnaden.

Som förutsättning för bidrag gäller atl vissa gmndläggande
krav på kvalitet på datomtmstning och programvara är uppfyllda. I enlighet med
vad' som anmäldes i 1984 års budgetproposition har SÖ på regeringens uppdrag
utarbetat en kravspecifikation för datomtrustning och programvara för
grundskolans dataundervisning. Som föruisättning för bidrag gäller också atl
det finns en övergripande planering för hur undervisningen skall genomföras.

Med utgångspunkt i del teknikupphandlingsprojekt för dalom
i skolan (TUDIS) som styrelsen för leknisk utveckling (STU) bedrivit på
regering-

Prnp.
1984./85: 220 72

ens uppdrag bar sedan budgeiåiei 1981/82 anvisals
särskilda mede! för Slalsbidrag lill nyanskaflning av ulrusining för daior- och
mikrodaiortek-nik i gyn!ntisicskoLT.n. SÖ och STL- liar fördelal medleii.

inom ramen för'1'UDlS-proieklel har STU och SÖ i
samariiele med fyra komtiuiner, Siockholm, Götetiorg, Lidingö och Gävle,
uiariieiat en krav-specifikaiion för en svensk skoldator. Härvid har särskild
vikt lagls vid egenskaper som syslemfle.xibiiilei, koppling daiorutrusining -
läromedel, möjligheter tiil avancerad grafisk presentation och prisläge.
TUDlS-pro-jektet har efter anbudsgivning lelt till utveckling av COMPIS-dalom
med progiamvara oeh läiomedel. En uivitrdering ocb ulprovning av utrustningen
har genomförts vid 15 skolor i de kommuner som deltagit i TUDIS-pro-jeklei. För
den framlida upphandlingen av daiorutrusining har kommunerna emellertid full
frihet all anskaffa andra daiorer än den som utprövats inom detta projekl.

I ärels budgelproposition har regeringen föreslagil all
kommunerna fr. o. m. budgeiårei 1985/86 skall fä etl särskilt stimulansbidrag
för anskaffning av dalorutmstning och programvara för daialära i
gymnasieskolan. Riksdagenharbeslutat i enlighet medförslaget (prop. 1984/85:
100 bil. 10 s. 213-214, UbU 19, rskr 273).

Genom de insalser vad gäller dalorutmstning i grundskolan
och gymnasieskolan som kommii till stånd under de senaste åren är siluationen
vad gäller s.k.hårdvara för skolans dataundervisning enligt min mening tillfredsställande.

Dessa satsningar måste dock följas upp av ålgärder för att
förse skolväsendet med programvara. Regeringen har därför i årels
budgetproposition (prop. 1984/85: 100 bit. 10 s. 116) föreslagit särskilda
slatliga insatser för programutveckling i skolan. Riksdagen har beslulal i
enlighet med förslaget (UbU 1984/85: 11, rskr 148).

Som framhållits i budgetproposiflonen finns det behov av
att generellt beskriva inom vilka områden skolan behöver ha flllgång till
programvara, vilken programvara som finns flitgänglig och vilka krav som bör
slällas på denna. Genom att produktionen av programvara är omfattande, snabbt
föränderlig och huvudsakligen riktad mot andra användare än skolan är det ofta
svårt för varje enskild kommun eller skola alt hålla sig informerad om
flllgången, såväl kvalitativt som kvantitaflvt.

Det är ytterst betydelsefullt, inle bara för skolan ulan
också för hela samhället, atl programvaran uppfyller krav på allsidighel och
saklighet och står i överensstämmelse med skolans krav. Erfarenhetema från
andra länder talar klart för att utveckling av programvara utan insatser och
slöd från samhällets sida sannolikt inle är möjlig. 1 flera andra länder har en
särskild organisaflon byggis upp och särskilda medel satsats på
program-vamutveckling.

En särskild satsning även i Sverige pä
programvaruutveckling för skolan är angelägen och bör gälla utveckling av
programvara av olika slag för skolväsendet i dess helhet.

Prop.
1984,'85:22f( 73

Forlbildning Jör lärare lör skokii}'
duUuii\dcyvi.<;ning

SÖ: s utväi"dering av fortbildningen iiioin
daiaområdei visar aii 25 pro-ceiii av alla kursveckor iiiom
persoiiaiuibiidningeii föi- skolan - vilirei innebiir mer än lOOOO kursveckoi'
- avser daiaområdei. Under liisärel I9S4/S5 genomgår e:t 2 500 lärare
ibribildning inom omrädei. Förra läsaret var aniitiei ca 2 000. Kursiängden iir
vanligen tre liil fem veckor. Det visar sig också all daiaicnibildning ges
högsta prioiilei av såviil kirariia som skolstyrelserna.

Genom denna fortbildning sker en ganskii snabb
kompetensuppbyggnad pä diilaomrädeJ i grundskolan och gymnasieskolan. Samiidigi
äi' del ju fräga om ell helt nyll kunskapsområde, som inle kan Jämföras med
områden där skolväscndel har en viss grundkompeiens ali bygga vidare pä,
Daiorer kommer i accelererande lakl ati bli etl hjälpmedel i undervisningen i
alll fler ämnen och användningen av data vidgas ständigt lill nya områden av
samhällslivei, för vilka gymnasieskolan skali ge yrkesutbildning.

Härtill kommer att datorer i princip ännu inle alls kommit
lill användning på grundskolans läg- och mellanstadier. Del är visserligen för
tidigi att nu la definitiv ställning lill vad som. bör göras på dessa stadier,
men i etl framiidsprespektiv är del ändå sannolikl all datautvecklingen i
skolan kommer att beröra också dem.

Sammanfattningsvis kan man alliså konstatera ett slort
behov av kompelensuppbyggnad i skolan på daiaområdei som är långl ifrån läckl
trots betydande fortbildningsinsatser.

Den fortsatta utvecklingen

De åtgärder som vidtagits inom skolan och somjag nu har
redovisal kan sägas innebära att en första etapp har genomförts när del gäller
dalaundervisning. De hittills beslutade åtagandena under en tre- fyraårsperiod
inom grundskolan och gymnasieskolan kan uppskattas lill storleksordningen minst
en halv miljard kr. Genom dessa insatser har en god grund lagls för att ge
eleverna kunskaper om datorer. Enligt min mening är det nu dags alt bedöma
vilka fortsatla ålgärder som behövs. För att dels göra en ulvärdering av de
hittillsvarande insatserna inom skola och vuxenulbildning dels arbeta fram
underlag för ett handlingsprogram för den framtida utvecklingen kommer därför
en särskild arbelsgmpp all tillkallas inom ulbildningsde-panementet. Avsikten
är att på grundval av arbetsgmppens förslag lägga fram ett handlingsprogram för
riksdagen.

3
Högskolan

Datastrategi för högskolan Datateknik är av stor betydelse
för högskolans verksamhet. Daiorer

Prop.
1984/85: 220 74

ibrekomincr i sävii! ibrsknip.g och uibiitining som
adminislralion. Anväiid-iiiugen ökar stiindiiri samiidigi soni en snabb leknisk
utveckling ger nya möjligheter ocli tiiiiimpningsomräden. Daiorer utgör eller
ingiir i en sior del av högskolans uirusliting ocfi kostnaderna föv
dalabehandlmg är en pålaglig dei a\' drifikostr.aderna föi' inånga
vcj-ksamlicter inom högskolan. Samordning och planering på olika nivåer är cn
föruisälining ]'ör ail dalaiekniken skall Ulnylljas opumoll ocii för atl de
förhållandevis stora resurserna skal! användas effektivt. Såväl n;iiionel!,
legiona! och lokal nivfi inom högskolan som samarbele med intiessenter ulanför
högskoleorganisationen måste innefattas i detta arbete.

En samlad ADB-stralegi saknas bäde för högskoleområdel i
sin helhel och för enskilda högskoleenheler. Cenlral! är ansvaret splitlral på
flera myndigheter, där var och en endasl överblickar sin del. Ett exempel är
frågor om planering, finansiering och upphandling av datomtmstning för högre
utbildning och forskning, som sker under medverkan av universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ), ulruslningsnämnden för universitet och högskolor (UUH),
forskningsrädsnämnden (FRN), slalskontoret, regionala datorcentraler saml
högskoleenheter.

Det är dock uppenbari att det inom högskolan inle kan
finnas bara en enda strategi för den administrativa utvecklingen. Delta beror
bl. a. på att enskilda högskoleenheter har ohka utvecklingsbehov samt på all
enheterna har kommit olika långt i den administrativa effekliviseringen. Däremot
bör det, inle minst med hänsyn Ull iakttagelser i olika studier, vara vikflgt
att formulera en övergripande strategi i vilken lokala planer kan ta sin
utgångspunkt. En övergripande strategi bör också vara ulgångspunkl för en
medveten prioritering av konkreia ålgärder. Finns inte en sådan kommer även
fortsättningsvis dubbelarbete alt utföras och utvecklingsarbete atl bedrivas
som senare av olika skäl blir svårt att anpassa till flera högskoleenheters
behov. Inte minst viktigt i detta avseende är frågan om mol vilken typ av
datorsystem utvecklingsarbetet bedrivs.

Under våren 1984 tog en rad utredningar m.m.både inom UHÄ
och enskilda högskoleenheler upp nämnda frågor. I detta material understryks
starkt behovet av en samordnad strategi för den administrativa utvecklingen.

Regeringen har därför i maj 1984 givit UHÄ i uppdrag att
utarbeta en samlad ADB-strategi för högskolan. Både den gmndläggande högskoleutbildningens
och forskningens behov skall behandlas.

Arbetet med att utveckla en samlad ADB-strategi bör,
enligt direktiven, utmynna i förslag till

o

en naflonell ADB-strategi för högskolan som ger en grund
för en posiliv

utveckling av datateknikens utnyttjande inom utbildning,
forskning och

högskoleadministration, o en ansvarsfördelning mellan
skilda myndigheter som ger förutsättningar

för ett effektivi utnyttjande av resursema.

Prop.
1984/85:220 75

■"■ finansieringssystem som möjliggör en
rättvisande bedömning av de lolala koslnadema för anskaffning och drift .iv
daioi-er,

o former för en syslemulveckling och en sysiemförvaiining
som friimjar ett vidgal samarbele. .Arbeiei skal! också omfaua en översyn av
den siällning daloreonlrale.-na för högre utbildning och forskning har i
hög-skoieorganisatsionen, inkl.frågan om styrning och reglering av dei"as
vei"ksamhet. .Avvägningen mellan cenuala och lokala sysiem skal! belysas
deis för administnitionen, dels för forskningens och undei"visningens
behov.

Grundläggande högskoleutbildning

Del råder sior enighel hos berörda myndighetei' och
företrädare för näringslivel om behovel av ett ökal antal högskoleutbildade
inom daiaområdei.

I ärels budgetproposition (prop. 1984,'85: 100 bi!.10 s.
269) ges en kortfattad översiki över sådan datautbildning som har anknytning
till teknik. Av denna framgår atl anlalet nybörjarplatser i
civilingenjörsutbildningen inom detta område är närmare I 800, dvs. ca hälften
av del totala antalet nybörjarplatser. Ökningen har varit ca 50 % under de
senasle fyra åren. Datautbildning förekommer även inom det matematisk-
naturvetenskapliga området (ca 250 nybörjarplatser). Sedan budgetåret 1982/83
har också lokala linjer inom data- och elektronikområdet utvecklats kraftigl.
F.n.finns 17 tvååriga linjer med sammanlagt ca 400 nybörjarplatser. Satsningar
har också gjorts på fortbildning och vidareutbildning, både i form av enslaka
kurser och uppdragsutbildning.

För nästa budgetår har regeringen i huvudsaklig
överslämmelse med UHÄ:s förslag förordal en fortsatt kraftig utbyggnad av
ulbildningen inom dataområdet: ca 230 nya platser på civilingenjörslinjema och
30 platser på datavetenskapliga linjen. Även när del gäller lokala linjer
planeras en Ökning av anlalel nybörjarplatser.

När det gäller del långsiktiga behovet saknas i stort setl
mera heltäckande prognoser. Regeringen uppdrog i december 1984 åt
Ingenjörsvetenskapsakademien (IVA) att kartlägga behovet av åtgärder för atl
säkerslälla flllgången på kvalificerade tekniker och att utreda om företagens
ökade personalefterfrågan är ett uttryck för en permanent förändring eller om
den är av mer konjunkturbelingad nalur. IV.A kommer vidare all undersöka vilka
krav och vilka kompetenser som företagen kan fömtse liksom behovel av
ingenjörer och lekniker på olika nivåer.

1 detta sammanhang vill jag också peka på att UHÄ på
regeringens uppdrag skall utarbeta förslag till kortare leknisk utbildning som
bygger på gymnasieskolans tre- och fyraåriga linjer. UHÄ skall särskilt beakta
det ulbildningsbehov som föreligger inom dala- och elektronikområdet. UHÄ
kommeralt redovisa uppdraget i samband med nästa anslagsframställning. Jag
avser atl därefter återkomma till regeringen i denna fråga.

Vad gäller lokaler och ulrusining bör följande niininas.
Den k!';i!"iiga ökningen av antalet sluderande inom dal:i.onirådei p:senare är iiar inneburil påfrestningar pä lokaisiUiaiioncn .'"ör
ulbildningai inom da:;iomräde: vid flera högskoieonlieier. I forsla hand äi'
dei behovet av iermiiialphiiser som erbjuder problem. !''å fiera orter pågår
eller planeras f. n. sior:; invcsiei-iiig-ar för nu klai-a utbildningen. N'id
universiieiei i Linköping upjiförs f.n. en nybyggnad för datalogi. Likaså
pägäi' cn om- ocli lillbyggnad a\' dei s.k. elektronikhusei vid universiieiei i
Lund. 1 19S5 års hiidgctproposllion har regeringen föreslagit alt
yilerligai"e Ivä byggobjekl med lokaiei' för daiaui-biidningar påböijas under
budgeiårei 1985/86. Det giiller dels ombyggnad av lokaler inom f.d. Sl-onträdei
i Uppsala, dels ombyggnad av lokaler vid lekniska högskolan i Stockholm.

Beiräffande utmstning kan konstateras alt flertalel
högskoleenheler håller pä med en kanläggning av behovel av dalorutmsining. UHÄ
har tillsatt en a.rbelsgrupp med uppgift all löpande bevaka behovsutvecklingen
när del gäller dalorutmstning inom högskolesektorn och möjligheterna lil!
sambmk av utrustning och programvara. Medel för daiorutrusining har av
slalsmakterna i första hand anvisals frän koslnadsramen Till universiiets-och
högskoleämbetets disposiiion (den s.k. UHÄ-ramen) Av UHÄ-ramens 100 milj. kr.
för innevarande budgelår har UHÄ avsatt 35 milj. kr. för dataområdet. Härtill
kommer 5 milj. kr. för del naiionella mikroeleklronikprogrammel. För
budgetåret 1985/86 skall enligt förslag i 1985 års budgelproposition
sammanlagt 50 milj. kr. disponeras som riktade insatser inom datorområdet.

Slutligen vill jag även kort beröra ekonomisk och
administrativ utbildning inom informationsteknologiområdel. Sådan utbildning
bedrivs som linjeutbildning dels på ADB-linjen, dels på syslemveienskapliga
linjen. ADB-linjen är inrikiad mol i första hand verksamhel som programmerare,
medan syslemveienskapliga linjen har sina huvudriktningar mot syslem-och
programutveckling.

Syslemveienskapliga linjen är siarkt efterfrågad, särskilt
bland ungdomssluderande. Regeringen har därför föreslagit ökningar av
ulbildningsvolymen för innevarande budgelår med 134 nybörjarplatser och för
nästa budgetår med 25.

Av vad jag nu har sagt framgår atl stora satsningar pä
informalionsleknologiområdet har gjorts under senare år. Det pågår ocksä ett
arbete med att lösa olika problem som är förknippade med en fortsatt ulbyggnad
av utbildningen inom dataområdet. Syftet är att i ökad utsträckning kunna
lillgodose arbelsmarknadens behov av kompetent personal. Fler nybörjarplatser
i bl. a. civilingenjörsutbildningen, ökad genomströmning i befintliga
utbildningar och nya typer av utbildningar är här olika vägar. Jag avser atl
åierkomma lill dessa frågor inför 1986 års budgetproposition.

Prop.
1984/85:220 77

Forskning

Min anrnäliin av detta avsnitt sker efter saniråd med
statsrädel 1. Carisson.

En uppbyggnad av foiskning inom dei daiaiekniska omritdet
pägår sedan ett anud år i Sverige. Denna uppbyggnad är ell resultat dels av
grundforsk-nina inom ett anlal elablerade ämnen vid våra universilei och
högskolor, dels av en målmedveten salsning på ny omiåden beslulad av regering
och riksdag.

Huvuddelen av ulvecklingen inom del datatekniska, eller
informationsteknologiska, områdel sker dock för niiivarande i de slora
induslriländerna. För Sveriges del är det därför väsenlligl all göra del
möjligi för våra forskare all lillgodogöra sig den inlernalionella forskningens
resultat, men även att skapa en djupare kunskapsbas inom. områden som är
specielll viktiga för del svenska samhällel och näringslivel.

En rad arbelsgrupper och utredningar har under senare är
lagt fram förslag syftande till atl bygga upp kompelens vid landels universitet
och högskolor inom del datatekniska områdel. Förslagen avser uppbyggnad inom
såväl de maiemaflsk-naturvelenskapliga och de lekniska områdena som
samhällsvetenskap och humaniora. En slor del av dessa förslag har inarbetats i
de senaste årens anslagsframslällningar från enskilda högskolor liksom från
unversilels- och högskoleämbetet (UHÄ) och har behandlals i
budgetpropositioner liksom i propositionen om forskning (prop. 1983/84: 107).

Som framgär av den redogörelse för gmndforskning inom
informationsteknologiområdel, som lämnas i regerigens skrivelse om vissa
planerings-åtgärder för att effeklivisera slatens insalser inom
informalionsleknologiområdet (skr 1984/85:218), har en kraftig satsning gjorts
på forskning inom området, som en följd av regeringens överväganden och
riksdagens beslut på gmndval av nämnda utredningsförslag. Bl. a. har medel
ställts till föifogande till ell antal högskoleenheter för kunskapsuppbyggande
forskning inom data-och elektronikområdena (prop. 1981/82: 100 bil. 12 s.
498). Vidare har etl tiotal professurer inrättats vid de matematisk-naturvetenskapliga
fakultetema (datalogi), de lekniska fakulteterna (t.ex. datorsyslemteknik,
ekonomiska informationssystem, industriell elektronik, dalalogi, miljö- och
nalurtesursinformation, verkstadsteknik), de humanistiska fakulteterna och de
samhällsvetenskapliga fakulteterna (professurer i ad-ministraflv databehandling
saml l.ex. Teknik och social förändring vid universitetet i Linköping) sedan
budgetåret 1980/81 (prop. 1980/81: 100 bil. 12 s. 517, prop. 1981/82: 100 bil.
12 s. 479, 492, 498, prop. 1982/83: 100 bil. 10 s. 475, 501, prop. 1983/84: 107
bil. 5 s. 78, 85, 103, 110, 116, prop, 1984/85: 100 bil. 10 s. 368).

Ett antal professurer inom här akluella ämnesområden har
också tillkommit genom omvandling inom ramen för de omprövningar som görs när
befintliga professurer blir vakanta. Bl. a. kan nämnas en professur i nume-

risk analys vid universiieiei i Uppsala, professur i del
fasla iilisiändeis elektionik vid Chalmers lekniska högskola sami en
pioi-essiir i adminislraiiv databehandling vid universiteiei i Göteborg.

I-luvudpai"ten av den salsning som gjoiis under
senare är inom de iimnes-områden som här är aktuella har dock gjons via mede!
som anslagits lill forsknin,gS!'ädcn inom ulbildningsdepanemeniels omräde och
till sektors-organen, fi'f>mst styrelsen för teknisk utveckling, STU,

Inom ramen föl' del av riksdagen besluiade nationella
mikroeiekironik-progi'ammei, delprogram 2, (prop, 1983/84: 8, NU I i, rskr i30)
har hillills anvisals 21 nälj,kr. til! forskargmpper vid landels högskolor,
Syflel med programmei är att stärka Sveriges förmåga alt konstruera och
lillverka elekiionikkomponenier. Detla innebär forskning om halvledarmalerial
och utveckling av komponenter, inom elektrooptik samt utveckling av datorstödd
konstruktion av iniegrerade kretsar.

Underiag för regeringens beslul om fördelning av medlen
för delprogram 2. Grundforskning i det nationella mikroelektronikprogrammet
utgjorde ett förslag som utarbetats av del naturvetenskapliga forskningsrådel
(NFR: Uppmslning av svensk halvledarforskning. Rapport från arbetsgruppen för
nationell halvledarforskning 1983-01-19) i sainräd med STU och UH.Ä.

Huvuddelen av medlen för 1983/84 (5 milj. kr.) och 1984/85
(16 milj. kr.) har anslagits för inköp av dyrbar velenskaplig utmslning lill
forskare vid universiteten i Lund och Linköping samt vid Chalmers tekniska
högskola. Enligt den föreslagna planen skall även huvuddelen av medlen för
1985/86 (12 milj. kr.) och 1986/87 (7 milj. kr.) användas för inköp av dyrbar
utmstning för dessa forskargrupper. Della är en för svenska förhållanden slor
satsning.

I årels budgetproposition (prop. 1984/85: 100 bil. 10 s.
367) har jag föreslagit all ytteriigare 3,45 milj. kr. anslås till forskning
inom informalionsleknologiområdet. Jag kommer i annat sammanhang atl föreslå
regeringen atl dessa medel skall fördelas av naturvetenskapliga forskningsrådel.

Underlag för de satsningar som nu görs är de utrednings-
och programförslag vilka jag redovisar i den nyss nämnda skrivelsen till
riksdagen den 30 maj 1985. De syftar dels lill utveckling av själva lekniken,
dels lill en kunskap om teknikens lillämpning och konsekvenser.

Vissa långsiktiga forskningsfrågor har tidigare behandlals
i tre proposi-floner om forskning (prop. 1978/79: 119, prop. 1981/82: 106,
prop. 1983/84: 107). 1 1982 års proposition angavs vissa prioriterade områden.
Dessa priorileringar skall, vilket framhölls i 1984 ärs proposition, fortfarande
gälla. Forskning som är en fömtsättning för och en konsekvens av den slarka
naiionella satsningen pä teknisk utveckling är ell av de i delta sammanhang
högst prioriterade områdena. Inom ramen för detta omräde har forskning inom de
ämnesområden, som är grunden för informationsteknologi en stark ställning.

Prop.
1984/85:220 79

Dei uppdrag om cn strategi för den adminisualiva
utvecklingen inom högskolan, vilkel jag iidiga;e redogjort för berör även
frågor om dalainfra-slrukiur och datorsiralegi ior forskningen vid landets
liögskoior. Regeringen fär anledning all åierkomma lill ell siällningslagande
til! en daiorstraiegi för ibrskniiig när UHÄ redovisat siu förslag.

Nästa forskningsproposition avses liiggas fram vären 1987.
I-orskning inom. det datatekniska områdel blir givelvis en viklig fräga aii
behandla i del sanvmanhangel.

4 Vuxenutbildning ra. m.

Som Jag nämnde inledningsvis går utvecklingen inom
daiaområdei i samhället som helhet myckel snabbi. Della medför att omfattande
utbildningsinsatser för yrkesverksamma och för medborgare i allmänhel behövs.

Den kommunala vuxenutbildningen spelar häi' en viklig
roll. Innehållet i korovux-kursema vanerar från mer gmndläggande ADB-
utbildning till mer specialiserad utbildning, t.ex. i olika programmeringsspråk.
Som exempel på ulbildningens omfattning vill jag nämna att under en mätvecka
under hösten 1983 gavs 35 olika kurser med sammanlagt 20000 deltagare och med
en genomsnittlig längd av 60 timmar.

De statsunderstödda bildningsförbunden bedriver också
utbildning inom dataområdet. Under budgetårel 1983/84 gavs ca 245000 timmar
undervisning i cirklar av bred och allmän karaktär för ca 93000 deltagare och
ca 100000 timmar i cirklar av teknisk karaklär för ca 40000 deltagare.

Betydelsen av att ny teknik införs i arbetslivet har
strukits under i flera olika sammanhang. Inriktningen pä åtgärder som syftar
lill all slimulera fömyelse och utveckling av industrin är också ett
genomgående drag i regeringens politik. I samband därmed har också behovel av
särskilda utbildningsinsatser för kortutbildade uppmärksammats.

I propositionen (1983/84: 150) angående slutlig reglering
av slalsbudgeten för budgetåret 1983/84 anförde sålunda statsrådet Göransson
all den nu pågående utvecklingen kommer att leda lill slora omställningar pä
arbetsmarknaden som blir särskiU kännbara för de kortutbildade. Fömiom de
sysselsällningsmässiga konsekvenserna riskerar de kortutbildade atl särskilt
drabbas av de i fräga om datateknik växande kunskapsklyftorna mellan
generationer och mellan yrkeskategorier. Mot den bakgrunden är del nödvändigt
att överväga en särskild utbildningsinsats i dalateknik för kortutbildade. En
sådan salsning skulle även ha lill syfte atl ge deltagarna fömtsättningar för
och stimulans ull atl själva lämna förslag lill leknikför-nyelse inom
arbetslivet.

Frågorna om former för och finansiering av en bredare
uibildningsinsats av detta slag bereds f. n.

I den nyss nämnda proposilionen föreslogs alt medel skulle
ulgå under

Prop.
1984,/85: 220 80

arbeismarknadsdepartemenlels huvudlilel til! cn
d;iiaulbildning för kon-ulbildade. Ulbildningen. som påbörjades hösten 1984 och
Ibiisäuer under hela år 1985, beräknas lotali bei'öi'a niisian SOOÖ personer.
Den skiill enligi i'ikiiiiijei"na ske i två sieg Den föi-sia om iiögsi 160
limmar skall omfaua grundläggande dalalära och den nya teknikens konsekvenser
för individ, arbetsmarknad och sanihiille. 1 eli andra steg skiiii eu mindre
anta! av dem soirs genoiTigäu sieg ell fä en mer yrkesinriktad forlbildning
Oivi 10-12 veckoi'.

Av en ulvärdering, som gjorts av den pågående
sieg-cliulbiidningen, framgår ali näslan hälfien av deltagarna har högsl
gmndskola eller folkskola som siudiebakgrund. Två iredjedelar av deltagarna år
kvinnor. Kursle-dama visar sig vara av avgörande betydelse för kursernas
innehåll och för resultaten av studiema. Deras kompetens och bakgrund är
växlande och dei råder brisl på kunniga kursledare. Arbelsmarknadens parter
förvänlas enligt direktiven engagera sig i genomförandel av kursema. Della har
ägl rum bara i begränsad utsträckning.

Etl huvudproblem är enligt utvärderingsrapporten frågan om
ulbildningen skall vara knuten till den enskilda individen eller till
arbetsplatsen. Oftast är det arbetsgivaren som har lagil iniliafiv till att
utnyttja de nya ulbildningsresurserna. I många fall skulle kanske företagen ha
givit sina anställda utbildning även utan statligt stöd, men dä skulle
rekryteringen och innehållet inte ha fåll samma bredd. Företagen skulle då
sannolikt ha utbildat endast dem som arbelar med datorer och inte dem som
riskerar alt bli utslagna av den nya lekniken.

Datadelegalionen har i uppdrag atl undersöka den
dalautbildning som anordnas för en bred allmänhel och alt pä gmndval av sina
iakttagelser ge förslag till utbildningsinsatser och åtgärder för atl vid behov
förbättra utbildningens kvalitet. Delegafionen har valt all undersöka
datautbildningen i tre kommuner i landet. Undersökningen omfattar skola,
arbetsliv, fritid och familj. Syftet är framför alll att belysa en rad
kvalilativa förhållanden såsom utbildningsmål, kunskapsperspekliv,
ulbildningens organisering och genomförande, saml läramas och cirkelledarnas
roll och sätt att fungera.

Delegationen har enligt vad Jag har erfarit under arbetets
gäng konstaterat bl. a. att det brister i medvetenhet och kompetens hos
beslutsfattare, utbildningsansvariga och uibildningsanordnare när det gäller
frågor om ulbildningsbehov, utbildningsmål och datapedagogik.

Jag räknar för min del med att det bl. a. på grundval av
den nu pågående försöksverksamheten och datadelegationens undersökningar och
förslag skall bli möjligt att under den närmaste femårsperioden åstadkomma väsentliga
insalser i fråga om utbildning i ny teknik för kortutbildade. Min förhoppning
är också all arbelsmarknadens parter kommer att använda medel ur
förnyelsefondema (prop. 1984/85:86, Fi U 9, rskr 108) för att

tillgodose
behov av daiautbildning för kortutbildade i de företag som har lillgång lill
sådana medel. 1 övrigi får inbildningens innehall oc!; organisation liksom de
ekonomiska niöjligheierna prövas niirmare när eribrderiigt underiag föreligger.

5
Lärarrekryieringsfrågyr n:. m.

Trols
de myckel belydande utbiidiiingsinsalser som skell inom dala- och
elektronikområdena har den snabba ulvecklingen lell till att del i dag finns
etl underskott pä utbildad personal inom dessa områden. Delta leder lill hård
konkunens om de specialister av olika slag som finns. Siluationen är svår vad
gäller lärarrekrytering inom flera tekniska områden där löneulvecklingen på
den privala sidan varil betydligt gynnsammare än på den offentiiga. Enligt min
bedömning är denna konkurrenssilualion sä besvärande att särskilda åtgärder är
påkallade och jag vill därför aktualisera några sädana.

Bäde
utbildning, forskning och näringsliv har behov av kvalificerad personal. Jag
anser all det är av strategisk betydelse att ulbildningen och forskningen får
lillgång till kvalificerade lärare och forskare som behövs för att den av
regeringen och riksdagen beslutade utbildningen och forskningen skall kunna
bedrivas med avsedd kvalilet och omfallning. I annal fall kommer vårt lands
möjligheter alt följa med i kompetensutvecklingen på sikl alt undergrävas.
Näringslivel blir då hårt drabbat.

Jag
anser för min del alt det är nödvändigl att utbildning och forskningen inom
dala- och elektronikområdet ges lillräckliga möjligheter alt konkurrera om den
kvaliflcerade arbelskrafl som finns. Jag är medvelen om att detta i den
situation som nu råder i hög grad är en iönefråga. Del ankommer på arbelsmarknadens
parter all ta ställning till olika länkbara lösningar. Marknadsanpassning av
lärarlöner har dock redan blivit elt allt mer accepterat inslag i
lönnepolitiken. I den nya lärartjänstorganisalion för högskolan som Iräder i
krafl den 1 juli 1986 ges vissa gmndläggande möjligheter lill differenliering.
Däruiöver finns möljighelen all ge marknadslönetillägg varvid
högskoleenhelernas problem måste uppmärksammas. Man kan också använda
kontraklsanslällning och vid behov utnyttja de avtalsmässiga möjligheter som i
övrigl finns alt i särskild ordning pröva konkurrenshotade tjänstemäns lön.
Sammanlaget stär således flera möjligheter till buds även om man får vara
medveten om att siaten aldrig hell kan konkurrera med den privata seklorn vad
gäller själva lönebeloppen. Gapet far dock inle bli alltför stort.

Därutöver
måste arbelsförhållandena inom högskola och gymnasieskola utformas på sådanl
sätt atl verksamhelen där blir altrakliv på så all säga innehållsliga grunder.

1
den siluaiion som råder är det vikligl all den kvaliflcerade personal 6
Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 220

Prop.
1984/85:220 82

som finns ulnylljas pä eli effekiivt siiii, så långl
möjligi uian hinder av organisaloriska gi-änser, olikheter i fräga om
huvudmiin, arbeigivarc eic. Därvid är dci vikligl all i ulbildningens och
forskningens inlresse kunn'a Iitnytlja även persona! sam hai" sin
huvudsakliga sysselsällning inom niiringslivet. Uppdragsutbildning i dei
offenlliga uibildningsväsendeis regi ger vissa ulgångspunkler för en samverkan
mellan niiringsliv och uibildningsanordnare i fråga om personaluinyltjande.
Denna fråga harjag även berört i den nyligen fram.lagda pi'opositionen
(1984/85: 195) om uppdragsui-bildning (s. 12). Del är också väsentligt all
överviiga om del behövs siirskilda älgärder i fräga om
iärailjäuslekonstrukiioner — uiöver den beflnlliga möjligheten ali inrätta
tjiinst som adjungerad professor - för att möjliggöra ett utnyttjande av
personel! kompetens. Jag anser att man mäslc räkna med all frågor av dessa slag
blir mycket väsenlliga för utbildningens och forskningens del under de
kommande åren och har därför tagil initiativ lill ell särskilt beredningsarbete
inom regeringskansliel med syftning bl.a. på datorområdet. Som etl led i della
arbele harjag nyligen tillkallal en särskild arbetsgrupp i vilken ingär
förelrädare för de lekniska högskolorna. UKÄ saml berörda departement. Gmppen
förvänlas presenlera förslag til! åtgärder redan inför höstterminen 1985.

6 Nordiskt samarbete inom utbildnings- och
forskningsområdet

Under ministerrådet (kultur- och utbildningsministrarna)
har en gmpp sakkunniga sedan år 1982 arbelal med frågor som datateknologi och
undervisning.

Som ett resultat av ministerrådels beslut 1982 har en
kartläggning av aktuella och planerade utbildningar och utbildningssystem och
ulbildningsprogram på dataleknologiområdet i de nordiska ländema genomförts.
Kartläggningen omfallar såväl ungdomsskolan som yrkesutbildningen och den högre
ulbildningen. Karlläggningen visar bl. a. all det i samtliga nordiska länder,
generelll selt, flnns etl stort behov av grund- och vidareulbildning av lärare
på alla nivåer i skolan och att en successiv utbyggnad av den mycket viktiga
högre utbildningen för forskare m, fl, diskuteras och genomförs i alla nordiska
länderna.

Inom ramen för ministerrådets arbele med vuxenulbildning
har tillsatts en utvärderingsgmpp som har berett ett treårigt handlingsprogram
för åren 1983-85. Gmppen har bl. a. diskuterat datateknologins roll inom
vuxenutbildningen.

Nordiska kulturfonden har gett stöd till en nordisk
konferens om data-teknologi och undervisning på gymnasienivå.

På forskningsområdet har del nordiska forskningspolitiska
rådet (FPR) under våren 1983 särskilt behandlat de dataieknologiska frågoma.
FPR har framhållit att tyngdpunkten i forskningssamarbetet generellt sett bör
läggas

Prop. 1984'85:220 8?

på progra.Tisidan. Den oiTentliga seklorn bö' priorilera
systemanaiyiisk ib;'skn!ng och uiveckling av progiamvara inom vilka oinrädeii
det torde föicligga uppenbiira möjligheier til! nordiskt samarbele. Enligi FPR
bör övervägas ali arrangera nordiska forskarworkshops inom a\gi'ånsade omiåden
i syfte ai! främja eifarcnhetsulbie och ali underliitla planering och
samoidning av kom.mande forskningsinsatser.

.Arabeismannakoniinilién diskuterade ijuni 19S3 vilka
uibildningsfrågor som borde las upp i en handlingsplan i dataleknoiogiområdei.
.Ämbelsmannakommilléns slulsalser gmndar sig på atl del för närvarande pägår
arbete inom utbildningso.mrädel i de nordiska länderna. Dä verksamheten är till
slor del på försöks- och utvecklingsstadiet bör del flnnas reella möjligheter
för samarbele. De handlingsvägar som ämbeismannakommitlén pekar pä syftar iil!
att ge .--elevanta organ möjlighel lill diskussioner så tidigt att
problemsUillningarna kan övervägas på nordiskt plan innan slulliga ståndpunkter
las nationellt, del gäller t. ex. den grundläggande frågan om datakunskap i
del allmänna uibildningssysiemel för barn och ungdom, dess målsättning,
placering och innehåll.

Nordiska ministerrådet (kultur- och
utbildningsministrarna) har tillsatt en arbetsgrupp för dalafrågor (DAKU).
Gruppen lillsaiies av minislerrådel den 26 september 1983 som styrgmpp för den
del av nordiska handlingsplanen pä dataleknologiområdet som omfattar
kulturområdet (undervisning, forskning och allmän kultur). DAKU driver för
närvarande sju projekt varav en del bygger pä konsultation och samarbete med
styrgmppen för skolsamarbele!.

1.
Dataieknologi i
samhällsämnen för 16-19-åringar.

2.
Kunskapsförmedling
1995.

3.
Bmket av
datamaskiner i undervisning i främmande språk.

4.
Användning av
ADB-tekniska hjälpmedel för styrning av verktygsmaskiner.

5.
Dataieknologi
och folkbildning.

6.
Dataförmedlad
utbildning.

7.
Utbildning och
informationssamhället.

Projekten kommer till stor del all pågå även under 1985. Gmppen
har också planer lill nya projekl. En del av projekten genomförs i form av
konferenser.

Uiöver denna gmpp har ministerrådet tillsatt en särskild
arbelsgrupp för samarbete rörande programvara på skolans område. Denna gmpp
lillsaiies i september 1984. Gmppen har vall all inrikla sill arbele på
bl.a.följande arbelsuppgifler:

-
nationell
utredning avseende nulägel på programvaruområdet,

-
inventering av
behov beträffande programvaror och

-
katalog över
programvaruprodukter.

Man diskuterar också bl. a. dislribulion av programvara.

Prop. 1984/85:22(5

llemstä.lan

Jag
hemsläller au regeringei'i bereder riksdagen lillfälle

au
la de! av vad jag har anförl om dalapoliiiska frägor inom utbildning och
forskning (1-6).

r-rop.
1984./8S:220 85

.i-?iiagD, 4

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regerin.gssammanlrade 1985-06-06

Föredragafsdc: statsrädel Leijon såvitt avser puni'J.ern;i
1-3 och 6-7; .statsrådet Gradin såvitt avser punkterna 4-5

.Anmälan UH propositio» on: öalapoiitik

1 Teknik och sysselsättning

Under de senasle decenniema har de industrialiserade
ländema genomgått stora omvälvningar såväl ekonomiskl som pä arbeismarknaden.
Utvecklingen i exempelvis Sverige har inneburil omfattande
slruklurföränd-ringar. Förändringen av sysselsättningen fördelad på
näringsgrenar talar sitl tydliga språk.

(procentuell fördelning)

19-SO 1960 1970 1984

19

14

8

5

32

34

29

24

8

9

9

6

20

21

21

21

21

23

32

44

100

100

100

100

Jord- och skogsbruk industri, gruvor byggnadsverksamhei samfiirdsel och handel
offenlliga och privata tjänsler

Bakom de procentuella förändringarna döljer sig
lOOOOO-ials människor som fått söka sig arbete inom nya områden. På 30 år har
antalet årsarbeten inom jord- och skogsbmk minskat med 400000. På 20 år har
antalet årsarbeten inom industrin gåll ned med 200000. Under de senasle sju
åren har den privata tjänstesektorn ökal med över lOOOOO årsarbelen och den
offenlliga sektorn med drygl 200000.

Som en följd av de tekniska framstegen och
produktivitetsliltväxlen lenderar den ekonomiska tillväxten all ge mindre
sysselsättningseffekt, dvs. för atl uppnå en viss beslämd
sysselsältningsulveckling krävs en slörre lillväxl än tidigare. Samtidigt har
möjligheterna för många länder atl bedriva en expansiv tillväxtpolitik under
det senaste årtiondet varil begränsade till följd av ekonomiska balansproblem.
Under de senaste årtion-

Prop.
1984/85:220 86

dena liar den offcnilig;) verksamhelen varil en
bciydeiseful! liliväxtfakior. Detla giiller för mäiiga liinder även om
lendenscn varil siirskill uipriiglad i Norden, Under reslen av !5S0-lalei
vänlas emeilcrlid svärighelcr uppstå all bibehälla e.spansionslakten i den
oiTentliga sekiorn. Daiii!! kom.mer aU invesle:iugsakUviteien inom industrin
ha: varii läg under en följd av år, med undantag a\' del senaste. I ett kge med
svag rnarknadsuiveckline och Slark kostnadskon!:urrens lenderar dessuioni
invesleringama all gå till koslnadsbesparande rationaliseringar snarai-c än
lill ulbyggnad av produktionskapaciteten.

De kraftiga slruklurella föiändnngarna lii! irols har vi i
Sverige lyckais mycket väl atl klara omsiällningsprocessen och den loiala
sysselsättningen har successivi kunnat växa.

Utrikeshandelsbcroendel medför stora krav på omställningar
inom industrin. Det kommer atl krävas en successiv anpassning iill ändrade
produk-tionsbelingelser och en överföring av resurser till nya högförädlande
industrier, Fömisältningar måsle således skapas för en expansion av den
kunskapsinlensiva produklionen. Möjligheterna lill en på sikt Iryggad induslrisysselsällning
blir beroende av i vilken takt vi kan förbättra vår iradilionella industris
konkurrenskraft genom omdaning och fömyelse parallellt med en ökad satsning på
kunskapsinlensiva industrigrenar där vi kan nå komparativa fördelar.

Den ekonomiska och tekniska utvecklingen ställer krav pä
ökad omslällning på arbetsmarknaden samtidigt som förändringar i
arbelsmarknadens funkfionssätt och människors värderingar har lett flll en ökad
tröghet i anpassningsmekanismema pä arbeismarknaden. Del centrala arbetsmarknadspolitiska
problemet blir därför hur riskema för ett växande gap mellan omställningskraven
å ena sidan och anpassningsförmågan å andra sidan skall kunna överbryggas. De
arbelsmarknadspolitiska ålgärdema mäste utformas med hänsyn till säväl den
tekniska och ekonomiska utvecklingens krav som de ökade trygghelskrav som
människoma ställer.

Självfallet kommer dataleknikens utveckling alt betyda
förändringar på arbeismarknaden. Frågan är emellertid om inle dataleknikens
införande snarare skall betraktas som ett anpassningsproblem bland andra anpassningsproblem
på arbetsmarknaden än som någol unikl och enastående. Med eller utan
datateknikens hjälp är kraftiga stmkturella förändringar att vänla också under
resten av 1980-lalet. Det kan leda till s. k. strukturell arbetslöshet som
ställer krav pä såväl yrkesmässig som geografisk röriighet. Det måsle
emellertid skiljas på sysselsättningseffekter på företags-och branschnivå och
arbeismarknaden som helhel. Att icke konkurrenskraftiga företag läggs ned kan
inte undvikas i en öppen ekonomi. Det behöver dock inte leda till omfattande
arbetslöshet så länge det råder en sådan dynamik i ekonomin all arbetskraften
efterfrågas av andra branscher eller sektorer. En stor arbelsmarknadspolitisk
beredskap behövs emellerfld för att den utvecklingspotential som datatekniken
ger skall kunna tas

Prop.
1984/85:220 87

liiivr.ra, samiidigi soin den är en fcirulsäiining för all
de nöd\ ändiga förändringama skali kunna genomföras i sociali itccepiabla
foi"mer.

Dei som. blir avgörande föi sysselsäUiiingsutvecklingen
under åte!'sio-den av !980-ia!ei kommer inle ali vara frågan om hu!' många
arbelsuppgifler som försvinner eller tillkommer i oc.h med daiaieknikens
fortsatta utveckling uian den ekonomiska utvecklingen i sin helhei. Sysseisäiinings-effeklema
av rationaliseringen är framför alll avhängiga om de genomförs i en
lillväxtekonomi eller i en suignerande ekonomi. .Au avslå irän au ulnyuja
lillgängliga raiionaliscringsinslmmeni skulle utgöra del verkliga holel mo! den
fulla sysselsätlningen.

Sysscisätlningskonsckvenserna blir beroende av i vilken
ulslräckning och hur snabbi den lillgängliga lekniken fakliskl kommer all
ulnylljas inom olika områden. Förulsällningarna varierar för prival och
offenllig ijänsle-produklion jämfört med förhållandena i induslrin. Del kan
medföra att arbetsbesparande teknik införs i längsam.mare lakl i ijänsieseklorn
än i induslrin. Vidare kan sysselsättningseffekten av produktiviieisvinsiema
neutraliseras i större eller mindre grad genom produktionsökningar. Den nya
lekniken har och kommer i många fal! framför alll att användas till atl höja
kvaliteten pä ijänstema. Dessutom finns inom tjänstesektorn betydande delar
som inte i nägon högre grad kan tillämpa arbetsbesparande teknik, såsom värd
och social service. Behoven inom dessa verksamheter växer stadigt. Jag vill i
sammanhanget påpeka att slalisflken rörande daiaområdei är bristfällig.

Dalatekniken kommer atl förändra arbelsuppgiftemas arl och
yrkesstrukturen på mänga arbetsplatser. Här flnns två motstridiga tendenser.
Bland de nytillkommande arbetena flnns många mtinbetonade arbetsuppgifter, men
dalaleknologin kräver också bättre utbildad arbelskraft. Mycket lalar för att
det senare kravet kommer att dominera. De fortsatta rationaliseringsmöjligheter
som datatekniken, industrirobotar, numeriskt styrda maskiner och andra slags
styrsystem för tillverkning och materialflöden innebär, kommer sannolikl atl i
samma omfattning som under 1970-lalet medföra atl andelen yrkesarbetare ökar.
Bortfallet av sysselsättningstillfällen drabbar således främsl mindre
kvalificerade arbelsuppgifter. Det innebär all de som har dålig
ulbildningsbakgmnd och en svag ställning på arbetsmarknaden slälls inför de
största kraven på omställningar och all de nytillträdandes problem pä
arbetsmarknaden förstärks.

Vi kan inte avskärma oss från användningen av ny teknik
utan bör höra Ull de ledande. Men människorna mäste styra lekniken och inte
tvärt om. Vidare är del viktigt att alla i arbetskraften känner atl de är med
och påverkar och får utbildning för nya arbelsuppgifler. Jag avser all äierkomma
till frågor kring arbetsorganisation och arbetsmiljö i del följande.

I Sverige är fömtsättningama för alt klara de
omställningskrav som den nya tekniken medför bättre än i många av våra konkurrentländer.
Vi har ocksä under de senaste tio åren genomfört omfattande strukturförändring-

Prep.
1984/85; 220 88

ar inom niiringsiivel son; våra konicurrcnler har iramiör
sig. Del gälier bl. a. jirn-, siäi-. g!"uv-, varvs- ocii inte minsi stora
dsiar av verksladsindusirin.

Den allmii:::';!! ulbiidningsnivan lio arbetskraften liar
iiöiis dramatiskt Uiider de seiiasie 20 äreii ocli grunden har d-iinncd tacts
för ali göra människor sLisladc för omsiäihiiiigslcraven.

Hii.nili kommer ait der. svensk-i -arbeismarknadspoiitiken
är den mest utvecklade i väriden. Genom den kraftiulia
ariieistnarknadspoliliken har eti iryggiielssysiem skapals för den enskilde,
Deit som möter krav på nya kunskaper kan genom arbels.marknadsuibildningen ia
ny elier komplei-te.-ad iitbiidning för alt klara de nya krav som slälls. Den
som behöver söka sig en ny ai-beisort kaii fä ekonomiskl slöd för :iU klara de
påfresiningar delta innebär.

Också för förelagen ger arbelsmarknadspoliiiken ett slöd i
omställningsprocessen. Via arbeismarknadsutbiidningen kan förelagen få hjälp
att vidareutveckla sina anställda, likväl som möjlighelen au frän arbetsmarknadsutbildningen
rekrylera kunniga nya medarbeiare.

1.1 DataelTektutredningens förslag

1 budgetpropositionen (prop. 1984/85: 100 bil. 12) harjag
tidigare redovisal regeringens behandling av dataeffektutredningens (A
1978:05) slutbetänkande (SOU 1984:20) Datorer och arbetslivets förändring.
Utredningen betonar atl en effektiv dataanvändning fömlsälter en användning som
förbättrar arbetsmiljön, utvecklar och vidgar arbetsinnehållet och leder till
mer engagerade yrkesroller. Det behövs en bred kunskapsuppbyggnad som ger den
enskilde arbetstagaren möjlighel all efler sin egen förmåga närma sig
dalatekniken och ulvecklas med denna i sin yrkesroll. Denna kunskapsuppbyggnad
underlättas om den får en lokal förankring med ansvarstagande av regionala och
kommunala organ saml lokall näringsliv. En regional spridning av den nya
lekniken och ålgärder som gör den lillgänglig för smä- och medelslora företag
bedöms som angelägna. Vidare betonar utredningen vikten av all maskinvara och
framförallt programvara till datasyslem ulvecklas inom landet liksom alt
ålgärder inom utbildnings-och forskningsområdet genomförs..Särskilda insatser
till förmån för gmpper som kan komma atl direkl påverkas av den
strukturförändring i samhället som datoriseringen innebär anses också som
angelägna.

För att åstadkomma en regional spridning av datatekniken
föresliir dataeffektutredningen att regionala utvecklingsprogram initieras på
dataområdet för informationsspridning, rådgivning, erfarenhetsutbyte, ulbildningsinsaiser
och samordning av resurser. Inom programmens ram föreslås att utåtriktade
datamiljöer ("dalatjänst") byggs upp dil småföretagare och andra
yrkesutövare kan komma och fä en leveranlörsneutral rådgivning och
demonstration av datateknik saml en användarorienterad utbild-

Prop.
1984/!.: 22(1 89

ning. Programmen bör samordnas på .-egionai basis av
länsslyrelserna.

Eu centrum for adminislraiiv dalaulvcckling föreslås
in.-ätlal med målsållningen alt skapa en hög kvalilel på de datatjänsier och
dataprodukier som erbjuds de mindre förelagen. Cenlrel skall uiveckla
programvara, slandarder oeh meloder scm lillfredsställer hogl ställda krav i
svenskl arbetsliv samt sprida och indusirielll anpassa fo!'skningsresultai.

Vidare föreslår ulredningen eit pi'ogram. för slimulans av
svensk syslemulveckling. Programmei bör oinfalla framtagning av bra
sysiemulveck-lingsmodeller med en tvärvetenskaplig profil som baserar sig pä
forsk-ningsresuhai från såväl de lekniska. samhällsinriktade som de humanistiska
vetenskaperna saml försöksverksamhel i prakliska miljöer. Dessulom föreslås
programmet fä medel all flnansiellt stödja systemutveckling i srnä och
medelslora förelag.

Chefen för induslrideparlementel kommer senare i dag all
redogöra för hur förslagen om regionala utvecklingsprogram, centrum för
administrativ dalautveckling och program, för slimulans av svensk
systemutveckling har behandlats av regeringen.

Vad gäller arbetsmarknads- och personalulbildning föreslär
utredningen att det inom ramen för arbelsmarknadsulbildningen avsätts särskilda
medel för utbildning av personal som slår inför omfallande slruklurella förändringar
till följd av bl.a. ny teknik (stmkturomvandlingsutbildning). Avsikten är all
genom utbildningsinsatser dels förebygga arbetslöshet, dels underlätta
införande av ny leknik för alt svenskt näringsliv skall kunna öka sin
produkliviiel och konkurrenskrafi. Vidare föreslås all daiaulbildningen i
arbetsmarknadsulbildningen byggs ut och atl arbelsmarknadsslyrelscn (.AMS) ges
i uppdrag atl la iniliativ litl en branschvis utveckling av riktlinjer för
personalulbildning för yrkeskategorier som berörs av datoriseringen.
Dataeffektutredningen föreslär också atl en särskild ulredning tillsätts för
atl utreda finansieringen av personalutbildningen.

Inom ramen för arbetsmarknadsutbildning i företag kan
företagen utbilda anställda som genom den tekniska utvecklingen och
strukturella förändringar riskerar atl drabbas av arbetslöshet. Denna
möjlighel som under budgetårel 1985/86 beräknas för ca 15000 anslällda läcker
väl in de syften som flnns i dataeffektutredningens förslag om
strukluromvandlingsutbild-ning. Beträffande uiökad yrkesutbildning inom
dataområdet i arbetsmarknadsutbildningen har AMS utarbetat ett s.k.
informaflonsieknologipro-gram som genomfört kommer att innebära en väsenfligt
utökad yrkesutbildning inom området. Jag återkommer sirax till denna.

Vad gäller en branschvis utveckling av riktlinjer för
personalutbildning sker fortlöpande en anpassning till olika branschers behov
inom arbetsmarknadsutbildningen. Denna sker i nära samarbete med parterna och
kan således nyttjas även i rent intern företagsutbildning. När del gäller
flnansiering av personalulbildning anser jag denna i väsenlliga delar har
lösls i och med all de nya reglerna för arbetsmarknadsutbildning (AMU) i
förelag saml genom fömyelsefondema.

Pröp.
1984/85: 22G "O

Daiacflekiuiredningen ibieslär ouksä cu åigärdsprogram föv
kvinnoi' i samband med daiO!'isering. Staisiidei Gradiii kommer i del följaade
ali redogöi-a tbr hur RJrsliigei har betiandiats hv regeringen.

Vidare föreslås insatser för aU fc)rbaU!'s
arheislivssiiuaiionen för handikappade .med hjiilp av dalaiekniken. .lag
äierkommer inom kort lil! dessa

frågor.

J;ig vill i sammanhangei ciinra om daiacffeklulredningens
försöksverk-samliei med regionala uiveek!ingspri>gi"am i Värmlands och
M'a!möhus län. Försöksvei-ksainhelcn i Viirmlands liin avser dels eu
handlingsprogiain inom eWkiror.ik- ocVi daiaomrädet, oi;T dels utviirdering oeh
effekimJiining av den utveckling som kan förulses inom eleklronik- och
daiaonii'äaet i länel. Projekiel i iMalmöhus liin innebär studier avseende

-
datoranvändning
inom ekonomi- och produkiionsfiinklioncrna

-
datoranvändning
inom konslrukfion och liliverkningsförberedelse

-
eleklronik-
och datoranvändning i produkler och produklionsulrustning

-
facklig
medverkan.

Genom dessa salsningar i tvä län har erfarenheter
uppniitts som bör kunna utnyttjas i de fortsatta regionala satsningarna inom
dataleknologiområdet. En erfarenhei som härvid är viklig är au sialen,
kommunernas och näringslivels resurser bör kunna samordnas i slörre
ulslräckning än f. n. Detta gäller såväl utbildning som invesleringar och
drifl.

1.2 Industrikampanjen

För budgetåren 1983/84 anvisade riksdagen (prop.
1982/83:150, AU 30, rskr 394) 100 milj. kr. för atl främja rekrytering tiil
industrin m.m. Av dessa medel medgav regeringen alt AMS flck disponera 50 milj.
kr. för all genomföra regionala aktiviteter för indusirins rekrylering av
personal. Övriga medel avsattes till bl.a. stöd lill särskilda ungdomsprojekl,
Jäm-siälldhetsprojekt (som statsrådet Gradin senare kommer att behandla),
facklig studieförbundsverksamhel för arbetslösa ungdomar, stimulans av
nyföretagsamhet, kartläggning av indusirins rekryterings- och utbildningsbehov
och kooperaliva ungdomsprojekl.

De regionala satsningar sorn dataeffektutredningen
genomförde i Värmlands och Malmöhus län har kunnat genomföras bl. a. genom de
medel som ingick i den s. k. induslrikampanjen. Somjag redovisade i
kompletteringspropositionen (prop. 1984,/85:150) kommer en utvärdering alt ske
av kampanjen. De preliminära erfarenheterna av att fördela en slor del av
resursema regionall är dock enligt min mening synneriigen positiva. Som jag
nyss framhållit har bl.a. erfarenhetema av datasatsningarna givit ökad kunskap
om vilka samverkansmöjligheler som flnns mellan samhälle och näringsliv. Jag
utgår från atl de regionala myndigheterna liksom kommunerna och näringslivel
tar del av erfarenhelerna och söker utnyttja tillgängliga resurser på elt
effeklivl säll.

Prop.
1984.'.S5:220 91

Eu annat inslag i industrikamnanjen har varii lokala eller
liinsvisa sals-ninsar iä dalainiroduklion ock. kurser ftir säväi arbetslösa som
icke arbetslösa. P;i mänga häll har s.k. datastugor drivits. Vissa .med
inriktiiiug pä specialgrupper som t.e;;. kvinnor eller ungdomar. Pä mänga hål!
drivs dessa vcrksamiieler nu vidare antingen som arbetsmarknadsutbilduiiig
eller i andra formc!'. Såväl ungdomar som liie iildre arbeissökande får pä
deii; siitl möjlighe! att näimii sig dalatekniken.

1.3 lUbildning i(nl dataoinrädef

Inföiandet av ny leknik kommer all medföra ökade krav pä
kunskaper och därmed pä uibildning. Den lakl varmed kunnandet på
daiaieknikomrä-det kan byggas upp kommer sannolikl au bli besiämmande för när
och hur eleklroniken förs in i olika seklorer pä arbeismarknaden.
.Arbetslagarnas kunnande kommer dessutom alt påverka deras aitiiyder lil! den
nya lekniken, deras möjligheter att påverka formerna för införandel och bidra
lill utveckling. Kvalilelen i ulbildningen på alla nivåer fär således stor
belydelse. Detla gäller i hög grad också den viktiga fort- och
vidareutbildning som sker på arbetsplatserna och i arbelsmarknadsulbildningen.

Kraven pä teoretisk förslåelse och förmåga till överblick
ökar för många grupper. Tempoarbelen och andra mtinmässiga uppgifter får
samiidigi minskad omfattning i bäde i.ndustrin och kontorsarbetet. Även
specialister som ulvecklar och för in datatekniska hjälpmedel behöver
fortlöpande bygga upp sin kompetens och bredda sina kunskaper inom andra ämnesområden
för att bäitre kunna förslå teknikens funkiion i en ofta komplicerad
arbetsorganisation. Det är således angeläget att de redan anslällda i sin
fortbildning inte endast ges en leknisk påbyggnad utan även garanteras bredare
kunskaper om bl. a. datoriseringens effekler på arbetsorganisation och
arbetsmiljö. Inlressel för datautbildning är också slort. Enligi en av
slafistiska cenlralbyrån nyligen genomförd undersökning anser drygl två
miljoner personer att de behöver kompletlera eller fä utbildning inom
dataområdet. Hälfien av dessa svarade all de även var villiga alt della i en
dalakurs på fritiden.

Enligt min mening bör del primära ansvarei för
utformningen av riktlinjer och mallar för den förelagsinlerna fort- och
vidareutbildningen ligga hos parterna på arbetsmarknaden. Ansvaret för
utbildning av redan yrkesverksamma som berörs av omställningar mäste rimligen
ocksä i första hand ligga pä resp. arbetsgivare. Men även insalser från olika
ulbildningsmyndigheter är angelägna. Jag vill i sammanhanget erinra om
regeringens satsning på särskild utbildning inom dalaområdet under innevarande
budgetår. Utbildningen är avsedd för kortutbildade och beräknades urspmng-hgen
omfatta ca 5000 personer. För delta har totalt 32 milj. kr. anslagits under
innevarande budgelår, varav hälften har fördelats til! länsarbetsnämndema i
Östergöflands, Malmöhus, Skaraborgs och Värmlands

IVo!5.
1984/85: 22Ö 92

län. Den andni hälften disponeras av .AiVlS, för
iVjidciiiing efier regeringens beslut oca avser utbiidningssälsningar i hela
landel. Ulbildningen iir upplagd i ivå sieg. Keia gruppen erbjuds eu kortaie
iniroduklionsuibildning i gmndläggande datalära.! dei anui'a slegel ges en
mindre grupp orn ca ! 000 personer cn mer yiicesinriktad uibildtiinc med sikle
pi"i arheisuppgiiicr där ny leknik används.

Syflel med satsningen på kortutbildade är att motverka
tendensen all redan välutbildade får avsevärt mycket mera daiauibikining än
kortutbildade. Salsningen medför en jämnare spridning över alla anslällda av
uibildning på dataområdet.

En utvärdering av utbildningen har lämnats lil!
arbetsmarknadsdepane-meniel i mars 1985. Den visar all utbildningen kommer all
omfalta nära 8000 personer i slället för beräknade 5000. Två tredjedelar av
dellagaina är kvinnor. Utbildningen har genomgående mollagils posilivi och
många har upplevt atl deras tidigare rädsla för daiorer har försvunnil,
Ålskilliga menar all även om de inte har omedelbar nytta av utbildning på
arbetsplatsen kommer de atl få del på längre sikl,

I komplelleringspropositionen (prop, 1984/85: 150) har jag
föreslagil riksdagen att 16 milj, kr, skall avsättas lill en uividgning av
framför alll del nämnda andra stegel under näsia budgetår. Jag vill också
erinra om förnyelsefonderna. Efter den 1 januari 1986 kan dessa användas för
atl finansiera utbildning av anställda saml forskning och utvecklingsarbete.
Här bör datautbildning kunna utgöra en väsenllig del.

Den 1 juli 1984 ändrades och förenklades somjag lidigare
redovisade reglerna för utbildning av anslällda, AMU i företag. Del har visal
sig att framför alll den s. k. flaskhalsutbildningen har haft en posiliv effekl
vad gäller atl tillgodose indusirins behov av yrkesutbildad arbetskraft. För
budgetåret 1985/86 har 120 milj. kr. avsatts för AMU i föielag, vilkel
motsvarar 15000 deltagare.

Beiräffande inlern fort- och vidareulbildning och
utbildning till följd av omställningar visar erfarenhetema att större företag,
liksom offenlliga arbelsgivare, bar förutsättningar all ordna sådan utbildning
pä etl lillfredsställande sätt. För mindre och medelstora förelag är det
svårare all flnna lämpliga utbildningsformer och samiidigi också svårare atl
avvara personal eller anslälla ersättare under utbildningsliden. Del kan
därför inte heller uteslutas att mindre förelag har så bristfälliga kunskaper
eller resurser för utbildning att en annars möjlig produkliviietsökning inte
kommer flll stånd. Det nära samarbete mellan arbetsmarknadsutbildningen och
företag som har inletts under senare år genom bl.a, flaskhalsuibildningen bör
dock kunna undanröja många av dessa problem.

Möjligheterna att utnyttja arbetsmarknadsutbildningen för
att motverka flaskhalsproblem i företag som följd av all rekryteringsbehovet av
utbildad arbetskraft inte kan tillgodoses släller slora krav på flexibilitet i
kursutbudet. Kursernas innehåll måste fortlöpande anpassas till datatekniken
och

annan teknisk utveckling. 1 samarbele med parterna piigår
eu omfaUande Ulvecklingsarbeie i denna riklning. ?å flera, yrkesomrädep.
uutrbeias mo-dulutbildningar \iikel innebäi' au för den enskilde nödvändiga
"uibildningsklotsar" kan väijas ut.

inOiTi AMS görs vidare en omfördelning av i-esurserna inom
arbeismark-nadsutbikiniugen ibr au följa utvecklingen moi mer avance;-ad leknik
inom olika yrkesomniden. Eleklronik och daialeknik fär eu ökande uU'ymiTie i
ulbiidningariia. Under år 1984 har 20000 elever beräknats genomgå arbetsmarknadsutbildning
med större eiler mindre inslag av informaiionslekno-logi. Inom rameri ior de!
s.k. informationsicknologiprogrammel föreslår AMS all korta orienieringskurser
i dala successivi införs för a!la deltagare i yrkeskurser. Det skulle i ful!
skala ge närmare 40000 kursdellagare per år en orientering om den nya lekniken.
AMS räknar vidare med ali kunna ge dalaorientering lill ca 10000 anslällda per
är genom AMU i företag. AMS avser dessutom all successivi införa nya avsnitt om
datateknik i sådana yrkeskurser som redan ges, vilkel innebär att allt fler
kommer atl få en yrkesuibildning med inslag av informalionsleknologi. Sluiligen
avser AMS all öka specialisiutbildningen inom speciella
informalionsleknologiska yrken. Delta skulle möjliggöra en specialutbildning
åt drygl 1000 personer årligen.

Jag anser den ulvecklingen som AMS skisserar ligger i
linje med regeringens strävanden. Insatserna som AMS föreslår bör kunna ske
med beflnlliga resurser. Om styrelsen bedömer all särskilda bemyndiganden bör
ges ulgår jag frän atl AMS i sin anslagsframslällning för budgetåret 1986/87
presenterar sädana förslag.

Arbelsmarknadspoliiiken ulgör en integrerad del av den
ekonomiska politikens slrävanden att främja näringslivels tillväxt. Del är mol
denna bakgrund den omfallande salsningen pä utbildning-av-säväl anslällda som
arbelslösa skall ses. En utbildning som syftar till all deis lösa flaskhalsproblem,
dels la vara på den nya lekniken. De salsningar som görs inom datautbildningen
är ett väsenlligl inslag i denna sirategi.

Hela förmedlingens arbetssätt med kontaktpersoner för
företagen hos förmedlingarna syflar också lill bättre, fortlöpande kontakt med
förelagens behov. Härigenom kan såväl förelagen som de arbeissökande få en
bälire service. För de arbeissökande görs i allmänhel upp individuella
handlingsplaner där utbildning ulgör ell viktigt inslag. För ungdomar i
ungdomslag måsle en handlingsplan upprällas om ungdomarna varil i ungdomslag i
fyra månader. Jag utgär från att en sädan planering bör kunna erbjudas
flertalel arbetssökande.

Prop.
1984/85:220 94

2 .\rbetsmi!jö, arbetsorganisiJlion och medinfiytande
vid användande av ny teknik in. m.

Den snabba ulvecklingen av dalaiekniken och annan ny
teknik har p:'iverkai säväl arbetsmiljö som arbeisoi-ganisation liksom
samhällets och arbelsmarknadspariernas sätt all arbela med dessa och andra,
näraliggande frågor. Del griller t,e:i. medhest.-immande i arbelslivei, frägor
om anslällningslrygghel och arbelslidens förläggning.

Dalaiekniken har nu använls i större omfallning under ett
par decennier. Sverige är dei robollälasle landel i världen mätt som antal
industrirobotar per industriansiiiild ocli ligger också i övrigl
internaiionelll setl långl framme när del gälier användningen av ny teknik. Vi
har också fält en sior datorläthel och eli daiorkunnande i offenllig
ijänsieproduklion.

Införandel av daialeknik pä arbelsplatsema skiljer sig
inle principielll frän andra större leknologiska förändringar. Jämfört med
lidigare innebär dock dalaiekniken mer radikalt förändrade krav på
yrkeskvaliflkalioner och möjligheter att påverka arbelssituationen.

När del gäller resultat och erfarenheler av införandet av
ny teknik har arbelslivscenlmm framhållil all man kan urskilja första, andra
och tredje ordningens konsekvenser. Direkt vid införandel av ell datasyslem
eller efler en kortare lids användning uppmärksammas i första ordningen problem
av teknisk natur. Andra ordningens konsekvenser omfaltar problem som
uppmärksammas efler ett halvt lill ell och etl halvt ärs användning. Problemen
är av psykosocial arbelsmiljökaraklär och berör l.ex. stress och ögontrötthet.
Tredje ordningens konsekvenser omfattar problem som uppmärksammas efter ca fyra
lill fem ärs datoranvändning. De är relaterade till förändringar i yrkeskompetens
vid användning av den nya tekniken. All förändringar i yrkeskompetensen visar
sig först på längre sikt bhr enligt arbelslivscenlmm ell avgörande metodproblem
vid utvärdering av etl datorsystems konsekvenser.

Datatekniken känner inle några nationella gränser eller
industriella traditioner. Den industriella traditionens betydelse är också på
väg atl suddas Ul. Inte heller känner den nya lekniken gränser för olika
yrkeskompetenser. En anställd i en högleknologiinduslri kan i vissa fall dels
vara skicklig yrkesman, dvs. kunna reparera sina maskiner, dels vara tekniker/programmerare
med förmåga att kunna ändra programvaran etc. Gårdagens bagare i ett
storbageri kallas fortfarande bagare men övervakar i dag processen från
elektroniska styrbord. 1 princip skiljer sig denne arbetstagares arbetsmiljö
inte från en anställd som i elt konirollmm sköter en massainduslri, ett
stålverk eller en kämkraftsindustri. Dessa förhållanden får bl.a. konsekvenser
för de fackliga organisalionerna och kan medföra atl konfliktytor uppkommer dem
emellan.

IVop.
1984/85: 22« 95

2.1 .Vrbetsnsiljö

.När dei sjiiller den fysiska arbetsmiljön har inänga
riskfyllda, hälsokirliga elier fysisk! lunga inslag försvunnii genom införande
iiv robotaioch dator-utriisining. Samlidig! bar del lillkommii nya
arbelsmiijöprobiem, l.ex. crgtiiiomiska problem i sambaud med leiniiualarbele
sami ögoniiöuiiei ocfi suess vid b!ldskä!'msarbele.

\'idare har diskussioner förts om bildskiirmsarbeieis
eventuella foster-skadande effekler. För ali fä detta pioblemomräde närmare
belysi anordnade arbetsmarknadsdepartemeniei den 9 april 1985 en hearing om
bildskärmsarbete med ell anlal inbjudna forskare. Ell referat från hearingcn
-Fo.f-skningen om fosterskador vid bildskärmsarbete - har därefter tryckts upp.

Vid denna hearing framgick att det veleuskapiiga
underlaget på omrädet forlfarande är otillräckligt. 1 de sludier som har
genomförts i Sverige och i andra länder har man inle kunnal påvisa alt del
föreligger etl orsakssamband mellan bildskärmsarbete under gravidilel och
missfall eller missbildningar hos de födda barnen. Som flera forskare framhöll
betyder detla eniellertid inte atl ett sådant samband kan uteslutas. Del är
därför ytterst angelägel atl forskningen kring effeklerna på gravidiletsutfallet
av daia-skärmsarbete och den därtill knutna arbetssilualionen intensifieras.
Säväl arbelarskyddsstyrelsen som socialslyrelsen planerar all gå vidare och
följa upp de undersökningar som har gjorls. Även i andra länder, I, ex, i USA,
finns långtgående planer på omfattande sludier om reproduklionsiisker vid
bildskärmsarbete, I detta sammanhang vill jag ocksä informera om atl
socialstyrelsen f. n. håller på atl bearbeta resultaten från en registerstudie
över gravidiletsutfallet under åren 1980- 1983 bland samtliga kvinnor anslällda
vid landets försäkringskassor. Resultatet av sludien beräknas kunna publiceras
inom korl.

Jag har slor förståelse för och respekterar den oro som
många gravida kvinnor känner, som arbelar framför bildskärm. Att vi i dag har
otillräckliga kunskaper pä områdel är en klen irösi för dessa kvinnor. Jag har
därför överläggningar med arbetsmarknadens parter om möjlighelema all avlalsvägen
ge kvinnor, som arbetar vid bildskärm och som önskar det, rätl till omplacering
i samband med graviditet.

Vidare avser regeringen atl ge arbeiarskyddssiyrelsen i
uppdrag atl i samråd med statens slrålskyddsinstilul och slatens mäl- och
provråd utreda förutsättningarna atl införa någon form av - frivillig eller
obligatorisk -provning av datomtmslningar ur arbetsmiljösynpunkl. Sådan
provning bör inte enbart avse sirålning utan även andra aspekter som har
belydelse ur arbetsmiljösynpunkt. Genom sådan provning kan tillverkarna ocksä
fä en objekiiv kritik av sina produkter och därmed bättre möjligheter till produktulveckling.

Del är enligt min mening för övrigt naturligt att
arbelsmiljökrav ullgo-

Prop.
1984/85:220 96

doses vid den upphandling av daiorer och terminaler soiii
bl.a. slaien kom.mer au s\'ara ibr under de närmaste åren,

Ensrtmai'beieis risker vid arbele i kontrollrum ocli vid
arbetsniatser med begräns;-:d beriiKniiing Ytnv vidare uppmärksam.mats liksom
nya lyper av buller ocii infrabuller. Inom bl.a. olycksfallsforskninger, har
miin upp-märksaramiii de förlopp son:; föregär olyckshändelser i komplexa
lekniska processer med elekironisk styming. Det gäiler bl.a. piobicmci med s.k.
färdighelsbortfal!. Del innebär all personal pä grund av helläckande
auu>-maiik tappar nödvändig färdighet och kunskap alt manuellt kunna styra
processer då auiomaiiken inle fungerar. Inom bl.a. kärnkraflsindustrin, större
processindustrier och petrokemiska industrin blir del mer och mer vanligt med
simulalorlräning för personalen eller all man heii enkell föreskriver manuell
slyrning under vissa perioder, alli för all personalen skall bli bäitre
skickade att haniera tillbud på arbelsplatsema.

Eti annat omräde som har uppmärksammats alllmer är
olycksfallsrisker vid användning av elektroniskt styrda maskiner och robotar.
Del är i.cx. ofta svan all avgöra om robolar och andra automafiska maskiner är
avställda eller i s. k. aktivt viloläge. Underhålls- och reparationspersonal
kan råka ut för kläm- och krossolyckor ull följd av alt en maskin eller robot
plötsligt startar. Eflersom robolar och elektroniskt styrda maskiner ofta sätts
in i de svåraste arbetsmiljöerna, t. ex. vid lackering med
lösningsme-delsbunden färg eller pulverfärg kan exponeringen för kemikalier och
lösningsmedel bli mycket hög för underhållspersonalen. Sådan exponering kan
vara allergiframkallande.

Vid sidan av dataleknikens effekter på olycksfallsrisker
och den fysiska arbetsmiljön har frågorna kring datoriseringens psykiska och
sociala effekter alltmer kommii i förgrunden. Del gäller frägor om
organisalions- och arbetsformerna i produklionen och administrationen, l.ex.
konsekvenser för arbetets innehåll, inflytandet på arbelet, möjlighel lill
arbeUsgemen-skap, inlegrilel elc, i arbelssituationen. Begreppen kunskap och
yrkesskicklighet är centrala i deua sammanhang. Löntagarorganisationerna har
också berört dessa frågor i sina datapoliflska program.

2.2 Arbetsorganisation och medinflytande

Partema på den svenska arbetsmarknaden har av tradilion
haft en positiv syn pä tekniska förändringar. Den solidariska lönepolitiken
har i sig påskyndat lekniska förändringar i näringslivel. När den lekniska
utvecklingen lell till negativa konsekvenser för de anslällda har problemen
ofta blivil föremiil för diskussioner och kanske reglering genom olika former
av avtal.

Integrilelsaspekter. Nära knuien lill frågan om arbetsorganisation
och användarinflytande är inlegritelsaspekien. Det förhållandet all en alll
slörre del av arbetet ulförs med datorer och/eller styrs via datorsystem
innebär

Prnp.
1984/85:220 97

vriscniligi ökade niojlighete;' iil' koniroll tcii övervakning
av arbeisiagar-ii.'i. Daiorbaserade planeringssysiern kan ge mbjiighei ali i
detalj registrera olika moiuenl i arbeisp!"oeessei: oeii därmed
arbeisiagarna. Informaiions-!y,;liandiiiig och kommuniiiaiioner sker silkiiier
genom lekniska system, viikei likaledes ökar möilighciei-iia iil!
deialjkonirol! ocli övei"v;iki!ing av ai-beiei.

Eli a:inal exempel p. ökade !:oniroi!mo;iigiieier lill
följd av ny teknik är arbeisplalser med "ciud-key-system" clicr audra
elekironiska sysiem som innebår au cn ideiuiieiskoiitio!! ske;"'»id
passager inom lokalema. Genoir. sädana syslem kan den enskilde arbeislagarens
förflyttningar på arbelsplalsen kartläggas.

Svenska .Meiallinduslriai-bciaielbibundet har i en
skrivelse den !3 mars 1985 lagit upp vissa ir;°igor om. hur de anslälldas
integrilel påverkas i sa.mband med alt daiaicknik las i anspråk av förelagen.
Förbundel önskar få en precisering och skärpning av datalagen (1973:289) i vad
avser de enskilda anslälldas inlegrilelsskydd i arbelel. Vidare vill förbundel
all de anställda och deras fackliga organisaiioner skall ges eli avgörande
inflylande över om ett syslem skall infö.-as. Förbundet betonar ocksä
betydelsen av att forskning och ulvecklingsarbeie pä omrädet initieras och ges
stöd.

Enligt min mening är frågan om arbelslagarnas
integritelsskydd i samband med införande av ny teknik i hög grad en fräga om
medbeslämmande vid förändringar av arbetels organisalion. Del är därmed i
första hand genom förhandlingar och avtal som lösningar skall sökas på problem
av den art som förbundet tar upp. Medbestämmandeavtal har också träffats för
samtliga sektorer av arbeismarknaden och för vissa branscher gäller särskilda
avtal om införande av ny teknik, 1 de frågor som ligger vid sidan om datalagen
är del naluriigt au evenluella komplelleringar görs i avtal av nyss nämnt slag.
Jag delar förbundets uppfallning om behovel av ytterligare forskning och
utvecklingsarbete rörande integritetsaspeklerna vid införandet av ny leknik.

De forsknings- och utvecklingsprojekt som hittills bedriviis
om arbelsmiljö, arbetsorganisation och medbestämmandefrågor i samband med ny
teknik har i liten utsträckning sluderal integritetsfrågorna. Forskning och
utveckling inom områdel ligger inom ramen för arbelarskyddsfondens och
arbelslivscenlmms uppgifter. Del är angelägel all dessa aspekter blir beaktade
i den forskning som bedrivs på områdel.

Elektroniskt distansarbete och s.k. tdecommuling. Den nya
lekniken öppnar möjligheter lill s.k. distansarbete. Vissa insalser har redan
gjorts för alt utnyttja den nya kommunikationstekniken för all flytta ul arbelsuppgifler
från en central administration. Elt exempel pä detta är Servicecentralen i
Gällivare och Kiruna (SIGA), som arbetar med dataregislrering, mikrofilmning,
ordbehandling, Iryckning m, m.

Datatekniken gör det möjligi all skapa arbete i glesbygder
med brist pä arbetsflllfällen. Dessa möjligheter bör självfallet utnyttjas.
Samfldigt är det 7
Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 220

Profj.
1984/85:220 9S

av ulonifiideiiiiig vikt ali uppmiirksamma hur dislansarbeie
oiganisei-as. Del måste ske p;-i ell sådant säu au ai'beiel ocksii lar eu
sociali innehall med nKiJiighei till konlakt med arbeiskainraier och iill
facklig verksamhet. Del niäsi.e ocks'å vara möjiigi ali bevaka au den
arheisi"iiiisliga lagsiiftninc-en eiierievs.

Med lijiilp av d.tlomiruslniiig och leicöverlbriiig är del
inom den ijiinsle-pioduceraiide sekioin möjligi au införa enireprcuörsskap
eller eiekironiskl hem.arbele. Den som uiför ai-beiei iir ime liingix:
ansiiiild \'id förelagel utan arbetar som uiidereiureprenbr. Uppdiagsgivaren.
dvs. den iidigai'e arbelsgivaren, kan därmed slippa ifrän sill iradilionella
arbetsgivaransvar. Vem som skall fä göra arbelsuppgifterna kan bli en fiåga för
anbudsgivning i olika fo!"mer diir det för uppdragsgivaren/"a!be!sgivaren"
Ibrmänligasie anbudet vinnei'. Det är ocksä miiiiigi au via elektroniskl
distansarbete lägga Ui arbetsuppgifter pä arbetstagare i andra länder.
Amerikanska förelag lägger ul elektroniskt hemarbele lill underenireprenörer i
Mellanamerika, som då vanligtvis utför lerminalarbele i hemmel oc!i levererar
resultatet av arbelel lill USA. Man kan ocksä sprida arbelsuppgifterna över
hela USA och pä så säll få ul många arbetsiimm.ai- under dagen och ändå slippa
kostnader för överlid och obekväm arbelslid. Del är ocksä möjligl att etablera
distansarbete mellan t. ex. Europa och Asien. Exempel härpå finns redan inom
ordbehandlingssektorn. Programvaran kan göras så själv-konlrollerande atl
kunskaper i det språk som skrivs ul inte är nödvändiga.

De arbetsorganisatoriska lösningar som den här beskrivna
lekniken kan leda lill slår pä intet sätl i samklang med den syn som vi enligt
den s.k. svenska modellen har pä arbelel och arbclels värde. Den överensslämmer
inte heller med de lagar och avtal som gäller på den svenska arbetsmarknaden.

Frågor om distans- och hemarbete och dess konsekvenser har
bl.a. uppmärksammals av datadelegalionen, som föreslagil att de skall utredas.

För all närmare belysa hithörande frägor anordnade
arbelsmarknadsdepartementet den 8 maj 1985 ell seminarium om distansarbete via
lerminal på temat Framlidsvision eller lillbakagång. Syflel med seminariet var
atl redovisa och diskulera utvecklingstendenser på området i USA, Sverige och
några andra västeuropeiska länder, Ell anla! forskare samt företrädare för fack
och näringsliv dellog i seminariel. Seminariet skulle också stimulera flll
fortsatt debatt om hur sysselsällning, arbetsmiljö, arbetsorgansia-flon,
fackels roll m.m. kommer atl påverkas av den snabba utvecklingen här i landel.
Regeringen kommer atl uppmärksamt följa denna utveckling.

Arbetslivslagsliftning m.m. En fråga som har diskuterats
är om den arbetsrättsliga lagsiiftningen som infördes i Sverige under
1970-talel har påverkal våri lands förmåga atl tillgodogöra sig ny teknik och
hävda sig i den internationella konkurrensen.

Det finns i dag knappasl några bevis för att Sverige till
följd av en progressiv arbetsrättslig lagstiftning skulle ha en sämre
internationell kon-

Prop.
1984/85:220 99

kiirreuslbi"niflga än andiTi Iriiider. Tviiriom finns
de som hävdar all de v;il elablerade samverkansformer mellan arbelsmarknadens
parler i Sverige, med bl.a. iiivccklingsavi.a! iich medbcstiiiv.mandeavial. ger
Sverig.- eli försprång framför imdia när dei gälier ali la i anspriik alla
kra!"ier ibr ali Uiveckla verksamheier. En undersökning, benäinnd Dei
osynliga konii-ak-tei som publicerades av S!!~0 höslen 1984. kan ses som eli
slöd föi' liknande uppfattningar.

Det är viktig! med särskild uibildning i hur ny teknologi
skall lianieras i det praktiska arbetslivet föi olika funklionäier på
arbelsplatsema, 1. ex. fackliga förelrädare, skyddsombud, arbelsledare m.fl. 1
arbetsorganisatoriska frågor bör de anslällda på ell lidigl sladium ges
möjlighel til! iitflyian-de och medbesläminande. I Sverige liksom i vissa andra
länder har man kunnat uppnä slora effekiiviielsvinsier genom au i
systemutvecklingen och arbetsorganisationen la lill vara de anslälldas
kunskaper och idéer.

Dalaeftektulredningen log bl. a. upp frågan om anlilande
av arbelslagai-konsuller för alt öka de fackliga organisaiionernas möjligheter
lill aklivi medbeslämmande i arbelel med datafrågorna. Frågan om anlilande av
arbelsiagarkonsuller har reglerais i flerlalel medbestämmandeavtal, men ännu
inte fått en lösning på del kommunala och landstingskommunala områdel.
Dataeffeklulredningen menade all de formella hinder som kan flnnas för elt
avtal inom den kommunala sektorn kan lösas genom ändringar i lagen om facklig
förtroendeman och/eller kommunallagen, TCO har i silt remissyttrande över
dataeffektutredningens förslag siarkt understmkit nödvändigheten av att frågan
om anlilande av arbelsiagarkonsuller pä del kommunala omrädet fär en lösning.

Enligt min mening är möjligheten att kunna anlita en
arbetstagarkonsult av slor betydelse för de fackliga organisaiionernas sirävan
au effekiivt kunna ulöva medbestämmande. Frågan får tas upp i den särskilda
beredningsgmpp för arbetsrältsliga frågor som är knuien lill arbelsmarknadsdepartementet.
Samråd bör därvid ske. såvitt gäller den kommunalrättsliga sidan av saken, med
civildepartementei.

2.3 Forsknings- och utvecklingsverksamhet

En lämligen omfattande forsknings- och
utvecklingsverksamhet om ar-betsinnehäll, arbetsorganisation o. dyl. har redan
kommit lill slånd. Behovel av försöksverksamhet och utvecklingsarbete kring
dessa frågor är emellertid ännu långt ifrän tillgodosett. Arbelarskyddsfonden
finansierar, uiöver sitl sedvanliga slöd lil! forskningsverksamhel. ell
utvecklingsprogram för ny teknik, arbetsorganisation och arbetsmiljö.
Programmet, som närmare presenleras i del följande, behöver emellertid
kompletteras med ytterligare insatser av motsvarande slag.

Arbelarskyddsfondens stöd till forskningsverksamhel som
berör infor-mattonsleknologi förekommer huvudsakligen inom följande områden

Prop.
19S4./S5:22r. 100

- e;'g(wiorrus!:t; probieiiiSiiiiiniiigar som rör
daioiiiirusiniiiga!'

-
eSTekicr nv l\c". iiya lekiiikcii pii
arbeisorganisiUiou inkl. ledningsiYägor, arbeis!ni)c!iå!!, koiumiiiiikaiion

-
medbesiiiii'!m:.inde
ocli Infiyiiindefriwor i samband med iiiformaiioiisiek-noiogi

-
anviindariiära
sysiemii!\eckii;ig

-
ny iekiiik ocii
kvaliflkaiionssiriikiur, yrkeskompetens ocli lärande

-
kogniliva
:ispekiei pä rn,i:i;iiska-datOi"inlcr;ikiion

-
effekler av iiy
lek-iik pä arheisiillfi-edsslälleist;, siress och hälsa

Eii siii"sk;il pi'og!'am !br "Ledniiig.
arbelsorganisalion och medbesläminande"' iir f. Ii. under uppbyggnad,
ocli kan förväntas komma ail innehälla forsknings- och uiveckliiigsaibete om
dessa problemområden i fbrhäliande liU ,ny teknik.

.Foiiden kur även slöti arbelel med all la fram underiag
för elt nationellt iniori;iaiioiis!eknologip!"ogram.

1 dci utvecklingsavlal som har träffats mellan SAF. LO och
PTK behandlas tre uivecklingsomräden. nämligen utveckling av arbelsorganisationen,
leknisk utveckling samt förelagens ekonomi och resursfrågor. Det understryks
också au parterna skall söka komma fram till en samstämmig uppfallning om hur
utvecklingsarbetet forllöpande sktdl bedrivas.

De fackliga organisalionema har under senare är salsat på
alt iniliera forskning kring den nya teknikens innebörd och bygger upp
infrastrukturer för forskningsverksamhet. Vad belräffar utbildning är kravet på
grundskoleutbildning och generell samhällelig utbildning rörande datatekniken
samstämmigt mellan parterna. Däruiöver har de fackliga organisaflonema
framfört krav pä en breddning av utbildningen för dataspecialisterna att
innefatta organisaloriska och sociala aspekter. Krav på tidig utbildning för de
anställda vid utvecklingsarbete framförs också.

En omfattande studieverksamhet bedrivs, både internt och i
samverkan med forsknings- och ulbildningsinstilulioner.

Ocksä arbetsgivarorganisaiionerna bedriver en omfallande
utvecklingsverksamhet och utbildning, bl.a. för atl skapa
demonslralionsexempel pä ny teknik.

Syslemulveckling. Dalaeffeklutredningen har föreslagil
bl.a. ett program för stimulans av svensk systemutveckling. Jag har behandiai
förslaget i del föregående.

Forskning öm systemutveckling och medbestämmande,
arbelsorganisalion, arbetsmiljö, jämställdhet, yrkeskunnande etc. bedrivs vid
arbelslivscenlmm saml vid några projekl vid högskoleinstitutioner.

Den erfarenhet som samlats visar bl.a. atl de inledande
fasema i en systemutveckling inle fär låsas i en formaliserad kravspeciflkation
som blir helt styrande. Frågor om arbelsorganisalion och yrkeskunnande måste
komma in tidigt i utvecklingen. De anställda måste vidare ha en utbildning som
innebär atl de fär en djupare förståelse för vad etl program och en

Prop.
[984.'.K5: 220 !0I

ali-,oriim är. Dokiunenierade prakiikial! har visats vara
fruktbara i den inledande fasen av arbetet.

En ytteriigare aspekl på syslem!Ji\'eclding äi' de mera
längsikliga effek-lerr.a, främsl vad beträffar kunskap/yrkeskomoeiens. Om
kunsliap byggs in i svsiemen flnns en sior risk au vj!;tic yrkcskompeiens
avvecklas och sedan inie finns lili hands i siiuiUioner diir sysiemel inie är
kapabell all handskas med en ny problemaiik.

h-iäimiska-daiorinteralaion. Bci!'äffatide omiädel
människa-dalorinler-akiion förekommer p:'ojekf so.m behandlar den fysiska
utformningen av dalasystem, främsl inom dei synergonomiska omrädet. 1 övrigt
växer nu fram en ökad forskning om kogniliva aspekler på informalionssyslem.
-Människans kapacilei och begränsningar i förhållande till etl effektivi
utnyttjande av informalionssyslem och i förhållande lill utbildning i systemen
las upp i ell par projekl.

Arbelslivscentrum. När det gäller forskningens inriktning
är del teoretiska inlressel i hög grad knulel Ull slratcgier, drivkrafter och
tendenser för arbetsprocessens förändring och förändrade relalioner mellan
arbetsmarknadens parter i samband med daiorisering. Det gäller främst
ekono-miskt-hisloriska och makrosociologiska förklaringsmodeller samt mera humanistiskt
inriktade studier av utbildningslraditioner, språk och begreppsbildning. Några
nyckelbegrepp är yrkesarbete, arbetsdelning, kvalifikaiion, polarisering,
sysselsättning och produktionsförhållanden.

Verksamheten rör också grundläggande frågor som: var går
gränsen för maskiners förmåga att lösa problem? Vilka är villkoren för atl
datorn skall bli etl verktyg, ett hjälpmedel i ell fmktbart samspel mellan
människa och maskin?

Nägra akluella projekt. Genom ell riksdagsbeslul vären
1982 gavs arbetarskyddsfonden möjlighel att disponera sammantaget 54,5 milj.
kr. bl.a. för all flnansiera etl särskilt utvecklingsprogram för bättre
arbelsmiljö och arbetsorganisation vid utnyttjande av datorer och mikroteknik i
arbetslivet. En särskild programstyrelse med representanter för arbetsmarknadens
parter, staten och fonden är huvudansvarig för programmet, som beräknas pågå
under fem år.

Utvecklingsprogrammets uppgift är atl stödja och sprida
kännedom om goda exempel, där teknik och arbesorganisation/arbetsmiljö formas
för att bidra till effektivitet, goda arbetsförhållanden och personalulveckling
i företag och förvaltningar. Genom att medverka i utvecklingsledande exempel
skall programmet bidra till en hög ambifionsnivå och information om goda idéer,
erfarenheler och lösningar. Programmet är ett komplement till den forskning och
utveckling som arbetarskyddsfonden redan stöder.

Under år 1985 inriktas arbetet på att tillföra programmet
samarbelsprojekt inom främst småföretagsområdel. byggnadsindustri, service
samt statlig förvallning. Ansträngningarna för att sprida kunskap och
erfarenheter intensifieras. Vikliga uppgifler i det fortsatta arbetet är atl
förmedla kon-

.rop.
1984/85:220 102

lakler oeh överföia iiifoiTiiaiion rneilari föi"et;ig
ocli förvallningar siiml iTiedvcrka iiii at\ nya idéei' och kisniiicar
accepleras oeh följs upp i andra ibrciiig ocii i''cii'val!nir.gar.

,Ari>cisiivsccninin: bedriver f.n. eu pitijeki
Llibikir.ing-.Arbeie-Teknik. F.ojekiei ;ör yrkeskunskaperna i aibeislivci vid
datoriseiing och iekiiolo-giva! vid daiasysiemuiveckliiig.

Facklig utveckling av och utbildning i daialeknik och
arbeisoigiiiiisarioF! med liiiiimpning inom l.ex. dcii ci'afiska bi'anschcn har
också si'.ide;':ils. Den grundläggande principen för utvecklii\gsai'beiel är
all föiena kvaiiiei i aibciet. säsom yrkeskunskaper, demokratiska arbetsformer
och god ai-beismiljö med hög produkikvaliiei.

Vid arbetarskyddssiyrelsens forskningsavdelning är
forskning kiing förändrade krav på människan i samband med införande avny
teknik ett av de forskningsområden som f. n. prioriteras. Forskning inom delta
omräde bedrivs efler flera linjer. En sådan är sludier över hur människan
påverkas av bildskärmsarbete i olika avseenden. Bl. a. pågår ell brett upplagt
epidemiologiskt arbelsmiljöprojeki av 450 bildskärmsopcralörer och 150
kon-trollfal! bland kontorsanställda i Stockholm. 1 projekiel siuderas flera
olika yrkeshygieniska expositionsfaklorer dels frän själva skärmen, dels från
arbelsplalsen och dels i arbeismlinerna. Dessulom undersöks ögon-,
be-laslnings- och hudbesvär saml risker för fosterskador i samband med
bildskärmsarbete. I etl annal projekl studeras olika vigilansproblem. dvs.
trötthet, vakenhelsgrad och uppmärksamhet vid monotont bildskärmsarbete.

Inom den socialpsykologiska forskningen vid styrelsen
ägnar man sig bl.a. ål frägor om datoriseringens konsekvenser för
arbetsorganisation, arbetsinnehåll, arbelslillfredsställelse m.m. 1 elt projekl
studeras t.ex. psykiska och sociala följder av olika sätl att tillämpa leknik,
organisera och utforma arbetet vid datorstödd aulomatisering inom
verkstadsindustrin.

Den nya tekniken har också direkl tagils i anspråk i
arbelarskyddsverkels verksamhet. Informationssystemet om arbetsskador (ISA) är
ell datoriserat informationssystem som bygger på de aibetsskadeanmälningar som
skall göras till allmän försäkringskassa. Genom ISA erhåller arbetarskyddsstyrelsen
och arbelsmarknadens parter m.fl. etl underlag för sina prioriteringar av
arbetsmiljöinsatsema. Arbelarskyddsstyrelsen har fått i uppdrag att utforma och
införa en samordnad lösning för ISA och etl samordnat arbelsställeregister för
arbelarskyddsverket (SARA). Yrkesinspektionens arbelsslälleregisier beslår f
n. av omfattande manuella register. Genom den samordnade lösning för de två
ADB-systemen - med lokala datorer på yrkesinspektionen och med
kommunikationsvägar lill en cenlral dalor på styrelsen - möjliggörs ett
effektivi informalionsulbyle mellan styrelsen och yrkesinspektionen.

Sedan några år lillbaka är arbetarskyddsstyrelsens
bibliolek ett s.k. ansvarsbibliotek med nationellt ansvar för velenskaplig och
teknisk infor-

Prop.
1984/85:220 103

maiionsi"örsö.jniiig i arbetsmilJölVägor. 1 samband
härmed har arbeiarskyddssiyrelsen, naiurvårdsvei ke! och arbeisiivscenirum
gemensamt upp-räitai én lilieralurdalabasijiiusl fi.r arbelsliv, arbeisniiljo,
miljöv.lrd och niiiurskydd kallad .AR.AMIS, I deiiiia bas ingår inic bara
liuei'atui som hai registrensis av de tre bei'örda oiganen uian i basen ingär
ocksä iiiiernatio-nclla arbelsorganisationens (lLO;s) dalabas för arbeismiljölitiei-atur
sami den siora databasen hos del amerikanska naiionella forskriingsinsiilulei
för arbeismiijöfrägor (NIOSH). Diskussioner pågår om anslulning av flera såväl
offentliga som privaUi databaser som är relevanla för miljöseklorn. AR.AMIS är
ett bra exempel pä hur man genom användande av ny teknik på nationell basis kan
skapa en slor informalions- och kunskapskälla som inle annars hade varil möjlig
all fä lill slånd.

En arbelsgrupp under Nordiska minislerrädels
ämbeismannakommillé för arbelmiljöfrågor har i mars 1985 lagt fram ell
utredningsförslag om att inrälla en samnordisk dokumenlalionscenlral för
arbelsmiljö. Arbelsgmppens rapport remissbehandlas f. n.

2.4 Datateknik och handikappades arbetsliv

Frågor som gäller datateknik och handikappades arbetsliv
har uppmärksammals alll mer under senare år. Dataeffektutredningen
konstaterade i betänkandet Datorer och arbetslivets förändring att
handikappades arbetsmarknad påverkas av datatekniken pä flera säll.
Handikappade arbelar i slor utsträckning inom områden med minskade
personalbehov som en följd av ökad datoranvändning, t. ex. kontorsarbete,
lager, grafiskt arbete. Samlidigt som arbelsuppgifter inom bl. a. dessa
yrkesområden minskar i omfattning öppnar datatekniken möjligheter flll arbete
inom nya områden, l.ex. som programmerare för synskadade. Nya hjälpmedel
ulvecklas och kommer allt mer till användning. Del gäller bl. a. hjälpmedel,
som antingen sammankopplas med en dator eller vars viktigaste beståndsdel
utgörs av en dator.

Redan nu finns arbetsplatser, där daiorer har försetts med
ulrusining för syntetiskt tal, punktskrift eller annan kringulruslning, som
behövs för alt människor med olika slag av handikapp skall kunna använda dem.
Inom bl. a. handikappinstitutet bedrivs utvecklingsarbete för atl få fram nya
och förbättrade hjälpmedel som gmndas på datatekniken. Exempel på goda tekniska
lösningar vad gäller handikappanpassning av arbetsplatser registreras i
Verkstadsföreningens miljöbank. AMS och länsarbetsnämnderna har anslutit sig
till detta dokumentations- och informationssystem. Genom miljöbanken kan
således tekniska lösningar spridas till arbetsförmedlare, företag,
skyddskommittéer och andra intressenter.

På samma sätt som andra arbetstagare påverkas handikappade
när ny teknik införs på en arbetsplats. Det är angeläget att man i dessa sammanhang
också beaktar hur tekniken skall kunna göras lillgänglig för handikap-

Prop.
198.4/85: :2:0 KM

piidc iinslälida, när in;in bedömer uägor rörande
ulrusining. arbelsorganisalion ni.iu.

! samrnauliangei kan ii\'Ci; ncininas all
skydd-Nkoinniittéeina genom en nyligen besiuiacl iindring av arbelsmiljölagen
(pro',». 1984/85:89, SoLl 13, rskr 172) fär som uppgi.ft au verka för ait
anpassnings- ocb rehabiliiei'ings-verksamhei bedrivs på iirbeissiiillena.

iN'löjlighei ali ekonomiskt siödja anskaffning av
daiorbaserade ai-beis-lijälpmedei åt handikappade finns nu inom ramen för
lionde huvudlilelns anslag Siirskilda ålgiirder for arbetsanpassning och
sysselsällning. För budgetåret I9SS.'86 hai föreslagils 140 760000 kr. till
anslagsposlen Ar-bstshjälpmede! ät handikappade. Bidrag till speciella
arbelslekniska hjälpmedel och särskilda anordningar pä arbelsplalsen kan
lämnas med högst 50000kr. per hjälpmedel .-esp. per handikappad person. Inom en
av regeringen faslställd i"am för merkosinaden kan bidrag lill
arbelslekniska hjälpmedel nu i särskilda fal! lämnas med högre belopp än
50000kr. I 1985 års budgetproposition föreslås atl också bidrag lill särskilda
anordningar på arbetsplatsen skall kunna lämnas med högre belopp än 50000kr.,
om del finns särskilda skäl alt lämna del högre bidragel. Riksdagen har
beslulal (AU 1984/85: 11, rskr 188) i enlighel med förslagel. Förutsättningar
flnns således all förbättra handikappades möjligheter lill arbete med hjälp av
daiorbaserade hjälpmedel eller annan sädan utrustning pä arbetsplatsen.
Samlidigt finns emellertid olika slag av praktiska svårigheter.

Eftersom detla är elt nytl område där en snabb utveckling
sker, har tillräckligt expertkunnande ännu inte hunnit ulvecklas. Hanleringen
av frågor rörande stöd till daiorbaserade arbetshjälpmedel blir därför arbetsoch
resurskrävande inom arbelsmarknadsverkel. Kosinaderna för dessa
arbelshjälpmedel kan också uppgå lill mycket höga belopp. Etl annal problem är
atl avgränsa i vad mån utrustningen är ett handikapphjälpmedel och i vilken
omfattning anskaffningen är ett led i en normal rationalisering på
arbetsplatsen. Den snabba tekniska utvecklingen medför ell behov av att hitta
smidigare former för atl siödja anskaffning av datorer som arbetshjälpmedel ål
handikappade.

Som redan nämnts har regeringen tilldelal AMS 1,5 milj.
kr. för alt genomföra ett projekl rörande teknikupphandling av mikrodatorer som
arbetshjälpmedel åt handikappade. Projektet genomförs i samarbele med bl, a. statskontoret,
handikappinstitutet och styrelsen för teknisk utveckhng (STU).

I detta sammanhang kan jag också erinra om att Nordiska
Ministerrådets ämbetsmannakommitté för industripolitik i samarbete med Nordiska
nämnden för handikappfrågor studerar frågan om ett nordiskl samarbele vad avser
teknisk upphandling av datorbaseradc handikapphjälpmedel.

Prop.
198-1/85:220 105

räetnstiilUiii

.lag hemstälier all regenngen bereder riksdagcji tillfälle

ail la iiei av vad jag har anvöi"! om teknik oci-i
sysseisälining suml om arbeismiiiö, arbelsorganisalioii och medinOyiande vid
användande av r\\ leknik.

■1 KvJsuior och teknik

Många iradilionella kvinnoarbelen inom induslri, service
och pä konlor löper risk att ralionaiiseras bon eiler fä ell väsentligl annat
innehåll genom den snabba lekniska utvecklingen. Detla är en av
huvudanledningarna lill mitl förslag till åigärdsprogram (prop. 1984/85:130)
för ati förbättra kvinnornas villkor pä arbeismarknaden som regeringen
överlämnade lill riksdagen i mars i år.

Jag kommer i del följande all kortfattat redogöra för
innehållel i proposilionen,

4.1 Inledning

Ulvecklingen under framför alll 1970-talel har inneburil
atl kvinnorna definiiivi befäsl sin position på arbetsmarknaden. Fortfarande är
dock kvinnors och mäns situation i arbetslivet mycket olika. Kvinnor och män
har olika länga arbelslider, arbelar i skilda branscher och inom skilda yrken.
Denna uppdelning är särskilt påtaglig i ell inlernationellt perspekliv där
Sverige annars utmärks av en myckel hög kvinnlig förvärvsfrekvens. En
utveckling i riktning mol en mindre delad arbetsmarknad pågår dock. Det flnns
emellertid en pålaglig risk alt denna utveckling nu kan komma att ske i en
betydligt långsammare takt om inle särskilda åtgärder vidtas.

Etl skäl för denna bedömning är atl datoriseringen inom
arbetslivet innebär att många arbeten där kvinnor nu finns kommer atl
ralionaiiseras bort. Ett annat skäl är omstruktureringen av industrin som
innebär ökade krav på inle minst teknisk utbildning av arbetskraften. Det
senare kan komma all ytterligare försvära kvinnornas möjligheter alt bryta in
på hillills mansdominerade yrkesområden.

4.2 10-miIjonerskampanJen

I komplelteringspropositionen våren 1983 (prop.
1982/83:150, AU 30, rskr 394) aviserades en kampanj i syfte att få industrin
atl lidigarelägga ett kommande rekryteringsbehov och att utbilda för kommande
behov av kvalificerad arbetskraft. För kampanjen anslogs 100 milj. kr. för
budgetåret 1983/84. Av dessa medel avsattes 10 milj. kr. till en delkampanj
för att

Prop.
1984,/S5: 220 106

öka kvinnornas intresse för arbeie ocii vidaiculbildning
ir,on> industrin (den s.k. Itt-iniljoncrskampanjen).

Delkampanjrii "Flei' k\'innor iill induslrin"
skulle vara eu led i en mer läiigsikiig sii'aieg! med mäisiiiiningen ail bredda
kviniioriias a!''be!smark-nad, ocli den skulle uiforinas s:°i aU möjligheter
gavs till stor lokal vaiia-tioRsrikedom. En referensgmpp med förelrädare för
arbeisinaikniidens paiier svaiade för uppläggningen av ka.mpanjen. Kampanjen
har bedrivii.-» i projekiforiii över hela landet och har haft ire olika
liuvudinrikiningar, uämiip.en åtgärder för all påverka flickors ulbildnings-
och yrkesval, da-lauibiidning för kvinnor och rekryierings- och
vidai-culbilduingsålgärder i arbetslivet.

Eflersom datoriseringen spelar så slor roll fbr kvinnors
arbetsmarknad kom daiaieknik-fiägoma in i flertalel projekl oavsett
huvudinriktning. 1 l.ex. en del av de projekt som de tekniska högskolorna ledde
för alt påverka flickors ulbildnings- och yrkesval gavs utbildning resp.
informalion i dala och leknik för flickor under helger och lov. Intresset för
della var så slort atl högskolorna fick dubblera sina insatser för all i någon
män klara efterfrågan.

I dalaulbildningsprojekien på industriarbelsplalser i
Sandviken, Stockholm och Umeå har kvinnor rekryterats genom uppsökande
verksamhel till studiecirklar i datateknik. Många av kvinnoma arbelade skift.
På några arbetsplatser har samfliga kvinnor deltagit i utbildningen. 1 etl par
av förelagen har delta varil den mest omfattande satsningen på personalutbildning
någonsin. Erfarenhetema från kampanjens dataulbildningsprojekt har sedan
utnyttjats i breddatautbildningen.

Andra dataulbildningsprojekt har inneburit
vidareulveckling av dataslu-ge-verksamhei och intematulbildning för
invandrarkvinnor.

Totalt har 1,3 milj. kr. salsals pä
dalautbildningsprojekt. I utvärderingen av dessa projekl påpekar många kvinnor
värdet av atl utbildning inom vad som anses vara etl manligt ämne getts i rena
kvinnogrupper. Den enkönade gruppen lycks många gånger ha varil en fömtsättning
för kvinnomas deltagande. Tillströmningen till datautbildningsprojekten har
varil så stor atl en viss brist på ulbildade lärare gjort sig kännbar. Många
datacirkeldel-tagare har uttalat intresse för fortsatt datautbildning.

Även i rekryterings- och vidareutbildningsprojekten fanns
inslag av datautbildning. Projekten i denna del har visat en myckel stor
bredd, från orienteringskurser till kvalificerad utbildning i elektroteknik och
robotteknik.

Erfarenhetema frän 10-miljonerskampanjen visar att
datautbildnings-program som är specialdestinerade till kvinnor många gånger är
en fömtsättning för att kvinnoma skall delta.

Mycket av den verksamhet som inleddes under kampanjen
ingår nu som en del i myndigheters och organisalioners löpande arbete.
Fortfarande finns emellertid utrymme för ett fortsatt projektarbete inom
väsentliga områden från förskolan till alla nivåer i arbetslivet.

Prop.
1984.'85: 221! 107

4.3 Diitufffi-kttitredningens förslag om kvinnornas
arhcismarkiiad.ssituation

Daiaeffekiui!'cdningen fick genom lilläggsdirekliv är 1982
i uppdi'ag att sii;'ski!i stiiticra kvinnornas arbeismarknadssiluaiion i
samband med da-loi'iseriii«, I anslulning härtill uiarbeiades en
sekreiarialsrappori (DsA !9>)3;9) i-aintorsaulomalion och kvinnors
i'raintida arbetsmarknad.

Utredningen bar ftinnit alt kvinnor, särskilt lågutbildade
kvinnor med ruiinarbeisuppgifler inom säval induslrin som pä konloren. riskerar
all påverkas negaiivt av den omställnings- och anpassningsprocess som den
tekniska ulvecklingen i kombinalion med den könsuppdelade arbetsmarknaden kan
ge upphov lill under de kommande åren. Enligt utredningens bedömning måsle
kvinnorna ges reella möjligheier all siärka sin arbeismarknadssiluaiion i
samband med att ny teknik införs. Risken all bli arbelslös är annars påtaglig.
Enligt elt räkneexempel av utredningen skulle sålunda arbetslösheten lill följd
av datoriseringen kunna beröra uppål 100000 kvinnor inom en period av
tio-femlon år.

.Mol denna bakgrund föreskär ulredningen atl etl sårskill
åigärdsprogram ulformas för all underlätta denna omställnings- och
anpassningsprocess. Inom ramen för delta program bör bl.a. beaklas viklen av
atl kvinnorna kan tillgodogöra sig de möjligheter som den nya tekniken skapar
både till nya arbetstilltallen och ett rikare arbetsinnehåll.

Utredningen föreslår också all särskilda insatser görs
inom l.ex. data-och eleklronikbranschen för alt följa upp och förverkliga
jämslälldhelsav-talen mellan arbelsmarknadens parter saml Jämslälldhelslagens
bestämmelser om aktiva åtgärder för jämsiälldhel i arbetslivet.

Vidare understryks behovet av riktade insatser på
datautbildningsområdet och andra områden i form av lokalt initierade och
genomförda projekt i samtliga län. Som exempel nämner utredningen
datastugeprojekt, dataläger, lemadagar, tekniklaboralorium, teknikverkstad och
pilotprojekt. Studieförbund, länsskolnämnder och länsarbetsnämnder nämns som
lämpliga samarbetspartners och föreslås utnyttja de av ulredningen föreslagna
resurserna för regionala utvecklingsprogram.

Slutligen menar utredningen all ett åtgärdsprogram bör
innehålla insatser för forskning och utredning om kvinnors arbetsmarknad i
samband med all ny leknik införs. En sådan forsknings- och utredningsverksamhet
bör bl.a. omfatta områden som sysselsättning, arbetsuppgifter, arbetsorganisation
m.m.

Utredningen menar alt åtgärdsprogrammei till en del skall
kunna flnansieras med befintliga medel inom det ordinarie jämställdhetsarbetet
samt av utredningen i andra avsnitt föreslagna resursförstärkningar. Behov av
särskilda medel bedöms dock föreligga för information lill kvinnor om ny leknik
och för lokal projektverksamhet. Utredningen föreslär alt 4 milj. kr. per år
avsätts under en fyraårsperiod för genomförandet av ålgärdsprogrammet.

Prop.
1984/85: 220 !0S

■i.4 Förslagci; i proposiiioiie!? om kvinnorans
villkor pä arlietsinarknaden

I propositionen föreslär Jag eU. äigiirdsprogram ur viikei
Jag hiir vil! redovisa voijande.

! förskokm :T;ins möjiigheier att ge barnen cifareribeier
och kunskaper som pil sikl kan bidra lil! att ibrändni del iradiiioneila
l:önsroilsmönsii'ei. 1 slalsbidragel lil! den kommunala barnomsorgen har
avsatts 30 milj. kr. per budgelår för lokali utvecklings- ocii föi'nye!searbeie
inom bai'nom.soi-gen. Regciingen fördelar dessa medel. För all slimulera
flickors ocii pojkars inlresse för teknik kommer ca 3,3 milj. kr. av dessa
medel aii avdelas för projekt med inriktning på området leknik i förskolan.

I årets budgetproposition (prop. 1984/85:100. bil. 10 s. 154) har
statsrädel Göransson föreslagil alt särskilda medel, 2,7 milj. kr., anvisas
för teknikkurser for flickor i årskurs 8 och 9. Kurserna skal! riktas till
flickorna inför valet av gymnasielinje i syfle atl påverka deras val av
studieväg i gymnasieskolan och öka deras möjligheter att skaffa sig utbildning
och praktik inom andra delar av arbeismarknaden än den iradiiionelli kvinnliga.
Främsl bör intresset för leknik siimuleras.

I nägra kommuner har under de senasle åren, i regel med
slöd av särskilda medel, anordnats teknikkurser och dalakurser för flickor
under sommaren mellan årskurserna 8 och 9. Erfarenhelerna från dessa kurser är
goda. Kurserna bör ingå som en del i den av mig förordade projeklverksamhelen
för alt underiälla flickornas val till lekniska utbildningar i gymnasieskolan.

Jag har med tillfredsställelse noteral att en särskild
arbelsgmpp för jämslälldhelsfrågor nyligen har inrättats vid skolöverslyrelsen.
Arbetsgmppens uppgift är att siödja skolornas jämställdhetsarbele och i första
hand att öka flickornas intresse för utbildningar inom den lekniskl-, naturvetenskapliga
seklorn samt all stödja de flickor som söker oiraditionella utbildningar.

För all förstärka insatserna för särskilt utsatta
kvinnogmpper på arbetsmarknaden föreslås atl särskilda projektmedel avsätts för
insalser för sådana kvinnor som riskerar arbetslöshet eller försämrade
arbetsförhållanden i samband med atl ny teknik införs. Särskild uppmärksamhel
bör därvid riktas mol främsl kontorsanställda kvinnor.

I 1984 års kompletteringsproposition (prop. 1983/84: 150
bil. 4) föreslogs försöksverksamhet med breddatautbildning. Hitlills har ca 60
% av dellagarna i denna utbildning varit kvinnor. Gmndulbildningen skall
följas av en vidareutbildning. Det är angeläget att med uppmärksamhel följa
könsfördelningen i denna vidareulbildning då tidigare erfarenheter visar au
kvinnoandelen ofta minskar vid mer kvalificerad utbildning. Erfarenhetema från
de dataprojekt som genomfördes av sludieförbunden inom 10-miljonerskampanjen
bör därvid tas tillvara och vidareutvecklas.

De s.k. förnyelsefondema, som föreslås bli inrättade i
företagen (prop.

Prop.
1984/85:220 j09

1984/85:.S), bör ocksä omnämnas i deua sammanhang. Chefen
lör finans-dep;trtcn')entel påpekar d'dr all särskild uppmiirksamhel bör riklas
moi de giijppei som oft:i inie kommer i fräga iör personaruibildning, l.e.x,
kvinnor.

De iegkinala uiveckliiigsforderna bedriver en viklig
infoi'mations- och LUbilcningsverksamtiei riklad ii!! Sit.,t ocii medelsio:-a företag, Elbildnings-beiioven för ime
minsi kvinnorna i dessa ibreiag motiverai' särskilda satsningar bl.a. inom
GiViaomrädei. inom ■'ai-.iei". för iO-miljonerskampanjen genomföide
vissa utvecklingsfonder prqiekt som bör kunna ytterligare spridas och
vidareutvecklas.

Som en del av åigiJrdsprognimmei kommer jämslälldhelsombudsinan-ncii
all ges möjlighei all uiföra åigärdsinrikiadc branschsiudier. Jämslälldhelsombudsmannen
kar lidigare ulfört sädana, bl.a. inom bankväsendel och bland leverantörer av
dalauirusining,

Etl uppdrag har ocksä lämnals lill delegalionen (A
1983:01) för jämslälldhelsforskning (J.ÄMFO) atl uiarbeta ett
forskningsprogram avseende kvinnornas villkor pä arbeismarknaden,

Tolall föresläs 15 milj. kr. anslås under budgetåret
1985/86 för projekl med syfte all förbällra kvinnomas villkor på arbeismarknaden.

5 Hemställan

Jag hemställer alt regeringen bereder riksdagen tillfälle
all ta del av vad jag har anförl om kvinnor och teknik.

6 Nordiskt samarbete på dataområdet

1 april 1984 antog Nordiska minislerrådel en handlingsplan
på dataleknologiområdet. Handlingsplanen kommer att bilda grundvalen för
nordiskt datasamarbeie under den närmasle femårsperioden.

1 inledningsavsnitlet underslryks all syfiei med
handlingsplanen är all forma en nordisk samarbelspolilik pä dataområdet, inte
en gemensam nordisk datapolitik.

Avsikten är all identiflera de områden som kan utvecklas
gemensaml med största fördelar för de enskilda länderna. Etl moflv för elt
sådanl samarbete är atl det är ekonomiskl och lekniskl krävande för ell enskill
land att genomföra en totalsalsning inom samtliga samhällssektorer. Del ligger
samordningsvinster i atl koordinera forskningsinsatser och informalionsuibytel
mellan de nordiska länderna på delta område.

Handlingsplanen ringar in sju huvudområden för del
nordiska samarbelel - industriell utveckling

Prop.
1984./85:220 MO

- d-j.'a- ocli lelekomm.unikaiione!'

-
siandardardisering.
m.m.

-
arbelsliv

-
uibiktiiing och
grundforskning

-
sociaipoiilik

-
o.Tenliig
ibrvalining

I Siort setl äi' riandlingsplaiieii upplagd som eu brcii
äigärdspiOgram. Upder resp. huvudoiniäde uppditu' Nordiska minislerrådel ål
olika äm-beismannakommiilér au inleda resp. fullfölja redan pilbörjad
verksamhel inom skilda samhällssekiorer. Dalasamarbctet finansieras
huvudsakligen över den allmänna budgeten. 800000 NOK reserverades under år
1983. För år 1984 kar minislerrådel anslagit 2 milj, NOK. Dessulom flnansieras
vissa älgärder över kullurbudgeten för projekl inom kuliur- och
uibild-ningsområdel.

Den i särklass slörsia salsningen kommer under den
närmasle feniiirspe-rioden att utgöras av ett omfattande forsknings- oeh
ulvecklingsprogram på daiaområdei. 1 handlingsplanen anges att IOO milj. NOK
skall avsättas fr.o.m.. är 1985 i syfte all ge ekonomiskl slöd flll
dataieknologiska forsknings- och utvecklingsprojekt, pä sikl för att siödja
nordisk induslri. En delfinansiering på minst 50 % frän företag,
forskningsinsiiluiioner m. m. fömtsätts. Nordiska Industrifonden och NORDFORSK
(nordiskt samarbelsorgan för tillämpad teknisk-vetenskaplig forskning) har
fåll i uppdrag att uiarbeta närmare riktlinjer för programmei.

1 övrigl har Nordiska minisienädei för år 1985 avsall 6,4
milj. NOK för olika projekl inom de priorilerade samarbelsområdena.

7 Hemställan

Jag hemsläller all regeringen bereder riksdagen lillfälle

all la del av vad jag har anförl om nordiskl samarbele på
dataområdet.

Prop. 1984/85:220

!NDU,STRT!DEPARTEMENTET

Fiiredragande: siaisrädel Peterson Anmälan till
proposition om datapolitik

11!

Bilaga 5

Uidrag

PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde

1985-06-06

I Inledning

Dataleknikens utveckling grundar sig främst pä den
ulomordenlligl snabba ulvecklingen av mikroelektroniken.
Eleklronikkomponenlerna blir ständigt billigare, kraftfullare och mer kompakta.

Datoremas värde ligger i alt de snabbt bearbetar slora
dalamängder. Delta gäller inte bara siffror, ulan i ökande grad annan lyp av
informalion som text. bilder, ljud och mätsignaler av allehanda slag. Daiorer
förekommer inle heller enbart som separata apparaler. Smä s. k. processorer
byggs in i alll flera slag av maskiner, instmment och fordon. Mer sofistikerade
aulomaflska funktioner blir då möjliga.

Samtidigt blir det allt vanligare atl daiorer utnyttjas
för att kommunicera med andra daiorer. Della underlättas av all lelenäien
utvecklas mot all i etl och samma system överföra såväl tal, dala som bild.
Kostnaderna för överföring har visserligen inle sjunkil lika drastiskt som för
bearbetningen, men runt om i väriden görs nu kraftfulla insalser för all få
fram radikal! billigare överföringsleknik. Fiberoptik och satteliikommunikalion
är två vikliga delar i dessa salsningar.

Integreringen av datateknik och kommunikalionsleknik har
radikalt förändrat våra möjligheter atl lagra, bearbela och sprida
informalion. Denna utveckling gör det befogal alt tala om en särskild informaflonsteknologi.

Informalionsteknologiska produkler och syslem kommer lill
användning i en mängd sammanhang. Information kan lagras, hämtas fram och transporteras
över långa avstånd. Information från hela världen kan flnnas tillgänglig vid
samma terminal. I dag är tekniken viklig för informationsbehandling på kontor,
banker, sjukhus etc. Den är en viktig del i vårl telekommunikationsnät. Den kan
rationalisera mtinmässigi ingenjörsarbete vid konsimktion av elektronik,
maskiner, byggnader eic. Soflslikera-de system används för styrning och
reglering av fordon, maskiner, produktionsprocesser och t.o.m. hela
produklionssyslem. Den nya lekniken flnns i en mängd konsumentprodukter. Direkt
säljs den i form av bl. a. TV,

Pr()p.l984./85:22Ö ii:

lauio, klockor, video, itemdaicirei och leksake.i'. Dcii
forekommtrr oelisä i;ii')yggci i andra produkie: sorn bilar, diskmaskiner,
symaskiner eic.

■••verige siar i grunden vä! rusiai ai; möia ocri
dni förde! av informiiiions-leknoiogiiis uiveckiing. Si-enski niiriilgsii' och
föi-valinii-g har i interiialio-neli J;-imföre!se lidigl. ock- pä eit
kvaiiileciTii s.lii, uUiyttJat fiamsieg inom in.foiuuuionsieknologir. för att
u!ve::klM sina verksamheter.

Beliovet av utländsk (i liiiviidsak anieiikansk) leknik
iii ock !iai' vari; siil, men i Sverige liar mar; iindå lyckats vä! mea aii
tilliiip.pa tekniken på eu ändamålscnligl säii. En förlilariiig lili detla är
all svensk induslri arbe-iai- i öppen inlei-nuonell konkurrens. En annan
förklaring iir den svenska fackforeiringsröi"e!sep.s iradilionelU positiva
inslällning lill ny teknik. Ny teknik och nya sysierr. har i huvudsak kuitnal
byggas upp oeh genomibras i samvei-kan mellan lekniker och användare.

Sverige har ocksä skalTa! sig en viiridsledande position
vad gäller arbeis-piaiscrnas ergonomiska slandard. 1 landel finns avancerade
induslriföretag. Teiekommunikaiionsinduslrin är bland de ledande på världsmarknaden.

Del loiala produktionsvärdet inom svensk
informationsteknologi var år 1983 22,9 miljarder kronor. Detta skall jämföras
med siffran för är 1982, som var 18,4 miljarder kronor, dvs. en lillväxl med ca
25 %. För år 1982 visade handelsbalansen, inom della omräde etl överskoll med
drygt en miljard kronor (införsel 13,320 miljarder kronor resp. utförsel 14.390
miljarder kronor).

Produklionen inom de olika produklsegmenten framgär av
följande fl-gur:

Prop.
1984/85:220

Data ö ver svensk elektronikindustri Produktsegment

Datorer och kringutrustningar

— 1

ö vriga utrustningar f ö r kontorsautomation

Telekommunikation

13

Belopp, ItXX) Mkr

10

— I

ö vriga kommunikations- [
utrustningar

Utrustningar
f ö r industriell automation

mmy.

Medicinska produkter med stort elektronik-Inneh å ll

Mikrokretsar

Andra
komponenter

Konsumentelektronik

Prod. 1982
Prod. 1983

inl ö rsel 1982 Utf ö rsel 1982

• Produktionsv ä rde 1982

1983

•
Inf ö rsel 1982

•
Utf ö rsel 1982

U___________ ,
18.400 Mkr

I
22.900 Mkr

- Tillv ä xttakt 25 %

13.320 Mkr 14.390

- Handelsbalans -1-1.070 Mkr

Ericsson,
Teli, FFV

Verksamheter
Inom andra svenska storf ö retag

Utlands ä gda f ö retag n. 1.1984)

Mindre och medelstora sj ä lvst ä ndiga svenska f ö retag

K ä llor: SCB inriustristatistil(

figur
1. Svensk informationsieknolognndusiri åren 1982-1983.

8 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 220

Prop.
1984/85:22(f 114

Den nya tekniken fär yii.erligai-e ki'aft av stora
uivecklingsiusaiser i flertalel stora industriländer. Om Sverige ocksä i
framtiden skall dra bästa nytta av ini"ormaiionsieknologin, måsle \'i
upprä!ihä!i;i \-åv koinpeiens och inle tvingas bii passiva moilagare iiv
uUundsk leknik. !'å vissa piiiii-.ior bör förhållandena förbäui'as. sä au
Sverige kan bchälJa möjliglieicn au beliärs-Ita den nya tekniken. Inorn eli begrrinsal
aniai områden ligger svensk forskning i klass med den iniei-uaiionella
forskningslVonien. En i]'amslviu-len position är nödvändig för ati Sverige
ska!! kunna della i dei inlernalionella forskningsutbyiei.

För atl näringsliv ocb sumliiUlei i övrigt skall kunna
ulnyllja den nva lekniken pä bäsla säu krävs uivecklingsinsalser av sådiin
omläitning och bredd ,iu samoi-dnade insalser ofta är nödvändiga, i många
länder har man dragit konsekvensema av detta och siarial slora program, där
samverkan mellan olika aktörer är cenirala momeiu.

Av del jag nu sagl framgär aii utvecklingen inom
infoiTnalionsieknolo-giomrädct under del närmasle decenniet kommer all vara en
av de viktigaste industripolitiska frågorna. Jag avser atl i dei följande
redovisa de inilialiv som har lagits, eiler planeras, frän regeringens sida
inom induslridepartemenlels verksamhetsområde inom
informalionsieknologiom.rådei.

2 Nationcilt mikroelektronikprogram (NMP)

Riksdagen beslöl i december 1984 all, efter förslag av
regeringen, påbörja ett nationellt mikroeleklronikprogram (prop. 1983/84:8, NU
11, rskr 130). Regeringens proposition ulgick från etl förslag som utarbetats
av styrelsen för leknisk utveckling (STU), efler samråd med flera andra
myndigheter och förelag.

Enligt riksdagens beslul är mikroelektronikprogrammet
femårigl och indelal i fyra delprogram:

1. Utbildning, 2. Grundforskning, 3. Målinriktad forskning
och 4. IndustrieU utveckling.

Delprogram 1. Utbildning har en begränsad målsättning och
syflar till alt ge större möjligheter till anskaffning av kvalificerad
utrustning för datorstödd konsimktion av iniegrerade kretsar. Därigenom kan
nivån inom Ulbildningen höjas. I första hand har medlen fördelats till
högskolor och universitet via universiteis- och högskoleämbetet (UH.Ä). Vidare
inrymmer delprogrammel förslag lill speciella insalser för vidareulbildning
och kunskapsspridning inom induslrin vad gäller kretskonslmktion. Avsikten är
bl.a. all små och medelslora företag snabbi skall kunna tillägna sig den nya
tekniken och atl bereda gymnasielärare flllfälle lill vidareutbildning inom
området.

Inom ramen för delprogram 2. Grundforskning håller en
samordnad halvledarforskning på att byggas upp. Uppbyggnaden sker gradvis och

Prop.
1984/85:220 115

programmei syftar til! atl möjliggöra vidgade insalser av
svenska forskare när del gäller viktiga problem inom halvledarforsliningcn.
Därigenom stimuleras kunskapsulbylel med den inlemalionella forskningen på
omrädei. Härigenom kan nivän pä forskningsutbildningen höjas och anlalet forskarstuderande
ökas. Vidare möjliggörs ell ökai kunskapsflöde lill de svenska grupper som
arbelar .med halvlediurfysikens tillämpningar i komponenier, kretsar och
syslem. Detta vänlas på sikt leda lili en försiärkning av den svenska
elekiionikindustrin. Till gmnd för salsningen ligger en rapport som har
utarbetats av en arbelsgrupp tillsatt av naturvetenskapliga forskningsrådel
(Uppmslning av svensk halvledarforskning I983-0I-I9).

Delprogram 3. Målinriktad forskning avser att förslärka
kunskapema inom ny halvledarteknik vilka vänlas bli av stort intresse för
induslrin under senare delen av 1980-lalel och under 1990-talet. Den nya
lekniken omfattar bl.a. s.k. givare, oploelektronik, bildkomponenler,
mikrovågs-komponenter saml nya halvledarmaterial bl.a. galliumarsenid. Delprogrammel
utgör en del av STU:s insatser på delta område.

I delprogram 4. Industriell utveckUng ingår f. n. åtta
utvecklingsprojekt. Dessa skall, genom kollektivforskning och teknikupphandling
i vid mening, stärka den inhemska förmågan att konslmera och producera komponenter,
bl.a. kundanpassade kretsar. För genomförandet av delprogrammel har etl
särskilt programråd tillskapats. 1 detta ingår cheferna för försvarets
materielverk, överstyrelsen för ekonomiskl försvar, televerket och styrelsen
för teknisk utveckling.

Mikroelektronikprogrammets finansiering framgår av
följande tabell (milj. kr.):

Delprogram 1983/84 1984/85 1985/86-1986/87

7

7

4

7

16

19

48

52

118

25

47,5

70.5

87

124,5

215,5

25

47,5

70,5

Utbildning Grundforskning Målinriktad forskning
Induslriell utveckling Totala statliga medel Industrins bidrag

TOTALT {Stat-(-industri) 112 172 282

Jag går nu över flll alt redovisa planerade ålgärder för
all effeklivisera statens insalser inom informalionsleknologiområdet.

3 Nationelit informationsteknologiprogram

1 december 1983 beslutade riksdagen all påbörja ell
nationellt mikroelektronikprogram enligt förslag från regeringen (prop.
1983/84:8, NU 11, rskr 130), i enlighet med vad jag nämnt i det föregående. 1
samband med

Prop.
1984/85:220 110,

della beslui uUakide riksdagen, aii eit naiionelli
informationsieknologipio-gram boide presenteras lor riksdagen under budgetaret
1984/85.

Regeringen gav därför i juni I9S4 vissa myndigheler och
verk som är direkt iierörda av int"ormaiionsleknologin i uppdnig ati
uiarbeta ett underlag lill etl svensk! inibrmaiionsieknologiprogi'ani. l!)essa
var telverket, universitets- ocli högskoleämlieiei. (UHA),
forskningsrädsnämnden, humanislisk-samhällsvelenskapliga forskningsi"ädei,
naiuiveienskapliga forskniiiusrädei, delegalionen för velenskaplig oeh leknisk
inlbrmaiions-försörjning, skolöverslyrelsen, arbeUirskyddssiyi'elsen,
ai'belarskyddsfon-den (ASFI, arbelsmarknadsstyrelsen, slyrelsen för leknisk
utveckling (STU) och slalens induslriverk. Vidare ularbeiade överbefälhavai-en
med slöd frän försvarels materielverk och försvarels forskningsanslaU eti samlal
underlag för del militära försvarei.

STU, UHÄ och ASF flck i uppdrag all gemensaml samordna
arbelet, Uppdragel slutfördes den L5 oklober 1984 och har därefler remissbehandlats.

Pi"ogramunderlaget innehåller i enlighel med
direkliven en redovisning av pågående och planerade insatser uppdelat i tre
block, /. Mikroelektronik, 2. Systemleknik och .?. Informationsteknologins
användning. Det försia blocket ulgörs av del nationella
mikroeleklronikprogrammel, vilket jag lidigare redogjort för. Underlaget
innehåller en genomgäng av förutsättningar för framtida användning och
utveckling av informationsteknologi i Sverige. Vidare har i etl särskilt
avsnitt med särskilda synpunkter frågor berörls om profilering vid landels
högskolor, intemationelll samarbete och förslag från vissa uiredningar. I ell
avslulande avsnill görs en samlad bedömning av områden m.ed behov av
ytterligare insalser.

Jag har redovisat mina och övriga berörda statsråds
siällningsiaganden med anledning av dels riksdagens uttalande, dels
programunderlag och dels remissbehandlingen i regeringens skrivelse om
planerade ålgärder för all effektivisera stålens insatser inom informationsteknologiområdel
(Skr 1984/85:218).

Jag avser alt i det följande sammanfatta den redovisning
jag lämnade i nyss nämnda skrivelse.

Del underlag som myndigheterna har ularbelal visar att del
under budgetårel 1984/85 och 1985/86 har beslutals eller planerats insalser om
ca 1,17 resp. 1,34 miljarder kronor för insalser inom utbildning, forskning och
utveckling inom informationsteknologiområdel.

Avsikten med regeringens uppdrag lill myndigheterna var
att inför del fortsatta arbetet med utformandet av programmet, få
enjgenomlysning av de insatser som redan i dag görs och av de insalser som har
planerats för kommande år antingen genom tidigare beslut av statsmakterna eller
genom myndigheternas interna prioriteringar.

Inledningsvis vill jag mycket kort redogöra för de
övergripande synpunkter som har lämnats av myndigheler, näringsliv och
organisationer i samband med remissbehandlingen av underlaget.

Prop.
1984/85:220 117

De: finns en samstämmig syn alt ulvecklingen inom
inlbrmalionslekno-iogicmråcJe! är av cenlral betydelse för hela
samhällsuivecklingen. Denna uppfaUning {"ramfors av företrädare iör
näringslivet, fackliga iniressen, kuliur, iclekoiTimunikaiioner, militären och
lolalförsvarel.

Alla inslämmer i behovel av etl särskilt
informationsleknologiprogram. Doek bör vär profil vara någol annorlunda än för
de ulländska programmen. Vi bör inte "kopiera" de utländska
programmen. Sverige kan som elt lilel land, ej själv svara för en avancerad
forskning inom alla vikliga områden. Ell svenskl program bör därför ha som
utgångspunki atl värna om etl frill informalionsulbyle över gränsema. Samarbele
med utländska informalionsteknologiprogram bör därför eflerslrävas.

Enligi de flesla remissinslanserna ulgör programunderiagel
en god beskrivning av lägel i Sverige och en bra redogörelse för de insalser
som görs i dag från sialsmaklemas sida. Del belönas dock av flera alt
underlaget inle ulgör ett färdigt program. Ell sädanl bör utarbetas för atl
kunna p;iböijas under budgetårel 1986/87.

De insalser som i dag görs frän siatsmakternas sida bedöms
säsom otillräckliga. Denna åsikt delas av så gott som alla. Av många förs
vidare fram all eventuella nytillskott till detla omräde bör kunna ske genom
omfördelningar från andra områden. Del saknas dock konkreia förslag till sådana
omfördelningar.

Så gott som alla önskar medverka i den fortsatta
planeringen. Ericsson, Ingenjörsvelenskapsakademien och ASEA har föreslagil atl
en högnivå-kommitté skall tillsättas för att utarbeta ett handlingsprogram.

Behoven av en utökad utbildningskapacitet betonas av alla.
Åtgärder efteriyses på alla nivåer. Från specialistutbildning inom
civilingenjörsutbildningen till den yrkesinriktade arbelsmarknadsulbildningen.
Vissa har ansell att endasl specialistutbildningen bör ingå i ett
informationsteknologiprogram.

Del konstaleras, av bl, a. överbefälhavaren, all behoven
av FoU inom informationsteknologiområdel är likartade inom flera sektorer. Med
anledning av detla efterlyses en samverkan över seklorsgränserna.

En högre grad av profllering av forskningen vid högskoloma
förordas. RRV exempelvis anser att statsmakterna mer aktivt bör siödja vissa
centra såsom elektronikcenlmm i Kisla.

Beroendet av utländsk teknologi berörs av många. Sverige
bör ha en bäitre handlingsberedskap för olika lyper av krissitualioner. För
vissa strategiska komponenier och system bör vi minska beroendet.

Statsförvaltningen bör aktivt användas som ell
informationsleknologiskt "försöksfält". RRV anser att medel bör
frigöras genom att äldre datasystem avvecklas och medlen används för atl
uiveckla nya syslem.

Del framgår av remissbehandlingen atl
informalionsleknologiområdet kommer att ha stor betydelse för såväl de olika
sektorerna inom staten som för svenskt näringsliv det kommande decenniet.
Programunderlaget visar

Prop. 1984/85:220 MS

också all del redan i dag pors omfattande insaisei' frän
slaien för aU främja utvecklingen.

Avsiklen med rem.issbehandlingen av pi-ogramunderlagei var
;iii ge i-ege-ringen underlag för dds en bedömning om myndigheternas iniema
prioiiie-ring a\' inform.aiioiisleknologin är rimlig ocii anpassad iill
loeliovcn. dds Oin programunderiagel var helläckande vad giiliei redovisningen
ay siaiens insalser inom informaUonsieknologiomrädei dds om balansen mellan
blocken i programunderiagel är väi avvägd, .lag ivingas tyvärr konstatera all
av dessa frågor gav remissbehandlingen endiisl underlag föv atl bedöma den
andra. Programunderlaget utgör ell bra underiag för bedömning av de insalser
som görs från sialsmaklemas sida för att främja en posiliv utveckling inom
informationsieknologiom.iädel. 1 fråga om balansen mellan insatserna inom de
olika blocken kan del konstaleras att någol underiag ej finns för all bedöma om
denna är väl avvägd. Del finns dock etl enlydigl slöd för att
utbildningsområdet under de kommande åren bör prioriteras högl. Specielll
gäller detta högskoleulbildningen. 1 fråga om myndigheternas interna
prioritering av området saknas underlag för all göra en bedömning. Med
utgångspunkt i programunderiagel och remissbehandlingen gjorde jag i nyss nämnda
skrivelse den bedömningen alt del f. n. ej finns tillräckligt underlag för atl
omgående lägga läsl etl informalionsteknologiprogram. Med hänsyn till att såväl
programunderiagel som remissbehandlingen lämnat etl antal centrala frågor
obesvarade får arbetet med dessa drivas vidare inom regeringskansliet.

På elektronikkomponentområdet har Sveriges beroende av
uflandet alllsedan halvledarteknologins genombrott varit mycket högt. Detta
utgjorde under många år inte något slörre problem. Svenska systemleverantören
hade på världsmarknaden tillgång till standardkomponenter varmed konkurrenskraftiga
systemprodukter kunde konstrueras och tillverkas. 1 början på 1980-talet
framstod alll tydligare att ulvecklingen mol alltmer högin-tegrerade
mikrokretsar tillsammans med de snabba framstegen på områdel datorstödd
konsimktion, skulle leda till att för speciella ändamål "skräddarsydda"
(kundanpassade) komponenter skulle möjhggöra effekflvare systemlösningar. Stora
system skulle kunna realiseras i ett fatal mikrokretsar på så sätt att
systemlösningen konstmerades direkt in i dessa kretsar. Med andra ord skulle
systemkonstmktionen till stor del bestå av konstmk-flon av kundanpassade
mikrokretsar och tillverkningen av systemet skulle flll stor del bestå av
tillverkning av mikrokretsar. Mot bakgmnd av dessa utvecklingstendenser och mot
bakgmnd av vår relaflvt sett mycket blygsamma inhemska mikrokretsUllverkning
saml de embargotendenser som böljade framträda beträffande högteknologi,
framstod det som mycket angeläget, att snarast vidta kraftfulla åtgärder på
mikroelektronikområdet för att söka förhindra att vår framtida
systembyggnadsförmåga skulle undergrävas. Mikroelektronikprogrammet, somjag
nyligen redogjort för, framstod således som en nödvändig strategisk satsning.

Prop.
1984/85; 220 119

När del gäller slatens insalser för forskning ocli leknisk
utveckling inom övriga delar av inlbrmalionsieknologiområdet är lägel någol
annoriunda. Svensk industris främsla möjligheier iaoni
informalionsleknoiogiomrädei ligger enligt min mening inom systemleknik och
användningen av informalionsleknologi inom andra näringsgrenar. Vi har inom
dessa områden i dag en inlernationellt sett bälire ställning. Dela innebär all
vi har längre tid för all planera ålgärderna än som slod lill buds för
mikroeleklronikprogrammel.

.Iag har i nyss nämnda skrivelse förordat alt etl
handlingsprogram bör utformas för budgelåren 1986/87-1989/90. Del försia av de
fyra åren bör därvid beiraklas som upptakten lill ett treårigt program.
Planeringen för detta treåriga program, sammanfaller därigenom med planeringen
inom del forskningspolitiska området i stort.

Ell särskilt handlingsprogram inom
informationsteknologiområdel kräver att frågan betraktas i etl större
perspektiv än inom vissa myndigheter eflersom behoven inom olika seklorer inom
siaten ofta är sammanfallande sinsemellan och med näringslivets behov. Jag
flnner del därför angelägel atl olika aktörer i industri och offenllig sektor
aktivt söker identiflera behov av insatser av gemensamt intresse och samverkar
vid dessas genomförande. Detta för alt hushålla med våra begränsade resurser
för forskning och utveckling.

Inom staten är det ett flertal sektorer som kommer alt
medverka i utarbetande och genomförande av handlingsprogrammel bl. a. försvarsmakten,
telekommunikationssektom, högskole- och forskningssystemet,
arbetsmarknadsutbildningen, arbetsmiljöorganen, vissa industripolitiska organ
samt ansvariga myndigheler för införande av informalionsleknologi i den civila
statsförvaltningen.

Jag övergår nu till att redovisa vissa förslag som har
lämnats i samband med data- och elektronikkommitténs slutbetänkande.

4 Data-och elektronikkommittén, m.m.

Data- och elektronikkommittén (DEK) har haft i uppgift atl
utreda dataleknikens och elektronikens betydelse för näringslivets utveckling
och atl i den mån det befunnits lämpligl föreslå åtgärder för att underlätta
teknikens användning. Kommittén har bedrivit arbetet i etapper med löpande
avrapportering. DEK har i tre sammanhang lagt fram förslag till nya slalliga
åtgärder. I betänkandet (SOU 1981:59) Dalateknik i industriproduktionen
föreslogs bl.a. att staten tillsammans med institutet för verksladsleknisk
forskning (IVF) skulle bygga ut fem tekniska utveckUngscentra i anslutning
till tekniska högskolor. Sådana har sedermera inrättats i Linköping och Luleå.
IVF:s verksamhet i Stockholm och Göteborg har delvis liknande karaktär. I
rapporten (Ds I 1983:6) Teknikspridningspro-

Prnp.
1984/85:220 120

gi"ani Ibr indusii'irobotar och daiorsli.idd
pi"odukiionsteknik föreslog DEK cll anlal åtgärder för teknikspridning av
industrirobotar i anslulning lill etl iniernaiionelli symposium om loboiar i
oklobei' 1984, I rapporten (Ds I 1983:27) Förslag till ålgäider avseende,
flexibla lillvcrkningssyslem (PM 1) Ingenjörsiiibildning för induslriarbelare
(PM 2) föreslog DER ålgärder fbr au fråmja uiveckling av flexibla
lillverkningssysiem. Förslagel hai' lell Ull beslut om ell särskili program vid
siaiens industriverk (piop. 1983/84: 13: " s. 139, NU 42, rskr 379).

DEK har i sitt slutbetänkande (SOU 1984: 5!) Datateknik
och industriell förnyelse lämnal en översiktlig beskrivning av daiaieknikens
betydelse för induslrilöreiagen under 1980-talel. Dei som presenleras härrör i
huvudsak frän sädanl utredningsmaterial som DEK rapporterat utförligare i
lidigare publikationer. Beiänkandei innehåller däruiöver DEK:s överväganden i
fråga om industripolitikens roll i sammanhanget.

I slulbeiänkandet framhålls att svensk induslri
intemationelll sell ligger längl framme när det gäller daiaieknikens
användning. Detta gäller trots atl Sveriges indusiriproduktion lolalt sett har
stagnerat under hela perioden 1975 till 1982. Den volymmässiga stagnationen
under dessa år var mycket mera markerad i Sverige än i andra industriländer,
men ändå lycks Sverige ha hävdat sig bra jusl när del gäller användningen av
datateknik. DEK bedömer att datateknikens spridning kommer all fortsätta i
samma takt som hittills under reslen av 1980-talet. Den fortsatta spridningen
förutses bl.a. komma att innebära alltmera långtgående samordning av olika
slags datorstyrda maskiner och en successiv integration av informationssystemen
för olika delar av ett företags verksamhel.

DEK diskuterar bl.a. behovet av åtgärder för att främja
datateknikens spridning i industrin. DEK konstaterar all förelagen själva masta
fatta de avgörande besluten om vilken leknik som skall användas. Statens
uppgift är bl.a. atl medverka lill all den induslriella miljön blir gynnsam för
fömyelse. DEK undersiryker också ytteriigare betydelsen av alt del finns goda
möjligheter till teoretisk vidareulbildning som passar peisoner som är
verksamma inom industrin. Kraven på teoretisk utbildning ökar kraftigt för
många olika befattningar. De korta kurser som f. n. ordnas av åtskilliga
företag, studieorganisationer m. fl. är i många fall otillräckliga.

DEK tar också upp frågan om del finns motiv för att vidta
betydligt kraftigare årgärder än hittills för att främja användningen av
datateknik. Detta har aktualiserats bl. a, av det faktum att flera andra länder
har infört omfattande statliga subvenfioner för direkta investeringar i vissa
slag av maskiner, t.ex. industrirobotar.

DEK föreslår inte något sådant system för Sveriges del.
Kommittén bedömer att svensk industri även i fortsättningen kommer att ha god
förmåga atl utan den typen av subventioner tillgodogöra sig tekniska
landvinningar.

Slutligen tar DEK upp frågan om samordning av datafrågor i
industripo-

Prop.
1984/85:220 121

litiken och vad dei flnns lör inslilulionella förul säii
ningai' för en effekliv iudusiripolilik pä delta områdel. Slalens industriverk
(SIND) och styrelsen för leknisk utveckling bör enligt DEK i ökad
utsU'iickning samverka när del giiller ali bedöma ulvecklingen ocii evenluella
behov av ålgäider näl del gäller datafrågor i induslripoliliken.

DEK:s slutbetänkande har remissbehiindlais.
Kemissinstan.scma delar i all: väsenlligl DEK:s bedömningar. En sammanställning
av lemissvaren bör fogas lill piotokollet till della ärende som underbilaga 1.

Föredragandens överväganden

Somjag nyss har redogjort för, har en rad slalliga
ålgärder vidlagils för all underlätta användningen av ny teknik. Varken i DEK:s
sluibelänkande eller i remissvaren har några krav pä ytterligare direkta
stafliga åtgärder framförls. .Även jag delar uppfattningen all det i första
hand ankommer pä förelagen att avgöra pä vilket säll och i vilken lakl ny
leknik skall utnyttjas. Jag är inle beredd all f. n. förorda några yllerligare
insalser av delta slag utöver de som redan har beslutats eller föreslagits. Jag
återkommer strax lill vissa regionalpolitiska ålgärder för teknikspridning.

Några remissinslanser pekar på all DEK huvudsakligen
behandiai verkstadsindustrin och alt de vidtagna ålgärdema främsl har
inriktats pä den. Jag vill i del sammanhanget peka på betydelsen av den
kollektiva forskningen, som - när del gäller produktionsteknik - i belydande
utsträckning arbetar med dataleknikens utnyttjande i produktionen. Den
kollektiva forskningen läcker in i stort setl hela industrin.

1 samband med STU:s treårsprogram för budgetåren
1984/85-1986/87 (prop. 1983/84:107, NU 45, rskr 407) har beslut fattats om
igångsättning under budgeiårei 1984/85 av verksamhel inom insatsområdet
Flexibel automatiserad montering.

Liksom flera remissinstanser anserjag alt
utbildningsfrågorna är av stor belydelse när del gäller spridningen av ny
teknik.

Jag vill därvid peka på verksamheten vid Sflfielsen
Institutet för Företagsutveckling (SIFU). SIFU omsätter ca 80 milj. kr. per
år, varav en mindre del finansieras genom statsbidrag. SIFU:s elektronikavdelning
bedriver fortbildning genom korta praktiska kurser inom olika ämnen med
anknylning flll elektronik och datateknik. SIFU kan också tillhandhålla
företagsanpassad utbildning och viss konsultverksamhet inom området. Jag vill i
detta sammanhang erinra om atl de förnyelsefonder som riksdagen beslutat om
(prop. 1984/85:86, FiU 9, rskr 108) bl. a. kan användas för att finansiera
utbildning som förbättrar de anställdas möjligheter att utföra arbetsuppgifter
i företaget.

Jag vill också nämna SIND:s och de regionala
utvecklingsfondernas insatser för att främja utnyttjandet av ny teknik bland de
små och medelstora företagen. Bl.a. kommer under år 1985 att påbörjas etl
teknikspridningsprogram som omfattar bl.a. marknadsorientering av
produktionen,

Prop.
1984/85:220 122

slöd till flexibla lillvei-kningssystem, utbyggnad av s.
k. C.D./C.AM-cenii-a samt ny teknik inom sågverk och snickeriindustri.

Ulriyttjandei av dala och elektronik i produklionen växer
snabbi. För al; bedöma behovel av yllerligare siaiiiga ålgäider krävs en
fortlöpande ini''or-rnaiion om bl. a. vilka resurser som företagen satsar och
vilka resullal som uppnås, .lag avser atl i annai sammanhang återkomma till
regeringe;: med förslag om hur en sädan informationsinsamling och analys bor
ske.

Jag vili i anslutning tili dctla avsnill nägol ledogöra
för de inilialiv regeringen har lagit, eller avser att la, i fräga om
leknikspridning som ell regionalpoliliskl medel.

fJtvecklincen inom informalionsleknologiområdet har även
uppmärksammats inom ramen för regionalpoliliken. ! den regionalpoliliska utredningens
belänkande (SOU 1984:74) uppm.ärksammades de brisier och speciella problem som
försvårar teknikspridningsprocessen i de regionalpoliliskl prioriterade
områdena.

I den proposiflon (1984/85: 115) om regional utveckhng och
utjämning som regeringen nyligen förelagt riksdagen har jag lämnal förslag til!
olika ålgärder för atl åstadkomma en ökad kunskaps- och leknikspridning. 1
syfle alt stärka högskolebaserad forskning och utveckling i Norrland föreslår
jag atl medel avsätts för satsningar på bioteknik vid universitetet i Umeå,
datateknik vid högskolan i Luleå och rymdleknik i Kiruna. Vidare förslås att
särskilda medel ställs till regeringens förfogande från anslaget Regionala
utvecklingsinsatser m.m. för stöd flll teknik- och kunskapsspridning i
regionalpolitiskt prioriterade regioner. Den föreslagna förstärkningen av
ovannämnda anslag innebär också alt länsstyrelserna tillförs ökade resurser som
kan användas till olika teknikspridningsprojeki.

I nämnda proposition aviseras all jag kommer atl föreslå
regeringen att länsstyrelserna får i uppdrag atl genomföra ett regionalt
programarbete inom data- och elektronikområdet. Detta.har sitl urspmng i
dataeffektutredningens förslag om att regionala utvecklingsprogram för data-
och elektronikområdet bör utarbetas i länen. Utredningen menar att regionalt
baserade insatser är ett effektivt medel för alt få till stånd en god teknikanvändning.
Denna uppfattning styrks av erfarenheterna från de regionala FoU-råd och
forskningsstiftelser som på senare år växt fram, ofta i anslutning till de
mindre högskolorna. De nya samverkansorganen har bidragit till ett förbättrat
kontaktnät och effektivare former av informationsutbyte och kunskapsöverföring
mellan företag och utbildningssektorn. I flera fall har dessa organ i sin tur
medverkat till atl teknikcentra i olika former skapats. Länsstyrelserna har bl.
a. genom sina medel för regionala utvecklingsinsatser spelat en aktiv roll i
dessa regionala aktiviteter.

Regionala utvecklingsprogram bör passa väl in i de
regionala leknik-spridningsaktiviteter som jag kortfattat här redogjort för.
Enligt min mening föreligger behov av ett visst program- och samordningsarbete
efter-

Prop.
1984/85:220 !--

soiTi Uivecklingen gäi' siiabivt och mänga akliviieier
p:-igäi' som beröi' mänga aktörer. Vidare bör en samordnad piocess komma igäng
i samiliga län.

I den !"egion'aipoliiiska iiioposiiionen avi5ei'äs
också el! uppdi'ag iiii SiND, STU. UH.Ä och SÖ aU fbij:-i de olika regionala
veri:sanihe!enia med leknik- och kunskapsspridning till smä oeri .iiedelstora
förelag, sami alt la iniiiaiiv lill samverkan ocli inibrmaiionsuibyic mellan
projekl i olika i'egio-ner. De centrala myndighelernas främsta roll inom
regionalpoliliken bör vara sa.mordning, rädgivning och iiiformalionsöverföring
som komplemenl ti!! del decenlralisei-:\de besluisfituandel. De nyss nämnda
myndigheiema kan bidra med kompeiens inom resp. sakområde och dels ge länen
biständ i pågående verksamhet och i programarbelel, dels ge regeringei-i en
samlad bild av de rei:ionala leknikspridningsaktiviielerna.

5 Dataeffektutredningen

Dataeffektutredningens. DEU (A 1978:05), slutbetänkande
(SOU 1984:20) Datorer och arbetslivets förändringar innehåller ivå förslag om
lidigare inte har behandlals av regeringen. Jag anhåller nu all fä ta upp
dessa.

Centrum för administrativ datautveckling

Del första förslaget rör inrältandet av ett centrum för
administrativ datautveckling. Verksamhelen för central bör enligt DEU vara
indelat i tre områden: forskning, industriellt utvecklingsarbete och
användarfrämjande ålgärder. fnom områdena forskning och industriellt
utvecklingsarbete bör följande arbetsområden väljas:

-
spridning av
forskningsresultat

-
industriell
anpassning av forskningsresullal

-
utveckling
och modifiering av programvara

-
utveckling
och modifiering av syslemulvecklingsmetoder och modeller

-
utveckling
och modifiering av metoder för ulvärdering av datateknik

-
slandardiseringsarbele

-
teknikbevakning

Som skäl för förslagel att inrätta etl centmm för
administrativ datautveckling anger DEU all de mindre förelagen ofta saknar
egen kompelens på dalaområdet och blir därför siarkt beroende av
datorleveranlörers och datakonsulters information och kompelens. De mindre
företagens kompetensbrist kan göra det svårt för dem atl välja mellan olika
leveranlörserbju-danden. Den programvara som erbjuds är ofta tillverkad utanför
landets gränser och tillfredsställer inte alltid arbetsorganisatoriska,
arbetsmiljömässiga och ergonomiska krav.

Förslaget har remissbehandlats. Flertalet bland de som
yttrat sig är negativa flll inrättande av elt centrum för administraflv
datautveckling.

Prnp.
1984/85:220 124

Riksrrvision.vcrke! exempelvis anserali skälen lili au
iiiiätla cii cenirum år oiillräckliga. STU anser ali de mindre förelagcns
daUianvändning bör friirnjas och förbäiU'.ns men anser all dessa m;!! är
möjliga aii nä inom ramen för befiniliga och planerade veiksamheicr och
program. Sia:.\kon-lorci har en likartad uppfaiinmg. Riksdaiajörbnndci anser inie
ali lillräckliga motiv iuigivits för aii inratia ett centrum. De
(■)vriga som hiir a\'styrki är siaiisiiska ccniruihyrcin, länsslyrelserna
i Väsimaninnds, Gävleborgs, Väslerboliens lön, ittveckling.sjöndcrna i Malmöhus
oeh Väslerboliens län. Svenska nrhetsgivarföireningen. SIND och
Centralorganisaiionen S.ACO/SR.

Enligt datadelegalionens mening finns del starka skäl lill
alt i en utredning pröva behovel av etl sådanl cenirum men med en nägol
bredare verksamhet än vad DEU har föreslagil. TCO ser förslagel som etl steg i
räu riklning. LO anser au förslagel bör kunna realiseras genom ombildning av
Svenska Insliiulel för syslemulveckling (SISU). Övriga som har flll-slyrki är
skolöverstyrelsen, länsstyrelsen I Västernorrlands län, utvecklingsfonden i
Väslmanlands län, expertgruppen för forskning om regional UtveckUng, televerket
och Fredrika-Bremer förbundet. Arbelarskyddsfonden vill inle definiiivi avvisa
tanken på inrättandet av ell cenirum men påpekar all på nuvarande sladium synes
dock finnas så många oklarheter atl beslul härom bör anslå. Landstingsförbundet
anser all förslagel är alltför löst skisseral for att ge underlag för ett
ställningstagande.

Föredragandens överväganden

Del nystartade Svenska insliiulel för syslemutveckling,
SISU, genomför ett kollektivt forskningsprogram finansierat av STU och
Iniressentför-eningen för svensk informalionssystemutveckling, alll enligi ett
mellan de tre parterna ingånget avtal. Programmels tre viktigaste delar utgörs
av:

-
Människa/maskininteraktion,
daiabaskonstruktion, informaflonssys-tem, flöden i kontorsmiljö och
konferenssystem, Målel är praktisk metodik för analys och utveckling av
informationssystem i koniorsmiljö.

-
Målproblem
och analys av verksamhel, beslutskrav och konsekvenser. Målet är alt i prototyp
ta fram etl avancerat daiorbaserat verktyg för atl hantera all den information
som samlas in och bearbetas i tidiga faser av syslemulveckling,

-
Administration
av datorbaserad information. Målet är atl för dalamodel-lering ta fram ett
enhetligt språk, en praktiskt orienterad metod och handbok samt en prototyp för
datorstöd.

Tillkomsten av SISU innebär atl delar av det centmm för
administrativ datautveckling som föreslås av DEU kan förverkligas. I den nu
igångsatta verksamheten vid SISU finns dock ännu ej inriktningen mot mindre
företag och de användarfrämjande åtgärder som utredningen föreslår. SISU:s
program berör också intressen inom försvarssektom.

Eftersom jag anser att SISU uppfyller stora delar av de
intentioner som

Prop. 1984./85:220 125

läg bakom DEU:s lorslag iir Jag inte beredd ati lbi'orda
eli ini'iiliande av eu cenirum för adminislraiiv daiauiveckling. J-ag ansluter
mig därmed liii .majorilelen a\' de som yiiiai sig oin förslaget och delar
exempelvis riks-revisionsveikeis uppfattning all skälen ar otilli-iickliga. Jag
iir medveten om all den inrikUiing mol smä- och medelsioia förelag, som
ulredningsförslagel innebär, iiiie liil aila delar iir uppfyllt genom
tillskapandei av SISU men Jag anser ait STU hiir har en uppgifl au verka Ibr
ail de smä- och medelstora förelagcns behov lillgodoses.

Program för stitntilans av svensk sysientiitveckling

Eii annal av de förslag som redovisals av
dataeffeklulredningen rör ett särskilt progiam för slimulans av svensk
syslemulveckling.

Ulredningen hänvisar lill att leknikens utformning bör slå
i samklang med verksamhelens och de anslälldas behov för atl uppnå en god loial
eftekfiviiet. Utvecklingsarbetets genomförande påverkas enligt utredningen i
hög grad av den syslemutvecklingsmodell som. följs, dvs. den modell eller
idealbild som beskriver hur själva ulvecklingsarbeiei bör gå lill.

Enligi förslaget innehåller programmei dels etl
FoU-program för framtagning av bra systemulvecklingsmodeller och dels medel
för stöd lill syslemutveckling.

Kostnaderna för programmet beräknas för FoU-verksamheten
till 10 milj. kr. för en femårsperiod och ca 10 milj. kr. för en ireårsperiod
för slöd lill systemutveckling. Dessa medel bör enligi utredningen flnansieras
inom beflnlliga ramar frän arbelarskyddsfonden och STU.

Innan jag gär in på mina överväganden vill jag redovisa
vad remissinstansema ansell om detla förslag.

Bland de som yttral sig flnns det bland de flesta en
posiliv inslällning lill förslagel i stort. Till dessa hör riksrevisionsverkei,
skolöverstyrelsen, statistiska cenlralbyrån, statskontoret, datadelegalionen,
statens arbetsmiljönämnd, arbelarskyddsstyrelsen, arbetarskyddsfonden,
länsstyrelserna i Malmöhus län och Västerbottens län, ulvecklingsfonden i
Malmöhus län, TCO, televerket, försvarets materielverk, LO, Sveriges
arbetsledarför-bund. Kommunförbundet. Centralorganisationen SACOISR och Landstingsförbundet.
Riksrevisionsverket anser atl förslaget bör samordnas med
informationsteknologiprogrammel.

STU ställer sig negativ lill förslagel om del skall
finaniseras inom befintliga ramar, eftersom det i så fall sker pä bekostnad av
annan angelägen forskning, .Även STU anser att del bör samordnas med
informalionslekno-logiprogrammel. Svenska arbetsgivarföreningen betonar de
risker som är förknippade med standardisering av systemulvecklingsmodeller.
Slalens industriverk och Ulveckling.sjönden i Västerbottens län avslyrker.

Prop.
1984/85:220 -,26

Föredragandens överväganden

För m.in del vili Jag framhålla au Jag delar ulredningens
uppialining atl del är vikiigi au ulformningen av leknikesi bör sia i Siimklang
med veiksamheten oc!i de anslälldas behov. Därför är dei rimligt au stor orisoi'L' lillämpas vid val av
syslemutvecklingsmodell. Efiersom del. ibreslagn.". programmei. åtminslone
delvis sammanfaller med SISU, somjag nyligen redovisade, och efiersom
programförslag och remissbehandling skedde innan SISU tillskapades anser jag
att eU evenluelll program, för systemutveckling bör utgå från de insalser som
redan görs inom. området. Frågan om ett särskilt systemutvecklingsprogram bor
diirför ses i ett brett infor-maiionsleknoiogiski sammanhang, lämpligen i
samband med ett handlingsprogram, inom informationsteknologiområdel, som jag
lidigare redovisal planeringen av. Min uppfattning överensstämmer därmed med
riksrevisionsverkeis och STUis,

Jag går nu över lill att redovisa naiionelli och
inlernationellt arbele inom standardiseringsomrädet, med anknylning lill
dataomrädet.

6 Standardisering inom dat- och teleområdet

Utformning av standard bedrivs traditionellt i sekloriella
organ, vart och ett ansvarigt för sitl teknikområde. I detla sammanhang är
data-, el- och teleområdena av speciellt inlresse. Slandardisering bedrivs
vidare pä global, europeisk och nationell nivå. Härtill kommer all de nordiska
länderna i stor ulslräckning samverkar på nordisk nivå.Berörda organ är främst:
International Organizafion for standardization (ISO), International Electrotechnical
Commission (lEC), Inlernational Telegraph and Telephone Consulflve Committee
(CCITT), European Committee for Standardization (CEN), European Committee for
Electrotechnical Standardization (CEN-ELEC), European Conference of Postal and
Telecommunications Administrations (CEPT), Intemordisk slandardisering
(INSTA), Nordiska samarbetet på telekommunikationsområdet (NORDTEL),
Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS), Svenska elektriska Kommissionen
(SEK) samt televerket. Ansvarsfördelningen framgår av följande tabell:

data ei tele

globall ISO lEC CCITT

europeiskt CEN CENELEC CEPT

nordiskt INSTA INSTA NORDTEL

nationellt SIS SEK leleverkei

Standardiseringen omfallar säväl maskin- som programvara.
Karakteristiskt för de senasle åren är atl den lekniska ulvecklingen gåll raskt
framåt, samt att gränslinjerna mellan de olika tekniksektorerna blir

Prop.
1984/85:220 127

allimer uisuddad. DeUa har lell lili eii alltmera
kom.pliccrai inöusler av samvci-kan mellai) de olika sektorerna. 1 Sverige
ligger del sektoriella ans\arei for data- och elområdena inom
induslrideparlementel medan iiiisvirei för leleområdei vilar på kommunikationsdeparte.Tienlei.

Er, betydelsei-ul! fakloi' i uivecklingen i Euiopa är alt
de Europeiska GeiTienskaperna, EG, som cti led i sin forsknings- och
indusiripolilik lagil inilialiv till all driva pä standardiseringsarbeiei på
dala- och teleområdena, induslrin inom E.G har härvid varit p:"idrivande.
Sålunda ryms siandardise-ringsiiiitiaiiv inom EG:s databehandlings-,
informalionsleknologi- och le-lekommunikationsprogiam. Syfiei är att riva ned
nationella barriärer och dämied öka industrins konku.Teuskiafl pä en hårdnande
internauonell maikiiad. Initiativen syftar inle enbart lil! slandardisering
uian även til! ökal samarbele beträffande provning och s.k. certifiering.
Åtgärderna har därigenom bäde ett industripoliiiski och ell handelspolitiskt
syfte för att skapa en enhetlig marknad.

EG;s åtgärder kan ställa övriga europeiska länder inom
EFTA vid sidan om utveklingen och ansträngningar görs därior all öka
EFTA-ländernas inflylande på ulvecklingen. Möjligheter lill detta erbjuds
eflersom EG primärt syftar lill att driva på arbelel inom CEN/CENELEC och CEPT,
organ där även EFTA-länderna har säle.

Eftersom Sverige både har en betydande data- och
teleinduslri och intar en framskjuten plats när del gäller teletjänster och
ulnytljande av datateknik inom offenflig och privat sektor är det pågående
arbetet av stor vikt för svensk del.

Denna utveckling torde ställa krav på ökal engagemang av
de svenska slandardiseringsorganen i del inlernalionella arbetet. Vidare lorde
krävas en fortlöpande anpassning av nationella bestämmelser för provning och
certiflering i syfte att öka den inlernalionella harmoniseringen.

Vikligl för svensk del är emellertid att arbelet pä
europeisk nivå sker i största möjliga samklang med arbetet på global nivå så
atl inte en onödig polarisering uppstår lill förfång för den lolala
ulvecklingen.

7 JAS-projektet

Uiveckling och anskaffning av elt flygplansystem som JAS
39 Gripen innebär också satsningar på ny teknologi med en mängd nya
applikationer för datorsystem och datomtmslningar inom flygplansyslemet.
Dessutom flllkommer behov av nya satsningar inom försvarei för syslem som samverkar
med flygplansystemel, såsom l.ex. stridsledningssystem, kommunikation saml
bas- och underhållssystem.

De resurser som satsas inom dessa informationsteknologiska
områden innebär även atl en väsentlig del av dessa kommer atl gå lill
datorutveckling och datoranskaffning, vid sidan av JAS-projektet inom
försvarets ram.

Prop.
1984/85:220 128

FramlTir allt biir här framhållas behovet av
datorkapacitet för det s. k. strilsysiemcl, som kommer all bli akluelll för
upphandling under sluiei av 1980- Uilei samt 1990-lalel. Vissa sysicmiekniska
studier liar redan påböijats. J.AS-flygplanel kommer au innehitlla åtta
vikligare datoriserade del-syslem med ire kaiegorier daiorer, som alla
samarbetar. För au reducera koslnadema för utveckling och underhåll av
daiorsysiemens programvara hiir eu standardiserat datasysicmkoneepl. SDS 80,
uivecklals. Denna datorutveckling, omfattande såväl maskin som piogramvara
saml metodik och kvalilel h:ir, som eu led i Industrigmppen J.\S (IG JAS)
uiFaslelser om alt bl.a. medverka lill leknikspridning från J.AS-proJektel,
presenterats för svenska myndigheter och induslri.

Detta skedde i samarbele med Ingenjörsvelenskapsakademien
och STU på en s.k. temadag vid Chalmers Tekniska högskola. Ytterligare tre
lek-nikspridningsdagar med informalionsleknologisk anknylning har redan genomförts,
nämligen avseende CAD/CAM-teknik, reglérsystem och om beräkningar på
superdatorer vid de lekniska högskolorna i Siockholm, Lund resp. Linköping.

Intressant i detta sammanhang är atl Ericsson Radio
Systems (ERA) lill industridepartementet har inkommii med en ansökan om medel
lill ett civilt leknikupphandlingsprojekl där JAS-projektets dalorkoncept (SDS
80) skall utgöra stommen i etl avioniksystem för framtida civila
flygplanprojekt. I projektet dellar förutom ERA även Scandinavian Airlines
System, Saab-Scania AB och luftfartsverket.

Utöver de nämnda informationsteknologiska aktiviteterna
har ERA ulfäst sig att senast år 1987 sysselsätta vardera 50 personer vid tvä
nya mjukvamhus i sysselsättningssvaga regioner. Etl av dessa skulle lokaliseras
till Norrbotten. ERA har efler överenskommelse med chefen för
industridepartementet startat tre mjukvaruhus i dels Luleå, dels Skellefteå och
dels Karistad. Vid de två sisinämnda skall senast under år 1987 vardera
sysselsättas minst 25 personer. Tillsammans vid de tie enhelerna har redan
drygl 100 personer anställts.

Genom de utfästelser som gjorts av IG JAS olika utländska
underieverantörer om industriell samverkan med svensk industri finns företag
med omfattande informationsleknologiskt kunnande. Inom ramen för dessa
utfästelser har även projekt med informaflonsleknologiskt innehåll kommit flll
stånd.

Jag övergår nu till att något beröra etl annat område med
högl informationsleknologiskt innehåll, rymdområdel.

8 Rymdverksamhet

Svensk Rymdverksamhet bedrivs såväl nationellt som
internationellt. I den nationella rymdverksamheten dominerar Tele-X projektet
som

Prop.
1984/85:220 !29

syfiar lill uppsändande av en exiierimeniell salellil för
direk!-TV och dai;'video överiöring. Den uärm;iie uiforniningen av experimenten
äier-siäi ail definiera. Projekle! bedrivs i samarbete med .Norge ocli till
viss del i"iuland.

tVit annal ston nationellt verksamhelsområde är
fjärranalys som omfaltar säviii daiamoiiagning i Kiruna fiån amerikanska
salelliier som avancerad dalo.riserad bildbehandling av dessa daia. Del senare
områdel har laek vare rymdsalsningen kraftig! uivecklals i Sverige.

Pä det inlernationella planet dominerar deltagandet i del
europeiska CS.A-samarbetel (European space Agency) som lell lili det numera
operativa samarbele inom Eulelsal och omfattar vidareulveckling på
lelesaiellil-omi'ädet. Vidare är sedan 20 är ES.A ledande i Europa när del
gäller inibrande och uiveckling av sysiem för daloriseiad informationssökning.

9 Internationellt samarbete

Många av de frågor som aklualiseras av
informationsteknologins (IT) utveckling och användning har en inlernalionell
karaklär. Detta ställer krav på ell aktivi inlernationellt samarbele för atl
främja ulvecklingen och lösa de problem som kan uppstå.

1 del följande tas i första hand upp multilateralt
internaflonelll samarbete inom Norden, OECD och EG. Detla skall ses som en redovisning
av det mer formaliserade samarbete som Sverige deltar i/alternativt söker delta
i inom IT-området. Därutöver förekommer elt stort internationellt utbyte
beiräffande FoU på olika nivåer, bl.a. med Amerikas Förenta Stater.
Uppmärksammade svenska forskningsavsnitt härvidlag är reglerteknik,
bildbehandling och datalogi.

Nordiskt samarbete

Nordiska minislenrädet anlog den 10 april 1984 den
nordiska handlingsplanen på dataleknologiområdet (NU 1984:1). 1
handlingsplanen har ministerrådet - med beaklande av Nordiska rådels
synpunkter på minister-rådsförslagei - formulerat ramama för en nordisk
samarbelspolilik på dataområdet. Handlingsplanen skall - under fem år fr. o. m.
1985 - vara etl instrument, för atl få fram lämpliga nordiska samarbelsprojekt
inom sammanlagt sju priorilerade områden. Del är samarbetsministrarna och
ställ-företrädarkommittén som har det övergripande samordningsansvaret för
handlingsplanen. Det löpande arbetet med att förverkliga dess intentioner
bedrivs i tre huvudsakliga block;

-
Induslriell
forskning och utveckling

-
Utbildning och
gmndläggande forskning

-
Övriga
prioriterade områden

Ansvarei för det konkreta arbelet med all förverkliga
handlingsplanens 9
Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 220

Prop.
1984/85:220 130

inlenlioner inom dessa tre block vilar pä olika organ.
Del iir Nordisk Industrifond som, tillsammans med NORDFORSK, har fäll
uppdritgel al!

- under ämbelsmannakommiltén för indusiripolilik — driva
delprogram

met för slöd lil! industriell forskning och utveckling.

I3en s.k. D.AKU-gruppen (Siyringsgiaippen för nordisk
samarbejde om dataieknologi indenfor kulturområdel) och kultursekrelariaiet i
Köpenhamn svaiar för huvuddelen av samarbelel inom områdena ulhildning och
grundläggande forskning. Här spelar ocksä Nordiska forskningspoliliska rfulel
en belydelsefull roll.

Del löpande arbelel adminisirei-as inomi de övriga
priorilerade områdena

- under minislerrådets slällförelrädarkommitié - av etl
rådgivande ut

skott i datafriigor.

! handlingsplanen har minisleiTådel förklarat sig berett
all under en femårsperiod satsa i storieksordningen IOO milj. norska kr. (NOK)
på etl särskilt program för slöd lill industriell forskning och utveckling. För
del första året (1985) hade ministerrådet indikativl avsatt 20 milj. NOK. Genom
sen.are beslut har ministerrådet anslagit 15 milj. NOK till programmet, medan 5
milj. NOK avses bli använda för att starta arbetet med industriministrarnas
principprogram om teknisk FoU- samarbele.

I enlighel med handlingsplanen har ansvariga
samarbetsorgan inom industrisektorn under hösten 1984 lämnat etl underlag för
ministerrådets beslul om närmare riktlinjer för programmet. Sådana rikllinjer
har godkänls av industriministrama den 8 oktober 1984 och fastställts av samarbetsministrarna
den 27 november 1984.

Det bör framhållas att de medel som ministerrädei siktar
på att satsa under hela femårsperioden inte utgör mer än 3% av den sammanlagda
nationella offentliga insatsen på områdel enbart under 1985. Härav följer att
medlen inte kan räcka till för något väsentligt fristående nordiskt
utvecklingsarbete. Däremoi kan den nordiska salsningen skapa samverkan mellan
nationella program och därigenom bidra till bättre resursutnyttjande och i
vissa fall möjliggöra gemensaml deltagande i större inlemalionella program.

Målen för delblocket industriell forskning och utveckling
är:

-
det skall bidra
till att höja kompetensnivån och konkurrenskraften i nordisk industri;
programmet skall vända sig främst till eleklronik- och dataindustrin men även
annan industri, som tillämpar avancerad elektronik- och datateknologi i sina
system och produkter skall kunna omfattas av programmet;

-
del skall i
första hand utgå från pågående och planerade nationella program; genom insatser
med nordiska medel skall man sträva lill att relevanta delar av dessa program
genomförs i nordisk samverkan; i andra hand skall programmet kunna inrymma
kompletterande insatser,

-
det skall bilda
grund för ett mer långsiktigl nordiskt industriellt samarbete.

Prop.
1984/85:220 131

.A.i';svai'Ci för all adminislrera \'crksa;nhclen åligeci'
Nordisk Induslri-fond. . ' \rbeiei med alt la fram undei-lag för
p!'ogrami"örslaget utförs gemensam! av NORDFORSK ocit Noidisk
Lnduslrifond. För della -ubeic finns en pinne!'iiigsgrupp med represenlanler
föi' naiionella organ. Arbeiei skali ske i samråd med förelriidare för
eleklronik- oeh dalaiiidusirin. Eu pro-grani;"örsiag av.seende år I9.S5
skiill laggas fram för Noi'diska ämbeisman-nakommillén för industripolitik snarasl
efter ärsski.ftel 1984- 1985.

f>et andra blocket, uibildning ock grundläggande
forskning, har lidigare i dag redovisals av chefen för
utbildningsdepanenienlel.

Del iredje blocket, övriga prioriterade områden, omfattar
följande prioriterade områden:

-
Byggsekioi'n

-
Teknikupphandling
(utvecklingskonlraki)

-
Data- och
telekommunikationer

-
Slandardisering:
handelsprocedurer: lagsliflning

-
Arbetslivet

o Arbetsmarknad, sysselsättning, yrkesutbildning m. m. o
Arbelsmiljö och medbeslämmande o Regionalpolitik

-
Den sociala
sekiom inkl. hjälpmedel för handikappade

-
Den offentliga
förvaltningen.

Arbetet med dessa områden följs och samordnas, som nämnls
lidigare, av Nordiska minislerrådets ställföreträdarkommitlé, som bislås av del
rådgivande utskottet i dalafrågor.

För olika ändamål inom dessa områden har minislerrådel
under år 1984 avsatt sammanlagt 2 milj. NOK. Motsvarande belopp för år 1985 är
6,4 milj. NOK. Dessa resurser, som ocksä skall täcka behovel av
sekrelarials-resurser, måste anses som mycket begränsade i relalion lill
behoven. De är i försia hand avsedda som en slimulans lill all starta
samarbelsprojekt, som successivi kan övergå i fasiare former med huvudsaklig
flnansiering från andra källor än den gemensamma nordiska budgeien,

OECD

OECD (Organisaflon for Economic Co-operaiion and
Developmeni) har såsom medlemmar ländema i Västereuropa, Amerikas Förenta
Siater, Canada, Japan, Australien och Nya Zeeland samt EG. OECD är därför etl
för Sverige vitalt fomm för frågor om informationsteknologins (IT) utveckling
och användning. IT-områdel behandlas huvudsaklingen inom direktoratel för
leknik. vetenskap och industri. Detla direktorat omfattar ire för IT-området
relevanta kommitlér nämligen. Industrikommittén (Industry Committee), Kommittén
för vetenskap och teknik (Committee for Scientific and Technological Policy,
CSTP) och Data-policy kommittén (Committee for Information Computer and
Communications Policy, ICCP).

Indusirikommiitén ägnar bl.a. uppmärksamhet åt
industripolitiska

Prop.
1.984,'85:220 132

aspekler oeh har genomfört sludier av robotanvändning,
lelekommunika-flonsiitruslningsinduslrin. rymdindusiiin sami
halvlcdarindustrin.

Vetenskaps- och leknikkominiiicn, CSTP, lar upp olika
aspekler pä FoU-polilik. Forskning oeh teknikutveckling inom IT-omrädel kommer
alll mer i fokus för de analyser som görs i kominiiién.

Handel med högteknologiprodukter, anpassning av
forskningssystem och sociala effekter av ny teknologi iir exempei på
sludieomn°iden.

ICCP-konimitién har eu bredai"e mandal och dess
arbele omfattar ekonomiska, juridiska och sociala aspekler på dataomi-ädel. I
lCCP:s arbeie ingår policyfrågor rörande bl. a. lelekommunikalionstjänsler.
dalaljänster, dalaflöden över gränserna, slalisiik pä daiaområdei,
mjukvarufrägor, inlegrilel, juridiska frägor (bl.a. upphovsrätt), såibarhet,
ekonoiniska och sociala eflckler av informalionsieknologin,

Direkioraiets arbete på IT-om.rådei har koppling til!
andra kommilléer inom OECD som arbetar med t.ex. arbelsmarknadsuibildnings- och
han-delsfrågor. Vidare hålls konflnueriigt konlakler på olika nivåer med arbele
som pågår i andra internationella fora t. ex. inom FN:s olika organ. Europarådet
saml organisationer på teleområdet.

ICCP-arbetel har resulterat i två inlernationella policy
dokumeni inom dataområdet. År 1980 antog OECD:s råd riktlinjer för
medlemsstatemas skydd av den personliga iniegriteten. Riktiinjema avser atl
garaniera elt visst gemensamt minimiskydd för medborgama i OECD-länderna.
Vidare antog ministerrådsmötet i april 1985 en deklaration om dataflöde över
gränsema, som utgör en del i OECD:s fortgående ansträngningar att främja
frihandel, induslriell och ekonomisk utveckling samt att motarbeta
prolek-flonistiska tendenser. Sverige har aktivi medverkat i utarbetandet av
dessa två dokumeni.

De Europeiska Gemenskaperna, EG har sedan en tid initierat
strategier och program med syfte att utveckla industri, vetenskap och teknik i
medlemsländema. Motivet är att siärka konkurrenskraften visavi USA och Japan.
På informationsteknologiområdel föreligger flera olika, kompletterande
program.

Det resursmässigl största programmet är ESPRIT, European
Strategic Programme for Research and Developmeni in Infomralion Technology.
Initiativet kom urspmngligen från 12 ledande data- och elektronikföretag inom
EG. Ca 10 miljarder kronor är den beräknade totala kostnaden för perioden
1984-88. De prioriterade områdena är mikroelektronik, avancerad
informationsbehandling, programvamteknik, kontorsautomation och datorslödda
produktionssystem.

ESPRIT avser s.k. "precompelitive", dvs. en
konkurrensneutral, forskning och utveckling som bedrivs i samarbete mellan
institutioner och/eller företag från minst två medlemsländer per projekt. Stor
vikt läggs i programformuleringen vid möjlighelema att utnyttja de olika
nationella IT-programmen som komplement.

Prop.
1984/85:220 133

Sverige har ännu inie välkomnats au delta, irois flerrj
projektförslag iVän sveiiska foretag.

Dalahcliandling -år ell annai Eu-prog:"am som
inriklals på slandardisering, uppliandiiiig i5ch forskiiingssamarbeie, incm
bl.;;, artificiell invelii-ceus- och- daiakommunikaiiorisoniiådena.

Tili eu dei samordnas insatserna bei;'iifiande
daiabeiiandling med COST-samarbetet. I COST, European Cooperation in the fieid
of Scientific and Technical Research, deltar EG-länderna tillsammans med nio
andra euro-peiskii länder inkl. Sverige. Förutom dalabehandling är teleteknik
eli slon sama.rbeisomiåde inom COST (ell liolal projekt). Sverige deltar via
televerket, Sloekolrns datamaskincenlrai m,fl. i dessa program,

Euronei år ell av EG iniiieral datanät för
informationsförsörjning. Sverige är sedan år 1982 anslutet till detta nät,
vilkel ger användare i Sverige lillgång iil! mer an 300 dalabaser i Europa och
europeiska användare tillgång lill dalabaser i Sverige, Euronet kommer inom en
nära framtid atl försvinna som elt separal näl och i slället ersättas av
teleadministrationens allmänna dalanäi, som nu växer fram i Europa, EG:s
framlida arbele kommer därefler att koncenlreras pä ulvecklingen av
informationsförsörjningen i Europa. Ansträngningarna görs f. n, all associera
Sverige även framgenl i delta arbele.

10 Hemställan

Jag hemställer atl regeringen bereder riksdagen tillfälle

atl ta del av den redovisninng jag lämnal om vissa
datafrågor inom industridepartementets verksamhetsområde.

Pirop.
1984/85: 220 134

Bilaga 5:1

Sammanställning av remissyttranden över betänkaodet
Dalateknik och industriell förnyelse (SOU 1984:51)

Vid remissbehandling av data- och elekironikkomntiiicns
(DEK, i 1978:04) sluibelänkande, "Datateknik och indusiiiel!
förnyelse" har yttranden avgells av universiteis- och högskoleämbetet
(UHÄ) - som bifogat yttranden från lekniska högskolan i Siockholm (KHT),
universiteten i Uppsala, Linköping och Lund och högskolan i Lulcä -,
skolöverslyrelsen (SO), arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), televerket, statens
industriverk (SIND), styrelsen Jör teknisk utveckling (STU), länsstyrelsen i
Malmöhus län - som bifogal yttrande frän Skånes Handelskammare-, länsstyrelsen
i Nonbotiens län — som bifogal yllranden från Norrlandsfonden, högskolan i
Luleå och utvecklingsfonden i Norbotiens län-, datadelegationen, statskontoret.
Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Sveriges Industriförbund (SI),
Landsorganisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens central organisalion (TCO),
Centralorganisationen SACO/SR — som bifogat yttranden frän DIK-förbundel,
Sveriges Civilingenjörsförbund (CF) och Sveriges Psykologförbund —, Sveriges
hanlverks- och induslriorganisalion — Familjeföretagen (SHIO-Familjeföretagen),
Telefonakliebolaget LM Ericsson, Saab-Scania AB, Statsföretag AB - som bifogal
yttrande från Svenska Utvecklingsakliebolagel (SU) - och Sveriges
Arbetsledareförbund (SALF).

Sammanställningen är indelad i ell avsnitt med yttranden
från företag och affärsverk, ett med yttranden från orgariisafloner och ett med
yttranden från myndigheter. Slutligen redovisas synpunkter från de remissinslanser
som yttrat sig över avsnittet S .mordning av dalafrågor i industripolitiken i
DEK:s slutbetänkande.

1. Synpunkter från företag och affärsverk

Telefonakliebolaget LM Ericsson konstaterar all under de
sex år DEK arbetat har verkligheten förändrats, liksom somliga av de begrepp
som DEK har rört sig med. Detla gäller bl.a. inverkan på produktsortimentet,
produktutvecklingsfilosofin, produktionsmedlen och produktionsstyrningen.
Ericsson anser att elt basteknologiskt vetande liksom allmän forskar-och
ingenjörskompetens måste ullhandahållas av samhällel. Åtgärder som är angelägna
är bl.a. modemisering av lekniska läroplaner, omprofilering av somliga professurer,
högre kvalilel och slörre kapacitet i högskoleundervisningen, intensifiering
av fortbildning och vidareutbildning av ingenjörer, intensiflering av
forskningen inom sådana områden som halvledarteknik, datalogi och
oploelektronik, förbättring av forskarnas villkor, ökat informationsutbyte med
omvärlden, omprofllering av vissa branschinslitu-

Prup.
1984/85:220 135

iiinier, avbvräkralisering av det: kollektiva forskningen
med sialsslöd, okad koiiipeiens hos upphaiidl;ii'c av nv leknik, översyn av de
affäisdri-'.ande verkens industriroll ocfi äierbetoiiing ;iv deras
samiiäiisnyltoroll.

BeiifuTande produktuiveckiing uniitisiryker Ericsson
viklen av sysiem-och modullänkiUKle oeh mera siandardiseringsarbeie.

Siai-Sraida anser all bciiinkandet uigör eu iiilrcssaiit
liisniug o.n; daiaieknikens sldilning i Sverige (.ich av dess sloi'a belydelse
för framliden. IJoUeci kritiserar dock au uii"edningen koncentreral sig på
datateknikens betydelse fasi elektronikens betydelse är iindå slön'e. Dei
naUoncila .mikroelektronikprogrammei täcker endast en mindi'e dei av omiådet
och berör ej elektroniken som fiinkiioussysiem. Saab-Scania framhäller all
iiiinngsliveis slora bekymmer är den bristande tillgången på civilingenjörer
med god kompelens inom områdel ocli all det är bekymmersamt all
ibrskarbegåvningar ej i slörre ulslräckning slannar kvar i forskarkamären.

Saab-Scania anser vidaie all inilialiv för all öka vän
samarbete i Europa bör komma från statsmaklemas sida. Del är vidare viktigt all
ralionalisera verksamhelen beträffande programvamproduklion. Forskningen inom
della omräde bör kraftigl öka inom universiieiei och högskolor, vilket i
huvudsak bör bekosias av slalliga medel. Den inlernalionella marknadsföringen
bör förbällras. Saab-Scania ställer slutligen friigan om våra teknisk-vetenskapliga
attachéerna kan göra en större insals.

Sialsjöretag har inhämtat yttrande frän Svenska
Utvecklingsakliebolagel (SU) som anser att det finns skäl att närmare överväga
de synpunkter som förs fram i en reservalion till utredningen där del framhålls
all utredningen hell koncentrerat intresset till datorstyrda maskiner i
verksladspro-duklionen. Man har inte fullföljt arbetet inom processindustrin
och har inle gjort nägra analyser vad gäller behov av insatser inom en rad olika
industriområden eller grenar av näringslivet i övrigt. Vidare anses atl staten
bör dela risktagandet med industrin för pilotprojekt avseende nya
leknikgene-rationer. SU biträder utredningens förslag om stafligt stöd till
strategiska investeringar av s. k. deinonslralionskaraklär. Vidare anser SU atl
det inle bör vara någol hinder alt ge stöd till en demonstralionsanläggning,
som drivs av ell enskill förelag.

Beiräffande programvaruindustrins belydelse för den
industriella konkurrenskraften anser SU att programvamforskningen i vårt land
i ökad ulslräckning bör inlegreras med industriella system. En sådan
iniegralion kan lämpligen förberedas genom ökat slöd till programvamprojekl vid
tekniska högskoleinstitutioner, som forskar och undervisar om industriella
system.

SU vill vidare framhålla vikten av tillgäng pä
kvaliflcerade civilingenjörer samt av vidareutbildning av äldre ingenjörer,
främsl genom ett utbud av s.k. enstaka kurser utanför arbetstiden. SU anser
slutligen att del skulle vara önskvärt att de tekniska högskolorna forskade och
undervisade mer om administration av fömyelseprocesser och produktutveckUng.

Prop.
1984/85:220 I3iS

Televerket anser aii den grundläggande och längsikliga
forskningen inom områdel bör bedrivas vid universilei och högskolor med siöd
iVän såväl induslrin som slaien. Berörda sekloiansvarlga myndigheler sami
industrin måste eniellertid haiuöjiighei alt påverka planeringen.

Ett hjiilpmedel för au n;i egna eriärenheier, fråmsi för
liten och medelstor industri, vore cn kon tids lån av exempelvis persondatorer
med från fall lill läl! liimpligi utvalda program. En sädan ullåning skulle
hjälpa Ibictagen över tröskeln fram mol den egna erfarenhelen av au handskas
med datorer ulan all bchöv;\ riskera kapital.

'feieverkei anser del vara väsenlligl atl sialen genom
olika slimulansål-giirder premierar förelagens risktagande när del gäller all
göra siralegiska invesleringar i syfie atl ligga i fronllinjen vid eiablerande
av ny leknik.

2. Synpunkter från organisationer

SHIO-Familjeföretagen anser all del för alt stimulera
industriell förnyelse och införandel av datateknik är nödvändigl atl
vitalisera marknadsekonomins drivkrafter genom all siärka incitamenten för
arbele och investeringar. Organisationen vill därmed instämma i det särskilda
yttrande som avgivils av ledamoten i kommittén Gunnar Du Rietz.
SHIO-Familjeföretagen anser vidare atl en sänkning av bolagsskatten bör
kombineras med kompletterande åtgärder riktade till enskilda firmor och
handelsbolag.

Sveriges IndustrifiSrhimd (SI) instämmer starkt i DEK:s
slutsals att ökad utbildning på olika nivåer är av avgörande betydelse för att
svensk industri skall kunna behålla sin framskjutna position i den
internationella konkurrensen. Av resursskäl bör utbildning för arbetsuppgiften
prioriteras när det gäller den företagsvisa utbildningen och i övrigt den högre
lekniskl naturvetenskapliga utbildningen kraftigl förstärkas för att avhjälpa
den akula teknikerbristen.

SI instärnmer i DEK:s ståndpunkt atl del inle finns
anledning att införa ytterligare statligt slöd till investeringar i ny teknik.
Ett ytteriigare tillskott lill den redan rika floran av statliga subventioner
lill näringslivet skulle här inte bara vara onödigl utan ocksä kunna vara
olyckligt med tanke pä den godtycklighet som ofta, enligt förbundets
uppfattning, gäller vid val av stödobjekt. SI vill i detta sammanhang
tillstyrka DEK:s förslag att SIND, STU och industrifonden ges i uppdrag att
utvärdera sina olika stöd till ny verkstadsteknik.

SI vill slutligen peka på de ogynnsamma effekterna av
beskattningen i Sverige. Den försvagning av incitamenten att investera i ny
teknik resp. för individer att investera i högre utbildning som beskattningen
medför är enligt förbundets uppfattning en alll viktigare och i vissa avseenden
redan akut industripolitisk fråga.

Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF) instämmer hell i det
yttrande som avlämnats av Sveriges Industriförbund. SAF anser i likhet med DEK

Prop.
1984/85: 220 137

p.ii svensk indust.''! visal en inlernalionellt sell god fbrmåg;;
aii iiligodogöra sig datateknik och andra produklionsiekiiiska !andvinuing:!r. DeiU;
är en Uiveckling sotn köiTiiiiii till sländ genom inarknadsekonoinin ocfi inle ge-.noni
industripoliliska ä;gä!'dei'. Som DEK anger är dsiateknikeiis egna fd;'deiar aigumenl
nog i"ör al! förelagen sicail uinyltja den.

i likhei med vad ledamolen Guunai' Du Rietz frainhälier i
sitt siirskilda yurandc liil slutbelänkandet anser S.'\F ati del år avgörande
for den iei;nis!-ia och ekonomiska uivecklingen i företagen alt slaien vidtar ätgärdei
för att vitalisera marknadsekonomin och skapar en induslriell miljö som ärgyiinsam
för lillväxl cch förn;'eise. Skatlesysismcis sia.rki negaliva effekler på invesleringar
och tillväxt är här huvudproblemet.

Landsorganiationen i Sverige (LO) slöder i slori de framlagda
förslagen. LO har emelleriid vissa kritiska synpunkier. fl'ämst ifråga om omiättning-en
av samhällels stöd lill uiveckling inom dala- och eleklronikområdel, beiräffande
utbildning och möjligheter liil fackligl inflylande.

LO anser att samhällels satsningar f. n. i hög grad bör
inriktas pä att få till stånd programvaruflllverkning inom landel. DEK belyser
problemet men ger inga förslag till lösningar.

LO anser all bl.a. frågan om samhällels siöd för lillverkning
av programvara bör behandlas i en särskild proposiiion inom dala- och eleklronikområdel.
1 proposilionen skulle vidare prövas en del av DEK:s tidigare framlagda
förslag, som ännu ej genomförts.

Enligt LO:s uppfattning är också teknikupphandling, ifråga
om säväl härd- som mjukvara, från siaten, kommuner och landsting, etl myckel
betydelsefullt instrument som borde utnyttjas bättre för atl främja den lekniska
ulvecklingen inom landet.

Ur facklig synvinkel är utbildningen inom området en annan
central fräga. F. n. är det särskilt angeläget atl i sin helhet genomföra den
planerade bredduibildning för korttidsutbildade för vilken en försöksverksamhel
nu påbörjats. Även för LO:s medlemmar är det vidare en angelägen ålgärd all
häva den bristsituation som i dag råder beträffande ingenjörer på olika nivåer.
LO stöder DEK:s förslag om att ge dem med yrkeserfarenhet inom områdel möjlighel
till ingenjörsutbildning, men vill peka på atl teoretisk preparandutbildning
kan behövas för all ge LO-gmpper med kort utbildning en chans till teknisk
utbildning.

Del är vidare LO:s uppfattning atl etl fackligt medinflytande
på olika nivåer är av värde för den tekniska ulvecklingen. Användningen av datateknik
på arbetsplatserna får inte innebära en ökad styrning och kontroll av
individen. För att minska utnyttjandet av individkontroll i arbetet bör en
översyn av datalagen och dess flllämpning snarast genomföras. Genom möjligheter
till utbildning bör också fackföreningsrörelsens förutsättningar att påverka
införande och utformning av datateknik på arbetsplatserna förstärkas.
Ekonomiska resurser bör därför tillföras fackföreningsrörel-

l"rop.
1984/85:220 138

Ivled iiciitsyo liii yrkeskunnande och avbelslbrliuilandeii
i iivrigi iii' dei ocks.3 .-IV sior heiydcise att on inhemsk p!'ogi'a:riui veekiing
subveiuioneras av sa!nl-Ti'll!ei. ! ök;id uisirackning inrisie ocksii läeklbrenitigSi"öi'cisei'i
kunnii påverka den tekinsi;a uiveckling som sker inoiii iaiidci. Ime minst ör dena
■:■!! be!'åUigai k!'av då teknisk FoLJ heii elier deivfs iii samhälisfirian-s!ei'ad
so;;-; exempelvis verksarni-eterj inom STU oeh. kc>i!ekiivibisknings-irisiiiiiie:'..
LO anser ocksä att teknisk FoU i ökad omfallning måste bidra liil fbibii'i;"i!igar
av arbeismiijö och arbcisinnchäll.

JjäHStcintinncns cciuraioyganisatioii (TC() iuslämmer i DEKis
slarka beioiiing av uibiiduingens belydelse. Del är därför nödviindigt atl i
högre gnid iin hittills fä lill siånd en samordning meilfin industripoliiik och
utbild-niugspoiiiik. TCO anser atl DEK borde ägnat sibrre inlresse iil denna Iräga
och uiaibelai konkreia förslag iil! hur en bättre samoi-dning skulle kunna
skapas. En kraftig salsning på utbildningsinsatser är ocksä angelägen av fördelningspoliliska
skäl. Utbildning om den nya lekniken mäste ges en bredare spridning så all alla
kan förslå tekniken oeh för au göra det möjligt för olika yrkesgmpper au kommunicera.
TCO anser alt DEK förbisett aspeklen atl även av regionalpoliliska skäl är
ökade insatser pä utbildningsområdet nödvändiga. TCO anser all ivåårig leknisk
och ekonomisk högskoleulbildning bör flnnas i varje län.

TCO anser vidare att utbildningsbehoven inom områdel ny leknik
är av sädan omfattning och av sådan bredd att statsmakterna måste ta ett övergripande
ansvar. Brislen på lärare och uimsining för utbildning inom dataområdet är
betydande. För atl klara utbildningsmålen är del därför nödvändigl att
tillskapa resurser för vidare- och fortbildning av de lärare som skall handha ulbildningen.
Vidare anser TCO all olika former för samverkan mellan arbetsplatser och uibildningsanordnare
ulvecklas för att tillgodose behovet av modern utrustning för datautbildning.
TCO fömlsälter att regeringen ställer sig positiv lill ökade salsningar inom SIFU
när det gäller utbildning på dataområdet.

En viktig slutsats av kommitténs redovisning är au .system-
och programutveckling i framtiden blir alll viktigare. Kommittén anser dock atl
Sverige på delta omräde inle har hängt med i den internationella ulvecklingen.
TCO delar kommitténs uppfattning att den svenska industripolifl-ken av
tradition är alltför hårdvaminriktad. Det kommer bl. a. till uttryck i det s.
k. nationella mikroelektronikprogrammet.

TCO anser att STU vid den fortsatta framtagningen av
informationsteknologiprogrammet bör utforma ett brett program för system- och
programutveckling. Bl.a. bör ett särskilt ramprogram för kontorsinfomiationssy-stem
utarbetag. Ramprogrammet bör kunna leda fram till atl resurser avsätts för
experiment på myndigheter och företag för att utveckla exempelvis nya
systemutvecklingsmodeller och programvara som underlättar för direktanvändarna
att anpassa och utveckla programmen.

För atl få till stånd en snabb och bred spridning av den
nya tekniken

Yop. 1984/85:220 139

riicker del inle au utveckla bra maskiner ocii program.
'ICO iir mot den bi.ikgiundsn myckel posiii\' till del leknikspridningspiojeki so.m
SlNDJust h.ar påbörjat. SIND och STU börenligt TCO:s uppfaUning piöva lämpliga ibi7!iei'
för all bygga ul en fungerantie nygivningsfunklion för ny leknik.

En ciTekliv viig atl sprida ny leknik är genom demouslralionsanläggnine-ar.
TCO delar kommilléns uppfallning alt dei iir vikligl au sialen ekonomiskt siödjer
siralegiska invesleringar av demonstraiionskaraklär. TCO delar den uppfauning
som ledamöterna Frejhagen och Lindebro har i eu reservalion lill kommitténs
belänkande atl sUid ska kunna utgå till företag som kan och vill utveckla
programvara med svenska förtecken. Kunskapsutveckling och programutveckling
bör vara cenirala områden för samhällsstöd. Kommillén borde här enligi TCO:s uppfallning
ägnal större krafl ål atl finna ålgärder för att få till slånd en posiliv
utveckling av de anställdas kompelens och för alt öka tillgängen på bra verktyg
- programvara som underbygger och fördjupar de anslälldas yrkeskunskaper.

Centralorganisationen SACOISR hänvisar till yttranden från
DIK-förbundel, Sveriges Civilingenjörsförbund och Sveriges Psykologförbund.

DIK-förbundel (DIK-Dokumentalion. information, kuliur)
anser all DEK:s syn pä viklen av integrering av informationssystem inom ell
företags verksamhet, konsimktion, tillverkning och administration även bör
kunna spridas Ull den offenlliga sektom och tillämpas i,ex. inom en kommun. DIK-förbundel
anser all DEK ganska ensidigl inriktat sig på utbildningen av tekniker och
ingenjörer. DIK-förbundel vill här erinra om att behovet av kunniga
informatörer är slort för att åstadkomma den iniegralion av olika system som DEK
förordar.

Sveriges CiviUngenJörsförbund ansluter sig i stort lill
vad DEK anför men vill påpeka att om svensk industris förmåga till anpassbarhet
framöver skall kunna bibehållas krävs atl industrins behov av civilingenjörer
kan täckas. Det bör beaktas atl en ökning av civilingenjörsutbildningen nödvändiggör
en molsvarande ökning av högskoleforskningen. Förbundet anser slufligen atl
ekonomiska ålgärder för all stimulera företag att ta i bruk ny teknik bör vara
generella och att marknadsmässigl konforma ålgärder eflerslrävas.

Sveriges Psykologförbund anser att del tekniskt-ekonomiska
perspektivet i DEK:s betänkande betonas på ett olyckligt sätl. Det är ocksä
beklagligt all kommitténs slutrapport i så överväldigande grad inriktas på
verkstadsproduktion och i synnerhet då på de rent produktionstekniska aspektema.
Förbundel saknar dessulom resonemang som gäller andra yrkesgmpper än de
tekniskt inriktade.

Sveriges
Arbetsledareförbund (SALF) anser att datorteknikens möjligheter att skapa ett
effektivare samhälle och näringsliv måste tillvaratas. En rad positiva effekter
kan förväntas genom införande av ny teknik såsom högre produktivitet, ökad
export och ökade marknadsandelar. Till de negativa effekterna hör en minskad
sysselsättningsgrad som

Prop, 1984/85:
220 140

ko.mrner ati bero pä införandet av ny leknik. En slor de! a>.'
!;oniorsarbeiei kommer all ansluins iili produlaioueu i form av datorslödda 'Konlorsljäns-icr,
pi-odukiionskorilroli. pi-odukiJonsuppu>IJning, budgel. eic. Jusi i kopplingen
meilan iiy pi'oduklionsiek:iil; ocli ny konioisuirusini.ng kan myckel sioia produkiiviielsvinster
.förutses. SALF;s uppfaiiniiig är aii detla kominer att innci)ära eu sysselsältningsminskning
s;ival inom industrin som !no:i! ijiiiislesektoi'erna.

Tyvärr har införande av ny leknik :'edan i m:'inga fall innei.vurii
cn härd cenlral sty.Tiing av tillverkningsprocessen. Inom muliinalionella föi-clag
finns det globala styrsystem, som begränsar arbeisledarens ocii därmed även den
enskilde arbetarens möjligheier alt påverka arbelel. S.åLf-:s krav pä den nya
tekniken är all den skall medföra deceniraliser.ade arbetsorganisationer, mer
stimulerande arbetsuppgifter, färre tunga, monotona och fariiga arbetsmoment.

SALF anser all del krävs en övergripande analys av
utbildningsbehovet med priorilering av olika gruppers behov för atl åsladko.mma
en snabbare spridning av dalaiekniken, Huvudansvarei för daiaulbildningen måsle
bäras av arbetsgivaren och stödjas av samhällel. Den snabba ulvecklingen
medför alt mindre företag har svårt atl erbjuda en tillfredsställande utbildning.
Samhället mäste därför lämna ekonomiskt eller annal slöd lill de mindre
företagens utbildning.

3. Synpunkter från myndigheter

Universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) konstaterar atl DEK:s
utredning ger en god belysning och bedömning av datateknikens och elektronikens
effekter på näringslivets utveckling. UHÄ vill även betona högskolans roll för
att tillgodose behovel av kunskapsuppbyggnad och - spridning på olika nivåer
inom omrädei. UHÄ har berell universiteten i Uppsala, Linköping och Lund,
Tekniska högskolan i Stockholm, Chalmers tekniska högskola saml högskolan i
Luleå tillfälle att yttra sig.

Tekniska högskolan i Stockholm (KTH) konstaterar med viss
förvåning ätt den i och för sig mycket betydelsefulla verkstadsindustrin nästan
hell fått dominera DEK:s slutbetänkande. KTH vill betona atl i synnerhet FoU på
programvaruområdet måsle förslärkas kraftigl för atl uppnå en nödvändig balans
mellan kompetensen på detta område och den som är under uppbyggnad på maskinvamområdel.
I samband härmed vill KTH påpeka att en viktig uppgift, som inte framkommit i
betänkandet, är atl konkretisera det ofta abstrakta och svårfatfliga innehållel
i den nya tekniken, dvs. atl underlätta för operatörspersonal och andra atl fa
inblick i vad som pågår i ett system.

DEK lägger enligt KTH en alltför stor tonvikt vid behovet
av renodlad datalogisk kompetensuppbyggnad - via utbildning och forskning - och
bortser i alltför hög grad från de minsl lika viktiga aspekterna som gäller för
motsvarande uppbyggnad av användarnas kompetens.

Prop. 1984/85:220 141

Uppsala universitet inslämmer i bedömningen att behov
föreligger av satsitiiig inom hela inform.aiionsieknologiområdel.

DEK belönar på flera ställen i belänkandet betydelsen av kunskapsupp-byginad.
Detla gäller såväl ulvecklingen av uy teknik som spridningen av tekniskt kunnande.
Uppsala universilei insliiirimer hell i kommilléns bedömning i detla avseende,
och viil särskilt understryka betydelsen av en god leorelisk grund för ett
område som dala- och eleklronikområdel vilkel ulvecklas så snabbi.

Uiiiversiielet har således goda möjligheter atl bedriva säväl
gmndulbildning och spjutspsisutbildning, life long education, som viss
fortbildning och vidareulbildning. Den senare bör således spridas lill även
andra uibildningsanordnare än SIFU och liknande.

Som en siirskild punkt vill universiieiei la upp
kommitténs diskussion om del hinder för teknikspridning som ulgörs av negaliva attiiyder
tili teknik. Inställningen lill naturvetenskap och leknik grundläggs redan pä gmndskolans
mellanstadium. Del är således av slörsia vikl att lärare fär utbildning i lekniska
ämnen med möjlighet lill åtföljande attitydpåverkan. Här kan universiteten
spela en viklig roll som lärarulbildare inte minst när det gäller vidareulbildning
inom omrädei.

Delsamma gäller den lyp av bredare kompetenshöjande
utbildning som enligt kommiitén är nödvändig alt ge i lakl med att ny teknik
införs. Den massutbildning som del här kan bli fråga om är det inle möjligl och
säkeriigen heller inte önskvärt att universiteten bidrar med. Däremot har universiteten
en viktig funkiion att fylla dä del gäller utbildning av de lärare som sedan
skall ansvara för ulbildningen och förändra den. Uppsala har här många
värdefulla erfarenheler som bör tas tillvara.

Uppsala universitet framhåller vidare all del av flera
skäl är naturligt att kanalisera vissa industripolitiska åtgärder via olika
regionala organ. DEK anger utbildning, forskning och utveckling som viktiga industripoliliska
verktyg, Högskoloma har här en central roll,

DEK påpekar att man vill åsladkomma en krafiig utökning av
resurser och kompetens samtidigt som tillgången på kunnig personal är begränsande.
I della läge förefaller del självklart all man framför alll skall bygga på elablerade
och väl fungerande verksamheier och fördela utbyggnaden så att de resurser som
tillförs ocksä kan utnylljas effektivi över hela landet.

Del är då egendomligl atl DEK i sina förslag glömmer borl
en av de mesl induslrialiserade regionerna. Uppsalaregionen, som bland annal omfaltar
Mälardalen och Bergslagen. Inom lekniska högskolan vid Uppsala universitet
finns betydande verksamheier i områdena konslrukfion och nyul-veckling av såväl
elektroniska och dalatekniska komponenier som system. Universitetet medverkar
även i forskningssatsningar rörande melodulveckling inom områdel datorstödd
konstruktion (CAD). UHÄ har under våren 1984 beslutat att Uppsala är en av de
fem högskolor till vilka utrustningsmedel anslås för CAD/CAM-verksamhet i
utbildningen.

Prop.
1984/85: 220 142

Ell ökande område, som nu siirslUlt poängleras frän indusirins
sida, är CA.M (datorstödd produklioti). Denn' teknik anviinds bl.a. i de halvicdar-och
lunnulmsprocesser som ulnylljas vit! iill\'erkning av kiseikomponen-ler,
inklusive mikroeleklroni!-:. De belydande lillverkningsresurser inom denna
bransch som via STU och forskningsrädsniimnden släliis lill Uppsii-las föifogande
underiäiiar en ökad verksamhel ocksä beiriilTande CAM.

Uppsala univei-siielel föreslår diirför all den befintliga
verksamhelen lillva.-alas och au ett CAD./CAM-cenimm bildas i Uppsala
högskoleregion med en eieklronisk-daialeknisk inriktning inom. lekniska
högskolan vid Uppsala universiieiei och en mekanisk inrikining i Falun/Boriänge.

I en ekonomisk siluaiion då dei råder belydande
svårigheter all fä fram nya lesurser till angelägen utbildning och forskning
kan del vara av inlresse all göra internationella jämförelser. FrankrilvC bidrar
med eii exempel, som möjligen kan vara tillämpbart även för Sverige. Om ell
franskt förelag satsar 2% av vinsten i utbildning och/eller forskning är denna
summa avdragsgill. Även donationer uppmuntras genom motsvarande skattereduktion.
De beskrivna ålgärderna har hafl en klart positiv effekl på fransk utbildning
och forskning.

Tekniska högskolan i Linköping inslämmer i ulredningens
slutsatser.

Tekniska liogskolan i Lund anser att DEK:s slutbetänkande
innehåller en god och väldokumenterad beskrivning av dataleknikens belydelse
för industrin och framhåller all den yttersta förutsättningen för atl svensk
industri skall fortsätta alt ligga långt framme vad gäller datateknikens
användning är all de tekniska högskolorna ges adekvata resurser för forskning
och utbildning.

Lunds universitet anser det vara en brist atl utredningen
inte presenterat några förslag avsedda atl främja tillkomsten av en svensk programvamin-dustri.
Tillgång till god och för svenska förhållanden anpassad programvara skulle
vara en myckel viklig faktor för alt sprida utnyttjandet av daiorer även till
mindre industrier och företag samt till myndigheter. Det skulle innebära stora
fördelar om denna programvara (t. ex. för ordbehandling och bokföring) delvis
var öppen, men delta kräver att programutvecklingen får statligt stöd.

Universitetet anser vidare atl utredningsarbetet i
huvudsak inriktats på verkstadsindustri och endasl i begränsad omfattning mot
processindustri.

Universitetet framhåller vidare all del finns en hel del
kunskaper och resurser som forskare vid de samhällsvetenskapliga fakulteterna
skulle kunna bidra med vad gäller kunskaps- och kompetensuppbyggnad som grund
för spridning av datateknik.

Högskolan i Luleå instämmer helt i DEK:s betoning av olika
utbildningsinsatsers betydelse och att det är särskilt viktigt atl norra
regionen, som tidigare varit missgynnad i dessa avseenden, nu får en slark
utbildningsorganisation inom datatekniken.

Prop. 1984/85:220 143

Skolöverstyrelsen (SÖ) vil! framhålla den avgörr-mde
betydelse ibr industrins utveckling som skolans och vuxenutbildningens
undervisning på sikl kommer au få genom all ge ungdomar och vuxna kvalificerade
kunskaper i daiaiekiiik. SÖ anser ;iii uiredningsmaicrialet i DEK:s sluibelänkande
är av slort 'värde föi del långsikliga planeringsarbelel med elekiionik och
datateknik för beröida skolformer.

Arbetsmarknadsstyrelsen (.A.iMS) delar DEK:s uppfattning all
del är anaelägel alt genom ökad användning av daialeknik underlätta en fo.rtsali
induslriell förnyelse i Sverige som främjar sysselsättningen. I den industriella
fömyelse som datatekniken kan bidra till är utbildningen av grundläggande belydelse.

AMS framhåller att även arbetsmarknadspolitiken har en viklig
roli för att underlätta möjligheterna all införa och utnyttja datateknik inom
industrin. Inom arbelsmarknadsulbildningen har del under senare tid skell en
förskjutning mol en yrkesinrikiad utbildning.

Statens industriverk (SIND) delar i allt väsentligl de
bedömningar av datateknikens betydelse för industrin som DEK presenlerar i sitt
betänkande.

Del nya i belänkandet är DEK:s slutliga industripoliliska
överväganden. SIND kan instämma i de flesta av de principiella överväganden som
görs i detta avseende. SIND menar liksom DEK att huvudansvaret för inlroduk-flonen
av ny teknik och speciellt datateknik bör åvila industrins förelag själva. SIND
menar också alt siaten ska begränsa sina insastser till utvecklingsstöd,
rådgivning och informaflonsspridning och endast i begränsad omfattning arbeta
med direkta subvenfloner till investeringar i ny teknik. SIND menar atl staten
noggrant bör följa utvecklingen inom dataområdet för att bedöma om ytterligare
insatser kan behövas, eftersom utvecklingen även framgent kan komma att gå
snabbt.

Styrelsen för leknisk utveckling (STU) bilräder i alll väsenfligt
DEK:s synpunkter.

Länsstyrelsen i Malmöhus län ansluter sig i huvudsak till DEK:s
betänkande. Länsstyrelsen delar utredningens uppfattning atl en lämplig och
nödvändig uppgiftsfördelning mellan det privata näringslivet och staten är all
del privata näringslivel självt måste fatta beslul om investeringar i ny teknik
medan del är slatens uppgift att medverka till alt den industriella miljön blir
gynnsam för förnyelse.

Skånes Handelskammare har av länsstyrelsen i Malmöhus län bereits
tillfälle att yttra sig över DEK:s betänkande. Handelskammaren understryker
vikten av alt de personer som är verksamma inom induslrin utbildas för att
kunna tillgodogöra sig datateknikens fördelar. De teoriutbildningar som finns
i dag är ofta inte tillräckliga utan ökade utbildningsinsatser bör
prioriteras.

Handelskammaren vill slufligen ansluta sig till ledamoten
Gunnar Du Rietz särskilda yltrande och vill särskilt uppmärksamm.a de negativa effek-

Prop.
1984/85:220 144

ler som. beskattningen i Svei-ige medför niir dei gälier
incitament för arbete och investeringar.

Länsstyrelsen i Västmanlands län inslämmer med DEK om
utbildningens betydelse och vil! sårskill framhålla all den siora gruppen
lärare ino.m grund- och gymnasieskolan behöver fä mera insiki om teknikens roll
för alt kunna vidarebefordra detta sami aii speciell uppmärksamhel bör ägnas ät
uibildningsbehovel för undeilevcranlörer och legotillverkare.

Länsstyrelsen förordar vad gäller elektroniken och daiaieknikens
intiä-dc på bied fronl i yrkeslivel atl ulbildningssysiemeis effektiva utfoimning
för all underlätta denna introduktion görs lill en av industripolitikens huvuduppgifler.

När del gäller informjuion om ny leknik och applicering av
ny teknik i olika förelag anser länsstyrelsen all sliniulansålgärderna om möjligl
bör bygga på olika lokala och regionala inilialiv där teknikspridningen kan
anpassas lil! lokala behov.

Dessutom anser länsstyrelsen det vara av primärl intresse
för sialen atl sumulera och siödja projekl som framdeles kan ge landel
möjligheter all hävda sig internationellt.

Länsstyrelsen vill vidare framhålla att för mindre företag
bland annal legotillverkare och underleverantörer flnns ett ökande behov av
stöd för forskning och utveckling samt ahdia invesleringar på gmnd av den nya
situation som dessa företag hamnai i.

Slutligen anser länsstyrelsen atl om de statliga medlen för
alt främja teknikspridning skall användas effektivt bör staten i högre grad
utnyttja den befintliga regionala och lokala kompetensen som kan åstadkomma
insatser specifikt anpassade till det egna näringslivel.

Länsstyrelsen i Norrbotiens län vill undersiryka vikten av
utbildningens centrala roll, både vad gäller vidareutbidlning i företagen, gmndulbildning
och den högre utbildningen och forskningen.

Länsstyrelsen vill understryka viklen av att högskolans i
Luleå kompetens kan vidmakthållas och ulvecklas ytterligare. Den forskningsorganisa-flon
som planeras vid högskolan - en kraftsamling kring datorområdet med sex nya
professurer - är utomordentligt viktig för den långsiktiga utvecklingen av
regionens näringsliv.

Länsstyrelsen har inhämtat synpunkter från
utvecklingsfonden. Norrlandsfonden och högskolan i Luleå.

Ulvecklingsfonden i Norrbottens län stödjer DEK:s syn att
tillgången på kunskaper är av avgörande belydelse för företagens möjligheter
att utnyttja ny teknik.

Norrlandsfonden vill särskilt framhålla att det
norrländska näringslivets stmktur, med tyngdpunkt på små företag, innebär att
behovet av information vad avser nya tekniker är stort. Kompetensuppbyggnad
såväl institutionellt som i företag är nödvändigl. 1 övre Norrland har bl. a.
Högskolan i Luleå, IVF Luleå och lUC i Skellefteå viktiga roller att spela.

S*rop. 1984,/85:220 145

Industrins investeringar i ny leknik bör finansieras med
riskvilliga krediler pi"i goda villkor. Fonden avvisar dock slatliga
bidrag.

Infoimaiion Ibi aii sprida kunskapei om ny teknik iir däiemot
asigelägei, deili! giiller framför alll smä och medelslor.'! förelag med ringa .röruisiiii-uingar
aU följ'ä icknikuivecklingen.

.Med hanvisning iill att FOU-insatserna i Norrland i Jämförelse
med övriga Sverige är blygsamma, vill Norriandsfonden markei-a siu önskemål om ulökade
FOU-insalser, lokaliserade til! Ibndcns verksamhelsomriide, inom berörda
områden i beiänkandei.

Den expansiva teknikutvecklingen stiiller krav på ulökade
utbildningsinsatser bäde inom förelagen och bland olika uibildningsinslanser.

Sluiligen anser fonden atl dalaleknikulvecklingen kommer
att innebära Slora möjligheiei' för företagen all bibehälla och stärka sin konkurrenskrafi
- fiämsl pä den inlemalionella marknaden.

Datadelegationen vill peka pä nägra omsiändigheler som
inom överskådlig framlid kan grumla den posiliva bilden av svensk industri
under 1980-talel. Den ena omständigheten gäller vilken verksamhet svensk induslri
kommer all bedriva i Sverige och ulomlands. Den andra omständigheten gäller atl
den svenska data- och elektronikindustrin och även avancerade dala- och eleklronikanvändare
i Sverige är sårbara för handelshinder. Såvitt delegalionen kan förstå finns
det all anledning all räkna med all de mesl avancerade elektroniska
komponenterna och systemen saml programvarorna kan fortsätta att bli föremål
för handelshinder även om hindren för överskådlig framtid sannolikl inle
kommer alt öka.

DEK:s förslag atl staten även skall stödja företagens
strategiska invesleringar är däremot tveksamt enligt delegaiionens mening.
Sådana görs för alt bygga upp långsiktig kunskap som kan bli avgörande för den
egna konkurrenskraften. I ett ökat anlal förelag används system för företagsstyrning
samt avancerade produktions- och designsystem för atl ge förelagel fördelar
framför andra. Det ligger då i sakens nalur all utformningen av dessa syslem
blir "förelagshemligheler". Då bortfaller ocksä incilamenl för samhällel
att ekonomiskt stödja sådana investeringar.

Delegationen föreslår, med tanke på branschens betydelse,
alt SIND bör la på sig att uppdatera och ajourhålla en årlig redovisning av
svensk dala-, elektronik- och automatiseringsindustri. Genom en årlig
redovisning läggs en grund för alt belysa förändringar i industrin och
branschen och se effektema av de stora samhälleliga salsningar som synes
föreslå.

När del gäller olika skäl för industriländer alt göra
samhällssatsningar pä dataområdet är delegafionen inte övertygad om atl
förekomsten av en inhemsk induslri i sig främjar teknikspridningen till näringslivel
i.övrigl. Flera mindre länder t. ex. Danmark och Schweiz saknar i stort egen
dataindustri men har en avancerad dalaanvändning. 1 Sverige är inte heller
effekterna av dataindustrin på näringsliv och förvaltning klarlagda. Delega-flonen
anser att SIND i sitt arbete bör kunna belysa detta ytterligare. 10 Riksdagen
1984/85. 1 saml. Nr 220

Prop. 1984/85:220 146

Delegaiionens synpunkei på samordning av datafiägor
återfinns i ett särskilt avsniu om dessa IVägor.

Slatskonioret anser ati fJEK har pi-esenlerat elt bäde
intressant och kvalilalivl höglsläende maierial. Vissa omriiden ibr DEK:s uii"ediiingsar-beie
är emellenid inle sluiförda. Slalskonlorel anser all DEK:s ai'beie bör
fullföljas, speciellt vad gäller programvaruindustrin.

Slalskonlorel slöder DEK:s förslag om dcmonslralicmssysiem
och menar aU sädana ocksä har föidelen av aU hushålla med knappa personresurser
i form av specialister i olika avseenden.

Slalskonlorel delar DEK:s uppfallning att man bör ägna den
snabba utvecklingen på syslem- och progiamvaruomrädei lika stor uppmärksamhel
som mikroelekiioniksekiorn. Risklagande i mindie företag bör siimuleras, l.ex.
via riskförsäkringar gällande utvecklings- och marknadsförings-kosinader.

Slalskonlorel förordar inle bara salsningar enligi "spjuispetsmodellen"
ulan ocksä via konkurrens pä redan exislerande marknader. Liksom DEK anser
statskontoret industrisamarbete vara viktigt, även samarbetsavtal med inländsk
programvaruindustri.

Liksom DEK tror statskontoret all möjligheterna till
statlig teknikupphandling även inom system- och programvaruområdet bör prövas.
Beställningar från den offenfliga seklorn skulle också kunna fungera som ett styrinstmment
på datatekniken i posiflv bemärkelse.

Statskontorets cenirala upphandling av generell ADB-utmslning
åt de stafliga myndigheterna ger standardiseringseffekler samt en noggrann
prövning av kraven. Upphandling av denna typ även för andra sektorer skulle
kunna öka teknikspridningen och ge posiflva effekter för tillverkningsindustrin.

Statskontoret anser att del skulle ha varit iniressanl med
fler internaflonella jämförelser på dala- och eleklronikområdel. Med hänsyn
till områdets strategiska betydelse inte bara för de enskilda företagen utan
för landel som helhel hade det varil intressant med förslag till riktlinjer för
industripolitiken på området. Även så vad beträffar åtgärder för atl förbällra
möjligheterna atl fömtsäga och förbereda de omställningar som kan behöva ske.

4. Samordning av datafrågor i industripolitiken

Statens industriverk (SIND) anser atl avsnitten rörande SIND
i det avslutande kapiflet är inaktuella och ofullständiga. Den kriuk som framförts
lidigare i olika sammanhang har statsmakterna tagit fasta på i program för SIND,
senasl i prop. 1983/84:135. De delprogram för SIND:s verksamhet som där
föreslås och som senare har godtagits av riksdagsmajoriteten anser SIND med
hänsyn till fillgängliga resurser för ändamålet vara väl avvägda. Samarbetet
mellan SIND och STU är väl utvecklat såväl

Prop.
1984/85:220 17

i form av dagliga informella konUtkier som i direkl piojeklsamarbele.
SlN)D;s c!ckii'onikulredningai iiiibrs sillunda i näi'a samarbele med STU.

SIND anser vidare aU. vad DEK:s anföi' om hur siaismaklerna
och iiivndighelerna sköter eller mis.sköier sina uppgifter ligger pä en allmän liivä
ulan någol redovisal uuedningsunderiag. Några direkliv tiil kommii-icii au i:: fra.m
eli sådan! har uppenbariigen heller inie flmniis. SIND kommer föi' egen del alt
iiiom ramen för siu mandal bevaka indusirins uiveckling och föreslii ålgärder i
sädana avseenden som kan försiäi'ka den s\'enska indusirins konkurrenskrafi.

Länsstyrelsen i Norrhotlens län insuiinmer i DEK:s
bedömningar vad beträlTai' samordningsfrågor och de instilulionella förulsällningarna
för en effekliv indusiripoliUk. Den allmänna bevakningen bör i slörre ulslräckning
skolas av dem som har operaiivi ansvar genlemol industrin. SIND och STU bör i
ökad utsträckning samarbeia vid bedömningar av ulvecklingen och behovet av
insatser. Länsstyrelsen vil! ock.så tillfoga alt stora effekliviietsvinster kan
göras genom bättre samordning mellan centrala ocli regionala organ vilka lar alll
slörre ansvar för operafiva insatser i näringslivel.

Datadelegationen anser i likhet med DEK atl del är
angelägel atl det skapas ett nära samarbele mellan SIND och STU när det gäller
dataområdet. SINDis utredningsresurser kan då användas för alt förbättra
beslutsunderlaget införde stora industripolitiska satsningar som STU står
inför på dalaområdet. I samarbetet mellan STU och SIND bör även vissa affärsverk
och andra större upphandlande myndigheter kunna ingå. Delegationen menar alt
dessa affärsverk och myndigheter i sitl dagliga arbete har en praklisk kontakt
med avancerad daialeknik som bör kunna komplettera SIND:s och STU:s arbete.

Delegationen vill även peka på atl samordningen moiiveras
av den breda spridningen av lekniken, atl den är kunskapsintensiv och kanlad
med paradoxer kring frågor som sysselsällning, arbelslillfredsställelse, arbetsmiljö,
produktivitet, näringslivets utveckling, inlegrilel, sårbarhet och säkerhet, kuliur
m.m. Datatekniken leder lill effekler som kan gå i olika riktningar. Med dagens
kunskaper är del inle förutsägbart om den ena eller den motsatta effeklen
uppkommer.

Problemen kring samhällsslyrning av datafrågor flnns runt
om i den induslrialiserade världen. Denna styming görs med olika inriktning. 1
länder som Frankrike och Storbritannien är styrningen i huvudsak datain-dustripolitisk.
Vidare byggs datautbildning upp i skolväsendet. Detla görs dock ofta för att
lättare introducera datatekniken i framtiden. I USA har man för nägol år sedan
inlett etl program för all konkurrera med de japanska dalaindustriella
satsningarna. Pä senare tid har man även påbörjat en utredning om
datateknikens effekter i arbetslivet, baserat på farhågor om betydande
omställningar på arbeismarknaden fram till sekelskiftet. I Kanada har en
utredning om "Microelectronics and Employmenl" läm-

Pntp. 1984/85:220 |4S

nal sina fiirslag lil! arbeismarknadsminisiern. Utreduingen
iir ivärpoliiisk. 1 NedcriändernLi flnns en ivärpoliiisk styrning på
regeringsnivå. ! Norge finns ell FoL--organ som för daiaområdei har de flinkiioncr
som STU och Arbelarskyddsfonden lillsammafis har i Sverige. .Andra länder som
intresserar sig för ivärsektoriclla aasalscr iir öslerrike, Finl-ind och . •\ustr alien . 7C0
anser au SLND och STU bcir pröva lampliga former för att bygga ul en i''ungerande
rädgivningsflinkiion för ny teknik.

innchäli

1
Inledning ...................................................................... .... Ill

2
Naiionelli
mikroelektronikprogram (NMP) .................... 114

3
NaUonellt informationsleknologiprogram
..................... 115

4
Dala- och eleklronikkommittén
m.m............................... . i
19

5
Dataeffeklulredningen
................................................ 123

6
Slanda.'"disering
inom data- och leleområdei ............. 126

7
J.S-proJektet ................................................................ 127

8
Rymdverksamhel
........................................................ 129

9
Internationellt
samarbete ............................................ 129

10 Hemställan................................................................... 133

Bilaga 5.1 Sammanställning av remissyttranden över
belänkandet

Dalateknik och industriell förnyelse (SOU 1984:51) .... 134

Prop. 1984/85:220

149 Uilaga
d

CIVILDEPARTEMENTET

uidrag

PROTOKOLL

vid regei-ingss:immaiiii'äde

1985-06-06

Förcdrasaride: statsrädel Holmbeif

Anmälan til! proposiflon om datapolitik

I Inledning

Civildepartementet har ansvar för frågor som gäller slalens
.-DB-an-vändning. Till dessa räknas bl.a. daiordrift, anskaffning av ADB-utmstning,
systemutveckling och utformning av rutiner för beslul om ADB-invesleringar.
Hit räknas emellerlid också den statliga informaflonsförmed-ling som sker med
stöd av ADB. Civildepartementet har också genom huvudmannaskapet för datadelegationen
ell ansvar för vissa allmänna ADB-frågor.

Jag lämnar här en redogörelse för civildepartementets arbele
med de slatliga ADB-frågoma och sammanfattar i dessa avseenden vad jag anfört i
prop. 1984/85:225 om statsförvaltningens användning av ADB m.m. Jag anger ocksä
riktlinjer för det fortsatta arbelel inom daladelegaflonens omräde.

Vidare behandlas frågor som gäller Sveriges
datakommunikationer med utlandet.

2 Statlig ADB-användning

I regeringens program för förnyelse av den offenfliga sektom
(skr 1984/85:202) ingår som väsentliga delar atl effeklivera den offentliga
verksamheten och förstärka servicen till medborgarna, minska detaljregleringen
och att ägna större uppmärksamhel ål verksamhelens mål och resultat.

Bland de instrument som står til) förfogande för att
förverkliga programmet återfinns användningen av ADB.

Ett viktigt drag i utvecklingen inom
informationsbehandlingsområdet är att den tekniska utrustningen blivit både
mindre och billigare. Användningsområdet har därför ständigt kunnat vidgas. Elt
annat drag är att datasyslem inom olika delar av företag och offenfliga
verksamheten i ökad

Prop. 19H4/H5:22(5 150

ulslräckning inlegi"ei"as och byggs samnvan. En sammanknvtning
av olika verksamlieier sker ocksä genom daianiit.

Tre oiViiädeu är av särskild belydelse föi' ulformningen ;-iv
den stafliga .■\DB-anv;;indningen. Eli gäller uppbyggnaden a\' . '\D1 3-verksamheien . El! aiinai giiller planeringen av .'\Dl>-anviindningep.
och ell iredje uinyiij'diidet av den ini'ormaiion som lagras inom .ADB-systemen.

2.1 lippbyggnaden av tlen slatliga .'VOB-verksamheten

1 prop. 1984/85:225 om stalsförvallningens användning av
ADB m.m. framhäller jag all ulvecklingen inom mikiodaioromrädcl är snabb och all
nKijIighclerna ökat att använda en småskalig och decentraliserad dauUek-nik
inom slatsföivaltningen.

Del flnns ocksä ett slort inlresse frän myndighelemas sida
att ulnyuja den nya lekniken i sin verksamhel. Framför alll gäller detta för ekonomi-och
personaladministration men ocksä som stöd i sakverksamheien.

Den nya lekniken ger möjligheter all binda samman mindre daiorer
med varandra och med stordatorer som innehåller information om ekonomi,
persona! men också om regelsyslem och andra fakla som kan vara till hjälp till myndighelernas
arbele. Myndigheiema kan i sina egna mindre daiorer göra bearbetningar av
information som hämtas från stordatorerna. Myndigheterna ges därmed bl. a. möjlighelen
atl göra uppföljningar och utvärderingar av sin verksamhet. Deua bör i sin tur
leda till alt statsförvaltningen blir effekflvare. I viss utsträckning kan
tekniken ocksä utnyttjas för atl förbättra servicen.

Utvecklingen m.ol ökad användning av mikrodatortekniken kan
stimuleras på flera sätt. Statskontorets arbete med s. k. basdatorer utgör en
grund för att åstadkomma ett enhetligt daiorbaserat kontorsinformationssyslem
för statsförvaltningen. En fömtsättning för atl detta skall lyckas är dock atl
en ändamålsenlig programvara ulvecklas t. ex. för ekonomi- och personaladministration.
Teknikupphandlingen bör inriktas på detta.

Som ett led i delegeringsslrävandena föreslås i prop.
1984/85:225 att beloppsgränsen för upphandlingsärenden som skall underställas
regeringens prövning höjs från 2 milj. kr. till 5 milj. kr., samlidigt som
ansvaret för upphandling av datorutrustning i ökad utsträckning delegeras från
statskontoret till myndigheterna.

Den allmänna inriktning som kommer ull uttryck i prop.
1984/85:225 är, som här framhålls, att satsa pä en uppbyggnad av ell småskaligt
system av datorer. Det innebär emellertid ime att de stora centrala datorerna
spelat ut sin rol). Dessa krävs alltjämt för de ADB-system som återfinns bl.a.
inom del allmänna försäkringssystemet, skattesystemet samt ekonomi-och personaladministraUonen.

Datamaskincentralen för administraflv databehandling (DAFA)
har enligt sin instrukflon (1975:570) flll uppgift att tillhandahålla databehand-

Prop.
1984/85:220 151

liiigskapacilet at sialsmyndigheier son: saknar egen ADB-anläggning.
En de! av de slora ställiga datasystemen har lagls tili DAFA i dess egenskap av
sk. servicebyrå.

I prop. 1984/85; 225 visas att uiveckli;igeii inom ADB-omrädet
moiivei'ar en förändring av t).A,FA:s associationsform. D.AFA skall enligt
enligt del förslag som presenleras i proposilionen befrias från myndighetsuppgifter
och erhålla en mer renodlad servicebyräroll. D.AF.A bor då arbeta på samma
villkor som andra servicebyråer, vilkel kan ske om D.AFA ombildas lill akliebolag.
För en långsiklig överlevnad är det dock nödvändigt, med hänsyn flli bl.a.
utvecklingen mot smäskalighet på dalorområdei, att D.AFA breddar sin nuvarande verksamhel
mot persondaloromrädet. En samverkan mellan del i aktiebolagsform drivna DAFA
och Slatskonsuli AB bör kunna leda lill en breddning och lill att staten
skaparen slagkraftig heltäckande serviceverksamhet pä dataområdet.

2.2 Gemensam verksamhets- och ADB-planering

Ulvecklingen mot en mer småskalig och decenlraliserad
datateknik inom statsförvaltningen ställer nya krav på underlaget för beslut om
investeringarna i det statliga ADB-systemet. Den hittillsvarande handläggningsordningen
(förordningen 1981: 266 om investeringar i statliga ADB-system) syftar till att
ge regering och riksdag möjlighel att på etl tidigi stadium påverka större ADB-investeringar.
Den förutsätier bl.a. atl beslul fattas om ett system i taget. Denna ordning
uppvisar i vissa delar svagheter.

Regeringen uppdrog i juli 1984 åt slatskonlorel att utreda
och lämna förslag till en ny handläggnings- och beslutsordning för slalliga ADB-inves
teringar. Statskontoret avrapporterade uppdragel till regeringen i februari
1985.

Ulgångspunklen för slatskonlorels förslag är atl
utvecklingen av infor mations- och kommunikationssystem inle avskiljs från den
administrativa ulvecklingen i övrigt, dvs, organisations- och
personalutvecklingen. 1 framtiden bör, enligt statskontorets förslag,
investeringsbesluten gälla treårsperioder. Som grund för besluten bör utarbetas
ADB-strategier som omfattar längre perioder än tre år. Inköpen av ADB-utmstning
bör även fortsättningsvis finansieras över det av statskontorels administrerade
centrala reservationsanslaget.

Jag avser att, som närmare utvecklas i prop. 1984/85:225,
ta iniliativ till att en försöksverksamhet startas i huvudsak i enlighet med
statskontorets förslag.

2.3 Aktivare statlig informationsförmedling

I prop. 1984/85:225 om statsförvaltningens användning av
ADB m.m. framför jag att ett antal skäl talar för att informationsförmedlingen
inom

Prop.
1984/85:220 152

den stafliga förvallningen bör bli fin-emåi fiSr en ökad uppmarksamliei.
! dag finns del i dalabasform slora informaiionsmiinuder inom olika faekom-riiden,
Dalabasieknikcn bör kunna uinytijas föv au IVirbiiitrLi de slailiea
myndigheternas service ocli effektivitet.

För detta kriivs au databaserna byggs upp sii ;ui sökpiocessen
blir sä enke! som möjligi. Drift verksamlieien bör ocksä vara enheilig
organiserad. Jag föreslär i proposilionen att stuiskouiorei ges i uppdrag aii uiiedri
möjligheterna lill samordning pä detta område och au belysa behoven av
databaser med informalion frän siatslbrvaiiiiiigcii saml all !ämii;i lorslag lill
inrättande av nya informaflonsdaiabaser.

I samband med atl D.AFA ombildas lill akliebolag miisie en
databa.sfräsa iignas speciell uppmärksamhel och del gäller huvudmannaskapel för
del stafliga person- och adressregislrel (SP.AR). Föruio.Ti all SPAR är ell monopolregisler
sä har DAFA även ell förfallningsregleral huvudmannaansvar för regislrel.
Flera skäl lalar för atl huvudmannaskapel skall ligga hos en siaflig myndighel
och inle hos ett bolag, även om bolagel svarar för driflen. Myndighetsformen
medger en insyn i registrets användning som krävs för atl klara högl ställda
krav pä skyddel av den enskildes integrilel. I prop. 1984/85:225 föreslås all
en ny myndighel -en nämnd- inrätlas för all svara för huvudmannaskapel. Nämnden
bör ha en bred sammansättning men hämta sina kansliresurser från slalskonlorel.

3 Datakommunikationer med utiandet

De svenska datakommunikationerna med utlandet har inventerats
av utredningen (B 1982:07) Sveriges datakommunikationer med ullandel. Arbetet
har omfattat främst dalakommunikaiion över landets gränser via det vanliga
telefonnätet, allmänna datanätet eller privata förbindelser, förhyrda från
teleförvaltningarna. Den har även inkluderat dalatransporter där själva
databäraren (magnelband, skrivminne eller motsvarande) förflyttas från ett
land till ett annat. Syftet med utredningen har, enligt direktiven (Dir
1982:81), varil att snabbi fa fram ett faktamaterial om de intemationella
dataflödena och deras betydelse för individer, företag och samhälle.

Som utredningen har konstaterat kan utvecklingen vad
gäller de intemationella datakommunikationerna komma att medföra förändrade
förhållanden såväl i näringslivet som i samhället i övrigt. Några av de
exempel utredningen hävisar till avser den offenfliga förvallningen.

Den ökade användningen i näringslivet av
informationsteknologi, och i det här aktuella avseendet datakommunikation med
utlandet, innebär atl några av de uppgifter som olika statliga myndigheter har
att ulföra kommer att förändras och i en del fall försvåras.

Resultaten av den pågående remissbehandling får utvisa hur
man bör gå vidare.

Prop. 1984/85:220 153

Jag
tror dock alt en inventering bör ske vid de ansvariga myndigheterna av vilka
krav den ökade användningen av informationsieknologi i närings-livei och samhällel
i övrigi stiiller på myndigheterna i deias löpande verksamhet, vilka regler
som kan behöva ses över samt vilk» kiav som kan komma au ställas pä
myndigheternas egna dalasysiem.

1 anslulning
lill en sädan gcnomgäiig böi' beaklas de siikerhels- och sårbarhetsfrägor som aklualiserals,
liksom pioblem sammanhängande med oflenllighelsp!'incipens tillämpning i en
miljö med bl.a. ökande internalionell dalakommunikaiion.

För
de enskilda företagen och myndigheiema är de internaflonella daia-kommunikationerna
oftast att betrakta som en förlängning och utvidgning av de dalasysiem och
kommunikationer som flnns naiionelli i Sverige. De har ocksä ofta byggts upp
för all effekliveia och rationalisera företags- och myndighelers kontakter med
utlandet, och innebär atl lelex- och lelefon-eller brevkontakter ersätls med
dalakommunikationer.

1
växande utsträckning kan man vänta sig att nya lyper av kommunikalioner
etableras, bl.a. som resullal av att mer integrerade dalanäi byggs upp inom
företag, branscher eller internationella organisationer. Detta kan ses bl. a.
som en naturiig följd av Sveriges omfattande utrikeshandel.

Den
skisserade ulvecklingen har väsentlig betydelse för många företag och
branscher, och utvidgade datakommunikationer är i flera fall helt nödvändig för
alt bibehålla internationell konkurrenskrafi.

I de
insatser som görs på olika håll i samhället för atl främja datateknikens och
informationsteknologins användning ingår också ålgärder som har direkt eller indirekl
betydelse för datakommunikationerna med utlandet. Sverige är också engagerat i
internationella organ som behandlar olika aspekter av bl. a.
utlandsdatakommunikationerna., och där en viktig uppgift är att identifiera
och söka flnna vägar att undanröja de problem och hinder som kan finnas för den
fortsatta utvecklingen.

4
Datadelegationen

Datadelegationen
inrättades år 1980 med uppgift att bl.a. bevaka utvecklingen i datoriseringen,
främja kunskapsutvecklingen på områdel och föreslå åtgärder för atl garantera
en posiflv utveckling av datoranvändningen i samhället under demokratisk
styrning och kontroll.

Delegationen
skall enligt sina direktiv (Dir. 1980:15) följa det utredningsarbete som pågår
och ta initiativ till annat utredningsarbete och andra åtgärder som behövs för
att följa ADB- och elektronikutvecklingen såväl nationellt som internaflonelll.
I direktiven framhålls vidare atl delegationen bör utarbeta förslag till
principer och riktlinjer för datateknikens utveckling saml utvärdera en'ekterna
av större ADB-investeringar som

Prop.
1984/85:220 154

gjorls inom den statliga förvaltningen. Även utbildnings-
och forskningsfrågor bör iignas slor uppmärksamhet.

Regeringen uppdrog den 17 januiiri 1985 åt daladelegaiioncn
all redovisa eifai-eniieierna av sin :-!iiiil!svar;iiide verksamhet oeh mol bakgi-und
däi-av ge sin syn på behovet av och former för \'erksamhei av den typ som datadelegalionen
bedrivit.

Datadelegalionen har den 21 februari 1985 i en skrivelse lamnai
eu redogörelse för sin verksamhet. 1 rapporten framhålls ali delegalionen lagii
initiativ till att behandla frägor inom områden där del inle funnits något ansvaiigt
ulredningsorgan. En ulredning om de framtida kommunikationsnäten iir ett exempel
pä etl ärende som datadelegalionen själv lagil initiativ lill. Delegalionen
avgav en kortare skrivelse med vissa ställningstaganden och bilade en rapport
som utarbetats av kansliel. Ell molsvai-ande förfaringssätt tillämpades då
rapporten (Ds C 1984:10) "Datoranvändningen i hushällen"
överlämnades. Som regel har emellertid delegationen lagit fram rapporter enligt
den ordning som lillämpas inom kommittéväsendet. Detta har också gällt vid överiämnanden
av remissyttranden.

Delegationen anser atl del är angeläget an samhället har
resurser för atl behandla och lösa enskilda datafrågor eller dalafrågor där del
finns behov av inlresse- eller resursmässiga avvägningar. Vidare bör enligt datadelegationen
regeringen förfoga över en brett sammansatt kommitté som kan bidra lill att ge
överblick över utvecklingen på dataområdet och peka på samordningsfrågor och
andra frågor av mer långsiktig karaktär.

Den framtida verksamhelen

Enligt min bedömning har daladelegationen gjort värdefulla
insalser på dataområdet. Genom datadelegationens rapportering har
problemområden blivit belysta och ett underiag för datapolitiska insatser lagits
fram. Riksdagen, regeringen och skilda intressenter i dalapolitiska frågor har
erhållit en överblick över utvecklingen. Viktiga samordningsfrågor har blivit
belysta. Detta var särskilt angelägel under en period då datapolitiken skulle
ges en ny ulformning.

Datafrågorna behandlas numera i ökad utsträckning i
anslutning lill den sakverksamhet som är berörd. Ett ökat ansvar för
datafrågorna har därvid lagts på de skilda departementen. Detta medför att
dalafrågorna inte behandlas inom ett självständigt politikområde.

Det är enligt min mening väsenfligt att också
fortsättningsvis låta fackdepartementen få ett stort ansvar för datafrågorna. Somjag
tidigare redovisat har utvecklingen mot en mer småskalig datateknik för
statsförvaltningens del öppnat möjligheter lill ökad integrering av
verksamhets- och ADB-planering. Motsvarande utveckling kan konstateras på andra
områden. Samfldigt kvarstår etl behov av samordning när del gäller frågor av
mer tvärdepartememal karaktär.

Statsrådet Ingvar Carisson har tidigare i dag föreslagil
att en statsråds-

Prop. 1984./85:220 155

grupp lillsiiUs inom regeriiigen med eu övergripande imsvar
iir dalafrä-goma. I gruppen bör inga de slalsråd som liar ansvar för de
viktigaste daiapoliijska f.ägorna. Till sialsiådsgi'uppen bör knyias en refei'ensgi"upp
nied represenlanler för poliliska partier. myndiEhcier, näringslivel oc;ii aibetsmarknadeiis
parler,

Rei'ärensgruppens uppgifl bör vara all tbia diskussioner
kring aktuella dalaproblem. Ell koniakiorgan skapas mellan regeringen och vikligare
dalapoliiiska iniressenler. Underiaget bör främsl las fram inom fackdepar-temcnien.
Däruiöver flnns emellertid eu behov av underlag som gäiler mer Övergripande
datafrågor och frågor av forskningskaraktär som inic kan hänföras till eu fackdepaileinenis
ansvarsområde. Underiag av detta slag har hiuills lagils fram av datadelegalionen.
Det är angelägel all denna del av daladelegaflonens arbele bedrivs även i
framliden, även om detta sker i andra organisaloriska former.

Mol bakgrund av vad jag här anfört är del nalurligl ali
fördela arbeiei inom dalapolilikens område pä etl annal säll än hillills. Del
av slalsrådel Ingvar Carisson föreslagna statsrådsgruppen med statsråd som har
ansvar för de vikligasle dalapolitiska frågorna ger ökade förutsättningar för
samordning av dalapolitiken samlidigt som fackdeparlemeniens ansvar för sina
dalafrågor bibehålls. Den flll statsrådsgmppen knutna referensgruppen får en
viktig koniaktuppgift. Datadelegationens hittillsvarande uppgifl att vara ett kontaktfomm
är därmed intäcki.

Av datadelegalionens arbetsuppgifter kvarstår därmed
arbetet med kunskapsöversikter och utvärderingar av skilda slag. Dessa
uppgifter bör i framtiden kunna förläggas till statsrådsberedningen och
samordnas med statsrådsberedningens övriga forskningsuppgifter.

Jag avser att mol ovanstående bakgmnd ge datadelegationen
tilläggsdirektiv att avsluta sitt arbete inom loppet av år 1985. Den kompetens
som byggis upp inom datadelegalionen bör kunna tas till vara i den nya organisationen.
De skilda intressenternas inblick i regeringskansliets arbete med datafrågoma
förstärks med den nya organisalionen samtidigt som arbelel med
kunskapsöversikter och forskningsinitiering sköts av etl organ med en mer
renodlad arbetsuppgift.

Jag hemställer

all regeringen bereder riksdagen lillfälle att ta del av
vad jag nu har anfört.

Norstedts Tryclieri. Stocltiiolm 1985