Prop. 1984/85:222

Prop.
1984/85:222

Regeringens proposition

1984/85: 222

om
allmän fa.stighetstaxcriiig uppdelad på .skilda är f()r olika fa.stig-hetstyper
m,m.;

beslutad
den 30 m;ij 1985.

Regeringen
ibicskär riksdagen au anla de förslag som har uppiagiis i bifogade uidrag av
regeringsprolokoll.

Pä
regeringens vägnar

SVANTE
LUNDKVIST

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås atl den allmänna fastighetstaxeringen delas upp sä att
olika fasfighetstyper blir föremål för allmän faslighelsiaxering skilda år.
Enligi förslagel skall hyreshus-, industri-, exploaterings- och specialenheler
taxeras år 1988, småhusenheter år 1990 och lanlbruksenheter år 1992, Sedan sker
laxering vartannat är i samma ordningsföljd. Under mellanliggande år då en
fastighet inle är föremål för allmän fastighetstaxering kan liksom f. n.
särskild fastighetstaxering ske av fasligheten.

Vidare
föreslås att indelningen av taxeringsdistrikt vid den allmänna
fastighetstaxeringen anpassas till förslaget om uppdelad allmän fastighetstaxering.

Även
lidpunkter för fastighetstaxeringsnämndens och den lokala skattemyndighetens
uppgifter vid den allmänna fasflghelstaxeringen ändras i anledning av förslaget
så atl de blir desamma vid den allmänna och den särskilda fastighetstaxeringen.
Detta gäller också lidpunktema för att anföra besvär över
fastighelstaxeringsnämndens beslut om taxering.

I
propositionen föreslås vidare en behörighel för ordförande i
fastighets-taxeringsnämnd att ensam fatta beslut om laxering om avvikelse inte
sker från deklarationen eller annan uppgift som lämnats av ägaren och taxering
åsälts enligt utfärdade anvisningar för taxeringen, t.ex. om riktvärde.

Del
utställningsförfarande som ingick i förberedelsearbetet för 1981 års allmänna
fastighetstaxering föreslås bli slopat.

1 Riksdagen 1984185. I saml. Nr 222

Prop.
1984/85:222 2

1 Försla<4 till

Liig om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

I-Iiirigenom fiii-eskiivs i friiga om
fasligheisla.xeiingskigcn (1979: 1152)

dds ail 19 kap. 4 § skall upphöra att gälla,

dds ati I
kiip. 7 S, 5 kap. 4 §, 16 kap. 1 och 6 §§, 17 kap. 2 §, 20 kap. 7, 11. 14,
16-18,2! ocb 22 §!i,21 kap. 3-6 och 10 §s\ 23 kap. I §, 28 kap. 5-7 §§. 29 kap.
2 § saml 31 kap. 2 § skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
Ivddst

Allmän
faslighetstaxering skall ske vart femte år. Beslut vid allmän
faslighelsiaxering skall, om inle annat föranleds av föreskriftema i 16 kap.,
gälla från ingången av del laxeringsår dä allmän fasflghetsiaxe-ring sker till
ingången av del taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker nästa gång (den
löpande taxeringsperioden).

Allmän faslighelsiaxering skall ske vartannat år enligt
följande ordning.

År 1988 och därefter vart sjätte år taxeras hyreshus-,
induslri-, exploaterings- och specialenheler.

år 1990 och därefler vart sjätte år småhusenheter samt

år 1992 och därefter vart sjätte år lanlbruksenheter.

Beslut vid allmän fastighetstaxering skall, om inte annal
föranleds av föreskrifierna i 16 kap., gälla från ingången av det taxeringsår
dä allmän fasflghetstaxering av taxeringsenheten sker till ingången av det
taxeringsår då allmän fastighetstaxering av taxeringsenheten sker nästa gång
(den löpande laxeringsperioden).

Marknadsvärdel
skall bestämmas med hänsyn flll det genomsnittliga prisläget under andra året
före det år då allmän fastighetstaxering sker.

Marknadsvärdet
skall bestämmas med hänsyn till det genomsnittliga prisläget under andra året
före del är då allmän faslighetstaxering av taxeringsenheten sker.

' Senaste lydelse 1981: 1119. Senasle lydelse 1981:1119.

Prop.
1984/85:222

Nuvarande Ivddsc

Föreslagen lydelse

16 kap.

Siirskild fasligheistaxeiing skall Siiiskild lästighetsiaxering skaj!

verksi.Tllas de år då allmän faslig- \'evki\ål\-ä
vaijr år. Sådan taxering

heisiaxering inle äger rum. skull dock cj ske av laxcringsenlici

som luxcras genom allmän faslighelsiaxering sununa
år.

Vid särskild faslighelsiaxering faslslälls nästlbiegäende
åi's laxering oförändrad om ny laxering enligi 2-5 §5 inie skall ske.

6§''

Taxering som avses i detla kapilel skall ske med hänsyn
till del allmänna prisläge och de uppskatl-ningsgrunder i övrigl som liUämpats
vid den närmasl föregående allmänna fasflghelstaxeringen.

Taxering som har åsatts enligt bestämmelserna i detta
kapilel gäller från ingången av del taxeringsår då taxeringen åsatts, lill
ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker nästa gång eller
ny taxering ånyo sker till följd av bestämmelserna i detta kapitel.

Taxering
som avses i della kapilel skall ske med hänsyn till del allmänna prisläge och
de uppskali-ningsgrunder i övrigl som lillämpals vid den närmasl föregående
allmänna fastighetstaxeringen av samma slags taxeringsenhet.

Taxering som har åsatts enligt bestämmelserna i detla
kapilel gäller frän ingången av del taxeringsår då taxeringen åsatts, till
ingången av del laxeringsår då allmän faslighetstaxering av ta.xeringsenheien
sker nästa gång eller ny laxering ånyo sker ull följd av bestämmelserna i
della kapilel.

Län
indelas i fasligheislaxerings-dislrikt. För hyreshusenheler får särskild
distriktsindelning ske.

Län indelas i fastighetstaxerings-distrikt för taxering av
småhus-, lantbruks-, hyreshus- och industri-enheter. I distrikt för industrien-heter
taxeras även special- och ex-ploateringsenheler.

Taxeringsenhet får utan hinder av vad som sägs i försia
stycket hänföras till annal fastigheistaxeringsdistrikt om det erfordras med
hänsyn till behovet av lokalkännedom i nämnden eller eljest för
laxeringsarbelel.

Alla taxeringsenheter, som bildas av samma fastighet,
hänförs till samma fastighetstaxeringsdislrikt.

' Senaste lydelse 1981: 1119. " Senasle lydelse 1981:
1119.

Prop. 1984/85:222 4

Nuvarande lydd.sc Föreslagen lydelse

20 kap.

7 Om dei inte iir påkalla! av siirskild itnledning :ui
iirendei prövas av fullsuiten nitmiid, är fasligheis!a.\eringsiiamiid bcsluilbr
med ordföi"iinden ensam vid

1.
beslul som ej
innefatlai' pi'inntng av iirendei i sak

2.
beslul om
föi'delning av liixeringsvärde enligi 15 5

3.
beslui om
räiteisc a\' lidigare 3. beslul om rättelse av lidigare
beslut, som lill följd av skrivfel. beslul. som till följd av skrivfel, iTiknefe! eller annai sådant
förbi- räknefel eller annat sådant förbiseende
innehåller uppenbar orik- seende innehitllcr uppenbar oriktighel. lighel

4. beslut om laxering ulan avvikelse från allmän
fastighetsdekla-ration eller annan av ägaren till ledning för laxering av
fastigheten lämnad uppgift och taxeringen sker rned direkt tillämpning av
behörig myndig hels anvisning för taxeringen.

11 §

Fastighetstaxeringsnämnden Eastighetslaxeringsnämnden

skall senast den 31 Januari under skall
senast den 31 maj under taxe

taxeringsåret meddela beslul om ringsåret
meddela beslut om taxe

taxering av fastighet, som ingår i ring
av faslighel, som ingår i dis-

distriktet, iriktet.

14 §

Lokal skattemyndighet skall se- Lokal
skattemyndighet skall se-

nasl den 15 mars under laxerings- nast den 30 juni
under taxeringsåret året underrätta ägare av fastighet underrätta ägare av
fastighet om om

1. innehållet i fastighetstaxeringsnämndens beslut om
fastighetstaxering,

2.
att ägaren
senast den 10 april 2. att ägaren senast den 31
aiigus-till fastighetslaxeringsnämndens // till fastighelstaxeringsnämndens ordförande får avge skriftliga
erin- ordförande får avge skriftliga erinringar
mot beslutet, ringar mot beslutet,

3.
att ny
underrättelse kommer all sändas ut endast om ägaren har avgett erinringar mol
beslutet eller fastighetstaxeringsnämnden, utan att erinringar har avgetts,
har beslutat åsätla annan taxering än som framgår av 11 § eller annars har
frångått sådant beslut,

4.
vad som skall
iakttas av den som vill överklaga fastighelstaxeringsnämndens beslul om
fastighetstaxering,

5.
innehållet i
skiljakttg mening.

16 §

Fastighetstaxeringsnämnden Fastighetstaxeringsnämnden

skall ompröva beslut när fasflghets- skall ompröva
beslut när fastighets-

Prop.
1984/85:222

Nu
varande lydelse

Föresliigen
Ivdelsc

iigaren
avgcr eriniingar eller skäl iicarcn avger erinringar eller skål annars
föreligger. Friiga om nyit annars föreligger. Fräga om nytt beslul fär inie
piövas av nämnden beslui lar inte prövas av nämnden efler den 5 maj under
taxeringsåret. efler den 30 scpicniber under taxe-

rincsåi'et.

17

Fastighelstaxeringsnämndens
arbeie beiräffande faslighelstaxeringen skall vara avslutiu senast den 5 maj
under taxeringsåret.

Fastighelstaxeringsnämndens
arbele beiräffande läsiighelslaxering-en skall vara avslutat senasl den 30
september under taxeringsåret.

Lokal skallemyndighel
skall senasl den 15 juni under taxeringsåret flll ägare av fastighet sända
underrättelse om fastighetstaxerings-niimndens avgörande enligt 16 §. Vidare
skall lokal skattemyndighet senasl samma dag sända underrättelse till
sökande som begärt fördelning av taxeringsvärdet enligt 15 §.

Lokal
skattemyndighet skall senasl den 31 oktober under taxeringsåret till ägare av
faslighet sända underrättelse om fastighelstaxeringsnämndens avgörande enligt
16 S. Vidare skall lokal skallemyndighet senasl samma dag sända underrättelse
till sökande som begärt fördelning av taxeringsvärdet enligt 15 §.

Underrättelse
skall innehålla upplysning om vad som skall iakttas av den som vill överklaga
fastighetstaxeringsnämndens beslul om faslighetstaxering samt om innehållet i
skiljakflg mening.

Underrättelse
skall sändas till Underrättelse skall sändas lill

ägare som före ulgången av
mars ägare som före ulgången av y«/imå-månad under taxeringsåret inte
er- nad under taxeringsåret inte erhållil

underrättelse enligt 14
§. Ägaren skall senast den 25 augusti under taxeringsåret anmäla att han
önskar underrättelse om innehållet i beslut om fasflghetstaxering.

hållit
underrättelse enligt 14 §. Ägaren skall senast den 25 aprU under taxeringsåret
anmäla att han önskar underrättelse om innehållet i beslut om
fastighetstaxering.

21
§

Stomme till
fastighelslängd skall under en lid av minst 10 dagar före den 10 april hållas
tillgänglig inom kommunen på lämplig expedition. Lokal skattemyndighet skall
senast den 15 mars utfärda kungörelse härom.

Stomme till
fastighetslängd skall under en fld av minst 10 dagar före den 31 augusli hållas
tillgänglig inom kommunen på lämplig expedilion. Lokal skattemyndighet skall
senast den 30 juni utfärda kungörelse härom.

Fastighétslängden skall i
bestyrkt avskrift under en tid av minst sex veckor före den 15 augusti under
taxeringsåret finnas offentligen framlagd inom kommunen i den

Fastighetslängden skall i
bestyrkt avskrift under en tid av minst sex veckor före den 15 december under
taxeringsåret finnas offentligen framlagd inom kommunen i den

Nuvurande
lydelse

Förcsloucn
ivddsc

ordning
som Ibrcskrivs av regeringen eller myndieiiet som regeringen besiiimmer.

ordning
som lbi'eskrivs av regeringen elier myndighel som regeringen besiiimmer.

21 kap.

Besvär av ägaie av faslighel skiill Besviii' av iigai'e av fastighet skall

ha inkommit senast den 15 scpiem- ha inkommii senas!
den 15 decem

ber under laxciingsärci. ber under laxerimisärei.

4 § ''■

Kommuns
bosväi" skall anföras före Ulgängen av oktober manad under laxeringsåret.

Kommuns
besvär skali anföras före ulgängen av januari årei efler laxerincsärel.

Taxeringsintendent
har rätl att anföra besvär inlill ulgången av november månad under
taxeringsåret. Han skall inom samma tid ange yrkanden och gmnder för
bevärsia-lan, om inte med hänsyn till ulredningens vidlyftighet eller andra
synnerliga skäl länsrätten medger anstånd.

Taxeringsintendeni
har rätl att anföra besvär inlill ulgången av maj årel efier taxeringsåret. Han
skall inom samma tid ange yrkanden och gmnder för besvärslalan, om inte med
hänsyn ull utredningens vid-lyftighel eller andra synneriiga skäl länsrätten
medger anstånd.

Inkommer
besvär från ägare av fastighet efter den i 3 § angivna flden men före utgången
av november månad under taxeringsåret, får länsrätten pröva besvären om taxeringsintendenten
helt eller delvis biträder besvären i sak.

Inkommer
besvär frän ägare av faslighel efter den i 3 § angivna tiden men före ulgången
av maj året efter taxeringsåret, far länsrätten pröva besvären om
taxeringsintendenlen helt eller delvis biträder besvären i sak.

Nämndeman
som avses i 8 § utses för tiden frän och med den 1 juli det år, då allmän
fastighetstaxering äger mm, till och med den 30 juni det år då sådan taxering
sker nästa gång.

Nämndeman
som avses i 8 § ulses för tiden från och med den 1 juli del år, då allmän
fastighetstaxering äger rum av hyreshus-, industri-, exploaterings- och
specialenheler, till och med den 30 juni det år då sådan taxering sker nästa
gång.

' Senaste lydelse 1981:280. ' Senasle lydelse 1981:280.
Senaste lydelse 1981:280. " Senasle Ivdelse 1981:280. " Senaste
lydelse 1981: 1119.

Prop. 1984,'85:222

Nuvarande Ivddsc

Föreslagen lydelse

Viirderingsleknisk ledamoi i länsräu föroidnas av
regeringen för lid som sägs i ibrsia slyckel. Avgår sfidan person undei' den
lid, Ibr vilken han liar blivil ulsedd, får regeringen föro.dna annan person
fbr den lid som äler-siår.

23 kap.

§ '"

Har iigare
av faslighel, som skall få underrättelse eniigl 20 kap. 18 §. inle fäll sädan
underrättelse senasl den 15 augusli under Uixeringsäret, fär ägaren anföra
besviir intill ulgängen av årel efler taxeringsåret.

Har iigare
av faslighel, som skall fä underr.iitelse enligi 20 kap. 18 §, inle fäll sädan
underrättelse senast den 15 november under taxeringsåret, får ägaien anföra
besvär inlill ulgängen av årel efler taxeringsåret.

Har underrättelse som avses i 20 kap. Heller 18 § haft
felakiigl innehåll, får ägaren anföra besvär före ulgången av femle ärel efter
taxeringsåret.

28 kap.

5§"

Den
särskilda fastighetstaxeringsnämnden skall senast den 15 september under
taxeringsåret ompröva beslut när fastighetsägaren avger erinringar eller skäl
annars förehgger.

Den
särskilda fastigheistaxe-ringsnämnden skall senast den 30 september under
taxeringsåret ompröva beslut när fastighetsägaren avger erinringar eller skäl
annars föreligger.

Den
särskilda fastighetstaxeringsnämndens arbete beträffande fastighetstaxeringen
skall vara avslutat senast den 15 september under taxeringsåret.

Den
särskilda fastighetstaxeringsnämndens arbete beträffande fastighetstaxeringen
skall vara avslutat senast den 30 seplember under taxeringsåret.

7 § '

Den lokala skattemyndigheten skall senasl den 15 oktober
under taxeringsåret till ägare av fastighet sända underrättelse om den särskilda
fastighetstaxeringsnämndens avgörande enligt 5 §. Vidare skall den lokala
skattemyndigheten senast samma dag sända underrättelse till sökande som begärt
fördelning av taxeringsvärdet enligt 1 §.

'" Senasle lydelse 1981:1119. " Senaste lydelse
1981:1119. ' Senaste lydelse 1981:1119. ' Senaste lydelse 1981: 1119.

Den lokala skattemyndigheten skall senast den 31 oktober
under taxeringsåret till ägare av fastighet sända underrättelse om den särskilda
fastighelstaxeringsnämndens avgörande enligt 5 §. Vidare skall den lokala
skattemyndigheten senast samma dag sända underrättelse flll sökande som begärt
fördelning av taxeringsvärdet enligt 1 §.

Prop.
1984/85:222

Nuvarande Ivddsc

Föreslagen lydelse

Underriittelse skall innehälla upplysning om vad som skall
iakttas av den som \'ill överklaga fiisiighcisiaxeringsnämndeus beslul sami om
innehållel i skiljiiktig mening.

Underriittelse enligi försia siyckei skall vidai'e sändas
lill iigare som Ibre utgången av Juli manad under taxeringsåret inle har
eihållil underrättelse culigl 4 § och som senasl den 25 augusli under
laxeringsärel anmäll all han önskar underrättelse om innehållel i beslul om
lästighetsiaxering.

29 kap.

§ '

Besvär av ägare av faslighel skall ha kommii in senast den
30 november under Uixeringsårel.

Kommuns besvär skall ha kommii in före den 15 januari
årel efter taxeringsåret.

Besvär av taxeringsintendeni skall ha kommii in senasl den
15 maj ärei efler laxeringsåret. Han skall inom samma tid ha angivit yrkanden
och gmnder för besvärstalan, om ej med hänsyn till utredningens vidlyftighet
eller andra synneriiga skäl länsrätten medger anstånd, dock längst intill
utgången av seplember månad samma år.

Kommer besvär från ägare in efter den i första stycket
angivna tiden men före den 15 maj året efler taxeringsåret, får länsrätten
pröva besvären om taxeringsintendenten helt eller delvis biträder besvären :
sak.

Besviir av ägare av faslighel skall ha kommii in senasl
den 15 december under laxeringsärel.

Kommuns besvär skall ha kommit in före utgången
«i'januari årel efler taxeringsåret.

Besvär av
laxeringsiniendeni skall ha kommii införe ulgången av maj årel efter
taxeringsåret. Han skall inom samma tid ha angivit yrkanden och gmnder för
besvärstalan, om ej med hänsyn till utredningens vidlyfughet eller andra synnerliga
skäl länsrätten medger anstånd dock längst intill den 15 oklober samma år.

Kommer besvär från ägare in efter den i första stycket
angivna tiden men före utgången av maj året efter taxeringsåret, får
länsrätten pröva besvären om taxeringsintendenlen hell eller delvis biträder
besvären i sak.

Har ägare
av fastighet, som skall fa undertättelse enligt 28 kap. 7 §, inte fått sådan
underrättelse senast den 30 oktober under taxeringsåret, får ägaren anföra
besvär intill utgången av årel efter taxeringsåret.

Har ägare
av fastighet, som skall fa underrättelse enligt 28 kap. 7 §, inte fått sådan
underrättelse senast den 15 november under taxeringsåret, får ägaren anföra
besvär intill utgången av året efter taxeringsåret.

'■* Senasle lydelse 1981:1119. " Senaste
lydelse 1981:1119.

Prop.
1984/85:222 9

Har
underriittelse som avses i 28 kap. 4 eller 7 § haft felakiigl innehall, fär
ägaren anföra besviir före ingången av femle ärel efter laxeringsäi-ei.

Denna
lag träder i krafl två veckor efler den dag dä lagen enligi uppgifl pii den har
utkommit från tryckel i Svensk förlättningssamling och lillämpas första gången
vid allmän och särskild faslighelsiaxering år 1988.

Prop. 1984/85: 222 10

2
Förslag fil!

Lag
om upphävande av laj.'en (1984:362) om tid för allmän fastig-

hctstaxerinj;

Hiirigenom
föreskrivs all lagen (1984: 362) om tid för allmän faslighelsiaxering skall
upphöra all giilla Ivii veckor efler den dag dä lagen enligt uppgifl på den har
utkommil frän iryckei i Svensk föiiältningssamling.

Prop.
1984/85:222 ll

Uidrag

FlNANSDEPARTEiMENTET PROTOKOLL

vid regeiingssammaniräde 1985-05-30

Niirvarande: slalsrådel Lundkvist, ordförande, och
statsråden Feldi, Sigurdsen, Gusiiifsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peierson,
.Andersson, Boström, Bodslröm, Göransson, Dahl, R. Carlsson, Holmberg,
Hellslröm, Thunborg, Wickbom

Föredragande: slalsrådel Feldl

Proposition om allmän fastighetstaxering upppdelad på
skilda år för olika fastighetstyper m. m.

1 Inledning

Allmän fastighetstaxering skall ske vart femte år. Den
senaste allmänna fastighetstaxeringen ägde mm år 1981. Nästa allmänna
fastighetstaxering, som alltså skulle ske år 1986, har emellertid flyttats fram
vid två tillfällen och skall ske år 1988 (prop. 1982/83: 157, SkU 50, rskr 366,
SFS 1983:450 och prop. 1983/84:193, SkU 48, rskr 361, SFS 1984: 362). De år då
allmän fastighetstaxering inte äger mm verkställs särskild fastighetstaxering.

1976 års fastighetstaxeringskommitté' (Fi 1976:05)
tillsattes år 1976 för att se över reglema för fastighetstaxeringen. Kommittén
fick år 1978 genom fllläggsdirektiv i uppgift att bl.a. överväga frågan om en
mllande fasflghetstaxering. Kommittén har tidigare överlämnat sex delbetänkanden,
(SOU 1979: 32 och 33) Fasflghetstaxering 81, (SOU 1979:81) Fastighetstaxering
91 Industribyggnader, (Ds B 1980:4) Förseningsavgift vid allmän fastighetstaxering,
(DS B 1980:5) Villabeskattning 85, (Ds B 1980:8) Besvärsregler vid allmän
faslighetstaxering, följdändringar m,m. och (Ds B 1981:5) Särskild
fastighetstaxering. Samthga utom ett, (Ds B 1980:4), har legat flll gmnd för
lagstiftning.

Kommittén har i sitt slutbetänkande (SOU 1984:37 och 38)
Rullande fastighetstaxering m.m. föreslagit bl.a. att det nuvarande systemet
med allmän och särskild fastighetstaxering ersätts med en mllande fastighetstaxering.
Sammanfattningen av och lagförslagen i betänkandet bör fogas till protokollet i
detta ärende som bilaga 1 resp. 2.

' Regeringsrådet Ulla Wadell, ordförande, fastighetsrådet
Bertil Hall, riksdagsledamöterna Paul Jansson, Stig Josefson och Bo Lundgren,
sliattedirektören Lars Malmberg, kommunalrådet Birgitta Nådeli samt
riksdagsledamoten Börje Stensson.

Prop.
1984/85:222 12

lietänkandet har i'emissbehandlais. En förleckning över
lemissinsian-serna och en sammanställning av remissyttrandena bör fogiis iill
proiokollei som bilavu 3.

2 Föredragandens överviiganden 2.1 .Allmänna synpunkter

Fastighelsiaxeringssysiemet har sedan länge byggt pä
principen alt ny laxering av alla fasligheler i landel skall ske med vissa
intervaller, f. n. vart femle är (allmän fastighetstaxering). Under aren mellan
de allmanna fas-lighelstaxeringama sker ny laxering vid de särskilda
fasiigheisiaxering-arna. Sädan taxering sker om fastigheten fakliskl eller lill
användningen ändrals avsevärt.

Den senaste allmänna fasflghclslaxeringen skedde år 1981.
Enligi nuvarande beslämmelser skall näsla allmänna faslighelsiaxering äga rum
år 1988. De myckel omfauande förberedelser som krävs hos främsl riksskaiteverket
och lantmäleriverkel men ocksä hos flera andra myndigheter för att kunna
genomföra en allmän fastighetstaxering med nuvarande utformning måsle påbörjas
snarasl. Det är därför vikflgt atl ta ställning till om en allmän
faslighetstaxering enligt nuvarande regler skall genomföras år 1988.

Erfarenheterna av den senaste allmänna
fastighetstaxeringen visar att bl. a. skatleförvallningen utsattes för en
myckel hård arbelsbelaslning och en administraflvl mycket svårhanterlig
arbetssituation. Inför varje allmän fasflghetstaxering måste det skapas en ny
organisaflon. Beskatlningsmyndigheternas organisation är inte anpassad för en
så stor och omfattande extra arbetsuppgift som en allmän fastighetstaxering
innebär. De lokala skattemyndigheterna var vid den senaste allmänna
fastighetstaxeringen i stor utsträckning tvungna att anställa extra personal.
Även för laxeringsnämndema innebar det koncentrerade arbetet med den stora
mängden ärenden slora problem. Jag anser del därför vara mycket värdefulll att
finna en modell att fördela arbetet med den allmänna fastighetstaxeringen över
flden.

Fastighetstaxeringskommittén har i sitl slutbetänkande
föreslagit att fasflghelstaxeringen fördelas jämnare över åren på så sätt att
skilda fasfighetstyper taxeras olika år. Jag tycker liksom majoriteten av
remissinstansema att ett sådant system har många fördelar framför det
nuvarande. Ett införande av ett sådant system skulle eliminera flera av de
nackdelar som är förenade med nuvarande system.

Kommittén har i betänkandet, fömtom förslaget till
fördelning över flden av den allmänna fastighetstaxeringen, även lämnat förslag
i flera andra avseenden. Kommittén har således föreslagit att en s.k. mllande
fasflghetstaxering införs. Ett mllande fasughetstaxeringssystem enligt
kommitténs förslag bygger på tre parallella förfaranden - avstämning.

Prop.
1984/85:222 13

omiaxering och omräkning - och skulle innebiira att
fastigheternas laxe-ringsviuden båtlre än f.n. skulle följa den akluella
m;irknadsnivån. Kommillén har vidare föreslagil omfattande ändringar i bl. a.
laxcringsföriäran-del och laxeringsorganisalionen. Således skall
laxeringsiirbetei överföras frän taxeringsniimnderna lill de lokala
skallemyndighelerna.

Somjag nämnl bör de myndigheter som inom kort m:äsie börja
förberedelserna för nästa allmänna lästighetsiaxering iir 1988 fä ett besked
om och i vilken män en allmän faslighelsiaxering skal! ske deua år. Jag anser
del diiiför vara nödvändigl att nu la upp denna friiga. Även vissa andra frågor
som bör regleras redan nu kommerjag att behandla i del följande. Däremoi ärjag
inte f. n. beredd all la sliillning lill flera av de förslag som kommittén lämnal.
Hit hör bl. a. frågan om s. k. omräkning av taxeringsvärdena med index lill en
akluell marknadsvärdenivå. Denna fräga liksom en del andra kräver yllerligare
överväganden innan ställning kan las till dem. 1 dessa överviiganden ingår
också resultatet av bosiadskommitléns (Bo 1982:02) arbete och en av riksdagen
tidigare begärd allmän och fömtsättningslös översyn av fastighetstaxeringen
(SkU 1981/82:39, rskr 179),

2.2 Uppdelning av den allmänna fastighetstaxeringen på
skilda år för olika fastighetstyper

Mitt förslag: Den allmänna fastighetstaxeringen görs i tre
omgångar under en sexårig omloppstid, Faslighelsbeslåndel indelas i tre gmpper
som taxeras skilda år. År 1988 skall hyreshus-, industri-, exploaierings-och
specialenheter taxeras, år 1990 småhusenheter och år 1992 lantbruksenheter.
Vartannat år sker sedan taxering i samma ordningsföljd. Under mellanliggande år
då en fastighetstyp inte är föremål för allmän fastighetstaxering skall liksom
f.n. särskild fasflghetstaxering äga rum av den fastighelstypen.

Kommitténs förslag: Kommittén föreslär i denna fråga atl
den allmänna

fastighetstaxeringen skall ersättas med en avstämning.
Denna innebär alt

varje taxeringsenhet stäms av vart åttonde år.
Fastighetsbeståndet skall

indelas i fyra gmpper som avstäms enligt följande ordning

år 1 hyreshus- och industrienheter

år 3 småhusenheter

år 5 lantbmksenheler

år 7 exploaterings- och specialenheter

osv. vartannat år i samma följd.

Kommittén föreslår som altemativ att taxering skall ske
med en sexårig omloppstid, varvid exploaterings- och specialenheter också skall
taxeras ar 1.,

Prop.
1984/85:222 14

Remissinstansernii: Remissinsl.-inserna pekar i allmänhel
pä de problem som 198! ärs allmiinna fastighetstaxering innebar for berörda
myndigheler. Flertalel remissinstanser lillslyrker aU avslämning sker van
åttonde är för varje taxciingsenuei. .Nägra förordar emellertid kortiire
intci-vall mellan avsliimningiirna. Övervägande antiUei remissinslanser
tillstyrker ali av-siiimning skci' kaiegorivis pä sätt kommittén föreslagil.
Några remissinstanser förordar en annan turordning för avslämningen. Bl.a.
föresläs ali småhus skal! avstämmas vid första tillfället sami au
exploaterings- och specialenheter skall avstämmas lillsammans med hyres- och
industrien-heter.

Skälen för mitt fiirslag: Det nuvarande sysiemel med en
allmän faslighelsiaxering vari femle år av samtliga fastigheistyper har, som
kommillén och många remissinslanser framhållit, medförl stora problem. Det har
alltid varil nödvändigl atl sätta upp en särskild organisation för de allmänna
fastighetstaxeringarna. Den ordinarie skatteadministraflonen inrymmer inie
några tjänster som är avsedda för den allmänna fastighetstaxeringen. Del är
nära 3 miljoner taxeringsärenden som skall behandlas samtidigt. Vid 1981 års
allmänna fastighetstaxering krävdes det över 2 500 fastighetslaxe-ringsnämnder
som under en kort lid skulle hantera och besluta i dessa ärenden. Därför var
det nödvändigl all rekrytera och utbilda en slor mängd tjänstemän och
nämndledamöter. Den administrativt myckel svårhanterliga arbetssituation som
bl.a. skattemyndigheterna kommer i och den hårda belaslning som de utsälls för
vid de allmänna fastighetstaxeringama är enligt min mening mycket
otillfredsställande. Genom den förhållandevis långa fldsperiod som har förflutit
mellan de allmänna fastighetstaxeringama har det normalt inte varit möjligt
atl ta i anspråk personal med erfaranhel av och kunskaper i fastighetstaxering
vilket forstärlrt utbildningsbehovet. En fördelning av fastighetstaxeringen
över flden är därför myckel angelägen. Den medför alt skatleadministralionen
får en lugnare och jämnare arbelsrytm. Genom en sådan uppdelning kan
funktionärerna koncentrera sig på någon eller några typer av taxeringsenheter.
Härigenom bör kvaliteten på arbetet kunna hållas på hög nivå.

En uppdelning av den allmänna fastighetstaxeringen på
skilda tillfällen samfldigt som man varje år har särskild fasflghetstaxering av
de fastigheter som del årel inte är föremål för allmän fastighetstaxering
öppnar också vissa möjligheter att bättre än f. n. kunna ha en fast
organisation för fastighetstaxeringen. Enligt min mening vore en sådan
utveckling mycket värdefull. En sådan organisation innebär också ökade
möjligheter att låta tjänstemän biträda taxeringsnämnderna med granskning av
deklarafloner-na. Den närmare omfattningen härav får bedömas under det kommande
förberedelsearbetet. Jag återkommer i etl senare sammanhang till dessa frågor.

Jag anser att det är mycket angelägel att den allmänna
fastighetstaxe-

Prop. 1984/85:222 15

ringen inle skjuts upp ytteriigare utan au de
siiillningstaganden sker som behövs för atl påbörja arbelel inför 1988 ärs
iästigheisuixering.

Vid 198! ärs allmänna fastighetstaxering fanns dr\-gt 2,6
miljoner skatleplikliga taxeringscnheler. Härav uigioide näslan 102000
hyreshusenheler, 68000 indusirienhcter, 4600 exploaicriiigsenheier, drygl 2,1
miljoner småhusenheter och ca 339000 taxeringsenheter med beskattningsnaturen
jordbruksfaslighel varav de flesla ulgör lantbruksenheter. Antalet taxeringsenheter
som var undanlagna frän skatteplikt uppgick lill ca 97000.

Enligt min mening bör uppdelningen av den allmänna
fasiighetsiaxeringen ske så att en så jämn fördelning av arbetsbördan uppnås
som möjligl. Kommittén har föreslagil atl hyreshus- och industrienheler laxeras
i försia omgången. Som skäl härior har anförts att den gruppen lorde vara den
minst belungande. Kommiuén har ansett det lämphgt att underiälla övergången
lill ell nyll syslem genom au inle böija med l.ex. småhus, som är den mest
arbetskrävande gmppen. Jag ansluter mig till kommitténs synpunkter.

Också andra skäl talar för att inleda förfarandel med
hyreshus och industrienheler. Som kommittén har fömtsatt är det naturligt atl
inför en allmän fastighetstaxering av en viss kategori fastigheter särskilt
överväga om del finns anledning atl vidta några förändringar av
värderingsreglerna för denna. Kommittén har lämnal förslag och synpunkter i
vissa sådana frågor. I fråga om hyreshus och industrier är det i huvudsak fråga
om mera tekniska ändringar som inte kräver något ytteriigare utredningsarbete.
De värderingsregler som skall tillämpas vid 1988 års fastighetstaxering bör i
allt väsenlligl ha beslutats före utgången av innevarande år. Eftersom
ställningstaganden rörande värderingsreglerna för småhus lämpligen bör avvakta
det resultat som bosiadskommitléns arbete leder lill och även ytteriigare
utredningsarbete kan behövas, bör taxeringen av småhus lämpligen inte ske
förrän senare än år 1988. 1 sammanhanget kan också nämnas att enhgt tillgänglig
statistik är del i försia hand för hyreshusen som marknadsvärdet har sflgit
från den nivå som låg lill gmnd för 1981 års allmänna fasflghetstaxering.

Jag ansluter mig därför Ull förslagel all börja med
hyreshus- och industri-enheter. Jag anser emellertid all en omloppslid på åtla
år är alltför lång. En kortare omloppstid bör därför väljas. Jag anser att vid
första tillfället, år 1988, taxering kan ske även av exploaterings- och
specialenheter. Arbetsbördan skulle nämligen inte öka nämnvärt. En sådan
lösning överensstämmer med kommitténs altemaflva förslag.

Som andra gmpp med taxering år 1990 bör som kommittén
föreslagil följa småhusenhetema. Jag anser det inte vara lämpligt all göra en
uppdelning av småhusenheterna så att de taxeras skilda år. Jag följer även i
detta avseende kommitténs förslag.

Kommittén har som tredje gmpp att taxeras föreslagit
lantbmksenheler. Jag delar kommitténs uppfattning. Lanbmksenheterna bör således
laxeras år 1992.

Prop.
1984/85:222 16

Jag anser att laxeringen liksom f. n. bör ske med hänsyn
lill del genomsnittliga prislägel under andra Tirei före laxeringsärel. Del
innebär all. när laxeringaiiia nu delas upp på skilda är för olika grupper av
fasfigheter, laxeringarna inle baserar sig på samma värdelidpunkl. Detla är en
effekl av förslagel som dock är nödviindig. Om man i framliden kommer all
införa cn fullslimdig rullande faslighelsiaxering eniigl kommilléns förslag med
omräkning/indcxering av laxeringsvärdena mellan de allmänna fasligheierna pä
grund av värdeförändringar blir elTekien mycket mindre.

Liksom f.n. bör särskild faslighelsiaxering äga rum de är
dä allmän faslighelsiaxering inle sker av cn fasiighelslyp.

Vad Jag nu anfört föranleder åndringar i I kap. 7 §, 5
kap, 4 § samt 16 kap. I och 6 §S fastighei.siaxeringslagen (1979:1152), FTL.

Enligi lagen (1984:362) om lid för allmän
faslighelsiaxering skall näsla allmänna fastighetstaxering äga mm år 1988. Den
särskilda lagen om tid för nästa allmänna fastighetstaxering bör därför upphöra
all gälla.

2.3 Taxeringsarbetet vid allmän fastighetstaxering m. m.

Mitt förslag: Tidsfristerna för beslut om taxering,
omprövning och taxeringsarbetets avslutande, som nu är olika för allmän och
särskild faslighetstaxering, samordnas för att lösa de problem som annars
skulle uppkomma, t.ex. vid tvekan om vilken kategori en nybildad fastighet
tillhör. Motsvarande gäller andra tidsfrister, l, ex, för besvär.

Vidare föreslås att nämndeman och värderingsteknisk
ledamot i länsrätt skall utses fr, o, m. den 1 juli det år då allmän
fastighetstaxering äger rum av hyreshusenheter t, o. m, den 30 juni del år då
sådan laxering sker nästa gång.

Kommitténs förslag: Kommittén föreslär atl vid dess
molsvarighet till allmän fastighetstaxering, avstämning, den lokala
skattemyndighetens grundbeslut fattas senast den 15 maj under taxeringsåret och
att dess omprövade beslut fattas senast den 15 seplember under taxeringsåret.
Förslaget innebär en samordning med tiderna för motsvarigheten till särskild
fastighetstaxering, omtaxering.

Remissinstanserna: Remissinstanserna har inte särskilt
kommenterat de frågor som mitt förslag behandlar.

Skälen för mitt förslag: Jag har tidigare föreslagit att
den allmänna fastighetstaxeringen skall ske kategorivis under skilda år. Under
etl år då en viss typ av fastigheter är föremål för allmän fastighetstaxering
skall särskild fastighetstaxering äga mm för övriga typer av fastigheter.
Tidpunkterna för laxeringsnämndema vid den allmänna och den särskilda
fastighetstaxe-

Prop.
1984./85:222 17

ringen är f.n. inle samma. Vid allmän faslighelsiaxering
skall nämndens beslul vaia fållat senasl den 31 januari under taxeringsåret.
Niimnden kan emellertid ompi'övii sill beslul. Della skall dock vara gjoi'i
senasl den 5 maj Siimma är då nämndens arbete också skall \'ar;i avslulai. Vid
den särskilda fasiigheisiaxeringen skal! niimndens beslul vara fallal senasl
den 31 maj under laxeringsärel och dci omprövade beslulel vara fallat och
nämndens arbele vitra avslulai senasl den 15 september under året. I den
(öieslagna ordningen för faslighetstaxering kan den situalionen uppkomma atl en
faslighet som försi ansetts böra vara föremål för särskild faslighelsiaxering
befinns skola laxeras vid den allmänna faslighelstaxeringen i stället. Del
omvända förhållandet kan ocksä förekomma. 1 dessa fall är det nödvändigt atl
etu överlämnande lill den rälla nämnden kan ske. För della krävs all
tidpunkterna för de båda nämndernas arbeie synkroniseras. Jag föreslär all så
sker. Därvid bör lämpligen tidpunkterna för den allmänna fastighetstaxeringsnämnden
i huvudsak anknyta till tidpunkterna för den särskilda
faslighelstäxeringsnämnden. Ett annal myckel väsenlligl skäl för delta är all
taxeringsnämnden vid den allmänna faslighelstaxeringen därigenom får sin
arbetsperiod förlängd med drygt fyra månader. Detla kan ytierligare minska
arbelsbelaslningen på nämndema och höja kvaliteten på laxeringen. Vad jag nu
föreslagil medför att även andra lidpunkter vid den allmänna
fastighetstaxeringen bör flyttas framåt. Således bör tidpunkterna för lokal
skattemyndighets meddelande till ägarna om del första beslutet om taxeiing
flyttas från den 15 mars till den 30juni. Ägaren fårf. n. senast den 10 april
vid allmän fastighetstaxering och senasl den 31 augusli vid särskild
faslighelsiaxering lämna skriftliga erinringar till nämnden över det första
beslutet. Tidpunkten vid allmän fasflghetstaxering bör flyttas fram till den 3!
augusti. En sådan framflytlning av lidpunklen vid allmän fastighetstaxering
flll vad som gäller vid särskild fastighetstaxering skulle innebära all tiden
för nämndens arbete med att ompröva beslut vid allmän fastighetstaxering skulle
minska till endast 15 dagar. Denna tid är emellertid allför kort. Jag föreslår
därför att nämndens arbetsperiod förlängs till en månad och således slutar den
30 september. Samma ändring bör göras fråga om särskild fastighetstaxering.
Tidpunklema för när lokal skattemyndighet senast skall underrätta ägare om
nämndens omprövade beslut är vid allmän fastighetstaxering den 15 juni och vid
särskild fastighetstaxering den 15 oktober. Dessa tidpunkter bör också
samordnas och på grund av förlängningen av nämndens arbetsperiod flyttas framåt
ull den 3! oktober. Stomme flll fastighelslängd skall under en tid av minst 10
dagar före den 10 april hållas tillgänglig inom kommunen. Lokal skattemyndighet
skall senast den 15 mars utfärda kungörelse härom. Dessa tidpunkter bör flyttas
flll den 31 augusti resp. den 30 juni. Avskrift av fastighétslängden skall
under en tid av minst sex veckor före den 15 augusti flnnas offenthgen framlagd
inom kommunen. Jag föreslår atl datumet den 15 augusti ändras till den 15
december, 2
Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 222

Prop.
1984/85:222 18

Eniigl nuvarande besliimmelser skall besvär över allmän
fasiighetsiaxe-ringsnämnds beslul ha inkommit senast den 15 seplember under
taxerings-ärei frän ägiiren. före ulgängen av oklober från kommun och Ibre
uicången av november månad frän laxenngsiniendenl. H;ir besvär frän ägaren inkommit
fiire ulgängen av november får länsriitien pröva besviiren om iniendenien hell
eller delvis bifaller besväi'en. Tidpunkterna bör anpassas lill förslaget atl
flytta de lidigare nämnda fldpunkterna. IJe k'.ui då lämpligen i princip
anpassas lill vad som gällei' vid besvär över beslul av säiskild
faslighelsiaxeringsnämnd. EmcllerUd harjag nyss föreslagil iUi nämndens
aibeisperiod förlängs med 15 dagar. Tidpunklema för atl anföra besvär bör
därför framflyttas i molsvarande grad. Således bör ägaren få anföra besvär
senasl den 15 december, kommunen före ulgången av januari årel efler taxeringsåret
och iniendenien före utgången av maj året efler laxeringsärel. Den särskilda
besvarsmöjlighelen om intendenten tillslyrker bör flyttas lill före Ulgängen
av maj året efler taxeringsåret.

Nämndeman och värderingsteknisk ledamot i länsräli ulses
för liden fr. o. m. den I juli det år dä allmän faslighetstaxering iiger mm
till och med den 30 juni del år dä sädan laxering sker näsla gång. En
anpassning iil! den nya ordningen bör ske på sä sätt atl dessa ulses fr. o. m.
den 1 juli del är då allmän fastighetstaxering äger mm av hyreshus-, induslri-,
exploaterings-och specialenheler t. o. m. den 30 juni det år dä sådan laxering
sker näsla gång.

Vad jag nu anfört föranleder ändringar i 20 kap. 11, 14,
16-18, 21 och 22 §§, 21 kap. 3-6 och 10 §§, 28 kap. 5-7 §§ saml 29 kap. 2 §
FTL. Om ägare, som skall få underrättelse om omprövning av beslut, inte fått
sådan underrättelse senast den 15 augusti under taxeringsåret, får han anföra
besvär intill utgången av året efter taxeringsåret. Förfarande- och övriga besvärsregler
har föreslagits bli ändrade så att de blir samma vid den allmänna som vid den
särskilda fastighetstaxeringen. Så bör även ske i detta fall. Jag har
emellertid tidigare föreslagit att lokal skallemyndighets skyldighet atl sända
underrättelse om nämnds omprövade beslut skall flyttas fram till den 31 oktober
vid både allmän och särskild fastighetstaxering. På gmnd härav bör datumet dä
ägaren senast skall ha fåll underrättelse flyttas till den 15 november. 23
kap. 1 § och 31 kap. 2 § FTL bör ändras i enlighet härmed.

2.4 Beslutsförfarandet

Mitt förslag: Rätten för ordföranden att fatta beslut
ensam utvidgas till att avse även sådana fall då avvikelse inte sker från
deklaration eller annan uppgift som lämnats av ägaren av fastigheten och
taxering sker med direkt tillämpning av behörig myndighets anvisningar.

Prop.
1984,'85: 222 19

Koininiltcns
förslag: Kommittén föreslär eu heh nyll sysiem för besluisför-farandei vid
fasiighetsiaxeringen. Således skall de lokala skattemyndigheterna i stället
som f.n. fastichelslaxcringsniimnden fatta beslut om taxeringen.
Faslighelstaxeringsnämndema skall i huvudsak endasl pröva de ärenden där den
lokala skattemyndigheten ocli ägaren inle är överens.

Remissinstanserna:
Nägra remissinstanser tillslyrker att laxeringsarbelel sköis av ijänslemiin hos
lokal skallemyndighel medan andia anför all ijänsiemannaiaxering medför all den
lokalkännedom en nämnd har dä går föriorad.

Skälen
för mitt för.slag: Kommitténs förslag skall ses mot bakgrund av att
skatteförenklingskommitlén (B 1982:03) överväger en omläggning av taxeringsförfarandel
i fråga om inkomsi- och förmögenhetstaxeringen på så sätt att lokal
skallemyndighel skall ta över taxeringsarbetet från taxeringsnämnden. Jag
anser atl den av faslighetstaxeringskommiltén föreslagna omläggningen av
taxeringsarbetel har alllför nära samband med denna fråga för atl nu läggas
till gmnd för lagstiftning. Enligt min mening bör skalteförenklingskommitténs
förslag i dessa frågor avvaktas innan ställning tas till hur taxeringsarbetel vid
fastighetstaxeringen skall ske i framtiden. Jag är därför inte f. n. beredd
att ansluta mig till fastighetstaxeringskommitténs förslag.

Kommittén
har på gmnd av sitt förslag att lokal skattemyndighet skall ha hand om
taxeringen inte haft anledning att särskilt pröva frågan om en uividgning av
rätten för taxeringsnämndens ordförande atl fatta beslut ensam. Förslaget till
omläggning av taxeringsarbetel till lokal skattemyndighet innebär emellertid
att ärenden hos lokal skattemyndighet prövas av en tjänsteman som ensam fattar
beslut om taxeringen.

Eniigl
nuvarande bestämmelser finns det möjlighet för ordföranden i en
fastighetstaxeringsnämnd att ensam fatta beslut i vissa frågor. Så är fallet i
fråga om beslut som inte innefattar prövning av ärendet i sak, beslut om
fördelning av taxeringsvärde i vissa fall och beslul om rättelse av tidigare
beslul som innehåller uppenbar oriktighet till följd av skrivfel, räknefel
eller annat sådanl förbiseende. Detta gäller, öm det inte är påkallat av
särskild anledning att ärendet prövas av fullsuiten nämnd. Det skulle kunna
innebära en stor minskning av taxeringsnämndernas arbetsbörda om denna
möjlighet kunde utvidgas. Ett krav för en utvidgning måste emellertid vara att
den deklarationsskyldiges berättigade krav på en noggrann och rättvis
behandling av deklaralionen kan upprätthållas. Vid in-komstta.xeringen fmns en
molsvarande beslämmelse om rätt för ordförande i inkomsttaxeringsnämnd att
fatta beslut ensam (63 § taxeringslagen [1956:623]). Behörigheten vid inkomsttaxeringen
är emellertid störte än vid fastighetstaxeringen. Således far ordföranden vid
inkomsttaxeringen ensam fatta beslut om taxering, om avvikelse inte görs från
självdeklara-

Prop.
1984/85:222 20

tion eller annan uppgift som lämnais av den skatiskyldige
till ledning föi egen uixering. Vidare får ordföranden vid inkomsUaxeringen
falla beslul om laxering med avvikelse frän sJälvdeklai"aiion eller annan
uppgifl som lämnals av den skallskyldige lill ledning för egen laxering. om
avvikelsen uppgär lill högsl 2500 kr. laxerad inkomsi.

Omsländighclerna
vid fasiighcisUixeringcn och inkomsUaxeringen är emellertid inie
helljämförbai"a. Vid inkomsttaxeringen har den skatiskyldige lämnal
vissii uppgifler i kronlal som direkl ligger lill grund för laxeringen. 1
fråga om faslighelstaxeringen har den uppgiflsskyldige i ställd lämnat
uppgifter om fastigheten, Lex. om slorlek, som sedan måsle omsättas av nämnden
eniigl vissa tabeller lill ett taxeringsvärde. Del är därför inte lika enkelt
för uppgiflslämnare atl vid fasiigheisiaxeringen avgöra på vilka grunder
nämnden fallal sitl beslul. Bl, a. i anledning härav har vid
iästig-hetstaxeringen införts mycket vittgående beslutsredovisning (20 kap. 12
§ FTL). Mot den bakgrunden anserjag atl en uividgad räll bör kunna införas för
ordföranden i en fastighetstaxeringsnämnd atl fatta beslut ensam. Den bör
ulformas så atl ordföranden fär fatta beslut ensam om inte avvikelse sker från
deklarationen eller annan uppgift som lämnats av ägaren. Detta stämmer överens
med motsvarande bestämmelse vid inkomsttaxeringen. Emellertid bör även krävas
att taxering sker med direkt tillämpning av de anvisningar för taxeringen som
utfärdats av behörig myndighet. Liknande uttryckssätt finns tidigare i FTL (23
kap. 2 §). Där sägs att besvär i särskild ordning får anföras om
förvaltningsdomstol genom lagakraftägande beslut i mål om fastighetstaxering
har frångått behörig myndighets anvisning om riktvärde för visst värdeområde
och besvären rör fastighet inom samma värdeomräde. Jag vill emellertid nämna
att, om ägaren har lämnat uppgifter som kan föranleda att etl värde som
bestämls med ledning av riktvärden skall justeras (justering för säregna
förhållanden, 7 kap. 5 § FTL), skall sädan särskild anledning anses föreligga
att taxeringen prövas av fullsutlen nämnd. Om nämnden har atl ompröva ett
fldigare fattat beslul bör i regel del omprövade beslulel fattas av fullsutlen
nämnd. Beslul bör i sådant fall fattas av ordföranden ensam endast när det
innebär en rättelse av enklare beskaffenhet t.ex. när beslutet blivit uppenbart
oriktigt pä gmnd av förbiseende eller missförstånd.

En bestämmelse med det innehåll jag nu redovisat bör
införas 20 kap. 7§FTL.

2.5 Indelningen i taxeringsdistrikt

Mitt förslag: Nuvarande syslem för indelning i
laxeringsdistrikl bibehålls bortsett från en ändring som innebär att länet
skall indelas i laxeringsdistrikl endast för det eller de slag av
taxeringsenheter som är föremål för allmän fastighetstaxering det aktuella
året. De år då hyres-

Prop.
1984/85:222 21

hus-, industri-, exploaterings- och specialenheler skall
taxer.ts skall det flnuiis möjlighet alt bilda särskilda distrikt för taxering
av hyreshusenheler.

Den nuvarande ordningen för indelning i taxeringsdislriki
av industrienheler med vallen- och värmekraflanläggningar behälls.

Kommitténs för.slag: Kommittén, som föreslår en
grundliiggande ny ordning för faslighelsiaxering, s. k. rullande laxering,
löreslfu" all lokala laxeringsdistrikl bildas för i huvudsak
småhusenheter och gemensamma dislrikl för övriga slag av taxeringsenheter.
Lokall dislrikl skall uigöras av kommun, del av kommun eller liera kommuner som
är belägna inom samma fögderi. Gemensaml dislrikl skall omfalla hela länel
eller ell eller flera fögderier inom länet.

Kommillén föreslår även atl det skall finnas etl för rikel
gemensaml faslighetsiaxeringsdisirikt ocb nämnd för industrienheler med vatten-
och värmekraftanläggningar.

Remissinstanserna: Många remissinstanser har invändningar
mol kommitténs förslag. Kritik har riktats mot förslaget alt ha kalegorinämnder.
Förslag har bl.a. framförts att det endasl skall finnas en typ av nämnder som
taxerar alla slags fastigheter inom ett visst geografiskt område inom länet. De
remissinstanser som yttral sig i fråga om dislriklsindelning av vatten-och
värmekraftanläggningar har i allmänhet ingen erinran mot förslaget.

Skälen för mitl förslag: Vid 1981 års allmänna
fastighetstaxering skulle länen delas in i fastighetstaxeringsdistrikt för
laxering av småhus-, hyreshus-, lanlbmks- och industrienheter, dvs, distrikt
för kategorinämnder. Vid de särskilda fastighetstaxeringarna skall ett distrikt
avse etl geografiskt område i länet,

Kommillén har föreslagit omfattande förändringar av
taxeringsorganisationen. Bl.a. har föreslagits att lokal skattemyndighet skall
ombesörja laxeringsarbelel och på så vis överta en slor del av
taxeringsnämndernas arbete. Nämndens arbete skulle bestå i att överpröva detta
beslut vid bl. a. överklagande av skattemyndighetens beslul och även i atl
ompröva sina egna beslut.

Kommitténs förslag utgår således från andra fömtsättningar
än de som nu föreligger i anledning av mina ställningstaganden i övrigt. De
ändringar som jag har föreslagit är partiella och av mindre omfattande natur än
de som kommiitén föreslår. Indelning i distrikt bör därför anpassas till mina
förslag i övrigt. Jag har föreslagit att den allmänna fasflghetstaxeringen
skall delas upp på en period av sex år, varvid vissa slag av taxeringsenheter
taxeras vartannat år. Varje år skall dessutom särskild fastighetstaxering äga
mm av de taxeringsenheter som det året inte är föremål för allmän

Prop.
1984/85: 222 22

faslighelsiaxering. Jag anser au man bör välja ell syslem
för dislriklsindelning diir man kan la hänsyn lill den varierande
sammansällningen av fasiighctsbeständei och de tindra särskiljande förhållanden
som råder mel-laii länen. Vidare bör disiriklsindelningen på etl smidigl säll
kunna anpassas lill skifiningarna i arbetsmängd som kan uppkomma vid de olika
allmänna fastighelslaxeiingHrna. Jag anser alt nuvarande sysiem för indelning
i disirik! ger dessa möjligheter. Jag föreslår därtbr att dessa behålls i
huvudsak. Emellertid bör beslämmelsema anpassas Ull förslaget atl allmän
faslighelsiaxering skall ske eti vissi är av visst slag av taxeringsenhet. Del
år dä laxering skal! ske av såväl liyrcshusenheter som industri-, exploaterings-
och specialenheler bör finnas en möjlighel att bilda ett särskilt
laxeringsdistrikl lör hyreshusenheler. Liksom f. n. kan induslri-, exploaterings-
och specialenheler ingå i ell gemensaml dislrikl. 1 övrigl bör nuvarande
bestämmelser om indelning i distrikt vid allmän och särskild fastighetstaxering
behållas. Vad jag nu sagt föranleder ändring i 17 kap. 2 § FTL. Som kommittén
framhållit har taxeringen av vatten- och värmekraftverken i slort gått bra.
Del förekommer emellertid eniigl kommiitén ojämnheter och skilda bedömningar
inom olika delar av landel i väsentliga frågor. Kommittén har bl. a. mot
bakgmnd härav föreslagil atl ell för rikel gemensaml distrikt skall inrättas i
fråga om denna kategori och att den skall taxeras av en för rikel gemensam
nämnd. Enligt min mening skulle visserligen en för riket gemensam nämnd kunna i
viss mån underlätta strävandena att uppnå en mer likformig taxering än vid
föregående allmänna fastighetstaxering. DeUa kan emellertid uppnås även med
nuvarande indelningsgrunder. I fråga om dessa fasflgheter gjordes inför 1981
års allmänna fastighetstaxering väsenfliga ändringar i värderingsmodellen. Jag
är övertygad om att lärdomar har vunnits av den tidigare taxeringen så att
taxeringama vid nästa tillfälle kommer att bli mer tillfredsställande. Särskilda
utbildningsinsatser kan behövas och konsulentemas arbetsmöjligheter
förbällras. Jag anser således inle skäl föreligga alt föreslå någon ändring av
beslämmelsema i detta avseende.

2.6 Utställningsförfarande

Mitt förslag: Det utslällningsförfarande som ingick i
förberedelserna för 1981 års allmänna fastighetstaxering skall slopas.

Kommitténs förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Förslaget delas i allmänhet av de
remissinstanser som yttrat sig i frågan.

Prop. 1984/85:222 23

Skälen för mitt förslag: Till 198! ärs allmännii
iäsiighelstaxering infördes en beslämmelse all de förslag lill riklvärdekarior
för lomimark och riklvärde-labelier för småhus som lagils fram av cn
arbelsgrupp skulle slällas ul för allmänheten under Ivå veckor. Della avsägs
inga som eii viktigt moment för allmänhelens medverkan i förberedelsearbelet.
Ulsiällningsförfarandel har emellertid utsatts för kriiik. Riksskiitieverkel
hade en projeklgmpp som följde upp 1981 ärs allmänna faslighetstaxering.
Piojeklgruppen anförde sammanfattningsvis atl del tillämpade
ulsiällningsförfarandel enbart kunde vara riktat flll personer med kunskap i
fastighetsvärdering och/eller faslighetstaxering, t. ex.
intresseorganisationer. Resultatet av utställningen betecknades som
otillfredssiiillande oeh man tryckte på del nödvändiga i alf ett
utställningsförtärande måste vara myckel lätlillgängligare.

Även juslilieombudsmannen har i sitl beslul 1983 S: 1
lämnal likartade uppgifter och synpunkter på utställningen.

Jag delar kommilléns uppfattning atl
ulsiällningsförfarandel kan slopas. Del var dels mycket kosinadskrävande, drygl
tre miljoner kr,, och dels lämnade allmänheten ytlerst få synpunkter. Jag anser
liksom kommittén att allmänhetens medverkan kan ske i andra former. Det kan
lämpligen ske genom informaflonsbroschyrer, överläggningar med organisationer
för olika gmpper av fastighetsägare, informaflonsmöten m.m. Det bör ankomma på
i första hand riksskatteverket att svara för att information lämnas till och
synpunkter inhämtas från allmänheten. Lagregler om detla behövs inte. Förslagel
medför att 19 kap. 4 § FTL bör upphöra all gälla.

2.7 Administrativa konsekvenser

Som jag tidigare anfört har det nuvarande systemet med
allmän fastighetstaxering vart femte år medförl en hård beslastning för de
berörda myndighetema. Kostnaderna för genomförandet har varil avsevärda. Den
totala kostnaden för 1981 års allmänna fastighetstaxering uppgick till drygt
320 milj. kr. räknat i 1983 års prisnivå. Den genomsnitlliga årliga koslnaden
uppgick därvid till 155 milj. kr.

Fastighetstaxeringskommiltén har i sitl förslag flll
mllande fasflghetstaxering beräknat de årliga kostnadema flll 77 milj. kr.

Kommittén föreslår bl. a. att all deklarationsgranskning
skall utföras av tjänstemän. Enligt kommitténs beräkningar erfordras för detta
arbete 200 handläggare vid de lokala skattemyndigheterna.

En uppdelning av den allmänna fastighetstaxeringen på
skilda flllfällen öppnar somjag tidigare nämnt vissa möjligheter att bättre än
f. n. kunna ha en fast organisation för fastighetstaxeringen. Jag har lidigare
förklarat att detta förbättrar fömtsättningama för en utvidgning av
tjänstemanna-granskningen, men är inte beredd att f n. ta närmare ställning i
dessa frågor.

Av min tidigare redogörelse framgår att mina förslag
avviker från de

Prop. 1984/85:222 24

förslag
som fasiigheislaxeringskommittén hiir presenieral i sill slutbetänkande.
Kotnmilléns kostnadsberäkningar är därför inie direkl applicerbara pä mina
förslag. Koslnadseffekierna och frågan om ijiinsiemannagransk-ning behöver
ulredas och analyseras nårmaie. Regeringen har nyligen getl riksskaileverket i
uppdrag all utreda de adminisiraliva effekterna för skal-teförvaltningen lill
följd av förslagen om förenklad s'iilvdeklaralion. Uppdragel skiill redovisas
den 15 seplember 1985. De loi-iki eflekterna av dels cll nyll syslem för
faslighclstaxcriiig och dels förenklad lönlagarbeskaii-ning bör prövas i ell
sammanhang. Jag räknar med att kunna äierkomma lill dessa frågor i samband med
budgelpropositionen 1986.

De
beiörda myndigheterna behöver emellerfld påbörja visst förberedelsearbete
dessförinnan. För riksskatteverkets del kan kostnaderna under budgetårel
1985/86 uppskattas till ca 5,5 milj. kr, avseende framför alll
förberedelsearbete av dataleknisk art. För lanlmäierimyndighcierna beräknas
kostnadema för förberedelsearbelet under samma budgetår uppgå till ca 5 milj.
kr. Regeringen kan vid behov komma att medge atl dessa myndigheters anslag
merbelaslas under budgetårel 1985/86.

3
Upprättade lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom flnansdepartementel upprättals
förslag till

1.
lag om ändring i
fastighetstaxeringslagen (1979: 1152),

2.
lag om upphävande av lagen (1984:362)
om tid för allmän fastighetstaxering.

Med
hänsyn till lagförslagens okomplicerade karaktär anserjag att lagrådets
yttrande över förslagen inte behöver inhämtas.

4
Författningskommentar

Förslaget
till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

/
kap.

7§

Allmän
fastighetstaxering skall ske av varje fastighet vari sjätte år i viss
turordning. År 1988 skall hyreshus-, industri-, exploaterings- och specialenheter
taxeras, år 1990 småhusenheter och år 1992 lantbmksenheter. Bestämmelser om
indelning i taxeringsenheter finns i 4 kap. 5 § FTL. Beslut som fattas vid
allmän fastighetstaxering skall gälla från ingången av det taxeringsår då
allmän fastighetstaxering sker av taxeringsenheten lill ingången av det
taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker nästa gång av taxeringsenheten,
om inte ny taxering sker dessförinnan enligt bestämmelserna i 16 kap.

Prop.
1984/85:222 25

.A\' 16 kap. I § framgär alt siirskild
iästiglieistaxeriTig skall ske varje år. Siirskild läslighcisiaxeriug skali emellertid
inie ske av taxeringsenhet som taxeras genom allmiin faslighelsiaxering samma
år,

5 kap. 4 §

1 paragrafen anges alt marknadsvärdei skall bestämmas med
hänsyn till del genomsnittliga prislägel under andra året före del år dä
allinän fasug-heislaxering av taxeringsenheten sker.

16 kap.

1 §

Eniigl första siyckei skall särskild fastighetstaxering
verkställas varje år. Sädan laxering skall dock inle ske av taxeringsenhet som
laxeras genom allmän fastighetstaxering samma år.

6§

Försia stycket innebär att samma prisläge och övriga
uppskattnings-grunder som tillämpats vid den närmast föregående allmänna
fastighetstaxeringen av taxeringsenhet skall lillämpas vid särskild
fastighetstaxering av samma slags enhet. 1 andra slycket sägs att laxering som
åsatts vid särskild fastighetstaxering gäller från ingången av det taxeringsår
då taxeringen åsatts till ingången av del taxeringsår dä allmän
fastighetstaxering av taxeringsenheten sker nästa gång eller ny laxering av
enheten sker vid särskild faslighelsiaxering.

17 kap.

2§

Enligt första stycket skall vid allmän fastighetstaxering
län indelas i fastighetstaxeringsdislrikt. Bestämmelsen innebär att ett
distrikt kommer att omfatta viss del av länel. Genom förslagel i 1 kap. 7 § om
uppdelning av den allmänna fastighetstaxeringen på skilda år för olika slag av
fasligheter kommer vid varje allmän fastighetstaxering distriktsindelning att
ske endasl av den eller de slag av taxeringsenheter som skal) taxeras då. År
1988 skall taxering ske av fyra olika slag av taxeringsenheter. Förslaget
innebär att ett taxeringsdistrikt eniigl huvudregeln skall omfalla samiliga
dessa typer av enheter. Emellertid bereds möjlighet atl bilda särskilda
distrikt för hyreshusenheter.

19 kap. 4§

Förslaget att paragrafen skali upphöra att gälla innebär
att den utställning som ägde mm under förberedelserna till 1981 års allmänna
fasflghetstaxering inte skall äga rum i framtiden.

Prop.
1984/85:222 26

20 kap.

Kapitlet handlar om fastigliclsiaxcringsnämndernas
verksamhet m.m. vid allmän faslighetstaxering. I kapiliel finns flerii
tidpunkter angivna när vissa ålgärder senasl skal! föreläs av nämnden, lokal
skallemyndighel eller ägaren av fasiigheien, Eflersom säväl allmän som särskild
faslighelsiaxering skall äga rum samma år kan behov föreligga alt kommunicera
och överlämna ärenden mellan allmän oeh särskild faslighelsiaxeringsnämnd,
Tidpunklema för när nämnderna senasl skall ha i''iitiat beslul och ompiövai
beslut föreslås därför vara desamma. Även övriga lidpunkter bör därtbr
samordnas.

7 §

I paragrafen regleras de fall dä allmän
faslighelsiaxeringsnämnd är beslutför med ordföranden ensam. En uividgning av
denna möjlighet till ensambeslul föresläs. Således skall ordföranden, förutom i
nuvarande fall, även få fatta beslut om taxering ensam om avvikelse inle sker
från fasflg-helsdeklaration eller annan uppgifl som lämnals av ägaren till
ledning för laxering av fastigheten. Dessutom krävs att taxeringen kan ske med
direkl tillämpning av anvisningar, t, ex. om riktvärde.

11 §

Tidpunkten då allmän fastighetslaxeringsnämnd senast skall
ha fattal sitt beslut skjuls fram till den 31 maj under laxeringsåret.

14 §

Lokal skattemyndighet skall, liksom vid särskild
fastighetstaxering, senast den 30 juni under taxeringsåret underrätta ägaren
om nämndens beslul samt om att denne senasl den 31 augusti under taxeringsåret
får avge skriffliga erinringar mot beslutet.

16 och 17 §§

Den allmänna fastighetstaxeringsnämnden får inte, liksom
föreslås gälla för den särskilda fastighetstaxeringsnämnden, ompröva sitt beslut
efter den 30 september under taxeringsåret, då även nämndens arbete beträffande
taxeringen skall vara avslutat.

18 §

Även bestämmelserna i denna paragraf får samma tidpunkter
som vid den särskilda taxeringen. Således skall den lokala skattemyndigheten senast
den 31 oktober under taxeringsåret underrätta ägaren om fastighetstaxeringsnämndens
omprövade beslut. Vidare skall underrättelse sändas till ägare som före
utgången av juli månad under taxeringsåret inte erhållit underrättelse om
nämndens första beslut. Ägaren skall senast den 25 augusti under taxeringsåret
anmäla att han önskar sådan underrättelse.

Prop.
1984/85:222 ''

-I §

Sioiiimeu till fastigheisiiingd skall häll.ns lillgänglig
uiitiei' miusi 10 dagiir före tlen 3! aitgiisii. Kungiirelse om deua skal!
ulfiinl::s sen:-isi den 30Juni.

22 S

Fasiigheisliiii.iiden skal! enligi f6i'slagei finnas
offeiilliger. fraiiiiagi under eii lid av minsi sex veckor Ibre den 15 december
unde;' laxeriiigsåiet.

:■/ kap.

Kapitlet hiiudlar om besvär över beslul av allmän
iäsiighetstäxerings-nämnd. I iinledning av ali lidpunklen för taxeringsnämndens
och den lokala skaliemyndighelens göromål samt faslighetsliingdens offentliga
framläggande hur Ibrskjuiiis framåt föreslås atl även lidpunklerna då besvär
senast skal! anföras flyttas framåt. Tidpunkiei-na föreslås bli desamma som vid
besvär över beslul av särskild fasiighelslaxeringsnämmnd.

3-5 §S

.Ägarens besvär skall ha kommii in senasl den 15 december
under taxeringsåret. Kommuns besvär skall ha anförts före utgången av januari
året efter taxeringsåret och taxeringsintendenlen ha rätt all anföra besvär
före ulgången av maj äiel efler laxeringsärel.

6§

Eniigl förslagel fär länsrätten pröva ägares besvär som
kommer in efter den 15 december under taxeringsåret men före ulgången av maj
årel efter laxeringsåret, om taxeringsintendenten hell eller delvis bilräder
besvären.

10 §

I paragrafen regleras mandattiden för nämndemans och
värderingslek-nisk ledamots tjänstgöring i länsrätt. De skall ulses för liden
fr. o. m. den 1 juli del år då allmän fastighetstaxering äger rum av hyreshus-,
induslri-, exploaterings- och specialenheter, t,o.m. den 30 juni det år då
sådan taxering sker nästa gång.

23 kap. I §

Även denna paragraf anpassas lill vad som föreslås gälla
vid den särskilda fastighetstaxeringen. Således har ägare som inte fåll
underrättelse om nämndens omprövade beslut senast den 15 november under
taxeringsåret extraordinär besvärsrätt.

28 kap.

Kapiflet innehåller bestämmelser om
fastighetstaxeringsnämndens verksamhel m. m. vid särskild fastighetstaxering.
Som nämnts i kommentaren

Prop.
1984,'85: 222 28

lill 20 kap. föresläs lidpunkicrna vid allmän och
siirskild faslighetstaxering samordnas.

5 oeh 6 §S

Den särskilda fastighelslaxeriiigsnämnden skall senasl
dcii 30 september under taxeringsiirei ompröva silt lidigare beslul. Senast
samma dag skal! niimndens arbete beiräflande laxeringen vara avslutat.

S§

Tidpunkten för nar den lokala skailemyndiglielen senasl
skall undenätia iigaren om nämndens omprövade beslul flyttas frän den 15
oklober lill den 31 oklober under laxeringsärel.

29 kap.

2§

Kapitlet innehåller bestämmelser om besvär över särskild
fastighets-taxeringsnämnds beslul. Tidpunkten för när taxeringsnämnden skall ha
avslutat sitt arbete har skjutits fram från den 15 september till den 30
september (28 kap. 5 §). På grund härav flyttas även fldpunkterna för när
besvär senasl skall ha anförts fram i motsvarande grad. Således skall ägares
besvär ha kommit in senast den 15 december under taxeringsåret och kommuns
besvär före utgången av januari året efter taxeringsåret. Besvär av
taxeringsintendent skall ha kommii in före utgången av maj året efter
taxeringsåret. Även övriga tidpunkter i paragrafen flyttas fram på samma sätt.

31 kap. 2§

Enligt nuvarande bestämmelser har ägare som inte före den
30 oktober under taxeringsåret fått underrättelse om nämndens omprövade beslul
rätl att anföra besvär i särskild ordning. Skyldigheten för lokal skattemyndighet
att senast sända sådan underrättelse har flyttats fram från den 15 oktober till
den 31 oktober (28 kap. 7 §). I anledning härav flyttas datumet den 30 oktober
fram till den 15 november.

Ikraftträdandebestämmdsen

De nya beslämmelsema skall tillämpas första gången vid
allmän och särskild faslighetstaxering år 1988.

Prop. 1984/85: 222 29

5
Hemställan

Jag
hemsi.illcr att regeringen föreslär riksdagen ati anla förslagen lil!

1.
lag om ändring i
faslighelstaxeringslagen (1979: 1152),

2.
lag om upphiiviindc av lagen
(1984; 362) om lid för allmän fasiigheis-laxerinc.

6
Heshit

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslular alt genom
proposiiion föreslå riksdagen au anla de förslag som föredraganden lact iram.

Prfip.
1984.'85:222 30

Bil.-igii I

Sammanfattning av betänkandet (SOI! 1984: 37 och 38)
Rullande fastighetstaxering ni. m.

Beiiinknndei gäller i försia hand ett förslag atl ersiiiia
den allmiinna och den särskilda fasugheist:;xeringeu med en årlig
fasligheistaxeiing, s.k, rullande laxering. 1 denna sammanfattning lämnas en
korl beskrivnins; av förslagels bakgrund och huvudsakliga innehåll.

Beiänkandei är uppdelat på tre avdelningar. I den första
finns förslagel om mllande fastighetstaxering. 1 den andra avdelningen tas en
de! värderingsfrågor upp som väckls främsl i samband med 1981 års allmänna
fastiijheis-taxering men som också berör en rullande taxering. Oberoende av
valel av laxeringsform föreslås åtskilliga förändringar av värderingssystemet.
1 den sista avdelningen, intagen i del 2 av betänkandet, redovisas
författningsförslagel avseende den rullande taxeringen med specialmotivering
och bilagor.

I Rullande fastighetstaxering

Bakgrund

Det nuvarande faslighetstaxeringssystemet bygger sedan
länge på att alla fastigheter i landet skall taxeras om med vissa interv-aller.
Dessa skall nu vara fem år. De akluella taxeringsvärdena gmndas på upp lill sju
år gamla prisnivåer.

Under åren mellan de allmänna fastigheislaxeringarna
bestäms nya taxeringar för fastigheterna om deras beskaffenhel ändrats
påtagligt l.ex. genom om- eller tillbyggnad. Andra förändringar beaktas först
vid de allmänna faslighetstaxeringarna. Dessa beskaffenhetsförändringar ackumuleras
således och medför en lillkommande höjning av taxeringsvärdet vid de allmänna
fastighetstaxeringarna.

Fastighetstaxeringens syfte var från början bara atl ligga
till grund för den kommunala fastighetsbeskattningen. Faslighelstaxeringen och
de uppgifter som den ger har numera fått en allt slörre betydelse inom
skattelagstiftningen, t.ex. för villabeskattningen, förmögenhetsbeskattningen
och hyreshusavgifterna och även inom andra rättsområden såsom för
bostadsbidragen. Uppgifterna från fastighetstaxeringen används dessulom inom
olika delar av samhällsplaneringen och krav på ytteriigare användning för
planeringsändamål gör sig alltmer gällande.

Många skäl finns således för att taxeringarna skall ge
kvalitelsmässigt

Prop. 1984/85: 222 3!

lillräcklig! goda resullal. .Arbetet med laxeringarna
måsle ocksä kunna utföras i lillfredssiälkinde ordning. Hittills har säväl del
belydelsefulla förberedelsearbelet .som deii egentliga laxeringen skell undei
stor lidspress ocli lill Slor del utförts av extra personal.

Frågan om en ruliande fastighetstaxering har varit aktuell
vid åtskilliga lillfällen under senare år. 1 direkliv til! kommittén viika
avsett en rullande tiixering har bl.a. framhållits de särskilda problemen med
de stora höjningarna av taxeringsvärdena som ofta uppkommer vid de allmänna
fastigheislaxeringarna. Systemet med allmänna och särskilda fasflghetsiax-eringar
medföi avsevärda risker för sädana sprängvisa förändringar av laxeringsviirdena
vid de allmänna fastigheislaxeringarna.

Taxeringsvärdena skall normalt beslämmas så att de
moisvarar marknadsvärdena eller en procenluell andel, f.n. 75 %, av marknadsvärdena,
Den raarknadsvärdenivå som ligger till grund för värdena under hela perioden
mellan tvä allmänna fastighetstaxeringar är den som rådde före den inledande
allmänna fastighetstaxeringen. Ofta har stora prisändringar uppkommit under det
femåriga intervallet mellan två allmänna fasflghets-laxeringar vilket får stora
taxeringsvärdeförändringar som följd vid den senare laxeringen.

Taxeringsvärdena har vid vissa tillfällen ökal mycket
kraftigt. Vid 1981 års allmänna fasflghetstaxering t.ex. fördubblades i stort
sett taxeringsvärdena på småhusen och skogsbruksvärdena ökade med över 160 %.

De taxeringsvärdeändringar som sker vid de allmänna
fasflghetstaxering-ama kan vara svåra alt fömtse för fastighetsägama och kan få
avsevärda konsekvenser för dem. De medför också en del svårigheter inom andra
regelsystem t.ex. vid inkomsttaxeringen där taxeringsvärdena och andra beslut
vid fasflghetstaxeringen ofta har stor betydelse.

Enligt kommitténs mening skall en mllande
fastighetstaxering för att molsvara de krav som bör ställas från
fastighetstaxeringssynpunkt vara uiformad så att den särskilt värdemässigt ger
en successiv och smidig anpassning av fastigheternas taxering efter
förändringar dels av deras beskaffenhet, dels i marknadsvärdena. Det gäller vid
både uppåt- och nedåtgående pristrender och även vid lokala prisnedgångar såsom
vid industrinedläggningar vilket inte är möjligl eniigl dagens regler.
Taxeringsvärdena skall inte vara gmndade på - som nu kan bli fallet - upp flll
sju år gamla prisnivåer.

Från administrativ synpunkt medför det nuvarande systemet
stora problem. Det har allfld varit nödvändigt att sätta upp en stor tillfällig
organisation för de allmänna fastighetstaxeringarna. Nära 3 miljoner
taxcringsärenden skall behandlas. Vid 1981 års allmänna fasflghetstaxering
krävdes över 2 500 fastighetstaxeringsnämnder som under en kort period skulle
arbeta sig igenom alla dessa ärenden. Några tjänster finns inte i den ordinarie
skatteadministrationen för den allmänna fastighetstaxeringen. Därför måste det
tillskapas en avsevärd tillfällig administrativ apparat för att hantera den
allmänna fastighetstaxeringen främsl inom skatteförvaltningen men också inom
lantmäteriverket.

För den flllfälliga organisafionen inom
skalteförvaltningen måste en stor mängd tjänstemän och nämndledamöler
rekryteras och utbildas. Arbetet med den allmänna fasflghetstaxeringen måsle
vidare kunna samordnas med

Prop. 1984/85:222 32

och infogas i skaiieadministriiUonenens arbete i övrigl.
De: giiller alt den oidinaric arbelsuppgifien med friimst inkomsttaxeringen
skall kunna skötas samtidigt.

Från säväl skatiemyndiglieiern. som lauimiiteriel har
frarnliållits au sviiriglieterna med den allmiinna fastiglieistaxeringen för
deras del knappasl iii' överkomliga. De administrativa sväriglieleruii har
ocksä på etl negaiivt siiu pilverkat taxeringens resulaioch
taxeringsfunklionärernas miijlighet att samverka med oeh ge service ät
fastigheis.igarna.

.4 llmänna riktlinjer

Den härda belaslning och den adminislralivi myckel
svårhanterliga arbeis-siuiaiion som skatteförvaltningen kommer i vid de
allmänna fastighetstaxeringarna liksom de språngvisa förändringarna av
taxeringsvärdena i del nuvarande sysiemel har letl lill önskemålet atl fördela
arbeiei med fastighetstaxeringen jämnare över åren och förändra fastigheternas
taxeringsvärden mer konlinueriigl efler ändringar i prisnivåerna som inträffar
generelll och lokalt. Detta skulle kunna göras i etl syslem med rullande
faslighetstaxering.

Kommittén har arbetat fram etl syslem för en rullande
fastighetstaxering som uppfyller de önskemål om successiv anpassning av
taxeringarna och fördelning av arbetet med dem över åren som kan ställas från
fastigheisiax-eringssynpunki. Eftersom elt sådant system eniigl kommitténs
mening innebär en bättre ordning för fastighetstaxeringen föreslår kommittén
alt en rullande fastighetstaxering införs.

I det följande återger kommillén i korlhel de huvudsakliga
punklema i förslagel om rullande taxering. En någol mer omfattande
sammanfallning av dessa förslag och motiven för dem finns i avsnill 4.

Förslaget i korthet

Det rullande fastigheislaxeringssystem som kommiitén i
försia hand föreslår bygger i fråga om själva värderingen och taxeringen på tre
parallella förfaranden - avstämning, omtaxering och omräkning - som lillsammans
skall medföra en aktuell laxering i fråga om fastigheternas värden och
beskaffenhel. Den tekniska uppbyggnaden av förfarandena anges försi kortfattat.

Organisationen och förfarandet ändras väsenlligl vid en
rullande taxering. Den största förändringen är att lokal skattemyndighet
föreslås bli första instans vid faslighelstaxeringen. Några huvudsakliga delar
av organisalions-och förfarandeändringarna redovisas i det följande. I fråga om
den rullande laxeringen anges slutligen kort de kostnadseffekter som del rullande
sysiemel får.

Den rullande taxeringens uppbyggnad

Den rullande fastighetstaxeringen bygger på tre parallelll
löpande åriiga förfaranden nämligen avslämning. omiaxering och omräkning.

Avslämningen innebär periodiska kontroller dels av användning,
beskaffenhet och iigandeförhållande beiräffande egendomen, dels av de relativa
viirdelörhållimdena mellan likartiide fasligheler.

Varje laxeringsenhei stäms av vart åttonde är. Vid
avstiimningen besläms nya viirden, s.k. basvärden, för laxeringsenheterna efler
koniroll genom elt förenklat deklarationsförfarande av beskaffenheten och
användningen. Viirdenivån skall dä anknytas lill en aktuell värdenivä. .Även i
övrigl omprövas laxeringen i dess helhet.

För alt avsliimningama av fastighetsbeståndet skall
fördelas så jämt som möjligl över åliaårsperioden med möjlighel för de
medverkande myndigheiema au hinna med och ge god kvalitet åt arbetet och au
kunna samordna del med sin övriga verksamhet indelas faslighetsbeståndel i fyra
grupper "som avstäms enligt följande tidsordning.

D 1987 hyreshus- och industrienheter

D 1980 småhusenheter

D 1991 lantbruksenheter

□ 1993 exploaterings- och specialenheter osv.

vartannat år i samma ordningsföljd.

Hyreshus- och industrienheter är antalsmässigt en liten
gmpp. Det är därför lämpligt att börja med att avstämma den gruppen.

Omtaxering innebär en kontinuerlig justering av faktaunderlaget
för taxeringarna liksom de successiva ändringar i taxeringama som följer av det
ändrade faktaunderlaget.

Genom omtaxeringen anpassas fastigheternas taxeringar
efter de förändringar som sketl av deras användning och beskaffenhet. Även
feltaxeringar tidigare år är till skillnad mot gällande regler skäl för att
omtaxera fastigheten - dock ej retroakflvt. Omtaxering kan göras varje år. Vid
omtaxeringen omprövas hela taxeringen. Omtaxeringen överensstämmer i stort sett
med den nuvarande nytaxeringen men inga beloppsgränser eller andra spärrar
slälls upp.

Omräkning innebär en successiv anpassning av taxeringsvärdena
till en aktuell marknadsvärdenivå.

Genom en årlig omräkning anpassas fastigheiernas basvärden
successivt till ändrade fastighetspriser. Taxeringsvärdet för visst år erhålls
genom atl basvärdet multipliceras med ett index. Nya indextal för omräkningen
föreslås av lantmäteriverket och bestäms av regeringen, som regel vartannat år
då också avstämning äger mm.

Index bestäms med hänsyn till prisnivån under året mellan
den 1 juli andra 3 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 222

Prnp.
1984/85: 222 34

äre: före taxeringsåret och den 30 juni året före detla
år.

index bestiims sä att nian genom genereUa
omräkningsfaklorei beaklar de generella prisförändringarna för varje lyp av
uixe.ringsenheter, som i sin tur äi' g.mpperade efler användningen,
beskaffenheten och värdet. Vidare beaktas genom regionala omräkningsfakiorer de
regionala vaTiiitioner som kan iöi-ekomma mellan skilda prisbildningsområden som
skall vara områden med likartad prisutveckling. Indelningen i
prisbildningsomräden bestäms av regeringen efter förslag av lanimäteriverket.
Om tiucering.senhelerna efler liiiiimpning av de generella omräkitingsfakiorema
får taxeringsvärden som haiiinar mellan 0,70-0,80 av den aktuella
marknadsvärdenivåii används inga regionala omräkitingsfaklorer.

Organisationen ock förfarandel

Organisationen

De gmndläggande förändringama i den föreslagna
organisationen karakteriseras av att resurserna för fasflghetstaxeringen
omfördelas. Organisationen ändras så att antalet nämnder minskas från ca 2 500
vid allmänna och ca 400 vid särskilda fastighetstaxeringar till ca 260 vid
årlig rullande taxering. I stället skall nya resurser tillföras de lokala
skattemyndigheterna, i första hand 200 kvalificerade handläggare och viss
datautrustning.

.Av nämndema skall ca 2CK) vara lokala nämnder för
taxering av småhusenheter och återstående ca 60 gemensamma nämnder för taxering
av övriga typer av taxeringsenheter.

I de lokala nämnder som handhar småhusenhetema skall
förtroendevalda från den kommun där fastigheten ligger besluta om taxeringen. I
dessa nämnder ingår åtta förtroendevalda från varje kommun. Fyra av dem får
tjänstgöra samtidigt. Gemensamma nämnder skall finnas för lantbruksenheter och
för hyreshus- och industrienheter. De skall omfatta hela länet eller ett eller
flera fögderier inom länet. Vatten- och värmekraftanläggningar föreslås bli
taxerade hos en för riket gemensam nämnd.

Ansvarei för arbetet med taxeringen ligger liksom nu på
skatteförvaltningen. Den ändringen föreslås att ansvaret för förberedelsema i
vad de avser framtagande av prisnivåer och dylikt till gmnd för värderingen
läggs över på lantmäteriverket. Därför förs resurser för värderingsfrågor över
till lantmäteriverket som får ansvaret för att rätt värdenivå ligger till grund
för taxeringarna, dvs. i huvudsak för förberedelserna för avstämning och
arbetet med omräkningen. Det arbetet skall utföras i samråd med skogsstyrelsen,
lantbmksstyrelsen och skattemyndigheterna då det gäller index och övergripande
värderingsfrågor. Prowärdering och förslag till val av riktvärdetabeller eller
motsvarande skall göras av lantmäteriverket och en arbetsgrupp inom varje
taxeringsdistrikt bestående av ordföranden och tre-fem förtroendevalda
ledamöter av nämnden. Lantmäteriverket bör informera allmänheten om
rikflinjerna för sitt arbete.

Faktaunderlaget för taxeringen

För att taxeringama skall bli riktigare och rättvisare är
det angeläget att de uppgifter som ligger till gmnd för taxeringen blir bättre.
Uppgifterna lämnas

Prop, 1984/85:222 35

nu i iäsiiglietsdeklaraiioner vid de allmänna
fastigheistaxeringarna och i övrigl kommer uppgiflern.i i huvudsak iii från
olika myndigheler. Uppgifterna förs in i fasliglieistaxeriiigsregistret.
Uppgifter om fasligheler har sedan iäne funnils redovisade i register och
längder, l.ex. jordeböcker.

Fastighetsägarnas uppgifisskyldighet minskas eniigl
förslaget. Endasl årel före er, avstämning, dvs. vart åttonde är, skall
fasiigtietsägama lämna en förenklad deklaration, en a\siäniningsdcklaralion.
Den medför en kontroll av om de uppgifier lill ledning för laxeringen som finns
i fastighetstaxeringsregislrel är aktuella. Uppgifterna förlicks på en
avstämningsblankeli som siinds lill iigarna. Eventuelli skall ägaren även
komplettera avstämningsde-klaraiionen med efterfrågade Ulläggsuppgifier eller
med de särskilda upplysningar som han själv önskar lämna.

Faslicheisiaxeringsregisiret skall successivt äjourföras
med - till skillnad mot nu gällande ordning - alla beskaffenhets- och
användningsförändringar som den lokala skatlemyndighelen får kännedom om -
förutom genom avstämningsdeklaraiionerna och andra frivilligl avlämnade
deklarationer från ägarna - även genom en effektiviserad och något utvidgad
uppgifts-skyldighet för kommunerna, fastighetsbildniiigsmyndighetema, lanlbruksnämnderna
och skogsvårdsslyrelserna som mestadels även nu har uppgiftsskyldighet för
fastighetstaxeringen. Den ökade uppgiftsskyldigheten föreslås avse bl.a. för
kommunernas del fasligheter som slutbesikligas, för fastighetsbildningsmyndigheternas
del bebyggda och obebyggda småhusfastigheter som avstyckas, och för
lantbruksnämndernas del inventeringar i samband med nämndens försäljningar.

Taxering, omprövning, besvär

Registrering, granskning, ulredning och laxering skall
eniigl förslagel utföras av de lokala skattemyndighelerna som också fattar det
första beslutet om taxeringen, gmndbeslutet, senast den 15 maj under
taxeringsåret. De lokala skattemyndigheterna kan ompröva sina beslut fram till
den 15 september. Genom den långa lid som de lokala skattemyndigheterna får
till sitl förfogande för att utreda oklara frågor och även att ompröva sina
beslut, förutsätts att fastighetstaxeringen flll allra största delen skal!
klaras av hos dessa myndigheter.

Efter begäran av fastighetsägaren skall lokal
skattemyndighets beslul överprövas av fastighetstaxeringsnämnden. Nämnden kan
vidare ompröva sina egna beslut fram till den 15 november. Beslut om
fastighetstaxering kan liksom hittills överklagas hos länsrätt, kammarrätt och
regeringsrätten.

Övergång till rullande system

Enligt förslaget skall det rullande systemet i alla delar
träda i kraft 1987. Del innebär att hyreshus- och industrienheterna avstäms
detta år. Omiaxering kan vidare detta år förekomma för alla andra typer av
taxeringsenheter och omräkning sker av alla fastigheter. 1988 sker ingen
avstämning, alla förändrade taxeringsenheter kan omtaxeras och omräkning av
alla enheter sker med samma index som 1987. Vid 1989 års taxering skall enligt
förslaget alla småhusenheter avstämmas, andra förändrade enheter kan omtaxeras
och alla taxeringsenheter omräknas med nya indextal. Det rullande systemet

Prnp. 1984/85:222 36

forlsiiiier diirefter kontinuerligt med motsvarande inslag
under de följande åren.

För alt dei rullande systemet skall kunna slarla 1987
måsle emellerlid besked lämn-js i tid till RSV och lantmäteriverket som skall
ha hand om förberedelserna för avslämningen, Sädanl besked bör lämnas under
höslen 1984. Vidare bör tillses atl alltför omflittande reformarbeten inom
laxeringsområdel, l.ex. lil! följd av förslag frän skalieförenklingskommittén,
inle genomförs samiidigi med all den rullande laxeringen salts i gäng. Om inle
hiiider i dessa hiinseenden föreligger bör den första avslämningen som avser
hyreshus- och industrienheler och som är förhållande\äs lätthanterlig, sålunda
ske 1987. Bl.a. för att underlätta den kommande avslämningen av småhusenheterna
skulle, om resursmässiga förutsättningar föreligger, en förberedande omtaxering
enligt de av kommittén föreslagna reglerna kunna göras i fräga om hus som
felvärderats på gmnd av i första hand radonpäverkan eller mögel- och fuktskador
redan 1986. Skulle del visa sig att prisutvecklingen på fastigheter alltjämt är
liten kan skäl finnas att starta omräknincsförfarandet först 1989.

Om de fömisältningar som angells att börja den rullande
taxeringen 1987 inte föreligger, t.ex. på grund av andra stora reformer på
taxeringens område, bör det rullande systemet i stället startas 1988. Där\'id
förskjuts det föreslagna Udschemat för avstämningama med ett år. Vad som sagts
om en inledande omtaxering 1986 gäller då i stället 1987.

Kommitténs förstahandsförslag är emellertid
sammanfattningsvis att en mllande fastighetstaxering med avstämning, omtaxering
och omräkning införs. En sådan modell för ett rullande system är fördelaktigast
ur fastighetstaxeringssynpunkt. Det mllande systemet bör starta 1987, eventuellt
med en mindre omtaxeringsomgång 1986.

Kostnaderna

Kostnadsbesparingarna vid en övergång till ett rullande
system är påtagliga. Besparingarna uppkommer på olika sätt. Mest
kostnadskrävande vid fastighetstaxeringen är de moment som är gemensamma vid
allmän fastighetstaxering och avstämning, dvs. förberedelser och taxering av
alla fastigheterna, vilket i de båda systemen skall ske vart femte respektive
vart åttonde år.

Del längre intervall som är möjligt mellan avstämningama
sammanhänger med de andra momenten som föreslagits ingå i det mllande systemet,
nämligen en friare omtaxering under åren mellan avstämningama för de
fastigheter, som förändrats, och en successiv omräkning för att beakta
förändringar i prisnivån. Det föreslagna systemet medför i vart fall inte några
kvalitetsförsämringar men däremot kraftiga besparingar. Andra besparingar uppkommer
genom att man kan dela upp framförallt avslämningen under hela åtta-årsperioden
och att arbetsbelastningen därigenom kan göras jämnare över åren.

Genom att mera tid kan ägnas åt taxeringsarbetet på det
förberedande planet kan även den dyrbara domstolsprövningen minska väsentligt i
omfattning.

En svårighet vid kostnadsbedömningarna har varit att
uppskatta i vilken

Prop.
1984/85:222 37

ulsträckninc
ralionaliseringar av det nuvarande systemet skulle vara möjliga. Niigra
garantier för atl sådana skulle kunna genomföras finns inle. 1 van fall ar det
inle sannolikl alt några mer väsentliga förändringar skulle kunna genomföras
liil en allmän fastighelstaxering 1987, Om 1981 års system bibclialls
oforiindrat torde kostnadsbesparingen per år då bli ca 78 milj. kr. i
genomsnitl per år. Kommittén har dock för att inte överskatta den
genomsnittliga årliga kostnadsminskningen utgått från att även en allmän
faslighetstaxering 19S7 skulle kunna rationaliseras. Bl.a. har RSV ansett au
kostnaderna för förtroendevalda ledamöier bör kunna minskas. Jämförelserna
visar vid sådanl alternativ en tota! besparing på ca 59 milj. kr. i genomsniu
per är. Detta svarar mot en drygt 40 % kostnadsminskning.

II Värdering

Den
rullande taxeringen förutsätter inte något speciellt värdenngsförfaran-de.
Kommittén har utgått från atl nuvarande värderingsgrunder, värderingsmodeller
och värderingsmetoder i huvudsak skal! behållas. De erfarenheter som vanns vid
AFT 81 måste emellertid tas lill vara och bör leda till vissa förändringar t.ex.
beträffande värdefaktorerna storlek och standard vid värdering av småhus. I
avsnitt 11 har ett flertal värderingsfrågor som bör bli föremål för vidare
över\'ägande tagits upp och kommenterats.

Kommittén
har vidare föreslagit vissa ändringar i gmndema för taxering av grustäkter och
arrendetomter.

Bindande
föreskrifter om värderingen bör utom i särskilt angivna frågor endast utfärdas
av regeringen. Regler från RSV och andra myndigheler bör i stället normalt
lämnas som anvisningar, rekommendationer eller dylikl.

Bilaga .

Lagförslagen i betiinkandel (SOU 1984: 37 uch 38)
RulfaiKle fastichelstaxerini; m. m.

Förslag till

Lag oni ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fasflghctstaxeringslagen (1979:1152)'

deh au 16 kap. 6-9 §§, 17 kap. 18 §, 18 kap. 15 §, 20 kap.
14-23 §§ och 25-32 kap. skall upphöra att gälla,

dels att mbrikerna närmast före 16 kap. 2, 6 och 9 §§ samt
mbriken närmast före 25 kap. skall utgå,

deb att i 5 kap. 1,2 och 8 §§, 7 kap. 3,4,6 och 16 §§ samt
11 kap. 5 § ordet "taxeringsvärde" i olika böjningsformer skall bytas
ut mot "basvärde" i motsvarande form,

deisattlkap. l,3,6och7§§,5kap.4§,7kap.7§,16kap.
l-5§§,17kap. 1-4,6-8,15,17,20och25 §§, 18 kap. 1,3-12,14,22,25,29,30,32,38och
41§§,19kap.,20kap. l,2,4,6,7och9-13§§,21kap. ioch3-6§§,22kap. 2och4-7§§,23kap.
1-3 §§,24kap. 1,3,4och5§§ samt mbrikema tilll,5, 16,18 och 19 kap. och mbriken
närmast före 17 kap. skall ha nedan angivna lydelse,

dels att i lagen skall införas nya bestämmelser, 1 kap.
8-10 §§, 18 kap. 42-45 §§ och 19 kap. 8-21 §§ samt närmast före 1 kap. 1 och
7-9 §§, 18 kap. 1, 12, 22, 29 och 42 §§, 19 kap. 1, 4, 9, 15, 16, 18 och 21 §§
samt 20 kap. 1, 6, 10, 11 och 13 §§ nya mbriker av nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

1 kap. Iniedande bestämmelser

Föreslagen lydelse

1 kap. Grundläggande bestämmelser

Allmänt om fastighetstaxering

1§

Fastighetstaxering sker årligen vid avstämning, omtaxering
och omräkning.

Vid
fastighetstaxering skall beslut fattas om fastigheternas skattepliktsförhållanden
och indelning i taxeringsenheter. Vidare skall beskatt-

Vid fastighetstaxering skall beslut fattas om
fastighetemas skattepliktsförhållanden och indelning i taxeringsenheter.
Vidare skall beskatt-

'Senaste lydelse av 11 kap. 5 § 1980:149 16 kap. 6§
1981:1119 16 kap.7 § 16 kap. 8 § 16 kap. 9 § 20 kap. 23 § "-

25
kap. 1981:1119

26
kap.

27
kap.

28
kap,

29
kap.

30
kap.

31
kap.

32
kap.

rubriken närmast före 16 kap. 2 § 1981:1119 rubriken
närmast före 16 kap. 61 1981:1119 rubriken närmast före 16 kap. 9 § 1981:1119
rubriken närmast före 25 kap. 1981:1119.

Ntivar:ir:de
Ivdelse

FöresLicn
lydebe

ningsnatur
och uixeringsvärde be-stii.nmas för varje taxeringsenhet. Tiixe.ringsvärde
skal! dock inte åsättas fastighet, som enligi 3 kap, skall undanlas från
skatteplikt.

mnf.'snatur.
husvärde oc!i taxeringsvärde bestämmas för varje taxeringsenhet. Basvärde och
layi-eringsvärde skall dock inte åsättas fasiighct, som enligt 3 kap. skall
undantas friin skatteplikt.

Med taxeringsår menas i denna lag det kalenderår för
vilkel fastighetstaxering besläms.

Beslut
om fastighetstaxering skaU gälla under det taxeringsår då taxeringen skaU
åsättas i första instans.

6 §

Fastighetstaxering sktdl ske på gmndval av fastighets
användning och beskaffenhet vid taxeringsårets ingång.

7 §

Allmän fastighetstaxering skall ske vart femte år. Beslut
vid allmän fastighetstaxering skall, om inte annat föranleds av föreskrifterna
i 16 kap., gälla från ingången av det taxeringsår dä allmän fastighetstaxering
sker till ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker nästa
gång (den löpande taxeringsperioden) .

Fastighetstaxering skall ske på grundval av fastighets
användning, beskaffenhet och ägarförhållanden vid taxeringsårets ingång.

Avstämning

Varje fastighets taxering skaU avstämmas vart åttonde år.

Avstämning skall göras av de i 4 kap. 5 § angivna skilda
slagen av taxeringsenheter enligt följande.

a. 1987 hyreshusenheter och indu

strienheter

b. 1989 småhusenheter

c. 1991 lantbruksenheter

d. 1993 specialenheter och exploa

teringsenheter. Från och med 1995

skall avstämning ske vartannat år på

så sätt att varje enhet avstäms vari

ättonde är. Enhetema skall avstäm

mas i den ordningsföljd som nu

angetls.

Avstämningsår för en fastighet är det taxeringsår, då
fastigheten avstäms.

Senaste lydelse 1981:1119.

Prop.
1984/85:222

Nuvarande lydelse

40

Föreslagen lydelse Omtaxering

8§

Omiaxering av faslighel skall ske under år, som inte utgör
avstämningsår för fastigheten, om

1.
ny
taxeringsenhet bör bUdas eller taxeringsenhet bör ombildas

2.
tieskattningsnaturfn
bör ändras

3.
skatieplikLsförhållandena
bör ändras

4.
basvärdet
bör ändras på grund av att taxeringsenhetens beskaffenhet eller användning
förändrats

5.
taxeringsenhet
tidigare taxeringsår åsatts en felaktig taxering.

Omräkning

9§

Taxeringsvärdet
och däri ingående delvärden beräknas genom omräkning av basvärdet och däri
ingående delvärden med ett index. Omräkningen skall göras årligen enligt de
gmnder som anges i 16 kap.

10!

5 kap. Bestämmande av taxeringsvärde

Regeringen beslutar om index.

Nya
indextal skaU bestämmas vartannat år, såvida regeringen inte finner särskilda
skäl föreligga.

Ar,
då omräkning skaU ske med nya index, betecknas indexär.

S kap. Bestämmande av basvärde

Marknadsvärdet
skall bestämmas med hänsyn till det genomsnitfliga prisläget under basåret.

Med basår avses tiden från och

4 § '

Marknadsvärdet skall bestämmas med hänsyn till det
genomsnittliga prisläget under andra årel före det år då allmän
fastighetstaxering sker.

Nuvarande
Ivddsc

Föreslagen lydelse

med den 1 juli fjärde årel före avsiärn-ningsårel till och
med den 30 juni tredje årel före avsiämningsårci.

1 kap. 7§

Regeringen
dier myndighel som regeringen besiämmer skall besluta om närmare föreskrifier
om indelning i värdeområden, klassindelning av värdefaktorer,
klassindelnings-gmnder, värdeserier och värdetabeller för de byggnadstyper och
ägoslag som anges i 8-15 kap. Mot sådant beslut får talan ej föras.

Regeringen
skall besluta om närmare föreskrifter om klassindelning a>' värdefaktorer,
klassindelnings-gmnder, värdeserier och värdetabeller för de byggnadstyper och
ägoslag som anges i 8-15 kap.

Regeringen
eller myndighel som regeringen besiämmer skaU besluta om indelning i
värdeområden. Mot sådant beslut får talan ej föras.

16 kap. Särskild fastighetstaxering

16 kap.
Bestämmande av taxeringsvärde

Särskild fastighetstaxering skall verkställas de år då
allmän fastighetstaxering inte äger rum.

Vid
särskild fastighetstaxering fastställs nästföregående ärs taxering
oförändrad om ny taxering enligt 2-5 §§ inie skall ske.

Nytaxeringsgrunder

Ny
taxering av fastighet skall ske om under löpande taxeringsperiod

1. ny taxeringsenhet bör bildas
eller taxeringsenhet bör ombildas

2. taxeringsenhets beskatmingsna-tur
eller skattepliktsförhällande bör andras.

1 §

Index skall bestämmas så att det genomsnittliga
förhållandet mellan taxeringsvärdet och marknadsvärdet blir 0,75 för likartade
taxeringsenheter inom ett prisbildningsområde på sått närmare stadgas i detta
kapitel. Marknadsvärdet bestäms utifrån det genomsnittliga prisläget under
nivåä-ret. Om väsentliga förändringar av prisnivån har skett imder nivåäret
skall marknadsvärdet dock bestämmas utifrån prisläget vid nivåårets slut.

Med nivååret menas tiden från och med den 1 juli andra
året före index-året till och med den 30 juni året före indexåret.

2r

Index skall bestämmas särskilt för småhus-, hyreshus-,
industri- och lantbruksenheter. Inom varje sädan typ av taxeringsenhet kan
olika index bestämmas med hänsyn till enheternas användning, beskaffenhet,
värde och belägenhet.

'Senaste lydelse

]98]:in9.

* Senaste
lydelse

1981:1119.

3 § "

Nuvarande
lydeise

Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande
taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökal eller minskat genom sådan förändring
i enhetens fysiska beskaffenhet att åsätt taxeringsvärde på grund av
förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. Ny
taxering skall dock alllid ske om kosinader som har uppgått till minst en
miljon kronor har lagts ned på taxeringsenheten eller, för värde-ringsenhei med
småhus och, i förekommande faU, därtiU hörande tomtmark, om det sammanlagda
värdet av småhuset och tomtmarken på grund av förändringen bör höjas eller
sänkas med minst 100 000 kronor.

Oavsett vad som nu har sagts skall ny taxering ske om
bebyggelse skett på taxeringsenhet, som förut varit obebyggd, eller bebyggelsen
på en förut bebyggd taxeringsenhet rivits, brunmt ned eller förts bort.

Vid bedömning om ny taxering skall ske på grund av
minskning i en taxeringsenhets värde genom skogsavverkning eller annan
förändring i fråga om skogsbeståndet skall hän-

Förcslagcn lydelse

För varie laxcringsenr.ci får endas! ett index använda.,
mom vad avser lardiirulcsculici och cxploaicringscn-het. De i biis-i'ärde: för
cn iaiubruks-e.nhct ingående ddvänienn får omräknas, med olika index. Vid
luv-eringen av exploaicringsenhe: skali sådan del av markvärde', sotn avser
tomtmark för småhus, omräknas med index för sniåhusenhei. Få molsvarande säu
skall vid taxeringen av exploateringsenhet del av markvärde som avser tomtmark
för hyreshus eller för industribyggnad och övrig byggnad räknas om med
tUlämpligt index för hyreshusenhet respektive för industrienhet.

Index bestäms som regel utifrån en generell och en
regional omräkningsfaktor. Genom den generella omräk-ningsfaktorn beaktas
generella prisförändringar som för cn typ av taxeringsenheter kan vara olika
på grund av skillnader i enheternas beskaffenhet, användning och värde.
Skillnader i prisutvecklingen för en typ av taxeringsenheter mellan olika
prisbildningsområden föranleder under de förutsättningar som anges i 4 § andra
stycket bestämmande av regionala omräkningsfaktorer. Indextalet bestäms
slutligt genom att den generella omräkningsfaktorn multipliceras med en
regional omräkningsfaktor, då en sådan skaU tillämpas. Kan det antas att
marknadsvärdena förändrats utan att detta kan fastläggas med ledning av
erlagda köpeskillingar får dock i stället ett särskilt index beslämmas. Del särskilda
indextalet skall uppskattas efter vad som befinnes skäligt främst med hänsyn
tiU förväntade priser och ändringar i avkastningen.

Index skall anges med tvä decimaler.

'Senaste lydelse 1981:1119. 'Senaste lydelse 1981:1119.

Nu varande iyddsc

.ryit w.v även Ul! den värdeökning som den ålersiående
skogen undergal: på grund av nllväxi under den löpande luxeringsperiodcn.

Föreslagen
lydelse

.Ny laxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande
laxeringspe-riod taxeiingsenheiens värde ökat eller minskat

1.
genom
beslut om fastställelse av generalplan, stadsplan eller byggnadsplan

2.
genom
annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i rätten att förfoga
över eller i övrigt använda enheten

3.
genom
att avgift till allmän va-anläggning eller allmän fjärrvärme-anläggning
(anslutning.savgift) eller ersättning för gatukostnader erlagts för enheten.

Ny taxering skall ske endasl om taxeringsenhetens
taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock
minst 25000 kronor. Om förändringen medför en ökning eller minskning av
taxeringsvärdet med mindre än 100 000 kronor skaU ny taxering ske endast efter
framställning av taxeringsenhetens ägare.

Vid bestämmandet av en genereU omräkningsfaktor
uppskattas först det genomsnittliga förhållandetalci mellan basvärde oc.h
marknadsvärde för sådan egendom för vilken index enligt 2 § skaU bestämmas.
Omräkningsfaklorn beräknas därefter som kvoten mellan talet 0,75 och det
sålunda uppskattade förhällandeta-lei. En regional omräkningsfaktor bestäms på
motsvarande sätt för prisbildningsområde eller del av sådant omräde.

Regional omräkningsfaktor skall bestämmas för en typ av
taxeringsenheter endast om det genomsnittliga förhållandetalet mellan
basvärdena, omräknade med de generella omräk-ningsfaktörerna, och marknadsvärdena
understiger 0,70 eller överstiger 0,80.

5 §«

Ny laxering av taxeringsenhet, vars värde har
beslämts under förutsättning att den används i förvärvsverksamhet av visst
slag, skall ske om verksamheten stadigvararuie helt eller i allt väsentligt
har lagts ned under den löpande taxeringsperioden.

Ny
taxering fär ske endast efter framslällning av taxeringsenhetens ägare och om
taxeringsvärdet tUl följd av värdeminskning i anledning av nedläggningen bör
sänkas med minst hälften.

För
bestämningen av regionala omräkningsfaktorer skaU riket delas in i
prisbildningsområden för småhusenheter, hyreshusenheter, industrienheter och
lantbruksenheter. Indelningen skall ske sä att fastighetsprisutvecklingen
inom ett prisbildningsområde kan förväntas bli likartad.

Beslut om indelning i prisbildningsområden meddelas av
regeringen.

Senaste lydelse 1981:1119. 'Senaste lydelse 1981:1119.

Prop. 1984/85:222 44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avd. 2 Föriarandei m.m. vid allmän Avd. 2 Förfarandel
m.m. vid fastig-

fastigliet.staxering'' hetstaxering

17 kap. 1 § Med skattechef avses i denna lag chefen för
länssiyreliiens skaiteavdelnini; eller, i Stockholms län, chefen för
länsstyrelsens taxcringsavdelning.

Under benämningen taxeringsintendeni inbegrips, fömiom
nämnda tjänstemän samt chef för besvärsenhel och taxeringsintendeni, även den,
åt vilken uppdragits atl i sin tjänst ulföra göromål som ankommer på
laxeringsiniendeni . Om inte annal föreskrivs, får skallechefen uppdra åt chef
för taxerings-enliet eller besvärsenhet atl fullgöra uppgift som ankommer pä
honom enligt denna lag. I Stockholms län får skattechefen även lämna sådant
uppdrag ål sin ställföreträdare.

Med chef för taxeringsenhet eller besvärsenhet jämställs
enligt denna lag chef för sektion vid sådan enhel i Stockholms, Malmöhus saml
Göleborgs och Bohus län.

Den myndighel som i första instans skall besluta om
fastighetstaxering enligt denna lag (beskattningsmyndighet) är den lokala
skattemyndigheten, om ej annat sägs i 4 §. Myndigheten verkställer taxering
av fastigheterna inom fögderiei.

Fastighetstaxeringsdislrikt

2§

Län indelas i fastighetstaxerings- I lån skaU finnas lokala fastighets-

distrikt för taxering av småhus-, länt-
taxeringsdistrikt och gemensamma bruks- , hyreshus- och industrienhe-
fastighetstaxeringsdistrikt, ler. I distrikt för industrienheter laxeras även
special- och exploateringsenheter.

Taxeringsenhet fär utan hinder av Lokalt
fastighetstaxeringsdistrikt vad som sägs i första stycket hänföras skaU utgöras
av kommun, del av tiU annal fasttghetstaxeringsdiswiki kommun eller flera
kommuner, som om det erfordras med hänsyn tiU är belägna inom samma fögderi.
Mer behovet av lokalkännedom i nämn- än tre kommuner får inte ingå i ett den
eller eljesi för taxeringsarbetel. lokaU
fastighetstaxeringsdistrikt.

Kommun eller del av kommun får ingå i två eller flera
fa.stighetstax-eringsdisiriki. I lokaU distrikt taxeras småhusenheter och
exploateringsenheter som avser endast tomtmark för småhus.

'Senaste lydelse 1981:1119.

Nuvarande
Iyddsc

Alla taxeringsenheter, .som bildas av samma faslighel.
hänförs ull samma fastighetstaxeringsdislrikt.

3 §

Fastighetstaxeringsdiiirikt för taxering av småhusenheter
omfattar kommun eller del av kommun.

Fastighetstaxeringsdistrikl för taxering av lantbruks-,
hyreshus- och industrienheter omfattar kommun, del av kommun eller flera kommuner.

Kommun eller del av kommun får ingå i två der flera
fastighelstax-eringsdislrikl.

Föreslagen Iyddsc

För övriga slag av taxeringsenheter utom dem sorn avses i
sista stycket skaU i varje län finnas gemensamma fästigheisiaxeringsdistriki
för dds hyreshus-, industri- och specialenheler, lids lantbruksenheter.
Gemensaml distrikt skall omfatta hela länet eller etl eller flera fögderier
inom länet.

Hela riket skall uigöra ett fastig-het.iia.xeringsdisirikt
för industrienheter med vatten-och värmekraftanläggningar.

FasUgh ctsiaxeringsnämn der

För varje lokalt fastighetstaxeringsdislrikt skall flnnas
en lokal fastighetstaxeringsnämnd och för varje gemensamt fastighetstaxeringsdistrikl
skall finnas en gemensam fastighetstaxeringsnämnd.

De lokala och gemensamma fastig-hetslaxeringsnämnderna
skall pröva besvär som fastighetsägaren har anfört över den lokala skattemyndighetens
taxering av hans faslighel saml de taxeringsärenden som den lokala
skattemyndigheten enligt 19 kap. 12 § överlämnal till fastighetstaxeringsnämnden.

För varje faslighetsiaxeringsdisirikt skall finnas en
fastighetstaxeringsnämnd, som inom distriktet verkställer laxering av de
enheter distriktet avser.

4 §

För rikel skall finnas en fastighetslaxeringsnämnd för
industrienheler med vatten-och värmekraflanläggningar
(fastighetslaxeringsnämnden för vallen- och värmekraflanläggningar). Nämnden
skaU som försia instans besluta om fastighetstaxeringen av vatten- och
värmekrafianlägg-ningarna.

6 §

Ordförande i fastighetstaxeringsnämnd förordnas av
länsstyrelsen senast den 15 september andra året före det år då allmän
fasstighelslax-ering äger rum.

Ordförande i fastighetstaxerings-nämnd förordnas av
länsstyrelsen för tre taxeringsår.

Nuvarande
lydelse

Länsstyreisen får förordna ytterligare en ledamot i
fastigheistax-eringsuämnd. Dändd gäller vad som sägs i första stycket.

Föreslagen
lydelse.

Liinsslyrelsen skaUförordna ytterligare en ledamoi i
fastigheistax-eringsnämnd för tre laxering.iår. Denne får eficr ordförandens besiämmande
tjänstgöra som ordförande vid sammtiiurädc med nämnden.

Regeringen förordnar för högs; två år i sänder ordförande
och ledamöter i fastighelslaxeriiigsnämnden för vatten- och
värmekraflanläggningar.

7 §

Övriga ledamöter i fastighetstaxeringsnämnd och
suppleanter för dem utses genom val. Val av ledamöter och suppleanter
förättas före ulgången av december månad andra årei före del år då allmän
fastighetstaxering äger rum.

Val av ledamöter och suppleanter i
fastighetstaxeringsnämnd förrättas av kommunfullmäktige. Ingår i fastighetstaxeringsdistrikt
mer än en kommun förrättas dock valet av landstinget, eller, om i distriktet
finns kommun som ej ingår i landstingskommun, av landstinget och
kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen bestämmer
efter befolkningstalen.

Övriga ledamöier i fastighetstaxeringsnämnd och
suppleanter för dem utses genom vaiför en period av tre år.

Val av ledamöter och suppleanter i
fastighetstaxeringsnämnd förrättas av kommunfullmäktige.Ingår i fastighetstaxeringsdistrikt
mer än en kommun förrättas dock valet av landstinget, eller, om i
distriktet finns kommun som ej ingår i landstingskommun, av landstinget och
kommunfullmäktige med den fördelning dem emellan som länsstyrelsen bestämmer
efter befolkningstalen. / motsvarande ordning skall i samband med valet utses
i lokal fastighetstaxeringsnämnd tre och i gemensam faslighelsiaxeringsnämnd
fem av ledamöterna att på kommunens bekostnad deltaga i arbetet inom sådan
arbetsgrupp, som avses i 18 kap. 43 §. I arbetsgruppen för
fastighetslaxeringsnämnden för vatten- och värmekraftanläggningar
skaU fastighetstaxeringsnämndens samtliga ledamöter ingå. Val skall vara
proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter som motsvarar den
kvot, vilken erhålls om antalet närvarande ledamöter delas med det antal
personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den
avrundas till närmast högre tal. Om förfarandet vid sådant proportionellt
val finns bestämmelser i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid
val inom landsting, kommunfullmäktige m.m.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Antalet
vaid;-i ledamöter i iäslig-hctstaxeringsnämnd skall vnra minst fe.m och högst
ålia. Antalet ledamöter bestäins av den som föräiiar valet eller, om
ledamöterna skall väljas av skilda organi av länssslyrelsen.

,A.nialel valda ledamöter i lokal fastighetstaxeringsnämnd
ska!! viira åtta om fa.siigh£islaxeringsdLstriktei omfattar cn kommun. För
varje ytterligare kommun eller del av kommun scmi distriktet omfattar väljs
ytterligare åtta ledamöter. Antalet valda ledamöter i gemensam fastighetstaxeringsnämnd
skaU vara åtta. I fastighetslaxeringsnämnden för vatten-och
värmekraflanläggningar skall uiöver ordföranden ingå åtta ledamöter. För de
valda ledamöterna skall väljas lika många suppleanter. Om

suppleantema
inte väljs proportionellt, skall Nid valet även den ordning

bestämmas
i vilken de skall kallas till tjänstgöring.

Den som har varit ordförande vid ett val, skall omedelbart
underrätta

länsstyrelsen, fastighetstaxeringsnämndens ordförande och
de valda om

utgången av valet.

SärskUda
bestämmelser om konsulenter, sakkunniga, m.m.

15 §

är.

Konsulent får ej vara ledamot av fastighetstaxeringsnämnd
som han biträder.

Kommunstyrelsen
får förordna tjänsteman hos kommunen som länsstyrelsen godkänner att granska
deklarationer och andra handlingar. Godkännandet får när som helst
återkallas.

Mot länsstyrelsens beslut enligt denna paragraf får
talan ej föras.

Länstyrelsen
förordnar senasl den 15 september andra året före det år, dä allmän
faslighetstaxering äger rum, erforderligt antal personer med sakkunskap i fråga
om fastighetsvärdering (konsulenter för fastighetstaxering) art biträda
fastighetstaxeringsnämnd vid den allmänna fastighetstaxeringen.

Regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer förordnar erforderligt antal personer
med sakkunskap i fråga om fastighetsvärdering (konsulenter för fastighetstaxering)
att biträda lokal skattemyndighet och fastighetstaxeringsnämnd vid
fastighetstaxeringen. Sådant förordnande fär omfatta flera taxerings-

17 §

Konsulent
för fastighetstaxering skall enligt skattechefens bestämmande medverka vid
förberedelsearbetet inför den allmänna fastig-

Konsulent
för fastighetstaxering skall enligt skattechefens bestämmande medverka vid
förberedelsearbetet inför avstämningama. Han

'"Senaste lydelse 1981:1111.

Konsulenten
skall efler erforderlig ulredning avge skriflliga utlåtanden lill ledning vid
taxeringen. Han skall, i den omfauning nämndens ordförande finner påkallal, i
nämnden föredra ärenden i vilka han har avgivil utlåtande.

Nuvarande
lydelse

heistiLxeringen. Han skall vid laxeringen granska de
deklarationer uch andra handlingar som nämnden för sådant ändamål överiämnar
flll honom.

Föreslagen
Iyddsc

skall vid taxeringen granska de deklarationer och andra
handlingar som den lokala skutiemyKdiglwien eller nämnden för siidant ändamål
överliimnar till honom.

Skattechefen
får anlila sakkunnig för utredning av taxeringsfråga, som kräver särskild
sakkunskap.

Om det
behövs, får skattechefen kalla ordförande eller annan ledamot av
faslighelsiaxeringsnämnd i länel för att av denne erhålla upplysningar.

Skattechefen
får kalla .även den som av statens lantmäteriverk beordrats biträda
arbetsgrupp enligi 19 kap. 2 §, konsulent för fastighetstaxeringen i länet och
andra i fastighetsvärdering kunniga personer för att erhålla upplysningar av
dem.

Skattechefen
får kalla även i fastighetsvärdering kunniga personer för att erhålla
upplysningar av dem.

Ersättning till vald ledamot och suppleant i
fastighetstaxeringsnämnd för resekostnader och andra utgifter som föranleds av
uppdraget samt arvode och andra ekonomiska förmåner betalas av kommunala och
landstingskommunala medel.

Ersättning
för deltagande i arbete inom sådan arbetsgrupp, som avses i 18 kap. 43 §,
betalas efter i första och andra styckena nämnda grunder.

Fullmäktige i kommun och landstingskommun meddelar beslut
enligt första stycket efter grunder som föreskrivs i 3 kap. 16 § kommunallagen
(1977:179).

Ersättning för deltagande i arbete inom sådan arbetsgrupp,
som avses i 19 kap. 2 §, betalas efler i första och andra styckena nämnda
gmnder.

18
kap. Allmän fastighetsdeklara- 18 kap. Förberedelser för taxering-

tion, m.m." en, m.m.

TiU ledning vid allmän fastighetstaxering skaU ägaren
utan anmaning

1§

Uppgifter från fastighetsägare

Till ledning för taxeringen vid avstämning skall
fastighetsägaren

"Senasle lydelse 1981:1119.

Efter
anmaning är fastighetsägare skyldig att avge fastighetsdeklara-

tion.

Faslighetsdeklaration och avstäm-ningsdeklaration skall
avfattas på blankett enligt fastställt formulär.

Blanketter till fasiighetsdeklara-tioner och
avstämningsdeklaratio-ner, för vilka formulär fastställs, lillhandahålls
kostnadsfritt.

Fastighetsdeklaration skall, innehålla uppgifter om
namn, postadress och personnummer eller, för juridisk person,
organisationsnummer för fastighetens ägare, kommun och församling där
fastigheten ligger, fastighetens gatuadress eller på orten bmklig benämning
samt fastig-helens officiella beteckning.

I fastighetsdeklarationen skall vidare lämnas uppgifter
om fastighe-

Föreslagen lydelse

lämna en förenklad fiistighasdehla-rntion
(avstinnningsdckluraiion).

Den
som vid taxeringsårets ingång var ägare riU en fasiighct kan lämna
fa.mgheLsde.klaraiion rörande fastigheten.

:\iivitriiniic Ivddsc

lämna deklaration (allmän fasighcis-deklarattoii) för
varje fastighet. De.-kliiraiioii skaU dock inte lämnas för staten lillhörig
försvarsfasughei sorn enligt 3 kap. 2 § är undantagen frän skatteplikt.
Deklaration skall inte heller lämnas för fastighet för allmän -na
kommumkationsundamålsom enUgt 3 kap. 2 § är undantagen från skalteplikl eller
för byggnad på annans mark dä byggnadens värde understiger 10 000 kronor. Finns
pä sådan kominunikationsfaslighei som nyss har nämnts husbyggnad som används
för annal än kommunika-lionsändamål skall dock deklaration lämnas. Deklarationsskyldighet
gäller också för byggnad på annans mark om den används som sladigvarande
boslad eller om dess bostadsyta överstiger tio kvadratmeter.

Efter anmaning är också den som inte på grund av försia
stycket har deklaralionsskyldighel, skyldig atl avge faslighelsdeklaration.

3 §

AUmän fastighetsdeklaration skall avfattas på blankett
enligt fastställt formulär.

Blanketter till deklaralioner, för vilka formulär
fastställs, tillhandahålls kostnadsfritt.

4 §

Allmän fastighetsdeklaration skall, om annat inte sägs i 5
§, innehålla uppgifter om namn, postadress och personnummer eller, för
juridisk person, organisationsnummer för fastighetens ägare, kommun och
församling där fastigheten ligger, fastighetens gatuadress eller på orten
bruklig benämning samt fastighetens officiella beteckning.

I den allmänna fastighetsdeklarationen skall vidare
lämnas uppgifter 4 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 222

Nuvarande
lydelse

om fasligheiens areal av olika ägoslag, användning och byggnader,
hyror och därmed jämförlig avkasl-ning av fasiigheien samt särskilda förntäncT
och förpliktelser som hör till fastigheten. I deklarationen skall även i övrigl
lämnas uppgifter om sädana förhållanden som behövs för att beslämma de
värdefaktorer som taxeringen enligt bl.a. 8-15 kap. skall gmnda sig på.

Den allmänna fastighetsdeklarationen skall också
innehålla uppgifter om sådana förhållanden beträffande fastigheten som om
fastigheten har olika ägare lill skilda delar av marken och om fastigheten
innehas med tomträtt. Vidare skall uppgift lämnas om den köpeskilling som
senast betalats för fastigheten under den tioårsperiod som närmast föregår det
år allmän fastighetstaxering äger rum.

Föreslagen
lydelse

tens areal av olika ägoslac, användning och byggnader,
h>Tor och därmed jämförlig avkaslning av fastigheten saml särskilda
förmåner och förpliktelser som hör till fastigheten, I deklaralionen skall åven
i övrigl lämnas uppgifter om sådana förhållanden som behövs för att bestämma
de värdefaktorer som taxeringen enligt bl,a, 8-15 kap. skall grunda sig på.

Fastighetsdeklarationen skall också innehålla uppgifter
om sådana förhållanden beträffande fastigheten som om fastigheten har olika
ägare till skilda delar av marken och om fastigheten innehas med tomträtt.
Vidare skall uppgift lämnas om den köpeskilling som senast betalats för
fastigheten under den tioårsperiod som närmast föregår det år då deklarationen
lämnas.

5 §

Allmän fastighets deklaration i förenklad form får där så
är lämpligt lämnas för sädan skattefri fastighet som bestäms av regeringen
eller myndighel som regeringen förordnar. Deklarationen skall innehålla uppgifter
enligt 4 § i den omfattning som föreskrivs på nyss angivet sätt.

Avstämningsdeklaration skaU innehålla uppgifler enligt 4§
i den omfattning som bestäms av regeringen eller myndighet som regeringen
förordnar.

Den lokala skattemyndigheten skall senast den 15 mars ärel
före avståmningsäret sända blankett till avstämningsdeklaration (avstämningsblankeli)
till fastighetens ägare.

6§

Fastighetsägare bör utöver uppgifter enligt 4 § lämna de
upplysningar som är av betydelse för taxering av fastigheten.

Efter anmaning är fastighetsägare skyldig att till ledning
vid fastighetens taxering lämna upplysningar också om andra förhållanden än
dem, som anges i deklarationsformuläret. Upplysningarna skall läm-

Fastighetsägare bör utöver upi> gifter enligt 4 och 5
§§ lämna de upplysningar som är av betydelse för taxering av fastigheten.

Efter anmaning är fastighetsägare skyldig att till ledning
vid fastighetens taxering lämna upplysningar också om andra förhällanden än
dem, som anges i deklarationsformuläret eller avståmningsblanketten.

Nuvurande
lydelse

nas skriftligen om annat inle har sagts i anmaningen.

Dcklaraiionsskyldig skall efler anmaning förete alla
handlingar som behövs för kontroll av egen fastig-heisdckliiration såsom
skogsbruksplan eller annan uppskattningshandling som avser skog pä
fasligheten, byggnadsritningar eller köpeavtal.

7 §

Föreskigcn
Iyddsc

Upplysningarna skal! liimnas skriftligen om annat inte
har sagts i anmaningen.

Fa.itiglietsägare skiil! efler anmaning förete alla
handlingar som behövs tUl ledning för och kontroll av taxeringen av hans
fastighet såsom skogsbruksplan eller annan upp-skallningshandling som avser
skog på fastigheten, byggnadsritningar eller köpeavtal.

Fastighetsägare
skall vidare i samband med att skogsbruksplan upprällas för hans faslighel av
annan än skogsvärdsstyrelse, till skogsvårds-styrelsen lämna i planen inlagna
uppgifler om värdefaktorer som behövs för skogsiaxeringen.

8§

Besiktning av fastighet får företas vid förfarande enligt
19 kap. 3 § och vid taxering om fastighetstaxeringsnämndens ordförande eller
tjänsteman som biträder nämnden kommer överens med fastighetsägaren om sådan
besiktning.

9§

Allmän fastighetsdeklaration, som skaU avges ulan
anmaning, skall vara lämnad senast den 18 september året före det år dä allmän
fastighetstaxering äger rum.

Fastighetsdeklarationen med tillhörande handlingar skall
lämnas till länsstyrelse eller lokal skattemyndighet.

Besiktning av fastighet får företas vid förfarande eniigl
43 § och vid taxering om den lokala skattemyndigheten eller
fastighetstaxeringsnämndens ordförande kommer överens med fastighetsägaren om
sådan besiktning.

Fastighetsdeklaration med tillhörande handlingar skall
vara lämnad nU den lokala skattemyndigheten senast den 15 mars under taxeringsåret.
Avstämningsdeklaration skalt vara lämnad tiU lokal skattemyndighet senast den
15 aprU årel före avstämningsäret.

Fastighetsdeklaration
och avstämningsdeklaration för indusirienhet med vatten- och värmekraftanläggning
skall vid de i första stycket angivna tidpunkterna ha inkommit tiH
fastighetstaxeringsnämnden för vatten- och värmekraflanläggningar. Den nämnden
skaU vidare den 15 mars året före avstämningsäret sända ut avstämningsblankett
tiU ägarna av

Nuvarande lydelse

Länsstyrd.sc får efter samråd med kommun beslämma alt det
inom kommunen skall finnas särskilt insamlingsställe för deklarationer, som
skall lämnas lil! ledning för taxering inom länet.

10

Överlåts fastighet efler det att aUmän
fa.stighetsdeklaration har lämnats men före taxeringsårets ingång, är såväl
den förutvarande som den nye ägaren skyldiga att inom tio dagar därefter göra
anmälan om överlåtelsen till fastighetstaxerings-nämndens ordförande eller till
lårus-styrelsen. Har fastigheten blivit uppdelad i samband med överlåtelsen
skall överlåtelsehandlingen företes i huvudskrifl eller bestyrkt avskrift.

Föreslagen
lyddse

värme- och vatienkraftanläggningar-na.

Lokal skattemyndighet fär efter samråd med kommun bestämma
att det inom kommunen skal! finnas särskilt insamlingsstiilie fbr
faitig-heisdckiarationer och avstämnings-dckiarationer, som skall lämnas till
ledning för taxering inom fögderiei.

Handling som getts in tiU lokal skallemyndighel i annat
fogden än del där fastigheten är belägen skall omedelbart översändas till den
lokala skattemyndighet som har att laxera fastigheten. Handlingen anses vara
inkommen i rätt tid även om den getts in till annan lokal skattemyndighet än
den som har att pröva taxeringen.

Fastighetsdeklaraaon, avstämningsdeklaration och annan
uppgift eller upplysning tiU ledning vid taxering av egen fastighet som skall
avgivas pä grund av anmaning, skall lämnas inom den tid, som anges i
anmaningen. Skyldighet föreligger dock ej att pä grund av anmaning lämna
deklaration eller uppgift på tidigare dag än handlingen skulle ha lämnats utan
anmaning.

11 §

Byggnadsnämnd skaU i behövlig omfattning, enligt närmare
föreskrifter av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer, lämna den
lokala skattemyndigheten uppgifl om arten och omfattningen av den byggnadsverksamhet,
som avses med beviljade byggnadslov.

Uppgift skall lämnas för varje fastighet för sig senast
rvå veckor efter ulgången av varje kvartal och omfatta de byggnadslov som
beviljats under kvartalet.

Fastighetsägare från vilken fastighetsdeklaration,
avstämningsdeklaration eller annan uppgifl inte har inkommit inom föreskriven
eller i anmaning förelagd tid, får anmanas att lämna sädan deklaration eller uppgift.

Är
deklaration eller uppgift ej upprättad i enlighet med denna lag, fär
fastighetsägaren anmanas att avhjälpa bristen.

.Nuvarande
lyddse

Lantbruksnämnd skaU, på .sätt som föresknvs av regeringen
eller myndighet som regeringen bestämmer, lämna lokal skattemyndighet uppgifl
om sådatu beslut av nämnden som är av heryddse för fastighetstaxeringen.

Föreslagen
lydelse

Uppgifler frän annan än fastighetsägare

12 §

BrandförsäkringsanstaU
är efter anmaning skyldig att tiU ledning vid allmän fastighetstaxering lämna
uppgift om försäkringsvärdet på byggnader, som är hos anstalten försäkrade
mol brandskada.

Kommun, fasiigheLsbildningsmyn-dighei, lantbruksnämnd och
skogs-vårdsstyrebe skaU tiU ledning för taxeringen lämna uppgifter om storleken
och beskaffenheten av taxeringsenheterna inom sina verksamhetsområden enligt
närmare föreskrifter som regeringen bestämmer.

Skogsvårdsslyrelsen skaU tdl ledning för
fastighetstaxeringen tiU den lokala skattemyndigheten lämna uppgifler ur av
styreben upprättade skogsbruksplaner och andra uppskattningshandlingar som
avser skog. Vidare skaU skogsvårdsstyrelsen till den lokala skattemyndigheten
lämna de uppgifler som avses i 7 § andra stycket.

Anmaning
och vite

22 §

Anmaning
får utfärdas av chef för

taxeringsenhet eller lokal skatte

myndighet, fastighetstaxerings

nämnd, taxeringsintendent samt

tjänsteman eller konsulent för fastig

hetstaxering som biträder fastighets

taxeringsnämnden. Konsulent för

fastighetstaxering får dock ej an

mana någon att lämna allmän fastig

hetsdeklaration.

Anmaning får utfärdas av chef för taxeringsenhet eller
lokal skattemyndighet, fastighetstaxeringsnämnd, taxeringsintendent samt
konsulent för fastighetstaxering som biträder den lokala skattemyndigheten
eller fastighetstaxeringsnämnden. Konsulent för fastighetstaxering får dock
ej anmana någon att lämna fastighetsdeklaration.

25§

Finner man
beträffande anmaning eller annan i denna lag avsedd handling att det är av
betydelse att erhålla bevis för att handlingen kommer

Finner man beträffande anmaning eller annan i denna lag
avsedd handling att det är av betydelse att erhålla bevis för att handlingen
kommer

Nuvarande Iyddsc

dcklaraiionsskyldig eller anr.an till hända, skall
handsingen delges iioiiom, om det ej iir kiint atl hiiii inle kan anträffas.

Föreslagen lyddse

fasugiieisägarcn eller annan till hända, skall handliniien
delges honom, om del ej är kiint ati haii inte kan anträffas.

29 FasiigheLStaxcnngsnämnden får bs.Mikiiga fastighet även
i annat fal! än som avses i 8 §, om uppgifl som betiövs föl atl taxera en
fastighet saknas ellei del finns gmndad anledning anta att uppgift som
fastighetsägare lämnal är feiaiitig eller ofullständig. Besiktning får dock
ske endast om tillförlitlig uppgift inte utan avsevärd olägenhet kan erhållas
på annat sätt och uppgiften är av väsenflig betydelse för åsätlande av en riktig
taxering. I fråga om besiktning enligt denna paragraf gäller 30-40 §§.

30 Länsrätten i det län där fastigheten är belägen
beslutar om besiktning på framställning av fastighets-taxerinesnämnden.

Besiktning, rn.m.

§''

Ucn lokala skattemyndigheten och
fiistighetstaxeringsnämnden får besiktiga fastighet även i annal fall än som
avses i 8 §, om uppgift som behövs för atl taxera en fastighet saknas eller det
finns gmndad anledning anta att uppgift som fastighetsägare lämnal är
felaktig eller ofullständig. Besiktning får dock ske endast om tillförlitlig
uppgift inte utan avsevärd olägenhel kan erhållas på annat sätt och uppgiften
är av väsentlig betydelse för åsätlande av en riktig taxering. I fråga om
besiktning enligt denna paragraf gäller 30-40 §§.

Länsrätten i det län där fastigheten är belägen beslutar
om besiktning på framställning av den lokala skattemyndigheten eller
fastighetstaxeringsnämnden .

Mot
beslut om besiktning får talan inte föras.

32 § "'

Har
fastighetstaxeringsnämnd gjort framställning om besiktning och behövs inte
längre åtgärden skall nämnden genast anmäla detta till länsrätten.

Har
lokal skattemyndighet eller fastighetstaxeringsnämnd gjort framställning om
besiktning och behövs inte längre åtgärden skall myndigheten eller nämnden
genast anmäla detta till länsrätten.

38
§'5

Fastighetstaxeringsnämndens
ordförande, konsulent eller tjänsteman som biträder nämnden verkställer
beslut om besiktning. Om det är påkallat får annan ledamot i nämnden närvara.

Den
lokala skattemyndigheten, fastighetstaxeringsnämndens ordförande och konsulent
som biträder myndigheten eller nåmnden verkställer beslut om besiktning. Om
det är påkallat får annan ledamot i nämnden härvara.

"Senaste lydelse 1981:280. "Senaste lydelse
1981:280. "Senaste lydelse 1981:280.

Prop. 1984/85:222 .55

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

Åtgärd
som avses i 36 {! sista meningen sk.'tl! verkstiillas av kronofogdemyndighelen.

41 «;'

Den som
flll ledning vid allmän fastighelstaxering uppsåtligen eller av grov oaktsamhet
lämnar handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder fara för att
taxeringen blir för låg dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

Den som
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att lämna allmän
fastighetsdeklaration dömes til! böter.

Den som
lilllcdning vid fastighelstaxering uppsåtligen eller av grov oaklsamhel lämnar
handhng med oriklig uppgift och därigenom föranleder fara för atl taxeringen
blir för låg dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

Den som
uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underiåler att lämna fastighetsdeklaration
som han har anmanats att lämna eller avstämningsdeklaration dömes till böter.

I ringa fall dömes ej till ansvar enligt första eller
andra stycket.

Särskilda
förberedelser för avstämning och omräkning

42 §

Statens lantmäteriverket skall före utgången av tredje
året före avstämningsäret upprälla riktvärdetabeller eller utarbeta andra
hjälpmedel för att ange riktvärden.

Före
utgången av andra året före avstämningsäret skall efter provvärdering den
indelning i vårdeområden som sägs i 7 kap. 7 § andra stycket verkställas.
Statens lantmäteriverk skall inom sagda tid anvisa riktvärde-tabell eller
motsvarande för varje sådant område.

43 §

Vid provvärdering skall statens lantmäteriverk tillsammans
med arbetsgrupp, som utsetts enligt 17 kap. 7 §, i varje
fastighetstaxeringsdistrikl pröva om en tillämpning av anvisade
riktvärdetabellér eller motsvarande hjälpmedel leder till taxeringsvärden som
svarar mot basvärdenivån eniigl 5 kap. 4§.

44 §

Statens lantmäteriverk skall före den 1 juli årel före ett
indexär lärrma

' Senaste lydelse 1981:280. "Senaste lydelse
1981:280.

Prop.
1984/85:222

Nuvaran de lyddse

56

Föreslagen lydelse

förslag lill regeringen om rikeis indelning i prisbUdningsområde.n.

Före ingången av ärci före ett iiuicxår skall statens
lanlmåieriverk föreslå re.gcringei: nya index för omräkningen.

45 §

Närmare föreskrifier om förberedelsearbelet för
fasiighetsiaxeringen lämnas av regeringen.

19 kap.
Förberedande åtgärder'"

19 kap.
1)8 lokala skattemyndigheternas verksamhet

1 §

Senasl den 15 december andra året före det år då allmän
fastighetstaxering äger rum, skall regeringen eller myndighel som regeringen
bestämmer besluta föreskrifier för förberedelsearbelet.

Senast nämnda dag lämnar riksskatteverket belråffande
småhus och tomtrruirk förslag till sådana föreskrifter som avses i 7 kap. 7 §
Senast den 1 mars året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum lämnar
riksskatteverket beträffande övriga byggnadstyper och ägoslag förslag tiU de
föreskrifter som avses i 7 kap. 7§.

Sådana föreskrifter och förslag till föreskrifter skall
omedelbart tillställas slatens lantmäteriverk och länsstyrelserna.

Granskning
m.m.

Den lokala skattemyndigheten skaU fortlöpande granska,
bearbeta och registrera de uppgifter om fastigheterna som kommer in tiU myndigheten
och föranstalta om erforderlig komplettering.

Under förberedelsearbetet skaU i varje
fastighetstaxeringsdistrikt flnnas en arbetsgrupp bestående av ledamöterna i
fastighetslaxeringsnämnden. Suppleanterna skall delta i arbetsgruppens
sammanträden i samma omfattning som vid taxeringen.

2 §

Beträffande innehållet i uppgift om fastighet som inlämnas
lill den lokala skattemyndigheten av annan ån fastighetsägaren skaU 15 §
förvaltningslagen (1971:290) tillämpas.

Den lokala skattemyndigheten skall tillse att utredning
görs och att tillfälle bereds den skattskyldige att

"Senaste lydelse 1981:1119.

Nuvarande
Ivddsc

Föreslagen lyddse

yttra sig när de; behövs för myndighetens beslul.

3 §

Statens lantmäicriverk och arbetsgruppen skall
undersöka vilka riktvärdetabellér för småhus, som med hänsyn UU rådande
prisläge bör användas inom olika delar av fastig-heisiaxcringsdistriktet.
Förslag härom skall upprättas. Undersökningen skall även omfatta upprättande
av förslag till riklvärdekarior för tomtmark inom distriktet.

Statens lantmäteriverk och arbelsgruppen skall vidare
pröva att en tillämpiung avförslag tiU föreskrifter enligt 1 § andra stycket
leder till taxeringsvärden som svarar moi taxeringsvärdenivå enligt 5 kap. 2
§. Motsvarande prövning görs av förslag tiU riktvärdekartor för tomtmark och
riktvärdetabeller för småhus enligt försia stycket.

Den lokala skatlemyndighelen skaU ombesörja ärenden av
e.-cpedi-lioneUanåtfasUghctstiLxeringsnämn-den.

4 §

Förslag till riktvärdekartor och riktvärdetabeller
m.m. skall hällas tillgängligt för allmänheten under ti'å veckor i maj året
före taxeringsåret i lokaler som kommun skall tUlhandahålla. Regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer lämnar närmare föreskrifter om detta förfarande.

Grundbeslut

Den lokala skattemyndigheten skall senast den 15 maj
meddela grundbeslut om taxeringen av alla fastigheter i fögderiet ulom
vatten-och värmekraflanläggningar. Om taxeringen av dessa stadgas i 17 kap. 2
och 4 §§ samt 20 kap. 11 §.

I grundbeslut efter avstämning eller omtaxering skaU
redovisas dels taxeringsbeslutet enligt punkterna 1-4 dels grundema för
beslutet enligt punkterna 5-8, nämligen

1.
fastighetens
indelning i taxeringsenheter,

2.
taxeringsenhetens
beskattiungs-natur och skattepliktsförhällande,

3.
skattepliktig
enhets basvärde och däri ingående delvärden samt värde av varje
värderingsenhel,

4.
skattepliktig
enhets taxeringsvärde efter omräkning och däri ingående omräknade
delvärden samt

Nuvarande
Ivddsc

Föreslagen
lydelse

index som har lillämpals,

5.
storleken
av sådan värdciäkior .sam .lärskili anges i 8-15 kap.,

6.
storleken
av riktvärde,

7.
storleken
av värde.ringshyra enligt 11 kap. 4 f, brutlokapiialLserings-faktor enligt 11
kap. 6 §, exploate-ringsfaktor enligt 12 kap. 6 §, bryt-ningsfakior och värdet
per kubikmeter brytvärd fyndighet enligt 12 kap. & §, utbyggd effekt,
taxeringseffekt, utnyttjandeUd, regleringsmöjlighet och heläge.nhel enligt 15
kap. 3 § och återanskaffningskostnad enligt 11 kap. 7 § och 15 kap. 7 § saml

8. säreget förhållande som har för

anlett justering av riktvärde.

1 beslul som avses i föregäende stycke skall för varje
taxeringsenhet vidare anges till vilken typkod enheten år hänförlig. I
beslutet skall också redovisas fördelning av basvärdet och taxeringsvärdet som
har skett enligt 5 kap. 8 § tredje stycket.

I beslutet skall, om sä erfordras, de ytterligare skäl redovisas,
varpå beslutet är grundat. Om ägare av fastighet har begärt att omtaxering
skall ske och beslut har fattats att omtaxering inte skall ske, skall beslutet
innehålla skälen härför.

5 §

Arbetsgruppen skall senast den 15 juni året före det
år då allmän fastighetstaxering äger rum till skattechefen överlämna förslag
till riktvärde-kartor för tomtmark och riktvärdetabeller för småhus. På samma
gång skall arbetsgruppen föreslä ändringar i de förslag till föreskrifter som
avses i 1 § andra stycket.

I grundbeslut efter avstämning eller omtaxering skall
vidare anges taxeringsenhetens toiala, enskilt innehavda landareal. För
lantbruksenhet skall den anges i hektar med fyra decimaler och för övriga
enheter i kvadratmeter.

Totalarealen
för lantbruksenhet skall delas upp pä olika ägoslag. Har åkermark, betesmark,
skogsmark eller skogsimpediment delats in i flera värderingsenheter skall
arealen anges för varje sådan enhet. Avrundning av arealen för ägoslag eller
värderingsenhet skall ske till hela hektar. Areal

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen lyddse

so/n understiger 0,5 hektar skail inte redovisas särskilt.

Föl ionttniark sum ligger pä lant-brul:scnhei skail
arealen anges i såväl hektar som kvadratmeter.

På grundval av arbcugruppernas förslag samt de
upplysningar som i övrigt kan vinnas skall skattechefen senajtt den 1 augusti
årel före del år då allmän fastighetstaxering äger rum iill regeringen eller
myndighel som regeringen besiämmer avge yttrande över de enligt 1 § andra stycket
lämnade förslagen tiU föreskrifter.

6 §

Värdel av en enskild värderingsenhel anges i grundbeshu
efter avslämning eller omtaxering i fulla tusental kronor. Avrundrung sker så
att överskjutande belopp, som inte uppgår till fuUt tusental kronor, faller
borl.

Basvärdet och taxeringsvärdet anges i grundbeslut alltid i
fulla tiotusental kronor. Avrundning sker så att överskjutande belopp, som inte
uppgår till fulll tiotusental kronor, faller bort. För att ett avrundat
basvärde eller taxeringsvärde i överensstämmelse med 5 kap. 8 § andra stycket
skall överensstämma med summan av de däri ingående delvärdena skall det
största delvärdet minskas med ett mot avrundningen svarande belopp. Därefter
minskas på motsvarande sätt efter hand kvarvarande delvärden i slorleksföljd.

7 §

Senast den 10 september året före det år då allmän
fastighetstaxering äger rum skall regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer besluta sådana föreskrifter som avses i 7 kap. 7 §.

1 grundbeslul, som har meddelats under ett indexär då
fastigheten inte avstäms eller omtaxeras, skall i beslutet redovisas
fastighetens basvärde och däri ingående delvärden, indextal för fastigheten
samt det för aret gällande omräknade taxeringsvärdet med däri ingående
delvärden.

8§

Har fastighet under ett laxeringsår inte avstämts eller
omtaxerats och har nytt index för fastigheten inte heller beslämts för året,
skaU nästföregående års grundbeslul fastställas oförändrat.

Prop.
1984./S5:222 Nu varande Ivddsc

Föreslagen lyddse Omprövning

60

9§

Den lokala skattemyndigheten skall utom I fall som anges i
10 § ompröva sitl grundbeslul om ägare av faslighel begär del eller eljesi
anledning till omprövning förekommer.

Myndigheten får ompröva beslut fler än en gång.

Ägare får begära att lokal skattemyndighet omprövar
ett beslut att införa cn uppgifl i fastighetstaxeringsregislrel som inle
påverkar laxeringen. Den lokala skattemyndigheten skall dock göra endasl en
omprövning av sådanl beslul. Över lokal .skattemyndighets beslul med anledning
av sådan begäran får talan inte föras, om fastighetsägaren inte visar att
beslutet eljest har rättslig betydelse för honom.

10 §

Omprövning fär ej göras av beslut till den del det
avser indexlal och taxeringsvärde med däri ingående delvärden. Begäran om omprövning
av taxeringsvärdet skall anses avse omprövning av basvärdet.

11 §

Begäran om omprövning skall vara skriftlig och ges
in till den lokala skatlemyndighelen. Begäran om omprövning av grundbeslut
skall ha kommii in senasl den 30 juni under taxeringsåret. Begäran om ny omprövning
skall ha kommit in inom tre veckor från del fastighetsägaren fått del av del
omprövade beslutet.

Har begäran om omprövning i rätt tid givits in till
annan lokal skattemyndighet än den som har atl pröva fastighetsägarens yrkande,
utgör det inte hinder för att taxeringen omprövas. Handlingar som på dena sätt
har

Nuvarande lyddse Föreslagen lydebe

ingivils felaktig! .sliaU oineddbarl översändas tiU den
myndigket sotn har ntt pröva yrkandel.

12 fi

Sedan den lokala skattemyndigheten omprövat ett
grundbeslul får myndigheten med eget yttrande överlämna ärendet tiU
fastighcista.xerings-nämnden för avgörande, om myndigheten på grund av
tidsbrist inte hinner avgöra ärendel eller om myndigheten arer ärendet vara så
svårbedömt att det bör avgöras av fastig-hetstwceringsnämnden.

13 §

Har lokal skattemyndighet ompröva! ett grundbeslut får
fastighetsägaren, om han viU det, överkUtga beslutet hos
fastighetstaxeringsnämnden i stället för att begära förnyad omprövning hos den
lokala skattemyndigheten. Över omprövat beslut, som den lokala
skattemyndigheten fattar efter den 15 augusti, får fastighetsägaren klaga
endast hos fastighetstaxeringsnämnden.

Överklagande tiU fastighetslaxeringsnämnden skall göras
skriftligen och skaU ha kommU in UU den lokala skattemyndigheten senast Ire
veckor efter det att fastighetsägaren fått del av del överklagade beslutet. Vad
som sägs ill § andra stycket äger motsvarande tillämpning.

Den lokala skattemyndigheten skaU överlämna handlingarna i
ett överklagat ärende till fastighetstaxeringsnämnden tillsammans med eget
yttrande.

14 §

Den lokala skattemyndigheten skall skyndsamt ompröva ett
beslut som myndighelen fattat och som överklagats i rätt tid tiU fastighetstaxeringsnämnden.
Leder prövningen till den ändring som fastighetsägaren

Prop. 1984/85:222 62

Nuviiraiidc lyddse Föreslagen lydelse

begär, förfaller överklagandet. I anna; fuU skaU
myndigheten överlämna handlingarna i ärendet tillsammans rned eget yttrande
tlU faslighets-la.vcringsnämndcn.

Besvär över lokal skattemyndighets beslut som inte har
överklagats av fastighetsägaren inom i 19 kap. 13 S andra stycket föreskriven
lid får anföras hos länsrätten av vederbörande kommun och taxeringsintendeni.

Besvär över lokal skallemyndighets beslut får vidare
anföras i den ordning som sägs i 23 kap.

Uppdelningsbeslut

15 §

Ingår i taxeringsenhet flera fastigheter eller delar av
fastigheter skall den lokala skattemyndigheten efter ansökan ange hur stor del
av basvärdet och däri ingående delvärden saml av taxeringsvärdet och däri
ingående delvärden som belöper på fastighet eller fastighetsdel. Ansökan skall
göras hos den lokala skattemyndigheten och får lämnas av ägare, ärren-dator,
tccxeringsintendent eller besvärsberättigad kommun, vilka även får begära
omprövning av ett uppdel-ningsbcslul. Den lokala skattemyndigheten skall dock
göra endast en omprövning av sådant beslul.

Underrättelse om beslut

16 §

Den lokala skattemyndigheten skaU senast den 15 maj under
taxeringsåret liU fastighetsägarna sända underrättelse om innehåUet i myndighetens
grundbeslut efter avslämning och omtaxering.

Senast
samma dag skaU myndighe-

Prop. 1984/85:222 63

Nuvarande Iyddsc Föreslagen lyddse

tet: till fiLstighctsägaraa sända undcr-räiidsc om
grundbeslul, som har meddelats under eu indexär då fastigheten inte avsiåim
eller omtaxeras ocii om uppdelning av värden enligt 15 §. Vidare skall
iinderräitdse samma dag lämnas fastighetsägare om beslut eniigl 9 § tredje
stycket om ändring i fasttghcisiaxeringsregLsrret beiräffande hans fastighet.
Om grundbeslul enligt 8 § skalt underrättelse cj lämnas.

Underrättelse om grundbeshu enligt första stycket, 9 §
tredje stycket och 15 § skall innehålla upplysning om vad som skaU iakttas av
den som viU att myndigheten skall ompröva besluiei.

Underrättelse enligt denna paragraf skaU sändas
tiUfastighetsägaren i vanligl brev. Försändelsen får i särskilda faU
rekommenderas eller delges ägaren.

17§

Den lokala skatlemyndighelen skaU fortlöpande och senasl
den 15 september under taxeringsåret tiU fastighetsägaren sända underrättelse
om innehållet i de taxeringsbeslut som fattats efter omprövning samt underrättelse
om att årendet beträffande hans fastighet har överlämnats till
faslighelstäxeringsnämnden för prövning.

1 underrättelse om omprövat beslut skall anges om
och i sä faU i vilket avseende det skiljer sig från grundbe-sluiet eller
därefter omprövat beslut. Skälen för beslutet skaU redovisas. Underrättelsen
skaU innehålla upplysning om vad som skaU iakttas av den som viU överklaga
beslutet och såvitt gäller beslui som har fattats före den 15 augusti om vad
som skaU iakttas av den som viU att myndigheten skaU ompröva beslutet.

Prop. 1984/85: 222

Nuvarande Ivddsc

!~örcslai'cn Ivddsc

64

Loka! skattemyndighet skall också un ci-crräna
fastighetsägaren om beslut som sägs i o S tredje stycket.

Underrättelse enligt denna paragraf skaU sändas tiU
ägaren av fasiighct i rekommenderat brev. Försändelsen får i särskUda jaU
delges ägaren.

Längdföring

18 §

Den lokala skattemyndighetens grundbeslul skaU föras
in i stomme iill fastighetslängd. Beslulen skall med de ändringar som gjorts
genom den lokala skattemyndighetens omprövade beslul och genom
fastighets-taxeringsnämndens beslut föras in i fastighetslängd.

Byggnad på annans mark med värde under 10 000 kronor
skall dock ej redovisas i fastighcislängd eller stomme till sådan längd.

Annan än siaten tillhörig försvarsbyggnad som
enligt 3 kap. 2 § är undantagen frän skatteplikt, skall inte föras in i
fastighelslängd eller stomme iill sädan längd.

19 §

Stomme till fastighetslängd skall under en tid av
minst 10 dagar före den 15 juni hållas tillgänglig inom kommunen pä lämplig
expedition. Lokal skattemyndighet skaU senast den 25 maj utfärda kungörelse
här-

om.

20 §

Fastigheislängden skaU i bestyrkt avskrift under en
tid av minst fyra veckor före den 1 februari ärei efter laxeringsärel flnnas
offentligen framlagd inom kommun i den ordning som föreskrivs av regeringen
eller myndighel som regeringen bestämmer.

Prop. 1984/85: 222 65

.Nuvarande lyddse Föreslagen lydd. s e

Närmare föreskrifier om fiislig-hc;slär:gd och längdföring
meddelas av regeringen eller myndighe! som regeringen bestämmer.

Rättelse av beslui

21 §

Har lokal skattemyndighets eller
fastigheisiaxeriiigsnämnds beslui om laxering ej införts i fastighcislängd inom
föreskriven lid eller har laxering införts I fastighcislängd för annan
fastighet än den laxeringen avsett eller eljesi uppenbarligen felaktigt eller
har anteckning om ägare i fastighelslängd blivtt oriktig, får den lokala
skattemyndigheten besluta om rätlelse av fastighetslängden i denna del.

Har lokal skattemyndighets eller faslighelstaxeringsnämnds
beslut om taxering blivil orikiigl tiU följd av

1.
uppenbar
felräkning, eller

2.
uppenbari
felaktig överföring av belopp eller annan uppgift från fas-iighelsdeklaraiion
eller avstämningsdeklaration

fär den lokala skattemyndigheten, om ej särskilda skäl
föranleder atl länsrätten bör avgöra frågan, besluta om rättelse i denna del.

Om besvär över taxeringen har anförts hos länsrätten fär
rättelse enligt denna paragraf inte beslutas, om inie rättelsen avser oriktig
anteckning om ägare. Efler utgången avjuni månad årei efler taxeringsåret fär
rättelse enligt denna paragraf beslutas endast om anmärkning i fräga om
felaktighet av den art som denna paragraf avser dessförinnan har gjorls hos den
lokala skattemyndigheten.

Innan rättelse görs av beslut av fastighetslaxeringsnämnden
skall, 5 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 222

IVop.
1984.85:222 Nuvarande. Ivddsc

66

Föreslagen lyddse

on: delin e( iir överflödigt, yttrande inhäiiua.; frän
räsiii:lici.siaxcring.s-namndcns ordförande, och. om liinder cj möter,
fusiigiielcns ägare. Yllrande av ägaren får även inhämtas innan rättelse görs
av cu bcsiui av myndigheten.

Den lokali! skauemyndigheten skali, o/n dcilii ej är
uppenbart överflödigt, Inom två veckor tillställa fasligheiens ägare
iinderräitdse om beslul ifråga om rättelse i vanligl brev .samt underrätta
skattechefen och vederbörande kommun om beslutet. Underrättelsen får i
.särskilda faU rekommenderas eller delges.

Talan mol beslut ifråga om rättelse enligt denna paragraf
förs genom besvär hos länsrätten över den laxering som avses med rältelsebeslutet.

.Närmare föreskrifter om förfarandet vid rättelse enligt
denna paragraf meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen
bestämmer.

1 §

Fastighetstaxeringsnämnden sammanträder på tid och plats
som bestäms av ordföranden. Denne kallar ledamöterna och underrättar
suppleanterna om sammanträderui. Finns det behov av medverkan av konsulent för
fastighetstaxering kallar ordföranden denne till sammanträde. Till det första
sammanträdet för årets taxering kallas även suppleanterna. Skattechefen och
statens lantmäteriverk skall i god tid underrättas om tid och plats för sammanträdena.

Fastighetstaxeringsnämnden sammanträder på tid och plats
som bestäms av ordföranden. Denne kallar de ledamöter som skall tjänstgöra vid
ett sammanträde. Finns det behov av medverkan av konsulent för
fastighetstaxering kallar ordföranden denne till sammanträde. Till det första
sammanträdet under den period, för vilken ledamöierna och suppleanterna är
valda, kallas även suppleanterna. Skattechefen och statens lantmäteriverk skall
i god tid undertättas om tid och plats för sammanträdena.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lyddse

Om en
ledamot är förhindrad atl komma flll ett sammaniräde, skal! han i sitt ställe
kalla en suppleant enligt den ordning mellan suppleanterna som har bestämts
vid valet ssmt underrätta ordföranden.

n

Om en
ledamot är förhindrad att komma till ett sammaniräde, uU vilket han kallats för
att tjänstgöra, skal! han i sitt ställe kaila en suppleant enligt den ordning
mellan suppleanterna som har beslämts vid valei samt underrätta ordföranden.

Sammanträde
med fastighetstaxe.ringsnämnd skall hållas inom stängda

dörrar.

Föredragande tjänsteman och konsulent för fastighetstaxering
samt suppleant som inte har trätt i ledamots ställe får delta i nämndens
överläggningar men ej i dess beslut.

Sakkunnig samt tjänsteman som av statens lantmäteriverk
har beordrats biträda arbelsgmpp enligt 19 kap. 2 §, får företräda inför nämnden
för att lämna upplysningar. Skattechefen eller tjänsteman, som denne har
beordrat, får nänara vid sammanträde med fastighetstaxeringsnämnd, men har
rätt att närvara vid nämndens överläggningar endast om nämnden beslutar det.

Konsulent för fastighetstaxering får delta i nämndens
överläggningar men ej i dess beslut.

Sakkunnig samt tjänsteman vid statens lantmäteriverk som
har deltagit vid provvärdering enligt 18 kap. 43 §, får företräda inför
nämnden för att lämna upplysningar. Skattechefen eller tjänsteman, som denne
har beordrat, får närvara vid sammanträde med fastighetstaxeringsnämnd, men
har rätt att närvara vid nämndens överläggningar endast om nämnden beslutar
det.

6 §

Fastighetstaxeringsnämnd är beslutför med ordföranden och
minst två elter, i fastighetslaxeringsnämnd vars distrikt omfattar mer än en
kommun, minst tre andra ledamöter. Dock skall den omständigheten, att ledamot
har att avträda vid behandling av visst ärende inte utgöra hinder mot att
beslut fattas rörande detta ärende.

/ lokal fastighetstaxeringsnämnd skall ärenden avgöras av
utöver av länsstyrelsen förordnade ledamöter endast ledamöter från den kommun
där taxeringsenheten är belägen.

Fastighetstaxeringsnämnd är beslutför med ordföranden och
minst tre valda ledamöter. Dock skall den omständigheten, att ledamot har att
avträda vid behandling av visst ärende inte utgöra hinder mol att beslut
fattas rörande detta ärende.

Fler än fem ledamöter får inle tjänstgöra samiidigi i
nämnden.

"Senaste lydelse 1981:1111.

Nuvarande
Iyddsc

Föres
la,i;cn ly di -Lse

Om dei inte är päkiiilal av särskild auiediiiiig att
iirendei prövas av fullsutlen liiimrid, ar iastighetsiaxeringsuamiid beslutför
med ordföranden ensiirn vid

1.
beslut som cj
innefattar prövning a\' ärendet i sak

2.
beslul
om. fördelning av tax- 2.
hslut om uppdelning som avses eringsvärde enligi 15
§ i 19 kap. 15 §

3.
beslul
om rälte!se av tidigare besiut, som til; följd av skri\'fe!, räknefel eller
annat sådanl förbiseende innehåller uppenbar oriktighel.

9§

Bestämmelserna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning
tillämpas på avgörande av fastighetstaxeringsnämnden. Ordföranden skall dock
säga sin mening först.

Skiljaktig mening hos ledamot, Skiljaktig mening hos ledamoi

föredragande tjänsteman eller kon- eller konsulent för
faslighetstaxering

sulent för fastighetstaxering skall skall avfattas skriftligen och avges

avfattas skriftligeii och avges inom inom en vecka efler sammanträ-

en vecka efter sammanträdet. det.

Ordföranden skall underrätta lokal skattemyndighet om
skiljaktig mening i den ordning som föreskrivs av regeringen eller myndighet
som regeringen bestämmer.

Verksamhetsperiod

10 §

Faslighetstaxeringsnämndens
första sammanträde skall äga rum senast den 5 oktober årel före taxeringsåret.
Vid sammanträdet skall ordföranden lämna noggrann redogörelse för de
föreskrifter och anvisningar angående taxeringen som berör distriktet.

Fastighetstaxeringsnämnden
får börja sitt arbete den 15 juni under taxeringsåret. Arbelet skall vara
avslutat senasl den 15 november samma är.

11 §

Fastighetstaxeringsnämnden
skall senast den 31 januari under laxeringsärel meddela beslut om taxering
av fastighet, som ingår i distriktet.

Fastighetstaxeringsnämnden skall pröva av fastighetsägare
överklagat beslut som fattats av lokal skattemyndighet och som avser årets
taxering av en fastighet som ingår i distriktet. Nämnden skaU också pröva
sådant fastighetstaxeringsärende som den lokala skatiemvr'/'-'' ''!■"
'■■

Nuvarande
lyddse

Föicslagen lyddse

över liU nämnden enUgi 19 kap.12 §. Vid prövningen .skall
vad som .sägs i 19 kup.10 § andra meningen gälla.

Fastighetslaxeringsnämnden skaU ompröva sitt beslut om
fasligheisägo-ren begär det eiler eljest anledning lill omprövrång förekommer.
Nämnden får ompröva beslut endast en gäng.

För
faslighetstaxeringsnämndens för vatten- och värmekraflanläggningar verksamhet
skall i slället för 11-13 §§ i deiia kapitel motsvarande besiäm.melser gälla
som föreskrivs för lokal skattemyndighets verksamhel i 19kap. I-10 och
15-17§§.

I
fastighetstaxeringsnämnds beslut som innebär ändring av lokal
skattemyndighets beslul skall redovisas i vUkei avseende det skiljer sig
från myndighetens beslut. Detsamma gäller om nämndens beslut avser en
omprövning av ett beslui som nämnden tidigare har fattat.

Fastig heistaxeringsnämndens beslut skall
innehålla de skäl som har bestämt utgången. Skälen fär dock utelämnas helt
eller delvis om besluiei inte går klaganden emot eller det i övrigt är
uppenbart obehövligt att upplysa om skälen.

12
§"

I fastighetstaxeringsnämnds beslut skall redovisas
dels taxeringsbeslutet enligt punkterna 1-3, dels grunderna för beslutet
enligt punkterna 4-7, nämligen

1.
fastigh(dens
indelning i taxeringsenheter,

2.
taxeringsenhetens
beskattningsnatur och skattepliktsförhällande,

3.
skattepliktig
enhets taxeringsvärde och däri ingående delvärde sami värde av varje
värderingsenhet,

4.
storleken
av sådan värdefaktor som särskiU anges i 8-15 kap.,

5.
storleken
av riktvärde,

6.
storleken
av värderingshyra enligt II kap. 4 §,
bruitokapitaliserings-faktör enligt 11 kap. 6 §, exploateringsfaktor enligt 12
kap. 6 §, bryi-ningsfaktör och värdet per kubikmeter brytvärd fyndighet enligt
12 kap. 8 §, utbyggd effekt, taxeringseffekt, utnyttjandetid,
regleringsmöjlighet och belägenhet enligt 15 kap. 3 § och
återanskaffningskostnad enligt 11 kap. 7 § och 15 kap. 7 § samt

7.
säreget
förhållande som har föranlett justering av riktvärde.

I beslutet skall också redovisas den fördelning av
taxeringsvärdet som

"Senaste lydelse 1981:1119.

Nu
variindi: lydelse

har sken adigt 5 kap. 8 .*' tredje stycket.

Värdel av en enskild värdcringsen-het anges i fulla
luseniui kronor. Avrundning sker så att översiigande belopp, som ime uppgår
iill fulh tuscnlal kronor, faiie.r bort. Regeringen elier myndighet som
regeringen bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsreglersom behövs.

röreslagen
lydelse

13 S

Fastighetens ägare skaU underrättas om.
innehållet i fastighetstaxeringsnämnds beslut, om vad som skall iakttas av
den som vill överklaga beslutet och om innehållet i skiljaktig mening.

Underrättelsen ombesörjs i den ordning som
föreskrivs i 19 kap. 16 § sista Siyckei.

/ besluiei skall vidare anges taxeringsenhetens
lolala, enskill innehavda landareal. För lantbrukjsenhet skall den anges i
hektar med fyra decimaler och för övriga enheter i kvadratmeter.

Totalarealen för lantbruksenhet skall delas upp på
olika ägoslag. Har åkermark, betesmark, skogsmark eller skogsimpediment delats
in i flera värderingsenheier skall arealen anges för varje sädan enhet.
Avrundningen av arealen för ägoslag eller vårde-ringsenhei skaU ske till hela
hektar. Areal som understiger 0,5 hektar skall inte redovisas särskilt.

För
tomtmark som ligger på lantbruksenhet skall arealen anges i säväl hektar som
kvadratmeter.

Talan
mot fastighetstaxeringsnämnds beslut förs genom besvär hos länsrätten.

21 kap.

IP

Talan mot fastighetstaxeringsnämnds beslut förs
genom besvär hos länsrätten men ges in lill den lokala skaltemyndigheten utom
då fråga är om besvär mot beslut av fastighetslaxeringsnämnden för vatten- och
värmekraftanläggningar. Mot beslut av den nämnden förs talan genom besvär hos
kammarrätten i Stockholm.

Besvär över fastighetsiaxerings-

Senaste lydelse 1981:280.

Nuvarande
lydelse

Besvär fär anföras av ägare av den fastighet beslutet rör
samt av vederbörande kommun och taxeringsintendeni.

Föreslagen
iyddsc

nämndens för värme- och vatien-kraftanlägguingar beslut
skal! ges in lill kammarrätten i Stockholm.

Besvär
över fa.stighetslaxerings-näinnds beslut får anföras av ägare av den fastighet
beslutet rör samt av vederbörande kommun och taxeringsintendeni.

3 § -'

Besvär av
ägare av fastighet skal! ha inkommii senasl den 15 september under
taxeringsåret.

Besvär av
ägare av fastighet skall ha inkommii senast före ulgången av mars månad året
efter ttixeringsåret.

4 § -

Kommuns besvär skall anföras före Ulgången av
oktober månad under taxeringsåret.

5 § 2

Taxeringsinteni har rätt att anföra besvär intiU
utgången av november månad under taxeringsåret. Han skall inom samma tid ange
yrkanden och gmnder för besvärstalan, om inte med hänsyn till utredningens
vidlyftighet eller andra synnerliga skäl länsrätten medger anstånd.

Kommuns besvär skall ha kommit in före ulgången av maj
månad året efter taxeringsåret.

Taxeringsiniendentens
besvär skall ha kommit in före utgången av juni månad årel efter taxeringsåret.
Han skall inom samma tid ange yrkanden och grunder för besvärstalan, om inte
med hänsyn till utredningens vidlyftighet och andra synnerliga skäl rätten
medger anstånd.

6P

Inkommer
besvär från ägare av fastighet efter den i 3 § angivna tiden men före utgången
av november månad under taxeringsåret, får länsrätten pröva besvären om
taxerings-intendenten helt eller delvis biträder besvären i sak.

Inkommer
besvär från ägare av fastighet efter den i 3 § angivna tiden men före utgången
av juni månad året efter taxeringsåret, får rätten pröva besvären om
taxeringsintendenten helt eller delvis biträder besvären i sak.

22 kap.

2P

Mot länsrätts beslut i fråga, som Mot länsrätts beslut i fråga, som

avses
i 20 kap. 15 §, får talan inte avses i 19 kap. 15 §, får talan inte

föras. föras.

4 § 2'

Vid prövning av mål om allmän fastighetstaxering består
kammarrätt av tre lagfarna ledamöter samt två av de särskilda ledamöter som
avses i 5 §. Utevaro av en av de

Vid prövning av mål om fastighetstaxering består
kammarrätt av tre lagfarna ledamöter samt två av de särskilda ledamöter som
avses i 5 §. Utevaro av en av de särskilda leda-

' Senaste lydelse 1981:280. Senaste lydelse 1981:280.
"Senaste lydelse 1981:280. Senaste lydelse 1981:280. "Senaste lydelse
1981:1119.

Prop. 1984/85: 222

Nuvarande lydelse Föreslagen lyddse

siirskilda ledamöierna liindrar doek möterna hindrar
doek ime au mål inte au mål avgörs orn tre av kam- avuörs om tre av
kammarrällens mamitlens ledamöter i'ir ense om ledamöter är ense om
slulel. slutet.

L!tan liinder av vad som sägs i första stycket fär
regeringen belriiffande vissa grupper av ifrågitvarande må! föreskriva, att
bestämmelsen om att särskilda ledamöier skali delt.t vid mäleiis prövning inte
skali lillämpas.

Regeringen
förordnar för liögsl fem år i sänder för varje kammarrätt minsl nio, högst
tjugo i praktiska vär\' förfarna personer med god kännedom om
fastighetsförliåUan-den i allmänhet att efter kallelse inträda såsom
ledamöter i kammarrätten vid handläggning av mål om allmän
fastighetstaxering. Av dessa personer skall i fråga om. varje kammarrätt
minst tre äga kunskap beträffande värdering av skogsmark och växande skog,
minsi ti'å beträffande värdering av vattenfallsfasiig-het, minst två
beträffande värdering av jordbmksfaslighet i övrigt och minst två beträffande
värdering av annan fastighet i övrigt. Avgår sådan person under den tid, för
vilken han har blivit utsedd, förordnar regeringen annan person i hans
ställe.

§ '

Regeringen förordnar för högsl fem år i siinder för varje
kammarrätt minsl nio, högst tjugo i praktiska värv förfarna personer med god
kännedom om fastighetsförhållanden i allmänhet att efter kallelse inträda
såsom ledamöter i kammarrätten vid handläggning av mål om fastighetstaxering.
Av dessa personer skall i fråga om varje kammarrätt minst tre äga kunskap
beträffande värdering av skogsmark och växande skog, minst två beträffande
värdering av jordbmksfastighet i övrigt och minst två beträffande värdering av
annan fastighet i övrigt. För kammarrälten / Stockholm förordnas minst tre
personer beträffande värderingen av vatten- och värmekraftanläggningar. A vgår
särskild ledamot för fastighelstaxering under den tid, för vilken han har
blivit utsedd, förordnar regeringen annan person i hans ställe. Ledamot som här
sägs skall vara myndig svensk medborgare. Han får inte vara i konkurstillstånd.

tjänstgöring,
ersättning av statsmedel enligt bestämmelser som meddelas av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen meddelar närmare föreskrifter angående
inkallande av de särskilda ledamöterna till tjänstgöring i kammarrätt samt
angående ordnandet av kammarrätts arbete med handläggning av mål om allmän
fastighetstaxering och därmed sammanhängande frågor.

Särskild ledamot får för tid,

6F

Regeringen meddelar närmare föreskrifter angående
inkallande av de särskilda ledamötema till tjänstgöring i kammarrätt samt
angående ordnandet av kammarrätts arbete med handläggning av mål om fastighetstaxering
och därmed sammanhängande frågor, under vilken han varit inkallad till

'Senaste lydelse 1981:280. "Senasle lydelse 1981:280.
Senaste lydelse 1981:280.

Nuvarande
lydelse

Vid besvär över kammarrätts beslul i mai om allmän
faslighelsiaxering skal! besvärshandlingen ha kommit in inom två miinader ftån
den dag dä klaganden har fåll de! av beslulel.

Föresioaen lydelse

529

Vid besvär över kammarrätts beslul i mål om
faslighelsiaxering skall besvärshandlingen ha kommii in inom två månader från
den dag då klaganden har fåll de! av beslutet.

1 Har ägare av fastighet, som skall få underrättelse
enligi 20 kap. /S §, inte fått sådan underrättelse senast den 15 augusti under
laxeringsåret, får ägaren anföra besvär intill utgången av året efter taxeringsåret.

Har underrättelse som avses i 20 kap. 14 eller 18 § haft
felaktigt innehåll, får ägaren anföra besvär före utgången av femte året efter
taxeringsåret.

Kap.

§ 30

Har ägare av fastighet, som skall fä underrättelse enligt
19 kap. 16 eller 17 § eller enligt 20 kap. 13 §, inte fått sådan underrättelse
senast den 15 februari året efter taxeringsåret, får ägaren anföra besvär
intill utgången av året efter taxeringsåret.

Har underrättelse som avses i första stycket haft
felaktigt innehåll, får ägaren anföra besvär före utgången av femte året efter
taxeringsåret, dock senast det är då nytt eller förändrat basvärde har åsatts
fastigheten.

2 § "

Den
som enligi 21 kap. 1 § får föra talan mot fastighetstaxeringsnämnds beslut
får före utgången av femte året efter taxeringsåret anföra besvär.

Fastighetsägare får föra talan mot lokal skattemyndighets
beslut och fastighetstaxeringsnämnds beslut före utgången av femte året efter
taxeringsåret, dock senast del år dä nytl etter förändrat basvärde har åsatts
fastigheten,

1.
om fastighet
genom förbiseende inte hcU blivit taxerad,

2.
om taxering har
ägt mm av annan egendom än fastighet eller om värde har bestämts för egendom
som avses i 7 kap. 16 §,

3.
om fastighet
har upptagits såsom skattepliktig fastän den är undantagen från skatteplikt,
eller har undantagits från skattephkt, trots att så inte hade bort ske,

4.
om fastighet
eller del av fastighet har taxerats på mer än en ort eller eljest blivit
dubbeltaxerad,

5.
om
taxeringsbeslut beträffande fastigheten har blivit oriktigt på grund av
felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

6.
om
förvaltningsdomstol genom lagakraftägande beslut i mål om fastighetstaxering
har frångått behörig myndighets anvisning om riktvärde för visst värdeområde
och besvären rör fastighet inom samma värdeområde.

'Senaste lydelse 1981:280, ' "'Senaste lydelse
1981:1119. ''Senaste lydelse 1981:1119.

Nu 1
'arni:de lydelse

Föreslagen
lydelse

7. om fasiigiie! pii grund av au underlaget för taxering,
av ftislighelen har varil felakiigl eller ofullsiändigi har åsatts väsenlligl
annorlunda taxering än som bort ske,

S. om eljest sädana omständigheter föreiigger, som bort
föranleda väsenfligt annorlunda taxering ocii särskilda skäl föreligger för
prövning av besvären.

Kom.mun och taxeringsintendeni fär föra lalan mot lokal
skattemyndighets och fastighetslaxerings-nämnds beslut före ulgången av femle
årel efter taxeringsåret, dock senas! del år då nyu eller förändrat basvärde
har åsatts fasligheten,

1.
om
fastighet genom förbiseende inte har blivit taxerad,

2.
om
taxeringsbeslut beträffande fastigheten har blivit oriktigt pä grund av
felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende.

Besvär
enligt detta kapitel prövas av länsrätten. Har taxeringen prövats av
länsrätten, skall kammarrätt pröva målet. Har taxeringen prövats av
kammarrätt eller regeringsrätten, skall regeringsrätten pröva målet.

Regeringsrätten
och kammarrätten får, om besvär enligt detta kapitel finnes böra upptas
till prövning, förordna att målet skall upptas och vidare handläggas av
länsrätt.

3 § 3

Besvär enhgt detta kapitel avseende annan egendom än
vatten- och värmekraftanläggning prövas av länsrätten. Har taxeringen prövats
av länsrätten, skall kammarrätt pröva målet. Avszr besvären vatten- och
värmekraftanläggning skaU de iställel för av länsrätten i första instans prövas
av kammarrätien i Siockholm. Har taxeringen prövats av kammarrätt eller
regeringsrätten, skall regeringsrätten pröva målet.

Regeringsrätten och kammarrätten får, om besvär avseende
annan egendom än vatten- och värmekraftanläggning enligt detta kapital finnes
böra upptas till prövning, förordna att målet skall upptas och vidare
handläggas av länsrätt. Regeringsrätten får i motsvarande faU förordna att mål
om vatten- och värmekraftanläggning skall upptas och vidare handläggas av
kammarrätien i Stockholm.

'Senaste lydelse 1981:280.

■Juvorande
lydelse

Föresliigen
iydels

i 5'

Besvärsrätt, som eniigl 21-23 kap. giiiier för ägare av
fastighet, lillkom-nier den som vid ingången av tax-eiuigsåret är ägare av
faslighet liksom den som därefter, dock senasl före .ingången av femte året
efier taxeringsåret, har blivit ägare av fas-ttgtictcii ävensom arrendalor,
vilken jämlikt avtal, ingånget efter kommunalskattelagens ikraftträdande, gentemot
ägare har att ansvara för skatt för fastighets garantibelopp.

Besvä.i-sräiL som enligt 21- 23 kap. giiiier för ägare av
iasiighei, tillkommer den som Nid ingången av taxeringsåret är ägare av eller
delägare i fastighet liksom den som därefter, dock före ulgången av taxeringsåret,
har blivit ägare av eller delägare i fastigheten ävensom den som vid nämnda
tidpunkter var arrendalor av fasiigheien, om han jämlikt a'»tal, ingånget efter
kommunalskattelagens ikraftträdande, gentemot ägare har att ansvara för skatt
för fastighets garantibelopp.

3 §

Finner
länsrätt, kammarrätt eller regeringsrätten vid prövning av besvär rörande
allmän fastighetstaxering, att taxeringen har verkställts på orätt ort eller
har underlåtits på rätt ort, får rätten, efter vederbörandes hörande, vidtaga
erforderlig rättelse. Taxeringen får dock inte höjas utöver vad tidigare hcU
bestämts, om inte sådan höjning har yrkats i besvären.

Finner
länsrätt, kammarrätt eller regeringsrätten vid prövning av besvär rörande
fastighetstaxering, att taxeringen har verkställts på orätt ort eller har
underlåtits på rätt ort, får rätten, efter vederbörandes hörande, vidtaga
erforderlig rättelse. Taxeringen får dock inte höjas utöver vad tidigare har
bestämts, om inte sådan höjning har yrkats i besvären.

4 § ''

Angående fullföljd av talan mot beslut i anledning av
besvär som har anförts i särskild ordiung, så ock i fråga, som avses i 3 §,
skall i tillämpliga delar gälla vad i denna lag i övrigt är föreskrivet
angående besvär rörande allmän fastighetstaxering.

Angående fullföljd av talan möt beslut i anledning av
besvär som har anförts i särskild ordning, så ock i fråga, som avses i 3 §,
skall i tillämpliga delar gälla vad i denna lag i övrigt är föreskrivet
angående besvär rörande fastighetstaxering.

Har part anfört besvär över länsrätts eller kammarrätts
beslut i mål angående fastighetstaxering, får även motpart föra talan mot
beslutet, även om den för honom föreskrivna besvärstiden har utgått; dock
åligger det honom att inkomma med sådana besvär inom en månad från utgången av
den tid inom vilken de först anförda besvären skolat anföras.

Vad som sagts i första stycket skall äga motsvarande
tillämpning i fråga

'■'Senaste
lydelse

1981:280.

** Senaste
lydelse

1981:280.

'* Senaste lydelse

1981:280.

'* Senaste lydelse

1981:280.

Prop.
1984/85:222 76

Nuvarande lyddse Föreslagen lydelse

om besvär som har anförts eniigl 19 kap. 14 § andra
stycket. ,4terkallas eller fiiiialier eljesi den första besvärstalan, är även
den senare besvärstaian förfallen.

Denna lag träder i krafl dagen efler den, dä lagen eniigl
uppgifl på den har kommit ut från iryckei i Svensk författningssamling och
tillämpas första gången vid 19S7 års fastighetstaxering; dock iitt äldre
bestämmelser tillämpas vid fastighetstaxeringar före år 1987.

Prop.
1984/85; 222 77

Bilaga 3

Saninianställnin! hv
remis.syttraiiden över hetäiikaiidet (SOU 1984: 37 oth 38) RiiJhtnde
laslighetsia.xerir.g m. m.

1 Reinissjnstanserna

Efler remiss har yllranden över beiäpkandet avgetls av
Svea hovrätt, kammaiTätten i Siockholm, kanimarriiticri i Göleborg,
kammarriitien i Sundsvall, länsrätten i Stockholms län, länsrätten i
Öslercöiiands län, länsrätten i Väslmanlands län, domsiolsverkei,
cenirainämndeii för fas-ligheisdata (CFD), riksskatieverkel (RSV),
lanlbruksstyrelsen, skogsstyrelsen, statens lantmäteriverk (LMV), slalens
vallenfallsverk, slatskonlorel, riksrevisionsverkei (RRV), siaiisiiska
centralbyrån (SCB), och länsslyrelserna i Stockholms, Uppsala. Östergöflands,
Jönköpings, Krislianslads, Malmöhus, Hallands, Göleborgs och Bohus,
Skaraborgs, Örebro, Kopparbergs, Väslemorrlands, Jämtlands saml Västerbottens
län efler hö.-ande av den eller de lokala skattemyndigheter som resp.
länssiyrelse bestämmer. Vidare har yttranden kommii in från riksdagens
ombudsmän, bankinspektionen. Tekniska högskolan, bostadsstyrelsen, siaiens
inslitut för byggnadsforskning, slalens planverk, domänverkcl (DV), länsslyrelserna
i Gävleborgs och Norrbotiens län, Stockholms kommun, Nyköpings kommun, Umeå
kommun, Sveriges Fasflghelsrnäklarsamfund, Centralorganisationen SACÖ/SR,
Föreningen aukloriserade revisorer (FAR), Föreningen Sveriges
byggnadsinspektörer. Föreningen Sveriges fögderitjänstemän, HSB:s riksförbund
Konungariket Sveriges sladshypolekskassa. Landsorganisationen i Sverige (LO),
Landstingsförbundet, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Samfundet för
faslighelsvärdering, Svensk industriförening. Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), Svenska bygg-nadsentrepenörföreningen (SBEF), Svenska elverksföreningen.
Svenska företagares riksförbund. Svenska försäkringsbolags riksförbund. Svenska
kommunförbundei. Svenska kraflverksföreningen. Svenska revisorsamfundel (SRS),
Svenska riksbyggen. Svenska sparbanksföreningen, Sveriges advokatsamfund,
Sveriges allmänna hypoieksbank, Sveriges allmännyttiga bostadsföretag (SABO),
Sveriges bostadsrättsföreningars centralorganisation (SBC), Sveriges
fastighetsägareförbund, Sveriges hanlverks-och industriorganisation -
SHIO-Familjeföretagen, Sveriges industriförbund, Sveriges jordägareförbund,
Sveriges redovisningskonsullers förbund, Sveriges skogsägareföreningars
riksförbund, Sveriges trahusfabrikers riksförbund, Sveriges villaägareförbund.
Taxeringsnämndsordförandenas riksförbund (TÖR), Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Trädgårdsnäringens riksförbund. Kammarkollegiet.
Fögderichefsförenin-gen och Ekedals koloniträdgårdsby.

Prop.
1984/85:222 78

S.ACO.'SR iiar åhei-(ip:i: ett inom. JUSEK uppi'ättai
yu.i';\iidc. LRF har åberopal etl inom Lanib!"ui:ariias skattedeleaiiiion
uppritttai luiäiiinde lill vilkel .iven overiaes Skogsiigareföreninnars
RiksiTirbiind i iilli väsenlligi anshni; si.i;, S.'\F ocii Sveriges
indusii'iförbund iti-u' iVi;ero;::i; e;i yltrande frän Näriiigsliveis
si;aUedelcgaiiou, S\'enska e!verksi"i)reniiiaen har åbero-pit dei av
Svenska kraiiverksföreniniien octi statens \'attcnta!isvei'k ge-nieiisaml
avaivna viiraiidel.

2 Remis.';instan.sf:-iias huvudsakliga instiiilning

Många remissinstanser lillstyrker alt
fasligheisiaxeringskommilténs förslag til! iullande faslighetstaxering införs.
Fördelarna med ell rullande system anses främsl vara att arbelel med
fasiighetsiaxeringen sprids över liden och medför en jämnare arbetsbelastning
för skatteförvaltningen saml att de spiängvisa förändringarna av
laxeringsvärdena undviks. De ulökade möjiigheieina till omtaxering anses
undanröja en väsenflig brisl i del nuvarande systemel. Genom all
fastighelslaxerigen kommer all inordnas i den ordinarie skalleadministraflonen
med ijänslemannagranskning anses att taxeringarna kommer att bli mer enhelliga.
Nägra inslanser påpekar att förslagel medför skallehöjningar för
faslighelsägarna. De framför all, innan en mllande faslighetstaxering införs,
en undersökning bör göras för alt klarlägga i vilka hänseenden taxeringsvärdet
har betydelse i skallesystemet. Andra remissinstanser ifrågasätter om värdena
eniigl 1981 ärs AFT kan läggas lill gmnd för en rullande fastighelstaxering. De
föreslår därför all en ny allmän fastighetstaxering eller avstämning görs innan
det nya systemet införs. Flera remissinstanser avstyrker kommitténs förslag.
Några hänvisar till den reservalion och de särskilda yttranden som lämnals mol
kommitténs förslag. Andra instanser menar, i likhet med en enhällig riksdag,
att fastighetstaxeringssysiemei bör bli föremål för en förutsättningslös
översyn av såväl de maleriella som formella reglema innan ell system med
mllande faslighetstaxering införs.

Svea hovrätt har inle någon erinran mot förslagets
principiella ulformning. Förslagel anses tillgodose syftet eligt utredningens
direktiv atl åstadkomma en snabbare anpassning än f.n. av taxeringen till
ändrade fastighetsvärden. Vidare menar hovrätten all främst de föreslagna
organisatoriska förändringama sannolikt kommer atl medföra en effeklivare
fastighetstaxering.

Kammarrätten i Göteborg har inget att erinra mol den
principiella uppbyggnaden av det föreslagna förfarandet. Den valda metoden,
som i princip överensstämmer med den som har använls vid 1981 års allmänna
faslighetstaxering leder säkerligen till ett genomsnittligt mera korrekt resultat
än andra tänkbara metoder. Det kan dock inte uteslutas att metoden i vissa -
antagligen relativt få - fall kan medföra en oriktig taxering. Det

Prop.
I9S4/S5: 222 79

är inle otänkbar! aU del såviil inom eu värdeomräde som
inom eli pris-biidningsomi'äde finns enklaver elier liknaiide där
prisutvecklingen har varir avvikande. Det Unus inie iiikMin möjiigliel ali få
sädana omsiiuidiche-tei' beaktade niir den indviducila laxeringen skall
fasislällas. Detia äi' enligi karrimarräitens mening en allvarlig brisi.
KammaiTätten vill därför föiorua ali den föreslagna oidningen kom!)ieilei'as
med cn möjlighei ior domstol ali korrigei-a ell riktvärde. Naturiiglvis mäsie
det handla om uppcnbaia fal! av felaliiigt riktvärde, i en sädan process bör
riktvärdeiabellerna kunna frångås bara om den skatiskyldige kan vis;: atl de
inle siii.mmer för den enklav eller liknande diu hans fasiighei är belägen. En
sådan uppmjukning skulle, enligt kammarrällen, knappast innebära någon risk för
au man föriorar de slora fördelar som det föreslagna sysiemel i sig synes
innebära.

Länsräiien i Siockholms län flnner all förslagen i
betänkandet är ägnade all älminslone minska de olägenheter som finns inbyggda i
del nuvarande sysiemel. Förslagen är ocksä lekniskl genomförbara men länsrätten
avslyrker ändå all förslagen genomförs i sin helhet och i elt sammanhang.
Länsrätten framhäller atl beiänkandei inle diskulerar några allernaliva
lösningar, all förslagen ofta inle är särskili väl motiverade, atl åtskilliga
frågor alltjämt är outredda och atl förslagen följaktligen brister i fräga om
analys. En samtidig omläggning av de maleriella värderingsreglerna,
laxe-ringssystemet, proceduren och organisationen är en myckel omfattande
reform som släller utomordentliga krav på dem som skall hanlera del nya
systemet. Än värre är anser länsrätten atl förslagen avses bli genomförda under
samma lidrymd dä man kan förvänla sig en mycket genomgripande förändring av
systemet för den direkta inkomstbeskattningen. Etl samtidigt genomförande av
de båda reformema riskerar all leda lill ell fullständigt sammanbrott.
Länsrätten anser alt del i vart fall kommer att slälla omänskliga krav på
skatteförvaltningen och medföra slor förvirring hos allmänheten. Vidare menar
länsrätten atl del ulan vidare kan konstateras atl sådana lokala
skattemyndigheter som förutsätts för ell genomförande av
fastighetstaxeringskommitténs förslag inle flnns idag och inte heller lär hinna
byggas upp på etl par tre års sikt.

Länsrätten i Östergötlands län anser atl ur länsrättens
synvinkel synes förslagel med en mllande fastighetstaxering inte innebära någon
egenflig vinning. Del finns risk för atl tvärtom totalt sett över perioden en
ökad arbetsbelastning uppkommer för länsrätten och då en arbetsbelastning med
mål som flll övervägande del inte förtjänar domstolsprövning därför atl de
egentligen bara handlar om hur värderingsnormer skall tillämpas. Betraktat ur
andra synvinklar menar länsrätten emellertid att del föreslagna sysiemel kan
sägas innebära fördelar. De koslnadsmässiga fördelar som kommiitén räknal med
synes dock myckel diskutabla. Länsrätten sätter ett stort frågetecken för
kommitténs sätt att göra dessa beräkningar. Länsrättens slutsats blir därför
atl en mllande fastighetstaxering knappast kan antas komma atl medföra någon
egenllig kostnadsminskning tolall selt.

Prop.
1984/85:222 80

Mycket ivdcr i s-iillei på all en sädan laxering skulle
bli dyrare iin den som nu flllämpas. .4 andra sidan menar liiiisräilen synes
äiskilligi siä :;li vinna genom en rullande fasligheisiaxciing. som gi.ii'deii
överlägsen den giillande ordniitcen, fntinibrallt dä man lär eu fortlöpande
anpassninu tili piisnivä-förändringarns och inte den mycket ryckvisa
anpassning, som nuvarande ordning medibi' ocli all även .själva arbeiei med
laxerinsjen i"ördelas mc!'a jämnt över åren och görs till eti löpande
arbele i slällei Ibr cu arbeie skovvis.

Länsrätten i Väsimaidands län anser all eu nytt
fasiigheislaxeringssys-tem är välkoinmet under föruisättning atl dci kan
förberedas och organiseras så alt det ger ett bälire taxeringsresulial. Del
krävs också att lillriick liga personella resurser ställs lill förfogande. Som
förslage! till fastighelstaxering har utformats slälls del slora krav pä de
lokala skaltemyndighelerna, som ocksä kan räkna med nya arbelsuppifter till
följd av skatleförenklingskommitléns förväntade förslag. Länsrätten sätter
därför ifråga om inte lokala skattemyndighetens organisalion och struktur i
skatleförvallningen borl klarläggas innan de båda förslagen sätts i sjön. Del
mäsie ocksä stå klart att tillräckigl kvalificerad personal flnns all tillgå
för de nya arbetsuppgiflema.

Domstolsverket anser atl elt system med rullande
fastighelstaxering har belydande fördelar. Genom ell sådant system kan
arbetstoppar och administrativa olägenheter som de allmänna
fastigheislaxeringarna hillills har medfört undvikas i stor utsträckning. De
förslag till adminsirativa, processuella och organisaloriska lösningar som
kommiitén lägger fram har dock enligt domstolsverkets mening i vissa delar
myckel stora brister, Förslagel till ett system med rullande
fasiighetsiaxeringen kan därför genomföras bara under fömsällning alt
förfarandebestämmelserna arbetas om.

Centralnämnden för fastighetsdata anser att den föreslagna
ordningen med rullande taxering kan genomföras utan större konsekvenser för fastighetsdatasyslemet,

Rikskaiteverket menar all elt mllande system synes väl
ägnat atl komma tillrätta med del nuvarande tunggrodda och koslsamma sysiemel
för faslighetstaxering, RSV tillstyrker därför att ett mllande syslem införs i
huvudsak enligt de rikflinjer som föreslås i betänkandet. RSV förutsätter
därvid att skatteförvaltningen lillförs de resurser som erfordras för att
effeklivl kunna fullgöra arbetet med taxeringen.

Lantbruksstyrelsen har inget att erinra mol kommitténs
förslag till grundläggande utformning av en mllande fastighetstaxering med
delmomenten omiaxering, omräkning och avstämning.

Skogsstyrelsen tillstyrker faslighelstaxeringskomrnitténs
förslag i stort och anför all fördelarna med en successiv anpassning av
taxeringsvärdena flll marknadsvärdena överväger när del gäller de synpunkter
som skogsstyrelsen har att beakta. Till dessa fördelar hör jämnare
arbetsbelastning i taxeringsarbetel, större möjligheter att vidmakthålla vunnen
kompelens.

Prop,
1984/85:222 S!

biiure möiiigheler au fördjupa varderingsarbeiel vad
gj-jller siöire enheter genom minskal arbele med de mindre iäslighelerna och
minskad börda .''ör uppgiftslämnama. Till nackdelaiT.a med den föreslagna
ordningen hör enligt skogsslyrelsen risken för slumpartad uppgiflsinsamling
som kan bii följden av insamlingen av uppgifler vid besök på lästigheien i
andra syflen iin för iäsiighctsvärdering. Vidare kan deit myckel generösa
rälien lill omtaxering bli en belaslning för samhället, Reclema måsle vara
sädana att onödig byråkrati ej skapas.

Lantmäleriverkel anser atl det biide för dci allmänna och
för den enskilde är positivt au taxeringsvärdena konlinueriigl anpassas med
hänsyn til! läsiiglieternas pris- och heskaiTenhelsföritndringar. Del
föreslagna rullande fastighetstaxeringsförfarande! innebär för
lanimälerivejkets del en nödvändig uljämning av arbetsuppgifterna i liden.
Lantmäteriverket tillslyrker därför atl förslagel genomförs,

Slatens vallenfallsverk. Svenska Kraflverksföreningen och
Svenska Elverksföreningen menar atl ell nyll sysiem med rullande
faslighetstaxering enligt belänkandels förslag innebär en jämnare fördelning av
arbelet och därmed en enklare och billigare administration. Förslaget har
sammantaget sådana fördelar att detsamma i princip tillstyrks.

Statskontoret ansluter sig til! kommitténs uppfattning atl
det är angeläget med ändring av nuvarande syslem. Kommittén har emellertid
vall all lägga fram etl konkret förslag ulan all annal än antydningsvis
överväga allernaliva förslag med utgångspunki i nuvarande system. Slatskonlorel
anser all fler alternativ skulle ha redovisals och utvärderats innan slutlig
ställning kan tas till hur ett nytt system för fastighelstaxering slulligl
skall utformas. Därmed menar inte kontoret att kommitténs förslag inte är
genomförbart eller att det inle innebär en förbättring av nuvarande tungrodda
system med en stor tillfällig organisation i princip vart femte år.
Föreliggande förslag bör kunna vara utgångspunkt för en ny modell för
fastighetstaxering.

Riksrevisionsverket lillstyrker kommitténs förslag atl
ersätta den allmänna och den särskilda fastighetstaxeringen med en åriig
taxering, s.k. mllande fasflghetstaxering. Administrativa fördelar uppnår
enligt RRVs bedömning genom atl laxeringsarbelel kan dels fördelas jämnare över
åren, deis genomföras med en fast organisation. En mllande fastighelstaxering
leder till att taxeringsvärdena ändras konlinueriigl för alt motsvara aktuella
marknadsvärden. Mot bakgrund av all taxeringsvärdena används inom mänga olika
områden har taxeringsvärdenas kvalitet slor betydelse. Med hänsyn till de
problem som varit förknippade med 1981 års allmänna fastighetstaxering anser
RRV alt gällande taxeringsvärden inle kan läggas till gmnd för en rullande
fiistighelstaxering.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser atl del nu lämnade
förslagel om mllande fasflghetstaxering är väl genomarbetat. Länsstyrelsen
tillstyrker, all det nuvarande svårhanterliga systemet med allmänna och
särskilda 6
Riksdagen 1984185. I saml. Nr 222

Prop.
1984/85:222 82

fasiiglietslaxeringar crs.=iUs a' en i-:il!ande
fasiighcisiiixering i huvudsak enligt kommitténs rikitin.ier. Vidare anser
länssiyrelsen au de nu gällande laxeringsväi"dena — som siilundii i
huvudsak åsatis vid allmänna faslighets-laxeringci! 1981 uppfyller de krav som
bör kunna ställas pä "ingängsviir-dcn" i eil nytt syslem som bygger
pä aulomalisk uppräkning av giUlande värde. Någon yilei"lit;are alimiin
fastighelstaxering bor bl.a. däiior inle genoiniöi"as innan det av
kommiuén föreslagna systemet genomföres.

Länsstyrelsen i Uppsala län delar koinmilléns uppfattning
ati man bör söka införii etl syslem som motverkar språngvisa förändringar av
taxeringsvärdena. Sysiemel bör även möjliggöra för laxeringsmyndighelerna au
med bäsla möjliga informalionsunderlag och med hjälp av ADB-leknik komma fram.
lill så längl möjligl likformiga taxeringsvärden. Kommiuén föreslåratl en
rullande fastigheisiaxering införs. Länssiyrelsen ansluter sig i princip lill
förslaget och förulsiiiler alt om delta förslag genomförs noggrann utvärdering
görs av del syslem som beslutas.

Länsstyrelsen i Östergötlands län delar i princip kommitténs
uppfattning au tiden nu är mogen alt övergå till mllande fastighelstaxering.
Ett sådant syslem skulle bl.a. innebära en fasiare och enhetligare organisation
för taxering av fastighet. Vidare anför länsstyrelsen alt detta i sin lur komer
all medföra en bättre taxering med en jämnare fördelning av taxeringsarbetel
över åren och för fastighetsägarna innebär del föreslagna systemel atl
taxeringsvärdena kontinuerligt kommer all följa prisutvecklingen på fastighetsmarknaden
och att stora förändringar av taxeringsvärdena undviks. Länsstyrelsen delar
kommitténs uppfattning att 1981 års allmänna fastighetstaxering gett ett
tillfredsställande resultat värdenivämässigl. Även om värdenivån är
tillfredsställande förekommer del felaktigheter i taxerings-underiagel. Att
genomföra en ny allmän fastighetstaxering enligt konventionell metod anse
länsstyrelsen emellertid inle realistiskt och försvarbart ur kostnadssynpunkt.
Troligen skulle inte heller någon avsevärd förbättring i underlaget
åstadkommas. Länsstyrelsen ställer sig därför positiv flll att etl system med
rullande fastighetstaxering införs men bristema i nuvarande system måste dock
försi avhjälpas. Länsstyrelsen föreslår därför att övergången sker först år
1988 för all bristerna skall hinna ålgärdas.

Länsstyrelsen i Jönköpings län avstyrker kommitténs
förslag på de gmnder som anförts i den reservalion som avlämnats av tre av
kommitténs ledamöter,

Länssiyrelsen i Kristianstads län kan inte tillstyrka det
framlagda förslagel om rullande fastighetstaxering. Länsstyrelsen delar
emellertid uppfattningen att det nuvarande systemel med allmän
fastighetstaxering vart femte år innebär orimliga påfrestningar på
skatteadministrationen. Fär atl i viss mån hindra dessa påfresiningar bör det
enligt länsstyrelsens mening övervägas om inte allmän faslighetstaxering kan
genomföras på annal säll, t. ex. kategorivis enligt den tidtabell som framlagts
i förslagel. Länsstyrelsen fömtsätter då att värderingsmodellerna efter hand
ses över i förenklande syfte.

Prop, 1984/85:222 83

Länssryrelscn i Malmöhus län är posilis' lili utredningens
förslag i dess huvuddrag. Länsstyrelsen anför vidare au den nuvarande
organisalionen inte tå! en ytteriigare aikmän fastighelsla>:eriRe. Er:
förändi-ing måsie tiil sländ för att adminislralivt kunna klara a\'
faslighelstaxeringcn i framliden. En rullande fastighe!siaxering pä dei sätl
som faslichelsiaxerinttskoinmit-tén föreslagil skulle, i dess iiuvuddrag
underlätta hanleringen av fastighetstaxeringen.

Länsstyrelsen i Hallands län avstyrker ulredningens
förslag om rullande fasiigheista.-iering och men-ar all förslaget är
ofullsiiincigt utrett och f.n. innehåller belydande brister ocli nackdelar.
Vlierligare ulredning erfordras därför. Om rullande faslighelsiaxering härvid
fortfarande anses vara elt alternativ bör denna baseras pä en yUeriigare
taxering enligt nuvarande modell.

Länsstyrelsen i Göleborgs och Bohus län år överens med
kommillén all väsentliga förändringar är nödvändiga i det nuvarande systemet
för fastighelstaxering. Länsstyrelsen delar också kommitténs uppfallning alt
en övergång till en rullande faslighelsiaxering är en möjlig och lämplig
lösning på problem som flnns pä omrädei. Länsstyrelsen delar den uppfallning
som framförs i reservalionen och de särskilda yttrandena att 1981 års värde
inle Ulan vidare kan läggas tiil grund för etl nytl syslem med rullande
fastighetstaxering varför länsstyrelsen anser att man först måsle se över 1981
års värden så alt grunden blir så korrekt som möjligl inför del nya systemet.
Övergången flll mllande faslighetstaxering föreslås därför ske försi år 1988 sä
all rättelser av felaktigheter i 1981 års värden skall hinna göras under åren
1986 - 1987. De fasiighelsägare som anser alt taxeringsvärden pä deras
fastigheter har beräknals efter exempelvis en felaktig bostadsyta eller en för
hög slandardpoäng beredes flllfälle atl komma in med nya deklaralioner för all
få rättelse. I denna lidigarelagda omlaxe-ringsmöjlighel skall då även
innefattas byggfel, radon saml fukt- och mögelskador. Eftersom del synes mesl
angelägel atl rätla eventuella fel vid småhustaxeringen bör eniigl
länsstyrelsen denna kategori fastighetsägare ges omtaxeringsmöjligheter redan
år 1986. Rättelse av fel beiräffande övriga kategorier fasligheter bör kunna
ske år 1987. Öm man gör en sådan mindre omtaxeringsomgång kan länsstyrelsen
inte se att det flnns anledning atl motsätta sig en övergång till etl mllande
syslem.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län ansluter sig i princip till
kommitténs förslag och ser det som angeläget atl ell syslem med mllande
fasflghetstaxering genomförs.

Länsstyrelsen i Örebro län anser atl ell syslem med
mllande fastighetstaxering bör genomföras efter i huvudsak de nu föreslagna
rikflinjerna. Därvid bör alla möjligheter till förenklingar och undvikande av
gränsdragningsproblem beaktas. Vidare ifrågasätter länsstyrelsen starkt
behovet av en lidigarelagd omlaxeringsmöjlighet för rättelser gmndade på vissa
bestämda förhällanden som radonpäverkan samt fukl och mögelskador. De

Prop.
1984/85: 222 84

fal! som del kan bii friiga om all o.qitaxera a\' angivna
skiil torde vara ber;rän.saae till aniaiei och loi-de inic bli fler än au de
hinner behandlas inom det ordinarie omla>'eringsförfaraiidei. Enligt
liinssiyrelsens uppfauning kan en lidigarelagd omtaxei-ing komma an slöra
ibrbi;redeisema för öveigång till rullande laxering.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län lillslyrker i princip del
förslag till mllande faslighetstaxering m.m. son> nu lagts fram i
belänliandei. Vidare siiillcr sig länssiyrelsen myckel iveksam tii! en ny
allmän faslighelsiaxering och anser au en sådan taxering knappasl torde ge ell
sä mycket bälire fakiaunderlag atl den är moliverad. Länsstyrelsen påpekar alt
1981 års allmänna faslighelsiaxering \ar en "massvärdering" som i
slor ulslräckning byggde pä fasla värderingsmodeller. All fe! därvid kan ha
uppstått vid de olika värdefaktorernas bestämmande för enskilda enheler medför
inte alt hela AFT-8! bör underkännas som underlag för en rullande fastighetstaxering.
Eniigl länssiyrelsens beslämda uppfattning har de fel som flnns i
faktaunderlaget inle medfört atl det värdemässiga resultatet i enskilda fall
mer än mycket marginellt avviker från verkligheten.

Länsstyrelsen i Väslernorrlands län tillslyrker att del
nuvarande fastig-hetsiaxeringsförfarandet ersätts med en årlig s. k. rullande
fastighelstaxering i princip enligt kommitténs förslag.

Länsstyrelsen i Jämllands län ansluter sig i princip till
förslaget som innebär en betydligt jämnare värdenivä genom det föreslagna
omräknings-förfarandel än den nuvarande ordningen med aktualisering av
värdenivän endasl i samband med allmänna fastighetstaxeringar. Del starkaste
skälet att övergå lill etl mllande system är emellertid enligt länsstyrelsen de
administrativa problem som är förknippade med alt med femårsinlervaller bygga
upp en ny organisation med den omfattning fastighetstaxeringen har kommit att
få. Vidare påpekar länsstyrelsen att förslaget i slora delar är atl se som ett
principförslag som bygger på nuvarande regler i faslighelstaxeringslagen om
fastighetsförordningen och atl kommittén inte lämnar förslag till ändringar av
gällande värderingsregler utan i betänkandet endasl framlägger synpunkier och
rekommendationer att beaktas i kommande översynsarbele. Gällande
värderingsregler är emellertid enligt länsstyrelsen i stor utsträckning mycket
oklara, varför fömtsättningarna för hela förslaget måste anses osäkra. Såväl
taxeringsförfarandel som uppbyggnaden av organisalionen och kostnaderna härför
är i så hög grad beroende av de värderingstekniska frågoma att länsstyrelsen
fömtsätter atl dessa frågor omedelbart utreds vidare. Innan ell nytt system
las i bruk måste eniigl länsstyrelsens mening nya och ändamålsenliga
värderingsregler föreligga.

Länsstyrelsen i Västerbottens tån anser att innan övergång
sker till mllande faslighetstaxering bör utredas om vid allmän
faslighelsiaxering 1981 beslutade värden tillförlitligen kan läggas till grund
för föreslagen ny teknik.

JO tycker att den filosofi som kommitténs förslag bygger
på är riktig och

Prop.
1984/85: 222 85

fiTiinhäller atl ur de enskildas synpunkter det är
angelägel ati även sådana komponenier som \'ärderingsmeioderna i vid mening
noga övervägs i en sani!;id lösning ocli all låsningar vid i förväg uppställda
föreskrifier undviks.

Kungl. Bankinspektionen anser alt den frän sina
ulgångspunkler kan tilisivrka en övergång lill en mllande fastighelstaxering.
Vidare menar inspeklionen au dei inte ankommer på den au granska förslage! i
detalj men vil! som sitl huvudiniryck redovisa au ibrslagen är vä! avvägda och
ägnade all höja kvaliteten på värderingen.

Kungi. Tekniska högskolan anser del märkiigl all kommittén
inte på någol hål! i del rätt omfattande betänkandet anlyil den för fastighetsägarna,
särskilt villaiigarna, mest pålagliga effekten av förslagel, nämligen den
skaiieskäipning som uppkommer genom del föreslagna systemel. Skalteskärpningen
kan, menar högskolan, förhindras genom successiva förändringar i annan
lagstiftning. Incitament för sådan ändring blir dock hell naturligt mindre
eniigl del föreslagna sysiemel eflersom "chockeffek-len" mildras
genom ulportioncringen av taxeringsvärdehöjningarna. Institutionen känner sig
inle ha anledning atl ta ställning lill det rimliga i en skatieskärpning för
villaägarna men i den poliliska bedömningen av del föreliggande förslaget bör
däremoi dessa skatteeffekter beaktas.

Bostadsstyrdsen flilstyrker i princip kommitténs förslag
om en övergång till ell syslem med ruliande fastighetstaxering. De i sysiemel
ingående momenten omiaxering. omräkning och avslämning innebär eniigl styrelsens
mening all väsenlliga brisier i nuvarande syslem undanröjs. Vidare anför
slyrelsen alt även om den är för elt genomförande av kommitténs förslag i
princip kvarstår frågan om materialet frän 1981 års allmänna fastighelstaxering
är lillräckligt tillförlitligt för atl direkl kunna användas som underlag vid
övergången till ett nytt system. Bostadsstyrelsen anser del angelägel alt
ytterligare överväga frågan om behovel av omiaxering -hell eller på vissa
särskilt angivna grunder - före övergången flll elt nylt system. Inle minst av
rällssäkerhelsskäl men även med hänsyn till de skattskyldigas tilltro och
accepterande av det nya systemet torde della vara av väsentlig belydelse.

Slatens inslilul för byggnadsforskning släller sig
iveksaml till ätt förlänga intervallet mellan individuella taxeringar till
åtta år i enlighet med kommitténs förslag om avslämning. Den tidrymd som
förflyter mellan individuell prövning av fastighetens taxeringsvärden bör
enligt institutets uppfallning ej överstiga sex år. Vad beträffar behovet av
fortlöpande justeringar mellan två taxeringar kan de syflen som därmed åsyftas
enligt institutet uppnås med flexibla procenttal för schablonintäkten medan
själva taxeringsvärdena ligger fast. De nackdelar som kan anses förenliga,
främst ur fastighetsägarnas synvinkel, med förändringar av laxeringsvärdena
utan individuell prövning, skulle därvid elimineras. Det är institutets
uppfattning atl en ordning med flexibla procenttal för schablonintäkt av
faslighel bör prövas.

Prop.
1984/85:222 86

Planverkei som begränsa! sill yttrande tiii ;;u a\'se
vissa frägor som rör verkets ansvarsomriinen, d','s plan och bygglagsiifiningcn
anför atl den n\'a plan- ocii bygglagen som väntas Uiida i kraft den 1 januari
1986, kommei' att medförp. mänga nyheter som lorde inverka p;°i
faslichetsvärdena lill följd av förändringar i rätten .tU utnyttja marken.
Dessa väidei-örändrade iäkiorei' kommer enligi plauverkeis mening alt påverka
fastighetsvärdena både i höjande och sänkande riklning i betydligt mera
frekvenl omfallning än f.n. och gör det angeläget med en rulkmde laxering som
snabbi kan regislrera sådana värdeförändringar.

Domänverket tillstyrker alt fasligheisiaxeringskommilténs
förslag all en mllande fastighetstaxering införs.

Länssryrdsen i Gävleborgs län lillslyrker kommilléns
förslag och menar att ett system med mllande faslighelsiaxering skulle
undanröja m.änga av de adminisiraliva olägenhelema med ojämn arbelsbelaslning.
Del skulle vidare möjliggöra en från allmän synpunkt önskvärd succesiv
anpassning av taxeringsvärdena lill förändringarna i beskaffenhel och
marknadsprisnivå.

Länsstyrelsen i Norrbotiens län tillslyrker i stort
kommitténs förslag och menar atl förslaget til! rullande fastighetstaxering bör
medföra en jämnare arbetsbelastning vid faslighetstaxeringarna liksom en bättre
efteklivitet och kvalitet på arbetet samt ocksä en jämnare och bättre
anpassning av taxeringsvärdena till prisnivån på fastigheter.

Stockholms kommun anseratt det finns fördelar med mllande
fastighetstaxering i jämförelse med nuvarande system men menar atl de
oklarheter om förslagets kostnadsmässiga konsekvenser för kommunema liksom effekten
av etl försämrat lekmannainflytande bör utredas innan slulUg ställning kan las
till förslaget. Vidare understryks nödvändigheten av atl kommunerna
kompenseras för de merkostnader de åsamkas med ett eventuellt införande av
mllande fastighetstaxering.

Nyköpings kommun lillstyrker i princip kommitténs förslag
och framhåller all en ny allmän fastighetstaxering för småhus bör verkställas
för att erhålla säkrare framtida taxeringsvärden innan den rullande taxeringen
sätts i gång.

Umeå kommun tillstyrker en övergång flll mllande
fastighelstaxering i huvudsak enligt utredningens förslag. Dock menar kommunen
att en avstämning av samfliga fasflgheter måste ske innan systemet med
omräkning kan införas.

Sveriges Fastighetsmäklarsamfund anser att en noggrann
ulredning om AFT 8l:s effekter bör ske innan ett nytt syslem tas i bruk så att
man kan förvissa sig om att felaktigheter i det gamla systemet inte upprepas
eller automatiskt överförs flll det nya systemet.

SACOISR anser att den modell till ett system med mllande
fasflghetstaxering som kommittén föreslår synes vara väl avvägd och bör i
huvudsak

Prop.
1984,/85: 222 87

kunna godlas. EU sädanl sysiem som medför ali
arbeisuppgirieriui st. lanöl möjlig; blir jämt fördelade över ä;en äi' au
föredra.

l~öreuingcn Auktoriserade Revisorer FaR delar konimiitens principiella
utgångspunkter Ibr fT>rslagei. ait fasiicheisiaxciing \'ari fei'nie är ger
upphov till sävii! adminisiraliva probiein som vissa oöuskade effekler rent
värderingstekniskl. Eu syslem med rullande faslighelsia.';ering är däiför alt
föredra. F.'\R har därför intet att erinra moi att eti sysiem med rullande
fastighetsiaxei'ing införs i enlighei med de rikllinjer som har uppdracils i
fasiighelsia.ieringskonimilléns siutbeiänkaiide, FAR finner däremoi au de
ekonomiska effekterna för faslighelsägania av fasiicheislaxeringskoinmil-léns
förslag är dåligt belysta i beiänkandei. Innan förslagel genomförs bör inkomsi-
och förmögenhelsefi-ekterna bälire utredas och anpassning av
garantibeskallning, schablonbeskattning och förniögenhelsbeskallning övervägas.

Föreningen Sveriges Fögderiijänslemän anser all den modell
lill ell syslem med mllande faslighelsiaxering som kommillén föreslår synes
vara väl avvägt och bör i huvudsak kunna godlas, Etl sådanl system; som medför
all arbelsuppgifterna sä långl möjligt blir jäml fördelade över åren äi' all
föredra,

HSB:s Riksförbund tillslyrker att del nuvarande
faslighetstaxeringssystemet ersätls av en mllande årlig fastighetstaxering.
Del föreslagna systemet är inle hell utan invändningar men sammanlaget
förefaller dessa eniigl HSB inle vara större än nackdelarna i det nuvarande
systemet.

Konungariket Sveriges Sladshypolekskassa framhåller från
de synpunkter kassaslyrelsen har all företräda - all del är väslenlligt att
reglerna om fastighetstaxeringen ulformas så all lillfälliga förändringar i
faslighets-värdena inte tillåts slå igenom i taxeringsvärdena,
Stadshypoleksinsfltu-tionens verksamhet som långfristig långivare bygger på en
framåtsyftande krediibedömnng varför det är viktigt alt fakiorer av kortvarig
karaktär inte blir värdepåverkande,

LO tillslyrker förslaget atl övergå till en rullande
fastighetstaxering och hänvisar till de sakskäl som anges i betänkandet.

Landstingsförbundet tillslyrker den allmänna inrikiningen
i fasligheisiaxeringskommilténs förslag om rullande fastighetstaxering m, m,
Förbundel anser att uppkomna behov av alt justera taxeringsvärden med hänsyn
till mögelskador eller radonhalt behandlas innan ell system med rullande
fastighetstaxering införs. Överhuvudtaget kan ingångsvärdena i taxeringen
behöva prövas särskilt för att skall vara tillförlitliga och rättvisande,

LRF anser inte att de framlagda förslagen kan läggas flll
gmnd för lagstiftning, LRF menar att de gällande taxeringsvärdena är alllför
brislfälliga för alt kunna utgöra underlag för etl syslem med mllande
fastighetstaxering - bl, a, varierar i många fall åkervärdena och
skogsbmksvärdena starkt mellan likvärdiga jordbmksfastigheler. Den av riksdagen
begärda översynsutredningen av faslighelstaxeringen måste enligt LRF komma till

Prop.
1984/85:222 SF;

slånd, varvid också förulsäunin.!;;irna för en övei'giing
till avkasiningsvär-dering av jordbruksfastighet skal! prövas. Samma uiredninc
bör dessulom fömisältningslösi överväga fasligheistaxeringeiis framtida
belydelse inom skiiueområdel. f-örsi därefier anser LRF det möjligi all la
slållning lill nägon form av ruliande faslighelsiaxering.

Satnfundei jar fastighetsvärdering förordar all en
rullande faslighets-laxeiing införes. Samfundci fäster slor vikt vic den
kvaliietshöjnim; av åsatta väi-defakioi'er och taxeringsvärden som en rullande
faslighelsiaxering ger möjlighel till. Genom au iaslignetslaxerinaen hell
inordnas i den ordinarie skatleadminisirationcn och tjäiisiemannagranskning
införs anser samfundel all taxeringarna blir mer enhefliga. En sådan
kvalileishöjning är av värde för samtliga de områden inom vilka
laxeringsvärdena kommer till användning.

Svensk Induslriförening avslyrker del framlagda förslagel
och anför all dä någon åtgärd imnu inte vidtagils från regeringens sida med
anledning av riksdagens beslul om en förutsättningslös översyn av fastighetstaxeringen
flamstår del enligt föreningens mening som orimligl alt lägga fram etl förslag
till ett nytt förfarande för fastighetstaxeringen med ulgångspunkl i 1981 års
allmänna faslighetstaxering. Föreningen delar dock kommitténs uppfattning alt
en fastighetstaxering bör utformas så att den värdemässigt ger en succesiv och
smidig anpassning av fastigheternas taxering efter förändring av deras
beskaffenhel och marknadsvärde. Föreningen släller sig därför i och för sig
posiflv till någon form av mllande fasflghetstaxering.

Svenska Arbetsgivareföreningen och Sveriges
Industriförbund har förståelse för atl en jämnare fördelning över tiden av
fastighetstaxeringsarbe-tel skapar bäitre förutsättningar än hittills atl
inordna detla i den ordinarie taxeringsorganisationen. Eftersom en sådan
ordning ime heller bör medföra några större komplikationer för de
skattskyldiga har de ingenting atl erinra mot atl en tidsmässig omfördelning av
fastighetstaxeringen genomförs. Kommitténs förslag till omräkningsförfarande
avsiyrks dock. 1 stället förordas ett system som endasl innefattar avsiämnng
och omiaxering. Inom ett sådant sytstem kan avstämningsperioden göras kortare
än kommittén förslagit, genom alt fastighetsbeståndet delas in i tre gmpper
och avstämning för varje gmpp görs vart sjätte år.

Svenska Byggnadsentrepenörföreningen anser att kommitténs
förslag inte bör läggas flll gmnd för en ändring av fastighetstaxeringslagen.
SBEF anför vidare att det borde vara en väsentlig uppgifl att så långt möjligt
göra fastighetstaxeringen mindre komplicerad, så atl också den enskilde fastighetsägaren
kan ha åtminslone en rimlig möjlighet att sätta sig in i regelsystemet. Detta i
synnerhet som fastighetstaxeringen är av avgörande betydelse för
fastighetsägarens beskattning i skilda hänseenden. En allvarlig brist i
kommitténs utredning är, eniigl SBEF, att effekterna av en mllande
fastighetstaxering på beskaltningen på olika områden inte alls varit föremål
för utredning.

.Förciagarförbundet livstyrkei' lasiigheisiaxeringskommitléus
;"6rs!ag octi [bi'eslår i slället au i-egeri-igeii lilisiiuer en ulredning
med uppgift all i.iiredr-; frågan cm eit fasliglieisiaxeringssysiciii som
bygger pä "auTom.alisk ?;jä'viaxeritit:" diir iäslighelerna laxeras
endasl vid nybyggnad, överlä-ieiser ge.riom köp. gpj.ndförbäa.riricar samt vid
nybeiäning utöver gällande iaxeriiigsväi'de ined fasligheler sy;;; sälverhei.
Som ingäugsvä.-de pä redan e.\!Sterande fasiiglieier kan dat;en.s
iaxeringsvärde anviindas.

Svenska Försäkringsbolags Riksjnrinuid anser atl del
system för fastig-lieislaxering som gälier sedan !98; liar i sior; sett
fungerat lillfredssiållande. Riksförbundel är positivi till all deua syslem
ulvecklas liil en rullande faslighelslaAering som nu föreshls. Ivien riksförbui'idet
menai' alt de; är elt oavvisiigl krav ali effekterna av en rullande
fastighelstaxering på fiera vikliga områden, främsl beskaliniug, belyses innan
.rullande taxering in-fiires. Fasligheisiaxeringskomm.iuén har ej haft eli
sådant uppdrag men det är vikligl alt sädana överväganden sker innan del
faslsläs vilka krav som skall slällas på fasiigheisiaxeringen och de därvid
framkommande laxeiingsvärdena.

Svenska kommunförbundet anser all del finns fördelar med
mllande fastighelstaxering i jämförelse med nuvarande system. Svenska Revisorsamfundel
inslämmer i ulredningens uppfattning alt rullande fastighetstaxering är att
föredraga framför nuvarande system.

Svenska Rikshyggen tillstyrker alt kommitténs förslag
läggs lill gmnd för lagsliftning.

Svenska sparbanksföreningen framhåller atl förslagel
medför, om det införs, skattehöjningar. Kommiitén har inle gått igenom i vilka
hänseenden taxeringsvärdet har betydelse i skatlesyslemei och samiidigi sökl
bedöma vilken verkan en årlig höjning av taxeringsvärdet skulle få. Även om
delta inte legat inom ramen för utredningens direktiv anser föreningen all en
sådan undersökning och bedömning bör göras innan slalsmakterna lar sluflig
ställning till frågan om. mllande fastighelstaxering. Vidare anför föreningen
att den i princip lillslyrkl skalteförenklingskommitténs förslag och införs
della saknas möjlighel alt inom den närmasle framtiden ta itu med den mllande
fastighetstaxeringen. Härigenom erhålls rådrum för den allsidiga och
förutsättningslösa översyn av fastighetstaxeringen som riksdagen uttalade sig
för 1982. Vid denna översyn,bör frågan om rullande faslighetstaxering göras
till föremål för yueriigare utredning.

Sveriges Advokatsamfund lillslyrker införandet av del nya
systemet redan nu, främsl med hänsyn till de fördelar mllande laxering kan
beräknas få i adminislralivt hänseende.

Sveriges Allmänna Hypoieksbank avslyrker alt nu
föreliggande förslag om rullande faslighetstaxering ulan omarbetning läggs till
gmnd för ny lagstifining. Banken menar all fastighetstaxeringens betydelse
utanför beskallningens och det offentligas övriga användningsområden berörs
myckel kortfattat i betänkandet och borde ha utvecklats ytteriigare.

Prop.
1984,'85: 222 90

Sveriges .Allmännytiiga Bosiaä.sförctag tillstyrker
föislagei med f;n rullande ärlig faslighelsiaxering.

Sveriges Bosiadsräitsföreniii.gars Centraiorganisation
tillstvrker i princip kommilléns förslag under IbrulsiiUning aii
skaiiesatserna justeras så all övergången iil! el! nyu iaxcriugssysiem i sig
inte kom.mer ali innebära någon skatiesk-iirpriing, vid er. frirviiuiaQ
infiauonsnivå,

Sveriges Fastighetsägareförbund avslyrker fö; -lagei med
särskild hänvisning lil! de brisier som flnns i försiagen om indexomräkning.
Förbundel tillstyrker dock den del av förslaget som avser regler för
omiaxering. Vidare anför förbundel alt riksdagen har beslulal alt
bestämmelserna för fastighetstaxeringen skall bli föremål för en allsidig och
förutsättningslös översyn från såviil malsriell som formell utgångspunkt.
Kommitténs förslag kan då eniigl förbundet ingå som en del i denna översyn.

SHiO-FarnilJeförctagen som begränsat sitl yttrande lill
all endasl avse reglerna för omräkning avsiyrke.' kommilléns förslag till
omräkningsförfarande.

Sveriges Jordägareförbund avstyrker alt faslighelsiaxeringskommiliéns
betänkande lägges till gmnd för lagstiftning om mllande fastighetstaxering och
anser atl först måste fasiighetsiaxeringen i sin helhel bli föremål för en
allsidig och förulsätlningslös ulredning och omprövning.

Sveriges Redovisningskonsullers Förbund anser alt en
förändrad fastighetstaxering är angelägen och att en mllande taxering är en
riktig lösning. Förbundet menar att innan deflnitiv ställning lill förslagel
kan las mäsie problemen med att fä rättvisande taxeringsvärden som gmnd vid
startandet av det nya systemet samt hur schablonbeskattningen på villor skall
ske vid successiv höjning av laxeringsvärdena utan atl skattehöjning sker
lösas.

Sveriges Trähusfabrikers Riksförbund anser att en mllande
årlig faslighetstaxering medför en automalisk skattehöjning utan politiska
beslul vilket försämrar småhusägarens möjlighel atl överblicka sin framtida
ekonomi. Vidare anser förbundet det fel all enbari söka förändra
taxeringssysle-met ulan att ens redovisa vilken inverkan taxeringsvärdets
storiek avses få på skattens storlek.

Sveriges Villaägareförbund vill i och för sig inle
motsätta sig tanken pä ett system med mllande fastighetstaxering. En absolut
fömtsättning är dock att de olika delmoment som avses ingå i systemet utformas
så atl småhusägama får möjlighet till inflytande.

Taxeringsnämndsordjörandenas Riksförbund år positivt lill
ett system med rullande fastighetstaxering,

TCO instämmer helt i den principiella inriktningen av
förslaget, dvs. en övergäng till en mllande och mer lättadministrerad
fastighetstaxering.

Trädgårdsnäringens Riksförbund kan inte tillstyrka
införandet av rullande fastighetstaxering på basis av
fastighetstaxeringskommitténs nuvarande förslag. Vidare anser förbundet det
vara etl allvarligt fel i kommit-

Prop.
1984./Sr:: 222 91

léns förslag all den omräkning sorn fViresläs ske av
tiixeringsvärdeiia med index skall besluias a\' regeringen ulan aU liksdag
eliei ;ind;'a organ fär iunytande. Princii)ie!li iir detla ell beslii! o.ti beskattning soir. bör iäiias av
riksdiigen.

Kammarkollegiei har ingeiuinn au inviinua moi atl ett
system med rullande faslighelsiaxering infors efter del mönstci', som anges i
beiänkandei. Kollegiet anser emelleriid ali en allinän laxering eller
avslämning av hela fasrighelsbeståndet bör företas som inledning till det nya
sysiem.et.

Fögdericiicfsförcningen anser all en rullande
faslighelsiaxering på säll kommittén föreslagil är atl föredra och menar atl
inlörandei av ett sädanl system är ytterst angelägel. Föreningen motsätter sig
besläml all en ny alimim faslighelsiaxering genomförs.

3 Ikraftträdande

Kommitténs förslag innebär att det mllande sysiemel skall
beslå av de tre komponenterna omiaxering. omräkning och avslämning saml all den
rullande taxeringen skall börja 1987. Förslaget att övergången skall ske vid

1987 års taxering sammanhänger bl.a, med riksdagens
beslut atl nästa

allmänna faslighetstaxering skall ske della år. För all den rullande taxe

ringen skall kunna starta 1987 krävs att beslut lämnas under hösten 1984 sä

atl de myndigheter som skall förbereda den mllande taxeringen i lid skall

kunna klara av sitl förberedelsearbete samt alt starten för den mllande

taxeringen inte inträffar samtidigt med stora förändringar inom andra delar

av laxeringen.

Remissinslanserna förordar överlag atl del mllande
sysiemel skall börja försi 1988.

5 V anför:

Tidpunkten för nästa allmänna fastighetstaxering har
framflyttats lill

1988 (SFS 1984:362). Ett system med rullande
fastighelstaxering torde inle

kunna las i drifl före detta år. Förberedelsetiden hos säväl RSV, LMV som

övriga berörda myndigheler blir otillräcklig om sysiemel skulle införas

redan 1987, som kommittén föreslår i försia hand. De lidsplaner för förbe

redelsearbetet som intagits i betänkandet ger belägg för delta.

Förslaget innebär omfattande ändringar i ADB-syslemel för
fastighetstaxering, och modifTieringarna i detta skulle i tiden sammanfalla
med det systemarbete om föranleds av andra stora reformer inom skattesystemet.
RSV förutsätter därför att 1988 blir del försia år som rullande fasflghets
taxering skall tillämpas.

Länsrätten i Västmanlands län anför:

Länsrätten flilstyrker det framlagda förslaget, dock méd
de huvudsakliga ändringama atl förfarandel bör inledas med en avstämning av
småhus-

Pf-ap.
I984,.'8S:222 92

fasiigtieier. all sysiemel bör lilläm.pas försi ftim åi
i988. ;iu eu siii'ski!d inslåns ime biir inriillas i~!ch oesvitrsskrivelser
lili liu-iSräUen inic skall ges in iiii lok;;!f: sliaUeniyndigiieteii litaii
till rätten.

Länssty!:;hc!i i Göieho.rs och Bohus lär, iinibr;

Li\U';s;y:'eisen föresiäi diirför ;ill övercångeii til! en
niilande fastighels-taxciäns: sker försi är i'.'88 ior au rättelser av
felakligheier i \'t?,l ärs viii'dcn skali hinna göras under ärcri 1986—l9o7. De
fasligheisägare som anser all laxerings-.Trden pä de.''af fastigiieter liar
ber.Hknats efler exempelvis en felaktig bostadsyta eller eu for hög
slandardpoäng, beredes lilliälle au komina in med nya deklarationer för aii få
rättelse, i licuna lidigarelagda omiaxeriiigs.möjiighe: skall då även
innefaiias byggfel, radon sami fukl-och mögeisk.tdor. Eftersom det synes mesl
angeliiget att rälla evenluella fe! vid småhustaxeringen bör denna kalegori
fasiighelsägare ges omiaxe-ringsmöjliglieicr redan 1986, Rättelse av fei
beträffande övriga kaiegorier fasiighei er bör kunna ske 1987, Genom dessa
ålgärder bör taxeringsvärdetta bli mera rättvisa och likformiga och mera
lämpade för omräkningsför-farandel i del rullande sysiemel.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län anför:

Eniigl kommilléns förslag avses en rullande
fastighetstaxering börja är 1987, Länsstyrelsen anser moi bakgrund av
erforderiigl "lorenklingsar-beie", orangisations- och
lagstiftningsarbete samt förberedelsearbete atl del inle är realistiskt atl
påbörja en rullande faslighelsiaxering förrän fldigast år 1988, Tidsschemat i
övrigl för del rullande systemet föiskjuts därmed I år framål. Länsstyrelsen
gmndar sin uppfattning på erfarenheter från RS-reformens införande och 1981 år
allmänna fasflghetstaxering då organisalions- och lagsliflningsarbetel m, m.
bedrevs parallellt med förberedelsearbelet. Detta innebar avsevärda
administrativa problem som kom atl påverka hela skatleadministralionen på ett
oacceptabelt negativt säll.

Länsstyrelsen i Skaraborgs län anför:

Beslul :ill genomföra den rullande fastighetstaxeringen
kommer knappast att kunna fattas under hösten 1984, i vart fall inle
tillräckligt lidigt för atl förberedelsearbetet skall kunna sällas igång detta
år. Med hänsyn härtill och då det dessulom flnns risk för att reformens
genomförande tidsmässigt kan kollidera med en reform om förenklad
självdeklaration är del länsstyrelsens mening att övergången flll rullande
fastighelstaxering bör ske år 1988 med en förberedande omtaxeringsomgång år
1987. Del blir då också mer tid för utvecklingsarbete och andra förberedelser
för genomförandet, och tidigare erfarenheter av reformer av
fastighetstaxeringen visar att förberedelserna kräver lång tid.

Länsstyrelsen i Väslernorrlands län anför:

Vad angår tidpunkten för övergång lill etl rullande syslem
ansluter sig länsstyrelsen till kommitténs uppfattning all övergången bör ske
så fort som möjligt och redan från början omfatta samtliga momenl eniigl förslaget.
Länsstyrelsen vill dock understryka den uppfattning som kommittén också
framfört atl en övergång till mllande fastighetstaxering inle bör ske

Prop. !984,'85:.222 93

sä au den sammanfaller n"ied exempelvis genomförandet
av den förenkk-ide löiilagarbeskatlninaen.

Li:!issr\'rdsen i Öt-thro lön. anför;

fvommiiténs förslag innebär au den rullande fasiighetsiaxeringen
skall börja 1987. Enligi lagen om. lid för allmän faslighelsiaxering (SFS
!984:362) har nästa allmänna faslighelsiaxering uppskjulils lil! l9oS. Ell
syslem. med rullande fastighetstaxering torde ej heller kunna tas i drift före
deltii är. Föreberedelseliden hos säväl iänsslyielsen som hos lokal skattemyndighet
och övriga berörda myndig.heler blir olillräcklig om sysiemel skulle införas
redan 1987, De tidsplaner fbr fbrberedelscarbeiet som intagits i betänkandet
ger belägg för dctla. Länsstyrelsen fömtsätter därt"ör atl 1988 blir del
försia år som ruliande faslighelsiaxering skall lillämpas och att tidsschemat i
övrigl för del rullande sysiemel förskjuis etl är framål.

Kommittén har övervägl en etl är lidigarelagd
omlaxeringsmöjlighel för rättelser gmndade pä vissa bestämda förhällanden som
radonpäverkan samt fukl- och mögelskador. Det kan siarki ifrågasättas om det
finns behov av sådana övergångsbestämmelser. De fall som del kan bli fråga om
att omtaxera av angivna skäl lorde vara begränsade lil! antalet. Del lorde inte
bli fler fall än atl de hinner behandlas inom del ordinarie
omlaxeringsför-farandet. Omfattande mögelskador på fasligheler torde som regel
medföra all de är så förstörda, alt de redan nu kan bli föremål för nylaxering.
Enligt länsstyrelsens uppfattning kan en lidigarelagd omtaxering komma all
slöra förberedelsena för övergång lill mllande laxering.

Fögderichefsföreningen anför:

Kommittén har föreslagit atl den rullande
fastighetstaxeringen skall påbörjas 1987 med en eventuell lidigarelagd
omtaxeringsomgång avseende rättelser gmndade pä vissa beslämda förhållanden som
radonpäverkan samt fukt- och mögelskador redan 1986. Föreningen ifrågasäller om
inle startiidpunkien är alll för optimistisk. Elt rullande syslem fömtsätter etl
inlrimmal och fungerande ADB-slöd. Erfarenheterna frän tidigare laxeringar
visar att det tar lid atl få nya dalasystem att fungera. För atl tidan för
utvecklingsarbete och andra förberedelser för genomförandel inle skall bli för
kosl vill föreningen förorda all den mllande laxeringen påbörjas först 1988 och
atl tidsschemat i övrigl för del rullande systemel förskjuts ell år framål.

TOR anför;

1 fråga om tidpunkten för reformens genomförande vill TOR
framhålla att genomförandel inte får ske samiidigi som någon annan
genomgripande reform. Således bör inte skatteförenklingskommilténs förslag SOU
1984:21) Förenklad självdeklaration införas samtidigt. En annan omständighet
som är avgörande för tidpunkten för genomförandet är att ADB-systemet kommer
att fungera samt att lillräckliga resurser slälls till förfogande härför och
till övrig verksamhet. Vidare måste tillräcklig tid ges för förberedelsearbetet
så all inte samma lidspress uppkommer som vid den senaste allmänna
fastighetstaxeringen.

Prop.
1984/85:222 94

Statens VmtcnfoUsvcrk ocli Svenska Kraflvcrk.sförcninser,
anför;

Sammanfaiiriiiigsvis konsiaieras all eii införande av den
rullande fasiighetsiaxeringen med et! mindre omiaxeriiigsomgäng dessibiiiinan
medi-or förbällringar ocli förenklingar ur krafiindusirius synpunki under
förulsäii-ninc all loieskrifierna och anvisningarna fåi' en godtagbar
utformning. De ändringar som kiiivs for laxeringsiyfaeiet med vallen- och
viirmekriifiau-läggningar är dock sä onifaliande alt en första avst.Tmning 1987
inle är realistisk. Dessa anläggningar bör i siiillei hänföras tiil en senare
avsiiim-iiingsgrupp. J-örsiaget tiil mllande faslighelsiaxering bör genomforas
med beaklande av ovan anfiirda synpunkier, däribland en lill sex är förkortad
o;Ti!oppslid för avslämning utan omräkning mellanliggande år.

Sparbank.sföreningcn a nför;

Föreningen har i princip lillslyrkl
skaileförenklingskommiiiéns förslag. Införs detta saknar statsmakterna
möjlighel att inom den närmaste framtiden ta itu med den rullande
faslighelstaxeringen, Hä.rigenom erhålls rådrum för den allsidiga och
fömtsätlningslösa översyn av faslighelstaxeringen som riksdagen uttalade sig
för 1982. Vid denna översyn bör frågan om rullande faslighetstaxering göras lil
föremål för yllerligare utredning.

SACOISR anför;

Kommittén har föreslagit att den mllande
fastighetstaxeringen införs fullt ut 1987 förutsaii atl besked om införandet
kan lämnas i lid och alt skatteförvaltningen inte blir hårl belastad av andra
reformer inom beskatiningsområdet vid denna tid. Arbetssituationen hos LSM har
sedan flera år tillbaka präglals av ständiga förändringar och reformer både vad
gäller organisation och arbetsuppgifier. Någon avmattning är knappasl att förvänta
under de närmaste åren. Införandet av rullande fastighetstaxering med tillskott
av erforderligt antal handläggare på varje LSM torde inle innebära några större
påfrestningar för organisationen i övrigt. För LSM;s del är därför
genomförandet av andra reformer knappasl nägol skäl för att skjuta upp starten
av den rullande fastighetstaxeringen. Som anförs längre fram i detla yttrande
bör möjligen övervägas ett successivt införande. Däremot är det väsentligt att
resurser flnns på cenlral nivå för syslemutveckling, programmering m, m,, så
atl inte samma situation uppkommer som vid AFT 81,

4 Faktaunderiag och faktainsamling 4.1 Allmänt

Det stora flertalet remissinslanser framhåller viklen av
en hög kvalitet på de uppgifter som ligger till grund för fastighetstaxering.
Det råder dock delade meningar bland remissinstanserna hur uppgiflerna skall
samlas in och i vilken utsträckning uppgifler frän olika myndigheter skall
ligga till gmnd för fastighetstaxeringen.

Domstolsverket ser positivt på förslaget att ansvarei för
faktaunderiag och faktainsamling i ökad utsträckning skall överföras till
berörda myndig-

Prop. 1984/85:222 95

heter. Det i'ir särkskili lillfredssiiilliinde om
iäklaunderiagei pä sä säu kan förbiiliras och fasiiglielsiigai'ens
uppgifisskyldigiie! i deklaration begränsas. En viss risk för
iniegriletsliriirikningar kan föreligga genom at! uppgifier samias in på
tiiika sålt. DomstDls\'erket anser emellertid atl uired-uingeiis förslag kan
godlas,

Karnniarräncn i Göieb<n-s anser al! er.
kvalilelsförbäiiring av underläge! för laxei-ingar är myckel angelägen och anföi'
härvid följande.

1 etl inte obelydligl anial iäsiighelsuixeringsmäl har
kammaiTätten kunnal konslalera au underkigei för taxei"ingen varit
brislfälligl. Uppgifterna i deklarationen har inic varil kompletta, Uppgiflerna
har varil molslridiga och ibland uppenbai'i felaktiga. Detta har medförl all
fastighelema blivii feliaxerade. KammaniiUen har lagl ned myckel arbele på all
fä taxerings-underlaget kompleiteral. Troligen flnns det ett visst motstånd mol
beslämmelser som ger myndighet rän au besiktiga en fastighet för att fä ell
korrekt underlag för taxeringen. Som nämnls har kammarrällen ofta skaffat in
kompletlerande uppgifler i fasiighelsiaxeringsmälen. Kammarrätten har dä, för
del mesta per lelefon, kontaktat fastighetsägaren och försökl reda ul oklarheterna
i målet. Inle sällan hardel kommii fram att faslighets-ägaren inle förställ
frågoma i deklaralionen och därför besvaral dem felakflgt. Fastighetsägaren har
tacksamt tagil emoi den informalion som han fått och munlligen förklarai sig
och slälll frägor. Dessa upplysningar har dokumenterats, ofta genom en ny
skrivelse från fastighetsägaren. Såvitt kammarrällen kan bedöma, har
fastighetsägarna i de flesta fall varil myckel positivi inställda lill
domstolens försök alt skaffa in korrekta uppgifler. Samma gensvar har
kammarrätten fått när kammarrätien hållit syn. Detla gäller även de fall då
fastighetsägaren inte begärt syn. Kammarrättens erfarenhet ger stöd för atl
anta att en faaktainsamling genom besök pä fastigheten kommer att godtas av
fastighetsägaren, om han får informalion om syftet med besöket. En sådan
information torde vara en nödvändig förutsättning för atl tillstånd till
besiktningen skall erhållas,

Slatskonlorel anser det tveksamt ur rättsäkerhelssynpunkt
med s.k. slutna syslem dvs. syslem där uppgiflsinsamling sker över huvudet på
individen. Sådana syslem förutsälter atl höga kvalitelskrav ställs på insamlad
och lagrad informalion. Del gäller således även här atl mycket höga
kvalitelskrav måste ställas på informaflon från uppgiftslämnarna. Kommittén
har dock inte närmare analyserat denna aspekl. Vi nolerar dock all kommillén
avsell alt inhämtade uppgifler skall kommuniceras med fastighetsägaren innan
de registreras.

Tekniska högskolan anför:

Kommittén framhåller med rätta den avgörande betydelse som
ett riktigt dalaunderlag har för taxeringens resullal. Man påtalar att brister
föreligger i de uppgifter som fastighetsägarna eniigl nuvarande ordning har atl
lämna och som i stor utsträckning läggs till gmnd för taxeringen. Därav dras
slutsatsen att uppgiftsinsamligen bör ske på annat sätt. Olika myndigheter -
kommun, fastighetsbildningsmyndighet, lantbruksnämnd, skogsvårdsstyrelse m,
fl, - skall åläggas atl kontinuerligt rapportera uppgifter som de

Prop.
1984./85:222 96

gesion:. olika former av myndighelsulövning förfogar över.
Della skulle eniigl kommiuén säkerställa en god kvalitet i laxeringsunderiagel.

i ansiiuning lil! ftågan om uppgiflsinsamling och kvaiiiei
för laxeringsun-derlagei vill insiiiuiionen iumiit; ftiljande synpunkter.

(i) Ingen närmare analys hiir redovisals om vilka
uppgifler som är relevanta för taxeringen. Uppgifterna skall ligga iill grund
för främs; åsäl-laride av taxeringsvärde, som i sin iur skail slä \ beslämd
lelaiion lill fasiighetciis marknads viirde. Del väsentliga kravet pA
underlagsmaterial är därtbr all de! avser dala som liar betydelse för
prisbildningen. En dei av de uppgifier som föreslås bli inrappo.nerade från
myndigheler synes !ia begränsad betydelse föi' prisbildningen och därför vara
av mindre inliessc ur taxei'ingssynpuukl.

(2) Vid sidan av uppgifternas relevans
är dei'as kvalilel (dvs. överensstämmelse med fakiiska förhållanden) av vikt.
Kommillén ulgår frän all kvalitén ökar genom myndigheisrapporieringen. Mol
bakgrund av ert"aren-lieler i liknande sammanhang kan delta ifrågasättas.
Kommittén anger själv all den rapporiskyldighet som redan i dag föreligger frän
kommuner har fullgjorts pä elt brislfälligl säll. Del är ocksä känl all
lanibmksnämn-dernas rapportering till grund för del komplellerade lagfartsbandei
fungerat mindre bra. En annan väg som borde ha prövals i syfle att förbättra
underlagets kvalitet är att ge fastighetsägarna klarare och förståeliga anvisningar
för deklarationsblanketternas ifyllande.

(3) Myndighetsrapporteringen skall
genomgående avse fastigheter som m.yndigheterna successivi kommii i beröring
med, vilkel lorde uppgå lill högsl ca 100000 per år. Frågan om insamling av
underlag för återstående minsl 2 miljoner fastigheter synes inte ha berörts i
betänkandet.

(4) Sannolikt sker en mängd förändringar,
som kan ha stor inverkan på marknadsvärdet för berörd fastighet utan att någon
myndighet blir inkopplad. Myndighetsrapportering är således inle heller i
detta avseende nägon garanti för att ett fullständigt och riktigl underlag
erhålles.

Några remissinslanser delar ulredningens förslag alt
fastighetsägarnas uppgiftsskyldighet minskas. RSV understryker alt en
gmndläggande förutsättning för atl den mllande faslighelstaxeringen skall
fungera är all faktainsamlingen kommer atl fungera på del sätt som angells i
betänkandet.

Skogsstyrelsen anför;

En metod att minska bördan för uppgiflslämnarna, som även
diskulerais i andra sammanhang, är alt oftare använda uppgifter, som i försia
hand lämnats eller samlats in för andra ändamål. Del ligger nära lill hands atl
utnyttja sådana möjligheter även i fastighetstaxeringen. Skogsstyrelsen anser
emellertid att en sådan ordning ovillkorligen måste kombineras med en tydlig
informalion till den som lämnar primäruppgiften, atl uppgiflen även kan komma
att föras in i FTR.

Länsstyrelsen i Örebro län anför:

Länsstyrelsen ställer sig positiv till att
fastighetsägarnas uppgiftsskyldighet minskas främsl vad avser ägare lill
småhus. En förutsätlning härför är alt den rapporteringsskyldighet och
faktainsamling som angetts i betänkandet kommer att fungera. Stor vikt måste
därför fästas i denna fråga.

P.rop.
1984/85:222 97

Kamnuirräiicn i Göteborg päpekttr all den fi.ircslagnii
uppgiftsinsamling-eii genom vissa myndigheler aklualiseiar frägor om sekieicss
och om den föifaUningsreglering som behövs. Skyldighelen alt liimna forllöpande
in-forinaiion bör vara reglerad sä ali sekreiessbeslämmelse inte längre
hind-i'ar informaiionsulbviel.

Svenska försäkringsbolagens rik.sfärhund anför;

För försäkringsbolagen som iäsiigheisiigarc har arbete!
med uppgiftsliimnande lil! fastigheislaxeringarna enligi nuvarande syslem inle
i och för sig inneburil nägra svårigheler. Problemet har varii koncentralionen
av liden för uppgiftslämnandet som getl upphov lill slor arbetsanhopning uniJcr
denna lid. 1 del nya sysiemel är meningen all arbetet även för uppgiftslämnarna
skall bli mindre. Så lorde ej bli fallel för försäkringsbolagen, eftersom
deras besländ av fasligheter nästan hell beslår av sädana enheler som eniigl
förslagel skulle avstämmas vid eU och samma tillfälle, nämligen hyreshus och
industrienheler. Förslagel med förlryckning av vissa uppgifler kommer ej all
vara lill så stor hjälp när del gäller kommersiella fasligheler. Skillnaden
blir dä endasl all arbelsbelaslningen inlräftär vart åttonde år i slället för
vari femle. Del uppgiftslämnande som kan komma all krävas vid ärliga
omtaxeringar kan leda lill au detla arbele lolall kommer all öka.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län. Föreningen Sveriges
byggnadsinspektörer och Samfundet för fastighetsvärdering framhåller all
kvalilelen på underlagd för faslighelstaxeringen skulle bli högre om uppgifter
om förändringar i fastighetsbeståndet rapporteras till fastighetsregistrel av
olika myndigheter. Dock framhålls viklen av atl faslighelsägarna informeras om
och blir medvetna om atl andra myndigheler än skaltemyndigheter lämnar
uppgifter som kommer all ligga till gmnd för laxering ay fastigheterna.
Uppgifler som tillförts fasiighelsregislrel bör kommuniceras med fastighetsägaren.
TOR anser det väsenlligl all uppgift om fastighet som sänds lill ägaren inte
får anses godtagen av honom om han inte svarar. Skogsstyrelsen anser all
ändringar i fastighetstaxeringsregislrel orsakade av myndighelers rapportering
till registret inte fär föranleda omtaxering med mindre än fastighetsägaren
tillställs de nya uppgifterna för godkännande.

Länsstyrelsen i Kopparbergs län anför;

Genom atl flera myndigheler bidrager till och blir
användare av uppgifterna i faslighetslängderna bör en åtskillnad göras mellan
enbart statistiskt användbara uppgifler och sådana som kommer att påverka eller
har påverkat laxeringsresullatet värdemässigt. Detta är särskilt vikligl vid
ulformningen av deklarations- och avslämningsblanketlerna och för
underrättel-seblanketlen innehållande fastighelstaxeringsnämndens beslut.

Många remissinslanser är kritiska lill den föreslagna
metoden för uppgiflsinsamling genom olika myndighelers försorg. Del påpekas
det betänkliga i atl en tjänsteman som inle har anknylning lill
laxeringsmyndighe-

7 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 222

Prop.
1984/85: 222 98

tema, insamlar uppgifler för enbari
faslighelsiaxeriiigsmål genom cn be-sikiniiig soiV! ligger utanför hans
uppdrag.

Läiissiyrdscn i Örebro län anför;

Läiisstyrelseu är dock iveksam Ull att ijänslemiiii
ulanför skaiieförvallningen vid besiktningar av fasligheler ittförskaliar
kompleliei-aude särskilda uppgifter alt användas enbart som underiag för
laxering. En sädan ordning kan komma alt missuppfattas av fastigheisiigarna och
diirvid försvära iör annan myndighel atl erhålla erforderliga korrekta
uppgifter. De gmndliiggande uppgifterna Ibr fastighetstaxeringen måsle iiven i
fortsättningen lämnas av lasligheisäaania,

Liinsstyrdsen i Jämtlands län anför:

BeiräjTandc besikiningsskyldighelen kan del utifrån de
ullalanden niigra kommuner gjort i betänkandet antas alt motivationen frän
dessa är sä liten att någon annan form. atl inhämla dessa uppgifter bör väljas.
Risken flnns också atl uppgiftsinsamlande genom besiktning från andra
myndigheter leder Ull cn kommunikation mellan dessa och skattemyndigheten
"över huvudet" på fastighetsägaren.

Länsstyrelsen i Västerbottens län anför:

Här föreligger en risk att tjänstemannen uppfattas som
förelrädare inle bara för den egna myndighelen ulan även för berörd lokal
skattemyndighet. Även om uppgifterna skall inhämtas öppel och efter medgivande
av fastighetsägaren är det rimligl atl anta atl denne uppfattar förfarandel som
ett misstroendevotum mot hans förmåga och vilja atl rätt redovisa den egna
fastigheten.

LRF anser det olämpligt all låla myndigheler svara för
uppgifler som inle har något direkt samband med deras ordinarie verksamhet.
Irritation kan uppstå mellan fastighetsägare och besiktningsmän, vilkel bl a
kan göra fastighetsägarna mindre benägna att påkalla besiktning. Det kan också
invändas all uppgiftslämnandet endast skulle komma att omfatta de fastigheter
som råkar bli föremål för besiktning mm. Förfarandet skulle därigenom komma
all uppfattas som ojämlikt.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anser del betänkligt ur
iniegritelssynpunkt med en skyldighet för olika myndigheter atl rapportera
förändringar på fastigheter och anför;

Uppgifter som lämnas till en myndighet för etl visst
ändamål bör inte användas av en annan myndighet för annal ändamål. I vart fall
måste förslaget om atl byggnadsnämnderna och lantmäleriet skall vidarebefordra
andra uppgifier än sådana som kommer fram i ansökan/beslut om byggnadslov
eller vid förrättning inte genomföras. All infordra uppgifler lill underlag för
beskattningen eller besvärsprocessen åligger skattemyndigheterna och inga
andra myndigheter. Länsstyrelsen vill betona viklen av atl de gmndläggande
uppgifterna för fastighetstaxeringen även i fortsättningen lämnas av
fastighetsägarna. Fler uppgifter än som verkligen behövs för

Prop.
1984/85:222 9*

au äsiiiia cn fastighet cil rikligl raxerir,g;-:varde
t-iör inie av!;rävas fasiig-l;eisägar;i;i. En iioggj'ann avviigning mäsie ske.

Sko<j:is:yrdscn auröi';

Skogsstyrelsen motsätlcr sig ej aii inaii utnyitia!'
.samfiälleis resurser pä i,iiisia siiu lör alt uppnå eu högre
ef!"ekiiviiei och precision i uppgi.ftsinsam-lingcn men vill samiidigi
peka pä nfigiii av de nackdelai' systemet kan nicdlbra. Skogsslyrelsen
fömlsälter ait fasiighelsiigaien fär la del av de iiisa.mlade uppgiflerna. om
möjiigi vid insamlingsiilirället. Konsekvensen av en sädan
"ullfäilighets-insamling" kar. bli den all en fasiighei på grundval
nv ds pä delta säU insamlade uppgillema kan komma all onuaxeras.
Grannfasiigheien, som kanske geuoir.gäli samma förändring av beskaffen-heien,
far ingei besök och därmed ingen omiaxering. Skogslyreisen vill för sin dei
inle göra nägon bedömning av vad della förhållande kan komma all belyda för
fastighsisägarnas inlresse all ulföra ålgärder som i någol skede kan medföra
besök av lex skogsvårdskonsulenten. Den föreslagna modeilen Slrider emellenid
mol kravel pä likformig behandling. Informationer inhämtade på della sätt bör
därför, enligt skogsslyrelsen, inte användas som underlag för omiaxering.
Skogsstyrelsen har emellertid inget atl invända mol all de används som
underlag vid avstämning, som ju förutsälter kommunikation med samtliga
fasiighelsägare.

Flera remissinslanser anser ime all den föreslagna meloden
för uppgiflsinsamling genom olika myndigheler och utdrag ur
fäslighelstaxeringsregis-trel för efterföljande kontroll från fastighetsägaren
kan ersätta en traditionell fastighelsdeklaralion som underlag för taxeringen.

Länsstyrelsen i Krislianstads län anför;

Länsstyrelsen delar uppfatlningen all del är av myckel stor
vikl för en fastighetstaxering atl så korrekta uppgifler som möjhgt tillföres
fastighelslaxeringsregislrel. Som huvudprincip bör dock gälla att
taxeringsvärden skall gmndas på uppgifter från fastighetsägarna. Det finns en
uppenbar risk att fastighetsägama eljesi kommer all uppfatta ijänstemännen i de
slalliga och kommunala organen som skatlemyndighetemas "föriängda
arm" med de negativa konsekvenser della kan ha för resp. organ.

Länsrätten i Väslmanlands län anför:

Faktaunderiagei har en avgörande betydelse för en rättvis
och likformig taxering. Strävan måste därför vara all få fram etl underlag som
är sä korrekt och fullständigt som möjligl. Ingen lorde känna fastigheten
bättre än fastighetsägaren. Hans uppgifler bör därför, som nu är fallel, uigöra
grunden i FTR, Vad nu sagls hindrar inle atl de myndigheter som har kunskap om
fasligheten bidrar med dessa. Fastighetsägaren bör emellertid av
rällssäkerhelsskäl alltid ges möjlighel all konlrollera de uppgifler myndigheterna
lämnar. Länsrätten anser sålunda alt som underlag för laxering av fastighet,
dvs både vid omtaxering och avslämning, bör ligga en deklaration, men att
denna bör förarbetas så långl del är möjligl för all därigenom underlätta
deklarationsskyldigheten. Deklarationen bör inte belastas med andra uppgifter
än de som har betydelse för laxeringen.

Prop.
1984/85:222 100

Länssryrdsen i Göleborgs och Bohus län anför;

Förslaget om uividgad uppgiftsskyldighei för vissa
myndigheter ligger i en linje med en förenklad deklaraiioiisblankeii för fastighetsägarna.
1 lik-hel med vad reservanlerna anfört anser länsstyi"e!sen an en
gmndliiggande princip vid silvä' inkoinsi- som fasUgheisiaxeriiig måste vai'a
all laxeringen slier efler eli underlag (deklai-aiioii) som lämnats av den
skallskyldige i'espei:iive fastighetsägaren själv. Dei är enligt länssiyrelsens
upplänning värdefulll alt uppgifler om i-asliglieien erhålles från siiväl
faslighclsägarcn som olika m.yndigheier.

Föreningen Sveriges JÖgderitjunsieinän och SACO/SR anlbr;

Oavsell omfattningen av uppgifter som kan erhållas frän
annat håll bör det fortfaiande vara så aii taxeringen i försia hand grundas på
faslighels-ägarens egna uppgifler. Dock finns ingel all erinra mol au man lar
in uppgifter i fastigheisregisiret om exempelvis slorlek och slandard mm. frän
andra än faslighelsägarna och använder dessa för alt förtrycka
deklara-tionsblanketter eller motsvarande och på sä säu underrätta
fastighetsägaren om vilka uppgifler som myndigheiema har lillgängliga.

4.2 Fastighetstaxeringsregistret

Nödvändigheten av atl fastighetsiaxeringsregistret hålls
akluelll framhålls av flera remissinstanser. Det är av synneriig vikl all alla
beskaffenhets- och användningsförändringar som kommer till lokal skattemyndighets
kännedom verkligen blir registrerade. SCB påpekar att den verksamhel som olika
myndigheler blir ålagda att bedriva verkligen följs upp. I annal fall är del
stor risk att kvaliteten på uppgiflerna varierar med myndighetens inlresse av
att lämna korrekt och fullständig information. Om inte fastighetstaxeringsregislrel
ajourförs med de beskaffenhets- och användningsförändringar som inträffar är
risken slor alt dessa inte blir registrerade förrän vid nästa
avslämningslillfälle, dvs. uppgiflerna i fastighetstaxeringsregislrel blir
åtta åi' gamla.

LMV anför:

Den av kommittén föreslagna modellen för komplettering av
registerdala genom utökad rapportering förutsätter en entydig identifiering av
varje enskild byggnad. Därför bör varje byggnad ges en sådan identitet. Därigenom
skapas ocksä fömtsättningar för atl på sikl förbättra byggnadsredovisningen
ocksä för andra ändamål än beskattning.

Skogsstyrelsen stöder kommitténs uppfattning att
uppgifterna i nuvarande fastighelstaxeringsregisler succesivt bör förbättras
och anför;

När det gäller kraven på innehållet i FTR mäste hänsyn tas
dels till de krav samhällel har dels lill fastighetsägarens möjligheter alt
tillgodose samhällets krav. Det är vikligl all innehållel i FTR är
ändamålsenligt. Skogsstyrelsen anser att del måsle flnnas balans mellan de krav
som slälls

Prup. 1984/85:222 iOI

vb iiin.tiälle! i FTR ocb dei'; precisiori med vilken
niiui kan redovisa upijgifier om exempelvis virk.esiöiTiiU och mariiens
produklionsib;'mägu.

5C/; ai!K.i';

SCB vill i samband iiteii delta betona vikten, av atl
verket ges möjiigiiei ai! Siimråd."! med bl.a. iiks:-ka!levcrkKi. (RSV) om
både innehåll och om-faioiiiiii av oeii uppgifisiiisaniiing som ibresiär. SCB
kau därvid, ulifrån di't beiiov sora fÖ!"e.li8gsr ibi'
samtiiilisDianeringen, succesivt under arbetets ■.•iir.g lämna mer
preciserade synpunkier pä vilka uppgifier som är uödvän-cig'.-'. ocii liUi'
sviirsallcniaiiven bör ulformas,

Kvaliién på uppgifterna i nuvarande FTR är lämligen
skiftande, SCB har l.ex. funnit taxeringsviiraen på icke skaUeplikiigii taxeringsenheter,
bostadsytor och hyreshus på enfieler med både småhus och hyreshus på samma
taxeringsenhet, Önsk\'äil äi' därför alt, i ell framlida system, maskinella
granskningsrutiner hindrar dylika logiska fe! från all uppträda,

Vaiiabelu ägarekalegori påtalades av SCB redan i
remissvaret lill betänkandet över 198! års allmanna faslighetstaxering vara av
undermålig kvalitet. Foitfarande i 1984 ärs FTR mäsie SCB göra särskilda
rättningar för all överhuvudlagel kunna använda uppgiflen. Rutinerna för registreringen
av denna variabel måsle därföt ses över inför kommande rullande faslighetstaxering.

Del är bara för småhusen som det för närvarande flnns
registrerat nägra av de s.k, engergiuppgiflerna, nämligen huvudsakligt
uppvärmningssätt och isolering. För energiplaneringen är del emellertid
väsentligt atl bäde dessa och andra ehergiuppgifter samlas in kontinuerligt och
registreras för såväl småhus som för hyreshus och industribyggnader. Dessutom
behövs en översyn av nuvarande svarsalternaiiv.

Icke skattepliktiga fasligheter kan ibland omfatta
avsevärda byggnadskomplex. Uppgifter om ålder, ytstoriek, energistatus elc
saknas i nuvarande FTR, Det är av stor vikt att dessa uppgifter samlas in även
för dessa byggnader, då de behövs t, ex, i energiplaneringen.

När flera fastigheter är samtaxerade kan man i nuvarande
regisler inle avgöra pä vilken faslighel resp. byggnad är belägen. För all
kunna ge mer lillförlitlig slalisiik, förbällra karlredovisningen, underlätta
ell ev. upprättande av byggnadsregister elc är del av vikl att byggnadens
fasligheislill-hörighet kommer alt registreras i elt framtida syslem.

För all underlätta jämförelser mellan FTR och
lantbmksregislret är del ell önskemål att man som värdebärande faslighet väljer
den fastighet som i verkligheten utgör bmkningscentrum, F.n. ärdet tämligen
slumpmässigt vilken fastighet som btir värdebärande.

Hyreshusens lokalyta kan idag inrymma en mängd olika
funktioner. En specifikation efter användningssätt är därför önskvärd, t.ex.
butiksyta, kontorsyla, produktionsyia, förrådsyta och övrig yta.

4.3 Uppgifter från fastighetsägare

Länsstyrelserna i Jämtlands och Malmöhus län anser all
nuvarande deklarationsförfarande bör behållas dels för att garantera den
enskilde inflylande från början av taxeringsprocessen dels för att del kan
uppkomma ojämnheter i uppgiftsmaterialet från kommuner, fastighetsbildnings-

Pr?sp.
1984/85:222 102

myndieheiei' etc. dels !"ör all det aniapligen
iö;"enk!ar komnrunikalionen mellan iSM och fasiigheis.igiireji dels för au
del eventuelli kan finnas risk au iäsiigheisiigarc inte ri-Uigl uirstä:' del
sorn släl' i den lbrtryc:i-;ia bhinkel-ten oc!i dels för all kvalilelen på de
data som flnns iii' ojämn.

Sveriges iräliu.sfahriker: rlksjörl-iuiic; menai' au i
förväg iryckia uppgifier pä dcklaralioiisblankelter, som redan flnns i
offenlliga register förenklar fastigheisägarens ai-bele. Del är onödigl atl
beg:ai'a ali småhusiigare s!'.aU mäla upp sina hus om. deila redan är gjort,

Sialskomorei och länssiyrelsen i Jämtiands län inslämmer
inie i uUed-ningens åsilu an allmänhetens uppgulslämnande skall minskas
eflersom dei visat sig besväriigi för fastiglieisägariia alt lämna de uppgiftr
som crtbidras för fastighetstaxeringen. Det är förvisso rikligl all svårigheter
förevarit all lämna efterfrågade uppgifter men detta torde älminslone kunna
förklaras med alt vissa regler varit onödigl kriingliga och all anvisningarna
varil bristfälliga. Av bi. a. rättssäkerhetsskäl måsle del vara självklart att
fasligheisiigaren utan särskild leknisk utbildning skall kunna förstå
faslighelstaxeringen i för honom akluella deiar.

Slatskonlorel menar all om ett system väljs som bygger mer
på faslig-hetsägarnas medverkan skall man på deklarationsblanketten givetvis
förtrycka de lagrade uppgifterna om fastigheten och inte gång på gång avkräva
fastighetsägarna uppgifter som redan flnns lagrade.

Länsstyrelserna i Jämllands och Malmöhus län framhåller
atl det finns en belydande risk för en kvalitelsförsämring av uppgiflerna för
fastighetstaxeringen om förtryckta deklarationsbianketier används vid
avslämnings-tillfällena. Många fastighetsägare kommer att acceptera den utsända
deklarationsblanketten utan all rapportera avvikelser.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anför:

Fastighetstaxeringskommiltén betonar på flera ställen i
sitt betänkande nödvändigheten av rättvisa, marknadsvärdeanpassade och
noggranna taxeringsvärden. Sädana krav på ell taxeringsvärde fordrar all
samtliga faktorer som päverkar en fastighets marknadsvärde beaktas. Möjligheterna
att ulöka jusleringsfakiorns säregna förhällanden bör beaklas. Länsstyrelsen
delar denna synpunki. För atl samfliga faktorer skall vara kända vid
taxeringsvärdets bestämning kan länsstyrelsen inte finna annat än att faktainsamlingen
även i ett rullande system måste grundas på uppgifter som lämnas av
fastighetsägaren utan anmaning i en fastighetsdeklaration. Länsstyrelsen kan
inte finna atl deklarationsskyldigheten skulle innebära en betungande och
besväriig arbetsuppgift för fastighetsägaren att, i normalfallet vart 8:e år,
lämna vissa uppgifter om sin fasflghet. Detta bör gälla i ännu högre grad för
ägare av induslri-, hyreshus- och lantbmksfastigheter. Den värdering av
deklaranternas syn på deklarationsblanketterna, som gjorts efter taxeringen
1981, visar att övervägande flertalel deklaranter funnit deklarationsblanketten
mycket lätt eller ganska lätt att fylla i. De svårigheter som kan ha funnits
bör kunna undanröjas genom exempelvis förenklade mätregler. Länsstyrelsen anser
därför att deklarationsskyldigheten bör bibehållas men att denna skyldighet
kan utformas olika vid om-

Prop.
1984/85: 222 103

Ui.veii.ig och avstämning. Hui' deuiia ulformning bcir ske
ledovisas närmare under .nvsnittet 9.

Länssiyrelsen i Jämllands län anför;

Om exempelvis förtryckla uppgifler vid kont;'o!l av
iigaren visar sig kunna leda lili iäg:"e taxeringsvärde än om de
kotTige!'as så kan det enligt läusstyieisens uppfattning vara nog sä frestande
all läla den "daiaskrivna" uppgiften Slä kvar. - ".Myndighelen
har ju själv skrivit det, så del är nog riktigl", kan bli en vanlig
förevändning. Vi har i nuvarande system arealuppgiften förtryckt pä
dekiaraiionsblankciien. Del har i olika sammanhang (besvär, faslighelsreglering
elc) visal sig att den förtryckta uppgiflen i alllför många fall inle
konlrollerals av ägaren fast uppgiften kan ha förekommit på ålskilliga års
deklaralioner. Om man frän kommitténs sida vill undvika "subjekiivilel vid
uppgiftslämnandet" sä bör man således ålminstone inle underlätta della
genom atl införa förtryckla uppgifter på deklarationsblanketten. Del lorde
enligi länssiyrelsens mening vara lättare att lämna felaktiga uppgifler om man
kan göra det passivt genom all låta en förtryckt felaktig uppgift stå kvar än
att aklivi ta reda pä uppgiflen i fastighetslängden och då själv skriva in en
felaktighet i den nya deklarationen. Oavsett om deklaralionen lämnas in med
förtryckla uppgifler eller inte mäsie deklaranien lika noggrant gå igenom alla
uppgifier som eflerirågas i blanketten. Om man. vilken är stor risk, (jfr o
arealuppgiften ovan) godlar den förtryckla blanketten ulan närmare kontroll är
ju deklarationen helt onödig. Givetvis kan också den förtryckta uppgiflen leda
till rättsförlust för ägaren. Vid AFT 81 ansåg ca 70% av deklaranterna att
deklarationen var mycket lätt eller ganska lätl atl fylla i (Beiänkandei sid
63). Efter förenklingar av reglerna utifrån vid AFT 81 vunna erfarenheler bör
denna andel ha ökal. Förtryckta uppgifler behövs därför inle och är i
realileien ingen förenkling.

4.4 Uppgifter från konimunerna

I betänkandet föreslås att byggnadsnämnds besiktningsman
vid slutbesiktning av byggnadslovspliktig åtgärd på småhus inventerar
småhusets beskaffenhet och rapporterar till lokala skattemyndigheten. - Flera
remissinslanser år kritiska till att byggnadsnämndernas tjänstemän skall ha
uppgifter som ligger utanför deras egenlliga uppdrag. De framhåller all
relationerna mellan fastighetsägaren och byggnadsnämnden kan försämras. Vidare
påpekas all inle alla fasligheler blir sluibesiktigade.

Statskontoret anför:

Vi är inle heller övertygade om att uppgifterna som
kommeralt registreras medför så stora förbättringar som kommittén hoppas på.
Det flnns t. ex. f. n. ingen garanti för all en fastighet kommer att
slutbesikligas. Utan sådan garanti riskeras att uppgiftema i regislrel kan bli
mycket olika beträffande två identiska fastigheter där endasl den ena
slutbesikligats och rapporterats av kommunens besiktningsman. Det kan även
ifrågasättas om det är lämpligt att kommunernas besiktningsmän skall ha även
rent fiskala uppgifter. I vart fall kan fastighetsägama komma att uppfatta dem
så.

Prup.
1984/85: 222 104

viikei cTniuelii skulle kunna minska faslighelsijgarcus
beniigenhet aii läla sluibesikiig:'! sin faslighel. Risk iinns av andi'a skäl
aii kva.iiteien på uppgif-leiiui i regisiiei kommer a'l varici'a mellan olikii
läsiigheler. \'i liinkcr d iViimsi p'å sm'åliiisen!ieic:"na.
liiformalioiicn om iiiSiigheicr som geiiomgiut i ocii Ib;' sig ■x'äi'deför!iöjande
repe.raiioner men som iule kriiver byggnadslov iioiumei' atl bygga på
fasiighcisägarnas egna uppgifler. Detta gäller iiveii sådana rastigheler som
inic geiioragått nfigra föiiindriugiir.

Flanverkc! auför:

F.n lör byggnadsnämnderna tänkbar negaliv effekt av
kommitténs förslag vil! planverkei särskili peka pu. 1 förslaget till ny plan-
och bygglag i.-amiiålis. au en av nämndens viktigaste uppgifier är dess
allmänna rådgivnings- och servicefunktion geniemot bl.a. blivande småhusägare.
Föi'-slaget, all byggndsinspeklöreraa i samband med sin besiklningsverksam-hei
även skall se på fastigheten för iäslighetstaxeringsändamål, kan komma alt
verka hämmande pä ielaiionerna mellan den byggande och bygg-nadsnäm.ndcii.
Byggnadsnämndens primära uppgifier ligger pä plan- och bygglagsiiftningens
område. Nämndens uppgifislämning lill den lokala skattemyndigheten bör därför
enligt planverket begränsas til! sådana uppgifler som framgår av handlingar
som lämnas in lill eller upprällas hos nämnden. Enligt planverkei bör den av
kommittén därvid länkta ordningen, som skulle innebära atl skattemyndighelerna
fär del av olika för fastighetstaxeringen relevanla handlingar hos
byggnadsnämnden, kunna verkställas så att fasflghelsiaxeringens iniressen
liilfredsslällande lillgodoses. Det bör betonas all även planbeslul med
rättsverkan givelvis bör delges taxeringsmyndigheterna mol bakgrund av vad som
ovan sagls om värdeförändringar kopplade flll genomförandetider m. m. Della
gäller naturligtvis framför allt markvärden för obebyggda fastigheter.

Länsstyrelsen i Västerbottens län anför;

I fråga om byggnads- och lantbruksnämnds
uppgifisskyldighet enligt faslighelstaxeringslagen välkomnar länsstyrelsen
omnämnd översyn och förbällring av nuvarande mliner. Del har vid arbetet med
särskild fasflghetstaxering visat sig alt dessa är behiiftade med belydande
brisier och atl den rapportering som sker från framförallt byggnadsnämnder inle
är anpassad till taxeringsförfarandel. Det har förorsakat onödigl merarbeie
för såväl LSM som FTN (fastighetslaxeringsnämnden) och även medförl irritation
hos fastighetsägare, I etl syslem som i så hög grad bygger på en begränsad
medverkan från den enskilde är det ett absolut krav all de uppgifler som behövs
för fastighetstaxeringen och som flnns hos bl. a, här omnämnda myndigheter
verkligen kommer LSM till del på ett effekiivt och riktigl sätt. Länsstyrelsen
vill pä detta sätt betona viklen härav.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anför;

Länsstyrelsen flnner det dock betänkligt atl - som del framförts
i avsnittet 5,3,3. sid, 65 - en tjänsteman, som inle har anknytning till
taxeringsmyndigheterna, införskaffar uppgifter enbart för
faslighetstaxe-ringsändamål genom en besiktning, som ligger utanför hans
uppdrag. För att få genomföra en sådan "extra" besiktning måste
tjänstemannen fä fastighetsägarens lillstånd till det och det torde vara
realistiskt att anta att

Prop, 1984/85:222 !(!5

eU s;idaiit liilsiänd inie lämnas vairför
fasliglieisiaxeringsregisirel sannolikl ifiifi kommer au tillföras m.änga
uppgifler uiöver de som konuner fram vid den Oidiuiirif lörTiilluingcii.

Päpekiis bör ocksä de lendensci som finns mom den
nuvarande bygg-niidslagsliiiiiingcn atl förenkla byggnaasknshanteringen och all
utöka den hyggnadsiovsfria sekiom.

Lä!':ssivreiscn vill ocksä framhinla atl den ibrcslagna
meloden innebär ell yliersi marginellt lillskoli iil!
faslighelslaxeringsrcgisirei. Ulredningen riikiiar med ca 50000 uppgifter, en
ama! som skall ställas i relalion lill dei iolaia anlalel laxeringsenheler i
landel. ca 2 600000, Mot della obelydliga lillskou lili
fasliglieisiaxeringsregisirel skall slällas de ingrepp i fasiigheis-iigarnas
integrilel och de risker för konflikJer, som holar i förslagel.

Föreningen Sveriges byggnadsinspektörer anför:

Föreliggande taxeringsförslag kommer dock ej alt kunna bli
elt helläc-kunde och över hela landel rättvist syslem med hänsyn flll
utformningen av den nya Plan- och Bygglagen, PBL.

Enligi den nuvarande förslagslexlen i PBL skall nämligen
skyldigheten all söka byggnadslov kunna varieras genom, kommunala beslut. Detla
kommer då säkerligen i vissa kommuner all innebära byggnadslovsbefrielse för
komplelteringsbyggnader, lillbyggnder m.m. i l.ex. områden ulanför detaljplan.
Dvs dessa byggnadsålgärder kommer dä hell ulanför det planerade
uppgiftssysiemet.

Beträffande slulbesiktningsfrågan framgär av förslaget
till PBL att obligalorisk anmälningsskyldighet föreligger för bl.a.
slutbesiktning. Dock framgär där ocksä atl byggnadsnämnden ej är skyldig all
utföra slutbesiktning om ej byggherren eller yrkesinspektionen begär detla.

Någon frivillig anmälan om slutbesiktning kommer
säkerligen ytterst få byggherrar atl inlämna lill byggnadsnämnden om följden
blir ett snabbt fastställande av slutligt taxeringsvärde och
skatlebetalningsskyldighel.

Erfarenheterna talar också för all byggnadsnämnder med
knappa resurser ej prioriterar slutbesiktningarna vilkel i praktiken innebär
alt många byggnadslovsärenden aldrig blir slulbesiklade eller åtminstone
fördiöjda 10-lalel år.

Nuvarande utformning av PBL-förslagel kommer därför i
prakliken all innebära ett belydande merarbeie för byggnadsinspektörerna om
särskilda slutbesiktningar måste utföras enbart för inhämtandet av
fasUghetslaxe-ringsuppgifterna.

Rikshyggen anför:

Del förfarande, som kommillén i kapiliel Faktaunderiag och
faktainsamling föreslår för att förbällra underiaget för laxering, leder lill
vissa informationsluckor i det fall underlaget baseras på kommunens besiktningar.
Detta beror på att kommunens slutbesiktning av byggnadslovspliktiga ärenden i
många fall sker innan byggnaden är hell färdigställd. Så t. ex. kan markarbeten
och vissa anläggningsarbeten återstå vid lidpunklen för be-siklningen.

Prop.
1984/85:222 i&6

TCO anför:

En utvidgning förslås av ko.minunei-nas skyidighei :-iti
ranportera till de ioicala skatlemyndigheierni: om byegnadsverksamlieieu. De:,
giiller bl.a. uppgifter som insamlas i samband med siutbesikininger> a''
fasLiriheiei. Värde! av en siidan uividgning begriinsas till viss de! av au
slulbesikiuing f. n. siU'an utfijrs pä friiidsiius och Oiubyggda småhus.

Nyköpings kommun anför;

Det är vikligl atl tillämpningen av 12 § innebär all varje
kommun frili fär avgöra vilken iusians inom kommur.en som skall lämna
eiforderliga uppgifter. Gätiande bestämmeise i 1 i § all byggnadsnämnd skal!
lämna vissa uppgifler är inie alltid den lämpligasle lösningen beträffande de
uppcifter som eniigl blankellen, bil. 8, skal! redovisas.

Sveriges trahusfabrikers riksförbund anför;

Dei föresläs att byggnadsnämnderna skall åläggas en ny arbetsuppgift,
nämligen atl rapportera alla förändringar till de lokala skatlemyndighelerna.
För l.ex. statligt belånade småhus borde del vara möjligt alt utnyttja
ansökningshandlingarna för slalligl bosladslån. Dessa är i regel upprättade med
stöne sakkunskap och noggranhel än vad man kan begära av småhusägaren i gemen.

4.5 Uppgifter från länsstyrelserna

Kommittén föreslår all länsslyrelserna skall åläggas att
fortlöpande förse LSM med information som kan vara av betydelse för
fasiighetsiaxeringen och som avser takter, kulturminnesmärkning och
naturreservat.

Kammarrätten i Göteborg anför;

Länsstyrelsen skall lämna uppgift bl.a. om tiikter.
Tillstånd till läkt lämnas med stöd av beslämmelser i naturvårdslagen och för
verksamhet som beslår i ulredning och tillstånd enligt naturvärdslagen gäller
sekretess enligt 8 kap. 6§ sekretesslagen (se 2!? sekrelessförordningen och
punkl 41 i bilagan lill förordningen). Denna sekreless gäller ej beslul i
ärende. Om rapporteringsskyldigheten skall omfalla annat än dei som fmns
intaget i beslul, måste skyldigheten regleras. När uppgiflen lagils in i
fastighetstaxeringsregistret, blir 9 kap. 1 § sekrelesslagen tillämplig.

4.6 Uppgifter från fastighetsbildningsmyndigheterna

I betänkandet föreslås att fastighetsbildningsmyndigheten
vid avstyckning av både bebyggda och obebyggda småhustomter inventerar beskaffenheten
hos såväl tomt som småhus och rapporterar lill LSM.

Prop, 1984/85: 222 107

Lanimäierivcricc: anför:

LMV är negativ iil! förslaget att fäsiigheisbildningsmyndicheieii
(FBM) i samband med avstyckning av sniåhusenheier ska besiktiga
siyckningsloi-lerna och rapportera sina iakttagelser tii! lokala
skaUcrnyndigiietcn (LSM). L.MV delar nämligen inte kommitténs uppfaUning ati
FBiMs medverkan skuiic innebära en väsenllig kvaliieisförbiiuring av
uppgi.Uerna i FTR. 'i oSala anlalel möjliga rapporteringar bedöms uppgii til!
15000-18000 per är. Dä de avstyckade loinlema normalt under förrättningen är
inne i den förändnngsprocess pga byggnadsverksamhet (ny-, till- eller ombyggnad)
gör LMV den bedömningen all FEMs rapporlerade uppgifter lill 80-90% kommer att
vara inaktuella inom 1-2 år efier besikiningen. Kvalitetshöjningen blir därmed
så begränsad all den i sammanhanget är försumbar. Dessutom, är
rapportenngsskyldighelen inte väl förenlig med FBMs övriga verksamhet, som lill
väsenllig de! har karaklär av en service riklad till sakägarna.

4.7 Uppgifter frän lantbruksnämnderna

Kommittén föreslår att lantbruksnämnderna redovisar den
invenlering som sketl till grund för värderingen vid försäljning, prisprövning
och vid stödinsatser i form av statlig lånegaranti eller bidrag,

Lanlbruksstyrelsen anför:

Om den föreslagna rapporteringsskyldigheten skulle omfalla
beräknade 3000—3500 objekl per år, kommer endasl en procenl av alla jordbmksfastigheler
att beröras. Det innebär att endast älta procenl av faslighelsbeslåndel skulle
bli föremål för rapportering mellan varje avstämning, öm rena skogsfastigheler
räknas bort, kan procenttalen bli nägol högre. Av de cirka 115 000 jordbruksföretag
som finns, skulle möjligen 2000 kunna ingå, dvs. knappt tvä procent.
Rapporteringen kan därför eniigl styrelsens bedömning inle få annat än
marginell belydelse.

Styrelsen menar också all en sådan rapportering kan
inkräkta på lantbmksnämndemas ordinarie verksamhet, samtidigt som kostnaderna
för den ökar de beräknade koslnanderna med storleksordningen 2-3 Mkr per ål'.
Denna kostnad kan inte anses slå i rimlig proporflon lill nyttan av
rapporteringen. Ansvaret för faktaunderlaget till fastighetstaxeringen måste i
första han åvila fastighetsägaren.

Styrelsen anser mot bakgmnd av det anförda atl
lantbmksnämndemas rapportering inle bör göras mera omfattande än vad som nu
gäller enligt 18 kap. 11 § FTL. Reglema för den bör göras enkla och klara med
klar avgränsning av vad som skall rapporteras.

4.8 Uppgifter från skogsvårdsstyrelserna

1 betänkandet föreslås all skogsvårdsslyrelserna blir
skyldiga atl för skogstaxeringen tillhandahålla erforderliga värdefaktorer för
skogstaxeringen då skogsbmksplan upprättats.

Profi.
1984/85:222 108

Skogsslyt-dscn anför:

-■ skogssammanhang avser de mest drastiska
förändringarna värde-!r.in.=:kninr: p.g. a. brand eller stoi'a avveri:niiigar.
Det ioi'de diirför i förslå hand vai-fi. en irisugheisiigai-imresse att
deklarera sädana förändringar. .Niigon generell :'appo.''ieringsskyldighei ibr
skogsvärdskonsuienterna !0i"dc därtör inie behövas. Väideuppbygguaden
genom skogsiillväxlen octi andra iörändringar bör kunna fångas upp lillräckligt
väl vid yvstämning-arni; van åttonde år.

3kogsvårdsoi'gan!saiionen är emellertid beredd aii
medverka i uppgifls-insamiingeu på anniU säu. De uppgifier om skogslillsiändel
som kan erhållas genom ÖSl-systemet är ett underiag för l-axeringen. Dessa
uppgifter är dock begriinsai användbara i vissa avseenden. Således är
uppskattningarna av virkeförrådels storiek pä enskilda fastigheter nägol för
översiktlig för all tillgodose fasligheistaxeringeus behov.

Förutom ÖSl-maierial flnns det skogsbruksplaner att
tillgå. Kommillén konstaierar atl del redan idag föreligger möjlighet för
faslighelstaxeringen alt genom deklaralioner och skogsbruksplaner fä uppgifier
om skogen. Del gäller de planer, som är upprättade av skogsvårdsorganisalionen.
Del är beskrivningen av skogstillståndet pä fastigheten som iir av inlresse ur
faslighetstaxeringssynpunkt, Uppgifler om föreslagen avverkning och andra
ålgärder saknar inlresse i dessa sammanhang.

Kommittén har föreslagit att det i
faslighelstaxeringslagen förs in en rege! om. skyldighet för fastighetsägare
atl, i samband med upprättande av skogsbmksplan på annat sätt än genom
skogsvårdssiyrelsens försorg, lämna uppgift till skogsvårdsslyrelsen om
planens innehall i den utsträckning som krävs för faslighelstaxeringen.

Skogsstyrelsen tillstyrker atl en sådan uppgiftsskyldighei
införes men med följande reservationer. De uppgifter som skall lämnas får
inskränka sig till total skogsmarksareal, virkesförråd av barrresp. lövträd per
hektar, medelbonitet och underlag för beräkning av grovskogsprocent, således de
uppgifter som förrutom kostnadsklass erfordras för taxeringen. Vidare anser
skogsstyrelsen atl fasligheter som schablontaxeras kan undantas från
uppgiftsskyldigheten.

Rapporteringen från skogsvårdsstyrelsen till lokala
skallemyndigheten bör kunna genomföras gemensamt för alla skogsvårdssiyrelser
genom ADB-syslemel för ÖSI och skogsbruksplaner, anser skogsstyrelsen. En årlig
rapportering bör dock inte införas förrän efter nästa avslämning då
ADB-systemet täcker hela privatskogsarealen.

Skogsstyrelsen ställer sig posiflv till att man i större
ulslräckning än vid tidigare fastighetstaxeringar utnyttjar ADB, Det är
emellertid av största vikt all de lösningar som väljs är flexibla och robusta
dels för atl kunna möla nya behov dels för alt vara överskådliga även för andra
än dem som utnyttjar dem i sitt dagliga arbete, Fastighelsiaxeringssysiemet
måsle vara förståeligt för dem som berörs av det,

LRF anför:

Vad gäller uppgifter om skog har delegationen inget atl
erinra mol all fastighetsägaren skall vara skyldig att lämna uppgifl till
skogsvärdsstyrelse om innehållet i gällande skogsbruksplan. Däremot motsätter
sig delegationen bestämt de synpunkter som skogsstyrelsen framfört (sid, 75)
ang, utvidgning av det s, k, ÖSl-projektet till atl omfatta uppgifter av skogs-

Prop.
i9S4./85:222 109

piaiiekarakläi'. De kosinader som eu såd;in utvidgning
skulle medlöra är inte försvarbara ur faslighelslaxeriiigssyiipunki.

4.9 UppgifltT frän brandfiirsäkringsanstalterna

!'vOinmitlén föreslär all regleriageii om
biandförsäkringsansiullemas uppgiftsskyldighei eniigl faslighelstaxeringslagen
utgär.

Sveriges Jörsokringsbo!ngs riksjörbund anför;

Riksförbundel nolerar med tillftedsställelsc all
besiämmelsen i faslighelstaxeringslagen om brandförsiikringsanstallernas
skyldighet alt lämna uppgifl om brandförsäkringsvärde föreslås utgå.

5 Omtaxering

1 beiänkandei föresläs att omtaxeringen i slora drag skall
molsvara den nylaxering som nu skall ske vid den särskilda faslighelstaxeringen
om en faslighels beskaffenhel eller användning ändrats pä vissi säll. Flertalel
remissinstanser är positiva till all omtaxering skall kunna ske årligen för att
rätla lill feltaxeringar och då sädana förhållanden inträffat som kraftigl
påverkar faslighetens värden.

Kammarrätten i Göteborg anför:

Frågan hur arbetet med fastighetstaxeringen skall
underlättas hänger i alll väsentligt samman med möjligheterna atl sprida
laxeringsarbelel över flera år. Kommittén föreslår att uppgifter om
förändringar pä fasligheler som kommer in till skattemyndighelerna genom elt
mera effektivi uppgiftslämnande skall behandlas konlinuerbgt och få
genomslagskrafl redan i samband med årliga omtaxeringar. Den enda beloppsgräns
som slälls upp är utformad som en avrundningsregel. Alla basvärden och
taxeringsvärden skall således avrundas till jämna 10 OOO-lal kronor.

Kammarrätten har inte nägot i princip att erinra mot
förslagel men finner all vissa olösta frågor finns beiräffande taxering av
skogsmark och takter.

Kommittén anför att del vore mesl korrekt i en rullande
faslighetstaxering att ä jourföra även uppgifler i
fastighelslaxeringsregislrel om skogen. Detta anses emellertid inte vara
möjligt och denna bedömning är säkert helt korrekt. Man utgär nu frän att
tillväxt och avverkning uppväger varandra. Kommittén har inte någol annat
synsält. Enligt kommillén skall ändringar i taxeringen av skog komma att
påkallas endast om något extraordinärt inträffat. Förslaget synes dock inte
hindra att en skogsägare med framgång kan yrka att skogen skall taxeras om sä
snart uttaget överstiger tillväxten och det allmänna lorde kunna la upp frågan
om omtaxering så snart tillväxten överstiger ullagel. Del enda hindret är en
lågt satt avrundningsregel. Till skillnad från de flesta andra fastigheter
förändras ju skogsfastighelerna ständigt. Kammarrätten ifrågasätter därför om
det inte bör införas någon form av beloppsspärr för skogslaxeringens del.

Prop. 1984/85:222 110

Vidare anför kammarräucn ali liknande frägor uppkonimer
för läkierna. Genom ärligt uttag ändras cn sädan la;veringsenhcis
beskalTeiihei, vilkel skulle betyda att fastigheten skall bli föremål för omiaxering
varje äi'. -Oei fi"amgi-ir inte av motiven lill lagförslagel om detla är
avsikten elkt om dci skall finnas uugo! som hindrar eii siidan omiaxering.

Fi'ägor som hiinför sig til! omiaxering av skog och läkier
brir belysas ytierligare under det fortsatla ktgsiiftningsarbetel.

Suaskontorci anför:

.Kom.miuén har föreslagit all omiaxering skall kunna ske i
hcli annan omfai.ining än i dagens läge. Del är i och för sig posilivi all
l.ex. feliaxe-ringar därmed kommer att kunna i-älUis på etl bäilrc säll och ali
mindre ändringar på fastigheten kan komma att påverka taxeringsvärdet. Vi tror
dock all del finns risk för att kommiitén underskatlal ökningen i arbelsbelaslningen
för LSM genom de! föreslagna omtaxeringsfö.riärandei, i vart fall om man utgår
från "brådtidsbelaslningen". - Vi anser ail resursbeho-vei noga bör
analyseras sä all t. ex. handläggarresurser för itrbetsgivarkon-iroll eller
andra prioriterade områden inom LSMs verksamhetsområde inle behöver tas i
anspråk under toppbelastningsår.

LRF anför:

Eniigl förslaget skall i princip omtaxering kunna ske
varje år. Förslagel har bl.a. den fördelen att det blir lättare att rätta
feltaxeringar. Likväl anser LRF att vissa spärrar bör flnnas i fråga om
möjligheterna till omtaxering. De skäl som gjort atl särskilda villkor
uppställts för omtaxering har fortfarande giltighet. En fri omprövning av
fastighetstaxeringen skulle kunna medföra en osäkerhel om vad som gäller bl. a.
i fråga om en fastighets beskattningsnatur. Sålunda skulle t.ex. en
fastighetsägare som planerar att utföra byggnadsarbeten på ett hus som är
taxerat som jordbruksfastighet kunna hamna i en helt ny ekonomisk situation
genom att husel omtaxeras till annan fastighet ulan att någon förändring sketl
i faslighetens användning. Med hänsyn härtill anser LRF alt ändring av
beskattningsnatur endast skall få ske om en mera påtaglig förändring sketl i en
fastighets användning.

Sveriges försäkringsbolags riksförbund anför:

Omtaxering skall kunna ske åriigen vilket eniigl
riksförbundels mening är värdefulll. Förhällanden som kraftigl påverkar
fasligheiers värden bör snarast leda lill omtaxering. Riksförbundel anser det
utomordentligl viktigt att sådana sänkande effekter på fastighetsvärdena som
den nya plan- och bygglagens expropriationsersättningsregler kan komma att ge
får ett snabbt genomslag i taxeringsvärdena. Berörda myndigheter bör därför
omedelbart underrätta lokal skallemyndighet om beslul om inlösen. Del är ocksä
viktigt all kreditgivama lill berörda fastigheter får underrättelse.
Riksförbundet har i särskild skrivelse till bostadsdepartementet uttalat sin
oro över inlösenreglernas effekt på kredilmarknaden och därmed på möjligheterna
för näringslivets kapitalförsörjning.

Ett annat förhållande som kan diskuteras är i vilken
utsträckning hyres-ändringar skall ge anledning lill omtaxering. Vid sådana
kommersiella fastigheter som tillämpar s.k. omsättningshyra kan variationerna
över

tiden bli avsevärda beroende pä maiknadsmässig inverkan på
omsäilniiig- e!i.

5.! Onsta.ccriiigirsiH.v pei-iodieiltt

Kommillén föreslår all omtaxering skali gb.as varje år. Fä
remissinstanser berör frägfui.

Sliogssr\'relscn anför:

Om.taxering av eu fasiighei är en angelägenhel dels för
samhällel dels ibr fasiighelsågaren. Fastigheisägarens inlresse ligger som
regel främst i all hälla nere iaxei"ingsvärdel. eftersom del är basen för
beskattning och avgifier av skilda slag, Samhällels inlresse ligger i all
laxeringsvärdei sä väl som möjligl återspeglar fastighetens värde enligt de
regler som satts upp.

Samhället borde kunna acceptera en ganska läng tid mellan
omlaxering-arna om prisnivån för skogsfastigheler är slabil eller uppvisar
endasl smä förändringar. De slörre förändringar som kan tänkas inlräffa under
liden mellan två avstämningar är i försia hand slora avverkningar, som kan leda
Ull sänkl taxeringsvärde. En riilt för fastighetsägaren all begiira omtaxering
skyddar då denne,

Skogsslyrelsens inställning lill kommitténs förslag om all
omiaxering skall kunna ske varje år är atl det inie är nödvändigl, ur
samhällels synpunkt, med omtaxering varje år, Samhällel borde kunna nöja sig
med atl påkalla omtaxering av skogsmark endasl vid avslämningstillflillena.

5.2 Omtaxering vid värdeförändring

1 betänkandet föreslås all omtaxering skall ske om en taxeringsenhets
beskaffenhet eller användning ändrats. Inga beloppsspärrar eller andra villkor
skall gälla för taxeringen. Eflersom taxeringsvärdet skall avrundas lill fulla
10 OOO-tal kronor kommer emellertid laxeringsvärdei inte all ändras om
förändringen av fastigheten inte medför en taxeringsvärdeändring av 10000 kr.
Flertalel remissinstanser anser den föreslagna gränsen 10000 kr för låg, Nägra
förordar all värdeförändringen skall uppgå till minsl 10 procent av
taxeringsenhetens värde innan omtaxeringen.

Länsstyrelsen i Stockholms län anför:

Länsstyrelsen anser att en obegränsad möjlighet till
omtaxering motverkar de förenklingsslrävanden som eljest ses som angelägna
inom laxeringsarbelel. Länsstyrelsen föreslår därför att man inför en
omlaxeringsspärr som går längre än den som ligger i föreslagna
avmndningsregler.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anför:

För vissa av nuvarande omtaxeringsgrunder gäller spärrar
som innebär

' att taxeringsvärdeförändringen skall vara minst 20 % av
tidigare värde och

lägst 25000 kronor. Även om utredningens förslag strävar
efter atl även

Prop. 1984/85:222 112

smä för.Tiidringar skall slä igenom vid värderingen,
boi'de en viss begriinsning av bagatellartade ärciideii kunna uppnäs genom all
i viss män behälla spän'eglerna. L.insstyrelsen (breslär diiiför all nuvarande
spärregler vid omiaxering behålls men beg.-iinsas till 10% i
laxeringsvärdeföriindring, dock liigsl 25000 kronor.

Länssiyrelsen i Göleborgs och Bohus län anför;

Sil snar! ändrade uppgifier av niigoii betydelse föris in
i fastigheisrcgisl-lel skali laxeringen påverkcis för fastigheten ifråga.
Friigan äi dä hur stor föi'ändringen bör vara för att omiaxering skall ske.
Kommillén Ibresläi' alt del iuie skall finnas nägra bcloppsspärrar i den
rullande faslighelstaxeringen. En minimispärr bör doek flnnas. .Mindre
ändringar av taxeringsvärdet kan vara besvärande för fastighetsägaren. Spärren
föresläs uiformad som en avrundningsregel som är samordnad med de
avrundningsregler som föreslås gälla vid omräkning och avstämning. Enligi
länssiyrelsens mening är ell avmndningsbelopp pä 10000 nägol fär lågt särskili
när del gäller fasligheler vars taxeringsvärden ligger över genomsnittet.

Länsstyrelsen i Örebro län anför;

Myckel små förändringar av en faslighel kan föranleda omiaxering.
Länsstyrelsen ifrågasätter del lämpliga i detla, eflersom allt för smä värdeändringar
blir besvärande för såväl fastighetsägare som myndigheter. Enligt
länsstyrelsens mening bör beloppsgränsen komplelleras med en procentregel, dvs
atl värdeförändringen dessutom skall uppgå lill viss procenl av
taxeringsenhetens värde innan omtaxering skall ske. Värdeförändringen bör
uppgå till minsl 10 procenl.

Kommittén förordar nya avrundningsregler varvid alla
basvärden och taxeringsvärden avrundas lill fulla 10000 kr. De förordade
avmndningsreg-lema förefaller i och för sig enkla och relativt prakliska atl
lillämpa. De kommer dock alt medföra vissa olyckliga konsekvenser. För
exempelvis små och lågl värderade lantbruksenheter där samtliga delvärden understiger
10000 kr, kan del mesl värdefulla ägoslaget bli avrundat lill O kr, medan
mindre värdefulla ägoslag behåller sina värden, Etl sådanl resultat kan bli
svårt för att förklara för fastighetsägaren. Länsstyrelsen ifrågasätter om
några nya avrundningsregler över huvud tagel behöver införas. Såviit är känt
har de nuvarande reglerna ej vållat problem i någol sammanhang.

Riksrevisionsverket anför;

RRV anser att en spärregel behövs för atl inle obetydliga
förändringar i fastigheters beskaffenhet skall leda lill omtaxeringar och till
betydelselösa förändringar av taxeringsvärdena. Vid utformning av spärregeln
mäste hänsyn även tas lill den noggrannhel vid fastighetsvärderingen som är
möjlig att upåpnå. Förändringar som ligger inom felmarginalen bör inte leda
till omtaxering. Mol denna bakgrund anser RRV atl den av kommiitén föreslagna
spärren vid 10000 kr sannolikl är för låg. RRV föreslår atl denna fråga
övervägs ytteriigare i samband med en kommande översyn av värderingsreglerna.

Prop.
T?84/g5:222 113

SACCiSR och Föreningen Sveriges JögderitJonsiemän unibr:

Den lbi'eslaciia g:'ä:ise:i fö!e.'aller alltför !åc. De
iuviiiiduincai' moi en proceiiigi-iiiis scm anförs torde ocksii borllälla med
den föreslagno nvrund-niiigsregcin. Belopjjsgräusen bör koiripieiter;i-s med en
Hi''-i'egeiii pii säu som beskrivs i bilaga 10 lili betänkandet.

Läiisrätien i Öslergöllands lån aufbr:

För iiii;-\-ara!ide giiiier spärrar för nylaxering vid
särskild fastighelslaxe-rin.i:. Sy:Uu härmed har varil att hålla nere anialei
nytaxeringai' för atl hii!'ä::enom begränsa arijcrsbeiasiningen för
laxeringsmy.ndiglielcrna och sauilirillskoslnaderna. Kommittén föieslår
emellertid att omiaxering skall iiga rum utan annan spärr än den som ligger i
en avrundningsregel. Läns-iäiten finner de skäl som kommiitén anfört
.""ör silt förskig i denna del i och för sig beaklansvärda. Risken
förefaller emellertid atl vara sior för att anlalel oinlaxeringar skulle öka i
jämförelse med anlalel nylaxeringar enligi gällande ordning och komma atl uppgå
lill ell betydande antal per är. Med anlalel omtaxeringar skulle också anlalel
besvär flll förvallningsdom-stolarna öka. Länsrätten anser därför att del bör
övervägas om inle en längre gående avrundningsspäm eller motsvarande bör
flnnas.

/.ÄF anför;

Vad gäller värdeförändringar genom omtaxering har LRF i
sitl remissvar över gällande regler om ny taxering framhällii atl slörre
möjligheter bör finnas atl nedsätta skogsbruksvärdel under löpande
laxeringsperiod. Som situationen nu är måsle minsl en femledel av taxeringsvärdet
på hela taxeringsenheten ha minskat för att ny taxering skall kunna ske. Detta
gör all l,ex. omfattande slormskador eller skador pga inseklsangrepp eller
försurning inte kan medföra någon minskning av skogsbruksvärdet och därmed inte
heller någon nedsätlning av skogsvårdsavgiften, LRF anser del mycket angelägel
att reglerna ändras så att varje värdeförändring av någon betydenhet skall ge
rätl till omtaxering.

Enligt LRFs uppfattning bör därför möjligheterna lill
omtaxering vidgas i förhållande till vad som nu gäller. Vissa spärrar bör dock
finnas kvar.

Skogsstyrelsen anför:

När del gäller de föreslagna reglerna för att omtaxering
skall ske finner skogsslyrelsen kommitténs förslag otydliga. Kommiitén föreslår
atl mini-mispärren bör utformas som en avrundningsregel och samordnas med de
avrundningsregler som skulle gälla vid omräkning och avstämning. Enligt dessa
skulle basvärde och taxeringsvärde avrundas till fulla 10000 kr. Det framgår
emellertid inte om gmnden för omtaxering eniigl kommittén bör vara att värdet
förändras minst 10000 kr eller om det räcker med atl man efter avmndning hamnar
i en annan tiotusenkronorsklass.

När det gäller skogsiaxeringen anser kommittén atl den
nuvarande ordningen, som bygger på atl avverkning och tillväxt väger upp
varandra över en längre tid, bör gälla även i fortsättningen. Grunden för ett
sådant synsätt är atl de allmänna taxeringarna sker med så långt tidsmellanrum
atl tillväxt och ullag verkligen tar ut varandra. Tillgången på tillräckligt
goda gmnd-data gör det normall inte meningsfulll atl göra omtaxeringar oftare
än i samband med avstämning,

8 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 222

Prop.
1984/85:222 1!4

Romuiiiién anför vidare "l-brändiing av
skogsiaxeringen ioi'de däriiir lik.soni hillills uoimali komma aii påkallas av
fasligheisiigaren om någol cxiiaordinäri inttiiffai med lians sl;og l ex
skogsbrand, sloiii kalavverk-ningiir elier dylikl."

Skogsslyrelsen ulgår ifrän ail skogsägare iniv skall
siirbebandias när det giille!' rälien till omiaxering. Det innebär au l.ex.
avverkningar, som minskar skogsbruksvärdet med mev iin lOöfti) kr skulle komma
atl beiraklas som ext!'aoi'dini>!'a. En sluuiwerkningav mindie iin en halvi
hektaikan komma au uppfylla ki-avel på viirdeiindring om fasiigheien är
måliiigi slor.

Fasiigheislaxeringskommiilén anger dock all eu annat
belopp än i O 000 kr kunde ha valts. Skogsslyrelsen anser för sin del aU
beloppet boide sättas väsentiig: högre för all undvika att var eller varannan
slulavverkning leder lill krav på omiaxering. Därior ligger del niirmare lill
hands all som gräns sälla en förändring om minst tio procenl, vilkel är
kommilléns alterniitiva förslag. Procentregeln bör dock kompletteras med elt
minsta belopp.

En konsekvens av avmndningen av basvärde och
taxeringsvärde är all summan av delvärdena skiljer sig frän del avrundade
laxeringsvärdei, Kom.mitlén föreslåi" atl man skall åstadkomma likhei
mellan delbeloppen och totalbeloppet genom atl minska del slörsia delbeloppei
sä ati summa delbelopp och totalbelopp blir lika.

Skogsstyrelsen flnner att den föreslagna modellen är
mindre lämplig, Elt skäl är alt del blir svårt för fastighetsägaren all
konlrollera om laxeringen är riktig när basvärdet avviker frän vad som framgår
av värdelabellerna, när man går in i dem med de aktuella värdena på de
värdebärande faktorerna.

På mänga mindre jordbmksfastigheler kommer man att
reducera skogs-bmksvärdel, eftersom del är del slörsta delvärdel. Ur
skogsbrukets synpunkt är del av större värde all kunna göra korrekta
sammanslällningar över delvärdena för skog än atl de olika delvärdena summerar
till det avmndade totalvärdet. Skogsslyrelsen ser ingen betydande nackdel i atl
man redovisar de enskilda delvärdena som de är och ett avrundal totalvärde, om
man bara redovisar att totalvärdet är avrundal. Del är elt enkell och
lältfatfligt redovisningssätt.

RSV anför:

I betänkandet har en ny avrundningsregel föreslagits.
Motivet är i huvudsak att förhindra smärre ändringar av basoch taxeringsvärden
vid omtaxering. Enligt RSVs uppfattning kompUcerar denna regel taxeringsarbetel.
Den medför extra arbetsmoment och ytterligare regler som blir svåra att lära ut
och få förståelse för. Avmndningen kan ge effekter som framstår som orimliga.
Det bör därför utredas ytterligare om avmndning över huvud tagel behövs. Spärr
mol smärre ändringar kan troligen införas på annat sätt. Om avmndning befinns
nödvändig bör den vara så enkel som möjligl för taxeringsarbetel. Den närmare
utformningen kan göras under förberedelsearbelet inför den försia
omräkningsomgången.

Länsrätten i Västmanlands län anför:

I fråga om avrundningsregler och belopp för minimiändring
för omtaxering är elt absolut tal bäde rättvisare och enklare att hantera än
en procentuell andel av enhetens värde. Beloppet 10000 kr får därvid anses
rimligt

Prop. I9.ii4/S5:222 H5

och vä! a''ägt. Det bör giveivis gälla lika som.
minimibelopp lör viir-deäiidring i alia tre momenleu - omtaxering, omi'äkning
och asläir.ning -i eu rullande faslighetstaxering.

LänssTvrdsen i iVlalmöhus län anför;

Der. silrsiiiida fastighelstaxeriiigen är nu fören;id med
en mängd skilda föruisäliniiigar ocli belonpsspärrai'. Tiilämpningen av dessa
kan i mänga fall -rörorsaka beskallningsmyndighelerna äiskiliig! bes\'ar,
Taxeringsvär-denij är numera sä beloppsmässig! högii all slora föränuringar
mäste ha skell pä faiighelen för all 20 %-förändringen av laxeringsvärdei skall
vara uppfyllt. Kravet på årliga, korrekta taxeringsvärden i förening med
omräk-ningsförfarandet motiverar att inga beloppsspänai eller andra villkor
skiill gälla för omtaxeringen. Kommittén föreslår dock all en viss minimispäiT
för omiaxering bör gälla främsl för atl bespara fastighetsägaren obetydliga
ändringiir av värdel som av honom kan uppfattas som pelighet, Kommiuén föreslår
en lägsla gräns tor omiaxering med 10000 kronor. Länsstyreisen finner
minimispärren och beloppets storiek befogad och rimlig . För fasligheler med
laxe.ringsvärden över 5 miljoner kronor respeklive 25 miljoner kronor tar FTFs
beslämmelser i I kap 20 § om avrundningsreglerna av laxeringsvärdei lil! jämna
10000-lals kronor respeklive lill jämna miljoner kronor över minimiregelns
funktion. För fasligheler med taxeringsvärden understigande 5 miljoner kronor
ner till i vart fall 1 miljon kronor synes minimispärten för minsta förändring
vid omiaxering med IO 000 kronor väl låg. I denna värdenivå bör minimispärren
uppgå lill högre belopp än föreslagna 10000 kronor.

SCB anför.

Kommiitén föreslår att etl av skälen lill omiaxering kan
vara ändrad beskaffenhet. Detta kan ske utan beloppsspärrar. Samlidigt påpekas
emellertid alt taxeringsvärdet inte skall ändras om förändringen motsvarar en
taxeringsvärdesändring understigande 10000 kronor. Detla fär deflnitivi inte
innebära, atl ändringar i beskaffenhel eller användning som motsvarar en
taxeringsvärdesändring understigande 10000 kronor inte registreras. Möjligen
menar kommittén, atl sädana ändringar inte benämns omtaxering, ulan i stället
räknas till ajourhållning av regislrel och kontinueriigt regislreras av LSM, 1
detta sammanhang är del även beiydelsefulll, alt s,k, icke värdegmndande
uppgifter ges samma "sialus" som övriga uppgifler. Stor vikl måste
därvid läggas på atl moiivera ell sådanl synsäll hos bäde uppgiflslämnare och
granskande personal.

5.3 Omtaxering vid feltaxering

Kommiitén föreslår att även feltaxering lidigare år är
skäl för all om-laxera fastigheten det år omtaxering begärs, dock ej med
retroaktiv verkan. Fä remissinstanser berör frågan.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anför;

Del framlagda förslaget att av fastighetsägaren förment
feltaxering även grundar rätt lill omtaxering dock utan retroaktiv verkan
flnner länsstyrel-

I'Vop.
}9S4./85:222 116

sen vii; moiiveral, r'en föresliigna bestiiinmeiscn är
;;ärsk;ii befogad i bvcrläisksefalien där df:n nye iigaren kan påpeka felaktig
viirdering, i mänga fall grundad pa orikliga uppgi.fter. medveici eller
omfdveiei, a\' fön't: iasiig!'!Cisäpai'en, lUiilelsc av sädana feiakiiglieter
kan nu endiisi ske genoiVi besviir i särskild ordning över det ia.:eringsåi' dä
den iélakiiga väideringeu gjordes. Den förutvarande fasligheisii!;ai'en blir i
dessa fall pi.ri i besvärsproeessen ui.in au han kan ha nägot intresse diirav.

Länssryrdsen i Örebro län anför;

Enligi kommitténs !"örsiag skall omiaxering ske bi,
a. om taxeringsenhet tidigare laxeringsår åsatts cn felaktig taxering.
Värdeuppgifter ingär :äälv-faliei liärvid, 1 della hänseende kommer att flnnas
en spärr innebärande att värdeändringen måste uppgä til! minst 10000 kr.
Taxeringen toi-de dock omfatta mer än själva värdena. För au tveksamlieien inle
skall uppkomma om när omiaxering skall ske på grund av tidigare felaktig
taxering bör närmare anges vad som inbegrips i begreppet laxering.

Länsstyrelsen i Norrbottens län anför:

I motsats lill lidigare regler har föicslagits att
lidigare feltaxering av en faslighel skall uigöra grund för omtaxering. Del bör
i detta sammanhang skrivas in all fråga skall vara om uppenbar feltaxering för
att undvika bagatellartade rättelser.

6 Omräkning

Kommittén föreslår all en värdenivåanpassning i ell
rullande system lämpligen bör ske genom schematisk jusiering av de basvärden
som bestämts vid den senast företagna avslämningen för resp. fastighetslyp.
Värdenivåanpassningarna bör ske med lämplig periodicilel för all en successiv
anpassning av taxeringsvärdena skall göras till fastighetspriserna. Några
remissinslanser lillstyrker i princip förslagel om successiv omräkning av
taxeringsvärdena. Flera remissinslanser avstyrker förslaget och andra påpekar
den effekt av automatisk skattehöjning ulan poliliska beslut som blir följden
av det föreslagna omräkningsförfarandet.

Länsrätten i Öslergöllands län anför:

Beträffande omräkning anför kommittén att den undersökning
kommittén gjort entydigt visar atl en åriig successiv anpassning av
taxeringsvärdena kan göras till marknadsvärdeförändringar som inträffat
generelll i riket per fastighetstyp, taxeringsvärdeklass eller värdefaktor och
regionalt på gmnd av lokala förhållanden. Länsrätten saknar anledning
ifrågasätta det riktiga i denna bedömning. Med nuvarande tekniska hjälpmedel
bör omräkningen kunna göras på etl föga resurskrävande sätt och dä finns del
ingen anledning att avstå frän atl göra den.

Prop.
1984/85:222 ! i"

RSV af\ för:

i princip stödjer RSV förslaget au gcira successiv
omräkmnf: sried index sä au laxeringsvärdena anpassas liil markuadsvärdeiiivän.
Visst fog kan clock finnas fbr den kriiik som riklals rnoi au 198! ars
liixeringsväiden sk;;!,' anviindas som bas vid omräkningen. Däiföi' bör man
uireda närmare Oil! omrakningsföi'fai-andel kan göras sinidigai-e. Övergäugen till
del nya s'vslemei skulle hiirigenom bli mindre driimalisk.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anför:

i dei nii gällande fastighelsiaxeringssysiemet gmndar sig
taxeringsvärdena nå en väidenivå som kan ligga 2-3 år eller ännu längre
lillbaka i liden. Vid den lidpunkl som taxeringsvärdet börjar gälla, den I
januari under la.xeringsåret, är del då bestämda laxeringsvärdei värdemiässigt
redan inakluelll ock kommer att sä föi-bli lills nytl taxeringsvärde
läst-ställes, som värdemässigt dä även är inakluelll osv. Länsstyrelsen finner
del därför angeläget atl taxeringsvärdena i möjligaste mån aktualiseras tili
gällande prisnivå på fastighetsmarknaden. All så inte skell lidigare torde ha
beroil på alt prakliska möjligheter saknats för all inom rimlig tid uireda
förändringar i prisnivån. De resurser lanlmäleriet numera har gör au sådana
utredningar snabbi kan effektueras och kan ske i nära anslutning till dagens
situation på fastighetsmarknaden. Länsstyrelsen tillslyrker därför
omräkningsförfarandet,

LRF anför:

En förutsättning för årlig omräkning är atl prisema för
alla fasflghels-typer och i alla områden av rikel kan fastställas med
tillräcklig grad av säkerhet,

LRF konstaierar att nuvarande prisstatistik för
jordbmksfastigheler är alllför bristfällig för atl kunna läggas till gmnd för
omräkning. Som tidigare framhållits har det vid den senasle allmänna
fastighetstaxeringen visat sig vara mycket svårt atl med hjälp av prisstatisflk
fastställa taxeringsvärdenivån för jordbmksfastigheler. Problemen blir
självfallet inie mindre när man för varje år eller vart annat år skall
faslställa prisindex. Antalet köp blir då väsentligt mindre än de som ingår i
materialet för en allmän fastighetstaxering och den tid som ges för
bearbetning och analys av prisstatistiken omfattar bara några få månader.
Skall man sedan försöka utskilja regionala prisutvecklingar blir osäkerheten
ännu större.

LRF har vid flera tidigare tillfällen framhållil att
släktköpen som utgör en stor gmpp av fastighetsförvärven bör ingå i
prisstatistiken. Dessa köp motsvarar vanligen fastigheternas avkastningsvärde
och skulle om de togs med i det statistiska underlaget bidra lill en väsentligt
säkrare bedömning av prisnivån för jordbmksfastigheler. Även om släklköpen
ingär i underiaget anser emellertid delegationen att fömlsätlningar saknas för
att med tillräcklig grad av säkerhet beräkna index för jordbruksfastigheter.

Motsvarande problem finns för andra fastighetstyper. För
industrien-heter, däri bl, a, ingår takter, synes det vara närmasl omöjhgt att
göra en tillföriitlig beräkning av prisindex.

Vad särskilt gäller lokala prisförändringar på
småhusfasflgheler vid industrinedläggning o dyl anser kommittén atl sådana
förändringar skall kunna beaktas även om någon faslighetsförsäljning inte skett
på orten.

Prop. 1984/85:222 !iS

LRF finner dei .sjäivfiillel angeliigei ali
laxerings\iii-de;ui skali kunna ned-siiiias i dess-a situationer. Del bebijver
emellenid kk-iiliiggas niirmare iiur prisbedömningen bör .göras i berörda fall,

!_,!\.F avstyrker på aniörda grunder försiagei om iulig
omriikiiir.c av laxerings vitrdena,

Sveriges Jasilgheisägarcförbund anför:

En metod med mllande lästighcisiaxering kfijvci euligi
föibuiidets upp-fal!nii\g au hänsyn måsie tas tili fler värdefakloi-er än de
som redovisas i beiänk.-?.ndet. Förbundet är viil medvelen om ati deua kan vara
sväri beroende på bnsler i del statistiska underlaget. Inriktningen pä arbeiei
med fortlöpande fastighelstaxering mäsie dock vai-a slörsia möjliga överensslämmelse
mellan den laxeiingsmåssiga och den verkliga prisföriind-ringen. Förbunden kan
inte finna au detta är möjligl med del myckel sclia-blonmassiga berakningssält
som presenterats i beiänkandei. .Med hiinsyn lill de slora lokala variationema
pä fasiigheismarknaden lorde del knappasl vara möjligt all konstruera
rällvisande indexserier. Förbundet avslyrker därför den föreslagna
indexuppräkningen av laxeringsvärdena.

SHIO-FamilJeJörciagen anför;

Eniigl organisalionens uppfallning finns inle någol skäl
alt införa en indexomräkning av taxeringsvärdena. Behovel av en indexuppräkning
i framtiden är betydligt mindre då man kan förvänta sig en belydligl lägre
inflaflonstakt än under de senaste tio åren.

När det gäller industrifastigheter flnns det särskilda
skäl all undvika en indexuppräkning eflersom de faktiska värdeförändringarna
kommer att vara beroende av faktorer som inte enkell kan beaklas vid
indexberäkningen. Fastighetsvärdet är således beroende av möjlig alternaflv
användning av lokal och inte av en allmän prisnivåförskjutning. Den faktiska
värdeförändringen på en ort varierar i många fall från induslri faslighet till
industrifastighet. Detta kan bland annal bero på relaiivi små branschmässiga
skillnader när del gäller utvecklingen på orten.

Slalens institut för byggnadsforskning anför;

Vad beträffar behovet av fortlöpande justeringar mellan
två taxeringar, kan de syften som därmed åsyftas, uppnås med flexibla
procenttal för schablonintäkten medan själva taxeringsvärdena ligger fast. De
nackdelar som kan anses vara förenliga, främst ur fastighetsägamas synvinkel,
med förändringar av taxeringsvärdena utan individuell prövning , skulle därvid
elimineras.

SAF anför:

En omräkning enligt index kan sålunda enligt vår mening
inte anses behövlig eller ens önskvärd. Härtill kommer vad särskilt angår en
stor del av näringslivels fastighetsbestånd atl underlaget för en sådan indexomräkning
kommer atl vara så bristfälligt att förfarandet ter sig föga meningsfulll. 1
de fall en omvärdering av fastighet under löpande period är angelägen är
anledningen härtill som regel inte en allmän prisnivåförskjutning utan lokalt
eller för den enskilda fastigheten ändrade betingelser. Korrige-

Prop.
1984/85: 222 11'>

ring av värdel vid sådan förändring bör ske genom
omUixering. Vi deiar .kommilléns uppfauning att ökade möjligheter bör ges Ibr
omtaxering och tillslyrker förslagel om slopade späiregler.

Sveriges trahusfabrikers riksförbund anför;

Del är väsenlligl för vaije smähusägaie an kunna
överblicka sin ekonomi även pä längre sikl. Den rullande omiäkningen bidrar
lill au öka smähusägarens ouygghel inför framliden, efiersom den medför en
aulomalisk skallehöjniiig ulan poliliska beslui. Så liinge
fastigheislaxei-ingen enban är avsedd som ett hjälpmedel föi att bestämma
skallens sloilek är del frän smähusägarens synpunki iryggiire med ett fast
taxeringsvärde och atl evenluella skattehöjningar beslutas den normala
poliliska vägen.

Förslaget med rullande omräkning av laxeringsvärdena
innehåller dock en värdefull möjlighel att jusiera laxeringsvärdei efter
regionala förändringar, Sädan jusiering borde vara möjlig även ulan all
samtliga laxerings-värden indexuppräknas varje är.

Svenska Sparbanksföreningen anför:

Kommilléns förslag innebär att det medborgerliga
inflytandet och den enskilde fastighetsägarens inflytande över fasiighetsiaxeringen
minskar. Föreningen kan med hänsyn bl. a. härtill inte godta den centrala roll
som lantmäleriverkel föreslås få för index" besiämmande. Det kan nämnas
att taxeringsvärdena föreslås höjda "automatiskt" mellan
avstämningama på grundval av index samt att dessa "automatiska"
höjningar inle skall kunna överklagas. Föreningen anser att ett medborgerligt
inflytande över fastställande av index bör övervägas. Detta skulle kunna ske
genom bildandet av en särskild nämnd, vari ingår representanter för I5I, a,
olika fastighetsägare, kredilinslitut mfl och vars uppgift skulle vara att
föreslå regeringen nytl index på gmndval av t, ex. lantmäteriverkets
bedömningar.

Trädgårdsnäringens riksförbund anför;

En allvarlig brist i kommitténs förslag är också att den
omräkning som föreslås ske av laxeringsvärdena med omräkningstal (index),
beslutas av regeringen utan att riksdag eller andra organ får inflytande. Det
leder till att fastighetsägare får sin beskattningsbara inkomst höjd genom att
viss procenl av taxeringsvärdet schablonmässigt räknas som inkomst. På samma
sätt kan förmögenhetsskatten öka trots att fastigheten inte ökat i värde, utan
kanske i vissa fall i stället försäljningsvärdet sjunkit. Principiellt är del
alltså ett beslul om beskattning som bör fattas av riksdagen.

Samfundet för fastighetsvärdering anför:

Kommitténs förslag innebär att den enskilde
fastighetsägaren i praktiken hell saknar möjlighet atl reagera mot
omräkningsförfarandet. Samfundel finner detta vara oflllfredsställande och
föreslår att någon form av medborgarinflytande tillskapas. Möjligen kan del
utställningsförfarande som förekom i samband med riktvärdekartor vid 1981 års
allmänna fastighetstaxering komma i fråga.

Pror-.
!9S4.'85:222 120

Sveriges viUaögareförbund auför:

En biii"ande lanke bakom det nya systemet är nu
åsaiia värdei'; skall ompiövas är från är, Arbelet med nivåaiipassningen skal!
i huvudsak uiibras av LM\', som har alt ularbela index for omi'äknit!g för
olika regioner, faslichelstyper, storieksklasser 01,01. Föreslagna iudexial
skal! besluias av regeringen: de kau diiriior ej överklagas. Enligi förbundels
menitig ligger här en uppenbar risk an man fär eu aulomaliskl verkande syslem.
som för den enskilde blir omöjlig! au påverka. Även i denna dci mäsie
medborgarinflylandet liigodoses. Detia kan lämpligen ske genom all del
tiilskapas någon form av samrådsföifarande angående värdenivåer m. m. på
regional nivåriksnivå mellan berörda myndigiieier och förelrädare för
småhusägarna. Formerna föi' denna medverkan kan lämpligen ulredas av beiörda
intresseorganisationer och LMV pii samma säii som föml-sälls ske för
avslämningen.

LMV anför:

Del är bra atl LMV föreslås få huvudansvarei för den
kontinuerliga värdenivåläggningen. Framtagandet av omräkningsfaktorer
fömtsätter noggranna analyser av fastighetsmarknaden särskilt med inrikining på
marknadsförändringar. LMV avser att utveckla etl samarbele med statistiska
centralbyrån (SCB) i metoduivecklingsfrågor.

Begreppel index är olämpligt atl använda i detla
sammanhang dä del antyder att det tal basvärdena skall omräknas med alltid
skulle gmndas på statistiska beräkningar. Så kommer dock inte atl vara fallel
eftersom omräkningstalen i vissa fall i slällei kommer att härledas genom andra
metoder, t.ex. marknadssimulering. LMV menar att begreppet omräkningsfaktor i
stället bör användas.

6.1 Omräkningsfaktorer

Kommitténs förslag innebär atl index utgörs av en generell
omräkningsfaktor som vid behov korrigeras genom multiplikation av en regional
omräkningsfaktor. Index skall anges med två decimaler.

Den generella omräkningsfaktorn bestäms särskilt för
småhus-, hyreshus-, industri- och lantbmksenheter. För varje sådan
fastighetstyp skall omräkningsfaktorn bestämmas så all den återger den
prisförändring som sketl mellan respeklive basår och det aktuella nivååret. Om
prisförändringen för en viss fastighetstyp är olika beroende på beskaffenhet,
användning och värde måste flera generella omräkningsfaktorer bestämmas.

För småhus-, hyreshus- och industrienheter skall samma
generella omräkningsfaktor användas för både mark- och byggnadsvärdet. För
lantbmksenhet kan olika generella omräkningsfaktorer användas för bostads-,
jorsbmks- och skogsbruksdelarna.

Den regionala omräkningsfaklorn är alltid lika för en viss
fastighetslyp inom ett prisbildningsområde. Genom den regionala
omräkningsfaktorn skall hänsyn tas till de lokala avvikelser från en
taxeringsvärdenivå på 75 % som kvarstår sedan de generella omräkningsfaklorema
använts. Endast

Prop.
1984/8:5: 222 12!

om laxeringsvärdenivän då ligger under 70% eller över 80%
skall en regioiitil korrektion göras.

För att underlätta bestämningen av regionala
o.Tiiäkningsfaklorer indelas i"ikei av regeringen pä förslag av LMV i
prisbildningsområden.

Ö\'ervägande delen av remissinstanserna är kriiiska lill
kommitténs förslag iiur omräkningsfaklorema skall beräknas. De pekar pä att
statistiken över priserna vid faslighels försäljningar är eu alltför grovt
rnäll för att beslämma värdeniväer. Statistiken kan endasl ge besked om
genomsnittliga prisnivåer och prisrörelser för stora gmpper av fasligheler. En
noggrann analys av fastighetsköpen erfordi-as också för all inle systematiska
fel skall påverka omräkningsfaklorema. Ulvecklingen för överiåtelsepriser för
lägenheter med bostadsrätt, fiämsl i fierbostadshus har inte ägnats
lillräcklig uppmärksamhet.

SiaUsUska centralbyrån anför:

Omräkning föreslås omfatta följande moment. En
taxeringsenhets basvärde räknas alltid om. till elt taxeringsvärde med hjälp
av elt index. Index ulgörs av en generell omräkningsfaktor som vid behov
korrigeras genom multiplikation av en regional omräkningsfaktor. Sådanl behov
anses föreligga endast om taxeringsvärdenivån ligger under 0,70 eller över
0,80 sedan den generella omräkningsfaktorn använts. Den generella omräkningsfaktorn
föresläs differenflerad efter fastighetstyper och för vissa faslighets-typer
även efter taxeringsvärdeklasser. Den regionala omräkningsfaktorn föreslås
däremoi endasl differentierad efler prisbildningsområden och efter
huvudgmpperna småhus-, hyreshus-, industri- resp. lantbmksenheler.

Renl allmänt kan konstateras, att det alltid är svårt alt
ange en värdeförändring för fastigheter som inte har sålts. Kommittén har
angett ett tillvägagångssätt atl mäta denna värdeförändring. Den i betänkandet
förordade meloden bygger på anlagandel att prisutvecklingen kan delas upp i tvä
inbördes oberoende komponenter. En som är specifik för fastighetstypen men
densamma för hela riket saml en som är specifik för regionen men densamma för
olika faslighelstyper inom regionen.

SCB vill i detta sammanhang bara framhålla betydelsen av
att nämnda antaganden och därigenom även den metodologiska uppläggningen verkhgen
prövas vid varje omräkningstillfälle. En noggrann analys av de köp som ligger
lill gmnd för framtagandet av omräkningsfaklorema, är ett krav för atl
omräkningarna skall få en allmänl accepterad irovärdighel. Dessutom kan man
vara tveksam till riktigheten av att bygga index "uppifrån", dvs
fastställa taxeringsvärden utifrån förhållanden på riksnivå. Ett altemativt
sätt är atl beräkna omräkningsfaklorema för olika stora områden. Räcker inte
underlaget till för atl med säkerhet beskriva den lokala värdenivån, utökas
området till dess tillräckligt antal köp ingår i underlaget.

SCB vill med anledning av ovanstående påtala betydelsen av
att omräkningsförfarandet inte regleras så i detalj i lagtexten. Härigenom
underiättas möjligheten att successivt anpassa metoden för omräkning efter
eventuellt förändrade fömtsättningar.

Prop.
1984/8.:222 122

Länssiyrelse''. i Malrnölni.s län ai\!"ör:

Länssiyrelsen vill dock i detla sammanhang betona all
värdet av de generella och regionala omeakningsfakiorerna iir i högsta grad
beroende pä uiideriageis kvaiiiei. Skulle iaxei'ingsviirdena (basvärdena)
bei'äkiias sciia-bioumässigi maii beaklande av alla de i'"akiorer som kan
liinkas påverka fasligheiens marknadsvärde medför della i sin lur att
omräkningsläktor-crna endast lär ett leoretiskl värde. 1 sä fall saknas
förulsältningar för etl omräkningsföi'fai-ande.

Länsiäitcu i Stockholms län anför;

Ivleiodiken för omräkning av laxeringsvärdena som den
föreslagils av kommillén syns vara ändamålsenlig och med tanke pä de lekniska
hjälpmedel som slår lill buds genomförbar i ett åriigl förfarande där
förändringar i prisslalisliken fastställs och index normalt vart annal år
bestäms av legeringen. Differeniieringsgraden för index är naluriigen svär all
fastställa och kommilléns förslag ger intryck av atl vara balanserat. Detta
hindrar dock inle atl förutsättningama från period till period kan förändras
och prisjämförelser kan ge vid handen att en annan differentiering syns mer
riklig. Materialet som lämnas till regeringen bör sålunda vara allsidigl
belysande.

Förslagel innebär att ett av regeringen beslulal index
kommer all gälla två år i följd, öm prisutvecklingen vid jämförelse mellan de
två akluella åren förändras påtagligt, t. ex. så att en positiv prisutveckling
förbyls i sin motsats andra året bör sådana särskilda skäl som anges i
förslagets 1 kap. 10 § faslighelstaxeringslagen föreligga vilkel innebär att
regeringen bestämmer etl nyll index. Det kan ifrågasättas om inte siadgandei
borde närmare reglera innehållet i dessa särskilda skäl.

Domänverket anför:

I bilaga 11 till betänkandet redovisas i tabellerna 5-7
taxeringen för olika produktionsområden och fastighetstyper. Tabellerna
redovisar kö-peskillingsstatislik frän 1981 och utvisar att för skogsdominerade
fastigheter är köpeskillingskoefflcienten tämligen konstant inom de olika
delama av landel. DV:s erfarenhet från senare år är atl överprisprocenlen är
klart högre i norra Sverige än i övriga delar av landel. Dessa erfarenheter
bekräftas också av bearbetningar gjorda av lantbmksstyrelsen och statistiska
cenlralbyrån på prisstatistik t. o. m. 1983.

Det anförda medför att den i betänkandet föreslagna
uppräkningen kommer att innebära större höjningar i norna Sverige än i södra.

DV ifrågasätter om en rå prisstatistik på fastigheter är
lämplig att lägga till gmnd för de i betänkandet föreslagna omräkningama.
Kritik har t.ex. riktats mot att statistiken huvudsakligen omfattar affärer med
små fastigheter som har en tendens att bli jämförelsevis dyra per arealenhet
räknat. DV anser vidare att mot bakgmnd av den skiftande prisutvecklingen i
landet borde i vart fall vid första omtaxeringstillfället enbart regionala
omräkningsfaktorer användas i stället för i belänkandet föreslagna atl i elt
första steg använda en generell och i ett andra steg en regional faktor. Del
kan ju knappast finnas anledning till att justera upp värdena i södra Sverige på
gmnd av den ovan redovisade prisutvecklingen i norra Sverige.

Prop.
1984/85:222 123

SkogssryreLscn anför;

Syftet med onuäkningen är ali åstadkomma en successiv
anpassning av la."eringsv.irdeiia lill marknadsvärdenas förändringar.
Kommillén anser all del är möjligl med hjiilp av lillgänglig leknik och
prissialislik. Omräkningen skulle kunna göras per fasiighelslyp,
laxeringsvärdcklass eller vär-defaklor och icgionall pga lokala föriiällanden.

Skijgsslyrelsen anser all det blir svåri atl ulföra en sä
deuiljerad analys. Den övcr.'ägande delen av överiåtelserna av
jordbi-uksfaslighcier sker utanför den fria marknaden i form av sliikiförvärv.
.Anialei överiålelser, som kan ligga lill grund för en siaiislisk analys av
värdeförändringen, är därför liiei. Förslagel om schablontaxering av små
fastigheter leder också lill all dessa bör särbehandlas vid analysen av
köpeskillingsstalistiken. Underlaget biir dä ännu mindre. Minst tvä evenluelll
flera ärs maierial kan därför behöva utnylljas. Värdeomrädena kan ocksä behöva
göras slora.

Svenska Sparbanksföreningen anför;

Den gererella omräkningsfaktorn för kommersiella
fastigheter är gemensam för hela landet. Detta är en genomsnittssiffra. Del är
inte sannolikt att prisulvecklingen är densamma i exempelvis Stockholm och
Trollhättan. Taxeringsvärdet blir därför för högt i Trollhättan. Skillnaden
skall dä justeras med en regional omräkningsfaktor. Denna iräder emellertid in
endast om intervallet 70%-80% under- eller överskrids. Vid beräkning om så är
fallel vägs alla typer av hyreshus samman, både bostads- och kommersiella
hyreshus, öm taxeringsvärdenivån i t.ex. Trollhättan för kommersiella
fastigheter skulle vara 95% men den lotala nivån för tillämp-Ugt
prisbildningsområde, dvs där Trollhättan ingår, är 74% kommer skillnaden
mellan Trollhättan och Siockholm aldrig atl påverka taxeringsvärdet.

Vidare medför indelningen i 10 prisbildningsområden ett
stelbent system. Hänsyn skall inte kunna tas till förhållandena inom dessa
områden. Man kan ställa frågan om prisutvecklingen verkligen är densamma i
olika delar av ett prisbildningsområde, t. ex. Siockholm, Haninge och Botkyrka,

Tekniska Högskolan anför:

De successiva anpassningarna till förändrade
marknadsvärdenivåer skall ske genom ett förfarande som benämnes omräkning. Omräkning
skall ske med hjälp av särskilda omräkningsfaktorer (indextal), som bygger på
prisstatistik, Omräkningsfaktorerna kan vara generella, regionala eller i
undantagsfall lokala. Genom kombinaflon av dessa faktorer erhålles ell slufligt
index.

Statistiska centralbyrån, SCB, har sedan länge publicerat
olika former av prisstatistik. Tekniken har successivt förfinats. Detta ger
visst underlag för konsimktion av index. Teorin för fastighetsprisindex är
emellertid mycket dåligt utvecklad och innehåller många svåriösta problem,
Detla borde leda till stor vaksamhet vid utnyttjande av den allmänna
prisstatisi-ken på sätt som föreslås. Kommittén har inte redovisal någon analys
i detta avseende, vilket gör förslaget svårbedömt.

De exempel på taxeringsvärdenivåer och omräkningar som
lämnas i betänkandet avser genomgående medelvärden för stora gmpper av fastigheter
eller regioner. Det är en allmän erfarenhet att spridningen för de

Prop. I9K4/85: 222 124

siiskiida fasligheierna kiTng dessa medelvärden är stor,
viikei också har kunnat preciseras genom lidiga.-e undersökningar inom
insiitulionen. S;v dana har genomförts belriiffande 1970 och 1975 ärs aiimänna
iäsiighels-taxerinciar och har bl,a. redovisals i
faslighelsiaxeringsuiredFiingens be-uiniiande (SOU 1973:4 s 407-444).
.Motsvarande undei'sö!inii!gar för 1981 iirs tar.ering har i brisi pä medel
inle kunnal gei-<n!ri!5ras. Dei fmus dock ingen anledning au fÖ!'moda att
spridningen är mindre än tidigaie. Den härda bindningen til! bestämda
förfaiaiiden vid denna la.xering leder näi-masi iil! den molsatta slutsatsen.

Föreko.msten av sådana spridningar i
laxeringsvärdeniväeriia har överhuvudlagel inte berörts av kommittén. Diirmed
har inte heller effekten av omräkningssyslemei för den enskilda lästigheien
kunnat belysas. Inslilutionen konslalerar således att kommitténs
exemplifleiing av iudextalens användning och förfarandets resullal pä
laxeringsvärdenivåerna enbari avser den genomsnittliga effeklen av förslaget.
Della är av intresse ur cll makroekonomiskl perspekliv, t.ex. för bedömning av
storleken pä inflytande skattemedel. Någon belysning av
fastighetsägarnas/skaltebeialarnas individuella situation eniigl del nya
sysiemel ges däremoi inle.

Svårighelerna i delta avsende sammanhänger givelvis med
att slalisliken syftar lili all ge - och endasl kan ge - besked om
genomsnittliga prisnivåer och prisrörelser för stora grupper av fastigheter.
Fasiigheisiaxeringen syflar däi-emoi till individuella uppskattningar av
fasligheiens värde lill gmnd för enskilda fastighetsägares beskattning,
Kommiitén har inle beaklal de svårigheter som ligger i denna fundamentala
skillnad mellan prissia-tislikens och fastighetstaxeringens nalur,

Sveriges Faslighetsmäklareförbund anför:

Vid omräkning måste systemet innefatta atl prisbildningsomrädena
kan göras så små atl omräkningsfaktorn blir signiflkani för den aktuella fasligheten.
Vid grovt schematiska system kan orimliga effekter uppslå för den enskilda
fastighetsägaren. Lokalt kan geografiska, hisloriska och sociala gränser ha
rnycket stor betydelse, Omräkningsfaktorn bör således i görligaste mån ta
hänsyn flll detta.

Statens institut för byggnadsforskning anför:

Emellertid förutsätter en sådan fortlöpande uppräkning av
taxeringsvärdena en tillförliflig statistik över fastighetspriser. Institutet
menar att denna fråga borde diskuteras mer ingående av kommittén. Särskilt när
det gäller uppgifterna för flerbostadshus flnns det utrymme för synpunkier.

Kommittén kommer sålunda flera gånger in på frågan om de
stagnerade prisema på småhusmarknaden. Däremot förbigår man väsentligen den
marknad, där prisutvecklingen varit av särskilt intresse under senare år,
nämligen den för lägenheter med bostadsrätt och näriiggande upplåtelseformer.

Statistiken för denna marknad är mycket mer svårtillgänglig
än för egnahem. För det försia registreras inte lån för köp av
bostadsrättsbevis som säkerhet i faslighet utan står som personliga lån.
Statistik om överiåtelsepriser, i den utsträckning den finns, är inte lika
tillförlitlig som försäljningsstatistiken för egnahem.

Slutligen påverkas priset av kontanflnsatsens storiek. Vid
köp av ett nytl småhus kan det räcka med en kontantinsats på 5 procent av
försäljningspri-

F.-op.
j9.S4/S5:222 125

se;. För äldre småhus kan Ixmianlaudeien ligga mellan 20
och 40 pioceni oe!i iör Ijostadsrätier ä.nnu högre.

Prisei pressas i iiiolsvaraude grad. !\.öp:ii'en kan då
dessulom iiilgodc-riikrsa sig cll kapiialiserai viirde av lägre
laxeringsvärdcn, med ätibijanne iiigie sehabionimäkt ocli garautiskau.

Kommiuén la;' upp uägan om slaiisiikcns liiliörlillighel
främsl i sam.-band med möjligheten au lillämpa silTior för riksgeiiomsnitlei
även för lokala delmarknader. Den iiudersökning som kommiuén därvid gioii
avse-e:ide prisui veckling 1978—8! är eniigl inslilulels uppfattning icke
lillriickiig för de slutsatser som generellt dras om enhetlig pi-isutvccklig
fbr olika typer av sinähus.

Del är inslilulels uppi''altning all en ordning med
flexibla procenllal för schablouinläki av faslighel bör prövas.

Samfundel för fastighetsvärdering anför:

Omräkning år, som lidigare framhållits, en nyhei i
taxeringsföriärandei. Del är eniigl Samfundels mening väsenlligl alt
omräkningen blir sä riklig som möjligt. Inle minsl den omständigheten atl
kommiitén föreslagit atl nägon besvärsprövning inle skall äga rum talar för
detla.

Samfundet anser atl kommillén inte tillriickligt belyst de
noggrannhetskrav som skall gälla för indextalen. De fel som uppkommer vid
skattningen av indextalen är av både systematisk och slumpmässig arl. För all
komma lill rälla med de systematiska felen fordras att förekommande köp konlrolleras
i olika avseenden. För all minska konlrollkostnaden bör därvid övervägas alt
använda sig av slickprovsleknik. De slumpmässiga felen får hanleras framföralli
genom atl undersökningsområdet väljs sä att tillräckligt antal köp flnns.
Samfundet anser det vara av väsentlig betydelse att erforderliga kontroller
görs sä atl indexialen framslår som den bästa skattning som stått alt göra.

Index skall enligt kommittén bestämmas som produkten av en
generell och en regional omräkningsfaktor. Den regionala korrektionen är länkl
att endast komma till användning inom sådana prisbildningsområden där taxeringsnivån
är lägre än 70% eller högre än 80% efter den generella korrektionen.
Motiveringen för den föreslagna ordningen är knapphändig. Samfundel anser att
uppdelningen av index på en generell och en regional del inte är motiverad.
Fler köp med riket som område leder nämligen inte nödvändigtvis till en bättre
skattning av prisutvecklingen inom ett visst område än färre köp inom detta
område. Förslaget får därför ses som en strävan att kraftigt begränsa
tillämpningen av regionala omräkningsfaktorer. Detta är emellertid att i stor
utsträckning bortse från regionala prisutvecklingsskillnader. För Samfundel
förefaller den naturliga lösningen vara all indela landel i elt antal
prisbildningsområden, olika för olika faslighelskategorier. och därefter
beräkna index för varje område. Därmed kommer regionala skillnader i
prisutveckligen till uttryck. Möjligen måste prisbildningsområdena vid delta
förfarande bli färre än vad kommittén skisserat.

I detta sammanhang vill Samfundel uttala att det
minimiantal köp om 200 som angivils som krav för indexialen bör bli föremål för
ytteriigare överväganden. Omräkningen bör ses som ett förtärande där slulsalser
om prisförändringen baseras på såväl sialisliskl underlag som kvalificerad
kännedom om fastighetsmarknaden. Framtagandet av olika indextal kan också få
sin betydelse som ett slags regionala eller lokala faslighetsprisin-dex.

Prop.
1984/85:222 126

Svenske: försäkringsbolags ril:.sförh;ind anför:

fliksföibundei vill undersiryka vikien av all del underiag
som ska!! anviindas vid avstäm.ning ocli oi'n:'äkning är liliräekligt
analyserat med avseende pä faktorer som kan pe sto.-a avvikelser i materialet.
En 5:"td;tn faktor :iti beakla är den ovan bei'örda efiekicii pä priserna
av hyreshusavgift och faslighelsskall. Effekten pä f()i"säijningspriscrna
av skat!cregle!'na Ibr olika kategorier skattskyldiga bör också uppmärksammas.
i'>liir del giiiier t. ex. hyreshus medger skaiiesiluaiiouen lör
privatpersoner en höjd prisnivå. Ortsprisslatisiiken bör rensas från siidana
köp, då den annars ger den effeklen all nivån för laxeringsvärdena för hyreshus
höjs generelll, viikei skapar en ond cirkel genom alt de på taxeringsvärdena
ullagna skaUcrna drabbar håidare för skallskyldiga med eti högre skattetryck.

Svenska Byggnadsenlreprenörföreningen anför;

Del är främst omräkningsförfarandet som kan anses ge
förslagel den egenlliga effeklen av en mllande fastighelstaxering, om därmed
förstås en successiv justering av fastigheternas taxeringsvärden. Syflel med
omräkningen är alltså all successivi anpassa taxeringsvärdena till
fastigheispri-semas förändringar. För della behövs en prisindex, som giveivis
bör ha den egenskapen alt den korrekt avspeglar prisulvecklingen pä olika
fastigheter. Som bas för beräkningarna av index används observationer av
genomförda fastighetsförsäljningar under en bestämd period. Om en fastig-hel
var en i alla avseenden homogen produkl skulle inga nämndvärda problem uppstå
med atl beräkna index. Genom alt observera värdena för etl visst antal
försäljningar skulle goda slutsatser rörande prisutvecklingen kunna dras.
Siluationen blir emellertid väsentligt mer komplicerad eftersom fastigheter är
en längt ifrån homogen produkt. Varje faslighet har en mängd egenskaper som
alla bidrar till atl skapa etl marknadsvärde. För all korrtekl kunna berstämma
den troliga prisulveckhngen för sådana fasligheler som inte sålts, vilkel är
vad omräkningsproceduren i princip syflar lill. uppstår mol denna bakgmnd
betydande komplikationer.

Del man i sådana här sammanhang brukar beteckna
kvalitetsproblemet föreligger i praktiskt taget alla indexberäkningar och beror
i alll väsentligl på att produkterna har olika egenskaper. Från producentsidan
beaktas samfliga egenskaper som skiljer två produkter frän varandra. Sell frän
konsumentsidan beaklas enbart sådana egenskaper som har ett värde för
konsumenten. Detta är en subjektiv värdering men ger lika fulll utslag i
prisbildningen på marknaden. På fastighetsmarknaden gäller naturligtvis ett
särskilt komplicerat kvalitetsproblem genom att praktiskt tagei ingen fastighet
är den andra lik och omständigheterna under vilka fasligheter säljs alltid
varierar. Kvalitetsproblemet skulle kunna lösas vid beräkningen av prisindex om
ett tillräckligt stort antal försäljningar av samtliga relevanta vamvarianter
alltid förelåg. Approximativt skulle därvid marknadens värdering av olika
vamvarianter avspegla köpamas värdering av egenskapsskillnader. En rättvisande
prisindex skulle då kunna konstmeras. Föreligger inte denna situation måste
kvalitetsskillnader elimineras på annat sätt l.ex. genom atl kvantitaflvt
bestämma vissa egenskaper hos vamvarianterna som antas vara direkl korrelerade
med köparnas värdering. Därmed skulle etl prisindex beräknas som avspeglar den
del av prisutvecklingen på de berörda produktema som inte beror av egenskapsskillnader,
dvs ungefär det som i utredningens förslag kallas generella

Prop. 1984/85:222 127

omriikningsfaklorer, Uii-edningcn har också
iippniiirksammai kvalitels-niobiemei och genom den difie;'C!ilici'ing som gjons
på oiik luislyper ocii iaxe:'ingsvärdeklasser .' viss utsträckning ocksä lagii
hänsyn iiil detla problem.

Det är dock väsenlligi fle: bakomliggande i"akiorer
som bcsiämme:' prisulvecklingen pä fastigheter än vad som beaklas i
inredningens berak-ningsmodeli. För all måla prisuiveckliiigen någorlunda
korreki skulle del vidare erfordras el! storl antal index fiir vane
bygguadslyp. Enligt SBEF kommer skaltningai'na av piisuivecklingen mot bakgrund
-av del anförda sannolikl all bli myckel osäkra. En lälivisande beräkning
skulle kunna ha äsiadkom.mils med mer avancerade beräkuingsmeloder, l.ex.
mullipe! regressionsanalys. Elt sädanl förfai-ingssäii skulle emellertid kräva
en m)'ckei omfattande adminislralion och är därför inte realistiskl.

Saminanlagel leder det anförda fram lill atl förslagel om
omräkning i sig rymmer sä slora problein och riskerar all ge icke korrekta
faslighelsvärden all förslagel inte bör läggas till grund för lagstiftning.
SBEF avslyrker s.älunda bestämt förslagel i denna del.

Sveriges Fastighetsägareförbund anför;

Förbundet anser inte att del andra syflel, en gradvis
förändring av taxeringsvärdet efter ändringar i fastighetens prisnivå, uppnås
med föreslagen indexomräkning.

När del skall faslslällas om den regionala
omräkningsfaklorn skall beaktas vägs emellertid alla försäljningar av hyreshus
inom regionen samman oberoende av om de är bostadshus eller kommersiella
fasligheter (bilaga 11, tabell 21), Ligger då denna generella
laxeringsvärdenivå för alla kategorier av hyreshus inom intervallet 70-80 %
sker det ingen regional anpassning. Antag att värdenivän skulle vara exempelvis
97 % i Kalmar för enbart kommersiella fasligheter samtidigt som den generella
nivån för hyreshus inom akluelll prisbildningsomräde, i detta fall nr 6, är 79
%, I ett sädanl fal! kommer den större skillnaden i värde för kommersiella
fastigheter mellan Stockholm och Kalmar inte att påverka taxeringsvärdet,
Detla skulle få lill följd att kommersiella fasligheter skulle få samma
indextillägg oberoende av om de i detta fall var belägna i Stockholm eller
Kalmar, Den verkliga värdeökningen är givelvis en annan i Stockholm än i
Kalmar. Indexiillägget skulle då inte avspegla den verkliga prisbilden.

Den situation som skisserats i exemplet ovan är eniigl
förbundets uppfattning myckel sannolik. För kommersiella fastigheter varierar
prisnivån förhållandevis kraftigt mellan olika orter. För fastigheter med
bosläder är prisskillnaderna däremot mindre. Del slora anlalel bostadshus gör
alt den totala regionala avvikelsen blir begränsad och ofta ryms inom
intervallet 70-80% trots att många hyreshus, kanske främsl kommersiella fastigheter,
hamnar utanför delta intervall. Taxeringsvärdena för dessa senare fasligheter
borde egentligen justeras med en regional omräkningsfaktor. Med föreslagen
metodik kommer emellertid så inte atl bli fallet.

Den mycket schablonmässiga indelningen i 10 prisbildningsområden
är ytterligare en felkälla vid indexberäkningen. Tanken bakom dessa är att
prisiilvecklingen torde vara likartad för de orter som ryms inom respektive
område. Det är emellertid inte sannolikt att marknadsvärdena förändras likartat
i i. ex. Stockholms city som i Botkyrka. Den regionala omräkningsfaktorn blir
ändå densamma i båda fallen.

Enligt förbundets mening är den föreslagna metoden för
indexberäkning

Prop. I*1S4,'85:222 128

oaccepia'oel. Dei indexlillägg som konimer all användas nioisvaias
inte av den verkliga prisiilvecklingen. Fek:!:ngheierna kan komma atl bli
avse-viirda med hiinsyu till ali omi'akningai'na sker vart annat är och fiU del di'C)er ;il!a år inellan
avsiäm.ningarna. Vid avslämningen si;:iii de ackumu-lei':idc feiakiigiieteriia
koi"rigeras. ! exemplen ovaii hai' i,'ixeri'.ig:-.väi'dena blivil Ibi'
iiöga i Kalmar ocli Botkyika inen för iäga i Stockliolm. 1 ell enda Sleg skiiii
laxeringsviirdena justeras lii! i"iitivisande nivå. Resulialel blir dä i
ruånga fal! avsevärda spi"ångvisa iirändriugar a\' iaxeringsvä!'dei.

En l's.siighe!s mariinadsviirde bestäms av en mängd olika
faktoier. För-esiagci omräkningssysicm fäiigar endasi upp etl par av dessa.
Hyreshusen-heierna deias myckel gi'ovt upp i enbart bosladshyreshus, hus med
bostäder och lokaler saml diverse kommersiella hyreshus. Dessutom är avsikten
atl fastighetens liige i rikel skal! beaktas i viss män.

Del kan däiför först konsiaieras al! redan begränsningen
av omräkningsfaktorer kommer au medföra att indexiillägget i del enskilda
fallet inle kommer atl nioisva,rb fasligheiens verkliga värdeförändring.
Dessutom tillkommer alt den närmare utformningen av beräkningsläklorer
förstärker denna effekt.

Den generella omräkningsfaklorn för exempelvis
kommersiella fastigheter är gemensa.m för hela rikel. Del äremellertid föga
troligt all prisutvecklingen för sädana fasligheter är densamma i t. ex.
Siockholm och Kalmar. Taxeringsvärdet blir därför för högl i Kalmar. Avsiklen
är att detla skall kunna jusleras med en regional omräkningsfaktor. Regional
hänsyn skall dock bara tas om inlervallel 70 % - 80 %, beräknat uiifrän de
generella omräkningsfaklorema, under- eller överskrids. Förbundel anser att ett
system med mllande fastighetstaxering förutsätter belydligl fler omräkningsfaktorer.
En absolut förutsättning för en metod med fortlöpande förändringar av
taxeringsvärdet är all de nya värdena m.otsvaras av ändringar i de verkliga
prisnivåerna. Den skattskyldige måsle ha tilltro lill indexberäkningarna
särskilt som dessa inle är överklagbara. Del får speciell betydelse i slulel
av en period när taxeringsvärdet till en stor del kommer atl bestå av en
indexdel, som fastighetsägaren inle kan påverka genom besvär eller på annat
säll. öm indextillägget och verklig värdeförändring avviker från varandra
kommer förtroendet för hela laxeringssysle-met att rubbas. Följden av detta
blir med all säkerhel ett ökal antal besvär från de skattskyldigas sida.

6.2 Periodiciteten för omräkning

Kommiitén föreslår som en huvudregel att omräkning av
basvärde till taxeringsvärde görs vartannat år så att samma taxeringsvärde får
gälla för en fastighet två år i taget om den inte omtaxeras. Några
remissinstanser tillstyrker kommitténs förslag och andra förordar att omräkning
sker först efter det att avstämning sketl för respektive fastighetstyp.

Länsstyrelsen i Malmöhus län anför:

Med hänsyn till all viss kontinuitet i laxeringsvärdena är
önskvärd synes kommitténs förslag att omräkning av taxeringsvärdena görs
vartannat år med nya index, väl motiverat.

Prop. 1984/85:222 129

Kammarrätten i Göteborg anför;

.Vi basvärdet skall läknas om med index lil! eu
laxeriugsvärde redan under avslä.mningsåiet har fördelar son. ime iVamhälliis i
belänkandet. Oinräkningsialen kan mcdiöra all vissa sysieinaiiska fel i del
underliggande värderingsnialenalei riitlas till. Som exempel kau nämnas alt
ivåfamiljs-vilior, Slörre hyreshus och slörre industribyggnader sannolikl har
blivil för högt laxerade vid 198! ärs allmiinna fasiiglielslaxering. Med
särskilda omräkningstal redan vid 1981 års ailinäiina faslighelsiaxering skulle
dessa fel hl: kunnal elimineras,

Länsräiien i Örebro län anför;

Eniigl kommitténs förslag skall omiakninc ske frän och med
försia årel när mllande fastighetstaxering införs. Om kriliken mol den senasle allmänna
faslighelsiaxcimgen anses befogad, kan eniigl länssiyrelsen övei-vägas om inle
omräkningsförfarandel för viss faslighelskaiegori kan upp-skjuias lill dess
avstämning gjorts. Härigenom skulle evenluella felaktigheter inle komma alt
uppförstoras genom omräkning. Eflersom fasligheispri-serna hitintills inle
undergått några slörre förändringar efler 1981 års allmänna fastighelstaxering,
kan enbart prisulvecklingen inle motivera en indexomräkning redan från och med
övergångsåret.

Föreningen Sveriges fögderiijänslemän och SACO/SR anför:

Med hänsyn till vad som anförts i en reservation av vissa
ledamöter i kommiitén vill föreningen ta upp frågan om när
omräkningsförfarandet ska börja tillämpas. Kommittén har föreslagil atl
omräkning ska ske redan första ärel när mllande fastighetstaxering införs; Del
kan övervägas att avvakta med omräkning lill efler del år avslämning skell för
respektive fastighetslyp på sätl som berörts i avsnitt 4.5.4 i betänkandet. De
eventuella skevheier eller felaktigheter som kan ha funnils i AFT 81 kommer då
inte all uppförsloras genom indexpåverkan. En annan fördel är att systemet på
detla sålt kan införas successivt och all de påfrestningar som alltid vidlåder
en ny organisalion inle blir så stora. Om den nuvarande utvecklingen på
fastighetsmarknaden med mycket måttliga förändringar i prisnivån håller i sig
blir inte heller konsekvenserna ur beskaiiningssynpunkt särskilt stora.

Länsrätten i Väslmanlands län anför;

I elt syslem med mllande fastighelstaxering tillgodoses
genom omräkningsförfarandet ett befogat krav på en tätare och successiv
anpassning av laxeringsvärdenivän till en fortlöpande ändrad marknadsvärdenivä.
Så blir fallet oavsell om värdeförändringen består av enbart inflationseffekter
eller realprisförändringar föranledda av marknadsutvecklingen och variationerna
i tillgång och efterfrågan. Även om del med dagens tekniska hjälpmedel är
relativt enkell och billigt atl årligen bestämma nya indextal för de generella
prisförändringarna för etl visst fastighetsbestånd eller viss
fastighetskalegori generellt i riket, torde det i prakliken bli svårt att med
lillräcklig statistisk säkerhet fånga upp de regionala och lokala prisförändringarna.
Antalet fastighetsköp i en bygd med t.ex. industrinedläggelser kan därvid under
ett år vara alltför få för atl ge en entydig bild av prisläget.

9 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 222

Prop. 1984/85:222 [30

Prakiis!;a skiil talar för au omräkniiig .tv laxeririgsvärdeii normali hör ske
med index för ivåårsperioder. Delta hindrar i ock för sig inie alt eu
omräkRingsförlärande sker varje är.

6.3 Särskilda iiidex

Kommittén föreslär all för fasligheler som sällan brukar
vara föremal ibr ibrsäljning, l.ex. vallen- i>cb
vi'irrneki"dfianliiggninga!' får index grundiis på annai iin prissialislik.
Samma gäller fasligheler som iule itan säljas pä grund av all inte någon eller
liten efterfrågan på dem finns. Har avses t. ex. fastigheiei' som ligger inom
krisdrabbade områden.

Flera remissinslanser lillslyrker möjliglieien att i
speciella fal! använda särskilda index men framhåller ocksä atl frågan bör
utredas ytteriigare. 1 stället för ail använda särskilda index föresläs all
omiaxe!'ing sker för all bestämma taxeringsvärde.

Kammarrällen i Göteborg anför;

Kammarrätien delar kommitténs uppfattning atl del är en
fördel all fä taxeringsvärdenas nivå successivt anpassad till ändringar i
marknadsvärdena. Del finns i och för sig inte någol att erinra mol den
föreslagna ordningen med generella och regionala omräkningsfakiorer. Områden
för olika regionala omräkningsfaktorer kommer i regel atl vara desamma som
prisbildningsområdena. Dessa områden kommer att bli förhållandevis stora,
betydligt slörre än värdcområdena. Del förefaller därför troligt att det inom
ett prisbildningsområde kan råda lokala, lill värdet ganska siora
prisvariationer som inle beaktas enligt den omräkningsmodell som kommittén
föreslagit. Del kan vara fråga om orter med industrinedläggelser eller orter
som av annan anledning inte har någon befolkningstillväxt och som inle heller
kan dra lill sig dem som ägnar sig äl friluftsliv. Som exempel kan nämnas gamla
byar i avfolkningsområden. Del vore önskvärt om man under det fortsatta
lagstiftningsarbetet kunde flnna en metod som tog hänsyn även till sådana
lokala förskjulningar i prisnivån.

Länsstyrelsen i Göleborg och Bohus län anför;

En viktig fråga är hur omräkningsindex skall beräknas.
Kommittén föreslår att index bestäms till produkten av en generell
omräkningsfaktor. som för viss fastighetstyp är densamma för hela riket, och en
regional omräkningsfaktor som beaktar lokala avvikelser från vad som är normall
för hela riket, I princip kan index differentieras ytterligare med hänsyn till
lokala förhållanden. Kommittén uttalar således som sin principiella inställning
att i den mån man med hög grad av säkerhel kan ulgä från att en viss grupp av
fasligheter haft en viss bestämd värdeutveckling bör ett särskilt index för den
aktuella gruppen bestämmas med ledning härav, Atl ell sådanl förfarande bör
tillämpas med stor försiktighet ligger enligt kommittén i sakens natur.
Kommittén redovisar två fall där ett särskilt index bör övervägas. Det ena
avser vatten- och värmekraftanläggningar. Det andra avser småhus på orter som
drabbats av industrinedläggelse eller andra fall då ett stort utbud av
fastigheter uppkommer utan att någon efterfrågan finns. Länsstyrelsen vill
framhålla vikten av att index beräknas med så stor

Prop.
19B4/85: 222 13!

noggrannliel som möjligl. Efierso.Ti index inle kan
överklagas måste del i-rsmräknas på sådanl s'ält aU det for den enskilde
fastighetsägaren framslår som uppenbart atl del motsvarar föräudringen i
väi'den!vän. Länsstyrelsen vili här peka pä dcii betydelse för
ibisaljningsvärriei som beläiiingcn har for den enskilda fasligheten. Det är
uppenban all man inic uian vidare kan beiäkna index med ulgångspunkl frän
lillgänglig försäljningssiaiislik. fslan mäslc diirför analysera de
bakomliggande j-akloreina.

Länssryrdsen t Uppsala län ■anfö':

Konimittén föreslår atl nya indexlal för omräkning ska
beslämmas av regeringen vartannat år och al! dessa indexlal ej kan öveiklagas.
Omräkningen kan ske hell maskinelll.

Länsstyrelsen är posiliv till detla förfarande. Man måste
emellertid vara myckel observant på detta indextal. Del är myckel vikligl all
försäljnings-statistiken ingående analyseras. Vid denna analys beaklas
regionala förhållanden och rikel delas in i prisbildningsområden. Någon
uppdelning av taxeringsvärdeklasser för enfamiljsvillor och rad- och kedjehus
är enligt nuvarande prisuppgifter inte motiverad. Förhållandena kan emellertid
ändras. I systemet bör därför bj'ggas in möjligheten tili ytterligare
differentiering.

Länsstyrelsen i Östergötlands län anför;

Med omräkningsförfarandet avses att successivi anpassa
taxeringsvärdena lill förändringar i marknadsvärdena. Kommittén föreslår atl
omräkning av laxeringsvärdena görs vartannat år, nämligen det år då avslämning
görs. Omräkning skall göras med index som bestäms med hänsyn till de
prisförändringar som skett på fastighetsmarknaden. Länsstyrelsen biträder
kommitténs uppfattning att det behövs både index för generella prisförändringar
och regionala prisförändringar. Möjlighet till differenliering av index så att
särskilt index kan bestämmas lokalt på annal sätt än med hjälp av prisstatistik
bör flnnas i extrema fall.

Statens vattenfallsverk anför:

I betänkandet diskuteras olika metoder att bestämma ell
index för vatten- och värmekraftanläggningar. Eftersom inle heller
konsumentprisindex kan återspegla den verkliga värdeulvecklingen på nämnda
anläggningar, fordras i detta avseende särskilda uiredningar. Kraflindustrin är
härvid beredd att liksom vid tidigare allmänna faslighetstaxeringar medverka.

Sveriges Bostadsrättsföreningars Centralorganisation
anför:

Under vissa speciella omständigheter skall enligi
fastighetstaxerings-kommittén särskilda lokala prisindex kunna fastställas med
hänsyn till lokala förhållanden. Det är i betänkandet alltför oklart vilka krav
som skall ställas för att elt sådant index skall få användas. Del är också
nägot oklart på vems iniliativ det skall ske, och om del kommer atl finnas
nägra former för skattskyldiga eller kommuner att påyrka användandet av sådanl
särskilt index. Förfarandet är närmast tänkt att användas på orter som på
grund av t.ex. industrinedläggningar får en krafiig sänkning av faslighels-

Prop.
1-984/85:222 132

vä!'deu'd, men ändå så fä försäijiiirigar au genoinslagct
i prisslalisliken blir svagt, SlVC lillslyrker au denna .möjlighet ali ta
hänsyn till lokala forh.älian-den införs. På bostadsrältsomvädel flnns flera
fid! där förändi-jngar i den lokala arbetsmarknaden krafligl påverkat viirdei
a'.' sävä! de läsiigheler bosiadsrätis!b:'eningarna agei som lägenheteru:;. öm
eli lokali index används anser SBC all denna nedsäUning skai! g-äSia lika för
hyreshusenheler ocf! för sm?ihus. Man kan aiinars läl! i"öreställa sig all
en nedsällning endasl görs föl' småhusen, dä.rför iill siTiiihuspiiserna direkl
bör ha påverkals av förändringen på den lokala arbeismarkiutden. Anlalel
hyreshusenheler kan vara sä få att försäljningar aldrig äger rum. men del
hindrar inle att geuomsiagcl även på hyreshusenhelernas prisnivå måsle anias
vara slori.

Sunens inslitut för byggnadsforskning anför;

Som fäll dä prisutvecklingen pä olika marknader kan avvika
slarki från riksgenomsnittet kan nämnas änd.'-ade
sysselsäliningsförutsätlningar, l. ex. prisfall som följd av att förelagel pä
en orl läggs ned eller hög efterfrågan och prisstegring i expansiva orler. Ell
specielll fall är prisfall p.g.a. avslöjade kvalitativa brister i bosladshus,
exempelvis hög radonhalt eller fuktskador i form av mögel el dyl.

En alldeles speciell undersökning erbjuder
överlålelsepriserna för bostadsrätter under senare år; i de största kommunerna
flnner man som bekant här en mycket snabb prisökning.

Det går inle alt utnyttja försäljningsstatistiken för
småhus (SM/P 1984:9.2) för atl dra slutsatser om prisulvecklingen i fall som de
ovan angivna. För del första sorteras i stor utsträckning ut överlåielsepriser
som av olika skäl inte anses representativa för de hus som avses. För del andra
utgör de försäljningar som varje är fångas upp av försäljningssialisliken
endast 3-5 procent av småhusbeståndet (beroende på hur detta flnansieras).

För det tredje kan man generelll räkna med atl kraftiga
prisfall primärt utlöser ell säljmotsiånd, om ägarna hoppas pä atl orsakema
till prisfallet ålgärdas och atl prisulvecklingen vänder uppål igen, 1 varje
fall på kort sikl torde delmarknader med prisfall på småhus bli
underrepresenterade och därför vara svårfångade i försäljningssialisliken med
dess nuvarande ulformning.

Den ordning som därför bör gälla för delmarknader med
starkt avvikande prisutveckling bör därför vara omiaxering, ej nedbrytning av
försäljningssialisliken på lokal nivå, 1 de aktuella fallen det gäller kan
ofta lätt utpekas orsaker till den särskilda prisutvecklingen. Däremot kan
uppstå problem med atl fastställa hur marknadsvärdena påverkas om de berörda
delmarknaderna är små och försäljningarna få, vilket kan moiivera utnyttjande
av branschsakkunnande för komplettering av den offentliga försäljningsstatistiken.

6.4 Noggrannheten vid omräkningen, avrundning m.m.

Kommittén föreslår atl avrundning av det toiala
laxeringsvärdei för en taxeringsenhet verkställs så alt endast fulla 10000
kronor redovisas.

Frop.
1984/85:222 133

Länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför;

Om:'äkningeii skall ske maskinell!. Någon beloppsspärr
skall inte finnas. I stället föreslår kommillén all avrundning alllid skal! ske
lill fulla lÖO(X)-lal kronor. Enligt länssiyrelsens uppfallning böi' man undvika
ändring av laxeringsvärdena genom upp- eller nedräkning när index visar på
relativt sm.ä värdeförändringar. Kommiuén moiiverar siu val av
avrund-ningsmeiod med au omräkning i piincip skall ske vartannat är genom all
samma index skal! tillämpas tvä år i följd. Länssty.-eisen anser lör sin dei
all reglerna bör ulformas så alt del garanlerar all obelydliga ändringar i
laxeringsvärdena inte sker. Ell säll att göra detta är att stipulera alt
omräkning inie fär ske om index ligger mellan 0,95 och 1,05.

Länsstyrelsen i Örebro län anför:

För atl undvika alll för små förändringar av
laxeringsvärdena genom omräkningar anser länsstyrelsen alt del andra alternativ
som kommittén berört, dvs att minsl fulla lOOOO kr skall redovisas,
komplelteras med en spärregel med krav pä förändring av laxeringsvärdei med 10
procent innan omräkning sker, är all föredra.

Föreningen Sveriges fögderitjänstemän och SACOISR anför;

En fördel ur administrativ synpunkt med det nuvarande
fastighetstaxe-ringsföriärandet har onekligen varit atl man haft samma
taxeringsvärde för en fastighet under en längre tidsperiod, 1 en rullande
faslighetstaxering kommer taxeringsvärdena att ändras oftare än fömt. Även om
man kommer att kunna förtrycka taxeringsvärden på inkomsldeklarationer och
andra handlingar som tillställs de skattskyldiga fär man räkna med att
fastighetsägama i ökad utsträckning kommer atl använda felaktiga taxeringsvärden
i sina inkomst- och förmögenhetsdeklarationer. Förväxlingar av bas- och
taxeringsvärden kommer givetvis ocksä att ske. Föreningen vill mot bakgmnd
härav undersiryka vikten av atl omräkningsförfarandel begränsas sä långl
möjligt och endasl tas lill vid väsenlliga förändringar i prisnivån. 1 motsats
till kommittén anser föreningen all en 10%-spärr bör finnas.

7 Avstämning

7.1 Periodicitct och innebörd

Kommittén föreslår att avstämning sker för varje
taxeringsenhet vart åttonde år. Vid avslämningen. bestäms nya basvärden för
laxeringsenheterna efter kontroll av beskaffenhet och användning. Värdenivån
skall anknytas till ett nytt basår, av en mer aktuell värdenivå. Även i övrigt
omprövas laxeringen i dess helhet. Flertalet remissinslanser tillstyrker all
avstämning sker vart åttonde år för varje taxeringsenhet. Några förordar
kortare intervall.

Prop.
1984/85:222 134

Kainmarräiien i Göteborg anlbr;

Kammarriitien har inle någoi au erinra mol dci föreslagna
avsiämniugs-sysleniel. Det finns goda skä! för försiagei all avslämningen skail
börja med hyreshus- och indusuienheier. Dei flnns mycket som lyder på au
värderingsregierna för dessa fasligheler i många fal! leU till taxeringsvärden
som inle slår i räu förhållande iiil markn-adsvärdena.

Kommittén tar i betänkande! (s 110) upp en fiiiga om lokal
avstämning. .Avsikten synes vara alt lokal avslämning skall kunn-a iiga mm under
den period om 8 är då en fasiighei ime skall vara föremål för den normala
avslämningen. Del synes vara värdefullt atl på detta sätt kunna beakta
förhållanden som iniräffal mellan två "ordinarie" avstämningsår.
Komittén beskriver emellertid inle hur en sådan lokal avslämning skall gå lill
och a.nger inle heller de förutsättningar som skall vara uppfyllda. Den
föreslagna laglexlen upptar - såviit kammarrällen kan finna - inga
beslämmelser om lokal avslämning. Kammarrällen kan därför inle bedöma förslagel
i denna del på ett slulgilligi sätt. Frågan är dock om inle samma resullal kan
näs genom att riktvärdena ändras och kompletteras mellan avsiämnings-iiren med
hänsyn lill nya planer och miljöförändringar.

Länsrätten i Öslergöllands län anför:

Systemel för en rullande fastighetstaxering föreslås
konstrueras sä atl avstämning sker vart åttonde år, Avslämningen kommer alltså
atl molsvara den allmänna fastighetstaxeringen. Tanken är emellertid att
avslämningen skall fördelas över åren inom det totala fastighetsbeståndet
fördelal i fyra typgmpper. Detta kommar alltså i princip att innebära en allmän
fastighetstaxering vart annat år men då selekterad till en viss lypgrupp av
fasflgheter. Länsrätten anser att en sådan fördelning över åren har mycket goda
skäl för sig.

Länsstyrelsen i Uppsala län anför:

Genom att fördela avslämningen över en åttaårsperiod får
de medverkande myndigheterna tillräcklig tid för förberedelsearbelet.
Arbetsbelastningen för de medverkande myndigheterna borde varje period vara så
jämn som möjligl. Mycket talar för alt de perioder då avslämningen skall göras
av småhus och lantbruksenheter kommer arbetsbelastningen att vara högre än
övriga två perioder. Erfarenheter av taxeringsarbetel får utvisa om alternativa
lösningar kan vara lämpliga. Del är dock viktigt att arbetsbelastningen under
dessa perioder i övrigt begränsas. Genomgående och resurskrävande ändnngar på t
ex. inkomstskalteområdet bör inte införas i dessa år.

Slatens inslilul för byggnadsforskning anför:

Med hänvisning till vad ovan anförts ställer sig
institutet mycket tveksamt till att förlänga intervallet mellan individuella
taxeringar, till åtta år i enlighel med kommitténs förslag om avstämning. Den
tidrymd som förflyter mellan individuell prövning av fastihetens taxeringsvärden
bör enligt institutets uppfattning ej överstiga sex år.

Prop.
1984/85: 222 135

Svenska Byggn.adscntrcprcnörjöreningen auför:

När det sen gäller avslämningen syflar denna bl.a. lil! au
fasiighets-ägarna skall lä lillfailc all mera Rllmäni konlro!iei'a och
komplettera de uppgifter om. en fastighet som flnns i
iäsligheisiaxeringsrepisirel. Vidare skal! vid avslämningen - som enligi
ib.-slagel skall ske \"-irl åtlonde är -nyii basvärde bestämmas för
fasiigheien. Deila värde ulgör i sin lur grund för Ufci omräkningsförfarande
som föreslås.

.'*ivsiämmningsförfarandel enligt förslagel moisvarar i
huvudsak dagens allmänna faslighelsiaxering. Skillnaden hänför sig främsl iil!
att avslämningen skall ske i fyra omgångar. Della innebär au avslämning kommer
alt äga rum vart annat är. Bl.a. organisaloriska skäl talar eniigl l;om.mittéen
för denna lösning.

Eflersom SBEF av skäl som fiamförts ovan inle kan
acceptera förslaget om en årlig omräkning uppstår frågan om andra möjligheter
flnns alt lösa dels problemet med de länga intervallerna mellan de allmänna
faslighels-laxeringama, dels det därmed sammanhängande problemet med uppbyggnad
av en lillfällig taxeringsorganisation.

Enligt SBEF skulle detta kunna lösas med etl syslem där
avslämning (eller laxering) av varje taxeringsenhet sker vart fjärde år. Under
förulsätining all man indelar faslighetsbeståndel i fyra gmpper enligt
kommitténs förslag kommer dä avstämning av en fastighelsgrupp atl ske varje år.
Därmed genomförs avstämning eller taxering oftare än enligt del nuvarande
systemet, samtidigt som denipersonal inom skatleförvalningen som är sysselsatt
med fastighelstaxering Hr en jämnare arbelsbelaslning. Avstämning kan göras
med exempelvis prisnivån under tiden den 1 juli andra årel före avstämnngsåret
till de 30 juni årel före avstämningsäret som underiag. Denna lidsperiod har av
kommittén ansetts lämplig som utgångspunkt vid omräkning och borde därför
kunna användas vid etl avstäm-ningsförfarande.

Med dessa kortare intervaller mellan varje avslämning eller
laxering, vad man nu vill beleckna förfarandel, framstår det inte som befogat
atl genomföra ett omräkningsförfarande vart annal år. Därmed undviks också de
osäkerhetsfaktorer som enhgt ovan ligger i ett omräkningsförfarande,

LA/V anför;

LMV tillstyrker förslaget att LMV ska ha ett övergripande
ansvar för översynen av värderingsmodellar samt framtagande av basvärdenivåer
beträffande samfliga typer av fastigheter. En sädan lösning ger förutsättningar
för en enhetlig ambitionsnivå i värderingen.

Vid översynen av värderingsmodellerna kommer LMV i
överensstämmelse med vad som föreslås i betänkandet att i samråd med RSV, lanlbruksstyrelsen
och skogsstyrelsen lägga fram förslag til behövliga förändringar. Därvid
kommer LMV med hänsyn till kostnadsaspeklema att beakta alt
värderingsmodellerna utformas så alt behovel av egenskapsdata kommer att förbli
på i stort sett oförändrad nivå. Av del skälel torde belastningen på t ex, LSM
inte komma atl öka. LMV vill i det sammanhanget också framhålla att förslag
till förändringar i värderingsmodeller kommer att diskuteras i de
referensgrupper som i överenssämmelse med vad som sägs i betänkandet kommer att
flnnas för varje fastighetslyp.

Förslaget till avmndningsregel vid bestämmandet av
basvärde och taxeringsvärde är inle tillfredsställande. Den föreslagna regeln
skulle bl.a.

Prop. 1984/85:222 136

försvidra miijlighelerna au analysei-a olika fakioiers
värdepäverkan. LMV anser au frågan om avrundningsregelus ulformning bör ulredas
vidare. Detta bör ske som en del i iörberedelscarbeiei inför nen ['örsta
omräknings-orngiuigeu.

SACO!SR anför:

S.'\CO/SR vill peka på beiydelsen av all
väideringsmeioderna hälls intakta ftån en avstämning lill nästa. Den främsui
orsaken lill de stora problem.en vid de senaste allmänna faslighetstaxeringarna
har varil all man iindrat på i slort setl alla värdefaklorer. Hade masi vid AFf
1981 kunniu använda samma värdefaktorer som vid AFT 1975 hade alla problem som
uppkom m.ed daiaprogram och stor arbetsbelastning Iblr alla inblandade varil betydligt
mindre. Oinfallande förändringar i värdenngsmeiodiken i samband med avslänuiiug
medför således betydande merarbeie och slora risker fcir störningar.

7.2 Kaiegoriavstämning

I betänkandet föreslås all avslämningen av
faslighetsbeståndel görs i fyra omgångar under den åttaåriga omloppstiden.

För all avslämningen skall fördelas så jämnt som möjligl
över åttaårsperioden indelas faslighetsbeståndel i fyra grupper som avstäms
skilda är.

Grupperna är

-
a. hyreshus-
och industrienheter

-
b.
småhusenheter

-
c. lantbmksenheter

-
d.
exploaterings- och specialenheler

Övervägande delen av remissinslanserna lillstyrker all
avslämningen sker kategorivis på sätt kommillén föreslagit. Flera instanser
pekar på atl risken är stor för att småhusavstämningen, som berör så mänga fastigheter,
kommer all orsaka belydande arbetstoppar varför småhusavstämningen bör delas
upp i två gmpper. Några remissinslaner anför atl förfarandel fär till följd att
en faslighel, som består av olika taxeringsenheter, avstäms vid etl vart av de
fyra avstämningstillfallena.

Länsstyrelsen i Göleborgs och Bohus län anför:

Vid avslämningen fattas nya taxeringsbeslut för alla av
avslämningen berörda fastigheter. De värden som bestäms benämnds basvärden,
vilka i sin tur ligger till grund för de kommande årens omräkningar.
Länsstyrelsen delar kommitténs uppfattning att etl system med avstämning bör
införas och tillstyrker kommitténs förslag att uppdela densamma i olika
omgångar.

Samfundet för fastighetsvärdering anför:

Flera skäl talar eniigl Samfundets mening för atl
avslämningen skall ske kategorivis. Ett viktigt argument är naturligtvis - som
kommittén framhållit - att få en jämn arbetsbelastning på berörda myndigheter.
Även det

IVop.
1984./85:222 157

piakiiskri ai'betei med den s. k. niväaiipassningeu underlättas
on; jämförelser kar. göras över hela riket vid cn oeii sam,T>a lidpurikt.

Länssiyrelsen i Malmöhus län an.för;

Liinsslyrelseu tiiistyrkei' i princip del av kom.milic/i
IVireslagna avsläm-ningsibifarindel. Avsiiimningeu av smähusci; lo!'de dock även
i det rullands fasiighelstaxerinssyslemei bli en slor ai-betsbelastning för
skaile-myndicheien även om avsiämningsarbele! föreslages påbörjas redan ärel
före Uixeringsårel. I Malmöhus län uppgiir andelen s.måhusenheier liil 83 % av
toiala anlalel taxeringsenheter. Andelen sm;°>hus är särskilt koncentrerad
til! siorsiadsfögderierna Malmö och Helsingboig. För dessa fögderier blir
arbelsbelaslningen kiaftig de är småhusen avsiämmes. En uppdelning på tvä är
med avslämning av villor saml rad- och kedjehus ena årel och friiidshus
påföljande är ger ingen lösning pä problemet. Kommittén berör frågan endasl med
att "om del visar sig all belaslningen vid småhusavstämningen blir
alltför slor i förhållande lili övriga avstämningar får en uppdelning övervägas
senare". Länsstyrelsen anser atl möjlighelen all uppdela avslämningen av
småhusen pä ivå år redan nu bör utredas.

Domstolsverket anför;

En rullande laxering bör medföra en jämnare
arbetsbelastning bäde för beslutsmyndigheierna och för förvallningsdomslolarna.
Den bälire organisation i förberedelsearbetet som kommittén föreslår bör ocksä
kunna bidra flll atl taxeringen av småhus blir smidigare. Risken är emellerlid
stor för atl småhusavstämningen, som berör 2,3 milj fastigheter, ändå kommer
atl orsaka betydande arbetstoppar. Det bör därför undersökas om inle småhusavstämningen
kan delas upp t, ex, i fritidshus och övriga småhus,

Slatskonlorel anför:

Vi ifrågasätter dock om kommiitén inte har underskattat
arbetsbelastningen vid avstämning av småhusenheterna som ju är den i särklass
största faslighelskalegorin. Viss risk är atl avslämningen av småhusenheter kommer
all blir så arbetskrävande all den kommer atl kräva särskilda resursförstärkningar
i likhei med nuvarande syslem, Ulredningen borde därför ha prövai alternativ
all mer utjämna arbelsbelaslningen i ell rullande system.

Länsstyrelsen i Öslergöllands län anför:

Förslagel med kaiegorivis avstämning innebär eniigl
länssiyrelsens mening en administrativ bela.stning, bl, a, då olika delar av
en fastighet beslår av olika kategorier och dä en fastighet övergår från en
kalegori till en annan. Helhetsbilden av regislerfastigheten går förlorad. Om
avstämning skall utföras av LSM är del emellertid eniigl länsstyrelsens mening
nödvändigt med en uppdelnig i kategorier.

Länsstyrelsen ansluter sig trots det anförda till
kommitténs förslag med kategorivis avstämning i olika omgångar,
Arbetsbeslastningen för LSM skulle med denna utformning utjämnas under
avstämningsperioden liksom lantmäteriverkets (LMV:s) omfattande förberedelsearbete.
Däremot biträder länsstyrelsen inle kommitténs förslag om lokal avslämning. En
allmän

Prop.
1984/85:222 138

prissänkning på grund av miljöförstöring och liknande
kommer isiälle* att bealilas genom omräkning med lokalt index.

Läiissiyrdscn i Jämllands län anlbr;

.arbetsbelastningen för de olika kategorierna kan antas
kom.ma all variera avsevärt meilan länen och för Jämllands län kan del redan
nu förulses att den föreslagna fördelningen kommer att leda lill alt
arbetsbelastningen blir alltibr ojämn. Som illusiralion kau LSM;s arbetsuppgift
vid AFT 88 jämföras med arbelsuppgifien i del föreslagna rullande sysiemel vid
av-stämningsären 87 och 89. Vid AFT 88 skulle LSiM ha beredande uppgifler för -
i förhåliande lill siffror friin .*FT - 64 nämnder medan man vid 87 och 89 ärs
avstämningar skulle ha granskande uppgifler m. m. och därvid ersätta ca 5
respeklive 33 nämnde: i vårt län. Avslämningen av småhus synes således kräva
stora förstäj-kningar. Ojämnhelen från nuvarande syslem skulle alliså komma
att beslå. Man kommer uppenbariigen all få så Slor skillnad i belaslningen all
LSM:s organisation kommer att behöva förändras mellan åren ailiså
organisalionen dimensio.nerad efler fyra olika slora behov mol i nuvarande
sysiem endasl två. Kommittén för visserligen ell resonemang där man berör den
arbetstopp som småhusavstämningen kommeralt medföra. Man undviker emellertid
all la ställning lil! hur denna ojämnhet skall klaras av och hänvisar i stället
till atl en uppdelning får övervägas senare om det skulle visa sig alt
belastningen vid småhusavstämningen skulle blir för stor. Eftersom det ansetts
angeläget att utjämna arbetsbelastningen mellan åren för atl undvika de
administrativa problem som är en av anledningarna till kommitténs förslag anser
länsstyrelsen att den så centrala frågan om kategorivis eller annan fördelning
mellan åren borde ha utretts ytterligare. Del mäsia anses hell
otillfredsställande atl genomföra en omorganisation av den ifrågavarande
omfattningen med ell så påtagligt osäkert underlag. Det har exempelvis inle
utretts i vad mån olikheterna mellan länen kanske innebär att en uppdelning
kategorivis är mindre lämplig. Är det exempelvis möjligl med nägon form av
geograflsk uppdelning eller kanske det till och med är möjligl med en flexibel
modell som ger varje län möjlighet atl planera avslämningen för hela silt
faslig-hetsbestånd under en ållaårsperiod utifrån sina egna fömtsättningar? Enligt
länsstyrelsens mening finns del starka skäl för att närmare överväga denna
fråga. En kategorivis avstämning ger ocksä den olägenheten för fastighetsägarna
att samma registerfastighet kan bli föremål för avslämning vid varje
avstämningstillfälle med de problem detta kan medföra ur deklarations- och
underrättelsesynpunkl. Dä frågan är komplicerad bör den bli föremål för
ytteriigare utredning.

Fögderichefsföreningen anför;

Avstämning skall eniigl kommitténs förslag ske
fastighetskategori vis. Det praktiska förfarandet vid avstämning, när
registerfastighet med hänsyn till bestämmelserna om taxeringsenhet delats upp
i flera enheter tillhörande olika kategori, har inle närmare behandlats av
kommitén. Med hänsyn till att det för alt kunna åstadkomma en riktig taxering
måste vara belydelsfulll all få en samlad bild av hela regislerfastigheten är
del enligt föreningens uppfattning önskvärt med etl uttalande i frågan.

Prop.
19B4/S5:222 !39

LRF -anför:

Försiagei om avslämning ibr oiika t"iisiigheisiyper
skulle for en jorn-biuksftisligiiei kiinna medib;'a au avsläniniiig skali ske
vid ei; viiri av de fyra avsiämningsiiikiaiiena. Fasiigäeisinnehavet skulle
l.ex. kunna omfatta, förutom ianlb.ruksenheieu, er, takt (=indiisineni!c!i.,
en överloppsbo-siad i=sni;°!husenhei) och eu hus .som iir uthyrt tili försvaret
( = speciaien-!!et;. Variligl iir aU det finns ilimii-isione cn smähusenhc; pä
en jordbruks-läsiigliei.

.gare tili sädana tästiglteier som vid flera lillfällen
skall bii föremål för avsi-ii;nriiuc, kominer att få del svå.rt aU hälla isär
alla fasiighetslaxerings-äiidringar med nya basviiiden som skal! omräknas vid
skilda lillfällen. Vidare synes skillnader i laxeringsvärdenivän komma alt
uppslå på bosladshus och ioml beroende pä au de ,vst£ims vid skilda
tilifällen. Sä länge bosladshus och tomt på lantbruksenhet skall likabehandlas
med vanliga småhusenheter blir det svårt att upprätthålla denna likhei om
värdena inte avstäms samlidigt. Som kommer att framgå under avsnittet om
värderingsfrågor anser delegationen atl de bosladshus och tomter som ingår i
jordbruksfastighet och som inle ar avstyckade bör väi"deras på annai sätt
än vanliga småhusenheter.

Delegalionen finner del missvisande all använda
benämningen basvärde på ell värde som även under avstämningsäret skall omräknas
med index för att motsvara laxeringsvärdei. Över huvutagel anser delegationen
atl kommitténs förslag är onödigl krångligl. Det borde vara möjligl att vid
avslämningen fastställa taxeringsvärdet direkt och inte behöva göra en särskild
indexuppriikning.

7.3 Turordning för avstämning

Kommittén föreslår att avslämning av de olika fastighetsgrupperna
sker i följande ordning

-
1987 hyreshus-
och industrienheler

-
1989
småhusenheter

-
1991
lantbmksenheter

-
1983
exploaterings- och specialenheter osv. vart annat år i samma ordningsföljd.

Hyreshus- och industrienheter är antalsmässigt en liten grupp.
Det är därför lämpligt all börja avstämningsförfarandet med den gruppen. Några
få remissinstanser förordar en annan turordning för avslämningen. Förslag finns
att småhus skall avstämmas först, att exploaterings- och specialenheter skall
avstämmas tillsammans med hyres- och industrienheter eller småhusenheter.

Länsstyrelsen i Västerbottens län anför:

Länsstyrelsen förordar ändring av säväl gmppindelning som
omloppslid enligt följande. 1987 Hyreshus- och industrienheler saml
exploaterings- och

specialenheter 1989 Småhusenheter 1991 Lantbmksenheter

Prop.
1984/85:222 140

Anlalel hyreshus-, industri-, expioaierines- och
snetialenheier är förhäl-landevis begränsai, .Au som i förslagel indela dessa i
iv;°; grupper och avsiitta !il:a lång lid för denna avslä.mning som för
smäiius- ocli lantbruksenheter in.rymmer en alltför beiydande
säkerhelsmargiiiai i lidäigåiig. För atl uppnä eii jämnare ai'bsisfövdeining
ocb cr. snabbare gcncimioppslid bör därföi' gruppindelningen ändras ocli två åi
avsäiias för avslämning av respektive grupp. En annan fördci med en omloppstid
pä endast sex är är b!, a. mindre anlal beskafteuhetsförändringar alt fånga upp
lör sävä! fasiighelsägare som myndigheler. Denna tidsrymd ankuyicr även
när.mare lill nuvarande lidsskillnad mellan allmänna fastigheistaxeringiir,
nägol som, de flesla fastighetsägare numera lorde ha vant sig vid.

Länsrätten i Västmanlands län anför:

Som kommillén har funnil är det lämpligl all läia
läsiighelskategorierna uigöra grund vid en uppdelning av avstämningama.
Avslämningen bör lämpligen ske i fyra omgångar efter huvudtyperna av
taxeringsenhet. Av de skäl som tidigare föns fram bör turordningen mellan de
olika faslighets-typerna ändras i förhällande lill kommitténs förslag så att
småhusenhetema först blir föremål för avstämning. Den andra
avslämningsomgängen bör omfatta lantbruksenheterna, den tredje hyreshus- och
industrienheterna och den fjärde övriga enheler (exploaterings- och
specialenheler).

Eftersom det nu föreligger beslul om alt allmän fastighetstaxering
näsla gång skall äga rum år 1988 (1984:362) lorde det saknas skäl alt lillämpa
ell nytt system med mllande fastighelstaxering före nyssnämnda år.

Länsrätten i Stockholms län anför;

När del vidare gäller förfarandeis detaljer framstår
uppdelningen av fastighelsbeståndel inom de fyra grupperna som tveksam med
avseende på småhus. Man borde här överväga en uppdelning av småhusen (ex,v permanenthus/fritidshus)
varvid den ena gruppen förslagsvis kunde sammanföras med exploaterings- och
specialenheter, som i sig rimligen ej motiverar en egen årsgmpp. Denna kan för
samordningens skull lägga närmasl efler den första småhusgruppen. Den inbördes
ordningen mellan gmpperna kan också diskuteras. Inleds verksamhelen med
gruppen småhus vinner berörda myndigheler fördelen av en bredare erfarenhei än
gruppen hyreshus/industri kan erbjuda.

Skogsstyrelsen anför;

Avslämningen av lantbmksenheter föreslås ske försia gången
år 1991, Skogsstyrelsen anser att det vore bättre för skogsbmkel om den kunde
föriäggas till år 1993, Detta år skall samfliga skogsfastigheler ha en högst
lio år gammal skogsbmksplan eller en enkel förleckning med likartal innehåll.
Det skulle förenkla avslämningen om delta underiag funnes lillgängligl för
alla fasligheter vid avstämningsiillfällel,

Senareläggningen av avslämningen av lantbmksenheler kan
ske antingen genom att ordningsföljden mellan dem och exploaterings- och
specialenheterna ändras eller genom två års förskjutning av hela förfarandel.

Skogsstyrelsen har inget att invända mot förslagel lill
uppdelning av avslämningen på fastighetstyper.

Prop.
1984/85:222 14!

8 Förfarandel

8.1 Fiirbereilelseruii

Inför vaije års laxering måsie vissi förbcredelscarbele
uiföi'as. Förberedelserna är olika vad gäller dels omlaxeriucen deis omräkningen
och dels a\'s!ärnningen. Kommiitén föreslär at! LIvlV överiar det uiiekta
ansvarei pa myndighetsnivå för förberedelsearbete! i vad dei avser
'/ärdeniväfrågor. 1 övrigt föresläs ansvarei ligga kvar pä skatteförvaltningen.
Den övervägande delen av de remissinslanser, som yttral sig om var ansvarei
för värdeiiivåfrågor skall ligga, förordar alt LMV åläggs della ansvar, Nägra
framhåller vikten av all skattechefen och lanlmäterie! i liinet fär inflytande
når det gäller regionala och lokala fakiorer, som bör beaklas vid faslslällande
av omräkningsfakiorer, Nägra remissinstanser är kriiiska lill förslagel att
ansvarei för arbetet med förberedelser för omräkning och avslämning skall
läggas på myndighel utanför skatleförvalningen,

Länssryrdsen i Västemorrlands län anför;

Organisatoriskt innebär förslagel en omfördelnig av
resurserna för fastighetstaxeringen och en förändring av berörda myndigheters
ansvarsområden. Kommitténs förslag att lägga över ansvaret för
förberedelsearbetet avseende framtagande av prisnivåer och dylikt lil! grund
för värderingen pä lanimäteriverket och dess regionala organ som en
myndighetsuppgift kan upplevas som atl skalleförvaltningen förlorar kontrollen
över en viktig och grundläggande del av fasiighetstaxeringsarbetet. Men eflersom
skattemyndigheterna för närvarande saknar både den värderingslekniska expertis
och organisation som krävs för uppgiften och större delen av de aktuella
uppgifterna redan nu ulförs av de nämnda expertmyndighelerna innebär förslaget
i praktiken inle någon större förändring, Sysiemel har också eniigl
länsstyrelsens mening fungerat väl vid den senaste allmänna fastighetstaxeringen
i länel. Med del samrådsförfarande, som kommittén föreslagil, bör del även
fortsätlnigsvis finnas förutsättningar för elt tillräckligt inflytande från
skatteförvalningens sida i förberedelsearbetet,

Länssryrdsen i Malmöhus län anför:

Länsstyrelsen ser posilivi på att arbetet med
förberedelserna inför omräkning och avstämning lägges på lantmäteriverket som
en myndighetsuppgift och att lantmäleriverkel också överiar det direkta
ansvarei för värdenivåfrågor,

Lantmäleriverkel anför;

Lantmäteriet bedriver en omfattande löpande verksamhet
avseende värderings- och ersällningsfrågor. Inom ramen för sin
cenlralmyndighetsfunk-tion när det gäiler frågor om fastighetsvärdering
bedriver vidare LMV utvecklingsarbete avseende bl, a, värderingsmetoder och
andra hjälpmedel som behövs för den egna organisationens och för andras
fastighetsvärderingsverksamhet. Som nyss berörts har lantmäteriet också
medverkat i

Prop.
1984/85:222 142

:ii'beiei med översyn av värdcringsmodciler ocii
vi.rcier!i\'äläggi;i:ig inlörde senaste siiliiiänna fasiigiielsiaxeringama.

LMN' bedö.mer au lanimäteriei liar den kompeiens som
behöv:-; för au utföra ibrberedeisearbeiel vid rulkuide
lasi!gii£lsia'<;:;ri:!g. LMV ii;'Ijeretl alt ansvara Ibi arbelel meij
rullande lästigiicisuixcring '-'ad avser viirde-ringsfrågov i den utsi,''äck!ug
och criiigi den aiiibiiinnsr.ivä sorn si,V.:n■ai;-icrna besiiimmer.

HiUi!!sva:-ande föi'dsluing av ansvarei ior
fiSrberedclsearbeic! fiar ime varit lämplig eftersom bei-ednkngsfunklioneriia
har \'aril skilda ''iäi; besluis-funkUonernri. Del är mol bakgrund av
hinimälericls arbetsiippgiftei' och kompetens naluriigl och ändamålsenligl alt
LiVJV. som ibiT.sIäs i beiänkandei, åläggs del dii-ekla myndighetsansvaret för
aila delar i föreberedelsear-betet vad avser översyn av värderingsmodeller ocli
viirdeniväläggning,

Lanlbruksstyrelsen anför:

Kommiitén föreslår att lantmäleriverkel skall uiarbeta
omriikningsta! i samarbete med bland annat lantbruksslyrelsen. Som redan nämnls
har slyrelsen viss ertarenhet av indexberäkning. Styrelsen har inget ali erinra
mot förslaget,

TOR anför:

TOR finner det ändamålsenlig! all låta lantmäteriverket ha
huvudansvar för förberedelsearbetet i fråga om värderingsfrågor, TOR vill
emellertid framhålla att det kan vara värdefulll att vid dctla
förberedelsearbete ta lill vara även sakkunskap som kan flnnas på annal håll,
säsom hos seriösa fasligheismäklare. I fråga om informalionen lill allmänheten
anser TOR alt det är väsentligl atl sådan sker på ett sådant sätt alt
allmänheten förslår den och känner att den genom sina synpunkter kan påverka
resultatet,

Samfundel för faslighelsvärdering anför:

Ansvarei för nivåavstämning och för utarbetande av index
vid omräkning har lagts på Statens lantmäteriverk, Arbelel är tänkt all
ulföras av lanimäteriverket i samråd med skogsslyrelsen och lantbmksstyrelsen,
1 övrigl behåller riksskatieverkel ansvaret för fastighetstaxeringen. Samfundet
anser atl övervägande skäl lalar för lantmäteriverket som expertmyndighet för
fastighetsvärdering får huvudansvar för den värderingsinriktade delen av
fastighetstaxeringen och lillslyrker därför ändringen.

Länssiyrelsen i Göteborgs och Bohus län anför;

Länssiyrelsen anser i likhet med kommittén atl ansvaret
för niväanpass-ningen och framtagandet av index bör ligga på lantmäteriverket.
Den regionala och lokala kunskap om fastigheterna som finns inom länsstyrelsen
och lantmäteriet och de lokala skatlemyndighelerna måste dock tas till vara.
Länsstyrelsen vill särskilt understryka vikten av att skattechefen och det
regionala lantmäleriet får ett avgörande inflylande när del gäller den
regionala differentieringen av index. Inflytandet bör säkerställas genom att
skallechefens skyldighet atl deltaga i förberedelsearbetet samt atl lantmäleriels
informations- och föredragningsskyldighei regleras i administrativ ordning.

Prop.
1984/85:222 143

Länsstyrelsen i Örebro anlbr;

.■ansvarei för arbelet med indestaien ior oinräkning
föresläs av kommillén bli lagd på lanimiiierivcrkel som eu myndighelsuppgifi.
Beslulel om vilka indexla! som skal! användas fanas av regeringen, . ' \vsikten är alt iarilmiiieriverkel til!
riksskatieverkel överläm.nar sina förslag lill nya index och alt
riksskaueverkel. evenluelll efter ha hört länssiyrelsen, överlämnar lörslagel
lil! regeringen med siii egel ytti-ande. Vidare skall enligt kommittén även
ansvaret för arbelel med den niväanpassning som skall göras i sa.Tiband .med
avsliimningama liiggas som en myndighelsuppgift på lanlmäleriverkel,

Länssiyrelsen har ingel att erinra mol förslagen som
sådana men vill framhålla viketn av all länsstyrelsen verkligen får deliaga i
förberedelsearbelet specielll väd gäller regionala omriikningsfaklorer och
särskilda index med hänsyn lill lokala förhållanden. Dä länsstyrelsen många
gånger kan ha värdefulla synpunkter som inle aliiid sammanfaller med lantmäleriverkels
uppfattning bör föreskrivas att länsstyrelsen alllid skall höras innan riksskatieverkel
överlämnar förslagen till regeringen med sitt yllrande. Delta för all
säkerslälla all alla synpunkier blir beaktade vid den slutliga bedömningen.

Länsstyrelsen vill i detta sammanhang särskilt framhålla
vikten av att alla lokala variationer som nu förekommer inom t, ex, samma
tätort även beaktas i del nya systemet vid uppdelning i värdeområden.

Länsstyrelsen i Öslergöllands län anför;

Som kommittén anfört finner länssiyrelsen det mesl
ralionellt atl ansvaret för niväanpassningen och atl ta fram index bör ligga
på LMV under myndighetsansvar. Enligt kommiitén skulle på skattechefen ligga
det övergripande ansvaret för taxeringen, vilket bl, a, innebär alt svara för
atl beslul i nivåavstämningsfrågor föreligger i rätl tid och i föreskriven ordning.
För att kunna fullgöra detta ansvar och för alt kunna yttra sig över LMV:s
förslag till riktvärden, områdesindelningar och indexlal krävs all skattechefen
akliv deltar i förberedelsearbetet och följer LMV:s arbete, I LMV:s instruktion
eller arbetsordning bör därför skrivas in att skattechefen skall delta i
förberedelsearbetet och LMV:s informations- och före-dragningsverksamhel för
skattechefen,

LMV skall enligt förslagel besluta om indelning i
värdeområden och anvisa riktvädetabell eller molsvarande för varje värdeområde.
Det är inte lämpligt atl LMV skall fastställa underlag för laxeringen, LMV:s
insats bör inskränkas till att som expertmyndighel la fram underlag. Beslut om
indelning och riktvärdetabell bör därför enligt länsstyrelsens mening fattas
av RSV eller skattechefen/länsstyrelsen.

Länsstyrelsen i Jämtlands län anför;

Del synes lämpligt att RSV ges del övergripande ansvarei
för samtliga frågor, exempelvis den samordning inom riket som krävs för en
likformig och rättvis la.xering, men även förberedelserna för laxeringen liksom
ansvaret att initiera ändringar i värderingsmodellema etc. Genom nära kontakt
med LSM och länsstyrelserna har nämligen RSV de bästa fömtsättningarna att
förmedla de erfarenheter av massbeslutsärenden, exempelvis taxering, och bör
därför kunna utgöra en garanti för att förslag som väcks

Prop.
1984/85: 222 144

nos exempelvis lanimäteriverkei anjjassas sä all de gär
;iU hanlera i fas-(iglietsiaxeringsprocessen.

SACOISR anför:

Kommillén ibresiär ali linsvaret firr arbeiei med
förbci'edelser för om-riikning och avslämning ska liiggas hos laiumälenverket
(LMV). JUSEK anser emellerlid alt hela ansvarei föi laxeringsarbelel bär ligga
på skaite-förv.iltingcn. Förberedelsearbeiei bör således enligt förbundets
ctiening iidminisireras av iiSV med bisländ av expenmyndigheter på samma siitt
som sliett vid de allmänna fasiigheistaxeringarna.

Kommiuén anser atl tyngdpunklen i adminislralionen av
faslighelstaxeringen bör läggas hos LSM. Denna uppfattning delas av JUSEK.
Nägol annal realisliskl alternativ torde ime flnnas. LSM har sedan länge
erfarenhet av medverkan i olika former vid fasligheistaxeiing saml förande av
fastighelsregisler. Personalen som sysslar härmed har ofta goda kunskaper i
fasiigheisbildning och taxering. De handläggande arbetsuppgifterna i ett
rullande fasligheistaxeringssysiem faller naluriigt in i LSM:s övriga arbelsuppgifter.
Även ur servicesynpunkl är LSM den nalurliga myndigheten.

Bankinspeklionen anför:

Uppdelningen av det administrativa ansvarei synes i och
för sig rationell. Emellertid bör etl övergripande och samordnande ansvar
tillkomma någon myndighet. För denna uppgifl är riksskatieverkel självskrivet.

RSV anför:

Kommitténs förslag innebär således all LMV föreslår
regeringen vilka grunduppgifter som behövs för all fastställa Ixeringsvärdel
men därefter inte befattar sig med hur uppgifterna samlas in. RSV ansvarar för
atl skatteadministrationen klarar uppgiftsinsamlingen, för atl kommunikalion
sker med fastighetsägare m fl, för atl taxeringsvärden åsälts men däremoi inle
för hur taxeringsvärdenivån har erhållils. Regeringen förväntas la detaljerade
beslut rörande behovel av grunduppgifter, t, ex, hur bostadsyta skall beräknas,
vilka delfrågor som behövs för att bestämma husets slandard o d,

RSV anser inte att detaljbesluten skall fattas av
regeringen, RSV anser vidare all en blandad ansvarsfördelning skulle medföra
etl sämre resultat till högre kostnader än andra lösningar. Totalansvaret bör i
stället läggas aniingen pä LMV eller på RSV enligt etl av följande alternativ,

AUernativ 1

Den fastighetsvärdering som LMV redan nu utför i
affärsmässiga former ersätter fastighetstaxeringen hell och hållel.
Lanimäteriorganisalionen svarar för kontakten med fastighetsägare,
intresseorganisationer m.fl. vad beträffar gmnduppgiftemas inverkan på
fastighetens värde, terminologifrågor och övriga frågor som rör
värderingssätter. LMV svarar även för de utbildingsinsatser som behövs för att
kvalitetet på lagrad informalion blir tillfredställande. LMV levererar
taxeringsvärden och övriga uppgifter som behövs för inkomst- och
förmögenhetstaxering til skatteadministrationen. LMV måste i sådant fall
tillskapa en administration för insamling och kontroll av gmnduppgifter.

Prop.
1984/85:222 145

Alternativ 2

RSV ansvarar som hittills även för de förberedande
åtgä.mertia. Den infoi'malioR som bedom.s rimlig i eti renodlat
skatteadrninisiiaiivl förfarande, dvs del som på eli begripligt sätt kan
diskuleras mellan skaliemyndig-lieier och fastighetsägare, anger ramarna för
underiagel iill värdefaktorerna etc. LMV konstruerar inom dessa ramar
erforderiiga värderingsmodeller och anpassar dem lill i lag fasislälld
värdenivä. LMV är bäsl skickad för delta arbete. Skatteadministrationens
kostnder för insamiiiig, lagring och ajourhållning av uppgifter bär därmed
kunna sänkas väsentligt. Uppgiflernas kvalilet bör kunna bli hög. Om
regeringen av samhällsekonomiska skiil anser att ytteriigare uppgifler för
l.ex. samhällsplanering bör samilas in samlidigt, bör dessa avgränsas så atl
del klart framgår för den enskilde fastigheisägaren vilka uppgifler som
påverkar taxeringsvärdet och vilka som inle gör det. Eniigl RSVs mening bör
emellenid samordnad uppgiflsinsam.ling undvikas om del gär att lösa pä annal
sätl, eflersom det är svårt all fä bra kvalitet på uppgifler som ligger utanför
den insamlande myndiglietens ansvarsområde.

Sammanfattningsvis lillstyrker RSV all ett rullande
värderingseller taxeringssystem införs men anser att en enda myndighet skall
ha hela ansvarei mot säväl regering som allmänhel för förberedelser,
insamlingsmeiodik, uppgiftskvaliiet och taxeringsnivä. RSV förordar därvid
alternativ 2 eflersom delta ger möjligheter till förenklingar (se under
rubriken avslämning sid 4)

5Cii anför:

Kommittén föreslår, all SCB ges en viss roll i samband med
utarbetandet av indextalen. Verket skall tillhandahålla del statistiska
grundmaterial som erfordras för alt bestäma index samt göra de grundläggande
bearbetningar som behövs för all bestämma generella omräkningsfaktorer, Eniigl
den tidsplan som kommittén förestår skall SCB under augusti månad leverera
preliminär prisstatistik avseende föregående budgelår. För att denna plan skall
kunna hålla och statistiken bli tillförliflig, krävs atl inrapportering av
lagfartsuppgifter till SCB sker kontinuerligt. Det är emellertid SCBs
erfarenhet, att rapporteringen geomförs med viss eftersläping. Specielll
gäller detla under början av året, eflersom LSM uttryckligen enligt föreskrifl
inte får påbörja rättning i ny fastighetslängd förrän lidigare längd blivil
avslulad. Detla innebär, atl någon avisering av aktuellt års lagfarna förvärv
inte ske förrän lidigasl under april månad. För alt SCB på ett tillfredsställande
skall kunna uppfylla sina förpliktelser, krävas därför alt mlinema för
inrapportering av lagfartsuppgifter ses över.