Prop. 1984/85:223

Regeringens skrivelse

1984/85:223

med redogörelse fiir
den svenska krigsmaterielexporten år 1984;

beslulad
den 6 juni 1985.

Regeringen
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade
utdrag av regeringsprotokoll samt överlämnar en i utdraget angiven redogörelse
för den svenska krigsmaterielexporten år 1984.

På
regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

MATS
HELLSTRÖM

1 Riksdagen 1984185. I sami Nr 223

Skr. 1984/85:223

Skr. 1984/85:223 2

Utdrag

LiTRIKESDEP.ARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 19S5-l)(>-t)6

Niirvarande: slalsrådel 1. Carls.son, ordförande, och sialsråden
Lundkvist, Fcldi. Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson,
Andersson, Boström, Bodslröm, Göransson, Gradin, L)ahl. R. Carisson, Holmberg,
Hellström, Wickbom

Fiiredragande: statsrådet Hellström

Skrivelse med redogöreLse för den svenska krigsmaterielexporten
år 1984

Den svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av
krigsmateriel kontrolleras av stalsmaklema.

Tillverkning och tillhandahållande av krigsmateriel
regleras genom lagen (1983:1034) om kontroll över tillverkningen av
krigsmateriel, m. m. och förordningen (1983:1036) i samma ämne. Båda författningama
trädde i kraft den 1 januari 1984. Lagen ersatte därvid äldre lagstiftning från
år 1935.

1 lagen föreskrivs att tillverkning av krigsmateriel inte
får ske utan regeringens tillstånd. Vidare krävs tillstånd för att försälja,
utbjuda mot vederlag eller förmedla krigsmateriel, uppfinning avseende
krigsmateriel och metod för tillverkning av sådan materiel. Regeringen får
förena tillståndet med villkor samt med kontroll- och ordningsbestämmelser.

För att möjliggöra kontroll av tillverkning och
försäljning av krigsmateriel inrättades år 1935 krigsmaterielinspektionen (KMI),
som är knuten till utrikesdepartementets handelsavdelning. Som ett led i
kontrollarbetet är företagen skyldiga att till KMI avge deklarationer rörande
tillverkning resp. försäljning av krigsmateriel. För tillverkare gäller att
deklaration över leveranser och mottagna order skall insändas senast en månad
efter utgången av varje kalenderkvarial. För försäljare gäller att deklaration
skall insändas senast en månad efter varje kalenderhalvårs utgång.

Statliga myndigheter såsom affärsverket FFV står inte
under KMl:s kontroll och har ingen redovisningsskyldighet enligt nyss angivna
lag. KMI får ändock årligen uppgifter om de statliga tillverkamas export för
att kunna ta fram en rättvisande statistik avseende svensk krigsmaterielexport.

På gmndval av uppgifterna från företagen upprättar KMI
statistik. Detta sker på årsbasis och arbetet med statistiken är med
hittillsvarande rutiner slutfört fyra till fem månader efter kalenderårets
slut. Arbete pågår f. n. för

Skr. 1984/85:22.1 3

alt föra över företagens rapporle:ing, m. m. till ADB. Härigenoin
kommer tiden i"ör ait ta fram statistik etc. ait kunna förkorias.

1 Sverige råder sedan länge ett generellt förbud mot export
av krigsmateriel. Regeringen kan dock medge undanlag (dispens) friin förbudet.
Att en viss utförsel pä delta sätt lillåts har sin gmnd i nödvändigheten av att
kunna upprätthålla en hög självförsörjningsgrad med avseende på krigsmaleriel.

Reglerna om krigsmaterielexpon ålerfinns i lagen (]9S2:5i3)
om förbud mol utförsel av krigsmateriel, ni. rn. och dithörande förordning
(1982: 1062). Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 1983.

Genom utförscliagen krävs sålunda tillstånd till utförsel
av varor .som utgör krigsmaleriel. Bestämmelserom vad som avses med
krigsmateriel finns i den nyssnämnda förordningen. Tillstånd krävs också om en
tillverkare av krigsmaleriel vill lili någon utom riket upplåta eller överiåta
tillverkningsrätt m. m. till materielen. Vidare krävs tillstånd för att inom
riket bedriva militärt inrikiad utbildning av utländska medborgare.

Beslut i ärenden rörande dispens frän utförselförbudet
fattas som nyss sagls av regeringen. Regeringsärendena bereds av KMI. Nära
samråd sker därvid med utrikesdepartementets politiska avdelning och i vissa
fall med försvarsdepartementet. I ärenden av mindre vikt har
utrikeshandelsministern bemyndigats att fatta dispensbesluten.

Riksdagen har år 1971 (prop. 1971:146, UU 21, rskr 343)
fastslagit och sedermera genom godkännandet av proposifion med förslag till
lag om förbud mot utförsel av krigsmateriel, m.m. bekräftat de riktlinjer som
skall ligga till grund för tillståndsprövningen (prop. 1981/82:196, UU 26, rskr
345).

Export av krigsmateriel aktualiserar ständigt problem av
principiell karaktär och tillståndsprövningen innebär ofta en synnerligen grannlaga
uppgift. Det är inte möjligt att utforma riktlinjer för tillståndsprövningen så
att alla svårigheter i lillämpningen kan undanröjas. Del är därför naluriigt att
prövningen av de enskilda tillståndsärcndena tillmäts särskild betydelse.
Enligt 10 kap. 6 § regeringsformen (RF) skall regeringen i utrikesärenden av
större vikl överlägga med ulrikesnämnden före avgörandet, om så kan ske. Vissa ulför-selärenden
rörande krigsmateriel är av den arten att överläggning med nämnden erfordras.
Även om inte sådana överläggningar behövs, hardel likväl ansetts önskvärt att
prövningen av vissa enskilda dispensärenden ges en bredare förankring än i
regeringen. Tanken har därför vid flera tillfällen framförts på att skapa etl
lämpligt samrådsforum för krigsmaterielärenden.

Riksdagen beslutade år 1984 på gmndval av prop>ositionen
(1984/85:82) om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport att
en rådgivande nämnd i krigsmaterielexportfrågor skulle inrättas (UU 1984/85:5,
rskr 61). Nämnden har börjat sin verksamhet under innevarande år. Tillkomsten
av en sådan nämnd innebär dels att omfattningen av ärenden som görs till föremål
för ökat samråd har breddats, dels att ulrikesnämnden kan avlastas vissa
ärenden, dock självfallet inte i den mån regeringen enligt gmndlagen har att
överlägga med nämnden före avgörandet. fl Riksdagen 1984185. I saml. Nr 223

Skr. 1984/85:223 4

! nyssnämnda proposition utt.iladc regeringen också sin
avsikt atl varie år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten.
Härigenom skulle riksdagen förses med cn samlad information om krigsmaterielexporten
samtidigt som underlag skulle ges för en breddning av den a!lmät\n;i debatten.

1 enlighet härmed harinom KMI ularbelals cn redogörelse
för den svensk:; krigsmatcriclexporien under år 1984. r<edti!:örclscn bör fogas
lill proiokollei i detta ärende som hilaga.

Av den statistiska redovisningen framgår att beviljade utförsellillslånd
år 1984 i volym ligger 5,4 % högre än år 1983 men lägre än år 1982.

! fast penningvärde ökade den fakiiska utförseln från
Sverige förra året med 24,8 %. Skillnaden mellan ökningen i lillståndsgivning
och faktisk utförsel illustrerar svårigheten att från ett enslaka år dra några
slutsatser beträffande krigsmaterielexporiens uivecklingsiendenser. Den tid
som förflyter från det att utförsellillslånd givits lill dess att materielen
faktiskt levereras varierar kraftigt från materiel till maleriel och kan i
vissa fall uppgå till flera år. Detta ger ibland upphov till stora skillnader
mellan värdet av givna tillstånd och av faktisk utförsel. Krigsmaterielexporiens
andel av den svenska tolalexporien uppgick år 1984 till 0,90%. Denna relation
ligger strax under genomsnittssiffran för hela 1970-talet som uppgick till
0,92 %.

Sedd över tiden ligger sålunda den svenska krigsmaterielexporten
på en mycket stabil nivå, omkring en procent av Sveriges lotala export.

Vad gäller krigsmaterielexporiens geografiska spridning
kan konstateras att Sverige under lång tid har sålt krigsmateriel till etl
fyrtiotal länder. Årligen tillkommer något land, något annat faller bort som
mottagarland men i stort är kundkretsen stabil. Uppdelade på regioner dominerar
Västeuropa med cirka hälften av värdet av leveranserna underår 1984. Av de
västeuropeiska länderna har ökningstakten varit mest markant när det gäller de
nordiska länderna.

Som allmän kommentar vill jag dock anföra att den ökning
av exporten till Västeuropa som har skett under år 1984 inte förändrat
handelsmönstret med avseende på de enskilda länderna. Vapen och ammunition är
den dominerande kategorin. Denna kategori omfattar ett rikt register av den
vapen- och ammunitionstillverkning som finns i Sverige. Även krut- och
sprängämnen samt "övrig materiel'", vilken innefattar bl. a.
elektronisk apparatur, är betydelsefulla exportposter på den västeuropeiska
marknaden.

En hög självförsörjningsgrad när det gäller
försvarsmateriel ingår som ett viktigt led i den svenska säkerhetspolitiken. På
viktiga försvarsmateriel-områden måste därför Sverige ha en inhemsk
produktionskapacitet. Härom råder en bred enighet. Det svenska försvaret är
emellertid en alltför liten avnämare för att den inhemska industrin skall kunna
få den bredd och effektivitet som är nödvändig. De svenska försvarsbeställningama
kan exempelvis i regel inte ge kontinuitet i produktionen. Vi måste därför
tillåta en export av försvarsmateriel från Sverige för att kunna hålla uppe

Skr. 1984/85:223 5

produktionskapaciteten och den tekniska utvecklingsnivån.
.Även hä/om råder en bred politisk enighet. Men villkoret äi då atl detla sker
med en betydande restriktivilel och i enlicihci med de riktlinjer som riksdugen
har uppställt.

.Allvarliga niisslaiikar har under det senaste året riktals
inoi alt en del l()r-s\'arsniatcrielle\"eranscr från Sverige icke skett i
enlighet med dessa rikilin-ier. Misstankarna gäller lc\'eranscr sedan 197()-uilel.
Elt onifnttandc utredningsarbete har därför sedan en tid pägåt! för att i detalj
klarlägga dessa förhållanden. Enligt vad jag inhämtat bedrivs utredningarna i
fråga skyndsami och metl slor omsorg.

När
resultatet av detla arbete föreligger kommerjag alt redovisa de åtgärder som
kan visa sig vara påkallade. Men jag vill redan nu med skärpa framhålla atl det
är ett oeftergivligt krav alt företagen respekterar och följer den lagstiftning
och de regler för vapenexporten som skärptes så sent som år 1983.

Jag hemställer att regeringen

dds bereder riksdagen tillfälle atl ta del av vad jag har
anfört i det föregående. dds till riksdagen överlämnar redogörelsen för den
svenska krigsmaterielexporten år 1984.,

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar i enlighet med hans hemställan.

Skr.
1984/85:223 o

Bilaga

Svensk krigsmaterielexport år 1984

Allinän liakgrund

Krigsmalerielinspeklionen (KMI) följer noga utvecklingen av
den svenska tillverkningen, försäljningen och exporten av krigsmateriel. De
företag som har lillsländ att bedriva verksamhet pä krigsmaterielområdet - f. n.
omkring 120. varav ett sextiotal är akliva - är skyldiga au lämna uppgifler i
olika hänseenden till KMI. Detta material jämle uppgifter som inspektionen tar
fram på annat sätt analyseras och bearbetas inom KMI. Den statistik som därvid
tas fram har tidigare presenlerals endast för regeringen i inspektionens årsberättelse
som normall avlämnas under juni månad. 1 propositionen (1984/ 85:82) om ökad
insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport uttalade regeringen sin
avsikt att varje år lämna riksdagen en redogörelse för den svenska krigsmaterielexporten.
Mot denna bakgrund har föreliggande promemoria utarbetats.

Utförseltillständ

1 budgetpropositionen lämnar utrikesdepartementet varje år
uppgifl om värdet av de utförseltillstånd som har utfärdats under föregående
kalenderår.

Antalet inkomna utförselärenden har under senare år legat
mellan 1 500 och 2 000. Den övervägande delen av dessa har gällt utförsel av enslaka
vapen oeh annan krigsmateriel av ringa omfattning. Beslut om utförseltillstånd
fattas av regeringen. I ärenden som inte avser utförsel i större omfattning
eller inte är av större vikt får det statsråd som har till uppgift att föredra
ärenden om utförsel av krigsmateriel meddela sådant tillstånd. 1 värde räknat
har ca 95% av krigsmaterielexporten skett efter regeringsbeslut.

Tabell 1. Utförseltillstånd (rörsäljningar) av
krigsmateriel under åren 1980-1984.

Är

Totalt värde

Härav reg.

7n av total-

Antal

mkr.

beslul mkr.

värdet

reg. beslul

1980

2021,9

1919,5

95

121

1981

1 542,3

1445,7

94

166

1982

1930,9

\ 838,6

95

178

1983

2017,3

1915,6

95

153

1984

2241,1

2145,4

96

204

Av tabell 2 (på nästa sida) framgår att den sammantagna
volymen av beviljade utförseltillstånd ökat med 5,4 % under år 1984. Som
tabellen också utvisar ligger värdet av beviljade tillstånd dock lägre än
under år 1982.

Skr. 1984/85: 223 1

r-.u n.ll 2. Utrörseitillstånd (filrsiiljningarl
a\ krigsmalerid iiiidur iiren 19SI1-19K4 i lit-piimlt (iri.-er iicli i 1V(>S
iirs prisnivå ' jämte den pruiendiella volynifuraiuiriiijien.

k\

\'ii; elc i

löpan

ide

Vniclc-

i 1

'Ö8

iiri;

Voivniföniiidrin;;

priici iiiKi.

pri.sci-

nil

kr.

';,.

lo.sn

202).0

7.V1.7

-i-ll.n

1'XS!

1 5'l 1.3

524.2

-.30.5

19S2

! 930.y

.iS.";.!

+1 1 .0

|fJ,S3

2017.3

54U..S

- 7.5

19,'<-l

2.-il.l

57(1.2

-h 5.'5

'Vid |-irisor.ir;ikuiuiicii tuir .SC'B:s ;illnuiiin;] cxportiirisiiklf.s
IVir vcrkflndsproiiiikicr

{■aivliskii leveranser

i)et förekommer många olika uppgifter om det årliga värdet
av svensk krigsmaterielexport. KMl:s statistik grundar sig pä de uppgiUcr
inspektionen tar in direkt från varje exportfiireiag rörande värdet alevererad materiel.

Tabell 3 visar värdet i miljoner kronor av svensk krigsmaterielexport
under den senaste tioårsperioden såväl i löpande priser som i 1968 års
prisnivå. Av tabellen framgär även krigsmaierielens andel av Sveriges totala
export.

lahell 3. Värdet a' svensk kngsmatericlcxport under åren 1975-I9JM
i löpande priser och 1958 års prisnivå", m.m.

År

Sveriges toiala

Krigsmaterielexport

export

löpande

andelav

1968 års

volymförändring

mkr.

priser

lolalexporlen

priser

%

mkr.

"A.

mkr.

1975

72012

536

0.74

315

-

1976

80195

502

0,62

266

-15,5

1977

85680

695

0,82

338

-f27,l

1978

98161

905

0,92

395

-1-16,8

1979

1180311

1671

1,41

677

-1-71,4

19S0

130800

2078

1,-50

775

+ 14,5

1981

144 523

1697

1.17

577

-25,5

1982

167 975

1588

0.95

481

-16,6

1983

210310

1658

0,79

444

- 7,7

1984

242 51 Hl

2178

0.90

554

-F24,8

■Vid prisomräkningen har SCB:s allmänna exporlprisindex
för verkstadsprodukter använts.

Krigsmaierielens andel av vår lolala export ökade för år
1984 med 0,11 procentenheter eller från 0,79 % år 1983 till 0,90 7o. Andelen
för år 1984 ligger något under genomsnittssiffran för 1970-talet som var 0,92 %.

Som alltid gälier att förändringar från ett år lill ett annal
inte ger underlag för några mer långsiktiga bedömningar av
utvecklingstendenser. Av tabellen framgär dock att den svenska krigsmaterielexporten,
sedd över tiden, tigger på en stabil nivå, omkring en procent av Sveriges
totala export.

En jämförelse av tabellerna 1,2 och 3 ger vid handen alt
det sammanlagna värdet av beviljade utförseltillstånd under ett år kan skilja
sig avsevärt från värdet av faktiska leveranser under samma år.

Skr. 1984/85:
223 K

Skillnaderna har flera orsaker. Tillstånden gäller inte
för leveranser under etl visst kalenderår ulan kan beröra flera, antingen genom
etl ursprungliszl beslut eller genom etl eller flera förlängningsbeslut. När
leverans till följd av eti tillstånd kan komma au äga rum ärsälcdcs inte helt förulsebarl
lill vissi år. Sådana "ackumulerade"' leveranser kan alltså ge starka
effekter på ett enstaka år. Effekterna kan iiven lörstiirkas av uppkomna koslnadslillägg.
Vid senareläggning av leveranser kan exportvärdet också påverkas av kursutvecklingen.
De fakiorer som pä detta sätt päverkar exportsiffran for ett givet kalenderår
följer oftast större affärsavslut. För år 1984 uppgick bara kursvinsterna till
över 100 miij. kr.

Krigsinaterieleiis fördelning

Ser man till olika kategorier inom begreppet krigsmaleriel
är huvudområdet vapen och ammunition def som dominerar den svenska krigsmaterielexporten.
För år 1984 svarar den för drygt tre fjärdedelar. Enstaka år, t. ex. år 1979,
har andelen sjunkil, närmast tillföljd av-som år 1979-fartygsleveranser lill
relativt höga värden, eller försäljningar av flygplan som under de tidigare
åren av 1970-talet. Fördelningen framgår av tabell 4.

Tabell 4. Värdet av svensk krigsmaterielexport i milj. kr.
under åren 1975-1984 turde-lat på sex olika huvudområden.

1975

1976

1977

1978

1979

a) Vapen
och ammunition

(inkl. för
jakl och sport)

261.7

225,4

340,8

638,8

1114,3

b) Krut-
och sprängämnen

samt
vissa ländmedel (inkl.

för
civilt bruk)

32,0

35,6

32,4

45,1

39,7

c)
Pansrade fordon jiimle

utrustning

20.7

23,8

21,8

3,6

0,7

djKrigsfartyg
jämte

utrustning

—

—

—

—

326,1

e) MiUtära
luftfartyg och

delar
därtill samt fallskärmar

46,6

110,3

82,9

27,8

50,2

f) Övrig
materiel

175,3

107,3

217,5

189,8

140,4

Summa

536,3

502,4

695,4

905,1

1671,4

1980

1981

1982

1983

1984

a) Vapen och ammunilion (inkl. för
jakt och sport) 1588,0 1364,1
1156,1 1151,1 1640,7

b) Krut- och sprängämnen samt vissa ländmedel
(inkl.

för civilt bruk) 44,9 53,0 103,1 117,8 137,0

c) Pansrade fordon jämle

utrustning 9,6 6,7 7,4 6,5 1,2

djKrigsfartyg jämte

utrustning 101,2 - - - -

e) Mililära luftfartyg och

delar därtill samt fallskärmar 35,8 30,2 62,9 51,8 101,9

f) Övrig materiel 298,4 243,0 258,2 330,9 297,2

Summa 2077,9 1697,0 1587,7
1658,1 2178,0

Kategorin övrig krigsmateriel omfattar bl. a. övningsmateriel,
radar, underhålls- och dllverkningsutrustning samt - en växande andel -
elektronik.

Skr. I9S4/85:22.

Geografisk spridning

Den i loregäendc tabeller redovisade lotala omfattningen av
krigsmaterielexporten och vad den huvudsakligen besu'ir ;iv kompletteras i
följande sammanställningar av dess destinationer, dels til! skilda regioner underen
10-ärsperiod. dels till varje enskilt land för år 1984,

Tabell 5. krigsmaterielexporiens fordelnin); på rejioner i
procent av värdet under åren 1975-1984.

1975

iy76

1977

1978

1979

Europa (väsl)-'

70

79

68

54

56

Nordamerika

3

,1

5

2

2

Sydamerika

1

1

2

5

2

Asien

20

15

25

36

39

Afrika

6

2

0

3

1

Oceanicn

0

0

0

0

0

Europa (ösl)

0

0

0

0

0

Amal
länder

34

39

37

38

39

1980

1981

1982

1983

1984

Europa
(väst)'

55

62

52

48

.50

Nordamerika

1

1

8

7

7

Sydamerika

6

0

0

2

8

Asien

27

33

32

30

19

Afrika

10

2

6

12

15

Oceanien

1

1

2

1

1

Europa
(öst)

0

0

0

0

0

AnLil
länder

43

37

43

41

42

' Västeuropa plus Jugoslavien.

Av tabell 5 framgår att Västeuropa har ökat sin andel som
mottagare av svensk krigsmaterielexport från 48 till 50% mellanåren 1983 och
1984 medan Asien gått ned från 30 till 19% under samma period. Sydamerika har
ökat från 2 till 8 %. Inte heller av denna jämförelse mellan två enstaka år kan
några säkra slutsatser om trender dras. Tabellen i sin helhet visar snarare
endast att tämligen starka fluktuationer kan förekomma.

Skr. 1984/85:223

1 at>'.:!l (I. iC.vporlcn i Ikr. av krigsmateriel
år 1984 fördelad på länder (inom parenle.s exporten år 1983).

Amerikas
Förcnia Suucr

123 641

( 62 23,';)

.A.!j:c;uiiv,ä

35 255

(-)

.Australien

26 ,S48

( 13 483)

Kavliiidus

60

(-)

Belgien

1 855

( 13 5121

Brasilien

44 941

( 1 367)

Bulga.ricr)

1 673

(-)

Canada

3231(1

( 45 229)

ianmark

85 045

( 79.348)

Ecu;idor

49 102

(-)

Finland

108840

( 53 39.1

Frankrike.

24 927

( 52 497)

Ffirbiindsrepublikcn
Tyskland

.55 120

(101 3.0)

Gahori

6 3.30

(-)

Grekland

564

( 7261)

Hongkong

34

(-)

Indien

53 986

(131900)

Indonesien

69072

I 24 728)

Irland

13 103

( 16026)

Island

75

( 52)

Italien

298 325

(159266)-'

Japan

.■9085

(■ 44 143)

Jugoslavien

39357

( 37 952)

Luxemburg

48

( 97)

Malaysia

63 742

(100157)

Nederländerna

12975

( 10495)

Nigeria

293740

(196769)

Norge

135801

( 60 888)

NyaCaledonien

15

( 48)

Nya
Zeeland

596

( 584)

Pakistan

6 545

( 48716)

Peru

113

( 32361)

Portugal

4719

( 4 512)

Rumänien

285

(-)

Schweiz

16436

( 83 987)

Singapore

187926

(122 417)

Spanien

34707

( 239)

Storbritannien

182112

( 64820)

Tunisien

16023

( 309)

Tyska
Demokratiska Republiken

8

( 6)

Venezuela

36916

(-)

Österrike

75671

( 43305)

Summa

2177926

■'Siffrorna i denna redogörelse har, beträffande de
uppgifter som hämtats ur 1983 års statistik, reviderats avseende exporten till
Italien. På grund av eftersläpning i statistiken har ca 95 milj. kr. kommit
att bokföras på år 1984 trots all den fakiiska exporten hänför sig till år
1983. 1 föreliggande redogörelse har detta belopp rätteligen lagts till 1983
års siffror.

Exporten
omfattade under år 1984 alltså 42 länder (år 1983 var antalet 41). Till länder
med små värden har exporten huvudsakligen bestått av enstaka skjutvapen och
ammunition för jakt eller sport.

Exporten
till de nordiska länderna har ökat betydligt som framgår av tabell 6.
Sammantaget är ökningen 136 milj. kr. Andra länder som visar en stark ökning underår
1984 i förhållande till föregående år är Spanien, Storbritannien och Österrike
medan däremot Frankrike, Västtyskland och Schweiz minskat.

Skr.
1984/85:223 11

\'"idare framgär av labell 6 alt värdena för de
länder i Asien som under år 1984 mottagii svensk krigsmaterielexport i
allmänhet har minskal. Leveranserna lill Indonesien är ett fullföljande av ålaganden
som hänger samman med tidigare lufivärnsförsäljningar.

För Nordamerikas vidkomiiiaiidc kan noleras att exporten
till USA fördubblats medan exporten lill Canada har sjunkit.

1 Sydamerika har i förhållande lill år 1983 flera länder
tillkommit som köpare av svensk krigsmaleriel. Del gäller .'Vrgcntina, Ecuador
och Venezuela. Exporten lill dessa länder består i allt väsentligt av luftvärnsutruslning.

1 Afrika intar Nigeria en fortsatt dominerande ställning.
Liksom år 1983 ulgörs exporten av arlillerimaieriel.

Ftirsiiljning av tillverkningslicenser

Underår 1984 har regeringen i sex fall lämnat tillstånd
till upplåtelse av till-verkningsräll utom riket. Två av dessa gäller för
tillverkning i Schweiz och vardera ett för tillverkning i Japan, Canada,
Brasilien och Förbundsrepubliken Tyskland.

Prövningen av licensärenden sker i alll väsentligt på
samma grannlaga sätt som när det gäller export av hårdvara. Därvid görs en
genomgång av relevanta delar av licensavtalet, varvid särskild vikt fästs vid
frågor rörande omfattningen av licensen, tidsaspekter, reexportklausuler m. m.

Större exporterande förelag

Det finns f. n. ca 50 ex|X)rtörer av krigsmateriel. Av
dessa är ca 20 mindre företag med tillstånd atl handla med jakl- och
sportskyttevapen. Under år 1984 har 20 företag exporterat för mer än 1 milj.
kr.

De dominerande företagen är AB Bofors och affärsverket FFV.
Bofors är det ojämförligt största. Tillsammans svarar de två företagen för
drygt 80 % av den svenska krigsmaterielexporten under år 1984. Philips
Elektronikindustrier kommer närmast efter dessa båda dominerande tillverkare.
Som nummer fyra i storieksklassen 50 till 100 milj. kr. återfinns försvarets
materielverk. Sex företag har exporterat för mellan 10och30milj. kr. DetärFFVUn-derhåll,
FFV Norma AB, Volvo Flygmotor AB, Saab-Scania AB, Lindesbergs Industri AB och
Ericsson Radio Systems AB. De övriga exportörerna är Contraves Svenska AB, Air
Target Sweden AB, Bofors Aerotronies AB, AB Hägglund & Söner, Saab Training
Systems AB, S A Marine AB, SATT Electronics AB, FFV Allmaleriel AB, Winchester Scandinavia
AB och AB Bastmans Auktioner.

Tillsammans svarade dessa 20 företag för 99,9 % av den
svenska krigsmaterielexporten år 1984.

Norstedts rryckeri, Stockholm 1985