Prop. 1984/85:224

Prop.
1984/85:224

Regeringens proposition

1984/85:224

om utvidjijning av
schablonmetoden vid bostadsbeskattningen;

beslutad
den 23 maj 1985.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga det förslag som har upptagits i bifogtide uidrag
av regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

1
propositionen föreslås viss utvidgning av möjligheterna att tillämpa
schablonmetod för beräkning av inkomst av fastighet. Utvidgningen föreslås
gälla för sådana bostadsföretag som i funktion och ekonomisk inriktning står
de allmännyttiga bostadsföretagen nära. Prövningen av förutsättningarna för
att använda schablonmässig inkomstberäkning i dessa fall föreslås tillkomma regeringen.

Bestämmelsen
föreslås bli tillämplig fr. o. m. 1986 års taxering.

1 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 224

Frop.
1984/85:224 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs au 2 S 7 mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomslskall' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande Ivddsc Föreslagen lydelse

7 mom.' Med bostadsförening och bosladsakliebolag förslås
ekonomisk förening och akliebolag, vars verksamhel uteslutande eller
huvudsakligen består i att åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare
bereda busläder i hus, som ägs av föreningen eller bolaget. Som
bostadsförening eller bosladsakliebolag anses även ekonomisk förening eller
aktiebolag, vars verksamhel uteslutande eller så gott som uteslutande består i
att tillhandahålla föreningens medlemmar eller bolagels delägare garage eller
annan för deras personliga räkning a\'sedd gemensam anordning i byggnad som ägs
av föreningen eller bolagel.

Harannan fastighet tillhört bostadsförening eller
bostadsaktiebolag skall såsom intäkt av fastigheten tas upp ett belopp
motsvarande för helt är räknat tre procent av faslighetens taxeringsvärde året
näst före laxeringsåret. Är taxeringsvärde inte åsätt för ärel näst före
taxeringsåret, beräknas intäkten på grundval av faslighetens värde, uppskattat
enligt de grunder, som gällt för åsätlande av taxeringsvärde för året näst före
taxeringsåret.

1 fråga om fastighet, för vilken intäkten skall beräknas
enligt andra stycket, får avdrag inte göras för andra omkostnader än för ränta
på lånat, i fastigheten nedlagt kapital samt tomträttsavgäld eller liknande avgäld.

Inkomsten får beräknas enligi bokföringsmässiga grunder på
sätt anges i punkt 1 första stycket av anvisningarna till 41 §
kommunalskattelagen (1928:370), dock endast i den mån annat inte följer av vad
som stadgas angående inkomstberäkningen i andra och tredje styckena. Har skatlskyldig
för visst beskattningsår beräknat inkomst av annan fastighet enligt bokföringsmässiga
grunder, skall den skatiskyldige även för nästföljande beskattningsår beräkna
inkomsten enligt sådana grunder.

Vad som sägs i detta moment Vad som sägs i detta moment

skall även gälla i fråga om fastighet, skall även gälla i
fråga om fastighet, vilken tillhört bolag, förening eller vilken tillhört
bolag, förening eller stiftelse, som av bostadsstyrelsen stiftelse, som av
bostadsstyrelsen (statens byggnadslånebyrå) eller (statens byggnadslånebyrå)
eller länsbostadsnämnden erkänts så- länsbostadsnämnden erkänts såsom
allmännyttigt bostadsföretag. som allmännyttigt bosladsförelag.

Vidare får regeringen efter ansökan medge alt vad som
sägs i detta moment skall gälla i fråga om fastighet som liUhörl annal förelag
under förutsättning att

1. förelagets verksamhet uteslutande eller så gotl som
uteslutande beslår i atl äga och förvalta bo-stadsfastigheter saml

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:770. Senaste
lydelse 1984: 1061.

Prop.
1984/85:224

.\'in-iirand<: lydelse

2. förctagei bedriver sin verk-sainliei enligi principer Uknande
dem som gäller Jor allmånnyiiiga bosladsförelag.

Regeringens
inedgivaiide jår återkallas orn omsländighetema ger anledning till dci.
Vad som enligt punkt 10 av an\'isningarna till 24 S. punkt 2 a andra slycket aanvisningarna till 36 S, punkterna 1. 2 och 4 av anvisningarna till 41 a S kommunalskallelagen
gäller för fasiighct som avses i 24 § 2 mom. samma lag skall även gälla för
fastighet som avses i detta moment.

Denna lag iräder i kraft dagen efler den dag dä lagen
enligt uppgift på den kommii ut från trycket i Svensk författningssamling.
Medgivande enligt 2 § 7 mom. femte stycket andra meningen får avse
beskattningsår för vilket taxering sker år 1986 eller senare. 1 fräga om
beskattningsår som har påbörjats före ikraftträdandet får medgivande lämnas
endast om taxering i enlighel därmed inle leder till högre skatt.

FINANSDEPARTEMENTET

Utdrag

PROTOKOLL

\id regeringssammantriide

1985-05-23

Närvarande:
slulsministern Palme, ordförande, och sialsråden 1. Carisson, Lundkvist, Feldt,
Sigurdsen. Gustafsson, Leijon. Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson. Bodslröm, Göransson,
Gradin. Dahl. R. Carlsson, Holmberg. Hellström. Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition
om utvidgning av schablonmetoden vid bostadsbeskattningen

1
Inledning

Sedan
millen av 1950-talet beräknas inkomst av en- och tvåfamiljsfasligheter samt
fastigheter tillhöriga s. k. äkta bostadsföretag och allmännylliga bosladsförelag
schablonmässigt. 1 det följande tar jag upp frågan om en utvidgning av
schablonbeskattningen lili att gälla även för fastigheter som ägs av vissa
andra bostadsförelag.

2
Föredragandens överväganden

BostadsbeskaUningen
är olika utformad dels efter ägartyp, dels - i vissa fall - efter fastighetens
art. Ägs fastigheten av ett allmännyttigt bostadsförelag eller ett s. k. äkta
bostadsföretag (vanligen en bostadsrättsförening) sker beskattningen enligt en
schablonmetod. Med äkta bostadsföretag menas enligt anvisningar som riksskatteverket
(RSV) utfärdat (RSV Dt 1976:43) bostadsförening eller bostadsaktiebolag vars
fastigheter inrymmer minsl tre bostadslägenheter och där minst 60% av hela
taxeringsvärdet för företagels fastigheter belöper på bostadslägenheter som
upplåtits till medlemmarna eller delägama med bostadsrätt eller hyresrätt. Som intäkt
skall för de beskrivna fastighetstyperna redovisas 3% av fastighetens
taxeringsvärde. Avdrag medges i princip endast för ränteutgifter på lånat
kapital som lagts ned i fastigheten. Även innehav av egnahem beskattas enligt
en schablonmetod. Beskaltningen av andra fastigheter än de nu

Prop.
1984/85:224 5

nämnda sker enligt s.k. konventionell metod. Enligt denna skal!
alla inliikler från fastigheten redo\"isas och avdrag göras för räntor, drifi-
och underhällskostnader, värdeminskning m. m.

Schablonmeloden för beskattning av allmännyttiga
bostadsföretag och s.k. äkta bostadsföretag infördes är 1954 (prop. 1954:37, BevU
18. rskr 102, SFS 1954:51 och prop. 1954: 165. BevU 56. rskr 301. SFS
1954:263). Tili en hörjan hade schablonmeloden för de allmännyttiga
bostadsföretagen en n;°igot annorlunda utformning än f.n. Efter en lagändring
år 1959 iprop. 1959:9, BevU 4, rskr 67, SFS 1959:36) gäller emellertid samma
schablonmetod för de nyss nämnda slagen av bostadsföretag. Övergången från den
konventionella metod för beskaltningen, som tidigare lillämpals, motiverades i
fråga om de s.k. äkta bostadsföretagen i första hand av förenklingsskäl. Vidare
underströks atl medlem i bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag som
regel innehade sin lägenhet för att tillgodose behovet av bostad och inte för atl
förvärva inkomsi. För de allmännyttiga bostadsföretagen motiverades
schablonbeskattningen främsl med att den konventionella metoden ledde till att skatlemässiga
överskott kunde uppkomma vissa år, trots att hyrorna förfatlningsmässigl inle
fick hållas högre än att de täckte de beräknade omkostnaderna jämnt fördelade
på ett störte antal år. Schablonmetoden syflade således tili aU företagen inle
skulle beskattas för annat än beräknad ränla på eget kapital som lagts ned i
fastigheten. Ändringen år 1959 motiverades av atl den tidigare metoden, där
inkomsten beräknades på grundval av det egna kapitalet, var oförmånlig för de
allmännyttiga företagen jämfört med den metod som användes för äkta
bostadsföretag.

Sedan den kommunala beskattningen av juridiska personer
avskaffats genom lagstiftning år 1984 (prop. 1984/85:70, SkU 23, rskr 110, SFS
1984: 1060 och 1061) återfinns de tillämpliga skattereglerna i 2 § 7 mom. lagen
(1947: 576) om stadig inkomstskatt (SIL).

De allmännyttiga bostadsföretagens fastigheter förvaltas
ulan enskilt vinstsyfte. Faslighetsinnehavet är betingat av ett önskemål att
bidra lill att tillgodose ett föreliggande bostadsbehov. Vidare står dessa
företag under kommunal eller statlig kontroll och tillsyn. Vid sidan av de
allmännyttiga bostadsföretagen fmns på hyresmarknaden dels kommersiellt
arbetande enskilda bostadsföretag, dels enskilt ägda bostadsföretag som i
likhet med de allmännyttiga bostadsföretagen har till syfte att på självkostnadsbasis
tillgodose behovet av bostäder.

Bostadskommittén (Bo 1982:02) behandlar f.n. frågor som
rör bl.a. beskattningen av bostadsförelag. Jag anser att man bör invänta kommitténs
synpunkter på dessa och därmed sammanhängande frågor av främst bostadspolitisk
natur innan man tar ställning till om några mera ingripande ändringar av dessa skatleregler
är påkallade. Fråga har emellertid nu uppkommil om att i avvaktan på kommitténs
förslag företa en smärte ändring av schablonbeskattningen. Ändringen gäller en
utvidgning av

Prop.
1984/85:224 6

schablonnieU.iden så alt den får lillämpas av sädana
enskilda bostadsföretag som har liknande syfte och verksamhel som de
allmännyttiga boslads-förctayen.

Enligt min mening framslår dci som rimligl atl iostadsföretag.
som både i ekonomiska förhållanden och funktion på bostadsmarknaden slår de allnrännyiiiga
bostadsföretagen nära, efier ansökan kan medges räll alt tillämpa samma metod
för inkomsibeskallningen som de allmännylliga bosiadslörctagen. En följd härav
blir atl vinstdclningsskatt inle las ut av företaget även om del är akliebolag eller
ekonomisk förening.

Prövningen om ett bostadsföretag är att anse som
allmännyttigt ankommer inte pu skattemyndigheterna utan avgörande är enligt 2
§ 7 mom. femte stycket SIL om bosladssiyrelsen eller länsbostadsnämnd förklarat
företaget allmännyttigt. En motsvarande särskild prövning bör ske av frågan om etl
enskilt bosladsförelag i beskattningshänseende bör likställas med de
allmännyttiga. Med hänsyn främsl lill au den nu föreslagna regeln får anses som
en provisorisk åigilrd i avvaktan på etl ställningstagande till resulialel av bosiadskommitléns
arbete bör prövningen ankomma på regeringen. Sådant beslul bör få återkallas
om omständigheterna påkallar det. t.ex. om verksamhetsinriktningen ändras.

En förutsättning för att etl enskilt bostadsföretag skall
få samma skatlemässiga behandling som de allmännyttiga bostadsföreiagen bör
vara att företagels faslighelsinnehav och -förvaltning bygger på långsiktig
planering och syftar till att utan spekulativa inslag på självkostnadsbasis
tillgodose behovel av bostäder. Vidare bör krävas alt ägarna endasl i
begränsad utsträckning kan tillgodogöra sig vinster av förelagel. Som exempel
på andra faktorer som kan påverka bedömningen kan nämnas möjligheterna för det
allmänna att få insyn i och inflytande över företagets verksamhet.

Den föreslagna bestämmelsen bör tas in som ett tillägg lill
femte stycket i 2 § 7 mom. SIL. Den bör träda i kraft snarast och kunna
tillämpas första gången vid 1986 års taxering.

Lagstiftningen är av okomplicerad beskaffenhet. Lagrådets
yttrande skulle därför sakna betydelse.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föreslår riksdagen att anta ett inom finansdepartementet
upprättat förslag till lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt.

Prop. 1984/85:224 7

4
Beslut

Regeringen
ansluier sig till föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslä riksdagen atl anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1985