Prop. 1984/85:24

Prop.
1984/85:24

Regeringens proposition

1984/85:24

om
socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara;

beslutad den 27 september
1984.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

INGVAR
CARLSSON

STEN
ANDERSSON

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag om en beredskapslagstiftning på
socialförsäkringsområdet. De nya bestämmelserna föreslås träda i kraft den 1
januari 1985.

1
Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 24

Prop.
1984/85:24

Förslag
till

Lag
om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara

Härigenom
föreskrivs följande.

Inledande
bestämmelser

1
§ Kommer riket i krig, skall
4-11 §§ tillämpas.

2
§ Regeringen får föreskriva att
4-11 §§ helt eller delvis skall tillämpas från den tidpunkt som regeringen
bestämmer

1.
om riket är i krigsfara,

2.
om det råder sådana
utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som
riket har befunnit sig i.

Föreskrifter
enligt första stycket skall underställas riksdagens prövning inom en månad från
det de beslutades eller, om riksmöte ej pågår, från början av närmast följande
riksmöte. Sker ej underställning eller godkänner riksdagen ej föreskrifterna
inom två månader från det underställning skedde, upphör föreskrifterna att
gälla.

3 §
Under tid då bestämmelserna i 4-11 §§ tillämpas gäller inte i lag eUer

annan författning meddelade föreskrifter i den mån de strider mot 4-11 §§

eller föreskrifter som har meddelats med stöd av dessa bestämmelser.

FöreUgger
inte längre sådana förhållanden som avses i 1 § eller 2 § första stycket, skall
regeringen föreskriva att bestämmelserna i 4-11 §§ inte längre skall tillämpas.

Inskrivning
i försäkringskassa m.m.

4 §
En allmän försäkringskassa får underlåta att enUgt lagen (1962:381) om

aUmän försäkring skriva in en försäkrad till dess fråga uppkommer om rätten

tiU en försäkringsförmån. I sådant fall gäller inskrivningen från och med den

tidpunkt då den försäkrade skulle ha varit inskriven enligt nämnda lag.

Om
försäkringskassan i samband med inskrivning enligt första stycket beslutar om
tillhörighet till sjukpenningförsäkringen, gäller beslutet i den delen från den
tidigare tidpunkt då sådana förhållanden inträtt att den försäkrade skulle ha
varit sjukpenningförsäkrad, dock tidigast från och med den dag då inskrivningen
skall gälla.

5 §
Den som uppbär en förmån, som administreras av riksförsäkringsverket

och de allmänna försäkringskassorna, är skyldig att utan dröjsmål till

försäkringskassan anmäla förhållanden som påverkar rätten till eller

storleken av förmånen.

Om
förmånstagaren är omyndig, åligger anmälningsskyldigheten förmyndaren. I fråga
om den som är underårig är också vårdnadshavaren anmälningsskyldig. Sker
utbetalning eljest till någon annan än förmånstaga-

Prop.
1984/85:24 3

ren, åligger motsvarande skyldighet även den till vilken
förmånen betalas ut.

6 § En allmän försäkringskassa får besluta i ärenden i
vilka behörigheten att

fatta beslut tillkommer annan försäkringskassa, om hinder eller avsevärd

svårighet föreligger för den senare kassan att utöva beslutsrätten.

Beslutsförhet

7 § Föreligger hinder eller avsevärda svårigheter för en
pensionsdelegation

eller försäkringsnämnd hos en allmän försäkringskassa att avgöra ärenden i

den ordning som är föreskriven, får beslut fattas av delegationen eller

nämnden i annan sammansättning eller med mindre antal ledamöter.

Motsvarande gäller beslut av försäkringskassans styrelse eller beslut i andra

ärenden vars avgörande kan ankomma på ett särskilt organ hos kassan.

Beslut får även när det är påkallat fattas av tjänsteman hos försäkringskas

san.

Utbetalning av socialförsäkringsförmåner m.m.

8 § Bestämmelserna i 9 och 10 §§ skall tillämpas på
förmåner som enligt lag

eller annan författning eller regeringens förordnande månatligen eller för

längre tidsperiod skall betalas ut av riksförsäkringsverket eller av en allmän

försäkringskassa.

Efter överenskommelse mellan riksförsäkringsverket och
statens löne- och pensionsverk skall de allmänna försäkringskassorna sörja för
utbetalningen av statliga tjänstepensioner. Motsvarande gäller pensioner som
administreras av Kommunernas Pensionsanstalt. Därvid tillämpas bestämmelserna
i 9 och 10 §§ på sådana pensioner.

9 § Den som är berättigad till en förmån som avses i 8 §
skall erhålla ett bevis

(förmänsbevis), som anger den ersättning som han är berättigad tUl.

Den som har anspråk på en förmån men inte är registrerad
som förmånsberättigad skall anmäla detta till försäkringskassan. Om försäkringskassan
finner att han är berättigad till förmånen, skall förmånsbevis utfärdas.

Om förutsättningarna för rätten till eller storleken av en
förmån ändras, skall försäkringskassan, i förekommande fall mot återlämnande av
tidigare utfärdat förmånsbevis, utfärda nytt förmånsbevis.

Den försäkrade är skyldig att utan dröjsmål till
försäkringskassan överlämna det förmånsbevis som tidigare utfärdats om nytt
förmånsbevis utfärdas eller om rätten att uppbära förmåner upphör. Vad som har
sagts nu gäller inte om förmånsbeviset har förkommit eller om hinder möter mot
att återlämna förmånsbeviset.

Prop. 1984/85:24 4

10
§ Om riksförsäkringsverkets datasystem har försatts ur funktion, får förmåner
som avses i 8 § betalas ut mot uppvisande av förmånsbeviset.

Inträffar
förhållande som avses i första stycket innan förmånsbevis har utfärdats, får
förmånen betalas ut mot uppvisande av en utbetalningshandling som avser
närmast föregående utbetalningsperiod.

Om
utbetalningshandlingen har förkommit, får den allmänna försäkringskassan på
begäran av förmånstagaren utfärda särskilt bevis om rätten till förmån.
Motsvarande gäller om förutsättningarna för rätten tiU förmånen eller storleken
av förmånen har ändrats.

Bemyndigande

11§
Regeringen får i den mån det påkallas av förhållandena föreskriva att förmåner
som administreras av riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassorna
inte skall betalas ut. Regeringen får också föreskriva att sådana förmåner
skall bestämmas enligt andra grunder eller i annan ordning än som gäUer enligt
lag eller annan författning.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1985.

Prop. 1984/85:24 5

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-09-27

Närvarande:
statsråden I. Carlsson, ordförande, och Lundkvist, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon,
Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Göransson, Gradin, R. Carlsson, Holmberg,
Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Andersson

Proposition
om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara

1
Inledning

Socialförsäkringssystemet
i inskränkt mening omfattar den allmänna försäkringen - dvs. sjukförsäkring med
föräldraförsäkring och tandvårdsförsäkring, folkpension och allmän
tilläggspension (ATP) - samt delpensionsförsäkring och arbetsskadeförsäkring.
Socialförsäkringarna administreras centralt av riksförsäkringsverket (RFV) och
lokalt av de allmänna försäkringskassorna. I den betydelse begreppet
socialförsäkring används här innefattas även andra förmåner i det
socialpolitiska bidragssystemet som betalas ut av RFV och försäkringskassorna,
främst allmänna barnbidrag och bidragsförskott.

Någon
beredskapslagstiftning finns inte på socialförsäkringsområdet. Behovet av en
beredskapslagstiftning har aktualiserats i samband med att RFV den 14 april
1982 utfärdat föreskrifter för verkets och försäkringskassornas
beredskapsplanering.

RFV
har i febmari 1983 till socialdepartementet ingivit dels förslag till lag om
socialförsäkringsväsendet under krigsförhållanden m.m. jämte special-motivering
till lagförslaget, dels förslag till förordning med föreskrifter om socialförsäkringsväsendet
under krigsförhållanden m.m. jämte kommentarer till förslaget om förordning.
Förslagen har överarbetats i socialdepartementet.

Prop. 1984/85:24 6

2
Allmän motivering

2.1
Behovet av en beredskapslagstiftning

Det
bidragssystem som handhas av RFV och försäkringskassorna är mycket omfattande.
Enbart de ersättningar som betalas ut från den allmänna försäkringen motsvarar,
räknat efter skatteavdrag, omkring 25 % av den totala privata konsumtionen i
landet. Socialförsäkringen har därför en stor betydelse som trygghetsfaktor för
medborgarna. Om landet skulle drabbas av krig eller krigsfara, är det
självklart att socialförsäkringen även i dessa situationer kommer att ha en
stor betydelse som trygghetsfaktor.

Totalförsvaret
består av det militära försvaret, civilförsvaret, det ekonomiska försvaret,
det psykologiska försvaret och det som ryms under beteckningen övrigt
totalförsvar, främst polis och sjukvård. I totalförsvaret är socialförsäkringen
en del av det ekonomiska försvaret vilket är ett samlingsbegrepp för de
beredskapsåtgärder som behövs för att förbereda det fredstida samhällets
omställning tiU krissituationer.

Riksdagen
har i 1982 års försvarsbeslut bestämt det ekonomiska försvarets mål och
inriktning. Som övergripande mål gäller (prop. 1981/82:102 bilaga 3 s. 19 och FöU
18 s. 127);

"Verksamheten
inom det ekonomiska försvaret skall, genom komplettering av det fredstida
samhällets resurser och förberedelser för dess omställning, skapa en sådan
försörjningsberedskap att individens överlevnad och samhällets funktion kan
tryggas om vi helt eller delvis bUr hänvisade till egna försörjningsresurser.

Tillgången
på oundgängligen nödvändiga förnödenheter och tjänster skall säkerställas genom
en väl avvägd beredskap inom och mellan de olika försörjningsområdena.

Samhällets
resurser skall kunna sättas in på det sätt som i varje enskilt läge bedöms ge
den bästa effekten, när det gäller att mildra påfrestningamas konsekvenser för
landet. Resurserna skall härvid fördelas med beaktande av att befolkningens och
de olika samhällsfunktionernas behov av resurser kan förändras efter hand som
ett kris- eller krigsläge utvecklas."

11982
års försvarsbeslut betonas också angelägenheten av att förbättra den administrativa
beredskapen, bl. a. genom utarbetande eller komplettering av
beredskapslagstiftning på olika områden (prop. 1981/82:102 bilaga 1 s. 40-41
och bilaga 3 s. 29 samt FöU 18 s. 19-20).

När
det gäller socialförsäkringsområdet har RFV, som tidigare nämnts, meddelat
föreskrifter för verkets och försäkringskassomas beredskapsplanering. I
lagstiftningen på detta område finns dock inte några särskilda bestämmelser som
i ett krisläge kompletterar eller ersätter de fredstida bestämmelserna.

Det
finns enligt min mening ett stort behov av en beredskapslagstiftning på socialförsäkringsområdet.
Bl. a. förutsätter RFV:s anvisningar för beredskapsplaneringen en sådan
lagstiftning. Om kravet på tillfredsställande administrativ beredskap skall
uppfyllas, är det nödvändigt att införa

Prop. 1984/85:24 7

bestämmelser
som omedelbart kan tillämpas i överraskande kriser. Utgångspunkten bör vara
att socialförsäkringssystemet i ett krisläge skaU kunna anpassas efter rådande
förhållanden.

2.2
Beredskapslagstiftningens utformning

113
kap. 6 § regeringsformen (RF) finns föreskrifter om fullmaktslagstiftning för
regeringen. Med stöd av bemyndigande i lag kan regeringen i angivna
krissituationer genom förordning meddela föreskrifter i ämnen, som enligt
grundlag annars skaU meddelas genom lag. För att bemyndigandet skaU få
utnyttjas krävs att riket är i krig eller krigsfara, eller att det råder sådana
utomordentliga förhållanden som är föranledda av krig eller av krigsfara som
riket har befunnit sig i.

Författningsberedskapen
syftar till att man redan i fredstid inför eller utarbetar regler som behövs
för att bemästra situationer som kan uppstå i krig eller vid krigsfara. En
viktig fråga är i vad mån lagstiftning som är avsedd att gälla vid ett
krigsutbrott eller under beredskap bör vara beslutad och utfärdad eller om i
stället förberedelser bör vara gjorda i form av beredskapspromemorior, dvs.
utkast till författningar förvarade hos myndigheterna och avsedda att snabbt
behandlas och utfärdas i ett kritiskt läge.

När
det gäller socialförsäkringssystemet finns det flera omständigheter som talar
för ett införande av beredskapsbestämmelser redan i fredstid. Om landet skulle
drabbas av ett snabbt och överraskande angrepp, bör beredskapen vara så långt
driven i fredstid att tidskrävande beredningsarbete i regeringskansliet och
riksdagen inte behövs för att höja beredskapen. Det bör vidare finnas på
förhand fastlagda handlingslinjer för att så långt möjligt undanröja osäkerhet
om vad som skall gälla i ett krisläge. För RFV:s och försäkringskassornas
beredskap är det också angeläget att dessa handlingslinjer finns fastlagda.
Dessa omständigheter ställer krav på att de grundläggande
beredskapsbestämmelserna för socialförsäkringen beslutas och utfärdas redan i
fredstid.

Kravet
på att handUngsUnjerna skall Ugga fast redan i fredstid får dock inte drivas så
långt att det blir fråga om en stel detaljreglering. Socialförsäkringssystemet
är omfattande och har byggts upp under lång tid. Det är i fredstid svårt att fömtse
vilka ändringar i fråga om förmåner som behöver göras i en krigssituation.
Hänsyn får också tas till att bestämmelserna bör kunna göras så generella som
möjligt för att lätt kunna anpassas om händelseutveckUngen ställer nya krav
efter hand. Därtill kommer att en detaljreglering som anknyter till en mängd oUka
författningsbestämmelser i nu gällande socialförsäkring efter en tid blir
alltmer inaktuell med hänsyn till ändringar i förmånssystemet.

Som
jag tidigare nämnt är utgångspunkten att socialförsäkringssystemet i ett
krisläge skall kunna anpassas efter rådande förhållanden. I ett sådant läge

Prop. 1984/85:24 10

den
tidpunkt då sådant förhållande inträtt att den försäkrade skall vara inskriven,
dock tidigast fr.o.m. tredje månaden före den då inskrivningen sker (1 kap. 5 §
AFL).

Flertalet
16-åringar har ännu inte kommit ut i förvärvslivet. Bl.a. med hänsyn härtill är
det i allmänhet inte aktuellt att utge en socialförsäkringsförmån till dessa
försäkrade. Inskrivningen är därför i regel enbart en formell åtgärd som
inledningsvis inte får några praktiska konsekvenser. Antalet sådana
inskrivningar är i storleksordningen 115 000 per år och innebär ett betydande
arbete för försäkringskassorna.

Under
krigsförhållanden är det nödvändigt att i största möjliga utsträckning
förenkla reglerna om inskrivning i försäkringskassan. I första stycket föreskrivs
därför att försäkringskassan får underlåta att skriva in en försäkrad till dess
ett försäkringsfall aktuaUseras. Avsikten är att inskrivning av 16-åringar inte
skall behöva göras. Möjlighet bör finnas att underlåta inskrivning också i fall
då någon senare bosätter sig i Sverige. Denna möjlighet är betydelsefuU,
eftersom flyktingströmmen tUl Sverige kan bli betydande. Om inskrivning inte skaU
ske, behöver den försäkrade inte heller göra anmälan till försäkringskassan
enligt 1 kap. 5 § andra stycket AFL.

Av
första stycket följer att försäkringskassan får underlåta inskrivning längst
till dess fråga uppkommer om rätten till en förmån som administreras av kassan.
Dröjsmålet får självfallet inte medföra att den försäkrade går miste om
ersättning. 14 kap. 5 § AFL föreskrivs exempelvis som villkor för rätt till
föräldrapenning i samband med barns födelse att föräldern varit inskriven i
försäkringskassan minst 180 dagar i följd närmast före barnets födelse. Att den
försäkrade redan är inskriven eller har varit inskriven viss tid bör inte vara
avgörande för rätten tUl ersättning. Inskrivningen skall därför anses gälla
från den punkt då sådana förhållanden inträffat att förutsättningar för
inskrivning har förelegat.

MöjUgheten
att underlåta inskrivning till dess det blir aktueUt med ersättning föranleder
också en kompletterande bestämmelse i andra stycket. Enligt 3 kap. 5 § AFL
skall beslut om tillhörighet till sjukpenningförsäkringen, som grundas på
ändrade inkomstförhållanden, gälla först 30 dagar efter det att
inkomständringen kommit till kassans kännedom. Om inskrivningen uppskjutits,
föreslås beslutet enligt andra stycket gälla från den tidpunkt då den
försäkrade skall vara sjukpenningförsäkrad, dvs. den försäkrade skall försättas
i samma läge som om inskrivning hade skett enligt vanliga regler.

5
§

I
första stycket behandlas skyldigheten att till försäkringskassan anmäla förhållanden
som påverkar rätten till eller storleken av en förmån.

Redan
flera fredstida författningar om förmåner innehåller föreskrifter om en sådan
skyldighet, exempelvis i fråga om sjukpenning (3 kap. 6 § AFL). För en del
förmåner kan närmare föreskrifter om skyldighet att anmäla

Prop. 1984/85:24 11

ändrade
förhållanden saknas, exempelvis om rätten till förmånen bygger på de uppgifter
som finns i folkbokföringen. Under krigsförhållanden kan det i så fall befaras
att försäkringskassan inte genom folkbokföringen får kännedom om ändrade
förhållanden.

Det
bör därför införas en generell skyldighet för den som uppbär en förmån att utan
dröjsmål till försäkringskassan anmäla förhållanden som påverkar rätten till
eller storleken av förmånen.

Andra
stycket ger kompletterande föreskrifter om anmälningsskyldigheten bl.a. för
det fall att förmånstagaren är omyndig.

6 §

Behörigheten
att fatta beslut i ärenden om förmåner tillkommer i regel den försäkringskassa
hos vUken den försäkrade är inskriven. I vissa fall finns särskilda
behörighetsregler.

Under
krigsförhållanden får man räkna med en ökad rörlighet hos befolkningen samt med
störningar i kommunikationerna. Det är därför inte lämpligt att binda
handläggningen av ett ärende till den försäkringskassa som enligt fredstida
bestämmelser är behörig att fatta beslut i ärendet. På gmnd härav föresläs i
denna paragraf att en försäkringskassa får fatta beslut i ärenden i vilka
behörigheten tillkommer annan försäkringskassa. Förutsättningen härför är att
det föreUgger hinder eller avsevärd svårighet för den senare försäkringskassan
att utöva beslutsrätten.

Beslutsförhet

7 §

I de
fredstida bestämmelserna föreskrivs att särskilt angivna ärenden i försäkringskassan
skall avgöras av en pensionsdelegation eller försäkringsnämnd.
Pensionsdelegationen avgör bl.a. ärenden om handikappersättning och vårdbidrag
samt vissa ärenden om förtidspension och arbetsskada. I pensionsdelegationema
ingår åtta ledamöter. Delegationen är beslutsför då fyra ledamöter är
närvarande. Försäkringsnämnden avgör ärenden om hustmtillägg och kommunalt
bostadstillägg. Nämnden består normalt av 5-7 av kommunen utsedda ledamöter och
är beslutsför då minst hälften av dessa är närvarande.

De
fredstida bestämmelserna om vilka ärenden som skall avgöras av
pensionsdelegation eller försäkringsnämnd bör normalt gälla också under krigsförhållanden.
Däremot bör man under krigsförhållanden kunna göra avsteg från de fredstida
bestämmelserna om beslutsförhet. I paragrafen anges därför att beslut får
fattas i annan sammansättning och med mindre antal ledamöter om det föreligger
hinder eller avsevärda svårigheter att avgöra ärenden i den ordning som är
föreskriven. Motsvarande bör gälla beslut av försäkringskassans styrelse eller
beslut av andra särskilda organ inom försäkringskassorna med uppgift att pröva
vissa ärenden, i den mån

Prop. 1984/85:24 12

sådana
organ tillskapas. Med hänsyn till att förhållandena kan bli mycket ansträngda
bör vidare en tjänsteman hos försäkringskassan kunna få, när det är påkallat,
utöva beslutsrätten. En bestämmelse om detta har därför tagits in i paragrafens
sista mening.

Utbetalning
av socialförsäkringsförmåner m.m. 8 §

Utbetalningen
av pensioner och andra förmåner bygger på att socialförsäkringens datasystem
fungerar. Ett sådant system har sedan länge använts och är en förutsättning för
att socialförsäkringen skall kunna administreras säkert och med rimliga
resursinsatser. RFV förfogar över en stor datoranläggning som är placerad i
Sundsvall. Försäkringskassorna är genom ett omfattande terminalnät anslutna
till denna anläggning.

Som
framgår av den allmänna motiveringen får man under krigsförhållanden räkna med
risken för att datoranläggningen försätts ur funktion. Det bör därför finnas
bestämmelser om ett alternativt utbetalningssystem. Sådana bestämmelser ges i
8-10 §§.

I
första stycket anges de förmåner som omfattas av det alternativa
utbetalningssystemet. Det har inte ansetts lämpligt med en uppräkning av alla
de författningar på vilka bestämmelserna skall tillämpas. De många
hänvisningarna i en sådan uppräkning skulle medföra att paragrafen måste ändras
när en hänvisning blir inaktuell. I stället har tillämpningsområdet bestämts så
att det avser förmåner som enligt lag eller annan författning eller enligt
regeringens förordnande månatligen eller för längre tidsperiod skall betalas ut
av RFV eller en försäkringskassa. Detta innebär att det alternativa utbetalningssystemet
skall omfatta samtliga periodiska ersättningar inom socialförsäkringen. De
förmåner som berörs är främst folkpensioner, ATP, arbetsskadelivräntor och
barnbidrag. Livräntor som utges på grundval av regeringens förordnande berörs
också. Ersättningar som avses i förordningen (1983:366) om utbetalning av
dagersättningar från de allmänna försäkringskassorna berörs däremot inte.

Under
krigsförhållanden är avsikten att försäkringskassorna skall kunna överta
utbetalningen av pensioner som beviljats av statens löne- och pensionsverk (SPV)
och Kommunernas Pensionsanstalt (KPA). I andra stycket föreskrivs sålunda att
9-10 §§ får tillämpas även på pensioner som administreras av SPV eller KPA. Det
fömtsätts att KPA och SPV i överenskommelser med RFV åtar sig att, om inte
krisläget lägger hinder i vägen, överföra pensionsmedel från arbetsgivaren till
RFV för att täcka de utbetalade pensionsförmånerna.

9
J

Det
alternativa utbetalningssystemet bygger på att den som har rätt till en förmån
skall erhålla en skriftlig handUng, benämnd förmånsbevis. Av

Prop. 1984/85:24 13

förmånsbeviset
skall framgå den ersättning som den försäkrade är berättigad till.

I
ett krisläge framställs förmånsbevisen av verkets ADB-central och sänds ut
direkt till de försäkrade. Om förhåUandena påkallar det, kan förmånsbevisen i
stället sändas till försäkringskassorna som i sin tur vidarebefordrar
förmånsbevisen till de försäkrade. Beredskapsplaneringen bygger också på att registerkort
översänds till försäkringskassorna samtidigt med förmånsbevisen.
Registerkorten innehåller förtryckta uppgifter som svarar mot förmånsbevisets
uppgifter. Hos försäkringskassorna skall redan i fredstid finnas förmånskvitton
som innehåller förtryckta rutor med plats för notering av bl.a. personnummer,
namn, förmån, belopp, utbetalningstillfälle och kvittens. Förmånskvittona
distribueras i en krissituation till post- och bankkontor av
försäkringskassorna.

Underlaget
i de av RFV utsända förmånsbevisen är de periodiska ersättningar som senast har
betalats ut. Om någon därefter blir berättigad till en periodisk förmån, skall
försäkringskassan utfärda förmånsbevis.

Bestämmelsen
i andra stycket föranleds främst av att en del förmåner, exempelvis barnbidrag,
enligt de fredstida bestämmelserna betalas ut oberoende av ansökan. Utbetalningen
av barnbidrag bygger på de uppgifter som finns i folkbokföringen. Om
försäkringskassan under krigsförhållanden inte kan få uppgifter från
folkbokföringen, krävs att den förmånsberättigade anmäler anspråket på förmånen
till kassan.

I
tredje stycket anges att försäkringskassan skall utfärda nytt förmånsbevis om
förutsättningarna för eller storleken av en förmån ändrats.

Av
fjärde stycket framgår att den som innehar ett förmånsbevis skall överlämna
detta till försäkringskassan om nytt förmånsbevis har utfärdats eller om rätten
att uppbära förmåner har upphört.

10 §

Enligt
första stycket får periodiska förmåner utbetalas mot uppvisande av förmånsbevis
om RFV;s datasystem har satts ur funktion. Detta gäller såväl när själva
datoranläggningen har satts ur funktion som när förbindelserna har brutits på
ett sätt som gör att anläggningen inte kan användas.

Vid
ett överraskande angrepp eller av annan orsak kan datoranläggningen slås ut
innan de för det alternativa utbetalningssystemet erforderliga förmånsbevisen
och registerkorten hunnit färdigställas. I ett sådant läge får en förmån enligt
andra stycket betalas ut mot uppvisande av utbetalningshandling för närmast
föregående utbetalningsperiod. Om utbetalningshandlingen förkommit, har
försäkringskassan enligt tredje stycket möjlighet att utfärda särskilt bevis om
rätten till förmån.

Prop. 1984/85:24 14

Bemyndigande
11 §

Som
framgår av den allmänna motiveringen bör regeringen få de särskilda fullmakter
som behövs för att socialförsäkringssystemet under krig eller vid krigsfara
skall kunna anpassas efter rådande förhållanden. Regeringen får, enligt vad som
föreslås i paragrafen, föreskriva att förmåner som administreras av RFV och
försäkringskassorna inte skall betalas ut eller skall bestämmas enligt andra
grunder eller i annan ordning än som gäller enUgt lag eller annan författning.

När
det gäller regler om fullföljd av talan finns ett generellt bemyndigande intaget
i 9 § lagen (1942:87) med särskilda bestämmelser angående stats- och
kommunalmyndigheterna och deras verksamhet vid krig eller krigsfara m.m. (administrativa
fullmaktslagen). Enligt bemyndigandet får regeringen, om det är påkallat av
krig eller krigsfara, bl.a. förlänga besvärstiden. Frågor av organisatorisk
karaktär torde kunna lösas inom ramen för den administrativa fullmaktslagen och
kungörelsen (1943:137) om tillämpningen av nämnda lag.

5 Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslaget till lag om
socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara.

6 Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1984/85:24 15

Innehållsförteckning

Propositionen.................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... ...... 1

Propositionens
lagförslag..................................... ...... 2

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 27 september

1984............................................................... ...... 5

1
Inledning..................................................... 5

2
Allmän motivering.......................................... 6

2.1
Behovet av en
beredskapslagstiftning........ ...... 6

2.2
Beredskapslagstiftningens
utformning......... ...... 7

3
Upprättat lagförslag....................................... 8

4
Specialmotivering.......................................... 9

5
Hemställan................................................... 14

6
Beslut......................................................... 14

'nln.b/got.b
Stockholm ,984 80598