Prop. 1984/85:28

Prop.
1984/85:28

Regeringens proposition 1984/85:28

om
uppgörelse med avtalsreglering för samarbete om läkarutbildning och forskning;

beslutad
den 11 oktober 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

G.
SIGURDSEN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att riksdagen bemyndigar regeringen att ikläda staten de
ekonomiska förpliktelser som följer av en uppgörelse mellan staten och berörda
huvudmän för hälso- och sjukvården om samarbete om läkarutbildning och forskning
m.m. i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Malmö, Göteborg (två avtal) och
Umeå.

1
Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 28

Prop. 1984/85:28 2

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-10-11

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson, Boström, Bodström, Göransson,
Gradin, Dahl, Holmberg, Hellström, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Sigurdsen

Proposition
om uppgörelse med avtalsreglering för samarbete om läkarutbildning och
forskning

1
Avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning, m.m.

1.1
Hittillsvarande avtalsreglering

För
åren 1977 - 1978 gällde de avtal om läkarutbildning och forskning i Stockholm,
Linköping, Lund, Malmö, Göteborg och Umeå samt vid S:t Jörgens sjukhus i
Göteborg och Ulleråkers sjukhus i Uppsala, som hade träffats med Stockholms,
Östergötlands och Malmöhus läns landstingskommuner, Malmö och Göteborgs
kommuner samt Västerbottens, Göteborgs och Bohus och Uppsala läns landstingskommuner
(LUA 77). Avtalen godkändes med stöd av riksdagens bemyndigande (prop.
1977/78:3, SoU 1977/78:8, rskr 1977/78:27) och förlängdes genom olika
överenskommelser att gälla även under åren 1979-1981. Överenskommelserna
godkändes med stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1978/79:107, SoU 34, rskr
300; prop. 1979/80:37, SoU 15, rskr 75 och prop. 1980/81:95, SoU 27, rskr 278).

En
överenskommelse om avtalens tillämpning även under år 1982 godkändes med stöd
av riksdagens bemyndigande (prop. 1981/82:145, SoU 40, rskr 267). Slutligen har
en överenskommelse, som innebar att 1982 års avtalsreglering skulle med vissa
förändringar tilllämpas under år 1983 intUl dess annat avtalades, godkänts med
stöd av riksdagens bemyndigande (prop. 1982/83:123, SoU 33, rskr 345).
Driftersättningar har betalats ut till berörda huvudmän för hälso- och
sjukvärden a conto under år 1983 med sammanlagt 711 664 000 kr.

Regeringen
uppdrog den 9 februari 1984 åt nämnden för undervisnings-

Prop. 1984/85:28 3

sjukhusens
utbyggande (NUU) att före den 15 februari 1984 till ifrågavarande huvudmän a conto
betala ut motsvarande kvartalsbelopp om sammanlagt ca 178 milj. kr., som hade
utgått a conto under år 1983 som statlig driftersättning på grundval av LUA 77.
Regeringen förutsatte därvid att huvudmännen för de kommunala
undervisningssjukhusen i avvaktan på resultatet av förhandlingarna skulle
fortsätta att tUlhandahålla resurser för läkarutbildning och forskning enligt
vad som hade tillämpats under år 1983.

Investeringsöverenskommelser
på grundval av läkarutbildningsavtalen har godkänts av regeringen med stöd av
riksdagens tidigare lämnade bemyndigande (prop. 1971:44, SoU 8, rskr 98).

Under
den tid LUA 77 har gällt eller tillämpats har dels Stockholms läns landstingskommun
(SLL) övertagit huvudmannaskapet för Karolinska sjukhuset i Solna den 1 januari
1982 (prop. 1980/81:95), dels Uppsala läns landstingskommun övertagit
huvudmannaskapet för Akademiska sjukhuset i Uppsala den 1 januari 1983 (prop.
1981/82:145). Sjukhusen var tidigare statliga. Numera gäller för sjukhusen
samma regler som för övriga kommunala undervisningssjukhus.

Huvuddelen
av reglerna i LUA 77 har också tillämpats beträffande viss icke klinisk medicinsk
och odontologisk verksamhet som är förlagd till lokaler vid
undervisningssjukhusen. Detsamma har även gällt utbildningen i logopedi på logopedlinjen
i Stockholm, Lund och Göteborg samt för de kliniska delarna av den statliga
sjukgymnastutbildningen i Stockholm och Lund. Detta beaktades vid
fastställandet av ersättningarna till berörda huvudmän för hälso- och
sjukvården.

1.2
Uppgörelse med avtalsreglering för samarbete om läkarutbildning och forskning, m.m.

Statens
förhandlingsnämnd har med skrivelse den 8 maj 1984 för regeringens prövning
lämnat över

1. protokoll, fört vid förhandlingar den 26 april 1984 mellan
förhandlingsnämnden och företrädare för vissa landstingskommuner/kommuner om samarbete
om läkarutbildning och forskning. Till protokollet har som bilagor fogats ett
avtal och två överenskommelser, nämligen

2. avtal mellan svenska staten och vissa landstingskommuner/kommuner om
samarbete om läkarutbildning och forskning (samarbetsavtalet),

3. överenskommelse mellan svenska staten och vissa landstingskommuner/ kommuner
om driftersättning för år 1984 för läkarutbildning och forskning, m.m. samt

4. överenskommelse mellan svenska staten och vissa landstingskommuner/ kommuner
om slutlig reglering för år 1983 av samarbetet angående läkarutbildning och
forskning.

Prop. 1984/85:28 4

Förhandlingsnämnden
har vidare lämnat över åtta ortsvisa avtal om läkarutbildning och forskning,
nämligen

5. avtal mellan svenska staten och Stockholms läns landstingskommun om läkarutbildning
och forskning i Stockholm, m.m.,

6. avtal mellan svenska staten och Uppsala läns landstingskommun om läkarutbildning
och forskning i Uppsala,

7. avtal meUan svenska staten och Östergötlands läns landstingskommun om
läkarutbildning och forskning i Linköping, m.m.,

8. avtal meUan svenska staten och Malmöhus läns landstingskommun om läkarutbildning
och forskning i Lund, m.m.,

9. avtal mellan svenska staten och Malmö kommun om läkarutbildning och forskning
i Malmö, m.m.,

10. avtal mellan svenska staten och Göteborgs och Bohus läns landstingskommun
om läkarutbildning och forskning vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg,

11. avtal mellan svenska staten och Göteborgs kommun om läkarutbildning
och forskning i Göteborg, m.m., samt

12. avtal mellan svenska staten och Västerbottens läns landstingskommun om
läkarutbildning och forskning i Umeå, m.m.

Vad
som överenskommits gäller under förbehåll av godkännande av regeringen och av
berörda landstingskommuner och kommuner.

Förhandlingsnämndens
skrivelse, protokollet, överenskommelserna och avtalen bör fogas till
regeringsprotokollet i detta ärende som bilagal.

Den vUlkorligt
överenskomna avtalsregleringen har bl.a. följande ekonomiska innebörd.

För
de prestationer, som huvudmännen för de kommunala undervisningssjukhusen har
tillhandahållit under år 1983, skall staten såsom driftersättning betala till
huvudmännen sammanlagt 48 336 000 kr. utöver vad som har betalats ut a conto
under nämnda år. Som jag nämnt har staten a conto betalat ut 711 664 000 kr.
Den statliga driftersättningen för år 1983 kommer således att slutligt uppgå
till totalt 760 milj. kr. Genom överenskommelsen om sluthg reglering för år
1983 av samarbetet angående läkarutbildning och forskning regleras fullständigt
och slutligt alla mellanhavanden meUan staten och berörda landstingskommuner
och kommuner som grundar sig på LUA 77 och därtill anknytande avtal och
överenskommelser eller tidigare motsvarande avtal och överenskommelser.

I
avtalet om samarbete om läkarutbildning och forskning (samarbetsavtalet) tas
upp bestämmelser för samarbetet om läkarutbildning och forskning som är
gemensamma för alla utbildningsorter. Bl.a. kommer parterna genom 3 §
samarbetsavtalet överens om att landstingskommunen/kommunen och högskoleenheten
skall samråda vid tillämpningen av samarbetsavtalet och anslutande avtal, och
därvid också samråda om hur ekonomiska och andra resurser av gemensamt intresse
skall utnyttjas. Överenskommelse skall träffas mellan
landstingskommunen/kommunen och högskoleenheten om formerna för samrådet.

Prop. 1984/85:28 5

Staten
skaU enhgt 8 § samarbetsavtalet lämna ersättning för landstingskommunens/kommunens
åtaganden i form av investeringsersättning enligt vissa bestämmelser och
driftersättning enligt särskild överenskommelse.

På
samarbetsavtalets grund har träftats en överenskommelse om driftersättning för
år 1984 för läkarutbildning och forskning. Ersättningsbeloppen uppgår enligt
överenskommelsen till sammanlagt 810 milj. kr. för år 1984. Beloppen är
slutligt fastställda.

Investeringsersättning
skall i princip utgå med 25% av nettokostnaderna för byggnads- och
utrustningsinvesteringar, när de avser lokaler för hälso-och
sjukvårdsverksamhet och den därmed integrerade läkarutbildningen och medicinska
forskningen och när verksamheten är förlagd till vissa i avtal angivna
sjukhusområden och byggnader.

På
grundval av samarbetsavtalet har särskilda avtal träffats med lokalt anpassade
bestämmelser för samarbetet. I dessa ortsvisa avtal - som gäller läkarutbUdning
och forskning i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Malmö, Göteborg och Umeå-anges
bl.a. vilka enheter inom hälso- och sjukvården som upplåts för den
grundläggande utbildningen av läkare. För dessa upplåtna enheter gäller bl.a.
lagen (1982:764) om vissa läkartjänster vid enheter inom den
landstingskommunala hälso- och sjukvården som har upplåtits för grundläggande
utbildning av läkare, m.m. Vidare anges i avtalen till vilka av de upplåtna
enheterna sådana forskningsaktiviteter skall koncentreras som kräver särskUda
resurser i form av exempelvis lokaler eller utrustning.

Av den
inledningsvis lämnade redogörelsen för hittillsvarande avtalsreglering framgår
att reglerna i LUA 77 i viss utsträckning har tillämpats även för andra
verksamheter än läkarutbildning och forskning, nämligen viss logopedutbildning,
sjukgymnastutbildning och odontologisk verksamhet samt viss annan
utbildningsverksamhet. Enligt stadganden i de olika ortsvisa avtalen skall
bestämmelserna i samarbetsavtalet gälla även dessa verksamheter. Den statliga
driftersättningen avser också åtaganden i vad avser nämnda verksamheter.

1.3
Vissa frågor

1.3.1
Resurser för läkarutbildning och klinisk forskning

I
samband med att socialutskottet i sitt betänkande 1980/81:27 om ändrat huvudmannaskap
för Karolinska sjukhuset, m.m. (s. 20) starkt underströk angelägenheten av att
villkoren för utbildning och forskning vid KaroUnska sjukhuset (KS) inte
försämrades genom ändringen av huvudmannaskapet för sjukhuset, framhöll
utskottet att viss lämnad garanti rörande medel till sjukhuset enligt
läkarutbildningsavtal måste tolkas så att det i läkarutbildningsavtalet med SLL
skulle ftamgå i vilken utsträckning medel för utbildning och forskning var
avsedda för verksamheten vid KS, liksom vilken

Prop.
1984/85:28 6

verksamhet
medlen var avsedda att tillgodose. Också då det gällde andra kommunala
undervisningssjukhus var det enligt utskottets mening angeläget att klarhet
skapades om vilka resurser, som var avsedda för utbildning och forskning.
Utskottet ansåg att man från statens sida vid förhandlingar rörande kommande
läkarutbildningsavtal, som avsåg KS, borde iaktta vad utskottet anfört.
Riksdagen gav som sin mening regeringen till känna vad utskottet anfört om
kommande läkarutbildningsavtal som avsåg KS (prop. 1980/81:95, SoU 27, rskr
278).

Regeringen
fäste i beslut den 24 september 1981 statens förhandUngs-nämnds uppmärksamhet bl.a.
på vad riksdagen hade givit till känna i fråga om kommande
läkarutbildningsavtal.

I
propositionen 1981/82:106 om forskning m.m. tog dåvarande chefen för utbildningsdepartementet
bl.a. upp frågan om resurser för klinisk forskning (s. 115-119, UbU 1981/82:37,
rskr 397). Han menade att man kunde välja endera av två vägar att främja
samverkan.

Den
ena innebar att partema riktar in sig på att i högre grad än hittills förfina
beräkningarna av de kostnader som är förbundna med klinisk utbildning och
forskning. Gränsen mellan de områden som staten resp. sjukvårdshuvudmannen är
huvudman för skulle därmed kunna göras skarpare. Som följd av detta skulle man
kunna göra en mer exakt uppföljning av de stathga resurserna.

Enligt
den andra vägen skulle partema rikta in sig på att förbättra den institutionella
ramen för samarbetet. Mer konkret innebar detta att man såg över reglerna för
hur sjukvårdshuvudmannen och högskoleenheten kan påverka varandra när det
gäller att planera, använda och följa upp de givna resursema.

Föredragande
departementschefen förordade att man inriktade sig på att förbättra möjUgheterna
för parterna att i det dagUga arbetet komma fram till en i stort sett gemensam
uppfattning om hur de tillgängUga resursema borde användas. Härigenom kunde man
minska störningarna i samarbetet och lägga en säkrare gmnd för ett gemensamt
utnyttjande av statliga och kommunala resurser. Detta fordrade emellertid
enligt departementschefens mening att garantier skapades för att
högskoleorganen skulle kunna ta till vara sina behöriga intressen. Han ansåg
det viktigt att frågan om ändrade samarbetsformer prövades. Denna prövning föll
naturligt inom ramen för förhandlingama om läkamtbildningsavtal.
Departementschefen anförde också bl.a. att han utgick från att partema i sina
förhandlingar skulle eftersträva en ökad samstämmighet i bedömningen av de faktiska
kostnademas storlek. För statens del var det därvid en självklar utgångspunkt
att den, som huvudman för läkarutbildning och medicinsk forskning, inte skulle betala
ut ersättningar för gjorda åtaganden som kunde sägas innebära en
överkompensation.

Med
anledning av socialutskottets uttalande i betänkandet 1980/81:27 tillfogade
föredragande departementschefen i propositionen 1981/82:106

Prop. 1984/85:28 7

(s.
118) att av vad han anfört följde, att en ändamålsenlig väg var att ändra
samarbetsformerna i den riktning han hade angett, om staten verkningsfullt
skulle kunna bevaka att läkarutbildning och forskning fick de resurser som staten
betalade för.

Utbildningsutskottet
fann inte någon anledning för riksdagen att vid denna tidpunkt göra något
uttalande i fråga om resurser för klinisk medicinsk forskning. Riksdagen biföll
vad utbildningsutskottet hemställt.

Socialutskottet
fömtsatte i sitt betänkande 1981/82:40 om ändrat huvudmannaskap för akademiska
sjukhuset i Uppsala, m.m. att parterna - vid sitt gemensamma utredningsarbete i
samband med förhandlingarna för att klargöra vad som i framtiden skulle gälla
för samarbetet rörande läkarutbildning och forskning - bland annat beaktade de
önskemål beträffande samarbetet som uttalats av riksdagen och av föredragande
departementschefen i propositionen 1981/82:106 om forskningm.m. (prop.
1981/82:145, SoU 40, rskr 267).

Socialutskottet
har även i betänkandet 1982/83:33 om överenskommelse om läkarutbildning m.m. (prop.
1982/83:123, rskr 345) understmkit vad utskottet tidigare uttalat om samarbetet
angående läkamtbildning och forskning.

Förhandlingsnämnden
har i sin skrivelse tagit upp bland annat denna fråga om resurser för läkamtbildning
och klinisk forskning och framhållit att samarbetsavtalet ansluter till de
principiella ståndpunkter som föredragande departementschefen redovisade i
propositionen 1981/82:106 om forskning m.m. Avtalsparterna har därvid ansett
det angeläget att ge sjukvårdshuvudmannen och högskoleenheten största möjliga
frihet att tillsammans och med hänsyn till de lokala förhållandena utveckla
ändamålsenliga former för samråd.

1.3.2
Investeringsersättningar

Föredragande
departementschefen tog även upp frågan om investerings-ersättningarna i
propositionen 1981/82:106 om forskning m.m. Han menade att det
granskningsarbete som utfördes av nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande (NUU) var av stort värde. Självklart borde man emellertid i den
fortsatta översynen av läkamtbildningsavtalen beakta möjligheterna till
förenklingar och rationaliseringar av detta arbete.

Det
överlämnade avtalskomplexet bibehåller ordningen med investerings-ersättning.
Reglerna för statlig investeringsersättning har dock överarbetats i syfte bland
annat att åstadkomma förenklingar i såväl statens som sjukvårdshuvudmännens
administrativa arbete. I förhandlingsprotokollet har parterna uttalat sin
avsikt att fortsätta översynen av regelsystemet. Bland de frågor, som därvid
har aktualiserats, nämns i kommentarerna till samarbetsavtalet en fortsatt
översyn av systemet med investeringsersättning.

Prop. 1984/85:28 8

1.3.3
Dimensioneringen av läkarutbildningen

Förhandlingsnämnden
erinrar i sin skrivelse om att riksdagen nyligen har fattat ett beslut om
läkarutbildningens dimensionering som innebär att antalet nybörjarplatser för
läkarlinjen vid karolinska institutet från och med budgetåret 1984/85 skall
minskas från 370 tiU 280. Med anledning härav har i anmärkning till 1 8 i
avtalet om läkarutbildning i Stockholm uttalats, att parterna skall fortsätta
förhandlingarna om konsekvenserna av detta beslut. Ett minskat intag fr.o.m.
höstterminen 1984 leder till ett successivt minskat antal studerande i de kliniska
ämnena fr.o.m. höstterminen 1986.

1.3.4 Utnyttjande
av annan ån upplåten enhet

I
en anmärkning till 6 8 samarbetsavtalet uttalas att landstingskommunen/ kommunen
och högskoleenheten får komma överens om att förlägga moment i läkarutbildningen
tUl en annan enhet än en upplåten enhet. En sådan överenskommelse innebär inte
att lagen (1982:764) om vissa läkartjänster vid enheter inom den
landstingskommunala hälso- och sjukvården som har upplåtits för grundläggande
utbildning av läkare, m.m., bUr tillämplig. I kommentarerna till
samarbetsavtalet framhålls att parterna är ense om att strävandena att förlägga
en större andel av läkarutbildningen till primärvården bör intensifieras. Det
ankommer i första hand på landstingskommunen och högskoleenheten att verka för
detta. En förutsättning för att så skall kunna ske enkelt och smidigt är att
den nämnda lagen inte bUr tillämplig på sjukvårdsenheter som tas i anspråk
endast för vissa moment i läkamtbildningen.

7.5.5 Anknytningen
av en professorstjänst i Uppsala

Förhandlingsnämnden
har bifogat en skrivelse från förhandlingssekretariatet i Uppsala läns
landstingskommun, vari förslag förs fram om placering och sjukvårdsanknytning
av en ordinarie professorstjänst i allmänmedicin vid universitetets i Uppsala
medicinska fakultet. Tjänsten är förenad med tjänst som distriktsläkare vid
vårdcentralen i Tierp. Uppsala norra sjukvårdsdistrikt tillförs hösten 1984 en
ny vårdcentral, Svartbäckens vårdcentral. I skrivelsen förklaras att landstingskommunen
är beredd att upplåta Svartbäckens vårdcentral som sjukvårdsmässig bas för
allmänmedicin under fömtsättning att professuren i stället förenas med en
tjänst som distriktsläkare i Uppsala norra sjukvårdsdistrikt. Skälen för att
ändra sjukvårdsanknytningen anges bl.a. vara att forskningen i Tierp har
mycket litet att göra med den kliniska forskningen inom allmänmedicin, att nya
vårdcentraler har tillkommit inom Uppsala län, svårigheten att rekrytera läkare
till vårdcentralen i Tierp samt avståndet från Uppsala till vårdcentralen. De
senare skälen - samt det faktum att vårdcentralen saknar lämpliga föreläsningslo-

Prop. 1984/85:28 9

kaler
- har gjort det svårt att genomföra undervisning i allmänmedicin där.

Mot
denna bakgrund har avtalsparterna i 2 8 p- 5 avtalet om läkarutbildning och
forskning i Uppsala tagit upp som upplåten enhet den enhet till vilken
ifrågavarande professorstjänst är knuten. I en anmärkning konstateras att
tjänsten för närvarande är knuten till vårdcentralen i Tierp och uttalas att
tjänsten i stället avses bli knuten tiU Svartbäckens vårdcentral inom Uppsala
norra sjukvårdsdistrikt. Förhandlingsnämnden framhåller att samråd har skett
med universitets- och högskoleämbetet samt socialstyrelsen.

2.
Föredragandens överväganden

Jag
har i det föregående lämnat en redogörelse för den villkorUgt träffade uppgörelsen
med avtalsreglering för samarbetet om läkarutbildning och forskning m.m., som
överlämnats av statens förhandlingsnämnd. När det gäller detaljerna i avtalen m.m.
får jag hänvisa till samarbetsavtalet och övriga avtal och överenskommelser
samt tiU förhandUngsnämndens skrivelse (bilaga 1). Jag vill emellertid
framhålla att avtalsregleringen i stort överensstämmer med vad som hittills
gällt. Beträffande investeringsersättningen har dock en förenkling skett.

För
att kunna bedriva klinisk medicinsk forskning och läkarutbildning utnyttjar
staten sjukvårdsorganisationen hos vissa sjukvårdshuvudmän. Systemet
förutsätter och ger till resultat en långt gående samordning av sjukvård,
forskning och utbildning. Staten betalar till de berörda sjukvårdshuvudmännen
ersättningar, som avses svara mot de merkostnader dessa åsamkas genom att
utbildning och forskning bedrivs tillsammans med sjukvård. Dessa ersättningar
är dels driftersättning, dels investeringsersättning. Driftersättningen är
således ett bidrag tUl sjukvårdshuvudmannens kostnader för sin
sjukvårdsorganisation med hänsyn till att staten tar i anspråk resurser inom den
löpande sjukvårdsverksamheten för att bedriva läkarutbildning och forskning.
Den kan jämföras med en hyresersättning.

Att
staten när det gäller läkarutbildning och forskning replierar på
sjukvårdshuvudmannens resurser är en riktig princip. Läkarutbildningen måste
ske i omedelbar anslutning till praktiskt bedriven sjukvård. Den kliniska
medicinska forskningen har lika självklart sin plats mitt inne i sjukvården.
Framgångarna inom den kliniska forskningen kan säkerligen tillskrivas just en
sådan integration. Den starka integrationen mellan å ena sidan läkarutbildning
och forskning, å den andra hälso- och sjukvården, medför emellertid svårigheter
att reda ut var den ena verksamheten börjar och den andra slutar.
Avtalsparterna har också undvikit att försöka dra upp mer eller mindre
konstlade gränser mellan verksamheterna. Sålunda beräknas driftersättningen för
närvarande mycket schablonmässigt. Ytterst har det varit en fråga om vid vilken
ekonomisk nivå parterna har kunnat komma överens.

Prop. 1984/85:28 10

Naturligtvis
beräknas driftersättningen på grundval av antaganden om vilka faktiska
merkostnader, som sjukvårdshuvudmannen drabbas av inom sin totala
sjukvårdsorganisation på gmnd av att staten förlägger läkarutbildning och
medicinsk forskning till organisationen. Utgångspunkten för båda parter är att
överenskomna belopp skall utgöra en korrekt kompensation. Den starka
integrationen medför emellertid att det inte är reaUstiskt att tro att man med
någon form av alltför förfinade metoder kan fastställa vilka kostnader som just
är förbundna med kUnisk utbildning och forskning. Med hänsyn till de stora
fördelarna med integrationen från samhällsekonomisk synpunkt bör man enligt min
mening godta detta förhållande.

Av
vad jag sagt framgår att förhållandena inom detta avtalsområde är speciella,
framför allt på grund av den höga graden av integration meUan statlig och
landstingskommunal verksamhet. Det är inte fråga om att betala ut statsbidrag
till en verksamhet, som utförs av någon annan än staten.

När
det gäller investeringsersättningama deltar staten genom nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande (NUU) i planeringen av byggnads- och utmstningsinvesteringarna.
Sedan projekten har godkänts av nämnden får sjukvårdshuvudmannen bidrag med
vanligtvis 25% av nettokostnaderna. Staten tar genom NUU:s medverkan konkret
sin del av ansvaret för de många gånger dyrbara investeringarna på våra högspeciaUserade
undervisningssjukhus. Lokalerna och utmstningen används för den integrerade verksamheten.

Eftersom
några skarpa gränser mellan vad som är läkarutbildning och forskning och vad
som är sjukvård inte kan dras upp, blir det desto viktigare att staten och
sjukvårdshuvudmannen genom goda samrådsformer kan få en gemensam uppfattning om
hur de totala resurserna bör användas för den integrerade verksamheten. När det
gäller denna fråga om resurser för läkamtbildning och klinisk forskiung bygger
avtalsregleringen på den gmndsyn, som fördes fram av föredragande
departementschefen i propositionen 1981/82:106 om forskning m.m., nämligen att
man bör inrikta sig på att förbättra möjligheterna för partema att i det
dagliga arbetet komma fram till en i stort sett gemensam uppfattning om hur de
tillgängliga resursema bör användas för sjukvård, utbildning och forskning. Jag
utgår från att sjukvårdshuvudmannen och högskoleenheten på gmndval av 3 §
samarbetsavtalet skall kunna finna goda former för samrådet om hur ekonomiska
och andra resurser av gemensamt intresse skall utnyttjas. Mot denna bakgmnd och
sedan jag i denna fråga har samrått med chefen för utbildningsdepartementet är
jag beredd att godta avtalsregleringen i detta hänseende.

Hälso-
och sjukvårdslagen (1982:763), som gäller fr.o.m. år 1983, ger ett nytt
utgångsläge för utvecklingsarbetet inom hälso- och sjukvården. Den ställer krav
på en förändrad stmktur med ökad satsning bl.a. på den öppna vården utanför
sjukhus och på långtidssjukvården. Planeringen skall utgå från primärvården.
Denna skall utgöra basen i hälso- och sjukvårdsorganisationen och få ett
särskilt ansvar för en rad åtgärder, som syftar till att främja

Prop. 1984/85:28 11

befolkningens
hälsa. I förarbetena till lagen understryks nödvändigheten av att hälso- och
sjukvårdens resurser omfördelas för att den nya inriktningen av vården skall
kunna genomföras (prop. 1981/82:97 s. 61, SoU 51, rskr 381).

Personal-
och utbildningsplanering är viktiga instmment för att styra utvecklingen av hälso-
och sjukvården åt önskat håll. Det är angeläget att utnyttja
utbildningssystemets olika delar för att förbereda hälso- och sjukvårdspersonalen
för en omstmkturering och för att utbilda den för arbetsuppgifterna inom en
delvis ny vårdstruktur.

Jag
konstaterar med tillfredsställelse att avtalsparterna enligt kommenta-rema till
föreliggande samarbetsavtal är ense om att strävandena att förlägga en större
andel av läkamtbildningen till primärvården bör intensifieras. Jag anser det
särskilt värdefullt att avtalskomplexet har utformats i syfte att möjliggöra en
sådan utveckUng.

Jag
vill betona att läkamtbildning och medicinsk forskning har en avgörande
betydelse för utvecklingen av hälso- och sjukvården. Genom läkamtbildningen
bibringas läkarna inte bara kunskaper och färdigheter utan också värderingar
och attityder. Dessa för de med sig ut i praktisk hälso-och sjukvård, där de bl.a.
genom det medicinska ledningsansvaret får stort inflytande över vårdens bedrivande.
Genom forskning och utvecklingsarbete uppkommer nya eller vidgade möjligheter
att förebygga, upptäcka, behandla och lindra sjukdomar och skador. Forskningen
kan förväntas ge betydande successiva förbättringar för hälso- och
sjukvårdsarbetet. Genom att staten är huvudman för läkamtbildning och kUnisk
medicinsk forskning får staten ett särskilt ansvar när det gäller att främja
utvecklingen av hälso- och sjukvården. Men staten har hämtöver ett allmänt
ansvar för att hälso- och sjukvården utvecklas på ett samhällsekonomiskt och sjukvårdspolitiskt
riktigt sätt. Genom riksdagsbeslutet om ny hälso-och sjukvårdslag ges staten ansvaret
för den centrala övergripande planeringen och samordningen av hälso- och
sjukvården. Tillsynen åvilar alltjämt socialstyrelsen. Den omfattar såväl
förebyggande insatser som vård, omsorg och rehabilitering och sker främst genom
allmänna riktlinjer, erfarenhetsutbyte och rådgivning.

En
arbetsgmpp inom hälso- och sjukvårdsberedningen för långsiktig planering har
nyligen lämnat sin huvudrapport (SOU 1984:39) Hälso- och sjukvård inför 90-taIet.
Rapporten är avsedd att ge underlag för sjukvårdshuvudmännens planering samt
för hälso- och sjukvårdspolitiska överväganden inom landstingskommunerna och
på nationell nivå. Jag avser att föreslå regeringen att lägga fram förslag till
riktlinjer för den framtida hälso- och sjukvården i en hälso- och sjukvårdspoUtisk
proposition till riksdagen under vårsessionen av 1984/85 års riksmöte.

Jag
vill här erinra om den neddragning av antalet läkamtbildningsplatser, som
enligt riksdagens beslut skall träda i kraft fr.o.m. budgetåret 1984/85. Riksdagen
har även givit regeringen till känna som sin mening vad utbildningsutskottet
anfört i betänkandet 1983/84:21 beträffande en ytterli-

Prop. 1984/85:28 12

gare
minskning av planeringsramen för läkarUnjen senast budgetåret 1986/87 med 90
nybörjarplatser. Som en följd av dessa minskningar kommer nivån på ersättningarna
till berörda sjukvårdshuvudmän att behöva sänkas. Parterna har också kommit
överens om fortsatta förhandlingar på denna punkt vad gäller den minskning av
antalet platser, som trädde i kraft vid ingången av innevarande budgetår vid karoUnska
institutet. Jag avser att återkomma tiU regeringen med förslag i denna fråga
senast i samband med att neddragningen når den kliniska delen av
läkarutbildningen budgetåret 1986/87.

Jag
är - efter att i denna fråga ha samrått med chefen för utbUdningsde-partementet
- beredd att godta den framlagda uppgörelsen i sin helhet med avtalsreglering
för samarbete om läkarutbildning och forskning, m.m. Regeringen bör utverka
riksdagens bemyndigande att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som
följer av avtalsregleringen.

Efter
förslag i 1981 års budgetproposition inrättade regeringen med stöd av riksdagens
bemyndigande en professur i allmänmedicin vid universitetet i Uppsala.
Professuren förenades med tjänst som distriktsläkare i allmänläkarvård vid
vårdcentralen i Tierp (prop. 1980/81:100 bU. 12, s. 527, UbU 29, rskr 354).

Vid
universitetet i Uppsala finns en särskild enhet - vårdcentralen i Tierp - med
uppgift att bedriva utbildning och forskning inom primärvård och angränsande
områden inom socialtjänst (prop. 1981/82:106, UbU 37, rskr 397),

Förhandlingssekretariatet
vid Uppsala läns landsting har i skrivelse till statens förhandlingsnämnd
framhållit att sjukvårdsanknytningen av professuren i allmänmedicin bör
omprövas. Landstinget är berett att upplåta Svartbäckens vårdcentral som sjukvårdsmässig
bas för allmänmedicin.

I
avtalet om läkarutbildning och forskning i Uppsala med Uppsala läns landstingskommun
uttalas att den ordinarie professorstjänst i allmänmedicin som för närvarande
är knuten till vårdcentralen i Tierp i stället avses bli knuten till
Svartbäckens vårdcentral inom Uppsala norra sjukvårdsdistrikt. TiU gmnd för
detta uttalande ligger ett av landstinget under förhandlingarna ställt yrkande
som tillstyrks av företrädare för universitetet i Uppsala. Samråd i frågan har
ägt mm med universitets- och högskoleämbetet samt socialstyrelsen.

Enligt
lagen (1982:764) om vissa läkartjänster vid enheter inom den landstingskommunala
hälso- och sjukvården som har upplåtits för gmndläggande utbildning av läkare,
m.m., vilken trädde i kraft den 1 januari 1983, får regeringen förordna att en
tjänst för speciaUstutbildad läkare skall vara förenad med en tjänst för lärare
vid högskoleenhet. Det ankommer således numera på regeringen att besluta om
ifrågavarande förening av en professorstjänst med en tjänst som
distriktsläkare.

Sedan
jag har samrått i frågan med chefen för utbildningsdepartementet vill jag framhåUa
att tjänsten bör i enlighet med framlagt förslag förenas med

Prop. 1984/85:28 13

tjänst
som distriktsläkare i allmänläkarvård inom Uppsala norra sjukvårdsdistrikt med
placering vid Svartbäckens vårdcentral efter samråd mellan universitetet och
landstinget. Chefen för utbildningsdepartementet har förklarat sig ha för
avsikt att föreslå regeringen att besluta i ärendet.

Man
kan räkna med att den primärvårdsforskning som bedrivs vid vårdcentralen i
Tierp även i framtiden skaU ha viss klinisk anknytning inom ämnet
allmänmedicin.

Vid
ifrågavarande ändring av tjänsteföreningen upphör vårdcentralen i Tierp att
vara en upplåten enhet enligt 6 § andra stycket i samarbetsavtalet. I stället
upplåts Svartbäckens vårdcentral.

Regeringen
föreslog på min föredragning genom proposition 1983/84:129 om bidrag tUl
kommunala undervisningssjukhus att riksdagen under femte huvudtiteln för
budgetåret 1984/85 skulle anvisa ett förslagsanslag av 1 000 milj. kr. tiU
bidrag till kommunala undervisningssjukhus. Jag räknade då, i avvaktan på att slutUga
läkarutbildningsavtal skulle komma till stånd, med en statlig driftersättning
för budgetåret 1984/85 av 713 milj. kr., inberäknat visst statiigt bidrag till Een-Holmgren
Ortopediska AB. Jag beräknade vidare sammanlagt ca 287 milj. kr. för
övergångsbidrag för Karolinska sjukhuset i Solna och Akademiska sjukhuset i
Uppsala samt för investeringsersättningar under budgetåret 1984/85.

Riksdagen
fattade beslut i enlighet med regeringens förslag (prop. 1983/84:129, SoU 26, rskr
285).

Föreliggande
avtalskomplex innebär emeUertid att den statliga driftersättningen kommer att
uppgå till 810 milj. kr. för år 1984. Beträffande medelsbehovet för
övergångsbidrag och investeringsersättningar medför den nya avtalsregleringen
ingen väsentlig förändring för budgetåret 1984/85. Jag beräknar därför alltjämt
ca 290 milj. kr. för detta ändamål.

Riksdagen
bör på detta sätt underrättas om att belastningen under förslagsanslaget Bidrag
till kommunala undervisningssjukhus numera kan beräknas bli ca 1100 milj. kr.
för budgetåret 1984/85.

Regeringen
har den 10 maj 1984 föreskrivit att berörda statliga myndigheter skall - i
avvaktan på regeringens slutliga beslut - tillämpa ifrågavarande avtal och
överenskommelser. Regeringen har vidare uppdragit åt nämnden för
undervisningssjukhusens utbyggande att a conto betala ut statliga drift- och
investeringsersättningar i enlighet med de villkorligt träffade avtalen och
överenskommelserna.

3. Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen

att
bemyndiga regeringen att ikläda staten de ekonomiska förpliktelser som följer
av uppgörelsen den 26 april 1984 med avtalsreglering för samarbete om
läkarutbildning och forskning.

Prop. 1984/85:28 14

4.
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1984/85:28 15

Bilaga
1

Statens
förhandlings nämnds skrivelse den 8 maj 1984 till regeringen (socialdepartementet)
beträffande avtal 1984-04-26 om samarbete om läkarutbildning och forskning, m.
m. (1 förhandlingsprotokoll med 1 avtal och 2 överenskommelser samt 8 ortsvisa
avtal; 1 bilaga till skrivelsen)

Statens
förhandlingsnämnd (SFN) underställer regeringen för prövning följande avtal och
överenskommelser av den 26 april 1984 som gäller under förbehåll av godkännande
av regeringen samt av berörda landstingskommuner och kommuner.

A
Protokoll, fört vid förhandlingar den 26 april 1984 mellan SFN och företrädare
för vissa landstingskommuner/kommuner om samarbete om läkamtbildning och
forskning med följande bilagor

1. Avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning
(samarbetsavtalet)

2. Överenskommelse om driftersättning för år 1984

3. Överenskommelse om slutlig reglering för år 1983

B
Åtta ortsvisa avtal om läkamtbildning och forskning i Stockholm, Uppsala,
Linköping, Lund, Malmö, Göteborg (2 avtal) och Umeå.

Bakgrund

Samarbetet
mellan staten och berörda sjukvårdshuvudmän vad gäller läkamtbildning samt
forskarutbildning och forskning inom de medicinskt kliniska ämnesområdena har
senast reglerats i avtal som träffades 1977. Dessa avtal gällde ursprungligen
för åren 1977 och 1978. De har därefter förlängts att gälla eller tillämpas
till och med år 1983. Redogörelse härför har senast lämnats i propositionen
1983/84:129 om bidrag tiU kommunala undervisningssjukhus. Som också redovisats
i nämnda proposition (s 5) har statlig driftersättning under första kvartalet
1984 enligt regeringsbeslut den 9 febmari 1984 betalats ut a conto till berörda
sjukvårdshuvudmän.

Under
den tid 1977 års avtal har gällt eller tillämpats har dels Stockholms läns
landstingskommun övertagit huvudmannaskapet för KaroUnska sjukhuset i Solna
den 1 januari 1982 (proposition 1980/81:95), dels Uppsala läns landstingskommun
övertagit huvudmannaskapet för Akademiska sjukhuset i Uppsala den 1 januari
1983 (proposition 1981/82:145). Numera gäller för dessa två sjukhus samma
regler som för övriga kommunala undervisningssjukhus.

Huvuddelen
av reglerna i 1977 års avtal har också tillämpats beträffande sådan icke
klinisk medicinsk och odontologisk verksamhet som är förlagd till lokaler vid
undervisningssjukhusen. Även för logopedutbildningen i Stock-

Prop. 1984/85:28 16

holm.
Lund och Göteborg samt för de kliniska delarna av den statiiga
sjukgymnastutbildningen i Stockholm och Lund tillhandahåller sjukvårdshuvudmännen
vissa resurser med tillämpning av dessa regler. Detta har beaktats vid
fastställande av ersättningarna tiU berörda huvudmän för hälso-och sjukvården.

Avtalen

Gmnden
för avtalsregleringen är att staten som huvudman för läkamtbildningen samt för
forskamtbildningen och forskningen inom de medicinskt kUniska ämnesområdena
behöver ha tillgång tUl resurser inom hälso- och sjukvården. Verksamheterna är
integrerade med varandra. Detta medför att staten och huvudmännen för den
offentliga hälso- och sjukvården måste samverka. Hälso- och sjukvårdens
organisation och dimensionering utgör därvid den ram inom vilken läkamtbildningen
och forskningen får bedrivas.

Dessa
utgångspunkter behandlas närmare i inledningen tUl samarbetsavtalet, som
innehåller för alla utbildningsorter gemensamma bestämmelser för samarbetet
mellan staten och berörda landstingskommuner/kommuner om läkarutbildning och
forskning.

Hithörande
frågor har tidigare bl a behandlats i socialutskottets betänkande 1980/81:27,
i vilket bl a uttalades att det i frågan om kommunala undervisningssjukhus var
angeläget att klarhet skapades om vilka resurser som var avsedda för utbildning
och forskning. Regeringen fäste den 24 september 1981 SFN:s uppmärksamhet bl a
på vad riksdagen givit till känna i anledning av nämnda betänkande.

Dessa
frågor har därefter ingående behandlats i propositionen 1981/82:106 om
forskning m m (s 115-119). Föredragande departementschefen fann det knappast
möjligt att helt undvika svårigheter och åsiktsskillnader mellan berörda
statliga och kommunala organ, i synnerhet inte när kraven på båda parter att
hushålla med knappa resurser växer. Han fann det dock givetvis angeläget att så
långt möjligt komma till rätta med sådana störningar. För att minska dessa och
lägga en säkrare gmnd för ett gemensamt utnyttjande av statliga och kommunala
resurser borde man inrikta sig på att förbättra möjligheterna för parterna att
i det dagliga arbetet komma fram till en i stort sett gemensam uppfattning om
hur de tillgängliga resurserna bör användas. Detta fordrade garantier för att
högskoleorganen skall kunna ta till vara sina behöriga intressen. Prövningen av
frågan om ändrade samarbetsformer föll naturligt inom ramen för förhandlingar
om nu ifrågavarande avtal. I anledning av vad socialutskottet uttalat i
ovannämnda betänkande 1980/ 81:27 framhöll han, att det av vad han anfört
följde att en ändamålsenlig väg var att ändra samarbetsformerna i den riktning
han hade angett om staten verkningsfullt skulle kunna bevaka att läkamtbildning
och forskning får de resurser som staten betalar för.

Prop. 1984/85:28 17

Förhandlingsparterna
har ägnat stor uppmärksamhet åt de berörda frågorna. Bl a har en
försöksverksamhet för utveckling av det lokala samarbetet under några år
bedrivits i Göteborg. Vidare har SFN och Landstingsförbundet i samarbete gjort
en enkät i ämnet hos berörda högskoleenheter och landstingskommuner.

Det
nu träffade samarbetsavtalet ansluter till de principiella ståndpunkter som
föredragande departementschefen redovisade i den nyssnämnda propositionen
1981/82:106. Parterna har därvid funnit det ändamålsenligt att - i motsats till
vad som tidigare gällt - avstå från att i de avtal som skall prövas av regeringen
ta in detaljerade regler för samrådsformer m m på det lokala planet. Parterna
har i stället ansett det angeläget att ge sjukvårdshuvudmannen och
högskoleenheten största möjliga frihet att tillsammans och med hänsyn till de
lokala förhållandena utveckla ändamålsenliga former för samrådet. Tidigare
regler har ersatts med en generell bestämmelse (3 §) om en skyldighet för
landstingskommunen och högskoleenheten att samråda vid tillämpningen av
samarbetsavtalet och anslutande avtal, bl a om hur ekonomiska och andra
resurser av gemensamt intresse skall utnyttjas. En fömtsättning för att de
integrerade verksamheterna skall kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt är
att detta samråd fungerar väl på det lokala planet. Det är därför som partema
ansett att det i fortsättningen skaU regleras lokalt hur samrådet skall ske i
praktiken.

I
propositionen 1981/82:106 behandlades också reglerna om statlig investeringsersättning.
Föredragande departementschefen erinrade därvid om att staten betalar en ganska
stor andel av investeringskostnaderna och har ett allmänt ansvar för att de
många gånger dyrbara investeringarna vid de högspeciaUserade
undervisningssjukhusen görs på ett ändamålsenligt sätt. Han framhöll vidare att
det granskningsarbete som utförs av nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande (NUU) - med utgångspunkt i dåvarande avtalssystem - är av stort
värde. Samtidigt underströk han att man i den fortsatta översynen av avtalen i
denna del självklart borde beakta möjUghe-tema till förenklingar och
rationaliseringar i detta arbete.

NUU
redovisade i en skrivelse hösten 1981 att ett arbete pågick i syfte att förenkla
och rationalisera verksamheten hos såväl NUU som sjukvårdshuvudmännen. Som ett
led i detta arbete lade NUU fram förslag till ändringar av reglerna om statlig
investeringsersättning. De bestämmelser om sådan ersättning som framgår av
samarbetsavtalet (bilaga 1.2) bygger i allt väsentligt på detta förslag. De
begränsningar som detta innebär har redovisats i kommentarema till avtalet. Det
medför såväl en minskning av NUU:s och sjukvårdshuvudmännens arbete som en
minskning av investeringsersättningama jämfört med en fortsatt tillämpning av
hittillsvarande bestämmelser. I kommentarema till samarbetsavtalet (bilaga 1.3 s
4) har uttalats att en fortsatt översyn av systemet med investeringsersättning
är aktuell. Vad gäller innebörden i övrigt av föreliggande avtalskomplex
hänvisar

2 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 28

Prop. 1984/85:28 18

SFN
till avtalstexten och de kommentarer som bilagts samarbetsavtalet (1.3). Som
framgår av en anmärkning i förhandlingsprotokollet och av kommentarema avser
parterna att fortsätta översynen av regelsystemet.

För
år 1983 har driftersättningar betalats ut a conto med sammanlagt 711 664 000
kr. Enligt överenskommelsen om slutlig reglering för år 1983 (bilaga 3) skall
före den 15 maj 1984 ytteriigare 48 336 000 kr betalas ut. Detta innebär att de
sammanlagda driftersättningarna för år 1983 slutUgt fastställts till 760 milj
kr. För år 1984 har driftersättningama slutligt fastställts till sammanlagt 810
milj kr (bilaga 2). Hälften av detta belopp skall - med avdrag för vad som
utgått a conto i februari 1984 - betalas ut före den 15 maj 1984.

På gmndval
av samarbetsavtalet har samtidigt träffats särskilda avtal med lokalt anpassade
villkor för samarbetet. I dessa avtal - som gäller läkamtbildning och forskning
i Stockholm, Uppsala, Linköping, Lund, Malmö, Göteborg och Umeå samt vid S:t
Jörgens sjukhus i Göteborg- anges bl a vilka enheter inom hälso- och sjukvården
som upplåts för den gmndläggande utbildningen av läkare. För dessa enheter
gäller vissa lagbestämmelser m m. Vidare anges i de särskilda avtalen till
vilka av de upplåtna enhetema sådana forskningsaktiviteter skall koncentreras
som kräver särskilda resurser i form av exempelvis lokaler eller utmstning.

Riksdagen
har nyligen fattat ett beslut om läkarutbildningens dimensionering som innebär
att antalet nybörjarplatser för läkarUnjen vid karolinska institutet från och
med budgetåret 1984/85 skall minskas från 370 till 280. Med anledning härav har
i anmärkning till 1 § i avtalet med Stockholms läns landstingskommun uttalats
att partema skall fortsätta förhandUngama om konsekvensema av beslutet. Ett
minskat intag from hösten 1984 leder till ett successivt minskat antal
studerande i de kliniska ämnena från och med höstterminen 1986.

I
avtalet med Uppsala läns landstingskommun uttalas att den ordinarie professorstjänst
i allmänmedicin som för närvarande är knuten till vårdcentralen i Tierp i
stället avses bU knuten till Svartbäckens vårdcentral inom Uppsala norra
sjukvårdsdistrikt. TUl gmnd för detta uttalande Ugger ett av landstingskommunen
under förhandlingama ställt yrkande med tillstyrkan av företrädare för
universitetet i Uppsala. Landstingskommunens skrivelse den 17 april 1984 i
detta ärende bifogas (bilaga 1 till föreUggande skrivelse). Uttalandet om
förändringen på denna punkt har skett i samråd med universitets- och
högskoleämbetet samt socialstyrelsen.

Hemställan

SFN
hemställer att regeringen

1
godkänner vad som överenskommits i det överlämnade protokollet med bilagor samt
de åtta ortsvisa avtalen

Prop. 1984/85:28 19

2
föreskriver att överlämnade avtal och överenskommelser i sin helhet skall tillämpas
i avvaktan på regeringens slutliga beslut i ärendet.

Sedan
vederbörande kommunala organ godkänt det överenskomna enUgt vad som sägs i 2 §
förhandlingsprotokollet och besluten vunnit laga kraft, kommer SFN att anmäla
detta till socialdepartementet.

Prop. 1984/85:28 20

Bilaga 1 till SFN:s skrivelse 1984-05-08

Skrivelse
1984-04-17 från Landstinget i Uppsala län. Förhandlingssekretariatet, till SFN
beträffande professur i allmänmedicin - placering och sjukvårdsanknytning

Efter
förslag i 1981 års budgetproposition beslöt riksdagen, att en professur i
allmänmedicin skulle inrättas vid universitetet i Uppsala den 1 juU 1981.1
propositionen fömtsattes att tjänsten skulle förenas med tjänst som distriktsläkare
vid vårdcentralen i Tierp. Överenskommelse härom träffades sedermera mellan
Statens förhandUngsnämnd och Uppsala läns landsting. Den 1 juh 1982 utnämndes
Gösta Tibblin till innehavare av professuren. I september samma år inrättades
den allmänmedicinska institutionen vid medicinska fakulteten i Uppsala.

Verksamheten
har byggts upp successivt och vid institutionen finns i dag -fömtom professorn
- en klinisk lärare, en forskare (forskningsrådstjänst), en docent i medicinsk
sociologi, fyra forskningsassistenter och tre sekreterare samt nio doktorander.
Institutionen är inrymd pä Akademiska sjukhuset och huvuddelen av verksamheten
är förlagd till Uppsala.

I
forskningspropositionen (1983/84:107) konstateras att för den praktiskt viktiga
forskning som bedrivs inom ramen för allmänmedicin i Uppsala bör stöd även i
fortsättningen kunna utgå från såväl medicinska forskningsrådet som
delegationen för social forskning.

Professurens
sjukvårdsanknytning syns böra omprövas.

Då
denna ursprungligen diskuterades var fömtsättningama andra än i dag. Sjukvårdsforskning
bedrevs inom ramen för det s k tierpsprojektet. Detta har numera permanentats
och delvis omvandlats tiU "enheten för forskning i primärvård och
socialtjänst", vilken förestås av professor Bjöm Smedby, socialmedicinska
institutionen. Den forskning som nu bedrivs i Tierp har mycket Utet att göra
med den kUniska forskningen inom allmänmedicin. Primärvården inom Uppsala län
har i dag byggts ut och nya vårdcentraler har tillkommit.

Därmed
har skälen för en anknytning till just vårdcentralen i Tierp förlorat i
betydelse. I själva verket talar mycket emot Tierp.

Den
allmänmedicinska institutionen medverkar aktivt i gmndutbildningen för läkare.
Allmänmedicinska moment ingår i introduktionskursen liksom under sjunde och
elfte terminerna (drygt en vecka resp två veckor).

Svårigheterna
att rekrytera läkare tUl Tierp har medfört att av sju tjänster har sällan mer
än en varit ordinariebesatt. Vårdcentralen saknar lämpUga föreläsningslokaler, gmppmm
m m. Även avståndet tiU Uppsala gör Tierp mindre lämpad som undervisningsort
för medicine studerande.

Hittills
har studenterna under sjunde terminen fördelats på ett trettiotal

Prop. 1984/85:28 21

vårdcentraler
med lämplig bemanning inom regionen medan studenterna under elfte terminen har
fått sin undervisning på vårdcentral i Uppsala. Både de som har förmedlat undervisningen
och de som har fått den har upplevt arrangemanget positivt.

Institutionens
forskning är inriktad mot vårdcentraler inom hela sjukvårdsregionen, vilket
betyder kontakter med primärvården i sju län. Tre landsting har ställt
forskningsassistenter till institutionens förfogande. Forskarna har den aUmänmedicinska
institutionen vid Akademiska sjukhuset som replipunkt.

Professor
Tibblin arbetade med sjukvård i Tierp en dag per vecka från augusti 1982 till
utgången av 1983. Bristen på kontinuitet (flertalet läkartjänster vikariebesatta),
tidsåtgången för resor tur och retur Tierp m m samt utvecklingen av
institutionens verksamhet har lett till att professor TibbUn sedan årsskiftet
har fått förlägga sina sjukvårdsinsatser till Uppsala norra sjukvårdsdistrikt,
vilket i höst tillförs en ny vårdcentral, Svartbäckens vårdcentral.

Från
flera synpunkter förefaller det ändamålsenligt att låta professorns i
allmänmedicin oUka verksamhetsgrenar sammanstråla i Uppsala. Landstinget är
berett att upplåta Svartbäckens vårdcentral som sjukvårdsmässig bas för
allmänmedicin under fömtsättning att professuren istäUet förenas med en tjänst
som distriktsläkare i Uppsala norra sjukvårdsdistrikt.

Inte
minst med tanke på reglema för tillsättning av läkartjänster vid s k upplåtna
enheter vore det värdefuUt om frågan om professurens placering och sjukvärdsanknytning
kunde behandlas i samband med upprättandet av lokalt läkarutbildningsavtal. En
snar lösning av frågan skulle dä medföra att läkare tUI Svartbäckens
vårdcentral kan rekryteras i enlighet med de särskilda bestämmelserna. Som
framhållits tidigare är rekryteringssituationen i Tierp besvärlig. Den skulle
i bästa fall förbättras något om vårdcentralen där inte längre blir en upplåten
enhet.

Olle
Foyer FörhandUngsdirektör

Framställningen
tUlstyrkes:

Harry
Boström Johnny Andersson

Professor Universitetsdirektör

Dekanus

Prop. 1984/85:28 22

Protokoll,
fört vid förhandlingar den 26 april 1984 mellan statens förhandlingsnämnd och
företrädare för vissa landstingskommuner/kommuner om samarbete om
läkarutbildning och forskning

Närvarande

Statens
förhandlingsnämnd

Överdirektören
Svante Englund, Expeditionschefen Bengt Söderqvist, Departementsrådet
Inga-Britt Ahlenius, Departementsrådet Lars Ekholm, Departementsrådet Bo
Jonsson, Byråchefen Sture Jansson Stockholms läns landstingskommun

Landstingsrådet
Leni Björklund Uppsala läns landstingskommun

Landstingsledamoten
Bengt Björkman Östergötlands läns landstingskommun

Landstingsrådet
Ragnar Gustafsson Malmöhus läns landstingskommun

Landstingsrådet
Bengt Holgersson Göteborgs och Bohus läns landstingskommun

Landstingsrådet
Stig Grauers Västerbottens läns landstingskommun

Landstingsrådet
HUding Lövbom Malmö kommun

Kommunalrådet
Arne Pettersson Göteborgs kommun

Kommunalrådet
Jan Hallberg Landstingsförbundet

Landstingsrådet
Gunnar Hofring, Avdelningschefen Ulf Wetterberg, Förste sekreteraren Anders
Hedberg, Sekreteraren Fred Elmqvist

1§
Parterna enas om att träffa följande avtal och överenskommelser.

1 Avtal
om samarbete om läkarutbildning och forskning (samarbetsavtalet,

bilaga 1)

Anmärkning

Parterna
avser att fortsätta översynen av regelsystemet på detta avtalsområde.

2 Överenskommelse om driftersättning för år 1984
(bilaga 2)

3 Överenskommelse om slutlig reglering för år 1983
(bilaga 3).

2§

Vad
som överenskommits i detta protokoll jämte bilagor gäller under förbehåll att
regeringen samt berörda landstingskommuner och kommuner godkänner dels detta,
dels samtUga de särskilda avtal mellan staten och envar berörd
landstingskommun/kommun som träffats enligt 1 § samarbetsavtalet.

Detta
protokoll är upprättat i två exemplar, av vilka partema tagit var siU.

Stockholm den 26
april 1984

För svenska staten Statens
förhandlingsnämnd

För berörda landstingskommuners/kommuners
gemensamma förhandlingsdelegation

Svante Englund Sture
Jansson

Gunnar
Hofring Ulf Wetterberg

Prop. 1984/85:28 24

Bilaga 1 till protokoll 1984-04-26 om samarbete om läkarutbildning
och forskning

Avtal
om samarbete om läkarutbildning och forskning

Avtal

mellan
svenska staten och vissa landstingskommuner/kommuner om samarbete om läkamtbildning
och forskning.

Staten
är huvudman för den grundläggande högskoleutbildningen på läkarlinjen (läkamtbildning)
samt för den forskamtbildning och den forskning som bedrivs inom högskolan
(forskning). Bestämmelser om dessa verksamheter finns i högskolelagen och andra
författningar.

Landstingskommunerna,
varmed avses även de kommuner som inte ingår i någon landstingskommun, är
huvudmän för den offentliga hälso- och sjukvården. Bestämmelser om denna
verksamhet finns i hälso- och sjukvårdslagen och andra författningar. Med
utgångspunkt i hälso- och sjukvårdslagen skall landstingskommunerna i frågor
som rör den högspeciaUserade hälso- och sjukvården samverka såväl inom som meUan
de hälso- och sjukvårdsregioner som regeringen fastställt. För denna samverkan
föreligger ett av Landstingsförbundet rekommenderat riksavtal samt regionala
avtal.

För
läkamtbildning och forskning inom de medicinskt kliniska ämnesområdena krävs
tillgång till resurser inom hälso- och sjukvården. Verksamhe-tema är
integrerade med varandra. Detta medför att en samverkan mellan staten och
huvudmännen för den offentliga hälso- och sjukvården måste ske, som bl a
innebär att landstingskommunen vid planeringen av hälso- och sjukvården skall
beakta läkamtbildningens och forskningens behov. Hälso-och sjukvårdens
organisation och dimensionering utgör därvid den ram inom vilken läkamtbildningen
och forskningen får bedrivas.

Denna
samverkan, som grundas på avtal mellan staten och berörda landstingskommuner,
förekommer för närvarande mellan följande högskoleenheter och
landstingskommuner inom angivna sjukvårdsregioner.

Högskoleenhet Landstingskommun Sjukvårdsregion

Karolinska Stockholms
läns Stockholmsregionen

institutet landstingskommun

Universitetet Uppsala
läns Uppsala/Örebro-

i
Uppsala landstingskommun regionen

Universitetet Östergötlands
läns Linköpingsregionen

i
Linköping landstingskommun

Prop. 1984/85:28

Universitetet

Malmöhus
läns

Lund/Malmöregion

i Lund

landstingskommun
Malmö kommun

Universitetet

Göteborgs
och

Göteborgsregionen

i Göteborg

Bohus
läns landstingskommun

Göteborgs
kommun

Universitetet

Västerbottens
läns

Umeåregionen

i Umeå

landstingskommun

25

Mot
den angivna bakgmnden enas partema om följande.

1§

I
detta avtal (samarbetsavtalet) anges för alla utbildningsorter gemensamma
bestämmelser för samarbetet mellan staten och en landstingskommun om läkamtbildning
och forskning.

På
gmndval av samarbetsavtalet skall staten och landstingskommunen träffa särskilt
avtal med lokalt anpassade bestämmelser för samarbetet.

2§

Läkamtbildningen
och forskningen inom de medicinskt kUniska ämnesområdena får bedrivas inom
landstingskommunens hälso- och sjukvårdsorganisation.

3§

Landstingskommunen
och högskoleenheten skaU samråda vid tillämpningen av detta och anslutande
avtal, bl a om hur ekonomiska och andra resurser av gemensamt intresse skall
utnyttjas. Överenskommelse skall träffas mellan landstingskommunen och
högskoleenheten om formema för sådant samråd.

4§

De
föreskrifter som landstingskommunen meddelar för verksamheten vid enhet inom hälso-
och sjukvården skall i tillämpliga delar gälla även för där verksamma
arbetstagare och studerande vid högskoleenheten.

5§

För
läkamtbildningens och forskningens behov skall landstingskommunen tillhandahålla
personal, lokaler och utmstning samt övriga nyttigheter och annan service med
de begränsningar och undantag som följer av bilaga 1.1 till detta avtal.

Prop. 1984/85:28 26

6§

Läkamtbildningens
omfattning och inriktning gmndas på det antal nybörjarplatser som fastställs av
riksdagen samt på fastställda utbildningsplaner.

I
det särskilda avtal som avses i 1 § skaU anges de enheter beträffande vilka skall
tillämpas lagen (1982:764) om vissa läkartjänster vid enheter inom den landstingskommunala
hälso- och sjukvården som har upplåtits för gmndläggande utbildning av läkare,
m m. Sådan enhet kallas upplåten enhet.

Anmärkning

Landstingskommunen
och högskoleenheten får komma överens om att förlägga moment i läkamtbildningen
till annan enhet än upplåten enhet. En sådan överenskommelse innebär inte att
den angivna lagen bUr tillämplig. Överenskommelsen får även avse enhet under
annan huvudman än sådan med vilken staten träffat detta samarbetsavtal.
Landstingskommunen svarar därvid för erforderlig överenskommelse med annan huvudman.

7§

Forskningen
får bedrivas inom ramen för de resurser som tillhandahålls av högskoleenheten
samt de resurser som landstingskommunen skall tillhandahålla enUgt 5 §.

Landstingskommunens
medgivande skall inhämtas, innan forskningsprojekt som ställer särskilda krav
på hälso- och sjukvårdens resurser påbörjas.

Forskning
får inte utan landstingskommunens medgivande bedrivas inom hälso- och
sjukvårdsorganisationen av annan än den som är knuten till högskoleenhetens
medicinska fakultet.

I
det särskilda avtal som avses i 1 § skall anges till vilka av de upplåtna enheterna
sådana forskningsaktiviteter skaU koncentreras som kräver särskilda resurser i
form av exempelvis lokaler eller utrustning.

Ordinarie
tjänst som professor vid högskoleenhetens medicinska fakultet får vara placerad
vid de enheter som avses i fjärde stycket och vid vissa upplåtna enheter som
anges i det särskilda avtal som avses i 1 §.

8§

För
landstingskommunens åtaganden enligt detta avtal lämnar staten ersättning i
form av dels investeringsersättning eiJigt de bestämmelser som framgår av
bilaga 1.2, dels driftersättning enligt särskild överenskommelse.

Driftersättningen
skall fastställas med beaktande av bl a antalet utbildningsplatser,
fastställda utbildningsplaner och befintlig forskningsorganisation.

Prop. 1984/85:28 27

9§

Till
detta avtal fogas en bilaga med vissa speciella kommentarer till avtalstexten (bilaga
1.3).

10 §

Avtalet
gäller från och med den 1 januari 1984 tills vidare med en uppsägningstid av
sex månader före kalenderårsskifte.

Anmärkning

Vad
parterna uttalat under 1.2 och 1.3 i 4 § förhandlingsprotokollet den 6 juni
1979 om tjänst som professor i patologi respektive radiofysik skall fortfarande
gälla.

Detta
avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm
den 26 april 1984

För
svenska staten För berörda landstings-

Statens
förhandlingsnämnd kommuners/kommuners gemen-

samma
förhandUngsdelegation

Svante
Englund Gunnar Hofring

Sture
Jansson Ulf Wetterberg

Prop. 1984/85:28 28

Bilaga
1.1

till
avtal om samarbete

om
läkarutbildning och

forskning
1984-04-26

Begränsningar
i och undantag från landstingskommunens skyldighet att enligt 5 §
samarbetsavtalet tillhandahålla resurser för läkarutbildningens och forskningens
behov

1 Beträffande
personal

Staten
anställer tjänsteman som är professor eller kUnisk lärare och vars tjänst är
förenad med tjänst vid enhet inom hälso- och sjukvården. För sådan tjänsteman
bekostar staten lön enhgt vederbörandes placering i lönegrad jämte i
förekommande fall därtill knutna tillägg och förmåner (inklusive pension),
medan landstingskommunen bestrider kostnader för särskilda arvoden och
tilläggsförmåner, såsom uppdragstiUägg, befattningsarvode samt gottgörelse för
särskild arbetstid, jour och beredskap.

Klinisk
amanuens anställs och bekostas helt av staten, som dock är berättigad till
ersättning av landstingskommunen efter rekvisition månadsvis i efterskott med
en tredjedel av utbetalat lönebelopp, förhöjt med lönekostnadspålägg enUgt för
staten vid varje tillfälle gällande gmnder.

Antalet
tjänster som professor, kUnisk lärare och klinisk amanuens fastställs av staten
efter samråd med landstingskommunen.

Personal
som anställs uteslutande för läkamtbildning eller forskning Uksom timarvoden
för undervisning bekostas helt av staten.

2 Beträffande
utmstning m m

Såvitt
gäller utmstning för forskningens behov, avser landstingskommunens åtaganden
endast vedertagen gmndutmstning vid enhet som åsyftas i 7 § fjärde och femte
styckena samarbetsavtalet.

Det
åligger inte landstingskommunen att tillhandahålla förbmkningsartik-lar för
demonstrationsändamål och sådant material som erfordras för djurförsök och
särskilda forskningsprojekt.

Anmärkning

Med
begreppet vedertagen gmndutmstning för forskningens behov åsyftas sådan utmstning
som är användbar inte endast för ett eller annat speciellt forskningsprojekt
utan för ohka projekt av beskaffenhet att kunna genomföras med tUlämpning av
gängse teknik och metodik. Samma principiella begränsning av
landstingskommunens skyldigheter som enligt ovan gäller i fråga om utmstning
skall även gälla läkamtbildningens och forskningens försörjning med nyttigheter
av olika slag.

Prop. 1984/85:28 29

Bilaga
1.2

till
avtal om samarbete

om
läkarutbildning och

forskning
1984-04-26

Bestämmelser
om statlig investeringsersättning enligt 8 § samarbetsavtalet

1 Statlig
investeringsersättning utgår för byggnads- och utmstningsinveste-

ringar som avser sådan verksamhet som anges i bilaga 1.2 A och som är

förlagd till sjukhusområden och byggnader som anges i avtal meUan staten

och landstingskommunen.

1.1 Fråga om statlig investeringsersättning för
nybyggnad som kan bli aktuell för verksamhet som avses i första stycket avgörs
efter förhandling mellan staten och landstingskommunen.

1.2 För om- och tUlbyggnad av lokaler för sådan
verksamhet som avses i första stycket är ersättningen 25 procent av
landstingskommunens nettokostnader för byggnadsarbetena. Ersättningen beräknas
enligt de regler som anges i bilaga 1.2 B.

1.3 För anskaffning av utmstning till sådan verksamhet
som avses i första stycket är ersättningen 25 procent av landstingskommunens
nettokostnader. Ersättningen beräknas enligt de regler som anges i bilaga 1.2
C.

2 Om annan statlig investeringsersättning
(motsvarande) lämnas, skall ersättningen enligt dessa bestämmelser beräknas på
landstingskommunens kostnader efter avdrag för sådan ersättning.

3 Ersättning utgår inte för landstingskommunens
kostnader till följd av att egendom skadats, förstörts, stulits eller
förkommit.

4 Ersättning enligt dessa bestämmelser utgår endast
under fömtsättning att förslag till byggnadsarbeten och till anskaffning av utmstning
upprättas i samråd med nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande och god-känns
av nämnden.

5 Staten betalar efter rekvisition ut ersättning på
grundval av landstingskommunens egna utlägg.

6 Landstingskommunen är skyldig att tillhandahålla
staten de handlingar och räkenskaper som behövs för prövningen av förslag
enligt 4 och rekvisition enligt 5.

7 Staten
erhåller inte någon del i äganderätt till mark, byggnad eller

utmstning genom att lämna ersättning enligt dessa bestämmelser.

Prop. 1984/85:28 30

8 Om
enhet inom landstingskommunens hälso- och sjukvård helt eller delvis

inte längre skaU tas i anspråk för läkamtbildning och/eller forskning, är

staten berättigad att återfå utbetald investeringsersättnig eller del därav.

Återbetalningen skall avse så stor del av de enUgt föreliggande och tidigare

motsvarande avtal (överenskommelser) utbetalda beloppen som återstår

efter avdrag av 1/30 beträffande byggnad och 1/10 beträffande för varje år

som förflutit från utgången av det kalenderår då utbetalningen skedde.

Kan
byggnad eller utrustning, varpå bestämmelserna i denna punkt blir tillämpUga,
inte av landstingskommunen användas på ett sätt som svarar mot byggnadens eller
utrustningens värde och skulle på gmnd härav återbetalning av uppburen
ersättning te sig obillig, äger landstingskommunen påkalla jämkning.

9 För
byggnadsobjekt som påbörjats före den 1 januari 1984 utgår statlig

investeringsersättning enligt äldre bestämmelser. Detsamma gäller utgifter

för anskaffning av utrustning som betalts före nämnda tidpunkt.

Prop. 1984/85:28 31

Bilaga
1.2 A

Statlig
investeringsersättning utgår - med de undantag som anges nedan -för om- och
tillbyggnad av och utmstningsanskaffning till lokaler för hälso-och
sjukvårdsverksamhet samt därmed integrerad läkamtbildning och medicinsk
forskning ävensom tiU lokaler för medicinsk teknik, sjukhusfysik/ radiofysik
samt foto-, TV- eller AV-service. Ersättning utgår inte till andra s k tjänande
enheter.

Ersättning
lämnas dock inte för investeringar som avser följande funktioner.

Hjälpmedelscentraler,
synhjälpcentraler och hörcentraler

Patienthotell

Verksamhet
som normalt förläggs utanför sjukhus, exempelvis mödra- och barnavårdscentraler.

Tandvård,
inklusive exempelvis oral kimrgi och odontologisk röntgendiagnostik.

Anmärkningar

1
Bestämmelsen innebär att ersättning lämnas för investeringar som avser
exempelvis mottagningar, vårdavdelningar, operationsavdelningar, journalarkiv, steriUseringscentraler,
föreläsningssalar, medicinska bibliotek, försöksdjurslokaler och laboratorier
samt arbets-, uppehålls- och omklädningsutrymmen för personal inom verksamheter
som avses i första stycket ovan.

2 Om investeringar för medicinsk teknik,
sjukhusfysik/radiofysik samt foto-, TV- och AV-service i annan än obetydlig
omfattning föranleds av exempelvis serviceåtaganden åt enhet utanför sådant
sjukhusområde eller sådan byggnad som anges i avtal meUan staten och
landstingskommunen, skall skäUg reduktion av ersättningen ske.

3 Bestämmelsen innebär att ersättning inte lämnas för
investeringar som avser exempelvis centralförråd, centralkök och
personalmatsalar, enheter för fastighetsunderhåll och -drift samt centrala
administrativa enheter och enheter för företagshälsovård. Detsamma gäller riks-
och snabbtelefonväxlar, centrala anläggningar för produktion, mottagning och
fördelning av värme och elektrisk kraft (inklusive reservkraft) samt för
central övervakning och styming av installationer m m liksom centrala anläggningar
för avfallshantering och smittrening.

Prop. 1984/85:28 32

Bilaga 1.2 B

Regler
om ersättning för byggnadskostnader

Ersättning
för byggnadskostnader beräknas enligt den gränsdragning som framgår av Spri råd
5.1 (utgåva 2, december 1973). Kostnader för föremål som hänförs till huvudgmpp
8 behandlas därvid som byggnadskostnader.

Från
byggnadskostnadema skall dras eventueUa intäkter.

I
byggnadskostnadema får inte inräknas kostnader för följande ändamål.

Ränte-
och kreditivkostnader

KonstnärUg
utsmyckning

Planering
(upprättande av dispositionsplan, verksamhetsplanering som gmnd för
lokalprogrammering m m)

Administration
(t ex kostnader för landstingskommunens egen organisation för
byggnadsplanering, ledning av projektering och byggande samt kontroll eller
konsultkostnader för därmed jämförbara uppgifter)

Evakuering
(t ex i samband med ombyggnad)

Anslutningsavgifter

Väg-
och markarbeten

Kulvertar
och ledningar samt transportanläggningar och elektriska anläggningar (inkl teleanläggningar)
som är gemensamma för flera än de enheter som berörs av en viss om- eller
tillbyggnad.

Prop. 1984/85:28 33

Bilaga
1.2 C

Regler
om ersättning för utrustningskosmader

Ersättning
utgår för kostnadema för anskaffning av utmstning som markerats med "U"
under följande vamgmpper i bilaga 1 till Spri råd 6:24 (april 1980).

Undergmpp
161 Maskiner, verkstads-

Undergmpp
163 Serviceutmstningar (mät-

instmment,

Övergmpp
4-5 Medicinsk materiel och tandvårds-

materiel
med undantag för huvudgmpp 48 Kimrgiska instmment och huvudgmpp 53 Materiel
för fysiote-rapi

Huvudgmpp
85 Undervisningsmateriel

Huvudgmpp
88 Fotomateriel

Ersättning
utgår endast för anskaffning av artiklar för vilka kostnaden i varje enskilt
fall överstiger 20 000 kronor.

Ersättning
utgår inte för administrationskostnader, kostnader för planering, utredning,
projektering och besiktningar eller Uknande kostnader i samband med inköp av utmstning.
Detsamma gäller, om inte annat särskilt medges, kostnader för flyttning av utmstning.

Anmärkning

Enligt
bilaga 1.1 till samarbetsavtalet avser landstingskommunens åtagande såvitt
gäller utmstning för forskningens behov endast vedertagen gmndutmstning. Därav
följer att ersättning inte utgår för anskaffning av mer speciell forskningsutmstning
och att det inte heller är något åUggande för landstingskommunen att
tillhandahålla sådan utrustning.

3
Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 28

Prop. 1984/85:28 34

Bilaga
1.3

till
avtal om samarbete

om
läkarutbildning och

forskning
1984-04-26

Kommentarer
till samarbetsavtalet

Gmnden
för särskild avtalsreglering på detta område är att staten som huvudman för läkamtbildningen
och den därtill knutna forskningen i fråga om de medicinskt kliniska
ämnesområdena - utöver de resurser som ställs till förfogande genom medel för läkamtbildningen
och de medicinska fakulteterna samt genom de forskningsanslag som förvaltas av
högskoleenheterna -behöver ha tillgång till resurser som finns inom hälso- och
sjukvården.

För
den samverkan som sålunda måste ske utgör hälso- och sjukvårdens organisation
och dimensionering den ram inom vilken den kliniska läkamtbildningen och
forskningen får bedrivas. Högskoleenheten skall därför vid den närmare
utformningen, förläggningen och planeringen av den kliniska läkamtbildningen
och forskningen bl a ha detta som utgångspunkt. Givetvis är hälso- och
sjukvårdsorganisationen inte statisk utan kan fortlöpande behöva förändras. Vid
planeringen av hälso- och sjukvården skall landstingskommunen beakta den kUniska
läkamtbildningens och forskningens behov.

Denna
nära samverkan leder till att verksamheterna blir så starkt integrerade med
varandra att det inte är en framkomlig väg att i detalj försöka redovisa
användningen av de från olika håll tillskjutna resurserna.

Parterna
är ense om att statens motpart på detta område i princip skall vara endast
sådan landstingskommun inom vars verksamhetsområde högskoleenhet med
läkarlinje och medicinsk fakultet är belägen. Med tanke på omfattningen av läkamtbildningen
och forskningen vid Malmö allmänna sjukhus finns dock liksom tidigare Malmö
kommun som särskild avtalspart. Av historiska skäl uppträder även Göteborgs och
Bohus läns landstingskommun som särskild avtalspart gentemot staten i fråga om
den utbildnings- och forskningsverksamhet som är förlagd till S:t Jörgens
sjukhus.

I
tidigare avtal har funnits detaljerade regler om formema för hur samråd skall
äga mm mellan landstingskommunen och högskoleenheten. Dessa regler har ersatts
med en bestämmelse om skyldighet att samråda vid tiUämpningen av detta och
anslutande avtal, bl a om hur ekonomiska och andra resurser av gemensamt
intresse skall utnyttjas (3 §). En fömtsättning för att de integrerade
verksamheterna skall kunna bedrivas på ett ändamålsenligt sätt är att detta
samråd fungerar väl på det lokala planet. Hur detta

Prop. 1984/85:28

skall
ske i praktiken skall dock i fortsättningen regleras lokalt.

Omfatttningen
av de landstingskommunala resurser som behöver tas i anspråk för
läkarutbildning och forskning enligt 5 § bestäms i stort av statsmaktemas
beslut om läkarutbildningens längd, innehåll och dimensionering samt om
inrättande av ordinarie tjänst som professor i kliniskt ämnesområde.
Omfattningen av resurserna bestäms även av den ersättning som
landstingskommunen får enligt 8 §.

Enligt
den i 6 § angivna lagen får regeringen förordna att en tjänst för speciaUstutbildad
läkare skall vara förenad med en tjänst för lärare vid en högskoleenhet. En
sålunda förenad tjänst tillsätts i den ordning som gäller för lärartjänsten på
det sätt som framgår närmare av 3 § lagen. I lagen ges också bestämmelser om
tiden för förordnande för vissa specialistutbildade läkare samt om skyldighet
för läkare som är anställd vid ifrågavarande hälso-och sjukvårdsenhet att
biträda vid handledningen av medicine studerande och att i vissa fall inom sitt
verksamhetsområde ombesörja undervisning och examination (4 och 5 §§ lagen).

Regeringen
har med stöd av 16 § hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) utfärdat förordning
(1982:771) om behörighet till vissa tjänster inom den landstingskommunala hälso-
och sjukvården och om tillsättning av sådana tjänster. Föreskrifter om
tillsättning av tjänster för speciaUstutbildad läkare vid en enhet inom den
landstingskommunala hälso- och sjukvården som har upplåtits för gmndläggande
utbildning av läkare meddelas i 9 och 10 §§ förordningen. Bl a skall vid
bedömningen av skickUgheten för tjänsten hos behöriga sökande - vilken bedömrung
görs av särskilda sakkunniga som utsetts under högskolestyrelsens medverkan -
hänsyn tas till utbildning samt till kUnisk och vetenskaplig skicklighet.

Parterna
är ense om att strävandena att förlägga en större andel av läkamtbildningen
till primärvården bör intensifieras. Det ankommer i första hand på
landstingskommunen och högskoleenheten att verka för detta. En fömtsättning för
att så skall kunna ske enkelt och smidigt är att den angivna lagen inte blir
tillämplig på sjukvårdsenheter som tas i anspråk endast för vissa moment i läkamtbildningen.

Den
avtalsslutande landstingskommunen kan - i samråd med högskoleenheten - komma
överens med annan landstingskommun eller med primärkommun om att till denna
förlägga moment i läkarutbildningen.

Formema
för hur medgivanden enligt 7 § andra och tredje styckena skall inhämtas fömtsätts
bli reglerade i samråd enligt 3 §. I sådant samråd kan också föreskrivas hur
information om den forskning som bedrivs skaU lämnas, exempelvis i fråga om
större förändringar i pågående projekt.

I
detta sammanhang kan erinras om det i inledningen tUl samarbetsavtalet omnämnda,
av Landstingsförbundet rekommenderade riksavtalet samt regionala avtal avseende
samverkan i frågor som rör den högspeciaUserade hälso- och sjukvården. Innan
förslag lämnas om att tjänst som professor skall inrättas eller omvandlas och
förenas med landstingskommunal tjänst, måste

Prop. 1984/85:28 36

medgivande
inhämtas från landstingskommunen (jfr 7 och 8 §§). Vid detta samråd förutsätts
landstingskommunen beakta vad som sägs i riksavtalet om informations- och
samrådsskyldighet gentemot den egna sjukvårdsregionens samverkansnämnd, övriga
samverkansnämnder och Landstingsförbundet.

Forskning
inom kliniska ämnesområden bedrivs även inom andra landstingskommuner än dem
med vilka staten träffat föreliggande avtal. Samarbete om forskningsprojekt
mellan högskoleenheter och enskilda landstingskommuner utanför nämnda krets kan
förekomma i olika former. Detta samarbete omfattas inte av föreliggande avtal.
Det bör anmärkas att även inom de landstingskommuner med vilka staten träffat
detta avtal bedrivs forsknings- och utvecklingsarbete som inte omfattas av
avtalet.

Detta
avtal omfattar inte heller uppdragsforskning eller kUnisk prövning, beställd av
icke statlig intressent, exempelvis av en läkemedelsindustri. Avtalet lägger
sålunda inte hinder i vägen för Landstingsförbundet och/eller landstingskommunerna
att träffa avtal med icke statliga intressenter om ersättning för ianspråktagna
kliniska resurser m m.

I
syfte bl a att åstadkomma förenklingar i såväl statens som sjukvårdshuvudmännens
administrativa arbete har en överarbetning skett av reglema för statlig
investeringsersättning. Reglerna som tagits in i bilaga 1.2 innebär bl a följande
förändringar.

Investeringsersättning
utgår i fortsättningen inte för s k tjänande enheter, t ex centralförråd, centralkök,
riks- och snabbtelefonväxlar samt anläggningar för produktion av värme och
elektrisk kraft.

Investeringsersättning
för anskaffning av utmstning har utgått enligt olika regler beroende på om
anskaffningen skett i samband med ny-, till- eller ombyggnad eller om den skett
utan sådant samband. Investeringsersättning har sålunda utgått för tex
kontorsmaskiner, möbler och gardiner om anskaffningen skett i samband med ett
byggnadsobjekt, men inte annars. I fortsättningen skall den begränsning till
vissa varugrupper som hittills gällt beträffande anskaffningar utan samband med
ny-, till- eller ombyggnad (s k löpande anskaffningar) gälla även vid
anskaffningar i samband med byggnadsarbeten.

En
begränsning har vidare införts som innebär att investeringsersättning endast
skall utgå för anskaffning av artiklar för vilka kostnaden i varje enskilt fall
överstiger 20 000 kronor. I detta sammanhang kan understrykas att denna begränsning
inte innebär någon förändring av hittillsvarande praxis när det gäller möjlighetema
att vid en anskaffning till en kostnad över 20 000 kronor låta komponenter och
tillbehör som därvid anskaffas och som var för sig kostar mindre än 20 000
kronor ingå i den anskaffningskostnad som läggs till gmnd för beräkningen av
den statliga investeringsersättningen. I syfte att undanröja de
gränsdragningsproblem som kan uppkomma avses tillämpningsföreskrifter
utfärdas.

De
särskilda avtal som skall träffas mellan staten och enskilda landstingskommuner
skall gälla tills vidare med en uppsägningstid av sex månader före

Prop. 1984/85:28 37

kalenderårsskifte.
Syftet är bl a att ändringar i fråga om vilka enheter som skall stå till
förfogande för läkamtbildningen och forskningen snabbt skall kunna komma till
uttryck i avtalen.

Med denna uppbyggnad
skulle samarbetsavtalet kunna ha en lång uppsägningstid. Med hänsyn till att på
vardera sidan pågår utredningar om frågor som rör avtalssystemet samt till att
under förhandlingarna framställts yrkanden som kräver ytterligare gemensamma
överväganden, har parterna emellertid velat ge möjlighet till ett snabbt
genomförande av förändringar. Därför skall vad nu överenskommits gälla med en
uppsägningstid av sex månader (10 §). I förhandUngsprotokollet har parterna
förklarat sin avsikt att fortsätta översynen av regelsystemet. Bland de frågor
som har aktuahserats kan nämnas en fortsatt översyn av systemet med
investeringsersättning.

Bilaga 2 till protokoll 1984-04-26 om samarbete om läkarutbildning
och forskning

Överenskommelse om driftersättning för år 1984 för
läkarutbildning och forskning

Överenskommelse

meUan svenska staten och vissa landstingskommuner/kommuner
om drifter-sättning för år 1984 för läkamtbildning och forskning, m m

1
Statlig driftersättning enligt 8 § i samarbetsavtalet den 26 april 1984 om läkamtbildning
och forskning skall för år 1984 utgå med nedan angivna slutiigt fastställda
belopp.

Landstingskommun/
Ersättning

kommun Kronor

Ersättningen
avser även särskilda åtaganden enligt

62 453
000

Stockholms
läns landstingskommun 245 557 000

Uppsala läns landstingskommun 98 223 000

Östergötlands läns landstingskommun 57 111 000

Malmöhus läns landstingskommun 101 950 000

Malmö kommun

5 - 8 §§ avtal den 26 april 1984 om läkarutbUdning och forskning
i Stockholm, m m

5 § avtal den 26 april 1984 om läkarutbildning och forskning
i Linköping, m m

5 - 7 §§ avtal den 26 april 1984 om läkarutbildning och
forskning i Lund, m m

5 § avtal den 26 april 1984 om läkarutbildning och forskning
i Malmö, m m

Göteborgs
och

Bohus läns

landstingskommun
3 621 000

Göteborgs kommun 166 944 000

Västerbottens läns landstingskommun 74 141 000

5 - 6 §§ avtal den 26 april 1984 om läkarutbUdning och
forskning i Göteborg, m m

5 § avtal den 26 april 1984 om läkarutbildning och forskning
i Umeå, m m

Summa
kronor

810 000
000

2
Driftersättningen skall betalas ut med en fjärdedel av angivna belopp före den
15 i månaderna febmari, maj, augusti och november.

Anmärkning

I
maj månad 1984 skall hälften av de angivna beloppen betalas ut med

avdrag
för vad som utgått a conto enligt regeringens beslut den 9 febmari

1984.

Denna
överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm den 26
april 1984

För svenska staten Statens
förhandlingsnämnd

Svante
Englund Sture Jansson

För berörda landstingskommuners/kommuners
gemensamma förhandlingsdelegation

Gunnar
Hofring

Ulf
Wetterberg

Prop. 1984/85:28 40

Bilaga 3 till protokoll 1984-04-26 om samarbete om läkarutbildning
och forskning

Överenskommelse
om slutlig reglering för dr 1983 av samarbetet angående läkarutbildning och
forskning

Överenskommelse

mellan
svenska staten och vissa landstingskommuner/kommuner om slutUg reglering för år
1983 av samarbetet angående läkamtbildning och forskning.

1
För de prestationer som huvudmännen för de konununala undervisningssjukhusen
tillhandahållit under år 1983 enUgt det mellan partema den 25 januari 1983
upprättade protokoUet skall staten före den 15 maj 1984 såsom driftersättning -
utöver de belopp som betalats ut a conto enhgt 4 § nämnda protokoll - erlägga
följande belopp.

Till Kronor

Stockholms
läns landstingskommun 14 158 000

Uppsala
läns landstingskommun 5 663 000

Östergötlands
läns landstingskommun 3 293 000

Malmöhus
läns landstingskommun 7 756 000

Göteborgs och Bohus läns landstings

kommun 208 000

Västerbottens
läns landstingskommun 4 214 OCX)

Malmö
kommun 3 540 000

Göteborgs
kommun 9 504 000

48
336000 2 I och med denna överenskommelse sker - i den män ej aimat avtalas - en
fullständig och slutlig reglering av samtUga mellanhavanden mellan staten och
berörda landstingskommuner och kommuner som gmndar sig på de den 2 maj 1977
träffade avtalen om läkamtbildning och forskning vid konmiunala undervisningssjukhus
(LUA 77) samt därtill anknytande avtal och överenskommelser eller tidigare
motsvarande avtal och överenskommelser.

Anmärkningar

1
En förteckning över åsyftade avtal och överenskommelser som

tillämpats
under åren 1982 och 1983 firms i bilaga 1 till protokoUet den 14

december
1981 om fortsatt samarbete angående läkamtbUdning och

forskning.

Prop. 1984/85:28 41

2 Ett tidigare motsvarande avtal som slutreglerats i
detta sammanhang är det år 1964 mellan staten och Malmöhus läns
landstingskommun träffade avtalet om samarbete för uppförande och drift av en
läkarstation i Dalby.

3 Beträffande investeringsersättning gäller vad som
sägs i punkt 9 i bilaga 1.2 till avtalet denna dag om samarbete om läkamtbildning
och forskning.

Denna
överenskommelse är upprättad i två exemplar, av vilka partema tagit var sitt.

Stockholm
den 26 april 1984

För
svenska staten För berörda landstingskommuners/

Statens
förhandlingsnämnd kommuners gemensamma förhand-

lingsdelegation

Svante
Englund Gunnar Hofring

Sture
Jansson Ulf Wetterberg

Prop. 1984/85:28 42

Avtal
om läkarutbildning och forskning i Stockholm

Avtal

mellan
svenska staten och Stockholms läns landstingskommun om läkamtbildning och
forskning i Stockholm, m m

1§

Det
samarbetsavtal som träffats den 26 april 1984 mellan staten och vissa landstingskommuner/kommuner,
däribland Stockholms läns landstingskommun (SLL), skall gälla för samarbetet
mellan staten och SLL om läkamtbildningen och forskningen inom de medicinskt
kliniska ämnena vid karolinska institutet (Kl).

Anmärkning

Riksdagen
har beslutat att antalet nybörjarplatser för läkarUnjen vid Kl från och med
budgetåret 1984/85 skall minskas från 370 till 280. Partema skall fortsätta
förhandlingarna om konsekvensema därav.

2§

De
enheter inom hälso- och sjukvården som anges i bilaga 1 till detta avtal

upplåts
enligt 6 § samarbetsavtalet.

3§

Vad
som sägs i 7 § fjärde stycket samarbetsavtalet skall gälla samtliga

upplåtna
enheter inom områdena för KaroUnska sjukhuset och Huddinge

sjukhus.

De
ordinarie professorstjänster som är placerade vid de enheter som i bilaga 1
anges under 3, 4 och 8 får även i fortsättningen vara placerade där.

4§

Bestämmelserna
om statUg investeringsersättning i bilaga 1.2 till samarbetsavtalet skall
tillämpas beträffande områdena för KaroUnska sjukhuset och Huddinge sjukhus
samt de i bUaga 1 under 4.1 och 4.3 angivna enhetema inom de byggnader vid S:t
Görans sjukhus vilka för närvarande disponeras av dessa enheter.

5§

Bestämmelserna
i samarbetsavtalet skaU gäUa även den tiU ordinarie professorstjänster inom
följande ämnesområden vid Kl knutna utbildiungs-och forskningsverksamheten med
lokaler inom områdena för Karolinska sjukhuset och Huddinge sjukhus.

Prop. 1984/85:28 43

Karolinska
sjukhuset

Experimentell
alkohol- och narkotUcaforskning

Experimentell
endokrinologi

Experimentell
kimrgi

Medicinsk
radiobiologi

Medicinsk
teknik

Epidemiologi,
särskilt cancerepidemiologi

Fortplantningens
endokrinologi

Hormonforskning,
särskilt obstetrik och gynekologi

Psykologisk
alkoholforskning

Huddinge
sjukhus

Medicinsk
näringslära Oral mikrobiologi Oral patologi

Beträffande
den verksamhet som anges i första stycket gäller den inskränkningen av SLLts
skyldigheter att staten skaU stå för sådan utmstning som markerats med "U"
under övergmppema 4-5 och 8 i Spri råd 6:24 (april 1980).

SLL
skall samråda med nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande, innan mer
omfattande omdisposition av lokalerna för verksamheten företas. SLL äger ta upp
förhandlingar om annan kostnadsfördelning än den som anges i bestämmelsema om statUg
investeringsersättning, om mer omfattande ombyggnad av dessa lokaler blir
aktuell.

Anmärkning

Verksamheten
inom ämnesområdet medicinsk näringslära omfattar även annan gmndläggande
högskoleutbildning än på lakar- och tandläkarUn-jen samt annan än medicinsk och
odontologisk forskning och forskamtbildning.

6§

Bestämmelsema
i samarbetsavtalet skall gäUa även den gmndläggande högskoleutbildningen i Iogo{>edi
på logopedUnjen vid Kl samt för forskning, inklusive forskamtbildning, inom
ämnesområdet. Vad som sägs om läkarutbildning i nämnda betämmelser skall
därvid avse logopedutbildning.

SLL
svarar gentemot staten för att arbetstagare hos SLL i erforderiig omfattning
står till förfogande för handledning av studerande pä logopedUnjen samt att,
om Kl så önskar, en speciaUstkompetent läkare inom verksamhetsområdet foniatri
åtager sig att tjänstgöra som föreståndare för utbildningen i logopedi. Vidare
medger SLL att staten får anlita arbetstagare hos SLL för utbildningen.

Utbildningen
på logopedlinjen får inte utan SLLis medgivande avse ett intag som överstiger
24 studerande var tredje termin.

Prop. 1984/85:28 44

Beträffande
den verksamhet som avses i första stycket gäUer den inskränkningen av SLLrs
skyldigheter att staten skall stå för mer speciell undervisnings- och forskningsutmstning.

7§

Bestämmelsema
i samarbetsavtalet skaU gäUa även den kliniska delen av den gmndläggande
högskoleutbildningen på sjukgymnasthnjen vid Kl samt för därtill anknuten
forskning, inklusive forskamtbildning. Vad som sägs om läkamtbildning i nämnda
bestämmelser skaU därvid avse sjukgymnastutbildning.

SLL
svarar gentemot staten för att arbetstagare hos SLL i erforderlig omfattning
står till förfogande för handledning av studerande på sjukgymnasthnjen. Vidare
medger SLL att staten får anlita arbetstagare hos SLL för utbildningen.

Antalet
studerande som tas in med praktisk utbUdning förlagd tiU enheter inom SLLrs hälso-
och sjukvårdsorganisation får inte utan SLL:s medgivande överstiga 160 per år.

Beträffande
den verksamhet som avses i första stycket gäller den inskränkningen av SLL:s
skyldigheter att staten skall stå för mer speciell undervisnings- och
forskningsutrustning.

8§

FöT
den i anslutning tUl Huddinge sjukhus belägna stathga institutionsbyggnaden
för odontologisk verksamhet (T-huset) tillhandahåller SLL tjänster och
nyttigheter som avses i 2,5 och 6 §§ samt 8 § andra stycket avtalet den 17 december
1974 om tjänster och nyttigheter tiU den odontologiska institutionen i
Huddinge, m m.

Beträffande
den i första stycket avsedda verksamheten förbinder sig SLL att tUlämpa samma
principer i fråga om parkering för patienter, personal och studerande som i
övrigt gäller vid Huddinge sjukhus.

9§

Avtalet
gäller från och med den 1 januari 1984 tUls vidare med en uppsägningstid av sex
månader före kalenderårsskifte. Avtalet skall dock inte gälla längre än
samarbetsavtalet.

Anmärkning

StatUg
driftersättning enUgt 8 § samarbetsavtalet fastställs i särskild

överenskommelse
med beaktande av SLL:s åtaganden enhgt 5 - 8 §§

ovan.

Prop. 1984/85:28 45

10
§

Avtalet
gäller under förbehåll att det godkänns av regeringen och Stockholms läns
landsting.

Detta
avtal är upprättat i två exemplar, av vilka partema tagit var sitt.

Stockholm
den 26 april 1984

För
svenska staten För Stockholms läns

Statens
förhandlingsnämnd landstingskommun

Svante
Englund Leni Björklund

Sture
Jansson Olle Wiström

Prop. 1984/85:28 46

Bilaga
1

till avtal om
läkarutbildning och

forskning i Stockholm
1984-04-26

Enheter
inom SLL:s hälso- och sjukvård som upplåts enligt 6 § samarbetsavtalet den 26
april 1984

1
Samtliga enheter inom området för
Karolinska sjukhuset

2
SamtUga enheter inom området för
Huddinge sjukhus

3
Infektionsklinikema vid Roslagstulls
sjukhus

4
S:t Görans sjukhus

4.1 Samtliga enheter inom barnklinikernas byggnad

4.2 Patologiavdelningen

4.3 Psykiatriska sektorskUnikema Centrala staden

Bromma

5
S:t Eriks sjukhus (till och med
vårterminen 1985)

6
Danderyds sjukhus

6.1 Medicinska kliniken

6.2 Infektionskliniken

6.3 Reumatologiska kliniken

6.4 Barnmedicinska kliniken

6.5 Långvårdsmedicinska kliniken

6.6 Kimrgiska kUniken

6.7 Kliniken för ortopedisk kimrgi

6.8 Kliniken för urologisk kimrgi

6.9 Anestesiavdelningen

6.10 KvinnokUniken

6.11 Kliniken för medicinsk rehabihtering

6.12 Patologiavdelningen

6.13 Röntgenavdelningen

6.14 Onkologiska kUniken

6.15 Avdelningen för klinisk fysiologi

6.16 Avdelningen för klinisk kemi

6.17 Psykiska sektorsklinikerna Östermalm - Lidingö Danderyd
- Österåker - Vaxholm

7 Södersjukhuset

7.1 Medicinska klinikema I - IV

7.2 Barnmedicinska khniken (Sachsska bamsjukhuset)

Prop. 1984/85:28 47

7.3 HudkUniken

7.4 Neurologiska kliniken

7.5 Kimrgiska kUniken

7.6 Kliniken för ortopedisk kirurgi

7.7 Neurokimrgiska kliniken

7.8 Anestesiavdelningen

7.9 Ögonkliniken

7.10 ÖronkUniken

7.11 Audiologiska avdelrungen

7.12 Patologiavdelningen

7.13 Röntgenavdelningen

7.14 Onkologiska kliniken

7.15 Avdelningen för klinisk bakteriologi

7.16 Avdelningen för klinisk fysiologi

7.17 Avdelrungen för klinisk kemi

7.18 Avdelningen för klinisk neurofysiologi

8
Den enhet vid vårdcentralen Kronan i Sundbyberg till vilken en ordinarie
professorstjänst i socialmedicin är knuten.

Prop. 1984/85:28 48

Avtal om
läkarutbildning och forskning i Uppsala

Avtal

mellan
svenska staten och Uppsala läns landstingskommunen om läkamtbildning och
forskning i Uppsala.

1§

Det
samarbetsavtal som träffats den 26 april 1984 mellan staten och vissa landstingskommuner/kommuner,
däribland Uppsala läns landstingskommun, skall gälla för samarbetet mellan
staten och landstingskommunen om läkamtbildningen och forskningen inom de
medicinskt kliniska ämnena vid universitetet i Uppsala.

Anmärkning

Riksdagen
har fastställt antalet nybörjarplatser för läkarUnjen vid

universitetet
i Uppsala till 110.

2§

Följande
enheter inom hälso- och sjukvården upplåts enligt 6 § samarbetsavtalet.

1 Samtliga enheter inom området för Akademiska
sjukhuset

2 Enheterna för patologi och kUnisk bakterologi

3 Enheten för barn- och ungdomspsykiatri

4 De enheter vid Ulleråkers sjukhus och Kungsgärdets
sjukhus till vilka ordinarie professorstjänster vid universitetets medcinska
fakultet är knutna

5 Den enhet till vilken den ordinarie
professorstjänsten i allmänmedicin vid universitetets medicinska fakultet är
knuten.

Anmärkning

Professorstjänsten
i allmänmedicin är för närvarande knuten tUl vårdcentralen i Tierp. Denna
tjänst avses i stället bli knuten till Svartbäckens vårdcentral inom Uppsala
norra sjukvårdsdistrikt.

3§

Vad
som sägs i 7 § fjärde stycket samarbetsavtalet skall gälla de upplåtna

enheter
som avses under 1 och 2 i 2 §.

De
ordinarie professorstjänster som är placerade vid de under 3,4 och 5 i 2 §
avsedda enheterna får även i fortsättningen vara placerade där.

Prop. 1984/85:28 49

4§

Bestämmelsema
om statUg investeringsersättning i bUaga 1.2 till samarbetsavtalet skall
tillämpas beträffande området för Akademiska sjukhuset samt enhetema för
patologi och klinisk bakterologi inom de byggnader som för närvarande
disponeras av dessa enheter.

5§

Avtalet
gäller från och med den 1 januari 1984 tills vidare med en uppsägningstid av
sex månader före kalenderårsskifte. Avtalet skall dock inte gälla längre än
samarbetsavtalet.

Anmärkning

Statlig
driftersättning enUgt 8 § samarbetsavtalet fastställs i särskild

överenskommelse.

6§

Avtalet
gäller under förbehåll att det godkänns av regeringen och Uppsala

läns
landsting.

Detta
avtal är upprättat i tvä exemplar, av vilka partema tagit var sitt.

Stockholm
den 26 april 1984

För
svenska staten För Uppsala läns

Statens
förhandlingsnämnd landstingskommun

Svante
Englund Bengt Björkman

Sture
Jansson Anders TyneUus

4 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 28

Prop.
1984/85:28 50

Avtal om läkarutbildning och forskning i Linköping

Avtal

mellan svenska staten och Östergötlands läns
landstingskommun om läkamtbildning och forskning i Linköping, m m.

1§

Det samarbetsavtal som träffats den 26 april 1984 mellan
staten och vissa landstingskommuner/kommuner, däribland Östergötlands läns
landstingskommun, skall gälla för samarbetet mellan staten och
landstingskommunen om läkarutbildningen och forskningen inom de medicinskt
kliniska ämnena vid universitetet i Linköping.

Anmärkning

Riksdagen har fastställt antalet nybörjarplatser för
läkarlinjen vid

universitetet i Linköping till 86.

2§

Följande enheter inom hälso- och sjukvården upplåts enligt
6 § samarbetsavtalet.

1
SamtUga enheter
inom området för regionsjukhuset i Linköping

2
Enheten för
socialmedicin

3
Enheten för
infektionssjukvård

3§

Vad som sägs i 7 § fjärde stycket samarbetsavtalet skall
gälla de upplåtna

enheter som avses under 112 8.

Den ordinarie professorstjänst som är placerad vid den
under 2 i 2 § angivna enheten får även i fortsättningen vara placerad där.

48

Bestämmelserna om statlig investeringsersättning i bilaga
1.2 till samarbetsavtalet skall tillämpas beträffande området för
regionsjukhuset i Linköping samt enheten för infektionssjukvård inom de byggnadet
som för närvarande disponeras av enheten.

5§

Bestämmelsema i samarbetsavtalet skall gälla även den
utbildnings- och forskningsverksamhet som är knuten till ordinarie professorstjänster
inom ämnesområdena medicinsk mikrobiologi och farmokologi vid universitetet.

6§

Avtalet gäller från och med den 1 januari 1984 tills
vidare med en uppsägningstid av sex månader före kalenderårsskifte. Avtalet skall
dock inte gälla längre än samarbetsavtalet.

Prop. 1984/85:28 51

Anmärkning

Statlig
driftersättning enligt 8 § samarbetsavtalet fastställs i särskild överenskommelse
med beaktande av landstingskommunens åtagande enligt 5 § ovan.

7§

Avtalet
gäller under förbehåll att det godkänns av regeringen och Östergötlands läns
landsting.

Detta
avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockholm
den 26 april 1984

För
svenska staten För Östergötlands läns

Statens
förhandUngsnämnd landstingskommun

Svante
Englund Ragnar Gustafsson

Sture
Jansson Bertil Nilsson

Prop. 1984/85:28 52

Avtal
om läkarutbildning och forskning i Lund

Avtal

mellan
svenska staten och Malmöhus läns landstingskommun om läkamtbildning och
forskning i Lund, m m.

1§

Det
samarbetsavtal som träffats den 26 april 1984 mellan staten och vissa landstingskommuner/kommuner,
däribland Malmöhus läns landstingskommun (MLL), skall gälla för samarbetet
mellan staten och landstingskommunen om läkamtbildningen och forskningen inom
de medicinskt kUniska ämnena vid universitetet i Lund.

Anmärkning

Riksdagen
har fastställt antalet nybörjarplatser för läkarlinjen vid universitetet i Lund
till 190. Av de cirka 180 studerande som beräknas nå utbildningens kliniska
skede skall i princip hälften få sin kliniska utbildning inom MLL:s hälso- och
sjukvårdsorganisation, den andra hälften inom Malmö kommuns.

2§

Följande
enheter inom hälso- och sjukvården upplåts enUgt 6 § samarbetsavtalet.

1 Samtliga enheter inom området för lasarettet i Lund

2 Enheten för barn- och ungdomspsykiatri i Lund

3 De enheter vid S:t Lars sjukhus i Lund och vid
vårdcentralen i Dalby till vilka ordinarie professorstjänster vid
universitetets medicinska fakultet är knutna.

3§

Vad
som sägs i 7 § fjärde stycket samarbetsavtalet skall gälla de upplåtna

enheter
som avses under 1 i 2 §.

De
ordinarie professorstjänster som är placerade vid de under 3 i 2 § angivna
enheterna får även i fortsättningen vara placerade där.

4§

Bestämmelsema
om statiig investeringsersättning i bUaga 1.2 till samarbetsavtalet skall
tillämpas beträffande området för lasarettet i Lund. Nämnda bestämmelser skall
gälla även för anskaffning av utrustning tiU den verksamhet inom kUnisk kemi
som är förlagd till byggnad MC vid S:t Lars sjukhus.

5§

Bestämmelsema
i samarbetsavtalet skall gälla även de icke kliniska delarna

av
verksamheten inom bakteriologibyggnaden vid lasarettet i Lund.

Prop, 1984/85:28 53

Beträffande
den verksamhet som anges i första stycket gäller den inskränkningen av MLLis
skyldigheter att staten skall stå för mer speciell undervisnings' och forskningsutmstning.

MLL
skall samråda med nämnden för undervisningssjukhusens utbyggande, innan mer
omfattande omdisposition av lokalerna för verksamheten företas. MLL äger ta upp
förhandlingar om annan kostnadsfördelning än den som anges i bestämmelserna om statUg
investeringsersättning, om mer omfattande ombyggnad av dessa lokaler blir
aktuell.

6§

Bestämmelsema
i samarbetsavtalet skaU gälla även den gmndläggande högskoleutbildningen i logopedi
pä logopedlinjen vid universitetet samt för forskning, inklusive forskamtbildning,
inom ämnesområdet. Vad som sägs om läkarutbildning i nämnda bestämmelser skall
därvid avse logopedutbildning.

MLL
svarar gentemot staten för att arbetstagare hos MLL i erforderUg omfattning
står tUl förfogande för handledning av studerande på logopedlinjen, samt att,
om universitetet så önskar, en specilistkompetent läkare inom
verksamhetsområdet foniatri åtager sig att tjänstgöra som föreståndare för utbUdningen
i logopedi. Vidare medger MLL att staten får anlita arbetstagare hos MLL för
utbildningen.

Utbildningen
på logopedlinjen fär inte utan MLLis medgivande avse ett intag som överstiger
24 studerande var tredje termin.

Beträffande
den verksamhet som avses i första stycket gäller den inskränkningen av MLL:s
skyldigheter att staten skall stå för mer specieU undervisnings- och forskningsutmstning.

Anmärkning

Av
universitetet anställd universitetslektor förutsätts svara för samma

sjukvård
som en 3/4-anstäUd logoped.

7§

Statens
rätt enUgt 1 § avtalet den 31 januari 1962 angående seminarietomten i Lund att
disponera denna tomt skall gälla på oförändrade villkor. Vidare skall följande
avtal och överenskommelse aUtjämt gäUa.

1 Avtalet den 28 juni 1965 om utbildning av
sjukgymnaster i Lund med de förändringar som anges i avtalet den 6 juni 1979

2 Överenskommelsen den 6 juni 1979 om provisoriska
lokaler för utbUdning av sjukgymnaster i Lund, m m.

8§

Avtalet
gäller från och med den 1 januari 1984 tills vidare med en uppsägningstid av
sex månader före kalenderårsskifte. Avtalet skall dock inte gälla längre än
samarbetsavtalet.

Prop. 1984/85:28 54

Anmärkning

Statlig
driftersättning enligt 8 § samarbetsavtalet fastställs i särskild

överenskommelse
med beaktande av MLL:s åtaganden enligt 5 - 7 §§

ovan.

9§

Avtalet gäller under
förbehåll att det godkänns av regeringen och Malmöhus

läns landsting.

Detta
avtal är upprättat i två exemplar, av vilka partema tagit var sitt.

Stockholm
den 26 april 1984

För
svenska staten För Malmöhus läns landstingskom-

Statens
förhandlingsnämnd mun

Svante
Englund Bengt Holgersson

Sture
Jansson Torsten Selin

Prop. 1984/85:28 55

Avtal
om läkarutbildning och forskning i Malmö

Avtal

mellan
svenska staten och Malmö kommun om läkamtbildning och forskning i Malmö, m m.

1§

Det
samarbetsavtal som träffats den 26 april 1984 mellan staten och vissa landstingskommuner/kommuner,
däribland Malmö kommun, skall gälla för samarbetet mellan staten och kommunen
om läkarutbildningen och forskningen inom de medicinskt kUniska ämnena vid
universitet i Lund.

Anmärkning

Riksdagen
har fastställt antalet nybörjarplatser för läkarlinjen vid universitetet i Lund
till 190. Av de cirka 180 studerande som beräknas nå utbildningens kliniska
skede skall i princip hälften få sin kliniska utbildning inom kommunens hälso-
och sjukvårdsorganisation, den andra hälften inom Malmöhus läns
landstingskommuns.

2§

Följande
enheter inom hälso- och sjukvården upplåts enligt 6 § samarbetsavtalet.

1 Samtliga enheter inom området för Malmö allmänna
sjukhus utom enheter för långtidssjukvård

2 Den enhet i Malmö till vilken en ordinarie
professorstjänst i socialmedicin är knuten.

Anmärkning

En
ordinarie tjänst som professor i långvårdsmedicin är förenad med tjänst som överläkare
vid Malmö allmänna sjukhus. En stor del av den sjukvårds-, utbildnings- och
forskningsverksamhet som är knuten till denna tjänst är förlagd till lokaler
inom området för Värnhems sjukhus. Staten och kommunen är ense om att denna
förläggning är provisorisk i avvaktan på att lokaler för bl a en långvårdsmedicinsk
utredningsenhet kan ställas till förfogande inom området för Malmö allmänna
sjukhus samt om att tjänsten skall vara knuten till långtidssjukvårdens
länsfunktion och vara förankrad även inom primärvården.

3§

Vad
som sägs i 7 § fjärde stycket samarbetsavtalet skall gälla de upplåtna

enheter
som avses under 1 i 2 §.

Den
ordinarie professorstjänst som är placerad vid den under 2 i 2 § angivna
enheten får även i fortsättningen vara placerad där.

Prop. 1984/85:28 56

4§

Bestämmelsema
om statUg investeringsersättning i bilaga 1.2 till samarbetsavtalet skall
tillämpas beträffande området för Malmö aUmänna sjukhus, dock med undantag för
enheter för långtidssjukvård och habilitering.

Anmärkning

Undantaget
för enheter för långtidssjukvård vid Malmö allmänna sjukhus gäller inte den
långvårdsmedicinska enhet inom sjukhusområdet som avses i anmärkning till 2 §
ovan.

5§

Avtalet
den 28 juni 1965 om praktisk utbildning av sjukgymnaster i Malmö

skall
aUtjämt gälla.

6§

Avtalet
gäUer från och med den 1 januari 1984 tiUs vidare med en uppsägningstid av sex
månader före kalenderårsskifte. Avtalet skaU dock inte gälla längre än
samarbetsavtalet.

Avtalet
ersätter överenskommelsen meUan staten och kommunen enUgt protokoU den 28
augusti 1980 om vissa frågor rörande en professur i långvårdsmedicin.

Anmärkning

StatUg
driftersättning enUgt 8 § samarbetsavtalet fastställs i särskild

överenskommelse
med beaktande av kommunens åtagande enUgt 5 §

ovan.

7§

Avtalet
gäller under förbehåll att det godkänns av regeringen och Malmö

kommunfullmäktige.

Detta
avtal är upprättat i två exemplar, av vilka partema tagit var sitt.

Stockholm
den 26 april 1984

För
svenska staten För Malmö kommun

Statens
förhandUngsnämnd

Svante
Englund Ame Pettersson

Sture
Jansson Lars Carlbark

Prop. 1984/85:28 57

Avtal
om läkarutbildning och forskning vid S:t Jörgens sjukhus i Göteborg Avtal

mellan
svenska staten och Göteborgs och Bohus läns landstingskommun om läkamtbildning
och forskning vid S:t Jörgens sjukhus Göteborg.

1§

Det
samarbetsavtal som träffats den 26 april 1984 mellan staten och vissa landstingskommuner/kommuner,
däribland Göteborgs och Bohus läns landstingskommun, skall gälla för samarbetet
mellan staten och landstingskommunen om läkamtbildning och forskning vid S:t
Jörgens sjukhus i Göteborg.

Anmärkning

Staten
och Göteborgs kommun har denna dag träffat avtal om läkamtbildning och
forskning i Göteborg. Därvid har fömtsätts att för läkamtbildning och forskning
i psykiatri vid universitetet i Göteborg skulle såsom hittills upplåtas även S:t
Jörgens sjukhus.

2§

De
enheter vid S:t Jörgens sjukhus tiU vilka är knutna ordinarie professorstjänster
vid den medicinska fakulteten vid universitetet i Göteborg upplåts enUgt 6 §
samarbetsavtalet. Vad som sägs i 7 § femte stycket samarbetsavtalet skaU gäUa
dessa enheter.

3§

Avtalet
gäller från och med den 1 januari 1984 tUls vidare med en uppsägningstid av sex
månader före kalenderårsskifte. Avtalet skaU dock inte gälla längre än
samarbetsavtalet.

Anmärkning

StatUg
driftersättning enUgt 8 § samarbetsavtalet fastställs i särskild

överenskommelse.

4§

Avtalet
gäller under förbehåll att det godkänns av regeringen och Göteborgs

och
Bohus läns landsting.

Detta
avtal är upprättat i två exemplar, av vilka partema tagit var sitt.

Stockholm
den 26 april 1984

För
svenska staten För Göteborgs och Bohus

Statens
förhandlingsnämnd läns landstingskommun

Svante
Englund Stig Grauers

Sture
Jansson Sven-Erik Petersson

Prop. 1984/85:28 58

Avtal
om läkarutbildning och forskning i Göteborg

Avtal

mellan
svenska staten och Göteborgs kommun om läkamtbildning och forskning i Göteborg,
mm.

1§

Det
samarbetsavtal som träffats den 26 april 1984 mellan staten och vissa

landstingskommuner/kommuner,
däribland Göteborgs kommun, skall gäUa

för
samarbetet mellan staten och kommunen om läkamtbildningen och

forskningen
inom de medicinskt kliruska ämnena vid universitetet i

Göteborg.

Anmärkning

Riksdagen
har fastställt antalet nybörjarplatser för läkarUnjen vid universitetet i
Göteborg till 168. Det fömtsätts i detta avtal att för läkamtbildning och
forskning i psykiatri vid universitetet skall såsom hittills enligt särskilt
avtal mellan staten och Göteborgs och Bohus läns landstingskommun upplåtas även
S:t Jörgens sjukhus, som ingår i landstingskommunens hälso- och
sjukvårdsorganisation.

2§

Följande
enheter inom hälso- och sjukvården upplåts enligt 6 § samarbetsavtalet.

1 SamtUga enheter inom området för Sahlgrenska
sjukhuset, inklusive enhetema för kUnisk bakteriologi, kUnisk virologi och kUnisk
immunologi

2 Samtliga enheter inom området för Östra sjukhuset

3 Enheterna för handkimrgi och kUnisk näringslära
inom området för Annedalskhnikema

4 Enheterna inom området vid Övre Husargatan 36

5 Enheten för bam- och ungdomspsykiatri

6 Enheten för lungsjukvård inom området för
Renströmska sjukhuset

7 Enheten för yrkesmedicin

8 Klinik IV vid Vasa sjukhus

9 De enheter vid Lillhagens sjukhus och vårdcentralen
i Olskroken till vilka ordinarie professorstjänster vid universitetets
medicinska fakultet är knutna.

Anmärkning

En
ordinarie tjänst som professor i långvårdsmedicin, särskilt geriatrik, är
förenad med tjänst som överläkare vid Sahlgrenska sjukhuset. En stor del av den
sjukvårds-, utbildnings- och forskningsverksamhet som är knuten tiU denna
tjänst är förlagd till lokaler inom området för Vasa sjukhus. Parterna är ense
om att denna förläggning är provisorisk i avvaktan på att

Prop.
1984/85:28 59

lokaler för bl a en långvårdsmedicinsk utredningsenhet kan
ställas till förfogande inom området för Sahlgrenska sjukhuset samt om att
tjänsten skall vara knuten till långtidssjukvårdens länsfunktion och vara
förankrad även inom primärvården.

3§

Vad som sägs i 7 § fjärde stycket samarbetsavtalet skall
gälla samtliga upplåtna enheter inom området för Sahlgrenska sjukhuset samt
enheterna för barn-, kvinno- och infektionssjukvård vid Östra sjukhuset.

Det ordinarie professorstjänster som är placerade vid de
enheter som avses under 3, 4 och 9 i 2 § får även i fortsättningen vara
placerade där.

4§

Bestämmelsema om statlig investeringsersättning i bilaga
1.2 till samarbetsavtalet skall tillämpas beträffande området för Sahlgrenska
sjukhuset samt byggnadema för bam-, kvinno- och infektionssjukvård vid Östra
sjukhuset. Nämnda bestämmelser skall även gälla för anskaffning av utmstning
till de under 3 i 2 § avsedda enheterna för handkimrgi och kUnisk näringslära,
vilka tillhör Sahlgrenska sjukhuset och övergångsvis inrymts inom området för Annedalskhnikema.

5§

Bestämmelsema i samarbetsavtalet skall gälla även den till
ordinarie professorstjänster inom följande ämnesområden vid universitetet
knutna utbildnings- och forskningsverksamheten med lokaler inom mikrobiologibyggnaden.

Allmän bakteriologi

Medicinsk mikrobiologi

Oral mikrobiologi

Beträffande den verksamhet som anges i första stycket
gäller den inskränkningen av kommunens skyldigheter att staten skall stå för
sådan utmstnings som markerats med "U" under övergmppema 4-5 och 8 i Spri
råd 6:24 (april 1980).

Kommunen skalll samråda med nämnden för
undervisningssjukhusens utbyggande, innan mer omfattande omdisposition av lokalema
för den i första stycket angivna verksamheten företas. Kommunen äger ta upp
förhandlingar om annan kostnadsfördelning än den som anges i bestämmelsema om
statlig investeringsersättning, om mer omfattande ombyggnad av dessa lokaler
blir aktuell.

6§

Bestämmelserna i samarbetsavtalet skall gälla även den gmndläggande
högskoleutbildningen i logopedi på logopedlinjen vid universitetet samt för
forskning, inklusive forskamtbildning, inom ämnesområdet. Vad som sägs

Prop. 1984/85:28 60

om
läkamtbildning i nämnda bestämmelser skall därvid avse logopedutbildning.

Kommunen
svara gentemot staten för att arbetstagare hos kommunen i erforderUg omfattiung
står till förfogande för handledning av studerande på logopedUnjen. Vidare
medger konununen att staten fär anUta arbetstagare hos kommunen för
utbildningen.

Utbildningen
på logopedUnjen får inte utan kommunens medgivande avse ett intag som
överstiger 24 studerande var tredje termin.

Beträffande
den verksamhet som avses i första stycket gäller den inskränkningen av
kommunens skyldigheter att staten skaU stå för mer specieU undervisnings- och forskningsutmstning.

7§

Avtalet
gäller från och med den 1 januari 1984 tills vidare med en uppsägningstid av
sex månader före kalenderårsskifte. Avtalet skall dock inte gäUa längre än samarbetsavtalet.

Utan
hinder av att giltighetstiden för avtalet den 1 september 1980 om logopedutbUdning
i Göteborg löper ut den 31 december 1983, skall bestämmelsema i 2 § sagda avtal
om särskUd statUg investeringsersättning med ett belopp av 600 (XX) kronor
fortfarande tillämpas.

Detta
avtal ersätter överenskommelsen enUgt protokoU den 8 maj 1980 om vissa frågor
rörande en professur i långvårdsmedicin.

Anmärkning

StatUg
driftersättning enUgt 8 § samarbetsavtalet fastställs i särskild överenskommelse
med beaktande av kommunens åtaganden enligt 5-6 §§ ovan.

8§

Avtalet
gäUer under förbehåll att det godkänns av regeringen och Göteborgs

kommunfullmäktige.

Detta
avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna tagit var sitt.

Stockhom
den 26 april 1984

För
svenska staten För Göteborgs kommun

Statens
förhandUngsnämnd

Svante
Englund Jan Hallberg

Sture
Jansson Ingvar Svensson

Prop. 1984/85:28 61

Avtal
om läkarutbildning och forskning i Umeå

Avtal

mellan
svenska staten och Västerbottens läns landstingskommun om läkamtbildning och
forskning i Umeå, m m.

1§

Det
samarbetsavtal som träffats den 26 april 1984 mellan staten och vissa
landstingskommuner/kommuner, däribland Västerbottens läns landstingskommun (VLL),
skall gälla för samarbetet mellan staten och VLL om läkamtbildningen och
forskningen inom de medicinskt kliniska ämnena vid universitetet i Umeå.

Anmärkning

Riksdagen
har fastställt antalet nybörjarplatser för läkarUnjen vid

universitetet
i Umeå till 102.

2§

Samtliga
enheter inom området för Umeå regionsjukhus upplåts enligt 6 §

samarbetsavtalet.

3§

Vad
som sägs i 7 § fjärde stycket samarbetsavtalet skall gälla samtliga

upplåtna
enheter inom området för Umeå regionsjukhus.

4§

Bestämmelsema
om statlig investeringsersättning i bilaga 1.2 till samarbetsavtalet skall tiUämpas
beträffande området för Umeå regionsjukhus med undantag för vårdavdelningar för
långtidssjukvård. De skall även tillämpas vad gäller nybyggnaden för hydroterapi
(byggnad 9D) inom nämnda område.

5§

Bestämmelsema
i samarbetsavtalet skall gälla även den till ordinarie professorstjänster inom
följande ämnesområden vid universitetet knutna utbildnings- och
forskningsverksamheten med lokaler inom området för Umeå regionsjukhus.

Mikrobiologi

Medicinsk
mikrobiologi

Oral
mikrobiologi

Oral
patologi

Immunologi

Medicinsk
genetik

Prop.
1984/85:28 62

Farmakologi Hygien.

Beträffande den verksamhet som anges i första stycket
gäller den inskränkningen av VLL:s skyldigheter att staten skaU stå för sådan utmstning
som markerats med "U" under övergmppema 4-5 och 8 i Spri råd 6:24
(april 1980).

VLL skall samråda med nämnden för undervisningssjukhusens
utbyggande, innan mer omfattande omdisposition av lokalema för den i första
stycket angivna verksamheten företas. VLL äger ta upp förhandlingar om annan
kostnadsfördelning än den som anges i bestämmelserna om statUg investeringsersättning,
om mer omfattande ombyggnad av dessa lokaler blir aktueU.

Anmärkning

Verksamheten inom ämnesområdet mikrobiologi omfattar även
annan gmndläggande högskoleutbildning än på lakar- och tandläkarUnjen samt
annan än medicinsk och odontologisk forskning och forskamtbildning.

6§

Avtalet gäller från och med den 1 januari 1984 tills
vidare med en uppsägningstid av sex månader före kalenderårsskifte. Avtalet
skall dock inte gälla längre än samarbetsavtalet.

Anmärkning

StatUg driftersättning enligt 8 § samarbetsavtalet
fastställs i särskild

överenskommelse med beaktande av VLL:s åtaganden
enligt 5 §

ovan.

7§

Avtalet gäUer under förbehåll att det godkänns av
regeringen och Västerbottens läns landsting.

Detta avtal är upprättat i två exemplar, av vilka parterna
tagit var sitt.

Stockholm den 26 april 1984

För svenska staten För Västerbottens läns

Statens förhandlingsnämnd landstingskommun

Svante Englund Hilding Lövbom

Sture Jansson Sverker Norlén

Prop.
1984/85:28 63

Innehållsförteckning

Propositionens huvudsakUga innehåll ............................ ....... 1

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 11
oktober

1984............................................................................... ....... 2

1. Avtal om samarbete om läkarutbildning och forskning, m.m.. 2

1.1
Hittillsvarande
avtalsreglering.......................... 2

1.2
Uppgörelse med
avtalsreglering för samarbete om läkarutbildning och forskning, m.m 3

1.3
Vissa frågor ..................................................... ...... 5

1.3.1
Resurser för
läkarutbildning och klinisk forskning 5

1.3.2
Investeringsersättningar....................... 7

1.3.3
Dimensioneringen
av läkarutbildningen. ....... 8

1.3.4
Utnyttjande av
annan än upplåten enhet 8

1.3.5
Anknytningen av
en professorstjänst i Uppsala 8

2.
Föredragandens
överväganden................................ ....... 9

3.
Hemställan................................................................ ..... 13

4.
Beslut ....................................................................... 14

Bilaga 1

Statens förhandlingsnämnds skrivelse............................
15

Bil. 1 till SFN:s skrivelse (skrivelse från förhandlingssekretariatet
vid Uppsala läns landsting om professur i

allmänmedicin).................................................
20

Protokoll 1984-04-26 om samarbete om läkarutbildning och
forsk

ning.................................................................................
22

Bilaga 1 till protokoll 1984-04-26 (Avtal om samarbete om

läkarutbildning och forskning)...................................
24

Bilaga 1.1 till samarbetsavtalet (Begränsningar i landstingskommunens
skyldighet att tillhandahålla resurser). 28 Bilaga 1.2 till samarbetsavtalet
(Bestämmelser om statlig

investeringsersättning) ................................... 29

Bilaga 1.2 A (investeringsersättningens omfatt

ning) .................................................... 31

Bilaga 1.2 B (ersättning för byggnadskostnader) 32

Bilaga 1.2 C (ersättning för utrustningskostna

der) ...................................................... 33

Bilaga 1.3 till samarbetsavtalet (kommentarer till samar

betsavtalet) .................................................... 34

Bilaga 2 till protokoll 1984-04-26 (överenskommelse om
drifter

sättning för år 1984)................................................. 38

Bilaga 3 till protokoll 1984-04-26 (överenskommelse om
slutlig

reglering för år 1983)................................................ 40

Prop. 1984/85:28 64

Avtal
om läkamtbildning och forskning i Stockholm.... 42

Bil.
1 till avtal om läkamtbildning och forskning i

Stockholm
(upplåtna enheter).................. .... 46

Avtal om läkarutbildning
och forskning i Uppsala........ 48

Avtal om läkarutbildning
och forskning i Linköping...... .... 50

Avtal
om läkarutbildning och forskning i Lund........... .... 52

Avtal
om läkarutbUdning och forskning i Malmö......... .... 55

Avtal
om läkarutbildning och forskning vid S:t Jörgens sjukhus i

Göteborg.......................................................... .... 57

Avtal
om läkarutbildning och forskning i Göteborg..... .... 58

Avtal
om läkamtbildning och forskning i Umeå........... .... 61

minab/gotmb Stockholm 1984 80520