Prop. 1984/85:30

Prop.
1984/85:30

Regeringens proposition

1984/85:30

om
effektivare företagsrevision;

beslutad den 18 oktober 1984.

Regeringen föreslär riksdagen att anta de förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar OLOF PALME

STEN WICKBOM

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i aktiebolagslagens
bestämmelser om revision. Genom förslagen förbättras möjligheterna att på ett
effektivt sätt utnyttja revisorerna i kampen mot den ekonomiska brottsligheten.

Revisorerna skall enligt förslaget särskilt granska att
bolaget har fullgjort sina skyldigheter i fråga om skatter och avgifter. Om
bolaget inte har' fullgjort sina skyldigheter, skall det anmärkas i
revisionsberättelsen. Vidare föreslås en skyldighet för revisorerna att på
begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till den som leder en fömndersökning
i brottmål.

■ 1 propositionen föresläs ocksä att länsstyrelsen
skall få besluta att vissa bolag som ännu inte har en kvalificerad revisor
skall utse en sådan revisor. Om det finns skäl till det, får länsstyrelsen i
sådana bolag också förordna viss kvalificerad revisor.

En revisor vars uppdrag upphör i förtid skall enligt,
förslaget genast anmäla detta till länsstyrelsen och härvid lämna en
redogörelse för den granskning som han har utfört.

De nya bestämmelserna för revision av aktiebolag föreslås
i huvudsak bli tillämpliga även för de företag som är underkastade lagen om
årsredovisning m.m. i vissa företag, dvs. främst handelsbolag med minst tio
anställda.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den I
januari 1985.

1 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 30

Prop.
1984/85:30 2

1 Förslag till

Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975:1385)

Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975; I385|'
dels att 10 kap. 5, 10 och 13 §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att
övergångsbestämmelserna till lagen (1982:739) om ändring i nämnda lag skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.

5 §

Uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny
revisor utsetts.

Uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisorn eller den
som utsett honom begär det. Anmälan härom skall göras hos styrelsen och. om
revisor som ej är vald på bolagsstämma vill avgå, hos den som tillsalt honom.

£/i ri'\i.s(>r vars uppdrag upphör i förtid skall
genast anmäla detta till länsstyrelsen. Revisorn skall i aii-mähiiiigeii lämna
en redogörelse för iakiiagelserna vid den granskning simi han har utfört under
den del av löpande räkenskapsår som hans uppdrag har omfattat. För anmälningen
gäller i lilläntpliga delar vad som i 10 S tredje och fjärde styckena JÖreskrivs
ont revisionsberättelse. Avskriji av anmälningen skall sändas in till regislierings-inyndiglieten
samt överlämnas till bolagels styrelse.

Upphör revisors uppdrag i förtid eller uppkommer för honom
hinder enligt 2-4 §§ eller enligt bolagsordningen att vara revisor och finnes
ej suppleant, skall styrelsen vidtaga åtgärd för att ny revisor för den återstående
mandattiden tillsättes.

10 §

Revisorerna skall för vaije räkenskapsår avge
revisionsberättelse till bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till bolagets
styrelse senast två veckor före ordinarie bolagsstämma.

Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande, huruvida
årsredovisningen uppgjorts enligt denna lag. Har i årsredovisningen icke
lämnats sädana upplysningar som enligt 11 kap. skall lämnas, skall revisorerna
ange detta och, om det kan ske, lämna erforderliga upplysningar i sin
berättelse.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att åtgärd eller
försummelse, som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger styrelseledamot
eller verkställande direktör till last eller att styrelseledamot eller
verkställande di-

' Lagen omtryckt 1982:739.

Prop.
1984/85:30 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rektor eljest handlat i strid mot denna lag eller
bolagsordningen skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättelsen skall
även innehålla uttalande angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och
verkställande direktör. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen meddela
upplysningar som de önskar bringa till aktieägarnas kännedom.

/ revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorerna
funnit att bolaget inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra a vdrag för preliminär

A-skatt eller kvarstående skatt en

ligt uppbördslagen (1953:272),

2.
att
anmäla sig för registrering enligt 19 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

3.
att
lämna uppgift enligt 54 § I mom. uppbördslagen, 4 eller 11 § lagen (1984:668)
om uppbörd av .•iocialavgifter från arbetsgivare eller 22 i' lagen om
mervärdeskatt,

4.
att i
rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1—3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att
bolaget inte har fullgjort skyldighet som avses i fiärde stycket 1—4, skall
revisorerna genast sända in en avskrift av revisionsberättelsen till
länsstyrelsen.

Revisionsberättelsen skall innehålla yttrande huruvida
förteckning enligt 12 kap. 9 § upprättats när skyldighet därtill förelegat och
särskilt uttalande angående fastställandet av balansräkningen och
resultaträkningen samt angående det i förvaltningsberättelsen framställda
förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

I moderbolag skall revisor avge 1 moderbolag skaU revisor avge

en särskild revisionsberättelse be- en särskild
revisionsberättelse be

träffande koncernen. Bestämmel- träffande koncernen. Bestämmel

serna i första—fiärde styckena äger serna i första-tredje och sjätte

motsvarande tillämpning. styckena äger motsvarande tUlämp-

ning.

13 § Revisor får ej till enskild aktieägare eller
utomstående lämna upplysningar om sådana bolagets angelägenheter som han fått
kännedom om vid fullgörande av sitt uppdrag, om det kan lända till förfång för
bolaget.

Revisorn är skyldig att till bolags- Revisorn är skyldig att tUl bolags

stämman lämna alla upplysningar stämman
lämna alla upplysningar

som bolagsstämman begär, om det som
bolagsstämman begär, om det

ej skulle lända till väsentligt förfång ej
skulle lända till väsentligt förfång

Prop.
1984/85:30

Nuvarande lydelse

för bolaget. Revisorn är vidare skyldig att lämna medrevisor,
granskare som avses i 14 §, ny revisor och, om bolaget har försatts i konkurs,
konkursförvaltare erforderliga upplysningar om bolagets angelägenheter.

Föreslagen lydelse

för bolaget. Revisorn är vidare skyldig att lämna medrevisor,
granskare som avses i 14 §, ny revisor och, om bolaget har försatts i konkurs,
konkursförvaltare ertbr-derliga upplysningar om bolagets angelägenheter. Revisorn
är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter
till undersökningsledaren under förundersökning i brottmål.

1.
Denna
lag" träder i kraft den I januari 1983.

2.
För ett bolag
vars konstituerande stämma har hållits före ikraftträdandet av denna lag
tillämpas de nya bestämmelserna i 10 kap. 3 § första och femte styckena samt 6 S
tredje stycket från och med första ordinarie bolagsstämma som hålls efter
utgången av är 1987. Intill dess tillämpas i stället motsvarande äldre
bestämmelser.

i. Om det är poktilliil nv siirskil-da omständigheter, får
länssiyrel-sen besluta att de nya bestämmelserna som avses i punkt 2 skall för
visst bolag tillämpas från en tidigare tidpunkt än som anges där.

Om del finns skäl till det. får

länsstyrelsen samtidigt också för

ordna en auktoriserad revisor eller

en godkänd revisor att ined övriga

revisorer delta i revisionen. Upp

dragstiden jör revisorn skall be

stämmas så att uppdraget upphör

, vid slutet av nästa ordinarie bo-

kigsstämnia på vilken revisorsval jörrättas.

Innan länsstyrelsen meddelar beslut som avses i törsta
eller andra stycket, skall bolaget beredas tillfälle att yttra sig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

1982:739.

Prop.
1984/85:30 5

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m. m.
i vissa

företag

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3, 5. 10 och 13 §§ lagen
(1980:1103) om årsredovisning m. m. i vissa företag skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap. 3 §

1 företag som avses i 2 kap. 3 § första stycket och i
moderföretaget i en koncern som avses i andra stycket av nämnda paragraf skall
minst en revisor vara auktoriserad.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
kan i fråga om företag som avses i första stycket förordna att en viss godkänd
revisor får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sädana beslut är
giltiga i högst fem år.

/ fråga om annat företag får länsstyrelsen, om del är
påkallat av särskilda omständigheter, besluta att minst en revisor skall vara
auktoriserad revisor eller godkänd revisor.

Om det finns skäl till det, får länsstyrelsen samtidigt
också förordna en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor att med övriga
revisorer delta i revisionen. Uppdragstiden för revisorn skall bestämmas så
att uppdraget upphör när annan behörig revisor har blivit utsedd i föreskriven
ordning.

Innan länsstyrelsen meddelar beslut som avses i tredje
eller fiärde stycket, skall företaget beredas tillfälle att yttra sig.

5 §

Uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny
revisor har utsetts.

Uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisorn eller den
som har utsett honom begär det. Anmälan om delta skall göras hos den årsredovisningsskyldige
samt, om revisorn har utsetts av någon annan, hos denne.

En revisor vars uppdrag upphör i förtid skall genast
anmäla detta till länsstyrelsen. Revisorn skall i anmälningen lämna en
redogörelse för iakttagelserna vid den granskning som han har utfört under den
del av löpande räkenskapsår som hans uppdrag har omfattat. För an-

Prop.
1984/85:30 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

mätningen gäller i tillämpliga delar vad som i 10 § tredje
och jjurde styckena föreskrivs om revisionsberättelse. Avskrift av anmälningen
skall överlämnas till den som svarar för förvaltningen av företagels
angelägenheter.

Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller om det
uppstår något hinder för att han skall vara revisor och om det inte finns någon
suppleant, skall den som svarar för förvaltningen av företagels angelägenheter
vidta åtgärder för att en ny revisor tillsätts för den återstående
mandattiden.

10 §

Revisorn skall för vatje räkenskapsår avge
revisionsberättelse till den årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall
överlämnas till den som svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter
senast fem och en halv månader efter räkenskapsårets utgång.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande,
huruvida årsredovisningen har uppgjorts enligt denna lag. Innehåller inte
årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt denna lag, skall
revisorn ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse, om det
kan ske.

Har revisorn vid sin granskning funnit att åtgärd eller
försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i
företagsledningen till last, skall det anmärkas i berättelsen. Revisorn kan
även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar som han önskar bringa till den
årsredovisningsskyldiges kännedom.

/ revisionsberättelsen skall också anmärkas om revisorn
funnit att förelaget inte har fullgjort sin skyldighet

1. att göra avdrag för preliminär

A-skatt eller kvarstående skall en

ligt upphördslagen (1953:272).

2.
att
anmäla sig för registrering enligt 19 § lagen (1968:430) om mervärdeskatt.

3.
att
lämna uppgift enligt 54 § I mom. upphördslagen. 4 eller 11 § lagen (1984:668)
om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare eller 22 § lagen om
mervärdeskatt.

4.
att i rätt
tid betala skatter och avgifter som avses i 1—3.

Om revisionsberättelsen innehåller anmärkning om att
företaget inte har full gjort skyldighet som avses i fjärde stycket 1—4, skall
revisorn genast sända in en avskrift av revisionsberättelsen till länsstyrelsen.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

1 ett moderföretag skall revisorn avge en särskild
revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall första-tredje styckena
tillämpas.

13 § En
revisor får inte till dem som saknar rätt att erhålla kännedom om den ärsredovisningsskyldiges
angelägenheter lämna upplysningar om sådant som revisorn har fält kännedom om vid
fullgörande av sill uppdrag, om det kan lända till förfång för den ärsredovisningsskyldige.

Revisorn
är skyldig all lämna medrevisor. ny revisor och. om den årsredovisningsskyldige
har försatts i konkurs, konkursförvallarcn erforderliga upplysningar om den ärsredovisningsskyldiges
angelägenheter.

Revisorn
är skyldig att lämna medrevisor. ny revisor och, om den ärsredovisningsskyldige
har försatts i konkurs, konkursförvaltaren erforderliga upplysningar om den ärsredovisningsskyldiges
angelägenheter. Revisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplysningar
om företagets angelägenheter till undersökningsledaren under förundersökning
i brottmål.

Denna lag träder i kraft den I januari 1985.

Prop.
1984/85:30 8

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-06-07

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson,
Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Hellström, Thunborg,
Wickbom

Föredragande: statsrådet Wickbom

Lagrådsremiss om effektivare företagsrevision

1 Inledning

År 1982 tillkallades en kommission med uppdrag att lämna
förslag om åtgärder mot ekonomisk brottslighet (se dir 1982: 101). Kommissionen
antog namnet kommissionen (Ju 1982:05) mot ekonomisk brottslighet.

Kommissionen' överlämnade i juli 1983 ett delbetänkande (SOU
1983: 36) Effektivare företagsrevision. Betänkandet har remissbehandlats.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels
kommissionens sammanfattning av sitt betänkande som bilaga 1. dels
kommissionens lagförslag som bilaga 2, dels en förteckning över
remissinstanserna som bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandena har
gjorts inom justitiedepartementet och finns tillgänglig i lagstiftningsärendet
(Dnr 2264-83).

Under ärendets beredning i justitiedepartementet har
kontakt hållits med företrädare för de danska, finländska, isländska och norska
justitiedepartementen samt det danska industridepartementet.

Kommissionen har förutom lagstiftningsfrågor även
behandlat kommerskollegiums tillsyn över de auktoriserade och godkända
revisorerna (se betänkandet s. 81-84) och härvid föreslagit vissa ändringar i
förordningen (1973:221) om auktorisation och godkännande av revisorer (se
betänkandet s. 18). Frågan om ändring i den nämnda förordningen kommer all tas
upp i annat sammanhang.

' Generaldirektören, numera landshövdingen Sven Heurgren.
ordförande, regeringsrådet Gunnar Björne och riksdagsledamoten Arne Nygren.

Prop.
1984/85:30 9

2 Allmän motivering

2.1 Allmänna synpunkter

Vid sidan av bolagsstämma och styrelse jämte verkställande
direktör skall del i aktiebolag finnas ännu ett bolagsorgan, nämligen
revisorerna. Enligt en äldre uppfattning var revisorernas uppgift endast alt
hjälpa bolagsstämman all kontrollera styrelsen. Numera är del emellertid
allmänt erkänt att revisorerna bör inta en självständig ställning gentemot både
styrelsen och aktieägarmajorileten. Revisorerna skall beakta även minoritetens
intressen och därutöver se till, att styrelsen inte har överträtt de regler i
aktiebolagslagen (1975: 1385) och bolagsordningen, som avser att skydda
fordringsägarnas, annan tredje mans och det allmännas intressen (se prop. 1975:
103 s. 242).

Bestämmelser om revision i aktiebolag finns i 10 kap.
aktiebolagslagen. När det gäller andra förelagsformer finns det i huvudsak
motsvarande bestämmelser i 4 kap. lagen (1980: 1103) om årsredovisning m.m. i
vissa förelag saml 145-51 §§ lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar.

Kommissionen har i det nu aktuella betänkandet undersökt
möjligheterna att på ett effektivare sätt använda revisorerna i kampen mot den
ekonomiska brottsligheten. Enligt kommissionens mening har en effektiv och
sakkunnig revision stor betydelse när det gäller all förhindra och motverka
ekonomiska oegentligheter som kan förekomma i samband med näringsverksamhet.
Mot den bakgrunden föreslår kommissionen vissa ändringar i de regler som styr
revisionens innehåll. Kommissionen föreslår att revisorerna vid sin granskning
av företagen skall kontrollera hur dessa uppfyller sina skyldigheter enligt
vissa centrala skatte- och avgiftsförfattningar. Kommissionen föreslår vidare
en upplysningsskyldighet för revisorerna gentemot polis- och
skattemyndigheter. Kommissionen föreslär ocksä all länsstyrelsen under vissa
omständigheter skall få utse s. k. offentliga revisorer. Slutligen föreslår
kommissionen all en revisor som entledigas i förtid skall vara skyldig att
anmäla detta till länsstyrelsen.

Vid remissbehandlingen har kommissionens förslag fäll ett
blandat mottagande. Kritik av varierande styrka riktas mot flera av förslagen.

För egen del anser jag det angeläget att nu ändra
lagstiftningen sä att möjligheterna förbättras att på ett effektivt sätt
använda revisorerna i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Enligt min
mening är kommissionens förslag väl ägnat att läggas till grund för
lagstiftning.

Jag kommer i det följande att närmare redovisa mina
ställningstaganden till kommssionens olika förslag. Härvid avser jag att först
behandla revisionen i aktiebolag (se avsnitt 2.2—2.5) och sedan revisionen i
andra företagsformer (se avsnitt 2.6).

ti Riksdagen 1984/85. I saml. Nr30

Prop.
1984/85:30 10

2.2 Skatte- och avgiftsgranskning

Mitt förslag: Revisorerna skall särskilt granska att bolaget
har fullgjort sina skyldigheter i fråga om skaller och avgifter. Om bolaget
inte har fullgjort sina skyldigheter, skall revisorerna göra en anmärkning om
det i revisionsberättelsen samt genast sända in en avskrift av berättelsen till
länsstyrelsen.

Kommissionens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt
förslag (se betänkandet s. 59-65).

Remissinstanserna: Kommissionens förslag har fäll ett
blandat mottagande. De kritiska remissinstanserna anför bl. a. att föiskiget
skulle leda till en utarmning av den sedvanliga revisionen samt till en minskad
öppenhet tian bolagsledningens sida mot revisorerna, eftersom de skulle
uppfattas som företrädare för skattemyndigheterna och inle som ett oberoende bolagsoi-gan.

Skäl för mitt förslag: Enligt 10 kap. 7 S aktiebolagslagen
skall revisorn i den omfattning god revisionssed bjuder granska bolagets
årsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande
direktörens förvaltning. Revisionsarbetet omfattar tre delar, nämligen löpande
granskning av bolagets räkenskaper, granskning av bokslut och årsredovisning
samt den s. k. förvaltningsrevisionen.

Vägledande för granskningens omfattning är god
revisionssed. Föreningen Auktoriserade Revisorer FAR publicerar fortlöpande
olika rekommendationer om god revisionssed. Dessa rekommendationer har antagits
av Svenska Revisorsamfundet SRS. Av betydelse är ocksä de uttalanden
kommerskollegium gör i samband med sin tillsyn över auktoriserade och godkända
revisorers verksamhet.

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsbeiiittelse
till bolagsstämman. I 10 kap. 10 § aktiebolagslagen ges i nägra hänseenden
detaljföreskrifter om vad revisionsberättelsen skall innehålla, I den skall
anges huruvida årsredovisningen gjorts upp enligt bestämmelserna i aktiebolagslagen.
Om revisorerna vid sin granskning har funnit att en styrelseledamot eller den
verkställande direktören gjort sig skyldig till sädan älgärd eller försummelse
som kan föranleda ersättningsskyldighet eller om han pä annat sätt handlat i
strid mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen, skall detta anmärkas i
revisionsberättelsen. Revisionsberättelsen skall också innehålla ett uttalande
om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och den verkstäUande direktören.

Det finns f. n. inte några särskilda bestämmelser eller
rekommendationer om revisorernas granskningsskyldighel när det gäller skatter
och avgifter.

Prop.
1984/85:30 11

Kommissionens förslag innebär att revisorerna åläggs en
skyldighet att särskilt granska hur bolaget har fullajort sina skyldigheter i
fråga om vissa angivna centrala skatte- och avgiftsförfattningar.

Jag delar kommissionens uppfattning att det är av
väsentlig betydelse att beskattningssystemel fungerar på ett effektivt sätt.
Det är viktigt all de skatter och avgifter som har beslutats av riksdagen ocksä
blir redovisade och betalda på det sätt och inom den tid som har av setts. Enligt
min mening kan det inte accepteras att de skattskyldiga skaffar sig obehöriga
krediter på det allmännas bekostnad genom att de dröjer med betalningen eller
att de underiåter att betala skatter och avgifter.

När det gäller näringsverksamhet vill jag härvid särskilt
framhålla att skatteundandragande eller betalningsförsummelse i vissa företag
medför oberättigade fördelar för dessa i förhållande till de företag som lojall
betalar sina skatter och avgifter. Det bör därför enligt min mening också vara
ett starkt intresse för alla lojala företag att man kommer till rätta med en
sådan snedvridning av konkurrensförhållandena inom näringslivet.

Mot den nu angivna bakgrunden delar jag kommissionens
bedömning att det - utöver den kontroll som kan utövas av skattemyndigheterna
-behövs en fortlöpande granskning och information om hur bolagen sköter sina
åligganden när det gäller skatter och avgifter. Jag anser också i likhet med
kommissionen att det är naturligt att denna uppgift anförtros åt revisorerna.

Revisionens huvudsyfte är all sörja för att bolagets
offentliga redovisning, dvs. årsredovisningen med däri intagna resultat- och
balansräkningar, ger en korrekt bild av rörelsens resultat och ställning. I
vissa fall innebär god revisionssed att revisorn måste granska handlingar,
transaktioner och förfaringssätt rörande skatter och avgifter, men det primära
syftet med revisorns granskning är härvid endast att säkerställa ett rättvisande
bokslut. Det finns, som kommissionen framhåller, däremot inte någon självständig
rättslig förpliktelse för revisorn alt granska bolagets mtiner i fråga om
skatter och avgifter.

Det kan i och för sig antas alt en ökad granskning i fråga
om skatter och avgifter skulle kunna åstadkommas genom en vidareutveckling av
begreppet god revisionssed. En sådan utveckling skulle emellertid med all
sannolikhet ta lång tid. Enligt min mening är det angeläget att förbättringar
pä detta område genomförs snarast möjligt. Jag anser dessutom att frågan är så
viktig att det är väl motiverat att revisorerna ges stöd i lag när det gäller
att hävda en ny syn i fråga om skatter och avgifter.

Jag förordar på grund av det anförda att revisorerna
åläggs en skyldighet att särskilt granska hur bolaget har fullgjort sina
skyldigheter i fråga om skatter och avgifter. Bestämmelserna bör i
överensstämmelse med kommissionens förslag innebära att revisorerna, om
bolaget inte har fullgjort sina skyldigheter, skall göra en anmärkning om det i
revisionsberättelsen samt genast sända in en avskrift av berättelsen till länsstyrelsen.

Prop.
1984/85:30 12

När det gäller omfattningen av revisorernas granskning
anser jag däremot att det är motiverat med en viss begränsning och precisering
i förhållande till kommissionens förslag. Enligt min mening bör granskningsskyldigheten
främst avse avdrag och betalning av preliminär .-skatl och kvarstående skall
för bolagets anställda sann redovisning och beial-ning av arbetsgivaravgifter
och mervärdeskatt. Jag kommer att i special-motiveringen ange hur
bestämmelserna enligt min mening bör närmare utformas i detta avseende.

Jag vill i det här sammanhanget ocksä nämna att
bokföringsnämnden i en skrivelse den 27 mars 1984 till justitiedepartementet
har behandlat Irägan om redovisning av förfallna men inte betalda skulder (se LU
1982/83: .4. rskr 267). Jag har för avsikt alt ta upp frågan om ändring i
bokföringslagen (1976: 125) i detta avseende när bokföringsnämndens skrivelse
har remissbehandlats.

Jag har här enbart talat om externrevisorerna. Del finns
emellertid ocksä revisorer och bokföringsbyräer som hjälper framför allt mindre
företag med den interna bokföringen. 1 uppdraget ingär ofta att sköta löpande
betalningar (framför allt skatter och avgifter) samt alt upprätta deklarationer
(jfr SOU 1984: 15 s. 209). Jag vill här nämna alt jag med intresse följer det
arbete som bedrivs framförallt inom Sveriges Redovisningskonsuliers Förbund för
att höja kompetensen inom denna yrkeskär.

2.3 Upplysningsskyldighet

Mitt förslag: En revisor är skyldig all på begäran lämna upplysning;u-om
bolagets angelägenheter till den som leder en förundersökning i brottmål.

Kommissionens förslag: Överensstämmer med milt förslag men
kommissionen har dessutom föreslagit en upplysningsskyldighet mot granskningsmyndigheterna
på skatte- och avgiftsområdet (se betänkandet s. 65-77).

Remissinstanserna: Kommissionens förslag har fått ett
blandat mottagande. Ungefär hälften av remissinstanserna har godtagit
förslaget om en upplysningsskyldighet vid förundersökning. De kritiska
remissinstanserna gör framför allt gällande att den föreslagna
upplysningsskyldigheten skulle inverka menligt på informationsflödet från
företagsledningen till revisorerna.

Skäl för mitt förslag: Uppdraget som revisor ger
möjligheter till en ingående kännedom om bolagets förhållanden. I 10 kap. 13 §
första stycket aktiebolagslagen har därför föreskrivits en tystnadsplikt för
revisorn. Revi-

Prop. 1984/85:30 13

sorn fär inte till enskikhi aktieägare eller utomstäendc
lämna upplysningar om sädana holagsanpchigcnhelcr som han fått kännedom om vid
fullgörande av sitt uppdrag, om det kan lända (ill förfång för bolaget. Bryter
revisorn mot tystn;idsplikten. kan han bli skadeständsskyldig.

I 10 kap. 13 S andra stycket finns bestämmelser om
upplysningsskyldighet. Revisorn är skyldig att till hohigsslämman lämna alla
upplysningar som bolagsstämman begär, om det inte skulle lända till väsentligt
förfång för bolaget. Revisorn är vidare skyklig att lämna bl.a, medrevisor. ny
revisor och konkursförvaltare erforderliga upplysningar om bolagels angelägenheter.
Sistnämnda tipplysningsskyldighet begränsas alltså inte av något skadcrekvisit
(se piop. 1979/80:14? s. 84).

En revisor är skyldig att vittna vid domstol vid
huvudförhandling i brottmål (jfr 36 kap. 5 !; andra stycket rättegångsbalken).
Han är ocksä under vissa föriitsättninpar skyldig all vittna redan under
förundersökningen (se 23 kap. 13 S rätlcgängshalken).

Enligt kommissionen är del oklarl om en revisor enligt god
revisorssed kan anses skyldig att redan vid polisförhör lämna de upplysningar
om bolaget som han säsmåningom kanske ända tvingas att lämna inför domstol.

Vid utredning av ifråpasall brottslichel inom ramen för
verksamheten i ett bolag finns det ofta ett starkt intresse för de broltsutredande
myndigheterna att få upplysningar direkt frän bolagets revisor. Jag delar
kommissionens bedömning att samhällets intresse av att ingripa mot brott får
anses vara överordnat de intressen som bestämmelserna om revisorernas tystnadsplikt
avser att skydda.

Mot den nu angivna bakgrunden anser jag i likhet med
kommissionen att revisorerna hör vara skyldiga alt på begäran lämna
upplysningar om bolagets angelägenheter till den som leder en förundersökning
i brottmål. Jag förordar alltså att 10 kap. 13 S andra stycket aktiebolagslagen
kompletteras med en bestämmelse av denna innebörd.

När det däremot gäller frågan om en tipplysningsskyldighet
gentemot granskningsmyndigheterna på skalle- och avgiftsområdet är jag av flera
skäl tveksam inför kommissionens förslag.

Enligt 10 kap. 8 *) aktiebolagslagen skall styrelsen och
den verkställande direktören bereda revisorn tillfälle att verkställa
granskning i den omfattning revisorn finner erforderlig samt lämna de
upplysningar och det biträde som revisorn begär. Den öppenhet gentemot revisorn
som följer av nämndii bestämmelse är en grundläggande förutsättning för alt
revisionen skall kunna genomföras pä ett effektivt sätt. Att bolagsledningen
vågar anförtro revisurerna även mycket känsliga uppgifter beror bl.a. pä all
revisorerna har tystnadsplikt. Det är mot denna bakgrund, som också
kommissionen har framhållit, nödvändigt att iaktta försiktighet när det gäller
alt rubba den nuvarande myckel långtgående lystnadsplikten.

Enligt giillande ordning är ett bolag vid
taxeringsrevision eller annan

Prop.
1984/85:30 14

liknande granskning skyldigt att lämna alla uppgifter som
behövs för revisionen. Uppgifter direkt från revisorn kan däremot fäs endast
om revisorn befrias från sin tystnadsplikt genom alt bolaget samtycker till all
uppgifter lämnas.

Enligt min mening ligger det mycket i vad som framhållits
av åtskilliga remissinstanser, nämligen att förtroendeförhållandet mellan
företagsledningen och revisorn skulle kunna allvarligt mbbas, om revisorn
åläggs någon form av självständig upplysningsskyldighet gentemot skaltemyndigheterna.
En minskad öppenhet från företagsledningens sida gentemot revisorn skulle
kunna resultera i en sämre företagsrevision saml minskade möjligheter för
revisorerna att på ett tidigt stadium avhjälpa olika felaktigheter på det skatlerällsliga
området.

Ett genomförande av förslaget skulle också medföra att
staten som fordringsägare får möjligheter till information som saknas för andra
intressenter. En sådan ordning skulle kunna tas till intäkt för att bolagets
intressenter inle längre behandlas lika och även medföra all revisorns
oberoende ställning skulle kunna sättas i fråga.

Med hänsyn till de möjligheter som redan finns all fä
upplysningar direkt från bolagen framstår det enligt min mening ocksä som
mindre angeläget att i detta avseende anlita revisorerna som en extra
informationskälla.

Jag har mot bakgrund av det nu anförda stannat för att
inte föreslå några bestämmelser om upplysningsskyldighet för revisorerna mot
granskningsmyndigheterna på skatte- och avgiftsområdet.

2.4 Kvalificerade revisorer

Mitt förslag: Länsstyrelsen får besluta att vissa bolag
som ännu infe har någon auktoriserad revisor eller godkänd revisor skall utse
en sådan revisor. Länsstyrelsen får vidare möjlighet att själv förordna kvalificerad
revisor i sådana bolag.

Kommissionens förslag: Länsstyrelsen får förordna en s. k.
offentlig revisor vid sidan av de ordinarie revisorerna (se betänkandet s.
44-49).

Remissinstanserna: Kommissionens förslag har fått ett
blandat mottagande. De kritiska remissinstanserna anför bl. a. att förordnande
av en offentlig revisor skulle försämra arbetssituationen för de ordinarie
revisorerna, att den offentlige revisorn egentligen endast kan ge offentlighet
ät de missförhållanden som utgjort grunden för hans förordnande saml att det är
en mer adekvat åtgärd att förordna om taxeringsrevision.

Prop. 1984/85:30 15

Skäl för mitt förslag: Revisorerna väljs normalt av
aktieägarna pä bolagsstämma. Om liera revisorer skall utses, lår det i
bolagsordningen bestämmas alt en eller flera av dem. dock inte alla. skall
utses i annan ordning (10 kap. 1 S aktiebolagslagen).

Enligt 10
kap. 3 S första stycket aklieboliigslagen gäller vidare att minst en av bolagssliimman
utsedd revisor skall vara auktoriserad revisor eller godkänd revisor. Detta
krav gäller i nybildade bolag fr. o. m. den I januari 1983 och för bolag som
har hiklals före nämnda datum frän årsskiftet 1987/ 88 (se prop. 1981/82:171 s.
9 s;imt övergängshestämmelserna till SFS 1982:7.39),

Under senare år har i olika sammanhang förts fram tanken
att revisorerna borde utses inle av bolagsst;imm;in utan av samhället. Därmed
skulle revisorernas oberoende ställning garanteras. Kominissionen har avvisat
den länken, främst däriör att den nuvarande ordningen i stort sett anses
fungera bra.

Även om principiella skäl talar för alt samhället - och inle
det kontrollerade bohigets ägare — skall utse revisorer ansltiler jag mig till
kommissionens bedömning att det inte är motiverat att pä över till en sädan
ordning.

När det gäller kommissionens förslag om att länsstyrelsen
skall la förordna en s. k. offentlig revisor por jag följande bedömning.

Kommissionen har pekat pä olika omständigheter som kan
tala för att en offentlig revisor bör förordnas. Som exempel nämner
kommissionen att bolaget inte sköter sina löpande betalningar eller släpar
efter med inbetalning av skatter och avgifter eller missbrukar olika former av
statliga stöd utiin att förelagets revisorer anmärker mot förhållandena.

Enligt min mening skulle en olTentlig revisor i allmänhet
ha små möjligheter att förhällra situationen i bolaget, Pä goda grunder kan
man anta att han inte sällan fick inskränka sin verksamhet till att ge ytterligare
offentlighet ät de missförhållanden som utgjort grunden för hans förordnande.
Det är att märka att en offentlig revisors uppdrag inte i något avseende
skiljer sig frän vad som gäller för övriga revisorer.

Enligt min mening kan det inle heller uteslutas att
tillkomsten av en offentlig revisor skulle försämra arbetssituationen för de
ordinarie revisorerna och leda till motsältninpar både inom kretsen av
revisorer och i förhällande till bolagsledningen.

Om del framkommer uppgifter som tyder på exempelvis oegentligheter
i fråga om skaller i ett bolag, anser jag all det är naturligt att det inleds
en förundersökning eller förordnas om taxeringsrevision. Taxeringsrevisorerna
företräder det allmänna medan en offentlig revisor enligt kommissionens förslag
har en näpot oklar roll.

Mot kommissionens förslag lalar cnligl min mening också
att alla aktiebolag om nägra är skall ha en auktoriserad revisor eller en
godkänd revisor. Om en sädan revisor inte fungerar på etl tillfredsställande sätt,
ankommer det pä kommerskollegium som är tillsynsmyndighet för de kvalificerade
revisorerna alt agera.

Prop.
1984/85:30 16

Eli bättre sätt all stärka revisorsfunklionen är enligt
min mening ati påskynda övergången till kvalificerad revision i alla
aktiebolag. Den tidigare nämnda lidpunkten för etl fullständigt genomförande
av den reformen (årsskiftet 1987/88) har valts efter en ingående prövning av
bl. a. tillgängen på och behovet av kvalificerade revisorer (se prop.
1981/82:171). Jag anser inte att del nu finns anledning alt generellt ändra den
lidpunkten. Jag förordar i stället att länsstyrelsen ges rätt att i särskilda
fall besluta att etl bolag som ännu inte har någon kvalificerad revisor skall
anlita en sädan revisor. Länsstyrelsen bör härvid ha möjlighet att direkt
förordna viss kvalificerad revisor, om det finns skäl för del, eller att låta
bolaget självt välja en kvalificerad revisor på bolagsstämma. Vad jag nu har
anfört bör komma till uttryck genom en ändring i övergångsbestämmelserna till
lagen (1982:739) om ändring i aktiebolagslagen.

2.5 Anmälningsskyldighet vid förtida entledigande

Mitt förslag: En revisor vars uppdrag upphör i förtid
skall genast anmäla detla till länsstyrelsen och härvid lämna en redogörelse
för den granskning som han har utfört.

Kommissionens förslag: Överensstämmer med mitt förslag
utom såtillvida att kommissionens förslag inte avser det fallet att revisorn
entledigas i förtid på egen begäran (se betänkandet s. 49-51).

Remissinstanserna: Förslaget har i allmänhet godtagils av
remissinstanserna. Flera av dem har emellertid förordat att förslaget utvidgas
att avse även det fallet att revisorn själv begär all få bli entledigad i
förlid.

Skäl för mitt förslag: Revisorerna väljs, som jag redan
har berört (se avsnill 2.4), normalt av aktieägarna pä bolagsstämma.
Revisorernas uppdrag kan gälla tills vidare eller så all det upphör vid utgången
av den ordinarie bolagsstämman (se 10 kap. I S aktiebolagslagen).

Etl uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när en ny
revisor har utsetts. Ett uppdrag som revisor upphör i förlid, om revisorn eller
den som ulsett honom (normalt bolagsslämman) begär del (se 10 kap. 5 § aktiebolagslagen).
För all en revisor som inle avgår frivilligt skall kunna entledigas i förtid,
dvs. före den ordinarie bolagsstämman, krävs det alltså normalt beslut av en
extra bolagsstämma.

Enligt kommissionen kan den omständigheten all bolaget när
som helsl under uppdragstiden kan skilja revisorn från uppdraget inbjuda till
missbruk av revisorns ställning och innebära risker för otillbörliga
påtryckningar på honom. Ett bolag kan enligt kommissionen vilja göra sig av
med

Prop.
1984/85:30 17

en obekväm revisor innan denne hinner fullgöra sin
lagstadgade rapporle-ringsskyldighet.

Jag delar kommissionens uppfattning att gällande ordning
kan missbrukas av vissa bolag och all del därför bör införas en
anmälningsskyldighet för revisorerna gentemot länsstyrelsen.

Kommissionen har avvisat tanken på all låta
anmälningsskyldigheten gälla också för det fallet alt revisorn pä eget
initiativ lämnar uppdraget i förtid. En anmälningsskyldighet i den situationen
skulle enligt kommissionen kunna uppfattas som om avsägelse av revisorsuppdrag
vore en normal väg all lösa en problemfylld situation.

Även om jag har förståelse för detla argument anser jag i
likhet med flera remissinstanser all del är angelägel all
anmälningsskyldigheten kommer att gälla även när revisorn i förlid avsäger sig
uppdraget. Bakom en sådan till synes frivillig avgång kan dölja sig situationer
där revisorn råkat i sädan konflikt med företagsledningen att han har känt sig
tvungen att avgå.

Jag förordar pä grund av det anförda att anmälningsskyldigheten
får gälla alla situationer när revisorn entledigas i förtid, alltså även om det
sker på egen begäran.

För att anmälningsskyldigheten skall fylla sitt syfte bör
den i överensstämmelse med vad kommissionen har föreslagit kompletteras med en
skyldighet för revisorn att redogöra för den granskning som han har hunnit
utföra. Redogörelsen bör i huvudsak kunna utformas som en revisionsberättelse.

Jag ansluter mig även till kommissionens förslag att en
avskrift av redogörelsen bör sändas in till patent- och registreringsverket,
där den blir tillgänglig för bolagets övriga intressenter.

2.6 Revisionen i handelsbolag m. m.

Mitt förslag: De nya bestämmelserna för revision av
aktiebolag införs även för de företag som är underkastade lagen om årsredovisning
m. m. i vissa företag, dvs. främst handelsbolag med minst tio anställda.

Kommissionens förslag: Överensstämmer med mitt förslag men
kommissionen har dessutom föreslagit ändringar i lagen om ekonomiska
föreningar (se betänkandet s. 79).

Remissinstanserna: Förslagen har i allmänhet lämnats utan
erinran av remissinstanserna.

Skäl för mitt förslag: 1 4 kap. lagen om årsredovisning m.
m. i vissa företag finns bestämmelser om revision som i huvudsak motsvarar vad
som gäller enligt aktiebolagslagen. Bestämmelserna gäller främst för
handelsbolag t2
Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 30

Prop.
1984/85:30 18

och enskilda näringsidkare med minst tio anställda (se prop.
1979/80: 143 s. 63).

Jag delar kommissionens uppfattning att bestämmelser som
motsvarar vad som har föreslagits för aktiebolagen bör införas även i lagen om
årsredovisning m. m. i vissa företag.

När det gäller kvalificerade revisorer (se avsnitt 2.4)
finns det anledning att särskilt framhälla att lagen om årsredovisning m. m. i
vissa förelag inle har någon motsvarighet till kravet i 10 kap. 3 S första
stycket aktiebolagslagen pä kvalificerad revision i alla aktiebolag (jtr prop.
1979/80: 143 s. 64). Den möjlighet som nu föreslås för länsstyrelsen alt i
vissa förelag kräva kvalificerad revision har alltså här en större räckvidd än
för aktiebolagens del.

Kommissionen har även föreslagit ändringar i lagen om
ekonomiska föreningar.

Kooperationsutredningen har nyligen överlämnat betänkandet
(SOU 1984:9) Kooperativa föreningar. Betänkandet innehåller bl.a. etl förslag
till lag om kooperativa föreningar, som skall ersätta lagen om ekonomiska
föreningar. Betänkandet remissbehandlas f. n.

Enligt min mening finns det anledning att avvakta den forlsatia
behandlingen av kooperationsulredningens förslag. Jag är därför inte nu beredd
att föreslå några ändringar i lagen om ekonomiska föreningar.

2.7 Ikraftträdande m. m.

Den nya lagstiftningen bör träda i kraft den I januari
1985. Enligt min mening behövs det inte nägra särskilda övergänpsbestämmelser.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet
upprättats förslag till

1.
lag om ändring
i aktiebolagslagen (1975: 1385),

2.
lag om ändring
i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.

Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som
bilaga 4.'

' Bilagan har uteslutas här. Förslagen är i huvudsak likalydande
med dem som är fogade till propositionen.

Prop.
1984/85:30 19

4 Specialmotivering

4.1 Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen

10 kap. 5 §

1 paragraferT tas upp nya bestämmelser om
anmälningsskyldighet för revisor vars uppdrag upphör i förtid. Bestämmelserna
har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.5).

Tredje stycket, som är nytt, innebär all en revisor genasl
skall anmäla till länsstyrelsen, om hans uppdrag upphör i förtid.
Anmälningsskyldigheten förutsätter att liden för revisorns uppdrag är bestämd.
Revisorns anmälningsskyldighet inträder dels när han har entledigats från sitt
uppdrag i förtid av bolagsstämman eller av någon annan som har utsett honom,
dels när han frivilligt har ställt sin plats till förfogande och lämnat sill
uppdrag i förtid.

Om uppdraget som revisor däremot gäller för obestämd tid,
dvs. tills vidare, aktualiseras aldrig någon anmälningsskyldighet. Någon anmälningsskyldighet
inträder inte heller om revisorn inte skulle bli omvald pä den ordinarie
bolagsstämma där revisorsval skall ske eller om revisorn på stämman väljer att
frivilligt lämna sitt uppdrag.

Bestämmelserna innebär vidare att revisorn i sin anmälan
till länsstyrelsen skall redogöra för den granskning han har utfört under den
del av det löpande räkenskapsåret som hans uppdrag har omfattat.

När anmälningen görs torde revisorn i regel ha lämnat
bolaget. Även om del är angelägel att revisorn försöker ge en så adekvat bUd som
möjligt av iakttagelserna vid granskningen under uppdragstiden, har han inte
möjlighet att i efterhand skaffa sig insyn i bolaget och ta del av handlingar
och dylikt. Redogörelsen i anmälningen kommer därför i allt väsentligt att
bygga pä de iakttagelser som revisorn hunnit göra innan uppdraget upphörde.

Vid utformningen av anmälningen skall revisorn följa
bestämmelserna om revisionsberättelse i 10 kap. 10 § tredje och fjärde styckena
i tiUämpUga delar.

Det kan självfallet inte förekomma något uttalande av
revisorn i anmälningen som förutsätter tillgång till bolagets årsredovisning.
Däremot är revisorn skyldig att i anmälningen anmärka bl.a. om han funnit att
åtgärd eller försummelse, som kan föranleda ersättningsskyldighet, ligger
styrelseledamot eller verkställande direktör till last eller att nämnda
personer på annat sätt har handlat i strid mot aktiebolagslagen eller
bolagsordningen.

Revisorn är dessutom skyldig att anmärka om bolaget inte
har fullgjort sina skyldigheter enligt vissa skatte- och avgiftsförfattningar.
Revisorns skyldigheter föranleds av de nya bestämmelserna om skatte- och
avgiftsgranskning i 10 kap. 10 § Qärde stycket.

Revisorn skall sända in en avskrift av anmälningen tUl
patent- och

Prop. 1984/85:30 20

registreringsverket. Anmälningen blir därigenom
tillgänglig lör bolagels intressenter. En avskrift av anmälningen skall ocksä
lämnas till bolagets styrelse.

Det har inte införts nägra särskilda sanktioner för det
fall att revisorn underlåter att fullgöra sin anmälningsskyldighet. Om revisorn
är auktoriserad revisor eller godkänd revisor - och alltså stär under tillsyn
av kommerskollegium - kan hans underlåtenhet all göra föreskriven anmälan leda
till ett ingripande av tillsynsmyndigheten.

10 kap. 10 §

Fjärde och femte styckena, som är nya, ålägger revisorn en
gransknings-och anmälningsskyldighet på skatte- och avgiftsområdet. Besiämmelserna
har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2).

Som jag har berört i den allmänna motiveringen skall
granskningsskyldigheten omfatta bolagens skyldigheter i fråga om att göra
avdrag lör preliminär A-skatt eller kvarstående skatt enligt uppbördslagen
(1953:272), mervärdeskalteredovisningen enligt lagen (1968:430) om mervärdeskatt
samt bolagens förpliktelser i fräga om arbetsgivaravgifter enligt lagen
(1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter.

Riksdagen har nyligen beslutat nya bestämmelser om uppbörd
av arbetsgivaravgifter (prop. 1983/84: 167, SIU 28, rskr 369). De nya
bestämmelserna har tagits upp i en särskild lag, benämnd lagen om uppbörd av
socialavgifter från arbetsgivare. Lagen, som skall träda i kraft den I januari
1985. innebär att lagen (1959:552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter upphävs.

Den nya lagstiftningen om uppbörd av arbetsgivaravgifter
innebär en långtgående samordning med det system som gäller för uppbörd av innehållen
preliminär skatt enligt uppbördslagen. De nya reglerna om granskningsskyldighel
för revisorer, som jag här förordar, bör anpassas till den nya lagstiftningen
om uppbörd av socialavgifter frän arbetsgivare.

Bestämmelserna i det nya fiärde stycket innebär att
revisorerna skall anmärka i revisionsberättelsen, om de vid sin granskning har
funnit att bolaget inte har fullgjort sina skyldigheter enligt vissa i fyra
punkter särskilt uppräknade åligganden i fråga om skatter och avgifter.

Bestämmelserna i punkt 1 innebär att revisorerna skall
granska hur företaget fullgjort sina åligganden i fråga om avdrag för
preliminär A-skatt och kvarstående skatt enligt uppbördslagen.

Punkt 2 innebär att revisorerna måste undersöka om
företaget har fullgjort sina skyldigheter att anmäla sig för registrering i
fråga om mervärdeskatt enligt lagen om mervärdeskatt.

Den som är redovisningsskyldig enligt lagen om
mervärdeskall skall anmäla sig för registrering hos länsstyrelsen i del län där
verksamheten drivs (19 § lagen om mervärdeskatt). Länsstyrelsen prövar de
materiella

Prop. 1984/85:30 21

förutsättninparna för sk;ill- och redovisningsskyldighet
och meddelar, om det finns sädana förutsättningar, beslut om registrering. Repistrerinpsbe-sliitet
har den betydelsen att den verksamhet som beskrivs i repistrerings-beviset är
att anse som yrkesmässig enligt lagen om mervärdeskatt och att skattskyldighet
föreligger.

Revisorns granskninpsskyldighel har alllsä renl prakliskl
den funktionen att se till all loretagcl kommer in i mervärdcskatlesystcmets
rutiner.

Enligt
punkt 3 skall revisorerna granska hur förelaget skött sina åligganden i fräga
om iipphördsdeklaration för gjorda skatteavdrag enligl 54 § I mom, uppbördslapen
i dess lydelse fr.o.m. den I januari 1985 (se prop. 1983/84: 167 s. 22. 86.
112). Arbcispivare som gjort skatleavdrap skall utan anmaninp liimna uppbördsdeklaralion
till länsstyrelsen. Deklarationen skall lämnas senast den 18 i den uppbördsmänad
som infaller närmast efter utgången av den manad under vilken skatteavdrapel gjordes.
Deklarationen skall lämntis senast vid samma lidpunkt som inbetalning av
innehållna belopp skall ske.

Bestämmelserna innebär vidtire att revisorerna skall
granska hur företaget skött sina åligganden i fråga om redovisning för utgiven
lön och för summan av arbetsgivaravgifter samt årsuppgift enligt 4§ och 1 H 1
lagen om upphörd av socialavgifter frän arbetsgivare (prop. 1983/84: 167 s. 4,
6, 86-87 och 94-95). / fråga om redovisningen skall bestämmelserna i uppbördslagen
om uppbördsdeklaration tillämpas.

Revisorerna skall dessutom granska företagets åligganden
enligt 22 § lagen om mervärdeskatt, dvs. bl.a. alt en deklaration lämnas utan anmaninp
för varje redovisningsperiod, i regel två kalendermånader.

Enligt punkt 4 skall revisorerna kontrollera om företaget
skött sina åligganden när det gäller alt i rält lid betala skatter och
avgifter, som avses i punkterna 1-3.

Bestiimmelserna innebär alt revisorerna skall granska om
företaget har betalat in innehållna belopp enligt reglerna för preliminär
A-skatt och kvarstående skatt i uppbördslagen (se prop. 1978/79: 161 och
1983/84: 167).

Revisorerna skall vidare kontrollera att företaget skött betalningen
av de arbetsgivaravgifter, som enligl lagen om uppbörd av socialavgifter från
arbetsgivare skall redovisas och betalas (se prop. 1983/84: 167 s. 5. 91 -92).

Revisorerna skall slutligen kontrollera betalningen av
mervärdeskatt enligt replerna i lagen om mervärdeskatt.

Mervärdeskatten fastställs beloppsmässigt för varje
redovisningsperiod med ledning av den deklaration förelagd har lämnal. En
deklaration skall utan anmaning lämnas för varje redovisningsperiod, i regel
två kalendermånader. Deklarationen lämnas till länsstyrelsen den femte i andra
månaden efter utpångcn av redovisningsperioden. 1 och med att deklarationen liimnals
anses skatten fastställd i enlighet med deklarationen. Skatten förfaller enlipl
huvudregeln till betalning samtidigt som deklarationen se-

Prop.
1984/85:30 22

nast skall lämnas. Har skallen fastställts på annat sätt
än enligt det automatiska förfarandet, bestämmer länsstyrelsen när skatten
skall betalas.

Bestämmelserna i det nya femte stycket innebär att
revisorerna genast skall sända en avskrift av revisionsberättelsen till
länsstyrelsen, om berättelsen innehåller en anmärkning om att bolaget inte har
fullgjort de skyldigheter som avses i fjärde stycket.

Ändringen i sista stycket innebär att de nya
bestämmelserna inte kommer att gälla beträffande koncernrevisionsberättelse.

Genom de nya bestämmelserna slås fast att revisorerna har
en rättslig skyldighet att kontrollera hur bolagen fullgör sina åligganden på skatte-och
avgiftsområdet. Det krävs sålunda av revisorn att han utför en granskning i de
hänseenden som här anges. Revisorn kan inte komma ifrån sin
anmälningsskyldighet i revisionsberättelsen genom att hänvisa till all han inte
utfört någon granskning av förhållandena i fråga.

Det bör emellertid samtidigt framhållas att granskningen
och rapporteringen av hur bolaget sköter sina åligganden enligt skatte- och
avgiftsförfattningarna bör ske efter samma principer som gäller för revisorns
granskning i övrigt. Detta innebär bl. a. att de vedertagna principerna om
väsentlighet och risk skall vara vägledande för revisorn också vid skatte- och
avgiftsgranskningen. Revisorn skall alltså vid bestämning av inriktning och
omfattning av granskningen av handlingar, transaktioner och rutiner i fråga om
skatter och avgifter lägga huvudvikten vid det som är beloppsmässigt mest
väsentligt eller i riskhänseende sådant att väsentliga fel eller brister kan
uppstå.

Det nya system, som enligt vad jag tidigare har påpekat,
föreslås gälla för uppbörd av innehållen preliminär skatt och socialavgifter
från arbetsgivare bygger pä att en arbetsgivare löpande kan redovisa ett
riktigt och fullständigt underlag för redovisningsperioden. Det bygger också på
att arbetsgivaren efter varje redovisningsperiods utgång kan lämna uppgifter
till myndigheterna om gjorda skatteavdrag och de avgiftspliktiga löner samt
andra ersättningar och förmåner som utges under perioden. Redovisningen av
arbetsgivaravgifter skall samordnas med arbetsgivarnas redovisning och
inbetalning av källskatt.

Granskningsskyldigheten enligt förevarande paragraf
innebär i princip att revisorn måste se till att företaget har eller förser sig
med sådana rutiner i fråga om skatter och avgifter att det nya uppbördssystemet
kan följas.

Att underlåta en granskning från revisorns sida i nu
angivna hänseenden är inte förenligt med god revisionssed. Om det i efterhand
skulle visa sig att det har funnits inte obetydliga brister eller felaktigheter
i företagets behandling av skatter och avgifter kan revisionen dessutom
klandras. Revisorn kan också bli föremål för diciplinära åtgärder, om han står
under tillsyn av kommerskollegium.

Den nya granskningsskyldigheten avser givetvis inte
förhållanden som ligger i tiden före ikraftträdandet.

10 kap. I3i!

I andra stycket har lapils upp nya bestämmelser om
revisors upplysningsplikt. Bestämmelserna, som saknar motsvarighet i gällande
rätt. har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3).

De nya bestämmelserna innebär att undcrsökninpsledaren
under förundersökningen i brottmål kan vända sig till bolagets revisor och
begära all revisorn lämnar upplysningar om bolapcts anpcläpenheter. Förundersökningen
behöver inte vara föranledd av all någon i bolaget har begått ett brott. Om det
begärs, är revisorn skyldig att direkt till undersökningsledaren - i regel
åklagaren - lämna faktiska upplysningar beträffande förhällanden i bolaget, som
revisorn kan antas känna till i sin egenskap av revisor. Av ntittirliga skäl
kommer uppgiftsskyldighcten därför främst all avse frågor som hänger samman med
bolagets interna och externa redovisning.

Övergångshestiiimnelserna

Överpånpsbestämmelserna i fräga om kravet på s.k.
kvalificerad revision i alla aktiebolag (se prop. 1981/82: 171. LU 38 och 42, rskr
389. SFS 1982: 7.39) innebär i gällande lydelse (punkt 2) all bolag vars
konstituerande stämma har hållits före den I januari 1983 är skyldiga att utse
en kvalificerad revisor senast vid den första ordinarie bolagsstämma som hålls
efter utgången av år 1987.

Bestämmelserna i den nya punkten 3 per länsstyrelsen
möjligheter att, om det är påkallat av särskilda omständiphcicr. lidiparelägga
krav på kvalificerad revision för etl visst äldre aktiebolag. Länsstyrelsen får
härvid också en självständig möjliphct att förordna en viss auktoriserad
revisor eller podkänd revisor för bolaget, om det finns skäl till det. De nya
bestämmelserna har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4).

Omständigheter som lalar för en tidipareläppning av kravet
på kvalificerad revision för ett visst bolap kan vara all företaget inte
sköter sina åtaganden mot leverantörer eller kunder eller att företagel brister
i sina skyldigheter mot del allmänna i fräpa om skaller och avgifter. Det kan
också vara så att det blir känt all den ordinarie revisorsfunktionen i
företaget fungerar mindre bra.

En av länsstyrelsen förordnad revisor ingår i det
ordinarie revisionsorganet. Uppdraget för en sådan revisor skall dock
bestämmas så att det upphör vid nästa ordinarie bolagsstämma vid vilken
revisorsval förrättas (jfr 10 kap. I § andni stycket akticbolapslapcn samt prop.
1975:103 s. 393). Frän och med bolagsslämman gäller de vanliga reglerna för
utseende av revisorer i företaget.

Enligt 10 kap. 5 § andra stycket aktiebolagslagen kan en
revisor som har förordnats av länsstyrelsen entledigas av länsstyrelsen men
däremot självfallet inte av bolagsstämman. Skulle den av länsstyrelsen enligt
förevarande paragraf förordnadc revisorn välja all frivilligt avgå innan mandatti-

Prop. 1984/85:30 24

den har löpt ut, skall länsstyrelsen förordna en annan
auktoriserad eller godkänd revisor all tjänstgöra mandattiden ut.

4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen om
årsredovisning m. m. i vissa företag

4 kap. 3 §

Paragrafen innehåller f.n. regler om skyldighet för
företag att under vissa fömtsättningar anlita auktoriserad revisor.

Tredje och fiärde styckena, som är nya, har behandlats i
den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6). De nya bestämmelserna överensstämmer i
sak med den nya lagstiftningen för aktiebolag (se avsnitt 2.4 i den allmänna
motiveringen).

Lagen om årsredovisning m. m. i vissa företag gäller dels
för handelsbolag och dels för andra företag än aktiebolag, ekonomiska
föreningar och stiftelser. Lagen gäller således bl.a. för företag som drivs
under enskild firma.

För sådana företag som är årsredovisningsskyldiga enligt
lagen om årsredovisning m. m. i vissa företag, dvs. främst handelsbolag och
enskilda näringsidkare med minst 10 anställda, finns bestämmelser om skyldighet
att anlita revisor. För revisionen i dessa företag gäller i stort sett samma
regler som för revisionen i aktiebolag. De årsredovisningsskyldiga företagen
är emellertid till skillnad mot aktiebolagen f. n. inte underkastade något
generellt krav på kvalificerad revision. Sådana krav uppställs endast för de
större företagen, dvs. sådana företag som har nått viss storlek i fråga om
tillgångarnas värde eller antalet sysselsatta. För dessa större företag
föreligger i princip en skyldighet att ha minst en auktoriserad revisor i
företaget.

För de årsredovisningsskyldiga företagen innebär sålunda
de nya bestämmelserna att företagen, oavsett storlek, kan underkastas krav på
kvalificerad revision, om länsstyrelsen anser att det är påkallat av särskilda
omständigheter. Härvid kan länsstyrelsen också utse en viss auktoriserad
revisor eller godkänd revisor att ta del i revisionen i företaget.

Enligt fjärde stycket sista meningen skall mandattiden för
den revisor som förordnats av länsstyrelsen bestämmas på det sättet att
uppdragstiden löper ut, när en annan behörig revisor har blivit utsedd i
föreskriven ordning.

4 kap. 5 §

Paragrafen reglerar tiden för revisors uppdrag.

I ett nytt tredje stycke tas upp bestämmelser om
skyldighet för en revisor vars uppdrag upphör i förtid att anmäla detta till
länsstyrelsen. Bestämmelserna, som har behandlats i den allmänna motiveringen
(avsnitt 2.6),

Prop.
1984/85:30 25

överensstämmer i sak med den nya lagstiftningen för
aktiebolag (se avsnitt 2.5 i den allmänna motiveringen).

Enligt 3 § första stycket handelsregisteriagen (1974: 157)
är länsstyrelsen registreringsmyndighet för enskild näringsidkare och
handelsbolag. Någon särskild föreskrift om att revisorn till
registreringsmyndigheten skall sända in avskrift av sin anmälan har därför inte
ansetts behövlig. En avskrift av anmälan skall alltid överlämnas tiU den som
svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter.

4 kap. I0§

Paragrafen innehåller bestämmelser om revisionsberättelse.

Fjärde och femte styckena, som är nya, ålägger revisorn en
gransknings-och anmälningsskyldighet på skatte- och avgiftsområdet.
Bestämmelserna, som har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.6),
överensstämmer i sak med den nya lagstiftningen för aktiebolag (se avsnitt 2.2
i den allmänna motiveringen och specialmotiveringen till 10 kap. 10 § aktiebolagslagen).

4 kap. 13 §

Paragrafen innehåller bestämmelser om revisors
tystnadsplikt.

I andra stycket har tagits upp nya bestämmelser om
revisors upplysningsplikt. Bestämmelsema, som har behandlats i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.6), överensstämmer i sak med den nya lagstiftningen
för aktiebolag (se avsnitt 2.3 i den allmänna motiveringen).

5 Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över
förslagen till

1.
lag om ändring
i aktiebolagslagen (1975: 1385),

2.
lag om ändring
i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.

6 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens
hemställan.

Bilaga I

Kommissionens sammanfattning

att f ö rhindra och mot-n f ö rekomma i samband issionens mening ocks å

I den allm ä nna debatten
om f ö retagsrevisionen har intresset under
senare å r i stor utstr ä ckning inriktats p å m ö jligheterna att effektivare
utnyttja revisorerna i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Att en effekti/
och sakkunnig revision har stor betydelse n ä r
det g ä ller verka ekonomiska oegentligheter
som kan med n ä ringsverksamhet st å r enligt kommi utom tvive]..

F ö retagsrevisionen, som den utf ö rs idag, har emellertid sina

att
uppdaga och f ö r-a oegentligheter i f ö-

naturliga begr ä nsningar
n ä r det g ä ller hindra ekonomisk brottslighet och andr

retagen. Revisionen ä r
till sin uppl ä ggning huvudsakligen inriktad p å den offentliga redovisningen av f ö retagets resultat och st ä llning. Utifr å n
denna inriktning styrs revisionen av kriterier om v ä sentlighet och relativ risk. Revisionen ä r inte heller helt ä ckande utan sker i stDr utstr ä ckning
stick-provsm ä ssigt. Om f ö retagsrevisionen skall kunna bli ett verksamt medel
mot ekonomisk brottslighet n ä ste d ä rf ö r f ö r ä ndringar av
g ä llande ordning komina till st å nd.

Kommissionen
f ö resl å r vissa ä ndringar

i de
regler som styr

f ö retagsrevisionens inneh å ll. Ä ndringarna
syftar till att ge

b ä ttre ä n
f.n. skall Tih ä llets insatser mot esl å s att revisorerna kontrollera hur dessa

revisionen
en s å dan inriktning att den kunna tj ä na som ett komplement till sai den ekonomiska
brottsligheten. Det f ö rs vid sin granskning av f ö retagen skall uppfyller sina å ligganden enligt vissa centrala skatte- och avgiftsf ö rfattningar. Om revisorerna finner att f ö retagen brister i sina å ligganden skall detta anges i revisionsber ä ttelsen. En s å dan
gransknings- och rapporteringsplikt har enligt kommissionens mening betydelse
inte bara f ö r samh ä llets bek ä mpning
av skattefusk och skatteflykt utan ä r
ocks å av stort v ä rde f ö r f ö retagens borgen ä rer
och andra som tr ä ffar avtal med f ö retagen. Underl å tenhet
fr å n ett f ö retags sida att betala f ö reskrivna skatter och allm ä nna avgifter utg ö r
ofta

tecken p å bristande solvens
hos f ö retaget.

Prop.
1984/85:30 27

Kommissionen f ö resl å r vidare att de brottsbek ä mpande myndigheterna - polis och å klagare - och granskningsmyndigheterna p å skatte- ocn avgiftsomr å det skall ges ut ö kade m ö jligheter till information fr å n f ö retagens
revisorer, s å lunda f ö resl å s att
revisorerna skall vara skyldiga att p å
beg ä ran l ä mna upplysningar om f ö retagens f ö rh å llanden till
vedertj ö rande myndighet vid f ö runders ö kning
i brottm å l samt vid taxeringsrevision eller
annan granskning f ö r fastst ä llande av skatt, tull eller avgift.

I debatten om f ö retagsrevision
har den tanken v ä ckts att samh ä llet skulle utse revisorer i samtliga f ö retag. Enligt kommissionens mening talar emellertid
vissa sk ä l mot en s å dan ordning. Det fr ä msta ä r att de flesta f ö retag fungerar i stort sett bra och att det kan
antas att deras revisorer arbetar p å ett
riktigt s ä tt. Det nyligen uppst ä llda kravet p å
att samtliga aktiebolag i framtiden skall ha en kvalificerad revisor, dvs. en
av kommerskollegium auktoriserad eller godk ä nd
revisor, ä r ocks å ä gnat att st ä rka revisorernas oberoende och ö ka f ö retagsrevisionens
effektivitet. Det finns d ä rf ö r enligt kommissionens uppfattning inte anledning att inf ö ra en ordning som inneb ä r att samh ä llet
regelm ä ssigt utser revisorer i f ö retagen. Ett s å dant
system skulle dessutom ta stora samh ä llsresurser
i anspr å k. Samh ä llets insatser b ö r
ist ä llet riktas mot det mindre antal f ö retag d ä r
missf ö rh å llanden fr å n allm ä n synpunkt f ö religger
och d ä r den ordin ä ra revisionen inte f ö rm å r r å da bot p å dessa missf ö rh å llanden.

Kommissionen f ö resl å r d ä rf ö r att samh ä llet
- genom l ä nsstyrelsens f ö rsorg - under vissa omst ä ndigheter skall ha r ä tt att utse revisor i ett f ö retag.
Omst ä ndigheter som talar f ö r att samh ä llet
b ö r utse revisor i ett f ö retag kan vara att f ö retaget ej sk ö ter sina l ö pande betalningar eller sl ä par efter med inbetalning av skatter och allm ä nna avgifter eller missbrukar olika former av
statliga st ö d utan att f ö retagets revisor anm ä rker mot f ö rh å llandena. En annan omst ä ndighet som
kan motivera utseende av offentlig revisor i ett f ö retag ä r
den att

Prop.
1984/85:30 28

f ö retagets revisor avs ä ger sig eller skiljs [r å n revisionsuppdraget under l ö pande mandatperiod. Ytterligare en situation som
kan p å kalla f ö rordnande av offentlig revisor ä r att f ö retaget
ej s ä nt in f ö reskrivna handlingar till registre-r ingsmynd igheten,

F ö r att missf ö rh å llanden av
nu angivna slag ej heller skall kunna d ö ljas
inom ett f ö retag genom att f ö retaget entledigar revisorn innan denne hunnit avge
revisionsber ä ttelse f ö resl å r kommissionen
att revisor som skilts fr å n sitt uppdrag i f ö rtid genast skall anm ä la f ö rh å llandet till l ä nsstyrelsen samt avge en
"prelimin ä r" revisionsber ä ttelse f ö r
den granskning som han hunnit utf ö ra
fram till entledigandet.

Slutligen f ö resl å r kommissionen en komplettering av de best ä mmelser som reglerar kommerskollegiums tillsyn ö ver de auktoriserade och godk ä nda revisorernas och revisionsbolagens verksamhet, ä ndringen inneb ä r
att preskriptionstiden f ö r disciplinp å f ö ljden
varning f ö rl ä ngs fr å n nuvarande tv å å r till fem å r. Kommissionen f ö rordar
ocks å viss f ö rst ä rkning av kommerskolleglets
resurser f ö r tillsynsverksamheten.

F ö rslagen f ö resl å s tr ä da i kraft den 1 juli 1984.

Prop. 1984/85:30 29

Bilaga 2

Kommissionens
lagförslag

1. F ö rslag till

Lag om ä ndring i
aktiebolagslagen (1975:1385)

H ä rigenom f ö reskrivs att 10 kap 1, 5, 10 och 13 SS aktiebolagslagen
(1975:1385) skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

10 kap 1 $

Revisor v ä ljes av
bolagsst ä mman. Skall flera revisorer utses, kan
dock i bolagsordningen best ä mmas att en
eller flera av dem, dock inte alla, skall utses i annan ordning.

Revisors uppdrag g ä ller
f ö r tid som anges i bolagsordningen. Om
uppdraget ej skall g ä lla tills vidare, skall
uppdragstiden best ä mmas s å att uppdraget upph ö r vid slutet av ordinarie bolagsst ä mma
p å vilken revisorsval f ö rr ä ttas.

Bolagsst ä mman kan
utse en eller flera revisorssuppleanter. Vad i denna lag s ä gs om revisor skall i till ä mpliga delar g ä lla
om suppleant.

F ö rslag att hos l ä nsstyrelsen p å kalla
tills ä ttande av en revisor att med ö vriga revisorer deltaga i revisionen kan framst ä llas p å
bolagsst ä mman d ä r revisorsval skall ske eller f ö rslaget enligt kallelsen till st ä mman skall behandlas. Bitr ä des f ö rslaget av ä gare till en tiondel av samtliga aktier eller till
en tredjedel av de vid st ä mman f ö retr ä dda aktierna,
skall l ä nsstyrelsen p ä beg ä ran av aktie ä gare efter h ö rande
av bolagets styrelse utse revisor f ö r
tiden till och med ordinarie bolagsst ä mma
under n ä stf ö ljande r ä kenskaps å r.

Lagen omtryckt 1982:739

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

L ä nsstyrelsen f å r, d å s ä rskilda omst ä ndigheter
f ö ranleder det, f ö rordna en revisor (offentlig revisor) att med ö vriga revisorer delta i granskningen av styrelsens
och verkst ä llande direk-t ö rens f ö rvaltning
samt av bolagets r ä kenskaper.

Offentlig revisor har r ä tt
till ers ä ttning av allm ä nna medel med belopp som l ä nsstyrelsen best ä mmer
. Beloppet skall av bolaget å terg ä ldas till statsverket.

5 S

Uppdrag att tills vidare vara revisor upph ö r n ä r ny revisor
utsetts.

Uppdracj äom revisor uppfi ö r
i f ö rtid, om revisorn eller den som
utsett honom beg ä r det. Anm ä lan h ä rom skall g ö ras hos styrelsen och, om revisor som ej ä r vald p å
bolagsst ä mma vill avg å , hos den som tillsatt honom.

Revisor som p å
beg ä ran av bolagsst ä mma i f ö rtid
entledigats fr å n sitt uppdrag skall genast anm ä la f ö rh å llandet till l ä nsstyrel.en.
Anm ä lan skall å tf ö ljas av oii
redog ö relse f ö r den granskning som revisorn utf ö rt under Jen tid hans uppdrag omfattat. F ö r redog ö relsen
skall

Nuvarande
lydelse

F ö reslagen lydelse

i till ä mpliga delar
g ä lla vad som i 10 s s ä gs om revisionsber ä ttelse. Avskrift av redog ö relsen
skall ins ä ndas till registrerinqsmyndigheten.

Upph ö r revisors uppdrag i f ö rtid eller uppkommer f ö r honom liinder enligt 2 - 4 SS enligt bolagsordningen att vara revisor
och finnes ej suppleant, skall styrelsen vidtaga å tg ä rd f ö r att ny revisor f ö r den å terst å ende
mandattiden tills ä ttes.

10 S

Revisorerna skall f ö r
varje r ä kenskaps å r avge revisionsber ä ttelse till bolagsst ä mman. Ber ä ttelsen skall ö verl ä mnas till bvilacjtts styrelse senast tv å veckor f ö re
ordinarie bolagsst ä mma.

Revisionsber ä ttelsen skall inneh å lla uttalande, huruvida å rs-redovi.sningen
uppgjorts enligt denna lag. Har i å rsredovisningen
icke l ä mnats s å dana upplysningar som enligt 11 kap. skall l ä mnas, skall revisorerna ange detta och, om det kan ske:,
l ä mna erforderliga upplysningar i sin
ber ä ttelse.

Har revisorerna
vid sin granskning funnit att å tg ä rd eller f ö rsuimnelsc,
som k,111 f ö ranleda ers ä ttningsskyldighet,
ligger scyrulseleci.i.Tiot eller verk-still.niiJe dicekt ö r till last eller art styrelseledamot eller vcrkst ä ll-anne aircht ö t
eljest tand-lat i strid mot denna lag ellor Dola.jsordningen skall aet .miii ä irkas i ber ä ttel-

Har
revisorerna vid sin granskning funnit jtt å tg ä rd eller f ö rsummelse,
soin kan f ö ranltfla er satt- ningssl-.yldighet,
ligger styrelseledamot eller verkst ä llande
direkt ö r till last eller att styrelseledamot
eller verkst ä llande direkt ö r eljest handlat i strid mot denna lag eller
bolagsordningen eller att bolaget e] apifyllt sina

Prop.
1984/85:30

Nuvarande lydelse

F ö reslagen lydelse

32

sen.
Revisionsber ä ttelsen skall ä ven inneh å lla
uttalande ang å ende ansvarsfrihet f ö r styrelseledam ö terna
och verkst ä llande direkt ö ren. Revisorerna kan ä ven i ö vrigt med dela upplysningar som de
ö ribkar bringa till aktie ä garnas k ä nnedom.

å ligganden enligt taxeringslagen
(1956:623), uppb ö rdslagen (1953:272), lagen (1968; 430)
om merv ä rdeskatt, f ö rordningen (1927:321) om skatt vid utskiftning av
aktiebolags tillg å ngar, f ö rordningen (1933:395) om ers ä tt-ninqsskatt samt lagen (1959: 552) om uppb ö rd av vissa avgifter enligt lagen (1981:691) om
socialavgifter skall det anm ä rkas i ber ä ttelsen. Revisionsber ä ttelsen skall ä ven inneh å lla uttalande ang å ende
ansvarsfrihet f ö r styrelseledam ö terna och verkst ä llande
direkt ö ren. Revisorerna kan ä ven i ö vrigt
i ber ä ttelsen meddela upplysningar som de
ö nskar bringa till aktie ä garnas k ä nnedom.
Om revisionsber ä ttelsen inneh å ller anm ä rkning
om att bolaget ej uppfyllt sina å ligganden enligt
de ovan n ä mnda skatte- och avgiftsf ö rfattningarna, skall revisorerna genast ins ä nda avskrift av be- . r ä ttelsen till l ä nsstyrelsen.

Revisionsber ä ttelsen
skall inneh å lla yttrande huruvida f ö r-ttrckning enligt 12 kap. 9 § uppr ä ttats n ä r skyldighet d ä rtill
f ö relegat och s ä rskilt uttalande ang å ende fastst ä llandet av balansr ä kningen och resultatr ä kningen samt ang å ende det i f ö rvaltningsber ä ttelsen
framst ä llda f ö rslaget till dispositioner betr ä ffande bolagets vinst eller f ö rlust.

Prop.
1984/85:30 33

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

I moderbolag skall revisor avge en s ä rskild revisionsber ä ttelse betr ä ffande koncernen. Best ä mmelserna i f ö rsta
- fj ä rde styckena ä ger motsvarande till ä mpning.

13 §

Revisor f å r ej till
enskild aktie ä gare eller utomst å ende l ä mna
upplysningar om s å dana bolagets angel ä genheter som han f å tt k ä nnedom om vid fullg ö rande av sitt uppdrag, om det kan l ä nda till f ö rf å ng f ö r bolaget.

Revisorn ä r skyldig
att till bolagsst ä mman l ä mna alla upplysningar som bolagsst ä mman beg ä r,
om det ej skulle l ä nda till v ä sentligt f ö rf å ng f ö r bolaget.
Revisorn ä r vidare skyldig att l ä mna medrevisor, granskare som avses i 14 S, ny revisor
och, om bolaget har f ö rsatts i konkurs, konkursf ö rvaltare erforderliga upplysningar om bolagets
angel ä genheter.

Revisorn ä c dessutom
skyldig att p å beg ä ran l ä mna upplysningar om bolagets angel ä genheter till unders ö kningsleda-ren under f ö runders ö kning i brottm å l
samt, vid taxeringsrevision eller annan granskning f ö r fastst ä llande
av skatt, tull eller avgift som avses i 1 §
f ö rsta stycket lagen (1971:1072) om f ö rm å nsber ä ttigade skattefordringar m.m. till den som i sin tj ä nst har att ö vervaka
denna granskning eller den som s ä rskilt
har f ö rordnats att beg ä ra s å dana
upplysningar som h ä r av-ses.

Denna lag tr ä der
i kraft den 1 juli 1984.

Prop.
1984/85:30 34

r.--i{; oni ä miring
i ] aen ( 1900:1103) om å rsredovisning m.m. i vi ssa f ö retap.

H ä rigenom f ö reskrivs att 4 kap 1, 5, 10 och 13 SS lagen (1980:1103)
om å rsredovisning m.m. i vissa f ö retag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

4 kap 1 S

1
f ö retag som ä r
skyldiga att uppr ä tta å rsredovisning enligt

2
kap 1 S skall
den å rsredovisningsskyldige utse en
eller flera revisorer f ö r best ä md tid eller tills vidare. Den å rsredovisningsskyldige kan best ä mma att annan ä n
han sj ä lv skall utse revisor.

En eller flera revisorssuppleanter kan utses. Best ä mmelserna i denna lag om revisorer g ä ller i till ä mpliga
delar om suppleanter .

L ä nsstyrelsen f å r, d å s ä rskilda omst ä ndigheter
f ö ranleder det, f ö rordna en revisor (offentlig revisor) att med ö vriga revisorer delta i granskningen av f ö retagets r ä kenskaper
samt f ö retagsledningens f ö rvaltning.

Offentlig revisor har r ä tt
till ers ä ttning av allm ä nna medel med belopp som l ä nsstyrelsen best ä mmer.
Beloppet skall av f ö retaget å terg ä ldas till
statsverket.

Prop.
1984/85:30 35

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

5 S

Uppdrag att tills vidare vara revisor upph ö r n ä r ny revisor har utsetts.

tJppdrag som revisor upph ö r i f ö rtid, om revisorn eller den som har
utsett honom beg ä r det. Anm ä lan om detta skall g ö ras hos den å rsredovisningsskyldige samt, om
revisorn har utsetts av n å gon
annan, hos denne.

Revisor som p å beg ä ran av den å rsredovisningsskyldige i f ö rtid entledigats fr å n sitt uppdrag skall genast anm ä la f ö r-h å llandet till l ä nsstyrelsen. Anm ä lan skall å tf ö ljas av en redog ö relse f ö r den granskning som revisorn utf ö rt under den tid hans uppdrag
omfattat. F ö r redog ö relsen skall i till ä mpliga delar g ä lla vad som i 10 S s ä gs om revisionsber ä ttelse.

Om en revisors uppdrag upph ö r i f ö rtid eller om det uppst å r n å got hinder f ö r att han skall vara revisor och om
det inte finns n å gon suppleant, skall den som svarar
f ö r f ö rvaltningen av f ö retagets angel ä genher vidta å tg ä rder f ö r att en ny revisor tills ä tts f ö r den å terst å ende mandattiden.

10 S

Revisorn skall f ö r varje r ä kenskaps å r avge revisionsber ä ttelse till den å rsredovisningsskyldige. Ber ä ttelsen skall ö verl ä mnas till den som svarar f ö r f ö rvaltningen av f ö retagets angel ä genheter senast fem och en halv m å nader efter r ä kenskaps å rets utg å ng. ~

Prop. 1984/85:30

Nuvarande lydelse

F ö reslagen lydelse

36

Revisionsber ä ttelsen skall inneh å lla ett uttalande, huruvida å rsredovisningen
har uppgjorts enligt denna lag. Innh å ller
inte å rsredovisningen s å dana upplysningar som skall l ä mnas enligt denna lag, skall revisorn ange detta och
l ä mna beh ö vliga upplysningar i sin ber ä ttelse, om det kan ske.

Har
revisorn vid sin granskning funnit att å tg ä rd eller f ö rsummelse
som kan f ö ranleda ers ä ttningsskyldighet ligger n å gon som ing å r
i f ö retagsledningen till last, skall
det anm ä rkas i ber ä ttelsen. Revisorn kan ä ven i ö vrigt i ber ä ttelsen meddela upplysningar som han ö nskar bringa till den å rsredovisningsskyldiges k ä nnedom.

Har
revisorn vid sin granskning funnit att å tg ä rd eller f ö rsuroiiielse
som kan f ö ranleda ers ä ttningsskyldighet ligger n å gon som ing å r
i f ö retagsledningen till last eller
att f ö retaget ej uppfyllt sina å ligganden enligt taxeringslagen (1956:623), uppb ö rdslagen (1953:272), lagen (1968; 430) om merv ä rdeskatt samt lagen (1959:552) om uppb ö rd av vissa avgifter enligt lagen (1961:691) om
socialavgifter skall det anm ä rkas i ber ä ttelsen. Revisorn kan ä ven i ö vrigt
i ber ä ttelsen meddela upplysningar som
han ö nskar bringa till den å rsredovisningsskyldiges k ä nnedom. Om revisionsber ä ttelsen inneh å ller
anm ä rkning om att f ö retaget ej uppfyllt sina å ligganden enligt de ovan n ä mnda skatte- och avqiftsf ö r-fattningarna, skall revisorn genast ins ä nda avskrift av ber ä ttelsen till l ä nsstyrelsen.

I ett moderf ö retag
skall revisorn avge en s ä rskild revisionsber ä ttelse betr ä ffande
koncernen. H ä rvid skall f ö rsta - tredje styckena till ä mpas.

Prop.
1984/85:30 37

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

13 §

En revisor f å r
inte till dem som saknar r ä tt att erh å lla k ä nnedom om
den å rsredovisningsskyldiges angel ä genheter l ä mna
upplysningar om s å dant som revisorn har f å tt k ä nnedom om
vid fullg ö rande av sitt uppdrag, om det kan l ä nda till f ö rf å ng f ö r den å rsredovisningsskyldige.

Revisorn ä r skyldig
att l ä mna medrevisor, ny revisor och, om
den å rsredovisningsskyldige har f ö rsatts i konkurs, kunkurs-f ö rvaltaren erforderliga upplysningar om den å rsredovisningsskyldiges angel ä genheter.

Revisorn ä r dessutom
skyldig att p å beg ä ran l ä mna upplysningar om f ö retagets angel ä genheter
till unders ö kningsle-daren under f ö runders ö kning
i brottm å l samt, vid taxeringsrevision
eller annat granskning f ö r fastst ä llande av skatt, tull eller avgift som avses ils f ö rsta stycket lagen (1971:1072) om f ö rm å nsber ä ttigade skattefordrinqar m.m, till den som i sin tj ä nst har att ö vervaka
denna granskning eller den som s ä rskilt
har f ö rordnats att beg ä ra s å dana
upplysningar som h ä r av-ses.

Denna lag tr ä der
i kraft den 1 juli 1984.

Prop. 1984/85:30 38

3. F ö rslag till

Lag om ä ndring i
lagen (1951:308) om ekonomiska f ö reningar

H ä rigenom f ö reskrivs att 45 och 51 SS lagen (1951:308) om ekonomiska
f ö reningar skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande lydelse F ö reslagen lydelse

45 S

En eller flera revisorer utses p å f ö reningsst ä mma, om ej revisor enligt stadgarna skall tills ä ttas i annan ordning. Tillika kan en eller flera
revisorssuppleanter utses. Best ä mmelserna i
denna lag om revisorer g ä ller i till ä mpliga delar om suppleanter.

Revisorer skall utses f ö r
tiden till dess st ä mma som avses i 57 S 1 mom. har h å llits. De f å r
inte utses f ö r l ä ngre tid ä n till och med den st ä mma som skall ä ga
rum under andra r ä kenskaps å ret efter det de utsetts. Ä ven om den tid f ö r
vilken en revisor har blivit utsedd inte har g å tt till ä nda, f å r revisorn skiljas fr å n uppdraget genom beslut av den som utsett honom. Om en revisor som ä r vald p å
f ö reningsst ä mma entledigas eller eljest avg å r eller avlider eller det uppkommer hinder f ö r honom enligt 46 S 1 eller 4 mom. att vara revisor
och det ej finns n å gon suppleant, å ligger det styrelsen att of ö rdr ö j-ligen f ö ranstalta om val av ny revisor.

Revisor som p å
beg ä ran av f ö reningsst ä mma
skilts fr å n uppdraget innan den tid f ö r vilken han blivit utsedd g å tt till ä nda,
skall genast anm ä la f ö rh å llandet till l ä nsstyrelsen. Anm ä lan
skall å tf ö ljas av en redog ö relse f ö r

Senaste lydelse 1980:1105.

Prop.
1984/85:30

Nuvarande lydelse

F ö reslagen lydelse

39

den granskning som revisorn utf ö rt under den tid hans uppdrag omfattat. F ö r redog ö relsen
skall i till ä mliga delar g ä lla vad som i 51 S s ä gs om revisionsber ä ttelse.

Den som har utsetts till revisor skall of ö rdr ö jligen underr ä ttas om det. Har han valts p å f ö reningsst ä mma, sker underr ä ttelse
genom styrelsens f ö rsorg och eljest av den som tillsatt
honom.

L ä nsstyrelsen f å r, d å s ä rskilda omst ä ndigheter
f ö ranleder det, f ö rordna en revisor (offentlig revisor) att med ö vriga revisorer delta i qransk-ningen av f ö reningens r ä kenskaper
samt styrelsens f ö rvaltning.

Offentlig revisor har r ä tt
till ers ä ttning av allm ä nna medel med belopp som l ä nsstyrelsen best ä mmer.
Beloppet skall av f ö reningen å terg ä ldas till
statsverket.

51 S

Revisorerna skall f ö r
varje r ä kenskaps å r avge en av dem undertecknad revisionsber ä ttelse, som skall ö verl ä mnas till styrelsen minst tv å veckor f ö re
den i 57 S 1 mom. angivna f ö reningsst ä mman. Revisorerna skall ocks å inom samma tid till styrelsen å terst ä lla de
redovisningshandlingar som har ö verl ä mnats till dem.

Senaste lydelse 1980:1105.

Prop. 1984/85:30

Nuvarande lydelse

F ö reslagen lydelse

40

Revisionsber ä ttelsen skall inneh å lla ett uttalande, huruvida å rsredovisningen
har uppgjorts enligt denna lag. Inneh å ller
inte å rsredovisningen s å dana upplysningar som skall l ä mnas enligt lag, skall revisorn ange detta och l ä mna beh ö vliga
upplysningar i sin ber ä ttelse, om det kan ske.

Har
revisorn vid sin granskning funnit att n å gon
å tg ä rd eller f ö rsummelse som kan f ö ranleda ers ä ttningsskyldighet,
ligger en styrelseledamot till last eller att en styrelseledamot p å annat s ä tt
har handlat i strid mot denna lag eller stadgarna, skall det anm ä rkas i ber ä ttelsen.
Revisionsber ä ttelsen skall ä ven inneh å lla
ett uttalande ifr å ga om ansvarsfrihet f ö r styrelseledam ö terna.
Revisorn kan i ö vrigt i ber ä ttelsen meddela upplysningar, som han ö nskar bringa till medlemmarnas k ä nnedom.

Har
revisorn vid sin granskning funnit att n å gon
å tg ä rd eller f ö rsummelse som kan f ö ranleda ers ä ttningsskyldighet,
ligger en styrelseledamot till last eller att en styrelseledamot p å annat s ä tt
har handlat i strid mot denna lag eller stadgarna eller att f ö reningen ej uppfyllt sina å ligganden enligt taxeringslagen (1956 : 623) , uppb ö rds-lagen(1953;272), lagen (1968; 430) om merv ä rdeskatt, f ö rordningen
(1933;395) om ers ä ttningsskatt samt lagen (1959:552)
om uppb ö rd av vissa avgifter enligt lagen
(1981:691) om socialavgifter, skall det anm ä rkas
i ber ä ttelsen. Revisionsber ä ttelsen skall ä ven
inneh å lla ett uttalande i fr å ga om ansvarsfrihet f ö r styrelseledam ö terna. Revisorn kan i ö vrigt i ber ä ttelsen
meddela upplysningar, som han ö nskar bringa
till medlemmarnas k ä nnedom. Om revisionsber ä t-

Prop.
1984/85:30

Nuvarande lydelse

F ö reslagen lydelse

41

telsen inneh å ller
anm ä rkning om att f ö reningen ej uppfyllt sina å ligganden enligt de ovan n ä mnda skatte- och avgiftsf ö rfattningarna, skall revisorn genast ins ä nda avskrift av ber ä ttelsen till l ä nsstyrelsen.

Revisionsber ä ttelsen
skall inneh å lla s ä rskilda uttalanden om fastst ä llande
av balansr ä kningen och resultatr ä kningen samt om det i f ö rvaltningsber ä ttelsen
framst ä llda f ö rslaget till dispositioner betr ä ffande f ö reningens
vinst eller f ö rlust.

I en moderf ö rening skall
revisorn avge en s ä rskild revisionsber ä ttelse betr ä ffande
koncernen. H ä rvid skall f ö rsta -fj ä rde
styckena till ä mpas.

Denna lag tr ä der
i kraft den 1 juli 1984.

Prop.
1984/85:30 42

Bilaga 3

Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över betänkandet avgetts av
hovrätten över Skåne och Blekinge, kammarrätten i Stockholm, riksåklagaren,
rikspolisstyrelsen, brottsförebyggande rådet, bokföringsnämnden, kommerskollegium,
bankinspektionen, försäkringsinspektionen, riksskatteverket, statens
industriverk, patent- och registreringsverket, statskontoret, riksrevisionsverket,
länsstyrelsen i Stockholms län, länsstyrelsen i Blekinge län. länsstyrelsen i
Kristianstads län. länsstyrelsen i Göteborgs och Bohus län. länsstyrelsen i
Västernorrlands län, kooperationsutredningen (1 1977:01). Utredningen (Fi
1973:01) om säkerhetsåtgärder m.m. i skatteprocessen. Föreningen Auktoriserade
Revisorer FAR. Föreningen Sveriges taxerings-revisorer. Institutet för Intern
Revision, Lantbrukarnas riksförbund (LRF), Landsorganisationen i Sverige (LO).
Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Kooperativa för'iundet. Svensk
industriförening. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF), Svenska bankföreningen.
Svenska handelskammarförbundet. Landstingsförbundet. Svenska Revisorsamfundet SRS.
Svenska sparbanksföreningen, Sveriges Ackordscentral, Sveriges advokatsamfund,
Sveriges Bokförings- och Revisionsbyråers förbund SBRF. Företagareförbundet,
Sveriges Grossistförbund, SHIO-Familjeföretagen. Sveriges industriförbund,
Sveriges köpmannaförbund och Sveriges Redovisningskonsulters förbund.

Yttrande har dessutom inkommit från Enskilda
Revisionsbyråer i samverkan - SVEREV. Stockholm.

Sveriges industriförbund. SHIO-Familjeföretagen. Svenska
arbetsgivareföreningen. Svenska handelskammarförbundet. Sveriges grossistförbund
och Sveriges köpmannaförbund har avgett ett gemensamt remissyttrande.

Prop.
1984/85:30 43

Utdrag

LAGRÅDET PROTOKOLL

vid sammanträde 1984-10-09

Närvarande: f.d. justitierådet Petrén, regeringsrådet Mueller,
justitierådet Jermsten.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 7 juni 1984
har regeringen på hemställan av statsrådet Sten Wickbom beslutat inhämta
lagrådets yttrande över förslag till

1.
lag om ändring
i aktiebolagslagen (1975: 1385),

2.
lag om ändring
i lagen (1980: 1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av
hovrättsassessorn Ann-Christine Zachrisson. Förslagen föranleder följande
yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385)

Enligt första stycket i den nya punkten 3 i
övergångsbestämmelserna till lagen (1982: 739) om ändring i aktiebolagslagen
(1975:1385) kan länsstyrelsen för visst aktiebolag föreskriva att det skall
finnas en s. k. kvalificerad revisor även under tiden före utgången av år 1987.
Enligt andra stycket i samma punkt kan länsstyrelsen därvid också utse en sådan
revisor för bolaget.

I fråga om handläggningen av ärenden som avses i punkten 3
föreslås inte någon bestämmelse i första stycket. Detta innebär bl.a. att
föreskrifterna i 15 § förvaltningslagen (1971:290) blir tillämpliga.
Länsstyrelsen fär alltså i regel inte fatta beslut om skyldighet för ett
aktiebolag att ha en kvalificerad revisor utan att bolaget beretts tillfälle
att yttra sig.

I andra stycket finns däremot en uttrycklig föreskrift om
att bolaget skall beredas tillfälle att yttra sig innan länsstyrelsen utser en
kvalificerad revisor, vilket innebär bl.a. att motsvarande föreskrifter i 15 §
förvaltningslagen inte blir tillämpliga i ärenden om utseende av revisor.

Enligt lagrådets mening bör samma handläggningsregler
gälla för alla ärenden enligt punkten 3. 1 likhet med vad som skett i bl.a. 10 kap.
6 § aktiebolagslagen synes det lämpligt att i punkten 3 införs en uttrycklig
reglering om handläggningen. Denna reglering bör avse såväl ärenden enligt
första stycket som ärenden enligt andra stycket. En sådan ordning kan vinnas
genom att man inför ett nytt tredje stycke av förslagsvis följande lydelse:
"Innan länsstyrelsen meddelar beslut som avses i första eller andra
stycket, skall bolaget beredas tillfälle att yttra sig." Därvid bör andra
meningen i andra stycket utgå.

Prop. 1984/85:30 44

Förslaget
till lag om ändring i lagen (1980:1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag

4 kap. 3 §

I
fråga om utformningen av denna paragraf får lagrådet hänvisa till vad lagrådet
anfört angående punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1982:739) om
ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385) och föreslå motsvarande jämkning i
paragrafen.

Prop. 1984/85:30 45

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-10-18

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden 1. Carisson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström,
Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Wickbom

Proposition
om effektivare företagsrevision

Föredraganden
anmäler lagrådets yttrande' över förslag till

1.
lag om ändring i
aktiebolagslagen (1975: 1385),

2.
lag om ändring i lagen (1980:
1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag.

Föredraganden
redogör för lagrådets yttrande och anför.

Förslaget
till lag om ändring i aktiebolagslagen

Jag
ansluter mig till vad lagrådet har uttalat i fräga om utformningen av den nya
punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1982.739) om ändring i
aktiebolagslagen och tillstyrker lagrådets förslag till ändring av lagtexten.

Härutöver
har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagen.

Förslaget
till lag om ändring i lagen om årsredovisning m. m. i vissa företag

Jag
tillstyrker lagrådets förslag i fråga om utformningen av 4 kap. 3 §. Härutöver
har vissa redaktionella ändringar gjorts i lagen.

Beslut
om lagrådsremiss fatlat vid regeringssammanträde den 7 juni 1984.

Prop.
1984/85:30 46

Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslår riksdagen

att
anta de av lagrådet granskade förslagen med vidtagna ändringar.

Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop. 1984/85:30 47

Innehåll

Propositionen
..................................................... .... I

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... .... 1

Lagförslag .......................................................... 2

1
Lag om ändring i
aktiebolagslagen (1975: 1385) .... 2

2
Lag om ändring i lagen (1980:
1103) om årsredovisning m. m. i vissa företag 5

Utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde den 7 juni 1984 8

1
Inledning ........................................................ 8

2
Allmän motivering ........................................... .... 9

2.1
Allmänna synpunkter ................................... 9

2.2
Skatte- och avgiftsgranskning
...................... .. 10

2.3
Upplysningsskyldighet .................................. 12

2.4
Kvalificerade revisorer .................................. 14

2.5
Anmälningsskyldighet vid
förtida entledigande .. .. 16

2.6
Revisionen i handelsbolag m. m........................ .. 17

2.7
Ikraftträdande m. m....................................... .. 18

3
Upprättade lagförslag ....................................... .. 18

4
Specialmotivering ............................................ .. 19

4.1
Förslaget till lag om ändring i
aktiebolagslagen .. 19

4.2
Förslaget (ill lag om ändring i
lagen om årsredovisning m.m. i vissa företag 24

5
Hemställan ..................................................... .. 25

6
Beslut .......................................................... .. 25

Bilaga
I Kommissionens sammanfattning ............. 26

Bilaga
2 Kommissionens lagförslag ....................... .. 29

Bilaga
3 Förteckning över remissinstanserna ....... .. 42

Bilaga
4 De remitterade förslagen (bilagan har uteslutits här)

Utdrag
av lagrådets protokoll den 9 oktober 1984 ...... 43

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanträde den 18 oktober 1984 45

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984