Prop. 1984/85:37

Prop.
1984/85:37

Regeringens proposition 1984/85:37

om vuxenutbildningslag;

beslutad den 18 oktober 1984.

Regeringen föreslår riksdagen alt anla de förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

LENA HJELM-WALLÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås en vuxenutbildningslag. Del sker
i enlighet med vad som aviserades i propositionen (1983/84: 169) om kommunal
och statlig utbildning för vuxna. Riksdagen har ännu inle tagit ställning lill
den propositionen.

Den nya lagen innehåller dels en allmän bestämmelse om alt
kommunerna och landslingskommunerna skall verka för all vuxna dellar i uibildning,
dels grundläggande bestämmelser om vissa utbildningsformer för vuxna, nämligen
kommuners grundutbildning för vuxna (grundvux), kommuners och
landstingskommuners allmänna och yrkesinriktade utbildning för vuxna (komvux)
och utbildningen vid statens skolor för vuxna (SSV).

Lagens bestämmelser ersätter vissa föreskrifter som f. n.
finns i förordningar om gmndvux, komvux och SSV. Genom de nya bestämmelserna
görs smärre sakliga ändringar som beror på förslagen i prop. 1983/84: 169.

I lagens bestämmelser förutsätts all viss s.k.
uppdragsutbildning skall kunna bedrivas efter avtal som huvudmannen för komvux
såsom uppdragsgivare eller uppdragstagare träffar med förelag,
länsarbetsnämnder eller andra. Molsvarande gäller belräffande SSV.

Lagen föreslås Iräda i kraft den I juli 1985.

I Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 37

Prop.
1984/85:37

1 Förslag till Vuxenutbildningslag

Härigenom föreskrivs följande.

1 kap. Allmänna föreskrifter

1
§ Kommuner och
landstingskommuner skall verka för alt vuxna dellar i uibildning.

2
§ Varje
kommun skall i mån av behov anordna grundvux.

Med grundvux avses utbildning som syftar lill all ge vuxna
grundläggande färdigheler i att läsa, skriva och räkna.

3 § Varje kommun och landstingskommun får anordna komvux
inom de

ramar och pä de villkor i övrigi som följer av denna lag och andra föreskrif

ler och beslul som meddelas av regeringen eller den myndighel som

regeringen bestämmer.

Med komvux avses sådan allmän och yrkesinriktad utbildning
som syftar till att ge vuxna möjlighet att skaffa sig kompetens molsvarande
den som ungdomar får genom grundskolan och gymnasieskolan. Komvux skall även
kunna erbjuda yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå utan motsvarighet i
gymnasieskolan.

4
§ Statens
skolor för vuxna skall komplettera komvux genom alt erbjuda utbildning av
samma slag i form av distansundervisning.

5
§ Grundläggande
föreskrifter om vissa andra former av vuxenutbildning än sådana som avses i
2-4 §§ finns i andra författningar än denna lag.

6
§ Föreskrifterna
i denna lag om räll all delta i grundvux och komvux och i utbildning vid
statens skolor för vuxna gäller endast dem som är kyrkobokförda i riket.

Med en persons hemkommun avses i denna lag den kommun i
vilken personen är kyrkobokförd. Med hemlandstingskommun avses den landstingskommun
till vilken hemkommunen hör.

2 kap. Gemensamma föreskrifter om organisation m. m.

1
§
Skolöverstyrelsen skall ha tillsyn över grundvux, komvux och statens skolor
för vuxna. Länsskolnämnden skall under överstyrelsen ha tillsyn över sådan
utbildning inom länet.

2
§ Kommunens
skolstyrelse skall vara lokal styrelse för grundvux och komvux som kommunen
anordnar. Om en statens skola för vuxna finns i kommunen, skall skolstyrelsen
vara lokal styrelse även för den.

Landstingskommunens utbildningsnämnd skall vara lokal
styrelse för komvux som landstingskommunen anordnar. Dessa bestämmelser gäller
i den mån inle annat följer av denna eller

Prop.
1984/85:37 3

annan
lag eller av föreskrifler som meddelas av regeringen eller den myndighet som
regeringen bestämmer.

3
§ Såsom huvudmän för grundvux och komvux skall kommuner och landstingskommuner
samarbeta sinsemellan och även la lill vara möjligheler till samarbete med
vuxenutbildning i andra former och med gymnasieskolan.

3
kap. Grundvux

1 §
Räll att genomgå grundvux har den som passerat skolpliktsåldern

men som i läsning, skrivning eller räkning saknar sädana färdigheter som

normall uppnås på grundskolans mellansladium.

Den
som inle behärskar svenska språkel men har grundläggande färdigheter i att
läsa och skriva på något annal språk har inle rätt alt få undervisning i
läsning och skrivning i gmndvux.

Lagens
bestämmelser om grundvux gäller inte vuxna som behöver undervisning
motsvarande särskolans.

2
§ Varje kommun skall genom
lämpliga åtgärder söka nå dem i kommunen som har räll till gmndvux och
motivera dem all delta i utbildningen.

3
§ 1 en kommuns gmndvux skall
sökande tas emot oberoende av var i riket de är kyrkobokförda. Ingen kommun
behöver dock bedriva undervisning, i vilken skulle delta endast elever som är
kyrkobokförda i andra kommuner när de börjar utbildningen. Inte heller behöver
någon kommun ta emot en sökande som är kyrkobokförd i en annan kommun, om sökanden
mycket väl skulle kunna delta i hemkommunens gmndvux.

Den
som har börjat i en kommuns grundvux får fullfölja utbildningen där oberoende
av om hans kyrkobokföring ändras under pågående utbildning.

4 §
Kommunerna får inle av dem som söker till eller är elever i grundvux

ta ut avgifter för administrationen eller för undervisningen.

Läroböcker,
skrivmalerial och andra därmed jämföriiga hjälpmedel som används i gmndvux
skall vara kostnadsfria för eleverna.

5 §
Om en elev i grundvux har bristfälliga kunskaper i svenska språkel,

får undervisningen meddelas pä elevens eget språk, om eleven önskar det.

Sådan undervisning skall kompletteras med undervisning i svenska som

främmande språk inom grundvux.

Undervisning
i grundvux får inle inräknas i undervisning i svenska för invandrare enligt
lagen (1972:650) om räll lill ledighet och lön vid deltagande i
svenskundervisning för invandrare.

6 §
När eleven har sådana färdigheler i läsning, skrivning och räkning

som normalt uppnås på gmndskolans mellanstadium, skall undervisningen

i gmndvux för eleven upphöra. Della gäller oberoende av vilka kunskaper

eleven har i svenska språket.

Undervisningen
för en elev skall också upphöra, om eleven inte gör lillfredssläliande framsleg.

Den
för vilken grundvux har avslutals enligl första eller andra stycket får på nytt
beredas sådan utbildning, om särskilda skäl talar för delta.

Prop.
1984/85:37 4

7 § Den lokala styrelsen avgör frågor om antagning lill
och avslutande av grundvux.

Den vars ansökan om antagning avslås eller för vilken grundvux
förklaras avslutad får överklaga besluiel hos skolöverslyrelsen genom besvär.
Överstyrelsens beslut med anledning av sådana besvär får inle överklagas.

4 kap. Komvux

1 § Komvux skall anordnas i form av kurser som år
fristående frän

varandra och som var och en ger utbildning motsvarande en viss kompe

tensnivå i ett ämne eller inom etl yrkesområde.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifler om undantag från första stycket.

2 § Kommuner får i sin komvux anordna kurser både pä
grundskolenivå

och på gymnasial nivå.

Landstingskommuner får i sin komvux anordna endast kurser
för utbildning på gymnasial nivå inom områdena vård, jordbruk, skogsbruk och
trädgårdsnäring.

3 § Den som uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor har räll
all i mån

av plals della i kurser i komvux, om inle annal följer av föreskrifter som

meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
meddelar föreskrifler om behörighelsvillkor och om grunder för urval.

4 § I en kommuns eller landslingskommuns komvux skall
sökande tas

emot oberoende av var i rikel de är kyrkobokförda. Ingen kommun eller

landstingskommun behöver dock ta emot en sökande som inte är kyrko

bokförd där, om sökanden mycket väl skulle kunna della i samma slags

utbildning i komvux som anordnas av hemkommunen eller hemlandstings-

kommunen.

Den som har börjat en kurs i en kommuns eller landslingskommuns
komvux får fullfölja kursen oberoende av om hans kyrkobokföring ändras under
pågående utbildning.

5 § Den lokala styrelsen för komvux i den kommun eller
landstingskom

mun, som anordnar den kurs ansökan avser, avgör om sökanden skall

nekas tillträde på grund av bestämmelserna i 4§ första stycket andra

meningen.

Om tillträde nekas får sökanden överklaga beslutet hos skolöverslyrelsen
genom besvär. Överstyrelsens beslul med anledning av sådana besvär får inte
överklagas.

6 § Med det undantag som framgår av 5§ skall frågor om
intagning av

elever lill kurser i en kommuns eller landslingskommuns komvux avgöras

av en särskild intagningsnämnd. Dess ledamöter skall utses av den lokala

slyrelsen.

Intagningsnämndens beslul får inle överklagas.

7 § Kommunerna och landstingskommunerna får inle av dem
som söker

till eller är elever i komvux ta ut avgifter för administrationen eller för

undervisningen.

Prop. 1984/85:37 5

Såvitt
gäller läroböcker, skrivmalerial, verktyg, skyddskläder och andra därmed
jämförliga hjälpmedel, som varje elev har för eget bruk och behåller som sin
egendom, får en kommun eller landstingskommun beslula att hjälpmedlen skall
anskaffas av eleverna själva på egen bekostnad eller erbjudas mol avgifter, som
högsl motsvarar kommunens eller landstingskommunens anskaffningskostnader.

I
övrigt skall hjälpmedel som används i komvux tillhandahållas utan kostnad för
eleverna, om inte annat följer av föreskrifter som meddelas av regeringen eller
den myndighel som regeringen bestämmer.

5 kap.
Statens skolor för vuxna

1 §
Den som uppfyller föreskrivna behörighetsvillkor har räll alt i män

av plats delta i utbildning vid statens skolor för vuxna, om inte annat följer

av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighel som

regeringen bestämmer.

Regeringen
eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om behörighetsvillkor
och om grunder för urval.

2 §
Frågor om intagning till utbildning vid statens skolor för vuxna

avgörs av en för skolorna gemensam intagningsnämnd.

Intagningsnämndens
beslul får inle överklagas.

3 §
Avgifter för undervisningen eller administrationen får inle las ut av

dem som söker till eller är elever vid statens skolor för vuxna.

Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer fär i fråga om eleverna vid statens skolor
för vuxna fatta sädana beslut som avses i 4 kap. 7 § andra stycket. I övrigt
skall hjälpmedel som används i utbildningen vid skolorna tillhandahållas ulan koslnad
för eleverna, om inle annat följer av föreskrifler som meddelas av regeringen
eller den myndighel som regeringen beslämmer.

6 kap.
Interkommunal ersättning

1
§ Interkommunal ersättning för ulbildningshuvudmannens
kostnader för en elev skall betalas enligt föreskrifterna i detla kapitel, om
inte annat följer av överenskommelse.

2
§ I fall där någon deltar i grundvux
som anordnas av en annan kommun än hemkommunen, skall hemkommunen betala interkommunal
ersättning till den andra kommunen.

Detsamma
gäller i fråga om komvux på grundskolenivå och komvux på gymnasial nivå inom
andra områden än vård, jordbruk, skogsbmk och trädgårdsnäring.

3 §
Om en landstingskommun i sin komvux haren elev som är kyrkobok

förd i en kommun som hör lill en annan landstingskommun, skall hem

landstingskommunen belala interkommunal ersättning till den andra lands

tingskommunen.

Hör
elevens hemkommun inle lill någon landstingskommun, skall ersättningen betalas
av hemkommunen.

Prop. 1984/85:37 6

4 §
Om en kommun, som inte hör lill någon landstingskommun, anord

nar komvux på gymnasial nivå inom någol av områdena vård, jordbmk,

skogsbmk och trädgårdsnäring och i sådan utbildning har en elev som inte

är kyrkobokförd i kommunen, skall hemlandslingskommunen betala inter

kommunal ersättning till kommunen. Hör inte heller hemkommunen till

någon landstingskommun, skall ersättningen betalas av hemkommunen.

När
utbildning som avses i första stycket anordnas av en kommun, som hör lill en
landstingskommun, är ingen kommun eller landstingskommun skyldig all betala interkommunal
ersättning.

5 §
Hemkommunen eller hemlandslingskommunen är inte skyldig all

belala interkommunal ersättning, om eleven mycket väl hade kunnat della

i samma slags utbildning i komvux som anordnas av hemkommunen eller

hemlandslingskommunen.

Detta
undanlag från ersättningskyldighel gäller dock inte, om hemkommunen eller hemlandslingskommunen
innan eleven logs emot bereddes tillfälle alt yltra sig till den mottagande
kommunen eller landstingskommunen och därvid inte framförde någon sådan
invändning.

6 §
Vid oenighet om rätten till interkommunal ersättning eller om ersätt

ningens storlek, skall frågan avgöras av länsskolnämnden. Om någon av

parterna är en landstingskommun eller om två tvistande kommuner hör lill

olika län, skall dock frågan avgöras av skolöverslyrelsen.

Länsskolnämndens
beslut enligt första slyckel får överklagas hos skolöverslyrelsen genom
besvär. Överstyrelsens beslul med anledning av sådana besvär eller som första
instans får inte överklagas.

7
kap. Uppdragsutbildning m. m.

1
§ Kommuner och
landstingskommuner får inom komvux bedriva även uppdragsutbildning enligt föreskrifler
som meddelas av regeringen eller den myndighel som regeringen bestämmer.

2
§ Enligl föreskrifter som meddelas
av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får kommuner och
landstingskommuner i sin egenskap av huvudmän för komvux ge uppdrag om
utbildning, som anordnas utanför komvux men som eleverna får tillgodoräkna sig
som om den hade fullgjorts i komvux.

3
§ Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får beträffande statens skolor för vuxna
meddela föreskrifter om uppdragsutbildning av samma slag som beträffande komvux.

4
§ Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifler om möjlighet att
inom komvux bedriva utbildning som anpassas till bestämmelser för
gymnasieskolan eller någon annan ulbild-ningsform för all gemensam undervisning
skall kunna anordnas.

5
§ I sådana föreskrifler som avses
i l-4§§ får göras undanlag från bestämmelser i denna lag.

Prop.
1984/85:37 7

8
kap. Övriga föreskrifter

1 §
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får med

dela ytterligare föreskrifler om organisalionen av grundvux, komvux och

slatens skolor för vuxna saml om kommuners och landslingskommuners

befattning i övrigi med sådan utbildning.

1 fråga om organ för
samverkan eller motsvarande inom grundvux, komvux och statens skolor för vuxna
får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela
föreskrifter om alt ledamöter i organet eller andra förelrädare utses och
entledigas av enskilda.

2
§ Försöksverksamhet får
anordnas inom grundvux, komvux och utbildningen vid statens skolor för vuxna.
Föreskrifter om försöksverksamhet meddelas av regeringen eller den myndighet
som regeringen bestämmer. I sädana föreskrifter får göras undanlag från
bestämmelser i denna lag.

3
§ Regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer fär ulan hinder av 4 kap. 7§ och 5 kap. 3§
meddela föreskrifter om skyldighet att för prövning i komvux eller vid statens
skolor för vuxna betala avgift som tillfaller staten.

4
§ Regeringen eller den
myndighet som regeringen beslämmer fär medge enskilda all anordna prövning och
utfärda betyg enligt de bestämmelser som gäller för komvux och statens skolor
för vuxna.

1. Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1985.

2.
Bestämmelserna i 3 kap. 1. 3, 6
och 7 §§,4 kap. 3-6§§, 5 kap. I och 2 §§ saml 6 kap. skall tillämpas i faU där
eleven antas lill utbildningen efter lagens ikraftträdande.

3. Bestämmelserna i 3 kap. 5§, 4 kap. 2§ saml 7 kap.
gäller sådan utbildning som eleverna päböijar efter lagens ikraftträdande.

Prop. 1984/85:37 8

2
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1975:160) med bemyndigande att meddela föreskrifter om
kommuns och landstingskommuns medverkan i utbildning

Härigenom föreskrivs
alt lagen (1975:160) med bemyndigande att meddela föreskrifler om kommuns och
landstingskommuns medverkan i utbildning skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Regeringen
eller förvaltningsmyndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter
om kommuns eller landstingskommuns medverkan i annan utbildning än som avses i
skollagen (1962: 319) eller lagen (1967:940) angående omsorger om vissa
psykiskt utvecklingsstörda.

Föreslagen lydelse

Regeringen
eller den förvaltningsmyndighel som regeringen bestämmer får meddela
föreskrifter om kommuners eller landstingskommuners medverkan i annan utbildning
än som avses i skollagen (1962:319), lagen (1967:940) angående omsorger om
vissa psykiskt utvecklingsstörda, 3—5 kap. vuxenutbildningslagen (1984:000)
eller bestämmelserna om kommunal högskoleutbildning i högskolelagen (1977:218).

Denna
lag träder i kraft den 1 juli 1985.

Prop. 1984/85:37

Utdrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-10-18

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson,
Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson,
Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carisson, Holmberg, Wickbom

Föredragande:
stalsrädel Hjelm-Wallén Proposition om vuxenutbildningslag

I Inledning

Vuxenutbildning
är en samlingsbeteckning för utbildningsverksamhet och folkbildning i många
olika former och med delvis olika mål. Gemensamt för olika former av
vuxenutbildning är att de oberoende av utbildningens nivå riktar sig till
vuxna.

Till
vuxenutbildning räknas f. n. i första hand grundutbildning för vuxna (grundvux),
kommunal vuxenutbildning (komvux), utbildning vid statens skolor för vuxna (SSV),
utbildning vid folkhögskolor, sludiecirkelverk-samhet och
arbetsmarknadsutbildning (AMU). Till vuxenutbildning räknas däremol inte högskoleutbildning.

Grundvux
är avsedd för vuxna som saknar grundläggande färdigheter i läsning, skrivning
eller räkning. Kommunerna är huvudmän för grundvux och är skyldiga att anordna
sådan i män av behov.

Genom
komvux har vuxna möjlighet att skaffa sig en utbildning som svarar mot den som
ungdomar får på grundskolans högstadium och i gymnasieskolan. Dessutom finns s.k.
särskild yrkesinriktad utbildning på gymnasial nivå men utan direkt
motsvarighet i gymnasieskolan. Komvux består av kurser som är fristående från
varandra och som var och en ger utbildning motsvarande en viss kompetensnivå i
ett ämne eller inom ell yrkesområde. Den studerande kan läsa en enda eller
flera kurser. Kurserna kan kombineras så att de leder fram till en fullständig
kompetens molsvarande den som uppnås i gmndskolan eller gymnasieskolan. Komvux
får anordnas av kommuner och landstingskommuner. De senare får

II Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 37

Prop. 1984/85:37 10

anordna
endast kurser som motsvarar sådan utbildning som en landstingskommuns
gymnasieskola kan omfalta, dvs. utbildning inom områdena vård, jordbruk, skogsbmk
och trädgårdsnäring.

Stålen
lämnar bidrag till gmndvux och komvux. Bidragen avser huvudsakligen kostnader
för skolledare och lärare.

Som
komplement till komvux finns stålens skolor för vuxna f55V) i Härnösand och
Norrköping. Vid SSV anordnas motsvarande utbildning för elever från hela
landet. Studierna vid SSV bygger på distansundervisning med eller ulan lärarhandledda
perioder vid skolorna. Skolstyrelserna i Härnös..nds och Norrköpings kommuner
år lokala styrelser för SSV.

Bestämmelser
om grundvux, komvux och SSV finns f. n. inle i någon lag ulan endasl i
författningar av lägre valör. Den grundläggande förordningen för komvux och SSV
är förordningen (1971:424) om kommunal och statlig vuxenutbildning, i det
följande kallad komvux-förordningen. För grundvux gäller förordningen
(1977:537) om gmndutbildning för vuxna, i det följande kallad grundvux-förordningen.
Författningarna innebär skyldigheter för kommuner i fråga om grundvux och SSV saml
för kommuner och landstingskommuner när det gäller bl. a. interkommunal
ersättning för komvux. Sådana åligganden kan föreskrivas med slöd av lagen
(1975:160) med bemyndigande-all meddela föreskrifler om kommuns och
landstingskommuns medverkan i utbildning, i del följande kallad bemyndiganddagen.

Vissa
frågor om grundvux, komvux och SSV har nyligen lagits upp i propositionen
(1983/84:169) om kommunal och statlig utbildning för vuxna. Riksdagen har ännu inle
tagit ställning till propositionen. I den uttalades (s. 73) alt de
grundläggande bestämmelserna om grundvux, komvux och SSV borde meddelas i form
av en särskild lag. Förslag till en sådan lag borde föreläggas riksdagen under
år 1984. Lagen skulle då kunna träda i kraft den I juli 1985.

I
del följande redovisar jag förslag till en lag i ämnet.

Jag
har i detla ärende samrått med cheferna för social-, arbelsmarknads-och civildepartementen
saml statsråden Göransson och Gradin i frågor som berör deras ansvarsområden.

2
Allmän motivering 2.1 Lagens ram m. m.

Mitt
förslag: I en vuxenulbildningslag, som träder i kraft den 1 juli 1985, las in
dels en allmän bestämmelse om att kommuner och landstingskommuner skall verka
för alt vuxna dellar i uibildning, dels grundläggande bestämmelser om gmndvux,
komvux och SSV.

Prop. 1984/85:37 11

Skäl
för mitt förslag och vissa kommentarer: Såsom nämnts har i prop. 1983/84: 169
aviserats förslag till en lag med grundläggande bestämmelser om grundvux, komvux
och SSV.

Vilka frågor om grundvux, komvux
och SSV som skall regleras i lagen bör bestämmas med hänsyn till vad som f.n.
ingår i skollagen (1962:319) om den likaså för eleverna frivilliga
gymnasieskolan. Jag vill i sammanhanget också erinra om högskolelagen
(1977:218), som innehåller grundläggande föreskrifter om statlig och kommunal
högskoleutbildning.

Mot denna bakgrund bör i
lagen tas med föreskrifter om de tre ulbild-ningsformernas karaktär,
kommunernas skyldighet all anordna grundvux, vilka myndigheter som handhar
frågor om de tre utbildningsformerna, lilllräde lill ulbildningarna,
huvudmännens koslnadsansvar i förhällande lill eleverna och inlerkommunal
ersättning.

I prop. 1983/84: 169
föreslås alt vatje kommun och landstingskommun skall vara skyldig att främja
vuxnas deltagande i utbildning. Den nya lagen bör inledas med en allmän
bestämmelse om detla. Lagen blir därmed inte helt begränsad till grundvux, komvux
och SSV. Som jag återkommer till i specialmoliveringen tar den allmänna
bestämmelsen främst sikte på sådan utbildning som är särskilt avsedd för vuxna
och brukar kallas vuxenutbildning. Lagen bör under dessa omsländigheler kunna
få rubriken Vuxenutbildningslag.

I propositionen (1983/84:
199) om svenskundervisning för vuxna invandrare föreslås att ett nytt system
för undervisningen i svenska språket m. m. för vuxna invandrare (sfi) införs den
1 januari 1986. Det föreslagna systemet innebär bl.a. att kommunerna får ell lagsladgal
ansvar för att s.k. grund-sfi kommer lill stånd, i första hand med anlitande av
studieförbunden. S.k. påbyggnads-sfi förutsätts bli anordnad av studieförbund
i form av studiecirklar eller inom AMU. I propositionen uttalas all förslag lill
lagbestämmelser om gmnd-sfi m. m. bör utarbetas i samband med bl. a. de lagförslag
som aktualiseras i prop. 1983/84: 169.

1 och för sig talar
principiella skäl för att alla bestämmelser om vuxenutbildning som ges lagens
form samlas i en gemensam lag. Det framstår emellertid som mest praktiskt att
åtminstone t. v. låta den nya lagen -frånsett den inledande allmänna beslämmelsen
- reglera endast gmndvux, komvux och SSV. Lagen kan då träda i kraft den I juli
1985 såsom avsågs i prop. 1983/84: 169. Om bestämmelserna rörande grund-sfi bör
fogas in i vuxenulbildningslagen eller inle är en fråga som får tas upp senare.

I
möjligaste mån bör lagen byggas upp på etl sådani sålt, au bestämmelser om
ytterligare ulbildningsformer lätt kan föras in.

För
att undvika missförstånd vill jag framhålla att jag inte har någon tanke på
lagbestämmelser om folkhögskolornas och studieförbundens verksamheter. För
dessa finns endasl bestämmelser med karaktär av slais-bidragsvillkor.

Prop.
1984/85:37 12

2.2 Förhållandet till andra författningar som nu gäller
eller som planeras

Mitt förslag: Vuxenulbildningslagens bestämmelser om grundvux,
komvux och SSV ges del sakinnehåll och den tekniska utformning som
förhållandena för dessa ulbildningsformer motiverar, oberoende av gällande
eller kommande bestämmelser i författningar som reglerar andra
utbildningsformer.

Bemyndiganddagen ändras med anledning av vuxenulbildningslagen.
Följdändringar i övrigi görs endast i författningar som inte har form av lag.

Skäl för mitt förslag och vissa kommentarer:

Allmänt

Bestämmelserna om grundskolan och gymnasieskolan i
skollagen (1962:319) och skolförordningen (1971:235) med anslutande
författningar har hittills mycket starkt styrt regleringen av grundvux, komvux
och SSV. På åtskilliga punkter har del gjorts hänvisningar fill eller rena efterbildning-ar
av bestämmelser i dessa författningar ulan all del närmare övervägts om de
fullt ul passar för vuxenutbildningen.

Ett sleg i riktning mot större hänsyn lill
vuxenutbildningens behov togs genom tillkomsten av en särskild läroplan för grundvux,
komvux och SSV (Lvux 82). Ytterligare steg i samma riktning har lagits genom
vissa förslag i prop. 1983/84: 169. Jag tänker närmast på förslagen om slopande
av elevområden m. m. och förslagen om inlerkommunal ersättning (prop. s. 19 ff).

Det är enligl min mening angeläget att vuxenutbildningslagens
bestämmelser om grundvux, komvux och SSV ges det sakinnehåll och den utformning
som förhållandena för dessa utbildningsformer motiverar. Nuvarande
lagbestämmelser om grundskolan och gymnasieskolan bör inte få styra valel av
lösningar i vuxenutbildningslagen.

Kommande bestämmelser för andra utbildningsformer

Beträffande utredningsförslag m.m. som kan leda fram lill
nya beslämmdser för andra ulbildningsformer än grundvux, komvux och SSV vill
jag nämna följande.

1 betänkandet (DsU 1981:4) Skollagen har skolförfatlningsutredningen
(U 1979:12) lämnat förslag till en ny skollag. Förslagel innebär huvudsakligen
en författningsleknisk och språklig översyn av den nuvarande skollagen. I
betänkandet uppmärksammar utredningen bl.a. frågor om skolhu-vudmannens
kostnadsansvar i förhållande till eleverna i grundskolan och gymnasieskolan
samt frågor om elevområden och interkommunal ersättning beträffande
grundskolan och gymnasieskolan. 1 de sistnämnda frågorna föreslår utredningen
smärre sakliga ändringar. Betänkandet har re-

Prop. 1984/85:37 13

missbehandlais. Beredningsarbete pågår med sikte på alt
riksdagen år 1985 skall kunna föreläggas förslag till en ny skollag, som kan träda
i kraft den I juli 1986.

Vuxenulbildningslagens sjålvsländighel i förhållande lill
skollagen hindrar givelvis inle att förfallningstekniska och andra synpunkler,
som framkommit i skolförfattningsulredningens belänkande och under remissbehandlingen
av della, kan vara av inlresse även vid ulformningen av vuxenulbildningslagen.

I belånkandel (SOU 1981:26) Omsorger om vissa handikappade
har omsorgskommillén (S 1977:12) bl. a. föreslagit alt s. k. särvux, som landstingskommuner
f. n. bedriver som försöksverksamhet med visst statsbidrag, skall göras
reguljär och inordnas i komvux som särskild skolform för vuxna
barndomspsykotiska och utvecklingsstörda. Vuxensärskolan skall enligt förslaget
lill sitt innehåll molsvara den undervisning som ges inom särskolans olika
skolformer. Kommitténs förslag bereds f.n. inom regeringskansliet.
Vuxenutbildningslagen får utformas ulan hänsyn lill vad beredningen kan leda
fram lill.

Som jag nyss nämnt avses kommande lagbestämmelser om grund-sfi
träda i kraft den 1 januari 1986. Om bestämmelser rörande sfi inle tas in i vuxenulbildningslagen,
kommer denna sannolikt ändå all påverkas. Den bör åiminslone lillföras en beslämmelse
med upplysning om all det i annan lag finns föreskrifler om gmnd-sfi. Det kan
också bli aktuellt med följdändringar i vuxenulbildningslagens bestämmelser om
gmndvux.

I betänkandet (SOU 1983:22) Utbildning för arbetslivet har
kommittén (A 1980:02) för arbetsmarknadsutbildning och företagsutbildning (KAFU)
lagt fram förslag belräffande AMU m. m. Därefter har arbeismarknadssly-relsen lagi
fram vissa förslag som också rör AMU. Jag har erfaril att beredning pågår med
sikte på all riksdagen inom kort skall kunna föreläggas förslag som kan
genomföras med början den I januari 1986.

Jag har vid samråd med chefen för
arbetsmarknadsdepartementet ocksä erfarit all hon ämnar föreslå all grundulbildning
för zigenare inom AMU skall upphöra. Mill lagförslag ulgår från all så blir
fallet. I lagförslaget har jag också i möjligaste mån försökt ta hänsyn lill
del ökande behovet av samarbete mellan AMU och komvux genom uppdragsutbildning m.
m.

Nu aktuella följdändringar

Av förfallningstekniska skäl föranleder
vuxenutbildningslagen en ändring i bemyndiganddagen.

Tillkomsten av en vuxenulbildningslag medför alt ett stort
antal bestämmelser i gmndvux- och komvux-förordningarna skall upphävas eller
ändras. En del ändringar i förordningarnas bestämmelser aktualiseras också av
sådana förslag i prop. 1983/84: 169 som inte rör frågor som regleras i lagen.

Prop.
1984/85:37 14

De nämnda förordningarna måsle alltså ses över till den I
juli 1985, dä lagen avses träda i kraft. Möjligen kan det bli aktuellt att
sammanföra bestämmelser om gmndvux, komvux och SSV i en gemensam ny förordning.

Även läroplanen (Lvux 82) behöver ses över med anledning
av förslagen i prop. 198.3/84:169.

2.3 Sakliga ändringar i förhållande till nuvarande
bestämmelser

Mitt förslag: Genom vuxenulbildningslagen görs sådana
sakliga ändringar i nuvarande reglering som föranleds av förslagen i prop.
1983/84:169. I lagens bestämmelser om komvux och SSV tas hänsyn fill
utvecklingen beträffande s. k. uppdragsutbildning. I övrigi görs enstaka
sakliga ändringar i rena detaljfrågor.

Skäl för mitt förslag och vissa kommentarer:

Allmänt

Förslagen i prop. 1983/84: 169 är resultatet av en
genomgång av reglerna om grundvux, komvux och SSV. Bortsett från frågan om
uppdragsutbildning finns det inte anledning att nu föreslå ytteriigare sakliga
ändringar annat än i rena detaljspörsmål som har aktualiserats i samband med arbetel
på den nya lagen. Jag hänvisar lill lagtexten och specialmotiveringen.

För att undvika missförstånd vill jag tillfoga alt
lagförslaget inle innebär någol ställningslagande i fråga om
utbildningsväsendets regelsystem på sikt. De allmänna förändringar som kan bli
resultatet av pågående utredningsarbete inom bl.a. skolförfatlningsutredningen
och slal-kommunbe-redningen (C 1983:02) kan inte föregripas belräffande gmndvux,
komvux och SSV. Vuxenulbildningslagen måste vid sitt ikraftträdande den I juli
1985 ansluta lill det system som då gäller inom utbildningsväsendet.

Uppdragsutbildning

Om en utbildningshuvudman mol särskild ersältning från en
uppdragsgivare för dennes räkning anordnar en viss kurs eller liknande eller
reserverar vissa platser i en kurs för elever som uppdragsgivaren anvisar,
brukar man tala om uppdragsutbildning.

När uppdragsutbildning anordnas inom en av statliga
bestämmelser reglerad utbildningsform, kan det finnas risk för konflikter med
dessa bestämmelser. För t.ex. komvux och SSV finns bl.a. bestämmelser om vilka
kurser som får anordnas, kurs- och limplaner, limramar, behörighetskrav och urvalsgmnder,
intagningsförfarande, lärartjänster, statsbidrag, inlerkommunal ersättning och
studiestöd. Dessa bestämmelser är inle anpassade lill inslag av
uppdragsutbildning.

Prop. 1984/85:37 15

Det har under senare år växt fram ell starkt intresse från
företag och andra alt anlita bl. a. komvux och SSV för uppdragsutbildning.

Mol denna
bakgrund lades i prop. 1983/84: 169 (s. 57 ff) fram förslag om
försöksverksamhet med uppdragsutbildning i olika former inom komvux och SSV
utöver vad som kan ske inom ramen för redan gällande bestämmelser. Enligt
förslaget skall komvux och SSV på försök få sälja utbildning lill förelag -
varmed jämställs myndigheter m. m. - lill självkostnadspris. Uppdragsutbildning
skall enligl förslagel inle få ligga på högskolenivå eller inom sludieförbundens
verksamhelsområde. Däremot skall utbildning enligt AMU:s läroplaner kunna
förekomma. Enligl proposilionen bör upp-dragsulbildningen t. v. inte få omfatta
mer än tio procent av den ordinarie utbildningen i kommunens komvux. När del
gäller SSV bör del enligl proposilionen ankomma på skolöverstyrelsen (SÖ) alt
la slållning lill huruvida och i vilken omfattning uppdragsutbildning skall få
anordnas. Regeringen har i proposilionen begärt riksdagens godkännande av förslagel
om försöksverksamhet med uppdragsutbildning anordnad inom komvux och SSV.

De
bestämmelser utanför studieslödsområdel, från vilka avsteg behöver kunna göras
för alt den i prop. 1983/84:169 föreslagna försöksverksamheten skall kunna
genomföras, finns f. n. uteslutande i förordningar, regleringsbrev och SÖ: s föreskrifler.
I och med vuxenulbildningslagen kommer emellertid lagens form att ges ål t. ex.
vissa bestämmelser om intagnings-förfarande vilka inle passar för
uppdragsutbildning.

Vuxenutbildningslagen
bör inrymma en möjlighel för regeringen eller den myndighel som regeringen
bestämmer att för olika slag av försöksverksamheter meddela föreskrifter som
innebär undantag från lagens bestämmelser. Del blir alltså i och för sig
möjligt att göra uppdragsutbildning förenlig med lagen så länge del är fråga om
försöksverksamhet. Redan nu kan man emellertid förutse att uppdragsutbildning i
olika former mycket snart kommer alt bli ell naturligt inslag i komvux och SSV.
ÅtskUliga förelag kan väntas visa intresse för att genom komvux ordna viss
fortbildning åt sin personal, t. ex. på dalaområdet. Vidare har del framträtt ell
allt starkare behov av att kunna både "köpa" och "sälja"
utbildning mellan bl.a. AMU och komvux. Mol den bakgrunden bör i vuxenulbildningslagens
bestämmelser fömtsättas att viss uppdragsutbildning skall kunna bedrivas efter
avtal som huvudmännen för komvux, såsom uppdragsgivare eller uppdragstagare,
träffar med företag, länsarbetsnämnder eller andra. Molsvarande gäller
beträffande SSV. Jag hänvisar lill lagtexten och specialmotiveringen.

2.4 Vissa särskilda frågor

Innan jag går in på de enskilda bestämmelserna i förslagel
till vuxenutbildningslag vill jag kommentera några av de ämnen som föreslås
bli reglerade i lagen.

Prop. 1984/85:37 16

2.4.1
Frågor om avgifter m. m.

Enligl
11 § grundvux-förordningen får avgift inle tas ut för grundvux. Komvux-förordningen,
som innehåller bestämmelser även för SSV, föreskriver i 7 § att avgift inle
får tas ul för undervisningen. I paragrafens andra stycke anges alt särskilda
föreskrifter gäller om avgifter för undervisningsmaterial i SSV.

Dessa
bestämmelser om avgifisförbud skall ses mot bakgrund av motsvarande
bestämmelser i skollagen.

I 28
§ skollagen finns en ullrycklig föreskrift om att avgift inle får las ut för
undervisningen i grundskolan. Av förarbelena (prop. 1962:136 s. 76 f) framgår
alt föreskriften tar sikte på inskrivnings- och terminsavgifter och alltså inle
på läroböcker och andra undervisningshjälpmedel. I kommunernas skyldighet att
anordna gmndskola för skolpliktiga fär emellertid anses ligga en skyldighet att
tillhandahålla läroböcker m. m. kostnadsfritt för eleverna. 1 skolförordningen
finns föreskrifter om all elever i grundskolan i skälig omfattning skall ha
tillgång till läromedel och annan materiel som fordras för en tidsenlig
undervisning. Dessulom föreskrivs att eleverna som gåva skall få behåUa vissa
läromedel.

I
skollagen finns också en föreskrift om all beslämmelsen i dess 28 § skall äga molsvarande
tillämpning i fråga om gymnasieskolan. Det är ju en för eleverna frivillig
skolform som kommuner och landstingskommuner är huvudmän för men inte är
skyldiga all anordna.

Den
närmare innebörden av bestämmelserna om avgifisförbud och av vissa andra
bestämmelser av inlresse i sammanhanget har uppfattats pä olika sätt. Bl.a. mot
bakgrund av det ekonomiska lägel vill åtskilliga kommuner all elever i
gymnasieskolan och komvux genom avgifter eller på annat sätt själva skall
bekosta bl.a. vissa läroböcker. Enligl uppgift vill vissa kommuner också ta ut
anmälningsavgifter av dem som söker till komvux.

1 prop.
1983/84: 169 (s. 18 O föreslås alt utbildningen i grundvux, komvux och SSV i
princip skall vara kostnadsfri för eleverna. För komvux och SSV skall dock
kunna beslutas att eleverna själva skall bekosta läroböcker, arbetsmaterial, skrivmalerial
och andra undervisningshjälpmedel, om hjälpmedlen används för eget bruk och fär
behållas.

Regleringen
i vuxenutbildningslagen för grundvux, komvux och SSV får utformas med hänsyn lill
vad som bedöms lämpligt mol bakgrund av nu gällande beslämmdser och del behov
av klarlägganden som framkommil främsl i fråga om komvux.

Av
de nämnda förarbelena till skollagens avgiftsförbud framgår all inskrivnings-
och terminsavgifter inte får förekomma vare sig i grundskolan eller i
gymnasieskolan. Avgifter av sådana eller liknande slag - exempelvis
anmälningsavgifter - bör givelvis inle heller få förekomma i komvux, som i
detta sammanhang bör jämställas med gymnasieskolan.

Prop.
1984/85:37 17

Det råder också viss tveksamhet om under vilka
omständigheter läroböcker och andra hjälpmedel som används i undervisningen i komvux
inte behöver tillhandahållas kostnadsfritt för eleverna. I enlighet med
förslaget i prop. 1983/84: 169 bör eleverna kunna bli tvungna alt bekosta
endast sådana läroböcker och andra hjälpmedel, exempelvis skrivmalerial, verktyg
och skyddskläder, som varje elev har för eget bruk och - i den mån de inte
förbrukas under kursen - får behålla som sin egendom. Eleverna bör inte kunna
bli skyldiga all belala för all fä låna läroböcker och andra hjälpmedel.

För alla
tre nu aktuella ulbildningsformer - grundvux, komvux och SSV - bör föreskrivas
att avgift inte får las ut för undervisningen eller administrationen. Modellen
bör alltså tillämpas även i fråga om grundvux. Visserligen är ett uttryckligt avgifisförbud
inte nödvändigt för grundvux, som kommunerna ju har skyldighet alt anordna, men
eftersom alla utbildningsformerna regleras i samma lag skulle frånvaron av ell
uttryckligt avgifisförbud för grundvux kunna föranleda missförstånd.

För grundvux bör föreskrivas all läroböcker m. m. som
används i undervisningen skall vara koslnadsfria för eleverna. För komvux och SSV
bör en liknande huvudregel förses med undanlag som anger vilka möjligheler som
finns alt låta eleverna genom avgifter eller på annal säll själva bekosta bl.a.
läroböcker.

En avgift för t. ex. läroböcker bör inle få ges den formen
all även elever som själva, kanske ulan kostnad, kan anskaffa hjälpmedlen
tvingas betala avgift. Den skulle i så fall i praktiken bli ell slags avgift
för undervisningen som sådan eller för administralionen.

I laglexlen bör inrymmas en möjlighel för regeringen eller
den myndighel som regeringen bestämmer att meddela föreskrifler om speciella
undantag från avgiflsförbudet såvill gäller komvux och SSV.

Beträffande
den närmare ulformningen av bestämmelserna hänvisar jag lill laglexlen och specialmoliveringen.

2.4.2 Regional resursplanering och huvudprincipen om tiUträde
oberoende av kyrkobokföringsort

Alla kommunala eller landstingskommunala ulbildningsformer
är inle avsedda huvudsakligen för dem som är bosalta i den kommun eller lands-lingskommun
som anordnar ulbildningen. Högskolelagen föreskriver all sökande skall anlas
ulan avseende på kyrkobokföringsort till sådan gmndläggande högskoleutbildning
som anordnas av kommun eller landstingskommun. Vidare bygger regelsystemet för
gymnasieskolan på alt endast en del av landets kommuner har gymnasieskola och
på att utbudet av studievägar varierar mellan olika kommuners och
landstingskommuners gymnasieskolor. Regler om elevområden m. m. för
gymnasieskolan är utformade med hänsyn lill dessa förhållanden.

t2 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 37

Prop. 1984/85:37 18

De
samlade resurserna för komvux inom exempelvis ett län skulle inte ulnytljas effeklivi,
om vaije huvudman efterslrävade etl allsidigt kursutbud. Utbudet av komvux-kurser
måste variera mellan olika kommuner och landstingskommuner ännu mer än utbudet
av studievägar varierar mellan olika kommuners och landstingskommuners
gymnasieskolor. Komvux är också - bl.a. genom den större lokala
beslutanderätten - mer flexibel än gymnasieskolan.

Studier
i gymnasieskolan bedrivs på heltid, medan studier i komvux ofta bedrivs jämsides
med arbete på hellid eller dellid. Många har förvärvsarbete utanför den kommun
där de bor och har lättare alt delta i kurser som anordnas i den kommun där de
har silt förvärvsarbete. En del vill gå på kurser tillsammans med sina
arbetskamrater. Arbetsgivare kan medge att det får ske på arbetstid. Detla gör
alt sökandens kyrkobokföringsort bör fiUmälas mindre betydelse i komvux än i
gymnasieskolan.

Mot
denna bakgmnd har i prop. 1983/84: 169 stor vikt lagts vid regional resursplanering
och möjligheterna att della i utbildning som anordnas av annan än hemkommunen
eller hemlandstingskommunen. Detla gäller både komvux och grundvux.

I proposilionen
föreslås bl. a. (s. 60 fO att länsskolnämnderna åläggs att ta initiativ till
regelbundna samråd mellan huvudmännen i länet om planeringen av verksamheten i
komvux och gmndvux.

Vad
gäller de studerandes möjligheler att söka sig lill grundvux eller komvux som
anordnas av annan än hemkommunen eller hemlandstingskommunen finns i prop.
1983/84: 169 förslag (s. 19) som innebär steg i riktning mol etl system med
intagning oberoende av kyrkobokföringskommun. Som huvudprincip föreslås att
vuxna skall ha rätt all i mån av plats tas in i komvux enligl gällande
behörighels- och urvalsregler, oavsett i vilken kommun utbildningen anordnas.
Även när del gäller gmndvux skall enligt förslaget en sökande kunna få
utbildning i annan kommun än hemkommunen. Huvudprincipen är försedd med en
undantagsregel av innebörd att sökande som myckel väl skulle kunna della i
samma slags utbildning i hemkommunen inte skall kunna kräva all få gå i en
annan kommuns grundvux eller komvux.

Med
de föreslagna reglerna blir den studerande sällan hänvisad enbart lill
hemkommunens utbildning.

Beträffande
närmare överväganden i de här berörda frågorna hänvisar jag lill
specialmotiveringen.

3
Upprättade lagförslag

1
enlighet med vad jag nu anfört har inom utbildningsdepartementet upprättats
förslag till 1. vuxenutbildningslag.

Prop. 1984/85:37 19

2. lag om ändring i lagen (1975: 160) med bemyndigande all
meddela föreskrifter om kommuns och landstingskommuns medverkan i utbildning.

Jag har beträffande ulformningen av lagförslaget under 2 samrått
med statsrådet Göransson.

Bestämmelserna i 8 kap. I § andra slyckel och 4 § förslagel
till vuxenutbildningslag ger utrymme för föreskrifter och andra beslul om
sådana befogenheter för enskilda som under vissa omständigheter skulle kunna
anses som myndighetsutövning. Med hänsyn till sakens ringa vikt och till bestämmelsernas
tekniskt enkla beskaffenhet anser jag att lagrådets yttrande inte behöver inhämlas.

4 Specialmotivering till lagförslagen 4.1 Förslaget
till vuxenutbildningslag

Lagens ram. terminologi m. m.

I den nya lagen las in grundläggande bestämmelser om ulbildningsformer
för vilka molsvarande bestämmelser f.n. finns i komvux-förordningen och grundvux-förordningen.

Lagen innehåller emellertid inle bara bestämmelser om
dessa utbildningsformer. Den har en vidare ram genom en inledande allmän
föreskrift om att kommuner och landstingskommuner skall verka för att vuxna dellar
i utbildning.

1 gällande förordningar används som beteckningar på de
aktuella ulbild-ningsformerna "gmndutbildning för vuxna",
"kommunal vuxenutbildning" och "statlig vuxenutbildning".
Dessa beteckningar används emellertid sällan av dem som är verksamma inom
sådan utbildning. Den term som allmänt används för kommunal vuxenutbildning är "komvux".
På molsvarande sätt har "grundvux" kommit alt användas i stället för
den längre beteckningen grundutbildning för vuxna. Termerna komvux och grundvux
används i läroplanen (Lvux 82). Vad gäller statlig vuxenutbildning brukar man
tala om statens skolor för vuxna, något som förkortas SSV. Denna förkortning
återfinns också i läroplanen.

Såväl komvux som grundvux är utbildning för vuxna i
kommunal regi. Det är därför inte lämpligt att i den nya lagen kalla enbart komvux
för kommunal vuxenutbildning. F. ö. är ju landstingskommuner huvudmän för viss komvux.
Dessutom blir lagtexlen otymplig om beteckningarna grundutbildning för vuxna
och kommunal vuxenutbildning används. Kortare termer behövs. Terminologin bör
alltså ändras i förhållande till de nuvarande förordningarna. Jag anser del
vara mest praktiskt att även i laglexlen acceptera de numera vedertagna
termerna komvux och grundvux. Den statliga utbildningsform som regleras i lagen
bör kallas statens skolor för vuxna.

Prop. 1984/85:37 20

Lagen indelas i åtta kapitel. Del första innehåller
allmänna bestämmelser. I det andra kapitlet finns för flera utbildningsformer
gemensamma föreskrifter om organisation m.m. Sedan följer ell kapilel om grundvux,
ell om komvux och ell om SSV. Del sjålle kapillel handlar om inlerkommunal ersällning
för grundvux och komvux. I del sjunde finns beslämmdser om uppdragsutbildning m.m.
Del åttonde kapillel innehåller bl.a. hemyndiganden.

1 kap. Allmänna föreskrifter

1 § Kommuner och landstingskommuner skall verka för all
vuxna dellar i uibildning.

Bakgrund

I skollagen (1962:319) finns bestämmelser om alt varje
kommun och landstingskommun skall främja åtgärder i syfte all bereda ungdom
undervisning i gymnasieskola. De år inte skyldiga att själva anordna gymnasieskola.

Dessa bestämmelser i skollagen är i viss mån förebilder
för 1 kap. I § vuxenutbildningslagen. Paragrafen är föranledd av förslag i prop.
1983/84:169.

I prop. 1983/84: 169 pekas på all många vuxna inte har
fäll del av sådana utbildningsresurser som samhället numera ställer till
förfogande för ungdomarna. Det framhålls därför som ell rällvisekrav all de
kan få del av olika slag av vuxenutbildning. I propositionen föreslås mol denna
bakgrund att kommuner och landstingskommuner skall vara skyldiga att genom
information och på annat sått främja även vuxnas deltagande i utbildning.
Störst betydelse har därvid komvux och, för kommunerna, grundvux. Men även
annan utbildning bör uppmärksammmas enligl föredraganden (prop. s. 16 ff).

Paragrafens utformning

Paragrafen har i enkelhetens intresse getts en allmänt
hällen formulering.

Lagtexlen inbegriper i princip alla "vuxna". Vad
försl gäller frågan om nedre åldersgräns kan konstateras all en i alla
sammanhang tillämplig sådan inle kan dras upp. Grundvux kan vara aktuell även
för den som bara är 16 år (jfr 3 kap. 1 §). I fråga om grundvux finns i lagen
särskilda föreskrifler om kommunernas skyldigheler (1 kap. 2 § och 3 kap. 2 §).
Den allmänna bestämmelsen i 1 kap. 1 § får såvitt gäller grundvux ses i belysning
av dessa andra bestämmelser i lagen. Men i övrigi lar den allmänna bestämmelsen
inte sikte på dem som är under 18 år. För dem har kommunerna ett s. k.
uppföljningsansvar enligl bestämmelser i bl. a. skollagen. En sak för sig är att
vissa kurser inom l. ex. komvux eller vid en folkhögskola kan vara aktuella
även för dem som är under 18 år.

Prop. 1984/85:37 21

Behovet av utbildning varierar mellan olika gmpper av
vuxna. Generellt sett är behovet störst för korttidsutbildade i aktiv ålder.
Men åven välutbildade kan behöva komplettera sina kunskaper. Paragrafen anger
inte någon begränsning med hänsyn lill graden av behov. Där görs över huvud
taget inle någon begränsning lill vissa grupper av vuxna. Det är emellertid
givet att paragrafen i första hand tar sikte på vuxna med kort utbildning.

Paragrafen är inle begränsad lill vissa utbildningsformer.
All utbildning kan vara av värde för någon gmpp vuxna. Och det är utbildningens
innehåll och inle dess form som är del primära. Det ligger emellertid i sakens
natur all paragrafen främsl tar sikte på del som enligt vad jag berört redan
inledningsvis (avsnitt 1) brukar kallas vuxenutbildning.

Eftersom kommunerna är huvudmän för grundvux och komvux
och landstingskommunerna huvudmän för komvux är det självklart att de verkar
för alt vuxna deltar i sådan utbildning. Del bör emellertid också erinras om
alt såväl kommuner som landstingskommuner i skilda former ger etl omfattande
stöd lill studieförbundens och folkhögskolornas verksamhet. Dessutom är nästan
alla landstingskommuner och några kommuner huvudmän för en eller flera
folkhögskolor. De har därigenom ell direkl ansvar för verksamheten. Därför bör
det vara naturligt att kommuner och landstingskommuner aktivt verkar för all
vuxna utnyttjar också dessa utbildningsmöjligheter.

I prop. 1983/84: 169 framhålls information som medel för
alt främja vuxnas deltagande i utbildning. Hur informationsverksamheten
utformas och vilka vägar i övrigt som kan bli aktuella för all uppnå syftet med
I kap.

1 § beror
på omständigheterna och kommunens eller landstingskommu

nens bedömning av vilka ålgärder som är lämpliga med hänsyn lill de egna

förhållandena.

I 3 kap. 2 § finns vissa särskilda bestämmelser i fråga om
grundvux.

2 § Varje kommun skall i mån av behov anordna grundvux.

Med grundvux avses utbildning som syftar lill att ge vuxna
grundläggande färdigheter i all läsa, skriva och räkna.

Jfr den nuvarande föreskriften i 4 § grundvux-förordningen
om att varje kommun skall sörja för all grundvux anordnas i kommunen för den
som behöver den.

Genom 1 kap. 2 § ges en översiktlig presentation av
utbildningsformen grundvux. Innehållet i gmndvux och räckvidden av en kommuns
skyldigheter framgår närmare av 3 kap. I och 3 §§.

3 § Varje kommun och landstingskommun får anordna komvux
inom de

ramar och på de villkor i övrigt som följer av denna lag och andra föreskrif

ter och beslul som meddelas av regeringen eller den myndighel som

regeringen bestämmer.

Med komvux avses sådan allmän och yrkesinriktad utbildning
som syftar till att ge vuxna möjlighel att skaffa sig kompetens motsvarande
den som ungdomar får genom grundskolan och gymnasieskolan. Komvux skall

Prop.
1984/85:37 22

även kunna erbjuda yrkesinriktad utbildning på gymnasial
nivå ulan motsvarighet i gymnasieskolan.

Jfr de nuvarande föreskrifterna i 1, 2 och 14 §§ komvux-förordningen.

Komvux har hittills använts som förkortning av
"kommunal vuxenutbildning". I laglexlen införs komvux som
beteckning. Den definieras i 1 kap. 3 § andra stycket. Bakgmnden till all
termen "kommunal vuxenutbildning" tas bort har redovisats i
inledningen lill specialmotiveringen.

Genom I kap. 3 § ges en översiktlig presentation av
utbildningsformen komvux. Vissa närmare regler om uppbyggnaden m. m. finns i 4
kap. I och 2§§.

Första stycket

Enligl första slyckel fär varje kommun och
landstingskommun anordna komvux. 1 fortsättningen skall alltså inle som nu
krävas tillstånd från SÖ. Detla överensstämmer med förslag i prop. 1983/84: 169
(s. 16).

Av första stycket framgår alt rätten all anordna komvux inle
är oinskränkt. Staten fastställer varje budgetår ramar som anges i
undervisningstimmar. En annan begränsning är att landstingskommuner får
anordna endasl komvux på gymnasial nivå inom vissa utbildningsområden (se 4
kap. 2 §).

Komvux är en särskild utbildningsform, som regleras av
statliga bestämmelser. Dessa bestämmelser hindrar i och för sig inte all
kommuner och landstingskommuner anordnar någon annan utbildning som vänder sig
till vuxna. Men det blir i så fall inle fråga om komvux i
vuxenutbildningslagens mening.

Andra stycket

I andra stycket talas om bl. a. "kompelens motsvarande
den som ungdomar får genom gmndskolan". Komvux på gmndskolenivå skall i
princip molsvara utbildningen på grundskolans högstadium, eftersom den vänder
sig lill personer som har fått grundläggande utbildning genom t.ex. folkskolan.
Detla utesluter inle all viss utbildning i komvux kan ligga på en lägre nivå.
Det finns personer som inle behöver grundvux men som i ett visst ämne inle har
tillräckliga kunskaper för att utan förberedande undervisning kunna börja
utbildning i nivå med grundskolans högstadium. I ämnet engelska motsvarar
därför s.k. gmndskolkurser samtliga stadier i grundskolan. Ytterligare
möjligheter till undervisning med start på en nivå under grundskolans
högstadium kan behöva införas. Chefen för arbetsmarknadsdepartementet avser
all i samråd med mig inom kort la upp frågan om sådan undervisning i samband
med AMU.

Utbildning på gymnasial nivå kan avse såväl allmänna ämnen
som yrkesämnen. Beteckningen yrkesinriktad utbildning inbegriper dels
utbildning som motsvarar utbildningen i yrkesämnen på gymnasieskolans yrkesinrik-

Prop.
1984/85:37 23

tade linjer och specialkurser, dels yrkesinriktad
utbildning på gymnasial nivå utan motsvarighet i gymnasieskolan. Det senare
brukar kallas särskild yrkesinriktad utbildning.

4 § Statens skolor för vuxna skall komplettera komvux
genom att erbju

da utbildning av samma slag i form av distansundervisning.

Jfr de nuvarande föreskrifterna i 86 § komvux-förordningen.

SSV finns i Norrköping och Härnösand. F.n. bedrivs ren
brevundervisning vid skolan i Norrköping och s. k. varvad undervisning vid
båda skolorna. Med del senare avses en värvning mellan dels studier på hemorten
helt på egen hand eller med visst stöd, dels undervisning vid skolan. I prop.
1983/84:169 har all verksamhei vid SSV inbegripits i uttrycket distansundervisning
(prop. s. 14). Denna term används även i laglexlen.

I prop. 1983/84: 169 betonas SSV: s karaktär av komplement
till komvux (prop. s. 24 fO. Det är främst formen distansundervisning som ger SSV
denna roll. Denna form behövs för vuxna som av något skäl inle lämpligen kan
delta i motsvarande utbildning i komvux. En annan kompletterande funktion, som
också anges i propositionen, är alt SSV i första hand skall erbjuda sådan
utbildning som inte kan komma lill stånd inom komvux med tillräcklig spridning
och regelbundenhet. Denna sistnämnda kompletterande funktion har inte kommit lill
ullryck i laglexlen. Regler om priorilering-ar mellan olika utbildningar inom komvux
finns i 14 a § komvux-förordningen och i läroplanen (Lvux 82). Sådana regler
kan lämpligen även för SSV tas in i Lvux 82.

5 § Grundläggande föreskrifler om vissa andra former av
vuxenutbild

ning än sådana som avses 12-4 §§ finns i andra författningar än denna lag.

Mot bakgrund av 1 kap. I § har i lagen lagils in en
erinran om alt del finns föreskrifler om andra ulbildningsformer för vuxna än
de i 1 kap. 2-4 §§ presenterade grundvux, komvux och SSV. Vad som brukar
förslås med vuxenutbildning har jag berört inledningsvis (avsnitt 1).

Föreskrifler om studiecirklar finns i förordningen (1981:
518) om statsbidrag till studiecirklar m. m. Om utbildningen vid folkhögskolor
finns föreskrifter i folkhögskoleförordningen (1977:551). Föreskrifterna om
studiecirklar och folkhögskolor har karaktären av statsbidragsvillkor.

AMU regleras i arbeismarknadskungörelsen (1966:368).

Genom Kungl. Maj:ls beslul den 25 maj 1973 har
bestämmelser meddelats om undervisning för invandrare i svenska språket m. m.
Bestämmelserna, som har ändrats vid etl flertal tillfällen, kommer all upphöra
i och med den lagstiftning som aviseras i prop. 1983/84:199.

6 § Föreskrifterna i denna lag om rått att delta i grundvux
och komvux

och i utbildning vid statens skolor för vuxna gäller endast dem som är

kyrkobokförda i riket.

Prop.
1984/85:37 24

Med
en persons hemkommun avses i denna lag den kommun i vilken personen är kyrkobokförd.
Med hemlandstingskommun avses den landstingskommun till vilken hemkommunen
hör.

Jfr
de nuvarande föreskrifterna i 2 § andra stycket grundvux-förordningen saml 26
och 91 §§ komvux-förordningen.

Såsom
framgår av 3 kap. 3§ och 4 kap. 4§ gäller i princip alt sökande skall las emot
i en kommuns gmndvux eller komvux eller i en landstingskommuns komvux
oberoende av var i riket de år kyrkobokförda. Vissa begränsade undanlag finns
dock. I 6 kap. finns bestämmelser om inlerkommunal ersättning.

2
kap. Gemensamma föreskrifter om organisation m. m.

1 §
Skolöverstyrelsen skall ha tillsyn över grundvux, komvux och sta

tens skolor för vuxna. Länsskolnämnden skall under överstyrelsen ha

tillsyn över sådan utbildning inom länet.

Jfr
de nuvarande föreskrifterna i 6 § grundvux-förordningen och 6 § komvux-förordningen.

Skollagen
innehåller bestämmelser om SÖ:s och länsskolnämndens tillsyn över bl.a.
grundskolan och gymnasieskolan. I vuxenulbildningslagen tas in bestämmelser om
dessa myndigheters tillsyn över där reglerade utbildningsformer.

SÖ
och länsskolnämnderna anges som bl. a. beslutsmyndigheter i vissa andra
paragrafer i lagen (se 3 kap. 7 §, 4 kap. 5 § och 6 kap. 6 §).

Närmare
föreskrifter om SÖ:s och länsskolnämndernas tillsynsfunktion finns i
förordningen (1981: 1371) med instruktion för den statliga skolad-minislrationen.

2 §
Kommunens skolstyrelse skall vara lokal styrelse för grundvux och

komvux som kommunen anordnar. Om en statens skola för vuxna finns i

kommunen, skall skolstyrelsen vara lokal styrelse även för den.

Landstingskommunens
utbildningsnämnd skall vara lokal styrelse för komvux som landstingskommunen
anordnar.

Dessa
bestämmelser gäller i den mån inte annat följer av denna eller annan lag eller
av föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighel som regeringen
bestämmer.

Jfr
de nuvarande föreskrifterna i 5 § grundvux-förordningen samt 4 och 5 §§ komvux-förordningen.

De
grundläggande bestämmelserna om skolstyrelse och utbildningsnämnd finns i
skollagen. Enligl skollagen skall det i varje kommun finnas en skolstyrelse. En
utbildningsnämnd skall finnas i varje landstingskommun som anordnar
gymnasieskola. Landstingskommunen fär tillsätta en särskild utbildningsnämnd
eller låta en annan nämnd vara utbildningsnämnd.

Prop. 1984/85:37 25

Säsom framgår av tredje slyckel gäller bestämmelserna i första
och andra styckena inte undantagslöst.

Möjligheler lill en annan nämndorganisalion föreligger i
vissa fall enligt lagen (1979:408) om vissa lokala organ i kommunerna och lagen
(1984:382) om försöksverksamhet med en friare kommunal nämndorganisalion.

Även bestämmelserna om intagningsnämnder i 4 och 5 kap.
kan ses som undantag från bestämmelserna i första och andra slyckena.

Vissa undanlag måste också kunna föreskrivas av regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, av t. ex. SÖ. Sådana undantag finns f. n.
i bl. a. grundvux-förordningen och komvux-förordningen. Enligl 5 § iredje
stycket grundvux-förordningen kan en kommun föreskriva att fråga om grundvux
som ankommer på skolstyrelsen skall handläggas av en annan kommunal nämnd. Och
enligt 4 § andra stycket komvux-förordningen får kommunfullmäktige föreskriva
att förvaltning och verkslällighet i fråga om byggnad och mark för
vuxenutbildning skall handhas av en annan kommunal nämnd än skolstyrelsen.
Hårtill kommer bl. a. vissa föreskrifter om alt beslul skall fattas av rektor.
I de föreskrifler som kommer att komplettera den nya lagen kan
undantagsföreskrifter av bl.a. de nu nämnda slagen bli aktuella.

3 § Såsom huvudmän för grundvux och komvux skall kommuner
och landstingskommuner samarbeta sinsemellan och även ta till vara möjligheter
lill samarbete med vuxenutbildning i andra former och med gymnasieskolan.

Behovet av samarbete mellan olika huvudmän och ulbildningsformer
har kommit lill uttryck i bl.a. proposilionen (1983/84:116) om gymnasieskola i
utveckling och prop. 1983/84: 169. Bestämmelserna i paragrafen skall ses mot
denna bakgmnd.

Del är bl.a. utbudet av utbildning som måste
uppmärksammas. Vidare kan samarbete i andra organisatoriska frågor behöva
diskuteras (jfr t.ex. bestämmelserna i 7 kap. om uppdragsutbildning m. m.).
Redan etl allmänt utbyte av information har ett värde.

Utbudet av
komvux-kurser måsle variera mellan olika kommuner. I viss mån måste del kunna
variera även mellan olika landstingskommuner. De samlade resurserna för komvux
inom exempelvis ell län skulle inle utnyttjas effektivt, om varje huvudman efterslrävade
ell allsidigt kursutbud.

Vanliga kurser ingår av naturliga skäl i fiertalet
kommuners utbud. 1 vissa fall kan det emellertid vara prakliskl att tvä
grannkommuner kommer överens om att endast en av dem skall anordna vissa kurser
eller all de skall turas om att göra det. Båda kommunerna kanske inte kan få
fullt antal deltagare till sina kurser.

I komvux-förordningen finns bestämmelser om samråd med
arbetsmarknadens parter beträffande vissa kurser. Skolstyrelsen har ansvar för
samråd om inriktningen och omfattningen av den yrkesinriktade ulbildningen i
kommunen. Bestämmelser om sådani samråd bör även i fortsättningen regleras i
förordning.

Prop. 1984/85:37 26

Enligt
paragrafen skall kommunerna och landstingskommunerna ta till vara möjligheter lill
samarbete med vuxenutbildning i andra former än grundvux och komvux och med
gymnasieskolan. Del kan i sammanhanget erinras om att förordningen (1981: 1371)
med instruktion för den statliga skoladministralionen numera innehåller en
föreskrift om att länsskolnämnden skall ta initiativ till regelbundna samråd
om utbudet av utbildning i gymnasieskolan, komvux och AMU i länet. För en del
vuxna kan en specialkurs i gymnasieskolan eller en AMU-kurs vara etl alternativ
till en eller flera kurser i komvux. Till kurser för utbildning inom ovanliga
områden kan del vara svårt all få fullt antal deltagare. Ibland kan det därför
räcka om ulbildningen erbjuds inom t.ex. AMU. Jfr bestämmelserna om uppdragsutbildning
i 7 kap. Även SSV kan vara ett alternativ.

Etl
stort antal folkhögskolor drivs med enskilt huvudmannaskap. Studiecirklar
anordnas av studieförbund, således enskilda huvudmän. De möjligheler till
samarbete som avses i paragrafen innebär självfallet ingen inskränkning i
enskilda huvudmäns befogenheter att själva bestämma över sin verksamhet.

I proposilionen
(1980/81:127) om folkbildning m.m. behandlades bl.a. frågor om gränsdragning
mellan komvux och studieförbundens verksamhet. Föredraganden framhöll att utbUdning
som i första hand tillgodoser vuxnas behov av kunskaper för hemarbete eUer
fritidsverksamhet inte är en uppgift för komvux ulan bör ingå i
studieförbundens uppgifter. Som ett resultat av riksdagens beslut med anledning
av propositionen infördes i komvux-förordningen en bestämmelse om all
skolstyrelsen i en kommun som anordnar komvux skall ta initiativ till etl
regelbundet samråd med företrädare för studieförbund och andra som i kommunen
anordnar vuxenutbildning av andra slag än komvux och SSV. Enligl bestämmelsen
bör vid samrådet arbetsfördelningen och andra frågor av gemensamt inlresse dis-kuleras.
Efter tillkomsten av vuxenutbildningslagen med dess bestämmelse om samarbete
med andra vuxenutbildningsformer bör bestämmelsen i komvux-förordningen tas
bort.

3
kap. Grundvux

1 §
Rätt all genomgå grundvux har den som passerat skolpliklsåldern men som i
läsning, skrivning eller räkning saknar sådana färdigheter som normalt uppnås
på grundskolans mellanstadium.

Den
som inte behärskar svenska språkel men har grundläggande färdigheter i alt
läsa och skriva på något annat språk har inte rält all få undervisning i
läsning och skrivning i gmndvux.

Lagens
bestämmelser om gmndvux gäller inle vuxna som behöver undervisning molsvarande
särskolans.

Jfr
de nuvarande föreskrifterna i 1 och 2 §§, 7 § första stycket, 8 § och 9 § första
stycket grundvux-förordningen.

Prop.
1984/85:37 27

Säsom framgår av 1 kap. 6 § första stycket gäller rätten
alt genomgå grundvux endast personer som är kyrkobokförda i riket.

Bestämmelserna i 3 kap. 1 § har utformats mol bakgrund av
vad som anförs angående målgmppen för gmndvux i prop. 1983/84: 169 (s. 21 ff).

Första stycket

Med "passerat skolpliktsåldern" åsyftas
skollagens bestämmelser om att skolplikten upphör senast vid utgången av
vårterminen det kalenderår den unge fyller 16 år eller, i vissa undantagsfall
som rör bl. a. hörselskadade, 17 år.

Brister
behöver inle gälla samtliga tre nämnda kommunikationsfärdig-heler. Del finns t.ex.
vuxna som har tillräckliga färdigheter i att läsa och skriva men som inte kan
räkna. De kan då få en gmndvux som avser endasl räkning.

Andra stycket

Undervisning i läsning och skrivning i grundvux är avsedd endasl
för den som inte på något språk har grundläggande färdigheter i att läsa och
skriva.

Eftersom
formuleringen i första slyckel närmasi tar sikte på svensktalande, har i andra
slyckel tagils in en föreskrift om all grundläggande färdigheler i all läsa och
skriva på något annat språk än svenska utesluter rätt till undervisning i
läsning och skrivning i grundvux. I första slyckel görs belräffande färdighelsnivån
en jämförelse med grundskolans mellansladium. I andra slyckel talas i stället
om "grundläggande" färdigheter. Någon egentlig saklig skillnad
åsyftas inte. All olika formuleringar valts beror på all det kan vara svårt och
framstå som konstlat att mäta färdigheler i all läsa och skriva på någol annal
språk än svenska med ell från den svenska grundskolan hämtat mått.

Tredje stycket

I grundvux-förordningen finns en uttrycklig föreskrift om
att förordningen inte gäller den som landstingskommun skall bereda
undervisning enligl lagen (1967:940) angående omsorgerom vissa psykiskl ulvecklingsstörda.
Såsom anförs i prop. 1983/84: 169 (s. 23) skall endast sådana psykiskl ulvecklingsstörda
som kan följa en undervisning som motsvarar den vanliga grundskolans låg- och mellansladium
kunna las in i grundvux. Därför anges i paragrafens tredje stycke att lagens
bestämmelser om gmndvux inte gäller vuxna som behöver undervisning molsvarande
särskolans.

Formuleringen "undervisning molsvarande
särskolans" är avsedd alt inbegripa även undervisning motsvarande den som
specialskolan ger psykiskt utvecklingsstörda barn som också är syn- eller
hörselskadade.

Landstingskommuner bedriver med vissl statsbidrag
försöksverksamhet med s. k. särvux för vuxna psykiskl ulvecklingsstörda. Särvux
är etl slags

Prop.
1984/85:37 28

motsvarighet lill grundvux och komvux. Som jag redovisat i
den allmänna motiveringen (avsnitt 2.2) bereds f. n. inom regeringskansliet
utredningsförslag om framtida förändringar på della område.

Undanlag som faller bort

1 grundvux-förordningen finns ytterligare undanlag
angivna. Förordningen gäller inle den som kan beredas grundulbildning i
samband med AMU eller i arbetsmarknadsstyrelsens moltagningsförläggningar för
flyktingar.

Någon motsvarighet lill dessa undanlag har inle lagils med
i laglexlen. Riksdagen har fidigare i år beslutat om nya former för flykiingmoiiagandet
(prop. 1983/84: 124, SfU 27, rskr 295, SoU 28, rskr 296). Grundulbildning i
samband med AMU förekommer i praktiken endast för zigenare. Jag har erfarit att
chefen för arbetsmarknadsdepartementet ämnar föreslå regeringen all förelägga
riksdagen förslag om all sådan grundutbildning skall upphöra.

2 § Varje kommun skall genom lämpliga åtgärder söka nå dem
i kom

munen som har rätt lill grundvux och motivera dem att delta i utbildningen.

Bestämmelserna i 3 kap. 2 § innebär ett mer preciserat och
längre gående ansvar för kommunerna i fråga om grundvux än som följer av den
allmänna bestämmelsen i 1 kap. 1 §. Jfr de nuvarande föreskrifterna i 4 § andra
slyckel grundvux-förordningen.

3 § I en kommuns gmndvux skall sökande las emol oberoende
av var i

riket de är kyrkobokförda. Ingen kommun behöver dock bedriva undervis

ning, i vilken skulle delta endast elever som är kyrkobokförda i andra

kommuner när de börjar utbildningen. Inte heller behöver någon kommun

ta emot en sökande som är kyrkobokförd i en annan kommun, om sökan

den myckel väl skulle kunna della i hemkommunens grundvux.

Den som har börjat i en kommuns gmndvux får fullfölja ulbildningen
där oberoende av om hans kyrkobokföring ändras under pågående utbildning.

Första stycket

Jfr den nuvarande föreskriften i 4 § första stycket grundvux-förordningen
om all varje kommun skall sörja för att grundvux anordnas i kommunen för den
som behöver den.

Enligt 1 kap. 2 § skall kommuner i mån av behov anordna gmndvux.
Målgruppen för gmndvux anges i 3 kap. I §.

Frågor om vilken kommuns gmndvux en sökande skall ha rätt
att delta i behandlas i prop. 1983/84: 169 (s. 19 f).

I enlighet med vad som föreslås i prop. 1983/84: 169 skall
enligt huvudregeln i första slyckel sökande tas emot i en kommuns gmndvux
oberoende av var i rikel de är kyrkobokförda. Två begränsningar anges dock.

Prop. 1984/85:37 29

Den första begränsningen berörs inte i prop. 1983/84:169.
Det får emellertid anses rimligt all en kommun inle skall vara skyldig att
bedriva undervisning i vilken skulle delta endast elever från andra kommuner. Della
gäller oavsett vilka skäl dellagarna kan ha att inte söka sig till sina
hemkommuners grundvux. Undervisning i gmndvux bedrivs i gmpp eller för en elev
enskilt. Den som behöver undervisning enskilt bör kunna hänvisas till
hemkommunen. En kommun bör inle heller vara skyldig att låla bilda en ny gmpp
för att la emot elever från andra kommuner.

Det förekommer alt en elev under pågående utbildning
kyrkobokförs i en annan kommun. För enkelhetens skull har kyrkobokföringen vid
utbildningens början fåll bli avgörande Ofr även paragrafens andra stycke).

Den andra begränsningen går tillhaka på ell förslag i prop.
1983/84: 169 (s. 19 O- Bakgrunden har också berörts i den allmänna motiveringen
(avsnitt 2.4.2). 1 lagtexten föreskrivs att en kommun inte behöver la emol en
sökande som är kyrkobokförd i en annan kommun, om sökanden myckel väl skulle
kunna delta i hemkommunens gmndvux. Kommunen får alltså ta emot sökanden men
behöver inte göra del. Hemkommunen kan i etl sådani fall vägra att betala interkommunal
ersältning, såvida inle hemkommunen innan eleven logs emot bereddes tillfälle
att yttra sig och därvid inle framställde någon invändning om att sökanden
myckel väl skulle kunna della i hemkommunens gmndvux (se 6 kap. 5 §).

Samarbetet enligl 2 kap. 3 § bör kunna leda fram lill
praktiska samför-slåndslösningar angående mottagande i gmndvux som anordnas av
annan kommun än hemkommunen.

Del är den lokala slyrelsen (dvs. normalt skolstyrelsen) i
den kommun dit sökanden har vänt sig som skall avgöra om sökanden skall tas
emot. Avslagsbeslul kan överklagas (se 3 kap. 7 §).

Andra stycket

Bestämmelsen är förestavad av praktiska skäl. Den gäller
även i fall där kommunen tagit emol sökanden i sin grundvux ulan all vara
skyldig att göra del.

4 § Kommunernafår inte av dem som söker till eller är
elever i grundvux ta ut avgifter för administrationen eller för undervisningen.

Läroböcker, skrivmalerial och andra därmed jämförliga
hjälpmedel som används i gmndvux skall vara koslnadsfria för eleverna.

Frågor som avses i denna paragraf har behandlats i den
allmänna motiveringen (avsnitt 2.4.1).

I första slyckel lalas inle bara om elever utan också om
sökande. Ansökningsavgifter eller liknande fär alltså inte tas ut med
hänvisning till all sökanden inte redan är elev.

Läroböcker m. m. skall i gmndvux alltid tillhandahållas
kostnadsfritt lill skillnad från vad som gäller beträffande komvux (se 4 kap. 7
§ andra stycket).

Prop. 1984/85:37 30

5 §
Om en elev i grundvux har bristfälliga kunskaper i svenska språkel,

får undervisningen meddelas på elevens eget språk, om eleven önskar del.

Sådan undervisning skall kompletteras med undervisning i svenska som

främmande språk inom gmndvux.

Undervisning
i gmndvux får inle inräknas i undervisning i svenska för invandrare enligl
lagen (1972:650) om rätt till ledighet och lön vid dellagande i
svenskundervisning för invandrare.

Första
stycket

Jfr
de nuvarande föreskrifterna i 9 § tredje stycket grundvux-förordningen.

Endast
de som har bristfälliga kunskaper i svenska språket kan få undervisning i grundvux
på sill eget språk.

Frågan
om rollfördelningen mellan å ena sidan grundvux och å andra sidan nuvarande och
föreslagen undervisning i svenska för invandrare behandlas i prop. 1983/84:169 (s.
22) och prop. 1983/84: 199 (s. 25). Gmndläggande utbildning i svenska får äga
mm inom ramen för gmndvux för de invandrare som behöver del. Såsom framgår av 3
kap. 1 § gäller emellertid rätten lill grundvux såvitt avser läsning och
skrivning endasl dem som inte på någol språk har gmndläggande färdigheter i att
läsa och skriva.

I
6 § första stycket anges när undervisningen i gmndvux för en elev skall upphöra.
Därav framgår att elevens träning i svenska språket aldrig är det primära inom gmndvux.
Detta hindrar emellertid inle att eleven kan ha lärt sig ganska myckel svenska,
innan gmndvux för honom skall avslutas.

I prop.
1983/84: 199 fömtsätts att invandrare efter genomgången grundvux har fått så
goda kunskaper i svenska, att de normalt inte är i behov av grund-sfi.

Andra
stycket

Jfr
de nuvarande föreskrifterna i 14 § gmndvux-förordningen.

6 §
När eleven har sådana färdigheter i läsning, skrivning och räkning

som normall uppnås på gmndskolans mellanstadium, skall undervisningen

i gmndvux för eleven upphöra. Della gäller oberoende av vilka kunskaper

eleven har i svenska språket.

Undervisningen
för en elev skall också upphöra, om eleven inte gör tillfredsställande
framsteg.

Den
för vilken grundvux har avslutats enligt första eller andra stycket får på nytt
beredas sådan utbildning, om särskilda skäl talar för delta.

Paragrafen
saknar motsvarighet i grundvux-förordningen.

Frågor
som avses i paragrafen har behandlats i prop. 1983/84:169 (s. 46).

Första
stycket

Eleverna
i gmndvux har mycket olika bakgmnd. Del tar därför olika lång tid för dem att
uppnå målet med undervisningen. Någon bestämd övre tidsgräns finns inle.
Undervisning i grundvux får emellertid aldrig bli bara

Prop. 1984/85:37 31

ett sätt att sysselsätta eleven. Så snart målet med
undervisningen är uppnått skall undervisningen för eleven upphöra.

Andra stycket

Åtskilliga elever i gmndvux behöver god lid för att tillgodogöra
sig undervisningen. Hänsyn måste las lill detta. Del kan emellertid hända att
en elev efter en tid inte längre gör några nämnvärda framsleg. Trois alt målet
med undervisningen inle har uppnåtts, skall den i ett sådant fall upphöra.

Tredje stycket

Särskilda skäl för att den, vars gmndvux avslutals enligl
första stycket, på nytt skall få undervisning i gmndvux kan vara att lång lid
förflutit sedan den tidigare undervisningen upphörde och att de färdigheter som
förvärvades då inte har underhållits tillräckligt.

Vad gäller den, vars gmndvux avslutats enligt andra
stycket, kan han vid ett senare tillfälle vara mera motiverad och förvänlas
göra tillfredsställande framsleg.

Tredje stycket innebär ingen rättighet för f. d. elever
men ger kommu-nema en möjlighet att bereda dem undervisning på nytt.

7 § Den lokala styrelsen avgör frågor om antagning lill
och avslutande av grundvux.

Den vars ansökan om antagning avslås eller för vilken grundvux
förklaras avslutad får överklaga beslutet hos skolöverstyrelsen genom besvär.
Överstyrelsens beslul med anledning av sådana besvär får inte överklagas.

Jfr de nuvarande föreskrifterna i 8, 9, 20 och 21 §§ grundvux-förordningen.
Bestämmelserna i förordningens 20 och 21 §§ om överklagande har ännu inte
ändrats med anledning av riksdagens beslut om den statliga skoladministrafionen
m.m., den s.k. SAK-reformen (prop. 1980/81: 107, UbU 38, rskr 395).

Avslagsbeslul kan grundas främsl på att sökanden inle
uppfyller förutsättningarna för rätt till gmndvux enligt 3 kap. I § eller på
att sökanden anses mycket väl kunna delta i hemkommunens grundvux (3 kap. 3 §).

4 kap. Komvux

1 § Komvux skall anordnas i form av kurser som är
frislående från varandra och som var och en ger uibildning motsvarande en viss
kompetensnivå i ett ämne eller inom eU yrkesområde.

Regeringen eller den myndighel som regeringen bestämmer
får meddela föreskrifter om undanlag från första stycket.

1 1 kap. 3 § anges gmnderna för komvux. I 4 kap. I §
presenteras huvuddragen i den speciella uppbyggnaden av komvux. Jfr 1 och 12 §§
komvux-förordningen.

Prop.
1984/85:37 32

Första stycket

Den närmare ulformningen av kurssystemel framgår av komvux-förordningen
och Lvux 82.

Del kan finnas flera kurser i ell ämne.

S.k. allmänna ämnen — t.ex. matematik och svenska - är
indelade i etapper som bygger på varandra. Varje etapp ulgör en frislående kurs
och leder till en bestämd kompetensnivå (etapp I ger kompetens molsvarande
grundskolans högstadium, etapperna 2—4 kompetens motsvarande olika långa
studiegångar i gymnasieskolan).

Yrkesämnen kan i stället vara uppdelade i ddmomenlskurser.
Oftast ingår flera delmoment i en kurs. Vissa yrkesämnen kan av ulmstningsskäl
alternativt delas upp i modulkurser. Det krävs flera moduler för alt bilda en
kurs. Samtliga delmomentskurser eller modulkurser i ett ämne ger tillsammans
kompelens motsvarande ämnet i gymnasieskolan.

I en särskild yrkesinriktad kurs - således utbildning som
saknar motsvarighet i gymnasieskolan - behandlas ett yrkesområde eller en del
därav. En sådan kurs kan innehålla flera ämnen.

Andra stycket

Det behövs en möjlighet all föreskriva undantag från
första stycket.

Utöver sådana kurser som åsyftas i paragrafens första
stycke finns s. k. orienteringskurser (jfr prop. 1983/84: 169 s. 33 O-

Etl speciellt undanlag från systemet enligl första stycket
är också den av historiska skäl betingade s. k. sammanhållna tekniska ulbildningen
i Katrineholm.

2 § Kommuner får i sin komvux anordna kurser både på
grundskolenivå och på gymnasial nivå.

Landstingskommuner får i sin komvux anordna endast kurser
för utbildning på gymnasial nivå inom områdena vård, jordbmk, skogsbmk och
trädgårdsnäring.

Enligt 14 b § komvux-förordningen får en landstingskommuns
komvux omfatta endasl kurser som motsvarar den utbildning som en landstingskommuns
gymnasieskola kan omfatta. I prop. 1983/84:169 föreslås alt
landstingskommunerna skall få anordna även särskild yrkesinriktad utbildning -
dvs. yrkesinriktad utbildning ulan motsvarighet i gymnasieskolan — inom de
utbildningsområden som en landstingskommuns gymnasieskola kan omfalta (prop. s.
56 O-

Föreskriften i lagens 4 kap. 2 § andra stycket är etl
annat sätt alt uttrycka samma sak som i 14 b § komvux-förordningen med den
ändring som föranleds av förslaget i prop. 1983/84: 169. En ytterligare ändring
har gjorts. I skolförordningen och en anslutande förordning förutsätts alt en
landstingskommuns gymnasieskola skall kunna omfatta specialkurser inom
konsumtionsområdet. Del är främsl fråga om husligt arbete. För

Prop.
1984/85:37 33

vuxenutbildningens del är emellertid utbildning för
hemarbete och fritidsverksamhet, dvs. bl.a. husligt arbete, närmast en fråga
för studieförbunden. Vuxenutbildningens behov av arbetsmarknadsinriktad
utbildning inom konsumtionsområdet kan tillgodoses av kommunerna inom deras komvux.

I
utbildning för t.ex. ett vårdyrke ingår i vissa fall allmänna ämnen såsom
svenska. En landstingskommun som anordnar en kurs i vårdkunskap motsvarande
undervisning som ingår i gymnasieskolans vårdlinje bör för dem som deltar i
eller slutfört en sådan kurs också få anordna bl. a. en kurs i svenska etapp 2.

Kommuner
får anordna komvux ulan begränsning till gymnasial nivå eller lill vissa
utbildningsområden. Detla gäller oavsett om kommunen hör till en
landstingskommun eller inle. I prop. 1983/84: 169 föreslås dock en viss
restriktion (prop. s. 56 O- En lill en landstingskommun hörande kommun, som
avser all anordna yrkesinriktade komvux-kurser inom etl område där
landstingskommunen får anordna sådana kurser, skall enligt förslagel genom sin
skolstyrelse samråda med landstingskommunens utbildningsnämnd, innan beslut
fattas. Om de båda inle kan bli eniga om vem som skall anordna kurserna eller
om all båda skall göra del, skall länsskolnämnden beslula i frågan. Denna reslriklion
har inle redovisals i laglexlen. Del bör räcka all den las in i en förordning
(jfr förbehällel i I kap. 3 § första stycket). Allmänna bestämmelser om samråd
finns i lagens 2 kap. 3 §.

3 § Den som uppfyller föreskrivna behörighelsvillkor har räll
all i mån

av plals della i kurser i komvux, om inte annal följer av föreskrifter som

meddelas av regeringen eller den myndighel som regeringen beslämmer.

Regeringen
eller den myndighel som regeringen beslämmer meddelar föreskrifler om behörighelsvillkor
och om grunder för urval.

Av 1 kap. 6 § förslå stycket framgår all rätlen all della
i kurser i komvux fömlsäller kyrkobokföring i riket.

F.n. finns föreskrifter om behörighelsvillkor och
urvalsgrunder i 31 — 38 §§ komvux-förordningen.

Liksom hittills
behöver det finnas bestämmelser om skiljande av elev från ulbildningen. Sådana
bestämmelser kan meddelas i förordning. Delta är bakgmnden lill passusen
"om inle annal följer av föreskrifler som meddelas av regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer".

4 § I en kommuns eller landslingskommuns komvux skall
sökande las

emot oberoende av var i rikel de är kyrkobokförda. Ingen kommun eller

landstingskommun behöver dock ta emot en sökande som inle är kyrko

bokförd där, om sökanden myckel väl skulle kunna della i samma slags

utbildning i komvux som anordnas av hemkommunen eller hemlandstings

kommunen.

Den som har börjat en kurs i en kommuns eller landslingskommuns
komvux får fullfölja kursen oberoende av om hans kyrkobokföring ändras under
pågående utbildning.

Prop.
1984/85:37 34

Ht prop. 1983/84: 169 s. 19 f.

Vissa frågor som regleras i paragrafen har kommenterats i
den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4.2).

En kommun behöver alltså inte la emol en sökande som
"mycket väl skulle kunna della i samma slags utbildning i komvux som
anordnas av hemkommunen". En första förutsättning för att sökanden på gmnd
av kyrkobokföringen skall kunna vägras tillträde lill exempelvis en kurs i matematik
etapp 2 är att hemkommunen vid samma tid - åtminstone samma termin - anordnar
samma slags kurs och att han kan få plals där. En ytterligare förutsättning år
att han inle har något beaktansvärt skäl all i ställel för hemkommunen välja
den andra kommunen. Etl sådani skäl kan vara att lektionerna i hemkommunens
kurs hålls på veckodagar eller lider av dagen eller kvällen då han har svårt
all della. Var han förvärvsarbelar kan ha belyddse i sammanhangel.

Observera sambandet med föreskrifterna om inlerkommunal
ersättning i 6 kap. Jag hänvisar särskilt lill 6 kap. 5 § och kommentarerna
till den paragrafen.

Samarbeiei enligt 2 kap. 3 § bör kunna leda fram lill prakliska
samförståndslösningar angående mottagande i komvux som anordnas av annan kommun
än hemkommunen eller annan landstingskommun än hemlandstingskommunen. På del
sättet kan en prövning i varje enskilt fall undvikas.

5 § Den lokala slyrelsen för komvux i den kommun eller
landstingskom

mun, som anordnar den kurs ansökan avser, avgör om sökanden skall

nekas lilllräde på grund av bestämmelserna i 4 § första stycket andra

meningen.

Om tillträde nekas får sökanden överklaga beslutet hos
skolöverstyrelsen genom besvär. Överstyrelsens beslul med anledning av sådana
besvär får inle överklagas.

Det är alltså inte inlagningsnämnden (se 6 §) utan den
lokala styrelsen som prövar frågor som anges i 5 §. En molsvarande
kompetensfördelning mellan den lokala slyrelsen och inlagningsnämnden gäller
beträffande gymnasieskolan. Märk sambandet med bestämmelserna om rält till inlerkommunal
ersättning (se 6 kap.).

6 § Med del undantag som framgår av 5 § skall frågor om
intagning av

elever till kurser i en kommuns eller landslingskommuns komvux avgöras

av en särskild inlagningsnämnd. Dess ledamöler skall utses av den lokala

styrelsen.

Intagningsnämndens beslut får inle överklagas.

F. n. finns föreskrifler om intagningsnämnd för komvux i
39 och 119 §§ komvux-förordningen. Vissa frågorom sådan inlagningsnämnd har
berörts i prop. 1983/84: 169 (s. 24).

Prop. 1984/85:37 35

7
§ Kommunerna och landstingskommunerna får inte av dem som söker lill eller är
elever i komvux ta ut avgifter för administrationen eller för undervisningen.

Såvitt
gäller läroböcker, skrivmalerial, verktyg, skyddskläder och andra därmed
jämförliga hjälpmedel, som varje elev har för eget bruk och behåller som sin
egendom, får en kommun eller landstingskommun besluta att hjälpmedlen skall
anskaffas av eleverna själva på egen bekostnad eller erbjudas mol avgifter som högsl
motsvarar kommunens eller landstingskommunens anskaffningskostnader.

I
övrigi skall hjälpmedel som används i komvux tillhandahållas utan kostnad för
eleverna, om inte annat följer av föreskrifler som meddelas av regeringen eller
den myndighel som regeringen bestämmer.

Frågor
om avgifter m. m. har behandlats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.4.1).

Observera formuleringen
alt huvudmännen inte får ta ut avgifter "av dem som söker till eller är
elever i komvux". Vid s. k. uppdragsutbildning åt t.ex. ett företag kan
huvudmannen ställa som villkor att företaget betalar kommunen ersältning.

I
uttrycket "behåller som sin egendom" inkluderas även fall där hjälpmedlet
förbrukas under kursen.

I tredje stycket görs en
reservation för vad som kan följa av föreskrifter som meddelas av regeringen
eller den myndighel som regeringen bestämmer. Bakgrunden är främst all del
möjligen för enstaka ovanliga men angelägna kurser kan finnas elt behov av att låla
huvudmännen la ul avgifter för visst material som eleverna använder gemensamt.
Risken är annars all huvudmännen inte anordnar kurserna.

5
kap. Statens skolor för vuxna

1
§ Den som uppfyller föreskrivna behörighelsvillkor har räll att i mån av plals della
i utbildning vid statens skolor för vuxna, om inte annat följer av föreskrifter
som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen beslämmer.

Regeringen
eller den myndighel som regeringen beslämmer meddelar föreskrifler om behörighetsvillkor
och om grunder för urval.

Jfr
de nuvarande föreskrifterna i 91 och 92 §§ komvux-förordningen.

Såsom
framgår av I kap. 6 § första slyckel avser rätten all della i utbildning vid SSV
endast personer som är kyrkobokförda i rikel.

Bestämmelser
molsvarande 5 kap. I § finns för komvux i 4 kap. 3 §.

Föreskrifler
om urvalsgrunder för SSV skall i princip överensstämma med motsvarande föreskrifler
för komvux. För SSV spelar dock sökandenas olika behov av studieformen
distansundervisning naturligen en stor roll.

Prop.
1984/85:37 36

2 § Frågor om intagning till utbildning vid slatens
skolor för vuxna

avgörs av en för skolorna gemensam intagningsnämnd.

Intagningsnämndens beslul får inte överklagas.

F. n. finns föreskrifler om inlagningsnämnd i 93 § komvux-förordningen.
Ämnet har behandlats i prop. 1983/84: 169 (s. 26 0.

3 § Avgifter för undervisningen eller administrationen
får inte tas ul av

dem som söker lill eller är elever vid statens skolor för vuxna.

Regeringen eller den myndighet som regeringen beslämmer
får i fråga om eleverna vid slatens skolor för vuxna fatta sådana beslut som
avses i 4 kap. 7 § andra stycket. I övrigi skall hjälpmedel som används i ulbildningen
vid skolorna tillhandahällas utan kostnad för eleverna, om inte annat följer av
föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighel som regeringen
bestämmer.

Frågor om avgifter m.m. har behandlats i den allmänna
motiveringen (avsnitt 2.4.1).

Paragrafen är en motsvarighet till 4 kap. 7 §, som avser komvux.

F. n. finns föreskrifter i 7 § komvux-förordningen och i
förordningen (SÖ-FS 1982:184) om avgifter för undervisningsmaterial i statlig
vuxenutbildning.

6 kap. Interkommunal ersättning

Regelsystemet för gmndvux och komvux bygger pä att
kommuner och landstingskommuner tar emol sökande från andra kommuner och landstingskommuner.
Dessa är då normall skyldiga att belala s. k. inlerkommunal ersällning.

Föreskrifler om inlerkommunal ersällning finns f. n. i 19
§ grundvux-förordningen och 116 § komvux-förordningen.

I prop. 1983/84: 169 har föreslagits vissa förändringar i
fråga om interkommunal ersättning (s. 20 O-

Tvisterna om inlerkommunal ersättning bör bli få. Del förulsätts
att samråd om kursutbud m. m. (jfr 2 kap. 3 §) skall kunna leda till praktiska
samförståndslösningar även när del gäller frågor om inlerkommunal ersällning.
Liksom hittills behövs emellertid vissa regler all falla tillbaka på när
enighet inte råder. Dessa regler bör vara någorlunda enkla att tillämpa.

Både kommuner och landstingskommuner är huvudmän för komvux.
Detta vållar komplikationer vid utformningen av reglerna om rätt till ersättning
och ersältningsskyldig part. Det beror främst på all del finns vissa kommuner
som inte hör till någon landstingskommun och på att kurser av vissa slag kan
anordnas av såväl kommuner som landstingskommuner. I möjligaste mån bör
hithörande frågor lösas genom överenskommelser. Det är knappasl möjligt att
utforma regler som både är enkla och genomgående ger etl rättvist ulfall.

Prop. 1984/85:37 37

1 §
Inlerkommunal ersällning för utbildningshuvudmannens kostnader

för en elev skall betalas enligt föreskrifterna i della kapilel, om inle annat

följer av överenskommelse.

De
berörda kommunerna och landstingskommunerna bör i första hand själva försöka
komma överens i hithörande frågor.

Staten lämnar bidrag lill
både grundvux och komvux. Bidragen avser huvudsakligen kostnader för skolledare
och lärare. Därför blir det främst kostnader för lokaler och sådana ulbildningshjälpmedd
som utbildnings-huvudmannen tillhandahäller som kan utgöra underlag för inlerkommunal
ersältning.

2 §
1 fall där någon dellar i gmndvux som anordnas av en annan kommun

än hemkommunen, skall hemkommunen belala interkommunal ersättning

till den andra kommunen.

Detsamma gäller i fräga om
komvux på grundskolenivå och komvux på gymnasial nivå inom andra områden än
vård, jordbruk, skogsbmk och trädgårdsnäring.

1
2 § regleras endast fall där en kommun är huvudman för gmndvux eller för sådan komvux
som endasl kommuner - ej landstingskommuner -anordnar. Den mot vilken anspråk
på interkommunal ersättning skall riktas är hemkommunen (se definitionen i I
kap. 6 §).

Alt
ersättningsskyldighet kan vara utesluten i vissa fall framgår av andra paragrafer
i kapillel (1 och 5 §§).

3 §
Om en landstingskommun i sin komvux har en elev som är kyrkobok

förd i en kommun som hör lill en annan landstingskommun, skall hem

landstingskommunen betala interkommunal ersällning till den andra lands

tingskommunen.

Hör
elevens hemkommun inte till någon landstingskommun, skall ersättningen betalas
av hemkommunen.

I
3 § regleras endast fall där en landstingskommun är huvudman för komvux. Den
mot vilken anspråk på interkommunal ersällning skall riktas är
hemlandstingskommunen (se definitionen i 1 kap. 6 §). Om emellertid elevens
hemkommun inle hör till någon landstingskommun - del gäller f. n. Malmö,
Göteborgs och Gotlands kommuner - är del mol hemkommunen som
ersättningsanspråket skall riktas.

En
kommun som hör lill en landstingskommun kan inte — utan särskill åtagande - bli
skyldig alt betala interkommunal ersältning lill landstingskommunen.

Att
ersättningsskyldighet i vissa fall kan vara utesluten framgår av andra paragrafer
i kapitlet (I och 5 §§).

4 §
Om en kommun, som inte hör till någon landstingskommun, anord

nar komvux på gymnasial nivå inom någol av områdena vård, jordbruk.

Prop.
1984/85:37 38

skogsbmk och trädgårdsnäring och i sådan utbildning har en
elev som inte är kyrkobokförd i kommunen, skall hemlandslingskommunen belala inlerkommunal
ersältning till kommunen. Hör inle heller hemkommunen till någon
landstingskommun, skall ersättningen betalas av hemkommunen.

När utbildning som avses i första stycket anordnas av en
kommun, som hör lill en landstingskommun, är ingen kommun eller
landstingskommun skyldig alt betala interkommunal ersättning.

I 4 § regleras fall där komvux på gymnasial nivå inom
något av områdena vård, jordbmk, skogsbmk och trädgårdsnäring anordnas av en
kommun (och inte av en landstingskommun, vilkel är del normala). Det är endasl
om kommunen inte hör till någon landstingskommun som räll lill interkommunal ersältning
föreligger. Och det är i så fall mot hemlandslingskommunen som anspråket skall
riktas. Hemkommunen kan bli ersältningsskyldig endasl om inte heller den hör lill
någon landstingskommun.

Om en kommun som inte hör till någon landstingskommun -
exempelvis Gotlands kommun — i en komvux-kurs som avser vårdutbildning på gymnasial
nivå tar emol en sökande som är kyrkobokförd i Uppsala kommun, som hör lill
Uppsala läns landstingskommun, är det enligt 4 § första stycket den sistnämnda
landstingskommunen som skall belala inlerkommunal ersättning. Däremot hade
Uppsala kommun blivit belalningsskyldig enligt 2 §, om del varil fråga om
exempelvis en gmndskolkurs i matematik.

5 § Hemkommunen eller hemlandstingskommunen är inle
skyldig att

betala inlerkommunal ersällning, om eleven mycket väl hade kunnal della

i samma slags utbildning i komvux som anordnas av hemkommunen eller

hemlandstingskommunen.

Detta undanlag från ersättningsskyldighet gäller dock
inte, om hemkommunen eller hemlandslingskommunen innan eleven logs emot
bereddes lillfälle att yttra sig till den mottagande kommunen eller
landstingskommunen och därvid inte framförde någon sådan invändning.

Bestämmelserna skall ses mot bakgmnd av föreskrifterna i 3
kap. 3 § första stycket och 4 kap. 4 § första stycket.

Den mottagande kommunen eller landstingskommunen är i och
för sig inle skyldig att bereda hemkommunen eller hemlandslingskommunen lillfälle
all yttra sig innan någon därifrån tas emol.

Utbildningshuvudmän kan självfallet komma överens om all
möjligheten alt neka tillträde enligt 3 kap. 3 § första stycket och 4 kap. 4 §
första slyckel inte skall utnyttjas och att undantaget i 6 kap. 5 § första
stycket inte skall gälla dem emellan.

6 § Vid oenighet om rätten till interkommunal ersättning
eller om ersätt

ningens storlek, skall frågan avgöras av länsskolnämnden. Om någon av

parterna är en landsfingskommun eller om två tvistande kommuner hör till

olika län, skall dock frågan avgöras av skolöverslyrelsen.

Länsskolnämndens beslut enligt första stycket får
överklagas hos skol-

Prop.
1984/85:37 39

överstyrelsen genom besvär. Överstyrelsens beslul med
anledning av sådana besvär eller som första instans får inle överklagas.

Ett exempel på tvist om rätten till ersättning är att
hemkommunen med hänvisning till 5 § första stycket mot ett anspråk på ersättning
invänder att eleven mycket väl hade kunnal delta i samma slags utbildning i
hemkommunens komvux men att den ersättningskrävande kommunen bestrider detta.

7 kap. Uppdragsutbildning m. m.

1 detla kapilel finns grundläggande bestämmelser om dels
uppdragsutbildning såvitt rör komvux och SSV, dels utbildning inom komvux som
anpassas lill bestämmelser för någon annan utbildningsform, exempelvis
gymnasieskolan, för att gemensam undervisning skall kunna anordnas.

Bakgrunden till bestämmelserna om uppdragsutbildning har
redovisats i den allmänna motiveringen (avsnitt 2.3).

Lagens bestämmelser om uppdragsutbildning och för
samläsning anpassad utbildning innefattar ingen egentlig saklig reglering av
dessa företeelser. 1 lagen anges endast att de kan förekomma enligl föreskrifler
som meddelas av regeringen eller den myndighel som regeringen beslämmer och all
sådana föreskrifler får innebära avvikelser från andra beslämmdser i lagen.
Del blir alltså möjligt all göra undantag från lagen även om
uppdragsutbildningen eller den för samläsning anpassade utbildningen inte har
karaktär av försöksverksamhet (om sådan, se 8 kap. 2 §).

1 § Kommuner och landstingskommuner får inom komvux
bedriva även uppdragsutbildning enligt föreskrifler som meddelas av regeringen
eller den myndighel som regeringen bestämmer.

Paragrafen handlar om uppdragsutbildning som anordnas inom
komvux. Ulbildningen är alltså en form av komvux och dellagarna blir elever i komvux.
Paragrafen reglerar inte fall där kommunen ålar sig att anordna en från komvux
fristående utbildning.

1 paragrafen anges att huvudmännen inom komvux fär bedriva
även uppdragsutbildning. I prop. 1983/84:169 (s. 60) har angetts en gräns vid
tio procent. Eftersom uppdragsutbildning sannolikt kommer att spela en större
roll än vad som förutsågs i den propositionen, får man emellertid räkna med att
andelen uppdragsutbildning för vissa huvudmän kan bli större. De begränsningar
som kan behövas bör anges i de statliga föreskrifterna om uppdragsutbildning.

Föreskrifter om uppdragsutbildning inom komvux avses
innebära att ell förelag, länsarbetsnämnden eller en annan uppdragsgivare
kommer överens med kommunen eller landstingskommunen om att denna mot särskild

Prop.
1984/85:37 40

ersättning
från uppdragsgivaren skall erbjuda en viss komvux-kurs eller vissa platser i en
sådan kurs åt dem som uppdragsgivaren anvisar. Föreskrifterna bör också kunna
lämna utrymme för andra därmed jämförliga anordningar.

Uppdragsgivaren
kan vara t.ex. etl förelag eller en myndighel som behöver utbildningen för sin
personal. En uppdragsgivare kan också i egenskap av utbildningshuvudman ha
intresse av ulbildningen. Elever i uppdragsgivarens egen utbildningsverksamhet
kan genom uppdragsutbildning inom komvux få genomgå en kurs som
uppdragsgivaren av elt eller annal skäl inte tillhandahåller vid den aktuella
tiden eller kan tillhandahålla för bara en del av eleverna. Om avsikten är att
kursen skall tillgodoräknas i utbildningshuvudmannens egen
utbildningsverksamhet, kan avtalet sägas vara ingånget av
utbildningshuvudmannen i denna hans egenskap och fråga alltså vara om
"försäljning" av komvux lill den andra utbildningsverksamheten. Avtal
om uppdragsutbildning kan också ingås av en arbetsmarknadsmyndighet som genom
avtalet tillförsäkrar en grupp arbetslösa personer platser i en komvux-kurs.

Del
kan finnas fall där en kommun i sin egenskap av arbelsgivare behöver ordna
utbildning för viss personal och vill anlita komvux i kommunen för ändamålet.
Del kan renlav tänkas att personalen fiänstgör inom kommunens skolväsende och
alt kommunen vill bereda den fortbildning i form av t.ex. en kurs i dalakunskap
inom kommunens egen komvux. Uppdragsutbildning bör vara möjlig även i sådana
fall. Det blir då fråga om en överenskommelse inle mellan kommunen och en
utomstående utan mellan företrädare för kommunen i dess olika egenskaper av
arbetsgivare och utbildningshuvudman. Och det blir fråga om ersällning inle
från en utomstående till kommunen utan från elt konto till etl annal hos kommunen.
Jfr vad som nyss sagts om "andra därmed jämförliga anordningar".

I de
statliga föreskrifterna om uppdragsutbildning behöver göras vissa avvikelser
från annars gällande bestämmelser. Jag vill här peka pä några områden inom
vilka avvikelser kan bli aktuella.

Både
kommunen (eller landstingskommunen) och staten har kostnader för komvux. För
statens del rör det sig huvudsakligen om statsbidrag och statliga
pensionskostnader för skolledare och lärare. Den naturliga principen vid
uppdragsutbildning inom komvux är all statliga medel inte får användas för den
del av komvux som ulgör uppdragsutbildning. I förhållande till staten måsle
alltså kommunen själv svara för kostnader för skolledare och lärare vid
uppdragsutbildning.

Det
måste finnas en möjlighet för uppdragsgivaren att beställa elt kursinnehåll
som avviker från del som kommunen annars erbjuder inom sin komvux. För att det
skall vara rimligl au låta uppdragsulbildningen anordnas inom komvux måsle
emellertid krävas alt innehållet i den beställda kursen är i nivå med innehållel
i reguljära komvux-kurser.

Prop. 1984/85:37 41

De för komvux gällande föreskrifterna om behörighelsvillkor,
urvalsgrunder och intagningsnämnder kan inle upprällhållas vid uppdragsutbildning.

Regler om betygssättning i komvux skall inte alltid behöva
tillämpas på alldeles samma sätt inom uppdragsutbildning. Jag tänker på kurser
som inle följer de reguljära kursplanerna i komvux.

Grunden för interkommunal ersältning faller bort vid
uppdragsutbildning.

Det bör få ankomma på regeringen eller myndighet som
regeringen bestämmer all avgöra vilka närmare regler som bör gälla i de berörda
frågorna.

2 § Enligl föreskrifter som meddelas av regeringen eller
den myndighet

som regeringen bestämmer fär kommuner och landstingskommuner i sin

egenskap av huvudmän för komvux ge uppdrag om utbildning, som anord

nas utanför komvux men som eleverna får tillgodoräkna sig som om den

hade fullgjorts i komvux.

Om uppdragsutbildning kopplas till komvux blir det normalt
i den form som avses i I §, dvs. del är komvux som "säljer"
utbildning.

I vissa
lägen kan del emellertid föreligga behov av att låta en huvudman för komvux
"köpa" utbildning som anordnas utanför komvux, t. ex. inom AMU, i
avsikt all de av "köparen" anvisade eleverna i uppdragsulbildningen
skall tillgodoräkna sig utbildningen som om den hade fullgjorts i komvux. Det
kan t.ex. vara fräga om utbildningsmoment som motsvarar en delmomentskurs eller
modulkurs som vid den aktuella liden inle anordnas - eller inte anordnas med
tillräckligt antal platser - i huvudmannens komvux.

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen beslämmer
får be

träffande statens skolor för vuxna meddela föreskrifter om uppdragsut

bildning av samma slag som beträffande komvux.

I linje med vad som förutsätts i prop. 1983/84: 169 bör
det få ankomma på SÖ all besluta om uppdragsutbildning som är kopplad lill SSV.

4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen beslämmer
får med

dela föreskrifler om möjlighel au inom komvux bedriva utbildning som

anpassas till bestämmelser för gymnasieskolan eller någon annan utbild

ningsform för att gemensam undervisning skall kunna anordnas.

Riksdagen har med anledning av förslag i proposilionen
(1983/84:116) om gymnasieskola i utveckling godkänt all regdsyslemen för
gymnasieskolan och komvux anpassas till varandra i fall där det behövs för att
möjliggöra ökat samarbete mellan utbildningsformerna för alt utnyttja
resurserna bättre.

Prop.
1984/85:37 42

För komvux kan samarbete i form av gemensam undervisning
bli aktuellt inle bara med gymnasieskolan utan också med l.ex. AMU.

Ett avtal om uppdragsutbildning kan innebära att
utbildningen skall anordnas på del sätt som avses i paragrafen.

Paragrafen handlar endasl om utbildning som bedrivs inom komvux.
Om någon annan konstmktion används för all åsladkomma gemensam undervisning är
paragrafen inte tillämplig.

5 § 1 sådana föreskrifter som avses i 1—4 §§ får göras
undanlag från bestämmelser i denna lag.

Del är främsl från vuxenutbildningslagens bestämmelser om
intagning till komvux och SSV samt från lagens bestämmelser om interkommunal
ersättning som undanlag kan behöva göras.

Flertalet av de bestämmelser som måste kompletteras med
avvikande föreskrifler finns inte i vuxenutbildningslagen ulan i förordningar.

8 kap. Övriga föreskrifter

1 § Regeringen eller den myndighel som regeringen beslämmer
får med

dela ytterligare föreskrifter om organisationen av grundvux, komvux och

statens skolor för vuxna samt om kommuners och landstingskommuners

befallning i övrigi med sådan utbildning.

I fråga om organ för samverkan eller molsvarande inom grundvux,
komvux och statens skolor för vuxna får regeringen eller den myndighel som
regeringen bestämmer meddela föreskrifter om all ledamöler i organel eller
andra företrädare utses och entledigas av enskilda.

Första stycket

De hemyndiganden som även efter vuxenulbildningslagens
tillkomst kan behövas i fråga om grundvux, komvux och SSV bör i fortsättningen
ha sin plats i den nya lagen och inte som nu i bemyndiganddagen.

Föreskrifter med slöd av nuvarande bemyndigande i bemyndiganddagen
finns f. n. främst i grundvux-förordningen och komvux-förordningen.

Andra stycket

Systemet med konferenser m. m. i grundvux, komvux och SSV
har uppmärksammats i prop. 1983/84: 169, som innehåller vissa förslag till
ändringar (prop. s. 46 ff).

2 § Försöksverksamhet får anordnas inom gmndvux, komvux
och ul

bildningen vid statens skolor för vuxna. Föreskrifter om försöksverksam

het meddelas av regeringen eller den myndighel som regeringen bestäm

mer. I sådana föreskrifter får göras undantag från bestämmelser i denna

lag.

Prop. 1984/85:37 43

Liksom skollagen och högskolelagen innehåller den nya
lagen bestämmelser om försöksverksamhet.

3 § Regeringen eller den myndighet som regeringen beslämmer
får utan

hinder av 4 kap. 7 § och 5 kap. 3 § meddela föreskrifter om skyldighet att

för prövning i komvux eller vid statens skolor för vuxna betala avgift som

tillfaller staten.

1 grundskolan och gymnasieskolan förekommer s.k. sårskild
prövning och fyllnadsprövning. Även i komvux och vid SSV förekommer motsvarande
prövning. Den som inte har deltagit i en kurs utan studerat på egen hand kan
genomgå prövning enligt fordringarna för kursen och därmed få betyg som kan
användas som kompetensbevis t. ex. vid ansökan lill annan uibildning. Normall
tas avgift ut vid prövning. Avgiften tillfaller staten. Bestämmelser om
avgifter finns i förordningen (1984:631) om avgifter för prövning inom
skolväsendel och vuxenutbildningen.

4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen
bestämmer får med

ge enskilda att anordna prövning och utfärda betyg enligl de bestämmelser

som gäller för komvux och statens skolor för vuxna.

Betyg som utfärdas enligl bestämmelserna för komvux och SSV
tjänar som kompetensbevis främst vid ansökan lill andra utbildningar. Men de
har sådan funktion också i vissa andra sammanhang. Se exempelvis 7 §
förordningen (1984:82) om fastighetsmäklare.

Betyg utfärdas normalt efter genomgången kurs i komvux
eller SSV. Betyg kan också utfärdas efter prövning enligt fordringarna för
kursen.

Del
föreligger ell visst behov av att kunna låla enskilda anställa prövning och
utfärda betyg enligt bestämmelserna för komvux och SSV. I sammanhanget kan
nämnas att Hermods anordnar prövningar och genom sin rektor utfärdar betyg
enligt bl.a. bestämmelserna för komvux. Hermods ingår i produktlinjen Liber Läromedel/Hermods
inom Liber Grafiska AB, som i sin lur ingår i Statsföretagsgmppen. Hermods
utgör en särskild enhet med en rektor som chef. Verksamheten är helt inriktad
på korrespondensundervisning och slår under statlig tillsyn.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1.
Denna lag
träder i kraft den I juli 1985.

2.
Bestämmelserna
i 3 kap. I, 3, 6 och 7 §§, 4 kap. 3-6 §§, 5 kap. I och 2 §§ samt 6 kap. skall
tillämpas i fall där eleven anlas till utbildningen efter lagens
ikraftträdande.

3.
Bestämmelserna
i 3 kap. 5 §, 4 kap. 2 § samt 7 kap. gäller sådan utbildning som eleverna
påbörjar efter lagens ikraftträdande.

Prop.
1984/85:37 44

Såsom förutsattes i prop. 1983/84: 169 föreslås att lagen
skall träda i kraft den I juli 1985.

En del av de frågor som behandlas i lagen regleras f. n. i
grundvux-förordningen och komvux-förordningen. På vissa punkter innebär lagen
smärre sakliga ändringar. De nämnda förordningarna måste därför till den 1 juli
1985 ändras eller upphävas och ersättas av en eller flera nya förordningar.
Därvid krävs en del övergångsbestämmelser som får anpassas till
övergångsbestämmelserna till lagen.

4.2 Förslaget till ändring i bemyndigandelagen

Regeringen eller den förvaltningsmyndighel som regeringen
bestämmer får meddela föreskrifter om kommuners eller landstingskommuners medverkan
i annan utbildning än som avses i skollagen (1962:319), lagen (1967:940) angående
omsorger om vissa psykiskt utvecklingsstörda, 3-5 kap. vuxenulbildningslagen
(1984:000) eller bestämmelsema om kommunal högskoleutbUdning i högskolelagen
(1977:218).

Bemyndigandelagen tillkom i anslulning till den nuvarande
regeringsformen (prop. 1975:8, KU 10, rskr 62, SFS 1975: 160). Bemyndigandet i
lagen utformades med sikte på alt det skulle avse all utbildning för vilken inle
redan fanns erforderlig reglering i lag (prop. s. 87). Vid den liden saknades
reglering i lag beträffande komvux och SSV. Grundvux infördes senare -år 1977 -
genom en förordning som utfärdades med stöd av bemyndigandelagen.

Kommunernas och landstingskommunernas medverkan i grundvux,
komvux och SSV regleras genom den föreslagna vuxenulbildningslagen. Med den
konstruktion som bemyndigandelagen har föranleder den nya lagen en ändring i bemyndigandelagen.

Genom högskolelagen (1977:218) regleras kommuners och
landstingskommuners befattning med kommunal högskoleutbildning. Detla har beaktats
i förslaget till ändring i bemyndigandelagen.

5
Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anla förslagen
lill

1.
vuxenutbildningslag,

2.
lag om ändring
i lagen (1975: 160) med bemyndigande att meddela föreskrifter om kommuns och landslingskommuns
medverkan i utbildning.

Prop. 1984/85:37 45

6
Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslular all genom
proposition föreslå riksdagen alt anta de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop.
1984/85:37 46

Innehåll

Propositionen
.................................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... .... I

Propositionens
lagförslag ..................................... ... 2

1
Förslag lill vuxenulbildningslag
........................... 2

2
Förslag lill lag om ändring i
lagen (1975: 160) med bemyndigande alt meddela föreskrifter om kommuns och
landstingskommuns medverkan i utbildning ............ 8

Utdrag
av protokoll vid regeringssammanlräde den 18 oklober 1984 9

■ I Inledning .................................................. 9

2 Allmän
motivering ......................................... 10

2.1
Lagens ram m.m............................................ 10

2.2
Förhållandet till andra
författningar som nu gäller eller som planeras 12

2.3
Sakliga ändringar i förhållande
lill nuvarande bestämmelser .. 14

2.4
Vissa särskilda frågor ................................... 15

2.4.1
Frågor om avgifter m.m............................ .. 16

2.4.2
Regional resursplanering och
huvudprincipen om tillträde oberoende av kyrkobokföringsort ........................................................... 17

3
Upprättade lagförslag........................................ 18

4
Specialmotivering lill
lagförslagen ...................... 19

4.1 Förslagel
lill vuxenutbildningslag 19

1
kap. Allmänna föreskrifter ........................... 20

2
kap. Gemensamma föreskrifter om
organisation m. m 24

3
kap. Grundvux .......................................... 26

4
kap. Komvux .............................................. 31

5
kap. Slatens skolor för vuxna ........................ 35

6
kap. Interkommunal ersällning
..................... 36

7
kap. Uppdragsutbildning m.m.......................... 39

8
kap. Övriga föreskrifler ................................ . 42

Ikraftträdande-
och övergångsbestämmelser ... . 43

4.2 Förslaget
till ändring i bemyndigandelagen 44

5
Hemställan .................................................... 44

6
Beslut .......................................................... 45

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984