Prop. 1984/85:39

Prop.
1984/85:39

Regeringens proposition

1984/85:39

om
utformningen av det ökade stödet till barnfamiljerna;

beslutad den 11 oktober 1984.

Regeringen föreslår riksdagen att antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar

OLOF PALME

STEN ANDERSSON

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen 1983/84:150 med förslag till slutlig
reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85, m.m. aviserades i fråga om
stödet till barnfamiljerna följande ålgärder inom socialdepartementets område.

1.
Fortsatt bidrag
lill studerande ungdomar, när den nuvarande rätten till bidragsförskott upphör
vid 18 års ålder.

2.
Etl stöd
motsvarande bidragsförskott till ensamstående adoptivföräldrar.

3.
En övergäng
från kvartalsvis till månadsvis utbetalning av del allmänna barnbidraget.

4.
En förändrad
ordning i fråga om barnbidrag vid längre utlandsvistelse.

I förevarande proposition lämnas förslag med den närmare
utformningen av dessa ändringar.

De nya bestämmelserna är avsedda aU tråda i kraft den 1
januari 1985, dvs. samtidigt med del ökade slöd till barnfamiljerna som redan
beslutats i form av höjda barnbidrag, flerbarnstillägg och studiebidrag samt
förstärkta bostadsbidrag och en höjd garaniinivå i föräldraförsäkringen.

1 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 39

Prop. 1984/85:39 2

1
Förslag till

Lag
om förlängt bidragsförskott för studerande

Härigenom
föreskrivs följande.

1 §
Förlängt bidragsförskott lämnas av allmänna medel enligt vad som

föreskrivs i denna lag för barn som är bosatta i Sverige. Är barnet inte svensk

medborgare tillämpas dock lagen endast om barnet varaktigt bor tillsammans

med en förälder som är bosalt här i landet och antingen denne eller barnet

vistas här sedan minst sex månader.

Ett
barn som lämnar Sverige skall fortfarande anses bosatt här, om utlandsvistelsen
är avsedd att vara längst ett år. Medföljande barn till den som av en statlig
arbetsgivare sänds fill ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning,
skall under utsändningstiden anses bosatta i Sverige.

2 §
Förlängt bidragsförskott lämnas för barn som går i skolan när det fyller 18

år eller återupptar skolgången innan det fyller 19 år sä länge barnet bedriver

studier som ger rätt fill förlängt barnbidrag enligt 2 kap. studiestödslagen

(1973:349) eller studiehjälp enligt 3 kap. samma lag, dock längst till och med

juni månad det år barnet fyller 20 år. Studier som omfattar kortare fid än åtta

veckor eller deltidsstudier medför dock inte rätt lill förlängt
bidragsförskott.

Detsamma gäller studier för vilka barnet uppbär återbetalningspliktiga

studiemedel oberoende av föräldrarnas ekonomi enligt 3 kap. 12 § tredje

stycket studiestödslagen.

Förskottet
utgår från och med månaden efter det barnet fyllt 18 år till och med den månad
rätten tUl förskottet upphör. Förskottet lämnas dock inte för längre tid
tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.

3 §
Förlängt bidragsförskott lämnas i förhållande till en förälder som barnet

inte varaktigt bor tillsammans med, om barnet varaktigt bor fillsammans med

den andre föräldern eller någon som var vårdnadshavare för barnet när det

fyllde 18 år. I fråga om sådan fidigare vårdnadshavare gäller det som sägs i

denna lag om en förälder som barnet bor varaktigt tillsammans med.

Den
förälder i förhållande till vilken bidragsförskott lämnas enligt första stycket
kallas i lagen underhållsskyldig.

4 §
Förlängt bidragsförskott lämnas inle, om

a) faderskapet
till barnet inle är fastställt och bidragsförskott enligt lagen

(1964:143) om bidragsförskott inte har lämnats för den månad då barnet

fyUde 18 år;

b)
barnet uppenbarligen utan gUtigt
skäl underlåter att vidta eller medverka lill åtgärder för all få
underhållsbidrag fastställt;

c)
det föreligger grundad
anledning anta att den underhållsskyldige i vederbörlig ordning betalar
fastställt underhållsbidrag som inte understiger vad som skulle utgå i
bidragsförskott enligt 5 §;

d) det
är uppenbart att den underhållsskyldige på annat sätt sörjt eller

sörjer för att barnet erhåller motsvarande underhåll;

e) barnet
har ingått äktenskap.

5
§ Det förlängda
bidragsförskottets storlek bestäms enligt 4 och 4 a §§ lagen (1964:143) om bidragsförskoU.

6
§ Förlängt bidragsförskott söks
hos allmän försäkringskassa gemensamt av barnet och den förälder som barnet
varaktigt bor tillsammans med.

Prop.
1984/85:39 .;, 3

7 § Sedan förlängt bidragsförskott sökts skall
försäkringskassan omedelbart

sända meddelande om ansökningen till den underhållsskyldige, under

förutsättning att hans vistelseort är känd eller kan utrönas. Meddelandet

skall innehålla en uppmaning till den underhållsskyldige att han skall yltra
sig

muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han har något att invända mot

ansökningen. I meddelandet skall även anges vad som gäller om förlängt

bidragsförskott dels enligt 1-3 §§ och 4 § c) och d) denna lag, dels enligt 4 §

tredje stycket lagen (1964:143) om bidragsförskott.

När försäkringskassan har meddelat beslut i ärendet, skall
barnet och den förälder som barnet bor tillsammans med skriftligen underrättas
om beslutet. Den underhållsskyldige skall skriftligen delges beslutet. Har
ansökningen inte bifallits eller bifallits endast fill viss del, skall beslutet
delges även sökandena.

Har förskott beviljats, skall underrättelse lämnas till
barnet och den förälder som barnet bor fillsammans med om vad som gäller i
enlighet med 10 § denna lag och 13 § lagen (1964:143) om bidragsförskott. I
annat fall än det som avses i 4 § tredje stycket samma lag skall dessutom den
underhållsskyldige underrättas om föreskrifterna i 4 § c) och d) i denna lag
och 16 § lagen (1964:143) om bidragsförskott.

8
§ Förlängt
bidragsförskott utbetalas fill den förälder eller fidigare vårdnadshavare som
barnet varaktigt bor fillsammans med. Sammanbor barnet med två fidigare
förordnade förmyndare som utsetts att gemensamt utöva vårdnaden om barnet tiUämpas
9 § första stycket andra meningen lagen (1964:143) om bidragsförskott.

9
§
Försäkringskassan skall dra in förskottet om förutsättningarna för det inte
längre föreligger. Särskilt beslut behövs dock inte när förskottet skall
upphöra vid juni månads utgång det år barnet fyller 20 år eller på gmnd av att
barnet har avlidit. Försäkringskassan skall även sätta ned förskottet när bestämmelsema
i denna lag föranleder det.

Beslut om indragning eller nedsättning av förskottet skall
skriftligen delges den som uppburit förskottet, barnet och den underhållsskyldige.

10
§ Både den som
uppbär förlängt bidragsförskott för ett barn och barnet är skyldiga att ofördröjUgen
till försäkringskassan anmäla sådana omständigheter som kan påverka rätten tUl
och storleken av förskottet.

11
§
Försäkringskassan bör bereda barnet tillfälle att i samband med återkrävande av
förlängt bidragsförskott utkräva den del av obetalda underhållsbidrag, som kan
överskjuta förskottets belopp.

12
§ I fråga om
förlängt bidragsförskott tUlämpas även 5 §, 6 § andra stycket, 8 §, 9 § andra
och fjärde styckena, 10 §, 11 § andra stycket, 13-16 §§, 17 § första stycket
och 18-24 §§ lagen (1964:143) om bidragsförskott.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas
i fråga om barn som är födda år 1967 eller senare.

Prop. 1984/85:39 4

2 Förslag till

Lag om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn

Härigenom föreskrivs följande.

1 8 I enlighet med vad som föreskrivs i denna lag
lämnas särskilt bidrag av

allmänna medel till ett barn som är adopterat av endast en person och som är

bosatt i Sverige. Lagen tillåmpas dock inle om adoptionen har avsett eget

eller makes barn eller makes adoptivbarn. Är barnet inte svensk medbor

gare, tillåmpas lagen endast om också adoptivföräldern är bosatt här i landel

och antingen denne eller barnet vistas här sedan minst sex månader.

Ett barn som lämnar Sverige skall fortfarande anses bosatt
här, om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Medföljande barn
till den som av en statlig arbetsgivare sänds till elt annat land för arbete
för arbetsgivarens räkning, skall under utsåndningstiden anses bosatta i Sverige.

2
§ Har någon med
socialnämndens medgivande tagit emol elt ulländskt barn i sitt hem för vård och
fostran i syfte all ensam adoptera det. skall vid tillämpningen av denna lag
barnet anses som adoptivbarn till denne.

3
§ Bidraget
lämnas efter ansökan från och med den månad under vilken bidragsråtten inträtt,
dock inte för längre lid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.
Bidraget lämnas till och med den månad, under vilken barnet fyller 18 år eller
rätten till bidrag annars upphör.

Går barnet i skolan när det fyller 18 år eller återupptas
skolgången innan barnet fyller 19 år, kan bidraget efter särskild ansökan utgå
så länge skolgången pågår, dock längst lill och med juni månad det år barnet
fyller 20 år. Till skolgång räknas studier som ger rått till förlängt
barnbidrag enligt

2
kap. siudieslödslagen
(1973:349) eller studiehjälp enligl 3 kap. samma lag. Studier som omfattar
kortare tid än åtta veckor eller deltidsstudier medför dock inte rätt till
bidrag. Detsamma gäller studier för vilka barnet uppbär återbetalningspliktiga
studiemedel oberoende av förälderns ekonomi enligt

3
kap. 12 §
tredje stycket studiestödslagen.

Bidrag efter det att barnet fyllt 18 år lämnas endast om
barnet varaktigt bor tillsammans med adoptivföräldern eller någon som var vårdnadshavare
för barnet när det fyllde 18 år. Sådant bidrag söks och uppbärs av den som
sålunda sammanbor med barnet.

4
§ Bidrag enligt
denna lag lämnas inte om barnet har ingått äktenskap.

5
§ Det särskilda
bidraget utgör för år räknat fyrtioen procent av del basbelopp som enligt 1
kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring har fastställts för året. För
del bidrag som avser januari månad tillämpas dock del basbelopp som gällde för
det föregående årei.

Skall även ulgå bidragsförskott enligt lagen (1964:143) om
bidragsförskott eller förlängt bidragsförskott enligt lagen (1984:000) om förlängt
bidragsförskott för studerande eller år barnet berättigat till barnpension enlig
8 kap. 5 § lagen om allmän försäkring, utgör dock det särskilda bidraget
trettioen procent av det basbelopp som anges i första stycket.

6 § Försäkringskassan skall dra in bidraget om
förutsättningarna för det inte

längre föreligger. Sårskilt beslut behövs dock inle når bidraget skall upphöra

på grund av att barnet uppnår viss ålder eller har avlidit. Försäkringskassan

skall åven sätta ned bidraget när bestämmelserna i denna lag föranleder

det.

Beslut om indragning eller nedsättning av bidraget skall
skriftligen delges vårdnadshavaren, särskill förordnad förmyndare för barnet
och den som annars uppbär bidraget.

7 § I övrigt gäller i tillämpliga delar i fråga om det
särskilda bidraget vad som föreskrivs om bidragsförskott i 5 och 6 §§, 7 §
andra stycket, 8-10 §§,!!§ andra stycket, 12-14 §§ samt 19-24 §§ lagen
(1964:143) om bidragsförskoU.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas
i fråga om barn som är födda år 1967 eller senare.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs alt 8 kap. 6 § lagen (1962:381) om
allmän försäkring' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

6§

Barnpension utgör för år räknat tjugosex procent av
basbeloppet.

Barnpension skall dock alltid utgå med sådant belopp att
pensionen, i

förening med pensionsförmåner, som enligl bestämmelserna i
andra stycket

skall beaklas, utgör.

1.
för barn, vars
båda föräldrar avlidit, trettioen procent av basbeloppet efter envar av
föräldrarna,

2.
för
barn, som samtidigt uppbär 2. för barn, som samtidigt uppbär bidragsförskott enligt
lagen bidragsförskott enligl lagen (1964:143) om bidragsförskott, irel-
(1964:143) om bidragsförskott eller tioen procent av basbeloppet samt
bidrag enligt lagen (1984:000) om

.särskih bidrag till vissa adoptivbarn, trettioen procent
av basbeloppet, samt

3. för barn, som i annat fall uppbär barnpension efter
en av föräldrarna,

fyrtioen procent av basbeloppet.

Vid tillämpning av bestämmelserna i föregående stycke
beaktas barnet tillkornmande tilläggspension i form av barnpension samt, i fall
som avses i punkt 3, folkpension i form av änkepension, vilken utgår till
kvinna som är moder till barnet eller varil gift med barnets fader eller har
eller har haft barn med denne, under förutsättning att barnet och kvinnan
stadigvarande sammanbo. Äro flera barn berättigade till barnpension fördelas
vid avräkning änkepensionen lika mellan barnen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

' Lagen omtryckt 1982:120.

Prop.
1984/85:39 6

4 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1964:143) om bidragsförskott

Härigenom föreskrivs all 1 och 4 §§ lagen (1964:143) om
bidragsförskott' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen lydelse

If

I
enlighet med vad som föreskrivs i denna lag lämnas bidragsförskott av
allmänna medel till barn som är bosatt här i landet. Är barnet inte svensk
medborgare, tillämpas dock lagen endast om också barnels vårdnadshavare är
bosalt här i landet och antingen denne eller barnet vistas här sedan minst
sex månader.

I enlighet med vad som föreskrivs i denna lag lämnas
bidragsförskott av allmänna medel lill barn som är bosatt här i landet. Är
barnet inle svensk medborgare, tillämpas dock lagen endast om också barnets vårdnadshavare
är bosatt här i landet och anfingen denne eller barnet vistas här sedan minst
sex månader. Ett barn som lämnar Sverige skaU fortfarande anses bosatt här, om
utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Medföljande barn till den
som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för
arbetsgivarens räkning, skall under utsändningstiden anses bosatta i
Sverige. Om ingen av föräldrarna eller endast en av dem har vårdnaden om
barnet, lämnas bidragsförskott i förhållande fill förälder som inte har
vårdnaden, såvida denne inte varaktigt bor tillsammans med barnet.
Om båda föräldrarna har vårdnaden om barnet gemensamt men barnet varaktigt bor
fillsammans med endast en av dem, lämnas bidragsförskott i förhållande tiU den
andra föräldern.

Förälder i förhållande till vilken bidragsförskott lämnas enUgt
andra stycket kallas i lagen underhållsskyldig. Vad som sägs i lagen om vårdnadshavare
gäller, i fall då barnet står under båda föräldrarnas vårdnad, den av
föräldrarna som varaktigt bor tillsammans med barnet.

4 §3 Bidragsförskott utgör för år räknat fyrtioen procent
av det basbelopp som enligt 1 kap. 6 § lagen (1962:381) om allmän försäkring
har fastställts för året. För det bidragsförskott som avser januari månad tiUämpas
dock det basbelopp som gällde för det föregående året.

Skall
bidragsförskott utgå i förhållande till såväl fader som moder eller är
barnet berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5 § lagen om allmän
försäkring, utgör dock bidragsförskottet trettioen procent av det basbelopp
som anges i första stycket, i

Skall bidragsförskott utgå i förhållande till såväl fader
som moder eller är barnet berättigat till barnpension enligt 8 kap. 5 § lagen
om allmän försäkring eller tiU bidrag enligt lagen (1984:000) om särskih bidrag
tiU vissa adoptivbarn, utgör dock bi-

' Lagen omtryckt 1976:277

2 Senaste
lydelse 1978:858

3 Senaste
lydelse 1981:1189.

Prop.
1984/85:39 'f' 7

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

förra
fallet i förhällande fill varje dragsförskottel IreUioen procent av

underhållsskyldig. det basbelopp som anges i första

stycket,
i det förstnämnda fallet i förhållande till varje underhållsskyldig. Föreligger
grundad anledning antaga att fastställt underhållsbidrag betalas i vederbörlig
ordning, utgör bidragsförskottet skillnaden mellan förskottsbelopp enligl
förslå eller andra stycket samt underhållsbidragets belopp.

Om
det underhållsbidrag som har bUvil fastställt uppenbarligen understiger vad
den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag, lämnas inte bidragsförskott
enligt första eller andra stycket med högre belopp än underhållsbidraget. I
fall som avses i iredje stycket lämnas inget bidragsförskott.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1985.

5
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag

Härigenom
föreskrivs att 2 b och 11 §§ lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag' skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2
b §2

Med
de barn som berättigar fill flerbarnstiUägg enligt 2 a § skall jämställas barn
som fyllt 16 år, men i övrigt uppfyller kraven för barnbidrag enligt denna lag,
och som bedriver studier som ger rätt fill förlängt barnbidrag enligt 2 kap. siudieslödslagen
(1973:349) eller studiehjälp enligt 3 kap. samma lag.

Som
barn enligl första stycket räknas studerande frän och med kvartalet varunder
barnet börjar studera och längst till och med det andra kvartalet det år under vilkel
den studerande fyller 20 år. Den studerande skall stadigvarande sammanbo med
den bidragssökande för att berättiga till flerbarnstillägg.

Studerande
som deltar i undervis- Studerande som deltar i undervis-

ning
som omfattar kortare tid än åtta ning som omfattar kortare tid än åtta

veckor eller deltidsundervisning in- veckor eller deltidsundervisning in

räknas ej i barnantalet. Detsamma räknas ej i barnantalet. Detsamma

gäller studerande som uppbär åter- gäller studerande som uppbär åter-

betalningspUktiga studiemedel obe- betalningspliktiga studiemedel obe

roende av föräldrarnas ekonomi roende av föräldramas ekonomi

enligt 3 kap. 12 § andra stycket 3 enligt 3 kap. 12 § tredje stycket stu-

studiestödslagen (1973:349) eller diestödslagen (1973:349) eller som

som är gifta. är gifta.

Den
som önskar uppbära flerbarnsfillägg med stöd av bestämmelserna i denna paragraf
skall anmäla detta tUl den allmänna försäkringskassan.

11
§3 Barnbidrag utbetalas kvartalsvis Barnbidrag utbetalas månadsvis genom
riksförsäkringsverket. Det genom riksförsäkringsverket. Det

'
Lagen omtryckt 1973:449

2 Senaste lydelse
1983:336

3 Senaste lydelse
1983:193

Prop. 1984/85:39 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kvartalsbelopp som skall utbetalas i månadsbelopp som
skall utbetalas i

barnbidrag eller flerbarnstillägg av- barnbidrag eller flerbarnstillägg av

rundas till närmasi högre hela krön- rundas till närmast högre hela kron

tal. Regeringen meddelar närmare tal. Regeringen meddelar närmare

föreskrifler om saltet och liden för föreskrifter om sättet och tiden för

utbetalningen. utbetalningen.

Har barnbidrag ej utbetalats före utgången av året näst
efter det, till vilket bidraget hänför sig, föreligger ej längre rätt till
bidraget, såvida ej den bidragsberätligade inom nämnda lid hos allmän
försäkringskassa gjort gällande rått till bidraget.

Har barnbidraget ej lyfts före utgången av året näst efter
del, under vilket bidraget förfallit till betalning, skall bidraget vara
förverkat.

Beslämmelsen i 20 kap. 2 a § lagen (1962:381) om allmän
försäkring om förordnande till dess slutligt beslut kan fallas gäller åven i
ärenden enligl denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

6 Förslag till

Lag om
ändring i lagen (1984:553) om ändring i lagen (1947:529)

om
allmänna barnbidrag

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1947:529) om allmänna
barnbidrag, i den lydelse paragrafen erhållit genom lagen (1984:553) om ändring
i nämnda lag, samt ikraftlrädandebestämmelsen till ändringslagen skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1§ För barn, som är svensk medborgare och bosatt i riket,
skall av allmänna medel såsom bidrag till barnets uppehälle och uppfostran utgå
allmänt barnbidrag med 4 800 kronor om året i enlighet med vad nedan närmare
stadgas.

Allmänt barnbidrag skall utgå jämväl för här i riket
bosall barn, som icke är svensk medborgare, såframt barnet fostras av någon som
är bosatt och mantalsskriven i riket eller ock barnet eller endera av dess
föräldrar sedan minst sex månader vistas i riket.

Ett barn som lämnar Sverige skall fortfarande anses vara
bosatt här, om utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Medföljande
barn tiU den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för
arbete för arbetsgivarens räkning, skaU under utsändningstiden anses bosatta i
Sverige. Medföljande barn tiU en svensk missionär eller präst, som i annat faU
är anställd i utlandet, skaU fortfaran-

Prop.
1984/85:39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

de anses bosatta här. om utlandsvistelsen är avsedd all
vara längst ire år.

Denna lag' träder i kraft den Denna lag' tråder i kraft
den

1 januari 1985. 1 januari 1985. Det som föreskrivs
i

1 § tredje stycket skall dock gälla endast för dem som
lämnar Sverige efter ikraftträdandet.

' 1984:553.

Prop.
1984/85:39 10

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-10-11

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och statsråden
Lundkvist, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Andersson,
Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg, Hellström, Wickbom

Föredragande: statsrådet Andersson

Proposition om utformningen av det ökade stödet till
barnfamiljerna

1 Inledning

Regeringen föreslog i propositionen 1983/84:150 med
förslag tUl slutlig reglering av statsbudgeten för budgetåret 1984/85, m.m.
(kompletteringspropositionen) ett ökat slöd fill barnfamiljerna. Förslagen
innefattade en kraftig höjning av barnbidraget, höjda flerbarnstillägg och
studiebidrag, förstärkta bostadsbidrag och en höjd garantinivå i
föräldraförsäkringen. Utöver dessa förslag, som har antagits av riksdagen,
aviserades inom socialdepartementets område (propositionens bUaga 2) följande
åtgärder.

1.
Fortsatt bidrag
till studerande ungdomar, när den nuvarande rätten till bidragsförskott upphör
vid 18 års ålder.

2.
Ett stöd
motsvarande bidragsförskott till ensamstående adoptivföräldrar.

3.
En övergång
från kvartalsvis till månadsvis utbetalning av det allmänna barnbidraget.

4.
En förändrad
ordning i fråga om barnbidrag vid längre utlandsvistelse.

De samlade kostnadseffekterna redovisades i kompletteringsproposifio-nen.

Eftersom ytterligare beredningsarbete erfordrades, togs i
kompletterings-propositionen inte ställning till den närmare utformningen av
dessa avsedda ändringar och några lagförslag lades inte fram.

Vid behandlingen av propositionen i dessa delar fann
riksdagen att den inte borde föregripa ett kommande ställningstagande till
fullständiga förslag. Det som anfördes i propositionen föranledde därför inte
något annat

Prop. 1984/85:39 11

uttalande från riksdagen än att den beslöt ge regeringen
till känna vad utskottet anfört om barnbidrag vid utlandsvistelse. 1 den frågan
borde regeringen vid sina fortsatta överväganden pröva och la hänsyn till vad
som framförts i motioner om rätten till barnbidrag för missionärer, biståndsarbetare
m.fl. (SoU 1983/84:35, rskr 396).

I enlighet med vad jag anförde i kompletteringsproposilionen
avser jag nu att ta upp förslagen till närmare behandling i syfte alt nya
regler skall kunna träda i kraft den 1 januari 1985.

Kostnadskonsekvenserna av ändringarna redovisas separat
för varje avsnitt i det följande. Det samlade utfallet överensstämmer med vad
som förutsattes i kompletteringspropositionen.

2 Förlängt bidragsförskott för studerande ungdomar 2.1
Allmänt

Enligt nu gällande regler utgår bidragsförskott t.o.m. den
månad barnet fyller 18 år.

En 18-årsgräns gäller också som huvudregel beträffande den
familjerättsliga underhållsskyldigheten mot barn. Om barnet vid denna fidpunkt
går i skolan eller återupptar skolgången före fyllda 19 år, är föräldrarna
underhållsskyldiga så länge skolgången pågår, dock längst infill dess barnet
fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan
eller annan jämförlig grundutbildning (7 kap. 1 § andra stycket föräldrabal-ken).

Ensamförälderkommittén föreslår i sitt betänkande (SOU
1983:51) Ensamföräldrarna och deras barn, att åldersgränsen för bidragsförskott
höjs så att förskott skall kunna utgå till studerande över 18 år som går i
gymnasium, dock längst t.o.m. utgången av juni månad del år då den studerande
fyller 20 år. Förslaget motiveras med att man vill ge ensamförälderbarnen
bättre ekonomiska möjligheter till gymnasiestudier.

De familjepolitiska stöd som utgår fill familjer med barn
upphör stegvis när barnen kommer upp i åldrarna 16-19 är. Det förekommer att
ungdomar under denna period minskar sitt beroende av föräldraekonomin. De
flesta ungdomar fortsätter dock sina studier under denna fid och i en del fall
pågår gymnasieutbildningen fill något högre ålder. Ungdomarna är då beroende av
föräldraekonomin. Kostnaderna för barnen är i dessa åldrar särskilt stora.

Som konstaterades i ensamförälderkommitténs belänkande
fortsätter inte barn till ensamstående föräldrar att studera på gymnasium i
samma utsträckning som andra barn. Andelen ensamförälderbarn som väljer tre-eller
fyraårig linje framför tvåårig på gymnasiet är också lägre än för andra barn.

Ensamförälderkommitiéns betänkande har remissbehandlats.
En förteck-

Prop.
1984/85:39 12

ning över remissinstanserna och en sammanställning av
remissyttrandena såvitt avser förslagen om förlängt bidragsförskott och
särskilt bidrag till barn som adopterats av ensamslående bör fogas till
regeringsprotokollet i detta ärende som bilaga 1.

Förslaget om en förlängning av bidragsförskottet för
studerande har fått stöd av de remissinstanser som har uttalat sig i frågan.
Även flertalet av de allmänna försäkringskassor som i yttranden till
Försäkringskasseförbundet har uttalat sig i frågan stöder förslaget.

Som framgår av vad jag anfört till kompletteringsproposilionen
anser även jag att en förlängning bör genomföras.

Den närmare utformningen av den avsedda ändringen ger
upphov lill åtskilliga frågeställningar som inte har behandlats i betänkandet.
Flera allmänna försäkringskassor har under remissbehandlingen pekat på sådana
frågor. Dessa beror huvudsakligen på sambandet mellan bidragsförskottsla-gens
konstruktion och den familjeråtlsliga underhållsskyldigheten. Bidrags-förskollslagsliftningen
bygger vidare på att barnet är omyndigt och har vårdnadshavare.
Ensamförälderkommitténs förslag innebär att bidragsförskott skall kunna utgå
för myndiga barn.

2.2 Nuvarande regler

Underhållsbidrag

Beträffande underhållsbidrag till barn gäller det som
föreskrivs i 7 kap. föräldrabalken (balken omtryckt 1983:485). Föräldrarna är
underhållsskyldiga tills barnet fyller 18 år. Om barnet vid denna tidpunkl går
i skolan eller återupptar skolgången före fyllda 19 år, är föräldrarna
underhållsskyldiga så länge skolgången pågår, dock längst intill dess barnet
fyller 21 år. Till skolgång räknas studier i grundskolan eller gymnasieskolan
eller annan jämförlig grundutbildning (7 kap. 1 § andra stycket föräldrabalken).

En förälder skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom
att betala underhållsbidrag till barnet, om föräldern

-
inte har
vårdnaden om barnet och inte heller varaktigt bor tillsammans med barnet, eller

-
har vårdnaden
om barnet gemensamt med den andre föräldern men barnet varaktigt bor
tillsammans med endasl den andre föräldern (7 kap. 2 § föräldrabalken).

Underhållsbidrag fastställs genom avtal mellan föräldrarna
eller genom dom i allmän domstol.

Underhåll till barn får inte mot den underhållsskyldiges
bestridande bestämmas för tid efter det barnet fyllt 18 år, innan det kan fillförlitligt
bedömas om underhållsskyldighet föreligger därefter (7 kap. 14 § tredje stycket
föräldrabalken).

Prop. 1984/85:39 13

Bidragsförskott

Bidragsförskott är ett samhälleligt stöd som kan utgå för
barn, som inte hor tillsammans med båda sina föräldrar.

De grundläggande bestämmelserna finns i lagen (1964:143)
om bidragsförskott (omtryckt 1976:277, ändrad senast 1983:194). Närmare
föreskrifter finns i förordningen (1976:808) om bidragsförskott (ändrad senast
1981:759).

Bidragsförskott förutsåtter någon av följande situationer.

-
Ingen av
föräldrarna har vårdnaden om barnet.

-
Endast en av
dem har vårdnaden.

-
Föräldrarna har
gemensam vårdnad men lever ålskilda och barnet bor varaktigt tillsammans med
endast en av dem.

1 dessa fall ulgår bidragsförskott når en förälder som
inte bor varaktigt tillsammans med barnet inte betalar något underhållsbidrag.
Bidragsförskott utgår också i form av utfyllnadsbidrag upp till nivån för
bidragsförskottet när underhållsbidraget visserligen betalas men är lägre än
bidragsförskottet.

Bidragsförskottet beräknas i procent av basbeloppet enligl
lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Bidragsförskott som utgår i förhållande lill en
underhållsskyldig förålder uppgår lill 41 % av basbeloppet. Skall
bidragsförskott utgå i förhållande till såväl fader som moder är
bidragsförskottet 31 % av basbeloppet för varje förälder. Har barnet
barnpension på grund av att vårdnadshavaren avlidit år bidragsförskottet likaså
31 % av basbeloppet. I sistnämnda fall gäller även en samordningsregel för den s.k.
garantinivån för barnpension från folkpensioneringen. När bidragsförskott
utgår samtidigt som pensionen är garantinivån 31 % av basbeloppet mot annars 41
% (8 kap. 6 § lagen om allmän försäkring). Barnpension frän folkpensioneringen
utgår tills barnet fyller 18 år (8 kap. 5 § samma lag).

Bidragsförskottet år f.n. - vid 41 % av basbeloppet - 694
kr. per månad.

Bidragsförskott utgår t.o.m. den månad barnet fyller 18
år.

Bidragsförskotten administreras av riksförsäkringsverket
och de all(nänna försäkringskassorna. För bidragsförskott måsle ansökan göras
hos försäkringskassan. Förskottet betalas normalt ut till vårdnadshavaren
eller till en särskilt förordnad förmyndare för barnet.

I den mån utgivet bidragsförskott svarar mot fastställt
underhållsbidrag inträder den allmänna försäkringskassan i barnets rått till
underhållsbidraget gentemot den underhållsskyldige. Når bidragsförskott utgår
skall därför den underhållsskyldige till försäkringskassan betala fastställt
underhållsbidrag i den mån det motsvarar förskottet. Om den underhållsskyldige
inte efter förmåga fullgör betalningsskyldigheten gentemot försäkringskassan
skall kassan lämna ärendet till kronofogdemyndigheten för indrivning.

Är underhållsbidraget högre än bidragsförskottet kan vårdnadshavaren

Prop.
1984/85:39 14

lämna fullmakt till försäkringskassan att kräva den
underhållsskyldige även på den del av underhållsbidraget som överstiger
bidragsförskottet.

Slutligen bör bland de ytterligare regler om
bidragsförskott som återfinns i lagtexten nämnas vårdnadshavarens skyldighet
att medverka till att få elt skäligt underhållsbidrag fastställt.
Bidragsförskott lämnas inte, om vårdnadshavaren utan giltigt skäl underlåter
alt vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag eller
faderskap lill barnet fastställt. Om det underhållsbidrag som har blivit
fastställt uppenbarligen understiger vad den underhållsskyldige bör erlägga i
bidrag, lämnas inte bidragsförskott med högre belopp än underhållsbidraget. S.k.
utfyllnadsbidrag lämnas då inte.

Andra stödformer för studerande i åldersgruppen 16-20 år

Elever i grundskolan, som uppnått sådan ålder (16 år) alt
de inte längre får allmänt barnbidrag, erhåUer studiestöd i form av förlängt
barnbidrag enligt 2 kap. studiestödslagen (1973:349, omtryckt 1981:579). Någon
övre åldersgräns finns inte. Det förlängda barnbidraget utgår ulan ansökan och
är i belopp per månad lika stort som barnbidraget. Förlängt barnbidrag utgår
dock endast under läsåret, dvs. nio månader per år.

För studerande i åldersgruppen 16-20 år i gymnasieskolan
och vissa andra utbildningar utgår studiehjälp enligt 3 kap. siudieslödslagen.
Studiehjälp består av studiebidrag jämte tillägg, återbetalningspliktiga
studiemedel och resekostnadsersättning. Studiebidraget utgår med samma belopp
per månad som barnbidraget. Dock utgår det bara för nio månader per år.

Studiehjälp utgår längst till och med första
kalenderhalvåret det år den studerande fyller 20 år.

I studiestödslagen föreskrivs närmare vilka studier som
berättigar tiU förlängt barnbidrag. Där anges också att regeringen bestämmer de
läroanstalter och utbildningslinjer vid vilka studier berättigar till
studiehjälp. Studiestödsförordningen (1973:418, omtryckt 1984:330) innehåller
en förteckning över dessa läroanstalter och utbildningslinjer.

De studier som berättigar till förlängt barnbidrag eller
till studiehjälp berätfigar även fiU flerbarnstillägg för barn över 16 år.

Flerbarnstillägg utgår till vårdnadshavare som uppbär
allmänt barnbidrag för tre eller flera barn. I kretsen barn som berättigar till
flerbarnstillägg ingår bam som är över 16 år och bedriver studier på grund- och
gymnasieskolenivå. Det gäller t.o.m. andra kvartalet det år barnet fyller 20
år. För det fall den unge inte längre står under någons vårdnad krävs för alt
flerbarnstillägg skaU kunna utgå att den unge bor tillsammans med föräldrarna
eller den ene av dem. Den som önskar uppbära flerbarnstillägg för studerande
över 16 år skall anmäla detta till försäkringskassan.

Bostadsbidragen till barnfamiljer består av en statlig
del, som lämnas med ett visst belopp per barn, och en slatskommunal del, som är
beroende av hur stor bostadskostnaden är. F.n. gäller att statligt
bostadsbidrag lämnas till

Prop. 1984/85:39 15

dess att barnet har fyllt 17 år. Det slatskommunala
bostadsbidraget kan lämnas även om barnet är över 17 år under förutsättning att
barnet uppbär förlängt barnbidrag eller studiehjälp. I dessa fall kan
bostadsbidrag som regel lämnas längst lill och med det halvår under vilket den
unge fyller 20 år. Riksdagen beslutade i våras (prop. 1983/84:150 bilaga 5, BoU
32, rskr 399) att höja åldersgränsen till 20 år också för det stafiiga
bostadsbidraget. Ändringen skall tillämpas för bidrag fr.o.m. januari 1985.

2.3 Utformningen av regler för förlängt bidragsförskott

Utgångspunkter

Ensamförälderkommitténs betänkande innehåller ett flertal
förslag om stödet till ensamföräldrarna. De nuvarande reglerna om
bidragsförskott berörs inte endast av det förslag om en högre åldersgräns för
studerande som jag nu tagit upp fill behandling utan även av andra förslag i
betänkandet. Remisstiden för betänkandet har nu gått ut och beredningsarbetet
fortsätter.

Mol denna bakgrund bör det förlängda bidragsförskottet i möjHgaste
mån utformas i enlighet med gällande regler och principer för bidragsförskott
och underhållsskyldighet medan eventuella andra ändringar i reglerna bör anstå fill
resultatet av det nyssnämnda beredningsarbetet föreligger. En allmän förutsättning
även för det förlängda bidragsförskottet bör därför vara att en förälder enligt
föräldrabalken är skyldig att betala underhållsbidrag till barnet.

För vilka barn skall förlängt bidragsförskott utgå?

Ensamförälderkommitténs förslag om bidragsförskott för
studerande efter 18 års ålder tar sikte på ensamförälderbarnen, dvs. de barn
som bor ihop med endast den ene av föräldrarna. Kommittén har inle behandlat
frågan om fortsatt bidragsförskott efter 18 års ålder för barn som inte bor
tillsammans med någon av sina föräldrar.

När det gäller frågan vilka unga som skall omfattas av del
förlängda bidragsförskottet vill jag anföra följande.

Bakgmnden till reformen är att den i allmänhet svagare
familjeekonomin hos ensamföräldrarna sannolikt försvårar för deras barn att
fortsätta gymnasiestudier efter 18-årsåldern. Syftet bör därför vara att
förstärka deras familjeekonomi.

En utgångspunkt är som tidigare nämnts att de nya reglerna
i så stor utsträckning som möjligt bör anknyta till de regler som i dag gäller
för bidragsförskott.

Vissa grupper av barn står i dag utanför rätlen till
bidragsförskott före 18 års ålder. Det gäller bl.a. barn som står under
föräldrarnas gemensamma vårdnad men som har flyttat från föräldrarna. Barnet
bor i det fallet således

Prop.
1984/85:39 16

inte hos någon förälder. Bidragsförskott kan inte utgå
vare sig föräldrarna lever tillsammans eller åtskilda.

Ett barn som fyllt 18 år och som inte bor kvar hos någon
av sina föråldrar är inte i någon annan ekonomisk situation än del nyssnämnda
barn som inle fyllt 18 år men flyttat hemifrån. Slutsatsen år enligt min mening
att det inte skall utgå förlängt bidragsförskott om barnet inte längre bor
hemma.

I vissa fall har barnet en annan rättslig vårdnadshavare
än en förälder. Bidragsförskott kan i dessa fall ulgå i förhållande lill båda
föräldrarna med sammanlagt 62 % av basbeloppet. Den rättsliga vårdnadshavaren
kan ha även den fakliska vården genom att ha barnet hos sig.

Enligt min mening bör också i sådana fall målsättningen
vara att underlätta familjens möjligheler att låta den unge som fyllt 18 år
fortsåtta gymnasiestudierna med hjälp av förlängt bidragsförskott. Sådant
förskott bör alltså kunna utgå i de fall den unge bor kvar hos den tidigare vårdnadshavaren.

Sammantaget har jag funnit att det nu föreslagna förlängda
bidragsförskottet bör kunna ulgå lill de barn som bor ihop med den ene av sina
föråldrar eller som bor kvar hos den som var vårdnadshavare når barnet fyllde 18
år.

I specialmotiveringen skall jag något närmare återkomma lill
kravet på samhoende.

VUka studier bör berättiga lill förlängt bidragsförskott?

Som redan torde ha framgått bör även del förlängda
bidragsförskottet förutsätta att en förälder enligt föräldrabalken år skyldig
att betala underhållsbidrag. Del är alltså den i föräldrabalken angivna
skolgången som bör berättiga till förlängt bidragsförskott. Den skolgång som
enligt föräldrabalken kan berättiga fill underhållsbidrag efter det att barnet
har fyllt 18 år är studier i grundskolan eller gymnasieskolan eller annan
jämförlig grundutbildning.

Dessutom bör gälla den närmare avgränsning av studievägar
som gäller för flerbarnstillägg för studerande som fyllt 16 år (2 b § lagen om
allmänna barnbidrag). Del är de studier som ger rätt till förlängt barnbidrag
enligt 2 kap. studiestödslagen eller studiehjälp enligt 3 kap. samma lag. I
studiestödslagen föreskrivs närmare vilka studier som berättigar till förlängt
barnbidrag. Där anges också att regeringen bestämmer de läroanstalter och
utbildningslinjer vid vilka studier berättigar till studiehjälp. Studiestödsförordningen
(1973:418, omtryckt 1984:330) innehåller en förteckning över dessa
läroanstalter och utbildningslinjer.

Liksom i fråga om flerbarnstillägg för studerande som
fyllt 16 år bör förlängt bidragsförskott inte utgå för elt barn som dellar i
undervisning som omfattar kortare tid än åtta veckor eller i dellidsundervisning
eller som uppbär återbetalningspliktiga studiemedel oberoende av föräldrarnas
ekonomi.

Prop.
1984/85:39 17

Med
den nu föreslagna avgränsningen behöver inte råda någon tvekan i det enskilda
fallet om när förlängt bidragsförskott kan utgå med hänsyn fill studievägen.
Vidare uppnås samstämmighet med reglerna för de andra stödformerna för
studerande ungdom i denna åldersgrupp. Vid tillkomsten av föräldrabalkens
regler anförde föredragande statsrådet att del med dess utformning borde vara
möjligt för barnet att få underhåll för sådana studier för vUka studiehjälp
enligt 3 kap. studiestödslagen kan utgå (prop. 1978/ 79:12 s. 155).

Enligt
föräldrabalken kan ett studieavbrott diskvalificera barnet från rätten fill
underhåll efter fyllda 18 år. För att bevara rätten fill underhåll vid skolgång
fram tiU 21 års ålder skall barnet antingen gå i skolan när det fyller 18 år
eller återuppta skolgången innan det fyller 19 år. Med hänsyn till att det nuvarande
bidragsförskottet förutsätter underhållsskyldighet och att även det förlängda
bidragsförskottet bör göra det, bör motsvarande krav på fortgående studier
enligt min mening gälla även för rätten till förlängt bidragsförskott.

När
det gäller sambandet mellan del förlängda bidragsförskottet och studietiden
anser jag att detsamma bör gälla som för flerbarnstillägg för studerande över
16 år. Det innebär alt bidragsförskott kommer att betalas ut även under
sommarlov om studierna skall fortsätta efter sommaren.

Som
ensamförälderkommittén föreslagit bör den övre åldersgränsen för förlängt
bidragsförskott knytas an till reglema för studiebidraget inom studiehjälpen.
Detta utgår fiU elever i gymnasial utbildning t.o.m. första kalenderhalvåret
det år eleven fyller 20 år. Eftersom bidragsförskott betalas ut månadsvis bör
emellertid den övre åldersgränsen för förlängt bidragsförskott bestämmas till
utgången av juni månad det år den bidragsberätligade fyller 20 år.

Vem
skall uppbära det förlängda bidragsförskottet?

Det
nuvarande bi'dragsförskottet är ett samhällsstöd som träder i stället för uteblivet
underhållsbidrag eller fyller ut ett lågt underhållsbidrag upp till nivån för
bidragsförskott. När barnet vid 18 år blir myndigt är det barnet självt som har
rätt att uppbära underhållsbidraget. När det gäller ett förlängt bidragsförskott
till myndiga kan det därför synas naturligt att den myndige själv skall uppbära
förskottet. Skäl kan emellertid anföras för ordningen att den förälder som den
studerande bor tillsammans med i stället uppbär förskottet. Den sistnämnda
ordningen är enligt min mening bäst förenlig med mitt betraktelsesätt att det
förlängda bidragsförskottet liksom bidragsförskottet före 18 års ålder utgör
en förstärkning av den gemensamma familjeekonomin. Jag förordar därför alt den
förälder som barnet sammanbor med skall uppbära förskottet. I praktiken
innebär det normalt att den tidigare betalningsmottagaren av bidragsförskottet
fortsätter att uppbära förlängt förskott.

2 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 39

Prop.
1984/85:39 18

Ansökan
om förlängt bidragsförskott

Förlängt
bidragsförskott bör sökas genom en särskild ansökan. En ansökan är
förutsättningen för att försäkringskassan skall få tiUgång fill aUa uppgifter
av betydelse, bl.a. om skolgången och boendeförhållandena.

Det
är det myndiga barnet som äger rätten till underhållsbidrag. Försäkringskassan
bör, såsom vid bidragsförskott före 18 års ålder, träda in i denna rätt i den
mån den utger förlängt förskott som svarar mot underhållsbidraget. Med hänsyn
härtill bör en ansökan om förlängt bidragsförskott göras gemensamt av barnet
och den förälder som barnet sammanbor med och som, enligt vad jag nyss
förordat, skaU uppbära förskottet. För att kassans rätt till underhållsbidraget
skall stå helt klar för barnet bör ansökningsblanketten innehålla upplysning
härom.

Kravet
på gemensam ansökan bör gälla även om den endast avser s.k. utfyllnadsbidrag.

Krav
på medverkan för att få underhållsbidrag faststäUt

För
det nuvarande bidragsförskottet gäller ett krav på medverkan från barnets vårdnadshavare
att få ett skäligt underhållsbidrag fastställt. Underhållsbidrag kan
fastställas genom dom eller, om tvist inte råder, genom avtal.

Enligt
2 § a) bidragsförskottslagen lämnas inte bidragsförskott om vårdnadshavaren
uppenbarligen utan giltigt skäl underlåter att vidta eller medverka tiU
åtgärder för att få underhållsbidrag eller faderskap fill barnet fastställt. Om
det underhållsbidrag som har blivit fastställt uppenbarligen understiger vad
den underhållsskyldige bör erlägga i bidrag, lämnas inte bidragsförskott med
högre belopp än underhållsbidraget (4 § fjärde stycket samma lag).

Ett
motsvarande krav på medverkan från det förskoltsberättigade barnet bör enligt
min mening gälla det förlängda bidragsförskottet. Saken kompliceras av att
flertalet domar och avtal om underhållsbidrag tUl barn f.n. torde gälla endast
för fiden till dess barnet fyller 18 år. Ensamförälderkommittén anför i denna
del följande (SOU 1983:51 s. 132).

Enligt
vår uppfattning är det många föräldrar som inte känner tUl att ungdomar över 18
år har rätt till underhållsbidrag. Del finns inte någon undersökning som visar
hur många studerande ungdomar som saknar underhållsbidrag trots att de har en
bidragsskyldig förälder som skulle ha förmåga att betala det. Inte heller
känner man till i vad mån uteblivet stöd kan ha påverkat beslut att inte
studera. - På socialförvaltningar och advokatbyråer hjälper man vårdnadshavare
med studerande barn att yrka förlängning men ser också att det rimUgen endast
är en liten del man når av dem som skulle ha rätt till förlängt bidrag. När
barnet blivit myndigt kan vårdnadshavaren inte längre uppträda som
ställföreträdare utan barnet måste själv framställa yrkande mot den
bidragsskyldige föräldern. Det är en uppfattning hos advokater och andra som
biträder

Prop. 1984/85:39 19

föräldrar
med avtal alt barn sällan vill agera på detta sätt utan låter saken förfalla.
Även risken att som föriorande part få betala motpartens rättegångskostnader
kan avhålla från att genom process få ett underhållsbidrag för studietid
fastställt.

Att
bidragsskyldigheten i avtal och domar oftast bestäms att gälla fram till 18-årsdagen
hänger även samman med regeln i 7 kap. 14 § iredje stycket föräldrabalken, enUgt
vilken underhåll till barn inte mot den underhållsskyldiges bestridande får
bestämmas för tid efter det barnet fyller 18 år, innan det kan fillförlitligt
bedömas om underhållsskyldighet föreligger därefter. Ensamförälderkommitlén
föreslår i sitt betänkande att denna regel skall upphöra att gälla. Enligt min
mening föreligger inte nu förutsättningar för att ta ställning härtill utan
denna fråga får behandlas i det fortsatta beredningsarbetet med kommitténs
olika förslag.

Jag
är även medveten om de svårigheter för det myndiga barnet som kan vara förenade
med att behöva inleda en process om underhållsbidrag mot en förälder och att
riskera betalningsskyldighet för rättegångskostnader som förlorande part. Till
bilden hör att saken kan gälla underhållsbidrag under en mycket begränsad fid
fram lill skolgångens slut. Frågan om barns ansvar för rättegångskostnader är f.n.
föremål för överväganden inom justifiedeparte-mentet.

Det
krav på medverkan från barnet att få ett skäligt underhållsbidrag fastställt
som ändå bör gälla får dock inte drivas för långt. Redan enligt gällande praxis
kan bidragsförskott betalas ut även om något underhållsbidrag inte har hunnit
bli fastställt. I situationer där försäkringskassan finner uppenbart att
bidraget är för lågt dras inte förskottet in utan vidare. Den bidragsberätligade
ges i många fall fid alt vidta erforderliga åtgärder. Motsvarande bör gälla det
förlängda bidragsförskottet.

Enligt
min mening bör försäkringskassan i god tid innan barnet fyller 18 år upplysa
den vårdnadshavare som barnet bor tillsammans med om möjligheten att få
förlängt bidragsförskott och förutsättningarna härför. Det blir då möjligt för vårdnadshavaren
och för barnet att dels vidta de ålgärder som behövs för att tillförsäkra
barnet fortsatt underhållsbidrag vid skolgång och dels ansöka om förlängt
bidragsförskott.

Övrigt

Nivån
för del förlängda bidragsförskottet bör naturUgen vara densamma som för
bidragsförskott före 18 år, dvs. i regel 41 % av basbeloppet enligl lagen om
allmän försäkring. Den lägre nivå som gäller vid bidragsförskott i förhållande
till båda föräldrarna kan bU aktuell för det föriängda bidragsförskottet när
sådant bidragsförskott skall utges för barn, som bor kvar hos den som var
särskilt förordnad förmyndare - vårdnadshavare når bamet fyllde 18 år. Då kan
nämligen utgå förlängt bidragsförskott i förhållande till båda föräldrarna
eller sådani förskott samtidigt som del särskilda bidrag lill

Prop. 1984/85:39 20

vissa adoptivbarn som jag åven ämnar föreslå.

Även i övrigt bör i princip gälla de regler som redan
tillämpas för bidragsförskott. Det gäller bl.a. i fråga om återkrav gentemot
den bidragsskyldige föråldern och krav på underhållsbidrag som överstiger
bidragsförskottet.

Det nuvarande bidragsförskottet utbetalas till barnets vårdnadshavare.
Vårdnaden upphör enligt 6 kap. 2 § föräldrabalken när ett barn ingår äktenskap
och därmed rätten lill bidragsförskott. Jag anser att inte heller det förlängda
bidragsförskottet skall utgå för barn som ingått äktenskap.

Del år inle självklart att det föriängda bidragsförskottet
skall utgå för barn som fyllt 18 år före ikraftträdandet av de nya reglema. För
dessa barn har bidragsförskott slutat att utgå. Inte heller kan bortses ifrån
att en rätt för dem lill förnyat bidragsförskott skulle medföra en ansamling av
ärenden hos försäkringskassorna om förlängt bidragsförskott för begränsade
tider. Härvid skulle även frågor väckas om underhållsbidrag. Underhållsskyldiga
föräldrar som slutat betala bidrag när bamet fyllt 18 år skulle ånyo krävas på
underhåll. Processer härom vid domstol skulle avse begränsade totala
underhållsbelopp men oberoende därav föranleda kostnader för parterna och det
allmänna. Jag föreslår mot denna bakgrund att de nya reglerna skall gälla
endast de barn som fyller 18 år efter ikraftträdandet.

Den gällande lagen om bidragsförskott bygger på att barnet
har vårdnadshavare och reglerna är utformade med hänsyn härfiU. Jag har funnit
del lämpligast att föreslå att reglerna om förlängt bidragsförskott tas in i en
ny särskild lag. Som redan framgått bör de nya reglerna träda i kraft den 1
januari 1985.

Kostnaden för att höja åldersgränsen i enlighet med vad
jag har anfört kan beräknas till ca 50 milj. kr. för helt år vid nu gällande
basbelopp. Med hänsyn lill att de nya reglerna skall gälla barn som fyller 18
år efter ikraftträdandet den 1 januari 1985 kan kostnaden för budgetåret 1984/85
beräknas tiU ca 4 milj. kr.

3 Stöd till barn som adopterats av ensamstående

Ensamförälderkommittén har i betänkandet Ensamföräldrarna
och deras barn också föreslagit att ett särskilt bidrag av allmänna medel skall
betalas ut till barn som adopterats av ensamstående. Bidraget bör enligl
kommittén utges med samma belopp som bidragsförskottet och regleras på samma
sätt som detta.

Kommittén anför att barn till ensamstående
adoptivföräldrar har behov av samma stöd som andra ensamförälderbarn.
Visserligen är de föräldrar som ensamma adopterat barn redan från början
medvetna om att de måste svara för dubbla föräldra- och försörjningsroller.
Genom det allt kärvare ekonomiska läget har dock dessa föräldrar enligt
kommittén drabbats hårdare än övriga ensamföräldrar.

Prop. 1984/85:39 21

EnsamförälderkommiUéns belänkande har remissbehandlats.
Som framgår av vad jag anfört under avsnitt 2 bör en förteckning över
remissinstanserna och en sammanställning av remissyllrandena såvill avser
förslagen om förlängt bidragsförskott och särskilt bidrag till barn som
adopterats av ensamstående fogas till regeringsprotokollel i detta ärende som
bilaga 1.

De flesta remissinstanser som har uttalat sig om elt
särskilt stöd till dessa adoptivbarn stöder förslagel. I yttranden till
Försäkringskasseförbundet stöds förslaget även av flertalet av de allmänna
försäkringskassor som har uttalat sig i frågan.

Föreningen Familj och Rätt avstyrker förslagel av del
principiella skälet alt "handel" med barn bör motverkas. En
försäkringskassa har avstyrkt förslaget och ett par andra kassor har ställt sig
tveksamma med hänvisning till att det finns fler grupper av barn, som av olika
anledningar faller utanför de regler som gäller för stöd åt barn med en försörjare.
Det har ansetts att frågan om det föreslagna stödet bör samordnas med
eventuella stöd till andra grupper av barn, för vilka bidragsförskott eller
andra bidrag inte kan utgå. Som exempel nämns de utländska barn i Sverige som
inte har rätt till barnpension efter avliden förälder. Någon kassa har ansett
att stödet bör vara inkomstprövat.

Statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA)
och Förbundet Adoptionscentrum har framfört yrkanden om att det samfidigt med
det föreslagna stödet bör genomföras utvidgad rätt fill barnpension och
underhåll för barn som las emot i Sverige för adoption. Det gäller de fall där
en tilltänkt adopfivförålder avlider resp. adoptivföräldrarna skiljer sig innan
adoptionen har slutförts.

Liksom kommittén anser jag att etl stöd motsvarande
bidragsförskott bör utges till barn som adopterats av ensamstående.
Utgångspunkten för samhällets stöd är barnets bästa. Enligt min mening bör
orsaken till att en adoptivförälder är ensamstående inte avgöra om samhällsstöd
utgår eller inte. Det nya stödet bör genomföras att gälla från årsskiftet. Det
bör inte vara inkomstprövat. De behov av ytteriigare stöd som vissa
remissinstanser har pekat på får övervägas i den fortsatta behandlingen av
efterlevandepensions-frågorna.

Med barn som är adopterade av en ensamslående bör i fråga
om det nu föreslagna bidraget likställas barn som förts lill Sverige från sina
hemländer i syfte att bli adopterade av ensamstående. Den tilltänkta adopfivföräldern
måste få medgivande av socialnämnden att ta emot barnet redan innan det lämnar
sitt hemland (25 § andra stycket socialtjänstlagen, 1980:620). Della innebär
att det redan från början står klart att barnet normalt sett kommer alt inom en
begränsad tid adopteras av den som tagit emot det för vård och fostran i
hemmet. Jag anser det rimligt att bidraget utgår även under denna fid.
Motsvarande regler finns redan när det gäller rätlen till allmänt barnbidrag,
vårdbidrag och särskild föräldrapenning.

f likhet med vad jag föreslagit om föriängt
bidragsförskott bordet särskilda

3 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 39

Prop.
1984/85:39 22

bidraget kunna utgå även efter det barnet fyUt 18 år om
barnet fortsätter sin skolgång på gmndskole- och gymnasienivå. När barnet fyllt
18 år bör för bidraget gälla i huvudsak samma förutsättningar som för förlängt
bidragsförskott. Det innebär ett krav på sammanboende med adoptivföräldern
eller i undantagsfall med någon som i egenskap av särskilt förordnad förmyndare
hade vårdnaden om barnet när det fyllde 18 år. Bidraget bör utbetalas fill
adoptivföräldern eller den tidigare förmyndaren även när bamet blivit myndigt.

Stödet bör alltså utgå med samma belopp som
bidragsförskott, dvs. oftast med 41 % av gällande basbelopp enligt lagen om
allmän försäkring. Detta motsvarar f.n. 694 kr. per månad. I fall där
adoptivföräldern avlider och barnpension därför ulgår enligt 8 kap. 5 § lagen
om allmän försäkring bör det särskilda bidraget utgöra det lägre belopp, 31 %
av basbeloppet, som i motsvarande situation är nivån för bidragsförskott enligt
4 § andra stycket lagen om bidragsförskott. Garantinivån för barnpension från
folkpensioneringen bör då bestämmas till 31 % av basbeloppet, vilket
föranleder en ändring i 8 kap. 6 § första stycket 2 lagen om allmän försäkring.

I den situationen att adoptivföräldern har skilts från
vårdnaden och denna har anförtrotts åt en särskild förordnad förmyndare bör
bidraget betalas ut till förmyndaren. Bidragsförskott eller förlängt
bidragsförskott kan då samtidigt utgå i förhållande fill adoptivföräldern.
Nivåerna för vart och ett av bidragen bör i sådana fall vara 31 % av
basbeloppet, vilket föranleder en ändring i 4 § lagen om bidragsförskott.

Jag föreslår att de nya reglerna tas in i en ny lag om
särskilt bidrag till vissa adopfivbarn. I fråga om den närmare utformningen av
lagen, som i möjligaste män bör överensstämma med reglema för bidragsförskott
och förlängt bidragsförskott, får jag hänvisa tUl specialmotiveringen.

Kostnaderna för det särskilda bidraget tUl vissa
adoptivbarn har beräknats fill ca 3 milj. kr. för helt år vid gällande
basbelopp. Vid det föreslagna ikraftträdandet den 1 januari 1985 innebär det
ett medelsbehov för innevarande budgetår av ca 1,5 mUj.kr.

4 Övergång till månadsutbetalning av barnbidrag

Barnbidragen betalas f.n. ut kvartalsvis. Frågan om hur
ofta barnbidragen skall betalas ut har diskuterats vid ett flertal fillfäUen.
Skäl har därvid framförts för en övergång fill månadsvis utbetalning. Det har bl.a.
framhåUits att många barnfamiljer har behov av barnbidraget månadsvis för att
klara familjens betalningar.

Mot detta har hävdats att det är angeläget att den summa
som betalas ut är så stor så att bidraget kan användas för större utgifter för
barnet, exempelvis klädinköp.

Som jag anförde till kompletteringspropositionen har jag
förståelse för bägge dessa ståndpunkter. I den nya situation som uppstår vid en
så kraffig

Prop. 1984/85:39 23

höjning av barnbidraget som nu har beslutats blir det
emellertid enligt min mening naturligt att övergå till månadsvis utbetalning.
Del belopp som utgår efter höjningen blir 400 kr. per månad redan vid etl barn
och 1 400 kr. vid tre barn. För en fembarnsfamilj blir månadsbeloppet 3 000 kr.
Dessa exempel visar att barnbidraget nu blir ett våsenligl tillskott för alt
täcka familjernas löpande kostnader för barnen.

Genom att gå över från kvartalsvisa utbetalningar av
barnbidraget till månadsutbetalningar ökar antalet utbelalningstillfällen och
därmed även administrationskostnaderna. Övergången leder samtidigt fill en viss
räntevinst för staten. Sammantaget beräknas staten göra en besparing på ca 50
milj. kr. per år genom åtgärden.

Jag föreslår att barnbidraget från den 1 januari 1985
betalas månadsvis.

Mitt förslag om månadsulbetalning föranleder ändring i 11
§ lagen (1947:529) om aUmänt barnbidrag, där det f.n. föreskrivs att
barnbidragen utbetalas kvartalsvis.

Enligt nuvarande regler utgår barnbidraget från och med
kvartalet efter det, vamnder bamet fötts eller annars rätten fill bidraget
uppkommit. Det utgår fill och med det kvartal, vamnder barnet fyller sexton år
(2 § lagen om allmänna barnbidrag). Avlider ett barn för vilket utgår
barnbidrag eller inträffar annars något som gör att bidrag inte längre skall
utgå, dras bidraget in från och med kvartalet efter det då dödsfallet
inträffade eller förändringen ägde mm (3 §).

16 § föreskrivs f. n. med visst undantag att allmänt
barnbidrag inte ulgår för ett kvartal vid vars ingång kostnaderna för barnets
vård på anstalt eller för kost och bostad åt barnet helt betalas av statsmedel.
Vidare finns i 7 § föreskrifter om rätt för bl.a. kommunen att i vissa fall
uppbära barnbidraget som ersättning för vårdkostnader för barnet. Även denna
möjlighet att uppbära etl barnbidrag som belöper på ett kvartal beror på förhåUandena
vid ingången av det kvartal som bidraget avser.

12 b § andra stycket anges för vilken tid ett studerande barn
som fyllt 16 år skall berättiga till flerbarnsfillägg. Denna regel anknyter
också fill kvartal.

Enligt min mening bör reglerna om när barnbidrag skaU
börja utgå resp. upphöra kvarstå oförändrade. Den föreslagna ordningen med
månadsutbetalning bör alltså inte föranleda någon ändring i de här angivna
anknytningarna fill vissl kvartal.

Regeln om månadsutbetalning innebär inte att aUa
utbetalningar nödvändigtvis måste göras månadsvis. Exempelvis kan retroaktiva
utbetalningar eUer utbetalningar efter det att ett barn avlidit omfatta mer än
ett månadsbelopp.

Prop.
1984/85:39 24

5 Barnbidrag vid längre utlandsvistelse 5.1 Bakgrund

Enligl 1 § lagen om allmänna barnbidrag utgår barnbidrag
för barn som är bosatta i riket. Vid tolkningen av begreppet "bosatt i
riket" har rättspraxis anknutit lill del skatterättsliga
bosättningsbegreppet. I normalfallet innebär detta att när en utlandsvistelse
överstiger tre år utgår inga barnbidrag. Utbetalningen av löpande bidrag
stoppas emellertid redan när det står klart att barnet har lämnat landel för
längre fid än sex månader. Återvänder den bidragsberätligade inom tre år
erhålls barnbidrag retroaktivt. Denna praxis, som utförligare beskrivits i
socialutskottets belänkande 1983/84:17 om utbetalning av barnbidrag m.m.,
omfattar inte barn lill anställda i statens tjänst på utländsk ort. För sådana
barn betalas barnbidrag ut som om de vore bosatta inom landel.

I 1 kap. 3 § lagen om allmän försäkring föreskrivs att en
försäkrad som lämnar Sverige skall anses vara bosalt här i riket om
utlandsvistelsen är avsedd att vara längst ett år. Här gäUer alltså en ettårsregel.
Denna regel tillämpas även vid bedömningen av bosättningsbegreppet enligt lagen
om bidragsförskott.

Även inom skattelagsfiftningen finns en ettårsregel vid
sidan av den treårsregel som enligt vad redan sagts kommit att styra tolkningen
av bosältningsbegreppet i rätten till barnbidrag vid utlandsvistelse. Ettårsregein
(54 § första stycket h kommunalskattelagen, 1928:370) innebär att den som är
bosatt här i riket, men som under vistelse utomlands erhåller lön på grund av
anställning där, är fri från skatt i Sverige för inkomst av anställningen,
under förutsättning att anställningen och vistelsen i utlandet varat minst ett
år eller kan antagas komma att vara minst ett år. Regeln gäller inte
anställning hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg
eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg. I en nyligen remissbehandlad
departementspromemoria (Ds Fi 1984:6) föreslås att nuvarande ettårsregel skall
ersättas av en delvis annorlunda utformad sexmånadersregel.

Skattskyldigheten vid utlandsvistelse kan därutöver vara
inskränkt genom bestämmelser i dubbelbeskattningsavtal.

I en inom socialdepartementet upprättad
departementspromemoria (Ds S 1981:14) Socialförsäkring för vissa utlandsanställda
m.m. förordades att det bosättningsbegrepp som numera gäller enligt 1 kap. 3 §
lagen om allmän försäkring som huvudregel skulle gälla även för bl.a. det
allmänna barnbidraget. Promemorian remissbehandlades. En sammanstäUning av
remissyttrandena finns inlagen i bilaga 2 till propositionen (1981/82:199) om
vissa frågor inom den allmänna försäkringen, m.m. Några remissinstanser
kommenterade förslaget om ändring av bosättningsbegreppet i lagen om allmänna
barnbidrag.

Försäkringsöverdomstolen ansåg att sakliga skäl talar för
att man övergår till att tillämpa det socialförsåkringsrättsliga
bosättningsbegreppet vid

Prop. 1984/85:39 25

tillämpningen av lagstiftningen om barnbidrag. Domstolen
anförde att införandet av en sådan ordning måste ske genom lagsfiftning. Även
försäkringskasseförbundet tillstyrkte en sådan ordning.

Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) accepterade inte
promemorians beskrivning att det allmänna barnbidraget numera får anses hänförligt
till socialförsäkringsförmånerna. Eftersom barnbidrag utgår ur skattemedel, bör
enligt SAF rätten till bidrag vara kopplad till det skatterättsliga
bosättningsbegreppet. Samtidigt anförde SAF som sin åsikt att barnbidrag inte
alls skall utgå till utsända på längtidsuppdrag (över ett år), eftersom utsända
oftast är befriade från skatt i Sverige enligl den s.k. ettårsregein i 54 § h
kommunalskattelagen. I SAF:s synpunkter instämde Sveriges industriförbund, SHIO-Familjeföretagen,
Företagareförbundet och Svenska bankföreningen.

Utlandssvenskars förening ansåg att barnbidrag vid
utlandsvistelse bör utgå under en treårsperiod.

Departementspromemorian föranledde bl.a. en precisering av
bosättningsbegreppet enligt 1 kap. 3 § lagen om allmän försäkring (prop.
1981/82:199, SfU 16, rskr 435, SFS 1982:529). Någon ändring av bosättningsbegreppet
i lagen om allmänna barnbidrag togs emellertid inte upp till övervägande i det
lagstiftningsärendet.

Socialutskottet behandlade under vårriksdagen motioner som
rörde reglerna för utbetalning av barnbidrag vid längre tids vistelse
utomlands, varvid utskottet anförde bl.a. att dessa regler i vissa fall kan
leda till otillfredsställande resultat och förordade en översyn av reglerna (SoU
1983/ 84:17).

Riksdagen gav som sin mening regeringen till känna vad
utskottet anfört i denna fråga (rskr 211).

Till kompletteringspropositionen anförde jag att bosättningsbegreppet
i lagen om allmänna barnbidrag fr.o.m. den 1 januari 1985 genom lagändring
borde ges den innebörd som gäller enligt lagen om allmän försäkring.
Propositionen innehöll dock inte något lagförslag utan avsikten var att
regeringen efter ytterligare beredningsarbete skulle återkomma till riksdagen
i frågan under hösten. Vid riksdagsbehandlingen av propositionen väcktes i
denna del motioner, vari bl.a. togs upp frågan om rätten tiU barnbidrag för
missionärer, biståndsarbetare m.fl. Den meningen framfördes att den aviserade
ändringen skulle drabba personer som arbetar med frivilUga bistånds- och
missionsinsatser i u-länderna och att den för många familjer skulle omöjliggöra
fortsatt sådant ideellt arbete. Enligt riksdagen borde regeringen vid sina
fortsatta överväganden pröva och ta hänsyn till vad som framförts i motionema (SoU
1983/84:35, rskr 396).

5.2 Överväganden

Enligt min mening är det eftersträvansvärt att nå fram
till ett så enhetligt bosättningsbegrepp som möjligt inom det sociala förmånssystemet.
Ett

Prop. 1984/85:39 26

enhetligt begrepp underlättar tillämpningen och
administrationen, liksom även den enskildes möjlighel att finna sig tillrätta i
systemet. Oavsett om de allmänna barnbidragen från andra synpunkter är att
hänföra till socialförsäkringen bör det därför övervägas att låta
bosättningsbegreppet enligt 1 kap. 3 § lagen om allmän försäkring bli gällande
även för lagstiftningen om barnbidragen.

Den nuvarande tillämpningen av det skatterättsliga
bosättningsbegreppet i fråga om rätten till barnbidrag vid utlandsvistelse har
i grunden en historisk förklaring. De allmänna barnbidragen infördes i ställel
för en avdragsrätt vid beskattningen och är skattefinansierade. Tillämpningen
kan sägas bygga på synsättet att den som funnits skattskyldig på grund av
bosättning här i riket inte skall behöva gå miste om allmänt barnbidrag vid
vistelse utomlands.

Anknytningen mellan skattskyldighet och rält lill
barnbidrag är emellertid ofullständig. Den nuvarande ettårsregein medför
skattefrihet för lön om vistelsen utomlands varar minst etl år. Regeln gäller
emellertid även om den skattskyldiges familj stannar kvar i Sverige. Vidare är
att märka att den primära beskattningsrätten enUgt dubbelbeskattningsavtal
oftast övergår tiU vistelselandet redan vid kortare vistelse än ett år. TiU
bilden hör också att bosättningsfrågan i skatteärenden resp. barnbidragsärenden
avgörs genom skilda beslut utan inbördes hänsyn och bl.a. därför kan leda tiU
motstridiga resultat.

Socialutskottet (SoU 1983/84:17) har pekal på att den
nuvarande ordningen i fråga om barnbidrag vid utlandsvistelse kan leda tUl
otillfredsställande resultat i vissa fall. Enligt utskottet framstår det som
orättvist mot andra barnfamiljer och dessutom som en misshushållning med
allmänna medel om sociala förmåner visar sig utgå dubbelt och kanske med
ansenliga belopp från såväl Sverige som annat land. Anknytningen tiU det
skatterättsliga bosättningsbegreppet skapar enUgt utskottet tillämpningssvårigheter
som knappast kan lösas helt annat än genom lagändring.

Jag instämmer i det som utskottet anfört. Förslaget i den remissbehand-lade
departementspromemorian att i lagen om allmänna barnbidrag införa
bosättningsbegreppet enligt 1 kap. 3 § lagen om allmän försäkring, dvs. en ettårsregel,
bör nu genomföras. Den nya begränsningen i rätten till barnbidrag vid
utlandsvistelse bör träda i kraft den 1 januari 1985 men gäUa endast dem som
lämnar riket efter ikraftträdandet.

Riksdagen har - som jag redan angivit - uttalat att
regeringen i denna fråga bör pröva och ta hänsyn till det som framförts i
motioner om missionärernas och biståndsarbetarnas förhållanden. För egen del
anser jag att det finns skäl som talar för att låta även dessa gmpper av icke
statligt anställda omfattas av den nya ordningen för barnbidrag vid
utlandsvistelse. Avsikten är att nå fram fill ett enhetligt bosättningsbegrepp
i det sociala förmånssystemet. Vidare är barnbidragen en generell förmån vars
närmare avgränsning inte bör påverkas av att en verksamhet kan anses angelägen.
Bidrag till biståndsarbete utgår i annan ordning.

Prop. 1984/85:39 27

Å
andra sidan har jag förståelse för att den förändring som den nya ordningen
medför kan drabba just dessa ideellt arbetande grupper eller deras organisationer
hårt. Därtill kommer all arbetet ofta torde ulföras i länder där de inte kommer
i åtnjutande av någon motsvarande social förmån. Att missionärerna och även
präster anses ha en bibehållen anknytning fill Sverige under arbetet utomlands
följer av 28 § folkbokföringsförordningen (1967:198), där det framgår en rätt
för dem att kvarstå som kyrkobokförda i Sverige. För deras del föreslår jag
därför att en treårsregel alltjämt skall gäUa.

I
fråga om icke statligt anställda biståndsarbetare och deras organisationer är
situationen något annorlunda. Regeln i 28 § folkbokföringsförordningen omfattar
inte dessa. Enligt vad jag erfarit betalar SIDA ett s.k. volontårbi-drag för
biståndsarbetare anställda av ideella organisationer. För att ingen enskild
skall behöva drabbas ekonomiskt till följd av det nya bosättningsbegreppet bör
det schablonbidrag som utgår beräknas med hänsyn till minskade barnbidragsförmåner.
Jag har erfarit att så kommer att ske. För denna grupp är jag inte beredd att
föreslå något undanlag från det nya bosältningsbegreppet.

Det
förslag jag nu lagt fram föranleder ändring i 1 § lagen om allmänna barnbidrag.
Denna paragraf har till följd av beslutet om barnbidragshöjningen den 1
januari 1985 ändrats genom lag (1984:553) om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag. Den nu föreslagna ändringen bör därför göras genom ändring
av lagen 1984:553.

Det
finns f.n. ca 6 000 barn för vilka försäkringskassan innehåller barnbidrag med
hänsyn lill att de vistas i ufiandet mer än sex månader. Av dessa barn
uppskattas ca 800 vara barn till missionärer. På grundval härav och med
beaktande av missionärens vislelsetid utomlands beräknar jag att medelsbehovet
vid den nu föreslagna ordningen minskar med ca 25 milj. kr. för helt år när
ändringen fåll fuUt genomslag.

6
Bidragsförskottet, det förlängda bidragsförskottet och stödet åt vissa
adoptivbarn under längre utlandsvistelse

Medföljande
bam tUl anställda i statens tjänst som sänds utrikes för arbete för
arbetsgivarens räkning har redan enligt nuvarande tillämpning bibehållen rätt
till allmänt barnbidrag under utsändningstiden. Denna rätt föreslär jag nu
uttryckligen införd i lagen om allmänna barnbidrag. I ett annat lagsfiftningsärende
kommer jag att föreslå ett förbättrat socialförsäkringsskydd för statens
utsända tjänstemän. Förslaget innebär att socialförsäkringsförmånerna för
denna kategori och deras familjemedlemmar bibehålls under utsändningstiden. De
bestämmelser som jag nu föreslår i fråga om bidragsförskott, förlängt
bidragsförskott och särskilt bidrag lill vissa adopfivbarn bör i konsekvens
härmed innefatta uttryckliga regler om en bibehållen rätt lill dessa förmåner
för medföljande barn fill statens utsända

Prop.
1984/85:39 28

tjänstemän.
Lagstiftningen har hittills i allmänhet tillämpats så alt dessa kategorier
utsända har fått behålla sitt bidragsförskott under ufiandsvistel-den. Några
nämnvärda koslnadskonsekvenser uppstår därför inte.

När
det gäller rätten tUl bidragsförskott för andra kategorier vid utlandsvistelse
tillämpas samma bosättningsbegrepp som det inom den aUmänna försäkringen (jfr försäkringsöverdomstolens
dom den 20 april 1982, dnr 798/81:5), dvs. en ettårsregel motsvarande den som
jag har föreslagit för rätten till allmänna barnbidrag. Denna tillämpning bör
givetvis omfatta även de nya förmånerna, som anknyter till reglerna om
bidragsförskott. Att ettårsregein skall tillämpas även i fråga om
bidragsförskott, förlängt bidragsförskott och särskilt bidrag till vissa
adoptivbarn bör komma till uttryck i lagarna om dessa förmåner.

7 Upprättade
lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har det inom socialdepartementet upprättats
förslag till

1.
lag om förlängt bidragsförskott
för studerande,

2.
lag om särskilt bidrag till
vissa adoptivbam,

3.
lag om ändring i lagen
(1962:381) om aUmän försäkring,

4.
lag om ändring i lagen
(1964:143) om bidragsförskott,

5.
lag om ändring i lagen
(1947:529) om allmänna barnbidrag,

6.
lag om ändring i lagen
(1984:553) om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag.

8 Specialmotivering

8.1
Förslaget till lag om förlängt bidragsförskott för studerande

1§

Paragrafen
anger lagens tillämpningsområde och motsvarar 1 § första stycket lagen
(1964:143) om bidragsförskott. Med en förälder som barnet bor varaktigt tiUsammans
med likställs enligt 3 § första stycket den som - utan att vara barnets
förälder - hade vårdnaden om barnet när det fyllde 18 år, om barnet bor
varaktigt hos denne tidigare vårdnadshavare.

I
fråga om andra stycket hänvisas till avsnitt 6.

2§

Fömtsättningarna
för förlängt bidragsförskott motsvarar i stort dem som gäller för barnets rätt
till underhållsbidrag enligt föräldrabalken när det fyllt 18 år. I princip
måste ett underhållsbidrag ha fastställts genom dom eller avtal för att
förlängt bidragsförskott skall lämnas. I likhet med vad som gäller för
bidragsförskott före 18 års ålder har dock principen undantag. Det kan

Prop. 1984/85:39 29

hända att den som är bidragsskyldig enligl föräldrabalken
saknar förmåga alt utge underhållsbidrag. Att sådant bidrag då inle har
fastställts inverkar inte på möjligheterna att få bidragsförskott. Även
förlängt bidragsförskott utges i detta fall i förhållande till den förälder som
i princip är bidragsskyldig enligt föräldrabalken. Detsamma gäller när barnet
eller den tidigare vårdnadshavaren gjort vad som skäligen kan begäras för att
få underhållsbidrag fastställt i dom eller avtal. I fråga om kravet på
medverkan från barnet och vårdnadshavaren att få underhållsbidrag fastställt
hänvisas tiU det som anförts härom i den allmänna motiveringen avsnitt 2.3 samt
till specialmotiveringen till 4 §.

Också i fråga om vilka studier som berättigar till
förlängt bidragsförskott hänvisas fill avsnitt 2.3 i den allmänna motiveringen.
Där framgår även att en förutsättning för underhållsbidrag efter 18 års ålder
och därmed även för förlängt bidragsförskott är att barnet går i skolan när det
fyller 18 år eller åtempptar skolgången innan det fyller 19 år.

Den övre åldersgränsen för förlängt bidragsförskott har knufits
an till reglema för studiebidraget inom studiehjälpen och angivits så att det
kan utgå till utgången av juni månad det år barnet fyller 20 år. Förlängt
bidragsförskott utbetalas dessförinnan under sommarlov och andra lov om
studierna skall fortsätta efter lovet.

3§

I första stycket anges för vilka barn förlängt
bidragsförskott kan utgå. Huvudkategorien utgörs av de barn som bor ihop med
endast den ene föräldern. Förskottet utges då i förhållande fill den andre
föräldern.

För bam som när det fyllde 18 år hade en eller elt par
särskilt förordnade förmyndare och som bor kvar hos denne eller dessa kan också
lämnas förlängt bidragsförskott. Det kan utgå i förhållande till en eller båda
föräldrarna, dvs. med 41 resp. 62 % av basbeloppet enligt lagen om allmän
försäkring (jfr 5 §).

Bedömningen av bosättningsfrågan bör göras på samma sätt
som vid handläggningen av ärenden enligl lagen om bidragsförskott.
Försäkringskassan bör alltså kunna utgå från att barnet är varaktigt bosatt
där det är kyrkobokfört. Ibland kan dock omständigheterna kring barnets
bosättning behöva utredas närmare. Att ett bam för sin skolgång bor
inackorderat på skolorten bör dock inte diskvalificera från rätlen fill
förlängt bidragsförskott. Om barnet alltjämt är kyrkobokfört hos den tidigare vårdnadshavaren
bör det således kunna anses som bosatt hos denne.

Kravet på samboende med en förälder eller någon som var
särskilt utsedd att utöva vårdnaden när bamet fyllde 18 år innebår att förlängt
bidragsförskott inte kan betalas ut till en kommun som ersättning för
vårdkostnader.

4 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 39

Prop.
1984/85:39 30

4§

Paragrafen
motsvarar huvudsakligen 2 § lagen om bidragsförskott. Enligt förevarande
paragraf a kan förlängt bidragsförskott inte ulgå om faderskapet till barnet
inte är fastställt och bidragsförskott inle har utgått för den månad då barnet
fyllde 18 år. Enligt punkten b åläggs del myndiga barnet skyldigheten att
medverka till att underhållsbidrag blir fastställt. Eftersom barnet blivit
myndigt har den fidigare vårdnadshavaren inte kvar sin möjlighet att
självständigt som vårdnadshavare se tiU att barnet tiUförsäkras underhållsbidrag.
Det nu sagda hindrar inte alt vårdnadshavaren innan barnet fyller 18 år bör
söka få underhållsbidrag för fiden därefter fastställt för det fall barnet
fortsätter sin skolgång. Har vårdnadshavaren uppenbarligen utan gilfigt skäl
underlåtit detta kan förlängt bidragsförskott inte utan vidare utgå. I den
situationen finns det ingen anledning att betala ul förlängt bidragsförskott
förrän underhållsbidragsfrågan blivit utredd. Här hänvisas vidare till det som
anförts i den allmänna motiveringen avsnitt 2.3 om kravet på medverkan för att
få underhållsbidrag fastställt och till specialmotiveringen tUl 2 §.

4 § e
saknar uttrycklig motsvarighet i lagen om bidragsförskott. Bidragsförskott
före 18 års ålder kan emellertid inte heUer lämnas för barn som ingått
äktenskap. Detta beror på att vårdnaden upphör enligt 6 kap. 2 § föräldrabalken,
när ett barn ingår äktenskap.

5§

Av
paragrafen framgår att storleken av det förlängda bidragsförskottet bestäms på
samma sätt som bidragsförskott före 18 års ålder.

6§

En
fömtsättning för förlängt bidragsförskott är att det görs en ansökan hos försäkringskassan.
En ansökan är nödvändig för att kassan skall få tillgång till alla uppgifter av
betydelse, bl.a. om skolgången och boendeförhållandena.

Enligl
8 § är det inte barnet utan den förälder eller tidigare vårdnadshavare som
barnet bor ihop med som äger rätten att uppbära det förlängda bidragsförskottet,
dvs. i allmänhet den person som innan barnet fyllde 18 år erhöll
bidragsförskott. Det är emeUertid barnet som äger rätten fill underhållsbidrag.
Av 12 § som hänvisar till bl.a. 15 § lagen om bidragsförskott framgår att
försäkringskassan inträder i rätten till underhåUsbidrag som svarar mot utgivet
förlängt bidragsförskott. I förevarande paragraf har därför föreskrivits att
ansökan görs gemensamt av barnet och föräldern. Båda måste aUtså vara ense om
att föriängt bidragsförskott skall utgå. Är de oense utgår inte förskott.

Prop.
1984/85:39 31

Ansökan bör normalt göras redan innan barnet uppnått
myndighetsåldern. Även då skall den undertecknas av både vårdnadshavaren och
barnet. Emol den ordningen kan visserligen invändas att barnet innan del är
myndigt inte självt kan förfoga över sin rält till underhållsbidrag. EmeUerfid
kan barnet när det blivit myndigt när som helst anmäla för kassan att det
önskar att förlängt bidragsförskott inte längre skall utgå, vilket får fill
konsekvens att förskottet skall dras in och barnet självt återfår sin fulla
rätt fill löpande underhållsbidrag enligt föräldrabalken. - Givetvis kan en
ansökan om förlängt bidragsförskott göras även sedan barnet fyllt 18 år.

I sådana fall där fastställt underhållsbidrag
understigande nivån för bidragsförskottet betalas direkt fill barnet av den
underhållsskyldige, kan förlängt bidragsförskott beviljas i form av s.k.
utfyllnadsbidrag upp till nivån för bidragsförskottet. Det myndiga barnets rätt
att uppbära underhållsbidraget påverkas då inte av att förlängt
bidragsförskott utges fill den sammanboende föräldern eller den tidigare vårdnadshavaren.
Emellertid skall kravet på en gemensam ansökan gälla även i dessa situafioner.
Också i sådana fall skall förskottet dras in om barnet anmäler för kassan att
del önskar att förlängt bidragsförskott inte längre skall utgå.

Försäkringskassan bör lämna vårdnadshavare som uppbär
bidragsförskott upplysningar om möjligheten att erhålla förlängt
bidragsförskott. Upplysningarna bör lämnas skriftligen i så god fid att vårdnadshavaren
och barnet får möjlighet dels att vidta de ätgärder som behövs för att fiUförsäkra
barnet fortsatt underhållsbidrag vid skolgång och dels ansöka om förlängt
bidragsförskott. För att kassans rätt till underhållsbidrag, som svarar mot
utgivet förlängt bidragsförskott, skall stå helt klar för barnet bör ansökningsblanketten
innehålla upplysning härom.

En gemensam ansökan krävs också för en höjning av
förskottet och när studierna åtempptas efter ett studieavbrott. I sistnämnda
fall börjar förskottet att utgå tidigast fr.o.m. den månad då studierna återupptas.

7§ Paragrafen motsvaras av föreskrifter i 7 § lagen om
bidragsförskott.

8§

Förskottet utbetalas till den förälder resp. tidigare vårdnadshavare
som barnet bor varaktigt tillsammans med. Sammanbor barnet varaktigt med ett
par, som gemensamt var förordnat fill vårdnadshavare, när bamet fyllde 18 år, fillämpas
det som gäller enligt lagen om bidragsförskott i motsvarande situation.
Förskottet skall alltså betalas ut tiU kvinnan, eller om del begärs av båda,
till mannen.

Prop.
1984/85:39 32

9§

Paragrafen motsvarar 11 § första och tredje styckena lagen
om bidragsförskott. Ett beslut om att lämna föriängt bidragsförskott kan
utformas så att det gäller tills vidare. Det torde vara det vanliga för
bidragsförskott före 18 års ålder. Om fömtsättningarna för förskottet inte
längre föreUgger skall kassan fatta beslut om att dra in det.

Flertalet barn upphör med de förskoltsberättigade
studierna före det år de fyller tjugo. Det torde därför vara prakfiskt au
besluta om förlängt bidragsförskott för viss angiven tid, som överensstämmer
med den planerade skolgången. Då behövs inte något särskilt beslut om att
förskottet skall upphöra vid den angivna tidens utgång. Många barn slutar då
skolan enligt planerna. För dem som fortsätter skolgången får göras ny ansökan.
Givetvis krävs ett särskill beslut om förskottet skall dras in före den sluttid
som angivits i beslutet att lämna förskott.

Oavsett det ursprungliga beslutets utformning behövs inte
något särskilt beslut om förskottet skall upphöra därför att barnet avlidit.
Inte heller krävs särskilt beslut om att förskottet skall upphöra vid juni
månads utgång det år barnet uppnår tjugo års ålder.

11 §

Paragrafen motsvarar 17 § andra stycket lagen om bidragsförskott
och har anpassats till att barnet efter fyllda 18 år saknar legal
ställföreträdare. Förlängt bidragsförskott utbetalas enligt 8 § till den
förälder eller tidigare vårdnadshavare som barnet sammanbor med. Samtidigt är
det barnet som äger rätten att uppbära den del av underhållsbidraget som kan
överskjuta förskottets belopp. Av kostnadshänsyn torde det vara en lämpUg
ordning att även de överskjutande belopp som kassan utkrävt utbetalas till den
som uppbär del förlängda bidragsförskottet. En fömtsättning härför är naturligtvis
att en sådan ordning omfattas av en fullmakt för kassan. Om detta inte kan
accepteras står det bamet fritt att i stället självt kräva och uppbära
överskjutande underhållsbidrag.

10 och 12 §§

Paragraferna motsvaras av föreskrifter i lagen om
bidragsförskott. Hänvisningen i 12 § till 22 § lagen om bidragsförskott avser bl.a.
talan mot försäkringskassans beslut. Med hänsyn till den nya lagens innebörd
bör även det myndiga barnet äga rätt att föra talan mot beslut som gäller utgivande
av förlängt bidragsförskott. Någon särskild föreskrift härom har inte bedömts
nödvändig.

Prop.
1984/85:39 33

Ikraftträdandebestämmelsen

Den
nya lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1985. Av skäl som framgår av
avsnitt 2.3 skall den inte fillämpas på barn som fyllt 18 år dessförinnan.

8.2
Förslaget till lag om särskilt bidrag till vissa adoptivbarn

Det
särskilda bidraget är avsett att motsvara det bidragsförskott eller förlängda
bidragsförskott som barnet skulle haft rätt till om det hade haft två föräldrar
men bott tillsammans med endast en av dem. Reglerna för det särskilda
bidragsförskottet är i möjligaste mån utformade med hänsyn härtill. Det innebär
bl.a. att bidraget betalas ut även om adoptivföräldern har skiljts från
vårdnaden eller avlidit.

1§

Paragrafen
anger lagens tillämpningsområde. I den särskilda situationen att barnet inte är
svensk medborgare och fråga är om att utge bidraget till en särskilt förordnad vårdnadshavare
eller tidigare sådan vårdnadshavare bör det som sägs i 1 § första stycket sista
meningen om adoptivföräldern tillämpas på denna vårdnadshavare.

I
fråga om andra stycket hänvisas till avsnitt 6.

2§

Genom
paragrafen likställs utländska barn, som tagits emot i Sverige för att
adopteras av en ensamstående, med bam som har adopterats av en ensamstående.
Bidrag kan alltså utgå för tiden före adoptionens fullbordan, vilket kan ta
avsevärd tid. Bestämmelsen knyter an till föreskriften i 25 § socialtjänstlagen
(1980:620), som reglerar fosterhemsplacering. Den bUvan-de adoptivföräldern
måste ha socialnämndens medgivande enligt nämnda lagmm att ensam ta emot barnet
för vård och fostran. Se även avsnitt 3. Om adoptionen inte fullföljs upphör
rätten till bidraget.

3 §

Första
stycket avser bidrag för tid innan bamet uppnått 18 års ålder. Det fömtsätter
en ansökan av den som skall uppbära bidraget, i regel adoptivföräldem.
Hänvisningen i 7 § till 6 och 9 §§ lagen om bidragsförskott kan dock göra annan
behörig att söka och uppbära bidraget. Det gäller bl.a. en särskilt förordnad
förmyndare.

EnUgt
andra stycket kan bidraget utgå även när bamet fyllt 18 år. En fömtsättning är
att barnet då går i skolan. Om inte, kan bidrag åter börja utgå

Prop.
1984/85:39 34

om skolgången åtempptas innan barnet fyller 19 år. Regeln
motsvarar den i 7 kap. 1 § föräldrabalken om rätt tUl underhåll efter det
barnet fyUt 18 år. Till skolgång räknas samma studier som ger rätt till
förlängt bidragsförskott.

I tredje stycket anges som en ytterUgare förutsättning för
bidrag efter 18 års ålder att barnet sammanbor med adoptivföräldern eller någon
som var vårdnadshavare när barnet uppnådde myndighetsåldern. Ell motsvarande samboendekrav
gäller för förlängt bidragsförskott. Bidraget söks och uppbärs av den som
sålunda sammanbor med barnet. Om två var gemensamt förordnade till förmyndare
när barnet fyUde 18 år och sammanbor med barnet tillämpas 9 § första stycket andra
meningen lagen om bidragsförskott, vilket innebär att bidraget betalas ut till
den kvinnliga tidigare förmyndaren eller, om båda begär det, till den manlige.
Det följer av hänvisning i 7 §. Det angivna kravet på samboende innebär att
bidrag efter 18 års ålder inte kan betalas ut till en kommun som ersättning för
vårdkostnader.

4§

Det särskilda bidraget lämnas inte om barnet har ingått
äktenskap. Detta gäller även för bidragsförskott och förlängt bidragsförskott.

5§

I första stycket anges huvudregeln för storleken av det
särskilda bidraget. Stycket motsvarar 4 § första stycket lagen om
bidragsförskott.

Den situationen kan inträffa att det särskilda bidraget
för adoptivbarn lämnas till en särskilt förordnad eller tidigare förordnad
förmyndare när samtidigt skall utges bidragsförskott resp. förlängt
bidragsförskott i förhållande till adoptivföräldem. Det kan också förekomma
att det särskilda bidraget skall utges samtidigt som barnpension, när
adoptivföräldern har avlidit. Av andra stycket framgår när bidraget till följd
av samordning med sådana förmåner skall utges med lägre belopp, 31 % av
basbeloppet. Även den samtidigt utgående förmånen utgår då med lägre belopp.
(Se förslagen till ändringar i lagen om allmän försäkring och lagen om
bidragsförskott samt 5 § i den föreslagna lagen om förlängt bidragsförskott
till studerande).

6§

Här kan hänvisas till specialmotiveringen fill 9 § lagen
om förlängt bidragsförskott för studerande.

7§

Avsikten har varit att de närmare reglerna om det
särskilda bidraget till adoptivbarn i görligaste mån skall överensstämma med
reglerna om

Prop.
1984/85:39 35

bidragsförskott och förlängt bidragsförskott. I
förevarande paragraf hänvisas fill flera lagmm i lagen om bidragsförskott.
Delar av dessa lagmm som rör bidragsförskottens anknytning till
underhållsbidrag skall givelvis inte tillämpas. Det bör vidare påpekas att en
förutsättning för det särskilda bidraget när barnet fyllt 18 år är samboende
enligt 3 § tredje stycket. Del som sägs i lagen om bidragsförskott om att
förskoll kan ulges lill annan än vårdnadshavare och förmyndare skall alltså
inte tillämpas när det gäller bidrag efter 18 års ålder. Detta överensstämmer
med reglerna om del förlängda bidragsförskottet.

Ikraftträdandebestämmelsen

Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 1985, med den
begränsningen att det som föreskrivits om bidrag för den som fyllt 18 år inte
gäller för bam som uppnått denna ålder före ikraftträdandet. Begränsningen
ansluter till motsvarande ikraftträdanderegel i fråga om förlängt
bidragsförskott.

8.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:381)
om allmän försäkring

Ändringen avser samordningen av barnpension med särskUt
bidrag till vissa adoptivbarn (se avsnitt 3).

8.4 Förslaget tUl lag om ändring i lagen (1964:143)
om bidragsförskott

1§ Här hänvisas fill avsnitt 6.

4§

Ändringen avser samordningen av nivåerna för de olika
förmånerna (se avsniU3).

8.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1947:529) om
allmänna barnbidrag

2b§

Ändringen är en följd av att 3 kap. 12 § studiestödslagen
(1973:349) har ändrats (prop 1983/84:40, SfU 11, rskr 86, SFS 1983:1033).

11 §

Barnbidraget skall i fortsättningen utbetalas månadsvis.
Regeln innebär inte aU alla utbetalningar nödvändigtvis måste göras månadsvis.
Exempelvis

Prop. 1984/85:39 36

kan
retroaktiva utbetalningar eller utbetalningar efter det att ett bam avlidit omfatta
mer än etl månadsbelopp.

8.6
Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:553) om ändring i lagen (1947:529)
om allmänna barnbidrag

Den
nu föreslagna ändringen i 1 § lagen om allmänna barnbidrag innebär inle något
nytt för den kategori av barn som anges i den andra meningen av det nya tredje
stycket. Det är den kategori som redan med tillämpning av det hittillsvarande
bosättningsbegreppet har rält till barnbidrag under utsändningstiden. Denna
rätt införs nu uttryckligen i lagen.

För
andra barn införs en ettårsregel vid utlandsvistelse. Det är samma regel som
återfinns i 1 kap. 3 § första stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring.
Avsikten är att den nya regeln skall tillämpas på samma sätt som den
nyssnämnda, vilken infördes i enlighet med prop. 1981/82:199. Den nya
begränsningen i rätten till barnbidrag vid utlandsvistelse föreslås träda i
kraft den 1 januari 1985. Den skall enligt ikraftträdandebestämmelsen endast
gälla dem som lämnar riket efter ikraftträdandet. Detta innebär att hittillsvarande
regler och praxis fortfarande skall gälla för dem som före ikraftträdandet har
lämnat Sverige för att vistas utomlands. I dessa övergängsfall kan alltså
fortfarande bosättningen i Sverige anses bestå även om vistelsen överstiger ett
år (jfr prop. 1981/82:199 s. 18).

Från
ettårsregein har enligt sista meningen i det nya tredje stycket undantagits
medföljande barn till svenska missionärer och präster, som inte är att hänföra
till kategorien utsända i statens tjänst enligt andra meningen i stycket. För
dessa missionärer och präster har enligt hittillsvarande ordning gällt samma
praxis i fråga om rätt till barnbidrag vid utlandsvistelse som för andra barn,
dvs. en tillämpning av det skatterättsliga bosättningsbegreppet. Denna praxis
har normalt inneburit en i princip bibehållen rätt fill bambidrag vid
utlandsvistelser som inte överstigit tre år. Genom den nya treårsregeln för barn
till missionärer och präster blir rätten för dem till barnbidrag normalt oförändrad.
När det gäller att närmare avgöra humvida rätt till bambidrag skall anses
föreligga enligt treårsregeln med hänsyn till arbete utomlands, bör bedömningen
knytas till rätten enligt 28 § folkbokföringsförordningen (1967:198) om rätt
för svensk missionär och präst att kvarstå kyrkobokförd i Sverige. Riksförsäkringsverket
har möjlighet att med stöd av 6 § kungörelsen (1973:452) om tillämpning av
lagen (1947:529) om allmänna bambidrag meddela de närmare föreskrifter som kan
behövas om utredning m.m. i dessa fall. Enligt 3 § samma kungörelse föreligger
en anmälningsskyldighet vid utlandsvistelse. Det får vidare fömtsättas att
samfunden är missionärema och prästerna behjälpliga med de uppgifter som
försäkringskassan kan behöva. Om det av kassans utredning framgår att
utlandsvistelsen är avsedd att vara längst tre år skall barnbidraget fortsätta
att utgå kontinuerligt under utlandsvistelsen.

Prop.
1984/85:39 37

Av
det sagda framgår att det vid tillämpningen av de nya reglerna aldrig bör bli
fråga om att stoppa utbetalningarna vid utlandsvistelse för att vid återkomsten
till Sverige betala bidragen retroaktivt. Efter årsskiftet höjs barnbidragen
väsentligt. Inte minst av den anledningen är det viktigt att försäkringskassorna
utreder och vid behov kontrollerar uppgifter om hur långa utlandsvistelser
avses bli.

9
Hemställan

Med
hänvisning fill vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen förslår
riksdagen

dels
att antaga förslagen till

1.
lag om förlängt bidragsförskott
för studerande,

2.
lag om särskilt bidrag till
vissa adopfivbarn,

3.
lag om ändring i lagen
(1962:381) om aUmän försäkring,

4.
lag om ändring i lagen
(1964:143) om bidragsförskott,

5.
lag om ändring i lagen
(1947:529) om allmänna bambidrag,

6.
lag om ändring i lagen (1984:553)
om ändring i lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag,

dels
att utöver vad som har föreslagits i prop. 1983/84:100, bil. 7 under femte
huvudtiteln

7.
till Bidragsförskott på
tilläggsbudget I för statsbudgeten för budgetåret 1984/85 anvisa ytterligare
förslagsanslag av 4 000 000 kr,

8.
till Särskih bidrag till vissa
adoptivbarn på tilläggsbudget I till statsbudgeten för budgetåret 1984/85
anvisa ett förslagsanslag av 1 500 000 kr.

10
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop.
1984/85:39 38

BUaga
1

Sammanställning
av remissyttranden över ensamförälderkommitténs betänkande (SOU 1983:51)
Ensamföräldrarna och deras barn, såvitt avser kommitténs förslag om en förhöjd
åldersgräns för bidragsförskott åt studerande och ett stöd motsvarande
bidragsförskott till ensamstående adoptivföräldrar

1.
Remissinstanser

Efter
remiss har yttranden över ensamförälderkommitténs betänkande avgetts av Göta
hovrätt, kammarrätten i Sundsvall, Stockholms tingsrätt, domstolsverket, försäkringsöverdomstolen,
försäkringsrätten för Norra Sverige, riksförsäkringsverket (RFV),
socialstyrelsen, statens nämnd för internationella adoptionsfrågor (NIA),
riksrevisionsverket (RRV), riksskatteverket (RSV), arbetsmarknadsstyrelsen
(AMS), centrala studiestödsnämnden (CSN), Göteborgs, Linköpings,
Kristianstads, Borlänge, Nacka och Stockholms kommuner, familjelagssakkunniga, rätlshjälpskommittén,
utredningen om barnens rätt, skatteförenklingskommittén. Försäkringskasseförbundet,
Svenska kommunförbundet. Svenska arbetsgivareföreningen (SAF),
Landsorganisationen i Sverige (LO) som bifogat yttrande från Svenska
Metallindustriarbetareförbundet, Tjänstemännens centralorganisation (TCO),
Centralorganisationen SACO/SR, Sveriges advokatsamfund, Sveriges domareförbund,
Föreningen Jurister vid de Allmänna Advokatbyråerna, Fredrika-Bremer-Förbundet,
Husmodersförbundel Hem och Samhälle, Ensamstående adoptivföräldrars förening.
Föreningen Barnens Rätt i Samhället, Ensamma föräldrars förening samt Familj
och Rätt.

Yttrande
över betänkandet har dessutom avgetts av konsumentverket. Centerns
kvinnoförbund, Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund. Förbundet
Adoptionscentrum, Folkpartiets kvinnoförbund samt Anita Strandberg, Göteborg.

Försäkringskasseförbundet
har förutom eget yttrande överlämnat yttranden från samtliga allmänna försäkringskassor
utom Gotlands läns allmänna försäkringskassa.

I
denna sammanställning ingår endast remissinstansernas synpunkter på förslagen
om fortsatt bidrag tiU studerande ungdomar, när den nuvarande rätten till
bidragsförskott upphör vid 18 års ålder och förslag om stöd motsvarande
bidragsförskott fill ensamstående adopfivföräldrar.

Övriga
förslag i belänkandet bereds f.n. inom regeringskansliet.

2.
Förslag till förhöjning av åldersgränsen för bidragsförskott till studerande

Samtliga
15 remissinstanser som uttalat sig i frågan stöder förslaget. Det stöds av
kammarrätten i Sundsvall, riksförsäkringsverket, socialstyrelsen.

Prop.
1984/85:39 39

Linköpings
kommun, Stockholms kommun, familjelagssakkunniga, Försåk-ringskasseförbundet, Försäkringsanställdas
förbund. Tjänstemännens centralorganisation, Sveriges Socionomers, Personal-
& Förvaltningstjänstemäns Riksförbund, Sveriges domareförbund. Föreningen
Jurister vid de Allmänna Advokatbyråema, Familj och Rått, Folkparfiets
kvinnoförbund och Centerns kvinnoförbund.

I
yttrande till Försäkringskasseförbundet fillstyrks förslagel av 14 kassor, två
avslår förslaget och två anför tveksamhet.

Socialstyrelsen
anser att bidragsförskotten borde kunna vara bättre anpassade fill föräldrabalkens
regler i 7 kap. 1 § om föräldrars underhållsskyldighet mot barn som studerar
och fyllt 18 år. Eftersom skolgången kan avslutas anfingen efter höst- eller
vårterminen föreslår socialstyrelsen att bidragsförskott utbetalas längst t.o.m.
den månad då det bidragsberätfigade barnet avslutar sin gmndutbildning. Det
vore önskvärt att detta klargörande av tidsgränsen infördes i FB 7 kap. 1 §
andra stycket och att det i bidragsförskottslagen gjordes en hänvisning till
denna bestämmelse.

Riksförsäkringsverket
anser det angeläget att möjligheterna till gymnasiestudier underlättas för
barn till ensamstående föräldrar och påpekar att en sådan reform kan genomföras
utan att behandlingen av övriga förslag i betänkandet avvaktas. Det gäller
också förslaget att bidragsförskott skall kunna utges även till ungdomar över
18 år som inte avslutat sin grundutbildning.

Försäkringskassan
i Stockholms län anser att den föreslagna regeln om förlängt bidragsförskott i
allt väsentUgt korresponderar med FB:s regler och tillstyrker förslaget.

Kassan
anser att en del frågor t.ex. vad som skall ske om tonåringen avbryter sina
studier under en kortare tid för att senare återuppta dem innan han fyller 20
år bör utredas vidare.

Försäkringskassan
i Jönköpings län finner det rimligt att rätt till bidragsförskott bör föreligga
tUl utgången av juni månad det år den bidragsberätligade fyller 20 år. Frågan
om betalningsmottagare liksom problem vid delad vårdnad bör lösas i samband med
att proposition skrives med anledning av betänkandet.

Försäkringskassan
i Kristianstads län anser inte att föräldrarnas samboende skall vara avgörande
för studiestöd utan familjens faktiska ekonomi. Ett ökat slöd enligt
studiestödsförordningen skulle även tillgodose de elever som uppbär
barnpension, vilken upphör vid 18 och 19 års ålder, och de elever vars föräldrar
har pensionsförmån med barntillägg som upphör vid 16 års ålder.

Bohusläns
försäkringskassa frågar sig vem som skall ha rält att ansöka om resp. uppbära
bidragsförskott i de fall det rör sig om myndiga bidragsberätfigade?
"Barnet" eller f.d. vårdnadshavaren? Om "bamet" flyttat
hemifrån kan bidragsförskott i så fall beviljas i förhållande till båda
föräldrarna eller endast till f.d. vårdnadshavaren? Liknande
tankegångar framförs av

Prop.
1984/85:39 40

försäkringskassan
i Älvsborgs län som också pekar på att bidragsförskott inte utbetalas vid
gemensam vårdnad och inte då barnet ej bor hos någon av sina föräldrar. Blir
barnet myndigt och gemensam vårdnad upphör för föräldrarna, kan
bidragsförskott beviljas på gmnd av att bägge föräldrarna blir underhållsskyidiga.
Hur långt skall ev. fastställande av underhållsbidrag drivas med hänsyn tUl
kostnadsfrågan?

Försäkringskassan
i Skaraborgs län anser det naturligt, eftersom bam blir myndiga vid 18 år, att
barnet självt efter 18 års ålder får ansöka om och uppbära sin egen förmån.
Kassan pekar vidare på att kommittén inte föreslagit någon ändring i 1 § lagen
om bidragsförskott. Detta torde innebära att alla gymnasieelever mellan 18-20
år i Sverige kommer att ha rätt till bidragsförskott om de inte bor tillsammans
med båda föräldrarna. En knappast avsedd effekt kan uppkomma om barnet före 18
års ålder haft båda föräldrarna som vårdnadshavare men sedan t.ex. 16-årsåldern
bott i egen lägenhet. Något bidragsförskott har då inte kunnat utgå. När barnet
fyller 18 år föreligger dock rätt till bidragsförskott, eftersom myndigt barn
inte har någon vårdnadshavare. Till yttermera visso kan bamet söka
bidragsförskott i förhållande till båda föräldrarna. Om åldersgränsen skall
höjas för bidragsförskott, måste lagen revideras för att nämnda effekter skall
undvikas.

Försäkringskassan
i Värmlands län finner det principiellt tveksamt att inräkna även bam som är
myndiga i kategorin bidragsberätligade bam och anser att behovet av ökat stöd
till studerande från enförälderhushåll i första hand skaU lösas inom
studiestödssystemet. Eftersom det myndiga barnet har rätt att uppbära eget
underhållsbidrag, kan det dessutom hävdas att det är bamet som skall vara
bidragsmottagare i ett system med förlängd rätt till bidragsförskott.

Göteborgs
försäkringskassa anser att bidragsförskottet bör utbetalas till barnet då detta
är myndigt och har full rättskapadtet. Utbetalning till "bamet"
ansluter sig till praxis vid utbetalning av barnpension i ATP-systemet. Då
ungdomar i tjugoårsåldern i många fall flyttat från föräldrahemmet skulle en utbetalrung
tiU f.d. vårdnadshavaren dessutom kunna leda fill konflikt mellan f.d. vårdnadshavaren
och "barnet".

3.
Förslag om stöd till barn som adopterats av ensamstående

De
flesta remissinstanser som har uttalat sig om ett särskilt stöd fill dessa barn
stöder förslaget. Hit hör statens nämnd för internationella adoptionsfrågor
(NIA), Förbundet Adoptionscentmm, socialstyrelsen, Linköpings kommun.
Ensamstående adoptivföräldrars förening, Ensamma föräldrars förening, Försäkringsanställdas
förbund, Sveriges Socionomers, Personal-& Förvaltningstjänstemäns
Riksförbund, Folkpartiets kvinnoförbund och Centerns kvinnoförbund.

I
yttrande till Försäkringskasseförbundet stöds förslaget även av flertalet försäkringskassor
som uttalat sig i frågan.

Prop. 1984/85:39 41

Statens
nämnd för internationella adoptionsfrågor - NIA anser det viktigt att samhället
ställer krav på att varje person, som ansöker om och får ett medgivande att ta
emot ett utländskt barn för adoption och som utnyttjar detta medgivande till
att ta emot ett barn i Sverige, skall uppfylla sina skyldigheter gentemot bamet.
Detta är även viktigt för Sveriges trovärdighet i de länder barnen kommer
ifrån.

NIA
föreslår

att
makar som tillsammans tagit emol men skiljer sig innan adoptionen slutförts i
Sverige skall vara underhållsskyldiga mot barnet. Uppfyller de inte sin underhåUsskyldighet
blir barnet då berättigat till bidragsförskott enligt bidragsförskottslagen och
detta kan återkrävas från den underhållsskyldige-

I
överensstämmelse härmed föreslår NIA också

att
ett barn som tas fill Sverige för adopfion av elt par makar men där ena maken avUder
innnan adopfionen slutförts i Sverige skall vara berättigat till bampension.

Beslutet
om särskilt bidrag fill ensamståendes adoptivbarn får dock inte fördröjas i
avvaktan på en lösning för de två sistnämnda gmpperna. Går det inte att få
regler som tillförsäkrar dessa barn underhållsbidrag respektive barnpension bör
samtUga bam som adopteras av en person få det föreslagna särskilda bidraget.

Förbundet
Adoptionscentrum framför motsvarande synpunkter som NIA.

Ensamstående
Adoptivföräldrars Förening konstaterar att barn lill ensamstående adoptivföräldrar
inte har del av den minimistandard som bidragsförskottslagen garanterar och
tillstyrker förslaget om särskilt bidrag. Det understryks med skärpa att dessa
barn fått vänta länge nog och alt beslutet och verkställighet av förslaget nu
inte får dra ut på tiden.

Socialstyrelsen
pekar på att en bedömning av hur den sökande kan klara barnets försörjning
ingår i den utredning som föregår adoptionen. Eftersom det redan finns ett
antal barn i Sverige som är adopterade av ensamstående, och deras situation kan
ha förändrats sedan adoptionen skedde, anser socialstyrelsen del ändå rimligt
att även dessa barn får ett bidrag motsvarande bidragsförskottet.

Svenska
kommunförbundet anser att särskilda ekonomiska stödinsatser i första hand bör
rymmas inom bidragsförskottssyslemet. Detta bör även gälla det särskilda
bidraget till ensamstående adoptivföräldrar.

Föreningen
Familj och Rätt avstyrker bidrag till barn som adopterats av ensamstående
huvudsakligen av de principiella skälen att barn bör få växa upp med god kontakt
med både den biologiska modern och fadern samt att

Prop.
1984/85:39 42

"handel" med barn bör motverkas.

Försäkringskassan i Västerbottens län anser att om
samhället godkänner att ensamstående får adoptera barn bör i konsekvens härmed
samhället åtaga sig samma ansvar mol dessa barn som mot andra barn i Uknande
situationer.

Göteborgs försäkringskassa avstyrker förslagel. Kassan har
hänvisat till att det finns flera grupper av barn, som av olika anledningar faller
utanför de regler som gäller för stöd åt barn med en försörjare och ansett att
frågan om det föreslagna stödet bör samordnas med ev. stöd till andra grupper
av bam, för vilka bidragsförskott eller andra bidrag inte kan utgå.

Försäkringskassan i Skaraborgs län har anfört att det
finns många gmpper som bör få sina krav på förbåttrade bidrag tillgodosedda,
varvid kassan som exempel pekat på de utländska barn i Sverige som inte har
rätt till barnpension efter avliden förälder.

Försäkringskassan i Alvsborgs län har anfört att det
föreslagna stödet bör vara inkomstprövat.

Försäkringskassan i Västernorrlands län ställer sig
tveksam till föreslagen stödform.

Försäkringskassan i Kalmar län konstaterar att barns behov
av ekonomisk trygghet är lika stort oavsett om barnet bor tillsammans med
biologisk förälder eller adoptivförälder. Ensamadoptivföräldrarna har i dag
sämre ekonomiska förutsättningar än övriga ensamföräldrar. Det är därför
rimligt att ett särskilt bidrag av allmänna medel utbetalas till barn som
adopterats av ensamstående. Bidraget bör utbetalas med samma belopp som
bidragsförskottet och administeras av försäkringskassan.

Försäkringskassan i Uppsala län anser att ensamförälder
som adopterar barn från första stund är medveten om att han själv skall bära
hela ansvaret för barnet till skillnad mot föräldrar som planerar en framtid
för barnet fillsammans med två föräldrar. Det är enligt kassans mening när
förutsättningarna ändras som samhället kan behöva gå in med stöd. I den mån en
ensamadoptant har behov av stöd bör det handläggas i annan ordning än inom
bidragsförskottssystemets ram.

Prop. 1984/85:39 43

Innehåll Sid.

Regeringens proposition ..................................... 1

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... 1

Lagförslag ..................................................... 2

Utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde 1984-10-11 10

1
Inledning .................................................... 10

2
Förlängt bidragsförskott för
studerande ungdomar 11

2.1
Allmänt ............................................. .... 11

2.2
Nuvarande regler ................................ .... 12

2.3
Utformningen av regler för
förlängt bidragsförskott ... 15

3
Stöd till barn som adopterats
av ensamstående 20

4
Övergång fill månadsutbetalning
av barnbidrag.... 22

5
Barnbidrag vid längre
utlandsvistelse................. 24

5.1
Bakgrund ............................................. 24

5.2
Överväganden ...................................... .... 25

6
Bidragsförskottet, det
förlängda bidragsförskottet och stödet ål vissa adoptivbarn under längre
utlandsvistelse............................................. 27

7
Upprättade lagförslag ................................... 28

8
Specialmotivering.......................................... 28

8.1
Förslaget till lag om förlängt
bidragsförskott för studerande 28

8.2
Förslaget fill lag om särskilt
bidrag till vissa adoptivbarn

......................................................... 33

8.3
Förslaget fill lag om ändring i
lagen (1962:381) om allmän försäkring 35

8.4
Förslaget om ändring i lagen
(1964:143) om bidragsförskott 35

8.5
Förslaget till lag om ändring
i lagen (1947:529) om aUmänna barnbidrag 35

8.6
Förslaget till lag om ändring i
lagen (1984:553) om ändring

i
lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag 36

9
Hemställan ................................................ 37

10
Beslut ........................................................ 37

Bilaga
1. Sammanställning av remissyttranden ........ ... 38

mlaah/gotmb
Stockholm 1984