Prop. 1984/85:44

Prop.
1984/85:44

Regeringens proposition

1984/85:44

om vissa ändringar i lagen (1977:293) om handel med
drycker;

beslutad den 18 oktober 1984.

Regeringen föreslår riksdagen all antaga de förslag som
har upptagits i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

G. SIGURDSEN

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås följande ändringar i lagen (1977:
293) om handel med drycker.

1.
Den nuvarande
begränsningen av försäljningstiderna för öl (klass II) i detaljhandeln slopas, så alt försäljning får ske
under butikernas öppethållande såväl vardagar som helgdagar.

2.
För
serveringsställen med tillstånd, som enbart avser servering av öl (klass II), ändras den tidpunkl vid vilken
serveringen senast skall vara avslutad. Tidpunkten ändras från klockan 22 till
klockan 1, så att den överensslämmer med motsvarande tidpunkt för serveringsslällen,
som har tillstånd att servera även starkare alkoholdrycker.

3.
Tiden för
yttranden från bl. a. kommunerna till lånsstyrelsen i ärenden om tillstånd all
servera alkoholdrycker begränsas.

Lagändringarna föresläs träda i kraft den I januari 1985.

Slutligen behandlas tiderna för systembutikernas
öppethållande. Del föresläs ingen ändring av lördagsslängningen. Dock förordas
att Syslem-bolaget självl skall kunna beslula om öppethållandet under andra
vardagar, t.ex. öppet någon kväll i veckan efter klockan 18.

1 Riksdagen 1984/85. I .saml. Nr 44

Prop.
1984/85:44 2

Förslag till

Lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker

Härigenom föreskrivs all 30. 46 och 60 SS lagen (1977:293)
om handel med drycker skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

30 S

Detaljhandel med öl fär bedrivas av detaljhandelsbolaget
och av den som har meddelats särskill lillslånd.

Tillslånd enligt första stycket gäller tills vidare och
hänför sig till viss lokal (detaljhandelsställe).

Försäljning av öl får äga rum vardagar mellan klockan 8
och 20.

Tillslåndsmyndigheten får i tillstånd till detaljhandel
med öl meddela de föreskrifler som behövs.

46 S

Servering av öl får påbörjas tiJi- Servering av öl får påbörjas tidi

gast klockan 07.00 och servering av gast
klockan 07.00 och servering av

andra alkoholdrycker tidigast andra
alkoholdrycker tidigast

klockan 12.00. Avser tillslånd ser- klockan
12.00. Servering av alko-

vering av enbarl öl skall servering- holdiycker skall avslutas senast

en avslutas senast klockan 22.00. I klockan
01.00. Tillståndsmyndighe-

annat fall skall servering av alko- ten
får dock förordna om andra

holdrycker avslutas senast klockan tider
för serveringens bedrivande.

01.00. Tillslåndsmyndigheten får

dock förordna om andra tider för

serveringens bedrivande.

Första stycket gäller ej vid trafikservering.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

60 §'

1 ärende om tillslånd till servering av alkoholdrycker
enligt 37 S första stycket I och 2 skall tillståndsmyndigheten alltid irhämta
yttranden från polismyndighet och kommunfullmäktige i den kommun där
serveringen skall bedrivas.

I ärende om tillstånd lill servering av alkoholdrycker
inom eller invid militärt område skall tillståndsmyndigheten, utöver vad som
sågs i första stycket, inhämta yttrande frän vederbörande militära chef.

Kommunfullmäktige får uppdraga åt kommunall organ eller åt
en eller flera särskill utsedda personer alt i fullmäktiges "ställe avgiva
yttrande.

Yltrande skall vara tillslåndsmyndigheten tillhanda inom
tre månader från del yltriindel begärdes, om inte liltståndsmyndig-lielcn i
det scirskildo jiillcl bestämmer något iinnitl. Kan yltrande inle

' Senasle lydelse 1981:20.

Prop.
1984/85:44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

lämnas inom angiven lid, skaU en skriftlig Jörklaring om
orsaken lämnas inom samma tid.

1.
Denna lag träder
i kraft den I januari 1985.

2.
En föreskrift
som har meddelats före ikraftträdandet och som innebär att
tillståndsmyndigheten har begränsat tiden för detaljhandel med öl skall gälla
tills vidare.

3.
Ett förordnande
som har meddelats av tillståndsmyndighelen före ikraftträdandet och som innebär
alt servering av öl skall avslutas före klockan 22.00 eller får pågå senare än
klockan 01.00 skall gälla tills vidare.

4.
Föreskriften i
60 § fiärde stycket gäller inte när tillslåndsmyndigheten har begärt yttrandet
före ikraftträdandet.

ti Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr44

Prop.
1984/85:44

Utdrag

SOCIALDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-10-18

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden 1. Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson,
Holmberg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Sigurdsen

Proposition om vissa ändringar i lagen (1977:293) om
handel med drycker

1 Utgångspunkter

1.1 Alkoholkonsumtionens utveckling

Den totala försäljningen av alkoholdrycker eller den s. k.
registrerade konsumtionen har minskat avsevärt sedan mitten av 1970-talet. Är
1983 var försäljningen 6,1 liter 100 % alkohol i genomsnitt per invånare 15 är
och däröver. Del innebär en minskning sedan är 1976 med drygt 20 %. Minskningen
består av dels en minskad ölförsäljning lill följd av att mellanölet togs ur
marknaden, dels en minskad försäljning av spritdrycker. Socialstyrelsens
statistik över alkoholförsäljningen för första halvåret 1984 uppvisar en viss
ökning jämfört med första halvåret 1983. Ökningen beror på en ökad försäljning
av lällvin, starköl och öl. Försäljningen av spritdrycker och starkvin har
dock fortsall att minska.

Utöver denna registrerade konsumtion förekommer konsumtion
av hemtUlverkat vin och öl, av olillåiet tillverkade spritdrycker, av lekniska
alkoholprodukter samt av alkoholdrycker som införts från utlandet. Denna
oregistrerade alkoholkonsumtion uppgår lill belydande kvantiteter. Resultat
från undersökningar av otillåten sprilliilverkning (hembränning) lyder på att
den har ökat under senare år. Anlalel hembränningsbroil som kommit till
polisens kännedom har också ökat. Statistiken över hembränningsbrott för
första halvåret 1984 uppvisar dock en stagnation. Även om den oregistrerade
konsumtionen totalt sett har ökat sedan 1970-lalels mitt bedöms den inte väga
upp den kraftiga minskningen av den registrerade konsumtionen.

Prop. 1984/85:44 5

Förändringar
i alkoholkonsumtionen studeras i viss utsträckning genom alkoholvaneundersökningar.
Del är dock endasl för skolungdomen som ulvecklingen har studerats mer i
detalj. Skolöverstyrelsen har sedan år 1971 låtit genomföra undersökningar om
drogvanorna i årskurserna 6 och 9. Sammanfattningsvis kan konstaleras att
pojkarnas alkoholvanor var relativt oförändrade under början och mitten av 1970-lalet,
medan andelen flickor som bmkade dricka relativt slora kvantiteter per gång
ökade. Sedan år 1977 har dock konsumtionen minskal bland både pojkar och
flickor. Andelen storkonsumenter, dvs. ungdomar med en förhållandevis stor konsumtion
åtminstone någon gång per månad, har minskal i årskurs 9 bland pojkarna från 37
lill drygt 20 procent och bland flickorna från 29 till strax under 20 procent.
Också berusningsbenägenhelen har minskal. Samtidigt har andelen icke-konsumenter
ökat, från 9 till 19 procent bland pojkarna och från 7 lUl 17 procent bland
flickorna.

Försvarels
forskningsanstalt (FOA) genomför årligen undersökningar av främst narkolikavanorna
bland de pojkar som skrivs in för värnplikt. Bland frågorna finns också en
fråga om alkoholberusning. Precis som i elevundersökningen visar FOA-undersökningen
en minskad bemsningsbenägen-het. År 1977 angav således ca 20 procent av de vämpliktsinskrivna
att de bemsade sig någon gång i veckan, medan motsvarande andel för år 1983 var
ca 7 procent.

Det
finns elt samband mellan alkoholkonsumtionen och alkoholskadenivån. Med en
minskad konsumtion kan man förvänta en minskning i skadenivån. För många
skadetyper märks emellertid förändringarna först flera år efter konsumtionsförändringarna.
Del är därför svårt att bedöma effeklerna på skadenivån av de senaste årens
minskade konsumtion. Fr. o. m. år 1979 tycks en viss minskning ha skett för
vissa typer av skador. Statistik över bl.a. dödligheten i alkoholism och
alkoholpsykos, levercirrhos och alkoholförgiftning visar en nedåtgående trend
under senare år. Uppgifter från en studie inom Stockholms läns landsting visar
att skadefrekvensen i vissa fall gått ned fidigare än man hade förväntat.

1.2
Nuvarande regelsystem

I
riksdagens alkoholpolitiska beslut år 1977 lades de nuvarande grunderna för
den svenska alkoholpolitiken fast (prop. 1976/77:108, SkU 40, rskr 231). Målet
för de alkoholpolitiska insatserna är att minska den totala alkoholkonsumtionen
och därigenom minimera alkoholens skadliga verkningar. Fömtom allmänt
förebyggande åtgärder beslår samhäUets insatser för all åstadkomma detta dels
av ett omfattande opinionsbildande arbete och dels av en rad bestämmelser som
reglerar alkoholhanteringen.

Del
alkoholpolitiska regelsystemet syftar huvudsakligen lill all begränsa alkoholdryckemas
tillgänglighet. Ett av de allra viktigaste styrinstmmen-ten är priset på
alkoholdrycker. Genom skatter hålls priset på en hög nivå.

Prop. 1984/85:44 6

Ett annat viktigt styrinstrument är au en slor del av
alkoholhanteringen ombesörjs av slatliga monopolbolag. Den övriga hanteringen,
nämligen detaljhandel med öl och servering av alkoholdrycker, styrs Iriin
samhållets sida genom tillstånds- och lillsynsregler. Samhället har också
dragit upp riktlinjer för etablering av systembutiker. Vidare begränsas
tillgängligheten av åldersgränser vid försäljning och servering saml av öppelhällandeii-derna.

Bestämmelserna om alkoholhanteringen år i huvudsak samlade
i lagen (1977:292) om tillverkning av drycker, lagen (1977:293) om handel med
drycker, lagen (1961: 181) om försäljning av teknisk sprit och alkoholhaltiga
preparat samt lagen (1977: 306) om dryckesskatt.

1.3 Krav på förändringar

Förslag lill förändringar av regelsystemet på
alkoholområdet har under senare tid lämnals från flera håll.
Riksrevisionsverket (RRV) har gjort en kartläggning av tillämpningen av lagen
om handel med drycker (LHD) och har därmed givit exempel på tänkbara förändringar.
Andra har pekat på brister främst i samband med tillståndsgivningen för
servering och för detaljhandeln med öl saml svårigheter och inkonsekvenser vid
tolkningen av lagstiftningen i olika avseenden. Förslag till förändringar av
gällande lagstiftning har bl.a. framförts av länsstyrelsen i Stockholms län,
Stockholms kommun. Svenska Bryggareföreningen och Sveriges Livsmedelsin-duslriförbund.
Dessulom har en rad förändringar efterlysts i olika riksdagsmotioner.

RRV:s kartläggning redovisas i promemorian (1984-02-14)
Servering av alkoholdrycker. RRV konstaterar att serveringsfrågorna är
omgärdade av ett förhållandevis krångligt regelsystem och en därmed
sammanhängande omfattande administration. RRV berör också reglerna om tillstånd
för detaljhandel med öl. Promemorian utmynnar i att en lång rad frågor borde
bli föremål för en mer ingående översyn. RRV lar bl.a. upp avvägningen mellan
detaljstyrning genom centralt utformade regler och kommunal styrning i
serveringsärenden. Vidare pekar verket på behovet av en ompriorilering av
insatserna från tillståndsprövning lill tillsyn av själva verksamhelen och på
behovet av precisering av vissa begrepp i lagstiftningen.

Krav som från andra håll förts fram om förändringar avser såvål
serve-ringstUlslåndens handläggning som tids- och åldersgränser vid servering
och försäljning av alkoholdrycker. Bl.a. har förslag lämnals om rent lagtekniska
förenklingar i LHD.

1.4 Lördagsstängda systembutiker

Under sommaren 1981 genomfördes ett försök med lördagsstängda
systembutiker. Den utvärdering som därefter gjordes visade att försöket haft

Prop. 1984/85:44 7

åsyftad effekt på flera områden. En minskning av antalet fylleriomhånder-taganden.
lägenhetsbråk, misshandelsfall och ordningsslörande händelser kunde konstaleras
som följd av stängningen.

Enligt
riksdagens beslut under våren 1982 (prop. 1981/82: 143. SkU 50 och 64. rskr
278) genomfördes en permanent lördagsstängning fr. o. m. juli

1982. Effekterna
av denna siiingning har varit föremål för en vetenskaplig

utvärdering av en särskild arbetsgrupp. Arbetsgruppen har redovisat resul

tatet av utvärderingen i rapporten (DsS 1984:8) Effekter av lördags

stängda systembutiker. En sammanfattning av rapporten bör fogas till

regeringsprotokollel i detta ärende som hihiga I.

Av
rapporten framgår all de effekler av lördagsslängningen som kunde konslaleras i
samband med försöket sommaren 1981 kvarstår i slora drag. Även under sommaren
1982 och sommaren 1983 har lördagsstängningen lett till etl minskal antal
ingripanden mot berusade personer, etl minskal anlal polisingripanden med
anledning av lägenhelsbråk och elt minskal antal anmälda misshandelsfiill.
Dessutom visar utvärderingen all också anlalel anmälda skadegörelser minskal
under sommarmånaderna, såväl 1981 som 1982 och 1983.

Lördagsslängningens
effekler under övriga delar av året är inte lika entydiga. Resultatet för hela
den hittillsvarande slängningsperioden (t.o.m. december 1983) visar att
fylleri, lägenhelsbråk och misshandel inomhus mellan bekanta minskar till följd
av lördagsslängningen oberoende av årstid. När det gäller misshandel utomhus
mellan obekanta samt skadegörelse, som också i huvudsak sker utomhus, föreligger
ingen positiv effekt totalt sell.

Ell syfte
med ulvärderingen har varil all undersöka vad som händer på litet längre sikl.
Någon med tiden avtagande effekl av lördagsslängningen i de tidigare nämnda
avseendena har inle gäll all belägga. Förde förhållanden som påverkas under
sommarperioden kvarstår effekten sommaren

1983. Också
de effekter som uppkommer oberoende av årstid kvarstår

under samtliga perioder som ingår i undersökningen.

Enligt svaren på en Sifo-undersökning som arbetsgruppen låtit
genomföra är de som tycker att lördagsslängningen är bra ungefår lika många
som de som tycker att den år dålig. Bl.a. ställdes följande fråga: "Tycker
Du alt del var en riktig eller felaktig politik av riksdagen när den beslöt all
alllid ha Systemet stängt på lördagar?" 46 procent tyckte att del var en
riktig polilik. 43 procent all del var en felaktig politik, medan II procent var tveksamma. Enligl
svaren på en annan fråga lyckle II procent
att de haft personliga nackdelar av stängningen, medan 72 procent ansåg all de inle
hade haft några sådana nackdelar.

Prop.
1984/85:44 8

2 Överväganden och förslag

2.1 Grunderna för alkoholpolitiken

Det är glädjande att alkoholkonsumtionen och
alkoholskadorna har minskat under senare år. Konsumtionsminskningen beror
säkerligen på en kombination av olika faktorer. Minskade disponibla inkomster
och återkommande prishöjningar på alkoholdrycker har sannolikl haft betydelse
för ulvecklingen. Ytterligare en faktor som kan antas ha bidragit lill minsk-ningama
i alkoholförläringen är att attityderna till alkohol och andra droger har
förändrats i restriktiv riktning. För den ändrade inställningen har de senasle
årens informationsinsatser troligen haft slor betydelse.

Utvecklingen visar enligl min mening att den nuvarande
inriktningen av alkoholpolitiken är riktig. Grunderna för alkoholpolitiken
enligt 1977 års riksdagsbeslut bör således ligga fast. Målsättningen för de
alkoholpolitiska insatserna är att minska den totala alkoholkonsumtionen så all
alkoholska-doma minskar. Även i fortsättningen bör prispolitiken utgöra etl
viktigt instrument för att åstadkomma sådana minskningar. Skatterna på alkoholdrycker
bör sättas så att priserna på alkoholdrycker hålls på hög nivå. Även i övrigt
bör gmnderna för kontrollen på alkoholområdel ligga fast i syfte aU begränsa
tillgängligheten. Inte minst viktigt är del härvid all förhindra
alkoholkonsumtion i tonårsgmpperna.

Stor vikt måste naturligtvis samtidigt läggas vid insatser
som begränsar efterfrågan av alkoholdrycker. Insalsema inom opinionsbildning
och olika andra förebyggande ålgärder måste härvid stimuleras. I dessa
avseenden spelar folkrörelserna och organisationslivet en central roll.

2.2 Vissa förändringar av reglerna

Även om gmnderna för alkoholpolitiken bör ligga fast finns
del behov av vissa förändringar i regelsystemet. Bl. a. RRV har pekal på behoyet
av en översyn av främst lagen om handel med drycker. Jag delar uppfattningen
alt en översyn bör göras av regelsystemet bl.a. för att förenkla rutinerna för tillståndsgivning.
Detla ligger i linje med riksdagens uttalanden att de restriktioner som finns
på alkoholområdet måste begränsas till sådana som allmänheten uppfattar som
meningsfulla. Det finns risk för att förtroendet för alkoholpolitikens grunder
minskar om regelsystemet är onödigt krångligt eller om alkohollagstiftningen
uppfattas som föråldrad eller inkonsekvent.

I syfte att genomföra en översyn av vissa regler inom
alkohollagstiftningen har jag efter regeringens bemyndigande tillkaliat en
särskild utredare (Dir. 1984: 30). Till grund för översynen ligger de förslag
om förändringar som förts fram av bl.a. RRV. Arbetet med översynen kommer
främst att beröra frågan om servering och annan handel med alkoholdrycker.

Prop.
1984/85:44 9

Avsikten är all åstadkomma förenklingar och
rationaliseringar i det alkoholpolitiska systemet. Översynen skall slutföras
senast under första halvård 1985.

Del finns emellerlid några ändringar som bör kunna
genomföras redan nu utan någol förberedande översynsarbete. Jag avser vissa
bestämmelser rörande detaljhandel med och servering av öl (klass II) samt handläggningstiderna för
serveringstillståndsärenden.

2.3 Försäljningstiderna för öl

Mitt förslag: Den nuvarande begränsningen av
försäljningstiderna för öl upphävs så alt den som har fått tillstånd till
detaljhandel med öl får sälja öl under den lid försäljningsstället har öppet,
om inte tillståndsmyndighelen har föreskrivit andra tider i tillståndet.

Skäl för miti förslag: Försäljning av öl (klass II) i detaljhandeln får enligl nu
gällande regel. 30 § tredje stycket LHD. ske endasl vardagar mellan klockan 8
och 20. Detaljhandel med öl får bedrivas endast av Systembolaget och av den
som av tillståndsmyndighelen, länsstyrelsen, meddelats sårskilt lillslånd.
Sådant lillslånd meddelas den som yrkesmässigt säljer matvaror till allmänheten
eller yrkesmässigt tillverkar öl. lättöl eller läskedrycker. Tillståndet
gäller tills vidare och hänför sig till en viss lokal (detaljhanddsslållel).
Innan tillstånd ges prövas sökandens lämplighel med hänsyn till personliga
egenskaper och andra omständigheter. I lillslånd för försäljning kan länssiyretsen
meddela de föreskrifler som behövs.

I den alkoholpolitiska proposilionen 1976/77: 108
föreslogs att tidsbegränsningen av ölförsåtjningen skulle slopas. Som motiv
hänvisades till följande (propositionen s. 44).

Då del gäller försäljningstiderna för öl anser
beredningsgruppen all frågan har kommil i ell nytt läge genom
mellanölsförbudet. Beredningsgruppen framhåller att enligt förslagel nuvarande
förutsättningar för att fa tillslånd all sälja öl i stort sell skall behållas
trots all mellanölet försvinner ur handeln. Mot bakgrund härav lorde del enligl
beredningsgmppen inte finnas några alkoholpoliiiska belänkligheter mot att inle
särskill reglera delaljhandelstiderna för öl i lagstiftningen. Det bör således
vara tillåtet att sälja öl under den lid som butiken har öppet. Härigenom nås
också den fördelen att öl verkligen kommer att ingå som en naturlig del i affärssorti-menlet
samtidigt som detaljhandlarna kommer ifrån en mängd praktiska problem som de i
dag har med avskärmning av ölsorlimenlel under vissa lider elc. Bedrivs
detaljhandeln med öl i etl enskilt fall på etl olämpligt sätt skall tillslåndsmyndigheten
givelvis vidta åtgärder. Möjlighet bör finnas att av detla eller andra skäl i
särskilda fall föreskriva exempelvis att öl inte skall få säljas under viss tid
på dygnet. På delta sätt skulle tidsbegränsningar enbart behöva tillämpas i de
fall där det verkligen finns skäl för detta.

Prop. 1984/85:44 10

Beredningsgmppen
föreslår i enlighet med det anförda att regleringen av försäljningstidema i
detaljhandeln med öl utmönstras ur lagsliftningen.

Jag
delar beredningsgmppens uppfallning och föreslår således att lagstiftningen
inte längre skall innehålla någon generell reglering av försäljningstiderna
för detaljhandel med alkoholdrycker. Om de kommunala myndigheterna i ett
enskilt fall finner att tidshegrånsning bör ske av ölför-säljningen, bör de
självfallet anmäla della lill länsstyrelsen som får pröva behovet av särskild
föreskrift.

Riksdagen
ansåg emellertid all regleringen skulle behållas. Som motiv angavs att man inte
ville motverka den inskränkning i ungdomens alkoholkonsumtion som förbudet mot
mellanölet syftade till genom att samtidigt slopa begränsningen av
försäljningstiderna.

Av
skolöverstyrelsens undersökningar framgår, som tidigare nämnts, aft alkoholsituationen
i ungdomsgrupperna har förbättrats sedan mitten av 1970-talel. Bl.a. visar undersökningarna
all konsumtionen av öl, som i anslutning lill borttagandet av mellanölet ökade
i omfattning, därefter har minskat i ungdomsgrupperna.

Bestämmelsen
om begränsning av tiderna för försäljning av öl i detaljhandeln får, mot
bakgrund av de ändrade konsumlionsmönstren efter riksdagsbeslutet år 1977,
numera anses ha ringa alkoholpolilisk betydelse. Allmänheten torde inle heller
uppfatta lidsbegränsningen som särskill meningsfull. Mot bakgmnd härav
föreslår jag alt regeln i 30 § Iredje stycket LHD upphävs och att öl sålunda
får säljas under den tid försäljningsstället har öppet.

I
avvaktan på resultatet av den pågående översynen av lagstiftningen är jag inte
beredd att nu föreslå nägra ändringar i tillståndsreglerna. Det innebär alt det
även fortsättningsvis krävs lillslånd för alt få bedriva detaljhandel med öl.
Länsstyrelsen kan enligt nuvarande 30 § fjärde stycket även i fortsättningen
genom föreskrifler i tillståndet inskränka försäljningstidema. Vidare villjag
erinra om den åldersgräns (18 år) som gäller för inköp. Länsstyrelsen kan
ingripa mot tillståndshavare vid missförhållanden genom att meddela bl.a. nya
föreskrifter med stöd av 64 § LHD. YUersl kan tillståndet återkallas.

2.4
Serveringstider för alkoholdrycker

Mitt
förslag: Den nuvarande regeln i 46 § första stycket andra meningen lagen om
handel med drycker ( LHD), att serveringsslällen med tillstånd att servera
enbart öl skall avsluta serveringen senast klockan 22 upphävs. Oavsett vilka
alkoholdrycker tillståndet omfattar skall serveringen avslutas senast klockan
1 om inle tillslåndsmyndighelen har föreskrivil annan tidpunkt.

Prop.
1984/85:44 11

Skäl för mitt förslag: Enligt den nuvarande regeln, 46 §
första stycket LHD, skall den som har tillstånd lill servering av enbart öl
(klass II) avsluta serveringen senast klockan 22, medan den som har rätt alt
servera även starkare alkoholdrycker får bedriva servering lill senast klockan
1. Länsstyrelsen som är lillståndsgivande myndighel kan förordna om andra
tider.

Regeln om serveringstider bestämmer i sin lur öppethållandetiden
för serveringsställel. Enligl 47 § LHD skall nämligen serveringsställel stänga
trettio minuter efter serveringstidens utgång.

Tillkomsten av LHD innebar en anpassning av
serveringstiderna från vad som angavs i de före LHD gällande bestämmelserna
till vad som i verkligheten hade kommit att gälla genom den omfattande dispensgivning
som förekommit. Motivet till att ha en tidigare lidpunkt för avslutandet av
serveringen av enbart öl än den som gäller när tillståndet avser åven de
starkare alkoholdryckerna angavs vara. all endast ett litet anlal serveringsställen
med tillstånd att servera enbart öl hade dispens alt sluta serveringen senare
än klockan 22 och att serveringsslällen med enbart öltillstånd ofta drev en verksamhei
som var inriktad på ungdom. Det kunde därför medföra olägenheter från alkoholpolilisk
synpunkt ifall ölservering generellt skulle tillåtas efter klockan 22.

Som framgått av vad jag tidigare redogjort för har
ungdomens alkoholvanor förändrats mol en minskad alkoholanvändning. Framför
allt har ölet inte kommit att bli den ersättare för mellanölet som många
befarade. Det måste vidare sägas vara en inkonsekvens i alkohollagstiftningen
att servering av den svagaste av våra alkoholdrycker skall avslutas tidigare
än serveringen av de betydligt starkare dryckerna.

Med nuvarande utformning blir öppethållandetiden beroende
av omfattningen av det beviljade serveringstillståndet. Ett
serveringstillstånd som avser enbart öl innebär att lillståndshavaren måsle
stänga serveringsställel senast klockan 22.30 om inle tillslåndsmyndigheten gell
lillslånd till förlängt öppethållande. Om han ansöker och får tillslånd all
servera även någon starkare dryck, exempelvis starköl, ges möjligheler till elt
betydligt längre öppethållande. Ändringen som jag föreslår innebär sålunda att
drycker som omfattas av ell serveringstillstånd inle behöver påverka öppethållandet.
Ändringen ligger också i linje med förslaget att slopa begränsningen av
försäljningstiderna för öl i detaljhandeln.

Jag föreslår därför all det för samtliga alkoholdrycker
införs en gemensam tidpunkl lill vilken serveringen senast får pågå. Jag har inle
funnit anledning all nu sälta denna tidpunkt senare än vad som f.n. gäller för
andra alkoholdrycker än öl, nämligen klockan I. Länsstyrelsens möjlighet alt bestämma om andra tider
för servering i enskilda fall bör behållas.

Prop.
1984/85:44 12

2.5 Handläggningstiden för serveringsärenden

Mitt förslag: Yttranden från bl. a. kommunen till tillståndsmyndighelen
i lillståndsärenden enligl 60 § lagen om handel med drycker (LHD) skall lämnas
inom tre månader efter begäran, om inte tillståndsmyndigheten i det särskilda
fallet bestämmer något annat. Kan den angivna tiden inte hållas skall en
skriftlig förklaring om orsaken lämnas inom samma tid.

Skäl för mitt förslag: När någon har ansökt om all få
bedriva servering av alkoholdrycker lill allmänheten eller lill slutna sällskap
- året runt eller under viss tid årligen — skall tillståndsmyndigheten,
länsstyrelsen, alltid inhämta yttrande över ansökan från kommunfullmäktige i
den kommun där serveringen skall bedrivas, 60 § LHD. Kommunfullmäktige får
uppdraga åt etl kommunall organ eller ål en eller flera särskill utsedda
personer att i fullmäktiges ställe avge yttrande. Länsstyrelsen får, med
undantag för trafikservering, inte meddela serveringstillstånd om kommunen
avstyrker det och inte heller meddela tillslånd som omfattar starkare drycker
än kommunen tillstyrkt, den s.k. kommunala vetorätten, 61 § samma lag. 1 övriga
serveringsärenden (som kan avse exempelvis ägarskifte, utsträckt serveringslid
och återkallande av tillstånd) kan länsstyrelsen själv, med beaktande av sitt
utredningsansvar, bestämma om remiss. Kommunen har inte vetorätt i sådana
ärenden.

Förfarandet vid inhämtande av yltrande genom remiss
regleras i 10 § förvaltningslagen (1971:290). Förvaltningslagen tillämpas i de
fall det inte meddelats andra bestämmelser som avviker från förvaltningslagen.
Bestämmelser om remisstiden finns f.n. inte i LHD. I 10 § förvaltningslagen
anges bl. a. att del i en begäran om ett yttrande kan anges inom vilken tid
yttrandet önskas. 1 förarbetena till denna bestämmelse betonades det angelägna
i att såväl den myndighel som har att beslula i ärendet som den som fått
tillfälle att avge yltrande till beslutsmyndigheten gör allt för att minska handläggningstiden
av förvaltningsärenden.

Kommunernas medverkan i ärenden rörande alkoholförsäljning
vilar på en gammal tradition. Innan LHD trädde i kraft år 1978 fanns elt system
med oktrojperioder, vilkel innebar att serveringstillstånd för starkare drycker
än dåvarande mellanölet gällde för en gemensam lidsperiod om fyra år. Därefter
skedde en ny prövning av samtliga tillslånd. Förfarandet innebar all kommunerna
vart fiärde år hade möjlighel all medverka vid en omprövning av tillstånden.
Vid upphävandet av systemet med oktrojperioder var det inle tänkt att del
kommunala inflytandet skulle minska.

Gällande regler innebär således all länsstyrelsen i
princip är förhindrad att meddela tillslånd lill servering innan kommunen har avgetl
sill yttrande.

RRV:s tidigare nämnda kartläggning av handläggningen av
serveringsärenden visar att det på några håll förekommer myckel långa
handlägg-

Prop.
1984/85:44 13

ningstider. I de flesta län överstiger emellerlid tiden
inte två-tre månader. RRV anser att länsstyrelsen bör ha rätt all kräva
kommunens yltrande inom en skälig tid, t. ex. tre månader.

Under sommaren 1984 har socialstyrelsen på
socialdepartementets uppdrag gjort en förfrågan hos samlliga länsslyrelser om
remisstiderna. En sammanställning av svaren visar att drygt 85 procent av
kommunerna bmkar besvara remisserna inom fyra månader eller mindre medan 11 procent
ligger inom tiden 4-6 månader och elt fåtal över 6 månader.

I vissa ärenden har kommunerna ansett sig behöva göra
förhållandevis omfattande utredningar före sina ställningstaganden. Långa
handläggningstider kan emellertid medföra ekonomiska och andra problem för
sökandena. Handläggningslider i enskilda ärenden på över tio månader har
förekommit. Del är vidare inle bra att handläggningstidema varierar i så hög
grad mellan olika kommuner och länsslyrelser. Det är således både ell rättvise-
och rätlssäkerhetskrav att den som ansöker om etl tillstånd någorlunda kan
förutse vilken lid handläggningen normall tar. Förvaltningslagen innehåller
visserligen en bestämmelse som ger möjlighel för länsstyrelsen att ange en viss
remisstid, men jag har mol bakgmnd av det som jag nu har anfört funnit att en
särskild regel om remisstiden bör införas i LHD.

Jag föreslår att det i LHD anges att kommunen skall avge
sitt yttrande till länsstyrelsen inom tre månader efter det yttrandet begärts,
om inte länsstyrelsen i del särskilda fallet bestämmer någol annal. Kan
kommunen inte avge sitt yttrande inom angiven tid skall kommunen till
länsstyrelsen ge in en förklaring om anledningen lill förseningen.

Den nya regeln bör omfalla även yltranden från polismyndighel
och militär chef enligt 60 § LHD.

2.6 Systembutikernas öppethållande

Mitt förslag: Jag föreslår ingen ändring av lördagsslängningen.
Dock bör Systembolaget självt kunna besluta om öppethållandet andra vardagar,
t. ex. öppet någon kväll i veckan efter klockan 18.

Skäl för mitt förslag: Systembutikerna har nu varil
permanent lördagsstängda under mer än två år. Den utvärdering som genomförts
visar på klara förbättringar till följd av lördagsslängningen, när det gäller
fylleri och vissa typer av brott (bilaga 1). Jag föreslår därför ingen ändring
av lördagsstängningen.

En negativ effekl av lördagsslängningen är den minskade
service som följer av elt begränsat öppethållande. Av genomförda undersökningar
framgår all en förhållandevis liten andel av befolkningen anser att de haft
personliga nackdelar av stängningen. Man kan dock anla att l.ex. vissa
yrkeskategorier haft större nackdelar än andra. För all minska nackde-

Prop.
1984/85:44 14

lama och för att förbättra servicen främst för dessa
grupper anser jag alt systembutikerna skall kunna ha etl utsträckt
öppethållande, l.ex. öppet någon kväll i veckan efter klockan 18. Ett sådani
utsträckt öppethållande bör givetvis förläggas så alt det inle motverkar effeklerna
av lördagsslängningen, dvs. förläggas till måndag-torsdag.

Jag anser att de närmare tiderna för syslembulikernas
öppethållande inle bör fixeras från slalsmaklernas sida. På många orler eller i
många butiker kanske del inte finns något behov av utsträckta öppettider. Det
kan också visa sig alt öppethållandet bör variera mellan olika orter och
butiker för alt bäst tillgodose kravet på god service. Systembolaget bör därför
inom nu angivna ramar besluta om vilka öppettider som närmare skall gälla för
olika systembutiker.

3 Upprättat lagförslag

I enlighet med del anförda har inom socialdepartementet
upprättats förslag lill

lag om ändring i lagen (1977:293) om handel med drycker.

Lagförslaget är av sådan karaklår som avses i 8 kap. 18 §
andra slyckel regeringsformen. Emellertid är ändringarna tekniskt okomplicerade
och har sådan innebörd att det enligt min mening inte är nödvändigt all höra
lagrådet i ärendet.

4 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att dels anla
förslaget till lag om ändring i lagen (1977: 293) om handel med drycker,

dels godkänna vad jag har anfört om systembutikernas
öppethållande.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att antaga de förslag som
föredraganden har lagt fram.

Prop.
1984/85:44 15

Bilaga I

Utdrag ur rapporten (Ds S 1984:8) Effekter av lördagsstängda
systembutiier

1
Sammanfattning

Under sommaren 1981 genomfördes etl försök med lördagsstängda
systembutiker. Den utvärdering som gjordes visade alt försöket haft åsyftad effekl
pä flera områden: En minskning av antalet fylleriomhänderlagan-den,
lägenhetsbråk, misshanddsfall och ordningsstörande händelser kunde konstateras
som en följd av stängningen. Totalt uppskattades minskningarna till mellan 5
och 10 procent.

Mot bakgrund av bl.a. dessa resultat beslöt riksdagen alt
systembutikerna skulle hålla stängt på lördagar från juli 1982. Man beslöt
också att effekterna skulle följas med avseende pä olika alkoholpolitiska
faktorer. En arbetsgrupp tillsattes i början av är 1983 för alt utvärdera
stängningen. Resultatet redovisas i denna rapport.

I och med all en utvärdering av lördagsslängningens
effekter tidigare genomförts har det varit möjligt att bygga på de ertärenheter
som gjordes i samband med denna. Det gäller bl.a. vilken utvärderingsmetodik
som är den mest lämpliga med avseende pä åtgärdens karaktär. Del gäller vidare
tillgångliga dalas användbarhet för utvärderingsändamålet. Den första utvärderingen
visade att det var svårt alt få fram lämpliga data på vissa områden. Dessa
svårigheter kvarstår i stort sett också vid denna utvärdering. I några fall
har bedömningen gjorts att det inte år sårskilt meningsfulll all samla in och
bearbeta vissa data. 1 en del fall har det å andra sidan varit möjligt att
båttre utnyifia tillgängliga data.

Förutsättningarna för en utvärdering är således denna gång
bättre eftersom det genomförts fler förändringar av öppethållandet. Dessa
fördelar kan dock inte avhjälpa det faktum att det på vissa områden, som är
intressanta från utvärderingssynpunkt, inte finns data med den kvalitet
och/eller den redovisningsform som gör dem lämpade från utvärderings-synpunkt.

De effekter av lördagsstängningen som kunde konstateras i
samband med försöket sommaren 1981 kvarstår i stora drag. Även under sommaren
1982 och sommaren 1983 har lördagsslängningen lett till elt minskat antal
ingripanden mot berusade personer, ett minskat antal polisingripanden med
anledning av lägenhelsbråk och ett minskat antal anmälda misshandelsfall.
Dessutom visar ulvärderingen att också antalet anmälda skadegörelser minskar
under sommarmånaderna, såvål 1981 som 1982 och 1983. Att detta inle gick au
påvisa i samband med utvärderingen av försöket sommaren 1981 beror på att
analysen vid det tillfallet inte gjordes på dygnsuppdelade data.

Lördagsstängningens effekler under övriga delar av året är
inte lika entydiga. Resultatet för hela den hittillsvarande stängningsperioden (t.o.m.
december 1983) visar alt fylleri, lägenhetsbråk och misshandel inomhus mellan
bekanta minskar lill följd av lördagsstängningen oberoende av årstid. När del
gäller misshandel utomhus mellan obekanta samt skadegörelse, som också i
huvudsak sker utomhus, föreligger ingen positiv effekt totalt sett. Med de
beräkningsmetoder som använts blir resultatet i ställel att lördagsstängningen
lett lill en ökning.

De beräknade helårseftekterna av lördagsstängningen
sammanfattas i tabdl
l.l.

Tabell 1.1 Beräknade heiårsefTekter av lördagsstängningen

Procentuell för-

Procentuell för-

Totalt antal fall

ändring räknat

ändnng räknat

per år (ungefär-

på antalet fall

på antalet fall

liga bastal för de

under fredagar-

under alla

procentuella för-

lördagar

veckans dagar

ändringarna)

Fylleri

-10- -12%

-4 - -5 %

145000

Lägenhetsbråk

- 1 - - 3 %

-0 - - 1 %

40000

Misshandel
inomhus

mellan
bekanta

- 5 - -12%

-2 - -5 %

10000

Misshandel
utomhus

mellan obekanta

+ 4 - -t-10 %

-1-3 - i-6%

7 500

Skadegörelse

0 - -t- 3 %

+0 - -Hl %

65000

Beräkningen av dessa effekter utgår från utvecklingen
under fredagar och lördagar, korrigerade för den irendmässiga förändringen
under de studerade åren. Det är del sammantagna utfallet av ökningar och minskningar
på dessa båda veckodagar som ligger till grund för del presenterade resultatet.

Det bör i detta sammanhang framhållas alt den ökning av
misshandel utomhus mellan obekanta och av skadegörelse som redovisas är en
följd av att fredagsökningen är slörre än lördagsminskningen. Alla de
redovisade områdena i tabellen har minskal på lördagar (09.00-24.00).

Man kan säga all vi med de använda beräkningsmetoderna har
vall alt utsätta lördagsstängningen för en hård prövning. Vi har l.ex. antagit
alt även den ökning som sker på fredagar och lördagar 00.00-09.00 (fredagseffekten)
under stängningsperioden och som är slörre än den irendmässiga förändringen, är
elt resultat av lördagsstängningen. Allmänt kan sägas all detla antagande om en
"fredagseffekt" vilar på en bräckligare grund än antagandet om en
lördagseffekt.

Etl syfte med ulvärderingen har varil alt undersöka vad
som händer sell pä lile längre sikl. Någon över lid avtagande effekl har inte
gått att belägga. För de förhållanden som påverkas under sommarperioden
kvarstår effeklen sommaren 1983. Också de effekler som uppkommer oberoende av
årstid kvarstår under samlliga perioder som ingår i undersökningen.

Prop. 1984/85:44 17

Enligt
svaren på en Sifo-undersökning är del ungefår lika många som tycker att lördagsslängningen
är bra som tycker alt den år dålig. Bl.a. ställdes följande fråga "Tycker
Du att det var en riklig eller felaktig polilik av riksdagen när den beslöt alt
alltid ha Systemet stängt på lördagar?". 46 % tyckte alt del var en riklig
politik, 43 % att del var en felaktig polilik, medan 11 % var tveksamma. Enligl
svaren på en annan fråga lyckle 11 % att de haft personliga nackdelar av
stängningen, medan 72 % ansåg all de inte hade haft några sådana nackdelar.

Prop. 1984/85:44 18

Innehåll

Propositionen .................................................................. ..... 1

Propositionens huvudsakliga innehåll ............................. 1

Förslag till Lagom ändring i lagen (1977: 293) om handel
med drycker 2

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 18
oktober 1984 4

1 Utgångspunkter ............................................................ 4

1.1 Alkoholkonsumtionens utveckling ........................... 4

1.2 Nuvarande regelsystem ........................................ 5

1.3 Krav på förändringar ................................................ 6

1.4 Lördagsstängda systembutiker .............................. ..... 6

2 Överväganden och förslag ............................................ ..... 8

2.1 Grunderna för alkoholpolitiken ................................ ..... 8

2.2 Vissa förändringar av reglerna .............................. ..... 8

2.3 Försäljningstiderna för öl ........................................ ..... 9

2.4 Serveringstider för alkoholdrycker ............................ ... 10

2.5 Handläggningsliden för serveringsärenden
............ ... 12

2.6 Syslembulikernas öppelhållande ............................ 13

3
Upprättat
lagförslag ..................................................... 14

4
Hemställan ................................................................... ... 14

5
Beslul ........................................................................... ... 14

Bilaga I Uldrag ur rapporten (DsS 1984:8) Effekler av
lördags-

slängda syslembuliker ....................................... ... 15

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984