Prop. 1984/85:52

Prop.
1984/85:52

Regeringens proposition

1984/85:52

om ändring i
sekretesslagen (1980:100);

beslutad
den 18 oktober 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av
regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

STEN
WICKBOM

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås några mindre ändringar i sekretesslagen. Bl.a. förordas
en ny bestämmelse om sekretess i utlänningsärenden. Bestämmelsen gör det
möjligt att skydda en uppgiftslämnare som löper risk att bli utsatt för
våldshandlingar.

Lagändringarna
föreslås träda i kraft den 1 januari 1985.

1 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 52

Prop.
1984/85:52 2

Förslag till

Lag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Härigenom
föreskrivs att 7 kap. 14 §, 8 kap. 9 § samt 9 kap. 11 och 18 §§ sekretesslagen
(1980:100)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

1 kap.

14 §

Sekretess gäller för uppgift som rör utlänning, om det kan
antas att röjande av uppgiften skulle medföra fara för att någon utsätts för
övergrepp eller annal allvarligt men som föranleds av förhållandel mellan utlänningen
och utländsk stat eller myndighel eller organisation av utlänningar.

Utöver
vad som följer av första stycket gäller sekretess i verksamhet för kontroll
över utlänningar för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det
inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller nägon
honom närstående lider men. Motsvarande sekretess gäller i ärende om svenskl
medborgarskap. Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende som avses i
detta stycke.

Utöver vad som följer av första stycket gäller sekretess i
verksamhet för kontroll över utlänningar och i ärende om svenskt medborgarskap
för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att
uppgiften kan röjas ulan att den enskilde eller någon honom närslående lider
men. / verksamhet för kontroll över utlänningar gäller sekretess också för
anmälan eller annan utsaga av enskild, om del kan antas att fara uppkommer för
att den som har gjort anmälan eller avgivit utsagan eller någon honom
närstående utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs.
Sekretessen gäller dock inte beslut i ärende som avses i della stycke. I fråga
om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio

ar.

8 kap. 9§ Sekretess gäller hos myndighel för uppgift som
avser provning, bestämning av egenskaper eller myckenhet, värdering,
vetenskaplig, teknisk, ekonomisk eller statistisk undersökning eller annat
sådant uppdrag som myndigheten utför för enskilds räkning, om det måste antas
att uppdraget har lämnats under förutsättning att uppgiften inte röjs.
Regeringen kan för särskilt fall förordna om undanlag från sekretessen, om den
finner det vara av vikt att uppgiften lämnas.

I fråga
om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år. Hos
högskoleenhet gäller sekretessen dock i högsl tio år. Hos

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i
högst tjugo år. Hos högskoleenhet gäller sekretessen dock i högst tio år.Hos slatens

Lagen omtryckt 1982:1106.

Prop.
1984/85:52 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skeppsprovningsanstaU och palenl- palenl- och registreringsverket gäl-

och regislreringsverkel gäller sekre- ler sekretessen i högsl femtio år.

tessen i högst femtio år.

9 kap. 11 §

Sekretess gäller hos utrikesdepar- Sekretess gäller hos utrikesdepar

tementet, inom utrikesrepresenta- tementet,
inom utrikesrepresenta

tionen och hos nämnden för interna- tionen
och hos statens nämnd för

tionella adoptionsfrågor för uppgift i internationella
adoptionsfrågor för

ärende om ekonomiskt bistånd, bi- uppgift
i ärende om ekonomiskt

trade i rättslig angelägenhet eller bistånd,
biträde i rättslig angelägen

utredning åt enskild, om det kan hel eller
utredning åt enskild, om det

antas alt den enskilde eller någon kan
antas all den enskilde eller

honom närstående lider skada eller någon
honom närstående lider skada

men om uppgiften röjs. Sekretessen eller
men om uppgiften röjs. Sekre-

gäller dock inte beslut i ärende om tessen
gäller dock inte beslut i ären-

ekonomiskt bistånd. de om ekonomiskt bistånd.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högsl
femtio

18 § Sekretessen enligt 17 § första stycket gäller inte

1.
beslut huruvida
åtal skall väckas, beslut om all förundersökning inte skall inledas saml beslul
om att förundersökning skall läggas ned,

2.
uppgift i
ärende om strafföreläggande eller föreläggande av ordningsbot,

3.
uppgift
som avser omhänderta- 3.
uppgift som avser omhändertagande enligt 3 § lagen (1973:558) om gande enligt
13 § andra stycket polis-tillfälligt omhändertagande och som lagen
(1984:387).

inte har inhämtats vid utredning enligt 6 § andra stycket
samma lag.

Sekretessen enligt 17 § första stycket upphör att gälla,
om uppgiften lämnas till domstol med anledning av åtal, såvida inle sekretess
för uppgiften skall gälla hos domstolen enligt 16 §, eller uppgiften uppenbariigen
saknar betydelse i målet eller finns i handling som har erhållits från annan
myndighet där sekretess gäller för uppgiften.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

Äldre bestämmelser gäller dock beträffande uppgift om
omhändertagande som dessförinnan har gjorts enligl 3 § lagen (1973:558) om tillfälligt
omhändertagande.

Äldre bestämmelser gäller också i fråga om sådan uppgift
som har omfattats av bestämmelser om sekretess hos slatens skeppsprovningsanstaU.

Prop.
1984/85:52

Utdrag

JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-10-18

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden I.
Carlsson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Wickbom

Proposition om ändring i sekretesslagen (1980:100)

1 Inledning

Slatens invandrarverk har i en framställning fill
regeringen föreslagit att 7 kap. 14 § andra stycket sekretesslagen (1980:100), SekrL,
skall ändras. Invandrarverket anser att bestämmelsen om sekretess i en
myndighets verksamhet för kontroll över utlänningar under vissa förutsättningar
också bör skydda den som i elt utlänningsärende har gjort en anmälan eller
lämnat andra uppgifter. Sekretess skall enligt invandrarverkets förslag gälla,
om det finns risk för att uppgiflslämnaren kan komma alt utsättas för
repressalier om den som uppgifterna avser får vetskap om dem och därigenom
också om uppgifislämnarens identitet.

Invandrarverkets framställning bör i nu aktuella delar
fogas till protokollet i delta ärende som bilaga 1.

Efter remiss har yttranden över framställningen avgelts av
kammarrätten i Sundsvall, rikspolisstyrelsen, socialstyrelsen,
justitieombudsmannen Anders Wigelius (JO), Pressens samarbetsnämnd och
Samarbetsgruppen för invand-rarorganisationer. En sammanställning av
remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 2.

Jag avser nu att behandla frågan om sekretesskydd för uppgiftslämnare
i utlänningsärenden. Vidare kommer jag all ta upp några sekretessfrågor av mera
detaljbetonat slag.

Prop.
1984/85:52

2 Allmän motivering

2.1 Uppgiftslämnares skydd i utlänningsärenden

Mitt förslag: Sekretess skall gälla i utlänningsärenden
för en anmälan eller annan utsaga av enskild, om det kan antas att den som har
gjort anmälan eller avgett utsagan utsätts för våld eller annat allvarligt men
om en uppgift i anmälan eller utsagan röjs. Skyddet föreslås omfatta också den
som är närstående till uppgiftslämnaren.

Statens invandrarverks förslag: Överensstämmer i huvudsak
med mitt förslag (se bil. 1).

Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks eller lämnas utan
erinran av samtliga remissinstanser (se bil. 2).

Skälen för mitt förslag: Enligt 7 kap. 14 § andra stycket SekrL
gäller sekretess i verksamhet för kontroll över utlänningar för uppgift om
enskildas personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan
röjas utan att den enskilde eller någon honom närstående lider men. Sekretessen
gäller alltså med ett s.k. omvänt skadcrekvisit, dvs. sekretess är huvudregel.
Besluten omfattas inte av sekretess.

Bestämmelserna tar sikte på invandrarverkets,
polismyndigheternas och andra myndigheters verksamhet för kontroll över
utlänningar. Med verksamhet för kontroll över utlänningar menas inte bara
förvaltningsärenden om l.ex. visering, uppehållsullstånd, arbetsfillstånd,
avvisning eller utvisning utan också kontrollåtgärder och annan löpande
tillsyn. Förvaltningsärenden som gäller utlänningars rätt att resa in och kvarstanna
i Sverige brukar sammanfattas under begreppet utlänningsärenden. Som
utlänningar räknas både utländska medborgare och statslösa personer.

Ultrycket personliga förhållanden är hämtat från 2 kap. 2
§ första stycket 6 tryckfrihetsförordningen (TF). Någon analys av innebörden i
begreppet gjordes inte när det infördes i TF (prop. 1975/76:160 s. 109). I
förarbetena till 7 kap. 14 § andra stycket SekrL (prop. 1979/80:2, Del A, s.
209) framhålls att mot det offenilighetsintresse som finns i fråga om
utlänningsärenden måste ställas det obestridliga behov av sekretess som
föreligger för de uppgifter om enskildas personliga förhållanden som kommer
fram. Vissa uppgifter, t.ex. om hälsotillstånd, religiös och politisk
uppfattning, är sådana att de också i etl annat sammanhang skulle åtnjuta ett
starkt sekretesskydd. Andra uppgifter som normalt kan anses som tämligen
harmlösa kan för den som kommer från ett annat land uppfattas som ytterst
ömtåliga öch sådana alt deras röjande skulle kunna få menliga följder.

Det förhållandet att sekretessen gäller i fråga om uppgift
om enskildas personliga förhållanden innebär att den omfattar en sådan uppgift
oavsett

Prop.
1984/85:52 6

vem uppgiften avser och hur den har tillförts
utlänningsärendet. Sekretessen kan gälla uppgifter om personliga förhållanden
som är att hänföra till den utlänning ärendet avser, en uppgiftslämnare eller
någon annan person. Sekretess kan t.ex. gälla lill skydd för den som berättar
om sina relationer till utlänningen, oavsett om uppgiftslämnaren är närstående
till utlänningen.

I detla sammanhang bör man lägga märke till att den som
skyddas av sekretess inte kan efterge sekretesskyddet i den mån det gäller till
förmån för någon annan person (jfr 14 kap. 4 § SekrL). En utlänning kan alltså inle
med bindande verkan medge att en utomstående får la del av hemliga uppgifter,
om uppgifierna avser både utlänningen och t.ex. en person som tidigare har
sammanbott med denne. Utlänningen har dock själv i egenskap av part som regel
rätt att enligl 14 kap. 5 § SekrL få ta del av den utredning som finns i
utlänningsärendet, jfr också 14 och 15 §§ förvaltningslagen (1971:290).

Sekretessen hindrar således inle att den som är sökande,
klagande eller annan part i ett mål eller ärende hos en myndighet tar del av en
handling eller annat material i ärendet. Detta innebär att en utlänning i ett
utlänningsärende som regel kan få del av utredningen i ärendet. Dennes rält
till insyn gäller också i princip sekretesskyddade uppgifter om andra personers
personliga förhållanden. Det finns dock vissa begränsningar i partsinsynen. En
handling eller annat material fär inte lämnas ul, om det av hänsyn fill bl.a.
ett enskilt intresse är av synnerlig vikt att en sekretessbelagd uppgift i
materialet inte röjs. I sådant fall skall myndigheten på något annat sätt lämna
parten upplysning om vad materialet innehåller, om det behövs för att han skall
kunna ta fill vara sin rätt och det kan ske utan allvarlig skada för del
intresse som sekretessen skall skydda.

Som invandrarverket har pekat på skyddar sekretessen inte
den som, ulan att nämna något om sina egna personliga förhållanden, lämnar
uppgifter om utlänningens personHga förhållanden, t.ex. om graden av
utlänningens anknytning till Sverige. Sådana bestämmelser med skydd för
anmälare och uppgiftslämnare finns däremot för andra verksamhetsområden.

I 7 kap. 6 § SekrL finns bestämmelser till skydd för den
som lämnar uppgifter om andras förhållanden till myndigheter inom hälso- och
sjukvården eller inom socialtjänsten. Föremålet för sekretessen är
"anmälan eller annan utsaga av en enskild om någons hälsotillstånd eller
andra personliga förhållanden". Sekretess gäller om det kan antas att fara
uppkommer för att den som har gjort anmälan eller avgett utsagan eller någon
honom närstående utsätts för våld eller annal allvarligt men om uppgiften röjs.

Vidare finns regler till skydd för anmälare och uppgiftslämnare
i 7 kap. 20 § och 9 kap. 17 § SekrL. Enligt 7 kap. 20 § SekrL gäller sekretess
hos polisen för anmälan eller annan utsaga av enskild i ärende om omhändertagande
enligt lagstiftningen om viss psykiatrisk vård eller om vård av missbrukare
utan samtycke inom socialtjänsten. Sekretessen gäller under förutsättning att
det kan antas att fara uppkommer för att den enskilde eller någon honom
närstående utsätts för våld eller annal allvarligt men om

Prop.
1984/85:52 7

uppgiften röjs.

I 9 kap.
17 § SekrL finns regler om sekretess lill skydd för enskildas inlresse vid
förundersökning, användning av tvångsmedel och åklagarmyndighets,
polismyndighets eller tullmyndighets verksamhet i övrigt för att förebygga,
uppdaga, utreda eller beivra brott. I sådan verksamhei gäller enligt
paragrafens andra stycke sekretess också för anmälan eller utsaga från enskild,
om det kan antas att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller annat
allvarligt men om uppgiften röjs.

Efter en
lagändring i 7 kap. 7 § SekrL som trädde i kraft den 1 januari 1983 (prop.
1981/82:186, KU 1982/83:12, rskr 1982/83:74 och SFS 1982:1106) gäller sekretess
numera även hos de allmänna försäkringskassorna, riksförsäkringsverket och
försäkringsdomstolarna för anmälan eller annan utsaga av enskild om någons
hälsotillstånd eller andra personliga förhållanden. Bestämmelsen har utformats
efter förebild i 7 kap. 6 § SekrL.

Invandrarverkets
framställning och remissutfallet (jfr bil. 1 och 2) visar att det förekommer
att personer som har kännedom om uppgifter som kan vara betydelsefulla i
utlänningsärenden inte vågar lämna uppgifterna till invandrarverket eller
polisen av rädsla för att bli utsatta för våld eller andra slags repressalier
från den som ärendet gäller.

Mot
bakgrund av invandrarverkets framställning och remissinstansernas synpunkter
ansluter jag mig till uppfattningen att det är önskvärt att sekretesskyddet i
utlänningsärenden kompletteras.

Bestämmelserna
bör ändras så alt de ger skydd också åt den som har gjort en anmälan eller lämnat
andra uppgifter i ett utlänningsärende. Med hänsyn till offentlighets- och rätlssäkerhelsintressena
är det dock angeläget att sekretesskyddet inte blir mer omfattande än
nödvändigt. Uppgifter i en anmälan eller en annan utsaga bör inte rutinmässigt
kunna undanhållas från den utlänning som är aktuell i utlänningsärendet. Vidare
bör bestämmelserna inle göras tillämpliga på en anmälan eller en utsaga från
en myndighet eller på uppgifter som har lämnats i tjänsten, utan begränsas fill
att gälla uppgifter från enskilda.

Den nya beslämmelsen
bör lämpligen utformas efter mönster av de bestämmelser om skydd för uppgiftslämnare
som redan finns. Jag förordar därför att sekretess skall gälla, om det kan anlas
att den som har gjort en anmälan eller avgett en utsaga utsätts för våld eller
annat allvarligt men om en uppgift ur anmälan eller utsagan röjs, dvs. om den
enskilde löper risk att utsättas för repressalier av mera allvarligt slag.

Jag
föreslår vidare att skyddet liksom enligt 7 kap. 6, 7 och 20 §§ SekrL också
skall omfalta den som är närstående fill uppgiftslämnaren.

De nu föreslagna kompletteringarna av sekretesskyddet i
utlänningsärenden bör göras i 7 kap. 14 § SekrL.

Den lagändring som jag nu har förordat bör träda i kraft
den 1 januari 1985.

Några särskilda övergångsbestämmelser behövs inte.

Prop.
1984/85:52 2.2 Övriga förslag

Mitt
förslag: Hänvisningen i 9 kap. 18 § första stycket 3 SekrL som rör sekretesskyddet
vid tillfälligt omhändertagande ändras från att avse 3 § lagen (1973:558) om
tillfälligt omhändertagande fill att avse 13 § andra stycket polislagen
(1984:387).

Vidare
görs en ändring i 8 kap. 9 § SekrL med anledning av att statens skeppsprovningsanstalt
har ombildats till aktiebolag.

Slutligen
görs i 9 kap. 11 § SekrL en justering som är föranledd av att nämnden för
internationella adopfionsfrågor har bytt namn till statens nämnd för
internationella adopfionsfrågor.

Skälen
för mitt förslag: I 9 kap. 18 § första stycket 3 SekrL föreskrivs att sekretess
enligt 17 § första stycket i samma kapitel inte gäller för uppgift om omhändertagande
enligt 3 § lagen (1973:558) om fillfälligt omhändertagande (LTO), bortsett från
det fallet att uppgiften har inhämtats vid utredning enligt 6 § andra stycket LTO.

Bestämmelserna
om tillfälligt omhändertagande fördes över från 3 § LTO fill 13 § andra stycket
polislagen (1984:387) i samband med att polislagen trädde i kraft den 1 oktober
1984 och LTO samfidigt upphävdes.

Eftersom
bestämmelserna om fillfälligt omhändertagande numera finns i polislagen bör
hänvisningen i 9 kap. 18 § första stycket 3 SekrL ändras. Någon motsvarighet
till det nuvarande undantaget beträffande uppgifter som har inhämtats vid
utredning enligt 6 § andra stycket LTO behövs inte med den utformning som den
nya bestämmelsen i 13 § andra stycket polislagen har.

Äldre
bestämmelser bör alltjämt gälla i fråga om uppgift om omhändertagande som har
gjorts enligt 3 § LTO före den föreslagna lagändringens ikraftträdande. En
föreskrift härom bör tas in i en övergångsbestämmelse.

Ytterligare
två ändringar av redaktionell karaktär bör göras i sekretesslagen.

I 8
kap. 9§ SekrL finns bestämmelser om sekretess. för bl.a. statens skeppsprovningsanstalt.
Skeppsprovningsanstalten ombildades den 1 juli 1984 fill ett statligt
aktiebolag, SSPA Maritime Consulfing AB. Eftersom sekretesslagen, med några
undantag, endast är tillämplig på myndigheter och inle på t.ex. statliga bolag,
bör bestämmelserna i paragrafen inte längre gälla i den verksamhet som hittills
har bedrivits av skeppsprovningsanstalten. En ändring bör därför göras i
paragrafens andra stycke.

Del
bör emellertid noteras att det i fråga om vissa uppgifter hos skeppsprovningsanstalten
som har omfattats av sekretess enligt 8 kap. 9 § SekrL kan finnas behov av att
kunna hemlighålla uppgifterna med stöd av sekretesslagen även efter anstaltens ombildning
till bolag. Det gäller t.ex.

Prop. 1984/85:52 9

uppgifter
i sådana handlingar som inte lämnas över till det nya bolaget utan som tas om
hand av en arkivmyndighet för arkivering (jfr 13 kap. 4 § SekrL). För detta
ändamål behövs en särskild övergångsbestämmelse.

Slutligen bör en
redaktionell ändring göras i 9 kap. 11 § första slyckel SekrL. Ändringen
föranleds av att nämnden för internationella adoptionsfrågor har bytt namn
till statens nämnd för internationella adoptionsfrågor.

De
lagändringar som jag nu har förordat bör träda i kraft den 1 januari 1985.

3
Upprättat lagförslag

I
enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats
ett förslag till lag om ändring i sekretesslagen (1980:100).

Lagförslaget
är av sådan karaktär som avses i 8 kap. 18 § andra stycket regeringsformen. På
grund av att lagstiftningsfrågan är av enkel beskaffenhet är det enligt min
mening inte nödvändigt att höra lagrådet i ärendet.

4
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen aft anta lagförslaget.

5
Beslut

Regeringen
ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom
proposition föreslå riksdagen att anta det förslag som föredraganden har lagt
fram.

Prop.
1984/85:52 10

Bilaga 1

Statens invandrarverks framställning

STATENS INVANDRARVERK 1983-06-22 Beteckning

Administrativa byrån Dnr 639-83-3176

Bd Mats Baurmann/IS

Justitiedepartementet 103 33 STOCKHOLM

Förslag om ändring i sekretesslagen (1980:100)

Enligt 7 kap. 14 § andra stycket sekretesslagen gäller
sekretess i verksamhet för kontroll över utlänningar för uppgift om enskilds
personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan
alt den enskilde eller någon honom närstående lider men.

Den personkrets som bestämmelsen skyddar är alltså den
enskilde själv eller någon honom närstående.

Kammarrätten i Jönköping har i en dom den 18 februari 1983
(mål nr 4842-1982) prövat frågan om vilka personer som avses med bestämmelsen.
Bakgrunden var följande. Invandrarverket hade upphävt ett tidigare beviljat
permanent uppehållstillstånd för en turkisk man och beslutat om dennes
utvisning ur landet. Orsaken var att mannen i sin ansökan om permanent
uppehållstillstånd svikligen förtigit sitt förhållande lill en kvinna i
Turkiet. Detta förhållande blev känt för invandrarverket dels genom etl förhör
med kvinnan i Turkiet när hon ansökte om att få komma hit, dels genom en
skrivelse lill invandrarverket från mannens tidigare maka här i landel. Sedan
regeringen fastställt invandrarverkets beslut, lämnade mannen en journalist
fullmakt all ta del av alla handlingar i hans ärende. Invandrarverket vägrade
att lämna ut skrivelsen från den tidigare makan i Sverige. Den bedömningen
gjordes nämligen att skrivelsen var hemlig enligt 7 kap. 14 § andra stycket
sekretesslagen och att sekretessen gällde till förmån för kvinnan. Stöd för
uppfattningen att sekretessen gällde till förmån för kvinnan, ansåg invandrarverket
fanns genom att bestämmelserna skyddar "den enskilde eller någon honom
närslående", dvs. även annan sökanden i ärendet och hans anhöriga. Därmed
kunde inte mannen efterge sekretessen enligt 14 kap. 4 § sekretesslagen.
Kammarrätten ansåg däremot i sin dom att ifrågavarande bestämmelse inle
utgjorde hinder mot utlämnande av uppgifterna. En kopia av domen (bilaga 1) och
en avskrift av skrivelsen (bilaga 2)' bifogas.

Det är långt ifrån ovanligt alt enskilda lämnar för
sökanden graverande uppgifter i utlänningsärenden. Vanligast är del i s.k.
anknytningsärenden,

1 De nämnda bilagorna har utelämnats här.

Prop.
1984/85:52 11

dvs. ärenden där grunden för utlänningens tillstånd är
anknytning lill någon här i landet bosatt, t.ex. make/maka eller sammanboende.
Upphör utlänningens anknytning kan det få till följd att utlänningens
avlägsnande ur landet aktualiseras.

Som regel är det kvinnan i dessa förhällanden som lämnar
uppgifter. Uppgifterna lämnas många gånger under den självklara förutsättningen
att uppgifislämnarens identitet inte röjs. Anledningen till detla kan vara att
kvinnan befinner sig i en sådan situalion, att elt röjande av identiteten
skulle kunna leda till allvarliga repressalier mot henne. Så kan vara fallel om
hon tvingas leva i ett förhållande, vars enda syfte är alt legalisera mannens
vistelse här i landet. Påståenden om tidigare våldsövergrepp, telefonterror och
andra trakasserier förekommer i sådana ärenden. Att rädslan för alt få sin
identitet röjd kan vara helt befogad finns del många gånger ingen anledning att
betvivla.

Bristerna i det nuvarande sekretesskyddet kan leda till
alt människor drar sig för att vända sig till polisen eller invandrarverket med
uppgifter som kan vara av utomordentligt stor betydelse för elt ärendes
avgörande, eftersom man fruktar att få sin idenfitet röjd. Invandrarverket vill
därför föreslå att 7 kap. 14 § sekretesslagen kompletteras med ett skydd för uppgiftslämnare.
En sådan bestämmelse skulle kunna ge uppgiftslämnare i utlänningsärenden etl
behövligt sekretesskydd med de begränsningar som naturligtvis följer av
bestämmelserna om partsinsyn i 14 kap. 5 § sekretesslagen. Ett skydd för uppgiftslämnare
finns redan inom t.ex. hälso- och sjukvården saml inom socialtjänsten enligt 7
kap. 6 § sekretesslagen.

För att ytterligare belysa frågan bifogas avskrifter a v
polisförhör m. m., där uppgiftslämnaren uttryckligen begärt att få vara anonym
av fruktan för repressalier (bilaga 3).

Beslut i detta ärende har fattats av generaldirektören Thord
Palmlund, styrelseledamöterna Vladimir Popov, Olle Göransson, Per-Olof
Strindberg och Karl-Erik Strömberg. Vid ärendets slutliga handläggning har
vidare närvarit personalföreträdarna Kurt Ryberg och Agneta Wassdahl, byråcheferna
Lennart Torstensson, Inge Kristensson, Lars Lundvall, Björn Bengtson och tf
byråchefen Torsten Torstensson. Ärendet har föredragits av byrådirektören Mats Baurmann.

Thord Palmlund

Mats Baurmann

Kopia för kännedom till arbetsmarknadsdepartementet

2 Den nämnda bilagan har utelämnats här.

Prop.
1984/85:52 12

Bilaga 2

Sammanställning av remissyttrandena över statens
invandrarverks framställning

1 Remissinstanser

Efter remiss har yttranden över invandrarverkets
framställning avgetts av kammarrätten i Sundsvall, rikspolisstyrelsen,
socialstyrelsen, jusfitieom-budsmannen Anders Wigelius (JO), Pressens samarbetsnämnd
och Samarbetsgruppen för invandrarorganisationer. Samarbetsgruppen för invandrar-organisaiioner
företräder enligt remissyttrandet Assyriska riksförbundet, Finlandssvenskarnas
riksförbund. Grekiska riksförbundet, Italienska riksförbundet. Jugoslaviska
riksförbundet. Portugisiska riksförbundet. Riksförbundet finska föreningar i
Sverige, Riksförbundet polska föreningar i Sverige, Spanska riksförbundet och
Turkiska riksförbundet.

2 Synpunkter på förslaget

Förslaget tillstyrks eller lämnas utan erinran av samtUga
remissinstanser.

Kammarrätten i Sundsvall konstaterar att bestämmelser om
sekretess i utlänningsärenden finns i 7 kap. 14 § andra stycket sekretesslagen.
Enligt bestämmelserna utgörs föremålet för sekretessen uppgift om enskilds
personliga förhållanden. Sekretessen innebär att sådan uppgift inte får lämnas
ut, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller
någon honom närstående lider men. Bestämmelserna innefattar således ett s.k.
omvänt skadcrekvisit. I fråga om uppgift av det aktuella slaget är sekretess
följaktligen huvudregel. Utlämnande av en uppgift förutsätter att det står
klart att detta kan ske utan sådant men som avses i bestämmelserna.

EnUgt kammarrätten innebär det förhållandet att
sekretessen i utlänningsärende enligt 7 kap. 14 § andra stycket sekretesslagen
gäller i fråga om uppgift om enskilds personliga förhållanden - efter gängse
mönster i sekretesslagen - att den omfattar sådan uppgift oavsett vem den avser
och hur den tillförts ärendet. Således kan sekretess gälla för uppgifter som är
att hänföra fill - förutom den ärendet primärt vanligen angår, dvs. utlänningen
själv - även uppgiftslämnare och andra personer. Innebörden härav är bl.a. att
- beträffande uppgifter som en person lämnat om sig själv och sina förhållanden
- förekommande sekretess gäller i just denna persons intresse och detta oavsett
om denne är utlänningen själv eller någon annan person. Frågan om en uppgift om
enskilds personliga förhållanden kan röjas får avgöras efter en prövning av om
den enskilde - utlänningen eller annan person - eller den enskilde närstående Uder
men.

Det anförda utvisar enligt kammarrättens mening att
bestämmelserna i

Prop.
1984/85:52 13

7 kap. 14 § andra stycket sekretesslagen innefattar ett
godtagbart skydd för uppgifter om enskildas personliga förhållanden. Skyddet
gäller även lill förmån för närstående till en enskild, om vilken sådana
uppgifter förekommer, till följd av alt den s.k. skadeprövningen innefattar
också dem. 1 detta avseende är emellerlid alt märka all begreppet närstående inle
är preciserat i sekretesslagen. Närståendebegreppets innebörd torde därför få
bedömas från fall till fall.

Kammarrätten anser att framställningen också ger anledning
att uppmärksamma bestämmelserna i 14 kap. 4 och 5 §§ sekretesslagen. Av
förstnämnda paragraf framgår att enskild normall äger efterge sekretess som
stadgas i just hans intresse. Denna regel innebär alltså, såvitt nu är av inlresse,
inte att utlänningen i fråga äger efterge del sekretesskydd som gäller till
förmån för annan person än honom själv. Var och en som skyddas av sekretess som
anges i bestämmelsen äger således endast efterge sekretessen beträffande
uppgift som rör honom själv. Någon ny reglering i fråga om rätten för enskild
att efterge sekretess som gäller till förmån för honom själv framstår därför enligt
kammarrättens mening inte som påkallad.

Enligt kammarrättens mening medger bestämmelserna i 14
kap. 5 § sekretesslagen alt sökande, klagande och andra parter i mål eller
ärenden hos myndigheter tar del av handling eller annat material i målel eller
ärendet. Detta innebär, att en utlänning i elt utlänningsärende normalt kan få
del av bl.a. utredningen i ärendet och della även i vad denna innehåller sekretessbelagda
uppgifterom andra personers förhållanden. Den inskränkningen gäller emellertid
att handling eller annat material inle får lämnas ut till parten i den mån det
av hänsyn till allmänt eller enskilt inlresse är av synnerlig vikt att sekretessbelagd
uppgift i materialet inte röjs. I sådant fall skall myndigheten på annat sätt
lämna parten upplysning om vad materialet innehåller i den mån det behövs för
att han skall kunna ta sin rätt tillvara och det kan ske utan allvarlig skada
för det intresse som sekretessen skaU skydda. De återgivna bestämmelserna
ulvisar enligt kammarrättens mening att det också beträffande den s.k.
partsinsynen finns begränsningar som i tillräcklig grad tillgodoser kraven på
sekretesskydd.

Kammarrätten finner sammanfattningsvis att vad
invandrarverket anfört inte ger anledning till ändringar i vad som nu gäller i
fråga om sekretessen i utlänningsärenden. I verkets skrivelse aktualiseras
emellertid frågan om sekretesskyddet för uppgiftslämnares identitet. I detta
avseende är att märka att sekretessbestämmelserna i sin nuvarande utformning
inte synes ge något sekretesskydd för uppgiftslämnares identitet i det fallet
att det i utlänningsärende inle förekommer uppgifter om enskild uppgiftslämnares
personliga förhållanden utan endast uppgifter denne lämnat om annan, l.ex. den
aktuelle utlänningen. Med hänsyn härtill och till vad som i övrigi anförts i
skrivelsen kan etl visst behov av en bestämmelse som reglerar frågan föreligga.
I fråga om utformningen av en sekretessbestämmelse till skydd för uppgiftslämnares
identitet torde enligt kammarrättens mening kunna

Prop.
1984/85:52 14

hänvisas till den förebild som 7 kap. 6 § sekretesslagen
utgör.

Rikspolisstyrelsen delar invandrarverkets uppfaltning och
tillstyrker förslaget.

Socialstyrelsen tillstyrker för sin del förslaget om
sekretesskydd för uppgiftslämnare i aktuella ärenden. Emellertid kan många
gånger enbart elt utlämnande av uppgifterna i en anmälan, med undantag för
namnet på informatören, i sig vara av den karaktären att de kan avslöja vem
denne är. För att det önskade skyddet skall bli effektivt, anser styrelsen att
sekretesskyddet inte bara skall gälla för uppgifislämnarens namn ulan även för
själva anmälan eller annan utsaga i likhet med vad som är fallel inom hälso-
och sjukvården saml inom socialtjänsten enligl 7 kap. 6 § sekretesslagen.

JO framhåller att från de synpunkler han har att företräda
finns del inle någonting att erinra mot invandrarverkets förslag.

Pressens samarbetsnämnd vill inte motsätta sig att man ger
den lilla grupp av främsl frånskilda kvinnor det skydd som invandrarverket
föreslår. Nämnden vill ifrågasätta om inte delta kan åstadkommas på det sättet
att man i andra stycket av den ifrågavarande paragrafen ersätter orden
"eller någon honom närstående" med orden "eller någon som är
eller har varit honom närstående".

Samarbetsgruppen för invandrarorganisationer anser att ett
skydd för uppgiftslämnare måste finnas. Som det nu är kan uppgifislämnarens
identitet röjas och konsekvenserna bli allvarliga även om det kanske inle
alltid tar sig uttryck i fysiska repressalier. Personen kan utsättas för
telefonterror, trakasserier och bli utesluten ur den sociala gemenskapen, till
och med ur familjen. Samarbetsgruppen är säker på att den rädsla som många har
uttryckt för alt få sin identitet röjd, är hell befogad. Säkerligen är del
många uppgiftslämnare som ej är medvetna om att det nu finns ett hål i lagen
som gör alt deras identitet kan röjas, utan har lämnat uppgifter med
utgångspunkt från all kunna vara skyddade. Denna brist kan även innebära att
människor drar sig för att vända sig till polisen eller invandrarverket med
uppgifter som kan vara av stor avgörande betydelse.

I många fall begär uppgiflslämnaren alt få vara anonym och
delta måsle kunna respekteras genom lagen. Samarbetsgruppen instämmer därför
med statens invandrarverk att del i delta förhållande brister i det nuvarande
sekretesskyddet och anser det nödvändigt att 7 kap. 14 § sekretesslagen
kompletteras med elt skydd för uppgiftslämnare.

Prop.
1984/85:52 15

Innehållsförteckning Sid.

Propositionens
huvudsakliga innehåll ..................... ..... 1

Lagförslag ..................................................... ..... 2

Utdrag av protokoll vid
regeringssammanträde

den 18 oktober 1984 ....................................... ..... 4

1
Inledning ................................................... 4

2
Allmän motivering......................................... 5

2.1
Uppgiftslämnares skydd i
utlänningsärenden 5

2.2
Övriga förslag ..................................... 8

3
Upprättat lagförslag ................................... 9

4
Hemställan ............................................... 9

5
Beslut ....................................................... 9

Bilaga
1 Slatens invandrarverks framställning ....... 10

Bilaga
2 Sammanställning av remissyttrandena över statens invand

rarverks framställning ............................ .... 12

minsbtgotab
Stockholm 1984 80717