Prop. 1984/85:55

Regeringens proposition

1984/85:55

om beskattning och folkbokföring av viss personal på
främmande makters beskickningar och lönade konsulat;

beslutad den I november 1984.

Regeringen föreslär riksdagen att anta de förslag som har
upptagits i bifogade uldrag av regeringsprotokoll.

På regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens huvudsakliga innehåll

1 propositionen föresläs att lokalanställd personal vid
främmande makters beskickningar och lönade konsulat här i riket som inte är
svenska medborgare och deras anhöriga i fråga om beskattning och folkbokföring
skall behandlas på samma sätt som svenska medborgare med sådan tjänst och deras
anhöriga.

1 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 55

Prop.
1984/85:55

Prop.
1984/85:55 2

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom
föreskrivs all 70 § I och 2 mom. kommunal>ikiiltelagcn (1928:370) skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Foieshigen
lydelse

1 mom.' Person, som lillhöri främmande makts härvarande beskickning
eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning och som
icke varit svensk medborgare, anses i beskattningshänseende icke hava varit
här i riket bosatt. För inkomster, vilka enligt föreskrifterna i denna lag beskattas
i hemortskommunen, skall skatt av sådan person utgöras i den kommun här i
riket, där han under det år. som närmast föregått taxeringsåret, försl haft
sill egentliga bo och hemvist eller, utan att sådant fall förelegat,
stadigvarande visiais.

Vad ovan sagls gäWer jäitiviU sådan persons make, barn
under 18 år och enskilda Ijänare, därest de bott hos honom och icke varit
svenska medborgare.

2 mom. Svensk medborgare, som tillhört främmande makts liiir-varande
beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets
betjäning, är frikallad från skattskyldighet för inkomst av sin tjänst hos den
främmande makten.

1 mom. En person, som har till

hört främmande makts beskickning

eller lönade konsulat här i riket el

ler beskickningens eller konsulatels

betjäning, som inle har varil svensk

medborgare och som inte var bo

satt här i riket när han kom att till

höra beskickningen eller konsuhitel

eller beskickningens eller konsula

tets betjäning anses i beskullnings-

hänseende inie ha varit bosatt här i

riket. För inkomster, vilka enligt

föreskrifterna i denna lag beskattas

i hemortskommunen, skall skall av

sådan person utgöras i den kom

mun här i riket, där han under be

skattningsåret först haft sitt egent

liga bo och hemvist eller, utan au

sådant fall förelegal, stadigvarande

vistats.

Vad ovan sagls gäller också sådan persons make. barn
under 18 är och enskilda Ijänare om de hur bott hos honom och inte har varit
svenska medborgare.

2 m o m
. E/1 person, som har till

hört främmande makts beskickning

eller lönade konsulat här i riket el

ler beskickningens eller konsulatets

betjäning utan att omfattas av be

stämmelserna i I mom. är frikallad

från skattskyldighet för inkomst av

sin tjänst hos den främmande mak

ten.

Denna lag träder i kraft den I januari 1985 och tillämpas
första gången vid 1986 års taxering.

Senaste lydelse 1972:765,

Prop.
1984/85:55 3

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs att 18 S I och 2 mom. lagen (1947:
576) om statlig inkomstskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

1 mom.- Person, som tillhört främmande makts härvarande
beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets
betjäning och som icke varil svensk medborgare, anses i beskattningshänseende
icke hava varit här i rikel bosatt. Sådan person ånjuter, föruiom den
inskränkning i skattskyldigheten som följer av vad nu sagls, frikallelse
frän skattskyldig-hel för inkomst genom utdelning å andelar i svenska
ekonomiska föreningar. Skatt skall av person, varom nu är fråga, utgöras i
den kommun här i riket, där han under beskattningsåret först haft sitt
egentliga bo och hemvist eller, utan att sådani fall förelegal, stadigvarande
vistats.

Föreslagen lydelse

18 $

1 m o m . £a; person,
som har till

hört främmande makts beskickning

eller lönade konsulat här i riket el

ler beskickningens eller konsulatets

betjäning, som inte har varil svensk

medborgare och som inte var bo

satt här i riket när han kom att till

höra beskickningen eller konsulatet

eller beskickningens eller konsula

tets betjäning anses i beskattnings

hänseende inte ha varit bosatt här i

riket. En sädan person åtnjuter, för

utom den inskränkning i skattskyl

digheten som följer av vad som nu

sagls, frikallelse frän skattskyldig

het för inkomst genom utdelning på

andelar i svenska ekonomiska för

eningar. Skatt skall av person,

varom nu är fråga, utgöras i den

kommun här i riket där han under

beskattningsåret först haft sitt

egentliga bo och hemvist eller, utan

att sådant fall förelegat, stadigva

rande vistats.

Vad ovan
sagts gäher jämväl sådan persons make, barn under 18 år och enskilda
tjänare, därest de bott hos honom och icke varit svenska medborgare.

2 mom.
Svensk medborgare, som tillhört främmande makts härvarande beskickning eller
lönande konsulat eller beskickningens eller konsulatets betjäning, är frikallad
från skattskyldighet för inkomst av sin tjänst hos den främmande makten.

Vad ovan sagts gäller också sådan persons make, barn
under 18 år och enskilda tjänare om de har bott hos honom och inte har varit
svenska medborgare.

2 mom. En person, som har till

hört främmande makts beskickning

eller lönade konsulat här i riket el

ler beskickningens eller konsulatets

betjäning utan att omfattas av be

stämmelserna i 1 mom. är frikallad

från skattskyldighet för inkomst av

sin tjänst hos den främmande mak

ten.

Denna lag träder i kraft den I januari 1985 och tillämpas
första gången vid 1986 års taxering.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 770. - Senaste
lydelse 1972:766.

Prop.
1984/85:55 4

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947: 577) om statlig förmögenhetsskatt

Härigenom
föreskrivs all 18 S lagen (1947: 577) om statlig furmögenhets-skatl' skall ha
nedan angivna lydelse.

18 S-

Nuvaroiule
lydelse

Person, som tillhört flammande makts härvarande
beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets
betjäning (uli som icke varil svensk medborgare, anses i beskattningshänseende
icke hava varit här i riket bosatt, Sädan person åtnjuter, förutom den inskränkning
i skattskyldigheten som följer av vad nu sagts, frikallelse från
skattskyldighet för förmögenhet, som utgöres av andelar i svenska ekonomiska
föreningar. Skatt skall av person, varom nu är fräga, utgöras i den kommun här
i riket, där han under beskattningsärei först haft sitl egentliga bo och hemvist
eller, utan att sådant fall förelegat, stadigvarande vistats.

Vad ovan sagts gäller>j/;n/i/ sädan persons make, barn
under 18 år och enskilda tjänare, därest de bott hos honom och icke varit
svenska medborgare.

Föreslagen
lydcLsc

En person, som luir tillhön främmande makis bcskicknuig
eller lönade konsulat här i riket eller beskickningens eller konsulalets betjäning,
som inte har varit svensk medborgare Oih som inte var bo-sall här i rikel nar
han koin ull tillhöra beskickningen eller konsulaie! eller beskickningens
eller konsulatets betjäning, anses i beskattningshänseende ('/;/(' /((/ varit
bosatt här i rikel. Sädan person åtnjuter, förutom den inskränkning i skatiskyl-dighelen
som följer av vad som nu sagts, frikallelse frän skattskyldighet för
förmögenhet, som utgörs av andelar i svenska ekonomiska föreningar. Skall skall
av person, varom nu är fräga. utgöras i den kommun här i rikei. där han under beskaltningsäiei
försl haft sitt egentliga bo och hemvist eller, utan att sådant fall lorelegal.
stadigvarande visuiis.

Vad ovan sagls gäller ccksä sädan persons make. barn under
18 är och enskilda ijänare ont de har bott hos honom och inte har varit svenska
medborgare.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas
första gängen vid 1986 års taxering.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974: 859, - Senasle
lydelse 1972:767.

Prop.
1984/85:55 5

4 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs att 22 S 1 mom. ta\eringsl;ipen (1956:62.)'
skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 S / mom.' Nedannämnda skattskyldiga äro. där ej annat
följer av stadgandet i 3 mom., skyldiga att ulan anmaning lill ledning för
egen taxering avlämna deklaration (sjiUvdeklaration). niimligen:

1)
aktiebolag,
ekonomisk förening, sparbank, ömsesidig skadcförsäk-ringsanstall och aktiefond ävensom
sådan stiftelse, fond eller inriiltning som har lill huvudsakligl ändamål all lillgodosc
viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska intressen.

2)
annan juridisk
person, om dess brultoinläktcr av en eller flera förvärvskällor imdcr bcskallningsårcl
uppgåll till samm;mlagi minsl 100 kronor.

3)
fysisk person,
vilkens brulloinläkler av en eller flera förvärvskällor under beskallningsårel uppgåll.
om han varil hiir i riket hosall under hela beskattningsärei och under denna tid
icke erlagt sjömansskatt, till sammanlagt minsl 6 000 kronor och eljest till
sammanlagt minst 100 kronor.

4)
fysisk eller
juridisk person, vilkens lillgångar av den arl som anges i 3 S I mom. lagen (1947:577)
om statlig förmögenhelsskatl. vid beskattningsårets utgång haft ell värde
överstigande 400 000 kronor eller, såvitt angår sådan juridisk person som avses
i 6 § I mom. h) nämnda lag. 25 000 kronor, samt

5)
fysisk eller
juridisk person, för vilken garantibclopp för faslighet skall upptagas såsom
skattepliktig inkomst.

Vid bedömandet av fysisk eller juridisk persons
deklarationsskyldighet enligt punkterna 2)-4) skall hänsyn icke tagas till sädan
inkomst eller förmögenhet, för vilken den fysiska eller juridiska personen icke
är skall-skyldig enligt kommunalskatielagen (1928: 370). lagen (1947: 576) om
statlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Har makar, som ingått iiktenskap före ingången av beskattningsåret
och levt tillsammans under större dcicn diirav. var för sig haft inkomst eller
förmögenhet, skall vardera makens dekhirationsskyldighet bedömas med hänsyn
till makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet.

Skall skattskyldig enligt lagen om statlig förmögenhelsskatl
taxeras för förmögenhet, som tillhör barn eller annan, skall hänsyn diirtill
tagas vid deklaralionsskyldighetens bedömande.

Vid lilliimpning av vad i första Vid tillämpning av vad i första

slyckel vid 3) är sladgal. skall slyckel vid 3) är
stadgat, skall svensk medborgare, som under be- svensk medborgare, som under beskattningsåret
tillhört svensk he- skatlningsårcl tillhön svensk beskickning hos utliindsk
makt. skickning hos utliiiidsk makt. svensk permanent delegation hos
svensk permanent delegation hos

Lagen omlryekl 1971:.199, Senasle lydelse av lagens rubrik
1974: 77.1, ' Senasle lydelse 19S?: 1091.

Prop.
1984/85:55

Nuvarande lydelse

mellanstatlig organisation eller lönat svenskt konsulat
eller beskickningens, delegationens eller konsulatets betjäning och som på
grund av sin tjänst varit bosalt utomlands, anses ha varil bosatt här i riket.
Detsamma skall gälla sådan persons make samt barn under 18 år. om de har varil
svenska medborgare och har bott hos honom. Person, som under beskattningsåret
tillhört främmande makts härvarande beskickning eller lönade konsulat eller
beskickningens eller konsulatets betjäning och som uke varit svensk medborgare,
så ock sådan persons make. barn under 18 år och enskilda tjänare, om de har
bott hos honom och icke har varit svenska medborgare, anses däremot vid
tillämpningen av vad i första stycket vid 3) är stadgat icke ha varil här i
riket bosalta.

I fråga om deklarationsskyldighet avlidit under
beskattningsåret, skal den avlidne.

Föreslagen lydelse

mellanstatlig organisation eller lönat svenskt konsulat
eller beskickningens, delegationens eller konsulatets betjäning och som pä
grund av sin tjänst varil bosall ul-omlands, anses ha varit bosatt här i riket.
Delsamma skall giilla sädan persons make saml bam under 18 år, om de har varit
svenska medborgare och har bott hos honom. En person, som under beskallningsårel
har tillhört främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i rikel
eller beskickningens eller konsulatets betjäning, som inle luir varit svensk
medborgare och som inle var bosall här i riket när han kom alt tillhöra beskickningen
eller konsulatet eller beskickningens eller konsulatets betjäning, anses
däremot vid till-lämpningen av vad i första stycket vid 3) är stadgat inte ha
varit bosatt här i riket. Detsamma skall gälla sådan persons make. barn under
18 år och enskilda tjänare om de har boll hos honom och inte har varit svenska
medborgare.

för dödsbo efter skattskyldig, som har I tillämpas vad som
skulle ha gällt för

Denna lag träder i kraft den I januari 1985 och tillämpas
första gången vid 1986 års taxering.

Prop.
1984/85: 55 7

5 Förslag till

Lag om ändring i folkbokföringsförordningen (1967: 198)

Hiirigenom föreskrivs att 26 S folkbokföringslorordningen (1967:198)
skall ha nedan angivna lydelse.

Niivdninde lydelse Föreslagen lydelse

26 iJ

Den som tillhör främmande Den som (illhör friiinmantlc

makls beskickning eller lönade makts beskickning eller lönade

konsulat eller dess betjäning kyrko- konsulat eller dess hetjiining kyrkn-

bokförcs endast om han iir svensk bokförs endasl om han iir svensk

medborgare. Della giiller iiven så- medborgare eller om hem. utan att

dim persons familjemedlem eller vdni svensk inedhorgure. vnr /)<>-

ijiinarc. salt här när han koin all lillhöi-u

beskickningen eller koiisiiltilel eller dess hetjäning. DeUa
giiller iiven sådan persons familjemedlem eller Ijiinarc.

Denna lag träder i kraft den I januari 1985.

Prop.
1984/85:55 8

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-11-01

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden I.
Carlsson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén. Bodström, Göransson, Dahl, R. Carlsson,
Hellström, Thunborg, Wickbom

Föredragande: statsrådet Feldt

Proposition om beskattning och folkbokföring av viss
personal på främmande makters beskickningar och lönade konsulat

I Inledning

Sverige har biträtt Wienkonventionerna av år 1961 och 1963
om diplomatiska resp. konsulära förbindelser. Konventionernas reglerom immunitet
och privilegier tar bl.a. upp beskattningsfrågor. Reglerna är införlivade med
svensk rätt genom lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. I
lagen anges att konventionsreglerna gäller utan hinder av bestämmelserna i
andra författningar. Detta medför att skatleförfaltningar-nas regler om
skattskyldighet m.m. för personal vid utländska beskickningar och lönade
konsulat i Sverige fär reell betydelse endasl i den mån privilegierna eller
kretsen av berörda personer utvidgas genom dem.

De svenska skallereglerna innebär i vissa avseenden en
mera vidsträckt skattebefrielse än som följer av konventionerna.I skilda
sammanhang har en översyn av de berörda interna beskattningsreglerna påkallats.
Det har bl.a. gjorts gällande att en anpassning av de interna reglerna lill
överensstämmelse med konventionsreglerna borde komma till stånd. Denna fråga
bereds f.n. inom finansdepartementet.

De interna svenska beskattningsreglerna har emellerlid
kritiserats iiven från andra utgångspunkter. Det har då gjorts gällande att den
tekniska ulformningen av de inskränkningar i skattskyldigheten, som berör personer
vilka inte tillförsäkras några förmåner i konventionerna, ger elt oacceptabelt
resultat för vissa av dem. Bakgrunden lill denna kritik är att personer som
inte är svenska medborgare och deras makar, barn under 18 år och enskilda
tjänare, om de inle är svenska medborgare, normalt skall beskattas som här i
riket inte bosatta personer, när nägon av makarna tar anställning på en
utländsk beskickning eller lönat konsulat här, även om de varil bosalla här
före anställningens början. Kritiken tar fasta på all den

Prop.
1984/85:55 9

anhörige som har inkomst från svensk arbetsgivare och
beskattas för denna, inte har rält lill allmänna avdrag eller grundavdrag.

Jag avser all nu ta upp frågan om att undanröja den
berörda särbehandlingen av här bosalla personer som inte är svenska
medborgare. Förslaget omfattar föruiom ändrade beskattningsregler också molsvarande
ändringar i folkbokföringslagstiftningen.

2 Föredragandens överväganden

2.1 Beskattningen

2.1.1 Gällande ordning

Wienkonventionerna av är 1961 och 1963 om diplomatiska
resp. konsulära förbindelser innehåller regler om immunitet och privilegier pä
bl.a. beskattningsrättens område. Reglerna är införlivade med svensk rätt genom
lagen om immunitet och privilegier i vissa fall. Enligl lagen gäller
konventionsreglerna ulan hinder av bestämmelserna i andra författningar.

Svensk beskattningsrätt innehåller emellertid regler från
tiden före konventionernas tillkomst som innebär att vissa personer som har
tillhört en främmande makts beskickning eller lönade konsulat här, utan att
vara att anse som diplomatiska företrädare, eller beskickningens eller
konsulatets betjäning får en förmånligare behandling i beskattningshänseende än
vad konventionerna förutsätter. Det gäller dels den som är svensk medborgare,
dels den som inte är svensk medborgare men som var bosatt här när han fick
sådan ställning (s.k. lokalanställda).

Således är en svensk medborgare med sädan ställning frikallad
från skattskyldighet för inkomst av sin tjänst hos den främmande makten.
Bestämmelser om delta finns i 70 § 2 mom. kommunalskatielagen (1928:370). KL.
och 18 § 2 mom. lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt. SIL.

Vidare gäller att en lokalanslälld som inle är svensk
medborgare beskattas för inkomst och förmögenhet på samma sätt som en person
som inle är bosall här. Molsvarande inskränkningar i skattskyldigheten tillerkänns
en sådan persons make. barn under 18 år och enskilda tjänare som bor hos honom
och som inte är svenska medborgare. Bestämmelser om della finns i 70 S I mom.
KL. 18 § 1 mom. SIL och 18 § lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt. SFL.

Den som inte är bosatt i Sverige är enligt 5.1 § I mom.
första slyckel a KL och 6 § 1 mom. a SIL skallskyklig bara för vissa inkomster.
Bland dessa kan nämnas härifrån uppburen lön för arbete som utförts här. socialförsäkringsförmåner
samt inkomst av fastighet och rörelse i rikel. Lön från en främmande makts
beskickning eller lönade konsulat anses inle uppburen hiirifrån.

Prop.
1984/85:55 10

I fråga om förmögenhetsskatten innebär bestämmelserna i
huvudsak all skattskyldighet föreligger för här i rikel nedlagd förmögenhet
utom svenska aktier samt andelar i svenska aktiefonder och svenska ekonomiska
föreningar (6 § 1 mom. första stycket c och 18 S SFL).

De inskränkningar i skattskyldigheten som tillerkänns
personer som inte är svenska medborgare innebär bl,a. frihet frän
skattskyldighet för inkomst från en främmande makts beskickning eller lönade konsulat
samt för inkomst av kapilal. Del sätt på vilkel inskränkningarna uppnås för å
andra sidan med sig att en sådan person inte är berättigad till allmänna avdrag
eller gmndavdrag (anvisningarna till 70 § KL).

Vid en genomgäng av de rättsregler som inverkar på
beskattningen av de ovan berörda persongrupperna bör dubbelbeskattningsavtalens
regler också uppmärksammas. I flertalet sådana avtal har Sverige tillerkänts rält
all beskatta lön som utbetalats av annan stat om arbetet utförts här och
mottagaren är en person med hemvist här som antingen är svensk medborgare
eller medborgare i annan stat än anställningsslaten som har tagit hemvist här
av annat skäl än för alt utföra det ifrågavarande arbetel. Regeln är utformad i
anslutning till den reglering av saken som OECD:s modellavtal av år 1977
innehåller. Utformningen av denna reglering är i sin tur betingad av innehållet
i Wienkonvenlionerna. Som framkommit av redogörelsen för skalleförfattningarnas
bestämmelser utnyttjar Sverige inte den beskattningsrätt som dessa avtal ger.
Vissa avtal tillägger Sverige än längre gående beskattningsrätt. Av särskild
betydelse i detta sammanhang är de regelmässigt i dubbelbeskattningsavtalen
förekommande klausulerna med förbud mot diskriminering. Klausulernas innebörd
är att om en medborgare i en avtalsslutande siat är skallskyldig i en annan avialsslu-tande
stal. denna inte skall utsätta personen i fråga för en annorlunda eller mer
tyngande beskattning än de egna medborgarna utsätts för i motsvarande
situation.

2.1.2 Behovet av ändrade regler

Som jag inledningsvis nämnde har kritik framförts mol de
nu gällande beskattningsreglerna från skilda utgångspunkter. Del saknas emellerlid
f.n. tillräckligt underlag för ett ställningstagande till de tankar på mera omfattande
förändringar av reglerna som har framförts. Inom finansdepartementet pågår arbeie
med att sammanställa sådant underiag.

En del av den framförda kritiken kan emellertid tas upp
nu. Jag avser då den kritik som har lagit fasta på alt reglerna leder lill
resultat som skulle kunna anses oförenliga med de klausuler om likabehandling
av skattskyldiga oavsett medborgarskap som förekommer i dubbcibeskatlningsavialen.

Bakgrunden lill denna krilik är alt del har förekommit att
personer som varil bosalta i Sverige, ibland sedan lång lid, utan att vara
svenska medborgare har blivil oförmånligt behandlade i beskattningshänseende
på grund av silt medborgarskap när hans eller hennes, likaså utländske, make

Prop. 1984/85:55 11

har tagit anställning pä en främmande makts beskickning
eller lönade konsulat här. Del som då inträffat är att den make som varit
skattskyldig för inkomst här, l.ex. lön frän en svensk arbetsgivare, har fält
höjd inkomstskatt till följd av alt hans eller hennes rätt till allmänna
avdrag och grundavdrag bortfallit.

Det
kritiserade förhållandet är en följd av att de anställda på utländska
beskickningar och lönade konsulat här som inte är svenska medborgare och vissa
personer med anknytning till dem skall heskattas som här i riket inte bosatta
personer även om de faktiskt varit bosalla här innan de log den ifrågavarande
anställningen.

Den
berörda kritiken har framförts av vissa staler med vilka Sverige har ingått dubbelbeskallningsavtal
och av enskilda personer som har drabbats av de angivna effeklerna. Riksdagens
ombudsmän har också ansett del moliverat med en översyn av reglerna.

Mot denna bakgrund anser jag alt reglerna redan nu bör
ändras.

2.1.3 Föredragandens förslag

Av förarbetena till kommunalskattelagen (prop. 1927 nr 102
s. 485, SOU 1924:53 s. 27, 28 och 451) framgår att den skattefrihet som tillerkänns
personalen på främmande makters beskickningar och lönade konsulat har
tillskapats främsl av hänsyn fill främmande makter. Bestämmelserna har sitt
ursprung i en tid då personalen vanligen kom hit från anställningslandet för
att utföra arbete på beskickningen eller konsulatet. Situationen är väsentligt
annorlunda i dag och skalteförfaltningarnas regler har inte förändrats i takt
med konventions- och avtalsrätten. Reglerna framstår därför i vissa avseenden
som föråldrade. I avvaktan på ytteriigare underlag för ett ställningstagande
till en mera omfattande förändring av reglerna vill jag dock inte föreslå några
ändringar som rör skattskyldigheten för inkomster från främmande makters
beskickningar och lönade konsulat. Som jag tidigare sagt bör emellertid de
problem som drabbar vissa personer med anknytning till anställda på sådana ulan
svenskt medborgarskap få sin lösning.

De personer
som berörs är makar, barn under 18 är och enskilda Ijänare som bor hos den
anställde och som inle är svenska medborgare. Med hänsyn lill den nära
anknytning som i praktiken nästan alla de berörda har till den anställde kan
det enligt min mening inte komma i fräga att för det ändamål som nu är aktuellt
tillskapa regler som går ut på att den anställde ensam skall vara att anse som inle
bosatt här i rikel.

Mot denna
bakgrund finner jag en lämplig lösning vara att de personer utan svenskl medborgarskap
som var bosalla här innan de kom att tillhöra en främmande makts beskickning eller
lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatels betjäning och deras
makar, barn under 18 är och enskilda tjänare, om de bor hos den anställde och inle
är svenska medborgare framdeles beskattas enligt de regler som nu gäller för
svenska medborgare i motsvarande situalion.

Prop.
1984/85:55 12

En sådan lösning innebär alt den anställde inte blir
beskattad för inkomster av sin tjänst hos den främmande maklen, men att han
eller hon i övrigt liksom de anhöriga blir beskattad som en här i riket bosatt
person. Delta innebär all vissa skatteförmåner som är förenade med de berördas
nuvarande skatterättsliga status går förlorade för dem. Jag avser dä bl.a.
friheten frän skattskyldighet för inkomst av kapital. En väsentlig fördel för
de skattskyldiga som följer av förslaget är att de blir berättigade till bl.a.
allmänna avdrag och grundavdrag.

Den ändring av inkomstbeskattningen som jag således anser
bör komma till stånd innebär att 70 § I och 2 mom. KL samt 18 § 1 och 2 mom. SIL
får ändrad lydelse. Ändringama i inkomstbeskattningen bör enligt min mening
åtföljas av en motsvarande ändring av förmögenhetsskattereglerna. Jag föreslär
därför att den aktuella gruppen skattskyldiga utesluts ur den krets av personer
som ges skatteförmåner i 18 § SFL. Detta innebär att de blir fullt
skattskyldiga här i rikel för förmögenhet. Skyldigheten att avge allmän
självdeklaration bör anpassas till de ändrade beskattningsreglerna. En ändring
bör därför göras i 22 § I mom. taxeringslagen (1956:623). Jag föreslår att de
nya reglerna skall träda i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången
vid 1986 års taxering.

2.2 Kyrkobokföringen

De nuvarande speciella reglerna om beskattning av lokalanställd
personal på främmande makters beskickningar och lönade konsulat här har sin
motsvarighet i folkbokföringslagstiflningen. Enligt 26 S folkbokföringsförordningen
(1967: 198) kyrkobokförs nämligen den som tillhör främmande makts beskickning
eller lönade konsulat eller dess betjäning endast om han är svensk medborgare.
Detsamma gäller sädan persons familjemedlemmar och Ijänare. Enligl entydig
praxis tillämpas bestämmelsen på alla kategorier beskicknings- och
konsulatspersonal. Denna ordning medför ibland att personer som inle
tillförsäkras någon immunilel eller nägra privilegier i Wienkonvenlionerna
utesluts från kyrkobokföringen. Bestämmelsen är ett undanlag från den allmänna
regel för svensk folkbokföring som säger att den som är bosatt här också skall
vara kyrkobokförd här.

Kyrkobokföringen spelar en slor roll för den enskilde. Den
inverkar direkt på hans rösträtt. På många områden där rättsverkningar är
knutna till bosättningen avgörs bosättningsfrägan med ledning av
folkbokförings-lagstiftningens bosältningsbegrepp. Kyrkobokföringen får genom
detta slor betydelse för rätten till exempelvis barnbidrag och sjukpenning.
Till detta kommer att många myndigheter får löpande eller periodisk avisering
frän folkbokföringsmyndigheterna. Genom dessa aviseringar kommer den enskilde
automatiskt till sin rält i fråga om bidrag och andra sociala förmåner.

Prop. 1984/85:55 13

Det är enligt min mening lämpligt att de personer som inte
tillförsäkras immunitet och privilegier i konventionerna kyrkobokförs pä samma
sätt som andra personer som bor här i landel. Jag föreslår därför att undantagsregeln
inle längre skall gälla lokalanställda som inte är svenska medborgare och deras
anhöriga. De skall således inte längre uteslutas från kyrkobokföringen utan
samma regler skall gälla för dem som för svenska medborgare i molsvarande
situation. Förslaget gäller som nämnts bara lokalanslälld personal, dvs.
personer som var bosatta här när de blev anställda på en utländsk beskickning
eller ett lönat konsulat. Förslaget föranleder ändring av 26 §
folkbokföringsförordningen.

3 Upprättade lagförslag

I enlighet med det anförda har inom finansdepartementet
upprättats förslag till

1. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928: 370),

2.
lag om ändring
i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt,

3.
lag om ändring
i lagen (1947: 577) om slatlig förmögenhetsskatt,

4.
lag om ändring
i taxeringslagen (1956:623),

5.
lag om ändring
i folkbokföringsförordningen (1967: 198). Lagsliftningsärendet är av enkel
beskaffenhet. Lagrädels hörande kan

därför
undvaras.

4 Hemställan

Jag hemställer alt regeringen föieslär riksdagen all anta
förslagen.

5 Beslut

Regeringen ansluter sig lill föredragandens överväganden
och beslular all genom proposition föreslå riksdagen all anla de förslag som
föredraganden har lagl fram.

NorstedtsTryckeri, Stockholm 1984