Prop. 1984/85:57

Prop.
1984/85:57

Regeringens proposition

1984/85:57

om ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den
statliga högskolan;

beslutad den 18 oktober 1984.

Regeringen föreslär riksdagen att anla de förslag som har
tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprolokoll.

Pä regeringens vägnar OLOF PALME

LENA HJELM-WALLÉN

Propositionens huvudsakliga innehåll

1977 års högskolereform innebar en genomgripande
förändring av bl.a. den högre utbildningens och forskningens institutionella
organisation. En rad läroanstalter och utbildningar sammanfördes i den nya
högskolan och ett anlal nya lärarkategorier blev högskolelärare. Möjligheler
fanns dock inle att dä ta ett samlat grepp om lärartjänstorganisationen. Gällande
bestämmelser för högskolans lärare återspeglar därför alltjämt de äldre
läroanstalternas och utbildningarnas tjänstekategorier. Del finns i dag inom
den statliga högskolan ett slort antal tjänstekategorier som skiljer sig åt i
vad avser lönegrad och undervisningsskyldighel m.m.

I propositionen föreslås alt flertalet av de
tjänstekategorier som nu finns i den slalliga högskolan ersätts av tre,
nämligen tjänster som professor, högskolelektor och högskoleadjunkt.

I propositionen föreslås vidare en enhetlig och mera
generell reglering av innehållet i lärartjänsterna. Detta kommer bl.a. att
medföra all fler högskolelärare än f.n. skall kunna, i mån av kompelens och
resurser, medverka i forskning inom ramen för sin tjänstgöring. I propositionen
föreslås även att en röriig resurs för forskning skall finnas för varje fakuliei/seklion
och högskoleregion. Medlen skall disponeras av resp. högskolestyrelse.

En ny arbetstidsreglering kommer samtidigt att införas.

1 huvudsak är i dag undervisningsskyldighelen den enda av
högskolelärarnas arbetsuppgifter som är reglerad i tidshänseende. Parterna
inom det slatliga avtalsområdet har i anslutning till förhandlingarna om 1984
och 1985 års löner enats om en rambetonad reglering av högskolelärarnas
arbetstid. Denna reglering av årsarbetstidens omfattning ger högskoleen- I Riksdagen 1984185. I saml. Nr 57

Prop. 1984/85:57 2

heterna
ökade friheter i valel mellan olika slags lärarinsatser och när det gäller
fördelningen av uppgifter mellan lärarna. Vilka uppgifter den enskilde läraren
skall fullgöra blir därmed beroende av lokala bedömningar och beslut med
utgångspunkt i verksamhetens behov.

Omfattningen och
inriktningen av utbildningen och forskningen inom högskolan förändras inte lill
följd av den föreslagna nya arbets- och tjänsteorganisationen, som bör träda i
kraft den I juli 1986.

Prop.
1984/85:57 3

Uldrag

UTBILDNINGSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1984-10-18

Närvarande: statsministern Palme, ordförande, och
statsråden I. Carlsson, Feldt, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén,
Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin. Dahl. R. Carlsson,
Holmberg, Wickbom.

Föredragande: statsrådet Hjelm-Wallén

Proposition om ny arbets- och tjänsteorganisation för
lärare i den statliga högskolan

1. Inledning

Genom riksdagens beslut är 1975 (prop. 1975:9, UbU 17, rskr
179) och är 1977 (prop. 1976/77:59, UbU 20, rskr 246) om reformering av
högskoleutbildningen infördes den I juli 1977 en ny organisation för den högre
utbildningen. Genom reformen sammanfördes bl.a. en rad läroanstalter och
utbildningar lill slalliga högskoleenheter. Organisalionen av lärartjänster
förändrades dock inte i samband härmed.

För att få underlag för en förändrad tjänsteorganisation
tillkallade min förelrädare, efter bemyndigande av regeringen den 14 april
1977, en kommitté' med uppdrag alt finna en ulformning av
tjänsteorganisationen som underiältade strävandena alt fullfölja de nya målen
för den grundläggande högskoleutbildningen. Kommittén antog benämningen lärarljänslulred-ningen.

Kommittén
fick den 15 februari 1979 tilläggsdirektiv vari betonades all
tjänsteorganisationen borde utformas så alt starkast möjliga samband skapas
mellan högskolans båda huvudsakliga verksamhetsområden, forskning och
utbildning. Regleringen av tjänsteorganisationen skulle vidare avspegla de
strävanden till decentraliserat beslutsfattande som gäller högskolan i övrigt.

' Vid tidpunkten för avlämnande av betänkandet:
riksdagsledamoten Jörgen Ullenhag, ordförande, riksdagsledamoten Claes Elmstedl,
sektionschefen Lennart Gru-devall. riksdagsledamoten Birgitta Johansson,
professorn Ingvar Lindqvist, sekreteraren Henric Löfström. ulredningssekreleraren
Sten Marcusson, sekreteraren Sven Nilsson, planeringschefen Erland Ringborg,
professorn Olof Ruin, riksdagsledamöterna Rune Rydén och Roland Sundgren samt
ombudsmannen Jonas Åkerstedi.

Prop.
1984/85:57 4

Lärartjänstulredningen
avgav i mars 1980 belänkandet (SOU 1980:3) Lärare i högskolan, som innehöll
förslag lill ny arbets- och tjänsteorganisation. Till protokollet i detla
ärende bör fogas en sammanfattning av utredningens förslag som bilaga I.

Betänkandet har remissbehandlats.
Yttranden har avgivits av beredningen för u-landsforskning (SAREC), försvarels
forskningsanstalt (FOA), socialstyrelsen, riksförsäkringsverket, statistiska
centralbyrån (SCB), statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statens
arbetsgivarverk (SAV), statens personalpensionsverk, statens
arbetsmarknadsnämnd (SAMN), slatens institut för personaladministration och
-utveckling, naturhistoriska riksmuseet (NRM), universitets- och
högskoleämbetet (UHÄ) efter hörande av högskoleenheterna, utrustningsnämnden
för universitet och högskolor (UUH), centrala studiestödsnämnden (CSN),
skolöverstyrelsen (SÖ), slatens kulturråd, statens livsmedelsverk, statens
naturvårdsverk, patent-och registreringsverket, arbetsdomstolen,
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), arbelarskyddsslyrelsen, styrelsen förarbeiarskyddsfonden
(ASF), slatens råd för byggnadsforskning (BFR), statens institut för byggnadsforskning
(SIB), Sveriges geologiska undersökning (SGU), nämnden för energiproduklionsforskning,
slyrelsen för teknisk utveckling (STU), statens delegation för rymdverksamhet
(DER), forskningsrådsnämnden (FRN), humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR), medicinska forskningsrådet (MER), naturvetenskapliga
forskningsrådet (NER), Sveriges lanlbmksuniversitet (SLU), statens råd för
skogs- och jordbmksforskning, centmm för arbetslivsfrågor, delegationen för
vetenskaplig och leknisk informationsförsörjning (DFI), delegationen för
energiforskning (DFE), sludieslödsulredningen, jämslälldhetskommittén, expertgruppen
för regional utredningsverksamhet, nya anställningsskydds-kommittén, forskningssamverkanskommitlén
(FOSAM), huvudmannaskapsutredningen, kommittén för forskningens och
forskarutbildningens situation i den nya högskolan, direktionen för Karolinska
sjukhuset, direktionen för Akademiska sjukhuset i Uppsala, Handelshögskolan i
Stockholm, Vetenskapsakademien, Ingenjörsvetenskapsakademien, Svenska kommunförbundet.
Landstingsförbundet, Sveriges industriförbund. Tjänstemännens
centralorganisation (TCO), Centralorganisationen SACO/SR, Landsorganisationen i
Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) och Sveriges förenade
studentkårer (SFS). Härjämte har inkommit ett storl antal skrifter i ärendet.
En sammanställning av remissyttrandena bör fogas till protokollet i detta
ärende som bilaga 2.

Riksdagen
fattade i december 1981 (prop. 1981/82:89, UbU 20, rskr 248) beslut om
lärartjänstorganisationen för den kommunala delen av högskolan med
utgångspunkt i lärartjänslutredningens förslag. Vidare låg lärar-tjänstuiredningens
förslag om studiefinansieringen inom forskarutbildningen till grund för
riksdagens beslut i denna fråga våren 1982 (prop. 1981/82:106, UbU 37, rskr
397). Dessa frågor behandlas därför inte i det följande.

Prop.
1984/85:57 5

Som en konsekvens av de förändringar jag nu föreslår belräffande
lärar-tjänslorganisationen vid högskoleenheterna avser jag att i annal sammanhang
föreslå regeringen att låta se över de tjänstekategorier som finansieras av
forskningsråden samt tjänsterna som forskningsassistent.

Jag har samrått med chefen för jordbruksdepartementet.

På uppdrag av min företrädare påbörjades förhandlingar om
anställnings- och arbetsvillkor för lärare inom högskolan m.m. i juni 1982. En
inom utbildningsdepartementet upprättad promemoria fogades till förhandlingsuppdraget.
Promemorian överensstämde i huvudsak med lärartjänslutredningens förslag.

Parterna
inom det slatliga avtalsområdet har i anslutning till förhandlingarna om 1984
och 1985 års löner enats om att ersätta nuvarande reglering av lärares
arbetstid - som enbarl avser undervisningsskyldigheten för olika
lärarkategorier — med en rambetonad reglering av högskolelärarnas arbetstid.
Avtalet i denna del bör fogas lill protokollet i delta ärende som bilaga 3.
Parterna har vidare enats om all vid den senare tidpunkt, då en ny
tjänsteorganisation beslutats alt genomföras, placera in lärartjänsterna i lönefäll
motsvarande de tjänstekategorier som angivits i del nyss nämnda
förhandlingsunderlaget.

Föredragandens överväganden 2. Utgångspunkter

Jag vill försl ge en sammanfattning av de viktigaste
utgångspunkterna för mina förslag rörande en ny arbets- och tjänsteorganisation
för lärare i den slalliga högskolan.

Högskolereformen kännetecknades av en strävan att
decentralisera beslul om organisation och resurser inom av regering och
riksdag angivna mål och ramar. Högskoleenheternas frihet i detla avseende har ylleriigare
stärkts genom förändringar de senaste åren (bl.a. prop. 1983/84:52, UbU 10, rskr
114). Lärartjänsterna inom den statliga högskolan regleras dock fortfarande av
ett stort antal centrala bestämmelser, som återspeglar den organisation av den
högre utbildningen som gällde före 1977 års reform. Del är enligt min mening
angeläget att också lärarkrafterna - med den viktiga roll de har i högskolans
verksamhet - kommer att omfattas av den lokala beslutanderätt och frihet all
förfoga över resurserna som i dag präglar högskolan i stort. Till de
principiella skälen för en sådan decentralisering kommer att den, enligl min
mening, är av stor betydelse för att högskoleenheterna bällre skall kunna möta
kraven pä effektivt utnyttjande av begränsade resurser, krav som i dagens
ekonomiska läge blivit alltmer väsentliga.

Den nuvarande organisationen innebär att del finns elt slort
anlal kategorier av lärartjänster för vilka gäller olika bestämmelser bl.a. om
ijänstgö-

Prop.
1984/85:57 6

ringsskyldighel, undervisningens förläggning under året
och åligganden utöver undervisningsskyldighet. Dessa bestämmelser är
svåröverskådliga och många gånger föråldrade och behöver ersättas med en ny
reglering. Samtidigt som en enklare och enhetligare tjänsiesimkiur inom
högskolan bör eftersträvas, måste del självklart även i en ny organisation
finnas utrymme för hänsynstagande till olikheter i förutsättningar hos säväl enskilda
högskoleenheter och arbetsenheter som enskilda utbildnings- och
forskningsområden och individer.

Flertalet av lärartjänsterna inom högskolan är avsedda
helt eller främst för grundläggande utbildning. Ell förverkligande av
högskolereformen såvitt avser den grundläggande högskoleutbildningens
anknytning till forskning underlättas om en slörre del av högskolans lärare än
f.n. ges möjlighel all i tjänsten medverka i forskning, i mån av kompetens, inlresse
och tillgäng på medel. En sädan förändring är enligt min mening angelägen också
för all inom den del av högskolan, som hör till det traditionella
universitetsområdet, garantera förutsättningar för utveckling och vitalitet i lärarkadern.

Inle minst i förhällande till del fortgående inre
reformarbetet inom högskolan framstår den kvantitativa regleringen av
tjänstgöringsskyldigheten i form av föreskrifter om antalet
undervisningstimmar per läsår som otillräcklig. Andra åligganden än
undervisning lämnas oftast oreglerade. En detaljerad reglering av enbart
undervisningsskyldigheten kan innebära att annan för utbildningen väsentlig
verksamhet skjuts i bakgrunden, t.ex. planering och samordning av utbildningsmoment,
utveckling av läromedel och undervisningsmetoder, studievägledning saml
kontakter med avnämare av utbildningen.

Ulformningen av en ny tjänsteorganisation för högskolans
utbildning och forskning aktualiserar flera avvägningsproblem. Dessa har sin
grund bl.a. i all olika mål för verksamhelen inom högskolan ställer krav som
inte alltid är hell förenliga. Jag vill här ta upp några av dessa
avvägningsfrågor frän mera principiella utgångspunkter.

Högskolans verksamhet är mängfasetterad. Praktiskt leder
del lill alt den cenlrala regleringen i åtskilliga avseenden måste bli av
ramkaraktär. Cenlrala föreskrifler om lärartjänster för olika delar av
högskolan kan exempelvis lätt bli ell hinder för etl rationellt utnyttjande av
de samlade lärarkrafterna. Den hänsyn till olika utbildningars och områdens
särart som är nödvändig bör således enligl min mening sä långt det är möjligt
komma till uttryck genom lokala beslut. Pä samma sätt bör ett effektivt
utnyttjande av den samlade lärarkompetensen främjas genom att man inle pä
organisatoriska grunder förbehåller vissa arbetsuppgifter för någon eller nägra
särskilda tjänstekategorier. För del stora flertalet lärartjänster inom den
statliga högskolan bör istället avgränsningen av innehållet i tjänsterna kunna
vara enhetlig.

Detla innebär inte alt alla lärare vid varje lidpunkt
skall fullgöra upp-

Prop.
1984/85:57 7

gifter inom samlliga förekommande verksamhetsområden.
Något sådani är varken prakliskl möjligi eller lämpligt med hänsyn lill de krav
verksamhelen släller. I stället är del nödvändigt alt vid
verksamhetsplanering, vid tillsättning av tjänster och vid fördelning av
arbetsuppgifter utgå från den enskildes kompelens och inlresse. sedda i
relation till verksamhetens behov. Avgörande för hur den enskilde lärarens insaiser
skall fördelas mellan olika uppgifter blir naturiiglvis ytterst vilka resurser
som totalt står till förfogande och vilka uppgifter som måste fullgöras.

Undervisningens
uppläggning och karaktär varierar starkl mellan olika delar av högskolan. Detla
är i inle ringa utsträckning en konsekvens av de skilda traditioner som präglar
olika utbildningar. Kraven pä alt bevara olika utbildningars särart i vad avser
en nära anknytning lill del yrkesliv för vilket resp. utbildning förbereder
upplevs ofta som stridande mot kravet pä forskningsanknytning, nägol som kommer
till uttryck bl.a. när del gäller utformningen av behörighetskrav och
befordringsgrunder för lärartjänster. Det är, enligl min mening, varken
lämpligt eller möjligt all försöka lösa detta problem genom ell generellt
försteg för endera kriteriet. Inom ramen för en enhetligare tjänsteorganisation
med lokall inflylande på utformningen av innehållet i den enskilda
lärartjänsten bör del vara möjligt all hävda både traditionella särdrag och
andra särskilda behov i här aktuella avseenden samtidigt som man tar tillvara
de möjligheter till utveckling och förnyelse som sambanden mellan olika delar
av högskolan naturligt ger.

En viktig fräga
är avvägningen mellan den enskildes krav pä trygghet i anställningen och kraven
på förnyelse och kvalitet i forskningen. Här kan erinras om vad dåvarande
chefen för arbetsmarknadsdepartementet anförde i fräga om forsknings- och
utvecklingsarbetets särskilda beskaffenhel vid sin anmälan av prop. 1981/82:71
om ny anställningsskyddslag. Ett starkt anställningsskydd för det stora
flertalet av högskolans lärare och forskare kan emellertid inte förenas med
kraven på förnyelse och kvalitet i forskningen ulan att del finns belydande
möjligheter lill fördelning och omfördelning av arbetsuppgifterna mellan de
anställda. Lärartjänslutredningens förslag om en vid ram för vad olika
lärartjänster kan innehålla och om en rörlig resurs för forskning bör ses i
detta sammanhang. Genom att sä långl möjligt vidga den krets, inom vilken de
samlade arbetsuppgifterna kan fördelas, ersätter man således en del av den möjlighel
lill förnyelse som med nödvändighet går förlorad med ett förstärkt
anställningsskydd. Med en störte stabilitet i organisationen måste samtidigt
följa krav pä ökad beredskap bland de anställda att byta arbetsuppgifter och
ändra verksamhetsinriktning.

Jag vill framhälla att omfattningen och inriktningen av
utbildningen inom högskolan inle skall förändras lill följd av en reformering
av tjänsteorganisationen. Däremot kan - genom den reglering jag föreslår i det
följande -undervisningsvolymen behöva minskas för vissa i dag undervisningsläla
utbildningar till förmån för andra arbetsuppgifter. Detla måste göras inom
ramen för de resurser som slår till förfogande inom högskolan.

Prop.
1984/85:57 8

Avvägningar mellan kvalitet och kvantitet när det gäller
verksamheten inom högskolan aktualiseras bl.a. i det följande. Enligl min
mening måsle generellt sett de kvalitativa kraven inom både forskning och
utbildning väga tungt.

Jag övergår nu till alt med utgångspunkt i
lärartjänstutredningens förslag och remissyllrandena över del redovisa mina
överväganden och förslag i olika frågor. För överblickens och sammanhangets
skull redovisar jag även vissa frågor i vilka det ankommer på regeringen eller
berörda myndigheter att bestämma.

3. Arbetsorganisationen

3.1 Innehållet i lärartjänst

I tjänst som lärare skall, enligl lärartjänstutredningen,
kunna ingå all bedriva eller medverka i forskning, utbildning och
utvecklingsarbete. Utredningen har utgått från att tjänstgöringen för den
enskilde skall bestämmas med hänsyn till verksamhetens behov och vederbörandes
kvalifikationer och intressen. Remissopinionen är i huvudsak posiiiv lill detla
synsätt.

För egen del fär jag anföra följande.

En av de mer besvärande bristerna i nuvarande
högskoleorganisation är de formella hinder som finns för att använda
lärarpersonalen på ett sätt som är ändamålsenligt med hänsyn till både
verksamhetens behov och den enskildes förutsättningar. Mycket talar enligt min
mening för att ramen för vad som kan ingå i olika tjänster skall vidgas och att
denna ram, så långt möjligt, skall vara enhetligt utformad för samtliga
tjänstekategorier.

En ramreglering av detta slag innebär att varje lärare i
princip är skyldig att ägna sig åt alla förekommande uppgifter. Vilka
arbetsuppgifter som en lärare faktiskt kommer att ägna sig ål blir givelvis
beroende av hur högskoleenheten med utnyttjande av tillgängliga resurser
väljer att tillgodose verksamhetens behov. Arbetsuppgifterna för de enskilda
arbetslagarna kommer inle alt kontinuerligt vara desamma utan kommer normall
att växla över tiden. Exempelvis kommer för flertalet lärare möjligheten alt
bedriva forskning att vara beroende av all särskilda medel för ändamålet
disponeras. Fördelningen av föreliggande uppgifter mellan arbetstagarna måsle,
som uiredningen framhållit, bestämmas utifrån verksamhetens behov och den
enskildes kvalifikationer och intresse. Flertalet lärare kommer även
fortsättningsvis att ha undervisning som huvudsaklig arbetsuppgift.

Jag går nu över till att beskriva de uppgifter som enligl
min mening skall kunna ingå i tjänstgöringen för lärarna vid de statliga
högskoleenheterna.

Lärarnas arbetsuppgifter kan delas in i tre
huvudkategorier, nämligen utbildning, forskning och administrativt arbete m.m.

Arbetsuppgifter inom kategorin utbUdning är, fömtom själva
undervis-

Prop.
1984/85:57 9

ningen och förberedelse- och eflerarbete i samband härmed,
t.ex. pedagogiskt utvecklingsarbete, planering och samordning av
utbildningsmoment, handledning av såväl forskarstuderande som andra studerande,
utveckling av läromedel, bedömning av sökande i samband med antagning saml
bedömning av de studerandes prestationer.

Till
kategorin forskning räknar jag, fömtom forskning och utvecklingsarbete, ocksä
forskningsinformation. Konstnärligt utvecklingsarbete har inom vissa delar av
högskolan samma funktion som forskning.

Till kategorin administrativt arbete m.m. är i huvudsak
följande alt hänföra; verksamhets- och personalplanering, förberedelser för och
deltagande i sammanträden med beslutande, beredande och rådgivande organ inom
högskoleorganisationen, verkställighetsuppgifter i anslutning lill sådana
organs arbete samt arbetsledning i övrigi. Vidare hör studievägledning och
kontakter med arbetslivet utanför högskolan till denna kategori. Till della
skall jag återkomma vid min behandling av de pedagogisk-admi-nistraliva
tjänsterna. Innehavare av lärartjänst bör liksom hittills vara skyldig att inom
ramen för sin tjänst företräda verksamheten som ledamot i högskolestyrelse,
linjenämnd, fakultets/sektionsnämnd och andra organ inom högskoleenheten samt
att svara för verkställande uppgifter för dessa organ och för ledningsuppgifter
i övrigt inom forsknings- och utbildningsverksamheten i enlighet med de
bestämmelser som meddelats.

Fortbildning och följande av vetenskaplig och annan
utveckling inom det egna ämnesområdet måste också vara ett åliggande inom varje
lärartjänst.

Samtliga uppgifter bör, som lärartjänstutredningen föreslagil,
kunna ingå i resp. tjänst oavsett hur verksamheten finansieras. Detta ger
högskolemyndigheterna en möjlighel att innefaita även den externt finansierade
verksamheten, säväl forskning som utbildning, i underlaget för lärartjänster,
något som underlättar en långsiktig planering för den samlade verksamhelen.

Med den ram för innehållet i lärartjänsterna, som jag nu
föreslår, ges högskoleenheter och arbetsenheter slörre frihet i fråga om
fördelning av arbetsuppgifterna. Denna ökade frihet leder självklart till' alt slörre
krav ställs på arbetsledningen. Jag återkommer härtill i det följande.

3.2 Lärares arbetstid

F.n. bestäms verksamhetens omfattning och inriktning vid
en institution av dels utbildnings- och kursplaner, dels tillgängliga medel,
dels ock vissa föreskrifter och avtal om lärarnas åligganden och
tjänstgöringsskyldighet. Inom ramen för tillgängliga medel - ofta från olika
källor och med olika ändamålsbeslämning - bekostas tjänster som lärare,
forskare och övrig personal. Med utgångspunkt i studie- och projektplaner m.m.
definieras de arbetsuppgifter, som skall utföras inom ramen för givna resurser.
Lärarnas/forskarnas kompetens och intresse, regleringen av tjänstgöringsskyldighet
och åligganden samt verksamhetens behov avgör fördelningen av uppgifter dem
emellan.

Prop.
1984/85:57 10

Lärartjänslutredningens förslag rörande
arbetsorganisationen inom högskolan innefattar bl.a. alt arbetstiden för
lärarna inom den statliga högskolan skall regleras genom ell arbetstidsavtal. Etl
sådant avtal skulle, enligl förslaget, omfalla regler om arbetstid till
högskoleenhetens förfogande resp. förtroendearbetstid. Vidare skulle
överenskommelse träffas om en enhetlig norm för maximalt uttag av arbetstid
genom undervisning. Normen skulle vara gemensam för alla tjänstekategorier och
inle avse kortare fid än ett läsår.

Arbetstiden till högskoleenhetens förfogande skulle, enligl
lärartjänstutredningen, sammanfalla med de studerandes läsår om 40 veckor,
medan förtroendearbetsiid och semester skulle omfatta återstoden av arbetsåret.

1 fråga om en allmän arbetslidsreglering är
remissopinionen splittrad. Cenlrala myndigheter och organisalioner som UHÄ,
RRV, SAV, TCO, SAF och SFS tillstyrker den föreslagna principen. SACO/SR anser
all nuvarande system med en reglering av undervisningsskyldighelen borde
utvecklas. Direkt negativa reaktioner på förslagel framförs av några högskoleenheter,
bl.a. universiteten i Uppsala och Göteborg. Utredningens skiss lill ulformning
av ell arbetstidsavtal ifrågasätts på vissa punkter, även av dem som är
positiva till en rambetonad reglering av lärarnas arbetstid.

För egen del får jag anföra följande.

En smidigare och mer ändamålsenlig reglering av lärarnas
arbetstid ulgör enligt min mening ell väsentligt moment i en reformering av den
slatliga högskolans arbets- och tjänsteorganisation. Lärartjänstutredningen
har presenterat en skiss till en rambetonad reglering av lärarnas arbetstid.
Den har i huvudsak tillstyrkts, även om den i enskilda detaljer mött krilik vid
remissbehandlingen. Genom avtal mellan parterna inom det slalliga avtalsområdet
har, som jag förut berört, förutsättningar öppnats för ett förverkligande av en
rambetonad reglering. Avtalsparterna har kommit överens om årsarbetstidens
omfattning (se bilaga 3.).

Övergängen lill en rambetonad reglering av lärarnas
arbetstid innebär inle att omfattningen av deras åligganden ändras. Däremot ger
en sädan ordning, i motsats till nuvarande reglering som huvudsakligen anger
undervisningens omfattning, högskoleenheterna ökade friheter i valet mellan
pedagogiska insatser av olika slag och över huvud taget när del gäller
fördelningen av uppgifter mellan lärarna. Den är därför av betydelse inte minsl
i elt läge när slora krav ställs på att den samlade kompetensen hos
högskolelärarna skall utnyttjas så effektivt som möjligt. Liksom i nuvarande
ordning förutsätts vatje heltidsanställd lärare ulföra arbetsuppgifter som
motsvarar heltidstjänslgöring.

Det har framförts farhågor för att det nya systemet skulle
medföra administrativt merarbete och behov av ytterligare resurser för
administration. Jag delar utredningens uppfaltning att en förändrad ordning ställer
nya krav pä planering och budgetering när det gäller verksamhet, personal

Prop.
1984/85:57 11

och ekonomi liksom ocksä nya krav på ledningen och
fördelningen av arbetel. Jag ser emellertid dessa krav som ofrånkomliga om den
eftersträvade ökade flexibiliteten och effektiviteten skall uppnås. Söm jag
inledningsvis påtalat måste de lillgodoses inom ramen för oförändrade
resurser.

Den nyss
nämnda överenskommelsen innebär all parterna är ense om att den årsarbetstid
som skall gälla för heltidsanställda lärare skall vara densamma som för
heltidsanställda statstjänstemän i övrigt, dvs. en ramtid om I 757 limmar för
år. Delta är den nelloiid som fås genom beräkning av arbetstiden för tjänstemän
som omfattas av det allmänna arbetstidsavtalet (ARB, 2 kap.), vilket ger en
arbetstid av omkring 40 timmar per vecka. Del stora flertalet av dessa har sin
arbetstid bestämd dels i del nämnda allmänna arbetstidsavtalet, dels i 14 §
allmänna verksstadgan. Med hänsyn till verksamhetens art och högskolelärarnas
speciella arbetsuppgifter är jag för egen del inle beredd alt föreskriva all 14
§ allmänna verksstadgan skall göras tillämplig inom högskolan, vilkel skulle
innebära centrala föreskrifter om när och var olika arbetsuppgifter skall
utföras. 1 slällel måste det bli den lokala arbetsledningens uppgift att ta
ställning i dessa frågor. Självklart måste den enskilde arbetstagaren liksom i
dag vara skyldig att befinna sig på arbetsplatsen när arbetsgivaren sä beslutar
med hänsyn lill verksamhetens krav.

Vilka uppgifter som skall utföras vid en högskoleenhet
bestäms bl.a. av tillgängliga medel saml fastställda utbildnings-, kurs- och
projektplaner m.m. Verksamhetsplaneringen vid institutioner och andra
arbetsenheter skall syfta bl.a. till att fördela arbetsuppgifterna mellan
tillgänglig personal. Härigenom fördelas i den nya ordningen också lärarnas
årsarbetstid mellan olika verksamhetsgrenar och uppgifter. Jag förutsätter alt
övergången till en ramreglering av arbetstiden sker genom successiv anpassning
till nya former för att planera och leda arbetet.

Fördelningen på skilda arbetsuppgifter skall göras med
utgångspunkt i den lokalt fastställda verksamhets- och personalplanen och de cenlrala
föreskrifler som kommer all meddelas. Enligt min mening bör utgångspunkterna
vara följande.

Högskoleutbildning anordnas normalt under ell läsår om 40
veckor av det slalliga budgetåret. Flertalet lärare kommer även
fortsättningsvis att ha undervisning som en betydande arbetsuppgift. Härav
följer att den väsentliga delen av deras undervisningsuppgifter måste
koncentreras till en kor tare tid än det normala arbetsåret för
statstjänstemän i allmänhet.

Andra lärare med stort inslag av eller enbart andra
arbetsuppgifter, som t.ex. forskning, kan - där del frän verksamhetssynpunkt
inte finns skäl att anknyta till högskolans läsår - komma att bedriva silt
arbete under etl arbetsår med normal lidsomfallning. Några sakliga skäl för att
binda delta arbete i liden torde emellerlid med hänsyn lill uppgifternas art
normalt inle finnas. Samtidigt måste del vara möjligt att föreskriva en sådan
bindning när det ur verksamhetens synvinkel är befogal. Jag avser således inle
att

Prop.
1984/85:57 12

föreslå förändringar av nuvarande möjligheter all vid
behov ålägga lärarna undervisning utanför läsåret. Inle heller är det meningen
alt nuvarande möjligheter att vid behov koncentrera lärares
undervisningsinsatser till viss del av läsåret skall ändras.

Jag förutsätter att parterna i kollektivavtal reglerar
frågan om semesterns förläggning på så sätt att den i normalfallet liksom hittills
uttages utanför läsärstid. Det ligger i sakens natur alt lärarnas
arbetsuppgifter huvudsakligen utförs under läsåret. Den lid som svarar mol de
studerandes ferier kommer för lärarnas del att kunna ägnas dels åt sådana delar
av tjänstgöringen som inle behöver bindas till läsåret - såsom egen fortbildning,
forskning och följande av vetenskapens utveckling, planeringsarbete, etc. -
dels åt semester.

4. Lärartjänsterna

Vid högskoleenheterna finns idag följande slag av tjänster
som lärare, nämligen tjänster som ackompanjatör, adjunkt, assistenttandläkare,
avdelningstandläkare, biträdande lärare, docent, facklärare, forskarassistent,
huvudlärare, klinisk lärare, lektor, lärare i vissl ämne, professor, adjungerad
professor, speciallärare, studieledare, universitetsadjunkt, universitetslektor,
utländsk lektor och nordisk lektor. Vid SLU finns härutöver följande slag av
lärartjänster, nämligen tjänster som avdelningsföreståndare, biträdande
jägmästare, förste konsulent, biträdande lärare i visst ämne, yrkeslärare och
övningsledare.

Vidare kan finnas oavlönade docenter.

Tjänsterna som docent, forskarassistent, professor och
adjungerad professor är avsedda för utbildning och forskning eller, i fråga om
tjänst som professor med vilken är förenat konstnärligt utvecklingsarbete, för
utbildning och utvecklingsarbete. Övriga tjänster som lärare är avsedda
företrädesvis eller helt för utbildning.

Lärartjänstutredningens förslag lill organisation av
lärartjänsterna inom den statliga högskolan innefattar i huvudsak, vid sidan av
en bevarad tjänstekategori som professor, två nya tjänstekategorier, nämligen
tjänst som högskolelärare/högskolelektor och tjänst som docent/biträdande professor.
Den förstnämnda tjänstekategorin avses ersätta alla de lärartjänster i
nuvarande organisation, för vilka inte krävs doktorsexamen eller motsvarande
kompetens, med undantag för de tjänster som är knutna till den kliniska delen
av lakar- och tandläkamtbildningarna. Den andra tjänstetypen,
docent/biträdande professor, är avsedd att ersätta bl.a. nuvarande tjänster som
universitetslektor och docent saml övriga tjänster för vilka doktorsexamen ulgör
behörighetskrav.

Majoriteten av de remissinstanser som yttrat sig är
positiva lill den föreslagna strukturen. Ett antal remissinstanser, däribland
TCO, har ansett att den föreslagna tjänsten som docent/biträdande professor
skall vara

Prop.
1984/85:57 13

den enda bastjänsten under professorsijänsten. Andra har
framfört au endast lärare med doktorsexamen bör finnas inom högskolan.

Jag
ansluter mig i huvudsak till uiredningens förslag om tre tjänstekategorier för
huvuddelen av lärarna inom den slatliga högskolan. Förslaget öppnar möjligheter
för ett effektivt ulnylljande av lärarresurserna i högskolan utan dagens
låsning av vissa lärartjänster till hell eller företrädesvis forsknings- eller
utbildningsuppgifter. Samtidigt bör det, som jag nämnt redan inledningsvis,
vara möjligt aU inom ramen för den enhetligare tjänsteorganisationen la hänsyn
till de särskilda förulsällningar som gäller inom olika utbildningsområden. Jag
återkommer till detta bl.a. i samband med alt jag diskuterar behörighets- och
befordringsgrunderna för vissa tjänster. Jag vill dock redan här anmäla alt jag
inle avser au ändra de allmänna befordringsgrunderna vid tillsäuning av tjänst
som lärare i annat avseende än att, i enlighet med förslag frän FRN, vikl också
bör tillmätas arbeie med information om forsknings- och utvecklingsarbete.

Vid högskoleenheterna bör således i huvudsaklig
överensstämmelse med lärartjänslutredningens förslag finnas - föruiom tjänster
som professor - en tjänstekategori, där doktorsexamen eller motsvarande
kompetens utgör behörighetskrav, och en tjänstekategori där behörighetskravet
är genomgången grundläggande högskoleutbildning. Därutöver bör, enligl min
mening, finnas dels tjänster som forskarassistent, dels vissa lärartjänster
för speciella ändamål, nämligen tjänster som adjungerad professor, utländsk
lektor och nordisk lektor. Till frågor om ytterligare tjänstekategorier för
särskilda ändamål återkommer jag i det följande.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag
har förordat om nya tjänstekategorier inom högskolan. Jag skall nu utveckla
mina förslag rörande de olika tjänstekategorierna.

4.1 Professor

Professorstjänsterna bör - i enlighet med vad lärartjänstulredningen
föreslagit - finnas kvar med i princip oförändrade arbetsuppgifter. Profes-sorsijänsterna
bör dock med avseende på löneförmåner utgöra en enhetlig tjänstekategori och
inte som i dag två kategorier.

Utredningen har föreslagit att innehavarna av professorstjänster
skall garanteras möjlighel att ägna 50 % av arbetstiden åt egen forskning och
annan vetenskaplig verksamhei. Detta har fält ett starkl stöd vid remissbehandlingen.
Många högskolemyndigheter, SACO/SR och SFS m.fl. har önskat bevara
"sabbatsterminerna". Härmed avses den lid, normalt en termin vart
femte år, som innehavare av ordinarie eller extra ordinarie tjänst som
professor kan beviljas partiell tjänstebefrielse för att helt ägna sig åt
forskning.

Jag anser det angelägel att de personer som tillsatts bl.a.
för all leda den vetenskapliga verksamheten inom elt område verkligen också får
möjlighet att ägna sig ät forskning och att i vetenskapliga sammanhang
företräda sill

Prop.
1984/85:57 14

ämne. Den nuvarande ordningen med "sabbalsterminer"
har enligl min mening fungerat väl. Möjligheten att planera in forskning för en
längre period är av slort värde. Den bidrar inte minsl lill kontakter med det
internationella vetenskapssamhället eftersom hela forskningslerminer dä kan
förläggas till utländska universitet och högskolor. Jag fömtsätter att
högskoleenheterna i den nya ordningen kommer att fördela resurser pä elt sådant
sätt alt professorerna i framtiden får möjlighel all ägna sig helt ät forskning
i minst samma omfaltning som dagens system med "sabbalsterminer"
medgivit.

Ocksä när del gäller den mera löpande arbetsfördelningen måsle
enligl min mening professorerna beredas tillfälle att ägna rimlig lid åt det
som får anses vara deras huvuduppgift, nämligen forskning och övrig
vetenskaplig verksamhei eller molsvarande uppgifter i fråga om konstnärligt
utvecklingsarbete. En formlig garanti för innehavare av tjänst som professor
att förfoga över 50 % av arbetstiden för vetenskaplig verksamhet skulle dock enligl
min mening innebära en onödig låsning av den lokala planeringen.

Lärartjänstulredningen har också föreslagit att
professorstjänsternas anknytning till den grundläggande utbildningen skall
stärkas. Utredningen framhåller att professorernas medverkan är angelägen vid
planering och utveckling av den grundläggande utbildningens innehåll. Enligl
utredningen bör den överblick av den vetenskapliga utvecklingen nationellt och
internationellt som professorn förväntas ha ulnytljas i den vikliga, kontinuerliga
förnyelsen av den grundläggande utbildningens innehåll. Jag delar i huvudsak
utredningens uppfaltning.

Nuvarande bestämmelser innebär alt, vid tillsättning av tjänst
som professor, särskild vikl skall fästas vid vetenskaplig skicklighet samt
även vid pedagogisk skicklighet, som har visats genom handledning av forskare,
vetenskaplig undervisning eller utarbetande av läromedel för sådan undervisning.
Det är enligl min mening våsenligl, inte minst för att stimulera rekryteringen lill
forskamtbildningen, att professorerna medverkar i grundutbildningen. 1 enlighet
med utredningens förslag bör därför ledning, utveckling och planering av
grundläggande högskoleutbildning saml även undervisning i sädan utbildning ingå
i underlaget för bedömning av pedagogisk skicklighet.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag
har förordat om befordringsgrund för tjänst som professor.

Från flera håll har det framlagts förslag om möjlighet att
inrätta tidsbegränsade tjänster som professor utöver vad som finns i dag;
detta gäller inte minsl inom teknisk forskning, där nya ämnen och ämnesområden
aktualiserat sådana förslag. Gällande regler medger tidsbegränsade tjänster
som professor endast inom del konstnärliga området.

Jag vill här erinra om de möjligheter som för närvarande
finns all inrätta arvodestjänst som adjungerad professor för den som är verksam
utanför högskolan. En sådan tjänst inrättas av högskolestyrelsen. Förordnande
för

Prop.
1984/85:57 15

adjungerad professor skall, enligl gällande bestämmelser,
meddelas tills vidare för högst tre är. Något hinder att förlänga ell sådant
förordnande föreligger inle.

En innehavare av arvodestjänst som adjungerad professor är
skyldig att inom forskarutbildningen undervisa, handleda och bedöma de
studerandes prestationer i den omfallning högskolestyrelsen beslämmer. Tjänstgöringsskyldigheten
skall omfatta minst en femtedel av full arbetstid. Något hinder för alt en
adjungerad professor tjänstgör pä heltid föreligger inle.

Som jag nämnt är den adjungerade professorns
tjänstgöringsskyldighet begränsad till forskarutbildningen. Jag anser det
angeläget att dessa professorers kunnande ocksä kan komma den grundläggande
utbildningen till godo. Jag avser därför att återkomma till regeringen med
förslag om att nuvarande bestämmelser i detta avseende ändras. Vidare avser jag
att föreslå regeringen alt tjänst som adjungerad professor skall kunna inrättas
också för konstnärligt utvecklingsarbete i anslutning lill högre konstnäriig
utbildning.

Ordinarie tjänster som huvudlärare vid konstfackskolan bör
enligt min mening omvandlas till tidsbegränsade tjänster som professor.
Förordnandet bör i likhet med vad jag föreslär i del följande för professorsijänslerna
inom högre konstnärlig utbildning vara tidsbegränsat lill högsl fem år med möjlighel
till omförordnande en gäng. Jag återkommer i del följande lill de övergångsbestämmelser
som bör gälla för de nuvarande innehavarna av dessa tjänster.

Vad gäller den högre konstnärliga utbildningen i Göteborg
anser jag att det finns fog för all omvandla en del huvudlärartjänster där till
tjänster som professor. Då emellertid tjänsiekonsirukiionen och lillsätlningsproceduren
för dessa tjänster är annorlunda än för molsvarande tjänstekategori vid
konstfackskolan i Stockholm anser jag inte att man utan vidare kan omvandla
dessa tjänster till professurer. Jag avser därför att föreslå regeringen att
ge UHÄ i uppdrag all skyndsamt utreda hithörande frågor och inkomma med förslag
om den framtida tjänsleorganisationen för den högre konstnärliga utbildningen i
Göteborg.

4.2 Högskolelektor

I ställel för nuvarande tjänster som universitetslektor,
docent och vissa tjänster som lektor, för vilka kravet på doktorsexamen eller molsvarande
kompetens gäller för behörighet, bör i den nya organisalionen finnas en
enhetlig tjänstekategori, i enlighet med vad lärartjänstulredningen föreslagil.
Den nya tjänstekategorin bör ocksä kunna tas i anspråk för uppgifter inom de
delar av högskolan som hittills saknat lärartjänster med doktorsexamen eller
motsvarande kompelens som behörighetskrav. Utredningen har framhållit att detta
kan vara av slor betydelse inom berörda områden både för utvecklingen av
forskningsanknytningen och för framväxten av utvecklingsarbete baserat på resp.
utbildnings anknytning lill yrkeslivet. Jag delar utredningens uppfatining.

Prop. 1984/85: 57 16

Lärartjänstutredningen
har föreslagit, att den nya tjänstekategorin benämns docent/biträdande
professor. Många remissinstanser är kritiska till della förslag. Både UHÄ och
TCO har aktualiserat benämningar med anknytning lill ordet lektor. Jag förordar
för min del ijänsiebenämningen högskolelektor, en benämning som också användes
i del förhandlingsunderlag som min förelrädare lämnade lill avtalsparterna är
1982 och som därmed kom att användas i del avtal som träffades våren 1984.

Den
nya tjänstekategorin högskolelektor kommer att ersätta följande i dag
befintliga tjänster: tjänster som docent, förste assistent och universitetslektor,
sådana leklorsljänster för vilka krävs doktorsexamen eller molsvarande kompetens,
lärare i medicinskt ämne, som saknar anknytning till sjukvårdsorganisationen,
vissa tjänster som biträdande lärare och huvudlärare inom konstnärlig
utbildning samt tjänster som avdelningsföreståndare och förste konsulent vid SLU.

Tjänstekategorin
förste assistent infördes 1975 som en anställningstrygghet efter
förordnandetidens utgång för innehavare av tidsbegränsade extra ordinarie
tjänster som docent.

Med
den flexibilitet i tjänsleinnehåll m.m. som förordats för lärartjänsterna i
den nya organisalionen bortfaller i huvudsak motiven för förste assislenttjänsterna.
Jag föreslår att tjänst som förste assistent omvandlas lill tjänst som
högskolelektor där det bedöms ändamålsenligt med avseende på de
arbetsuppgifter vederbörande förste assistent f.n. utför i sin tjänst. Om
tjänsteinnehavaren l.ex. uteslutande har administrativa göro-mäl inom en
högskoleenhets förvaltning torde en omvandling lill en administrativ tjänst
vara påkallad.

Jag
föreslår vidare alt innehavare av tjänst som forskare vid forskningsråd, vilka
enligt nuvarande regler kan erhålla tjänst som förste assistent, får möjlighet
all efter förordnandetidens utgång få tjänst som högskolelektor. Denna bör
inrättas av den högskoleenhet vilken fungerat som arbetsgivare under
forskarens tjänstgöringsperiod. Det bör ankomma pä regeringen all utforma
närmare föreskrifter härom.

Uiredningen
föreslär att alternativa regler för behörighet och befordringsgrunder skall
gälla för den nu aktuella tjänstekategorin. Remissopinionen är i denna del
mycket splittrad.

Jag
finner det, som jag berört redan inledningsvis, naturligt att uppbyggnaden av
den nya tjänsteorganisationen återspeglar högskolans mångfald. Eu naturligt
sätt att tillgodose della är alt utforma reglerna för behörighet och befordran till
de nya högskoleleklorstjänslerna på ett sådant säll att hänsyn kan tas till
olika utbildningsområdens tradition och karaktär. Det är vidare enligt min
mening vikligt all också i en mer enhetlig tjänsteorganisation kunna profilera
tjänster på mellannivå, i första hand mol utbildning resp. forskning, där della
bedöms vara motiverat ur den samlade verksamhetens synpunkt. Alternafiva
befordringsgrunder i enlighet med utredningens förslag är etl lämpligt medel
för delta.

Prop.
1984/85:57 17

Behörighetsgrund för tjänst som högskolelektor bör, i
enlighet med utredningens förslag, vara doktorsexamen eller molsvarande
kompetens eller kompelens av annat slag. Med kompetens av annat slag avser jag l.ex.
meriter frän kon.'tnärligt utvecklingsarbete. Regeringen bör inhämta riksdagens
godkännande av vad jag har förordat om behörighetsgrund för tjänst som
högskolelektor.

Som allmän befordringsgrund vid tillsättningen av
högskolelektorstjänst föreslär utredningen att nuvarande regler skall gälla,
dvs. graden av sådan vetenskaplig, pedagogisk och annan skicklighet, som är av
betydelse med hänsyn till tjänstens ämnesinnehåll och beskaffenhet i övrigt.
Som jag tidigare nämnt skall även arbeie med forskningsinformation och förmåga
alt sprida kännedom om forskning och utvecklingsarbete kunna utgöra
befordringsgrund vid tillsättning av lärartjänst inom högskolan.

Särskild vikt skall enligt uiredningen därutöver för varje
enskild tjänst fästas vid meriieiing enligt ettdera av följande fyra allernaliv:
särskild vikt vid vetenskaplig skicklighet, särskild vikt vid pedagogisk
skicklighet, lika vikl vid skicklighet av båda dessa slag samt särskild vikl
vid sådan skicklighet av betydelse för tjänsten som vunnits genom verksamhei
utanför högskolan. Belräffande pedagogisk skicklighet anser utredningen all hänsyn
regelmässigt bör las till utvecklingsarbete avseende utbildningen. 1 de fall arbetsuppgifterna
även kan väntas avse undervisning på fördjupnings-nivå resp. forskarutbildning
bör även förmågan att fungera som handledare bedömas. Jag delar i detla
avseende lärartjänstutredningens uppfallning.

Med tillägget alt med vetenskaplig skicklighet bör
likställas skicklighet inom konslnäriigl eller annat kvalificerat
utvecklingsarbete inom högskolan anser jag, från de utgångspunkter jag nyss
redovisade, alt de föreslagna fyra alternativen är väl avvägda. Jag anser del
således angelägel att högskoleenheterna på detta sätt får möjlighet alt
variera tyngdpunkten i olika lärartjänsters inriktning allt efter verksamhetens
behov. Det bör ankomma på högskolestyrelsen att beslula om vilket allernaliv
som skall tillämpas för varje enskild tjänst. Vägledande förutsätts härvid vara
verksamhetens behov sett i relation till den aktuella och förutsebara
personalsituationen.

Inom ramen för vart och etl av de fyra alternativen bör
det också vara möjligt för högskolestyrelsen att för varje tjänst som
högskolelektor beakta behovet av särskilda färdigheter eller erfarenheter.
Delta bör kunna göras som ett led i en långsiktig planering och senast i
samband med att en tjänst utlyses. Den profil som en tjänst pä sä säll givits
bör sedan vara vägledande vid bedömningen av de sökandes kvalifikationer och
vid avvägningen mellan meriter av olika slag.

En lektorstjänst bör kunna utlysas med företräde för
forskning under en viss tid, t.ex. tre eller sex är. Det är dä rimligt, all la
särskild hänsyn till den vetenskapliga merileringen. Samtidigt måste man
uppmärksamma alt tjänsteinnehavaren efter tre- eller sexårsperiodens utgång tillhör
en lärarkategori där del slora flertalet tjänsteinnehavare fullgör uppgifter
huvudsakligen inom den grundläggande utbildningen. 2 Riksdagen 1984/85. I samf Nr
57

Prop.
1984/85:57 18

Sammanfattningsvis
bör således för samlliga tjänster som högskolelektor befordringsgrunden vara sädan
vetenskaplig, pedagogisk och annan skicklighet som är av betydelse med hänsyn till
tjänstens ämnesinnehåll och beskaffenhel i övrigt. Dämtöver bör särskild vikt
fästas vid vetenskaplig skicklighet, pedagogisk skicklighet eller sådan
skicklighet av betydelse för tjänsten som vunnits genom verksamhei utanför
högskolan. Högskolestyrelsen kan även välja att fästa lika vikt vid
vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. Regeringen bör inhämta riksdagens
godkännande av vad jag har förordat om befordringsgrund för tjänst som
högskolelektor.

Jag vill
avslutningsvis när det gäller högskolelektorskaiegorin upplysa om att parterna,
i förhandlingarna om 1984 och 1985 års löner, har enats om att placera in denna
tjänstekategori i ett lönefält som i huvudsak molsvarar lönegraderna för
nuvarande tjänster för vilka i dag krav på doktorsexamen eller motsvarande
kompelens gäller.

Lärartjänstulredningen
har föreslagil att man för de båda lärarkategorierna under professorsnivån
skall bygga in mekanismer, som stimulerar den enskilde att förkovra sig i sin
yrkesverksamhet. För innehavare av högskolelektorstjänst föreslår utredningen
att titeln biträdande professor skall kunna ges till den som gjort synnerligen
framstående insaiser av vetenskaplig eller pedagogisk art. För
adjunktskategorin föreslår utredningen alt titeln högskolelektor skall kunna
ges lill den som har avlagt doktorsexamen eller gjort väsentliga pedagogiska
insatser. Remissinstanserna har delade uppfattningar i denna fråga.

Jag
hyser för egen del stark sympati för tanken att det i den enskilda lärartjänsten
skall finnas inbyggd en stimulans till utveckling och förkovran så all någol
som motsvarar en befordran kan komma till stånd även i de fall som en högre
tjänst inte stär till buds. Inle minsl viktigt är detta - med tanke på professorsljänsternas
tyngdpunkt på forskning — för högskolelektorsgruppen, som ju i praktiken
kommer att bära upp stora delar av den grundläggande utbildningen. Ocksä pä
adjunktsnivå är del väsentligt all pä någol sätt kunna premiera och stimulera till
självständiga insaiser och utveckling.

Sedan
utredningen lämnade sill förslag har emellertid fömtsättningarna förändrats i
det avseendet att panerna träffat avtal om ett system med lönefält för de
berörda lärarkategorierna. Med ett sådant system blir det möjligt att inom ramen
för de lokala löneförhandlingarna ta hänsyn till särskilt värdefulla
pedagogiska eller vetenskapliga insatser och därigenom tillgodose de angivna
syftena på etl enklare sätt än det av utredningen föreslagna. Jag utgår frän
att bl.a. skicklighelsbedömningar av delta slag kommer all ligga till grund för
utnyttjandet av lönefällssyslemet och är med hänvisning till del inle beredd
alt biträda utredningens förslag om särskilda befordringstillar.

Prop.
1984/85:57 19

4.3 Högskoleadjunkt

Del är inte rimligl att införa etl generellt krav på
doktorsexamen eller molsvarande kompetens för behörighet till alla
lärartjänster inom högskolan. Flertalet högskolelärare har f.n. inte
doktorsexamen och forskning och forskarutbildning saknas ännu inom slora delar
av den samlade högskolan.

Lärartjänstulredningen har föreslagit alt del slora
flertalet tjänster i nuvarande organisation för vilka doktorsexamen eller molsvarande
kompelens inte krävs skall ersättas med en enhetlig tjänstekategori. Detta
förslag bör enligt min mening förverkligas. Det är dock, som också flera
remissinstanser framhåller, mindre lämpligt att använda den av utredningen
föreslagna benämningen högskolelärare som beteckning på viss tjänstekategori.
Tjänsterna inom denna gmpp bör i stället ha en Ijänstebenämning med anknytning
till titeln adjunkt, såsom bl.a. SACO/SR föreslagit. Min förelrädare använde
benämningen högskoleadjunkt i det förhandlingsun-deriag som lämnades till avtalsparterna
år 1982. Jag förordar denna benämning, som även den redan använts av parterna
i samband med det avtal som träffades våren 1984.

Del innebär att följande nu befintliga tjänstekategorier
ersätts av tjänster som högskoleadjunkt: tjänster som facklärare, samtliga
lektorstjänster för vilka inte krävs doktorsexamen eller molsvarande kompetens,
tjänster som lärare i visst ämne, speciallärare, universitetsadjunkt, övriga adjunktstjänster,
arvodestjänster som lärare i scenisk framställning och scenisk leknik och
övriga tjänster för vilka inte krävs doktorsexamen eller molsvarande kompetens.
Till kategorin bör enligt min mening även föras vissa övriga tjänster som idag
inte är lärartjänster, såsom studievägledare på löneplan L saml sädana arbetstagare
vid dramatiska institutet som utan all i dag inneha lärartjänst fullgör
motsvarande arbetsuppgifter. Härtill kommer vissa tjänster vid SLU.

Lärartjänslutredningens förslag belräffande behörighet och
befordringsgrunder för denna tjänstekategori bör också förverkligas. För
behörighet till tjänst som högskoleadjunkt bör sålunda krävas genomgängen
allmän utbildningslinje eller molsvarande kompelens. Som befordringsgrund bör
gälla graden av sådan vetenskaplig, pedagogisk eller annan skicklighet som är
av betydelse med hänsyn till tjänsternas ämnesinnehåll och beskaffenhet i
övrigt. Därutöver bör varje enskild tjänst kunna ges en profil i samband med ullysningen,
på samma sätt som jag förordat belräffande högskolelektorsljänsterna.

Utredningen har, som jag redan nämnt, föreslagit, alt den
alternativa titeln högskolelektor skall kunna ges till innehavare av tjänst av
här aktuellt slag. Jag vill här erinra om vad jag nyss anfört om möjligheterna
att utnyttja lönefällssyslemet i del angivna syftet.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag
har förordat om behörighets- och befordringsgrund för tjänst som
högskoleadjunkt.

Prop.
1984/85:57 20

4.4 Forskarassistent

Lärartjänstutredningens förslag innebär att den
tidsbegränsade tjänsten som forskarassistent skulle avskaffas.
Remissinstanserna har i huvudsak avstyrkt della.

För egen del anser jag del väsentligt för rekryteringen lill
bl.a. professors- och högskolelektorsljänster, att nyexaminerade doktorer kan
beredas möjlighet till fortsatt vetenskaplig verksamhei inom högskolan även i
de fall en fast tjänst i den reguljära organisationen inte står lill buds.
Syftet skall vara att bereda yngre forskare möjlighet au meritera sig för att
därmed ge elt bättre underlag för bedömning om vederbörande är lämpad för
fastare anställning inom högskolan samt vidare att skapa utrymme för fördjupad
vetenskaplig träning efter doktorsexamen inför framlida yrkesverksamhet, inom
eller utom högskolan. Arbetsuppgifterna bör sålunda till övervägande del avse
forskning men också i begränsad utsträckning kunna innefatta undervisning och
handledning. Jag förordar alt en särskild tjänstekategori av delta slag, för
vilken förordnandena bör vara tidsbegränsade, skall finnas. Tjänsten bör
förbehållas dem som nyligen har avslutat forskarutbildning och - i likhel med närmasi
motsvarande tjänst i den nuvarande organisationen - benämnas
forskarassistenttjänst.

Det är med hänsyn lill syftena med tjänsten som
forskarassistent vikligt alt reglerna om behörighels- och befordringsgrunder
utformas sä alt de intresserade snabbt får reda på om de kan komma ifråga för
tjänst. Man måste således sä långl möjligt undvika en ordning som lockar
nyblivna doktorer att i väntan på en tjänst hälla sig kvar vid högskoleenheten
år efter år med hjälp av limarvoderad undervisning eller korttidsförordnanden.
Häremot stär önskemålet alt inte låta tidpunkten för doktorsexamen styra den
enskildes möjligheter att få en tjänst. För behörighet lill tjänst som
forskarassistent bör enligt min mening krävas alt den sökande har avlagt
doktorsexamen under de tre åren närmast före ansökningstidens utgång. Om
särskilda skäl föreligger bör dock tidigare avlagd doktorsexamen inte utgöra
hinder för att erhålla tjänst som forskarassistent. Som exempel på särskilda
skäl kan nämnas föräldraledighet, sjukdom m.m. samt vid medicinsk fakultet
slutförande av utbildning för att erhålla läkar-legilimalion. Som
befordringsgrund bör gälla graden av vetenskaplig skicklighet, som dä i första
hand förutsätts ha visals genom egen forskning.

Förordnande på tjänst som forskarassistent bör meddelas
för högsl tvä är med möjlighel lill omförordnande en gång. Sådant omförordnande
bör normall ges utan att tjänsten ledigförklaras, under förutsättning all
innehavaren fullgör sina åligganden och inte visar sig olämplig som forskare.
Tjänstgöringen bör under en fyraårsperiod ge samma utrymme för forskning som
för närvarande ges under en sexårsperiod. Tjänstgöringsskyldigheten, vid sidan
av egen forskning, bör därför enligt min mening vara 200 timmar per år. Efter
förordnandetidens utgång bör högskoleenheten inte ha något arbelsrältsligt
ansvar för den som innehaft forskarassistenttjänst.

Prop.
1984/85:57 21

Forskarassistentens anställningstrygghet blir sålunda
sämre än vad som eljest gäller inom högskolan. Högskolans roll i forsknings-
och utvecklings-organisationen gör det emellertid enligt min mening nödvändigl
med en tjänstekategori av detta slag.

Enligl min
mening bör tjänstekategorin forskarassistent även kunna utnyttjas av
forskningsråden. Pä delta säll lillgodoses del av råden framförda önskemålet
all kunna bereda unga forskare tillfälle till fortsatt forskning efter
doktorsexamen. Denna fråga berördes av min företrädare vid hans anmälan av prop.
1981/82:106 om forskning m.m. (s. 97). Råden bör ocksä ha möjlighet alt medge
alt en forskarassistent, i likhet med vad som i dag gäller för innehavare av doklorandtjänst,
fär förlägga sin verksamhei utomlands.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag
har förordat om behörighelsvillkor och befordringsgrund för tjänst som
forskarassistent.

4.5 Övriga tjänster m.m.

Utöver de
nu nämnda tjänstekategorierna bör det med hänsyn till särskilda behov även
fortsättningsvis finnas tjänster som adjungerad professor, nordisk lektor och
utländsk lektor. För de två sistnämnda tjänstekategorierna förordar jag inga
förändringar utöver vad som följer av mina förslag beträffande
arbetstidsreglering m.m. Beträffande tjänsterna som adjungerad professor har
jag redan förordat vissa förändringar i samband med all jag behandlade
professorstjänsterna i allmänhet.

Lärartjänstulredningen
har föreslagil, alt ordningen all anla forskare som oavlönad docent inle längre
skall bibehållas, eftersom den saknar anknytning till den nya
tjänsteorganisationen. Detla förslag har inte fått stöd vid remissbehandlingen.

Enligl min mening har möjligheten all anla oavlönad docent
betydelse för kontakterna mellan högskolan och forskningen utanför högskolan. Docenlkompetens
har också utgjort en relativt väl definierad kompetensnivå, som haft praklisk
betydelse inom och ulom högskolan. Mot denna bakgrund anser jag att
fakultets/sektionsnämnderna bör ha möjlighet att på samma grunder som hittills
anta oavlönad docent.

I fråga om tjänst som ackompanjatör avser jag i annat
sammanhang att uppdra ät UHÅ att närmare belysa de arbetsuppgifter som är
förknippade med tjänsten och komma med förslag rörande tjänstens inplacering i
den nya tjänsteorganisationen.

Vissa tjänster med tidsbegränsade förordnanden m.m.

En utgångspunkt för lärartjänslutredningens förslag har
varit att tjänsteorganisationen inom högskolan så långt möjligt bör anpassas lill
del synsätt som präglar lagen om anställningsskydd (LAS). Ett uttryck härför
är, som jag nämnt, utredningens förslag all avskaffa tjänstekategorierna docent
och forskarassistent, vilka båda ursprungligen förutsatte all läroan-

Prop. 1984/85:57 22

stallernas
personalansvar för tjänsteinnehavaren skulle upphöra efter ett visst antal år.

1
likhet med mänga remissinstanser som är alt se som företrädare för forskningen
anser jag all forskningen ställer så speciella krav att tidsbegränsade
förordnanden måste kunna förekomma. Mitt nyss redovisade förslag om tjänster
som forskarassistent skall ses i detta sammanhang.

Om
högskoleorganisationen skall kunna användas effektivt för externt finansierad
verksamhet måsle man ocksä, säsom utredningen framhållit, räkna med alt för
sådan verksamhei i viss utsträckning objeklsanställa forskande personal.
Behovet av att för viss tid kunna knyta specialister till projekt, bl.a. av "fronllinjekarakiär",
har uppmärksammats av ett flertal remissinstanser.

Jag
anser att tidsbegränsade tjänster vid behov bör kunna inrättas vid högskoleenheterna
på samma grunder som för närvarande, nämligen om det föranleds av arbetets särskilda
beskaffenhet, vikarialsanställning, lim-läraranställning saml gästläraranställning.
Icke behöriga lärare bör kunna förordnas på begränsad tid pä samma villkor som
i dag.

För
långsiktig kunskapsuppbyggnad bör tidsbegränsade tjänster som högskolelektor
kunna inrättas vid högskoleenheterna inom ramen för externa medel främst från
sektorsorgan. På dessa tjänster bör, enligt min mening, anställning kunna
erbjudas för en period om sammanlagt högst sex år. Högskolestyrelsen bör mot
slutet av en sådan tidsperiod ta ställning till om innehavaren av en sådan
tidsbegränsad tjänst skall ges en fastare anknytning till högskoleenheten i
form av tillsvidareanställning eller lämna enheten. Ett sådant
ställningstagande styrs självfallet av tillgången på resurser.

I
likhet med vad uiredningen föreslagit anser jag att tjänster som forskningsassistent
liksom f.n. bör kunna inrättas och tillsältas med tidsbegränsade förordnanden
inom ramen för externa medel. Som jag tidigare anfört avser jag att i annat
sammanhang föreslå regeringen alt låta se över tjänsterna som
forskningsassistent.

Lärartjänstutredningen
har föreslagit ytterligare nägra undantag frän huvudregeln att alla lärare vid
en högskoleenhet skall vara anställda med förordnanden tills vidare. Det gäller
bl.a. vissa lärare för konstnärliga utbildningar. Utredningen motiverar detta
med alt de konstnärliga utbildningarna intar en särställning vad gäller
förnyelsebehovet. Läraren arbetar med hela personligheten som etl uttrycksmedel
i ulbildningen varför lärarens framtoning och egen utveckling har slor
betydelse för de studerande. Lärare inom en konstnärlig utbildning kan, enligl
utredningen, påverka flera generationer konstnärer. Effeklen av en konstnärlig
slagnation kan därigenom få snabb och betydande genomslagskraft på kulturlivet.
Berörda lärares behov av anställningstrygghet bör, enligt utredningen, tillgodoses
genom alt ett system med s.k. lönegaranti efter anställningstidens slut kopplas
till förordnandet.

Prop.
1984/85:57 23

Del finns skäl alt särskilt uppmärksamma de konstnärliga
utbildningarnas behov av förnyelse. Mänga lärare för de konstnärliga ulbildningarna
hämtas direkl från aktiv konstnärlig verksamhet till tjänst vid högskoleenhet
och kan falla tillbaka på sin egen konstnärliga erfarenhet. Vissa lärartjänster
inom de konstnärliga ulbildningarna bör, enligt min mening, även
fortsättningsvis tillsättas med tidsbegränsat förordnande. Tjänster som lärare
i scenisk framställning, scenisk teknik och rollgestaltning bör enligt min
mening liksom hittills ha tidsbegränsade förordnanden med hänsyn till dessa
tjänsters speciella funktion. För högskolans roll i del konstnäriiga
utvecklingsarbetet är det nödvändigt med tjänstetyper av detta slag. Enligt min
mening bör tidsbegränsat förordnande meddelas tills vidare för högst tre år med
möjlighel lill omförordnande för högst ytterligare en treårsperiod. Enligt
nuvarande bestämmelser kan tidsbegränsade tjänster av det slag jag här nämnt endasl
tillsältas vid scenskolan i Stockholm och musikdramatiska skolan i Stockholm.
Jag anser alt en sådan möjlighel självfallet även bör ges för motsvarande
utbildningar i Göteborg och Malmö. Dessa lärares anställningstrygghet blir - i
likhet med vad jag i det föregående föreslagil belräffande forskarassistenterna
- sålunda sämre än vad som eljest gäller inom högskolan.

Övriga tjänster inom den högre konstnärliga utbildningen
som i dag är tidsbegränsade med en förordnandetid om högsl tio resp. tio plus
fem år bör enligl min mening även fortsättningsvis vara tidsbegränsade. Med
hänsyn till syftet med dessa tjänster, dvs. alt lillföra de studerande det
kunnande och den erfarenhet som kommer frän egen konstnärlig yrkesverksamhet,
bör emellertid enligt min mening förordnandetiden vara högst fem år, med
möjlighet till omförordnande för ytterligare högst en femårsperiod.

Lärartjänstulredningen har föreslagil alt för innehavare
av tidsbegränsade tjänster ett system med s.k. lönegaranti införs efter
anställningstidens slut. Två tidigare innehavare av tidsbegränsad tjänst som
professor och huvudlärare inom konstnärlig utbildning har numera erhållit garantimm
for konstnärer (jfr prop. 1983/84:100 bil. 10 s. 299). I samband med riksdagsbehandlingen
av förslagel härom framhöll kulturulskotlet (KrU 1983/84:18) att den mera
övergripande frågan om inkomst av lönegaranti för innehavare av lärartjänster
inom konstnärliga utbildningar skulle prövas i samband med förslag till ny
arbets- och tjänsteorganisation inom högskolan.

Med en förordnandetid för här aktuella tjänster om högst
fem är är det enligl min mening inle nödvändigt att införa etl system med
lönegaranti som uiredningen föreslagit. Innehavare av en tjänst med förordnande
för högst fem är bör enligt min uppfattning kunna behålla en naturlig kontakt
med egen konstnärlig verksamhei i betydligt större utslräckning än vad som kan
vara fallet för dagens innehavare av lioårsförordnanden. Jag finner del dock
skäligt att innehavare av de föreslagna tjänsterna med förordnande om högsl fem
är erbjuds nägon form av avgångsvederlag efter

Prop.
1984/85:57 24

förordnandelidens utgång för all underiätta återgången lill
egen konstnäriig verksamhei. Frågan om sådani avgångsvederlag bör i varje
enskilt fall prövas av konstnärsnämnden i samråd med UHÄ. Beloppet bör uppgå lill
högst tre årslöner som professor och beslämmas i förhållande lill förordnandetidens
längd och andra omständigheter såsom t.ex. stadigvarande inkomster frän egen verksamhei
och/eller anställning efter förordnandelidens utgång. För dagens innehavare av
tidsbegränsade tjänster med förordnande för högst tio resp. femton år bör däremol
den föreslagna ordningen med inkomstgaranlier gälla. UHÄ har redovisat behovet
av medel för inkomstgarantier. Jag avser all återkomma lill regeringen i dessa
frågor.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag
förordat om avgångsvederlag för innehavare av tidsbegränsade tjänster som
professor.

Lärartjänstutredningen föreslår all lärare i lolkutbildning,
fackspråklig utbildning resp. hemspräksulbildning skall fä tidsbegränsade
förordnanden på grund av att dessa utbildningar ställer särskilda krav som bäst
kan mötas genom att lärare anställs på viss tid. Flera remissinstanser, bl.a.
SACO/SR, framhåller att utredningen inle kunnat visa behovet av särreglering
av nämnda tjänster. Inte heller jag anser alt nägon särreglering för tolk- och fackspråklig
utbildning bör komma ifråga. Däremol anser jag att det finns starka skäl alt
medge möjlighet till lidsbegränsning av förordnandena för lärare som, med
undervisning i hemspråket, medverkar i hem-språksläramlbildningen. Del över
tiden växlande behovet av utbildade lärare i olika språkgrupper gör del inte
ändamålsenligt med tillsvidareanställning av dessa lärare. I de fall ulbildningen
kan förutses vara av fortlöpande karaktär bör dock tillsvidareanställning
normalt erbjudas.

Jag fömtsätter ett minskat behov av tjänstledigheter och
därav betingade vikariat med den tjänsteorganisation jag nu föreslår, eftersom
innehavare av tjänster som högskolelektor och högskoleadjunkt, inom ramen för
sina tjänster, kommer att kunna utföra arbetsuppgifter - t.ex. forskning — för
vilka dagens innehavare av molsvarande tjänster beviljas tjänstledighet. Åven
om behovet av vikarier kommer alt minska kommer del att kunna finnas behov av
att anställa extra personal för att fullgöra de arbetsuppgifter i fråga om främsl
utbildning som måste utföras när en tillsvidareanställd lärare mer eller mindre
tillfälligt får forskningsuppgifter i sin tjänst. De förordnanden pä extra
tjänster som blir aktuella i dessa fall måste enligt min mening kunna
tidsbegränsas intill dess arbetsuppgifterna är slutförda.

Det bör ankomma pä regeringen att beslula om föreskrifter
i dessa hänseenden.

Vissa tjänster inom de medicinska och odontologiska
områdena

Uiredningens förslag innefattar, som nämnts, förändringar
av tjänsteorganisationen för utbildning och forskning inom de medicinska och odonlo-logiska
områdena. Förslagen har bemötts kritiskt av flera remissinstanser. Sålunda
avstyrker MER och socialstyrelsen m.fl. förslaget till tjänsteorganisation vid
undervisningssjukhusen. UHÄ och Landstingsförbundet släller sig tvekande inför
möjligheterna att praktiskt genomföra förslagen.

Prop. 1984/85:57 25

Också jag är tveksam till om del är lämpligt att nu
genomföra en tjän-steorganisalorisk reform inom del medicinskt-kliniska
området. Utredningens förslag fömtsätter en nära samverkan i resursfrågor
mellan sjukvårdshuvudmännen och de lokala högskolemyndigheterna. Våren 1984
har avtal slutits mellan staten och berörda landstingskommuner/kommunerom
samarbete om läkamtbildning och forskning. 1 della avtal har parterna bl.a.
kommit överens om att landstingskommunen/kommunen och högskoleenheten skall
samråda vid tillämpningen av samarbetsavtalet och anslutande avtal och därvid
också samräda om hur ekonomiska och andra resurser av gemensamt inlresse skall
utnyttjas. Enligt avtalet skall överenskommelse iräffas mellan
landstingskommunen/kommunen och högskoleenheten om formerna för samrådet.
Regeringen har nyligen förelagt riksdagen en proposition i bl.a. hithörande
frågor (prop. 1984/85:28). Del finns enligt min mening skäl att avvakta hur
dessa nya samarbelsformer kommer att utvecklas innan nägon mer långtgående ijänsieorganisatorisk
förändring inom det medicinskt-kliniska området aktualiseras.

Vad gäller motsvarande tjänster inom del odonlologiskt-
kliniska området vill jag erinra om all regeringen givit statens
förhandlingsnämnd i uppdrag alt förhandla om ett överförande till landslingskommunali
huvudmannaskap av den tandvård som slalen bedriver i anslutning lill odontologisk
forskning och utbildning. Det är enligt min mening lämpligt att de
tjänsteorganisatoriska frågorna löses i anslulning lill att dessa förhandlingar
slutförs. Jag avser därför att återkomma lill regeringen i denna fråga när fömtsättningar
för erforderliga förändringar i tjänsleorganisationen är för handen.

De tjänster för lakar- och tandläkarutbildning samt för
forskning och forskarutbildning inom medicinsk och odontologisk fakultet som
saknar anknytning lill resp. sjukvärds- och tandvårdsorganisation bör dock förändras
i enlighet med mina förslag i del föregående.

Tjänster för pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter m.m.

Inom högskolan finns vid sidan av lärartjänster bl.a. elt anlal
tjänstekategorier för pedagogisk-administrativa arbetsuppgifter och
studievägledning, nämligen tjänster som utbildningsledare, studiereklor,
biträdande utbildningsledare, konsulent och studievägledare. Vidare förekommer
uppdrag som prefekt och studierektor. Uiredningen föreslår alt uppgifter av
detta slag skall kunna fullgöras av lärare inom ramen för tjänsten eller som
särskilt uppdrag. Särskilda tjänster för pedagogisk-administrativa uppgifter
bör dock enligt utredningen kunna inrättas även i framliden.

En förändring av arbetsorganisationen inom högskolan av
del slag utredningen har förordat skapar förutsättningar för etl närmande
mellan lärartjänsterna och de pedagogisk-administrativa tjänsterna. Jag har i
det föregående lagt fram förslag om förändringar av arbetsorganisationen inom
högskolan, som i sina huvuddrag ansluter till uiredningens förslag. Jag har
därvid fömtsatt att de pedagogisk-administrativa uppgifterna, däri innefai-

Prop. 1984/85:57 26

tat
studievägledning, i slor utslräckning skall kunna utföras av innehavare av
lärartjänst inom ramen för vederbörandes totala tjänstgöringsskyldighet.

Vissa
särskilda tjänster för enbart pedagogisk-administrativa uppgifter bör därmed
upphöra. Enligt min mening finns dock ett behov av tjänster för ledning,
planering och administration för vissa utbildningar inom högskolan, i
synnerhet inom undervisningssektorn. Lärartjänstulredningen har föreslagit alt
tjänster som utbildningsledare, studievägledare och konsulent skall kunna
inrättas även fortsättningsvis. Jag anser att, vid sidan av nuvarande tjänster
som utbildningsledare på löneplan F, en ny kategori av tjänst som
utbildningsledare med ansvar för ledning, planering och administration på
institutions- eller linjenivå bör kunna inrättas. Innehavare av sådan tjänst
bör normalt även fullgöra en del av sin tjänstgöringsskyldighet i form av
undervisning. För behörighet till sädan tjänst som utbildningsledare bör
därför krävas behörighet till lärartjänst och därutöver erfarenhet av
tjänstgöring som lärare inom högskolan. Befintliga tjänster som studierektor
och biträdande utbildningsledare bör successivt dras in i samband med alt de
blir vakanta.

Arbetsuppgiften
studievägledning bör, som jag redan föreslagit, kunna ingå i en lärartjänst. Sludievägledare
på löneplan L, vilka är behöriga till lärartjänst, bör därför föras till den
nya lärarkategorin högskoleadjunkt. Övriga tjänster som sludievägledare på
institutionsnivå bör omvandlas till rent administrativa tjänster. För
studievägledare vid förvaltningarna räknar jag inle med någon förändring.

Det
ankommer på regeringen att fatta beslut i dessa frågor.

5.
Fördelning av resurser och arbetsuppgifter

5.1
Verksamhetsplaneringen

Jag
har i del föregående redovisal min syn på lärares arbetsuppgifter och lärares
arbetstid. Jag vill nu la upp vissa frågor om fördelning av arbetsuppgifter
och resurser. Kraven på arbetsledning och personalplanering kommer att ställas
högre i den nya arbetsorganisationen. Avgörande för utnyttjandet av lärarnas
arbetstid skall vara bedömningar med hänsyn till utbildningens och forskningens
kvalitet och effektivitet. Dessa bedömningar måsle göras lokalt, ytterst vid
varje arbetsenhet.

Inom
ramen för regeringens och riksdagens medelsanvisning under de olika anslagen till
grundläggande högskoleutbildning resp. forskning och forskarutbildning ankommer
del på högskolestyrelsen att besluta om budget för högskoleenheten och att i
samband härmed meddela eventuella anvisningar om utnyttjandet av tillgängliga
resurser och tjänster. I förarbetena till dessa beslut spelar givetvis
fakultets/sektionsnämnder och linjenämnder en viktig roll, liksom också när
del gäller all konkret besluta om verksamhetens innehåll. Inom de ramar
som högskolestyrelse och

Prop.
1984/85:57 27

nämnder ställt upp blir det en väsentlig uppgift för
institutionsledningen alt fördela de anvisade medlen på uppgifter och
uppgifterna mellan befintliga lärare.

Ansvarel för arbetet vid en institution åvilar idag
institutionsstyrelse och prefekt. Den nya organisationen innebär ingen ändring
i della avseende. Institutionsstyrelse skall ha allmän tillsyn över och vård om
institutionens angelägenheter samt verka för goda arbets- och
studieförhållanden och ett gott samarbete inom institutionen och med andra
institutioner. Slyrelsen skall ta initiativ till och främja utvecklingen av
utbildning, forskning och utvecklingsarbete inom institutionens område och beslula
om riktlinjer för organisation av arbelet och om fördelning av arbetsuppgifter
mellan arbetstagarna.

Under institutionsstyrelsen skall institutionen ledas av
en prefekt, som till sin hjälp kan ha en eller flera studierektorer. Prefekten
har den omedelbara ledningen av verksamheten vid institutionen och avgör på
institutionen ankommande ärenden som inte skall avgöras av styreisen. Det
åligger prefekten särskilt att främja goda arbets- och studieförhållanden och etl
gott samarbete inom institutionen. Del åligger vidare prefekten att vara förman
för personalen vid institutionen och alt tillse att de anställda fullgör sina
skyldigheter. Prefekten har även att svara för den ekonomiska förvaltningen
för institutionen.

Genom den reform jag nu föreslär kommer det, som jag
påpekat, all ställas ökade krav på de enskilda institutionernas
verksamhetsplanering. Enligl lärartjänstutredningens förslag bör planeringen på
institutionsnivå ske i två led. Det första utmynnar i institutionsstyrelsens
beslut om hur de tillgängliga personalresurserna volymmässigt skall fördelas pä
olika delar av verksamheten inom institutionen. I del andra ledet kommer,
enligt utredningens förslag, prefektens beslut om arbetsuppgifter för den
enskilde arbetstagaren. Jag ansluter mig till uiredningens förslag och vill
till delta framhälla viklen av att institutionsstyrelsen i den nya ordningen
verkligen fastställer en plan för fördelning av tillgänglig personal på de
olika verksamhetsgrenarna.

Prefektens roll som arbetsledare för personalen får i den
nya ordningen en vidare innebörd. Med de krav på verksamhels- och
personalplanering liksom pä arbetsledning som ställs är del av största vikt att
till prefeklupp-dragen kan rekryteras personer som har erforderliga personliga
och sakliga kvalifikationer för dessa uppdrag. Vid institutioner som har fasta
resurser för forskning måste l.ex. fömtsättas alt till prefekter utses personer
med erforderlig vetenskaplig kompetens.

I delta sammanhang vill jag också framhälla att med den
ordning för fördelning av forskningsresurser som jag föreslår i det följande,
kommer fakultets/sektionsnämnderna och deras ordförande, dekanerna, all fä en
väsentlig roll när det gäller förulsällningarna för forskning vid institutionerna.
Det är viktigt att det utvecklas sädana former för samarbete mellan

Prop.
1984/85: 57 28

institutioner och fakultets/sektionsnämnder att de senares
överblick över verksamhet och personal underlättas.

5.2 Fördelning av undervisningsinsatser

Avvägningen mellan en lärares olika arbetsuppgifter måste,
som jag framhållit, i princip göras lokalt. På en punkt anser jag det dock, med
hänsyn lill nuvarande reglering, rimligt alt centralt precisera vissa förutsättningar.
I del följande kommer jag sålunda att ange riktvärden för uttag av
undervisning. Dessa avser ett högsta uttag för lektionstimmar, dvs. för
undervisning i egentlig mening och inte för de övriga arbetsuppgifter som jag i
det föregående fört lill kategorin utbildning, såsom pedagogiskt utvecklingsarbete,
bedömning av de studerandes prestationer, handledning, utveckling av läromedel,
m.m.

Som riktvärden för högsta uttag av undervisning bör, under
normala förhällanden, gälla följande antal lektionstimmar för år för de tre
tjänstekategorierna, nämligen

professor

115

högskolelektor

400

högskoleadjunkt

630

I diskussioner med arbetstagarorganisationerna har dessa
riktvärden ansetts vara ett rimligt uttryck för undervisningens andel av resp.
lärarkategoris totala tjänstgöring. Hänsyn har då tagits till dels tjänsternas
huvudsakliga inriktning, dels de krav som förberedelse- och eflerarbete m.m. släller.
Bedömning av de studerandes prestationer i för resp. tjänst normal omfaltning
innefattar jag inte i de angivna laken.

Innehavaren av en lärartjänst bör i princip inle kunna
åläggas mer undervisning än vad som ryms under resp. tak. Konstruktionen
innebär dock alt taket kan komma att överskridas exempelvis vid undervisning
med repetitiva inslag. Däremot bör undervisningens omfallning för den enskilde
bli mindre i t.ex. de fall undervisningsförberedelser eller övriga
tjänsteåligganden, t.ex. forskning eller administrativa insatser, får en slörre
omfattning än normall. Uttaget av undervisning, inom ramen för den takkonstruktion
som beskrivits, måste ytterst bli beroende av lokala bedömningar av
utbildningens behov av undervisning jämfört med behovet av insaiser av annat
slag.

En minskad fixering vid olika lärares
undervisningsskyldighet bör innebära en allmän stimulans till omprövning av
olika utbildningars uppläggning, undervisningsmetoder, m.m. De föreslagna
riktvärdena för högsta uttag av undervisning kommer för vissa lärare att
innebära en minskning av antalet undervisningstimmar i förhällande till dagens undervisningsskyldighel.
Den nya ordningen är emellertid inle avsedd alt innebära någon
arbetstidsförkortning för lärarna. Arbetsuppgifterna kan dock komma att i

Prop.
1984/85:57 29

viss ulsträckning byta karaktär, i första hand för sådana
lärare som i dag har en hög undervisningsskyldighet. Dessa lärare kommer genom
reformen att ges ökade möjligheter till fördjupning i förberedelse- och efterar-bete
i samband med undervisning. Jag vill i anslutning härtill framhålla all
högskoleenheterna inte skall kompenseras för det bortfall av undervisningstimmar,
som kan bli följden av en sänkning av undervisningsutlagel i förhållande lill
vad som gäller i dag för en viss lärarkategori eller tillämpas för en enskild
lärare. Den kvalitelsförslärkning i undervisningen som måste anses bli följden
av en minskad undervisningsbörda för den enskilde får således uppnäs till
priset av en minskad undervisningstälhel för de studerande.

För en högskolelektor eller högskoleadjunkt bör 400 resp.
630 limmars undervisning tillsammans med bedömning av de studerandes
prestationer, förberedelse- och eflerarbete saml övriga med den egna
undervisningen sammanhängande uppgifter, egen fortbildning och följande av
utvecklingen inom ämnesområdet, normalt anses molsvara heltidstjänslgöring.

Arten av lektionsundervisning varierar starkt mellan olika
typer av utbildningar. En stor del av den lid, som lärare idag tillbringar med
de studerande, är snarare att betrakta som handledning än som undervisning. Det
finns i många fall ingen anledning att ändra pä delta förhållande, som är av
särskild vikl inom t.ex. de konstnärliga utbildningarna samt inom vissa
utbildningar inom undervisningsområdet. De riktvärden för under-visningsutlag,
som jag tidigare angivit, avser inte denna form av undervisning utan leklionsundervisning
i mera egentlig mening.

5.3 Fördelning av resurser för forskning

Ett viktigt inslag i en ny tjänsteorganisation för
högskolan är att lärare som har intresse och kompetens i vidgad omfattning
skall beredas lillfälle att inom ramen för sin tjänst bedriva forskning eller
delta i forsknings- och utvecklingsprojekt. Det är, som jag förut berört, inte
ändamålsenligt att i samma omfattning som nu förbehålla innehavare av endast
vissa tjänster möjlighet att ägna sig ål forskning.

Vid sidan av ijänsterna som professor utgör docent- och forskarassi-stenttjänslerna
i dag de viktigaste forskningsresurserna inom resp. högskoleenhet. 1 syfte att
inom den nya tjänsteorganisationen bevara den flexibilitet och de möjligheler lill
förnyelse som ligger i dessa tjänster föreslär lärartjänstulredningen alt en
rörlig resurs för forskning skapas för varje fakultet/sektion och
högskoleregion. Denna resurs skall enligl utredningen användas för all bereda velenskapligt
kompetenta innehavare av lärartjänst lid för egen forskning saml för
finansiering av vissa tidsbegränsade tjänster för forskning. Den föreslagna
rörliga resursen kommer på så sätt att tillgodose de syften som i dagens
ordning tillgodoses dels genom docent- och forskarassistenttjänster, dels
genom de särskilda medlen för universitetslektorers m.fl. forskning samt vidare
alt innebära vissa ökade forskningsmöjligheter också för andra kategorier av
högskolelärare.

Prop. 1984/85:57 . 30

Uiredningens
förslag stöds bl.a. av UHÅ, SACO/SR och TCO, medan mänga högskolemyndigheter är
tveksamma till det föreslagna sättet att bygga upp resursen. Av en del
remissinstanser ifrågasätts högskolestyrelsernas och fakultetsnämndernas
förmåga att fördela resurser på ett ändamålsenligt sätt. Farhågor yppas bl.a.
för att en utspridning av resurser skall leda lill en försämrad kvalitet totalt
sett i den berörda forskningen.

För
egen del får jag anföra följande.

Högskolereformen
innebar bl.a., alt de lokala högskolemyndigheternas rätt alt falla beslut i fräga
om bl.a. organisation och resursanvändning vidgades kraftigt. En sädan
decentralisering ställer krav pä förändringar av attityder och
verksamhetsformer inom högskoleenheternas beslutande organ. Etl antal års, i
stort sett positiva, erfarenheter föreligger nu av den nya
högskoleorganisationen. Efter riksdagsbeslut hösten 1983 (jfr prop. 1983/84:52.
UbU 10. rskr 114) genomfördes den 1 juli i är förändringar som innebär ökad
frihet för högskoleenheterna att utforma den egna planerings-och
ledningsorganisationen. Jag ser den föreslagna ordningen i fräga om lokalt
ansvar för fördelning av rörliga medel till forskning som ett naturligt ytterligare
decenlraliseringssteg.

I
enlighet med utredningens förslag förordar jag således att det skall finnas "öronmärkla"
medel under resp. fakultetsanslag som skall användas för att efter prövning i varje
särskilt fall bereda vetenskapligt kompetenta högskolelärare lid för
forskning.

Lärartjänstulredningen
ansåg all möjligheten att söka medel för tid för forskning borde slå öppen för
alla vetenskapligt kompetenta högskolelektorer och högskoleadjunkter. Jag
delar denna uppfattning. Möjligheten att söka och fä medel för forskning bör
således stå öppen för samtliga högskolelektorer och högskoleadjunkter med
doktorsexamen eller molsvarande kompelens.

Den
rörliga resursen för forskning skall täcka behov som avser vad man kallar fronllinjeforskning.
Vidare skall resursen täcka behov som avser forskning som är av betydelse för
den grundläggande utbildningens utveckling och forskning som mera har karaktär
av att stärka den enskilde lärarens kompetens. Del ligger inom ramen för
högskolestyrelsens samlade ansvar för verksamhelen inom högskoleenheten att
göra avvägningar mellan dessa olika ändamål. Medlen bör enligt min mening,
såvitt gäller högskoleenheter med fast organisation för forskning, disponeras
av högskolestyrelsen, som har att besluta om medlens fördelning efter förslag från
fakultets/sektionsnämnd. Det är därvid självklart, att högskolestyrelsen inte
skall överpröva nämndens prioriteringar i velenskapligt hänseende. Nämndens
förslag skall upprättas med utgångspunkt i forskningens inlressen. Del är
uppenbart, att en fördelning av medel på sådan gmnd kan komma att stå i strid
med enskilda forskares eller institutioners intressen. I detla avseende skiljer
sig dessa beslut inte från dem som åligger t.ex. forskningsråden och andra medelsbeviljande
organ. I likhet med vad stats-

Prop.
1984/85:57 31

rådet Ingvar Carlsson anförde i proposilionen om forskning
(prop. 1983/84:107 s. 16, UbU 166, rskr 401) villjag underslryka aU
kvalitetskraven måste beaktas i alla organ som fattar beslul om forskning och
fördelar resurser fill forskning.

Omfattningen av forskningen för den enskilde måsle avgöras
från fall lill fall. För frontlinjeforskningen är det viktigt att man i del nya
systemet söker bevara fördelarna med de nuvarande docenttjänsternas funktion.
Dessa tjänster har gjort det möjligt för de mest kvalificerade forskarna att
koncentrera sig pä forskning under flera är i följd. Endast i undantagsfall bör
enligt min mening för sädan forskning medel anvisas i mindre omfaltning än att
de läcker minst halvtidstjänstgöring under ett par läsår. Även i fortsättningen
bör, som jag förut berört, tjänster kunna utlysas i vilka forskning är den huvudsakliga
arbetsuppgiften för den närmasle perioden. En sådan period bör omfalta tre
eller sex år.

Det är samtidigt väsenlligl att kunna erbjuda i första
hand högskolelektorerna möjligheler till mer eller mindre regelbunden
personlig utveckling eller fortbildning i form av egen forskning. För sådan kompetensuppehål-lande
forskning bör en tidsrymd om en termin med visst årsinlervall vara lämplig.

För högskoleenheterna utan fast forskningsorganisation är
tillgängen till en rörlig resurs för forskningsändamål angelägen inte minst för
att främja den grundläggande utbildningens forskningsanknytning. För dessa
enheter är enligt min mening en särskild ordning nödvändig. Att centralt
fördela medlen på enheter är här mindre ändamålsenligt. I likhet med vad som
gäller idag beträffande medel för universitetslektorers m.fl. forskning bör regionsiyrelsen
disponera medel för forskning såvitt avser lärare vid dessa högskoleenheter.
Regionstyrelsen skall samråda med berörda högskolestyrelser och fakultets/sektionsnämnder
inför beslut om fördelning av dessa resurser. Fakultets/sektionsnämnderna —
vilkas ansvar omfattar resp. högskoleregion i dess helhel - skall härvid alltid
svara för de bedömningar som är av vetenskaplig karaktär.

Jag avser all vid riksdagens bifall fill dessa förslag
föreslå regeringen att utfärda föreskrifler om en beräkning av nuvarande
rörliga resurser för forskning. En redovisning av medlens omfattning avser jag
att lägga fram i samband med mina förslag lill anslagsberäkning för det första
budgetåret med den nya organisationen. De medel som skall användas för att
bereda lärare möjlighel lill forskning bör därefter för varje budgetär
fastställas som delramar av berörda anslag. Vidare avser jag att föreslå
regeringen alt ge UHÄ i uppdrag att följa den praxis som utvecklas vid
högskoleenheterna för fördelning av de röriiga resurserna.

Lärartjänstutredningen berör frågan om besvär över beslul
om fördelning av medel lill lid för forskning. Som utredningen har påpekat har
i det föreslagna syslemel dessa beslut karaktär av beslut rörande arbetsfördelning
och arbetsledning. Någon besvärsrätt bör därför inle föreligga.

Prop.
1984/85:57 32

För lärartjänster inom det konstnärliga området bör möjligheter
lill särskilda medel för konstnärligt utvecklingsarbete öppnas pä i princip
samma sätt som de möjligheter till forskning som den rörliga resursen ger andra
lärare. Jag avser att i annat sammanhang föreslå regeringen att uppdra åt UHÅ
att utforma förslag lill en ordning för delta med utgångspunkt i tillgängliga
medel för konstnärligt utvecklingsarbete.

Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag
har förordat om en rörlig resurs för forskning.

6. Inrättande och tillsättning av lärartjänster

6.1 Inrättande av tjänster

Av lärartjänsterna inrättas idag ordinarie tjänster som
professor i det högre löneintervallel (L 24/26) av regeringen efter
bemyndigande av riksdagen. Övriga ordinarie tjänster samt alla extra ordinarie
lärarljänsler i lönegrad L 10 eller högre inrättas av regeringen. Extra
lärartjänster i högsl lönegrad L 20 inrättas genom lokala beslut. Vid
högskoleenheter där forskarutbildning bedrivs fär inrättas extra tjänst som
professor.

Jag föreslår ingen ändring i rätten att inrätta tjänster
som professor.

Bland de tjänster som skall ersättas av de övriga två nya
tjänstekategorierna finns vissa ordinarie tjänster, bl.a. som
universitetslektor. Flertalet tjänster är dock extra ordinarie eller extra.
Tjänsterna som högskolelektor och högskoleadjunkt bör enligt min mening
inrättas som extra ordinarie eller extra tjänster. Befintliga ordinarie
tjänster som universitetslektor saml övriga ordinarie lärartjänster under
professorsnivå bör, som jag återkommer lill i det följande, föras på
övergångsstat.

Det bör ankomma pä resp. högskoleenhet att vid inrättande
av tjänst beslämma ämnesinnehållet för densamma. Detla innebär alt alla frågor
om innehållet i lärartjänster med undantag för ordinarie och extra ordinarie
tjänster som professor kommer att avgöras lokall, vilket är en klar förenkling
i förhållande till nuvarande system.

Inrättandet av ordinarie universitetsleklorat har hittills
varil någol av ett styrinstrument när det gäller att garantera grundläggande
utbildning inom olika ämnesområden vid högskoleenheter. Jag räknar med att den
nya planeringsordningen när det gäller vissa ämnesområden som UHÄ f.n. arbetar
med i enlighet med riksdagens beslut med anledning av prop. 1983/84:52 i
framtiden skall kunna fylla motsvarande funktion.

Den ordning utredningen föreslär, nämligen att lärartjänst
skall vara knuten till en viss högskoleenhet, men att innehavaren skall vara
skyldig alt tjänstgöra vid andra enheter, är väl ägnad att öka
resursutnyttjandet. Vid de mindre högskoleenheterna bör en sädan ordning skapa
möjligheter att erbjuda ell vidgat kursutbud.

Det ankommer på regeringen att falla beslul i nämnda
hänseenden.

Prop. 1984/85:57 33

6.2 Tillsättning av tjänster

I del
föregående har jag behandlat lärartjänslutredningens förslag lill
behörighetsregler och befordringsgmnder för tjänster som lärare vid högskoleenhet.
Utredningen diskuterar utförligt innebörden av begreppen vetenskaplig resp.
pedagogisk skicklighet. Utredningens utförliga analys och remissinstansernas yltranden
över denna belyser de slora svårigheter som möter när man söker precisera
begrepp som pedagogisk och vetenskaplig skicklighet och ställa dem i relation
till kraven inom olika tjänstekategorier och inom olika delar av högskolan.
Utredningens framställning utgör ett värdefullt bidrag till diskussionen av
dessa frågor och bör, tillsammans med vad jag anfört i dessa frågor i det
föregående, kunna utgöra ett stöd för berörda högskolemyndigheter vid deras
behandling av tillsättningsärenden.

I detla sammanhang vill jag bara ta upp en aspekt på Ijänstetillsättningar
som utredningen inte har berört.

Jämställdheten mellan kvinnor och män är ett viktigt
samhällsmål. Som riksdagen fastslog i samband med beslutet om reformeringen av
högskoleutbildningen är strävandena mol jämställdhet också ett viktigt mål för
högskolan. Lärartjänsterna spelar här en central roll. Det har ofta framhållits
att en jämnare könsfördelning bland högskolans lärare är en viktig fömtsättning
för en ökad rekrytering av kvinnor fill forskamtbildning och lill sådana
utbildningsvägar som i dag är manligt dominerade.

Jämställdhetsaspekten skall vägas in vid tillsättning av
lärartjänst. De organ som avger förslag resp. beslutar om tillsättning av
lärartjänst måste ta hänsyn till jämställdhetsaspekten vid sin slutliga sammanvägning
av meriter. De ledamöler av en Ijänsteförslagsnämnd som är utsedda som särskill
förtrogna med den aktuella tjänstens ämne eller andra s.k. ämnessakkunniga har
däremot inte att beakta jämställdhetsaspekten vid sin bedömning av de sökandes
skicklighet. De förslagsställande organen bör redovisa hur jämställdhelsaspeklen
beaktats, även när den inle varil av avgörande betydelse. Tillsättande
myndighet torde nämligen inte ulan vidare kunna utgå frän att jämställdhelsaspeklen
alltid har beaktats.

Lärartjänstulredningen
har lagt fram förslag i fråga om ansvarsfördelningen vid Ijänstetillsättningar,
som i alll väsentligt innebär förenklingar jämfört med nuvarande ordning.
Förslagen fär stöd av huvuddelen av dem som har yttrat sig i frågan.

Ordinarie och extra ordinarie tjänster som professor bör
fortfarande tillsättas av regeringen. Övriga tjänster bör, som utredningen har föreslagil,
tillsättas av högskolestyrelsen. De farhågor för utveckling av olika praxis vid
meritvärdering och av provinsialism vid tjänstetillsättningar, som förs fram av
bl.a. SACO/SR, synes mig överdrivna med hänsyn lill ordningen med särskilda
ledamöter i Ijänsteförslagsnämnd och del korrektiv som finns i
besvärsinstitutet.

Inom högskolan gäller, att en lokal högskolemyndighets
beslut om tjänstetillsättning kan överklagas hos UHÄ och fullföljas hos
regeringen. 1 fråga 3 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 57

Prop. 1984/85:57 34

om
de tjänster som tillsätts av UHÄ kan tillsätiningsbeslutet överklagas hos
regeringen. Detsamma gäller i fråga om beslul av SLU. Riksdagen beslutade våren
1984 om vissa riktlinjer för en översyn av reglema om rätt att överklaga
ärenden till regeringen m.m. (prop. 1983/84:120, KU 23, rskr 250). Riksdagens
beslut innebär att ärenden som har prövats av två instanser under regeringen
normalt inte bör få överklagas till regeringen.

Jag
ser inga skäl lill att regional eller lokal myndighets beslut om tjänstetillsättning
inom den statliga högskolan skall få överklagas i mer än en instans. Della
innebär, att den hittillsvarande möjligheten att hos regeringen fullfölja
besvär, som har prövats av UHÄ, inte bör kvarstå i fråga om tjänster inom
högskolan. Regeringen bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag förordat
ifråga om rätt att överklaga beslut i ärende om tillsättning av tjänst.

Beredningen
av ärenden om tillsättning av lärartjänster inom högskolan åvilar f.n. i vissa
fall en ijänsteförslagsnämnd (jfr prop. 1975:9, UbU 17, rskr 179), nämligen när
det gäller tillsättning av ordinarie och extra ordinarie tjänster som
professor och universitetslektor samt vissa lektorstjänster. I övrigt bereds
sådana ärenden av institutionsstyrelse eller prefekt eller, ifråga om tjänster
som docent och forskarassistent och extra tjänster som professor, av
fakultets/sektionsnämnd.

Lärartjänslutredningens
förslag innebär bl.a. att ärenden om tillsättning av tjänster som har inrättats
av regeringen, dvs. i första hand ordinarie och extra ordinarie tjänster som
professor och högskolelektor, skall beredas av Ijänsteförslagsnämnd, medan
institutionsstyrelse eller prefekt skall bereda övriga tillsättningsärenden.
Dock skall enligt förslaget högskolestyrelse kunna hänskjuta också beredningen
av ärenden av sistnämnda slag till Ijänsteförslagsnämnd. Förslagen har
tillstyrkts av bl.a. UHÄ. SACO/SR, TCO och flera högskolemyndigheter har
framfört synpunkter, som innebär att tjänsteförslagsnämndernas kompetensområde
bör vidgas.

Principiellt
talar enligt min mening myckel för att samlliga ärenden om tillsättning av
lärartjänster vid högskoleenheterna bereds av expertorganet Ijänsteförslagsnämnd.
Mol detta talar huvudsakligen den stora arbetsbelastning på ledamöterna i
nämnderna som skulle följa av en sådan ordning. Av prakliska skäl och med
hänsyn till tjänsternas karaktär kan det vara rimligt att endast tillsättningen
av professurer och extra ordinarie tjänster som högskolelektor obligatoriskt
bereds i ijänsteförslagsnämnd. Beredningen av ärenden om tillsättning av andra
tjänster bör åvila institutionsstyrelsen (motsv.) och/eller
fakultets/sektionsnämnd. Om högskolestyrelsen sä beslutar bör emellertid även
sådana tillsättningsärenden kunna beredas av ijänsteförslagsnämnd.

Som
lärartjänstulredningen pekat på bör med hänsyn till högskolestyrelsens ansvar
för den samlade verksamheten inom högskoleenheten tjänste-förslagsnämnds
förslag i ärenden om tillsättning av professur regelmässigt anmälas för
kännedom i högskolestyrelsen.

Prop.
1984/85:57 35

Uiredningen föreslår även vissa mindre förändringar i tjänsteförslagsnämndernas
sammansättning. För egen del är jag inte beredd all föreslå nägon ändring i detla
avseende.

7. Genomförande

De förslag jag redovisal i det föregående spänner över
hela den statliga högskolan och berör praktiskt taget all personal med
utbildnings- och forskningsuppgifter liksom viss personal med administrativa
uppgifter. Inom vissa delar av den grundläggande högskoleutbildningen kommer ocksä
förändringar alt behöva genomföras i fråga om undervisningstäthet och därmed
utbildningens uppläggning i storl. Del är vikligt all en tillfredsställande
planerings- och förberedelsetid ges inför en sä genomgripande reform. En ny
arbets- och tjänsteorganisation bör enligt min mening, under förutsättning av
att riksdagen fattar beslut under hösten 1984, träda i kraft den Ijuli 1986.

Jag avser att snarast efter riksdagens beslut föreslå
regeringen att besluta om ändrade bestämmelser för lärare i högskolan vilka
bör träda i kraft den I juli 1986.

Jag avser
också att föreslå regeringen alt ge UHÄ i uppdrag all svara för en inventering
av befintliga tjänster så snart som möjligt. Förslag bör härvid utarbetas till
en överföring tjänst för tjänst till de nya tjänstekategorierna. Enligt vad
jag har inhämtat kommer chefen för jordbruksdepartementet att ge molsvarande
uppdrag till SLU.

Tjänster som professor

För innehavare av ordinarie och extra ordinarie tjänster
som professor krävs inga övergångsanordningar. Av regeringen utfärdade
fullmakter och förordnanden kommer att vara giltiga även med den nya
tjänsteorganisationen, medan de nya reglerna om åligganden m.m. kommer all
gälla. Förordnande pä tjänst som extra professor påverkas heller inte ulan
löper vidare i den nya organisationen. Ordinarie innehavare av huvudlärartjäns-ler
vid konstfackskolan som har tillsatts efter sakkunnigprövning bör få
förordnande pä tjänst som professor.

Tjänster för vilka är föreskrivet krav på doktorsexamen
eller molsvarande kompelens

Dessa tjänster skall som jag föreslagit i det föregående
ersättas av tjänster som högskolelektor. Till den nya kategorin högskolelektor
kommer sålunda följande i dag befintliga tjänster alt höra: tjänster som
docent, förste assistent och universitetslektor, sådana lektorstjänster för
vilka krävs doktorsexamen eller molsvarande kompelens, lärare i medicinskt
ämne, som saknar anknytning lill sjukvårdsorganisationen, vissa tjänster som
huvudlärare och biträdande lärare inom konstnärlig utbildning samt tjänster som
förste konsulent och avdelningsföreslåndare vid SLU.

Prop.
1984/85:57 36

Nyss nämnda tjänster finns idag med beteckningarna
ordinarie, extra ordinarie och extra samt som arvodestjänster. I enlighet med
vad jag föreslagit i det föregående skall de nya tjänsterna som högskolelektor
inrättas som extra ordinarie eller extra. Befintliga ordinarie tjänster som
universitetslektor och övriga ordinarie berörda tjänster som lektor bör dras in
om de är vakanta eller föras pä övergångsstat varvid innehavarna av dessa
tjänster bör få förordnanden som extra ordinarie högskolelektor.

Jag kommer alt föreslå regeringen att, under förutsättning
av riksdagens bifall, fatta beslut om att bemyndiga högskoleenheterna alt
inrätta extra ordinarie tjänster som högskolelektor till det anlal som
motsvarar befintliga ordinarie och extra ordinarie universitetsleklorstjänsler
och andra leklorsljänster för vilka krävs doktorsexamen eller molsvarande kompetens.

Ordinarie tjänster, som är vakanta den I juli 1985 eller
blir vakanta därefter fram till den 30 juni 1986, dras in och ersätts i
förekommande fall med extra tjänst.

Övriga tjänster

Övriga befintliga lärartjänster bör tillhöra kategorin
högskoleadjunkt. Till denna kategori kommer därmed att föras innehavare av
följande nuvarande slag av tjänster: tjänster som facklärare och samtliga leklorsljänster
för vilka inte krävs doktorsexamen eller motsvarande kompetens, tjänster som
lärare i vissl ämne, speciallärare, universitetsadjunkt, övriga adjunktstjänster,
arvodestjänster som lärare i scenisk framställning och scenisk teknik och
övriga tjänster för vilka inte krävs doktorsexamen eller motsvarande kompetens.
Härtill kommer vissa tjänster vid SLU. Till kategorin föreslås även föras vissa
övriga tjänster som idag inte är lärartjänster, säsom studievägledare på löneplan
L samt sådana arbetstagare vid dramatiska institutet som utan att i dag inneha
lärartjänst fullgör motsvarande arbetsuppgifter.

De lärare som i dag innehar tjänst med benämningen lektor
men som i del nya systemet kommer att föras till tjänstekategorin som
högskoleadjunkt bör fä behälla titeln lektor.

Liksom fallet är med de lärare, som förs till kategorin
högskolelektor, avser jag att föreslå regeringen alt fatta beslut om att
bemyndiga högskoleenheterna alt inrätta extra ordinarie tjänster som
högskoleadjunkt till det antal som molsvarar befintliga ordinarie och extra
ordinarie tjänster av här berörda slag. Innehavare av ordinarie tjänster som
lektor eller adjunkt, vilka skall ingå i den nya adjunktskategorin, bör fä
förordnanden som extra ordinarie högskoleadjunkt varvid ordinarie tjänster förs
på övergångsstat.

Tjänster som docent

Innehavarna av extra ordinarie tjänst som docent bör den I
juli 1986 övergå lill tjänst som högskolelektor, oavsett hur mänga år de
innehaft

Prop.
1984/85:57 37

tjänst
som docent. Innehavare av sådan tjänst måste garanteras utrymme för forskning i
tjänsten, motsvarande det i docenttjänsten, dock sammanlagt under högst sex år
eller för den tid som vid övergången återstår av det löpande förordnandet.
Medel motsvarande docenttjänsterna tillförs på detla sätt successivt den
rörliga resursen för forskning.

Extra
tjänst som docent bör kunna innehas längst sex år i enlighet med nuvarande
bestämmelser. Dessa tjänster skall dras in efter utgången av andra
treårsperioden. Innehav av extra tjänst som docent bör inte automatiskt
berättiga till övergång till tjänst som högskolelektor.

Tjänst
som forskarassistent

Den
nya tjänsten som forskarassistent bör vara tidsbegränsad till två år, med
möjlighet till omförordnande en gäng.

Innehavare av nuvarande
forskarassistenttjänster som är inne på sin första förordnandeperiod den I
januari 1985 bör få fullgöra denna och därefter omförordnas för en period om
tre år. Åliggandena bör efter den 1 juli 1986 motsvara den nya
forskarassistenttjänstens.

Innehavare
av befintlig forskarassistenttjänst, som är inne på sin andra
förordnandeperiod, bör få fullfölja denna med oförändrad tjänstgöringsskyldighet.

Tjänster
som förste assistent

Tjänst
som förste assistent bör, som jag föreslagil i det föregående, den 1 juli 1986
omvandlas lill tjänst som högskolelektor, där det bedöms ändamålsenligt med
avseende pä de arbetsuppgifter innehavaren av sådan tjänst utför idag. I de
fall tjänsteinnehavaren huvudsakligen har administrativa arbetsuppgifter t.ex.
inom högskoleförvaltningen torde en omvandling till en administrativ tjänst
vara påkallad.

Icke
behöriga lärare

Denna
kategori kan indelas i två grupper: dels de som erhållit förordnande tills
vidare, dels de - sannolikl flertalet - som har tidsbegränsade förordnanden.

Anställningstryggheten
för den förstnämnda gruppen bör inte fä påverkas av reformen. Vederbörande bör
ges fortsatt förordnande pä tjänst som lärare i den nya organisationen.

Icke
behörig lärare med förordnande för begränsad lid bör på samma premisser i fråga
om anställningsform m.m. som för närvarande kunna anställas på lärartjänst i
den nya organisationen. Någon automatisk övergäng till viss tjänst bör dock
inte förekomma annat än övergångsvis, dvs. med oförändrad tidsbegränsning.

Prop. 1984/85:57 38

Tjänstledigheter
och vikariat

Tjänstledighet
och därav betingade vikariat förekommer idag i stor utsträckning bland
högskolans lärare. Den utformning av tjänsteorganisationen som jag nu föreslår
kommer att leda till ett minskat behov av tjänstledigheter.

De
nya tjänsterna som högskolelektor och högskoleadjunkt kommer att medge
forskning i tjänsten. De som den I juli 1986 är tjänstlediga för forskning från
tjänst som universitetslektor resp. universitetsadjunkt bör därmed kunna återgå
i tjänst.

Övrigt

Jag
kommer att i annat sammanhang föreslå regeringen att uppdra åt SAV alt föra
vissa ytterligare förhandlingar rörande lärartjänster inom högskolan.

Jag
avser att föreslå regeringen att uppdra åt UHÅ alt svara för beräkning av den
rörliga resursen för forskning. En redovisning av medlens omfaltning avser jag
lägga fram i samband med mina förslag till anslagsberäkning för budgetåret
1986/87.

Etl
samråd om utformandet av information inför förändringar i lärartjänstorganisationen
har påbörjats mellan företrädare för utbildningsdepartementet, UHÄ och skilda
högskoleenheter. Detta informationsarbete avses rikta sig till de enskilda
högskoleenheterna i deras egenskap av arbelsgivare, men även direkt till
personalen i högskolan och till de studerande. Inte minst väsentliga i
sammanhanget är utbildningsinsatser för arbetsledarna pä institutionsnivå,
prefekterna. Jag räknar med alt de resurser som står till
högskolemyndigheternas förfogande för information och utbildning budgetåren
1984/85 och 1985/86 i största möjliga utsträckning skall tas i anspråk för
insatser i detta avseende.

Regeringen
bör inhämta riksdagens godkännande av vad jag har förordat om genomförandet av
en ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare i den statliga högskolan.

8.
Hemställan

Jag
hemställer att regeringen föreslär riksdagen att

1.
godkänna vad jag förordat om
nya tjänstekategorier vid de statliga högskoleenheterna,

2.
godkänna vad jag förordat om
befordringsgrund för tjänst som professor,

3.
godkänna vad jag förordat om
behörighets- och befordringsgrund för tjänst som högskolelektor,

4.
godkänna vad jag förordat om
behörighels- och befordringsgmnd för tjänst som högskoleadjunkt.

Prop.
1984/85:57 39

5.
godkänna vad jag förordat om
behörighets- och befordringsgrund för tjänst som forskarassistent,

6.
godkänna vad jag förordat om
avgångsvederlag för innehavare av tidsbegränsad tjänst som professor inom högre
konstnärlig utbildning,

7.
godkänna vad jag förordat om en
rörlig resurs för forskning,

8.
godkänna vad jag förordat om
rätt att överklaga beslut i ärende om tillsättning av tjänst,

9.
godkänna vad jag förordat om
genomförandet av en ny arbets- och tjänsteorganisation för lärare vid de
statliga högskoleenheterna.

Prop.
1984/85:57 40

Innehållsförteckning
Sida

1. Inledning .................................................................... 3

Föredragandens överväganden ...................................... 5

2.
Utgångspunkter
.......................................................... 5

3.
Arbetsorganisationen
................................................. 8

3.1 Innehållet i lärartjänst .......................................... 8

3.2 Lärares arbetstid ................................................. 9

4. Lärartjänsterna ............................................................ ... 12

4.1 Professor ............................................................... ... 13

4.2 Högskolelektor ...................................................... ... 15

4.3 Högskoleadjunkt .................................................... ... 19

4.4 Forskarassistent ................................................... ... 20

4.5 Övriga tjänster m.m................................................. ... 21

5. Fördelning av resurser och arbetsuppgifter ............... ... 26

5.1 Verksamhetsplaneringen ........................................ ... 26

5.2 Fördelning av undervisningsinsalser
....................... ... 28

5.3 Fördelning av resurser för
forskning ....................... ... 29

6. Inrättande och tillsättning av lärartjänster ................ ... 32

6.1 Inrättande av tjänster ............................................ ... 32

6.2 Tillsättning av tjänster ............................................ 33

7.
Genomförande ............................................................ ... 35

8.
Hemställan .................................................................. 38

Prop.
1984/85:57 41

BUaga I

Sammanfattning av lärartjänstutredningens betänkande SOU
1980:3 Lärare i högskolan

1 Målbeskrivning och övriga utgångspunkter

Lärartjänstutredningen anger följande mål för sina
förslag: "De överväganden och de förslag som vi redovisar i det följande
skall bidra till förbättrade villkor för och utveckling av såväl utbildningen
som forskningen och utvecklingsarbetet inom högskolan."

Den nya arbets- och tjänsteorganisationen skall - enligt
utredningen -främja betingelserna för den gmndläggande högskoleutbildningen,
för forskning, forskarutbildning och utvecklingsarbete, för sambandet mellan
dessa olika grenar av högskolans verksamhet samt för sambandet mellan högskolan
och yrkeslivet i övrigt.

De medel som lärartjänstutredningen föreslår för att uppnå
målen är i huvudsak följande; Lokal frihet för institutionerna att lösa sina
samlade arbetsuppgifter, stor fiexibUttel i resursanvändningen, ökad rörlighet
i fördelningen av arbetsuppgifterna mellan individer och tjänstekategorier samt
en arbetsorganisation som möjliggör för lärarna alt engageras i andra uppgifter
än undervisning genom att åtgärder vidtas för att förstärka anknytningen mellan
forskning, utvecklingsarbete och undervisning och att eliminera begränsningar
av lärarnas möjligheter till egen forskning och till kontakt med forskning och
utvecklingsarbete.

Lärartjänstulredningen anger (s. 16) att utredningsarbetet
i många avseenden syftat till all ange riktlinjer för förändringar än till i
detalj utformade förslag.

Utredningens förslag omfattar även de delar av högskolan
där utbildningen och forskningen bedrivs i samarbete mellan stat och kommun,
främst vårdyrkesutbildningarna och den medicinska forskningen. Riksdagen
fattade den 22 december 1981 beslul om den kommunala högskolans organisation
och arbetsformer under beaktande av bl. a. lärartjänslutredningens förslag.
Förslagen rörande tjänsteorganisationen för den kliniska delen av lakar- och
tandläkarutbildningen behöver övervägas ytteriigare. Ett uppdrag kommer att ges
till universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) av den innebörden.

2 Nuvarande ordning inom högskolan

I kap. 3 ges en allmän överblick över verksamhelen inom
högskolan, där utredningen anger att exemplen oftast är hämtade från det
traditionella

Prop. 1984/85:57 42

universitetsområdet
och dä särskill från det s. k. filosofiska fakultelsomrä-det.

Högskolans
huvuduppgifter är enligt utredningen:

1)
att fungera som samhällets
basorganisation för forskning,

2)
att utbilda forskare och

3)
att sprida information om
forskning.

Uiredningen
berör några speciella aspekter i fråga om forskningen och framhåller att den
kräver långsiktig planering och belydande tidsinsatser från forskarnas sida. Uiredningen
diskuterar olika slag av forskning och särskiljer "kompetensuppehållande
forskning" och "frontlinjeforskning". Utredningen framhåller
också vikten av sambandet mellan högskolan och externa forskningsfinansiärer,
där samspelet mellan forskare och externa anslagsgivare ställer särskilda krav på
högskolans organisation.

Utredningen
definierar även begreppet/a jf a resurser för forskning och anger fyra
kriterier (s. 38) för detta. Utgångspunkten för uiredningens arbete är att
fasta resurser för forskning liksom hittills endast skall finnas i fortsättningen
på de sju orter där de nu finns, nämligen i Stockholm, Uppsala, Linköping,
Lund/Malmö, Göteborg, Umeå och Luleå.

För
den externt finansierade forskningen framhåller lärartjänstulredningen att den
kräver en relativt stor andel fast anställda forskare samt möjligheter att för
specifika arbetsuppgifter knyta extern personal till högskolan.

I
fråga om forskamtbildningen menar uredningen alt den som skall handleda i
forskarutbildning själv måste vara vetenskapligt väl meriterad. I fråga om doktoranderna
framhålls deras intresse av kontinuitet i forskar-handledningen samt av att
studiestödet har en sådan utformning att del medger en skiftande aktivitetsgrad
i studierna. Vidare påpekar utredningen det värde, som finns i assistenlljänsier,
där sambandet mellan forskamtbildning och grundutbildning förenats.

I
fråga om de konstnärliga utbildningarna påpekas dels att de nu saknar de
forskningsresurser som andra högskoleutbildningar har, dels all del konstnärliga
utvecklingsarbetet ställer särskilda krav pä utvecklingsarbetet.

Lärartjänstutredningen
diskuterar därefter de förändringar som 1977 års högskolereform medfört för
lärarna och redogör för problemen.

Här
kan bl. a. följande generella svårigheter nämnas. Högskolan harf. n. en starkt splittrad
tjänsteorganisation. Inom vissa utbildningar har organisationen sin
utgångspunkt i en mer skolmässig syn på utbildningens form och uppgift. Vidare
är lärarnas möjligheter lill växling mellan verksamhei som lärare i högskolan
och yrkesverksamhet utanför högskolan nästan obefintlig. Lärarens roll i
undervisningen inom högskolan har undergått stora förändringar som bl. a.
medfört att den nuvarande regleringen genom undervisningstimmar ter sig alltmer
otidsenlig.

Lärarna
har en viktig roll att spela när det gäller studievägledning i vid mening.

Prop. 1984/85:57 43

3 Förslag till ny tjänsteorganisation

Lärartjänstutredningen anger följande allmänna
utgångspunkter för förslaget till ny tjänsteorganisation: "Av
grundläggande betydelse för förslaget lill ny tjänsteorganisation är vår uppfallning
att organisationens utformning dels bör möjliggöra en rekrytering till fast
anställning som lärare i högskolan i former som är godtagbara ur såväl
verksamhetens som den enskildes synvinkel, dels stimulera den enskilde att
fortlöpande förbättra sin förmåga som lärare och forskare."

Belräffande kompetenskraven framhålls följande: Det är
självfallet önskvärt alt alla lärare i högskolan har en kompetens som är så
mångsidig, att den speglar verksamhetens samlade behov. Idealet är i sådana
fall all vetenskaplig kompetens och extern yrkeserfarenhet kompletterar varandra
i den enskilde lärarens bakgmnd. Alt detta är prakliskl möjligt att uppnå,
åtminstone i en del sammanhang, visar bl. a. läkarutbildningen. Det är dock vikligt
att anlägga etl långsiktigt tidsperspektiv när man bedömer realismen i en sådan
ambilion. Vi anser del inle möjligt att nu fömtsäga när en sädan ordning kan
åstadkommas inom olika delar av högskolan, endast att den bör eftersträvas.

Utredningen framhåller beträffande tjänsternas innehåU att
den nuvarande regleringen av ijänsterna är alltför osmidig. I stället anser
utredningen att "den formella avgränsningen av åliggandena bör vara
enhetlig för samtliga tjänstekategorier och omfalta medverkan i såväl
utbildning som forskning och utvecklingsarbete. Detta innebär inte, som vi
återkommer lill nedan, att man vid fördelningen av arbetsuppgifter kan bortse
från den kompetens som legat till grund för rekryteringen av innehavare av
vissa tjänster. Vi anser det exempelvis självklart att högl velenskapligt
och/eller pedagogiskt kvalificerad personal i första hand skall utnyttjas för
att täcka motsvarande behov inom ramen för forsknings- och utbildningsverksamheten."

Lärartjänstutredningen anser därför att organisationen
måste vara flexibel.

"Genom all alla berörda lärare är aktiva inom båda
huvudgrenarna av verksamheten skapas en av de gmndläggande förutsättningarna för
den eftersträvade flexibiliteten i arbetsfördelningen."

För alt tillgodose detta krav framlägger utredningen också
förslag till ny arbetstidsreglering och till ledningsfunktioner för forskning
och utbildning.

I fråga om forskningens krav på flexibilitet och förnyelse
kritiserar utredningen det hittillsvarande systemet med tidsbegränsade
förordnanden för docenter och forskarassistenter. I ställel anser
lärartjänstutredningen att en större del av högskolans forskande och
undervisande personal bör vara anställd med förordnande tills vidare.

Utredningen föreslår (s. 64-66) sålunda att - tjänster med
benämningen högskolelärare/högskolelektor skall finnas

inom den statliga högskolan

Prop. 1984/85:57 44

— för
behörighet till sådan tjänst skall krävas genomgängen allmän utbildningslinje
eller molsvarande kompetens

— som
befordringsgmnd skall gälla graden av sådan vetenskaplig pedagogisk och annan
skicklighet som är av betydelse för tjänsten

— tjänstebenämningen
högskolelektor skall ges till den tjänsteinnehavare som avlagt doktorsexamen
eller gjort väsentliga pedagogiska insaiser

— lönen
vid tjänsten skall sättas med ledning av den enskildes kvalifikationer.

Denna
tjänstekategori avses molsvara alla de lärartjänster i högskolan för vilka inte
krävs doktorsexamen eller molsvarande kompetens, med undanlag för tjänster som
professor och för de lärartjänster som är knutna till den kliniska delen av
lakar- och tandläkarutbildningarna. I viss utsträckning ersätter den (s. 65)
även tjänster som forskningsassistenter, assistent och amanuens.

Bland
de nuvarande lärartjänster som bör överföras lill högskolelärar/ högskolelektorsljänster
anger utredningen i kap. 13 (s. 263) ackompanjatör, adjunkt, facklärare,
kursledare (vid DI), lektor (utan doktorsexamen), speciallärare, studieledare
och universitetsadjunkt.

Lärartjänstutredningen
föreslår i kap. 7 (s. 141) att högskolestyrelsen skall fatta beslut om
befordran till högskolelektor. Befordran prövas enligt utredningen (s. 144) av ijänsteförslagsnämnd.
I övergångsskedet anser utredningen dock (s. 267) att prövningen bör kunna
förenklas något.

När
en tjänst som högskolelärare tillsätts med sökande som avlagt doktorsexamen (s.
66) bör innehavaren redan från början benämnas högskolelektor. En sådan
tjänsteinnehavare bör ocksä i tjänsten ges utrymme för forskning och kunna söka
medel ur den föreslagna rörliga resursen för forskning (s. 77).

Vidare
föreslår utredningen en ny tjänst som docent/biträdande professor, vilken
avses ersätta nuvarande tjänster som universitetslektor och docent (s. 66).

Lärartjänstutredningen
föreslår alt:

— del
inom högskolan skall finnas tjänster som docent/biträdande professor

— för
dessa tjänster skall gälla alternativa regler som behörighetskrav och befordringsgrunder

— det
bör ankomma på högskolestyrelsen alt besluta om vilkel alternativ som skall
gälla vid tillsättning av viss tjänst

— den
som innehar en sådan tjänst och som meriterat sig genom väsentlig vetenskaplig
eller pedagogisk verksamhet bör kunna ges ijänsiebenämningen biträdande
professor.

För
att befordras till biträdande professor bör en docent (s. 71) besitta en vetenskaplig
kompetens som överstiger vad som f.n. krävs för antagning till oavlönad docent.
Eftersom antagningen av oavlönad docent saknar anknytning till tjänstens
organisation föreslår lärartjänstutredningen att den inte bibehålls i den
reformerade organisalionen.

Prop.
1984/85:57 45

Innehållet i tjänst som docent/biträdande professor bör
enligt utredningen (s. 72) inte preciseras genom centrala föreskrifter. Sådan
tjänst skall dock kunna knytas lill externt finansierad forskning. Innehavare
av docenttjänst skall kunna söka medel ur den röriiga resursen (s. 77). I fräga
om undervisningsinsalser understryker utredningen (s. 72) att "nägra
kvantitativa bedömningar av typ stor undervisningsinsats under en följd av år
inte bör komma i fråga."

Utöver docenter och universitetslektorer bör även extra
docenter och I:
e assistenter (pers.tj.)
föras över fill nya docenttjänster (s. 264).

1 fräga om tjänst som professor anger lärartjänstulredningen
följande förslag lill förändringar;

-
innehavarna av
ordinarie och extra ordinarie tjänster som professor garanteras ett utrymme i
tjänsten för forskning och viss övrig vetenskaplig verksamhei

-
befordringsgmnderna
för tjänst som professor kompletteras så att det framgår att även pedagogisk
skicklighet som visats genom ledning, planering och utveckling av gmndläggande
utbildning skall tillmätas särskild vikt.

4 Forskningsresurser

Lärartjänstulredningen framhåller (s. 76) all tjänsterna
som docent och forskarassistent har funktioner som styrmedel för forskningen. Detla
syslem har enligt uiredningen negativa effekter rekryieringsmässigi och socialt.

I ställel föreslår lärartjänstutredningen att - utöver de
forskningsresurser som ligger i professorstjänsterna -

— en rörlig resurs för forskning skapas för varie
fakultet/sektion och hög

skoleregion

- medlen i den rörliga resursen skall användas för
all bereda vetenskapligt

kompetenta högskolelektorer, docenter och biträdande professorer lid

för egen forskning samt för att finansiera vissa tidsbegränsade tjänster

för forskning.

Medlen i den röriiga resursen bör fördelas (s. 78) med
utgångspunkt i forskningens inlressen.

De som enligt lärartjänstulredningen skall kunna söka
medel ur den rörliga resursen är vetenskapligt kompetenta högskolelektorer,
docenter och biträdande professorer.

Utredningen nämner dock (s. 79) här dels de docenter som
tillsatts med särskild vikl vid vetenskaplig skicklighet, dels att del kan
finnas skäl att prioritera yngre forskare under en övergångsperiod.

Regering och riksdag (s. 80) skall besluta om en viss
minsta omfattning av den del av resp. fakultetsanslag som skall disponeras som
rörlig resurs för forskning.

Prop.
1984/85:57 46

En viss minsta andel av den rörliga resursen per fakultet
och region skall ocksä anvisas för disposition för andra högskoleenheter i
regionen än den lill vilken fakultetsnämnden är knuten.

Högskolestyrelsen skall fördela medlen efter förslag från
fakultetsnämnden vid enheter med fasta resurser för forskning. Vid övriga
högskoleenheter fördelas medlen av resp. fakultetsnämnd.

Räll att anföra besvär över beslul om fördelning av medel
för den rörliga resursen skall enligl lärartjänstulredningen (s. 85) inte
föreligga.

Utredningen förordar att forskningstillfällena normalt (s.
81) ges för tre är i sänder. I fråga om omfattningen föresläs att minimivärdet
av 50 % av hel arbetstid normalt endast accepteras i kombination med en
varaktighet pä minsl tvä år.

Utredningen uppmärksammar även de samordningsproblem som fakul-letsnämnderna
bör beakta i samband med fördelning av den rörliga resursen, nämligen behovet
av tillräckliga basresurser för forskning, vikarieproblematiken och samspelet
med externa anslagsgivare (s. 81-83).

Lärartjänstutredningen påpekar (s. 83) att del finns
särskilda problem i fråga om fördelningen av medel frän den rörliga resursen
till lärare som företräder små ämnen. Utredningen förordar här att (s. 84) del
även i det reformerade systemet skall vara möjligt att - i viss omfattning —
inrätta tjänster med tidsbegränsade förordnanden på underlag av medel från den
rörliga resursen.

För de konstnärliga utbUdningarna föreslär
lärartjänstutredningen (s. 85) att medel för konstnärligt utvecklingsarbete bör
disponeras efter samma principer som föreslås gälla för den rörliga
forskningsresursen med anpassning lill bl.a. de speciella institutionella
förutsättningar som gäller för de konstnärliga utbildningarna.

I fråga om Stockholms-regionen föreslås att regionsiyrelsen
skall fördela medlen lill högskoleenheterna med konstnärlig utbildning.

4.1 Uppbyggnad av den rörliga resursen

I kap. 13 (s. 267 ff) presenterar utredningen sitl förslag
till uppbyggnad av den rörliga resursen för forskning. Utredningen föreslår en
successiv uppbyggnad av den rörliga resursen i takt med att nuvarande tjänster
som docent och forskarassistent dras in. Utredningen beräknar utrymmet för
forskning i dessa tjänster till 75 % för docent och 50 % för forskarassistent.
Forskarassistenternas nuvarande tjänstgöringsskyldighet på 800 lim./år har varil
vägledande för beräkningen av schablonen.

Detta bör enligl utredningen vara den minimiandel av
resurserna som bör överföras till den rörliga resursen under resp.
fakultetsanslag. Högskolestyrelsen skall beslula om disposition av
"överskjutande" resurser och även kunna överföra en högre andel till
den rörliga resursen. Även de hittills anvisade medlen för universitetslektorers
forskning bör överföras till den rörliga resursen.

Prop. 1984/85:57 47

I fråga om små ämnen berör utredningen de problem, som
finns i samband med uppbyggnaden av den röriiga resursen och fördelningen av
medel frän den. Lärartjänstulredningen menar att delta problem kan lösas genom
alt någon överföring av forskningsandelen av docenttjänster i små ämnen inte
sker. UHÄ bör enligt uiredningen få i uppdrag au utarbeta ell underlag för
genomförandet av reformen, eftersom överförandet av resursen måste ske
planmässigt.

Uppbyggnaden av den rörliga resursen behandlas även i kap.
14 (s. 273 ff). Utredningen föreslår där att ytterligare medel anvisas till den
i anslutning till genomförandel av reformen.

4.2 De mindre högskoleenheternas anknytning till forskning

1 fräga om de mindre högskoleenheterna som saknar fasta
resurser för forskning, konstaterar lärartjänstulredningen att någon
fullständig likställdhet med de högskoleenheter som har sådana resurser, inle
kan uppnås inom de ramar som lagts fast genom regerings och riksdags beslul år
1975.

Lärartjänstutredningen anser dock att universiteisinstitutionerna
med forskningsresurser måste ges ett regionalt ansvar för lärarnas
forsknings-kontakter. Utredningen redovisar (s. 86) ett flertal olika förslag
till åtgärder som institutionerna bör kunna genomföra i delta syfte.

5 Tjänsteorganisatoriska specialfrågor

Utredningen har - som tidigare nämnts - föreslagil alt
lärare i högskolan som regel skall ha förordnanden tills vidare ulan
lidsbegränsning. Under punkten 4.7 (s. 87-97) föreslär utredningen dock att
lärare i vissa fall skall anställas med tidsbegränsade förordnanden.

De fall där uiredningen anser alt tidsbegränsade
förordnanden bör förekomma är:

1)
tjänster som
forskningsassistent/forskare under högst tre år (forskning för externa
finansiärer eller pä RR-medel)

2)
vid tillfälligt
bortfall av arbetskraft vid en institution

3)
deltidstjänster
som amanuens för högst tre år, förenad med aktiva sludier på grundulbildningsnivå

4)
för lärare vid konstnäriiga
utbildningar (s. 92). (Obs. att vissa lärare föreslås en lönegaranti vid
anställningstidens utgång)

5)
för lärare i lolkutbildning,
i fackspråklig utbildning (speciallärare), lärare i hemspråkslärarutbildning,
gästläsare/forskare.

Prop. 1984/85:57 48

6
Högskolans anslagssystem

Under
rubriken Vissa övriga frågor (s. 98-101) anmäler lärartjänstutredningen vissa
frågor av principiell nalur såsom sambandet mellan anslagen lill högskolan och tjänslekategorierna
samt inrättandet av tjänster i högskolan.

7
Ledningsfunktioner (s. 103-115)

Lärartjänstutredningen
föreslär att

•
innehavaren av en lärartjänst
skall kunna åläggas att inom ramen för sin tjänst dels företräda verksamheten i
olika organ inom högskoleenheten, dels fullgöra ledningsuppgifter inom
forsknings- och utbildningsverksamheten

•
särskilda tjänster för pedagogisk-administrativa
arbetsuppgifter skall kunna inrättas även i framliden.

I
avsnitt 5.2.2.1 Uppgifter för styrelsen förslås att

• institutionsstyrelsen
skall besluta om fördelningen av de tillgängliga

personalresurserna pä de olika delarna av verksamheten inom institutio

nen.

I
avsnitt 5.2.2.2 Uppgifter för prefekt och studierektor föreslås att

•
prefekten skall leda och
fördela arbetet vid institutionen

•
prefekten till sin hjälp skall
kunna ha en biträdande prefekt och/eller en eller flera studierektorer.

I
avsnitt 5.2.2.3 Behörighetskrav för prefekt och studierektor föresläs att

• det
för behörighet lill uppdrag som prefekt/biträdande prefekt eller stu

dierektor, om inte särskilda skäl föranleder annat, skall krävas innehav av

tjänst som lärare.

I
avsnill 5.2.2.4 Forskarkollegium föresläs att

• del
vid institution med fasta resurser för forskning och forskarutbildning

skall finnas ett forskarkollegium

• forskarkollegiet
skall ha rådgivande och beredande uppgifter rörande

fördelning av resurserna för forskningen och forskarutbildningen vid insi-

tutionen.

8
Arbetsorganisationen inom den statliga högskolan (s. 117—127)

Lärartjänstutredningen
föreslår att • etl avtal träffas om arbetstidsreglering för lärarljänsler inom
den slalliga, högskolan

Prop.
1984/85:57 49

• detta
avtal bl. a. omfattar regier om arbetstid lill högkoleenhelens förfo

gande resp. förtroendearbetsiid samt en enhetlig norm för maximall uttag

av arbetstid genom undervisning.

Kalenderåret
bör enligt utredningen indelas i:

I
arbetstid lill högskoleenhetens
förfogande

II
förtroendearbetstid

III
semester.

Arbetstiden
lill högskoleenhetens förfogande bör sammanfalla med läsåret för de
studerande, dvs. 40 veckor.

För frågan om på vilket
sätt läraren skall stå till högskoleenhetens förfogande, l.ex. genom närvaro på
arbetsplatsen, kan bl.a. lokalsituationen och verksamhetens karaktär ha
betydelse. Inom ramen för det centrala kollektivavtalet bör därför den frågan
kunna regleras i lokalt avtal och beslut kunna fattas av den lokalt ansvariga
ledningen.

Förtroendearbetstiden
och semestern bör omfalta sammanlagt återstoden av kalenderåret. Förtroendearhetstiden
disponeras av läraren själv för egen forskning eller utvecklingsarbete samt
fortbildning.

I
avsnill 6.4.2 Överväganden och förslag rörande bemanningsplanering föreslås att

•
institutionsstyrelsen skall
upprätta bemanningsplan för verksamheten vid institutionen

•
prefekten skall på grundval av
bemanningsplanen fördela arbetsuppgifterna på berörd personal.

9
Tillsättningsgrunder och tillsättningsordning (s. 129-145)

Lärartjänstulredningen
föreslår att

•
ordinarie och extra ordinarie
tjänster som professor oförändrat skall tillsättas av regeringen

•
övriga tjänster skall
tillsättas av högskolestyrelsen

•
högskolestyrelsen skall fatta beslul
om befordran till biträdande professor resp. högskolelektor.

I
avsnitt 7.3.2.3 Beredning av ärende om tillsättning av tjänst föreslås att

•
Ijänsteförslagsnämnd skall
bereda ärenden om tillsättning av ordinarie och extra ordinarie tjänst som
professor

•
högskolestyrelsen skall kunna hänskjuta
även andra tillsättningsärenden lill nämnden

•
institutionsstyrelsen
alternativt prefekten skall bereda övriga tillsättningsärenden

•
fråga om befordran lill
biträdande professor resp. högskolelektor skall beredas av Ijänsteförslagsnämnd

•
ijänsteförslagsnämndens
sammansättning breddas och görs mer enhetlig.

4 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 57

Prop. 1984/85:57 50

Bilaga
2

Remissammanställning

Lärartjänstutredningens
betänkande Lärare i högskolan (SOU 1980:3) har remissbehandlats. Yttranden har
avgivits av beredningen för u-landsforskning (SAREC), försvarets
forskningsanstalt (FOA), socialstyrelsen, statistiska centralbyrån (SCB),
statskontoret, riksrevisionsverket (RRV), statens arbetsgivarverk (SAV), statens
personalpensionsverk, statens arbetsmarknadsnämnd (SAMN), naturhistoriska
riksmuseet (NRM), universitets- och högskoleämbetet (UHÄ) efter hörande av
samtliga högskolemyndigheter, cenlrala studiestödsnämnden (CSN), skolöverslyrelsen
(SÖ) efter hörande av landstingens utbildningsnämnder, statens kulturråd, statens
livsmedelsverk, slatens naturvårdsverk, patent- och regislreringsverkel,
arbetsmarknadsstyrelsen (AMS), arbetarskyddsstyrelsen, styrelsen för arbelarskyddsfonden
(ASF), slatens råd för byggnadsforskning (BFR), statens institut för
byggnadsforskning (SIB), Sveriges geologiska undersökning (SGU), nämnden för
energiproduktionsforskning, slyrelsen för teknisk utveckling (STU), slatens
delegation för rymdverksamhet (DFR), forskningsrådsnämnden (FRN), humanistisk-samhällsvetenskapliga
forskningsrådet (HSFR), medicinska forskningsrådet (MFR), naturvetenskapliga
forskningsrådet (NER), Sveriges lanlbmksuniversitet, slatens råd för skogs- och
jordbruksforskning, centmm för arbetslivsfrågor, delegationen för vetenskaplig
och teknisk informationsförsörjning (DFI), delegationen för energiforskning (DFE),
sludieslödsulredningen, jämslälldhetskommittén, expertgruppen för forskning om
regional utveckling (ERU). anställ-ningsskyddskommiltén,
forskningssamverkanskommittén (Fosam), hu-vudmannaskapskommillén, kommittén för
forskningens och forskarutbildningens situation i den nya högskolan, iransportforskningskommiltén
och militärhögskolan samt av Vetenskapsakademien (KVA), Vitterhets-, hi-storie-
och antikvitetsakademien (KVHAA), Ingenjörsvelenskapsakade-mien (IV A), Svenska kommunförbundet, Landsfingsförbundet (LF), Sveriges
industriförbund. Tjänstemännens centralorganisation (TCO), Centralorganisationen
SACO/SR, Landsorganisationen i Sverige (LO), Svenska arbetsgivareföreningen
(SAF), Moderata ungdomsförbundet, Sveriges förenade studentkårer (SFS),
Medicinska föreningen i Göteborg, studie-vägledarföreningen vid universitetet i
Stockholm och av Konstnärernas riksorganisation (KRO).
Jämställdhetsombudsmannen har överlämnat en kopia av en skrivelse från
forskarassistenten Gunn Johansson, Stockholm.

Centralorganisationen
SACO/SR har överlämnat yttranden från förbunden Agrifack, Arkitektförbundet,
förbundet Sveriges arbetsterapeuter (FSA), Jurist- och samhällsvetarförbundet (Jusek),
Legitimerade sjukgym-

Prop.
1984/85:57 51

nasters riksförbund (LSR), Lärarnas riksförbund (LR), Skolledarförbun-det,
Sveriges civilingenjörsförbund (CS-STF), Sveriges läkarförbund, Sveriges
psykologförbund, Sveriges socionomers riksförbund, Sveriges tandläkarförbund,
Sveriges universitets- och högskoleanställdas förbund (SU-HAF), Sveriges velerinärförbund
och Universitetslärarförbundet (ULF).

De inom parentes angivna vedertagna förkortningarna av
vissa myndigheters och organisationers namn kommer i den fortsatta
framställningen att användas genomgående. I den mån förkortningar i övrigi
används utskrivs de inom parentes första gången.

1 Allmänna synpunkter

Lärartjänslutredningens förslag rör vissa av de
grundläggande villkoren för forskningen och utbildningen inom högskolan.
Utredningen föreslär vilka tjänster som skall finnas för lärare och forskare
inom högskolan, vilka åligganden som skall vara knutna till dessa tjänster, hur
de skall tillsältas och på vilka grunder man skall välja bland de sökande till
en tjänst. Även frågan om hur arbetet inom högskolan skall ledas och fördelas
berörs. Utredningens förslag till ny arbets- och tjänsteorganisation avser att
ge ökade möjligheter att organisera såväl utbildning som forskning med
utgångspunkt i individuella och lokala fömtsättningar. Utredningen föreslär
all alla lärartjänster skall kunna knytas till säväl utbildning som forskning.
En fömtsättning för genomförandet av utredningens förslag är införandet av en
generell arbetstidsreglering för alla lärare i högskolan.

Lärartjänstutredningens förslag till ny
tjänsteorganisation har - i fråga om de aUmänna riktlinjerna — genomgående
mottagits positivt. Bland de remissinstanser som — var och en frän sina
utgångspunkter - anslutil sig till utredningens grundläggande bedömningar är
FOA, UHÅ, statens kulturråd. ASF. FRN, ERU, Fosam, militärhögskolan, iransportforskningskommiltén,
SAF, LO, Svenska kommunförbundet, TCO, Centralorganisationen SACO/SR, SFS och KRO.

FOA framhåller bl.a. att forskning definilionsmässigt är
en verksamhet som kännetecknas av en hög förändringstakt och som därför kräver
en mycket flexibel organisation. Även om FOA inte direkt berörs av de
föreslagna förändringarna, ser FOA som avnämare vissa fördelar med utredningens
förslag till arbets- och tjänsteorganisation, vilkel innebär att den nuvarande
organisationen ersätts med ell flexiblare system i vilket undervisning och
forskning bättre kan anpassas till individuella och lokala förutsättningar.

UHÅ anser alt utredningen på ett förtjänstfullt sätt
angripit de mångskiftande och delvis komplicerade problem den ställts inför.
Kulturrådet instämmer i att det finns ett behov av en reformerad
tjänsteorganisation med förbätlrade möjligheler för högskolelärarna att ägna
sig ål forskning

Prop.
1984/85:57 52

och/eller utvecklingsarbete. Liknande synpunkler utvecklas
av bl. a. ASF. FRN, ERU, Fosam och Andréns utredning.

Styrelsen för universitetet i Lund, som ansluter sig till
grunddragen i utredningens modell, anser dock att den möjlighel till forskning
som utredningen föreslår inte är tillräcklig. Styrelsen framhåller att del
rimliga är all föreskriva en rält och skyldighel till forskning, åtminstone vad
gäller flertalet tjänster.

Andréns utredning framhåller, trots sin positiva
inställning lill vissa delar av förslaget, alt kommittén inte anser att en
bättre anknytning mellan grundläggande utbildning och forskning tillgodoses
tillräckligt genom utredningens förslag till arbets- och tjänstekonslruktion.
Kommittén, som avstyrker förslaget, anför: "Vidare tror vi att utredningens
förslag, om det genomförs, kommer att kräva avsevärt mer resurser, än vad som
angivits. Detta innebär all vi i slällel föreslår, att man genomför de
förbättringar som krävs inom ramen för nuvarande organisation."

Liknande starkt kritiska synpunkter framförs även av SAREC,
statskontoret, flera av högskolestyrelserna, SIB, DFR, HSFR och MFR.

Flera remissinstanser framför principiella erinringar mol
förslaget att skapa en enhetlig tjänsteorganisation för samlliga områden inom
högskolan. Andréns utredning anför här: "Det förslag utredningen lägger
fram innebär en stor förändring av tjänsteorganisationen inom högskolan. Det är
ell ramförslag, som skall läcka samtliga utbildningar. Vi anser alt utredningen
inte i tillräcklig omfattning har beaktat de stora skillnader inom högskolans
delar som finns och som måste finnas." Utredningen har enligt nämnda
kommitté huvudsakligen baserat sina överväganden på förhållandena inom de
traditionella filosofiska fakulteterna. Den redovisade uppfattningen delas av KVA.
KVHAA och IV A
samt av SAF, Sveriges industriförbund och Jusek.

SFS menar att utredningen borde fullföljt diskussionen
kring den enhetliga lärartjänsten och lagt etl förslag där man erhållit en
högskola med forskare som undervisar. I ställel har utredningen — enligl SFS -
lagt ett förslag som innebär att lärare får forskningsanknytning. Liknande synpunkler
anläggs även av FRN, HSFR, KVA. KVHAA och IVA samt Sveriges industriförbund.

SAMN framhåller bl. a. att huvudinvändningen mol
utredningens förslag är att man inte tillräckligt analyserat och pekat på vilka
ålgärder som behövs för att komplettera tjänsleorganisationen, för att
möjliggöra en flexibel användning av personalen och för att öka rörligheten
mellan högskolan och andra delar av arbelsmarknaden saml för att klara de krav
som arbelsrättsliga lagar ställer. Vidare anser SAMN att de ijänsteorganisato-riska
förslagen måste kompletteras med en total analys av högskolans ledningsfunktion
och aktiva personaladminislraiiva åtgärder såsom en genomtänkt PA-organisalion
och PA-planering.

Prop.
1984/85:57 53

Fosams utredningsuppdrag, nämligen alt se över högskolans
forskningssamverkan med forskningsråd, myndigheter, förelag och organisationer
åberopas i detta sammanhang av flera remissinstanser. Flera remissinstanser
bl. a. BFR. STU och SACOISR har berört anknytningen mellan Fosams arbeie och uiredningens
förslag.

BFR anser för sin del att utredningens analys är oullräcklig
för aU nu la ställning till de framlagda förslagen om tjänsteorganisafion för forsknings-och
utvecklingsarbete (FoU) med externa medel. Det är - enligt BFR -nödvändigl att uiredningens
och Fosams betänkanden tillsammans läggs lill gmnd för statsmakternas beslut om
ny tjänsteorganisation vid högskolorna.

Vidare framhåller BFR att utredningen genomgående
behandlat FoU med externa medel som etl enhetligt begrepp. Enligt rådets mening
kan det emellertid vara betydelsefullt för valet av organisatoriska lösningar
all skilja på uppdragsforskning av kommersiell natur och FoU som bedrivs med
anslag från slatliga sektorsorgan, såsom BFR. Samhällel styr inriktningen av seklorsorganens
stöd till FoU. Del är - enligt BFR - väsentligt att samhällets prioriteringar
kan förverkligas även då sektorsforskning och utvecklingsarbete bedrivs inom
universitetens och högskolornas ram. Liknande synpunkter anförs av STU. som
även behandlat de speciella problem som gäller tjänsteorganisation vid de
tekniska högskolorna. STU anför här: "De speciella förhållandena vid de
tekniska fakulteterna har utredningen inle behandlat i tillräcklig ulsträckning.
De lekniska fakulteterna skall utbilda kvalificerade tekniker, genomföra
teknisk vetenskaplig forskning och förmedla egna och internationellt framkomna
forskningsresultat. Verksamheten skall också möjliggöra kvalificerad forskning
samt utvecklingsarbete för tillämpningar i och beställda av olika samhällssektorer
inom ramen för den svenska sekloriella forskningspolitiken. Denna externt
finansierade verksamhei kan vid de tekniska högskolorna vara mera omfattande än
den verksamhet som finansieras över forsknings- och forskamtbildningsanslagen.
Tekniska högskolan i Stockholm har visat att sä är fallet. STU är den största
anslagsgivaren vid sidan av anslagen under utbildningsdepartementets
huvudtitel. STU och främsl de tekniska högskolorna har etl gemensamt intresse
av att högskolans utbildnings- och forskningsorganisation är en tillräcklig bas
för nödvändig kunskaps- och kompetensutveckling." SFS menar att
utredningens förslag om en rörlig resurs för forskning över huvud taget inte
passar för de tekniska fakulteterna. SAF och SACO/SR påpekar ocksä att del
finns speciella lärartjänster inom teknisk högskoleutbildning, t. ex.
forskningsingenjörer och assistenter, vilka bör finnas kvar inom
tjänsteorganisationen.

I tilläggsdirektiven till lärartjänstulredningen angavs
bl. a. att utredningen borde beakta önskemålet om jämställdhet mellan kvinnor
och män i forskarutbildning och forskarkarriär.

Några remissinstanser, bl. a. SAMN. HSFR, jämställdhetskommiitén

Prop. 1984/85:57 54

och
ULF har uppmärksammat all utredningen inte alls behandlat denna fråga. JämstäUdhetskommittén
framhåller bl. a. att kravet på fler kvinnliga forskare och lärare i högskolan
är mer än ett rätlviseproblem.

Jämslälldhetskommittén
anser det mycket anmärkningsvärt att utredningen överhuvudtaget inte berör
frågan om jämställdhet och finner sålunda att utredningen inte fullföljt sill
uppdrag enligt direktiven.

Några
remissinstanser har tagit upp frågan om hur den nya tjänsteorganisationen i
formellt hänseende skall regleras.

UHÄ
framhåller att det enligt ämbetets uppfatining bör ankomma på de politiskt
ansvariga instanserna - regering och riksdag - att fatta beslul om arten av och
ramarna för lärarnas åligganden. Frågor av denna karaktär bör enligt UHÄ: s
mening inte avgöras genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter.

Statskontoret
anser ocksä att det vid en författningsleknisk översyn bör övervägas hur långt
och i vilka former en fortsall decentralisering inom högskolan kan och bör
förverkligas, bl.a. med hänsyn till behov och möjligheter för regering och riksdag
att kunna styra kostnadsutvecklingen inom högskolans olika verksamhetsområden.

2
Internationell utblick

Ett
fätal av remissinstanserna har kommenterat den redogörelse för internationella
förhållanden som utredningen gjort till utgångspunkt för flera av sina förslag.
KVA, KVHAA och IVA anför: "För akademierna är det naturligt att särskill
betona det internationella perspektivet på utbildning och forskning. Ett
effektivt och fortlöpande internationellt samarbete erbjuder en adekvat
jämförelsenorm, som kan förhindra provinsiell självgodhet. Det kan skapa fömtsättningar
för nyskapande insatser på vissa avsnitt av den internationella
forskningsfronten och i övrigt ge tillräcklig orientering för att vi skall
kunna tillgodogöra oss vikliga nyheter inom andra forskningsområden."

DFR
framhåller dock följande: "Vid den jämförelse, som utredningen gjort
mellan förhällanden i Sverige och i andra länder i fråga om professorernas
arbetsuppgifter, har ej beaktats att i praktiskt tagel alla de behandlade ländema
antalet professorer i varje enskilt ämne är större än i Sverige. Detta ger
möjligheter att dela upp både utbildningen på grundnivå och den kvalificerade
forskningshandledningen på flera personer."

SACO/SR
och ULF anser att utredningen borde ha visat en större ambition när det gäller
den internationella aspekten. Vid den fortsatta beredningen av utredningens
förslag bör störte hänsyn tas till internationella förhållanden. Framför allt
anser SACO/SR att forskningsskyldigheten i samUiga lärartjänster, för vilka
krävs avlagd doktorsexamen eller motsvarande kompelens, bör vara en
utgångspunkt för den reformerade tjänsteorganisationen.

Prop. 1984/85:57 55

3
Verksamheten inom högskolan

Lärartjänstulredningen
ger i kapitel 3 en beskrivning av verksamheten inom högskolan och analyserar
den nuvarande tjänsteorganisationen för forskning och utbildning. Uiredningen
anger att exemplen oftast är hämtade från det traditionella
universitetsområdet och dä särskill frän det s. k. filosofiska fakultetsomrädet.

Flertalet
remissinstanser har antingen anslutit sig lill utredningens beskrivning och
analys av situationen inom högskolan eller lämnat den utan någon kommentar.

Nägra
remissinstanser, bland dem Lantbruksuniversitetet, DFI. SACO/SR och styrelsen
för scenskolan i Stockholm, har dock anmält avvikande uppfattningar i vissa
hänseenden.

DFI
framhåller att en av högskolans viktigaste uppgifter är att sprida informaiion
om den forskning som bedrivs inom högskolan. Scenskolan i Stockholm
understryker utredningens bedömning att de konstnärliga utbildningarna har en
speciell ställning inom högskolan. Scenskolan framhåller dock att de
konstnärliga ulbildningarna sinsemellan är myckel olika. LantbruksuniversUeiei
delar de sammanfattande värderingar som utredningen gjort av verksamheten i
högskolan men redovisar i sill yttrande de särdrag som gäller för
lantbruksuniversitetet, nämligen alt lantbruksuniversitetets verksamhet
huvudsakligen omfattar forskning och att ulbildningen utgör en mindre del.

Beträffande
utredningens beskrivning av forskningen och forskamtbildningen har DFI,
Andréns utredning och SACO/SR anlagt särskilda synpunkter. Andréns utredning
framhåller att forskningen måste vara det primära i högskolans verksamhet
samtidigt som samhällets behov av högre utbildning måsle lillgodoses. Uiredningen
påpekar att forskning i många fall kräver en långsiktig planering och betydande
tidsinsatser frän forskarnas sida. Det krävs därför alllid sammanhängande tid
för forskning om resultaten skall bli av kvalitativt tillfredsställande
karaktär. DFI kompletterar beskrivningen av forskningens situation på följande
sätt: "Drygl 98 % av den totala forskningen i världen utförs utanför
Sverige. DFI vill därför underslryka viklen av informationsförsörjningens
betydelse som hjälpmedel för högskolan. Det gäller inte enbart att snabbt
kunna sprida forskningsresultat från högskolan till övriga intressenter i
samhället, utan det är också nödvändigl alt på elt enkelt sätt kunna hitta
relevant informaiion som stöd för högskolans egen forsknings- och
utvecklingsverksamhet. Nyttan av att kunna utnyttja information effektivt
begränsas inte enbart till den direkta forskningen. Den har också stor
betydelse för den enskilde läraren och institutionen i det övriga arbetet inom
högskolan. DFI föreslär därför all det på olika nivåer i högskolans utbildning
skall ingå utbildning i informationsanvändning." SACO/SR har funnit alt
närmare 90 % av professorerna och 70 % av alla i den föreslagna docentkalegorin
kommer all

Prop. 1984/85:57 56

pensioneras
under detla sekels sista decennium. Om inte detla problem i tid uppmärksammas
finns enligt SACO/SR en allvarlig fara att svensk forskning åren efter 1990
kommer att skakas av en djupare kris än någonsin tidigare, med konsekvenser långl
in på 2000-lalel.

I en
kommentar till utredningens beskrivning av forskning och konstnärligt
utvecklingsarbete drar SACOISR även en parallell mellan konstnärligt
utvecklingsarbete och utvecklingsarbete inom lärarutbildningen, bl.a. pedagogik,
musik, bild och gymnastik.

4
Tjänsteorganisationen i den statliga högskolan

4.1
Allmänna utgångspunkter

Lärartjänstulredningen
anger följande allmänna utgångspunkter för förslaget lill ny
tjänsteorganisation: "Av grundläggande betydelse för förslaget till ny
tjänsteorganisation är vår uppfaltning att organisationens ulformning dels bör
möjliggöra en rekrytering till fast anställning som lärare i högskolan i former
som är godtagbara ur såväl verksamhetens som den enskildes synvinkel, dels
stimulera den enskilde att fortlöpande förbättra sin förmåga som lärare och
forskare."

Beträffande
kompetenskraven framhåller utredningen att det är önskvärt att alla i
högskolan har en kompetens som är sä mångsidig, att den speglar verksamhetens
samlade behov. Idealet är i sådana fall alt vetenskaplig kompetens och extern
yrkeserfarenhet kompletterar varandra i den enskilde lärarens bakgmnd. Att
detta är praktiskt möjligt att uppnå, åtminstone i en del sammanhang, visar
bl. a. läkarutbildningen.

Lärartjänstutredningen
framhåller beträffande tjänstemas innehåll all den nuvarande regleringen av tjänsterna
är alltför osmidig. I stället anser utredningen att "den formella avgränsningen
av åliggandena bör vara enhetlig för samtliga tjänstekategorier och omfalla
medverkan i såväl utbildning som forskning och utvecklingsarbete. Detla innebär
inle, att man vid fördelningen av arbetsuppgifter kan bortse från den kompetens
som legat lill grund för rekryteringen av innehavare av vissa tjänster. Vi anser
det exempelvis självklart att högt vetenskapligt och/eller pedagogiskt
kvalificerad personal i första hand skall utnyttjas för att täcka motsvarande behov
inom ramen för forsknings- och utbildningsverksamheten."

UHÄ
finner utredningens förslag väl avvägt i här berörda avseenden. Den föreslagna
möjligheten att avancera inom ramen för innehavd tjänst är enligt UHÄ viktig
för att stimulera enskilda att utveckla sin kompelens till gagn för
verksamheten. "Samtidigt måste systemet ge utrymme för öppen konkurrens om
tjänster på olika nivåer, av rättviseskäl och för att rörlighet mellan olika
högskoleenheter skall främjas." Flertalet remissinstanser ansluter sig i
likhet med UHÄ till de allmänna utgångspunkterna för utredningens förslag.
SACO/SR anför dock följande: "Centralorganisationen

Prop.
1984/85:57 57

vill emellertid understryka att avvikande lösningar
grundade på de skilda behoven inom olika fakulteter och sektorer måste lillåtas.
SACO/SR: s tillstyrkan är vidare starkl betingad av att resurser tillskjuts i
minst den omfattning som utredningen har föreslagit." TCO understryker för
sin del att utbildningarnas resp. behov och inriktning är vin skilda och måsle
vara avgörande för vilka kompetenskrav och erfarenheler som skall krävas för
den specifika lärartjänsten. Traditionell forskarutbildning inom kanske icke
adekvat ämnesområde fär inle prioriteras framför kunskaper och erfarenheter som
vunnits pä andra vägar.

4.1.1 Forskningens villkor

Lärartjänstutredningen föreslår att en slörre del av
högskolans forskande och undervisande personal skall vara anställd med
förordnande tills vidare. Utredningen anser även att den föreslagna
tjänsteorganisationen i princip bör tillämpas för den externt finansierade
forskningen och utvecklingsarbetet. Utredningen framhåller att förslaget
innebär dels att en slörre del av högskolans undervisande och forskande
personal än för närvarande anställs med förordnande tills vidare, dels att fler
individer bland den fast anställda personalen kommer att komma i fråga för egen
forskning eller för deltagande i forsknings- och utvecklingsarbete. Samtidigt
förklarar utredningen sig vara medveten om all - med ett traditionellt synsätt
- detta kan bädda för stagnation inom forskningen och utvecklingsarbetet.
Utredningen påpekar dock att någon fulländad organisatorisk lösning på
problemet att i varje enskilt fall förena de motstridiga kraven på stabilitet
och flexibilitet knappast kan åstadkommas.

Förslagen har kommenterats av flertalet remissinstanser.

Möjligheterna att - enligt utredningens modell - forska
inom ramen för fasta tjänster anses av många remissinstanser ge bättre fömtsättningar
för forskning. Till dessa remissinstanser hör bl.a. RRV. SAV, rådsforskar-nämnden
vid NER. lanlbruksuniversUetet. SAF. Sveriges industriförbund. KRO. SACOISR,
Sveriges professorers förening (SPF) samt SFS.

De invändningar som rests mot utredningens förslag gäller
framför allt alt den inte tillräckligl beaktat de villkor och fömtsättningar
som gäller för forskningen. Flera remissinstanser, l.ex. Andréns utredning. RRV
och SFS. framhåller att forskning måste vara elt åliggande, en skyldighel för
lärarna i högskolan. I utredningens förslag har forskningen närmast fält
karaktär av en utfyllnad av uppgifterna i tjänsten. Utredningen har - enligt
BFR och DFR - i alltför hög grad anknutit lärartjänsterna till undervisningens
behov. Andréns utredning framhåller med skärpa att lärarna måste garanteras
möjligheten till kompetensuppehållande forskning. Eftersom uiredningens förslag
inte tillgodoser delta krav, avstyrker kommittén utredningens förslag. Flera
remissinstanser med anknytning lill forskning framhåller behovet av mer tid för
forskning och större resurser för s.k. frontlinjeforskning. Till dessa
instanser hör bl. a. DFR. Andréns utredning.

Prop. 1984/85:57 58

rådsforskarnämnden
och ERU. ERU anser att forskarna i alltför hög grad måste använda sin arbetstid
för administrativa uppgifter och kräver "forskningsfrid" på
institutionerna.

Fosam.
SACO/SR. SÖ och SAREC m.fl. tillstyrker inrättandet av en gemensam
tjänsteorganisation för högskolans ordinarie verksamhet och för den externt
finansierade forskningen. I detta sammanhang behandlar SÖ även de problem som
är förknippade med behovet av experter med specialkompetens.

SÖ
anför här bl. a.: "Utredningen har inte tagit ställning till det faktum att
etl projekt för att kunna behandla nya problemområden, för vilka det eventuellt
ej finns forskamtbildad personal, måste ha möjligheten att knyta experter lill
sig. Om så ej kan ske finns det en uppenbar risk för att vad som bestämmer på
vilka områden forskning kommer att bedrivas är för vilka områden del finns
forskare anställda. Detta skulle på sikt vara till stor nackdel för den
forskning som uiredningen benämner "fronllinjeforskning"." Även
DFR, rådsforskarnämnden och Andréns utredning framför kritik mot uiredningen
för att den inte tillräckligt beaktat frontlinjeforskningens problem. DFI
framhåller möjligheterna till projektanställning och pekar på risken för att
små, specialiserade ämnen inte tillförs den kompetens som är nödvändig för all
föra forskningen framåt. Till viss del kan detta enligt DFI mötas med
utredningens förslag om tidsbegränsade tjänster.

Andra
problem i fråga om tjänsleorganisationen för externt finansierad forskning
behandlas av ASF och BFR. som anför: "BFR släller sig bakom principen att
forskare som bedriver projekt med externa medel i likhet med andra arbetstagare
skall ha en rimlig social och ekonomisk trygghet. Samtidigt vill rådet påtala
behovet av att låta vetenskapliga kriterier avgöra sammansättningen av
projektgrupper. I etl trängt budgetläge kan emellertid della lätt komma i
konflikt med utbildningens behov eller med de sociala hänsyn en högskola kan
behöva ta som arbetsgivare. Den flexibilitet i tjänsleorganisationen som
lärartjänstutredningen eftersträvat kan därför i prakfiken komma att kringskäras
kraftigt, särskilt inom små institutioner. Enligl rådets uppfaltning har
utredningen behandlat denna konflikt alltför lättvindigt."

ASF
framhåller att det kan vara svårt för anslagsbeviljande organ att avveckla sitt
stöd till forskargrupper, anfingen nu della sker genom att gruppen upplöses
eller genom att den fortsatta finansieringen övertas av högskolan. Enligt ASF: s
mening är det angeläget att dessa frågor behandlas och ges en smidig lösning
vid införandet av en ny arbets- och tjänsteorganisation i högskolan.

Trygghetsaspeklen
behandlas bl. a även av akademierna KVA, KVHAlA
och IVA (i fortsättningen benämnda som akademierna), som anför: "Utredningen
har strävat efter att införa den trygghet i anställningen, som numera gäller
inom arbetslivet, även vid högskolan. I praktiken har ut-

Prop. 1984/85:57 59

vecklingen redan gått långl i den riktningen, och även om
utredningens förslag når ännu etl stycke eliminerar del icke alla svårigheter.
Trygghetsproblemen kommer alt överföras till åtskilliga av de vikarier, som
förordnas för "friköpta" lärare. Det innebär ett permanentande av elt
nu existerande dåligt system, där vissa personer har sin trygghet garanterad
genom tjänster, som de sällan eller aldrig uppehåller."

A5Foch DFI anser slutligen alt utredningens utgångspunkter
är vällovliga i fråga om tjänsteorganisationens utformning för den externt nansi-erade
forskningen, men DFI finner att ytterligare frågor återstår att lösa, någol som
dock ankommer pä Fosam.

4.2 Tjänsteorganisationen

Den nya tjänsteorganisationen skall enligt uiredningens
förslag beslå av tre olika tjänstetyper; högskolelärare/högskolelektor,
docent/biträdande professor samt professor. Uiredningen framhåller (s. 64) att
utgångspunkten för övervägandena rörande tjänsteorganisationen är att den
huvudsakliga indelningsgmnden för tjänslekalegoriema skall vara nivån på den
kompetens som krävs för behörighet till resp. tjänst.

Utredningens principförslag har kommenterats av de flesta
av remissinstanserna. Majoriteten av de myndigheter som yttrat sig är också
positiva till den föreslagna strukturen i tjänsteorganisationen, t.ex. FOA,
RRV, SAV, SAMN, UHÄ, FRN, SACO/SR och SAF. De som har anmält avvikande
uppfattningar är dels vissa personalorganisationer, dels några högskolemyndigheter,
dels ock SFS.

TCO anser alt den föreslagna tjänsten som
docent/biträdande professor bör vara den enda bastjänsten under professorerna
och avstyrker således förslaget om tjänster som högskolelärare/högskolelektor.
Styrelsen för unf versitetet i Stockholm anser alt endasl lärare med
doktorsexamen bör finnas inom högskolan. SFS framhåller att endast
docent/biträdande professorstjänster bör finnas inom de områden av högskolan
som har fasta resurser för forskning. Styrelsen för universUetet i Lund
förespråkar en modell med tre tjänster under professorsnivån: högskoleadjunkt,
högskolelektor och biträdande professor. Tjänstebenämning och löneförmåner
skulle enligt Lundamodellen följa den enskildes kvalifikationer. SACO-or-ganisationen
SUHAF framför ett förslag om en enda tjänst under professorsijänsten med tre
olika sleg; lektor, docent, biträdande professor.

4.2.1 Behörighet till tjänst som lärare

Lärartjänstutredningen har föreslagit att alternativa
behörighetsregler skall kunna tillämpas för lärartjänsterna i högskolan.

Detta har kommenterats av de flesta av remissinstanserna.
Deras meningar går starkt isär. Vissa remissinstanser trycker hårt pä behovet
av särskilda behörighetskrav för t. ex. lärare inom sektorn för undervisnings-

Prop.
1984/85: 57 60

yrken, medan andra instanser lika bestämt hävdar att
kravet på forskamtbildning och annan dokumenterad vetenskaplig skicklighet
alltid skall gälla för docent- och professorstjänster.

Till den förstnämnda gruppen av remissinstanser hör främst
RRV. UHÄ. LO. TCO och SACO/SR.

UHÄ anför bl.a.: "UHÄ förutsätter att
kvalifikationskraven i den nya tjänsteorganisationen inte skall sänkas jämfört
med vad som gäller i dag och vill därför i della sammanhang bl.a. framhålla
vikten av att de lärare inom lärarutbildningen för vilka i dag genomgången praktisk-pedagogisk
utbildning är ell behörighelsvillkor även i den framfida organisationen har
sådan utbildning."

Personalorganisationerna LO. TCO och SACO/SR ansluter sig i
huvudsak lill UHÄ:s ovan citerade yrkande, varvid LO understryker följande: "Särskill
vill LO framhälla all den alternativa behörigheten, t.ex. i form av
kvalificerad erfarenhet frän yrkeslivet eller yrkesanknutet utvecklingsarbete,
för dessa tjänster är av största vikt för alt därigenom tillförsäkra angelägna
områden erforderlig kunskap och kompetens. Detla bör gälla i första hand
områden där en forskningsverksamhet är under uppbyggnad och där fä eller inga
genomgått forskarutbildning."

RRV anför: "Annan skicklighet än den vetenskapliga
bör enligt RRV: s mening gälla som befordringsgmnd endasl då kompetens av annat
slag än vetenskaplig utgör behörighetsgrund. Överhuvudlaget behandlas av utredningen
i alltför hög grad forskningsanknytning och yrkeslivsanpassning som lika
angelägna mål för alla utbildningar i högskolan. Enligt RRV: s mening borde
klargöras vilket mål som är huvudsakligt i olika utbildningar. Behörighetskrav
och befordringsgrunder skulle sedan anpassas härefter. För vissa utbildningar
borde sålunda särskilda behörighetskrav kunna fastställas, där hänsyn tas till
speciella behov av t.ex. yrkesskicklighet eller praklisk erfarenhel."

SFS menar att frågan om den pedagogiska kompetensen bör
lösas i en särskild ulredning. Enligt SFS bör pedagogisk utbildning kunna
läggas in som etl obligatoriskt moment i forskarutbildningen.

Andra remissinstanser, t.ex. FRN. ERU. Andréns utredning,
akademierna, konsistoriet vid universitetet i Uppsala, styrelserna för
universitetet i Linköping och Chalmers tekniska högskola (CTH) samt SPF och
Sveriges industriförbund betonar däremol betydelsen av vetenskaplig kompetens
och skicklighet i motsats till utredningens värdering av den pedagogiska
behörigheten och skickligheten.

Lärartjänstutredningen föreslår att lärartjänsterna i
högskolan skall kunna utnyttjas flexibelt så att lärarna skall kunna tas i
anspråk för forskning och utvecklingsarbete, undervisning och administration
inom ramen för institutionens behov.

Utredningens förslag i fråga om tjänsternas innehåll
behandlas positivt

Prop.
1984/85:57 61

av ett stort antal remissinstanser, t.ex. FOA, RRV, SAV.
BFR. DFR, Fosam, Transportforskningskommittén, SACO/SR. ULF och SAF.

SAV påpekar dock - mot bakgmnd av förslaget till
tjänsternas användningsområde - all skillnaderna mellan högskolelektor, docent
och biträdande professor endast förefaller att bli en fråga om olikheter i
formell kompelens.

4.2.2 Högskolelärare/högskolelektor

Lärartjänstutredningen föreslår i fräga om
tjänstekategorien högskolelärare/högskolelektor alt för behörighet skall
krävas genomgängen allmän utbildningslinje eller motsvarande kompetens. Denna
tjänst avses motsvara alla de lärartjänster i den nuvarande organisationen för
vilka doktorsexamen inle krävs - med undantag av tjänster som professor och
för de lärartjänster som är knutna lill den kliniska delen av lakar- och
landläkarutbildning.

Remissopinionen är splittrad ifråga om delta förslag.

Till de remissinstanser som redovisar en i huvudsak
positiv inställning hör RRV. UHÅ. lantbruksuniversitetet och SACO/SR.

RRV tillstyrker förslaget men anser all ett system för
avancemang inom samma tjänst från högskolelärare upp till docent borde komma
ifråga. UHÅ. som framhåller att en sänkning av kompetensnivån inte bör komma
ifråga, anser att det bör stå varje högskolestyrelse fritt alt i varje särskill
fall göra en bedömning av hur lärartjänsten skall anpassas till behoven. UHÄ
och SACO/SR betonar dock att de krav på praktisk-pedagogisk utbildning som nu
gäller inom lärarutbildningen bör finnas kvar. SACO/SR anser dock alt ijänsiebenämningen
bör vara högskoleadjunkt.

Till de remissinstanser som är negativa Ull uiredningens
förslag ifråga om högskolelärare/lektorer, är flera av högskolorna, MFR.
Andréns utredning. TCO och SFS. MFR anser att förslaget över huvud laget inte
är lämpligt inom den medicinska utbildningen och forskningen. Högskolorna och
Andréns utredning förordar all doktorsexamen skall vara den lägsta
kompetensnivån för lärare inom högskolan. SFS delar denna uppfattning ifråga om
ämnesområden med fasta resurser för forskning, medan TCO -såsom tidigare
redovisats - hell avstyrker inrättandet av högskolelärare/
högskolelektorstjänster.

Lärartjänstulredningen föreslär också (s. 65) all
högskolelärartjänsterna i viss ulsträckning skall ersätta nuvarande tjänster
som forskningsassistent, assistent och amanuens. Enligt utredningens förslag (s.
91) skall del ändå i viss utsträckning finnas möjlighel att inrätta särskilda
deltidstjänster för studerande inom grundutbildning eller forskamtbildning.
Utredningen föreslär sålunda att deltidstjänster som amanuens skall kunna
inrättas och tillsättas för begränsad tid, högsl tre är.

Lärartjänstutredningens förslag har kommenterats av flera
remissinstanser, särskilt bland högskolemyndigheterna.

Prop. 1984/85:57 62

UHÄ.
som tillstyrker de föreslagna nya amanuenstjänstema, ifrågasätter om del inle
finns skäl att ytterligare överväga behovet av assistent- och amanuenstjänster
inom vetenskaplig verksamhet. Flera av UHÅ;s underremissinstanser betonar
också behovet av dessa tjänster inom teknisk och malematisk-naturvetenskaplig
fakultet. Liknande synpunkter framförs av Andréns utredning och av Sveriges
industriförbund.

4.2.3
Tjänster som docent/biträdande professor

Lärartjänstulredningen
föreslår inrättandet av tjänster som docent/biträdande professor. För
tjänsterna skall gälla alternativa regler om behörighetskrav och befordringsgmnder.
Gemensamt för tjänsterna gäller all avlagd doktorsexamen ger behörighet.
Enligt det ena alternativet bör doktorsexamen eller motsvarande vetenskaplig
kompetens vara behörighets-givande. I det andra alternativet, som endast bör
tillämpas om del föreligger särskilda skäl, bör doktorsexamen eller kompetens
av annat slag än vetenskaplig som prövas likvärdig för tjänsten ge behörighet.
Utredningen föreslär även att alternativa befordringsgrunder skall kunna gälla
vid tillsättning av de nya docenttjänsterna. Särskild vikt skall kunna läggas
alternativt vid resp. vetenskaplig skicklighet, pedagogisk skicklighet, lika
vid vetenskaplig och pedagogisk skicklighet eller vid sådan skicklighet av betydelse
som vunnits genom verksamhet utanför högskolan. Högskolestyrelsen skall enligt
utredningens förslag avgöra vilket alternativ (ifråga om behörighet resp. befordringsgmnd)
som skall gälla vid tillsättning av tjänst. Den som innehar docenttjänst och
som meriterat sig genom väsentlig vetenskaplig eller pedagogisk verksamhei bör
enligl utredningen kunna ges ijänsiebenämningen biträdande professor.

De
nya docenttjänsterna föresläs ersätta de nuvarande universitetslektors- och
docenttjänsterna.

Lärartjänstutredningen
föreslår även att möjligheten att bli antagen till oavlönad docent skall
upphöra eftersom denna procedur inle fyller någon funktion i den reformerade
organisationen.

Uiredningen
har emellertid inte varit enig på alla punkter beträffande docenttjänsterna.

Reservation
har anförts av ordföranden Jörgen Ullenhag och ledamoten Rune Rydén mot
förslaget om alternativa behörighetskrav. Reservanterna anser aU man måste
hävda ett vetenskapligt behörighetskrav. Ledamoten Olof Ruin har reserverat sig
mot förslaget att avskaffa möjligheten att anta oavlönade docenter och yrkar
att denna möjlighet skall finnas kvar.

Belräffande
docenttjänsternas innehåll framhåller utredningen att detta inte bör preciseras
genom centrala föreskrifter utöver vad som framgår av utredningens förslag om arbetslidsreglering.
Dock bedömer utredningen del fullt möjligt att tjänsleinnehällel i en del fall,
åtminstone periodvis, helt kommer att avse externt finansierad forskning.

Prop.
1984/85:57 63

De flesta av remissinstanserna har avgett synpunkter på
förslaget att inrätta tjänster som docent/biträdande professor.

I fråga om inrättandet av tjänsterna är remissinstanserna
i huvudsak positivt inställda. UHÄ, FRN. Fosam, TCO och SACO/SR tillstyrker
inrättandet av de nya docenttjänsterna. MFR säger sig kunna acceptera
inrättandet av dem och SPF vill inte motsätta sig förslagel. Högskolemyndigheterna
tillstyrker allmänt förslaget - men har invändningar belräffande de olika
delarna av förslaget.

I fråga om tjänsternas innehåll anförs invändningar,
särskilt frän de myndigheter som har anknytning lill forskning. Ett undantag
utgör dock Andréns utredning som tillstyrker att både grundutbildning och
forskning skall vara huvuduppgifter för de "nya" docenterna. NER och HSFR
saml DFR, SIB och SGU anser dock att forskning primärt skall inräknas i
tjänsterna. SACO/SR anser att forskning bör vara en skyldighel för tjänsteinnehavarna
och förordar ett forskningsåliggande på 30 %. SFS anser ocksä att de av
utredningen föreslagna docenttjänsterna skall vara renodlade forskartjänster.
Enligt SFS bör universitetslektorsijänsterna successivt omvandlas genom
resursförstärkning till forskning under tio år framåt.

Förslagel att införa två olika alternativ för behörighet
till docenttjänsterna har väckt debatt.

UHÅ och SACO/SR anser att doktorsexamen är etl självklart
krav inom sådana områden av högskolan, där vetenskaplig verksamhet utgör den
enda eller huvudsakliga grunden för utvecklandet av ny kunskap. UHÅ ser dock
uppställandet av differentierade behörighetskrav som en naturlig konsekvens av
högskoleutbildningens mångfaselterade karaktär. Flera högskolor avstyrker dock
utredningens förslag till alternativa behörighetskrav, t.ex. universiteten i
Stockholm, Uppsala och Göteborg saml CTH och högskolorna i Kristianstad. Luleå
och Örebro.

Flera remissinstanser har också anslutit sig lill den
reservation i fråga om de alternativa behörighetskraven som avgivits av Ullenhag
och Rydén. Till dessa instanser hör FRN. HSFR, MFR. SIB.
lantbruksuniversitetet. Andréns ulredning och akademierna. Några
remissinstanser, t.ex. BFR och SFS, anser att docentkompetens bör krävas som
behörighet för de nya tjänsterna.

I fråga om utredningens förslag till alternativa befordringsgrunder
finns också kommentarer.

SACO/SR och SPF anser att lika vikt bör läggas vid
vetenskaplig och pedagogisk skicklighet. SFS anser att frågan om vetenskaplig
resp. pedagogisk skicklighet bör utredas särskilt.

Nägra högskolor, l.ex. Handelshögskolan i Stockholm (HLS)
och högskolan i Kristianstad, anser att inom lärarutbildningarna bör praktisk
yrkesverksamhet kunna likställas med vetenskaplig meritering.

Flera högskolor framhåller dock alt behörighetskrav och
befordringsgrunder för en tjänst bör behandlas i anslutning till inrättandet
av tjänsten

Prop.
1984/85:57 64

eller omprövning av tjänsten, inte i samband med ledigförklarandet.
Till dessa högskolor hör universiteten i Stockholm. Linköping och Göteborg saml
högskolorna i Örebro och Växjö.

Benämningarna docent och biträdande professor har väckt
diskussion och föranlett kommentarer.

UHÄ förordar benämningarna högskolelektor/docent, vilka
nära ansluter lill det förslag som ledamoten Ruin framlagt, nämligen
universitetslektor/docent. TCO föreslår benämningarna lektor/biträdande
professor. Flera högskolor anser i likhet med lantbruksuniversitetet att
benämningen biträdande professor inte uppväcker entusiasm, eftersom den
avskaffades 1979.

Lärartjänslutredningens förslag att avskaffa möjligheten
att antaga oavlönade docenter har inte vunnit remissinstansernas tillstyrkan. Samlliga
remissinstanser, som kommenterat förslaget, har avstyrkt det, t.ex. UHÅ och
högskolemyndigheterna. MFR. lantbruksuniversitetet och SACO/SR. Dessa instanser
ansluter sig sålunda till den reservation som avgetts av ledamoten Ruin i detta
hänseende.

Andra problem i samband med inrättandet av docenttjänster
har ocksä uppmärksammats.

Fosam anser således att utredningen i ännu högre grad
borde ha uppmärksammat den minskade genomströmningen av forskare som blir konsekvensen
av etl genomförande av utredningens förslag. Likaså framhåller Fosam all uiredningen
borde ha belyst de kosinadsmässiga konsekvenserna av att inrätta tjänster som
docent/biträdande professor. Delta problem uppmärksammas även av NER och av
universitetet i Lund.

4.2.4 Tjänster som professor

Lärartjänstulredningen föreslår vissa förändringar i fråga
om professorsijänslerna. Utredningen föreslår att professorerna skall
garanteras ett utrymme (50 %) i tjänsten för forskning och viss övrig
vetenskaplig verksamhet. Den nuvarande möjligheten för professorer att få
partiell tjänstebefrielse en termin under en femårsperiod avses bli inkluderad
i resurserna för forskningsgaranlin.

Vidare föresläs alt befordringsgrunderna för tjänst som
professor kompletteras så att det framgår all även pedagogisk skicklighet som
visats genom ledning, planering och utveckling av grundläggande utbildning
skall tillerkännas särskild vikt.

Lärartjänstutredningens förslag har kommenterats av
flertalet remissinstanser, nämligen av SAREC. UHÅ med underremissinslanser.
BFR, DFR, MFR. NER och lantbruksuniversitetet. DFI. Andréns utredning, transportforskningskommittén,
akademierna. SACO/SR och SPF. TCO, SFS och Moderata ungdomsförbundet.

Majoriteten av remissinslanserna tillstyrker förslagel om
en forskningsgaranti för professorerna. Samtidigt framhålles del - särskilt
frän företrä-

Prop.
1984/85:57 65

dåre för högskolemyndigheterna saml SACO/SR och SFS - alt
professorernas möjligheler till partiell ijänslebefrielse för forskning ändå
måste finnas kvar, Nägra remissinstanser - t.ex. SAREC, NRM och DFR -ifrågasälier
dock del realistiska i förslagel, då utredningen samtidigt ställer krav på
professorernas deltagande i inslilulionernas styrelsearbete och i
grundutbildningen. MFR och NER instämmer ocksä i utredningens åsikt au forskarutbildningen
stimuleras av alt professorerna deltar i grundutbildningen.

Förslaget om ändrade befordringsgrunder för tjänst som
professor har kommenterats av UHÅ och övriga högskolemyiidigheier.
lantbruksuniversitetet, akademierna. SACO/SR och SPF samt av TCO. Förslaget
tillstyrks av UHÄ. hinihniksuniversitetet och av TCO. Däremot är de flesta av UHÅ:s
underreinissinstaiiser klart negativa eller tveksamma lill förslagel. .'Vndra
remissinstanser som avstyrker förslaget är SACO/SR. SPF och Moderalii uiigdoin.sförbundet.

4.3 Rörlig resurs för forskning

Lärartjänstulredningen framhåller (s. 76) all ijänsierna
som docenl och forskarassisteni har funktioner som styrmedel för forskningen. Detla
syslem har enligt uiredningen negativa effekter rekryieringsmässigi och soci-all.

1 Slällel föreslår utredningen att - utöver de
forskningsresurser som ligger i professorsijänslerna - en rörlig resurs för
forskning skapas för varje läkuliel/seklion och att medlen i den rörliga
resursen skall användas för all bereda velenskapligt kompeientu högskoleleklorer.
docenler och biirädande professorer lid för egen forskning saml lör ati
finansiera vissa tidsbegränsade tjänster för forskning.

De som enligl uiredningen skall kunna söka medel ur den
rörliga resursen är vetenskapligt kompetenta högskolelektorer, docenter och
biträdande professorer.

Högskolestyrelsen skall fördela medlen efter förslag frän fakulietsnämnden
vid enheier med läsla resurser för forskning. Vid övriga högskoleen-heier
fördelas medlen av resp. fakulieisnämnd, med hänsyn lill alt anvisade medel är
avsedda för samtliga dessa högskoleenheter inom regionen.

Rält alt anföra besvär över beslut om fördelning av medel
för den rörliga resursen skall enligt utredningen inle föreligga.

Medlen i den rörliga resursen bör fördelas med
utgångspunkt i forskningens intressen.

Lärarijänsiuiredningen förordar au forskningsiilllällena
normall (s. 81) ges för tre är i sänder. 1 fråga om omfattningen föreslås att minimivärdet
av 50 7( av hel arbetstid normalt endast accepleras i kombination med en varaktighet
på minst två år.

. Riksdagen 1984185. t saml. Nr 57

Prop. 1984/85:57 66

Regering och riksdag skall beslula om en viss minsta omfallning
av den del av resp. fakulielsanslag som skall disponeras som rörlig resurs för
forskning.

1 kapitel 13 presenierar utredningen sitt förslag till
uppbyggnad av den rörliga resursen för forskning. Utredningen föreslåren
successiv uppbyggnad av den rörliga resursen i takt med att nuvarande tjänster
som docenl och forskarassistent dras in. Utrymmet för forskning i dessa
tjänster bör enligt utredningen vara den minimiandel av resurserna som bör
överföras till den rörliga resursen under resp. fakulielsanslag.
Högskolestyrelsen skall besluta om disposition av "överskjutande"
resurser och även kunna överföra en högre andel till den rörliga resursen. Även
de hittills anvisade medlen för universitetslektorers forskning bör överföras lill
den rörliga resursen.

Förslaget om rörlig resurs för forskning har kommenterats
av majoriteten av remissinstanserna.

Tillskapandet av en rörlig resurs har mötts av en i
huvudsak posiiiv remissopinion. Till dessa hör UHÅ. SÖ. SAV. kulturrådet. BFR, STU.
FRN. MFR. lanlbruksuniversUetet. DFE. SAF. SACO/SR och TCO.

Däremot avstyrks förslaget av flertalet av UHÄ;s underremissinslanser.
RRV, HSFR. Andréns utredning, akademierna samt av SFS.

Anledningen till all flera företrädare för högskolan
uttrycker tveksamhet mot förslagel om den rörliga resursen är del föreslagna
sättet att bygga upp den. Högskolemyndigheterna anser allmänt att docenl- och
forskarassistenttjänsterna måsle flnnas kvar. Denna åsikt delas av bl.a. DFR.
Andréns utredning. SFS, HSFR och MFR. MFR bedömer att medicinsk forskning
skulle lida slor skada om forskarassislenltjänslerna avskaffades. Även SPF. som
är positivt inställd lill föreliggande förslag, understryker all
forskarassistenttjänster bör finnas kvar. Jämslälldhetskommittén anser att den
kvinnliga representationen i forskarutbildningen får en oacceptabel försämring
om bl. a. forskarassistenttjänsterna försvinner.

Många remissinstanser, l.ex. högskolemyndigheterna. SÖ.
RRV. HSFR. SACO/SR och ULF framhåller alt det krävs elt nyiUlskott av resurser
för alt skapa garantier för att varaktiga forskningslillfällen kommer till
stånd, om docent- och forskarassistenttjänsterna försvinner. NER framhåller all
den rörliga resursens realvärde måste garanteras och dess storlek anges i
regleringsbrev. SACO/SR saml ULF anser dock all den rörliga resursen kan lillföras
de nödvändiga extra medlen utan ökade statsfinansiella åtaganden, om en viss
del av seklorsmedlen kan användas för generell kompetensuppbyggnad inom
högskolan. Med denna modell anser SACO/SR att etl forskningsulrymme om 30 % i
docent/biträdande professorstjänsterna kan garanteras. SÖ framhåller att det i
nuvarande statsfinansiella läge är mest angeläget att en rörlig resurs för
forskning kommer lill stånd. Den behövs enligl SÖ särskilt för forskning inom omvärdnadsområdel.

Prop.
1984/85:57 67

Åven utredningens förslag i fråga om fördelning av den
rörliga resursen har väckt diskussion.

RRV anser
det oklarl vilka kriterier som skall gälla för erhållandet av medel från den röriiga
forskningsresursen. NRM och BFR sätter frågetecken för hur förslaget kommer
all tillämpas i praktiken och anser att konsekvenserna av uiredningens förslag
är svära att överblicka i praktiken. SAF och HSFR anser att det finns en
uppenbar risk för en fördelning efter anciennitets- och jämlikhelsprinciper
snarare än efter slrikl vetenskapliga normer. TCO och UHÄ behandlar särskilt
situationen för högskolor ulan fast forskningsorganisation, varvid UHÅ anser
utredningens förslag lill principer för fördelning väl avvägt medan TCO anser
att den del av den rörliga resursen som är avsedd för de mindre högskoleenheterna
bör tilldelas regionslyrelserna. TCO är tveksam om det stora ansvar som läggs
pä fakullelsnämnderna kan vara den slutgiltiga lösningen.

Andréns ulredning anser att den enklaste läsningen vore ati
avsätta ökade resurser för universitetslektorernas möjligheler till egen
forskning.

4.4 Tidsbegränsade förordnanden, behov och användning

Lärartjänstutredningen föreslår att lärarna i högskolan i
princip skall vara förordnade tills vidare utan tidsbegränsning. Uiredningen
framhåller dock att det i vissa fall kan finnas behov av alt kunna anställa
personal för begränsad tid.

De fall där utredningen anser all tidsbegränsade
förordnanden bör förekomma är:

1) tjänster som forskningsassistent/forskare under högsl tre artforskning

för externa finansiärer eller på medel frän den rörliga resursen).

Lärartjänstulredningen lämnar här möjligheten öppen all -
i undanlagsfall - inrätta en tjänst med tidsbegränsat förordnande på underlag
av medel från den röriiga resursen för sökande av forskningsmedel vilka inte
innehar annan tjänst för sin framtida försörjning. Vidare anser utredningen att
en forskare - efter forskningsprojektets upphörande - skall kunna förordnas på
lärartjänst utan ledigkungörande.

2)
vid tillfälligt
bortfall av arbetskraft vid en institution (högsl tre år)

3)
deltidstjänster
för högsl tre är, förenade med aktiva sludier pä grundutbildningsnivå

4)
för lärare vid
konstnärliga utbildningar

5) för lärare i lolkutbildning, i fackspråklig
utbildning (speciallärare),

lärare i hemspräksulbildning, gästläsare/forskare.

Ledamoten Jonas Åkerstedi, TCO har reserveral sig mot
förslaget om vissa tidsbegränsade anställningar och av principiella skäl
förordat tillsvidareanställning för alla lärare.

Prop.
1984/85:57 68

4.4.1 Tjänster för forskning

Flertalet remissinstanser har yttrat sig över utredningens
förslag om tidsbegränsade anställningar för forskning. Diskussionen gäller
främst behovet av tidsbegränsade anställningar och i andra hand vilka
förordnandelider som bör gälla.

Lärartjänslutredningens förslag tillstyrks av UHÄ. SA V. SAMN.
akademierna och DFE. UHÅ anser dock att en forskningsassistent efter avslutat
förordnande inle skall ges en lärartjänst i högskolan utan ledigkungörande. UHÄ:s
uppfaltning delas också av övriga högskolemyndigheier. Akademierna samt SAREC.
Sveriges industriförbund och CTH anser all förordnandetiden bör vara längre än
tre år.

SAREC och DFI uttrycker tveksamhet i fräga om förslaget. SAREC
anser att utredningens resonemang i denna fråga är motsägelsefullt och oklart. DFI
menar att konsekvenserna av förslaget är otillräckligt belysta.

Flera remissinstanser, som företräder forskningsintressen,
t.ex. FOA. DFR, NFR. rådsforskarnämnden. Fosam. Andréns utredning och BFR
understryker behovet av att i fortsättningen också kunna inrätta särskilda
forskartjänster under långa perioder. NFR och DFR betonar att forskartjänsterna
vid forskningsråden måste finnas kvar med hänsyn lill den lunga
grundforskningens behov. DFE framhåller att möjligheten alt inrätta extra
tjänst som professor också måste finnas kvar.

SFS anser att utredningen tangerat uppgifter, som Fosam
har i uppdrag att avge förslag om. SFS anser dock att del bör finnas dels en basorganisa-lion
med fasta forskartjänster, dels en forskningspolitiskt motiverad organisation
med personliga tjänster som forskare/forskningsassistent.

TCO är av principiella skäl hell negaliv till utredningens
förslag om tidsbegränsade anställningar.

Flera remissinstanser har i detta sammanhang framhållit
behovet av uiökade möjligheler för vidareutbildning och meritering för de unga
forskarna. Särskilt har behovet av s. k. postdoktorsslipendier framhållits av
UHÄ. Andréns ulredning. NFR, råd.sförskarnäinnden. SFS och SACO/SR.

4.4.2 TUlfälliga förordnanden vid bortfall av arbetskraft
på instiiulion

UHÄ och flera högskolemyndigheter, t.ex. universitetet i
Linköping. har kommenlerat utredningens förslag i denna del. UHÄ tillstyrker förslagel
men framhåller dock de risker för elt s. k. "vikariatselände" som kan
uppkomma som en konsekvens bl.a. av uiredningens förslag om den rörliga
resursen för forskning. Dessa problem måste enligl UHÄ uppmärksammas i samband
med genomförandet. Samma uppfatining framförs av univcrsiietet i Lund.

Prop. 1984/85:57 69

4.4.3 Lärare vid konstnärliga utbildningar

Lärartjänslutredningens förslag har i denna del behandlats av bl.a.

slatskonUnet. kulturrådet, TCO. SACOISR och KRO saml av
konstfack-skolon, konslhögskoliin och musikhögskolan i Stockholm. Förslagel alt
tidsbegränsade förordnanden även i forlsällningen skulle tillämpas på vissa
tjänster inom högre konstnärlig utbildning har tillstyrkts av bl.a. UHÅ.
kulturrådet, KRO. SACO/SR och iniisikhögskolan I Stockholm.

Däremot framhåller 7Cf) - i linje med sin principiella
uppfattning - all det inle finns anledning all behandla professorer inom konsinärlig
utbildning annorlunda än andra innehavare av professorstjänster. Övriga remissinstanser
anser dock allmänt att det föreligger etl försörjningsproblem fiir de befailningshavare.
vars förordnandetid utpält. KRO förordar all pension utgår, när
förordnandetiden utgått. Utredningens förslag om en lönegaranti anses av flera
remissinstanser vara tillräcklig för den som skall återgå lill konstnärligt
yrkesutövande efter en lorordnandeperiod.

I övrigi framhåller kulturrådet att utredningens förslag
inrymmer förbätlrade möjligheter till forskning och utvecklingsarbete. Siatskoniorel
framhåller att det behövs cenlrala riktlinjer i fräga om behörighetskrav och
befordringsgrunder för lärare inom ifrågavarande utbildningar.

För de konstnärliga ulbildningarna föreslår utredningen
att medel för konstnärligt utvecklingsarbete bör disponeras efter samma
principer som föresläs gälla för den rörliga forskningsresursen med anpassning lill
bl.a. de speciella institutionella förutsättningar som gäller för de
konstnärliga ulbildningarna.

I fråga om Stockholms-regionen föreslås att
regionstyrelsen skall fördela medlen lill högskoleenheterna med konstnärlig
utbildning.

Förslagel om den rörliga resursen kommenteras av några remissinstanser
bl.a. av SAV. kullurrådei. TCO. SACO/SR och ULF saml av konsi-fiickskolan.

Förslagel tillstyrks i huvudsak, men i fräga om
fördelningen av medlen föreslår SACOISR en kvotering mellan de olika
högskolorna, varefter resp. styrelse skulle fördela resurserna på projekt. Konsifäckskoinn
anser all en rörlig resurs också bör lilldelas bildlärarinstiiulet.

4.4.4 Lärare i lolkutbildning. i fackspråklig utbildning,
lärare i hem

språkslärarutbildning och gäst föreläsare/forska re

Endast elt fåtal remissinstanser har ytiral sig över detla
förslag. Till dessa remissinstanser hör SACO/SR och ULF.

SACO/SR tar avstånd från förslagel om tidsbegränsat
förordnande för lolklärare och betonar att krav måste ställas på dessa lärare i
form av gedigna spräkteoretiska kunskaper, yrkesverksamhet som tolk och pedagogisk
erfarenhet. Vidare avstyrker SACO/SR - i likhet med ULF -förslaget om
tidsbegränsade förordnanden för utländska lektorer. Däremot tillstyrker SACO/SR
förordnande på viss tid för utländsk lärare, som inbjuds att verka vid svensk
högskola.

Prop.
1984/85:57 70

4.5 Forskningsanknytning

I fråga om de mindre högskoleenheterna (statliga), som
saknar fasta resurser för forskning, konstaterar utredningen alt någon
fullständig likställdhet med de högskoleenheter, som har sådana resurser, inle
kan uppnås inom de ramar som lagts fast genom beslut av regering och riksdag år
1975.

Lärartjänstulredningen anser dock att universitetsinstitutionerna
med forskningsresurser måste ges ett regionalt ansvar för lärarnas
forsknings-kontakter. Utredningen redovisar etl flertal olika förslag lill
åtgärder som institutionerna bör kunna genomföra i detta syfte.

Dessa är:

1. Lärare frän den mindre högskoleenheten inbjuds att della i
konferen

ser och överläggningar vid universitetsinstitutionen rörande dels föränd

ringar av kursplaner inom de enskilda utbildningsområdena, dels ulveck

lingen av ny utbildning.

Forskamtbildade lärare vid universitetsinstitutioner
medverkar i referensgrupper etc. för utveckling av kurser och
utbildningslinjer vid de mindre enheterna.

2.
Rapportserier elc.
som finns vid universitetet utsänds automatiskt till lärama vid resp.
institution vid andra enheter i högskoleregionen.

3.
Samtliga lärare
inom högskoleregionen får automatiskt kallelser och annan information som hör
samman med forskarutbildningen vid universitetsinstitutionen och som berörs av
dem. Även protokoll frän institutionsstyrelser kan vara av intresse och bör
därför utsändas till berörda lärare vid andra enheter i regionen.

4.
Samarbete när
det gäller internationella kontakter. Universitelsinsli-lutionerna har i regel etl
omfattande kontaktnät. De andra enheterna bör genom elt sådant samarbete bl. a.
lättare kunna få besök av gästlärare från andra länder samt informaiion om
konferenser m. m.

5.
Vid planering
och rekrytering av personal lill större forskningsprojekt vid universitetsinstitutioner
bör man undersöka om en del av projektet kan förläggas till högskoleenhet
utanför universitetsorten eller personal anställas som har sin bottentjänst
vid enhet på annan ort.

6.
Ett samordnat
resursutnyttjande bör kunna vara ömsesidigt gynnsamt för två högskoleenheter.
En lärartjänst som inrättas vid en enhei med fasta resurser för forskning kan
"delas" med en annan enhet genom en formell överenskommelse mellan
enheterna. Det ankommer redan nu på regionstyrelserna att verka för sådana
anordningar.

I tjänsteinnehavarens åligganden kommer därvid att ingå
arbetsuppgifter vid båda enheterna i en omfaUning och av en art som bör
regleras i varje enskilt fall.

Förslagen har i huvudsak kommenterats av UHÅ och högskolemyndigheterna
saml av personalorganisationerna TCO och SACO/SR.

Prop.
1984/85:57 71

UHÄ ansluter sig lill utredningens inställning all det
föreligger etl ansvar för institutionerna att ge forskningskontakier inom resp.
högskoleregion. Flera av de små högskoleenheterna understryker vikten av de
föreslagna åtgärderna. Högskolan i Jimköping finner de fyra första
åtgärdsförslagen sä självklara att de inle behöver särskilt föreskrivas.

SACOISR framhåller behovet av ämnespedagogisk forskning - s.k.
didaktisk forskning - och påpekar att 1974 års lärarutbildningsutredning (LUT) hänskjulit
frågor som rör tjänster och behörighet lill tjänst inom lärarutbildningen till uiredningen.
SACO/SR och ULF föreslår att en försöksverksamhet där läramtbildningsseklorn
bildar en egen didaktisk fakultet kommer till stånd. Varje didaktisk
fakultetsnämnd borde enligt förslaget tilldelas rörliga medel för forskning.
Även TCO framför att det finns behov av en fakultelsorganisation för pedagogisk
forskning.

4.6 Högskolans anslagssystem

Lärartjänstulredningen framhåller att med den reformerade
tjänsteorganisationen — med vissa undantag - försvinner ett samband som nu
finns mellan anslag och tjänstekategorier. Detta medför att alla medel som
disponeras vid en institution kan komma alt utgöra underlag för en lärartjänst,
oavsett om medlen är avsedda för forskning eller utbildning.

Anslagssystemet och tilldelningen av medel till den
enskilda institutionen från resp. anslag kommer dock indirekt att fä slor
betydelse för innehållet i varje tjänst.

Lärartjänstulredningen framhåller även alt högskolan i del
nya systemet bör få inrätta extra lärartjänster ulan nägon begränsning uppåt.

Särskilt yttrande har avgivits av ledamoten Olof Ruin, som
menar att den uppdelning som nu finns för högskolans ledningsorgan på
mellannivå i fråga om kompetens för forskning resp. grundutbildning måste ses
över som en konsekvens av uiredningens förslag om den rörliga resursen för forskning.

Lärartjänslutredningens förslag i dessa delar har endast
kommenterats av några få remissinstanser.

Fosam framhåller att uiredningens förslag kan medföra
problem när del gäller alt täcka vissa inte budgeterade, ökade lönekostnader
som följer av avtal. Delta kräver att täckningsanslag kan disponeras även för
de lönekostnader som bekostas från externa medel. BFR understryker alt anslagssystemet
måste utformas så att forskningen garanteras tillräckliga resurser. SAMN menar
att man bör utgå från att högskolan inte skall få inrätta tjänster i högre
lönegrad än som nu är möjligt för myndigheterna.

Prop.
1984/85: 57 72

5 Ledningsfunktioner i forsknings- och
utbildningsverksamheten inom den statliga högskolan

Lärartjänstulredningen ger i kapitel 5 en redogörelse för
de olika ledningsorganen inom högskolan, högskolestyrelse, läkultels/sektionsnämnd,
linjenämnd och instiluiionsslyrelse m.fl. adminislraliva organ.

5.1 Lärares skyldighel att åtaga sig uppdrag

Mot den bakgrund som uiredningen anger i fräga om de
nuvarande adminislraliva organen i högskolan föreslär uiredningen ((//

innehavaren av en lärartjänst skall kunna åläggas att inom
ramen för sin tjänst dels företräda verksamheten i olika organ inom
högskoleenheten, dels fullgöra ledningsuppgifter inom forsknings- och
utbildningsverksamheten och ott

särskilda tjänster lör pedagogisk-administrativa
arbetsuppgifter skall kunna inrättas även i framtiden.

Förslagel har kommenterats av UH.A och företrädare for
högskolan samt av personalorganisationerna TCO och SACO/SR.

UHÅ framhåller alt uiredningens förslag i fräga om lärares
åligganden inte innebär någon nyhet. Enligt UHÄ:s uppfattning föreligger redan
nu ett tjänsteåliggande för den lärare som t. ex. utsetts till ledamot av
högskolestyrelse. De övriga högskolemyndigheter, som yttrat sig över
förslaget, t. ex. universitetet i Siockholiu och tekniska högskolan i Stockholin
(KTH). tillstyrker det. HLS är däremol tveksam om lärare kan åläggas all åtaga
sig uppdrag i olika ledningsorgan. TCO och SACO/SR tillstyrker i huvudsak
förslaget, men understryker all uppdragen skall kunna fullgöras inom ramen för
normal arbetstid, TCO framhåller all mer utpräglade ledningsfunktioner normall
inle kan ingå i en ren forskar/lärartjänst.

5.2 Institutionen

Ansvaret för verksamheten på institutionsnivån ligger f.n.
på institutionsstyrelsen. Slyrelsen skall i den framtida organisationen
besluta om fördelningen av de tillgängliga personalresurserna på de olika
delarna av verksamhelen inom institutionen, föreslär utredningen.

Förslaget har diskuterats och kommenterats av flertalet
remissinstanser. SAV behandlar särskill frågan om insiitutionsbegreppet som
sådant och efterlyser ett klargörande av vad en institution eller arbetsenhet
är. Övriga remissinstanser, t.ex. UHÄ och högskolemyndigheterna. HSFR. NFR.
lantbruksuniversitetet. SAREC. SAMN. RRV. SÖ och SACOISR saml SPF behandlar
sammansättningen av institutionsstyrelsen. RRV betonar alt kraven på
administrativ kompelens inom institutionerna kommer att öka. UHÅ påpekar att
vissa förändringar av institutionsstyrelserna redan

Prop.
1984/85:57 73

har genomförts lokalt vid vissa högskolor. Flera
remissinstanser, t.ex. HSFR och SPF yrkar på mer inflytande för forskarna på
institutionerna och SACO/SR anser att del bör vara lärarmajoritet i
institutionsstyrelsen. SÖ vill utöka det centrala inflytandet i
institutionsstyrelsen, medan ERU anser att institutionerna bör åläggas mer
ansvar för forskningen. SAREC framhåller att del saknas en fullständig
beskrivning och analys av institutionernas ledningsuppgifter och fördelningen
av arbetet på institutionerna i uiredningen. För att balans mellan forskning
och utbildning skall uppnäs, måste sammansättningen av institutionsstyrelserna
ändras, anser SAREC.

5.2.1 Uppgifter för prefekt och studierektor

Den omedelbara ledningen av verksamheten vid en
högskoleinstitution åvilar f. n. prefekten, som kan ha en eller flera
studierektorer till sin hjälp. Uiredningen föreslår i princip samma typ av
ledningsfunktioner vid institutionerna som nu men framhåller att kraven på
övergripande planering kommer att kräva större insatser än hittills. Med hänsyn
till de ökade kraven på ledningens insaiser föreslär utredningen att även
biträdande prefekt skall kunna utses. Även särskild befattningsutbildning bör
enligt utredningen föreskrivas för innehavare av prefekt- eller
studierektorsuppdrag. Uiredningen föreslår således att

prefekten skall leda och fördela arbetet vid institutionen

prefekten till sin hjälp skall kunna ha en biirädande
prefekt och/eller en eller flera studierektorer

det för behörighet till uppdrag som prefekt/biträdande
prefekt eller studierektor, om inte särskilda skäl föranleder annat, skall
krävas innehav av tjänst som lärare

del skall föreligga skyldighet för prefekt och
studierektor att genomgå befattningsutbildning.

Yttranden har avgivits av följande remissinstanser,
nämligen UHÅ. SAV. SAMN. MFR, lantbruksuniversitetet, akademierna samt SFS, SACO/SR
och SPF.

UHÄ och flera högskolemyndigheter, l.ex. universiteten i
Stockholm och Lund, tillstyrker utredningens förslag i fråga om ökat ansvar för
institutionsledningen saml krav på befattningsutbildning. Däremot avstyrker
UHÄ och universitetet i Uppsala förslaget att införa biirädande prefekter.
Akademierna samt SPF ansluter sig till förslaget om biträdande prefekter men
understryker alt prefekten normalt bör vara professor och ha kvalificerad
administrativ hjälp. Även lantbruksuniversitetet framhåller alt det krävs
befattningsutbildning för att en insfitution skall få en stabil funktionsduglig
ledning. Kravet på befattningsutbildning accepteras allmänt av
remissinstanserna. SAV, SACO/SR och SFS behandlar pä olika sätt
arbetsfördelningen inom institutionerna. SACO/SR och SFS är negativa lill den
utökning av prefektens ansvar som utredningsförslaget innebär och anser att det
bör läggas pä institutionsstyrelsen. SAV menar att upp- 6 Riksdagen 1984185. I saml. Nr
57

Prop.
1984/85:57 74

delningen av ledningsfunktionerna mellan lärare och
biträdande prefekt är artificiell. Arbetsfördelningen mellan prefekt och
biträdande prefekt bör enligt SACO/SR preciseras. UHÅ framhåller som ett
önskemål att arvodestjänster som studierektor bör finnas vid alla
institutioner med grundläggande utbildning.

5.2.2 Forskarkollegium

Lärartjänstulredningen föreslår att

del vid institution med lästa resurser för forskning och
forskarutbildning skall finnas ett forskarkollegium saml alt

forskarkollegiet skall ha rådgivande och beredande
uppgifter rörande fördelning av resurserna för forskningen och
forskarutbildningen vid institutionen.

Yttranden över förslagel har avgivits av UHÄ och övriga
högskolemyndigheter, BFR, DFI, hintbruksuniversitetet. Andréns ulredning. TCO.
SACOISR och SFS. Samtliga remissinstanser är negativt inställda till all elt
nytt ledningsorgan tillskapas genom särskilda föreskrifter i förordning.

5.2.3 Ledningsfunktioner ovanför institutionsnivån

I fråga om sådana ledningsfunktioner som spänner över flera
institutioners verksamhet konstaterar utredningen att dessa i många fall måste
ankomma på lärare. Vidare berör utredningen sammansättningen av fakul-tels-/sektionsnämnderna
och framhåller att en av de lärare som utses av fakultetskollegiet bör vara
lärare vid någon av de mindre högskoleenheterna i regionen. Uiredningen anser
även alt den förändrade tjänsleorganisationen medför all föreskrifterna i
högskoleförordningen (1977:263, 14 kap.) om vilka tjänstekategorier som skall
vara företrädda i nämnden måste ändras. Dock bör, enligl uiredningen,
fortfarande den ordningen gälla att minst fyra ledamöter skall vara
professorer.

Uppdrag att vara ordförande, dekanus i
fakultets/sektionskollegium resp. i -nämnd kan förväntas bli mer arbetskrävande.
Detta gäller även för ordförande i linjenämnd.

Lärartjänstutredningen framhåller även alt en institution
måste ersättas för bortfall i arbetstid, då en lärare — under längre
tidsperioder - anlitas för särskilda uppgifter åt linjenämnd eller
högskolestyrelse.

Endast några få remissorgan har behandlat ledningsfrågorna
i sina yttranden. Till dem hör bl.a. universiteten i Stockholm och Göteborg. lanlbruksuniversUetet.
Andréns utredning. SACOISR och SPF. SACOISR och SPF avstyrker uiredningens
förslag att även en lärare frän de mindre högskolorna skall utses av
fakultetskollegiet att vara ledamot i fakultets/ sektionsnämnd. De övriga
remissinstanserna har tagit upp den fräga som ledamoten Ruin aktualiserat,
nämligen behovet av en översyn av ledningsfunktionerna på mellannivå.
Universiteten i Stockholm och Göteborg samt Andréns utredning ansluter sig till
Ruins bedömning. Även lantbruksuni-

Prop.
1984/85:57 75

versitetet framhåller att ätgärder måste vidtas för all
främja samordningen av planeringen för grundutbildning och forskning.

5.2.4 Vissa särskilda tjänster

1 del sista avsnittet av kapitel 5 avger utredningen vissa
förslag i fråga om de nuvarande ijänsterna som utbildningsledare, biträdande
utbildningsledare och studierektor samt studie vägledare och praktikkonsulent.

Tjänsten som utbildningsledare bör även i framtiden kunna
inrättas om del bedöms som ändamålsenligt. Sådana arbetsuppgifter bör också
kunna läggas ut som uppdrag inom ramen för lärartjänster. I fråga om innehavare
av ordinarie tjänster som studierektor föreslås att de förordnas på tjänster
som utbildningsledare och att studierekiorsijänsten utgår ur organisationen.
Uppdrag att vara studievägledare bör enligt utredningen läggas på lärare, men
möjligheter att inrätta tjänster som sludievägledare bör finnas kvar. I fråga
om praktikadministrationen anser uiredningen att det bör finnas lokal frihet
att organisera den i form av tidsbegränsade uppdrag eller som särskild tjänst.

Förslagen har kommenterats av bl. a. TCO och SACO/SR. Utredningens
förslag tillstyrks av SACO/SR. TCO markerar att organisationen endast kan
tillstyrka förslaget i fråga om avskaffande av tjänster som biträdande
utbildningsledare och studierektor, under förutsättning alt tjänster som
motsvarar de nuvarande tjänsterna inrättas i den nya organisationen.

6 Arbetsorganisation inom den statliga högskolan

Lärartjänstulredningen framhåller i kapilel 6 att den
nuvarande regleringen av åliggandena för lärartjänsterna inom högskolan är
otillfredsställande av flera skäl. Den för varje tjänst preciserade
undervisningsskyldigheten styr valet av arbetsformer och prioriteringar av
lärarnas arbetsinsatser på elt sätt som inte är ändamålsenligt, menar
utredningen.

6.1 Lärares arbetstid

Lärartjänstutredningen anser att lärarnas åligganden bör
ges en vidsträckt och rambetonad bestämning. Lärartjänst bör liksom nu vara
knuten till viss högskoleenhet. Arbetstiden bör regleras genom kollekfivavtal.
Utredningen framför inte någol detaljerat förslag till en ny arbetslidsreglering
men redovisar vissa huvudlinjer vilka redovisats i sammanfattningen av uiredningens
betänkande.

Ledamoten Sten Marcusson har i en reservation framhållit
att det enligl hans mening borde vara del mest närliggande alternativet till
dagens förhållanden alt utveckla nuvarande usk-system varvid detaljerna
preciseras i etl kollektivavtal. Marcusson anser inte heller alt läsåret för de
studeran-

Prop.
1984/85:57 76

de, 40 veckor, ulan vidai e bör föras över lill arbetstid
till högskoleenheternas förfogande i etl arbetstidsavtal för lärare.

Lärartjänstutredningens förslag till en ny arbetslidsreglering
för liirarna i högskolan har behandlals av flcrialet remissinstanser, dock
särskilt av högskolemyndigheterna. SAV och personalorganisationerna TCO samt
SACO/SR. Flera remissinstanser, t, ex. UHÅ. RRV. SAV. NRM saml fiera högskolor
ansluter sig Ull utredningens kritik av den nuvarande regleringen av lärares
åligganden. UHÅ delar utredningens uppfattning att det för verk.samhelen inom
högskolan är av stort värde att ramen för lärares åligganden görs sä flexibel all
ijänslgöringen kan inrymma olika moment frän år lill år. Flera liögskohir. t.
ex. iinicersitetcit i Stockholm och Lund och högskolan för lärarutbUdiiing i Stockliolni.
är posilivi inslällda till en rambetonad bestämning av lärares arbelslid.
Universitetet i Uiiied och CTH anser dock att utredningens system inte skulle
innebära nägra större förändringar jämfört med vad som nu gäller, för CTH: s
del skulle del dock innebära vissa fördelar. Allmänt positiva synpunkter pä
förslaget anläggs i övrigt av RRV. lantbriiksuniversiieiei, TCO. LO. SAF och
SFS. SAF anser att den skisserade arbetsiidsregleringen skulle vara användbar
över hela skolsystemet. Direkt negativa åsikter om den föreslagna arbetstidsregleringen
Ullrycks dock av universiteten i Uppsohi och Göteborg saml av högskolan i Vä.vjö.
SPF avstyrker införandet av en fullständigt flexibel arbetsordning och Andréns
utredning finner inie au förslagel innebär nägon förbättring ur forskningens
synpunkt. SPF menar att det även i fortsättningen bör finnas grundläggande
skillnader i uppgifter för olika befattningshavare, sä all vissa tjänster
främst är inriktade på undervisning, medan andra är inriktade på forskning.

Det finns bland remissinstanserna olika upplänningar i fräga
om del säll på vilket den nya arbetsiidsregleringen skall komma lill siäiid. UHA
anser all del bör ankomma på de politiskt ansvariga instanserna - regering och
riksdag - att fatta beslut om arlen och ramarna för läiarnas åligganden. SAV
anser ocksä att statens ambitioner i fråga om verksamhetens mål. omfallning och
kvalitet bör komma till uttryck i bestämmelser i en förordning. I polemik med
reservanten Marcusson hävdar SAV att uppfattningen om att lärares arbetstid
uteslutande är en partsfräga. lill slor del bottnar i elt missförstånd om var
gränsen går mellan den politiska demokraiin och det avtalsrätlsliga området. SAV
finner därefter att det bör ankomma på SAV att i kollektivavtal söka reglera
frågan om arbetstidens längd och andra frågor av arbetsleknisk art.

RRV förordar i likhet med uiredningen alt ett tak för
maximalt uttag av undervisningsskyldighel bör sältas lägre än vad nuvarande
regler anger. Enligt UHÄ:s - och flera högskolors - upplänning bör det däremot
-inom ramen för arbetstidsreglering — finnas nägon form av reglering av undervisningsskyldigheten
som utgångspunkt för de lokala avvägningarna av hur varje enskild
forskare/lärare skall tas i anspråk. SA V anser däremol

Prop.
1984/85:57 77

inte - i molsais lill inredningen - all nägon regel om
maximum av lid för undervisning eller annan arbetsuppgift skall finnas.

Beträffande förslaget om läsårets uppdelning i arbetstid, förlrocndclid
och semester finns flera synpunkter. SACO/SR understryker att ferierna ofta
används pä del sätt som uiredningen föreslagit i fråga om förlroen-dearbetstiden.
Lunlbruksunivcrsitelel framhåller dock att ferier har vissa fördelar för den
enskilde. Avskaffandet av ferierna kan enlipl lanlhriiksuni-versitetet försämra
rekryteringen till vissa Ijänstekalegorier. vilkel del dä blir en förhandlingsfräga
all ge kompensalion för. .SAV. RRV och flera högskolor, t.ex. universitetet i
Uppsala och högskolorna i Jönköping. Växjö och FalunlBorlänge. är negalivl inslällda
lill uiredningens förslag. SA V kan inle ansluta sig lill förslaget om förtroendearbetsiid.
eftersom det enlipl SAV försvårar beräkningen av ordinarie arbelslid. SAV
framhåller all "kärnfrågan" i förslagel är den belyddse man lägger i ullryckel
övervakande av arbelel. SAV undersiryker alt lärare bör vara lillgängliga på arbetsplatsen
och all arbelel måste fastställas i tjänslgöringslisia eller annan handling för
all man skall kunna ändra, omprioritera och omfördela arbetsuppgifter efter
behoven. Enligt SAV måste även anslagsberäkningarna göras enligt andra grunder
än de nuvarande.

TCO påpekar alt arbetstiden normalt regleras genom
kollektivavtal. Del måste enligl TCO föreligga en proposition om en reformerad
tjänsteorganisation, innan detaljerna i ett avtal kan börja diskuteras.

6.2 Bemanningsplanering och arbetsfördelning

Lärartjänstulredningen framhåller att det knivs en
överskådlig och lätt-hanteriig ordning för planering och fördelning av lillgängliga
personalresurser pä inslilutionerna. Normall sker det inom yrkeslivet genom
bemanningsplanering. Utredningen anser alt bemanningsplaneringen bör ske i två
led. Det första ledet utmynnar i institutionsstyrelsens beslut om hur till-giingliga
resurser volymmässigt skall fördelas. 1 det andra ledet kommer prefektens
beslut om arbetsuppgifter för den enskilde arbetslagaren.

Lärartjänstulredningen föreslår sålunda att

institutionsstyrelsen skall upprätta bemanningsplan för
verksamheten vid institutionen och att

prefekten på grundval av bemanningsplanen skall fördela
arbetsuppgifterna pä berörd personal.

Följande remissinstanser har behandlat förslagen, nämligen
UHÅ. högskolemyndigheterna. RRV. SAMN. hintbruksuniversitetet. Fosam, TCO och SACOISR.

Förslaget ati institutionsstyrelsen skall upprätta en bemanningsplan
tillstyrks av RRV. TCO. Fosam och lantbruksuniversitetet. Universiielet i Stockholm
påpekar all det krävs en kompetenshöjning i institutionsledningen och att elt
syslem för anförande av besvär över beslut om tjänsle-

Prop.
1984/85:57 78

fördelning erfordras. UniversUetet i Uppsala framhåller
också att förslagel kräver ett beslutsfattande på institutionsnivå av helt
annat slag än för närvarande. Universiielet i Lund menar att
institutionsstyrelsens övergripande ansvar för såväl verksamhetens innehåll
som för personalens arbetsfördelning måste markeras klarare. Liknande
synpunkter framförs av högskolorna i Karlstad och i Sundsvall/Härnösand, som
bl. a. anser att prefektens roll är onödigt starkt betonad. LantbruksuniversUeiei
påpekar behovet av särskild befattningsutbildning, eftersom prefekternas
skyldighet alt själva föra MBL-förhandlingar sannolikt kommer att öka, när
utredningens förslag genomförs. Lantbruksuniversitetet anser att en ökad
administrativ börda läggs på institutionerna. SAMN påpekar att uiredningens
beskrivning av bemanningsplaneringen inle är tillfyllest för en närmare
analys. Det framgår - enligt SAMN - inle om inslilutionerna skall vara skyldiga
att göra en verksamhetsplan, som bemanningsplaneringen .sedan kan grunda sig
på. SAMN anser att högskolan behöver en systematisk bemanningsplanering i
förening med en flerårig verksamhetsplanering. SACOISR och KTH kan dock inte se
någon anledning att centralt reglera administrativa rutiner för
institutionernas beslutsfattande i dessa frågor.

6.3 Samordning av budgetarbete och
bemanningsplanering

1 avsnittet 6.4.5 beskriver utredningen procedur och lidplan
för det lokala budgetarbetet vid högskoleinstitutionerna med utgångspunkt i att
budgetpropositionen framläggs i januari och alt mänga tidsbegränsade
förordnanden för lärare utlöper den 30 juni. Utredningen konstaterar alt det
vid institutioner med enbart grundläggande utbildning eller med relativl liten
volym externa anslag för forskning finns underiag för beslul om bemanningsplan
redan i april. Vid institutioner med en större volym externt finansierad
forskning finns förutsättningar för beslut om bemanningsplan först sedan anslagsgivarnas
beslut är kända. Forskningsrådens beslut om anslag bör därför enligt
utredningens mening tillkännages tidigare för att lämna bättre rådrum för beslul
om personalplanering, rekrytering, omplacering m. m.

RRV och HSFR ansluter sig till utredningens uppfaltning om
ett tidigare-läggande av forskningsrådens beslut. HSFR framhåller alt detla
måste ske i full samordning mellan samlliga forskningsfinansierande organs
ansöknings- och anslagsutdelningsterminer. BFR nämner att rådet numera av
hänsyn till forskarnas önskemål fattar beslut löpande under budgetåret.

6.4 Underlag för lärares tjänstgöring

Lärartjänstutredningen behandlar även konsekvenserna för
lärares tjänsteunderiag vid tillfälliga förändringar i verksamheten.
Utredningen framhåller det angelägna i att man vid bedömning av underiaget för
en viss

Prop.
1984/85:57 79

tjänst på olika sätt prövar möjligheten lill vad som
skulle kunna kallas fyllnadstjänstgöring vid annan instiiulion. Utredningen
framhåller dock all forskning inom ramen för externt projekt är underkastad
vissa effektivitetskrav. Man bör därför undvika att omplacera en arbetstagare lill
verksamhet inom ell projekt och förutsätta all denne skaffar sig nödvändiga
kvalifikationer inom projektels ram.

Lärartjänstutredningens
bedömningar har kommenlerals av nägra få remissinstanser. DFI ser positivt på förslagel
till fyllnadstjänstgöring pä annan institution. /?/? V finner att förslagel i
praktiken är svårt alt genomföra. På institutionen finns - enligt RRV - inle
den planeringskapacitet .som är förutsättning för att sådana arrangemang skall
kunna lösas smidigt. På grund av den flexibilitet som uiredningen föreslår betriiffande
tjänsternas innehåll ser RRV emellertid inte tillfälliga och mindre
förändringar i verksamheten som något problem. RRV undersiryker dock att - om
högskolan blir föremål för besparingsåtgärder - prioriteringar kan bli
nödvändiga och alt en viss handlingsberedskap är önskvärd. BFR ansluter sig
helt till uiredningens grundsyn all en arbetstagare vid arbetsbrist inle bör
omplaceras till verksamhei inom ett projekt och förutsätta att denne skaffar
sig nödvändiga kunskaper inom projektets ram.

7 Tillsättningsgrunder och tillsättningsordning

7.1 Tillsättningsgrunder

Lärartjänstulredningen har i bil. 2 redovisat ett utkast
till förfatlningsfö-reskrifter rörande bl.a. tillsättning av tjänst som lärare
samt i kapilel 7 mera utföriigl redovisat intentionerna bakom de föreslagna reglema.

Vad gäller motiv och funktionssätt för de alternativa
behörighetskraven och befordringsgrunderna för tjänst som docent/biträdande
professor hänvisar utredningen lill kapitel 4.

Förslagen vad gäller lillsättningsgrunder har kommenlerals
av få remiss-inslanser.

UHÅ. som i
stort ansluter sig till uiredningens överväganden och förslag om
tillsättningsgrunder, ställer sig iveksaml till den utvidgade bemärkelse i
vilken utredningen använder begreppet vetenskaplig skicklighet. Enligt UHÄ: s
mening bör man tala om vetenskaplig skicklighet endasl i fräga om sådan
verksamhet där någon, ensam eller tillsammans med andra, i varje fall till
någon del självständigt bedriver forskning. Enbart medverkan i forskning bör
däremot inte ses som mått pä sådan skicklighet.

Sveriges industriförbund och FOA framhåller att. för att
bibehålla en god forskningsnivå, måste den vetenskapliga skickligheten vara den
avgörande meriteringsgrunden till högre tjänster. SACOISR har samma inställning
men betonar alt vid sidan därav måste alltid pedagogisk skicklighet vägas in i
bedömningen.

Prop.
1984/85:57 80

Universitetet i Göteborg ser som en förutsättning för att
pedagogisk skicklighet skall tillmätas avseende för alla undervisningsljänsler
att begreppet definieras bättre. Universitetet finner inte uppslagen i
utredningen tillfyllest och föreslår alt UHÄ uppdrar ål en arbetsgrupp att dra
upp riktlinjer för bedömningen av pedagogisk skicklighet.

Även universitetet i Uppsala anser alt det är väsentligt
att det utarbetas kriterier för bedömning av den pedagogiska meriteringen. LanlbruksuniversUetet
och CS-STF ser med tillfredsställelse den diskussion av begreppet pedagogisk
skicklighet som utredningen gör.

Förslaget om ökad vikl vid pedagogisk meritering vid
tillsättning av tjänst som professor avvisas av Andréns ulredning.

SFS avstyrker förslaget att enbart pedagogiska meriter
skulle kunna meritera för högre tjänst.

Tanken att kursvärderingar skulle kunna ges ett
självständigt värde i tillsättningsärenden anses oacceptabelt av SACO/SR. universUetet
i Linköping och högskolan i Jönköping.

DFE menar att förmåga alt planera och leda stora
forskningsprojekt m. m. bör vara meriterande samt kunna anges vid utannonsering
av tjänst. LanlbruksuniversUetet betonar att även personliga egenskaper såsom
samarbetsförmåga, arbetsledande förmåga och beslutskapacilet bör beaktas vid
tillsättning av tjänst.

SACOISR har särskilt framhållit att på samma sätt som
konstnärligt utvecklingsarbete jämställs med vetenskaplig skicklighet bör för
lärarutbildare pedagogiskt utvecklingsarbete som utveckling.sarbete inom
ämnena musik, bild och gymnastik saml för omvårdnadsforskning jämställas med
vetenskaplig skicklighet och ej med pedagogisk skicklighet. SACO/SR anser att
utredningen är oklar pä denna punkt.

Högskolan i Gävle/Sandviken, som är posiiiv till
förslagen, anser att utredningen inte klarlagt förhållandena för inom
lärarutbildningen väsentliga ämnen som bild och form, gymnastik, metodik och
musik. Inom dessa ämnen bör pedagogiskt utvecklingsarbete jämställas med
vetenskapligt arbeie.

KRO tillstyrker utredningens förslag att konstnärlig
skicklighet skall ersätta vetenskaplig skicklighet som bedömningsgrund för
vissa tjänster inom de konstnärliga utbildningarna.

7.2 Tillsättningsordning

Utredningen har föreslagit att ordinarie och extra
ordinarie tjänster som professor oförändrat skall tillsältas av regeringen saml
att övriga tjänster skall tillsältas av högskolestyrelsen.

Detta förslag tillstyrks av UHÅ och ett flertal
högskolemyndigheter, bl.a. universitetet i Stockholm.

SACO/SR menar däremot alt ordinarie och extra ordinarie
tjänster som

Prop.
1984/85:57 81

docent/biträdande professor bör tillsältas av UHÅ i likhel
med vad som fallel är idag vad gäller ordinarie universitetsleklorat. Annars
föreligger på sikt risk för aft det utvecklas olika praxis vid skilda
högskolor, specielll vad gäller sammanvägningen av pedagogisk och vetenskaplig
skicklighet lill en helhetsbedömning. Enligl SACO/SR motverkar etl centralt
tillsättningsförfarande även risken för provinsialism vid ijänstetillsättningar.
CS-STF anser att alla ordinarie lärartjänster bör tillsättas centralt.

7.3 Tjänsteförslagsnamndens kompetensområde

Utredningen föreslår att Ijänsteförslagsnämnd skall bereda
ärenden om tillsättning av ordinarie tjänst som professor samt sådana tjänster
som docent/biträdande professor som inrättas av regeringen, tjänster som överläkare
och biträdande överläkare vid de statliga och de kommunala undervisningssjukhusen
samt tjänster som lärare i odonlologiskt ämne och tjänster som övertandläkare
och biträdande övertandläkare.

Högskolestyrelse skall även kunna hänskjuta andra fillsättningsärenden
till nämnden. Övriga tillsättningsärenden skall beredas av institutionsstyrelsen,
alternativt prefekten. Utredningen föreslär slutligen att fräga om befordran
till biträdande professor resp. högskolelektor skall beredas av Ijänsteförslagsnämnd.

Förslagen tillstyrks av UHÅ samt av Svenska
kommunförbundet. SACO/SR anser i motsats till utredningen att alla
tillsättningar av lärartjänst för vilka krävs doktorsexamen eller motsvarande
vetenskaplig kompelens skall beredas av ijänsteförslagsnämnd. Utredningens
argument för att tillsättning av icke ordinarie lärartjänster inte skall
behandlas av ijänsteförslagsnämnd anser SACO/SR Inte övertygande. Liknande synpunkler
har framförts av universitetet i Stockholm, KTH och CTH. TCO förutsätter all Ijänsteförslagsnämnd
skall vara beredningsorgan vid tillsättning av i princip alla lärar/forskartjänster.

Högskolan för lärarutbildning i Stockholm är kritisk lill
den föreslagna ökningen av ijänsteförslagsnämndens verksamhei.

7.4 Tjänsteförslagsnamndens sammansättning

SPF kan acceptera förslaget alt tjänsteförslagsnamndens
sammansättning görs mera enhetlig men endast under förutsättning att del modifieras.
Föreningen kan inte tillstyrka den utökning till 10 ledamöter (mot nuvarande 9
eller 7 vid tillsättning av tjänst som professor resp. universitetslektor) som
föreslås. .Antalet fasta ledamöter i nämnden bör vara 6. Av dessa bör
fakultets/sektionsnämnden ulse 2 ledamöler som är särskilt förtrogna med
forskningens och forskarutbildningens krav och högskolestyrelsen utse 1 ledamot
som är särskill förtrogen med grundutbildningens krav.

Prop.
1984/85:57 82

Utredningen har föreslagil att Ijänsteförslagsnämndens
sammansättning breddas och görs mer enhetlig.

Sveriges industriförbund tillstyrker förslaget men betonar
att förslagsnämnden måste ha en majoritet av vetenskapligt sakkunniga såväl
vid tillsättning av professorer som docenter/biträdande professorer.

UHÄ tillstyrker förslaget, dock med den modifieringen som
även uttrycks av flera högskolemyndigheter, all minsl en av de särskilt
utsedda ledamöterna alltid hämtas utanför den institution till vilken berörd
lärartjänst hör. Andréns utredning anser all de särskilda ledamöterna normalt
bör väljas från andra högskoleorter och inle från den egna institutionen. Del
senare bör bara förekomma i undantagsfall. Utredningen anser att särskilda
ledamöter ocksä behövs vid ärenden som rör befordran lill biträdande
professorer.

SACO/SR anser att ytterligare fasthet i tillsältningsförfarandel
för docent/biträdande professor bör skapas genom att för de ledamöter som
utses för varje särskill ärende föreskriva all det skall vara minst en och
högst tre och att minst en av de utsedda skall komma från institution som ej
berörs av tillsättningsärendet.

Vidare framhåller SACO/SR att utredningen ej synes ha
beaktat att bedömningen av vetenskapliga meriter kommer att spela en mycket
större roll för tjänsten som docent/biträdande professor än vad som idag är
fallet för universifetslektorat. De ledamöter som fakultets/sektionsnämnd har
att utse skall vara särskilt förtrogna med forskningen och forskarutbildningens
krav. Med denna precisering tillstyrker SACO/SR utredningens förslag.

Lantbruksuniversitetet och TCO tillstyrker förslaget om
tjänsteförslags-nämnds sammansättning. TCO fömtsätter därvid liksom uiredningen
att särskilda tjänsteförslagsnämnder kommer att behövas för tjänster t.ex. inom
sektorn för utbildning för undervisningsyrken och för tjänster där konstnärligt
utvecklingsarbete ingår.

Prop.
1984/85:57 83

Register sid.

Inledning .......................................................................... 50

1. Allmänna
synpunkter .................................................. 51

2.
Internalionell
utblick .................................................... 54

3.
Verksamhelen
inom högskolan ................................... ... 55

4.
Tjänsteorganisationen
i den statliga högskolan ........ 56

4.1 Allmänna
utgångspunkter 56

4.1.1 Forskningens villkor ..................................... ... 57

4.2 Tjänsteorganisationen
59

4.2.1 Behörighet till tjänst som lärare
.................... 59

4.2.2 Högskolelärare/högskolelektor ..................... 61

4.2.3 Tjänster som docent/biträdande
professor ... 62

4.2.4 Tjänster som professor .................................. 64

4.3 Röriig resurs för forskning ..................................... 65

4.4 Tidsbegränsade förordnanden, behov
och användning 67

4.4.1 Tjänster för forskning .................................... 68

4.4.2 Tillfälliga förordnanden vid
bortfall av arbetskraft på institution 68

4.4.3 Lärare vid konstnärliga
utbildningar .............. 69

4.4.4 Lärare i lolkutbildning, i fackspråklig
utbildning, lärare i hemspräksläramtbildning och gästföreläsare/forskare 69

4.5 Forskningsanknytning ........................................... ... 70

4.6 Högskolans anslagssystem ................................... ... 71

5.................................................................................... Ledningsfunktioner
i forsknings- och utvecklingsverksamheten

inom den statliga högskolan ....................................... ... 72

5.1 Lärares skyldighet att åtaga sig
uppdrag ............. ... 72

5.2 Institutioner ............................................................ ... 72

5.2.1 Uppgifter för prefekt och
studierektor ............ 73

5.2.2 Forskarkollegium ............................................ ... 74

5.2.3 Ledningsfunktioner ovanför
institutionsnivån ....... 74

5.2.4 Vissa särskilda tjänster .................................. 75

6. Arbetsorganisationen
inom den statliga högskolan ... 75

6.1 Lärares arbetstid ................................................. 75

6.2 Bemanningsplanering och
arbetsfördelning .......... 77

6.3 Samordning av budgetarbete och
bemanningsplanering 78

6.4 Underlag för lärares tjänstgöring ........................... 78

7. Tillsättningsgmnder
och tillsättningsordning .............. 79

7.1 Tillsätlningsgrunder ............................................... ... 79

7.2 Tillsättningsordning ............................................... ... 80

7.3 Tjänsteförslagsnamndens
kompetensområde ..... 81

7.4 Tjänsteförslagsnamndens
sammansättning ......... ... 81

Prop.
1984/85:57 84

Bilaga 3

Utdrag ur

Statens arbetsgivarverks cirkulär A 26 1984 SAV

AVTAL OM LÖNER 1984-85 FÖR STATSTJÄNSTEMÄN M.FL.(ALS
1984-85)

SAV saml SACO/SR. SF och TCO-S har den 21 maj slutit
rubricerade avtal. Avtalet, som från SAVs sida slutits under förbehåll om
regeringens godkännande, har den 30 maj godkänts av regeringen.

Avtalet återges i detla cirkulär.

Bilaga IV

5. Särskilda åtgärder 1985-01-01

5.1 För dessa ändamål är ulrymmena för TFUs delområden
följande med beaktande av punkterna 2.2 och 3:

-
lärare i
ungdomsskolan m.m. 280 milj. kr., varav 7,5 milj. kr. avser lillsynslärare

-
skolledare 17
milj. kr.

-
lärare i
högskolan 45 milj. kr.

Inom dessa utrymmen kan vissa C-frägor behandlas.

5.4 För lärare i högskolan sammanförs det för denna grupp
avdelade AB-utrymmet med utrymmet för särskilda åtgärder och används med den
inriktning som framgår av underbilaga C.

6. Särskilda åtgärder 1985-07-01

6.1 För i första hand åtgärder fr.o.m.
lönegrad L 16 och högre disponeras 10 milj. kr.

6.2 Det kvarstående utrymmei används lill
en enhetlig procentuell höjning av ålderstilläggen.

7. Fortsatta förhandlingar

Fortsatta förhandlingar sker under fredsplikt.

Underbilaga C

Statlig högskola

Som elt led i 1984 års lönerörelse och i de s.k. "LÄTU-förhandlingarna"

föresläs följande. LÄTU-förhandlingarna förs bl.a. pä
grundval av tvä

inom utbildningsdepartementet upprättade promemorior (1982-06-10
resp.

1984-01-16)

Prop.
1984/85:57 85

1. Alla tjänstemän pä löneplan L övertors fr.o.m. den
I januari 1985 till

löneplan F. Tjänsteman fär den tillämpade lönegraden och tt-klassen pä

löneplan F med utgångspunkt i den för tjänstemannen gällande lönegra

den och ålderstilläggsklassen pä löneplan L. Förslag framgår av den till

denna underbilaga bifogade överföringstabellen. Kostnaden beräknas

till ca 39 milj. kr. Parterna disponerar återstående utrymme för fortsatt

arbeie med överföringen.

ProtokoUsanteckiiiiig;

SAV är berett all diskuiera frågan om ett eventuellt
överförande från löneplan L till löneplan SK av tjänst vid medicinsk fakultet,
vars innehavare är leg. läkare, då de organisatoriska förulsällningarna för en
tjänstereform vid fakulteten redovisals,

2. Parterna enas om att fr.o.m. den
senare tidpunkt, dä en ny tjänsteorga

nisation beslutals att genomföras, skall lärartjänsterna inplaceras i föl

jande lönefält, här uttryckt i lönegrader pä löneplan F.

-professor F27-F33

-högskolelektor F20-F27 - högskoleadjunktF I4-F2I

Forskarassistent placeras i lönefäll enligl förslag som överlämmnas
senare.

Lönegradsplacering av tjänst som adjungerad professor,
utländsk lektor, nordisk leklor m.fl. andra Ijänsler pä nuvarande löneplan L
behandlas särskill. Dessa ijänsler förutsätts inle inordnas i ovanstående lönefäll.

För ijänsleman som inordnas i lönefäll enas parterna om införundel
av systemet med lokala förhandlingar enligt principerna i L-ATF samt tidpunkten
härför. SAV utgår ifrån att gränserna för resp, lönefäll bestäms i cenirall avial.

Vissa ändringar i de s.k. doktorandavialet görs enligl
förslag som överlämnas senare. Ändringarna syftar till ell införande av
lönefält för assistenttjänst och doktorandijänsl saml alt bestämmelserna i L-ATF
blir lillämpliga på dessa ijänsler.

3. SAV är bereil all diskuiera under vilka särskilda
former lönesällningen

för professorstjänster i vissa fall skall kunna behandlas.

4. Parterna är ense om följande ätgärder.

4.1 Parterna är ense om att under avtalsperioden
gemensamt kartlägga högskoleenheternas personalföisörjningssiiuation. För
avtalsperioden avsiätts 3 milj. kr. för ätgärder inom högskolan. De avsatta
medlen disponeras lör speciella selektiva åtgärder motiverade av svårigheien
alt rekrytera eller bibehålla kvalificerade forskare och lärare i syfte att
vidmakthålla myndighetens kompelens.

Prop.
1984/85:57 86

Högskoleenhet som har behov av speciella selektiva
åtgärder anmäler detla lill SAV. Av anmälan skall framgå vilka ätgärder
högskoleenheten anser erfoderliga exempelvis att löneplanstillägg skall ulgå
till vissa tjänstemän.

Högskoleenhetens framställning behandlas vid förhandling
mellan parterna i detta avtal.

4.2 Om överenskommelse ej nås vid förhandlingar som avses
i punkt 4.1 skall genom arbetsgivarens beslut uppkomna kostnader ej avräknas
från de av parterna avsatta medlen.

5. Tjänst i lönegrad L 12 vars innehavare
huvudsakligen utför arbetsupp

gifter som sludievägledare vid insititulion (motsvarande) överförs den 1

januari 1985 till lönegrad F 14. Om arbetstagaren därvid placeras i

tjänstelidsklass med lägre mänadslönebelopp än i den älderstilläggs-

klass i vilken han var placerad omedelbart före överförandet äger han

uppbära personlig lönefyllnad motsvarande skillnaden mellan de an

givna lönebeloppen.

Erhåller arbetstagaren efter den 1 januari 1985 tjänst i
högre tillämpad

lönegrad än F 14, skall den personliga lönefyllnaden
minskas med

belopp motsvarande den genom uppflyttning i tjänstelidsklass
erhållna

löneförhöjningen.

Personlig lönefyllnad utgår inte för lid dä arbetstagaren
vidkänns hell

C-avdrag pä lönen.

6. I fräga om arbetstid för högskolelärare är parterna
ense om att netto

I 757 timmar per är skall gälla för heltidstjänslgörande tjänsteman.

Fördelningen av arbetstiden på skilda arbetsuppgifter förutsätts ske

med beaktande av den lokalt fastställda verksamhets- och bemannings

planen och de centralt utformade anvisningar som kan meddelas.

Den nya arbetstidsregleringen förutsätter alt nuvarande
partiella reglering i avtalet upphör att gälla.

Undervisningsuttaget för den enskilde läraren blir, inom
ramen för den "takkonstruktion" som skisserats, beroende av lokala
bedömningar av utbildningens behov av undervisning jämfört med behovet av
insatser av annat slag. Detla innebär att innehavare av lärartjänst, inrättad
på angivna grunder, i princip inte åläggs mer undervisning än vad som ryms
under resp. tak. Konstruktionen innebär dock att taket kan komma alt
överskridas exempelvis vid undervisning med repetitiva inslag.

7. Bestämmelser om arvode till timanställda lärare ses
över. Inriktningen

bör vara förenkling av bestämmelserna och ökat lokalt inflytande vid

fastställandet av arvodesnivån för de timanställda. Dessa nya bestäm

melser föresläs träda i kraft samtidigt som den nya tjänsleorganisa

tionen.

Prop.
1984/85:57 87

8.
I övrigi vidtas senare bl.a. följande åtgärder.

8.1
Tjänsterna inplaceras i resp. lönefäll.

8.2
För tjänster, som inte inordnas
i lönefälten, bestäms slutlig löneställning. Beträffande vissa ijänsler inom odontologisk
fakultet ävensom inom den konstnärliga sektorn sker detta sedan de
organisatoriska förutsättningarna redovisats.

8.3
Parterna enas om de särskilda
regler i L-ATF som bör gälla för lärare/forskare inom högskolan.

8.4
Utarbetande av
avtalsbestämmelser om arbetstid sker med utgångspunkt i vad som sägs därom i
detta förslag och med beaktande av vad som sägs i utbildningsdepartementets PM
1982-06-10 och 1984-01-16.

8.5
SAV är berett att diskutera
dels övergångsbestämmelser för äldre lärares arbetstid ävensom arbets- och
anställningsvillkor för lärare som ej övergår till den nya
tjänsteorganisationen, dels erforderliga övergångsbestämmelser i övrigt.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984