Prop. 1984/85:64

Prop.
1984/85:64

Regeringens proposition

1984/85:64

om ändringar i
energibeskattningen;

beslutad
den 18 oktober 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen att antaga de förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen läggs fram förslag om en skatt på naturgas och all gasol.
Förslaget innebär att skatten på naturgas blir 308 kr. per 1 000 m och att skatten
på den gasol som används för annat än motordrift och stadsgas-framställning
blir 70 kr. per ton. Skatten på motorgasol skall vara oförändrad.

Skatten
på kol föreslås höjd till 140 kr. per ton.

I
propositionen behandlas dessutom vissa andra ändringar av teknisk natur i
energibeskattningen och ett förslag till ett återbetalningssystem för skatt på
bensin m.m. som förbmkas av utländsk diplomatisk personal.

Ändringama
föreslås i huvudsak träda i kraft den I januari 1985.

1 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 64

Prop.
1984/85:64

1 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1961:372) om bensinskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1961:372) om
bensinskatt' dels att 1 och 2 8§ samt 7 8 1 mom. skall ha nedan angivna
lydelse, dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 6 8, av nedan angivna
lydelse.

Föreslagen
lydelse

Till staten skall enligt bestämmelserna i denna lag
erläggas särskild skatt (bensinskatt) för

a) bensin, ulom kemiskt ren bensin,
och andra motorbränslen, som innehåller minst 70 viktprocent bensin (ur tulllaxenummer
27.10); samt

b) metylalkohol (metanol), etylalkohol
(etanol) och högre alkoholer samt andra än under a) avsedda blandningar, som
innehåller sådan alkohol (ur tulltaxenummer 22.08, 29.04 och 38.19), allt
under fömtsättning att varorna är avsedda för användning till motordrift
(motoralkohol);

Nuvarande lydelse

18

Till staten skall enligt bestämmelserna i denna lag
erläggas särskild skatt (bensinskatt) för

a) bensin, utom kemiskt ren bensin, och andra
motorbränslen, som innehåller minst 70 viktprocent bensin (ur tulltaxenummer
27.10);

b)
metylalkohol
(metanol), etylalkohol (etanol) och högre alkoholer saml andra än under a)
avsedda blandningar, som innehåller sådan alkohol (ur tulltaxenummer 22.08,
29.04 och 38.19), allt under fömtsättning att varorna är avsedda för
användning till motordrift (motoralkohol); samt

c)
gasol,
varmed avses varor som helt eller till huvudsaklig del består av petroleumgaser
eller andra gasformiga kolväten och som har kondenserats till vätska (ur tulllaxenummer
27.Il och 38.19).

Skatt
skall dock inte utgå för mineraloljeprodukter, som införs till landet för att
vid oljeraffinaderier användas uteslutande som råvara vid tillverkning av
bensin. Skatt skall inte heUer utgå för bensin, som är avsedd för annat ändamål
än motordrift, eller för motoralkohol, när varorna tillhandahålls i
särskilda förpackningar om högst en liter.

Skatt skall dock inle utgå för mineraloljeprodukter, som
införs till landet för att vid oljeraffinaderier användas uteslutande som råvara
vid tillverkning av bensin. Skatt skall inte heller utgå för bensin, som är
avsedd för annat ändamål än motordrift, eller för motoralkohol, när varorna
tillhandahålls i särskilda förpackningar om högst en liter. Vidare skall skatt
inte utgå för gasol som med hänsyn till försäljningsform, kvantitet eller förpackning
har karaktär av butiksvara.

' Lagen omtryckt 1975:274.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1975:274. Senasle
lydelse 1983:118.

Prop.
1984/85:64 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Bestämmelserna i denna lag om bensin gäller, om annat inte
sägs, samtliga de varuslag som är skattepliktiga enligt första stycket.

2 8

Skall utgår med 1 krona 43 öre Skatt utgår med 1 krona 77 öre

per liter,
om annat inle sägs i andra per liter, om annat inte sägs i
andra

eller Iredje
stycket. eller iredje stycket.

För metanol, etanol och högre al- För metanol, etanol och högre al

koholer utgår skatten med 46 öre koholer
utgår skatten med 80 öre

per liter. Ingår sådan alkohol i en per
liter. Ingår sådan alkohol i en

blandning som avses i 1 8 första blandning
som avses i 1 8 första

stycket a) eller b) utgår skatten för stycket
a) eller b) utgår skatten för

den inblandade alkoholen med 46 den
inblandade alkoholen med 80

öre per liter och med 1 krona 43 öre öre
per liter och med I krona 77 öre

per liter för blandningen i övrigt. per
liter för blandningen i övrigt.

För gasol utgår skatten med 39 För bensin som används för

öre per liter. framställning av stadsgas utgår

skatten med 1.6 öre per liter.

Skatten beräknas efter varans fakturerade volym. 1 denna
skall dock inte inräknas smörjolja som har tillsatts bensin för moiordrift. Kan
skatten inte beräknas på sådant sätt eller sker faktureringen inte enligt
vedertagna grunder, får beskattningsmyndigheten fastställa grunder för
beräkning av volymen.

6 8"

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får medge återbetalning av skatt på bensin som förvärvas av utländsk
beskickning eller diplomatisk företrädare vid sådan beskickning eller av lönat
konsulat eller lönad konsul eller av internationell organisation eller personer
knutna till organisationen.

7§ 7 8/ mom. I deklaration får avdrag göras för skall på
bensin, som har

a)
förvärvats för återförsäljning
eUer förbmkning i egen rörelse och för vilken skattskyldighet tidigare inträtt,

b)
återtagits i
samband med återgång av köp,

c)
förbmkats eller
försålts för förbmkning för framdrivande av låg eUer fordon å jämväg,

d) förbmkats eller försålts för förbrukning i
luftfartyg, när det inte

används för fritidsändamål eUer annal privat ändamål,

e) förbmkats eller försålts för förbmkning, i samband
med fabriksmässig

' Senasle lydelse 1984:187.

" Förutvarande 6 § upphävd genom 1984:166.

' Senasle lydelse 1984:166.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

tillverkning
av motorer, för avprovning av motorer å provbädd eller å annan dylik anordning
utan att transportmedel därvid framföres,

f) förbrukats
eller försålts för förbrukning för annat tekniskt ändamål än

moiordrift, om annat inte framgår av andra stycket,

g) av
den skattskyldige eller för hans räkning utförts ur riket eller förts

till svensk frihamn för annat ändamål än att förbrukas där,

h)
försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån förluslen hänför sig till
bristande betalning från köpare,

i) förbmkats eller
försålts för förbrukning vid produktion av skattepliktig elektrisk kraft.

Avdrag
enligt första stycket O får inte göras för skatt på

1. bensin som har använts för framställning av vara
som är lämpad eller avsedd för motordrift,

2. bensin som avses i I 8 första stycket a) och som är
avsedd för annat ändamål än moiordrift, eller motoralkohol, när varan har förpackats
eller försålts för att förpackas i särskUd förpackning om högst en liter,

3.
gasol som med hänsyn
till försäljningsform, kvantitet eller förpackning har karaktär av butiksvara.

Har
skattskyldighet inträtt för en vara som avses i andra stycket 2 eller 3 får
avdrag ändå göras enligt första stycket 0.

Avdrag
enligt första stycket f) får inte göras för skatt på

1. bensin som har använts för framställning av vara
som är lämpad eller avsedd för moiordrift,

2. bensin som avses i 1 8 första stycket a) och som är
avsedd för annat ändamål än motordrift, eller motoralkohol, när varan har förpackats
eller försålts för att förpackas i särskild förpackning om högst en liter.

3.
bensin som används för
framställning av stadsgas.

Har
skattskyldighet inträtt för en vara som avses i andra stycket 2 får avdrag ändå
göras enligt första stycket O-

Avdrag
enligt första stycket h) får göras med belopp som svarar mol så stor del av
skatten som förlusten visas utgöra av varans försäljningspris. Har sådant
avdrag gjorts och inflyter därefter betalning skall redovisning åter lämnas för
skatten på de varor som betalningen avser.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1985. Bestämmelsema i 6 8 tillämpas dock inte
för tid före den 1 juli 1985.

Äldre
bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om förhållanden som hänför sig till
tid före ikraftträdandet.

Prop.
1984/85:64

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1957:262) om allmän energiskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1957:262) om allmän
energiskalt'

dels att 4 och 5 88 skall upphöra att gälla,

dels att mbriken närmast före 4 8 skall utgå,

dels att 1, 6, 8, 10 och 24 §8 samt bilaga I till lagen
skall ha nedan angivna lydelse,

dels att mbrikerna närmasi före 6 8 skall ersättas av en mbrik
av nedan angivna lydelse,

dels att rubriken närmasi före 11 8 skall lyda
"Elektrisk kraft",

dels att rubriken närmast före 18 8 skall sättas närmast
före 24 8 och ha nedan angivna lydelse,

dels att i
lagen skall införas två nya paragrafer, 2 a och 27 88, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Allmän energiskatt skall / enUghet med bestämmelserna i
denna lag tiU staten erläggas för

a)
bensin
och gasol,

b)
bränsle,
som angives i en vid denna lag fogad förteckning, och

c)
elektrisk
kraft.

Allmän
energiskatt skall betalas till staten enligl denna lag för bränslen som anges i
bUaga 1 till denna lag och för elektrisk kraft.

Om andra bränslen än bensin och gasol samt om elektrisk
kraft

A.
Andra bränslen än bensin och gasol

Skatt utgår inte för

a)
inhemskt
framställd metan,

b)
naturgas,
som bortgår tiU följd av förluster vid transport eller om-formning hos
producent eller distrf butör,

c)
stads
gas,

d) gasol, som med hänsyn tiU för

säljningsform, kvantitet eller för

packning har karaktär av butiks

vara.

Om bränslen

Skattskyldig är

1. den som
inom landet producerar skattepliktigty/y/anrfe bränsle

Skattskyldig är

1. den som
inom landet producerar skattepliktigt bränsle eller

' Lagen omtryckt 1984:154. Senaste lydelse av lagens mbrik
1975:272.

11 Riksdagen 1984185. I samf Nr 64

Prop.
1984/85:64

Nuvarande lydelse

eller förbmkar sådant bränsle för framställning av därmed
likvärdig vara,

2.
den som har
registrerats enligl 7 8 andra stycket som återförsäljare eller förbmkare av
skattepliktigt bränsle,

3.
den som för
annat ändamål än som avses i 24 8 återförsäljer eller förbrukar bränsle, som
förvärvats utan skatt eller med nedsatt skatt mot försäkran enligt 26 8.

Föreslagen lydelse

förbrukar sådant bränsle för framställning av därmed
likvärdig vara,

2.
den som har
registrerats enligt 7 8 andra stycket som återförsäljare eller förbmkare av
skattepliktigt bränsle,

3.
den som för
annat ändamål än som avses i 24 8 återförsäljer eller förbmkar bränsle, som
förvärvats utan skatt eller med nedsalt skatt mot försäkran enligt 26 8,

4. den som förvärvat gasol för

annan användning än motordrift

men som använder gasolen för mo

tordrift.

Den för vars räkning skattepliktig naturgas införs till
landet anses som producent.

Skattskyldigheten inträder

1. för den som är skattskyldig en

ligt 6 8 1 eller 2, då bränsle av ho

nom levereras till köpare som inte

är registrerad, eller ull eget försälj

ningsställe för detaljförsäljning som

inle utgörs av depå eller tas i an

språk för annal ändamål än försälj

ning,

2. för den som är skattskyldig en

ligt 6 8 3, då bränslet levereras till

köpare eller tas i anspråk för annat

ändamål än försäljning, och

3. för den som upphör att vara registrerad enligl 7 8, när
registreringen upphör, varvid skattskyldigheten omfattar det bränsle som då
ingår i hans lager.

Skattskyldigheten inträder

1. för den som är skattskyldig en

ligt 6 § första stycket 1 eller 2, då

bränsle av honom levereras till kö

pare som inle är registrerad, eller

till eget försäljningsställe för detalj

försäljning som inte utgörs av depå

eller las i anspråk för annat ända

mål än försäljning,

2. för den som är skattskyldig en

ligl 6 § första stycket 3, då bränslet

levereras till köpare eUer tas i an

språk för annat ändamål än försälj

ning,

3. för den som är skattskyldig en

ligt 6 § första stycket 4, då bränslet

tas i anspråk för motordrift, och

4. för den som upphör att vara

registrerad enligt 7 8, när registre

ringen upphör, varvid skattskyldig

heten omfattar del bränsle som då

ingår i hans lager.

Om skattepliktigt bränsle förs in i landet av annan än den
som är registrerad skall skatten betalas till tullmyndigheten. Därvid gäller tuUagen
(1973:670) och 9kap. 4 8 lagen (1984:151) om punktskatter och prisregleringsavgifter.

10 8

Skatten
utgår med i förteckningen angivet belopp för vikt- eller vo-lymenhel.

Skatten
utgår med i bilaga 1 angivet belopp för vikt- eller volymenhet. / faU som
avses i 8 § första

Prop. 1984/85:64 7

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

stycket 3 ulgår dock skatten med ett belopp som motsvarar
skillnaden mellan skatt på gasol för motordrift och annan gasol.

Det
ankommer på riksskatteverket att i fråga om fasta bränslen fastställa
skattesatser för hektoUter som svarar mot de i förteckningen angivna
skattesatserna för lon.

C.
Uppbörd och kontroll

Uppbörd
och kontroll

I deklaration som avser andra bränslen än bensin och gasol
får avdrag göras för skatt på bränsle som

a)
i beskattat
skick förvärvals för återförsäljning eller förbmkning i egen rörelse,

b)
återtagits i
samband med återgång av köp,

c)
förbmkats av
eller försålts till kommunikationsföretag för ban-drift eller därmed likartat
ändamål,

d) förbrukats eller försålts för

förbrukning i luftfartyg eller i far

tyg, när luftfartyget eller fartyget

inte används för fritidsändamål el

ler annal privat ändamål,

e) av den skattskyldige eller för

hans räkning utförts ur riket eller

förts till svensk frihamn för annat

ändamål än att förbmkas där,

f) förbrukats eller försålts för för

brukning för annat ändamål än en

ergialsiring eller förbrukning, i

samband med fabriksmässig till

verkning av motorer, för avprov

ning av motorer å provbädd eller å

annan dylik anordning utan att

transportmedel därvid framföres,

g) förbmkats för framställning av

bensin eller iförteckningen angivet

bränsle eller för produktion av an

nan skattepliktig elektrisk kraft än

sådan som avses i 25 8 första

stycket d),

h) försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån
förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

Avdrag får även göras för kolbränslen som förbmkats eller
för-

I deklaration som avser bränslen får avdrag göras för
skatt på bränsle som

a)
i beskattat
skick förvärvats för återförsäljning eller förbmkning i egen rörelse,

b)
återtagits i
samband med återgång av köp,

c)
förbmkats av
eller försålts till kommunikationsföretag för ban-drift eller därmed likartat
ändamål,

d) förbrukats eller försålts för

förbrukning i luftfartyg eller i far

tyg, när luftfartyget eller fartyget

inte används för fritidsändamål el

ler annat privat ändamål,

e) av den skattskyldige eller för

hans räkning utförts ur riket eller

förts till svensk frihamn för annat

ändamål än att förbrukas där,

O förbrukats eller försålts för förbrukning för annat
ändamål än energialstring eller förbrukning, i samband med fabriksmässig tillverkning
av motorer, för avprovning av motorer å provbädd eller å annan dylik anordning
utan att transportmedel därvid framföres,

g) förbrukats för framställning av bensin eller i bUaga 1
angivet bränsle eller för produktion av annan skattepliktig elektrisk kraft än
sådan som avses i 25 8 första stycket d),

h) försålts med förlust för den skattskyldige, i den mån
förlusten hänför sig till bristande betalning från köpare.

Avdrag fär, / den mån avdrag inte har gjorts enUgl första
stycket

Prop.
1984/85:64 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sålts för förbmkning i metallurgiska f), även göras för
kolbränslen som

processer, / den mån avdrag inte förbrukats eller försålts för förbruk-

har gjorts enligt första stycket f). ning i metaUurgiska processer, vari

även skall anses ingå den gas- och värmeproduktion som
sker tillföljd av sådana processer.

Avdrag enligt första stycket h) får göras med belopp som
svarar mot så stor del av skatten som förlusten visas utgöra av varans
försäljningspris. Har sådani avdrag gjorts och inflyter därefter betalning
skall redovisning åter lämnas för skallen på det bränsle som betalningen avser.

27 8

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer
får medge återbetalning av skatt på bränsle som förvärvas av utländsk
beskickning eller diplomatisk företrädare vid sådan beskickning eller av lönat
konsulat eller lönad konsul eller av internationell organisation eller personer
knutna till organisation.

' Förutvarande 27 § upphävd genom 1973:994.

Prop. 1984/85:64 9

Bilaga 1 till lagen
(1957:262) om allmän energiskatt

Nuvarande
lydelse

Förteckning
över vissa bränslen för vilka allmän energiskatt skall erläg

gas_____________________________________________

Tulltaxe- Bränsle Skattesats

nummer

ur 27.01, 27.02 eller

27.04 Kolbränslen ............................ 97
kr. för lon

ur 27.10 Fotogen med tillsals som

möjliggör drift av snabbgående

dieselmotorer ............................. 411 kr. för
m'

ur 27.10 Molorbrännoljor, eldningsoljor

och bunkeroljor ........................... 411 kr. för
m

Anm. Skatten på oljor beräknas

efter varans fakturerade volym.

Kan skallen icke beräknas på

sådani säll eller sker

fakturering annorledes

än enligl vedertagna grunder,

äger beskatlningsmyndighelen

fastställa gmnder för beräkning

av volymen.

Föreslagen lydelse

Förteckning över vissa bränslen för vilka allmän
energiskatt skall erläg

gas_____________________________________________

Tulltaxe- Bränsle Skallesals

nummer

ur 27.01, 27.02 eller

27.04 Kolbränslen ........................... 140
kr. per lon

ur 27.10 Fotogen med tillsats som

möjliggör drift av snabbgående

dieselmotorer ............................. 411 kr. per
m'

ur 27.10 Molorbrännoljor, eldningsoljor

och bunkeroljor ........................... 411 kr. per
m'

ur 27.11 Naturgas ............................... 308
kr. per 1 000 m

ur 27.11 eller

38.19 Gasol som används för

a)
motordrift
................................. 92 öre per liter

b)
framställning
av stadsgas ......... 24 kr. per lon

c)
annat
ändamål än moiordrift

eller stadsgasframställning ....... 70 kr. per ton

Anm. Skatten på oljor beräknas efter varans fakturerade
volym. Kan skatten icke beräknas på sådant säll eller sker fakturering annorledes
än enligl vedertagna gmnder, äger beskattningsmyndigheten fastställa gmnder för
beräkning av volymen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985. Bestämmelsema
i 27 8 tillämpas dock inte för tid före den 1 juli 1985.

Äldre bestämmelser tillämpas fortfarande i fråga om
förhållanden som hänför sig till tid före ikraftträdandet.

3 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:1216) om särskild avgift för
oljeprodukter och kol;

Härigenom
föreskrivs alt I och 2 88 lagen (1973:1216) om särskild avgift för
oljeprodukter och kol' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Särskild avgift erlägges, / den mån skatteplikt föreligger
enligt lagen (1957:262) om allmän energiskalt, enligt denna lag för

1. bensin, dock inte motoralkoholer, med sex öre per
liter.

2. motorbrännolja och eldningsolja med etthundraarton
kronor per kubikmeter.

3. kolbränslen med tio kronor per lon.

erlägges
enligl

Särskild avgift denna lag för

1.
bensin, dock
inte motoralkoholer, om bensinen är avsedd för motordrift och är skattepliktig
enligt lagen (1961:372) om bensinskatt, med sex öre per liter,

2.
motorbrännolja
och eldningsolja, om oljan är skattepliktig enligt lagen (1957:262) om allmän
energiskatt, med elthundraarton kronor per kubikmeter,

3.
kolbränslen, om
dessa är skattepliktiga enligt lagen om allmän energiskatt, med tio kronor per
ton.

Lagen
(1957:262) om allmän energiskatt äger i övrigt motsvarande tillämpning på
avgift enligt denna lag.

Lagen
(1961:372) om bensinskatt utom 2 § första—tredje styckena tillämpas ifråga om
avgift på bensin och lagen (1957:262) om allmän energiskatt utom 10 § första
stycket, 11-15 §§ och 25 § tillämpas i fråga om avgift på oljor och
kolbränslen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

' Lagen omtryckt 1982:451.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1983:1103. Senaste
lydelse 1983:1103. ' Senaste lydelse 1983:1103.

Prop. 1984/85:64 II

4
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt

Härigenom
föreskrivs att 1,2 och 4 88 lagen (1974:992) om nedsättning av allmän
energiskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

1

Skatt
enligl lagen (1957:262) om allmän energiskatt utgår på elektrisk kraft och
annat bränsle än bensin eller motorsprit, som användes för växthusuppvärmning vid
yrkesmässig växthusodling, efter en skattesats som svarar mot 15 procent av
den skattesats som enligt lagen gäller för elektrisk kraft eller för
ifrågavarande bränsle.

Föreslagen lydelse

Skatt
enhgt lagen (1957:262) om allmän energiskatt utgår på elektrisk kraft och
bränsle, som användes för växlhusuppvärmning vid yrkesmässig växthusodling, efter
en skattesats som svarar mot 15 procent av den skattesats som enligt lagen
gäller för elektrisk kraft eller för ifrågavarande bränsle.

Skatt enligt lagen
(1957:262) om allmän energiskatt på elektrisk kraft och bränsle som förbmkas
vid industriell tillverkning utgår med sådant belopp, att skatten inte överstiger
tre procent av de tiUverkade produkternas försäljningsvärde fritt fabrik.

Skatt
enligt lagen (1957:262) om allmän energiskatt på elektrisk kraft och annat
bränsle än bensin eller motorsprit som förbrukas vid industriell tillverkning
utgår med sådant belopp, att skatten icke överstiger tre procent av de tillverkade
produkternas försäljningsvärde fritt fabrik.

Föreligger
särskilda skäl kan regeringen för visst företag medge nedsättning utöver vad
som anges i första stycket.

4
8"

Riksskatteverket får på
ansökan medge återbetalning av energiskatt på elektrisk kraft som förbmkats i
en elektrisk panna för produklion av hetvatten eller ånga under fömtsätlning
att

1. elpannans effekt
överstiger en megawatt.

Riksskatteverket får på
ansökan medge återbetalning av energiskatt på elektrisk kraft som förbmkats i
en elektrisk panna för produktion av varmluft, hetvatten eller ånga under fömtsättning
att

1. elpannans effekt
överstiger en megawatt.

'
Lagen omtryckt 1975: 273. Senasle lydelse 1979:306. ' Senaste lydelse
1975:273. * Senaste lydelse 1983:1008.

Nuvarande lydelse

2.
ingen oljebaserad produktion av
elektrisk kraft har förekommit inom landet av energibalansskäl under en
sammanhängande period om minst fem dygn dessförinnan,

3.
värmebehovet under de lider då
en elektrisk panna inte utnyttjas kan tillgodoses på annat sätt,

4. mätaravläsning
har gjorts i

början och slutet av den period som

återbetalningen avser, och

5. i
fråga om inköpt kraft, särskiU

avtal har Iräffats som innebär all

leveransen kan avbrytas av leve

rantören när så erfordras av kraft

systemskäl.

Föreslagen lydelse

2.
ingen oljebaserad produktion av
elektrisk kraft har förekommit inom landel av energibalansskäl under en
sammanhängande period om minst fem dygn dessförinnan,

3.
värmebehovet under de lider då
en elektrisk panna inte utnyttjas kan tillgodoses på annal sätt,

4. mätaravläsning
har gjorts i

början och slutet av den period som

återbetalningen avser, och

5. i
fråga om inköpt kraft, särskilt

avtal har Iräffats som innebär att

leveransen kan avbrytas av leve

rantören när så erfordras av kraft-

syslemskäl.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1985.

Prop. 1984/85:64 13

5
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft

Härigenom
föreskrivs att 4 och 7 88 lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft' skaU
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

48

Skyldighet att erlägga skatt enligt Skyldighet att erlägga skatt enligl

denna lag inträder när kraften fram- denna lag inträder när kraften leve-

ställs. rerasfrån kraftverket.

7§

I deklaration får den skaltskyldi- I deklaration får den skattskyldi

ge göra avdrag från den skatteplik- ge göra avdrag från den skatteplik

tiga kraften med för kraftverk och tiga kraften med för kraftverk och

år räknat sex miljoner kilowattim- kalenderår räknat sex miljoner

mar minskat med fyrtio procent av kilowattimmar minskat med fyrtio

skillnaden mellan den skatteplik- procent av skillnaden mellan me-

tiga kraften och sex miljoner ddårsproduktionen av skattepliktig

kilowattimmar. kraft och sex miljoner kilowattim-

mar. Avdraget fastställs vid ingången av kalenderåret

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1985.

'
Lagen omtryckt 1984:163.

Prop. 1984/85:64 14

Utdrag

FINANSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-10-18

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Peterson, Andersson, Boström, Bodström, Göransson,
Gradin, Dahl, R. Carlsson, Holmberg, Wickbom

Föredragande:
statsrådet Feldt

Proposition
om ändringar i energibeskattningen

1
Inledning

I
prop. 1983/84:28 om beskatlningen av energi aviserades förslag till vissa ändringar
i energibeskattningen, bl.a. att skatt skulle införas på naturgas och på gasol
som används för annat ändamål än motordrift samt att skatten på kolbränslen
skulle höjas. Jag avser nu att ta upp dessa och vissa andra med
energibeskattningen sammanhängande frågor som aktualiserats i annat
sammanhang. Förslagen har utformats i samråd med statsrådet Dahl.

2
Föredragandens överväganden och förslag 2.1 Beskattningen av naturgas och gasol

Mitt
förslag: Skatt införs på naturgas och sådan gasol som används för andra ändamål
än motordrift. Skatten på naturgas skall utgå med 308 kr. per 1 000 m och på gasol,
som används för annat än framställning av stadsgas och moiordrift, med 70 kr.
per ton. Gasol som används för framställning av stadsgas föreslås bli beskattad
med 24 kr. per ton. Ändringarna föreslås träda i kraft den Ijanuari 1985.
Skattenivån på den gasol som används för motordrift föreslås vara oförändrad.

Sammanfattning
av skälen för mitt förslag: Enligt de av riksdagen under hösten 1983 godkända
riktlinjerna för den framtida energiskattepolitiken (prop. 1983/84:28 SkU 9, rskr
97) bör skatten på naturgas per energienhet

Prop. 1984/85:64 15

vara
tre fjärdedelar av skatten på olja, vilket motsvarar 308 kr. per lOOOm-*.
Skatten bör också av neulralitelsskäl omfatta all gasol. Gasol, som är en
petroleumprodukt, är från energi- och miljöpolitiska utgångspunkter inte
bättre än naturgas. Även skatten på gasol bör därför på sikt per energienhet vara
tre fjärdedelar av skatten på olja, vilket motsvarar 370 kr. per lon. I en
första etapp bör skatten endast höjas till 70 kr. per ton. Den gasol som
används för stadsgasframställning bör dock inte beskattas med mer än 24 kr. per
ton.

Skälen
för mitt förslag: I prop. 1983/84:28 om beskattningen av energi förordades att
en skatt skulle införas på naturgas med 308 kr. per 1000 m' och aviserades ett
förslag om en skatt på all gasol.

Enligl nu gällande
bestämmelser beskattas endast den gas som används för motordrift. Gasen,
betecknad gasol, definieras i lagen (1961:372) om bensinskatt som en vara som
helt eller till huvudsaklig del består av pelroleumgaser eller andra gasformiga
kolväten och som har kondenserats fill vätska. I tulltaxan finns den beskattade
gasen under tulltaxenummer 27.11 eller 38.19 och består i huvudsak av propån
eller bulan. Beskattning av den för motordrift avsedda gasolen infördes 1964
för att också de som använde gasol i slällel för bensin eller motorbrännolja
skulle bära sin del av vägkostnadsansvaret. Skatt på gasol utgår både enligt
lagen om bensinskatt och lagen (1957:262) om aUmän energiskatt med sammanlagt
92 öre per liter.

Gasol
och andra gasformiga kolväten som används för annat ändamål än moiordrift är således
f.n. i realiteten undantagna från både energi- och bensinskatt. För den gasol
som säljs i s.k. butiksförpackningar utgår dock skatt enligl lagen (1968:430)
om mervärdeskatt.

Det finns enligt min
mening och som också framgått av tidigare riksdagsbehandling starka skäl som
talar för att i princip all energiförbmkning bör beskattas om inte särskilda
skäl talar för att viss energi eller energianvändning bör undantas. Detta gäUer
bl.a. inhemska fasta bränslen, som, i enlighel med vad som har beslutats
tidigare, även fortsättningsvis bör vara fria från energiskatt. Några sådana
särskilda skäl föreligger inte för gasol. I och med att gasolen, som är en
petroleumprodukt, fått en allt större användning inom t.ex. industrin och
därmed konkurrerar med olja och även kol och el är det naturligt alt
energibeskattningen bör utvidgas tiU att också omfalta gasol.

Med hänsyn till vad som nu
har framhållits bör den genereUa energibeskattningen utvidgas till att omfatta
också skatt på naturgas och gasol. Med gasol bör även fortsättningsvis avses de
varor som i dag är beskattade och som återfinns i tulltaxan under nr 27.11
eller 38.19, i praktiken propån eller bulan eller en blandning av dessa. Den gasol
som skaU beskattas sammanfattas utanför Sverige under begreppet LPG (Liquefied
Petroleum Gases). Utanför det skattepliktiga området faller all inhemskt
producerad metan,

Prop. 1984/85:64 16

inte
bara från t.ex. torvmossar, reningsverk och avfallsanläggningar utan ocksä den
metan som på syntetisk väg framstäUs t. ex. i den petrokemiska indusirin. Den gasol
som säljs i s.k. butiksförpackningar bör också fortsättningsvis vara
undantagen från energiskatt men belastas med mervärdeskatt.

Stadsgasframställningen
belastas f.n. med skatt endast i den mån lättbensin använts för
framställningen och då efter skattesatsen 1,6 öre per liter bensin. F.n.
framställs stadsgas på fem platser. I flera fall är nedläggning redan
beslutad. I de andra fallen övervägs nedläggning. Med hänsyn härtill har
regeringen i en lagrådsremiss den 13 september 1984 med förslag till lag om
beredskapslagring av olja och kol - som innebär en ökad beredskapslagring -
förordat oförändrade regler för beredskapslagring gällande stadsgasverk. I
fråga om energiskalten bör också, under de närmasle åren, oförändrat gälla att
stadsgasen är skattefri och att den lätlbensin som används blir beskattad med
1,6 öre per liter. För den gasol som används för stadsgasframställning bör
skatten per energienhet vara lika stor som för lätlbensin. Detta motsvarar en
skatt på gasol med 24kr. per ton.

Som
framhållits i den tidigare nämnda propositionen bör skatten på naturgas utgå
med 308 kr. per 1 000 m. Skatten på gasol som används för stadsgasframställning
bör som nyss framgått vara 24 kr. per ton och skallen på den gasol som används
för motordrift oförändrat vara 92 öre per liter. Skatten på övrig gasol bör
relateras till skatten på naturgas, dvs. per energienhel motsvara tre Qärdedelar
av skatten på olja. Med hänsyn till energiinnehållet skulle skatten då
bestämmas till ca 370 kr. per ton. Inledningsvis bör dock skatten inte utgå
med mer än 70 kr. per ton för att successivt höjas till i nivå med skatten på
naturgas. Jag avser att återkomma nästa år med förslag till ny höjning av
skatten på denna gasol.

Lagtekniskt
bör all beskattning av gasol och naturgas regleras i lagen om allmän
energiskatt. Samtidigt bör all beskattning av bensin och motoralkoholer ske
enligt lagen om bensinskatt. I dag utgår för bensin både bensinskatt och
energiskatt. Bensinskatten för bensin bör därför höjas med samma belopp som den
samtidigt slopade energiskatten på bensin. I och med att gaserna skall
beskattas enligt energiskattelagen kommer automatiskt alla förfaranderegler
som nu gäller kolbränslen och eldningsoljor alt bli tillämpliga även på gas.
Detta gäller också de avdragsregler som återfinns i energiskattelagen. För att
underiätta tillämpningen bör vidare föreskrivas, i Ukhet med vad som gäller
för elkraft, att den för vars räkning skattepliktig naturgas införs skall anses
som producent av gasen och att transport- och omformningsförluster inte skall
beskattas.

Del
är naturligt att skatten på motorgasol är relaterad till skatten på bensin och
därmed väsentligt högre än som föreslås gälla annan gasol. Detta innebär, fömtom
att olika skattesatser måste införas, också att det i energiskattelagen bör
föreskrivas en skattskyldighet för den som inköpt

Prop. 1984/85:64 17

gasol
för annat ändamål än moiordrift men som använder gasolen för moiordrift. Detta
innebär givetvis en praktisk komplikation. Med hänsyn till det ringa anlalel gasoldrivna
fordon torde dessa svårigheter med en olika beskattning av samma vara dock inte
bli aUtför omfattande. Skulle problemen bli stora får emeUertid övervägas att
dessa fordon beläggs med kilometerskatt. F.n. slutförs ett utredningsarbete om kilometerskattesysle-met
inom vägtrafikskatleutredningen (B 1977:05). I samband med behandlingen av de
förslag som utredningen lägger fram får de gasoldrivna fordonens framtida beskallning
också övervägas.

Fömtom
i bensin- och energiskattelagen bör ändringar göras i lagen (1974:992) om
nedsättning av allmän energiskatt och i lagen (1973:1216) om särskild avgift
för oljeprodukter och kol. I sistnämnda lag bör uttryckligen anges att avgift
på bensin endast ulgår då bensinen är avsedd för motor-drift. I annat fall
skulle stadsgasproduktionen belastas med avgift.

De
nu förordade ändringama bör träda i kraft så snart som möjligt. Detla kan
lämpligen ske den 1 januari 1985.

2.2
Beskattningen av kol

2.2.1
Skattens nivå

Mitt
förslag: Skatten på kolbränslen skall fr.o.m. den 1 januari 1985 ulgå med 140
kr. per ton.

Skälen
för mitt förslag: I prop. 1983/84:28 om beskattningen av energi angavs som en
riktlinje att skatten på kolbränslen skulle höjas i etapper tiUs skatten per
energienhet var ca hälften av skatten på olja. Energiinnehållet i ett ton kol
är ca två tredjedelar av energiinnehållet i en m' olja. En energineulral
beskattning skulle motsvara en skatt på kol på ca 275 kr. per ton eftersom
skatten på olja f.n. är 411 kr. per m'. I enlighet med det angivna uttalandet
bör skatten på kolbränslen höjas från 97 till 140 kr. per ton den 1 januari
1985.

2.2.2
Undantag från skatt

Mitt
förslag: Avdrag skall medges för allt kol som behövs för den metallurgiska
processen även om en del av kolet omvandlas till gas och värme som kan tUlvaratas
för l.ex. uppvärmning.

Skälen
för mitt förslag: I prop. 1983/84:28 föreslogs att kol som används i metallurgiska
processer skulle undantas från beskattningen genom en utökad avdragsrätt. Som
skäl för förslaget åberopades att skatten vid denna användning av kol saknade
styreffekt eftersom kolet inte kunde ersättas med andra råvaror. Förslaget
godtogs av riksdagen.

Prop.
1984/85:64 18

I
en skrivelse till regeringen har Svenskl Stål AB SSAB framhållit att den med
ändringen åsyftade verkan inte har uppnåtts. Trots ändringen beräknas skatten
för SSAB, enligl skrivelsen, stiga med 20 milj. kr. för år 1984 och 27 milj.
kr. för år 1985. Detta under förutsätining att företaget inte skulle få någon
nedsättning av energiskatten för angivna år. Skälet till denna kostnadsändring
anges vara att riksskatteverket (RSV) ansett att begreppet metallurgiska
processer avser den del av verksamheten inom jäm- och stålindustrin som börjar
med sinlertillverkning och slutar med göt, ämnen eller gjutgods. Enligl RSV:s föreskrifler
(RSFS 1984:24) gäller vidare att den gas som uppkommer som en biprodukt, och
som inte nyttiggörs i den metallurgiska processen, blir belastad med skatt
genom att avdrag inte erhålls för det kol som åtgår för gasproduktionen.

För
att denna biprodukt inte skall bli beskattad bör avdragsbestämmelsen i
energiskattelagen ändras så att avdrag medges för aUt kolbränsle som erfordras
för den metaUurgiska processen oavsett om det som en biprodukt uppstår gas och
värme som kan användas på annat sätt än i den metallurgiska processen.
Avdraget får dock inte omfatta större kvantitet än den för den metallurgiska
processen maximalt erforderliga mängden kol. För överskjutande mängd kol bör
avdrag inte medges.

2.3 Nedsättning
av viss energiskatt

I
lagen (1974:992) om nedsättning av allmän energiskatt finns bestämmelser om
återbetalning av energiskatt på elektrisk kraft som förbrukats i s.k.
avkopplingsbara elpannor. Syftet med återbetalningen har varil att åsladkomma
en samhällsekonomiskt och energipolitiskt riklig användning av vatten- och
kärnkraften. Som fömtsättning för återbetalningen gäller bl.a. att den
elektriska pannan skall producera hetvatten eUer ånga. Under senare tid har för
bl.a. lorkningsändamål introducerats elektriska pannor för produktion av
varmluft. Med den nuvarande lydelsen av lagen kommer sådana pannor att få
drivas med beskattad elkraft även om övriga i lagen angivna villkor är
uppfyllda. Energiåtgången för sådan framställning är lägre än för framställning
av ånga eUer hetvatten. Även en sådan användning bör få ske skattefritt om de
andra fömtsättningarna är uppfyllda. Bestämmelsen i 4 8 lagen om nedsättning av
allmän energiskatt bör ändras i enlighet härmed.

2.4 Skatt
på bensin och olja till utländska beskickningar m.m.

Mitt
förslag: Den nu tUlämpade ordningen för skattefrihet för diplomaters m.fl.
inköp av bensin och eldningsolja ersätts med ett system med återbetalning i
efterhand av den skatt och avgift som ingått i priset på bensin och andra
bränslen. Inga kvantitetsbegränsningar föreslås införda nu.

Prop. 1984/85:64 19

Sammanfattning
av skälen för mitt förslag: Det nuvarande förfarandet för att diplomaters inköp
av bensin och eldningsolja skaU bli skattefria bygger på gammal hävd.
Förfarandet är inte lagreglerat och synes enligt en av RSV gjord kontroll i
viss mån ha missbrukats.

Ett
nytt förfaltningsregleral system bör därför införas. Erfarenheterna från det
system som gäUer för återbetalning av mervärdeskatt till diplomater är goda.
Detta system bör därför också införas för alt åstadkomma skaltefrihet för
diplomaternas inköp av bensin och andra bränslen. Det hittills uppmärksammade missbmket
synes inte vara av en sådan omfattning att några bestämda kvantitelsbegränsningar
nu är nödvändiga.

Skälen
för mitt förslag: Sedan lång tid tillbaka har diplomatiska företrädare och
lönade konsuler jämte vissa av deras familjemedlemmar kunnat köpa bensin och
eldningsolja inom landet utan skatt och avgift. Skatte- och avgiftsfriheten har
uppnåtts genom att den utländska beskickningen hos utrikesdepartementet (UD)
anhållit om s.k. tullfrihet för viss mängd bensin och eldningsolja. UD har
bedömt rimligheten av begärd kvantitet och därefter återlämnat ett exemplar av
ansökningen med uppgift om godkänd kvantitet till beskickningen. Ansökningen
har därefter av beskickningen överlämnats till ett oljebolag. Betalningen för
inköpt bensin m.m. har skett med hjälp av kreditkort som utfärdats av
oljebolagen. Oljebolagen, som är registrerade som skattskyldiga, har i sina
deklarationer gjort avdrag för de inköpta bränslekvanliteterna. På detta sätt
har all skatte- och avgiftsbelastning eliminerats.

I
skrivelse till regeringen har RSV anfört krilik mot det nuvarande systemet.
Kritiken går framför alll ut på att nuvarande förfarande saknar slöd i lag och
att skattefriheten sträcker sig längre än vad som följer av Wienkonventionerna.
Vid kontroller som gjorts hos oljebolagen har vissa differenser i beviljade och
avdragna kvantiteter uppmärksammals. Dessulom ifrågasätts om. inte också ett
visst annat missbmk förekommit.

RSV
har föreslagil vissa lagstiftningsåtgärder och förordat ett system med
återbetalning i efterhand av den skatt som utgått på inköpen. En motsvarande
ordning gäller f.n. i fråga om mervärdeskatten. RSV anser att denna bör kunna
tjäna som förebild.

För
egen del får jag anföra följande. Del nuvarande systemet kan missbmkas. Det
torde också vara så alt ett vissl missbmk har skett. Wienkonventionerna som
reglerar beskicknings- och konsulatspersonalens rättsförhållanden ställer inga
krav på skaltefrihet på delta område. Det kan därför ifrågasättas om man inte
helt borde slopa denna skattefrihet. Mot ett sådani synsätt talar emellertid
att Sverige sedan lång tid tillbaka faktiskt medgett diplomatiska företrädare
skatte- och avgiftsfrihel för bensin och eldningsolja och att andra stater i
stor utsträckning medger motsvarande frihet. En slopad skatiefrihet för bensin skuUe
också innebära att kilometerskatt borde tas ut på diplomaternas brännoljedrivna
fordon. Med hän-

Prop. 1984/85:64 20

syn
till det särskilda avstämpUngs- och uppbördsförfarande som krävs i kilometerskattesyslemel,
och som fömtsätter en aktiv medverkan från de skattskyldigas sida, kan denna
skatteform möjligen ge speciella svårigheter för diplomatisk personal.

Mol bakgmnd
av vad jag anfört anser jag att skatte- och avgiftsfriheten inte bör slopas.
Den bör få en författningsmässig reglering. För att motverka missbruk bör etl
system liknande det som gäller för återbetalning av mervärdeskatt införas också
för återbetalning av skatt och avgift på bensin och eldningsolja. Genom de
alltmer höjda priserna och skatterna på bensin och eldningsolja utsätts
emellertid det nuvarande systemet för alll kraftigare påfrestningar och en revidering
av systemet är därför nödvändig även av detta skäl. Erfarenheterna av mervärdeskatlesystemet
som varit i kraft sedan år 1973 är goda. I likhet med vad som gäller för
mervärdeskatten bör den krets som skall omfaltas av återbetalningen vara dels
utländsk beskickning och lönat konsulat, dels diplomatiska förelrädare vid
beskickningen och lönad konsul vid det utländska konsulatet i Sverige.
Möjlighet bör i likhet med vad som gäller för mervärdeskatten också finnas för
de internationella organisationer som avses i lagen (1976:661) om immunitet och
privilegier i vissa faU att få åtnjuta denna förmån.

En
rambestämmelse med nu angiven innebörd bör införas i lagen om bensinskatt och
lagen om allmän energiskatt. Med stöd av en sådan bestämmelse bör regeringen
på samma sätt som gäller för återbetalning av mervärdeskatt kunna fastställa
vissa administrativa fömtsättningar för återbetalningen. Detta gäller
ansökningstider, vilka handlingar som skall bifogas etc. I detta sammanhang bör
dock inte föreskrivas någon maximal volymgräns för återbetalningen. I Ukhet med
vad som gäller i flertalet länder leder själva förfarandet tiU en viss restriktivitet.
I den mån del skulle visa sig att systemet missbmkas bör övervägas att införa maximi-kvantiteter
per person och år för vilka återbetalning medges.

Del
föreslagna systemet bör i övrigt hanteras på samma sätt som nu gäller för
mervärdeskatten och skötas av RSV. UD bör för varje ansökan intyga att den som
ansöker om återbetalning tiUhör den återbetalningsbe-rättigade kretsen av
diplomatiska företrädare. Det nya systemet med återbetalning bör, för att
bereda RSV erforderlig förberedelsetid, inte träda i kraft förrän den 1 juli
1985.

2.5
Skatt på viss elektrisk kraft

Genom
lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft infördes den 1 januari 1983
en särskild skatt på elektrisk kraft som produceras i vissa vattenkraftverk
(vattenkraftsskatt). Skatt utgår endast om den installerade generaloreffekten
är mer än 1 500 kilowatt. Skatten är två öre per kWh om kraftverket har tagits
i drift före år 1973 och 1 öre per kWh om kraftverket har tagits i drift mellan
åren 1973 och 1977. För vattenkraft som produceras

Prop. 1984/85:64 21

i
nyare anläggningar utgår ingen valtenkraftsskatt. Skyldighet att erlägga skatt
inträder när kraften framställs. I deklarationen får avdrag göras för varje
kraftverk och år med sex miljoner kilowattimmar minskat med 40 % av skillnaden meUan
skattepliktig kvantitet och sex miljoner kilowattimmar. För skatten gäller i
övrigt de vanliga förfaranderegler som gäller för flertalet andra punktskatter.
I skrivelse till regeringen har RSV föreslagit vissa ändringar av skatten.

Mitt
förslag: Vattenkraftsskatt skall fortsättningsvis utgå för nettoproduktionen
(levererad kraft) och inte för bruttoproduktionen (framställd kraft). Det
nuvarande preUminära avdraget för vissa mindre produktionsanläggningar ersätts
med ett i förväg fastställt avdrag, som inte i efterhand behöver korrigeras.

Skälen
för mitt förslag: För flertalet punktskatter gäUer att skattskyldighet inträder
vid leveransen av en vara. Detta innebär också, eftersom redovisningsskyldigheten
är knuten lUl affärsbokföringen, en identitet mellan debiterat belopp och de
belopp som skall inlevereras till staten. För vatien-kraftskatten bestämdes
dock vid införandet att skattskyldigheten skulle inträda redan då kraften
framställdes. Detta innebär att det är hela produktionen som beskattas, dvs.
även kraftverkens egen förbmkning beskattas. RSV har i skrivelsen framhållit
att de skattskyldigas redovisning och skattekontrollen skulle underlättas
väsentligt om debiteringsmätningen (levererad kraft) lades till gmnd för
beskattningen. Dessutom skulle på det sättet uppnås en väsentligt förbättrad
uppmätning av kraften. Även om ändringen innebär ett vissl skattebortfall, som
av RSV uppskattas till mindre än 10 milj. kr., bör reglerna ändras så att
nettoproduktionen beskattas. Uppmätningen bör ske i ulmalningspunkten för
varje enskilt kraftverk.

Vid
riksdagsbehandlingen av förslaget om en vattenkraftsskatt tillkom fömtom regler
som undantog de mindre kraftverken även ett bottenavdrag. I deklaration får
avdrag göras för varje kraftverk och år med 6 miljoner kilowattimmar minskat
med 40% av skillnaden mellan den skattepliktiga kraften och sex miljoner
kilowattimmar. Regeln innebär, eftersom en deklaration skaU lämnas för varje
kalendermånad, att det månadsvisa avdraget får baseras på preliminära värden
och slutligt regleras efter kalenderårets utgång. RSV har framhållit att
beräkningsmetoden är onödigt komplicerad. Årsavstämningen bör kunna undvaras. F.n.
beräknas del månadsvisa avdraget med utgångspunkt i medelårsproduktionen i
kraftverket. Med medelårsproduktion avses den vid kraftverket i medeltal producerade
kraften under den senaste treårsperioden. Genom alt relatera avdraget lill de
tre senaste årens produktion bör avdraget inför varje nytt år kunna bestämmas
till det beräknade värdet. RSV har framhåUit att det synes helt onödigt att i
efterhand justera detta värde. Jag delar RSV:s

Prop. 1984/85:64 22

uppfattning
och förordar att förslaget genomförs. Avdraget bör fördelas på årets tolv
månader men inte överstiga den för månaden skattepliktiga kraften.

Den
nu föreslagna ändringen innebär också alt deklarationerna för de allra minsta
företagen blir enklare. Den i förarbetena till lagen angivna riktpunkten för
årsredovisning, - företag vars skattepliktiga produktion understiger 10
miljoner kUowaltimmar - har inte särskilt reglerats i lagstiftningen. För
samtliga punktskatter gäller från den 1 juli 1984 enligt förordningen
(1984:247) om punktskatter och prisregleringsavgifter att årsredovisning får
medges om skatten för år understiger 10 000 kr. Förväntas skatten uppgå till
mer än 10 000 kr. men högsl 20 000 kr. per år får RSV medge halvårsredovisning.
De angivna riktlinjerna var urspmngligen motiverade av avdragsbestämmelserna.
Med hänsyn till den nu föreslagna förenklingen och då det är rimligt att det
för vattenkraflsskatlen gäller samma regler som för övriga punktskatter bör
särregler om redovisningstider som baseras på produktionsmängder inle införas
i lagen.

2.6
Inkomstberäkning

De
nu föreslagna ändringarna beräknas sammanlaget för innevarande budgetår
innebära en inkomstförstärkning på statsbudgeten om ca 50 milj. kr. Effekten på
budgetåret 1985/86 beräknar jag kommer att uppgå till ca 170 milj. kr.

3
Lagrådets hörande

Med
hänsyn liU den enkla beskaffenheten av de lagstiftningsåtgärder som jag
föreslår anser jag att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Något yttrande
från lagrådet bör därför inte inhämtas.

4
Hemställan

Med
hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår
riksdagen att antaga inom finansdepartementet upprättade förslag till

1.
lag om ändring i lagen
(1961:372) om bensinskatt,

2.
lag om ändring i lagen
(1957:262) om aUmän energiskatt,

3.
lag om ändring i lagen
(1973:1216) om särskild avgift för oljeprodukter och kol,

4. lag
om ändring i lagen (1974:992) om nedsättning av aUmän

energiskatt,

5. lag
om ändring i lagen (1982:1201) om skatt på viss elektrisk kraft.

Prop.
1984/85:64 23

5
Beslut

Regeringen
ansluter sig lill föredragandens överväganden och beslutar alt genom
proposition föreslå riksdagen alt antaga de förslag som föredraganden har lagt
fram.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984