Prop. 1984/85:67

Skr.
1984/85:67 Regeringens skrivelse 1984/85:67 om utredning av vissa semesterfrågor;

beslutad
den 25 oktober 1984.

Regeringen
bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad som har tagits upp i bifogade uldrag
av regeringsprolokoll.

På
regeringens vägnar INGVAR CARLSSON

ANNA-GRETA
LEIJON

Skrivelsens
huvudsakliga innehåll

Enligl
regeringens mening bör frågan om inrättande av en semesieriöne-fond för
närvarande inte bli föremål för ulredning och förslag på del sätt som
förutsattes i etl tidigare riksdagsbeslut (SoU 1982/83: 4, rskr 18). På grund
härav bör någon ny semesterkommitté inte heller tillsättas. Del fortsatta
utredningsarbetet på semesterrältens område bör bedrivas dels i nära samarbete
med delegationen för arbeislidsfrägor (DELFA) och dels i den till
arbetsmarknadsdepartementet knutna beredningsgruppen för ar-betsrättsfrågor.

1 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 67

Skr. 1984/85:67

Utdrag
ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanlräde 1984-10-25

Närvarande:
statsråden I. Carlsson, ordförande, Lundkvist, Sigurdsen, Gustafsson, Leijon,
Peterson, Boström, Bodström, Göransson, Gradin, Dahl, Holmberg, Hellström, Thunborg

Föredragande:
statsrådet Leijon

Skrivelse
om utredning av vissa semesterfrågor

1
1978 års semesterkommitté

Semesteriagen
(1977: 480, ändrad senast 1982: 90) trädde i kraft den 1 januari 1978. I
samband med lagens ikraftträdande tillsattes 1978 års se-meslerkommillé. Den
fråga som stod i förgrunden för kommitténs arbete var inrättande av någon form
av fondsystem för utbetalning av semesterlön.

I
kommittédirektiven (Dir 1977:107) uttalades att kommittén först och främst
skulle undersöka möjligheten alt införa ett begränsat fondsystem för
semesterlön som tjänas in vid semesterlönegrundande frånvaro. Om ett sådani
begränsat fondsystem föreslogs skulle kommittén även överväga i vad mån möjlighelerna
all tjäna in semester vid frånvaro borde utvidgas. Vidare borde undersökas om
det var möjligt att inom ramen för en begränsad fond lösa andra semeslerproblem,
t. ex. intjänande av semester vid arbetslöshet, arbetsmarknadsutbildning m. m.
Även möjligheterna att låta mililärljänstgöring och molsvarande vapenfri tjänst
vara grund för semes-lerräll skulle övervägas i del sammanhanget. Skulle
kommittén stanna för etl begränsat fondsystem borde man också undersöka
möjligheten att inrätta en fond eller kassa för uppsamling av sparad semesteriön
i samband med byte av anställning.

I
kommittédirektiven berördes också den slörre frågan om inrättande av en
semesterlönefond för all semesterlön. Departementschefen erinrade om alt den
frågan hade stor principiell och praklisk räckvidd. En utgångspunkt för
utredningsarbetet borde vara att en sådan ordning skulle övervägas endast i den
mån de eftersträvade förbättringarna av semesterrättigheterna inte kunde uppnås
på annat säll, l.ex. genom en garanterad lägsta semesterlön, möjlighet alt
bibehålla sparade semesterförmåner vid byte av an-

Skr. 1984/85:67 3

ställning
eller möjlighet till ökad flexibilitet vid semestersparande. Om kommittén
skulle finna att en allmän semesterlönefond behövdes, skulle man fömtsätlningslöst
pröva hur den borde utformas.

I utredningsuppdraget till
1978 års semesterkommillé ingick också att överväga om bestämmelsen i 17 §
punkten 2 semesterlagen om semester-lönegmndande frånvaro vid föräldraledighet
borde justeras med hänsyn till att det har införts en rätt lill s.k. särskild
föräldrapenning i föräldraförsäkringen. I direktiven togs vidare upp två
frågor i vilka riksdagen tidigare (SoU 1976/77: 32, rskr 315) uttalat sig för
fortsatt utredningsarbete. Det gällde dels frågan om ulformningen av ett förbud
mol semeslerförläggning under uppsägningstid och dels frågan om särskilda
semesterregler för personer med radiologiskt arbete. Kommittén skulle i det
sammanhanget pröva om även underjordsarbetare som utsätts för joniserande
strålning borde ges rält lill förlängd semester. Slutligen fick kommittén -
också i anslutning till riksdagens uttalanden - ell allmänt uppdrag att följa
den nya semesterlagens tillämpning i alla avseenden och att lägga fram de
ändringsförslag som bedömdes motiverade.

Den
1 oktober 1981 beslutade den dåvarande regeringen att arbetet i 1978 års semesterkommiffé
skulle läggas ned. Kommittén hade då ännu inte avgivit någol betänkande.
Regeringen hade gjort bedömningen att nya semesterreformer eller
finansieringssystem inte rymdes inom de samhällsekonomiska ramar som då rådde.
När kommittén inte ansetts kunna fortsätta arbetel i dessa centrala delar hade
regeringen beslutat om dess nedläggning.

2
Riksdagsbehandling m.m.

I
en motion till riksdagen 1982 (mol. 1981/82: 557) begärdes att arbetel i den
nedlagda semesterkommittén skulle åtempptas enligl tidigare direktiv. Motionärerna
anförde att riksdagen hade uttalat sig för ytterligare utredning av vissa
frågor som inte hade fått sin slutliga lösning genom 1977 ärs semesterlag.

Socialutskottet
anförde följande (SoU 1982/83: 4).

"Som
framhålls av motionärerna har socialutskottet och riksdagen i flera hänseenden
uttalat sig för fortsalt utredning av semesterfrågorna. En sådan fortsatt ulredning
var delvis en förutsällning för den breda politiska uppslutningen kring den nya
semeslerlagstiflningen. Även vid senare tillfällen har riksdagen avstått från
initiativ på semesterrättens område med hänvisning lill det utredningsarbete
som redan inletts genom 1978 års semesterkommitté.

Utskottet
delar motionärernas uppfattning alt nedläggningen av kommittén rubbat
förutsättningarna för dessa riksdagens beslut. Oavsett möjligheterna att
temporärt lösa olika semeslerproblem genom avtal bör det av riksdagen förutsatta
utredningsarbetet snarast återupptas. Resultatet här-

Skr. 1984/85:67 4

av
bör dessutom redovisas för riksdagen. Utgångspunkt för den nya kommilléns
arbete bör vara de direktiv som tidigare meddelats för 1978 års semesterkommitté.''

Riksdagen
biföll vad utskottet hade anfört (rskr 1982/83: 18).

Frågan
om en teknisk översyn av semesterlagen har under våren 1984 aktualiserats i den
särskilda arbetsgrupp med uppgift att gå igenom den statiiga normgivningen genlemol
näringslivel (normgruppen) som regeringen tillkallat.

3
Föredraganden

Frågan
om fortsatt utredning på semesterrältens område har beretts inom
arbetsmarknadsdepartementet. Det har visat sig att frågorna är av skiftande
karaktär och omfattning. Frågan om inrättande av någon form av fondsystem för
utbetalning av semesterlön griper långl in i det nu befintliga regelsystemet
och innefattar betydande ekonomiska konsekvenser. Andra frågor har en mera
begränsad praktisk och ekonomisk räckvidd och kan övervägas utan ett mera
omfattande utredningsarbete. I flera av dessa senare frågor rör det sig om
förenklingar i lagen och om en mera allmän lagteknisk översyn av reglerna.
Allmänt gäller att även mera begränsade semeslerreformer noggrant måste vägas
mot andra arbetsmarknadsåtgärder.

Enligt
min mening är det angeläget att det nu sker en prioritering av utredningsfrågorna
på semesterrättens område. Frågan om inrättande av en semesterlönefond är en
för arbetstagarna viktig reformfråga som det finns anledning att noggrant
pröva. Som jag ser det bör emellertid vissa andra semesterreformer i dagsläget
behandlas med förtur. Inte minst viktigt är önskemålet att få semeslerlagstiflningen
enklare och lältfaltligare i olika avseenden.

Enligt
min bedömning bör frågan om inrättande av en semesterlönefond för närvarande inle
bli föremål för utredning och förslag på det sätt som fömtsattes i riksdagens
beslut (SoU 1982/83: 4, rskr 18). Utredningsarbetet på semesterrältens område
bör fills vidare istället begränsas dels till vissa mindre reformfrågor som låg
inom ramen för utredningsarbetet i 1978 års semesterkommitté, dels till vissa
andra frågor av närmast lagteknisk natur, kraven pä förenklingar i lagen m. m.

Med
denna inriktning på utredningsarbetet är det enligt min mening inte
ändamålsenligt att nu tillsätta någon ny semesterkommitté. Vissa av reformfrågorna
bör istället övervägas i samråd med och med hänsyn tagen till det arbeie som
bedrivs i delegationen för arbetstidsfrågor (DELFA). Jag tänker dä på sådana
reformer som, om de genomförs, kommer att innebära materiellt förbättrade
semesterförmåner för arbetslagarna. Hit

Skr. 1984/85:67 5

hör
bl. a. intjänande av semester under föräldraledighet och särskilda semeslerregler
för personer med radiologiskt arbete. Sädana semesterreformer har etl nära
samband med arbetstidsfrågor överhuvud och de lämpar sig därför väl alt behandlas
i nära samarbete med DELFA. Även frågan om semesterersättning för arbetslösa
bör övervägas i den ordningen.

De
mera rättsligt betonade frågorna, kraven på förenklingar och ökad flexibilitet
i regelsystemet m. m.. bör genomgås inom den särskilda beredningsgrupp för arbetsrättsfräpor
som är knuten till arbetsmarknadsdepartementet. Del rör sig här inle om krav
på materiella förbättringar av semes-lerförmånerna ulan snarare om en anpassning
av lagens regler för aft biiffre möta problem som under senare år har uppkommit
i den praktiska hanteringen av rättsreglerna. Hit hör också frågan om föriäggningen
av den femte semeslerveckan. Målsättningen bör här vara all där del visar sig behövas
skapa enklare och mera praktiska lösningar på problemen än som har skett i den
gällande lagen. Dä bör man naturligtvis beakta den anpassning som redan har
skett genom kollektivavlal. Jag utgår ifrån att beredningsgruppen lar de
kontakter med arbetsmarknadens parter som behövs för att arbetet i gmppen skall
kunna bedrivas ändamålsenligt.

Den
närmare uppdelningen av vilka frågor som skall övervägas i samarbete med DELFA
och vilka som skall behandlas inom beredningsgmppen för arbelsrältsfrågor fär
göras inom arbetsmarknadsdepartementet.

4
Hemställan

Jag
hemställer att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag har
anfört i det föregående om utredning av vissa semesterfrågor.

5
Regeringens beslut

Regeringen
beslutar i enlighel med föredragandens hemställan.

NorstedtsTryckeri, Slockholm 1984