Prop. 1984/85:68

Regeringens skrivelse 1984/85:68

med
redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1983.

beslutad
den I november 1984.

Regeringen
överlämnar till riksdagen enligt bifogade utdrag av regerings-protokoll
redogörelse för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under år 1983.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

LENNART BODSTRÖM

1 Riksdagen 1984185. I saml. Nr 68

Skr.
1984/85:68

Skr.
1984/85:68

Utdrag

UTRIKESDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid
regeringssammanträde 1984-11-01

Närvarande:
statsministern Palme, ordförande, och statsråden I. Carlsson, Feldt, Sigurdsen,
Gustafsson, Leijon, Hjelm-Wallén, Bodslröm, Göransson, Dahl, R. Carlsson,
Hellström, Thunborg, Wickbom.

Föredragande:
statsrådet Lennart Bodström

Skrivelse
till riksdagen med redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1983.

1
resolution 319 (1966) om förbindelserna med de nationella parlamenten uppmanar
Europarådets rådgivande församling regeringarna att ärligen lägga fram en
rapport om verksamheten i Europarådets ministerkommitté inför sina parlament.
Regeringen har lämnat riksdagen sädana redogörelser för åren 1967-82, senasl
med skr. 1983/84:72. En redogörelse för verksamhelen inom Europarådets
ministerkommitté under är 1983 har utarbetats inom utrikesdepartemenlel efter
samråd med cheferna för justitie-. social-, utbildnings-, jordbruks-,
arbetsmarknads-, bostads-, industri- och civildepartementen. Redogörelsen bör
fogas till regeringsprotokollet i delta ärende som bilaga.

Jag
hemställer att regeringen lill riksdagen överlämnar den inom uirikes-departementet
upprättade redogörelsen för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté
under år 1983.

Regeringen
beslular i enlighel med föredragandens hemslällan.

Skr.
1984/85:68

BUaga

Redogörelse för verksamheten inom Europarådets
ministerkommitté under år 1983.

/. Minisierkommittémöten \. Allmänt

Ministerkommittén höll tvä möten under 1983, medan
ställföreträdarna samlades tio gånger. Till de sistnämnda har av praktiska skäl
delegerats rällen att behandla och fatta beslul i ärenden inom
ministerkommitténs kompetensområde när ministrarna inte är samlade.

Fem fackministerkonferenser arrangerades inom Europarådet
under året. Sålunda avhölls en arbetsminislerkonferens den 3-5 maj i Paris, utbildningsminislerkonferens
den 10-12 maj i Dublin, planministerkonferens i Torremolinos den 19-20 maj,
familjeministerkonferens i Köpenhamn den 6-8 seplember samt migrationsministerkonferens
i Rom den 25-27 oklober.

Europarådets budget uppgick för 1983 till c: a 300
miljoner franska francs. Sveriges bidrag var totalt c: a 11 miljoner FF.

2. 72:a ministerkommittémötet

Europarådets 72: a ministerkommittémöte ägde rum i
Strasbourg den 28 april under ordförandeskap av belgiske utrikesministern Léo Tindemans.
Den svenska delegationen leddes av utrikesminister Lennart Bodslröm.

Pä dagordningen för mötet stod bl.a. ösl-väslrelationerna
och situationen i Turkiet.

Överläggningarna om ösl-väslrelationerna kom nästan hell
alt ägnas ESK-mölet i Madrid och del reviderade förslagel frän de neutrala och
alliansfria staterna (NN-staterna) om slutdokumentet. Diskussionen inleddes
med ett längre spanskt inlägg vari framhölls att det var tack vare NN-länderna
som ESK-mölet kommit in i en verklig förhandlingsfas. Under den fortsatta
debatten betonade samlliga EG-länder sin uppskattning av NN-staternas insats
samtidigt som man dock framhöll behovet av vissa förbättringar av dokumentet. I
kommunikén från ministermölel underströks nödvändigheten av ett substantiellt
och balanserat slutdokument i Madrid samt betonades att NN-förslaget utgjorde en
användbar grundval för utarbetandet av ell sådant dokument. Det tillades att
detta borde innehålla ett preciserat mandat för en europeisk
nedrustningskonferens och bereda vägen för väsentliga framsteg inom det
humanitära området.

Läget i Turkiet hade även denna gång på svenskl initiativ
upptagils som en särskild punkt pä dagordningen. Den turkiske utrikesministern
Turkmen inledde debatten med en längre redogörelse för situationen i silt
land.

Skr. 1984/85:68 4

Han
hävdade att arbetet pä en äiergäng lill demokrati nu befann sig i ett avslutande
skede. Tiirkmen beklagade förtal och spekulalioner som förekommit och att
vissa kretsar gjort alll för att åstadkomma en brytning mellan Turkiet och
Europarådet. Inblandning i landets inre angelägenheter kunde inte accepleras. Tiirkmen
passade ocksä pä au kritisera vissa länder som samtidigt var medlemmar i både
Europarådet och NATO för all försöka försvaga Turkiet ekonomiskt och militärt.
Han nämnde bl.a. all EG med hänvisning lill situationen i Turkiet nyligen
uppskjutit behandlingen av etl finansiellt protokoll och därmed blockerat
krediter till detla land.

Utrikesminister
Bodström framhöll att enligt svensk uppfattning Europarådet kunde och skulle spela
en konstruktiv roll vad gällde återställandet av full demokrati i medlemslandet
Turkiel. Detta var anledningen till all man på svensk sida ansett alt Turkiel
för närvarande kunde stanna kvar i organisationen också under nuvarande regim.
Situationen för de mänskliga rättigheterna gav emellertid anledning lill stor
oro och della var bakgrunden till att Sverige tillsammans med fyra andra
länder anmält Turkiet inför Europeiska kommissionen för de mänskliga
rättigheterna. Bodström konstaterade vidare att Turkiet endast sex månader för
de utlovade parlamentsvalen alltjämt var ett land där del förekom krigslagar, massrältegäng-ar,
dödsdomar, censur och omfattande inskränkningar i de mänskliga rättigheterna.

Liknande
kritiska inlägg gjordes av Nederländerna, Danmark och Frankrike. Från tysk och
brittisk sida uttalades mer optimistiska synpunkter och större tillförsikt
beträffande den fortsatta utvecklingen i Turkiet.

3.
73:e ministerkommittémötet

Årets
andra ministerkommittémöte hölls den 24 november. Som ordförande fungerade den
cyprioliske utrikesministern George lacovou. Den svenska delegationen leddes av
kabinettssekreterare Pierre Schori.

Mot
bakgrund av den ensidiga turk-cypriotiska självsiändighetsförkla-ringen
avseende norra Cypern, vilken skett kort före mötet, kom utvecklingen i Cypern
att behandlas som första punkt på dagordningen. Därutöver diskuterades bl. a.
situationen i Turkiet.

I
diskussionen om Cypern deltog de närmast berörda Cypern, Grekland, Turkiet och garanlimakten
Storbritannien. Ministrarna antog, trots turkiskt motstånd, en resolutionslexl,
som dock inte kunde offentliggöras eftersom detla erfordrar enighet och Turkiet
motsatte sig publicering. Enighet kunde heller inte uppnås om formuleringarna
avseende Cypern i slutkommunikén. Någon sådan kunde därför inte publiceras från
mötet, vilket lär vara första gången i Europarådets historia.

Diskussionen
om Turkiet inleddes som vanligt av den turkiske utrikesministern Tiirkmen, som
denna gång särskilt uppehöll sig vid de nyligen genomförda parlamentsvalen. Det
höga valdeltagandet, drygt 92%, angavs

Skr.
1984/85:68 5

som bevis pä del slora intresse som del turkiska folket
visat. Del paria-ment och den nya civila regering som nu skulle träda till hade
möjlighel all ändra eller upphäva existerande lagar, framhöll Tiirkmen.
Eftersom parlamentet valls på demokratisk väg hade del också rätt alt vara
representerat i Europarådets parlamentariska församling, underströk den
turkiske utrikesministern.

Kabinettssekreterare Schori konstaterade, att det var
svårt att se parlamentsvalen som elt hell fritt uttryck för folkviljan. Valen
föregicks av långtgående ingripanden av militärregimen. De tidigare partierna,
liksom deras ledare, hade förbjudils att bedriva politisk verksamhet och
militären hade själva handplockat de partier och kandidater som tilläts ställa
upp. påpekade Schori. De närmasle månaderna var det särskill viktigt att noga
följa utvecklingen i Turkiet, detta för att söka bedöma om de nya politiska
ledarna skulle komma att föra ulvecklingen mot demokrati och respekt för
mänskliga rättigheter eller om Turkiet skulle förbli ett land där dödsstraff
utdöms och verkställs, massräitegångar förs mot fackföreningsledare, välkända
fredsaktivister och demokrater döms lill långvariga frihetsstraff och organisalionsfrihelen
är allvarligt begränsad. Europarådets definition pä demokrati fick inte ändras
för all passa individuella medlemsstater, underströk Schori. som också
betonade att en allmän amnesti skulle vara av stor betydelse för den
demokratiska processen och återupprättandet av respekten för mänskliga
rättigheter i Turkiet.

Även de andra fyra länderna (Danmark. Frankrike, Nederiänderna
och Norge) som tillsammans med Sverige anmält Turkiet inför den Europeiska
kommissionen för de mänskliga rättigheterna gjorde kritiska inlägg. Framförallt
uppehöll sig talarna vid de brister i demokratiskt hänseende som präglat såväl
valkampanjen som själva valen.

//. Verksamheten inom organisationens alla huvudsektorer
1. Mänskliga rättigheter

Arbetet inom denna sektor har bedrivits i huvudkommittén
för mänskliga rättigheter (CDDH) och i tre expertkommittéer. Vidare har en
särskild kommitté inlett arbetet pä att söka lämpliga ämnen för en eventuell
ministerkonferens om mänskliga rättigheter.

Huvudkommittén har inle haft anledning alt ta slutlig
ställning till några nya instrument rörande skyddet av de mänskliga
rättigheterna men har följt expertkommitténs fortsatta arbeie med två
tilläggsprotokoll lill den europeiska konventionen om mänskliga rättigheter (se
nedan). Vidare har huvudkommittén för sin del i princip godkänt publiceringen
av en handbok om mänskliga rättigheter som skall användas vid utbildning av
polispersonal. De viktiga och komplicerade spörsmål som utvecklingen av den
medicinska vetenskapen reser för de mänskliga rältigheterna har uppmärksammals.
Diskussioner rörande detta ämne skall fortsätta på grundval av

Skr.
1984/85:68 6

material som häller pä att insamlas och sammanställas av
direktoratet för mänskliga rättigheter.

Expertkommittén för förbättrande av proceduren enligl den
europeiska MR-konvenlionen (DH-PR) ägnade årets tre möten främsl ål all
diskutera förslaget om en uppdelning av kommissionen för de mänskliga rältigheterna
på två kammare. Kommitténs mandat är att med särskild förtur granska vad som
kan göras för att förenkla och påskynda proceduren inför europarädsorganen mot
bakgrund av det ökande antalet individuella klagomål som en följd av alt alll
fler medlemsstater medgivit individuell klago-rätt. Tyngdpunkten i kommitténs
arbete ligger tills vidare pä proceduren inför kommissionen, där problemet är
mest akut. Etl preliminärt förslag lill etl tilläggsprotokoll om en uppdelning
av kommissionen på två kammare har utarbetats och fält stöd av de flesta
medlemsstaterna. En minoritet motsätter sig dock införandet av etl kammarsyslem.

Expertkommittén för utvidgning av de i den europeiska MR-konvenlionen
upptagna rättigheterna (DH-EX) har lill uppgift att identifiera ekonomiska,
sociala och kulturella rättigheter som skulle lämpa sig för införandet i ett
tilläggsprotokoll till MR-konvenlionen. Kommittén har haft svårt att ena sig om
rättigheter av detla slag som skulle kunna underkastas MR-konventionens
kontrollmaskineri. Som ett resultat av årets två möten reducerades listan över
länkbara ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter från tio lill fem punkter.
Någon enighet föreligger emellerlid inte ens kring de återstående fem
rättigheterna. I bäsla fall lorde tre a fyra rättigheter komma alt upptas i etl
tilläggsprotokoll. I kommitténs mandal ingår även alt överväga andra
möjligheter för övervakning och implementering än del system som upprättats i MR-konvenlionen.

Expertkommittén för informaiion och undervisning inom
mänskliga rättighetsområdet (DH-ED) har ägnat särskild uppmärksamhet ål dessa
spörsmål inom yrkesutbildningen. Arbelel på en handbok om mänskliga rättigheter
vid utbildning av polisen har avslutats och en liknande publikation för
fångvårdspersonal har påbörjats. Andra målgmpper där arbete med
informationsmaterial kommer alt initieras är journalister och "civil servants",
den sistnämnda gruppen med betoning på socialarbetare och invandrarmyndigheter.
Olika projekt såsom undervisning i mänskliga rättigheter vid juridiska
fakulteter samt inom sociologi och psykologi fortsatte under året liksom
arbetet med olika publikationer inom delta område. Europarådet har även under
året utlyst en tävling om bästa kortfilm rörande mänskliga rättigheter.

Etl kollokvium om "Utlänningars mänskliga rättigheter
i Europa" ägde rum i Funchal, Madeira, den 17-19 oktober 1983.1 kollokviel,
som organiserats av Europarådels sekretariat i samverkan med Portugals justitie-
och utrikesministerier samt Madeiras regionalregering, deltog regeringsrepresentanter,
pariamentariker, ombudsmän, tjänstemän, enskilda invandrare m. fl. Bland ämnen
som diskuterades märks bl. a. utlänningars deltagande i

Skr. 1984/85:68 7

det
politiska livet samt förekomsten av olika kulturer och de spänningar som
uppstår genom detta.

Slutligen
bör här antecknas att Sverige under året undertecknade protokoll nr 6 till den
Europeiska konventionen om de mänskliga rättigheterna rörande avskaffande av
dödsstraffet i fredslid.

2,
Sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor a) Social trygghet

Till
1964 års europeiska socialförsäkringsbalk är numera flertalet euro-parådsslater
anslutna. Pä förslag av huvudkommittén för social trygghet (CDSS) uttalade sig slällförelrädarkommittén
i mars resp. december 1983 i resolutionerna CSS (83) 1-20 om efterlevnaden av balken
och protokollet till denna under de tvä närmasi gångna rapporteringsperioderna
(I juli l980-.'«0juni 1982).

Resolutionerna
gällde Belgien. Danmark, Irland. Förbundsrepubliken Tyskland. Luxemburg.
Nederländerna, Norge. Schweiz, Sverige och Storbritannien. Mol Sveriges tilllämpning
av instrumenten riktades liksom tidigare ingen anmärkning.

I
huvudkommittén fortsatte under året arbetet på en revision av social-försäkringsbalken.
Jämsides med utarbetandet av nya slandardnormer färdigställs också en
förklarande rapport.

En
fräga som diskuterades vid upprepade tillfällen under året var behovet av att upprälla
ell internationellt utbildningscentrum för socialförsäkringstjänstemän. Tanken
pä ett sådani centrum väcktes vid den första socialförsäkringsministerkonferensen
1979 i Strasbourg och syflel är all ge vidareutbildning till tjänstemän i de
nationella förvaltningarna. Huvudkommittén undersöker möjligheterna att
anknyta en sådan utbildning till något redan befintligt institut.

Huvudkommittén
påbörjade under året granskningen av en rapport frän en underkommitté med
förslag till rekommendation om socialförsäkringsorganens insaiser för att
främja utvecklingen av förebyggande åtgärder inom olika grenar av den sociala
tryggheten.

Efter
genomförandet av den andra socialministerkonferensen i Madrid hösten 1982 påbörjades
under året arbetet för att förbereda nästa ministerkonferens, som kommer att
äga rum i Grekland i maj 1985. Temat för konferensen kommer att bli "Den
sociala tryggheten i tider av ekonomisk kris". Förberedelsearbetet har uppdragits
åt en särskild ämbelsmanna-kommitlé, som under året gjorde en kartläggning av
lagstiftnings- och andra åtgärder pä socialförsäkringsområdet under tiden fr.o.m.
1974. På grundval härav kommer två konsulter att göra analyser av utvecklingen,
som kommer att föreläggas konferensen.

Skr. 1984/85:68 8

b) Socialtjänst
och arbetsmarknadsfrågor

Huvudkommittén
för sociala frågor (CDSO) har under 1983 hållit två ordinarie möten i mars och
oktober och etl extra möte ijuli, vilket ägnades frågan om etl
tilläggsprotokoll till den europeiska sociala stadgan.

Kommittén
har under året behandlat en jämförande studie av det sociala skyddet för de
mycket gamla som sammanställts av en stipendiatgrupp och beslutat om rapportens
publicering. I det nyssnämnda arbetet med ett tilläggsprotokoll till den
europeiska sociala stadgan behandlades även en artikel om de äldres räft till
socialt och ekonomiskt skydd.

Vidare
inleddes en studie om handikappade barns integrering i familjen och samhället.

Frivilligarbelet
i socialtjänsten var föremål för ett ingående arbete i syfte all under år 1984
nå fram till en rekommendation i ämnet.

1
november 1983 anordnades i Strasbourg ett kollokvium om klientmedverkan i
socialtjänsten. Sverige deltog med fem representanter för olika klientorganisationer.
Erfarenheterna från kollokviet var mycket positiva och kommittén kommer
eventuellt att i framtiden anordna liknande möten i andra ämnen.

De
ordinarie mötena i huvudkommittén ägnades även förberedelser för och
uppföljning av arbefsminisferkonferensen i Paris i maj 1983. Två av de ämnen
som diskuterades vid konferensen föranledde förslag till programaktiviteter
inom CDSO, nämligen övergången mellan utbildning och arbete, speciellt bland
ungdomar, samt förhållandet mellan arbetstid och sysselsättning. Bland övriga
frågor som behandlades kan nämnas lönegaranti vid konkurs och arbetstagares
mötes- och informationsrätt. Den senare frågan utreds dessutom av en
expertkommitté, som har sammanträtt två gånger under 1983. Kommittén är i det
närmaste klar med sitt arbete och en jämförande studie kommer troligen att
publiceras under 1984.

c) Migration

Europarådets
konvention om migrerande arbetstagares rättsställning trädde i kraft den 1 maj
1983, sedan den ratificerats av Sverige (prop. 1977/78:162), Portugal, Spanien,
Turkiet och Nederiänderna. Därefter har även Frankrike tillträtt konventionen
med verkan från den I januari 1984.

Huvudkommittén
för migrafionsfrågor (CDMG) har bl. a. behandlat ett tidigare till
ministerkommittén överlämnat men av denna återremitterat, utkast till
rekommendation om andra generationen invandrare samt slutbehandlat ett utkast
till rekommendation om åtgärder i syfte att bibehålla de kulturella banden
mellan invandrare och deras hemländer.

Andra
frågor som behandlas av CDMG rör dubbla medborgarskap, handikappade invandrares
situation och relationerna mellan invandrare och myndigheter. Arbetet med dessa
frågor kommer att fortsätta även under år 1984.

Skr.
1984/85:68 9

Förberedelsearbetet för den andra migrationsministerkonferensen
bedrevs i en för ändamålet särskilt tillkallad kommitté.

d) Jämslälldhetsfrågor

Kommittén för jämställdhet mellan kvinnor och män (CAHFM)
höll sitt andra möte i juni 1983. Kommittén beslutade att en studie om
"positiva jämställdhelsåtgärder" skulle ulföras i medlemsländerna
under 1984. Denna studie kan enligt kommittén komplettera ett pågående arbeie
inom den Europeiska gemenskapen vilket omfattar den privata sektorn och har sin
utgångspunkt i arbetslivet.

På förslag från jämställdhetskommittén beslutade
ministerkommittén i seplember 1983 om ett särskill möte med jämslälldhetskommittén
tidigt år 1985 som en förberedelse inför FN: s kvinnokonferens samma år.

1 anslulning till kommittémölet hölls ett seminarium om
massmedias bidrag till jämställdhet mellan kvinnor och män i samarbete med
Europarådets massmediakommitte. Seminariet ledde lill att jämställdhelskommittén
uppdrog åt sekretariatet att i samarbete med massmediakommittén utarbeta ett
förslag till rekommendation om massmedias bidrag till jämställdhetsarbetet
mellan kvinnor och män att diskuteras vid följande möte i febmari 1984.

Kommittén fick vidare ta del av statistik som visade
utvecklingen av könsfördelningen inom Europarådets parlamentariska församling,
kommittéer och sekretariat. Kommittén kunde konstatera att framsteg har gjorts
men att förändringarna sker mycket långsamt.

e) Befolkningsstudier

Kommittén för befolkningsstudier (CDDE) konstaterade vid
sitt årliga möte att den underkommitté som studerade dödlighet och sjuklighet
avslutat sill arbeie. Kommittéerna för fmktsamhetens utveckling, skilsmässor
och omgiften samt den ändrade befolkningsstmkturens betydelse för politikens
utformning erhöll fortsatt mandat. Den underkommitté, som avser studera
sambandet mellan demografisk utveckling och migration skall nu påbörja sitt
arbete.

3. Utbildning, kultur och idrott a) Utbildning och kultur

Kulturslyrelsen (CDCC) är del samordnande organet för
frågor inom kultur- och utbildningsområdet.

Frågor rörande högre utbildning och vissa forskningsfrågor
handläggs av en särskild kommitté "Standing Conférence for University
Problems" (CC-PU). Denna är underställd kulturstyrelsen som skall godkänna
dess budget och program. Inom CC-PU har under året arbelet koncentrerats på en
konferens "Higher education and research policies" som hölls i Siras-

Skr. 1984/85:68 10

bourg
i november. Visst förberedelsearbete för en forskningsministerkonferens 1984
har också påbörjats.

Arbelet
i kulturstyrelsen bedrivs i projekt, konferenser och serviceak-livileter.

Den
dominerande frågan i CDCC har varit samarbetet på kulturområdet och kommitténs
arbetsformer. Sverige har lagt etl förslag om länderförhör på kulturområdet.

I
juni hölls i Strasbourg en konferens "Cultural Cooperation in Europé".

På
skolområdet har påbörjats ett nytt projekt "Primary Education".

Projekt
rörande vuxenutbildning, moderna språk och invandrarfrågor pågår.

På
kulturområdet har under året förberedelsearbetet för det av Sverige initierade
projektet "Cultural Dynamics in Regional Development" fortsatt. Det
beräknas starta under 1984.

Elt
projekt om kulturindustrier pågår sedan etl år tillbaka.

I
Bremen hölls i maj en konferens som avslutning på projektet "Cultural Development
policies in Towns".

Under
1983 hölls i Dublin den 13: e ulbildningsministerkonferensen över temat
"The Compulsory Secondary School". Under året har visst förberedelsearbete
påbörjats inför nästa konferens i Bryssel 1985.

Förberedelserna
inför nästa kulturministerkonferens som skall hållas i Berlin 1984 har
fortsatt. Vid konferensen skall en europeisk deklaration om kulturella
målsättningar undertecknas av ministrarna. Arbelet med denna har pågått sedan
1981.

b)Idrott

Ett
informellt idrottsministermöte ägde rum i Paris den 27 januari 1983. Den
svenska delegationens ledare var regeringens specielle sakkunnige på idrottsområdel,
statssekreterare Ulf Lönnqvist. Mötet i Paris följdes av ell andra möte i
Rotterdam den 16-17 november, dä Sverige var representerat på
tjänstemannanivå.

På
ministermötet i Paris tog Sverige initiativ lill en diskussion om apartheid
inom idrotten. Detta initiativ följdes upp på ministermötet i Rotterdam och i
idrottskommittén (CDDS). Avsikten var att pä ministerkonferensen i Malta i maj
1984 få till stånd en rekommendation om ett system för regelbundet
informationsutbyte mellan Europarådets medlemsländer om ålgärder mot apartheid
inom idrotten.

4.
Ungdomsfrågor

a)
Europeiska ungdomsfonden

Sverige
har liksom tidigare år tillsammans med andra medlemsländer lämnat frivilliga
bidrag till fondens verksamhet utöver de medel som regul-

Skr. 1984/85:68 11

järt
anslås. Fonden ger på ansökan bidrag till verksamheter ordnade av europeiska
ungdomsorganisationer.

b)
Europeiska ungdomscentret

Ungdomscentret
har under året arrangerat ett antal kurser om aktuella ungdomsfrågor samt
språkkurser.

5. Hälsovård

Huvudkommittén
för hälsovårdsfrågor (CDSP) har under året hållit två möten och därvid
slutbehandlat resolutioner om förebyggande av möjlig överföring av AIDS och
förebyggande av överföring av malaria vid blod-transfusion. Vidare har
slutbehandlats rapporter beträffande "Lagsliftning och administrativa bestämmelser
om auktoriserad hälso- och sjukvårdspersonals användning av okonventionella
metoder för diagnos och behandling av sjukdom" resp.
"Hälsoupplysningsprogram, med syfte att förebygga narkotikamissbmk".

Under
år 1984 beräknas rapporter kunna slutbehandlas om "Sjukhusinfektioner",
"Barnhälsovård", "Utvärdering av screeningmetoder använda i
förebyggande syfte", "Läkarens rättsliga skyldigheter i förhållande lill
patienten" och "Utarbetande av strategier ifråga om annonsering i
samarbete med opinionsbildare och massmedia för att bekämpa rökning, överkonsumtion
av alkohol och missbmk av narkotika".

Nästa
hälsovårdsministermöte skall äga rum i Stockholm april 1985. Två huvudrapporter
skall diskuteras. Den ena, om "Främjande av psykisk hälsa" utarbetas
av Sverige, den andra, som utarbetas av Frankrike, har ämnet "En policy i
samhället ifråga om psykisk hälso- och sjukvård som bättre tillgodoser
patienternas behov". Förberedelserna sker i en särskild arbetsgrupp i nära
samarbete med kommittén.

6. Miljöfrågor
och regionala planeringsfrågor

a) Miljöfrågor

Arbetet
inom Europeiska naturvårds- och naturresurskommillén (CDSN) har koncentrerats till
frågor om natur- och landskapsvård, mark för friluftsliv samt skydd för hotade
växt- och djurarter. Speciella studier rörande olika naturtyper som hedar,
kalkområden, marina områden m. fl. samt om olika djur- och växtgrupper pågår
och publiceras varefter de färdigställs. Detta gäller för grupper som däggdjur,
fåglar, grod- och kräldjur, fiskar och vissa evertebratgrupper som fjärilar samf
för kärlväxter.

Arbetet
med naturvårdens plan- och skötselfrågor har varit föremål för omorganisation
för att bredda verksamheten. Frågor rörande tätorternas närmiljö samt
bevarandet av jord- och skogsbmkslandskapets mångfald kommer att prioriteras.

Skr. 1984/85:68 12

Information
och naturvårdsundervisning ägnas stor uppmärksamhet. Här kan särskilt hänvisas
till arbetet inom Europarådets "Information Centre for Nature Conservation"
och pågående kampanjer.

Den
fackministerkonferens som skulle ha hållits i maj 1983 kommer i stället att äga
mm i april 1984 i Grekland. Den avses särskilt behandla frågor om skydd av
kuster och stränder.

b)
Regional planering, byggnadsvård och stadsplanering

Huvudkommittén
för regional planering (CDAT) avslutade under år 1983 aktiviteter rörande
balanserad regional utveckling, transportproblem och regional utveckling samf
regional statistik.

Den
sjätte europeiska planministerkonferensen (CEMAT) ägde mm i maj 1983 i Spanien.
Huvudtemat vid konferensen var planering av kustregioner. Vid konferensen
antog ministrarna en resolution avseende principer och mål för kustplanering.
Ministrarna antog vidare "a European Regional/Spatial Planning
Charter" som behandlar principer och gmndläggande syften med regional
planering på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Den holländska
regeringen inbjöd till nästa planministerkonferens år 1985. Ministrarna enades
om att huvudtemat vid denna konferens skall behandla beslutsprocessens
utveckling i regional planering med avseende på decentralisering och
gränssamarbete.

Huvudkommittén
för stadsplanering och byggnadsvård (CDUP) har under året haft svensk
representation enbart inom ansvarsområdet "byggnadsvård".

Inom
sfadsplaneringsområdef hölls under året tre konferenser kring följande temata
"New developments in the creation and use of public space", Durham
september 1983, "The import of fechnological change on urban policies",
Swansea november 1983 och"Urban regeneration in regions of old industry
in Europé" i Lille december 1983.

Ett
för kommittén som helhet centralt projekt rörande "Conservation policies
and urban management" har börjat bearbetas.

Ett
seminarium har arrangerats under året. Del rörde landsbygdsfrågor och hölls i Aosta,
Italien. Sverige presenterade där två rapporter, en om kulturlandskapets
innehåll och historiska utveckUng och en rörande samordning och integration av
inventeringar och dokumentation på nationell nivå. Seminariet var det första
inom ett arbetsfält som avses expandera kommande år.

Arbetet
har också påbörjats med en konvention för byggnadsvård. Detta är ett av
kommitténs tunga projekt som av många medlemsländer upplevs som vitalf. De
skandinaviska länderna har för sin del uttryckt tveksamhet till behovet av en
konvention, men deltar i arbetsgmppens arbete genom Danmark som påtagit sig ett
skandinaviskt samordningsansvar.

Det
pågående arbetet rörande hantverksfrågor har under året koncentrerats kring
förberedelserna för 1984 års kongress i Wurtzburg.

Sverige
är representerat i en arbetsgrupp beträffande arkeologi inom

Skr. 1984/85:68 13

ramen
för fysisk planering. Under året har denna arbetsgmpp förberett en konferens
1984 i Florens. Konferensen avses utgöra utgångspunkt för Europarådets
fortsatta engagemang och åtaganden inom detta arbetsfält.

Industriminnesfrågorna
har under lång tid varit föremål för kommitténs intresse. Under året har två
rapporter utarbetats i avsikt att utröna på vilket sätt Europarådet kan
komplettera övriga insatser som görs internationellt inom detta område.

7. Regionala
och kommunala frågor

Huvudkommittén
för regionala och kommunala frågor (CDRM) höll sitt trettonde plenarmöte i
Strasbourg den 1-2 december 1983. Mötet ägnades bl. a. ål förberedelser för kommunminisierkonferensen
i Rom den 6-8 november 1984.

En
stor diskussionsfråga inom kommittén är det av Europarådets kommunalkonferens (CLRAE)
framlagda förslagel till "European Charter of Local Self-Government".
Förslaget till Charter skall behandlas vid nyssnämnda kommunministerkonferens.

De
verksamheter som för närvarande pågår inom CDRM gäller bl. a. kommunal självstyrelse,
kommunal demokrati, kommunal administration, kommunal ekonomi och regionala
frågor. Kommunala åtgärder för att minska arbetslösheten har av kommittén
föreslagits som en särskild aktivitet år 1985.

8. Rättsfrågor

a) Konventioner och rekommendationer

En
konveniion om ersällning till offer för våldsbrott har tidigare antagits av slällförelrädarkommittén.
Sverige undertecknade konventionen den 24 november 1983, samma dag som den
öppnades för undertecknande. 1 konvenlionen åläggs medlemsstaterna att, genom
lagstiftning eller på annal sätt, skapa en ordning enligt vilken offer för
uppsåtliga våldsbrott får ersättning av allmänna medel. Konventionen föranleder
ingen ny eller ändrad lagstiftning i Sverige.

I
rekommendation R (83) I uppmanas medlemsstaterna att genom vissa ålgärder
underlätta för nomader att få tillstånd att uppehålla sig i och resa till och
från länder till vilka de har en viss anknytning.

Rekommendation
R (83) 2 innehåller vissa principer som bör gälla till skydd för tvångsinlagna
mentalsjuka. Den är bara delvis tillämplig på mentalsjuka som intagits på grund
av dom i brottmål. Sverige har reserveral sig på en punkt i rekommendationen.

I
rekommendation R (83) 3 förtecknas ett antal principer och riktlinjer som bör
eftersträvas lill skydd för rättsdatakunder. Sverige har avstått från att rösta
för denna rekommendation. Den huvudsakliga anledningen till delta var att man
från svensk sida ansåg att ämnesområdet var alltför begränsat för en särskild
civilrättslig reglering.

Skr. 1984/85:68 14

1
rekommendation R (83) 7 förtecknas en rad åtgärder ägnade att öka allmänhetens
medverkan när del gäller att forma en kriminalpolitik som syftar till att
förebygga brott, använda alternativ till frihetsstraff och stödja brottsoffren.

Rekommendation
R (83) 10 tar upp vissa principer som bör vara vägledande när det gäller skydd
för persondata som används i velenskaplig forskning och statistik.

I
rekommendation R (83) 12 anges vissa vägledande principer i fråga om tillämpningen
av artikel 12 i konventionen om inbördes rättshjälp i brottmål. Principerna
gäller personer som skall avlägga vittnesmål i annan stat än den där de har sin
hemvist.

b)
Kommittéarbetet

1. Under huvudkommittén för
juridiskt samarbete (CDCJ) pågår utred

ningsarbete på en rad områden i syfte alt uppnå ökad rättslikhet mellan

Europarådets medlemsländer. Bland de ämnen som har utretts under 1983

kan nämnas konkursförfarandet, förvärv av efternamn, administrativa för

faranden och rättegångar, läkares rättsliga skyldigheter gentemot patienter

samt dataskydd. Den expertkommitté som behandlat frågan om könsdis

kriminering avlämnade i slulel av 1983 ett förslag tiU rekommendation i

ämnet.

CDCJ
har under året haft sina 39:e och 40:e möten. Kommittén har föreslagil
ministerkommittén att anta de tidigare nämnda rekommendationerna R (83) 1-3
och 10.

2. Huvudkommittén
för brottsfrågor (CDPC) höll under 1983 sitl 32: a

möte. Kommittén beslöt bl. a. föreslå ministerkommittén all anta den

tidigare nämnda konventionen om ersällning till offer för våldsbrott.

Bland
de frågor som under året behandlades av kommittéer under CDPC kan nämnas
internationellt samarbete i fråga om brott rörande konstföremål, utländska
medborgare inlagna i kriminalvårdsanstalter, våldet i dagens samhälle,
kriminalregister och rehabilitering av dömda samt organisation av
brottsförebyggande arbete.

3. Inom
massmediakommitténs (CDMM) expertkommitté för massme-

diepoliliska frågor (MM-PO) framtogs under året elt utkast till rekommen

dation om reklam i TV. Utkastet som aniogs av CDMM under hösten 1983

överiämnades i december till ministerkommittén.

CDMM:
s expertkommilé för juridiska frågor (MM-JU) har främst ägnat uppmärksamhet åt
frågor rörande upphovsrätt m. m. i samband med överföring av främmande TV-program
via satellit och kabel.

CDMM
inledde vidare arbete på en rekommendation om uthyrning av satellitutrynime till
tredje part. Kommittén diskuterade också frågor om industriellt samarbete inom
massmedieområdet och om skydd av individernas rättigheter.

I
samband med revisionen av gällande långtidsplan gav ministerkommittén CDMM etl
utvidgat mandat, vilkel bl. a. innebär att kommittén i

Skr. 1984/85:68 15

framtiden skall mötas en gång per år som etl
internationellt forum för utbyte av informaiion om aktuell utveckling på
satellit- och kabelområdena. I detta sammanhang kan också frågor om efterievnad
av inom Europarådet antagna instrument på massmedieområdet behandlas.

4. Europarådels expertkommitté för frågor rörande asylrätt
och flyktingar (CAHAR) fortsatte under året arbetel med att utforma en
överenskommelse i den s. k. första asyllandfrägan. Syftet med en sådan
överenskommelse är att klargöra vilken medlemsstat som har all i vissl fall
pröva en asylansökan. Enighet uppnåddes emellertid inle under året. Vidare
utarbetade kommittén texter till två rekommendationer rörande skyddet för de facto-flyklingar.
Det ena rekommendationsförslaget överlämnades till ministerkommittén för
godkännande. I fråga om det andra förslaget endades CAHAR preliminärt om en
text. Till ministerkommittén överlämnades vidare förslag lill en rekommendation
angående medborgarskapsförvärv av flyktingar i asyllandet genom naturalisalion.

///. Europarådets JondJör bosättning och regional
utveckling

Fonden för bosättning och regional utveckling (Reseltlement
Fund) bildades 1956. Samlliga Europarådets medlemsländer utom Iriand, Storbritannien
och Österrike är anslutna till fonden. Dessutom är den Heliga Stolen medlem.
Fonden bildades ursprunglingen som ett instrument i flyktingpolitiken, men är
numera inriktad huvudsakligen på alt genom lån stödja infrastruktur-,
sysselsättnings- och bosiadsbyggnadsprojekl i regioner med slora
befolkningsomflyttningar. Högsta prioritet ges härvid insatser i samband med
flyktingströmmar och naturkatastrofer. Vid diskussioner om Europarådets bidrag
till en balanserad ekonomisk och social utveckling mellan medlemsländerna
spelar fonden en framträdande roll eftersom den är rådets enda konkrela
instrument för all påverka ulvecklingen inom della område.

Fondens kapilal ökades under 1982 frän 17.9 till 68,4
milj. US dollar. Härtill kommer att fonden vid utgången av 1983 hade reserver
och vinstmedel på 72.3 milj. dollar.

Med detta kapital som bas kan fonden pä jämförelsevis
fördelaktiga villkor låna upp pengar på den internationella kapitalmarknaden.
Dessa medel lånas sedan ut till projekt i medlemsländerna med den inriktning
som beskrivits ovan. En mindre del av utlåningen sker på specielll fördelaktiga
villkor, för närvarande en procents ränta. Denna subventionerade utlåning
bekostas av en del av fondens vinstmedel.

Sedan sin tillkomst och lill slutet av 1983 har fonden
finansierat projekt i medlemsländerna om totalt 2 244 milj. dollar. Vid
årsskiftet utestående lån uppgick I 886 milj. dollar varav 22,9 milj. dollar
som subventionerade lån. De ojämförligt största låntagarna har varit Italien
(nära hälften av lånemedlen) följt av Turkiet (c:a en Ijärdedel). På senare
tid har dock nyutläningen fält en jämnare geografisk fördelning och flera andra
sydeuropeiska länder har erhållit stora lån.

Skr. 1984/85:68 16

Under
de senaste åren har fondens verksamhet expanderat mycket starkt. Nyutläningen
under 1983 uppgick lill 504 milj. dollar. Trots denna expansion väntade vid
årsskiftet 1983/84 projekt för 1251 milj. dollar på finansiering. Fondens vinst
uppgick under 1983 till 17,2 milj. dollar, vilket innebär en liten minskning
sedan föregående år (17,6 milj. dollar).

Sverige
inträdde i fonden 1977. Vår andel av fondens kapital består av ett
garantiåtagande på 910000 dollar, vilket motsvarar 1,33% av fondens kapital.
Sverige har bl. a. eftersträvat att utlåningen skall få en bättre geografisk
fördelning, att en större andel av fondens vinst skall användas för lån på
särskilt fördelaktiga villkor samt alt flera länder skall ansluta sig till
fonden.

IV. Övrigt

Sedan
1975 har Sverige varit anslutet till konventionen om utarbetandet av en
europeisk farmakopé. Denna innehåller kvalitetsnormer för läkemedelssubstanser
och färdiga läkemedel och har bindande giltighet i de länder som anslutit sig
till konventionen. I Sverige trädde den första utgåvan av Europafarmakopén i
kraft den 1 januari 1978. Dess bestämmelser har sedan dess tillämpats av
socialstyrelsens läkemedelsavdelning och läkemedelsindustrin vid registrering
och kontroll av läkemedel saml för Apoteksbolagets läkemedelshantering. Under
1980 påbörjades utgivningen av den andra editionen av Europafarmakopén. Den
kommer på sikt att ersätta bestämmelserna i den första editionen och dessutom
kommer den att tillföras nya föreskrifter. Med utgången av 1983 har sju delar
av den andra editionen utgivits från trycket. Hela innehållet i de tre första
delarna och vissa avsnitt i de följande tre delarna av den andra editionen har
hittills hunnit sältas i kraft i Sverige.

Sexton
länder var anslutna till konvenlionen under 1983. Samtliga nordiska länder
deltar i arbetel i farmakopékommissionen. Finland som tidigare haft status som
observatör, har sedan 1982 varit fullvärdig medlem i samarbetet.

Sverige
var representerat vid samtliga tre kommissionsmöten under 1983. Dessutom
medverkar tretton svenska representanter i de totalt 25 expertgrupper, som
förbereder och bearbetar det material, som skall ingå i farmakopén. Omfattande
experimentellt förarbete utförs även på nationell nivå, på slalliga
laboratorier och vid vissa industriföretag. I Sverige deltar bl.a.
socialstyrelsens läkemedelsavdelning, apotekens centrallaboratorium och några
av landets farmaceutiska industrier.

Under
1981 skedde en översyn av uppläggningen av arbetet inom farmakopékommissionen
och på expertgruppsnivå. Nya prioriteringsregler har medföri att arbetet sedan
1982 koncentrerats till nya medicinskt och farma-ceutiskt ändamålsenliga
läkemedel. Därigenom har elt ökal antal undersökningsmetoder och monografier
för nya läkemedelssubslanser kunnal fastställas.

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1984