Prop. 1984/85:70

Prop.
1984/85:70

Regeringens proposition

1984/85:70

om
slopad kommunal taxering av juridiska personer;

beslutad
den I november 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen alt anta del förslag som har tagils upp i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På
regeringens vägnar OLOF PALME

KJELL-OLOF
FELDT

Propositionens
huvudsakliga innehåll

Riksdagen
beslöt våren 1984 alt den kommunala beskattningen av juridiska personer skall
upphöra fr.o.m. inkomståret 1985. Som en följd av detla föreslås i propositionen
alt taxeringen till kommunal inkomstskatt skall slopas för juridiska personer
(utom inhemska dödsbon). Endasl statlig inkomstskatt kommer således i fråga.
Samtidigt upphör garantibeskattningen av de juridiska personernas
faslighetsinnehav.

Skattesatserna
vid den statliga taxeringen föresläs höjda till en nivå motsvarande i stort
sett det nuvarande genomsnittliga kommunala och statliga skatleuttaget.
Skattesatsen föreslås bli 52% för bl.a. aktiebolag, ekonomiska föreningar och
familjestiftelser samt 40% för övriga juridiska personer.

De
nya reglerna skall i princip tillämpas på beskattningsår som påbörjas den 1
januari 1985 eller senare.

Lagförslagen
i denna proposition har granskats av lagrådet. Propositionen innehåller därför
- fömtom själva lagförslagen (s.2- 148) - tre huvuddelar: lagrådsremissen (s.
149), lagrådets yttrande (s. 250) och föredragande statsrådets
ställningstaganden till lagrådets synpunkter (s. 260).

För
att få skälen till lagförslagen helt klara för sig måste läsaren la del av aUa
tre texterna.

1 Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 70

Prop.
1984/85:70 2

1 Förslag till

Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskatielagen
(1928:370)' dels att 24 § 3 mom., 28§ 3 och 4mom., 29§ 2 och 3mom, 30§ 2
-6mom., 41 c§, 43§ 2 och 3mom., 46S 5mom., 48S I mom., 53§ 5mom., 64 § 2mom.,
67§, punkt 4 av anvisningarna till 18 §, punkt 6 av anvisningarna till 20§,
punkt 3 av anvisningarna liU 24§, punkterna 7 och 8 av anvisningarna till 28 §,
punkterna 12 - 14 av anvisningarna tiU 29§, anvisningarna lill 30 §, punkt 5
av anvisningarna till 35 S, punkt 7 av anvisningarna till 38§, punkt 4 av
anvisningarna till 39§, anvisningarna till 41 c§, punkterna 2 och 3 av
anvisningarna till 43 §, punkterna 5 och 7 - 9 av anvisningarna till 53 §,
punkterna I, 4 och 5 av anvisningama till 54§ saml anvisningarna till 58 S
skall upphöra att gälla, dels alt nuvarande 28 § 1 mom. skall betecknas 28 §,

' Senaste lydelse av 24 § 3 mom. 1959: 36 28 § 3 mom.
1962:86

28
§4 mom. 1957:72

29
§ 2 mom.
1984:190

29
§3 mom.
1970:651

30
§ 2 mom. 1984:
101 30 § 3 mom. 1982: 1087 30 §4 mom. 1969:749 30 §5 mom. 1982; 1087 30 §6 mom.
1969:749 41 c § 1977:243

43 §2 mom. 1979:612 43 §3 mom. 1979:612 46 § 5 mom. 1983:
1088 48 § 1 mom. 1977:572 53 §5 mom. 1974:994 64 § 2 mom. 1933: 394 punkt 4 av
anvisningama till 18 § 1969:749 punkl 6 av anvisningama lill 20 § 1979: 1146
punkt 3 av anvisningama till 24 § 1975: 259 punkt 7 av anvisningarna till 28 §
1969:749 punkt 8 av anvisningarna till 28 § 1957: 72 punkt 13 av anvisningama
ull 29 § 1984: 190 punkt 14 av anvisningama lill 29 § 1969:749 punkt 1 av
anvisningama till 30 § 1984: 101 punkt 2 av anvisningama till 30 § 1984: 101
punkl 3 av anvisningarna till 30 § 1969:749 punkt 4 av anvisningarna till 30 §
1969:749 punkt 5 av anvisningarna lill 30 § 1969:749 punkt 5 av anvisningarna
till 35 § 1974:810 punkt 7 av anvisningama lill 38 § 1974:994 punkt 4 av
anvisningarna till 39 § 1974:994 anvisningama lill 41 c § 1983:123 punkl 2 av
anvisningarna lill 43 § 1979:612 punkt 3 av anvisningarna till 43 § 1981: 264
punkl 7 av anvisningarna till 53 § 1977:572 punkt 8 av anvisningama lill 53 §
1977; 572 punkt 9 av anvisningarna till 53 § 1977:572 punkl 1 av anvisningarna
till 54 § 1984:190 punkt 4 av anvisningama lill 54 § 1980; 957 punkl 5 av
anvisningama lill 54 § 1979; 612 punkl 2 av anvisningarna till 58 § 1963:303
punkl 2 a av anvisningarna lill 58 § 1963: 303.

dels aU 1, 20 och 22§§, 24§ I mom., 25 S 3mom., den nya 28
§, 29S 1 mom., 35 § 1,3 och 3 a mom., 38 § 1 mom., 41a§, 45§, 46S I mom., 47 S,
47a§, 50§ 2och 3mom., 53§ 1 - 3 mom., 54§, 57§ 1 och;3mom., 58§, 59§ 1 och
3mom., 66§, punkt 2 av anvisningarna till 19§, punkterna 3, 4 och 9 av
anvisningarna till 22§, punkterna I och 10 av anvisningarna lill 24 5,
punkterna 2a och 9 av anvisningarna till 25 §, punkt I av anvisningarna tiU 28
§, punkterna 4, 5, 7 och 16 av anvisningarna till 29§, punkt 2 av anvisningarna
till 31 S, punkterna 2 a och 3 av anvisningarna till 36S, punkterna 2, 5 och 8
av anvisningarna till 38 §, punkterna 1 och 4 a av anvisningarna tiU 41 §,
punkterna I, 2 och 4 av anvisningarna tiU 4la§, punkterna 2 och 3 av
anvisningarna till 54 §, anvisningarna till 60 § samt punkt 2 av anvisningarna
till 66 § skall ha nedan angivna lydelse,

dels
att i anvisningarna till 29 S skall införas en ny punkt, 10, av nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Med allmän kommunalskatt avses i denna lag kommunalskall,
landstingsskatt och församlingsskatt.

Allmän
kommunalskatt skall utgöras i förhållande till del antal skattekronor och
skatteören, som påföres en var skaltskyldig enligt de i denna lag fastställda
grunder, dock att skatten skall utgå i helt antal kronor enligl vad i
uppbördslagen (1953:272) stadgas.

Allmän kommunalskatt skall utgöras av fysisk person och
dödsbo i förhållande till det antal skattekronor och skatleören, som påförs en
var skaltskyldig enligt de i denna lag fastställda grunder, dock att skatten
skall ulgå i hell antal kronor enligt vad i uppbördslagen (1953: 272) stadgas.

Angående taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering
till allmän kommunalskatt stadgas i taxeringslagen (1956:623).

20

Vid
beräkningen av inkomsten från särskild förvärvskälla skall alla omkostnader
under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande avräknas
från samlliga intäkter i pengar eller pengars värde (bruttointäkt), som har
influtit i förvärvskällan under beskattningsåret. Att koncernbidrag, som inle
utgör sådan omkostnad, ändå skall avräknas i vissa fall och inräknas i
bruttointäkt hos mottagaren framgår av 43 § 3 mom.

Vid
beräkningen av inkomsten frän särskild förvärvskälla skall alla omkostnader
under beskattningsåret för intäkternas förvärvande och bibehållande avräknas
från samtliga intäkter i pengar eller pengars värde (bruttointäkt) som har
influtit i förvärvskällan under beskattningsåret.

- Senaste lydelse 1977: 190.

Lydelse enligl prop. 1983/84; 165.

Prop.
1984/85:70 4

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avdrag får inte göras för:

den skatiskyldiges levnadskostnader och därtill hänföriiga
utgifter, såsom vad skattskyldig utgett som gåva eller som periodiskt
understöd eller därmed jåmföriig periodisk utbetalning lill person i silt
hushåll;

kostnader i samband med plockning av vilt växande bär och
svampar till den del kostnaderna inle överstiger de intäkter som är skattefria
enligt 19 §;

värdet av arbete, som i den skallskyldiges
förvärvsverksamhet utförts av den skaltskyldige själv eller andre maken eller
av den skatiskyldiges barn som ej fyllt 16 år;

ränta pä den skatiskyldiges eget kapital som har nedlagts
i hans förvärvsverksamhet;

svenska allmänna skatter;

kapitalavbetalning på skuld;

avgift enligt 8 kap. siudieslödslagen (1973: 349);

avgift enligl lagen (1972:435) om överlastavgift;

avgift enligt lagen (1976:666) om påföljder och
ingripanden vid olovligt byggande m.m.;

avgift enligl 99aS utiänningslagen (1980:376);

avgift enligt 26 § arbetstidslagen (1982:673);

skadestånd, som grundas på lagen (1976:580) om
medbestämmande i arbetslivet eller annan lag som gäller förhållandet mellan
arbelsgivare och arbetstagare, när skadeståndet avser annat än ekonomisk skada;

straffavgift enligt 8 kap. 7S tredje stycket
rättegångsbalken;

belopp, för vilket arbelsgivare är betalningsskyldig enligt
75 S uppbördslagen (1953:272) eller för vilket betalningsskyldighet föreligger
pä grund av underiåtenhet att göra avdrag enligl lagen (1982:1006) om avdrags-
och uppgiftsskyldighet beträffande vissa uppdragsersätlningar;

avgift enligl lagen (1976: 206) om felparkeringsavgift;

överförbmkningsavgift enligl ransoneringslagen (1978:268);

vatlenföroreningsavgifl enligt lagen (1980:424) om
åtgärder mot vallenförorening från fartyg;

ränta på lånat kapital till den del räntan läcks av sådant
statiigt bidrag som avses i punkl 7 av anvisningarna till 24 §;

kapitalförlust m.m. i vidare mån än som fär ske enligt
36S.

(Se vidare
anvisningarna.)

22 §" Från bruttointäkten av jordbruksfastighet får
avdrag göras för omkostnader, som äro att hänföra till driftkostnader.

Har sambruksförening med hänsyn till rördsens resultat
lämnat medlem eller annan lönetillägg eller annan sådan gottgörelse, må
föreningen njuta avdrag för nämnda gottgörelse.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

''Senasle lydelse 1972:741.

Prop. 1984/85:70 5

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

24 S ;

1 mom.'Till intäkt av annan 1 mom. Till in lä k t av annan

fastighet skall, där ej annal föran- fastighet
skall, där ej annat föran

ledes av vad nedan i andra stycket ledes
av vad nedan i andra stycket

eller 2 eller 3 mom. stadgas, hänfö- eller
2 mom. stadgas, hänföras vad

ras vad av fastighet här i riket, som av
faslighet här i riket, som taxerats

taxerats såsom annan fastighet, såsom
annan fastighet, kommit

kommit ägaren lill godo, såsom: ägaren till
godo, såsom:

hyresvärdet av lägenhet, som ägaren använt för sin, sin
familjs och sina personliga tjänares räkning;

hyra eller annan ersättning för fastighet eller del därav,
som upplåtils till annan;

intäkt genom försäljning eller annat tillgodogörande av
fastighetens alster eller naturtillgångar;

avgäld med mera dylikt, som influtit från fastigheten.

Har fastighet helt eller delvis an- Har fastighet hell eller delvis an-

vänts i ägarens egen rörelse, skall vänts i ägarens
egen rörelse, skall intäkt genom nyttjande av faslighe- intäkt genom
nyttjande av fastigheten till den del, som sålunda an- len till den del,
som sålunda använts, räknas till intäkt av rörelsen. vänts, räknas lUl
inläkt av rörelsen. Att intäkt av fastighet, som ägts av försäkringsanstalt,
även iannatfaU än nyss sagts hänföres till intäkt av rörelse framgår av 30 § 2
mom.

Förmån av plantering eller trädgårdsland, som är att anse
endasl säsom tillbehör till egen bostadslägenhet och som användes företrädesvis
för ägarens personliga trevnad, skall tagas i beräkning vid bosladsvärdets
bestämmande; och skall följaktligen, i den mån förmån av plantering eller
trädgårdsland sålunda beaktats, avkastning av planteringen eller trädgårdslandet
ej särskilt redovisas.

25 S

3 m o m.* I fråga om fastighet, för 3 m o m. I fråga om faslighet, för

vilken intäkten skall beräknas en- vilken
intäkten skall beräknas en

ligt 24 § 2 eller i mom., får avdrag ligl
24 S 2 mom., får avdrag inte gö-

inte göras för andra omkostnader ras för
andra omkostnader än för

än för ränla pä lånat kapilal, som ränta
på lånat kapital, som har ned

bar nedlagts i fastigheten, saml lagts i
fastigheten, saml lomlrätts-

lomträttsavgäld eller liknande av- avgäld
eller liknande avgäld.

gäld.

Utöver avdrag som i föregående stycke sägs får dock fysisk
person, som blivit för året före laxeringsåret eller för taxeringsåret
mantalsskriven på honom tillhörig fastighet, som avses i 24S 2 mom., i fråga om
nämnda fastighet göra etl extra avdrag med, för helt år räknat, 1 500 kronor,
dock högst med det belopp, som jämlikt sistnämnda lagrum skall las upp som
inläkt av fastigheten. Äger skaltskyldig endast del av fasfigheten, skaU

' Senaste lydelse 1968:729. " Senaste lydelse 1980;
1054.

Prop. 1984/85:70 6

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

avdraget
i motsvarande mån nedsättas. Vad i detla stycke stadgas skall gälla jämväl
beträffande dödsbo under förutsättning att någon delägare i boet blivil
mantalsskriven på fastigheten.

Har
fastighet, för vilken intäkten skaU beräknas enligt 24§ 2mom., delvis använts i
ägarens rörelse, skall räntan och avgälden minskas med den del därav, som kan
anses belöpa på den i rörelsen använda faslighets-delen.

(Se vidare anvisningarna.)

28 S'

Till
intäkt av rörelse hänföres alll vad som av här i riket bedriven rörelse kommil
rörelseidkaren tillgodo, såsom:

vad
som i rörelsen influtit i penningar eller varor;

värdet
av i rörelsen tillverkade eller saluhållna varor eller produkter, som förbmkats
för rörelseidkarens, hans familjs eller övriga hushållsmedlemmars räkning
eller för avlöning åt arbetspersonal, som icke tillhört rörelseidkarens
hushåll, så ock av annan förmån, som i rörelsen kommil honom tillgodo.

Ersättning
i form av royalty eller periodiskt utgående avgift för utnyttjande av
materiella eller immateriella tillgångar är alt anse såsom intäkt av rörelse,
såvitt inte royaltyn eller avgiften är av beskaffenhel att böra hänföras till
intäkt av fastighet eller av tjänst.

Ersättning,
som idkare av rörelse uppburit för upplåtelse av driften lill annan, räknas
likaledes som intäkt av rörelse.

Sådan
gottgörelse för utgift eller kostnad, som arbetsgivare uppburit från pensions-
eller personalstiftelse, räknas som intäkt av rörelse, om avdrag för avsättning
till stiftelsen medgivits vid beräkning av nettointäkt av rörelse.

Vederlag,
som arbetsgivare erhållit för att han övertagit ansvaret för pensionsutfästelse
i samband med övertagande av rörelse, räknas som intäkt av rörelsen.

Redovisar
arbetsgivare enligt lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.
pensionsskuld under mbriken Avsatt till pensioner i sin balansräkning, skall
han enligt 30 § 2 mom. taxeringslagen (1956:623), under den särskilda
underrubriken AvdragsgUla pensionsåtaganden, redovisa vad som avser sådana
pensionsåtaganden för vUkas tryggande avdragsrätt föreligger enligt punkt 2 d
jämfört med punkt 2e av anvisningarna till 29 S denna lag. Är vad som sålunda
skall redovisas mindre än motsvarande belopp vid utgången av föregående
beskattningsår, räknas skUlna-den som intäkt av rörelse. Finns disponibla
pensionsmedel vid utgången av beskattningsåret, får nyssnämnda intäkt dock
beräknas lägst liU summan av avdragsgill avsättning under året till
pensionsstiftelse och avdragsgill avgift under året för pensionsförsäkring -
varvid dock beaktas endasl avsättning eller avgift avseende pensionsåtaganden
som redovisas under särskild undermbrik — samt en tiondel av disponibla
pensionsmedel vid utgången av närmasi föregående beskattningsår. Räknas
disponibla pensionsmedel som intäkt enligt närmast föregående punkt, skall
senare minskningar av vad som redovisas under särskild underrubrik motsvarande
vad som sålunda tagits till beskattning icke räknas som inläkt.

'
Senaste lydelse av förutvarande 28 § 1 mom. se 1984: 190.

Prop. 1984/85:70

Föreslagen lydelse

Upphör
arbetsgivare med sin rörelse, räknas disponibla pensionsmedel som intäkt av
rörelse del beskattningsår då rörelsen upphörde. Går arbelsgivare i
likvidation eller skiftas dödsbo efter arbetsgivare, räknas disponibla
pensionsmedel som intäkt för det beskattningsår då beslutet om likvidation
fattades eller skiftet ägde rum.

Nuvarande
lydelse

Upphör
arbelsgivare med sin rörelse, räknas disponibla pensionsmedel som intäkt av
rörelse det beskattningsår då rörelsen upphörde. Går arbetsgivare i
likvidation eller skiftas dödsbo efter arbetsgivare, räknas disponibla
pensionsmedel som intäkt för det beskattningsår då beslutet om likvidation
fattades eller skiftet ägde mm. För fusion som avses i 3 mom. gäller vad som
föreskrives där och i 4mom.

Med
disponibla pensionsmedel avses vad som redovisas för beskattningsårets ingång
under särskild undermbrik jämte förmögenheten i pensionsstiftelse, som tryggar
de pensionsåtaganden som redovisas under särskild underrubrik, vid beskattningsårets
utgång minskat med arbetsgivarens pensionsreserv vid beskattningsårets utgång
för sådant pensionsåtagande i den mån det ej är tryggat genom
pensionsförsäkring jämte vid sistnämnda tidpunkt kvarstående medel i stiftelsen
för vilka avdrag vid avsäftningen icke åtnjutits. Stiftelsens förmögenhet skall
härvid beräknas enligt de gmnder som gäller vid beräkning av stiftelses
förmögenhet enligt lagen (1947:577) om statiig förmögenhetsskatt. Disponibla
pensionsmedel skall dock icke upptagas till högre belopp än som motsvarar vad
som redovisas for beskattningsårets ingång under särskild undermbrik.

29 § / mom. Från
bmttointäkten av rörelse får avdrag göras för allt, som är att anse som
driftkostnad. Hit räknas, bland annat: hyra för annan tillhörig fastighet eller
del därav, som använts i rörelsen;

kostnad för anskaffning
av råämnen och varor till förädling, förbrukning eller försäljning i
rörelsen; och skall - där vad sålunda har förädlats eller eljest kommit till användning
har utgjorts av produkter eller råämnen från fastighet, som av den
skattskyldige har ägts eller brukats, eller från annan av honom idkad
rörelse, som är att anse som särskild förvärvskälla - värdet av samma produkter
eller råämnen tas upp till det belopp, varmed de redovisas som intäkt av
fastigheten eller av den särskUda förvärvskällan, samt - där moderbolag eller
övertagandeförening har övertagit dessa råämnen eller varor från dotterbolag
eller överlåtande förening vid

kostnad för anskaffning av
råämnen och varor till förädling, förbmkning eller försäljning i rörelsen;
och skall - där vad sålunda har förädlats eller eljest kommit lill användning
har utgjorts av produkter eller råämnen från fastighet, som av den
skattskyldige har ägts eller brukals, eller frän annan av honom idkad
rörelse, som är att anse som särskild förvärvskälla - värdet av samma produkter
eller råämnen tas upp till det belopp, varmed de redovisas som intäkt av
fastigheten eller av den särskilda förvärvskällan;

»Senaste
lydelse 1981:295.

Prop.
1984/85:70 8

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

sådan fusion som avses i 28§ 3mom. — värdet av samma råämnen
eller varor las upp lill belopp, motsvarande det hos dotterbolaget eller den
överlåtande föreningen i beskattningsavseende gällande värdet av dessa
tillgångar vid fu-sionstillfäUet;

avlöningar, pensioner, periodiska understöd eller därmed
jämförliga periodiska utbetalningar och andra kostnader för personal, som är
eller varit anställd i rörelsen;

kostnad för reparation och underhåll av till driften
hörande byggnader, markanläggningar, maskiner och andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier o.d.;

värdeminskning på rörelseägaren tillhöriga maskiner och
andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier eller, i fall som anges i
punkt 3 av anvisningarna, utgifter för anskaffande av tillgången;

värdeminskning på patenträtt och annan liknande rättighet;

värdeminskning på en byggnad, som är avsedd för användning
i ägarens rörelse, eller, i fall som anges i punkt 7 av anvisningarna, utgifter
för anskaffande av byggnaden;

värdeminskning på en markanläggning, som är avsedd för
användning i ägarens rörelse, eller, i fall som anges i punkt 16 av
anvisningarna, utgifter för anskaffande av anläggningen;

värdeminskning på naturtillgångar, såsom gmvor, stenbrott
o.d. genom deras tillgodogörande;

ränta på lånat kapital, som har nedlagts i rörelsen, och
på gäld, som den skattskyldige har ådragit sig för sin utbildning för rörelsen;

kostnad för facklitteratur, instrument och dylikt, som
varit nödigt för utövande av vetenskaplig, litterär, konsinärlig eller därmed
jämförlig verksamhet;

speciella för rörelsen utgående skatter eller avgifter
lill det allmänna;

förlust, som har uppstått i rörelsen, såvida inte
förlusten är att hänföra till kapitalförlust eller är av sådan natur som avses
i punkt 3 sjätte stycket av anvisningarna lill 41 §.

35 § / mom. Till inläkt av tillfällig förvärvsverksamhet
hänförs

1)
intäkt som
skattskyldig haft av annan förvärvskäUa än fömt har nämnts och som inte heller
utgör intäkt av kapital,

2)
sådan
lolterivinsl som inte är frikallad från beskattning enligt 19 §,

3) restituerade, avkortade eller 3) restituerade, avkortade eller

avskrivna egenavgifter enligt lagen avskrivna
egenavgifter enligt lagen

(1981:691) om socialavgifter, som (1981:691)
om socialavgifter, som

inte utgör intäkt av jordbmksfas- inte
ulgör intäkt av jordbruksfas

tighet eller rörelse, i den mån av- lighet
eller rörelse, i den mån av

drag har medgetls för avgifterna, drag
har medgelts för avgifterna

och

■* Senasle lydelse 1983: 1088.

Prop. 1984/85:70

Föreslagen
lydelse

Nuvarande lydelse

4) vinst
- i den omfattning som anges i 2-4 mom. - genom icke yrkesmässig avyttring
(realisationsvinst).

4)
restituerad.
avkortad eller avskriven vinstdelningsskatt i den mån avdrag har medgetls för
skatten, och

5)
vinst - i den
omfattning som anges i 2-4 mom. - genom icke yrkesmässig avyttring (realisationsvinst).

Har sådan fusion mellan aktiebolag eller föreningar ägt
rum, som avses i 28§ 3mom., skall restf luerad, avkortad eller avskriven skatt,
som enligt vad ovan sagts skulle ha utgjort skattepliktig intäkt för
dotterbolaget eller den överlåtande föreningen, utgöra skattepliktig intäkt
för moderbolaget eller den övertagande föreningen. Vad nu sagts skaU äga
motsvarande tillämpning vid fusion mellan sparbanker enligt 78§ lagen
(1955:416) om sparbanker samt då ett bankaktiebolags hela bankrörelse övertagits
av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd
övertagUs av elt annat försäkringsbolag och beloppet i fråga icke uppgetts
till beskattning hos det överlåtande bolaget.

3 mom." Realisationsvinst på grund av avyttring av
aktie, andel i aktiefond, delbevis eller teckningsrätt tUl aktie eller andel i
ekonomisk förening eller i handelsbolag eller annan rättighet som är jåmföriig
med här avsedd andelsrätl eller aktie är i sin helhet skattepliktig, om den
skattskyldige innehaft egendomen mindre än två år. För vissa aktier och
andelar tillämpas bestämmelserna i 3 a mom.

Avyttrar skaltskyldig egendom som avses i detta moment och
som den skattskyldige innehaft två år eller mera, är 40 procent av vinsten
skattepliktig. Från sammanlagda beloppet av skattepliktig realisationsvinst
enligl detta stycke under etl beskattningsår, minskal med avdragsgill del av
föriust vid avyttring samma år av egendom som avses i detla stycke, äger
skattskyldig åtnjuta avdrag med 3000 kronor. Har den skattskyldige under
beskattningsåret varit gift och levt tillsammans med sin make, får sådant
avdrag åtnjutas för dem båda gemensamt med 3 000 kronor. I intet fall får dock
skattskyldig åtnjuta avdrag med högre belopp än som svarar mot sammanlagda
beloppet av skattepliktig realisationsvinst enligt detta stycke minskat med
avdragsgill del av föriust som nyss nämnts.

Kan tillämpning av föregående stycke antas hindra
strukturrationalisering som är önskvärd från allmän synpunkt, kan regeringen
eller myndig-

'" Senasle lydelse 1983: 1043.

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10

het som regeringen bestämmer medge befrielse därifrån helt
eller delvis, om förelag som berörs av strukturrationaliseringen gör
framställning om della senast den dag avyttringen sker.

Har egendom som avses i detta moment avyttrats genom sådan
tvångsförsäljning som anges i 2§ första stycket 1) lagen (1978:970) om uppskov
rned beskattning av realisationsvinst, är — oavsett lidpunkten för förvärvet -
endast 40 procent av vinsten skattepliktig.

Beslämmelsen i 2 mom. tredje stycket äger molsvarande
tillämpning på egendom som avses i delta moment.

Överlåts aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag,
ekonomisk förening eller utländskt bolag tiU svenskt företag inom samma koncern,
skall — där ej annat följer av nionde stycket — beskattning av
realisationsvinst inte äga rum, om moderföretaget i koncernen är aktiebolag
eller ekonomisk förening och den överlåtna aktien eller andelen innehas som
ett led i annan koncernens verksamhet än förvaltning av fastighet, vårdepapper
eller annan därmed likartad lös egendom. I fall som nu avses skall den
överlåtna aktien eller andelen anses förvärvad av det övertagande företaget
vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad som gällt för det överlåtande
företaget. Om överlåtelsen sker tiU utländskt företag, kan regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer medge befrielse från
realisationsvinstbeskattningen. Bestämmelserna i detta stycke om beskattning
av realisationsvinst tilllämpas även ifråga om avdrag för realisationsförlust.
Avdrag för realisationsförlust får dock inte i något fall göras på grund av
avyttring av aktier eller andelar till utländskt koncernföretag.

Har
fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag eller ekonomisk förening
genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8 november 1967 av någon som har
ett bestämmande inflytande över bolaget eller föreningen, beräknas
skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring

Har fastighet överlåtits på aktiebolag, handelsbolag
eller ekonomisk förening genom fång på vilket lagfart sökts efter den 8
november 1967 av någon som har ett bestämmande inflytande över bolaget eller
föreningen, beräknas skattepliktig realisationsvinst vid hans avyttring

Prop.
1984/85:70

Nuvarande
lydelse

av
aktie eller andel i bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mot
aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagls får inle
föranleda att skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att
avdragsgill realisationsförlust beräknas högre än enligt reglerna i detta
moment. Bestämmelserna i detta stycke gäller endast om sädan fastighet utgör
bolagels eller föreningens väsentiiga tillgång. De gäller dock inte vid
avyttring av aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening
som avses i 24 § 3mom., om avyttringen avser endast rätt till viss eller vissa
men ej alla bostadslägenheter i fastigheten. Lika med lagfartsansökan anses annan
ansökan hos myndighet om viss åtgärd med åberopande av fångeshandlingen. Om
vinslen vid försäljning av aktie eller andel på grund av bestämmelserna i detla
stycke beräknas enligt de regler, som gäller för beräkning av vinst vid
avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha avsett den mot aktien eller
andelen svarande andelen av fastigheten.

Föreslagen
lydelse

av
aktie eller andel i-bolaget eller föreningen som om avyttringen avsett mol
aktien eller andelen svarande andel av fastigheten. Vad nu sagts får inte
föranleda att skattepliktig realisationsvinst beräknas lägre eller att
avdragsgill realisa-tionsföriust beräknas högre än enligt reglerna i detta moment.
Bestämmelserna i detta stycke gäller endast om sådan fastighet ulgör bolagets
eller föreningens väsentliga tillgång. De gäller dock inle vid avyttring av
aktie i sådant bostadsaktiebolag eller andel i sådan bostadsförening som
avses i punkt 2 femte stycket av anvisningarna tiU 38 §, om avyttringen avser
endast rält lill viss eller vissa men ej alla bostadslägenheter i fastigheten.
Lika med lagfartsansökan anses annan ansökan hos myndighel om viss åtgärd med
åberopande av fångeshandlingen. Om vinsten vid försäljning av aktie eller andel
på gmnd av bestämmelserna i detta stycke beräknas enligt de regler, som gäller
för beräkning av vinst vid avyttring av fastighet, skall avyttringen anses ha
avsett den mot aktien eller andelen svarande andelen av fastigheten.

Avytirar
skattskyldig aktie i aktiebolag och finns vid avyttringen obeskattade
vinstmedel i bolaget lill följd av att större delen av dess tillgångar före
avyttringen av aktien överiåtits på den skattskyldige eller annan, skall som
skattepliktig realisationsvinst räknas vad den skattskyldige erhåller för
aktien. Vid bedömande av frågan om överlåtelse av större delen av bolagets
tillgångar ägl mm skall även beaktas tUlgång i bolaget som inom två år efter
avyttringen av aktien, direkt eller genom förmedling av annan, överiåts på den
skattskyldige eller honom närstående person eller på aktiebolag, handelsbolag
eller ekonomisk förening, vari den skattskyldige eller honom närstående person
har ett bestämmande inflytande. Har överlåtelse av tillgång i bolaget ägt rum
efter utgången av del beskattningsår då skattskyldighet för realisationsvinst
vid avyttringen av aktie i bolaget uppkom, skall realisationsvinst enligt detta
stycke tas lill beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår.
Vad nu sagts äger molsvarande tillämpning vid avyttring av andel i handelsbolag
eller ekonomisk förening. Riksskatteverket får medge undantag från detta stycke,
om det kan antas aU avyttringen av aktien eller andelen skett i annat syfte än
att erhålla obehörig förmån vid beskattningen. Mot beslut av verket i sådan
fråga får talan inte föras.

Prop.
1984/85:70 12

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Avyttrar skaltskyldig aktie i elt aktiebolag, vari
aktierna till huvudsaklig del ägs eller på därmed jämförligt sätt innehas -
direkt eller genom förmedling av juridisk person - av en fysisk person eller
ett fåtal fysiska personer (fåmansbolag), till ett annat fåmansbolag, vari
aktie - direkl eller genom förmedling av annan - ägs eller inom tvä år efter
avyttringen vid någol tillfälle kommer att ägas av den skallskyldige eller
honom närstående person, skall som skattepliktig realisationsvinst räknas vad
den skaltskyldige erhåller för aktien. Lika med aktieinnehav i del bolag, som
förvärvat aktien, anses den skattskyldiges aktieinnehav i ett annat fåmansbolag,
som inom två år efter avyttringen förvärvar större delen av tillgångarna i
något av fåmansbolagen. Har överlåtelse av aktie i det förvärvande bolaget
eller i bolag, som förvärvat större delen av tillgångarna i någol av
fåmansbolagen, ägt rum efter utgången av det beskattningsår då skattskyldighet
för realisationsvinst enligt detta stycket uppkom får realisationsvinsten tas
till beskattning på samma sätt som vid eftertaxering för nämnda beskattningsår.
Vad nu föreskrivits äger motsvarande tillämpning i fråga om handelsbolag eller
ekonomisk förening eUer andel i sådant bolag eller förening liksom
teckningsrätt till aktie eUer annan rättighet jåmföriig med aktie. Sker
avyttringen av organisatoriska eller marknadstekniska skäl eller föreUgger
andra synnerliga skäl, kan regeringen eller myndighel, som regeringen
beslämmer, för särskilt fall medge undantag från tillämpning av detta stycke.

Som närstående person räknas i detta moment föräldrar,
far- eller morföräldrar, make, avkomling eller avkomlings make, syskon eller
syskons make eller avkomUng saml dödsbo vari den skaltskyldige eller någon av
nämnda personer är delägare. Med avkomling avses jämväl styvbarn och
fosterbarn.

3 a mom." Realisationsvinst 3 a mom. Realisationsvinst vid

vid avyttring av en bostadsrätt be- avyttring av en bostadsrätt beskat-

skatlas enligt bestämmelserna i del- tas enligt bestämmelserna i detta

ta moment om bostadsrättsföre- moment om bostadsrättsföreningen

ningen är av det slag som anges i är av det slag som anges i punkl 2

punkt 3 av anvisningarna till 24 §. femte stycket av anvisningarna till

38§.

Som skatlepliktig realisationsvinst räknas: om
bostadsrätten innehafts

mindre än 2 år ................... . 100% av vinsten

2
år men mindre
än 3 år ...... 75 % av vinsten

3
år men mindre
än 4 år ..... ... 50% av vinsten

4
år eller mera
.................... .. 25 % av vinsten

Bestämmelserna i 2 mom. tredje stycket och 4 mom. sista
stycket tillämpas på motsvarande sätt vid avyttring av en bostadsrätt.

Har en bostadsrätt avyttrats genom sådan tvångsförsäljning
som anges i 2§ lagen (1978:970) om uppskov med beskattning av reaUsationsvinst,
är - oavsett tidpunkten för förvärvet - endast 25 procent av vinsten skattepliktig
om det skäligen kan antas att avyttringen inte skulle ha ägl mm om tvång inte
hade förelegat.

" Senaste lydelse 1983:1043.

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Vad som sägs om realisationsvinst vid avyttring av en
bostadsrätt tillämpas även vid avyttring av andelar i andra svenska ekonomiska
föreningar än bostadsrättsföreningar och aktier i svenska aktiebolag om
föreningen eller bolaget är av del slag som anges i punkl 3 av anvisningarna
lill 24 §.

Bedömningen av om en förening eller elt bolag är av det
slag som anges i punkt 3 av anvisningarna till 24 § görs på grundval av
förhållandena vid ingången av del år då avyttringen ägde rum.

13

Föreslagen lydelse

Vad som sägs om- realisationsvinst vid avyttring av en
bostadsrätt tillämpas även vid avyttring av andelar i andra svenska ekonomiska
föreningar än bostadsrättsföreningar och aktier i svenska aktiebolag om
föreningen eller bolaget är av det slag som anges i punkt 2 femte stycket av
anvisningarna till 38 §.

Bedömningen av om en förening eller ett bolag är av det
slag som anges i punkl 2 femte stycket av anvisningarna till 38 § görs på
grundval av förhållandena vid ingången av det år då avyttringen ägde rum.

38 §

/ wom.' Till intäkt av kapital räknas:

ränta å obligationer och å utlånade eller i bank eller
annorstädes insatta medel,

utdelning å svenska aktier och andelar i svenska
aktiefonder och ekonomiska föreningar samt å andelar i utländska bolag och
aktiefonder, så ock

inläkt genom överlåtelse av rält lill utdelning å aktier
eller andelar, som nyss sagts, där ej aktierna eller andelarna samtidigt
överiåtits,

allt såvitt intäkten inte är att hänföra till
jordbruksfastighet, fastighet som avses i 24 § 1 mom. eller rörelse.

Till intäkt av kapital räknas även vad som i samband med
ideell förenings upplösning, medlems avgång ur föreningen e.d. utskiftas lill
medlem utöver inbetald insats.

För den, som genom köp, byte eller därmed jämförligt avtal
förvärvat rätt till utdelning å svensk aktie eller å andel i svensk aktiefond
eller ekonomisk förening eller i utländskt bolag eller utländsk aktiefond,
skall säsom intäkt upptagas endast det belopp, varmed utdelningen eller, om
förvärvaren i sin tur överlåfit rätlen till utdelning, den därvid erhållna
valutan överstigit det vid förvärvet utgivna vederlaget för rätten till utdelning.

Såsom
utdelning från svensk ekonomisk förening anses jämväl vad som vid föreningens
upplösning utskiftats till medlem utöver inbetald insats, dock att vid
upplösning genom fusion, som i 28§ 3mom. andra stycket avses, såsom
utdelning i intet fall skall anses större belopp än som motsvarar vad
medlemmen erhållit kontant eller eljest i annal än andelar i den överlagande
föreningen.

'- Senasle lydelse 1984: 190.

Såsom utdelning frän svensk ekonomisk förening anses
jämväl vad som vid föreningens upplösning utskiftats lill medlem utöver
inbetald insats, dock alt vid upplösning genom fusion, som avses i 2§ 4 mom.
första stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, såsom utdelning i
intet fall skall anses större belopp än som motsvarar vad medlemmen erhållil
kontant eller eljest i annal än andelar i den övertagande föreningen.

Prop.
1984/85:70 14

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

41a§"

Äger fastighet del i samfällighet Äger
fastighet del i samfällighet

av annal slag än som avses i 53§ som avses i
53§ 2mom., hänförs

1 mom. första stycket f), hänföres den
fastigheten tillkommande ande

den fastigheten tillkommande ande- len
av intäkter och kostnader i

len av intäkter och koslnader i verksamheten
i samfälligheten till

verksamheten i samfäUigheten till den
förvärvskälla vari fastigheten

den förvärvskälla vari fastigheten ingår
enligt de bestämmelser som

ingär enligt de bestämmelser som gäller för
nämnda förvärvskälla.

gäUer för nämnda förvärvskälla.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

45 S'" Vid beräkning av skallskyldigs inkomst av
jordbmksfastighet, av annan fastighet och av rörelse må, i den mån fastighet
ingått i förvärvskällan och garantibelopp för fastigheten skall enligl
bestämmelserna i 47 S upptagas såsom skattepliktig inkomst för den skaltskyldige,
avdrag göras med belopp motsvarande garantibeloppet.

Oaktat garantibelopp för regle-ringssamfäUighet tUlhörig
regleringsdamm upptagits såsom skattepliktig inkomst för samfäUigheten. skaU
dock ägare av strömfall med skyldighet att bidraga till kostnaden för
regleringsföretaget tillgodonjuta det i första stycket angivna, å
regleringsdammen belöpande avdraget, i den mån detsamma motsvarar den på
strömfallet belöpande andelen av nämnda kostnad.

46 §

1 mom. Uppkommer underskott vid beräkningen av inkomst av
förvärvskälla får, med de undantag som anges i delta moment och med
iakttagande av föreskriften i 74§, underskottet avräknas från den skattskyldiges
inkomst från andra förvärvskällor i den mån underskottet och inkomsten enligl
56 — 59 S§ hänför sig till samma kommun.

Avdrag medges inte för

1)
underskott av
icke yrkesmässig avyttring av fast eller lös egendom eller av deltagande i
lotteri,

2)
underskott av
fastighet eller rörelse i utlandet,

3)
underskott som
har uppkommit på grund av alt avdrag enligt 45 § överstigit nettointäkten av
förvärvskäUan,

4)
underskott i
den mån hänsyn till det har lagits vid beräkning av sjömansskatt.

'-' Senaste lydelse 1975:259. '" Senasle lydelse
1954: 52. " Senasle lydelse 1979; 1149.

Prop.
1984/85:70 15

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har avdrag gjorts enligt I § lagen (1966: 172) om avdrag
för avskrivning på skeppskontrakt m.m. och uppkommer underskott i
förvärvskällan får den del av underskottet som svarar mot avdraget avräknas
endasl från inkomst av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse. Har avdrag
gjorts för värdeminskning av skepp eller luftfartyg och överstiger avdraget för
år räknat lOprocent av anskaffningsvärdet av skepp eller 15procent av anskaffningsvärdet
av luftfartyg gäller samma begränsning av rätten att avräkna underskott i
fråga om den överskjutande delen av avdraget. För underskoll som inle har
kunnat utnyttjas föreligger rätt till avdrag senast vid den taxering som sker
sjätte kalenderåret efter del kalenderår då taxering skett för det
beskattningsår då underskottet uppkom. Sådani avdrag får dock inte överstiga
det sammanlagda beloppet av inkomst av rederi-, luftfarts- och varvsrörelse
sedan denna inkomst i förekommande fall minskats med annat underskott som avses
i delta stycke.

Vid tUlämpning av tredje stycket anses koncernbidrag
enligt 43 § 3 mom. som intäkt av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse endast
om bidraget utgör avdragsgUl omkostnad för givaren i rörelse av angivet slag.

Tredje stycket tillämpas inte i Tredje stycket
tillämpas inte på fråga om svenskt akliebolag vars fiskeskepp eller
köpekontrakt som aktier noteras på börs eller är före- avser fiskeskepp, om
den skattsky l-målför liknande notering eller i frå- dige har licens enligl
förordningen ga om dotterföretag tiU sådant bo- (1978:517) om licens för
yrkesfis-lag. Tredje stycket tillämpas inle käre eller är medlem i fiskelag
som heller pä fiskeskepp eller köpekon- har sådan licens, trakt som avser
fiskeskepp, om den skaltskyldige har licens enligt förordningen (1978:517) om
licens för yrkesfiskare eller är medlem i fiskelag som har sådan licens.

Föreligger synnnerliga skäl, får regeringen eller den
myndighet som regeringen bestämmer medge undantag från tillämpning av iredje
stycket. Bryter skattskyldig mot viUkor som har uppställts för medgivandet,
skaU taxering ske enligl tredje stycket pä samma sätt som vid eftertaxering för
det beskattningsår som medgivandet avser.

Att avdrag icke är medgivet för underskott som uppkommU
före eller i samband med vissa företagsöverlåtelser framgår av punkt 6 av
anvisningarna till 20§.

47§'*

För fastighet, som året före tax- För
faslighet, som året före tax-

eringsåret varit skattepliktig, be- eringsåret
varil skattepliktig, beräknas garantibelopp till en och en räknas
garantibelopp lill en och en

'* Senaste lydelse 1980: 1054.

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

halv procent av fastighetens taxeringsvärde förstnämnda
år. Garan-tibeloppel tas upp som skattepliktig inkomst för fastighetens ägare
inom den kommun, där fastigheten är belägen. Som ägare anses även den, som
innehar fastighet med fidei-kommissrätl eller i annat fall utan vederlag
besitter faslighet på grund av testamentariskt förordnande.

Vad som i föregående stycke sägs om ägare skall i förekommande
fall i stället gälla:

a)
den, som
innehar fastighet med åborätt. med tomträtt eller med vattenfallsrätt,
innehavare av så kallad ofri tomt i stad samt den, som eljest innehar fastighet
med ständig eller ärftlig besittningsrätt;

b)
innehavare
av skogsområde, som blivil av staten upplåtet till kanalbolag eller till kommun
eller annan menighet;

c)
innehavare
av publikt boställe eller på lön anslagen jord;

d) juridisk person, som förvallar

samfällighet och som enligl 53 §

1 mom. första stycket f) är skatt

skyldig för inkomst; samt

e) nyttjanderättshavare till täkt-

mark som avses i 2 kap. 4§ fastig-

hetslaxeringslagen (1979:1152), om

nyttjanderätten har förvärvats mot

engångsvederlag.

Såsom innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen
jord skall anses den tjänsteinnehavare eller annan, som författningsenligt äger
nyttja fastigheten eller tiUgo-donjuta dess avkastning. Beträffande sådant
löneboställe som avses i lagen (1970:939) om förvaltning av kyrklig jord är
vederbörande pastoral att anse såsom innehavare.

Skall avkastning utöver husbehovet av skog å faslighet,
som under a) eller c) omförmäles. författningsenligt helt eller delvis tillkomma
allmän fond eller inrättning, är denna att anse såsom fastighetens

16

Föreslagen lydelse

halv procent av fastighetens taxeringsvärde förstnämnda
år. Garantibeloppet las upp som skattepliktig inkomst inom den kommun, där
fastigheten är beXägen. för fastighetens ägare eller för den som enligt I kap.
5§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skaU anses som ägare. Den som innehar
fastighet med åborätt eller eljest med ständig eller ärftlig besittningsrätt
och på grund av denna sin rätt inte äger utöver husbehovet tillgodogöra sig
avkastning av skog på fastigheten påförs dock inte något garantibelopp på det
i taxeringsvärdet ingående skogsbruksvärdet.

Prop.
1984/85:70 17

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

innehavare, såvitt angår fastighetens skogsbruksvärde.

Där beträffande fastighet, som innehaves med åborätt eller
eljest med ständig eller ärftlig besittningsrätt, innehavaren på grund av
denna sin rätt icke äger utöver husbehovet tillgodogöra sig avkastning av
skog å fastigheten, skall garantibeloppet för honom icke beräknas å det i
taxeringsvärdet ingående skogsbruksvärdet.

Garantibclopp beräknas för beskattningsår. Omfattar
beskattningsåret kortare eller längre tid än 12 månader eller har fastigheten
förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret, skall garantibeloppet jämkas
med hänsyn härtill.

(Se vidare
anvisningarna.)

47 a §'' Sammanlagda beloppet av den inkomst från en eUer
flera förvärvskäUor, vilken är skattepliktig i en kommun, med avdrag i
förekommande fall som avses i 46 och 46 a§§, saml av i 47 § omförmält
garantibelopp ulgör skattskyldigs inom kommunen taxerade inkomst.

Den taxerade inkomsten avmn- Den taxerade inkomsten avmn-

das nedåt, för skattskyldig som das nedåt till hell
hundratal kronor. avses i I0§ 1 mom. lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt till helt hundratal kronor och för annan skattskyldig till
helt tiotal kronor.

50 §

2 mom.' För fysisk person, som varit här i riket bosall
under hela eller någon del av beskattningsåret, utgöres såvill angår
hemortskommunen den beskattningsbara inkomsten av den laxerade inkomsten
minskad med kommunall gmndavdrag. Den beskattningsbara inkomsten skall angivas
i helt hundratal kronor, så alt överskjutande belopp, som icke uppgår till helt
hundratal kronor, bortfaller.

Finnes skattskyldigs skatleförmåga under beskattningsåret
hava varit väsentligen nedsatt till följd av långvarig sjukdom, olyckshändelse,
ålderdom, underhåll av andra närstående än barn, för vilka den skaltskyldige
ägl tillgodonjuta allmänt barnbidrag, eller annan därmed jämförlig omständighet,
må efter taxeringsnämndens eller, om besvär anförts eller ock särskild
framställning därom gjorts senast den 30 juni året näst efter laxeringsåret,
länsrättens beprövande den skattskyldiges taxerade inkomst minskas, förutom med
kommunalt gmndavdrag, med ytterligare elt efter omständigheterna avpassat
belopp, dock högst 10000 kronor. Har skalt-

' Senaste lydelse 1981:999. " Senasle lydelse 1979:
169.

2 Riksdagen 1984185. I saml. Nr 70

Prop.
1984/85:70 18

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skyldig på grund av jämkning vid beräkning av sjömansskatt
åtnjutit avdrag för nedsatt skatteförmåga, skall avdrag, som avses i detla
stycke, minskas med det belopp, varmed jämkning medgivits.

Om skattskyldigs inkomst, efter avdrag av därå belöpande
skatt, på grund av nedsalt arbetsförmåga, långvarig oförvållad arbetslöshet,
slor försörjningsbörda eller annan därmed jämförlig omständighet understigit
vad han kan anses hava behövt lill underhåll för sig själv och för make och
oförsörjda barn (existensminimum) är den skaltskyldige berättigad till avdrag
för nedsatt skatteförmåga.

Även skattskyldig, vars inkomst lill icke obetydlig del
utgjorts av folkpension, är - om särskilda omständigheter icke föranleda annat
- berättigad till avdrag för nedsatt skatteförmåga.

Vad i andra stycket sägs angående lid och ordning för
särskild framställning om avdrag samt angående minskning av avdraget med
belopp, varmed jämkning erhållits vid beräkning av sjömansskatt, skall äga
motsvarande tillämpning i fråga om avdrag enligt tredje och fjärde styckena.

Vad härefter återstår avrundas nedåt till helt hundratal
kronor och utgör för skattskyldig, som nu nämnts, beskattningsbar inkomst.

För ideell förening, som äger rätt till grundavdrag enligt
48 § 1 mom., utgöres såvitt angår hemortskommunen den beskattningsbara inkomsten
av den laxerade inkomsten minskad med kommunalt grundavdrag.

3 mom. För skattskyldig, som i 2mom. avses, såvitt angår
annan kommun än hemortskommunen, utgör den taxerade inkomsten tillika beskattningsbar
inkomst, ulom i fall varom nedan i andra stycket förmäles.

Kan kommunalt grundavdrag helt eller delvis icke utnyttjas
i hemortskommunen och har taxerad inkomst påförts den skattskyldige i annan
kommun, skall bristen avräknas från sistnämnda inkomst. Därvid skola i
förekommande fall bestämmelserna i punkt 4 av anvisningarna lill 46 § äga
molsvarande tiUämpning. Vad efter dylik avräkning återstår utgör för den
skaltskyldige beskattningsbar inkomst i kommunen.

För annan skattskyldig än som i 2 mom. avses ulgör den
taxerade inkomsten tillika beskattningsbar inkomst.

Beskattningsbar inkomst skall Den beskattningsbara inkomsten

för fysisk person, oskifl dödsbo och avrundas nedåt till
helt hundratal familjestiftelse, varom förmäles i kronor. 10§ 1 mom. lagen om
statlig inkomstskatt, angivas i hela hundratal kronor, så att överskjutande
belopp, som icke uppgår tiU helt hundratal kronor, bortfaller.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

Senaste lydelse 1970: 162.

Prop. 1984/85:70 19

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

53 5

/ mom. Skyldighel att erlägga skatt för inkomst åligger så
framt ej annat föreskrives i denna lag eller i särskilda bestämmelser,
meddelade pä grund av överenskommelse eller beslut, varom i 72 och 73 SS sägs:

a) fysisk person:

för tid, under vilken han varU här i rikel bosatt;

för all inkomst, som av honom för all inkomst, som
förvärvals här i riket eller å utländsk ort för- inom eller utom rikel;
samt värvals; samt

för tid, under vilken han ej varit här i riket bosatt;

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivits;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som
utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

för avlöning eller annan därmed jämförlig förmån, som
utgått av annan anställning eller annat uppdrag, i den män inkomsten uppburits
härifrån och förvärvats genom verksamhet här i riket;

för pension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring
lill den del beloppet överstiger 7 500 kronor och för annan ersättning enligt
nämnda lag;

för pension på grund av anställning eller uppdrag hos
svenska staten eller svensk kommun;

för belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring
än ijänste-pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven
försäkringsrörelse;

för ersättning enligt lagen (1954:243) om
yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976: 380) om arbetsskadeförsäkring och lagen
(1956:293) om ersättning ål smittbärare samt enligt annan lag eller
författning, som utgått till nägon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller
på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om
statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersältning lill
sjömän;

för dagpenning från erkänd arbetslöshetskassa enligt lagen
(1973:370) om arbetslöshetsförsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt
lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

för timstudiestöd och inkomslbidrag enligt
siudieslödslagen (1973:349);

för annan härifrän uppburen, genom verksamhet här i riket
förvärvad inkomst av tjänst;

för återfört avdrag för egenavgifter enligl lagen
(1981:691) om socialavgifter saml — i den mån avdrag har medgetls för
avgifterna - restituerade, avkortade eller avskrivna egenavgifter;

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet
eller rörelse här i rikel eller tUlbehör till sådan fastighet eller rörelse och
av egendom som avses i 35 § 3 a mom. och som innefattar nyttjanderätt till ett
hus eller del av etl hus här i riket; samt

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av aktier och
andelar i sådana svenska förelag som avses i punkl 4a av anvisningarna till 41
S, om överlåtaren vid något tillfälle under de tio kalenderår som närmasi
föregått det år dä avyttringen skedde haft silt egentliga bo och hemvist här i
riket eller stadigvarande vistats här;

** Senaste lydelse 1984:353.

Prop. 1984/85:70

Nuvarande lydelse

b) staten:

för inkomst av jordbruksdomäner, skogar samt uthyrda
eller med tomträtt eller vattenfallsrätt upplåtna fastigheter; samt

för inkomst av rörelse, som ej härflutit av bank- eller
försäkringsrörelse eller av kommunikationsverk med tillhörande byggnader och
anläggningar eller av industriell verksamhet, som huvudsakligen avser att
tiUgodose statens egna behov;

c) landsting, kommuner och and

ra menigheter ävensom hushåll

ningssällskap med stadgar som

faststäUts av regeringen eller myn

dighet som regeringen bestämmer;

för inkomst av fastighet och av rörelse;

d) akademier, aUmänna under

visningsverk, sådana sammanslut

ningar av studerande vid rikets uni

versitet och högskolor i vilka de

studerande enUgt gällande stadgar

är skyldiga att vara medlemmar,

samarbetsorgan för sådana sam

manslutningar med ändamål att

fullgöra uppgifter som enligt

nämnda stadgar ankommer på

sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag,
regional utvecklingsfond som avses iförordningen (1978:504) om överförande av
vissa uppgifter från företagareförening till regional utvecklingsfond,

aUmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor,
understödsföreningar som inle bedriver till livförsäkring hänförlig verksamhet,
pensionsstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av
pensionsutfästelse m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med ändamål
uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,
stiftelser som bildats enligt avtal mellan organf sationer av arbetsgivare och
ar-

20

Föreslagen lydelse

b) dödsbo;

för all
inkomst som förvärvats inom eller utom riket.

Prop. 1984/85:70 21

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

betstagare med ändamål att utge avgångsersättning till
friställd arbetstagare eller främja åtgärder till förmån för arbetstagare som
blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd tillföljd av
driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags
verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring,

Allmänna pensionsfonden, AU

männa sjukförsäkringsfonden,

Alva och Gunnar Myrdals stiftelse,

Apotekarsocietetens stiftelse för

främjande av farmacins utveckUng

m.m.. Bokbranschens Finansie-

ringsinstitut Aktiebolag, Bryggeri

stiftelsen, Dag Hammarskjölds

minnesfond. Fonden för industriellt

utvecklingsarbete. Fonden för in

dustriellt samarbete med u-länder.

Fonden för svenskt-norskt industrf

ellt samarbete, handdsprocedurrå-

det. Järnkontoret och SIS — Stan

dardiseringskommissionen i Sveri

ge, så länge kontorets respektive

kommissionens vinstmedel an

vänds till allmänt nyttiga ändamål

och utdelning inte lämnas till del

ägare eller medlemmar, Nobelstif

telsen. Norrlandsfonden. Stiftelsen

Industricentra, Stiftelsen Industri

ellt utvecklingscentrum i övre Norr

land, Stiftelsen Institutet för Före

tagsutveckling, Stiftelsen Lands

tingens fond för teknikupphandling

och produktutveckling, Stiftelsen

för produktutvecklingscentrum i

Göteborg, Stiftelsen Produktut

vecklingscentrum i Östergötland,

Stiftelsen för samverkan mellan

Lunds universitet och näringslivet

— SUN, Stiftelsen Sveriges tek

nisk-vetenskapliga attachéverk

samhet. Svenska bibelsällskapets

bibelfond. Svenska Penninglotte

riet Aktiebolag, Svenska skeppshy

potekskassan. Svenska UNICEF-

kommittén, Sveriges exportråd,

Sveriges turistråd. Aktiebolaget

Prop. 1984/85:70 22

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Tipstjänsl och Aktiebolaget Trav och Galopp:

för inkomst av fastighet;

e) kyrkor, sjukvårdsinrätttiingar vilkas verksamhet ej
bedrives i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som hava till
hu-vudsakUgt ändamål att under samverkan med miUtär eller annan myndighet
stärka rikets försvar ef ler att, utan begränsning till viss familj, vissa
familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller
lämna understöd för beredande av undervisning eller utbUdning eller utöva
hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning, ävensom
ideella föreningar som uppfylla i punkt 9 av anvisningarna angivna villkor:

för inkomst av fastighet och av rörelse;

ft svenska aktiebolag och sådana bolag, som enligt
särskild författning äro skyldiga att avstå sin vinst, ekonomiska föreningar, samebyar,
samfund, stiftelser, understödsföreningar, som bedriva tiU livförsäkring
hänförlig verksamhet, verk, inrättningar och andra inländska juridiska
personer, dock såvitt gäller sådana juridiska personer som enligt författning
eller på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet endast om
samfälligheten har taxerats såsom särskild taxeringsenhet och avser
marksamfäUighet eller reg-leringssamfälUghet, samtliga här under f) avsedda
bolag, verk och andra juridiska personer i den mån de ej inbegripas under
punkterna d) och e):

för aU inkomst, som här i riket eller å utländsk ort
förvärvats;

g) utländska bolag:

för inkomst av här belägen fastighet;

för inkomst av rörelse, som här bedrivas; samt

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

för vinst vid icke yrkesmässig avyttring av fastighet
eller rörelse här i riket eller tillbehör till sådan fastighet eller rörelse
och av egendom som avses i 35 § 3 a mom. och som innefattar nyttjanderätt tUl
ett hus eller del av etl hus hår i rikel.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtill äro, efter
ansökan förklara, att stiftelse eller förening, som har till huvudsakligt
ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest
vid tillämpning av denna lag skall anses jämställd med stiftelse eller
förening, som ovan i första stycket vid e) angives. Sådant beslut må, när
omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut,
som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, må klagan icke föras.

2 mom.' VanUga handelsbolag,

kommanditbolag, enkla bolag, re

derier och juridiska personer, som

enligt författning eller på därmed

jämförligt sätt bildats för att förval

ta annan samfällighet än sådan som

avses i 1 mom. första stycket f),

taxeras icke, utan hänföres deras

inkomst tiU de särskUda delägarnas

inkomst med belopp, som för en

var motsvarar hans andel av bola

gets, rederiets eller samfällighetens

inkomst. Ej heller skall så kallat

gmvbolag taxeras, utan skola dess

delägare taxeras en var för den in

komst, han åtnjutit av bolagets

verksamhet.

Vad i föregående stycke sägs skall i tUlämpning
beträffande garantibelopp

3 mom. Avlider skaltskyldig,

skall för det beskattningsår, då

dödsfallet inträffade, oskift dödsbo

efter honom taxeras såväl för in

komst, vilken den avlidne haft, som

för inkomst, vilken ingått till döds-

23

Föreslagen lydelse

2 mom. Inkomst hos vanliga

handelsbolag, kommanditbolag,

enkla bolag, rederier och juridiska

personer, som enligt författning el

ler på därmed jämförligt sätt bildats

för att förvalla annan samfällighet

än sådan som har taxerats såsom

särskild taxeringsenhet och avser

marksamfäUighet eller reglerings-

samfällighet, hänförs tUl de särskU

da delägarnas inkomst med belopp,

som för en var molsvarar hans an

del av bolagets, rederiels eller sam-

fäUighetens inkomst. Delägare i

s.k. gmvbolag taxeras för den in

komst han åtnjutit av bolagets verk

samhet.

förekommande fall äga motsvarande för fastighet.

3 mom. Avlider skattskyldig,

skall för det beskattningsår, då

dödsfallet inträffade, dödsboet ef

ter honom taxeras såväl för in

komst, vilken den avlidne haft, som

för inkomst, vilken ingått till döds-

' Senaste lydelse 1975:259. " Senasle lydelse
1971:407.

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

24

boel efter dödsfallet, och skall där- boet efter dödsfallet, och skall där

vid för dödsboet tilllämpas vad som vid
för dödsboet tillämpas vad som

enligt bestämmelserna i denna lag enligt bestämmelserna i denna lag

skolat gälla för den avlidne. skolat
gälla för den avUdne.

Vad i föregående stycke sägs skall i förekommande fall äga
molsvarande tillämpning belräffande garantibclopp för fastighet.

För
senare beskattningsår än det, då dödsfallet inträffade, taxeras oskiftat
dödsbo, om den avlidne vid sitt frånfälle var bosatt här i riket, som
inländsk juridisk person och i annat fall som här i riket icke hemmahörande
juridisk person.

För senare beskattningsår än det, då dödsfallet
inträffade, tillämpas vad som sägs om dödsbo endast om den avlidne vid sUt
frånfälle var bosalt här i riket; i annat fall anses dödsbo som sådan här i
riket icke hemmahörande juridisk person som inte skall taxeras tiU kommunal inkomstskatt.

Från och med det taxeringsår som följer närmast efter det
fjärde kalenderåret efter det kalenderår, då dödsfallet inträffade, tillämpas
dock bestämmelserna om handelsbolag på dödsbo efter den som vid sitt frånfälle
var bosatt här i riket, om för dödsboet skulle ha beräknats högre till slatlig
inkomstskatt taxerad inkomst än 10000 kronor eller större skattepliktig
förmögenhet än 100000 kronor. Dödsbo på vilket bestämmelserna om handelsbolag
varit tUlämpliga något beskattningsår anses därefter som sådant bolag i
beskattningshänseende, oavsett storleken av boets inkomst eUer förmögenhet.
Bestämmelserna i detta stycke tiUämpas icke på fidei-kommissbo.

Om särskilda skäl föreligga, må riksskatteverket på
ansökan förklara att oskiftat dödsbo, som enligt föregående stycke skall
behandlas såsom handelsbolag i beskattningshänseende, må taxeras enligt
bestämmelserna i tredje stycket. Ansökan skall för att kunna upptagas tiU
prövning göras hos riksskatteverket senast under året efter det taxeringsår, då
oskiftat dödsbo första gången skall behandlas som handelsbolag i
beskattningshänseende. Mol beslul, som riksskatteverket meddelat i sådant
ärende, må talan icke föras.

54 S' Från skattskyldighet frikallas:

a) svenska aktiebolag och svens

ka ekonomiska föreningar:

för utdelning på aktie i svenskt aktiebolag och andel i
svensk ekonomisk förening i den omfattning som anges i punkt 1 av anvisningarna;

a) medlem av konungahuset: för av
staten anvisat anslag;

b) i utlandet bosatt person:

b) medlem av konungahuset:

för av staten anvisat anslag;

c) i utlandet bosatt person och

utländskt bolag;

" Senaste lydelse 1980:957.

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

25

för sådan inkomst, för vilken avgift enligt lagen om
bevillningsavgifter för särskilda förmåner och rättigheter skall erläggas eller
beträffande vilken befrielse från sådan avgift skall åtnjutas jämlikt särskill
stadgande i samma lag;

d) 1.
ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 2§ faslighetstaxe-ringslagen
(1979:1152):

för
inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan användning
som gör att byggnad enligt 2 kap. 2 S fastighetstaxeringslagen skall
indelas som specialbyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad,
distributionsbyggnad eller reningsanläggning, eller härrör från
nationalpark;

2. ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 3§
fastighetstaxeringslagen:

c) ägare av sädan fastighet som avses i 3 kap. 2§
fastighetstaxeringslagen (1979:1152):

för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst
härrör från sådan användning som gör att byggnad enligt 2 kap. 2S
fastighelslaxe-ringslagen skall indelas som specialbyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad,
distributionsbyggnad eller reningsanläggning;

d) ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 3 §
faslighetstaxe-ringslagen:

för inkomst av fasligheten i den mån ägarens inkomst
härrör från sådan egendom och sådan användning som avses i nämnda lagmm;

3. ägare av sådan fastighet som avses i 3kap. 4§
fastighetstaxeringslagen, dock ej ideell förening som är hänförlig under 53 §
1 mom. e):

för inkomst av fastigheten i den mån den används för
ändamål som avses i 3kap. 4§ fastighetstaxeringslagen;

e) i
riket bosatt delägare i dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle icke
varil här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst,
för vilken dödsboet är skyldigt att betala inkomstskatt;

e) i riket bosatt delägare i oskift

dödsbo efter person, som vid sitt

frånfälle icke varit här i riket bo

satt:

för av dödsboet åtnjuten, till honom utdelad inkomst, för
vilken dödsboet skaU utgöra kommunal inkomstskatt;

f) understödsföreningar, som be

driver såväl tiU livförsäkring hän

förlig verksamhet som annan verk

samhet;

för annan inkomst än inkomst av fastighet, dock att
skattskyldighet föreUgger även för förstnämnda inkomst tiU den del inkomsten
belöper på livförsäkringsverksamheten;

g) understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar inte
får meddela

26

Prop.
1984/85:70

Föreslagen
lydelse

Nuvarande lydelse

annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar
kapitalunderstöd på högsl 1000 kronor per medlem;

för all inkomst, som belöper på verksamhet, hänförlig till
livförsäkring;

f) här i
riket bosatt fysisk person, som under vistelse utomlands åtnjutit avlöning
eller annan därmed jämförlig förmån på gmnd av anställning där annat än hos
svenska staten, svensk kommun eUer ombord på svenskt fartyg eller svenskl,
danskt eUer norskt luftfartyg:

för inkomst av anställningen under fömtsättning alt
anställningen och vistelsen i utlandet varat minst ett år eller enligt
anställningsavtal eller på annan gmnd kan antagas komma att vara minst ett
år.

h) här i rikel bosalt fysisk person, som under vistelse
utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på gmnd av anställning
där annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg
eller svenskl, danskt eller norskt luftfartyg:

för inkomst av ansläUningen under fömtsättning alt
anställningen och vistelsen i ullandel varat minst etl år eller enligt
anställningsavtal eller på annan gmnd kan antagas komma att vara minst ett år;

(■) ideeU förening, som är hänförlig under 53 § 1
mom. e):

för inkomst av fastighet och av rörelse i den omfattning
som anges i punkt 4 av anvisningarna;

j) svensk aktiefond:

för inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet på grund av
avyttring av egendom som avses i 35 § 3mom., om den avyttrade egendomen
innehafts två år eller mera.

Svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening kan under
de förutsättningar som anges i punkt 5 av anvisningarna frikallas från
skattskyldighet för utdelning på andel i utländskt företag.

Av 70 § framgår att personer som där avses är frikallade
från skattskyldighet för vissa inkomster.

(Se vidare anvisningarna.)

57 §

/ mom.* Skatt för inkomst av rörelse skall utgöras till
kommun, där rörelsen utövats från fast driftställe.

Har fast driftställe icke begagnats, skall skatt för
inkomsten utgöras, om inkomsten förvärvats

'* Senasle lydelse 1930; 190.

Prop.
1984/85:70 27

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

a) av fysisk person

under tid, då han varit här i riket bosatt;

i hemortskommunen;

under tid, då han icke varit här i riket bosatt;

i Stockholm för gemensamt kommunalt ändamål;

b) av
inländsk juridisk person; b) av dödsbo

i hemortskommunen; i hemortskommunen.

c) av utländskt bolag;

i Stockholm för gemensamt kommunalt ändamål.

3 mom. Hava i annat fall än i 43 S I mom. sägs
näringsidkare, mellan vilka intressegemenskap råder (moder- och dotterföretag
eller företag under i huvudsak gemensam ledning), vid affärer sinsemellan
genom åsåtlande av högre eller lägre pris än de i allmänhet gällande eller
andra liknande ålgärder åstadkommit, att inkomst av deras verksamhet ( icke
oväsentlig mån redovisals inom annan kommun än den, där inkomsten skuUe
redovisats, om intressegemenskap icke förefunnits, skall såsom beskattningsort
för den näringsidkare, hos vilken för hög inkomst sålunda redovisals,
beträffande skälig del av hans inkomst gälla den kommun, där den andre
näringsidkaren skulle utgjort skatt för inkomsten, om dylika åtgärder icke
vidtagits.

Har koncernbidrag som avses i 43§ 3mom. föranlett att
inkomst redovisats inom annan kommun än den, där inkomsten skulle redovisats
om bidraget icke lämnats, äga bestämmelserna i första stycket motsvarande
tillämpning på den, som mottagit bidraget. Lämnas sådant bidrag för att täcka
underskott i förvärvskäUa avseende verksamhet som bedrives av det mottagande
företaget, kan regeringen, om synnerliga skäl därtiU föreligga, medgiva att
bidraget får avräknas mot underskottet även i de fall då förutsättningar för
sådan avräkning eljest ickeförehgga.

58 §*

Där inkomst av rörelse, efter ty i När inkomst av rörelse enligt

57 § är sagt, skall tagas UU beskatt- 57 § skall beskattas i mer än en

ning i mera än en kommun, skall i kommun skall i fråga om inkoms-

fråga om inkomstens uppdelning tens uppdelning gälla, alt inkoms-

gäUa, att inkomsten beskattas i frå- ten beskattas till fem procenl eller,

ga om; där omständighetema därtill/öran-

" Senaste lydelse 1978:52. " Senaste lydelse
1967:748.

Prop. 1984/85:70

Nuvarande lydelse

bankrörelse i varje kommun, där huvud- eller
avdelningskontor funnits, till så stor del. som å kontoret belöper efter
förhållandetal, vilka uträknas på sätt i anvisningarna närmare angives;

annan penningrörelse, emissionsrörelse och handel med
värdepapper i varje kommun, där kontor funnits, till så stor del, som å
kommunen belöper efter förhållandet mellan de vid varje kontor influtna
bruttointäkterna;

tomt rörelse till fem procent i kommun, där huvudkontor
funnits, samt i övrigt i kommun, där fastighet, som tomtrörelsen omfattat, är
belägen, eller, om tomtrördsen omfattat fastigheter i olika kommuner, i envar
av dessa kommuner till så Stor del, som belöper å köpeskillingarna för inom
kommunen belägna, under beskattningsåret försålda fastigheter i förhållande
till köpeskillingarna för samlliga under samma år försålda fastigheter;

rörelse, som avser att medelst ledning tillhandahålla
vatten eller gas, tiU tio procent i kommun, där huvudkontorfunnits, samt i
övrigt i de kommuner, där vatten- eller gasverk varit beläget eller
förbrukning ägt rum, med iakttagande av de härom i anvisningarna meddelade
närmare bestämmelser;

rörelse, som avser produktion och tillhandahållande av
elektrisk kraft, tiU fem procent i kommun, där huvudkontor funntts, samt i
övrigt i kommuner, där kraftproduktion bedrivits eller närdistribution av
kraft ägt rum, med iakttagande av de härom i anvisningarna meddelade närmare
bestämmelser;

rörelse. som avser tillhandahållande men icke produktion
av elektrisk kraft, tiUfem procent i kommun,

28

Föreslagen lydelse

leder, högre procent i kommun, där huvudkontor funnits,
saml i övrigt i de kommuner, där fast driftställe begagnats, efter vad som kan
finnas skäligt med hänsyn tUl inom vaije kommun tillverkade varors värde,
handelsomsättnings storlek, antalet där sysselsatta arbetare eller annal
förhållande, som kan tjäna till grund för bedömande av den inkomst, som kan
anses ha åtnjutits inom kommunen.

Prop.
1984/85:70 29

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

där huvudkontor funnits. samt i övrigt i de kommuner, där
förbrukning ägl rum;

järnvä g sdrift till hälften i de kommuner, där stationer
funnits, efter förhållandet mellan dessas trafikvärden och till hälften i vederbörande
kommuner efter förhållandet mellan de inom varje kommun till jämvägens
personal utbetalta avlöningsförmåner, skolande beräkningen härav ske enligt i
anvisningarna meddelade närmare föreskrifter;

sparv äg sdrift till fem procent i kommun, där spårvägen
haft huvudkontor, samt i övrigt i de kommuner, där spårvägen fram-dragits.
efter förhåUandet mellan antalet inom varje kommun tillryggalagda
vagnkilometer;

linje t r af i k med omnibus till fem procent i kommun,
där huvudkontorfunnits, samt i övrigt i de kommuner, där linjetrafik ägt rum,
efter förhållandet mellan antalet inom varje kommun i sådan trafik
tillryggalagda vagnkilometer;

kanaldrift till fem procent i kommun, där huvudkontor
funnits, samt i övrigt i de kommuner, som av kanalen berörts, efter fördelningstal,
som fastställas av vederbörande länsstyrelse i enlighet med de i anvisningarna
närmare angivna grunder;

rörelse av annat slag än de förut särskilt angivna till
fem procent eller, där omständigheterna därtill föranleda, högre procent i
kommun, där huvudkontor funnits, samt i övrigt i de kommuner, där fast
driftställe begagnats, efter ty som kan finnas skäligt med hänsyn till inom
varje kommun tillverkade varors värde, handelsomsättnings storlek, antalet där
sysselsatta arbetare eller annat förhällande, som kan tjäna till grund för
bedömande av den inkomst, som kan anses hava åtnjutits inom kommunen.

(Se vidare anvisningarna.)

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

1 mom. Skatt för inkomst av tjänst eller av annan
tillfällig förvärvsverksamhet än i 2 mom. sägs samt skatt för inkomst av
kapital utgöres, om inkomsten förvärvals av fysisk person under tid, då han
varit här i riket bosatt, eller av inländsk juridisk person, i hemortskommunen.

3 mom.*
Har fysisk person under tid, då han ej varit här i riket bosalt, eller
utländskt bolag åtnjutit sådan inkomst av tjänst eller, i annat fall än i 2
mom. sägs, av sådan tillfällig förvärvsverksamhet, för vilken skattskyldighet
här i riket föreUgger, beskattas inkomsten i Stockholm för gemensamt kommunalt
ändamål.

1 mom. Skatt
för inkomst av tjänst eller av annan tUlfalUg förvärvsverksamhet än i 2 mom.
sägs samt skatt för inkomst av kapital utgörs, om inkomsten förvärvats av
fysisk person under tid, då han varit här i riket bosatt, eller av dödsbo, i
hemortskommunen.

3 m o m. Har fysisk person under tid, då han inte varil
här i rikel bosall, åtnjutit sådan inkomst av tjänst eller, i annat fall än i
2 mom. sägs, av sådan tillfälUg förvärvsverksamhet, för vilken skattskyldighet
här i riket föreligger, beskattas inkomsten i Stockholm för gemensamt
kommunalt ändamål.

66 S"

Med hemortskommun förstås i denna lag den kommun, där den
skaltskyldige författningsenligt skall vara mantalsskriven för året näst före
taxeringsåret.

För
den, som varit under elt beskattningsår eller del därav bosatt här i riket utan
att mantalsskrivningsskyldighet i någon kommun beträffande honom förelegat för
året näst före laxeringsåret, skall såsom hemortskommun anses den kommun, där
han först varil bosatt under del år, som närmast föregått taxeringsåret.

För oskift dödsbo efter avliden person, som varit vid
dödsfallet bosatt här i riket, skaU såsom hemortskommun anses den avlidnes
hemortskommun.

För
bolag eller annan sammanslutning, som jämlikt 64 § 2 mom. skall betraktas
såsom svensk ekonomisk förening, gäller såsom hemortskommun den kommun, inom
vilken den verkliga ledningen av företagel utövades den I november näst före
det år, som närmasi föregått taxeringsåret.

För annan juridisk person än oskift dödsbo och bolag eller
annan sammanslutning, som nyss sagts,

" Senaste lydelse 1950:308. * Senaste lydelse 1930:
190. -'Senasle lydelse 1945:897.

För dödsbo
efter den som vid dödsfallet varil bosatt här i riket, skall såsom
hemortskommun anses den avlidnes hemortskommun.

Prop.
1984/85:70 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gäller såsom hemortskommun den kommun, där vederbörande
styrelse eller förvaltning den 1 november näst före det år, som närmast föregått
taxeringsåret, hade sitt säte eller där syssloman eller ombud vid nämnda tid
var bosalt.

(Se vidare anvisningarna.) (Se vidare anvisningarna.)

Anvisningar

tiU 19 8 2.'" Med näringsbidrag avses statligt stöd
utan älerbetalningsskyldighel som tillfaller en näringsidkare för
näringsverksamheten. Med näringsbidrag avses också statligt slöd som är
förenat med ålerbetalningsskyldighet om sådan skyldighet uppkommer endast om

a)
näringsidkaren
inle uppfyller de vUlkor som har uppställts för stödet,

b)
näringsidkaren
inte följer de föreskrifter som har meddelats vid beviljandet av stödet eller

c)
eljest något
oväntat inträffar som uppenbarligen mbbar förutsättningarna för stödet.

Som näringsbidrag anses även Som näringsbidrag anses även

stöd enligl första stycket som läm- slöd
enligt första stycket som läm

nas av kommuner, skattskyldiga nas av
kommuner, skattskyldiga

som avses i 53 § 1 mom. första som
avses i 7§ 4mom. lagen

stycket d) och allmänningsskogar (1947:576)
om statUg inkomstskatt

enligt lagen (1952:167) om allmän- och
allmänningsskogar enligt lagen

ningsskogar i Norrland och Dalar- (1952:167)
om allmänningsskogar i

na. Norrland och Dalarna.

Ett näringsbidrag är inle skattepliktig inkomst om det har
använts för en utgift som inte är avdragsgill vare sig direkt såsom omkostnad
eller i form av ärliga värdeminskningsavdrag.

Har bidraget använts för sådan utgift i verksamheten som
är på en gång avdragsgill vid laxeringen, utgör bidraget skattepliktig intäkt.
Är utgiften för vilken bidraget utgår avdragsgill vid taxeringen för tidigare
beskattningsår än det då bidraget skall tas upp som intäkt, får den
skaltskyldige i ställel göra avdrag för utgiften vid taxeringen för del år då
bidraget tas upp som intäkt. Yrkande om detta skall göras i deklarationen för
del beskattningsår då yrkande om avdraget annars enligt denna lag först skulle
ha framställts. Återbetalas ett bidrag, som har tagits upp som inläkt, får den
skattskyldige göra avdrag för det återbetalade beloppet.

Har bidraget använts för alt anskaffa en tillgång, för
vilken anskaffningsvärdet får dras av genom årliga värdeminskningsavdrag,
skall vid beräkning av värdeminskningsavdrag såsom anskaffningsvärde anses
endast så stor del av utgiften som inle har täckts av bidraget. I fräga om
andra markanläggningar än läckdiken, skogsvägar och sådana som anskaffats av
nyttjanderättshavare skall dock såsom anskaffningsvärde anses den verkliga
utgiften för anläggningen minskad med fyra tredjedelar av bidraget. Är

3° Senaste lydelse 1983:311.

Prop.
1984/85:70 32

bidraget större än det skattemässiga restvärdet för
tillgången utgör skillnaden skattepliktig intäkt. Återbetalas ett
näringsbidrag, som har påverkat beräkningen av anskaffningsvärdet i nu avsett
hänseende, får liUgängens avskrivningsunderlag ökas med vad som har
återbetalats, dock med högst del belopp varmed beräkningen har påverkats. I den
mån ett näringsbidrag enligt vad nyss har föreskrivits utgjort skatlepliktig
intäkt, får den skattskyldige vid återbetalningen göra avdrag för den del som
sålunda har utgjort skattepliktig intäkt.

Har bidraget använts för att anskaffa lillgångar avsedda
för omsättning eller förbmkning (lager) skall vid tillämpning av 41 § och
anvisningarna tiU nämnda paragraf den del av lagret för vilken
anskaffningsvärdet har täckts av bidraget inte medräknas vid värdesättningen av
tillgångarna. Återbetalas etl näringsbidrag, som har använts för anskaffande
av lagertillgångar, skall tillgångarnas anskaffningsvärde anses ha ökat med det
återbetalade beloppet.

Skall ett näringsbidrag, som har uppburits ell visst
beskattningsår, användas för avsett ändamål försl ett senare beskattningsår
skall på yrkande av den skattskyldige tillämpningen av bestämmelserna i fjärde
- sjätte styckena uppskjutas tiU taxeringen för det senare beskattningsåret.

Har stöd med villkorlig återbetalningsskyldighet som inte
ulgör näringsbidrag lämnats till en näringsidkare för näringsverksamheten från
en givare som nämns i första eller andra stycket gäller, såvida
återbetalningsskyldigheten helt eller delvis efterges, följande. Det
eftergivna beloppet skall inte utgöra skattepliktig inkomst om stödet har
använts för en utgift som inte varil avdragsgill vare sig direkt såsom
omkostnad eller i form av årliga värdeminskningsavdrag. Har stödet däremot
använts för en utgift som varit avdragsgill skall del eftergivna beloppet
utgöra skattepliktig intäkt. Har stödet använts för att anskaffa en tillgång,
för vilken anskaffningsvärdet dras av genom årliga värdeminskningsavdrag, får
den skaltskyldige vid taxeringen för det år då det eftergivna beloppet skall
tas upp som intäkt, utöver ordinarie avskrivning, göra ett extra
värdeminskningsavdrag molsvarande det eftergivna beloppet. Detta avdrag får
dock inte överstiga tillgångens skattemässiga restvärde. Kan den skattskyldige
inte visa vad elt vissl skuldbelopp har använts liU, skall det anses ha använts
lill direkl avdragsgilla kostnader.

lill 22 §

3." Utgifter för anskaffande av driftbyggnad som är
belägen på fasligheten, däri inbegripet för driften behövliga
bostadsbyggnader, dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas
enligt avskrivningsplan till viss procenl för år räknat av byggnadens
anskaffningsvärde. Beräkningen görs frän den tidpunkl då byggnaden har
färdigställts. I fråga om en byggnad, som är avsedd att användas endasl ett
fåtal år, får dock anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då
byggnaden anskaffades.

Som för driften behövlig bostadsbyggnad anses dels
byggnad, som är upplåten till personal (personalbostad), dels ock ägares eller
bmkares bostadsbyggnad, i den mån byggnaden inte representerar ett större värde
än som behövs för jordbruk eller skogsbruk av motsvarande storiek. Avdrag får
sålunda avse endast så stor del av värdeminskningen som kan anses belöpa på
behövlig bostadsbyggnad. Med ekonomibyggnad avses annan driflbyggnad än
bostadsbyggnad.

' Senasle lydelse 1983:311.

Prop. 1984/85:70 33

I
en byggnads anskaffningsvärde inräknas inle utgifter för sådana delar och
tillbehör, som är avsedda att direkt tjäna byggnadens användning i driften
(byggnadsinventarier). I enlighel härmed räknas som byggnadsin-veniarier sådana
tillgångar som bås, box eller spilla, båsavskiljare, foderbord, fodergrind,
vaitenkopp, spallgolv, utrustning för skrap- och svämut-gödsling med
tillhörande urinbrunn eller gödselbehällare, gödselstad, mjölkningsanläggning,
kylbassäng, pump, sädan ledning för elektrisk ström, vatten eller avlopp som är
avsedd för driften eller fläkt eller ventilationsanordning. Som
byggnadsinventarier räknas ocksä sädana tillgångar som silo- eller
torkanläggning, fast transportör, hiss eller liknande. Däremot inräknas i
anskaffningsvärdet för en byggnad utgifter för sådana anordningar som är
nödvändiga för byggnadens allmänna användning, såsom ledning för vatten,
avlopp, elektrisk ström eller gas och annan liknande anordning.
Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl en byggnads
användning i driften som byggnadens allmänna användning fördelas mellan
byggnadsinventarier och byggnaden i förhållande till hur stor del av ledningen
som tjänar driften respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock
i sin helhet hänföras till byggnadsinventarier om utgifterna för ledningen
till minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till driften. Om utgifterna för
ledningen lill minst tre fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens
allmänna användning skall ledningen i sin helhet hänföras lill byggnaden.

I
fråga om byggnadsinvenlarier tillämpas de föreskrifler som enligt punkl 5
gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Av
punkt 4 tredje stycket framgår att utgifter för vissa till marken hörande
ledningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad.

Har
en byggnad uppförts av den skattskyldige, är byggnadens anskaffningsvärde den
skatiskyldiges utgifter för uppförande av byggnaden. TUI anskaffningsvärdet
hänförs även utgifter för till- eller ombyggnad saml värde av byggnad som
enligl punkt4 andra stycket av anvisningarna till 21 § utgör intäkt av
jordbruksfastighet för jordägaren. Har en byggnad förvärvats genom köp, byte
eller därmed jämförligt fång, skall den verkliga utgiften utgöra
anskaffningsvärdet. Har byggnader förvärvats tillsammans med den mark på vilka
de är belägna, anses så stor del av vederlaget för fasligheten belöpa på
särskilda byggnader eller byggnadsbestånd som det vid fastighetstaxeringen
fastställda eller med tillämpning härav beräknade värdet av skilda byggnader
eller byggnadsbestånd ulgör av fastighetens hela taxeringsvärde. Vad som enligt
denna beräkning anses belöpa på byggnader kan även innefatta
byggnadsinventarier. Vederlaget för byggnadsinventarier skall avräknas,
varefter anskaffningsvärdet för byggnader erhålls. Det sammanlagda
anskaffningsvärdet för byggnaderna får jämkas om den del av vederlaget för
fastigheten som enligt denna beräkning inle anses belöpa på byggnaderna jämte
byggnadsinvenlarier visas mera avsevärt över- eller understiga värdet av mark,
växande skog, naturtillgångar, särskilda förmåner m.m. som har förvärvals. Har
den skallskyldige eller någon, som står honom nära, vidtagit åtgärder för alt
den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig ett högre anskaffningsvärde än
som synes rimligt och kan det anlas alt detta har skett för alt åt någon av dem
bereda obehörig förmån i beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i
skälig mån jämkas.

3 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 70

Prop.
1984/85:70 34

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har en investeringsfond e.d. eller Har en investeringsreserv e.d. el-

näringsbidrag tagits i anspråk för ler
näringsbidrag tagits i anspråk

anskaffning av en byggnad skall för
anskaffning av en byggnad skall

som anskaffningsvärde för byggna- som
anskaffningsvärde för byggna

den anses den verkliga utgiften för den
anses den verkliga utgiften för

byggnaden minskad med det ian- byggnaden
minskad med det ian

språktagna beloppet. språklagna beloppet.

Övergår en byggnad till en ny Övergår en byggnad till en ny

ägare på annat sätt än genom köp, ägare pä annat sätt än genom köp,

byte eller därmed jämförligt fång, byte eller därmed jämförligt fång,

får den nye ägaren göra de värde- får den nye ägaren göra de värde

minskningsavdrag på byggnaden minskningsavdrag pä byggnaden

som skulle ha tillkommit den förre som skulle ha tillkommit den förre

ägaren om denne fortfarande hade ägaren om denne fortfarande hade

ägt byggnaden. Vad nyss sagts gäf ägl byggnaden.

ler också om ett moderbolag eller

en övertagande förening övertar en

byggnad från etl dotterbolag eller

en överlåtande förening vid sådan

fusion, som avses i 28§ 3mom.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en
byggnad bestäms med hänsyn till den tid varunder byggnader av olika slag anses
kunna utnyttjas. Därvid skall beaktas även sådana omständigheter som att
byggnadens användningstid kan antas komma att röna inflytande av framtida
rationaliseringar, teknikens utveckling, omläggning av verksamhet och liknande
förhållanden. Har en byggnad uppförts av en nyttjanderättshavare och är
jordägaren inte enligt nyltjanderättsavlalel skyldig att vid
nyttjanderättstidens utgång eller avtalets upphörande lösa byggnaden, skall
särskild hänsyn las till detta förhållande.

Skattskyldig får i fråga om ekonomibyggnad och
personalboslad göra avdrag inom avskrivningsplanen - utom med ärliga
värdeminskningsavdrag — med 10 procenl av de på planen upptagna utgifterna för
ny-, till-eller ombyggnad (primäravdrag). Primäravdraget medges med 2 procent
för är räknat frän den tidpunkt då byggnaden eller den liU- eller ombyggda
delen av byggnaden har färdigställts. Förvärvas byggnaden av en ny ägare, får
denne tillgodogöra sig de primäravdrag som återstår för den förre ägaren.

Utrangeras en driftbyggnad, får avdrag göras för vad som
återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet i den män beloppet överstiger vad som
inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband med utrangeringen.

4.' Utgifter för anskaffande av en markanläggning på en
jordbruksfastighet, vilken anläggning är avsedd för driften i förvärvskällan,
dras - om annal inle följer av punkt 1 - av genom årliga värdeminskningsavdrag.
Avdrag medges, om inle annal följer av andra eller sjätte stycket, endast för
sådana utgifter som har beslrills av den skaltskyldige själv och endasl om
utgifterna avser arbeten som har ulförts under tid då han har ägt fastigheten.
Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till 10 procent för

Senasle lydelse 1983:311.

Prop. 1984/85:70 35

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

år
räknat av anskaffningsvärdet av täckdiken och skogsvägar och lill 5 procenl för
är räknat av tre fjärdedelar av anskaffningsvärdet av andra markanläggningar.
Beräkningen görs från den tidpunkt dä anläggningen har färdigställts. I fråga
om en anläggning, som är avsedd att användas endasl ett fåtal år, får dock
anskaffningsutgifterna i sin helhet dras av det år då anläggningen anskaffades.

Till
markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för alt marken skall göras
plan eller fast, såsom röjning, schaktning eller rivning av byggnad eller annat
som tidigare har funnits på fastigheten. TUI markanläggning hänförs också
körplan, parkeringsplats e.d., läckdike, öppet dike, invallnings- och vattenavledningsförelag,
mark- eller skogsväg eller brunn. TUl anskaffningsvärdet för markanläggning
hänförs även värdet av en markanläggning som enligt punkt 4 andra stycket av
anvisningarna till 21 S ulgör intäkt av jordbruksfastighet för jordägaren. I
anskaffningsvärdet får inräknas utgifter för iståndsättande och omläggning av
elt förut anlagt täckdike. I täckdike inbegrips täckt avlopp i direkt
anslutning till elt täckdike.

Till
markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att användas
tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier i driften (markinventarier). I enlighet härmed hänförs till
markinventarier exempelvis sådan anordning som gödselbassäng som är belägen
utanför djurstall, urinbmnn eller liknande anordning eller ledning för vatten,
avlopp, elektrisk ström, gas eller annat. Till markinventarier hänförs också
stängsel och annan jämförlig avspärrnings-anordning. Anskaffningsvärdet för en
ledning som är avsedd för säväl den på fastigheten bedrivna verksamheten som en
byggnads allmänna användning fördelas mellan markinventarier och byggnaden i
förhållande till hur slor del av ledningen som tjänar den pä fastigheten
bedrivna verksamheten respektive byggnadens allmänna användning. Ledningen
skall dock i sin helhet hänföras till markinventarier om utgifterna för
ledningen lill minsl tre fjärdedelar kan anses hänförliga till den på
fastigheten bedrivna verksamheten. Om utgifterna till minst tre fjärdedelar
kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall ledningen i sin
helhet hänföras till byggnaden.

I
fråga om markinventarier tillämpas de föreskrifter som enligl punkt 5 gäller
för maskiner och andra för stadigvarande bmk avsedda inventarier.

Har
en investeringsfond e.d. eller Har en investeringsreserv e.d. e\-

näringsbidrag tagits i anspråk för ler näringsbidrag tagits i anspråk

anskaffning av andra markanlägg- för anskaffning av andra markan-

ningar än täckdiken, skogsvägar el- läggningar än täckdiken, skogsvä-

ler sådana som anskaffats av nytt- gar eller sådana som anskaffats av

janderättshavare skall som anskaff- nyttjanderättshavare skall som an-

ningsvärde för markanläggningen skaffningsvärde för markanlägg-

anses den verkliga utgiften för ningen anses den verkliga utgiften

markanläggningen minskad med för markanläggningen minskad med

fyra tredjedelar av det ianspråk- fyra tredjedelar av det ianspråk

tagna beloppet. Avser anskaffning- tagna beloppet. Avser anskaffning

en ett täckdike eller en skogsväg en ett täckdike eller en skogsväg

eller har anläggningen anskaffats av eller har anläggningen anskaffats av

en nyttjanderättshavare, skall som en nyttjanderättshavare, skall som

anskaffningsvärde anses den verk- anskaffningsvärde anses den verk-

Prop.
1984/85:70 36

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

liga utgiften för anläggningen mins- liga utgiften för
anläggningen mins

kad med del ianspråktagna belöp- kad med det ianspråktagna belop

pet, pel.

Övergår en fastighet lill en ny Övergår en fastighet lill en ny

ägare
på annat sätt än genom köp, ägare på annal sätt än genom köp, byte eller
därmed jämförligt fång, byte eller därmed jämförligt fång, får den nye
ägaren göra de värde- får den nye ägaren göra de värdeminskningsavdrag
för markan- minskningsavdrag för markanläggning som skulle ha
tillkommit läggning som skulle ha tillkommit den förre ägaren om denne
fortfa- den förre ägaren om denne fortfarande hade ägt fastigheten.
Vad rande hade ägt fasligheten. nyss sagts gäller också om elt moderbolag
eller en övertagande förening övertar en fastighet från ett dotterbolag
eller en överlåtande förening vid sådan fusion, som avses i 28 § 3 mom.

Övergår en faslighet till en ny ägare genom köp, byte
eller därmed jämförligt fång, får överlåtaren det år dä överlåtelsen sker göra
avdrag för den del av det avskrivningsbara anskaffningsvärdet för vilket han
inle tidigare har medgetls avdrag. Vad nu sagts gäller även när verksamheten pä
jordbruksfastigheten läggs ned utan samband med avyttring av fastigheten.

9.' Avdrag för substansminskning på grund av utvinning av
naturtillgångar saml avdrag för avsättning som avser framlida
substansminskning på grund av sådan utvinning medges enligt bestämmelserna i
denna anvisningspunkt.

För inträdd subslansminskning medges avdrag vid laxeringen
för ell vissl beskattningsår med högst ett belopp som, tillsammans med de
avdrag som har medgetls för tidigare beskattningsår, motsvarar den del av
an-skatTningsvärdet för hela tillgängen som belöper pä utvinningen före beskattningsårets
utgång.

Har den skaltskyldige genom skriftligt avtal upplåtit rätt
till utvinning och har han uppburit förskottsbetalning för utvinningen, får han
göra avdrag för belopp som i räkenskaperna har avsatts för framlida substansminskning.
Vid taxeringen för ett visst beskattningsår medges avdrag med högsl ett belopp
molsvarande den del av anskaffningsvärdet för hela naturtillgången som kan
anses belöpa på den framtida utvinning för vilken förskottsbetalning har
erhållits. Avdraget skall återföras till beskattning nästföljande
beskattningsår.

Avdrag enligl föregående stycke medges dock inte om
upplåtelseavtalet har ingåtts mellan varandra närslående personer eller mellan
näringsidkare som har intressegemenskap (moder- och dotterföretag eller förelag
under i huvudsak gemensam ledning). Som närstående lill fysisk person räknas
dels personer som anges i 35S la mom., dels sådana fåmansföretag som avses i
nämnda lagmm och i vilka den fysiska personen eller någon honom närstående
person är förelagsledare eller - direkt eller genom förmedling av juridisk
person — äger aktier eller andelar.

" Senaste lydelse 1981:256.

Prop.
1984/85:70 37

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Anskaffningsvärdet för en naturtillgång beräknas med
utgångspunkt i den skallskyldiges faktiska utgift för förvärvet eller, om
fastigheten har förvärvats på annal sätt än genom köp, byte eller någol därmed
jämförligt fång, den fakliska utgiften vid del närmasi föregående köpet, bytet
eller därmed jämförliga fånget. Begär den skattskyldige del, skall dock till
utgångspunkt tas del belopp varmed den skaltskyldige skulle få avdrag enligt
punkt 2 a av anvisningarna lill 36 § om han vid tidpunkten för utvinningens
början hade avyttrat täklmarken för elt vederlag som motsvarar dess allmänna
saluvärde vid nämnda lidpunkt. Beräkning enligt nämnda anvisningspunkt får dock
inte leda till att den till förvärvet hänförliga delen av anskaffningsvärdet
tas upp till högre belopp än vad som molsvarar 75 procent av täktmarkens
allmänna saluvärde vid tidpunkten i fråga. Har tillslånd enligt lag givits för
utvinning av tillgången, beräknas anskaffningsvärdet endast för det område som
omfaltas av tillståndet och - vid tillämpning av andra och Iredje meningarna -
på grundval av förhållandena vid tidpunkten för utvinningens början på detla
område.

I anskaffningsvärdet inräknas, förutom belopp som har
beräknats enligl föregående stycke, även utgifter för tillgångens exploatering
i den mån utgifterna inte har fält dras av som koslnad i den löpande driften
och inte heller har beaktats vid beräkning enligl punkl 2 a av anvisningarna
till 36 S.

Om en faslighet, pä vilken en naturtillgäng har börjat
uttas, har övergått till en ny ägare på annal sätt än genom köp, byte eller
något därmed jämförligt fång, fär den nye ägaren tillgodoräkna sig endasl de
avdrag för subslansminskning pä fastigheten som skulle ha tillkommit den förre
ägaren, om denne forlfarande hade ägt fastigheten.

Vid tillämpningen av bestämmel- Vid tillämpningen av bestämmel-

serna i denna anvisningspunkt skall serna i denna
anvisningspunkt skall

en fastighetsägare, som har upplåtit en fastighetsägare, som har upplåtit

nyttjanderätt till täktmark mot en- nyttjanderätt till täklmark mot en

gångsersättning, utan hinder av 47§ gångsersättning, ulan hinder av vad

andra stycket e) betraktas som som föreskrivs 147 § jämförd med 1

ägare till marken även efter det alt kap. 5 § första stycket ffaslighets-

upplåtelsen har skett. taxeringslagen (1979:1152), betrak-

tas som ägare till marken även efter det att upplåtelsen
har skett.

till 24 S

1.'"* Har annan fastighet hell eller 1.
Har annan fastighet helt eller

delvis varit använd i ägarens egen delvis
varil använd i ägarens egen

rörelse, kommer hyresvärdet för rörelse,
kommer hyresvärdet för

vad som använts i rörelsen, vilket vad
som använts i rörelsen, vilket

värde ej får avdragas såsom om- värde ej
får avdragas såsom om

kostnad (jfr punkt 1 av anvisningar- kostnad
(jfr punkt 1 av anvisningar

na till 29§), att ingå i den allmänna na
till 29 S), all ingå i den allmänna

inkomstberäkningen för rörelsen inkomstberäkningen
för rörelsen

och att sålunda beskattas i sam- och att
sålunda beskattas i sam

manhang med den totala inkomsten manhang med
den totala inkomsten

därav. (Jfr dock beträffande försök- därav.

'" Senaste lydelse 1969:749.

Prop.
1984/85:70 38

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ringsrörelse, som drivits av livförsäkringsanstalt, punkt
I av anvisningarna till 30§.)

Har idkare av rörelse i honom tillhörig faslighet upplåtit
bostad för den i rörelsen anställda arbetspersonalen i denna dess egenskap,
skola dessa bostadslägenheter anses vara använda i rörelsen, och det är härvid
ulan betydelse, huruvida upplåtelsen skell mot särskild hyresersättning eller
personalen tillförsäkrats fri bostad. Om däremot ägaren av etl hyreshus
tillfälligtvis uthyr en lägenhet i huset lill en i hans rörelse anställd
arbetare, skall icke i följd härav denna lägenhet anses använd i rörelsen.

10.' Har skattskyldig för året före beskattningsåret
beräknat inkomst av annan fastighet enligt de gmnder som anges i 41 § andra
stycket men beräknar den skattskyldige inkomsten för beskattningsåret enligt
bokföringsmässiga grunder, följer av punkt 1 första stycket av anvisningarna
tiU 41 S att den skattskyldige vid beräkning av nettointäkten för beskattningsåret
inte skaU upptaga värde av ingående skulder. Som ingående skuld skall dock
upptagas

a)
inkomst som har
uppburits i slutet av det föregående året men, med stöd av bestämmelserna i
punkt 4 första slyckel av anvisningarna till 41 S, inte tagils till beskattning
för del året, och

b)
utgift som är
obetald vid beskattningsårels ingång men, med stöd av bestämmelserna i andra
stycket nämnda anvisningspunkt, dragits av vid beräkning av nettointäkten för
det föregående året.

Beräknar skattskyldig inläkt av Beräknar skattskyldig intäkt av

annan faslighet enligt 2 eUer 3 annan faslighet enligt 2 mom. men

mom. men har den skattskyldige har den skattskyldige för året före

för året före beskattningsåret be- beskattningsåret beräknat intäkten

räknat intäkten enligl I mom. med enligt 1 mom. med tillämpning av

tillämpning av bokföringsmässiga bokföringsmässiga grunder, skall

grunder, skall som intäkt för be- som intäkt för beskattningsåret -

skaltningsåret — utöver vad i utöver vad i 2 mom. anges - tas

2mom. anges - upptagas ett be- wpp ell belopp motsvarande skUlna-

lopp molsvarande skillnaden mel- den mellan anskaffningsvärdet av

lan anskaffningsvärdet av faslighe- fastighetens lager vid ingången av

tens lager vid ingången av beskalt- beskattningsåret och del bokförda

ningsåret och del bokförda värdet värdet av lagret enligt senaste ba-

av lagret enligt senasle balansräk- lansräkning,

ning.

lill 25 § 2 a.* Utgifter för anskaffande av en byggnad,
som avses i 24§ 1 mom., dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdraget
beräknas enligl avskrivningsplan lill viss procent för år räknat av byggnadens
anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkt då byggnaden har färdigstäUts.
Av punkt 2 b framgår att underlaget för avskrivning enligt nu förevarande punkl
skall minskas, när särskilt värdeminskningsavdrag beräknas för värmepannor,
hissmaskinerier och jämförlig maskinell utrustning.

" Senaste lydelse 1979:612. '<■ Senasle
lydelse 1983:311.

Prop.
1984/85:70 39

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är
byggnadens anskaffningsvärde den skattskyldiges utgifter för uppförande av
byggnaden. Till anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller
ombyggnad saml utgifter för reparation och underhåll för vilka avdrag inte
medges pä grund av föreskrtflerna i 25 § 2 mom. första slyckel b) eller c) och
för vilka bidrag inte har utgått. I anskaffningsvärdet för en byggnad inräknas
även utgifter för plantering, parkeringsplats eller annan jämförlig anläggning
på fastigheten. Vidare får i anskaffningsvärdet inräknas utgifter som ägaren
har haft för rivning av en byggnad eller annat som tidigare har funnits på
fastigheten, om rivningen kan anses ha varil betingad av och har skett i nära
anslutning lill den nya byggnadens uppförande.

Har en byggnad förvärvats genom köp, byte eller därmed
jämförligt fång, skall den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet.
Förvärvades byggnaden tillsammans med den mark på vilken den är belägen, anses så
stor del av vederlaget för fastigheten belöpa på byggnaden, som det vid
fastighetstaxeringen fastställda byggnadsvärdet utgör av faslighetens hela
taxeringsvärde. Om den del av vederlaget för fastigheten som enligl denna
beräkning inte anses belöpa på byggnaden visas mera avsevärt över- eller
understiga etl skäligt markvärde, får dock det för byggnaden beräknade
anskaffningsvärdet jämkas. Har den skaltskyldige eller nägon, som står honom
nära, vidtagit åtgärder för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna
sig etl högre anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas alt
detta har skell för att åt någon av dem bereda obehörig förmän i
beskattningsavseende, skall anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Har en investeringsfond e.d. eller Har en investeringsreserv e.d. el-

näringsbidrag tagits i anspråk för ler näringsbidrag tagils i anspråk

anskaffning av en byggnad, skall för anskaffning av en byggnad,

som anskaffningsvärde för byggna- skall som anskaff"ningsvärde för

den anses den verkliga utgiften för byggnaden anses den verkliga ulgif-

byggnaden minskad med del ian- ten för byggnaden minskad med det

språktagna beloppet. ianspråktagna beloppet.

Övergår en byggnad till en ny Övergår en byggnad lill en ny

ägare på annal sätt än genom köp, ägare på annat sätt än genom köp,

byte eller därmed jämförligt fång, byte eller därmed jämförligt fång,

får den nye ägaren göra de värde- får den nye ägaren göra de värde

minskningsavdrag på byggnaden minskningsavdrag på byggnaden

som skulle ha tillkommit den förre som skulle ha tillkommit den förre

ägaren om denne fortfarande hade ägaren om denne fortfarande hade

ägt byggnaden. Vad nyss sagts gäl- ägl byggnaden.

ler också om ett moderbolag eller

en övertagande förening övertar en

byggnad från ett dotterbolag eUer

en överlåtande förening vid sådan

fusion, som avses i 28§ 3mom.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag är 1,5 för byggnad
av sten, tegel, betong eller annat jämförligt material och 1,75 för byggnad av
trä. I fall som avses i 25 § 2 mom. första stycket c) är procentsatsen 3.
Avdraget får dock beräknas efter högre procentsats, om särskilda omständigheter
föranleder därtill.

Prop.
1984/85:70 40

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utrangeras byggnad, som avses i 24§ I mom., fär avdrag
göras för vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet i den mån beloppet
överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband
med utrangeringen.

9. Har skattskyldig för året före beskattningsärei
beräknat inkomst av annan fastighet enligt de grunder som anges i 41 S andra
stycket men beräknar den skaltskyldige inkomsten för beskattningsärei enligt
bokföringsmässiga grunder, följer av punkt I första stycket av anvisningama
lill 41 § att den skaltskyldige vid beräkning av nettointäkten för beskattningsåret
inte skall upplaga värde av ingående lager och fordringar. Som ingående
fordran skall dock upptagas

a)
inkomst som
blir tillgänglig för lyftning i början av beskattningsåret men, med stöd av
bestämmelsema i punkt 4 första stycket av anvisningarna till 41 S, tagits lill
beskattning för det föregående året, och

b)
utgift som har
betalats i slulel av del föregående året men, med slöd av bestämmelserna i
andra stycket nämnda anvisningspunkt, inte dragits av vid beräkning av nettointäkten
för det året.

Beräknar skattskyldig intäkt av Beräknar skattskyldig intäkt av

annan fastighet enligt 24 S 2 mom. annan
faslighet enligl 24 S 2 mom.

men har den skattskyldige för året men
har den skattskyldige för året

före beskattningsåret beräknat in- före
beskattningsåret beräknat in

täkten enligt 24 § I eller i mom. takten
enligt 24 § 1 mom. eller 2 J

med tillämpning av bokföringsmäs- 7mom.
lagen (1947:576) om statlig

siga grunder, skall avdrag för be- inkomstskatt
med tillämpning av

skaltningsåret medges för gäld- bokföringsmässiga
grunder, skall

ränta, som har betalats det föregå- avdrag
för beskattningsåret medges

ende året men upptagits som ut- för
gäldränla, som har betalats del

gående fordran för det året, medan föregående
året men upptagits som

å andra sidan avdrag inle skall utgående
fordran för del året, me-

medges för gäldränla som betalas dan å andra
sidan avdrag inte skall

under beskattningsåret men har re- medges
för gäldränla som betalas

dovisats som utgående skuld för del under
beskattningsåret men har re-

föregående året. dovisats som utgående skuld för det

föregående året.

till 28 § 1.* Till intäkt av rörelse hänförs samtliga
intäkter i pengar eller varor, som har influtit i rörelsen. Detta innebär, att
intäkten skall vara av sådan beskaffenhet, att den normalt är att räkna med och
ingår som ett led i den ifrågavarande förvärvsverksamheten. Hit räknas alltså
inflytande betalning för varor eller produkter, som den skattskyldige handlar
med eller tillverkar. Del sagda gäller även då rörelseidkaren vid överlåtelse
av rörelsen låter befintliga varor eller produkter ingå i överlåtelsen. Denna
överlåtelse ulgör då så att säga den sista affärshändelsen i hans rörelse.
Däremot räknas inte hit sådan intäkt, som kan inflyta lill den skaltskyldige
vid sidan av rörelsen eller utanför vad som normalt är all anse som
driflinkomsl, l.ex. vid avyttring av personlig lösegendom eller för
stadigvarande bruk i rörelsen avsedda fastigheter. Intäkt, som erhålls genom en
sådan oberoen-

" Senaste lydelse 1981:295. '" Senaste lydelse
1981:295.

Prop. 1984/85:70 41

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

de av rörelsen gjord avyttring, skall tas upp som intäkt
vid beräkning av realisationsvinst enligl 35 och 36§§. Som skattepliktig intäkt
räknas inte statligt avgängsvederiag i form av engångsbelopp till
renskötselutövare i samband med att han upphör med sin renskötsel.

Till intäkt av rörelse hänförs vad som inflyter vid
avyttring av maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier
eller av tillgångar som är likställda med dessa vid beräkning av
värdeminskningsavdrag. Om beräkning i vissa fall av intäkt vid överlåtelse av
skepp och luftfartyg m.m. finns bestämmelser i 2§ lagen (1966:172) om avdrag
för avskrivning pä skeppskontrakl m.m.

Skaltskyldig, som driver tomlrörelse, byggnadsrörelse
eller handel med fastigheter, skall som intäkt av rörelsen la upp vad som har
influtit vid försäljning av sädan faslighet eller del därav som utgör
omsättningstillgång i rörelsen, varefter frågan om och i vad mån nettointäkt
har uppstått genom försäljningen kommer att bero på resultatet av rörelsen i
dess helhet under beskattningsåret. Utöver vad som gäller enligt anvisningarna
till 27 S skall därvid iakttas följande. Om fastighet, som utgör
omsättningstillgång i rörelse, har förvärvats innan rörelsen påbörjades,
beräknas fastighetens värde vid tiden för rörelsens påbörjande på samma säll
som vid beräkning av realisationsvinst enligt punkterna 1 och 2 a av
anvisningarna till 36 §. Detla värde ulgör faslighetens uppräknade ingångsvärde
i rörelsen även vid senare års laxeringar.

Avyttras fastighet som ulgör omsättningstillgång i rörelse
skall värdeminskningsavdrag som belöper på tid före avyttringen återföras till
beskattning i rörelsen.

Utskiftar svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk
förening tillgång på annat sätt än genom sådan fusion som avses i 28§ 3mom.
och skulle vid en försäljning av tillgången köpeskillingen ha varit skattepliktig
i förvärvskällan, anses bolaget eller föreningen ha åtnjutit skattepliktig
inkomst, som om tillgången sålts. Som köpeskilling gäller därvid tillgångens
verkliga värde vid utskiftningen.

till 29 S 4.' Skattskyldig kan efter yrkande hos
taxeringsnämnd eller, om besvär har anförts, hos länsrätt medges rätt alt tills
vidare få avdrag för värdeminskning av sina inventarier enligl reglerna i
denna anvisningspunkt om råkenskapsenlig avskrivning. Som förutsättning för
detta gäller

a)
att den
skattskyldige har haft ordnad bokföring som avslutas med årsbokslut;

b)
att avdraget
motsvarar avskrivningen i räkenskaperna;

c)
alt
tillfredsstäUande ulredning föreligger om inventariernas skattemässiga
restvärde;

" Senaste lydelse 1981:295.

Prop.
1984/85:70 42

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

d) att inventarierna och avskrivna belopp redovisas pä
ell sådant sätt i

den skatiskyldiges räkenskaper och i företedd ulredning all trygghet före

ligger att vinster vid avyttring av tillgångarna inte undgår beskattning; samt

e) att - om den skaltskyldige inle upprättat årsbokslut
för det närmast

föregående räkenskapsåret — det bokförda värdet av inventarierna före

avskrivning beslåmts med utgångspunkt i inventariernas skattemässiga

restvärde vid beskattningsårets ingång.

Som anskaffningsvärde för inventarier skall anses, då
inventarierna har förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt fång, den
verkliga utgiften för deras anskaffande och, då inventarierna har förvärvats på
annat sätt, deras marknadsvärde vid tiden för förvärvet. Dock skall följande
iakttas. Har inventarierna ingått i en rörelse, som den skaltskyldige har
förvärvat på annat sätt än genom köp eller byte eller därmed jämförligt fång,
skall, om inte särskilda omständigheter föranleder annal, som anskaffningsvärde
för inventarierna anses det för den tidigare ägaren gällande skattemässiga
restvärdet. Har den skaltskyldige eller någon, som står honom nära, vidtagit
åtgärd för att den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig etl högre
anskaffningsvärde än som synes rimligl och kan det anlas att detla har skett
för att bereda obehörig förmån i beskattningsavseende åt någon av dem, skall
anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Som anskaffningsvärde för inventarier, som moderbolag
eller övertagande förening övertar från dotterbolag eller överlåtande förening
vid sådan fusion, som avses i 28§ 3mom., anses det skattemässiga restvärdet
vid fusionstillfället hos dotterbolaget eller den överlåtandeföreningen.

Har skaltskyldig medgivits av- Har skaltskyldig medgivits av-

drag för konlraktsavskrivning avse- drag för
kontraktsavskrivning avse

ende inventarier, som har anskaf- ende inventarier, som har anskaf

fats under beskattningsåret, skall fats under beskattningsåret, skall

som anskaffningsvärde anses den som anskaffningsvärde anses den

verkliga utgiften minskad med del verkliga utgiften minskad med det

tidigare medgivna avdraget. Detta tidigare medgivna avdraget. Delta

skall gälla även när investerings- skall gälla även när investeringsre-

fond eller liknande avsättning tagits serv e.d. lagits i anspråk för an-

i anspråk för anskaffning av inven- skaffning av inventarier under be-

tarier under beskattningsåret. skattningsåret.

Avdrag för avskrivning får för vissl beskattningsår göras
med högst 30 procent för år räknat av summan av bokfört värde pä inventarierna
enligl balansräkningen för närmast föregående räkenskapsår och anskaffningsvärdet
på sådana under beskattningsåret anskaffade inventarier, vUka vid
beskattningsårets utgång fortfarande tillhörde rörelsen. Vad nu sagls gäller
oavsett när under beskattningsåret inventarierna har anskaffats.

Har inventarier, som har anskaffats före beskattningsårets
ingång, avyttrats under beskattningsåret eller har den skattskyldige rätt till
försäkringsersättning för inventarier, som har gått förlorade under
beskattningsåret, medges elt särskill avdrag med belopp motsvarande den i
anledning av

Prop.
1984/85:70 43

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

avyttringen eller försäkringsfallel uppkomna intäkten.
Avdraget fär dock inte överstiga underlaget för beräkning av avdrag enligt
femte stycket. Har den skaUskyldige fåll avdrag som nu sagls skall nämnda
underlag fastställas till motsvarande lägre belopp.

Har ett särskill högl pris eUer eljest en särskilt hög
utgift för inventarier berott på alt de skall utnyttjas för elt särskill
arbetstillfälle eller för en konjunktur, som väntas bli endast tillfällig,
eller av annan liknande omständighet, medges för det beskattningsår, varunder
inventarierna har anskaffats, avdrag för sådant överpris eller sådan memtgift.
Om avdrag som nu sagts har medgivits, skall avdrag enligt bestämmelserna i
femte stycket beräknas på därefter återstående del av anskaffningsvärdet.

Oavsett vad ovan föreskrivs får Oavsett vad ovan föreskrivs får

avdrag för avskrivning medges med avdrag för avskrivning medges med

belopp som erfordras för att det belopp som erfordras för att det

bokförda värdet inte skaU överstiga bokförda värdet inle skall överstiga

anskaffningsvärdet av samtliga in- anskaffningsvärdet av samtliga in

ventarier, vilka vid beskattnings- ventarier, vilka vid beskaltnings-

årels utgång tillhörde rörelsen, se- årets utgång tillhörde rörelsen, se

dan från detta värde har avräknats dan från detta värde har avräknats

en beräknad årlig avskrivning av 20 en beräknad årlig avskrivning av 20

procenl. Visar den skattskyldige att procent. Visar den skattskyldige alt

inventariernas verkliga värde un- inventariernas verkUga värde un

derstiger även ett sålunda beräknat dersliger även ett sålunda beräknat

värde, medges avdrag för den ytter- värde, medges avdrag för den ytter

ligare avskrivning som motiveras ligare avskrivning som motiveras

av detta. Vid tillämpning av be- av delta.

stämmdserna i delta stycke skall i

fråga om anskaffningsvärde och

anskaffningsår för inventarier, som

har övertagits genom sådan fusion

som avses i 28§ 3mom., de i fu

sionen deltagande företagen anses

som en skattskyldig.

Då inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret,
avyttras, förloras eller utrangeras under samma år, medges avdrag för
anskaffningsvärdet. Med avyttring likställs att inventarier tas ul ur rörelsen
för att tillföras annan förvärvskälla eller för att användas för annat ändamål.
Av bestämmelserna i punkt 1 andra stycket av anvisningarna till 28 § framgår
att belopp, som erhålls vid avyttring av inventarier, i sin helhet skall tas
upp som intäkt av rörelse.

Har skattskyldig gjort avskrivning med större belopp i
räkenskaperna än han får dra av vid laxeringen, föranleder inte detta alt det
värde, på vilket råkenskapsenlig avskrivning beräknas, påverkas. Del
överskjutande beloppet får i stället, sedan taxeringen.i fråga har blivil
slutligt avgjord, dras av genom årlig avskrivning efter 20 procent för helt år,
räknat från och med beskattningsåret efter det under vilket avskrivningen i
fråga verkställdes.

Den omständigheten att vid tillämpning av bestämmelserna
ovan avdrag vid beskattningen skall överensstämma med avskrivning enligl
räkenskaperna utgör inte hinder för skattskyldig att efter övergång lill
råkenskapsenlig avskrivning utöver avdrag enligl räkenskaperna tillgodogöra sig
avdrag för sådana avskrivningar, som har gjorts i räkenskaperna före över-

Prop.
1984/85:70 44

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

gången men inte har föranlett avdrag vid beskatlningen.
Avdrag för sädanl belopp görs genom ärlig avskrivning efter 20 procent för hell
år.

Har skaltskyldig före övergång lill råkenskapsenlig
avskrivning tillgodoräknats större värdeminskningsavdrag vid taxeringen än
enligt räkenskaperna, skall, för åstadkommande av överensstämmelse mellan
inventariernas bokförda värde och deras skattemässiga restvärde, det belopp,
varmed inventariernas skattemässiga restvärde understiger del bokförda värdet,
tas upp som skattepliktig inläkt under del första beskattningsår, för vilkel
råkenskapsenlig avskrivning gäller, eller, om den skaltskyldige begär del, med
en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och elt av de två närmast
följande åren.

Har aktiebolag eller ekonomisk förening övertagit
inventarier genom sådan fusion, som avses i 28 § 3mom., och har dessa
inventarier i räkenskaperna upptagits till högre värde än vad som enligt bestämmelserna
i tredje stycket skall anses som anskaffningsvärde för bolaget eller
föreningen, får företagel efter yrkande hos taxeringsnämnd eller, om besvär har
anförts, hos länsrätt medges rätt att även efter fusionen tUlämpa
råkenskapsenlig avskrivning under förutsättning att skillnaden mellan det
bokförda värdet och anskaffningsvärdet, beräknat enligl tredje stycket, tas
upp som intäkt under det beskattningsår, då fusionen genomförs, eller, omföretaget
begär det, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och vart och ett av de
två närmasi följande åren.

5. Vid restvärdeavskrivning medges den skaltskyldige
avdrag för vissl beskattningsår med högst 25 procent för år räknat av
avskrivningsunderlaget för maskiner och andra inventarier.
Avskrivningsunderlaget utgörs av inventariernas skattemässiga restvärde vid
utgången av det närmasi föregående beskattningsåret med tillägg av
anskaffningsvärdet för inventarier, som har anskaffats under beskattningsåret
och som vid utgången av delta fortfarande tillhörde rörelsen, och med avdrag
för belopp molsvarande vad som utgör intäkt i form av vederlag eller
försäkringsersättning för inventarier som har anskaffats före
beskattningsårets ingång och som har avyttrats eller föriorats under
beskattningsåret.

Visar den skaltskyldige alt inventariernas verkliga värde
understiger del skattemässiga restvärdet efter avdrag enligl bestämmelserna i
första stycket, medges det ytterligare avdrag som motiveras av detla.

Senaste lydelse 1981:295.

Prop.
1984/85:70 45

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad som föreskrivs om räken- Vad som föreskrivs om råken

skapsenlig avskrivning i punkt 4 skapsenlig
avskrivning i punkt 4

andra - fiärde samt sjätte, sjunde andra
och tredje samt femte, sjätte

och nionde slyckena gäller i och
åttonde styckena gäller i

tillämpliga delar också i fråga om tillämpliga
delar ocksä i fråga om

reslvärdeavskrivning. restvärdeavskrivning.

7.'" Utgifter för anskaffande av en byggnad, som är
avsedd för användning i ägarens rörelse, dras av genom årUga
värdeminskningsavdrag. Avdraget beräknas enligt avskrivningsplan till viss
procent för år räknat av byggnadens anskaffningsvärde. Beräkningen görs frän
den tidpunkt då byggnaden har färdigställts. I fråga om en byggnad, som är
avsedd att användas endast ett fätal är, får dock anskaffningsutgifterna i sin
helhel dras av det år då byggnaden anskaffades.

1 en byggnads anskaffningsvärde inräknas inte utgifter för
sådana delar och tillbehör, som är avsedda att direkt tjäna byggnadens
användning för rörelseändamål (byggnadsinventarier). I enlighet härmed räknas
som byggnadsinventarier i en industribyggnad lillgångar avsedda för den
industriella driften, såsom maskiner, anordningar för godstransport som t.ex.
räls, traversbanor och hissar, behållare, ställningar för lagring e.d., samt
anordningar för användningen av dessa tillgångar som l.ex. särskilda
fundament. Som byggnadsinvenlarier räknas vidare ledningar för vatten, avlopp
m.m, avsedda att direkt tjäna den industriella driften, och speciella
värmeanläggningar, ventilationsanordningar och särskilda skorstenar för
avledande av gaser och annat som alstras vid produktionen. Som
byggnadsinventarier i en byggnad som är avsedd för affärsändamål räknas exempelvis
hyllor, diskar eller annan butiksinredning, miltrappor m.m. Tjänstgör en konstruktion,
för vilken elt byggnadsvärde har fastställts vid fastighetstaxeringen, i sin
helhet eller lill viss del som maskin eller redskap, såsom kan vara fallet med
oljecisterner och siloanläggningar, anses en sädan konstmktion som
byggnadsinvenlarier. Däremot inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad
utgifter för sådana anordningar som är nödvändiga för byggnadens allmänna
användning, säsom ledning för vatten, avlopp, elektrisk ström eller gas och
annan liknande anordning. Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för
såväl en byggnads användning för rörelseändamål som byggnadens allmänna
användning fördelas mellan byggnadsinvenlarier och byggnaden i förhällande
till hur stor del av ledningen som tjänar rörelseändamålel respektive
byggnadens allmänna användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till
byggnadsinvenlarier om utgifterna för ledningen lill minst tre fjärdedelar kan
anses hänföriiga till rörelseändamålet. Om utgifterna för ledningen lill minst
tre fjärdedelar kan anses hänförliga lill byggnadens allmänna användning skall
ledningen i sin helhet hänföras till byggnaden.

I fråga om byggnadsinventarier tillämpas de föreskrifter
som enligt punkterna 3—5 gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk
avsedda inventarier.

Av punkl 16 tredje stycket framgår alt ugifter för vissa
lill marken hörande anordningar inräknas i anskaffningsvärdet för en byggnad.

Har en byggnad uppförts av den skattskyldige, är
byggnadens anskaffningsvärde den skatiskyldiges utgifter för uppförande av
byggnaden. Till

■" Senaste lydelse 1983:311.

Prop.
1984/85:70 46

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

anskaffningsvärdet hänförs även utgifter för till- eller
ombyggnad. Har en byggnad förvärvats genom köp, byte eller därmed jämförligt
fång, skall den verkliga utgiften utgöra anskaffningsvärdet. Förvärvades
byggnaden tillsammans med den mark på vilken den är belägen, anses sä stor del
av vederlaget för fastigheten - i förekommande fall efter avdrag för egendom
som avses i 2 kap. 3 § jordabalken - belöpa på byggnaden, som del vid
fastighetstaxeringen fastställda byggnadsvärdet utgör av fastighetens hela
taxeringsvärde. Vad som enligt denna beräkning anses belöpa på byggnaden kan
även innefatta byggnadsinventarier. Vedertaget för byggnadsinvenlarier skall
avräknas, varefter anskaffningsvärdet för byggnaden erhålls. Om den del av
vederlaget för fasligheten som enligt denna beräkning inte anses belöpa på
byggnaden jämte byggnadsinvenlarier visas mera avsevärt över- eller understiga
ett skäligt markvärde, fär dock det för byggnaden beräknade anskaffningsvärdet
jämkas. Har den skattskyldige eller någon, som står honom nära, vidtagit
åtgärder för alt den skattskyldige skall kunna tillgodoräkna sig elt högre
anskaffningsvärde än som synes rimligt och kan det antas att detta har skett
för att ål någon av dem bereda obehörig förmån i beskattningsavseende, skall
anskaffningsvärdet i skälig mån jämkas.

Har en investeringsfond e.d. eller Har en investeringsreserv e.d. el-

näringsbidrag lagits i anspråk för ler näringsbidrag lagits i anspråk

anskaffning av en byggnad, skall för anskaffning av en byggnad,

som anskaffningsvärde för byggna- skall som anskaffningsvärde för

den anses den verkliga utgiften för byggnaden anses den verkliga utgif-

byggnaden minskad med det ian- ten för byggnaden minskad med det

språktagna beloppet. ianspråktagna beloppet.

Övergår en byggnad till en ny Övergår en byggnad till en ny

ägare pä annat sätt än genom köp, ägare på annal sätt än genom köp,

byte eller därmed jämföriigt fång, byte eller därmed jämförligt fång,

får den nye ägaren göra de värde- får den nye ägaren göra de värde

minskningsavdrag på byggnaden minskningsavdrag på byggnaden

som skulle ha tillkommit den förre som skulle ha tillkommit den förre

ägaren om denne fortfarande hade ägaren om denne fortfarande hade

ägt byggnaden. Vad nyss sagts gäf ägl byggnaden.

ler också om ett moderbolag eller

en övertagande förening övertar en

byggnad från ett dotterbolag eller

en överlåtande förening vid sådan

fusion, som avses i28§ 3 mom.

Procentsatsen för värdeminskningsavdrag i fråga om en
byggnad bestäms med hänsyn till den lid byggnaden anses kunna utnyttjas.
Därvid skall beaktas även sådana omständigheter som alt byggnadens användningstid
kan anlas komma att röna inflytande av framtida rationaliseringar, teknikens
utveckling, omläggning av verksamhet och liknande förhållanden. Är på grund av
särskilda omständigheter av annan art än nyss nämnts byggnadens värde för
rörelsen begränsat till förhållandevis kort tid, skall hänsyn las även lUl
detta. Så kan vara fallet exempelvis då fråga är om en byggnad för utnyttjande
av en begränsad malmfyndighet eller då en byggnad, som är belägen på annans
mark och som används i rörelse, vid nyltjanderätlens upphörande inte skall
lösas av jordägaren.

Prop.
1984/85:70 47

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Skaltskyldig får i fråga om en byggnad, som är avsedd all
användas i hans rörelse, göra avdrag inom avskrivningsplanen - ulom med årliga
värdeminskningsavdrag - med lOprocent av de på planen upptagna utgifterna för
ny-, till- eller ombyggnad (primäravdrag). Primäravdragel medges med 2 procent
för är räknat frän den tidpunkt dä byggnaden eller den till-eller ombyggda
delen av byggnaden har färdigställts. Förvärvas byggnaden av en ny ägare, fär
denne tillgodogöra sig de primäravdrag som återstår för den förre ägaren.

Utrangeras en i rörelse använd byggnad, får avdrag göras
för vad som återstår oavskrivel av anskaffningsvärdet i den mån beloppet
överstiger vad som inflyter genom avyttring av byggnadsmaterial e.d. i samband
med utrangeringen.

10.* Regeringen kan förklara att, om förlust på aktier
eller andelar i svenskl aktiebolag eller svensk ekonomisk förening eller
utländskt bolag med uppgift alt driva verksamhet av väsentlig betydelse från
samhällsekonomisk synpunkt framkommer vid avyttring av aktierna eller
andelarna eller vid företagets upplösning, förlusten skall utgöra avdragsgUl
omkostnad för ägaren av aktierna eller andelarna. Detsamma gäller ifråga om
långivare beträffande förlust på lån eller dylikt som han lämnat företaget.

Bestämmelserna i första stycket om förlust tillämpas också
på förlust, som kan beräknas uppkomma. Regeringen beslämmer därvid hur
avdraget i det särskUda fallet skall beräknas. Har skaltskyldig fått avdrag
som avses i detta stycke, skall avdraget frånräknas avdragsgill förlust, som
sedermera uppkommer vid avyttring av aktierna eller andelarna eller vid
upplösning av företaget. Uppkommer vinst genom att aktierna eller andelarna
avyttras dier genom alt tillskjutet kapital återfås, skall vinsten las upp som
skattepliktig intäkt av rörelse hos den som haft vinslen.

16."' Utgifter för anskaffande av sådana
markanläggningar på fastighet, avsedd för användning i ägarens rörelse, som
avses i andra stycket, dras av genom årliga värdeminskningsavdrag. Avdrag
medges, om inte annat följer

" Förutvarande punkt 10 av anvisningarna till 29 §
upphävd genom 1981; 295. "' Senaste lydelse 1983:311.

Prop. 1984/85:70 48

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

av
sjätte stycket, endast för sädana utgifter som har beslrills av den
skaltskyldige själv och endasl om utgifterna avser arbeten som har utförts
under tid då han har ägl fastigheten. Avdraget beräknas enligl avskrivningsplan
till 5 procent för är räknat av tre fjärdedelar av anläggningens
anskaffningsvärde. Beräkningen görs från den tidpunkl då anläggningen har
färdigställts. 1 fråga om en anläggning, som är avsedd alt användas endast elt
fätal år, fär dock anskaffningsutgifterna i sin helhel dras av del år då
anläggningen anskaffades.

Till
markanläggning hänförs sådant markarbete som behövs för att marken skall göras
plan eller fast, såsom röjning, schaktning, rivning av byggnad eller annal som
tidigare har funnits på fastigheten, uppförande av stödmurar och torrläggning
av marken. Till markanläggning hänförs också oUka anordningar såsom vägar,
kanaler, hamninlopp och andra tillfarter, körplaner, parkeringsplatser,
fotbollsplaner och tennisbanor eller därmed jämförliga anläggningar för
personal, planteringar e.d. samt, i den mån de inte vid fastighetstaxering är
att hänföra lill byggnad, även brunnar, källare och tunnlar e.d.

Till
markanläggning hänförs inte sådana anordningar som är avsedda att användas
tillsammans med vissa maskiner eller andra för stadigvarande bruk avsedda
inventarier i rörelse eller sådana inventarier som används för viss verksamhet
såsom fundament e.d., industrispår, traversbanor samt ledningar för vatten,
avlopp, elektrisk ström, gas m.m. (markinvenlarier). Till markinvenlarier
hänförs också stängsel och andra jämföriiga avspärrningsanordningar.
Anskaffningsvärdet för en ledning som är avsedd för såväl den på fasligheten
bedrivna verksamheten som en byggnads allmänna användning fördelas mellan
markinventarier och byggnaden i förhållande till hur slor del av ledningen som
tjänar den på fastigheten bedrivna verksamheten respektive byggnadens allmänna
användning. Ledningen skall dock i sin helhet hänföras till markinvenlarier om
utgifterna för ledningen till minst tre fjärdedelar kan anses hänföriiga lill
den på fastigheten bedrivna verksamheten. Om utgifterna lill minst tre
fjärdedelar kan anses hänförliga till byggnadens allmänna användning skall
ledningen i sin helhel hänföras till byggnaden.

I
fråga om markinventarier tillämpas de föreskrifter som enligt punkterna 3-5
gäller för maskiner och andra för stadigvarande bruk avsedda inventarier.

Har
en investeringsfond e.d. eller Har en investeringsreserv e.d. el-

näringsbidrag
tagits i anspråk för ler näringsbidrag lagils i anspråk

anskaffning
av en markanläggning, för anskaffning av en markanlägg-

skall
som anskaffningsvärde för ning, skall som anskaffningsvärde

markanläggningen
anses den verk- för markanläggningen anses den

liga
utgiften för markanläggningen verkliga utgiften för markanlägg-

minskad
med fyra tredjedelar av ningen minskad med fyra tredjede-

del
ianspråktagna beloppet. lar av det ianspråktagna beloppet.

Övergår
en rörelsefastighet till en Övergår en rörelsefastighel till en

ny ägare på annat sätt än genom ny ägare pä annat sätt än genom

köp, byte eller därmed jämföriigt köp, byte eller därmed jämföriigt

fång, får den nye ägaren göra de fång, får den nye ägaren göra de

värdeminskningsavdrag för mark- värdeminskningsavdrag för mark

anläggning som skulle ha tillkommit anläggning som skulle ha tillkommit

den förre ägaren, om denne fortfa- den förre ägaren, om denne fortfa

rande hade ägt fastigheten. Vad rande hade ägl fastigheten.

Prop. 1984/85:70 49

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

nyss sagts gäller också om ett moderbolag eller en
övertagande förening övertar en fastighet från ett dotterbolag eller en
överlåtande förening vid sådan fusion, som avses i28§ 3mom.

Övergår en fastighet till en ny ägare genom köp, byte eUer
därmed jämförligt fång, får överlåtaren det år då överlåtelsen sker göra avdrag
för den del av det avskrivningsbara anskaffningsvärdet för vilket han inte
tidigare har medgelts avdrag. Vad nu sagts gäller även när den på fastigheten
bedrivna rörelsen läggs ned och faslighetens markanläggningar på grund därav
saknar värde för fastighetens ägare.

tUI31 §

2.'*'' Såsom periodiskt understöd 2.
Såsom periodiskt understöd

räknas icke vad en skattskyldig räknas infe vad mottagaren
uppbär

uppbär från stiftelse som avses i från en stiftelse som är befriad från

53§ 1 mom. e) eller från ideell för- skattskyldighet e/digt 7 § 6 mom.

ening, som har lill uppgift att främja lagen (1947:576) om statUg in-

i nämnda moment angivna ändamål komstskatt eller från en ideell för-

och som även uppfyller i punkt 9 av ening som har till uppgift att främja

anvisningarna till 53 § angivna vill- i7 § 6 mom. första stycket nämnda

kor för begränsning av skattskyf lag angivna ändamål och som upp-

digheten, såvida utbetalningen sker fyller övriga i 7 § 5 mom. samma

till fullföljande av ändamål som i lag angivna villkor för befrielse helt

53§ 1 mom. e) angives. Såsom pe- eller delvis från skattskyldighet.

riodiskt understöd betraktas där- Detta gäller dock endast om utbe-

emot vad som uppbäres från varje talningen sker till fullföljande av an

slags stiftelse, om och i den mån del damål som nu nämnts. Som perio-

i de för stiftelsen gällande stadgar diskt understöd betraktas däremot

är föreskrivet, att stiftelsens in- vad som uppbäres från varje slags

takter skola för all framtid eller viss stiftelse, om och i den mån del i de

tid tillfalla viss familj, vissa familjer för stiftelsen gällande stadgar är
fö-

eller bestämda personer. reskrivet, att stiftelsens
intäkter

skola för all framtid eller viss tid tillfalla viss
familj, vissa familjer eller bestämda personer.

till 36 § 2 a."' Skall vid beräkning av
realisationsvinst på gmnd av avyttring av fastighet vederlaget för viss del av
fastigheten tas upp som intäkt av faslighet eller av rörelse (jfr punkt 1 av
anvisningarna tUl 35 §) får i omkost-nadsbeloppel inte inräknas utgift som
hänför sig till sådan del av fastigheten som vid inkomsttaxeringen har
behandlats enligl reglerna för maskiner och andra för stadigvarande bmk avsedda
inventarier.

Som förbättringskostnad enligt Som förbättringskostnad enligl

punkt 1 räknas även kostnad, som punkt 1 räknas även
kostnad, som

** Senasle lydelse 1977:572. "' Senaste lydelse
1981:256.

4 Riksdagen 1984185. I saml. Nr 70

Prop. 1984/85:70 50

Föreslagen lydelse

under
tid, då intäkt av avyttrad fastighet eller i förekommande fall del därav har
beräknats enligt 24 8 2 mom., har nedlagts på reparation och underhåll av
fasligheten eller fastighetsdelen, i den mån den avyttrade egendomen på gmnd
därav vid avyttringen har befunnit sig i bättre skick än vid förvärvet, saml
kostnad för reparation och underhåll för vilken avdrag inte medges på gmnd
av föreskriftema i 25 8 2 mom. första stycket b eller c och för vilken bidrag
ej har utgått. Förbättringskostnad, som inte har uppförts på
avskrivningsplan, och med förbättringskostnad jämförlig reparations- eller
underhåUskostnad får dock inräknas i omkostnadsbeloppet endast för år då de
nedlagda kostnadema har uppgått till minst 3000 kronor. Kostnad, som har
uppförts på avskrivningsplan, skall normalt anses nedlagd det år då kostnaden
har uppförts på planen. I andra fall skall sådan koslnad normalt anses
nedlagd när faktura eller räkning har erhållits, varav framgår vilket arbete
som har utförts.

Nuvarande
lydelse

under
tid, då intäkt av avyttrad fastighet eller i förekommande fall del därav har
beräknats enligt 24 S 2 eller 3 mom., har nedlagts på reparation och
underhåll av fastigheten eller fastighetsdelen, i den mån den avyttrade
egendomen på gmnd därav vid avyttringen har befunnit sig i bättre skick än vid
förvärvet, samt koslnad för reparation och underhåll för vilken avdrag inle
medges på gmnd av föreskriftema i 25 8 2 mom. första stycket b) eUer c) och för
vilken bidrag ej har utgått. Förbättringskostnad, som inte har uppförts på
avskrivningsplan, och med förbättringskostnad jämförlig reparations- eller
underhållskostnad får dock inräknas i omkostnadsbeloppet endast för år då de
nedlagda kostnaderna har uppgått tiU minsl 3000 kronor. Kostnad, som har
uppförts på avskrivningsplan, skall normalt anses nedlagd det år då kostnaden
har uppförts på planen. I andra fall skall sådan kostnad normalt anses nedlagd
när faktura eller räkning har erhållits, varav framgår vilket arbete som har
ulförts.

Har
fastighet varit föremål för förbättringsarbete eller därmed jämförligt
reparations- eller underhåUsarbete i ägarens byggnadsrörelse skall - med
iakttagande av de begränsningar som har angetts i föregående stycke — som
förbättringskostnad räknas det belopp som enligl punkt 3 tredje stycket av
anvisningarna till 27 § har tagits upp som intäkt i rörelsen på grund av
byggnadsarbetet.

Omkostnadsbeloppet
skall minskas med värdeminskningsavdrag m.m, som belöper på tid före
avyttringen av fastigheten, såsom avdrag på gmnd av avyttring av skog, avdrag
för värdeminskning av annan naturtillgång eller för värdeminskning av läckdiken
eller andra markanläggningar (jfr punkterna 1,4,7 och 9 av anvisningarna till
22 § samt punkterna 1, 8 och 16 av anvisningarna till 298). På samma sätt skall
omkostnadsbeloppet minskas med avdrag för värdeminskning av byggnad m.m. (jfr
punkterna 3 och 4 av anvisningarna tUl 22 §, punkterna 2 a, 2 b och 4 av
anvisningarna tiU 25 § samt punkterna 7 och 16 av anvisningarna tiU 29 §), dock
inte för år då avdraget har understigit 3000 kronor. Omkostnadsbeloppet skall
minskas även med belopp varmed fastigheten har avskrivits i samband med lanspråktagande
av investeringsfond e.d.

Vid
beräkning av omkostnadsbeloppet skall fastighet, som förvärvats före år 1952,
anses förvärvad den 1 januari 1952. Ingångsvärdet skall därvid anses utgöra 150
procent av fastighetens taxeringsvärde för år 1952. Hänsyn skall vid
vinstberäkningen icke tagas till kostnader och avdrag

som
belöper på tid före år 1952. Dock får det vid förvärvet erlagda vederlaget för
fastigheten upptagas som ingångsvärde, om den skattskyldige kan visa att
köpeskillingen överstiger 150 procent av taxeringsvärdet för är 1952. Fanns
taxeringsvärde ej åsätt för är 1952, fär motsvarande värde uppskattas med
ledning av taxeringsvärdet för fastighet, i vilken den avyttrade egendomen
ingått, eller närmast därefter åsatta taxeringsvärde.

Har
fastighet vid avyttringen innehafts mer än tjugo år får den skattskyldige vid
vinstberäkningen som ingångsvärde upplaga ett belopp motsvarande 150 procent
av det taxeringsvärde, som gäUde tjugo år före avyttringen. Har
taxeringsvärdet åsätts vid fastighetstaxering som verkställts år 1970 eller
senare får dock som ingångsvärde upptagas endast 133 procent av
taxeringsvärdet. Om ingångsvärdet beräknas med ledning av det taxeringsvärde
som gällde tjugo år före avyttringen, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke
tagas till kostnader och avdrag, som belöper på tidigare år än tjugo år före
avyttringen. Fanns taxeringsvärde ej åsätt tjugo år före avyttringen, får
molsvarande värde uppskattas på sätt angives i femte stycket sista meningen.

Har
avyttrad fastighet förvärvals genom arv eller testamente eller genom bodelning
i anledning av makes död, får den skattskyldige, i stället för köpeskilling
eller motsvarande vederlag för fastigheten vid närmast föregående köp, byte
eller därmed jämförliga fång eller i ställel för ett med stöd av föregående
stycke framräknal värde, som ingångsvärde upptaga 150 procent av fastighetens
taxeringsvärde året före del år då dödsfallet inträffade eller motsvarande i
arvsskattehänseende gällande värde, fömtsatt att dödsfallet ägt rum efter år
1952. Ägde dödsfallet rum efter år 1970 får dock som ingångsvärde upptagas
endast 133 procent av taxeringsvärdet eller motsvarande i arvsskattehänseende
gäUande värde. Fanns taxeringsvärde ej åsätt året före det år då dödsfallet
inträffade, får motsvarande värde uppskattas på sätt som angives i femte
stycket sista meningen. Har ingångsvärdet upptagits med stöd av bestämmelsema
i detta stycke, skall hänsyn vid vinstberäkningen icke tagas tiU kostnader och
avdrag, som belöper på tidigare år än året före dödsåret.

Beräknas
ingångsvärdet med ledning av taxeringsvärde skall, såvida viss del av
taxeringsvärdet avser egendom som i kostnadshänseende hänförts till maskiner
och andra inventarier i jordbmk eller rörelse (jfr punkt 1 av anvisningarna
till 35 8), taxeringsvärdet reduceras med den del därav som kan anses belöpa på
egendom av nyss angivet slag. Sådan reducering skall dock icke göras om mindre
än 25 procent av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten belöper på
egendom, som vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och
andra inventarier.

Skall
taxeringsvärdet reduceras enligt föregående stycke iakttages följande. Har
taxeringsvärdet åsatls tidigare än vid 1975 års fastighetstaxering, skall
taxeringsvärdet reduceras med så stor del därav som vederlaget för egendom, som
vid beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra
inventarier, utgör av hela vederlaget för den avyttrade fastigheten. Vad nu
sagts gäller även om taxeringsvärdet åsätts år 1975 eller senare, dock att vid
beräkningen skall bortses från den del av vederlaget vid avyttringen som
belöper på egendom som avses i 2 kap. 3 8 jordabalken. Kan den skattskyldige
visa all den andel av taxeringsvärdet som kan anses belöpa på egendom, som vid
beräkning av värdeminskningsavdrag hänföres till maskiner och andra
inventarier, är mindre än den andel av hela vederlaget för den avyttrade
fastigheten som kan anses belöpa på egendom av nu angivet slag, får dock
taxeringsvärdet reduceras på gmndval av förhållandena vid fastighetstaxeringen.

Prop. 1984/85:70 52

Del
för fastigheten gällande ingångsvärdet — om del inte har beräknats enligt
trettonde stycket sista meningen — liksom de förbättringskostnader och därmed
likstäUda belopp för vilka avdrag får ske samt de värdeminskningsavdrag och
andra belopp som skall minska omkostnadsbeloppet skall i den omfaltning som
anges i punkterna 6 a och 6 b nedan räknas om med hänsyn till förändringarna i
det allmänna prisläget (prisutvecklingen) under den tid då fastigheten har
innehafts.

Omräkningen
sker med ledning av en indexserie, gmndad på konsumentprisindex.
Riksskatteverket fastställer årligen omräkningstalen.

Har
avyttring av fastighet omfattat byggnad, som i huvudsak är avsedd att användas
för bostadsändamål och som vid avyttringstillfället varit eller bort vara åsätt
ett taxerat byggnadsvärde av lägst 10000 kronor, avdrages ytterligare ett
belopp av 3000 kronor för varje påbörjal kalenderår före taxeringsåret som
bostadsbyggnaden under innehavstiden funnits på fastigheten. Om det taxerade
byggnadsvärdet inte uppgått eller bort uppgå tiU 10000 kronor, avdrages 3000
kronor för varje påbörjat kalenderår under innehavstiden som byggnaden
utnyttjats till stadigvarande bostad. Avdrag medges inte för tidigare år än år
1952 och inte heller för senare år än år 1980. Finns på fastigheten mer än en
bostadsbyggnad beräknas nu avsett avdrag endast för fastighetens huvudbyggnad.
Sker vinstberäkningen med Utgångspunkt från taxeringsvärdet tjugo år före
avyttringen enligt sjätte stycket ovan eller från taxeringsvärdet året före
dödsfallet enligl sjunde stycket ovan eller motsvarande värden, får avdrag
enligt detla stycke ej ske för tidigare år än tjugo år före avyttringen eller
året före dödsfallet. Om bostadsbyggnad rivits eller förstörts genom brand eUer
liknande, skall avdrag enligl detta stycke medges även för tid då denna byggnad
funnits på fastigheten, om den skattskyldige inom ett år igångsatt arbete med
att uppföra ersättningsbyggnad. Om en bostadsbyggnad under mer än elt år tagils
i anspråk huvudsakligen för annat ändamål än bostadsändamål medges avdrag
enligt detta stycke endast för tid då byggnaden därefter åter utnyttjats
huvudsakligen för bostadsändamål.

Vinstberäkning
på gmnd av avyttring av en det av en fastighet skaU grundas på förhållandena på
den avyttrade fastighetsdelen. Vid tiUämpning av de beloppsgränser som anges i
andra och fjärde styckena skall dock hänsyn tas till förhållandena på hela
fastigheten. Avdrag enligt tolfte stycket får göras endast om avyttringen har
omfattat bostadsbyggnad som vid tiden för avyttringen var huvudbyggnad för hela
fastigheten. På den skatiskyldiges begäran skall omkostnadsbeloppet för
fastighetsdelen — i ställel för att beräknas enligt första meningen - tas upp
till ett belopp som motsvarar så stor del av det för hela fastigheten beräknade
omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med värdeminskningsavdrag
m.m. - som vederlaget för fastighetsdelen utgör av fastighetens hela värde vid
avyttringstillfället. I sist avsedda faU skall, om den skattskyldige begär del
och värdet av skogen och skogsmarken på den avyttrade fastighetsdelen är mindre
än 20 procenl av värdet av hela fastighetens skog och skogsmark,
omkostnadsbeloppet inte minskas med avdrag på gmnd av avyttring av skog. Om den
avyttrade delen avser en eller elt fåtal tomter avsedda alt bebyggas med
bostadshus och vederlaget är mindre än 10 procent av fastighetens
taxeringsvärde, får vidare ingångsvärdet på den avyttrade fastighetsdelen utan
särskild ulredning beräknas till 1 krona per kvadratmeter, dock ej tUl högre
belopp än köpeskillingen.

Vad
i de fem första meningarna av föregående stycke föreskrivits gäller i
tillämpliga delar även vid marköverföring enligt fastighetsbildningslagen
(1970:988).

Prop. 1984/85:70 53

Har
den skaltskyldige erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4 andra
stycket av anvisningarna till 35 8, skall så stor del av del för hela
fastigheten beräknade omkostnadsbeloppet - i förekommande fall minskat med
värdeminskningsavdrag m.m. - anses belöpa på den del av fastigheten som
ersättningen avser, som engångsersättningen utgör av fastighetens hela värde
vid tiden för upplåtelsen eller inskränkningen i förfoganderätten. Vid
bedömningen av om omkostnadsbeloppet skall minskas med avdrag på gmnd av
avyttring av skog gäller vad som är föreskrivet i fråga om del av fastighet.
Den som enligt punkt 4 fjärde stycket av anvisningarna till 35 8 erhåUer avdrag
från den eller de engångsersättningar han fått på gmnd av upplåtelser inom en
och samma kommun får inte tillgodoräkna sig något omkostnadsbelopp hänförligt
till dessa ersättningar.

Har
den skattskyldige under innehavsliden avyttrat en del av en fastighet, skall
hänsyn las till detta vid beräkning av omkostnadsbeloppet för återstoden av
fastigheten. Kan ulredning inle förebringas om den andel av omkostnadsbeloppel
- i förekommande faU minskat med värdeminskningsavdrag m.m. - för fastigheten,
som belöpt på den avyttrade fastighetsdelen, skall denna andel anses ha
motsvarat hälften av erhållen ersättning för fastighetsdelen. Andelen skall
dock i intet fall anses överstiga omkostnadsbeloppet - i förekommande fall
minskal med värdeminskningsavdrag m.m. - för hela fasligheten omedelbart före
avyttringen av fastighetsdelen.

Föreskrifterna
i föregående stycke tillämpas också om den skattskyldige under innehavstiden
erhållit sådan engångsersättning som avses i punkt 4 andra stycket av
anvisningama tiU 35 §. Har den skattskyldige under innehavstiden avstått från
mark genom marköverföring enligt fastighetsbildningslagen (1970:988), skall
omkostnadsbeloppet på återstoden av fastigheten anses ha minskat med så stor
del av omkostnadsbeloppel för den tidigare avstådda marken som ersättningen i
pengar utgjort av det totala vederlaget för marken.

Beräknas
omkostnadsbeloppet vid avyttring av återstoden av fastigheten eller del därav
med ledning av ett taxeringsvärde som åsätts efter det att delavyttringen,
markupplåtelsen eller marköverföringen m.m. ägt mm, är bestämmelserna i de två
föregående styckena icke tillämpliga.

Kostnad
för förbättringsarbete eller därmed jämförligt reparations- och
underhållsarbete för vilket försäkringsersättning eller annan skadeersättning
har utgått beaktas, såvida ersättningen inle räknas till skattepliktig inkomst
enligl denna lag, vid beräkning av realisationsvinst endast i den mån kostnaden
har överstigit ersätlningen. Har sådan skattefri ersättning uppburits med
slörre belopp än det som har gått ål för skadans avhjälpande gäUer följande.
Fastighetens ingångsvärde, omräknat enligt tionde stycket till tiden för
skadetillfället, minskas med skillnaden mellan ersältningen och kostnaden för
skadans avhjälpande. För tid efter skadetillfället ligger återstoden av det
omräknade ingångsvärdet lill gmnd för omräkning enligt tionde stycket.

Avyttrar
delägare i fåmansföretag eller honom närstående person fastighet till
företaget får vid vinstberäkningen faslighetens ingångsvärde icke beräknas på
gmndval av taxeringsvärde enligl sjätte och sjunde styckena. Ej heller får
omräkning göras enligt tionde stycket eller tillägg göras enligt tolfte
stycket. Riksskatteverket får medge undantag från bestämmelserna i detta stycke
om det kan antagas att avyttringen skett av organisatoriska eller andra
synneriiga skäl. Mot beslut av riksskatteverket i sådan fråga får talan icke
föras.

Prop.
1984/85:70 54

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3.''* Föriust genom icke yrkesmässig avyttring
(realisationsförlust) får dras av i den omfattning som anges i punkt 4 nedan.

Realisationsförlust skall beräknas på samma sätt som
realisationsvinst enligt punkterna 1 - 2 d. Vid förlustberäkningen får en
fastighets ingångsvärde dock inte beräknas på grundval av etl taxeringsvärde
enligt punkt 2 a sjätte eller sjunde stycket. Inte heller får omräkning som
avses i punkt 2 a tionde stycket ske eller tillägg enligl punkt 2 a tolfte
stycket göras. Har den med förlust avyttrade egendomen innehafts under sådan
tid att, om vinst i stället hade uppstått vid avyttringen, endast en del av
vinslen skulle ha räknais till skattepliktig realisationsvinst, är endast
motsvarande del av förluslen avdragsgill. Har förlusten uppkommit vid
fastighetsreglering i fall som avses i punkl 4 av anvisningarna till 35 8, är
endast så stor del av förlusten avdragsgill som belöper på vad den
skattskyldige har erhållil i pengar.

Att avdrag inte är medgivet för förlust som har uppkommU
före eller i samband med vissa företagsöverlåtelser framgår av punkt 6 av
anvisningarna till 20 §.

tiU 38 8

2." Utdelning från aktiebolag eller ekonomisk
förening, som utgår i förhåUande till gjorda inköp eller försäljningar eller
efter därmed jämförlig grund, är skattefri, där utdelningen blott innebär en
minskning i levnadskostnader, och skall i annat fall hänföras tUl den
förvärvskälla, vartUl den på gmnd av sin beskaffenhet är att räkna. Sålunda hänföres
exempelvis till inkomst av jordbruk respektive rörelse näringsidkares utdelning
från ekonomisk förening i form av pristillägg å varor, som han sålt till
föreningen, eller i form av rabatt för varor, som han för sin näring inköpt av
föreningen. Till utdelning, som på grund av bestämmelserna i delta stycke är
skattefri, hänföres icke förmån av bostad eller annan förmån av fastighet (jfr
emellertid bestämmelserna i andra stycket.) Skattepliktig utdelning från
akliebolag eller ekonomisk förening, som icke skall räknas såsom intäkt vid
beräkning av annat slag av inkomst, hänföres till intäkt av kapital.

Har bostad eUer annan förmån av fastighet tillkommit
medlem av bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans
egenskap och är del inle fråga om upplåtelse som avses i tredje stycket, skall
som skattepliktig inläkt av kapital tas upp ett belopp motsvarande för helt år
räknat 3 procent av den del av medlemmens eller delägarens andel i föreningens
eller bolagets behållna förmögenhet som överstiger 50000 kronor. Därvid skall
värdet av andelen beräknas med utgångspunkt i taxeringsvärdet året före
taxeringsåret på föreningens eller bolagels fastighet och med hänsyn lill
föreningens eller bolagels övriga tillgångar och skulder enligt bokslutet för
det senaste räkenskapsår som avslutats före den I juli året före taxeringsåret.
Vid denna beräkning skall bortses från skuld som föreningen eller bolaget har
ådragit sig pä sådana villkor eller

"* Senaste lydelse 1983: 1043. "' Senaste
lydelse 1980: 1054.

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

55

under sådana omständigheter att skulden bör likställas med
inbetalning av insats eller därmed jämförligt eget kapital. I fråga om bostad
som innehas av tvä eller flera medlemmar tillsammans skall beloppet 50000
kronor fördelas dem emellan efter andelarnas storlek. Vid inkomstberäkningen
får avdrag inle ske, såviti fräga inte är om till rörelse hänförlig utgift, för
medlemmens eller delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget eller
för andra omkostnader som är hänförliga lill innehavet av bostaden eller
förmånen.

Har bostad eller annan förmån, som tillkommit medlem av
bostadsförening eller delägare i bostadsaktiebolag i denna hans egenskap, helt
eller till övervägande del varit av medlemmen eller delägaren mot vederlag
upplåten lill annan under hela eller slörre delen av beskattningsåret, räknas
vederlaget jämte värdet av bostad eller annan förmån, som medlemmen eller
delägaren för eget bmk förfogat över, såsom intäkt av kapital för medlemmen
eller delägaren.

Annan
utdelning från bostadsförening eller bostadsaktiebolag än i andra och tredje
styckena sägs, som icke utgått i förhållande till innehavda andelar eller
aktier, räknas såsom intäkt av kapital för medlemmen eller delägaren, om och i
den mån utdelningen överstiger sådana på beskattningsåret belöpande avgifter
och andra inbetalningar lill föreningen eller bolaget, vilka icke äro att anse
som kapitaltillskott.

5."* Vad som gäUer om utdelning från utländskt bolag
skall enligl bestämmelsen i 67 § tillämpas jämväl å utdelning från annan här i
riket icke hemmahörande juridisk person. Oskift dödsbo efter person, som vid
sitt frånfälle icke varil bo-

Med
bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås ekonomisk förening och aktiebolag,
vars verksamhet uteslutande eller huvudsakligen består i alt åt föreningens
medlemmar eller bolagets delägare bereda bostäder i hus, som ägs av föreningen
eller bolaget. Som bostadsförening eller bostadsaktiebolag anses även
ekonomisk förening eller aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller så gott
som uteslutande består i att tUlhandahålla föreningens medlemmar eller bolagets
delägare garage eller annan för deras personliga räkning avsedd gemensam
anordning i byggnad som ägs av föreningen eller bolaget.

5. Vad som gäller om utdelning från utländskt bolag skaU
även tilllämpas på utdelning från annan här i riket icke hemmahörande juridisk
person. Dödsbo efter person, som vid sitt frånfälle inte varit bosatt eller
stadigvarande vistats här i riket.

' Senasle lydelse 1966:724.

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

satt eller stadigvarande vistats här i rikel, anses såsom
en här i rikel icke hemmahörande juridisk person (jfr 53 § 3 mom.). Utdelning
från sådant dödsbo till i Sverige bosatt delägare av inkomst, som förvärvats
under den tid delägarna suttit i oskift bo - men givetvis ej utskiftning av
den avlidnes efterlämnade tillgångar - skall således här i riket bliva föremål
för beskattning. Från denna föreskrift meddelas likväl elt undantag i 54 8
första stycket e).

8."" Har skattskyldig på gmnd av sitl innehav av
aktier i svenskl aktiebolag eUer andelar i svensk ekonomisk förening erhållit
företrädesrätt till teckning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån
som avses i 41 c§, skall, om han utnyttjar företrädesrätten, det värde som
genom företrädesrätten kan anses ha tillförts honom icke anses utgöra intäkt av
kapital. Avyttrar han däremot företrädesrätten, skall det vederlag han
erhåller för denna rätt upptagas som sådan intäkt.

56

Föreslagen lydelse

anses såsom en här i riket icke hemmahörande juridisk
person. Utdelning från sådani dödsbo till i Sverige bosalt delägare av
inkomst, som förvärvats under den tid delägarna suttit i oskift bo — men
givetvis ej utskiftning av den avlidnes efterlämnade tillgångar - skall
således här i riket bliva föremål för beskattning. Frän denna föreskrift meddelas
likväl elt undantag i 54 8 första stycket e.

8. Har skaltskyldig på gmnd av sill innehav av aktier i
svenskt aktiebolag eller andelar i svensk ekonomisk förening erhållit
företrädesrätt till teckning av sådant av företaget upptaget vinstandelslån
som avses i 2§ 9mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt skall, om han
utnyttjar företrädesrätten, det värde som genom företrädesrätten kan anses ha
tillförts honom inte anses utgöra intäkt av kapital. Avyttrar han däremot
företrädes-rätlen, skaU det vederlag han erhåller för denna rätt upptas som sådan
intäkt.

tiU 41 § 1.'" Inkomst av jordbmksfastighet eller
rörelse skall beräknas enligt bokföringsmässiga gmnder. För skaltskyldig som
har haft ordnad bokföring skall beräkningen av inkomst ske på gmndval av hans
bokföring med iakttagande av bestämmelsema i denna anvisningspunkt. Vid
inkomstberäkning enligl bokföringsmässiga grunder las hänsyn tUl in- och
utgående lager av varor, däri inbegripet djur, råmaterial, hel- och
halvfabrikat m.m., till pågående arbeten samt tiU fordrings- och skuldposter.
Värdet av utgående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter
bestäms med hänsyn till förhållandena vid beskattningsårets utgång. Som värde
av ingående lager, pågående arbeten samt fordrings- och skuldposter tas upp
värdet av närmast föregående beskattningsårs utgående lager, pågående arbeten
samt fordrings- och skuldposter. Bestämmelserna i 41 § om lager får i
varvsrörelse tillämpas även i fråga om skepp eller skeppsbygge, på vilkel den
skattskyldige har utfört eller avser alt utföra arbete i icke oväsentlig
omfattning, utan hinder av att den skattskyldige har avyttrat skeppet eller
bygget. Vad nu föreskrivits gäller dock endast intill dess skeppet eller
skeppsbygget har levererats till förvärvaren. Vad som avses med skepp framgår
av sjölagen (1891:35 s. I).

" Senaste lydelse 1977; 243. '" Senaste lydelse
1981:295.

Prop.
1984/85:70 57

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Inkomst av annan fastighet som Inkomst av annan faslighet som

avses i 24 8 1 eUer 3 mom. fär beräk- avses i 24 8 I mom. fär beräknas en-

nas enligl bokföringsmässiga grun- ligt bokföringsmässiga gmnder pä

der på sätt anges i föregående styc- sätt anges i föregående stycke. Har

ke. Har skattskyldig för visst be- skattskyldig för visst beskattnings-

skattningsår beräknat inkomst av år beräknat inkomst av annan fas

annan faslighet enligt bokförings- tighet enligt bokföringsmässiga

mässiga gmnder, skall den skatt- grunder, skaU den skattskyldige

skyldige även för nästföljande be- även för nästföljande beskaltnings-

skattningsår beräkna inkomsten en- år beräkna inkomsten enligt sådana

ligt sädana grunder om bestämmel- grunder om bestämmelserna i 24 8

serna i 248 1 eUer i mom. är 1 mom. är tillämpliga det året.

tillämpliga del året. Ifråga om fas

tighet som avses i 24§ 3mom. gäl

ler dock vad som sagts iföregående

stycke endast i den mån annat inte

följer av 24 § 3mom. och 25 §

3 mom.

Har det bokförda resultatet påverkats av att bland
intäkterna har lagUs upp belopp, som inte skall beskattas som inkomst, eller
uteslutits belopp, som borde ha medräknats, eller bland kostnaderna har tagits
upp belopp, som inte är avdragsgilla vid inkomstberäkningen, skall resultatet
justeras så att det kan läggas liU gmnd för inkomstberäkningen enligt denna
lag. I de fall resultatet har påverkats av alt lager, pågående arbeten eller
fordringspost har tagits upp med för lågt belopp eller skuldpost med för högl
belopp skall dock pä yrkande av den skaltskyldige justering av del bokförda
resultatet underlåtas i den mån det är uppenbart all denne - i överensstämmelse
med reglerna för inkomstberäkning i denna lag - genom dispositioner i
bokslutet avseende nämnda tiUgångs- och skuldposter eller genom större
avskrivningar på anläggningstillgångar än som skett skulle ha kunnal redovisa
ett lägre resultat än del som skulle framkomma efter justeringen. Om särskilda
omständigheter föranleder det skall dock resultatet justeras även i sådant
fall.

Vid beräkning av inkomst enligt bokföringsmässiga gmnder
skall iakttas, alt en inkomst skall anses ha åtnjutits under det år, då den
enligt god redovisningssed eller enligt vad som belräffande jordbruk är allmänt
brukligt bör tas upp som intäkt i räkenskaperna, även om inkomsten ännu inte
har uppburits kontant eller eljest kommit den skattskyldige tillhanda l.ex. i
form av levererade varor, fullgjorda prestationer eller på annal härmed
jämförligt sätt. Vad som gäller i fråga om inkomstposterna tillämpas också i
fråga om utgiftsposterna. Avdrag för tantiem eller liknande ersättning från
fåmansföretag till förelagsledare eller honom närstående person får dock
åtnjutas försl under det år då ersättningen har betalats ut eller blivit
tillgänglig för lyftning. I fråga om liden för inkomst- och utgiftsposters
upplagande enligt bokföringsmässiga grunder tUlämpas i allmänhel det
förfaringssättet, att fordringar tas upp som inkomst under det år, då de
uppkommer, och att räntor hänförs till inkomsten för det år, på vilket de
belöper, i bägge fallen oberoende av om de verkligen har influtit under nämnda
år eller inte. Å andra sidan bör förskottsvis influtna räntor, som till större
eller mindre del belöper på ell kommande år, till denna del bokfö-ringsmässigt
hänföras till det sistnämnda årets inkomst. Avdrag för ränta

Prop.
1984/85:70 58

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

på lån ur statens lånefond för lån med uppskjuten ränta
åtnjuts för det är då räntan har betalats.

Vid tillämpning av föregående stycke skall iakttas bl.a.
att värdet av avyttrade varor skall - även om fakturering inte skett —
redovisas som fordran, såvida varorna levererats lill den nye ägaren före årets
utgång.

Har avverkningsrätt till skog upplåtits mol betalning, som
skall erläggas under loppet av flera år, får som intäkt för varje är tas upp
den del av köpeskillingen som influtit under samma år.

1 fräga om avdrag för koslnader för reparation och
underhåll av fastighet varav intäkterna beräknas enligt 24 8 I mom. gäller även
punkt 8 av anvisningarna tUl 25 §.

Om beskallningsmyndighel, med frångående av den
skattskyldiges på hans räkenskaper grundade inkomstberäkning, som inkomst för
elt år beskattat vinst, som i bokföringen framkommer som vinst först ett senare
år, skall vid inkomstberäkningen för det följande år, då vinsten redovisas i
bokföringen, det sistnämnda årets bokförda resultat justeras på sådant sätt att
den redan beskattade vinsten inte beskattas en gång till.

Motsvarande gäller för det fall, att beskallningsmyndighel
ansett att en förlust, som är i och för sig avdragsgill, inte får beaktas vid
inkomstberäkningen för det år då den redovisats i räkenskaperna eller
beskallningsmyndighel i annat fall visst är frångått den skallskyldiges
bokföring på sådant sätt all det påverkar följande års inkomstberäkning.

4 a." Flyttar en skattskyldig utomlands och har han
tidigare avyttrat aktier eller andelar i ett svenskt förelag, skall intäkt på
grund av avyttringen anses ha åtnjutits när flyttningen sker, om intäkten inte
blivit tillänglig för lyftning dessförinnan. Avyttrar en skattskyldig aktier
eller andelar i ett svenskt förelag efter det all han flyttat utomlands skall
intäkten anses ha åtnjutits i och med avyttringen. Är i fall som nu sagls
intäktens storlek beroende av viss framtida händelse och kan till följd härav
intäktens totala belopp inte fastställas vid den taxering som är i fråga, skall
liUkommande belopp beskattas vid laxeringen för det år då beloppet blir
tillgängligt för lyftning. Därvid skall beskattningen ske pä grundval av
förhållandena vid avyttringen och med tillämpning av de beskattningsregler som
gällde vid taxeringen för avyttringsåret.

Som elt svenskt företag räknas Som ett svenskt företag räknas

vid tillämpningen av denna anvis- vid tUlämpningen av denna anvis

ningspunkt svenskt aktiebolag och ningspunkt svenskt aktiebolag och

handelsbolag samt svensk ekono- handelsbolag samt svensk ekono

misk förening, dock ej bostadsak- misk förening, dock ej bostadsak

tiebolag och bostadsförening som tiebolag och bostadsförening som

avses i 24 § 3mom. avses i punkt 2 femte stycket av

anvisningarna tUl 38§.

tiU41 a 8

1.' Bestämmelsen i 41 a8 inne- 1.
Beslämmelsen i 41 aS innebär

bär bl.a. att för fastighet, som avses bl.a. att för
fastighet, som avses i 24 8 2 eller i mom., fastighetens i 24 8 2 mom.,
fastighetens andel

" Senaste lydelse 1983:452. " Senaste lydelse
1980:957.

Prop. 1984/85:70

Nuvarande lydelse

andel av samfällighetens taxeringsvärde skall inräknas i
underiagel för inläktsberäkningen i de fall där samfälligheten ulgör en
särskild taxeringsenhet. Jfr i delta hänseende 4 kap. 108
fastighetstaxerings-lagen (1979:1152).

2.'' Äger fastighet av annat slag än som nämns i punkt I
del i sådan samfällighet som avses i 41 a 8 och överstiger fastighetens andel
av intäkterna i samfälligheten dess andel i sådana kostnader i verksamheten
som äro på en gång avdragsgilla vid taxeringen med belopp understigande 100
kronor, föreligger icke skyldighet att upptaga intäkterna och kostnaderna vid
beräkning av inkomst av fasligheten. Förvaltas sådan samfällighet av juridisk
person, skola kapitalinkomster som den juridiska personen har uppburit och som
belöpa pä fastigheten tagas upp till beskattning i den förvärvskälla i vilken
fastigheten ingår. Om intäkt av fastighet beräknas enligt 24 8 2 eller3mom.,
skola dock kapitalinkomster beskattas hos ägare av fastigheten i inkomstslaget
kapital. Understiger fastig-hels andel av ränteintäkter 100 kronor, föreligger
emellertid icke skattskyldighet för beloppet.

4." Vid beräkning av inkomst i sådan samfällighet som
avses i 53 § I mom. första stycket f) får avdrag göras för utdelning till
delägare, oavsett om utdelningen utgått in natura eller i penningar. Avdraget
skall anses belöpa på det beskattningsår vartill utdelningen hänför sig även
om utdelningen utbetalas till delägarna först under det därpå följande
beskattningsåret. Utdelningen skall av delägare upptagas till beskattning som
intäkt i den förvärvskälla vari delägarfastigheten ingår eller, om intäkten av
denna

59

Föreslagen lydelse

av samfällighetens taxeringsvärde skall inräknas i
underiagel för intäktsberäkningen i de fall där samfälligheten utgör en
särskild taxeringsenhet. Jfr i detta hänseende 4 kap. 108
fastighetslaxeringslagen (1979:1152).

2. Äger fastighet av annat slag än som nämns i punkt I del
i sådan samfällighet som avses i 41 a 8 och överstiger fastighetens andel av intäkterna
i samfälligheten dess andel i sådana koslnader i verksamheten som är på en gång
avdragsgilla vid taxeringen med belopp understigande 100 kronor, föreligger
icke skyldighet att upptaga intäkterna och kostnaderna vid beräkning av inkomst
av fastigheten. Förvaltas sädan samfällighet av juridisk person, skall
kapitalinkomster som den juridiska personen har uppburit och som belöper på
fastigheten tas upp lill beskattning i den förvärvskälla i vilken fastigheten
ingär. Om intäkt av fastighet beräknas enligt 24 8 2mom., skaU dock kapitalinkomster
beskallas hos ägare av fasligheten i inkomstslaget kapilal. Understiger
faslighels andel av ränteintäkter 100 kronor, föreligger emellertid icke
skallskyldighet för beloppet.

4. Uppbär delägare utdelning från samfällighet. som avses
i 2§ 11 mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall utdelningen av
delägaren tas upp till beskattning som intäkt i den förvärvskälla vari
delägarfastigheten ingår eller, om intäkten av denna beräknas enligt 24§ 2
mom. eller enligt 2§ 7mom. lagen om statlig inkomstskatt, som intäkt av
kapilal.

" Senaste lydelse 1975:259. '" Senasle lydelse
1975:259.

Prop. 1984/85:70 60

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

beräknas enligt 24 § 2 eller 3mom., som intäkt av kapital.

till 54 8

2. Till ledning vid tillämpning av 2.
Till ledning vid tillämpning av

bestämmelsen
i 548 e) anföres föl- bestämmelsen i 54 första stycket e

jande exempel: a/j/öri-följande exempel:

Dödsboet efter en person, som vid frånfället icke varit
bosalt i Sverige, består av fyra delägare. En av delägarna är bosalt här i
landet. Under beskattningsåret har stärbhusel åtnjutil 1000 kronors inkomst
från en i Sverige belägen fastighet och 2000 kronor såsom ränta å en utländsk
bankräkning. Av inkomstema hava 500 kronor åtgått till omkostnader, vilka icke
varit att hänföra till någon viss förvärvskäUa, och 300 kronor reserverats. 2
200 kronor hava utdelats lill delägama. Som emellertid dödsboet är skyldigt i
Sverige utgöra skatt för förstnämnda 1000 kronor, skall den svenske delägaren i
Sverige utgöra kommunal inkomstskatt allenast för 1/4 av 1 200 kronor eller
således 300 kronor.

3.''Befrielse från skattskyldighet 3. Befrielse från skattskyldighet

för inkomst av anställning enligt för inkomst av anställning enligt

54 8 första stycket h) medges icke i 54 8 första stycket / medges icke i

fall som avses i punkl 2 första fall som avses i punkt 2 första

stycket av anvisningama liU 53 8. stycket av anvisningarna till 53 8.

till 60 8'* Till ledning vid tiUämpning av 60 8 anföres
följande exempel.

Ett aktiebolag har hemort i en En skattskyldig äger fastigheter i

kommun, som består av tre försam- annan kommun än hemortskom-

lingar. Bolaget äger en fastighet i munen. Ifrågavarande kommunbe-

envar av dessa församlingar; fas- står av tre församlingar. Den
skatt-

tigheternas taxeringsvärden utgöra skyldige äger en faslighet i envar av

respektive 40000 kronor, 120000 dessa församlingar; fastigheternas

kronor och 160000 kronor. taxeringsvärden är 40000 kronor,

120000 kronor och 160000 kronor.

Om den beskattningsbara in- Om den beskattningsbara in

komsten uppgår till 6400 kronor, komsten
uppgår till 4 800 kronor,

dvs. till belopp motsvarande sum- dvs.
till belopp motsvarande sum

man av garantibeloppen för faslig- man
av garantibeloppen för fastig

heterna, skall den beskattningsbara heterna,
skall den beskattningsbara

inkomsten fördelas på församling- inkomsten
fördelas på församling

arna med 800 kronor, 2400 kronor arna med 600
kronor, 1800 kronor

och 3200 kronor. Överstiger den och 2400
kronor. Överstiger den

beskattningsbara inkomsten sum- beskattningsbara
inkomsten sum

ma garantibelopp, skall det över- man
av garantibeloppen, skall det

skjulande beloppet fördelas enligt överskjutande
beloppet fördelas

bestämmelserna i 56-5988. enligl bestämmelserna i 56-59§8.

" Senasle lydelse 1966: 729. '* Senasle lydelse 1970:
162.

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

61

2.'' På
grund av förevarande paragrafs stadganden, jämförda med 53 8 3 mom., skall för
oskift dödsbo efter avliden person, som under det är frånfället timat men icke
vid dödsfallet varit bosatt eller stadigvarande vislats här i riket, vid taxering
nästföljande är såsom hemortskommun anses den kommun, som utgjort den avlidnes
hemortskommun. Vid taxering under senare år har dödsboet däremot såsom utländsk
juridisk person ingen hemortskommun här i riket.

2. På gmnd
av förevarande paragrafs stadganden, jämförda med 53 8 3mom., skall för dödsbo
efter den, som under del år frånfället ägt rum men inte vid dödsfallet varit
bosatt eller stadigvarande vistats här i rikel, vid taxering nästföljande år
säsom hemortskommun anses den kommun som utgjort den avlidnes hemortskommun.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas
första gången vid 1986 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande
tillämpas vid nämnda taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för
beskattningsår som har påböljats före den Ijanuari 1985.

" Senaste lydelse 1966:724.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1947:576) om
statiig inkomstskatt'

dels att 10 8 2 mom. skall upphöra att gälla,

dels
att! - 4§8, 6§ 2mom., 7 och 8 §§, 10 § Imom., 10a§samt 148 1 mom. skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Om vad som är att hänföra till skattepliktig inkomst, så
ock om beräkning av inkomst från olika förvärvskällor skall gälla vad i 17 §
första och andra slyckena samt 18 - 44 88 kommunalskattelagen är stadgat, dock
med följande undantag;

tiU intäkt av tUlfällig förvärvsverksamhet hänföres
restituerad, avkortad eUer avskriven allmän kommunalskatt för vilken avdrag
åtnjutits vid tidigare års taxeringar;

vid beräkning av inkomst av jordbmksfastighet, inkomst av
annan fastighet eller inkomst av rörelse får avdrag som i 45 8 kommunalskattelagen
sägs icke göras, och skall i följd härav såsom inkomst av förvärvskälla som nu
sagls anses den enligt de i nämnda lag meddelade bestämmelserna beräknade
nettointäkten.

Har sådan fusion mellan aktiebo

lag eller föreningar ägt rum, som i

28§ 3mom. första eller andra

stycket kommunalskatielagen

avses, skall restituerad, avkortad eller avskriven skatt,
som enligt vad ovan sagts skulle hava utgjort skattepliktig intäkt för dotterbolaget
eller den överlåtande föreningen, utgöra skattepliktig intäkt för
moderbolaget eller den överta-

1 mom. Om vad som är att hänföra till skatlepliktig
inkomst och om beräkning av inkomst från olika förvärvskällor skaU gäUa vad i
17 § första och andra styckena saml 18 - 44 §8 kommunalskattelagen (1928:370)
är stadgal / den mån inte annat följer av denna lag.

TUI intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet hänförs
restituerad, avkortad eUer avskriven vinstdelningsskatt i den mån avdrag har
medgetls för skatten.

Vid
beräkning av inkomst av jordbmksfastighet, inkomst av annan fastighet eller
inkomst av rörelse får avdrag som i 45 § kommunalskattelagen sägs icke göras,
och skall i följd härav såsom inkomst av förvärvskälla som nu sagts anses den enligt
de i nämnda lag meddelade bestämmelsema beräknade nettointäkten.

' Senaste lydelse av 10 §2 mom. 1982:416 lagens rubrik
1974; 770.

Senasle lydelse 1970; 163.

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

gande föreningen. Vad nu sagts skaU äga motsvarande
tillämpning vid fusion mellan sparbanker enligt 78 § lagen den 3 juni 1955 om
sparbanker samt då ett bankaktiebolags hela bankrörelse ÖvertagUs av ett annal
bankbolag eller ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd övertagits av
ett annat försäkringsbolag och beloppet ifråga icke uppgivits till beskattning
hos del överlåtande bolaget.

63

Föreslagen lydelse

2 mom. Inkomst av rörelse som kommissionärsföretag har
drivit för ett kommittentföretags räkning får redovisas hos kommittentföretaget
under förutsättning

a) att kommissionärsförhållandet

är grundat på skriftligt avtal,

b) att kommissionärsföretaget

inte under beskattningsåret har dri

vit verksamhet i nämnvärd omfatt

ning vid sidan av ifrågavarande rö

relse,

c) att rörelsen drivits på det an

givna sättet under hela beskatt

ningsåret för båda företagen eller

sedan kommissionärsföretaget bör

jade driva verksamhet av något

slag,

d) att beskattningsåren för båda

företagen utgått vid samma tid

punkt samt

e) att båda företagen skulle ha

rätt tiU avdrag enUgt 3 mom. för

koncernbidrag som under beskatt

ningsåret hade lämnats till det and

ra företaget.

Med kommissionärsföretag förstås svenskt aktiebolag eller
svensk ekonomisk förening, som driver rörelse i eget namn uteslutande för ett
eller fiera andra sådana bolags eller föreningars räkning, och med
kommittentföretag förstås bolag eller förening för vars räkning rörelsen
drivs.

Har kommissionärsföretag under samma beskattningsår drivit
rörelse för två eller fiera kommittentföretags räkning, får inkomsten redo-

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

64

visas hos dessa företag om de förutsättningar som anges i
första stycket a och c — e är uppfyllda i förhållande till varje kommittentföretag
och kommissionärsföretaget inte under beskattningsåret har drivit verksamhet i
nämnvärd omfattning vid sidan av rörelse som har drivits för
kommittentföreta-gens räkning. Har kommissionärsförhållandet tUlkommtt av
organf satoriska eller marknadstekniska skäl eller föreligger andra synnerliga
skäl, kan riksskatteverket dock på ansökan av kommittentföreta-gen medge att
inkomsten får redovisas hos dem utan hinder av att förutsättningar för avdrag
som avses i första stycket e inte föreligger. Riksskatteverkets beslut ifråga
som här avses får inte överklagas.

Inkomst som enligt första eller tredje stycket redovisas
hos kommittentföretag skaU hos detta företag behandlas som om företaget
självt hade drivit rörelsen.

3 mom. Äger svenskl aktiebolag, svensk ekonomisk förening
eller svensk ömsesidig skadeförsäkringsanstalt (moderföretag) mer än nio
tiondelar av aktierna i ett eller flera svenska aktiebolag (helägda
dotterbolag), skaU koncernbidrag som moderföretaget lämnar till helägt
dotterbolag eller som sådant bolag lämnar till moderföretaget eller tiU annat
helägt dotterbolag hos moderföretaget anses som av-dragsgiU omkostnad för
givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren, även om bidraget inte för
givaren utgör omkostnad för intäkternas förvärvande eller bibehållande. Som förutsättning
för detta gäUer

a) att den huvudsakliga verksamheten för såväl givare som
mottagare avser jordbruksfastighet, annanfastighet eller annan rörelse än
försäkringsrörelse som bedrivs av livförsäkringsanstalt,

Prop.
1984/85:70 65

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

b)
att
såväl givare som mottagare redovisar bidraget tUl samma års taxering öppet i
självdeklaration ef ler därvid fogad bilaga,

c)
att
dotterbolag som lämnar ef ler mottar bidrag har varit helägt under hela
beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan dotterbolaget
började bedriva verksamhet av något slag,

d) att, om bidrag lämnas från

dotterbolag till moderföretag, mo

derföretaget skulle vara frikallat

från skattskyldighet för utdelning

som under beskattningsåret hade

uppburits från dotterbolaget samt

e) att, om bidrag lämnas från

dotterbolag tiU annat dotterbolag,

moderföretaget är förvaltnings

företag som avses i 7§ 8mom. tred

je stycket eller moderföretaget i an

nat fall skulle vara antingen frikal

lat från skattskyldighet för utdel

ning som under beskattningsåret

hade uppburits från det givande

dotterbolaget eller skattskyldigt för

utdelning som under beskattnings

året hade uppburits från det motta

gande dotterbolaget.

Lämnar svenskt moderföretag koncernbidrag till svenskt
aktiebolag som inte är sådant helägt dotterbolag som avses i första stycket,
skall bidraget ändå anses som avdragsgill omkostnad för moderföretaget och
skattepliktig intäkt för mottagaren, om de förutsättningar som anges i första
stycket a och b är uppfyllda och om ägarförhållandena under hela
beskattningsåret för både givare och mottagare eller sedan mottagaren började
bedriva verksamhet av något slag har varit sådana att mottagaren genom fusioner
mellan moderföretag och dotterbolag har kunnat bringas att uppgå i
moderföretaget. Därvid skall fusion anses kunna äga rum när moderföretag äger
mer än nio tiondelar av aktierna i dotterbolag men Inte i annat faU.

5 Riksdagen 1984185. 1 saml. Nr 70

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

66

Lämnas, ifall som avses i första och andra styckena,
bidraget mellan företag som enligt 35 § I a mom. kommunalskattelagen
(1928:370) räknas som fåmansföretag och avser givarens huvudsakliga verksamhet
annan faslighet, skall bidraget anses som avdragsgill omkostnad för givaren
och skattepliktig intäkt för mottagaren endast om något av följande
ytterligare villkor är uppfyllt, nämligen att åven mottagarens huvudsakliga
verksamhet avser sådan fastighet eller att givarens fastighetsinnehav till
huvudsaklig del stadigvarande används i jordbruk, skogsbruk eller rörelse, som
bedrivs av mottagaren. Riksskatteverket kan, om särskilda skäl föreligger,
medge undantag från bestämmelserna i detta stycke. Riksskatteverkets beslut i
dessa frågor får inte överklagas.

Även i andra fall än som avses i första och andra
styckena skall koncernbidrag som svenskt företag lämnar till annat svenskt
företag anses som avdragsgill omkostnad för givaren och skattepliktig intäkt
för mottagaren under förutsättning att bidraget med avdragsrätt för givaren
enligt första — tredje styckena hade kunnat lämnas till annat företag än
mottagaren och att bidraget därefter, direkt eller genom förmedling av
ytterligare företag, hade kunnat vidarebefordras till mottagaren på sådant
sått att varje förmedlande företag skulle ha haft rätt till avdrag enligt
första — tredje styckena för vidarebefordrat belopp.

Mottagaren skall redovisa koncernbidraget som intäkt av
fastighet eller rörelse.

Vid tUlämpning av 4§ första stycket 3 anses koncernbidrag
som intäkt av rederi-, luftfarts- eller varvsrörelse endast om bidraget utgör
avdragsgUl omkostnad för givaren i rörelse av angivet slag.

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

67

Avdrag för koncernbidrag får åtnjutas endast av den som
visar att förutsättningar för sådant avdrag föreUgger.

Lämnas bidrag från svenskt företag till annat svenskt
företag, med vilket givaren är i intressegemenskap, för verksamhet av
väsentlig betydelse från samhällsekonomisk synpunkt och redovisas bidraget
öppet, kan regeringen medge att bidraget skaU anses som avdragsgill omkostnad
för givaren och skattepliktig intäkt för mottagaren även om en eller flera av
de förutsättningar som anges i första - fiärde styckena inte är uppfyllda.

4 mom. Har bolag (dotterbolag), som inte driver
penningrörelse eller yrkesmässig handel med fastigheter, genom fusion enligt
14 kap. 8§ aktiebolagslagen (1975:1385) uppgått i annat sådant bolag
(moderbolag) och har moderbolaget genom fusionen övertagit lager, fordringar
och liknande tillgångar i rörelse, skaU såsom intäkt i moderbolagets rörelse
räknas belopp varmed dessa lager, fordringar m.m. i moderbolagets räkenskaper
vid fusionstillfället upptagits över de hos dotterbolaget i beskattningsavseende
gällande värdena vid samma tillfälle. Vad nu stadgats skall gälla jämväl vid
fusion enligt 96 § Imom. lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar och vid
fusion enligt 87 § Imom. lagen (1956:216) om jordbrukskasserörelsen, oaktat
jordbrukskasseföreningarna driver penningrörelse. Ekonomisk förening, som vid
sidan av sin egentliga verksamhet driver sparkasserörelse genom att från
medlemmar mottaga medel för förvaltning, skall vid tillämpning av
bestämmelserna i detta stycke inte på denna grund anses driva penningrörelse.

Om moderbolag genom sådan fusion som avses i första
stycket

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

68

övertagit betalningsansvaret för framtida kostnader, för
vilka avsättning gjorts i dotterbolagets räkenskaper med obeskattade vinstmedel,
skall belopp motsvarande denna avsättning räknas såsom intäkt för
moderbolaget. om inte utredning företes som visar dels att moderbolaget efter
fusionen vid-känts eller kommer att få vidkännas dessa kostnader — varvid i
sistnämnda fall en häremot svarande avsättning skall ha verkställts i moderbolagets
räkenskaper - dels ock att moderbolaget inte tillgodo-fört sig avdrag för dessa
kostnader eller denna avsättning. Vad nu sagts gäller också vid sådan fusion
mellan föreningar, som avses första stycket.

Har sådan fusion som avses i första stycket ägt rum skaU
restituerad, avkortad eller avskriven skatt, som enligt Imom. andra stycket
skulle ha utgjort skattepliktig intäkt för dotterbolaget eller den överlåtande
föreningen, utgöra skattepliktig intäkt för moderbolaget eller den övertagande
föreningen. Vid sådan fusion gäller vidare att moderbolaget eller den övertagande
föreningen äger åtnjuta avdrag för sådan dotterbolagets eller den överlåtande
föreningens skatt som skulle ha varit avdragsgill för dotterbolaget eller den
överlåtande föreningen enligt 4 § första stycket. Vad ovan i detta stycke sagts
gäller också vid fusion mellan sparbanker enligt 78 § lagen (1955:416) om
sparbanker samt då ett bankaktiebolags hela bankrörelse övertagits av ett
annat bankbolag eller ett försäkringsbolags hela försäkringsbestånd
övertagits av ett annat försäkringsbolag och det överlåtande bolaget inte
upptagit beloppet till beskattning respektive avstår från att yrka avdraget
ifråga.

Vid fusion enligt första stycket skaU intäkt av rörelse
för de i fu-

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

69

sionen deltagande företagen beräknas utan avseende på de
i fusionsavtalet angivna värdena på övertagna tiUgångar m.m.

Om moderbolag eller övertagande förening genom sådan fusion,
som avses i första stycket, övertar byggnad, markanläggning, maskin eller annat
inventarium, patenträtt, hyresrätt eller tiUgång av goodwills natur, skall vid
beräkning av värdeminskningsavdrag och av vad som återstår oavskrivet av anskaffningsvärdet
av tillgången så anses som om bolagen eller föreningarna utgjort en
skattskyldig.

Har aktiebolag eller ekonomisk förening övertagit
inventarier eller annan tillgång, som får skrivas av enligt reglerna för
råkenskapsenlig avskrivning, genom sådan fusion som avses i första stycket och
har dessa tillgångar i räkenskaperna tagits upp tUl högre värde än vad som
enligt bestämmelserna i femte stycket skaU anses som anskaffningsvärde för
bolaget eller föreningen, får företaget efter yrkande hos taxeringsnämnd
eller, om besvär har anförts, hos länsrätt medges rätt att även efter fusionen
tillämpa råkenskapsenlig avskrivning under förutsättning att skillnaden
mellan det bokförda värdet och anskaffningsvärdet, beräknat enligt femte
stycket, tas upp som intäkt under det beskattningsår, då fusionen genomförs,
eller, omföretaget begär det, med en tredjedel för nämnda beskattningsår och
vart och ett av de två närmast följande åren.

Om moderbolag eller övertagande förening genom sådan fusion,
som avses i första stycket, övertar skog från dotterbolag eller överlåtande
förening. skaU beträffande skogens anskaffningsvärde och gällande ingångsvärde
anses som om bolagen eller föreningarna utgjort en skattskyldig.

Prop. 1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

70

Skattepliktig reaUsationsvinst eller avdragsgill
realisationsförlust skall i intet fall anses uppkomma, då aktiebolag övertar
tiUgångar genom fusion, som avses i första stycket. Har moderbolag
avyttrat egendom, som bolaget genom sådan fusion överlagd från dotterbolag,
skall vid bedömandet av frågan om skattepliktig realisationsvinst eller
avdragsgill realisationsförlust uppkommit så anses, som om moder- och
dotterbolag utgjort en skattskyldig. Vad nu sagts gäller också vid sådan fusion
mellan föreningar, som avses i första stycket, och vid fusion mellan
sparbanker enligt 78 § lagen om sparbanker eller fusion mellan
stadshypoleksföreningar samt då ett bankaktiebolags hela bankrörelse
övertagUs av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags hela
försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsbolag.

Överlåts aktie i aktiebolag eller andel i handelsbolag,
ekonomisk förening eller utländskt bolag till svenskt företag inom samma koncern,
skall — där ej annat följer av bestämmelserna i 35§ 3mom. åttonde stycket
kommunalskattdagen — beskattning av realisationsvinst inte äga rum, om
moderföretaget i koncernen är aktiebolag eller ekonomisk förening och den överlåtna
aktien eller andelen innehas som ett led i annan koncernens verksamhet än
förvaltning av fastighet, värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom.
IfaU som nu avses skall den överlåtna aktien eller andelen anses förvärvad av
det övertagande företaget vid den tidpunkt och för den anskaffningskostnad som
gällt för det överlåtande företaget. Om överlåtelsen sker till utländskt
företag, kan regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer medge
befrielse från realisationsvinstbe-

Prop. 1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

71

skattningen. Bestämmelserna i detta stycke om beskattning
av realisationsvinst tillämpas även ifråga om avdrag för realisationsförlust.
Avdrag för realisationsförlust får dock inte i något fall göras på grund av
avyttring av aktier eller andelar till utländskt koncernföretag.

Utskiftar svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk
förening tillgång på annat sätt än genom sådan fusion som avses i första
stycket och skulle vid en försäljning av t Ulgången köpeskUlingen ha varit
skattepliktig i förvärvskällan, anses bolaget eller föreningen ha åtnjutit
skattepliktig inkomst som om tillgången sålts. Som köpeskilling gäller därvid
tillgångens verkliga värde vid utskiftningen.

5 mom. Har aktiebolag eller ekonomisk förening (företag)
helt eller till huvudsaklig del överlåtit sin verksamhet eller sina tillgångar
till staten, kommun eller landstingskommun eller till ett av dem helt eller
till övervägande del direkt eller indirekt innehaft bolag, får förlust eller
underskott som uppkommit före eller i samband med överlåtelsen inte avräknas
från inkomst som tillfallit företaget efter överlåtelsen. Vad nu har sagts gäller
inte om överlåtelsen framstår som ett normalt led i företagets verksamhet och
ej heller ifråga om överlåtelser inom en koncern.

Vad som är att hänföra till huvudsaklig del skall bedömas
med hänsyn till omfattningen av hela den verksamhet som bolaget eller
föreningen bedrivU vid beskattningsårets ingång, förhållandena efter
överlåtelsen samt till verksamhetens allmänna art och inriktning.

Företagets inkomst under del beskattningsår då
överlåtelsen ägt rum skall fördelas på tiden före och efter överlåtelsen enligt
motsvaran-

Prop.
1984/85:70 72

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

de grunder som enligt 41 § kommunalskattelagen (1928:370)
tiUlämpas vid beräkning av inkomst av förvärvskällor av det slag som är i
fråga. Härvid får värdet av återstående tiUgångar vid tiden för överlåtelsen
inte tas upp tiU högre belopp än som motsvarar det aUmänna saluvärdet vid
denna tid, uppskattat efter skälig grund.

Bestämmelserna i detta moment gäller endast i fråga om
överlåtelser som fullgjorts efter den 18 maj 1979.

6 mom. Med livförsäkring san st all förstås i denna lag
anstalt vars försäkringsrörelse uteslutande eller så gott som uteslutande
avser personförsäkring (livförsäkring, sjuk- och olycksfallsförsäkring , a
vgångsbidragsförsäkring samt arbetslöshetsförsäkring). Med
skadeförsäkringsan-stal t förstås annan försäkringsanstalt än livförsäkringsanstah.
Utländsk försäkringsanstalt, som drivit försäkringsrörelse här i riket,
bedöms med hänsyn endast till den rörelse som anstalten drivit här.

Understödsförening, vilken enligt sina stadgar får
meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högst
1000 kronor för medlem, anses i denna lag som livförsäkringsanstalt ifråga om
verksamhet som är hänförlig tiU livförsäkring.

Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivUs av inländsk
livförsäkringsanstalt, anses nettointäkten av anstaltens kapital- och
fastighetsförvaltning med undantag för den del av intäkten som belöper på dels
pensionsförsäkringar, vilka anstalten meddelat direkt eller meddelat i
återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt, dels avgångsbidrags-försäkringar
meddelade enligt grunder som faststäUts i kollektivavtal mellan
arbetsmarknadens huvudorganisationer.

Prop. 1984/85:70

Nuvarande lydelse

73

Föreslagen lydelse

Om värdet av tillgångarna iför-säkringsrörelse, som drivUs
av livförsäkringsanstalt, vid beskattningsårets utgång understiger summan av
dels försäkringstekniska skulder ökade med en tjugondel därav, dels beloppet av
de skulder som inte grundar sig på meddelade försäkringar, får ett belopp motsvarande
fem gånger skillnaden dras av från nettointäkten.

Vid beräkning av nettointäkt av försäkringsrörelse .som
drivUs av livförsäkringsanstalt skall iakttas vad nedan föreskrivs i
sjätte-tionde styckena.

Som bruttointäkt upptas intäkt av kapital- och
fastighetsförvaltning med undantag av den del av intäkten som belöper på dels
pensionsförsäkringar, vilka anstaUen meddelat direkt eller meddelat i
återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt, dels
avgångsbidrags-försäkringar meddelade enligt grunder som fastställts i
kollektivavtal mellan arbetsmarknadens huvudorganisationer.

Som bruttointäkt upptas även vinst vid försäljning av
eller vid uppskrivning av värdet av annan tillgång än inventarium eller för
stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet. Vid försäljning av fastighet
som utgör omsättningstillgång i försäkringsrörelsen skaU punkt 1 fiärde
stycket av anvisningarna till 28 § kommunalskattelagen (1928:370) tillämpas. I
bruttointäkten upptas vidare hy res värde av fastighet, som använts i försäkringsrörelsen.
Har livförsäkringsanstalt hos utländsk försäkringsan-staU återförsäkrat direkt
meddelad eller i återförsäkring åt inländsk försäkringsanstalt meddelad annan
försäkring än pensionsförsäkring utan att hos sig behålla premiereserven,
anses som ränteintäkt ränta på värdet av återförsäkringsgi-vares ansvarighet
enligt den räntefot som legat till grund för premieberäkningen.

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

74

Från bruttointäkten får dras av dels ränta på gäld, dels
ifråga om fastighetsförvaltning annan enligt 25 § kommunalskattelagen
av-dragsgiU omkostnad för fastighet, dels förlust vid försäljning av annan
tiUgång än inventarium eller för stadigvarande bruk i rörelsen avsedd
fastighet, dels belopp varmed värdet av annan tiUgång än inventarium eller för
stadigvarande bruk i rörelsen avsedd fastighet enhgt denna lag nedskriviis
enligt kommunalskattelagen, dels fem procent av vad som återstår av
bruttointäkten LJ-.er avdrag enligt detta stycke.

I fråga om individueU livförsäkring, individuell annan
personförsäkring och gruppförsäkring får i varje sådan verksamhet för sig, sedan
avdrag åtnjutits enligt föregående stycke, j" m återstående bruttointäkt
göras avdrag med belopp motsvarande för varje direkt tecknad personförsäkring,
som inte är pensionsförsäkring eller avgångs-bidragsförsäkring som avses i sjätte
stycket, tre promille av det basbelopp som enligt 1 kap 6 § lagen (1962:381)
om allmän försäkring faststäUts för taxeringsåret. Avdraget skall för varje
försäkring beräknas till helt krontal så, att öretal bortfaller. Som en
försäkring anses dels alla individuella livförsäkringar, som samtidigt
tecknats på samma persons eller samma personers liv, dels alla andra
individuella personförsäkringar, som samtidigt tecknats med samma person
som försäkrad, dels samma persons alla gruppförsäkringar som han har inom
en och samma grupp. Sammanlagt avdrag enligt detta stycke får inte överstiga
återstående bruttointäkt av den verksamhet till vilken avdraget hänför sig.

Avdrag får inte ske för sådan ränta på återbäringsmedel
som tiUkommer försäkringstagare.

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

75

Såsom nettointäkt av försäkringsrörelse, som drivits av
inländsk skadeförsäkrings-anstalt, anses överskottet avför-säkringsrörelsen.
Vid överskottets beräkning får avdrag från bruttointäkten göras för ökning av
posten försäkringstekniska skulder för egen räkning och, i den utsträckning
som närmare anges nedan, för avsättning till vissa fonder.

Vid beräkning av överskottet av försäkringsrörelse, som
drivUs av inländsk skadeförsäkringsanstalt, får från bruttointäkten avdrag göras
förutom för driftkostnader, som avses i 29§ kommunalskattelagen, för avgifter
och bidrag, som utgivits till kommun, förening eller sammanslutning och som
avser att understödja verksamhet med syfte att förebygga skador, vilka faller
inom ramen för den av anstalten bedrivna rörelsen, för ökning av
försäkringstekniska skulder för egen räkning, för ökning av säkerhetsreserv,
för utbetald återbäring eller verkställd premieåterbetalning, för avsättning
till sådan regleringsfond, som av trafikför-säkringsanstaU bildas enligt gällande
villkor och föreskrifter för utövande av trafikförsäkringsrörelse, ävensom för
ökning av utjämningsfonderna, i den mån denna ökning inte överstiger vinsten
på själva ' försäkringsrörelsen. Denna vinst skall beräknas enligt trettonde—
femtonde styckena.

Vinsten utgör, om ej annat följer av fiortonde och
femtonde styckena, skillnaden mellan

å ena sidan summan av följande inkomstposter, nämligen:

a)
försäkringstekniska
skulder för egen räkning vid årets ingång,

b)
säkerhetsreserv
vid årets ingång,

c)
premieinkomst
för egen räkning,

djfyra procent ränta på posterna a och b;

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

76

å andra sidan summan av följande utgiftsposter, nämligen:

e) utbetalningar för egen räkning

för försäkringsfall,

f) utgiven vinstandel, återbäring

eller premieåterbetalning,

g) förvaltningskostnader för egen

räkning oavsett om de är avdrags

gilla i skattehänseende,

h) beräknad hyra för fastighet som tillhör anstalten och
ingår i rörelsen,

i) försäkringstekniska skulder för egen räkning vid årets
utgång,

j) säkerhetsreserv vid årets utgång.

Från sålunda framräknad vinst skall avräknas ökning av
föreskriven regleringsfond för trafikförsäk-ringsrörelse eller, om fonden nedsatts,
tilläggas belopp motsvarande nedsättningen.

Driver anstalt försäkringsrörelse även från fast
driftställe i annan stat och är inkomst av rörelse som är hänförlig till det
fasta driftstället på grund av avtal för undvikande av dubbelbeskattning
undantagen från beskattning här i riket, skall vinsten vidare minskas med överskott
av den genom driftstället bedrivna verksamheten. Uppkommer underskott i sådan
verksamhet får till vinsten läggas ett belopp motsvarande underskottet.

Med försäkringstekniska skulder för egen räkning förstås
sådana skulder enligt 7kap. l§ första stycket försäkringsrörelsdagen (1982:713)
(premiereserv, ersättningsreserv, skadebehandlingsre-serv och tilldelad
återbäring) minskade med värdet av återförsäk-ringsgivares ansvarighet.

Med säkerhetsreserv förstås den reserv
skadeförsäkringsanstalt får redovisa enligt en av regeringen eller efter
regeringens bemyndigande av försäkringsinspektionen fastställd normalplan.

Prop. 1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

11

Med premieinkomst, förvaltningskostnader m.m. för egen
räkning förstås anstaltens premieinkomst, förvaltningskostnader m.m. minskade
med återförsäkringsgi-vares andelar.

Med utjämningsfond förstås fond, som enligt
bolagsordningen eller, i fråga om sådant ömsesidigt bolag på vilket
försäkringsrörelselagen inte äger tillämpning, stadgarna för bolaget får
användas endast till att helt eller delvis täcka förlust på själva
försäkringsrörelsen samt efter sådan disposition kvarstående förlust på
rörelsen i dess helhet i den mån inte nämnda bolagsordning eller stadgar föreskriver
förlusttäckning genom lanspråktagande av andra till framtida förfogande
avsatta medel.

Minskning av försäkringstekniska skulder för egen
räkning, av säkerhetsreserv och av särskild reservfond för ömsesidig
försäkringsanstalt för husdjursförsäkring och regleringsfond för
traftkförsäk-ringsanstalt ävensom minskning av utjämningsfonderna skall anses
som intäkt. Sker ändring av bolagsordningen, varigenom anstaUen får rätt att
på annat sätt än ovan sagts disponera en den 1 januari 1929 befintlig
utjämningsfond, för vilken bestämmelser om inskränkt dispositionsrätt funnits,
eller utjämningsfond, som bildats efter nämnda dag, skall fonden anses
härigenom undergå ihinskning med hela det belopp vartill den uppgick före
ändringen.

Utöver vad ovan stadgas får avdrag inte ske för
avsättning till omedelbar eller framtida vinstutdelning till försäkringstagare.

Bestämmelserna i detta moment om inländsk
livförsäkringsanstalt har motsvarande tillämpning på försäkringsrörelse som
utländsk livförsäkringsanstalt drivit här i riket.

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

78

Beträffande försäkringsrörelse, som här drivits av
utländsk s kad efö rsäkringsanstalt. anses som här i riket skattepliktig
nettointäkt ett belopp motsvarande fem procent av anstaltens premieinkomst av
här bedriven transportförsäkrings- och sjökaskoför-säkringsrördse samt två
procent av anstaltens premieinkomst av annan här bedriven försäkringsrörelse.
Med premieinkomst förstås bruttobeloppet av årets försäkringspremier, dvs.
utan avdrag för ålerför-säkringspremier.

Blir det på grund av bestämmelserna i detta moment nödvändigt
att dela upp intäkt eller avdrag mellan olika delar av en försäkringsanstalts
verksamhet, skaU fördelningen av intäkten eller avdraget göras på skäligt
sätt.

7 mom. Med bostadsförening och bostadsaktiebolag förstås
ekonomisk förening och aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller
huvudsakligen består i att åt föreningens medlemmar eller bolagets delägare
bereda bostäder i hus, som ägs av föreningen eller bolaget. Som
bostadsförening eller bostadsaktiebolag anses även ekonomiskförening eller
aktiebolag, vars verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande består i
att tillhandahålla föreningens medlemmar eller bolagets delägare garage eller
annan för deras personliga räkning avsedd gemensam anordning i byggnad som ägs
av föreningen eller bolaget.

Har annan fastighet tillhört bostadsförening eller
bostadsaktiebolag skaU såsom intäkt av fastigheten tas upp ett belopp
motsvarande för helt år räknat tre procent av fastighetens taxeringsvärde året
näst före taxeringsåret. Är taxeringsvärde inte åsätt för året näst före
taxeringsåret, beräknas intäkten på grundval av fastighetens

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

79

värde, uppskattat enligt de grunder, som gällt för
åsättande av taxeringsvärde för året näst före taxeringsåret.

I fråga om fastighet, för vilken intäkten skaU beräknas
enUgt andra stycket, får avdrag inte göras för andra omkostnader anför ränta
på lånat, i fastigheten nedlagt kapUal samt tomträttsavgäld eller liknande
avgäld.

Inkomsten får beräknas enligt bokföringsmässiga grunder på
sätt anges i punkt I första stycket av anvisningarna till 41 § kommunalskattelagen
(1928:370), dock endast i den mån annat inte följer av vad som stadgas angående
inkomstberäkningen i andra och tredje styckena. Har skattskyldig för visst beskattningsår
beräknat inkomst av annan fastighet enligt bokföringsmässiga grunder, skall
den skattskyldige även för nästföljande beskattningsår beräkna inkomsten
enligt sådana grunder.

Vad som sägs i detta moment skaU även gälla i fråga om
fastighet, vilken tUlhört bolag, förening eller stiftelse, som av bostadsstyrelsen
(statens byggnadslånebyrå) eller länsbostadsnämnden erkänts såsom allmännyttigt
bostadsföretag.

Vad som enligt punkt 10 av anvisningarna tiU 24 §, punkt
2 a andra stycket av anvisningarna tUl 36§, punkterna 1, 2 och 4 av anvisningarna
tiU 41 a § kommunalskattelagen gäller för fastighet som avses i24§2mom. samma
lag skaU även gälla för fastighet som avses i detta moment.

8 mom. Har en kooperativ förening av vinsten av sin
kooperativa verksamhet lämnat rabatt eller pristillägg i förhållande tUl gjorda
köp eller försäljningar, medges avdrag för denna utdelning.

En kooperativ förening, vars huvudsakliga verksamhet
avser rörel-

Prop.
1984/85:70 80

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

se, har också rätt till avdrag för utdelning som lämnas
iförhållande till inbetalda insatser enligt lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar.
I fråga om andra insatser än förlagsinsatser medges emellertid inte avdrag till
den del det utdelade beloppet tillfaller någon som enligt 7§ 8mom. inte är
skattskyldig för utdelningen. Avser denna del av utdelningen högst lOprocent
av utdelningen på annat än förlagsinsatser är dock utdelningen i sin helhet
avdragsgill.

Är en ekonomisk förening direkt eller indirekt
centralorganisation för kooperativa föreningar, vilkas verksamhet huvudsakligen
avser rörelse, har centralorganisationen — även om den inte är kooperativ
enligt tionde — tolfte styckena nedan — rätt till avdrag för utdelning på
förlagsinsatser. Om centralorganisationens verksamhet huvudsakligen avser
rörelse medges avdrag vid beräkning av inkomst härav. I annat fall medges
avdrag vid beräkning av inkomst av kapital.

Avdrag för utdelning får göras i endast en förvärvskälla
och skall avse det räkenskapsår som utdelningen hänför sig till.

Avdrag medges endast om föreningen visar att
förutsättningar för avdrag föreligger. Yrkande om avdrag skall göras på
särskild blankett enligt formulär som riksskatteverket fastställer.

Sparbank får göra avdrag för bidrag till sparbankernas
säkerhetskassa.

Sparbankernas säkerhetskassa får göra avdrag för utdelning
till sparbankerna.

Sveriges aUmänna hypoteksbank och Konungariket Sveriges
stadshypotekskassa får göra avdrag för belopp, som avsatts till reservfond, i
den mån avsättningen är nödvändig för att uppbringa fonden till ett belopp
motsvarande två procent av inrättningens skulder.

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

81

6 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 70

Hypoteksförening får göra avdrag för belopp, som avsatts
tiU reserv- eUer säkerhetsfond, i den mån avsättningen är nödvändig för att
uppbringa fonden tiU ett belopp motsvarande två och en halv procent av
föreningens skulder.

En ekonomisk förening är i beskattningshänseende att anse
såsom kooperativ, om den är öppen och i sina angelägenheter tillämpar lika
rösträtt.

För att
en förening skall anses vara öppen fordras inle bara alt den enligt sina
stadgar är berättf gad att när som helst anta nya medlemmar, utan också att
den faktiskt visar sig viUig att anta tiU medlem var och en, som är bosatt inom
föreningens verksamhetsområde eller tiUhör dess angivna verksamhetskrets,
förbinder sig att följa föreningens stadgar och beslut och som därjämte skäligen
kan antas komma att som medlem bidra till förverkligandet av föreningens i
stadgarna angivna syfte. Den omständigheten, att styrelsen eUer annat
föreningsorgan äger rätt att pröva inträdesansökningarna och avvisa sådana
sökande, som inte besitter nu nämnda kvalifikationer för medlemskap, betar
inte föreningen dess egenskap av öppen. I det fati att en förening säljer till
utomstående kan den som regel inte utan att förlora sin öppna karaktär
vägra att motta som medlem någon som kan visa, att han brukar köpa
förnödenheter genom föreningen. Anser föreningens styrelse emellertid, att
vederbörande köpare på grund av rent personliga förhållanden inte kan beviljas
medlemskap - i en stor förening, som säljer till utomstående, är det omöjligt
att i varje fall inskränka försäljningen till personer, som skulle vara
önskvärda som medlemmar — så bär föreningen för att anses såsom öppen ha
skyldighet att i eko-

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

82

no mis k t hänseende jämställa honom med medlem, det vill
säga ge honom samma återbäring på köpta varor som medlem erhåUer.

Kooperativa föreningars centralorganisationer är att anse
såsom öppna, även om inträde beviljas blott sådana lokala föreningar, som
fyller av centralorganisationen uppställda krav på stadgar, skötsel och
ekonomisk soliditet, och även om endast ett enda företag inom varje område
antas såsom medlem. Vad angår kravet på lika rösträtt så berövas en
centralorganisation inte dess kooperativa karaktär, om rösträtten bland dess
förstahandsmedlemmar, föreningarna, utövas efter föreningarnas medlemsantal.

9 mom. Har svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk
förening upptagit lån som löper med ränta vars storlek är heU eller delvis beroende
av företagets utdelning eller av dess vinst (vinstandelslån), medges avdrag för
räntan i den utsträckning som anges nedan.

För sådan ränta på vinstandelslån som inte är beroende av
det låntagande företagets utdelning eller vinst får företaget avdrag enligt
bestämmelserna i 22, 25, 29, 36 och 39 §§ kommunalskattelagen (1928:370).

Ränta, vars storlek är beroende av företagets utdelning
eller vinst (rörlig ränta), anses som avdragsgUl omkostnad för företaget i den
förvärvskälla vari det lånade kapitalet har nedlagts endast under förutsättning
att

a)
lånet
har utbjudits till teckning på den allmänna marknaden eller

b)
ensamrätt
eller företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats någon som inte äger
aktier eller andelar i det låntagande företaget och inte har sådan intressegemenskap
med företaget som avses i punkt I av anvisningarna till 43 § el-

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

83

ler i 57§ 3 mom. kommunalskattelagen samt — såvUt gäller
fåmansföretag som avses i 35 § la mom. kommunalskatielagen -inte heller är
företagsledare iföretaget eller närstående tiU sådan företagsledare eller tiU
aktie- eller andelsägare iföretaget eller

c) aktierna eller andelarna i det låntagande företaget år
noterade på svensk börs eller föremål för liknande notering här i riket och
företrädesrätt till teckning av lånet har lämnats aktie- eller andelsägarna i
företaget iförhållande till deras innehav av aktier eller andelar.

Ifall som avses i tredje stycket c skall det låntagande
företaget dock som intäkt i den förvärvskälla vari det lånade kapitalet har
nedlagts uppta ett belopp motsvarande det sammanlagda värde som genom
företrädesrätterna kan anses ha tillförts aktie- eller andelsägarna. Beloppet
tas tiU beskattning vid taxeringen för det beskattningsår under vilket
teckningen av lånet har avslutats.

På ansökan av låntagande företag får riksskatteverket,
under förutsättning att lånevillkoren med hänsyn tiU omständigheterna vid
lånets upptagande får antas ha bestämts på affärsmässig grund, besluta att
rörlig ränta skall anses som avdragsgill omkostnad för företaget utan hinder
av att rätt till teckning av lånet har förbehållits person eller personer som
äger aktier eller andelar iföretaget. Beslut av riksskatteverket ifråga som
här avses får inte överklagas.

Är det låntagande företaget sådant fåmansföretag som
avses i 35 § I a mom. kommunalskattelagen, gäller — oberoende av bestämmelserna
i tredje och fiärde styckena - att rörlig ränta, som utbetalas tUl aktie- eller
andelsägare eller företagsledare i företaget eller dem närstående personer

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

84

eller någon som på annan grund har intressegemenskap
medföretaget, inte är avdragsgUl.

Uttrycken företagsledare och närstående personer har den
innebörd som anges i 35 § I a mom. kommunalskattelagen.

10 mom. Avkastning av tiU

gångar ingående i aktiefond utgör

inkomst av kapital för fonden.

Aktiefond får göra avdrag för utdelning på andel i fonden
såsomför ränta på gäld. Avdraget skall anses belöpa på det räkenskapsår vartill
utdelningen hänför sig även om utdelningen utbetalas till andelsägarna först
under därpå följande räkenskapsår.

11 mom. Vid beräkning av in

komst i sådan samfällighet som

avses i 6§ I mom. första stycket b

får avdrag göras för utdelning tUl

delägare, oavsett om utdelningen

utgått in natura eller i penningar.

Avdraget skall anses belöpa på det

beskattningsår vartUI utdelningen

hänför sig även om utdelningen ut

betalas tiU delägarna först under

det därpå följande beskattnings

året.

Har sambruksförening med hänsyn till rörelsens resultat
lämnat medlem eller annan lönetillägg eller annan sådan gottgörelse, må
föreningen njuta avdrag för nämnda gottgörelse.

3
8'

Bestämmelserna
i 3 och 4 88 samt 64 - 6688 kommunalskattelagen skola äga motsvarande
tillämpning vid taxering till statlig inkomstskatt.

I den mån
bestämmelserna i kommunalskattelagen eller i denna lag meddelade, med
stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmelser äga tillämpning vid
tax-

Bestämmelserna i 3 och 4 8§ samt 64 - 66 §8
kommunalskattelagen (1928:370) äger motsvarande tillämpning vid taxering till
statiig inkomstskatt.

I den mån bestämmelserna i kommunalskattelagen eUer i
denna lag meddelade, med stadganden i kommunalskattelagen likartade bestämmelser
äga tUlämpning vid tax-

' Senaste lydelse 1974; 770.

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

eringen till statlig inkomstskatt, skola Ukaledes
anvisningarna lill kommunalskattelagen i motsvarande delar lända till
efterrättelse.

85

Föreslagen lydelse

eringen till statlig inkomstskatt, skaU likaledes
anvisningarna till kommunalskatielagen i motsvarande delar lända lUl
efterrättelse.

Har
bolag eller annan juridisk person för ekonomisk verksamhet silt säte i
utlandet, men utövas den verkliga ledningen av företaget här i riket, skall
företaget enhgt denna lag betraktas som svensk ekonomiskförening, såvida
företaget, direkt eller genom förmedling av juridisk person, huvudsakligen
ägs ef ler på annat därmed jämförligt sätt innehas av svenska fysiska personer
och företagets verksamhet vä-sentUgen består i förvaltning av ef ler handel med
värdepapper eller annan därmed likartad lös egendom.

Från
sammanlagda beloppet av den skattskyldiges inkomster från olika
förvärvskällor får, med iakttagande av föreskriften i 22 8, avdrag göras för
underskott i förvärvskälla. Vidare medges avdrag för vinstdelningsskalt som
har påförts den skattskyldige under året före taxeringsåret. I fråga om underskott
i förvärvskälla iakttas att

/ mom.* Från sammanlagda beloppet av den skattskyldiges
inkomster från olika förvärvskällor får, med iakttagande av föreskriften i 22
8, avdrag göras för underskott i förvärvskäUa. Vidare får annan skatt skyldig
än fysisk person, dödsbo och familjestiftelse avdrag för aUmän kommunalskatt
och vinstdelningsskatt som har påförts den skaltskyldige under året före
taxeringsåret. I fråga om underskott i förvärvskälla iakttas all

1)
avdrag för
realisationsförlust får göras endast från realisationsvinst eller lotterivinst,

2)
avdrag inte får
göras för underskott av fastighet eller rörelse i utlandet,

3)
avdrag inte får
göras för underskott på grund av avskrivning av skepp eller luftfartyg eller på
köpekontrakt, som avser sådan tillgång, i vidare mån än som följer av 468 1
mom. kommunalskatielagen (1928: 370),

4)
avdrag inle får
göras för underskott i den mån hänsyn till det har tagits vid beräkning av
sjömansskatt.

Vad i första stycket 3 föreskrivs om begränsning av rätten
till avdrag för underskott gäller inte ifråga om svenskt aktiebolag vars ak-

" Senaste lydelse 1983; 1089.

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

86

tier noteras på börs eller är föremål för liknande
notering eller i fråga om dotterföretag till sådant bolag.

Skaltskyldig, som har varit bosatt här i rikel under hela
beskattningsåret eller del av detta, får avdrag för periodiskt understöd,
egenavgifter, försäkringspremier m.m. i den omfattning som anges i 468 2 mom.
kommunalskattelagen.

Har sådan fusion mellan aktiebolag eller föreningar ägt
rum. som avses i 28§3mom. kommunalskattelagen, äger moderbolaget eller den
övertagande föreningen åtnjuta avdrag för sådan dotterbolagets eller den
överlåtande föreningens skatt, vilken enligt första stycket skulle ha varit
avdragsgill för dotterbolaget eller den överlåtande föreningen. Vad nu sagts
skaU äga motsvarande tillämpning vid fusion mellan sparbanker enligt 78 § lagen
(1955:416) om sparbanker samt då ett bankaktiebolags hela bankrörelse
ÖvertagUs av ett annat bankbolag eller ett försäkringsbolags hela
försäkringsbestånd övertagits av ett annat försäkringsbolag och det överlåtande
bolaget avstår från att yrka avdraget ifråga.

Att
avdrag inte är medgivet för underskott som uppkommit före eller i samband
med vissa företagsöverlåtelser framgår a\ 2§ 5 mom.

Att avdrag icke är medgivet för underskott som uppkommit
före eller i samband med vissa företagsöverlåtelser framgår av punkt 6 av
anvisningarna till 20§ kommunalskattelagen.

66

2 mom.
VanUga handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag och rederier taxeras icke,
utan hänföres deras inkomst till de särskilda delägarnas inkomst med belopp,
som för en var motsvarar hans andel av bolagets eller rederiets inkomst. Ej
heller skall så kallat gmvbolag taxeras, utan skola dess delägare taxeras en
var för den inkomst, han åtnjutit av bolagets verksamhet.

2 mom.
Vanliga handelsbolag, kommanditbolag, enkla bolag, rederier och juridiska
personer, som enhgt författning eller på därmed jämförligt sätt bildats för att
förvalta annan samfällighet än sådan som har taxerats såsom särskild taxeringsenhet
och avser marksamfäUighet eller regleringssamfäl-Ughet, taxeras inte, utan
deras inkomst hänförs tUl de särskUda delägarnas inkomst med belopp, som för
en var motsvarar hans andel av bolagets, rederiets eller samfällig-

Prop. 1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

87

hetens inkomst. Inte heller skall s. k. gmvbolag taxeras,
ulan i stället skall en var av dess delägare taxeras för den inkomst han
åtnjutit av bolagets verksamhet.

7 8

Från skattskyldighet frikallas;

a) medlem av konungahuset:

för av staten anvisat anslag;

b) i utlandet bosatt fysisk person

och utländskt bolag;

för inkomst, som avses i 54 § första stycket c)
kommunalskattelagen;

c) staten;

för all inkomst;

d) juridisk person som avses i

53§ 1 mom. första stycket c) kom

munalskattelagen:

för all inkomst;

e) understödsförening som enligt

sina stadgar icke får meddela an

nan kapitalförsäkring än sådan

som omfattar kapilalunderstöd på

högst 1000 kronor för medlem och

annan juridisk person som avses i

53 § I mom. första stycket d) kom

munalskattelagen än understöds

förening:

för all inkomst;

f) förening som är hänförlig un

der 53§ Imom. första stycket e)

kommunalskatielagen;

för all inkomst utom sådan inkomst av rörelse för vilken
föreningen icke är frikallad från skattskyldighet enligt punkt 4 av anvisningarna
till 54 § nämnda lag;

g) annan juridisk person som

avses i53§ 1 mom. första stycket e)

kommunalskattelagen;

för sådan inkomst som ej härfiu-tit av rörelse;

h) I. här ovan i a) — g) ej upptagen ägare av sådan
fastighet, som avses i 3kap. 2§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152):

1
mom.
Befrielse från skattskyldighet gäller i den omfattning som anges 12-12 mom.
samt i 18 §.

2
mom.
Medlem av konungahuset frikallas från skattskyldighet för anslag som anvisats
av staten.

3
mom.
Staten, landstingskommuner, kommuner och andra menigheter frikallas från
skattskyldighet för all inkomst.

4 mom. Understödsförening

som inte bedriver tiU livförsäkring

hänförUg verksamhet eller som en

Ugt sina stadgar inte får meddela

annan kapitalförsäkring än sådan

som omfattar kapilalunderstöd på

högst 1000 kronor för medlem,

akademier, allmänna undervisningsverk, sådana sammanslutningar
av studerande vid rikets unf versitet och högskolor i vilka de studerande
enligt gällande stadgar är skyldiga att vara medlemmar, samarbetsorgan för
sådana sammanslutningar med ändamål att fullgöra uppgifter som enligt nämnda
stadgar ankommer på sammanslutningarna,

sjömanshus, företagareförening som erhåller statsbidrag,
regional utvecklingsfond som avses iförordningen (1978:504) om överförande av
vissa uppgifter från företagareförening tiU regional utvecklingsfond,

allmänna försäkringskassor, erkända arbetslöshetskassor,
pensionsstiftelser som avses i lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse
m.m., personalstiftelser som avses i samma lag med

' Senaste lydelse 1980; 958.

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst
härrör från sådan användning som gör att byggnad enligt 2 kap. 2 § fastighetstaxeringslagen
skall indelas som specialbyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad,
distributionsbyggnad eller reningsanläggning;

2. här ovan i a) — g) ej upptagen ägare av sådan fastighet
som avses i 3kap. 3§ fastighetstaxeringslagen:

för inkomst av fastigheten i den mån ägarens inkomst
härrör från sådan egendom och sådan användning som avses i nämnda lagrum;

i) svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar:

för utdelning från svenska aktiebolag, svenska ekonomiska
föreningar och utländska företag i den omfattning som i 54 § kommunalskattelagen
sägs;

j) här i riket bosatt delägare i oskift dödsbo efter
person, som vid sitt frånfälle icke var här i riket bosatt:

för av dödsboet åtnjuten, tUl honom utdelad inkomst, för
vilken dödsboet skall utgöra statlig inkomstskatt;

k) understödsföreningar, vilka enligt sina stadgar äga
meddela annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapilalunderstöd å högst
1000 kronor för medlem och som bedriva jämväl annan verksamhet än
livförsäkringsverksamhet:

för all inkomst, som belöper på annan än till
livförsäkring hänförlig verksamhet;

1) här i riket bosatt fysisk person, som under vistelse
utomlands åtnjutit avlöning eller annan därmed jämförlig förmån på grund av anställning
där annat än hos svenska staten, svensk kommun eller ombord på svenskt fartyg
eller svenskt, danskt eller norskt luftfartyg:

Föreslagen lydelse

ändamål uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet,
sjukdom eller olycksfall, stiftelser som bildats enUgt avtal mellan organisationer
av arbetsgivare och arbetstagare med ändamål att utge avgångsersättning tiU
friställd arbetstagare eller främja åtgärder tiU förmån för arbetstagare som
blivit uppsagd eller löper risk att bli uppsagd tillföljd av
driftsinskränkning, företagsnedläggelse eller rationalisering av företags
verksamhet, sådana ömsesidiga försäkringsbolag som avses i lagen om yrkesskadeförsäkring.

Allmänna
pensionsfonden. Allmänna sjukförsäkringsfonden, Alva och Gunnar
Myrdals stiftelse, Apotekarsocietetens stiftelse för främjande av farmacins
utveckling m.m.. Bokbranschens Finansieringsinstitut Aktiebolag, Bryggeristiftelsen,
Dag Hammarskjölds minnesfond. Fonden för industriellt utvecklingsarbete.
Fonden för industriellt samarbete med u-länder. Fonden för svenskt-norskt
industriellt samarbete, handelsprocedurrå-det. Järnkontoret och SIS — Standardiseringskommissionen
i Sverige, så länge kontorets respektive kommissionens vinstmedel används
till allmänt nyttiga ändamål och utdelning inte lämnas till delägare eller
medlemmar, Nobelstiftelsen, Norrlandsfonden, Stiftelsen Industricentra,
Stiftelsen Industriellt utvecklingscentrum i övre Norrland, Stiftelsen
InstUutet för Företagsutveckling, Stiftelsen Landstingens fond för
teknikupphandling och produktutveckling. Stiftelsen för
produktutvecklingscentrum Göteborg, Stiftelsen Produktutvecklingscentrum
i Östergötland, Stiftelsen för samverkan mellan Lunds universitet ocn
näringslivet — SUN, Stiftelsen Sveriges teknisk-vetenskapliga
attachéverksamhet, Svenska bibelsällskapets

Prop. 1984/85:70

Nuvarande lydelse

för inkomst, som avses i 54 § första stycket h)
kommunalskattelagen;

m) svensk aktiefond;

för inkomst av tillfälUg förvärvsverksamhet på grund av
avyttring av egendom som avses i 35 § 3 mom. kommunalskattelagen, om den
avyttrade egendomen innehafts två år eller mera.

Riksskatteverket må, om särskilda skäl därtUI äro, efter
ansökan förklara, att förening eller stiftelse, som har till huvudsakligt
ändamål att främja nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest
vid tUlämpning av denna lag skaU anses jämställd med förening eller stiftelse,
som ovan i första stycket vidf) respektive g) angives. Sådant beslut må. när
omständigheterna det föranleda, av riksskatteverket återkallas. Över beslut,
som riksskatteverket meddelat enUgt detta stycke, må klagan icke föras.

Att personer, om vilka i 18 § förmäles. äro frikallade
från skattskyldighet för vissa inkomster, framgår av bestämmelserna i samma
paragraf-

89

Föreslagen lydelse

bibelfond. Svenska Penninglotteriet Aktiebolag, Svenska
skeppshypotekskassan, Svenska UNICEF-kommittén. Sveriges exportråd. Sveriges
turistråd. Aktiebolaget Tipstjänsl och Aktiebolaget Trav och Galopp

frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än
inkomst av fastighet.

Vad som sägs i 6 mom. tredje och femte styckena har
motsvarande tUlämpning ifråga om stiftelse som avses i detta moment. Att
pensionsstiftelse lägger avkastning till kapitalet medför dock
skattskyldighet för all inkomst endast om stiftelsen har överskott på kapitalet
enligt 15 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.

5 mom. Ideella föreningar som uppfyller i fiärde stycket
angivna villkor frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst
av fastighet och rörelse. Sådana föreningar är också frikallade från
skattskyldighet för inkomst av fastighet som tiUhör föreningen och som har
använts på sätt anges i 3kap. 4§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och för
sådan inkomst av fastighet och av rörelse som tUl huvudsaklig del härrör från
verksamhet som har naturlig anknytning tUl föreningens allmännyttiga ändamål
eller av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete. Övriga
inkomster av fastighet, utom inkomster som avses i 7mom., och av rörelse utgör
således i sin helhet skattepliktig inkomst för föreningen.

Inkomst som direkt härrör från föreningens ideella
verksamhet, t.ex. hyror som en samlingslokal-ägande förening uppbär på grund av
upplåtelse av lokaler för allmännyttigt ändamål, entréavgifter till idrotts-
och kulturevenemang o.d., skall anses ha naturlig anknytning till
föreningens ändamål. Det-

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

90

samma gäller inkomst av verksamhet som utgör ett direkt
led i det ideella arbetet, t.ex. om en naturskyddsförening säljer affischer,
märken och böcker för att öka intresset för föreningens verksamhet eller om en
handikappförening säljer varor avsedda för handikappade personer. Kravet på
naturlig anknytning skall också anses uppfyllt om en förenings kommersiella
verksamhet har karaktär av service till medlemmarna och andra som deltar i den
ideella verksamheten. Detta får exempelvis anses vara fallet om en
idrottsförening i mindre skala säljer förfriskningar eller idrottsartiklar i
sina klubblokaler. Inkomst av verksamhet, som inte har annat samband med det
ideella arbetet än att den skall finansiera detta, skall däremot anses sakna
naturlig anknytning till en förenings allmännyttiga ändamål.

Till verksamhet som av hävd utnyttjas för att finansiera
ideellt arbete räknas anordnande av bingo och andra lotterier, fester,
basarer, försäljnings- och insamlingskampanjer samt sådan biografrörelse som
bedrivs av nykterhetsförening eller förening med huvudsakligt ändamål att
tillhandahålla allmänna samlingslokaler. Detsamma gäller verksamhet som består
i att en förening upplåter reklamutrymme på klubbdräkter eller i föreningens
samlingslokaler e.d.

En ideell förening är skattebe-friad enligt första stycket
om

a) föreningen har till huvudsakligt syfte att — utan
begränsning till viss familjs, vissa familjers, föreningens medlemmars eller
andra bestämda personers ekonomiska intressen — främja ändamål som anges i 6
mom. eller andra allmännyttiga ändamål, såsom religiösa, välgörande, sociala,
politiska, konstnärliga, idrottsliga eller därmed jämförliga kulturella
ändamål.

Prop. 1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

91

b)
föreningen
i sin verksamhet uteslutande eller så gott som uteslutande tillgodoser ändamål
som anges under punkt a.

c)
föreningen
inte vägrar någon inträde som medlem, om inte med hänsyn till arten eller
omfattningen av föreningens verksamhet eller föreningens syfte eller annan
orsak särskilda skäl motiverar det, samt

d) föreningen bedriver en verk

samhet som skäligen svarar mot

avkastningen av föreningens tiU

gångar.

Skattechefen eller tjänsteman, som skattechefen förordnar,
kan efter ansökan medge att förening, som avser att anskaffa fastighet eller
annan anläggning avsedd för den ideella verksamheten, skall kunna anses
hänförlig under detta moment ulan hinder av att föreningen inte uppfyller
under fiärde stycket d angivet villkor. Medgivande av detta slag får avse
högst fem beskattningsår i följd och kan förenas med villkor om ställande av
säkerhet e.d. för den inkomst- eller förmögenhetsskatt som enligt sjunde
stycket kan komma att påföras föreningen på grund av taxering för det eller de
beskattningsår medgivandet avser. Beslut i anledning av sådan ansökan får
överklagas genom besvär hos riksskatteverket. Besvären skall ha kommit in till
riksskatteverket inom en månad från det föreningen fick del av det överklagade
beslutet. Beslut av riksskatteverket i fråga som avses här får inte överklagas.

Medgivande enligt föregående stycke får lämnas även då en
förening avser att genomföra omfattande byggnads-, reparations- eller
anläggningsarbeten på en fastighet som brukas av föreningen.

Har förening inte inom föreskriven tid genomfört den
investering för vilken medgivande enligt femte eller sjätte stycket lämnats
eller har

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

92

föreningen underlåtit att iaktta annat i sådant beslut
angivet villkor, skall föreningen taxeras för de beskattningsår som
medgivandet avsett efter de regler som skulle ha gällt om något medgivande
inte hade lämnats. I fråga om sådan taxering gäller bestämmelserna i 115 och
116§§ taxeringslagen (1956:623) i tiUämpliga delar.

Det förhållandet, att en ekonomisk förening med stöd av 4
§ Imom. lagen (1951:309) angående införande av nya lagen om ekonomiska
föreningar fått bestå som registrerad förening, utgör inte hinder mot att
föreningen vid tillämpning av denna lag behandlas såsom ideell förening.

Riksskatteverket får, om särskilda skäl föreligger, efter
ansökan förklara att förening, som har till huvudsakligt ändamål att främja
nordiskt samarbete, i fråga om skattskyldighet eller eljest vid tillämpning av
denna lag skall anses jämställd med förening som avses i första stycket. Sådant
beslut får, när omständigheterna ger anledning till det, av riksskatteverket
återkallas. Beslut, som riksskatteverket meddelat enligt detta stycke, får
inte överklagas.

6 mom. Kyrkor, sjukvårdsinrättningar vilkas verksamhet
inte bedrivs i vinstsyfte, barmhärtighetsinrättningar, stiftelser som har
till huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan myndighet
stärka rikets försvar eller att, utan begränsning till viss familj, vissa
familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller
lämna understöd för beredande av undervisning eller utbildning eller utöva
hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning samt
hushållningssällskap med stadgar som har fastställts av regeringen eller
myndighet som regeringen bestämmer

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

93

frikallas från skattskyldighet för all annan inkomst än
inkomst av fastighet eller rörelse.

Med kyrka avses en till svenska kyrkan hörande lokalkyrka,
domkyrka e.d. i dess egenskap av ägare till viss för svenska kyrkans verksamhet
avsedd egendom.

Frågan om skattskyldigheten för stiftelse skaU bedömas med
hänsyn tiU det ändamål som tillgodoses i den bedrivna verksamhelen.

Stiftelse som i sin verksamhet främjar fiera ändamål anses
hänförlig under detta moment, om verksamheten huvudsakligen avser att
tillgodose ändamål av sådan beskaffenhet som sägs i första stycket. Detta
anses vara fallet, om i verksamhelen endast i ringa omfattning främjas ändamål
av annan arl.

Om stiftelse under längre tid inte bedrivit eller inte kan
väntas komma att bedriva verksamhet i en omfattning som skäligen svarar mot
avkastningen på stiftelsens tiUgångar, är stiftelsen oavsett dess ändamål
skattskyldig för all inkomst.

Vad som sägs i 5 mom. nionde stycket har motsvarande
tillämpning ifråga om stiftelse.

7 mom. Ägare av sådan fastighet, som avses i 3 kap 2§
fastighetstaxeringslagen (1979:1152). frikallas från skattskyldighet för inkomst
av fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan användning som gör
att byggnad enligt 2kap. 2§ fastighetstaxeringslagen skaU indelas som
special-hyggnad, dock ej kommunikationsbyggnad, distributionsbyggnad eller
reningsanläggning.

Ägare av sådan fastighet som avses i 3 kap. 3§
fastighetstaxeringslagen frikallas från skattsky f dighet för inkomst av
fastigheten i den mån ägarens inkomst härrör från sådan egendom och sådan an-

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

94

vändning som avses i nämnda lagrum.

Ägare av sådan fastighet som avses i 3kap. 4§
fastighetstaxeringslagen, dock ej ideell förening som är hänförlig under 5
mom., frf kallas från skattskyldighet för inkomst av fastigheten i den mån den
används för ändamål som avses i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen. 8 mom.
Svenska aktiebolag och svenska ekonomiska föreningar frikallas från
skattskyldighet för utdelning från svenska aktiebotag, svenska ekonomiska
föreningar och utländska företag i den omfattning som anges nedan.

I det följande förstås medföretag .svenskt aktiebolag och
svensk ekonomisk förening. Med utdelning förstås sådan utdelning på aktie i
svenskt aktiebolag eller andel i svensk ekonomisk förening som har uppburits i
förhåUande till innehavda aktier eller andelar eller som har uppburits efter
annan grund men inte är avdragsgill för det utdelande företaget enligt 2 §
8mom. första stycket. Bestämmelserna i fiärde-sjätte styckena nedan gäller
inte sådan utdelning för förlagsinsatser, som år avdragsgUl för det utdelande
företaget.

Företag, som uteslutande eller så gott som uteslutande
förvaltar värdepapper eller likartad lös egendom (förvaltningsföretag), är frikallat
från skattskyldighet för utdelning i den mån sammanlagda beloppet av den
utdelning som företaget har uppburit under beskattningsåret motsvaras av
utdelning som företaget har beslutat för samma beskattningsår eller, ifråga om
investmentföretag, av beslutad utdelning ökad med en fiärdedel. Med
investmentföretag förstås förvaltningsföretag, vars uppgift väsentligen är
att genom ett välförde-lat värdepappersinnehav erbjuda aktie- eller andelsägare
riskfördel-

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

95

ning och vars aktier eller andelar ägs av ett slort antal
fysiska personer.

Företag, som bedriver bank- eller annan penningrörelse
eller sådan rörelse vid sidan av annan verksamhet, är frikallat från skattskyldighet
för utdelning på sådan aktie eller andel som innehas som ett led i
organisationen av företagets verksamhet till den del denna avser annat ån
förvaltning av fastighet, värdepapper eller därmed likartad lös egendom.

Företag som bedriver försäkringsrörelse är frikallat från
skattskyldighet för utdelning under förutsättning att företaget är skadeförsäkringsanstalt
och utdelningen belöper på sådan aktie eller andel som innehas som ett led i
organisationen av företagets försäkringsrörelse.

Företag som inte avses i tredje — femte styckena är
frikallat från skattskyldighet för utdelning på sådan aktie eller andel som
inte utgör omsättningstillgång i företagets verksamhet under förutsättning att

a)
det
sammanlagda röstetalet för företagets aktier eller andelar i det utdelande
företaget vid beskattningsårets utgång motsvarade en fiärdedel eller mer av
röstetalet för samtliga aktier eller andelar i det utdelande företaget, eller

b)
det görs
sannolikt att innehavet av aktien eller andelen betingas av jordbruk,
skogsbruk eller rörelse som bedrivs av företaget eller av företag som med
hånsyn till äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan
anses stå det nära.

Skattefrihet enligt sjätte stycket föreUgger dock inte för
utdelning på aktie eller andel i förvaltningsföretag, om förvaltningsföretaget
äger mer än enstaka aktier eller andelar på vilka utdelning skulle ha varit
skattepliktig om aktierna eller

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

96

andelarna hade ägts direkt av det företag som äger aktien
eller andelen i förvaltningsföretaget.

Om särskilda skäl föreligger, kan riksskatteverket medge
dels att företag, som inte är förvaltningsföretag enligt tredje stycket men
vars verksamhet till inte oväsentlig del består i förvaltning av värdepapper
eller därmed likartad lös egendom, skall i beskattningsavseende behandlas som
sådant förvaltningsföretag, dels att förvaltningsföretag, som är moderföretag
i en koncern och som ombesörjer vissa gemensamma uppgifter för koncernens
räkning, inte skall i beskattningshänseende behandlas som förvaltningsförelag.
Riksskatteverkets beslut i fråga som här avses får inte överklagas.

Förvärvar företag aktie eller andel i annat företag och
är del inte uppenbart att det företag som gör förvärvet därigenom erhåller tUlgång
av verkligt och särskUt värde med hänsyn tiU ägarföretagets rörelse eller
kapitalförvaltning, föreligger inte skattefrihet enUgt detta moment för
utdelning på aktien eller andelen av sådana medel som vid förvärvet fanns hos
det utdelande företaget och som inte motsvarar tillskjutet belopp eller inbetald
insats. Utdelning anses i första hand gälla andra medel än sådana som motsvarar
tillskjutet belopp eller inbetald insats.

Riksskatteverket kan på ansökan förklara att svenskt
företag skall vara frikallat från skattskyldighet för utdelning på aktie eller
andel i utländskt företag. Med utländskt företag förstås utländskt aktiebolag
och annat utländskt bolag som i den stat där det är hemmahörande behandlas som
skattskyldig vid inkomstbeskattningen .

Som förutsättning för att en sådan förklaring skall
lämnas gäller

a) att utdelningen skulle ha varit

Prop.
1984/85:70

Nuvarande Ivdelse

Föreslagen lydelse

97

1 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 70

skattefri enligl vad som ovan i detta moment sagts för det
fall det utdelande företaget hade varil svenskt och

b) att den inkomstbeskattning som det utländska företaget
är underkastat i den stat där det är hemmahörande är jämförlig med den
inkomstbeskattning som skulle ha skett enUgt denna lag, om inkomsten hade
förvärvals i Sverige av svenskt förelag.

Förklaring som nyss sagts får inte lämnas i de fall då
skattebefrielse eller nedsättning av skatt kan följa av bestämmelse i överenskommelse
enligt 20 §.

Riksskatteverkets beslut i fråga som här avses får
överklagas hos regeringen genom besvär.

9 mom. Här i riket bosatt del

ägare i dödsbo efter person, som

vid sUt frånfälle inte var bosatt här

i rikel frikallas från skattskyldighet

för av dödsboet åtnjuten, till ho

nom utdelad inkomst, för vilken

dödsboet skaU betala inkomstskatt.

10 mom. Understödsföreningar,

vilka enligt sina stadgar äger med

dela annan kapilalförsäkring än så

dan som omfattar kapitalunderstöd

på högst 1000 kronor för medlem

och som bedriver även annan verk

samhet än livförsäkringsverksam

het, frikallas från skattskyldighet

för all inkomst utom sådan som är

hänförlig till livförsäkringsverk

samhet eller utgör inkomst av fas

tighet.

11 mom. Här i riket bosatt

fysisk person, som under vistelse

utomlands åtnjutit avlöning eller

annan därmed jämförlig förmån på

grund av anställning där annat än

hos svenska staten, svensk kom

mun eller ombord på svenskt fartyg

eller svenskt, danskt eller norskt

luftfartyg, frikallas från skattsky f

dighet för inkomst som avses i 54 §

första stycket f kommunalskattela

gen (1928:370).

Prop.
1984/85:70

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

98

I utlandet bosatt fysisk person och utländskt bolag
frikallas från skattskyldighet för inkomst som avses i 54 § första stycket b
kommunalskattelagen.

12 mom. Svensk aktiefond frikallas från skattskyldighet
för inkomst av tillfällig förvärvsverksamhet på grund av avyttring av egendom
som avses i 35§ 3 mom. kommunalskatteiagen (1928:370), om den avyttrade
egendomen innehafts två år eller mera.

8 8*

Förening,
som är hänförlig under 53 § I mom. första stycket e) kommunalskattelagen, äger
att från den taxerade inkomsten åtnjuta statligt grundavdrag med 15000 kronor.

IdeeU
förening, som uppfyller villkoren i 7§ 5 mom. fiärde stycket, äger all från den
taxerade inkomsten åtnjuta statligt gmndavdrag med 15000 kronor.

I mom.
För fysiska personer och dödsbon beräknas gmndbelopp och tiUäggsbelopp enligl
följande skalor.

1 mom.' För fysiska personer, dödsbon och
familjestiftelser beräknas gmndbelopp och tilläggsbelopp enligl följande
skalor.

Grundbeloppet utgör:

när
beskattningsbar inkomst inle överstiger 9 basenheter enligt lagen (1977:1071)
om basenhet:

4 procent av den del av den beskattningsbara inkomsten
som överstiger

1 basenhet;

när beskattningsbar inkomst överstiger

9 men inte 10 basenheter: grundbeloppet för 9 basenheter och 15 % av
återstoden

10 " " 18 "
; " " 10 " " 20% "

18 " " 21 " ; " " 18 " " 24% "

21
basenheter : " "21 " " 20% "

Tilläggsbeloppet utgör:

när underlaget för tilläggsbelopp enligt 3 mom. inte
överstiger 19 basenheter:

5 procent av den del av underlaget som överstiger 16
basenheter;

när underlaget överstiger

19 men
inte 21 basenheter: 21 " " 23 23 " " 26
26 " " 45 45 basenheter

tilläggsbeloppet för 19 basenheter och 10 % av återstoden

" 21 " " 15% "

„ 23 " " 20% "

„ 26 " •• 25 % "

„ 45 „ „ 3Q „

*■ Lydelse enligt prop. 1984/85:8. ' Senasle lydelse
1984:345.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

För nedan angivna skattskyldiga utgör gmndbeloppet;

a) för
svenska akliebolag, spar

banker, sparbankernas säkerhets

kassa, andra ekonomiska förening

ar än sambruksföreningar, svenska

aktiefonder, svenska försäkrings

anstalter som inte är aktiebolag, så

dana utländska juridiska personer

som inte beskattas enligt 10 §

Imom., Sveriges allmänna hypo

teksbank. Konungariket Sveriges

stadshypotekskassa, hypoteksför-

eningar samt sådana juridiska per

soner som enligl författning eller på

därmed jämförligt sätt bildals för

att förvalta samfällighet och som

skall erlägga skatt för inkomst.-

32 procent av den beskattningsbara inkomsten, / den mån
skatten inte skall beräknas enligt b);

b) för livförsäkringsanstalter så

vitt angår försäkringsrörelsen:

10 procent av den beskattningsbara inkomsten; samt

c) för andra skattskyldiga än dem

som avses i 108 1 mom. eUer under

a) eller b) härovan:

15 procenl av den beskattningsbara inkomsten.

För
svenska akliebolag, sparbanker, sparbankernas säkerhetskassa, andra ekonomiska
föreningar än sambmksföreningar, familjestiftelser, svenska aktiefonder, svenska
försäkringsanstaller som inte är aktiebolag, utländska juridiska personer,
Sveriges allmänna hypoteksbank. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa,
hypoteksföreningar saml sådana juridiska personer som enligl författning eller
på därmed jämförligt sätt bildats för att förvalta samfällighet och som skaU
erlägga skatt för inkomst ulgör gmndbeloppet, om inte annat föreskrivs i
andra stycket, 52 procent av den beskattningsbara inkomsten.

För skattskyldiga som avses i 7§ 4mom.,
Uvförsäkringsanstalter såvitt angår försäkringsrörelsen och andra
skattskyldiga än dem som avses i 108 Imom. eller i första stycket här ovan
utgör gmndbeloppet 40 procent av den beskattningsbara inkomsten.

Med familjestiftelse avses i denna lag stiftelse, som
enligt de för densamma gällande stadgar har till huvudsakligt ändamål att
tiUgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers ekonomiska
intressen.

14 5 1 mom. Skattskyldig taxeras enligt denna lag i
hemortskommunen. Saknar skattskyldig hemortskommun, skall han taxeras i
Stockholm.

Vad som förstås med hemortskommun för fysisk person och
dödsbo följer av 3 § jämförd med 66 § kommunalskattelagen (1928:370). För bolag
eller annan sammanslutning, som enligt 3§

' Senaste lydelse 1983:984. Senaste lydelse 1974; 770.

Prop. 1984/85:70 100

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

tredje stycket skall betraktas som svensk ekonomisk förening, gäller
som hemortskommun den kommun, inom vUken den verkliga ledningen av företaget
utövades den 1 november näst före det år som närmast föregått taxeringsåret.

För
annan juridisk person än som nyss sagls gäller som hemortskommun den kommun,
där vederbörande styrelse eller förvaltning den I november näst före det år,
som närmast föregått taxeringsåret, hade sitt säte eller där syssloman eller
ombud vid nämnda tid var bosatt.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års
taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas vid nämnda
taxering i fråga om skattskyldiga som dä taxeras för beskattningsår som har
påböijats före den 1 januari 1985.

Vid
tillämpning av de nya bestämmelserna skall följande iakttas.

1. Skattskyldig
som avses i 10 a 8 första stycket har vid den taxering, då

de nya bestämmelserna första gången skall tillämpas för denne, rätt till

avdrag för allmän kommunalskatt, som påförts året före taxeringsåret,

med 50 procent av del belopp med vilket skatten överstiger 30 procent av

den beräknade beskattningsbara inkomsten före sådant avdrag. Avdraget

medges som allmänt avdrag enligt 4 8.

Motsvarande
gäller för skattskyldig som avses i 10 a 8 andra stycket och som enligt äldre
bestämmelser varit skattskyldig enligt denna lag för del beskattningsår vartill
den påförda kommunalskallen hänför sig, dock att avdraget utgör 25 procenl av
del belopp med vilket skatten överstiger 30 procent av den beräknade
beskattningsbara inkomsten före sådani avdrag.

2.
Har skattskyldig som avses i 10
a 8 första stycket vid en senare taxering än som avses i 1 första stycket
påförts allmän kommunalskatt året före taxeringsåret, medges avdrag med ett
belopp molsvarande 50 procent av den påförda skatten. Motsvarande gäller
skattskyldig som avses i I andra stycket, dock att avdraget ulgör 25 procent av
den påförda skatten.

3.
Skaltskyldig som avses i lOaS
första slyckel skall som intäkt av tillfällig förvärvsverksamhet redovisa 50
procent av restituerad, avkortad eller avskriven allmän kommunalskatt för
vilken avdrag åtnjutits vid tidigare ärs laxeringar. Molsvarande gäller för
skaltskyldig som avses i 10a 6 andra slyckel, dock att intäkten utgör 25
procent av skattebeloppet.

4.
Skattskyldig som avses i 10 a 6
första stycket har rätt till avdrag för förlust eller underskott som avses i 4
8 första stycket 1 och 3 och som hänför sig till beskattningsår, för vilkel
taxering har skett enligt äldre bestämmelser, med 50 procenl av del belopp med
vilket avdrag skulle ha kunnat medges vid taxering till statlig inkomstskatt
enligl äldre bestämmelser och med 50 procent av det belopp med vilkel avdrag
skulle ha kunnat medges i någon kommun vid taxering till kommunal inkomstskatt
enligt äldre bestämmelser. Motsvarande gäller skattskyldig som avses i 10 a 8

Prop. 1984/85:70 101

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

andra
stycket, dock att avdraget ulgör 25 procent av det belopp med vilkel avdrag skulle
ha kunnal medges vid taxering till slatlig inkomstskatt enligt äldre
bestämmelser och 75 procent av det belopp med vilket avdrag skulle ha kunnat
medges i någon kommun vid taxering till kommunal inkomstskatt enligl äldre
bestämmelser.

5.
Skattskyldig som avses i 10 a 8
första stycket har rätt till avdrag enligt lagen (1960:63) om förlustavdrag för
förlust hänförlig till beskattningsår, för vilket taxering har skett enligl
äldre bestämmelser, med 50 procenl av det belopp med vilket förlustavdrag
skulle ha kunnal medges vid taxering lill statiig inkomstskatt enligt äldre
bestämmelser och med 50 procent av del belopp med vilket förlustavdrag skulle
ha kunnat medges i någon kommun vid taxering till kommunal inkomstskatt enligt
äldre bestämmelser.

6.
Skaltskyldig som avses i 10 a 8
andra stycket har rätt lill avdrag enligt lagen (1960:63) om förlustavdrag för
förlust hänförlig tiU beskattningsår, för vilket taxering har skett enligt
äldre bestämmelser, med 25 procenl av det belopp med vilket förlustavdrag skuHe
ha kunnat medges vid taxering till statlig inkomstskatt enligt äldre
bestämmelser och med 75 procent av det belopp med vilket förlustavdrag skulle
ha kunnat medges i någon kommun vid taxering till kommunal inkomstskatt enligt
äldre bestämmelser. Skaltskyldig som avses 17 8 4 mom. har dock rätt lill
avdrag med hela det belopp med vilket förlustavdrag hade kunnal medges vid
taxering till kommunal inkomstskatt.

7.
Vid beräkning enligt 2 6 6 mom.
av inkomst av försäkringsrörelse som drivits av livförsäkringsanstalt tillämpas
vad som anges i punkterna 3 och 4 av övergångsbestämmelserna till lagen
(1950:308) om ändring i kommunalskattelagen.

8.
Vid beräkning enligt 2 6 6 mom.
av inkomst av försäkringsrörelse som drivits av skadeförsäkringsanstalt skall i
fråga om sådan reserv som avses i 17 6 lagen (1982:728) om införande av
försäkringsrörelselagen (1982:713) tillämpas vad som i punkt 2 av anvisningarna
till 30 6 kommunalskattelagen (1928:370) i dess lydelse före den 1 januari
1983 föreskrevs om säkerhetsfond.

9.
I fråga om de nya
bestämmelserna skall, i den mån dessa motsvarar föreskrifter i
kommunalskatielagen (1928:370) vilka upphävts genom lagen (1984:000) om ändring
i kommunalskattelagen (1928:370) och för vUka gällt övergångsbestämmelser som
alltjämt skulle kunna ha betydelse, dessa övergångsbestämmelser tillämpas även
i andra fall än som avses i punkterna 7 och 8.

3
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för
ackumulerad inkomst

Härigenom
föreskrivs att 16 lagen (1951:763) om beräkning av statlig inkomstskatt för
ackumulerad inkomst' skall ha nedan angivna lydelse.

Föreslagen lydelse

Nuvarande
lydelse

Har fysisk person eller
dödsbo under visst beskattningsår åtnjutit inkomst, som hänför sig till minst
två beskattningsår, (ackumulerad inkomst), skall under de förutsättningar,
som anges i denna lag, statlig inkomstskatt på denna inkomst beräknas enligt
följande. Inkomsten antas ha åtnjutits med Uka belopp under de år, dock
högst tio, tiU vilka den hänför sig. Skatten på ettvart av dessa belopp
utgörs av den skatt som skulle ha utgått för beloppet om det lagts till den
ge-nomsnittiiga beskattningsbara inkomsten och det genomsnittliga underlaget
för tilläggsbelopp för de tre senaste taxeringsåren eller, om inkomsten
hänför sig bara till två år, de två senaste taxeringsåren och därvid det
tillagda beloppet utgjort den högst beskattade delen. Vid
genomsnittsberäkningen bortses från den ackumulerade inkomsten. Skatten
beräknas enligt de skatteskalor som gäller för det taxeringsår då den
ackumulerade inkomsten tas upp tUl beskattning.

II

Har fysisk person, dödsbo eller

familjestiftelse under visst beskatt

ningsår åtnjutit inkomst, som hän

för sig tUl minst två beskattningsår

(ackumulerad inkomst),

skall
under de fömtsättningar, som anges i denna lag, statiig inkomstskatt på denna
inkomst beräknas enligt följande. Inkomsten antas ha åtnjutits med lika belopp
under de år, dock högst tio, till vilka den hänför sig. Skatten på ettvart av
dessa belopp utgörs av den skatt som skulle ha utgått för beloppet om det lagts
till den genomsnittliga beskattningsbara inkomsten och det genomsnittliga
underlaget för tilläggsbelopp för de tre senaste taxeringsåren eller, om
inkomsten hänför sig bara tiU två år,de två senaste taxeringsåren och därvid
det tillagda beloppet utgjort den högst beskattade delen. Vid genomsnittsberäkningen
bortses från den ackumulerade inkomsten. Skatten beräknas enligt de
skatteskalor som gäller för det taxeringsår då den ackumulerade inkomsten tas
upp till beskattning.

Kan
tillförlitlig utredning inte förebringas om det antal år, vartill ackumulerad
inkomst hänför sig, skaU skatteberäkningen ske, om inte särskilda
omständigheter föranleder annat, som om inkomsten hänfört sig till tre år.

' Senaste lydelse av lagens rubrik 1974; 860. ' Senaste
lydelse 1983:445.

Prop. 1984/85:70 103

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Föreligger
fömtsättningar för såväl skatteberäkning enligt denna lag som nedsättning av
skatt enligt lagen (1970:172) om begränsning av skatt i vissa fall tillämpas
den av lagarna som leder till lägst skatt.

(Se vidare anvisningarna.)

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års
taxering; 1 8 i dess äldre lydelse skall dock fortfarande tillämpas vid nämnda
taxering i fråga om familjestiftelse som då taxeras för beskattningsår som har
påbörjats före den 1 januari 1985.

Prop. 1984/85:70 104

4
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1960:63) om förlustavdrag

Härigenom
föreskrivs att 3 och 1066 lagen (1960:63) om föriustavdrag' skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

3f

Förlustavdrag
må utnyttjas senasl del beskattningsår, för vilkel taxering sker sjätte eller -
såvitt gäller föriustavdrag som yrkas av aktiebolag eller ekonomisk förening -
tionde kalenderåret efter det, då taxering för förluståret ägt rum.
Förlustavdraget må, om den skattskyldige sä önskar, fördelas på två eller flera
år inom den nyss angivna tidsperioden. Hinder möter ej att med olika belopp
erhålla förlustavdrag vid taxering till statlig och till kommunal inkomstskatt.

Rätten
lill förlustavdrag bortfaller, om den skaltskyldige för förluståret åsatls
taxering, vid vilken beskattningsbar inkomst fastställts. Vad nu sagts har dock
ej avseende å fall, där fastställandet av den beskattningsbara inkomsten
berott på att investeringsfond, särskild nyanskaffningsfond eller fond för
återanskaffning av fastighet återförts lill beskallning eller, såviti fråga är
om taxering lill kommunal inkomstskatt, garantibclopp för fastighet upptagils
såsom skattepliktig inkomst.

Har
skattskyldig försatts i konkurs och har konkursen icke blivit nedlagd på grund
av att borgenärerna erhållil full betalning, må den skaltskyldige vid taxering
för det beskattningsår, vamnder beslul om konkursen meddelats, och för senare
år icke åtnjuta avdrag enligl denna lag för förlust, som uppkommit under
konkursen eller tidigare.

Har
skaltskyldig eller vanligt handelsbolag eller kommanditbolag, vari han är
delägare, erhållit ackord utan konkurs, må i förlustavdrag, som enligt denna
lag medgives vid taxering för det beskattningsår, varunder ackordet beviljats,
eller för senare år, icke inräknas under förstnämnda beskattningsår eller
tidigare uppkommet underskott i sådan förvärvskälla, till vilken efterskänkt
skuld varit att hänföra.

Avdrag
enligt denna lag är icke Avdrag enligt denna lag är inte

medgivet för förlust som uppkom- medgivet för förlust som uppkom

mit före eller i samband med sådana mit före eller i samband med sådana

företagsöverlåtelser som avses i företagsöverlåtelser som avses i 2 §

punkt 6 av anvisningarna til 20§ 5 mom. lagen (1947:576) om statlig

kommunalskattelagen(1928:370). inkomstskatt.

\0f

Har
ett bolag (dotterbolag) genom fusion enligt 14 kap. 8 6 lagen (1975:1385) om
aktiebolag upplösts och uppgått i ett annat bolag (moderbolag), äger
moderbolaget samma rätt till förlustavdrag som - om fusionen ej skett - skulle
ha tUlkommit dotterbolaget.

'
Senaste lydelse av lagens rubrik 1983:987. Senasle lydelse 1979:1147. '
Senaste lydelse 1983:987.

Prop. 1984/85:70 105

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Om
moderbolaget vid utgången av beskattningsåret eller om dotterbolaget vid
ingången av förluståret var elt fåmansföretag, skall vad i första slyckel sagts
om moderbolagets rätt all utnyttja dotterbolagels förlustavdrag gälla endasl
för det fall att moderbolaget vid ingången av förluståret ägde mer än nio
tiondelar av aktierna i dotterbolaget.

Har
genom fusion enligt 96 6 lagen (1951: 308) om ekonomiska föreningar en
kooperativ förening (överlåtande förening) upplösts och uppgått i en annan
sådan förening (överlagande förening), äger den övertagande föreningen samma
rätt lill förlustavdrag som - om fusionen ej skett - skulle ha tillkommit den
överiåtande föreningen.

Vad
i tredje stycket sagts gäller även vid fusion enligt 78 6 lagen (1955:416) om
sparbanker saml vid fusion enligl 87§ lagen (1956:216) om
jordbrukskasserörelsen.

Beteckningarna
kooperativ för- Beteckningarna kooperativ för

ening och fåmansföretag har den ening och fåmansföretag har den

betydelse som anges i punkt 12 av betydelse som anges i 2§ 8 mom.

anvisningarna tUl 29 § respektive 35 lagen (1947:576) om statlig in-

6 1 a mom. sjunde stycket ö) kom- komstskatt respektive 358 1 a

munalskattelagen (1928:370). mom. sjunde stycket a kommu

nalskattelagen (1928:370).

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1985.

Att
särskilda bestämmelser i vissa fall gäller i fråga om avdrag för föriust
hänföriig lill beskattningsår, som påbörjats före den 1 januari 1985, framgår
av andra stycket 5 och 6 av övergångsbestämmelserna tiU lagen (1984:000) om
ändring i lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

5
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1982:336) om avdrag för utdelning på icke börsnoterade
aktier

Härigenom föreskrivs
att 1 och 286 lagen (1982:336) om avdrag för Utdelning på icke börsnoterade
aktier skaU ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Vid beräkning av
nettointäkt av jordbmksfastighet eller av rörelse enligt lagen (1947:576) om
statiig inkomstskatt har svenska aktiebolag rätt till avdrag för utdelning
på aktier i enlighet med bestämmelserna i denna lag.

Vid
beräkning av nettointäkt av

jordbmksfastighet eller av rörelse

enligt kommunalskattelagen

(1928:370)
och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt har svenska aktiebolag rätt till
avdrag för utdelning på aktier i enlighet med bestämmelserna i denna lag.

Avdrag
för etl och samma beskattningsår får göras i endast en förvärvskälla.

Som
fömtsättning för avdragsrätten gäller

1.
att aktiebolagets huvudsakliga
verksamhet avser jordbmk, skogsbmk eller rörelse samt

2. att aktierna inte är inregistrerade vid Stockholms
fondbörs då utdelningen förfaller till betalning.

Ett förvaltningsföretag,
som fått dispens enligt punkt 1 sjunde stycket av anvisningarna tiU 54 §
kommunalskattelagen, skall anses uppfylla villkoret i tredje stycket 1 ovan.
Har ett företag, som inte är förvaltningsföretag, fått dispens enligt samma
lagmm skall företaget inte anses uppfylla nämnda villkor.

Ett förvaltningsföretag,
som fått dispens enligt 7§ 8mom. åttonde stycket lagen om statlig inkomstskatt,
skaU anses uppfylla villkoret i tredje stycket 1 ovan. Har ett företag, som
inte är förvaltningsföretag, fått dispens enligt samma lagmm skall företaget
inte anses uppfylla nämnda villkor.

26

Avdrag
medges med 70 procent av den utdelning i pengar som har förfallit till
betalning under beskattningsåret.

Vid beräkning av
avdraget får hänsyn inte tas till utdelning på aktier som vid utdelningstillfället
ägs av

a) vars aktier är
inregistrerade vid Stockholms fondbörs eller

1. svenskt företag som
är frikallat

från skattskyldighet för utdelningen

enligt bestämmelserna / punkt 1

tredje — femte styckena av anvis

ningarna till 54 § kommunalskatte

lagen (1928:370),

2. svenskt
förvaltningsförelag

1. svenskt företag som
är frikallat från skattskyldighet för utdelningen enligt bestämmelsema i 7§ 8
mom. fiärde — sjätte styckena lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt

Prop. 1984/85:70 107

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

b)
vars aktier eller andelar till b) vars aktier eller andelar till

minst tio procenl ägs - direkt eller minst tio procenl ägs - direkt eller

indirekt - av ett svenskt förvah- indirekt - av ett svenskl förvalt

ningsföretag, vars aktier är inregi- ningsföretag, vars aktier är inregi

strerade vid Stockholms fondbörs, slrerade vid Stockholms fondbörs,

eller av ett företag som enligt punkt eller av ett företag som enligt 7§ Ä

/ tredje — femte styckena av anvis- mom. fiärde — sjätte styckena la-

ningarna tiU 54 § kommunalskatte- gen om statlig inkomstskatt är fri

lagen är frikallat från skattskyldig- kallat från skattskyldighet för utdel-

het för utdelning från förvaltnings- ning från förvaltningsföretaget eller

företaget eller

3.
utländskt företag såvida företaget - om det hade haft hemvist i Sverige -
skulle ha varil sådant förelag som anges i detta stycke 1.

Med
förvaltningsföretag förstås Med förvaltningsföretag förstås

sådant
företag som vid tillämpning sådant företag som vid tillämpning

apunkt 1 av anvisningarna tUl54 § av 7§ 8 mom. lagen om statUg in-

kommunalskattelagen
skaU i be- komstskatt skall i beskattningshän-

skattningshänseende
behandlas seende behandlas som förvaltnings-

som
förvaltningsföretag. företag.

Har
bolaget för beskattningsåret yrkat avdrag enligt lagen (1967:94) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för viss aktieutdelning skall uldelningsbe-loppet enligt
första stycket — i förekommande fall minskat med utdelning som avses i andra
stycket - minskas med det utdelningsbelopp som legat till gmnd för nyssnämnda
avdragsyrkande.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års
taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tiUämpas vid nämnda
taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har
påbörjats före den 1 januari 1985.

6 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1969:630) om viss skattefrihet för
utdelning

på aktie i Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag
(SILA)

Härigenom
föreskrivs att lagen (1969:630) om viss skattefrihet för utdelning på aktie i
Svensk interkontinental lufttrafik aktiebolag (SILA) skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse

För svenskl aktiebolag och svensk ekonomisk förening, som
i kapitalplaceringssyfte innehar aktie i Svensk interkontinental lufttrafik
akliebolag (SILA) och som ej är sådant företag som avses i 54 § fiärde eller
femte stycket kommunalskattelagen (1928:370), skall utdelning på aktie i SILA
icke utgöra skattepliktig inkomst vid taxering till statUg och kommunal
inkomstskatt i den mån sammanlagda beloppet av utdelning, som SILA utbetalat
för elt beskattningsår, motsvaras av utdelning som detta bolag under samma
beskattningsår uppburit på aktier i Aktiebolaget Aerotransport (ABA). Vid
bedömningen härav skall av SILA verkställd utdelning anses i första hand
motsvara utdelning från ABA.

Föreslagen
lydelse

För svenskt aktiebolag och svensk ekonomisk förening, som
i kapitalplaceringssyfte innehar aktie i Svensk interkontinental lufttrafik
aktiebolag (SILA) och som ej är sådant förelag som avses i 7§ 8 mom. tredje
stycket lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall utdelning på aktie i
SILA icke utgöra skattepliktig inkomst vid taxering till statlig inkomstskatt
i den mån sammanlagda beloppet av utdelning, som SILA utbetalat för ett
beskattningsår, motsvaras av utdelning som detta bolag under samma
beskattningsår uppburit på aktier i Aktiebolaget Aerotransport (ABA). Vid
bedömningen härav skall av SILA verkställd utdelning anses i första hand
motsvara utdelning från ABA.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas
första gången vid 1986 års taxering. Lagen i dess äldre lydelse skall dock
fortfarande tillämpas vid nämnda taxering i fråga om skattskyldiga som då
taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985.

Prop. 1984/85:70 109

7
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för viss
aktieutdelning

Härigenom
föreskrivs att 1 och 7 86 lagen (1967:94) om avdrag vid inkomsttaxeringen för
viss aktieutdelning' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

18-

Vid beräkning av nettointäkt av Vid beräkning av nettointäkt av

rörelse eller jordbruksfastighet en- rörelse eller jordbruksfastighet en

ligt kommunalskattdagen ligt lagen (1947:576) om statiig in-

(1928:370) och lagen (1947:576) om komstskatt äger svenskl akliebolag

statiig inkomstskatt äger svenskt erhålla avdrag för utdelning på ak-

aktiebolag erhålla avdrag för utdel- lie i enlighet med bestämmelserna i

ning på aktie i enlighet med bestäm- denna lag. Som förutsätining för

melserna i denna lag. Som fömt- avdrag gäller att, om aktien utgivits

sättning för avdrag gäller att, om i samband med bolagets bildande,

aktien utgivits i samband med bola- bolaget anmälts för registrering ef-

gels bildande, bolaget anmälts för ter den 31 december 1978 och, om

registrering efter den 31 december aktien utgivits i samband med ök-

1978 och, om aktien utgivits i sam- ning av aktiekapitalet, att beslut om

band med ökning av aktiekapitalet, ökningen anmälts för registrering

att beslut om ökningen anmälts för efter nämnda dag.

registrering efter nämnda dag.

7 8'

Avdrag
medges inte för utdelning på aktier som vid utdelningstillfället ägs av

a)
svenskl förvaltningsföretag, om
det sammanlagda röstetalet för företagels aktier i det utdelande bolaget - i
förekommande fall tillsammans med aktier tillhöriga bolag och förening som med
hänsyn lill äganderättsförhållanden eller organisatoriska förhållanden kan
anses stå företaget nära — molsvarar mer än hälften av röstetalet för samlliga
aktier i bolaget, eller

b)
svenskt aktiebolag eller svensk
ekonomisk förening som inle avses under a), om det sammanlagda röstetalet för
företagets aktier i det utdelande bolaget molsvarar en fjärdedel eller mer av
röstetalet för samtliga aktier i bolaget och förelaget inte visas vara
skattskyldigt för utdelning pä aktierna.

Avdrag
för utdelning på sådana aktier i det utdelande bolaget som inte avses i första
stycket medges under förutsättning att minst hälften av dessa aktier ägs av etl
eller flera av följande slag av aklieägare:

a)
annan än svenskt aktiebolag,
svensk ekonomisk förening eller utländskt bolag,

b)
förvaltningsföretag som inte
omfattas av första stycket a).

'
Senasle lydelse av lagens rubrik 1978:955. - Senaste lydelse 1978:955. -'
Senaste lydelse 1979:618.

Prop. 1984/85:70

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

110

c) svenskt
aktiebolag eller svensk ekonomisk förening som visas vara

skaltskyldig för utdelning på aktierna, och

d) utländskt bolag
som skall eriägga skatt enligt kupongskattelagen

(1970:624) för utdelning på aktierna med hell eller nedsalt belopp.

Vid tillämpning av
denna para

graf anses aktie, som ägs av en av

bolag eller förening bildad pen

sions- eUer personalstiftelse, inne

havd av bolaget eller föreningen.

Med förvaltningsföretag förstås så

dant företag som avses i punkt 1

andra stycket av anvisningarna till

54 § kommunalskattelagen

(1928:370).

Vid tillämpning av
denna paragraf anses aktie, som ägs av en av bolag eller förening bildad pensions-
eller personalstiftelse, innehavd av bolaget eller föreningen. Med
förvaltningsföretag förstås sådant företag som avses i 7§ 8mom. tredje stycket
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års
taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas vid nämnda
taxering i fråga om skattskyldiga som då laxeras för beskattningsår som har
påbörjats före den 1 januari 1985.

8
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgifter till
Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag

Härigenom
föreskrivs att lagen (1970:599) om avdrag vid inkomsttaxeringen för avgifter
till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Avgifter
som aktiebolag erlägger till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag för uppgifter
enligt 2 6 lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering eller enligt särskill
uppdrag ulgör avdragsgill kostnad vid beräkning enligt kommunalskattelagen
(1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt av nettointäkt av den
förvärvskälla som utgör det utbetalande bolagets huvudsakliga verksamhet.

Föreslagen lydelse

Avgifter
som aktiebolag erlägger till Värdepapperscentralen VPC Aktiebolag för uppgifter
enligl 2 6 lagen (1970:596) om förenklad aktiehantering eller enligt särskiU
uppdrag ulgör avdragsgill koslnad vid beräkning enligt lagen (1947:576) om statlig
inkomstskatt av nettointäkt av den förvärvskälla som utgör det utbetalande
bolagets huvudsakliga verksamhet.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års
taxering. Lagen i dess äldre lydelse skall dock fortfarande tillämpas vid
nämnda taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som
har påbörjats före den I januari 1985.

9 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973:278) om avdrag vid
inkomsttaxeringen

för bidrag till Stiftelsen Bostadskooperationens
garantifond, m.m.

Härigenom
föreskrivs att 1 och 3 68 lagen (1973:278) om avdrag vid inkomsttaxeringen för
bidrag till Stiftelsen Bostadskooperationens garantifond, m.m. skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
Ivdelse

Föreslagen
lydelse

Bidrag,
som lämnas till Stiftelsen Bostadskooperationens garantifond, utgör
avdragsgill kostnad vid beräkning enligl kommunalskatielagen (1928:370) och
lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt av nettointäkt av den förvärvskälla
som utgör givarens huvudsakliga verksamhet. Vad nu sagls gäller icke bidrag,
som lämnas av sådan bostadsförening eller sådant bostadsaktiebolag som avses
i punkt 3 av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen (1928:370).

Bidrag, som lämnas lill Stiftelsen Bostadskooperalionens
garantifond, utgör avdragsgill koslnad vid beräkning enligt kommunalskattelagen
(1928:370) och lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt av nettointäkt av den
förvärvskälla som utgör givarens huvudsakliga verksamhet. Vad nu sagls gäller
icke bidrag, som lämnas av sådan bostadsförening eller sådant bostadsaktiebolag
som avses i 2§ 7mom. lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Skattskyldig, som vill erhålla avdrag enligl första
stycket, skall vid självdeklaration foga intyg från stiftelsen om
bidragsbeloppets storlek.

38

Medel, som
utbetalas från stiftelsen för alt täcka kostnader för outhyrda lägenheter,
skall hos mottagaren upptagas som skatlepliktig intäkt för det beskattningsår
då medlen kommil honom till godo. Bidrag, som lämnas till sädan bostadsförening
eller sådani bostadsaktiebolag som avses i punkt 3 av anvisningarna till 24 §
kommunalskattelagen (1928:370), ulgör dock icke skatlepliktig intäkt.

Medel, som
utbetalas från stiftelsen för alt täcka kostnader för oul-hyrda lägenheter,
skall hos mottagaren upptagas som skaltepliklig inläkt för det beskattningsår
då medlen kommil honom till godo. Bidrag, som lämnas till sådan bostadsförening
eller sådant bostadsaktiebolag som avses i 2§ 7mom. lagen (1947:576) om
statlig inkomstskatt, utgör dock inte skattepliktig intäkt.

Denna lag träder i kraft den I januari 1985.

Prop. 1984/85:70 113

10
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till stiftelsen Svenska
Filminstitutet,m.m.

Härigenom
föreskrivs att 2 8 lagen (1963:173) om avdrag för avgifter till stiftelsen
Svenska Filminstitutet, m. m.' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

28

Stiftelsen är icke skyldig att er- Stiftelsen är inte skyldig att er-

lägga
skatt för inkomst eUer förmö- lägga skatt för inkomst eller förmö

genhet i vidare mån än vad avser genhet i vidare mån än vad avser

kommunal inkomstskatt för in- inkomstskatt för inkomst av fastig-

komst av fastighet. het.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års
taxering; 2 6 i dess äldre lydelse skall dock fortfarande tillämpas vid nämnda
taxering om stiftelsen då taxeras för beskattningsår som har påbörjats före den
1 januari 1985.

' Senasle lydelse av lagens rubrik 1982:444. 8 Riksdagen
1984/85. 1 saml. Nr 70

Rättelse: S. 127, rad 36, högra spalten Står: 30 § 2 mom.
Rättat lill; 2 § 6 mom. tredje stycket

Prop.
1984/85:70 114

11 Förslag till

Lag om ändring i skogskontolagen (1954:142)

Härigenom föreskrivs att 1 och 2 68 skogskontolagen(1954:
142)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18

Vid taxering till kommunal och Vid
taxering till kommunal och

statiig inkomstskatt kan fysisk per- statlig
inkomstskatt kan fysisk per

son, dödsbo och familjestiftelse, på son
och dödsbo som avses i 10 § 1

de villkor och i den omfattning som mom.
lagen (1947:576) om statUg

anges i denna lag, få uppskov med inkomstskatt,
på de villkor och i

beskattning av intäkt av skogsbmk den
omfattning som anges i denna

för medel som sätts in på etl särskilt lag,
få uppskov med beskattning av

bankkonto (skogskonto eller skogs- intäkt
av skogsbmk för medel som

skadekonto). Uppskov medges inte sätts in på
elt särskilt bankkonto

delägare i handelsbolag eller i (skogskonto
eller skogsskade

dödsbo, för vilket reglerna om han- konto).
Uppskov medges inte del-

delsbolag skall tillämpas, för in- ägare
i handelsbolag eller i dödsbo,

komst av bolagets eller dödsboets för
vilkel reglerna om handelsbolag

verksamhet. skall tiUämpas, för inkomst av bola

gets eller dödsboels verksamhet.

Uppskov för insättning på skogsskadekonto medges endasl om
stormfällning, brand, insektsangrepp eller liknande händelse har medfört att
mer än en tredjedel av förvärvskällans skog bör avverkas tidigare än vad som
annars skulle ha varit fallet och om den skattskyldige med intyg från
skogsvårdsstyrelsen i länet eller på annal sätt visar att den huvudsakliga
delen av beskattningsårels skogsintäkter hänför sig tiU avverkning som nu har sagls.

Uppskov för insättning på skogsskadekonlo medges inte om
den skaltskyldige för det beskattningsår och den förvärvskälla som uppskovet
avser också yrkar uppskov för insättning på skogskonto.

Har uppskov för insättning på skogsskadekonto vägrats på
gmnd av att de i andra stycket angivna villkoren inte varit uppfyllda får den
skaltskyldige, när taxeringen har vunnit laga kraft, anföra besvär med yrkande
om uppskov för insättning på skogskonto i särskild ordning. Besvären skall ha
inkommit senast sex månader efter det att taxeringen har vunnit laga kraft.

Med bank avses i denna lag riksbanken, affärsbank,
sparbank samt föreningsbank.

En skattskyldig får för ett vissl beskattningsår och en
viss förvärvskälla göra insättning på endast ett skogskonto eller skogsskadekonto.
Har den skattskyldige i strid mot denna beslämmelse gjort insättning på
skogskonto eller skogsskadekonto i mer än en bank medges uppskov endast för insättning
på det först öppnade kontot.

' Lagen omtryckt 1982:325.

Senasle lydelse av lagens mbrik 1975:263. Senaste lydelse
1982: 325.

Prop. 1984/85:70 115

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

2 6'
Beträffande viss förvärvskälla får uppskovet för elt och samma beskattningsår,
om annat ej följer av andra och tredje styckena, avse högst etl belopp
motsvarande summan av

a)
sextio procent av den på
beskattningsärei belöpande köpeskillingen för skog, som har avyttrats genom
upplåtelse av avverkningsrätt,

b)
fyrtio procent av den på
beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter saml

c)
fyrtio procent av saluvärdet av
skogsprodukter, som under beskattningsåret har tagits ul för förädling i egen
rörelse.

Medför
stormfällning, brand, insektsangrepp eller liknande händelse alt en belydande
del av förvärvskällans skog bör avverkas tidigare än vad som annars skulle ha
varit fallet, får skattskyldig, om och i den mån han med intyg från
skogsvårdsstyrelsen i länet eller på annat sätt visar alt inläkt hänför sig
lill avverkning som nu har sagls, uppskov med högst ett belopp motsvarande summan
av

a)
åttio procent av den på
beskattningsåret belöpande köpeskillingen för skog, som har avyttrats genom
upplåtelse av avverkningsrätt,

b)
femtio procenl av den på
beskattningsåret belöpande köpeskillingen för avyttrade skogsprodukter samt

c)
femtio procenl av saluvärdet av
skogsprodukter, som under beskattningsåret har tagits ut för förädling i egen
rörelse.

Uppskov
med belopp som anges i andra stycket medges också i fråga om sådan ersättning
för skog eller skogsprodukter som avses i punkt 4 iredje stycket av
anvisningarna till 35 8 kommunalskatielagen (1928: 370).

Vid
tillämpningen av första — Iredje slyckena avses med köpeskilling även
försäkringsersättning för skog och skogsprodukter.

Uppskov
medges inte med så slort belopp alt underskott i förvärvskällan uppkommer vid
beräkning av nettointäkt enligt kommunalskattelagen.

Har
i förvärvskällan redovisals Har i förvärvskällan redovisals

utdelning
från samfällighet, som utdelning från samfällighet, som

avses
i 53 § I mom. första stycket f) avses i 6§ 1 mom. b lagen

kommunalskatielagen,
medges (1947:576) om statUg inkomstskatt,

uppskov
för den del av utdelningen medges uppskov för den del av ut-

som
härrör från intäkt av skogsbruk delningen som härrör från intäkt av

i
samfälligheten under del beskalt- skogsbruk i samfälligheten under

ningsår
som utdelningen hänför sig det beskattningsår som utdelningen

till
på samma sätt som om denna hänför sig till på samma sätt som

del
utgjort intäkt av skogsbruk, om denna del utgjort intäkt av

som
den skaltskyldige drivit själv. skogsbruk, som den skaltskyldige

drivit
själv.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års
taxering. Äldre bestämmelser skall dock forlfarande tillämpas vid nämnda
taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för beskattningsår som har
påbörjats före den 1 januari 1985.

'
Senaste lydelse 1982:325.

Prop. 1984/85:70 116

12
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1979:609) om allmän investeringsfond

Härigenom
föreskrivs att 1 och 11 88 lagen (1979:609) om allmän investeringsfond skall
ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

18'

Vid
beräkning av nettointäkt av Vid beräkning av nettointäkt av

fasfighel eller av rörelse enligt kom- fastighet eller av rörelse enligt la-

munalskattelagen (1928:370) och gen (1947:576) om statiig inkomst

lagen (1947:576) om statiig in- skatt har svenskl aktiebolag,

komstskatt har svenskt aktiebolag, svensk ekonomisk förening, svensk

svensk ekonomisk förening, svensk sparbank och svensk ömsesidig

sparbank och svensk ömsesidig skadeförsäkringsanstall rätt till av-

skadeförsäkringsanstalt rätt till av- drag enligt denna lag för belopp

drag enligl denna lag för belopp som i räkenskaperna har avsatts tiU

som i räkenskaperna har avsatts till allmän investeringsfond. Sparbank

aUmän investeringsfond. Sparbank får i balansräkningen ta upp aUmän

får i balansräkningen la upp allmän investeringsfond under benämning

investeringsfond under benämning- en investeringskonto,

en investeringskonto.

Bostadsföretag
som avses i 24 § Bostadsföretag som avses i 2§

3mom. kommunalskattelagen kan 7mom. lagen om stattig inkomst

inte få avdrag för avsättning till in- skatt kan inte få avdrag för avsätt-

vesteringsfond. ning lill investeringsfond.

Ett
företag kan för visst beskattningsår inte få avdrag för avsättning till allmän
investeringsfond i mer än en förvärvskälla.

118
Allmän investeringsfond skall återföras till beskattning om

a)
fonden har tagits i anspråk
utan tillstånd och del inte är fråga om fall som avses 196 andra stycket,

b)
medel har tagits ul från konto
för investering med stöd av beslut enligt 4 8 och en mot de utbetalade medlen
svarande del av fonden inte har tagits i anspråk i enlighet med beslutet,

c)
medel har tagits ut från konto
för investering med stöd av 9 8 första stycket och fonden inte har tagits i
anspråk i enlighet med 96 andra stycket,

d) företagel
har träffat avtal om överlåtelse eller pantsättning av medel

på konto för investering,

e) företagel
vid beskattningsårets utgång inte driver jordbruk, skogs

bmk, fastighetsförvaltning eller rörelse,

f) företagel
genom fusion enligt 14kap. aktiebolagslagen (1975:1385),

968 Imom. lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar eller 786 lagen

'
Senasle lydelse 1983: 1087. Senasle lydelse 1983: 1087.

Prop. 1984/85:70 117

Nuvarande
lydelse Förestagen lydelse

(1955:416)
om sparbanker skall anses upplöst och fonden inte enligt Qärde stycket har
övertagils av det övertagande företaget,

g)
beslut har fattats att företaget skall träda i likvidation eller

h)
beslut har meddelats att företaget skall försättas i konkurs.

Återfönngen
till beskattning skall göras i den förvärvskälla vari avsättningen har gjorts.

Regeringen
eller, efter regeringens bemyndigande, statens industriverk kan, om särskilda
skäl föreligger, medge alt allmän investeringsfond, som skall återföras till
beskattning enligt första stycket e), får behållas under viss tid. Efter
utgången av denna tid skall den kvarstående fonden återföras lUl beskattning i
enlighel med vad nyss sagts.

Vid
sådan fusion, som avses i Vid sådan fusion, som avses i 2§

28 § 3 mom. kommunalskattelagen 4 mom. första stycket lagen

(1928:370), får moderbolaget eller (1947:576) om statlig inkomstskatt,

den övertagande föreningen i be- fär moderbolaget eller den överta-

skattningsavseende överta allmän gande föreningen i beskattningsav-

investeringsfond. Har fonden över- seende överta allmän investerings

lagits skall det anses som om mo- fond. Har fonden övertagils skall

derbolaget eller den övertagande del anses som om moderbolaget el-

föreningen gjort inbetalning till ler den övertagande föreningen

riksbanken den dag då dotlerbola- gjort inbetalning till riksbanken den

get eller den överlåtande förening- dag då dotterbolaget eller den över-

en gjorde inbetalningen. Vad som låtande föreningen gjorde inbetal-

har sagts nu gäller även i fråga om ningen. Vad som har sagts nu gäller

fusion enligl 78 8 lagen om sparban- även i fråga om fusion enligt 78 8

ker. lagen om sparbanker.

Vad
i första - fjärde styckena sägs om aUmän investeringsfond skall i förekommande
fall gälla del av sådan fond.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas första gången vid 1986 års
taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande tillämpas vid nämnda
taxering i fråga om skattskyldiga som då laxeras för beskattningsår som har
påbörjats före den 1 januari 1985.

Prop. 1984/85:70 118

13
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1981:296) om eldsvådefonder

Härigenom
föreskrivs all 8 6 lagen (1981:296) om eldsvådefonder skall ha nedan angivna
lydelse.

Nuvarande
lydelse Förestagen lydelse

88
Eldsvådefond skall återföras till beskattning om

1)
fonden har lagits i anspråk i
strid med 4 och 5 88,

2)
hela eller den huvudsakliga
delen av den förvärvskälla, där avsättningen till fonden har gjorts, under
beskattningsåret har överlåtits eller verksamheten har upphört,

3)
det förelag som innehar fonden
skall anses upplöst genom fusion enligt 14kap. aktiebolagslagen (1975:1385)
eller 96 6 Imom. lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar eller 78 8 lagen (1955:416)
om sparbanker och fonden inte enligt femte stycket har övertagils av det
övertagande företaget,

4)
beslut har fattats om att det
företag som innehar fonden skall träda i likvidation,

5)
beslut har meddelats om att den
skattskyldige skall försättas i konkurs, eller

6)
fonden inte har tagits i
anspråk senast under del beskattningsår, för vilket taxering sker under tredje
taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har medgelts.

Med
överlåtelse som avses i första stycket 2) likslälls att hela eller en del av
den förvärvskäUa där avsättningen har gjorts tillfallit en ny ägare genom
bodelning eller genom arv eller på gmnd av förordnande i testamente.
Riksskatteverket får dock, om det finns särskilda skäl, medge att eldsvådefonden
i stället för att återföras till beskattning övertas av förvärvskällans nye
ägare. I fråga om sådant medgivande skall bestämmelserna i 108 tredje och Qärde
styckena tillämpas.

Äterföring
till beskattning skaU göras i den förvärvskälla där avsättningen har gjorts.

Riksskatteverket
kan, om det finns särskilda skäl, medge att eldsvådefond som skall återföras
tiU beskattning enligt första stycket 6) får behållas under viss tid, dock
längst lUl och med det beskattningsår för vilket taxering sker under sjätte
taxeringsåret efter det då avdrag för avsättningen har medgetls.

Vid
sådan fusion, som avses i Vid sådan fusion, som avses i 2 §

28§
3mom. kommunalskatteiagen 4 mom. första stycket lagen

(1928:370),
får moderbolaget eller (1947:576) om statUg inkomstskatt,

den
övertagande föreningen i be- får moderbolaget eller den överta-

skattningsavseende
överta eldsvå- gande föreningen i beskatlningsav-

defond.
Har fonden övertagits skaU seende överta eldsvådefond. Har

det
anses som om moderbolaget el- fonden övertagits skall det anses

ler
den övertagande föreningen har som om moderbolaget eUer den

gjort
avsättningen under det be- övertagande föreningen har gjort

skattningsår,
då avsättningen skett avsättningen under det beskatl-

hos
dotterbolaget eller den överlä- ningsår, då avsättningen skett hos

Prop. 1984/85:70

Nuvarande lydelse

lande
föreningen. Vad som har sagts nu gäller även i fråga om fusion enligt 78 8
lagen om sparbanker.

119

Föreslagen
lydelse

dotterbolaget
eller den överlåtande föreningen. Vad som har sagts nu gäller även i fråga om
fusion enligt 78 8 lagen om sparbanker.

Vad
i första - femte styckena sägs om eldsvådefond skall i förekommande fall gälla
en del av sådan fond.

Mol riksskatteverkets
beslut enligl andra och Qärde styckena får talan inte föras.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1985.

Prop.
1984/85:70 120

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1967:752) om avdrag vid
inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av fastighet

Härigenom föreskrivs alt 8 8 lagen (1967:752) om avdrag
vid inkomsttaxeringen för avsättning till fond för återanskaffning av
fastighet' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har skattskyldig tagit avsalta medel i anspråk i annan
ordning än enligt 4 8 eller har den skaltskyldige trätt i likvidation eller
skattskyldigt dödsbo skiftats, återföres de avsatta medlen lill beskattning för
det beskattningsår, då medlen togs i anspråk eller beslutet om likvidationen
fattades eller skiftet ägde mm. Till beloppet lägges därvid ränta enligt de
gmnder som anges i 7 8. I fall av likvidation eller skifte beräknas dock räntan
efter endasl två procent.

Uppgår genom fusion akliebolag eller förening
(dotterföretag) i annat akliebolag respektive annan förening (moderföretag)
upptages medel, som dotterföretaget avsatt tUl återanskaffningsfond, till
beskattning hos dotterföretaget för det beskattningsår, då rättens tillstånd
till fusionen registreras, i den mån fonden icke övertagils enligt tredje
stycket. Till beloppet lägges därvid ränta efter två procent om året enligl de
gmnder som anges i 76.

Vid fusion som avses i 28§ Vid fusion som avses i 2§4mom.

3 mom. första eller andra stycket första stycket lagen (1947:576) om

kommunalskattelagen får moder- statUg inkomstskatt får moderföre-

företaget vid tillämpning av denna taget vid tillämpning av denna lag

lag övertaga återanskaffningsfon- övertaga återanskaffningsfonden

den hos dotterföretaget. Därvid hos dotterföretaget. Därvid anses

anses som om fondens medel av- som om fondens medel avsatts hos

satts hos moderföretaget under det moderföretaget under del år då dot-

år då dotterföretaget avsatte med- terföretaget avsatte medlen,

len.

När medel upptages till beskattning enligt denna paragraf,
äger 7 8 tredje stycket motsvarande tillämpning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

' Senasle lydelse av lagens rubrik 1976: 345. Senasle
lydelse 1976:345.

Prop. 1984/85:70 121

15
Förslag till

Lag
om ändring i förordningen (1967:96) om avdrag vid inkomsttaxeringen för
avsättning till särskild nyanskaffningsfond, m.m.

Härigenom
föreskrivs i fråga om förordningen (1967:96) om avdrag vid inkomsttaxeringen
för avsättning till särskild nyanskaffningsfond, m. m.

dels
alt i 1, 3 och 5 68 ordet "Konungen" skall bytas ut mot
"regeringen",

dels
att i 4, 7, 8, 10 och 11 66 ordet "förordning" skall bytas ut mot
"lag",

dels
att rubriken till förordningen samt 68 skaU ha nedan angivna lydelse.

Lag
om särskild nyanskaffningsfond

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

66

Har
skaltskyldig tagit särskild nyanskaffningsfond i anspråk i annan ordning än
enligt 3 8, eller har skattskyldig trätt i likvidation eller skattskyldigt
dödsbo skiftats,återföres till fonden avsatta medel till beskattning för det
beskattningsår, vamnder fonden tagits i anspråk eller beslutet om likvidationen
fattats eller skiftet ägt mm. Till beloppet lägges därvid ränta enligl de
gmnder som angivils i 5 6. I fall av likvidation eller skifte beräknas dock
räntan efter endast två procent.

Har
aktiebolag eller förening genom fusion uppgått i annat företag, återföres
särskild nyanskaffningsfond hos det förra företaget, om den icke enligl Iredje
stycket övertagits av det senare företagel, till beskattning för det
beskattningsår, vamnder rätlens tillstånd till fusionen registrerats. Till
beloppet lägges därvid ränta efter två procent om året enligt de gmnder som
angivits 15 6.

Vid
fusion enligt 28§ 3mom. Vid fusion enligt 2H/Mow./ör5-

första eller andra stycket kommu- ta stycket lagen (1947:576) om stat-

nalskattelagen får moderbolaget el- lig inkomstskatt får moderbolaget

ler den övertagande föreningen i eller den övertagande föreningen i

beskattningsavseende övertaga sär- beskattningsavseende övertaga sär

skild nyanskaffningsfond. Därvid skild nyanskaffningsfond. Därvid

anses som om fonden avsatts hos anses som om fonden avsatts hos

moderbolaget eller den överta- moderbolaget eller den överta

gande föreningen under det be- gande föreningen under det be

skattningsår, då avsättningen skett skattningsår då avsättningen skett

hos dotterbolaget eller den överlå- hos dotterbolaget eller den överlå

tande föreningen lande föreningen.

Vid
äterföring av medel till beskattning enligt denna paragraf äger 5 6 tredje
stycket motsvarande tillämpning.

Denna
lag träder i kraft den I januari 1985.

Prop.
1984/85:70 122

16 Förslag till

Lag om ändring i förordningen (1954:40) om särskild
investeringsfond för avyttrat fartyg m.m.

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1954:40) om
särskild investeringsfond för avyttrat fartyg m. m.' dels att i 1 -5 och 9-14
86 ordet "förordning" skall bytas ut mot "lag", dels att
rubriken till förordningen samt 7 5 skaU ha nedan angivna lydelse.

Lag om särskild fartygsfond

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

If

Har investeringsfond tagits i anspråk i annan ordning än i
4 8 sägs eller har den som verkstäUt fondavsättning trätt i likvidation, skola
tiU fonden avsalta medel återföras till beskattning för det beskattningsår,
vamnder fonden tagits i anspråk eller beslutet om likvidation fattats.

Har akliebolag eller förening genom fusion uppgått i annat
förelag, skall investeringsfond hos det förra företaget, därest den icke enligt
tredje stycket övertagits av det senare företaget, återföras till beskattning
för del beskattningsår, vamnder rättens tillslånd tiU fusionen registrerats.

Vid sådan fusion, som i 28§ Vid sådan fusion, som i 2§

3 mom. första eller andra stycket 4mom.
första stycket lagen

kommunalskattelagen avses, må (1947:576)
om statUg inkomstskatt

moderbolaget eller den överta- avses, må moderbolaget
eller den

gande föreningen i beskattningsav- övertagande
föreningen i beskatt-

seende övertaga investeringsfond, ningsavseende
övertaga investe-

däresl garantiförbindelse avseende ringsfond,
därest garantiförbindelse

dotterbolaget eller den överlåtande avseende
dotterbolaget eller den

föreningen ändras att avse moder- överlåtande
föreningen ändras all

bolaget eller den övertagande för- avse
moderbolaget eller den överta-

eningen. Därvid skall så anses som gande
föreningen. Därvid skall så

om fonden avsatts hos moderbola- anses som om
fonden avsatts hos

get eller den övertagande förening- moderbolaget
eller den överta-

en under det beskattningsår, då av- gande
föreningen under det be

sättningen skett hos dotterbolaget skattningsår,
då avsättningen skett

eller den överlåtande föreningen. hos
dotterbolaget eller den överlå

tande föreningen.

Har oskiftat dödsbo fondavsätt- Har dödsbo fondavsättning enligt

ning enligt denna förordning, skola denna lag, skall fondmedlen åter-

fondmedlen återföras till beskatt- föras till beskattning senast det be-

ning senast det beskattningsår, un- skattningsår, under vilket dödsboet

der vUket dödsboet skiftas. skiftas.

Då till investeringsfond avsatta medel återföras till
beskattning enligt bestämmelserna i denna paragraf, skall till beloppet läggas
ränta, beräknad enligt i 6 6 första stycket angivna gmnder.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

' Senasle lydelse av 1 §1969:632

förordningens rubrik 1969:632. Senasle lydelse 1957:76.

Prop. 1984/85:70 123

17
Förslag till

Lag
om ändring i lagen (1983:1086) om vinstdelningsskatt

Härigenom
föreskrivs att 1,3 och 4 88 lagen (1983:1086) om vinstdelningsskalt skall ha
nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

18

Svenska
aktiebolag, svenska Svenska aktiebolag, svenska

ekonomiska föreningar, svenska ekonomiska föreningar, svenska

sparbanker och svenska ömsesidiga sparbanker och svenska ömsesidiga

skadeförsäkringsanstalter skall er- skadeförsäkringsanstalter skall er

lägga vinstdelningsskalt enligt den- lägga vinstdelningsskatt enligt den

na lag. Skatt skall dock inte erläg- na lag. Skatt skall dock inle erläg

gas av livförsäkringsanstalter och gas av livförsäkringsanstalter och

inte heller av bostadsföretag som inte heller av bostadsföretag som

avses i24§ 3 mom. kommunalskat- avses i2§ 7 mom. lagen (1947:576)

telagen (1928:370) eller av förelag om statUg inkomstskatt eller av fö-

som avses i 53 § I mom. första retag som avses i 7§ 4 mom.

stycket d nämnda lag. nämnda lag.

Skatten
tillfaller staten och förs tiU allmänna pensionsfonden.

36
Det nominella resultatet är företagets beskattningsbara inkomst eller beräknade
förlust vid taxeringen till statiig inkomstskatt sedan detta belopp minskals
med beskattningsårets inkomstskatt samt, i den mån inkomsten eller förlusten
påverkats av nedan angivna poster,

1.
ökats med påförd kommunalskatt,

2.
minskats med restituerad,
avkortad eller avskriven kommunalskatt,

3.
ökats med avdrag för tidigare
års förlust,

4.
ökats med avdrag för
aktieutdelning,

5.
ökats med investeringsavdrag,
särskill forskningsavdrag och exportkreditavdrag,

6.
ökats med belopp varmed
lagerreserv, resultatutjämningsfond eller annan liknande reserv ökat samt

7.
minskats med belopp varmed
lagerreserv, resultalutjämningsfond eller annan liknande reserv minskat.

Med
beskattningsårets inkomst- Med beskattningsårets inkomst-

skatt
avses summan av 32 procent skatt avses 52 procent av företagets av
företagets tUl statlig inkomst- till statlig inkomstskatt
beskatt-skatt beskattningsbara inkomst och ningsbara inkomst. 30 procent av
företagets till kommunal inkomstskatt beskattningsbara inkomst.

48
Inflationsavdragel för inventarier är inventariernas skattemässiga restvärde
vid beskattningsårets ingång multiplicerat med det enligt 78 fastställda inflationstalet
för beskattningsåret. Med inventarier avses tillgångar som behandlas enligt
bestämmelserna punkterna 3 - 6 av anvisningarna till 296 kommunalskattelagen
(1928:370).

Prop. 1984/85:70 124

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

Inflationsavdraget
för byggnader Inflationsavdraget för byggnader

utgör skillnaden mellan realt beräk- utgör skillnaden mellan realt beräk

nade värdeminsknings- och utrang- nade värdeminsknings- och utrang-

eringsavdrag och de avdrag för eringsavdrag och de avdrag för

byggnader som företaget tillgodo- byggnader som företaget tillgodo

räknats enligl punkterna 3 och 6 av räknats enligl punkterna 3 och 6 av

anvisningarna lill 22 8, punkterna 2 anvisningarna till 22 8, punkterna 2

a och 4 av anvisningarna till 25 8 a, 2 b och 4 av anvisningarna till

och punkt 7 av anvisningarna lill 25 8 och punkt 7 av anvisningarna

296 kommunalskattelagen. till 298 kommunalskatteiagen.

Inflationsavdraget
för markanläggningar utgör skillnaden mellan reall beräknade värdeminsknings-
och utrangeringsavdrag och de avdrag för markanläggningar som företaget
tillgodoräknats enligt punkterna 4 och 6 av anvisningarna lUl 228 och punkl 16
av anvisningama till 296 kommunalskattelagen.

De
reala avdragen beräknas genom att tUlgodoräknade avdrag multipliceras med det
enligt 7 6 fastställda omräkningstalet avseende det beskattningsår då
byggnaden eller markanläggningen anskaffades.

Inflationsavdrag
enligt denna paragraf medges inte i fråga om egendom som utgör
omsättningstillgång i rörelse.

Denna
lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas såvitt gäller 48 första
gången vid 1985 års taxering och såvitt gäller 1 och 3 86 första gången vid
1986 års taxering. Äldre bestämmelser i 1 och 3 66 skaU dock fortfarande
tillämpas vid 1986 års taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för
beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985.

18
Förslag till

Lag
om ändring i förordningen (1933:395) om ersättningsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om förordningen (1933:395) om
ersättningsskatt

dels att i 4 6 samt punkterna I och 3 av anvisningarna
ordet "förordning" i olika böjningsformer skall bytas ut mot
"lag" i motsvarande form,

dels
att rubriken till förordningen samt 1 och 3 88 skall ha nedan angivna lydelse.

Lag om
ersättningsskatt

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

Har
svenskt aktiebolag eller svensk ekonomisk förening, vars verksamhet väsentligen
består i förvaltning av fastighet eller av värdepapper eller annan därmed
likartad lös egendom, eller sådant företag, som enligl 64 § 2 mom. kommunalskattelagen
skall, ändå att dess säte är i utlandet, i beskattningsavseende betraktas
såsom svensk ekonomisk förening, vid disponerandet av sin vinst för visst verksamhetsår
underlåtit att besluta vinstutdelning, ehum sådan underlåtenhet icke skäligen
kan anses påkallad av företagets ställning, eUer ock beslutat vinstutdelning
med belopp, som med hänsyn till ställningen må anses mer än skäligt ringa,
och göra omständigheterna sannolikt all ett väsentligt syfte härvid varit att
bereda fysiska personer, vilka ägt del i företaget, lindring i deras
beskattning här i riket, skall av företaget erläggas särskild skatt till
staten, benämnd ersättningsskatt.

Har
svenskt akliebolag eller svensk ekonomisk förening, vars verksamhet väsentligen
beslår i förvaltning av fastighet eller av värdepapper eller annan därmed
likartad lös egendom, eller sådant företag, som enligt 3§ tredje stycket lagen
(1947:576) om statUg inkomstskatt skall, ändå all dess säte är i utlandet, i
beskattningsavseende betraktas såsom svensk ekonomisk förening, vid
disponerandet av sin vinst för visst verksamhetsår underlåtit all beslula
vinstutdelning, ehuru sådan underlåtenhet icke skäligen kan anses påkallad av
företagels StäUning, eller ock beslutat vinstutdelning med belopp, som med
hänsyn lill ställningen må anses mer än skäligt ringa, och göra
omständigheterna sannolikt att elt väsentligt syfte härvid varit att bereda
fysiska personer, vilka ägt del i förelaget, lindring i deras beskattning här
i riket, skall av företaget erläggas särskild skatt till staten, benämnd
ersättningsskatt.

Taxering
till ersättningsskatt skall ske i den kommun, som enligt kommunalskatteiagen
utgör företagets hemortskommun.

Taxering
till ersättningsskalt skall ske i den kommun, som enligl 14§ Imom. lagen
(1947:576) om statlig inkomstskatt är företagets hemortskommun.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

Prop.
1984/85:70 126

19 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1984:000) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:000) om
slatlig fastighetsskatt

dels all nuvarande 2-886 skall betecknas 3-966,

dels att 16, den nya 3 6 och ikraftträdandebestämmelsema
skall ha nedan angivna lydelse,

dels alt i lagen skall införas en ny paragraf, 2 6, av
nedan angivna lydelse.

Lydelse enligt prop. 1984/85:18 Föreslagen lydelse

16

Den som vid taxering till kommu- TiU fastighetsskatt skattepliktiga

nal inkomstskatt skall ta upp ga- fastigheter är sådana som vid fas-

rantibdopp för fastighet som in- lighetslaxeringen betecknas som

komst skall betala fastighetsskatt småhusenhet, hyreshusenhel eller

för fastigheten om den vid fastig- lantbruksenhet om pä lantbruksen-

hetslaxeringen betecknas som små- heten finns vad som vid fastighets-

husenhet, hyreshusenhet eller länt- taxeringen betecknas som småhus,

bmksenhel om på lantbmksenhe- hyreshus, tomtmark för småhus el-

ten finns vad som vid fastighetslax- ler tomtmark för hyreshus. Från

eringen betecknas som småhus, hy- skatteplikt undantas fastighet som

reshus, tomtmark för småhus eller året före taxeringsåret inte varit

tomtmark för hyreshus. skattepliktig enligl fastighetstaxe

ringslagen (1979:1152).

26

Skattskyldig UU fastighetsskatt är ägaren till fastigheten
eller den som enligt I kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall
anses som ägare.

Fastighetsskatt beräknas för beskattningsår. Omfattar
beskattningsåret kortare eller längre tid än tolv månader eller har
fastigheten förvärvats eller avyttrats under beskattningsåret, skall
underlaget för fastighetsskatten jämkas med hänsyn härtill.

36 Fastighetsskatten utgör för varje beskattningsår

a)
2 procent av
taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligt 246 1 mom.
kommunalskattelagen (1928:370) och fastigheten utgör hyreshusenhet,

b)
2 procent av en
tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten beräknas enligl 24 6
Imom. kommunalskattelagen och fastigheten utgör småhusenhet.

Prop.
1984/85:70 127

Lydelse enligt prop. 1984/85:18 Föreslagen lydelse

c) 1,4 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om
intäkt av fastigheten

beräknas enligt 24 8 2 mom. kommunalskattelagen,

d) 1,4 procenl av taxeringsvärdet d) 1,4 procent av taxeringsvärdet

om inläkt av fastigheten beräknas om
intäkt av fastigheten beräknas

enligt24§3mom. kommunalskatte- enligt 2§
7mom. lagen (1947:576)

lagen och fastigheten utgör hyres- om
statlig inkomstskatt och fastig-

husenhel, heten utgör hyreshusenhet,

e) 1,4 procent av en tredjedel av e) 1,4 procent av en tredjedel av

taxeringsvärdet om intäkt av fas- taxeringsvärdet
om intäkt av fas

tigheten beräknas enligt 24§ tighelen
beräknas enligl 2 J 7mow.

3 mom.
kommunalskattelagen och lagen om statlig inkomstskatt och

fastigheten ulgör småhusenhet, fastigheten
utgör småhusenhet,

f) 2 procent av bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde
avseende

hyreshus på lantbmksenhel,

g) 2 procent av en tredjedel av bostadsbyggnadsvärde och
tomtmarks

värde avseende småhus på lantbmksenhel,

h) 2 procent av taxeringsvärdet om hyreshusenhet enligl
4kap. 116 andra stycket fastighetstaxeringslagen (1979:1152) skall ha
beskattningsnaturen jordbmksfastighet,

i) 2 procenl av en tredjedel av taxeringsvärdet om
småhusenhet enligl

4 kap. 11 8 andra stycket
fastighetstaxeringslagen skall ha beskattningsna

turen jordbmksfastighet,

j) 2 procent av taxeringsvärdet om intäkt av fastigheten
utgör inläkt av rörelse enligt kommunalskatteiagen och fastigheten utgör
hyreshusenhet,

k) 2 procent av en tredjedel av taxeringsvärdet om intäkt
av fastigheten utgör intäkt av rörelse enligt kommunalskattelagen och
fastigheten utgör småhusenhet.

Till den del taxeringsvärdet av en Till den del taxeringsvärdet av en

fastighet, som ägs av en i30§2 eller fastighet, som ägs av sådan in-

5 mom.
kommunalskattelagen an- ländsk eUer utländsk livförsäkrings

given livförsäkringsanstalt, belöper anstalt
som avses i 2§ 6 mom. la

pa verksamhet avseende sådana gen om
statlig inkomstskatt, be-

pensionsförsäkringar eller avgångs- löper
på verksamhet avseende

bidragsförsäkringar som nämns i sådana pensionsförsäkringar
eller

30 § 2 mom. samma lag, skall dock avgångsbidragsförsäkringar
som

procenttalet, i ställel för vad som nämns
i 2 § 6 mom. tredje stycket

därom föreskrivs i första slyckel j samma
lag, skaU dock procenttalet,

eller k, utgöra 1,4. i stället för vad som därom före

skrivs i första slyckel j eller k, utgö

ra 1,4.

Om fastighetsskall skall beräknas enligl olika grunder för
skilda delar av fastigheten skall underlaget för beräkningen av
faslighetsskatten för dessa delar utgöras av den del av värdet som belöper på
respektive fastighetsdel.

Med taxeringsvärde, bostadsbyggnadsvärde och tomtmarksvärde
avses de värden som legat till grund för eller ingått i beräkning av
garantibeloppet.

Har garantibeloppet jämkats enligt bestämmelserna i 47 §
sjätte

Prop. 1984/85:70 128

Lydelse enligt prop. 1984185:18 Föreslagen lydelse

stycket kommunalskattelagen skall också underlaget för
beräkning av fastighetsskatten jämkas.

Denna lag' träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas
första gången vid 1986 års taxering. Ingår fastighet i förvärvskälla för vilken
beskattningsåret har börjat före ikraftträdandet skall skatten vid 1986 års
taxering påföras med så stor del som svarar mot förhållandet mellan den del av
beskattningsåret som infaller efter ikraftträdandet och hela beskattningsåret.

I slällel för vad som därom före- I stället för vad som därom före

skrivs i 2§ första slyckel b, f, g, i skrivs
i 3§ första stycket b, f, g, i

och k skall procenttalet vid 1986 års och
k skall procenttalet vid 1986 års

taxering utgöra 0,7 och vid 1987 års taxering
utgöra 0,7 och vid 1987 års

taxering 1,4. I stället för vad som taxering
1,4. I ställel för vad som

därom föreskrivs i 2 J första stycket därom
föreskrivs i 3 § första stycket

c och e skall procenttalet vid 1986 c
och e skall procenttalet vid 1986

års taxering utgöra 0,5 och vid 1987 års
taxering utgöra 0,5 och vid 1987

års taxering 1. års taxering 1.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985.

' 1984:000. 1984:000.

20 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift

Härigenom
föreskrivs att I § lagen (1946:324) om skogsvårdsavgift' skall ha nedan
angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

Den, för vilken vid taxering lill kommunal inkomstskatt såsom
skattepliktig inkomst upptagits garantibelopp för jordbruksfastighet, som vid
fastighetstaxering åsatls delvärdet skogsbruksvärde, skall betala
skogsvårdsavgift. Avgiften utgör för varje beskattningsår älta promille av
skogsbmksvärdet.

Har garanlibeloppet jämkats enUgl 47 § sjätte stycket
kommunalskattelagen (1928:370), skall också underlaget för beräkning av skogsvårdsavgift
jämkas.

Skogsvårdsavgift utgår i helt antal kronor.
Avgiftsbeloppet avrundas vid öretal över femtio uppåt och vid annat öretal
nedåt till närmaste hela krontal.

Skogsvårdsavgift skall betalas /ör jordbruksfastighet som
vid fastighetstaxeringen åsatls delvärdet skogsbruksvärde. Avgiften betalas av
ägaren tiU fastigheten eller den som enligt I kap. 5 § fastighetslaxeringslagen
(1979:1152) skall anses som ägare.

Den som innehar fastighet med åborätt eller eljest med
ständig ef ler ärftlig besittningsrätt och på grund av denna sin rätt inte äger
utöver husbehovet tillgodogöra sig avkastning av skog på fastigheten påförs
dock inte någon skogsvårdsavgift.

Skogsvårdsavgiften utgör för varje beskattningsår åtta
promille av skogsbmksvärdet. Omfattar beskattningsåret kortare eller längre
tid än tolv månader eller har fastigheten förvärvats eller avyttrats under
beskattningsåret, skall underlaget för avgiften jämkas med hänsyn härtUI.

Skogsvårdsavgift utgår i hell antal kronor varvid öretal
bortfaller.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas
första gången vid 1986 års taxering. Äldre bestämmelser skall dock fortfarande
tillämpas vid nämnda taxering i fråga om skattskyldiga som då taxeras för
beskattningsår som har påbörjats före den 1 januari 1985.

' Senasle lydelse av lagens rubrik 1975: 185. - Senaste
lydelse 1983:1125.

9 Riksdagen 1984/85. 1 saml. Nr 70

21 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1947:577) om statlig
förmögenhetsskatt

Härigenom
föreskrivs att 1 6, 66 1 mom., 10 6 och 118 Imom. lagen (1947:577) om slatlig
förmögenhetsskatt' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

If

Till staten skall årligen erläggas förmögenhetsskatt
enligt i denna lag givna bestämmelser.

Angående
taxeringsmyndigheter och förfarandet vid taxering till statlig
förmögenhetsskatt stadgas i taxeringslagen.

Vid
taxeringen till förmögenhetsskatt skola bestämmelserna i 3 och 486, 64§ 2 mom.
och 65 8 kommunalskatielagen (1928:370) äga motsvarande tillämpning. Beskattningsår
är dock alltid det kalenderår som närmast föregått taxeringsåret. I den mån
bestämmelserna i kommunalskatteiagen eller i denna lag meddelade, med stadganden
i kommunalskattelagen likartade bestämmelser äga tillämpning vid taxeringen
till förmögenhetsskatt, skola likaledes anvisningarna till kommunalskattelagen
i motsvarande delar lända lill efterrättelse.

Vid
taxeringen lill förmögenhelsskatl skaU bestämmelserna i 3, 4 och 65 88
kommunalskattelagen (1928:370) samt 3§ tredje stycket lagen (1947:576) om
statUg inkomstskatt äga motsvarande tillämpning. Beskattningsår är dock alltid
det kalenderår som närmasi föregått taxeringsåret. I den mån bestämmelserna i
kommunalskattelagen eller i denna lag meddelade, med stadganden i
kommunalskatielagen likartade bestämmelser äga tillämpning vid taxeringen lill
förmögenhetsskatt, skaU likaledes anvisningama till kommunalskatielagen i
motsvarande delar lända till efterrättelse.

66 /
mom. Skyldighet alt erlägga skatt för förmögenhet åligger, såframt ej annat
föreskrives i särskilda bestämmelser, meddelade pä gmnd av överenskommelse
eller beslul, varom i 20 och 21 68 sägs:

a)
fysiska personer, vilka voro här i riket bosatta vid beskattningsårets utgång,
och oskifta dödsbon efter personer, som vid dödsfallet voro här i riket
bosatta, med undantag av dödsbon som vid taxering till statlig inkomstskatt
skola behandlas såsom handelsbolag, ävensom i I0§ Imom. lagen om statiig
inkomstskatt omförmälda familjestiftelser;

a)
fysiska personer, vilka var bosatta här i riket vid beskattningsårels utgång,
och dödsbon efter personer, som vid dödsfallet var bosatta här i riket, med
undantag av dödsbon som vid taxering till statlig inkomstskatt skall behandlas
såsom handelsbolag, samt sådana familjestiftelser som avses i 10 a § tredje
stycket lagen (1947:576) om StatUg inkomstskatt:

' Senasle lydelse av lagens mbrik 1974; 859. Senaste
lydelse 1974:859. 'Senaste lydelse 1975; 1176.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

för all den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång
ägt vare sig här i rikel eller å utländsk ort;

b)
föreningar och samfund, vilkas medlemmar icke på gmnd av medlemskapet äga
del i föreningens eller samfundets förmögenhet, sådan juridisk person som
förvaltar samfällighet enligt lagen (1952:166) om häradsallmänningar eller
lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna eller förvaltar
sockenallmänning, sockensam-fälld mark eller mark som av ålder är samfälld
o.dyl. enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, ävensom
andra stiftelser än familjestiftelser, samtiiga dock endast om och i den mån
de äro skyldiga erlägga skatt för inkomst:

b) föreningar och samfund, vilkas medlemmar inle på grund
av medlemskapet äger del i föreningens eller samfundets förmögenhet, sådan
juridisk person som förvaltar samfällighet enligt lagen (1952:166) om häradsallmänningar
eller lagen (1952:167) om allmänningsskogar i Norrland och Dalarna eller förvaltar
sockenallmänning, sockensam-fälld mark eller mark som av ålder är samfälld o.d.
enligl lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter, ävensom andra stiftelser
än familjestiftelser, samtliga dock endast om och i den mån de är skyldiga att
erlägga skatt för inkomst och om ej annat följer av femte stycket:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång ägt
vare sig här i riket eller å utländsk ort;

c) fysiska personer, vilka icke voro här i rikel bosatta
vid beskattningsårets utgång, oskifta dödsbon efter personer, som vid
dödsfallet icke voro här i riket bosatta, samt utiändska bolag:

för den förmögenhet, de vid beskattningsårets utgång haft
här i riket nedlagd, till den del den icke utgjorts av svenska aktier eller
andelar i svensk aktiefond, dock att skattskyldighet föreligger för sådana
aktier och andelar, som äro nedlagda i rörelse här i riket.

För skattskyldiga, om vilka i 18 8 förmäles, bestämmes
skyldigheten att erlägga skatt för förmögenhet efter de i samma paragraf
meddelade föreskrifter.

Hypoteksföreningar och jordbrukets kredilkassor äro
frikallade från skattskyldighet för förmögenhet.

Utiändska livförsäkringsanstalter äro frikallade från
skattskyldighet för förmögenhet, som hänför sig lill här i rikel bedriven
försäkringsrörelse.

Allmänna
pensionsfonden är frikallad från skattskyldighet för förmögenhet.

Skattskyldiga som avses 17 § 4— 6 mom. lagen om statlig
inkomstskatt är frikallade från skattskyldighet för förmögenhet. För förmögenhet
nedlagd i rörelse föreligger skattefrihet dock endast om den skattskyldige är
frikallad från skattskyldighet för inkomst av rörelsen.

10!

Fysisk
person, dödsbo, utländskt bolag eller i 10§ Imom. lagen

" Senasle lydelse 1980; 1055.

Fysisk
person, dödsbo, utländskt bolag eller i 10 a § tredje stycket

Prop.
1984/85:70 132

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

(1947:576) om statlig inkomstskatt lagen (1947:576) om slatlig in

angiven familjestiftelse skall inle komstskatt
angiven familjestiftelse

belala statlig förmögenhetsskatt, skall
inte betala statlig förmögen-

om den beskattningsbara förmö- helsskatt,
om den beskattningsbara

genheten inte överstiger 400000 förmögenheten
inte överstiger

kronor. 400000 kronor.

Skatteplikt till slatlig förmögenhetsskatt föreligger inte
heller för juridisk person som avses i 66 Imom. b) denna lag om den
beskattningsbara förmögenheten inte överstiger 25000 kronor.

118

I mom.' Statlig förmögenhets- I
mom. Slatlig förmögenhets

skall skall för fysisk person, skatt
skall för fysisk person,

dödsbo, utländskt bolag samt i 10 § dödsbo,
utländskt bolag samt i 10a

I mom. lagen (1947:576) om statlig §
tredje stycket lagen (1947:576) om

inkomstskatt angiven familjestif- statlig
inkomstskatt angiven famil-

telse utgöra: jesliftelse utgöra:

när den beskattningsbara förmögenheten inte överstiger
600000 kronor: en och en halv procenl av den del av den beskattningsbara
förmögenheten, som överstiger 400000 kronor;

när den beskattningsbara förmögenheten överstiger 600000
men inle 800000 kr.: 3000 kr. för 600000 kr. och 2% av återstoden;

800000 men inte 1800000 kr.: 7000 kr. för 800000 kr. och
2,5% av återstoden; 1 800000 kr.: 32000 kr. för 1 800000 kr. och 3% av
återstoden.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1985 och tillämpas
första gången vid 1986 års taxering.

Senaste lydelse 1982: 1190.

22 Förslag till

Lag om ändring i taxeringslagen (1956:623)

Härigenom föreskrivs i fråga om taxeringslagen (1956:623)'
dels all 24 och 28 66 skall upphöra alt gälla,

dels
att 4 8,22 8 I mom., 25, 27, 29 och 33 88,42 8 I och 3mom., 42a8 I mom., 698
2mom. samt 116j 6 skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande
lydelse

Föreslagen
lydelse

4f

Län
indelas i lokala taxeringsdistrikt och särskilda laxeringsdistriki.

Lokall laxeringsdistriki omfattar kommun eller del av
kommun. För varje lokalt laxeringsdistriki skall finnas en lokal taxeringsnämnd
som, om inte annat följer av Iredje eller Qärde stycket, verkställer taxering
av fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser som med tillämpning av
bestämmelserna om hemortskommun hör till distriktet.

Särskill
laxeringsdistriki omfattar kommun, del av kommun eller flera kommuner. Kommun
eller del av kommun får ingå i två eller flera särskilda laxeringsdistriki. För
varje särskilt laxeringsdistriki skall finnas en särskild taxeringsnämnd.
Denna verkställer taxering av fysiska personer, dödsbon och familjestiftelser
som med tillämpning av bestämmelserna om hemortskommun hör tUl distriktet, om
inkomstförhållandena är mera invecklade eller om det är påkallat med hänsyn
till taxeringsarbetet. Särskild taxeringsnämnd verkställer ocksä taxering av
annan skaltskyldig än fysisk person, dödsbo och familjestiftelse, dels till
statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt, om den skaltskyldige med
tillämpning av bestäm-

Lokalt taxeringsdistrikt omfattar kommun eller del av
kommun. För vatje lokalt laxeringsdistriki skall finnas en lokal
laxerings-nämnd som, om inte annat följer av iredje eller Qärde stycket, verkställer
taxering av fysiska personer och dödsbon som med tillämpning av bestämmelserna
om hemortskommun hör till distriktet.

Särskilt taxeringsdislrikl omfattar kommun, del av kommun
eller flera kommuner. Kommun eller del av kommun fär ingå i två eller flera
särskilda taxeringsdistrikt. För varje särskilt taxeringsdislrikl skall finnas
en särskild laxerings-nämnd. Denna verkställer taxering av fysiska personer
och dödsbon som med tillämpning av bestämmelserna om hemortskommun hör fill
distriktet, om inkomslför-hållandena är mera invecklade eller om det är
påkallat med hänsyn lill taxeringsarbetet. Särskild taxeringsnämnd verkställer
ocksä taxering av annan skaltskyldig än fysisk person och dödsbo, om den skaltskyldige
med tillämpning av bestämmelsema om hemortskommun hör fill distriktet.

' Lagen omtryckt 1971:399. Senaste lydelse av 24 §3 mom.
1984:360 lagens rubrik 1974:773.

- Senaste lydelse 1984:360.

134

Prop. 1984/85:70

Föreslagen
lydelse

Nuvarande lydelse

melserna om hemortskommun hör till distriktet, dels tiU
kommunal inkomstskatt för inkomst, som med tillämpning av bestämmelserna i
kommunalskattelagen (1928:370) om beskattningsort är hänförlig till distriktet.

Hela
riket utgör etl gemensamt taxeringsdistrikt. 1 distriktet verkställer
gemensam taxeringsnämnd taxering av skattskyldiga som saknar hemortskommun i
rikel. Taxering för gemensamt kommunalt ändamål anses ske för beskattning i
särskild kommun.

Hela riket ulgör etl gemensamt taxeringsdislrikl. I distriktet
verkställer gemensam taxeringsnämnd taxering av fysiska personer, dödsbon och
familjestiftelser, som saknar hemortskommun i rikel. Sådan nämnd verkställer
också taxering av annan skattskyldig än fysisk person, dödsbo och familjestiflelse,
dels till statlig inkomstskatt och statlig förmögenhetsskatt, om den skaltskyldige
saknar hemortskommun i riket, dels till kommunal inkomstskatt, om taxeringen
skall ske för gemensamt kommunalt ändamål. Taxering för gemensamt kommunalt
ändamål anses ske för beskallning i särskild kommun.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer får
föreskriva om indelning i taxeringsdistrikt och om taxeringsnämnds
verksamhetsområde med avvikelse från vad som eljest följer av denna paragraf.

22 6 / mom. Nedannämnda skattskyldiga äro, där ej annat
följer av stadgandet i 3mom., skyldiga att ulan anmaning till ledning för egen
taxering avlämna deklaration (självdeklaration), nämligen:

1)
aktiebolag,
ekonomisk förening, sparbank, ömsesidig skadeförsäkringsanstalt och aktiefond
ävensom sådan stiftelse, fond eller inrättning som har till huvudsakligt
ändamål all tiUgodose viss familjs, vissa familjers eller bestämda personers
ekonomiska inlressen,

2)
annan juridisk
person, om dess bruttointäkter av en eller flera förvärvskällor under
beskattningsåret uppgått tUl sammanlagt minsl 100 kronor,

3)
fysisk person,
vilkens bruttointäkter av en eUer flera förvärvskällor under beskattningsåret
uppgått, om han varit här i riket bosalt under hela beskattningsåret och under
denna tid icke erlagt sjömansskatt, till sammanlagt minst 6000 kronor och
eljest till sammanlagt minsl 100 kronor,

4)
fysisk eller
juridisk person, vil- 4) fysisk eller juridisk person,
vilkens tillgångar av den art som kens tUlgångar av den art som anges i 3 6 1
mom. lagen (1947:577) anges 13 8 1 mom. lagen (1947:577)

' Senasle lydelse 1983:1091.

Prop.
1984/85:70 135

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

om statlig förmögenhetsskatt, vid om statlig
förmögenhetsskatt, vid

beskattningsårets utgång haft ett beskattningsårets utgång haft etl

värde överstigande 400000 kronor värde överstigande 400000 kronor

eller, såvitt angår sådan juridisk eller, såvill angår sådan juridisk

person som avses i 68 Imom. b) person som avses i 66 Imom. b

nämnda lag, 25000 kronor, samt nämnda
lag, 25000 kronor,

5) fysisk eller juridisk person, för 5) skattskyldig, för vilken garan-

vilken garantibclopp för fastighet tibelopp för
fastighet skall tas upp

skall upptagas såsom skattepliktig såsom skattepliktig inkomst,

inkomst. 6) juridisk person för vilken un-

derlag för skogsvårdsavgift eller statlig fastighetsskatt
skall fastställas.

Vid bedömandet av fysisk eller juridisk persons
deklarationsskyldighet enligt punkterna 2) - 4) skall hänsyn icke tagas lUl
sådan inkomst eller förmögenhet, för vilken den fysiska eller juridiska
personen icke är skattskyldig enligt kommunalskattelagen (1928:370), lagen
(1947:576) om slatlig inkomstskatt eller lagen om statlig förmögenhetsskatt.

Har makar, som ingått äktenskap före ingången av
beskattningsåret och levt tillsammans under större delen därav, var för sig
haft inkomst eller förmögenhet, skall vardera makens deklarationsskyldighet
bedömas med hänsyn lill makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet.

Skall skallskyldig enligt lagen om statlig
förmögenhetsskall laxeras för förmögenhet, som tillhör barn eller annan, skall
hänsyn därtill tagas vid deklaralionsskyldighetens bedömande.

Vid tillämpning av vad i första stycket vid 3) är stadgat,
skall svensk medborgare, som under beskattningsåret tillhört svensk beskickning
hos utländsk makt, svensk permanent delegation hos meUanstatlig organisation
eller lönat svenskt konsulat eller beskickningens, delegationens eller
konsulatets beQäning och som på gmnd av sin Qänst varit bosatt utomlands,
anses ha varit bosatt här i rikel. Detsamma skall gäUa sådan persons make samt
barn under 18 år, om de har varit svenska medborgare och har bott hos honom.
Person, som under beskattningsåret tillhört främmande makts härvarande
beskickning eller lönade konsulat eller beskickningens eller konsulatets
betjäning och som icke varit svensk medborgare, så ock sådan persons make, barn
under 18 år och enskUda tjänare, om de har bott hos honom och icke har varil
svenska medborgare, anses däremot vid tillämpningen av vad i första slyckel vid
3) är stadgat icke ha varit här i rikel bosatta.

I fråga om deklarationsskyldighet för dödsbo efter
skattskyldig, som har avlidit under beskattningsåret, skall tillämpas vad som
skulle ha gäUt för den avlidne.

25 6"

Allmän självdeklaration Självdeklaration skall

skall upptaga: uppta:

1) den skattskyldiges namn och postadress, hemortskommun,
där sådan finnes, och hemvist därstädes, personnummer samt nummer å för honom

" Lydelse enligl prop. 1984/85; 18.

Prop.
1984/85:70 136

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

utfärdad skattsedel å preliminär skall för året näst före
taxeringsåret ävensom belräffande utlänning nationalitet, belräffande utländsk
juridisk person det land, där styrelsen haft sill säte, samt belräffande skaltskyldig,
som allenast under någon del av beskattningsåret varil i riket bosatt, uppgift
om den tid, han sålunda haft bostad härstädes,

2)
alla
förvärvskällor, belräffande vilka skattskyldighet för beskattningsåret åligger
den skaltskyldige; och skall därvid i fråga om förvärvskälla, i vilken
skattepliktig fastighet ingått, särskilt angivas dels beskaffenheten av den
skatiskyldiges innehav av fasligheten, dels faslighetens taxeringsvärde året
näst före taxeringsåret eUer, om sådani värde det året icke varit fasligheten
åsätt, dess eljest antagliga värde vid taxeringsårels ingång, dels ock, därest
fastigheten icke ingått i förvärvskällan under hela beskattningsåret eller
fastigheten ingått däri endasl lill viss del, huru lång tid eller tiU vilken
del fastigheten sålunda ingått i förvärvskällan,

3)
de intäkter och
de avdrag, som äro att hänföra till varje förvärvskälla, dock att ersättning,
som enligt bestämmelserna i 37 8 1 mom. I.g) icke behöver upplagas i
kontrolluppgift, ej heller behöver upptagas i deklarationen såsom inläkt,

4)
de allmänna
avdrag, som den skattskyldige yrkar få lillgodonjuta vid taxeringen,

5)
den
skattskyldiges tillgångar och skulder vid slutet av beskattningsåret, ändå att
förmögenheten icke uppgår lill skattepliktigt belopp, dock endast om och i den
mån skattskyldighet för förmögenhet åligger honom,

6)
beloppet av den
preliminära skatt, som genom skatteavdrag erlagts för året näst före
taxeringsåret, ävensom

7)
garantibelopp,
dock för annan 1) garantibelopp, skattskyldig
än fysisk person,

dödsbo eller familjestiftelse endast om beloppet skall tas
upp som skattepliktig inkomst i den skatiskyldiges hemortskommun,

8) om deklarationen avser fåmansföretag, delägares eller
honom när

slående persons namn, personnummer och adress och i förekommande fall

aktie- eller andelsinnehav tillika med angivande av röstvärde, om olika

röstvärden förekomma, dock att uppgifter icke behöva lämnas för när

stående person, som ej uppburit ersättning frän, träffat avtal eller haft

annal därmed jämförligt förhållande med förelaget,

9) räntetillägg som skall beaktas vid fastställande av
underlag för

tilläggsbelopp samt grunderna för beräkning av räntetillägget.

Allmän självdeklaration skall Självdeklaration skall därjämte

därjämte innehålla de uppgifter, innehålla de uppgifter,
som för sär-

som för särskilda fall föreskrivas i skilda fall föreskrivs i denna lag el-

denna lag eller som erfordras för ler som erfordras för beräkning av

beräkning av pensionsgrundande pensionsgrundande inkomst enligt

inkomst enligt lagen om allmän för- lagen om allmän försäkring eller för

säkring eller för beräkning av fas- beräkning av skogsvårdsavgift en-

tighelsskatl enligt lagen (1984:000) ligt lagen (1946:324) om skogs-

om slatlig fastighetsskatt. vårdsavgift
eller fastighetsskatt en

ligt lagen (1984:000) om statiig

fastighetsskatt.

Prop.
1984/85:70 137

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Ha makar, som ingått äktenskap före ingången av
beskattningsåret och under delta är levt tillsammans, var för sig inkomst att
laxera enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt, skall vardera maken
uppgiva huruvida inkomst av förvärvskälla är A-inkomst eller B-inkomst enligl
98 3 mom. nämnda lag. Vad nu sagls om makar skall i tillämpliga delar jämväl
gälla i fråga om skattskyldiga som avses i 65 6 sista stycket
kommunalskatteiagen (1928:370).

Har skaltskyldig under beskattningsärei varit gift, skall
han jämväl uppgiva sådan boets eller andra makens inkomst och förmögenhet,
över vilken förvaltningen rättsligen tillkommit honom. Åligger skattskyldigheten
andra maken, skall uppgiften lämnas å särskild blankett. Då skattskyldig skall
taxeras för barns eller annans förmögenhet, skall uppgift lämnas jämväl om
sådan förmögenhet.

Belopp, som upplagas i självdeklaration, skola utföras i
hela krontal, så att överskjutande öretal bortfalla.

27 8'

Inländsk försäkringsanstalt, som Inländsk
försäkringsanslalt, som

är skallskyldig för inkomst av för- är
skattskyldig för inkomst av för

säkringsrörelse, skall i allmän säkringsrörelse,
skall i självdekla-

självdeklaration jämväl meddela ralion
jämväl meddela uppgift i de

uppgift i de avseenden, som omför- avseenden,
som anges i2§ 6 mom.

målas i anvisningarna till 30 § kom- lagen
(1947:576) om statlig in-

munalskattdagen. Motsvarande o/7!.jr5a/;.
Motsvarande gäller be

gäller beträffande utländsk livför- träffande
utländsk livförsäkringsan-

säkringsanslalt, som här i riket dri- stall,
som här i riket drivit försäk-

vit försäkringsrörelse. ringsrörelse.

Understödsförening, vilken enligt sina stadgar får meddela
annan kapitalförsäkring än sådan som omfattar kapitalunderstöd på högsl 1000
kronor för medlem, anses i denna lag som livförsäkringsanstalt i fråga om
verksamhei som är hänförlig till livförsäkring.

Utländsk skadeförsäkringsanstall, som här i rikel drivit
försäkringsrörelse, skall i allmän självdeklaration lämna uppgift å
premieinkomsten här i rikel, fördelad å dels sjöförsäkring samt land- och
luftlransportförsäkring, dels annan försäkring, saml uppgift å den eller de
kommuner, där sysslomannen (generalagenten) haft kontor, ävensom, då flera
kontor funnits, uppgift å de vid varje kontor influtna premieinkomsterna,
fördelade på nämnda olika slag av försäkring.

29 8

Är skattskyldigs inkomst enligl Är
skaltskyldigs inkomst enligt

kommunalskattelagens bestämmel- kommunalskattelagens
bestämmel

ser om beskattningsort att hänföra ser
om beskattningsort att hänföra

till mer än en kommun, skall i a//- till
mer än en kommun, skall i

män eller särskild självdek- självdeklaration
lämnas de

laration lämnas de uppgifter, uppgifter,
som erfordras för

som erfordras för tillämpning av be- tillämpning
av bestämmelserna i

slämmelserna i 56-5968 kommu- 56-5966
kommunalskattelagen,

nalskattelagen.

Senaste lydelse 1974:773.

Prop.
1984/85:70 138

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vad i första stycket sägs skall äga molsvarande
tillämpning i fall där skaltskyldigs inkomst jämlikt 606 kommunalskatielagen
skall fördelas å olika administrativa områden inom samma kommun.

33 8*

Är stiftelse eller förening hell el- Är
stiftelse eller förening helt el

ler delvis frikallad från skattskyl- ler
delvis frikallad från skattskyl

dighet, skall i fall som nedan angf dighet,
skall i fall som nedan anges

vas särskild uppgtft avlämnas rö- särskild
uppgift avlämnas rörande

rande inkomst och förmögenhet, inkomst och
förmögenhet, som inte

som icke i självdeklaration uppgi- i
självdeklaration uppgivits till be-

vits till beskattning. skattning.

Uppgiftsskyldighet, som i första stycket sägs, åligger

1)
pensionsstiftelse
som. avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,

2)
personalstiftelse
som avses i lagen om tryggande av pensionsutfästelse m.m. med ändamål
uteslutande att lämna understöd vid arbetslöshet, sjukdom eller olycksfall,

3)
stiftelse som
har tiU huvudsakligt ändamål att under samverkan med militär eller annan
myndighet stärka rikels försvar,

4)
stiftelse som
har till huvudsakligt ändamål att, utan begränsning till viss familj, vissa
familjer eller bestämda personer, främja vård och uppfostran av barn eller
lämna understöd för beredande av undervisning eUer utbildning eller utöva
hjälpverksamhet bland behövande eller främja vetenskaplig forskning,

5)
förening, som
är hänförUg un- 5) förening, som är hänförlig under
53 § 1 mom. första stycket e) der 7§ 5 mom. lagen (1947:576) om kommunalskatielagen,
ävensom statiig inkomstskatt, ävensom

6) stiftelse och förening, som 6) förening och stiftelse, som

avses i 53§ Imom. andra stycket avses i 75
mom. nionde stycket

kommunalskattelagen eUer 7§ and- och 6 mom.
sjätte stycket lagen om

ra stycket lagen om statiig inkomst- statiig inkomstskatt.

skatt.

Uppgift avfattas å blankett enligt faststäUt formulär.
Blanketten eller bilaga till denna skall upptaga inkomster och utgifter under
räkenskapsår, som gått till ända närmasi före den 1 mars under laxeringsåret,
samt tillgångar och skulder vid nämnda räkenskapsårs början och slut, ävensom
upplysning om de omständigheter, vilka anses böra föranleda frikallelse från
skattskyldighet.

Uppgift avlämnas varje år senasl den 31 mars i den ordning
som anges i 35 6 i fråga om självdeklaration, där icke skattechefen på därom
aord framställning medgivit befrielse för viss tid från nämnda skyldighet.
Sådant medgivande får, när omständigheterna det föranleda, återkallas. Över
beslul, som skattechefen meddelat enligt detta stycke, får talan icke föras.

Det åligger stiftelse eUer förening, som i denna paragraf
avses, att efter anmaning meddela de ytterligare upplysningar, som kunna
erfordras för bedömandet av stiftelsens eller föreningens skattskyldighet.

<• Senasle lydelse 1977: 574.

Prop.
1984/85:70 139

Nuvarande
lydelse Föreslagen lydelse

42 8

/ mom. Har medlem av bostadsförening eller delägare i
bostadsaktiebolag under hela eller större delen av beskattningsåret helt eller
till övervägande del till annan upplåtit honom i nämnda egenskap tUIkommande
lägenhet, skall till ledning för medlemmens eller delägarens taxering varje år
av föreningen eller bolaget lämnas uppgift om beloppet av medlemmens eller
delägarens inbetalningar till föreningen eller bolaget och huru mycket därav
som ulgör kapitaltillskott.

Bostadsförening och bostadsaktiebolag skall även lämna
uppgift angående värdet av varje medlems eller delägares andel i föreningens
eller bolagels behållna förmögenhet beräknat på sätt anges i punkl 2 andra
stycket av anvisningarna till 38 6 kommunalskatteiagen (1928:370).

Motsvarande gäller belräffande Motsvarande gäller beträffande

sådan ekonomisk förening eller så- sådan
ekonomisk förening eller så

dant aktiebolag som enligt punkl 3 dant
aktiebolag som enligt punkt 2

av anvisningarna tUl 24 § kommu- femte
stycket av anvisningarna till

nalskattelagen likställes med bo- 38
§ kommunalskatielagen Ukställs

sladsförening och bostadsaktiebo- med
bostadsförening och bostads

lag vid inkomstbeskattningen. aktiebolag
vid inkomstbeskattning

en.

Uppgift om förmögenhetsvärde behöver inle lämnas om
föreningen eller bolaget saknar behållen förmögenhet. Skattechefen i det län
där föreningen eller bolaget har sitt säte får i andra fall medge befrielse
från att lämna uppgift om förmögenhets värde. Beslut som skattechefen meddelat
enligt detta stycke får inte överklagas.

3 mom. En bostadsrättsförening skall varje är lämna
följande uppgifter om de överlåtelser av bostadsrätter under det föregående
kalenderåret som har anmälts till föreningen:

a)
lägenhetens
beteckning,

b)
överlåtarens
och förvärvarens namn samt personnummer, organisationsnummer eller adress,

c)
tidpunkten för
överlåtelsen och köpeskillingens storlek samt tidpunkten för överlåtarens
förvärv och vederlaget vid förvärvet,

d) storleken av sådana kapitaltUlskott som överlåtaren
enligt punkt 2 c

av anvisningarna lill 36 6 kommunalskatielagen får räkna in i omkostnads

beloppet,

e) bostadsrättens andel av innestående medel på inre
reparationsfond

eller liknande fond vid förvärvs- respektive avyttringstidpunkten samt

f) om överlåtarens förvärv skett före år 1974,
bostadsrättens andel av

föreningens behåUna förmögenhet den 1 januari 1974 beräknad enligl punkt

2 c av anvisningama tiU 36 6 kommunalskattelagen.

Efter anmaning skall bostadsrättsföreningen lämna
ytterligare upplysningar som är av betydelse för beräkning av
realisationsvinsten vid en medlems avyttring av sin bostadsrätt.

Uppgiftsskyldighet enligl delta Uppgiftsskyldighet enligt
detta moment föreligger dock endasl om moment föreligger dock endasl om
bostadsrättsföreningen vid ingång- bostadsrättsföreningen vid ingång-

■' Senaste lydelse 1983:1045. " Senasle lydelse
1983; 1045.

140

Prop.
1984/85:70

Föreslagen
lydelse

Nuvarande lydelse

en av
det beskattningsår som är i fråga var av det slag som anges i punkl 2 femte
stycket av anvisningama till38§ kommunalskatielagen. Vad i delta moment
föreskrivs om uppgiflsskyldighel gäller även för annan ekonomisk förening än
bostadsrättsförening och för aktiebolag om föreningen eller bolaget är av
det slag som anges i punkt 2 femte stycket av anvisningarna till 38 §
kommunalskattelagen.

en av det beskattningsår som är i fråga var av det slag
som anges i punkt 3 av anvisningarna till 24 § kommunalskattelagen.

Vad i detta moment föreskrivs om uppgiftsskyldighet gäller
även för annan ekonomisk förening än bostadsrättsförening och för akliebolag
om föreningen eller bolaget är av del slag som anges i punkt 3 av anvisningarna
lill 24 § kommunalskattelagen.

I fråga om uppgifter enligt första stycket c) och e)
gäller följande undanlag från uppgiftsskyldigheten. Avser överlåtelsen en bostadsrätt
som har förvärvats före den I juli 1982 behöver uppgift om köpeskillingen vid
förvärvet inle lämnas. Avser överlåtelsen en andel eller aktie som avses i
Qärde stycket behöver uppgift om köpeskillingen vid förvärvet inte lämnas om
förvärvet skett före den 1 januari 1984. Har en bostadsrätt eller en andel
eller aktie som nyss nämnts förvärvals före år 1974 behöver uppgift inte lämnas
om innestående medel på inre reparationsfond eller liknande fond vid
förvärvstidpunkten.

Det åligger förening eller bolag att, utöver vad som
följer av 20 6, sörja för alt erforderligt underlag för uppgifislämnande enligl
detta moment bevaras.

42 a 6

1 mom.'
Del åligger juridisk person, som förvallar samfällighet, att lill ledning vid
inkomst- och för-mögenhetslaxering varje år utan anmaning lämna uppgift enligt
följande. Sådan juridisk person som avses i 53 § 1 mom. första stycket f)
kommunalskattelagen (1928:370) skall lämna uppgift om utdelning till delägare.
Uppgiften skall även innehålla upplysning i det avseende som behövs för
fillämpning av 2 8 sista stycket skogskontolagen (1954: 142). Annan juridisk
person skall lämna uppgift om delägares andel av intäkter och kostnader i
samfälligheten. Uppgift behöver dock icke lämnas, om delägares andel av
ränteintäkt understiger 100 kronor, och ej heller om andelen av inläkt av
annat slag understiger 100 kronor sedan därifrån av-

1 mom. Det
åligger juridisk person, sorn förvallar samfällighet, att till ledning vid
inkomst- och förmö-genhetslaxering varje år utan anmaning lämna uppgift enligl
följande. Sädan juridisk person som avses i 6 § I mom. b lagen (1947:576) om
stathg inkomstskatt skall lämna uppgift om utdelning till delägare. Uppgiften
skall även innehålla upplysning i det avseende som behövs för tillämpning av 2
8 sista stycket skogskontolagen (1954:142). Annan juridisk person skall lämna
uppgift om delägares andel av intäkter och kostnader i samfälligheten. Uppgift
behöver dock icke lämnas, om delägares andel av ränteintäkt understiger 100
kronor, och ej heller om andelen av inläkt av annat slag understiger 100
kronor sedan därifrån av-

' Senasle lydelse 1978:741.

141

Prop. 1984/85:70

Föreslagen
lydelse

Nuvarande lydelse

dragits
andelen av sådana kostnader som är omedelbart avdragsgilla vid taxeringen. Vidare
skall annan juridisk persom än sådan som avses 166 1 mom. första stycket b
lagen (1947:577) om statlig förmögenhetsskatt lämna uppgift om delägares
andel i samfällighetens behållna förmögenhet. Utgör samfälligheten icke
särskild taxeringsenhet, skall vid beräkning av den behållna förmögenheten
värde av sådan samfälld egendom som ingår i de delägande fastigheternas
taxeringsvärde ej inräknas. Uppgift behöver dock icke lämnas, om den del av
samfällighetens behållna förmögenhet som belöper på faslighet understiger 2
000 kronor.