Prop. 1984/85:73

Regeringens proposition

1984/85:73

om
fortsatt giltighet av lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spa-ningssyfte i
vissa fall;

beslutad
den 5 november 1984.

Regeringen
föreslår riksdagen att anta det förslag som har upptagits i bifogade utdrag av
regeringsprotokoll.

På
regeringens vägnar

OLOF
PALME

ANITA
GRADIN

Propositionens
huvudsakliga innehåll

I
propositionen föreslås att lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte
i vissa fall skall fortsätta att gälla tili utgången av år 1985.

I Riksdagen I984IS5. I .stiml. Nr 73

Prop.
1984/85:73

Prop. 1984/85:73 2

Förslag
till

Lag
om fortsatt giltighet av lagen (1975:1360) om tvångsåtgärder i

spaningssyfte
i vissa fall

Härigenom
föreskrivs att lagen (1975: 1360) om tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa
fall, vilken gäller till utgången av år 1984, skall fortsäita att gälla lill ulgången
av år 1985.

Prop.
1984/85:73 3

Utdrag ARBETSMARKNADSDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanlräde 1984-11-05

Närvarande: slalsminislern Palme, ordförande, och
statsråden Feldt, Hjelm-Wallén, Göransson, Gradin, R. Carlsson

Föredragande: stalsrädel Gradin

Proposition om fortsatt giltighet av lagen (1975:1360) om
tvångsåtgärder i spaningssyfte i vissa fall

Inledning

De internationella terroristdåden har föranlett ålgärder
både i Sverige och utomlands för all söka förhindra sådana gärningar. 1 vårt
land antog riksdagen år 1973 en lag om särskilda åtgärder till förebyggande av
vissa våldsdåd med inlernalionell bakgrund (lerroristlagen). Lagens
giltighetstid begränsades ursprungligen till utgången av april 1974, men den föriängdes
sedan successivt till utgången av år 1975. Genom en ny lagstiftning, som trädde
i kraft den I januari 1976, fördes huvuddelen av besiämmelserna i lerroristlagen
med vissa ändringar över lill den dåvarande utlänningslagen. De återfinns
numera i 1980 års utlänningslag (1980; 376 - UilL). Samtidigt beslöts all besiämmelserna
i lerroristlagen om telefonavlyssning, brevkon-troll m. m. skulle behållas i
avvaktan på ett betänkande, som kunde väntas från utredningen (Ju 1974:08) om
telefonavlyssning, och liils vidare las in i en särskild, tidsbegränsad lag om ivångsålgärder
i spaningssyfie i vissa fall (spaningslagen). Även den lagens giliighelsiid har
torliingis successivt.

I mars 1976 lade regeringen i proposilionen 1975/76: 202 fram
förslag till nya regler i rättegångsbalken (RB) om lelefonavlyssning vid
förundersökning m.m. Samiidigl föreslogs ändringar i den särskilda
spaningslagen i syfte dels all samordna dess regler med de föreslagna nya besiämmelserna
i RB om telefonavlyssning, dels an på visst sätt precisera tillåmpningsområdel
för spaningslagens regler.

Vid riksdagsbehandlingen ansåg jusiitieuiskoiiet (JuU
1976/77:20) all propositionen borde avslås och att ärendet borde återgå till
regeringskansliet för översyn och ytterligare överväganden. Utskottet gjorde
dock undantag beträffande förslaget om precisering av spaningslagens tillämpningsområde
och hemställde all riksdagen skulle aniaga proposilionen i den delen. Riksdagen
biföll utskottets hemslällan och en lag (1977:81) om ändring i spaningslagen irädde
i kraft den 2) april 1977. ti Riksdagen 1984/85. I saml. Nr 73

Prop.
1984/85:73 4

Spaningslagen har senare fått giltighetstiden förlängd, senasl
till utgången av år 1984 (se prop. 1983/84:51, JuU 1983/84: 10, rskr
1983/84:69, SFS 1983:998).

En kommitté, ivångsmedelskommiitén (Ju 1978:06),
tillkallades år 1978 för att göra den av riksdagen begärda översynen av lagsliftningen
om telefonavlyssning och andra tvångsmedel med sikte på att få till stånd en
permanent reglering. Kommittén har nu avlämnat sitt slutbetänkande (SOU
1984:54) Tvångsmedel-Anonymitet-Integritel, vilket f.n. remissbehandlas.

Riksdagen tog vid 1981/82 års riksmöte upp frågan om den parlamentariska
kontrollen i fråga om telefonavlyssning (JuU 1981/82:54, rskr 298). Därvid har
uttalats bl. a. all del är angeläget alt riksdagens möjligheter lill insyn i
fråga om telefonavlyssning vidmakthålls och alt insynen om möjligt bör byggas ul.
Insynen bör ske i form av en årlig redovisning i en proposition eller
skrivelse lill riksdagen och avse bl.a. lelefonavlyssning enligt spaningslagen.

Rikspolisstyrelsen har mot den bakgrunden i en skrivelse
den 18 september 1984 redogjort för tillämpningen av de hithörande
bestämmelserna i utlänningslagen och i den särskilda spaningslagen under tiden
september 1983-augusti 1984. Innehållet i rikspolisstyrelsens skrivelse anges i
den redogörelse för tillämpningen av lerrorisllagstiftningen som jag senare
denna dag avser att föreslå regeringen att överlämna lill riksdagen. Vidare har
inom utrikesdepartementet upprättats en redogörelse för den utveckling som har
ägl rum internationellt under det senaste året beträffande förekomsten av och
de fortsatta betingelserna för den internationella terrorismen samt för de ålgärder
som har vidiagiis för alt bekämpa denna.

Gällande ordning m. m.

De hithörande bestämmelserna i UtlL och reglerna i den
särskilda spaningslagen ger möjligheter alt under speciella förutsättningar
ingripa med åtgärder som syftar lill alt minska riskerna för våldsdåd i Sverige
som utförs av internationellt förgrenade terrorislorganisalioner. De kompletterar
därmed de allmänna reglerna i RB om tvångsåtgärder vid misstanke om brott.

I del följande skall nämnas något om de här aktuella
bestämmelserna i UtlL. De har senasl ändrals med verkan fr. o. m. den I januari
1983 (prop. 1981/82: 146, SFS 1982:1111).

Enligl 30 § första stycket UtlL skall en utlänning som
kommer lill Sverige avvisas om det finns grundad anledning all anla, att han
eller hon tillhör eller verkar för en organisation eller grupp som avses i
paragrafens andra stycke och om det dessutom, med hänsyn lill vad som är känt
om utlänningens föregående verksamhet eller i övrigt, föreligger fara för alt
han

Prop.
1984/85:73 5

eller
hon här i rikel medverkar till sådana handlingar som anges i det stycket.
Bestämmelsen avser enligt andra stycket en organisation eller grupp som, med
hänsyn till vad som är känt om dess verksamhet, kan befaras utanför sitt
hemland använda våld, hot eller tvång för politiska syften och därvid begå
sådana gärningar här i riket. Om det beträffande en utlänning, som uppehåller
sig i riket, föreligger sådana omständigheter som nu har nämnts, fär han eller
hon enligt 47 § utvisas. Beslul om avvisning eller utvisning meddelas av
regeringen.

När
fråga uppkommer om att en utlänning skall avvisas enligl 30 § skall
polismyndigheten enligt 32 § första slyckel UtlL genast överlämna ärendet till regeringen.
Innan regeringen avgör ärendet skall förhandling hållas. Denna skall enligt 57
§ andra slyckel UtlL hållas vid Stockholms tingsrätt, om del inle föreligger
särskilda skäl mol del. Allmänt ombud skall enligl 58 § samma lag alltid
förordnas. Regeringen skall vidare inhämta yltrande från statens invandrarverk,
om det inle möter hinder på grund av alt ärendet är synnerligen brådskande.
Beslut att inte avvisa utlänningen får dock fallas utan förhandling eller
inhämtande av yltrande. Avvisningsbe-slulet skall förenas med förbud att
återvända under viss tid eller för alllid. Regeringen får enligl 32 § UtlL
meddela närmare föreskrifler med riktlinjer för polismyndigheternas prövning av
frågan om elt ärende skall överlämnas till regeringen enligt samma paragraf
Regeringen avser att inom kort meddela sådana föreskrifter.

Även
i ärenden om utvisning enligl 47 § skall den föreskrivna förhandlingen hållas vid
Stockholms tingsrätt, om inte särskilda skäl finns mol det. Yltrande skall
vidare inhämlas från invandrarverket, när ärendets brådskande natur inte
hindrar det.

Om
en utlänning, som har avvisats enligt 30§ eller utvisats enligt 47§, i samband
med verkställigheten av beslutet påslår all han eller hon riskerar politisk
förföljelse eller åberopar någon annan sådan omständighet som anges i 85 eller
86 §, skall verkställighetsärendet i de fall som anges i dessa paragrafer hänskjuias
lill invandrarverket. Verket har att med eget yttrande överlämna ärendet till
regeringen.

En
förutsättning för att den som har bedömts vara terrorist skall kunna avlägsnas
ur landel på grund av etl avvisnings- eller utvisningsbeslul är, som tidigare
nämnts, alt det inte föreligger någol politiskt eller därmed jämställt
verkställighetshinder. Enligt 73 § skall sålunda regeringen förordna att beslul
om avvisning eller utvisning tills vidare inle får verkställas, om hinder mot verkslällighet
av beslutet möter på grund av bestämmelserna i 77-80§§ UtlL (politiskt
verkställighetshinder) eller om det annars föreligger särskild anledning alt
verkställighet inte bör äga rum. Har regeringen förordnat att verkställighet
inte får ske, får regeringen enligt 74 andra stycket meddela föreskrifter om
inskränkningar och villkor för utlänningens vistelse i riket. Detsamma gäller
när elt beslul om avvisning eller utvisning i andra fall inte kan verkställas
och del belräffande utlän-

Prop.
1984/85:73 6

ningen föreligger sådana omständigheter som anges i 30 §.
I alla sådana ärenden skall förhandling hållas. När det gäller tvångsåtgärder
beträffande en presumtiv terrorist har i UtlL frän lerroristlagen införts i
viss mån vidgade möjligheter till förvarstagande (52 § andra stycket UtlL).
Vidare har straffbestämmelserna i 15 § terroristlagen överflyttats till UtlL
(96 § andra stycket och 97§).

Vad härefter beträffar den särskilda spaningslagen gäller
den endasl tvångsåtgärder mol den som har avvisats eller utvisats som terrorist
men som regeringen ändå har låtit stanna kvar här i landet. Tvångsåtgärder mot
andra utlänningar som vistas här i landet kan tillgripas endast enligt de
regler som i övrigi gäller vid misstanke om brott. Enligl I § första stycket
spaningslagen skall sålunda en utlänning, som har avvisats eller utvisats som
terrorist men belräffande vilken regeringen har förordnat att avvisnings-
eller utvisningsbeslutel tills vidare inte får verkställas, kunna bli föremål
för viss kontroll och övervakning enligt 2-5 §§ under sin vistelse i Sverige.
Detsamma skall enligl I § andra stycket även gälla, om del annars har meddelats
ett inte verkställbart beslut om avvisning eller avlägsnande i övrigt och
regeringen har funnit att det beträffande utlänningen föreligger sådana
omständigheter som anges i 30 § första och andra styckena UtlL. Den kontroll
och övervakning som i nu nämnda fall skall kunna komma i fråga innebär -
förutom sådana särskilda föreskrifler om inskränkningar och villkor för
utlänningens vistelse i riket som får meddelas av regeringen enligt 74 § andra
stycket UtlL - all utlänningen under vissa förutsättningar skall kunna bli
föremål för vissa särskilda spaningsåtgärder. 1 sistnämnda hänseende innebär
spaningslagen följande.

Om det bedöms vara av betydelse för att utröna om en terrorislorganisa-tion
eller terroristgrupp planlägger eller förbereder någon åtgärd som innebär
våld, hot eller tvång för politiska syften, får en utlänning som avses i 1 §
spaningslagen underkastas husrannsakan, kroppsvisitation eller
kroppsbesiktning. Av sådan utlänning får också tas fingeravtryck och fotografi (2§).
Det är polismyndigheterna som beslutar om nämnda åtgärder. Om det finns synneriiga
skäl kan en polismyndighel för samma ändamål få tillstånd att ta del av samtal
till och från telefonapparat som innehas eller kan antas komma att begagnas av
utlänningen (lelefonavlyssning) och närmare undersöka, öppna eller granska
post- eller telegrafförsändelse, brev, annan sluten handling eller paket som
har ställts till eller avsänts från utlänningen och som påträffas vid
husrannsakan, kroppsvisitation eller kroppsbesiktning eller som finns hos
post-, telegraf-, järnvägs- eller annan befordringsanstalt (3 §). Frågan om
tillstånd till en sådan åtgärd prövas av Stockholms tingsrätt på yrkande av
rikspolisstyrelsen. Tillståndet skall meddelas att gälla en viss tid som dock
inte får överstiga en månad (4 §).

Prop.
1984/85:73 7

Föredragandens överväganden

När lerroristlagen kom till år 1973 skedde del mol
bakgrunden av den våg av våldsdåd som under de då närmast förflutna åren hade gåtl
över väriden. 1 de lidigarc nämnda proposilionerna med förslag lill förlängning
av giltighetstiden för terrorisllapcn och sedermera den s. k. spaningslapen
redovisades den fortsatta utvecklingen av de internationella lerrorisldå-den.
Av redogörelsen framgår all förekomsten av terroristdåd inte hade avtagit utan
hade förblivit oföriindral slor. I fråga om perioden den 12 september 1978 -
den 3 september 1979 anfördes sålunda i prop. 1979/80:52 s. 7 all det under
denna tid hade begåtts ytterligare elt stort anlal lerrordåd med politisk
bakgrund på skilda håll i världen. Länder som Belgien. Frankrike. Italien.
Spanien. Storbritannien och Förbundsrepubliken Tyskland hade i särskild grad
drabbats. Åtskilliga av lerrordåden kunde hänföras lill den politiska
situationen i etl vissl land. En annan grupp av politiskt betingade dåd hade
samband med konflikten i Mellersta Östern. Ytterligare ett stort anlal våldsdåd
hade under denna lid ulförts av grupper som ägnade sig åt en omfattande
terrorist verksamhet, t.ex. Baa-der-Meinhof-ligan i Förbundsrepubliken Tyskland
och Röda Brigaderna i Italien. Liksom tidigare hade terroristorganisationer
ulfört terrordåd ulan-för det land eller del område där lerroristorganisalionen
hörde hemma och vanligen verkade. För tiden därefter fram lill hösien 1983
framhölls i prop. 1980/81:54. 1981/82:45. 1982/83:46 och 1983/84:51 att en lång
rad terroristdåd med internationell anknytning hade utförts i skilda delar av
världen. I Europa var det främst Italien och Spanien samt Frankrike, Storbritannien
och Förbundsrepubliken Tyskland som hade drabbats. Av de båda senare proposilionerna
framgår alt del under år 1981 hade tillkommit en rad våldshandlingar, bl.a. i Danmark,
som kunde hänföras lill den arme-niska organisationen ASALA s.Tmt att den armeniska
lerrorismen under senare år alltmer trätt i förgrunden.

Terroristbestämmelserna i UtlL och den särskilda
spaningslagen ger möjlighel att under vissa speciella förutsättningar vidta
åtgärder som har till syfte att minska riskerna för internationella
terroristdåd i värt land. Bestämmelserna ger som har framgått möjlighel att
avvisa eller utvisa utlänningar som tillhör eller verkar för sådana grupper och
organisalioner vilka genom sin tidigare verksamhei har visat all de utanför sill
hemland systematiskt använder våld för politiska syften och därför kan befaras
göra det också i Sverige. Som ytterligare förutsättning gäller dock att det med
hänsyn till vad som är känt om utlänningens föregående verksamhei eller i övrigi
föreligger fara att han eller hon här i rikel medverkar lill sådana handlingar.
Elt avvisnings- eller utvisningsbeslul kan emellerlid inle verkställas om ett s.k.
politiskt eller därmed jämföriigt verkställighetshinder föreligger. I ställel
kan utlänningen då bli föremål för kontroll och övervakning enligl UtlL och
spaningslagen. Förutsättningarna för användningen

Prop. 1984/85:73 8

av
husrannsakan, kroppsvisitation, kroppsbesiktning, brevkontroll och telefonavlyssning
avviker i dessa fall från vad som enligt RB gäller om användningen av
tvångsmedel vid misstanke om brott, eftersom RB:s regler i motsats till
reglerna i spaningslagen inte ger möjlighet till ingripanden uteslutande i
förebyggande syften. Elt fiertal garantier mot en alltför vidsträckt
tillämpning av spaningslagen har emellertid byggts in såväl i bestämmelserna om
förfarandet och beslutsprocessen som i särskilda regler med syfte att ge underiag
för en fortlöpande kontroll av hur lagen hanteras.

När
förslag om föriängning av giltighetstiden för den särskilda spaningslagen
tidigare har förelagts riksdagen (prop. 1976/77:33, 1977/78:46, 1978/79:29,
1979/80:52, 1980/81:54, 1981/82:45, 1982/83:46 och 1983/84:51) har del betonats
att det mot bakgrund av den fortgående internationella terroristverksamheten är
angelägel alt vi även i fortsättningen håller en hög beredskap för att
förebygga våldshandlingar i vårt land. I vissa lägen kan det därför behövas
tillgång lill de speciella tvångsåtgärder i spaningssyfie som den särskilda
spaningslagen medger. Med hänsyn till detta och till att ingenting hade
förekommit som gav anledning all anta att lagen hade tillämpats på ett sätt som
strider mol dess syfle eller på ett sätt som kan sätta rättssäkerheten i fara,
förordades i de nämnda propositionerna förlängning av giltighetstiden för
lagen, vid del senasle tillfället till utgången av år 1984. Justilieutskollel
fann (senast JuU 1983/84:10) inte anledning till erinran mot propositionens
förslag och tillstyrkte därför föriängning. Riksdagen biträdde juslilieulskottets
uppfattning (senast rskr 1983/84:69).

Vad
gäller ätgärder på det internationella planet för all motverka terrorism villjag
hänvisa till redogörelserna i proposilionerna 1979/80:52 (s. 8), 1980/81:54 (s.
10), 1981/82:45 (s. 9), 1982/83:46 (s. 8) och 1983/84:51 (s. 8). FN:s
generalförsamling antog enhälligt den 19 december 1983 en resolution rörande
åtgärder för att förhindra internationell terrorism. Inom Europarådets ram har
nyligen tillsatts en arbetsgrupp för behandling av praktiska frågor med
anknytning lill terroristbekämpningen.

Även
under det år som har förfiutit sedan regeringen senasl log upp dessa frågor i
riksdagen har etl slort antal terroristdåd begåtts i skilda delar av världen. Lik.som
tidigare är det i Europa främsl Frankrike, Spanien, Förbundsrepubliken
Tyskland, Ilalien och Storbritannien som har drabbats. Flertalet terroristdåd
har visserligen riklats mot det egna landets centralregering men i många fall
har terroristatlackerna skett i andra länder. Den armeniska terrorismen har
även under den nu aktuella perioden alltmer trätt i förgrunden. Den armeniska
hemliga armén (ASALA) har begått en lång rad terroristdåd mot främst turkiska inlressen
utomlands men har också slagit till mot länder som har gripit ASALA-medlemmar.

I
Sverige har ingripande skett mot en medlem i det Kurdiska Arbetarpartiet (PKK),
vilken organisation ansetts ligga bakom mordet på en turkisk

Prop.
1984/85:73 9

medborgare i Uppsala i juni 1984. Såväl detla som den
utveckling av den internationella lerrorismen som redovisas i
utrikesdepartementels tidigare nämnda redogörelse och i rikspolisstyrelsens
skrivelse visar, att det alltjämt föreligger risker för all också värt land
drabbas av terroristdåd. Terroristdåden ute i världen har inle visat tecken på
all minska i anlal utan har i stället under liden september 1983-augusli 1984
ökat markant.

De synpunkler som tidigare har anförts belräffande behovet
av de särskilda reglerna i spaningslagen gör sig alltså alltjämt gällande med
samma styrka.

Del framgår av den redogörelse för tillämpningen av lerrorisllagstiftningen,
som jag senare denna dag kommer alt föreslå regeringen att överlämna till
riksdagen, all bestämmelserna i den särskilda spaningslagen och terrorislbestämmelserna
i UtlL inte har tillämpats under tiden september 1983-augusti 1984.
Dessförinnan har bestämmelserna i den särskilda spaningslagen tillämpats i fyra
fall. Rikspolisstyrelsen har tidigare framhållit alt del för styrelsens
möjligheter att fullgöra sin funktion ifråga om bekämpning av terrorism är
nödvändigt att det skapas författningsmässiga förutsättningar att använda
tillgänglig teknik för informalionsinhämtning. Rikspolisstyrelsen anser att de
bestämmelser som innefattas i den särskilda spaningslagen bör gälla permanent
och att lagens giltighetstid i avvaktan på en sådan förändring bör förlängas.

Att spaningslagen hittills har använts i förhållandevis
begränsad omfattning bör ses i belysning av garantierna i lagen mot en alltför
vidsträckt tillämpning. Sådana garantier har byggts in i de bestämmelser som
gäller förfarandet och beslutsprocessen. Lagen får exempelvis inte tillämpas i
andra fall än då utlänningen har avvisats eller utvisats som terrorist - eller
i visst fall avvisats eller utvisats av annat skäl och enligt regeringens
beslut faller under terroristrekvisiten - men verkställighetshinder föreligger.
Den restriktiva användningen kan inte las lill intäkt för alt lagen inte
behövs. Annan lagstiftning kan antas i fortsättningen på samma sätt som hittills
visa sig vara otillräcklig när det gäller att förebygga terroristdåd. Till detta
kommer att lagstiftningen kan beräknas ha en förebyggande effekt.

Mol bakgrund av vad jag har anfört om justitieutskottets
bedömning av frågan vid tidigare förlängningstillfällen, om den alltjämt
pågående översynen av reglerna om telefonavlyssning och om behovet tills
vidare av särskilda bestämmelser om bl.a. telefonavlyssning bör enligt min
mening den särskilda spaningslagen ges fortsalt tidsbegränsad giltighet. Jag
föreslår därför att giltighetstiden för lagen föriängs med ytteriigare ett år,
intill utgången av år 1985.

Med hänsyn till att förslaget endast avser föriängning av
giltighetstiden synes något yttrande av lagrådet inte behöva inhämtas.

Prop. 1984/85:73 10

Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag
att regeringen föieslär riksdagen

att antaga del inom arbeismarknadsdeparlemenlel upprätiade
löi-slagei lill lag om lorlsalt giltighet av lagen (1975: \bO) om tvångsåtgärder
i spaningssyfte i vissa fall.

Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden
och beslular att genom proposition föreslå riksdagen att aniaga del förslag som
föiedia-ganden har lagt fram.

NorstedtsTryckeri, Stockholm 1984